Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingenjörers Riksförening, www.ser.se
Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete.
omslagsfoto: Myvox och Jean Lapin
22
22
EXPERT: EMI-filter för batterilagringssystem Oskärmade kablar, exponerade komponenter eller kapslingar med bristfällig konstruktion kan avge elektromagnetiska fält, vilket kan störa känslig utrustning och försämra prestandan i energisystem, skriver Prashanth G på EMI Solutions.
24
26
EXPERT: Så testar du sekvenseringen av strömmatningen Ett oscilloskop är perfekt för att inspektera timingen vid sekvensering av strömskenor, skriver Chun Soong Wong på Rohde & Schwarz.
29
EXPERT: Så mäter du PSRR Strömförsörjningens förmåga att motstå störningar på matningen är en viktig parameter som visar en LDO-regulators förmåga att leverera en konstant utgångsspänning trots variationer på ingången, skriver Oleh Yakymchuk på Renesas.
29
EXPERT: Rätt laddare för litiumjon Valet av laddare kan kraftigt påverka prestanda hos litiumjonbatterier eftersom de till skillnad från andra batterikemier inte tål överladdning, skriver Dag Pedersen på Mascot.
Namnet på färska startupen Atech betyder ”teknik för alla” – det inledande A:et är predikatlogikens ”för varje”kvantifikator upp och nedvänd. Det handlar om vibbkodning, fast för hårdvara.
Produkten är ett modulärt utvecklingskort. Det har tretton tydligt märkta sexpinnarsanslutningar för Atechs moduler. Tanken är att du som användare bara ska behöva ansluta modulerna utan att behöva tänka på benkonfigurering, spänningar eller protokoll.
Strängt taget behöver du inte ens reflektera över vad blocken gör, eller hur de gör det. Det är AI:s problem.
Elektroniktidningen träffar en av grundarna, David Stålmarck. Forskare är en av målgrupperna. – Ett konkret exempel skulle kunna vara biologer som vill göra mätningar. Men de vill inte lära sig bygga med ett Arduinokit. De vill lösa sitt problem, inte lära sig elektronik.
ELLER SÅ ÄR DU en hårdvarustartupp som vill prototypa? Eller någon som behöver ett mätverktyg i labbet just nu? Allmänt är du någon som snabbt vill ha elektronik som löser en uppgift men inte vill fastna i kretskort och pinout-tabeller.
Elektroniktidningens reporter tänker på sin första kontakt med lilla brittiska utbildningskortet Microbit. Dess 5 ✕ 5-LED fick animera en brasa under tomtarnas julgran. Jag använde Chat GPT för att visa mig hur man kommer i kontakt med en Microbit och Chat GPT skrev även skelettet till koden som animerade brasan.
ATECH ÄR SAMMA KONCEPT , modulärt och färdigintegrerat med bland annat den kända svenska vibbkodningsmiljön Lovable. Vibbkodning har gjort vem som helst till programmerare. Vibbhårdvaruutveckling borde också kunna fungera, tycker Atech. – Idag kan inte vem som helst starta ett hårdvaruföretag. Antingen har du erfarenhet eller så har du tagit in en massa pengar. – Vi vill överbrygga det gapet. Utbildare borde vara intresserade. Och kanske till och med ”riktiga” hårdvaruföretag som supersnabbt vill ha en prototyp. – Att designa egna kretskort,
Vibba ihop din hårdvara
Du berättar vilken pryl du vill bygga. AI berättar vilka moduler du behöver plugga in. Och din pryl är klar! Resten gjorde AI.
beställa från Kina och vänta – det tar tid. Med oss kan de iterera på minuter istället för veckor.
Företaget grundades i början av året. David Stålmarck demonstrerar för Elektroniktidningen på en ”prototyp av prototypkortet”. Det är designat av en annan av grundarna, Tomas Harmer.
Claude har hjälpt till att gene-
rera firmware-koden.
Arbetet går vidare. De konstruerar och beställer ytterligare byggblock. De testar, justerar, gör ombeställningar.
NÄR VI TRÄFFAS finns bland modulerna potentiometer, tryckknapp, mikrofon, wifi-gateway, temperatursensor, 3 ✕ 3 LED-
matris och avståndssensor. Den sistnämda är en liten ToF-sensor, men som David Stålmarck säger – som designer behöver du egentligen inte veta det. – Du behöver bara veta att den mäter avstånd.
Samma med gatewayen – du behöver inte veta något om wifi. – Den kopplar upp enheterna till ditt lokala nätverk. Du kan läsa av signalerna utan att tänka på nätverksprotokoll.
Elektroniktidningen ber David implementera en geststyrd muspekare, en 3D-handtracker. Vi blir inte riktigt klara för jag måste rusa till nästa intervju. Men det känns uppenbart att det var på väg mot funktion – trots att vi inte ens hade ett vettigt gränssnitt för att koppla den till datorn.
Men gissa hur AI löste det? Den lät kortet streama upp sensordata via wifi till en server.
Grundarna David Stålmarck, Tomas Harmer och Vladimir Baran.
Atech beskriver sig som ”Lovable för hårdvara”.
David Stålmarck kommer från Stockholm och har läst teknisk matematik i Lund.
Medgrundarna hittade han på ett hackerhus i Köpenhamn, ett Founders House som han själv varit med och grundat, inspirerat av det Founders House i Stockholm där David Stålmarck träffar Elektroniktidningen.
– Tanken med ett Founders House är att man ska ha någonstans att bygga sitt företag. Man kan sitta där och programmera tolv timmar om dagen om man vill det.
Idén till Atech fick David Stålmarck från Lego.
– Tänk om man kunde göra det lika lätt att bygga hårdvara som att bygga med Lego. Och få mjukvaran skriven lika lätt som det är att få den skriven i Lovable.
TEAMET ÄR MINST SAGT internationellt. Tomas Harmer – kanadensare med finskt påbrå – har byggt hårdvara och designat kretskort i fem år – till en början som hobby. Vladimir Baran –dansk med ukrainska föräldrar
Sedan mars är Máté Szöllős hårdvaruansvarig – dansk med ungerskt påbrå.
– Vi snackar engelska sinsemellan. Jag är för övrigt halvkinesisk på mammas sida, berättar David Stålmarck, som ansvarar för mjukvaran.
– Jag har även viss erfarenhet av hårdvara – jag började bygga lite småprojekt i september, köpte starterkits och provade mig fram. Men sedan har jag framförallt sysslat med mjukvara och tävlingsprogrammering.
drivit en hårdvarustartupp tillsammans – för självvattnande blomkrukor.
– Deras koncept gick jättesnabbt att ta fram, ungefär två veckor. Sen var det 18 månader av att bygga ganska standardiserade hårdvarukomponenter.
– Och det tog upp det mesta av deras tid, inte kärnfunktionen. Det är precis det problemet vi vill lösa nu!
NÄR VI TRÄFFAS I APRIL har fortfarande allt finansierats ur egen
till slut 800 000 dollar i startkapital från bland annat Lovable för sitt ”Lovable for Hardware”. Två produkter finns att förbeställa med 10 eller 20 moduler för 900 respektive 1400 kronor. Skärm, DC-motor, högtalare och gyro har tillkommit som moduler.
PÅ EN LANSERINGSFEST i det danska Founders House har en av besökarna byggt en sensor som skriker när luftfuktigheten blir för hög. En student har bytt autopiloten i sin segelbåt mot en Atech styrd av kod från Lovable. – Vår tes är att fysisk AI kommer allt närmare. AI har gjort väldigt mycket för det som händer på våra datorer, men i våra hem – nästan ingenting. Vi tror att det kommer förändras, säger David Stålmarck.
– Och när det väl gör det tror vi att det är viktigt att den stora majoriteten även känner att de kan kontrollera sin hårdvara och sin fysiska AI.
JAN TÅNGRING
Du behöver bara be om en ”bil”. AI skriver styrkod och visar var modulerna ska pluggas in.
Fläkten som kan kyla din nästa mobil
När tunna membran i kisel rör sig upp och ned tusentals gånger per sekund sätts luften i rörelse på samma sätt som när en mekanisk fläkt snurrar. Men den mikromekaniska fläkten är mycket mindre och helt tyst. Och slits inte ut. Och kan dessutom tvinga in luften i trånga kanaler eller genom ett membran. Uppstartsföretaget Myvox kommersialiserar tekniken.
–När vi kör den på max så har vi en luftvolym på ungefär 0,6 liter per minut med ett statiskt baktryck på 800 pascal. Vi räknar med att förbättra det och landa på över en liter med ett mottryck på en kilopascal och motsvarande storlek på chipyta, säger Mattias Holmer som är vd på Myvox.
Om flödet behöver vara större är det bara att addera fler chip. Om ytan är begränsad kan man stapla dem på varandra.
– De är som batterier – man kan seriekoppla och parallellkoppla, vi har testat det, säger Josef Hansson som är teknikchef.
Företaget har några tidiga kretsar i en hemsnickrad kapsel ute hos kunder, men ska köra fram en ny och förbättrad variant hos memsfoundryt Silex till sommaren. Kapslingen görs av ett externt kapslingshus.
– Vi har en väntelista på företag som vill ha. Det har varit begränsat av att vi inte har haft så många chip att skicka iväg, säger Louise Ribrant som är affärsutvecklingschef.
Men vi tar det från början.
TUNNA MEMBRAN I KISEL kan användas till lite av varje. Belägger man dem med ett resistivt skikt kan de exempelvis mäta lufttryck eller acceleration, men de kan också ersätta kristaller i oscillatorer, skapa ljudvågor, lyfta små objekt eller fungera som en fläkt. De senare tillämpningarna kräver dock att man belägger membranen med ett tunt skikt av ett pie-
zoelektriskt material och applicerar en lämplig signal som får dem att röra sig upp och ned – att vibrera.
Myvox har rötterna i ett EU-projekt som nyligen börsnoterade Silex i Järfälla drev inom medicinsk teknik. Projektet verifierade att tekniken fungerade och att den kunde användas till lite av varje. Myvox grundades 2018 i syfte att utveckla vidare applikationer som den här teknikplattformen kunde tänkas användas till.
Den ursprungliga idén var att använda membranen i en matris om 8 ✕ 8 eller fler till en ultraljudsradar som mätte avstånd och riktning till objekt, men också gav fysisk feedback.
Nästa spår blev att låta ljudvågorna plocka upp små elektronikkomponenter för att sedan placera dem på kretskort.
DÄREFTER SKIFTADE FOKUS till högtalare som skickade ljudet i en viss riktning. Sedan till små högtalare för exempelvis öronsnäckor (earbuds). Men även om ljudet var oändligt mycket bättre än de som används i konsumentprodukter, så gjorde prisbild, i kombination med vissa integrationströsklar, att den förutspått snabba marknadspenetrationen inte realiserades.
För knappt två år sedan skiftade fokus till fläktar som kan kyla allt från mobiltelefoner till övervakningskameror. De kan också användas för att suga in luft från omgivningen i
en gassensor, eller blåsa rent linsen på en drönares kamera. – Vi såg att det fanns andra fläktar med en relativt liknande teknik, som xMems. Vi tittade på om det var en möjlighet för oss och de första testerna utföll väl ut. Plus att vi lyckades komma på ett helt nytt sätt att göra det på, berättar Josef Hansson.
Principen är densamma som i högtalaren. Men medan uppgiften för membranet i en högtalare är att flytta luften fram och tillbaka – skapa ljudvågor – måste en fläkt ta in luften och sedan skicka iväg den.
– Om man gör såhär, säger Mattias Holmer och rör händerna upp och ned lite i otakt, så får du ett tätt läckage. Det blir en membranpump.
FÖRETAGET HAR DOCK tagit tekniken ett steg vidare så att det bara behövs ett enda membran, i praktiken en ”balk” – cantilever på engelska. Den rör sig upp och ned i förhållande till en ”vägg” för att skapa luftflödet.
– Varje gång membranet går upp över ytan så släpper det igenom lite luft. Sen går det ner och då vill luften gå tillbaka, men då är det stängt.
– Den här rörelsen skapar ett akustiskt tryck. När trycket går i den riktningen så är den öppen. När trycket går i den riktningen så är den stängd. Då får man en pump som pumpar lite luft varje cykel. Sen kör man väldigt många cykler, säger Josef Hansson. För den aktuella geometrin är frekvensen
Alejandro Bergstrand testar kretsarna.
är 40 kHz. Det går dock inte att reglera luftflödet med frekvensen, det minskar drastiskt så fort man avviker från resonansfrekvensen.
Balken är inte särskilt känslig om det skulle hamna dammkorn på den.
– Vi har inte gjort några mer omfattande tester men vad vi kunnat se är normalt damm inget problem.
Samtidigt är det rimligt att anta att luften kommer att passera in genom någon typ av filter eftersom man inte vill ha in partiklar i apparaten – eller vad det nu är man ska kyla.
– Där xMems behöver två membran räcker det med ett för oss. När vi lägger in ett andra membran så får vi inte riktigt dubbelt så stort flöde, säger Mattias Holmer och fortsätter:
– Sedan är inte det supertrivialt att få det att fungera när de ska ligga ihop. Men vi är övertygade om att det om en till två iterationer fungerar och då går vi förbi dem lite grann.
LUFTEN GÅR RAKT igenom chipet, från baksidan till framsidan, samtidigt som fläkten är relativt okänslig för hur omgivningen ser ut. Det innebär att man i motsats till vanliga fläktar kan pressa in luften i en smal kanal utan att tappa alltför mycket i flöde.
– Den märker i princip inte om vi sätter ett lock en halv millimeter ovanför den, säger Mattias Holmer.
I företagets demo sitter fläkten placerad mellan två centimetertjocka plexiglasskivor. Luften tas in från kanten och skickas ut åt andra sidan till ett mätinstrument som visar flödet.
Alla tillämpningar innebär inte nödvändigtvis att man tar in luft utifrån, det kan handla om att flytta luften inuti apparaten så att hela höljet kan leda bort värmen.
– Ta elcyklar till exempel. De har lite kraftelektronik som ofta kyls passivt idag. Då kan du bara ha en fläkt som blåser på krets-
kortet på det ställe som blir varmast. Det ökar värmeavgivningen till omgivningen, säger Mattias Holmer.
Robotgräsklippare och övervakningskameror är två andra produkter där det fungerar. Allt handlar inte om att kyla. I en gassensor kan fläkten suga in luft från omgivningen för att snabba upp mätningarna.
– Mycket av det som vi gör nu när vi går på mässor är att försöka lära oss vad det är man faktiskt kan använda den här till. Och att lära andra att det här är ett alternativ, säger Louise. Företaget har bland annat ställt ut på MWC i Barcelona och Embedded World i Nürnberg. I november bär det av till München och Electronica.
– Med fläkten kommer det att vara mycket lättare att förklara fördelarna med tekniken. Våra favorittillämpningar är ställen där det inte finns några bra lösningar idag. Det kan vara för att det inte finns plats eller för att det är för trögt att få igenom luften för en vanlig fläkt, säger Mattias Holmer, och Josef Hansson fyller i: – Det har börjat komma lite telefoner som har aktiv kylning. Men det är med vanliga fläktar och märkena är Oppo, Realme och andra kinesiska märlem som inte finns så mycket utanför Asien. Även Huawei har presenterat en telefon som är luftkyld.
DE ANVÄNDER PYTTESMÅ mekaniska fläktar som är förhållandevis dyra, låter mycket och påverkas negativt när luftflödet möter motstånd, exempelvis om det tvingas in i en smal kanal eller måste byta riktning.
Den mikromekaniska fläkten drivs av en fyrkantssignal med lite högre spänning än vad som finns i normal elektronik, och en förspänning på över 10 V.
