Tidningen Djurens Rätt #3 2020

Fokus: Bättre liv för djuren i hela Europa TIDNINGEN

NR 3 / 2020

Kan soja vara farligt?

EXPERTEN REDER UT VEGOMYTERNA

Den franska revolutionen AKTIVISTERNA SOM BRÖT TYSTNADEN

MEDLEM SEDAN 1962 Lär känna Kerstin Johansson från Krankelösa

Allt är möjligt!

Recept på vegansk ostfondue på sidan 42

EXTRA ALLT! Möt matuppfinnaren Doug McNish

Ledare -

Camilla Bergvall

D

att Sverige har världens bästa djurskydd, men stämmer det? Kan vi luta oss tillbaka nu?

Självklart inte, det finns mycket kvar att göra. I Sverige sitter en halv miljon minkar just nu inlåsta i små gallerburar i väntan på att dödas och flås på sin päls. Detta samtidigt som 15 andra länder hittills beslutat sig för att avveckla pälsdjursfarmning. I ytterligare fem länder pågår diskussion om liknande beslut. I USA förbjöd Kalifornien både försäljning och produktion av päls förra året och flera stater jobbar nu med liknande förslag. Det finns med andra ord många som ligger före oss i kampen för djuren i pälsindustrin.

ET BRUKAR SÄGAS

Camilla Bergvall är förbundsordförande för Djurens Rätt.

dessutom delfiner i fångenskap på Kolmården för att underhålla människor, något som Indien förbjöd redan år 2013. Hela amerikanska västkusten har förbjudit burhållning av hönor, medan det i Sverige fortfarande är tillåtet att stänga in hönor i burar där de inte ens kan sträcka ut vingarna.

I rankingen Animal Protection Index som kartlägger djurskydd över hela världen hamnar Sverige i kategori B, alltså inte i topp, bland annat på grund av det jag nyss nämnde. Så nej, Sverige har inte världens bästa djurskydd i alla kategorier.

I SVERIGE HÅLLS

detta så slår det mig att det kanske inte heller är så viktigt att bevisa eller motbeMEDAN JAG SKRIVER

JUNI

CAMILLAS AGENDA

visa att Sverige är bäst på djurskydd. Självklart ska vi förbättra hur djur har det här i Sverige, men vi lever i en global värld och djurs rättigheter är i princip obefintliga över hela jordklotet. Därför måste vi jobba gemensamt och internationellt för att se till att djur ses som kännande individer med rätt till sina egna liv, överallt. Framgångar som sker i länder runt omkring oss är värda att fira, för förändring sprider sig lätt. Så låt oss släppa på tävlingsinstinkten för en stund och fokusera på det vi vill åstadkomma. Det spelar inte så stor roll vem som är bäst eller först, så länge andra följer efter. Vi kan skapa den globala förändring som djuren så desperat behöver – tillsammans. ● FÖLJ MIG!

Twitter: @CamillaBergvall Instagram: @bergvall.camilla

Augusti: Jag deltog som volontär på årets sommarturné, som fokuserat på att ge kycklingarna en röst och att få fler att välja vego. Mer om sommarturnén på sidan 50!

JULI

AUGUSTI

13 juni: Jag och hundratals andra blev inspirerade till en mer djurvänlig livsstil på vår första digitala vegomässa – Vegovision Digital.

SEPTEMBER

OK TOBER

12-13 september: Nu träffades äntligen förbundsstyrelsen igen, efter flera månader av digitala möten. Vi pratade bland annat om ledarskap och hur vi kan arbeta långsiktigt för att djurs rättigheter ska respekteras.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 3

Innehåll -

Nr 32020 Agenda

07 Köttätandet minskar. En halv

miljon djurliv skonades.

ni i sociala medier.

storköken "jävligt goda".

datering om djurförsök.

totalflopp till lite hopp.

arter slipper bli jagade.

Så klev djurrätten in i vardagsrum och finrum.

08 Skärpta straff för djurplågeri.

Men förslaget är inte perfekt.

09 Djuren i luren. Så reagerar 10 Djurvänlig kommun. Nu blir 12 Minkens liv. En snabbkurs.

13 #Throwback. Plus en upp14 Covid-19 och djuren. Från 16 Jaktpremiär. Men 19 17 Djurnyheter i korthet.

18 Den franska revolutionen.

Fokus

belåten och har stagnerat.

Nu tar EU täten om djur- transporter, burar och fiskar.

Välj Vego!

35 Be right back. Världens bästa

vegofest på återseende 2021.

ifrån om gröna upplevelser.

36 Ät! Körv på macken och mer.

37 Vegovärlden. Dagdröm hem38 Möt Doug McNish. Hans köks-

experiment har gett oss ägg och ostfondue – fast vego!

44 Fråga nutritionisten. Pernilla Berg reder ut sju vegomyter.

46 Gör! För en djurvänlig höst.

47 Hej företag! Vegoburgarsnack.

Slutmix

49 Vill ge 100k. Medlemmen som

dubblar dina gåvor till djuren.

fyller 15 år, dags för nostalgi.

gläds över att fler människor blivit djurvänner.

Experterna svarar. Djurens Rätt är extremister som för- följer bönder – eller?

fotbollsveganism och skan- dalslakteriet som mörkar.

50 Hipp hipp! Sommarturnén

52 Medlem sedan 1962. Kerstin

54

57 Vi minns.

58 Det hände sen. Sommarprat,

4 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

22

52

FOTO: ADAM HUMLESOL, PRESSBILD / ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST, JENS MAGNUSSON

22 Världens bästa djurskydd.

Svensk djurpolitik är själv-

Redaktionsfråga: Tema omvärld!

Vilket vilt djur vill du se där ute?

JOSEFIN STRANG, redaktör [MANATER!] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [fennek, en stjärnklar natt i Saharaöknen] AGNES DUNDER, art director [en sengångare] FRANCESCA VILCHES, konsumentredaktör [blåval!] PETER NILSSON, skribent [jag vill också se en blåval] MOA RICHTER HAGERT, skribent [katternas katt – ett lodjur!]

Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på ika. yebenes.herce@djurensratt.se OM ORGANISATIONEN

18

CAMILLA BERGVALL, förbundsordförande, ordforande@ djurensratt.se 08-555 914 00 BENNY ANDERSSON, verksamhetschef, benny.andersson@ djurensratt.se 08-555 914 02 Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00.

Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

N VA

ENMÄRK

E T

38

Omslag: The 5700 Inc. Tryck: Stibo ISSN 0345-2409 Årgång 117

S

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak.

Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Trycksak 5041 0004

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 5

6 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Agenda 550 000 RÄDDADE!

FOTO: SHUTTERSTOCK

Svenskarna drar ner på köttet Köttkonsumtionen minskade under första halvåret 2020, detta enligt siffror från Jordbruksverket. Djurens Rätt har räknat om kilon till individer, vilket visar att 550 000 djurliv skonades under första halvan av 2020 jämfört med samma period förra året. De flesta av djuren är kycklingar: deras små kroppar innebär att fler liv krävs för samma mängd kött. ‒ Det är otroligt glädjande att över en halv miljon individer sluppit födas upp i köttindustrin för svenskars konsumtion.

Vi på Djurens Rätt jobbar hela tiden för att inspirera fler att gå över till en mer växtbaserad kost och vi hoppas att den här

minskningen kommer fortsätta resten av året.

Fler får upp ögonen för att köttindustrin är problematisk inte bara rent etiskt utan även när det kommer till klimat- och smittskyddsperspektiv, säger Moa Richter Hagert, kommunikationschef på Djurens Rätt.

Det är svårt att säga om minskningen främst beror på pandemin, vegovågen eller Djurens Rätts kycklingkampanj.

Vad som står klart är att svenskarnas minskade köttkonsumtion hittills under 2020 skonade cirka 60 000 grisar och 470 000 kycklingar. ●

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 7

Agenda -

”Grovt djurplågeri” bör införas P3 Dokumentär om ett fall från 2009, där en ung svensk man torterade och dödade runt 20 katter samt en hund. Trots sadismen var det bara aktuellt med böter eller fängelse i högst två år – detta är nämligen maxstraffet för djurplågeri. De flesta som döms får endast dagsböter eller villkorlig dom. I radiodokumentären konstaterade flera intervjupersoner att den låga straffsatsen kändes helt fel.

Nu ser det ut att bli ändring på de låga straffsatserna. I augusti 2018 tillsattes en utredI AUGUSTI PÅMINDE

8 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

ning om brott mot djur, och i höst färdigställdes huvudförslaget: grovt djurplågeribrott borde införas i brottsbalken.

– Vi har sett behovet av skärpta straff länge eftersom det är ett problem att brott som begås mot djur prioriteras ned av rättsväsendet. Att utredningen uttryckligen säger att de grövsta brotten ska prioriteras och få större genomslag är viktigt, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Straffet för grovt djurplågeri kan bli fängelse i minst sex

månader, och maximalt fyra år.

En avstämning från SR Ekot visade att förslaget har stöd hos samtliga riksdagspartier.

sa bestämmelser om hållning och hantering av djur inte är så viktiga, säger Camilla Bergvall.

Flera tunga institutioner ser också risker med förslaget, bland annat Sveriges Veterinärförbund, Sveriges lantbruksuniversitet, Advokatsamfundet, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. ●

samtidigt fog för oro. Delar av dagens djurskyddslag föreslås att avkriminaliseras och straff kan ersättas av sanktionsavgifter.

– Jag är oroad över förslaget.

Tvärtom vill vi att djurskydds- och Det här tycker djurplågerilagstiftDjurens Rätt ningens status höjs och då är det viktigt 1. Djurens Rätt har länge arbetat för att överträdelser en straffskärpning för djurplågeri inte förbises, inte och brott mot djurskyddslagen. heller när det gäller 2. Djurens Rätt är emot den föreslagdjurskyddslagen. na avkriminaliseringen av vissa överEn avkriminaliträdelser av djurskyddslagen, samt sering kan skicka att straff kan komma att ersättas signaler om att visSAMMA UTREDNING GER

med sanktionsavgifter. Risken är att djurens status sjunker ytterligare.

3. I huvudsak är anmälningsskyldigheten positiv, att det saknas resurser är inte en acceptabel ursäkt.

4. En dom eller strafföreläggande om företagsbot ska kunna leda till djurförbud.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Skärpta straff på gång

Djurens Rätt anser även att en person som fälls för djurplågeri även ska dömas till utbildning i djuretiska frågor. Det är extra viktigt för unga, som annars riskerar att utföra grövre brott mot både djur och människor.

Viralt -

#DjurensRätt 9 431

EXPERTEN

Den knepiga algoritmen

4 800

75 000

STÖRST SPRIDNING Varje dag berörs vi av det stora engagemanget för djuren på Djurens Rätts sociala medier.

Och det värmde lite extra att ett av de mest delade inläggen på Facebook under sommaren var en enkel bild publicerad den 8 juli med texten “Jag kommer alltid stå på djurens sida”. Uppmaningen var att dela inlägget vid igenkänning - och det gjorde över 4 800 personer.

MEST UPPRÖRANDE Jakten på sälar är en fråga som har engagerat under lång tid, för många på 80- och 90-talet var det frågan som skapade ett livslångt engagemang för djuren. Och frågan fortsätter att engagera. 9 431 personer klickade på arg-emojin på en bild om just säljakt från den 16 juli, detta blev inlägget med flest arg-reaktioner under sommaren.

M E S T G I L L AT P Å I N S TA G R A M Skådespelaren Ellen Bergström tackade nej till att vara med i teveprogrammet Fångarna på fortet ytterligare en gång – för djurens skull. I en tidningsartikel berättade hon om den hemska upplevelsen med en instängd tiger första gången hon var med. Vårt inlägg om Ellens beslut är det överlägset mest gillade inlägg på Djurens Rätts Instagram under de senaste tre månaderna.

F I N A S T E K O M M E N TA R E N

5 400

FOTO: DJURENS RÄTT

SOMMAREN I SOCIALA SIFFROR

2

10 000

4 796

inlägg varje dag – vi tar inte semester från djuren.

nedladdningar av Djurens Rätts poddar i sommar.

nya "gilla" på Djurens Rätts Facebooksida.

Följ oss:

M E S T S E T T PÅ I N S TA G R A M Sommaren är en tid för att ha roligt, eller hur? Denna sommar har förstås varit något annorlunda än många andra, men på Djurens Rätts Instagram var det ändå en fin och rolig video som sågs av flest. Mer än 75 000 personer har nu sett filmen på ett “ank-dagis” på utflykt. På djurensratt.se/ankdagis kan du också se filmklippet.

6 883

"Jag får regelbundet tidningen, som jag verkligen tycker om – är själv före detta journalist och chefredaktör (är nu 92 år), inte minst gillar jag layouten.

Mina barnbarn brukar få medlemskap i julklapp. Vänliga hälsningar, Eva"

21

2 242

Västeråsare YouTube-avsnitt av följer Rädda följer Djurens Rätt Vegovision Digital Djuren-klubben på på Facebook. och Digital Summit.

Instagram.

Peter Nilsson är ansvarig för digitala kanaler på Djurens Rätt.

Det fina med sociala medier är att det handlar om dig och det du gillar. För Djurens Rätt handlar sociala medier om att förändra för djuren och att kommunicera med intresserade. Att de som följer oss på sociala medier får se det vi publicerar känns rimligt, eller hur? Men så är inte fallet.

På Facebook är det långt över 400 000 personer som gillar vår sida. Men vissa inlägg når endast tio procent av följarna på grund av algoritmerna. Ett sätt att lösa detta är genom annonsering, att Djurens Rätt betalar för att nå ut till de som redan följer oss. Det är ett alternativ. Men det finns ett annat, som dessutom gör att vi kan använda Djurens Rätts ekonomiska medel till annat.

Om du följer oss på Facebook eller Instagram, gå in på vår sida, klicka på knappen ”Följ/Följer” och välj att ta emot aviseringar. Då får du en notis när vi publicerar nya inlägg, vilket gör att vi faktiskt når dig som vill ta del av allt vi lägger ut. Det säkerställer att du inte missar något viktigt – och det sparar pengar till Djurens Rätt och djuren.

Sök på "Djurens Rätt" i dina sociala medier-kanaler, följ och stötta arbetet.

På djurenratt.se finns ännu mer nyheter och information om djur och föreningen.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 9

Agenda Så ska kommuner bli "jävligt goda" Jävligt Gott Academy är en vegansk kockskola med fysiska och digitala kurser där råvaror, metoder, teori och näringslära avhandlas. Kurserna hålls av Gustav Johansson på Jävligt Gott, Daniél Kallonas som är prisbelönt kökschef på Skapaskolan, samt Magnus Naess som är en av landets mest rutinerade skolkockar inom vego. Samarbetet med Djurens Rätt innebär marknadsföringshjälp, att 40 kommuner kommer erbjudas gratislicenser som stöd för att arbeta med vego, under sommaren fick både kommunala och privata kök 20 procents rabatt på kurserna. Mer information finns javligtgott.se/academy

I

Gustav Johansson gör kommunerna grönare

10 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

kökspersonalen panik när det vankas vego.

– Plötsligt gör man så klurigt för sig. Man vill gärna kommunicera tydligt "nu blir det vegetariskt eller veganskt" och serverar helt andra ganska oinspirerade rätter, som man inte kan laga lika bra. Vego blir då svårare att sälja in till skeptiska elever eller hungriga arbetare.

Gustav Johansson driver Jävligt Gott, som är Sveriges största veganska matblogg.

VÄRSTA FALL FÅR

Hans idé? Att lära personalen i de kommunala köken att veganisera menyn, inte revolutionera den.

– Istället för att lära gästerna att äta något helt annat, så kan man jobba med samma typ av mat och smakpaletter. Det räcker med att utgå från maten kökspersonalen redan kan laga, och byta ut några råvaror och tekniker, säger han och tar några exempel: – Substituten, som hav-

regrädde, sojafraiche eller vegokött, får sällan en rättvis chans eller så misshandlas produkten i köket. Ofta är kunskapen låg om vegoråvaror – tofu är ju till exempel en fantastisk råvara som få försökt sig på.

DETTA ÄR PROBLEMBILDEN som ledde till att Gustav Johansson för tre år sedan startade matlagningskurser för storkök. Nu har hans Jävligt Gott Academy inlett ett samarbete med Djurens Rätt, som hjälper till att marknadsföra matkurserna.

– Det känns fantastiskt att vi har det här samarbetet.

Genom det kan vi ge kommunerna redskapen att lyckas med den växtbaserade maten,

FOTO: MARIA CRUSEMA

Tillbaka till skolbänken

”Det räcker med att utgå från maten de redan kan laga"

"Jag är tacksam över samarbetet med Djurens Rätt.

Vi har ett gemensamt intresse: att fler kommuner ska få upp ögonen för att den här hjälpen finns", säger Gustav Johansson.

magasinet Syre och otaliga lokalmedier.

– Alla älskar ju en lista, så det är tacksamt arbete. Kommunerna långt ner på listan har fått det hett om öronen medan vinnarna har firat ordentligt. Från lokalmedia har intresset varit större än vi hoppats på, vilket jag tror är kopplat till de satsningar vi gjort för att underlätta jämförelser mellan kommuner exempelvis inom samma region, säger Cecilia Mille.

Undersökningen visade att hela 83 procent av kommunerna minskat på köttet senaste året. Cecilia Mille blev också positivt överraskad av att många kommuner väljer att ställa högre djurskyddskrav än lagstiftningen kräver.

– Uppenbarligen är det många kommuner som inte tycker att de svenska lagkraven på området är tillräckliga.

