Issuu

Fokus: Bildläckan ur kycklingfabriker TIDNINGEN

+ BILDFEST

Så blev sommarens turné

RECEPT

Gör baljväxter till din vardagsvän STUDIEBESÖK

Här skapas framtidens vegokäk

NR 3 / 2026

GE INTE UPP

EARTHLING ED

om hur djurvänner blir mer motståndskraftiga

Världens första bläckfiskfabrik stoppas tack vare dig!

Tillsammans har vi nått en historisk seger för bläckfiskarna. Planerna på världens första bläckfiskfabrik har skrotats. Nu fortsätter vi arbetet för att stoppa fler bläckfiskfabriker och få till ett förbud i hela EU. Tack för ditt stöd. Ge en gåva och hjälp oss ta nästa steg för bläckfiskarna. Skanna QR-koden för att bidra.

Ledare -

Tina Hogevik

INNS DU VALRÖRELSEN? Kanske

känns den som en evighet sedan. Möjligen drar du en lättnadens suck över att den är över. Själv befinner jag mig mitt uppe i den, och just i detta nu, med drygt två veckor kvar till valdagen, är det faktiskt rätt mäktigt att vara här. Jag skriver nämligen detta kort efter att Djurens Rätts nya avslöjande om turbokycklingarnas situation publicerats av TV4, och nu dominerar nyhetssändningarna. Det första inslaget sändes för bara några timmar sedan, och har redan gett effekt. Sveriges största parti har precis meddelat att de ansluter sig till de tre som sedan tidigare står bakom ett förbud mot turbokycklingar, och landsbygdsministern har kallats till miljö- och jordbruksutskottet för utfrågning. Vi är stolta, Tina Hogevik är men allt annat än nöjda. Om du vill läsa mer riksordförande för Djurens Rätt. om valspurten, resultatet och vad det innebär för djuren kan du göra det på sidan 7 och 16. Utan att själv ha facit i hand kan jag lova dig en sak: Djurens Rätts politiska påverkansarbete har reaktioner. Jag ser fler än vanligt som säger att de nu inte slagit av på takten bara för att valrörelsen är över. har fått nog. Som berättar att de ätit kycklingkött för När du läser detta är vi i full gång med att säkerställa sista gången. Min egen partner är en av dem. Han har att vallöften till både turbokycklingar och andra djur behövt landa i det beslutet stegvis, och så går det ofta nu hålls. till med förändring för djuren. Inte alltid snabbt eller Bilderna på turbokycklingarnas situation är fullenkelt, men bit för bit i rätt riktning. Bakom dagens komligt hjärtskärande, samtidigt som problemen de momentum finns åratal av opinionsbildning, kampanvisar är välkända. Vi ser samma trängsel och skador jer och politiskt påverkansarbete. som återkommer år efter år, på anläggning efter I Djurens Rätt brukar vi prata om ringar på vattnet. anläggning. Ändå känns något annorlunda den här För många, både konsumenter och politiker, tycks de gången. Utöver den politiska effekten tycker jag mig ringarna leda hit. Och tack vare ditt stöd som medlem också se en ny typ av beslutsamhet i allmänhetens i Djurens Rätt kommer de nu att fortsätta växa. ●

14 oktober: Riksstyrelsen har möte. Vi följer upp arbetet med Djurens Rätts målsättningar och hur vi ska nå fler framgångar för djuren.

TINAS AGENDA

OK TOBER

16 oktober: Jag deltar på ett nordiskt-baltiskt symposium i Lund om dagens utmaningar och framtidens möjligheter för djuren.

24 oktober: Effektiv Altruism Sverige arrangerar en konferens i Stockholm med fokus på djurvälfärd och växtbaserad omställning. Jag är där och berättar om Djurens Rätts arbete.

NOVEMBER

DECEMBER

17 oktober: Dags för höstens höjdpunkt: medlemsforum! Forumet hålls digitalt och alla medlemmar är välkomna. Denna gång pratar vi lite extra om hur du kan börja engagera dig som volontär. Läs mer på sidan 58.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Innehåll -

Nr 32026

37 Intervju

”Utmaningen är all desinformation om växtbaserad kost”

FOTO: TREVOR BRADY

– matkreatören Minaëlle Green

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Redaktionsfrågan: Earthling Ed är obefogat rädd för hajar. Res pektingivande djur enligt dig? JOSEFIN STRANG, redaktör [gorillor & krokodiler] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [flodhästar] AGNES DUNDER, art director [alla fåglar] REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [ormar & spindlar] LINN ÅKESSON, skribent [hajar & ormar] NANNA THYDÉN, skribent [älgar] CORAL RICOTE, skribent [getingar] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

Fokus

Så blev svenska turbokycklingar den stora djursnackisen inför valet.

FOTO: DJURENS RÄTT, A XFOUNDATION, TIM KRISTENSSON, JO-ANNE MCARTHUR/ WE ANIMALS MEDIA

18 Agenda

07 Valresultatet. Maktskiftet

kan ge eko i djurfabriker. 08 Framgång! Bläckfiskfabrik stoppad efter protesterna. 09 Kampanjkollen. 10 Lite livstecken. Försenade

djurskyddslagen i EU – nya förslag lovas komma 2027.

11 Djurnyheter i korthet. 12 Färdplanen är här. Vägen

14 15 16

mot utfasning av djurförsök i EU är nu utstakad. Bottennapp. Laxar lider av akuta djurskyddsbrister. Pälsutredningen. Ett steg närmare förbud i Sverige. Valrörelsen. Så sattes djuren på politiska agendan.

Intervju

18 Earthling Ed. Om att de-

battera landsbygdsministern i SVT, hur han håller huvudet kallt i heta djurdiskussioner och varför han skrivit en bok till alla uppgivna veganer.

Fokus

24 Bilderna inifrån. Djurens

Rätt anförtroddes med dokumentation från sex svenska kycklingfabriker, vilket fick vingar via TV4.

Välj vego

37 Mat är politik. Nytta och

nöje med Minaëlle Green.

43 Nytt på vegohyllan. 44 Tredje vegovågen. Produkt-

utveckling pågår – ta en titt bakom kulisserna.

12 Agera

49 Så var sommarturnén. 54 Här är mitt jobb. 55 Kampanjrapport. Turbo-

kycklingar sågs av miljoner.

56 Medlemsintervju. Ovanligt

svettig insamling för grisar.

58 Dags för medlemsforum. 59 Djuren och debatten. 60 Expertsvar. Är animalier

bra beredskapsmat, eller?

62 Det hände sen. Vegobråket i

EU och kvävgasbedövning.

OM ORGANISATIONEN TINA HOGEVIK, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress? Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem? Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf. Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Stibo Complete ISSN 0345-2409 Årgång 124

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Nu söker vi fler outreachvolontärer! Under hela året besöker Djurens Rätt olika event över hela Sverige. Som outreachvolontär representerar du Djurens Rätt tillsammans med andra djurvänner för att snacka djurrätt, värva nya medlemmar och få ﬂer att ställa sig på djurens sida. Med hjälp av samtal och informationsspridning ser vi till att ﬂer får upp ögonen för kycklingarnas verklighet.

Vill du bli outreachvolontär?

Skanna QR-koden och skicka in din ansökan idag! Läs mer om våra olika volontärprogram på www.djurensratt.se/agera/volontar

Agenda D J U R E N & VA L E T

FOTO: MELKER DAHLSTRAND/SVERIGES RIKSDAG

Så kan maktskiftet påverka djuren Valresultatet innebär att oppositionen – Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet – tillsammans samlar en knapp majoritet av mandaten i riksdagen. Det pekar mot en ny politisk riktning som kan få stor betydelse för djuren. – Det här ger oss nya förutsättningar att driva våra politiska prioriteringar för djuren. Vi kan också notera att de tre partier som toppade rankingen i Djurens Rätts valguide

gick framåt i valet, säger Gunilla Lindgren, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt. Några av de djurpolitiska frågor som flera av partierna i den nya majoriteten är överens om är att fasa ut turbokycklingar, bevara kornas beteskrav, förbjuda burhållning av hönor, öka satsningar på djurfria metoder och ökad produktion av växtbaserade livsmedel. – Nu gäller det att partier som gick till val på att stärka djurskyddet också omsätter sina

löften i konkret politik, säger Gunilla Lindgren. Nu väntar tuffa förhandlingar om regeringsunderlag och sakpolitik. Vilken plats djurfrågorna får i dessa diskussioner blir viktiga för vilka reformer som kommer att genomföras under mandatperioden. En högaktuell fråga under regeringsbildningen är om de svenska politikerna, likt sina danska kollegor, kommer att våga tänka nytt om djurens plats i politiken. Efter en valrörelse i Danmark där

grisarnas välfärd var i fokus har den danska regeringen inrättat en ny ministerroll och ett nytt departement för natur och djurvälfärd. – Det återstår att se vem som kommer att få det yttersta ansvaret för svenskt djurskydd under de kommande fyra åren. Under tiden fortsätter Djurens Rätt arbetet för att de politiska löften som givits till väljarna också ska leda till konkreta förändringar, säger Gunilla Lindgren. av Nanna Thydén Djurens Rätt

Nummer 3 2026

I media Djurens Rätt har lyft frågan om fiskars välfärd genom en debattartikel i ETC, och konstaterade att fiskuppfödning innebär katastrofala djurskyddsvillkor. ”Hög tid att fiskar börjar ses och räknas som de levande, kännande individer de är”, avslutades debattartikeln.

Kampanjen är ett internationellt samarbete mellan olika djurorganisationer, och denna kampanj nådde in i maktens rum i EU.

Viktig seger för bläckfiskarna Planerna på ny form av djurfabrik skrotas. FÖRETAGET NUEVA PESCANOVA

har under flera år arbetat för att få starta världens första bläckfiskfabrik i Las Palmas på Kanarieöarna. Planerna var att föda upp och slakta en miljon bläckfiskar per år. Projektet har kritiserats starkt av Djurens Rätt och andra organisationer och experter världen över, på grund av de allvarliga riskerna för djurvälfärden, de marina ekosystemen och folkhälsan. I juli kom beskedet att planerna på att starta bläckfiskfabriken på Kanarieöarna har lagts ned. – Beskedet innebär att miljontals bläckfiskar aldrig kommer att behöva utsättas för den stress, trängsel och de begränsningar som intensiv uppfödning skulle ha inneburit. Det är en 8

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

betydande framgång för djuren och ett tydligt exempel på vad som kan uppnås när forskare, organisationer och engagerade människor arbetar tillsammans för att skydda djur, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt. BLÄCKFISKAR ÄR INTELLIGENTA

kännande individer med komplexa beteenden och behov.

De är nyfikna, bra på att lösa problem och kan uppleva både smärta och stress. Bläckfiskar är ensamlevande djur och ett liv i fångenskap med andra bläckfiskar kan leda till aggression och kannibalism. – Bläckfiskuppfödning är en industri som kan, och måste, stoppas innan den etablerats och för det behövs ett förbud införas så snart som möjligt, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. UNDER DE SENASTE åren har

Djurens Rätt arbetat för att stoppa planerna på bläckfiskfabriker. Uppropet Sätt stopp för bläckfiskfabriker! har undertecknats av över 50 000 personer. Årligen uppmärksammar Linda Björklund.

Djurens Rätt World Octopus Day den 8 oktober genom att lyfta bläckfiskars fantastiska förmågor och hur bläckfiskfabriker skulle vara förödande både för deras välfärd och för miljön. Djurens Rätt har också ställt sig bakom uppropet Keep Them Wild. Det är ett globalt initiativ som uppmanar regeringar att stödja lagstiftning som förbjuder bläckfiskuppfödning, stoppar expansionen av uppfödning av vattenlevande rovdjur och fasar ut användningen av vildfångade fiskar i foder. I arbetet med att påverka EU:s djurskyddslagstiftning har Djurens Rätt i flera samråd betonat för EU-kommissionen att ett förbud mot bläckfiskfabriker är avgörande att få med i EU:s nya lagstiftning. I USA har flera delstater, som till exempel Washington och Kalifornien, infört förbud mot bläckfiskuppfödning. av Linn Åkesson

FOTO: EUROGROUP FOR ANIMALS/COMPASSION IN WORLD FARMING

Agenda -

Kampanjkollen

Agenda -

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till. av Cissi Krantz

Så kan du påverka djurpolitiken Gå in på djurensratt.se/sveriges-vanligaste-fagel När tidningen går till tryck pågår regeringsbildningen. Mycket står på spel för djuren just nu. Tack vare Djurens Rätts arbete under valrörelsen finns nu en öppning i en av vår tids mest akuta djurskyddsfrågor: turbokycklingarnas lidande. Fyra riksdagspartier vill agera för en utfasning av turbokycklingar. Visa den nya regeringen att många kräver förändring för kycklingarna – skriv under namninsamlingen.

Djurtransporter: Skärp EU-krav nu Skriv under på djurensratt.se/djurtransport Varje år transporteras miljontals djur inom och från EU under förhållanden som orsakar stress, skador och lidande. Djur transporteras långa sträckor på land och till sjöss, ibland i extrem värme eller kyla, ofta utan tillräckligt skydd. I somras lanserade Djurens Rätt ett öppet brev till EU-parlamentarikerna, brevet kräver bättre djurskydd vid transporter inom och utanför EU, nu när nya regler är på gång. Vill du se hårdare krav? Skriv under senast den 30 september.

Öppet brev riktat mot kycklingindustrin

FOTO: UNSPL ASH, SHUTTERSTOCK

Kräv förändring genom djurensratt.se/oppet-brev Varje år dödas 110 miljoner kycklingar i Sverige. Nästan alla är turbokycklingar, avlade för att växa i turbofart trots stora djurvälfärdsproblem. Hela tre av fyra svenskar är emot uppfödningen. Nu samlar Djurens Rätt namnunderskrifter i ett öppet brev riktat mot producenterna Kronfågel, Guldfågeln och Atria som uppmanar dem att fasa ut turbokycklingar. Ju fler underskrifter, desto starkare blir pressen på kycklingjättarna.

Skräckbilder på finska monsterrävar Skriv under på djurensratt.se/agera/uppmana-eu Nya bilder från finska pälsdjursfarmer visar att så kallade monsterrävar fortfarande föds upp, trots branschens löften om att stoppa aveln. Materialet visar rävar med extrema hudveck, allvarliga ögoninfektioner, obehandlade skador och nedsatt rörelseförmåga. Avslöjandet kommer samtidigt som EU överväger pälsdjursuppfödningens framtid. Genom att skriva under uppropet, som är riktat mot EU:s beslutsfattare, är du med och ser till att lidandet får ett slut.

Hallå där Elvira Engels,

Ansvarig för utåtriktad verksamhet Sommarturnén är i mål. Vad händer härnäst med outreach-arbetet? – Även om sommaren är den mest intensiva perioden för vårt utåtriktade arbete, så är det ingen vila i djurfabrikerna – därför ser vi till att fortsätta synas på olika platser i landet året om. Hösten innebär helt andra typer av evenemang än sommaren, som ger oss möjlighet att nå ut till målgrupper som kanske inte annars skulle komma i kontakt med oss. Var kommer Djurens Rätt vara i höst? – Vi har redan kickat igång höstens outreach förra helgen på Vegan Halloween Market i Göteborg. En ny halloweenmarknad väntar hos Vegan Delights i Uppsala. Sedan förbereder vi oss inför andra höstevenemang och alla julmarknader, samt annat spännande som dyker upp! Vad behövs för att bli outreach-volontär? – En vilja att genom samtal inspirera människor att ta ställning och agera för de djur som är flest och har det sämst. Alla verktyg för detta samt ett sammansvetsat community av likasinnade får du av oss på plats! Har du någonsin funderat på om detta är något för dig, så säger jag bara: SÖK! Gå in på djurensratt.se/ volontar. Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Manifestation på femårsdagen

Den 2 juli demonstrerade Djurens Rätt tillsammans med andra organisationer utanför EU-kommissionens representation i Stockholm. Manifestationen uppmärksammade att fem år gått sedan EU-kommissionen lovade att fasa ut burar i djurhållningen.

Agenda -

Hej EU-parla mentariker!

Viktigaste frågorna för att EU:s livsmedelspolitik ska bidra till ett starkare djurskydd? Emma Wiesner (C) "Vi behöver jobba med tre faktorer: stärkt djurskyddslagstiftning, bindande mål för att motverka resistenta bakterier och ekonomiskt starka gårdar. C har under decennier arbetat för skärpta djurskyddsregler inom unionen, åtminstone till samma nivåer som i Sverige. Vi har också drivit på för att minska användningen av antibiotika. Det måste fortsätta! Sist men inte

minst måste lantbrukare runt om i Europa ha ekonomiska förutsättningar att investera i system som är bättre för produktionsdjur."

