Tidningen Djurens Rätt #2 2020

Fokus: Djurfabriker som pandemifabriker TIDNINGEN

NR 2 / 2020

Apropå Tiger King

OM DE SVENSKA DJURPARKERNA

”När jag var nio år bad jag mina föräldrar att slippa äta kött”

Mot höga odds FOTBOLLSPROFFSET SOM VÄLJER VEGO

SOCIAL DISTANSERING Så gör du skillnad för djuren på distans!

r e t t o D Möt artisten som reser sig efter varje smäll

Starta en egen insamling till förmån för Djurens Rätt!

Du kan enkelt starta en egen digital insamling via vår hemsida.

Du bestämmer själv när den startar och slutar, sätter ett eget mål och kan följa hur det går under hela insamlingsperioden.

Bjud enkelt in familj och vänner som kan bidra till din insamling.

Läs mer på: djurensratt.se/insamling

Ledare -

Camilla Bergvall

D

ET HÄR BLIR ännu en

text om covid-19, för jag kan inte sluta tänka på djuren. Jag tillhör inte en riskgrupp för viruset och många av de möten jag skulle haft kan skötas digitalt.

Jag försöker hålla mig hemma och följa myndigheternas råd. Det är klart att det känns konstigt. Alla rutiner har satts ur spel, jag träffar knappt vänner och familj och så oroar jag mig såklart över vad som ska hända. Men mest av allt tänker jag på djuren.

Camilla Bergvall är förbundsordförande för Djurens Rätt.

I DET VILDA pratar kycklingens mamma

med ungen genom skalet på ägget, redan innan de träffas. När ägget väl har kläckts så känner kycklingen igen sin mammas röst och vet vem den ska ty sig till. De håller kontakten trots att de inte kan ses, visst är det häftigt? Men så tänker jag på de fler än 99 miljoner kycklingar som föds upp för att bli mat till människor. De får aldrig höra sin mammas röst, varken genom skalet på sitt ägg eller när de kläckts. De skulle vilja hålla sig i grupper om 30, en bra bit under Folkhälsomyndighetens rekommendationer för oss människor, men de bor 100 000 individer tillsammans, inomhus. Social distansering är en omöjlighet. De vet inte vad som ska hända härnäst, deras naturliga rutiner är helt slagna ur spel och deras familjerelationer tagna ifrån dem. Jag undrar hur det känns. Stressen och oron jag själv känner inför framtiden är troligen bara en droppe i havet jämfört med hur det känns att vara en kyckling i köttindustrin.

MARS

CAMILLAS AGENDA

SEN TÄNKER JAG på minkarna som hålls på pälsdjurs-

farmer världen över, även i Sverige. Minkar som älskar social distansering, de kan inte få nog av det. Två meter är ingenting, de vill ha kilometer. Men så grupperar vi dem, två och två, i små gallerburar. De blir galna av burhållningen, biter ibland på sig själva eller på den de parats ihop med. Rutinerna blir beteendestörningar, upprepade mönster om och om igen. Eller apati i ett av burens hörn. Dessutom har det visat sig att minkar kan smittas av covid-19, symptomen liknar de vi människor får. Men de kan inte dra sig undan eller isolera sig, gallerburarna står tätt på rad på farmerna.

VI SÄGER LITE slarvigt att pandemier kommer från

djur. Men problemet är inte djuren, utan hur vi behandlar dem. Vi måste fortsätta tänka på det. ●

19 april: Möte med förbundsstyrelsen där vi bland annat fick fint besök av Philip Lymbery från Compassion in World Farming, som höll en inspirerande föreläsning om att en annan värld är möjlig.

APRIL

MAJ

6 april: Jag höll workshop om hur lokalt aktiva kan arbeta strategiskt och långsiktigt, för att vi tillsammans ska kunna göra så stor skillnad som möjligt för så många djur som möjligt.

Sommar: På grund av pandemin får sommarturnén en ny kostym. Projektledaren Coral Ricote berättar mer på sidan 52.

JUNI

JULI

16 maj: För första gången hade vi en digital rikskonferens om hur vi tillsammans kan göra skillnad för djuren. En fantastisk dag fylld av pepp och ny kunskap.

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

3

Innehåll -

Nr 22020 Agenda

07 ICA och burarna. Framgång

i kampen mot buräggen.

08 Försöksdjurens framtid.

Politikerna är positiva.

09 Djuren i luren. Så tycker

ni i sociala medier.

10 Djur i bur. Tittarsuccén Tiger

King tog inte debatten.

12 Laxens liv. En snabbkurs.

13 #Throwback. Plus snack

om bristande empati mot marina djur.

14 Och vinnaren är ...

15 Djurnyheter i korthet

Intervju

16 Dotter. Om Mello,

misshandeln, Earthlings och stinkfrukten durian.

Fokus

våtmarknader har utsetts till syndabocken, men all indus­trialiserad djurhållning driver mänskligheten mot nya medicinska katastrofer.

Välj Vego!

37 Enklare sommar. Siri Barjes

minimalistiska vegorecept.

42 Ät! Det blir en god sommar.

43 Hej företag. Måltidskedjan som satsar på vego.

44 Möt Nzuzi Toko. Fotbollsproffset väljer vego i machomiljö.

46 Gör! Djurvänliga upplevelser.

47 Vegovärlden. Ute är inne med @earthwanderess.

48 Challenge accepted. 21 dagar utan Sveriges vanligaste fågel.

Slutmix

51 Livesändning för djuren.

52 Turnera, informera, reformera.

Coral Ricote berättar hur.

54 Digital aktion. Gör skillnad

för djuren – på distans.

55 Hatten av! 15-åriga Ella Grahn

från Skåne är årets Eldfluga.

56 Experterna svarar. Plus rejäl

frågerond om djurförsök.

57 Vi minns.

58 Så gick det sen. Inställda

mässor, fler mjölkskandaler och en otippad boksuccé.

4

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

24

52

FOTO: EMELIE ASPLUND, SARA ARNALD / ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST, JENS MAGNUSSON

24 Pandemifabriken. Kinas

Redaktionsfråga: Vad slukar du i sommar?

JOSEFIN STRANG, redaktör [tofuröra skagen for president] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [mängder med Rydbergs veganska potatissallad] AGNES DUNDER, art director [chokladsorbet] FRANCESCA VILCHES, konsumentredaktör [vattenmelon!]

PETER NILSSON, reporter [tzay, alltid tzay] SARAH MANSOURI, reporter [enkelt, Tre Vänners nya veganska pinnglassar!]

Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se

54

OM ORGANISATIONEN CAMILLA BERGVALL, förbundsordförande, ordforande@ djurensratt.se 08-555 914 00 BENNY ANDERSSON, verksamhetschef, benny.andersson@ djurensratt.se 08-555 914 02 Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00.

Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

N VA

ENMÄRK

E T

16

Omslag: Sara Arnald Tryck: Stibo ISSN 0345-2409 Årgång 117

S

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak.

Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Trycksak 5041 0004

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

5

Har du koll på våra digitala verktyg?

Medlemskort Du kommer åt ditt medlemskort via webben genom att logga in med BankID. Där hittar du bland annat medlemsrabattkod till vår shop, ditt medlemsnummer och som årsmedlem så kan du förnya ditt medlemskap där. djurensratt.se/medlemskort

Vill du ha den här tidningen digitalt istället?

Du får e-tidningen som pdf och den kommer via mail innan papperstidningen kommer ut.

Kontakta oss på medlemsservice@djurensratt. ses eller ring på 08-555 914 40 så hjälper vi dig.

Koll på vego Med appen Vegokoll kan du scanna EAN-koden på en produkt och få reda på om den är vegansk eller inte. Saknas en produkt kan du själv lägga in den. Appen finns tillgänglig för såväl Android som iPhone.

6

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

Agenda FRIHET!

Ny milstolpe mot burägg De flesta stora matkedjor har bojkottat burägg – utom ICA. Men nu har ICA påbörjat en process som

FOTO: SHUTTERSTOCK

kan innebära början på slutet för buräggen.

– Stort engagemang, bra samtal och press från Djurens Rätt har lett till att ICA satt igång en process, den tydligaste signalen vi fått på tolv år.

Vi ger därför ICA arbetsro för genomförandet.

Men vi ger oss inte förrän ICA har en policy som säkerställer att samtliga ICA-butiker förblir buräggsfria, lovar Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer på Djurens Rätt.

Hon tackar för allt stöd: "fantastiskt många" valde att skicka protestvykorten som medföljde förra numret av tidningen, och över 30 000 har skrivit under uppropet mot ICAs buräggsförsäljning. ●

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

7

Agenda -

Lovande läge för 3R-center

En god nyhet för försöksdjuren MILJARDER MÄNNISKOR

väntar spänt på ett vaccin mot covid-19 och den febrila forskningen kommer drabba försöksdjuren. Men visste du att djurfria forskningsmetoder ofta är mer effektiva, tillförlitliga och billigare än djurförsök?

EU är glasklar i djurförsöksdirektivet: djurförsök inom EU ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. På svensk mark är 3R*-centret hos Jordbruksverket den viktigaste sats8

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

ningen för att fasa ut plågsamma djurförsök. När det år 2014 stod klart att 3R-centret skulle bli verklighet var detta en stor framgång för Djurens Rätt och kampen mot djurförsök. Tre år senare invigdes centret. Problemet? Finansieringen gäller bara det här året ut.