Det hjälper oss att flytta fram positionerna, säger hon.

Topp 10 djurvänlig kommun 1. Malmö 2. Tierp 3. Södertälje 4. Haparanda 5. Köping 6. Svedala 7. Knivsta 8. Burlöv 9. Växjö 10. Katrineholm

4

Hela listan!

Hur djurvänlig är din kommun? Se hela listan på djurensratt. se/djurvanligkommun-2020

GRANSKNINGEN VISADE OCKSÅ

så att de vågar satsa på den, säger Cecilia Mille som varit projektledare för årets upplaga av undersökningen Djurvänlig kommun. Ämnet engagerar. Djurvänlig kommun-granskningen fick rejäl snurr i svenska medier under sommaren, bland annat i Dagens Samhälle, Nyhets-

ojämlikheter: kommunerna som hamnat i botten har inte lika bra förutsättningar för djurvänliga satsningar. Målet för samarbetet mellan Djurens Rätt och Jävligt Gott Academy är att ge bottenkommunerna ett grönt lyft. Fördelarna är flera, menar Gustav Johansson.

– Vidareutbildningen är en viktig insats för att få bättre kvalité på maten, och inte minst ur ett klimatperspektiv: genom att dra ner på köttet kan kommunens klimatavtryck minska rejält. Dessutom kan köken bli mer resurseffektiva och slippa laga flera olika sorters specialkost – samtidigt ska ingen behöva känna sig tvingad att äta vego. Den växtbaserade maten kan göras lika god och med samma passion som "vanliga" maten. Nöjda matgäster är den hållbara lösningen!

2 5

3

7

10

9 8 1 6

av Josefin Strang Cecilia Mille

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 11

Djuret -

500 tusen

minkar finns i fångenskap i Sverige. Enbart arten amerikansk mink finns i landet.

arter

Mitt liv som mink Vill ut ur buren av Anna Harenius

2

finns i världen. Europeiska minkar är starkt utrotningshotade på grund av pälsfarmer.

78 %

av svenskarna vill förbjuda pälsdjursfarmning i landet, enligt en undersökning från Djurens Rätt.

Så kan du hjälpa minkarna Djurens Rätt fortsätter att arbeta för en avveckling av all pälsdjursuppfödning i Sverige och världen. Genom att stötta Djurens Rätts arbete samt välja bort päls, så hjälper du fler minkar att slippa födas upp för pälsdetaljer.

Så lever minken i pälsindustrin

Så vill minken leva Minkar är så kallade semiakvatiska djur med simhud mellan tårna, likt släktingen utter. Om de får välja själva lever de i närheten av vattendrag för att kunna jaga både på land och i vatten. De äter allt från fiskar till sorkar. De vilda minkarna är revirhävdande och lever ensamma förutom vid parningssäsongen.

De håller sig normalt inom sitt valda område som kan vara många kilometer långt.

12 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Pälsindustrins framtid Det finns fortfarande ungefär 500 000 minkar i fångenskap i Sverige, men antalet har minskat kraftigt eftersom företag

och modehus tagit ställning mot päls. Det är nu 15 länder som också förbjudit pälsdjursuppfödning i nuvarande form.

Ett av länderna är Nederländerna, som skulle fasat ut pälsfarmningen till 2024 men kommer stänga farmer redan våren 2021 på grund av utbredd smitta av covid-19. För ja, minkar är mottagliga för samma coronavirus som människor under denna rådande pandemi.

FOTO: GETT Y IMAGES

Minkar föds upp för sin päls i Sverige och i vissa andra länder. De tvingas då sitta i gallerburar i långa rader – utan möjlighet att jaga, simma eller komma undan från andra minkar. I Sverige ska minkar få berikande sysselsättning, men de får inte simma eller ens tugga på något eftersom de bara får finfördelade slaktrester som mat. Minkarna har inte möjligt att bete sig naturligt på riktigt. Minkarna dödas genom gasning vid sex månaders ålder, deras päls flås av dem och säljs till högstbjudande på auktioner.

Agenda -

#Throwback

Tre viktiga framgångar i arbetet för djuren – och en tillbakablick på de första lokalavdelningarna. av Peter Nilsson

Organisationen växer ut i landet

61

år sedan

Mot slutet av 50-talet började Djurens Rätt få sina första lokala verksamheter. Den första såg dagens ljus i Motala 1959 och året därefter tillkom inte mindre än fyra till: i Strängnäs, Halmstad, Norrköping och västra Värmland.

I samband med detta togs det också fram en vägledning för det lokala arbetet, där betydelsen av det arbete som kan utföras i lokalavdelningarna framhölls. Detsamma gäller förstås i dag!

Kor får rätt att komma ut Fredagen den 27 maj 1988 antogs en ny djurskyddslag i Sverige. Bland annat fick kor rätt till bete utomhus. ”Utomhusvistelse ger korna möjlighet till naturligt beteende och ökar deras välbefinnande” skrev Tidningen Djurens Rätt 1/1988. Men den 18 mars 2020 debatterades ett förslag i riksdagen om att slopa beteskravet – ett stort steg bakåt i utvecklingen. Djurens Rätt kritiserade detta förslag i tidningen Altinget, bland annat.

32 år sedan

Slutet för rävfarmning i Sverige

19

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT

år sedan

Den 1 januari 2001 skärptes kraven för hur rävar på pälsdjursfarmer ska hållas i Sverige. Enligt en ny formulering i lagtexten skulle rävar på farmerna kunna umgås, röra sig över stora ytor och gräva. ”Som alla vet är det inga rävar på svenska farmer som har det så” konstaterades det i Tidningen Djurens Rätt 1/2001. Trots att det inte fanns ett uttryckligt förbud så innebar lagändringen att rävfarmningen upphörde samma år.

Försök på människoapor förbjuds 2003 fattades beslut om nya föreskrifter för användningen av djur i försök. I samband med detta förbjöds djurförsök på människoapor i Sverige. Djurens Rätt, som varit drivande i att stoppa experimenten på våra närmaste släktingar, firade beslutet som en viktig delseger. I Tidningen Djurens Rätt 2–3/2003 fanns förhoppningar om det skulle bli ”ett första steg mot att utsträcka moraliska och juridiska rättigheter till fler djur”.

17

år sedan

Hallå där, Staffan Persson!

Ansvarig för djurförsöksfrågor på Djurens Rätt Ni har lämnat in en skrivelse om djurfria forskningsmetoder till Utbildningsdepartementet. Varför då? ‒ Regeringen lämnar varje mandatperiod en proposition till riksdagen om den forskningspolitiska inriktningen de kommande åren. Nästa ska lämnas hösten 2020. I skrivelsen lämnas förslag om arbetet med 3R eftersom det behöver vara en del av forskningspolitiken.

Den innehåller fem förslag.

Vilket är inom räckhåll? ‒ Sveriges 3R-center är finansierat till och med år 2020, därför behöver det fattas beslut om finansiering innan årets slut.

Ni skriver att "Sverige kan ta en ledande roll inom utvecklingen av djurfria forskningsmetoder”. Hur? ‒ Enligt 2016 års forskningsproposition är målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Satsningarna ska leda till samhällets utveckling och svara mot de samhällsutmaningar vi står inför, såsom EU:s mål om att ersätta alla försök på levande djur så snart det är vetenskapligt möjligt. Trots att forskningen i Sverige inte har rimliga förutsättningar för arbetet med att utveckla djurfria forskningsmetoder visar resultatet av deras arbete att svensk forskning verkligen kan. I Tidningen Djurens Rätt 1/2018 ges exempel på det.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 13

Agenda -

Lite peppigt men mest deppigt – så här drabbades djuren av människornas krig mot covid-19.

DJUREN OCH PANDEMIN

av Josefin Strang

Stopp!

Flopp

Bu och bä

Hopp

Topp!

14 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

DJURFÖRSÖK

Jakten på vaccin drabbar djuren

Normalt sett tar det 5–20 år att utveckla ett nytt vaccin.

Men vaccinet mot covid-19 är brådskande och läkemedelsbranschen befinner sig i en kapplöpning, där många möss och apor utsätts för försök.

Amerikanska medicinsajten Stat skriver: ‒ Sjukdomsutbrott och nödsituationer skapar ofta press att upphäva rättigheter, standarder eller normala etiska regler. Sådana beslut verkar ofta okloka när vi blickar tillbaka, menade Jonathan Kimmelman, som är chef för biomedicinska etikenheten vid kanadensiska McGill University.

Djurens Rätt har ställt sig bakom ett internationellt upprop som kräver att forskningen ska ske så humant som möjligt, samt att data ska delas länder emellan så djur slipper utsättas för liknande djurförsök i olika länder.

Inte nog med vaccintesterna: försöksdjur har dödats på grund av att diverse planerade experiment skjutits upp, samt att labbpersonal behövt jobba hemifrån. Ett exempel är molekylärmedicinska MDC i Berlin, där 1500 friska möss avlivades.

PÄ L S I N DU S TR I N

Minkar insjuknar i covid-19

Minkar är mottagliga för covid-19 och det finns tecken

Agenda FAMILJEDJUREN

Från härbärgen till nya hem

Minkar i kläm I juli rapporterade SVT att coronakrisen lett till att svenska minkfarmare går på knäna ekonomiskt, och försökt söka dispens för kraven på utbyggnad av minkarnas burar.

på att minkarna kan bolla tillbaka viruset till människa. Det här har lett till en masslakt av minkar, på en enda farm i Spanien dödades 92 000 individer.

I Sverige dödas en halv miljon minkar varje år för sin päls, men Djurens Rätt fick inte gehör när de i maj månad uppmanade landsbygdsministern att agera för minkarna.

– Sveriges regering behöver ta ansvar för att undersöka potentiell smitta på farmer här i landet, genom testning och karantän samt möjlighet till nedstängning av verksamheten, besöksstopp samt stopp av import och export, menade Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

Ett svagt ljus i mörkret kommer från Nederländerna, där smitta konstaterades på närmare 50 pälsfarmer. Sedan tidigare finns ett politiskt beslut om att avveckla landets 128 minkfarmer till år 2024, men spridningen av viruset har lett till att förbudet träder i kraft redan våren 2021. 15 länder inom EU har hittills förbjudit pälsdjursfarmning.

LIVSMEDELSINDUSTRIN

EU gläntar på dörren

När landsgränserna stängde förvandlades djurtransporterna till en fullständig fars där djuren betalade priset. Djuren fastnade i 20 timmar långa bilköer vid gränserna, dessutom i plågsam sommarhetta. Men den 19 juni kom en gnutta hopp. EU gav tummen upp för att undersöka de gemensamma djurtransportreglerna, det är en delseger i kampen för att minska lidandet för djuren som transporteras (mer på sidan 22). Djurens Rätt har länge jobbat intensivt med djurtransportfrågan. Över en miljon namnunderskrifter mot transporterna överlämnades till EU-parlamentet i september 2017, och i juni 2020 uppmanades landsbygdsministern Jennie Nilsson att slopa svensk export av levande djur. ‒ Det är inte en dag för tidigt för Sverige att påbörja det viktiga arbetet med att utarbeta en plan för att ställa om till att transportera kött istället för levande djur. Jag hoppas att Sverige visar på handlingskraft genom att liksom Nederländerna stoppa exporter av levande djur till länder utanför EU, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

D J U R VÄ N L I G KO N S U M T I O N

Försiktiga vegobudskap från FN

Covid-19 är bara en av många infektionssjukdomar som tagit språnget från djur till människa.

En ny FN-rapport konstaterar att ökad köttkonsumtion är en riskfaktor för nya epidemier och pandemier. Rapporten innehåller tio förslag för att minska risken för pandemier, bland annat att "stärka regleringen av verksamheter som associeras med zoonotiska sjukdomar, inklusive matsystem".

Glädjande bilder på tomma djurhärbärgen har delats världen över – permitteringar och hemifrånjobb har lett till att rekordmånga hemlösa djur adopterats. Den svenska organisationen Hundar utan hem rapporterar en tredubbling av intresseanmälningarna. Men det är inte bara hemlösa djur som efterfrågats under 2020.

SKK och SVERAK rapporterar en stor ökning av antalet nyregistrerade hundar och katter, och har likt Djurens Rätt höjt ett

‒ En minskad köttkonsumtion varningens finger. är inte bara en vinst för de djur ‒ Det finns en stor risk att som slipper dödas i djurindumånga familjedjur drabbas när strierna, det minskar också livet återgår till det normariskerna för pandemier och la. Var hamnar hunden eller stegrande klimatförändringar. katten när ingen längre jobbar Coronapandemin måste ses hemifrån och många vill ut och som en varningssignal och leda resa? Vi har redan omkring till främjandet av en håll150 000 hemlösa katter bar utveckling, säger i Sverige och många Camilla Bergvall, andra hemlösa djur, Läs mer! förbundsordföde behöver inte bli Vad har köttkonsumrande för Djurens fler. Att skaffa ett tionen med pandemier Rätt. djur är ett stort att göra? Läs reportaget Pandemifabriken Den 27 juli åtagande, säger i nummer 2/2020 av twittrade FN en Camilla Bergvall, Tidningen Djurens uppmaning om att förbundsordföranRätt. minska köttkonde på Djurens Rätt. sumtionen – men tre På Djurens Rätts dagar senare togs inlägget sajt finns information om bort. Varför då? Jo, FN utsattes hur du skaffar familjedjur på ett för en kritikstorm från bland ansvarsfullt sätt.● annat Australiens köttlobby.

Agenda Skattepengar stöttar skandalslakteriet Under flera års tid har anmälningarna haglat mot Håkantorp Slakteri i Vara.

Tusen hönor dog av värmeslag och syrebrist i deras slakttransport, en annan gång upptäcktes 326 hönor som troligen kvävts ihjäl i transporten, flera gånger har höns frusit ihjäl, 12 000 hönor tvingades vara utan vatten i tolv timmar, flera

19 arter slipper bli jagade nalkats har högsäsongen börjat för de 280 000 svenskar som har jaktkort.

Just nu är det 18 däggdjur och 33 fågelarter som utsätts för jakt i Sverige, men det höll på att bli fler. Vid årets början föreslog Naturvårdsverket fri jakt på ekorrar och hermeliner.

Djurens Rätt var en av remissinstanserna som protesterade – och fick gehör. Dessutom stoppades förslagen om jakt på ytterligare 17 arter (bland annat mufflonfår och säl).

– Vi är tacksamma för att Naturvårdsverket lyssnat på de röster som motsatt sig förslaget om fri jakt på ekorrar och hermeliner, och kommer fortsätta jobba för de andra djurslag som riskerar att fara illa, säger NU NÄR HÖSTEN

16 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Benny Andersson, verksamhetschef på Djurens Rätt.

NATURVÅRDSVERKET BJÖD PÅ

älgar dödas i jakten varje år.

utsätts för skällande och aggressiva hundar med stress och psykiskt lidande som resultat. − Eftersom det inte har framkommit några tillräckligt tungt vägande skäl för att grytanlagsprov med levande grävling ska få fortsätta, är det svårt att motivera att det ska finnas ett undantag från huvudregeln i djurskyddsförordningen om förbud mot att utsätta djur för lidande, menar Marcus Öhman, chef för viltförvaltningsenheten vid Naturvårdsverket.

fler goda nyheter för vilda djur i juni månad. Grytanlagsav Josefin Strang prov med levande grävlingar föreslås förbjudas – en efterlängtad framSå här tycker Djurens Rätt gång för Djurens Rätt som arbetat För Djurens Rätt är det alltid det med frågan i över enskilda djuret som står i centrum, 30 år. Det något och det ligger inte i djurets intresse otympliga begrepatt bli jagad, dödad eller skadad. pet handlar om att Samhällsresurser borde avsättas för hålla grävlingar i att utveckla andra former av popufångenskap enbart lationsreglering. Djurens Rätt vill att för att träna hundar vilda djur ska omfattas av djurför grytjakt. Grävskyddslagen, samt förbjuda grytjakt, lingarna stängs in levandefångstfällor, "put and take" i konstgryten och samt fortsatt förbud av bågjakt.

”Vi ska inte bara prata om förändring.

Vi ska vara förändringen.”

Det är aldrig för sent att förbättra världen. Den numera 70-åriga musiklegendaren Stevie Wonder valde veganismen vid 65 års ålder.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Triumf för vilda djur

85

tusen

gånger har fruktansvärda bilder på hanteringen av hönor läckts till allmänheten. I slutet av augusti föll dessutom 75 transportburar med hönor ur en lastbil med 10 000 hönor på väg till slakteriet. Och det här är bara ett urval av rubrikerna. Trots djurplågeri och vanvård fortsätter äggbranschen att förlita sig på Håkantorp Slakteri. Inte nog med det: Livsmedelsverket har beviljat 534 659 kronor i statligt stöd till skandalslakteriet under 2020, ett beslut som branschtidningen FoodMonitor kallar "horribelt". av Peter Nilsson

Agenda -

Framgång Bakslag Små notiser men stora skillnader för djuren. av Peter Nilsson

Svenska kedjor är sämre

Delstat bojkottar burar Colorado blir nu den sjunde delstaten i USA som förbjudit burhållning av hönor. Beslutet är en del i en pågående förändringsprocess där burar för hönor förbjuds i allt fler delstater (bland annat Kalifornien och Oregon). De nya reglerna berör fler än fem miljoner hönor, att jämföra med de 8,9 miljoner hönor som hålls inom äggproduktionen i Sverige.