Från löften till leverans? EU:s djurskyddsreform tar ny fart. FÖR FEM ÅR sedan såg framti-

den ljus ut. Efter att medborgarinitiativet End the Cage Age samlat över 1,4 miljoner underskrifter lovade EU-kommissionen att lägga fram lagstiftning för att fasa ut burar inom unionens livsmedelssystem. Initiativet blev en milstolpe för djurskyddsarbetet och ett bevis på att EU-medborgare vill se förändring. Men de utlovade reformerna kom aldrig. Under hösten 2023 stod det klart att flera delar av den omfattande översynen av unionens djurskyddslagstiftning 10

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

skjutits på framtiden. Trots år av förberedelser och vetenskapliga utvärderingar uteblev förslag om djurhållning, slakt och djurskyddsmärkning, och löftet om att fasa ut burarna drogs med i fallet. För djurskyddsorganisationer blev beskedet ännu ett exempel på ett större problem: Djurens intressen får gång på gång stå tillbaka när politiska prioriteringar förändras. I SOMRAS KOM dock nya

signaler från Bryssel. Den 7 juli presenterade EU-kommis-

sionen en strategi för framtidens animalieproduktion. Där anges att lagförslag för hönor och kycklingar ska läggas fram innan året är slut och för grisar under 2027. Strategin nämner åtgärder mot avlivning av tuppkycklingar samt den efterlängtade utfasningen av burar. Fem år efter löftet om att fasa ut burarna finns åter en tidsplan på bordet. Frågan är om den här gången blir början på verklig förändring för djuren i Europas djurfabriker. av Matilda Antti

Jonas Sjöstedt (V) "Det är välkommet att EU vill komma med starkare lagstiftning för djurskydd. Men vi saknar en strategi och mål för att minska den samlade animalieproduktionen. I den bör stöd till vegetariska alternativ och utfasning av subventioner av all köttproduktion ingå." Pär Holmgren (MP) "Både uppdaterad lagstiftning och incitament för att lantbrukare ska ställa om till djurhållning som baseras på djurens behov. Det är avgörande att EU:s gemensamma jordbrukspolitik- och budget börjar styra mot produktionssystem som har längre utevistelser och större utrymmen och som tillåter djurens artspecifika och naturliga beteenden. Jag vill även fortsatt se en översyn och skärpning av EU:s djurskyddslagstiftning, djurens villkor behöver förbättras i alla led. Produktionen och konsumtionen av växtbaserat protein måste öka. Kommissionens två senaste handlingsplaner om protein och animalieproduktion missar tyvärr målet genom att fokusera på protein till djurfoder och att i stora drag bevara en industriell djurhållning." Fotnot: Ledamöter från samtliga partier tillfrågades.

FOTO: DJURESN RÄTT, PRESSBILDER

I september tog EU-kommissionen emot ett öppet brev som kräver att lagförslaget om det utlovade burförbudet inom djurindustrin presenteras under 2026.

Agenda -

Framgång Bakslag Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts prioriterade områden. av Nanna Thydén

Bilder visar kycklingmisär

Danmark tar itu med grisindustrins skamfläckar Danmarks regering vill skärpa djurskyddet för grisar. Förslagen omfattar bland annat ett stopp för rutinmässig svansklippning, en utfasning av fixering av suggor, mer utrymme för grisar och kortare transporter av levande djur.

Djur i djurfabrikerna

Flerhar förbjuder minkfarmning EU presenterat

viktig färdplan Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning Under sommaren presenterade EU-kommisav minkar och import minkar till sionen en färdplan förav attlevande successivt ersätta landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater djurförsök vid kemikalietestning med alterhar ett metoder. fullständigt förbud, vilket tyder nativa Planen innehåller över på 30 att Europa är på väg bort från den plågsamma rekommendationer för omställningen. Mer pälsindustrin. om detta på nästa uppslag.

EU:s färdplan saknar tidsplan och finansiering

Djurförsök

McDonald's Ukraina väljer bort buräggen Efter dialog med Djurens Rätt har McDonald's i Ukraina beslutat att alla ägg som används på landets cirka 120 restauranger ska komma från burfria system. Beslutet är ett viktigt steg i ett land där runt 98 procent av äggindustrins hönor fortfarande hålls i bur. Djurens Rätt har haft verksamhet i Ukraina sedan 2023.

FOTO: SHUTTERSTOCK

EU:s nya färdplan har mött kritik. Djurskyddsorganisationer välkomnar ambitionen, men pekar på att planen saknar bindande tidsramar och förlitar sig på befintlig finansiering i stället för att avsätta nya särskilda medel för djurfria metoder. Omställningen riskerar därför att gå långsamt.

Inga vegomål i EU:s nya strategi

Konsumtion

I juli presenterade EU-kommissionen en ny strategi för animalieproduktionen och en handlingsplan för protein. Strategin innehåller flera viktiga framsteg för djurskyddet. Men det saknas mål för att öka konsumtionen av växtbaserat protein och att minska konsumtion av kött, mjölk och ägg.

Smutsigt spel av pälslobbyn

Närmar sig pälsförbud Katalonien har tagit ett steg mot att bli den första regionen i Spanien som förbjuder pälsdjursuppfödning. Parlamentet har godkänt en resolution som uppmanar till ett förbud mot uppfödningen och att inga nya pälsdjursfarmer ska få tillstånd att byggas.

Djurens Rätts nya bilder från kycklingfabriker i Sverige visades i TV4, bilder från finska kycklingfabriker publicerades i Helsingin Sanomat. Även bilder från Spanien och Ungern visar sjuka och skadade kycklingar i mycket trånga miljöer. Bilderna har väckt ny kritik mot kycklingindustrin i EU och kraven på skärpt lagstiftning växer.

Djur i

pälsindustrin

En ny rapport från Politico väcker frågor om pälsindustrins lobbyarbete i Bryssel. Enligt uppgifterna ska den internationella pälsbranschorganisationen ha tagit emot pengar från en rysk pälsauktion samtidigt som pengar gått till lobbyarbete i EU. Fur Free Alliance, som Djurens Rätt är en del av, kräver nu ökad insyn.

Djurens Djurens Rätt Rätt

Nummer Nummer 31 2026

Djurvännernas röster nådde hela vägen till EU. Djurens Rätt var med och bidrog till hela 1,2 miljoner insamlade underskrifter, som lämnades över till EU. Det ledde till att färdplanen utlovades – och nu är den äntligen här.

Äntligen, EU!

Vägen bort från djurförsöken är utstakad.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

U HAR EU-KOMMISSIONEN för

första gången lagt fram en färdplan för hur djurförsök ska fasas ut inom kemikalietestning. Det är ett historiskt skifte. Fokus flyttas från om djurförsök ska ersättas till hur ett genomförande faktiskt ska ske. Bakom laboratoriedörrarna används apor, hundar, kaniner, råttor, möss, fiskar och andra djur för att undersöka hur farliga kemiska ämnen är. Djuren tvingas andas in testsubstanser, få dem nedförda i magen eller

applicerade i sår på huden. Försöken kan pågå under lång tid och orsakar rädsla, smärta och död. EU:s lagstiftning säger redan att djurförsök bara ska användas som en sista utväg, ändå går omställningen långsamt. Mellan 2015 och 2023 användes djur vid över 15 miljoner tillfällen för lagstadgad testning inom EU. Nästan 40 procent gällde kemikalietestning, ett område där djurförsöken nu ska fasas ut.

– Mot den bakgrunden är EU-kommissionens nya färdplan ett viktigt steg framåt. Det stora skiftet är att vi inte längre bara diskuterar om djurförsöken ska ersättas. Nu diskuterar vi hur det ska göras. Därmed blir det också möjligt att ställa konkreta krav på politiker, myndigheter och företag, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt. FÄRDPLANEN INNEHÅLLER 22

åtgärder och omfattar 15 lagstiftningsområden, bland annat industrikemikalier, bekämpningsmedel, läkemedel samt tillsatser i livsmedel och foder. Arbetet delas in i tre delar, som ska driva omställningen. Den

Agenda medlemmar och lyfte kravet i kontakten med beslutsfattare. När EU-kommissionen svarade på initiativet 2023 utlovades åtgärder, varav färdplanen är en av dem. Under året har även kampanjen Toxicity, som baserades på läckt bildmaterial, gett människor en sällsynt inblick i vad giftighetstester innebär. Material från laboratorier i Storbritannien visar bland annat hundar som tvingas andas in eller svälja ämnen, och grisar som får testsubstanser applicerade i öppna sår. Det är metoder som ingår i dagens system, inte enskilda undantag. Liknande försök är fortfarande lagliga inom EU. – Engagemanget från Sverige har varit starkt. Djurens Rätts medlemmar och följare har spridit materialet, skrivit under uppropet och visat att det finns ett brett stöd för modern, djurfri säkerhetsforskning. Internationellt har Toxicitykampanjen samlat över 100 000 underskrifter, berättar Sebastian Wiklund.

I media

FOTO: WE ANIMALS MEDIA /LUK AS VINCOUR/ZVÍŘATA NEJÍME /JO-ANNE MCARTHUR/ TE PROTEJO

Tidningen Syre rapporterade om den nya färdplanen, där Djurens Rätt kommenterade nyheten. Djurens Rätts debattartikel om Sveriges bristande djurförsökspolitik publicerades i Europaportalen.

Vad händer med Reach?

första delen fokuserar på att skapa förutsättningar för en övergång till djurfria metoder. En avancerad cellmodell eller en datormodell hjälper inte djuren om myndigheterna ändå kräver resultat från försök på levande djur. Därför måste regler, vägledningar och myndigheternas sätt att bedöma säkerhet förändras, samtidigt som metoderna utvecklas och kvalitetssäkras. Den andra delen handlar om forskning och innovation, vilket inkluderar stöd för utveckling och införande av djurfria metoder. Det kan exempelvis vara modeller som bygger på mänskliga celler, organ-påchip, och artificiell intelligens.

Reach är EU:s centrala kemikalielagstiftning. Den 27 april 2026 meddelade EU-kommissionen att den länge planerade, fullständiga revideringen av Reach inte ska genomföras nu. Farhågan var att viktiga förändringar för djuren skulle försenas. I stället väntas mer begränsade tekniska förändringar och insatser för bättre efterlevnad. Det gör färdplanen ännu viktigare. Samtidigt kvarstår en risk att nödvändiga lagändringar dröjer, om Reach inte öppnas för en större översyn. Djurens Rätt följer utvecklingen noggrant.

Sådana metoder kan kombineras för att ge en bild av hur ett ämne påverkar människokroppen eller miljön – utan att djur behöver utsättas. Den tredje delen handlar om samarbete. EU-kommis-

sionen, medlemsländerna, myndigheterna, forskarna och företagen måste dra åt samma håll. Det innefattar uppföljning av färdplanens genomförande och ett stärkt samarbete mellan myndigheter, forskare och andra berörda aktörer. – Färdplanen saknar dock en tydlig tidsplan för när djurförsöken ska vara borta. Den omfattar inte heller alla djur som används i lagstadgade tester – bland annat faller tester av vacciner, biologiska läkemedel och genterapier utanför, säger Anna Perutka, sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt. FÄRDPLANEN ÄR ETT resultat

av många års opinionsbildning och politiskt arbete. Djurens Rätt var med och drev det europeiska medborgarinitiativet Save Cruelty-Free Cosmetics, där 1,2 miljoner verifierade underskrifter lämnades till EU-kommissionen. Djurens Rätt spred namninsamlingen i Sverige, mobiliserade

DJURENS RÄTT BILDADES 1882

med kampen mot plågsamma djurförsök som sitt kärnuppdrag. Det uppdraget är 144 år senare fortfarande helt centralt. När EU nu har pekat ut en möjlig väg framåt öppnas ett fönster som måste tas tillvara. Därför kraftsamlar Djurens Rätt för att kunna lägga ännu mer kraft på djurförsöksfrågan. Arbetet ska bedrivas på flera nivåer samtidigt: påverka EU:s genomförande, pressa den svenska regeringen, försvara och återställa resurserna till Sveriges 3R-center och driva på för betydligt större investeringar i djurfria metoder. – För djuren är skillnaden konkret. Varje test som ersätts betyder att djur slipper födas upp till ett liv i bur, hållas fast, utsättas för kemikalier och dödas efter försöket. Färdplanen är inte mållinjen, men för första gången har EU stakat ut vägen till att avskaffa djurförsök vid kemikalietestning, avslutar Anna Perutka. av Jenny Löf Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Agenda -

Läs mer! Sök på ”Vattenbruket – nödvändiga prioriteringar för djuren” för att hitta Djurens Rätts rapport.

minska och förenkla regler samt öka produktionen, men djurskyddslagstiftningen och stärkt djurvälfärd får inte samma prioritet. Därför har Djurens Rätt skrivit en rapport om ämnet, som också har förslag på lösningar. DJURENS RÄTT MENAR att det sak-

Läget akut för laxen.

HUR KAN SVERIGE skala upp

för mer växtbaserad mat? Den frågan stod i centrum under ett seminarium i mars i riksdagens djurskyddsforum, en plattform för djurpolitiska diskussioner 14

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

som Djurens Rätt är med och driver. Det politiska intresset för att främja uppfödning av fiskar, det vill säga fiskfabriker, är stort. Satsningar görs för att

Hallå där! Anna Olofsson Generaldirektör för Jordbruksverket Finns det förbättringsområden inom djurskydd du vill lyfta, exempelvis burhållning av hönor?

– I Sverige har vi i princip helt fasat ut burhållning för höns vilket är positivt och inom EU önskar vi nu en liknande omställning. Det pågår ett arbete med att se över EU:s djurskyddslagstiftning och det är viktigt att arbeta för mer likvärdiga konkurrensförhållanden för djurhållarna. Det betyder att vi vill se ett ökat djurskydd på en del områden för att värna djuren. Samtidigt är det viktigt att lyfta fram att det finns flera områden där vi har ett bättre djurskydd i Sverige än inom EU, till exempel att vi inte tillåter fixering av suggor eller svanskupering. Vad tycker du om den pågående utredningen av djurskyddskontroller, som bland annat tittar på Jordbruksverkets samordning av länsstyrelserna?

– Vi välkomnar att Statskontoret tittar på denna fråga och mina medarbetare har redan haft flera dialoger med utredningen. Kontrollen är ett viktigt område för djuren förstås men också för att medborgarna ska DJURENS RÄTT ARBETAR för stärkt lagstiftning för fiskar och ha förtroende för vår djurhållandra vattenlevande djur i Sve- ning. Här är vår samordning av stor vikt för att bland annat rige och på EU-nivå, ett förbud åstadkomma likvärdighet. mot uppfödning av rovfiskar, Samtidigt vill jag lyfta att det ett stopp på ekonomiska stöd finns utmaningar, med bland till och etableringar av RAS-faannat hat och hot mot tjänstebriker och för en omställning personer. Därför är det till ett hållbart matangeläget att se över system med fokus I media förutsättningarna på växtbaserat. för länsstyrelserav Linn Under valrörelsen har Djurens Rätt skrivit debattarnas arbete. Åkesson tiklar i en rad ämnen, bland annat debatterades betesrätten i Altinget och i Europaportalen lyftes vikten av att förbjuda äggbranschens burar.

FOTO: SHUTTERSTOCK, ANNA HÅLL AMS/JORDBRUKSVERKET

Ny rapport om fisk fabriker

nas en diskussion och riktlinjer om vilket slags vattenbruk som kan anses vara hållbart på riktigt, och vad hållbarhet faktiskt innebär. Lax är den fiskart från vattenbruket som svenskar konsumerar mest, samtidigt som djurvälfärdsbristerna i laxfabrikerna är allvarliga. Laxar är rovfiskar som är beroende av foder som innehåller vildfångade fiskar, så laxfabrikerna bidrar också till utfisket av haven. I dag pågår en oroväckande utveckling med satsningar på nya stora laxfabriker på land. De kallas RAS, som står för recirkulerande aquakultursystem. Fiskarna hålls i tankar på land och vattnet återanvänds. RAS marknadsförs ofta som ett mer miljövänligt och hållbart system än fiskfabriker i hav eller sjöar, eftersom RAS-fabrikerna inte kommer i kontakt med omgivande vatten. – Att föda upp laxar i tankar på land är allt annat än hållbart. Det kostar mycket att både bygga och driva en RAS-fabrik. För att få ekonomi i produktionen hålls tusentals laxar i varje tank och det är trångt och kargt, så många som 20–25 stora laxar per kubikmeter. Som vanligt är det djuren som betalar det verkliga priset, och det är högt, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Pälsutredningen presenterad Föreslår förbud i Sverige från juli 2027.

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

PÄLSDJURSUPPFÖDNING har

utretts vid flera olika tillfällen under Djurens Rätts historia – men det dröjde till 2025 innan en regering tillsatte en egen utredning om hur ett förbud ska se ut. Den statliga utredningen som kom i april föreslår ett förbud mot all pälsdjursuppfödning i djurskyddslagen, bland annat med hänvisning till etiska skäl.

– Att det ens blev en utredning om förbud är en vinst i sig, och nu är vi här med ett förslag om förbud på bordet. Det är så bra! Arbetet fortsätter nu för att få till det här förbudet, ett viktigt steg för en djurvänligare djurskyddslagstiftning i Sverige. Det hade inte skett utan Djurens Rätts långvariga arbete, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt. TIDIGARE HAR PÄLSDJURENS

välfärd utretts på flera olika vis, bland annat i förhållande till den djurskyddslagstift-

ning som kom 1988 och 2018. Utredningen om förbud mot pälsdjursuppfödning tillsattes av regeringen efter att de fasat ut de sista minkfarmerna med hjälp av ett avvecklingsstöd 2025. Ett sådant stöd har Djurens Rätt tidigare föreslagit för politiker, bland annat genom rapporten En styrd avveckling av minkfarmerna som publicerades år 2021. – Det är enklare att införa ett förbud när alla farmer redan är borta, och vi ser det som den snabbaste vägen att få bort lidandet. Samtidigt hade vi såklart velat se förbudet tidigare, säger Anna Harenius.

Agenda partier ska känna sig manade att lägga fram utredningens förslag om förbud till riksdagen, oavsett om de suttit i regeringen under mandatperioden 2022–2026 eller inte. ENLIGT DJURENS RÄTT är ett

nationellt förbud mot pälsdjursuppfödning viktigt, dels för att se till att ingen pälsdjursproduktion återuppstår i framtiden, dels för att driva utvecklingen mot ett heltäckande EU-förbud i linje med kraven i medborgarinitiativet Fur Free Europe. Diskussioner om EU-förbud pågår fortsatt, och det ska komma besked från EU-kommissionen under året. – Vi får inte riskera att utredningen blir liggande på någons skrivbord. Vårt långsiktiga politiska påverkansarbete fortsätter för både ett nationellt förbud och ett EU-förbud. Det är enbart möjligt tack vare stödet från medlemmar och givare – stort tack, avslutar Anna Harenius. av Linn Åkesson

FÖRSLAGET ÄR ATT det blir ett

förbud mot all pälsdjursuppfödning från juli 2027. Det är fortsatt bara ett förslag, som regeringen har skickat ut på remiss. Det innebär att organisationer som Djurens Rätt fått tycka till om förslaget fram till oktober i år. Regeringskansliet kommer sedan att bearbeta remissvaren och den regering som har makten framöver ska sedan lägga fram det för omröstning i riksdagen – eftersom det handlar om en lagändring. Djurens Rätt arbetar för att alla

Hejdå buren Ett statligt avvecklingsstöd gjorde att samtliga svenska minkfarmare lade ner. Sommaren 2025 var alla burar tömda.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Ut frå gning pågår. Rebe Till hö cka L e Moin ger, S kö n n e (MP brink ) och ( S). S ofia

Agenda rna. Utfrågning av riksdagspartie (SD) Till höger, Martin Kinnunen och Anders Karls son (C).

