Tidningen Djurens Rätt #2 2026

TIDNINGEN

VALSPECIAL

INTERVJUER MED ALLA PARTILEDARE

(utom Ebba Busch)

VÄXTKRAFT

Proteinrika & fibertäta recept NY UTREDNING

Sveriges pälsindustri förbjuds

SOMMARTURNÉ Gör skillnad för djuren i sommar Så här kan du rösta FÖR

En historisk seger!

Äntligen! Efter över 50 års hårt arbete är beslutet fattat: regeringens utredning är tydlig – Sverige kan och bör förbjuda pälsdjursuppfödning.

De sista minkfarmerna är nedlagda och nu måste lagstiftningen komma på plats, så att ingen pälsdjursproduktion någonsin startar upp igen.

Det här är din seger lika mycket som vår. Utan dig hade det här inte varit möjligt.

Tack för att du aldrig ger upp!

Tina Hogevik

DET HÄR NUMRET av tidningen är inte tyngre i handen än vanligt. Men det är tyngre i sitt innehåll, och i det ansvar innehållet pekar mot. När en mandatperiod summeras och ett nytt val närmar sig ställs politiken inför ett särskilt tydligt ansvar, och väljarna ställs inför en chans att påverka som bara dyker upp vart fjärde år. Ansvaret att visa vad politiken innebär för djuren vilar på

Djurens Rätt. Därför presenterar vi i detta nummer en stor valguide med tydliga genomlysningar av partiernas djurpolitik. Och det här är ett val som angår djuren. I allra högsta grad. Vår mest akuta djurpolitiska fråga är den om kycklingarna. I dag är nästan alla kycklingar i Sverige turbokycklingar, avlade för extrem tillväxt. Det folkliga stödet för en omställning är starkt, ändå har politisk handlingskraft uteblivit, och turbokycklingfabrikerna fortsätter att frodas.

Tina Hogevik är riksordförande för Djurens Rätt.

Ser vi tillbaka på de senaste åren över lag, är det svårt att beskriva den politiska utvecklingen som något annat än ett bakslag för djuren. Det finns undantag, främst stödet till avveckling av de sista minkfarmerna och utredningen om förbud mot pälsdjursuppfödning. Men i stort har djurens intressen allt mer fått stå tillbaka när djurfabrikernas effektivitet och ökade produktion prioriterats. Följden är att mycket tid har behövt läggas på att försvara rena miniminivåer. Tidigare självklarheter som betesrätten för kor och centret för djurfria forskningsmetoder har legat under konstant hot. Det säger något om vilken riktning som har tagits.

En del av svaret finns i hur djurpolitiken är organiserad. När djurens villkor saknar ett samlat politiskt

TINAS

10 juni: Möte med riksstyrelsen. Vi följer upp det pågående arbetet för djuren och diskuterar hur vi ska prioritera framåt för att nå maximal genomslagskraft för djurens perspektiv.

22–26 juni: Jag är på plats under Almedalsveckan i Visby, där Djurens Rätt i år maxar både program och närvaro. Utöver vårt traditionsenliga tält har vi med oss en stor utställningstrailer där vi visar upp turbokycklingarnas situation.

ansvar hamnar de i skuggan av annat, som djurfabrikernas ”konkurrenskraft”. Det mönstret syns om och om igen, och allt tydligare. Det är också därför vi behöver en djurskyddsminister, med ett uttalat mandat att sätta djuren först.

I Djurens Rätts samtal med politiker hör vi ofta samma formuleringar. Djurvälfärd beskrivs som viktig. Ambitionerna sägs vara höga. Men när orden jämförs med den politik som faktiskt drivs framträder skillnader som spelar stor roll för djuren. Själva kan de inte delta i debatten eller rösta. Men det kan du. Tack för att du står på djurens sida – även vid valurnan i september. ●

11 juli: Jag besöker Vegokraft i Alingsås för att träffa andra engagerade djurvänner.

26 augusti: Vi laddar upp inför den stundande valdagen med en stor partidebatt i Stockholm. Två veckor senare avgörs riktningen för djurpolitiken under de kommande fyra åren.

Innehåll -

Nr 2 2026

Arez Mahzouni 20

Intervju

”Att vara obekväm är nödvändigt för förändring.”

Rösta för djuren Granskning & intervjuer.

Agenda

07 Nytt genombrott. Färsk utredning föreslår pälsfarmningsförbud i Sverige.

08 Rätt åt EU. Passiv djurpolitik prövas i EU-domstolen.

09 Kampanjkollen.

10 Bildläcka. Sällan skådad insyn kring giftighetstester.

12 Skattepengar till smittor. Dysfunktionella djurfabriker får 299 miljoner.

13 Djurnyheter i korthet.

14 Prisbelönt forskare. Maria Karlgren berättar om läget för djurfri forskning.

16 Vego på andra sidan sundet.

17 Svinvalet. Så blev grisarna en valfråga i Danmark.

18 Manifestation. Tempen inför valet skruvades upp.

Intervju

20 Djurrättsdebattören Arez: ”Det viktiga är att komma ihåg att du inte gör det här för dig själv. Du gör det för djuren.”

Fokus: Valspecial

24 Granskning. Partiernas djurpolitik de senaste åren.

28 Intervjuer. Partiledarna och landsbygdsministern.

36 Enkät. Partiernas djurlöften inför valet 2026.

Välj vego

41 Växtkraft. Sophie Macfie bjuder på muskelmat.

46 Är det köttbrist? Experten reder ut envisa myter.

48 Nytt på vegohyllan.

Agera

51 På språng. Djurens Rätt på sommarturné – haka på!

54 Här är mitt jobb.

56 Ny kampanj. Bilder inifrån Sveriges kycklingfabriker.

58 Rapport från rikskonferens.

59 Djuren och debatten.

60 Expertsvar. Varför friades den ena komisshandlaren?

62 Det hände sen. Djurskyddskontrollerna ska utredas, samt köttordsbråket i EU.

Redaktionsfrågan: Djurens Rätt ska på sommarturné (sid 51). Vad är dina sommarplaner?

JOSEFIN STRANG, redaktör [vandra Gröna bandet] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [sommarturné & fotboll] AGNES DUNDER, art director [bryggliv på Västkusten] REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [festivaler & Londonresa] LINN ÅKESSON, skribent [idyllisk Sverigesommar] NANNA THYDÉN, skribent [bada & skriva] CORAL RICOTE, skribent [metal i tjeckiska skogar]

Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN

TINA HOGEVIK, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se

BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se

Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00

Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm

Plusgiro: 90 10 87-7

Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se

Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Stibo Complete ISSN 0345-2409 Årgång 124

Här hittar du oss i sommar!

Skanna för att läsa mer om turnén och få det mest uppdaterade schemat.

JUNI

12–13 juni, INTERAKTIV

KYCKLINGUPPLEVELSE på West Pride, Göteborg

13–14 juni, Hornstulls Marknad, Stockholm

13 juni, West Prides Paradläktare, Göteborg

15–16 juni, INTERAKTIV KYCKLINGUPPLEVELSE till Götaplatsen, Göteborg

17–18 juni, Kungsportsplatsen, Göteborg

18 juni, Lövmarknaden, Karlskrona

22–26 juni, INTERAKTIV KYCKLINGUPPLEVELSE på Almedalsveckan, Visby

24 juni, Broken Summer, Stockholm

25–27 juni, Västerås Pride

26–27 juni, Borås Pride

JULI

2–4 juli, INTERAKTIV KYCKLINGUPPLEVELSE till Stortorget, Malmö

8–11 juli, Öland Roots, Mörbylånga

9–11 juli, INTERAKTIV KYCKLINGUPPLEVELSE till Stortorget, Svedala

9–11 juli, Silva Festival (f.d Into the Woods), Unnaryd

17–19 juli, Fallens dagar, Trollhättan

22–24 juli, INTERAKTIV

KYCKLINGUPPLEVELSE till Stortorget, Lund

25 juli, Vegan Market, Göteborg

31 juli–1 augusti, Karlskrona Skärgårdsfest

31 juli–1 augusti, Uport, Ulricehamn

AUGUSTI

7–14 augusti, Malmöfestivalen

12–16 augusti, Stockholm Kulturfestival

13–15 augusti, INTERAKTIV KYCKLINGUPPLEVELSE till Gustav Adolfs Torg, Göteborg

14–16 augusti, Nytorgsfesten, Stockholm

27–29 augusti, INTERAKTIV

KYCKLINGUPPLEVELSE till Frihamnsdagarna, Göteborg

28–29 augusti, ParaPuls, Göteborgskalaset

SEPTEMBER

Fler stopp läggs till löpande.

Foto: Linn Kristensen

Agenda

GENOMBROTT!

Beskedet:

Sverige ska förbjuda pälsdjursuppfödning

På valborgsmässoafton publicerades den statliga utredningen om pälsdjursuppfödning.

Slutsatserna är ett genombrott för Djurens Rätts arbete, då det finns ett tydligt förslag om ett förbud mot all typ av pälsdjursuppfödning i Sverige.

Anledningen till det kommande förbudet uppges bland annat vara djuretik. Djurens Rätt firar denna historiska framgång efter över 50 års hårt politiskt påverkansarbete.

– Äntligen! Pälsindustrin har utretts alldeles för många

gånger och den här utredningen måste bli den sista. Ett heltäckande förbud mot pälsdjursuppfödning kommer vara det enda rätta framåt, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt.

Utredningen tillsattes av regeringen efter att de fasat ut de sista minkfarmerna med hjälp av ett avvecklingsstöd. Eftersom alla minkfarmer är borta blir ett förbud mot pälsdjursuppfödning enklare att

införa, då det inte finns något ekonomiskt intresse kvar. Men utredningen är enbart ett förslag och fortsatt arbete behövs för att riksdagen ska rösta igenom detta.

– Arbetet är inte klart förrän lagstiftningen är på plats, det finns inget mer att vänta på nu. Regeringen bör sedan aktivt verka för ett förbud även på EU-nivå, säger Tina Hogevik.

Enligt Djurens Rätt är ett nationellt förbud mot pälsdjursuppfödning viktigt dels för att säkerställa att pälsdjursproduktion inte återuppstår i framtiden, dels för att driva på utvecklingen mot ett heltäckande EU-förbud i linje med medborgarinitiativet Fur Free Europe (mer om det på nästa sida).

av Anna Harenius

I media

Djurens Rätts jubel över förslaget på pälsfarmingsförbud snappades av en lång rad medier, bland annat Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, TV4, P4 och Sydsvenskan.

EU har lovat att skrota burarna men förhalar processen – sveket är nu en rättssak. Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik var på plats utanför EU-domstolen i Luxemburg för att kräva att EU-kommissionen uppfyller löftet för djuren.

Tyck till!

Djurens Rätt driver två kampanjer för att få EU att hålla sina djurskyddslöften. På djurensratt. se/uppmana-eu kan du mejla kommissionskollegiet om att uppfylla medborgarnas krav på att förbjuda pälsindustrin i EU. På djurensratt. se/hall-era-loften kan du mejla EU-kommissionen om den utlovade men gravt försenade nya djurskyddslagstiftningen.

EU pressas om brutna löften

Passiviteten tas upp av EU-domstolen.

UNDER 2020 ÖVERLÄMNADES 1,4 miljoner namnunderskrifter till EU-kommissionen under parollen End the Cage Age. Medborgarnas krav var glasklart – skrota burarna i EU:s livsmedelsindustri. Året därpå fick förslaget bifall från jordbruksutskottet och parlamentet. Problemet? Lagförslaget om burförbud skulle ha presenterats under 2023 men EU-kommissionen har fortfarande inte lyft ett finger för att fasa ut burarna som utlovat. Nu har passiviteten blivit en rättssak. Den 5 mars hölls en historisk utfrågning vid EU-domstolen om burförbud i EU. Detta är första rättsfallet som prövar EU-kommissionens ansvar kring att inte agera utefter ett medborgarinitiativ, som de

lovat att följa upp. Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik var på plats i Luxemburg under utfrågningen samt den efterföljande manifestationen som visade det fortsatta stödet för End the Cage Age. – Det är tydligt att EU- domstolen tar frågan på största allvar. Dagen var betydelsefull, inte bara för djuren som väntat i åratal på förändring, utan också för demokratin, eftersom det är första gången ett medborgarinitiativ prövas på detta sätt. Vi välkomnar denna rättsliga granskning och hoppas att den leder till att kommissionen äntligen levererar, säger hon. Utfrågningen gav Djurens Rätt och samarbetsorganisationerna en möjlighet att förklara hur kommissionens passivitet

förlänger lidandet för miljontals djur och underminerar den deltagande demokratin i EU. – Vi har väntat på kommissionens lagförslag om burförbud i snart fem år. Det är en skam för både EU:s djurskydd och deltagardemokrati. De 300 miljoner djur som lever i burar inom EU:s livsmedelssystem, och de miljoner EU-medborgare som varit med och krävt förändring, kan inte vänta längre, säger Tina Hogevik.

SAMTIDIGT VÄXER ORON för att EU-kommissionen riskerar att även hantera medborgarinitiativet Fur Free Europe på ett sätt som varken motsvarar folkviljan eller forskningsläget. Fur Free Europe kräver ett stopp för pälsindustrin i EU

och samlade in 1,5 miljoner namnunderskrifter, som överlämnades till kommissionen under 2023. Trots att EU:s egen myndighet EFSA slagit fast att god djurvälfärd inte är möjlig inom pälsindustrin och att en majoritet av medlemsländerna redan har infört pälsförbud, dröjer det besked som väntades i mars. Signaler från Bryssel skapar dessutom oro för vilket besked som är att vänta, förklarar Matilda Antti som är politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.

– Blir det ett förbud mot pälsdjursfarmning samt ett förbud mot handel med pälsprodukter på EU:s inre marknad, eller blir det blott regelskärpningar med konsekvensen att industrin kan köra på mer eller mindre som vanligt? Om EU-kommissionen återigen väljer att ducka sitt ansvar gentemot ett medborgarinitiativ, då är en rättslig prövning ett rimligt nästa steg –precis som i fallet End the Cage Age, säger Matilda Antti. av Linn Åkesson

Kampanjkollen

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.

av Cissi Krantz

Unilever: Fina ord och trånga burar

Skriv under på djurensratt.se/deliverunilever

I februari lanserade Djurens Rätt en kampanj mot Unilever, som säger sig vilja ”make sustainable living commonplace”. De har lovat att fasa ut burägg globalt men har backat från sitt löfte. I Europa och Nordamerika har de ställt om, men på andra marknader hålls hönor kvar i trånga burar. Det skapar en ojämlik standard för både djur och konsumenter. Djurens Rätt kräver att Unilever återupprättar sitt globala löfte.

Kräv djurfri forskning i EU

Gå in på djurensratt.se/agera/stoppa-djurforsok-i-eu Inom EU utsätts djur varje dag för plågsamma djurförsök och giftighetstester inom läkemedels- och kemikalieindustrin. Trots att djurfria metoder finns kräver EU -lagstiftningen fortfarande tester som orsakar stort lidande för hundar, apor, grisar och gnagare. Nytt material från laboratoriepersonal visar tortyrliknande förhållanden där djuren dagligen utsätts för giftighetstester. Nu uppmanas EU-kommissionen att ta klivet till djurfria metoder.

Bli djurens röst inför valet

Se hur du kan påverka på djurensratt.se/val-2026

Djurskydd och djurvälfärd väger tungt vid mångas val av parti, och inför riksdagsvalet den 13 september står flera viktiga frågor för djuren på spel. Djurens Rätt har kartlagt partiernas positioner i viktiga djurfrågor och visar vilka förändringar som krävs inom djurpolitiken för att stärka djurskyddet i Sverige. Djurens Rätt uppmanar dig att vara djurens röst inför valet.

Brutet löfte: Radisson sviker hönor

Skriv under på djurensratt.se/radissonhotel

Radisson lovade att senast 2025 fasa ut alla ägg från hönor i burar, ett löfte de brutit och en deadline som nu passerat.

Djurens Rätt kräver att hotellkedjan omedelbart presenterar en offentlig och detaljerad plan för hur buräggen ska fasas ut under 2026. Tusentals djurvänner har redan protesterat runt om i världen och på nätet. Vill du vara med och sätta press på Radisson? Bli blixt på djurensratt.se/agera/blixtmail.

Hallå där Cissi Krantz,

kampanjkoordinator hos Djurens Rätt

Varför arrangera protester?

– Protester belyser djurens situation och för fram budskapet direkt till de som har makt och ansvar att skapa förändring. Protesterna uppmärksammar våra frågor för politiker, företag, media och allmänheten. Protester visar brett stöd, skapar opinion och sätter press, och gör det svårare för makthavare att blunda eller skjuta ifrån sig ansvaret. Att delta i en protest är att ge djuren en röst och gemensamt kräva verklig förändring.

Berätta om en protest!

– I september 2025 arrangerade vi den största manifestationen för korna i svensk historia. Målet var att sätta press på politikerna att bevara det hotade beteskravet. Bara vetskapen om att protesten skulle äga rum gav effekt. Dagen innan manifestationen meddelade regeringen att beteskravet blir kvar under innevarande mandatperiod. Beskedet gavs av landsbygdsminister Peter Kullgren vid en pressträff, där även vår kommande protest nämndes.

Vad kan jag göra?

– Våra protester präglas av gemenskap och engagemang, och alla är välkomna oavsett tidigare erfarenhet. Det är enkelt, roligt och meningsfullt att vara med, och dessutom får du lära känna likasinnade djurvänner. Anmäl ditt intresse på djurensratt.se/volontar.

Djurens

Personalen fick nog – dokumenterade

lidandet i smyg.

Skakande bilder inifrån djurförsökslabbet

E ÄR SVÅRA att se – men ännu svårare att glömma. Nya bilder och filmer från djurförsökslaboratorier i Storbritannien ger en unik inblick i vad som sker bakom stängda

dörrar. Här syns hundar som får kemikalier pumpade direkt in i blodet, grisar med öppna sår där testsubstanser appliceras, apor fastspända i stolar med masker över ansiktet och råttor instängda i rör där de tvingas andas in giftiga ämnen.

Det handlar om så kallade giftighetstester – metoder som används för att fastställa vid vilken dos ett ämne orsakar skada, sjukdom eller död. Testerna är inte undantag, utan en del av ett regelverk som gäller inom EU i dag.

– Det här är inte enstaka övertramp. Det är ett institutionaliserat lidande. Djur utsätts för metoder som orsakar stark smärta och stress – och det sker med lagens stöd. Det är fullständigt oacceptabelt, säger Cecilia Mille som är sakkunnig hos Djurens Rätt.

Giftighetstester används bland annat för läkemedel, kemikalier och andra produkter, och är fortfarande tillåtna enligt EU:s lagstiftning. Även Sverige är en del av den här verkligheten. Förutom djurförsök som utförs här ingår svenska företag och forskningsaktörer i internationella kedjor där denna typ av tester fortfarande används.