De flesta franska livsmedelskedjor har valt att ställa högre krav för hur kycklingar ska födas upp genom att jobba med European Chicken Commitment (bland annat franska

Djur i

livsmedelsindustrin

Klent av Sverige

Vill se förbud i Finland Efter en omröstning den 24 augusti står det klart att Finlands största politiska parti, socialdemokratiska SDP, vill förbjuda pälsdjursfarmning i landet. Tre av fem riksdagspartier i Finland står nu bakom ett förbud, på pappret finns alltså majoritet för att rösta igenom ett förbud. Finland är en av världens största pälsproducenter.

80 000 djur räddades Runt 80 000 djur har skonats från plågsamma djurförsök för kemikalier i Europa tack vare insatser från European Coalition to End Animal Experiments, ett europeiskt samarbetsprojekt Djurens Rätt stått bakom med flera andra organisationer. Djurens Rätt har även bidragit med extra finansiering till projektet, som nu gör stor skillnad för många djur.

Djur i Djur i pälsindustrin pälsindustrin

.

Djurförsök

FOTO: SHUTTERSTOCK

Läge att satsa på växter

Försäljningen av vegoprodukter saknar just nu motstycke och bedöms att mer än fördubblas till 2025. Ett ökat engagemang för klimat- och miljöfrågor, hälsa och etik skapar både jobb, utveckling och klimatnytta. Den rådande situationen med covid-19 har potential att bli en ögonöppnare för vikten av en svensk växtbaserad produktion.

Lidl). Under sommaren följde norska kedjan Rema 1000 i samma fotspår. Men i Sverige har inget hörts från stora kedjor som Axfood, Bergendahls, Coop, ICA och Lidl.

När Nederländerna beslutade att stänga landets pälsproduktion fanns 160 lukrativa farmer i landet. Trots det tog politiken folkviljan på allvar och förbjöd farmerna. I Sverige finns det färre än cirka 35 pälsdjursfarmer och ett lika starkt stöd för en nedläggning bland befolkningen. Men i den svenska politiken fortsätter minkarna att ignoreras.

Forskare plågade apa I en vetenskaplig artikel från april i år framgår det att forskare utsatt en apa för långvarigt lidande, bland annat genom att operera bort apans iris på ena ögat. Apan hölls vid liv i sex månader innan han dödades.

Djurförsöket utfördes i Singapore, men flera av forskarna är associerade med Karolinska Institutet i Sverige.

Fårostplågeri avslöjat

Djurvänlig konsumtion

Roquefort är en populär fransk blåmögelost som görs av mjölk från får. Men under sommaren avslöjades hur osten har en hemsk skuggsida där tusentals får hålls i miserabla förhållanden innan de skickas till en plågsam slakt. För djurens skull finns det alltså många goda anledningar till att välja bort mejeriprodukter.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 17

Utblick -

Den franska revolutionen

Så bröts tystnaden om djurens situation Hélène de Fougerolles tittar lugnt in i kameran. Hon frågar tittaren "om du någonsin tänkt på var köttet på din tallrik kommer ifrån, eller någonsin besökt ett slakteri". Därefter följer fyra smygfilmade minuter från ett slakteri utanför Alès i södra Frankrike.

Dessa fyra minuter räcker för att stadens borgmästare ska stänga slakteriet redan samma dag.

Filmen publicerades i oktober 2015 av den franska djurrättsorganisationen L214 DEN FRANSKA SKÅDESPELAREN

18 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Éthique & Animaux. Det här är första gången det franska folket på bred front fått se insidan av ett slakteri. För L214 har råa bilder från djurindustrin varit den första dominobrickan där folket, media, företagen, politikerna och lagstiftningen följt efter. De franska djurrättsaktivisterna har på rekordtid uppnått stora framgångar för djuren, men Samuel Airaud på L214 tonar ner framgångarna.

– Tyvärr beror det nog på att Frankrike varit sent ute, men inte för att fransoser

brytt sig mindre om djuren än folk i andra länder. Det har funnits en dov tystnad, ett tabu att tala om djuren, att nämna djurrätt i media ledde till starka motreaktioner.

Länge blev franska djurrättsaktivister avfärdade som terrorister, extremister eller naiva hippies, som utgjorde ett hot mot den "franska identiteten".

– Men nu är det ingen som hånar oss längre, konstaterar Samuel Airaud. när han växte upp. Samuel Airauds familj födde upp lantbruksdjur och Samuel såg kor, får och fjäderfän behandlas illa. Redan som barn försökte han bli vegetarian, men det var inte socialt accepterat. Som 17-åring slutade han äta kött, fem år senare blir han vegan efter att ANNAT VAR DET

3 FRÅGOR TILL Samuel Airaud, politisk ansvarig på L214.

1

FOTO: SHUTTERSTOCK, L214. ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Samuel Airaud

ha läst Djurens frigörelse av filosofen och etikprofessorn Peter Singer. Samuel blir djurrättsaktivist, men det visade sig vara en otacksam tillvaro. Vid 25 års ålder gav han nästan upp.

– Det som sen gav mig hopp, och fick mig att återvända till aktivismen, var att se de första opinionsundersökningarna som visade att folket faktiskt brydde sig om djuren och ville förbjuda den värsta sortens djurhållning. Jag trodde typ att bara en eller två personer brydde sig om djuren i Frankrike, säger Samuel Airaud.

Sällan har han varit så glad över att ha haft så fel: på kort tid har Frankrike blivit föregångare för djuren. Nästa år slutar Frankrike att mala ner de nykläckta tuppkycklingarna i äggindustrin (ny teknik könsbestämmer kycklingarna innan

Gör: Politiskt ansvarig på L214, har en bakgrund som NO-lärare.

Bor: "På landsbygden mellan Bordeaux och Toulouse i sydvästra Frankrike.

Familj: "Två människor och tre katter."

Favoritdjur: "Elefanten, rätt vanligt antar jag? Fascinerande med en stor, stark vegetarian!"

Många tänker på sniglar och grodor när man hör "fransk matkultur". Men hur är läget egentligen, har vegotrenden också exploderat hos er? ‒ Visst finns det sniglar, grodor och insekter på tallriken bland mindre bemedlade på landsbygden eller i vissa nischade restauranger. Men unga personer äter inte det, så det är lite av en klyscha!

Vegoutbudet har exploderat från noll till, nåväl, lite grann i alla fall. Konsumtionen av rött kött har minskat. Att äta mer vego har blivit en viktig fråga bland personer under 30 år och

majoriteten vill dra ner på sin animaliekonsumtion. Det går faktiskt att hitta vegansk mat i Frankrike nuförtiden, haha!

2 Vilken fransk matupplevelse vill du rekommendera oss att se fram emot efter pandemin? ‒ Oj, åh! Min favorit är Rest'O i Bordeaux. Maten är fantastisk: bara färska ekologiska grönsaker – det är otroligt vad de lyckas åstadkomma med enbart grönsaker! Maten är full av färger, former och texturer, det liknar inget annat jag upplevt i Frankrike. Däremot måste man boka bord tre–fyra veckor i förväg …

3 Vad ger dig hopp i kampen för djuren? ‒ Socialpsykologi. När jag var tio år såg vi en film i skolan om en sydafrikansk flicka som var emot apartheid – och blev mobbad för det. Alla i min klass sa "hon har ju rätt, vi alla skulle varit som henne". Men nej. Inte förrän vi börjar leva i ett annorlunda samhälle så börjar vi tänka annorlunda. Det är uppenbart att vi nu står inför en klimatkris och djurindustrin är inte hållbar.

Jag tror att slutet på exploateringen av djur kan bli verklighet, i kommande generationer kommer det vara en självklarhet att respektera djuren.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 19

Utblick -

firar inte än.

– Segern är inte i hamn – infriandet av alla löften ligger i framtiden. Det gäller att vara försiktig. Coronakrisen kan leda till att företag och producenter får argument för att inte uppfylla sina löften för djuren.

Inte förrän de grymma metoderna verkligen är borta och nerknölade i soporna är segern här, säger han luttrat.

Franska beslutsfattare har nämligen fegat ur förr. Smygfilmen från slakteriet i Alès gav fog för 175 brottsmisstankar, men slakterichefen fick tre dagsböter à 400 euro för "felaktig utrustning och installationer". I sin presidentkampanj utlovade Emmanuel Macron obligatorisk kameraövervakning på franska slakterier, men när parlamantet skulle rösta om saken valde Macron att vända kappan efter vinden.

Men L214 ger inte upp. De nafsar makthavarna i hälarna, bland annat genom att kartlägga alla partier och deras politikers beslut för djuren, både lokalt och nationellt. Om de för en djurvänlig politik eller ej avslöjas på sajten Politique & Animaux.

– Det finns ett franskt talesätt, ungefär "du stiger ut ur dimman på din bekostnad".

Franska politiker blir fortfarande paffa när de ställs till svars. Politiker som är ansvariga för djur på cirkus skäms inte över att medge att de inte vet hur många djur som finns på cirkus i landet. Frankrike är inte alls lika transparent som Skandinavien!

MEN SAMUEL AIRAUD

allt snabbare, gestikulerar entusiastiskt och kommer på sig själv – han avbryter och skojar om att han är delvis italienare, innan han berättar om planen för att fortsätta förändra Frankrike.

– Djuren har seglat upp och engagerar alla i samhället: från ung till gammal, från landsbygd till stad. Politikerna har insett att de är tvungna att ha med djurens välfärd i beräkningen, inte minst för att ett par tusen röster i valet kan innebära skillnaden mellan att behålla makten eller att förlora den. Men om djurförtryckare får bestämma vad, när och hur de ska prata om djuren, så kommer vi aldrig framåt. Det är vårt jobb att rikta ljuset mot struntsnack och tomma löften. Vi kan inte bara vara reaktiva, vi måste vara aktiva, vi måste sätta agendan.

L och tvåhundrafjor ton vad då?

Organisationen är döpt efter en fransk lagstiftning från 1976 som kräver att djurhållningen ska uppfylla djurens naturliga behov eftersom de är kännande varelser.

"Men nu är organisationen mer känd än lagstiftningen", konstaterar Samuel Airaud.

Från flådiga ostar, foie gras och dyra designerpälsar till folkstormar för djuren.

Brigitte Bardot i rutan: Djurens situation börjar sakteligen nämnas i Frankrike, bland annat genom att kändisen Brigitte Bardot ofta lyfter frågan i medier. Under årtiondets mitt börjar aktivistgrupper sprida flygblad om djurens situation.

2006

SAMUEL AIRAUD PRATAR

av Josefin Strang 20 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

1990

Chockbilder får spridning: Facebook har gjort inträde och nu sprids filmer och bilder på de utsatta djurens verklighet.

– Sociala medier gör folk medvetna om vad som händer i världen och ser att andra i Frankrike också bryr sig om djuren.

En annan faktor som kan ha bidragit till medvetenheten om djuren är att allt fler pratar engelska – min föräldrageneration är i en fransk bubbla, säger Samuel Airaud.

2008 L214 Éthique & Animaux ser dagens ljus: Sedan grundandet har organisationen på rekordfart blivit en institution för djuren i Frankrike. Organisationens 70 anställda skildrar djurens verklighet och leder privatpersoner och makthavare mot djurvänlig förändring.

L214 har bland annat publicerat bilder och filmer från djurtransporter, slakterier, tillvaron i kött- och mejeribranschen samt pälsindustrin. Dokumentationen kommer från anonyma källor.

FOTO: SHUTTERSTOCK, L214

kläckningen). Den franska äggjätten Group Avril fasar ut burarna vilket betyder att sju miljoner hönor blir frigående senast 2025.

I början av september lovade även Lidl och E.Leclerc att anta European Chicken Commitment. Det betyder att samtliga franska livsmedelsgiganter nu följer de strikta välfärdskriterierna för kycklingarna tack vare påtryckningar från L214.

Utblick -

FOTO: SHUTTERSTOCK, L214. ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

2019

Stora slakteriskandalen: En anonym källa förser L214 med smygfilmer från ett slakteri i Alès, under året publicerar L214 filmer från sju franska slakterier. Det är första gången allmänheten får se filmer inifrån slakthusen och det franska folket är i upprorstillstånd.

– För första gången upplever vi att djurhållning ses som en viktig politisk fråga. På det sättet är detta något helt nytt och radikalt, sa Johanne Mielcarek på L214 till SVT.

Franska företag tar ansvar: Ett års kampanjarbete kommer leda till att samtliga stora livsmedelskedjor börjar jobba utifrån European Chicken Commitment, där minst 20 procent av kycklingarna ska haft tillgång till

utevistelse, snabbväxande kycklingraser är förbjudna och stallen är inredda samt har lägre trängsel. Det här sätter svenska storföretag ordentligt på efterkälken.

Efter påtryckningar från L214 meddelade dessutom äggjätten Group Avril att företaget ska bli buräggsfritt. Med 3,5 miljarder producerade ägg årligen hör Group Avril till Europas största i branschen.

2020 Slut på slakt av tuppkycklingar: Frankrikes äggindustri ser ut att bli först i EU med att sålla bort tuppkycklingar innan de kläcks. Sju miljarder tuppkycklingar varje år världen över mals eller gasas direkt efter kläckningen (eftersom tuppar inte kan lägga ägg).

Tyskland är hack i häl, men i Sverige går utvecklingen långsamt.

2015

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 21

Fokus -

!

R E N E T DE

!

P O T S

HALT!

STAN av Josefin Strang illustration Emma Hanquist / Form Nation

Den svenska djurskyddspolitiken har stagnerat, tur nog bubblar frågan i EU istället. Nu har djuren i transporterna, hönorna i burarna och fiskarna i vattenbruken en ny chans till ett bättre liv – följ med till den kamp för djuren som pågår i Europa.

22 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

A R R Ê TE!

Fokus -

NNA! Djurens Rätt

Nummer 3 2020 23

D Fokus -

den 7 juli 2020 och för 215 halvårsgamla grisar är tiden ute – lastbilen har parkerat utanför grisfabriken. Men allt kommer inte gå som tänkt i dag. Om några timmar ska den här slakttransporten få rubriker i riksmedier eftersom den kommer vara inblandad i en olycka längs väg 310 i Ljusdals kommun. Den klena vinstlotten gäller för grisarna som schasas in i den tredje och översta våningen i lastutrymmet. De grisarna kommer nämligen få känna myllan mot sitt tryne den dagen, om än bara för några få timmar av sitt korta liv i grisfabriken. Nitlotten är att råka stå på fel plats på de två första våningarna: ungefär 40 av grisarna kommer bli fastklämda i uppemot nio timmar.

ET ÄR TISDAGEN

den här dagen i Ljusdals kommun är ett exempel på ringarna på vattnet av bestämmelser från Bryssel.

Ett EU-direktiv från 2005 tillåter djurtransporter med hög tyngdpunkt. Riskerna är kända och varje år inträffar många allvarliga olyckor med djurtransporter.

Djurskyddsinspektören Mattias Gårdlund var mycket kritisk i SVT. – För att öka lönsamheten används allt högre djurtransporter för att få plats med fler djur per transport. Djuren lastas i två, tre och ibland i fyra våningar och det innebär inte några problem så länge ekipagen körs på spikraka autobahns i Tyskland.

Men när transporterna körs på slingriga vägar innebär den höga tyngdpunkten att djurtransporterna blir mycket instabila och svårmanövrerade, sa Gårdlund.

Vid 13-tiden tvingas lastbilschauffören med de 215 grisarna att väja för en bil DET SOM HÄNDER

24 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

”Eftersom djuren är 'färdiganvända' har de inte så mycket värde kvar.” våningarna. Inte förrän vid ett på natten kan räddningstjänsten och veterinären lämna olycksplatsen. Då har nästan var fjärde gris dött i olyckan och överlevarna kommer snart också möta sitt öde, men i koldioxidgropen på slakteriet.

VARJE ÅR I Sverige dör cirka 200 000 djur när de Linda Björklund

FOTO: DJURENS RÄTT

som gjort en dålig kurvtagning. Snart är det blåa släpet omkull i diket. Taket går sönder, vilket är den goda nyheten för djuren på den översta våningen: runt 60 grisar sticker ut i den hälsingländska sommarskogen. SVT Gävleborg filmade den grönskande hagen som räddningstjänsten så småningom föste in rymlingarna i.

Grisarna tog en tupplur under sommareftermiddagen och trots att de stått inomhus på betong hela livet, så bar marken redan spår av att ha bökats upp med stor entusiasm.

En ersättande slakttransport anlände och fylldes på i takt med att räddningstjänsten får ut grisarna på de andra två

3 FRÅGOR TILL Elisa Volkmer, Albert Schweitzer Foundation (Tyskland)

1 Elisa Volkmer från tyska ASF är glad över att landets hönor snart slipper burar.

FOTO: FREDERIC KOBERL /UNSPL ASH

EU-hjälpen

transporteras till slakt, enligt siffror från Livsmedelsverket. De flesta som dör är kycklingar. Ibland beror dödsfallen på trafikolyckor, som den där tisdagen i början av juli, men värmeslag och kvävningar är betydligt vanligare dödsorsaker. Svenska djur är också inblandade i långa, plågsamma djurtransporter kors och tvärs över Europa. I fjol exporterades 400 000 fåglar, 1 480 grisar, 349 nötdjur och miljontals nykläckta kycklingar.

– Det rör sig ofta om så kallade "uttjänta" suggor från grisindustrin eller hönor från äggindustrin som skickas till andra länder för slakt, för att tjäna någon extra krona. Eftersom djuren är "färdiganvända" har de inte så mycket värde kvar, vilket sätter dem i en väldigt utsatt situation

Samarbetsorganisationen Eurogroup for Animals har 24 anställda och utför lobbyarbete mot EU och informationskampanjer mot EU-medborgare.

