Tidningen Djurens Rätt #2 2021

Yoga Girl: ”Djurvänner gör skillnad” TIDNINGEN

Kycklingfri på fredag

NR 2 / 2021

Köttkonsumtionen har minskat med 4,5 procent.

RECEPTEN FRÅN PRISBELÖNTA KOCKEN

Bäst i Sverige SÅ DJURVÄNLIG ÄR JUST DIN KOMMUN

Hur stoppar vi virusutbrotten?

VI SVARAR PÅ DINA FRÅGOR

MEDLEM I ETT HALVSEKEL Lär känna lojala Kim Arehn-Berg från Malmö

Allt fler öppnar dörren för vego

Skona grona varld

Boosta ditt välbefinnande OmniVegan® är en serie veganska kosttillskott av högsta kvalitet med fokus på styrka, bra upptag och välbefinnande. För veganer, vegetarianer, flexitarianer och alla andra.

Multi

Omega-3

Är en väl sammansatt multivitamin med hela 28 vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen. Med t ex Vitamin B12 i form av metylkobalamin, Folsyra i form av metylfolat, växtbaserad Vitamin D3, kalcium och organiskt bundna mineraler.

Innehåller Omega-3 olja av högsta kvalitet utvunnet från alger. Ett miljövänligt sätt att främställa Omega-3 som ger en mycket ren olja. OmniVegan Omega-3 har ett högt innehåll av både EPA och DHA. Endast en kapsel per dag räcker för att bidra till hjärnans, hjärtats och synens normala funktion.

Q10 ENERGY B12 D3 LECITIN KIDS MULTI Andra produkter i OmniVegan serien

OmniVegan serien finns hos Kronans Apotek, Hälsokraft och andra välsorterade hälsokostbutiker, terapeuter och livsmedelsbutiker med inriktning på veganska produkter. Samt på vår hemsida www.omnisympharma.se och andra internetbutiker.

BIOLAC

I

OMNISYMPHARMA.SE

I

INFO@BIOLAC.SE

I

TEL. 040 6170182

Ledare -

Camilla Bergvall

J

med att tacka för förtroendet att fortsätta leda Djurens Rätts arbete framåt i två år till. Det här är det finaste uppdrag jag kan tänka mig.

Mina första två år som ordförande präglades till stor del av pandemin. Det blev också tydligare än någonsin för allmänheten att vi behöver förändring i vår relation till djur. Därför är jag väldigt stolt över ett särskilt beslut som fattades på vår riksstämma.

AG VILL BÖRJA

Camilla Bergvall är riksordförande för Djurens Rätt.

DJURENS RÄTTS VERKSAMHETSINRIKTNING

uppdateras nu med ett utökat och förtydligat fokus på att djurfabrikerna måste nedmonteras. Vi kan inte fortsätta att hålla tiotusentals, ibland till och med hundratusentals djur inomhus på liten yta och tro att djuren ska må bra eller att smittspridning inte kommer att ske. Vi måste montera ner djurfabrikerna, bit för bit, tills alla djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Det är ett stort projekt, men inte omöjligt. De senaste åren har Djurens Rätts envisa arbete bit för bit monterat ner bland annat pälsindustrin och buräggsindustrin. Vi kan göra det igen, men för att lyckas behöver vi vara fler. Därför vill jag uppmana dig att få med en kompis, eller flera. år sedan värvade jag min gamla gymnasiekompis Sofia Kamlund att bli medlem i Djurens Rätt. Vi träffades på en stadsfestival i Helsingborg när jag var volontär på Djurens Rätts sommarturné och insåg att vi delade värderingar om djurrätt. Du FÖR DRYGT TIO

26 april: Vi hade pressträff där jag fick äran att presentera årets djurvänligaste kommun – Askersund!

Roligt att kommunerna blir djurvänligare varje år.

APRIL

MAJ

CAMILLAS AGENDA

15–16 maj: Vår alldeles egna riksstämma gick av stapeln med viktiga diskussioner och beslut om hur vi gör störst skillnad för flest antal djur.

borde bli medlem, sa jag då. I dag är Sofia Kamlund första vice ordförande i Djurens Rätt och ingår i den nationella kommittén för skydd av djur som används i djurförsök (läs mer på sidan 10). Tänk om just du värvar vår nästa vice ordförande? Eller nästa sakkunnige inom en viktig djurrättsfråga? om djurens situation med dina vänner och bekanta sår du frön som kan gro till större engagemang för djuren. Ett smart sätt att bjuda in dina vänner i gemenskapen är att just värva dem som medlemmar i Djurens Rätt. Då får de information, en fullproppad medlemstidning och möjligheten att vara en del av gemenskapen som ideellt engagerad. För mig själv har just det varit avgörande för mitt engagemang, att få vara en del av något större. Att se att det finns fler därute som vill och tänker göra skillnad.

Så, hjälp oss att bli fler röster för djuren – värva en kompis (eller två!) redan i dag! ● NÄR DU PRATAR

18 augusti: Möte med Djurens Rätts riksstyrelse. Uppföljning av hur arbetet för att nå målen i vår verksamhetsinriktning står på agendan.

JUNI

JULI

AUGUSTI

Sommaren: Djurens Rätts sommarturné, med fokus på att informera om kycklingarnas situation, befinner sig på olika platser i landet. Jag kommer vara volontär, du också?

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 3

Innehåll -

Nr 22021 Agenda

07 Envishet lönar sig. Svenska

matbutiker är nu buräggsfria.

avtackning, en introduktion.

nu ändrat sig i minkfrågan.

ändringsarbete pågår.

ökar i svenska skolor.

08 Framsteg mot djurförsök.

Begränsningar kartläggs.

09 #DjurensRätt.

10 Arbetet mot djurförsök. En

12 Liberalernas nya stil. De har 13 Djurnyheter i korthet.

14 Transportskandalerna. För16 Kossans liv. En snabbkurs.

17 Djurvänlig kommun. Vego

18 Äntligen, Linas! En god nyhet.

Intervju

20 Medkänsla utan självutplåning.

Människorna som bryr sig

måste också bry sig om sig själva, enligt Rachel Bråthén.

Fokus

28 På rätt spår, eller? För första

gången i modern tid minskar köttkonsumtionen i Sverige, men rådande politik vill få in svenskarna på ett annat spår.

Välj Vego!

39 Till kycklingarnas försvar.

40 42

46

Turnén och maten som ska få fler att skippa kycklingen.

Inför årets sommarturné.

Kycklingfria recept från prisbelönta vegokocken.

Hej Mycorena. Kyckling-

bröst på svamp, javisst!

48 Gör! Djurvänliga påhitt.

49 Företaget. Snällburgare.

50 Ät! Bästa sommarmaten.

51 Vegopolitik. Ett snack

28

20

med Alice Bah Kuhnke.

53 Rapport från riksstämman.

54 Lång lojalitet. I 53 år har Kim

stått på djurens sida.

renässansen i Brasilien.

epizootier och aktivismtips.

skattepengar och satsningar.

57 Evelina Forsell om snäll-smink.

58 Korrespondens. Nya vego60 Experterna svarar. Kosläpp, 62 Det hände sen. Slakterier,

4 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

Slutmix

Redaktionsfrågan: Kycklingen uppmärksammas i numret, vilken fågel fascinerar dig?

JOSEFIN STRANG, redaktör [marodörpapegojan kea] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [korpar, listiga och coola] AGNES DUNDER, art director [tordmulen] SARAH MANSOURI, konsumentredaktör [100 procent fjälluggla] PETER NILSSON, skribent [måste säga pingvin] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på ika. yebenes.herce@djurensratt.se

42

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak.

Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Omslag: Emma Hanquist Tryck: Stibo ISSN 0345-2409 M NE N Ä R KE VA Årgång 119 S

39

ordförande, ordforande@ djurensratt.se 08-555 914 00 BENNY ANDERSSON, verksamhetschef, benny.andersson@ djurensratt.se 08-555 914 02 Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00.

Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

T

FOTO: DAVID FERNANDEZ / ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

OM ORGANISATIONEN CAMILLA BERGVALL, riks-

Trycksak 5041 0004

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 5

6 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

Agenda ÄNTLIGEN!

FOTO: ADAM NIR/UNSPL ASH

Nu är butikerna buräggsfria År 2008 levde två miljoner höns i burar i Sverige.

Redan då inledde Djurens Rätt samtal med Ica, Sveriges största livsmedelskedja, om att slopa buräggen.

Ica tog bort buräggen från centrallagret 2018, men de enskilda Ica-butikerna kunde fortfarande köpa in burägg från andra leverantörer. Därför inledde Djurens Rätt en intensiv kampanj förra våren för att få sista pusselbiten på plats.

Nu, efter 13

års påverkansarbete, har Ica slutligen antagit en buräggsfri policy.

– Engagemanget var stort bland konsumenter, Djurens Rätts medlemmar och volontärer. 30 000 personer skrev under vårt upprop, många skickade brev och mejl till Ica och delade informationen i sociala medier. Det här blev kulmen på över ett decennium långt engagemang för hönorna i äggindustrin, som äntligen ledde fram till en buräggsfri policy, säger Linn Bleckert, kampanjansvarig på Djurens Rätt.

Det betyder att Djurens Rätts påverkansarbete lett till att samtliga svenska livsmedelskedjor blivit buräggsfria. Antalet hönor i burar i Sverige har därmed minskat till en halv miljon individer. ● Djurens Rätt

Nummer 2 2021 7

Agenda Det här kan du göra Ett genombrott på EU-nivå skulle göra skillnad för fler försöksdjur.

Kampanjen #Act4LabAnimals kräver att EU uppfyller löftet från 2010, där försök på levande djur i medlemsländerna ska ersättas ”så snart det är vetenskapligt möjligt”. Ytterst lite har hänt sedan dess, därför kräver Djurens Rätt och Eurogroup for Animals förändring omedelbart. Visa ditt stöd genom att signera protestlistan på www.djurensratt.se/blixtaktion/ act4labanimals

Politikerna har lyssnat genombrott, det kan man lugnt säga för vår del.

Samtidigt får vi vara ödmjuka för den långa processen framåt, men vi har stora förhoppningar, kommenterar Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef för Djurens Rätt.

Detta handlar om att Jordbruksverket fått i uppdrag av regeringen att kartlägga hur djurförsöken i Sverige kan – DET ÄR ETT

8 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

begränsas ännu mer. Det här kan vara en början på något stort för djuren i försökslabben – ett startskott för att skapa handlingsplanen för minskning av djurförsök och övergång till djurfria forskningsmetoder, som Djurens Rätt länge och envist krävt.

– Det är ganska lätt att läsa in ”handlingsplan” i texten fastän handlingsplan inte orda-

Djurförsök och bedövningsmetoder är uppe på den politiska agendan.

grant nämns. Det står ”kartlägga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att begränsa försöksdjursanvändningen så långt som möjligt”, förklarar Sebastian Wiklund. sig. År 2018 beslutade Djurens Rätt att byta strategi i djurförsöksfrågan, sedan dess har oräkneliga skrivelser, webbinarier, rundabordssamtal och möten med riksdagspartierna, departementet samt jordbruksmiHÅRT ARBETE LÖNAR

också länge kritiserat plågsamma bedövningsmetoder vid slakt.

Kycklingar hängs upp och ner i ömma ben för att sänkas ner i elbad. Grisar gasas utdraget i dödsångest och panik. Och fiskarnas oerhörda lidande är svårt att summera i en mening.

Samma skrivelse nämner kritiserade bedövningsmetoder, men här är formuleringarna snäppet mer tandlösa. Jordbruksverket ska ”följa utvecklingen vad gäller forskning om och analysera möjligheten till användning av alternativa metoder”. Men detta kan ses som ett tecken på att även bedövningsmetoderna inte glöms bort på den politiska agendan.

– Djurens Rätt fortsätter vara en aktiv part i den här frågan. Vi är tydliga med politikerna att deras jobb är att sammanväga allas intressen, och det är viktigt att våra och djurens intresse kommer fram, avslutar Sebastian Wiklund.

DJURENS RÄTT HAR

av Josefin Strang Sebastian Wiklund

FOTO: SHUTTERSTOCK

Nu ska djurförsök begänsas

nisterns stab genomförts. Och politikerna har lyssnat – Djurens Rätts arbete har mynnat ut i dessa få men ack så viktiga meningar från regeringen till Jordbruksverket.

– Vi har också sett att riksdagsledamöter nämner djurförsök allt mer under de allmänna motionstiderna. Jag är ganska säker på att det nu finns en riksdagsmajoritet för att utarbeta handlingsplaner, säger Sebastian Wiklund.

Viralt -

#DjurensRätt 500 000

EXPERTEN

11 200

1 647 M E S T Ä L S K VÄ R T ”Glädjebesked: Skandallaboratoriet stängs ner!”. Så skrev vi på Facebook den 11 april, några dagar efter att ett djurförsökslaboratorium i Spanien avslöjats utsätta djur för ett oerhört djurplågeri. Att protesterna så snabbt gav resultat och anläggningen bara dagar senare fick stängas gjorde att inlägget fick flest älska-reaktioner på Facebook.

S T Ö R S T S P R I D N I N G ”Som det borde vara” är en formulering vi brukar använda som ett sätt att visa på hur det ofta inte är, men borde vara.

Filmen där en person kramar en ko från djurfristaden Happily Heifer After Sanctuary är i sin enkelhet just det: som det borde vara. Och med fler än 500 000 personer som nåtts så är denna film det inlägg som spridits mest våren 2021.

M E S T G I L L AT PÅ I N S TA Det brukar sägas att det är känslor som fungerar bäst på sociala medier. Och att Nya Zeeland i mitten av april meddelade att de stoppar de långa fartygstransporterna med levande djur skapade en känsla av glädje hos väldigt många.

Fler än 11 200 personer tryckte ”gilla” på inlägget från den 13 april, mer än på något annat Instagraminlägg under våren.

F I N A S T E K O M M E N TA R E N

120 000

Djurens Rätt är det bästa som någonsin hänt i Sverige. Ni är toppenbra!

VÅ R E N I SOCIALA SIFFROR

FOTO: DJURENS RÄTT

Vad kan vi göra bättre?

M E S T S E T T P Å I N S T A G R A M Vi älskade bilden på svanfamiljen från Bicton Park Botanical Gardens i sydvästra England, vi delade vidare bilden på Djurens Rätts Instagram. Att bilden skulle bli den mest sedda under hela våren kunde vi inte anat, fler än 120 000 (!) personer har bilden nu nått.

525 303

1,6

5

12

2 368

420

personer nådde vi sista veckan i april på Facebook

procent av följarna bor i Norge, flest utanför Sverige

fredagssnack höll vi på Clubhouse, nu tar vi paus!

avsnitt har släppts av vår podd På djurens sida!

prenumeranter har vi på Youtube (vi växer)

timmar visades våra klipp på Youtube april 2021

Följ oss:

Peter Nilsson är digital kommunikatör för Djurens Rätt.

Mycket har förändrats sedan oktober 2009. Då firade vi att Djurens Rätt nått historiska 10 000 följare på Facebook. Det var många på den tiden! Som jämförelse: i dag når vi långt fler personer med ett enda inlägg. Vi var första organisationen i Sverige som nådde 100 000 följare, i dag är det fler än en halv miljon som följer våra kanaler. I alla mätningar har Djurens Rätt varit, och är, den mest inflytelserika svenska organisationen i sociala medier. Det använder vi till att göra skillnad för djuren varje dag genom dagliga inlägg, kampanjer, upprop, diskussioner och meddelanden. Men vi kan alltid bli bättre – vi vill fortsätta vara den bästa organisationen i Sverige på sociala medier även i framtiden. Så nu vill jag veta vad du tycker.

Vad kan Djurens Rätt göra bättre i sociala medier? Är det något du tycker inte är bra? Mer än 80 procent av alla svenskar använder sociala medier, det finns helt säkert kloka idéer där ute som kan hjälpa djuren.

Mejla mig på peter.nilsson@ djurensratt.se och berätta.

Tack på förhand, tillsammans vi gör skillnad!

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information om djur och organisationen.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 9

Agenda -

”Forskningen fastnar i GAMLA metoder” Nu kliver Sofia Kamlund fram i djurförsökfrågan genom att ta plats i den nationella kommittén. av Josefin Strang foto Lisa Wikstrand Vad motiverar dig?

– Jag är antispeciesist i hjärta och själ, det har jag alltid varit. Jag ser ingen skillnad i värde på liv hos en människa eller hos ett djur. Jag blir förbannad på alla orättvisor, därför måste jag göra detta.

Vad är det med djurförsök som får dig att bli förbannad?

– Dels det här med det ibland stora och utdragna lidandet. Den som forskar på en sjukdom måste se till att djuret har sjukdomen eller något liknande, innan du ens kan försöka börja behandla sjukdomen. Det lidandet i sig tycker jag är fruktansvärt. Den andra delen är att vi vet att ganska många läkemedel blir godkända i djurförsök, men inte på människor – bara en av hundra ungefär. Jag vill vända på det perspektivet. Hur många gånger testar vi i djurförsök och ser att det verkar jättegiftigt eller inte har en effekt på djur, men tänk om läkemedlet hade haft bra effekt på människor? Om det finns åt ena hållet, att vissa läkemedel funkar för djur men inte människor, så måste det 10 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

Sofia Kamlund har fått plats i en nationell kommitté som skyddar försöksdjur, Staffan Persson har tidigare suttit i kommittén.