Se mer Sök på ”Utfrågning inför riksdagsvalet: Vad vill partierna göra för djuren?” på Youtube för att se en inspelning av utfrågningen.

Generalsekreterare Benny

Andersson och riksordförande Tina Hogevik, bakom syns den interaktiva kycklingutställningen.

Djurpolitisk debatt med ungdomsförbunden.

Sebastian Wiklund samtalar med besökare.

Så fick djuren plats i valrörelsen VALRÖRELSEN ÄR ÖVER och en

sak står klart – djurens röst hördes starkare än någonsin. Genom partiledarintervjuer, poddsändningar, debatt och en omfattande valguide fick både väljare och politiker runt om i landet många möjligheter att vara djurens röst i politiken. – En av Djurens Rätts viktigaste uppgifter inför valet är att göra det enkelt för människor att rösta för djuren. Därför lanserade vi vår valguide och valkompass innan sommaren, som går igenom vad partierna har åstadkommit för djuren och vad de lovar framåt, säger 16

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt. VALRÖRELSEN TOG FART i

Almedalen, där Djurens Rätt bjöd in allmänhet och politiker till en interaktiv utställning om turbokycklingar, lät ungdomsförbunden debattera framtidens djurskyddspolitik och frågade ut partierna om deras djurpolitiska vallöften. Podden På djurens sida återvände med ett valspecialavsnitt som tog avstamp i Therése Lindgrens intervjuer med partiledarna, för att sedan blicka framåt mot nästa mandatperiod.

ETT AV VALÅRETS största

arrangemang var den stora djurpolitiska valdebatten. Över 400 deltagare lyssnade när representanter från sex av riksdagspartierna debatterade turbokycklingar, djur i försök, kornas beteskrav och framtidens livsmedelsproduktion. – Det var en värdefull debatt eftersom djur i hög grad påverkas av politiska beslut, samtidigt som djurpolitik sällan inkluderas i de politiska debatter som sänds i till exempel SVT, säger Mona Bengtsson, volontär för Djurens Rätt som lyssnade på debatten.

Andelen väljare som anser att djurskydd är viktigt vid valet av parti har ökat från 37 till 45 procent sedan november. – Ett tydligt besked från väljarna. Djurens situation engagerar en bred grupp väljare och frågorna borde ha en självklar plats i den politiska debatten, konstaterar Sebastian Wiklund. Ett av de viktigaste djurpolitiska vallöftena kom när S öppnade för att förbjuda turbokycklingar i Sverige. Härnäst ska Djurens Rätt kavla upp ärmarna för att se till att vallöftena för djuren blir uppfyllda. av Gunilla Lindgren

FOTO: DJURENS RÄTT/ TIM KRISTENSSON/LINN KRISTENSEN

”En av Djurens Rätts viktigaste uppgifter”

Säg NEJ till turbokycklingar!

Sjuka, skadade, döende och döda kycklingar. Det var verkligheten som mötte tittarna när Djurens Rätts bilder från svenska kycklingfabriker uppmärksammades i TV4. Djurens Rätt kräver att den kommande regeringen agerar och uppmanar politikerna att införa ett förbud mot turbokycklingar! Tycker du också att det är dags att Sverige förbjuder turbokycklingar? Skriv under och sprid namninsamlingen idag!

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Mötet -

Med fötterna på jorden Ed Winters / Earthling Ed

om att debattera med Sveriges landsbygdsminister, konsten att hålla huvudet kallt, om vegorörelsens framtid i bistrare tider och varför han har skrivit en bok för veganer på vippen att ge upp. av Nanna Thydén foto Byron Chambers & Florian Maas Djurens Rätt

Nummer 3 2026

D Mötet -

ET VAR BARA fyra dagar kvar till inspelning-

en när mejlet kom. Det svenska intervjuprogrammet Skavlan & Sverige ville ha med Ed Winters i ett avsnitt och undrade om han kunde tänka sig att komma till Sverige för att prata om veganism och djuretik. Svaret var givet. – Jag tackade självklart ja. Jag hade sett flera Youtube-klipp från Skavlans tidigare talkshow och visste vad det var för typ av program. ED WINTERS, SOM är känd under namnet

Earthling Ed, är en av de mest inflytelserika rösterna i den globala djurrättsrörelsen. Han var med och grundade en djurfristad i England, skriver böcker, föreläser världen över, producerar filmer och är medgrundare till en vegansk ideell restaurang i London vars vinster går till att hjälpa djur. Han har debatterat veganism med tusentals människor, från studenter på universitetsscener till politiker i tevestudior. Nu hade han alltså hamnat i svensk public service, omgiven av en grupp icke-veganer med vitt skilda bakgrunder. – Det var en riktigt intressant dynamik. Där satt en minister för landsbygdsfrågor, någon som driver Skansenakvariet, en influencer, en kock … och så Skavlan förstås. Det var en ganska blandad skara, men samtidigt en grupp icke-veganer, säger han och skrattar till. Innan han klev ut på scenen fick han veta att den andra veganen i panelen skulle lämna bordet för att ge plats åt honom. – Producenten förklarade att de inte tyckte att det borde vara för många veganer vid bordet. Mer än en, alltså. Det tyckte jag var ganska talande. KVÄLLENS MEST MINNESVÄRDA ögonblick

var inte samtalen om mat och livsstil. Det var konfrontationen med Sveriges lands20

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

bygdsminister Peter Kullgren (KD) som inte ville tala klartext om metoderna inom svensk köttindustri. – Det som var avslöjande var hans motvilja att prata om gaskammare för grisar. Vi är så vana vid att höra politiker och branschföreträdare säga saker som att ”svenskt kött är etiskt” eller ”svensk livsmedelsproduktion är human”. Men de gör det i väldigt breda, svepande termer. De är mycket mindre villiga att prata om vad som faktiskt händer med djuren, säger Ed Winters. Han fortsätter: – Det är lätt för en politiker att säga att griskött i Sverige är etiskt. Det är mycket svårare att säga att det är etiskt att gasa grisar till döds med koldioxid i en gaskammare. Det låter fel att säga det högt, för att vi intuitivt förstår att det inte kan vara etiskt. Det är en fruktansvärd sak att göra mot en individ, oavsett vilken måttstock du använder. Peter Kullgrens svar, eller snarare uteblivna svar, skulle bli kvällens mest omtalade stund. När Ed Winters pressade Kullgren om koldioxidbedövningen svarade ministern till slut att han är politiker och att det inte är hans roll att säga vad han egentligen tycker. Ett chockerande erkännande, tycker Ed Winters. – Då undrar jag vad vi röstar på då? Vad är det vi ska lita på, om han så villigt erkänner att han inte är ärlig? JUST OFÖRMÅGAN ATT ge ett tydligt svar

blev också något som Ed Winters återkom till i debatten i SVT. Han sammanfattade kritiken: ”Det förlöjligar hela systemet att politiker inte kan svara på enkla frågor. Om du inte kan svara ja eller nej, hur ska vi då kunna lita på att du kan lagstifta effektivt?”. Efteråt, när Ed Winters lämnade studion, stod ett par åskådare och väntade utanför. De kände inte till honom sedan tidigare och var, såvitt Ed förstod, inte veganer. Men de sa att de hade uppskattat att se en politiker bli ifrågasatt och pressad på riktigt. – Jag tror att det tilltalade dem, den känslan av att se en politiker som är van vid att slippa undan svåra frågor faktiskt tvingas brottas med dem. Det kan vara

”Då undrar jag vad vi röstar på då? Vad är det vi ska lita på, om han så villigt erkänner att han inte är ärlig?”

ganska tillfredsställande att bevittna, oavsett vad du tycker om veganism. DEN SOM HAR sett Ed Winters i debatter

lägger snart märke till att han aldrig faller för frestelsen att himla med ögonen. Han suckar inte. Han höjer inte rösten. Han förblir lugn, fokuserad och vänlig, även när motparten säger saker som höjer blodtrycket hos vem som helst. Är det en fasad? Kokar han inuti? – Om jag sitter hemma och läser om något hemskt som hänt – det kan vara en lag som monteras ner eller djurskyddsstandarder som försämras – ja, då kan jag känna en verklig frustration och ilska. Det är en annan dynamik. Men i ett sammanhang som Skavlan är det annorlunda, för det spelas in och jag är väldigt medveten om att jag inte vill göra bort mig, att jag inte vill svika folk eller ge en dålig bild av veganism. Det gör att jag koncentrerar mig mer. Han reflekterar en stund och utvecklar resonemanget: – Jag tror faktiskt att det är i de vardagliga situationerna som det är svårast att hålla sig lugn. I samtal med vänner och familj kan det bli riktigt svårt. Och jag tror att många veganer känner igen att det är just de nära relationerna som är de tuffaste. Men om jag pratar med en politiker eller om jag är på teve – då är det faktiskt lite lättare att hålla känslorna i schack, för att jag måste fokusera på uppgiften. Och det är ingen lätt uppgift han åtagit sig, som representant för veganism med ambition att förändra människors syn på djuren. – Min rädsla är att jag ska vara med på teve och svika andra veganer, att de ska bli besvikna för att jag tappade humöret eller skrek. Och generellt sett känner jag inte den impulsen. Jag tänker inte att det bästa är att peka finger åt Peter Kullgren och säga att han är en hemsk människa, det hjälper inte. Det bästa är att ställa direkta, precisa frågor och låta honom brottas med dem. Det är mycket mer effektivt än om jag hade blivit arg. Ed Winters är noga med att understryka att lugnet inte är detsamma som likgiltighet. – Jag är såklart arg på honom för att han ljuger. Jag är arg på honom för att han är en politiker som misslyckas med att skydda djur och misslyckas med att vara ärlig mot allmänheten. De sakerna gör mig arg. Men det bästa sättet för att kunna ställa sådana människor till svars är att avslöja deras svagheter för andra, inte att explodera. EN STÄNDIG FRÅGA i djurrättsrörelsen är

om debatter verkligen är effektiva, eller

FYRA SNABBA MED ED ↓ 1

Djur som fascinerar dig? – Hajar. Jag är fascinerad av hav … och hajar är lite speciella för mig, eftersom jag har en obefogad rädsla för dem. Jag tror att det är just det som gör dem så fascinerande.

FOTO: SURGE SANCTUARY

Ed Winters är aktuell med en bok som inte bara handlar om att bli vegan, utan även att förbli vegan. Själv känner han sig just nu upplyft av Norges beslut att fasa ut uppfödningen av turbokycklingar. ”Ett stort steg i rätt riktning”, konstaterar han.

om diskussionerna leder till att människor känner sig attackerade, borrar ner hälarna och vägrar ändra sina vanor. – Det bästa för djuren vore ett starkare rättsligt skydd, lagar som förbjuder gaskammare. Det vore det mest direkta sättet att skydda djur, men vi är långt ifrån ett läge där vi har lagar som fullt ut skyddar djur. Och i väntan på de skydden måste vi föra samtal och debatter, säger Ed Winters. Men han är noga med att nyansera vad en debatt egentligen bör vara. Många har

en föreställning om att debatter ska vara arga, konfrontativa och gå ut på att förödmjuka motparten och vinna. – Det tror jag inte på. Med politiker och makthavare kan det vara annorlunda, men om vi pratar med vanliga människor såsom vänner, familj och människor på internet, bör vi se en debatt som något som handlar om att lyssna och presentera bra argument. Han betonar att inte alla djurvänner behöver ge sig in i debattdueller, det finns många sätt att hjälpa djur. Bäst är att hålla

Djur du vill vara för en dag? – Svår fråga. Att flyga vore intressant, så kanske någon typ av fågel. Men jag tror faktiskt att jag skulle välja att vara en lycklig hund i ett kärleksfullt hem. Jag såg en hund i en park häromdagen som skällde och sprang runt och verkade så lycklig. Då tänkte jag: Hur känns det? Den nivån av glädje – vad innebär den egentligen?

Bästa veganska mysmaten? – Förmodligen en burgare. Jag ska vara ärlig: en rejäl, köttliknande burgare. Det var ett av mina självklara val innan jag blev vegan, och är det fortfarande. En vegoburgare med riktigt bra pommes. 4

Djur på din djur fristad du kommit

extra nära? – Det är egentligen två. Först tänker jag på fåret Eric. Han räddades som lamm och har funnits med oss sedan han var liten, redan innan vi hade fristaden. Han har följt med på hela resan. Och sedan Matilda, en gris som rymde från en djurfabrik och hittades i en närliggande skog. Hon hade rymt medan hon var dräktig och födde sina kultingar efter att hon hade rymt. Det startades en stor kampanj för att få henne till djurfristaden. De två är definitivt extra speciella. Men man ska ju inte ha favoriter, förstås.

Matilda.

Eric.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Mötet -

ED WINTERS

Det är inte varje dag en vegan får debattera ministern som ansvarar för djurskyddet, men så blev det i Skavlan & Sverige under 2026. I kommentarfälten hyllas Ed för insatsen. I urval: ”Ed är en av de bästa kommunikatörerna i vår tid. Otroligt slagkraftigt”, ”Du är en superhjälte! Vi svenska veganer tackar dig” och ”Härligt att höra publiken applådera enbart för Eds argument”.

sig till metodiken som bevisligen gör skillnad för djuren. – Oavsett vad vi väljer att göra – om vi debatterar, protesterar, förespråkar veganism på nätet eller möter människor ansikte mot ansikte – borde vi försöka göra det så effektivt som möjligt. Det finns dåliga sätt att debattera, dåliga sätt att protestera, dåliga sätt att förespråka veganism. Men det finns också bra sätt. Och vi bör sträva efter de bra sätten. I SKAVLAN & SVERIGE nämndes även

fenomenet som många djurvänner noterat: Den entusiastiska veganvågen som svepte över Sverige för fem till tio år sedan har mattats av. Produkter försvinner från hyllorna, intresset i media verkar ha svalnat, det politiska klimatet har förändrats. Är Ed Winters hoppfull, trots allt? – Det är en bra fråga. Problemet är att det inte bara är samtalet om veganism som har tystnat. Det är klimatfrågan, det är kvinnors rättigheter ... Det är så många progressiva värderingar som attackeras och naggas i kanten. Och Peter Kullgren är ju en del av ett högerparti, vilket inte är lika vanligt i Sverige som historiskt sett har lutat mer åt vänster. Hans position just nu speglar de förändringar som har skett politiskt både generellt i Europa och på andra håll i världen, säger han. Ed Winters ser veganism som ett av många offer för den populistiska politikens frammarsch. Samtidigt ser han framgångar, däribland från vårt grannland i väst som i början av 2026 bestämde sig för att fasa ut turbokycklingar. – Veganism har blivit ett offer för den här högervindens uppgång, men det är 22

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

verkligen inte det enda offret. Och jag tror att saker rör sig som en pendel. Jag tror att vi kommer att börja se positiva saker hända igen. Det är också viktigt att komma ihåg att även om intresset för veganism i media och online har minskat, betyder det inte att det slutat hända positiva saker för djuren. Till exempel fasar Norge ut snabbväxande kycklingraser, vilket är ett stort steg i rätt riktning. Ed Winters ser det nuvarande politiska klimatet som en motreaktion på vindarna som blåste innan pandemin. – Det fanns en optimism kring klimatet, kring att utmana fördomar och diskriminering, och veganism var en del av det. Men vi har sett en väldigt fientlig, negativ reaktion på det. Och jag tror att det kommer en reaktion på den reaktionen. Jag tror att folk som bryr sig kommer att börja göra mer motstånd, bli mer och mer frustrerade och förhoppningsvis kommer pendeln att svänga tillbaka. ED WINTERS SENASTE bok How to Go (and

Stay) Vegan handlar om veganer som slutar vara veganer – utbrändhet och avhopp. – Oavsett om vi som veganer vill erkänna det eller inte, så slutar folk att vara veganer. Och jag tycker att det är viktigt att förstå varför. En del av orsakerna är sociala och kulturella. Att vara den enda veganen i sin vänskapskrets tar på krafterna och du kanske börjar tappa tron lite och tänker: ”Varför gör jag den här förändringen när ingen annan runt mig förändras? Varför gör jag det här när ingen verkar bry sig?” Det kan kännas lite meningslöst. Han menar att det emotionella och personliga spelar en mycket större roll än vad

Mer känd som: Earthling Ed Från: York, England Gör: Djurrättsaktivist, föreläsare, författare och filmskapare. Medgrundare av djurrättsorganisationen Surge, samt Surge Sanctuary – en 18 hektar stor djurfristad med över 100 räddade djur. Har uppemot en halv miljon prenumeranter och följare på Youtube och Instagram. Har föreläst vid Harvard, Cambridge och en tredjedel av alla brittiska universitet. Böcker: This Is Vegan Propaganda (2022), How to Argue with a Meat Eater (2023), How to Go (and Stay) Vegan (2025).

Koldioxidbedövning av grisar Gasning med koldioxid den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av grisar på slakterierna, både ekologiskt och konventionellt uppfödda. Grisarna upplever ett starkt obehag och får kvävningskänslor av koldioxid, vilket gör att de kämpar för att ta sig bort från gasen. Det kan ta omkring en minut i gasen innan de till slut förlorar medvetandet. Djurens Rätt arbetar för ett förbud mot koldioxidbedövning av grisar vid slakt.

