Tidningen Djurens Rätt #3 2021

Fokus: Så slutar livet på slakteriet TIDNINGEN

ÄNTLIGEN!

Burarna skrotas

NR 3 / 2021

Sätt krydda på hösten LAGA INDISKT VEGO

PETER SINGER

Therese Alshammar OM NYA VEGOLIVET

Lång intervju med vår tids tänkare

IDÉ

PÅVERKAN

K KRIT I

Intervjuer / Frågor+Svar / Recept

Ledare -

Camilla Bergvall

I

nåddes vi av nya skandalbilder. För vilken gång i ordningen? Det börjar bli svårt att hålla räkningen. Men vad vi vet är att det som media kallar avslöjanden och skandaler inte är något nytt, utan rutin i djurfabrikerna.

BÖRJAN AV SOMMAREN

Camilla Bergvall är riksordförande för Djurens Rätt.

lever sina fem veckor korta liv instängda i djurfabriker tillsammans med tusentals andra kycklingar. Den genomsnittliga kycklingfabriken i Sverige har över 100 000 kycklingar, vilket är mer än i de flesta andra EU-länder. På det största slakteriet dödas så många som en miljon (!) kycklingar varje vecka. När så många individer hanteras per dag måste en enskild anställd inspektera mer än 400 individer i minuten. Det säger sig självt att det inte går. Det är omöjligt att ha en god djuromsorg när djuren hanteras i högt tempo och på löpande band.

Redan 1964 skrev Ruth Harrison boken Animal Machines om den industriella djurhållningen som växt fram och hur djur började behandlas som känslolösa maskiner. Hennes bok förändrade både människors kunskap och påverkade hur ny lagstiftning utformades. Det är ett viktigt historiskt dokument som vi fortfarande kan lära av. Vi måste fortsätta arbeta i Ruth Harrisons anda, genom att tydligt informera om hur verkligheten ser ut, när industrin gör allt för att dölja den. Vi behöver också säkerställa en lagstiftning där djur respekteras och deras intressen tas hänsyn till. Det kan inte fortsätta så här.

Djurens Rätt är tydliga med vad vi vill, nämligen att djur ska respekteras som kännande individer med rätt KYCKLINGAR I SVERIGE

28 juni – Djurens Rätt anmälde Sverige till EU-kommissionen för brister att leva upp till djurförsöksdirektivet, bland annat görs få inspektioner och information är otillgänglig. Läs mer på sidorna 14–15.

JULI

AUGUSTI

30 juni – EU-kommissionen ställde sig bakom kampanjen End the Cage Age, om att förbjuda djur i bur i hela EU. En enorm framgång. Läs mer på sidan 10.

till sina egna liv, inte ses som känslolösa maskiner för ekonomisk vinning. Vägen dit går genom att mobilisera röster för djuren och påtala för makthavare att vi är många som tycker att frågorna är viktiga. Varje dag arbetar vi för att företag och kommuner ska ställa högre djurskyddskrav, att fler konsumenter ska välja vego, att djurförsöken ska ersättas med djurfria och effektiva metoder.

Nu är det dags att montera ner djurfabrikerna, en gång för alla. Det är ett av Djurens Rätts mål för de kommande åren och om vi är många som hjälps åt är jag säker på att vi kommer att lyckas. Vi måste – för djurens skull. Så tack för att du är med och förändrar, för att du stöttar vårt arbete, för att du läser den här tidningen och för att du, tillsammans med oss, alltid står på djurens sida. ● 7 oktober – Djurens Rätt fyller 139 år. Vi är en organisation med en lång och rik historia där vi har stått på djurens sida. Värt att fira, kanske med en vegansk tårta!

CAMILLAS AGENDA

SEPTEMBER

OK TOBER

NOVEMBER

18 september – Heldagsmöte med riksstyrelsen där vi fokuserar lite extra på strategiska diskussioner om hur vi långsiktigt kan göra störst skillnad för djuren.

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 3

Innehåll -

Nr 32021 Agenda

07 Viktig milstolpe. 100 företag

har blivit djurvänligare.

ansvar för kycklingarna.

genombrottet för djuren – nu ska burarna bort i hela EU. Pest och pina. Minkarna smittas trots åtgärder.

08 Subway. Matjätten börjar ta 09 #DjurensRätt.

10 End the Cage Age. Största

12

13 Djurnyheter i korthet.

14 Lag och ordning. Peter Hult-

gren om djurförsök.

minns du från 2000-talet?

16 Hönans liv. En snabbkurs.

17 Tidsmaskinen. Vilka strider

Intervju

18 Vår tids tänkare. Filosofen

Peter Singer ställer hårda men genomtänkta krav på människors moral.

Fokus

26 Slutstationen. Fisken, fågeln

och grisen är djuren som oftast slaktas i Sverige. De utsätts för bedövningsmeto- der som orsakar lidande i livets sista stund.

Välj Vego!

41 En kryddad kärlekshistoria.

26

Amanpreet Singh Sangha hittade kärleken – och en matscen som behöver hjälp.

44 Indien för alla. Du får tre av Amans bästa vegorecept.

48 Gör! Djurvänliga påhitt.

49 Företaget. Ost av cashew.

50 Vego i världseliten. Therese Alshammar vill inspirera.

52 Ät! Bästa matnyheterna.

55 Ska du bara göra en sak?

Sätt kycklingar på bioduken.

56 Dagens ungdom. Sofia Olars

Brown var yngst på turnén.

medicin, företagspåverkan och klena transportlagar.

Vi minns. Läsare tar farväl.

Det hände sen. Vanvård av kor, minkvänliga ministrar och stor seitansatsning.

58 Experterna svarar. Djurtestad

60 62

4 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

50

FOTO: NICKL AS ELMRIN/BILDBYRÅN

Slutmix

OM ORGANISATIONEN CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00.

Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

56

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak.

Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

S

44

Omslag: Alletta Vaandering M Tryck: Stibo NE N Ä R KE VA ISSN 0345-2409 Årgång 119

T

FOTO: JOSEFIN STRANG & EVA HILDÉN / ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

Redaktionsfrågan: En filosofikändis är med i det här numret.

Vad grubblar du över?

JOSEFIN STRANG, redaktör [var jag ska bo] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [planerar djurfabrikernas undergång] AGNES DUNDER, art director [om Sirius ska klara sig kvar i allsvenskan] SARAH MANSOURI, konsumentredaktör [när vegansk Marabouchoklad kommer] PETER NILSSON, skribent [meningen med livet] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på ika. yebenes.herce@djurensratt.se

Trycksak 5041 0004

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 5

Halvsida-NR3-2021-shop.indd 2

6 Djurens Rätt

2021-09-03 13:02:15

Nummer 3 2021

Agenda MILSTOLPE!

FOTO: ADAM NIR/UNSPL ASH

Över 100 djurvänliga företag Djurens Rätt får livsmedelsföretag att höja kraven på välfärden för hönor och kycklingar.

Under 2021 uppnåddes en viktig milstolpe – över 100 företag har antagit en djurvälfärdspolicy efter kontakt med Djurens Rätt.

På fyra år har 80 företag bojkottat burhållning av hönor och uppemot 30 företag har tagit med de strikta välfärdskriterierna i European Chicken Commitment i inköpskraven för kycklingkött. Här ingår flera av Sveriges matjättar och påverkansarbetet innebär att miljontals djur får bättre liv.

— Djuren får inte glömmas i hållbarhetsarbetet.

Det räcker inte att företag berättar att de följer svensk djurskyddslag, det betyder ju bara att de

inte bryter mot lagen — det är ingen bedrift. För att få till förbättringar för djuren så behövs mer långtgående och konkreta policys, och jag är glad över att vi hittills fått över 100 företag att införa sådana, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer på Djurens Rätt. ● Djurens Rätt

Nummer 3 2021 7

Agenda Arbetet för kycklingarna Djurens Rätt informerar allmänheten om situationen för kycklingarna. Sedan flera år tillbaka pågår kampanjen 99 miljoner för att fler ska få upp ögonen för hur kycklingarna har det i djurfabrikerna. Djurens Rätt sätter press på politikerna att förändra lagarna som påverkar djuren, i Sverige och på EU-nivå. En konkret åtgärd som behöver vidtas är förbud mot den föråldrade elbadsbedövningen vid slakt av kycklingar och hönor. Djurens Rätt driver också inspirationssajten Välj Vego, som ska göra det lättare för fler att välja bort animaliska produkter i maten. Konsumenter har stor makt att påverka situationen för djuren.

Djurens Rätt påverkar också företag att anta bestämmelser med starkare djurskyddskrav än vad lagstiftningen kräver, till exempel policyn European Chicken Commitment.

Miljontals kycklingar påverkas största restaurangkedja med över 5 000 restauranger i Europa och 200 i Sverige. Varje dag serverar kedjan 7,6 miljoner måltider världen över och kycklingmackorna är ständiga storsäljare – samtidigt som företaget hävdar att de håller ”en hög etisk standard”. Trots det har kycklingköttet i deras mackor kommit från djuren SUBWAY ÄR VÄRLDENS

8 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

som haft det allra sämst, som trängs på mindre än ett A4-ark vardera och växer så pass fort att kycklingen drabbas av skelettproblem och slaktas redan vid 35 dagars ålder. Nu blir det ändring på den saken. lanserade Djurens Rätt, tillsammans med 21 andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer, en I DECEMBER 2019

år var Subways strategi att låtsas som ingenting. Kommentarer i sociala medier som krävde bättring raderades, djurorganisationernas inviter till dialog nobbades, inte heller tog cirka 180 000 namnunderskrifter skruv hos smörgåsjätten. Här i Sverige har Djurens Rätt samlat in 17 709 av de överlämnade namnunderskrifterna, dessutom har protester anordnats utanför Subway-restauranger i hela Sverige.

UNDER KAMPANJENS FÖRSTA

informationskampanj som uppmanade Subway att ta mer ansvar för kycklingarna. Det här ledde till att Subway nu i augusti antog välfärdskriterierna European Chicken Commitment (ECC) och det kommer gälla Europa och Nordamerika.

– Subways besked är glädjande nyheter för miljoner kycklingar! Under de 20 månader som vår informationskampanj pågick har närmare 20 000 svenska konsumenter bett Subway att ta ett stör-

till en växande skara som väljer att ta ansvar för kycklingarna: nu har över 250 företag i Europa valt att jobba med ECC. Välfärdskriterierna innebär bland annat ett stopp för den mycket plågsamma elbadsbedövningen, mer plats i stallarna och användandet av mer hälsosamma och långsamväxande raser.

SUBWAY ANSLUTER SIG

av Emma Bäckström Linn Bleckert

FOTO: DJURENS RÄTT

Matjätten lyssnar på kritiken

Efter en 20 månader lång kampanj har smörgåskedjan gett ett glädjande besked.

re ansvar för kycklingarnas välfärd. Deras nya policy är ett kvitto på att ihärdighet lönar sig, summerar Linn Bleckert som är kampanjansvarig hos Djurens Rätt.

Viralt -

#DjurensRätt 80 724

EXPERTEN

1 000 000 53 321 MEST ENGAGEMANG Under sommaren blev det en tävling mellan hund- och kattmänniskor på Djurens Rätts Facebook. Vi uppmanade till att dela den senaste hund- respektive kattbilden i ett inlägg.

Och det var hundmänniskorna som vann, i alla fall sett till antalet interaktioner. 60 636 interaktioner fick hundinlägget, medan motsvarande för katter nådde 53 321.

M E S T G I L L AT Joar Berge går på sociala medier under namnet Moustache Farmer och via djurfristaden Lebenshof Odenwald ger han djur en andra chans till ett bättre liv. En rörande video från den 19 juli med honom och kossorna Emma och Dagi, två av djuren på fristaden, blev under sommaren den mest gillade på Djurens Rätts Instagram.

F I N A S T E K O M M E N TA R E N

🙏 Ett enormt stort tack Djurens Rätt för ert arbete! Ni gör märkbar skillnad för så många djur! Det märker man inte minst då man läser medlemstidningen. Att stötta ert arbete ekonomiskt är det bästa som händer på mitt kontoutdrag varje månad.

Keep it up!

FOTO: DJURENS RÄTT

S O M M A R E N PÅ YOUTUBE-K ANALEN

STÖRST SPRIDNING Att bröd är olämplig fågelmat eftersom det är så fattigt på näring känner förvånansvärt få till. Glädjande nog blir det vanligare med skyltar som informerar om detta på platser där människor matar fåglar. Djurens Rätts inlägg om detta från i början av sommaren blev det mest spridda på Djurens Rätts Facebook de senaste månaderna, med mer än en miljon nådda personer.

M E S T S E T T PÅ I N S TA G R A M Vi har ambitionen att variera innehållet på Djurens Rätts Instagram, så att det inte enbart är det hemska och inte enbart det fina. Och så blandar vi in lite av det roliga.

Men vi hade inte räknat med att sommarens mest sedda

inlägg på Instagram skulle bli den fantastiskt roliga filmen från 9 juni, med pingvinen som går åt fel håll. Men pingviner är ju svåra att motstå, eller hur?

30 265

1,3

274 234

2 406

37,1

48

visningar hade vi på Youtube den 30 maj – nytt rekord för en dag!

miljoner visningar har vi totalt på Djurens Rätts Youtube

visningar har den video som setts flest gånger

prenumererar nu på Djurens Rätts Youtube-kanal (följ oss gärna!)

procent som tar del av Djurens Rätts Youtube är i åldern 18–24 år

procent tar del av innehållet via sin mobiltelefon

Följ oss:

Nå utanför filterbubblan Peter Nilsson är digital kommunikatör för Djurens Rätt.

Inom sociala medier pratas det ibland om filterbubblor.

De sägs uppstå i våra flöden på sociala medier när vi bara ser sådant vi gillar och håller med om. På senare år har forskning visat att dessa filterbubblor är överdrivna. Men vi kan nog alla ändå känna igen fenomenet att vi läser om något som tar stor plats i just våra medieflöden och därmed tänker att det ser likadant ut överallt: alla måste känna till det här.

När jag jobbar med Djurens Rätts sociala medier får jag ibland just den känslan, att alla pratar om våra frågor. De syns ju överallt och hela tiden! Men när jag tog ett steg tillbaka under sommarens ledighet insåg jag att det inte är så.

Alla pratar inte om aktuella djurpolitiska frågor. Självklart förstås, men en nyttig tankeställare.

Så vad vill jag säga med detta? Jo, dela vidare! Genom att just du delar vidare vad Djurens Rätt informerar om så når budskapet ut till fler. Frågan om djurs rättigheter når då utanför min och din filterbubbla, verklig eller ej, och gör att djuren syns i fler flöden.

Lika enkelt som viktigt.

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information om djur och organisationen.

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 9

Fem steg Så här gick det till när EU (med största sannnolikhet) blev burfritt.

1

2

3

2018: Över 170 djurrätts- och djurskyddsorganisationer i olika EU-länder startar medborgarinitiativet End the Cage Age.

2019: Namninsamlingen avslutas. På ett år har 1,4 miljoner namnunderskrifter samlats in från 18 länder, 50 000 av dem var svenska underskrifter via Djurens Rätt.

2020: Namnunderskrifterna överlämnas till EU-kommissionen och är det tredje mest framgångsrika medborgarinitiativet någonsin.

4

5

2021: Den 21 maj ges tummen upp av EU:s jordbruksutskott. Den 10 juni följde EU-parlamentet (558 röstade för, bara 37 röstade emot).

30 juni meddelade kommissionen att de ska lägga ett lagförslag.

2023: Då beräknas lagförslaget ha arbetats fram och presenterats.

Troligtvis kommer burarna i livsmedelsindustrin fasas ut till år 2027.

Nu ska burarna skrotas i EU Största nyheten för djuren i modern tid in i hönors fötter, gallergrindar som håller fast digivande suggor, den nyfödda isolerade kalven som pressar ut huvudet genom gallret. De här synerna kommer troligen att försvinna helt inom EU tack vare initiativet End the Cage Age. Burarna i livsmedelsindustrin ser ut att bli olagliga från 2027, vilket varje år kommer påverka 300 miljoner individer. Det är den största framgången för djuren i modern tid, enligt Anna-Clara ALLERGOLV SOM SKÄR

10 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

Acevedo som är politiskt sakkunnig på Djurens Rätt.

– Det är svårt att ta in hur stort det faktiskt är, och vilken förbättring det innebär. Djur som lever i burar har inte ett värdigt liv över huvud taget, säger hon.

I Sverige är det hönorna som blir vinnare. År 2008 levde två miljoner hönor i burar, sedan dess har Djurens Rätt arbetat systematiskt för att allt fler ska bojkotta buräggen, vilket lett till att antalet hönor i bur mins-

kat till en halv miljon i Sverige.

Lagstiftningen blir därmed spiken i kistan för buräggen.

I hela EU så kommer burarna skrotas i samband med uppfödning av hönor, ankor, vaktlar och kaniner, dessutom förbjuds fixering av grisar och att hålla kalvar ensamma i små bås.

VEM FÖRTJÄNAR FJÄDERN i hatten? Under EU-kommissionens presskonferens gratulerades organisationerna bakom End the Cage Age, som gjort en ”enorm prestation” genom att samla in 1,4 miljoner underskrifter från 18 medlemsländer.

Det är tack vare underskrifterna som burarna försvinner.

– Frågan engagerar oerhört mycket, det här är det tredje

Agenda vet att de här frågorna blir styvmoderligt behandlade ibland.

Jag tycker ändå nu att det hänt något det här året – djurrättsfrågorna har blivit större och mer omdebatterade, säger hon. lagstiftningsprocessen med konsekvensutredningar, diskussioner och till sist förhoppningsvis grönt ljus från kommissionen, parlamentet och ministerrådet.

De två förstnämnda har redan gett positiva besked. Under 2023 beräknas lagförslaget om burarna vara klart.

– Det är alldeles för länge sedan EU tog ett ordentligt steg framåt i djurens väl och ve. Burar är djupt föråldrade.

Som så många frågor som rör djurhållningen i EU behöver man bara lysa med ficklampan och kamerablixtar för att folk ska se att det är helt orimligt, säger Jytte Guteland.

Hon spår att lagförslaget kommer vara i linje med djurvänners värderingar. Politikernas varma mottagande av End the Cage Age bådar dessutom gott inför EU:s planerade genomlysning av djurskyddslagstiftningen.

– Det är viktig psykologi när folkvalda representanter säger ja till förbättringar av djurhållningen, då kommer det också vara vägledande nästa gång en fråga diskuteras, säger Jytte Guteland.

JUST NU PÅGÅR

mest framgångsrika medborgarinitiativet någonsin. Djurens Rätt har tagit en stor roll i detta, under 2019 samlade vi in närmare 50 000 underskrifter från Sverige, vilket vi verkligen kan vara stolta över, säger Anna-Clara Acevedo.