Hunden heter Iriz.

rimligen finnas åt andra hållet också. Har vi en massa läkemedel som slängts bort för att de inte funkade på djur, men hade funkat på människor?

Djurförsök framstår som den krångligaste djurrättsfrågan.

– Man måste nog acceptera att vi har väldigt lite konsumentmakt. Vi kan kolla vår kosmetika, vi kan kolla våra rengöringsprodukter, där slutar konsumentmakten. Det är

Sofia Kamlund Ålder: Född 1990.

Bor: Helsingborg.

Gör: Är patentkonsult till vardags, är även civilingenjör i teknisk nanovetenskap och doktor i biologi. Är första vice ordförande i Djurens Rätts styrelse och sitter i nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål.

Gör annars: Tränar styrkelyft sedan 2014, är svensk mästare i utrustat styrkelyft. Paradgrenen är knäböj där Sofia har tagit 235 kilo med utrustning och 180 kilo utan utrustning.

frustrerande och det är svårt.

Dessutom, när man debatterar djurförsök gör man ofta det mot en forskare och den personen har oftast ett väldigt stort kunskapsövertag. Smalnar vi av det så framgår det att vi värderar liv olika, repliken från forskaren blir ofta ”jaha, tycker ni att vi ska sluta forska helt?”.

Men det vi försöker säga är att vi efterfrågar andra metoder, då blir svaret ”det funkar inte, för de metoderna har vi inte”.

Det är lätt att fastna där.

Vilken erfarenhet har du av forskningsvärlden?

– Jag jobbade i en forskargrupp som forskade om bröstcancer och bara använde och utvecklade alternativa metoder. Min erfarenhet därifrån säger mig att forskningen ganska ofta fastnar i sina gamla metoder – ofta djurförsök – istället för att fundera ”kan den här forskningsfrågan besvaras på ett annat sätt?”.

Du har fått plats i nationella kommittén, som har övergripande ansvar för att skydda djur som används i djurförsök i Sverige. Hur känns det?

– Jätteroligt! Det är den sam-

ordnande kraften som vi har nu i Sverige och jag tror att det är just samordning som behövs för att gå framåt. Det funkar inte att varje liten forskargrupp ska sitta och jobba enskilt med djurfri forskning.

Hur gick det första mötet?

– Det är väldigt intressant att komma in i nya grupperingar och nya uppdrag. Det är en väldigt schysst kommitté där det finns många olika representanter, men alla kan samarbeta mot samma mål.

På tal om det, hur är det att diskutera med någon som förespråkar en helt annan linje?

– Jag tror man måste vara ödmjuk inför och acceptera att vi har olika ingångsvärden. Det gäller att se kommitténs uppdrag och inse att vi ska jobba mot alla tre R. Refine, alltså förfina, reduce, alltså minska antalet djur och replace, att ersätta djurförsöken. Där behövs allas röster. Vi kommer inte kunna ersätta djurförsöken i dag eller i morgon, på den vägen

Hallå där, Staffan Persson Före detta ansvarig för djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt, har nu gått i pension Vad tänker du när du blickar

tillbaka på dina 40 år i djurens tjänst?

– Ett väldigt viktigt arbete, men trist att behöva göra det. Tyvärr sker inga snabba steg framåt i förändringen, I media men det är oerhört viktigt Jordbruksverket skrev att driva den här proen nyhet i samband med cessen. Och det har abStaffans pensionering, där solut blivit förändring. man bland annat kunde läsa ”hans avtryck i Sveriges arbete Vilken förändring är med djurförsök är permanenta viktigast? […] Vi vill lyfta fram en öd– 3R-centret är ett mjuk gigant som har stor del i att 3R-centret viktigt beslut som togs finns”. och ett viktigt stöd i hur man ska arbeta med frågorna, det vill jag sätta högst måste vi använda både refine upp. Det fanns förslag som och reduce. Där behövs deras kunde ha gjort 3R-centret till kunskaper, de som jobbar med en helt annan verksamhet, djurförsök. med annan inriktning och Får djurrättsperspektivet styrning, men lösningen blev gehör i kommittén? väldigt bra.

– Ja! Alla vet om att replace Vad vill du skicka med till är ett övergripande mål, sen de som jobbar med frågan har vi olika tidsuppfattning om om djurförsök framöver? när vi ska nå det. Det är ingen – Ha det enskilda djurets som inte tycker att det är ett perspektiv hela tiden. Djurviktigt mål. försöksfrågan skiljer sig från Vad kan vi räkna med att du andra djurfrågor, syftet är kommer att arbeta för? komplext med kopplingen till – Räkna med att jag komforskning och läkemedel. Men mer jobba med alla tre R. Som ur individens perspektiv är nämnt, eftersom vi inte komdet ointressant varför denne mer kunna ersätta djurförsök utsätts för lidandet – detta närmaste tiden måste vi hjälpa ska hela tiden styra tankedjuren som sitter där nu. Sen sättet. kommer jag, i och med min Vad ska du göra nu? bakgrund i forskningsvärlden, – Jag har arbetat med de att ta med mig erfarenheterna här frågorna under så lång för att få mer samordning i tid, så tankarna på frågorna frågan. Jag ska försöka hitta finns fortfarande. Jag har varenda liten grej vi kan göra funderingar på att skriva en för att gå snabbare mot att bok om djurförsök, vi får se ersätta alla djurförsök.● vad det blir!

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 11

Agenda Under 2021 pågår ingen minkuppfödning i Sverige.

min ser vi avveckling som det enda rimliga. Vi har fått väldigt positiva reaktioner från allmänheten, men också från en del näringsidkare som uppskattar ett tydligt besked, säger Nina Lundström (L).

Minkar kan smittas av coronaviruset och i januari beslutade regeringen att stoppa minkuppfödningen under 2021 på grund av stora risker för fortsatt virusspridning på farmerna, ett överhängande hot om mutation och därmed risk för att försvaga vaccinens effektivitet. Minkfarmarna kompenseras med omkring 60 miljoner kronor.

– Situationen med pandemin förpliktigar alla partier att sätta ned foten och ge besked – vad ska hända med minkfarmarna nu? Liberalerna ger ett tydligt besked men undrar vad de andra partierna vill, säger Nina Lundström.

Röster har höjts även inom Socialdemokraterna för att göra avelsförbudet permanent.

Ett avgörande politiskt beslut om minkarnas framtid kan bli verklighet under partiets kongress i oktober.

– Jag bedömer att det är omöjligt att ha ett naturligt beteende om man hålls i bur.

Det måste få ett stopp nu, sa EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) i februari under ett webbinarium arrangerat av Djurens Rätt.

(L) har bytt sida

12 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

jordbruksutskott har ställt sig bakom förslaget att fasa ut burhållningen till år 2027.

I ett öppet brev till svenska EU-parlamentariker vädjade Djurens Rätt att Sveriges folkvalda ska stötta End the Cage Age. Centerpartiet och Miljöpartiets parlamentariker har meddelat att de står bakom initiativet, likaså Jytte Guteland (S) men det är oklart om hennes partikamrater delar åsikten. Övriga partier har valt att inte besvara frågan. Om förslaget går igenom skulle liven förbättras för miljontals djur inom lantbruken i EU.

”Avveckling är det enda rimliga” – Nina Lundström

av Anna-Clara Acevedo Nina Lundström

”Gör lite efterforskningar och hitta medkänslan jag vet att du har i dig.”

Formel 1-giganten Lewis Hamilton uppmanade sina 22 miljoner Instagramföljare att välja vego för djuren, haven och klimatet.

FOTO: JAKE WEIRICK, UNSPL ASH, SHUTTERSTOCK

varit stark mot minkfarmerna.

Redan 2015 ansåg åtta av tio svenskar att minkfarmerna borde stoppas, enligt Novus.

Bland riksdagspartierna har endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet velat förbjuda minkfarmning – fram till nu. I mars meddelade Liberalerna att de vill avveckla minkfarmerna och är därmed det första borgerliga partiet med denna hållning.

– Av djurskyddsskäl och utifrån situationen med pande-

Är EU redo att förpassa djurindustrins burhållning till historien? Svaret kommer troligen i slutet av juni, då ska EU-parlamentet debattera och rösta om burarna. Utfasningen av burarna har hamnat på agendan tack vare medborgarinitiativet End the Cage Age, som Djurens Rätt varit en del av och bidragit till insamlingen av 1,4 miljoner namnunderskrifter. Det finns lovande tecken. EU:s

DJURENS RÄTT HAR

Tre minkpartier kan bli fyra LÄNGE HAR FOLKOPINIONEN

arbetat intensivt med minkfrågan det senaste året och uppvaktat regeringen och riksdagsledamöter från bland annat Liberalerna och Socialdemokraterna.

Arbetet ser nu ut att ge resultat när allt fler tar ställning mot minkfarmning, men ännu finns ingen riksdagsmajoritet.

– Vi behöver kämpa tills vi har fått ett beslut svart på vitt att det är över för pälsdjursindustrin i Sverige. Vi har ett historiskt bra läge att faktiskt få till ett förbud, men för det krävs att vi inte tar ut någon seger i förskott, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef för Djurens Rätt.

Chans till burförbud i EU

Agenda -

Framgång Bakslag Korta notiser men långtgående skillnader för djuren. av Peter Nilsson

Färre kontroller, fler brister

Handlingskraft för grisar I Sverige slaktas omkring 2,5 miljoner grisar varje år. De allra flesta av dem bedövas med koldioxid innan avblodningen. Gasen orsakar grisarna smärta, rädsla och andnöd.

I slutet av år 2020 startade Djurens Rätt ett upprop mot koldioxidbedövning av grisar. Nu har 13 000 underskrifter överlämnats till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Djurskyddskontrollerna fortsatte att minska 2019 och 2020 men trots det hittades allt fler brister i grishållningen, enligt Jordbruksverket. Kontrollerna visade en ökning av

Djur i

livsmedelsindustrin

Minkfarmer sprider ohyra

Smittorna ska granskas I januari beslutade regeringen att relevanta myndigheter ska utreda riskerna för smittspridning mellan djur och människor i Sverige, med utgångspunkt i smittspridningen som skett av SARS-CoV-2 på minkfarmer. Nu har uppdraget förtydligats ännu mer, för att prioritering ska finnas för just minkfarmernas smittskydd.

Skandallabb stängdes I april släpptes skakande bilder som visade hur djur på ett djurförsökslaboratorium i Madrid blev slagna och förnedrade. Det som avslöjades bröt mot spanska lagar och EU-lagar.

Protesterna blev enorma, och bara dagar senare tvingades verksamheten på laboratoriet att stängas. Exakt vad som händer med alla djur är i skrivande stund inte avgjort.

Djur i Djur i pälsindustrin pälsindustrin

.

Djurförsök Djurförsök

FOTO: SHUTTERSTOCK

Spridningen av SARS-CoV-2 på minkfarmer visar behoven av mer forskning om smittor som minkar riskerar att drabbas av. Ny forskning visar att minkar på minkfarmer riskerar att sprida ohyra. Utöver flugor som trivs i minkarnas gödsel, så kan den hittills ganska okända minkparasiten enterocytozoon bieneusi orsaka magbesvär hos människor.

Etisk prövning funkar inte Innan djurförsök kan påbörjas i Sverige ska de godkännas av en djurförsöksetisk nämnd.

Syftet är bland annat att säkerställa att inga onödiga djurförsök utförs – djurförsökets nytta ska vägas mot djurens lidande. Djurskyddsforskare har tidigare larmat om att denna prövning inte fungerar och en ny rapport visar att problemen finns kvar.

Hard Rock halkar efter

Lyxmärken blir pälsfria Alexander McQueen och Balenciaga är de senaste företagen som anslutit sig till den pälsfria listan. De två lyxvarumärkena har meddelat att det inte blir någon mer päls i framtiden. Totalt är det nu fler än 1 500 varumärken världen över som blivit pälsfria och anslutit sig till programmet Fur Free Retailer, som Djurens Rätt är en del av.

smutsiga grisstallar, samt sjuka och skadade grisar som inte fick nödvändig vård. Oacceptabelt, kommenterade Djurens Rätts etolog Linda Björklund i tidningen Syre.

Djurvänlig konsumtion

Allt fler stora globala företag säger nej till burhållning av hönor. Någon som inte har gjort det är kedjan Hard Rock med restauranger, caféer och hotell i 75 länder världen över. Med kampanjen Hard Rock Horrors vill nu Djurens Rätt och koalitionen Open Wing Alliance förändra detta och kräva skärpning från Hard Rock.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 13

Agenda -

Nu kavlar EU upp ärmarna

T

Nya djurtransportskandaler visar ett akut läge

14 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

havet i bakgrunden är bilden ingen vacker syn. En död kalv svajar i en kran på fartyget i bildens förgrund, kalven är en av 189 djur som dött ombord på en tre månader (!) lång skräckresa på Medelhavet. I december lastades 2 671 nötdjur ombord, de två fartygen skulle från Spanien till Libyen respektive Tunisien. Väl ombord skedde ett utbrott av den allvarliga virussjukdomen blåtunga, därför ROTS DET GLITTRANDE

ville inget land ta emot djuren.

Sjuka, utmattade, överhettade, törstiga och hungriga djur blev därmed ståendes tätt hoppackade i den egna avföringen.

– Fartyg och lastbilar är INTE bra miljöer för djur. När det blir långa fördröjningar blir det snabbt brist eller helt slut på vatten och foder. När djuren skadas eller blir sjuka saknas veterinärvård. De här långa transporterna är ofta till slakt och rent ekonomiskt har

djuren inte jättestort värde, de ses som varor och inte som de kännande individer de är, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Hon konstaterar att det ur ett djurskyddsperspektiv är ”oerhört riskfyllt” med transporter av levande djur, oförutsedda saker händer hela tiden. Vårens stopp i Suezkanalen ledde till att 20 fartyg med djur fastade en vecka. Fordon havererar och blir stående i extrem hetta eller extrem kyla. Lastbilar med djur tippar. Hela 1,4 miljarder djur transporteras varje år inom EU och enbart i Sverige dör cirka 200 000 djur varje år i samband med transport till slakt.

– Frågan kan kännas hopplös

Demonstration mot djurtransporter i Spanien, vilket är landet som de två skandaltransporterna startade ifrån.

Det här gör Djurens Rätt 1. Kräver förbud mot export av levande djur till länder utanför EU, max åtta timmars transporttid (ännu kortare för en del djurslag), fungerande kontroller och hårdare straff.

På sikt måste transport av levande djur ersättas av transport av kött och genetiskt material.

2. Kräver att all EU-lagstiftning för djuren i livsmedelsindustrin uppdateras, på samma sätt som djurtransportreglerna just nu revideras.

Djurens Rätt har kontakt med både riksdagsledamöter och EU-politiker.

3. Arbetar tätt med paraplyorganisationen Eurogroup for Animals som lobbar för djuren inom EU. Driver tillsammans kampanjerna No Animal Left Behind och EU For Animals, som kräver revidering av djurskyddslagarna i EU samt att en djurskyddskommissionär tillsätts.

4. Bildar opinion genom att informera allmänheten om vad djuren runt om i EU utsätts för.

5. Arbetar för att minska efterfrågan på animaliska produkter.

och ändlös, händer det inget fastän vi ständigt nås av bilder med hemskheterna som djuren utsätts för? Men mitt i det här sorgliga och tragiska finns ändå ett hopp tack vare initiativen som tagits på EU-nivå, säger Linda Björklund.

I DJURTRANSPORTBRANSCHEN

pågår systematiska lagfusk.

Under 2020 beslutade EU att granska djurtransporterna inom unionen, just nu försöker en kommitté få svar på en rad frågor. Är lagstiftningen bra?

Följs reglerna? Upptäcks och straffas lagöverträdelser? Om du frågar Djurens Rätt är svaren tre rungande ”nej”.

– Vad kommittén kommer

fram till är jätteviktigt för nästa steg, som är revidering av transportförordningen i EU. Det är positivt att frågan kommit upp på EU-agendan, det är en framgång för djurrättsrörelsen och djuren. Men i ljuset av djurtransportskandalerna som inträffat under våren i Medelhavet och Suezkanalen, så är det särskilt akut att förbjuda export av levande djur utanför EU. Det är svårare att upptäcka regelbrott när djuren skickas iväg utanför EU-gränserna, menar Linda Björklund.

Detta är inget omöjligt krav.

Av djuretiska skäl nekar Nederländerna djurexporter utanför EU och i april beslutade Nya Zeeland att stoppa djurex-

porter (efter en förlisning med 41 personer och 6 000 djur ombord). För Djurens Rätt är det politiska påverkansarbetet viktigt, både i Sverige och på EU-nivå. Skärpta regler för att skydda djuren och stopp av export till tredje land är de närmaste målen för Djurens Rätt, på sikt måste transporter av levande djur ersättas av transport av kött och genetiskt material.