DJURENS RÄTT ARBETAR för att

säkra 3R-centrets framtid. I april gjorde Djurens Rätt en avstämning med riksdagspar-

tierna (dock inget svar från C, är över ån. Partierna uttalar sig KD och SD). Är partierna redo lite försiktigt men det framgick att fortsätta finansiera 3R-cenatt många var positiva inför tret? De svarade ja och mest en fortsatt finansiering. Det är entusiastiska är Miljöpartiet speciella tider och inte förrän och Vänsterpartiet, som gärna budgeten är fastställd kan vi vill se att centret får mer än de vara säkra.

15 miljoner kronor de hittills av Josefin Strang fått per år.

– Det bådar gott för fram*3R står för att ersätta (replatiden. Något som också är ce), minska (reduce) och förfina lovande är att Jordbruksverket (refine), alltså minska lidandet begärt fortsatt finansiering vid djurförsök. för 3R-centret i sin treåriga budget, det är en bra signal Så kan du hjälpa som departementet tar i beaktande, försöksdjuren säger Sebastian Wiklund, samhällsFör att förpassa djurförsök i Sverige politisk chef på till historien behövs en nationell Djurens Rätt. handlingsplan, vilket Djurens Rätt Trots goda omen kräver. Det finns en handfull politiker understryker han som är mycket engagerade i djuratt djurvänner inte försöksfrågan – men mer spridning kan fira förrän reminskar risken för att djuren glöms geringen spikat sin bort. Du kan hjälpa till genom att budget i december. skriva till din lokala riksdagsledamot – Man ska inte och fråga vad just den politikern gör ropa hej innan man för att fasa ut djurförsöken.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Möss är vanligast i djurförsök, närmare bestämt 305 970 individer år 2016.

Viralt -

#DjurensRätt 39 100

EXPERTEN

36 392

96 842

10 409

STÖRST SPRIDNING Canada Goose är ett av de företag som säljer jackor med päls från prärievargar som fångats i saxfällor. Bilden som ska visa verkligheten bakom jackorna fick 36 392 personer att klicka på arg-emojin på Facebook, inlägget är det mest spridda under våren.

M E S T Ä L S K AVÄ R T 10 409 valde älska-emojin när de reagerade på filmklippet med två trötta men ack så charmerande djur, som publicerades på Djurens Rätts Facebook i februari. Nästan en halv miljon personer på Facebook har hittills sett filmen, som fortsätter att värma hjärtan.

F I N A S T E K O M M E N TA R

M E S T S E T T PÅ I N S TA G R A M I början av mars delade Djurens Rätt en obehaglig film från New York som visade en häst som drog turister i Central Park och kollapsade (och senare dog).

En påminnelse om att gå själv när du turistar, för djurens skull.

Filmen har nått 96 842 personer på Instagram.

9 678

"Har varit medlem sedan 70-talet, så det är några år. Någon skillnad under åren? Ja, jag tycker det! Folk (ungdomar) är mer medvetna i dagsläget. Många fler veganer/vegetarianer ❤️för djurens rätt till ett värdigt liv. Är noga med att mina barn och barnbarn vet var jag står, och de är glada över mitt ställningstagande. Lycka till i framtiden Djurens Rätt! Vill till sist säga efter alla dessa år av erfarenhet: vi är på väg åt rätt håll, det finns så mycket kvar som är fel, kämpa på! Kramar från Lotta" VÅ R E N I SOCIALA SIFFROR

FOTO: DJURENS RÄTT

Ni bryr er trots krisen

M E S T G I L L AT P Å I N S TA G R A M I Naraparken i staden Nara i Japan lever fler än tusen vilda, men tama, sikahjortar. Filmen som visar hur en av dessa hjortar väntar vid ett övergångsställe har 9 678 personer gillat.

462 263

180

1 627 530

27 653

1 860

84 %

gillade Djurens Rätt på Facebook den sista april

inlägg gjordes i april på Facebook och Instagram

gånger startades en video på Facebooksidan i april

gånger har Djurens Rätt twittrat totalt

personer följer Djurens Rätt på Youtube

av följarna på Instagram är kvinnor

Följ oss:

Peter Nilsson är ansvarig för digitala kanaler på Djurens Rätt.

Det är lätt att tro att i osäkra tider så skulle vi glömma djuren, men så är inte fallet sett till Djurens Rätts sociala medier. Färre interagerade med oss under april 2020 än motsvarande period förra året, men inte mycket färre. Och det är en insikt som värmer.

Tusentals personer kommenterar, diskuterar och skickar frågor varje vecka.

En del håller med allt, andra en del, andra inte alls. Men varje gång någon lägger tid på att interagera så är det viktigt, och något som värmer mitt hjärta. För det visar att engagemanget för djuren finns där trots allt. Utan engagemang är Djurens Rätt ingenting, engagemang förändrar.

Denna gång vill jag skicka med en uppmaning till dig: bjud in en vän att gilla Djurens Rätt på Facebook.

Tipsa en klasskompis att följa oss på Instagram. Eller på Twitter eller YouTube.

Det är många som redan gör det, men det finns plats för fler och det behövs fler som pratar om djurens situation. Överens kanske vi inte alltid kommer vara, men samtalet och engagemanget är livsviktigt.

Sök på "Djurens Rätt" i dina sociala medier-kanaler, följ och stötta arbetet.

På djurenratt.se finns ännu mer nyheter och information om djur och föreningen.

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

9

Agenda -

Miljoner blickar på djur i bur

N

Tittarsuccén tappade tråden om riktiga offren

10

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

ÄR PANDEMIN BRISERADE

vände sig de uttråkade hemmasittarna till Netflix – och fick frälsning i form av dokumentärserien Tiger King. En månad efter premiären hade 64 miljoner (!) tittare följt den sensationstörstiga skildringen av bråken kring den excentriska amerikanen Joe Exotic, som drivit ett zoo med bland annat 176 tigrar i fångenskap.

Det utflippade persongalleriet bredde ut sig över sju avsnitt, men det påfallande djurplågeriet blev aldrig ordentligt adresserat. Alligatorer brann ihjäl instängda i en liten barack. Tigrar var andfådda, stirriga och vandrade osaligt i trånga gallerburar. Tigerungar lastades in i små rullväskor för att användas som accessoarer på fester i Las Vegas. I det

fjärde avsnittet är en tigerhona mitt i en förlossning, oförmögen att försvara sina nyfödda.

Huvudpersonen Joe sträcker in en stav genom gallret och fiskar ut den nyfödda, för att så småningom låta tigerungen skickas runt bland människor som betalat för en tigerselfie.

Inga kritiska frågor ställdes och inga oberoende djurexperter uttalade sig under seriens gång, ett faktum som risats av djurrättsrörelsen.

Seriens skapare Eric Goode tänkte sig egentligen en exposé över vilda djur i fångenskap, i stil med uppmärksammade Blackfish från 2013.

Agenda 1/3 av de svenska djurparkerna uppfyllde inte kraven på utrymme eller berikning, enligt en studie vid SLU från 2017.

9

milj Så många besökare hade de svenska djurparkerna i fjol.

3890 Så få tigrar finns kvar i det vilda.

I enbart USA finns uppemot 5000 tigrar i fångenskap.

Men människodramat tog över djurens berättelse i Tiger King.

Nu ångrar Eric Goode att han aldrig ställde någon till svars för djurplågeriet – men slätar över med att han "ändå inte skulle fått något bra svar".

– Dessa människor börjar

”De hittar på någon historia som rättfärdigar hållningen av dessa djur” tro på sina egna sagor med tiden […] de hittar på någon historia som rättfärdigar hållningen av dessa djur. Men i slutänden handlar det om egoism, sa han i Vanity Fair.

OM DU OCKSÅ skulle ha en

tiger på din bakgård knackar polisen snart på dörren. I Sverige är det djurparkerna som tillfredsställer människornas behov att se djur i bur, i fjol fick de svenska djurparkerna uppemot nio miljoner besök.

– Viktigt att veta är att det här är företag som måste locka dit besökare att tjäna pengar på. Det gör att djurparkerna ofta har gulliga eller häftiga djur som intresserar människor, men inte passar i Sveriges klimat eller får tillräckligt utrymme att röra sig, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

När SLU under 2017 sammanställde djurskyddskontroller av svenska djurparker visade det sig att en tredjedel inte gav djuren tillräckligt med utrymme och stimulans.

– Det leder till beteendeproblem och även hälsoproblem – exempelvis har delfinerna på Kolmården fått magsår. Djuren i djurparkerna lever inte så länge som man kanske förväntar sig, säger Anna Harenius.

Samma studie visade att 17 procent av djurparkerna fick anmärkningar på grupphållningen av djuren.

– Det kan till exempel vara solitära djur, som vill leva ensamma, som sätts ihop med andra djur i hägnet. Detta för att öka möjligheten att besökarna får se ett djur i hägnet.

Ibland blir djurens liv korta för att djurparken inte har plats – det går sällan ett år utan rubriker om svenska djurparker som avlivar friska djurungar. Svenska Djur-

parksföreningens hållning är att djur ska få ungar oavsett om det finns plats för dem eller inte, eftersom fortplantning anses vara ett naturligt behov.

De så kallade "överskottsdjuren" avlivas.

EN DISKUSSION

Så tycker Djurens Rätt Djurparker finns för att människor vill titta på djur på nära håll, på ett billigt och bekvämt sätt. Alla dessa verksamheter har gemensamt att de inte ligger i djurens intresse, och att djuren utnyttjas och riskerar att fara illa. Syftet sägs ofta vara att bevara hotade arter, men det finns en bättre lösning på detta: nämligen att skydda djuren i sin naturliga miljö. I extrema fall kan ett avelsprogram i fångenskap vara nödvändigt, men då bör inte djuren visas upp för allmänheten.