Samtidigt växer trycket på förändring. – Vi vet att det finns stor potential för

att snabba på omställningen till djurfria metoder. Det som behövs nu är politisk handlingskraft och finansiering. Ju fler som ser och reagerar – desto större chans att politiken lyssnar, säger Cecilia Mille.

I media

DJURFRIA METODER – såsom avancerade cellmodeller, organpå-chip och datorsimuleringar – blir allt mer sofistikerade och kan i många fall ge mer relevanta resultat för människor. EU har dessutom åtagit sig att fasa ut djurförsök på sikt, och en färdplan för detta inom kemikalietestning väntas presenteras av kommissionen under senvåren eller sommaren. Den processen har sin bakgrund i medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics, där över en miljon EU-medborgare krävde ett slut på djurförsök.

Djurens Rätts riksordförande intervjuades av TV4 angående avslöjandet. Tidningen Syre skrev om Toxicity, en kampanj i samband med bildavslöjandet.

Utvecklingen är dock långt ifrån självklar. Nyligen meddelade EU-kommissionen att den planerade revideringen av kemikalielagstiftningen Reach inte kommer att genomföras i nuläget. Beskedet väcker oro, men det finns ändå hopp. Å ena sidan riskerar detta att bromsa förändringar i det regelverk som i dag driver fram djurförsök. Å andra sidan kan beslutet innebära att fokus i stället hamnar

”Det här är inte enstaka övertramp. Det är ett institutionaliserat lidande.” – Cecilia Mille

på den kommande färdplanen för att fasa ut djurförsök – och att den får större genomslag utan att fastna i en omfattande lagstiftningsprocess.

– Vi hade velat se en fullständig revidering av Reach-lagstiftningen. Men med stark politisk uppslutning kan färdplanen vi nu väntar på fylla samma syfte. Vår nästa uppgift blir därför att se till att färdplanen får de bästa förutsättningarna för att bli framgångsrik, säger Cecilia Mille.

FÖR DJURENS RÄTT är nästa steg tydligt: politiska beslut som driver omställningen. Det handlar om ökade satsningar på djurfria metoder, tydliga mål för utfasning och bättre kontroll av djurförsöksverk-

Se bilderna

Redaktionen har valt att inte publicera bildmaterialet i tidningen, då bilderna är så pass grafiska. Du som vill ta del av materialet och läsa mer kan gå in på toxicity.inc/se. Där kan du också skriva under en protestlista.

samheter. Men förändring sker inte bara i politiken.

– När allmänheten säger ifrån händer det saker. Det är därför de här bilderna spelar roll – de gör det omöjligt att blunda, säger Cecilia Mille. av Jenny Löf

REACH OCH VAD SOM HÄNDER NU

Reach är EU:s centrala lagstiftning för kemikalier, den bygger på att företag ska visa att ämnen är säkra, ibland genom djurtester. En större revidering har nu pausats av EU-kommissionen. Beslutet kan både innebära att förändringar försenas eller att den kommande färdplanen för att fasa ut djurförsök får större betydelse.

SÅ TYCKER NI

Hur kan detta vara lagligt?! Jag FÖRSTÅR INTE!!!!

Hur man som forskare och politiker kan stå bakom detta är bortom mig. Barbariskt.

Det är så vidrigt så det går inte att beskriva. Vidrigt att det sker i Sverige. Många är inte medvetna om det.

Detta är så brutalt. Verkligheten. Normen. </3 Jag tänker på att framtiden kommer att se tillbaka på oss och undra hur fasen vi tänkte. Så låga ideal. Detta är kännande varelser som känner fruktan och smärta... Fruktansvärt.

Så oerhört sjukt att detta fortfarande får pågå...

Så sjukt! Sluta med detta! NU!

Detta behöver snackas om i valdebatten. Vilket parti vågar ta frågan?

Hur kan detta plågeriet vara lagligt!!!

Gråter. Hur kan någon tycka detta är OK.

Man blir så förbannad!

Apan på slutet. Mitt hjärta går sönder. Totalt. Känner sån vrede.

Mår så fruktansvärt dåligt av detta – hur kan människor göra så här???

Detta måste få ett slut

Fy farao vad ledsen och bestört jag blir. Inga djur skall utsättas för detta!

I media

Djurens Rätt skrev en debattartikel i Barometern om massavlivning av kycklingar. Tidningen Syre plockade upp Djurens Rätts rapporter om fågelinfluensan samt skattepengarna till kycklingfabrikernas smittspridning. Djurens Rätt och branschorganisationen

Svensk Fågel debatterade smitt-subventionen i ETC.

30

Beräknad årlig kostnad för salmonellautbrott enbart i kycklingfabriker.

166

Smittohärd får 299 miljoner

Ökat skattestöd till dysfunktionella djurfabriker.

DET HAR VARIT dystra rubriker från djurfabrikerna under våren. Ett axplock: En länga brann ner på en äggfabrik i Mönsterås – hela 90 000 hönor fanns i byggnaden och dog i branden. Vinkeln i media blev inte trängseln i djurfabrikerna, utan hotet om äggbrist i påsk. Utbrott av fågelinfluensa ledde dessutom till att 30 000 hönor avlivades i Skåne samt 48 000 hönor i Torsås.

Smittor är en återkommande risk i djurfabriker och nuvaran-

de regering har valt att främja snarare än att montera ned djurfabrikerna. Kycklingfabrikerna i Sverige betalar normalt själva för salmonellautbrott genom privat försäkring. Under våren kapitulerade regeringen efter lobbyism från Svensk Fågel, och beslutade att skattemiljoner ska kunna kompensera kycklingfabriker när de massavlivar smittade djur. Varken regeringen eller Svensk Fågel har delat med sig av bevis som skulle visa att ökad ersätt-

ning leder till minskad smitta. Det finns ingen behandling för djuren, samtliga massavlivas när smitta konstateras. Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik är djupt kritisk. – Smitta i djurfabrikerna är ingen slump utan en direkt följd av dagens intensiva djurhållning där kycklingarna lever i varandras avföring. Det är absurt att skattebetalarna ska behöva stå för notan för dålig djurhållning. Samtidigt innehåller reger-

Så mycket ökar regeringens budget för skattefinansierad ersättning till företag som fått smittoutbrott i sina djurfabriker.

ingens vårändringsbudget för 2026 en satsning på totalt 299 miljoner kronor för ersättning till djuranläggningar vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Ingen budget finns för förebyggande åtgärder och Djurens Rätt menar att detta är en grov felprioritering. – I den här budgeten blir det återigen djuren – och nu även skattebetalarna –som får betala priset för ett ohållbart system. Använd i stället skattepengarna till att främja livsmedelsproduktion som är säkrare för både djur och människor. Vi behöver se satsningar på växtbaserad innovation och stärkt djurvälfärd såsom ett förbud mot turbokycklingar, säger Tina Hogevik.

av Anna Harenius

Antal utbrott av salmonella i fågelfabriker 2025.

Bakslag Framgång

Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts prioriterade områden.

av Nanna Thydén

Djurrättsseger i Portugal

En portugisisk domstol har slagit fast att allmänheten har rätt till insyn i djurhållning och livsmedelsproduktion. Beslutet ger djurrättsorganisationen Frente Animal rätt att publicera bilder från kycklingfabriker och markerar att avslöjanden inifrån djurfabriker räknas som allmänintresse.

Djur i djurfabrikerna

Tappades efter transport

Över 1 000 hönor tappades från en djurtransport norr om Götene i april. Transporten var på väg till ett slakteri, hur många som skadades eller blev påkörda rapporterades inte. Djurens Rätt arbetar för färre, kortare och mindre riskfyllda djurtransporter och för att transporter av levande djur helt ska ersättas.

EU-konferens om färdplan

Fler förbjuder minkfarmning

Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.

I början av juni arrangerade EU-kommissionen en konferens om hur färdplanen för att fasa ut djurförsök i kemikaliesäkerhetsbedömningar ska genomföras. Formuleringarna tyder på att färdplanen kan presenteras i samband med konferensen – uppföljning om detta får du i höstens nummer av Tidningen Djurens Rätt.

Kemikalielagstiftning orörd

EU-kommissionen backar från att revidera kemikalielagstiftningen Reach. Enligt Djurens Rätt kan det innebära att utvecklingen mot en framtid utan djurförsök bromsas, men det finns också en chans att beslutet banar väg för en snabbare utfasning.

2025

Nya siffror: Konsumtionen av kycklingar minskade

Konsumtionen av kycklingar minskar enligt Jordbruksverket, och en opinionsundersökning visar att en majoritet av svenskarna vill förbjuda turbokycklingar. Opinionen svänger mot mer djurvänliga val, vilket pressar producenter att förändra uppfödningen och satsa på bättre djurvälfärd.

Köttkonsumtion

EU pressas om

pälsfarmning

Åren går efter medborgarinitiativet Fur Free Europe, och trycket ökar på EU att förbjuda pälsdjursuppfödning. I februari protesterade Djurens Rätt utanför EU-kommissionens byggnad i Bryssel. Snart väntas det försenade beskedet från kommissionen, vilket kan bli ett avgörande steg för en pälsfri framtid i Europa.

Djur i pälsindustrin

Bristande djurskyddskontroller utreds

Länsstyrelsernas djurskyddskontroller i Sverige har länge varit för få och ofta bristfälliga. Regeringen har meddelat att djurskyddskontrollerna nu ska ses över. Djurens Rätt välkomnar beskedet, men betonar att det inte går att vänta till 2027. Läs mer om detta på sidan 62.

Hemska bilder från Island

En granskning på Island visar omfattande lidande för djuren i landets pälsdjursfarmning. Bilder visar djur med stora sår och infektioner, döda djur kvar i burar samt minkar täckta av blod i små, smutsiga nätburar. Den isländska regeringen pressas nu att förbjuda pälsdjursfarmning i landet.

Djurens

Djurförsök

”I Sverige ligger vi lite EFTER”

Forskaren Maria Karlgren har nyligen prisbelönats

för sin djurfria läkemedelsforskning. Här pekar hon ut pusselbitarna som behövs för att Sverige ska bli bättre på att forska utan djurförsök.

Varför började du intressera dig för djurfri forskning?

– Det är egentligen en ganska svår fråga, för det känns som något jag hållit på med ganska länge. Jag vet inte om det var ett medvetet val, utan mer att man ser att det finns synergier. Dels den etiska delen, såklart, men också att den forskning jag jobbar med syftar till läkemedelsutveckling. Vi vill ta fram läkemedel för människor, och då vill vi att de modeller vi använder ska vara så humanlika som möjligt. För mig går de här sakerna hand i hand.

Berätta om din forskning!

– En del av det vi gör handlar om att ta fram modeller där vi kan studera hur läkemedel passerar barriärer i kroppen, hur de bryts ner och i vissa fall

är docent och universitetslektor vid institutionen för farmaci på Uppsala universitet, där hon utvecklar avancerade in vitro-modeller för att studera och förutsäga hur läkemedel bearbetas i människokroppen. Hon är utsedd till årets pristagare hos Björn Ekwalls minnesfond, som Djurens Rätt sponsrar.

kan modellerna användas även för toxicitet. Sådana modeller kan ersätta djurförsök, eftersom man kan undersöka det in vitro [i glas], på labbänken. Sedan har vi de senaste åren också jobbat med att försöka ersätta djurbaserade produkter i cellodling. Nästan alla celler

som odlas i labb odlas i medium som innehåller djurbaserade produkter, framför allt fetalt kalvserum. I dag finns det alternativ till det, som till exempel kemiskt definierade medium vilket är helt utan produkter som kommer från djur.

Hur går det med att ersätta fetalt kalvserum?

– Våra resultat visar att det fungerar minst lika bra att använda serumfria, kemiskt definierade medium i de modeller vi jobbar med. I vissa fall kan det till och med se lite bättre ut, men det viktigaste är att det fungerar lika bra. Vinsterna är flera. Det finns såklart en etisk aspekt, eftersom kalvserum tas från kalvfoster och processen är plågsam. Men det finns också vetenskapliga vinster. Djur-

baserade produkter kan variera mellan batcher [produktionsomgångar] och mellan djur, medan ett kemiskt definierat medium inte gör det och därmed kan göra modellerna mer reproducerbara. Vi insåg också att någon behöver visa att det här faktiskt fungerar, annars är det svårt för andra att ta steget. Där hade vi i vårt labb både erfarenheten och möjligheten att testa detta ordentligt. Är forskarkollegorna nyfikna eller håller hårt i gamla metoder och missuppfattningar om djurfria testmetoder? – Jag skulle säga att det är både och. Det finns absolut missuppfattningar om djurfria metoder, och ibland ses det mer som en djurrättsfråga än som en möjlighet att ta fram bättre modeller för till exempel läkemedelsutveckling. Samtidigt upplever jag att min närmaste forskningsmiljö och många kollegor inom fältet är ganska positiva och nyfikna. Många tycker att det är intressant, även om inte alla är lika snabba att ta till sig det i praktiken. Det kräver ju ändå att man lägger tid och resurser på att införa det i det egna labbet.

Har forskartillvaron förändrats efter att finansieringen

av Jenny Löf foto Pernilla Sjöholm

MARIA KARLGREN

Vadå fetalt kalvserum?

Fetalt kalvserum är standard vid cellodling. En högdräktig ko slaktas, en nål sticks in i hjärtat på det fullgångna kalvfostret, och från blodet utvinns fetalt kalvserum. Uppemot två miljoner högdräktiga kor och fullgångna kalvfoster möter detta öde varje år. Det finns dock djurfria alternativ till fetalt kalvserum, men kuggarna rör sig trögt.

till 3R-centret kapades?

– Kanske inte så mycket för mig personligen, men jag tycker att det är synd för oss som forskningsnation. Det gör att vi inte kan bevaka och driva de här frågorna på samma sätt som 3R-centret gjorde innan de här neddragningarna. Om man till exempel tittar på utvecklingen kring serumfria medium så händer det väldigt mycket internationellt. I Sverige ligger vi lite efter, och risken är att vi hamnar ännu längre efter om vi inte har någon tydlig motor som driver arbetet nationellt.

Förutsättningarna att röra sig bort från djurförsöken är?

– Det finns inte så många anslag som är dedikerade till 3R-forskning. Vetenskapsrådet har en 3R-inriktning, men delar ut betydligt mindre pengar per projekt jämfört med andra projektanslag. Det hämmar såklart utvecklingen, eftersom vi är beroende av finansiering. Jag tycker också att finansiärer skulle kunna vara tydligare. Till exempel genom att man i ansökningar behöver redovisa om man använder djurbaserade produkter och motivera vad man gjort för att ersätta dem. Det handlar inte bara om djurförsök med hela djur, utan också om djurbaserade komponenter i forskningen.

Överst på din önskelista för att öka takten mot djurfri forskning?

– Anslag är viktigt, men jag tror också att vi behöver ett tydligare tryck på att djurförsök och användningen av djurbaserade produkter ska ersättas när det är möjligt. Att man faktiskt måste undersöka djurfria alternativ och inte använda djurförsök eller försök med djurbaserade produkter av vana. Sedan tror jag att vi behöver bättre samordning. Det kan vara svårt att veta vilken expertis som finns, vem man kan kontakta och vilka protokoll som redan finns. En samlad överblick skulle göra det lättare för fler att testa djurfria metoder utan att behöva börja från början varje gång. ●

under riksdagens djurskyddsforum.

Danmark storsatsar

på grönt

Sverige håller i handbromsen.

HUR KAN SVERIGE skala upp för mer växtbaserad mat? Den frågan stod i centrum under ett seminarium i mars i riksdagens djurskyddsforum, en plattform

att öka Sveriges produktion och självförsörjningsgrad av gröna proteiner. Det finns dock ingen målsättning om att öka befolkningens konsumtion av växtbaserad mat.

SOM KONTRAST PRESENTERADE

Marie-Louise Boisen Lendal, ordförande för den danska statliga fonden för växtbaserad mat, erfarenheterna från Danmarks brett förankrade aktionsplan för växtbaserad mat. Den statliga fonden på totalt 170 miljoner euro ska stärka konkurrenskraften, stimulera innovation och möjliggöra nya intäktsströmmar för lantbruk och livsmedelsindustri fram till 2030. Det danska exemplet visar att det går att kombinera lantbrukspolitik, näringspolitik och djurskydd i samma strategi.

– Om Danmark kan göra det, så kan alla göra det, sammanfattade Marie-Louise Boisen Lendal sitt medskick till åhörarna i riksdagen, utifrån Danmarks långa historia som köttproducerande nation.

Ett forskningsperspektiv gavs av Amanda Wood från SLU Future Food, som betonade att konsumtionen inte kan lämnas åt slumpen. Ekonomiska styrmedel har visat sig effektiva, som att styra om subventioner från animalieproduktion till mer hållbara system, innovation och utveckling.

Hallå där, Simão Santos

Bioteknikforskare på besök i Sverige.

Vad forskar du om?

– Min doktorandforskning handlar om könssortering av ägg, alltså att bestämma kycklingens kön redan i ägget. Det är den föredragna metoden för att undvika avlivning av nykläckta tuppkycklingar inom äggindustrin, eftersom dessa annars inte har någon användning i produktionen.

Vanliga missförstånd om könssortering av ägg?

– Folk säger: ”Varför äter man inte bara tuppkycklingarna?”. Då förklarar jag att det handlar om två olika industrier – värphöns för äggproduktion och slaktkycklingar för kött – och raser som används för äggproduktion är inte effektiva för köttproduktion. Mer generellt är många människor ganska bortkopplade från hur livsmedelsproduktion fungerar. För- och nackdelar med könssorteringsteknik?

för djurpolitiska diskussioner som Djurens Rätt är med och driver.

Regeringens Livsmedelsstrategi 2.0 innehåller mål om

NÅGRA VECKOR INNAN seminariet presenterade den växtbaserade näringen för första gången en gemensam plan, Tillväxtagenda Växtbaserat, för hur Sverige kan öka produktion, förädling och konsumtion av växtbaserad mat. När det gäller riksdagspartiernas inställning vill en majoritet se ökad produktion och förädling av växtbaserad mat, medan färre är intresserade av att verka för minskad köttkonsumtion. Mer om detta hittar du i detta nummers valspecial.

av Cecilia Mille

– Den mest uppenbara fördelen är att man slipper avliva dagsgamla tuppkycklingar – det är därför vi bedriver denna forskning. Men teknikerna kan också bidra till optimering, till exempel bättre utnyttjande av utrymmet i kläckmaskiner, vilket kan minska energikostnader. De kan även möjliggöra analyser av flera parametrar, som hälsa eller fertilitet. Vad det inte löser: Priset kommer att stiga, och vissa tekniker ger upphov till kemiskt avfall som påverkar hållbarheten. Och den största etiska osäkerheten gäller smärtupplevelse – det finns olika uppfattningar om när embryon kan uppleva smärta. av Jenny Löf

Grisar blev dansk valfråga

Svensk motsvarighet tog inte samma skruv.