De håller koll på djurpolitiken i EU och har tät kontakt med Djurens Rätt, som i sin tur påverkar de svenska makthavarna i EU.

Vilka djurfrågor bryr sig tyskarna om just nu?

— De senaste månaderna har vi haft en stor debatt om fixering av suggor, tack vare en gemensam ansträngning från flera olika organisationer. I slutänden lyckades vi stoppa åtminstone en försämring för suggorna.

Tyvärr kommer fixeringen vara laglig ytterligare några år. Själva köttindustrin har blivit allt mer ifrågasatt i media, debatten har tagit ännu mer fart till följd av covid-19. Länken mellan pandemier och sättet vi utnyttjar djur i livsmedelsindustrin har blivit mer allmänt känd. Vi har dessutom haft stora utbrott av covid-19 bland slakteriarbetare i Tyskland, vilket lett till stängningar av slakterier och lockdowns i områdena. Detta triggade debatt om hur arbetarna behandlas och villkoren de tvingas leva och jobba i – köttindustrin är hemsk för både människor och djur.

2 Hur gör ni för att skapa förändring för djuren i när och fjärran?

— Kycklingar har varit vårt fokus de senaste ett–två åren.

Vi flyttade vår högsta växel från hönorna i äggindustrin, eftersom vi kommit en bra bit och användningen av hönsburar är förbjuden i Tyskland sedan 2010. De stora burarna där hönor lever i små grupper fasas ut till 2025. Vårt företagsteam är

i kontakt med många matföretag för att förbättra tillvaron

för kycklingar i köttindustrin.

Vi har varit involverade i flera stora kampanjer för kycklingarna i hela Europa. Vi lyckades få gehör från Sodexo och företaget bakom Findus, vilket ledde till att allt fler företag lovade bättre djurskydd. Just nu kämpar vi för förändring hos Subway, som ju är världens största snabbmatskedja, och jobbar på framtida kampanjer. Arbetet känns extra givande eftersom vi är en del av Open Wing Alliance, där över 80 organisationer från hela världen kämpar för samma sak. Samarbetet gör vår kamp starkare och det är en sån fantastisk känsla att sammanstråla med så många djurvänner!

3 Berätta något som ger en gnutta hopp för djurvänner!

— Som nämnt: att hönor i tyska äggindustrin snart slipper burar! I över ett decennium har vi och andra djurrättsorganisationer i landet kämpar för detta. Vägen har varit lång, men snart är en av de mest plågsamma djurhållningarna olaglig i Tyskland. Vi kommer fortsätta kämpa för att befria suggor från fixeringen. Vi är övertygade om att vårt juridiska arbete kommer lyckas stoppa dödandet av nykläckta kycklingar, vilket tekniskt sett redan är olagligt.

Vi vill också avkriminalisera den djurrättsaktivism som avslöjar djurplågeri i livsmedelsindustrin för allmänheten.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 25

Fokus Benny Andersson

under transporterna, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

Det är svårt för en människa att förstå vidden av obehaget djuren utsätts för under transporterna. De flesta av djuren har tillbringat sina korta liv i samma enformiga miljö.

Men plötsligt ska de drivas ut och ombord på ett lastutrymme. Nya och obegripliga synintryck, höga ljud och okända dofter får ångestnivåerna att gå upp. Många skadas i den stressiga ombordstigningen.

Lastutrymmet är trångt, kvavt, oftast för varmt eller för kallt, golvet är ofta otäckt halt, ibland utbryter bråk mellan djuren.

”Vi har haft mer framgång på EUnivå än i Sverige.”

Fjäderfän blir ofta skadade när de lastas in i transportlådor, frakturer är ingen ovanlig syn. För nötdjur är det dessutom vanligt att trängas ihop med främlingar från en helt annan gård. Grisar utsätts ofta för åksjuka: de får kväljningar, kräks eller tuggar fradga. Vissa av djuren har tillgång till vatten och foder, men stressen och smärtan leder till att många djur låter bli att äta och dricka.

Varje år lastas 1,4 miljarder djur inom EU för att göra en sån här skräckresa. Ju längre transporten pågår, desto värre förstås: 279 miljoner av dessa djur transporterades i över åtta timmar. Dörren som kan leda till förändring har länge varit stängd, men nu står den på glänt – och den här dörren finns i Bryssel. upp för trapporna vid tunnelbanestationen Arts-Loi och börjar gå mot Brysselparken så korsar gatan Rue Ducale vid parkens nordöstra hörn. Sväng vänster och på din vänstra sida ser du en rad sandfärgade trevåningshus med höga, smala fönster. Om du ser sandsäckar och soldater är du utanför amerikanska ambassaden och har råkat gå lite för långt. Platsen av intresse är port nummer 29, här inne sitter Eurogroup for Animals som finansieras av 70 organisationer (däribland Djurens Rätt). Verksamhetens måltavla finns en kilometers promenad österut från Brysselparken: de glasklädda jättefasaderna som inhyser EU och dess övergripande makt över djuren i medlemsländerna. Och de 24 personerna som jobbar på Eurogroup for Animals har minst sagt tuff sparring.

NÄR DU GÅTT

26 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Gilla gris?

Läs mer!

Kampanjen Gilla Om L214 grisresan har fått 27 gjort på sidorna miljoner i EU-bidrag.18–21.

Målet? Att unga svenskar och danskar ska äta mer griskött.

Djurens Rätt har flera gånger kritiserat kampanjen, senast i Tidningen Syre.

– Gilla gris borde vara en kampanj för grisarnas bästa, inte för att fler ska äta dem, sa Anna Harenius.

4 x

Djurens Rätt arbetar för att förbättra de fyra områden där djuren är flest och har det sämst i EU: djurtransporter, hönor i burar, kycklingfabriker och slakt av fiskar.

3 FRÅGOR TILL Hélène Gauche, L214 (Frankrike)

1 Vad är djursnackisen hos er?

— För att få den politiska trögheten i djurfrågan att lossna kräver flera offentliga personer och organisationer en folkomröstning om industriell djurhållning, burhållning, de värsta jaktmetoderna, djur i underhållningsbranschen, djurförsök och pälsfarmer. För att det ska bli verklighet behöver vi stöd från 185 parlamentsledamöter och 4,7 miljoner röstberättigade i Frankrike. På två månader har vi redan samlat en halv miljon namn.

2

Hélène Gauche jobbar med företagsrelationer och kampanjer på franska organisationen L214.

Det går bra nu! Hur lyckades ni?

— Generellt fokuserar L214 på djurfabrikerna, där kan vi göra mest skillnad. Vi har utökat företagsteamet för att säkerställa att burägg fasas ut senast 2025, European Chicken Commitment ska vara minimikravet i landets kycklingbransch år 2026. Nästan alla företag vi har dialog med har antagit kraven, nyligen har Lidl anslutit. De senaste månaderna har vi släppt filmer från ett kalvslakteri som enbart på Facebook redan fått 2,2 miljoner visningar, samt filmer på får som plågas för osten Roquefort. Vi har en utbildningssatsning mot skolor för att öka kunskapen bland unga och en vegosatsning mot allmänheten och kökspersonal. Vi samarbetar även med restauranger för fler vegoalternativ.

3 Har du fler nyheter om djuren?

— Om du pratade om djurskydd i Frankrike för några år sedan antogs det att du menade familjedjur och kanske pälsbranschen, tjurfäktning eller djurförsök, om du ville vara drastisk. Politiker hade skrattat åt dig om du försökte prata om djuren i livsmedelsindustrin! Men nu tas ämnet på allvar av de flesta privatpersoner, företag och även politiker. Delvis tack vare våra granskningar, tror vi. Innan L214 grundades för tolv år sedan gjordes inga undersökningar av djurindustrin i Frankrike. Strax innan vi publicerade våra första avslöjanden 2014 så hade vi 20 000 följare på Facebook, nu har vi 844 000 följare på Facebook. Det visar hur mycket allmänintresset ökat för djuren!

Vi har stängt flera slakterier, 150 företag bojkottar burarna, på två år har buräggen minskat med över 18 procent – och minskningen fortsätter. Över 30 procent av fransk kycklingkonsumtion ingår i European Chicken Commitment, vi är säkra på att siffran kommer fortsätta växa. Djurfrågan tar sig sakta men säkert in på den politiska scenen, det var förmodligen därför vår premiärminister i januari utlovade ett förbud mot dödandet av tuppkycklingar. Nu väntar vi på ett förverkligande genom lagstiftning. Men detta är redan ett stort framsteg: eftersom våra politiker utsätts för tunga påtryckningar från köttlobbyn törs de sällan göra något som kan misshaga dem. Vägen framför oss är fortfarande lång, men vi ser ljuset i slutet av tunneln!

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 27

Anna-Clara Acevedo

FRÅGOR TILL Alex Montplet, Animal Equality (Spanien)

lagstiftningen för att stoppa dödandet av nykläckta tuppkyck-

1 Vilken djurfråga intresserar spanjorerna just nu?

— Just nu är det enstaka fall av djurplågeri som uppmärksammas av spansk media. Olika djurrättsorganisationer arbetar för att lyfta debatten kring djuren i underhållningsbranschen och livsmedelsindustrin, såsom tjurfäktning, hönor i burar, malningen av nykläckta tuppkycklingar och att införa kameraövervakning på slakterier.

2 Hur försöker ni förändra läget?

— Vi fokuserar på att stoppa burarna och det fruktansvärda lidande dessa hönor utsätts för hela livet. Vårt företagsteam har dialog med företagen om problemet. Vi har våra djurförsvarare, ett team med över 14 000 nätaktivister som genomför aktioner för att informera både företag och konsumenter. Vi har nyligen lanserat en kampanj där tio stora spanska företag tilldelas anti-utmärkelsen Djurplågeripriset, pressen ledde till att två av dessa företag skrotade buräggen innan "prisutdelningen". Just nu har vi ett samarbete med den välkända tidningen Diario Público, där vi visar kycklingarnas hemska levnadsmiljö.

Vi driver en informationskampanj mot djurtransporter, med fokus på de lamm som efter en lång lastbilsfärd tvingas utstå tio dagar på fraktbåt. Sist men inte minst: vi försöker ändra 28 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

lingar, foie gras och hönsburar.

3 Har ni lyckats uppnå några framgångar för djuren?

— Sakta men säkert sker förändring i Spanien, så jag är hoppfull! De senaste tio åren har vi skapat debatt om tjurfäktning och pälsindustri genom att störa uppvisningar. Våra granskningar av pälsindustrin har lett till att majoriteten av spanjorerna bojkottar pälsbranschen. Vår granskning av foie gras-farmerna har skapat medial debatt och ledde till en tillfällig stängning av en anläggning. I flera år har vi fått medierna att bevaka Internationella Djurrättsdagen och lett debatten om utnyttjandet av djuren i livsmedelsindustrin. Vi har jobbat med iAnimal, en banbrytande VR-upplevelse där användaren upplever bilder från djurfabriker och slakterier. Vårt arbete för att stoppa buräggen har gjort att antalet hönor i burar minskat från 93 till 77 procent på tre år. Det betyder att vi befriat över elva miljoner hönor från burarna.

Miljontals människor har nåtts av våra otaliga avslöjanden av djurindustriernas hemligheter. Mycket kvarstår att göra.

Men trots att djurindustrierna investerar miljontals euro i att skildra djuren i en idyllisk dager, så är det allt fler empatiska människor som inte tänker sluta kämpa förrän vi lyckats stoppa djurplågeriet.

Alex Montplet ansvarar för företagskampanjer på Animal Equality i Spanien.

Här är han på en demonstration mot burarna i äggindustrin.

I dagsläget går 620 miljarder (!) kronor till olika stöd för lantbruken i EU, det är 40 procent av hela budgeten. Etik övervägdes inte när pengaregnet utformades, konstaterar Anna-Clara Acevedo som är politiskt sakkunnig på Djurens Rätt.

– Stöden är oerhört problematiska.

Främst så gynnas stora gårdar med högintensiv djuruppfödning, snarare än de småskaliga verksamheterna med potential för bättre djurskydd. Stöden får också

”Djurdiskussionen i Europa är mer livlig än den i riksdagen.”

FOTO: ADLI WAHID/UNSPL ASH

3

FOTO: ANIMAL EQUALIT Y SPAIN

Fokus problematiska effekter som till exempel överproduktion av mejeriprodukter inom EU. För att inte priset på mjölk ska falla har EU då stödköpt mjölkpulver som säljs bland annat till länder i Afrika där jordbrukarna då haft svårt att konkurrera med de subventionerade mjölkprodukterna från EU. Det är ett helt bakvänt system.

En kompensation för överproduktionen är EU:s propaganda för ökad köttkonsumtion (exempelvis Gilla gris). Anna-Clara Acevedo påpekar även problemen med korruption, i exempelvis Ungern och Tjeckien har jordbruksstöden hamnat i makthavares fickor istället.

Eurogroup for Animals börjar och slutar förstås inte med frågan om jordbruksstöd. Det är rika och mäktiga intressenter som gynnas av dagens system och det hårt pressande MEN SPARRINGEN FÖR

”I Sverige är man rädd för att starkare djurskydd ska leda till att företag går under.” djurskyddet. Djurrättsorganisationerna befinner sig i en slags David och Goliat-situation.

– Här i Sverige klassas LRF som landets näst mest inflytelserika intresseorganisation, bara Svenskt Näringsliv är större.

På EU-kartan ser vi en spegling av läget i Sverige. Egentligen borde vem som helst se att vi oundvikligen måste gå i riktningen vi på Djurens Rätt förespråkar.

Det menar verksamhetschefen Benny Andersson, som också är nyligen återinvald ledamot i styrelsen för Eurogroup for

Det här kan du göra för djuren i EU 1. Välj vego! Företag som utnyttjar djur får mindre pengar. När allt färre väljer kött- och mejeriprodukter blir det svårare att motivera de enorma jordbruksstöden från EU till djurfabrikerna.

2. Pressa dina politiker! En kartläggning från Eurogroup for Animals visade att rekordmånga EU-ledamöter är intresserade av djurskydd. Uppmana dina förtroendevalda i EU att ta djurvänliga beslut, mejla även landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) som sitter i det inflytelserika ministerrådet i EU. 3. Bli medlem! Djurens Rätt påverkar makthavare, företag samt privatpersoner att göra djurvänliga val, både nationellt och internationellt. Utan medlemmar, inget Djurens Rätt. Du kan också bli blixtaktivist på djurensratt. se/blixtaktivist. Då hjälper du djuren med snabba, enkla aktioner hemifrån.

Animals. Han är den person på Djurens Rätt som tagit flest rundor till det sandfärgade trevåningshuset på Rue Ducale och till EU:s glaskolosser i Bryssel.

– Vi har haft förhållandevis mer framgång på EU-nivå än på nationell nivå här i Sverige. Den svenska självbilden är väldigt frustrerande; det här med att vi har bäst djurhållning i världen. Sverige är inte bäst. Även länder som Danmark och Frankrike är på gång att blåsa om oss.

En annan frustrerande sak är att svenska politiker har en tendens att hänvisa till EU – och tvärtom. Vi bollas ofta fram och tillbaka, säger Benny Andersson. kreddigt för svenska politiker att profilera sig som djurvän. Vård, skola, omsorg, ekonomi, arbetstillfällen och invandring är exempel på politiska ämnen som slår högre.

– Djurdiskussionen i Europa är mer livlig än den i riksdagen. Här i Sverige måste vi bli bättre på att påpeka för politikerna att djurskydd är en fråga som har väldigt starkt stöd bland folket, just nu får den inte proportionellt utrymme, säger Benny Andersson.

– Djurrättsrörelsen har utmålats som extrem i Sverige. Även om den absoluta merparten arbetar utifrån demokratiska principer så förstör varje enskilt fall av kriminalitet kopplat till djurrättsaktivism bilden av hela rörelsen. Det gör det helt klart svårare för oss på Djurens Rätt att komma till tals. I många andra EU-länder finns inte samma negativa bild av de som är engagerade i djurrätts- och djurskyddsfrågor, tillägger Anna-Clara Acevedo.

I hennes jobb ingår telefonsamtal, mejltrådar och möten kors och tvärs med förtroendevalda i både Sverige och EU. Anna-Clara Acevedo bevakar de bägge politiska scenerna men upplever snäppet fler besvikelser i den svenska politiken.

– I Sverige är man rädd för att starkare djurskydd ska leda till att företag går under. När ekonomi och djurskydd hamnar i konflikt prioriteras företagens intressen framför djurens. Men såklart, ibland seglar det upp så dumma förslag på EU-nivå också, som det här med att vegokorv inte längre får heta vegokorv, säger hon.

Men det är bara att bita ihop, för enligt Anna-Clara Acevedos erfarenheter är en tjafsig approach mot förtroendevalda kontraproduktivt för djuren. Bäst resultat av påverkansarbetet har hon fått med en uppriktig vilja att förstå motparten och att föra dialog. För när det kommer till kritan är det ytterst få människor som vill plåga djur med flit.

– Jag upplever att det faktiskt finns ett stort engagemang för djurskyddsfrågor DET ÄR INTE

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 29

Fokus 7 SAMARBETEN FÖR DJUREN

1

Eurogroup for Animals Paraplyorganisationen har funnits i 40 år och finansieras av 70 medlemsorganisationer från 25 länder, däribland Djurens Rätt.