Djurens Rätt vill att djur och deras in-

som Tiger King snabbt snuddar vid är hur man vet om en djurverksamhet är etisk eller inte.

Ord som sanctuary, rescue och consertressen ska tas på allvar, och arbetar vation används hej mot alla former av utnyttjande av djur vilt. Är det möjligt i underhållningssyfte. att se vilda djur på ett sätt som inte skadar dem? Det om plats och få besökande tror Anna Harenimänniskor. Bäst är att ta lång us, men rekommenderar en tid på sig och sitta still, i vänrejäl portion efterforskningtan på att djuren själva dyker ar. Läs vad andra besökare upp. Men om det inte är din skriver, hitta bilder som inte grej att tålmodigt vänta i skog är tagna av företaget eller och mark så kan du få en enkel organisationen, kanske har men etisk upplevelse av vilda en kontrollorganisation inom djur – i tevesoffan. Du kan exdjurrättsfrågor gett tummen empelvis ta del av nya trenden upp för verksamheten ifråga. slow-TV, såsom SVT-succén – En stor varningsflagg är erbjudanden om att interagera Den stora älgvandringen eller Youtubekanalen Cornell Lab med djuren, såsom selfies med djurungar, simma med delfiner Bird Cams. Och Anna Harenieller rida på elefanter. Det spe- us har en solklar favorit.

– Dokumentären Planet lar ingen roll om stället kallar Earth är bra, särskilt uppföljasig "sanctuary", säger hon. ren. Väldigt vackra bilder!

Ett förhållandevis säkert kort är att satsa på ett besök av Josefin Strang i en nationalpark med gott Just nu sitter Joe Exotic i fängelse för anstiftan till mord på en aktivist för stora kattdjurs rättigheter. I maj stod det klart att Nicolas Cage ska spela Joe i en teveserie.

Anna Harenius Djurens Rätt

Nummer 1 2020

11

Djuret -

10 x

Släkten inom benämningen "laxfiskar", med minst 200 arter indelade i tre underfamiljer.

25 kg

Kan en atlantlax väga.

Laxarna tenderar att väga något mer i nordliga områden.

70 %

Av svenskarna äter fisk minst en gång i veckan.

Laxen är det vanligaste valet på tallriken.

Laxar i laxaskar I Sverige är regnbåge den vanligaste laxfiskarten som föds upp i så kallade fiskodlingar. Den fisk som brukar benämnas ”lax” är arten atlantlax som är den vanligaste i det norska vattenbruket. Lax från Norge är den laxfisk som konsumeras mest i Sverige.

Detta gör Djurens Rätt Djurens Rätt arbetar för att fiskar ska ses som de kännande individer de är och för en bättre djurskyddslagstiftning för fiskar, baserat på deras behov som arter och individer.

Djurens Rätt vill se ett förbud mot koldioxidbedövning vid slakt av fiskar och satsningar på forskning om bättre bedövningsmetoder.

Livet som en lax. av Linda Björklund

Så lever laxen i vattenbruken Vanligast är att tusentals fiskar hålls i nätkassar där de inte kan komma undan från varandra. Fodret består av fiskmjöl, fiskolja och vegetabilier.

Fiskarna slaktas vid cirka åtta till tio månaders ålder, då väger de två kilo. I Norges fiskuppföd-

ningar slaktas laxarna vid två till tre års ålder och tre till sex kilos kroppsvikt. Koldioxidbedövning är vanligaste metoden vid fiskslakt i Sverige, trots att metoden avråtts i 20 år av djurskyddsskäl.

I Norge är elbedövning vanligast, det finns tveksamheter om elbedövningens effektivitet.

12

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

Så vill laxen leva Regnbågarna som föds upp i vattenbruket i Sverige härstammar från sötvatten i Nordamerika. De kan leva nära ytan eller ner till 200 meters djup och äter kräftdjur, sniglar, insekter, fiskar och fiskägg. Laxen, som föds upp i Norge, fortplantar sig i sötvatten men växer upp i havet. De unga fiskarna lever gärna tillsammans i familjegrupper i bestämda revir. Vid ett års ålder till ett och ett halvt simmar laxen upp till tre mil om dagen till havet, där tillgången på mat är riklig. För att fortplanta sig tar sig laxen sedan tillbaka till sötvattnet där den själv började sitt liv.

FOTO: GETT Y IMAGES

Fina fisken

Agenda -

#Throwback

Vi tar en titt i Kungliga bibliotekets nyöppnade digitala tidningsarkiv i jakt på spår av Djurens Rätts historia. av Peter Nilsson

Den första tidningsnotisen

138 år sedan

Första gången fröet till Djurens Rätt nämns i media är i tidningen Bohusläningen den 11 december 1882. ”Nordiska samfundet, till bekämpande af det wetenskapliga djurplågeriet – så heter en skandinavisk förening vars svenska afdelning i

desta dagar bildats i Stockholm [...] 7 oktober konstituerades vid ett sammanträde hos prinsessan Eugenie, af ett trettiotal personer ofwan nämnda samfund.”

Internationell kongress i Skåne Den 2–4 augusti 1906 arrangerade föreningen en ”internationell djurskydds- och antivivisektionistkongress” i Helsingborg. I Sydsvenskan den 24 juli 1906 finns denna notis: ”Till alla djurskyddsföreningar och till intresserade privatpersoner i Skandinavien riktar Nordiska samfundet en särskild begäran om talrik representation, så att utländska deltagare ska kunna få en något så när riktig uppfattning af Skandinaviens ställning till djurskyddsarbetet.”

114 år sedan

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT (PORTRÄTT) MÅLNING: FREDRICH DÜRE

65 000 underskrifter mot djurförsök

55 år sedan

GP skriver den 10 november 1965 att 65 000 namnunderskrifter överlämnats till justitieminister Herman Kling. ”Vi är inte motståndare till vetenskapen men vill att forskarna skall kontrolleras så att inga plågsamma djurförsök får utföras i vårt land”, sa ordförande Johan Börtz. Artikeln uppger att organisationen som då har 5 000 medlemmar precis bildat den stiftelse som i dag heter Forska Utan Djurförsök.

Namnet NSMPD får en "roast" 1999 byter föreningen namn, anledningen uttrycks rakt på sak i en artikel om djurförsök i DN den 29 juni. ”Föreningen med det otympliga namnet, och den ännu mer otympliga förkortningen NSMPD, bildades 1882 men växte till sig först under 1980-talet. Nu har den cirka 50 000 medlemmar […] och arbetar med opinionsbildning”. Det mer "tillgängliga" namnet enligt DN blev då Förbundet Djurens Rätt, vilket senare blev endast Djurens Rätt.

21

år sedan

Hallå där, Linda Björklund!

Sakkunnig etolog på Djurens Rätt

I maj höll Djurens Rätt ett webbinarium om fiskar, allt från forskare till representanter för fiskföretagare deltog. Linda, du är etolog och expert på fiskar. Vad alla borde veta om fiskar?

— Fiskar är precis som andra djur kännande individer. De kan uppleva smärta, rädsla och stress men också positiva känslor. Det finns omkring 30 000 fiskarter och de har både gemensamma och artspecifika behov.

Varför skyddas inte fiskar så som de är värda?

— Fiskar lever i vattnet, de saknar päls och har andra ansiktsuttryck än exempelvis hundar och grisar. Vi lär oss inte som barn att ta hänsyn till fiskar, istället drar vi upp dem med krok för nöjes skull.

Hur höjer vi deras status?

— Vi bör inkludera dem när vi talar om djur, djurskydd och djurs rättigheter. Det behövs en djurskyddslagstiftning som tar större hänsyn till fiskarna, där har politiker ett stort ansvar.

Vad kan vi göra för att få gladare fiskar?

— Vi behöver se till att fiskarna i det vilda har bra levnadsmiljöer och fisket måste minska. Vi måste sluta se fiskar som mat. Så länge de fiskas upp och föds upp i vattenbruk måste hanteringen ändras, så att fiskarnas lidande minskar.

Se seminariet om fiskar på Djurens Rätts YouTube-kanal.

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

13

Agenda Djurvänlig kommun Djurens Rätt har genomfört en stor undersökning som skickats ut till Sveriges kommuner. 70 procent av kommunerna svarade på samtliga frågor (eller större delen av dem).

Frågorna i undersökningen som rör vegomat har störst tyngd, eftersom det skonar många djurindividers liv.

Sammanställningen visar att Malmö är den kommun som gjort störst skillnad för djuren. Hur gick det för din kommun? På djurensratt.se/ djurvanligkommun kan du läsa mer.

Malmö storsatsar på vego % av kommunerna uppger att de dragit ner på kött.

Årets djurvänligaste kommun 42 000 MÅLTIDER serveras i

Malmös kommunala skolor varje dag, det finns alltid ett lakto ovo-vegetariskt alternativ och flera dagar i veckan är helt köttfria. Alexander Palmér är kommunens måltidsutvecklare och ser två glasklara fördelar: – Näring och kostnad – baljväxter och sojafärs sväller och ger valuta för pengarna.

Eftersom Malmö har höga miljömål om att sänka koldioxid14

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

utsläppen så planerar vi menyn utifrån kommunens policy om hållbar mat, säger han.

