KIM Handbook wp4 | SE

Key Competencies for Migrants Promote Social Inclusion and Gender Equality

KIM

Utbildnings handbok

PROJEKT Nr: 526292-LLP-1-2012-1-IT-GRUNDTVIG-GMP Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.

För uppgifterna i denna publikation (som är ett meddelande) ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas.

SE

KIM PARTNERSHIP

PROJECT PROMOTER FormAzione Co&So Firenze Firenze, Italy www.formazionenet.eu

PARTNERS Regione Toscana Firenze, Italy www.regione.toscana.it Auxilium Graz, Austria www.auxilium.co.at Secretaria Autonomica de Familia y Solidaridad Valencia, Spain www.bsocial.gva.es/portal/portal Bridges Programmes Glasgow, United Kingdom www.bridgesprogrammes.org.uk City of Uppsala Care and Education Uppsala, Sweden www.uppsala.se FrauenComputerZentrumBerlin e.V. Berlin, Germany www.fczb.de

KIM Utbildningshandbok

KIM-projektet Ref nr 526292-LLP-1-2012-1-IT-GRUNDTVIG-GMP Denna publikation reflekterar endast upphovsmannens åsikter och Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas.

INNEHÅLL Inledning

4

Modul 1:

Tillämpning av den sociala integrationsplanen

6

Modul 2:

1.1 Identifiering av integrationens sociala och ekonomiska hinder med hjälp av behovsanalys 8 1.2 Målsättning och handlingsplaner 11 1.3 Pågående utveckling och utvärdering av de sociala integrationsplanerna 14 Kompetensutvärdering och granskning av färdigheter 17

Modul 3:

2.1 Kompetensutvärdering – sammanfattning av ämnet (2 h) 2.2 Självutvärdering och förenklad reflektion (2 h) 2.3 Granskning av färdigheter (0,5 h) 2.4 Reflektion och överföring (1,5 h) Yrkesinriktad språkutbildning

18 21 23 25 27

Modul 4:

3.1 Inledning 3.2 Arbeta i grupp 3.3 Presentationer och utvärdering.

Anställbarhetsutbildning

30 32 33 34

Modul 5:

4.1 Social kompetens för anställbarhet (2 timmar) 35 4.2 Aktivt jobbsökande (2 timmar) 36 4.3 Arbetstagarrättigheter, skyldigheter och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (2 timmar) 42 Praktik 44

Annex:

5.1 Kartläggning (1 h 20”) 5.2 Utbilda partnerföretaget i att ta emot utländska praktikanter (40”) 5.3 Utbilda klienten inför intervjuer och praktikperioder (45”) 5.4 Handledning (2 h 35”) Literature, Links and Supporting materials Module 1 Module 2 Module 3 Module 4 Module 5

45 47 48 50 52 52 53 54 66 67

3

Inledning Denna utbildningshandbok innehåller ett flertal verktyg som har tagits fram gemensamt av ett konsortium bestående av sju partners som samarbetar i det multilaterala Grundtvig-­‐projektet ”KIM – Key Competencies for Migrants, Promote Social Inclusion and Gender Equality”. Liksom alla andra produkter som utvecklats inom detta partnerskap syftar den till att bidra till utvecklingen av invandrares nyckelkompetenser och att främja den sociala integrationen av invandrare.

Handboken togs fram som ett stöd åt lärare vid tillämpningen av ett utbildningsprogram som riktar sig till pedagoger och andra yrkesgrupper som arbetar med den sociala integrationen av invandrare.

Utbildningen som beskrivs häri syftar till att förse pedagoger i hela Europa med godkända metodologier, rutiner, verktyg och material med potential att främja och förbättra deras arbete med målgruppen invandrare.

Utbildningen innefattar totalt 30 timmar som delas in i fem olika utbildningsenheter (moduler) som var och en är sex timmar lång. Handboken är följaktligen indelad i fem kapitel som vart och ett avhandlar en av utbildningsmodulerna.

Handbokens innehåll MODUL 1: TILLÄMPNING AV DEN SOCIALA INTEGRATIONSPLANEN presenterar metodologier och tillämpningen av planen för social integration och inkludering. Främjandet av planeringen och omplaneringen av den sociala integrationen innebär utarbetandet och ledningen av processen som innefattar alla ämnen och aktiviteter som diskuteras i följande moduler.

MODUL 2: KOMPETENSUTVÄRDERING OCH GRANSKNING AV FÄRDIGHETER presenterar metoder, rutiner och verktyg för kompetensutvärdering som ger grundläggande information för planeringen av social integration.

MODUL 3: YRKESINRIKTAD SPRÅKUTBILDNING presenterar metodologier för att förbättra social integration genom yrkesinriktad språkutbildning.

MODUL 4: ANSTÄLLBARHETSUTBILDNING: Att leta efter och söka jobb är grundläggande aktiviteter som främjar den sociala integrationen och som kräver grundläggande kompetenser. Modulen innefattar utbildningstekniker och innehåll som förbättrar framgångarna.

MODUL 5: PRAKTIK leder ofta till anställning. Modulen innefattar metoder och tekniker för att förbättra kvantiteten och kvaliteten på den praktik som invandrare gör.

Handbokens struktur Varje modul presenteras med information om dess specifika innehåll, syften och resultat. De individuella modulerna består av flera numrerade utbildningsenheter som presenteras i separata tabeller. Förutom information om utbildningsenheternas specifika syften innefattar enheterna även rådgivande anteckningar för läraren.

I tabellens vänstra kolumn beskrivs utbildningens innehåll steg för steg (”VAD”). Kolumnen i mitten anger den didaktiska metoden (”HUR”) och den högra kolumnen ger information om vilka medier som behövs och vilket material som används i den här utbildningsenheten (”VARMED”). För att spara på utrymmet är referenserna om material kortfattade. Det finns dock mer detaljerade referenser under tabellerna (”Stödmaterial som används under utbildningstillfället”).

Där finns även rekommendationer för utbildningsdeltagarna. Dessutom finns det arbetsblad som ska delas ut till utbildningsdeltagarna. Dessa samt allt annat stödmaterial som används i modulerna finns listade i den här handbokens bilaga.

Utbildningsmaterial 4

De vägledande principerna vid valet av material var att inte ge upphov till ytterligare kostnader och att kunna tillhandahålla en engelsk version. Allt material som används i utbildningen finns dock inte på alla språk och kan heller inte översättas i varje enskilt fall.

Det ska även påpekas att allt material inte kan anpassas helt och hållet till respektive nationella sammanhang. Under förberedelserna inför utbildningen ska lärarna därför fråga sig om utbildningen matchar de givna ramarna och, vid behov, leta upp ytterligare material på sitt eget språk.

Sist men inte minst har ”KIM:s HANDBOK för uppskattning och validering av informella kunskaper hos MIGRANTER” tagits fram av projektets partners. Handboken finns tillgänglig på engelska, tyska, italienska, spanska och svenska. Den här publikationen är inte bara en mycket användbar källa vid förberedelserna av utbildningen, utan kan även utgöra värdefull läsning för utbildningens deltagare.

KIM-­‐projektpartners (ska färdigställas med den slutliga layouten) FormAzione Co&So Network – Italien Regione Toscana – Italien Auxilium – Österrike

Secretaria Autonómica de Familia y Solidaridad. Conselleria de Bienestar Social.

GeneralitatValenciana – Spanien The Bridges Programmes – Storbritannien Uppsala stad – Sverige FrauenComputerZentrumBerlin e.V. (FCZB) – Tyskland

5

MODUL 1:

TILLÄMPNING AV DEN SOCIALA INTEGRATIONSPLANEN

SYFTEN OCH MÅL:

Syftet med modulen är att utbilda deltagarna i metodologin för och tillämpningen av sociala integrationsplaner med hjälp av verktyget personlig handlingsplan. Deltagarna kommer att få lära sig att engagera sina klienter i processen och att främja självständighet och personligt ansvar för tillämpningen av processen och dess totala framgång. Utvärdering och kontrollering utgör en viktig del av modulen där deltagarna uppmuntras att utvärdera mjuka och hårda resultat med hjälp av sociala integrationsindikatorer.

UTBILDNINGSRESULTAT: I slutet av modulen: • Deltagarna kommer att ha en god förståelse för metodologin som underbygger de sociala integrationsplanerna och de personliga handlingsplanerna.

• Deltagarna kommer att vara medvetna om och känna sig säkra nog för att använda den didaktiska frågemetoden för att genomföra behovsanalyser och identifiera klienters utgångspunkter.

• Deltagarna kommer att känna till integrationsindikatorer och hur de ska utvärdera klienter med hjälp av dessa indikatorer.

• Deltagarna kommer att ha kännedom om en del av de lokala resurserna som kan användas för att hjälpa klienterna att uppnå sina mål.

• Deltagarna kommer att veta hur man sätter mål på kort, medellång och lång sikt och hur målen på kort och medellång sikt kan hjälpa klienterna att uppnå sina långsiktiga ambitioner.

• Deltagarna kommer att kunna främja ett mångsidigt urval av lärandemetoder, färdigställa en personlig handlingsplan med hjälp av SMART-­‐målen och ha tillräckligt med självförtroende för att överse planens genomförande.

INNEHÅLL:

Utbildningen vägleder deltagarna genom den personliga handlingsplanen steg för steg. Det första utbildningstillfället fokuserar på några av de nyckelkompetenser och den kunskap som det krävs att pedagogerna besitter, däribland att titta på integrationsindikatorer och att identifiera dessa indikatorer med hjälp av exempel. Modulen fortsätter sedan med behovsanalys, att hjälpa klienter att komma underfund med var de befinner sig i integrationsprocessen och att hjälpa dem att identifiera realistiska mål.

Deltagarna kommer att lära sig att assistera klienterna i identifieringen av eventuella akuta behov som kan tänkas hindra deras framsteg och troliga framgång med den sociala integrationsplanen.

En rad tekniker presenteras för att uppmuntra deltagarna att reflektera över sin tillämpning och sina egna erfarenheter. Genom att uppmuntra deltagarna 6

att identifiera olika sorters stöd och strategier för att uppnå sina mål hjälper man dem att identifiera sig med sina klienter som genomgår processen att identifiera praktiska, tillförlitliga sätt att ta sig framåt. Mycket av materialet som används i den här modulen är därför material som deltagarna kommer att ta med sig och använda till sina egna klienter.

Den personliga handlingsplanen som verktyg presenteras i slutet av utbildningen. När deltagarna har identifierat de olika delar som utgör integration och ett antal tekniker för att hjälpa klienterna med deras egna framsteg ska de enkelt kunna göra en egen personlig handlingsplan.

Klienterna uppmuntras att ta personligt ansvar för sina sociala integrationsplaner och att utveckla självständighet i tillämpningen. Modulen tillämpar fallstudier genom att studera metoder för kontroll och utrustar klienterna med verktyg som de kan använda för att ta ansvar för sina egna framsteg. Det är mer troligt att klienter som känner att de har stöd och som har bidragit till sin egen sociala integrationsplan och som känner att de kan ge feedback och anpassa sin plan med hjälp av stöd blir aktiva deltagare i processen.

Mycket av materialet kommer att behöva anpassas till lokala faktorer, såsom tillgången till tjänster som påverkar hur klienten tillämpar sin sociala integrationsplan. På de ställen där materialet behöver anpassas nämns detta i utbildningsanteckningarna.

7

1.1 Identifiering av integrationens sociala och ekonomiska hinder med hjälp av behovsanalys Syften och mål Syftet med det här utbildningstillfället är att presentera konceptet integration för deltagarna och att få förståelse för en del av integrationens indikatorer. Deltagarna kommer att använda dessa indikatorer för att genomföra behovsanalyser av klienterna, vilka kommer att fungera som utgångspunkt för de individuella sociala integrationsplanerna.

Utbildningsresultat I slutet av det här utbildningstillfället kommer deltagarna att: kunna ge exempel på den sociala integrationens indikatorer ha förståelse för en del av de hinder som finns för den sociala integrationen ha kännedom om de verktyg som kan användas när man genomför en behovsanalys med klienter förstå olika sorters frågor och ha övat på att ställa frågor korrekt.

Innehåll Det här utbildningstillfället försöker integrera team building med några av de övningar deltagarna kan använda sig av när de genomför sociala integrationsplaner med klienter. Fokus ligger på att genomföra behovsanalyser med hjälp av integrationsindikatorer. Det här utbildningstillfället grundar sig på de indikatorer som identifieras i Europarådets rapport ”Measurements and Indicators of Integration” från mars 2013.

Råd till läraren Det är viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om deltagarnas bakgrund innan du undervisar i den här modulen, och att du anpassar materialet i enlighet därmed.

Om det finns en lokal eller nationell strategi för social integration ska materialet anpassas för att inkludera så mycket av den som möjligt.

Det här utbildningstillfället är mycket interaktivt och deltagarna rör sig mycket. Det krävs tillräckligt med utrymme för att deltagarna ska kunna gå runt i rummet och för att material ska kunna ställas upp längs väggarna.

Utbildningsschema Ämne

Översikt över modulen och resultaten

Isbrytare och introduktion till koncepten

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

15” Gå igenom målen och resultaten med deltagarna. Locka fram och lägg till eventuella ytterligare resultat.

Om det är en grupp elever som inte har stött på konceptet integration tidigare kan du fråga dem vad de förväntar sig av kursen innan du visar dem powerpoint-­‐presentationen. Deras svar kan sedan jämföras med utbildningens faktiska syfte och resultat och eventuell förvirring kan redas ut.

15” Varje deltagare får en kopia av ”Social integration – hitta någon som ...¨ Deltagarna går runt i klassen och ställer frågorna på pappret till varandra. Om någon av de andra deltagarna svarar ja på en fråga, ska den personens namn skrivas bredvid frågan. Målet är att få så många olika namn som möjligt på pappret.

Visa ett eller två exempel och se till så att alla i klassen deltar. Den

Powerpoint-­‐ presentation med utbilningens mål och resultat

8

”Hitta någon som ... ”-­‐ arbetsblad 1

Ämne

Introduktion till konceptet integration

Utvärdera integrationen

Innehåll/metodologi/råd till läraren här aktiviteten är viktig senare under utbildningstillfället så det är av yttersta vikt att alla deltar.

10” Feedback – Deltagarna ombeds ranka sig själva från mest till minst integrerade (om läraren tycker att detta är lämpligt för gruppen).

Hur väl reflekterar detta vad eleverna anser vara integration?

Gruppdiskussion – vilken information saknas? Den första delen av den här aktiviteten kan hoppas över om eleverna inte känner varandra eller om de troliga svaren riskerar att skapa klyftor eller få folk att känna sig obekväma.

10” Ge varje deltagare en kopia av de tre berättelserna. Deltagarna ska ranka alla tre i enlighet med hur väl personerna har integrerats eller assimilerats.

Kom gemensamt överens om vilken ordning de ska rankas i. Det kan vara bra att anpassa materialet till respektive land.

Syftet med den här aktiviteten är att få igång en diskussion om integrationsindikatorer. Läraren ska ställa frågor till deltagarna för att stimulera diskussionen.

10” Integrations-­‐ Deltagarna listar alla de olika steg som klienterna har tagit för att aktivitet integreras. Deltagarna ska titta på saker som -­‐ arbete -­‐ språk -­‐ huruvida deras barn går i skolan -­‐ huruvida de har sökt råd och vägledning -­‐ huruvida de har registrerat sig hos en läkare -­‐ huruvida de har förstått sina rättigheter Exempel på social 15” Dela in klassen i fem grupper – varje grupp får ett blädderblock med integration någon av rubrikerna arbete/utbildning/social inklusion/aktivt

medborgarskap.

Be grupperna att ge så många exempel som de kan komma på för varje kategori.

Om det inte finns tillräckligt många deltagare för att dela in dem i fem grupper kan du placera blädderblocken vid väggarna runt om i rummet och be deltagarna att gå runt och skriva upp så många indikatorer som de kan.

20” Öva I grupper om tre där en person spelar klient som blir utfrågad av de andra två. Ta reda på så mycket som möjligt. Samarbete är en viktig aspekt i den här aktiviteten. Låt de två grupperna sitta tillsammans och gå igenom informationen på sina kort innan aktiviteten påbörjas. De ska fundera över vilka frågor de ska ställa och varför en klient kan tänkas svara undvikande. Det här är en utmanande aktivitet eftersom deltagarna kanske inte känner varandra särskilt väl under det här stadiet i utbildningen och eftersom den innefattar rollspelande, vilket en del kan tycka är jobbigt. Om ni är två lärare på utbildningen kan det vara en bra idé att ni först genomför aktiviteten inför klassen och låter dem ge feedback innan de prövar själva.

15” Rollspels-­‐ 1) Hur lätt var det att få fram relevant information? feedback 2) Hur väl tycker du att du behöver förbereda dina frågor?

3) Utformades behovsanalysen som ett samtal eller ett quiz och hur fick det klienten att känna sig?

9

Stödmaterial

Blädderblock med rubriker Exempel på attityd-­‐quiz

Klienternas berättelser

Blädderblock med rubrikerna arbete/utbildni ng/social inklusion/aktivt medborgarskap

Rollspels-­‐ aktivitet

Ämne

Klassutvärdering, feedback och läsning inför nästa utbildnings-­‐ tillfälle

Innehåll/metodologi/råd till läraren 5” Utbildningen fokuserar mer på det praktiska än det teoretiska så det är en bra idé att be deltagarna att göra en del bakgrundsläsning före nästa utbildningstillfälle.

Stödmaterial

Rekommendationer för deltagarna: Inför nästa utbildningstillfälle bör deltagarna ta sig tid att läsa en del av den forskning som ligger till grund för filosofin bakom de sociala integrationsplanerna och integrationen.

Litteratur och stödmaterial som används under det här utbildningstillfället: Understanding Integration: A Conceptual Framework, Alastair Ager & Alison Strang http://www.compas.ox.ac.uk/fileadmin/files/Publications/Reports/Refugees_new%20migrants%20D ec06.pdf Measurements and Indicators of Integration – Europarådet http://ec.europa.eu/dgs/home-­‐affairs/e-­‐library/documents/policies/immigration/general/docs/ final_report_on_using_eu_indicators_of_immigrant_integration_june_2013_en.pdf Blädderblock med rubrikerna ”arbete”/”utbildning”/”social inklusion”/”aktivt medborgarskap” ”Hitta någon som ...”-­‐aktivitet: http://bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about41 Tre porträtt: http://bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Rollspelsaktivitet: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4

1

Du hittar materialet genom att klicka på knappen ”Publikationer”

10

1.2 Målsättning och handlingsplaner Syften och mål: Syftet med utbildningstillfället är att presentera ett urval av metoder för att hjälpa klienter att identifiera sina mål och tillhörande hinder. Deltagarna kommer även att få undersöka lokala resurser som klienterna kan använda sig av för att övervinna dessa hinder. Slutligen kommer deltagarna att få identifiera en rad olika tekniker som uppmuntrar till självständighet hos klienterna när det gäller att uppnå sina mål på kort, medellång och lång sikt.

Utbildningsresultat: I slutet av det här utbildningstillfället kommer deltagarna att: ha arbetat med två olika metoder för målsättning. ha en bra förståelse för mål på kort, medellång och lång sikt och hur man delar in de långsiktiga målen i mindre delar. ha funderat över några av de hinder som är typiska för deras klientgrupp och känna till strategier för att övervinna dessa hinder.

Innehåll: Under det här utbildningstillfället används en del av de tekniker som deltagarna kommer att använda med sina egna elever för att demonstrera hur effektiv varje aktivitet är. Aktiviteten ”berget” används för att göra det möjligt för klienterna att visualisera sina mål. Det kan vara en riskfylld strategi att använda eftersom det är viktigt att målen är uppnåeliga och realistiska. Lärarens verkliga utmaning är att identifiera mål som är ambitiösa men ändå potentiellt uppnåeliga. Tidslinjen liknar berget men den uppmuntrar eleverna till att reflektera över tidigare framgångar och att använda de erfarenheterna i framtiden. Det här är en användbar strategi för klienter med bredare yrkeserfarenhet och mer livserfarenhet, men det finns en del uppenbara risker, särskilt när man arbetar med en mycket sårbar klientgrupp.