Open Wing Alliance En paraplyorganisation med över 80 djurrättsorganisationer (inklusive Djurens Rätt) som kräver en handel fri från burägg. På kort tid har många stora företag lovat att införa en buräggsfri policy.

3

30 Djurens Rätt

2

4

Stop The Trucks Kampanjen lanserades i april 2016, året därpå överlämnades över en miljon namnunderskrifter mot djurtransporterna (varav 140 000 från Sverige). Målet är att stoppa djurplågeriet på Europas djurtransporter.

End The Cage Age Hundratals miljoner djur i EU tillbringar hela sina liv i en liten bur. Kamp­ anjens mål är att stoppa alla burar i ägg-, pälsoch köttindustrin.

7

juni var en bra dag på jobbet för etologen Linda Björklund.

Den dagen tryckte hon "publicera" på en artikel till Djurens Rätts sajt med rubriken Viktig delseger i arbetet mot djurtransporter. Texten handlade om att en stor majoritet i EU-parlamentet gett tummen upp för att bilda en grupp som nu ska granska djurtransporterna i EU. – Det är så roligt att få framföra en framgång till resten av organisationen. Framgången är först och främst viktig för djuren – det är ju dem vi jobbar för. Men också för att vi ska orka jobba MÅNDAGEN DEN 22

Fur Free Alliance Samarbetsorganisation som visar grymheterna i pälsindustrin. Programmet Fur Free Retailer hjälper folk hitta och välja butikskedjor som inte säljer päls.

Stop Pandemics?

Start Here Den senaste kampanjen från Eurogroup for Animals, med djurvänliga krav mot pandemier att införa i EU:s kommande strategier.

5

hos de svenska förtroendevalda EU-politikerna. Och även de små djurskyddsförbättringarna vi uppnått på EU-nivå får ENORMA konsekvenser för ett stort antal djur! Det är därför det är viktigt att vi kan pusha hela EU framåt.

6

End Pig Pain Miljoner grisar i EU ut­sätts för kastrering, svansklippning och tandslipning – trots att det bryter mot lagstiftningen. I november 2018 överlämnades en miljon namnunderskrifter som krävde handlingskraft från EU.

Nummer 3 2020

”Jag önskar att historien från Irland bara vore ett skräckexempel." vidare med kraft och glädje mitt i de här tunga frågorna, säger Linda Björklund.

Nu har hon jobbat på Djurens Rätt i över 15 år, och minns väl kapitlet som cementerade en framtid i djurrättsrörelsen.

Hon pluggade biologi på universitetet och skulle göra beteendeobservationer för att se om grisar föredrog könsuppdelade eller könsblandade grupper. I praktiken handlade det om tre månader inuti ett irländskt grisstall, där hon timme efter timme följde grisarnas liv.

– Att tillbringa så mycket tid med djuren gör något med en … Jag stod knappt ut själv i miljön, men fick ändå lämna grisstallet när mitt arbetspass var över. För grisarna var det hela deras verklighet, en bedrövlig verklighet. De stod på spaltgolv, det var lortigt, mörkt, trångt och stank fruktansvärt. Men det värsta var att de hade ingenting att göra. De fick

mat morgon och kväll, inget hände däremellan. Grisar som ju är så nyfikna, aktiva och vill utforska, äta, böka och beta hela sin vakna tid för att må bra! Det var tydligt hur de berövats sin möjlighet att vara grisar, och istället tvingats leva i den hemska miljön för att sen skickas till slakt. Jag bär alltid med mig minnet av grisarna jag träffade där. Historien från Irland skulle kunna vara ett utländskt skräckexempel, och jag önskar att det vore ovanligt.

FOTO: THE HUMANE LE AGUE

TVÅ AV LINDA Björklunds

specialiteter i dag är grisar och fiskar. Hon ingår i flertalet av Eurogroup for Animals olika arbetsgrupper. Varje månad kopplar hon upp sig på digitala möten med andra experter för att stämma av djurens situation runt om i Europa och jobba för förändring. Oftast är läget sig likt. En gris exempelvis lever trångt och i tristess på hårda golv och lider vid slakten, oavsett om hemlandet stavas Irland eller Sverige. Argumenten mot bättre djurvälfärd är ungefär samma i olika länder. Men de skillnader som finns mellan länder kan ge stor lyftkraft. Ett exempel på det är våra norska grannar som förbjudit pälsdjursfarmning samt koldioxidbedövning av fiskar, vilket är Sveriges vanligaste bedövningsmetod. Efterkälkar blir därmed tydliga.

– Många kollegor från andra länder är förundrade över att metoden används här i Sverige – i deras länder benämns inte koldioxiden som en bedövning eftersom den anses så dålig. Det är viktigt att inte bli hemmablind, säger Linda Björklund.

För två år sedan var hon med i ett rundabordssamtal i parlamentet i Bryssel om just fiskars välfärd. Det var den allra första tillställningen på en hög politisk nivå för fiskarna, och i år togs det första konkreta steget för bättre skydd för fiskarna inom EU. – Öppningarna som kommit 2020 krattade vi redan för tre år sedan, så vi måste ha tålamod och jobba långsiktigt. Jag blir väldigt frustrerad över hur långsamt det går i EU:s processer, samtidigt är det så spelets regler ser ut, säger Benny Andersson.

De senaste fem åren har Djurens Rätt lagt allt mer krut på internationellt arbete. En kyckling i Sverige är ju inte mer värd än en kyckling i Polen.

– Hittills har vi varit väldigt Sverigefokuserade. Djuren har dock ingen uppfattning om nationsgränser. Djurindustrin är enormt globaliserad, därför måste vi också jobba på en global nivå. djurrättsaktivist är en motig tillvaro. Djurens lidande är akut, motståndarna är resursstarka, förändringsarbetet går provocerande långsamt. Men ATT VARA EN

3

I media När Tidningen Syre skrev om EU:s beslut att granska djurtransporterna kommenterade Djurens Rätt beslutet via Linda Björklund. Hon konstaterade att granskningen är positiv, men vill gå ett steg längre och införa ett totalt stopp av export av levande djur.

FRÅGOR TILL Annie Evans, The Humane League (Storbritannien)

1 Hur ser läget ut med djurfrågan hos er i Storbritannien?

— Med en premiärminister som hävdat att han "älskar rävjakt på ett semi-sexuellt sätt", ett handelsavtal som kan innebära ökad amerikansk import av produkter med sämre djurskydd, och den osäkra framtiden för djurens välfärd på grund av Brexit, så finns det många anledningar att bekymra sig över djuren. Vi ser oss själva som ett djurälskande land, men ändå är miljoner hönor inklämda i burar så små att de inte kan sträcka på vingarna. Kycklingar är ihoptryckta i smutsiga baracker och tyngden av deras förväxta kroppar krossar deras skelett. Suggor fixeras veckor i sträck i boxar knappt större än deras kroppar. Men pandemins krassa verklighet har gjort att många fått upp ögonen för djurindustrins grymheter och hälsorisker.

Annie Evans jobbar med företags­ relationer på The Humane League i Storbritannien.

2 Vad gör ni för att hjälpa djuren?

— The Humane League UK är ett litet, hårt arbetande team på 15 personer som jobbar på distans runt om i landet. Just nu fokuserar vi på den miljard kycklingar som dödas varje år i Storbritannien.

Under 2017 samlades vi och många djurrättsorganisationer,

inklusive Djurens Rätt, för att skapa en lista med förbättrade

minimikrav för livsmedelsföretag. Vi försöker påverka företag och driver kampanjer för att förändra djurindustrin och öka folkets kunskap. Vi älskar att samarbeta med andra organisationer och är stolta över att ha grundat Open Wing Alliance, där 80 organisationer arbetar för bättre liv för kycklingar och hönor i hela världen.

3 Berätta om några framgångar!

— Vi har sett en burfri revolution i Storbritannien! I år blev produktionen av ägg från frigående höns utomhus större än produktionen av burägg och ägg från frigående hönor inomhus, statistiken fortsätter åt rätt håll. Det blev möjligt tack vare åtaganden från de största företagen i Storbritannien. Under 2018, efter en sex månader lång kampanj, övertygade vi Storbritanniens största äggproducent Noble Foods att bli hundraprocentigt burfria.

Företaget hade stoltserat med höga djurskyddskrav, men höll 4,3 miljoner hönor i trånga burar. Förra året var vi del av en koalition som fick KFC att anta Better Chicken Commitment, det påverkar miljontals kycklingar i produktionsleden. Sen är ungefär 25 procent av Storbritanniens kycklingproduktion knuten till European Chicken Commitment – det minskar lidandet för ungefär 300 miljoner kycklingar.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 31

FRÅGOR TILL Claudio Pomo, Essere Animali (Italien)

1 Hur är djurdebatten i Italien?

— Djurförsök var ett riktigt hett ämne mellan 2010 och 2013, efter det nya EU-direktivet som röstades igenom trots kontroverser och starka protester från djurrättsorganisationer. Under 2010 lanserades en kampanj för att stänga ner ökända Green Hill, som födde upp beaglar för djurförsök. 2012 lyckades kampanjen: anläggningen stängdes och över 2 500 hundvalpar räddades! Samtidigt som vissa av oss var engagerade i hundkampanjen grundades Essere Animali år 2011 för att rikta liknande uppmärksamhet mot djur i livsmedelsindustrin, framför allt genom undersökande metoder. Och jag måste säga att målet har uppnåtts: industriell djurhållning är numera debattens mittpunkt av både djuretiska skäl och för miljön.

Många tevesända nyheter och program diskuterar nu detta.

2 Hur försöker ni förändra läget?

— Senaste åren har vi försökt förbättra djurskyddet i livsmedelsindustrin, med målet att förändra hela systemet. Nu jobbar vi enbart med denna fråga, förutom vår kampanj för att förbjuda pälsfarmning som har varit framgångsrik och kommer fortsätta ända tills vi lyckats.

För att skapa förändring använder vi undersökningar, filmer och bilder för att skapa medial uppmärksamhet. Våra juridiska åtgärder mot lantbruksföretag 32 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Debat t pågår Djurens Rätts sakkunniga etolog Anna Harenius kommenterade EU:s nya Green Deal i Tidningen Syre.

Hon lyfte fram att Djurens Rätt ser positivt på strategin, men vill se kraftigare åtgärder för minskad köttkonsumtion.

leder till förbättring och ibland stängning. Företagskampanjer ger bättre välfärd i djurfabrikerna. Vegokampanjer med

intensiv och innovativ digital närvaro skapar medvetenhet – vår utmaning med en vegovecka hade över 21 000 deltagare i år!

Sen har vi sedvanliga montrar och demonstrationer på stan.

3 Vilka framgångar gläder dig?

— Största förändringen är vi lyckats rikta ljuset mot djuren i livsmedelsindustrin. Våra granskningar har uppmärksammats av nyheterna och inflytelserika teveprogram. Under 2019 nåddes 24 miljoner tittare och redan 13,5 miljoner under första halvåret 2020. Tack vare våra granskningar kunde vårt juridiska team stänga en kaninfarm med 10 000 individer samt två enorma grisfarmer. Under 2019 skedde den första rättegången någonsin för djurplågeri i ett lantbruk tack vare våra undersökningar, och fler ska komma.

Minkindustrin har halverats, delvis tack vare pälskrisen, men främst vår kampanj. Antalet minkar som dödats i Italien har rasat från 180 000 under 2013 till 100 000 under fjolåret. Vego ökar i popularitet, köttkonsumtionen har minskat med elva procent mellan 2010 och 2019. Över 80 000 personer har engagerat sig i våra vegolöften.

Vi fortsätter jobba för att denna positiva förändring ska växa ännu mer!

”Vi har själsfränder runt om i världen som jobbar på ett liknande sätt.” ett glädjeämne är att bygga broar till djurvänner i andra länder. Internationellt anses Djurens Rätt vara klassens duktiga elev som gör hemläxan, och exempelvis levererar i topp vid namninsamlingar trots ynka tio miljoner invånare. Samarbetet sträcker sig också utanför Brysselbubblan.

Djurens Rätt samarbetar med andra organisationer genom bland annat Open Wing Alliance, som pressar äggföretagen att skrota burarna. I samarbetet ingår det att Djurens Rätt utbildar nya, unga organisationer i länder med svag djurrättsrörelse.

De leds bort från fällor som Djurens Rätt fastnat i under sin 138-åriga historia.

– Vi har länge varit i Sverigebubblan och inte fattat att vi haft högt anseende bland andra djurrättsorganisationer i världen, att de inspirerats av oss. Det har varit en sån energiinjektion för Djurens Rätt! Att inse att vi har själsfränder runt om i världen som jobbar på ett liknande sätt. Det vill säga djurrättsorganisationer som utstrålar driv och optimism, som jobbar med djurskyddsreformer men ideologiskt vill se en helt annan värld för djuren, säger Benny Andersson. förstås målet att djuren ska respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Men det realistiska delmål som Djurens Rätt jobbar för är förbättringar av djurskyddet.

Och förhoppningsvis kommer Sveriges förstelnade djurskyddspolitik att tina upp tack vare EU:s satsningar. Optimisten som törs ha riktigt höga förhoppningar om EU:s granskning av djurtransporterna kanske skymtar en vardag där den lastbil som välte på väg 310 i Ljusdal skulle spillt ut kylt kött från djur som slaktats på plats, istället för livs levande grisar.

– Särskilt i Sverige kan vissa anse att vi driver ett extremt projekt när vi uppmanar folk att äta mer vego. Men det extrema är djurindustrin. Det finns inga historiska motstycken till dagens djurfabriker och djurskyddet är pressat i botten. Aldrig tidigare har vi människor ätit kött till varje måltid, spola tillbaka till 50-talet och kycklingkött var en lyxvara i världen. Vi måste ha perspektiv, både historiskt och globalt.

Att just nu vara bäst på ett område är inte samma sak som att vara bra, avslutar Anna-Clara Acevedo. ● IDEOLOGISKT ÄR JU

Claudio Pomo är utvecklingschef på Essere Animali i Italien.

FOTO: ESSERE ANIMALI

3

bättre värld både för djur inom och utanför EU. Villigheten att förbättra och stärka djurskyddslagstiftningen inom EU visar att de lyssnat på medborgarnas oro över djurens välfärd. Men för det krävs en stor dos av beslutsamhet och resurser, kommenterar Reineke Hameleers, CEO för Eurogroup for Animals.

FOTO: FREDERIC KOBERL /UNSPL ASH

DJURENS STORA CHANS I EU

EU vill göra Europa klimatneutralt till 2050 och paketet European Green Deal ska avgöra hur klimatarbetet ska gå till. I maj publicerades två policys från paketet med glädjande nyheter.

Biologisk mångfald ska skyddas.

Dessutom ska djurskyddslagstiftningen och djurskyddskontrollerna uppdateras, framför allt när det gäller djurtransporter. Det finns också chans till burförbud i äggindustrin och att fiskarna i vattenbruken ska få lagstadgat djurskydd.

— Dokumentet är historiskt på så många vis, genom att öppna dörren till en potentiellt

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 33

Tid för återhämtning!

UPPTÄCK TERRANOVA VITAMIN B-COMPLEX+C Vitaminer måste alltid komma från maten. I perioder då vi utsätts för stress omsätter vi samtliga B- och C-vitaminer i mycket högre grad. De är dessutom vattenlösliga och måste därför fyllas på varje dag för att vi skall må bra. Terranova B-Complex effektiviseras i kroppen tillsammans med Terranovas unika Magnifood® Complex.

VITAMIN B-COMPLEX + C innehåller alla B-vitaminer i fysiologisk korrekt balans till varandra samt syraneutral C-vitamin som är skonsam för magen. Magnifood® Complex främjar effekten och synergin. Terranovas B-Complex innehåller även ashwagandha och rosenrot.

En riktig antistress- och återhämtningsprodukt.

Upplev skillnaden!

Följ oss gärna! terranovasweden terranova-nutrition.se

NYHETER FRÅN

valjvego.se Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

HÄNG MED!

Vegovision tar en powernap

FOTO: LINDA ELIASSON/KONFERENSFOTO.SE

‒ Vi ställer in alla mässor hösten 2020 och våren 2021 på grund av den rådande situationen. Vi satsar istället stort på en ”Vegovision Returns” hösten 2021 i Stockholm, hälsar projektledaren Sakil Hossain.

Sista Vegovision för säsongen blev en digital variant som sändes lördagen den 13 juni.

CRAVINGS?

Kommentarsfältet hade hög aktivitet På Djurens Rätts YouTube-kanal kan du se Vegovihela dagen: tittarsion Digital i efterhand. Du får na berömde bland bland annat expertannat det proffsiga intervjuer, debatter och matlagning med Gustav arrangemanget, från Jävligt Gott. intressanta och inspirerande gäster, samt möjligheten att delta på en Vegovision oavsett var i landet man befann sig. Men Vegovisions tittare (och utställare) saknade förstås att dofta, smaka, klämma och känna på produkter, samt att träffa andra djurvänner. Därför tar Vegovision en powernap och återvänder med dunder och brak nästa höst.● Djurens Rätt

Nummer 3 2020 35

Ät!

Innovatören flyttar in Amerikanska Beyond Meat som gör veganska biffar, korvar och hamburgare öppnar nu två fabriker i Nederländerna. Det innebär snabbare leveranser och högre kapacitet i regionen, dessutom blir bolaget mer kostnadseffektivt och miljövänligt.

Lystring, alla godismonster!

Fazer testlanserar vegansk mjölkchoklad. Den växtbaserade havrechokladen finns i begränsad upplaga och säljs via nätbutiken Fazer Store, välj mellan smakerna Oat Choco och Oat Choco Hazelnut.

