Tidningen Djurens Rätt #3 2023

Strax dags!

INTERVJUER

Trion som

ska stoppa

djurfabrikerna

KOM IGÅNG!

Ny app

vägleder

vegonovisen

UT PÅ TUR

Rullande

kycklingfabrik

skapade

rubriker

Camilla Bergvall

MÄNNISKOR ÄLSKAR djur. Sociala medier svämmar över av gulliga videor på dem och de flesta ser hundar och katter som älskade familjemedlemmar. Dessutom gör få saker människor så upprörda som djurplågeri.

Vi har därför tydliga djurskyddslagar som säger att djur ska skyddas mot onödigt lidande och att deras välfärd ska främjas. Varför finns det då djurfabriker där enorma antal djur trängs ihop på liten yta, avlade att växa så fort att de får ont, i en otroligt stressande miljö? Hur kan vi förklara detta glapp mellan våra värderingar och det samhälle vi skapat?

EN FÖRKLARING ÄR att det är bekvämt att inte förändras. Oftast gör vi som andra gör, för att vi tänker att de nog har rätt och för att vi inte vill sticka ut för mycket. Dessutom finns det pengar att tjäna på djurs lidande. Ruth Harrison skrev redan 1964 boken Animal Machines som var startskottet på rörelsen mot djurfabriker. Hon skrev bland annat att om en person utsätter djur för lidande anses det vara grymhet, men när många människor utsätter djur för lidande tolereras grymheten. Om stora pengar dessutom står på spel kommer detta system att försvaras in i det sista av annars intelligenta människor.

Vi väljer att inte se sanningen för att det är bekvämare att låta bli. Djurfabrikerna vill fortsätta tjäna

September oktober: Under hösten pågår min föreläsningsturné om hur vi skapar en framtid utan djurfabriker. Bland annat besöker jag Umeå, Göteborg, Stockholm, Västerås, Karlskrona och Örebro. Se hela turnéplanen som uppdateras löpande på djurensratt.se/forelasning.

15 oktober: Jag deltar på höstens digitala medlemsforum där du som är medlem och vill fördjupa dig i djurrättsfrågor och kampanjer är varmt välkommen (läs mer på sidan 49). Jag hoppas att vi ses där!

pengar och gömmer därför lidandet bakom stängda dörrar. I deras reklamfilmer romantiseras verkligheten och vi väljer att tro på dem, helt enkelt för att vi älskar djur. Vi vill varken se eller tänka på när djur lider för att vi bryr oss för mycket om dem.

DET LÅTER KANSKE märkligt, men det är också hoppfullt. För även om ignorans är en stark försvarsmekanism så är medkänsla starkare. Att människor älskar djur är vårt viktigaste verktyg i kampen för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. När vi lyckas väcka den hos tillräckligt många människor så kommer världen oundvikligen att förändras och det nya normala kommer bli att visa empati även över artgränser. ●

2 december: Riksstyrelsen samlas i Göteborg för årets sista möte. Vi utvärderar året som gått och blickar framåt mot ett ännu starkare år för djuren. Och så äter vi ett härligt veganskt julbord tillsammans.

19 oktober: Prisutdelning av Svenska Designpriset. Tidningen Djurens Rätt är nominerade så håll tummarna!

Camilla Bergvall är riksordförande för Djurens Rätt.

Innehåll -

Nr 32023

Agenda

07 Framgång. Danmark tar krafttag mot turbokycklingar.

08 Slakterier. Färdig utredning föreslår kameraövervakning.

09 Kampanjkollen.

10 Almedalen. Djurens Rätt påminde politiker om djuren.

12 Forskningskollen.

13 Djurnyheter i korthet.

14 Djurskyddskonferens. Politikerna pratade mest pengar.

16 Project 1882. Så går Djurens Rätts satsning i Ukraina.

17 #DjurensRätt.

18 Utfasning av djurförsök. EU reagerar efter stor kampanj.

Intervju

20 Möt Camilla, Sofia och Tina. Djurens Rätt antar den största utmaningen hittills – att montera ner djurfabrikerna. I täten går tre riksordföranden.

Fokus

28 Strax dags. Under senhösten ska EU:s nya djurskyddslagstiftning presenteras. Det största djurskyddslyftet i modern tid väntas, men striden har egentligen bara börjat.

Välj Vego!

41 Ny app. Busenkelt med vego.

42 Mysmat. Värm smaklökarna i höst med Laven Mokris kurdiska vegofavoriter.

46 Ät! De bästa vegonyheterna.

47 Topp tre. Bra hårdag för alla.

Agera

49 Välkommen! Du är bjuden på medlemsforum i höst.

50 Medlemsintervju. Berit Funke har bestämt sig för att hjälpa djuren även efter hennes liv.

53 Sommarturné. Djurens Rätts volontärer visade upp en rullande kycklingfabrik.

58 Expertsvar. Är djurförsök oundvikligt i forskning, eller?

60 Djurvännens dilemma. Hur gör jag skillnad trots ångest?

61 Vi minns. Läsare tar farväl.

62 Det hände sen. Djur svalt ihjäl

– ringa böter för lantbrukare.

Redaktionsfrågan: Åter till kontoret! Recept på frestande valnötsbaklava på sidan 45. Ditt måste på fredagsfikat?

JOSEFIN STRANG, redaktör [mikrade gifflar] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [allt med glass] AGNES DUNDER, art director [inget slår en kanelbulle] REBECCA JOHANSSON, Välj vego-redaktör [kladdig brownie] LINN ÅKESSON, skribent [äppelpaj] MATILDA ANTTI, skribent [blåbärspaj] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN

CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se

BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se

Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se

08-555 914 00

Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm

Plusgiro: 90 10 87-7

Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se

Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf. Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Ringöns tryckeri

ISSN 0345-2409

Årgång 121

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST. FOTO: ULRIKA POUSETTE

FRAMGÅNG!

Danmark tar täten

Efter en bred politisk överenskommelse mellan regeringen och övriga partier står det klart att Danmark både kommer att fasa ut statlig upphandling av turbokycklingar, samt verka för en utfasning på EU-nivå. Djurens Rätt bedömer att det banbrytande beslutet kommer att avsevärt förbättra välfärden för kycklingarna i Danmark.

Turbokycklingar har avlats för att växa från 40 gram till två kilo på drygt en månad, vilket medför ett stort lidande. Djurens Rätt och organisationer runt om i Europa har under många år arbetat för att turbokycklingarna ska ersättas med mer långsamväxande och hälsosamma raser. Innan årsskiftet presenterar EU-kommissionen deras förslag på EU:s nya djurskyddslagstiftning, och att Danmark nu uttalat sitt stöd för att fasa ut denna plågsamma verksamhet är både vältajmat och hoppfullt, anser Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall. Det här är otroligt inspirerande, stort grattis till vår systerorganisation Dyrenes Beskyttelse som länge arbetat

för detta! Danmark har stora djurskyddsproblem såsom pälsdjursfarmning och fixering av suggor, men ligger steget före när det gäller både utfasning av hönor i burar och nu även utfasning av turbokycklingar. Jag hoppas att detta banar väg för fler länder att ta ställning, inte minst Sverige. ●

Norge hack i häl

Det djuretiska rådet i Norge har nyligen föreslagit för den norska regeringen att förbjuda turbokycklingar av rasen Ross 308, av djurskyddsskäl.

Utredaren föreslår att samtliga slakterier ska kameraövervakas av djurskyddsskäl.

Kameror kan bli verklighet

Utredning om övervakning av slakterier klar.

I BÖRJAN AV juni publicerades betänkandet från utredningen om kamerabevakning på slakterier. Utredarens förslag på ny lagstiftning, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2025, är ett starkt sådant där förbättrat djurskydd står i centrum. Utredningen tillsattes av den tidigare regeringen, och Djurens Rätt vill nu se att den nuvarande regeringen ror utredningens rekommendation i hamn.

Djurens Rätt har länge arbetat för att djurskydd vid

SEX LJUSPUNKTER

ur utredningen

slakt ska få högre prioritet och föreslagit kamerabevakning som en viktig åtgärd. Kamerabevakning är viktigt, men Djurens Rätt har samtidigt varit noggranna med att framhålla att kameror inte kan ersätta fysiska kontroller utförda av officiella veterinärer och länsstyrelsens djurskyddsinspektörer. Att utredningen delar denna bild är mycket positivt.

– De återkommande skandalerna på slakterierna måste få ett slut, och det

stort steg i rätt riktning. Att utredningens betänkande på många punkter är i linje med Djurens Rätts arbete är mycket välkommet, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Utredningen föreslår att slakterierna själva köper in, installerar, underhåller och ansvarar för driften, men att de bör kompenseras så långt det är möjligt för nya utgifter.

Lagen skulle enligt utredningens förslag inte ta plats i

3.

kan vara värdefulla som underlag i det preventiva utvecklingsarbetet med djurskyddet samt vid upptäckt av misstänkta brister.

djurskyddslagen utan i en egen lag.

UTREDNINGEN LÄMNAR EN del att önska. Ljudupptagning skulle ha flera fördelar ur djurskyddsperspektiv men föreslås inte bli en del av den nya lagen, något som motiveras med argument som rör integritetsfrågor. Jordbruksverkets expert i utredningen anmälde en avvikande mening och ansåg att ljudupptagning ska få ske, vilket Djurens Rätt också håller med om. Djur uttrycker mycket känslor via kroppsspråk som kan fångas på bild, men också genom att till exempel skrika när de utsätts för smärta.

av Matilda Antti

djurslag från kravet på

här är ett

1. Kamerabevakning kan ge en positiv inverkan på personalens beteende vid djurhanteringen.

2. Den viktigaste kontrollen är den som sker genom fysisk kontroll på plats. Kamerabevakning bör inte ersätta några fysiska kontroller utan ses som ett komplement.

Bildupptagningar

4. Kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier.

5. Det finns ingen anledning att undanta något

kameraövervakning.

6. Kamerabevakning bör omfatta samtliga områden på slakteriet där levande djur hanteras.

Kampanjkollen

av Jennica Mayor Gustavsson

Sån är Lidl – fortsatt olidligt

Hjälp till på djurensratt.se/volontar Djurens Rätt fortsätter att uppmana Lidl att ta mer ansvar för kycklingarna. Genom att anta European Chicken Commitment så säger man nej till turbokycklingar och ja till mer utrymme. Under sommaren har Djurens Rätt arrangerat protester för att informera allmänheten att Lidl fortsätter säga nej till mer utrymme, sittpinnar och skonsammare bedövningsmetoder för kycklingarna. Anmäl dig som volontär för att delta på kommande protester du behövs!

Ge djuren en röst i EU

Skriv under på euforanimals.eu/sv

Vem bär egentligen det politiska ansvaret för djuren i EU?

Med kampanjen EU for Animals kräver Djurens Rätt att EU inrättar en EU-kommissionär för djurskydd. I oktober 2023 planeras överlämningen av namn äga rum, 280 000 underskrifter har samlats in av europeiska djurrättsorganistioner sedan kampanjens start. Vill du också att Europas djur ska få en starkare röst? Skriv under namninsamlingen.

Riktar ljuset på djurfabrikerna

Skriv under på djurensratt.end.it/sv/sign/ En av Djurens Rätt hjärtefrågor är utfasning av djurfabrikerna. Djurens Rätt är en del av ett europeiskt initiativ vars syfte är att påverka FN att vidta en överenskommelse för att stoppa djurfabriker. Genom att samla in namn kan vi uppmana världsledarna i FN att fasa ut djurfabrikerna. Nu har 19 200 namnunderskrifter samlats in, varje namn gör skillnad. Skriv under namninsamlingen om du också vill förbättra situationen för djuren som är flest och har det sämst.

Slopa burarna, Jollibee!

Skriv till företaget i sociala medier

I maj 2023 lanserades den globala kampanjen #JollibeeChainsOfCruelty. Nu uppmanas snabbmatsjätten Jollibees ledning att anta en global buräggsfri policy, vilket skulle förändra livet för 200 miljoner hönor. Du kan hjälpa till genom att skriva till Jollibee på sociala medier och berätta att du tycker att företaget borde ta större ansvar för hönorna.

Hallå där, Coral Ricote

Kampanjchef hos Djurens Rätt

Hur går det för bläckfiskkampanjen?

— Omkring 20 000 personer har skrivit under. Det har väckt mycket engagemang och frågor, många blir naturligtvis förvånade över att det är tillåtet att föda upp intelligenta och komplexa djur som bläckfiskar i fångenskap.

Hur ser en bläckfiskfabrik ut egentligen?

— Bläckfiskar har fångats från det vilda i över 2 000 år. Fabriken som byggs på Kanarieöarna är den första i sitt slag och skulle innebära ett enormt bakslag för djuren. Djuren skulle hållas trångt i karga miljöer och utsättas för en smärtsam och utdragen död. En miljon bläckfiskar skulle dödas för mat varje år, helt oacceptabelt.

Hur realistiskt är det att förbjuda en hel bransch?

Positiv förändring sker inte av sig själv, om ingen driver den – förändring sker genom kampanjer och ideellt engagemang. Stora framgångar, såsom att alla Sveriges livsmedelskedjor nuförtiden är buräggsfria, blev verklighet tack vare ihärdigt kampanjarbete. Med bläckfiskkampanjen agerar vi innan den nya formen av djurfabrik hunnit etableras. Det är mer effektivt att stoppa branschen nu och desto mer engagemang, ju snabbare kan vi uppnå ett förbud.

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.

Så sattes DJUREN på agendan

Kycklingfabriken på hjul skapade samtal och rubriker under Almedalsveckan.

UNDER ALMEDALSVECKAN VAR

Djurens Rätt på plats i vanlig ordning – dels med sommarturnén, dels med Ett kycklingliv i 4D, en kycklingfabrik på hjul som gav inblick i kycklingarnas verklighet. Utöver detta sattes djurpolitiska frågor på agendan genom en rad seminarier, som bjöd på lovande djurpolitiska besked från politiker.

ALMEDALSVECKAN I VISBY är en demokratisk mötesplats och därmed en naturlig plats för Djurens Rätt att föra djurens talan på. Under veckans fem dagar gjordes detta genom samtal med politiker och allmänhet vid turnétältet och vid den mobila kycklingfabriken, som flera hundra besökare valde att uppleva. Detta uppmärksammades bland annat i en artikel i Gotlands Tidningar. Alfred Corengia är turnécoach hos Djurens Rätt.

– I dagens samhällsdebatt är det lätt att tro att djurrätt är något oviktigt. Utifrån besökarnas reaktioner under Almedalsveckan är det tydligt att det inte alls är fallet, människor bryr sig och vill se en förändring, säger han.

UNDER ALMEDALSVECKANS

seminarier fick partier bland annat visa var de står i frågan om det framgångsrika europeiska medborgarinitiativet Fur Free Europe. Positiva signaler kom från L, M, SD och S – detta utöver stödet från V och MP som redan var bekräftat. Från Centerpartiets Europaparlamentariker Emma Wiesner kom inget tydligt besked, något som motiverades med att hon för egen del ser positivt på initiativet men att hon i dagsläget inte har partiet med sig. Det enda partiet som inte kommit med något besked är KD.