Den 10 juni var det omröstning i EU-parlamentet, vilket ledde till en jordskredsseger för burskrotningen. 558 ledamöter röstade för, bara 37 röstade emot. Frågan möttes av anmärkningsvärt lite friktion, många EU-makthavare är belåtna över att gräsrotsdemokratin funkar och att ett viktigt kliv har tagits i en djurvänlig riktning.

– Slutmålet är kristallklart: en burfri miljö för miljontals djur. En burfri tillvaro gynnar

alla. Djurvälfärd är inte bara en etisk fråga, det förbättrar djurens hälsa, bromsar mikrobiell resistens och förbättrar livsmedelskvaliteten, sa Stella Kyriakides som är EU-kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet.

Socialdemokraten Jytte Guteland är EU-parlamentariker sedan 2014 och röstade för End the Cage Age. Hon tycker att djurens status i EU har fått ett lyft på senaste tiden.

– Egentligen vill jag inte säga att jag är förvånad, det är en fullständigt naturlig mänsklig reaktion att tycka att det är förfärligt hur djuren blir behandlade. Men med detta sagt har jag blivit luttrad efter ett par år här i Europaparlamentet, och

poängterar att burförbudet också skickar en viktig signal till resten av världen. Planen är att de burfria kraven ska gälla importerade produkter från andra världsdelar, beslutet kan alltså ge ordentliga ringar på vattnet.

Djurens Rätt kommer att fortsätta arbeta för att förbättra liven för djuren på EU-nivå.

– Det här samarbetet som vi haft med andra organisationer visar hur viktigt det är att vi är en stark röst för djuren. Var medlem i Djurens Rätt, för vi behöver vara många, och vi behöver fortsätta höras, synas och genomföra den här typen av initiativ. Vi kan verkligen göra skillnad. av Josefin Strang ANNA-CLARA ACEVEDO

Reaktioner på End the Cage Age � Härligt. Blir alltid glad när

jag får goda nyheter gällande djur, då de inte har egen talan får vi som bryr oss föra den.

Detta visar att det alltid är värt att vara med och kämpa för djurens rättvisa.

– Lotta � Ett stort TACK för det fina beslutet för djurens skull.

Respekt!

– Max � Åt rätt håll, men mycket återstår. Tack alla som bidragit till detta steg på vägen.

– Inger � Så bra jobbat! Ett steg i rätt riktning. Det är bara synd att omställningen tillåts ta så lång tid.

– Linda � En lycklig dag. Äntligen något riktigt positivt.

– Ulf � Så jäkla coolt och så jäkla på tiden! Woho!

– Sissa � Jag blir så glad, det finns hopp för vår civilisation.

– Patrik � Det har varit dags redan för länge länge sedan. Hoppas det blir av nu.

– Monica � Otroligt positivt. Undrar hur fort det går, sker väl inte över en natt. Men man blir glad!

– Ingrid Djurens Rätt

Nummer 3 2021 11

Agenda % av svenskarna vill förbjuda minkfarmning helt.

Smittan fortsätter Minkåtgärderna räcker inte hade en halv miljon minkar fötts i Sverige under maj månad, ett halvår senare hade minken dödats för sin päls. Under årets början stoppades uppfödningen eftersom minkar både kan insjukna i samt smitta vidare coronaviruset. Nu finns bara 90 000 så kallade avelsdjur på minkfarmerna i Sverige. Men avelsförbudet och vaccineringen av människor verkar inte räcka, i augusti upptäcktes SARSCoV-2 hos en mink som dött på en farm i Västra Götalands län.

Länsstyrelsen valde att sekretessbelägga vilket minkföretag det handlar om.

– Det finns inget annat alternativ än en omedelbar avveckling av de svenska minkfarmerna. Om inte för djurskyddet, så ETT VANLIGT ÅR

12 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

för smittskyddet, kommenterar Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Viruset har konstaterats på 14 svenska minkfarmer, i Nederländerna och Danmark har spridningen av viruset orsakat nedstängningar av landets pälsdjursindustrier.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna är i dagsläget de enda partierna som vill se ett

slut på minkfarmning i Sverige.

Den 28 augusti krävde Camilla Bergvall i en debattartikel på Aftonbladet att Socialdemokraterna beslutar sig för att börja stå bakom avvecklingen av minkindustrin, i samband med partiets kongress i november. varit så här stor att stoppa minkbranschen helt, bedömer Djurens Rätt. Senast den 28 februari 2022 ska Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt presentera en granskning av minkfarmerna utifrån ett smittskyddsperspektiv.

Djurens Rätt har också angripit frågan via EU. I slutet av augusti fick Djurens Rätt tycka till om EU:s pågående uppdatering av de gemensamma djurskyddslagarna, ett av kraven var att förbjuda pälsdjursfarmer i hela EU. Under 2023 ska det slutliga förslaget presenteras. Det blir ett ödesögonblick för miljardtals djur som årligen utnyttjas i livsmedels- och pälsindustrin runt om i Europa.

ALDRIG HAR CHANSEN

av Peter Nilsson Camilla Bergvall

Stora kedjan slopar burägg Djurens Rätt har sedan i maj informerat allmänheten om att koncernen Yum Brands, som bland annat äger Pizza Hut, KFC och Taco Bell, fortfarande använder ägg från hönor i bur. Linn Bleckert som är kampanjansvarig på Djurens Rätt sa såhär när kampanjens påbörjades: — Miljontals hönor sitter i trånga burar världen över på grund av restaurangjättar som Pizza Hut. Vi vill se en global buräggsfri policy

som gäller för Pizza Hut och övriga varumärken som ägs av Yum Brands. Ingen höna förtjänar ett liv i en bur.

Efter 106 dagars global konsumentupplysning kom beskedet i september – koncernen med närmare 50 000 restauranger världen över slopar buräggen, vilket påverkar miljontals hönor. Det här är det största antalet restauranger som påverkats av en och samma buräggsfria policy hittills.

Det betyder också att det här är Djurens Rätts mest framgångsrika informationskampanj hittills när det kommer till att få ut hönor ur burar. Sammanlagt deltog 77 organisationer, protester hölls i 63 länder och den gemensamma namninsamlingen fick närmare 170 000 signaturer från hela världen.

Yum Brands globala policy inkluderar samtliga av företagets varumärken vilket innebär att alla ägg, det vill säga skalägg, äggprodukter och ägg som ingrediens kommer att i koncernens samtliga 50 000 restauranger komma från frigående hönor. I USA, Europa och andra ledande marknader kommer förändringen ha genomförts allra senast år 2026, i resten av världen är slutåret 2030.

Det här är det 78:e företaget i ordningen som bojkottat buräggen efter uppmuntran från Djurens Rätt. av Linn Åkesson

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT

76

Agenda -

Framgång Bakslag Korta notiser men långtgående skillnader för djuren. av Peter Nilsson

Kalvar plågas för ost

Förslag mot foie gras EU-parlamentet och EU-kommissionen står nu bakom End the Cage Age, ett initiativ som vill förbjuda burar inom lantbruket i EU. Och samtidigt, i ett tillägg till förslaget, tog parlamentet också ställning för ett förbud mot tvångsmatning av ankor och gäss för produkten foie gras (ank- och gåslever).

Avslöjande bilder visar hur produktionen av den italienska osten Grana Padano, en av de mest sålda ostarna i världen, sker genom att

Djur i

livsmedelsindustrin

Fortsatt dansk minkstrid

Politiker vill se förbud i EU I en skriftlig fråga till EU-kommissionen har Malin Björk (V) pekat på det orimliga i att til�låta minkfarmer i EU. Svaret tyder förvisso på att EU inte kommer att göra något åt riskerna som minkfarmer utgör, men att EU ska se över djurskyddslagstiftningen innan år 2023.

Djurens Rätt är försiktigt hoppfulla.

Politikers kännedom ökar Djurens Rätt arbetar bland annat med att informera politiker om djurförsök. I en rapport från Karolinska Institutet märks det att arbetet har gjort skillnad – tre av fyra intervjuade riksdagsledamöter anger att de kommit i kontakt med djurförsöksfrågan genom att organisationer som Djurens Rätt tagit kontakt.

Djur i Djur i pälsindustrin pälsindustrin

.

Djurförsök Djurförsök

FOTO: SHUTTERSTOCK

Lyxjackor blir pälsfria Tidigare i år gick klädföretaget Canada Goose ut med att de skulle ersätta pälsen i sina jackor med begagnad päls, men nu har företaget bestämt sig för att bli helt pälsfria under 2022. Canada Goose har under lång tid kritiserats för att använda päls från prärie­ vargar i sina jackor. Vargarna fångas i fällor som klämmer fast tassen.

kalvar separeras från sina mödrar och hålls under oacceptabla förhållanden. Avslöjandet gjordes i början av sommaren av den italienska organisationen Essere Animali.

I höstas avlivades alla minkar på minkfarmer i Danmark och landet behöver bestämma sig för om förbudet att ha minkar fortsatt ska gälla.

Slutsatsen i en ny rapport är att minkfarmer fortsatt är en riskfaktor i pandemin och att det kan finnas stora problem med att återuppta industrin.

Skandal-labb får fortsätta I förra numret av tidningen skrev vi om hur djurförsökslaboratoriet i Madrid, som avslöjades utsätta djur för djurplågeri, tvingades stänga. Men nu kommer rapporter om att djurförsöksverksamheten på laboratoriet tillåts fortsätta. Det är tydligt att ett EU-förbud mot djurförsök är nödvändigt.

Dystert klimatläge

Djurvänlig konsumtion

Under sommaren har naturkatastrofer skett runt om i världen – det är minst sagt dåligt. För att minska uppkomsten av extremväder behöver politiken för klimatet förbättras. Två viktiga pusselbitar är minskad köttkonsumtion och färre djurfabriker, det anser såväl Djurens Rätt som FN:s klimatpanel i en ny rapport.

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 13

Agenda -

”Ett problem som förbluffar MIG”

medlemsstatens infrastruktur. Vi har bett kommissionen att hjälpa Sverige.

EU-kommissionen är ett krångligt ord.

Vad är det för något?

Juristen Peter Hultgren är ny sakkunnig inom djurförsök.

Största projektet hittills är att anmäla Sverige för brott mot EU-lagen. av Josefin Strang foto Erik Abel

I januari blev du sakkunnig inom djurförsöksfrågor på Djurens Rätt. Varför dras du till djurförsöksfrågan?

av djurförsöksverksamheter. Varför gör Djurens Rätt det här?

– Så här är det. Försöksdjur är de enda – Den är svår, vilket är intressant. För djuren som det är lagligt att avsiktligen mig personligen är det så enkelt utsätta för lidande. Därför har vi med animalieproduktion och stränga regler om att alla som pälstillverkning: min grundska utsätta djuren för lidande Skriv under mot inställning är att det inte ska kontrolleras ofta, för att djur försök är moraliskt försvarbart se till att det inte är mer Ställ dig bakom medborgarinitiaoch människan har än det absolut nödvänditivet Save Cruelty Free Cosmetics inget behov av kött, ägg, gaste lidandet som djuren – en miljon underskrifter krävs mjölk och päls. Med utsätts för. Och Sverige för att EU-kommissionen ska föra fram förslaget till parlamentet. djurförsök blir det svåra klarar inte av att följa Du hittar namninsamlingen moraliska och etiska reglerna. Det handlar inte på djurensratt.se/savefrågor, intressen ställs mot om att anmäla Sverige för cruelty-free-cosmetics varandra och lagstiftningen att skapa skandal, att straffa kräver att de ska utföras. landet, att smälla myndigheterna Har du haft en fot i forskningen? på fingrarna eller tvinga Sverige att – Jag har en doktorsexamen i juridik, betala böter. Vi har bett kommissionen att eller juris doktor. Jag brukar skoja om att utnyttja en möjlighet de har att kontrollera jag inte kom in på veterinärutbildningen så jag fick istället bli ”jurdoktor”. Jag har forskat om djurrättsliga frågor, framför allt ”Samhället släcker teoretiska frågor inom rättsvetenskapen bränder på djurförsåsom djurs status i rättssystemet och deras status som kännande varelser. Men söksområdet, istället också mer praktisk forskning om djur för att satsa på inom idrotten till exempel.

Och nu har du jobbat med att anmäla Sverige till EU-kommissionen, eftersom länsstyrelserna gör alldeles för få kontroller

14 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

den långsiktiga lösningen.”

– Kommissionen är en del av EU som är ansvarig för att EU:s regler faktiskt efterföljs, genom att kontrollera och hämta information från medlemsstaterna.

Var det någon droppe som fick bägaren att rinna över för Djurens Rätt?

– Absolut. Jordbruksverket skriver i sina rapporter att de inte klarar av att genomföra kontrollerna, så vi undersökte närmare.

Vi mejlade alla länsstyrelser och bad om kontrollplaner, vilket de måste ha enligt Jordbruksverkets regler. Men de har inte ens kontrollplaner. Där rann bägaren över.

Jordbruksverket har försökt vidta åtgärder i form av arbetsgrupper, men länsstyrelserna har inte kompetensen att skriva en plan och resurserna att genomföra kontrollerna. Då kände vi ”det här kommer bli svårt för Sverige”.

I Djurens Rätts anmälan har ni jämfört Sverige med andra länder. Hur såg det ut?

– Vi är ett av de sämsta länderna i EU. Förra gången det här kontrollerades av kommissionen, vilket granskas i femårsperioder, så var Sverige ett av de nio länder som rapporterat för få kontroller. Bara ett land hade misslyckats fem år i rad. Den här perioden har Sverige redan tre misslyckade år, och vi ser ingen förändring på väg. Prognosen är att Sverige kommer att misslyckas fem år i rad.

Varför är kontrollerna viktiga, tycker ni?

– Det handlar inte om att myndigheterna ska vara besvärliga, de ska hjälpa försöksdjursverksamheterna att göra rätt.

Alla kan inte vara experter på allt och djurförsök är ett komplicerat område. I de få kontroller som faktiskt görs kan vi ofta se allvarliga anmärkningar. Till exempel

Agenda att de inte ens har tillstånd för djurförsök, att djur är sjuka och inte får vård, att djur hålls i burar utan inredning, eller att ingen veterinär medverkat vid svåra försök vilket är ett måste enligt reglerna.

Kommissionen har fått eran anmälan, vad händer nu?

– Kommissionen har redan en pågående förundersökning. Sverige brister på flera punkter enligt försöksdjursdirektivet, men det är bara för djurskyddskontrollerna som det finns en regel som säger att kommissionen ska kontrollera Sveriges infrastruktur. Utredningen de driver

”Prognosen är att Sverige kommer misslyckas fem år i rad.” kan i bästa fall leda till domstolsprocess och det tar tyvärr ofta lång tid. Vi är mer intresserade av att Sverige snabbt får hjälp att komma till rätta med problemen. Vi kommer därför fortsätta kontakten med kommissionen och påminna om att de har en skyldighet att kontrollera Sveriges infrastruktur för djurskyddskontroller, när det finns anledning till oro.

Vad borde hända härnäst i djurförsöksfrågan, tycker du?

– Det är mer av en politisk och moralisk fråga. Ett problem som förbluffar mig är att det läggs otroligt mycket pengar på att underhålla det här dysfunktionella systemet med djurförsök: forskningsinfra-

Peter Hultgren Ålder: Född 1986 Bor: Göteborg Gör: Sakkunnig i djurförsöksfrågor på Djurens Rätt och har en doktorsexamen i juridik.

Gör annars: Klättrar i berg, bygger datorer och spelar datorspel med sonen.

Skruvar gärna i bilar, just nu en Volvo 140 från 1974 samt en BMW E36 som ska bli driftingbil.

struktur, forskningsmedel, kontrollmyndigheternas arbetsgrupper, underhålla lagstiftningen, och så vidare. Men det läggs väldigt lite pengar på att utveckla alternativa djurfria metoder. Samhället släcker bränder på djurförsöksområdet, istället för att satsa på den långsiktiga lösningen. Det handlar inte bara om det etiska argumentet – djurfri forskning är i de flesta fallen bättre och billigare forskning.

Kan läsaren göra något?

– Ja! I samarbete med över hundra djurrättsorganisationer i Europa har Djurens Rätt lanserat ett nytt medborgarinitiativ.

För att EU-parlamentet ska ta upp frågan måste vi samla in en miljon underskrifter. Just nu urholkas lagstiftningen som förbjuder djurförsök i kosmetika, så nya initiativet heter Save Cruelty Free Cosmetics. EU har dessutom lovat att ersätta djurförsöken så snart det är vetenskapligt möjligt, så initiativet kräver också att EU sätter ner foten och beslutar hur och när djurförsöken ska ersättas. Det är superviktigt och svårt att få in en miljon underskrifter, men vi vet att EU-medborgare ställt sig bakom viktiga djurfrågor tidigare.

Enbart sex medborgarinitiativ har nått en miljon underskrifter, och två av dem har handlat om djurfrågor: Stop Vivisection om djurförsök, och nu End the Cage Age om burarna. Så vi är väldigt hoppfulla.

Sverige har lovat att kontrollera minst en tredjedel av landets 212 djurförsöksverksamheter. Det borde vara minst 71 per år, men i verkligheten har antalet kontroller de senaste åren landat mellan 20 och 30.

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 15

6 %

av Sveriges hönor sitter fortfarande i bur hela sina liv.

19 %

Mitt liv som höna Möt individen bakom äggen. av Anna Harenius

av alla Sveriges hönor får någon gång vistas utomhus.

50 %

av alla kycklingar som kläcks inom äggindustrin är hanar och gasas ihjäl direkt på plats.

Det här tycker Djurens Rätt Burarna som fortfarande finns kvar i äggindustrin är en av de värsta formerna av djurhållning. Djurens Rätt arbetar för att förbjuda burarna i Sverige och i hela EU. Under tiden pågår även företagsarbete där vi övertygar företag att ta ställning för hönorna (som på sidan 7).

Genom sajten Välj Vego inspirerar Djurens Rätt konsumenterna att välja bort äggen helt från tallrikarna, för att sluta stötta äggindustrin.

Livet i äggfabriken

Det här kan du göra

Allra oftast bor hönan inomhus i en grupp på tusentals individer. Vissa tvingas bo i små burar hela sina liv, på ett utrymme av ett A4-ark.

Hönan kläcks i en maskin, växer upp med andra hönor i samma ålder och börjar lägga ägg vid ungefär 20 veckors ålder. Hennes genetik och många ljustimmar per dag gör att hon lägger nästan ett ägg om dagen, vilket påfrestar hennes kropp. När hon är ett och ett halvt år gammal är hon inte lönsam och gasas ihjäl i stallet hon bott i, eller fraktas till ett slakteri.

Genom att stötta Djurens Rätt som medlem hjälper du organisationen att hjälpa hönorna. Du gör också skillnad genom att välja bort äggen och istället välja vego.