–
Det är inte helt orealistiskt att den kommer att kunna drivas av en fem volts styrsig-
Chipen tillverkas av Silex i Järfälla.
Lukas Malm sysslar med akustisk karakterisering.
nal plus en bias på 10 volt eller något sådant, säger Mattias Holmer.
Själva kislet åldras inte så länge som det inte utsätts för onormala saker, i praktiken att membranet töjs utanför specifikationen. Däremot åldras det piezoelektriska materialet med antalet svängningar. Exakt vad det ger för livslängd är något som företaget håller på att utreda.
– Vi har kvar komponenter som är tio år gamla, och det finns inga problem med dem. Men de har inte körts kontinuerligt. Vi säger att materialet minst ska klara fyra års kontinuerlig drift och håller på att starta accelererade tester för att verifiera det, säger Josef Hansson.
Bortsett från datacenter är det få saker som går kontinuerligt. Så fyra års kontinuerlig drift är tillräckligt för de flesta applikationer.
MÅLET ÄR ATT KOMMA IGÅNG med massproduktion under andra halvan av nästa år. Listpriset hänger samman med hur mycket luft den ska blåsa, det vill säga hur många membran som behövs och därmed kiselyta. På en åttatumsskiva får man ut knappt tusen normalstora fläktar som kapslade har ett preliminärt listpris på mellan 50 och 100 kronor. – Vi tror att det kommer vara en prisbild som kan vara konkurrenskraftig samtidigt som den behåller hälsosamma marginaler för oss, säger Mattias Holmer.
Företaget har sju anställda och har hittills varit privatfinansierat med årliga kapitalinjektioner från grundarna, anställda och andra i närheten.
– Vi kommer att behöva accelerera så vi är ute och börjar preparera för en större runda, säger Mattias Holmer.
PER HENRICSSON per@etn.se
KRÖNIKA
Gigafabriker byggs ett steg i taget
SÅ EUROPA VILL HA ett batteriekosystem utan Kina?
Låt oss först titta på var materialen tillverkas. Över 98 procent av världens LFPkatodmaterial produceras i Kina. På anodsidan producerar Kina 95–98 procent av syntetiskt grafitanodmaterialet.
DEN SOM TROR att Europa kan hoppa direkt till helt oberoende försörjning har inte gjort sina läxor ordentligt. Det går inte att innovera sig ur ett mer än nittioprocentigt beroende i ett enda svep. Koncentrationen till Kina går på djupet och omfattar alltför många faser.
Det finns ändå en realistisk väg att gå. Den har tre steg. Varje steg tar flera år.
STEG ETT: tillverka celler i Europa med kinesiska material. Ändra ingenting. Fokusera på att få en stabil process. Lär dig vad som krävs för att upprätthålla kvalitet vid produktionsvolymer. Detta är en baslinje som måste stabiliseras innan du börjar peta på några variabler.
STEG TVÅ: bjud hit kinesiska materialtillverkare till Europa och låt dem tillverka lokalt med samma kvalitet som de levererar på hemmaplan.
STEG TRE: omkvalificera denna kinesiska verksamhet till en europeisk verksamhet. Överför tekniken och bygg därefter europeiska fabriker av beprövade kinesiska processer.
Först efter dessa steg är Europa redo att börja innovera med egna material.
Det följer av fundamentala principer som gäller för all typ av produktion. Om du samtidigt ändrar såväl material som celldesign, utrustning och process, så blir det omöjligt att avgöra vilken av dessa variabler det är som orsakar problem i din produktion.
Du behöver först en bra känd baslinje. Sedan kan du pröva att ändra en sak i taget.
Vi är beroende av Kina. Att låtsas något annat har redan kostat Europa pengar och tid. En plan steg-för-steg kostar mindre.
NEMANJA MIKAĆ
Klart: Ericsson lämnar Kista
Ericsson har beslutat att flytta verksamheten i Stockholm, inklusive huvudkontoret, från Kista till Hagastaden, ett område som delas av Stockholm och Solna. Flytten inleds i början av 2028.
– Hagastaden here we come! I am truly excited to announce great news today. We have decided to relocate our Kista operations to a new purpose-built Ericsson campus in the Hagastaden area of Stockholm. This is great news for our customers and partners, and the wider collaboration ecosystem including academia, government, visitors and V.I.P. guests. But
most importantly, this is great news for our colleagues, skriver Börje Ekholm i ett inlägg på Linkedin.
I Kista finns idag forskning och utveckling, affärsområden, stabsfunktioner och det som kallas Imagine Studio, där Ericsson visar teknik, möter kunder, partners och beslutsfattare, liksom arrangerar evenemang.
ERICSSON MEDDELAR ÄVEN att företaget har tecknat hyresavtal med Atrium Ljungberg och Castellum för fastigheter i Hagastaden. De nyligen påskrivna avtalen gäller för fem fastigheter i Hagastaden och omfattar cirka 71 000 kvadratmeter.
För tre av byggnaderna har Ericsson skrivit hyresavtal med Atrium Ljungberg: Wave (22 000 kvadratmeter); Corner of Ekeblad (23 000 kvadratmeter) och Trinity (13 000 kvadratmeter) Hyresavtalen med Castellum gäller Emerald House (9 500 kvadratmeter) och Jubileumshuset (3 500 kvadratmeter).
Ericsson har tidigare tecknat ett hyresavtal med Castellum för den 24 000 kvadratmeter stora fastigheten Infinity i Hagastaden. Byggnationen av den pågår och fastigheten beräknas vara färdig i slutet av 2027. PER HENRICSSON per@etn.se
KRÖNIKA
Det räcker inte längre att tekniken fungerar
UNDER DET SENASTE ÅRET har det blivit allt tydligare att teknik inte längre kan betraktas som ett avgränsat verktyg vid sidan av samhället. Tekniken är i dag en del av samhällets bärande struktur. När AI, elnät, datacenter, cybersäkerhet, halvledare och reglering vävs samman förändras också ingenjörens roll. Det räcker inte längre att tekniken fungerar. Den måste fungera säkert, robust och begripligt – även när förutsättningarna förändras.
AI ÄR KANSKE DET TYDLIGASTE EXEMPLET. Diskussionen handlar inte längre bara om modeller, appar och produktivitet. Bakom varje avancerad AI-tjänst finns datacenter, elförsörjning, kylning, nätkapacitet, chip, minne och säkerhetsarkitektur. Det som tidigare kallades digitalisering har blivit en fråga om energi, resiliens och samhällsplanering. Samtidigt har cybersäkerhet flyttat närmare den fysiska världen. Energi, fastigheter, industri, transport, vård och kommunikation är beroende av sammanlänkade system där digitala störningar snabbt kan få fysiska konsekvenser. Gränsen mellan mjukvara, hårdvara och samhällsfunktion blir allt svagare.
ÄVEN REGLERINGEN SKÄRPS. EU:s AI Act, NIS2 och Cyber Resilience Act visar att säkerhet, ansvar och spårbarhet inte längre kan hanteras i efterhand. De behöver byggas in från början. För ingenjörer innebär det att teknisk kompetens behöver kompletteras med förståelse för risk, dokumentation och livscykelhantering.
Det är här ingenjörsrollen blir större än tekniken i sig. Vi behöver inte bara kunna konstruera, programmera och optimera. Vi behöver också ställa rätt frågor: Vad händer om systemet fallerar? Går det att verifiera? Vem ansvarar för uppdateringar? Hur ser säkerheten ut över tid?
DETTA ÄR OCKSÅ VARFÖR SER ÄR VIKTIGT. I en tid där teknikskiftena går snabbt behövs en mötesplats där elektro- och dataingenjörer kan diskutera system, ansvar, säkerhet och samhällsnytta –inte bara den senaste lösningen. Tekniken blir allt mer samhällsbärande. Därför blir också ingenjörens ansvar större. Och kanske är det just där SER har sin viktigaste roll: att samla ingenjörer som inte bara vill förstå hur tekniken fungerar, utan också hur den bör byggas för att hålla.
BEHZAD FARMAND
Ordförande, Svenska Elektro- och
Dataingenjörers Riksförening, SER
Nemanja Mikać är vd för Elevenes, ett serbiskt ”Northvolt utan hybris” som i sakta mak bygger upp europeisk battericellsproduktion.
vardagshjältar
Upplev den nya Push-X-tekniken
Den nya Push-X-tekniken från Phoenix Contact gör anslutningen av kretskortskontakter till en ny upplevelse: direkt, enkel, verktygsfri och med möjlighet till automatiserad bestyckning.
Tack vare kompatibilitet med befintliga grunddelar ger XPC nu en extremt snabb, alternativ anslutningslösning.
Beställ ett gratis prov nu: phoenixcontact.com/push-x
Intervju: Hackade skolan, fick
Elektroniktidningen pratar med Arga Reksapati, en indonesisk student som hittade tre av de åtta säkerhetshålen i apriluppdateringen av svenska filöverföringsbiblioteket Curl. Hans AI-verktyg är en vanlig chattbott – det är vad han har råd med.
Elektroniktidningen har bläddrat i apriluppdateringen av Curl. 269 buggar har åtgärdats av 42 utvecklare, typiskt med en rapport vardera.
Merparten är signerade av Curls maintainer Daniel Stenberg. Ofta är det numera AI som hittar buggar som Daniel bekräftar och rättar. Curlprojektet gör regelbundna kodscanningar med nya och gamla verktyg.
På andra och tredje plats hittar vi Daniels högra och vänstra hand Stefan Eissing och Viktor Szakats.
Åtta av rapporterna har den allvarligare stämpeln ”sårbarhet”. På tre av dem står samma namn: Arga Reksapati.
Elektroniktidningen tog kontakt.
Bra jobbat!
– Tack!
Använder du AI för att hitta buggar? –
Ja, det gör jag. Men inte som en automat eller maskin som letar och fattar beslut på egen hand. AI hjälper mig att gå snabbare fram. Den hittar misstänkta mönster och formar hypoteser.
– Jag skickar inte blint in AI-utdata. Arga Reksapati konstaterar att det inte vore en fungerande strategi. AI hallucinerar och missförstår.
– Råa AI-genererade rapporter blir oftast avfärdade. AI ger ledtrådar, men värdet ligger i filtrering, validering, reproduktion och bevis. Det är jag som gör den slutgiltiga bedömningen. – Du kan aldrig acceptera AI:s slutsatser i blindo. Det tror jag är en grundregel. Behandla AI-utdata som hypoteser, inte bevis.
Vilka verktyg använder du?
– Just nu verkar Claude vara väldigt populärt bland buggjägare och säkerhetsanalytiker för att granska kod och utforska sårbarheter. Men eftersom Claude kan vara ganska dyrt använder jag huvudsakligen Chat GPT.
Den vanliga chattbotten?
– Chat GPT hjälper mig förstå logiken i kodsnuttar. Jag tror att valet av AI-verktyg delvis är personligt. Man kan föredra olika modeller och arbetsflöden. Men poängen är inte verktyget, utan hur man validerar.
Hur arbetar du?
– Vanligtvis frågar jag först GPT vilka typer av sårbarheter som brukar vara intressanta i den här typen av programkod. Sedan söker jag manuellt i källkoden.
När Arga hittar något misstänkt kan han klistra in relevanta kodsnuttar och fråga Chat GPT om det kan handla om en verklig sårbarhet.
– Men jag accepterar fortfarande inte svaret direkt. Jag verifierar det och försöker reproducera det. Arbetsflödet är alltså inte ”ladda upp kod och låt AI hitta buggar automatiskt”. Sökningen, valideringen, reproduktionen och det slutliga beslutet är fortfarande manuella.
Använder du autonoma AI-agenter?
– Nej. Jag använder huvudsakligen Chat GPT som vanligt, i en normal konversation. Han tittar på källkoden, textsöker efter definitioner och anrop och jämför med tidigare versioner av koden.
– Sedan använder jag GPT för att få hjälp att resonera om misstänkt kod eller typiska typer av buggar. Det är alltså inte en AI-agent som automatiskt skannar kodbasen och producerar rapporter.
Stämmer det att LLM:er hittar nya klasser av buggar som gamla verktyg missar?
– Jag skulle inte säga att LLM:er hittar en helt ”ny klass” av buggar. Det är klassiska buggar som handlar om logik och programtillstånd. Men AI kan göra att det går snabbare.
– Vad gäller just Curl handlade många av mina fynd inte om memory corruption eller parser crashes.
Begreppen syftar på processer som läser och skriver på adresser de saknar access till, respektive att hitta en bugg genom att slumpa fram indata som får programmet att krascha – tekniken kallas fuzzing.
Det istället han hittade var fel som berodde på att gammal information levde kvar för länge. Cookies, lösenord, inloggningsuppgifter följde med till nya anslutningar där de inte hörde hemma.
– Den typen av bugg är svår för traditionella verktyg, för den kanske inte orsakar krasch eller ogiltig minnesåtkomst eller att det förekommer något uppenbart felaktigt indata.
– Programmet fortsätter att fungera normalt, men det skickar hemligheter till fel ställe, för att ett tidigare programtillstånd lever kvar.
Arga Reksapati förklarar att en fuzzer bara kan veta att något är fel om programmet kraschar. För att hitta problem med återanvändning och autentisering skulle det som är kritiskt behöva pekas ut exakt – exempelvis att en viss autentiseringsuppgift aldrig får skickas till en viss proxy efter en viss sekvens av förfrågningar.
– Ur mitt perspektiv är AI användbar för att den kan hjälpa till att peka på misstänkta vägar som tas i koden och fråga ”vad händer om det här tillståndet återanvänds i en annan förfrågan?”
– Men AI kan fortfarande inte bevisa buggen. Den mänskliga forskaren måste bygga scenariot, reproducera det och bevisa att det påverkar säkerheten.
– Kanske kommer AI inte att ersätta fuzzing. Snarare blir det kanske som att lägga till en annan typ av sökning? Fuzzing kan utforska indata väldigt snabbt. Medan AI hjälper till att utforska tillståndsförändringar och vad koden betyder. JAN TÅNGRING jan@etn.se
Arga Reksapati arbetar med laptop av det indonesiska märket Advan. ”Ingen lyxmaskin, men den duger för att skriva kod som demonstrerar sårbarheter och ger bug bounties.”
Arga hittade, rapporterade och patchade sårbarheterna han hittade i skolans system.
diplom, hackade Curl . . .
Han hittar säkerhetshål med AI
Arga Reksapati, 23 år, pluggar informationsteknik på fjärde terminen på Universitas Teknologi Bandung i Indonesien.
Han bor hos sina föräldrar och hackar hemma från sin egen laptop i ett litet rum som är så stökigt att han inte vill skicka över en bild på det.
Hans skolresultat har kvalificerat honom för offentlig finansiering av studierna. Det är något som erbjuds familjer med begränsade ekonomiska resurser.
I högstadiet utvecklade han chattbottar i Python i den sociala appen Line, populär i Indonesien. En undergroundscen hackade API:erna och utvecklade egna chattbottar som kunde svara på kommandon och utföra enkla åtgärder.
Hans första insats inom cybersäkerhet var att hacka skolans webbsajt.
– Den hade allvarliga svagheter. Jag fick inget betalt, men jag fick ett diplom. Lösenord var åtkomliga och det gick att logga in i lärares konton. Efter den insatsen blev han intresserad av säkerhetsarbete och sökte bland annat upp bug bounty-program som delar ut prispengar till den som hittar intressanta sårbarheter.
Daniel Stenberg tog bort bounties från Curl för att motverka AIgenererade slaskrapporter. Så dina felrapporter till Curl gav inga pengar.
– Jag är lite besviken på det. Men fortfarande motiverad – att få erkännande för en sårbarhet är mycket värdefullt.