– Djur transporteras levande av tradition och vana, helt enkelt. Det finns efterfrågan och logistik för att transportera levande djur till slakt. För att få ett slut krävs politiska beslut, vi kan hoppas att de oacceptabla händelserna åtminstone kan leda till krafttag för framtiden, säger Linda Björklund. kavlat upp ärmarna i djurskyddsfrågan är en sällsynt chans för djuren. Bakgrunden är fjolårets EU-beslut om att Europa ska bli klimatneutralt till 2050. En skrivelse fastslår att djurskyddslagstiftningen ska utvärderas på EU-nivå – därför startades pågående granskning av djurtransporterna. Djurens Rätt kräver nu att EU ska höja och bredda ambitionen genom att även granska EU-lagstiftningen om djur i livsmedelsindustrin, påtryckningarna sker via kampanjen No Animal Left Behind. Djurens Rätt anser också att det måste bli klart vem som bär politiskt ansvar för djuren i EU, kampanjen EU For Animals kräver tillsättning av en EU-kommissionär med ansvar för djurskyddet. Du som vill stötta kampanjerna kan skriva under namnlistorna på Djurens Rätts hemsida, dela informationen så fler ur allmänheten får veta vad djuren utsätts för, och sist men inte minst välja vego.

– Grundanledningen till att djuren behandlas som de gör är en efterfrågan på animaliska produkter. Därför uppmuntrar Djurens Rätt till minskad konsumtion av animalier, för djurens skull, avslutar Linda Björklund.

FAKTUMET ATT EU

av Josefin Strang

Här är folkets vrede mot transporterna � Avskyvärt djurplågeri! I vilket skick är dom överlevande djuren efter så lång tid? Detta är absolut det värsta som kan hända. Varför ska djur skickas på långa transporter för att sen sluta på ett slakteri? Vem kan tillåta detta ohyggliga lidande?

– Marie

� Helt oacceptabelt! Vi ska inte vara tysta.

– Sören � Oförsvarbart – de som ansvarar för detta borde sättas i denna mardrömstransport och verkligen möta dessa levande, livrädda, oskyldiga varelser. Det är väl känt att banden mellan kor och kalvar är oerhört starka. Med vilken rätt berövar vi dem livet? Med vilken rätt? Konsumenterna har makt – utan efterfrågan kan det här inte fortgå.

– Hanna � Förbjud detta vansinne. Hur svårt kan det vara?!

– Bengt � Så fruktansvärt tragiskt.

Helt ofattbart lidande. Jag blir helt trasig inombords av hur vi behandlar dessa djur.

– Efva � Nu kräver vi att EU tar itu med denna misshandel av levande djur. Inga transporter av levande djur framöver!

– Inge � Blir så ledsen, de borde vara med sina mammor och beta på ängarna, de är ju bebisar. Det här med djurtransporter är rena mardrömmen för djuren.

– Eva Djurens Rätt

Nummer 2 2021 15

Djuret -

5 år

är en vanlig livslängd för korna i mjölkindustrin.

1

dag

minst ska den nyfödda kalven vara kvar hos kon enligt KRAVs regler. För lite, enligt Djurens Rätt.

84 %

av konsumenterna i Sverige tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att korna och andra djur får vistas utomhus.

Mitt liv som ko Kosläpp kan bli ett minne blott.

av Anna Harenius

Så vill kon leva Kons liv i mjölkindustrin Hon måste föda en kalv för att producera mjölk. Hon blir dräktig genom insemination och föder ungefär en kalv om året. Det är vanligt att kon och nyfödda kalven skiljs från varandra direkt, vilket är mycket stressande och går stick i stäv med deras naturliga beteenden. Mjölken säljs till ett mejeri. När kon inte längre ses som lönsam skickas hon till slakt, största delen av nötköttet i Sverige kommer från mjölkindustrin.

Kor är mycket sociala.

En flock består av några kor som ofta är systrar samt deras kalvar. De rör sig flera kilometer om dagen när de betar eller söker efter bra betesmarker. Större delen av den vakna tiden ägnar korna åt att beta gräs och idissla.

Kalven har ett stort sugbehov och diar fem till tio gånger per dygn den första månaden.

Först vid sex till tolv månaders ålder slutar kalven att dia kon.

Det här gör Djurens Rätt Djurens Rätt arbetar för en värnad och utökad betesrätt. Fler djur behöver få rätt till mer utevistelse och bete, inte färre eller mindre. Djurens Rätt arbetar också för att kor inte ska hållas uppbundna och för att ko och kalv ska hållas tillsammans.

16 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

Delar av mjölkbranschen vill försvaga kornas betesrätt. I höstas tog LRF beslut om att arbeta för att kor i lösdrift inomhus (därmed de flesta kor i Sverige) inte ska behöva släppas ut på bete. Lösdrift inomhus kan inte ersätta betesgång. På bete kan de röra på sig och umgås med varandra på ett helt annat sätt än inomhus och det mjuka underlaget är bra för kornas ben och klövar. Kor är starkt motiverade att få komma ut på bete och betet ökar deras välbefinnande.

FOTO: GETT Y IMAGES

Kampen om betesrätten

Agenda Årets mest djurvänliga kommuner 1. Askersund 2. Oxelösund 3. Hässleholm 4. Haparanda 5. Växjö 6. Katrineholm 7. Robertsfors & Tierp 9. Ludvika 10. Knivsta & Svedala Gå in på www.djurensratt.se/djurvanligkommun-2021 för att veta mer. Där kan du se hur djurvänlig

GÖR SKILLNAD!

just din kommun är.

Vill du att din kommun ska göra bättre ifrån sig? Du kan kontakta politikerna i din kommun eller skriva ett medborgarförslag. Djurens Rätt hjälper gärna till med tips och råd för förslaget.

mer attraktivt hos våra matgäster och kunna halvera antalet köttserveringar på sikt, säger Heléne Andersson, kostchef på barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun. och förskola fortsätter att öka vilket reflekteras i resultatet för samtliga frågor. Den vanligaste åtgärden är även i år att minska på köttet i befintliga kötträtter, något som över 80 procent av kommunerna angett att de gjort under året. Den största ökningen gäller andelen kommuner som har köttfria dagar varje vecka. Som grund till detta ligger de politiska beslut som krävs för att åstadkomma en sådan förändring, inte praxis i köken.

Undersökningen visar också att andelen kommuner som erbjuder vegansk mat på begäran har ökat något för samtliga skolformer. Störst är ökningen för grundskolan. Mönstret kvarstår i att det fortfarande är fler kommuner som säger ja på gymnasienivå. Möjligheten att få veganskt varierar mellan länen. I Sörmlands län säger samtliga kommuner ja till att servera veganskt. I Värmlands län däremot är det endast Karlstads kommun som säger ja, och då bara på gymnasienivå.

I årets ranking deltog 225 av Sveriges 290 kommuner.

VÄXTBASERAT I SKOLA

Vego ökar i skolorna

Landsbygden är bäst i klassen släppte Djurens Rätt rankingen Djurvänlig kommun för tredje året i rad, som är baserad på en undersökning där alla kommuner fått delta. Resultatet grundar sig på kommunernas egna uppgifter till Djurens Rätt om bland annat satsningar på minskad köttkonsumtion och djurskyddskrav vid upphandling. Årets ranking toppas av allt fler

FOTO: JONATHAN BORBA /UNSPL ASH

DEN 26 APRIL

landsbygdskommuner. Högst upp finns Askersunds kommun, tätt följd av Oxelösund och Hässleholm.

– Det är spännande att det dyker upp nya kommuner på topplistan. Det visar att kommunerna hela tiden utvecklas, något som syns tydligt i resultatet också, säger Cecilia Mille, sakkunnig inom hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt och

ansvarig för undersökningen.

Sveriges största kommuner hamnar längre ner i rankingen.

Stockholm hamnar på plats 98 medan Göteborg har klättrat till plats 55. Fjolårets vinnare Malmö hamnar på plats 15.

Nytt för i år är att frågan om att minska serveringen av kött har skärpts. Det visade sig att enbart 14 kommuner har både mätbara och tidsbundna mål.

Mest ambitiös är Karlstads kommun, som vill halvera köttet inom en femårsperiod.

– Vi behöver göra en omställning till ännu mer växtbaserat på menyn. Måltidsverksamheten har som ambition att göra det växtbaserade ännu

av Linn Åkesson Djurens Rätt

Nummer 2 2021 17

Agenda -

Äntligen, Linas!

Slutar med turbokycklingar Djurens Rätt en informationssatsning för att få Sveriges största matkasseföretag, Linas Matkasse, att ta mer ansvar för kycklingarnas välfärd. Företaget har 112 000 kunder i Skandinavien.

Efter 107 dagar av intensiv I FEBRUARI INLEDDE

18 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

konsumentupplysning antog Linas Matkasse en ny policy där de slog fast att de kommer att sluta med turbokycklingar, samt ge fler kycklingar möjlighet till utevistelse.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla som har engagerat sig

genom att höra av sig till Linas Matkasse och uppmanat dem att ta mer ansvar för kycklingarna. Tack också till alla som har skrivit under vårt upprop, som har gjort sina röster hörda på sociala medier och förstås alla medlemmar i Djurens Rätt som gör förändring för djuren möjlig varje dag, hälsar Linn Bleckert, kampanjansvarig för Djurens Rätt. det senaste tillskottet bland de över 200 företag som redan valt att jobba med European Chicken LINAS MATKASSE BLIR

”Jag vill rikta ett stort tack till alla som har engagerat sig” – Linn Bleckert Commitment. Sedan tidigare har konkurrenterna Marley Spoon, Hello Fresh, Veckansmiddag, Matkomfort och Årstiderna valt att börja arbeta utifrån samma välfärdskriterier för kycklingarna. av Linn Åkesson

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 19

Mötet -

Världens yogapersonlighet nummer ett

RACHEL BRÅTHÉN

om att ha två miljoner par ögon på sig, att mitt i natten kräla i karibiska diken i jakt på övergivna valpar, den adopterade fyrbenta familjen och hur man egentligen räcker till som människa och djurvän. av Maja-Stina Skarstedt

”HAT är inte min business” 20 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

Mötet -

Dottern Lea Luna, Rachel, Laika och Ringo.

Mötet -

Rachel Bråthén är uppvuxen i större städer – både i Uppsala och i Stockholm – medan hela hennes släkt bodde på landet.

– Vi älskade att åka till dem, men jag var barnet i familjen som inte fick rida eller mata fåren eller leka med hunden. Jag var så sjuk av allergin, så för mig blev det bara guldfiskar som barn, berättar hon.

K 22 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

intresse för djur så stort eftersom de var så oåtkomliga.

Rachel tog ändå varje chans att vara dem nära.

– Jag räddade sniglar från vägen, spindlar ut ur huset och myggor fick man inte döda för mig. Runt omkring tyckte de nog att jag var lite töntig, men så där har jag alltid hållit på.

Senare blev hon intresserad av vegansk kost – mest av hälsoskäl från början. Vegan blev hon samtidigt som hon la om väldigt mycket i sitt liv, inte bara kosten. Men i takt med mer vegomat på tallriken försvann också hennes allergier och nu kvarstår bara en känslighet för katt och häst.

– Jag tror absolut att livsstil har mycket med allergier att göra, om kroppen är stressad eller inflammerad. Jag mår så mycket bättre nu.

ANSKE BLEV HENNES

Rachels miljöintresse har kommit ju mer hon lärt sig med tiden.

– Då är det svårt att inte få panik. Från början blev jag vegan för hälsans skull, men nu har det blivit en etisk fråga. Jag vill inte att några djur tar skada på grund av min livsstil. Och varför ska jag äta djur om det finns minst lika goda alternativ? hemmet på Aruba lever Rachel med fyraåriga dottern Lea Luna, maken Dennis och tre hundar.

När familjehunden Sgt Pepper dog plötsligt år 2015 startade Rachel och maken en omplaceringsorganisation, Sgt Peppers Friends där de nu räddat över 2 000 hundar och katter med hjälp av en stor grupp volontärer. För tillfället finns det 130 djur som behöver nya hem och det har blivit svårare att få djuren till nya hem under pandemin.

– I Karibien är det inte lika vanligt att folk kastrerar sina djur, så väldigt många djur är hemlösa.

Rachel minns tillbaka till den första tiden när organisationen byggdes upp och hon själv låg i diken klockan två på natten för att rädda hundvalpar. Ett tag bodde 15–20 hundar hemma i huset och Rachel matade en del valpar med flaska.

– Min man fick till slut införa en regel – om jag tar hem ett djur måste vi ha hittat ett nytt hem inom två veckor, annars skulle vi bli den galna djurfamiljen. Det var bra för mig. Att också fokusera min tid där jag kan göra bäst nytta – det var inte i diken klockan två på natten, utan genom att samla in pengar och marknadsföra organisationen, säger Rachel.

Den där avvägningen är svår. Att vara djupt engagerad i en fråga som djurens rättigheter och vill göra allt som står i din makt samtidigt som du måste ha balans för att inte gå under själv – vilket Rachel själv kämpat med under åren.

– Ja, verkligen. Både för egen del, men också för våra volontärer. Vi kan inte säga ja till vem som helst, för ibland har vi behövt ta hand om volontärerna istället för djuren. Många vill ge allt, men det går inte om du är ogrundad och inte i balans. Jag gör bäst skillnad för världen när jag själv mår bra. Och när jag själv tog klivet till vad jag verkligen borde fokusera på så blev det mycket bättre för organisationen.

I DET KARIBISKA

det är viktigt att ställa sig själv frågan ”varför är det här så viktigt för mig?” när man ska gå in i någon fråga, såsom djurrätt.

– Klart vi älskar djuren, men det är också betydande att gå tillbaka och se på ens egen resa, varför frågan är så viktig för en och också bygga upp sig själv, så att man inte tröttar ut sig.

RACHEL TYCKER ATT

Ringo är själv en influerare: @ringothegringo har sisådär 68 000 följare på Insta gram.

Kramkalas! Rachel träffade Dennis dag två på Aruba, när hon klev i hans surfbutik.

Adoptivgeten Penny. Ser du den musikaliska röda tråden bland flera av djurens namn?

Rachel håller med om att det är jättesvårt att kunna balansera stark empati och att ta hand om sig själv. Och en jätteviktig sak att prata öppet om: – Efter att ha drivit en sådan här organisation i sex år ser jag hur viktigt det är.

Man måste jobba med sig själv och inte bara med orättvisan, det går inte. Många aktiva har också själva varit utsatta för

”Min man fick till slut införa en regel – om jag tar hem ett djur måste vi ha hittat ett nytt hem inom två veckor”

Den här sor tens när gångna mys kunde Rachel bara drömma om und er sin allergiska bar ndom.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 23

Mötet YOGA GIRL

Tonårstiden i Sverige var strulig. Rachel gav sig ut på en resa till Costa Rica och blev kvar i tre år, där hittade hon kärleken till yoga och började adoptera hemlösa hundar.

”Som att man är lite ’udda’ om man bryr sig så mycket om djur.

Ibland har vi blivit uppfattade som att vi är lite tokiga.” liknande orättvisa och brinner starkt för de röstlösa.

Rachel tycker också att man bör se bakåt titt som tätt, på hur det såg ut när man startade och se vilka förändringar som faktiskt har skett.

Vad tycker du annars om djurvänner som engagerar sig, såsom i Djurens Rätt?

– Gud, det är livsviktigt. Det är det viktigaste vi kan göra. Och det är viktigt att man påminner sig själv om att man gör skillnad – att Djurens Rätt gör skillnad, att vår organisation på Aruba gör skillnad.

Hon tycker också att det har funnits en 24 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

orättvis bild och känsla kring om vad en djurrättsaktivist är.

– Som att man är lite ”udda” om man bryr sig så mycket om djur. Ibland har vi blivit uppfattade som att vi är lite tokiga.

Men jag tror mycket beror på att folk som inte engagerar sig inte riktigt vill ta in att djur har känslor och att de människorna behöver övertyga sig själv att andra är galna, ”annars är det jag som gör fel som köper päls och kött”. Men jag hoppas och tror att det håller på att ändras. Många är veganer av etiska skäl idag. två miljoner (!) följare på Instagram. Men att ha så många som kikar in i hennes liv är inget som hon egentligen tänker så mycket på.

– Jag har haft det så otroligt länge nu.

Och jag är mest väldigt tacksam att ha mina kanaler som öppnar upp så många möjligheter. En chans för mig att ställa frågor, lyfta fram saker och att folk lyssnar.

Det ligger ju en makt i det.

Men hon lyfter också fram att det RACHEL HAR ÖVER

Namn: Rachel Bråthén Ålder: 32 år Bor: På karibiska paradisön Aruba och under sommaren 2021 i ett skogstorp utanför Stockholm.

Familj: Maken Dennis och fyraåriga dottern Lea Luna. Hundarna Ringo, Quila och Laika.

Gör: Yogalärare och författare. Inspirerar via www.yogagirl.com och som @yoga_girl på Instagram med två miljoner följare. Skrivit boken Yoga Girl (2014) som blev en New York Times-bästsäljare samt biografin To love and let go (2019).

Aktuell med: ”Diska och dricka gott kaffe, haha.

Så ser livet ut här i Sverige nu. I juli kommer också en pocketversion av min senaste bok och på yogagirl.com finns många nya yoga- och meditationsvideor.”

Intressen: ”Laga mat, jag älskar att odla saker, har ingen trädgård nu längre, men det är det bästa jag vet. Och att vandra i naturen.”