Vegokörv på macken Korvmenyer på Circle K får nu ett vegoalternativ.

Oavsett om det är en dubbel french hot dog, tunnbrödsrulle eller en dubbel klassiker du är sugen på, så finns nu en veganvariant med vegokorv gjord på ärtprotein från Peas of Heaven.

Hela världens bulle Ikea serverar 35 miljoner köttbullar varje år.

Men nu lanserar möbeljätten den nya vegobullen HUVUDROLL med saftig konsistens och smak som liknar kött, men är gjord på gula ärtor, havre, potatis, lök och äpple. Finns både på Swedish Food Market och i restaurangen på Ikea.

Spice up your life

FOTO: PRESSBILDER

Kavlis familj med amerikansk dressing har för första gången fått tillskott av en vegan! Och inte vilken som helst, utan en het sådan. Amerikanska och thailändska smaker möts i den amerikanska srirachadressingen som blir perfekt på burgaren.

36 Djurens Rätt

Nummer 13 2020 2020

av Francesca Vilches

@Vegovärlden Veganen och influeraren Evelina Utterdahl har besökt över 70 länder.

Sedan 2018 stannar hon på marken och nördar i resor där varken djuren eller klimatet betalar priset.

På Instagram heter hon @earthwanderess.

EVELINA UTTERDAHL

4X YOUTUBE 1.

O E M O T S TÅ N D L I G VEGOGLÄDJE Jenné Claiborne på Sweet Potato Soul lagar nyttig, enkel och ofta billig mat med otroligt mycket glädje och positiv energi. Hon har många tips på hur man kan äta gott till bra priser, samtidigt som hon tänker mycket på den miljöpåverkan som maten har.

FOTO: EVELINA UTTERDAHL, EBURY PRESS

Landet som jag längtar efter veta de enorma mängderna utsläpp som flygresor orsakar, och jag därför bestämde mig för att aldrig flyga igen, så reste jag runt i Sydamerika. Ett av mina favoritländer än i dag är Colombia med dess vackra natur, smakrika frukter och otroligt vänliga befolkning.

Jag var i en liten by som heter Salento vid Valle de Cocora, INNAN JAG FICK

A R E PA S mjöl.

Bröd med majs

som är känt för 60 meter höga palmträd i de smaragdgröna dalarna. Där träffade jag en lokal vegankille som var hemma på besök från sina konststudier i Tyskland.

Tillsammans med ett par tjejer jag träffat på vandrarhemmet åkte vi till Tatacoaöknen, där vi sov i hängmattor under bar himmel, som tack vare sitt avlägsna läge var totalt stjärnklar. Vi reste också till Jardín, som trots 15 000 invånare ändå

E M PA N A DA S Detta oemotstån dli

ga lilla degkny te!

hade en fantastiskt vegansk restaurang, Consulado Vegetal. mig till hans familjehem. Bara några dagar tidigare hade de adopterat en underbar gatuhundsvalp! Jag lärde mig klassiska colombianska rätter på veganskt vis, såsom arepas, sancochosoppa och empanadas serverade med lime och salsa.

Vi bakade bananbröd och familjen föredrog mitt veganska recept över det vanliga lakto ovo-vegetariska.

Jag kan inte prata om mat i Colombia utan att nämna maracuja, min absoluta favoritfrukt. Syskon till den sura passionsfrukten, men med gult skal och mer sötma än syra.

Det veganska utbudet i Colombia överraskade mig väldigt positivt. I flera mindre byar fanns veganska eller vegetariska restauranger och caféer, i storstäderna Medellín och Bogota fanns långt fler alternativ än jag hann besöka. Och missa inte Animalista i Medellín, en hundraprocentigt vegansk sko- och väskbutik med etisk produktion. ● VEGANKILLEN BJÖD IN

2.

N Ä R D E T S K A VA R A RIKTIGT GOTT Rachel Ama lagar mat där smak och njutning ligger i fokus: hon lagar mat från världens alla hörn, från klassisk brittisk julmat till karibiska grytor. Hon har dessutom många sojafria recept – bra för allergikern!

3.

E N K E LT, S N A B B T & P R I S VÄ R T Madeleine Olivia fokuserar mycket på mat som är lättlagad, lättillgänglig och ofta väldigt prisvärd. Hon har gott om videor med studenter som målgrupp som ju både har ont om pengar, energi och tid.

4.

I N G E T M E R A M AT S V I N N Zero waste-kocken Max La Manna brinner för att hjälpa oss minska vårt matsvinn.

Många av hans recept går ut på att visa hur vi kan använda delar av grönsaker som de flesta förmodligen slänger och inte ens vet är ätbara. Han har dessutom livesända cook-alongs varje vecka på Instagram.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 37

Mötet -

Trollkarlen från

Toro 38 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Mötet -

DOUG MCNISH envisades länge

med skygglappar.

Men när denna stjärnkock väl valde vego så välsignade han världen med kokta ägg, ostdrypande vitlöksbröd och revbensspjäll – men i magiska vegoversioner.

onto FOTO: PETER J THOMPSON

av Karin Wallén

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 39

Mötet -

Som vegansk stjärnkock har han uppdrag i hela världen, men när hotellet Radisson Blu Royal Park strax norr om Stockholm kallade, så kom han. Hösten 2019 tillbringade Doug McNish sammanlagt åtta veckor i Sverige för att införa ett helveganskt koncept på hotellet.

H

var vegan, och hon gav mig en del att tänka på, säger Doug McNish. han inte höra någonting om att djur hade känslor, men han minns vändpunkten. Året var 2004 och han och tjejen hade varit ute och ätit på topprestaurangen Gramercy Tavern i New York, när han (mätt på åtta rätter) återvände till rummet där de bodde. Då bad hon honom göra en enda sak: Se PETA-dokumentären Meet your meat.

– Det var en brutal film, med djur som for fruktansvärt illa, minns Doug.

Dokumentären grep tag i honom på ett sätt han inte hade kunnat förutse. Han, som jobbade på en köttrestaurang och lagade mellan 200 och 300 biffar varje kväll, bestämde sig för att bli vegetarian till att börja med, ibland med undantag för fisk.

Men steg för steg ändrade han sin livsstil för att slutligen bli vegan.

– Kockarna jag jobbade med sa att jag skulle tappa hår och bli svag. Men i stället gick jag ner i vikt och mådde bättre. Men framför allt blev jag en annan person. Etiska frågor blev viktiga för mig.

Doug slutade på köttrestaurangen och började arbeta med catering igen, något han gjort tidigare. Nu bestämde han sig för att stå upp för det han trodde på – även på jobbet, även om det ibland var svårt.

På den tiden fanns inte många veganska matställen i hemstaden Toronto. Men efter ett tag fick han jobb på ett av dem.

I dag är han en av världens mest kända veganska kockar, och kan även kalla sig entreprenör, konsult, föreläsare och aktivist. Så sent som i januari i år fick han äran att laga mat på World Economic Forum i schweiziska Davos. Det var innan covid-19 förändrade allt.

I BÖRJAN VILLE

skapa vegansk mat som ska tilltala alla, och att få fler att anamma den djurvänliga livsstilen. Det hade han inte trott för 20 år sedan.

– Jag växte upp i ett utbildat hem i Kanada. Mina föräldrar var bra människor, men vi åt inte hälsosamt. Det var mycket halvfabrikat, salt och socker, säger Doug.

Han började dock själv laga mat i en tidig ålder, och som 15-åring tog han extrajobb som kock på en restaurang.

– Jag förälskade mig i yrket. Och jag åt och åt. Jag var så ung och jag tyckte allt smakade gott. Kyckling, ost, sås …

Men restaurangjobbet innebar mycket stress, och redan i tonåren började Doug dricka en hel del alkohol, samtidigt som han åt ohälsosamt. Han gick upp i vikt.

– När jag var 20 år vägde jag alldeles för mycket. Jag började träna, men ändrade inte hur jag åt. Jag hade träffat en tjej som ANS MISSION ATT

40 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Under hösten hade Doug McNish tillbringat mycket tid i Sverige för att införa det helveganska konceptet på Radisson Blu Royal Park. Tanken var att återkomma även under 2020, men de planerna har tyvärr fått läggas på is.

– Jag älskar verkligen Stockholm och Sverige. Det blir mörkt på vintern men människorna är trevliga. Jag slogs av att ni har en sund balans mellan arbete och fritid, det är härligt att se människor som fortfarande prioriterar familj och hälsa.

Som känd kock reser han normalt sett mycket i världen och har upplevt den veganska livsstilen i olika länder. Svårast tyckte han att det var i Schweiz och andra alpländer, enklast i Australien (som förvånade honom med att ha kommit längre än Kanada). I Sverige var upplevelsen varierande.

– Jag älskar hummus, men kunde sällan hitta färdig hummus i de svenska butiker jag gick i. Däremot har ni ju kommit långt när det gäller havreprodukter, allt som finns från Oatly. Det gjorde att jag kunde hitta produkter i Sverige som jag inte hittar hemma. som väntat för Doug McNish, och inte någon annan heller för den delen. Men en sak som var planerad, och blev av, var hans nya kokbok The Classics Veganized som finns ute på engelska från slutet av september.

Comfort food, som skulle kunna översättas som tröstmat är mat med sentimentalt värde, i Kanada och Sverige inte sällan med smält, trådig ost som kronan på verket. I de veganska versionerna har Doug trollat med smak och konsistens och efterliknat många icke-veganska rätter. I boken finns till exempel crispy mushroom calamari, boneless wings, köttlimpa och veganska kokta ägg. Allt naturligtvis i uppfinningsrik vegansk tappning.

2020 BLEV INTE

Är det viktigt att efterlikna kötträtter?

– Jag är vegan av etiska skäl. Men det betyder ju inte att jag inte gillar smaken av vissa kötträtter. Jag började med raw food-kokböcker, sedan växtbaserade, hälsosamma kokböcker. Och jag älskar ju grönkål och grön juice, men jag älskar också vitlöksbröd med smält ost. Det är den ultimata tröstmaten, och det var det jag ville återskapa i vegansk form.

En av de viktigaste ingredienserna när Doug McNish skapar sin comfort food är näringsjäst. Det är ljusgula flingor som ger både fyllighet och en ”ostig” umamirik smak och som går att köpa i välsorterade matbutiker och hälsokostbutiker.

Det kan låta komplicerat när Doug kallar skapandet av exempelvis vegoäggen för

Mötet 3 X SNABBA MED DOUG MCNISH 1 … att få i sig något i farten: – Då gör jag det enkelt för mig. Jag älskar nötter. Mandlar, cashew, pumpafrön.

Och smoothies.

2

Läs mer!

DOUG MCNISH

Eat Raw, Eat Well: 400 Raw, Vegan and Gluten-Free Recipes (2012)

Ålder: 35 år Bor: Toronto, Kanada Gör: Kokboksaktuell vegokock och aktivist Mer: @dougmcnish på Instagram och dougmcnish.com

Raw, Quick, and Delicious: 5-Ingredient Recipes in Just 15 Minutes (2013)

FOTO: NICOLE A XWORTHY/PENGUIN CANADA

Vegan Everyday: 500 Delicious Recipes (2015)

”Jag älskar vitlöksbröd med ost. Det är den ultimata tröstmaten” ”molekylär gastronomi”, men han menar att alla ska kunna göra recepten i hans bok. i Solna har Doug fått överlag positiv respons på hur gästerna tagit till sig det helveganska konceptet.

– Viktigast av allt är smaken. Om det FRÅN ROYAL PARK

smakar bra så har vi en vinnare, säger han.

Resten är en lärokurva som alla kan ta till sig, steg för steg.

– Alla länder har sitt system med bönder och den lokala ekonomin att ta hänsyn till, och det kan vara svårt att genomföra förändringar av den orsaken. Men om man ser på hur mycket resurser det tar att producera djurfoder och kött så kan vi inte fortsätta så här i 100 år till. Det måste förändras. Och jag ser så många positiva tecken nu, allt ifrån kändisar som blir veganer till att mainstreamföretag som sysslar med köttprodukter investerar i veganska alternativ. Det gör mig hoppfull. ●

The Classics Veganized: Over 120 Favourite Comfort Food Recipes for a Vegan Lifestyle (2020)

… att gå ut och äta lite finare: – Om jag går ut på en fin restaurang försöker jag alltid ta in och uppskatta vad kocken har velat skapa med varje rätt. Jag äter gärna tempe [indonesisk råvara som även stavas tempeh och består av fermenterade sojabönor].

Det är en fantastisk ingrediens om man behandlar den rätt. Men jag älskar också grönsaker, det ger så mycket smak. Kålrot är en favorit!

3 … att imponera med vegansk grillning: – Jag älskar att grilla portobellosvamp, sötpotatis och aubergine. Det ska vara kvalitetsgrönsaker och framför allt ska det vara välmarinerat.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 41

”Trots namnet är mjölksyra veganskt.

Mjölksyrepulver är toppen när du vill göra veganostar eller lyfta andra mejerifria recept.

Många animaliska bakterier, exempelvis de som finns i vanlig ost, framhäver smak. Mjölksyra gör precis likadant, men är veganskt! Tyvärr är inte mjölksyrepulver lätt att hitta i vanliga matbutiker, men går att få tag på via nätet eller i specialbutiker.”

Vegansk ostfondue ”Den lyxigaste publikfavoriten jag veganiserat är förmodligen den här utsökta, såsiga ostfonduen. Det finns något oemotståndligt kul med att doppa och snurra din favoritmat i het, bubblande lava full med smak.”

42 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

INGREDIENSER [4 portioner] En liter vatten 5 dl skalad och hackad potatis 1 ¾ dl näringsjäst ¾ dl + 2 msk torrt vitt vin (exempelvis chardonnay) 1 msk + 1 tsk opastöriserad äppelcidervinäger ½ rågad dl hackad silverlök ½ rågad dl arborioris ½ rågad dl naturella cashewnötter 2 msk okokta röda linser 1 msk dijonsenap 1 ½ tsk havssalt

2–3 vitlöksklyftor ¼ tsk veganskt mjölksyrepulver (kan uteslutas) TILL SERVERING Rostat bröd Broccolibuketter Sockerärtor

I en medelstor gryta: häll i vattnet, potatisen, näringsjästen, ¾ dl vitt vin, 1 msk äppelcidervinäger, silverlöken, arborioriset, naturella cashewnötterna, röda linserna, dijonsenapen, salt och vitlök. När bland1.

ningen kokar minskar du värmen. Låt sjuda utan lock, rör om då och då tills riset är mjukt (cirka 30–40 minuter). Dra bort från värmen och låt svalna något utan lock (cirka tio minuter).

2. Ställ ett ugnsgaller högt. Fonduen ska hamna nära värmen utan att röra vid den. Sätt ugnen på 230 grader.

3. Använd en kraftfull blender och fyll behållaren halvvägs upp med potatisblandningen. Mixa helt slät, massan ska vara helt klumpfri. Lägg till de återstående 2 msk med vitt vin, de återstående 1 tsk äppelcidervinäger, samt mjölksyrepulvret (om du använder det). Mixa helt slätt igen.

4. Dela upp fondue­ blandningen jämnt i mellanstora ugnsfasta ramekins eller stekpannor i gjutjärn. Grilla i ugnen tills ytan är gyllenbrun och blandningen bubblar (6–8 minuter). Servera direkt med rostat bröd, broccolibuketter och sockerärtor att doppa i blandningen. ●

FOTO: NICOLE A XWORTHY/DOUG MCNISH/ THE CL ASSICS VEGANIZED: OVER 120 COMFORT FOOD RECIPES FOR A VEGAN LIFEST YLE /PENGUIN CANADA

Mötet -

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 43

Fråga nutritionisten -

Din expert är Pernilla Berg som är nutritionist, medicine doktor i molekylär toxikologi, driver veganlife.se och är vegan sedan 25 år tillbaka.

Barn får näringsbrist av vegomat.

F A L S K T ! Som förälder måste man ha lite baskunskap.

Det finns många essentiella näringsämnen man måste få i sig – och det är inte alla allätare som får i sig dem heller. Väljer du att ge vegankost till barnen måste du vara medveten om de begränsade näringsämnena, framför allt vitamin B12, vitamin D och kalcium. Har du inte den kunskapen själv är det enkelt att boka möte med dietist eller nutritionist.

2 Tillsatserna i vegetariska helfabrikat är onyttiga.

F A L S K T ! Fördelen med exempelvis sojakorv och sojafärs är att de ofta är enkla att använda och väldigt proteinrika – jag ser dem som ett proteintillskott i kosten. Tillsatserna är inte farliga bara för att de har ett E-nummer. De är testade och godkända enligt

Livsmedelsverket, dessutom är det liten mängd av dem i livsmedlet. Det finns större saker att oroa sig för än de här tillsatserna! Men du ska såklart inte enbart basera kosten på helfabrikat, ät andra saker till såsom spannmål, ris, potatis, färska grönsaker, frukt, gärna nötter och frön …

3 Havredryck kan hämma järnupptaget.

S A N T ! Ja, det stämmer!

Om du använder en berikad växtdryck som innehåller kalcium så kommer detta kalcium hämma upptaget av järn i den måltiden, de har samma upptagningsmekanism i tarmen.

Koncentrera gärna användningen av berikade drycker till frukost. Vid huvudmålen lunch och middag så kan du dricka något annat – vatten är den bästa drycken!

