Den efterlängtade familjegolfen

Att kalla det för comeback är kanske att ta till lite för stora ord, men någon form av återkomst får jag nog ändå benämna det som.

Jag är på golfbanan igen!

Betydligt mer regelbundet än tidigare.

För jag måste erkänna att jag har haft en period i livet när golfen som fritidsintresse har fått stå tillbaka. Det går såklart att skylla på många saker och jag har många gamla golfkompisar som resonerat på samma sätt, men det har helt enkelt varit en period där det funnits annat i livet som kallat på uppmärksamheten.

Men så en dag händer det. Barnen är lite äldre och efter några års (påtvingad) golfträning, som vi två golfspelande föräldrar anser att barnen ska gå på, så har de äntligen hittat intresset själva. Vi vet vad golfen har gett oss och vi har målat upp en bild om att på somrarna ska vi spela golf och på vintern åka skidor, där alla i familjen är nöjda och glada. Riktigt så idylliskt är det kanske inte ännu, golf tar tid att lära sig och steget från rangen ut på banan är stort. Men med de senaste årens golfhype började barnens kompisar att spela och plötsligt är det barnen som tjatar om att åka till golfbanan. En magisk känsla att bli medbjuden av barnen till rangen en vardagskväll och kanske kunna bidra med något litet tips – och det har gjort att golfglöden plötsligt har kommit tillbaka till mig.

Det har sagts så många gånger förr, men är värt att sägas igen. Golf är den perfekta sociala sporten. Handicapsystemet gör det möjligt att spela på rättvisa villkor – gammal mot ung, nybörjare mot proffs eller i par och blandat mellan könen. Ja, det är svårt att hitta andra sporter som är lika inkluderande.

Sedan är det såklart ett plus att återkomsten har varit betydligt enklare än vad jag trodde. Jag hoppas att det beror på bra grundträning och starkt muskelminne, men ska jag vara riktigt ärlig så handlar det nog mer om hur bra utrustningen har blivit. För min del har det framför allt märkts på drivern. Det kanske inte går så förskräckligt mycket längre men jag slår oftare vettiga slag som landar närmare det jag tänkt mig, trots en lägre träningsdos. Det gör såklart också att motivationen ökar (samt att jag kan hålla undan för barnen några år till…).

Att få tillbaka glöden och göra frekventare besök på klubben innebär också att jag med glädje ser många nya golfare i tjugoårsåldern. Nu är det många som går från andra idrotter och gör golfen till sin sport. Det är kul att se den nya generationens golfare hänga på banan där golfglädjen handlar lika mycket om att vara på banan och umgås som att jaga lägre handicap. Att dessutom överhöra snacket på rangen om att de kollat på Youtube och fått tips om hur de slår drivern 30 meter längre bekräftar att sättet att lära sig och konsumera golf moderniseras och utvecklas. Det, i kombination med att säsongen förlängs genom att allt fler golfhallar växer fram och gör golfen ännu mer tillgänglig, är spännande.

Men innan vi kliver in i hallarna igen har vi den finaste delen av säsongen kvar, där banorna är som vackrast. En golfrunda efter jobbet på sensommaren med nyfunnen golfglöd är en svårslagen känsla.

Anders Wall, VD Dormy

ANDERS WALL Verkställande direktör, Dormy