Yogatid per dag: ”Ungefär en halvtimme nu när jag är ensam i Sverige med min dotter. Men om jag har tid blir det en timma.”

6 X SNABBA MED RACHEL BRÅTHEN 1 … fascinerande djur: – Jag är jättefascinerad av ormar och har alltid varit det.

Jag har aldrig haft någon, men de har ändå varit väldigt närvarande i hela mitt liv. Alltid. Ormar kan visa sig om jag är på rätt väg, som tecken i böcker och i naturen.

2 … djurdrömdejten: – Mitt mål är att åka till Australien, till ett center för kängurubebisar och kramas med dem.

för något. Ser vi en groda säger vi till henne att inte ta i den och att bin är jättetrygga om vi låter dem vara.

5 … första familje­ djuret: – Fisken Skruven som var lite skum, hen skruvade liksom omkring. Jag hade också två guldfiskar, Nalle Puh och Nasse och när var jag åtta–nio år hade jag sköldpaddorna Dino och Daisy.

3 … bästa vegomaten: – Omöjligt att välja en, men något som jag alltid kan göra är en riktigt god curry eller en dhal. Vi har alltid linser hemma.

4 … läskigaste djuret: – Jag har haft stunder när jag varit rädd för hajar när jag surfar. Då kan jag känna mig sårbar och jag har stor respekt för havet överlag, och är inte en havsmänniska, även om jag alltid dykt och surfat. Men vi är medvetna om att inte prata med vår dotter om att djur är farliga eller att hon ska akta sig

6 … djurindivid som har betytt lite extra: – Svårt att välja en.

Men jaaa … Sgt Pepper, vår första hund som vi hade tillsammans, var väldigt, väldigt speciell i hur han var. Alla djur är såklart speciella, men vi hade ett intimt band. Han förändrade så mycket och dog väldigt plötsligt. Dessutom inspirerade han oss till hela organisationen, som nu räddat så många djur. Det känns speciellt. Han har verkligen gjort skillnad.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 25

Mötet -

Troligtvis framåt hösten återvänder Rachel till paradisön Aruba, men frestas av tanken på en svensk gårdsidyll full av olika djur som får leva i en utopisk tillvaro.

kan vara väldigt tröttsamt att ha ögonen på sig – att vara i kontakt med så många människor som hon egentligen inte känner. Och att också få hat från människor som inte känner henne.

– Är jag på en bra plats och i balans så påverkar det mig inte, jag känner att det här har inget med mig att göra. Då är det lätt att rycka på axlarna. Om jag är på en sämre plats, kanske stressad, ledsen och inte grundad, då kan en elak kommentar röra om. Men det är en viktig insikt – att hat inte är min business.

Rachel att hon är på en bra plats – i Sverige!

– Det är jättekul att vara här! Det är JUST NU KÄNNER

26 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

”Om jag är på en sämre plats, kanske stressad, ledsen och inte grundad, då kan en elak kommentar röra om.” första gången på elva år som jag bara är här och inte har miljoner grejer att göra.

Jag ska inte vara med på teve eller lansera någon bok – inget mer syfte än att bo i ett torp på landet ute i skogen, dricka kaffe och bada i kallt vatten. Semester fast ändå inte. Det är så vackert!

Hon kom i maj och stannar troligtvis till augusti. Senast hon var här var 2019 i två dagar för ett bröllop.

– Nu hoppas jag att det fortsätter att vara soligt. Att få fortsätta vara i naturen och ta det lugnt. Ja, ha det precis så som det är just nu – bara njuta av Sverige.

Av familjens tre hundar och två getter är italienska vinthunden Ringo liten nog för att ha fått följa med till Sverige.

– Kärleken till djuren är alltid konstant.

Nu när vi bor här i Sverige på landet och ser alla vackra gårdar känner jag hur mysigt det vore att ha en egen gård med djur, bara för att ta hand om dem. Inte ha kor för mjölkens skull utan bara för att få ge dem ett fint liv. ●

Fokus -

PÅ

av Josefin Strang illustration Emma Hanquist / Form Nation

Grönt går som tåget, för första gången i modern tid minskar köttkonsutionen i Sverige. Svenska lantbruk har potential att ställa om till odling av växtbaserat protein för att möta den ökande efterfrågan, men få politiker är beredda att växla till det gröna spåret.

ELLER?

RATT SPAR,

?

Fokus -

I

heller eufori, inte ens lättnad. När Jordbruksverket rapporterade att köttkonsumtionen minskade under 2020 var misstro den dominerande känslan för Benny Andersson, som är verksamhetschef hos Djurens Rätt.

– Jag sa ”du måste kontrollräkna, siffran är för bra, jag vågar inte tro på den”.

Kollegan räknade om vad konsumtionsminskningen på 4,5 procent innebar för djuren. Samma summa. 7,6 miljoner NTE GLÄDJE, INTE

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 29

Fokus kycklingar och 97 000 grisar undvek ett öde på tallriken, så här lite kött har inte svenskarna ätit sedan 2001.

– Jag skulle ljuga om jag inte säger att jag känner mig otroligt nöjd. Mitt perspektiv på det här är 25-årigt. Många av framgångarna för djuren vi ser i dag vore otänkbara för 20 år sedan, det fanns inte ens på kartan att drömma om det här, säger Benny Andersson. verkligen utbyta ryggdunkningar? Beror inte minskningen snarare på pandemin? Få orkar väl krångla hemma med krävande kötträtter och överlåter hellre detta till en restaurang.

Benny Andersson tror att minskningen av grisköttskonsumtionen främst beror på färre restaurangbesök. Men mycket tyder på att den svenska djurrättsrörelsen har anledning att skryta. Pandemin är global, men Sverige är ensam om denna dramatiska minskning av köttkonsumtionen. Rött kött har visserligen sakteligen förlorat mark på grund av sitt skamfilade klimatrykte, men kycklingkonsumtionen är på fortsatt stark frammarsch i världen. De 7,6 miljoner kycklingarna som svenskarna inte åt sticker därmed ut på världskartan.

– Vår undersökning av svenskarnas kycklingkonsumtion visar att kyckling ses som ett lättlagat vardagslivsmedel, något som konsumeras hemma. I början av 2020 hade vi därför en stark farhåga om att kycklingkonsumtionen skulle öka när pandemin slog till och vi var hemma mer.

Det hade inneburit att många individer skulle behöva sätta livet till, eftersom en kycklingkropp inte kan mätta många, säger Benny Andersson.

Så vad har Sverige som inte de andra länderna har? Sedan 2018 pågår en informationssatsning riktad mot folket. Djurens Rätts kycklingkampanj 99 miljoner har haft annonsplatser i kollektivtrafik, tidningar och teve. Kycklingarna har diskuterats på gator och torg under sommarturnéerna, bilderna inifrån kycklingindustrin har delats hundratusentals gånger i sociala medier. Kommentarsfälten är fulla av flexitarianer som bestämt sig för att bojkotta kyckling.

– Vi har puttat in otroligt mycket resurser. De första två åren låg fokus på att lyfta hur det faktiskt ser ut i kycklingfabrikerna.

Många har blivit väldigt chockade – sker det här i Sverige, ser det verkligen ut så här? Under 2020 och 2021 fokuserar vi på en väg framåt genom att visa vad man kan äta istället för kycklingar. Stor del av vår kommunikation är riktad mot flexitarianerna, det är inte bland redan engagerade vegetarianer och veganer som vi kan göra störst skillnad för flest djur. Det är flexitaSKA DJURENS RÄTT

30 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

politiker som firar faktumet att svenskarna väljer bort köttet i allt högre utsträckning. Fram till 2030 styrs den svenska matpolitiken av en bibel som heter livsmedelsstrategin. När du bläddrar igenom den hittar du tydliga mål om att lantbrukets tillväxt, produktivitet och lönsamhet ska upp. Mer specifikt finns konkreta mål om att exempelvis odla mer fisk och mer vildsvinskött till svenskarna. Däremot finns inga uttalade DET ÄR FÅ

”Många av framgångarna för djuren vi ser i dag vore otänkbara för 20 år sedan.” mål om att äta mindre kött eller äta mer vego.

– Det är helt absurt att ha som mål att köttproduktionen ska öka. Vi vet den stora klimat- och miljöpåverkan vår stora köttkonsumtion har. Det är inte bra för miljön, djuren eller folkhälsan med dagens storskaliga köttindustri som är förutBenny Andersson

FOTO: DJURENS RÄTT

rianerna som till störst andel drivit ner antalet djur som utnyttjas i djurfabrikerna, säger Benny Andersson.

GRÖNA VÅGEN I SIFFROR

4,5 %

Minskningen av köttkonsumtionen under år 2020.

14,5 och soja.

%

Av alla utsläpp orsakas av djur­industrin, enligt FN.

75 %

Minskningen av klimatavtrycket vid skifte från kött till vego.

205 000 ton

Sveriges totala produktion av baljväxter år 2017.

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT

Anna-Clara Acevedo

sättningen för att kunna äta så mycket kött som vi gör, säger Anna-Clara Acevedo, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.

Livsmedelsstrategin har kritiserats från flera håll för att gå stick i stäv med Sveriges klimatmål. Senast år 2045 ska landets nettoutsläpp vara nere på noll, det förutsätter en 85-procentig minskning av utsläppen år 2045 jämfört med 1990. Experter är överens om att minskad animaliekonsumtion är ett av de bästa redskapen för att minska belastningen på klimatet. Av de två regeringspartierna är Miljöpartiet villiga att minska köttkonsumtionen, medan Socialdemokraterna inte vill uppdatera livsmedelsstrategin med konkreta mål som premierar växtbaserad kost.

– Vi vill öka den svenska självförsörjningsgraden av både växtbaserade

proteiner och animalieproduktion, samtidigt som miljömålen ska nås. Livsmedelsstrategin är väldigt tydlig i detta, säger Malin Larsson (S) som är ledamot i riksdagen samt miljö- och jordbruksutskottet.

Hon tycker inte att det är paradoxalt att öka animalieproduktionen samtidigt som man försöker minska utsläppen.

– Vi behöver minska vår köttkonsumtion av framför allt importerat kött och byta ut det mot att äta svenskare och vildare kött, menar Malin Larsson.

Vad händer med det svenskproducerade köttet som svenskarna i allt högre utsträckning ratar till förmån för vego?

Det ska ut ur landet. Enligt livsmedelsstrategin är målet att Sverige ska exportera Djurens Rätt

692 miljoner

Försäljningen av växtbaserat kött i matbutikerna 2019.

20 %

Genomsnittlig bedömning av tillväxtprognosen för vegetariska produkter.

Nummer 2 2021 31

Fokus -

protein har ökat explosionsartat i Sverige. Enligt SVT ökade försäljningen av färska vegoprodukter med 40 procent under 2020 jämfört med året innan. Även fryst vego fick ett försäljningsuppsving med 15 procent hos de största livsmedelskedjorna. Just nu är försvinnande få produkter baserade på svenska råvaror – finns här en möjlig guldgruva för svenska lantbruk som vill expandera inom växtodling? Det tror Amanda Andersson som är verksamhetsansvarig på LRF Växtodling, som noterat den nya hungern efter växtbaserat protein.

– Även i den här kategorin efterfrågas svenskt innehåll, det ser vi positivt på. Det som är drivande i vår produktion är konsumenternas efterfrågan. Men vi behöver få till de här kedjorna, det är väldigt stora investeringar som behöver göras, säger Amanda Andersson.

EFTERFRÅGAN PÅ VÄXTBASERAT

32 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

”Vi har bra förutsättningar för att bli ledande inom växtbaserad produktion.”

6 HAJPADE FRAMTIDSFÖRETAG

Kedjorna hon syftar på förklaras närmare i en LRF-rapport från förra året, som konstaterar att det just nu finns en flaskhals i form av få förädlingsmöjligheter. På ren svenska: du kan skala upp odlingen av ärtor bäst du vill, men om det inte finns fabriker som kan förvandla dem till exempelvis pulled pease så är odlingssatsningen förmodligen ingen bra affär för lantbrukaren.

Enligt Jordbruksverket skördades 205 000 ton baljväxter i Sverige under 2017. Det mesta blir djurfoder. Det finns uppstickare som förädlar delar av vår befintliga ärtproduktion för humankonsumtion, såsom livsmedelsföretaget Bärta. De använder gula ärtor från Östergötland och fermenterar dem i en gammal fabriksdel av Carlshamn Mejeri i Blekinge. LRF-rapporten är optimistisk när det gäller att skala upp baljväxtodlingen. Främst åkerbönan och ärtan pekas ut för storskalig potential, i dagsläget utgör dessa två arter 93 procent av alla baljväxter som skördas i Sverige.

– Vi är stolta över växtodlingen vi har i Sverige. Den har både styrkor och nackdelar ur ett globalt perspektiv. Vädret vi har, vintern exemplifierar, gör att vi har mindre angrepp av växtskadegörare som andra länder har större problem med. Men växtodlingssäsongen är kortare. Det är stor variation i odlingsförutsättningar från norr till söder, säger Amanda Andersson.

Västra Götaland är produktiva inom gröna ärtor, medan Öland och Kalmar län har exklusiva förutsättningar för bruna bönor.

Du kan tyvärr inte odla hur mycket baljväxter som helst, likt flera andra grödor kan de drabbas av problem vid odling på samma mark för många år i rad. Men det finns andra grödor som kan fylla de ytterligare 600 000 hektaren som LRF bedömer att Sverige har potential att odla på.

– Det är lätt att man fokuserar på baljväxter när man pratar protein, men det finns även i andra växter men med lite lägre koncentration.

Amanda Andersson lyfter fram oljeväxter (såsom raps) som en gröda med "intressant potential". I den kategorin ingår också havre och vete, som Sverige årligen producerar nästan fyra miljoner ton av. Det finska livsmedelsföretaget

Beyond Meat Företaget bakom de köttiga vegoprodukterna kallas ”vegovärldens Tesla” och är börsfavoriten som överskuggar konkurrenterna. I fjol invigdes fabriker i Nederländerna,

Malin Larsson

1

vilket lett till stadigare leveranser till europeiska matbutiker och restauranger.

2 Impossible Foods Betraktas som Beyond Meats rival nummer ett, deras främsta produkt är också en köttig och blödande vegoburgare, men har långt ifrån samma räckvidd.

Deras köttprodukter finns än så länge i USA, Kanada, Hongkong och Singapore.

3 Good Catch Hajpat vegofiskföretag, deras tonfisk baserad på sex olika vegetariska proteiner fullkomligt flyger av hyllorna i USA. Finns inte i Europa än, men investerare häller pengar på dem och resten bönar om börsnotering. Succédokumentären Seaspiracy lär elda på efterfrågan.

4 Else Nutrition Vegansk och sojafri mjölkersättning på bland annat bovete, tapioka och mandlar. Trots basen i Israel finns produkten främst i USA och är knepig att få tag på i vår del av världen.

Börsnoterades förra årsskiftet och dundrade fram sitt första år.

5 Oatly När det gäller veganska mejeriprodukter så är det ett svenskt företag som är den internationella snackisen. Japp, du kan faktiskt köpa Oatly på varje kontinent. Företaget börsnoterades i maj och rusade direkt, och att vara omgiven av finansiärer som Oprah Winfrey och Natalie Portman gör inte saken sämre.

6 The Very Good Butchers Denna uppstickare sägs ha tillräckligt goda produkter för att bli nästa Beyond Meat. De säljer vegochark (såsom vegorevbensspjäll) och veganska ostar.

Syntes 2017 i teveprogrammet Dragon’s Den, finns nu på börsen och ska snart expandera utanför Kanada och USA.

FOTO: RIKSDAGEN

hälften av allt livsmedel som produceras, i dagsläget ligger siffran på runt 30 procent.

Ett konkret exempel från förra året är att svenskt griskött började skickas till Filippinerna, en överenskommelse som landsbygdsministern Jennie Nilsson beskrev som ”mycket glädjande”. Exporten är helt i linje med livsmedelsstrategin. Utöver intäkterna för den svenska köttbranschen betraktar myndigheterna fläskexporten som en chans att exportera ”god djurhälsa, låg antibiotikaanvändning och en hög livsmedelssäkerhet”. Exporten möttes av hård kritik från djur- och miljöorganisationer.

Benny Andersson på Djurens Rätt menar att Sverige har en skev självbild kring landets djurskydd, och att Sverige sjunker snabbt i internationella jämförelser. Han framhåller att köttkonsumtion inte ska främjas oavsett om landet ifråga är Sverige, Filippinerna eller något annat – den totala köttkonsumtionen måste sjunka, både för djuren och planetens skull.

– Det vore rent skamligt att fortsätta hålla fast vid den befintliga strategin när vi ser vad som måste göras. Vi måste ta ledartröjan. Vi har bra förutsättningar för att bli ledande inom växtbaserad produktion, säger Benny Andersson och får medhåll av Anna-Clara Acevedo: – Att efterfrågan på kött i Sverige minskar är något bra, och en chans som livsmedelsindustrin borde haka på. Från vår sida är vi inte emot ökad lönsamhet i lantbruket, men det är dumt att cementera lönsamheten i en marknad som vi vet är på nedgång. Den här omställningen till växtbaserade proteiner och växtförädling har oerhört stor potential för svenskt jordbruk.

||

|

Välj din |

favo_ rit! ||

Kanske vår nyhet Coconut Dream – en kokosglass med kokosflingor och virvlar av mango & passionssylt. En tropisk dröm!