Mötet ”Att vara den enda veganen i sin vänskapskrets tar på krafterna.” många tror. Personer som inte är veganer tror ofta att avhoppen beror på att de före detta veganerna saknat smaken av kött eller misslyckats med att hålla sig friska. – Men jag tror att det är mycket mer emotionellt och personligt än så. När du blir vegan blir du medveten om allt som händer djuren. Du lär dig saker du inte visste förut. Jag visste till exempel inte om snabbväxande kycklingar, gaskammare eller att kor i mjölkindustrin tvingas bli dräktiga om och om igen. Det finns en sorts bekväm okunskap. Det gör det inte okej, men när du inte vet om något så slipper du också påverkas negativt av den kunskapen, säger han. Ed Winters beskriver hur denna kännedom, kombinerad med känslan av att framstegen går för långsamt, kan bli en tung börda. – När du är vegan och går ut på gatan ser du snabbmatsrestauranger och folk som äter, och du påminns hela tiden om alla dessa fruktansvärda saker som händer djur. Om du kopplar det till det nuvarande sociala läget, där förändringarna inte sker tillräckligt snabbt och en del av framstegen verkar ha stannat upp ... Då har du inte bara medvetenheten om vad som händer djur, du har också frustrationen över att det inte blir bättre. Det kan vara svårt att bära. DET ÄR DÄR tvivlet smyger sig in, menar Ed

Winters. – Vissa veganer kan börja säga till sig själva: ”Om jag inte var vegan längre kanske jag kan ignorera det här. Kanske kan jag glömma det. Kanske kan jag gå tillbaka till hur jag kände förut, när jag var lite mer ovetande och lite mer bekväm”. Och jag tror att en del veganer börjar försöka övertala sig själva om varför det vore rätt att gå tillbaka. Så vi måste vara medvetna om förändringarna inom oss själva. Hans senaste bok är därför inte bara en guide till att bli vegan, utan också till att förbli vegan. – Jag ville att den skulle svara på: Vilka verktyg behöver vi? Vilka tekniker kan vi använda för att hantera det emotionella obehaget av att vara vegan i en icke-vegansk värld? Det är förhoppningsvis vad jag lyckades förmedla – hur vi hanterar det, och hur vi kan fortsätta vara veganer långt in i framtiden.● Djurens Rätt

Nummer 3 2026

ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

Fokus -

INGET 24

Djurens Rätt

Nummer 1 2026

Fokus -

Djurens Rätts bilder inifrån de svenska kycklingfabrikerna fick stor spridning genom TV4.

FLA Avslöjandet blev höstens största djurrättssnackis, nu är förutsättningarna för ett svenskt turbokycklingförbud bättre än någonsin. FOTO: ANONYM

av Josefin Strang

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Fokus -

Klockan är kvart i sex på onsdags morgonen den 26 augusti. Trots detta är redan en handfull medarbetare hos Djurens Rätt på alerten, uppkopplade på ett gemensamt videosamtal. Strax ska sändningen i TV4 börja. Det kommer snart visa sig att åtta års idogt arbete för turbokycklingarna denna morgon nått ett genombrott, och Djurens Rätts viktigaste vecka på länge har härmed börjat.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

RETS ARBETE FÖR turbokycklingarna kan

jämföras med en pokermatch. Under 2026 hade Djurens Rätt tilldelats en potentiellt vinnande hand, men det gällde att hålla minen och spela korten rätt. Under vårvintern blev Djurens Rätt anförtrodda med hundratals bilder och filmer inifrån sex svenska kycklingfabriker, tagna av anonyma fotografer. Här fanns två riktigt starka kort att spela. För det första, tajmingen i form av ett valår. För det andra, materialet skildrade sammanlagt sex kycklingfabriker som levererar till samtliga kycklingjättar: Kronfågel, Guldfågeln och Atria. Spelet inleddes under senvåren och sommaren. För att låta bilderna slå rot rullade Djurens Rätt ut en rikstäckande annonskampanj byggd på det läckta materialet inifrån svenska kycklingfabriker. Generalsekreterare Benny Andersson anade redan då att vinden börjat vända. Ingen knorrade om lögnaktig bildmanipulation genom AI. Ingen ifrågasatte om annonskampanjens bilder verkligen var tagna i Sverige.

– Inte ens branschen. Tron på svensk kyckling har fått en rejäl knäck i höst, bilden av svensk kycklingindustri har till slut förändrats i grunden – och det här började 2018, då Djurens Rätt började fokusera på kycklingarnas situation. Då visste ingen vad en turbokyckling var för något. Vi har nått fram med förhållandevis begränsade resurser. Djurens Rätt har bara en fraktion av vad Kronfågel lägger på reklam, säger Benny Andersson. SEMIFINALEN UTGJORDES AV Djurens

Rätts sommarturné och valkampanj, där turbokycklingarna återigen ställdes i centrum. Partiledarna intervjuades och fick frågor om turbokycklingarnas situation. Volontärer har intervjuat folk på stan om turbokycklingar, klippen blev virala i sociala medier. Djurens Rätts volontärer och medarbetare har diskuterat turbokycklingar om och om igen med folk och företagare, för att få fler att ta ställning för kycklingarna. Djurens Rätts turnétrailer med turbokycklingtema besöktes bland annat av partiledaren Daniel Helldén (MP) som testade VR-glasögonen som skildrade en turbokycklings tillvaro. Listan med aktiviteter är betydligt längre än så här. – Vi har blivit en kycklingorganisation, konstaterar Benny Andersson. Dramatiken tätnade i takt med att valet närmade sig. I danska folketingsvalet i mars blev djurskydd en valfråga, men skulle det gå att få svenska politiker att driva frågan om utfasning av turbokycklingar? I slutet av augusti var finalen kommen, dags att spela ut esset. Djurens Rätt hade förmedlat bildläckan till TV4-nyheterna och Kalla fakta, och med två veckor kvar till valdagen var det dags för folket att se vardagen inuti svenska kycklingfabriker. – När jag hörde nyhetsankaret berätta om sakerna vi sagt tiotusentals gånger – det var en otroligt stark upplevelse. Och dessutom veta att om 30 minuter rullar inslaget igen, hela dagen. Det var en fantastisk känsla. Äntligen kommer folk att få se det här, säger Benny Andersson. KÄNSLIGA TITTARE VARNADES inför insla-

get. Sedan visades kycklingar som pickar på sina döende kamrater och hav av kycklingar som avlats för att växa snabbare än kroppen orkar, som rasar ihop och flämtar efter några stapplande steg. Den extrema tillväxttakten innebär årligen att flera miljoner kycklingar dör i Sverige under själva uppfödningen, filmerna visade hur detta ser ut i praktiken. Vissa kycklingar kunBenny Andersson

Fokus I media

OFLAXIGA SIFFROR

Djurens Rätt har samlat in 97 000 namnunderskrifter som kräver ett förbud av turbokycklingar. I maj överlämnades första omgången av protestlistan till riksdagen och detta rapporterades bland annat av Tidningen Syre, Klimatgranskaren, Fokus och politiska kommentatorn Marcus Oscarsson.

114

miljoner

Så många kycklingar slaktades i Sverige under 2025. 99 procent av dem var turbokycklingar.

4,4

miljoner

Antalet kycklingar i Sverige som slängdes bort i samband med slakten. Turbokycklingar har ofta spår av sjukdomar. Kropparna kasseras för att de bedöms vara oaptitliga eller riskabla för människor att äta.

2–4

procent

Enligt kycklingbranschen dör så många turbokycklingar under själva uppfödningen. Det motsvarar ett spann mellan 2,2–4,5 miljoner individer varje år.

400 FOTO: FOTO: ANONYM LINN KRISTENSEN

filer

Det anses normalt att plocka ungefär 20–40 döda kycklingar varje dag i en kycklingfabrik.

Ungefär så många bilder och filmer har anförtrotts Djurens Rätt. Materialet kommer från sex kycklingfabriker i Sverige. Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Fokus -

de inte gå alls, medan andra redan hunnit dö. Djurskyddsexperterna och professorerna Bo Algers och Per Jensen skakade på huvudena och konstaterade att det är en sorglig syn, att djuren lider. Benny Andersson känner att TV4 lyckades förvalta det starka materialet. – Systemfel var deras vinkel. Tidigare har medier ofta kört ingången att det handlar om en skandalgård, en engångsgrej, ett hemskt undantagsfall. Den bilden har också aktivt torgförts av kycklingindustrin; en enstaka dålig och sjuk flock. Den här gången gick det inte att skylla på en enskild bonde på slätten som drabbats av psykisk ohälsa efter skilsmässa, säger han. Under den tidiga onsdagsmorgonen hann kaffet kallna hos Djurens Rätts medarbetare, frenetiskt arbete pågick ända till midnatt för att smida medan järnet var varmt. På torsdagsmorgonen var väckarklockorna återigen tidigt ställda, då TV4 sände en ny omgång inslag från kycklingfabrikerna. Det skulle visa sig att bollen nästan rullade sig själv. Kommentarfälten dominerades av förtvivlan och ursinne. Flera småskaliga kycklingproducenter laddade upp filmklipp från sina uppfödningar

FOTO: ANONYM

”Om det står ’varning för känsliga tittare’ när man visar hur vanlig kycklingproduktion går till i Sverige, då är det ett systemfel.” – Rebecka Le Moine (MP)

Djurens Rätt har fått materialet av fotografer som vill vara anonyma. Både Djurens Rätt och TV4 har verifierat platserna och tidpunkterna som bilderna och filmerna har tagits. Materialet kommer från sex olika kycklingfabriker i Sverige och är daterade tidigt 2026.

för att visa hur alternativen till turbokycklingar ser ut. I sociala medier gjorde influerare och politiska toppnamn inlägg som fördömde Sveriges kycklingindustri. Klassiska floskler såsom ”Sverige har världens bästa djurskydd” var sällsynta. – Det är så otroligt vidrigt att vi låter det här ske. Om det står ”varning för känsliga tittare” när man visar hur vanlig kycklingproduktion går till i Sverige, då är det ett systemfel, säger Rebecka Le Moine (MP). EN AV KYCKLINGFABRIKERNA i avslöjandet

tillhör Ulrik Helgstrand, som fram till mars 2026 var ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel. Han intervjuades i TV4 och menade att svenska kycklingar är ”friska, robusta, bra” men att dödligheten är typisk. – Det är aldrig roligt att se döda eller sjuka djur, oavsett. Men det jag såg på de här filmerna var en helt normal dödlighet. Vi plockar bort ungefär 20–40 djur per 28

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

FOLKETS REAKTIONER REAKTIONER Xxxx

Fokus Vilka andra djur skulle tillåtas behandlas på det här sättet? Ponera att det var hundar, det skulle bli ett jäkla liv på myndigheterna då. – Bitte

Trodde på fullaste allvar att om jag köpte svenskt så skulle djuren åtminstone ha det lite bättre, men tydligen inte. Otroligt besviken! – Stefan

FASA UT SNABBVÄXANDE KYCKLING! – Leif

Hur kan man säga att kycklingarna mår bra efter att ha sett på reportaget och tycka att det är normalt att plocka bort 20–40 döda djur dagligen. Hur många konsumenter tycker att det ser normalt och acceptabelt ut? – Marianne

Jag slutar köpa kyckling från Svensk Fågel. Ett enkelt val efter dessa bilder, som jag knappt kan titta på. Fruktansvärt att detta får ske i Sverige. – Carina

Så bra att @tv4nyheterna lyfter detta. Alla som äter kycklingar behöver veta vilket fruktansvärt lidande som ligger bakom. All kärlek till de modiga som filmat. – Therese

ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

Tack av hela mitt hjärta för att ni har lyft detta. Det här måste förbjudas. Det är så fruktansvärt hemskt. Stackars kycklingar! – Ann-Christin

Att det är lagligt är ju häpnadsväckande

Förbjud! Jag kommer inte att äta kyckling efter att ha sett det otäcka på teve. – AnnaLena

– laglig djurmisshandel. – Solweig

Djurens Rätt

Nummer 1 2026

Fokus ”Det jag såg på de här filmerna var en helt normal dödlighet. Vi plockar bort ungefär 20–40 djur per dag” – Ulrik Helgstrand, kycklinguppfödare

I media Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel, hävdade i Sydöstran att Sverige borde öka kycklingproduktionen av beredskapsskäl. Djurens Rätt bemötte hennes påståenden genom en insändare, som lyfte djurskyddsproblematiken samt att växtbaserad matproduktion är mer motståndskraftig.

dag. Och det gör vi dagtid. Och det här, vad jag förstår, var på natten, sa han till TV4. Nuvarande ordförande för Svensk Fågel, Jenny Andersson, gav först undvikande svar på frågan om kycklingarna mår bra, och hävdade att tillväxttakten inte gör skillnad. – Jag kan nog inte säga att jag tror att det är någon större skillnad om du har ett djur som växer snabbt eller långsamt. Hon blev ombedd att resonera om huruvida Sverige kan tänkas följa i Norge fotspår, där branschen beslutat att fasa ut turbokycklingarna av djurskyddsskäl. – Jag tror ingen är främmande för det om vi skulle uppleva att det behovet fanns, sa Jenny Andersson till TV4 och tillade att hon inte upplever ett behov i dagsläget. Benny Andersson är inte imponerad av kycklingbranschens inställning. – Det finns inte bara ett ointresse för att fasa ut turbokycklingar, utan även ett aktivt motstånd som bedrivits mot alla förändringar för bättre djurvälfärd. Branschen har fått väldigt många chanser att göra annorlunda, men vill inte höja golvet och vara ett föredöme. Då menar vi ju att det är lagstiftningen som biter, säger han. Det är därför Djurens Rätt har riktat ett allt tydligare budskap mot politiken de senaste åren. Kravet – att fasa ut turbokycklingar genom lagstiftning – har börjat få allt mer gehör. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har länge varit tydliga med att de vill förbjuda turbokycklingarna, och redan innan bildläckan hade Liberalerna signalerat att det börjar bli dags för politiska åtgärder. – Vi tycker att branschen borde inse att det här inte är hållbart och ta sitt ansvar, men gör man inte det så är vi beredda att gå längre. Nu börjar faktiskt måttet vara rågat, har Elin Nilsson (L) sagt. Efter att kycklingbilderna från Djurens Rätt publicerades i TV4 har ett nytt politiskt genom30

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

brott nåtts: Socialdemokraterna har öppnat för en ”begränsning”. – Det kommer vara en stor omställning för branschen, men vi ser samtidigt djur som lider. Vi måste påbörja utfasningen nu, för det är inte etiskt försvarbart att fortsätta så här, säger Åsa Westlund (S). Ett unikt scenario, menar Benny Andersson. – I åtta år har vi konsekvent pratat med partiföreträdare, riksdagsledamöter, Jenny Andersson

Hela 99 av 100 slaktade kycklingar i Sverige är snabbväxande raser. De hålls inomhus, trängseln ligger stadigt på hög nivå. I andra länder kan trängselgraden fluktuera mer, och i länder som Frankrike är det vanligt med mer långsamväxande kycklingar samt utevistelse. I Norge har branschen valt att fasa ut turbokycklingar av djurskyddsskäl.

Fokus DET HÄ R TYC KER DJ UR ENS RÄT T Djurens Rätt anser att det är

FOTO: ANONYM

fel att döda kycklingar över huvud taget. Vägen mot målet, att montera ned djur fabrikerna, börjar med att få stopp på de värsta formerna av djurhållning. Enbart inom sven sk kycklingindustri dödas över 110 miljoner kycklingar varje år. Djurens Rätt anser att det inte är ensk ilda personers ansvar att en hel industri utsätter djur för lidande – här krävs systemförändringar. Medan branschen i Norge valt att fasa ut turbokycklingar av djurskyd dsskäl, så har svensk kycklingindus tri slagit ifrån sig all kritik och vägrar driva igenom förändringar. Djurens Rätt menar att bollen nu ligge r hos politikerna – kycklingfabrikern a är ett systemfel och samhälls problem, som behöver hanteras geno m lagstiftning. Utfasning av turbokyc klingar är det första steget.

företag och allmänheten. Att Socialdemokraterna, ett presumtivt regeringsparti, tar ställning i frågan är jättestort. Att frågan om ett förbud mot turbokycklingar kommit så högt på den politiska agendan har mig veterligen aldrig skett i ett annat land, säger Benny Andersson. MINISTERN SOM ANSVARAT för djurskyddet

de senaste fyra åren, Peter Kullgren (KD), har indikerat att en översyn av djurvälfär-

"Det finns inte bara ett ointresse för att fasa ut turbokycklingar, utan även ett aktivt motstånd." – Benny Andersson, Djurens Rätt

den hos turbokycklingar kan vara på sin plats. Samtidigt uppgav han till TV4 att ”ändra regelverk utifrån begränsad dokumentation från intresseorganisationer vore dock inte seriöst”. Djurens Rätt har länge klandrat landsbygdsministern för att gå animalieindustrins ärenden. – "Begränsad dokumentation?" Jag skulle säga att det inte är seriöst att avfärda all den samlade dokumentation som finns, säger Benny Andersson och fortsätter: – Han har varit minister i fyra år och återkommande sett samma usla djurhållning, där det finns en samstämmighet hos forskare och experter i hela unionen: EU:s livsmedelsmyndighet har förordat utfasning av turbokycklingar. Alla som har någon typ av insyn och insikt menar att turbokycklingar inte är hållbart. Att Kullgren reducerar all den här samlade kunskapen och hävda att det är ”begränsad dokumentation”, det är inte seriöst. Pressen på Kullgren ökar. Som följd av Djurens Rätts kycklingmaterial hade landsbygdsministern kallats till miljö- och jordbruksutskottets sammanträde den 8 september, för att diskutera just missförhållanden i kycklingindustrin. Det är första gången en ansvarig minister blivit kallad för att diskutera kycklingarnas välfärd. Exakt vad som sades är oklart, Djurens Rätt

Nummer 3 2026

FOTO: SVENSK FÅGEL

Fokus -

Ulrik Helgstrand och dottern Sara Helgstrand får besök av landsbygdsministern Peter Kullgren (KD). Fram till mars 2026 var Ulrik Helgstrand ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel. Hans kycklingfabrik ingår i bildavslöjandet.