Så vill hon leva Hönan bor gärna i en mindre familjegrupp med goda möjligheter till att fly undan från faror. Helst vill hon sova uppe i träd eller på sittpinnar. För att kunna göra rent sina fjädrar behöver hon tillgång till sand, där hon utför beteendet sandbadning. Hönor och kycklingar vill tillbringa mycket tid med att leta efter ätbara saker på marken, gärna utomhus.

16 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

FOTO: SHUTTERSTOCK

Djuret -

Agenda -

#Throwback

Hoppa in i tidsmaskinen och bli påmind om hur kampen för djuren utvecklas – vilka av dessa händelser för djuren från 2000-talet minns du? av Peter Nilsson

Statsministern vågar lite vego

20 år sedan

År 2001 hade dåvarande statsminister Göran Persson läst boken Veganerna – en bok om dom som stör av Magnus Linton och tänkt till kring köttet. ”Jag undviker kött” och ”känner ett växande obehag” sa statsministern. Djurens Rätt passade på att uppvakta med en korg vegetariska produkter och från besöket rapporterades det att han inte ”rynkade på näsan åt en grå och trist sojakorv från Nutana”.

Är ditt schampo djurtestat?

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT, MAGNUS FRÖDERBERG

I samband med Försöksdjurens dag 2006 annonserade Djurens Rätt på bussar och tåg i Stockholm, Göteborg och Malmö. Aktiviteter ordnades runt om i hela landet där Djurens Rätt uppmanade kosmetikaföretag att sluta använda djurtestade ingredienser. I dag finns ett förbud mot djurtestad kosmetika och hygienprodukter i hela EU (dock inte så heltäckande som skulle kunna önskas).

10

år sedan

15

år sedan

Långt straff för djurplågeri I slutet av 2011 dömdes en man till fängelse i ett år och

tre månader, för att under två månader ha misshandlat och till slut dödat hunden Shiva. 15 månader är fortfarande det längsta straff som utdömts i Sverige för djurplågeribrott, något Djurens Rätt arbetar för att förändra. Det är viktigt att samhället tar brott mot djur på allvar och utdömer strängare straff för grovt djurplågeri.

Delfiner i Melodifestivalen kritiseras När Melodifestivalen under 2016 var på plats i Norrköping bjöd kommunen in till uppvisning med Kolmårdens delfiner.

Flera involverade i Melodifestivalen reagerade och några bojkottade välkomstfesten. Fullt förståeligt ansåg Djurens Rätt, som i ett utspel poängterade att ”delfiner i fångenskap reduceras från att vara de fantastiska djur de är i det vilda till underhållningsobjekt”.

5

år sedan

Hallå där, Anna-Clara Acevedo

Politiskt sakkunnig på Djurens Rätt

När Dagens Opinion rankade de 100 viktigaste agendasättarna inom klimat och hållbarhet hamnade du på plats 55. Hur känner du kring utnämningen?

— Det känns väldigt roligt och smickrande att bli omnämnd i en sådan lista!

Framför allt är det kul att Djurens Rätt syns i klimat- och miljösammanhang och tar plats i den debatten.

Kan du beskriva arbetet du gjort som du tror har föranlett din placering på listan?

— Vi är många på Djurens Rätt som har arbetat länge med att lyfta kopplingen mellan köttkonsumtion, djuretik och klimat- och miljöfrågor. Min roll är att föra upp frågorna på den politiska dagordningen bland annat under möten med förtroendevalda, i debattartiklar och skrivelser.

Vilka mål jobbar du mot härnäst?

— Valåret närmar sig och vi vill ju gärna att frågor om minskad köttkonsumtion och stärkt djurskydd ska få mer plats i debatten. Sen händer det också mycket spännande inom EU-politiken just nu, bland annat utreds hur en kommande djurvälfärdsmärkning av animaliska livsmedel skulle kunna se ut.

Det har vi såklart åsikter om!

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 17

Mötet -

Vår tids 18 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

Mötet -

Han har kallats världens mäktigaste moderna filosof och han är inte rädd för att lansera kontroversiella idéer eller ställa höga krav på just din moral.

Om du vill göra det rätta har

Peter Singer något viktigt att säga dig. av Josefin Strang foto Alletta Vaandering & Derek Goodwin

tänkare Djurens Rätt

Nummer 3 2021 19

Mötet -

När han presenteras av andra brukar orden inte skrädas. Peter Singer beskrivs ofta som världens mest inflytelse­rika levande filosof, den moderna djurrättsrörelsens fader och en av världens främsta tänkare.

Själv föredrar han en lite måttligare introduktion: professor i bioetik vid Princetons universitet, författare av klassikern Djurens frigörelse från 1975, aktuell med essäsamlingen Why vegan? och skribent i en rad andra fält, såsom global fattigdom.

P 20 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

i arbetsrummet hemma i Melbourne, de skärpta pandemirestriktionerna har lett till att en planerad turné i Australien och Nya Zeeland skjutits upp. Nyligen publicerades en debattartikel där han argumenterar för obligatorisk vaccinering, därför har det på sistone rasslat in både hån och hyllningar. Just nu jobbar han med att uppdatera klassikern Djurens frigörelse, därför är en av böckerna på arbetsbordet en tegelsten om djurförsök med den lite otympliga titeln Animal Experimentation: Working Towards a Paradigm Change.

– Jag reviderar kapitlet om djur som används i försök, den senaste kompletta revideringen av Djurens frigörelse gjordes 1990, så den texten är ganska utdaterad nu. Jag har försökt skriva in mer nutida experiment och tittat på många rapporter ETER SINGER SITTER

om djurförsök – och jag hade hoppats att saker skulle förbättrats mer än de har, måste jag säga.

FÖRÄLDRARNA FLYDDE JUDEFÖRFÖLJELSEN

i Österrike och Peter Singer föddes 1946 i Melbourne. Hans uppväxt var bemedlad och sekulär, diskussioner med storasysterns pojkvän banade väg för filosofistudierna. Som 24-åring hade han fortfarande ingen tanke på djuren, men det skulle strax ändras.

Under tidigt 70-tal ska Peter Singer luncha med studiekamraten Richard Keshen på universitetet i Oxford. Richard frågar om den brunaktiga pastasåsen innehåller kött, svaret är ja, så han väljer salladen. En etisk diskussion tar fart och ger ringar på vattnet. En grupp studenter blir uppslukade av djuretiska frågor och ska senare kallas Oxford-vegetarianerna, många av dem skulle bli tongivande inom den moderna djurrättsrörelse som var på gång att rivstartas. År 1975 är det dags för Peter Singer att släppa Djurens frigörelse och vid lanseringen trodde han att boken skulle förändra världen snabbt.

– Jag tänkte att mina förhoppningar inte var helt orealistiska. För mig kändes argumenten så uppenbart solida. De filosofiska argumenten var viktiga så klart, men jag tyckte också att faktamaterialet jag presenterade var chockerande. Jag hade inte känt till den industriella djurhållningen innan det slumpartade mötet med Richard Keshen. Jag tänkte att läsarna inte heller skulle veta mycket om experimenten som utförs på djur, säger han.

Han poängterar också att det var 70-tal, där relativt radikala politiska krav inte var några konstigheter. Visserligen betraktades inte djuretik som en seriös fråga över huvud taget på den tiden, men Singer trodde att världen inte skulle kunna värja sig mot djurens lidande i lantbruk och laboratorier.

– Jag tänkte att vettiga människor skulle ta till sig de etiska argumenten och säga ”det här är hemskt, jag vill inte vara en del av det här, så jag ska sluta äta kött” – och om tillräckligt många hade slutat äta kött och ställt politiska krav, så skulle tillvägagångssätten förändras. ofta djurrättsbibel och många av dagens djurvänner är missionärer utan att veta om det själva. Singers fåra av filosofin kallas utilitarism, som enkelt förklarat går ut på att den rätta handlingen är den som leder till minsta möjliga lidande, och mesta möjliga lycka. Det speglas exempelvis i Djurens Rätts devis om att göra så stor skillnad för så många djur som möjligt. Boken DJURENS FRIGÖRELSE KALLAS

4

FRÅGOR OM DJURRÄTTSRÖRELSEN 1 Du är bra på att hålla huvudet

Snart har ett halvsekel gått sedan filosofen Peter Singer skrev klassikern Djurens frigörelse. Än i dag skapar han rabalder om stora, kontroversiella frågor.

kallt i debatter med meningsmotståndare. Några tips?

— Jag tror inte det är någon fara att bli känslomässig, men känslan får inte förvränga fakta eller dina argument, presentera dem så noggrant du kan. Fokusera på hur vi ska uppnå förändring.

Jag tror det är viktigt för djurrättsförespråkare att inte vara ohövliga, kränkande eller anta att motståndarna alla är onda människor. Jag kan själv bli ganska upprörd nu när jag läser de här rapporterna om horribla saker som människor gör mot djur i vetenskapens namn. En nu bortgången vän och stor djurrättsförespråkare, Henry Spira, brukade säga att slå folk i huvudet med en vedklabbe inte är ett bra sätt att få dem att ändra sig och hålla med dig.

Detsamma gäller med verbala kränkningar, det funkar inte.

2 populariserade också begreppet ”speciesism” som betyder diskriminering baserat på arttillhörighet, de besläktade orden rasism och sexism känner du redan igen.

En typisk illustration av speciesism är en hund och en gris sida vid sida – men varför hittar du den ena i soffan och resterna av den andra i kylskåpet? En annan av bokens viktiga poänger tar sitt avstamp i ett bevingat citat du säkert hört som kommer från britten Jeremy Bentham, som är en av utilitarismens ursprungsgestalter. År 1789 skrev han: ”Frågan är inte om de kan tänka. Inte heller om de kan tala. Frågan är om de kan lida”.

Tycker du att det finns någon taktik djurrättsrörelsen borde satsa ännu mera på?

— Svårt att veta. Jag är för en bred taktik, för vi är inte säkra på vilken taktik som kommer att fungera. Att ändra lagstiftning kring djuren i lantbruken, få livsmedelskedjor och snabbmatskedjor att ha högre standard vid inköp, de är bra allihop. En annan intressant och annorlunda taktik är att försöka förespråka alternativen till kött, det kan vara växtbaserade alternativ eller labbodlat kött,

och säkerställa att de har tillgång till en öppen marknad och inte blockeras av köttlobbyn som inte vill ha konkurrens.

3 Är det förmätet av västerländska djurrättsförespråkare att förvägra animaliska produkter till grupper som inte haft samma privilegier, såsom växande medelklass i öst?

— Jag tycker det är fullständigt rimligt. Vi gjorde fel sak, det är bättre om även andra inte gör fel sak. Jag blev vegetarian långt innan kineser började äta stora kvantiteter med kött, så jag pekade inte finger på just dem. Så nej, jag tycker inte det finns något fel i att vi pratar om att inte behandla djur dåligt någonstans i världen.

4 Några uppmuntrande ord till människorna som kämpar för att förpassa djurfabriker till historieböckerna?

— Det går inte så snabbt som vi hoppas, men vi gör ständiga framsteg. Allt fler säger att de inte stöttar djurfabriker och det finns mer stöd för lagreformer när de är på agendan. Även individuella konsumtionsmönster ändras men kanske stämmer det här specifikt med välfärdsländer, inte överallt. Men för att nämna Kina igen så finns det djurrättsaktivister även där som är bekymrade över frågan och gör vad de kan. Jag är hoppfull om att det också kommer ändras där så småningom.

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 21

Mötet Nuförtiden skulle få människor invända mot att djur är värda att skyddas mot lidande, men Djurens frigörelse var den första boken som spred idén på ett brett och övertygande sätt. Sedan publiceringen för snart ett halvt århundrade sedan har boken tryckts i ständiga nyupplagor och nått miljontals läsare, som slagit nävarna i bordet och börjat mobilisera mot djurens lidande. Men Peter Singers förhoppning om att förändra världen i en handvändning infriades inte, minst sagt. Han menar att han underskattade bromsklossarna i form av människans konservativa kostvanor och livsmedelsbranschens lobbymuskler. I dag är antalet individer i djurfabriker fler än någonsin, men han försöker se ljusglimtarna.

– Några av de värsta formerna av djurhållning som jag beskrev i boken är nu olagliga i EU, flera delstater i USA och även här i Australien, även om vi inte är lika progressiva som EU eller Kalifornien.

Hade vi inte gjort några framsteg hade jag blivit cynisk och gett upp. Utvecklingen har varit tillräcklig för att ge mig tillförsikt, trots att det tar mycket längre tid än jag hoppades. Vi kanske når fram till slut. en kontroversiell figur, genom åren har meningsmotståndare kal�lat honom ”världens farligaste man”, ”moraliskt motbjudande” och ”dödsprofessorn”. Genom karriären har det starkaste fördömandet kommit från funktionsrättsrörelsen, hans resonemang om i boken Praktisk etik om dödshjälp angående barn med svåra funktionsnedsättningar har väckt avsky. I kategorin med kontroversiella idéer ingår Singers syn på människans och djurens status.

– Det finns viss koppling mellan kritiken jag får för min syn på djur, och kritiken som jag får från funktionsrättsrörelsen, säger han och förklarar tankeexperimentet: – Idén som fått kritik är att människor inte på något sätt är moraliskt överordnade djur eller berättigade till särskilda rättigheter eller status enbart utifrån att vara en medlem av arten homo sapiens. Och om du tror på detta – vilket jag ju förstås inte gör – vad ska du då säga om människor som inte i någon större utsträckning har förmågor som inte icke-mänskliga djur har?

Varför skulle det vara fel att döda dessa människor, när det inte anses fel att döda icke-mänskliga djur?

Det är här Peter Singer menar att han ofta misstolkas. Han understryker att han inte argumenterar för att människor med svåra intellektuella funktionsnedsättningar borde behandlas som djur, snarare att djur inte ska behandlas illa bara för att de saknar vissa egenskaper som hör till PETER SINGER ÄR

22 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

”Han döpte en gris till Peter Singer, som han sedan dödade och åt upp.” mänsklig norm. Han är väl medveten om kritiken i de egna filosofiska leden, och nämner exempelvis How to count animals more or less av Shelly Kagan, som försvarar hierarkin där människor är mer värda än djur, och vissa djur mer värda än andra.

Den konservativa filosofen Roger Scruton tyckte att Singer ignorerar de faktiska skillnaderna mellan djur och människor.

Trots meningsskiljaktigheterna så kunde faktiskt Scruton hålla med om en sak – att djurfabrikerna är moraliskt förkastliga.

– Roger Scruton la fram några bra argument, faktiskt. Han levde på brittiska landsbygden och födde upp djur, bland annat grisar, en av dem döpte han till Peter Singer som han sedan dödade och åt upp.

Så han är ingen som håller med mig, han tycker vi har rätt att utnyttja och döda djur, men han var ändå en motståndare till industriell djurhållning och ansåg att du ska ha respekt för djur och Guds skapelser. höga förväntningar på individuella människors moral tycks också krypa under skinnet på folk. Om djur är allmänhetens första association till hans namn, så är välgörenhet den andra.

Hans jämförelse med ett drunknande barn har spridits brett och Singer själv har blivit lite trött på analogin. Den utgår från att om du går förbi en sjö där ett barn håller på att drunkna, skulle du då hoppa i och rädda barnet fastän du kommer förstöra dina kläder och komma sent dit du ska?

Här finns bara ett rimligt svar. Men vad är skillnaden om barnet är långt bort, kanske i ett annat land, men också befinner sig i en livshotande situation, och du har möjlighet att rädda barnets liv utan att riskera eller ruinera dig själv? Peter Singer tycker att du ändå har samma skyldighet att rädda liv. När det gäller djur tycker han att den absoluta lägstanivån är att inte köpa produkter från djurfabriker.

– Det självklara är att ta kontroll över de egna inköpen. Men jag tycker att alla i demokratier kan göra något utöver detta. Om man inte känner att man är vältalig nog att gå runt och hålla brandtal eller argumentera med folk på nätet, så kan man också skriva brev till företag mot produkter eller policys som man tycker orsakar lidande för djur. Det finns alltid någon pågående kampanj att underteckna. Man kan kontakta politiker och låta dem veta att man PETER SINGERS MYCKET

Du ska inte vara diskret med dina donationer, enligt Peter Singer. Han uppmanar dig att väsnas om dina välgörenhetsinsatser, eftersom det har visat sig leda till att omgivningen då donerar både mer och oftare.

är orolig över grymhet mot djur, och kräva att regeringen undersöker eller stoppar lidandet, säger han.

Det här förväntar han sig av alla, oavsett om man älskar djur eller inte. Samtidigt menar han att empatin är den bästa knappen att trycka på för att övertyga gemene man att stå upp mot djurens lidande.

Singer funderar om djurfristäder kan vara ett underutnyttjat verktyg för djurrättsrörelsen, som kan bidra till att kampen för djuren känns mer givande både för aktivister och sympatisörer.

– Jag tror det ligger något i det, att mer effektivt väcka vår empati än statistik såsom ”du räddar fem miljoner djur för att den och den livsmedelskedjan slutade sälja burägg” eller vad det nu kan vara. Statistiken kan vara avtrubbande för många.

3 x Youtubetips 1.

Allt du behöver inför nästa köksbordsdebatt.

Is it okay to eat meat? Peter Singer tackles the best objections against vegetarianism (Practic Ethics Channel, 2017).

2.

Brygg en kopp te och se en föreläsning gratis. Peter Singer: Animal Liberation, Forty Years On (Rotman Institute of Philosophy, 2015).

FOTO: FRONTEIRAS DO PENSAMENTO/ WIK IPEDIA COMMONS

3.

Diskussion för filosofinörden om invändningarna mot Singer.

Conversation with Princeton University professor Peter Singer (University of Richmond, 2015).

Han har stött på djurorganisationer som startat djurfristäder som en del av verksamheten. Och visst finns det något fint i att några lyckliga få individer får leva i frid och harmoni, men fristaden har ett högre syfte: att stoppa företagen som orsakade djurens lidande i första taget.

– När du pratar med de som driver dessa så kan de ibland vara uppriktiga med att dessa fristäder är ett verktyg för att samla in pengar, genom att få människor att identifiera sig med enskilda vanvårdade individer. På så vis börjar de tänka på hela problemet med djurfabriker och hur vi behandlar lantbruksdjuren. är inte sprunget ur en svällande kärlek för djur – en gång i tiden hade familjen Singer visserligen en PETER SINGERS LIVSVERK

”Jag är väldigt glad över att fiskar får lite mer uppmärksamhet nu, det är ett sådant enormt problem och människor har väldigt lite empati för dem.” adoptivkatt och några före detta labbråttor – men hemmet i Melbourne är tomt på familjedjur. Drivkraften är en annan.