4 Fytoöstrogenerna i soja orsakar bröst­cancer.

F A L S K T ! Forskningen har inte sett någon koppling mellan ökad risk för bröstcancer och att äta mycket soja. Däremot

44 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

FOTO: JONAS MALMSTRÖM

SJU MYTER OM VEGO

1

59

23

3

äter vegetariskt minst en gång i veckan.

av svenskarna vill minska sin köttkonsumtion.

av svenskarna är lakto ovovegetarianer.

%

%

har man sett i asiatiska länder att barn som ätit mycket soja innan de kommit in i puberteten har fått en skyddande effekt mot bröstcancer och andra typer av cancer! Soja har antiöstrogen effekt vid normalt intag. Jag skulle förstås inte rekommendera tillskott med fytoöstrogener, men att äta soja som livsmedel är inga problem.

5 Alla veganer måste äta tillskott.

SIFFERK ÄLL A: FOOD & FRIENDS MATRAPPORT 2020

S A N T ! Det absolut viktigaste är vitamin B12, där måste du ha en säker källa. Du måste få i dig kalcium, vilket du kan lösa genom berikade växtdrycker.

Livsmedelsverket har en ny rekommendation om att alla veganer bör

%

2

52

%

%

av svenskarna av veganerna väljer identifierar sig som vego för djurens veganer. skull.

ta vitamin D året om. Några ämnen man oftast inte behöver ta tillskott för, men ska hållas koll på, är järn, selen, zink och omega-3, och gärna de långa omega 3-fettsyrorna.

22

18

8

har valt vego av hälsoskäl.

väljer vego för miljöns skull.

äter vego främst för att det är gott.

%

6 En hårt tränande vegetarian får proteinbrist.

F A L S K T ! Om du kombinerar olika proteinkällor som baljväxter, spannmål, ris, pasta, nötter, frön och grönsaker är det inga problem, du kommer få i dig alla essentiella aminosyror. För vardagsmotionärer och löpare är det inte något problem, de flesta veganer vittnar om bättre uthållighet vid vegankost. Men ju färre kalorier du äter per dag, desto viktigare blir proteinet. Är du på en hög elitnivå eller håller på med en sport där du ska bygga muskler, så kan du komplettera med ytter-

%

%

ligare protein. Men ett dagligt intag på mer än 1,6 gram per kilo kroppsvikt ger ingen ytterligare effekt. Något som också kan övervägas är kreatintillskott. Veganer har lägre nivåer av kreatinfosfat i musklerna, en slags energireserv.

7 Vegankost innehåller färre kalorier.

S A N T ! Vegankost är generellt sett mindre energität, du behöver äta mer volym. Särskilt vid övergången till vegankost kan du behöva tänka lite extra på hur du ska kombinera olika livsmedel, snart brukar man självmant upptäcka att man inte blir mätt om man bara äter pasta och inte lägger till exempelvis baljväxter, tofu eller nötter. Om du är senior: tänk också på proteinintaget, eftersom äldre behöver mer protein än yngre. ●

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 45

Gör!

Slopar läder Från och med höstkollektionen 2020 kommer klädkedjan Monki att slopa läder helt och hållet. De skriver på sin sajt: ”alla våra accessoarer i fejkläder kommer vara veganska, inklusive trendiga minihandväskor, gulliga kortfodral och skor i veganskt läder. Nu och för alltid!”.

Höstens måste-se dokumentär!

Akashinga: The Brave Ones är en ny dokumentär om ett unikt team av rebelliska kvinnor som är veganer och arbetar för att skydda Afrikas mest utsatta arter från tjuvjakt (bland annat elefanter). Regisserad av Maria Wilhelm och producerad av prisade filmmakaren James Cameron.

För hudvårdsnörden De flesta kollagentillskott som används för att boosta huden är animaliska, men Kollagen Booster från Nordbo innehåller istället Opextan och Centevita, två växtextrakt som ska stimulera hudens kollagenproduktion. Cirkapriset är 399 kronor.

Ett ljus i mörkret Nu återvänder mörkret och myset – vad passar bättre än ett ljuvligt doftljus?

Rosenserien har tagit fram ett veganskt, ekologiskt och förnyelsebart doftljus baserat på svensk rapsolja. Den doftar apelsinblom, rosor och bergamott och kostar 375 kronor.

Grön inifrån och ut

46 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

FOTO: PRESSBILDER

Kom igång med träningen i höst i en tisha med trycket Running on plants. T-shirten är skapad av återvunnen polyester och materialet andas riktigt bra. Du hittar den på Djurens Rätt egna shop för 375 kronor och all vinst går oavkortat till organisationens arbete för djuren.

av Francesca Vilches

Företaget -

”Veganmeny?

Inga problem!”

Simon Wanler är VD på vegovänliga matkedjan Bastard Burgers, som expanderar med ljusets hastighet.

Det ryktas om vegonyheter!

Vad kan du avslöja?

Hej Simon! Presentera er för den som inte har koll på er.

– Bastard Burgers startade uppe i Luleå 2016. Idén föddes hos mig och medgrundaren Kristofer Forss genom ett intresse för hamburgare, street food och hela kulturen runt omkring. Innan årsskiftet kommer vi ha uppemot 50 restauranger igång från Boden i norr till Malmö i söder. Nästa år blir Bastard internationella med restauranger i Norge, Finland och New York. Trots den snabba expansionen så startade hela resan utan någon som helst tanke på att öppna fler restauranger!

– Vi har anpassat menyn för hållbarhet med fokus på exempelvis förpackningar, transporter, zero waste med mera.

För att minska svinn har vi plockat bort några produkter som säljer för lite. Det kommer såklart finnas lite nyheter också, som Truffle Style Fries som är en pommesvariant av vår bästsäljare Beyond London. Vi fortsätter jobba med Beyond Meat och vill presentera fler nyheter med dem, vi är glada över att deras produktion i Europa snart är igång!

Varför satsar ni på vego?

– Alla ska känna sig välkomna, både gäster och personal. Vi vill ge exakt samma upplevelse oavsett om man äter kött eller inte. Från början var det en utmaning att hitta rätt råvaror för vår satsning, men det har hänt så otroligt mycket på

ECC VADDÅ?

produktsidan de senaste åren! I dag är det inga problem att erbjuda en bred och framför allt god vegansk meny. Vi ser en stark utveckling: vår veganska försäljning har fått från några få procent till dagsläget där vissa restauranger säljer uppemot 35 procent växtbaserat.

Sen tar ju ni mer ansvar för kycklingarna genom att ha antagit European Chicken Commitment.

– Vi jobbar aktivt för bättre djurhållning och hållbarhet i

Djurens Rätt arbetar för att företag ska anta European Chicken Commitment, som är strikta välfärdskriterier vid inköp av kyckling. Bland annat är utevistelse ett måste, snabbväxande raser förbjudna, stallarna är inredda och har lägre trängsel. Över 150 företag har antagit ECC.

alla aspekter av verksamheten.

Vi satsar stora resurser på att minimera vårt klimatavtryck.

Vi klimatkompenserar till 110 procent, men ska inför 2021 ta ett helt nytt grepp och jobba mer lokalt och direkt med vårt klimatarbete, så det ser vi fram emot att få berätta mer om!

av Nora Ullman

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 47

48 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Slutmix INSAMLING!

Redo att ge 100 000

Den givmilda medlemmen vill vara anonym, men hälsar att

han är "en man i Munkedal". ‒ Djuren utsätts för grymhet eftersom många människor är dels okunniga, dels giriga. Så vad ska man göra åt saken?

Försöka upplysa att djuren har känslor. De två viktigaste egenskaperna för mig är respekt och ansvar.

Därför startar denna medlem en insamling där han dubblar beloppet upp till 100 000 kronor.

Om du ger 100 kronor matchar han alltså summan, så Djurens Rätt får en gåva på 200 kronor. ‒ Så djurvänner, Tack vare en givmild passa på! Syftet medlem dubblas din gåva till Djurens Rätt mellan 25 är att få berörda september och 11 oktober. myndigheter att Under denna period hittar visa respekt och du insamlingen på djurensratt.se. ta ansvar, så djuren får ett drägligt liv och värdigt slut, säger han.

Insamlingen pågår mellan 25 september och 11 oktober och kommer gå till Djurens Rätts arbete för djuren. Inför julen startar en satsning för de 2,5 miljoner grisar som dödas varje år i Sverige. 98 procent av grisarna hålls inomhus hela livet samt utsätts för plågsam koldioxidbedövning vid slakten.

När du ger en gåva hjälper du Djurens Rätt att hjälpa grisarna.●

FOTO: SHUTTERSTOCK

DUBBELT UPP!

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 49

Hipp hipp hurra!

Sommarturnén fyller 15 år Djurtransporter. Årets turné skedde under parollen “8 hours – Stoppa långa djurtransporter”.

Satsningen var en del i en stor europeisk kampanj som lyfte djurtransporterna på dagordningen inom EU. En god nyhet: efter fortsatt kampanjarbete med #StopTheTrucks under åren 2016–2017 kommer EU-reglerna att omarbetas under 2020 (mer på bland annat sidan 15).

Ihärdighet lönar sig!

2006

2008

XXX

2009

Valår! Temat blev därför “Allians för djuren – 4 krav inför riksdags­valet”.

2010

Premiäråret! Volontärerna reste runt och pratade djurrätt i Sommarsverige, vilket upprepades året därpå. Här syns Benny och Liv, som jobbar på Djurens Rätt i dag.

Temapremiär. Första temat gör entré 2008, denna gång djurförsök med denna slogan: “Stoppa obegränsat lidande i djurförsök”.

Kycklingar. “Var är alla kycklingar? Tre krav till Svensk Fågel” lydde kampanjen. Djurens Rätt samlade in över 30 000 namn för kycklingarna, en namninsamling som branschorganisationen Svensk Fågel vägrade att ens ta emot.

Dessutom delade Djurens Rätt ut över 100 000 broschyrer med veganska recept denna sommar.

2011

Fokus på hönor. Budskapet var "ICA – släpp ut hönorna ur burarna”. Redan 2011 började Djurens Rätt kampanja för att ICA skulle slopa buräggen. En glädjande nyhet: under 2020 har Djurens Rätt återigen pressat ICA och äntligen fått löftet om att en ny policy är på gång.

2012

Minkar. Kampanjen “Min röst för minkarna” började informera om minkarnas situation inför det nästkommande valåret.

2013 Valår! Under kampanjen “Ditt val – mitt liv” slog turnén värvningsrekord och välkomnade 1396 nya medlemmar till Djurens Rätt.

2014

FOTO: DJURENS RÄTT/@GAFANHOTO, SHUTTERSTOCK

Engagera dig -

Minkar. Med kampanjen “Pälslöftet” samlades 100 761 namnunderskrifter med krav på att förbjuda pälsfarmning i Sverige.

2019

2018 Kycklingar. Under kampanjen 99 miljoner började Djurens Rätt bland annat att visa djurens situation med hjälp av

Grisar. Kampanjen “Ingen semester i skinkfabriken” var den svenska delen av EU-kampanjen End Pig Pain för att förändra tillvaron för grisarna.

Resultatet av det arbetet kan vi bland annat se nu under 2020, när EU:s regelverk för hur slakt får gå till ska ses över.

Tioårsjubileum!

Under tioårsjubileet återvände turnén till ett allmänt Djurens Rätt-tema.

Barnen bryr sig om djuren

FOTO: DJURENS RÄTT, SHUTTERSTOCK, MILJÖPARTIET

2016 2020 Vego. Full fokus på djurvänlig mat med kampanjen “Vegosommar”.

Värvades som medlem första sommarturnén 2006. Bor i Mölndal och är socialsekreterare samt politiker (MP) på deltid.

virtual reality.

2017

2015

Mer kycklingar.

Turnén på temat "Kycklingfri sommar" coronasäkras med småskaliga stopp. Första turnépodden släpps: Djurens Rätts sommarprat, finns där poddar finns.

Hallå där, My Högfeldt!

Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts barnklubb, här ingår alla medlemmar som är under 13 år.

Visste du att Rädda Djuren-medlemmar numera står för omkring hälften av alla de som värvas till Djurens Rätt under sommarturnén? Alla medlemmar i Rädda Djuren-klubben får tidningen Klubbnytt fem gånger per år, som innehåller djurfakta, pyssel, intervjuer och recept.

Känner du ett barn som gillar djur? Läs mer om klubben på raddadjuren.se.

Vad gjorde My Högfeldt sommaren 2006? ‒ Jag var 18 och hade fått börja åka på festivaler själv. Jag minns inte exakt var jag blev medlem i Djurens Rätt, det kan ha varit Hultsfred, Arvika eller Siestafestivalen. Eftersom jag och mina kompisar tältade så vaknade vi tidigt, men konserterna började inte förrän framåt 17. Vi fördrev dagarna genom att hänga i de olika organisationstälten, dessutom var vi ganska fattiga och fick ibland mat, dryck och snacks. Personalen måste ha tröttnat på oss, haha!

Vad minns du från Djurens Rätts monter? ‒ Det var inbjudande! Mysiga sittplatser, gör-det-själv-pins, klistra på-tatueringar. Vi var intresserade av politik och fick väldigt bra svar på våra frågor.

Vi var redan lakto ovo-vegetarianer och jag tyckte det var modigt att Djurens Rätt såg veganism som en självklarhet i organisationen – det var kontroversiellt på den tiden!

Varför har du stannat kvar som medlem alla dessa år? ‒ Jag bedömer att det inte finns någon annan organisation för djuren som är så pass seriös, forskningsbaserad och arbetar strukturerat på så många olika plan för att lyfta frågan.

Numera går jag bara på Way Out West, men jag besöker alltid Djurens Rätts monter eftersom det känns som en trygg plats.

Lite fånigt kanske, men det har blivit en vana, jag känner mig hemma där! ● Djurens Rätt

Nummer 3 2020 51

Engagera dig -

”Djuren ska få det bättre” Kerstin Johansson är medlem sedan 1962. av Tomas Nilsson foto Adam Humlesol

52 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

med skärpa.

Det är i början av 60-talet och 23-åriga Kerstin Johansson jobbar som sekreterare på Svenska Metallverken i Västerås. En dag visade en djurkär jobbkollega en tidskrift som skildrade hänsynslösa djurförsök på kaniner och apor för att utveckla skönhetsprodukter och mediciner.

Detta blev ett uppvaknande för Kerstin.

– Bilderna visade apor bakom galler med elektroder överallt på kroppen, och kaniner som fick medel droppade i sina ögon. Att se detta tog väldigt hårt på mig. I bakhuvudet någonstans kanske jag förstod att djurförsök existerade, men jag visste inte då att det gick till på det viset.

Kerstin Johansson bestämde sig för att gå med i Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök (NSMPD), som Djurens Rätt hette fram till 1999 – och hon har förblivit medlem sedan dess.

HON MINNS DET

EMPATIN FÖR DJUREN

är ingen slump. Hon växte upp i ett villaområde i Finspång med sina föräldrar och sin yngre bror,

även foxterriern Polly var en självklar medlem av hushållet.

– I min familj var den allmänna inställningen att man ska vara rädd om djur och natur. Det var något mina föräldrar ofta pratade om. Om man såg en geting slog man inte ihjäl den. Om man såg en orm skulle man förstås vara försiktig, men inte ta livet av den, säger hon.

Kerstin Johansson bor nu i Krankelösa utanför Kalmar, en by som omgiven av spannmålsodlingar och skogsmark.

Här har hon bott sedan 2001 med sin man Lars, som gick bort för fyra år sedan. Under sitt yrkesliv har hon jobbat som sekreterare och chefsassistent, bland annat på storföretag som Atlas Copco. Det var också strax efter sekreterarutbildningen vid Uppsala universitet som hon träffade Lars. Efter att ha bott i Stockholm bestämde de sig som pensionärer för att bosätta sig utanför Kalmar, där hans familj sedan länge hade

ägt mark och bedrivit jordbruk.

Paret har hela livet haft hundar; till exempel den strävhåriga taxen Tilda som dog för ett år sedan.

– Hundar ligger mig närmast hjärtat. De har en sådan iakttagelseförmåga, och är så tänkande, kännande och varma individer. Att få forma en vänskap med en hund är verkligen speciellt, säger hon. familj hade jagat och fiskat i generationer.

När hon fick reda på det kom det som lite av en chock.

– Jag vet inte hur det gick till att jag hittade en jägare, säger hon, skrattar till och fortsätter: – Vi hade båda ett starkt intresse för hundar, men vi hade olika åsikter om jakt. Där har vi haft åtskilliga diskussioner runt köksbordet. Men för Lars var det en självklarhet, med tanke på de trakter han kom ifrån, att man jagade lite på hösten och ibland fiskade i det närliggande havet. Det intressanta är att Lars efter hand började närma sig mitt perspektiv – han åkte på jakt LARS OCH HANS

för att umgås, men fällde inte djur, säger hon.

Viltkött och fisk från närområdet har paret ätit, men i övrigt mycket vegetariskt.

Numera har Kerstin Johansson helt slutat med kyckling.

– Jag har sett Djurens Rätts kampanjer om kycklingindustrin och efter det var det enkelt att sluta. Ännu är jag inte vegetarian, men jag är på väg åt det hållet i varje fall. varit medlem i Djurens Rätt sedan 60-talet ser Kerstin Johansson som en självklarhet.

– Det är ett sätt för mig att försöka bidra till att djuren får det bättre och värnas om, en vilja och hållning som jag haft i alla tider. Jag har inte engagerat mig i demonstrationer eller liknande, vilket kanske är lite fegt av mig, men mitt sätt har varit att ge pengar så att rörelser som Djurens Rätt kan driva frågorna. Min upplevelse är att Djurens Rätt är en seriös och kontrollerad organisation som gör mycket nytta. Det är en organisation som jag litar på.