– Vi kan redan nu konstatera att ett förbud på EU-nivå verkar klinga bättre i politikernas öron än ett nationellt sådant, där endast MP, V och L tagit ställning, och att initiativet ser ut att stöttas av en majoritet av partierna. Det är mycket positivt när kommissionen inom kort lägger fram förslag på bordet, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.

DJURENS RÄTT anordnade ett seminarium med Djurskyddet Sverige och World Animal Protection. Där fick fem riksdagspartier bekänna färg i frågan om hur

Se mer!

På Djurens Rätts kanal på Youtube kan du se seminarierna från Almedalen:

● EU:s djurpolitik, om ungdomsförbunden fick bestämma

● Ett år till EUval – partiernas djurpolitiska prioriteringar

● Företagens roll i omställningen till växtbaserat

Seminarierna spelades in, så att även de som inte var på plats kan se dem.

de ser på att betesrätten för mjölkkor hotas genom den utredning om konkurrenskraft som regeringen tillsatt. Utredningen ska överlämna sitt betänkande nästa sommar, det var positivt att samtliga representanter från M, L, MP, C respektive SD svarade att de inte vill inskränka betesrätten. av Matilda Antti

Djurens Rätt

Emma och Amelia Oller Westerberg från Vegansk Matlåda kom förbi Djurens Rätt i Almedalen.

Almedalsveckan bjöd på många seminarier och debatter om djurskyddsfrågor.

Djurens Rätt och generalsekreteraren Benny Andersson uppmärksammades i media.

FOTO: ISTOCKPHOTO, DJURENS RÄTT

Det bästa alternativet för kycklingarna är att slippa födas upp för slakt, och att fler människor väljer vego.

På sidan 7 kan du läsa mer om satsningar i Danmark för bättre kycklingliv.

Den enskilda kycklingen fick namnet Jo och åldern 37 dagar. Hon var en turbokyckling och hade som främsta intresse att sandbada och att springa med mat i näbben för att se om någon kompis skulle jaga henne. Hennes favoritminne var när hon lyckades hoppa upp på en halmbal och hoppade vidare till andra halmbalar. Tidpunkten då hon var räddast var när hennes kompis blev infångad av människor och skickad till slakt.

Glada kycklingar? För dyrt, enligt företagen

När arkitekturforskare och ett irländskt kycklingföretag diskuterade framtidens kycklingproduktion ville de formulera ett koncept de kallar ”Happy Chicken”. De tog hjälp av experter på kycklingars beteenden, som i sin tur beskrev hur en sådan kyckling skulle kunna leva.

Profilen över Jo skildrade inte hur dagens kycklingfabriker ser ut, eftersom halmbalar och sandbad saknas, men skulle kunna visa vad som behöver läggas till och tas bort i ett kycklingliv för att öka lycka och minska stress.

I konceptet ”Happy Chicken” som forskarna tog fram, så skulle kycklingar som Jo få tillgång till utevistelse och få leva i små grupper där de får tid att lära känna varandra. Men det ansågs inte vara ekonomiskt möjligt att genomföra i dag. Det visar hur lite kycklingarnas behov tas hänsyn till i dagens, och kanske även framtidens kycklinguppfödning. ●

Källa: Campbell E. m.fl. (2023) Research-by-Design in Complex Systems: Reflections on Approaches Used to Reimagine Environmentally Sustainable, High-Welfare Poultry Housing Futures. Sustainability, 15(7), 5808.

Läs mer

Enligt Djurens Rätt

Är flest, men har det sämst

Cirka 113 miljoner kycklingar slaktades i Sverige under 2022, varav 99 procent var turbokycklingar utan sandbad eller halmbalar.

Bakslag Framgång

Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts fyra prioriterade områden.

av Malin Ensgård

Kan skona miljoner

Det årliga dödandet av omkring fem miljoner svenska tuppkycklingar kan snart komma att förpassas till historieböckerna. Linköpings universitet ska nämligen presentera ny forskning gällande könsbestämda ägg. Djurens Rätt uppmanar svenska politiker att nyttja metoden som kan skona miljontals individer från lidande och slakt.

Fler fiskfabriker i laxland

Skottland har en av världens största laxindustrier och skandalfilmer visar stort lidande i fiskfabrikerna. Ungefär 40 miljoner laxar föds upp årligen i Skottland. Deras regering har stora visioner om laxfabrikerna, dock utan ambitioner om att förbättra fiskarnas välfärd. Djurens Rätt med flera har framfört krav mot regeringen om bättre fiskvälfärd.

Fler förbjuder minkfarmning

Halverat antal minkar i bur

Fågelinfluensa på farmer

Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.

Nya data visar att den globala siffran för antalet minkar som föds upp och dödas för sin päls har halverats på bara två år. Halveringen innebär att 16 miljoner färre individer hölls på minkfarmer år 2022 jämfört med år 2020. Minskningen i Sverige är hela 66 procent, bland annat tack vare Djurens Rätts arbete.

EU vill starta utfasning

Djurens Rätt var en av de organisationer som drev medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics som gick i mål 2022 med 1,2 miljoner namnunderskrifter. Nu har EU-kommissionen besvarat initiativet och Djurens Rätt är glada över att meddela att en plan presenterats för att börja fasa ut djurtester för kemikalier och läkemedel.

Mer vego i nya riktlinjer

Budskapet: Ät mindre kött och mer växtbaserat. De nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) tar för första gången inte bara hänsyn till vår hälsa utan också planeten och djuren. Enligt NNR är det dessutom viktigt att inte ersätta rött kött med kyckling, utan med en växtbaserad kost.

Fågelinfluensavirus har hittats på ett flertal finländska pälsdjursfarmer och över 120 000 djur har tvingats avlivas. Det dödliga viruset verkar ha nått industrin genom spridning från vilda smittade fåglar. Djurens Rätt ser det som en nödvändighet att snarast avveckla pälsdjursfarmerna.

EU tvekar om kosmetika

En del som EU-kommissionen missade var medborgarnas efterfrågan på stärkt förbud mot testning av djur för skönhetsprodukter. Ett förbud som redan finns sedan ett årtionde tillbaka, men som inte följs. Nya riktlinjer för produkters säkerhet innebär att antalet djurförsök väntas öka kommande år. Mer läsning om djurförsöksläget i EU på sidan 18.

Färre köper vegoprotein

Försäljning av vegoprotein såsom sojakorv och vegofärs fortsätter att backa, enligt en marknadsundersökning från Nielsen IQ. Vegomotvinden tros vara en kombination av en nedåtgående trend och inflationen. Det finns dock ingenting som tyder på en ökande försäljning av animalier.

Djur i djurfabrikerna

Djur

Djurens Rätt riktade ljuset mot djuren.

Pengafokus på djurkonferens F

ÖRSTA HALVÅRET 2023 var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Som sista ryck innan stafettpinnen sträcktes över till Spanien arrangerade regeringen en djurskyddskonferens i Uppsala. Konferensen lovade att uppmärksamma ny forskning och belysa förväntningar, möjligheter

och utmaningar kopplade till EU:s nya djurskyddslagstiftning som presenteras innan årsskiftet. I praktiken hamnade tyngdpunkten på ekonomiska farhågor.

I KONFERENSENS PROGRAM betonades konkurrenskraft och huruvida Sverige har råd

att förbättra djurens situation. Landsbygdsministern som är ansvarig för djurskyddsfrågor i Sverige var inte närvarande under konferensen, och till lunch serverades kycklingkött. Djurens Rätt ville att den nya EU-djurskyddslagstiftningen också skulle diskuteras ur ett djurrätt- och djurskyddsperspektiv, och bjöd därför in till ett djurskyddsmingel som hölls kvällen innan konferensen.

– Det var en fantastisk känsla att under en kväll få samla de mest etablerade och kraftfulla organisationerna som arbetar för djuren i Sverige och Europa under en kväll. Tillsammans med myndigheter, forskare och politiskt engagerade diskutera-

Kvällen innan arrangerades ett djurskyddsmingel av Djurens Rätt med flera, för att sätta djurens bästa på agendan.

Den 30 juni arrangerade regeringen en djurskyddskonferens på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

I juli publicerades en debattartikel i ETC av riksordförande Camilla Bergvall. Artikeln handlade om regeringens djurpolitik, tomma löften och Djurens Rätts arbete som tvingas prioritera förhindrandet av försämringar, snarare än förbättringar av djurskyddet.

de vi hur den nya djurskyddslagstiftningen kan göra skillnad för miljontals djur i EU, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

DJURSKYDDSMINGLET inleddes av ett anförande från Bo Algers, professor emeritus i husdjurs-

skydd på dagordningen. Det är fantastiskt att se sådana diskussioner äga rum inom sådana forum, för att säkerställa en ambitiös reform som inte lämnar något djur bakom sig, säger hon.

UR MINGLETS

GÄSTLISTA:

Under djurskyddsminglet anordnades ett panelsamtal som modererades av Jens Holm, tidigare Europaparlamentariker och riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Panelsamtalets deltagare var Jytte Guteland (S) som är riksdagsledamot i miljöoch jordbruksutskottet och tidigare EU-parlamentariker, Reineke Hameleers som är CEO för Eurogroup for Animals, Christian Juliusson, tjänsteman vid EU-kommissionens direktorat för hälsa- och livsmedelssäkerhet, Camilla Bergvall som är riksordförande för Djurens Rätt, samt Bo Algers, professor emeritus vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU.

REGERINGENS djurskyddskonferens anordnades under den sista dagen av det svenska ordförandeskapet. Utöver konferensen anordnades ett möte med medlemsländernas chefsveterinärer i Varberg, men i övrigt har djurskyddsfrågorna inte fått mycket utrymme. Landsbygdsministern

Peter Kullgren (KD) har i rollen som ordförande för ministerrådets rådskonstellation AGRIFISH helhjärtat gått in i en neutral roll som medlare när djurfrågor som djurtransporter och pälsdjursfarmning stått på agendan. Camilla Bergvall hoppas att Peter Kullgren nu kommer att kliva fram i djurskyddsfrågan.

281 000

Ungefär så många EU-medborgare har hittills skrivit på uppropet som kräver en EU-kommissionär med ordet djurskydd i titeln.

192

hygien, som hade fem saker på önskelistan. Ett progressivt Europaparlament efter EU-valet 2024, att en ambitiös kommission tillträder, organisationer som fortsätter ta kampen för djuren, jordbrukare som följer andra jordbrukares goda exempel på förbättrad djurvälfärd, samt fler djurskyddsdiskussioner inom Världshandelsorganisationen (WTO).

Med på minglet var även Reineke Hameleers, verksamhetschef på Eurogroup for Animals, som tyckte att arrangemanget var välbehövligt.

– Detta är ett stort år för djuren i Europa. Vårt nätverk av organisationer arbetar outtröttligt för att sätta djur-

– Det ska bli spännande att se hur Sveriges regering agerar utanför ordföranderollen, när de måste ta tydligare ställning. Innan årsskiftet presenterar EU-kommissionen förslag på ny djurskyddslagstiftning, och Djurens Rätt förväntar sig att regeringen med landsbygdsministern i spetsen spelar en aktiv roll i att ro ambitiösa förslag i hamn, säger Camilla Bergvall.

av Matilda Antti

Antalet Europaparlamentariker som vill se att djurskyddsfrågor representeras bättre i EU, och därför också skrivit under uppropet.

8 av 10

Så många svenskar vill se ett slut på pälsdjursfarmning, trots det har bara tre riksdagspartier tagit ställning för ett förbud.

Medborgarinitiativet

Fur Free Europe kan vara slutet för pälsbranschen i EU.

Camilla Bergvall

”Detta är ett stort år för djuren i Europa” – Reineke Hameleers

Gör skillnad!

Som medlem i Djurens Rätt hjälper du till att driva arbetet i Ukraina. Vill du göra ännu mer kan du skänka en gåva till djuren via djurensratt.se/ukraina. Du kan också följa arbetet på project1882.org.

Så går det för nya satsningen

Hundratals djur räddade hittills.

I FÖRRA NUMRET kunde du läsa att Djurens Rätt har startat en organisation i Ukraina, med namnet Project 1882, för att arbeta både kort- och långsiktigt för djuren i det krigshärjade landet. Sedan uppstarten av denna ukrainska motsvarighet till Djurens Rätt har direkta hjälpinsatser genomförts till stöd för djur som drabbats svårt av kriget. Samtidigt har

utvecklingen av det långsiktiga arbetet för djuren i Ukraina påbörjats.

I BÖRJAN AV juni fick Project 1882 agera snabbt när dammen vid vattenkraftsverket i Nova Kachovka sprängdes, vilket ledde till att enorma områden översvämmades och tusentals djur hamnade i akut nöd. Djurens Rätt finansierade

räddningsinsatserna som sattes i gång omedelbart, samt hjälpte till med ekonomiska bidrag för efterarbetet. Totalt räddades fler än 500 familjedjur från översvämningsområdet. – Så fort vi fick reda på sprängningen agerade vi snabbt och började direkt att hjälpa till och koordinera flera hjälpinsatser av djur som direkt drabbades av de omfattande översvämningarna. Teamen på plats jobbade dygnet runt och lyckades rädda många djur som inte klarat sig utan vår eller våra partners hjälp, säger Hanna Tereshko, verksamhetschef för Project 1882 i Ukraina.

FRAM TILL NU har merparten av djurrätts- och djurskyddsorganisationerna i Ukraina av resursskäl fokuserat på vilda och hemlösa djur som är i behov av akut hjälp. Djurens Rätt kommer att fortsätta arbetet med att hjälpa till med katastrofinsatser samt att på plats stötta ukrainska volontärgrupper, som arbetar för att hjälpa djuren som påverkas direkt av kriget. Samtidigt finns ambitionen att bidra till förändring för de miljoner djur som lever och dör i landets djurfabriker. Omkring en halv miljard turbokycklingar föds årligen upp i Ukraina och 99,5 procent av hönorna i äggindustrin lever hela sina liv i kala ståltrådsburar. Viljan och behovet av förändring är stort, Djurens Rätt kommer att arbeta för att stötta de ukrainska initiativen.

– Vi är glada över att vårt gemensamma arbete är i gång, och vi kommer att fortsätta vårt arbete med att bistå evakuering av djur från frontlinjen och kriget. Samtidigt som vi också kommer att bygga för framtiden och skapa förutsättningar för ett mer djurvänligt Ukraina, avslutar Hanna Tereshko.

av Linn Åkesson

Djurens Rätts kortfilm prisad igen

Under Eurogroup for Animals årliga konferens i Bryssel kammade Djurens Rätts kortfilm hem priset för årets bästa kampanj. På plats fanns Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson för att ta emot priset.

Se mer!

På Djurens Rätts Youtube-kanal kan du se kortfilmen ”Världens bästa djurskydd”.

Det är stort och viktigt att en film som ifrågasätter Sveriges djurskydd vinner detta och flera andra priser. Jag vill rikta ett stort tack till alla medlemmar som bidragit till att vi har kunnat göra den här filmen. Utan er hade det inte varit möjligt, säger Benny Andersson.