– Det är inte alls en fråga om att bry sig om djuren. Det är en fråga om grundläggande moral och rättvisa. I boken använde jag ett exempel med människor som

reste till den amerikanska södern för att försvara afroamerikaners rättigheter. Du behöver inte älska afroamerikaner för att tycka att det är fel att tvinga dem att sitta längst bak i bussen eller gå i skolor som är separata och sämre. Detsamma gäller helt klart för hur vi behandlar djur. Du måste inte älska dem för att tycka att det är fel att orsaka dem livslångt lidande bara för att vi vill ha deras ägg, mjölk eller kött, konstaterar Peter Singer. sedan började han donera tio procent av sin inkomst till organisationer som hjälper utsatta djur samt människor i fattigdom. Peter och hans fru Renata donerar numera en tredjedel av sina inkomster och nästa milstolpe är halva inkomsten. Enligt den utilitaristiska tumregeln som nämndes tidigare, att minska lidandet för så många som möjligt, så tycker Peter Singer att alla som kan är skyldiga att regelbundet donera delar av sin inkomst.

– Jag tycker att du ska leta upp de mest effektiva organisationerna, som ger störst chans att minska lidandet för pengarna du donerar. Låt mig understryka att det sannolikt inte handlar om hundar och katter, för antalet som lider är försvinnande få jämfört med antalet djur i djurfabrikerna.

Det är också litet jämfört med antalet djur som används i djurförsök, säger han och fortsätter: – Det här är förmodligen amerikansk statistik, men den stora majoriteten av pengar som doneras till djurvälgörenhet går till organisationer för katter och hundar, även om den stora majoriteten av lidandet sker bland djuren i lantbruken. Sen finns det vissa exotiska djur som får våra hjärtan att värka, det kan vara dansande björnar eller gallbjörnar i Asien som behandlas horribelt, men de är så få jämfört med djuren i djurfabrikerna. Så jag stöttar organisationer som verkligen försöker göra något åt industriell djurhållning.

Han nämner flera gånger vikten av att skärpa lagstiftningar, att stora företag väljer bort de värsta animaliska produkterna, samt att öka kunskapen och antalet djurvänliga val hos allmänheten.

– För min del verkar det här som de mest effektiva strategierna för att minska djurens lidande. Det som händer nu i Europa är signifikant och jag tycker att det nya förslaget på att förbjuda burhållning i livsmedelsindustrin är en indikation på att vi kan göra framsteg, och att vi kan hjälpa djuren.

Också i linje med att minska lidandet för så många individer som möjligt, så nämner han två extra brännande djurrättsfrågor: faktumet att kycklingarna har det värst och fiskarna är allra flest.

FÖR 40 ÅR

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 23

Mötet PETER SINGER

Enligt Peter Singer är det inte din goda avsikt som räknas. Det som räknas är resultatet av dina handlingar.

– Jag är väldigt glad över att fiskar får lite mer uppmärksamhet nu, det är ett sådant enormt problem och människor har väldigt lite empati för dem. Det behöver diskuteras ännu mer.

Han minns en dag på stranden som liten, när en fiskare hade en korg med fortfarande levande fångst. Peters pappa sa något i stil med att han inte förstår hur någon tycker att det är en trevlig eftermiddag att sitta med sakta döende fiskar bredvid sig.

– Vattenbruk är en annan form av djurfabriker som har biljoner djur involverade.

Så det är bra att de frågorna lyfts allt mer fastän vi inte har samma känslomässiga dragning till fiskar eller ens till fjäderfän heller, som vi har till hundar och katter eller hästar och björnar.

Peter Singer har gått för långt, andra tycker att han borde gå ännu längre. Under sensommaren stod Europa i brand och mer extremväder får vi räkna med, enligt den senaste dystra rapporten från FN:s klimatpanel som spår knapp chans att nå de avgörande klimatmålen. Fler djur utnyttjas än någonsin för att mätta snart åtta miljarder människor.

Pandemin har härjat i snart två år och redan 2015 varnade Singer för hälsorisken med industriell djurhållning.

MÅNGA TYCKER ATT

24 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

– Vi måste sluta se djuren som objekt som kan ägas och användas för kommersiella syften, utan något seriöst övervägande av deras intressen. Det är något som behöver göras väldigt storskaligt. Och förstås, om vi alla gjorde detta, så hade vi inte haft djurfabriker. Kanske hade vi inte haft kommersiell djurhållning över huvud taget. Vi hade inte haft djur avlade för användning i laboratorier, vi hade inte haft pälsdjursfarmning, man kan fortsätta hur länge som helst.

Peter Singers argument för att montera ner djurfabrikerna är därmed starkare än någonsin. På frågan om vad som måste hända nu svarar han roat ”hur idealistisk får jag vara?”.

– Frågan kanske är vad vi verkligen kan hoppas att uppnå. Jag får många mejl från personer med olika idéer, och en av dem löd ”varför inför vi inte lagar som hindrar att djur dödas förutom i nödvärn?”. Ja, trevlig idé, men det kommer inte hända, och det kommer inte hända under min livstid, säger han och tillägger: – Men det kanske händer under livstiden för människor som är mycket yngre än vad jag är, men jag är inte helt säker på den saken heller. Vi måste tänka på hur vi kan göra skillnad, och inte bara stå och slå våra huvuden mot tegelväggar. ●

Ålder: 75 år.

Bor: Melbourne i Australien.

Familj: Hustrun Renata, tre döttrar och fyra barnbarn.

Gör: Filosof och professor i praktisk etik, är känd för sitt arbete kring djurfrågor och global fattigdom. Han har varit inblandad i över 50 böcker som översatts till fler än 25 språk.

Aktuell: Med antologin Why Vegan och boken The Golden Ass. Senaste boken att översättas till svenska är En värld nu: Globaliseringens etik. Arbetar just nu med en ny version av Djurens frigörelse som troligen ska publiceras nästa år, eventuellt tidigt år 2023.

Läser just nu: Ingen lättsam lektyr, direkt.

Med anledning av översynen av djurförsökskapitlet i Djurens frigörelse så läser han tegelstenen Animal Experimentation: Working Towards a Paradigm Change av Kathrin Herrmann och Kimberley Jayne. Han läser också en faktabok om utrotningshoten mot mänskligheten, The Precipice: Existential Risk and the Future of Humanity av filosofikollegan Toby Ord. Vegofavorit: ”Det australiensiska företaget Fable Food använder hela svampar, som smakar lite som bräserat kött när du tillagar dem. Så de kan användas i alla möjliga recept – från ungersk gulasch till asiatisk wok.”

På fritiden: Gillar att vandra och att surfa.

7 X BOKTIPS FRÅN SINGER 1 Djurens frigörelse (1975) som övertygande argumenterar för att inte utsätta djur för lidande, och fakta om djurens utsatthet i lantbruken och labben. Den finns som gratis ljudbok på svenska via Ljud för djuren.

2 Why Vegan? Eathing ethically (2020) som samlar några av Singers bästa essäer om djuretiska frågor från hans 50 år som filosof.

3 The Ethics of What We Eat (2007) som är en omfattande redogörelse av de etiska problemen i dagens livsmedelsindustri.

ljudbok (uppläst av en kändisensemble) eller e-bok via hemsidan thelifeyoucansave.org. Bill och Melinda Gates hör till bokens fanskara.

6 The Golden Ass (2021). Det tåls att poängteras att ”ass” i det här fallet syftar på ordet åsna. ”Författaren Apuleius hade bra sinne för humor. Det är en av de äldsta bevarade berättelserna och beskriver livet för en åsna i det romerska riket.

Det finns mycket empati för vad som händer åsnan, och jag är förvånad över hur okänd berättelsen är”, säger Singer som skrivit förordet.

4 In Defense of Animals (2013) som är en antologi där bland annat den svenska filosofen Pelle Strindlund medverkar.

5 Det liv du kan rädda (2009) handlar om att den rika delen av världen borde ge mer till välgörenhet. Du som förstår engelska kan ta del av den som gratis

7 The Oxford Group and the Emergence of Animal Rights: An Intellectual History (2020) av Robert Garner och Yewande Okuleye. Den mest obskyra boken på listan, om de så kallade Oxfordvegetarianerna där Peter Singer ingick och ännu har kontakt med. Uppmuntrande läsning om skillnaden för djuren som några få personer kan göra.

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 25

Fokus -

Människan vill helst titta bort, men bristerna vid bedövning inför slakt är ett akut problem för djuren. Fisken, fågeln och grisen är de tre djur­slagen som det slaktas flest av i Sverige, och djuren får ett våldsamt farväl.

R.I av Josefin Strang illustration Emma Hanquist / Form Nation

26 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

Fokus -

I.P Djurens Rätt

Nummer 3 2021 27

Fokus -

länge, men inte förrän i våras riktades det mediala strålkastarljuset mot den marknadsledande kycklingjätten. Före detta anställda berättade anonymt i Aftonbladet: – Avlivningen var ju inte det jag trott det skulle vara. De var ju inte döda. Det syntes ju hur de sprattlade och hade sig i en bra stund alltså, så länge jag såg dem.

Jag tycker det var för jävligt rent ut sagt.

– Deras avlivningsprocedur fungerade inte. Det var en annan del efteråt, som skållade kycklingarna. Och då dog de inte direkt, utan det var ett jäkla tjatter och kackel.

Det här var fruktansvärt.

ROBLEM HAR FUNNITS

28 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

Och det var det grisigaste stället jag sett som har hållit på med livsmedel, det var så äckligt att se.

Normala proceduren för de 200 000 kycklingarna som varje dag slaktas i Valla är att efter sin död skållas i hett vatten för fjäderplockning. Men det som dokumenterats hos Kronfågel är kycklingar som skållats levande. Nyheten möttes med avsky och bojkott i strid ström från privatpersoner, men även privat och offentlig sektor. Över 90 kommuner uppgav att de stoppat inköpen från Kronfågel tills vidare.

– Jag blev inte förvånad och det är ju tragiskt, de hanterar ungefär en miljon individer i veckan. Samtidigt blev jag glad över att detta äntligen uppmärksammades.

Fastän det blev en så stor skandal är det sorgligt att inget kanske händer, kommenterar Anna Harenius som är sakkunnig etolog på Djurens Rätt. inträffade, lovade rejäla tag och moderbolagets vd och koncernchef fick sparken. Slakteriet har investerat i ny stickutrustning, uppdaterat rutinerna, infört fler utbildningstillfällen, ökat personalstyrkan och minskat hastigheten i slakteriet.

– Sedan årsskiftet har cirka 180 av Kronfågels kycklingar tyvärr varit ostuckna, av drygt 33 miljoner. Det innebär att de har varit djupt bedövade, medvetslösa och utan hjärtfrekvens men rent lagligt varit vid liv när de går vidare i processen till skållning, då de inte fått ett stick i halsen och blivit avblodade.

Det säger Janneke Vackerberg, som är kommunikation- och hållbarhetschef på Kronfågel. Hon understryker: – De har alltså inte skållats vid medvetande och har inte lidit. Även om djuren inte har känt något, vilket länsstyrelsen tidigare har bekräftat, är ostuckna kycklingar ett problem som Kronfågel tar på stort allvar och utvecklingen går åt rätt håll. Man måste dock vara ödmjuk för att det kommer vara svårt att helt nå nollvisionen.

Trots vittnesuppgifterna i Aftonbladet om fåglar som kacklar och sprattlar, så uppger Kronfågel att ingen nuvarande personal menar att de ska ha sett livstecken. Anna Harenius på Djurens Rätt köper inte Kronfågels försäkran om att inga djur lidit längs slaktbanden.

– Det finns ingen som är säker på om det finns kycklingar som utsatts för lidande vid skållningen eller inte. Det vi vet är att det inte ska förekomma ostuckna kycklingar, efterKRONFÅGEL BEKLAGADE DET

Anna Harenius

FOTO: DJURENS RÄTT

På många sätt är Valla ett typiskt trivsamt litet samhälle i Sverige.

Knappt en kvarts bilfärd öster om Katrineholm svänger du av riks­ vägen och hittar rader med villor, en handelsträdgård, mataffär, pizzeria, frisör, förskola och församling. Hade du däremot svängt av någon kilo­ meter tidigare hade du tagit samma väg som 800 anställda och en miljon kycklingar gör varje vecka. Kron­ fågels slakteri är den sista anhalten för närmare hälften av alla kyckling­ ar som dödas varje år i Sverige.

Fokus -

Janneke Vackerberg

som det innebär en stor risk att kycklingar då skållas levande vid medvetande. Det är tillåtet att alla individer inte granskas, eftersom det helt enkelt inte hinns med i nuvarande slakttakt, säger Anna Harenius.

– Det kan vara värt att nämna att vår hastighet är godkänd av Livsmedelsverket. Men vi har sedan juni själva valt att minska hastigheten för att snabbare kunna möta våra och myndigheternas krav, svarar Janneke Vackerberg. åren har 234 avvikelser vid avblodning av kycklingar konstaterats av Livsmedelsverkets veterinärer, nya avvikelser fortsätter rapporteras trots kycklingjättens åtgärder. Exakt vad som har hänt kycklingarna och vilken lag som företaget brutit mot hålls hemligt, Livsmedelsverket lutar sig mot en paragraf som skyddar företag ”om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs”. Det hindrar dock inte fortsatt kris och kritik – i mitten av augusti uppdagades ytterligare brott mot djurskyddslagen. Det handlade bland annat om brutna vingar,

FOTO: KRONFÅGEL & DJURENS RÄTT

DE SENASTE TVÅ

Kycklinguppfödning i Sverige.

”Det behövs metoder där man hinner se varje individ vid uppfödning och slakt.” fastklämda kycklingar och djur som blir nertrampade i trånga burar vid lastningen. Den som är ansvarig för kontrollen av skador ska enligt standardrutinen hinna granska tre till fyra kycklingar per sekund.

Djurens Rätts ståndpunkt är att det är skandal att Kronfågels verksamhet inte stoppas trots de allvarliga och upprepade brotten mot djurskyddslagen.

– Kronfågels verksamhet i sig orsakar redan lagligt lidande som Djurens Rätt kritiserar, men att de inte ens kan följa lagstiftningen är oerhört allvarligt. Det behövs metoder där man hinner se varje individ vid uppfödning och slakt. Och då har vi inte råd att köpa kött i den utsträckningen som sker i Sverige i dag, säger Anna Harenius.

Det här tycker Djurens Rätt ● Brott mot djurskyddslagstiftningen, som i fallet med Kronfågel, måste få kännbara påföljder och kontrollmyndigheterna och rättsväsendet måste ha tillräckligt med resurser. ● Antalet djur i fabrikerna och slakthastigheten måste minskas. Sverige ligger i topp för högintensiv djurhållning i kycklingfabriker inom EU. En gräns måste sättas för hur stora gårdarna får vara och hur snabbt slakten får gå till. ● Det behöver införas förbud mot plågsamma bedövningsmetoder vid slakt och avsättas resurser till forskning om bättre metoder.

Kronfågel ändå den slaktmetod som är förknippad med färre allvarliga djurskyddsproblem. Kronfågel bedövar med koldioxid, men runt hälften av landets fågelslakterier använder den hårt kritiserade elbadsbedövningen. Lotta Berg är professor i husdjurens miljö och hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och forskar om bedövning inför slakt. Hon ger ett tydligt svar på frågan OCH DÅ HAR

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 29

Fokus -

Lotta Berg

Maria Donis är vd på branschorganisationen Svensk Fågel.

uppskuren, vid fullt medvetande. Men även kycklingen som elbadsbedövas enligt konstens alla rätta regler upplever obehag och smärta i samband med upphängningen. Benen är ofta sköra och ömma efter att ha burit en kroppsmassa som blivit två kilo tung på fem veckor. På senare tid har branschföreningen Svensk Fågel kommunicerat att det inte byggs några nya slakterier med elbadsbedövning, vilket Anna Harenius på Djurens Rätt välkomnar.

– Elbadsbedövningen har uppmärksammats så mycket i media och vi lobbar för att lagstiftningen ska bli striktare. Det är dessutom ett arbetsmiljöproblem att behöva hänga upp varje individ, så både djur och människor far illa.

Djurens Rätt lobbar för ett politiskt beslut om ett slutdatum för elbadsbedövningen. Svensk Fågel verkar inte beredda att ta täten och kräva att medlemsföretagen uppgraderar till gasbedövning.

– Gällande elbedövning är det under utfasning – planeringsfas år 2023 till 2025 – och cirka hälften av svenska kycklingar bedövas i dag med gas. Mer information finns på vår hemsida, kommenterar Maria Donis som är vd på Svensk Fågel.

Men när Maria Donis ombeds att förtydliga exakt vad en planeringsfas innebär, så svarar hon så här: – Utrustningen finns på slakteriet, inte på Svensk Fågels kansli. Vi är en förening, inte ett kommersiellt företag. Det är företagen som genomför investeringen av ny utrustning på slakterierna.

SLU-professorn Lotta Berg tycker att det ska ligga i företagens intresse att sträva efter bästa tillgängliga metoder.

– Det finns ett samband mellan god djurhantering och minskad risk för exempelvis blödningar, blåmärken eller skador hos djuren, vilket ger ett positivt utfall då färre slaktkroppar måste kasseras. Det är sällan lönsamt att behandla djuren illa.

Albin Gräns märkliga arbetsuppgifter. Han har bland annat fäst sugkoppar med elektroder på huvuden tillhörande afrikanska vandrarmalar, en slank fisk med stor mustasch.

Sedan utsätts fisken för någon av bedövningsmetoderna vi människor har i arsenalen, där de tre vanligaste är elchocker, koldioxid samt hårt slag i huvudet. Frågan som Albin Gräns försökt få svar på är när en fisk faktiskt tappar medvetandet och är bedövad inför slaktens nästa steg, som är strupskärning, avblodning och rensning.

Personalen på fiskuppfödningarna brukar nöja sig när fiskarna slutat sprattla.

– Jag har fått frågan flera gånger på olika IBLAND HAR FORSKAREN

30 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

I media Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall debatterade i Altinget om att några av de vanligaste bedövningsmetoderna vid slakt i Sverige används trots kända djurskyddsbrister.

Hon krävde att regeringen och Jordbruksverket agerar nu.

FOTO: SVENSK FÅGEL

om det är helt fastställt att koldioxid är bättre än elbad.

– Ja, i alla fall om du frågar mig och utifrån vad vi vet i dag. Nackdelarna med elbedövning är större, men det betyder inte att koldioxidbedövning är perfekt.

Vid elbadsbedövning hängs fåglarna upp och ner i sina ben, vid fullt medvetande.

Flera fåglar delar samma strömförande vattenbad som huvudena doppas ner i.

– De delar samma strömkrets, men djuren kan ha olika elektriskt motstånd.

Om de till exempel är olika stora eller olika rena så kan bedövningen bli ojämn – vissa får bättre bedövning, andra sämre.

På ren svenska betyder det att kycklingen därefter riskerar att få sin hals

Fokus -

FOTO: KRONFÅGEL

Här syns Kronfågels slakteri i Valla. Företagets försäljning minskade med sju procent i juni, men kvartalsrapporten visade ändå en vinst på 51 miljoner kronor (samma period förra året innebar 85 miljoner i vinst).

håll: om det ser bra ut, är det inte bra då?