dessa sammanträden är inte offentliga. Djurens Rätt har dock nåtts av uppgifter om att landsbygdsministern nöjde sig med att skicka sin statssekreterare till mötet. Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, ser kallelsen från jordbruksutskottet som ett lovande formbesked från politiken. – Efter åratal av larm om konsekvenserna av den intensiva kycklinguppfödningen ser vi nu äntligen politisk handlingskraft för turbokycklingarna. Att ansvarig minister kallas till ett enigt utskott var ett viktigt steg, men att han inte verkar ha dykt upp tyder på en bristande handlingskraft som vi sett förr i djurskyddsfrågor, säger Tina Hogevik. FÖRRA ÅRET SLAKTADES 114 miljoner

kycklingar i Sverige, vilket är rekordnivåer, men konsumtionen går åt andra hållet. Under fjolåret minskade svenskarnas kycklingkonsumtion med nästan tre procent, vilket motsvarar cirka 4,8 miljoner kycklingar. En viktig faktor bakom minskningen är Djurens Rätts långsiktiga satsning på att få kommuner och regioner att välja bort kött från turbokycklingar vid offentlig upphandling – varje dag serveras hela tre miljoner måltider i skola, vård och omsorg. En kartläggning från Djurens Rätt visar att andelen kommuner som valt bort turbokycklingar fördubbla32

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

des mellan 2024 och 2025, och nu under 2026 har bildmaterialet inifrån kycklingfabrikerna klivit in på spelplanen. Kort efter att bildbomben briserade stod det klart att en tung pjäs valt att ta ställning: Göteborgs kommun, som dagligen serverar 55 000 måltider, ska utreda hur turbokycklingköttet ska fasas ut från inköpen. Runt om i Sverige har vallöften getts om att fasa ut kommunala och regionala inköp av turbokycklingar. Fantastiskt att se, tycker Tina Hogevik. – Politiker runt om i landet börjar agera lokalt och regionalt, och det är där många av de konkreta besluten om offentliga inköp fattas. Varje kommun eller region som väljer att ställa högre krav skickar en viktig signal till regeringen om att djurvälfärd måste väga tyngre. DJURENS RÄTTS DEVIS är att göra skillnad

för djuren som är flest och har det sämst. Om du radar upp alla landlevande djur som årligen slaktas i Sverige, så kommer 94 procent av dem att vara en kyckling. Nu har åtta år hunnit gå sedan Djurens Rätt skärpte fokuset på kycklingarnas situation. Benny Andersson minns alla blanka ansiktsuttryck när kycklingindustrin kom på tal under möten med politiker, företagare och vanligt folk. – De visste ingenting. Hur ser kycklingproduktion ut i Sverige? Nej, det var blankt, 90 procent hade noll koll. Tina Hogevik

Ross 308 Den snabbväxande rasen Ross 308 dominerar Sveriges kycklingfabriker, och genbanken ägs av industrijätten Aviagen vilket innebär att du möts av identiska kycklingar oavsett om du kliver in i en kycklingfabrik i Sverige, Danmark, Tyskland, Thailand, Brasilien eller Kina. Ross 308 växer från 40 gram till 2 000 gram på 35 dagar. Om ett nyfött barn hade samma tillväxttakt hade bebisen vägt lika mycket som en shetlandsponny efter bara en månad.

Fokus 3 X GÖR SKILLNAD

I media Regeringen har tillsatt ett uppdrag om hållbar livsmedelsproduktion till 2045. Landsbygdsministern valde att ge uppdraget till Per Lindahl, kycklinguppfödare och tidigare ordförande för Svensk Fågel. I en debattartikel i ETC skriver Djurens Rätt: ”Det är ännu ett exempel på hur djurindustrin ges stort inflytande över politiken – medan djurens perspektiv lämnas utanför”.

skriv under

Just nu driver Djurens Rätt två upprop för att förbjuda turbokycklingar – den ena riktad mot politiken, den andra riktad mot industrin. Gör som över 100 000 andra och gå in på djurensratt. se/agera/kampanjer för att skriva under namninsamlingarna.

kontakta din kommun

Andelen kommuner som väljer bort turbokycklingar efter kontakt med Djurens Rätt har ökat stadigt de senaste tre åren. Kontakta dina kommunala politiker och uppmana dem att minska inköpen av turbokycklingar – sedan 2023 finns färdiga upphandlingskriterier.

FOTO: ANONYM

ät inte kyckling

Du gör också skillnad för kycklingarna genom att välja bort dem från tallriken. På valjvego.se hittar du recept och råd som hjälper dig att välja bort kycklingköttet.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

I media

”Medialt genomslag innebär inte förändring, det är något vi är plågsamt med vetna om – och beredda på.” – Benny Andersson, Djurens Rätt

Efter publiceringen i TV4 blev kycklingbilderna från Djurens Rätt uppmärksammade i bland annat Aftonbladet, Dagens industri, Foodsupply, Omni, Tidningen Syre, Laholms tidning, Hallandsposten och DN:s insändarsida.

FOTO: LINN KRISTENSEN

Liberalerna samt nyligen även Socialdemokraterna uppgett intresse för att gå i Norges fotspår och ta itu med turbokycklingarnas lidande i Sverige. En snårig regeringsbildning lär vänta, och oavsett utfall så lovar Benny Andersson att Djurens Rätt kommer att fortsätta förvalta höstens uppmärksamhet kring turbokycklingar på bästa möjliga sätt. – Medialt genomslag innebär inte förändring, det är något vi är plågsamt medvetna om – och beredda på. När sökarljuset försvunnit kommer vi att fortsätta arbeta för kycklingarna, med 70 000 medlemmar och gåvogivare i ryggen. Det är inte en fråga om turbokycklingar förbjuds, frågan är när. ●

Kycklingindustrin har fått många chanser att rannsaka sig själv men nu måste politiker agera, anser Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik.

FOLKETS STÖD ÄR starkt. En opinions-

undersökning från början av 2026, alltså genomförd innan Djurens Rätts material syntes i stor annonskampanj och sändes i TV4, visade att sju av tio svenskar vill förbjuda turbokycklingar. Stödet är dessutom starkt över hela politiska spektrumet. Det ser ut att bli ett maktskifte i svensk politik, vilket innebär att Peter Kullgren (KD) får lämna rollen som som högst politiskt ansvarig för djurskyddet. Dessutom har alltså Vänsterpartiet, Miljöpartiet, 34

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Djurens Rätt har fokuserat på turbokycklingarna sedan 2018. Under valåret har gasen varit i botten: sommarturnén, virala samtal på stan, demonstrationer, namninsamlingar, olika PR-kupper iförd kycklingutklädsel, största annonskampanjen någonsin, ja listan är betydligt längre än så. Ett urval av Djurens Rätts arbete för kycklingar på sistone hittar du rapporter om på flera håll i detta nummer av tidningen.

FOTO: ANONYM

Det fanns en föreställning om kycklingar på gröna fält, att Sverige hade världens bästa djurskydd, att det är Danmark och Thailand som är illa – men inte Sverige. Skillnaden nu är enorm. Nu är det folk som kommer fram till oss och direkt vill prata om turbokycklingar, som vet att den sortens djurfabrik är extra problematisk. Vi har lyckats nå fram, de här åren har vi höjt kunskapsnivån i samhället, säger Benny Andersson.

Har du inkluderat Djurens Rätt i ditt testamente? Hör av dig till oss!

Vi vill väldigt gärna få tacka dig. Och om du önskar ordnar vi kostnadsfri trygg förvaring av ditt testamente hos Sveriges Begravningsbyråers Förbund. Ring eller mejla Liv Linder, testamentsansvarig hos Djurens Rätt, på 08-555 914 28 eller liv.linder@djurensratt.se. Om du är nyfiken på att veta mer om att skriva testamente tipsar vi om att läsa mer på www.djurensratt.se/arv

NYHETER FRÅN

valjvego.se HÄNG MED!

Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

MAT ÄR POLITIK FOTO: TREVOR BRADY

Matfrestelser från Minaëlle Green gör obekväma sanningar lättare att smälta.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Intervju -

Du började vegoresan för djurens och hälsans skull. Och nu är du även klimataktivist, visst?

– Under min tid på universitetet blev jag allt mer intresserad av miljövetenskap och ekologi. Jag funderade på att byta inriktning till naturvårdsbiologi när jag snubblade över David Attenboroughs dokumentär A Life On Our Planet. Han avslutade filmen med ett budskap som verkligen träffade mig: Om mänskligheten ställde om sina livsmedelssystem till att huvudsakligen vara växtbaserade, så skulle vi drastiskt kunna minska vår miljöpåverkan och återställa stora Du får Minaëlles naturområden. Jag recept på komkände mig energifylld! mande sidor. Här fanns något jag faktiskt kunde påverka, inte bara för planeten utan också för djuren och min egen hälsa. Sedan dess har jag också lärt mig mer om hur veganism hänger ihop med miljörörelsen, feminism, antirasism och andra rättviserörelser.

TOFU som måttstock

Blanda följande tre SUGEN? ingredienser: baljväxter, politisk udd och evidensbaserade näringsfakta. Resultatet? Virala vego recept från Minaëlle Green. av Rebecca Johansson foto Trevor Brady

Du har pluggat växtbaserad nutrition. Varför?

– När jag började äta växt-

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

baserat ville jag förstå vetenskapen bakom – både för min egen skull och för att kunna utbilda andra genom mitt content. Även om jag berör flera ämnen i mina berättelser och voiceovers i matvideor pratar jag ofta om fördelarna med att äta mer fibrer, äta en varierad växtbaserad kost eller om näringsinnehållet i en viss rätt. Eftersom en stor del av min publik är intresserad av växtbaserad kost av hälsoskäl har min näringsbakgrund blivit en viktig del av min aktivism. Vad har funkat bäst för att nå ut med djurbudskapet?

– Sociala medier gör det möjligt att sprida budskapet brett; god mat visar att vi inte behöver äta djur eller animaliska produkter för att äta gott; och jag använder empati och vänlighet i mitt innehåll i stället för skam, förakt, ilska eller skuld.

Vad saknas i vegoväg i sociala medier?

– Det är definitivt inte brist på bra recept! Det gör mig så glad att se hur många veganska kockar och kreatörer som delar fantastiska recept. Utmaningen vi står inför är all desinformation som sprids om växtbaserad kost. Miljardindustrier har genom

marknadsföring skapat en bild av att vi alla måste äta mycket protein, när de flesta av oss i själva verket behöver fokusera mer på fibrer! Vi behöver protein, men en balanserad växtbaserad kost med baljväxter, fullkorn, nötter, frön, frukt och grönsaker täcker gott och väl våra dagliga behov. Vad hjälper dig att hålla aktivism-lågan vid liv?

– Det fina med aktivism är att den fungerar bäst när vi bidrar utifrån våra egna styrkor, och det är så jag håller motivationen uppe. Eftersom jag älskar att laga mat är en stor del av min aktivism att skapa och dela god växtbaserad mat.

Största insikt i köket?

– Förmodligen när jag lärde mig göra perfekt krispig tofu. Funkar. Varje. Gång. Allt du behöver är tärnad fast tofu, cirka 400 gram, och två matskedar vardera av olivolja, soja och majsstärkelse. Tillaga i airfryer, ugn eller stekpanna – klart! Och såklart en god sås till.

Visst är god tofu en bra måttstock på skicklighet i köket?

– Om du har sett mina videor vet du att jag tycker det! Jag ser tofu som en smakbärare – den suger åt sig smakerna från det du lagar den med. Gör en riktigt bra sås och du får fantastisk tofu, jag lovar. Mest populära recept?

– Det första receptet jag delade som blev viralt 2023 var min ”sticky tofu”, där tofu til�lagas med en klibbig sås av ketchup, soja, lönnsirap, sesamolja och ingefära. På senare tid har även min misosvamp med vita bönor samt mina krämiga vita bönor med soltorkade tomater blivit stora favoriter. Varför blandar du mat och

politik? Vad tycker publiken?

– Under de första åren hade jag svårt att särskilja mig från andra receptskapare. Jag frågade mig: Vad gör mina recept unika? Vilket tomrum kan jag fylla? Samtidigt arbetade jag inom klimaträttvisa med Greenpeace och då fick jag en idé. Eftersom livsmedelssystem hänger så nära ihop med djuroch mänskliga rättigheter, miljöfrågor och kapitalism – varför inte koppla ihop dem? Nu känner jag mig mycket mer engagerad i mitt content. Jag delar recept kopplade till teman som ”bränsle för revolutionen” och ”ät de rika”, eller inlägg om kopplingen mellan tofu, misogyni

och rasism, samt om skenande matpriser.

Djurrätt, mänskliga rättigheter och klimatet – sammanlänkade eller separata frågor?

– De här frågorna hänger ihop. Maten på våra tallrikar har odlats och skördats – eller, när det gäller animaliska produkter, dödats – av en människa. Arbetsvillkoren bestäms av andra som gör vinst, och varje steg påverkar klimat och miljö. I praktiken pratar jag ofta om olika frågor i olika videor, då det är svårt att förklara komplexa samband på 30 sekunder. Jag ser varje video som en pusselbit som tillsammans hjälper människor att förstå helheten. Framtidens utopiska livsmedelssystem enligt dig?

– Jag tycker om att måla upp en framtidsbild, det är viktigt när vi kritiserar dagens system. Jag ser framför mig ett system där de som har möjlighet äter huvudsakligen växtbaserat, med fokus på säsongsanpassad och lokal mat, där arbetare får rättvist betalt och där vinster inte samlas hos ett fåtal i toppen. Och där miljön – vatten, marken och den biologiska mångfalden – tas i beaktande i varje steg. ●

MINAËLLE GREEN Ålder: 25 år. Bor: Vancouver i Kanada. Gör: Klimataktivist, växtbaserad kock och driver kontot @minaelleskitchen.ca på Instagram samt @minaelleskitchen på Tiktok. Favoriträtt: Hemgjord pasta med pesto. Bästa köksknepet: ”En vass kniv gör det SÅ mycket enklare att hacka!” Favoritingrediens: Sojasås.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Recept -

Kikärtscurry INGREDIENSER [4 portioner] 1 gul lök 1 msk olivolja (till stekning) 1 paprika 2 medelstora morötter 1 tetra kikärtor 2 konserver kokosmjölk (à 400 ml) 2 msk tomatpuré 1 msk röd currypasta (valfritt) 1 tsk curry 1 tsk garam masala 1 tsk spiskummin

1 tsk vitlökspulver ½ tsk gurkmeja 1 tsk salt 2,5–5 dl grönkål eller spenat Ris eller naanbröd, till servering 1. Om du serverar med ris,

koka det enligt anvisningarna på förpackningen. 2. Hacka löken och stek den på medelvärme i olivolja, rör om då och då. 3. Dela morötterna på längden och skiva dem tunt. När löken blivit mjuk och genomskinlig (efter cirka 5–6 minuter), tillsätt morötterna i kastrullen. 4. Strimla paprikan tunt och tillsätt tillsammans med lök och morötter. 5. Tillsätt kikärtor, kryddor, tomatpuré, currypasta och kokosmjölk. Rör om ordentligt, sänk värmen till medel–låg och låt sjuda i 10–15 minuter tills curryn tjocknar. 6. Skölj grönsakerna. Om du använder grönkål – ta bort stjälkarna och riv bladen i mindre bitar. Om du använder spenat – hacka grovt. Rör ner i curryn och låt koka i ytterligare två minuter. 7. Ta av från värmen och servera med ris eller naanbröd.

Djurens Rätt

Nummer 3 4 2024 2026

LUNCHTIPS!

Recept -

Innehåller det rekommenderade dagliga intaget av baljväxter. Din nya favorit när du vill ha en enkel lunch på bara 15 minuter.

Krämiga vita bönor

FOTO: MINAËLLE GREEN

Wrap med rostade kikärtor & grönkål INGREDIENSER [2 portioner] 3 dl kokta kikärtor 1 msk olivolja 2 tsk soja 1 tsk lönnsirap 1 tsk rökt paprikapulver 2 tsk vitlökspulver, uppdelat ½ dl vegansk majonnäs 2 msk citronsaft En nypa salt 5–6 stora grönkålsblad (eller andra bladgrönsaker) 1 avokado 1 skivad tomat

INGREDIENSER [2 portioner] 1 tsk olivolja 1 gul lök 3–4 vitlöksklyftor 2 tetror vita bönor 1 konserv lätt kokosmjölk (400 ml) 3 msk tomatpuré 1 msk näringsjäst 1 tsk italiensk kryddblandning ½ tsk salt 1,5 dl strimlade soltorkade tomater 2,5–5 dl hackad spenat 1 dl hackad koriander Risoni eller bröd, till servering 1. Hacka löken och finhacka

½ dl hummus 2 stora tortillabröd Du behöver också en stekpanna samt en airfryer eller bakplåtspappersklädd plåt 1. Häll av och skölj kikärtorna.

Lägg dem i en skål tillsammans med olivolja, soja, lönnsirap, paprikapulver och vitlökspulver. Blanda och sprid ut på en plåt med bakplåtspapper. 2. Tillaga i airfryer i 10–11 minuter på 200°C, eller i ugn 15–18 minuter i 200°C. Rör runt dem halvvägs. 3. Hacka grönkålen (eller andra bladgrönsaker) grovt. 4. Rör ihop majonnässåsen

genom att blanda vegansk majonnäs, citronsaft, vitlökspulver och en nypa salt. Vill du ha lite hetta kan du även tillsätta lite chilisås. Blanda ner grönkålen och rör om ordentligt. 5. När kikärtorna är klara, ta ut dem från airfryern/ugnen. 6. Montera wraparna genom att först bre på hummus, sedan lägga på grönkålsblandningen, de rostade kikärtorna, avokadoskivor och tomat. Vik in sidorna och rulla ihop wrapen ordentligt. 7. Lägg wraparna i en stekpanna på medelvärme och stek 1–2 minuter per sida. Dela på mitten och servera direkt.

vitlöken. Hetta upp olivoljan i en stekpanna eller kastrull på medelvärme. Tillsätt löken och stek under omrörning tills den mjuknar och blir genomskinlig. Tillsätt vitlöken och rör om. 2. Skölj bönorna och låt dem rinna av. Tillsätt dem i pannan tillsammans med kokosmjölk, tomatpuré, näringsjäst, italiensk kryddblandning och salt. Rör om ordentligt och låt koka upp till en lätt sjudning. 3 . Låt sjuda i 15–20 minuter, rör om då och då, tills såsen tjocknat och blivit krämig. Om den reduceras för mycket, tillsätt några matskedar vatten. 4. Tillsätt soltorkade tomater, spenat och koriander och rör om. 5. Låt koka ytterligare ett par minuter, ta sedan av från värmen. 6. Servera med risoni, rostat bröd eller naan. Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Recept -

Krispiga nudlar TIPS! Servera med koriander, salladslök och sesamfrön. Ringla gärna över mer av såsen.