”Världens bästa djurskydd” är en 3D-animerad film om tre turbokycklingar i olika delar av livet i en djurfabrik. Med det unika och humoristiska greppet har filmen skapat stort engagemang och har tidigare prisats av Roygalan, Resumé och Filmstaden samt vunnit priser under bland annat Toronto Film Week och Brussels Independent Film Festival. — Många har hört av sig till oss och berättat att de valt att välja bort kyckling från tallriken efter att de sett filmen. Det är det allra finaste priset vi och kycklingarna kan få, avslutar Benny Andersson.

#DjurensRätt

EXPERTEN Förvandla frustration till handling

270 000

MEST GRIPANDE

Lukten, ljudet, värmen eller trängseln. Vad skulle du tycka var värst i en kycklingfabrik?

En reel som visar hur kända profiler, däribland influeraren Therése Lindgren, reagerar efter att ha upplevt Ett kycklingliv i 4D berörde många. Videon har visats totalt 270 000 gånger.

10 000

Under semestertiderna uppmanade Djurens Rätt till att göra djurvänliga val, exempelvis genom att säga nej till djurparker. Inlägget fylldes med instämmanden och fick totalt 10 000 reaktioner.

Vilket fantastiskt arbete ni gör! Känns så viktigt att stötta er. Hoppas att människor får upp ögonen och väljer grönt.

Det är så bra att människor själva kan se det fruktansvärda lidandet hos kycklingar som föds upp för kött, som vanligtvis är gömda bakom väggarna i fabriksbodarna.

STÖRSTA SNACKISEN

Under internationella kattdagen den 8 augusti passade vi på att fråga följarna med jamande familjemedlemmar ”vad heter din katt och varför?”. Kommentarsfältet fylldes med påhittiga namn och berättelser.

När jag ser en snigel på marken så tar jag alltid dem i skalet och flyttar dem till gräset så ingen cyklar eller trampar på dem. Oavsett hur bråttom jag har.

Det finns bara ett sätt att ta avstånd från djurmisshandel och tortyr, det är att sluta konsumera animalier. Alla animalier kommer från ofrivilliga djur.

Malin Ensgård är digital kommunikatör hos Djurens Rätt.

”Djurfabrikerna måste behandla djuren bättre!”

”Varför gör inte polisen något åt detta?”

”Regeringen verkar inte bry sig alls!”

Så kan kommentarerna se ut under ett inlägg som visar en turbokycklings tröstlösa lidande på kycklingfabriken, eller en gris vädjande blick innan han ska bedövas med plågsam koldioxidbedövning. Det är frestande att leta efter en syndabock, att rikta uppmärksamheten mot vad andra gör fel i stället för att reflektera över vårt eget potentiella inflytande.

Så, vem bär egentligen ansvaret? Djurfabrikerna? Polisen? Regeringen? Som djurvänner har vi en unik möjlighet, och skyldighet, att alltid verka för djurens bästa. När vi pekar finger åt andra grupper eller institutioner, riskerar vi att tappa bort det verkliga målet –djurens välbefinnande. Det är lätt att känna sig överväldigad och maktlös när stora systemiska problem tornar över en. Men genom att fokusera på vår individuella roll och handlingskraft kan vi faktiskt göra skillnad.

gillade Djurens

Nya krafttag för utfasning

EU reagerar efter kampanj.

DJURENS RÄTT VAR en av de organisationer som drev medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics som gick i mål 2022 med 1,2 miljoner namnunderskrifter. Nu har återkopplingen från EU-kommissionen kommit, med goda nyheter för djur inom djurförsök. I slutet av juli började EU-kommissionen planera utfasningen av djurtester som i dag krävs för kemikalier och läkemedel inom unionen.

DJURENS RÄTT välkomnar kommissionens färska plan för att fasa ut djurtester för kemikalier och läkemedel. Dessutom presenterades förslag om långsiktiga planer på att minska och fasa ut djurförsök i forskning och utbildning.

Tyvärr har EU-kommissionen valt att frånse medborgarnas krav på att stärka förbudet mot djurförsök av kosmetiska produkter. Ett förbud har fun-

POSITIVA BESKED FRÅN EU-KOMMISSIONEN, I URVAL:

1. En färdplan ska tas fram för att få bort alla tester på djur som i dag krävs för kemikalier, bekämpningsmedel, biocider och läkemedel.

2. Europeiska forskningsområdet ska få i uppdrag att koordinera nationella riktlinjer som ersätter användandet av djur i forskning, och därmed arbeta för att skynda på utvecklingen och implementeringen av djurfria metoder.

3. En expertkommitté kan komma att tas fram för att ge råd kring utvecklingen av djurfria testmetoder.

4. En eller flera workshops ska arrangeras med experter som kan komma fram till framtida prioriterade områden för att skynda på övergången till djurfri forskning.

Framgång:

Färjebolag antar ECC

Finnlines, som dagligen trafikerar sträckor mellan Sverige, Tyskland och Åland, har meddelat att de ska ställa högre krav för kycklingar genom att arbeta med European Chicken Commitment (ECC). Därmed blir det finska rederiet, med tio passagerarfartyg och 13 fraktfartyg, det första färjebolaget i Sverige och i Finland som säger nej till användningen av turbokycklingar och ja till att fler kycklingar får vistas utomhus. Marco Palmu är direktör för Finnlines passagerartrafik och välkomnar de mätbara kriterierna för kycklingarnas välfärd.

Finnlines söker hela tiden efter sätt att ytterligare förbättra vårt arbete och säkerställa att våra målsättningar inom ramen för Agenda 2030 uppfylls. Djurvälfärd har en självklar del i det arbetet.

nits i tio år, men efterföljs inte. Nya riktlinjer för produkters säkerhet innebär att mängden djurförsök väntas öka de närmaste åren.

– Även om det är glädjande att EU-kommissionen tittar på alternativ att accelerera utvecklingen av djurfria forskningsmetoder, är det inte tillräckligt utifrån vad medborgarna efterfrågat i Save Cruelty Free Cosmetics, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

MEDBORGARINITIATIVET lanserades augusti 2021 med målet att förbudet mot djurtestad kosmetika i EU ska skyddas, men också att EU ska ta fram en handlingsplan för utfasning av samtliga djurförsök. Djurens Rätt kommer nu att arbeta för att EU-kommissionen ska hålla vad som lovats, och även att lystra till medborgarnas krav på att stoppa djurförsök av kosmetika. av Anna Harenius

Tidigare i år fattade bland annat tågbolaget SJ samma beslut för kycklingarna. Sammanlagt har fler än 55 svenska företag valt att inkludera djurvälfärd i hållbarhetsarbetet, i Europa har över 350 företag följt ECC-kriterierna. Det är glädjande att Finnlines väljer att ansluta sig till den växande gruppen av företag som förstår att hållbarhetsarbete även måste inkludera djuren. Beslutet går i linje med rekommendationer från den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och vi förväntar oss fler ställningstaganden för kycklingarna i kölvattnet av Finnlines beslut, säger Nathalie Söderström, enhetschef för företagsrelationer hos Djurens Rätt. av Amelia Wingqvist

TAJT

av Josefin Strang

TRIO

tagit upp kampen mot djurfabrikerna.

CAMILLA BERGVALL: ”VI MÅSTE VÅGA DRÖMMA”

Riksordförande Camilla Bergvall ser djurfabrikerna klart när hon tar på sig historieglasögonen. Hon är övertygad om att djurfabrikerna snart är ett minne blott om djurvänner vågar satsa högt.

Du är riksordförande sedan 2019. Hur hamnade du här?

Jag kan inte göra något halvhjärtat, jag måste ge hundra procent. Jag började engagera mig i Djurens Rätt som volontär på sommarturnén, jag hade precis tagit studenten och hade inget för mig. Det fanns möjlighet att göra skillnad, Djurens Rätt såg behovet av mig och jag tyckte det kändes meningsfullt. Att jag skulle bli ordförande tio år senare väntade jag mig inte då.

Du styrelsens historienörd, vad ser du när du kollar på djurfabrikerna genom dina historieglasögon?

Djurfabriker genomsyrar vårt samhälle och många tror att industrierna är för stora för att stoppa. Det är viktigt att tänka på att djurfabrikerna inte funnits särskilt länge, bara några decennier. När Djurens Rätt grundades fanns inte djurfabriker vi är äldre än dem, klart vi kan montera ner dem! Djurfabriker är bara en liten parentes i mänsklighetens historia, det är ingen naturlag att de ska finnas. Det blir jag peppad av att tänka på.

Är inte djurfabriker en anpassning till en ny värld?

Jag förstår den tanken. Men vi kan inte påstå att djurfabriker är ett system som fungerar, som mättar allas magar och funkar toppen, för det är inte sant. Vi matar djuren med livsmedel som vi människor kan äta direkt. Djurfabriker överlever inte utan subventioner. Vi har klimatförändringarna. Vi har folkhälsan som utsätts för risker med smittspridningar, nu senast verkar fågelinfluensan mutera på minkfarmer. Det

finns också arbetsrättsliga problem i djurfabriker, med allt från lungproblem till psykisk ohälsa.

De flesta tror att djuren har det bra. Här dundrar Djurens Rätt in och använder ”djurfabriker” som skällsord. Onödigt frånstötande?

Jag trodde själv också att djuren hade det bra och att veganer var superradikala. Jag drog själv alla dåliga skämt som veganer får höra. När jag väl började läsa på kände jag mig otroligt lurad. När Djurens Rätt berättar hur djuren har det förstår jag att många backar undan och inte vill höra sanningen. Men nästa gång de ser en skandal i media med bilder från djurfabriker, så kanske de påminns om att det fanns en poäng i det jobbiga som vi berättat. Jag tror de flesta vill se sanningen, men det är jobbigt att inse att man dessutom aktivt stöttat systemet genom att äta kött flera gånger om dagen. Det måste få vara en process. Det var det för mig också. Varför storsatsar Djurens Rätt emot djurfabrikerna?

Ja, var ska man börja. Vid industrialiseringen var tanken kanske god, att producera mer mat till fler människor. Men tempot blev allt snabbare och i dagens nivåer är det omöjligt att se till varje individ. Bara i Sverige har vi årligen ungefär 110 miljoner kycklingar i

Camilla Bergvall

Ålder: 33 år

Bor: Malmö

Bor med: Frun Alice och två katter.

Gör: Riksordförande för Djurens Rätt, jobbar också som kommunikatör och skribent. Skrivit en historisk biografi om Nanny Palmkvist, Att arbeta för en idé är att leva

Gör annars: Kopplar av i en närliggande skog eller läser böcker, just nu Selma Lagerlöfs klassiker Kejsarn av Portugallien

Djur nära hjärtat: ”Minken. De är missförstådda, vackra och smarta.

Att de är så pass små men ändå lyckas överleva som ensamlevande rovdjur är något som talar till mig.”

djurfabriker, det går inte ens att föreställa sig hur många det är. Enligt djurskyddslagen ska varje individ skyddas från onödigt lidande och har rätt till naturligt beteende. Inte ens den enskilda kycklingfarmaren eller slakteriarbetaren med goda intentioner kan säkerställa att kycklingindividen inte lider, inte med systemet som byggts upp. Kycklingarna är avlade att växa så snabbt att de uppnår slaktvikt på 35 dagar, tempot är så högt att det inte finns utrymme för djurskydd eller medmänsklighet i systemet. Just i kycklingindustrin är slit- och slängattityden tydligast – bara i Sverige dör 200 000 kycklingar i djurtransporter varje år, det här så kallade svinnet är inräknat i den ekonomiska kalkylen. Tänk om ni gapar efter mycket och förlorar hela stycket?

Målet att montera ner djurfabrikerna är ambitiöst, men vi måste vara modiga. Vi har styrkan i att de flesta människor bryr sig om djur och vill att de ska ha det bra, och att vi de senaste två decennierna har byggt en stark organisation. Vi måste våga ta tag i det största lidandet, där flest djur finns, fastän det kan ta lite längre tid till framgång.

Vad håller dig motiverad?

Vi rör oss framåt hela tiden. Varje gång ett företag väljer att ansluta sig till ECC eller en person som besökt vår mobila kycklingutställning säger ”nu skippar jag kycklingen från tallriken”. Varje sådan liten framgång gör mig motiverad att fortsätta. Det är också fantastiskt att befinna sig i en organisation med styrelse, personal och volontärer med massa motivation som vi delar med oss av till varandra. Jag är helt säker på att vi kan skapa en värld utan djurfabriker inom en snar framtid vi måste våga drömma om dagen då djurfabrikerna är nermonterade. ●

Hjältar

Om du säger ”djurförsök” måste Sofia Kamlund bita sig i tungan för att inte hålla ett brandtal. För att demontera djurfabrikerna tror hon på proffsighet, uthållighet och att fira framgångarna.

Du är första vice ordförande. Hur hände det?

Det är faktiskt Camilla Bergvalls fel, varje steg på vägen, haha! Vi läste tyska ihop på gymnasiet, skojade mycket med varandra men pratade aldrig om att vi båda var vegetarianer. På Facebooks tidiga dagar såg jag att hon skulle starta en djurrättsgrupp och vi båda hamnade i Djurens Rätts lokalavdelningsstyrelse i Helsingborg. Camilla kandiderade till förbundsstyrelsen, efter några år tipsade hon valberedningen om mig.

Varför har du inte nöjt dig med lite lagom engagemang?

Det ligger i min personlighet, jag blir lätt frustrerad över tingens natur. Det räcker inte att delta i en demonstration, jag behöver göra mer. Det är min känsla av frustration som drivit mig hit.

Du känner Camilla Bergvall sedan länge. Är styrelsen ett gäng jämnåriga, likasinnade vänner som sitter och håller med varandra?

Det är ett problem att delar av djurrättsrörelsen är väldigt vit och ganska medelklass. Vi lever i ett samhälle där vissa grupper är mer privilegierade och har mer makt – vi jobbar aktivt för att styrelsen ska få ännu mer bredd. Med det sagt, så vågar vi utmana varandra i våra tankar under möten, men även vi lever ju i filterbubblor och därför är det viktigt att ännu fler perspektiv kommer in.

Vad kan man räkna med när du är med på mötet?

Jag har suttit i riksstyrelsen sedan 2015 och då sitter man

på ett informationsövertag. Jag är en person som pratar ganska mycket, jag tänker på att inte ta så mycket plats. Jag har tidigare jobbat med att forska om bröstcancer utan djurförsök. Så djurförsök är en sakfråga som jag kan, och det kan vara svårt att lägga band på mig själv att inte ta orimligt stor plats när vi pratar djurförsök!

Djurens Rätt vill demontera djurfabrikerna. Är inte djur i djurförsök din hjärtefråga?

Haha, jo. Men jag ser inte att djurförsök och djurfabriker står i motsatsförhållande till varandra. Flyttar vi fram positionerna i ena frågan, och förändrar hur folk ser på djur, så kommer den andra frågan att hänga med. Djurförsöksfrågan är dessutom lite periodiserad, ibland finns en öppning för att aktivt driva en fråga, sedan kommer en period med bakgrundsaktivitet som inte syns som gör oss redo för nästa öppning.