Utbildningsschema Ämne

Uppvärmnings-­‐ övning

Hinderspel

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

15” Bild av berget Läraren ställer stolarna rygg mot rygg i klassrummet. Dela in klassen i par, där en person är A och en B. Paren sätter sig på varsin stol med ryggen mot varandra. Alla A får en bild av ett berg. Alla B får ett tomt papper. A beskriver bilden för B som ska rita bilden så som den beskrivs av B.

Deltagarna ska behålla sina teckningar eftersom dessa kommer att användas senare. Syftet med den här övningen är att a) värma upp och b) få deltagarna att fundera över aktivt lyssnande. Deltagarna ska börja känna empati med sina klienter som förväntas göra en social integrationsplan utan visuella hjälpmedel eller som har problem med själva konceptet.

Personlig tidslinje 20” – övning 1. Be deltagarna att rita första delen av sin tidslinje: från födseln till

nuet. De ska skriva in ungefärliga datum för stora händelser i sina liv (det här och nästa två steg ska du demonstrera).

2. Be deltagarna att förlänga sina tidslinjer två år och skriva in händelser som de vill ska inträffa under de åren.

3. Slutligen ska de förlänga sin tidslinje med ytterligare fem år och lägga till händelser som de vill ska inträffa under den här perioden 11

Förberedd tidslinje baserad på lärarens liv

Ämne

Introduktion till målsättning

Målsättnings-­‐ aktivitet

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

(t.ex. att få ett eget boende, få ett liknande arbete som det de hade i sitt hemland, studera på högskola eller universitet, skaffa sig ett nytt fritidsintresse osv.).

4. Deltagarna ska berätta om sin tidslinje för de andra deltagarna i par eller mindre grupper.

Hur stor kontroll har människor över vad som händer under den första delen av deras liv – till exempel upp till tio års ålder? Hur är det under de nästföljande tio åren? Får vi sätta upp mål som vi arbetar mot under tonåren? Hur är det när vi är i tjugo-­‐ och trettioårsåldern?

Vilken koppling ser du mellan dina mål för de kommande två åren och dina mål för de nästföljande fem åren? Läraren ska ha förberett ett exempel på en tidslinje för att visa för gruppen. På tidslinjen ska det finnas tre eller fyra nyckelhändelser i lärarens liv.

Syftet med den här aktiviteten är att visa en teknik som hjälper klienterna att planera för framtiden. Det är ofta svårt att hantera framtiden som ett separat begrepp, särskilt om någons tidigare liv har inneburit mycket svårigheter. Aktiviteten är därför menad att hjälpa eleverna att reflektera över vad de har lyckats med tidigare och att dra paralleller till deras framtida mål.

En del deltagare eller klienter kan känna sig obekväma med den här aktiviteten. Läraren ska tydliggöra att det är okej att lämna luckor i tidslinjen och att startpunkten inte måste vara vid födseln. Tidslinjen kan bestå av en kortare period (som helst täcker in så många år som möjligt).

15”

Låt deltagarna diskutera följande i grupper: Hur viktigt är det att ha mål i livet?

Hur ska dessa mål mätas?

Hur realistiskt är det att en nyanländ invandrare själv ska ta ansvar för sina mål i livet?

Hur lämplig är tidslinjemetoden för dina klienter?

Om ett femårsmål är för abstrakt för klienterna, hur kan detta anpassas och bli mer realistiskt?

Vad är syftet med bergsmetaforen?

Det här kan göras i helklass eller i mindre grupper. Syftet är att få deltagarna att fundera över fördelarna med målsättning och att lära dem att dela upp mål i mindre, uppnåeliga delar.

20” Arbetsblad Den upplevelse en deltagare (som troligen har ett arbete och en ”berget” stabil livssituation) får av den här aktiviteten skiljer sig naturligtvis från en nyanländ invandrares upplevelse. Alla ska dock kunna identifiera minst ett långsiktigt mål, hur vardagligt det målet än är.

Arbeta i grupper och försök ta fram tidslinjens långsiktiga mål (det behöver inte skrivas ned ännu).

Utvärdera huruvida målet är realistiskt eller inte i grupper. Är det specifikt? Är det mätbart (hur vet man när man har uppnått målet?), uppnåeligt (realistiskt), relevant, tidsbundet (finns det en tidsfrist för när målet ska ha uppnåtts?)

Alla deltagare ska skriva ner sitt eget långsiktiga mål på bergstoppen 12

Ämne

SMART-­‐mål

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

på arbetsbladet som de fick i början av utbildningstillfället.

20” Läraren skriver ordet SMART med stora bokstäver lodrätt på tavlan.

Förklara att ordet är en minneshjälp vid utvärderingen av hur uppnåeliga målen är. Deltagarna får försöka gissa vad de olika bokstäverna betyder.

SMART-­‐ utvärdering – arbetsblad inklusive frågor

Läraren förklarar innebörden och går igenom varje bokstav och ger exempel.

Deltagarna arbetar med frågorna på baksidan av arbetsbladet och identifierar vilka exempel som är bra exempel på mål och vilka som inte är det. Vad är det för fel på de målen som inte är bra exempel?

Uppdelning av målen

Klienthinder

Feedback och utvärdering av utbildnings-­‐ tillfället

Deltagarna utvärderar sina egna mål med hjälp av SMART-­‐metoden.

Det här fungerar endast om klassen pratar bra engelska. Man kan försöka att översätta SMART till andra språk men en del av innebörden kan då gå förlorad.

20” Deltagarna ser tillbaka på sina egna långsiktiga mål.

Arbeta i par och dela upp de långsiktiga målen i en rad kortsiktiga mål som vart och ett övervinner en del av de hinder som finns.

Utvärdera varje mål med hjälp av SMART-­‐metoden och skriv upp dem på berget.

Gå i par igenom varandras mål. Fråga varandra på samma sätt som du skulle fråga en klient med hjälp av den didaktiska tekniken.

Läraren ska kontrollera aktiviteten och hjälpa deltagarna att formulera rätt frågor och se till att det råder en bra balans mellan öppna och slutna frågor.

5” Diskutera i grupper vilka hinder klienterna kan ställas inför när de genomför den här aktiviteten.

Vilka praktiska saker kan du göra för att minska dessa hinder?

Uppmuntra deltagarna att fundera på saker som att man inte känner till det lokala sammanhanget, att man inte kan föreställa sig framtiden eftersom det känns som om man sitter fast, att man av olika orsaker inte vill prata om sådant som man varit med om hittills.

5” Som läxa kan du be klassen att fundera över hur de skulle kunna anpassa materialet till sin egen miljö. De mer kreativa deltagarna kanske kan komma på en annan målsättningsmetod än tidslinjen eller berget.

Litteratur och stödmaterial som används under det här undervisningstillfället Arbetsblad ”berget”: http://bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Arbetsblad ”tidslinjen”: Förberett av läraren Arbetsblad ”SMART-­‐utvärdering” http://bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4

13

1.3 Pågående utveckling och utvärdering av de sociala integrationsplanerna Syften och mål: Syftet med det här utbildningstillfället är att introducera deltagarna till den personliga handlingsplanen som ett verktyg för att registrera klientframstegen och uppmuntra klienterna att ta ansvar för sin personliga och yrkesmässiga utveckling.

Utbildningsresultat: Deltagarna kommer att få lära sig vilka verktyg de kan använda för att hjälpa klienterna att övervinna personliga hinder på väg mot målet.

Deltagarna kommer att ha en god förståelse för den personliga handlingsplanen och för hur man registrerar och uppdaterar klienternas framsteg.

Deltagarna kommer att dela med sig av information om potentiella framstegsvägar för klienterna till varandra.

Innehåll: Fokusen för det här utbildningstillfället är på den praktiska tillämpningen av den sociala integrationsplanen. För att underlätta repeterar vi lite från föregående utbildningstillfälle.

Utbildningstillfället börjar med en runda hinderbingo. Detta får igång deltagarna och får dem att börja fundera över vilka hinder deras klienter ställs inför och möjliga lösningar. För att det här spelet ska vara verkligt effektivt kan det vara klokt att ägna lite tid före undervisningstillfället åt att anpassa korten så att de bättre passar till just er miljö. Till exempel kan du lägga till namn på särskilda instanser i området och ändra de svar som endast gäller Storbritannien.

Utbildningstillfället fortsätter sedan med ifyllandet av den personliga handlingsplanen. Även om layouten och designen kan skilja sig åt så är principerna desamma. Formatet har utformats för att man ska kunna tillämpa SMART-­‐utvärderingsmetoden. Om det görs på rätt sätt ska det här vara en levande, fortgående och strukturell process. Under det här utbildningstillfället är det viktigt att understryka vikten av att klienterna tar ansvar för de sociala integrationsplanerna.

Utbildningsschema Ämne

Uppvärmning/ introduktion till processen för personliga handlingsplaner

Lokala resurser för vidare utveckling

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

20” Hinderbingo Läraren ropar ut ett integrationshinder i taget. Om du har en möjlig lösning på det hindret kan du stryka det från din bingobricka. Det första laget som får tre i rad, vågrätt eller lodrätt, vinner.

Bingobrickor Utropskort

Den här aktiviteten måste anpassas så att svaren passar respektive land.

Före utbildningstillfället ska brickorna lamineras och varje lag får sedan en avtorkningsbar penna att använda på brickorna. Syftet med aktiviteten är att stimulera diskussionen och uppmuntra deltagarna att börja tänka på innovativa lösningar på hindren, så ge deltagarna tid att diskutera efter varje spel.

20” – varje grupp får en kopia av pappret med lokala resurser: Om ni har tillgång till datorer kan deltagarna annars få göra research online för att identifiera potentiella lokala resurser eller remissinstanser för varje hinder. Det här är en förlängning av den förra aktiviteten. De två aktiviteterna kan kombineras, men fokusen är främst att uppmuntra research och självständigt lärande.

14

Datorer för research om de finns tillgängliga, annars ett urval av marknads-­‐ föringsmaterial, affischer osv.

Ämne

Introduktion till den personliga handlingsplanen

Aktivitet – personlig handlingsplan

Anpassning av den personliga handlingsplanen

Utvärdering och kontroll av sociala integrations-­‐ planer

Utvärdering av och feedback på modulen

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

20” Ge varje deltagare en kopia och gå igenom formuläret.

Det här är en enkel genomgång av den personliga handlingsplanen.

Den har troligtvis anpassats till den lokala miljön.

för remissinstanser Personliga handlingsplaner (visa med projektor om en sådan finns tillgänglig)

Fokusera särskilt på den delen där det anges vem som är ansvarig för varje handling och säkerställ en rimlig balans mellan handledare och klient.

Det är oftast enklast att arbeta i ordningen mål till hinder och därifrån sluta sig till ytterligare handlingar.

15” Tre personliga Titta på tre personliga handlingsplaner. handlingsplaner Hur framgångsrik tror du att var och en av dem kommer att bli? Hur skulle de kunna förbättras?

Uppmuntra deltagarna att identifiera bra mål på kort, medellång och lång sikt. Deltagarna ska kunna skapa en bild av den väg som klienterna kommer att välja. Det ska tydligt framgå hur varje handling bidrar till det långsiktiga målet.

30” Klientprofiler Arbeta i grupp och använd klientprofilerna för att skapa en personlig handlingsplan för varje klient. Du kommer att behöva använda din kännedom om lokala resurser och möjligheter. Du kan också behöva göra en del bakgrundsresearch för att ta reda på klienternas kvalifikationer och troliga erfarenheter.

Identifiera först det långsiktiga målet och arbeta sedan bakåt och identifiera målen på medellång och kort sikt. Eftersom du har begränsat med information kommer du att behöva anta en del saker (du kan till och med skapa egna karaktärer vid behov!)

Klientprofilerna har gjorts så allmänna som möjligt för att aktiviteten ska kunna genomföras grundat på de verkliga förhållandena i respektive land.

10”

Arbeta i grupp och fundera över hur de sociala integrationsplanerna ska kontrolleras och utvärderas. Kom gemensamt överens om en servicestandard som passar de lokala förhållandena.

Vanligen bör man följa upp en social integrationsplan var tredje månad. Under tiden ska klienten och handledaren dock hålla regelbunden kontakt, exempelvis via telefon. Handledaren ska finnas tillgänglig för att erbjuda klienten råd och stöd, men det är klienten själv som har ansvar för planen.

10”

Litteratur och stödmaterial som används under det här undervisningstillfället Bingobrickor och utropskort: Hinderbingo: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Personliga handlingsplaner: Mall för personliga handlingsplaner http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Exempel på ifyllda personliga handlingsplaner: 15

Exempel på personlig handlingsplan – Beatrice:

http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Exempel på personlig handlingsplan – Mohamed: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Exempel på personlig handlingsplan – Shaker: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Klientprofiler: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4

16

MODUL 2:

KOMPETENSUTVÄRDERING OCH GRANSKNING AV FÄRDIGHETER

SYFTEN OCH MÅL:

Förutom att introducera konceptet kompetens och att reflektera över olika metoder för att utvärdera kompetensen så förser den här modulen deltagarna med användbara metoder för att utveckla verktyg för granskningen av färdigheter. Den främjar även en överföring av de nya kunskaperna till individens arbetsmiljö.

UTBILDNINGSRESULTAT: Den här modulen förser deltagarna med olika metoder och verktyg för granskningen av färdigheter. Dessutom ökar den medvetenheten om varje deltagares individuella styrkor och färdigheter genom reflektion. Deltagarna kommer att kunna utveckla användbara och relevanta verktyg för granskning av färdigheter och veta var de ska hitta användbar information om relevanta krav på arbetsmarknaden.

INNEHÅLL:

Innehållet innefattar teoretiska koncept om kompetens och granskning av färdigheter, praktiska riktlinjer för utvecklingen av verktyg för granskningen av färdigheter, biografibaserade metoder som stimulerar reflektion och identifiering av färdigheter och kompetenser samt överföring till respektive deltagares arbetsmiljö.

17

2.1 Kompetensutvärdering – sammanfattning av ämnet (2 h) Syften och mål: Syftet med det här utbildningstillfället är att presentera konceptet kompetens för att kunna etablera en gemensam teoretisk grund hos deltagarna. Ovanpå den grunden kommer deltagarna att få en översikt över olika metoder, rutiner och verktyg för kompetensutvärdering.

Utbildningsresultat: I slutet av det här utbildningstillfället kommer deltagarna att veta hur kompetenser definieras. De kommer att ha kännedom om olika metoder och verktyg för kompetensutvärdering.

Innehåll: Teoretisk betraktelse av konceptet kompetens och olika sätt att mäta denna.

Råd till läraren: Det är viktigt att sensibilisera deltagarna för att få en bred bild av någons potential, värderingar och kompetenser. Det räcker inte att endast se till en del, t.ex. endast yrkesmässig kompetens.

Verktygen för kompetensutvärdering ska vara helhetslösningar för att registrera yrkesmässiga färdigheter samt nyckelkompetenser och individuella resurser. Formella, icke-­‐formella och informella kompetenser ska alla tas i beaktande.

Utbildningsschema Ämne

Ange huvuddragen i konceptet kompetens

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

10” Hälsa välkomna och presentera utbildningstillfällets struktur.

Vita tavlan eller blädderblock

Gör en snabb undersökning bland deltagarna: Hur använder ni vanligen begreppet kompetens?

Läraren ber gruppen att ge exempel på kompetenser.

Samla deltagarnas exempel på vita tavlan eller blädderblocket.

De insamlade exemplen illustrerar användningen av begreppet. ”Kompetens” används ofta inom utbildnings-­‐ och företagsvärlden men begreppets exakta innebörd är ofta oklar.

Består kompetenser bara av färdigheter? Eller handlar det mer om kunskaper och prestationer?

Definition avkompetens

10” Teoretisk information: definition av kompetens.

För att undvika förvirring rörande begreppets innebörd används den definition av kompetenser som Europeiska kommissionen fastställt som en gemensam grund.

Förbered blädderblock eller powerpoint-­‐presentation med definitionen av kompetens (enl. Europeiska kommissionen)

Förberett blädderblock eller powerpoint-­‐ presentation

Definition av kunskaper och färdigheter

10” Teoretisk information för att särskilja: definition av begreppen ”kunskaper” och ”färdigheter”.

Nästa steg innebär särskiljandet mellan kompetens, kunskap och färdighet.

Förbered blädderblock eller powerpoint-­‐presentation med definitionerna av kunskaper och färdigheter (enl. Europeiska kommissionen)

Förberett blädderblock eller powerpoint-­‐ presentation

Klassificera de

10”

Markerings-­‐ 18

Ämne

insamlade begreppen

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Deltagarna sorterar sina insamlade begrepp som kompetenser, kunskaper eller färdigheter.

Läraren markerar de begrepp som hör ihop.

Färgkoda orden som hör ihop på vita tavlan eller blädderblocket.

Definition av 10” formell, informell Teoretisk information: och icke-­‐formell

utbildning kort presentation av olika sorters utbildningar: formella, informella och icke-­‐formella utbildningar.

Gruppera de insamlade kompetenserna/ kunskaperna/fär digheterna i enlighet med hur de har förvärvats

Presentation av utvärderings-­‐ verktyg

Talangutbytes-­‐ marknad

Övning

Formulär för extern

Förbered blädderblock eller powerpoint-­‐presentation med definitionerna av formell, informell och icke-­‐formell utbildning, källa: OECD. 10” Deltagarna försöker klassificera kompetenserna i enlighet med hur de har förvärvats.

Detta följs av en diskussion gällande klassificeringen.

Läraren kan påpeka att åtskillnaden av formell, informell och icke-­‐ formell utbildning ska ses som en följd.

Stryk under de olika sorterna på vita tavlan eller blädderblocket.

10” Olika metoder/rutiner/verktyg för kompetensutvärdering: Vanliga mätmetoder som används för att utvärdera kompetens är bedömningsformulär, frågeformulär, skriftliga prov eller interaktiva datorprov, muntliga prov, individuella intervjuer eller gruppintervjuer, direkt observation och prestationsutvärderingar.

Stödmaterial pennor, blädderblock eller vita tavlan Förberett blädderblock eller powerpoint-­‐ presentation

Markerings-­‐ pennor, vita tavlan/blädderb lock

Vita tavlan eller blädderblock där förslagen står nedskrivna

Läraren frågar deltagarna vilka verktyg de känner till och samlar in förslag.

5”

Förklaring av ”talangutbytesmarknad” som utvärderingsverktyg.

Syftet med det här verktyget är att man ska inse sina egna färdigheter och styrkor och prata om dem. Det övar upp kommunikationsförmågan, självkännedomen och självförtroendet.

Beskrivning: Läraren frågar deltagarna: ” Om det inte fanns några pengar och du kunde köpa allt du behövde men endast betala genom att arbeta gratis, vilken sorts arbete skulle du då erbjuda dig att göra åt andra?”.

Läraren bör ge exempel för att göra övningen begriplig och föreslå ett brett urval av aktiviteter och färdigheter.

Varje deltagare skriver ner sina förslag på arbeten på en papperslapp. Sedan byter deltagarna sina ”talanger” med varandra, vilket innebär att de pratar om vad de har att erbjuda.

Utvärderingen består i själva aktiviteten. Följande aspekter kan utvärderas: aktivt deltagande, kommunikationsförmåga, engagemang.

25” Papper, pennor Deltagarna genomför övningen med hjälp av självexperimenterande.

Fem minuter för att skriva ner det arbete/den talang som varje deltagare erbjuder.

Tjugo minuter för att diskutera erbjudandena och möjligheten att använda dem.

5”

Förklaring av ”formulär för extern utvärdering” som är ett annat och 19

Ämne

utvärdering

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

helt annorlunda utvärderingsverktyg.

Syftet med det här verktyget är att främja uppfattningen av de egna färdigheterna och styrkorna och att möta andra människors externa uppfattning.

Det övar upp självkännedomen och självförtroendet.

Läraren delar ut kopior på självrapporteringsformuläret till alla deltagare, som ska besvara formuläret.

I nästa steg ska deltagarna tänka ut en eller två personer från sin vanliga omgivning (t.ex. en vän, kollega eller partner), informera denne/dessa om utvärderingen och be denne/dessa att fylla i formuläret.