Våra glasscaféer erbjuder ett fantastiskt veganskt sortiment – fem goda glassar och sju läskande sorbeter som alla är 100 procent växtbaserade.

Njut av vår goda glass i sommar – vi finns över hela Sverige.

LejonetBjörnen_DjurensRätt Nr2_215x140.indd 1

2021-05-21 11:10

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 33

Fokus -

Amanda Andersson

nitiska veganen finansierar kött- och mejeribranschen, men via skattsedeln. Pengarna flödar till EU och portioneras ut igen till medlemsländerna i form av olika bidrag. Det handlar om 40 procent av EU:s totala budget, cirka 620 miljarder kronor. Anna-Clara Acevedo säger att systemet har blivit skevt.

– Det är en rest efter andra världskriget, då man skulle säkerställa att det inte blev svält i Europa. Då var det motiverat att ge väldigt stora stöd för att få igång jordbruket. Det fanns en fin tanke från början men den har fått eget liv, eftersom branschen haft mycket att vinna på att ha kvar de enorma bidragen som premierar storskalighet. Många politiker är överens om att vi betalar alldeles för lite för maten, matkostnaden i de flesta människors liv är försumbara jämfört med boendekostnader och andra saker. Det beror till stor del på att maten är väldigt subventionerad, vi betalar genom skatten istället för i butiken.

Hon konstaterar att de stora stöden fått en rad oavsiktliga följdeffekter. Bidrag har hamnat i oligarkers fickor. Jordbruket pressas mot högre intensitet. Mjölkstöden har gjort det billigt att producera mjölk.

– För några år sedan föreslog dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson att staten skulle stödköpa mjölk från svenska mjölkbönder – och sen slänga bort det. Bara för att mjölkbönderna skulle få lönsamhet. Så ja, det finns en rad extremt dumma effekter av stöden. Det börjar bildas konsensus om att göra marknaden mer konsumtionsstyrd.

Om ingen efterfrågar ÄVEN DEN MEST

34 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

Det här gör Djurens Rät t 1. Informerar allmänheten om djurindustrin för att inspirera till informerade och djurvänliga val.

2. Påverkar företag att göra djurvänliga val, till exempel att anta striktare djurvälfärdskriterier.

3. Ser till att djuren är på agendan genom att informera politiker om djurens situation och ställa krav på djurvänliga åtgärder, både på nationell nivå och EU-nivå.

Det går inte att generalisera kring vilka lantbrukare som enklast skulle kunna ställa om till produktion av växtprotein, menar Amanda Andersson på LRF Växtodling. Det beror på företagets inriktning och vad som är möjligt att odla där företaget håller till.

mjölk, då ska produktionen minska och priset gå upp, så som det funkar i en normal marknadsekonomi, säger Anna-Clara Acevedo.

Utan bidragen skulle många mjölkföretag kollapsa, i norra Sverige handlar om var fjärde mjölkgård enligt Jordbruksverket. År 2019 utbetalades 417 miljoner stödkronor via det nationella stödet för mjölkproduktion. Det finns fler öronmärkta stöd, bland annat nötkreatursstöden, gårdsstöden och vallodlingsstöden, tillsammans blir det miljardbelopp.

– Djurens Rätt vill att offentliga medel inte ska gå till animalieproduktion – undantaget om det handlar om djurvälfärdsförbättrande insatser. Vi tycker också att det saknas ett stöd för förädling av växtbaserade proteiner, säger Acevedo.

Det finns satsningar på växtförädling för humankonsumtion, även om de summorna ser bleka ut intill stöden för mjölkföretagen. Malin Larsson (S) lyfter fram regeringens påslag med fem årliga miljoner till Grogrund, som är ett kompetenscenter för växtförädling vid SLU. Regeringen satsar också 380 miljoner över en fyraårsperiod på det nationella forskningsprogrammet för livsmedel (som i sin tur styrs av livsmedelsstrategin). Bland de beviljade forskningsprojekten finns enstaka projekt som skulle kunna ha betydelse för en omställning till vegetabiliska proteiner.

– Den svenska växtförädlingen lägger grunden för framtidens jordbruk i Sverige.

Sverige har helt klart en potential att odla mer växtbaserade livsmedel, kommenterar Malin Larsson.

Så skulle Socialdemokraterna kunna tänka sig att ta djärvare beslut för en grönare framtid? Det finns en dörr på glänt i höst, då är det dags för Socialdemokraternas partikongress.

– Vi har många partikamrater som har ett stort engagemang för djurskyddsfrågorna och vi förväntar oss att det kommer flera konstruktiva motioner på detta område.

Och, ja, vi vet att det är några motioner på gång, säger Malin Larsson. i regeringen finns Miljöpartiet, som är mer progressiva i sin djurpolitik. Under våren blev Miljöpartiet först ut bland riksdagspartierna med ett djurpolitiskt program. De cirka 30 sidorna är ett eko av åtgärderna som Djurens Rätt har förespråkat i många år – om förslagen skulle bli verklighet skulle miljontals djur i Sverige få ett betydligt bättre liv. Elisabeth Falkhaven är Miljöpartiets djurpolitiska talesperson: VID SOCIALDEMOKRATERNAS SIDA

Elisabeth Falkhaven

FOTO: FREDRIK HJERLING

Gold&Green använder havreprotein, men deras köttiga produkter blev en dagslända på den svenska marknaden. Veteprotein (också kallat seitan) är ett vanligt komplement i många produkter, men får plats på scen i storsäljarna vegokebab och vegogyros från Schysst käk. Företaget köper dock råvaran från Nederländerna, det går inte att få tag på veteprotein på svensk råvara.

Det är ett tydligt exempel på hur avsaknaden av förädling hämmar svenska lantbrukares möjlighet att skala upp produktionen för att möta hungern efter svenskt, växtbaserat protein.

– Det är stora investeringar som behöver göras, vi behöver hjälpas åt att ta risken.

Just nu upplever vi på LRF att förädlingsdelen fattas, men vi får inte heller glömma bort de andra delarna, till exempel forskning och utveckling kring odling, sortanpassning, odlingsteknik, de delarna. Allt hänger ihop, säger Amanda Andersson.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 35

Fokus – Människan har också kommit en bra bit på väg inom etologiforskningen nu, så att vi vet att det inte går någon skarp gräns mellan upplevelsevärlden, det vi upplever i form av känslor och intryck, hos människan respektive andra djur. Våra känsloliv är likartade på ett grundläggande plan. Vi anser att med nyttjandet av djur följer ett moraliskt ansvar där djurens behov som kännande varelser måste respekteras. Djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem, säger Falkhaven.

Det här betyder att Sverige faktiskt har ett regeringsparti som uttalat vill minska köttkonsumtionen. De vill också höja djurskyddskraven på animalierna som konsumeras genom att exempelvis ställa högre krav vid upphandlingar, samt införa skatt när antibiotika överanvänts.

– Både djuren, folkhälsan och miljön blir vinnare. Miljöpartiets klimatpolitik innehåller förslag som vegonorm och klimatskatt på livsmedel, som kan bidra till en minskad köttkonsumtion generellt, säger Elisabeth Falkhaven.

Kan det djurpolitiska programmet vara valfläsk? På frågan om Miljöpartiet har möjlighet att gräva i den politiska verktygslådan för att faktiskt driva igenom förändringar i linje med det djurpolitiska programmet, så svarar Falkhaven såhär: – Jag tror möjligheterna är relativt goda för att minska köttkonsumtionen. Det går åt det hållet, människor blir mer och mer medvetna om att deras livsval påverkar och vill då vara en del av lösningen istället för en del av problemet. Det finns så många vinster för alla i att minska köttkonsumtionen.

Det ta kan du göra Välj vego så ofta du kan och uppmuntra andra att göra djurvänliga matval. Ni gör extra stor skillnad när ni väljer bort kycklingköttet, läs mer på www.99miljoner.se och delta gärna i sommarturnén (mer om den på sidan 40–41).

Hör av dig till dina förtroendevalda och kräv djurvänliga beslut. Hjälp Djurens Rätt att nå ut genom att dela information i sociala medier.

Och förstås, var medlem i Djurens Rätt och värva en djurvän du känner. Det är medlemmarna som gör arbetet för djuren möjligt.

SVT:s Ekonomibyrån diskuterar om kött är dött. Karl Lans är andra person från vänster.

bedömde att vegotåget kommer att köra om köttindustrin – förhållandevis snart.

– Om man slår samman både labbkött som faktiskt är på gång, en produkt godkändes i Singapore i december, kycklingnuggets. Och de här plantbaserade köttalternativen, de allra mest positiva scenarierna säger 2040, om 20 år.

Det finns en mening i den nationella livsmedelsstrategin som kommer bli allt svårare att ignorera: ”produktionsökningen ska svara mot konsumenternas efterfrågan”. Djurens Rätt kommer fortsätta jobba för att politiken ska ta grönare beslut och Benny Andersson bedömer att chansen är god att köttkonsumtionen fortsätter att minska under 2021.

– Det är skönt att se att arbetshypotesen stämmer: om vi stoppar in resurser, om vi är uthålliga, om vi är envisa, så kommer det ge resultat. Det har gått snabbare än vi vågat hoppas på. Minskningen är väsentlig.

Vi är inte så annorlunda än andra länder, det som skiljer sig är insatserna vi gjort.

Siffrorna talar för sig själva. ●

Köttkonsumtionens minskning beror inte på en lavinartad ökning av vegetarianer. Det är flexitarianerna som orsakat denna historiska minskning.

Vad ska ni konkret göra för att programmet inte ska förbli fina ord på papper?

– Som med all vår politik kommer vi att göra allt som står i vår makt för att omsätta avsikterna i detta program till verklighet!

För att det i sin tur ska kunna ske måste tillräckligt många rösta på oss så att vi ges en möjlighet att vara med och besluta om vilken riktning djurpolitiken ska ta framöver. Trots att vi inte har jättehöga opinionssiffror har vi hög genomförandegrad av vår politik, våra vallöften. Och nu när vi har ett tydligt djurpolitiskt program blir kompassen ännu enklare att förhålla sig till i förhandlingar och annat av vikt för att få genomförande på politiken. bestämmer sig för att gasa eller bromsa den gröna utvecklingen så spår analytikerna en fortsatt strålande framtid för vegomaten.

En tillväxt på 20–30 procent är ett typiskt spann som figurerar. Under våren sändes avsnittet Kött är dött i SVT:s Ekonomibyrån, där Avanzas aktieanalytiker Karl Lans 36 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

FOTO: SV T

OAVSETT OM POLITIKERNA

Känd från

MAX

Med LikeMeat kan du äta det du älskar fast utan det dåliga samvetet. Några som också skriver under på det är Max som sålt våra produkter i flera år.

Nu tar vi steget vidare till mataffären.

Du hittar oss nu på COOP.

Facebook: likemeatnordic Instagram: likemeatnordic

VEGANSKA SKOR OCH ACCESSOARER

Hökens gata 7, Stockholm

greenlaces.se

Foto: Shutterstock, Rawpixel.com

Så bakar du veganskt!

Var hittar jag närin gen?

5 veganska skö nhetsprodukter

Barn & vego - hu r funkar det?

Vegansk veckomeny för hela familjen

NYHETER FRÅN

valjvego.se Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

HÄNG MED!

Till fåglarnas försvar Kycklingkonsumtionen är kartlagd, mästerkocken har dukat upp alternativen och informationstälten har redan rests runt om i Sverige.

Nu ska sommarturnén få folket att bojkotta kycklingköttet och välja vego. av Josefin Strang illustration Jens Magnusson

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 39

Sommarturné -

Okej, vad är det här?

Sommarturnén är Sveriges största ideella informationssatsning. Varje sommar sedan 2006 har Djurens Rätts volontärer informerat, debatterat och inspirerat folket – för djurens skull. Turnén har ett tema och den här gången ligger fokus på att få svenskarna att ta ställning för kycklingarna genom att välja bort kycklingköttet från tallriken.

Det är tredje året i rad som turnén har kycklingtema. Varför envisas Djurens Rätt, det finns ju fler djur som lider och behöver uppmärksamhet?

Kycklingarna är de som är flest och har det sämst. Nio av tio slaktade landlevande djur är kycklingar, enbart i Sverige 40 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

slaktas tre kycklingar i sekunden. Kycklingen är Sveriges vanligaste fågel, men syns sällan eftersom de tillbringar sina korta liv i stora hangarer inomhus. De växer så fort att de blir sjuka och skadade, har utrymmesmässigt knappt ett A4-ark vardera att röra sig på och slaktas vid fem veckors ålder. Under transporten till slakteriet dör cirka 200 000 individer varje år, enbart i Sverige. Väl framme på slakteriet hängs de upp i fötterna, vid fullt medvetande. Därefter sker bedövning i form av att huvudet doppas i ett elektriskt vattenbad, sedan skärs halsen upp och de förblöder till döds. Tidigare år har turnén fokuserat på att informera om kycklingarna, nu handlar det om att agera för dem.

Vad vet Djurens Rätt om kycklingkonsumenterna?

En hel del, faktiskt. Förra våren gjorde Novus en undersökning om allmänhetens konsumtion av kyckling, på uppdrag av Djurens Rätt. Nio av tio svenskar äter kycklingkött minst en gång i månaden, fyra av tio cirka en till två gånger i veckan. God smak, att alla i hemmet gillar kycklingkött och nyttigheten anges som de tre främsta anledningarna. De tre vanligaste rätterna är stekt kycklingfilé, grillad kyckling och kyckling i ugn. Samtidigt anser tre av fyra tillfrågade att det är viktigt att

kycklingarna haft det bra. Undersökningen avslöjade också vad som skulle kunna få folket att välja bort kycklingarna från tallriken: högre pris, dålig djurhållning och bra alternativ.

Det är de två sistnämnda som turnén ska informera om. Som hjälp för att bryta kostvanorna finns utmaningen Kycklingfri fredag, där deltagaren får mejl varje onsdag med vegorecept som ersätter kycklingköttet.

Det är inte vem som helst som har gjort recepten – årets vegankock Fredrik Kämpenberg har skapat dem (på nästa sida får du smakprov).

Gör det ens någon skillnad?

Ja! För första gången i modern historia har svenskarnas kycklingkonsumtion gått ner, vilket motsvarar ungefär 7,6 miljoner kycklingindivider.

När 99 miljoner lanserades 2018 (Djurens Rätts kampanj för kycklingarna) så hade

Hallå där, Coral Ricote

Kampanjchef för Djurens Rätt

Jordbruksverket rapporterat att för första gången i svensk historia hade över 100 miljoner kycklingar slaktas på ett år i Sverige. Under åren som gått har Djurens Rätt haft kampanjer i tidningar, på tågstationer och även gräsrotsfinansierad tevereklam på bästa sändningstid i TV4. Djurens Rätt har inspirerat privatpersoner att välja bort kycklingen från tallriken, och övertygat över 100 företag att anta de strikta välfärdskriterierna i European Chicken Commitment. Arbetet fortsätter under 2021, bland annat genom sommarturnén, utmaningen Kycklingfri fredag och en reklamkampanj i Stockholms och Göteborgs kollektivtrafik med Emanuel Garnheims serie 99 miljoner.

Kycklingarnas eländiga liv grämer mig. Vad kan jag göra?

Pandemin är inte under kontroll. Är det inte oansvarigt att turnera och mingla?

Sommarturnén följer självklart myndigheternas rekommendationer. Turnén har skalats ner till en mindre stadsturné med informationstält utomhus. Fyra turnécoacher skalas ner till en.

Volontärerna informeras om smittskyddsåtgärderna: hålla avstånd, handhygien och fritt flöde av handsprit.

Oavsett om du är tonåring, senior eller mittemellan så kan du vara volontär på turnén.

Anmäl ditt intresse på www. djurensratt.se/sommarturne där du också anger vilka turnéstopp du vill vara med på.

Du kan se det preliminära turnéschemat på www.djurensratt. se/sommarturne/turneplan. Efter det kommer Djurens Rätts turnécoach höra av sig till dig.

Räkna med ett meningsfullt uppdrag där du får intressanta samtal med informationstältets besökare, träffar andra som också bryr sig om djuren, och upplever känslan av att effektivt göra skillnad för djuren.●

Andra året med sommarturné under pandemin. Hur funkar det?

– Det är annorlunda, lite utmanande men också oväntat bra respons. Vi trodde färre volontärer skulle involvera sig, men ungefär lika många vill hjälpa till. I vanliga fall besöker vi stora festivaler, marknader och liknande, istället satsade vi på en mindre stadsturné med informationstält. Vi gör likadant i år.

Vad får ni för reaktioner från folket när ni informerar om kycklingarnas situation?

– Det finns många myter, många tror att kycklingar har det bra i Sverige. Vi möts av förvåning, nyfikenhet och intresse. Många tror till exempel att kycklingarna får leva längre och blir därför förvånade över att de slaktas 35 dagar gamla.

Finns det något dystert kycklingfaktum som gör dig beslutsam?