Varför är djurfabriker värda att kämpa emot?

Djurfabrikerna är platsen där allra flest djur far absolut mest illa. Vi behöver lägga krutet där vi kan hjälpa flest antal individer.

Många av Djurens Rätts framgångar handlar om mer nischade frågor än djurfabrikerna, som hejdå till sälslakt, rävfarmning och buräggen.

Är inte Djurens Rätt bäst på smala frågor, snarare än de stora perspektiven?

Sofia Kamlund

Ålder: 33 år

Bor: Helsingborg

Bor med: Fyra katter, en kanin och en hund.

Gör: Miljöpartistiskt kommunalråd i Helsingborg och första vice riksordförande i Djurens Rätt.

Gör annars: Lyfter tunga vikter, har bland annat EM-brons i bänkpress. Extra förtjust i: ”Getter är det bästa som finns. Häromdagen när jag var ute med hunden skrek en get efter oss. Jag vill veta vad geten sa!”

Vi behöver göra både och. Djurfabrikerna är så pass stora att gemene person inte ser effekten lika enkelt och snabbt. Med buräggen kan man till exempel notera att närmaste matbutiken slutat sälja dem. Vi har resurser att både driva de mindre sakfrågorna och den stora omställningen – de ger draghjälp åt varandra.

Vad är vägen framåt för Djurens Rätt kommande år?

Djurens Rätt ska behålla positionen vi länge haft, där vi ses som en seriös och duktig aktör, där vi får lov att vara remissinstanser där vi kan ge vår input på nya lagar och förordningar. Det är i lagboken de stora förändringarna behöver ske. Och om även företag ser att de får ut något positivt av att föra samtal med oss och lyssna på kraven för djuren, så kommer vi att fortsätta kunna göra skillnad.

Du är van att ha många bollar i luften. Hur kan en djurvän orka hålla sig på hugget?

Kom ihåg att varje sak du gör för djuren kommer att hjälpa. Välj växtbaserat, vi förflyttar normen när vi funderar igenom vilka saker vi köper. Välj aktiviteterna du själv trivs med. Jag tycker det är kul att sitta i styrelser, du kanske tycker det är kul att delta i demonstrationer eller vara med på sommarturnén. När man lever utanför normen kan man känna sig som en utomjording, då kan det vara skönt att ibland omge sig med människor som håller med dig om djurfrågan. Det ger energi och kraft. Jag tycker också att vi ska fira de små segrarna. Till exempel är det allt fler företag som ansluter sig till European Chicken Commitment. Varje gång det händer så hjälper vi ett antal individer, och vi får företagets konkurrenter att tänka efter. Låt oss fira de små vinsterna också, så vi orkar gå vidare och ta nästa fajt. ●

TINA HOGEVIK: ”VÅR STYRKA ÄR VÅRT ANTAL”

Andra vice ordförande Tina Hogevik gillar att höja blicken och drömma årtionden i förväg. För att besanna drömmen om djurfabrikernas demontering vill hon att djurvännerna riktar släggan mot strukturerna.

Varför just djurrättsfrågan?

Jag har nu varit engagerad exakt halva mitt liv, jag har svårt att tänka mig ett liv utan Djurens Rätt! Jag fick en så himla bra start som 16-årig volontär på Göteborgskontoret, jag fick verkligen verktygen jag behövde för att bli en effektiv aktivist och fick många goda vänner som också brinner för djuren. Jag älskar föreningsengagemang och har ibland funderat om jag ska engagera mig i andra frågor. Men till skillnad från många andra frågor så finns här en väldigt tydlig lösning på ett väldigt tydligt problem – och det är att djurfabrikerna ska monteras ner. Djuren har ingen som för deras talan, det här vår tids stora etiska dilemma.

Halva ditt liv med tunga etiska dilemman alltså. Vad får dig att orka?

Jag har sett engagemanget som en hobby. När jag var yngre tyckte jag att sommarturnén var så kul att jag gladeligen brände hela semestrar på att åka runt Sverige med Djurens Rätt! Trenden i samhället är att det är svårt att få folk till långsiktiga engagemang. Det har vi blivit bättre på genom att låta varje volontär fokusera på det man tycker är kul och det man är bra på. I stunden kanske man kan undra vad samtalet på stan gör för miljarderna i kycklingfabrikerna. Men vår styrka är vårt antal och till synes små insatser från oss som kollektiv ger ringar på vattnet. På sommarturnéerna kom folk fram och sa ”jag träffade er förra året, sedan dess har jag börjat intressera mig, gått med

i Djurens Rätt och blivit vegan”. Att se skillnaden man gör, även i mikroskala, påverkade mig väldigt positivt.

Vem är du på styrelsemötet?

Jag går nog in mycket med både hjärna och hjärta, kanske mer än vad som är normalt ibland … Det har hänt att jag blivit blödig över en riktigt snygg kvartalsrapport till exempel, och efter ett bra strategisnack kan jag känna mig upplyft i en vecka efteråt! För varje år som går blir styrelsen allt bättre på att hålla perspektivet på framtiden, och bryta ner de konkreta stegen mot vår vision. Vi vet vart vi ska och är ödmjuka inför att pröva nya vägar när gamla inte funkat. Att vi har den approachen gör också att man i princip alltid lämnar ett styrelsemöte ännu mer inspirerad att arbeta vidare.

Vilken strategi krävs för att stoppa djurfabrikerna?

Historiskt och globalt sett har djurrättsrörelsen lagt krokben för sig själv, genom att som djurrättare relatera till oss själva. Jag personligen fick mitt uppvaknande genom att gitarristen i mitt favoritband blev vegan, så jag läste på om kornas och kalvarnas situation på Djurens Rätts hemsida. Tankefelet är att jag skulle lyckas övertyga resten av samhället genom att varje individ också läser på om kor och kalvar i

Tina Hogevik

Ålder: 32 år

Bor: Söder om Stockholm.

Bor med: Ofta hundar – är bekantskapskretsens pålitliga hundvakt.

Gör: Andra vice ordförande i Djurens Rätt. Är yrkescoach och hjälper människor med arbetsträning genom andrahandsförsäljning.

Gör annars: Körsång och improvisationsteater.

Djur nära hjärtat: ”I många år ville jag inte spä på stereotypen om att djurrättsaktivister är besatta av djur och plöjer Animal Planet, men på senare år har jag haft svårt att förneka min stora kärlek för hundar.”

djurfabrikerna. Djurrättsrörelsen har också haft för mycket individfokus, vårt tilltal har varit ”bli vegan” ungefär. Synsättet som Djurens Rätt nu anammat i allt högre grad handlar om stora samhällsstrukturer djurfabriker upprätthålls av mekanismer inom politik, företagsvärlden och normer i samhället. I stället för att skuldbelägga enskilda köttätare så riktar vi fokus på det institutionella i djurförtrycket.

I hjärtat kanske det känns rätt att predika för varje tjomme om att bli vegan imorgon, men det som faktiskt funkar gentemot den breda allmänheten är en positiv och inspirerande approach. Den skarpare tonen sparar vi till de som har makten, som tjänar pengarna, som har reell möjlighet att stoppa djurfabrikerna.

Du gillar strategier och har varit drivande i att Djurens Rätt jobbar med allt längre tidshorisonter. Varför?

Det är naturligt för oss att prata om vad som är fel i dagsläget, men det är så himla viktigt att vi också målar upp framtiden vi vill ha. Så sent som 2011 hade vi verksamhetsplaner för ett år åt gången. Men vi har så stora utmaningar så vi behöver långsiktiga perspektiv, nu är verksamhetsplanerna sjuåriga. Till 2030 vill vi ha en värld som i större utsträckning tar aktiv hänsyn till djurens intressen. Där är det inte veganerna som är konstiga, utan den som absolut måste ha sin biff. Kycklingfabrikerna är ett av de allra mest omfattande lidanden som sker i dag, så till 2030 är inte turbokycklingar längre norm i livsmedelsindustrin. I det jättelånga perspektivet har vi monterat ner djurfabrikerna helt och hållet, och tiden då vi födde upp djur för onödiga intressen är bara ett skämmigt kapitel i mänsklighetens historia. ●

SNART!

I tre år har EU filat på en ny, gemensam djurskyddslagstiftning som presenteras senare i höst.

Ett läckt utkast lovar monumentala förbättringar för djuren i djurfabrikerna, men strax väntas mothugget från den biffiga animalieindustrin och motsträviga politiker.

Djurrättsrörelsen gör sig redo för en tuff slutstrid.

SNART!

av Josefin Strang illustration Emma Hanquist

Det blir nog inga blaffiga rubriker på löpsedlarna, det blir antagligen en torr presskonferens i Bryssel framåt senhösten 2023. Den presskonferensen markerar dagen som djurrättsrörelsen väntat på i tre år, dagen som konturerna av EU:s nya djurskyddslagstiftning ska klarna.

Varje dag dödas nästan en miljon nykläckta tuppkycklingar i äggindustrin, är det slut med det nu? Kommer EU att hålla löftet om att skrota burarna i livsmedelsindustrin? Forskare har länge varit överens om att grisar, fåglar och fiskar lider vid slakten – kommer de plågsamma metoderna att fasas ut till slut?

– Det saknar motstycke. Om EU har ryggrad nog att förverkliga förslagen, så kan det här bli en riktig ”game changer”.

I våras läckte ett utkast som var ett styrkebesked för djurrättsrörelsen. Djurvännen som försöker föreställa sig lagstiftningens effekter får hjärngympa i klass med att räkna sandkorn i Sahara. Enbart i EU:s djurfabriker lever och dör 1,6 miljarder kycklingar, 1,3 biljoner fiskar, 142 miljoner grisar, 76 miljoner nötdjur och 71 miljoner får, varje år. Förslagen i det läckta utkastet täpper till flera kritiska välfärdsproblem för samtliga djurarter i livsmedelsindustrin.

– Kampanjarbetet har gett utdelning. Det föregående decenniet stod djurskyddslagstiftningen stilla. Vi kan ta åt oss äran för delar av framgången, men kan inte ta något för givet – det finns stora krafter i motsatt riktning, så vi är förberedda på en tuff och utdragen strid, säger Reineke Hameleers.

KRAFTMÄTNINGEN HAR REDAN börjat. Bryssels tunnelbana tapetserades med en annonskampanj finansierad av branschorganisationer inom kött, mejeri och päls. På planscherna framställdes kött som en oumbärlig, naturlig del av tallriken medan labbodlat kött komprometterades. Djurrättsorganisationerna befarar att inflytelserika lobbyorganisationer och motsträviga politiker ska lyckas fila ner ambitionsnivån i den nya djurskyddslagstiftningen. EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) tycker att högerpartierna är särskilt sträva.

– Det finns alltid en risk att djurskyddslagarna skjuts i sank, framför allt från konservativt håll, där vi ser hur M och KD:s partigrupp röstar emot önskemål om uppdaterade lagar, säger hon.

Även Malin Björk (V) förutspår friktion.

– Jag tror och hoppas vi får nya lagstiftningsförslag, men frågan kommer sedan vara vilka partier och grupper som är beredda att göra bästa möjliga. Där tror jag vi kommer se att olika partier har helt olika målsättningar.

KILOMETER FRÅN EU:S gråa kolosser i centrala Bryssel finns ett sandfärgat trevåningshus. På kontoret där inne kommer presskonferensen att behandlas som en mästerskapsfinal och sändas på en storbildsskärm, medan de 57 anställda på Eurogroup for Animals håller andan. Verksamhetschefen Reineke Hameleers förväntar sig det största språnget i djurskyddets moderna historia.

I ena vågskålen, djurens välfärd. I den andra vågskålen, vinstintressen. Kriget rasar i Ukraina, ekonomin kärvar, matpriserna har stigit. Reineke Hameleers tycker att kortsiktiga ekonomiska intressen inte ska få inflytande när nya djurskyddslagstiftningen ska spikas.

– Den här lagstiftningen kommer träda i kraft på kanske tio års sikt. Vem vet hur ekonomin ser ut då? Djurskyddslagstiftning ska vara ett etiskt beslut, ett vetenskapsförankrat beslut. Visst finns det en prislapp, men vi kan inte rättfärdiga livsmedelssystemet som det ser ut i dagsläget. Men självklart behövs en bedömning

av den socioekonomiska effekten och hur vi ska stötta lantbrukarna i omställningen, säger hon.

REINEKE HAMELEERS VILL

vara optimistisk tills hon eventuellt blir motbevisad. Kanske är animalieindustrin mogna för djurskyddslyftet och tar emot den nya lagstiftningen

Mitt i smeten Djurens Rätt är en av 90 organisationer som driver paraplyorganisationen Eurogroup for Animals. Under 2023 blev Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson omvald som en av styrelsens tolv medlemmar.

DET LÄCKTA UTKASTET

I våras läckte ett utkast med EU-kommissionens förslag på förbättringar av EU:s gemensamma djurskyddslagstiftning. I utkastet fanns 18 förslag på åtgärder, majoriteten av dem rör viktiga djurskyddsproblem i djurfabriker som djurrättsrörelsen länge drivit kampanjer mot. Utkastet ger en fingervis ning om vad den nya lägstanivån för djurskyddet i EU kan bli.

Utfasning av burar för alla djurarter.

Förbud mot stympning, såsom näbbklippning samt svanskupering och kirurgisk kastrering av grisar.

3

med öppna armar? Reineke Hameleers menar att det inte är frågan om djurvänner i ena ringhörnan och lantbrukare i den andra. Hon menar att det är djurvänner och lantbrukare versus problemet, där problemet är ohållbara djurfabriker som djuren, planeten och folkhälsan betalar priset för.

Förbud mot systematisk avlivning av tuppkycklingar. Enbart i Sverige dödas 15 000 nykläckta tuppkycklingar dagligen i äggindustrin.

Introduktion av välfärdskrav för bedövning av fiskar i vattenbruk.

Förbud mot plågsamma slaktmetoder såsom elbadsbedövning av fåglar och koldioxidbedövning av grisar.

Ökat utrymme för alla djurarter.

1 2 4 5 6

Eurogroup for Animals har sitt säte i Bryssel och är den största lobbyorganisationen för djuren i EU. Eurogroup for Animals drivs av Djurens Rätt och 90 andra organisationer.

– Djurrättsrörelsen och lantbruket är inte i polemik. Vi behöver lantbrukare. Vi behöver en konstruktiv dialog om hur vi gör övergången, det är inte bara djurvälfärden som motiverar oss, det finns otaliga anledningar att stoppa djurfabrikerna. Djurfabriker är ett trasigt system och kan inte fortsätta, inte minst för lantbrukarnas skull. Vi behöver reformera hela livsmedelssystemet, säger Reineke Hameleers.

INTRESSENTERNA SOM VILL upprätthålla status quo är stora och starka. Eurogroup for Animals är en av få organisationer som försöker påverka EU-politiken i en djurvänligare riktning, medan antalet organisationer som lobbar för animalieindustrin i EU beräknas vara mellan 300 och 400. Samtidigt finns ett enormt stöd för nya djurskyddslagstiftningen bland EU-medborgarna – kommissionens opinionsundersökningar visar att fyra av fem vill att djuren i djurfabrikerna ska ha bättre välfärd.