JODÅ, DJURSKYDD KAN vara en het valfråga. Det visade danskarna i slutet av mars genom folketingsvalet som titulerats Svinevalget. Under valupptakten har danska politiker konsekvent använt ordet ”grisfabriker” och den socialdemokratiska statsministern

Mette Frederiksen instämde i kritiken mot djurskyddsbristerna och sa ”djurskyddet måste vinna över kortsiktig vinst”. Flera danska partier har kampanjat för att minska antalet grisar i landets grisindustri, och den ansvariga ministern (med liberal politisk hemvist) krävde skärpta straff och ökade kontroller.

Frågan fick fart genom en dokumentär i tre delar som sänts på TV2, Hvem passer på grisene, som visade grisarnas lidande. Andra delen innehöll

material inifrån grisfabriker tillhörande toppnamn inom Danmarks jordbrukslobby, och ordförande för den danska grisbranschens intresseorganisation tog till rättsliga åtgärder för att stoppa bildmaterialet från hans grisfabrik. Nästa stöt kom i form av den brutala reportageboken Flæsk, där journalisten Klara Trebbien Rasmussen jobbade under täckmantel på en dansk grisfabrik.

BILDERNA INIFRÅN DE danska grisfabrikerna har samma kaliber som bilderna inifrån fyra svenska grisfabriker, som Djurens Rätt publicerade i slutet av förra året. Även

på de svenska bilderna syns döda grisar, sjukdomar och skador, trängsel och tristess, samt avföringskletiga grisar som biter på galler och på varandra. Bilderna och filmerna väckte avsky hos svenskarna, men till skillnad från Danmark så tog sig avslöjandet inte in i Sveriges riksmedier eller maktens korridorer.

– I Danmark blev det här en valfråga eftersom både media och politik vågade stå emot grisindustrins påtryckningar, och behandla grisarnas lidande som ett systemfel. Den svenska djurfabrikslobbyn har lyckats odla en mer grundmurad

självbild av att djurskyddet är starkt, vilket gör att avslöjanden gång på gång avfärdas som avvikelser i stället för tecken på ett större problem. Då uteblir också den politiska reaktionen mot lidandet i djurfabrikerna, säger Tina Hogevik som är Djurens Rätts riksordförande. Djurens Rätt anmälde grisfabrikerna till länsstyrelse och polis. Påföljderna har hittills varit obefintliga. Länsstyrelsen har besökt anläggningarna och i skrivande stund lagt ner alla ärenden utom ett, och om rättsväsendet väljer att agera återstår fortfarande att se. – Det här visar att dagens system sviker djuren. För att gå till botten med problemen måste Sverige börja i toppen. I Danmark har politiska tungviktare nu varit tydliga med att djurens välfärd måste gå före kortsiktig vinst, och det är hög tid att den insikten slår igenom även här. Det innebär inte minst att inrätta en djurskyddsminister med ett tydligt mandat att sätta djuren först. Annars förblir djurskyddslagen bara fina ord på papper, säger Tina Hogevik. ●

Se bilderna

Låt fler få syn på grisarna inuti de svenska grisfabrikerna. Gå in på djurensratt.se/ svenskgris

I media

Djurens Rätts granskning och anmälningar av grisfabrikerna i Västra Götaland lyftes i DN Kultur.

Daniel Helldén och Rebecka Le Moine från Miljöpartiet.

Agenda

- Tog emot

L, S, V och MP valde att ta emot underskrifterna.

Partierna som tagit ställning för ett förbud mot turbokycklingar är L, V och MP.

I Norge har branschen valt att avveckla turbokycklingar.

Nilsson från

Jytte Guteland (S), Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik och Åsa Westlund (S).

Kajsa Fredholm från Vänsterpartiet.

Kycklingfrågan vid maktens dörr

65 074 underskrifter överlämnades.

UTANFÖR RIKSDAGEN genomförde Djurens Rätt den 19 maj en manifestation för att kräva ett förbud mot turbokycklingar. Med skyltar och tydliga budskap riktades kraven direkt till riksdagspartierna – flera av dem representerade på plats.

– Det är valår och för Djurens Rätt råder det ingen tvekan: Turbokycklingarna

utgör Sveriges största djurskyddsproblem och att ställa om till långsamväxande raser borde vara ett vallöfte för alla partier som säger sig värna ett gott djurskydd, säger Matilda Antti, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.

ALLA ÅTTA RIKSDAGSPARTIER bjöds in till Mynttorget för

att ta emot de vid tillfället drygt 65 000 underskrifterna, och av dessa dök hälften upp: Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna. Dessa fyra partier delar problembilden och de tre förstnämnda är överens om att ett förbud mot turbokycklingar är rätt väg att gå.

av Linn Åkesson

SVERIGES STÖRSTA DJURSKYDDSPROBLEM

● Turbokycklingar växer från 40 gram till två kilo på 35 dagar.

● Turbokycklingar utgör 99 procent av Sveriges kycklingproduktion (där över 100 miljoner individer föds upp varje år).

Elin

Liberalerna.

Kycklingindustrin säger att svenskarna inte bryr sig.

3 av 4

Men säger nej till turbokycklingar.*

*enligt en undersökning gjord av Novus Gör din röst hörd!

Han tar snacket

Genom att debattera djurrätt i sociala medier vill Arez Mahzouni få människor att verkligen tänka till.

Här berättar han om tankeknep för att bli bekväm med att vara obekväm och hur du åstadkommer mer givande samtal om djurens situation.

av Nanna Thydén foto Oskar Omne

HAN DÖK UPP på Youtube-debatten ”1 vegan vs 20 köttätare” med 36 sidor anteckningar, utskrivna källor och så kallat karnistbingo.

– Jag pratade med dem innan om att jag skulle komma dit med källor. De sa ”ja, ja, kör din grej”. Men det blev en stor grej efteråt att jag hade med mig anteckningar. Folk hatade det, säger Arez Mahzouni. Efteråt blev reaktionerna så starka att anteckningar förbjöds i framtida avsnitt. För Arez Mahzouni avslöjar det något om dagens debattkultur.

– Partiledardebatterna är långt ifrån faktiska debatter, för de saknar faktakoll. Det gör det omöjligt för åhörare att förstå vad som faktiskt diskuteras. Folk förlitar sig på ”sunt förnuft” i stället för fakta. Själv föredrar han strukturerade samtal framför snabba poänger. Hans livesändningar om djurrätt på Tiktok kan pågå i sex timmar och på chatt-plattformen Discord driver han en vegansk nätgemenskap med över 300 medlemmar.

DJURRÄTTSENGAGEMANGET började egentligen ganska odramatiskt. Hans tvillingbror ville testa att äta växtbaserat i en månad.

– Han sa typ: ”Jag kör en månad för att testa”, men ganska snabbt började han tänka på de etiska frågorna kring djurexploatering och blev vegan.

I dag lever Arez tillsammans med en vegan och i närmaste familjen har veganism länge varit en naturlig del av vardagen. Ändå beskriver han sig som motvillig i början.

– Jag insåg att jag var en hycklare. Jag hade helt enkelt inga valida argument mot att sluta exploatera djur.

För honom handlar bra debatter om att faktiskt förstå vad som är sant. Idealet för Arez Mahzouni vore att komma överens om ett påstående som ska diskuteras, att han vet vem han ska prata med, och att de kan dela källorna med varandra i förväg.

– Det skulle faktiskt främja ett samtal som är produktivt. Men det fick vi inte göra, så jag tog helt enkelt med mina egna.

Efter den virala Youtube-debatten publicerade han alla källor i kommentarsfältet.

Gör debatter verkligen skillnad för djuren, eller blir folk bara defensiva?

– Det beror helt på hur man för debatten. Om man säger att folk är dåliga människor? Ja, då blir de defensiva. Men om man fokuserar på djurens perspektiv och ställer frågor som håller personen till svars så börjar människor inse själva, och då skapar man faktisk förändring.

Arez Mahzouni beskriver hur han har sett det hända i sina egna livesändningar.

– Min erfarenhet från Tiktok visar att strukturerad debatt fungerar. Flera personer har blivit veganer tack vare dessa sessioner. De stannar kvar i chatten och börjar bemöta andra själva. De går från att sluta exploatera djur till att bli aktivister.

Det är vanligt att känna bävan när djurdiskussioner kommer på tal. Några tips på hur man får till ett bra debattklimat? – Det första är att använda källor och empiri från början. Strukturera debatten ordentligt och undvik argumentationsfel. Det är viktigt att förstå metanivån i en diskussion för att inte luras in i irrelevanta sidospår – att känna igen när någon gör ett logiskt felslut, som vädjan till tradition, kultur eller natur. Om någon säger ”vi har alltid ätit kött”, då behöver man förstå att det är ett argumentationsfel, det är en vädjan till traditionen. Bara för att något har pågått under en tid betyder det inte att det är rätt eller fel. Vi kan inte dra den slutsatsen, för det är ett dåligt argument.

AREZ MAHZOUNI ÅTERKOMMER till att det ofta handlar om att hålla samtalet enkelt. – Min strategi är dessutom att sätta motparten i offrets perspektiv genom frågor. Håll det enkelt: Det handlar om grundläggande respekt för kännande individer. Då slipper du gå ner på konstiga sidospår om biologisk mångfald eller vad det nu kan vara för irrelevant som de tar upp. Fokusera på varför, inte hur. Om man hoppar till hur-frågor för tidigt – hur får jag i mig protein, vad gör vi med bönderna – då missar man poängen helt.

Det finns undersökningar som visar att veganer är den grupp som folk stör sig på i högst utsträckning. Varför är det så?

”Jag insåg att jag var en hycklare. Jag hade helt enkelt inga valida argument mot att sluta exploatera djur.”

– Jag ser det faktiskt som positivt. Att det blir obekvämt är nödvändigt för förändring. Alla rättvisefrågor har alltid varit obekväma för samhället. Om man är van vid privilegier så kan jämlikhet kännas som förtryck. Det är bara så det är, det viktiga är att vi inte distanserar oss från att vara obekväma. Vi behöver vara tydliga med varför muren behöver rivas över huvud taget. Vi kan inte riva den på en gång – den behöver hackas ner. Men vi bör alltid vara tydliga med varför. Det är där många inom rörelsen misslyckas, de tar avstånd från djurrättsaktivism och fokuserar bara på hälsa eller miljö, men då blir det inte hållbart. Opinionen måste förändras tillsammans med politiken.

Hur håller du dig lugn? Finns det några argument som är svårare att bemöta?

– Det är en bra fråga. Jag tror att mycket av min inspiration kommer från att lyssna på debatter och förstå vad argumentet faktiskt handlar om. Jag har övat mycket, men vad gäller svåra argument – det finns egentligen inte några svåra argument, utan det finns bara argument som man inte har mött ännu.

Han skrattar när han beskriver hur ofta samma argument återkommer.

– ”Vi behöver protein, det är naturligt, vi har alltid gjort det”. Jag hade faktiskt med mig en bingotavla till Studio 3-debatten där jag kryssade av argument mellan varje påstående. Det var lite kul.

AREZ MAHZOUNI ÅTERKOMMER till att fokus måste ligga på djuren, inte på den egna bekvämligheten.

– Det viktiga är att komma ihåg att du inte gör det här för dig själv, du gör det för djuren. Du är inte offret. Försvara djuren som om du skulle försvara din familj. Du behöver göra det mer än vad du gör i dag. Var inte rädd – du har allt på din sida, all evidens, allt är på vår sida. Vi behöver inte hitta på saker som inte stämmer.

Och han tycker att fler borde våga ta steget från övertygelse till handling. Arez Mahzouni menar att djurrättssympatisörerna är tillräckligt många för att driva igenom enorm förändring, men problemet är att förhållandevis få engagerar sig.

– Om man är vegan och vill se förändring bör man aktivera sig. Det kan vara allt från att vara tydlig med att respektera djur i sin omgivning till att gå med i djurrättsorganisationer som Djurens Rätt. Det kan också vara att engagera sig politiskt – vissa politiska partier har djurrättsgrupper där man kan få igenom väldigt mycket bara man engagerar sig.

Hur vet jag att det är ett bra tillfälle att ta upp djuren?

– Det är viktigt att förstå att det handlar

Glimt från debatten med 20 köttätare på Studio 3. I kommentarsfältet får

Arez Mahzouni beröm för att vara lugn, påläst och logisk. Debatten har visats sammanlagt hundratusentals gånger på Youtube och Tiktok.

om att ställa frågor snarare än att hålla brandtal. Frågor får människor att tänka själva och reflektera över sina egna val. Arez Mahzouni menar att grundbudskapet egentligen är ganska enkelt.

– Håll det till vad det handlar om: ”Jag vill inte bidra till djurexploatering” och ”Jag respekterar djur”. Det är inte en klimatrörelse, det är inte en hälsogrej – det är en abolitionistisk rörelse för djurens frihet. Sen kommer de pragmatiska frågorna, men fokusera på varför först. Då öppnar man inte upp för massa konstiga diskussioner, utan man fokuserar på det viktiga: att djur förtjänar respekt för att de är kännande individer.

Du har skrivit att debattkulturen fokuse -

Arez Mahzouni

Ålder: 41 år

Bor: Stockholm

Sysselsättning: Webbutvecklare som debatterar djurrätt på fritiden. Följ: @baba__fta på Instagram, @v_a_b_a på Tiktok, Vegang Sverige på Discord. Äter helst: Älskar jordnötsmarinerad krispig tofu – kan äta den rå! Familjen lagar traditionell kurdisk mat, som ofta är växtbaserad i originalutförandet.

rar på att vinna retoriska poänger snarare än att söka sanningen. Vad menar du? – Det är ett stort problem i Sverige. Vi bombarderas av så många argument att man känner att när man blir vegan så ska man bli ekologisk och klimatexpert, du blir nutritionsexpert och du blir filosofisk professor. Men egentligen – om du försvarar kvinnors rättigheter eller barns rättigheter eller icke-vitas rättigheter, så skulle du inte börja prata om klimat eller hälsa eller något annat. Du skulle bara säga: ”De förtjänar respekt för att de är kännande individer och att utnyttja någon är inte att visa respekt”. Det är samma sak med djur, man kan hålla det så simpelt. Det är inte extremt att vilja respektera andra. Det är bara respekt. ●

1

Var hittar du inspiration?

– Jag läste nyligen How to argue with a meat eater av Earthling Ed. Det kan vara en bra introduktion för någon som är ny till veganism även om det finns lättare sätt att argumentera numera. Men det viktigaste är att omge sig med ett community.

2 3

Hur kommer jag igång med att föra djurens talan? – Jag rekommenderar också att lyssna på debatter om djurrätt. Följ olika veganska aktivister för att få perspektiv. Kom och lyssna på våra Tiktok-lives eller gå med i vår Discord. Det är mycket bättre än Facebookkomment arsfält där kommentarerna hamnar helt vilt.

Är det någonsin helt ovärt att försöka ”ta snacket”? – Det är aldrig helt ovärt, men det beror på kontexten. Om du möter någon som är helt öppen för att lyssna, då är det väldigt värt det. Om du möter någon som bara vill argumentera för att vinna, då kan det vara mindre värt det.

av Gunilla Lindgren,

& Therése

illustration Emma

Vilka partier ställde sig på djurens sida och vilka bröt sina löften från förra valet? Djurens Rätt intervjuar partiledarna, granskar djurpolitiken under mandatperioden som gått och kartlägger partiernas framtidslöften för djuren.

Cecilia Mille

Lindgren

Hanquist

SÅ DJURVÄNLIGA ÄR PARTIERNA

Stor skillnad i djurpolitiska ambitioner.

MP OCH V har den djurvänligaste politiken, både sett till hur de har agerat under mandatperioden och vad de lovar att driva kommande mandatperiod.

L, S och C placerar sig i mitten. L hamnar på tredjeplats trots att de genom sin regeringsställning varit med och fattat en rad negativa beslut för djuren. Det beror

HÄR ÄR RESULTATET

1. Miljöpartiet (107 poäng)

2. Vänsterpartiet (84)

3. Liberalerna (45,5)

4. Socialdemokraterna (41)

5. Centerpartiet (29)

6. Sverigedemokraterna (16)

7. Moderaterna (4,5)

8. Kristdemokraterna (-5,5)

dels på att de tog strid för kornas betesrätt och drev frågan om avveckling av pälsdjursfarmerna, dels att de ger flera positiva löften för djuren inför nästa mandatperiod. S har gjort en stark insats för djuren under mandatperioden, men är försiktiga med löften framåt. Djurpolitiken från C har haft en tvetydig inverkan, medan deras löften framåt är desto mer ambitiösa.

SD, M och KD hamnar i botten då de alla har ingått i regeringssamarbetet som totalt sett har haft en klart negativ påverkan på djuren. Allra längst ner hamnar KD som, trots att de genom landsbygdsministerposten haft det yttersta ansvaret för djuren, har agerat för att försämra djurskyddet och motsatt sig en minskad köttkonsumtion. ●

SÅ HAR GRANSKNINGEN GÅTT TILL

Utgångspunkten var partiernas svar på de åtta frågorna i Djurens Rätts valenkät 2022, därefter har Djurens Rätt undersökt partiernas agerande i djurpolitiska frågor under mandatperioden 2022–2026. Djurens Rätt har granskat budget- och lagförslag, utredningar och myndighetsuppdrag som regeringen har lagt fram, samt motioner, interpellationer, skriftliga och muntliga frågor till ministrar, uttalanden i riksdagsdebatter, större debattartiklar och mediala utspel.

Läs mer

Hela granskningen och Djurens Rätts analyser finns på djurensratt.se.

djurensratt.se/val-2026

Denna granskning fokuserar på hur partierna verkat i riksdag och regering. En bedömning av partiernas insatser på EU-nivå gör Djurens Rätt inför valen till Europaparlamentet.

DJURPOLITIK: REGERINGENS FACIT

M, KD och L har regerat med stöd av SD. Regeringens politik har varit uteslutande negativ för djuren, med ett fåtal undantag. Här är mandatperiodens djurpolitik i korthet.

REGERINGENS HÖJDPUNKTER

● Införde ett avvecklingsstöd för de sista minkfarmerna, och utredde förslag om förbud mot pälsdjursuppfödning.

● Drev på för att översynen för EU:s djurskyddslagstiftning ska läggas fram.

REGERINGENS BOTTENNAPP

● Drog in finansieringen till Sveriges 3R-center.

● Tillsatte Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion, vars betänkande innehåller flera förslag som innebär försämringar inom djurskyddet.

● Överväger utredningens förslag om att slopa betesrätt för kor i lösdrift. Regeringen valde att skjuta upp beslutet om att slopa betesrätten till efter valet, och inför ersättningar till bönder för att ha kor på bete.