– Det finns inte bara en sak – själva helheten är fel. Men ett faktum är att kycklingarna aldrig få se solljuset, aldrig gå utomhus under sina korta liv, det är hemskt. Det motiverar mig att fortsätta jobba för att uppmärksamma kycklingarnas situation.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 41

Recept -

LÄS MER!

En intervju med Fredrik hittar du på nästa uppslag.

C Y K

T T I R F G N I L K Bättre än så här blir det inte.

Prisbelönta vegokocken

Fredrik Kämpenberg

veganiserar kycklingklassikerna och bjuder även på sina proffsknep.

42 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

Recept -

Välj Vego Det här är Djurens Rätts djurvänliga konsumenthandledning.

Häng med!

SAJT På valjvego.se hittar du allt du behöver för en mer djurvänlig livsstil.

INSTAGRAM Följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration.

FACEBOOK Få ett djur— vänligare Facebookflöde genom att gilla Välj Vego.

APP Med appen Vegokoll kan du scanna streckkoder och få reda på om varan är vegansk.

MAGASIN Sms:a VEGO till 72 120 för att få inspirationsmagasinet Välj Vego! hem till dig.

”Alltså potatis är ju ett av de bästa livsmedlen vi har! Den lite feta röran lyfter ordentligt ihop med den fräscha salsan och gör anrättningen lite modernare och lyxigare.”

Bakad potatis med mango

INGREDIENSER [2 portioner] Vegansk bakad potatis 2 stora bakpotatisar 1 paket Hälsans Kök Filet Pieces Olja till stekning 1 tsk gul curry Currymangoröra 0,7 dl majjo 0,7 dl gurt (gärna greek style) 1 msk mangochutney (Sharwood är bra)

2 tsk gul curry Salt Fräsch mangosalsa 100 g fryst mango 1 tsk sambal oelek (eller hackad färsk röd chili) 0,5 röd lök 0,5 dl hackad koriander 0,5 pressad färsk lime Salt

Baka potatisen, cirka 1 timme i 200 grader.

2. Under tiden kan du steka filébitarna 1.

enligt anvisningarna på förpackningen, men strö över curryn i början och låt den steka med. Lägg över bitarna på en tallrik och låt dem svalna något.

3. Mixa ihop allt till currymangoröran med exempelvis stavmixer till en slät sås. När filébitarna svalnat så vänder du ned dem i currymangoröran.

4. Gör nu mango-

salsan. Tina mangobitarna 1 minut i mikro eller låt dem ligga i rumstemperatur 10 minuter.

5. Hacka löken fint.

Hacka mangon och blanda ihop allt. Smaka av med salt och lime.

6. Skär ett snitt i potatisen och fyll med röran på filébitar och currymajjon – toppa sedan potatisen med mangosalsan.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 43

Recept -

”Lite meck, men grymt resultat!

Gör man rätt får man en textur som är väldigt tilltalande. Sen älskar jag ju sesamolja.”

Hallå där, Fredrik Kämpenberg!

Varför är det så kul att göra klassiker veganska?

– Klassikerna blir på ett sätt en större utmaning, många känner igen dem och har en preferens om hur det ska smaka. Den stora massan är viktigast att påverka. Ju fler som väljer veganskt ibland, desto större inverkan har det.

Vilken är din favorit på din kycklingfria fredag?

– En favorit är tikka masala, för den är enkel och god. En ny favorit är coq au vin, som jag gjorde för Kycklingfri fredag.

Den blev riktigt god på första försöket faktiskt!

Tofu är ett wild card i kycklingfri mat. Hur undviker jag att den smakar papper?

– Jag älskar tofu! YiPins fasta tofu utan något, supergott!

Eller tärnad, med soja, lite sesamolja serverat med ris. Annars är det gott att krydda den, panera i rismjöl och fritera.

Servera med en färdig pokésås eller hoisin.

Vilken ingrediens är ett måste för en ätvärd vegorätt?

– Allt som ger lite umamiskjuts är bra, till exempel soja, tomatpuré eller brynt schalottenlöksfond.

Ditt hetaste tips för högst wow-faktor på vegomaten?

– Blanda de djupa, lite ”bruna” smakerna med fräscha anrättningar, exempelvis mangosalsa till curryfyllningen i potatisen, tunt hyvlade rotsaker och kål med salt och citronsaft som får marinera någon minut innan man äter.

Det tillför massor!

av Sarah Mansouri

44 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

Crispy ch*cken hoisin taco INGREDIENSER [4 portioner] 1 påse Oumph! The Chunk 2 dl färdig hoisinsås 2 dl växtbaserad majjo 4 tsk rostad sesamolja 2 tsk limejuice ½ gurka 2-3 stänger salladslök Bladgrönsaker, till exempel spenat

Mjuka tortillas, 2-3 vardera Olja till fritering Rostade sesamfrön eller furikake-blandning

Börja med att tina oumph. Dra sedan bitarna i små strimlor med händerna (det går att skiva den tunt, men resultatet blir bäst om du särar på lamellerna för hand) 2. Strimla löken och tärna gurkan.

3. Blanda ihop majjon med sesamolja och limejuice.

1.

4. Hetta upp olja i en kastrull eller stekpanna till 180 grader. Fritera lite Oumph!-strimlor i taget, tills de är frasiga – det tar cirka 1 minut. Plocka upp bitarna med hålslev, försök att få med så lite som möjligt av oljan – lägg bitarna på en rejäl hög med papper och sedan i en skål. Blanda de heta strimlorna med hoisinsås.

5 . Lägg fina blad på ett mjukt bröd, på med majjo, Oumph! och sesam eller furikake. Vik ihop och ät!

Fredagsschnitzel INGREDIENSER [flexibla antal portioner]

”Allt panerat får vilken skeptiker, barn eller vuxen, att gilla veganskt.

Så är det bara! I övrigt är rätten riktigt enkel att göra och ger en lyxig känsla med minsta möjliga insats.”

Fry’s Chicken Style Burger eller annan växtbaserad schnitzel (1 per person) Dijonmajjo 2 dl växtbaserad majjo 2 msk dijonsenap Rödvinssås Färdig växtbaserad (Rydbergs exempelvis) Ärtor 1 dl gröna ärtor per person 1 tsk växtbaserat smör per

person 1 nypa salt Potatis Ungefär 200 g fast potatis (tvättad) per person 1 hel ”blomma” vitlök 1 hel citron 0,5 kruka färsk timjan 0,5 kruka färsk rosmarin Några lagerblad Salt – gärna grovsalt eller flingsalt, rikligt Grovmalen vit – eller svartpeppar, rikligt Olja till formen

Skär potatisen i tjocka skivor, cirka 0,5 cm, med skalet på.

2. Skär vitlöken på mitten, rakt genom klyftorna, låt skalet vara kvar. Skiva citronen.

3. Blanda potatisen med citron, vitlök, örter, lagerblad, salt och peppar samt olja i en ugnsfast form.

4. Ställ in formen i en 230-gradig ugn.

5. Majonnäsen blandar du ihop med senapen.

6. Tillaga ärtorna och blanda i smör och salt.

7. Gör egen sås eller värm den färdiga.

8. Schnitzeln tillagas enligt anvisningar på förpackningen.

9. Servera när potatisen fått färg och är mjuk!

1.

SUGEN PÅ MER? På Djurens Rätts systersajt valjvego.se hittar du ytterligare sju kycklingfria recept från Fredrik Kämpenberg, och hundratals andra djurvänliga recept.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 45

Uppfinningen -

T T I R F G N K YC K L I

Ska denna svenska produkt lyckas bli nästa stora vegohajp på våra tallrikar, eller har företaget uppfunnit hjulet? Det svarar Ramkumar Nair på, som är hjärnan bakom Mycorena.

En kamp för svamp av Sarah Mansouri foto Gabriella Berg/Contently

Ett supernyttigt protein i många skepnader, bland annat kyckling. Är det för bra för att vara sant?

– Vi var själva förvånade över hur mycket vi kan göra med den här produkten. Vi tänkte först att det bara skulle vara köttsubstitut. Men nu vet vi att det kan vara så mycket olika saker: allt från kyckling och fisk till snacks och dryck. Möjligheterna är oändliga!

Hur mycket protein snackar vi?

– Den fermenterade massan som vi kallar Promyc har 60 procent protein i torr form, och när vi gör den till substitut för exempelvis kyckling innehåller den 15 procent protein.

Varför är svamp bättre än baljväxter?

– Det är väldigt likt kött i textur och smak från början, till skillnad från produkter gjorda på andra växter eller baljväxter.

För att baljväxter ska kunna likna kött så måste de processas väldigt mycket.

Så kan vi inte bara äta svampen direkt?

– Tekniskt sett så äter vi svampen men den har blivit till Promyc i fermenteringsprocessen. Processen är inte enkel, men den är snabb. Det tar bara 48 timmar och då kan vi göra massor av protein.

Så vad händer om ni tar över världen – är det inte svårt att odla svamp storskaligt?

– Det är inte svårt men det är heller inte lätt. Det är bland annat beroende av investeringskostnader för att bygga en fabrik.

46 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

Vi håller på att bygga en i Falkenberg som kommer vara den första av sitt slag i Skandinavien. När den är färdig kan vi replikera den varsomhelst i världen, i alla skalor.

Om utmärkelsen ”Bästa köttsubstitutet 2021” fanns, varför skulle den gå till er?

– Det finns inga allergener, ingen eftersmak, den är full av aminosyror, bra fibrer och bra för att bygga muskler. Svampen växer väldigt fort, det går att bygga de stora fermenteringstankarna varsomhelst i världen eftersom det inte behövs något speciellt klimat. Så det är enkelt att ha lokalproducerat och kräver inte mycket vatten eller andra miljöresurser. En annan stor fördel är förstås att det inte dödar någonting.

Men protein gjort på svamp… Har ni egentligen återuppfunnit Quorn som var Sveriges kycklingersättning i många år?

– Jo, på ett sätt skulle man kunna säga det. Quorn var pionjärer i att använda mykoprotein. Men vi erbjuder en ny generation av mykoprotein där vi har utvecklat vår egen process och produkt för att tillgodose behoven från våra kunder. Till skillnad från Quorn så använder vi även en annan typ av svamp som växer fortare och som håller högre kvalitet. Vi ser oändliga möjligheter med vår produkt Promyc och vill möjliggöra för andra livsmedelsföretag att använda mykoproteinet som en ingrediens för att tillverka nya typer av goda,

hållbara och hälsosamma produkter till sina konsumenter.

Många kan inte sluta äta kyckling för att det är gott. Kan ni lösa den här krisen?

– Vi tror att vi kan vara lösningen på ett växtbaserat protein som inte funnits tidigare och som smakar kyckling. Vårt protein är väldigt likt kyckling i textur, fibrer och smak.

Handen på hjärtat, vilka utmaningar har ni egentligen framför er?

– Den största utmaningen är att nå ut på konsumentmarknaden. Det finns inte många företag som använder mykoprotein i sina produkter i dag, förutom Quorn.

På det sättet är vi bara i startgroparna.

Vi behöver ställa in oss mot konsumentmarknaden, förutsättningar för storskalig produktion och många som testar det.

Ja, förra året sa ni att ni skulle göra Promyc mer lättillgängligt snart. Hur går det egentligen?

– Vi har redan flera samarbeten nu, vissa är offentliga, som med Ica och Astrid & Aporna. Vi har också fler samarbeten på gång. Så fort våra samarbeten är igång kommer vi definitivt nå konsumenter. Vår affärsmodell är ju ”business to business”.

Så det finns inte tillgängligt för konsumenter i dag?

– Inte än. Men det kommer att komma snart, under det här året. Vi kommer att lansera fler samarbeten snart.●

Snabbkursen � Mykoprotein är ett protein som görs på olika svampsorter som finns ute i naturen.

Myco är grekiska för fungus, eller svamp. Det är alltså en generell term som beskriver protein som kommer från trådiga svampar och täcker många olika svampsorter med olika karaktärer. � Mycorena är ett företag som strävar efter att bli ett globalt proteinvarumärke och ska tillsammans med livsmedelsföretag lansera samarbetsprodukter. Företaget har bas i Göteborg. � Promyc är ett svenskt mykoprotein från Mycorena som tillverkas lokalt i Sverige genom en fermenteringsprocess, på ett liknande sätt som öl tillverkas.

Efteråt samlas biomassa som redan är naturligt rik på fibrer och näring.

S igt.

NUGGET te svamp krispigt, in t ra te an Gar

FILÉ Vegokyck lin

gbröst ta ck vare sv amp.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 47

Gör!

Fika med Frida

På regniga sommardagar tar du fram Veganska godsaker och bakar loss! Allt är veganskt men smakar exakt som (eller bättre än) traditionellt fika. Frida Svanbergs bästa recept är enkla och bakas med ingredienser som finns i vilken affär som helst. Boken kostar 259 kronor.

Visa din lojalitet Älskar du havremjölk? Häll upp ett kallt glas havremjölk, på med tröjan och njut av en varm sommardag.

Med den söta lilla havremjölken på dig kan du stolt visa vilket lag du är med i. Kan beställas på vegantryck.com för 189 kronor, välj mellan svart eller grå.

Välj ett snällt solskydd

MEDLEMSRABATT! Boken finns i Djurens Rätts shop och som medlem får du alltid 15 procent rabatt på allt.

Stjärnklart på vegohimlen

En dans på skräp Skateskorna Franco från Trash Planet är tillverkade i Portugal med 75 procent återvunnet material. Övriga material är lokalt producerade och 15 träd har planterats i Madagaskar för att göra skorna koldioxidneutrala. Finns hos Green Laces för 1 600 kronor.

FOTO: PRESSBILDER

Reselängtan till New York och London är stor! Varför? Institutionen Eleven Madison Park i New York har tre (!) Michelinstjärnor, är en av världens bästa restauranger – och nu helt vegansk. Och kända Michelinrestaurangen Gauthier Soho i London har återuppstått som 100 procent vego.

Solstråle All-in-one Face Cream från IDUN Minerals är snäll mot djuren och huden. Den är vegansk, parfymfri och återfuktande. Den fungerar som utslätande primer och har solskyddsfaktor 25 som även skyddar mot de skadliga UVAoch UVB-strålarna.

Hudvårdsnördar lär uppskatta niacinamiden i innehållsförteckningen.

Kostar 249 kronor för 30 milliliter.

48 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

av Francesca Vilches

Företaget -

”Vi kan inte glömma bort djuren” VADÅ ECC?

Djurens Rätt arbetar för att företag ska anta European Chicken Commitment, som är strikta välfärdskriterier vid inköp av kyckling. Bland annat är mer utevistelse ett måste, snabbväxande raser förbjudna, stallarna är inredda och har lägre trängsel. Över 100 företag har antagit ECC.

Jonas Wiklander en av bröderna

burgarkedjor, vill du berätta lite mer om Brödernas?

en av bröderna i duon bakom hamburgarkedjan Brödernas. Konceptet med premiumburgare och pizza expanderar i ilfart – vid årsskiftet räknar de med att ha fördubblat restaurangantalet till 70 och även sträckt sig utanför Sveriges gränser.

JONAS WIKLANDER ÄR

Hej Jonas! Det finns många

20

– Det som gör att vi sticker ut mest skulle jag nog säga är att vi är mer en restaurang än ett snabbmatställe. Vi tar beställning vid borden och har fullservice. Vi har generösa platser som gör att man vill och kan sitta en längre stund.

Varför jobbar ni med ECC?

– Vi vill göra bra val inom alla delar av vår verksamhet, då

kan vi inte glömma bort djuren.

Att jobba för att kycklingarna i livsmedelsindustrin ska få det bättre känns självklart för oss.

Ni erbjuder också vego, vilken rätt är allra bäst enligt dig?

– Om jag måste välja skulle jag nog säga Veganska Farsan.

Vilken djurvänlig utmaning vill du hälsa till konkurrenterna?

– Samarbeta med Djurens Rätt!

Hur tycker du att det är att samarbeta med Djurens Rätt?

– Väldigt bra. Djurens Rätt är bra på informera och kommunicera med oss så att vi kan göra bättre val. Djurens Rätt är även väldigt förstående med att det inte går att göra allt på en gång. Vi jobbar med en sak i taget, alltid med målet om att bli bättre.

av Nathalie Söderström

%

SMAKRABATT

PÅ BRÖDERNAS VEGOSORTIMENT

Klipp ut, ta med och visa upp i kassan. Får ej kopieras. Erbjudandet gäller till och med den 31 augusti 2021. Kupongen kan ej kombineras med andra erbjudanden.

Ät!

Sol i sinne, chipspåsen inne En garanterad plats på sommarsmakernas prispall är *trumvirvel* BBQ vs. Cola! Årets sommarchips från OLW är veganska, härligt grovräfflade i en peppig blandning av rökig BBQ och ett stänk av coladryck. Två favoritsmaker i ett chips!

Iskall lakrits Tror du att vegansk glass inte är lika god som traditionell gräddglass? Här blir du motbevisad! Tre Vänners nya pinnglass är en hallonsorbet och lakritsglass gjord på cashewnötter, som kommer få dig att tänka om. Cirkapris 29 kronor styck.

En ost för sig

Osten som utvecklats i över två år: Stockeld Chunk från Stockeld Dreamery (före detta Noquo Foods).