– Men det är sant, om jag ska vara ärlig, att många buggjägare – även jag – letar efter buggar delvis för inkomstmöjligheten. Så nu har jag faktiskt flyttat fokus till öppenkodsprojekt som har kvar sina bounties.
Han har skickat rapporter till några av dem. En bugg är under utredning.
– Jag kan inte dela detaljerna förrän den är validerad.
Hur ser arbetsmarknaden ut i Indonesien för någon med din bakgrund?
– Ta mina funderingar med en nypa salt.
Det finns många professionella, duktiga buggjägare här, men det finns ingen riktig plats för dem i ekosystemet – inga karriärvägar och möjligheter.
– Särskilt inte inom offentlig sektor.
Detta trots att de enligt Arga Reksapati uppenbarligen skulle kunna göra nytta. Dataläckor är vanligt förekommande i Indonesien – de märks ofta i forum som diskuterar läckor.
Nu är du välmeriterad. Söker du jobb?
Det kan jag förmedla till mina läsare.
– Ja, jag är öppen för jobbmöjligheter, särskilt om företaget är berett att ta emot någon som fortfarande studerar. Distansarbete vore idealiskt, eftersom jag fortsätter att studera.
– Jag är särskilt intresserad av cybersäkerhet, applikationssäkerhet, sårbarhetsanalys och säkerhetsarbete inom öppen källkod.
Arga Reksapati är härmed uppe i fem sårbarhetsfynd i Curl. Ett är sedan tidigare och ett kommer att publiceras i slutet av juni.
En storm av buggar
Utvecklare drunknar i felrapporter
Sedan i höstas rapporteras allt fler allvarliga buggar i källkod. Tillväxten har accelererat och verkar inte ha toppat ännu i maj.
Orsaken är att stora språkmodeller blivit duktiga på debugging. Och de används allt mer.
I slutet av mars lämnades det in tio gånger fler buggrapporter till projektsajten Github än ett halvår tidigare – på bilden intill ser du den accelererande tillväxten mellan Q4 och Q1. Den nya utmaningen har blivit att åtgärda buggarna. Om du idag lämnar in en buggrapport så finns en risk att förvaltaren tittar snett på dig om du bara lämpar över vad AI gett dig.
Linus Torvalds är en av de som klagat. Hans Linux har drabbats av en trafikstockning av buggrapporter –många av dem på buggar som redan rapporterats, eller till och med redan åtgärdats.
– För att tala klartext. Om du hittar en bugg med ett AI-verktyg, så är chansen stor att någon annan redan hittat den. Om du verkligen vill göra skillnad: läs dokumentation och skapa en patch – addera värde ovanpå vad du fick från AI, skriver Linus Torvalds på en maillista. En inte orimlig gissning är att buggstormen är övergående. AI tömmer kodbaserna
på den typ av buggar som LLM:er är bra på. Och sedan lugnar det ner sig igen. Men hur lång och svår blir stormen? Buggrapporter inlämnade på Github peakade inte under mars. Och under april och maj har därefter Anthropics nya LLM Mythos gjort mas-
sor av buggfynd varav merparten i maj ännu inte ens har hunnit bli en del av statistiken. Svenska öppenkodsprojektet Curl har inte sett någon lättnad. –
Det här är den mest intensiva period i Curl som jag kan minnas att jag någonsin gått igenom, utbrast projektets maintainer Daniel Stenberg på Linkedin den 21 maj.
Vi är inte ens halvvägs genom nuvarande release-cykel, och vi är redan uppe i elva bekräftade sårbarheter. Nya rapporter fortsätter att komma in i en takt av mer än en per dag.
Andra öppenkodsprojekt har rapporterat samma utveckling.
Nästan alla säkerhetsrapporter är numera skapade med hjälp av AI. –
Skillnaden nu jämfört med tidigare är dock att de för det mesta håller mycket hög kvalitet, säger Daniel Stenberg.
AI-genererade slaskrapporter förekommer fortfarande. Men i vår har de goda blivit i majoritet.
Mythos hittar tusentals sårbarheter
Amerikanska AI-jätten Anthropics omtalade språkmodell Mythos har hittills hittat fler än tiotusen sårbarheter hos de 50 företag som fått access till den. Dessutom har den hittat 3900 sårbarheter i drygt tusen öppenkodsprojekt.
Siffrorna presenterades i en uppdatering av buggjaktsprojektet Glasswing som Anthropic presenterade den 7 april. Språkmodellen Mythos blev världsberömd när Anthropic bestämde att endast en utvald skara företag skulle få använda den – den var ett för stort cyberhot för att släppas allmänt. Femtio ”samhällsviktiga” bolag har ex-
klusivt fått söka buggar i sin egen mjukvara – för att inte angripare skulle hitta dem först.
Klockan 19:27 svensk tid den 22 maj hade de femtio hittat sammanlagt ”fler än tiotusen” allvarliga eller kritiska sårbarheter. Typiskt ”hundratals” per projekt. Cloudflare ska exempelvis ha hittat 2 000 buggar varav 400 allvarliga eller kritiska sårbarheter.
UTÖVER DE FEMTIO hade Mythos scannat ett drygt tusental öppenkodsprojekt. Den granskningen sker i allas intresse – IT-allmännyttan är i stor utsträckning byggd av öppen källkod.
Också här strömmade bugg-
fynden. Analysen är inte klar utan 3 900 är en prognos på hur många sårbarheter – allvarliga eller kritiska – som kommer att finnas kvar när mänskliga experter rensat falsklarmen.
Experter har sista ordet. Exempelvis hade 88 procent av de sårbarheter som Mythos klassat som ”kritiska”, nedgraderats ett steg till ”höga”, ibland ännu lägre.
Uppskattningsvis 530 faktiska sårbarheter hade den 22 maj rapporterats vidare till projekten. Av dem hade 65 publicerats. Andra väntade på att deras embargo skulle gå ut. Buggar publiceras av uppenbara skäl helst inte innan rättelser kommit på plats. Å andra sidan är det en regel som
buggbottarnas snabbhet håller på att göra verkningslös. Ytterligare fynd väntas allteftersom Anthropic gräver vidare med Mythos. De kommer fortlöpande att presenteras på Anthropics Red Team-webbplats.
NÅGRA PROJEKT har bett Anthropic att avvakta med att skicka fler rapporter tills de hunnit hantera de rapporter de redan fått. Siffran 3 900 gäller bara allvarliga och kritiska sårbarheter. Allmänna buggar och defekter hade Mythos hittat många fler: 23 019 stycken.
Antalet buggrapporter till projektsajten Github har tiofaldigats sedan oktober.
AI slog igenom som buggjägare när Daniel Stenberg och andra öppenkodare fick mängder av felrapporter från Joshua Rogers i höstas.
Det finns ingen klar förklaring på varför, men Mythos har hittills bara hittat en (1) sårbarhet i det svenska öppenkodsprojektet
Curl. Den fick lägsta klassen ”låg” och kommer att publiceras i juni.
Daniel Stenberg, projektets förvaltare, hade tagit spjärn för mycket mer. Han sticker ut hakan.
– Min personliga slutsats kan inte bli någon annan än att den stora hajpen kring den här modellen huvudsakligen var
marknadsföring.
Utfallet blev en antiklimax. Som en duktig katt släpade Mythos fram fem fynd och kallade dem ”bekräftade sårbarheter”. Men Curl ratade fyra.
Daniel Stenberg har inget emot att sticka ut hakan. Det är delvis strategiskt. Han vill gärna ha fler buggrapporter. – Folk kommer nu att vilja visa att jag har fel och köra ännu mer AI på Curl.
En förklaring till det ynkliga fyndet kan vara att Curl redan gått genom AI-skärselden. Curl var snabbt ute och introducerade AI-verktyg i sin kodgranskning när de började bli effektiva för 8–10 månader sedan.
CURL HAR ANVÄNT AI-verktyg från Aisle, Zeropath, Open AI, Github och Augment. Dessa AI-verktyg – i experters händer – har rensat ett par, tre hundra buggar från Curl. Det finns kanske helt enkelt inte så många sårbarheter kvar för Mythos att hitta? Curl stoltserar även med ett omfattande säkerhetsprogram i övrigt.
Daniel Stenberg betonar att
AI hittade buggar innan Mythos
Tjeckiska Aisle har släppt ett gratis verktyg som hittar samma buggar som Mythos, men med hjälp av äldre modeller.
Amazon, Apple och andra samhällsviktiga företag fått exklusiv access till Anthropics LLM Mythos för att hinna laga sin källkod innan offensiva aktörer om ett halvår har lika kraftfulla verktyg.
Men att det finns ett andrum kan vara en illusion. AI-buggsniffare finns på marknaden sedan i höstas. Och de har hittat mängder av buggar.
Tjeckiska Aisle gjorde tvärtom. De släppte en buggsökare som öppen källkod. Trots att den hittat samma säkerhetshål som Mythos. Och till och med hål som Mythos missat.
Är er Nano Analyzer en lika kraftfull modell som Mythos? – Nej, inte alls, säger Jaja Baloo, operativ chef och en av Aisles grundare.
– Vi hittar samma typer av sårbarheter som Anthropic hittat, men det handlar mindre om själva modellen och mer om det som finns runtomkring: harness, scaffolding, systemet. Man missar poängen om man stirrar sig blind på hur kraftfull modellen är.
Är ni ansvarslösa som släpper
Nano Analyzer fritt?
exempel på olika existerande LLM:er – från enkla som GPT-OSS och Qwen 3 till Anthropics egen tidigare värstingmodell Opus 4.6.
En intressant spaning blev att olika modeller visade sig olika duktiga på olika buggar. Små modeller var överraskande bra på vissa saker. Stora modeller överraskande svaga på andra.
– Tusen medelmåttiga spanare som letar överallt hittar mer än en ensam Sherlock Holmes som gissar var han ska leta, reflekterar Aisles vd Stanislav Fort Precis som Anthropic låter Aisle AI-rapporterna passera genom automatiska rimlighetskontroller för att minska volymen falska positiva – sådana var ett stort problem i öppenkodsvärlden förra året.
Dessutom får en mänsklig utvecklare göra det sista urvalet. För det går aldrig att ta AI:s slutsatser och kod för
– Nano Analyzer vibbkodades bokstavligen på en helg. Om vi kan göra det här på en helg med öppna modeller, så kan vilken motiverad angripare som helst med lite tid och tålamod göra långt mer med långt mindre.
Aisle är pionjärer inom AI-debugging. På sin Wall of Fame har Aisle 221 stycken verifierade sårbarhetsfynd varav 85 av minst ”hög” kritikalitet. De har hittats i 56 projekt från A till Z – från Amazonkrypto till Zulip (en chattklient).
Aisle testade med framgång Mythos parad-
han inte alls tvivlar på AI-verktygens effektivitet, tvärtom. – AI-drivna kodanalysatorer är betydligt bättre på att hitta säkerhetsbrister och misstag i källkod än vad traditionella kodanalysatorer någonsin var. Alla moderna AI-modeller är bra på det här nu. Vem som helst med tid och lite experimentlusta kan hitta säkerhetsproblem nuförtiden.
– Alla projekt som inte har skannat sin källkod med AIdrivna verktyg kommer troligen att hitta en stor mängd brister, buggar och möjliga sårbarheter med den här nya generationens verktyg.
given. LLM:er hallucinerar och missar poängen.
Även amerikanska Theoris har dokumenterat hur det hittat Mythos paradexempel och ytterligare sårbarheter som Anthropics inte nämnt. Att Mythos hittar bokstavligen tusentals buggar har fått vissa att höja ögonbrynen. Men att AI gräver upp stora volymer gamla buggar har i själva verket varit en följetong sedan i höstas. Det var då som AI fick sitt genombrott som ett nytt effektivt sätt att jaga buggar. – Allt detta demonstrerar egentligen bara att det mesta av den programvara vi använder idag inte är säker – var det någon som trodde något annat? säger Joshua Rogers, en pionjär inom AIbuggjakt som på egen hand hittat fler än tusen buggar under det dryga år som han experimenterat med Zeropath, Almanax, Corgea och andra verktyg.
Hur modellen anropas för buggjakt är lika viktigt som modellen i sig.
Milstolpe: Google hittade AI-skapad cyberattack
För första gången har Googles cybersäkerhetsgrupp GTIG stött på vad som ser ut att ha varit en attack skapad av AI. Den stoppades i sista sekund. AI avslöjar sig på sitt språkbruk. Och på buggens natur.
Följande utspelade sig någon gång mellan februari och maj, enligt en rapport från Googles cybersäkerhetsgrupp.
Det fanns en bugg i ett icke namngivet webbaserat adminstrationsverktyg: det gick att åsidosätta tvåfaktorsautentisering.
Någon hittade buggen – med hjälp AI.
Samma någon – också med hjälp av AI –skrev ett pythonskript som gick till attack via buggen. Och planerade att sätta in skriptet i en bred attack mot adminstrationsverktyget.
GTIG (Google Threat Intelligence Group) upptäckte vad som var på gång och red in som kavalleriet i sista sekunden och informerade projektet, så att buggen kunde lagas. Det som är anmärkningsvärt är att det var AI som både hittade buggen och skapade en attack som utnyttjade koden. Det är första gången som GTIG säger sig ha sett detta.
Att AI var hjärnan bakom kvalificerar GTIG med ett ”troligen”.
DET KALLAS FÖR en ”nolldagsattack” eftersom sårbarheten varit allmänt känd i noll dagar när den användes. Nolldagsattacker får just nu uppmärksamhet på grund av att amerikanska AI-jätten Anthropic presenterat en agent baserad på sin LLM Mythos, och den ska sitta på en oöverträffad förmåga att hitta och utnyttja nolldagssårbarheter.
Enligt Antropic väntar en våg av AI-skapade cyberattacker – om mellan ett halvår och ett år, då andra LLM:er hunnit ikapp Mythos.
GTIG:s fynd visar att det inte stämmer.
AI används mer och mer för cyberattacker
I sin majrapport ser GTIG att attacker med stöd av generativ AI ökat och blivit mer och mer systematiska.
AI används på flera olika sätt. Inte bara för hitta buggar utan även för att skapa program som utnyttjar buggarna. Och för att producera sofistikerad offensiv programvara. Och för reverse engineering. Och för att skapa flexibla cyberattacker som dynamiskt anpassar sig själva efter hur attacken möts.
Och så används AI för att generera media. Från Ryssland, Iran, Kina och Saudiarabien kommer AI-genererad politisk satir och berättelser som för fram specifika narrativ över både digitala plattformar och på tryckta affischer. AI skapar även fejkade klipp med klonade röster från verkliga journalister, eller klipp som på andra sätt kopplar innehållet till en avsändare med allmän trovärdighet.
GTIG noterar genom sin övervakning att det pågått experiment med att utnyttja nya plattformar som Openclaw och Oneclaw.
Aktörer skaffar sig till råga på allt fria AIresurser för sitt utvecklingsarbete genom att kringgå begränsningar i användningen av AI-tjänsterna.
En sak till: AI-miljöer i sig har blivit populära angreppspunkter för attacker mot leveran-
Det finns inget andrum på sex månader. AIattacker sker redan.
Vilken LLM som var hjärnan bakom attacken skriver GTIG inget om. Bara att det troligen inte var Googles egen Gemini.
GTIG ser spåren efter AI i det överdrivet pedagogiska språket och på att pythonkoden
skedjor. Inte bara AI-bottar och -agenter angrips utan även deras protokoll och de verktyg som ingår i deras verktygsväskor.
Även försvarssidan använder AI. GTIG använder egen AI, som Big Sleep, Gemini och Codemender, för att söka efter och åtgärda buggar i sin egen kod.
Enligt GTIG är Kina och Nordkorea just nu mycket intresserade av att använda AI offensivt. De är dessutom avancerade aktörer.