● Genomförde utredningens förslag om höjda ersättningar till kycklingproducenter vid utbrott av salmonella och fågelinfluensa.

● Genomförde utredningens förslag om att tillåta elchockshalsband, så kallade virtuella stängsel, för kor och får på bete.

● Gav ett ändringsuppdrag till Livsmedelsverket att se över rekommendationerna för minskat köttintag i de nya kostråden.

REGERINGENS MISSAR

● Förbud mot burhållning av hönor. Äggindustrin har redan fasat ut burarna, men regeringen har inte tagit vidare frågan om burförbud.

● Förbud mot avlivning av tuppkycklingar. Tekniken för könssortering av ägg används redan i flera länder, i kombination med förbud mot avlivning av tuppkycklingar. Regeringen har inte agerat.

● Kamerabevakning på slakterier. Regeringen gick inte vidare med den utredning som innehöll lagförslag om obligatorisk kamerabevakning på slakterier, som lades fram 2023 av den rödgröna regeringen.

Valspecial

DANIEL HELLDÉN (MP):

”VI SKULLE VILJA HA EN DJURSKYDDSMYNDIGHET”

Vad är din relation till djur, Daniel?

– Den är bra, skulle jag säga. När jag växte upp tyckte inte min mor att vi skulle ha några djur, så när mina barn var små så bodde jag på en gård och då hade vi häst, får, katter och höns. Så jag har haft en lång relation med djur.

Har MP en djurskyddsfråga som anses viktigast?

– Vi står ju upp för alla djur och deras skydd. Det ligger som dna i vårt parti. Konkret prioriterad fråga?

– Vi vet ju att vi äter djur som vi inte hanterar bra, till exempel turbokycklingar. Det är kycklingar som är uppdrivna på det sättet: de mår dåligt, de lever i en miljö som är fruktansvärd. Det här borde vi ta bort. Det finns en konflikt mellan djurvälfärden och livsmedelsindustrin. Hur hanterar man den?

– Till exempel när det gäller turbokycklingarna, så borde man bara se till att fasa ut den typen av uppfödning. Andra länder som Norge arbetar med det till exempel – det gör man inte i Sverige. Hur gör man för att ge djuren en starkare politisk röst?

– Ett sätt är såklart att rösta på Miljöpartiet, men sen handlar det ju om politiska förslag. Vi skulle vilja ha en djurskyddsmyndighet, vi inrättade en sådan 2004, sen tog alliansregeringen bort den. Den borde komma tillbaka, en myndighet som specifikt ägnar sig åt att se till att djuren har det bra, när vi

”Vi kommer att arbeta för att djurskyddslagen upprätthålls och att varje art får utöva sitt naturliga beteende”

håller dem på det sättet som vi gör i livsmedelsindustrin, och som vi har dem hemma. Även djur som är i naturen hamnar

många gånger i kläm mellan de intressen som vi människor har. Det är en viktig åtgärd att ha en sådan myndighet.

Nu till Sveriges vanligaste fågel. Vet du vilken det är?

– Leghorn? Jag vet inte ... Bra gissat! Det är turbokycklingen. Bara här i Sverige föder vi upp 110 miljoner kycklingar per år för att ha som mat. Borde vi göra som Norge och sätta stopp för turbokycklingar?

– Absolut. När man ser beskrivningar av hur de mår, hur de lever och vad som händer

MILJÖPARTIET

Höll de sina löften? Ja, de gav åtta löften och höll alla. Betyg? Agerat positivt för djuren.

Starkaste frågor? Förbjud turbokycklingar, pälsdjursfarmning,förbjudfrämja djurfri forskning, förbjud burhållning av hönor, för- bjud turbokycklingar, beva- ra kornas betesrätt, minska köttkonsumtionen.

Djurens Rätts analys: Miljö- partiet har den allra bästa politiken för djuren, både sett till hur de har agerat under gångna mandatpe- rioden och vad de lovar att driva kommande period. Miljöpartiet har en utveck- lad djurpolitik i en bredd av frågor, och är det enda riksdagspartiet med ett eget djurpolitiskt program. Under mandatperioden har de bland annat arbetat för förbud mot turbokycklingar, burhållning av hönor samt pälsdjursfarmning. De har också förespråkat minskad köttkonsumtion, mer resurser till djurfri forskning och att bevara och utveckla betesrätten. Som enda parti vill de också inrätta en djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet.

med de här uppfödningarna så är det självklart att vi inte kan ha den typen av verksamhet. Det är ett ansvar vi har som kännande och solidariska varelser. Vilka djurskyddsfrågor kommer Miljöpartiet att driva om ni sitter i regering efter valet? Finns det något som ni skulle kunna lova här och nu?

– Till exempel det med turbokycklingar, att få bort den verksamheten. Vi kommer också att arbeta för att djuren får fler utevistelser. Att djurskyddslagen upprätthålls och att varje djurart får utöva sitt naturliga beteende. Och sen såklart en djurskyddsmyndighet, det är viktigt.●

NOOSHI DADGOSTAR (V): ”VI VILL SKYDDA DJUREN I ANIMALIEINDUSTRIN”

VÄNSTERPARTIET

2Vad är din relation till djur?

– Jag älskar djur. Jag är uppvuxen med en liten katt som hette Ofelia. I dag är min sambo Martin lite pälsallergisk.

Har V en djurskyddsfråga som anses viktigast?

– Det finns många olika. Dels är vi det parti som satsar mest på djurfri forskning, dels vill vi skydda djuren i hela animalieindustrin mycket, mycket mer.

Finns det någon självklar plats för djur i er ideologi?

– Ja, det är väl att djuren också är kännande varelser, och att vi delar den här planeten tillsammans och att de också ska få ha ett bra liv. Djuren behöver en starkare röst i politiken

– hur löser man det?

– Vi håller med om det. Vi är ett parti som prioriterar djuren, så vi kommer jobba hårt för att djuren ska få en röst i politiken.

Djurskyddsminister, är det en rimlig post tycker du?

– Det är rimligt. Kanske ännu viktigare är att själva politiken blir bra. Att vi får ner kostnaderna för att gå till veterinären, så att man inte får en chock när man får fakturan – eller i värsta fall inte vågar gå dit. I ett andra led kan det vara bra att vi äter mer svenskt. Här har vi kontroll, vi följer upp. Och så ger vi ännu mer stöd till små och medelstora gårdar som har en bra djurhållning.

Många djurs välfärd påverkas av livsmedelsindustrin och forskningsvärlden. Ser

Höll de sina löften? Ja, de gav sju löften och höll samtliga. Betyg? Agerat positivt för djuren.

Starkaste frågor? Främja djurfri forskning, förbjuda burhållning av hönor, förbjuda turbokycklingar, bevara kornas betesrätt.

Djurens Rätts analys: Vänsterpartiet intar andraplatsen, med starka insatser för djuren under mandatperioden som har gått, samt löften om en ambitiös djurpolitik framåt. Under mandatperioden har Vänsterpartiet upprepade gånger tagit strid för turbokycklingarnas situation. De har också drivit på för förbud av pälsdjursfarmning och burhållning av hönor. Vänsterpartiet är det parti som velat satsa mest på Sveriges 3R-center, och de har försvarat kornas betesrätt som de vill utöka till fler djur.

ni i Vänsterpartiet någon konflikt mellan dessa intressen och djurvälfärd?

– Ja, det kan ju vara en industri som vill tjäna snabba pengar och då kan det leda till att man

"Vi tycker att man kan sätta ett slutdatum för det här sättet att plåga kycklingarna på”

stoppar i djuren saker som gör att de mår dåligt: att de känner stress, ångest, dödsångest, har svår smärta. Och då måste man sätta en gräns för det, och den gränsen vill vi stärka upp.

Nu till Sveriges vanligaste fågel. Vet du vilken det är? – Kycklingen.

Ja! I Sverige föder vi upp över 110 miljoner kycklingar per år för att vi ska äta dem och vi som jobbar med djurskyddsfrågor är väldigt bekymrade över det här. Turbokycklingarna växer så snabbt att de får ont och knappt kan hålla sig själva uppe. Vad tycker Vänsterpartiet? Borde Sverige följa Norges fotspår och också förbjuda turbokycklingar?

– Ja, det tycker vi. Vi tycker att man kan sätta ett slutdatum för det här sättet att plåga kycklingarna på. Vilka djurskyddsfrågor kommer ni att vilja driva om ni sitter i regering?

– Det finns ju mycket som vi tycker och har lagt förslag på. Så ju fler vi blir i riksdagen, ju större parti vi blir, desto mer troligt är det förstås att vi får igenom våra frågor. Men jag ska nämna några. Dels veterinärkostnaderna, de har blivit så otroligt dyra. Sen handlar det om tillsynen – djurskyddskontrollerna. Det finns mycket regler i Sverige, men de följs inte upp och det är inte säkert att alla följer reglerna. Sen får jag väl lyfta det här med djurfria forskningen, där är vi det parti som har lagt mest resurser.

Finns det någonting som du kan lova här och nu?

– Det beror ju helt på hur många röster Vänsterpartiet får. Så ju fler röster vi får, desto troligare är det att vi kan genomföra de saker som vi tycker och tror på. ●

SIMONA MOHAMSSON (L): ”KOSSORNA SKA HA SITT SOMMARLOV”

Håller du med om att djuren ska få en ännu starkare röst i politiken?

Vad är din relation till djur?

– Jag har inget husdjur nu, men har haft under delar av min uppväxt. Jag minns faktiskt att mitt första husdjur, jag vet inte om jag ska kalla det husdjur för att det var en fågel som jag fick när jag var rätt liten, och som jag redan efter en kvart släppte ut ur buren för att jag tyckte så synd om den. Så det var ett husdjur över en kvart.

Viktigaste djurskyddsfrågorna för Liberalerna?

– Jag tillhör ju ett parti som har en lång och stolt historia av att slåss för djurvälfärd. En av de viktigaste frågorna är att kossorna ska ha sitt sommarlov – alltså beteskravet. Även strömmingen i Östersjön är en viktig fråga tycker jag. Finns det någon självklar plats för djuren i Liberalernas ideologi?

– Ja men det tycker jag. Jag tycker att det är viktigt att djur har sina rättigheter och att det är viktigt att vi upprätthåller det. Och att det finns också en moralisk aspekt, tänker jag, som är väldigt viktig.

– Jag håller helt med. Jag tillhör ett parti som har en stor historia av att ha kämpat för djurvälfärd under lång tid. Det finns mycket exempel där jag tänker att vi behöver bli bättre när det gäller djurskydd. Att vi försvarar beteskravet, kossornas sommarlov, är

LIBERALERNA

Höll de sina löften? Nej, de bröt tre av fyra: förbjuda burhållning av hönor, främja växtbaserad produktion och minska köttkonsumtionen.

Betyg? Agerat negativt för djuren.

Starkaste frågor? Förbjuda pälsdjursfarmning, bevara kornas betesrätt.

Djurens Rätts analys: För Liberalernas djurpolitik har det kostat att sitta i regering. L är partiet som svikit flest löften från förra valet, exempelvis om att främja djurfri forskning, vilket gick i kras när regeringen kapade finansieringen av Sveriges 3R-center. Löftet om förbud mot burhållning av hönor har inte heller infriats, och L har inte drivit någon aktiv politik för minskad köttkonsumtion eller ökad produktion av växtbaserad mat, vilket de utlovat. Däremot har L gjort en positiv insats i två frågor. Den ena är avvecklingen av pälsdjursfarmning och utredningen om ett förbud mot pälsdjursuppfödning, som blev klar i april. Den andra frågan är betesrätten för kor där L spelade en avgörande roll, då de lyckades övertyga regeringen om att skjuta upp beslutet fram till valet och i stället införa ersättningar för bete. Detta i kombination med flera löften för djuren inför kommande mandatperiod (bland annat om turbokycklingar, hönor och tuppkycklingar, samt djurfri forskning) gör att de ändå kniper tredjeplatsen.

viktigt. Men jag tänker också att det handlar om att ställa förväntningar på enskilda människor i hur man beter sig mot djur, och där tycker jag att politiken kan ändra beteenden. Djurskyddsminister – en rimlig post, tycker du?

– Då hade jag gärna sett att Liberalerna haft den minister-

posten. Sen tror jag inte att allt löser sig för att man har en ministerpost, utan det är viktigt att man får till förändringen och får fler partier att förstå vikten av det här.

Många djurs välfärd påverkas av livsmedelsindustrin och forskningsvärlden. Ser Liberalerna en intressekonflikt?

– Det är klart att det finns en konflikt. Jag tänker att det finns en konflikt mellan att vilja utvecklas, och så finns det några som vill göra saker ”the old school way”. Jag hade nog velat att industrin självreglerar mer. Jag har kollat på Norge nu med exempelvis turbokycklingar, hur de själva har reglerat och har en målsättning om att sluta ha den sortens produktion. Det är ett utmärkt exempel på när det funkar, men vi politiker måste vara beredda att intervenera om det inte är så att industrin kommer självreglera.

Sveriges vanligaste fågel, vet du vilken det är?

– Jag vågar faktiskt inte ... Det är kycklingen. Och som du nämnde, branschen i Norge har förbjudit uppfödning av turbokycklingar. Borde vi följa Norges exempel?

– Som sagt, jag utesluter inte att politiken behöver sätta ner foten. Sen hade jag önskat att industrin själv förstår och agerar som man har gjort i Norge. Vilka djurskyddsfrågor driver ni om ni får sitta i regering?

– Som sagt, sommarlovet för kor har vi tagit strid för och kämpat för. Östersjön, en jätteviktig fråga för oss. Jag tycker också att det är viktigt med frågan om pälsdjursuppfödning.

Finns det något som du kan lova redan här och nu?

– Ja, att vi kommer fortsätta ta strid för djurvälfärd. Och att det kommer spela roll att Liberalerna sitter med i en regering. ●

MAGDALENA ANDERSSON (S):

”MER VETERINÄRKONTROLLER HOS BÖNDER”

Vad är din relation till djur?

– Det är något jag gillar. När jag växte upp tillbringade jag mycket tid på en bondgård på somrarna, hos mormor och morfar. Jag hjälpte till att mata kalvarna och få in korna till ladugården så de skulle kunna mjölkas.

Men inget husdjur nu?

– Nej, men jag har ju grannar som har hundar som jag tycker väldigt mycket om. Inte minst en golden retriever som inte riktigt besvarar min kärlek.

Har S någon prioriterad djurfråga?

– Just nu är det veterinärkostnaderna, de har totalt skenat de senaste åren.

Har djuren en plats i Socialdemokraternas ideologi?

– Vi vill ju alltid att människor med makt ska agera ansvarsfullt och att vi ska ta hand om miljö och natur, vilket ju också handlar om djur. Därför är det ju viktigt för bönder eller människor som äger djur, och därmed också har mycket makt över djur, att det finns en skyldighet att man beter sig på ett ansvarsfullt sätt.

Ska djuren ska få en ännu starkare röst i politiken?

Djurskyddsminister kanske?

SOCIALDEMOKRATERNA

Höll de sina löften? Ja, de gav tre löften och höll alla. Betyg? Agerat positivt för djuren.

– Jag tycker det är viktigt att ett djurrättsperspektiv finns i politiken, eftersom vi människor har ett ansvar att skydda djur. Nu är det oftast den som är ansvarig för jordbruksfrågor som också är ansvarig för djurskyddsfrågor. Då är det viktigt att det får ta utrymme hos den ministern i almanackan, och i vilka frågor man prioriterar.

– Det är en intressant tanke, men det viktigaste är att den minister som har ansvar för de frågorna också prioriterar det. Många djurs välfärd påverkas av livsmedelsindustrin och forskningsvärlden. Hur ser ni på den konflikten?

– Det är klart att det finns konflikter och svåra avvägningar, precis som så ofta i politiska frågor. Det är klart att vi vill ha fram nya mediciner och nya botemedel, men samtidigt har vi ett ansvar mot djuren. Vissa saker kanske rent av behöver fasas ut, men det handlar om

Starkaste frågor? Djurskydd vid slakt, djurskyddskontroller, stärka djurskyddet i EU, bevara kornas betesrätt.

Djurens Rätts analys: Socialdemokraterna får klart godkänt för deras insats för djuren under gångna mandatperioden. De har särskilt engagerat sig för skärpta djurskyddskontroller och bättre djurskydd vid slakt. Däremot är de mer försiktiga med löften för djuren inför nästa mandatperiod och är det parti som oftast svarat ”vet ej” i undersökningen. De lyfter återkommande att de inte ser behov av skärpt lagstiftning i Sverige och hänvisar i stället till tekniska lösningar, mer forskning och åtgärder på EU-nivå. Sammantaget hamnar de på en fjärdeplats.

att följa utvecklingen i branschen.

Vet du vad Sveriges vanligaste fågel är?

– Säkert en kyckling?

Ja! I Sverige föder vi upp drygt 110 miljoner kycklingar, en helt galen siffra. Borde Sverige göra som Norge och fasa ut turbokycklingarna?

– Jag tycker att vi ska titta närmare på det man har gjort i Norge. Jag tror att du kanske inte kan ta ett förbud så där, men man ska se hur man skulle kunna fasa ut det här. Det är också en fråga som vi borde kunna diskutera mer på europeisk nivå. Opinionen i Sverige är ju för ett förbud, är alltså S också inne på utfasning?

– Ja, men det måste göras på ett ansvarsfullt sätt. Risken är ju annars att produktion flyttar utomlands, och så börjar vi köpa sådana kycklingar från andra länder. Man måste kunna fasa ut det på ett ansvarsfullt sätt, men sen måste vi också lyfta frågan till EU-nivå. Om ni sitter i regering efter valet, vilka frågor driver ni? – Veterinärfrågan var vi inne på – nummer ett är att det ska bli billigare, så att människor har råd att gå till veterinären. Det andra är att kämpa för att kor ska få fortsätta ha rätt att beta ute. Vi får ju se till att fortsätta ha antibiotikafri djurhållning i Sverige. Sen handlar det därutöver om att vi vill stoppa illegal hundsmuggling och illegal avel av hundar. Och sen det femte är också att det ska vara mer veterinärkontroller hos bönder som håller djur.

Finns det något som du skulle kunna lova redan här och nu? – Att vi ska göra något åt veterinärmarknaden, för det är helt orimligt. Och det är ett bekymmer för så många djurägare.●

ELISABETH THAND RINGQVIST (C): ”VI KOMMER DRIVA VETERINÄRFRÅGAN”

tänker att för att få bra kraft i det så är det nog faktiskt bättre att ha flera olika ämnesområden inom en ministerroll. Många djurs välfärd påverkas av livsmedelsindustrin och forskningsvärlden. Ser C en intressekonflikt?

Vad är din relation till djur, Elisabeth?

– Jag har alltid haft djur. Första åren som jag växte upp så bodde jag nära en gård. När jag var liten blev jag lite smårädd för kor för att de lät så högt.