Därefter ska deltagaren jämföra den externa utvärderingen med sin egen självutvärdering.

Om skillnaderna är väldigt stora ska deltagaren reflektera över saken och fråga sig varför det är så.

Övning

Läraren ska hjälpa deltagarna med jämförelsen mellan den externa utvärderingen och självutvärderingen och kontrollera skillnaderna på ett hjälpsamt sätt.

15” Läraren delar ut kopior på självrapporteringsformuläret till alla deltagare. Deltagarna fyller i formuläret.

Kopior av ”formulär för extern utvärdering”, pennor.

Rekommendationer för deltagarna: Kvalitetsstandarder för kompetensutvärdering av personer med invandrarbakgrund. http://www.migranet.org/images/stories/pdf/Materialien/Quality_standards.pdf DISCO (den europeiska ordboken för färdigheter och kompetenser) ger användaren tillgång till ett uppslagsverk med över 60 000 begrepp rörande färdigheter och kompetens på sju olika europeiska språk (EN, DE, FR, HU, CZ, LT). DISCO hjälper individer och experter som behöver snabb och enkel terminologisupport vid sökning efter och översättning av enskilda begrepp inom områdena färdigheter och kvalifikationer eller vid utformningen eller översättningen av CV:n. http://www.skills-­‐ translator.net/ Stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: Verktygslåda för kompetensutvärdering: -­‐ Talangutbytesmarknad -­‐ Formulär för extern utvärdering http://forwardproject.eu/wp-­‐content/uploads/2013/09/TOOLBOX_FORWARD_ENp.pdf Europeiska kommissionen – definition av kompetens, kunskaper och färdigheter http://euskillspanorama.ec.europa.eu/Glossary/ OECD – erkännande av icke-­‐formell och informell utbildning http://www.oecd.org/edu/skills-­‐beyond-­‐school/recognitionofnon-­‐formalandinformallearning-­‐ home.htm

20

2.2 Självutvärdering och förenklad reflektion (2 h) Syften och mål: Syftet med det här utbildningstillfället är att förbättra deltagarnas förmåga att identifiera och upptäcka färdigheter och kompetenser genom att reflektera över sina egna livserfarenheter.

Dessutom syftar utbildningstillfället till att förse deltagarna med en omfattande lista över deras färdigheter och kompetenser.

Utbildningsresultat: I slutet av det här utbildningstillfället kommer deltagarna att: -­‐ ha en mer ingående förståelse av styrkor, kvaliteter och färdigheter -­‐ ha en bättre förståelse för upplevelsen av reflektion, inklusive roller, handlingar och beslut.

Innehåll: Livsbiografin ger grunden för att man ska kunna reflektera över utveckling och utforska vad man kan.

Samtidigt kan färdigheter och förmågor som förvärvats genom informell utbildning upptäckas med hjälp av bigrafin. Metoden med biografin kan utgöra ett viktigt hjälpmedel och synliggöra individuella styrkor och kompetenser.

Under det här utbildningstillfället används övningar som deltagarna kommer att använda med sina egna elever för att demonstrera hur effektiv varje aktivitet är.

Råd till läraren: Påpeka att det som sägs är konfidentiellt.

Det kan vara enklare att diskutera saker och få idéer från varandra när människor reflekterar gemensamt i en grupp. Men medlemmarna i gruppen måste lita på varandra och respektera varandras idéer, åsikter och upplevelser. De måste gå med på att göra detta och lova att inte diskutera det som sägs inom gruppen med någon utanför gruppen.

Ingen behöver diskutera något som de inte vill prata om. Var och en bestämmer själv vad han eller hon vill bidra med.

Om ni ska arbeta i grupp ska ni ta er tid att bestämma inom gruppen vilka regler ni ska följa för att respektera varandra och se till att diskussionen förblir konfidentiell.

Utbildningsschema Ämne

Presentation av den biografiska metoden

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

10” Välkomna deltagarna och presentera utbildningstillfället: En biografisk metod gör det enklare att upptäcka kompetenser som har förvärvats i ett informellt eller icke-­‐formellt samanhang, samt underlättar överföringen av dessa kompetenser till yrkesmässiga sammanhang och sammanhang för vidareutveckling. Härleda färdigheter och kompetenser från aktiviteter, attityder och erfarenheter; stödja invandrare i processen att identifiera, klassificera och dokumentera sina färdigheter och kompetenser genom att förenkla reflektionen. Värdet av att fundera över vår roll och våra erfarenheter och se vad som påverkar våra liv är att vi kan upptäcka vad som verkligen intresserar och motiverar oss.

Läraren presenterar online-­‐verktygslådan för reflektion: Bridges Programmes i Glasgow har utvecklat en verktygslåda för reflektion i samarbete med Open University i Skottland.

Den är ett verktyg för reflektionsprocessen som hjälper deltagare från olika bakgrunder i en rad olika sammanhang.

Laptop med internetupp-­‐ koppling, projektor

Online-­‐ verktygslåda för reflektion

Läraren visar hemsidan.

21

Ämne

Upptäck färdigheter och förmågor

Rita en personlig tidslinje

Lära sig av sina erfarenheter Identifiera sina färdigheter, kvaliteter och förmågor:

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

10” Deltagarna ombeddes att fundera över sin livserfarenhet i syfte att upptäcka vilka färdigheter och förmågor de besitter, som ett komplement till de uppenbara färdigheter och förmågor som de har fått genom utbildning och arbetslivserfarenhet.

Läraren förklarar exemplet i utbildningstillfälle 2: Bedöma sina erfarenheter över tid.

20” Läraren delar ut kopior av timeline.pdf till alla deltagare.

Verktygslåda för reflektion: timeline.pdf

Deltagarna ritar sina egna tidslinjer från födseln till idag. Tidslinjen ska visa höjdpunkter och lågmärken och innehålla nyckelhändelser i livet.

Deltagarna kan göra detta på pappret.

20” Deltagarna tittar på sina tidslinjer och funderar över vad de har lärt sig av sina erfarenheter. De skriver upp sina tankar på tidslinjen med en penna i en annan färg.

20” Deltagarna ska fundera över lärande i form av färdigheter, kvaliteter och förmågor. Detta innefattar formella färdigheter som har utvecklats genom utbildning och arbete, samt andra färdigheter som har förvärvats genom daglig livserfarenhet.

Kopior av timeline.pdf, pennor

Verktygslåda för reflektion: skillsandqualit ies.rtf

Deltagarna ska välja en händelse eller punkt i livet då de tvingades agera för att lösa något. Detta kan röra familj, arbete eller praktiska saker som boende och pengar. Deltagarna ska göra en lista över vad de gjorde och vilka förmågor de använde.

De ska fråga sig själva: Upptäckte jag andra/nya färdigheter, kanske sådana som jag inte är medveten om?

Kan jag upptäcka kvaliteter som jag besitter men som jag inte har tänkt på förut?

De kan göra detta i tabellen.

Reflektera över erfarenheter Sammanfattni ng av resultaten

20” Detta kan göras i grupper om två eller tre personer.

Deltagarna delar med sig av sina svar till de andra i gruppen.

20” Sammanfattning av resultaten. Överväg användningen av biografimetoden med tanke på deltagarnas specifika målgrupp. Överväg hur de kan anpassa materialet till sin egen omgivning.

Stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: Verktygslåda för reflektion: 2 http://labspace.open.ac.uk/mod/oucontent/view.php?id=474419 Tidslinje: http://labspace.open.ac.uk/file.php/8005/RTS2_timeline.pdf Färdigheter och kvaliteter: http://labspace.open.ac.uk/file.php/8005/RTS3_skillsandqualities.rtf 2

Verktygslådan för reflektion har tagits fram av vår KIM-partner Bridges Programmes i samarbete med Open University i Skottland, 22

2.3 Granskning av färdigheter (0,5 h) Syften och mål: Den här utbildningsenheten syftar till att ge deltagarna kännedom om • granskning av färdigheter som en effektiv metod för att utvärdera reella färdigheter och arbetslivserfarenheter och att matcha dessa med jobbprofiler eller lediga tjänster • metoder och källor för att utveckla verktygslådor för granskningen av färdigheter.

Utbildningsresultat: Deltagarna kommer att känna till • att granskning av färdigheter är en metod för kompetensutvärdering • hur man skapar verktygslådor för granskning av färdigheter • var man får information om branschspecifika färdighetsstandarder/jobbprofiler.

Innehåll: Granskning av färdigheter samt (europeiska) verktyg och källor för att utveckla granskning av färdigheter kommer att presenteras.

Råd till läraren: Läraren bör ta reda på vilka nationella institutioner som tillhandahåller information om yrkes-­‐ eller branschspecifika färdighetsstandarder.

Utbildningsschema Ämne

Presentera granskning av färdigheter som en metod för kompetens-­‐ utvärdering.

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

10” Läraren presenterar granskning av färdigheter som en metod som följer ett behovsinriktat perspektiv när man ska matcha en persons färdigheter och kompetenser

Blädderblock eller vita tavlan

med den standard som krävs i • specifika yrkesprofiler • vissa yrkesbranscher. som krävs för • •

en specifik yrkessektor ett specifikt jobb eller en praktikplats.

Läraren skriver ner ämnen på ett blädderblock eller vita tavlan.

Lämna lite plats mellan ämnena så att du senare kan skriva under varje ämne var man kan hitta information om nödvändiga/standardmässiga färdigheter.

Granskning av färdigheter – vad krävs det för att ...

Klassaktivitet: Deltagarna anger vad som krävs för att genomföra en granskning av färdigheter.

-­‐ En klients eller understödstagares lista över kompetenser/kompetensprofil.

-­‐ Information om/checklistor över nödvändiga kompetenser för yrkesprofiler.

Deltagarna samlar idéer om var man kan tänkas hitta eller vilka nationella institutioner som kan tänkas tillhandahålla den information som krävs för att skapa checklistor.

Läraren skriver ner detta under respektive ämne.

Läraren ska vara beredd på att lägga till institutioner som tillhandahåller informationen.

23

Ämne

Metoder och verktyg som främjar granskning av färdigheter

Verktygslåda för granskning av färdigheter

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

10” Presentation av EU-­‐projektet ESCO som är ett flerspråkigt verktyg (under uppbyggnad) för klassificeringen av ”europeiska färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken” och som har tagits fram för att kunna skapa yrkesprofiler som visar kopplingen mellan yrken, färdigheter, kompetenser och kvalifikationer. Verktyget är gratis att använda. ESCO utvecklas av den Europeiska kommissionen i samarbete med Cedefop (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning). Verktyget finns tillgängligt på 22 olika europeiska språk.

Det fungerar ännu inte effektivt, men den delen som rör överförbara färdigheter visar på den potential som verktyget har för granskningen av färdigheter.

10” Som vi såg i den föregående utbildningsenheten kan det vara svårt att identifiera, klassificera och utvärdera sin egen kompetens.

Presentation av verktygslådan för granskning av färdigheter som har tagits fram av Anniesland College tillsammans med Bridges Programmes inom programmet för livslångt lärande E_EPSOL ”att granska understödstagares färdigheter och identifiera arbetsförmågan och/eller utbildningsbehovet som krävs för att kunna arbeta”.

Visa verktyg/checklistor ”Administratör eller sekreterare”.

Visa online-­‐verktyget ”Bagare”.

Ange kriterier för att utveckla verktygslådor för granskning av färdigheter hos invandrare.

Laptop med internetupp-­‐ koppling, laserpekare

ESCO överförbara färdigheter

ESCO kopparslagare

Laptop med internetupp-­‐ koppling, laserpekare

Administratör eller sekreterare

Bagare

Stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: ESCO – europeiska färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken https://ec.europa.eu/esco/web/guest/skillbrowser/-­‐ /SkillBrowser/http://ec.europa.eu/esco/skill/18557 https://ec.europa.eu/esco/web/guest/occupation/-­‐ /Occupation/en/en/en/http://ec.europa.eu/esco/occupation/15232 E_EPSOL – utbildnings-­‐ och yrkesvägar för personer som talar främmande språk: Flertalet checklistor för att avgöra om klienterna har lämpliga färdigheter och erfarenheter för att ansöka om ett jobb: Administratör eller sekreterare, kontorschef, personlig assistent, väg-­‐ och vattenbyggnadsingenjör (entreprenad) http://www.e-­‐epsol.eu/skills-­‐audit-­‐toolkit/skills-­‐audit-­‐toolkit-­‐material?download=163%3Askills-­‐ audit-­‐toolkit-­‐hard-­‐copy-­‐versions3 Interaktiv verktygslåda för granskning av färdigheter http://www.e-­‐epsol.eu/skills-­‐audit-­‐toolkit/skills-­‐audit-­‐toolkit-­‐material Bagare.

3

Verktygslådan för granskning av färdigheter har tagits fram av vår KIM-partner Bridges Programmes tillsammans med Anniesland College i Skottland 24

2.4 Reflektion och överföring (1,5 h) Syften och mål: Under det här utbildningstillfället reflekterar deltagarna över olika metoder och tillvägagångssätt för kompetensutvärdering och överför det de har lärt sig till sitt eget yrkesmässiga sammanhang.

Utbildningsresultat: Deltagarna har tagit fram kriterier för vad som är viktigt att överväga och respektera när det gäller att förenkla kompetensutvärderingen inom deras egen institution/deras egna målgrupper.

Innehåll: Grupparbete: I det första steget presenterar deltagarna sitt eget yrkesmässiga sammanhang och sina målgrupper för varandra. I nästa steg reflekterar de, utifrån olika perspektiv, över vad som är viktigt att ta i beaktande när man planerar eller tillhandahåller kompetensutvärdering inom sin egen organisation/sina egna målgrupper. Resultaten presenteras och diskuteras sedan i helklass.

Råd till läraren: När läraren samlar in och diskuterar resultaten från arbetsgrupperna ska han eller hon säkerställa att man innefattar aspekter såsom kön, kultur, mångfald och invandring.

Utbildningsschema Ämne

Starta grupparbetet

Dela in klassen i arbetsgrupper

Arbets-­‐ gruppernas uppgifter

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

5” Presentera grupparbetets allmänna uppgifter: • Dela in klassen i mindre arbetsgrupper.

• Diskutera fördelarna med de olika metoderna och tillvägagångssätten för kompetensutvärdering.

• Samla in och diskutera resultaten i helklass.

5” Lägg olikfärgade godisbitar eller papperslappar i en låda eller hatt och låt deltagarna dra en var. De som får samma färg arbetar tillsammans i en grupp. Tolv deltagare delas in i tre grupper med fyra personer i varje.

40” Inom grupperna presenterar varje medlem (max 2 minuter var) sin position inom organisationen och de målgrupper som han eller hon arbetar med.

1. Med utgångspunkt i de olika tillvägagångssätten/metoderna för kompetensutvärdering (personinriktad/biografibaserad – behovsinriktad metod/granskning av färdigheter) diskuterar grupperna vilka aspekter som är viktiga att ta i beaktande när man tillhandahåller kompetensutvärdering för invandrare. Varje grupp ska anta ett specifikt perspektiv, enligt följande: • Grupp (färg) A: Handledarens perspektiv Du som pedagog/lärare: Vilka aspekter tror du är viktigast att reflektera över och ta hänsyn till när du tillhandahåller kompetensutvärdering för dina målgrupper?

• Grupp (färg) B: Organisationens perspektiv Vilka aspekter tror du är viktigast att reflektera över och ta hänsyn till ur organisationens perspektiv när du tillhandahåller kompetensutvärdering för deras målgrupper?

• Grupp (färg) C: Den som ska utvärderas perspektiv

Blädderblock eller vita tavlan, markerings-­‐ penna

25

Liten låda eller hatt, olikfärgade godisbitar eller papperslappar Blädderblocks-­‐ blad, markerings-­‐ penna

Tre arbetsblad, vart och ett med en av de tre uppgifterna/ ett av de tre perspektiven på

Ämne

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

Föreställ dig att du tvingades leva i ett främmande land där du inte visste särskilt mycket om kulturen och inte förstod/talade språket särskilt bra. Dessutom har du förlorat alla dina viktiga dokument. Nu erbjuder värdlandet dig en kompetensutvärdering för att ta reda på vad du skulle kunna arbeta med i värdlandet. Vilka aspekter tror du skulle vara viktigast för dig om du själv skulle delta i en kompetensutvärdering?

2.

Sammanfattning och diskussion av resultaten

Feedback och avslutning

Varje grupp skriver ner tre aspekter som de tror skulle vara viktiga att ta i beaktande vid kompetensutvärderingen på ett blädderblocksblad.

30” Sedan hänger grupperna upp sina blädderblocksblad och berättar för resten av grupperna om a) sin uppgift och sitt perspektiv b) sina resultat och sin diskussion.

Efter varje presentation ska det finnas tid för frågor och diskussion.

Läraren ska säkerställa att aspekter såsom kön, kultur, mångfald och invandring diskuteras och om det är nödvändigt ska han eller hon stimulera diskussionen.

10”

26

Blädderblocks-­‐ blad med resultaten från grupparbetet samt tejp, häftstift eller magneter för att hänga upp dem

MODUL 3: SYFTEN OCH MÅL:

YRKESINRIKTAD SPRÅKUTBILDNING Syftet med den här modulen är att presentera yrkesinriktad språkutbildning som ett verktyg för social integration och att det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp när man överväger elevernas behov. Det kulturella sammanhanget är lika viktigt som språket. Eleverna måste förstå var deras jobb passar in i helhetsbilden, till exempel sjukvården, lokala/nationella myndigheter eller industriella prioriteringar och mål.

Under utbildningen ges exempel på modeller för samarbete, eftersom samarbete mellan aktörer som representerar olika områden leder till bättre och snabbare resultat när det tillämpas på etablerade personer på arbetsmarknaden och även för att öka medvetenheten om vikten av hälsoperspektivet. Diskutera hur man ska utforma planer för nyanlända människor med mål och delmål.

Utbildningen syftar även till att lära deltagarna tekniker för att mäta elevernas yrkesinriktade språkfärdigheter.

Deltagarna kommer att utveckla tekniker för att lära eleverna att skilja mellan formella och informella uttryck samt att använda olika uttryck i e-­‐ postmeddelanden, brev, telefonsamtal osv.

UTBILDNINGSRESULTAT: • Deltagarna kommer att ha en generell förståelse för den rationalitet som ligger till grund för den yrkesinriktade språkutbildningen och vikten av den för den sociala och ekonomiska integrationen.

• De kommer att vara medvetna om vikten av att presentera det kulturella sammanhanget samtidigt med språket för att förbereda klienten för arbetsplatsen.

• Deltagarna kommer att kunna identifiera lämpligt material från arbetsplatsen att använda under språkutbildningen och känna till aktiviteter och metoder som kan användas för att presentera materialet.

• De kommer att veta hur man mäter och utvärderar språk för yrkesinriktad användning och hur detta skiljer sig från utvärderingen av språk för allmän användning.

• De kommer att kunna visa exempel på olika individanpassade handlingsplaner.

Deltagarna kommer att kunna utveckla unikt utbildningsinnehåll baserat på mallar och skapa exempel på olika handlingsplaner som kan tillämpas i den egna verksamheten.

INNEHÅLL:

Modulen är uppdelad i tre delar, en för varje utbildningstillfälle. Varje utbildningstillfälle beräknas ta två timmar (60 + 60 minuter med en 20-­‐ minuterspaus emellan). Antalet deltagare har beräknats till tolv. De kommer att arbeta i grupper om tre personer. Deltagarna ska själva vara aktiva och bidra till utbildningsinnehållet. Deras eget arbete kommer att grunda sig på deras egna arbetsuppgifter och arbetsplatser.

27

SPRÅKINLÄRNINGSAKTIVITETER Att undervisa i yrkesinriktad språkutbildning innefattar förmågan att förbereda övningar. Här är några allmänna råd om hur man tillämpar aktiviteter som kan anpassas till yrkesinriktat språk i enlighet med olika branscher. Följande aktiviteter kan användas av alla språkelever som en del av deras språkinlärningsprogram. De är indelade i tre kategorier men med lite arbete kan de anpassas för att passa även andra kategorier.

• • •

Personlig omgivning: Det här är när du studerar på egen hand.