Även inbyggda system är mål. Spiongruppen UNC2814 söker efter sårbarheter i kinesiska TP-Links nätverksprodukter. Det görs med hjälp av Googles egen AI-bott Gemini – är det möjligen Gemini som skvallrar för GTIG om de olika aktörernas aktiviteter?
En annan hotaktör har setts analysera en kinesisk databas på över 85 000 sårbarheter. Det tros vara för att träna en egen modell att hitta ännu fler sårbarheter. Även Nordkoreanska APT45 har setts analysera sårbarhetsrapporter.
I GTIG:s rapport finns fler exempel på hur aktörer utnyttjar AI offensivt. Och tips på försvar.
följer konventioner som man ofta ser i AIgenererad kod. Och så fanns där en hallucination.
Enligt GTIG är buggen dessutom av ett slag som AI-buggbottar tros vara duktiga på att hitta, och som andra buggverktyg som fuzzing och klassisk statisk kodanalys är svaga på.
Cybersäkerhet kräver omstart av IT
Dagens de facto-strategi att rätta sårbarheter i mjukvara allteftersom de upptäcks, är hopplöst föråldrad. Systemen måste byggas osårbara i grunden. Det är ett av budskapen från Zero Day Clock, ett upprop för cybersäkerhet.
Projektet har en lista på tio idéer för att stoppa den tågkrasch i slowmotion som pågår omkring oss inom cybersäkerhet – det känns som om det inte går en vecka utan ett nytt stort cyberhaveri.
Något är fundamentalt fel i hur cybersäkerhet hanteras idag. Inte ens de förslag till nytänkade som förs fram går tillräckligt långt. Systemägare får exempelvis veta att de borde korta ner tiden från rapport till fix – men det räcker bevisligen inte eftersom attacker ofta kommer innan sårbarheten ens rapporterats.
Snittiden mellan sårbarhet och utnyttjande har sjunkit från bokstavligen ett par år till ett
par dagar sedan 2017. Varningen för en ny sårbarhet kommer idag försent tre gånger av fyra. Bland de tio punkterna i uppropet finns ett krav på mer juridiskt ansvar till leverantören.
Under de senaste 150 åren har ingen industri förbättrat sin säkerhet eller skyddat konsumenterna utan att ha tvingats av staten. Luftfart, fordon, läkemedel, livsmedel – alla har krävt lagstiftning, säger den kände säkerhetsdebattören Bruce Schneier, en av undertecknarna.
UPPROPET HAR SPÄNNANDE IDÉER om arkitektur: om din sajt blir hackad: släng bort den, och starta en ny instans. Det är en princip som Google redan använder.
Ett annat önskemål är fler öppna verktyg för försvararna. Där ligger angriparna ligger före och samarbetar redan.
I den utsträckning läget fortfarande kunde bli värre är den nya offensiva användningen
Den genomsnittliga tiden från det att en sårbarhet publiceras till dess att den används i en attack har sjunkit från ett par år till ett par dagar. På grund av AI kan den snart vara negativ.
AI kanske spiken i kistan för klassiska cyberstrategier. Det ligger nu inom horisonten att vem som helst kan be AI hitta en sårbarhet och orkestrera en attack. Också inom AI anser uppropet att försvaret ligger efter.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
FAKTA
AI till försvar när AI går till attack
För andra gången lanserar samma gäng säkerhetsexperter ett verktyg för penetrationstest. Den här gången har de rustat sig med generativ AI, för att möta en cyberoffensiv som många just nu fruktar – från samma generativa AI.
Elektroniktidningen har träffat Jacob Henricson, en av grundarna av uppstarten Nørdsnipe, som den 4 april lanserade Hedgehog – en automatisk pentestare.
Att penetrationstesta (pentesta) är att försöka bryta sig in i sina egna datasystem för att identifiera sårbarheter. Nørdsnipes specialitet är att göra det med hjälp av generativ AI.
Det är inte första gången som grundarna utvecklar pentest. År 2017 hittade vi dem i uppstarten Foreseeti med produkten Securicad. Den kartlägger och rankar cybersårbarheter i datasystem.
– Man kan säga att vi var några år före marknaden. Det var få som fattade vad vi gjorde, kommenterar Jacob Henricson, som jobbat som cybersäkerhetschef på Skanska Sverige och nu är vd för Nørdsnipe.
Google fattade. Efter några år, i maj 2022, köpte Google både Foreseeti och delar av personalen.
DET SOM SLOG IGENOM strax därefter var som bekant generativ AI i form av transformatorbaserade stora språkmodeller (LLM:er).
Det visade sig snabbt att LLM:er var duktiga på programkod och datasystem. Experter insåg att de även skulle kunna komma att användas offensivt, för hacking.
Och idag är vi där. LLM-styrda verktyg, som Hexstrike, används sedan i fjol i automatiska cyberattacker. Och LLM:er används för att hitta okända säkerhetshål – den trenden har accelererat sedan i höstas, redan innan Anthropic lanserade sin omtalade Mythos.
Det finns därmed anledning att frukta att cyberattacker står inför en ökning i både frekvens och tempo. Så Nørdsnipe lanseras i exakt rätt tid.
KTH-professorn Pontus Jonsson hade gått från Foreseeti till att jobba deltid med cybersäkerhet på Google. För drygt ett år sedan såg han hur cyberhackande AI skulle kunna hjälpa till även på försvarssidan, med samma sorts pentest som Foreseeti gjorde, men nu förstärkt med smart automatik.
Så i somras grundade han Nørdsnipe med två gamla kollegor från Foreseeti – Jacob Henricson och Erik Ringdahl. Den senare
har spenderat sin senaste tid som teknikchef i Googles molnsäkerhetsteam.
I april släppte Nørdsnipe sin AIpentestare Hedgehog. Med hjälp av AI – och en mänsklig cyberexpert vid rodret – går Hedgehog till simulerad attack mot dina datasystem för att se hur långt den kan ta sig genom olika stigar i nätverket.
Output blir en karta över dina viktigaste sårbarheter.
– Som säkerhetschef svämmar man över av larm, säger Jacob Henricson till Elektroniktidningen.
– Det enda sättet att försvara sig är att täppa till sårbarheterna innan skurkarna hittar dem. Men det är svårt. Det finns miljoner öppna sårbarheter.
HEDGEHOG SKICKAR UT AI-agenter som kartlägger nätverket, letar attackvägar och försöker ta sig fram – precis som en riktig angripare skulle göra. Allt visualiseras i en graf som visar hur långt det går att komma.
En planeringsagent bestämmer den större planen. I slutänden får du en aktivitetslogg och en rapport.
– Du kan kanske se att servern på adress 10.0.10 har sårbarheter som gör att du faktiskt kan komma åt saker.
En sårbarhet i en server som sitter bakom en brandvägg och aldrig används utifrån är ofarlig. Är den åtkomlig från Internet kan den vara kritisk.
– Vi ger kontext till försvararna. Det är nyckeln. Det innebär att du kan prioritera det som faktiskt kan utnyttjas. Resurserna inom cybersäkerhet räcker inte till. Det finns alldeles för många sårbarheter att springa på.
EN MÄNNISKA HAR ALLTID kontrollen över Hedgehog. Systemet föreslår och dokumenterar, men exekverar ingenting utan att operatören godkänner det. Funktioner som skulle kunna användas för att faktiskt stjäla data är hårdspärrade.
Att peka ut sårbarheter är en sak. Men att de ska lagas i ett system i drift är faktiskt ingen självklarhet. En stängning drabbar verksamheten.
– I stort sett varje åtgärd blir politisk. Säker-
hetsavdelningen säger att vi måste stänga det här nu. De som är ansvariga för kunden säger nej – kunden är precis mitt i ett viktigt skede. ”Är ni verkligen säkra på att det här är en sårbarhet?”
– Det har vi i säkerhetsbranschen kanske inte alltid kunnat bevisa. Det blir ofta falskt alarm.
Hedgehog tillhandahåller beviset på att säkerhetshålet faktiskt går att utnyttja.
– Pentestet säger att nu har jag tagit mig från internet hela vägen in till din bankdosa. Då är det inget snack om saken längre.
Och tvärtom kan Hedgehog även berätta vilka sårbarheter som tillsvidare kan läggas åt sidan.
– På vägen rotar vi också ut falska positiva.
SAMMA DAG som Elektroniktidningen träffar Jacob Henricson har Nørdsnipe godkänts av Anthropic för att få använda dess AI-modeller offensivt.
Hedgehog har sina egna spärrar för att inte kunna missbrukas. Men för att ens kunna fungera måste Hedgehog få gå över gränsen för vad normala LLM-baserade verktyg tilllåts göra.
– Om man ska göra sådant som vi gör, kan de helt plötsligt säga nej.
Förhandlingar om samma tillstånd pågår med Google och OpenAI.
Hedgehog är inte beroende av amerikanska LLM:er – de är ersättbara komponenter i Hedgehog. Nørdsnipes bidrag ligger i algoritmerna och gränssnitten kring LLM:en.
SAMTIDIGT ÄR NØRDSNIPE involverat i ett forskningsprojekt som trimmar en LLM. I en virtuell testmiljö ska de undersöka om AImodeller kan tränas att bli bättre på specifika säkerhetsrelaterade uppgifter. Det är ett Vinnova-finansierat projekt tillsammans med KTH, Cybercampus och Cparta.
– Det blir vår första riktiga inblandning i själva modellerna.
Nørdsnipe lanserade Hedgehog den 4 april och signade sin första kund strax därpå. Ett trettiotal kunder finns i pipeline.
Kunderna är allt från enskilda säkerhetsexperter – ”säkerhetsnördar” – till etiska hackare, myndigheter och försvar.
– De håller redan på med pentesting. Vi säljer ett verktyg som gör deras arbete effektivare. Företaget har idag tolv anställda.
Huvudinvesterare är Sven Hagströmer, känd som huvudägare i Avanza.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
SUVERÄNITET
Öppen AI-kodning
I version 1.70 av den grafiska kodutvecklingsmiljön Theia, är AI-stödd kodning inte längre betafunktioner.
Theia är ett öppenkodsalternativ till Cursor, Windsurf, Copilot och andra – grafiska – AI-automatiserade utvecklingsverktyg. Du konfigurerar det med de LLM:er du vill använda.
Theia startar i agentläge där den är tillåten att skapa filer och köra kommandon i din dators operativsystem. Version 1.70 har historik för ”ångra” och kan strömma stora filer. Theia har mer integreringar med Git – som att den kan se vem som gjorde en viss kodändring, och att den kan arbeta med flera Git-projekt parallellt.
Theia har även en bättre integrering med din terminalsession – den känner till enskilda historiska kommandon och deras input och output istället för att behöva räkna ut från terminalens textinnehåll vad som hänt.
Sökning är smartare i meningen att en
lämnar beta
bokstavlig träff rankas högre än en träff som bara går att associera till söktexten. Verktyg är även bättre integrerade med varandra –så att exempelvis olika debugsessioner har en gemensam referens om var brytpunkter ligger.
Arduino utvecklas i Theia. Andra användare är AMD, Arm, ST, Samsung och Google. Theia drivs av stiftelsen Eclipse som pekar att öppen källkod ger dig kontroll över dina verktyg – du kan välja komponenter, modifiera dem och välja var de körs, och riskerar inte att de AI-tjänster du använder försvinner från marknaden.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
Vill bygga europeiskt AI-rack
Franska Si Pearl och spanska Semidynamics vill bygga en AI-processor på den förras Arm-cpu och den senares Risc V-baserade inferensmaskin. De vill utmana amerikanska AI-hårdvarujätten Nvidia och stämplar sitt samarbete som ett AIsuveränitetsprojekt.
Målet är en processor med cpu- och inferenskärna integrerade som chiplettar i ett processorrack för AI-moln. Racket ska kunna konkurrera med Nvidia i upphandlingar för EU-programmen AI Factories och Giga Factories.
Båda bolagen är redan utpräglat offentligt finansierade ”suveränitetsprojekt”. Si Pearl, 200 anställda, grundades 2019 som respons på EU-projektet EPI (European Processor Initiative). Si Pearl har en Arm-baserad superprocessor, Rhea1, med 80 Arm Neoverse V1-kärnor fördelade på 61 miljarder transistorer i TSMC i N6. Den kommer att sitta i två europeiska exaburkar: tyska Jupiter och franska Alice Recoque.
SEMIDYNAMICS , 150 anställda, grundades 2016 just när den fria instruktionsuppsättningen Risc V började kommersialiseras. Det tejpoutade sitt första 3 nm-chip i februari och fick en strategisk investering från minnestillverkaren SK Hynix i april.
AI-tjänst med data som stannar i Sverige
Den nya svenska AI-tjänsten Grunden kör en öppen stor språkmodell (LLM) på Nvidia-servrar i Stockholm. Tanken är att erbjuda europeisk suveränitet – att bygga bort beroendet från de amerikanska AI-jättarna.
Elektroniktidningen talar med Grundens grundare Fredrik Andersson. – Vi bygger enligt alla regler i EU – främst GDPR och AI Act – så att data inte skall lämna EU. Och i första skedet inte Sverige heller. Han tryckte på startknappen i mitten av maj. Grunden utmanar motsvarande tjänster från företag som amerikanska Open AI och Anthropic.
Varför gör ni detta just nu? – Vi har haft det på gång ganska länge. Men nu har suveränitetsfrågan blivit viktig, samtidigt som GLM 5.1 släpptes i mitten av april.
Fredrik Andersson pekar på den amerikanska lagstiftningen Cloud Act som ger amerikanska myndigheter rätt att begära ut data från amerikanska företag – även om datan fysiskt ligger på servrar utanför USA.
Än så länge kommer pengarna ur grundarnas egna fickor – jakt på såddfinansiering pågår.
Tjänsten kör kinesiska Zhipu AI:s öppna LLM GLM 5.1. Den har 754 miljarder parametrar och är den typ av LLM som kallas MoE (Mixture of Experts) och dynamiskt aktiverar olika delnät under beräkningarna. GLM 5.1 gör bra ifrån sig på benchmarks mot aktuella modeller från Anthropic och Open AI.
Zhipu kör GLM i en egen tjänst, men bjuder dessutom på den som öppen källkod.
– Vi konkurrerar genom att erbjuda den till ett liknande pris med tryggheten att data inte lämnar Sverige och att vi erbjuder regelverks-
efterlevnad för europeiska företag och myndigheter.
Hur gör svenska företag idag för att efterleva EU-regler?
– Det finns ingen lösning utöver att hyra hårdvara för 500 kronor i timmen.
Mjukvaran som driver GLM hos Grunden heter SG Lang – och är öppen källkod från ett universitetssamarbete. API:et är kompatibelt med Open AI:s.
Det finns en konkurrent med samma mål sedan ett år, Berget AI, grundad av Christian Landgren, känd för Öppna skolplattformen. Bland Bergets kunder finns svenska myndigheter, finansinstitut och teknikbolag.
Berget lanserade nyligen en kodningsassistent som använder LLM:erna Kimi K2.6 från kinesiska Moonshot, Gemma 4 från Google och Medium 3.5 från franska Mistral.
Här kan du ladda hem Theia IDE 1.70.
REGIONAL SALES MANAGER NORDIC & BALTIC REGION
Established in 1972, Anglia Components Plc is the UK’s leading independent electronic components distributor. As part of our expansion with STMicroelectronics and other key suppliers into the Nordic and Baltic regions, we are seeking an experienced leader to drive our growth across these markets.