Har C en djurskyddsfråga som anses viktigast?

– Det är faktiskt djurskyddet generellt, vi tycker att det är väldigt viktigt att bevara det djurskydd som vi har i dag. Sen jobbar vi jättemycket för att vårt djurskydd i Sverige också ska gälla i EU. Både djurskydd när man har djuren, men också transporter och slakt.

Håller du med om att djuren ska få en ännu starkare röst inom politiken?

– Jag håller med om att djurens röst måste vara stark i politiken. Men just den balansen av att vi har både ett starkt djurskydd i Sverige utan antibiotika och där man ska få plats och säkerställa att vi inte importerar sånt som har antibiotika. Vi har det bra i Sverige så vi måste verkligen värna att det funkar, och också lyssna på när man kanske måste utöka djurskyddet för att det ska vara hållbart.

Djurskyddsminister – en rimlig post, tycker du?

– Det kan låta bra med djurskyddsminister, men när jag jobbade i regeringen för typ 20 år sedan såg jag att de ministrar som folk lyssnade på var de som hade många områden inom sin roll. Så jag

– Det har funnits en jättestor konflikt. Nu kan man göra väldigt mycket av det som sker inom forskning och tester utan att använda djur, och det ska ju alltid vara det första man gör. Och så ska man spara den typen av forskning framför allt när det gäller livsavgörande läkemedel – då ska man bara använda djur för försöken som faktiskt inte går att göra på något annat sätt.

Och livsmedelsindustrin? – Där vet vi ju i Sverige att när vi låter djuren ha en bra livsmiljö så mår djuren bättre och då blir det också en mycket bättre produkt. Nu till Sveriges vanligaste fågel. Vet du vilken det är? – Vad kan det vara? Blåmes? En kyckling. Sverige föder upp över 110 miljoner kycklingar per år. Norge har infört ett branschförbud mot turbokycklingarna. Tycker du att vi ska följa Norges exempel?

– I Norge har livsmedelsindustrin själva kommit överens om det, att de tyckte att det var bra. Och sju av tio kycklingar som vi äter i Sverige är svenska. Vi måste se till att vi äter

så mycket svensk kyckling som möjligt, för då vet vi att det inte är antibiotika i dem och de mår bättre än all den kyckling som vi till exempel importerar från Thailand. Så vi måste se till att vi skruvar på reglerna på ett sätt som gör att vi inte ökar importen. Om det är så att turbokycklingar inte håller de djurvälfärdsmått som vi alltid har drivit, då måste vi se över den lagstiftningen. Men som vi förstått det nu så har vi inte kommit så långt.

Vilka djurskyddsfrågor kommer ni att driva om ni sitter i regering?

– Vi kommer att driva veterinärfrågan. Den har blivit totalt kaos. Det är nästan dubbla priser sedan ett antal år tillbaka. Här måste vi bryta så att alla har råd och försäkring, och kan ta hand om sina djur när de mår dåligt utan att de blir helt ruinerade.●

CENTERPARTIET

Höll de sina löften? Ja, de gav ett löfte och höll det. Betyg? Agerat neutralt för djuren. Starkaste frågor? Djurskyddskontroller och stärkt djurskydd i EU. Djurens Rätts analys: Centerpartiets insatser för djuren under gångna mandatperioden bedöms sammantaget som varken bra eller dåliga. Partiet har å ena sidan motsatt sig avvecklingen av minkfar- merna, stöttat tillåtandet av elchockshalsband (så kallade virtuella stängsel) för kor och får på bete, samt varit otydliga med var de står gällande beteskra- vet för kor. Å andra sidan har de verkat för likvärdiga djurskyddskontroller i hela landet och att Sverige ska driva på ett stärkt djur- skydd i EU. C har också fö- respråkat förbud av hönor i bur. Deras politik framåt är desto mer positiv för djuren, de lovar att verka för förbud mot både pälsdjursuppfödning och burar, att satsa på djurfri forskning och de tar även ställning för bevarad betesrätt.

JIMMIE ÅKESSON (SD):

”LÄNSSTYRELSEN SKA FÅ BÄTTRE BEFOGENHETER”

Vad är din relation till djur?

– Jag älskar djur. Framför allt älskar jag katter, jag har tre – en som fyller 14 år här nu om en vecka.

Har SD djurskyddsfrågor som anses viktigast?

– Mycket handlar ju om djurvälfärd i stort, alltså att djur ska ha det bra. Människor som är elaka mot djur ska inte ha djur, vi vill att det ska vara tuffare. Länsstyrelsen ska få bättre befogenheter och verktyg att hålla koll på att djurförbud följs, man ska inte kunna flytta till ett annat län och bryta mot djurförbudet. Sådana saker tycker jag är viktiga. Sverige har ju, om man tittar ur ett EU-perspektiv, ändå ett ganska bra djurskydd i jämförelse tycker jag – och rent objektivt är det nog så. Framför allt när det gäller animalieproduktionen och hur vi håller våra djur där, det finns ju anledning att fortsätta på det spåret. Samtidigt som det innebär en konkurrensnackdel för svenska bönder, och då behöver man kompensera dem. Många djurs välfärd påverkas av livsmedelsindustrin och forskningsvärlden. Ser SD en intressekonflikt?

att ge ekonomisk kompensation för att vi har strängare djurskyddslagar i Sverige än vad man har i andra länder. Vet du vilken Sveriges vanligaste fågel är?

– Det är ju en balansgång. Det finns ju en efterfrågan på animaliska produkter, både kött och mjölk och mejeriprodukter – och det är rimligt, det är ju människoföda. Men vi behöver ju samtidigt ha en rimlig balans mot djurvälfärden. Det försöker vi kompensera på olika sätt, till exempel genom

– Hemma är det ju Ålakråkan – men jag vet inte. Kyckling.

– Det är klart att det är! Över 110 miljoner föds upp här i Sverige. Vi som jobbar med djurskyddsfrågor är väldigt bekymrade över turbokycklingarna. Norge har börjat sätta stopp för detta. Tycker du att vi i Sverige borde göra som i Norge?

– Återigen så är det en fråga om att balansera, för det finns ju en efterfrågan på mat som man har råd att köpa. Och vad jag förstår så har det gjorts vissa försök att införa mer långsamväxande kycklingar, men att det inte har burit sig. Jag håller med om att det är ett problem, om det är så att djur utsätts för avel, eller vad det nu antagligen handlar om i grunden – som gör att man blir sönderavlad och avlas för ett visst syfte. Men jag är inte säker på att det bara går att förbjuda rakt av.

Konkreta djurskyddsfrågor

SVERIGEDEMOKRATERNA

Höll de sina löften? Nej. De bröt två av fyra: främja djurfri forskning och förbju- da burhållning av hönor. Betyg? Agerat negativt för djuren.

Starkaste frågor? Avvecklingsstödet för minkfarmarna, djurskydd vid slakt, starkare juridiskt stöd för djurskydd.

Djurens Rätts analys: SD har stått för den största omläggningen av sin djurpolitik av alla partier. Under större delen av mandatperioden har SD varit aktiva förespråkare i flera djurskydds- frågor, bland annat djurskydd vid slakt, avveckling av minkfarmerna samt att stärka det juridiska skyddet för djur genom en djurskyddsbalk och en djurskyddspolis. Mot slutet av mandatperioden har djurskyddsfrågorna tonats ner och i stället har utspel om obligatoriska köttalternativ vid skolluncher tagit plats i partiets kommuni- kation. Framåt är SD ovissa om åtgärder som berör djurhållning, exempelvis förbud mot turbokycklingar, burhållning av hönor och mindre plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, men är däremot positiva till att främja djurfri forskning och växtbaserad produktion. Sammantaget hamnar SD på en sjätteplats.

ni kommer att driva efter valet?

– Det ena är ju de här rena trygghetsfrågorna för djur – det här med djurpolis, eller att polisen ska få bättre befogenheter och upprätthålla djurvälfärd. Sen en sak som jag möter när jag träffar väljare i allmänhet, det är veterinärkostnaderna, som är bisarra. Hur löser man det då?

– Ökad konkurrens. Jag förstår det som att Konkurrensverket tittar på det här, för det är ju en slags oligopolsituation, där man har helt fria möjligheter att sätta vilka priser man vill. Och det är ju absurt.●

Valspecial -

ULF KRISTERSSON (M):

”VI ÄR RÄTT BRA I SVERIGE JÄMFÖRT MED ANDRA”

Vad är din relation till djur?

– Jag är uppvuxen med, ja inte med hund som det kan se ut, utan jag är uppvuxen med gnagare. Jag har haft alla tänkbara gnagare: hamstrar, chinchillor, ökenråttor, marsvin. Ingen bäver, haha.

Men nu har du Winston i ditt liv.

– Nu har vi Winston och katten Cayenne.

Finns det någon djurskyddsfråga som är viktigast för Moderaterna?

– Helt ärligt kretsar svensk politik ju inte så ofta kring djurskyddsfrågor. Och den goda orsaken till det är ju att vi är rätt bra i Sverige jämfört med andra länder. Så jag skulle nog säga att driva frågorna i EU är nog det vi oftast tänker är viktigast, att se till att det vi tycker är rätt och riktigt ska få genomslag i hela Europa. Om det är någon specifik fråga, så är det väl det här med när det går illa i sjukvården – då är det ju självklart att man anmäler saker och ting. När det går illa i veterinärvården är det inte lika självklart. Har djuren en naturlig plats i Moderaternas ideologi?

– Jag tycker det handlar om respekten för allt levande. Mänskligheten kommer alltid vara en speciell sak. Men jag tycker att respekten för det levande, att behandla djur väl, att ha lagstiftning. Man kan visserligen äga en hund, men man har alltid skyldigheter att vårda och skydda.

Håller du med om att djuren

MODERATERNA

Höll de sina löften? Nej, de gav tre löften men bröt två: att främja djurfri forskning samt att förbjuda burhållning av hönor.

Betyg? Agerat negativt för djuren.

Starkaste frågor? Har inte drivit några tydliga djurpolitiska sakfrågor.

Djurens Rätts analys: Moderaterna är det parti som har hållit lägst profil i djurfrågorna under mandatperioden som varit. Som del i regeringssamarbetet har de stått bakom en rad försämringar av djurskyddet. Frågorna som M har uttalat sig om har rört slopandet av betesrätten för kor och att avveckla minkfarmerna. De enda tydligt positiva löften de ger för djuren till nästa mandatperiod är att verka för minskad trängsel för kycklingar på EU-nivå, samt att djurskyddsföreskrifterna bör uppdateras.

behöver en ännu starkare politisk röst?

– Jo, jag tycker nog det, men det är klart, den rösten måste då komma genom människor som bryr sig, eller hur? Så att det är människor som kräver djurens rättigheter och människor som också politiskt står upp för dem.

Tycker du att djurskyddsminister vore en rimlig post?

– Är det här en jobbansökan eller, haha! Alltså det finns alltid ett statsråd som är ansvarig för de frågorna, och i min regering så är det ju

Peter Kullgren som har det ansvaret.

Många djurs välfärd påverkas av livsmedelsindustrin och forskningsvärlden. Ser ni någon intressekonflikt?

– Konflikten tycker jag är uppenbar. Det är många läkemedel vi har i dag i Sverige som är helt livsavgörande, som vi inte hade kunnat få fram om det inte fanns djurförsök. Och det ska vi inte skämmas för tycker jag. Samtidigt ska man göra allt man kan för att bli av med djurförsöken.

I Sverige föder vi upp över 110 miljoner kycklingar per år. Vi som jobbar med djurskyddsfrågor är väldigt bekymrade över turbokycklingarna som växer så snabbt att deras ben inte bär och de har konstant smärta. Norge tittar på att införa ett förbud. Vad tycker ni?

– Det är ingen slump att Norge gör det här, för de är inte med i EU. Alla de här frågorna är i grund och botten EU-frågor. Bäst vore om vi kan få en europeisk gemensam lagstiftning om detta och det är det vi driver just nu. Men ytterst får vi titta på det norska systemet om det inte visar sig möjligt att komma fram på EU-nivå.

Vilka djurskyddsfrågor kommer ni att driva ifall ni sitter i fortsatt regering? – Vi har pratat om några av de här som jag tycker är viktigast. Vi pratar väldigt mycket veterinärkostnader just nu, de har rusat iväg, det vet vi som har både djur och försäkring. Och betesrätten blir kvar? – Betesrätten blir kvar. Och så kompenserar vi lite grann för att svenska bönder får lite högre kostnader än de som inte har det. Vi kommer att kompensera med minst tusen kronor per ko.●

PETER KULLGREN (KD):

”VI SKA HÖJA DJURSKYDDET I HELA EUROPA”

frågorna i kombination med till exempel jordbruk och livsmedel och andra frågor. Vet du vad Sveriges vanligaste fågel är? – Ja, kyckling!

Vad är din relation till djur, Peter?

– Vi har nästan alltid haft husdjur i min familj, som katt eller hund. Jag hade en jaktlabrador tills för några veckor sedan, som jag tyvärr fick ta bort. Han började bli gammal och skruttig och mådde inte bra på slutet.

Nu ska vi prata lite mer om KD och er ideologi. Finns det någon djurskyddsfråga som är högst prioriterad?

– Tittar man ideologiskt på Kristdemokraterna så kan man väl konstatera att djuren har en ganska given plats i vår politik. Vår människosyn gör ju att vi ser att människan är en rationell varelse, med allt det kommer också ett stort ansvar att ta hand om det som finns runt omkring oss.

Hur kan djuren få en ännu starkare röst i politiken?

– Jag tycker att djur ofta har en ganska stark röst i politiken. Jag tror att det yttersta beviset på det är att Sverige har bland de strängaste djurskyddsreglerna i Europa, så nog har djurperspektivet funnits med i svensk politik. Sen går det säkert att skruva det ännu mer. En djurskyddsminister, har du tänkt på det?

– Vi har inte drivit det från mitt parti. Sen är det upp till varje statsminister som bildar en regering och utser de ministerposter som man tycker att man ska ha, men vi har inte drivit det. Jag tror att det är klokt att samla det, till exempel som nu – när det är jag som har ansvar för de

Bra! Vi som jobbar med djurskydd är väldigt bekymrade över turbokycklingen. Den växer så snabbt att den har ont och inte riktigt kan bära upp sin egen kropp. Föräldradjuren tvingas leva i svält. Vad tycker du och Kristdemokraterna om turbokycklingar?

– Jag har diskuterat den här frågan några gånger. Det är ganska komplext i vissa lägen och jag förstår att många kan tycka att det är konstigt, varför man

inte bara förbjuder det här. För det första så vill jag säga att de branschundersökningar som görs visar på relativt god djurvälfärd ändå. Vi har gått vidare nu så det finns ett djuromsorgsprogram i hela avelsledet, från kläckkyckling till föräldradjur till slaktkycklingar också. Det är väldigt viktigt och jag är glad för att vi har fått det på plats. Vi driver också på det här inom EU-samarbetet, för att man behöver lyfta upp djurvälfärdsfrågorna.

Vilka djurskyddsfrågor kommer Kristdemokraterna att driva om ni får fortsätta sitta i regering? Finns det något som ni kan lova redan här och nu?

KRISTDEMOKRATERNA

Höll de sina löften? Kristdemokraterna gav inga djurpolitiska löften förra valet. Betyg? Agerat negativt för djuren.

Starkaste frågor? Motsatt sig minskad köttkonsum- tion och drivit på för att slopa betesrätten för kor. Djurens Rätts analys: KD har innehaft landsbygdsministerposten under mandatperioden, vilket innebär ett extra stort ansvar och handlingsutrymme för dju- rens välfärd. Ministeransvaret har dock – med undantag för avvecklingen av minkfarmerna och utredningen om ett förbud mot pälsdjursuppfödning – använts för att driva en politik präglad av ökad kon- kurrenskraft på bekostnad av djurskyddet. Exempel på detta är höjda ersättningar till kycklingindustrin för salmonella och fågelinfluensa, hotet mot kornas betesrätt och tillåtande av elchockshalsband för kor och får. Därtill har den kristdemokratiska landsbygdsministern Peter Kullgren konsekvent motsatt sig en minskad köttkonsumtion, genom uppdrag till Livsmedelsverket om att se över rekommendationerna om minskat köttintag i de nya kostråden, samt i uttalanden och debatter där han kritiserar vegetariska skolmåltider. Tillsammans med få positiva löften för djuren framåt resulterar detta i att KD intar bottenplatsen inom djurpolitiken.

– Vi kommer fortsätta driva på för att vi ska höja djurskyddet i hela Europa, det är det absolut viktigaste jag ser framför mig. Den 30 april får vi tillbaka en utredning om att förbjuda uppfödning av djur enkom för pälsändamål. Det kan jag lova, att jag som minister kommer att klubba igenom den lagen nästa mandatperiod.●

Valspecial

HÄR ÄR PARTIERNAS DJURLÖFTEN

Svar på 20 djurfrågor.

SAMTLIGA PARTIER SVARADE på Djurens Rätts valenkät och svaren visar en stor spridning bland partiernas djurpolitiska löften. Miljöpartiet ställer upp på alla Djurens Rätts förslag, medan Moderaterna och Kristdemokraterna endast antar två av totalt 20 förslag.

RESULTATET VISAR STÖRST uppslutning bakom två frågor: ett förbud mot pälsdjursfarmning i Sverige och EU-gemensamma regler om minskad beläggningsgrad för kycklingar. Sex av åtta partier sa sig ha för avsikt att verka för dessa.

Betydligt färre partier ställde sig bakom ett förbud mot uppfödning av turbokycklingar. Tre av åtta partier (MP, V och L) uppgav avsikt att verka för ett sådant förbud. Liberalerna har tidigare inte tydligt uttalat sitt stöd för ett sådant förbud, så detta är en nyhet från Liberalerna. Övriga fem partier svarade nekande och kommenterar det med att de främst vill se stärkt djurskydd på EU-nivå.

– Partiernas inställning står i skarp kontrast till hur väljarna ser på det här förslaget. Enligt Djurens Rätts opinionsundersökning vill sju av tio väljare att Sverige ska lagstifta mot turbokycklingar. Väljarstödet för ett sådant förbud är brett förankrat över hela det politiska landskapet, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.

DJURENS RÄTTS KRAV på att inrätta en särskild djurskyddsminister som ansvarar för att bevaka och stärka djurskyddet fick bara stöd av MP och hör till frågorna där partierna visar störst osäkerhet. Denna osäkerhet kommenteras med en ovilja att ta ställning till enskilda ministerposter före valet. De som svarar nej, främst partier på högerkanten, säger sig se en fördel med att ha landsbygds- och djurskyddsfrågorna samlade – just det som Djurens Rätt bedömer som det stora problemet med dagens upplägg. Även

inrättandet av en expertmyndighet med prioriterat ansvar för djurskydd fick svagt stöd, där återigen bara MP ställde sig bakom förslaget. Kommentarer i enkätsvaren visar en tvekan inför att inrätta ytterligare en myndighet.