– Min bild är att de flesta utanför Europaparlamentet anser att en uppdatering behövs. Motståndet är nog snarare om innehåll, som ambitionsnivån, övergångs-

period och kostnad, säger parlamentarikern Emma Wiesner.

Reineke Hameleers pekar på att djurrättsrörelsens krav på nya djurskyddslagstiftningen är uppbackad av både folkopinion och forskning.

– Om man mot förmodan inte bryr sig om demokrati och folkopinionen så finns gott om forskning som visar att nuvarande djurskyddslagstiftning är rejält föråldrad. Bedömningarna från EFSA, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, har inte införlivats i dagens lagstiftning. Att lyssna på medborgarna och vetenskapen är det minsta lagstiftarna kan göra, säger hon.

EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) står bakom Djurens Rätts krav på inrättandet av en djurskyddskommissionär i EU. ”EU måste göra mer för att säkra djurens trygghet och rätt i Europa. Att samla allt under en samlad kommissionär med ansvarsutkrävande är därför viktigt”, säger hon.

”Det saknar motstycke. Om EU har ryggrad nog att förverkliga förslagen, så kan det här bli en riktig ’game changer’.”

– Reineke Hameleers

av 5

EU-medborgare uppger att de vill se bättre välfärd hos djuren i djurfabrikerna.

9 av 10

Så många medborgare vill att importerade produkter till EU ska följa samma djurskyddskrav som tillämpas inom EU.

94 procent

Så många EUmedborgare tycker att djurvälfärd i djurfabrikerna är en viktig fråga.

40 procent

Av EU:s kolossala budget går till olika jordbruksbidrag.

Djurfabrikerna upprätthålls av subventioner.

Fokus

Rösta djurvänligt

Söndagen den 9 juni ska svenskarna gå till EU-val. Vid förra EU-valet var valdeltagandet i Sverige 55 procent, att jämföra med senaste riksdagsvalet där 84 procent av landets röstberättigade deltog. I EU-parlamentet sitter 705 politiker, 21 av dem kommer från Sverige och cirka hälften av dem personvaldes 2019. Inför EU-valet publicerar Djurens Rätt en kartläggning av kandidaternas ståndpunkter i viktiga djurfrågor. Att personrösta på djurvänliga kandidater är ett effektivt verktyg för djurvänligare EU-politik.

Skriv under uppropen

Genom protestlistor har avgörande djurfrågor forcerats upp på EU:s agenda. Medborgarinitiativet End the Cage Age ser ut att innebära slutet för burar i livsmedelsindustrin, och Fur Free Europe ser ut att kunna stoppa pälsbranschen i hela EU. Om du vill att EU ska inrätta en djurskyddskommissionär kan du skriva under på djurensratt.se/agera/ euforanimals, namninsamlingen avslutas i oktober. Just nu pågår också ett upprop riktat mot FN, med målet att stoppa djurfabrikerna. Skriv under på djurensratt.se/agera/endof-the-line.

Vässa pennan

1 2 4 3

Berätta för kommissionärer och parlamentariker att djurskydd är viktigt, och på vilket sätt du förväntar dig att de ska agera för djuren. Allt du behöver göra är att skicka i väg ett mejl till dem, kontaktuppgifter finns på nätet. Håll också utkik efter de så kallade offentliga samråden, det är en fas där medborgarnas åsikter tas emot innan lagförslag läggs fram.

4 X DET HÄR KAN DU GÖRA

Demokratiska verktyg för djuren.

Konkurrensvillkor har blivit ett allt vanligare ord i djurskyddsdebatten. Lantbrukare i länder som har mer omfattande lagkrav än EU:s gemensamma djurskyddslagstiftning gnisslar tänder över merkostnaderna och efterlyser en jämnare spelplan. Därför kan draghjälp komma från lantbrukare själva. Emma Wiesner igen:

– Min stora farhåga är att vi i slutet står med för oambitiösa skärpningar, lång övergångsperiod och där de lantbrukare som redan gjort jobbet, som de svenska, betalar till europeiska lantbrukare för att de ska höja sin nivå till halva vår.

TAJMINGEN ÄR INTE optimal. Höstens presskonferens markerar nästa fas, troligen en treårsperiod, där intressenterna ska stångas för att påverka lagförslagen. Andra söndagen i juni går svenskarna till EU-val, så medan slutliga knådningen av djurskyddslagstiftningen pågår ska uppställningen av parlamentariker och kommissionärer bytas ut. Reineke Hameleers konstaterar att läget är klurigt.

– Mandatperioden tar slut nästa år och då blir politiker mer politiska. I det här polariserade landskapet vet vi att djurvälfärd är en vattendelare. Politiska klimatet blir alltmer toxiskt, det såg vi när förordningen om återställande av natur togs fram, så vi måste vara förberedda på ett svårare politiskt klimat.

Lagen om återställande av natur var nära att skrynklas ner i papperskorgen. Den första omröstningen blev kaotisk och oavgjord – vänstergrupperna och de gröna var för, högergrupperna emot och liberalerna splittrade. Tonläget var upptrissat mellan politiker, experter och aktivister. Kritikerna menade att lagförslaget skulle ställa för höga och dyra krav på jord- och skogsbrukare, men trots motståndet blev lagen igenomröstad med en hårsmån i juli 2023.

Var medlem

Små marginaler i den politiska uppställningen i parlamentet kan avgöra ödesfrågor och ger en föraning om striderna som väntar efter att EU-kommissionen lagt fram förslaget på den nya djurskyddslagstiftningen. Delar av utkastet har redan under sommaren stött på en uppförsbacke i form av en granskningskommitté.

FOTO: UNSPLASH, SHUTTERSTOCK

Det är här det händer. EU-parlamentet i Strasbourg kommer rösta om djurskyddslagstiftningen tidigast år 2026.

I media

I augusti intervjuades Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt, när P4 Sveriges Radio Sjuhärad gjorde ett inslag om kokandet av levande kräftor och uppdateringen av djurskyddslagen.

Fokus -

Vad kan du om EU?

EU-parlamentet och EU-parlamentariker kan jämföras med riksdagen och riksdagsledamöter.

705 politiker från samtliga EU-länder sitter i EU-parlamentet, Sverige har 21 ledamöter. EU-kommissionen är verkställande organet i EU och kan jämföras med ett lands regering. Det är EU-kommissionen som kommer att föreslå den nya djurskyddslag -

stiftningen. I kommissionen finns 27 kommissionärer, en från varje EU-land, som får varsitt politiskt område på arbetsbordet. Kommissionären ansvarar för ett eller flera politiska områden och mandatperioden är fem år. Djurens Rätt kräver att EU inrättar en kommissionär för djurskydd.

DJURENS RÄTT HAR en plan för att säkerställa att djuren i EU:s djurfabriker blir mindre beroende av att det för stunden råkar sitta djurvänliga politiker i Bryssel och Strasbourg. Matilda Antti är politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.

– Vi har haft tur med den här kommissionen, nästa kommission kanske inte är

lika progressiv och tillmötesgående i djurfrågorna. Då är det extra viktigt att det finns en kommissionär som har djurskyddet som ansvarsområde, så djuren inte är en liten eftertanke som inte syns i jobbtiteln, säger Matilda Antti.

Den cypriotiska politikern Stella Kyriakides har under aktuell mandatperiod innehaft rollen som kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet, där ingår ansvaret för djurvälfärden i EU. Kyriakides har fått beröm från djurrätt- och djurskyddsrörelsen för att hon talat klarspråk om problemen med djurfabrikerna och att hon varit entusiastisk över medborgarinitiativet End the Cage Age, där 1,4 miljoner namnunderskrifter ser ut att innebära slutet för burarna i EU:s livsmedelsindustri.

Nästa kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet, som tillträder 2024, är måhända inte lika såld på djurvälfärd. En särskild djurskyddskommissionär skulle kunna ge djurfrågorna ett lyft i EU.

– Det är lite tröttsamt, att i politiken bakas djurfrågorna jämt ihop med livsmedelssäkerhet, jordbruksfrågor eller klimat och miljö. Engagemanget för djuren är starkt bland EU-medborgarna. Djurrättsrörelsen ska inte behöva kraftsamla varje gång en viktig, relevant djurskyddsfråga ska komma upp på agendan – Europas djurskyddsorganisationer ska inte behöva kroka arm för att få ihop en miljon namn. Det är något som ska hamna på dagordningen ändå, inifrån, säger Matilda Antti.

Hjälp till!

I oktober avslutas namninsamlingen som kräver att EU inrättar en djurskyddskommissionär. Hjälp till i slutspurten genom att skriva under på djurensratt.se/ agera/euforanimals

tid har Djurens Rätt och organisationer från EU:s medlemsländer drivit kampanjen EU for Animals, som kräver att EU inrättar en djurskyddskommissionär. I oktober går kampanjen i mål och förhoppningen är att underskrifterna snarast ska leda till att frågan diskuteras i parlamentet, ett annat mål är att partigrupperna lyfter in frågan i partiöverens-

EU for Animals har hittills samlat en kvarts miljon namn, dessutom har 192 av de 705 sittande Europaparlamentarikerna skrivit under uppropet. Tre av dem är de svenska parlamentarikerna Emma Wiesner (C), Malin Björk (V) och Heléne

– Ett tydligare djurrättsuppdrag för ansvarig kommissionär skulle sätta fokus på frågan och kan bidra till att implementeringen av befintlig lagstiftning följs mera effektivt, samt att EU kan ta nya steg i utvecklingen av en ambitiös djurskyddslagstiftning, kommenterar Heléne Fritzon.

”Det är lite tröttsamt, att i politiken bakas djurfrågorna jämt ihop med livsmedelssäkerhet, jordbruksfrågor eller klimat och miljö.”

– Matilda Antti

Reineke Hameleers

Kraftsamling mot lidandet i djurtransporterna.

Över en miljon personer har skrivit under för att stoppa vilda djur på cirkus inom EU. I dagsläget har 24 medlemsländer begränsat eller förbjudit vilda djur på cirkus.

Här möts en så kallad intergrupp, där EU-parlamentariker diskuterar djurvälfärd. Tre svenska parlamentariker sitter med: Malin Björk (V), Pär Holmgren (MP) och Alice Bah Kuhnke (MP).

Peter Singer, filosof och professor i praktisk etik, stöttar den europeiska kampanjen mot bläckfiskfarmer.

Våren 2020 meddelade EU att de gemensamma djurskyddslagarna skulle få en översyn. Under senhösten 2023 förväntas resultatet presenteras, förväntningarna på den nya lägstanivån för djurhållning i EU är hög.

Malin Björk instämmer.

– Djurskydd är en viktig fråga av många anledningar, inte minst för att det hänger ihop med ett hållbart jordbruk och hållbarhet generellt. Inrättandet av en särskild djurskyddskommissionär skulle ge en betydligt större tyngd åt frågan, och sätta mer press på såväl EU-kommissionen som medlemsländerna på att förbättra djurskyddet.

ÄVEN HOS DJURENS Rätt kommer jobbvardagen stanna under sändningen av presskonferensen. De senaste åren har djurskyddet i EU varit den rafflande matchen, medan spelet stagnerat i Sverige där djuren i djurfabrikerna inte fått några större positiva förändringar i djurskyddslagstiftningen på 35 år. Matilda Antti hoppas att svenska politiker gör slut med självbilden om att vara världsledande inom djurskydd och i stället sätter fart. Andra länder har hunnit i kapp och förbi.

– Under Sveriges ordförandeskap i EU har frågor som djurtransporter och pälsdjursfarmning varit uppe på agendan, då har Sverige gömt sig bakom ”i egenskap av ordförande i ministerrådet ska vi ha en neutral medlarroll”. Men när andra frågor behandlats, såsom skogsfrågor, så har man inte varit blyga för att kliva fram och säga sitt. Nu när ordförandeskapet är över ska det bli intressant att se hur Sverige ger sig in i djurskyddsmatchen, säger hon.

När hösten övergår till vinter stundar presskonferensen som utstakar framtiden för miljarder och åter miljarder djur i EU:s djurfabriker. I slutet av 2024 kommer ministerrådet och den färska uppställningen i parlamentet att förhandla lagförslagen som kommissionen presenterat. I bästa fall är bestämmelserna klappade och klara 2026. Djurrätt- och djurskyddsrörelsen har vässat pennorna och är redo att föra djurens talan. – Utkastet är lovande på så många punkter, det kommer bli jättespännande. Nu kör vi, säger Matilda Antti. ●

Visste du att?

I dagsläget äter en typisk EU-medborgare cirka 78 kilo kött om året, vilket är dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Djurens Rätt arbetar för en halverad köttkonsumtion till år 2030.

3 FRÅGOR

TILL MATILDA ANTTI

hos Djurens Rätt

1 Det läckta utkastet visar att EU planerar revolutionerande djurskyddsförbättringar i hela unionen. Men ni är inte helt nöjda?

Största orosmolnet är pälsdjursfarmningen. Vid tidpunkten för utkastet fanns inget skarpt förslag om förbud. Det fanns förslag om djurskyddsmärkning för pälsar, där säger vi skarpt nej – vi vill ha förbud, inget annat. Det är lätt att motivera. Efter det lyckade medborgarinitiativet End the Cage Age väntas EU lägga fram ett förslag om att fasa ut burar i livsmedelsindustrin. Om vi är så överens om att djur i bur är fel, varför skulle inte det också gälla för pälsdjursindustrin?

Om burarna förbjöds i pälsindustrin skulle lönsamheten gå i kras. Under ett möte nyligen ställde sig 16 av 27 medlemsländer bakom ett förbud.

2 Vad har era meningsmotståndare för argument mot pälsfarmningsförbudet?

Politiker är pigga på ”det är värre i Kina”. Det hörs också i klimatfrågan: ”Det spelar ingen roll vad vi gör, för Kina gör X och Y”. I Sverige kommer vi säkert höra ”Om vi stänger pälsdjursfarmerna i Sverige så finns ändå efterfrågan kvar,

då kommer farmer öppna i Kina där djuren har det mycket sämre”. Djuren kan inte ha det så mycket sämre. Och om vi skulle resonera så blir Europa inte ett jätteroligt ställe att bo på. Vi kan ge ringar på vattnet globalt om vi applicerar djurskyddskrav på produkter som importeras till EU – då kan vi göra största skillnaden för antalet djur.

3 Utöver pälsdjuren, finns det något annat ni tycker att förslaget har missat?

Den röda tråden av missnöje är att övergångsperioderna ser ut att kunna bli otroligt långa. Ambitionen att fasa ut samtliga burar inom livsmedelssystemet är fantastisk, men om lagstiftningen i ett relativt positivt scenario är i mål 2026 och övergångsperioden landar på tio år, innebär det att miljarder och åter miljarder djur kommer leva sina liv instängda innan vi är i mål. I övrigt är det synd att djurskyddsmärkningen inte verkar föreslås bli obligatorisk och att transport av levande djur utanför EU ser ut att få fortsätta. Förslagen lär vattnas ut en hel del i processerna så det är viktigt att kommissionens förslag är så skarpa som möjligt.