Qualities we are looking for & Key responsibilities:
• Proven track record in commercial leadership
• Ideally based in Denmark or Sweden
• Responsible for building long‑term customer relationships and market presence
• Lead and develop high‑performing local teams to win new business
• Leverage our world‑class supplier portfolio
• Roll out our successful design in strategy
• Strong regional electronics market knowledge
• Prior experience in a distributor or manufacturer environment
To learn more and apply, scan the QR code or visit… www.anglia.com/careers
Electrumlabbet Kista. FOTO: JEAN LAPIN
Trion bakom Electrumlabbets kiselkarbidtransistorer
Det har inte gått så fort som professor Mikael Östling hoppades på för två år sedan när det blev klart att kiselkarbidverksamheten i Electrumlabbet blev en del av EU:s pilotlina för material med brett bandgap, WBG. Krafttransistorerna från Kista kan trots det bli bland de första komponenterna som materialiserar sig i någon av de fem pilotlinor som EU finansierar via forskningsprogrammet Chips JU.
– Det är unikt att vi har hela värdekedjan från substrat via epitaxi till komponentprocessning i Electrumlabbet, säger Mikael Östling, som var drivande för att Sverige skulle bli en del av EU:s pilotlina för material med brett bandgap. Huvuddelen av pengarna som WBG får via EU går till ST Microelectronics renrumsbygge i Catania på Sicilien men Sverige är med på ett hörn via KTH och Chalmers samt universiteten i Lund och Linköping. För svensk del handlar det om cirka 150 miljoner kronor under fem år.
från Kisab. Det är substrat som de skär ner så vi kan köra här. De gör ju framför allt 8-tumssubstrat. Sedan har vi även beställt epitaxi från Rise med den tjocklek vi behöver.
Forskningsinstitutet har tagit över de maskiner som amerikanska Coherent lämnade kvar i labbet när företaget stängde ned verksamheten i fjol. – Jag var rätt djärv för två år sedan, att vi skulle ha komponenter ute inom ett halvår. Vi hade ju en bra process, men vi har bestämt att vi behöver göra på ett annat sätt.
Jonimplantation skickar in partiklar med hög energi i materialet vilket skapar defekter i kristallgittret. I dag går det att reducera problemet med värmebehandling tillräckligt bra för att den ska kunna användas. – Vi har fått ut den första batchen och ska nu kalibrera processen med jonimplantation som dopningsmetod, säger Mikael Östling.
Det handlar hittills om bipolära transistorer med ganska tunna kollektorskikt för upp till 1 kV. – Vi har sagt att de ska klara 5 kV, upp till 15 kV, vilket vi får genom ett tjockare epitaxiskikt. Men vi har inte garanterat strömstyrkor.
STÖRRE STRÖMSTYRKOR innebär en större area på transistorn och därmed också större risk att det finns någon defekt som gör att den inte fungerar.
– Man brukar prata om strömtätheter. Om vi säger att vi kan köra på 300 till 400 A per kvadratcentimeter och gör en transistor på 0,2 till 0,3 kvadratcentimeter så blir transistorer
KTH:s bidrag är bipolära krafttransistorer i kiselkarbid och på sikt även IGBT:er. I
Electrumlabbet finns också Kisab som tillverkar högklassiga substrat och Rise som kan bygga epitaxiella skikt.
– Vi har redan beställt substrat
NÄR PROCESSEN TOGS FRAM för över ett decennium sedan ansågs jonimplantation vara en omogen dopningsteknik. Istället använde man epitaxiella skikt och ”etsade tillbaka” för att skapa strukturerna i transistorerna.
med cirka 100 amperes kapacitet. En sådan transistor för 5 kV hanterar cirka 500 kW. Man kan nå samma effekter genom att parallellkoppla flera mindre transistorer i en modul.
Tillämpningarna är inte elbilar utan produkter som kräver högre spänningar, som tåg och elnätsprodukter, men också datacenter där man vill gå direkt från 230 volt till en lämplig spänning för serverkorten.
FÖRUTOM ATT potentiella kunder som Hitachi och Alstom ska kunna köpa och testa de transistorer som tillverkas i Electrumlabbet är ambitionen att också ta fram ett så kallat PDK (process design kit) med modeller och regler så att potentiella kunder kan designa egna varianter.
– Vi har startat ett samarbete med ett italienskt team på uniersitetet i Bologna, IUNET.
Vi skickar ner våra mätdata så försöker de ta fram modeller som stämmer överens med dem. Huvuddelen av de cirka 45 miljoner som KTH får för sin del i pilotlinan går till löner, SiC-material och processning i labbet, bara runt 10 procent ska användas för att uppgradera maskinerna i Electrumlabbet så att de kan hantera sextumsskivor plus att det tillkommer en ny maskin för oxidering.
– Vi jobbar på fyra tum i dag men efter första juli så sätter vi till alla klutar och försöker få igång sextumsutrustningarna.
SKIFTET PÅVERKAR även andra användare av labbet, som måste gå upp i skivstorlek.
–
Även om det fördyrar användningen så tror jag att det är helt rätt att vi uppgraderar. Vi måste vara kompatibla med Europa, säger Mikael Östling och fortsätter:
–
Sedan har vi lovat en annan komponent, en IGBT. Där behöver vi egentligen ha ett substrat av P-typ. Och det har vi inte än. Det är ingen som kan leverera det riktigt än.
Det går att komma runt problemet på diverse sätt och det är inte omöjligt att Kisab kan bistå även om det kommer att ta tid att få fram substraten.
–
Förutom det så jobbar vi också för att etablera en bra och
defektfri process för styroxiderna. Så att vi har en bra time-tobreakdown. Det kommer att vara bra för vår MOSFET i IGBT:n.
IGBT:n kan beskrivas som en bipolär transistor som styrs med en spänning via en MOSFET.
DET ENDA SOM SAKNAS i Kista är kapslingen men där finns en finsk partner som ingår i pilotlinan.
– De håller på att inreda sitt labb för att kunna kapsla och vi har etablerat ett bra samarbete med dem.
Pilotlinorna ska visa på koncept eller tekniker, de ska ligga någonstans mellan 5 och 6 på TRL-skalan, men inte tillverka kommersiella volymer av komponenter.
– Sen kommer man att kunna beställa enstaka processteg från våra olika partners, vi bygger upp det hela med ett smörgåsbord av olika tjänster, säger Mikael Östling.
FÖRUTOM KOMPONENTER och processteg kommer pilotlinorna att skapa en utbildningseffekt, det kommer ut personer i industrin som gjort allt från ett exjobb till att de doktorerat på processerna. – Även om man inte sedan sysslar med halvledartillverkning så har man i alla fall upparbetat förståelse för hur man mäter, hur man designar, hur man integrerar saker och ting. Jag tror att det är minst lika viktigt.
NÄR PROCESSEN är intrimmad kommer det att bli tre till fyra körningar per år beroende på intresset från industrin. Vilket i sin tur är beroende av vilka program EU får på plats för att stötta utvecklingsprojekt baserade på komponenterna. Då måste Vinnova ha pengar så att svenska företag kan vara med och få något ut av pilotlinorna. – Vi har inte medvetet marknadsfört oss på något sätt än. Men låt oss säga att vi kanske behöver köra igång lite hårdare marknadsföring om ett år när vi känner att vi har något som vi kan leverera med en viss säkerhet, säger Mikael Östling.
HELU-kablar i dynamiska installationer
I en industriell miljö måste kablar uppfylla många fler funktioner än att bara överföra elektrisk kraft eller signaler. De bör upprätthålla fullständig tillförlitlighet även under tunga mekaniska belastningar, i hårda arbetsförhållanden och vid intensiv användning.
HELU
-kablar designade för kabelbärare (dragkedja) är speciellt framtagna för dynamiska applikationer. De fungerar bra både i snabbgående maskinverktyg med begränsat installationsutrymme och i hamninstallationer där långa förflyttningsavstånd krävs. Varje av dessa applikationer kräver lämpligt utvalda material, konstruktion och tekniska parametrar. Nedan presenterar vi en översikt över sådana HELU-produkter – anpassade för olika och mest krävande användningsområden inom industri och automation.
HELUKAT® NÄTVERKSKABLAR
HELUKAT®-kablar är avancerade kablar för Ethernet-applikationer, också idealiska för industriella automationssystem. HELU erbjuder kablar anpassade för arbete i dragkedjor och i utmanande miljöförhållanden. Produkterna uppfyller kraven för PROFINET-standarden och erbjuder höga överföringsparametrar – från kategori 5e till 7e. Kabelns konstruktion är standardiserad, så RJ45kontakter monteras i ändarna med ett standard krympverktyg. Ytterhöljen är tillverkade av flamsäkert PVC eller material med FRNCegenskaper.
MULTIFLEX 512® SERIEN
MULTIFLEX 512®-kablar är designade för användning i dragkedjor. De finns i oskärmade och dubbelskärmade versioner med flätade kopparledare. Deras huvudsyfte är signalförmedling i statiska och dynamiska installationer. Den senare inkluderar maskiner, maskinverktyg, robotar med mera. De flexibla styrkablarna MULTIFLEX 512® har glidande egenskaper och tillhandahåller optimal driftsäkerhet, tack vare användning av PP-kärnisolering och ett yttre PUR-skal, fritt från klibbiga ämnen och motståndskraftigt mot skärskador.
MULTIFLEX 512®-kablar har 2 till 36 ledare (numrerat) med tvärsnitt från 0,75 mm2 till 2,5 mm2. Nominell spänning är 300/500V. Oavsett version är ledarna tillverkade i flerradig form, vilket ger kablarna maximal flexibilitet.
HYBRIDLÖSNINGAR TOPSERV® OCH TOPGEBER ”Hybrid” kablar är de som samtidigt tjänar som kraftförsörjning och signalförmedling. Ett sådant behov uppstår oftast vid styrning av servomekanismer, varför många hybridlösningar från HELU tillhör TOPSERV®serien.
De är anpassade för användning i avancerade produktionsprocesser, robotik, verkstadsindustrin med mera. Kabeln kan till exempel ha en extra övergripande skärm och är oftast tillverkad enligt olika standarder (VDE, UL och CSA).
Kabelns specifikationer matchar parametrarna från ledande servodrivstillverkare, så att kablarna kan användas utan hinder i maskinindustrin, konstruktion och installation av produktionsrobotar, i automation samt i andra tillämpningar inom produktionsteknik. Alla hybridkablar som beskrivs här är också anpassade för dragkedjor.
PURÖ KABLAR
HELU-märkta kablar från PURö-serien är lösningar designade för arbete i krävande industriella miljöer, där mekanisk och kemisk resistens är avgörande. En nyckelaspekt i deras konstruktion är polyuretanet (PUR)-skalet, som ger hög resistens mot slitage, oljor, fetter, UV strålning, atmosfäriska faktorer samt kylmedel, ozon med mera.
Tack vare deras höga flexibilitet presterar dessa kablar bra i rörliga applikationer som kabelbärare, robotar eller CNCmaskiner.
Typiska driftstemperaturområden och böjmotstånd gör dem till ett mer hållbart alternativ än klassiska PVCkablar, särskilt i applikationer där betydande mekaniska belastningar förekommer.
Kablarna tål temperaturer från –40 °C till 80 °C. Deras nominella spänning är 300/500V.
En enskild kabel kan innehålla upp till 50 ledare med ett tvärsnitt av 1,5 mm2 samtidigt som den behåller flexibilitet klass 5, dvs. relativt hög flexibilitet, även om deras diameter i sådana fall når 24,2 mm.
Utvalda produkter från olika PURö-serier uppfyller Eca CPRstandardens krav.
TOPFLEX®611 SERIEN
TOPFLEX®-serien omfattar kraftkablar som främst är avsedda för användning i reglerade drivsystem, särskilt med frekvensomriktare. Deras polyuretanisolering ger hög resistens, liknande PURö-lösningarna som beskrivs ovan. Produkterna är anpassade för installation i dynamiska system, kännetecknade av god flexibilitet och hållbarhet även vid frekvent böjning.
Produkterna finns i två varianter: skärmade och oskärmade. Båda versionerna används bland annat i industriell automation, produktionslinjer och drivsystem.
SUPERTRONIC® SERIEN
Kablar från SUPERTRONIC® 310PVC och SUPERTRONIC®PVCserierna som erbjuds av HELU är flexibla styr och signalkablar avsedda för användning inom industriell automation och elektronik. Varianter märkta med bokstaven ”C”, såsom SUPERTRONIC® 310CPVC och SUPERTRONIC®CPVC, har kopparskärm. Skillnaderna mellan ”310”varianterna och standard SUPERTRONIC®serien beror på konstruktion och ändamål, där 310-modellerna är bättre lämpade för precision signalapplikationer och dataöverföring.
SUPERTRONIC®kablar stödjer nominella spänningar upp till 1500V (utvalda versioner). De har 2…25 ledare med tvärsnitt på 0,14 mm2, 25 mm2 eller 34 mm2 – alltid i flerradig form för att säkerställa hög flexibilitet. Enskilda ledare är färgkodade. PVCisoleringen säkerställer att produkterna har god motståndskraft mot oljor och fungerar i dynamiska installationer. ■
Läs hela artikeln på tme.eu Skanna QR-koden!
EMI-filter för batterilagringssystem
Ett batterilagringssystem (BESS) lagrar energi under perioder med låg efterfrågan eller överskottsproduktion och integreras i allt större utsträckning med förnybara energikällor som soloch vindkraft för att stabilisera deras variationer.
Det finns tre huvuddelar – batterier, ett kraftomvandlingssystem (PCS) samt en styrenhet i form av ett batterihanteringssystem (BMS).
Det ökande behovet av tillförlitliga, flexibla och hållbara energilösningar har gjort batterilagringssystem till en central del av moderna energisystem.
NÅGRA VIKTIGA ORSAKER till den ökande användningen är:
● Intermittent förnybar energi: Sol- och vindkraft är intermittenta energikällor.
Av Prashanth G, EMI Solutions
Prashanth G arbetar med applikationsutveckling, produktval och teknisk support för lösningar som reducerar elektromagnetiska störningar.
Batterilagring kan lagra överskottsenergi för användning under perioder med låg produktion, vilket säkerställer en stabil och tillförlitlig energiförsörjning.
● Reservkraft: Batterilagring säkerställer reservkraft vid naturkatastrofer eller systemfel.
● Balans i elnätet: Batterilagring stabiliserar nätet genom att reagera på variationer mellan tillgång och efterfrågan. Den hjälper också till att hålla nätfrekvensen stabil och förhindrar instabilitet eller strömavbrott.
● Minskad beroende av fossila bränslen: Batterilagring stödjer användningen av förnybar energi, minskar beroendet av fossila bränslen och bidrar till avkarbonisering av elnätet.
BATTERISYSTEM som är anslutna till elnätet kan generera elektromagnetiska signaler som kan störa ansluten utrustning. Det är särskilt svårt att minska emissionerna om kablar är dåligt isolerade eller jordningen är otillräcklig. Oskärmade kablar, exponerade komponenter eller kapslingar med bristfällig konstruktion kan avge elektromagnetiska fält,
Effekten av att använda EMI-filter i batterilagringssystem.
Blockdiagram över ett batterilagringssystem.
och EMC-effekter på batterilagringssystem.
vilket kan störa känslig utrustning och försämra prestandan i energisystem.
Övertoner som genereras av kraftelektronik i batterilager kan försämra elkvaliteten och påverka både interna komponenter och ansluten utrustning.
Växelriktare som använder pulsbreddsmodulering (PWM) för att omvandla likström till växelström genererar högfrekvent elektromagnetisk störning (EMI). Även DC/ DC-omvandlare, som styr laddning och urladdning av batterier, skapar både ledningsbundna och strålade emissioner vid switchfrekvenserna.
Ledare med höga strömmar i batterilagringssystem kan generera magnetfält som stör känsliga komponenter som styrelektronik, kommunikationssystem och närliggande sensorer.
Laddning och urladdning av battericeller kan skapa transienta spänningar och strömmar som kan orsaka EMI om de inte hanteras korrekt.