DJURENS RÄTT HAR starkt kritiserat regeringens konkurrenskraftsutredning för de djurskyddsförsämringar som föreslås, där förslaget att slopa betesrätten har varit mest omskrivet.

I enkäten ombads partierna ta ställning till fem av utredningens föreslag. Det var bara bevarandet av betesrätten som samlade stöd hos en majoritet av partierna, där fem av åtta svarade att de kommer att verka mot förslaget att avskaffa betesrätten för kor i lösdrift. De partier som inte ställde sig bakom uttryckte olika motiveringar till detta. M motiverar sitt ställningstagande med en stark tilltro till svenska bönders förmåga att ta hand om djuren och bedriva sin verksamhet. KD, vars minister initierade utredningen, hänvisar till att eftersom utredningens uppdrag var att hitta förändringar som kan göras med ett bibehållet djurskydd delar de inte bilden att de nämnda förslagen skulle vara negativa för djurvälfärden. SD skriver att de inte tagit ställning till samtliga förslag i utredningen och inte heller har identifierat något förslag som de är emot.●

10 10

VIKTIGASTE

DJURPOLITISKA

FRÅGORNA

1. Förbjud turbokycklingarna

2. Stoppa burarna

3. Förbjud pälsdjursfarmning

4. Prioritera djurvälfärden – tillsätt en djurskyddsminister

5. Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

6. Främja djurfri forskning

7. Stärk djurskyddet i samband med slakt

8. Främja produktion och konsumtion av växtbaserad mat

9. Minska köttkonsumtionen kraftigt till 2030

10. Gör EU:s nya djurskyddslagstiftning ambitiös

DJURFRÅGORNA

MED STARKAST STÖD

Ungefär en tredjedel av frågorna i enkäten uppnådde en majoritet hos partierna:

● EU-regler om minskad beläggningsgrad för kycklingar

● Förbud mot pälsdjursfarmning i Sverige

● Bevara betesrätten

● Uppdatera djurskyddsföreskrifterna

● Ökade anslag till djurfria metoder

● Kamerabevakning på slakterier

● Kraftigt ökad produktion och förädling av växtbaserad mat

Sebastian Wiklund.

HÅLLER MAN LÖFTENA DÅ?

Fyra av ageraderiksdagspartierna helt och hållet som de hade svarat i alla frågor som Djurens Rätt ställde inför riksdagsvalet 2022. Det gäller V, S och MP som lovade flera förbättringar för djuren och agerade där- efter. C höll alla sina löften förutom att främja djurfri forskning, vilket de kunde ha gjort genom att före- språka en återställd finansiering av Sveriges 3R-cen- ter. M och SD bröt två av sina löften. Det ena om att främja djurfri forskning, vilket de gick på tvärs med när de drog in finansieringen av Sveriges 3R-center, samt löftet om att förbjuda burhållning av hönor, vilket de inte har tagit vidare under mandatperioden. L bröt också dessa två löften, genom dess ställning som regeringsparti. L hade ock- så lovat att de skulle främja växtbaserad produktion och minskad köttkonsumtion, vilket de inte har gjort under mandatperioden. KD antog inga löften för djuren inför valet 2022.

Djurens Rätt pekar ut turbokycklingarna som den mest akuta djurfrågan. Det finns folklig majoritet för att förbjuda turbokycklingar. "Partiernas inställning står i skarp kontrast till hur väljarna ser på det här förslaget", säger Sebastian Wiklund.

SÅ SVARAR PARTIERNA I DJURENS RÄTTS ENKÄT

Förbud mot turbokycklingar

EU-regler om minskad trängsel för kycklingar

Bevara betesrätten

Uppdatera djurskyddsföreskrifterna

Inrätta djurskyddsminister

Inrätta expertmyndighet för djurskydd

Förbud mot hönsburar

Förbud mot att döda tuppkycklingar

Förbud mot pälsdjursfarmning

Ökade anslag till djurfria forskningsmetoder

Finansiering av Sveriges 3R-center Återinför och dubbla Återinför och dubbla Återinför Återinför Återinför

Handlingsplan för utfasning av djurförsök

Slutdatum plågsamma bedövningsmetoder

Kamerabevakning på slakterier

Kraftigt ökad produktion och förädling av växtbaserade livsmedel

Minskad köttkonsumtion

Minska antalet djur i djurfabriker

Stärkt djurskydd för fiskar

STORA SKILLNADER MELLAN PARTIERNAS DJURPOLITIK

Djurens Rätts granskning visar tydliga skillnader mellan partiernas djurpolitik. Skillnaderna finns både inom och mellan de traditionella partiblocken. Flera av de mindre partierna är mer progressiva i djurskyddspolitiken, där MP och V sticker ut, men även L och C i vissa frågor. KD ligger däremot i stadig bottenplacering. De större partierna (S, M och SD) är mer skeptiska till att använda svensk lagstiftning som politiskt verktyg för djuren, exempelvis genom förbud mot turbokycklingar och burhållning av hönor. De hänvisar i stället till tekniska lösningar, mer forskning och åtgärder på EU-nivå.

LÄS MER!

Det här är en kortad version, partierna har sammanlagt svarat på ett tjugotal aktuella djurfrågor. Vill du läsa hela un- dersökningen och se hur Djurens Rätt rankat resultaten? Gå in på djurensratt.se/partienkat.

DE UNGA DÅ?

Ungdomsförbunden delar ofta partiets grundidéer men driver i regel mer radikala, framtidsinriktade eller ideologiskt renodlade förslag än moderpartierna. Även ungdomsförbunden svarade på Djurens Rätts djurpolitiska enkät, du hittar resultatet på djurensratt.se/val.

Ja Nej Vet ej

Vill du vara djurens röst i valet?

Gör vår valkompass och se var partierna står i djurfrågorna.

I valkompassen får du svara på nio frågor om djurhållning, livsmedelsproduktion och djurskydd. Jämför dina svar med partiernas.

Gör skillnad för djuren –

direkt i din inkorg!

När du prenumererar på våra nyhetsbrev får du viktiga nyheter, aktuella kampanjer, namninsamlingar och enkla tips direkt till din inkorg – så att du snabbt kan göra skillnad.

Skanna QR-koden för att börja prenumerera direkt!

HÄNG MED!

MAT OCH MUSKLER

Sophie Macfie fixar recept med protein och fiber.

Runt två miljoner människor följer Sophie Macfie

för

hennes proteinrika vegoknep. Här berättar hon om envisa proteinmyter, varför vego ur ett hälsoperspektiv ibland funkar bättre än djuretiska budskap, och vilken tofurätt som alltid frälser inbitna skeptiker.

av Rebecca Johansson foto Nicky Johnston

SUGEN?

Jag ÄLSKAR bönor!”

Du växte upp som vegetarian och blev senare vegan. Berätta! – För mig handlade det om att inse att vegetarianism var motsägelsefullt. Jag har alltid älskat djur och ville som barn bli veterinär. När jag förstod att mejeriindustrin i praktiken leder till slakt insåg jag att jag fortfarande bidrog till lidande. Då slutade jag direkt med alla animaliska produkter, trots att jag tidigare älskade ost, ägg och choklad. I dag är jag stolt över att leva i linje med mina värderingar och att inte bidra till att skada djur.

Många följer dig för träning och proteinrika recept. Hur balanserar du det med den etiska sidan av veganism? – Jag är medveten om att alla inte delar mitt engagemang för

hål på myten att det inte går att vara stark eller vältränad utan animaliskt protein. Med min bakgrund inom marknadsföring vet jag att människor ofta drivs av viljan att förbättra sin hälsa, därför är det en effektiv väg in.

Vilken myt om vegoprotein är du mest less på?

– Att växtprotein skulle vara ”ofullständigt”. Alla växtbaserade livsmedel innehåller de nio essentiella aminosyrorna, men i olika proportioner. Genom att kombinera olika livsmedel får man i sig allt man behöver, så det är i praktiken inget problem. Missuppfattningen bygger på en förenklad tolkning som ofta används för att ifrågasätta växtbaserad kost.

Var går gränsen mellan att vara medveten om protein och att bli besatt?

dieter. Även påståenden om att ett specifikt livsmedel kan lösa komplexa hälsoproblem är ofta överdrivna. De bygger ofta på ett uns av sanning som förvrids för att passa en agenda eller sälja något.

Vad behövs för att få fler att välja vego, tror du?

djur, vilket gör det till en utmaning. Därför tonar jag ibland ner den etiska aspekten och fokuserar mer på hälsa. Om det får fler att minska sin konsumtion av animalier och därmed rädda djur, så är det värt det. Jag lyfter fram att en växtbaserad kost är kopplad till lägre dödlighet och minskad risk för sjukdomar, och att det finns stark vetenskaplig evidens bakom detta. Jag vill också slå

– Proteinbehovet varierar beroende på kroppsvikt, aktivitetsnivå och mål, så generella rekommendationer blir lätt missvisande. Överdrivet besatt, skulle jag säga, vore att gå över 1,6 gram protein per kilo kroppsvikt. Ett för stort fokus på protein kan också tränga undan andra viktiga näringsämnen. Dessutom kan jakten på muskeltillväxt bli alltför kopplad till utseende, medan det viktigaste egentligen är långsiktig hälsa, rörlighet och att förebygga sjukdomar.

Hur sållar jag bland kostbudskapen i sociala medier?

– Det finns flera tydliga varningssignaler: personer som demoniserar enskilda livsmedel, delar upp mat i kategorierna ”bra” och ”dåligt”, hänvisar till studier utan att ange källor eller förespråkar extrema

SOPHIE MACFIE

Ålder: 31 år

Bor: London, Storbritannien

– En stor del handlar om kunskap och vana. För många känns växtbaserad matlagning som något helt nytt, och det kräver att man lär sig hur man ersätter animaliska produkter på ett enkelt sätt. Därför är det viktigt att möta människor där de är och göra övergången så tillgänglig som möjligt. Samtidigt behövs förändringar på samhällsnivå, till exempel minskade subventioner till kött- och mejeriindustrin. Livsmedelsbutiker har också ett ansvar här; de skulle till exempel kunna göra växtbaserade produkter mer synliga. Det är en kollektiv ansträngning som kräver insatser från både individer, företag och beslutsfattare.

Vilken rätt övertygar en tofu-skeptiker?

– Burrito med riven tofu. Tofun rivs med rivjärn, kryddas med en rub och rostas i ugnen. Sedan fylls den i en burrito tillsammans med grönsaker, en krämig sås, stekt vitkål och avokado. Det är helt underbart gott och ingen märker ens att det är tofu!

Råvara du alltid har hemma?

– Bönor. Jag älskar bönor! De är rika på både protein och fibrer och kan enkelt bli basen i en supergod och mättande måltid.

Om du kunde övertyga folk om en sak kring veganism, vad skulle det vara?

Gör: Bästsäljande författare, certifierad personlig tränare och

aktuell med sin andra kokbok, Soph’s Plant Kitchen 30 in 30.

Familj: Fästmannen Will.

Sociala medier: @sophsplantkitchen på Instagram och Tiktok.

– Jag skulle börja med hälsa. Djurrättsargument kräver att människor är öppna för empati, och alla är inte där. Men hälsa är något de flesta kan relatera till. Om man når människor den vägen kan det bli ett första steg mot att också reflektera över djurens situation. ●

Du får Sophies recept på kommande sidor.

TIPS!

Servera gärna med valfritt kokt spannmål eller en skiva rostat surdegsbröd.

Krämig bönbowl

INGREDIENSER

[2 portioner]

1 mediumstor silverlök, finhackad

4 vitlöksklyftor, finhackade

3 cm ingefära, skalad och riven

1 tsk spiskummin

1 tsk koriander

1 tsk gurkmeja

½ tsk cayennepeppar

2 burkar kokta kikärtor (400 g)

200 ml kokosmjölk

2 stora nävar (ca 120 g) hackad spenat

200 gram körsbärstomater

1 tsk rökt paprikapulver

Salt och peppar

Såsen

290 gram silkestofu Citronjuice från 1 citron

3 msk näringsjäst

50 g cashewnötter, blötlagda i kokande vatten i 10 minuter och sedan avrunna

1½ msk vit misopasta

1. Blötlägg cashewnötterna i en skål. Om du är nötallergisk kan du byta ut dem mot solrosfrön.

2. Stek löken på medelvärme i rikligt med olivolja i cirka 8 minuter tillsammans med en nypa salt, tills löken blir lätt karamelliserad.

3. Tillsätt ¾ av vitlöken och all ingefära, stek i ytterligare 3 minuter. Tillsätt kryddorna och rosta i 1 minut till.

4. Tillsätt kikärtor, kokosmjölk, spenat och en skvätt vatten. Sänk sedan värmen.

5. Mixa alla ingredienser till såsen i en liten mixer och smaka av. Häll såsen i grytan och blanda väl. Höj värmen tills det börjar bubbla, sänk sedan till sjudning och låt koka i 5 minuter under omrörning.

6. Stek tomaterna på medelhög värme i olivolja och en nypa salt i 5 minuter, tills de börjar mjukna och falla sönder. Tillsätt paprikapulver och resten av vitlöken, stek i ytterligare 3–4 minuter. Smaka av.

7. Fördela i skålar, lägg de stekta tomaterna ovanpå och toppa med chiliflakes, färsk basilika och svartkummin.

Servera svartbönsgrytan med majssalsan, växtbaserad fraiche och skivad avokado.

Sötpotatisgryta

INGREDIENSER

[3 portioner]

1 rödlök, finhackad

3 vitlöksklyftor, finhackade

2 tsk rökt paprikapulver

1 tsk malen koriander

1 tsk malen spiskummin

½ tsk cayennepeppar

1 msk tomatpuré

200 g sköljda röda linser

1 burk (400 g) hela tomater

600 ml grönsaksbuljong

1 lagerblad

700 g svarta sköljda kokta bönor

1½ msk naturellt jordnötssmör

200 g majskorn

1 mycket stor eller 2 medelstora sötpotatisar

Saften från 1 lime Olivolja & salt

Avokado & fraiche till servering

1. Stek löken på låg–medelvärme med olivolja och en nypa salt i cirka 8 minuter tills den mjuknar.

2. Tillsätt vitlök och kryddor och stek ytterligare 2–3 minuter. Rör ner tomatpurén.

3. Skölj linserna och tillsätt dem i pannan tillsammans med tomater, buljong och lagerblad. Koka upp, sänk värmen och låt sjuda i 10 minuter.

4. Skölj de svarta bönorna, tillsätt dem och jordnötssmöret. Rör om väl, låt sjuda på låg värme medan du gör majssalsan.

5. Skölj och torka majsen med hushållspapper. Stek i en het stekpanna med lite olivolja och en nypa salt på hög värme

Tofunuggets

INGREDIENSER

[3 portioner]

200 g extra fast tofu Olivolja, att ringla över

30 g kikärtsmjöl

1 msk majsstärkelse

1 tsk rökt paprikapulver

1 tsk malen spiskummin

1 tsk havssalt

Svartpeppar

Avokadosås

1 mogen avokado

30 g färska örter (exempelvis koriander och gräslök)

2 vitlöksklyftor

2 msk hampafrön

½ tsk havssalt, plus mer efter smak

1½ msk äppelcidervinäger eller citronsaft

1 msk extra jungfruolivolja 1–2 msk vatten

1. Sätt ugnen på 190 grader (eller 170 grader varmluft)

i 6–8 minuter tills den börjar få lite sotad yta. Ta av från värmen och häll över till en värmetålig skål. Smaka av med salt.

6. Värm ugnen till 200 grader (varmluft 220 grader).

7. Skrubba sötpotatisen ordentligt och torka dem med hushållspapper. Skär dem till 3 mm tjocka cirklar.

8. Häll limesaften över bön- och linsblandningen och smaka av. Om din form inte är ugnssäker, häll blandningen i en ugnsform. Lägg sötpotatisen ovanpå, överlappa dem så ytan täcks. Grädda i 20–25 minuter, kolla så det inte bränns. Sötpotatisen ska vara gyllene, med mild kolning som mest.

2. Linda in tofun i hushållspapper och pressa ut så mycket vätska som möjligt.

3. Dra isär tofun i grova bitar (ca 2 cm) med händerna i en skål. Ringla över 1 msk olivolja och blanda runt.

4. Blanda kikärtsmjöl, majsstärkelse, kryddor och salt i en annan skål. Tillsätt tofun och vänd runt så att allt täcks.

5. Lägg på en plåt, ringla över lite mer olivolja och baka i 20 minuter, eller tills gyllene. (Du kan också spreja med olja och tillaga i luftfritös.)

6. Mixa alla ingredienser till såsen i en liten mixer tills den blir slät. Smaka av med salt. Servera med krispiga tofun.

Köttbrist, eller?

Medier har på sistone larmat om köttbrist och äggbrist. Budskapet är att animalieproduktionen är hotad och att konsumenter måste köpa, stötta och rädda svensk djurindustri. Stämmer det verkligen? Experten Cecilia Mille reder ut missförstånden.

I media

Djurens Rätt skrev en debattartikel

i Expressen om att det är fel att kalla köttbrist för en kris.

EXPERTEN

CECILIA MILLE

är biolog och sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt.

Stämmer det att det är brist på animalier?

– Nej, inte i någon absolut mening. Sverige producerar i dag stora mängder kött, ägg och mejeriprodukter, och den samlade tillgången på animalier är fortsatt hög. Det som ibland beskrivs som ”brist” handlar i praktiken oftast om störningar i produktion eller distribution, inte om att animalierna faktiskt är slut. Tillfälligt tomma hyllor kan uppstå när vissa slakterier pausas, när sjukdomar bryter ut i besättningar eller när logistiken inte hinner ställa om utifrån förändringar. Det som målas upp som en verklig brist är oftare marknadsproblem i ett redan hårt trimmat system.

Ska tommare hyllor tolkas som en vinst för djuren?

– Inte nödvändigtvis. Tomma hyllor betyder inte automatiskt färre djur i industrin på sikt. Snarare är de tyvärr ofta ett tecken på att systemet är så pressat att minsta störning får stora konsekvenser. I ett system där animalierna ges så stor plats påverkas också livsmedelsförsörjningen. När ”brist” används som argument för att snabbt skala upp produktionen igen, riskerar det tvärtom att bli en förlust för djuren: ännu snabbare tillväxt, ännu större besättningar och ännu mindre utrymme för varje individ. En vinst för djuren blir det när animalierna lämnar butikshyllorna som en effekt av minskad efterfrågan. Det leder på lite sikt till färre uppfödda djur. Vem tjänar på att sprida bilden av en köttbrist?

– Köttindustrin har starka incitament att förstärka bilden av brist. När konsumenter upplever oro finns en större acceptans för

höjda priser, sänkta djurskyddskrav och politiska stödåtgärder till industrin. Berättelsen om brist flyttar också fokus bort från problemen i animalieproduktionen, såsom djurvälfärd, antibiotikaanvändning och klimatpåverkan, och skapar i stället ett upplevt krisläge där ”produktion till varje pris” framstår som lösningen.