INGREDIENSER [2 portioner] 1 schalottenlök 3–4 vitlöksklyftor 1 zucchini 1 röd paprika 1 jalapeño 1 cm färsk ingefära (valfritt) 3 msk olivolja, uppdelat En nypa salt 4–6 champinjoner 1 block fast tofu (cirka 400 g) 2 msk soja 2 msk majsstärkelse 350–400 g udonnudlar

Nötsås 1 dl cashew- eller mandelsmör 3 msk soja 2 tsk risvinäger 1 msk sesamolja 1 msk lönnsirap eller agavesirap 1 lime (ca 1–1,5 msk limesaft) 2–3 msk vatten 1. Airfryer är förstahandsvalet.

Om du använder ugn i stället, sätt ugnen på 220°C. 2. Hacka lök och grönsaker. Dela svampen grovt och skär tofun i kuber. 3. Lägg svamp och tofu i en stor skål. Tillsätt 2 msk olivolja, soja och majsstärkelse till skålen med tofu och svamp. Blanda. Om det blir vätska i botten, tillsätt lite mer majsstärkelse. 3. Airfryer: Tillaga i cirka 16 minuter på 220°C, skaka om halvvägs. Ugn: Rosta på bakplåtspapper i cirka 20 minuter på 220°, vänd halvvägs. 4. Hetta upp olivolja i en stekpanna på medelvärme. Tillsätt schalottenlök, vitlök och en nypa salt. Stek under omrörning. Riv ner lite färsk ingefära om du vill. 5. Efter ett par minuter, tillsätt resten av grönsakerna. Sänk till medel–låg värme vid behov och låt steka. 6. Rör ihop såsen: blanda nötsmör, soja, risvinäger, sesamolja, sirap, limesaft och vatten. 7. Koka udonnudlarna. 8. När grönsakerna är klara och tofun och svampen är krispiga: lägg upp, häll på såsen och lägg på topping såsom salladslök, koriander och sesamfrön. 42

Djurens Rätt

Nummer 2 2026

Svensk råvara i koreansk kostym Tempeh gjorda på fermenterade svenska gula ärtor i en fyllig marinad inspirerad av koreansk barbeque. Korean BBQ-kuber från Bärta är färdiga att använda och passar toppen i din sallad, wok, wrap, bowl eller burrito. Säljs frysta, finns i 800-gramsförpackningar på mylla.se för 161 kronor.

Ät!

av Rebecca Johansson

Äntligen nya chips Sörjer du alla vegochips som kommit och gått? Nu kommer återbäring. Dessa grovräfflade krispiga chips från OLW har en fyllig, något söt smak av färsk röd paprika och en nypa havssalt. Finns hos bland annat Ica, Coop och Axfood, cirkapris 32,90 kronor för 275 gram.

Favorit i ny somrig smak

FOTO: PRESSBILDER

Redan less på höstmörkret? Dave & Jon’s förlänger sommaren med nya smaken Sour Apple & Elderflower. Syrligt äpple och blommig fläder i en och samma dadel alltså. Finns i utvalda Icabutiker från vecka 35 och kostar runt 20 kronor per påse.

Barnens nya favorit Nuggets gjorda på näringsrika, ekologiska ingredienser utan tillsatser, målgruppen är barn som vill äta gott. Nuggets for kids från Oh Mungood är helt växtbaserade, fria från gluten, laktos och soja, producerade i Sverige och enkla att tillaga. Rekommenderat pris är cirka 54 kronor i butik. Finns på Coop, Mathem och Mylla.

Ganska nyttigt & mycket gott Lentil Sticks Barbecue från Pändy utlovar en perfekt balans av krispighet och rökig barbeque-smak. Ett gott veganskt snacks med mindre fett och mer protein för sena filmkvällar med vänner, eller när du bara vill unna dig själv något. Finns på välsorterade butiker för cirka tolv kronor.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

NYA VÄNTAR 44

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

FOTO: PRESSBILD

VEGOVÅGEN

Välj vego -

Vegofavoriter som slutat produceras har skapat en oro om ”vego-recession”. Men bakom kulisserna pågår storsatsningar på svenska råvaror och ny teknik. Växtbaserad mat är inte på väg bort – den är på väg att förändras. Här får du koll på tredje vågens vego. av Rebecca Johansson

”Försäljningen mer än tredubblats”

FOTO: PRESSBILDER, A XFOUNDATION, LINN KRISTENSEN

Lite glesare på vegohyllorna – men produktutveckling pågår bakom kulisserna Att vissa vegoprodukter har försvunnit från butikshyllorna betyder inte nödvändigtvis att utvecklingen går bakåt. Det är viktigt att skilja mellan enskilda produktlanseringar och den större utvecklingen inom livsmedelssystemet. – Branschen missade väldigt viktiga kvalitetsparametrar som smak och biotillgänglighet när efterfrågan exploderade i andra vågen. Eftersom det är svårare för kroppen att ta upp järn och andra mineraler från växtbaserad kost än från animalier, så måste vi lösa det på industriell nivå. Det har varit ett extremt stort fokus på protein de senaste åren, vilket inte är något problem, till skillnad från järn som är Sveriges och världens vanligaste näringsbrist, säger Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Torsåker gård som är Axfoundations utvecklingscenter. EFTER EN PERIOD där många företag foku-

serade på att snabbt ta fram köttliknande

produkter ligger nu mer fokus på näringsinnehåll, kvalitet, råvaror och långsiktig produktion. – Många av produkterna som lanserades i andra vågen bestod av extruderat proteinisolat av okänt ursprung. Nu har fokus legat på att bygga upp långsiktiga, robusta värdekedjor från odlare till marknad där vi säkerställt alltifrån smak och biotillgänglighet till långsiktig lönsamhet för alla aktörer. Detta har blivit extra viktigt med tanke på situationen i vår omvärld och hur vårt importberoende gjort oss extremt sårbara. Det positiva är att de produkter som kommer nu är av mycket högre kvalitet för konsumenten, förklarar Anna Henning Moberg. Förändringen syns också bland företagen som utvecklar framtidens mat. I stället för att enbart importera proteinråvaror handlar nästa steg om att bygga upp svenska värdekedjor – från odling och förädling till färdig produkt.

Växtbaserad mat står alltså inför nästa utvecklingssteg. Den första vågen handlade om att visa att det gick att äta utan animalier. Den andra gjorde det möjligt för fler att veganisera favoriträtterna. Den tredje vågen handlar om att bygga ett nytt livsmedelssystem – med bättre råvaror, smartare teknik och produkter som kan konkurrera med smak, näring och funktion. Francesca Vilches är vd på Plant-Based Resources. – Historiskt har nästan alla större förbättringar för djur drivits av innovation och samhällsutveckling. De senaste tio åren har den globala försäljningen av växtbaserat kött och växtbaserade skaldjur mer än tredubblats. Jag tror att vi kommer att se tillbaka på den här perioden som början på en större omställning av livsmedelssystemet. Ju bättre växtbaserade alternativ vi kan erbjuda, desto enklare blir det för människor att välja mat som tar större hänsyn till djur. Det ger anledning till framtidstro, säger Francesca Vilches. Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Välj vego -

Udda fågeln: Sverige saknar vegomål

Ett område där utvecklingen går snabbt är användningen av svenska grödor och nya förädlingsmetoder. Ahlström Factory arbetar exempelvis med groddade baljväxter som grund för nya typer av växtbaserade produkter. Genom att förändra hur råvaran behandlas går det att påverka både smak, textur och näringsinnehåll.

– Svenska baljväxter har stor potential, men för att verkligen ta vara på dem fullt ut, behöver vi förädla råvaran på olika sätt. Genom rätt behandling kan vi utveckla smak, textur och funktion – och skapa produkter som både konsumenter och livsmedelsindustrin vill ha, säger Jacob Alström som är vd på Ahlström Factory.

Det här gör Djurens Rätt

Djurens Rätt arbetar för ett livsmedelssystem där fler måltider är växtbaserade. Det ska bli enklare att välja mat som tar hänsyn till djur, klimat och hälsa, därför arbetar Djurens Rätt med konsumentvägledning, opinionsbildning, samverkan med aktörer inom livsmedelsbranschen, samt politiskt påverkansarbete lokalt, nationellt samt på EU-nivå.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

I SVERIGE HAR i stället näring-

en själv tagit initiativ genom Tillväxtagenda Växtbaserat, ett samarbete mellan bland andra LRF, Livsmedelsföretagen, Sweden Food Arena, Lantmännen, Orkla Foods och Svensk Dagligvaruhandel. Agendan pekar ut tre områden som avgörande: ökad konsumtion, större odling av baljväxter och satsningar på nästa generations växtproteiner. – Den växtbaserade värdekedjan är viktig för Sverige, drivs av en stark innovationskraft och har en stor potential att utvecklas snabbt, konstaterar Björn Hellman som är vd för Livsmedelsföretagen.

FOTO: PRESSBILDER

Stort uppsving för svenska råvaror

Den tekniska utvecklingen sker samtidigt som Sverige försöker stärka sin livsmedelsproduktion. I den nationella så kallade Livsmedelsstrategin 2.0 finns ambitioner om ökad konkurrenskraft och självförsörjning, där gröna proteiner lyfts som ett viktigt område. Däremot finns det ingen målsättning om att öka befolkningens konsumtion av växtbaserad mat, trots att de nya svenska kostråden från 2025 tydligt rekommenderar en mer växtbaserad kost. Här skiljer sig Sverige från Danmark, som har tagit fram en nationell strategi för växtbaserade livsmedel. Strategin är kopplad till statliga investeringar för att utveckla både produktion, forskning och marknad.

FOTO: PRESSBILD

Från bönbiffar till ny proteinteknik Den första vågens vegomat byggde på enkelhet: baljväxter, tofu och produkter där växtbaserat var synonymt med hemlagade råvaror från grunden, exempelvis falafel. Produkterna riktade sig främst till redan

övertygade konsumenter och fanns ofta i hälsokostbutiker. Den andra vågen handlade om att göra det enkelt att byta ut animaliska produkter. Vegofärs, burgare och korvar baserade på soja- och ärtprotein tog plats i vanliga matbutiker. Fokus låg på igenkänning: samma maträtter, samma användningsområden – men utan djur. Nu växer en tredje våg fram. Här handlar det inte bara om att skapa kopior av kött och mejeriprodukter, utan om att

utveckla råvaror på ett mer omfattande sätt, förbättra näringsinnehållet och använda ny teknik för att skapa produkter som både smakar och fungerar bättre. Caroline Nilsson är grundare och vd på Oh Mungood. – Jag ser inte utvecklingen som en vegorecession, utan som ett tecken på att marknaden utvecklas. Konsumenterna har blivit mer medvetna och söker inte bara växtbaserade alternativ – de söker god mat med hög kvalitet, rena ingredienser och råvaror de känner igen. Den tredje vågen handlar

mindre om att efterlikna kött och mer om att skapa riktigt god mat på växternas egna villkor. Jag tror att framtidens vinnare blir de produkter som förenar smak, näring och transparens, säger Caroline Nilsson. Det kan handla om allt från precisionsfermenterade växtbaserade ostar och hydrotermiskt behandlade spannmål (som ökar biotillgängligheten av mineraler) till nya proteiner från svenska grödor. Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Peppa nästa generations djurvänner Ge bort ett medlemskap i Rädda Djuren-klubben!

I Rädda Djuren-klubben får barn lära sig om djur, upptäcka hur de kan hjälpa djur och peppa andra att göra skillnad.

Medlemskapet innehåller fem nummer av tidningen Klubbnytt, en ﬁn välkomstpresent och full tillgång till alla banor i klubbens pedagogiska spelapp. • För barn 0–13 år. • 175 kr per år.

I samarbete med Djurens Rätt

Skanna och ge bort en snällare framtid för djuren.

Agera EXTRA ALLT!

Agera -

GÖR SKILLNAD!

FOTO: TIM KRISTENSSON & LINN KRISTENSEN

Under parollen ”Var min röst” och med fokus på kycklingar har Djurens Rätt genomfört den 21:a sommarturnén – en valårssatsning med extra allt.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Agera -

SOLIGA SIFFROR

turnéstopp

har sommarturnén gjort i år, från Svedala i söder till Näsåker i norr.

1 048

medlemmar

har sommarturnén lockat till Djurens rätt i år.

In action

Rullade ut årets storsatsning Från Näsåker i norr till Svedala i söder har Djurens Rätt besökt festivaler, marknader och andra evenemang. Detta valår har Djurens Rätts mobila, interaktiva kycklingupplevelse varje vecka gästat en ny stad. Genom bland annat VR-glasögon, frågesport, filmer och samtal med engagerade volontärer har folket fått se kycklingarnas verklighet. Många nya medlemmar har välkomnats till Djurens Rätt. Surekh Chandrashekar besökte utställningen i Göteborg och för henne var VR-upplevelsen en ögonöppnare. – Innan trodde jag att svensk kycklinghållning är bättre än i andra länder, vilket inte stämmer. Nu vill jag försöka göra något för djur som inte kan tala för sig själva och därför blev jag medlem i dag, säger Surekh Chandrashekar som tillägger att hon nu fått utrymme i tillvaron att ”äntligen bli volontär för djuren”. 50

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Volontären Nithin Ramesh ger besökare en introduktion till den interaktiva kycklingutställningen, som sammanlagt fått 4 000 besök under sommaren.

MARCUS LENNARTSSON:

”Inte gått att undgå” Marcus Lennartsson, som har kört runt den mobila utställningen genom Sverige i sommar och därmed deltagit på samtliga turnéstopp, menar att hans upplevelse är att förbipasserande varit positiva till Djurens Rätt och organisationens arbete. – De tycker att det är bra att vi syns och informerar om våra sakfrågor. Han säger att trailern varit iögonfallande och att det har gjort folk blivit väldigt nyfikna på turbokycklingars tillvaro. – Trailern har inte gått att undgå när den står på ett torg någonstans.

1 600

underskrifter

har samlats in för turbokycklingarna.

17 300

valkompasser

Agera -

har genomförts av besökare under turnén.

Hallå där, Leonard Palmér Outreachvolontär under sommarturnén 2026.

Utdelningar i hela landet Utöver att vara med på sommarturnén har volontärer kunnat beställa hem kampanjkit och valaffischer. Syftet har varit att rikta ljuset mot kycklingarnas situation inför valet. Ihop med ungefär 700 medlemmar har närmare 30 000 flygblad och 2 000 affischer kunnat delas ut runtom i Sverige.

Tack! 120 volontärer har hjälpt till.

Varför är du outreachvolontär?

– Jag vill göra allt jag kan för att skapa förändring för djuren. Genom att vara ute på gator och torg sätter vi ljus på det som annars sker bakom stängda dörrar. Bästa minnet från ett turnéstopp i sommar?

– Något som har varit extra roligt under hela turnén är alla gånger människor kommit fram och uttryckt sin uppskattning för Djurens Rätts arbete. Det är motiverande.

FOTO: TIM KRISTENSSON & LINN KRISTENSEN

Berätta om ett samtal som stack ut!

EMIL EDVARDSSON:

”Positiva reaktioner” Volontären Emil Edvardsson tror att utställningen varit så effektiv eftersom det stora utbudet inne i utställningen har kunnat tilltala olika typer av människor. – De främsta reaktionerna har också varit positiva, där man håller med om Djurens Rätts filosofi och att det arbete vi gör har stort stöd hos befolkningen, säger han.

– På ett av de första stoppen träffade jag en som sedan kom att bli volontär. Att personen nu själv engagerar sig känns som ett kvitto på att turnén gör skillnad. Jag är övertygad om att många fler kommer att göra djurvänliga val till följd av turnén. Vem borde bli outreachvolontär?

– Alla som vill vara en röst för djuren, tillsammans gör vi skillnad för de som är flest och har det sämst. Alla insatser räknas.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Agera -

VOLONTÄREN EMMA GARESJÖ:

”Det som varit mest minnesvärt under denna sommar är alla som kommer hit och är tacksamma för det vi gör. Det betyder jättemycket.” ALVA HALL:

”Barninvasion” Turnécoachen Alva Hall minns särskilt när den interaktiva upplevelsen befann sig på Götaplatsen i Göteborg, samtidigt som ett intilliggande musikläger för barn pågick. – I omgångar under dagarna så kunde det plötsligt komma in hur många barn som helst och då blev det fullt ös och godiset tog självklart slut. Men barnen gjorde även Kyckling skolan, så där planterades säkert en hel del frön om djurens situation. 52

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

SIRI GRIEVE:

”Ni gav mig den fysiska pushen” ADRIÁN ABUÍN,

turnécoach, ser tillbaka på ett samtal med en pensionär på Gustav Adolfs Torg i Göteborg. ”Vi pratade av och till under dagen, totalt 45 minuter. Han hade varit aktiv i djurrättsrörelsen, men hade tappat hopp under åren och kände sig deppig. Genom samtalen gick han med på att – även om han känner att det kan vara hopplöst ibland – så är detta inte en anledning att sluta kämpa, för då är det bara de som orsakar lidande som finns kvar. I slutet blev han medlem, fick sin t-shirt med trycket 'Rise Against the Speciesism' och tackade för vårt engagemang”.