Elektromagnetiska störningar (EMI) och elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) påverkar batterilagringssystem i hög grad. Effekterna kan variera från försämrad prestanda till fullständiga systemfel.
I batterilagringssystem är EMI och EMC avgörande för elektroniken. Målet är att reducera störningar och samtidigt säkerställa att utrustningen uppfyller gällande EMC-krav.
UTSTRÅLADE EMISSIONER är elektromagnetisk energi som sprids genom luften och kan störa närliggande utrustning.
1. Skärmade kapslingar. Använd metallkapslingar, korrekt jordning och skärmande material för att minska EMI och skydda mot strålning.
2. Korrekt jordning och potentialutjämning. Säkerställ korrekt jordning av
EMC-standarder för batterilagringssystem
1. International Electrotechnical Commission 61000
IEC 61000-serien är den mest använda uppsättningen EMC-standarder globalt.
IEC 61000-6-3. Generisk emissionsstandard för bostäder, kommersiella miljöer och lätt industri.
IEC 61000-6-4. Generisk emissionsstandard för industrimiljöer.
2. International Electrotechnical Commission 62109
IEC 62109 behandlar säkerhetskrav för kraftomvandlare i solcellssystem integrerade med batterilagring.
IEC 62109-1. Omfattar säkerhets- och EMCaspekter för elektrisk utrustning i system med förnybar energi.
3. International Electrotechnical Commission 61727
Definierar EMC-krav för nätanslutning, emissionsbegränsning och immunitet mot störningar i solcells- och batterilagringssystem.
skärmade kapslingar och komponenter samt god elektrisk förbindning mellan systemets delar.
3. Ferriter och EMI-filter. Installera ferritpärlor på kraftkablar och signalledningar för att dämpa högfrekvent brus. Använd EMI-filter för ytterligare dämpning.
4. Skärmning av känsliga komponenter. Kommunikationsledningar, sensorer och BMS bör skyddas med skärmade kablar eller lokala skärmar.
LEDNINGSBUNDNA EMISSIONER är elektromagnetisk energi som sprids via kraft- eller signalledningar.
1. Jordning och skärmning. Implementera korrekt jordning och använd skärmade kablar.
2. Tvinnade ledare. Tvinnade ledarpar hjälper till att eliminera inducerade störningar.
3. Mönsterkortsdesign. Korrekt layout av mönsterkortet minimerar brus. Separata jordplan för analoga, digitala och kraftrelaterade kretsar minskar koppling mellan systemen.
4. Minskning av switchbrus. Snubberkretsar och mjukswitchteknik kan minska högfrekvent brus.
5. EMI-klassade kontakter och kablar. Använd kontakter och kablar med inbyggd skärmning och jordning.
6. Nätfilter. Installera nätfilter, exempelvis pi-filter eller LC-filter, för att blockera högfrekvent brus.
EMI-FILTER ÄR AVGÖRANDE för att säkerställa elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) och uppfylla regulatoriska krav i batterilagringssystem.
Att välja rätt EMI-filter är en nyckelfaktor för säker, tillförlitlig och regeluppfyllande drift. Faktorer som bör beaktas inkluderar:
● frekvensområde
● ström- och spänningsnivåer
● identifiering av störkällor
● miljöförhållanden
● efterlevnad av EMC-standarder
RÄTT FILTERVAL SKYDDAR systemet mot störningar, förbättrar prestandan och förlänger komponenternas livslängd.
EMI-filter bör placeras så nära störkällan eller den känsliga kretsen som möjligt för att minimera störningens utbredningsväg.
STRATEGISKA PLACERINGAR inkluderar:
1. AC-ingång – mellan nätanslutningen och växelriktaren.
2. AC-utgång – på växelriktarens utgång för att minska störningar mot nätet eller lasten.
3. DC-sidan – mellan batteriet och DC/ DC-omvandlaren samt vid omvandlarens utgång.
4. Kommunikation – mellan styrsystem, BMS och externa enheter.
5. DC-bussen – mellan batteriet och växelriktaren.
BESS – Battery Energy Storage System.
Låt oscilloskopet testa sekvenseringen av strömmatningen
Dagens komplexa kort och kretsar har många delar som matas med olika spänningar. För att dessa ska fungera tillsammans krävs noggrant utformade, rena och stabila nät som distribuerar strömmen och dessutom ger korrekt timing. Vid lägre spänningsnivåer definieras toleransen i procent, vilket kan göra det svårt att göra exakta mätningar.
ATT STARTA UPP eller stänga av ett kort eller krets måste göras enligt ett förutbestämt schema för att enheten ska fungera korrekt. Det bidrar också till att säkerställa att delar och komponenter fungerar korrekt under förväntade spänningsförhållanden. Ett oscilloskop är perfekt för att inspektera timingen vid sekvensering av strömskenor. Ett vanligt 4-kanalsoscilloskop kan dock bara ge en begränsad analys av komplexa kretsar. Låga spänningsnivåer och snävare toleranser från 1 procent till 2 procent gör det ofta svårt för instrumenten att ge exakta mätningar på grund av brus i instrumentet och probarna. Snabbt switchande laster och överhörning av högfrekvent brus kan orsaka problem, särskilt vad gäller EMI.
Både MXO 5 och de mer kompakta MXO 3-oscilloskopen är baserade på samma oscilloskopteknik från Rohde & Schwarz. Båda oscilloskopserierna finns med upp till åtta analoga kanaler och 16 logikkanaler.
Av Chun Soong Wong, Rohde&Schwarz
CS Wong har över 20 års erfarenhet av test och mätning. Han är produktchef för Rohdes oscilloskop i mellanklassen med fokus på applikationer inom kraftelektronik.
Detta gör att oscilloskopen kan tillgodose olika behov av insamling för att få en heltäckande analys av flera spänningsmatningar, vilket förenklar testning av sekvenseringen avsevärt. Med ett minne på upp till 500 Msampel per kanal är oscilloskopen utmärkta för att fånga sekvenser för uppstart och avstängning inom millisekundområdet samtidigt som upplösningen i samplingen av signalerna bibehålls.
GENOM ATT MINSKA BANDBREDDEN vid analys av rippelbrus kan 12-bitars samplingar förbättras till 18-bitars HD-upplösning för exakta mätningar. Genom att använda 1 mV/ div vertikal känslighet för MXO 5 eller upp till ±3 V offsetområde på MXO 3 går det att
studera en matning upp till ±5 V. Genom att utnyttja instrumentens förbättrade frontend-prestanda använder MXO-arkitekturen en sampelbaserad digital trigger med en känslighet på mindre än 0,0001 vertikala skalenheter.
Överväganden vid mätning av strömsekvens
Exakta spänningsnivåer med specifik timing är avgörande för kretsens funktionalitet. Tidsfördröjning mellan strömskenorna är nödvändig för att säkerställa en stabil strömförsörjning innan de olika kretsdelarna aktiveras. Följaktligen kan strömsekvensering som ett grundläggande test vara en omständlig process när man undersöker och jämför flera strömskenor. Även om logiskkanaler kan användas här är detaljerna begränsade; de indikerar bara 1 eller 0 mot ett tröskelvärde. Att öka antalet analoga kanaler är bättre när det gäller att fånga små detaljer i matningen.
STORA INSAMLINGSLÄNGDER är viktiga, särskilt när man observerar i flera hundra millisekunder eller till och med flera sekunder (för högströmskretsar). Den längre insamlingslängden är avgörande för tillräckliga urladdningstider och en noggrann bedömning av dynamiken hos strömsekvensen. I elkraftdistributionsnät kommer likströms-
skenor med lägre nivåer från högre matningar och behöver tid för att stabiliseras innan de regleras till mindre skenor.
Överväganden vid mätning av rippelbrus Bandbredden är viktig när man bestämmer elektrisk integritet. Mätsystem med större bandbredd resulterar alltid i högre brusnivåer. Att identifiera det intressanta frekvensområdet och välja lämpliga mätbandbredder och filterinställningar på mätutrustningen är avgörande för att fånga upp relevanta frekvenskomponenter och samtidigt filtrera bort oönskat brus och övertoner. Strömomvandlingskretsar har vanligtvis en kopplingsfrekvens på 1 MHz. En bandbredd på 20 MHz är alltså tillräcklig för en stabilitetsanalys av feedback-reglerkretsen. Det finns också en växande trend att karakterisera brus från strömripplar med ännu högre bandbredd i GHz-området. Trenden understryker analysen av högfrekventa belastningsförändringar. R&S RT-ZPR-prober för strömskenor kan ge en analysbandbredd på upp till 4 GHz.
VID MÄTNING AV RIPPELBRUS måste man vara noga med att inte tillföra ytterligare brus i installationen. Korta och direkta anslutningar bidrar till att minimera störningar. Koaxialkablar kan ge låg induktans för alla mätningar. Spektralanalys kan ge ytterligare insikter och hjälpa till att identifiera frekvenskomponenterna i strömripplar, lokalisera
specifika bruskällor och åtgärda dem på ett effektivt sätt. MXO-oscilloskopen har en kraftfull spektralanalys som uppdateras med en hastighet på över 45 000 FFT/s. Den snabba uppdateringshastigheten skapar en responsiv bild av spektralt brus vid EMIanalys av svårfångade och sporadiska händelser. Tillsammans med närfältsonder kan emissionskällor lokaliseras och nödvändiga filterkonstruktioner användas för att minska problemen med strömbrus.
Sammanfattning
Analys av strömsekvens och matningsskenor är grundläggande mätningar för att säkerställa korrekta förlopp. Med åtta kanaler är MXO 3- och MXO 5-serierna idealiska för analys av flera matningsskenor. Med upp till 500 MSampel per kanal bibehålls den höga samplingsupplösningen, och 12-bitarsomvandlaren ger högsta möjliga precision för exakta mätningar. Filtrering och boxcar-medelvärden gör att HD-läget kan ge upp till 18-bitars precision. Oscilloskop i MXO-serien har också en hög ingångskänslighet på 500 μV/div med ±5 V offsetområde för enkel installation av passiva probar vid analys av strömskenor. Kanalingången kan också tillämpa selektiva filter eller använda HD-lägesfiltrering för att generera den nödvändiga mätbandbredden. Funktioner som spektrumanalys och frekvenssvarsanalys kan också vara användbara vid karakterisering av beteendet hos strömripplar. ■
Frontend-prestanda för MXO med hög känslighet och större offset.
Strömsekvensmätningen visar tidsfördröjning mellan strömskenor.
Spektralanalys av rippelbrus som visar frekvenskomponenterna.
Så mäter du PSRR
Av Oleh Yakymchuk, Renesas Electronics
Oleh Yakymchuk är applikationsingenjör på Renesas där han utvecklar lösningar med fokus på kraftstyrningskretsar (PMIC, DC/ DC) och konfigurerbara blandsignalkretsar.
Strömförsörjningens förmåga att motstå störningar på matningen, är en viktig parameter som visar en LDOregulators förmåga att leverera en konstant utgångsspänning trots variationer på ingången.
Hög PSRR är avgörande i situationer där matningen fluktuerar för att säkerställa utgångsspänningens tillförlitlighet.
För att säkerställa en noggrann mätning av PSRR är det avgörande att testmiljön konfigureras med hög precision. Följande uppställning beskriver hur den angivna utrustningen används för att skapa en robust och tillförlitlig testkonfiguration.
FÖRST ANSLUTS NÄTAGGREGATET – i detta fall en Keithley 2460 – till ingången på Picotest
Resistans och spänningsfall för J2120A som funktion av utströmmen.
NOT 1
J2120A line injector innehåller en internt förspänd N-kanals MOSFET. Detta innebär att det uppstår ett spänningsfall mellan J2120A:s in- och utgång. Spänningsfallet är icke-linjärt, och dess beroende visas i figur 2. Det innebär att varje gång lastströmmen justeras måste även matningsspänningen från nätaggregatet justeras för att likspänningen ska vara konstant på J2120A:s anslutningar. Till exempel: för att få 1,2 V vid ingången till en LDO-regulator kan det, beroende på lastströmmen, vara nödvändigt att ställa in spänningen på line injector-ingången till mellan 2,5 V och 3,5 V. MOSFET:en arbetar i öppen slinga för att inte bli instabil när den är ansluten till den externa regulatorn.
Mätprincipen.
Formeln för att beräkna PSRR-värdet är:
PSRR = 20 log10 där VIN och VOUT är ACripplet i ingångs- och utgångsspänningarna.
J2120A Line Injector. Nätaggregatet ska konfigureras för att generera en stabil likspänning, medan komponenten med AC-rippel (för att simulera variationer i matningsspänningen) kommer från utgången på en Bode 100 via J2120A line injector (Not 1).
Därefter används en digital multimeter för att övervaka både in- och utspänningarna hos PMIC-kretsen. Säkerställ att korrekt
jordning används och att störningar i anslutningarna minimeras för att bibehålla mätningens integritet.
Slutligen används Bode 100 från Omicron Lab för att fånga och analysera data. Dessa data kan användas för att beräkna PSRRvärden och utvärdera PMIC:ens förmåga att leverera en stabil utspänning trots variationer i matningsspänningen.
Genom att använda denna uppställning kan man säkerställa exakta och tillförlitliga PSRRmätningar, vilket bidrar till utvecklingen av högpresterande och pålitliga elektroniksystem.
Inställningar för instrumenten som ska mäta PSRR
För att erhålla önskad PSRR-mätning, välj följande inställningar i ”Hardware Setup”:
1. Frekvens: Ändra startfrekvensen till 10 Hz och stoppfrekvensen till 10 MHz
2. Source mode: Välj mellan Auto off eller Always on. I Auto off-läge stängs signalgeneratorn automatiskt av när den inte används (när mätningen stoppas). I Always on-läge förblir signalgeneratorn aktiv efter att mätningen har avslutats, vilket innebär att den sista frekvenspunkten i en svepmätning bestämmer signalens frekvens och nivå.
3. Source level: Ställ in en konstant nivå på
–16 dB eller högre för utsignalen. Enheten kan ändras i inställningarna. Som standard använder Bode 100 dBm som enhet för utsignalen. 1 dBm motsvarar 1 mW vid 50 Ω last. Vpp kan väljas för att visa utspänningen som topp-till-topp-spänning. Observera att den interna källspänningen är dubbelt så hög som det visade värdet och gäller när en last på 50 Ω är ansluten.
4. Dämpare: Ställ in ingångsdämparna till 20 dB för mottagare 1 (kanal 1) och 0 dB för mottagare 2 (kanal 2).
5. Mottagarbandbredd: Välj den bandbredd som ska användas för mätningen. Högre bandbredd ger snabbare mätning. Minska bandbredden för att reducera brus och fånga smalbandiga resonanser.
INNAN MÄTNINGEN påbörjas måste Bode 100 kalibreras. Detta säkerställer hög noggrannhet i mätresultaten. Tryck på knappen ”Full Range calibration”. För maximal nog-
grannhet ska inställningarna för dämparna inte ändras efter att extern kalibrering har utförts.
För alla LDO:er:
1. Ingångskondensatorn filtrerar bort en del av de signaler som injiceras i LDO:n, så det är bäst att ta bort ingångskondensatorerna för den testade LDO:n eller använda en så liten som möjligt.
2. Konfigurera nätverksanalysatorn: använd nätaggregatet för att mata line injector och anslut nätverksanalysatorns utgång till OSC-ingången på line injector.
3. Slå på testobjektet (DUT) och ställ in den testade LDO:ns utspänning. För att undvika skador på PMIC:en ska LDO:ns inspänning vara mindre än eller lika med maximal tillåten inspänning. Det rekommenderas starkt att först starta LDO:n utan resistiv last, och därefter applicera lasten och justera inspänningen.
Kalibrering.