Vilka andra faktorer påverkar tillgången?

– Flera faktorer spelar in. Fågelinfluensa leder i perioder till avlivning av ett stort antal hönor och kycklingar, vilket påverkar både ägg- och kycklingproduktion. Salmonella och andra smittor leder regelbundet till produktionsstopp och kassering av de avlivade djuren. Foderpriserna, som fortfarande påverkas av extremväder och tidigare år med torka, som 2018, gör animalieproduktionen dyr och sårbar. Ett starkt beroende av importerat foder gör systemet känsligt för globala kriser, och sådana är ju tyvärr ingen bristvara på sistone. Klimatförändringarna gör att vi kommer att se ännu mer effekt av dessa faktorer inom en snar framtid.

Är det sant att Sverige exporterar kött?

– Ja, samtidigt som det talas om brist exporteras stora mängder svenskt kött. Exporten är en central del av köttindustrins affärsmodell, och minskad inhemsk konsumtion möts ofta genom satsningar utomlands. Detta innebär att svenska djur föds upp och slaktas, inte primärt för att mätta svenska konsumenter, utan för att hålla industrins volymer och vinster uppe. Bilden av kött som en ”bristvara” blir därför ännu mer missvisande.

Minskar köttkonsumtionen i Sverige? – År 2025 åt människor i Sverige färre kycklingar än året innan. Det är ett faktum som sticker ut – inte minst eftersom detta inträffade parallellt med rekordhög kycklingproduktion i Sverige, intensiv marknadsföring och återkommande berättelser om kyckling som ”det klimatsmarta köttet”. I ett globalt perspektiv fortsatte kycklingkonsumtionen dessutom att öka. Ändå rörde sig Sverige i motsatt riktning. Det är ett tecken på att allt fler ifrågasätter den intensiva djurhållningen och söker andra val. Det är en riktig vinst för djuren – men bara om utvecklingen får fortsätta utan att motarbetas av skrämselrubriker om brist.

Så – vad är den verkliga myten?

– Myten är att lösningen på problemen i livsmedelssystemet skulle vara ännu mer industriell djurproduktion. Det de tomma hyllorna i själva verket avslöjar är ett system som redan är på bristningsgränsen. För att trygga livsmedelsförsörjningen behöver Sverige minska sitt beroende av animalier, inte öka det ytterligare. ●

Ät!

av Rebecca Johansson

Sött med sting

Godbitar för dig som gillar den söta smaken av mogna mangofrukter, i kombination med en touch av ingefära och lime. Gott att mumsa på när du är på språng eller för att ge dina recept lite sting. Rekommenderat pris är 26 kronor, finns i välsorterade butiker.

Till festmåltiderna

En fräsch vegansk potatissallad gjord på färsk svensk potatis. Den krämiga vinägretten ger en lättare känsla och har 50 procent lägre fetthalt än klassisk potatissallad. Gott till grillat! Rekommenderat pris är runt 31 kronor, finns i välsorterade butiker.

Skumma apor

Lösgodisfavoriten Malaco

Foamy Monkey, ett veganskt skumgodis med smakinspira tion från ikoniska Malaco Zoo, flyttar nu även in i det förpackade sortimentet. De nya favoriterna finns i både sur och söt variant. Cirkapriset är 23 kronor, godiset finns hos Ica, Coop och Axfoods matkedjor.

Ostigare tacofredag

Cheezy Dip från El Taco Truck är en krämig och smakrik växtbaserad ostdipp. Avnjuts kall eller varm, perfekt som dipp till nachos och grönsaker, eller som smakfullt tillskott i tacon. Rekommenderat pris är cirka 35 kronor, finns på Ica och Coop.

Lyxig ost med paprika

En krämig och fyllig ost med rund karaktär från Casheury, där paprikans milda sötma möter ett rent och smakrikt avslut som dröjer sig kvar. Perfekt till ostbrickan eller sommarens rätter. Rekommenderat pris är 89 kronor. Finns hos casheury.com/stores samt utvalda Ica och Coop-butiker.

Dreceptbank! inpersonliga

Vill du ha ännu mer inspiration till växtbaserad mat? I appen Välj Vego! hittar du en fullmatad receptbank med massor av goda, enkla och djurvänliga rätter att laga i vardagen. Förutom färdiga utmaningar kan du spara dina favoriter och skapa egna utmaningar som passar just dig och dina behov.

Skapa en profil och bygg din egen samling av vegorecept. Appen är gratis och finns både i App Store och Google Play.

Agera

GÖR SKILLNAD!

Den 21:a upplagan av Djurens Rätts sommarturné har hunnit ha premiär. Turnébussarna är fullastade med kampanjmaterial och taggade volontärer – här är stoppen i sommar. Vi ses!

Fokus: Ödesval för kycklingarna

Kycklingarna är det landlevande djur som är flest och har det sämst. Sommarturnéns besökare kan skriva under Djurens Rätts namninsamling, för att uppmana regeringen att förbjuda turbokycklingar i Sverige. Besökarna kan också göra Djurens Rätts valkompass för att se vilka partier som delar deras åsikter i djurrätt- och djurskyddsfrågor. Dessutom kommer sommarturnéns volontärer kunna bjuda på tips om alternativ till kyckling på tallriken.

För alla!

För de yngsta finns gratis gnuggisar och lekfulla aktiviteter som testar deras djurkunskaper. Ibland dyker även Djurens Rätts och Rädda Djuren-klubbens populära kycklingmaskot Kyck-Linn upp för bus och kramar.

Ditt liv som kyckling

Du kan alltid räkna med Djurens Rätts klassiska blå informationstält, men på vissa utvalda platser väntar en storsatsning i form av en interaktiv kycklingupplevelse. Inuti en utställningstrailer kastas du rätt in i en turbokycklings liv med hjälp av VR-glasögon och filmer. Du får också testa dina kunskaper om kycklingar, uppleva kanske världens minsta biograf, och se influeraren Therése Lindgren intervjua partiledarna om djurrätt och djurskydd.

12–13 juni: West Pride, Göteborg 13 –14 juni: Hornstulls marknad, Stockholm

13 juni: West Prides paradläktare, GBG

15 –16 juni: Götaplatsen, Göteborg 17–18 juni: Kungsportsplatsen, Göteborg 18 juni: Lövmarknaden, Karlskrona

22–26 juni: Almedalsveckan, Visby

24 juni: Broken Summer, Stockholm

25 –27 juni: Västerås Pride

26 –27 juni: Borås Pride

2– 4 juli: Stortorget, Malmö

8 –11 juli: Öland Roots, Mörbylånga 9 –11 juli: Stortorget, Svedala

9 –11 juli: Silva Festival (f.d Into the Woods), Unnaryd 17–19 juli: Fallens dagar, Trollhättan

22–24 juli: Stortorget, Lund

25 juli: Vegan Market, Göteborg

31 juli –1 augusti: Karlskrona Skärgårdsfest

31 juli –1 augusti: Uport, Ulricehamn 7–14 augusti: Malmöfestivalen

12–16 augusti: Stockholm Kulturfestival

13 –15 augusti: Gustav Adolfs Torg, Göteborg 14 –16 augusti: Nytorgsfesten, Stockholm

27–29 augusti: Frihamnsdagarna, Göteborg

28 –29 augusti: ParaPuls, Göteborgskalaset = interaktiv kycklingutställning.

Coachen: ”En win-win för alla”

När du stannar till i sommarturnéns tält har du stor chans att träffa turnécoachen Adrián Abuín, som dessutom nyligen utsetts till Årets Djurrättare.

Varför engagerar du dig för djuren i sommar?

– Under sommaren har folk plötsligt tid att prata, och vi kommunicerar vårt budskap från ett uppmuntrande perspektiv som gör att fler vågar tänka på sådant som annars glöms bort. Besökare får både glädje och energi, men samtidigt kunskap om djurens situation och hur vi kan förändra den. Det leder till djupa samtal där vi delar perspektiv, ger verktyg för att göra skillnad och sprider Djurens Rätts arbete. I slutänden välkomnar vi många nya medlemmar och skapar en win-win för alla.

Hjärtefråga du brinner för?

– Djurfabriker som koncept är något hemskt, och även om industrin försöker dölja verkligheten läcker den ändå ut. Fiskar och kycklingar är de

som har det allra sämst, där fiskar till och med räknas per ton i stället för som individer. Ett stopp du ser fram emot extra?

– Almedalen! En hel vecka tillsammans med andra fantastiska volontärer – under ett valår.

Ditt finaste minne som outreachvolontär?

– Varje kärt återseende med en annan volontär kommer med fina samtal och stunder, medan vi delar en dag fylld av aktivism.

Hur vet jag att jag som läsare passar som turnévolontär?

– Brinner du för och vill göra skillnad för djuren, då har du allt som behövs. Varje volontär bidrar på sitt eget sätt. Det behövs hjälp med allt möjligt så det finns något som passar alla, oavsett om du vill prata med människor, dela ut flygblad eller fixa i tältet. Det är antalet volontärer som gör att vi kan vara på så många platser och städer under en sommar!

Hallå där, Elvira Engels

ansvarig för sommarturnén

Valupptakt! Vad gör Djurens Rätt?

– I dagens digitala brus behöver vi bokstavligen synas för att kunna göra skillnad, det är därför vi satsar på den stora kycklingutställningen i år. Utifrån parollen Var min röst, som är hela valkampanjens budskap, har vi tagit fram allt innehåll till kampanjaktiviteterna både i utställningstrailern och i tältet. Förhoppningsvis skapar vi så starka aha-upplevelser att besökarna går därifrån med en stark vilja att göra skillnad, som börjar vid riksdagsvalet den 13 september.

Är det för sent att haka på som volontär?

– Nya volontärer ansluter sig till sommarturnén hela tiden! Vill du bli en av dem? Läs mer och anmäl ditt intresse på djurensratt.se/ volontar. Kanske är det du som i sommar planterar avgörande frön för djuren i valet.

Vad kan läsaren göra för att vara djurens röst i valet?

– Förutom att bli volontär finns det massor du redan nu, i väntan på valet, kan göra. På djurensratt.se/valkompassen kan du själv testa vår valkompass för att se vilka partier som delar dina åsikter i olika djurskyddsfrågor. På Djurens Rätts hemsida kan du även beställa hem ett gäng flygblad om valet, som du kan dela ut där du bor. Dessa finns på djurensratt.se/ val-2026.

ALLA STOPP

Agera -

Här är mitt jobb

Valet närmar sig och därför är det fullt ös för Matilda Antti.

Varför Djurens Rätt?

Jag engagerade mig politiskt och började ana en röd tråd bland motionerna jag skrev. Några gissningar? Polletten trillade ned – jag vill arbeta hos Djurens Rätt med politiskt påverkansarbete för att driva djurpolitiken framåt, både i Sverige och i EU. Typiska arbetsuppgifter kan vara att bevaka politiska processer, anordna seminarium och skriva diverse texter.

Valår nu ju. Slitigt?

Det är ju tur att det bara är vart fjärde år om vi säger så, men det känns högtidligt på många sätt. Vi knyter ihop säcken för nuvarande mandatperiod genom att titta på vad partierna åstadkommit, och får partierna att bekänna färg kring vilka djurrelaterade frågor de kommer att driva framöver. Och så en drös debattartiklar, en kartläggning av djurvänliga kandidater och en maxad Almedalsvecka på det, bland mycket annat.

Djurrättsfråga nära hjärtat?

Jag brinner för att ge djurfrågorna en ärlig chans genom tydlig representation och möjlighet till ansvarsutkrävande, och för detta behövs bland annat en djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet. Vi arbetade tidigare för att få in ordet djurskydd i titeln hos ansvarig EU-kommissionär, något som är verklighet sedan 2024.

Bästa med jobba hos Djurens Rätt?

Att vara omgiven av kollegor som arbetar så tydligt mot samma vision är lyxigt. Och det är inte alla som kan påminna sig om att man har 70 000 medlemmar och givare i ryggen; då känns det inte längre lika jobbigt att skicka det där tjatiga mejlet.

Roligast med jobbet?

Att höra politiker använda våra ord och formuleringar från talarstolen tycker jag är ett kvitto på att vi når fram dit vi vill.

Typiskt dålig arbetsdag?

Ett besked från EU-kommissionen skjuts upp, en politiker avbokar ett möte med kort varsel, och landsbygdsminister Peter Kullgren gör något populistiskt utspel om kött som vi behöver lägga tid på att bemöta. Minnesvärd arbetsdag på sistone?

När utredningen om förbud mot pälsdjursfarmning kom den 30 april, och innehöll det vi förväntade oss och hoppades på, så drog jag en lättnadens suck!

Hur gör ditt jobb skillnad för djuren?

Ibland kan det kännas som att vi står och stampar, och att vi måste lägga mycket resurser på att motverka försämringar i stället för att arbeta för förbättringar, vilket så klart känns trist. Men när vi väl når en politisk framgång så smäller det! Tänk dagen ett förbud mot turbokycklingar skrivs in i lagstiftningen? Det skulle handla om över 100 miljoner individer per år bara i lilla Sverige. ●

MIN ARBETSDAG

08:00

Slår upp datorn vid köksbordet och rensar inkorgen, omvärldsbevakar och planerar dagen. I periferin kämpar min man med att få vår ettåring att sluta kasta ner frukosten på golvet.

10:30

Cyklar till kontoret vid Hornstull. Medan hjärnan fortfarande är med i matchen passar jag på att ta fram en debattartikel, en webbnyhet eller ett positionspapper.

12:00

Har sedan jag fick barn tappat mitt matlåde-game helt. Räddaren i nöden är Icas sötpotatissoppa som jag häller ner ett paket kikärtor i.

14:30

Fikapaus under eftermiddagen som består av småfix med Almedalsveckan och ett möte med Djurens Rätts paraplyorganisation Eurogroup for Animals där vi synkar vårt påverkansarbete på EU-nivå.

17:30

Cyklar hemåt och lyssnar på Aftonbladets nöjespodd, Flashback Forever eller något annat trevligt och lättsamt som får arbetsdagen att rinna av mig. På fritiden blir det dans, resor och osunda mängder reality-teve. Jag har gjort det till min uppgift är att uppdatera kollegorna om senaste kändisskvallret, och jag hatar att göra dem besvikna!

Förmiddag på kontoret för Matilda Antti, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.

Ett medlemskap i Rädda Djuren-klubben

kostar 175 kr per år och då ingår fem nummer av tidningen Klubbnytt, en fin välkomstpresent och full tillgång till appen.

Klubben är för barn upp till 13 år och medlemskapet gör skillnad för djuren

Kycklingkampanjen på T-centralen i Stockholm.

I media

Resumé rapporterade om annonskampanjen. Djurens Rätt skrev en debattartikel i Tidningen Syre om den nya kampanjen, samma sajt rapporterade också om opinionsundersökningen som visar att sju av tio vill förbjuda turbokycklingar.

Gör skillnad Gå in på djurensratt. se/agera/kycklingindustrin för att uppmana svensk kycklingbransch att sluta med turbokycklingar – precis som branschen i Norge valt att göra.

Sveriges vanligaste fågel – här i en tunnelbanevagn i Stockholmstrafiken.

NY JÄTTEKAMPANJ FÖR KYCKLINGARNA

KYCKLINGINDUSTRIN SÄGER ATT svenskarna inte bryr sig, men i en färsk opinionsundersökning från Novus på uppdrag av Djurens Rätt säger tre av fyra nej till turbokycklingar. Det är dags för branschen att ställa om.

– Trots att en tydlig majoritet av befolkningen vill se en avveckling av turbokycklingar, fortsätter industrin att blunda och sprida felaktiga påståenden. De driver

stora reklamkampanjer om idylliska gårdar och gör offentliga uttalanden som förnekar var opinionen står, säger Djurens Rätts kampanjchef Coral Ricote Lajusticia.

Djurens Rätt vill därför nu slå hål på industrins myter genom en annonskampanj i flera städer i Sverige under senvår och försommar. Bilderna är tagna i svenska djurfabriker.

– I väntan på bussen, på väg till jobbet med spårvagnen eller vid pendling på centralstationer har passagerare sett turbokycklingarnas vardag, som annars är gömd bakom stängda dörrar och romantiserad av industrins missvisande reklam, säger Coral Ricote Lajusticia.

Parallellt har digitala annonser publicerats i välbesökta medier och söktjänster.

Detta har lett till att tusentals personer har engagerat sig genom att underteckna det öppna brevet riktat mot den svenska

kycklingindustrin, samt bidragit med gåvor för att fortsätta driva kycklingfrågan.

Djurens Rätts volontärer har stått på stan och fångat upp allmänhetens reaktioner på bildkampanjen, typiska återkopplingar är ”det ser hemskt ut” och ”en grund för bakterier och sjukdomar”. Volontärerna har lyft trängseln i kycklingfabrikerna och turbokycklingarnas korta livslängd.

– Bästa kvittot vi kan få på påverkansarbetet som organisationen driver är varje person som säger att de nu ska välja bort kycklingen från tallriken efter att ha varit i kontakt med oss, säger Coral Ricote Lajusticia. ●

Kraftsamling I samband med rikskonferensen genomfördes en protest på Järntorget i Göteborg, riktad mot branschorganisationen Svensk Fågel. Protesten samlade över 100 personer och blev omskriven i GP.

Rapport från rikskonferensen

I MARS SAMLADES Djurens Rätts volontärer och förtroendevalda i Göteborg för årets rikskonferens, som blev en kraftsamling inför valet i höst. Under helgen bjöds deltagarna på samtal, seminarium och strategiska diskussioner om hur Djurens Rätt kan fortsätta att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt höll en inspirations-

föreläsning om Djurens Rätts kommande kampanjarbete och politiska prioriteringar i valet. Föreläste gjorde även Michel Vandenbosch från den belgiska djurrättsorganisationen GAIA, som berättade mer om deras framgångsrika arbete för att få en djurskyddsminister på plats i landet.

Häng med! Rikskonferensen återkommer varje år och är en höjdpunkt för alla aktiva inom Djurens Rätt. Vill du följa med nästa gång? Skicka in din ansökan om att bli volontär i dag på djurensratt.se/ agera/volontar

Stockholms lokalaktivitetskoordinator Johan Andersson var med på rikskonferensen för tredje gången.

– Det är så himla mäktigt när folk från alla hörn av Sverige kommer hit och gör det här tillsammans, säger han. av Ida Arneson

Djurdebatten

Så bemöttes ministerns köttiga utspel, samt kycklingbranschens envisa huvud i sanden.