Politiskt sakkunnig

Heléne Fritzon (S)

”Utkastet är lovande på så många punkter, det kommer bli jättespännande. Nu kör vi.”

– Matilda Antti

FOTO: PRESSBILD, DJURENS RÄTT

Vegansk

D3-VITAMIN

Helhetshälsas veganska D-vitaminfamilj har något för alla. Välj mellan kapslar, spray och olika styrkor.

Vitamin D bidrar till immunsystemets normala funktion. D-vitamin bidrar även till att bibehålla normal benstomme och normal muskelfunktion, samt till att bibehålla normala tänder.

Certifierad svensk tillverkning utan onödiga tillsatser. 100% vegetariskt sortiment.

APP! APP!

APP!

Nu blir det ännu enklare att skaffa djurvänliga matvanor.

Djurens Rätt presenterar appen Välj Vego! och rivstartar genom att bjuda in dig till utmaningen

Testa Vego i 28 dagar.

Ladda ner appen för att under fyra veckor serveras daglig inspiration såsom veckomenyer, inköpslistor, quiz, förslag på frukost och allt annat du kan behöva för att underlätta nya, djurvänliga vanor. Du kan påbörja vegoutmaningen när som helst, men vill du tajma med veckohandlingen så är det bra att påbörja utmaningen den dagen du storhandlar – utmaningen startar med en inköpslista.

Sedan 2016 har Djurens Rätt använt sig av utmaningar för att uppmuntra allmänheten att våga testa vego. Första utmaningen lanserades under namnet Vegomaj, sedan tog Djurens Rätt kampanjen Veganuari till

Sverige 2018. Kampanjen pågick framgångsrikt till 2021, men det fanns mycket att utveckla.

– Utmaningarna och Veganuari har utgått från att deltagaren får mejl dagligen eller veckovis, men interaktionen med deltagaren är svår via mejl. Vi vet inte om de klarar varje dag, vad som faktiskt är svårt och om de överhuvudtaget hinner med att ta del av allt innehåll som kommer i varje mejl. Därför valde vi att ta fram en app, förklarar Francesca Vilches, ansvarig för växtbaserad utveckling hos Djurens Rätt.

Framöver kommer du dessutom att kunna skapa egna utmaningar som anpassar sig efter dina behov. Appen är gratis och finns både i App Store och Google Play. ●

Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

Recept -

Hej Laven! Berätta lite om dig själv och Kurdistan.

– Jag kommer ursprungligen från östra Kurdistan och flyttade till Sverige med mina föräldrar och syster när jag var drygt två år gammal. Kurdistan är det landområde som ligger i mitten av nuvarande Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Vi flydde då det var krig i området och kurder var extra utsatta, både i kriget men också förtrycket mot oss som folkslag i samtliga regioner.

Hur skiljer sig de kurdiska maträtterna från region till region?

– På grund av den geografiska situationen där Kurdistan ligger i mitten av fyra länder så kan maten i Kurdistans fyra olika regioner se annorlunda ut. Till stor del för att förtrycket av den kurdiska kulturen varit så pass stor att vi inte fått benämna maträtter som kurdiska. Det kurdiska köket har dock influerat dessa fyra länders matkulturer minst lika mycket som den själv också påverkats.

Vilken är den viktigaste stapelvaran i den kurdiska matlagningen?

– Ris, ris och mera ris! Det är grunden till nästan samtliga rätter och

Ålder: 36 år

Bor: Stockholm

Familj: Man och sjuårig son.

Gör: Arbetar som avdelningschef på ett energibolag, samt matinfluencer.

Intressen: Mat i alla dess former, laga mat, äta mat, skapa recept.

Aktuell: Kokboken I mitt kurdiska kök (Ordfront, 2023).

Mer: @foodbylaven på Instagram.

vi har olika tillagningsmetoder av ris.

På vilket sätt är kurdiska köket vegovänligt?

– Det som är enkelt i det kurdiska köket är att de allra flesta recept blir veganska om man utesluter köttet, då vi inte använder särskilt mycket mejeriprodukter i vår matlagning. Faktum är att många av våra grytor i början var veganska då befolkningen inte hade råd med kött. Och då våra grytor serveras till ris eller bulgur så får du en helt vegansk måltid. Även i dag väljer många att servera

grytorna vego, de är

så pass smakrika och goda att behovet av kött som smaksättare inte finns.

Om jag är nybörjare på kurdisk mat, vilken vegorätt ska jag försöka behärska först?

– Den enklaste är vår berömda linssoppa, den är otroligt god och smakrik. Vill du prova en mustig gryta rekommenderar jag grytan tapsi. Den är fylld med grönsaker och bakas i en god tomatsås.

Ditt bästa snabbrecept?

– Det är min kikärtsröra eller mina stekta auberginer. Båda äts med bröd som wrap och är fantastiskt goda!

Vilken är din absoluta veganska favoriträtt?

– Den här är svår för jag har många favoriter, men en rätt som jag nästan alltid gör vegansk är vinbladsdolmar. Jag tröttnar aldrig på det och den är mycket godare vego. Hur svårt är det att få till riktigt god okra? Vad är knepet?

– Det är inte alls svårt! I min bok delar jag med mig av hemligheten för att få den extra god, det är nämligen att fritera den en liten stund innan man blandar ner den i grytan. ●

”Jag tröttnar ALDRIG”

Låt Laven Mokri vägleda dig i det kurdiska vegoköket.

LAVEN MOKRI

TIPS!

”Här har jag använt en blandning av torkade och konserverade bönor för att det ska gå lite snabbare. Vill du att det ska gå supersnabbt använder du bara konserverade.”

Bönsoppa

INGREDIENSER

[6 portioner]

3 dl torkade gula ärtor

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

20 g färsk gräslök

40 g färsk koriander

40 g färsk spenat

40 g färsk bladpersilja

2 tsk rapsolja

1,5 tsk malen gurkmeja

2 dl torkad persilja

1 dl torkad dill

1 dl basmatiris

1,5 dl gröna linser

1,5 tsk salt

0,5 tsk svartpeppar

2 grönsaksbuljongtärningar

2,5 liter vatten

1,5 dl torkade röda linser

800 g kokta kidneybönor

400 g kokta kikärtor

karamelliserad lök

5 dl naturell växtbaserad yoghurt

1 dl rapsolja

3 gula lökar

1 tsk malen gurkmeja

1. Blötlägg ärtorna över natten.

2. Skala och hacka lök och vitlök. Finhacka samtliga örter.

3. I en kastrull, stek den gula löken i rapsolja på medelvärme tills den blir glansig, tillsätt därefter gurkmeja och vitlök och stek ihop i en minut. Tillsätt samtliga örter och stek ihop i två minuter.

4. Blanda ner ris, ärtor och gröna linser, tillsätt salt och svartpeppar. Smula i buljongtärningarna och häll i två liter vatten. Lägg på ett lock och låt koka på medelvärme i 30 minuter.

5. Tillsätt röda linser, kidneybönor och kikärtor, häll i resten av vattnet och rör om ordentligt. Sätt på locket och låt koka i ytterligare 30 minuter. Soppan kommer vara ganska fast i konsistensen.

6. Under tiden, skala och strimla löken som ska karamelliseras. I en liten kastrull, häll i rapsoljan och lägg i löken, tillsätt gurkmejan och låt löken karamelliseras på svag värme i cirka 20 minuter.

7. När soppan kokat klart, blanda i den växtbaserade yoghurten. Soppan ska vara lös men inte rinnig. Toppa med karamelliserad lök och torkad dill. Om du vill kan du även ringla över lite mer yoghurt och olja från den karamelliserade löken.

INSTAGRAM

Gör som över 32 000 andra och följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, roliga tävlingar och de senaste produktnyheterna.

SAJT

På valjvego.se hittar du en kunskapsbank för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restaurang- och restips, recept, produktnyheter, fakta, allt.

Enjoy!

FACEBOOK

Få ett grönare och djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, utmaningar och vegonyheter.

MAGASIN

Vill du äta mer veganskt, men vet inte var du ska börja? Ladda ner Djurens Rätts nya, uppdaterade inspirationsmagasin Välj Vego! helt kostnadsfritt! Du får flera favoritrecept och får veta vad du ska äta varje dag för att få i dig allt du behöver. APP Känner du dig föga klokare efter att ha läst produktens innehållsförteckning? Med

Djurens Rätts app Vegokoll kan du skanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk.

Tomatris

”Med enkla aromatiska riset birîncî sûr förhöjer du smaken på måltiden. Jag älskar hur stor skillnad det kan bli med några få ingredienser. Tomatris serveras med fördel till grönsaker.”

INGREDIENSER [4 portioner]

5 dl basmatiris

1 gul lök

1 tsk malen gurkmeja

0,5 dl tomatpuré

1,5 tsk salt

1 burk krossade tomater

6 dl vatten Rapsolja

TIPS!

Du kan även koka riset med en grönsaksbuljongtärning för extra

Hetta upp en matsked olja i en kastrull på hög värme och stek löken tills den blir glansig. Tillsätt gurkmejan och stek lite till.

3. Ha i tomatpurén och stek under omrörning i cirka en minut. Lägg i riset och rör om, tillsätt salt och krossade tomater.

4. Häll i vattnet och koka upp. Sänk sedan till svag värme och låt koka i cirka 20 minuter under lock tills all vätska absorberats och riset blivit mjukt.

5. Ringla över en matsked rapsolja och lägg tillbaka locket, låt ångas på svag värme i tio minuter. Servera!

smak.

1. Börja med att skölja riset.

2. Skala och hacka löken.

Valnötsbaklava

INGREDIENSER

[12 knyten]

250 g filodeg

200 g valnötter

2 tsk kanel

1 tsk kardemumma

175 g mjölkfritt margarin

Sirap

1,5 dl strösocker

1 dl vatten

0,5 msk citronsaft

0,5 msk rosenvatten

1. Börja med att koka sirapen. Häll alla ingredienser förutom rosenvattnet i en kastrull. Koka upp under omrörning, sänk värmen och låt småputta i fem minuter. Stäng av värmen och häll i rosenvattnet. Låt svalna.

2. Sätt ugnen på 175 grader. Smält margarinet och låt svalna.

3. Finhacka nötterna. Lägg cirka två matskedar åt sidan och blanda resten med kanel och kardemumma.

4. Rulla varsamt ut arken med filodeg. Klipp ut fyrkanter, cirka tio gånger tio centimeter.

Linssoppa med morot

INGREDIENSER

[4 portioner]

1 gul lök

2 medelstora morötter

1 dl grötris

2 dl röda linser

1 msk rapsolja

0,5 tsk malen gurkmeja

1 tsk salt

0,5 tsk svartpeppar

2 grönsaksbuljongtärningar

1,5 liter vatten

2 krm chiliflakes

1–2 tsk citronsaft

karamelliserad lök

3 gula lökar

2 msk rapsolja

0,5 tsk malen gurkmeja

1. Finhacka en gul lök, skala och riv morötterna och skölj ris och linser.

2. Häll olja i en kastrull och stek löken glansig snabbt på högsta värme. Krydda med gurkmejan, rör ner morötterna och stek ihop i en minut. Blanda ner linser och ris.

3. Krydda med salt och svartpeppar och smula i buljongtärningarna. Häll i vattnet, tillsätt chiliflakes och lägg på ett lock.

Låt koka på medelvärme i cirka 30 minuter.

4. Skala och strimla löken som ska karamelliseras. Häll rapsolja i en liten kastrull, lägg i den strimlade löken, krydda med gurkmejan och låt löken karamelliseras på medelvärme i cirka 20 minuter. Rör om med jämna mellanrum.

5. När soppan är klar, blanda ner citronsaft, toppa med den karamelliserade löken och mer chiliflakes om du vill ha lite extra hetta.

5. Ta ett klippt ark och pensla det med margarin. Ta sedan ett till och lägg ovanpå, pensla även det med margarin. Fortsätt tills du har sju bitar på varandra.

6. Tryck försiktigt ner de penslade arken i muffinsformen, fyll med 1,5 matsked av de kryddade nötterna och vik sedan ihop filodegen så att det blir ett knyte. Upprepa tills plåten är fylld.

7. Grädda mitt i ugnen tills de blir gyllene, det tar cirka tio minuter.

8. Ta ut ur ugnen och häll den kalla sirapen över knytena. Strö över nöthacket.

9. Låt dina baklava svalna i rumstemperatur. Täck

”Nîskêne be gêzer är en kurdisk klassiker och en rätt som många förknippar med det kurdiska köket.”

Ät!

Tacofärs? Ingen pärs!

Den svenska, ekologiska producenten Oh Mungood har släppt en tacofärs som är färdigkryddad, ekologisk, helt utan tillsatser, soja och socker. Rätt ner i pannan för alla fredagar! Rekommenderat pris är 56,90 kronor för 360 gram och säljs på cirka 300 butiker samt online på mathem.se.

Tofuproffs

lanserar latmat

Ute på nytt vatten

Casheury, som annars är kända för att göra cashewnötsbaserade ostar, har släppt två nya produkter i en helt annan kategori – nämligen veganska fisksubstitut. Deras ärt- och bönbaserade tønf*sk i olja och makreal i tomatsås kostar 39 kronor och finns på casheury.se/shop och i utvalda butiker.

Yipin släpper två veganska färdigrätter tillagade i Sverige. Thai röd curry med kokosgrädde, friterad tofu och grönsaker samt asiatisk wok med friterad tofu och krispiga grönsaker i en fyllig hoisinsås. De väger 400 gram, finns bland kyld färdigmat hos Ica och kostar cirka 69,90 kronor.

Nappat på lägre pris

Ingen bifångst, inget överfiske, bara god smak utlovar Hooked Foods. Deras Toonish Skagen är tillbaka i ny design och till ett lägre kilopris. Produkten går att köpa på utvalda Ica-butiker och kostar runt 24,90 kronor per burk.

Minsta motståndets lag

Med en växtbaserad kasse varje vecka blir det extra enkelt att leva djurvänligt med lågt klimat- och miljöavtryck. Enkla Kassen har en växtbaserad veckokasse som du beställer på enklakassen.se, använd koden MISSVEGO för 300 kronor rabatt på de tre första kassarna.

Använd koden MISSVEGO när du beställer på enklakassen.se.

300 KR RABATT

3 x hårfager

Välj Vego tipsar om tre veganska hårprodukter som kan ge dig en bra hårdag.

av Rebecca Johansson

För känsliga typer

Rosenserien – Ekologiskt schampo med arganolja Milt krämigt schampo som ska ge håret glans, elasticitet och balsameffekt. Arganolja lovar att skydda, vårda och stärka håret. Passar alla hårtyper och är bra vid torr och känslig hårbotten och för kluvna toppar.

Pris: 227 kronor på webshop.rosenserien.se och utvalda apotek.

Maska dig!

Idun Minerals – Deep Moisture Hair Mask Här lovas en intensivt återfuktande och vårdande hårinpackning för extra torrt och livlöst hår. Vårdar, mjukgör och återfuktar på djupet, med en frisk doft av sommar och havsbris.