Gjord på fermenterade ärtor och åkerbönor, ska användas som fetaost men är inte en fejkad version av något som redan finns. Finns inledningsvis att köpa på ett fåtal utvalda ställen i Stockholm.

Mer tempehratur på grillen Lupinta presenterar en djurvänlig och hållbar filé att lägga på grillen. Det här är en tempeh som sticker ut från massan, då den inte är gjord på fermenterade sojabönor utan istället lupinbönor odlade i Skåne. Bonus: rik på protein och fibrer!

FOTO: PRESSBILDER

Din sköna böna Oh! Mungood är burgare och bits på ekologiska och svenskproducerade mungbönor.

De är dessutom gluten- och laktosfria.

Maten mättar länge med en fyllig smak av spiskummin, koriander, chili och rödbeta som för tankarna mot orienten.

av Sarah Mansouri

Podcast ALICE BAH KUHNKE:

”Djurindustrin håller INTE” Du intervjuades i denna tidning 2018, då hade du varit vegan i ett år. Vad fick dig att bli vego?

– För mig är det tre stora skäl, utan inbördes ordning.

Det handlar om djuren och djurhållningen – ju mer kunskap jag fick om hur vi behandlar djur, desto svårare blev det för mig att bidra till den industrin. Det handlar också om min hälsa, jag mådde inte bra av att äta så mycket mjölkprodukter. Sen handlar det förstås för mig om klimatet.

Vi som kan behöver äta väldigt mycket mer växtbaserad föda.

Vad var det som hände i höstas i Bryssel – höll vegokorven på att bli förbjuden?

– Ja, till vissa delar har det verkligen skett ett bakslag.

Under behandlingen i parlamentet av den nya jordbrukspolitiken fanns ett förslag om att förbjuda veganska produkter från att ha liknande namn som animaliska produkter. Det är ju helt enkelt för att köttoch mjölkindustrin känner sig hotade av växtbaserade produkter. Tyvärr gick också ett förslag som kallas amendment 171 vidare från parlamentet och finns med i de fortsatta förhandlingarna nu. Det är ett förslag som till exempel skulle kunna göra det förbjudet för växtbaserad mjölk att ha likadana förpackningar som animalisk mjölk. Vi i den gröna gruppen hoppas att många protesterar och säger att det här inte är acceptabelt.

mycket pengar. De har byggt upp starka relationer med många politiker och påverkar politiken sakta men säkert. Det är någon som tjänar pengar på att vi fortsätter leva ohållbart.

Det är också därför jordbrukspolitiken är så känslig.

Det här är ett kort utdrag från På djurens sida, en ny podd från Djurens Rätt. Lyssna på avsnittet Vägen mot veganism i EU för att höra hela samtalet om veganlivet i Bryssel, köttlobbyns makt i EU och vegomjölkens framtid.

Hur vänder du frustrationen till ett engagemang istället?

– Det gör mig glad att jag representerar nästan 500 000 väljare som vill att jag ska kämpa för mer vegomat, för att vi ska ställa om jordbruket och för att vi ska leva mer hållbart.

Det ger ju mig en enormt stor kraft. av Anna-Clara Acevedo I slutet av maj slopades förslaget efter omfattande protester från bland annat djurrättsrörelsen.

LYSSNA!

Miljö­partisten Alice Bah Kuhnke är EU-parla­mentariker och före detta kultur­minister.

Hur kan den här typen av förslag ta sig så långt?

– Kött- och mjölkindustrin har skrämmande starka lobbyorganisationer med enormt Djurens Rätt

Nummer 2 2021 51

Sms:a BLIXT följt av din e-postadress till 71140* eller anmäl dig på djurensratt.se/blixtaktivist.

Halvsida-NR2-2021-Blixtaktivism.indd 3

2021-05-11 13:30:09

Ja, skicka mig gratis information om att skriva testamente.

Postadress:

Adress:

E-post (ej obligatoriskt):

Djurens Rätt DjR121

Namn:

Svarspost 20616771 413 00 Göteborg

Slutmix R I K S S TÄ M M A !

Nytt fokus på djurfabrikerna För andra riksstämman i rad användes mötesverktyget VoteIT.

FOTO: VALENTIN VLASOV /UNSPLASH

Riksstämman är högsta beslutande instans och en demokra-

tisk grundbult för Djurens Rätt.

För första gången i organisationens 139-åriga historia skedde diskussioner om verksamhet, stadgar och val till förtroendeposter helt digitalt den 15–16 maj via Zoom. Camilla Bergvall valdes enhälligt om som riksordförande. Amanda Bengtsson och Ida Ahlström fick förnyat förtroende i styrelsen, ihop med nytillskotten Sophie Gripenberg, Anna Hjalmarsson och Andreas Nordvall.

Det tyngsta beslutet som fattades var att Djurens Rätt ska ha ett ännu tydligare fokus på djurfabrikerna. Den industriella djurhållningen orsakar lidande och död för miljoner fiskar, kycklingar, grisar och andra djur i djurfabriker i Sverige – och för mångdubbelt fler världen över.

Djurens Rätt ska därför fortsätta att synliggöra det som djuren utsätts för och målmedvetet arbeta för att djurfabrikerna ska monteras ned, till förmån för produktion av växtbaserade livsmedel. ●

En längre sammanfattning om riksstämman finns på djurensratt.se Riksstämman samlade medlemmar från Lappland till Skåne.

Djurens Rätt

Nummer 2 2021 53

Engagera dig!

-

”Vi har kommit LÅNGT” Kim Arehn-Berg har varit

medlem i 53 år.

av Tomas Nilsson foto Christian Andersson

54 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

R gick Kim Arehn-Berg, 67, med i Djurens Rätt som då hette Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök. Det var några i hennes klass som framförde ett specialarbete på skolan på Östermalm i Stockholm, där hon växte upp. När hon fick bevittna bilderna och beskrivningarna av djurtesterna väcktes ett engagemang som ännu håller i sig. Inte långt senare begav hon sig till Humlegårdsgatan där samfundet då hade sina lokaler under ledning av paret Johan och Ellen Börtz, de första vegetarianerna som hon lärde känna.

– Det var en förfärlig chock att se bilderna på djurförsöken. Det väckte mig och min kompis, Helena. Vi och några andra startade den första studiecirkeln och den följdes av flera, vi höll föredrag på årsstämman, delade ut broschyrer i trappuppgångarna och på gatan diskuterade vi med Östermalmsdamer och herrar, som sällan ville höra ett ljud om några djurförsök. Det var inte lätt på den tiden, men EDAN SOM 14-ÅRING

Engagera dig! under årens lopp har jag värvat många i min omgivning, inklusive min make sedan 30 år, säger hon.

Kim Arehn-Berg Ålder: 67 år Bor: Malmö, numera särbo med maken Joh Nordström.

Fritidsintressen: Människor och djurs rättigheter i världen. Motion, utflykter, litteratur, tv/film. Äter och dricker helst: Vego, men inte alltid. Vatten, vin, lite kaffe.

Läser: Mycket och ganska varierat, just nu Pesten av Camus.

Lyssnar helst på: Klassiskt, gammal rock, P1. Fast uppskattar tystnad.

Tittar ofta på: Naturen. Även mycket på tv, till exempel gamla danska filmer och serier som Matador och Badehotellet. Dokumentärer, filmer (sällan amerikanskt), På Spåret, med mera.

Livsmotto: "Hur länge slår ett hjärta? Ett helt liv" av Göran Sonnevi. "Det viktigaste är att man är snäll" av Arvid, fem år.

slump att hon drogs till djurrättsfrågor. Hennes pappa var bland annat ryttmästare och som liten började hon på Djurgårdens ridskola.

Intresset för djuren har hängt med under årens lopp i ett minst sagt mångfacetterat yrkesliv. Ett axplock: hon har varit au pair i Paris, jobbat på hotell och restaurang i Italien, bott i Amsterdam och en tid i Västindien, utbildat sig till psykoterapeut i London, varit reseledare, gått lantbruksskola genom Svenska Blå Stjärnan, arbetat på hundpensionat, agerat krokimodell, jobbat med film och teater, och mycket mer. Under intervjun visar hon för övrigt en anställningsrekommendation från 1972, författad av Johan Börtz, där han beskriver Kim Arehn-Berg som en ”gedigen och sympatisk ung människa, med ett glatt och jämnt humör, alltid redo att göra en insats för en god sak”.

– Jag blev stolt över intyget och har haft nytta av det. Jag har verkligen sysslat med tusen saker och försökt att göra små punktinsatser här och där. När jag arbetade som dekoratör i Stockholms största bokhandel, Almqvist & Wiksell, DET ÄR INGEN

passade jag på, så ofta jag vågade, att skylta hela fönster med böcker om djurrättsfrågor, vilka jag lite fräckt ibland beställde, eller fick låna, från Djurens Rätt.

ENGAGEMANGET FINNS KVAR,

men i annan skepnad. Trots att Kim Arehn-Berg och hennes man i dag är fattigpensionärer ger de månadsbidrag till bland andra Djurens Rätt. Efter att ha läst medlemstidningen brukar de alltid lämna den på strategiska ställen, som busshållplatser och bibliotek, där någon kanske fastnar för ämnet på

samma sätt som hon en gång gjorde.

– Vi vill dra vårt strå till stacken och göra små saker som vi tycker är viktiga.

I hemmet i Malmö, där hon bor sedan 25 år tillbaka, serveras i mångt och mycket enbart vegetariska måltider, men Kim Arehn-Berg och hennes man är ännu inte helt vego.

– Det är ofattbart egentligen, men vi äter fisk ibland och enstaka gånger kött. När jag träffade min man hade han inte tänkt så mycket på dessa frågor, men nu har vi samma inställning och han har blivit duktig på att laga vegetarisk mat, till exempel grönsaksbiffar. Han gör det som jag säger att han ska göra, och det är bra, haha.

Eftersom Kim Arehn-Berg har följt djurrättsfrågan på nära håll genom åren kan hon konstatera att sakernas tillstånd har blivit bättre, men fortfarande är det en bra bit kvar – i synnerhet internationellt.

– Min önskan för framtiden är att våra djurförsöksetiska nämnder ska vara just etiska, och inte låta så många ansökningar gå igenom, och att även fiskar, råttor och möss inkluderas i djurskyddet, säger hon och fortsätter: – Men i Sverige har vi ändå kommit långt jämfört med många andra länder, där det fortfarande finns förfärliga djurmarknader. Covid kanske kan leda till att dessa djurmarknader stoppas, vilket i så fall skulle vara en positiv sak med pandemin. ●

Utblick -

5

FRÅGOR OM DJURRÄTT I BRASILEN

”Djurrättsrörelsen har mognat” 1 Hej Renata! Du jobbar med djurrätt, vilken fråga är extra viktig för dig?

– Just nu jobbar jag mest med att påverka företag att anta buräggsfria löften. Äggindustrins burar är ett av produktionssystemen som påverkar flest djur och samtidigt orsakar mest lidande – miljoner hönor tillbringar hela sina liv i hemska miljöer och kan inte utöva naturliga beteenden såsom att sträcka på vingarna, ruva eller vila på en pinne. Vår uppskattning är att över 95 procent av all äggproduktion i Brasilien sker i bur. Buräggsfria löften från företag är en viktig del som snabbt kan minska lidandets omfattning, men 56 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

självklart arbetar vi också för att konsumenter ska välja bort animalier från tallriken.

2 Blir det dålig stämning om ni snackar djurrätt?

– Djurrätt har synts mer i media och det känns som att frågorna blir allt mer integrerade i andra rättvisefrågor. Bränderna i Amazonas och pandemin stärkte diskussionerna om djurindustrins påverkan. Men samtidigt, Brasilien kämpar med en rad akuta sociala problem, såsom rasism, fattigdom och våld. Nuvarande regering står inte bakom djurrättsfrågor, så det är en lång väg kvar innan frågan är fullt integrerad i våra liv och i politiken.

3 Brasilien är en av världens största köttjättar, är inte det en knepig faktor?

– Ja, det är definitivt en utmaning. Vår ekonomi är extremt beroende av djurfabrikerna och det finns massor med politiska intressen och subventioner i detta. Utöver det konsumeras mycket kött av brasilianarna, animaliska produkter innehar en viss status på grund av vår barbequekultur. Även om vår matkultur innehåller bra källor till vegetabiliskt protein, såsom kombinationen av ris och bönor, så finns en stark uppfattning om att kött på tallriken är nödvändigt. Att informera allmänheten är en central del av vårt arbete.

4 Samtidigt: The New York Times rapporterade att antalet vegetarianer dubblerats de senaste sex åren hos er. Berätta!

– Detta är väldigt spännande! Jag tror det beror på en kombination av att den globala vegotrenden har påverkat både konsumenter och företag, som i sin tur tagit in innovativa vegoprodukter till Brasilien.

Medias rapportering om ämnet har ökat, vilket har gjort människor mer medvetna om fördelarna med vego. Vi såg kändisar som började äta vego

Djurens Rätt samarbetar med Mercy For Animals och agerar mentor till organisationen.

eller pratade om veganism, vilket kan påverka otaliga människor och göra dem mer nyfikna. Jag tror djurrättsrörelsen bidragit till alla dessa faktorer genom att få företag att förstå behovet och möjligheterna i att investera i vego för framtiden, visa verkligheten i köttindustrin i olika kanaler, och även ge information och stöd till personer som vill äta växtbaserat.

5 Hur ser kampen för djuren ut hos er?

– Rörelsen har utvecklats massor de senaste åren! Många organisationer har startat i landet och utökat personalstyrkan. Djurrättsrörelsen har mognat, vi har kunnat förstärka koalitioner och åstadkommit storskaliga förändringar i både privat och offentlig sektor. Vi har över 100 företag som antagit en burfri policy och miljontals växtbaserade måltider serveras i offentliga skolor varje dag. En annan framgång är att vi ser allt fler som intresserar sig för djurrätt och volontärarbete: här på Mercy For Animals har vi över 600 volontärer i 40 städer.

av Josefin Strang

Renata Scarellis Född: 1988 Bor: São Paulo Gör: Ansvarig för företagsrelationer på Mercy For Animals i Brasilien, läs mer om dem på www.mercyforanimals.org.br Favoritdjur: ”Svår fråga! Jag älskar grisar. De är smarta, roliga och kultingar är så söta.”

Allt vårt smakfulla vegangodis på ett bräde!

På Green Star börjar vi alltid med smaken. Vi arbetar hela tiden för att kunna erbjuda gott godis till dig som valt att vara vegan. De senaste produkterna i vår veganska familj är veganchoklad Salty Caramel och en fruktkola gjord på äkta fruktjuice. Produkter med jättegod smak och härlig konsistens. Finns att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker.

Ny s m

ak!

Hittar du inte produkterna i din butik – fråga gärna efter dom.

gjor Lyxkola d fruk på äkt tjui a ce

greenstarvegan

Green Star VEGAN www.veganchoklad.se Djurens Rätt

Nummer 2 2021 57

MINNESORD

A LV E S 18/5 2007 – 8/5 2020 Vårt lilla energiknippe, kelgris och bollkalle har nu lämnat oss i stor sorg och saknad. Du fattas oss. Vi älskar dig för alltid!

– Matte, Husse, Lillhussarna Wincent, Fabian & Edda

BJÖRN Vi säger adjö till vår älskade vän Björn som varit med oss i tolv år. Du har skänkt värme, trygghet och mycket skratt.

Tänker på dig varje dag.

– Från Benny, Christoffer, Camilla och Esther.

NANO 3/4 2015 – 13/3 2021 Vår kära lilla hemlighetsfulla vän med den mjuka sammetspälsen. Du längtade efter att uppleva sommarens skog igen, men lämnade oss alltför tidigt.

Vi saknar dig!

– Hanna och Spock

VITAMIN B12

Helhetshälsas B12-produkter är 100% veganska och kommer i den aktiva formen metylkobalamin.

Vitamin B12 bidrar bland annat till normal bildning av röda blodkroppar och normal funktion hos nervsystemet. Välj mellan spray och kapslar.

Kosttillskott utan onödiga tillsatser.

100% vegetariskt sortiment.

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost och en hälsosam livsstil.

GARBO 27/4 2005 – 14/4 2021 Älskade lilla Garbo, som varit med mig sen dagen du föddes fram till den allra sista – TACK för alla underbara, roliga år! Hade önskat fler...

Så otroligt mycket glädje och kärlek du givit, nästan ända till slutet var du kattungelikt smidig och påhittig. Du fattas mig!

– Ann

ÄNGLA 24/10 2004 – 10/12 2020 Att klippa av de starka band vi hade, har lämnat mig i gränslös sorg.

Att inte få somna till ditt spinnande, och att inte längre få din tröst känns outhärdligt.

Du är och förblir den underbaraste själ jag någonsin träffat.

– Husse Mikael

Engagera Utblick dig!

EVELINA FORSELL:

”Djurtester är så JÄKLA onödigt”

www

Evelina Forsell, Karolina Tegelaar, Carolin Solskär, Ahmed Al-Qassam och Solîn Bakircian har spelat in ett viktigt meddelande till allmänheten som uppmanar till djurvänliga beslut. Filmen sprids i Djurens Rätts kanaler under sommaren.