Resan började med ett politiskt beslut år 2010 om att minska kommunens klimatpåverkan. Det har lett till att de kommunala köken fått nya stapelvaror i form av bönor, linser och sojafärs, ibland syns även vegokorvar, quorn och formbar färs på matsedlarna. Skolelevernas storfavorit är lite oväntad:

Sedan covid-19 bröt ut har industriell djurhållning lyfts fram som en av de främsta riskfaktorerna för pandemier. Djurens Rätt har påpekat denna koppling samt argumenterat för omställningen till växtbaserad kost i insändare och debattartiklar i Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet, Länstidningen Östersund och Skånska Dagbladet. Mat & Klimat intervjuade Djurens Rätts etolog Anna Harenius om djurindustrins antibiotikamissbruk kopplat till covid-19. Påsken blev också uppmärksammad i media: Djurens Rätt intervjuades i P4 Norrbotten och P4 Gävleborg om fjäderfria listan, som också blev publicerad i flera lokaltidningar. Arbetet mot Icas burägg fortsatte och debatterades i Örebronyheter, Dala-Demokraten och Icanyheter.

av Sarah Mansouri

SITTER DU JUST nu i någon av

Sveriges andra 289 kommuner och vill se mer vego i offentlig sektor, men vet inte i vilken ände du ska börja? Alexander Palmér säger att förändring börjar med politiken.

– Det är svårt att genomföra en egen agenda utan stöd uppifrån, det krävs ett samarbete med flera av kommunens förvaltningar, hos oss samarbetade miljöförvaltningen och förskolan. Inte minst har upphandlingsenheten bidragit stort genom att ställa allt hårdare miljö- och djurskyddskrav på maten vi köper in. En annan viktig pusselbit är vidareutbildningen av kockar. av Josefin Strang

”Du bidrar genom att bokstavligt talat ÄTA varelserna som plågats för din förnöjelse.”

Artisten Billie Eilish ber sina 62 miljoner Instagramföljare att inse sitt ansvar för djuren och välja vego. Hon är vegan sedan 2014.

FOTO: NIKOLIN NIKOLL A /UNSPL ASH, SHUTTERSTOCK

83

– Broccolisoppan får vi aldrig ta bort! Vår pastagratäng med röda linser har också blivit en hit, säger Alexander Palmér.

Men Malmö stads satsningar har inte undgått kritik.

– Våra skolor har fantastiska salladsbufféer, men det räcker inte i vänsterveganmaffians iver att tvinga köttälskare att bli vegetarianer, sa politikern Johan Roslund (M) till Aftonbladet i februari.

Alexander Palmér tar kritiken med ro.

– Tyckande får man möta med fakta. Hur vi jobbar lutar sig mot vår policy samt de nordiska näringsrekommendationerna, RISE och andra forskningsinstitut.

Djurens Rätt i samhällsdebatten

Agenda -

Framgång Bakslag Små notiser men stora skillnader för djuren. av Peter Nilsson

Djurtransporter fortsätter

Folkstorm mot Arlagården När bilder på vanvårdade kor på mjölkgårdar publicerades av SVT skrev nästan 31 000 personer under Djurens Rätts upprop, med krav på att regeringen måste ta sitt ansvar.

Den 17 februari lämnades underskrifterna till landsbygdsminister Jennie Nilsson. Djurens Rätt följer upp att regeringen gör utökade satsningar på djurskyddskontroller.

Trots pandemin fortsätter de långa djurtransporterna. I mars dokumenterades en transport med kalvar, från Irland till Nederländerna, en sträcka på över 200 mil som tog drygt

Djur i

livsmedelsindustrin

Minkfarmerna blir värre

Slutar med saxfångst Klädföretaget Canada Goose har under lång tid kritiserats för sin användning av päls från saxfångade prärievargar till kragarna på jackorna. När företaget nu har meddelat att de från 2022 ska sluta använda ny päls innebär det dock inte att Canada Goose blir pälsfria, istället ska de använda begagnad päls i jackorna.

Djur i pälsindustrin

Politiker positiva om 3R Sveriges 3R-center arbetar för att minska antalet djur som används i försök, minska lidandet för djuren och successivt ersätta djurförsök med alternativa metoder. Enligt Djurens Rätts kartläggning finns en bred enighet bland partierna om fortsatt finansiering av 3R-centret, och en del partier vill satsa ännu mer.

Du kan läsa mer om detta på sidan 8.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Djurens Rätt kartlägger årligen antalet djurskyddsinspektioner på Sveriges minkfarmer, år efter år framkommer ett stort antal brister. 2019 var inget undantag, snarare ett extremår. År 2019 genomförde länsstyrelserna 14 inspektioner på tolv svenska minkfarmer, och trots att kontrollerna var föranmälda hittades brister på elva av farmerna.

Får 0,2 procent av budget

Djurförsök

Fler bojkottar burarna

Milstolpe nådd i arbetet för hönorna! Nu har 70 företag valt att sluta använda burägg efter samtal med Djurens Rätt. De senaste att göra detta är Almondy (som bland annat tillverkar den veganska tårtan Choco Delish). Även Kosterfiskarn har valt att bojkotta buräggen. Goda nyheter är också att ICA mjuknat i frågan, mer om det på sidan 7.

50 timmar. Väl i Nederländerna ska kalvarna födas upp för slakt. I maj fastnade ett fartyg i Australien med 56 000 får ombord, eftersom besättningen drabbats av covid-19.

Vetenskapsrådet behöver förbättra sitt arbete med att stödja svensk forskning som utvecklar och använder djurfria forskningsmetoder, anser Djurens Rätt. Endast 15 miljoner av 6,7 miljarder kronor används för att utveckla alternativa metoder till djurförsök, vilket i sammanhanget är en struntsumma som behöver ökas kraftigt.

Svenska företag fegar

Djurvänlig konsumtion

Fem av de största livsmedelskedjorna i Frankrike (över 10 000 butiker) har valt att följa European Chicken Commitment. Besluten påverkar otaliga kycklingar. I Sverige har ännu ingen livsmedelskedja följt initiativet, trots att Djurens Rätt haft flertalet möten med Axfood, Coop, Lidl och ICA. Även Bergendahls/City Gross har informerats.

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

15

Mötet -

”Jag vill göra ALLT” 16

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

Mötet -

Redan som liten ville hon bli artist och sluta äta kött. I dag är

DOTTER (eller Johanna

Jansson som hon heter) vegan fullt ut.

Hennes övertyg­ elser är starka, men livet har också gett henne några tuffa smäl­ lar. Nu är hon tillbaka, med ny musik och siktet på framtiden. av Karin Wallén foto Sara Arnald

Mötet -

I vintras slog hon sig in i de svenska vardagsrummen med buller och bång och var en stark favorit i finalen av Melodifestivalen. Men artisten Dotter, eller Johanna Jansson som hon egentligen heter, föll på målsnöret, slagen av vinnarna The Mamas med ynka en poäng av folkets röst.

– Det var det bästa som kunnat hända, säger hon, när vi träffar henne några månader senare.

D 18

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

ET ÄR INTE det att hon inte gillar Melo-

difestivalen, det gör hon, men att gå ända till Eurovision var aldrig det viktigaste för Dotter. Redan 2018 var hon med första gången, med låten Cry. Den gången åkte hon ut i första omgången.

– Folk fattade mig inte då. Den här gången hade jag inte heller några höga förväntningar på en bra placering, men såg det som ett bra sätt att nå ut. Och jag unnade verkligen The Mamas segern, de ville vinna på riktigt, säger Johanna.

Nu blev det ju inget Eurovision i år ändå. Men Dotters förhoppning om att nå ut till en större publik besannades med råge. Kalendern blev snabbt proppfull av evenemang, gig, festivaler. Som lika snabbt raderades på grund av en oväntad pandemi.

Men är det något Johanna Jansson lärt sig genom åren, så är det att anpassa sig

efter rådande situationer. Hon har gjort det förr. Förändrat sitt liv och sina vägval – för att hon velat, och ibland för att hon blivit tvungen.

Den här gången sitter hon trots allt i samma båt som alla andra. Coronapandemin har gett lite extra tid till låtskrivande både till sig själv och andra artister – och det är trots allt en stor del av det hon lever på tillsammans med pojkvännen och producenten Dino Medanhodzic, som också han varit en del av projektet Dotter från början.

ARTISTNAMNET DOTTER TOG Johanna 2013.

Det var samma år som hon blev vegan.

– Jag är en dotter, men inte bara i vanlig mening. Jag kopplade namnet till att jag också är dotter till Moder Jord. Som nybliven vegan så kändes det väldigt passande.

Låtarna hon skrev under den tiden var inspirerade av naturen och personlig utveckling. Musikaliskt var det mer indie-influerat då än nu.

– Det var inte så kommersiellt kan man säga. Jag har väl alltid hållit på med alternativ pop, men nu kan man väl snarare kalla det alternativ kommersiell pop, säger Johanna.

Som 21-åring flyttade hon till Stockholm och gick artistutbildningen på Kulturama i två år.

Men yrkesbanan var utstakad sedan länge. Johanna var bara fem år – en hästtokig tjej som redan lärt sig hur inspelningsknappen på kassettbandspelaren fungerade – när hon hade bestämt sig, där hemma i huset i Arvika i Värmland. Hon skulle bli artist. Så var det bara. Starka övertygelser hade hon redan då.

– När jag var nio år bad jag mina föräldrar att slippa äta kött. Min kompis familj var vegetarianer och jag älskade maten de åt. Men mamma sa nej. Hon menade att min nötallergi gjorde att jag inte kunde bli vegetarian. Men jag fattar ju efteråt att det bara var ett sätt att underlätta för sig själv, säger Johanna och ler snett.

I ungefär samma ålder började hon skriva egen musik, och bildade snart gruppen Dizzy Woop med några kompisar. Ändå var det kanske inte alltid så självklart att hon – en blyg tjej – skulle stå i rampljuset. Åtminstone inte vid sidan av scenen.

— JAG HAR alltid varit kreativ och alltid

ritat mycket. Min morbror är konstnär, och hela den sidan av släkten tecknade mycket.