Pris: 179 kronor på idunminerals.com och utvalda apotek.

Ingen tid för tvätt?

Indy Beauty – Refreshing Squalane Dry Shampoo Ett lätt torrschampo som ska få håret att kännas nytvättat, luftigt och fräscht. Torrschampot innehåller squalan, vitamin B5 och veganskt keratin. Torrschampot utlovas vara lätt att applicera, inte lämna vita rester och inte tynga ner håret.

Pris: 129 kronor på indybeauty.se och utvalda apotek.

Agera

DU ÄR INBJUDEN!

Djurens

Vem? Medlemsforum är som det låter – ett forum för medlemmar i Djurens Rätt. Inga förkunskaper krävs!

Varför? Djurens Rätt är en medlemsorganisation och det är medlemmarnas kloka idéer och finurliga funderingar som tillsammans gör Djurens Rätt till en starkare kraft för djuren. Det digitala forumet är ett utmärkt tillfälle för dig som medlem att bekanta dig mer med Djurens Rätts arbete och stärka ditt engagemang inom organisationen.

Missa inte! Under medlemsforumet kommer bland annat Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall att föreläsa om hur vi skapar en framtid utan djurfabriker. Det vill du inte missa!

När? Söndagen den 15 oktober, klockan 10:3012:00.

Hur? För att delta, anmäl dig på djurensratt.se/medlemsforum där du också hittar mer information om programmet.

Rätt anordnar ett medlemsforum i oktober, där du som medlem har chansen att helt digitalt vara med och lyssna till och diskutera aktuella frågor med andra inom organisationen.

Fyra tips för ditt testamente.

1. När du inkluderar en gåva till Djurens Rätt i ditt testamente hjälper du till att göra skillnad för djuren, även i framtiden.

2. Djurens Rätt samarbetar med juristbyrån Lawly. Du kan upprätta ett kostnadsfritt och juridiskt korrekt testamente via Djurens Rätts hemsida.

3. Förvara testamentet på en säker plats. Om du inkluderar Djurens Rätt i ditt testamente ingår gratis förvaring hos Sveriges begravningsbyråers förbund.

4. Undrar du över något? Gå in på djurensratt.se/ stod-oss/testamente.

Där hittar du svar på vanliga frågor och kan få personlig, kostnadsfri rådgivning från Lawly och Djurens Rätt.

”Djur har lika mycket RÄTT till livet som vi”

REDAN TIDIGT FANNS en kärlek till djuren. Till familjens katter och marsvin. Till korna hos grannen dit hon gick för att hämta mjölk. Men djurhållningen var annorlunda på den tiden – mer småskalig.

– I dag är det på ett helt annat sätt. Man trycker ihop djuren på en liten yta och en del får inte ens komma ut och se dagens ljus. Det är fruktansvärt, säger Berit Funke.

Hon har själv erfarenhet av att ta hand om höns som redan vid två års ålder inte längre har något värde, för att de inte lägger lika mycket ägg som tidigare.

– Nu går de omkring i min hönsgård och gör precis som de vill. Lägger de inga ägg så är det okej, säger Berit, som själv är vegetarian sedan många år.

HÖNSEN ÄR INTE de enda djuren som fått en fristad på gården i Grästorp. Här har hon även gjort hem åt otaliga katter, ett gäng får som från början kommit från missförhållanden, ett par hästar som ägaren inte

kunde ha kvar, och flera andra djur som inte längre finns kvar i livet. Det har länge varit en självklarhet att ta hand om de som behöver hjälp.

Men det var när hon bodde i Portugal ett år som hennes engagemang för djur verkligen tog fart.

– Det finns så klart djurvänner även där, men ofta behandlas djuren väldigt illa. Det var där något hände på allvar. Jag kände att – nej, nu gör vi något åt det här! Djur har lika mycket rätt till livet som vi människor har.

Bland de många djur hon tagit hand om minns Berit särskilt en vildkatt som hon tog in, och som födde ungar i hennes hem.

– Hon väckte mig i sängen

och då hade hon fått fyra ungar. Ett dygn senare kom en till, lilla Tingeling.

Men Tingeling föddes med någon form av skada. Hon kunde inte gå normalt med bakbenen. Berit masserade henne, och kattungen blev långsamt bättre. Hon fortsatte att ha en annorlunda gång, men klarade sig bra ändå.

– Ute i det vilda hade hon inte överlevt, men hon blev 15 år. Hon var så otroligt go och fin, säger Berit Funke.

HON KONSTATERAR ATT kärleken till djuren är något som vuxit sig allt starkare genom åren, och det gäller framför allt känslorna kring de orättvisor som människan skapar.

– För mig är det helt ofatt-

bart att människan är så egotrippad och tror att man har rätt att behandla andra levande varelser illa. Jag måste säga att jag föredrar djur framför människor. Människan är det värsta rovdjuret vi har.

NÄR BERIT BÖRJADE fundera på vem som ska ärva hennes hem fanns det inte något självklart svar, eftersom hon själv inte har barn. Hon började fundera och bestämde sig för att skriva ett testamente.

– Jag hörde av mig till Djurens Rätt och fick ett jättebra bemötande. Jag fick förklarat för mig hur jag kunde dela upp det om jag ville, men jag valde att ge allt till organisationen. Jag tycker de gör ett bra jobb och förmedlar sitt budskap på ett bra sätt, säger Berit och tillägger:

– För mig är det viktigt att det går till djuren. Och det känns bra att ha allt klart. Då vet jag att det hamnar där det ska och behöver inte tänka på det något mer. ●

Berit Funke har länge tagit hand om djur som farit illa eller varit i behov av nya hem. Nu har hon bestämt sig för att fortsätta hjälpa djur även när hon själv vandrat vidare.

av Karin Wallén foto Sara Arnald

BERIT FUNKE

Ålder: 64 år.

Bor: I Grästorp med nio katter, sex får, två hästar, nio hönor och två tuppar.

Yrke: Undersköterska på lungavdelning.

På fritiden: Bygger, handarbetar, är ute hos djuren, odlar grönsaker. Det finns alltid saker att göra på gården.

Djurens Rätt Nummer

Häng med!

För artonde året i rad turnerade Djurens

Rätt i Sverige. Här är smakprov från sommaren.

av Linn Åkesson foto Tim Kristensson

Allt grönare kompott av stopp

Kopplingen mellan klimatomställning och djurrätt har synts bland turnéstoppen, såsom Overshoot-festivalen i Malmö, Nordic Sustainability Expo samt en studentarrangerad hållbarhetsmässa. Turnén har gjort premiär på bland annat Jubileumsfestivalen i Göteborg, Pride Falkenberg, Hornstulls marknad i Stockholm och Augustifesten i Norrköping.

Medkänsla för djurfabrikernas arbetare

ELLA GRAHN

Volontären Ella Grahn hade ett samtal med en besökare som tidigare varit anställd i en kycklingfabrik. Besökaren kände igen miljön i Djurens Rätts mobila kycklingutställning (som syns på bilden ovan).

– Besökaren bekräftade att miljön i lastbilen var mycket lik hur det ser ut på kycklingfabrikerna. Det är inte bara för djurens skull vi behöver montera ner djurfabrikerna. Människorna som jobbar där får också permanenta psykiska och fysiska skador. De jobbar inte där för att de är hemska människor. Det är ofta en sista utväg, det finns ingen som har detta som drömjobb, säger Ella Grahn.

Sommarturnén är en årlig tradition där Djurens Rätts turnécoacher och volontärer reser landet runt för att sprida budskapet om djurs rättigheter. Under 50 stopp i både småstad och storstad har tusentals samtal startats för att få fler att göra djurvänliga val och därigenom skapa förändring för de djur som är flest och har det sämst.

Uppskattade hjärngymnastiken

ALEXANDER WIREEN

Alexander Wireen, debutant som turnévolontär, reflekterar kring samtalets kraft för att skapa förändring för djuren.

– Det har känts meningsfullt att påverka människor att tänka mer på djurens livsvillkor och få fler att känna till Djurens Rätt. Det var utvecklande att motivera varför jag inte vill äta djur, även om djuren skulle haft ett bra liv fram till sin hypotetiskt smärtfria död. För mig känns det ju självklart att inte döda ett djur för att äta det, även om den haft ett bra liv. Allra roligast har varit att få ta del av människors filosofiska och etiska tankar kring djurrätt.

Snackat med folk på hela skalan

OSKAR HOGMAN

Oskar Hogman, som varit volontär på turnén två år i rad, berättar om det djurrättsliga samtalet på turnén.

– Jag har haft samtal med allt från hängivna djurrättsaktivister till intensiva meningsmotståndare. Det har varit lärorikt och givande, då jag har fått erfarenhet av hur jag kan prata om veganism för att bättre kunna hjälpa djuren. Det är verktyg jag tar med mig framåt i mitt fortsatta engagemang, säger Oskar Hogman.

Vadå turné?

Sommarturnén fick uppbackning från EU

IDA ARNESON

Nytt är att sommarturnén fått stöd av den svenska representationen av EU-kommissionen. Projektet pågår under 2023 och har som mål att höja kunskapen om EU:s mål i den gröna omställningen. Djurens Rätt har fokuserat på att sprida information om Från jord till bord, en strategi som är del av den gröna given, alltså EU:s färdplan för klimat- och miljörelaterade utmaningar. Ida Arneson hos Djurens Rätt är ansvarig för utåtriktad verksamhet och har projektlett turnén.

– Vi är väldigt stolta att vara en av tre organisationer som beviljats stödet. Det gläder mig att EU kopplar samman frågor rörande djurskydd och djurrätt i sin plan för en grön omställning – något som är helt avgörande för att hantera den pågående klimatkrisen. En önskan vore att vi kunde få se lika progressiva förslag från den svenska regeringen, säger hon. ●

Beskt smakprov

på kycklingfabriken

Vid vissa turnéstopp har besökare kunnat ta del av Djurens Rätts Ett kycklingliv i 4D. Konceptet, en mobil kycklingfabrik, är en ombyggd lastbil som är så lik en riktig kycklingfabrik som möjligt. Med alla sinnen har besökarna fått ta del av vad det innebär att vara en kyckling i Sverige i dag – från ljudet och doften, ända ner till det smutsiga spånet.

Reaktionerna har varit många, såsom positiv återkoppling om att Djurens Rätt uppmärksammar kycklingar, men också förvåning, sorg, ilska och chock. Sommarturnéns volontär Susanna Niemi berättar mer om vilka reaktioner hon mött:

– En besökare som klev ur lastbilen undrade varför ingen anmält det till polisen. Jag berättade att det tyvärr är lagligt att föda upp och hålla kycklingarna på detta vis i Sverige. Det var även några som sa ”nu förstår jag varför ni är veganer”. Många ville även ha tips på alternativ till kycklingkött efter besöket, säger Susanna Niemi.

Riksordförande Camilla Bergvall om reaktionerna på Ett kycklingliv i 4D.

”Många förfasas, säger att de visste att det var illa, men inte SÅ illa. En del har berörts till tårar”

Fråga oss

-

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Vars tar mitt namn vägen?

Jag läser ofta i tidningen om upprop som samlat massor av underskrifter för att förbättra situationen för djuren på olika sätt. Vad händer med dessa?

SVAR: Men visst! Du har inte fel, den senaste tiden har det verkligen haglat framgångsrika europeiska medborgarinitiativ. Exempel på sådana från de senaste åren är End the Cage Age som samlade ihop 1,4 miljoner underskrifter som uppmanar till att fasa ut burarna inom EU:s livsmedelssystem, samt Save Cruelty Free Cosmetics som backades av 1,2 miljoner människor som vill se en utfasning av plågsamma djurförsök. Här senast såg vi Fur Free Europe som med hela 1,5 miljoner underskrifter (insamlade under endast drygt nio månader) visar att det finns ett starkt stöd för att förbjuda pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter i hela EU. Verktyget europeiska medborgarinitiativ, som brukar förkortas ECI, infördes för drygt ett decennium sedan för att stärka demokratin i unionen. Sedan dess har fler än 100 initiativ registrerats, men

I media

I juli publicerades en debattartikel i GP skriven av bland andra Djurens Rätt. Den handlade om de nya näringsrekommendationerna som förespråkar minskad köttkonsumtion, samtidigt som landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) vill öka köttproduktionen.

bara tio av dessa har lyckats samla in fler än en miljon underskrifter under ett års tid, vilket är förutsättningen för att klara spärren. Väl i mål svarar EU-kommissionen på initiativet och meddelar om, och i så fall hur, de kommer att agera.

Av de tio initiativ som hittills gått i mål handlar hela sex stycken, alltså mer än hälften, om djur. Det är ett fantastiskt kvitto på att EU:s medborgare har ett starkt engagemang för djurfrågor. Baksidan av det är att det också kan ses som ett kvitto på att djurfrågor i alldeles för låg utsträckning får ta plats på EU:s dagordning. Det är varken långsiktigt eller rimligt att Europas djurrättsoch djurskyddsorganisationer ska behöva kraftsamla för att få ihop över en miljon underskrifter varje gång en aktuell djurpolitisk fråga kräver uppmärksamhet. Det vittnar snarare om ett systemfel.

Som ett steg i att åtgärda detta behövs en djurskyddskommissionär. Om en av EU-kommissionens 27 kommissionärer har djurskydd i sin titel förstärks områdets ställning både symboliskt och resursmässigt.

I juni nästa år är det EU-val varpå en ny (eller nygammal) EU-kommission kliver på en

Att skriva under gör skillnad.

Samhällets attityd mot veganer har tinats upp, men skeptiska motfrågor dyker upp förr eller senare.

femårig mandatperiod. Det är ett lysande tillfälle att infria denna önskan, som så många privatpersoner och EU-parlamentariker ställt sig bakom via uppropet EU for Animals. Läs mer om det på sidan 28. / Matilda Antti, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt

Hjälp, jag är vegonybörjare!

Jag har varit vegan i ungefär fyra månader. Allt funkar bra när det är jag som lagar maten. Problemet är när jag blir bjuden på middag. Har ni några tips på hur jag kan tänka och agera när jag ska iväg på middag hos personer som inte äter veganskt?

SVAR: Vad roligt och viktigt att du har valt att bli vegan, heja dig! Vi förstår att det kan finnas en viss oro inför detta, särskilt om det är nytt för dig och ingen i ditt sällskap äter växtbaserat.

De senaste åren har samhället generellt blivit mycket mer öppet för veganism och kanske är dina vänner och bekanta mer positivt inställda än vad du tror. Dock händer det fortfarande att du som väljer vego kan behöva bemöta kritiska frågor och kommentarer.

Till att börja med är det bra om du tänker igenom varför du väljer vego. Kanske är det för grisarna och alla andra djur, kanske är det för klimatet, den egna hälsan eller bara för att det är gott? Att påminna dig själv om din bakomliggande motivation gör det lättare att hantera eventuella utmaningar.

Att ha tålamod och överseende kan låta lite provocerande då du förmodligen tycker att deras handlingar är moraliskt fel, men det är större chans att samma människor ändrar sin inställning om du föregår med gott exempel. De flesta människor hamnar automatiskt i försvarsställning ifall de blir kritiserade för att till ex-

empel äta kött, och du kommer ofta längre genom att berömma små steg, berätta om fördelarna med vego och vid behov ställa öppna frågor som får personen att själv reflektera.