ATT HON HAR

Genom åren har Kerstin Johansson kunnat se hur både inställningen till djuren och situationen för dem förbättrats.

– När jag upptäckte NSMPD var tiden en annan. Man tyckte inte att djuren hade samma värde eller var individer på samma sätt som människor, till exempel fanns föreställningen att djuren inte har känslor eller inte kan känna smärta. Allt det här har blivit bättre och nuförtiden verkar de flesta ha en mer djurvänlig inställning i grunden, säger hon.

Vilka framtidsförhoppningar har du för djurens liv och rättigheter?

– Att det kommer en lagstiftning för djurfri forskning, och att situationen förbättras för djuren på slakterier och i transporter. Sedan hoppas jag också att allmänhetens inställning fortsätter att bli bättre.

Det är positivt att fler och fler ungdomar blivit intresserade av djur- och klimatfrågor. ●

Kerstin Johansson Född: 1939 Bor: Krankelösa by utanför Kalmar Fritidsintressen: Promenader i naturen (gärna med grannens border collie), trädgård, fåglar, läsa böcker, släktforskning, musik och körsång.

Livsmotto: ”Jag tror på det goda."

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 53

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år.

Här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!

Jag har läst att djurrättsaktivism ska börja klassas som extremism. Betyder det att Djurens Rätt är extremister?

Det känns tveksamt att vara medlem i en sådan organisation.

Nej, det är långt ifrån sanningen, men det är en nyhet som vinklats konstigt i vissa medier under sommaren.

Vad det handlar om är att två svenska våldsbejakande djurrättsgrupper pekats ut som extrema i en rapport från Center mot våldsbejakande extremism (CVE). Rapporten släpptes inte förrän i augusti, men hann ändå väcka en hel del uppmärksamhet innan dess. Bland annat skrev Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) en nyhet där de felaktigt framställde att rapporten gällde hela djurrättsrörelsen – som att det gick att klassa en hel rörelse som extrem. LRF fick sedan korrigera sin text efter att Djurens Rätt kontaktat dem. Samtidigt klargjorde Brottsförebyggande rådet och CVE att det inte alls handlade om någon klassificering av djurrättsaktivister som våldsbejakande. De menade också att det är viktigt att skilja på de som använder demokraSVAR:

54 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

tiska metoder (som Djurens Rätt) och de som använder våld. Hotfulla och våldsamma metoder används av en mycket liten grupp människor i samhället, det ska givetvis bekämpas. Det är samtidigt viktigt att veta att det är mycket långt ifrån en beskrivning av djurrättsrörelsen. /Moa Richter Hagert, kommunikationschef på Djurens Rätt

Är djurförsök ett medicinskt måste?

Jag tycker det är självklart att djurtester inte ska användas i exempelvis skönhetsindustrin.

Men behövs inte djurtester för att ta fram vaccin, som till exempel nu under coronapandemin? Det känns fel att väga människors liv mot djurens liv.

Forskning för att utveckla ett möjligt nytt läkemedel eller vaccin brukar ta många år.

För läkemedel tar det minst 1015 år och kostar mycket pengar.

Då används både djurfria metoder, djurförsök och tester på människor. Djurförsöken påverkar ett stort antal djur och innebär att de utsätts för lidande och död. Djurens Rätt SVAR:

vill att alla djurförsök på sikt ersätts med andra metoder.

Djurförsöken behöver ersättas också av vetenskapliga skäl.

Det är bara 10–14 procent av de läkemedelskandidater som genomgår utvecklingsprocessen som till slut blir godkända som läkemedel. De övriga har för dålig effekt, oacceptabla biverkningar eller är toxiska (giftiga). Därför behöver vi metoder som är vetenskapligt bättre, snabbare och kostar mindre. Många av dagens djurfria metoder har visat sig vara både tillförlitliga och ekonomiska men utvecklingen av djurfria forskningsmetoder går för långsamt. Det måste satsas mycket mer pengar på forskning om och utveckling av djurfria forskningsmetoder.

De 15 miljoner kronor som

regeringen årligen avsätter för utveckling och validering av alternativa metoder till djurförsök är i forskningssammanhang en struntsumma. I Sverige utförs det i dag djurförsök inom en mängd olika områden. Vid utbildning, biologisk grundforskning, forskning om sjukdomar och behandling, för biologisk produktion, testning av kemikalier, forskning om djur, märkning och provtagning av fiskar och andra viltlevande djur och vid provfiske.

Djurens Rätt arbetar för att mer resurser ska satsas på de djurfria metoderna och att Sverige ska utarbeta en nationell handlingsplan för hur utfasningen av djurförsöken ska ske. /Staffan Persson, ansvarig för djurförsöksfrågor på Djurens Rätt

FOTO: SHUTTERSTOCK

Är ni extremister?

Djurfria forskningsmetoder är ofta bättre, billigare och snabbare. Ändå är finansieringen av utvecklingen av alternativa metoder mycket skral.

Måste jag sluta äta kött?

Jag kan förstå att det inte är så smart eller schysst mot djuren med djurmarknaderna i Asien, men det känns som att alla myndigheter i västvärlden har hyfsad koll på hygienen. Stämmer det att vi ändå borde sluta äta djur för att minska risken för pandemier?

Kort svar: ja. Alla stora pandemier vi har haft hittills, såsom covid-19, svininfluensan, fågelinfluensan med fler, har kommit från djur. Industriellt jordbruk är en av de allra största riskfaktorerna där ett av många problem är att vi håller väldigt många individer på liten yta. I Sverige är det kycklingindustrin som är det största bekymret när det gäller smittspridning, eftersom det får hållas så mycket som 25 kycklingar per kvadratmeter.

Sverige har en av de mest intensiva kycklingproduktionerna i hela EU. Ofta är det tusen eller tiotusentals djur i ett och samma stall. Den enorma trängseln leder till att om ett djur blir smittat, så blir resten det också.

Ett annat problem är att vi har avlat djuren för snabb tillväxt och en produktion som är så hög att deras kroppar egentligen inte klarar av den.

Detta tillsammans med smutsiga miljöer och kronisk stress gör att kycklingarna har en större risk att insjukna i olika infektionssjukdomar. Allt detta skapar en miljö där virus lätt muterar för att kunna smitta människor.

I Sverige ges också rutinmässig antibiotika till kycklingar, de unga individerna har inte fullt utvecklat immunförsvar vilket gör dem känsliga för vissa sjukdomar. Denna typ av överanvändning som djurindustrierna bidrar till leder till antibiotikaresistens, vilket är ett stort hot mot folkhälsan världen över.

Om den industriella djurhållningen som vi har i dag skulle upphöra, skulle vi alltså sannolikt kunna se en kraftigt

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST/FORM NATION. FOTO: SHUTTERSTOCK

SVAR:

minskad risk för smittspridning och antibiotikaresistens. /Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt

Blir bönder förföljda?

Det senaste året har jag sett otaliga artiklar om militanta djurrättsaktivister skrivna av Lantbrukarnas Riksförbund, Jägarnas Riksförbund och Göteborgs-Posten. Hur vanligt är det att bönder utsätts för hot eller våld av djurrättsaktivister?

ner över en och samma kam, vilket är väldigt olyckligt. Det är viktigt att skilja på den lilla skara som använder våld och den stora massan som vill påverka genom demokratiska metoder.

Vi på Djurens Rätt är övertygade om att vägen framåt för djuren ska styras av dialog och demokrati. Det finns en bred uppslutning i samhället i dag för ökad djurvälfärd och att välja mer vego, vilket såklart är väldigt positivt för djuren, klimatet och folkhälsan. I den här utvecklingen behövs medvetna konsumenter, politiska beslut och innovationskraft från svenska bönder.

Faktum är att det är betydligt vanligare att djurskyddskontrollanter utsätts /Anna-Clara Acevedo, politiskt för hot och våld i sitt arbete sakkunnig på Djurens Rätt jämfört med lantbrukare. I en undersökning om djurskyddsinspektörernas arbetsmiljö från 2019 så framgår det att hela 80 procent av alla djurskyddsinspektörer utsätts för hot eller våld på jobbet.

Det är viktigt att djur i livsmedMotsvarande siffra gällande elsindustrin får ett bättre liv hot eller våld mot lantbrukare genom förbättrat djurskydd, ligger på 45 procent, enligt en men vore det inte ännu bättre undersökning från Lantbruatt satsa på att avskaffa djurkarnas Riksförbund. Cirka fyra industrierna helt och hållet? procent av dessa fall har en trolig koppling till djurrättsSVAR: Givetvis önskar vi aktivism. Alla typer av hot och att det gick att avskaffa allt våld är givetvis helt oacceptadjurförtryck på en gång, men bla, men det är också viktigt oftast så går förändringen för att sätta siffror i sin rätta djuren inte så snabbt som kontext. Vissa medier vi skulle kunna önska. och intresseorgaVi tycker därför att nisationer har en det är viktigt att Djurens Rätt kommentetendens att vilja arbeta med både rade snedvridningen i dra alla djurdjurskyddsreformedier av rapporten om rättsorganisatiomer och för att öka våldsbejakande extreSVAR:

Varför snackar ni djurskydd?

DEBATT PÅGÅR

mism i artiklar i bland annat ETC och tidningen Syre.

I Tidningen Djurens Rätt 2/2020 finns långläsning om djurindustrins roll i pandemier.

andelen veganskt i samhället, det är en strategi som har gett resultat!

Det finns väldigt goda anledningar till att jobba med just djurskyddsreformer. För det första så rör förbättringarna som vi kan åstadkomma otroligt många djur. Ta buräggsfrågan till exempel. Sedan Djurens Rätt började jobba för att få bort buräggen från livsmedelskedjorna år 2008 har de försvunnit från alla de stora butikernas hyllor. Då var 40 procent av äggen i Sverige burägg, medan den siffran i dag är nere under nio procent. Buräggen finns främst kvar som dolda ingredienser i olika produkter. Och detta gör stor skillnad för hönorna. Forskning visar att en hönas välfärd ökar med mer än dubbelt så mycket på en skala mellan 0 och 10 bara hon slipper sitta i bur. Siffror visar också att de länder med ett högre djurskydd också har en högre andel vegetarianer och veganer. Genom att höja djurskyddet kan vi höja golvet för vad som är acceptabelt att göra mot djur och på så sätt förändrar och förbättrar vi steg för steg. Det som händer när vi pratar djurskydd är också att fler människor får upp ögonen för djurens situation, när fler företag tar djurvänliga beslut signalerar det att djurvälfärd är något viktigt att bry sig om.

Djurens Rätt har åstadkommit stora förändringar bland annat genom att påverka de allra största, mest inflytelserika företagen att anta policys som bidrar till att minska djurens lidande. Tar de ansvar för djurens välmående så kommer producenterna att behöva anpassa sig efter det. På så vis kan vi få bort det värsta lidandet som djuren utsätts för, samt underlätta arbetet för förbättrad djurskyddslagstiftning. /Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer på Djurens Rätt Djurens Rätt

Nummer 3 2020 55

56 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

Tack för allt

Minnesord -

FOTO: PRIVAT

Här är läsarnas sista hälsningar till en älskad vän och familjemedlem.

AIKO 2001 – 24/4 2020 Allra käraste lilla Aiko. Tack för att du valde att bo hos oss och stannade så länge. Det var så fint att leva med dig. Ditt namn betyder "liten kärlek" (japanskt flicknamn) och du var en stor kärlek!

– Eva & José

CASPER 16/8 2008 – 19/3 2020 Du var allt för mig – min genomsnälla, underbara, vackra Casper. Det finns inget jag önskar mer än att jag kunde krama dig, pussa dig, lukta på dig, se och höra dig igen. Du fattas mig. Jag är dig evigt tacksam för tiden du fanns hos mig, det var den bästa tiden i mitt liv.

– Din Hanna

TIGER 6/10 2001 – 11/4 2020 Vår älskade katt Tiger har lämnat oss i stor sorg och saknad.

Vi är så tacksamma för alla fina stunder med dig, världens finaste och snällaste katt. Vi älskar dig.

– Hedvig, Tomas, Katja & Klara

MORRIZ 19/3 2007 – 28/4 2020 Vår älskade Morriz, du tog en bit av vårt hjärta. Tack för att vi fick lära känna dig.

– Susan & Lars

XULI 2/3 2006 – 28/5 2020 Min katt Xuli.

– Saknad av matte Elisabeth

TESS 2010 – 2020 Allra käraste lilla Tess Min allra käraste vän Du gick alltför fort ifrån mig Vi levde så tätt så helt för varandra Kära lilla Tess sov i ro – Din matte Karin

LAILA Vi ses vid regnbågsbron, Laila.

Don't say, we have come now to the end White shores are calling, you and I will meet again And you'll be here in my arms, just sleeping

PA N G Älskade Pang.

Du kommer alltid vara ihågkommen och obeskrivligt älskad.

Tack för åren vi fick tillsammans och alla minnen du givit mig. Jag hoppas du har det bra där du är, så ses vi på andra sidan när tiden är kommen. Jag älskar dig för alltid.

– Din Mattias och Karoline och dina syskon Djurens Rätt

Nummer 3 2020 57

Tre månader har gått sedan förra numret av tidningen landade hos dig. Så här har det gått sedan dess.

NUMMER 2/2020

Sommarprat om djuren I somras slog Sommar i P1 ett radiorekord: 1,7 miljoner svenskar lyssnade under premiärveckan. Den 28 juli sommarpratade Björn Olsen, som är professor i infektionssjukdomar. I förra numret av tidningen kunde du läsa det tolvsidiga reportaget Pandemifabriken, där Björn Olsen berättade om djurindustrins roll i uppkomsten av nya sjukdomar och antibiotikaresistens. Under sommarpratet kritiserade Björn Olsen den ohållbara djurindustrin: – Pandemier. Det är en oundviklig konsekvens av vårt sätt att leva. Vi är galna i animaliskt protein oavsett om det kommer från grisen, hönan, flad-

dermusen eller myrkotten […]

Hönan har vi dessutom gjort till jordens vanligaste fågel. Eftersom alla pandemier orsakas av mikroorganismer som har sitt ursprung hos djur, lek då en stund med tanken: om evolutionen gjort oss till vegetarianer – hade vi då haft pandemier?

Visst hade vi drabbats av smittämnen från omgivningen, men jag tror knappast att vi hade mött virus som influensa eller corona särskilt ofta. Antibioti-

karesistensen hade ju funnits där, men i mycket mindre omfattning, sa Björn Olsen.

NUMMER 2/2019

Skandalslakteriet skyddas av sekretess

bedövningen av kycklingar.

Guldfågeln svarade på kritiken i tidningen Syre och menade att de “tittar på andra bedövningsmetoder”.

– Nu är det upp till Guldfågeln att bevisa att de tar ansvar för kycklingarna, de tidigare bristerna måste åtgärdas omedelbart och Guldfågeln behöver påbörja en utfasning av den kritiserade bedövningsmetod som används, säger Anna Harenius.

Djurens Rätts ståndpunkt är att inga djur ska behandlas på det sätt Guldfågeln hanterat kycklingar. Arbetet med att granska Guldfågeln fortsätter.

Minns du historien om Guldfågelns slakteri på Öland? Det blev en skandal i media under förra året. Larmrapporter berättade om hur stora antal kycklingar kom till slakteriet med brutna vingar, det uppdagades också NUMMER 2/2020 att kycklingar skållats levande på grund av dåligt fungerande bedövningsmetoder. Djurens Rätt har granskat, rapporterat, debatterat, polisanmält och överklagat för att se till att kycklingarnas öde inte ska falla I förra numret berättade foti glömska. Under 2020 har Djubollsproffset Nzuzi Toko om rens Rätt begärt ut alla kontrolllivet som fotbollsproffs och vehandlingar gällande Guldfågeln gan. Han sa bland annat att han från länsstyrelsen och Livsmedinspirerat lagkamraterna i IFK elsverket. Men handGöteborg att äta mer lingarna som getts ut vego. Under matchen är belagda med kraftig mot Mjällby den 22 sekretess. juni hade han äran – Vi har i dagsläget att bära kaptensbiningen aning om något deln. Strax därefter faktiskt förbättrats stod det klart att för kycklingarna på Nzuzi Toko lämnar Guldfågelns slakteri. klubben trots att han Det är under all kritik hyllats av tränare, Nummer 2/2020 att sådana här brister lagkamrater och inte följs upp med en publik. IFK Göteborg transparens, så att försökte få honom konsumenterna får inatt stanna utan att syn i hur djuren faktiskt har det, lyckas. Vilken klubb han syns säger Anna Harenius, sakkuni härnäst får framtiden utvisa, nig etolog på Djurens Rätt. coronasituationen har lett till Frågan har nu återigen stagnerade förhandlingar. Men lyfts i media. Djurens Rätt Nzuzi är vid gott mod och god har riktat skarp kritik mot vigör: i augusti postade han en Guldfågeln, som är det träningsbild på Instagram med största slakteriet i Sverige bildtexten "snart två år som som fortfarande använder vegan och väntar fortfarande på den omdebatterade elbadsden där proteinbristen". ●

Fotbollsveganen lämnar Blåvitt

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 20/11 Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt jobbar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

58 Djurens Rätt

Nummer 3 2020

FOTO: MATTIAS AHLM/SVERIGES RADIO

Det hände sen -

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 171 32, 104 62 Stockholm