Men så enkelt är det inte och många tycker vi är lite jobbiga, säger Albin Gräns som är doktor i zoofysiologi vid SLU. Tvärtemot vad många trott så visar hans forskning att hjärnaktiviteten kan pågå långt efter att fisken slutat röra sig. I värsta fall betyder det att fiskarna är paralyserade men fortfarande vid medvetande, vilket skulle betyda att otaliga fiskars död varken blir snabb eller smärtfri.

– Fiskarna har alltid varit förbisedda i djurskyddsforskningen. För varje forskningsstudie som tittar på bedövningsmetoder, går det kanske 30 med köttkvalitet i fokus på varje studie om djurvälfärden.

Dels på grund av skevt intresse, dels för att djurvälfärd är mycket svårare forskning.

”Jag har fått frågan flera gånger: om det ser bra ut, är det inte bra då? Men så enkelt är det inte." men forskningsområdet är fortfarande radikalt underdimensionerat. Uppskattningsvis 2,5 biljoner (alltså ett 13-siffrigt antal) fiskar dödas varje år. Fiskarna i fiskuppfödning har lagstadgad rätt till bedövning, medan det är fritt fram att låta vildfångad fisk sakta kvävas ihjäl på däck eller rensas medan de fortfarande är vid fullt medvetande.

DJURSKYDDSPROBLEMET ÄR ENORMT,

– Det finns så otroligt mycket att göra.

Det finns så otroligt mycket vi inte vet. För kanske fem år sedan hade forskningsområdet lite nyhetens behag, men nu verkar finansiärer tänka ”men vi har ju redan finansierat forskning om slakt av fisk”. Och ja, vi har kunnat komma igång med vårt arbete, men arbetet som återstår räcker för att fylla flera forskares samlade livsverk, säger Albin Gräns.

Forskningsområdets pionjärer var aktiva så sent som mitten av 90-talet. Snart har 30 år passerat, men det går snabbt att räkna upp antalet aktiva forskningsgrupper i nischen. Albin Gräns nämner grupper med forskningskollegor i Tyskland, Skottland samt Nederländerna. Det är allt. Situationen vore annorlunda om fiskar levde mitt Djurens Rätt

Nummer 3 2021 31

Fokus FOTO: PRIVAT

Det finns konsensus om att koldioxidbedövningen har djurskyddsproblem, ändå används den på cirka hälften av Sveriges fiskuppfödningar. Djurens Rätt kräver ett slutdatum.

Albin Gräns är doktor i zoofysiologi och forskar om fiskars välfärd. Han har påvisat djurskyddsproblem vid slakt, bland annat att fiskar kan vara vid medvetande även när de slutat röra sig.

bland oss, vore ludna och söta eller hade skrikit när de utsätts för smärta, resonerar Linda Björklund som är sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

– Något som också spelar in tror jag är den felaktiga uppfattningen om att fiskar skulle vara ett lägre stående djur. Att det finns en evolutionstrappa där vi är i toppen och fiskarna långt ner, vilket inte stämmer, olika arter är ju utvecklade och anpassade för att klara sig i den miljön de lever i. Det lever kvar att folk tror att fiskar inte har samma förmågor att känna och uppleva, såsom andra djur.

Trots det klena intresset från omgivningen finns ett akut djurskyddsproblem att lösa: koldioxidbedövningen av fiskar kritiseras hårt av Djurens Rätt och många experter. Bedövningen är otillåten i flera länder (däribland fiskgiganten Norge) eftersom metoden är för dålig. Vattnet bubblas med gasen tills det är mättat, därefter läggs fisken i och för en stund ser det ut som att vattnet kokar, berättar Albin Gräns.

– Tyvärr är det inte ögonblicklig bedövning. Fiskarna visar tydligt att de inte gillar det. Beroende på vattentemperaturen tar det mellan fem och tio minuter tills de förlorat medvetandet och blivit mer eller mindre inaktiva. Om man inte väntar tillräckligt länge, eller gör fel, så är inte fisken bedövad när man går vidare.

32 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

Även för experter är det svårt att avgöra var gränsen för medvetande går, just därför använde Albin Gräns elektroder för att mäta hjärnaktiviteten. Även kontrollanten på fiskuppfödningen som gör sitt allra bästa utifrån givna instruktioner kan råka skicka fiskar vid fullt medvetande till slakt.

– I den värsta av världar blir det dubbelt dåligt. Man har använt en bedövningsmetod som gör fisken superstressad, och sedan skärs halsen av ett obedövat djur, konstaterar Albin Gräns. äter fisk har ingen konsumentmakt i frågan, märkningar som ASC, MSC och KRAV ställer inga ytterligare krav på bedövningsmetoder. Djurens Rätt vill nu se att politikerna kliver fram.

– Djurens Rätt gör allt vi kan för att uppmärksamma den här frågan på olika vis: vi ökar medvetenheten hos allmänheten men också hos politiker och myndigheter.

Kraven vi ställer och förslagen vi lägger fram handlar om att vi vill se ett slutdatum för koldioxidbedövningen av fiskar och mer resurser till forskning. Problemen har varit kända oerhört länge, ändå ser vi inga politiska beslut, säger Linda Björklund.

Snarare har regeringen satt plattan i mattan för att öka fiskuppfödningen i Sverige. Mellan åren 2020–2025 satsas 35 skattemiljoner på att förbättra förutMÄNNISKOR SOM

I media I juli gjordes en kontroll på ett hönsslakteri i Västergötland och då upptäcktes att över 1 800 hönor – alltså ungefär 20 procent av slakteriets djur – hade allvarliga sår på sina kroppar.

Anna Harenius på Djurens Rätt uttalade sig kritiskt i TV4.

BEDÖVANDE FAKTA De här är de tre vanligaste sätten att bedöva fiskar inför slakt.

1. Koldioxid Ett vattenbad bubblas med koldioxid och fisken läggs i. Fiskarna visar tydligt att de upplever obehag och blir stressade av det gasfyllda vattnet, dessutom är lidandet utdraget

– mellan fem och tio minuter är vanligt.

Fiskar riskerar att bli paralyserade medan de fortfarande är vid medvetande. Metodens fördel är att den är enkel och billig. Djurens Rätt kräver ett slutdatum för koldioxidbedövning av fiskar.

skeptisk mot den sistnämnda varianten, då risken är stor att fiskar får en ojämn och otillräcklig behandling.

3. Slag Fisken får ett

slag som gör den medvetslös, det finns automatiska system samt mekaniska klubbor och bultpistoler.

Fördelen är omedelbar bedövning vid korrekt användning.

Nackdelen är att det inte går att effektivt hantera stora fiskar eller stora antal individer, och en felträff orsakar onödigt lidande.

De automatiska systemen är inte heller anpassade efter alla fiskindividers former och storlekar.

2. El Tre olika metoder finns: att fiskarna bedövas med ”torr el” när de läggs på ett rullband, att det finns ett segment med el i de pumpar som tar upp fiskarna ur vattnet, samt en tredje variant där fiskarna läggs i en slags stor vattentank där hela vattenmassan därefter görs strömförande, så att fiskarna behandlas i grupp. Forskaren Albin Gräns är mest Djurens Rätt

Nummer 3 2021 33

Fokus -

I sif fror Miljarder fiskar och över hundra miljoner landlevande djur slaktas varje år i Sverige helt utan eller med undermålig bedövning.

99 milj.

2,5 milj

34 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

Ungefär så många kycklingar dödas varje år i Sverige. I genomsnitt äter den svenska befolkningen 14,2 kycklingar per person varje år.

Så många grisar slaktas varje år i Sverige. Den skarpt kritiserade koldioxidbedövningen är standard på de stora slakterierna.

200 tusen

Fiskar mäts i ton och kilon, inte som individer.

Men 200 000 ton fiskar kan översättas till att miljarder fiskar dödas varje år i yrkesmässigt fiske i Sverige.

Fokus -

Det här gör Djurens Rätt ● Informerar allmänheten om hur djurens tillvaro egentligen ser ut.

En av de största satsningarna är kycklingkampanjen 99 miljoner, på sajten 99miljoner.se kan vem som helst öppna dörrarna till de svenska kycklingfabrikerna. ● Påverkar företag att ta djurvänliga beslut. Under 2021 hade över 100 företag antagit en djurvälfärdspolicy efter kontakt med Djurens Rätt.

Dessa handlar om att fasa ut burägg och anta de strikta kriterierna i European Chicken Commitment. ● För dialoger med politiker och myndigheter både på nationell nivå och EU-nivå. Dels för att informera om djurens situation, dels för att kräva politisk förändring. Djurens Rätt ingår också i flera myndigheters referensgrupper.

sättningarna för fiskföretagen. I västkustkommunen Sotenäs vill norska investerare pytsa in mellan 17 och 20 miljarder för att bygga Europas största landbaserade fiskodling. Hur många djur det rör sig om framgår inte, istället uppges produktionen bli ”hundra tusen ton lax om året”. Djurens Rätt ser storsatsningarna på fiskindustrin som ytterligare en stark anledning för politikerna att besluta om en utfasning av koldioxidbedövningen.

– En sådant beslut skulle skicka en tydlig signal till samhället, branschen och myndigheter. Tillsammans med ett slutdatum behövs också mer medel till forskning om bättre bedövningsmetoder. Det är helt grundläggande att ha slaktmetoder som funkar ur en djurskyddssynvinkel – och det har man inte i dag. Det är också viktigt för branschen att veta vilken bedövningsmetod de ska satsa på, det vore förödande för fiskföretagarna att investera i en metod som förbjuds om ett antal år, säger Linda Björklund. att vara hoppfull i just fiskfrågan. Albin Gräns säger att branschen är väl medveten om kritiken mot koldioxidbedövning.

– Utbredningen och fördelningen av el och koldioxid har varit ungefär hälften-hälften, men flera av de stora aktörerna har gått över till elbedövning. Utvecklingen går mot el, jag känner att branschen inser och inväntar ett kommande förbud.

Tyvärr är ingen bedövningsmetod perfekt. Den andra vanliga bedövningsmetoden vid storskalig fiskodling, alltså elbedövningar, garanterar inte heller att fiskar dödas utan lidande. Albin Gräns igen: – Jag är mest skeptisk mot varianten med en stor strömförande tank. Det är långt mellan elektroderna och väldigt svårt att komma upp i så pass höga parametrar elektricitet för att bedöva fisken. Man kan aldrig säkert veta vilken exponering varje fisk får. Två fiskar som för stunden står åt olika håll får inte samma behandling. Det är otroligt svårkontrollerat.

För de allra flesta fiskar är det aldrig tal om bedövning, som nämnt är det bara fiskar i fiskuppfödning som måste bedövas inför slakt. Ett internationellt forskningsprojekt med start nu i höst kan bli ett steg

FOTO: SHUTTERSTOCK, MARK HARRIS/SLU, JO ANNE MCARTHUR/UNSPL ASH

SAMTIDIGT FINNS ANLEDNINGAR

För att minska lidandet i livsmedelsindustrin arbetar Djurens Rätt för att allt fler människor ska välja bort animaliska produkter från tallriken.

”Vissa fiskarter är så små att det nästan inte ser ut som djurhantering, snarare småsten eller riskorn.”

åt rätt håll. Målet är att hitta ett sätt att bedöva stora antal vildfångade småfiskar, och Albin Gräns är involverad i projektet.

– Under de första försöken kommer vi titta på sill, och det ska mest handla om att se hur den verkliga situationen ser ut och vart de största förbättringsmöjligheterna finns. Det handlar om fångst av småfiskar som ska bli djurfoder och liknande, inte för humankonsumtion. Vissa fiskarter är så små att det nästan inte ser ut som djurhantering, snarare småsten eller riskorn.

Det gör att någon sorts enskild behandling kommer vara omöjlig.

En yvig gissning från hans sida är att lösningen blir någon form av elbedövning kopplad till pumpen som slukar fiskarna ur vattnet, och därefter raka vägen till kylkammaren så fiskarna aldrig vaknar igen.

Tyvärr är klivet långt från att hitta en bedövningsmetod som fungerar väl i labbet, till att investera, installera och införliva ett system som faktiskt fungerar på fiskebåtar eller i fiskuppfödningar. Trots den långa vägen känner Albin Gräns att höstens forskningsprojekt är en uppiggande knuff i en djurvänligare riktning.

– För tio år sedan hade det här samarbetet inte hänt, men nu finns medvind i form av ökande intresse för fiskar och en förändrad inställning till dem. Det tycker jag speglas även här i Sverige. Att prata om fiskar som kännande varelser är inte lika kontroversiellt längre.

Etologen Linda Björklund på Djurens Rätt håller med.

– Om man jämför med några år tillbaka så tas ju frågorna om fiskvälfärd på mycket större allvar, tycker jag. Frågor om fiskarnas välfärd involveras på ett mer naturligt sätt nu när man pratar om djurskydd och djurvälfärd. Det görs framsteg, även om det går sakta såsom det gör med de här frågorna, säger hon. det enda djurslaget som plågas av just koldioxid sista stunden i livet. Få människor är oberörda vid åsynen av panikslagna grisar som sänks ner i ett schakt med koldioxid, som orsakar kvävningskänslor och dödsångest. Experter är överens. Bedövningsmetoden har flera gånger fördömts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, och fastslagit att metoden måste ersättas av djurskyddsskäl. Från 2015 finns en SLU-studie om koldioxidbedövning av grisar och professor emeritus Bo Algers, som var en av forskarna bakom studien, betonade att metoden är dålig och måste stoppas. Även statliga forskningsinstitutet RISE konstaterade ett stort behov av mer forskning om bedövning inför slakt av grisar. Lotta Berg förklarar varför den plågsamma FISKAR ÄR INTE

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 35

Fokus -

koldioxidmetoden är branschstandard för grisar: – Koldioxid används konsekvent för att den har fördelar: djuren kan hanteras och bedövas i grupp. Att hantera djuren ett och ett, för elbedövning eller bultpistol, är ett stort stressmoment för djuren. Men det är klart obehagligt att andas in koldioxid och djuren försöker undvika koldioxiden och ta sig därifrån, säger hon.

Knäckfrågan är vilken metod som ska ersätta koldioxiden. Lotta Berg är en av författarna bakom rapporten Bedövningsmetoder för gris vid slakt som förra året sammanställde forskningsläget, detta på uppdrag av Jordbruksverket. Slutsatsen var rätt nedslående. Ingen potentiell bedövningsmetod är entydigt bäst. Lotta Berg forskar vidare kring en av dessa potentiella metoder, att bedöva grisarna med kvävefyllt skum. Forskning pågår för att undersöka om det går att godkänna kväveskummet både ur ett djurskyddsperspektiv och en livsmedelshygienisk aspekt.

– Råvaran är inte dyr, kväve finns i luften 36 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

”När vi på Djurens Rätt lyfter slaktfrågorna blir många väldigt engagerade, det behöver våra politiker bli ännu mer medvetna om.” och är lätt att extrahera. Problemet är mer att man måste bygga om systemen och man behöver utrustning för att fylla skummet med kväve. Det finns inte framtaget i kommersiell skala än. Koldioxid är lättare att hantera, häller du det i ett schakt stannar det där. Kväve är mer flyktigt och måste stängas in i ett lock av skum, säger Berg.

Kvävet tränger bort syret och grisen blir medvetslös av syrebrist.

Det är för tidigt att säga

om kvävgasskummet kan totalt sett vara en bättre metod.

– Min erfarenhet är att branschen är intresserad. De är väl medvetna om att koldioxid har en del djurskyddsbekymmer kopplat till sig, hittar de en metod som är entydigt mycket bättre skulle de givetvis inte förkasta den. I grunden vill vi åt samma håll, vi vill ha en så djurvänlig hantering som möjligt, både för djuren, köttkvaliteten och konsumenterna. Stressade djur blir inte bra kött. Sen har vi olika synpunkter på vad som är det viktigaste, säger Lotta Berg. ett slutdatum för koldioxidbedövningen av grisar, den 23 april mottog dåvarande landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) ett upprop från Djurens Rätt med 13 000 namn som också vill se ett slut på koldioxidbedövningen.

– Vi har inte fått någon

DJURENS RÄTT KRÄVER

Linda Björklund

FOTO: DJURENS RÄTT, JOANNE MCARTHUR/UNSPL ASH

Bedövningen inför slakten är ett förhållandevis kort ögonblick i djurets liv, en transport till slakteriet får ta upp till åtta timmar, i vissa fall även tolv timmar. Djurens Rätt arbetar både för bättre bedövningsmetoder och minimal transportering.

Fokus respons på den namninsamlingen, det tycker jag säger en del om det svala politiska intresset. Och det här var före regeringskrisen, säger Linda Björklund.

När Jennie Nilsson fick en skriftlig, kritisk fråga om grisbedövningen från partikollegan Elin Lundgren, så svarade Nilsson såhär: ”Det har redan genomförts studier för att hitta en djurskyddsmässigt bättre gasblandning men det återstår en del forsknings- och utvecklingsarbete. Frågan är mycket viktig och jag kommer fortsätta att följa den noga.

Utifrån rådande lagstiftning på området har jag förtroende för att branschen och myndigheterna upprätthåller en god djurvälfärd.”

Det går att skönja att djurrättsförespråkare, forskare, bransch och politiker är rätt överens om riktningen. Trots det går utvecklingen långsamt. I våras firade Djurens Rätt en liten seger i det så kallade regleringsbrevet, där regeringen styr vad myndigheter ska fokusera på. Jordbruksverket ska ”följa utvecklingen vad gäller forskning om och analysera möjligheten till användning av alternativa metoder till koldioxid- och elbedövning vid slakt”. En annan ljuspunkt är att det också verkar bli aktuellt på EU-nivå att öronmärka två miljoner euro till forskning om alternativa bedövningsmetoder vid grisslakt.

– Frågan uppmärksammas allt mer i medier, jag tror att allt fler vet om det här stora djurskyddsproblemet, vilket är bra. När vi på Djurens Rätt lyfter slaktfrågorna blir många väldigt engagerade, det behöver våra politiker bli ännu mer medvetna om. Politiska beslut behövs för att det ska börja hända saker i praktiken, som slutdatum och satsningar på forskningen. Utan tydliga beslut så kommer koldioxidbedövningen fortsätta i många år till, säger Linda Björklund. linje med lösningen som Lotta Berg tror på, nämligen samarbete över landsgränserna. Nederländerna, Storbritannien och Spanien är tre av de stora inom slaktforskning och forskarna i nischen håller kontakt för att inte ödsla resurser på att forska om samma sak utan att samordna sig.

– Det här är inte en fråga om ett enskilt slakteri eller ett enskilt land. Det är ett internationellt problem och behöver lösas

internationellt. Sverige är ett litet slakteriland jämfört med många andra länder på kontinenten. Europa leder forskningen tack vare djurskyddsengagerade konsumenter, säger hon.