Det är också viktigt att säga ifrån om någon går över gränsen. Att få nyfikna (och ibland något klumpiga) frågor får veganer räkna med, men om någon försöker vara rolig på din bekostnad eller förlöjliga dina val har du all rätt att säga ifrån. Försök om möjligt att ta personen åt sidan och tänk på att uttrycka dig på ett lugnt och sakligt sätt. Till exempel kan du säga ”Jag förstår att du bara vill liva upp stämningen, men det får mig att känna mig förminskad och som att du inte respekterar mig och mina val. Jag skulle uppskatta om du i stället frågar mig på ett respektfullt sätt ifall det är något kring vego som du tycker verkar konstigt och som du vill lära dig mer om”. Förhoppningsvis förstår då personen att den har betett sig omoget.

Även om du är den enda som uttryckligen väljer vego vid måltiden så har de andra inget att förlora på att smaka den växtbaserade maten. Uppmuntra gärna andra att smaka dina favoriträtter, fråga vad de tycker om dem och berätta vad de är gjorda av. Ju fler gånger vi smakar på något, desto större sannolikhet att vi börjar tycka om det!

Det känns betryggande att vara påläst. Att få en fråga som du inte vet svaret på kan vara frustrerande, och ibland kan en till och med själv börja ifrågasätta sitt beslut. Genom att vara påläst kring veganism och växtbaserad mat kan du bemöta de vanligaste motargumenten och myterna och känna dig mer avslappnad och trygg i ditt beslut. Då kan du lägga mer energi på att njuta av maten och sällskapet. På valjvego.se hittar du svar på tal till några av de vanligaste kommentarerna kring vego.

Om du vet att du allra helst undviker all typ av diskussion kring kostval kan du informera om detta i förväg. Du kan

exempelvis skriva till dem att du kommer att äta veganskt och att du skulle uppskatta ifall ingen kommenterar eller gör en stor grej av det, utan att ni bara fokuserar på att umgås och ha trevligt. Du kan också säga att du kan ta med egen mat eller hjälpa till i köket, så det inte behöver bli krångligt för någon annan. Lycka till! / Rebecca Johansson, ansvarig för Välj Vego

Hur ordnar jag testamentet?

Jag har börjat att tänka på mitt testamente och funderar på att inkludera Djurens Rätt där. Vad är bra att ha i åtanke?

SVAR: Vad glad jag blir av att höra att du funderar på att inkludera Djurens Rätt i ditt testamente. Det betyder oerhört mycket. Faktum är att vi får in mer än en tredjedel av vår totala gåvosumma via just arv. Arv är därmed en förutsättning för att en stor del av vårt arbete för djuren ska kunna bli av. Det finns en del frågor som bör funderas på när ett testamente ska skrivas. Djurens Rätt har därför tagit fram ett informationshäfte om att skriva testamente, samt mallar som visar hur ett testamente kan se ut. Hör gärna av dig med din adress så postar jag detta hem till dig! Det går också bra att göra en beställning på djurensratt.se/arv. På samma webbsida går det även att skriva sitt testamente digitalt, direkt via nätet. Där kan du få hjälp av vår samarbetspartner, juristbyrån Lawly. Huruvida du behöver mer hjälp av en juridiskt kunnig person eller ej, beror på vilken livssituation du har. De flesta kan skriva sitt testamente mer eller mindre på egen hand, men det är ändå bra att läsa på lite kring grundläggande delar. En viktig detalj att få med, ifall du vill inkludera Djurens Rätt, är vårt organisationsnummer. Det fungerar ungefär som ett personnummer och gör att inga missförstånd uppstår. Dju-

Kosmetika borde inte testas på djur, men tester av mediciner är väl oundvikligt, eller?

rens Rätts organisationsnummer är 802002-4496.

Det är också viktigt att tänka på var du sedan förvarar ditt originaltestamente. Många testamenten försvinner tyvärr, och då blir det svårt att följa testatorns vilja (det är originalet som gäller). Djurens Rätt kan erbjuda kostnadsfri förvaring av testamentesoriginal. Det går också fint att vända sig till sin närmaste jurist- eller begravningsbyrå.

Du är självklart alltid varmt välkommen att skriva eller ringa till mig med frågor om att skriva testamente. Du når mig på telefonnummer 08-555 914 28 samt via mejl på liv.linder@ djurensratt.se. Jag hoppas att vi hörs!

/ Liv Linder, ansvarig för testamentesfrågor hos Djurens Rätt

Djurförsök är väl oundvikligt?

Jag håller med om att vi inte borde testa kosmetika på djur. Men kan det verkligen bedrivas forskning utan djurförsök?

Tänker att det är viktigt att inte heller stanna upp den forskning som bedrivs. Vad tänker ni?

SVAR: Det stämmer att vi inte bör stanna upp den forskning som bedrivs i dag, och därför behöver vi ha forskningssamhället med oss i övergången. För att alternativa metoder ska kunna ersätta djurförsök i större omfattning än i dag krävs det forskning. Då det kostar mycket att utveckla och utvärdera nya metoder så krävs särskilda satsningar.

Sedan 2006 har följande regeringar minskat budgeten för att främja djurfri forskning, trots att det inte var tillräckligt med pengar från början. År 2023 ska 15 miljoner kronor få användas för att finansiera forskning och utveckling av alternativa metoder till

djurförsök, varav högst två miljoner ska användas för att bidra till svenska laboratoriers deltagande i valideringsprojekt av alternativa metoder till djurförsök, som organiseras av EU:s referenslaboratorium.

Regeringens 15 miljoner kronor och anslag från Forska utan djurförsök är de enda pengarna i Sverige som är särskilt avsatta för utveckling av alternativa metoder till djurförsök, detta räcker bara till ett tiotal forskare per år. Hela summan på 15 miljoner går dock inte till utveckling av nya metoder eftersom anslaget även fördelas till projekt som syftar till att förfina djurförsök, hitta sätt att minska antalet djur som används och validera nya metoder. Forskare som vill göra mer för djurfri forskning finns, men de får inga pengar.

I Sverige satsas många miljarder på forskning som involverar djurförsök. År 2022 beräknades statens och övriga offentliga investeringar i forskning och utveckling bli 43,5 miljarder kronor. Det är inte brist på pengar som är anledningen till att regeringen satsar så lite på utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Det är viljan som saknas.

Där behövs Djurens Rätt för att öka opinionen emot djurförsök och främja politisk vilja att satsa på djurfri forskning. Det skulle både vara bra för forskningens kvalitet, och för djuren. Alternativa metoder till djurförsök är bland annat att använda sig av cellkulturer, gener och cellfragment, organismer utan känsel (som bakterier, jäst, alger, svampar och växter), kemiska analysmetoder, datormodeller och matematiska modeller. Det är ditt stöd som medlem som gör Djurens Rätts arbete möjligt!

/ Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt

Dilemmat

Coral Ricote hos

Djurens Rätt löser läsarnas djurvänsdilemman.

Har du ett dilemma? Mejla det till info@djurensratt.se.

Vill hjälpa trots ångest

FRÅGA: Jag har varit vegan i två år, jag är frustrerad över hur djuren utnyttjas, det enda rätta är att försöka göra skillnad. Problemet är att jag har social fobi och är sjukt konflikträdd, magen vrider sig bara jag tänker på att börja demonstrera på stan eller prata djurrätt med random människor. Hjälp!

SVAR: Vad roligt att höra att du är vegan! Förstår såklart att du vill påverka på flera sätt, det är mycket arbete kvar att göra för djuren. Det låter som en smart idé att omvandla den frustration du känner till kraft för att agera. Så mycket energi som kan gå till något positivt i stället. Det finns många olika sätt att engagera sig inom Djurens Rätt. I många fall rör det sådant som du kan göra hemifrån med hjälp av en dator. Du kan bli en av Djurens Rätts många, helt fantastiska blixtar eller hjälpa till med allt från översättningar till grafisk formgivning. Det finns många uppgifter som görs helt digitalt. Vi gör mycket mer än att stå på stan och informera allmänheten!

Men om du verkligen vill vara med vid Djurens Rätts utåtriktade aktiviteter så går det alldeles utmärkt. En motivation att vara med är att du kommer lära känna andra volontärer och veta att du ingår i ett team där ni hjälps åt. Även en person som inte känner det så starkt som du gör kan tycka det är lite läskigt att jobba med outreach. Då är det hjälpsamt att tänka att det går bra att ta det steg för steg. Du behöver inte göra eller kunna allt första gången, tänk på det som en trappa. Första gången kan du vara med på ett enklare turnéstopp, exempelvis en kortare dag. Alternativt deltar du på en protest där du

håller plakat och kan lyssna på hur andra volontärer samtalar med besökare. Börja smått och ta nästa steg sen, med tid och träning kommer du att känna dig tryggare med att ta samtal om djurens situation. Bra att veta är att när Djurens Rätt jobbar med utåtriktade aktiviteter är inte syftet att söka konflikt utan vi arbetar med en konstruktiv och professionell approach. Vi informerar allmänheten om djurrätt- och djurskyddsfrågor så att konsumenter kan göra informerade val. Skulle du få en klurig fråga från en besökare på exempelvis ett turnéstopp, så finns där alltid hjälp att få på plats. Ingen förväntas kunna svara på alla frågor. Sen finns det såklart personer som kan bli upprörda då djurens situation väcker starka känslor. Men om det skulle uppstå finns rutiner och stöd att få för att hantera en jobbig situation. Det roliga är att de allra flesta har en positiv inställning kring vårt arbete och det blir många fina och inspirerande samtal med besökare. Många som är medlemmar i Djurens Rätt är det för att de har träffat oss på mässor, på festivaler eller på stan. Att träffa andra volontärer som deltar i aktiviteten kan också vara inspirerande. Du lär känna dem medan ni jobbar tillsammans. När du engagerar dig hos Djurens Rätt får du utbildning och information inför ett uppdrag och är det en utåtriktad aktivitet finns det alltid en platsansvarig som koordinerar aktiviteten. Det är ofta en kampanjkoordinator eller en lokal aktivitetskoordinator som leder aktiviteten. Du kan vända dig till personen vid frågor och hen startar aktiviteten med en tydlig genomgång. Jag hoppas att detta hjälper dig att känna dig tryggare och att vi ses i ett sammanhang som passar, djuren behöver dig! Anmäl ditt intresse på djurensratt.se/volontar. ●

Coral Ricote Kampanjchef hos Djurens Rätt.

Minnesord

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

SIXTEN

2006–5 april 2023

Min älskade Siggebiggeboo, du har lämnat ett stort tomrum efter dig.

Nu är du med din syster Giulia igen. Jag är otroligt glad & tacksam över det liv du haft & allt vi har upplevt tillsammans. Saknar din närhet, kärlek & ditt kurrande.

Always on my mind, forever in my heart.

– Kärlek från mamma Felicia

DORIS

Tack för allt älskade Doris. Vi saknar dig och kommer att älska dig för alltid och för evigt.

Det hände sen

NUMMER 2/2023

Klent intresse i djurutredning

I förra numret nämndes regeringens nytillsatta utredning, Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Som namnet antyder finns ringa hopp om förslag om förbättrat djurskydd, inte heller tas hänsyn till att det finns livsmedelsproducenter som bara odlar vegetabilier. Det tydliggjordes under den hearing Djurens Rätt fick delta på i juni, där Anna Harenius var Djurens Rätts representant.

Sverige troligtvis att komma för sent och inte heller innehålla något som kan förbättra det dåliga djurskyddet i Sverige. Utredningen ska presenteras juni 2024, Djurens Rätt fortsätter att skicka in inspel om behovet av ett stärkt djurskydd.

NUMMER 3/2022

Djuren svälte ihjäl — 2 000 kronor i böter

NUMMER 1/2021

665 000 hönor

dödade efter smitta

Sveriges största äggfabrik ligger i Mönsterås och har två miljoner höns. 2021 rapporterade Tidningen

Djurens Rätt att fågelinfluensa härjade i äggfabriken, över en miljon hönor massavlivades.

Sommaren 2022 dog 170 000 höns i en brand. Sedan december sprids

salmonella bland hönsen. Smittan gör inte hönorna sjuka, men hönorna dödas för äggkonsumenternas säkerhet. I augusti behövde ytterligare 340 000 höns avlivas, totalt har

I media

Bergvall undertecknade en debattartikel från Djurens Rätt i Expressen, om sommarens utbrott av salmonella och fågelinfluensa i djurfabriker.

665 000 hönor dödats sedan december.

– Den här äggfabriken bör inte få fortsätta sin verksamhet. Så här får det inte fortsätta, de ohållbara djurfabrikerna måste monteras ner, kommenterar Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

– Det är tydligt att utredaren ska titta särskilt på vilka delar i djurskyddet som fördyrar produktionen av animaliska produkter i Sverige, trots att det finns mycket annat som påverkar företags konkurrenskraft i lantbruket. Utredaren ska titta på exempelvis beteslagstiftningen och förprövningen av nya anläggningar för djur. Under hearingen framförde jag att både beteslagstiftningen och förprövningen är något som är viktigt att behålla, eftersom det ökar djurens välfärd respektive minskar risken för djurskyddsriskabla felbyggen tidigt i processen, säger hon. Det finns en möjlighet att utredaren föreslår förbättrat djurskydd i EU, om det skulle visa sig att det kan förbättra Sveriges konkurrenskraft.

– Det är bra, men eftersom det redan pågår en översyn av djurskyddslagstiftningen i EU, kommer sådana förslag från

Under 2022 lämnade Djurens Rätt in över 50 polisanmälningar gällande brott i Sveriges djurfabriker. En rättegång gällande ett uppmärksammat djurplågerifall i Grums förväntades ske mars 2023, men förhandlingarna sköts upp eftersom försvaret kallade in nya vittnen i sista sekund. Djurens Rätt var med och polisanmälde fallet under 2022 och kommer att bevaka resultatet av den nya rättegången, som förväntas ske i december 2023.

I ett annat uppmärksammat fall upptäcktes ett 20-tal döda kor och kalvar utspridda på en gårdsplan i Nässjö, djuren hade svultit ihjäl. En av djurfabrikens ägare har dömts för djurskyddsbrott och fick 2 000 kronor i böter.

– Att svälta ihjäl innebär ett omfattande lidande. Även om det är bra att någon dömdes för brottet är det ett alldeles för lågt straff. Betydligt mer behöver göras mot brotten i djurfabrikerna från rättsinstanserna. Sådana här händelser behöver också förebyggas genom färre djurfabriker, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt. ●

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 1/12.

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Nummer 1/2021

Nummer 2/2023

Nummer 3/2022

Camilla

Mer massavlivningar i Sveriges största äggfabrik och svaga nypor från myndigheter.

PRECIS SOM VANILJGLASS SKA SMAKA

Äkta vanilj från Madagaskar

Rikligt med egenlagad sötsalt kolasås

Returadress: Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg

Bas på cashew och rismjöl

Glutenfri strut