Kritiserade ministerns utspel om köttig lunch

UNDER VÅREN DISKUTERADES dels EU-förslag kring vad växtbaserade produkter får kallas, dels den inrikespolitiska tonen kring köttkonsumtion. Djurens Rätt deltog i debatten och bemötte uttalanden från landsbygdsminister

Peter Kullgren (KD) som gjort utspel om köttbullar i skolmatsalarna. I en debattartikel i Göteborgs-Posten riktade Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, skarp kritik mot regeringens linje:

brikerna, försämrad folkhälsa och ökade klimatutsläpp. Ändå är det den linjen som Peter Kullgren väljer.”

I Expressen kritiserade Djurens Rätt beskrivningen av ”köttbristen” som en kris. I debattartikeln påminde Djurens Rätt om tillfället då landsbygdsministern poserade med en korv i protest mot Livsmedelsverkets nya kostråd, i stället för att ta forskning på allvar.

Enligt Djurens Rätt är omställningen till vego en möjlighet att förbättra folkhälsan, stärka livsmedelsberedskapen och minska lidandet för de djur som föds upp och dödas för mat.

SPRIDNING I SOCIALA MEDIER:

UPPMANING

”Han har gjort det igen. Ministern som ska värna om djurskyddet i Sverige talar sig varm för ökad köttkonsumtion. Det innebär fler djur i djurfa -

Replikskifte med kyckling-

industrin

Efter SVT:s granskning Älskade kyckling ingick Djurens Rätt i ett replikskifte med branschorganisationen Svensk Fågel i tidningen ATL. Tina Hogevik riktade kritik mot kycklingbranschen för att bromsa utvecklingen.

”Efterfrågan finns! Nästan sju av tio svenskar vill helt förbjuda snabbväxande turbokycklingar och företagen uppger att det är producentledet som bromsar utvecklingen.”

Svensk Fågel svarade att

”När vetenskapliga rekommendationer möts av politiskt förlöjligande blir resultatet en debatt om korv – i stället för en seriös debatt om hur Sverige ska, och behöver, ställa om”, skrev Tina Hogevik.

efterfrågan saknas på kycklingraser som växer långsammare, något som Djurens Rätt menar inte stämmer. I slutrepliken lyfte Djurens Rätt kärnproblemet, att uppfödningen av turbokycklingar är ett system byggt på extremt snabb tillväxt, som aldrig kan förenas med djurskyddslagstiftningen.

”Så ryggradslöst av dem”

Den japanska MAKAKEN PUNCH blev viral efter att ha stötts bort av både sin mamma och andra apor i gruppen. Klippen där Punch tydde sig till ett gosedjur väckte starka reaktioner och satte samtidigt fokus på frågan om djur i fångenskap. I ett inslag i TV4:s Nyhetsdagen riktade profilen

Daniel Paris kritik mot hur Ikea hanterade uppmärksamheten kring gosedjuret.

– Att inte ens skriva någonting där man understryker allvaret med att djur inte hör hemma i fångenskap ... Det är så ryggradslöst av dem, sa han.

Daniel Paris menade att företag i sådana situationer borde ta större ansvar och följa upp virala kampanjer med konkreta insatser, till exempel med donationer till djurrättsorganisationer som Djurens Rätt.

Sök på ”Djurens Rätt” i sociala medier, följ och stötta arbetet.

Har delat massor om brasor och kottar, hoppas kottarna hinner undan i år!!! Elda inte alls

BESKEDET: UTREDNING FÖRESLÅR PÄLSFARMFÖRBUD Visningar: 145 873

Äntligen!

Det var verkligen på tiden! Helt underbart! Vi fortsätter kämpa tillsammans tills detta är historia.

”De är ju väldigt onödiga. Därför behöver vi satsa på att få till en kultur där forskning i stället utgår ifrån säkra, moderna, djurfria modeller.”

Riksordförande Tina Hogevik i TV4-nyheterna, som gjorde ett inslag om giftighetstester på djur.

Fråga oss

Djurens Rätt svarar på

tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Varför friades komisshandlaren?

Nu har ju domen kommit i fallet där två män slog och sparkade kor i en mjölkfabrik på Öland. Den ena dömdes, medan den andra friades helt. Hur kan det bli så? För mig känns det svårt att förstå hur man kan frias när djuren uppenbart har farit illa.

SVAR: Inget djur ska behöva utstå det som djuren i den aktuella mjölkfabriken på Öland blev utsatta för, men tyvärr brister samhället på flera punkter när det kommer till att skydda djuren.

I media

Djurskyddslagen är tydlig med att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. De ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas och så att de kan bete sig naturligt. Gång på gång ser vi att verkligheten för djuren i djurfabrikerna är en helt annan och därför arbetar Djurens Rätt på flera olika sätt för att stärka djurens ställning. För det första måste brott mot djur tas på mycket större allvar och djuren måste prioriteras högre. För att uppnå detta krävs det mer av både regeringen och

rättsväsendet. I juli 2022 infördes ett nytt brott i brottsbalken, grovt djurplågeri, Djurens Rätt hade arbetat för att det skulle införas. Ändringen innebar att straffen för allvarliga brott mot djur skärptes. Intentionen var god, men tillämpningen av straffskalan har hittills inte levt upp till förväntningarna. En av de åtalade i det aktuella fallet på Öland dömdes dock till nio månaders fängelse för grovt djurplågeri. Den andra personen friades med hänvisning till att det inte gick att bevisa att han med sitt agerande utsatt djuren för direkt lidande.

Under våren intervjuades riksordförande Tina Hogevik av Sydsvenskan angående brottsrubriceringen grovt djurplågeri.

För det andra behövs en djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet. Djurskyddsaspekterna blir ständigt nedprioriterade när ansvariga förväntas se till både näringens ekonomiska intressen och djurskyddet. Sverige behöver därför inrätta en djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet som kan stå upp för djurskydd och djurvälfärd. Djurskyddskontrollerna måste också bli fler och brister vid kontrollerna måste tas på större allvar och leda till snabbare och mer kraftfullt agerande för att skydda djur som far illa. Regeringen behöver avsätta

mer resurser till djurskyddskontrollen och säkerställa att kontrollanter har de förutsättningar som de behöver för att kunna utföra sitt jobb. I mars gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete. Djurens Rätt ser positivt på beskedet om en utredning, men vi ser också en risk att akuta insatser skjuts på framtiden i och med att en utredning tillsätts. Situationen här och nu kräver omedelbara åtgärder. Dessutom måste djurskyddslagen efterlevas i praktiken. De detaljerade bestämmelserna, det vill säga Jordbruksverkets föreskrifter, behöver uppdateras så att de stämmer överens med djurskyddslagens syfte och skrivningar. Regeringen behöver ge Jordbruksverket uppdrag och resurser för det viktiga föreskriftsarbetet. Den som utsätter djur för brott ska straffas för det. Men vi får inte glömma att djur aldrig borde behöva riskera att hamna

i situationer där de utsätts för brott. Djurfabrikerna är en mycket riskfylld miljö för djur, där de inte ses som de levande, kännande individer som de är och där deras behov alltför ofta ställs mot ekonomiska intressen. Djurens Rätt vill därför se, och arbetar för, ett slut på djurfabrikerna.

/ Linda Björklund, sakkunnig etolog

Hemska

De bilder som Djurens Rätt nyligen delade från giftighetstester gjorde mig verkligen illa berörd. Jag trodde inte att det såg ut så här i dag. Är den här typen av djurförsök fortfarande laglig? Hur vanligt är detta egentligen?

SVAR: Hej och tack för din fråga! Jag förstår att dessa bilder berör och kan komma som en

chock för många. Det som visas är giftighetstestning, en fullt laglig metod där djur utsätts för testämnen för att fastställa vid vilka nivåer som ett ämne orsakar skada, sjukdom eller död. Dessa tester används bland annat vid utveckling av läkemedel, bekämpningsmedel, industrikemikalier och livsmedelstillsatser.

Under testerna spänns djuren fast och tvingas upprepade gånger att andas in, svälja eller utsättas för kontakt med testämnen för godkännande av olika produkter. I vissa försök kan djur ges doser som ligger avsevärt över de förväntade exponeringsnivåerna för människa, i vissa fall upp till 100 gånger högre.

Testsubstanserna som djuren utsätts för varierar i dos och exponeringstid, beroende på vad målet med testet är. Hos en rad olika djurslag, däribland hundar, primater, grisar, kaniner och råttor, utsätts djuren för dessa tester under långa tidsperioder. Trots att djuren i vissa fall överlever testerna dödas de ändå efter försöken.

Det är viktigt att understryka att de filmade procedurerna inte är enstaka övertramp, utan en del av den etablerade praxis som fortfarande tillåts inom EU. Giftighetstester på djur är något som förekommer även i Sverige – enligt de senaste redovisade siffrorna utsattes djur i Sverige för omkring 1 200 giftighetstester under 2024. Dessutom ingår svenska läkemedelsbolag

och forskningsaktörer i globala forsknings- och leverantörskedjor där den här typen av djurförsök fortfarande används, ofta genom kontraktslaboratorier i andra länder. Det som syns i materialet är därför varken undantag eller regelbrott. Det är rutin inom dagens giftighetstestning, och Sverige är en del av det systemet.

Samtidigt går vetenskapen framåt. I dag finns moderna, djurfria testmetoder som i många fall kan ge mer tillförlitlig och mer relevant data för människor. Metoder som avancerade cellmodeller, organ-på-chip och datorbaserade modeller utvecklas snabbt och används mer och mer. EU-kommissionen har också erkänt behovet av förändring och har lovat att ta fram en färdplan för att fasa ut djurförsök inom kemikaliesäkerhetsbedömningar. Målsättningen var att presentera denna senast i början av 2026, men den väntas nu publiceras i början av sommaren.

Som EU-medborgare har du möjlighet att påverka. Genom att göra din röst hörd kan du bidra till att påskynda övergången till säkrare, modernare och djurfria testmetoder. Tillsammans kan vi driva på förändringen.

/ Jenny Löf, sakkunnig etolog

Valår: Vad kan jag göra?

Jag vill gärna göra något extra för djuren nu när det är valår i Sverige, men vet inte riktigt vad.

SVAR: Vad roligt att du vill

engagera dig för djuren nu under valåret! Det finns såklart massor att göra för att lyfta djurens röst inom politiken. Har du funderat på att bli volontär inom Djurens Rätt? Det är ett effektivt sätt att skapa förändring för djuren genom att organisera sig tillsammans med andra – ju fler vi är, desto starkare röst för djuren blir vi. Vi matchar dig mot ett volontärprogram utifrån dina intressen och kompetenser, på så sätt är det också enkelt att bli volontär inom Djurens Rätt. Då du får bidra till arbetet för djuren utifrån det du är bra på och tycker är kul. Utöver att det är effektivt att organisera sig med andra, så är det också väldigt roligt att få vara del av ett större sammanhang.

Djurens Rätts volontärer har Sveriges riksdagsval som ett fokusområde under 2026, oavsett om du är volontär inom skrivande, outreach, kampanj, sociala medier, design eller foto och film. Det här kanske hade varit något för dig? Du hittar volontäransökan samt mer information på djurensratt.se/ volontar. Våra volontärer kommer bland annat att prata med politiker i valstugorna om deras djurpolitik utifrån Djurens Rätts politiska prioriteringar. Vad säger lokalpolitiker om turbokycklingar egentligen? Är det något som de stolt skryter om att de serverar i skolmatsalen? Troligtvis inte, och här finns möjlighet att genom dialog så ett frö om att det finns alternativ.

Vi kommer också att initiera dialoger med politiker och riksdagsledamöter nationellt och utkräva svar om deras djurpolitik – framför allt om vilken politik som de tänker driva efter valet. Så politiker, håll utkik i era inkorgar! Våra volontärer kommer att sprida kunskap till allmänheten om partiernas politik, både genom insändare och på sommarturnén. Sommaren 2026 växer dess-

utom vår turné, där allmänheten helt kostnadsfritt kan besöka vår interaktiva utställning om kycklingarna. Det är ett projekt som kan genomföras tack vare våra volontärer. Om du är intresserad av hur nytänkande möten, utställningsmaterial, teknik och samtal kan samspela för att skapa förändring för kycklingarna i riksdagsvalet så skulle jag verkligen rekommendera dig att ansöka om att bli outreach-volontär.

Du kan också bli blixt för djuren. Djurens Rätts blixtar är digitala volontärer som gör aktioner för djuren och är en viktig del av organisationen. Blixtarna har ett viktigt arbete framför sig inför valet. Du hittar mer information om att bli blixt på djurensratt.se/blixtmail där du också kan anmäla dig.

Det finns såklart många andra sätt att engagera sig i sin vardag för djuren: välj vego, starta djurrättsliga samtal i din omgivning, besök ett politikermöte i din kommun och ställ frågor om djurens situation och partiets politik. Du kan också skapa ett medborgarinitiativ om att din kommun borde förbjuda inköp av turbokycklingar, arrangera eller delta i en demonstration som synliggör kornas, grisarnas och kycklingarnas verklighet i djurfabrikerna, och be ditt bibliotek att prenumerera på Djurens Rätts medlemstidning så att fler kan läsa den. Du kan dela våra inlägg på sociala medier, skriva under våra namninsamlingar eller ge bort ett medlemskap hos Djurens Rätt i present till en djurvän. Eller gör som min granne: Tejpa upp ett djurrättsligt budskap i köksfönstret.

I Danmarks senaste val blev grisarnas lidande i fabrikerna en fråga som kom att avgöra valet. Det är tack vare personer som har valt att engagera sig för djuren, vilket ledde till att fler fick upp ögonen för djurens verklighet. Den 13 september är det val i Sverige och då kan vi göra samma sak här: Rösta för djuren. Tack för att du står på djurens sida!

/ Ida Arneson, volontärsamordnare

Skriv under!

Agera mot djurförsök genom att skriva under på toxicity. inc/se.

Det hände sen

Efter år av brister och missade mål – nu ska djurskyddskontroller utredas.

NUMMER 3/2022

Djurskyddskontrollen ska granskas

Djurens Rätt har gång på gång lyft bristerna med djurskyddskontroller i Sverige. I mars fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att utvärdera länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete. Djurens Rätt välkomnar beskedet. − Det är positivt att kontrollen ska utvärderas. Men det räcker inte, det behövs insatser nu. Djurskyddskontrollerna måste också bli fler och brister vid kontrollerna måste tas på större allvar och leda till snabbare och mer kraftfullt agerande. Regeringen behöver avsätta mer resurser till djurskydds-

Nästa

lig”, samt ”belysa kontrollens funktion ur såväl länsstyrelsens som djurhållarens perspektiv”. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.

NUMMER 4/2025

EU inför köttordsförbud

Under flera år har det pågått en strid i EU om vad växtbaserad mat får kallas. Hösten 2025 röstade Europaparlamentet för ett förslag som i praktiken skulle förbjuda namn som ”vegoburgare” och ”vegansk korv”. Förslaget drevs på av köttlobbyn och motiverades med att konsumenter riskerade att bli vilseledda – trots att forskning och erfarenhet visar motsatsen.

kontrollen och säkerställa att kontrollanter har de förutsättningar som de behöver för att kunna utföra sitt jobb, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. Statskontoret är en myndighet under Finansdepartementet. Utvärderingen av djurskyddskontrollen ska särskilt granska om kontrollen är

”ändamålsenlig, rättssäker, likvärdig och proportioner-

stötta en djurvänlig och hållbar matframtid lär fortsätta.

NUMMER 3/2025

Svalt intresse för elchockshalsband

Tidningen Syre och Food Supply plockade upp Djurens Rätts nyhet om att EU begränsar namn på vegoprodukter.

Efter flera förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen nåddes i mars 2026 en kompromiss. Den innebär att de mest etablerade och vardagliga begreppen, som burgare, korv och nuggets, fortsatt får användas för växtbaserade produkter. Däremot reserveras 31 andra köttrelaterade ord exklusivt för animalier, bland annat ”bacon”, ”biff” och ”kyckling”. Beslutet skickar blandade signaler.

– Att vegoburgaren och andra etablerade benämningar klarade sig är viktigt, men det är djupt problematiskt att EU fortsätter att begränsa växtbaserad mat på köttindustrins villkor, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt.

Överenskommelsen väntas nu att godkännas formellt, men debatten om hur EU bör

Sedan årsskiftet är så kalllade virtuella stängsel, som i praktiken är elchockshalsband, tillåtna att använda på får, kor och andra nötdjur. Regeringen har tillåtit dem trots att det saknas vetenskapligt stöd för att djurskyddet ska kunna säkerställas, vilket har lyfts av bland annat Djurens Rätt, Sveriges lantbruksuniversitet, Jordbruksverket, samt en rad ledande forskare inom djurvälfärd. Enligt P4 Kristianstad har elchockshalsbanden nobbats. Den som vill börja använda dem kan söka ett investeringsbidrag. Till länsstyrelsen i Skåne hade endast en ansökan inkommit när ansökningen stängde i april.

− Användning av elchockshalsband borde inte vara tillåtet. I sin strävan efter regellättnader och ökad konkurrenskraft struntade regeringen i att elchockshalsbanden äventyrar djurens välfärd. För vissa individer kan det ta lång tid att lära sig systemet och de riskerar att få många stötar. Forskning tyder på att det krävs betydligt fler stötar för inlärning av system med elchockshalsbanden än ett vanligt elstängsel, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

nummer av tidningen ges ut den 2 oktober.

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Nummer 3/2022

I media

Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik intervjuades i P4 Jönköping om införandet av elchockshalsband.

I media

Vill du få fler att agera för djuren?

Bli outreachvolontär!

Nu söker vi fler outreachvolontärer!

Varje år besöker Djurens Rätt Sveriges största festivaler och sommarevenemang från maj–september. Som outreachvolontär representerar du Djurens Rätt tillsammans med andra djurvänner för att snacka djurrätt, värva nya medlemmar och få fler att ställa sig på djurens sida.

Sommaren 2026 tar vi med vår interaktiva utställning om kycklingar då vår mobila utställningstrailer kommer rulla ut på vägarna i samband med årets turné.

Vill du bidra till att fler får upp ögonen för kycklingarnas verklighet?

Skanna QR-koden och skicka in din ansökan idag!

Läs mer om våra olika volontärprogram på www.djurensratt.se/agera/volontar

Foto: Tim Kristensson

Har du en tjuga över för hundarna?

I laboratorier runtom i Europa lever kärleksfulla beaglar hela sina liv i kala metallburar, utan trygghet, utan närhet och utan kärlek. Dag efter dag spänns de fast och tvingas i giftiga kemikalier som förgiftar deras kroppar.

Nu tar vi krafttag mot djurförsöken i Europa. Vill du vara med? Ge 20 kronor för försöksdjuren idag!

Visste du att...

Beaglar är en vanlig hundras i djurförsök på grund av att de anses ha en praktisk storlek och de är lätta att hantera. Oavsett vad de utsätts för reagerar de sällan med aggressivitet, och eftersom de är sociala kan de söka närhet hos människor som utsatt dem för lidande ��