Lotta Berg tycker att det märks att forskning om slakt och djurskydd upplevs som viktig av omvärlden, det har exempelvis gått smidigt att få finansiering av hennes forskning. När det gäller framtidens förbättringar av djurskyddet på slakterier har hon två tydliga förhoppningar. Den ena är noggrann forskning och genomtänkta satsningar, så att koldioxidbedövningen av grisar får en efterträdare som inte bjuder på obehagliga överraskningar för djur, natur eller människor. Hennes andra förhoppning är att alla som engagerar sig i frågan inte drabbas av tunnelseende.

– Det är jätteviktigt att djuren utsätts för så lite obehag som möjligt vid bedövningen. Men det finns många andra minst lika viktiga delar, som transport och hantering av djuren fram till bedövningen. Man måste se hela bilden, inte bara bedövningsögonblicket, när man diskuterar fördelar med olika bedövningsmetoder. Kan

cept och vägledning ingår.

4 x

SAKER DU KAN GÖRA 1.

Välj bort djuren från tallriken och uppmuntra gärna din omgivning att göra likadant. Välj Vegos hemsida och sociala

medier är fulla av vegonyheter, recept, råd och roliga utmaningar. Är du eller någon du känner en bra kandidat för utmaningarna Kycklingfri fredag, Köttfri måndag eller kommande Veganuari, direkt efter årsskiftet? Re-

EU-SATSNINGEN ÄR I

Koldioxidbedövningen ger grisarna panik, smärta och kvävningskänslor.

2.

På djurensratt.se/ blixtaktivist kan du göra små ansträngningar som ändå gör stor skillnad för djuren. Det är en mejllista där du varje vecka får tips på enkla insatser för djuren du kan göra direkt från din mobil eller dator. Det kan handla om att skriva under namninsamlingar, att lämna en kommentar i sociala medier eller mejla makthavare eller företag.

3.

Visa att du bryr dig om djuren. Dela information om djurens situation i sociala medier.

Kontakta folkvalda och berätta vilken djurfråga du tycker borde vara högre på den politiska agendan. Hör av dig till företag och kräv att de tar djurvänligare beslut.

4.

Stötta Djurens Rätts arbete för att göra skillnad för djuren. Var medlem, värva andra medlemmar, gör en insats som volontär, starta en fysisk eller digital insamling och tänk gärna på djuren när du testamenterar.

Utan medlemmar och gåvor, inget Djurens Rätt.

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 37

Fokus den i livet. Det är inga små djurskyddsproblem vi talar om, det är ett stort lidande med stark stress, ångest och rädsla. De allra flesta har nog en förväntan och önskan att om och när djur slaktas, så ska det gå snabbt och smärtfritt. När det nu inte är så, så är det vårt jobb att berätta det och göra allt vi kan för att det ska förändras, säger Linda Björklund och fortsätter: – De här förändringarna som vi verkar för skulle göra stor skillnad för väldigt många individer, därför prioriterar vi de här frågorna. Och det ena utesluter inte det andra. För Djurens Rätt är ju arbetet med förbättringar för djuren i samband med uppfödning, transporter och hantering i samband med slakten oerhört viktigt.

Satsningen har gett resultat. Tydligaste exemplet är det stora klimatpaketet i EU, där påtryckningar lett till att den gemensamma djurskyddslagstiftningen ska få ett lyft, här kan mycket hända i slaktfrågan.

I dagsläget vet vi exempelvis att djuren i livsmedelsindustrin med största sannolikhet kommer slippa att sitta i bur (mer om det på sidorna 10–11). Vi vet också att djurtransporterna kommer att granskas, vilket påverkar 1,4 miljarder djur. Även fiskarna i fiskuppfödningarna inom hela EU kan få lagstadgad rätt till bedövning.

3 x

WEBBINARIUM Du som vill fördjupa dig i slaktfrågorna har en skattkista i form av Djurens Rätts webbinarium som kan ses gratis på Djurens Rätts Youtube-kanal. Här är två digitala se-

minarier du kan se redan i dag, och tips på ett kommande webbinarium framåt december.

1.

Djurskydd för fiskar vid slakt. Lyssna på forskaren Albin Gräns, etikdocenten Helena Röcklinsberg, etologen Linda Björklund, representanter från fiskbranschen samt norska experter.

2.

Om grisslakt och djurskydd. Lyssna på veterinären Lina Gustafsson som jobbat på ett grisslakteri, etologen Linda Björklund och riksdagspolitikerna Magnus Manhammar (S) och Elisabeth Falkhaven (MP).

3.

Slakt – hur går det till och vad behöver ske? Djurens Rätt planerar ett webbinarium med det preliminära datumet den 8 december. På Djurens Rätts hemsida kan du hålla utkik efter information och anmäla dig. Även privatpersoner är välkomna.

38 Djurens Rätt

Hälften av alla kycklingar i Sverige utsätts för plågsam elbadsbedövning vid slakt. Men många hinner dö innan dess: varje år dör cirka 200 000 kycklingar i samband med transporten till slakteriet. De är då fem veckor gamla.

man möjliggöra grupphantering och lugn drivning? Jag tycker givetvis att bedövning i sig är avgörande för djurskyddet, men det är inte bara den man ska fokusera på.

Anna Harenius på Djurens Rätt håller med och exemplifierar med kycklingar.

– Det är ungefär 30 000 individer per lastning när det gäller transport av kycklingar. Det går inte att ta en individ på ett fint sätt, och lägga den i en fin transportlåda, så som man gör med familjedjur. De sopas ihop på rullband eller plockas i benen och hålls i knippen. Då blir det självklart skador. Sedan transporteras de med skador i upp till åtta timmar, utan vatten och mat, ibland i köld och ibland i hetta, innan de är framme på slakteriet och stressas igen. Det är ett väldigt utdraget lidande. futtigt att bråka om de sista minuterna i djurens liv. Det finns ju desto mer utdragna problem under djurens tillvaro i djurfabriken eller vid slakttransporten. Linda Björklund förstår invändningarna och utvecklar varför satsningar på bedövningsfrågorna behövs.

– För varje enskilt djur gör det oerhörd skillnad i upplevt lidande den sista stunDET KAN VERKA

Nummer 3 2021

Mer läsning Tidningen Djurens Rätt har tidigare dykt ner i djurskyddsproblemen för fiskar, kycklingar och grisar. Läs mer om fiskarna i nummer 3/2019, kycklingarna i nummer 1/2020 samt grisarna i nummer 4/2020.

Alla nummer finns digitalt på issuu.com/ djurensratt

här inte varit särskilt glädjande läsning för djurvännen. Det är inte heller glädjande arbete för Djurens Rätt, men någon måste göra det.

– Vi har en lagstiftning som säger att djur ska skonas från lidande vid slakt. Ändå tillåts de här bedövningsmetoderna, där det är helt säkerställt vetenskapligt att de är riktigt dåliga ur ett djurskyddsperspektiv, säger Linda Björklund.

Etologkollegan Anna Harenius fyller i: – Jag känner ångest inför den här frågan. Den är inte kul att jobba med, det är så stora problem som är så svåra att lösa.

Med andra djurfrågor kan man se en liten ljusning, medan här blir det alltid så att djuren dör i slutänden. Den ständiga frågan blir istället ”hur ska de dö lite mindre smärtsamt?”.

Men det måste göras. Djurrättsförespråkaren som har fötterna på jorden förstår att världen inte kommer sluta äta kött, mjölk och ägg imorgon. Anna Harenius konstaterar att målet nu är att minska lidandet för så många djur som möjligt.

– Därför behöver vi lagstiftning som skyddar djuren så bra det bara går och försvårar förutsättningarna att ha djurfabriker i framtiden. Vi påverkar företag att styra åt ett djurvänligare håll. Samtidigt jobbar vi för att fler ska minska animaliekonsumtionen och välja vego. Allt hänger ihop för en djurvänligare framtid. ● SAMMANTAGET HAR DET

Fokus -

Djurens DjurensRätt Rätt

Nummer Nummer31 2020 2021 39

Lanseras vecka 39

NYHETER FRÅN

valjvego.se Din källa till djurvänliga konsumentnyheter HÄNG MED!

Sätt krydda på tillvaron

Kärleken går genom magen.

foto Camilla Lindqvist & Eva Hildén

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 41

Vägen till hjärtat går via magen och chilipulver, spiskummin och gurkmeja är inkörsporten till det indiska köket. Amanpreet Singh Sangha är ena halvan av en kokboksaktuell duo. av Sarah Mansouri foto Camilla Lindqvist

”Det är inte SVÅRT alls” SUGEN?

Recept från boken finns på nästa uppslag.

Hej Aman! Vilken är den mest användbara svenska meningen du har lärt dig hittills?

– ”Hur mår du?” och ”Jag mår bra!”. Ett annat go to-ord är ”toppklass”!

Du har kallats för ”foodie ända ut i fingerspetsarna” och det indiska köket ligger dig varmt om hjärtat. Hur började den här kärlekssagan?

– Mamma ville att jag och min syster skulle vara självständiga och kunna laga åtminstone ett mål mat åt oss själva, så vi aldrig skulle behöva gå hungriga. Jag började se matlagningsprogram på tv och blev intresserad av vilka ingredienser de indiska kockarna använde. Sedan gick jag igenom vår kyl, låtsades vara kocken och planerade vad jag kunde koka ihop med det som fanns. På den vägen började jag sakta utvecklas. Min syster inspirerade mig mycket också, då hon är perfektionist i sin matlagning!

Vad har varit den största mat-chocken sedan du flyttade till Sverige?

– Den stora matscenen för en stad i den här storleken! Det är den största staden i Norden, men jag menar om vi jämför med andra städer i världen. Stockholm är välsignat med alla sorters matkultur. Du kan uppleva nästan all sorts mat från alla världens hörn. Det är fantastiskt!

Vilken har varit din värsta upplevelse av indisk mat i Sverige?

– Genvägen många tar med bara en sås som de tycker passar till allt, vare sig det är paneer eller kyckling. Mycket mat är inte ens autentiskt för vad det egentligen ska vara. Jag är inte emot att försöka 42 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

förnya eller göra om. Men om du säger att det är palak paneer, ha åtminstone palak, alltså spenat, i! Du kan inte bara lämna ett spenatblad i.

Om jag säger att curry och chicken tikka masala är klassiskt indiskt, vad säger du?

– De är helt brittiska! Du kan hitta rätterna i Indien nu på restaurangmenyer, visst. Men det är inte indiskt. Om du säger curry i Indien betyder det i alla fall för mig att du ska äta thaimat, typ en thailändsk grön curry.

Hur provocerad blir du av att se någon äta chutney som dipp till sitt naan eller pappadam?

– Haha! Jag blir inte så provocerad, jag tycker mest det är underhållande. Visst, jag kan äta naan med chutney hemma om jag känner mig lite småhungrig. Men att göra det till en del av restaurangkulturen är lustigt för mig. Chutney är mer som något du har till en hel måltid.

Typ som ketchup?

– Ja!

Du ska starta Amans kryddskola, vad är det första du lär ut?

– Chilipulver, gurkmeja, spiskummin.

Med dem kan du göra nästan alla indiska rätter. Förutom det är lök, vitlök och ingefära en del av vår repertoar. Lägg bara till salt och du kan laga i princip allt!

Så det finns rätter i er kokbok som inte har en superlång lista med ingredienser?

– Absolut! Du kommer bli glatt överraskad över att du inte behöver investera typ 1 000 kronor för en indisk måltid hemma.

Och vilken är din favoriträtt, som alla

måste testat helst igår från eran nya kokbok Green India?

– Punjabi kadhi pakora, ris med en yoghurtbaserad sås och friterade lökpakoras.

Det är nostalgi för mig eftersom min mamma lagade det på regniga dagar, så den känns fin och varm. Men den är så enkel att göra att till och med jag är överraskad.

Jag har en fördom om dig och Mattias Kristiansson! Ni skrev båda något om mat i era Tinderprofiler och det var så ni föll för varandra först?

– Haha, ja! Mattias hade skrivit något om att han var chefredaktör för ett stort veganskt magasin. På min stod det att jag älskar att äta mat och gå ut och äta på restauranger.

Hur funkar det annars att jobba med sin kille? När var ni senast oense?

– Haha! Så här är det. Jag är född och uppvuxen i Indien med den maten, så jag tror att jag vet bäst. Mattias har lagat mat nästan halva sitt liv, så han tror att han vet bäst. De här oenigheterna händer kanske varannan dag.

Vad vill du säga till läsaren som har dåligt självförtroende i köket och tror att indisk mat är supersvårt?

– Det är inte svårt alls! Vi indier är nog själva skyldiga till att få det att verka svårare än vad det är, för att vi vill att det ska verka så exotiskt. Men det är väldigt enkelt. Min erfarenhet är att inget tar mer än 30 minuter att laga. Det som kan vara tidskrävande är att preppa, skala och hacka grönsaker. Men det är allt. Så bara “go for it”! ●

Amanpreet Singh Sangha Ålder: 39 år.

Bor: Östermalm, Stockholm.

Familj: Föräldrar i Punjab i Indien och lillasyster i Kanada.

Gör: Utbildad mode­ designer, arbetar på Filippa K. Intressen: Förutom mat: gå på bio och kaffe!

Finns alltid hemma i köket: Ris.

TIPS! Hel svart urdböna ger klassiska smaken och konsistensen till en dal makhani, men du kan även använda samma mängd belugalinser.

Dal makhani [Svart linsdal med smör]

”Den här lyxiga klassikern från Delhi är mångas favorit och en perfekt bjudrätt när du har gäster.”

44 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

INGREDIENSER [4 portioner] 2 dl svart urdböna ½ dl kidneybönor 10 dl vatten Tadka 2–4 msk mjölkfritt smör 1 lök, finhackad 3 vitlöksklyftor, finhackade 1 msk riven färsk ingefära 1 tsk mald koriander

1 tsk mald spiskummin 1 tsk chilipulver ½ tsk gurkmeja 1 tsk salt 2 tomater, hackade (2 dl krossade tomater) 2 msk mjölkfritt smör ½ dl havre- eller sojagrädde 1 tsk garam masala

2. Häll ner urdbönor och kidneybönor tillsammans med tio deciliter vatten i en kastrull. Koka upp och låt sjuda i ungefär en timma tills bönorna är mjuka. Om vattnet kokar bort tillsätter du lite mer.

Skölj urdbönor och kidneybönor och blötlägg i tio timmar eller över natten.

Tadka 1. Smält smöret i en

1.

stekpanna. Fräs lök, vitlök och ingefära tills

löken mjuknar och får lite färg.

2. Krydda med koriander, spiskummin, chilipulver, gurkmeja och salt. Låt fräsa med i en minut.

3. Rör ner tomaterna och låt fräsa med i några minuter tills de mjuknar och mörknar i färgen.

4. Rör ner tadkan i lins- och bönblandningen.

I N S TA G R A M Följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, tävlingar och de senaste produktnyheterna.

Spana in höjdpunkterna i Stories för genvägar till ämnet du vill nörda om.

TADKA VAD? Tadka, även kallad temperering, är en teknik som används för att smaksätta dal, curry, chutney och annat. Det är när du steker exempelvis kryddor, lök, ingefära och tomat till en smakrik blandning. Detta vänds ofta ner mot slutet och ger smak åt hela rätten.

SAJT På valjvego.se hittar du en frodig kunskapsbank med prick allt du behöver för en mer djurvänlig livsstil.

Här finns restaurang- och restips, recept, produkt­ nyheter, fakta, allt.

Enjoy!

Aloo gobi [Kryddig potatis och blomkål]

”Många verkar ha fått uppfattningen att aloo gobi är en gryta, men det är faktiskt en ’torr’ grönsaksrätt som äts som den är tillsammans med ris eller roti/ chapati, gärna en klick yoghurt också. Den kan även ätas som en sidorätt till en dal och är en av våra absoluta favoriträtter.”

INGREDIENSER [4 portioner] 2 msk neutral olja 400 g potatis, i bitar 400 g blomkål, i små buketter Tadka 2 msk neutral olja 2 tsk hel spiskummin 1 lök, finhackad 3 vitlöksklyftor, finhackade 2 msk finhackad ingefära 1 grön chili, finhackad 2 tomater, hackade (2 dl krossade tomater) ½ tsk chilipulver 1 tsk mald spiskummin 1 tsk mald koriander 1 tsk garam masala ½ tsk gurkmeja 1–2 tsk salt 1 dl vatten

Hetta upp oljan i en stekpanna och fräs potatis 1.

och blomkål i omgångar tills allt har fått fint med färg. Lägg över på en tallrik.

2. Hetta upp oljan i stekpannan och fräs spiskummin tills den har fått fint med färg.

3. Rör ner lök, vitlök, ingefära och chili. Låt fräsa med tills löken mjuknar.

4. Rör nu ner tomaterna och låt fräsa med tills de mjuknar något och mörknar i färgen.

5. Rör ner kryddorna och salt. Blanda runt och låt puttra med i en minut.

6. Vänd ner den stekta potatisen, blomkålen och vattnet. Blanda väl och sätt sedan på ett lock. Sänk värmen och låt puttra på i cirka tio minuter. Potatisen och blomkålen ska bli mjuka.

FACEBOOK Få ett djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, vegonyheter och tävlingar med fina priser.

APP Med Djurens Rätts app Vegokoll kan du skanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk. Du kan också söka efter djurvänliga produkter!

MAGASIN Sms:a VEGO till 72 120 för att få inspirationsmagasinet Välj Vego! hem till dig.

Du får recept, tips och inspirerande reportage – och det är helt gratis!

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 45

MINERALER

Upptäck Helhetshälsas breda sortiment av mineraler. Produkterna har hög biotillgänglighet och tillverkas utan onödiga tillsatser. I sortimentet finns bland annat magnesium, järn, zink och selen.

Certifierad svensk tillverkning utan onödiga tillsatser.

100% vegetariskt sortiment.

46 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost och en hälsosam livsstil.

Jeera chawal [Spiskumminris]

”Det här är det ris vi lagar absolut oftast hemma. Både för att det är enkelt men kanske främst för att vi fullkomligt älskar doften och smaken av spiskummin.”

INGREDIENSER [4 portioner] 3 dl basmatiris 1 msk neutral olja 2 tsk hel spiskummin 1 lagerblad 6 kryddnejlikor 6 dl vatten ½ tsk salt

Börja med att blötlägga riset i 30 minuter (helst).

2. Hetta upp oljan i en kastrull och fräs kryddorna tills spiskumminen har fått fint med färg.

3. Skölj riset och häll ner i kastrullen tillsammans med vatten och salt.

4. Koka upp och låt sjuda under lock i tio minuter.

5. Ta kastrullen från plattan och lyft bort locket.

Lägg över en kökshandduk och sätt på locket igen. Låt stå i fem minuter. Klart!

1.

Missa inte!