Lektionsomgivning: Dessa ska genomföras tillsammans med någon som har språket som modersmål under lektionstid.

Samhällsomgivning: Dessa ska användas ute i samhället bland personer som har språket som modersmål.

PERSONLIG OMGIVNING 1. Barnböcker: Barnböcker är skrivna med ett mindre ordförråd och har ofta illustrationer eller bilder som underlättar förståelsen av texten.

2. Serieböcker: I serieböcker består halva berättelsen av bilder, vilket ger dig en stor mängd bakgrundsinformation. Själva läsningen består oftast bara av dialogen mellan karaktärerna. En seriebok eller grafisk roman kan vara en utmärkt källa till förståelig information.

3. Märkning: Alla har vi någon gång förmodligen märkt ut saker i vårt hem med ord på det nya språket som vi lär oss. Det är en bra idé, men för att öka förståelsen för det nya ordet kan man även skriva ner meningar om vad objektet gör, eller vad vi gör med objektet. Om du till exempel sätter en lapp på en dörr kan du även skriva ett par meningar under ordet: Jag öppnar dörren. Jag stänger dörren. Jag knackar på dörren. På så sätt blir språkinlärningen mer interaktiv.

4. Tvåspråkiga böcker: I tvåspråkiga böcker står berättelsen på båda språken. Det ena språket står på höger sida, och det andra språket på vänster sida. Undvik att läsa berättelsen mening för mening, men jämför gärna språken då och då eftersom det gör mycket för förståelsen.

5. Utbildningstexter: En enkel grammatikbok eller utbildningstext kan vara en utmärkt källa för aktiviteter för språkelever.

LEKTIONSOMGIVNING

1. Uttalsövning: Det finns mycket du kan göra för att förbättra ditt uttal på målspråket. Ditt mål behöver inte vara att låta som någon som har språket som modersmål, men du bör sträva efter att efterlikna uttalet så gott det går. Det finns en lista över idéer på hur du förbättrar ditt uttal genom läsning.

2. Kataloger: Heminredningskataloger som t.ex. IKEA-­‐katalogen kan utgöra bra läsning att använda tillsammans med någon som har språket som modersmål. Med hjälp av dem kan man genomföra massvis med bra aktiviteter som ökar förståelsen för språket.

3. Egna berättelser: Egna berättelser är texter som du själv har skrivit. Efter att du har gått igenom och rättat dem tillsammans med en person som har språket som modersmål blir de en bra källa för förståelse eftersom de är intressanta och fyllda med bakgrundsinformation (det var trots allt du själv som skrev dem). Och eftersom det var du som skrev dem ligger texten på din nivå. Det är perfekt! Spela in när en person som har språket som modersmål läser berättelsen och ladda upp inspelningen på t.ex. din iPod så att du kan lyssna på den under din egen studietid.

28

4. Prata om ett ämne som hör samman med arbetsspråket: Välj ett vanligt ämne och be en person som talar språket som modersmål att prata om det under ett par minuter. Personen kan t.ex. berätta om sin familj, sitt favoritlag i någon sport eller sin favoriträtt.

5. Meningsförlängning: Den grundläggande idén med den här övningen är att börja med en enkel mening och att sedan förlänga den med en bit i taget. Detta ger dig en bra möjlighet att öva, antingen på egen hand eller tillsammans med någon.

SAMHÄLLSOMGIVNING

1. Livsfrågor: Livsfrågorna innebär att man ställer frågor om personliga händelser i en persons liv. Det kan till exempel vara frågor om ett favoritminne från barndomen, om någon nationell händelse som man minns eller om en händelse i framtiden. Frågor om det förflutna ger dig svar som uttrycks i dåtid, frågor om framtiden ger dig svar i nutidsform. Nyckeln till förståelsen ligger i att ställa samma fråga till flera personer. Varje person kommer att berätta sin historia om ämnet. Grammatikformer och mycket av ordförrådet kommer att upprepas.

Om du ställer den här frågan till fyra eller fem personer under samma vecka så kommer din förståelse ha förbättrats avsevärt i slutet av veckan. Om det är möjligt kan du spela in berättelserna för att kunna lyssna på dem senare.

2. Strategisk shopping: Erkänn. Du älskar att shoppa. När det gäller språkinlärning ökar du din förståelse genom att shoppa strategiskt. Välj en sak som du behöver eller vill köpa. Innan du ger dig ut för att handla ska du förbereda dig genom att ta reda på viktiga ord och skriva ner några nyckelfrågor. Gå sedan till den första butiken och ställ frågor till expediten om produkten. Lyssna noga. Ställ frågor. Be personen att upprepa vad de har sagt vid behov. Be personen att skriva ner nya ord som han eller hon använder och som du inte har hört förut.

Tacka så mycket och gå därifrån. Gå till nästa butik. Upprepa processen med en ny expedit.

Tacka honom eller henne och gå därifrån. Gå till en tredje butik. Upprepa processen.

3. Hjälp människor att hjälpa dig: Generellt sätt är människor inte särskilt bra på att ge förståelig information. Antingen förstår de att du inte talar språket väl och börjar då tala högt och med fel grammatik och väldigt förenklat eller så förstår de inte att du inte talar språket så väl och börjar prata väldigt snabbt så att du inte har en chans att hänga med. Om man ger människor lite vägledning kan de flesta emellertid bli bra källor för förståelig information. Som en bonus ökar detta dessutom antalet faktiska samtal du för på språket och dessutom ger det dig chansen att vidga ditt sociala umgänge.

29

3.1 Inledning Syften och mål: • Presentation av deltagarna.

• Presentation av modulen, innehållet och syftet.

• Hur arbetar vi med yrkesinriktningar, hälsoinriktningar och könsaspekter?

• Gemensamma diskussioner.

• Planera nästa utbildningstillfälle. Dela in i grupper.

Utbildningsresultat: Samarbete med andra aktörer som grundar sig på din arbetsplats. Ge exempel på vilka språkfärdigheter som är viktigast när det gäller hur deltagarna kan klara sig under en praktikperiod på en specifik arbetsplats.

Innehåll: Inledning och diskussion. Diskutera följande ämnen: Hur vi kan samarbeta med andra aktörer för att underlätta praktik för nyanlända människor, kulturellt sammanhang, vad deltagarna behöver veta gällande ett hälsofrämjande perspektiv rörande olika arbetsplatser, samt vilka språkkunskaper som är viktigast för att säkerställa att deltagarna kan klara en praktikperiod på en specifik arbetsplats. Och hur kan vi skapa egna exempel på handlingsplaner som grundar sig på olika individers och arbetsplatsers behov?

Råd till läraren: Syftet med den här modulen är att få deltagarna att aktivt delta. Deltagarna ska själva komma fram till vilket innehållet ska vara genom att anpassa det till sina egna erfarenheter och sina egna arbetsplatser eller andra tillgängliga arbetsplatser. Allt material ska planeras utifrån den nyanländas perspektiv. Läs noggrant igenom utbildningsschemat och stödmaterialet innan du börjar planera modulen. Det kan finnas saker du vill göra annorlunda i enlighet med specifika situationer i ditt land.

Det får du gärna göra.

Utbildningsschema Ämne

Presentation av kursledare och deltagare.

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

15” Vem är du, varför är du här, vilka förväntningar har du på utbildningen?

Bakgrund inklusive tre diskussions-­‐ frågor.

45” Diskussionsfrågor: 1. Hur kan du samarbeta med andra aktörer på din arbetsplats för att på ett bra sätt underlätta praktiken för nyanlända människor?

2. Vad behöver deltagarna känna till rörande ett hälsofrämjande perspektiv på olika arbetsplatser?

3. Vilka språkkunskaper är viktigast för att säkerställa att deltagarna kan klara av en praktikperiod på den här specifika arbetsplatsen`?

”Bakgrund”

30

Ämne

Handlingsplaner inklusive en gruppuppgift.

Planera nästa utbildnings-­‐ tillfälle.

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

45” Gå igenom exempel på olika individbaserade handlingsplaner.

Diskussionsfrågor: Hur kan vi skapa egna exempel på handlingsplaner baserat på olika individers och arbetsplatsers behov?

Lär deltagarna tekniker för att mäta elevernas yrkesinriktade språkkunskaper.

15” Dela in klassen i arbetsgrupper. Varje grupp gör fallstudier baserat på påhittade exempel på fem nyanlända personer. Utifrån deras arbetslivserfarenheter och kunskaper ska grupperna planera språkutbildning och arbetsmarknadsträning. Välj olika metoder och utveckla planer för hur ni ska arbeta med språkträning i den egna organisationen. Varje grupp ska förbereda sig hemma men själva arbetet kommer att ske under nästa utbildningstillfälle.

”Handlings-­‐ planer” Exempel på mätning

Stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: Text ”Bakgrund” (se BILAGA) Text ”Handlingsplaner (se BILAGA) Text ”Exempel på mätning” (se BILAGA)

31

3.2 Arbeta i grupp Syften och mål: • Arbeta i grupp, välj olika metoder och utforma en plan för hur ni ska arbeta med språkutbildning i er organisation.

• Varje grupp måste förebereda sig hemma mellan det första och andra utbildningstillfället, men själva grupparbetet ska ske under det här utbildningstillfället. Varje grupp gör fallstudier baserat på påhittade exempel på fem nyanlända personer. Utifrån deras arbetslivserfarenheter och kunskaper ska grupperna planera språkutbildning och arbetsmarknadsträning.

• Experterna hjälper till med det pågående arbetet.

Utbildningsresultat: Nästan hela utbildningstillfället används för grupparbete.

Innehåll: Uppgift: Utveckla unikt utbildningsinnehåll i förhållande till verksamheten baserat på mallar och skapa exempel på olika handlingsplaner som kan tillämpas i den egna verksamheten.

Råd till läraren: Den här delen av modulen grundar sig på deltagarnas egna arbetsplatser och erfarenheter och innehållet kommer att vara baserat på de arbetsplatser som finns inom deras områden.

Utbildningsschema Ämne

Genomgång av innehållet i arbetslivs-­‐ erfarenheten.

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial ”Genomgång av innehållet i arbetslivs-­‐ erfarenheten”

Genomgång av innehållet i språk-­‐ utbildningen.

Presentation av grupparbete.

15” Innehållet i arbetslivserfarenheten på grundval av innehållet i arbetsmarknaden: Förslag på den form som ska antas enligt utbildningens innehåll: Gå igenom listan och ge exempel på vad som är relevant gällande följande ämnen: gruppinformation, gruppdiskussionsämnen, besökare i klassen, studiebesök, planera arbete och praktikperioder.

Diskutera även vad som är relevant för utbildningens innehåll gällande arbetsmarknaden i förhållande till den nyanlända personens kunskaper och erfarenheter av arbetsmarknaden och/eller utbildning i sitt hemland.

15” Utbildningens innehåll rörande språkutbildning. Gå igenom innehållets olika teman och ta reda på vad som är relevant.

Läs fallstudierna och utveckla egna fallstudier.

15” Uppgift: Planera relevant innehåll grundat på ditt perspektiv gällande arbetslivserfarenhet, arbetsmarknad och språkutbildning.

Arbete i grupp.

15” + 60” inkl. 20” paus Experterna hjälper till med det pågående arbetet.

Litteratur och stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: Text ”Genomgång av innehållet i arbetslivserfarenheten” (se BILAGA) Text ”Genomgång av innehållet i språkutbildningen” (se BILAGA) 32

”Genomgång av innehållet i språk-­‐ utbildningen”

3.3 Presentationer och utvärdering Syften och mål: Presentationer av grupparbete (20 min per grupp).

Presentationer av grupperna i helklass eller mindre blandade grupper beroende på antalet deltagare.

Mindre blandade grupper ger fler diskussioner och skapar mer aktiva deltagare.

Gemensam avslutande diskussion (20 min).

Gemensamma diskussioner: Vad har vi lärt oss och vad tar vi med oss till våra egna verksamheter?

Utvärdering (10 min).

Utbildningsschema Ämne Innehåll/metodologi/råd till läraren

Presentationer av 20” per grupp grupparbete Presentationer av grupperna i helklass eller mindre blandade grupper beroende på antalet deltagare. Mindre blandade grupper ger fler diskussioner och skapar mer aktiva deltagare.

Stödmaterial

Gemensam avslutande diskussion

20” Gemensamma diskussioner: Vad har vi lärt oss och vad tar vi med oss till våra egna verksamheter?

Utvärdering

10” Exempel på frågor i en skriftlig utvärdering. (redigera text) 1. Har utbildningen uppfyllt dina förväntningar (ringa in ett alternativ)?

Ja, Nej, Delvis, Vet ej – Kommentarer:

Utvärderings-­‐ blad

2. Vad tycker du om utbildningsprogrammet och utbildningens struktur (ringa in en siffra)?

Dåligt: 1, 2, 3, 4, 5 Mycket bra. Kommentarer: 3. Vilket är ditt starkaste intryck från utbildningen?

4. Vilket helhetsbetyg skulle du vilja ge utbildningen (ringa in en siffra)?

Dåligt: 1, 2, 3, 4, 5 Mycket bra.

5. Andra kommentarer:

33

MODUL 4:

ANSTÄLLBARHETSUTBILDNING

SYFTEN OCH MÅL:

Syftet med den här modulen är att ge deltagarna nödvändiga verktyg för jobbsökande genom att öka deras medvetenhet för och utveckling av personliga färdigheter och förmågor, kunskap om mekanismer och tekniker för jobbsökande och kunskaper om arbetsmarknaden.

UTBILDNINGSRESULTAT: För att uppnå de önskade resultaten rekommenderar vi att man tar elevernas kultur och livsstil i beaktande. Metodologin ska grunda sig på principerna för interkulturell utbildning, som är mångfald, jämlikhet och integration av kulturer. Det är viktigt att inte ignorera det sammanhang som utbildningen genomförs i eftersom eleverna kommer att få gå vidare i en verklighet som skulle tyckas komplex för de flesta.

Det viktigaste med den här utbildningen är att den grundar sig på två aspekter: varje elevs kulturella bidrag och bakgrunden hos det land eller den plats där utbildningen äger rum.

Den här modulen förväntas få följande resultat: 1. Eleverna kommer att ha utvecklat sina personliga och sociala färdigheter.

2. De kommer att ha kännedom om arbetsmarknaden.

3. De kommer att ha verktyg för att skriva sitt CV. 4. Eleverna kommer att kunna använda internet bättre och använda sig av e-­‐ post för att söka jobb.

5. De kommer att ha tekniker för att prestera väl under en jobbintervju.

6. De kommer att känna till sina rättigheter och skyldigheter samt aspekter om säkerhet och företagshälsovård.

Totalt sett kommer eleverna i slutet av utbildningen att ha de nödvändiga verktyg som krävs för att hitta ett jobb och komma in på arbetsmarknaden på ett bättre sätt.

INNEHÅLL:

Jobbsökande beror på en faktor som ligger inom människors räckhåll och kontroll, medan andra faktorer beror på situationen på arbetsmarknaden. Den första faktorn kan påverkas av eleven själv medan den andra faktorn inte kan kontrolleras eftersom den beror på företagsvärlden. Det är därför syftet med den här modulen är att studenten utvecklar de ”färdigheter och förmågor” som krävs för att hitta ett jobb samt får kunskap om de arbetsmarknadsfaktorer som går att kontrollera och som beror på varje enskild individ.

En av de faktorer som har visat sig vara inflytelserik i ett framgångsrikt jobbsökande och senare framgång på arbetsplatsen är hur bra man använder sin sociala förmåga. Därför ägnas en tredjedel av den här modulen (2 h) till att utveckla detta ämne. Resten av tiden ägnas åt kunskaper om arbetsmarknaden och de olika tekniker och metoder som vanligtvis används vid jobbsökande (2 h): jobbsökande, genomgång av CV, korrekt användning av internet och e-­‐post 34

och förberedelser inför en jobbintervju. Slutligen avhandlas medvetenhet om rättigheter, skyldigheter, hälsa och säkerhet (2 h).

4.1 Social kompetens för anställbarhet (2 timmar) Syften och mål: Att förvärva och utveckla färdigheter och personliga och kulturella resurser för att främja anställningen (självförtroende, arbetsorganisation, konfliktlösning, relationer på arbetsplatsen och den goda arbetarens profil). Särskild inverkan under intervjun som ett första steg till inkludering i företaget (tidigare frågor, faser och förlängningar).

Utbildningsresultat: Understryk vikten av att förvärva social kompetens för en bra integration i arbetslivet.

Innehåll: Kommunikationsprocesser, emotionell intelligens och anställning.

Råd till läraren: • Idékläckning • Rollspel • Analysgrupp • Tekniker för deltagande och kreativitet • Diskussionsgruppsdynamik • Användning av visuella medier Utbildningsschema Ämne

Introduktion till social kompetens

Inledningsdebatt om kommunikations-­‐ processen och dess koppling till social kompetens.

Emotionell intelligens främjar den sociala kompetensen vid jobbsökande och anställning.

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

15” Läraren måste presentera ämnet social kompetens som en grundläggande aspekt i mänskliga relationer. Saker att ha i åtanke: det sociala sammanhanget, vanorna och de olika sätt som man kan relatera till människor på den plats där arbetet söks.

I ett oförutsägbart arbetssammanhang som det vi lever i, där det blir allt svårare att hitta ett jobb, måste arbetarna vara redo att handskas med denna situation.

45” Kommunikation är en nyckelfaktor i arbetssökandet. Det är nödvändigt att utveckla dessa färdigheter med hjälp av ett dynamiskt deltagande i undervisningen som läraren kan välja i enlighet med landet och platsen där utbildningen tas fram. Det viktiga är att varje elev är medveten om vikten av kommunikation, vilket innefattar förmågan att kunna sätta sig in i någon annans situation, kunna arrangera sina åsikter och delge dem.

30” Det här är ett innovativt ämne eftersom det är viktigt att varje student kan upptäcka att styrkan i hans eller hennes personlighet finns i förmågan att resonera och känslorna som båda är en del av den emotionella intelligensen. Tillgivenhet är till exempel en djupt mänsklig aspekt och det är den mänskliga sidan hos människor som företag förlitar sig på, oavsett om de är vinstdrivande eller icke-­‐vinstdrivande organisationer. Därför måste arbetsgivaren eller den som genomför anställningsintervjun hitta det värdet hos den jobbsökande, samt dennes nödvändiga styrka att åta sig de uppgifter som han eller hon tilldelas. Därför måste eleven skaffa sig förmågan att känna igen sina egna och andras känslor, samt hur man handskas med dem.

Dynamisk presentation och deltagande

Powerpoint-­‐ presentation

35

Rollspel

Dynamisk kommunikation

Powerpoint-­‐ presentation Powerpoint-­‐ presentation

Audiovisuella medier Idékläckning

Dynamiska gruppdiskussioner

4.2 Aktivt jobbsökande (2 timmar) Syften och mål: Att lära sig att använda verktyg (CV, personligt brev, spontanansökan) och resurser för jobbsökande och utbildning (platsannonser, arbetsförmedlingar, jobbportaler på internet). Tillvägagångssätt i utbildningssystemet och arbetsmarknadens nuvarande situation. Kunskap om processerna för val av personal (testning, urvalsintervjuer).

Utbildningsresultat: Att utbilda lärare i att ge invandrare grundläggande kunskaper för att framgångsrikt kunna ägna sig åt ett aktivt jobbsökande.

Innehåll: Aktivt jobbsökande, CV-­‐utformning, aktivt jobbsökande på internet, korrekt användning av e-­‐post för att svara på jobbannonser.

Råd till läraren: • Redogörelse • Idékläckning • Diskussionsgrupper • Studiefall • Praktisk övning • Användning av datorverktyg • Rollspel • Tekniker för deltagande och kreativitet • Diskussionsgruppsdynamik

Utbildningsschema Ämne

Aktivt jobbsökande

Innehåll/metodologi/råd till läraren

45” Specifika mål: Att kunna använda verktygen (CV, personligt brev, spontanansökan) och resurser för jobbsökande och utbildning (platsannonser, arbetsförmedlingar, jobbportaler på internet).