Jag började tidigt med att sy själv, jag älskar inredning och att göra egna möbler.

Jag gillar fotografering också! Jag vill göra allt, konstaterar Johanna och skrattar åt det omöjliga i att få tid för allt som bubblar inombords.

Dotter har alltid sett sig själv som en kanin.

6 X OM …

MED DOTTER (JOHANNA JANSSON) 1

4

… sitt ”spirit animal”: — Kanin! Jag brukar titta på folk och tänka, vad är de för djur? Jag har alltid tänkt kanin om mig själv. Tänk att bara få skutta runt och äta morot och bli gosad med. Ett enkelt liv.

2 … bra veganmat i farten: — Jävligt gott-bloggen är najs. Men i farten tar jag bara det jag har, och tar fram smaker med kryddor. Skulle jag någon gång råka vara sugen på ost till exempel så försöker jag skapa den sältan och den smaken i något annat.

FOTO: SHUTTERSTOCK

”När jag var nio år bad jag mina föräldrar att slippa äta kött.

Men mamma sa nej.”

De där möblerna hon gör själv står hemma i lägenheten söder om Stockholm, och drömmen om ett gammalt hus på landet lever vidare. Men även om kreativiteten tar sig många uttryck är musiken alltid nummer ett.

– Inget slår att stå framför en folkmassa och sjunga mina egna låtar. Det är en helt fulländad känsla som jag inte kan få på något annat sätt, säger Johanna.

Att stå och tala inför andra har däremot inte alltid varit lika enkelt. Att bara vara

3 Johanna. Men i dag föreläser hon om artistbranding och musikskrivande.

– När jag var liten var jag väldigt blyg, och även när jag blev äldre tyckte jag det var jobbigt att prata inför folk. Därför började jag föreläsa. Det var ett sätt att utsätta mig för det. Men jag höll på att spy av nervositet första gången.

Som Dotter går hon in i en roll på scen.

Men som Johanna blir hon mer naken, konstaterar hon. Den utveckling hon gått igenom har dock inte bara med hennes nuvarande jobb att göra, utan också med åren i restaurangbranschen.

– Jag började jobba efter gymnasiet, på restauranger i Arvika och Charlottenberg.

Jag jobbade nästan ihjäl mig för att kunna resa och plugga, Kulturama kostade ju

… att jobba med något annat: — Jag skulle gärna vara artistcoach.

Men jag älskar ju också inredning.

Men en liten dröm är ju att jobba som konditor. Jag är i och för sig inte så bra på fina bakverk, men de blir goda.

… sin favoritfrukt: — Jag älskar durian!

Det är ju en frukt som är känd för att lukta väldigt illa, och jag hatade den från början, men nu är jag helt besatt av den! Den finns att köpa fryst i Sverige även om det inte är samma sak som att få den färsk i Sydostasien.

5 … Djurens Rätt: — Jag tycker att Djurens Rätt är en fantastisk organisation och oerhört viktig för djuren som inte har en egen röst.

Det betyder mycket att vi har en sån organisation där vi kan hämta kunskap om djurens situation, där vi själva kan vara med och bidra och förbättra djurens livskvalitet tillsammans.

6 … familjedjur: — Jag skulle egentligen vilja ha hund.

Men dels är jag lite allergisk och dels känns det kanske inte så veganskt att ha husdjur på det viset. Kanske om jag kunde rädda en hund som behöver ett nytt hem. När jag var liten hade vi en ödla, en skäggagam.

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

19

Mötet DOTTER

Dotter tävlade med låten Bulletproof i årets Melodi­ festival.

Namn: Johanna Jansson Ålder: Fyller 33 år i juni.

Bor: Söder om Stockholm.

Familj: Sambon Dino Medanhodzic, som hon är förlovad med.

Gör: Artist och låt­ skrivare.

Aktuell: Med singeln Backfire. Nytt album väntas till hösten.

”Inget slår att stå framför en folkmassa och sjunga mina egna låtar.” pengar. Jag har alltid försörjt mig på det viset. Och i servicebranschen tvingades jag att bli mer social och utåtriktad. Ändå är det lite svårt att definiera sig som antingen introvert eller extrovert, menar hon. Johanna beskriver det som att hon älskar att bjuda hem folk på middag, men efteråt är hon helt slut. Dränerad på energi.

20

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

– Jag är ju en högsensitiv person. Det tar på krafterna att vara den där extroverta personen. Även om jag samtidigt gillar det, säger hon.

Men det är inte bara en psykisk trötthet som gjort sig påmind, utan också en smärta i kroppen som tagit mycket energi. 2012 fick Johanna Jansson diagnosen myofasciellt smärtsyndrom. Hon förklarar det som en ständig smärta, särskilt i axlarna, där musklerna har ”glömt bort” hur man gör för att slappna av.

Vid tiden för diagnosen hade hon ett extra körigt år då hon varvade musiken med extrajobb i restaurangbranschen, där

1,5 miljoner Visningar av Bulletproof på YouTube, som kärleksbombas av Mellonördar.

Mötet Dokumentären Earthlings fick henne och pojk­ vännen att tänka ”vi kan inte fortsätta leva så här”.

hon var tvungen att visa sig glad och bära tungt – trots att hon hade ont.

– Då hade jag smärta i hela kroppen, men det skedde faktiskt en stor förändring det året då jag blev vegan. Jag blev mycket piggare och fick mindre värk.

TANKARNA HADE FUNNITS där under en tid,

hon hade flera kompisar som var veganer – men det var en specifik händelse som gjorde att Johanna tog steget och blev vegan. Avgörandet kom här hon såg dokumentären Earthlings.

– Det var en kväll när jag och Dino var hemma och åt sushi, och så satte vi på filmen bara så där lite random, berättar Johanna.

Filmen, som handlar om hur djur utnyttjas i allt från mat- och klädindustrin till underhållning och forskning, gjorde ett enormt intryck på dem båda. När den var slut var det bestämt. Det var inte ens en diskussion.

– Vi såg på varandra och sa att det här kan vi inte stödja. Vi kan inte fortsätta leva så här.

Till en början var det lite svårt att förstå hur hon skulle äta, minns Johanna. Hon plockade bort det som inte var veganskt i den vanliga kosten, utan att lägga till något nytt. Men så småningom började hon intressera sig mer för matlagning.

– Många vänner var veganer, så vi träffades och hade knytisar och gjorde avancerad veganmat. Varje gång bjöd vi in någon ny, så jag fick fler vänner på det sättet också.

Men att vara vegan på Melodifestivalen, eller ute på turné – hur funkar det egentligen?

– Ibland när man är ute och gigar och en restaurang ska göra fin mat åt en så tror de att det är fint med bara rotfrukter. Jag vill hellre ha en linsgryta och ris, så man blir mätt och får energi, säger Johanna.

Efter att hon blivit vegan påverkade hon sin egen familj så att hennes bror också blev vegan, hennes mamma och hennes man blev vegetarianer. Ganska ofta får Johanna meddelanden från unga människor som är nyfikna på hur de kan gå över till vegansk mat.

– Jag brukar faktiskt ta mig tid att svara.

Varje person som vill bli vegan vill jag ska få stöd och information om vad de ska tänka på. Det är just de sakerna jag svarar på. Såna frågor och när folk mår dåligt försöker jag besvara, så gott jag kan.

MEN DET FINNS också en annan sak som

förändrat Johanna för alltid: För några år sedan blev hon överfallen och rånad. En händelse som satt djupa spår.

Hon var på väg hem från en utekväll Djurens Rätt

Nummer 2 2020

21

Mötet Sakta men säkert blir hon starkare efter det våldsamma överfallsrånet år 2015.

när tre killar plötsligt attackerade henne, höll fast henne, slet till sig hennes handväska och bet henne i handen för att ta mobiltelefonen.

– Det hade kunnat gå ännu värre. Men när de kastade sig över mig och tryckte bak min nacke så trodde jag att jag skulle dö.

Jag fick ingen luft. Det kommer nog alltid att hänga med mig, säger Johanna.

Till en början trodde hon ändå inte att händelsen skulle sätta så djupa spår. Hon hade ju klarat sig relativt väl. Några dagar senare var hon tillbaka på sitt jobb som bartender, men när det var dags att gå hem blev hon alldeles kallsvettig.

– Att någon tar för sig av ens kropp utan att ha fått tillåtelse är mycket värre än att de tar pengar. Jag började skriva mycket efter att det här hände. Det har inte blivit någon låt av det än, men det finns kvar i 22

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

14 miljoner Så många gånger har Walk With Me strömmats på Spotify.

bakhuvudet. Kanske kan det bli något i framtiden, säger Johanna.

Tilltron till män hade fått sig en enorm törn. Bara att se en man närma sig på gatan framkallade skräckkänslor. I flera år fick hennes pojkvän möta henne när hon skulle gå hem, och hon tappade lusten att gå ut som vanligt.

Ett par månader efter överfallet blev Johanna dessutom utsatt för ett närmande av en taxichaufför. Hon gick i terapi för att överkomma rädslan, men känslan av att ”det händer inte mig” är i grunden skadad, menar hon. Ändå finns det ljuspunkter.

Små, små händelser som känns som framsteg.

– När jag var i London senast var jag ute med Miss Li. När vi skulle gå hem tvekade jag först. Men sen tänkte jag … äh, det får gå. Och det gjorde det. ●

B12 är en sugtablett med vitamin B12 i hög styrka av den aktiva formen metylkobalamin som upptas direkt i kroppen. T ex bidrar den till normal bildning av röda blodkroppar samt nerv- och immunsystemets normala funktion.