HENNES YOUTUBEFILMER HAR

setts över 36 miljoner gånger, men själv har hon knappt lämnat huset sedan pandemin slog till. Därför är Evelina Forsell väldigt glad över att vara på Djurens Rätts huvudkontor i Stockholm för en reklamfilmsinspelning. Som den rutinerade influerare hon är räckte fyra tagningar.

– Jag gillar vad Djurens Rätt står för och de som jobbar här.

Jag tycker om approachen, den är inte ”du är dum i huvudet om du stöttar djurplågeri”, utan snarare ”så här ser det ut, ta in informationen och gör vad du vill”. Jag blev medlem för två–tre år sedan under Vegovision. Min kille var redan medlem, så det var dags. hem­ ifrån ifrågasätte hon sina nedärvda konsumtionsmönster. Att välja bort köttet gav en snöbollseffekt med allt fler djurvänliga beslut, men hennes spirande karriär gjorde det extra svårt att släppa taget om sminkprodukter som testats på djur.

– Det var en stor inkomstkälla för mig att göra samarbeten med företag som testar på djur. När jag väl kom till insikt om djurförsök så insåg jag att jag måste göra ett val – vill jag verkligen stödja det här eller inte? Då slutade jag.

Som befarat försvann inkomstkällor men Evelina hade inte räknat med dörrarna som skulle öppnas, många ville samarbeta med henne tack vare beslutet hon tagit för djuren.

NÄR EVELINA FLYTTADE

hålla logik, lugn och vänlighet är strategin som får djurvänlig konsumtion att spridas.

– Jag tror många märken kommer gå under. Man skjuter sig själv i foten om man inte har ett djurvänligt märke numera, nästan alla nya är djurvänliga.

Se bara här i Sverige – hade inte exempelvis Bianca Ingrossos märke varit cruelty free så hade hon fått jättemycket kritik, och det skulle hon fått med all rätta! av Josefin Strang

– Jag vet att det kan sticka i folks ögon, men jag känner mig som en bättre människa efter att jag blivit cruelty free och vego. Jag känner att jag gör något med livet, att det jag gör har ett syfte. kosmetika är förbjudna i EU sedan 2013, men kryphålen är många och Evelina Forsell lägger mycket tid på att bena ut vilka märken som är cruelty free på riktigt. Hon gillar sajterna Logical Harmony, Ethical Elephant, Cruelty-Free Kitty och Leaping Bunny.

– Djurtester är så jäkla onödigt. Djurförsök är inte bättre eller billigare, det finns bättre testmetoder. Varför ska djur behöva dö för att jag vill ha långa svarta fransar?

Hon medger att hon stör sig på klamrande vid produkter som testats på djur.

– Det finns femhundramiljoner mascaror som är minst lika bra, som inte dödar djur.

Ett effektivt sätt att fösa tittarna mot djurvänliga val är att tipsa om likvärdiga alternativ, enligt Evelina. Det där hajpade djurtestade läppstiftet har alltid en värdig djurvänlig ersättare. De mest defensiva reaktionerna får Evelina när hon snackar vego, men att beDJURTESTER FÖR

Evelina Forsell är en av de svenska storheterna på Youtube med sina cirka 445 000 prenumeranter. Hon har 193 000 följare på Instagram.

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 59

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!

Kan jag göra mer?

Jag är medlem och månadsgivare hos er sen några år tillbaka.

Men finns det något mer jag kan göra för att hjälpa djuren?

Stort tack för ditt stöd!

Förutom att vara medlem och månadsgivare finns det flera andra sätt att hjälpa djuren.

Ett sätt är att uppgradera din e-handel till ge-handel när du handlar på nätet. Att ge-handla innebär att du kan skänka pengar till Djurens Rätt genom dina vardagsinköp, utan att det kostar dig något extra. Det enda du behöver göra är att ladda ner appen Team Together till din mobil eller ett tillägg på din webbläsare om du hellre handlar via datorn. Efter att du har anslutit dig som ge-handlare kan du genom dina köp i 250 olika välkända nätbutiker skänka pengar till Djurens Rätt. De anslutna butikerna erbjuder allt från mode och fritid till media, hälsa och kontorsmaterial. För varje köp skänker du i genomsnitt 30 kronor till Djurens Rätt. Eftersom det är butikerna som donerar så behöver du bara välja Djurens Rätt som mottagare för dina bidrag. Lycka till och tack SVAR:

60 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

för att du engagerar dig för djuren!

/Rebecca Otterström, insamlingsansvarig hos Djurens Rätt

Hur stoppar vi virusutbrotten?

I våras läste jag om fågelinfluensan som härjat både utomlands och här i Sverige. Det känns så hemskt att miljoner hönor och kycklingar avlivades enbart i Sverige på grund av viruset. Varför uppstår denna typ av sjukdomar och vad kan vi göra för att förhindra att de sprids?

Visst är det hemskt!

Fågelinfluensa är en virussjukdom som likt covid-19 uppstått bland djur. I det här fallet sprids virusen bland vilda fåglar, med eller utan symptom. När de flyger över gårdar med tama höns eller kycklingar riskerar tamfåglarna i sin tur att få ett allvarligt sjukdomsförlopp som snabbt sprids.

En annan risk med det här är, förutom stora antal höns som dör, är att viruset muterar och blir ännu mer smittsamt.

Vissa fågelinfluensavirus har setts drabba både människor SVAR:

Allt du handlar på nätet kan generera gåvor för djuren.

”Det är 99 miljoner risker för smittspridning, om vi ska vara krassa.”

Sverige har en av de mest intensiva kycklingindustrierna i EU.

och andra djur, såsom minkar. Eftersom stora utbrott av smittor med risk för mutationer nästan alltid sker hos tama fåglar så finns det många argument för att antalet höns och kycklingar bör bli färre. I Sverige föds över 99 miljoner kycklingar upp för slakt varje år och de hålls på gårdar med i genomsnitt över 110 000 kycklingar per uppfödningsomgång.

Det är 99 miljoner risker för smittspridning om vi ska vara krassa.

F+S -

Som privatperson är det viktigt att välja bort kycklingarna och äggen från tallriken i den mån det går, och genom att vara medlem stötta Djurens Rätts arbete för mer restriktioner kring storskalig djurhållning. Mot de här virusen finns inga vaccin. /Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Hindra djurplågeri utomlands?

Jag såg bilderna och läste om

det fruktansvärda plågeriet som djuren utsattes för i försökslaboratoriet i Madrid. Hur kan sådana grymheter få pågå? Gör politikerna i Sverige något för att stoppa detta? Och vad kan jag göra för att förhindra detta?

Känner mig så hjälplös.

Visst är det hemskt att se! Flera av de situationer som syns på bilderna och i filmen är tyvärr ett ganska standardiserat utförande av säkerhetstester där djur utsätts för svårt lidande. Den typen av verksamhet är alltid grym och hänsynslös mot djuren.

I det här specifika fallet ser vi också att personalen på djurförsöksanläggningen hanterar djuren på ett hänsynslöst och oförsvarligt sätt, vilket förstås gör det ännu värre. Det är skönt att laboratoriet i Madrid har fått stänga nu, men tyvärr plågas fortfarande miljontals djur årligen i liknande laboratorier och djurförsök.

Jag tror att det framför allt är två saker som bidrar till att sånt här kan hända. För det första har inte tillräckligt gjorts för att fasa ut djurförsöken.

Enligt försöksdjursdirektivet ska alla försök på levande djur ersättas så snart det är möjligt, men det har aldrig fastställts någon tidsram för när det ska ske på EU-nivå. Nederländerna är det enda landet i Europa som antagit en plan för utfasning av djurförsök. I Sverige fick Jordbruksverket nyligen i uppdrag att kartlägga åtgärder

ILLUSTRATION & FOTO: SHUTTERSTOCK

SVAR:

”Kor och andra djur behöver mer utevistelse, inte mindre.” för att minska djurförsöken så långt det är möjligt (mer om det på sidan åtta). Ett liknande uppdrag gavs till den nationella kommittén i Nederländerna år 2016, som sedan ledde till att de antog sin handlingsplan.

Djurens Rätt jobbar nu för en liknande utveckling i Sverige.

För det andra fungerar djurskyddskontrollerna bristfälligt i EU. Enligt försöksdjursdirektivet ska minst en tredjedel av alla försöksdjursanvändare kontrolleras varje år. I den senaste rapporten visade det sig att nio länder fortfarande inte lever upp till kraven. Djurens Rätt har undersökt kontrollverksamheten i Sverige och tyvärr upptäckt stora brister i myndigheternas rutiner och att det utförs allt för få kontroller även här. Vi arbetar just nu med att Sverige ska lyckas leva upp till kraven.

Hårdare eller fler kontroller är dock inte en komplett lösning på det här problemet. Den hänsynslösa hanteringen av djuren sker givetvis inte framför ögonen på myndighetspersonalen och försvinner heller inte genom årliga kontroller.

Laboratoriet i Madrid är ett bra exempel på det. Det syns

på bilderna att de höll primater i anläggningen och enligt reglerna skulle de spanska myndigheterna därför utföra kontroll där minst en gång per år. Ändå såg det ut som det gjorde på bilderna. Alla djurförsök utförs heller inte i permanenta anläggningar.

Det enda sättet att få bukt med problemen är att på allvar börja fasa ut djurförsöken genom att anta handlingsplaner, sätta deadlines och satsa mer pengar på djurfri forskning.

I Sverige satsas till exempel bara 15 miljoner på så kallad 3R-forskning varje år. Djurens Rätt har vid flera tillfällen fört fram krav om att anslagen åtminstone måste tiodubblas, nu har frågan om mer pengar till djurfri forskning tagits upp av ett fåtal politiker i riksdagsdebatten. Ännu har anslaget dock inte ökats, så vi fortsätter vårt arbete även på den fronten.

Som privatperson och konsument är det tyvärr svårt att påverka branscher som använder djurförsök. En sak som alla kan göra är att leta efter produktmärkningar som garanterar att produkter har säkerhetstestats med djurfria metoder. Några sådana märkningar är Djurens Rätts egen märkning I’M VEGAN och märkningen Leaping Bunny. /Peter Hultgren, sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt I media I samband med årets kosläpp debatterade Djurens Rätt i Svenska Dagbladet om kornas rätt till bete. LRF svarade men Djurens Rätt fick slutrepliken.

Ordförande Camilla Bergvall syntes även i SVT Halland där hon pratade om att LRF vill ta bort beteskravet för kor i lösdriftsstall.

Släppa taget om kosläppet?

När jag växte upp hade min familj som tradition att gå och titta på kosläppet varje år. Jag är vegan sedan något år tillbaka och vill förklara för min familj varför det är problematiskt med detta jippo. Har ni några tips på hur jag ska förklara för familjen så att de förstår?

Först och främst, jag förstår att kosläppen är väldigt populära. Jag blir också glad av att se kor få komma ut på bete.

Men ja, jippon som dessa är problematiska.

Det jag vill trycka på är något många inte vet. Samtidigt som mjölkbranschen gärna visar upp när korna släpps ut, så lobbar den för att kornas lagliga rätt till bete ska försämras eller slopas helt. Ett aktuellt exempel på det är att LRF:s riksförbundsstämma i höstas tog beslut om att LRF ska verka för att beteslagstiftningen görs mer flexibel. Vilket i det här fallet betyder att de ska verka för att de flesta kor i Sverige, det vill säga de som hålls i lösdrift inomhus (alltså inte uppbundna), bör undantas från beteskravet.

Det här är allvarligt eftersom alla kor både behöver och vill komma ut på bete. Lösdrift inomhus kan aldrig ersätta betesgång utomhus. På bete kan korna äta färskt gräs och röra sig på ett helt annat sätt än inomhus, där golven ofta är hårda och hala. De kan också umgås mycket enklare, vilket är viktigt eftersom kor är sociala.

Forskning har visat att betesgång är bra för kornas ben- och klövhälsa, att korna är starkt motiverade att få komma ut och tillgång till bete ökar kornas känslomässiga välmående.

Djurens Rätt arbetar för att betesrätten ska vara kvar och utökas. Kor och andra djur behöver mer utevistelse, inte mindre. Hoppas att det hjälper dig på vägen till att prata med din familj. Lycka till och tack för ditt engagemang!

SVAR:

/Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt Djurens Rätt

Nummer 2 2021 61

Skandalslakteri, fågelinfluensa och lite vegopepp – här är dina uppföljningar.

NUMMER 2/2020

Kycklingar plågades i transporter Guldfågelns slakteri på Öland slaktar 50 miljoner kycklingar årligen och är därmed näst största kycklingproducenten i landet. Under 2019 vällde larmen in från Guldfågelns slakteri. Tusentals kycklingar hade brutna vingar.

Kycklingar hade skållats levande på grund av att den undermåliga bedövningsmetoden inte fungerat (djuren hängs upp i fötterna vid fullt medvetande och Nummer 2/2020 huvudet doppas i elbad). Djurens Rätt har granskat, rapporterat, debatterat, polisanmält och överklagat.

När Djurens Rätt i fjol begärde

Magnus Dafgård

ut länsstyrelsens kontroller av slakteriet så var handlingarna belagda med stark sekretess.

– Vi har i dagsläget ingen aning om något faktiskt förbättrats för kycklingarna på Guldfågelns slakteri. Det är under all kritik, kommenterade Djurens Rätts sakkunniga etolog Anna Harenius då.

Trots sekretessen står det klart att djurskyddsproblemen har fortsatt. I februari 2021 hittades totalt 15 ihjälfrusna kycklingar i transporter på väg

till slakteriet. När slakteriet hade ett haveri med kylbandet förblev 8 000 kycklingar tätt sammanpackade i transportlådor utan mat i mer än tolv timmar, något en officiell veterinär gav tummen upp för.

– Det är allvarligt att myndigheter accepterar sådan här djurhantering. Djurskyddslagen ska bedömas på individnivå, inte på gruppnivå som verkar göras med kycklingar, säger Anna Harenius.

Liknande haveri inträffade sommaren 2020 där 40 000 individer drabbades, även då gav myndigheter dispens för lång väntetid utan foder.

– Det finns inget i situationen som tyder på att kycklingarna mår bra. I Sverige ska djur slippa gå hungriga och de ska få röra sig obehindrat. Guldfågeln har återigen visat att de inte kan hantera mängden individer som passerar igenom slakteriet varje dag, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

jer ner 300 miljoner kronor i en ny fabrik som ska producera växtbaserad chark i stor skala.

– Vårt viktigaste bidrag till nästa generation är att göra riktigt god mat av växter. Entreprenörskap handlar om att förändra och göra det bättre, vilket är precis vad vår omställning till växtbaserat gör.

Godare, mer lättlagat och bättre för klimatet, vad finns det då för anledning till att välja kött, säger Magnus Dafgård.

NUMMER 1/2021

Fågelinfluensans pris

Under vårvintern inträffade ett stort utbrott av fågelinfluensa i Sverige, vilket rapporterades i förra numret av tidningen.

Ett 15-tal gårdar har drabbats och landets största äggproducent fick in smittan, enbart där avlivades och brändes två miljoner hönor. Bekämpningen av smittan har fortsatt under våren och notan hamnar hos skattebetalarna. Enligt riksdaNUMMER 1/2021 gens utredningstjänst handlar det om minst 340 miljoner kronor i ersättning till de som fått sina fåglar avlivade. Djurens Rätt är kritiska.

– Fågelinfluensa är svårt att Goda nyheter från Sveriges förebygga, men när hundranionde största livsmedelsfötusentals eller till och med retag. I förra numret miljoner kycklingar av tidningen interoch hönor hålls på vjuades Dafgårds samma gård blir konvice vd Magnus sekvenserna stora för Dafgård, eftersom alla. De här utbrotten matjätten antagit visar på det orimliga välfärdskriterierna och ohållbara i indui European Chicken striell djurhållning ur Commitment efter både djurskydds- och dialog med Djurens smittskyddssynNummer 1/2021 Rätt. I artikeln lovade punkt. Fler måste välMagnus Dafgård fler ja bort kött och ägg goda nyheter för djur från tallriken, säger och djurvänner. Under våren Anna Harenius, sakkunnig på stod det klart att Dafgårds plöDjurens Rätt. ●

Matjätten storsatsar på vego

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 24/9 Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt jobbar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

62 Djurens Rätt

Nummer 2 2021

FOTO: RIKARD HERNQVIST/DAFGÅRDS

Det hände sen -

NYHET!

Kanske det godaste och nyttigaste till grillen i sommar!

Oh! Mungoods unika burgare och bits smakar mycket och mättar länge. De har en fyllig smak av spiskummin, koriander, chili och rödbeta som för tankarna mot orienten.

Mungbönan är rik på proteiner, fibrer, folsyra, järn samt vitaminerna C och E och har ett lågt innehåll av mättat fett.  EKOLOGISKA

 INGA TILLSATSER

 HÖG PROTEINHALT

 SVENSKPRODUCERAT  GLUTEN- OCH LAKTOSFRIA

Finns i utvalda ICA-butiker!

För återförsäljare, recept & inspiration m.m. se vår hemsida www.ohmungood.se

 

FACEBOOK.COM/OHMUNGOOD @OHMUNGOOD

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 171 32, 104 62 Stockholm