Tillvägagångssätt i utbildningssystemet och arbetsmarknadens nuvarande situation. Kunskap om processerna för val av personal (testning, urvalsintervjuer).

Motivation för Lärarna ska ge eleverna en positiv och uppmuntrande känsla inför jobbsökande att söka jobb. De ska insistera på det faktum att en person som är motiverad har större sannolikhet att hitta ett arbete än de som inte är motiverade. Oavsett de svårigheter som invandrare i många fall ställs inför är det viktigt att förstå att man inte bara kan sitta hemma med armarna i kors. Som lärare måste du förklara vikten av att vara proaktiv i jobbsökarprocessen, som kan pågå en kortare eller längre period. Det är även viktigt med självkännedom i jobbsökarprocessen, och därför rekommenderas eleverna att genomföra en analys av sina svagheter, styrkor, möjligheter och hot från omgivningen, och att sedan skapa en egen jobbsökarplan.

36

Stödmaterial Powerpoint-­‐ presentation Studiefall Praktisk övning

Ämne Innehåll/metodologi/råd till läraren

Var ska man En av de första aspekterna som ska diskuteras är kunskaper om leta efter jobb? arbetsmarknaden. Här rekommenderar vi att man gör en lista av, först och främst, webbverktyg för jobbsökande (se webbresurser bifogade). För det andra ska man ta fram en lista över jobbsökarföretag och för det tredje en lista över möjliga anställningar.

Hur man hittar ett Det är viktigt att understryka att jobbsökandet är ett jobb i sig självt jobb och därför rekommenderar vi att man gör en jobbsökarplan. Lärarna måste visa eleverna hur man gör en jobbsökarplan, hur man skapar en jobbsökaragenda samt hur man använder verktyg som personligt brev, CV och jobbagenda.

Utformning av CV 15” Specifika mål: Lär dig hur man utformar ett CV med alla nödvändiga

komponenter som möjliggör och underlättar inträdet på arbetsmarknaden.

Innehåll:

Vad är ett CV och Ett curriculum vitae (CV) är ett dokument som sammanfattar en vad används det persons arbetslivserfarenhet, utbildning och kompetens. Det utgör till? en presentation av den jobbsökande och kan ändras allt eftersom man får nya arbeten, genomgår nya utbildningar eller förvärvar nya färdigheter. Nyckeln är att eleven måste lära sig hur man utformar ett bra CV. Därför är det viktigt att man som invandrare kan förmedla all information om sin arbetslivserfarenhet och sin utbildning.

Olika sorters Det finns tre grundtyper av CV: kronologiskt CV, funktionellt CV och Curriculum Vitae sammansatt CV. Det kronologiska CV:t är uppbyggt i enlighet med den ordning i vilken man har förvärvat sin arbetslivserfarenhet. Det är den mest använda sorten och den mest lättförståeliga. Det börjar med den äldsta anställningen och slutar med den senaste. Man kan även skriva ner sina arbetslivserfarenheter i omvänd ordning, och börja med den senaste anställningen. Det funktionella CV:t organiserar informationen ämnesvis enligt vilka uppgifter man har haft och vad man har uppnått. Det utgör ett intressant alternativ, eftersom det visar förmågor och färdigheter som kan vara viktiga för tjänsten som man har sökt. Det sammansatta CV:t är en kombination av det kronologiska och det funktionella CV:t. Det finns även andra typer av CV:n, såsom kompetens-­‐CV, grafiskt CV osv. De tre typerna ovan är dock de mest använda.

Tips för att skriva • Det ska vara kort, koncist och direkt. CV:t ska inte vara längre än ett CV. maximalt en eller två sidor.

• Använd vitt papper eller ett klart, färgat papper i DIN-­‐kvalitet och A4-­‐format.

• Skriv med ett läsbart teckensnitt och ha tillräckligt med mellanrum mellan raderna för att göra texten lättläst.

• Lämna inte ett handskrivet CV såvida inte företaget kräver det. Ett CV som är skrivet på dator är att föredra framför ett som är skrivet på maskin.

• Försök inte att försköna eller klämma in för mycket information.

CV:t måste utstråla professionalitet. Använd ett fetstilt eller understruket teckensnitt för att öka förståelsen.

37

Stödmaterial

Powerpoint-­‐ presentation

Övning

Ämne

Innehåll/metodologi/råd till läraren

• Lämna marginaler, skapa mellanrum mellan paragraferna och skriv bara på ena sidan av pappret.

• Var noga med att läsa igenom texten och undvik stavfel. Dra fördel av muntliga förmågor, använd synonymer och undvik för många upprepningar.

• Undvik att använda förkortningar.

• Var ärlig. Visa upp dina bästa färdigheter, förklara var de fungerar bäst praktiskt, ljug inte.

• Var positiv. Det finns ingen anledning att förklara misslyckanden.

Visa upp dig från din bästa sida men på ett kort, konkret och enkelt sätt.

• Kom ihåg att du inte behöver inkludera alla dokument och certifikat, såvida det inte efterfrågas.

• Skicka alltid ett original istället för en kopia.

Bilden måste vara tagen nyligen och i passfotoformat.

CV:ts innehåll Innehållet i CV:t beror på om du skriver ett kronologiskt, funktionellt eller sammansatt CV. I majoriteten av alla CV:n finns följande med: 1. Personlig information.

2. Arbetslivserfarenhet.

3. Utbildning eller träning, samt aktiviteter som personen deltagit i där kunskaper har förvärvats.

4. Språk 5. Professionella relationer eller rekommendationer.

Exempel på CV Läraren ska visa eleverna olika exempel på CV:n.

Aktivt jobbsökande på internet

Villkor som ska uppnås av eleven gällande jobbsökande på internet.

Fördelar och nackdelar med jobbsökande på internet.

15” Specifikt mål: Att utveckla jobbsökarfärdigheter via internet samt förstå de verktyg som underlättar användningen av specialiserade hemsidor på arbetsmarknaden.

Innehåll:

Eleverna ska, när de har förberett sig för jobbsökandet, ha grundläggande dator-­‐ och internetfärdigheter. Om dessa inte behärskas av eleverna måste läraren uppmuntra dem för skapa en jämn kunskapsnivå. Med tanke på ämnet som ska avhandlas i den här utbildningen är det nödvändigt att lärarna kan ställa en motivations-­‐ och kunskapsdiagnos gällande det som ska genomföras i det här första utbildningssteget.

En av fördelarna med jobbsökande på internet är den snabba och omfattande leveransen av CV:n till olika företag, vilket är mycket mer praktiskt än att posta eller åka runt och lämna ut CV:n. En annan viktig fördel är att man kan hitta ett större urval av jobb via internet. Tiden kan bli en vän eller en fiende. När man pratar om internet blir tiden en effektiv vän eftersom man kan uppnå en bättre tidseffektivitet med hjälp av internet.

En av nackdelarna är att arbetsgivaren inte kan träffa kandidaten personligen. Detta är något som ligger utanför den jobbsökandes kontroll. Läraren måste lägga till andra fördelar och nackdelar efter eget gottfinnande.

38

Stödmaterial

Användning av datorverktyg

Ämne Innehåll/metodologi/råd till läraren

Hur hittar man Läraren måste förbereda klassen med hjälp av material och resurser jobb via internet? på internet. För att skapa den bästa inlärningsprocessen gällande jobbsökande på internet ska läraren visa de huvudsakliga hemsidorna som rör jobbsökande på internet.

Huvudsakliga Huvudsakliga hemsidor och portaler för jobbsökande är: Infojobs, hemsidor och Infoempleo, Yaempleo, Joline, monster, laboris, opcionempleo, portaler för todoempleo, mercadis, jobempleo, hemsidor för regionala jobbsökande. handelskammare och många fler. Läraren kan ta en titt på euribor.com.es

Användning av Sociala nätverk innefattar: Linkedin, expeerter, Twitter, Facebook, sociala nätverk Xing, y och andra för att placera sig själva på arbetsmarknaden .

Korrekt 15” användning av Specifikt mål: e-­‐post för Att förklara hur e-­‐post kan användas för att presentera sig för jobbsökande arbetsgivare och svara på platsannonser.

Innehåll:

Vad är e-­‐post? E-­‐post är ett kommunikationsmedel som använder ny datorteknologi för att kommunicera och skicka dokument på ett snabbt och effektivt sätt. I början användes e-­‐post främst för att hålla kontakten med familj, vänner, kollegor osv. Numera används e-­‐ post framför allt i arbetet eftersom vi kan använda oss av andra sätt för att kommunicera privat, t.ex. via WhatsApp, Line osv.

E-­‐postadress E-­‐postadressen ska vara enkel, kort och koncis och inte innehålla erotiska, lustiga eller för långa namn. Läraren ska förklara hur man registrerar sig på olika hemsidor.

Olika hemsidor De mest kända hemsidorna för e-­‐postkonton är: Hotmail, Yahoo, där man kan Gmail, Outlook (hotmail) och andra hemsidor som betraktas som skapa ett e-­‐ lättåtkomliga. postkonto.

Att skriva ett e-­‐ Läraren ska insistera på att man använder sig av ett bra språk och postmeddelande. undviker stavfel. Meddelandena ska inte vara för långa, men det beror också på vem de ska skickas till. Läraren ska också visa hur man bifogar dokument till e-­‐postmeddelandena. I anslutning till detta är det även viktigt att eleven lär sig att arbeta med externa minneslagringsenheter (USD-­‐minnen, micro-­‐sd-­‐kort osv).

Att ta emot e-­‐ Eleven ska lära sig att radera alla icke-­‐användbara e-­‐ postmeddelanden postmeddelanden som inte har med jobbsökandet att göra, och . istället fokusera på de potentiella svar som han eller hon kan tänkas få från hemsidor för jobbsökande. Eleven måste även lära sig hur man svarar på sådana e-­‐postmeddelanden.

Problem som Ett av de vanligaste problemen är att e-­‐postmeddelandet inte kan kan uppstå levereras. Eleven måste lära sig att förstå orsaken bakom det här felet. Oftast beror det på att eleven har skrivit in fel e-­‐postadress i adressfältet eller stavat fel.

39

Stödmaterial

Användning av datorverktyg

Ämne

Anställnings-­‐ intervju

Innehåll/metodologi/råd till läraren

30”

Vad är en Läraren ska understryka de viktigaste aspekterna av en anställnings-­‐ anställningsintervju, däribland dess funktioner. Läraren kan börja intervju? med att definiera begreppet i enlighet med dess sociala sammanhang. Anställningsintervjun är ett kommunikationsutbyte med syfte att utvärdera den sökandes erfarenhet, potentiella prestation, förmågor och färdigheter eller självförtroende.

Anställningsintervjun genomförs av företaget, institutionen eller arbetsledaren.

Stödmaterial Powerpoint-­‐ presentation Övning Diskussions-­‐ gruppsdynamik

Förberedelser inför en anställnings-­‐ intervju.

Var förberedd! Glöm inte att anställningsintervjun är ett storts filter, en obligatorisk del av jobbsökarprocessen. När det gäller anställningsintervjuer är det viktigt att läraren förklarar vikten av att den jobbsökande är motiverad och positiv under intervjun. Det är viktigt att man förbereder sig väl inför anställningsintervjun och funderar över det som man har skrivit i sitt CV, som fungerar som en presentation av en själv. Man ska försöka att känna sig lugn och trygg och använda det man har lärt sig om motivation och emotionell intelligens. Kommunikationsteknikerna som förklarades tidigare ska tillämpas. Varje lärare ska förbereda en lista med användbara rekommendationer för hur man bäst förbereder sig för en intervju. Listan ska innefatta den information som finns på CV:t och information om anställningen som personen sökt, information om företaget, dess visioner, mål och värderingar samt andra saker som intervjupersonen gör gällande och andra saker som identifierats av läraren.

Att svara på Eleven måste lära sig att svara på komplicerade frågor eftersom intervjupersonens intervjupersonen kommer att försöka hitta någon form av bristande frågor överensstämmelse mellan det som står i kandidatens CV och det som kandidaten uttrycker muntligt. Det viktigaste är att kandidaten klarar att hantera sin emotionella intelligens. Han eller hon måste vara ärlig och uppriktig, men alltid understryka det positiva och sin förmåga att handskas med nya utmaningar eller motgångar. Eleven ska vara medveten om att han eller hon inte måste svara på frågor som rör hans eller hennes privatliv. Läraren ska även förklara hur man genomför en intervju via Skype eller andra internetbaserade medier.

Rekommen-­‐ dationer för anställnings-­‐ intervjun.

Efter anställnings-­‐ intervjun.

Läraren ska förklara hur eleven ska: förbereda sig inför intervjun, förbereda några svåra frågor, vara i tid, se prydlig ut.

Att övervaka tillsättningen av tjänsten. Läraren ska förklara för eleven att övervakningen av tillsättningen innebär att ta reda på vad som blev resultatet av anställningsintervjun genom att fråga företaget hur det går med tillsättningen av tjänsten. Det är av yttersta vikt att eleverna inte blir desperata eller tappar motivationen om de inte får anställningen. I ett senare skede är det viktigt att utvärdera vad personen gjorde bra eller dåligt under anställningsintervjun. En del experter rekommenderar att man som kandidat till ett jobb skickar 40

Ämne

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

ett brev till företaget för att tacka för att man fick komma på anställningsintervju.

Stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: Multimediastöd för jobbsökande (videor). Lista över informativa videor som stödjer utbildningen och jobbsökandet http://www.sepe.es/contenido/empleo_formacion/formacion/formacion_para_el_empleo/ mapaVideos.html Jobbsökaragenda Förklaring av jobbsökaragendan och exempel på varför den är användbar http://www.larioja.org/npRioja/default/defaultpage.jsp?idtab=456495&IdDoc=456886

Curriculum vitae Internetlänkar för andra CV-­‐modeller på alla europeiska språk http://www.sepe.es/contenido/empleo_formacion/eures/info_trabajadores/eu0102.html http://www.modelocurriculum.net/ http://www.euribor.com.es/empleo/modelos-­‐curriculum-­‐vitae/

Internetlänkar för olika former av personliga brev och spontanansökningar http://www.modelocurriculum.net/la-­‐carta-­‐de-­‐presentacion http://www.euribor.com.es/empleo/carta-­‐de-­‐presentacion/

Jobbwebblista http://www.euribor.com.es/empleo/las-­‐mejores-­‐webs-­‐de-­‐empleo/ http://www.estoyparado.com/mejores-­‐webs-­‐de-­‐empleo

Anställningsintervju Internetlänkar till information om hur man framgångsrikt genomför en anställningsintervju på olika språk (spanska, engelska, tyska) http://www.entrevistadetrabajo.org/ http://www.entrevistadetrabajo.org/entrevista-­‐de-­‐trabajo-­‐en-­‐ingles (engelska) http://www.entrevistadetrabajo.org/entrevista-­‐de-­‐trabajo-­‐en-­‐aleman (tyska)

41

4.3 Arbetstagarrättigheter, skyldigheter och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (2 timmar) Syften och mål: 1. Att lära sig vilka rättigheter och skyldigheter som anställningen innefattar (arbetstider, raster, lov, semester, sjukledighet, förebyggande av yrkesmässiga risker, medlemskap i fackföreringar).

Att studera och tolka olika sorters anställningsavtal och den vanligaste löneformen. Att lära sig om kollektivavtal och socialförsäkringssystemet.

2. Att förstå mekanismerna för hanteringen av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt de anställdas och företagets rättigheter och skyldigheter.

Utbildningsresultat: Att lära pedagoger och handledare att förklara för invandrare vilka som är deras rättigheter och skyldigheter i landet där de bor och hur de ska förhålla sig till dessa.

Innehåll: anställningsavtal, anställningsförmåner, arbetstagarrättigheter (i respektive land).

Förebyggande arbete, lägsta hälso-­‐ och säkerhetsvillkor på arbetsplatsen, lägsta hälso-­‐ och säkerhetsvillkor för användningen av utrustning på arbetsplatsen, flera frågor rörande intresset för förebyggande av yrkesmässiga risker, övriga frågor rörande riskförebyggande på arbetsplatsen.

Råd till läraren: • Rollspel • Tekniker för deltagande och kreativitet • Diskussionsgruppsdynamik • Användning av visuella medier • Diskussionsgruppsdynamik • Användning av visuella medier

Utbildningsschema Ämne

Arbetstagarrättig -­‐heter och skyldigheter

Anställningsavtal.

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

1 timme Varje lärare ska ta fram material som passar det sociala sammanhang i vilket utbildningen hålls.

Läraren ska förklara olika anställningsformer och de olika anställningsavtal som finns i landet där utbildningen hålls. De ska även förklara innehållet i anställningsavtalen: längd, rättigheter och skyldigheter, semestervillkor, lön osv. Läraren ska med andra ord förbereda den här informationen utifrån det egna landets eller regionens lagar och bestämmelser.

Anställnings-­‐ Detta är den anställdas företagsbonus, som syftar till att öka den förmåner. anställdas motivation och främja hans eller hennes förbättring på olika områden, såsom på arbetet, i det sociala sammanhanget eller den privata situationen.

Arbetstagar-­‐ Medborgarna i de olika länderna inom den Europeiska Unionen har rättigheter. alla olika rättigheter. Läraren ska använda sig av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt av de olika lagar som rör arbetskraftens rörlighet, Europeiska Unionens direktiv och den nationella lagstiftningen i det land där utbildningen genomförs. Ämnen som kan avhandlas: uppsägning av anställningsavtal, arbetstider, lön, anställningsförmåner, skyldigheter, avbrott eller upphävande av anställningsavtalet.

42

Ämne

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

1 timme

Videor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen: Förebyggande plan.

Förebyggande Läraren ska förklara vilka risker som finns när det gäller arbete och arbete. vilka förebyggande åtgärder som vidtas beroende på vilken typ av arbete det rör sig om. Dessutom ska läraren, utifrån landets lagstiftning, förklara vilka rättigheter och skyldigheter som gäller om en arbetsplatsolycka sker eller en yrkessjukdom utvecklas.

Lägsta villkor för Eleverna ska känna till vilka rättigheter och skyldigheter hälsa och arbetsgivaren har rörande hälsa och säkerhet. Alla företag måste säkerhet på tillämpa ett system för förebyggande som en grundläggande del i sin arbetsplatsen. företagsstruktur. Därför är det viktigt att arbetsplatsens

riskförebyggande plan innefattar bland annat en riskutvärdering och en förebyggandeplanering.

Lägsta villkor för utrustning på arbetsplatsen. hälsa och Läraren ska förklara vilka som är de grundläggande reglerna rörande säkerhet vid hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Rengöring ska skötas, ordning användingen av hållas, miljö-­‐ och hygienvillkor uppfyllas och hjälp och assistans vid användning av utrustning tillhandahållas.

Flera frågor av Förklaringen ska innefatta arbetsgivarens skyldigheter rörande säker intresse rörande användning av utrustning, inklusive inte bara de allmänna villkoren förebyggandet av utan även de specifika. yrkesmässiga risker. Övriga frågor Läraren kommer att förklara företagets ansvar rörande rörande arbetsrelaterade olyckor och yrkessjukdomar, samt skyddsåtgärder riskföre-­‐ för de anställda, särskilt de som rör specifika risker. En annan viktig byggande på aspekt, beroende på varje enskilt lands lagstiftning, är arbetsplatsen arbetsplatsernas skyddsombuds skyldigheter och hälso-­‐ och . säkerhetskommittéernas skyldigheter. Slutligen ska samordningen

av verksamhetens aktiviteter för att undvika risken för olyckor diskuteras.

Rekommendationer för deltagarna: (annan information, stödmaterial, bibliografi, övningar att göra hemma som förberedelse för nästa modul, adresser, kontakter osv.)

Varje elev måste ha agendan och bakgrundsmaterialet innan utbildningen startar. Detta ger dem möjlighet att söka efter nödvändig information. Vi rekommenderar att eleverna söker efter information om de ämnen som nämnts och avhandlats i denna manual.

I slutet av utbildningsdagen ska eleverna informeras om och förberedas för jobbsökandet. I detta syfte ska varje lärare ge eleverna lämpligt material.

Stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: http://www.youtube.com/watch?v=YypDKMX12uU&feature=related Försiktighet (riskförebyggande på arbetsplatsen) http://www.youtube.com/watch?v=fj7e-­‐uE_5NY Introduktion till lagen om förebyggande av risker http://www.youtube.com/watch?v=BVx76eQ1L9g Industriell säkerhet och yrkesmässiga risker http://www.youtube.com/watch?v=gkQMyFvEr4A Säkerhet i byggnaden http://www.youtube.com/watch?v=95v6u3-­‐rjZE&feature=related 43

MODUL 5:

PRAKTIK

SYFTEN OCH MÅL:

Huvudsyftet med den här modulen är att stärka pedagogernas färdigheter gällande att underlätta praktikprocessen för invandrare. Deltagarna kommer att få en översikt över den metodologi som krävs för att effektivt planera och övervaka en praktikperiod, med hänsyn till att en kvalitativt effektiv praktikperiod främjar invandrarnas inträde på arbetsmarknaden och deras sociala integration.

UTBILDNINGSRESULTAT: I den här modulen: • •

• •

Pedagogerna kommer att få tips på hur man organiserar kartläggningen av företag som är villiga att ta emot invandrare för praktik.

De kommer att känna sig tryggare och förbättra rutinerna för att vägleda klienterna inför intervjuer och handleda dem under praktikperioderna.

Illustration av metodologin som övervakningen är grundad på erbjuds alla deltagare.

Deltagarna kommer att få förslag på hur de kan förbereda företaget på att ta emot en praktikant med invandrarbakgrund.

Deltagarna kommer att få lära sig att använda de huvudsakliga verktygen för handledning.

INNEHÅLL:

Modulen fokuserar på förberedelsen av invandrarens praktik; att anpassa klientens förväntningar till ett reellt arbetssammanhang och öka medvetenheten för dennes sociala och yrkesmässiga integration. Den kommer även att ge deltagarna nya verktyg och övningar som ger deltagarna en chans att utvärdera sig själva och diskutera sitt arbete. Utbildningen tar upp de viktiga frågor som pedagogerna måste ha i åtanke när de planerar en praktikperiod. Innehållet i den här modulen grundar sig på kapitel 5 i ”KIM:s HANDBOK för uppskattning och validering av informella kunskaper hos MIGRANTER”.

Den första delen ger deltagarna information om de huvudsakliga verktygen för att hitta lämpliga praktikpartners och resurser för att kunna arbeta med fördelningen av klienter på ett bra sätt. Pedagogerna förväntas lära sig kriterierna för att identifiera en bra partner genom övning.

Den andra delen fokuserar på att utbilda partnerföretaget i att ta emot praktikanter med utländsk bakgrund. Den här delen är väsentlig för att få ett bra resultat av hela praktikprocessen.

Modulens tredje del handlar om att förbereda klienterna för den faktiska praktiken genom att arbeta med den information och de kompetenser som vi såg under den förra modulen, men med ett särskilt fokus på de aspekter som rör praktiken.

Modulens sista del handlar om processen att handleda klienterna och ge deltagarna metodologier för detta, men avhandlar även de praktiska problem som kan uppstå.

44

5.1 Kartläggning (1 h 20”) Syften och mål: Huvudsyftet med den här modulen är att organisera och uppdatera en katalog med företag inom det lokala området som är villiga att ta emot praktikanter med invandrarbakgrund. En regelbunden kontakt med produktionssektorn i det lokala området ger pedagogerna möjlighet att utvärdera jobberbjudanden och därigenom bättre matcha utbud och efterfrågan.

Utbildningsresultat: Pedagogerna kommer att få lära sig att använda verktyg för att kartlägga sitt område för att kunna identifiera och lokalisera företag som kan bli möjliga partners. De kommer att få verktyg som är anpassade till det nationella sammanhanget att testa och arbeta med. Deltagarna kommer också att få lära sig att kvalificera olika former av resurser (t.ex. företag som är redo att utbilda klienterna och anpassa klienternas färdigheter till det nya landets yrkesförväntningar; företag som är villiga att anställa praktikanter efter praktikperioden osv.).

Innehåll: Hur man kartlägger det lokala området, hur man använder pedagogens organisation för att marknadsföra praktikplatser till möjliga partnerföretag, hur man skapar ett bra avtal med ett företag som tar emot praktikanter, hur man håller sig uppdaterad med feedback på sin databas.

Råd till läraren: Observationer och hintar: Det tar många veckor av kartläggning innan man ser de första resultaten; därför måste kartläggningen påbörjas i mycket god tid. Kartläggningen består främst av en undersökning för att identifiera möjliga partnerföretag; dessa företag ska sedan kontaktas via telefon och illustrerar målet med deltagarnas organisationer. För att kunna genomföra den här uppgiften måste deltagarna skapa en databas och ett introduktionsbrev som kan skickas via e-­‐post till företagen. Syftet med uppgiften är att få till ett möte med den HR-­‐ansvariga på företagen.

Steg: a) Undersöka möjliga partnerföretag. b) Skapa databas för att registrera företagen. c) Skapa presentationsbrev för ditt företag med de fördelar som ett företag kan få genom att ge en invandrare praktik. d) Ringa samtal och skicka presentationsbrev till möjliga partners. e) Träffa den HR-­‐ansvariga.

Läraren kommer att få provformulär som ska fyllas i av pedagogerna som övningar; materialet behöver förmodligen anpassas till deltagarnas nationella sammanhang: företagskatalogen kan ses som ett allmänt verktyg, analysen av fallstudien kan ge upphov till olika frågor beroende på den nationella situationen; de frågor som rör praktikavtalen ska diskuteras i den här modulens tredje del där läraren ska utvärdera om dessa frågor är lämpliga för diskussionen och, i det fall de inte är det, förbereda mer relevant material.

Läraren behöver en tavla för att skriva upp viktiga koncept och idéer från deltagarna.

45

Utbildningsschema Ämne

Kartläggning av området

Marknadsföra praktik för företag

Marknadsföra praktik för företag

Avtal med partnerföretaget

Hålla katalogen uppdaterad

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

20” Övning 1 – Gruppövning: Organisera en katalog över partnerföretag.

Användning av katalogen låter deltagarna öva och fundera över vilka hinder de kan stöta på och vilka reella styrkor och svagheter som finns hos jobbresurserna i deras område.

Exempel på databas som ska fyllas i av deltagarna (utelämna kolumnen handledar-­‐/praktikantutvärdering som vi kommer att fokusera på under övning 5) 10” Övning 2: Deltagarna ska skriva ner de fördelar som företag skulle få ut av att ge klienter praktik (t.ex. matcha företag/person; urval och träning grundat på den nödvändiga profilen; stöd och handledning på arbetsplatsen; underlättande av jobbintegrering osv.).

15” Övning 3 – Rollspel: Samtal i par där den ena personen förklarar fördelarna med en praktik ur företagets och klientens perspektiv.

Reflektera även över hur du ska presentera ditt företag för den möjliga partnern.

Deltagarna ska använda sina tidigare anteckningar som utkast.

25” Övning 4 – Klassdiskussion: Diskutera, med reglerna som exempel, vad som saknas och vad som är viktigt att fokusera på med tanke på de problem som pedagoger ställs inför när de arbetar med klienter med invandrarbakgrund.

10” Övning 5 – Klassövning: Reflektera över vilken information som kan vara användbar i framtiden om partnerföretagen i slutet av praktikperioden.

Exempel på databas som ska fyllas i av pedagogerna (kolumn handledar-­‐/praktikantutvärdering); fokusera på ämnet för handledarutvärderingen: kommer det att löna sig att arbeta tillsammans med det här företaget i framtiden?

Verktyg: exempel på databas

Pennor och papper

Papper och pennor

Verktyg: tidigare anteckningar som utkast

Exempel på Regler för praktikperioden

Verktyg: exempel på databas

Rekommendationer för deltagarna: Läxa: Välj en bransch och skapa en katalog över företagen i ditt område som kan kontaktas och tillfrågas om praktik; förbered en presentation av din organisation som ska skickas som marknadsföringsmaterial till företagen.

Stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: Exempel på databas som ska fyllas i av pedagogerna, arbetsbladet ”Regler för praktikperioden”.

46

5.2 Utbilda partnerföretaget i att ta emot utländska praktikanter (40”) Syften och mål: Syftet med den här modulen är att ge information till partnerföretaget för att underlätta samspelet med klienterna. Företaget som tar emot praktikanterna måste: känna till detaljerna i avtalet mellan de tre parterna (företaget som tar emot praktikanten, företaget som skickar praktikanten och praktikanten själv); vara medvetet om praktikantens juridiska situation och dennes yrkesbakgrund som kan skilja sig från det nya landet.

Utbildningsresultat: Pedagogerna kommer att få förslag på vilken grundläggande information de ska använda för att förbereda företaget som tar emot praktikanter med invandrarbakgrund. Ett bra förberedande arbete med företaget förebygger vanliga missförstånd och gör saker och ting enklare för nykomlingarna.

Innehåll: Förklara praktikavtalet i detalj; definiera praktikantens roll för värdföretaget; praktikantens rättigheter och skyldigheter; illustrera den juridiska arbetssituationen för klienten; förklara vilka problem som företaget kan komma att stöta på när de har hand om praktikanter som har tillägnat sig sin arbetslivserfarenhet i ett annat land.

Råd till läraren: Observation och hintar: Det måste understrykas vilka som är praktikantens personliga krav för att man tillsammans med partnerföretaget ska kunna sätta realistiska mål för praktikperioden.

Fokusen ska ligga på hur man presenterar klientens fall för partnerföretaget.

Avtalen för praktikperioden är olika beroende på vilket land praktiken utförs i. Därför fokuserar vi mest på de överskridande aspekterna; läraren ska dock känna sig fri att lägga till fallstudier som är mer relevanta för klassens egen erfarenhet, och ha i åtanke att det kan berika debatten att man diskuterar fallstudier från utlandet.

Läraren behöver en tavla för att skriva upp viktiga koncept och idéer från deltagarna.

Utbildningsschema Ämne

Förklara praktikavtalet för partnerföretaget och definiera praktikantens roll: deras rättigheter och skyldigheter Förbered företaget på att ta emot praktikanten: Vanliga problem vid praktik för personer med utomlands förvärvade erfarenheter

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

20” Övning 6 – Fundera över Regler för praktikperioden som en sammanfattning, reflektera över vad som skiljer sig från ditt nationella sammanhang och vad som saknas.

Fallstudier: jämförelse av fallstudier som tar hänsyn till styrkor och svagheter i erfarenheten och undersöker om praktikantens roll har tillämpats och respekterats.

20” Övning 7 – Grupparbete: Diskussion av liknande fall av deltagarnas erfarenheter i mindre grupper och jämförelse i helklass. Vad skulle man kunna betona starkare? Vilka är de viktigaste missförstånden hos värdföretaget, enligt deltagarnas erfarenhet?

Regler för praktikperioden Fallstudier som ska utvärderas och bedömas av deltagarna.

En fallstudie utifrån deltagarnas erfarenheter som kan jämföras med de tidigare fallstudierna

Litteratur och stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: ”Regler för praktikperioden”, fallstudier 47

5.3 Utbilda klienten inför intervjuer och praktikperioder (45”) Syften och mål: Den här modulen handlar om förberedelsen av klienterna inför praktikintervjuer. Den handlar också om vad företagen förväntar sig av sina anställda; klienterna måste känna till sina rättigheter och anpassa sig till förväntningarna för att vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Utbildningsresultat: Pedagogerna kommer att få vägledning i de metoder som används för att förbättra klienternas prestationer under anställningsintervjuer. Dessutom kommer de att få lära sig hur man klargör vilka som är klienternas uppgifter, skyldigheter och rättigheter och ge dem vägledning gällande arbetslagstiftning (t.ex. skatteregler).

Innehåll: Hur man ökar klientens chanser att genomföra en framgångsrik praktikintervju; hur man klargör klientens roll i företaget, definierar klientens rättigheter och skyldigheter, olämpliga beteenden som kan förhindras; hur man vägleder klientens förväntningar gällande praktikperioden och, som en konsekvens, deras förväntningar på arbetsmarknaden i det nya landet.

Råd till läraren: Observationer och hintar: Pedagogerna och klienten måste sätta mål för hela praktiken i början och under processen. Det kan vara en bra idé att skriva ner de här målen för att använda dem som nyckelpunkter under praktiken. Pedagogerna måste vara tydliga med vilka möjligheter klienterna har att få en fast anställning efter praktikperioden och förklara rollens begränsningar.

Klienten måste lära känna företaget och stödorganisationen måste följa klienten genom det första mötet och intervjun hos partnerföretaget samt under processen för skapandet av praktikavtalet.

Det här utbildningstillfället hör samman med modul 4 i denna handbok. Arbetet består av att fundera över kapitel 4.2.2 (utformning av CV), 4.3 (anställningsintervju) och 4.4 (arbetstagarrättigheter och skyldigheter) i modul 4 mot bakgrund av den faktiska arbetsplats som klienten ska ha kontakt med.

Det här arbetet, som har utförts av klienten tidigare, behöver omarbetas för att passa praktikens villkor och ses som en första chans för att få erfarenhet av arbetsmarknaden och göra sig synlig på den. Läraren behöver en tavla för att skriva upp viktiga koncept och idéer från deltagarna.

Utbildningsschema Ämne

Stärka klienternas prestation under praktik-­‐ intervjuerna

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

15” Övning 8: Mot bakgrund av arbetet och tabellen som gjordes under utbildningstillfälle 4.3 (anställningsintervju) ska deltagarna diskutera i små grupper vilka ämnen man måste fokusera på i det här stadiet av praktikintervjun.

Stärka klienternas prestation under praktik-­‐ intervjuerna

15” Övning 9: Gruppsimulering av praktikintervjuer som tar hänsyn till; språk, presentation och ämnen som rör den specifika praktikperioden. Diskutera.

Tabell för sammanfattning av anställnings-­‐ intervjun från utbildnings-­‐ tillfälle 4.3

48

Ämne

Klargörande av klientens roll under praktikperioden, samt dennes rättigheter och skyldigheter

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

15” Fallstudier Övning 10: Diskutera två och två vilka uppgifter som klienten får och inte får utföra under avtal i det nationella sammanhanget.

Fallstudier att diskutera med början i de fallstudier som gavs i övning 6 och de som gjorts i klassen.

Rekommendationer för deltagarna: Den här uppgiften matchar anställningsintervjuer eftersom den tydliggör vad som förväntas av klienterna. Det kan vara bra att diskutera den igen med klienterna.

Stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: Tabell för sammanfattning av anställningsintervju, som tar hänsyn till arbetet i enhet 4.3 och fallstudierna i kapitel 5.2.

49

5.4 Handledning (2 h 35”) Syften och mål: Huvudsyftet med det här utbildningstillfället är att hjälpa pedagogerna att skapa en effektiv övervakning under praktikperioden. Genom att jämföra feedback från företagets handledare med pedagogens övervakning är det möjligt att skapa en profil av färdigheter och brister som man kan arbeta på tillsammans med klienten.

Utbildningsresultat: Pedagogerna kommer att få verktyg för övervakning av praktikperioderna. Praktikperioden kommer att ses som ett verktyg i sig själv för att främja invandrarnas inträde på arbetsmarknaden genom feedback från företaget och praktikanten själv.

Innehåll: Hur man skapar en agenda för att träffa partnerhandledaren och praktikanten; hur man fyller i handledarrapportfilen; hur man hjälper klienterna att fylla i praktikjournalen; vilka kompetenser som arbetsgivare förväntar sig och hur man fyller i uppgiftsutvärderingsrapporten; hur man stödjer klienterna i deras specifika behov och arbetar med deras brister under praktikperioden. Hur man profilerar klienten efter praktikperioden.

Råd till läraren: Observation och hintar: Pedagogerna måste bibehålla ett balanserat synsätt på klienten och partnerföretaget under praktikperioden för att kunna ses som objektiv.

Verktygen för det här utbildningstillfället är exempel som ger hintar till pedagogerna; de behöver diskuteras och anpassas till olika nationella sammanhang. Indikatorerna för uppgiftsutvärderingsrapporten ska endast ses som förslag på observationer för pedagogerna för att hjälpa dem att skapa och återskapa vägar för inträdet på arbetsmarknaden; de kan inte ses som fullständigt vetenskapliga indikatorer på klienternas färdigheter och framgångar.

Många av övningarna under det här utbildningstillfället är simuleringar: det är inte viktigt att de fall som deltagarna hänvisar till är verkliga, utan snarare att de kan identifiera situationen för att skapa en trovärdig situation. Med hjälp av metodologi är syftet med det här utbildningstillfället att anpassa hinderteorin till praktisk användning. Planeringen och observationen av tidsfrister är, i det här stadiet av arbetsinkludering, lika viktigt som att känna till teoretiska verktyg.

Läraren behöver en tavla för att skriva upp viktiga koncept och idéer från deltagarna.

Utbildningsschema Ämne

Organisering av handledar-­‐ aktivitet

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

15” Övning 11: Planera i små grupper möten med företaget och praktikanten och fundera över, steg för steg, vad som behöver undersökas, vad som kan vara problematiskt och vilka verktyg som kan vara användbara för att förbättra klienternas prestation.

Organisering av handledar-­‐ aktivitet

15” Övning 12: Klassdiskussion om agendan: arbetar deltagarna med ett sådant verktyg? Skapa en optimal agenda tillsammans som matchar de tre parternas behov.

Exempel på mötesagenda för partner-­‐ företaget och praktikanten

Papper och pennor

50

Ämne

Arbeta tillsammans med klienten

Arbeta tillsammans med klienten Handledning

Handledning

Handledning

Handledning

Stödja klienten under praktikperioden

Innehåll/metodologi/råd till läraren

Stödmaterial

20” Övning 13: Deltagarna ska arbeta i par och fylla i praktikjournalen; båda två ska låtsas vara klienten och pedagogen.

Exempel på praktikjournal som ska fyllas i av praktikanter och pedagoger tillsammans.

15” Övning 14: Klassdiskussion om praktikjournalen: är den fullständig?

Innehåller den någon hint eller metod som klassen inte har funderat över tidigare?

Exempel på praktikjournal

20” Övning 15: Rollspel; behåll samma grupper som i övning 14; varje deltagare ska fylla i handledarrapporten och hänvisa till den ”klient” de hjälpt tidigare.

Exempel på handledar-­‐ rapport som ska fyllas i

15” Övning 16 – Klassdiskussion om handledarrapporten: är den trovärdig? Är den fullständig/vad kan läggas till? Har du erfarenhet av att använda ett sådant verktyg?

15” Övning 17: Deltagarna ska fylla i uppgiftsutvärderingsrapporten med hjälp av tidigare fallstudier eller verklig erfarenhet med klienter.

15” Övning 18: Klassdiskussion om uppgiftsutvärderingsrapporten: har deltagarna någonsin stött på ett sådant verktyg? Utvärderar de dessa färdigheter och kompetenser med andra verktyg? Tycker de att det är användbart?

Hur kan verktyget förbättras?

25” Övning 19: Fundera över några av de problem som har behandlats i handledarrapporterna och i uppgiftsutvärderingsrapporterna som fyllts i av deltagarna. Diskutera med klassen vilka aktiviteter som kan genomföras för att ytterligare förbättra klienternas färdigheter (t.ex. specifika språklektioner som kan tillämpas för att hjälpa klienterna under praktikperioden); fundera även över vilka aktiviteter som tidigare har visat sig vara effektiva eller ineffektiva i arbetet med klienterna.

Papper och pennor

Exempel på uppgiftsutvärde ringsrapport

Tabell som fyllts i av deltagarna under tidigare övningar (15– 17)

Papper och pennor

Rekommendationer för deltagarna: Diskutera dessa verktyg med dina kollegor för att skapa ett lämpligt verktyg för att förbättra ditt arbete.