Q10 Energy innehåller naturlig och fermenterad Coenzym Q10 tillsammans med Vitamin C som bidrar till en normal energiomsättning, minskar trötthet och utmattning samt skyddar cellerna mot oxidativ stress. Innehåller även Solroslecitin som främjar ett effektivt upptag.

För bästa upptag

100%

Din Vego Boost

veganska produkter

OmniVegan® är en serie veganska kosttillskott av högsta kvalitet för ditt välbefinnande.

Nu också till barn

D-3 innehåller en vegansk källa av den viktiga vitaminen D3 från utvald och vilt växande lav. OmniVegan D-3 innehåller även Solroslecitin som är rik på nyttiga fettsyror såsom fosfolipider. Solroslecitin främjar också upptaget av Vitamin D i kroppen.

Vitamin D3 bidrar till immunsystemets normala funktion samt att bibehålla en normal benstomme och muskelfunktion.

Lecitin med nyttiga fettsyror såsom fosfolipider, kolin och inositol i koncentrerad granulatform. Kan användas i bakverk, smoothies, strös på yoghurt mm. OmniVegan Lecitin är helt baserat på solros.

Endast 1 om dagen

NYHET Omega-3 innehåller Omega-3 olja av högsta kvalitet utvunnet från alger. OmniVegan Omega-3 har ett högt innehåll av både EPA och DHA. Endast en kapsel per dag räcker för att bidra till hjärnans, hjärtats och synens normala funktion.

Multi Samtliga produkter är registrerade hos den internationella organisationen The Vegan Society.

Finns hos Kronans Apotek, Hälsokraft och andra välsorterade hälsokostbutiker, terapeuter och livsmedelsbutiker med inriktning på veganska produkter. Samt på vår hemsida www.omnisympharma.se och andra internetbutiker.

Kosttillskott bör inte användas som ersättning för en varierad kost och en hälsosam livsstil.

är en komplett och välbalanserad multivitamin till barn. I en tuggtablett med frisk smak av jordgubb. OmniVegan Kids innehåller över 20 noggrant utvalda vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen t ex vitamin K2, Vitamin B12 i form av metylkobalamin, naturlig vitamin E och organiskt bundna mineraler.

Multi är en väl sammansatt multivitamin med hela 28 vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen. Med t ex vegansk Vitamin D3, Vitamin B12 i form av metylkobalamin, Folsyra i form av metylfolat och organiskt bundna mineraler.

Djurens Rätt

OMNISYM PHARMA

I

W W W. O M N I S Y M P H A R M A . S E

I

INFO@OMNISYMPHARMA.SE

Nummer 2 2020

I

23

T L F. 0 4 0 6 1 7 0 1 8 2

Fokus -

Att tränga ihop djur med dålig hälsa i en smutsig miljö skapar pandemier. De flesta av människans farsoter härstammar från djur och dagens industriella djurhållning driver oss snabbt mot nästa stora medicinska katastrof – men utvecklingen kan stoppas. av Josefin Strang illustration Emma Hanquist / Form Nation

24

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

Fokus -

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

25

D Fokus -

DET FINA MEN förödande med virus är de-

26

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

– Min fru säger "vad var det du sa".

Men det är inte bara jag som sagt det här, vi har varit en grupp forskare kring pandemier och problematiska mikroorganismer som varnat för det här under många år. Jag tror det här bara är en generalrepetition för nästa. Det gäller nu att vi lär oss något av det här: hur vi förbereder oss, och hur vi kan undvika att över huvud taget få in farliga mikroorganismer igen till människa, säger Björn Olsen.

Han är överläkare, professor i infektionssjukdomar och dessutom hängiven ornitolog, vilket gör det extra träffande att Björn betraktats som en olyckskorp som obefogat skränat om stundande undergång. Inte heller har åhörarna varit

”Om människan hade huvudsakligen varit vegetabilieätare, så hade vi sannolikt inte haft pandemier.” särskilt mottagliga för hans varningar om människans köttätande som sjukdomsframkallande praktik.

– Det var en tankelek som vållade ett jäkla rabalder. Jag tänkte: om människan som djurart hade huvudsakligen varit vegetabilieätare, så hade vi sannolikt inte haft pandemier. Samtliga av våra pandemier har orsakats av virus eller Björn Olsen

FOTO: MIK AEL WALLERSTEDT

ras fördomsfrihet. Det spelar ingen roll var du är, vem du är eller ens vilken art du är, viruset är glad över dina cellers påtvingade gästfrihet. Om du dessutom tränger ihop dig med massa andra individer så kommer viruset frodas i ditt sällskap. Och nog har homo sapiens sett till att koka ihop den perfekta stormen. Tänk på världens mest tätbefolkade stad, filippinska Manila med 41 515 personer på varje kvadratkilometer.

Och tänk på de tre sista månaderna i livet som gris i Sverige, som tillbringas med nio andra 90-kilosindivider på tre gånger tre meter. Samtidigt i kycklingstallen står 25 kycklingar på varje kvadratmeter i en lokal med tiotusentals jämnåriga.

Explosioner av populationer på liten yta var en av många faktorer som gjorde epidemiologen Björn Olsen säker på att han skulle få bevittna en ny pandemi under sin livstid. Men hade du tvingat honom att gissa hade han satsat på ett influensavirus, inte ett coronavirus.

– Det är otroligt fascinerande att se hur det här viruset infekterar, det förvånar mig hela tiden att viruset beter sig så apart som det gör. Sen är naturligtvis skrämmande att se konsekvenserna och de stora dödstalen som håller på att byggas upp.

För tio år sedan gav Björn Olsen ut den populärvetenskapliga boken Pandemi – myterna, fakta, hoten. Den blev ingen kommersiell hit. Många exemplar gavs bort till hans studenter för en symbolisk summa. Men nu har boken seglat upp på många bästsäljarlistor och ögonbryn höjs över Björn Olsens nästan kusligt korrekta profetia av en framtida pandemi.

Fokus SÅ SKAPAS ZOONOSEN

1

Varför är vi inte överväldigade av virusinfektioner? Jo, virus kan bara föröka sig med hjälp av en värd och är väldigt kräsen med vilka sorts celler den vill ta kommandot över.

För att lyckas överleva måste viruset ta sig in i en mottaglig värd, infektera den och kopiera sig, och föras över till andra individer (exempelvis genom att nysas över). Och inte bli nerbrottad av immunförsvaret. Det är inget lätt uppdrag och få virus blir framgångsrika.

3 Minnesaffischer av doktor Li Wenliang, som varnade världen för det nya coronaviruset innan han själv avled av covid-19.

bakterier från djur, som genom en serie händelser hoppat över till människa.

FOTO: ADLI WAHID/UNSPL ASH

FÖR ATT ILLUSTRERA vad Björn Olsen

menar så ska vi ta del av en berättelse som börjar 20 mil öster om Mexico City.

I La Gloria bor 3000 invånare med två ständiga samtalsämnen: hur vädret kan tänkas påverka nästa skörd av bönor, och stans ständiga plåga i form av stank och flugsvärmar. Runtomkring La Gloria finns inte bara kaktustäckta kullar, utan även en miljon grisar inspärrade i fabriker ägda av amerikanska livsmedelsjättar.

I början av 2009 härjas samhällets invånare av akuta luftvägsinfektioner orsakade av virus. Två barn dör.

I slutet av februari blir femåriga Édgars panna brännhet, han hostar så både halsen och magen gör ont, den vanligtvis glupska

pojken vägrar äta. När proverna analyseras hittas ett influensavirus med subtyper av människa, gris och fågel. Édgar Hernández har blivit det första dokumenterade fallet av en mystisk "svininfluensa".

Det sömniga samhället stormas av medicinska experter och reportrar från världens alla hörn. Självaste guvernören flyger in med helikopter, rufsar Édgars hår framför kamerorna och ger honom en fotboll och en keps. Till och med statens skönhetsdrottning intar La Glorias gator.

Och för en kort stund får bygdens bekymmer hela världens uppmärksamhet.

– Vi har länge varnat för hälsoriskerna.

När det hände visste alla vem som var skyldig, sa invånaren Bertha Crisostomo till The Guardian.

Boende i La Gloria misstänkte att de-

2

Ibland försöker virus infektera nya sorters celler. Viruset måste mutera för att lyckas "låsa upp dörren" till cellen. Då kan viruset exempelvis hoppa från djur till människa.

Djurriket är vår främsta källa till nya virusinfektioner.

Covid-19 tros komma från fladdermöss, det är okänt om viruset haft en mellanvärd att mutera i.

4

Oftast är den genetiska skillna för stor: för ett humant herpes­ virus är en paprikacell hopplös.

Men ett schimpansvirus kan trivas i människan (såsom hiv).

Och i en mellanvärd kan fågel­ virus mutera till ett människo­virus (såsom influensor).

5

Det finns många faktorer som hjälper viruset att föröka sig.

Djurindustrin är den största spelplanen. Även trängsel och svaga immunförsvar ger medvind för viruset.

7

6

Det är svårt att gissa vilka virus som har allt som krävs för att bli en zoonos. Ett sätt att begränsa risken för att nya virus uppstår är att stoppa den industriella djurhållningen.

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

27

Fokus Michael Osterholm

ras vatten kontaminerats av de enorma mängderna avfall från de kringliggande grisfarmerna.

YNKA FYRA MÅNADER efter

Édgars insjuknande hade viruset spridits över hela världen. Den 11 juni 2009 konstaterar WHO att världen drabbats av en pandemi. Men till köttbranschens lättnad så har den exakta smittvägen aldrig klarlagts.