Siri Grieve blev medlem under sitt besök på Stockholm Pride. – Jag har följt Djurens Rätt länge och är vegan sedan tio år tillbaka. Det är lätt att bara skrolla vidare på sociala medier med tanken att jag ju håller med, men att ni var här på plats i dag gav mig den fysiska pushen att faktiskt bli medlem hos er.

Agera -

Här är mitt jobb -

Få en glimt av Djurens Rätts internationella arbete genom Silja Kallsen, som jobbar med företagsrelationer. Varför Djurens Rätt?

Under mina sista år på tyska organisationen Albert Schweitzer Foundation fick jag ett bra intryck av Djurens Rätt, i samband med vårt internationella samarbete.

Vilken djurfråga brinner du lite extra för?

Roligast med jobbet?

Framstegen! När företagen faktiskt gör det vi bett dem om. Det är också kul att lägga upp strategier tillsammans med mina kollegor och fundera på hur vi gör för att få företagen att ta mer ansvar för djuren. Vårt team är internationellt med personer från Sverige, Finland, Slovakien och så jag från Tyskland. Det är spännande att lära sig om de olika kulturerna. Typisk dålig dag på jobbet?

Företag som bryter sina löften till djuren. Eller när en bra kontaktperson på ett företag slutat, då är det nästan som att vi får börja om samtalen från noll. Bästa ögonblick i karriären?

Det inträffade på min förra arbetsplats i Tyskland. Vi lyckades uppnå samma sak som Djurens Rätt gjort i Sverige – att få bort hönsburarna. 54

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

14:30

Silja Kallsen jobbar med företagsrelationer hos Djurens Rätt. Här på besök hos en djurfristad.

Minnesvärd arbetsdag på sistone?

Ett företagsmöte i Finland för några veckor sedan. Jag och min kollega Aino besökte huvudkontoret till en av Finlands största livsmedelskedjor, för att prata om kycklingarnas situation. Häftigt! Vilken kollega vill du testa byta jobb med?

Det hade varit kul att testa att jobba med företagskampanjer! Framför allt med planeringen och sätta strategier kring hur vi ska pressa på företagen. På vilket sätt gör ditt jobb skillnad?

Företagsarbetet ger så konkreta resultat. Får vi ett företag att sätta en policy för djuren så påverkar det så otroligt många individer. Vad gör du efter jobbet?

Jag har turen att bo nära havet. Mest troligt är jag ute med min adoptivhund Luna någonstans på stranden, eller så klättrar jag nerför några klippor. ●

Eftersom jag jobbar på distans kan jag inte vara med på eftermiddagsfikat på kontoren. Ibland har vi distansfika, då blir det matchalatte eller svart te med havremjölk.

15:00

Oftast något internt möte där vi pratar om strategier och klurar på lösningar på små och stora utmaningar.

16:30

Dags att börja avrunda arbetsdagen, jag ser till att inga mejl eller arbetsuppgifter gått förbi obemärkta. Jag avslutar med några anteckningar om morgondagens jobbprioriteringar.

Bästa arbetssällskapet: Luna.

FOTO: PRIVAT, SHUTTERSTOCK

Känslan av att vi brinner för djuren och kämpar tillsammans.

10:00

Min fokustid, där jag helst jobbar utan distraktioner.

12:00

Jag jobbar just nu med att få företag i Finland att säga nej till turbokycklingar och att föra samtal med dem om att minska inköpen av kycklingkött. Sen jobbar jag även med att utveckla vårt företagsarbete i stort.

Bäst med att jobba hos Djurens Rätt?

09:00

Efter en lång morgonpromenad med hunden Luna kollar jag vad som hänt medan jag varit offline.

Dags för en till hundprommis. Sen en stor sallad med kål, rödkål, grönsaker, tofu och – mycket viktigt – näringsjäst. Favoriten just nu är en dressing på miso, mandel och ingefära.

Vad gör du om dagarna?

Svår fråga! Det finns så mycket orättvisor, och så mycket för oss att göra. Jag känner mig berörd av de svindlande antalen individer som utnyttjas och dödas, särskilt kycklingar och fiskar. Och att högre produktivitet ständigt forceras, där djuren tvingas betala priset.

MIN ARBETSDAG

K A M PA N J E N I SIFFROR

7,9

miljoner

Antal visningar av materialet i olika former i sociala medier

121 000 personer

17 600

Så många personer i nya målgrupper såg intervjuklippen

underskrifter

Så stort blev tillskottet i protestlistan.

Agera -

Bilderna inifrån kycklingfabrikerna visades mångmiljontals gånger i sociala medier, samt syntes även brett i kollektivt rafiken och på allmänna platser.

Gör skillnad! Djurens Rätt kräver att den kommande regeringen förbjuder turbokycklingar. Hjälp till i kampen – skriv under för de över 110 miljoner turbokycklingar som föds upp och dödas i Sverige varje år. Gå in på djurensratt.se/ sveriges-vanligaste-fagel eller skanna QR-koden.

Stor reklamkampanj: Kycklingfabrikens insida visades.

UNDER VÅREN OCH sommaren

riktade Djurens Rätt strålkastarna mot verkligheten som dolts bakom kycklingfabrikernas stängda dörrar. Bilder inifrån svenska kycklingfabriker tog plats i kollektivtrafiken, på allmänna platser, i sociala medier och digitala annonser. Kycklingindustrin hävdar att svenskar inte bryr sig, men en Novusundersökning visar att tre av fyra vill fasa ut turbokycklingar. – Ändå föder industrin upp kycklingar som avlats för extrem tillväxt, vilket gör att många får ont, har svårt att gå och dör i förtid. Därför kräver vi förändring och när branschen inte agerar måste politikerna ta ansvar för förändringen, säger Cissi Krantz,

Linn Kristensen.

kampanjkoordinator hos Djurens Rätt. UNDER SOMMAREN intervjua-

des evenemangsbesökare och politiker angående svensk kycklingindustri, med hjälp av volontärerna Carl-Johan Claesson och Linn Kristensen. Därefter fick intervjupersonerna se bilderna inifrån fabrikerna. Reaktionerna filmades och visades i Djurens Rätts kanaler under sommaren. De skapade stort engagemang, och kommentarfälten dominerades av människor som tog ställning mot kycklingindustrin. Carl-Johan, vad överraskade dig under intervjuerna?

– Ingen argumenterade emot eller försökte förneka hur kycklingindustrin ser ut.

Carl-Johan Claesson.

Många övergav snabbt sina antaganden när de fick se verkligheten. De blev upprörda och förvånade över hur industrin fungerar i dag. Linn, vad gjorde starkast intryck hos dig?

– Det är lätt att tro att alla redan känner till det här, men så är det inte. Det är trist, men ger också hopp – många kan fortfarande få en tankeställare

av vårt arbete. Några sa att de inte längre ville äta kyckling efter samtalet. Det gjorde mig glad och rörd. ● Gå in på djurensratt.se/intervjuer för att se intervjuerna samt skriva under det öppna brevet riktat mot Sveriges tre stora kycklingproducenter.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Agera -

Pina och plåga Den som genomfört En svensk klassiker har under tolv månader deltagit i fyra klassiska lopp som innefattar 90 kilometer på skidor, 315 kilometer på cykel, tre kilometer simning samt 30 kilometer terränglöpning.

Vätternrundan och Vansbrosimningen är avverkade, i slutet av september vankas Lidingöloppet. I slutet av februari är det dags för sista pusselbiten, revansch i Vasaloppet. Sök på ”En klassiker för grisarna” för att hitta Pyars insamling till Djurens Rätt. Där kan du också starta din egen insamling för djuren.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

GRYMT jobbigt

Agera -

Hans bökiga träningsutmaning ska rikta ljuset mot grisarnas situation. Pyar Andersson har hittat ett sällsynt svettigt sätt att samla in pengar till Djurens Rätt. av Josefin Strang foto Sara Arnald

Du kör En svensk klassiker för grisarnas skull. Varför?

– Jag har länge lockats av tanken på extrema utmaningar, att för egen maskin transportera sig långt. Till slut var det bara dags att göra det. Det känns galet att nu kunna titta på en Sverigekarta och tänka att jag cyklat 31,5 mil runt Vättern. Jag trodde att knäna skulle gå av i Karlsborg, efter ungefär 20 mil. Hjälpte det att tänka på grisarna då?

– Jo, det har hjälpt mig att bita ihop! Framför allt under träningspassen på vardagarna, som är motigare än loppen. Jag har inte bara åtagit mig det här för min skull, utan också för deras skull. Jag brukar säga att jag ska böka mig igenom kilometer av glädje och lidande, för att belysa att 98 procent av grisarna aldrig får komma ut och böka. Hur många människor skulle inte vissna av sorg om vi hade nästan 2,5 miljoner hundar instängda i små burar, och som aldrig får ägna sig åt naturliga beteenden? Varför ville du dedikera din klassiker till just grisarna?

– För några år sedan såg jag många klipp på grisar och blev förälskad. Så söta, charmiga och stora personligheter! Då kände jag ”näe, vad är det för skillnad på en gris och en hund egentligen, jag kan inte äta kött mer”. Inte ens Peter Kullgren, som vurmar för köttindustrin, kunde säga i Skavlan att det är etiskt att gasa grisar –

för det ÄR inte etiskt. Jag tror att de flesta inte vill äta kött, om de på riktigt tog in djurens situation i djurindustrin. Men samhället och en stor industrilobby har länge tränat oss att blunda för det och tro på bilden av idylliska gårdar. Men verkligheten är betonggolv, galler, avföring och trängsel. Det slog mig att jag kunde tillägna klassikern till grisarna, jag hoppas det blir en tankeställare – och jag vet att jag lyckats inspirera några att äta mindre kött. Har loppen gått bra hittills?

– Jag är optimistisk och har nog tagit mig lite vatten över huvudet. En vecka innan Vasaloppet blev jag toksjuk med 40 graders feber, jag startade ändå men blev tagen av repet efter 72 kilometer. Surt! Alla

Pyar Andersson Bor: Sundbyberg, kommer från Nyköping. Gör: Utvecklingsledare på Storstockholms brandförsvar. Gör annars: Tränar inför En svensk klassiker, tillägnat grisarna. Just nu mycket löpning som kombineras med lite fågelspaning. Övrig tid alterneras böcker, film och umgänge. Äter gärna: Bakad sötpotatis med tahini dressing, spenat och kikärtor, toppat med kultförklarade chilioljan från Laoganma. Gärna med lättöl till. Därför Djurens Rätt: ”Det pratas för lite om djurvälfärdsfrågor, djuren har ingen egen röst i samhällsdebatten. Djurens Rätt gör det väldigt bra: tar fram fakta, påverkar opinionen och skärskådar industrins skönmåleri av djur industrin och exploatering av djur.”

säger ju att slutsträckan är lättast. Men jag är ändå stolt över att jag kunde greja 72 kilometer med dåliga förutsättningar. Bävar du inför nästa Vasaloppet-försök?

– Det är nervöst. Då har jag förhoppningsvis klarat av Lidingöloppet, tre fjärdedelar klara. Vätternrundan gick bra, cyklingen har jag mest fallenhet för. Jag trodde Vansbro skulle ta över tre timmar, men simmade i mål efter en timma och 22 minuter. För att klara klassikern så hänger det på Vasaloppet. Men nu vet jag vad som väntar, jag har hunnit få mer träning under året och byggt självförtroendet. Målet är att samla in 5 000 kronor till Djurens Rätt för grisarnas skull. Hur har insamlingen gått till?

– Jag har bland annat inspirerats av The Office, där karaktären Michael Scott anordnade ett eget löplopp med ett absurt långt namn. Jag gjorde samma sak när jag fyllde 30 år i somras, en ”fun run” där man kunde skänka en slant. Jag tryckte upp tröjor med texten, vänta nu, det var så långt att jag glömt bort det … Pyar Andersson’s 30th Anniversary Stockholm Sweden Celebrity Fundraiser for Animal Welfare All Hooves Free No Cruelty Pro-Am Fun Run Race – for the Piggies! Det var väldigt roligt att kombinera en kul aktivitet med ett högre syfte. Att bry sig om djuren är det rimliga och vettiga. Oavsett vem man är eller vad man gör, så kan man visa sitt stöd för djuren. ● Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Agera -

Han grundade Djurens dag

Vill du göra skillnad? Du är bjuden på medlemsforum.

DEN 17 OKTOBER är det dags för

årets medlemsforum. Riksordförande Tina Hogevik ser fram emot träffen och hoppas att du också vill dyka upp. Vad är egentligen medlemsforum?

– Medlemsforum är digitala träffar där Djurens Rätts medlemmar tillsammans får fördjupa sig i olika teman. Denna gång blir det volontärfokus! Inga förkunskaper behövs, tvärtom riktar sig just denna träff lite extra till dig som inte är volontär i dag och är nyfiken på hur det fungerar. Men som vanligt är alla Djurens Rätts medlemmar varmt välkomna. Varför är det viktigt att medlemmar möts för att prata djurfrågor?

– Dels är det ett bra tillfälle 58

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

att lära sig mer om Djurens Rätts arbete, men det är också en viktig källa till hopp och energi. Mycket av det vi arbetar mot är tufft att ta in, och då är det viktigt att få träffa andra som delar ens drivkraft för djuren. Här handlar inte diskussionen om ifall djur är värda att bry sig om, utan i stället om hur vi kan skapa faktisk förändring. Själv lämnar jag alltid med ny kraft och inspiration! Något fint minne från tidigare medlemsforum?

– Jag tänker på en deltagare som varit medlem i många år. Han berättade att det var hans mamma som lade grunden för hans omtanke om djuren. Som vuxen hade han länge velat få kontakt med andra djurvänner, men inte riktigt vågat ta steget

MEDLEMSFORUM 2026 Datum? Lördagen den 17 oktober. Tid? Klockan 10:00– 12:00. Var? Digitalt via Teams.

HÄNG MED! Anmäl dig genom att skanna koden eller gå in på djurensratt.se/ medlemsforum.

förrän nu. Att äntligen få träffa likasinnade gav honom mod att inleda ett nytt kapitel i sitt engagemang. Det visar kraften i att mötas. Vad kan medlemmarna förvänta sig av höstens forum?

– Den perfekta starten på helgen, kanske också på din volontärresa! Du kommer att få lära känna andra som också vill ha förändring för djuren. Vi kommer att diskutera hur vi bäst gör skillnad tillsammans, gå igenom hur det fungerar att bli volontär, vilka områden som har extra stort behov just nu och lyssna till panelsamtal med personer som är engagerade inom olika volontärprogram. Jag hoppas på att få se många nya ansikten där!

glömd djurhjälte. Han föddes i Polen men tillbringade sin flitiga journalistkarriär i Berlin. Han drev förlaget Mensch und Tier som gav ut böcker och tidskrifter om djurrätt, som bland annat fördömde brutala djurförsök och förespråkade köttbojkott. Djuren förtjänar sin egen dag tänkte han och valde 4 oktober för att knyta dagen till katolska djurhelgonet Franciskus av Assisi. Året var 1925 när Zimmermann lyckades samla 5 000 djurvänner i arenan Sportpalast i Berlin. Djurens dag var härmed instiftad, hans ihärdiga marknadsföring av tillställningen ledde till att det årliga firandet överlevde andra världskriget, men grundaren av Djurens dag skulle inte ha samma tur. Heinrich Zimmermann hade medlemslistor till djurskyddsorganisationer, när naziregimen utkrävde dem så brändes listorna av Zimmermann för att skydda de judiska medlemmarna. Under 1936 tvingades han att lämna över sitt förlag till en assistent som saknade judiskt påbrå. Heinrich Zimmermann flydde till Polen där han sannolikt hamnade i Krakows ghetto, där han under pseudonym fortsatte att skriva om djurrätt. I 50-årsåldern upphör spåren av honom, troligen mördades Heinrich Zimmermann i förintelselägret Belzec. I dag firas Djurens dag över hela världen. Vill du göra skillnad för djuren den 4 oktober? Gå in på djurensratt.se/agera för att se vad du kan göra.

FOTO: DJURENS RÄTT

Firar du också Djurens dag den 4 oktober? Över 100 år har gått sedan dagen instiftades av Heinrich Zimmermann, en bort-

Djurdebatten

Agera SPRIDNING I SOCIAL A MEDIER:

Så bemöttes ministerns köttiga utspel samt kycklingbranschens envisa huvud i sanden.

Replikskifte om kornas betesrätt

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT, PRIVAT & PRESSBILDER

I EN DEBATTARTIKEL i Altinget

skrev Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik, tillsammans med andra organisationer, om hur kornas betesrätt har hotats under mandatperioden 2022–2026: ”I över fyrtio år har regering efter regering lyft bilden av kor som betar och vilar tillsammans på grönskande marker som ett signum för svenskt djurskydd. Det har dock blivit ändring på det under den här mandatperioden, då beteskravet för kor har hamnat i skottgluggen för den nuvarande regeringens iver att uppnå en ‘konkurrenskraftig animalieproduktion’.” Liberalerna svarade i en

debattreplik att de konsekvent har försvarat kornas betesrätt. Djurens Rätt välkomnade att partiet fortsatt står upp för kornas betesrätt, samtidigt som det inte ändrar det faktum att samtliga av deras samarbetspartier har velat göra beteskravet ”mer flexibelt”. Djurens Rätt uppmanade till mer handlingskraft från partierna, där vackra ord måste omsättas till handling. I en slutreplik skrev Tina Hogevik om hur beteskravet behöver utökas till att gälla fler djur. "Det är bra att Liberalerna, tillsammans med oppositionspartierna, försvarar existerande regler. Men partierna borde våga tänka större. Nästa steg

Fiskars låga status lyftes

KD för köttigt kulturkrig

I en debattartikel i Dagens ETC lyfte Djurens Rätt fiskarnas situation i djurfabriker. Politiken blundar ofta för deras lidande, menade riksordförande Tina Hogevik samt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. ”Precis som kycklingar, grisar, kor och andra landlevande djur, föds även fiskar i allt större antal upp i djurfabriker – nu även på land. Men medan det satsas stort på nya 'produktionsmetoder' för fiskar glöms de som individer bort."