TEMA: KRAFT, ENERGI & BATTERIER
Hårdvarukonfiguration när förstärkning och fas mäts liksom tillhörande inställningar.
Headroom för PSRR är inte samma som dropoutspänningen (Vdo) som anges i databladet. Headroom i PSRR-sammanhang avser den extra spänningsmarginal över utspänningen som en LDO behöver för att effektivt kunna undertrycka variationer i inspänningen. Det säkerställer att LDO:n kan upprätthålla en stabil utspänning trots fluktuationer i matningsspänningen. Dropoutspänning (Vdo) är däremot en specifik parameter som definieras i LDO:ers datablad. Den anger den minsta skillnaden mellan inspänningen (VIN) och utspänningen (VOUT) där LDO:n fortfarande kan reglera utspänningen korrekt under statiska likspänningsförhållanden. När inspänningen sjunker under denna nivå kan LDO:n inte längre hålla den specificerade utspänningen, vilket kan leda till prestandaproblem.
4. Ställ in LDO:ns VOUT enligt specifikationerna i tabell 2.
5. Aktivera LDO:n som ska testas och använd voltmeter för att kontrollera utspänningen.
6. För att säkerställa att startströmsbegränsningen inte hindrar LDO:n från att starta korrekt, anslut den resistiva lasten först när VOUT har nått sin maximala nivå
7. Justera spänningen vid J2120A:s OUTterminaler till önskade VIN-nivåer.
8. Anslut kanal 1 på nätverksanalysatorn till ingången på den testade LDO:n med en kort koaxialkabel.
9. Anslut kanal 2 på nätverksanalysatorn till
Mätuppställning för PSRR med SLG51003.
utgången på den testade LDO:n med en kort koaxialkabel.
10. Övervaka utspänningen från line injector med ett oscilloskop. Utför en frekvenssvepning och kontrollera att minsta inspänning samt lämplig topp-till-toppnivå uppnås för testet. Säkerställ att ACkomponenten är 200 mVpp eller lägre
KONFIGURERA NÄTVERKSANALYSATORN så att den mäter PSRR vid varje önskad frekvens (1 kHz, 100 kHz och 1 MHz). Lägg till fler markörer vid behov för att mäta toppar.
Ta skärmbilder för varje uppmätt tillstånd.
Exempel på applicerad rippelspänning (amplitud och DC-offset) på LDO:ns ingång.
Slutsats
Sammanfattningsvis ger denna metodik ett tydligt och noggrant tillvägagångssätt för att mäta Power Supply Rejection Ratio (PSRR) hos SLG51000/1/2/3 PMIC:er med hjälp av Bode 100 från Omicron Lab och Picotest J2120A. Noggranna PSRR-mätningar i frekvensområdet 10 Hz till 10 MHz är avgörande för att verifiera LDO-prestanda och säkerställa robust strömförsörjning. Genom att följa denna metod går det att göra PSRRutvärderingar av hög kvalitet, vilket i slutändan bidrar till mer effektiva och tillförlitliga strömförsörjningslösningar. ■ SVENSKA
Inte medlem? SER är intresseföreningen för yrkessamma. Vi är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingår även medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.
LÄS MER HÄR!
NOT 2
Rätt laddare för litiumjon
Valet av laddare kan kraftigt påverka prestanda hos litiumjonbatterier eftersom de till skillnad från andra batterikemier inte tål överladdning. Det är därför som batteritillverkarna specificerar laddningsparametrar, för att säkerställa säkerheten.
Den stora mängden laddningsstandarder, effektnivåer, kablar och varumärkesspecifik terminologi gör det ofta svårt att välja rätt laddare.
Själva laddningsmetoden är avgörande för att batterierna ska fungera när de behövs och hålla så länge som möjligt. Att välja rätt laddare är därför lika viktigt som valet av batterityp. Likströmmen från laddaren måste hålla tillräckligt hög kvalitet för att inte skada den utrustning som laddas. Det beror på att all utrustning som är ansluten till likströmskretsen får sin effekt direkt från laddaren under drift.
När det gäller verksamhetskritisk utrustning som mätinstrument och medicinteknisk utrustning kan vikten av att fatta rätt beslut knappast överskattas. Du kan behöva en batteriladdare med universalingång (90–264 VAC) om utrustningen och batteripaketet ska användas i flera länder, liksom en vattentät (IP67) laddare för krävande miljöer och utomhusbruk. En laddare med temperatursensor kan också krävas om applikationen används i mycket höga eller låga temperaturer.
Att känna till batteriets kapacitet i mAh/Ah är en viktig faktor när man bestämmer laddströmmen. De flesta litiumjonceller bör inte laddas över 1C, och batteriets livslängd ökar avsevärt om det laddas under 0,5C. C-talet motsvarar helt enkelt batteriets kapacitet – för en cell på 3,5 Ah innebär 1C en ström på 3,5 A, och för ett batteripaket på 10 Ah motsvarar 0,5C en ström på 5 A. Litiumjonbatteriladdare följer en väldefinierad laddningssekvens som består av tre olika steg: konstantströmsladdning, konstantspänningsladdning och avslutning av laddningen. Varje steg säkerställer en säker och effektiv energiöverföring samtidigt som batteriet skyddas mot överladdning.
Av Dag Pedersen, Mascot
Dag Pedersen är marknadschef på Mascot där han arbetar med varumärkesutveckling, strategisk kommunikation och marknadstillväxt. Han har spelat en nyckelroll i att stärka företagets närvaro inom elektronikindustrin.
1. Konstantströmsladdning När laddaren ansluts till elnätet och ett batteri kopplas till utgången startar en laddningscykel automatiskt. I detta steg arbetar laddaren i konstantströmsläge (CC) och levererar maximal märkström. Laddarens LED-indikator lyser gult under denna fas. Steget möjliggör snabb uppladdning och når vanligtvis 80–95 procent av batteriets kapacitet.
2. Konstantspänningsladdning (timerstyrd) När batteriet närmar sig sin maximala spänningsnivå växlar laddaren till konstantspänningsläge (CV). I detta läge hålls spänningen konstant medan strömmen gradvis avtar. I början av detta steg börjar LED-indikatorn blinka gult. Laddaren fortsätter i CV-läge tills strömmen sjunker till den definierade avstängningsnivån eller tills CV-timern löper ut. Vid slutet av detta steg är batteriet fulladdat.
3. Laddning slutförd
När batteriet är fulladdat och strömmen har sjunkit till noll lyser LED-indikatorn grönt. Vid denna punkt kan laddaren vara fortsatt ansluten till batteriet
utan risk. Om batterispänningen senare sjunker med mer än 0,1 V per cell startar laddaren automatiskt en ny laddningscykel.
För att maximera prestanda och livslängd hos både laddare och batteri är det viktigt att beakta följande rekommenderade användningspraxis.
För det första bör du undvika att lämna en oreglerad ”automatisk” laddare ansluten till batteriet över natten, om den inte stängs av helt när laddningen är avslutad. Kontinuerlig laddning under dessa förhållanden kan belasta cellerna och förkorta livslängden. Lika viktigt är att säkerställa att laddspänningen aldrig överskrider tillverkarens specifikationer. Noggrann spänningskontroll förhindrar att metalliskt litium bildas på den negativa elektroden, ett tillstånd som kan försämra batteriets kapacitet och övergripande prestanda.
Korrekt lagring och driftförhållanden spelar också en avgörande roll för att bibehålla batteriets hälsa. Det innebär bland annat att batterier bör förvaras i ett välventilerat utrymme där omgivningstemperaturen hålls under 25 °C. Exponering för högre temperaturer påskyndar
Det finns vanligtvis tre huvudsakliga laddningsfaser eller steg.
5 °C över 35 °C leder till en märkbar minskning av den förväntade livslängden. Laddning bör också undvikas i extrema miljöer, särskilt vid temperaturer under 0 °C eller över 45 °C, eftersom detta kan påverka både säkerhet och effektivitet negativt.
Vid planering av en laddningscykel bör den totala laddningstiden beräknas noggrant. Som tumregel divideras batteriets amperetimmekapacitet (Ah) med laddarens strömstyrka (A), varefter ytterligare en till två timmar läggs till för efterladdning. För bästa resultat bör enheten vara avstängd eller frånkopplad från batteriet under laddning. En parallell last kan störa laddarens förmåga att minska strömmen korrekt och kan hindra batteriet från att nå full kapacitet. Det är också viktigt att notera att inte alla laddare genomför en fullständig toppladdning. I vissa fall kan batteriet därför inte vara helt fulladdat även om en ”klar”indikering visas. För att förbereda ett batteri för lagring bör det alltid vara delvis laddat. En laddningsnivå på mellan 40 och 50 procent anses idealisk för att minimera långsiktig degradering.
Slutligen bör justering av laddspänningen baseras på batteriets faktiska polspänning, snarare än det värde som laddaren själv antar eller tolkar. Detta säkerställer noggrannhet och hjälper till att undvika förtida slitage eller felaktigt avslutad laddning. Studier har visat att laddning vid en något lägre spänning kan öka antalet laddcykler avsevärt. Att ladda till 4,1 V i stället för 4,2 V (vilket motsvarar cirka 90 procents laddning) kan öka antalet cykler med 50 procent eller mer över batteriets livslängd. För detta krävs en laddare med högre prestanda. ■
NYA PRODUKTER
Burken som förvandlas till valfria instrument
■ KAMELEONT
16 virtuella instrument i samma burk plus en FPGA som du kan programmera. Australisk-amerikanska testoch mätuppstickaren Liquid Instruments har tagit in 50 miljoner dollar från bland annat Keysight, pengar som ska användas till att göra det enklare att programmera FPGA med hjälp av AI.
– Vi vill verkligen kunna fortsätta utveckla den här tjänsten att med AI kunna bygga signalbehandlingslösningar utan att programmera i Verilog eller VHDL. Du skriver vart du vill komma, vad det är du vill lösa eller vad det är du vill bygga. Infrastrukturen som vi har skapat gör det möjligt att mycket, mycket snabbare komma till en färdig produkt som kan mäta och behandla signaler på det sätt du vill göra.
Det säger svensken Simon Käll som bor i San Diego och är försäljningschef för Liquid Instruments. Företaget har nyligen tagit in 50 miljoner dollar i en Crunda ledd av test- och mätjätten Keysight. Förutom nya pengar innebär avtalet också att de två företagen ska börja samarbeta om AI-drivna instrument.
MEDAN KEYSIGHT är en av pionjärerna inom test- och mät, med den bredaste repertoaren, är Liquids instrument lite av en särling i test- och mätvärlden. Företagets instrument, Moku,
föddes ur grundarnas behov av att mäta fasvärden i ett forskningsprojekt.
Moku innehåller generella AD- och DA-omvandlarkedjor plus en FPGA för att med mjukvara skapa oscilloskop, spektrumanalysator, frekvenssvarsanalysator, lock-in-förstärkare, fasmätare, logikanalysator/ mönstergenerator, tids- och frekvensanalysator, datalogger, vågformsgenerator, PID-regulator, digital filterbox, FIR-filter samt laserlåsningsenhet.
Det går att ha åtta instrument aktiva samtidigt, men också skapa egna instrument och addera realtidsanalys.
– Säg att du vill använda fyra instrument, då klickar du i den rutan, den rutan, den rutan och den rutan och så klickar du i Go. Så har du byggt fyra instrument på bara några sekunder i stället för
Våra högströmskontakter från Stäubli är konstruerade för krävande industriella miljöer. De är utrustade med den beprövade MULTILAM-tekniken som innebär lägsta övergångsmotstånd och extremt hög strömtäthet.
Kontaktdonen är lämpliga för en mängd olika applikationer såsom kraftgenerering och distribution, rack- och panelmontage, maskinstyrningssystem, mobila transformationer m.m.
Kontakta oss för ytterligare information.
08-97 00 70 info@elproman.se www.elproman.se
att flytta och koppla ihop kablar. Programmet körs på en webbserver men för den som har högre krav på säkerhet går det att betala för att ladda ner mjukvara och köra på egna servrar.
MOKU HAR LIKHETER med rfkortet från Red Pitaya liksom Virtualbench och PXI-arkitekturen från NI. Eller för den delen Analog Discovery från NI:s dotterbolag Digilent.
– Det vi gör är att ta test- och mätinstrumenten till nästa steg och vi gör det via mjukvaran. Det som är häftigt är att du kan ha problem som du skulle kunna utnyttja en FPGA för att lösa, men som du inte har kunnat göra. Med Moku blir det möjligt utan att du behöver ha expertkunnande, säger Simon Käll.
Moku kan också ses som ett sätt att frigöra bänkyta eller plats
i racket i produktionslinan.
Instrumentet finns i fyra modeller från den enklaste kallad Go med två analoga ingångar och två utgångar och 12-bitars ADomvandlare på 125 MHz. Den analoga bandbredden är 20 MHz.
Toppmodellen Delta har åtta analoga ingångar och lika många utgångar. AD-omvandlarna är på 14 bitar och samplar i upp till 5 GHz. Den analoga bandbredden är 2 GHz.
VÄRT ATT HÅLLA I MINNET är att prestanda avtar när antalet aktiva instrument ökar. Som mest kan man ha åtta igång samtidigt. – Vi har sålt över tiotusen Moku runt om i världen och vi växer väldigt snabbt och anställer fler. Vi kommer att göra en stor expansion också i Europa de kommande åren.
Produkterna går att köpa via distributörer som Mouser. För den som behöver support finns en person i Malmö men framförallt tekniskt kunnig personal i England.
Moku Go börjar en bit över 7 000 kronor medan Pro startar på 140 000 kronor. Mouser har inget pris på toppmodellen Delta. – I Sverige används Moku Go i undervisningen på vissa universitet, som Uppsala och Göteborg, men vi har också fått in Moku Delta, som når upp i gigahertz, i forskningsprojekt och i flera olika industrier, säger Simon Käll. PER HENRICSSON per@etn.se
Moku Delta, Pro och Go.
Testkör korten i molnet
■ INBYGGDA SYSTEM
Med ”Digital Test Drive” vill distributören Arrow göra det enklare att testa utvecklingskort med kretsar från Altera, Lattice, NXP och Qualcomm utan att ha fysisk tillgång till dem. Det räcker med en webbläsare och en säker uppkoppling för att testköra korten på distans och dessutom se hur de uppför sig via en videolänk.
Tanken med “Digital Test Drive” är att öka produktiviteten och samtidigt sänka utvecklingskostnaderna genom att erbjuda tillgång till kort som alltid är uppdaterade och redo att köra ditt program.
Det är bara att välja kort. När Elektroniktidningen testar behövs inget kreditkort, men antalet modeller är begränsat. Till att börja med 20 stycken med FPGA-kretsar från Altera eller Lattice och styrkretsar från NXP eller Qualcomm.
Några exempel:
● Agilex 5 Eagle Board (AXE5-EAGLE) – Altera
● Certus-NX/Avant/CrossLink series – Lattice
● FRDM-IMX93, i.MX8M Plus, RD-BESS1500BUN – NXP
● RB3 Gen 2 Development Kit – Qualcomm
● VERDIN i.MX95 Evaluation Kit – Toradex
● IQ-9075 Industrial IoT EVK – Lantronix
EN PERSON FRÅN ARROW tittar på din bokning och när den är godkänd kan du välja en tid och får en privat länk till kortet du valt.
Förutom att testa din mjukvara kan korten användas för utbildning, för felsökning med bistånd från Arrows supportgrupp eller demonstrationer.
”Digital Test Drive” är ett komplement till Arrow tjänst där kunder kan låna hem utvecklingspaket i upp till 28 dagar.