– Jag tror att vi förmodligen aldrig kommer veta ursprunget. Grisfarmerna vore en gynnsam plats för viruset att mutera, men det finns inga bevis för att det var just där det hände, sa forskaren Malaquías López-Cervantes.

Med facit i hand vet vi att svininfluensan lyckligtvis blev en lindrig historia. Den pandemin har också en annan förtjänst, nämligen den pedagogiska tydligheten.

Fågelns influensavirus lyckas inte särskilt bra inuti människan. Våra influensavirus trivs inte heller i fågeln. Men om fågelvirus och människovirus hamnar i exempelvis en gris, så har virusen fått en utmärkt grogrund för mutation och evolution.

– Fler än 400 miljoner grisar föds upp för slakt varje år. Grisens genetiska egenskaper förefaller vara en mycket gynnsam miljö för de instabila och lättmuterande virus, som orsakar både human influensa och fågelinfluensa, säger Michael Osterholm, professor i epidemiologi vid University of Minnesota.

Hans framtidsprognos är dyster.

– Antalet kycklingar och grisar förväntas dessutom öka med minst 25–30 procent under de kommande 20 åren, för att föda den snabbt växande mänskliga befolkningen, säger han.

Michel Osterholm tycker att kycklingpopulationen är ett målande exempel. År 1960 fanns det runt tre miljarder kycklingar i världen. Medan du läser det här finns uppemot 22,7 miljarder kycklingar, och deras liv blir snabbt överstökade. Kycklingköttet du ser framför dig i butiken kan ha varit ett embryo för bara 35 dagar sedan.

– Det kan födas upp så många som elva eller tolv generationer kycklingar under ett år. Var och en av dessa fåglar skulle kunna fungera som ett provrör där ett nytt virus eller en ny typ av bakterie kan växa.

Och som uppfödningen av kycklingar ser ut runt om i världen har fåglarna nära kontakt med människor, och andas samma luft som de människor som sköter dem, säger Michael Osterholm.

HÄR KOMMER FAKTA som är viktig att förstå.

Uppemot två tredjedelar av alla infek28

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

3

Ibland behövs ingen mellanvärd (som en gris). Det högt smittsamma H5N1 skapade panik 2005 eftersom infekterade fjäderfän i djurfabriker smittade människor direkt. Lyckligtvis muterade inte H5N1 till att kunna smitta mellan människor.

När djur i en besättning drabbas av en allvarlig virusinfektion så dödas alla och skickas till destruktion. Under en fjäderfäinfluensa i Thailand 2004 utfodrades tigrar med de döda, infekterade kycklingarna (billigt protein tänkte man). Nästan alla tigrar insjuknade och dog i plågor.

FRÅGOR TILL Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar.

1 Du har sagt att vi "inte skulle ha pandemier om alla var vegetarianer". Har du några idéer om hur vi minskar köttkonsumtionen? v Ju högre upp vi kommer i näringskedjan, desto dyrare måste en produkt vara. Om vi väljer att äta kött, så måste vi betala för det. Vi kan inte leva i en värld där raffinerade animalier ibland är billigare än grönsaker. Det strider mot allt tänkande. Kött måste bli riktigt dyrt, en extremt exklusiv vara, precis som förr i tiden. Vi reflekterar inte när vi äter, vi tycker det är fullständigt naturligt att köttet bara finns där. Där har jag fått på käften: "jag får väl äta kött om jag vill". Klart du får. Men konsekvensen av varje enskilt val blir kollektivistiskt, och då får vi räkna med pandemier.

Och det man ska tänka på när man sätter gaffeln i kotletten är att djur är kännande varelser.

Vi människor har inte brytt oss om att ta reda på mycket om djurens kännande, eftersom det blir så moraliskt jobbigt att stoppa i sig kött då.

Ta ansvar!

Tvätta händerna ordentigt.

Låt immunförsvaret självmant läka lindriga infektioner. Om du förskrivs en antibiotikakur – ät hela kuren istället för att sluta när du mår bättre.

2 Kan inte forskarna uppfinna någon superantibiotika som tar bort problemet med resistens?

— Vi hittade på nya antibiotika fram till 1990-talet någonstans. Sen blev det egentligen tvärstopp, det har inte kommit några konceptuellt nya antibio-

tika sedan dess. Det funkar inte heller att hitta på nya antibio-

tika, för med mänsklig logik så kommer vi överanvända det bums. En ny, avancerad antibiotika kommer piratkopieras och hitta andra olagliga vägar. När vi överanvänder antibiotika kommer det evolutionära svaret.

Vi måste minska resistomen, den stora kroppen av resistens, genom att minimera användningen.

3 För att stävja pandemier tror du på samarbete, rapportering och resurser i forskarvärlden.

Men finns det något oväntat en individ utanför forskarvärlden kan göra för att minska risken för pandemier?

— Dels det vi gör nu, att vi pratar om det här och lyfter frågan till en vidare krets, för att få igång en massrörelse. En annan fråga jag faktiskt tycker är ganska central är hur många människor vi kan bli på jorden.

Tänk dig ett mynt. Ena sidan är klimatförändringar, miljöförstöring och minskad biologisk mångfald. Andra sidan av myntet är svåra infektionssjukdomar och pandemier. Men själva myntet är befolkningsökningen.

En metod jag tror kan hjälpa på sikt är att ge flickor en utbildning — då föds det färre barn som dessutom kan tas bättre om hand. De senaste 10 000 åren har vi provat patriarkala system och jag tycker inte det funkat särskilt bra egentligen ...

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

29

tionssjukdomar som vi människor drabbas av kommer ursprungligen från djur. Det handlar inte heller om några obskyra diagnoser – de flesta infektionssjukdomar du kan rabbla upp är forna zoonoser som blivit människans plågor. Covid-19, spanska sjukan, influensan, mässlingen, kikhosta, smittkoppor, digerdöden, sars, mers, salmonella, ebola, hiv, listan kan göras längre.

Den röda tråden är att samtliga härstammar från djur, och de flesta kunde göra resan till oss människor för att vi i cirka 10 000 år hållit djur fångna för våra behov.

– Den industriella djurhållningen är en tryckkokare när det kommer till den typen av kriser vi lever i nu. Tyvärr är det först när det verkligen händer, som klimatförändringar och pandemier, som folk får inblick i vad djurhållningen kan ha för andra konsekvenser i vårt samhälle. Det är ändå ett plus att folk får upp ögonen för att vår behandling av djur inte bara kan vara väldigt negativ för djuren, utan även för människorna, säger Benny Andersson, verksamhetschef på Djurens Rätt.

Människan vill utse en syndabock och gärna peka finger åt annat håll. När svininfluensan briserade så blev mexikanarna översköljda av skamlös rasism och i Egypten panikslaktades hundratusentals grisar. Under coronakrisen har Kina tagit emot hela världens raseri för så kallade våtmarknader, där otaliga djurarter trängs ihop i små miserabla burar för att slaktas på beställning. Covid-19 tros härstamma från fladdermöss på en våtmarknad i Wuhan. Djurens Rätt kräver att dessa marknader ska stängas för gott och vill samtidigt att alla sopar rent framför egen dörr.

– Virus och bakterier har ingen geografisk avgränsning, de kan uppstå i alla samhällen där det finns någon form av intensiv djurhållning. Svininfluensan är troligen från Centralamerika, mers från Mellanöstern och galna kosjukan från Storbritannien. I vår del av världen är djurfabrikerna stora riskfaktorn för uppkomst av nya infektionssjukdomar, säger Benny Andersson.

FÖR DEN BUTTRA misantropen kan männ-

iskornas pandemier vid första anblick kännas tillfredsställande. Äntligen straffas mänskligheten för sina synder och populationen får sig en välbehövlig minskning.

Problemet är bara att människan sällan är mikroorganismens slutstation – det som händer i mikrokosmos sprids ofta och blir snart andra arters angelägenhet.

– Vi vill gärna dela in oss: vilda djur där, tama djur här, och så människor. Människan är inte skapelsens krona, människan är på väg att hugga sönder skapelsen. Du och jag är mikrobiella samhällen i en förpack30

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

”I vår del av världen är djurfabrikerna stora riskfaktorn för uppkomst av infektionssjukdomar”

När en mikroorganism lärt sig överlista våra immunförsvar och mediciner, så har den fått en överlevnadsfördel som snart sprider organismen världen över. Ren och skär darwinism, alltså.

ning: vi har fler mikroorganismer än egna celler. Och vi är en liten, liten del i det stora ekologiska systemet, säger Björn Olsen.

Homo sapiens har redan bollat vidare covid-19 till andra arter – artiklar om sällskapshundar som smittats har vållat många klick under våren 2020. Mindre känt är att minkar på pälsfarmer i Nederländerna konstaterades sjuka i covid-19 under maj månad, mest rimligt är att minkarna smittats av sjuka människor som jobbar på farmerna. Coronaviruset har alltså nått nya miljöer att mutera i.

– I Sverige är det helt tyst i frågan. Ingen pratar om vad som händer om covid-19 kommer in i en sådan djurpopulation.

Tiotusentals, ja hundratusentals djur kan dö, och vad händer med viruset då, kan det mutera igen? Därför har vi ställt frågan till landsbygdsministern, om vad regeringen tänker göra för att skydda minkar från smittan, säger Benny Andersson.

Covid-19 är tyvärr inte den enda problematiska mikroorganismen som människor fött, gött och slungat tillbaka mot resten av planeten. Björn Olsen är långt mer bekymrad över det han kallar den långsamma pandemin: antibiotikaresistensen.