Recepten är hämtade ur nya kokboken Green India (Vegovärlden, 2021). Du kan också följa författarna via @indian_ enough på Instagram.

Djurens Rätt

Nummer 3 2 2021 47

Har du ingen humor?

Gör!

Höstens seriemys! På Dafgårds Youtube-kanal finns Uppdrag Vego, där mästerkocken Wichudaporn Chaiyasaeng och Uti bôgda-stjärnan Andreas Magnusson veganiserar matklassiker för att få stereotyper som raggaren, golfaren och träningsnörden att testa vego.

Smaska i biomörkret

Filmstadens Hot food concept finns sedan en tid tillbaka på fyra biografer: Bergakungen, Scandinavia, Heron och Sickla. Tack vare efterfrågan på veganska produkter från gäster och medarbetare så har konceptet utvecklats med vegansk korv och nuggets på menyn.

Höstens bagage Visa stolt vems sida du står på med hjälp av den här snygga gympapåsen gjord av 100 procent ekologisk bomull. Att vara tillbaka i skolans gympasal eller på gymmet blev plötsligt mycket roligare, eller hur? Som medlem får du 15 procents rabatt i Djurens Rätts nätbutik.

Se en dokumentär

48 Djurens Rätt

Nummer 3 2 2021

Shoppa extra schysst Allt på Thrift & THRIVE är secondhandplagg tidigare köpta hos Thrive, eller från någon av deras varumärken. Därmed är allt klimatsmart och veganskt samt tillverkat under rättvisa och säkra arbetsförhållanden. Du hittar secondhandbutiken på thrivestore.se.

FOTO: PRESSBILDER

En ny dokumentär fortsätter att utforska köttets påverkan. Meat me halfway utgår från att vegansk kost har uppenbara fördelar, men att det kan tyckas svårt för många. Vad är det egentligen som får vissa att äta växtbaserat men andra att inte göra det?

av Sarah Mansouri

Företaget -

Simon Francis är en av Casheurys grundare.

Cashew is KING! En nöt regerar i de lagrade lyxostarna från Skåne.

Hej Simon! Många konkurrenter kör olja och stärkelse i veganosten, varför valde ni cashewnötter?

– Vi har valt cashewnötter av tre skäl: hållbarhet, smak och hälsa. Cashewnötter är ett mycket hållbart alternativ för alternativa ostprodukter.

Cashewträd växer naturligt i regnskogsmiljö och kräver inget extra underhåll eller vatten. Även med transporten inräknad är den slutliga produktens koldioxidavtryck bara en tiondel jämfört med traditionell ost gjord på mejeri.

När det kommer till smaken är den milda men söta smaken av cashewnötterna relativt lätt att maskera i osten. Tillverk-

ningsprocessen resulterar i en produkt som smakar som en riktig ost snarare än en nötprodukt. Ur hälsosynpunkt är cashewnötter fulla av vitaminer, mineraler och antioxidanter och är också fria från kolesterol.

nera ekologiska cashewnötter med traditionella tekniker och växtbaserade kulturer. Genom att använda cashewnötter kommer vi närmare den smak av traditionell ost än man gör med andra icke-animaliska ingredienser.

– Vi försöker att hålla oss så nära de traditionella tillverkningsteknikerna för ost som möjligt. Vi är inspirerade av klassiska mejeriprodukter, och vår autentiska smak och struktur uppnås genom att kombi-

– Vi arbetar uteslutande med en cashewproducent i Tanzania. Vi har valt denna partner noggrant på grund av deras transparens, miljöpolicy och arbetstagarförhållanden. Vår partner har en av de största,

Veganostar har skamfilat smakrykte. Hur gör man för att få bra smak på icke-animaliska ostar?

Kritiken ökar mot cashewindustrin eftersom arbetare råkar illa ut. Är era råvaror verkligen okej?

mest moderna cashewfabrikerna i världen och övervakar hela råvarukedjan från utsäde till hylla. Deras nötter kommer i huvudsak från deras egen ekologiska farm eller från ekologiska kooperativa bönder.

Ibland händer det att de köper cashew från andra producenter, men de säkerställer då att de fyller samma villkor som de själva har på deras farm. Producenten ser till att medarbetarna har god arbetsmiljö genom bland annat rätt skyddsutrustning och säkra arbetsmetoder och arbetsredskap. Det är också viktigt för oss att vår partner har kollektivavtal för att säkerställa goda arbetsvillkor för personalen.

av Nora Ullman

20% RABATT

Med koden SAVETHEANIMALS får du 20 procent rabatt på din beställning i Casheurys nätbutik och på Casheurys ostbricka på The Raw Kitchen i Malmö. Gäller fram till 31 oktober 2021.

Min story -

”Mat är mycket MER än näring” Simmaren Therese Alshammar har tillhört världseliten i tre decennier.

Hon vill nu få fler att välja snällare mat och röra på sig mer. av Matilda Andersson foto Nicklas Elmrin/Bildbyrån Lars Frölander var ju lite före sin tid genom att bli vegan redan för 20 år sedan. Lyckades han frälsa resten av simlandslaget?

– Han gick från att vara en extrem hamburgarkund till helt växtbaserad kost, en jättestor personlig resa som nog är den största förändringen jag sett. Förebilder är jätteviktiga, om det går bra för dem droppar det nedåt, hans resa påverkade många.

Hur gick det till när du tog steget till att börja äta grönare?

– Jag är intresserad av vetenskap och ser extremt många studier om fördelarna med att äta växtbaserat. Jag äter whole food – det finns inget bra ord på svenska – där jag äter saker från växtriket i så naturlig form som möjligt. Ju äldre jag blev desto mer påverkade kosten min prestation. Fram till 30 kommer man undan med mycket, sedan känns det som att systemet inte blir lika bra på att rensa undan.

Hur äter du nuförtiden?

– Jag försöker inte ha för mycket måsten eller tvång, jag försöker tänka 80–20.

Hemma blir det alltid veganskt. Mat är så mycket mer än näring. Det är socialt anknutet, en stor del av mångas återhämtning eller uppladdning, jag kan inte vara för noga med min mat för då försvinner glädjen till att äta. Jag till och med tappar hungern om det blir för strikt.

Vad vill du att alla träningsmänniskor ska förstå om växtbaserad mat?

50 Djurens Rätt

Nummer 3 2 2021

– Mjölk- och köttindustrin är extremt stor och vi har nåtts av deras budskap.

Men man kan äta på extremt olika sätt, även exkludera kött, och ändå få i sig tillräckligt med protein. Det är värt att vara lite mer källkritisk – vem är det som säger vad? Ofta kommer påståendet från någon som försöker sälja något. Det finns proteiner i växter men man får vara lite mer noggrann. Det kan kännas jobbigt, men det kan vara en rolig utmaning som i slutänden är givande för fler än en själv.

Finns det fler anledningar till att du tycker att det känns bra att välja vego?

– Jag tycker inte om att äta någon som levt. Hur de levt är också en jättestark faktor. Sedan hoppas jag att vi fostrar nästa generation väl, många verkar redan fatta att vi inte har oändliga resurser och att naturen är skapad i perfekt harmoni, medan vi människor förstör det mer eller mindre.

Vi i Sverige lever över våra tillgångar, var det inte redan i juli vi uppnådde dagen vi förbrukat våra naturresurser för det

”Jag tycker inte om att äta någon som levt. Hur de levt är också en jättestark faktor.”

här året? En ganska lätt sak man kan göra själv är att äta allt mindre kött, det är inte hållbart att alla ska äta kött varje dag och varje måltid.

Du återvänder till eliten gång på gång. Vad är det egentligen som är så oemotståndligt med att träna?

– Jag ÄLSKAR hälsa och träning! Det är därför jag också jobbar med det. När corona kom stängdes allt ner, som simskolan jag driver, men elitsimmarna kunde fortsätta träna i simhallen. Då tänkte jag ”nu kan jag själv träna”. Satsningen mot OS var ett roligt coronaexperiment. Jag tycker det finns något fantastiskt fint i att få förbättra sina förmågor, sen gillar jag elementet vatten också.

Vilket simsätt ligger närmast ditt hjärta, och tvärtom?

– Frisim, det är någon slags stilfull elegans som känns skön när tekniken sitter, och man ansträngningslöst glider genom vattnet. Bröstsim är absolut inte min grej, fastän det var mammas simsätt.

Vilket sorts träningspass ser du mest fram emot?

– Ett styrketräningspass känns bra efteråt: ökad rörlighet, ökad styrka och en känsla av bättre funktion i kroppen, det är fint att känna. … Och tvärtom, vad bävar du mest inför?

– Kanske låter konstigt, men jag försöker bara göra träning jag tycker om. Men ett långt löppass kan ta emot innan man har startat.

Du är nog svensken som tränat hårdast allra längst. Vad är hemligheten? Galet pannben, ren och skär simglädje, eller att du format omgivningen så att du gång på gång blir föst till simhallen?

– Ibland tror jag att jag har en skruv lös, men oftast tror jag att jag haft turen att hitta vägledning för att komma framåt.

Träningen känns fortfarande utvecklande

Therese Alshammar Ålder: 44 år Bor: Stockholm Gör: Före detta elitsimmare med 72 internationella mästerskapsmedaljer. Driver en simskola för barn och jobbar med ett projekt som ska öka folkhälsan genom att få allt fler att röra på sig, med hjälp av en digital hälsoplattform.

Familj: Sambon Johan Wallberg och sönerna Fred och Ted. Favoritråvara: En bra pastasort på bovete eller råris, oumbärligt för en småbarnsfamilj. Äter ofta: ”En vegetarisk bolog-

nese på gröna linser med bovetepasta. Den är populär både hos barn och vuxna, och går hem även bland personer som inte är vegetarianer”.

Framtidsplaner: ”Hoppas lära fler barn att simma, och sprida kunskapen om vad hälsa och träning gör för oss. Jag hoppas kunna inspirera till att lära sig nya saker hela livet.”

både på ett personligt och fysiskt plan.

Sedan har kärleken till simningen alltid funnits kvar.

Har träningsglädjen blivit starkare med tiden, tycker du?

– Ju fler perspektiv man upplevt, desto mer kan man vara tacksam för det man kan göra. Jag har varit skadad och haft andra fysiska utmaningar, nu är jag bara glad över att kunna simma och röra på mig.

Var årets OS-satsning sista gången vi såg dig göra comeback?

– Det hoppas jag verkligen. Haha, nej jag skojar bara. Det var en chansning som inte höll, så jag tror det absolut var den sista-sista.●

Historiskt mellanmål

Ät!

Vecka 39 kan alla pirogälskare andas ut – då finns äntligen marknadens första veganska pirog i butikerna! Anamma VegoPirog har en fyllning på vegofärs med smak av solmogna tomater samt vegansk ost.

Plantbulle i mikron Under hösten lanserar Ikea en vegansk färdigrätt med sina nu välkända vegobullar, som här serveras med potatismos, broccoli och sås. Perfekt för dig som vill äta vällagad mat men har svårt att tillaga den. Kostar 29 kronor.

Snackattack!

Jublet har pågått hela sommaren sedan nyheten om OLW:s veganska ostbågar nådde oss. De innehåller alltså ingen ost, men är ändå ostiga. Inte förtjust i ost?

Testa en ny version av Sombreros från Estrella, med smak av ranch och sourcream.

Fem nyanser av choklad WermlandsChoklad har lanserat vegansk choklad i nya smaker: klassisk mörk, apelsin och citron, salmiak-lakrits, vit choklad samt kokosgrädde (alltså vegansk mjölkchoklad!). Hittas i välsorterade delikatessbutiker, hälsobutiker och nätbutiker.

Och vinnaren är … Årets bästa vegoglass är chokladglassen från StikkiNikki, vilket stod klart efter Välj Vego Awards stora omröstning som avslutades i augusti. StikkiNikki har åtta glassbarer i Stockholm – en väl värd avstickare nästa gång du är i huvudstaden.

52 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

av Sarah Mansouri

Känd från

MAX

Med LikeMeat kan du äta det du älskar fast utan det dåliga samvetet. Några som också skriver under på det är Max som sålt våra produkter i flera år.

Nu tar vi steget vidare till mataffären.

Du hittar oss nu på COOP.

Facebook: likemeatnordic Instagram: likemeatnordic

Halvsida-NR3-2021-Volontär.indd 2

2021-09-07 08:53:14

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 1 2021

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 2 2021

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 3 2021

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 4 2020

Rädda Djuren-klubbens

tidning • nr 5 2020

Slutmix PREMIÄR!

FOTO: VALENTIN VLASOV /UNSPLASH

Visa verkligheten på bio Ska du bara göra en sak för djuren den här månaden? Hjälp Djurens Rätt att visa kycklingarnas verklighet på biografer i hela landet.

Kycklingar lever i extrem trängsel, växer så snabbt att de får benskador och får aldrig komma ut. Kycklingar hängs fortfarande upp i benen vid fullt medvetande inför slakt och trots upprepade djurskyddsskandaler så fortsätter det.

Djurens Rätt anser att djurskyddslagarna som ska skydda kycklingarna har svikit dem.

Fler människor måste se hur det egentligen går till, därför behöver kycklingarna din hjälp.

Djurens Rätt vill visa kycklingarnas liv i djurfabriken med en stor bioreklam över hela Sverige. Målet är att nå en bred målgrupp, som bidrar till att fler ställer högre krav på djurskyddet och väljer bort kycklingen från tallriken.

Bidra till Djurens Rätts insamling för att kunna göra verklighet av den här filmen och visa den på biografer runt om i Sverige – fler människor behöver veta vad som händer bakom djurfabrikernas stängda dörrar.

Swisha valfri summa till 90 10 877, märk gåvan med BIO. Din gåva går oavkortat till Djurens Rätts bioreklam för kycklingarna. Du kan göra skillnad. ●

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 55

Engagera dig!

-

”Jag vill INTE vänta” Sofia Olars Brown

var yngst på årets sommarturné. av Josefin Strang

Sofia Olars Brown Ålder: Blir 15 år i oktober.

Bor: Falun.

Familj: Mamma, pappa, bror och tre kaniner.

Brinner mest för: ”Jag hatar verkligen plågsamma djurförsök, jag har sett så många hemska filmer på hur djuren behandlas. Vi skulle aldrig slänga in människor i burar och testa på dem. Det är så tydligt att vi människor ser oss själva som individer och djuren som objekt som inte är lika mycket värda.”

Favoritdjur: ”Åh, svårt! Med beslutsångest säger jag sengångare och hund.”

56 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

M ER VEGO I VARDAGEN?

Förbipasserande tar emot en broschyr med djurvänliga recept. Årets sommarturné lider mot sitt slut och volontärerna häller beröm över 14-åriga Sofia Olars Brown, som varit med på stoppen i Örebro och Stockholm.

– Jag kan bara säga bra saker! Hon är otroligt kompetent, professionell och lätt att arbeta med. Hon är modig och så engagerad för sin ålder, hon vill bli lokalt aktiv och det behövs alltid fler passionerade volontärer, säger turnécoachen Alicja Zakrzewska.

Sofia ser lite generad ut och återgäldar lovorden.

– Jag är jätteglad över att alla är så välkomnande, trevliga och snälla, jag har känt mig trygg även fast jag är ung. Jag har fått träffa folk som brinner för samma sak som jag gör, det är många som verkligen bryr sig om djuren, säger hon. hunnit gå sedan Sofia Olars Brown tog sitt första stora djurvänliga beslut.

Hon har alltid älskat djur och som nioåring besökte hon sin faster i England, som har kycklingar hemma på gården. Sofia ombads hjälpa till att bada kycklingarna, medan hon fönade dem och fjädrarna blåste FLERA ÅR HAR

åt sidan insåg Sofia att hon sett den huden och muskulaturen förr – på tallriken.

– Jag insåg jag att kött faktiskt är från ett djur som tidigare levt. Då slutade jag äta kött och min familj var stöttande, säger hon.

Sista knuffen in på aktivistspåret var en dyster naturdokumentär med David Attenborough under engelskalektionen i skolan.

– Det var väldigt hemska scener, som påverkade mig jättemycket. Jag tror till och med jag grät. Vad gör vi människor med djuren? Jag mådde så sjukt dåligt, mitt perspektiv hade ändrats på en sekund: jag kände att jag inte kan sitta här och inte göra någonting. Jag kan inte bara låta djuren lida så här.

Hennes mamma rekommenderade Sofia att kanalisera känslorna via Djurens Rätt och i mars blev hon medlem.

– När jag blev medlem mådde jag bättre direkt, eftersom jag kände ”nu är jag på väg någonstans, nu gör jag skillnad för djuren”.

Under sommarlovet har hon två gånger hoppat på tåget för att vara volontär på turnéstoppen i Örebro och Stockholm.

Sofia Olars Brown är dessutom på gång att bli lokal aktivitetskoordinator i hemstaden Falun.

Hennes empati för djuren har redan påverkat den närmaste omgivningen: hon har värvat jämnåriga till Djurens Rätt och fått både vänner och familj att välja vego.

– Min familj märker att jag har vuxit under året, eftersom jag behövt gå utanför min komfortzon. Jag har varit lite blyg och inte velat ta plats.

”Jag kände att jag inte kan sitta här och inte göra någonting.”

Hallå där, Coral Ricote Projektledare för Djurens Rätts sommarturné

Som volontär behöver jag ta kontakt med människor, starta och hålla igång konversationer, och inte vara rädd för att någon ska tycka illa om mig. Jag har utvecklats som person.

NÅGRA STADSBOR JÄKTAR

förbi turnétältet och ignorerar försöken till ögonkontakt, men många andra stannar till för att prata om djur. Mest minnesvärda samtalet för Sofias del skedde under gårdagen.

– En amerikan kom förbi, som var väldigt öppen och härlig att prata med. Hans dotter var väldigt intresserad av djur, så vi pratade mycket om Rädda Djuren-klubben. Eftersom han inte kunde svenska fick jag bara prata engelska, han ville köpa pins utan att ha någon aning om vad det stod på dem, säger Sofia roat (texten ifråga var ”alla har rätt att komma ut”, en blinkning till den pågående Prideveckan).

I eftermiddag går tåget tillbaka till Falun, men det här är långt ifrån sista gången som Sofia Olars Brown kavlar upp ärmarna för Djurens Rätt.

– Jag vill göra allt på en gång och inte vänta! Jag gillar att Djurens Rätt verkligen välkomnar in en, men samtidigt inte pressar medlemmar att uppfylla några krav. Man kan göra jättestor skillnad som blixtaktivist men också genom att bara vara medlem. Man kan ta allt utifrån sin egen takt, vad man hinner och vad man har råd med. Organisationen är till för alla.

Vad var årets utmaningar och framgångar?

— En stor utmaning var att

boka bra turnéstopp. Rådande omständigheter begränsade fortfarande möjligheten att arrangera en vanlig turné. Festivaler, marknader och andra event där vi annars medverkar ställdes in.