Stödmaterial som används under det här undervisningstillfället: Exempel på: mötesagenda, praktikjournal, handledarrapportfil, uppgiftsutvärderingsrapport

51

ANNEX:

LITERATURE, LINKS AND SUPPORTING MATERIALS

Module 1 1.1

Understanding Integration: A Conceptual Framework, Alastair Ager & Alison Strang http://www.compas.ox.ac.uk/fileadmin/files/Publications/Reports/Refugees_new%20migran ts%20Dec06.pdf Measurements and Indicators of Integration – Council of Europe http://ec.europa.eu/dgs/home-­‐affairs/e-­‐library/documents/policies/immigration/general/ docs/final_report_on_using_eu_indicators_of_immigrant_integration_june_2013_en.pdf Flip chart paper headed “employment”/”education”/”social inclusion”/”active citizenship” Find Someone Who activity: http://bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about44 Three portraits: http://bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4

1.2

1.3

Role play activity: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4

Mountain handout: http://bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Timelines handout: Pre prepated by tutor SMART Evaluations handout: http://bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4

Bingo cards and calling cards: Barriers Bingo: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Personal Action Plans: PAP template http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Example completed PAPs: PAP example Beatrice: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 PAP example Mohamed: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 PAP example Shaker: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4 Client profiles: http://www.bridgesprogrammes.org.uk/pages/about.php#about4

4

You will find the materials if you click the botton „Publications“

52

Module 2 2.1

Tür an Tür – Integrationsprojekte gGmbH; Competence Centre MigraNet (Ed.), 2008: Quality Standards for competence assessment with people with a migration background.

URL: http://www.migranet.org/images/stories/pdf/Materialien/Quality_standards.pdf DISCO (the European Dictionary of Skills and Competencies) For composing and translating CVs. http://www.skills-­‐translator.net/ Surt Women’s Foundation (Ed.), 2013: FORWARD. A competence-­‐based approach to improve the social inclusion of migrant women. Tool box for professionals.

Tool box for competence assessment: -­‐ Talent exchange market -­‐ Questionnaire for external assessment URL: http://forwardproject.eu/wp-­‐content/uploads/2013/09/TOOLBOX_FORWARD_ENp.pdf (15.11.2013) European Commission -­‐ Definition of competence, knowledge and skills http://euskillspanorama.ec.europa.eu/Glossary/ OECD -­‐ Recognition of Non-­‐formal and Informal Learning http://www.oecd.org/edu/skills-­‐beyond-­‐school/recognitionofnon-­‐ formalandinformallearning-­‐home.htm KIM Handbook for assessing and validating informal competences of Migrants, 1. Skills audits as a methodology 2. Facilitated Reflection as a methodology

2.2

Open University (Ed.)in collaboration with Bridges Programmes, 2012: Reflection Toolkit: URL: http://labspace.open.ac.uk/mod/oucontent/view.php?id=474419 (15.11.2013) Timeline: http://labspace.open.ac.uk/file.php/8005/RTS2_timeline.pdf Skills and qualities: http://labspace.open.ac.uk/file.php/8005/RTS3_skillsandqualities.rtf http://labspace.open.ac.uk/mod/oucontent/view.php?id=474419&printable=1

2.3

ESCO -­‐ European Skills, Competences, Qualifications and Occupations https://ec.europa.eu/esco/web/guest/skillbrowser/SkillBrowser/http://ec.europa.eu/esco/s kill/18557 https://ec.europa.eu/esco/web/guest/occupation//Occupation/en/en/en/http://ec.europa.e u/esco/occupation/15232 E_EPSOL – Education & Employment Pathways for Speakers of other Languages, Bridges Programmes in cooperation with Anniesland College: Several checklists to help deciding if clients have suitable skills and experience to apply for jobs: Administrator or Secretary, Office Manager, Personal Assistant, Civil Engineering (contracting) http://www.e-­‐epsol.eu/skills-­‐audit-­‐toolkit/skills-­‐audit-­‐toolkit-­‐ material?download=163%3Askills-­‐audit-­‐toolkit-­‐hard-­‐copy-­‐versions Interactive Skills Audit Toolkit http://www.e-­‐epsol.eu/skills-­‐audit-­‐toolkit/skills-­‐audit-­‐toolkit-­‐material Baker CEDEFOP -­‐ European Centre for the Development of Vocational Training Glossary + Reports on validation of non-­‐formal and informal learning in 32 European countries in 2010 http://www.cedefop.europa.eu/EN/about-­‐cedefop/projects/validation-­‐of-­‐ non-­‐formal-­‐and-­‐informal-­‐learning/

53

Module 3 Unit

Materials to use

Page

3.1

Background

54

Action plans

57

3.2

Review of content in work experience

58

Review of content in language teaching

62

About the language teaching

63

3.1 Background

Example of model for collaboration in introductory work/setting up where the health perspective is linked together with work experience and language teaching.

Experience has shown that collaboration between actors representing different areas leads to better and quicker results when applied to establishing people in the employment market.

From the participant perspective, the best way is for different actors to work in close proximity in shared premises and for the staff from the Public Employment Service and language teaching to plan and prepare work experience placements jointly and together with the participants. In this way, work experience can become a subject on the timetable just like language studies.

We know that illness is a major obstacle to many newly arrived people establishing themselves on the employment market. A collaboration model can increase the newly arrived participants' opportunities to achieve self-­‐sufficiency via work. One important issues to address in the planning stage is how the work experience placement can be integrated with language teaching.

Consciousness of the significance of health in a successful integration has increased among actors and decision makers. The day's introduction and language teaching should for a variety of reasons aim to increase the opportunities for newly arrived refugees and immigrants to establish themselves on the employment market and achieve self-­‐sufficiency.

For large groups, there are still obstacles that often result from health problems that people have suffered before arrival or which have arisen in their new country. These are for the most part stress-­‐related and psychosomatic symptoms such as pain (back, neck, legs), headaches, sleep problems, panic attacks and general difficulties with concentration.

For some groups, particularly women with many children, these health problems have led to them being unable to participate in the normal introductory programme. They have been trapped in passivity, a frustrating circle of healthcare and inadequate language skills.

Experience shows that participants can handle their ill-­‐health better when they obtain more knowledge about the body and its reactions to stress and worry. The teaching can then be organised with advantage to create low numbers of study hours and small groups. In this 54

way, it can be made easier for the participants to be present and their language progress is facilitated.

Many newly arrived people fail to achieve language course goals despite an extension of the course duration. In many cases, this is a result of the stresses they are exposed to due to fleeing their own country or moving to a new one. Many of them are affected by stress-­‐ related illness and cannot concentrate on language studies. Others lack the habit of studying or their schooling was long ago.

The aim is to develop a collaboration between the different professions in which a focus on the employment market, a health perspective and language training are the cornerstones in facilitating the participants' being able to establish themselves in the employment market.

Expected results are that all participants should try out how a workplace functions, that the majority of them will achieve their planned study goals and that all of them will obtain better knowledge of what encourages better health.

Language teaching encompasses both health knowledge and everything the participants need to know about the employment market. With their knowledge of what is easy and more difficult in the language, the language teachers can adapt texts and information so that the participants can understand the content without interpreters.

The language courses should develop the participants' language skills both orally and in writing in order to increase their self-­‐confidence, but also to help them understand what is required in order to obtain and keep a job and to know what they can do to be healthy both physically and mentally.

Four days' placement, one day at school

A major advantage, particularly for the participants, is a structure with one day at school and four days in the workplace. For the majority of participants who are out on a placement there is a constant need to obtain answers to questions, help with resolving misunderstandings, explanations of difficult words and expressions, and help and advice with health problems that have arisen etc.

The fifth day in school is therefore a much needed opportunity for this. In addition, the participants also then have the opportunity for discussions in groups with the teachers relating to a variety of themes that arise spontaneously. The day at school can also be used for preparing for forthcoming course tests. One important and well-­‐known success factor is teamwork, which contributes to a holistic approach to the individual. Teamwork also involves shared learning.

The three-­‐part survey and documentation

An important step in the collaboration and in facilitating success for the participants is complementing the traditional employment market survey with a health survey and a language survey.

Planning conversation and individual action plan

Following the survey, each participant has a planning conversation during which they work with the teacher to review the conditions for language training, placement and health planning. The planning conversation should then result in an individual action plan.

Psychosocial support and the situation of women

55

It is important to also be prepared to provide the psychosocial support that many of the participants require. Many of the participants find themselves in extremely exposed social situations, particularly women.

The planning conversation and individual action plan

On the basis of the planning conversation and survey, an individual action plan is drawn up for each participant; an individual action plan with sub-­‐goals and goals within each sub-­‐area – Work and Language.

56

Action plans Example 1:

Action plan for XX drawn up on xx/xx/xxxx

Decide when the goals and sub-­‐goals should be achieved, how this should take place and who is responsible for carrying out the different tasks. The plan is changed as necessary and followed up after no more than three months.

Goal

Work – with cleaning or kitchen duties The relevant country's language Health -­‐ reduced weight and regular exercise Sub-­‐goal

Work 1. Study visit in e.g. school kitchen -­‐ When will this take place? Who is responsible?

2. Cleaning placement for 1-­‐2 months -­‐ When will this take place? Who is responsible?

3. Kitchen placement for 1-­‐2 months 08:00-­‐16:30 -­‐ When will this take place? Who is responsible?

The relevant country's language 1. Read children's books -­‐ When will this take place? Who is responsible?

2. Watch TV programmes -­‐ When will this take place? Who is responsible?

Example 2: Goal

Work -­‐ work in food shop The relevant country's language Sub-­‐goal

Work 1. Obtain employment certificate from previous work -­‐ When will this take place? Who is responsible?

2. Organise job seeker documentation -­‐ When will this take place? Who is responsible?

3. Obtain referees -­‐ When will this take place? Who is responsible?

4. Placement/employment training -­‐ When will this take place? Who is responsible?

1. Practice The language during the placement -­‐ When will this take place? Who is responsible?

2. Help the children with homework from now on -­‐ When will this take place? Who is responsible?

3. Words in food and shop environments -­‐ When will this take place? Who is responsible?

Health 1. Lifting techniques -­‐ When will this take place? Who is responsible?

2. Strength training at the gym -­‐ When will this take place? Who is responsible?

3. Use shoe supports -­‐ When will this take place? Who is responsible?

57

Example 3: Goal

Work -­‐ working in retirement home -­‐ When will this take place? Who is responsible?

The relevant country's language – know better the language Sub-­‐goal

Work 1. Study visit for a day to retirement home -­‐ When will this take place? Who is responsible?

2. Placement in retirement home as soon as possible -­‐ When will this take place? Who is responsible?

The language -­‐ be able to speak to residents and staff at retirement home 1. Learn words used in care of the elderly -­‐ When will this take place? Who is responsible?

2. Make use of professionale words for language training -­‐ When will this take place?

Who is responsible?

3. Continue to read books -­‐ When will this take place? Who is responsible?

4. Continue to watch -­‐ When will this take place? Who is responsible?

3.2 Review of content in work experience (15 min) Content in work experience on the basis of employment market content:

Suggestions for the form taken by course content: Preparation/Introduction: Group information

• • • • • • • • •

Driving licence/transport Where are jobs found?

Security system Work environment and employment law The employment market before and now How can someone find work?

Gather certificates/attestations CV Personal letter

Group discussion subjects

• • • • • • • • • •

Why do we work?

What would a job mean to you?

How much are you prepared to do to get a job?

Green card/social codes Different characteristics -­‐ different jobs Obstacles/resources Changing country What does working for a salary entail?

Being able to work – caring for your health Counteracting/preventing occupational injury 58

Visitors to the class

• • •

Employment agencies Kitchen (representative from professional field) Healthcare (representative from professional field)

Study visits

• Post Offcie • "What jobs did people used to do in this Nation or town??"

• Centre for adult learning • Activities at the ish Public Employment Service • Professional kitchen Planning work • Goal formulation • Surveying • Three/four part conversation for planning • Review • Modification of plan Employment market: Course content employment market -­‐ example

How relevant course content is planned is extremely individual and must be based on the participants' knowledge and experience of the employment market and/or education in their home country. The list below can be expanded on the basis of the current group and professions involved. The division below illustrates the extent to which employment market knowledge can be broad and many-­‐faceted for this target group. It is not necessary to go through everything; simply select what is relevant for each group. It is important to organise content that is individual and which is based on the individual's needs and the needs of the workplace involved.

1.

We live together

• • • 2.

The employment market

• • • • 3.

Why should we work?

Everyone pays tax Black or white?

Affected by the surrounding world Many good years Great uncertainty The employment market today

Jobs

• • • • • •

Old jobs are disappearing New jobs are appearing Education pays Lifelong learning Education is required Women and men choose different areas

59

4.

Work terms and conditions

• • • • • • • • • • 5.

In the workplace

• • • • • 6.

How the Public Employment Service works in the host country Open to all Are you registered?

Personal conversation Employment market policy programmes Unemployment benefit

The road to work/how you get a job

• • • • • • • • 9.

Many people do placements The length of a placement Why do a placement?

Obtaining a placement place Before the placement During the placement The supervisor -­‐ an important person After the placement

The Public Employment Service

• • • • • • 8.

A good workplace The manager's role Written and unwritten rules Never wrong to ask Important small talk

Placement

• • • • • • • • 7.

Employment market parties Collective agreements Salary Working hours Holiday Leave Sickness absence Employment Notice Unions

Many routes into work Contacts most important Reading job adverts Answering an advert Visiting companies Job interview CV Certificates and attestations

Self employment

60

• • • •

Before the decision Moving forwards Important preparations Different types of company

61

Review of content in language teaching. (15 min) Course content language teaching.

The following themes are useful to go through during the course.

Theme

• • • • • • • • • • • •

Work (continuously) Family Housing Body, health Traffic, communication Finances, consumers, taxes Leisure activities Crime and punishment, laws and rights Media Sweden: state, municipality, County Council, political parties School, education Geography, history

The course should also contain grammar

Nouns Pronouns Prepositions Verbs Adjectives Adverbs Word order Other short answers Pronunciation

Example of study visits

Bus company Town library Nursery Museums Tailor's workshop

The city centre Carpentry workshop Water, waste Taxi Healthcare

62

About the language teaching Content of the language teaching

The participants practice reading, writing, speaking, listening and understanding the relevant country's language. Here there is no difference from a "normal" language course. However, the context is a little different: the vocational orientation sets particular requirements, as does the health orientation. The choice of texts etc. is affected by the various current workplaces and are primarily taken from these. It is always positive to obtain more relevant, concrete material to work with in this manner. However, basing the teaching only on working life and its language gives a watered down/sparse version of the language.

Traditional language and grammar books must therefore also be used.

Language adaptation

The language teachers must help to adapt the language to the vocational and health contexts, partly to simplify the language used during the lesson and partly to simplify life for the participants both before and after the lessons.

Simplifying the language without it losing meaning is time-­‐consuming and complicated. But it is necessary if you want to avoid "losing" a large number of participants. This simplification gives the participants an initial contact with the language they will encounter when seeking a job.

Language for technology/automobiles -­‐ a lesson example

An automotive technology teacher explains: First the pupil shows me the diary they have written during the week. It should contain the car models that were repaired during the week, the type of damage, whether it was possible to fix the damaged parts or whether they had to be replaced. How many periods (time) were involved for each model? Was there a lot of sanding and welding; how much was the alignment bench required?

When I look at the diary I check for things like spelling, word choice, tense, word order, adjective conjugation, full stops and capital letters. When this is finished, we discuss the damage to the car that they are currently working on. Before the lesson is over, I write a summary of what they have said and comment on what was good and what needs to be improved.

Language for healthcare -­‐ A healthcare instructor explains:

During the whole course we have discussed a number of shortcuts the pupils can use to reach the employment market. Alongside the normal language teaching and placement we have talked about tailor-­‐making the course for people who are cleaning or working in healthcare or in restaurants.

There are a large number of jobs within healthcare and as personal assistants. We have therefore attempted during the autumn to offer those who have been within healthcare to come to the school one afternoon a week to learn the language for the healthcare sector.

The course has been divided up into language, health and working life.

We have talked about different healthcare professions and courses, sheltered accommodation, personal assistants.,centre for persons with disabilities.In the health area, we have looked at lifestyle and lifestyle diseases, hygiene, patient handling technique (with practical examples), disability and aids to living. During the course we received requests from care residents to train the pupils to read and write simple messages. Interest from the participants has been high.

63

3.3

Bencmark example ESOL for C onstruction B enchmarking T est

1)

Match the words to the pictures.

Ladder, wrench, power drill, paint brush, hammer, saw, screw driver, power saw, level, nail

___________________

___________________

___________________

___________________

___________________

___________________

___________________

___________________

___________________

___________________

64

2)

Choose the correct word for each space to complete the paragraph.

A construction worker is a general term for someone who works on a construction (sight/site). Many of these jobs require a lot of A construction worker, depending on the skills he/she can be involved in any step of the construction can help build both residential and time, the workers are things are done

(physical/physique) labour. (promises/possesses) ( = has), (plan/process). Construction workers

(commercial/advertisement) buildings. Most of the

(overlooked/overseen) by a foreman, who makes sure that (properly/proper). Construction work can be

(exhausting/existing) ( = extremely tiring), so one has to be in good physical (mood/shape) to be able to handle this type of work. Although some construction jobs require formal training, a lot of the more

(manual/tough) ( = physical) jobs do not.

3)

Complete the questions below. Give as much information as possible.

a. What kind of job do you hope to do in the future? Why? __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ ______________________________

b. What work did you do in your own country? Talk about your experience. __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________ c. What matters most to you in a job and why? Salary, job satisfaction, short working hours or friendly colleagues? __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ ___________________________________________

Total -­‐ /30

65

Module 4 4.2

Multimedia support for job search (Videos). List of informative videos to support training and job search http://www.sepe.es/contenido/empleo_formacion/formacion/formacion_para_el_empleo/ mapaVideos.html Search work agenda Explanation and example of what is and how is useful an Agenda job search http://www.larioja.org/npRioja/default/defaultpage.jsp?idtab=456495&IdDoc=456886 Curriculum vitae Internet links for other CV models in all European languages http://www.sepe.es/contenido/empleo_formacion/eures/info_trabajadores/eu0102.html http://www.modelocurriculum.net/ http://www.euribor.com.es/empleo/modelos-­‐curriculum-­‐vitae/

Internet links for different models of Cover Letter and self-­‐candidacy http://www.modelocurriculum.net/la-­‐carta-­‐de-­‐presentacion http://www.euribor.com.es/empleo/carta-­‐de-­‐presentacion/

Job web list http://www.euribor.com.es/empleo/las-­‐mejores-­‐webs-­‐de-­‐empleo/ http://www.estoyparado.com/mejores-­‐webs-­‐de-­‐empleo

Job Interview Internet links to information to successfully pass a job interview in different languages (Spanish, English, German) http://www.entrevistadetrabajo.org/ http://www.entrevistadetrabajo.org/entrevista-­‐de-­‐trabajo-­‐en-­‐ingles (English) http://www.entrevistadetrabajo.org/entrevista-­‐de-­‐trabajo-­‐en-­‐aleman (German)

4.3

http://www.youtube.com/watch?v=YypDKMX12uU&feature=related Taking care (Workplace risks prevention) http://www.youtube.com/watch?v=fj7e-­‐uE_5NY Introduction to the Risks Prevention Act http://www.youtube.com/watch?v=BVx76eQ1L9g Industrial security and professional risks http://www.youtube.com/watch?v=gkQMyFvEr4A Security in the building http://www.youtube.com/watch?v=95v6u3-­‐rjZE&feature=related

66

Module 5 Overview of the Materials used for the Exercises Unit

Exercise

Materials to use

5.1

Exercise 1-­‐5

Example of “Database” for mapping companies to be filled in by participants (file)

68

Exercise 4

“Set of rules for the internship” that participants have to take into consideration for discussing their own experience and case studies

69

5.2

Exercise 6 -­‐ 10

“Case studies” of 3 different experiences of internship

70, 71, 72

5.3

Exercise 8

Tabell för sammanfattning av anställningsintervjun från utbildningstillfälle 4.