KD släppte ett matprogram där de bland annat vill att skolor ska servera kött, komjölk och smör varje dag. Men ännu en gång saknas djurens perspektiv. Det skrev Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, i en debattartikel i Aftonbladet. "När Kullgren talar om valfrihet reduceras frågan till människors preferenser. För de miljontals djur som föds upp, hålls instängda och dödas i djurfabrikerna finns ingen valfrihet – bara ett industriellt system där deras rätt till liv och naturligt beteende ständigt åsidosätts.”

Följ oss:

måste vara att ge fler djur rätt att komma ut, inte färre. Vi vill gärna se samma engagemang för kalvarna och tjurarna – och de miljontals grisar och kycklingar som i dag fullständigt saknar samma rättighet."

115 792 SK AK ANDE DJURPLÅGERI Visningar: 115 792 Interaktioner: 3 963

Man saknar ord! Skandal att sådana här grymheter får existera i modern tid. Behövs göras ännu mer på denna front, mer än någonsin. Tack för att ni kämpar för alla djur som lider!

107 786

”Friskvårdsbidraget ska inte vara ett verktyg för att normalisera dödande av djur.” Det sa CORAL RICOTE LAJUSTICIA, kampanjchef hos Djurens Rätt, till TV4-nyheterna efter att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) föreslagit att jakt ska kunna omfattas av friskvårdsbidraget. Enligt Djurens Rätt ska skattepengar användas till att främja folkhälsan – inte för att subventionera aktiviteter där djur skadas eller dödas.

Sök på ”Djurens Rätt” i sociala medier, följ och stötta arbetet.

NY DJURFABRIK STOPPAD Visningar: 107 786 Interaktioner: 2 939

Underbart! Stor vinst för oss som älskar djur och vill se dem leva.

Bravo! Oerhört glädjande!

Goda nyheter! Bra jobbat alla!

Fantastiska nyheter! Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval. Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Norge slutar med turbokycklingar och att rutindöda tuppkycklingar. Jag såg Kalla fakta, är Sverige nu nära att gå samma väg? Varför eller varför inte? SVAR: Beslutet från Norge är

väldigt viktigt för vårt arbete med att montera ned djurfabrikerna och bespara liv. Norgebeslutet beräknas påverka över 70 miljoner kycklingar varje år och skona fler än tre miljoner tuppkycklingar per år från att dödas direkt efter kläckning. Framgången för djuren i Norge kommer att vara viktig för att få till förändring i andra länder, som i Sverige. Djurens Rätt har länge drivit på för samma utveckling i Sverige som den som nu har skett i Norge. Fortfarande är dock ungefär 99 procent av alla svenska kycklingar turbokycklingar, och samtliga tuppkycklingar som kläcks i äggindustrin dödas under sin första levnadsdag. Vi uppmanar svenska politiker att omedelbart sätta motsvarande slutdatum och förbud i Sverige, så att djurens välfärd prioriteras och Sverige inte hamnar på efterkälken ytterligare. Det finns flera aspekter som försvårar det arbetet. Både kyckling- och äggindustrin är större i Sverige än i Norge, och 60

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

det finns ännu ingen producent som har gått före och fasat ut turbokycklingarna som producenten Norsk Kylling var tidig med i Norge. Dessutom verkar Sveriges djurfabriker på en EU-marknad med mer import av kött, vilket Norges djurfabriker inte gör på samma sätt. Allt detta gör bara förändringen långsammare, men långt ifrån omöjlig. Vi har gott hopp om att djuren ska få det bättre även i Sverige. Att Sverige är med i EU är ingen bra ursäkt. I andra EU-länder pågår processer för att fasa ut både turbokycklingar och dödandet av tuppkycklingar. Ett exempel är Frankrike, där en stor andel av kycklingarna är av mer långsamväxande raser, då de stora livsmedelskedjorna har ställt om och inte längre säljer kött från turbokycklingar. Samtidigt har franska politiker infört förbud mot dödandet av tuppkycklingar i äggindustrin, som trädde i kraft 2023. Djurens Rätt ser därför goda möjligheter för att företagsinitiativ och press mot producenter ska fasa ut turbokycklingarna i Sverige, och arbetar även med att få upp frågan på den politiska agendan för att ytterligare sätta press för förändring. Detsamma gäller dödandet av tuppkycklingar: Politiker och företag behöver informeras om att förändring är möjlig. När det

En sak verkar säkert – till skillnad från norska kycklingproducenter är inte den svenska kycklingindustrin beredd att ägna sig åt samma självrannsakan.

gäller tuppkycklingarna ser vi inte något direkt motstånd från branschen, vilket gör att förändring skulle kunna ske snabbt när arbetet väl är påbörjat med exempelvis metoder som könssorterar ägg på kläckerier. Som medlem i Djurens Rätt kan du vara säker på att du bidrar till arbetet med att få till förändring så fort som möjligt. Vi gör allt i vår makt för djuren, och när Sverige inte agerar sätter vi också press på EU för ny lagstiftning. För tuppkycklingarna finns det ett hopp om ett heltäckande förbud mot dödandet i hela EU inom några år. / Anna Harenius, sakkunnig etolog

Hur mår rekordkon Silva? Jag såg SVT:s inslag om kon Silva som sägs producera motsvarande 60 mjölkpaket om dagen, där en forskare säger att hon mår

bra. Hur ser Djurens Rätt på det här? Kan djuren verkligen må bra i sådana system? SVAR: Det finns kor som producerar mycket mjölk som också kan må bra. Däremot stämmer inte påståendet, som vi hör då och då, att djur som producerar mycket − i form av att till exempel växa snabbt, lägga många ägg eller som i det här fallet producera mycket mjölk − garanterat mår bra. Produktion är inte ett mått på välfärd. Tvärtom så ökar riskerna för sämre djurvälfärd när fokus ligger på hög produktion. Det finns till exempel ett samband mellan hög mjölkproduktion och juverinflammation hos kor. Verkligheten är tyvärr den att i strävan efter hög produktion och ekonomisk vinst sätts djurens behov i sista rummet. Betesfrågan är ett aktuellt exempel. Utvecklingen till allt större djurfabriker där det blir svårt att ha tillräckligt med bete

FOTO: SHUTTERSTOCK, ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

Ska vi göra som Norge?

Minnesord till alla kor är en viktig orsak de ses och behandlas sällan som till att frågan om att ta bort bedet. Därför arbetar Djurens Rätt teskravet finns på den politiska för förändring i form av bland agendan, trots att forskningannat skärpt lagstiftning och ett en är tydlig med att betet är slut på djurfabrikerna. viktigt för kornas välfärd. / Linda Björklund, sakkunnig Ett annat exempel där djur etolog hos Djurens Rätt far illa på grund av att avel, hållning och hantering har huvudfokus på hög produktion är turbokycklingarna. De utgör omkring 99 procent av all svensk kyckling och de är avlade att växa så snabbt att Jag hör ofta nuförtiden att ökad de får ont, blir sjuka och dör i animalieproduktion behövs för förtid. Många får någon typ av Sveriges beredskap. Finns det rörelsestörning innan deras liv andra sätt att stärka livsmedelsavslutas vid 35 dagars ålder. försörjningen utan att fler djur Hönorna i äggfabrikerna föds upp? drabbas också hårt av den produktionsinriktade aveln och SVAR: Ja, det finns andra och på hållningen. Hönorna är avlade många vis bättre sätt att stärka för att lägga nästan ett ägg om Sveriges livsmedelsberedskap. dagen, till skillnad från några Ökad animalieproduktion är ägg under våren som deras vilda inte det mest effektiva. Tvärtanfäder. De börjar också lägga om pekar mycket forskning ägg innan deras kroppar växt och flera myndighetsrapporter klart och större ägg än vad de på att en större produktion av är anpassade för. Allt det ökar växtbaserade livsmedel kan risken för brutna ben i kropgöra livsmedelssystemet både pen. Forskning har visat att det mer robust och mer resurseffaktum att hönor i äggfabriker fektivt. är avlade för att värpa stora och Djurrätts- och djurvälfärdsmånga ägg, leder till skador på dimensionen saknas ofta i bröstbenen vilket är smärtsamt beredskapsdebatten. Om ökad och väldigt vanligt hos hönorna. animalieproduktion görs till en Precis som för andra djurslag central del av Sveriges beredfokuserar aveln och uppfödskapsstrategi innebär det att ningen av fiskar också på snabb ännu fler kännande varelser och hög tillväxt. Ett exempel föds upp och hålls i system som på det är att när laxarna i är beroende av stora mänglaxfabrikerna är yngel utsätts der resurser och kontinuerlig de för höga temperaturer och mänsklig omsorg. Samtidigt är kontinuerligt ljus för att snabba kriser och krig just de situatiopå tillväxten. Den snabba ner då dessa system riskerar att tillväxten i det stadiet har visat fungera som sämst. Vid längre sig bidra till att laxarna får elavbrott kan ventilation, vatavvikande form på sina hjärtan, tenförsörjning, utfodring och vilket i sin tur är förknippat uppvärmning slås ut, vilket kan med sjukdom och nedsatt hjärt- få katastrofala konsekvenser för funktion senare i livet. Många djurens hälsa och välfärd. Om laxar dör av cirkulationssvikt transporter, slakterier eller foefter hantering och stressande derleveranser störs kan djur bli ingrepp. kvar i överfulla anläggningar elI djurfabrikerna reduceras ler drabbas av brist på mat och djuren till produktionsenheter vatten. Historiskt har sådana och deras behov åsidosituationer lett till både sätts. Kycklingar, omfattande lidande I media kor, grisar, hönor och massavlivningoch andra djur i ar av djur. Under valrörelsen har livsmedelsinduAtt animalieDjurens Rätt skrivit debattartiklar i en rad ämnen, strin är levanproduktionen är bland annat debatterades de, kännande ineffektiv ur ett betesrätten i Altinget och individer, men beredskapsperi Europaportalen lyftes

Animalier – bra för beredskap?

vikten av att förbjuda äggbranschens burar.

spektiv beror på att det går åt stora mängder foder för att producera kött, mjölk och ägg. I dag används en stor del av den svenska åkermarken och skördarna för att föda upp djur. Om mer av dessa grödor i stället odlades och användes direkt som mat till människor skulle samma mark kunna försörja fler människor med kalorier och protein. Det är särskilt viktigt i en kris, när resurser som energi, gödselmedel och transporter kan vara begränsade. Animalieproduktionen är dessutom beroende av långa och sårbara leveranskedjor. Svenska djurhållningssystem använder stora mängder importerat proteinfoder, bland annat soja. Särskilt kyckling- och grisproduktionen är känsliga för störningar i handel och transporter. Om importen stoppas riskerar produktionen att påverkas snabbt. Växtbaserad livsmedelsproduktion kräver i regel färre insatsvaror och är därför mindre sårbar. Ett annat sätt att stärka beredskapen är att satsa mer på svenska baljväxter som ärtor, bönor och linser. De är proteinrika, kan lagras länge och lämpar sig väl för odling i Sverige. Myndigheter som Jordbruksverket har också pekat på att det finns möjligheter att öka odlingen av baljväxter. Beredskap handlar inte bara om vad som produceras, utan också om vad som kan lagras och distribueras när något händer. Torkade baljväxter, spannmål, pasta och andra växtbaserade basvaror har mycket lång hållbarhet, kräver mindre kylförvaring och är ofta billigare att lagra än animaliska produkter. Det gör dem särskilt värdefulla i strategiska livsmedelslager. Flera svenska myndigheter har dessutom konstaterat att livsmedelsförsörjningen i en allvarlig kris skulle behöva ställas om mot mer direkt konsumtion av vegetabilier och färre djur i produktionen. Därför kan satsningar på inhemsk växtbaserad produktion, lokala lager

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

LUNA 2016–2026 Tack älskade Luna för dessa 10 år. När du kom till oss hade Hjalmar precis gått bort och Agaton var alldeles ensam. Du gjorde ditt bästa för att trösta både honom och oss. Med ditt lugna men bestämda sätt gjorde du ett unikt avtryck på våra liv, precis som Hjalmar och Agaton innan dig. Vi kommer alltid att minnas och älska dig. Sov gott, Blunis. – Sofie, Calle och Bosse

och ökad odling av baljväxter vara ett mer träffsäkert sätt att stärka Sveriges beredskap än att föda upp fler djur. Kort sagt: En stark livsmedelsberedskap handlar inte om att producera mer animalier, utan om att använda mark, energi och råvaror så effektivt som möjligt för att kunna mätta befolkningen även när samhället utsätts för påfrestningar. En robust livsmedelsförsörjning behöver därtill kunna skydda både människor och djur när samhället prövas.

/ Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt Djurens Rätt

Nummer 3 2026

Ordbråket i EU fortsätter, samt pyttesteg framåt i frågan om plågsam koldioxidbedövning. NUMMER 4/2025

Slutligt ja till vegokorvar, eller? När flera medier i somras rapporterade om ett ”slutligt ja till vegokorvar” i EU fick många intrycket att ett beslut satt punkt för följetongen. Det som skett var dock att Europaparlamentet formellt godkände den kompromiss som redan hade förhandlats fram mellan parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. – Många rubriker har fått det att låta som att frågan är avgjord en gång för alla. Det som faktiskt har hänt är att ett dåligt förslag blivit lite mindre dåligt. Vegoburgaren och vegokorven må ha klarat sig, men EU har samtidigt infört nya begränsningar för växtbaserade produkter som aldrig ens

borde föreslagits, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt. Kompromissen innebär att etablerade benämningar som burgare, korv och nuggets får fortsätta att användas för växtbaserade produkter. Däremot reserveras 31 andra köttrelaterade ord – bland annat bacon, biff och kyckling – för animaliska produkter. Frågan är dessutom inte död. I den pågående översynen av

EU:s gemensamma marknadsstorskaligt inom kort, sa hon. ordning för jordbruksprodukNu har en av kuggarna rört ter har flera ledamöpå sig. I juli stod det ter nu lagt fram nya klart att EU godkänt förslag som skulle kvävgasskum men utvidga förbudet och bara som avlivningsäven omfatta ord metod på gårdar, som burgare, korv exempelvis vid och nuggets. Omröstsjukdomsutbrott hos ningar väntas först unga grisar, värpsenare i år och nästa höns och slaktkyckNummer 4/2025 år, vilket innebär att lingar. Metoden är striden fortsätter i alltså inte godkänd EU om vad växtbaseför användning på rad mat får kallas. slakterier, och för att godkännas i Sverige måste Jordbruksverket ändra slaktföNUMMER 4/2024 reskrifterna. Linda Björklund, sakkunnig hos Djurens Rätt, säger att metoden behöver ännu mer forskning innan eventuell storskalig användning, eftersom en del grisar blir Djurens Rätt har länge kritisestressade, skriker eller försöker rat den plågsamma koldioxidfly när bedövningsboxen fylls bedövningen av grisar, som är med skum. branschstandard. Inför slakten – Så länge grisar och andra sänks grisar ner i ett gasfyllt djur föds upp i djurfabriker schakt, som orsakar andnöd, och slaktas borde det minsta smärta och panik. Det kan ta att begära vara att det ska ske omkring en minut för grisar- på det sätt som orsakar djuren na att förlora medvetandet. så lite lidande som möjligt. Över 20 år har gått sedan Men så som det ser ut i köttinexperterna på dustrin, där så många EU:s livsmedelsdjur som möjligt ska myndighet pekade passera slakteriet ut bedövningsmetopå så kort tid som den som ett allvarligt möjligt i strävan efter djurskyddsproblem. största möjliga vinst Tidningen Djurens och billigt kött, tas Rätt har rapporterat det ingen hänsyn till om frågan många djuren. Det faktum Nummer 4/2024 gånger, bland annat i att koldioxidbedövnummer 4/2024 där ningen fortfarande forskaren Anna Walär tillåten och den lenbeck intervjuades vanligaste bedövangående en alternativ metod: ningsmetoden talar sitt tydliga bedövning med kvävgasskum. språk. Viljan och modet att förFördelen är att gasen inte är ändra saknas fortfarande hos obehaglig att andas in. branschen, hos regeringen och – Vi som forskar ser potenJordbruksverket, säger Linda tial, men tyvärr har jag fått Björklund. känslan av att många tror att Djurens Rätt kräver ett slutdet här är den färdiga lösningdatum för den plågsamma koldien som kan implementeras oxidbedövningen av grisar. ●

Ny bedövning för grisar godkänd av EU

Nästa nummer av tidningen ges ut den 27 november. Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Djurens Rätt

Nummer 3 2026

FOTO: SHUTTERSTOCK

Det hände sen -

GRATIS MEDLEMSKAP att medlemskap i Djurens Rätt I DJURENS RÄTT FÖR ärVisskostetnadudsfr itt för 14–17-åringar? I medlemskapet ingår en prenumeration på Tidningen Djurens Rätt, möjligheten 14–17-ÅRINGAR att engagera sig och vara med och göra verklig skillnad.

serad Är du eller någon du känner intres d av att bli ungdomsmedlem? Var me och förändra framtiden! Gå in på djurensratt.se/ung-medlem eller skanna QR-koden:

Du kan också starta ett medlemskap genom att kontakta oss på: givarservice@djurensratt.se eller ringa 08-555 914 40.

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg

NextGen Omega-3 alla fördelar - ingen fisk.

Den smartaste källan. Fisken får i sig omega-3 från mikroalger en utmärkt källa även för oss människor. Vi behöver inte ta omvägen via fisk. Nordbo NextGen Omega-3 innehåller en unikt ren olja. Varje batch analyseras och resultatet visas direkt på burken. Veganskt certifierad av Djurens Rätt.

OmegaVie® premium algolja

Minimal TOTOX

Optimal ratio DHA/EPA

Produkterna hittar du hos hälsokostbutiker, apotek och wearenordbo.se

NextGen Omega-3 Essential

NextGen Omega-3 Brain & Vision

NextGen Omega-3 Maternity