PER HENRICSSON per@etn.se
Skyddskrets för litiumjon
■ SENSORER
NB7130 är en liten skyddskrets för saker som drivs av ett litiumjonbatteri med bara en cell. Japanska Nisshinbo pekar ut produkter där hög säkerhet är viktig, exempelvis hörapparater, bärbar medicinsk utrustning, mobiler och handhållna terminaler.
NB7130 innehåller de standardfunktioner man normalt hittar i en batteriskyddskrets, som detektering av överladdning, överurladdning, överström och kortslutning. Tillverkaren betonar att kretsen har hög precision i mätningarna. Överladdningsspänningen detekteras med en noggrannhet på ±6,5 mV och överströmsdetekteringen med ±0,75 mV. Det senare kombineras med ett lågt avkänningsspänningsvärde, vilket gör att ett mindre strömavkänningsmotstånd kan användas
och därigenom minskas värmeutvecklingen vid höga strömmar.
En särskild säkerhetsfunktion hanterar djupt urladdade batterier. Att ladda ett batteri som urladdats till nära 0 V kan orsaka intern kortslutning, och NB7130 låter konstruktören ställa in spärrgränsen i steg om 0,001 V för att hantera detta på ett kontrollerat sätt.
Kretsen har också en ingång för anslutning av en extern temperatursensor med detekteringsintervall mellan 40 och 85 grader Celsius. En dedikerad STB-ingång möjliggör tvingat standbyläge där strömförbrukningen sjunker till maximalt 0,04 µA mot normalt 3 µA i aktivt läge.
NB7130 kommer i en kapsel av typen WLCSP-8.
PER HENRICSSON per@etn.se
Smart SSD duckar strålning
■ MINNEN Amerikanska Foremay lanserar ett SSD-minne för satellit, rymd och försvar. Det kan absorbera protoner och tål höga stråldoser genom att gömma data på en annan plats när intensiteten ökar där datat ligger.
Interstellar heter produkten. Strålningen avskärmas i flera lager som ett efter ett sänker energin i inkommande protoner. Om protonerna krockar med neutroner så kan dessa absorberas kemiskt. Interstellar tål därmed enstaka högenergipartiklar. Minnet är ”självläkande”. Knepet är att notera vilka fysiska områden som för ögonblicket
utsätts för extra hög strålning –och kopiera minnesinnehållet till annan plats. Tekniken heter IABM. I praktiken innebär det att minnet reducerar en stråldos på 10 000 krad ner till 500 krad.
INTERSTELLAR ARBETAR mellan –55 och 125 °C. Den använder militärklassad kryptering och kan snabbt radera data i kris – så att inte någon annan kan lägga beslag på den. Produkten är redan i bruk hos tillverkare av rymdsystem. Foremay grundades 2002 och är baserat i Pasadena. Brittiska distributören Nexus skickade pressmeddelandet.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
Du hittar den här!
De får 20 år till
■ FPGA
Amerikanska Altera har förlängt tillgängligheten för de tre FPGA-familjerna Agilex, Max 10 och Cyclone V till år 2045. Kretsarna återfinns ofta i produkter med livscykler på tio år eller längre.
Det handlar om produkter till industri, rymd och flyg, medicinteknik och fordon som används under många år och det därmed är en konkurrensfördel att kunna garantera tillgängligheten av centrala komponenter under lång tid.
FPGA:er är kända för just det, att de fortsätter tillverkas så länge halvledarprocessen de är utvecklade för finns kvar. Altera sätter nu en siffra på åtagandet för tre av sina familjer. Det handlar om de äldre Max 10 och Cyclone V, som funnits i över ett decennium men också den nyaste familjen kallad Agilex.
MED NÅGRA FÅ undantag, bland annat Agilex 7 med HBM2Eminne, kommer de att gå att köpa till åtminstone 2045.
PER HENRICSSON per@etn.se
ABB:s snabbaste cobot hittills
■ AUTOMATION
PoWa hanterar nyttolaster från 7 till 30 kg med en topphastighet på 5,8 m/s. Även räckvidd och högsta armlast är bäst i klassen, enligt ABB.
Den nya PoWa-familjen fyller enligt ABB en lucka mellan traditionella cobotar – som ofta saknar den hastighet och den nyttolast som krävs för industriella tillämpningar – och konventionella industrirobotar för mycket specialiserade, storskaliga automationsmiljöer.
PoWa finns för sex olika nyttolastkategorier, från 7 till 30 kg och är utvecklad för kompakta miljöer. Den lämpar sig enligt ABB för tillämpningar som snabb maskinbetjäning, palletering, skruvdragning och bågsvetsning.
Roboten klarar tyngre och snabbare processer samtidigt som den bibehåller flexibiliteten, användarvänligheten och det
Ringbelysning för stora ytor
■ AVSYNING
Kistabaserade Inspectis lanserar en ringbelysning för avsyningsuppgifter där man tittar på större ytor utan att zooma in. Ljuskällan är avsedd att användas tillsammans med företagets digitala inspektionsprodukter.
HD-124-LA har 48 lysdioder arrangerade i en ring med en diameter på 148 mm, vilket enligt Inspectis skapar en mjuk och jämn belysning med hög intensitet. Den större diametern ska bidra till att skapa tydliga bilder av blanka ytor som metallkomponenter eller kretskort vid lägre förstoring.
I kombination med segmenterad belysning ger LA-modellen mindre problem med skuggor när komponenterna har stora höjdskillnader. Den är särskilt väl anpassad för inspektion av lödfogar, för att upptäcka repor och fel, samt identifiering av skillnader i textur.
Lysdioderna har högt färgindex (CRI) och en temperatur på 5700 K.
DET GÅR ATT JUSTERA ljusstyrkan i fem steg och dessutom strömförsörjs ringljuset direkt via Inspectis digitalmikroskop vilket gör att man slipper en extra kabel.
PER HENRICSSON per@etn.se
kompakta formatet hos kollaborativa robotar.
Robotarna kan programmeras med Robot Studio och Wizard Easy utan att skriva kod. Det finns programmerbara knappar på armsidan som kan användas för styrningen. Vidare är robotarna kompatibla med ett omfattande ekosystem av tillbehör från andra företag.
PoWa kan enligt ABB packas upp och tas i drift på mindre än en timme.
De nya PoWa-cobotarna drivs av ABB:s styrplattform OmniCore och levererar rörelsestyrning, hastighet och precision som är bäst i klassen och kan integreras med ABB Robotics allt större svit av AI-driven programvara, inklusive Robot Studio och Wizard Easy, vilka möjliggör intuitiv programmering, snabb driftsättning och maximal drifttid.
PER HENRICSSON per@etn.se
Femte generationens SiC
■ KRAFT
30 procents lägre ledningsförluster vid höga temperaturer, så presenterar japanska Rohm femte generationen av sina MOSFET:ar i EcoSiC-familjen. Förutom invertrar till elbilar passar kiselkarbidkretsarna till kraftmatning i datacenter och i industriella produkter.
Rohm började sälja MOSFET:ar i kiselkarbid redan 2010 och är därmed en av pionjärerna på området. Dessutom kvalificerade komponenterna tidigt enligt fordonsstandarden AEC-Q101.
Förra generationen började sampla 2020 och finns för spänningar från 650V till 1 700V. Transistorerna går att få som
chip i kapsel, även som moduler. Generation fyra hade 40 procents lägre RDS(on) relativt generation två och för den femte generationen, som nu lanseras, har det reducerats ytterligare 30 procent vid höga temperaturer, det vill säga 175 grader i övergången, Tj, och en spänning på 760 V. Enligt Rohm innebär det att exempelvis invertrar i fordon kan göra mindre samtidigt som de kan leverera mer effekt.
Provexemplar av okapslade kretsar började skeppas 2025 och kvalificeringen var klar i mars. Det dröjer till juli innan det kommer provexemplar av kapslade komponenter och moduler. PER HENRICSSON per@etn.se
Liam
Sheard
presenterar AI-verktygen på Microchips Youtubekanal.
Utveckla
för M0+ med hjälp av AI
■ PROCESSORER
PIC32CM PL10 – en 32-bitare från Microchip – har utvecklingsverktyg som tar hjälp av AI. Du kan använda den i responsiva pekgränssnitt och för analogmätningar.
Kretsen arbetar i 1,8–5,5 V och har inbyggd MVIO för att du ska slippa externa nivåomvandlare. Den har PTC (Peripheral Touch Controller) och 12-bitars ADomvandlare.
Utvecklingsverktygen är AI-
stödda. Du använder MPLAB
AI Coding Assistant. Där finns kontextmedveten kodgenerering och du kan be AI om specifikationer istället för att bläddra i datablad.
Du kan även använda tredjepartsverktyg som Microsoft VS Code, IAR Systems, Arm Keil, Segger, Zephyr och Mikroelektronika.
Allt är bakåtkompatibelt. Och framåtkompatibelt – Microchip kommer att lansera nya mikrokontrollrar under de kommande 12 till 18 månaderna – inkluderande både simpla kretsar och kretsar med AI-kapaciteter. Farnell har PL10 i lager.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
Visar var signalen går
■ HALVLEDARE
Ibland vill man bara veta vilken väg en signal tar på kretskortet. Xjtag har släppt ett gratisverktyg som hjälper dig med uppgiften bara du har tillgång till layouten i ODB++-format.
Det behövs inget instrument och inget CAD-verktyg, det räcker med att designen exporterats som ODB++ för att Xjtag Layout
Viewer ska kunna hjälpa dig med att exempelvis visa vilken väg en signal tar på kortet, var
prylen ständigt är vaken
■ SENSORER
Med en takt på tio bilder per sekund drar sensorerna inte mer ström än att de ständigt kan övervaka omgivningen och väcka dina smarta glasögon, din klocka eller någon annan pryl när det händer något intressant. VD55G4 och VD65G4 ingår i Brightsense-familjen från ST Microelectrionics.
VD55G4 ger svartvita bilder medan VD65G4 levererar färgbilder. Bägge drar upp till tio gånger mindre ström än sina föregångare när de levererar tio bilder per sekund med en upplösning på cirka 800 ✕ 700 punkter.
STRÖMFÖRBRUKNINGEN är därmed så låg att även batteridrivna prylar eller saker som drivs av energiskördare ständigt kan övervaka sin omgivning och reagera på förändringar, uppger ST. Bildsensorerna tillverkas på 300 mm-wafers i ST:s fabrik i franska Crolle med en 65 nm-process respektive 40 nmprocess, för att sedan stackas till den färdiga produkten. Utöver rena sensorer finns moduler med processor liksom utvecklingskort och tillhörande mjukvara.
PER HENRICSSON per@etn.se
en viss komponent finns eller en anslutning.
Programmet kan hämtas kostnadsfritt från företagets hemsida och installera på lämplig Windowsdator. PER HENRICSSON per@etn.se
Nigel tar nästa steg: Ska automatisera hela testflödet
■ TEST & MÄT
För ett år sedan presenterade NI AI-assistenten Nigel som en hjälpfunktion i Labview. Nu breddas satsningen kraftigt. Nigel ska inte bara hjälpa testutvecklare att förstå och skriva kod utan blir ett AI-lager för hela NI:s testplattform.
När NI presenterar nästa steg för Nigel handlar det om betydligt mer än en chatbot i det grafiska programmeringsspråket Labview. Företaget beskriver visionen som en AI-förberedd testplattform där automation och AI ska genomsyra hela utvecklingskedjan – från utveckling och återanvändning till verifiering och driftsättning.
Bosch är en av världens största underleverantörer till fordonsindustrin men också en halvledartillverkare av bland annat kraftkomponenter, sensorer och mikromekanik.
FÖRETAGET HAR de senaste åren plöjt ned tre miljarder euro i fabriken i tyska Reutlingen som bland annat har en kiselkarbidlina. Dessutom köpte Bosch en äldre fabrik i Kalifornien i september 2023. Den håller på att konverteras till kiselkarbid
Den största nyheten är promptbaserad kodgenerering i Labview+ Suite. Testutvecklaren ska kunna beskriva vad som ska göras i naturligt språk och få färdig kod genererad direkt. Nigel får därmed en roll som aktiv programmeringsassistent snarare än bara hjälpsystem och dokumentationssökare.
SEDAN TIDIGARE har Nigel kunnat förklara existerande kod, hitta exempel och hjälpa användaren att förstå NI:s produkter och API:er. Nu flyttas fokus mot att även skapa kod och automatisera större delar av utvecklingsarbetet.
Samtidigt expanderar Nigel till fler produkter. Förra året nämndes Labview och Teststand. Nu ska AI-funktionerna även byggas
in i Flexlogger, Instrumentstudio och Systemlink.
Det innebär att Nigel kan följa hela testflödet och använda kontext från flera delar av miljön. AI:n ska exempelvis kunna förstå vilka instrument som används, vilka signaler som mäts, hur testsekvenserna är uppbyggda och hur tidigare mätningar sett ut.
En viktig skillnad mot generella AI-modeller är enligt NI att Nigel är utvecklad för testmiljöer med höga krav på spårbarhet, transparens och kontroll. Företaget betonar att användarna fortfarande ska kunna förstå och verifiera vad AI:n gör.
De nya funktionerna blir tillgängliga senare i år. PER HENRICSSON per@etn.se
Bosch samplar tredje generationens SiC-kretsar
■ KRAFT
20 procent effektivare samtidigt som de är mindre än föregångarna. Så marknadsför tyska Bosch den tredje generationen av sina MOSFET:ar i kiselkarbid som testas av utvalda kunder.
för 1,9 miljarder euro, en process som ska bli klar i år.
Bosch är en nykomling inom kiselkarbid men har sedan den första lanseringen år 2021 levererat mer än 60 miljoner kretsar. Nu är det dags för tredje generationens MOSFET:ar som börjat samplas i produkter till fordonsindustrin.
Företaget har en så kallad trenchstruktur vilket ger lägre förluster än planära alternativ. I den nya generationen är ledningsförlusterna mätt som
Micro-D SMT från Winchester
■ KONTAKTDON
För dig som utvecklar stryktåliga produkter inom försvar, flyg, medicin eller industri finns nu amerikanska Winchesters Micro-D SMT-kontakter i lager hos Powell.
Det meddelar Powell i en pressrelease. Anslutningen ska tåla höga vibrationer och hårda stötar. Kontakterna är lödda direkt på PCB-kopparfälten.
Den gemensamma nämnaren är den rektangulära formen i låg profil. I övrigt kan du få den i olika utföranden och med olika pinkonfigurationer.
KONTAKTRESISTANSEN är upp till 8 milliohm och strömkapaciteten upp till 3 A. Dielektrisk genomslagsspänning är 600 VAC på havsnivå och 150 VAC på 20 000 meter. Isoleringsresistansen är minst 5 000 megaohm vid 500 VDC.
Powell är godkänd distributör för 50 militärkvalificerade specifikationer och ISO9120-certifierad. Företaget har teknisk personal för designstöd i Europa.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
RDS(on) 20 procent lägre samtidigt som transistorerna har ungefär 10 procent högre genombrottsspänning.
DESSUTOM ÄR TRANSISTORERNA ytmässigt mindre än sina föregångare och 40 procent tunnare. Det senare gör det enklare att leda bort värmen vilket ökar tillförlitligheten.
Volymproduktion är planerad till 2027.
PER HENRICSSON per@etn.se
An Exclusive Opportunity to Join
SCAPE 2026
The International Conference on Power Electronics and Wide Bandgap Materials
Stockholm 15 - 17 June
Avsändaradress:
Elektroniktidningen
Persuddevägen 50A
135
FSWX Signal and Spectrum Analyzer
The FSWX is revolutionizing signal and spectrum analysis. This latest addition to the Rohde & Schwarz signal and spectrum analyzer portfolio is the world’s first analyzer with multiple input ports, preselection and an internal multi-path architecture supporting cross-correlation - especially suitable for RADAR, EW and wideband signal analysis.