36, 37

5.4

Exercise 11-­‐12

Sample of “Agenda for meeting the trainee and the company tutor”

71

Exercise 13-­‐ 14

Sample of “Internship Journal” to be filled by participants

74

Exercise 15-­‐ 16

Sample of “Tutoring Report”

82

Exercise 17-­‐18

Exempel på uppgiftsutvärderingsrapport

88

67

Page

14 15 16 17 11 18 19 20 21 22 19 20

13

10 11 12

9

6 7 8

5

1 2 3 4

COMPANY

ADDRESS

POST CODE

CITY Add here telephone and email adress of personnel manager

CONTACTS

LIST OF COMPANIES FOR WORK PLACEMENT (Example)

5.1

68

COMPANY TUTOR Fill with the name of the company person in charge of supporting the trainee

SECTOR What are the tasks and the jobs the comapny is capable of traininig

VACANCY

TUTOR/ TRAINEE EVALUATION This field needs to be filled after the internship experience; you are asked to evaluate if it worths to work with this company in the future

NOTES

Add here the days you have contacted the company

DATE

SET OF RULES FOR THE INTERNSHIP Here we provide some elements that may be common in the experience of internships contracts;

a) The objectives, skills to be acquired, the duration and modalities of the training must be listed in the contract of the Training Project; b) The period of training must be declared from the beginning as well as the minimum attendance required to the trainee; The promoter organization must: a) ensure the quality and effectiveness of the learning experience of the trainee; b) ensure that the training is conducted in accordance with the law and the rules and obligations set out in the agreement c) name a tutor in charge of the supervision of the internship d) take out insurance for the trainee for the whole period on internship The hosting company must: a) observe and enforce the agreed training program in all aspects b) ensure to the trainee safety and hygiene in compliance with current legislation on occupational safety c) in the event of an accident during the course of the internship, inform the promoting company and the insurance within the time provided by law d) allow the tutor of the promoter company to contact the trainee and the tutor of the hosting company to check the progress of the internship e) ensure the trainee equal treatment with employees in the workplace, as regards the services offered by the company to its employees The hosting company is also aware of: f) the placement cannot be used for activities for which it is not necessary a training period g) the trainee is not used to replace short-­‐term contracts, to replace the staff of the host during periods of sickness, maternity leave or to fill roles needed by the organization h) the trainee is not used for functions that do not meet the educational objectives of the training itself i) impossibility of having more than an internship with the same trainee The trainee: a) must carry out activities under the training project, observing timing and rules of conduct agreed in the project itself and respecting the work environment b) must follow the directions of tutors and refer to them for any need of an organizational or other contingencies c) must comply with the rules of hygiene, health and safety in the workplace; d) must respect the secrecy as prescribed by the law e) must participate in the meeting agreed with the tutor for monitoring the implementation of the training project f) must be ensured equal treatment with employees in the workplace, as regards the services offered by the company to its employees g) may terminate the internship at any time by giving written notice to his 69

5.2

Case study n.1 Biniam is a 23 years old man from Eritrea. He arrived in our country 2 years ago. He went to high school and worked in a small shop at the food market for 15 months before fleeing his country.

There he learned how to keep clean and well organized the storage room and how to settle the shop for the opening and the closure. He was often in charge of bills but he never worked at the till.

Through our organization, Biniam has started an internship of 6 months in a coffee shop in the city.

Students hang out in this place since the university is located very close. The shop sells coffees, but has also quite a big range of sandwiches to take away; it also offers service at 5 tables at lunch time when it is possible to order salads, soups and few main courses.

The manager of the shop seemed very happy to welcome a young person as Biniam in her staff because she thought that, being as young as most of the shops attendants, Biniam might have contribute to the non-­‐formal atmosphere of the place.

From the beginning Biniam has been very respectful of his colleagues and shifts; he learned how to take care of the cleaning and of the storage room. After few weeks he started to make coffees to take away. However, after two months, his company tutor referred that Biniam seemed to be very concerned about taking orders at tables or for sandwiches. Apparently he become shy also with orders of coffees, sometimes not answering to clients, even if he could deliver the order quickly.

At the meeting with the tutor of the promoter company he told him that his concern was caused by the worry of being questioned about ingredients of food. Through a second meeting with both Biniam and his company tutor it was possible to talk in depth of what Biniam found difficult and of what his tutor was expecting from him, including, for example, facing these kind of work issues directly at the shop. They agreed on making some space every day in their work schedule for studying together the menu; on his side Biniam would have to study it by himself as well.

Since Biniam started to study the menu he seemed to be more confident in every task ,and, approaching the end of the internship, he would like to look for a job in this sector.

70

Case study n.2 Khadi is a 35 years old woman from Senegal. She went to high school in her country; after her marriage she used to give private lessons of French to local student. She moved from her country, to reach her husband, in 2007. She speaks fluently the language of the hosting country as well as French and Wolof. She has always wanted to work with children and she is looking for a job in schools.

Through your service she found a nursery school which offers the teaching of French language among other activities.

Khadi has been very enthusiastic about this opportunity. She has been paired to a colleague with whom she is supposed to learn how guide the class into exercise and games, offering support. The internship is supposed to last for two months because of the school’s vacancies and the principal’s need of hiring. He had been very clear about the chance of hiring Khadi if she proved well.

At the first meeting with the tutor of the support organization, Khadi seemed very disappointed and angry: most of the time she had been asked, from her colleague, of taking two small children away from the rest of the class because they were particularly lively. Khadi felt compelled to do as she was asked but, with her tutor, she expressed worries about not doing what she was supposed to by the internship agreement and not learning how to cope with the whole class. She also reported of not feeling like explaining her thoughts to her company tutor, because of the long experience and name of other colleague. The support tutor went again through the internship agreement with Khadi, encouraging her to speak to the company tutor.

After two more weeks, at the next meeting with both tutors, the company tutor explained that since they had found a new approach to her internship, and she was now assisting her colleague in the class, she was proving to be a real resource for the school since she found her own role and way to make all children participate to the activity. He also add that for the last month she would be asked to work with all the colleagues of French activity in order to get more into the group.

71

Case study n.3: Final relation of tutors on Samia Osman’s work placement Samia is 35 years old woman from Somalia. Her training started in November 2013 and ended in January 2014 for a total amount of 225 hours. She was working as chambermaid in a famous hotel of the city. The trainee main tasks were: • • • •

Accompanying clients to the rooms Control of equipment of the rooms Cleaning and tidying of the common areas and the rooms, properly using the techniques of hygiene and sanitation specifically learned.

Communication skills with customers

During the three months work placement experience, the trainee has not always demonstrated punctuality and continuity, resulting, therefore, not properly motivated and involved in activities.

Through the various stages of insertion (agreed on in the training project), the trainee has necessitated a constant support by the company tutor, which hardly could delegate specific tasks; in the rare cases in which the trainee was asked to accomplish assignments autonomously, they were performed superficially.

After a first phase of observation, the insertion path was designed for guiding the trainee in the exercise of the tasks originally proposed; in three months these target were not achieved. In particular, mrs. Osman was not able to cope with guidelines and therefore in the perspective of a consequential full inclusion in the spirit of the company environment. During the whole internship, it 'was necessary to organize frequent moments of verification in order to constantly consolidate, at a conceptual level, the program, the agreed tasks and goals.

Acquired skills: The trainee has acquired, in reference to the duties and the job profile mentioned above, a basic level compared to all areas of expertise required by the training project. It would be hope to work much more specific on the person, from various points of view: her motivation, character and professional growth, including through a possible investment in a further work placement that would take into account the aspects mentioned above.

72

For the trainer Exercise 6 Ask the class their considerations about case study n.1.

Do educationalists think that this experience represents a fruitful chance for Biniam?

Would they have acted differently about Biniam’s difficulty ?

Ask the class their consideration about case study n.2 As it ever happen to you that trainee find difficult to express their thoughts directly to their tutor or to you?

Ask the class their consideration about case study n.3 As ever occurred to you to have such experience as a tutor?

Exercise 10 Do the class think that Biniam was asked something unfitting for his role?

Do the class think that asking Khadi to take care of two children, apart from the rest of the class, was legitimate? Apart from the internship agreement would be it possible in your country? Do you think it is right or not?

What do the class think of the report? Was it appropriate for evaluating an internship experience?

Do the class have any similar experience to share?

73

5.4

AGENDA FOR MEETING THE TRAINEE AND THE COMPANY TUTOR Sample CLIENT

EDUCATIONALIST COMPANY TUTOR

PERIOD OF INTERNSHIP

JOB

FIRST MEETING

MEETING PLACE

ATTENDANTS

TOPICS

NOTES

NEXT MEETING

SECOND MEETING

MEETING PLACE

ATTENDANTS

TOPICS

NOTES

NEXT MEETING

THIRD MEETING

MEETING PLACE

ATTENDANTS

TOPICS

NOTES

NEXT MEETING

FOURTH MEETING

MEETING PLACE

ATTENDANTS

TOPICS

NOTES

NEXT MEETING

FIFTH MEETING

MEETING PLACE

ATTENDANTS

TOPICS

NOTES

NEXT MEETING

74

Sample for the trainer.

Consider that these meetings need to be registered regularly in the Tutoring report.

CLIENT COMPANY PERIOD OF JOB NOTES TUTOR INTERNSHIP Saida John Smith 01/01/2014 – Room service Saida has a Abdulahi 01/05/2014 at Paramount small child Hotel who attends kindergarten FIRST MEETING PLACE ATTENDANTS TOPICS NOTES MEETING e.g.

Tutor office at Educationalist + Brief meeting First month 15/01/2014 the hotel company tutor on first days of work taking into consideration: working activities, shifts, timing and group relations with colleagues SECOND MEETING PLACE ATTENDANTS TOPICS NOTES MEETING 03/02/2014 Tutor office Educationlist + General trend Second company tutor of Saida’s months internship Focus on tasks performed

THIRD MEETING 04/02/2014

MEETING PLACE

ATTENDANTS

TOPICS

NOTES

Educationalist’s office

Educationalist + client

FOURTH MEETING 28/02/2014

MEETING PLACE

ATTENDANTS

Trend of the internships; Saida’s reflection on first period of internship; work on Internship Journal TOPICS

Tutor’s office at the hotel

Educationalist + company tutor + client

75

General trend + new goals to be reached by the end of the internship

NOTES

NEXT MEETING First week of February

NEXT MEETING In the next says with Saida; at the end of the month with both client and tutor NEXT MEETING At the end of the month with both client and tutor

NEXT MEETING In a couple of weeks with Saida

FIFTH MEETING 14/03/2014

MEETING PLACE

SIXTH MEETING 20/03/2014

MEETING PLACE

TOPICS

NOTES

Educationalist + General trend; Saida work on Internship Journal and Saida’s impressions ATTENDANTS TOPICS

Third month

At the phone

Educationalist + company tutor

Third month

SEVENTH MEETING 10/04/2014

MEETING PLACE

ATTENDANTS

EIGHTH MEETING 30/04/2014

MEETING PLACE

ATTENDANTS

TOPICS

NOTES

Educationalist office

Educationalist + Saida + company tutor

Consideration of the internship as a whole: clients’ skills and issues on which work further

Fourth month

Educationalist’s office

ATTENDANTS

Educationalist office

Trend of the internship; what activities can be implemented for supporting Saida further?

TOPICS

Educationalist + Trend and Saida work on Internship Journal

76

NOTES

NOTES Fourth month

NEXT MEETING In a week with the company tutor

NEXT MEETING In the first half of April

NEXT MEETING Last meeting at the end of internship period

INTERNSHIP JOURNAL WHAT IS THE INTERNSHIP The internship is a tool which allows to measure and strengthen oneself on the reality of the job market. Furthermore it increases one’s working experience.

The internship experience does not imply being hired by the hosting company. Companies which host internees are free to hire them or resort to other channels for employment, when it is the time of hiring.

THE HOSTING COMPANY COMMITMENT: -­‐ -­‐

To teach the internee the professional and technical skills necessary for accomplishing the tasks agreed upon in the educational pact To nominate a tutor inside the company (company tutor) who is in charge of guiding the trainee during the period of internship

THE EDUCATIONALIST COMMITMENT: -­‐ -­‐ -­‐

To communicate with the company through the company tutor To supervise the trainee during the internship and its general trend Facilitate the recognition of the work placement experience (e.g. issue of certificate)

THE TRAINEE COMMITMENT: -­‐ -­‐

To follow the instructions and the training of the employer and of the tutor To observe and respect the contract

THE OBJECTIVE OF THE JOURNAL: The journal it is an important tool of the internship: it will accompany the trainee though every phase of the work in order to: -­‐ take note of progress in the process of learning tasks -­‐ facilitate communication through the supporting tutor and the company -­‐ retrace the learning path

HOW TO USE THE JOURNAL: The journal is made of three parts: 1. The first part contains the data of the trainee and the company in which he/she is employed 2. The second part is for recording the progress of the trainee learning: it is composed of a tab where are defined the learning objectives for a medium long period; of a tab where the activities are recorded on a monthly basis along with learnings and difficulties encountered; of a tab which that summarizes and evaluates in a graphical form the internship experience.

3. The third part summarizes the skills acquired during the period of job placement 77

Internship Journal Tab 1 Personal Data Name: Surname: Date of birth: City and country: Address: Postal code: Telephone: Email: Qualification: Previous working experience:

78

Internship Journal Tab 2 Company data

Company: Address: Telephone: Name telephone and email of the tutor:

My internship period starts and will finish

My main job is:

79

Internship Journal Tab 3

Sheet number: from: to: What will I learn in the next weeks (objective) : N1:

N2:

N.3:

Tutor signature Trainee signature

80

Internship Journal Tab 4 Monthly report n.

From to What have I tried?

What have I learned?

What have I found difficult?

Tutor signature Trainee signature

81

Internship Journal Tab 5 Achievements

Sheet n: from to Objective n.1

My evaluation

Tutor evaluation

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5

Objective n.2

My evaluation

Tutor evaluation

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5

Objective n.3

My evaluation

Tutor evaluation

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5

Objective n.4

My evaluation

Tutor evaluation

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5

My evaluation

Tutor evaluation

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5

Objective n.5

Tutor signature Trainee signature 82

Internship Journal Tab 6

Summary of skills acquired during the internship At the end of the period of work placement I have gained the following competencies: 1

2

3

4

5

6

Tutor signature Trainee signature

83

TUTORING REPORT

A. DATA OF CLIENT

NAME: FAMILY NAME: TELEPHONE: E MAIL: TOTAL AMOUNT OF WORKING HOURS: PROJECT: CODE: REGISTER NUMBER: PERIOD OF IMPLEMENTATION:

B. DATA OF PARTNER COMPANY

ADDRESS OF THE COMPANY: TELEPHONE: FAX: E-­‐MAIL:

C. ACTIVITIES CLASS HOURS: INTERNSHIP HOURS: OTHER: TOTAL :

DATE SIGNATURE

84

1. MEETINGS Fill in this report for every meeting planned Date Time Agenda

Summary

Memorandum enclosed.

2. MONITORING THE CLIENT

Participants

The Educationalist has to present the clients taking into account: -­‐ Their personal story and characteristics from previous interviewees -­‐ Their characteristics according to the observation during the internship period

3. OBSERVATION OF CLIENT DURING THE INTERNSHIP PERIOD

The educationalist is asked to go through this report on the basis of the visits paid to the company during the internship period and referring to the competences and abilities sheet previously filled.

4. MEETING WITH THE COMPANY TUTOR The educationalist has to fill this report describing the observation of the company tutor and the path agreed on after the meeting

5. FINAL EVALUATION The educationalist has to provide a precise evaluation of the progress made by the client, taking into consideration both the professional skills and the non-­‐formal competences which are pivotal for work placement .

85

TASK EVALUATION REPORT

NAME OF THE TREINEE

PARTNER COMPANY PERIOD OF INTERNSHIP JOB DEPARTMENT TASKS

DELIVERY 1. The trainee understands what has to be delivered ? o Full understanding o Partial understanding : -­‐ the trainee asks for clarification -­‐ the trainee does not ask and tries to sort out the task

2. Does the trainee have often difficulties in the understanding of tasks?

-­‐ The trainee performs the tasks without making mistakes -­‐ The trainee performs the tasks trying to avoid mistakes -­‐ The trainee has some uncertainty in the execution of the task but manages to fulfil it -­‐ The trainee is able to execute the task only partially and often needs help -­‐ The trainee has great difficulty performing the task

REPORT ON COMPETENCES AND SKILLS -­‐THE PARTNER COMPANY-­‐

KEY: LEVEL 1: the trainee has shown scarce skills and competences LEVEL 2: the trainee has shown limited skills and competences LEVEL 3: the trainee has shown adequate skills and competences LEVEL 4: the trainee has shown good skills and competences LEVEL 5: the trainee has shown excellent skills and competences

86

COMPETENCES AND SKILLS INDICATORS 1 2 1. THE TRAINEE CAN

PERFORM THE TASK WITH CONCENTRATION 2. THE TRAINEE PUTS MUCH

EFFORT ACCOMPLISHING THE TASK 3. THE TRAINEE IS

RESPONSIBLE AND OBSERVS THE RULES AND THE SCHEDULE 4. THE TRAINEE IS ON TIME

AND RESPECTS SHIFTS 5. THE TRAINEE IS ABLE TO

BEAR LONG TASKS 6. THE TRAINEE IS

CONSTANT IN THEIR WORK 7. THE TRAINEE IS QUICK

PERFORMING TASKS 8. THE TRAINEE KNOWS

HOW TO ADAPT TO DIFFERENT SITUATIONS 9. THE TRAINEE IDENTIFIES

PROBLEMS AND SUGGESTS SOLUTIONS 10. THE TRAINEE KNOWS

HOW TO PUT INTO PRACTICE ADVICES 11. THE TRAINEE IS ABLE TO

TAKE DECISIONS 12. THE TRAINEE CAN FACE

NEW TASKS 13. THE TRAINEE HAS

ORGANIZATIVE SKILLS 14. THE TRAINEE IS AWARE OF

THEIR LIMITS AND COMPETENCES 15. THE TRAINEE CAN EASILY

MEMORIZE WORKING PROCESSES 16. THE TRAINEE CAN

EVALUATE THE QUALITY OF THEIR WORK FURTHER NOTES:

87

3

4

5

INDICATORS

COMPETENCE ON EFFECTIVE COMUNICATION

1 2 3

4

5

17. THE TRAINEE USES A CORRECT AND COMPREHENSIBLE LANGUAGE 18. THE TRAINEE USES AN APPROPRIATE LANGUAGE AT WORK

19. THE TRAINEE UNDERSTANDS ORAL COMUNICATION

20. THE TRAINEE UNDERSTANDS THE TASK

21. THE TRAINEE IS CONSTANT IN THEIR WORK

22. THE TRAINEE KNOWS HOW TO ASK IF THE TASK IS NOT CLEAR

23. THE TRAINEE KNOWS HOW TO TURN TO COLLEGUES FROM DIFFERENT DEPARTMENTS WHEN IS REQUESTED

FURTHER NOTES:

88

INDICATORS 24. THE TRAINEE KNOWS HOW TO COLLABORATE 25. THE TRAINEE SHARES OPINION WITH COLLEGUES 26. THE TRAINEE HAS POSITIVE RELATIONSHIPS WITH COLLEGUES 27. THE TRAINEE REACTS POSITEVLY TO CORRECTIONS 28. THE TRAINEE KNOWS HOW TO LISTEN TO COLLEAGUE’S OPINIONS AND ACCEPT SUGGESTIONS 29. THE TRAINEE KNOWS HOW TO DEAL WITH THE TUTOR 30. THE TRAINEE KNOWS WHAT TO DO WHEN THE TUTOR IS NOT REACHABLE FURTHER NOTES:

RELATIONAL COMPETENCES

1 2 3

4

5

89

TECHNICAL AND PROFESSIONAL COMPETNECES AND SKILLS

INDICATORS 1 2 3 4 31. THE TRAINEE KNOWS

HO TO USE CORRECTLY THE TOOLS FOR THE JOB 32. THE TRAINEE PERFORMS CORRECTLY EVERY STEP OF WORK, AND RESPECTS THE SCHEDULE 33. THE TRAINEE PERFORMS THE JOB IN A COMPLETE AND FUNCTIONAL 34. THE TRAINEE USES CORRECTLY TOOLS AND PRODUCTS OF THE JOB 35. THE TRAINEE IS CAPEABALE OF RECOGNIZING JOBS RISKS 36. THE TRAINEE KNOWS LEGISLATION AND RULES FOR SAFETY AND WORKPALCE HYGIENI FURTHER NOTES:

5

90

www.kimllp.eu