Men vi lyckades! Trots allt har Djurens Rätt turnerat för 16:e året och har erbjudit volontärerna ett roligt och effektivt sätt att engagera sig för djuren. Vi arrangerade en ministadsturné och inspirerade hundratals människor till att göra djurvänliga val.

Varje ny medlem och varje samtal räknas!

Hur blev resultatet?

— Årets miniturné bestod av 13 turnéstopp och 25 utedagar. Från juni till augusti deltog 24 volontärer som tillsammans välkomnade 132 nya medlemmar till organisationen samt delade ut 1 758 foldrar med växtbaserade recept. Vi uppmärksammade kycklingarnas situation och uppmuntrade besökare att välja vego istället.

Vad är förhoppningarna inför nästa år?

— Vi hoppas kunna arrangera en vanlig sommarturné igen! Jag är tacksam för volontärerna som deltog i år, de gjorde ett fantastiskt arbete. Men många av dem saknar de större sommarevenemang där vi brukar delta. Det vore roligt att få driva en sommarturné i full styrka nästa år.

Djurens Rätt

Nummer 3 2021 57

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!

Jag är vegan sedan flera år och använder alltid produkter som är cruelty free. Jag har dock en fundering, hur bör jag tänka kring mediciner och vaccin som jag utgår från testas på djur. Hur resonerar ni kring denna fråga?

Du är inte ensam om att känna osäkerhet inför det etiska dilemmat att vara vegan och samtidigt vara i behov av läkemedel, det är ett ämne vi ofta får frågor om. Att inte äta animaliska produkter eller klä sig i päls är ett enkelt val för många, med djurförsöken är det betydligt mer komplext.

Att välja mellan sin egen hälsa och djurens välfärd kan i vissa fall vara ett svårt dilemma och dessutom gör reglerna på området att konsumentkraft inte är effektivt på samma sätt som när det gäller mat och kläder.

Djurförsök har nästan alltid använts vid själva utvecklingen av ett läkemedel. När en läkemedelskandidat väl tagits fram måste den dessutom enligt lag säkerhetstestas och ofta är djurförsök det enda tillgängliga alternativet för att göra det.

När läkemedlet väl släppts ut på marknaden görs normalt inga fler försök.

Vi förstår att det känns SVAR:

58 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

olustigt att ta ett läkemedel eller vaccin som tagits fram genom att utsätta djur för lidande. Men att avstå av etiska skäl kommer inte att hjälpa de djur som redan har utsatts för försöken. I vissa fall kan en bojkott till och med få motsatt effekt. Covid-pandemin är ett bra exempel på det. Om en stor grupp människor väljer att bojkotta vaccinen kan det innebära att viruset fortsätter att mutera och spridas, vilket kan leda till att nya vacciner måste tas fram och att fler djur därmed kommer att utsättas för lidande.

För vissa läkemedel fungerar det dock annorlunda.

Särskilt farliga preparat måste nämligen genomgå så kal�lade batch-tester. Det innebär att varje tillverkningssats av preparatet måste testas för att avgöra om det är säkert att använda. Botulinumtoxin som är det verksamma ämnet i botox är ett exempel på det. Det är mest känt för att användas vid skönhetsingrepp men det används också vid behandling av vissa neurologiska störningar och överaktiv urinblåsa, bland annat.

De flesta Botox-tillverkare har i dag fått djurfria testmetoder godkända, men ibland används tyvärr det gamla LD50-testet. Då tas ett prov

Konsumentkraften är svag när det gäller djurförsök.

från den nya tillverkningssatsen och sprutas in i magen på en grupp möss, om maximalt 50 procent av mössen dör är resultatet godkänt. När det gäller den typen av läkemedel anser vi att du bör rådgöra med sjukvårdspersonalen och be om att få läkemedel från en sats där djur inte använts vid testerna, om det är möjligt.

Förändringarna på det här området måste i första hand komma genom politiska initiativ. EU har genom försöksdjursdirektivet redan satt ett mål om att alla djurförsök ska fasas ut så fort det är vetenskapligt möjligt att göra det.

För att uppnå förändringen krävs politisk vilja, lagändringar och satsningar på att ta fram djurfria forskningsmetoder.

Djurens Rätt arbetar med att uppmärksamma politikerna om de vetenskapliga bristerna i djurförsök och för att främja utveckling och användning av

djurfria forskningsmetoder.

Några av de konkreta förslag som vi nyligen har fört fram är antaganden av handlingsplaner för att övergå till djurfri forskning, en tiodubbling av anslagen för framtagande av djurfria forskningsmetoder, samt förslag om att landets universitet ska ta fram strategier för att ersätta djurförsöken med djurfria metoder. /Peter Hultgren, sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt

Varför fegar politikerna?

Hur kan Sveriges politiker fortfarande inte ha tagit ett beslut om att avveckla minkfarmerna i Sverige? Det är pinsamt att vi snart är det enda landet i Europa som inte har stängt ner minkfarmerna!

ILLUSTRATION : SHUTTERSTOCK

Min medicin är djurtestad!

F+S Det är en mycket bra fråga! Djurens Rätt har länge jobbat brett med frågan och anledningen till att vi ännu inte lyckats har, precis som du förstått, en hel del med läget i politiken att göra. Samtidigt som nästan åtta av tio svenskar är för en avveckling, så är det i dag endast Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna som vill se en avveckling – alltså finns ingen majoritet i riksdagen.

När den nya djurskyddslagen klubbades igenom 2018–2019 av riksdagen fanns det hopp om ett förbud, men vi fick istället en utredning som Jordbruksverket genomförde. Trots gott om argument emot minkfarmer, så blev slutsatsen från utredningen att mer forskning behövs för att ta reda på om minkarna mår dåligt i burarna.

Det var upp till regeringen att besluta om hur utredningens resultat skulle användas. Beslutet blev att inte göra någonting.

Det här var förstås en stor besvikelse och vi har fortsatt hålla kontakt med politiker för att uppmuntra dem att agera.

Men utan majoritet i riksdagen har det ännu inte varit möjligt.

En ny öppning i frågan kom under pandemin. Tyvärr kan minkar smittas av samma virus som driver pandemin bland människor, och den trånga miljön de tvingas leva i gör att smittan sprids snabbt. Efter omfattande smittspridning på Sveriges minkfarmer beslutade Jordbruksverket att minkfarmerna skulle försättas med avelsförbud under 2021. I samband med det tillsatte regeringen ytterligare en utredning, den här gången om hur smittspridning ska undvikas bland minkarna. Utredningen ska presenteras februari 2022, och vi arbetar för att den främsta åtgärden som ska föreslås är en avveckling av minkfarmerna i landet. Om det blir av kommer sedan bero på den politiska viljan i regeringen och i riksdagen. Pandemin har även gett utrymme kring diskussion om EU-förbud mot minkfarmer, vilket tidigare inte funnits.

V, MP och L behöver stöd

FOTO : JO ANNE MCARTHUR/UNSPL ASH

SVAR:

från åtminstone S, för att det rent lagstiftningsmässigt ska kunna bli av inom en snar framtid. Ett stöd som vi ser är närmare än någonsin, men kommer bero på vad utredningen föreslår. Djurens Rätt kommer inte sluta tjata om frågan förrän den sista minkfarmen är stängd!

/Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Är det lagligt? Är det verkligen lagligt att frakta djur under lång tid? Vad gör ni för att förhindra lidandet i transporterna?

Tack för din fråga! Ja, tyvärr är det med dagens bristande djurtransportregler tillåtet att transportera djur i dagar, ibland veckor, inom EU och till länder utanför EU. I Sverige finns en maxgräns på åtta timmar, som i vissa fall får förlängas upp till tolv timmar. Djurtransportfrågan är viktig för Djurens Rätt. Det är så många djur som utsätts för transporter och de orsakar djuren stor stress, lidande och till och med död. Gång på gång nås vi av rapporter och bilder om hur oerhört allvarliga konsekvenserna blir för djuren.

Djur borde inte behöva utsättas för transporter alls, transportsituationen är alltför riskfylld.

Så länge djurtransporter ändå förekommer måste vi göra allt vi kan för att minska djurens lidande.

Just nu arbetar Djurens SVAR:

Rätt tillsammans med andra djurskydds- och djurrättsorganisationer i Europa för att påverka EU:s djurskyddslagstiftning. En viktig framgång är att EU beslutat att se över och uppdatera djurtransportreglerna, vilket de meddelade för drygt ett år sedan. Som en del i detta har en kommitté tillsatts, som arbetar med att undersöka EU-kommissionens och medlemsländernas ansvar vad gäller implementering och efterlevnad av EU:s djurtransportregler. Kommittén består av EU-parlamentariker.

Det här är ett väldigt viktigt tillfälle att påverka, så att det blir en ambitiös revidering av djurskyddsreglerna, som tar hänsyn till djurens behov. Vi samtalar med förtroendevalda på nationell nivå och med EU-parlamentariker, påpekar vad som behöver göras och bidrar med underlag.

Att informera allmänheten om djurens situation är också en viktig del av vårt arbete.

Det gör vi bland annat genom kampanjerna #EUforAnimals (för en EU-kommissionär för djurskydd) och No Animal Left Behind (för att en bättre djurskyddslagstiftning på EU-nivå ska bli verklighet). Gå gärna in på vår hemsida och hjälp oss där genom att skriva under namninsamlingarna! Det här är några av de krav vi driver när det gäller djurtransporter: � Förbjuda export av lev­ande djur till länder utanför EU. � Max åtta timmars transporttid, maximala tiden bör vara kortare för en del djurslag,

Pandemin har stärkt argumenten mot minkfarmning.

till exempel max fyra timmar för kaniner och fåglar, och så kallade uttjänta djur som hönor och suggor från ägg- och köttindustrin. � Fungerande kontroll av djur­­ transporter och kännbara konsekvenser när överträdelser görs. � Transport av levande djur för slakt och avel måste på sikt ersättas av transport av kött och genetiskt material. /Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Få företagen att lyssna?

Har ni några tips på hur jag kan hjälpa att påverka företag att ta mer ansvar för djuren? Det är så frustrerande att se företag köpa in produkter där man vet att djur farit illa! Vad kan jag göra?

SVAR: Vi förstår hur du känner.

Mest frustrerande är kanske de mängder företag som påstår sig värna om hållbarhet, men som ändå struntar i djuren! Det är jättebra att du vill påverka företagen att göra bättre val, och din röst är verkligen viktig eftersom företag (oftast) vill lyssna på sina konsumenter. En sak du kan göra är att anmäla dig till Djurens Rätts blixtmejl.

Då får du ett till två mejl i veckan med tydliga instruktioner om vad du kan göra för att påverka (bland annat) företag i en mer djurvänlig riktning.

Du kan även anmäla dig som volontär hos Djurens Rätt.

Följ Djurens Rätt på sociala medier, så får du reda på vilka företag som vi för tillfället har informationssatsningar kring och även vad du kan göra för att påverka dem. Vi skulle råda dig att läsa på om hur djuren inom livsmedelsindustrin har det, information om det finns på Djurens Rätts hemsida. På så vis kan du skapa dig en bild av vad problemet är och vilka lösningar som finns.

Tack för att du vill vara med och påverka företagen att ta ansvar för djuren! /Emma Bäckström, kampanj­ koordinator hos Djurens Rätt Djurens Rätt

Nummer 3 2021 59

Minnesord -

Saknade

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

BLIXTEN 2007 – 2021 Vi är så oerhört tacksamma över allt du har lärt oss om kärlek och lojalitet. Du är saknad.

Du är älskad. Din mjuka päls, fina tassar, varma kropp finns kvar. Du är kvar hos oss för alltid. Tack älskling. Du har betytt mycket för oss.

– Luna, Jerry, Janaina, Salem och Godis

GIULIA 13/5 2005 – 6/4 2021 Mitt älskade hjärta, utan dig vet jag inte vem jag är. Jag är så glad över det liv du haft och allt vi upplevt tillsammans. Saknar din närhet, kärlek & ditt bus.

Your wings were ready, but my heart was not.

– Kärlek från mamma Felicia och dina kissesyskon Sixten & Cosima

MINNA 1991 – 2006 Åren går, men minnet består av lilla Minna, spanande från Luossavaaras topp.

För alltid i mitt hjärta.

– matte Mia

T I L L E ( L I L L E M A N ) 17/8 2008 – 2/8 2021 Min älskade, pratsamme tiger som följde efter mig överallt, spann förväntansfullt när jag gick till köket och kröp upp under min tröja på kvällarna. Plötsligt orkade inte hans hjärta längre och han fick somna in till sin favoritlåt ”Run, Rabbit, Run”.

– Linda

SIMPSON 24/4 2008 – 8/1 2021 Finaste, raraste, gladaste när man kom hem, kärleksfullaste, bästa promenadkompisen och vackraste killen. Skälligaste mot andra än familjen.

Vi är så tacksamma för att vi har fått ha dig i våra liv, kära Simpan. Vi saknar dig massor.

– Ewa, Agnes och alla dina vänner

ODD-OVIDIUS Vår son, du kom in i vårt liv för sent. Din lilla vackra kropp orkade inte mer. Din död och frånvaro är ohållbar. Vi hade fyra barn = fyra ljus i livet, nu tre. Våra hjärtan saknar en del, vi längtar efter att träffa och vara med dig igen så vår familj blir förenad igen.

– Din mor, din far, syskon

ÄLSK ADE SAIKO 2006 – 2021

PA C O PA S T R A N A A LV E F U R 31/8 2007 – 4/5 2021 Har hastigt och oväntat lämnat oss i stor sorg.

Så älskad och oerhört saknad.

Hans favoriter var familjen, godis, havet och skogen.

Stöd gärna djurrättsorganisationer.

– Solveig och Lorenzo, Kerstin och Lena.

60 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

Korna som gick ur askan in i elden, minkkritik på hög nivå och storsatsning på seitan.

NUMMER 1/2020

Kor vanvårdades trots Arlalöften I januari 2020 avslöjade Uppdrag granskning gravt djurplågeri hos en stor mjölkproducent i Hälsingland, som varje vecka levererade tusentals liter mjölk till Arla. Avmagrade kor vadade i sin egen avföring och flera kor och kalvar låg döda på gården.

Samtidigt menar Arla att mjölken produceras på ett ansvarsfullt sätt och följer lagstiftningen – den hälsingländska gårNummer 1/2020 den var bara ”en enskild gård”. Det skulle mejerijätten snart få äta upp. Uppdrag granskning hittade ytterligare 38 Arla-leverantörer som brutit

mot djurskyddslagen och Arlas vd medgav brister och lovade bot och bättring.

Så hur gick det för korna som överlevde vanvården på den hälsingländska gården? Det är den senaste uppdateringen i fallet. På Arlas hemsida syntes bilder av kor på grönbete och löften om att korna ”sålts till bra gårdar i regionen”. Men de spriddes för vinden i Sverige och flera av djuren hamnade

på gårdar som fått upprepade den svenska minkindustrin. anmärkningar från länsstyrelVinden har också vänt på inser genom åren. I juni avslöjaternationell nivå. Runt om i EU de P4 Jönköping att några av har många länder pausat eller de vanvårdade korna helt stoppat inhemsk från gården i Hälminkuppfödning. singland hamnat på Under ett ministeren gård i Jönköpings råd i EU i slutet av län, där länsstyrelsen juni diskuterades ett upptäckte döda och övergripande förbud avmagrade kor täckta mot pälsdjursfarmer. i avföring. Djurens Representanter från Rätt uppmanar tio länder höll med, Nummer 1/2021 konsumenter att bland annat tungvälja bort animaliska viktarna Tyskland, produkter, och kräver Frankrike och Italien. bland annat att Dock var det tyst arbetet med djurskyddskonfrån svenskt och finskt håll. troller får mer resurser. Snittet Djurens Rätt vill härnäst se att i dagsläget är att en gård enbart EU-kommissionen lägger ett får kontrollbesök knappt vart förslag som stoppar minkfarmtionde år. ning i hela EU – för djurens och folkhälsans skull.

NUMMER 1/2021

Ministrar kritiska mot minkbransch

NUMMER 2/2021

Spannmål ska bli seitan

Vid årets början valde I förra numret av tidningen Jordbruksverket att pausa handlade det långa reportaminkuppfödningen under get om att köttkonsumtionen 2021 eftersom minkar både minskar i Sverige och vad som drabbas av coronaviruset – krävs för att möta en stigande och sprider smittan. Samtiefterfrågan på grönt protein. digt lanserades ett regerings- Djurens Rätt efterfrågade uppdrag som kan vara början politiska styrmedel. Enligt på den slutgiltiga nedläggLantbrukarnas Riksförbund ningen i Sverige. I reportaget finns potential att odla grönt Nu skakar gallret bedömde protein på ytterligare 600 000 Djurens Rätts riksordförande hektar – men i dagsläget finns Camilla Bergvall att regeringsdet inte fabriker i Sverige som uppdraget är den mest lovande kan förädla råvarorna. Nu har nyheten för de ett stort kliv tagits 500 000 minkar som i en grönare riktvanligen dödas varje ning. Lantmännen år i Sverige.

Agroetanol ska plöja – Djurens Rätt har ner 800 miljoner i kämpat i decennier Norrköping för att för att minkfarmerna omvandla spannmål ska avvecklas och till proteinrikt gluten, lidandet upphöra. också bekant som Nummer 2/2021 Mycket talar för att seitan. Full drift är det här är slutet för beräknad till 2023.

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 3/12 Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

62 Djurens Rätt

Nummer 3 2021

FOTO: SHUTTERSTOCK

Det hände sen -

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 171 32, 104 62 Stockholm

Boosta ditt välbefinnande OmniVegan® är en serie veganska kosttillskott av högsta kvalitet med fokus på styrka, bra upptag och välbefinnande. För veganer, vegetarianer, flexitarianer och alla andra.

Multi

Omega-3

Är en väl sammansatt multivitamin med hela 28 vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen. Med t ex Vitamin B12 i form av metylkobalamin, Folsyra i form av metylfolat, växtbaserad Vitamin D3, kalcium och organiskt bundna mineraler.

Innehåller Omega-3 olja av högsta kvalitet utvunnet från alger. Ett miljövänligt sätt att främställa Omega-3 som ger en mycket ren olja. OmniVegan Omega-3 har ett högt innehåll av både EPA och DHA. Endast en kapsel per dag räcker för att bidra till hjärnans, hjärtats och synens normala funktion.

NYHETER

Q10 ENERGY B12 D3 LECITIN KIDS MULTI KALCIUM+ JÄRN JOD

OmniVegan serien finns hos Kronans Apotek, Hälsokraft och andra välsorterade hälsokostbutiker, terapeuter och livsmedelsbutiker med inriktning på veganska produkter. Samt på vår hemsida www.omnisympharma.se och andra internetbutiker.

BIOLAC

I

OMNISYMPHARMA.SE

I

INFO@BIOLAC.SE

I

TEL. 040 6170182