Enligt WHO dör Det här kan 700 000 personer du göra varje år av infektioner orsakade av 1. Ju färre individer i djurfabrikerna, resistenta bakterier, desto lägre risk för pandemier. Du inom EU handlar kan beställa det kostnadsfria madet om cirka 90 gasinet Välj Vego! genom att sms:a dödsfall per dag.

VEGO till 72 120. Besök valjvego.se Mer kommer det och följ @valjvego på Instagram. att bli. Då och då 2. Djurens Rätt driver en namninsamsyns kvällstidling riktad mot Kinas ambassad med ningsrubriker om krav om att stänga våtmarknaderna. mördarbakterier, Skriv under på djurensratt.se/blixibland publiceras taktion och bli blixtaktivist för att bekymrade debattfortsätta ta del av möjligheter att artiklar som expergöra skillnad för djuren. terna undertecknat.

3. Genom att vara medlem i Djurens Men bland gemene Rätt stöttar du arbetet för djurens man har snacket rättigheter. Inga medlemmar, inget om resistensen aldDjurens Rätt. Du kan själv också föra rig nått den akuta djurens talan i de kanaler du har. Om status som hotet du behöver faktaunderlag klickar du förtjänar. på fliken "Lär dig mer" på – Bland infekdjurensratt.se. tionsläkare och

RÄKNA MED BRÅK

Marknad i Kina, som fått bära hundhuvudet för covid-19.

FOTO: ADLI WAHID/UNSPL ASH

Fokus -

3/4

Av alla smittsamma sjukdomar hos människor kommer från djur.

1/2

Av dessa smittsamma zoonoser kommer hälften från domesticerade djur.

1/4

Av smittsamma zoonoser kommer från gnagare, som råttor och möss.

1/10

Djurens Rätt

Kommer från fåglar och andra primater. En ännu mindre grupp kommer från vattenlevande djur.

Nummer 2 2020

31

Fokus SÅ SKAPAS RESISTENS

Bakterien förökar sig genom att dela sig i två. Ibland blir det fel när arvsmassan ska kopieras, det kallas mutation. Ibland är mutationen värdelös, ibland är mutationen användbar – ett exempel på det är antibiotikaresistens.

3

Resistenta bakterien överlever attacken från penicillinet och fortsätter dela sig. Om du har resistenta bakterier i tarmen kan andra bakterier plocka upp den resistenta genen.

Rätt bakterie på rätt plats är bra, tvärtom är en mardröm: du vill inte drabbas av en blodförgiftning av en multiresistent tarmbakterie som råkat hamna i blodomloppet.

5

32

Djurens Rätt

mikrobiologer är tonläget väldigt högt: vi måste göra någonting NU, säger Björn Olsen. Överanvändning av antibiotika göder resistensen, cirka två tredjedelar av all världens antibiotika används i djurindustrin. Det märks på Björn Olsens tonfall att det är ett slöseri som smärtar.

– Antibiotikan är ett av de största medicinska framsteg vi gjort! Allt från svåra operationer till cancerbehandlingar, i princip ALLT, är beroende av antibiotika.

Vi är på väg att slå ut den sjukvård vi har i dag – vi kommer inte kunna genomföra de behandlingar vi tar för givet.

Resistens "smittar" alltså bakterier sinsemellan, mellan individer och över artgränser.

De yrkesgrupper som är mest utsatta jobbar i vården, förskolan och lantbruket, enligt Arbetsmiljöverket.

Enligt WHO används mer antibiotika till friska djur än sjuka människor. Detta kommer öka fastän resistensen hindras genom minskat antibiotikabruk.

7

4

2

6

Överanvändning av antibiotika i djurindustri piskar på resistensutvecklingen. Vissa antibiotika är svåra att bryta ner i naturen och göder resistens under en lång tid.

Nummer 2 2020

TÄNK DIG ATT du sitter frisk och kry

framför din läkare, och säger att du vill knapra en daglig underhållsdos av penicillin för att minska risken för lunginflammation. Läkaren skulle skratta åt den befängda idén. Läkarkåren vet att medicinen är dyrbar, och att frikostig förskrivning av antibiotika ökar det evolutionära trycket på bakterierna att försvara sig, resultatet blir resistens i rekordfart. Problemet är att i världens djurfabriker serveras djuren denna underhållsdos av antibiotika. Det går nämligen inte att driva dagens industriella djurhållning utan antibiotika. När unga individer med veka immunförsvar trängs in i smutsiga miljöer på minimal yta, och har avlats för att kropparna ska producera mer än vad de egentligen håller för, så kommer infektioner som ett brev på posten. I exempelvis mjölkfabriken är juverinflammation den vanligaste sjukdomsdiagnosen.

Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och branschorganisationen Svensk Mjölk drabbas cirka 60 procent av alla kor

”Antibiotika är något som ska vara exklusivt för människa, möjligtvis till sällskapsdjur.” varje år. En femtedel av alla kor i Sverige får årliga antibiotikakurer för juverinflammation, och år 2012 konstaterades MRSA hos svenska kor (MRSA brukar i folkmun kallas sjukhussjuka eller mördarbakterie).

Inte heller är den svenska kycklingindustrin antibiotikafri. Tarmsjukdomen koccidios frodas hos unga fågelindivider med sviktande allmänhälsa, som dessutom hålls tätt och vistas i varandras avföring.

Därför utfodras alla industriellt uppfödda svenska kycklingar med läkemedlet narasin.

– Kycklingen är det vanligaste djuret i Sverige och får en form av antibiotika, som inte ges till människor. En studie från Arbetsmiljöverket visar att kycklinguppfödare och kycklingslaktare är stora riskgrupper för att utsättas för antibiotikaresistenta bakterier, säger Benny Andersson.

När det kommer till antibiotika i djurindustrin har svenskarna kunnat slå sig för bröstet eftersom Sverige var ett föregångsland i begränsningen av antibiotika. En internationell jämförelse från 2016 visar att svenska förbrukningen är förhållandevis låg, endast Norge och Island är bättre.

Men det spelar föga roll vad ett litet avlångt land med tio miljoner invånare gör på en planet med sju miljarder människor.

Björn Olsen konstaterar att antibiotikaresistensen finns i hela världen, att den sprider sig snabbt och att människan för

FOTO: DJURENS RÄTT / SHUTTERSTOCK

1

Vissa svampar har ett försvar mot bakterier: de förstör cellväggen bakterien behöver för att dela sig. Det är försvaret som vi tagit vara på i antibiotika.

4 FRÅGOR TILL Benny Andersson, verksam­ hetschef på Djurens Rätt.

1 länge sedan tappat kontrollen. Vi går med full fart mot en framtid där i övrigt friska människor kommer börja dö igen av banala infektioner.

– Fönstret håller på att stängas. Vi lever i en tid och i ett land där du fortfarande kan behandla en kvinna med urinvägsinfektion med piller i tre dagar och bli av med infektionen. Inte ens i vissa EU-länder går det här längre, hon måste läggas in och få intravenös antibiotika, säger Björn Olsen.

Resistens smittar, precis som en sjukdom. Det var länge sedan de resistenta bakterierna var ett exklusivt problem i avgränsade miljöer och enstaka individer.

Resistensen är överallt, till och med vilda fåglar på arktiska tundran har konstaterats bära på multiresistenta tarmbakterier.

SÅ, VAD KAN vi göra vid det här laget åt ho-

tet? Björn Olsen understryker att vi måste stoppa det han kallar "den promiskuösa användningen av antibiotika" i världens vårdapparater, inte minst mot infektioner som orsakats av virus (som antibiotika är verkningslösa mot). En kapprustning i kriget mot virus och bakterier är en kamp som människan är dömd att förlora, enligt Olsen. Mikroorganismerna har haft flera miljarder år på sig att vässa sin överlevnad, och en bakterie förökar sig var tjugonde minut. Därför måste vi sluta göda bakteriernas resistensevolution med antibiotika.

– Vi måste förbjuda all antibiotika i animalieproduktion. Antibiotika är något som ska vara exklusivt för människa, möjligtBenny Andersson

Mänskliga plågoandar som covid-19 och antibiotikaresistens har redan studsat tillbaka mot djurriket och hittats i helt andra arter.

Vad har coronakrisen inneburit för Djurens Rätt?

— Krisen har haft enorm inverkan på verksamheten: alla externa möten med beslutsfattare och företag ställdes in. På våra evenemang under våren hade vi räknat med att träffa uppemot 8000 personer, men våra två mässor behövde ställas in och ersättas av en digital mässa i juni. Hela standardupplägget för sommarturnén är också borta.

Farhågan är att djurfrågor hamnar väldigt långt ner på dagordningen, att reformutrymmet för djuren riskerar att krympa avsevärt. Samtidigt är vi i en tid där det är viktigare än någonsin att vi tar oss an djurfrågorna.

2 Djurens Rätt har under våren bland annat kritiserat våtmarknader, djurfabriker, djurförsök i spåren av pandemin, att minkar smittats av covid-19 och slakttransporter som fastnar vid stängda gränser. Får ni något gehör?

— Nej, inte nu. Under försommaren kommer vi intensifiera med fler konkreta förslag som beslutsfattare kan ta, för att säkerställa att det här inte händer igen. Just nu är vi i en fas där alla berörs väldigt kraftigt, fokus ligger på att stoppa smittspridningen och hjälpa de drabbade nu. Men vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt.

Hur agerar vi för de som lider

nu — och hur kan vi förebygga att något liknande händer

igen? Det är extremt tydligt att sättet vi behandlar djuren är en av de stora riskfaktorerna för pandemier.

3 Ni har skickat brev till våra politiker om att "stoppa pandemier genom att börja här". Berätta varför, covid-19 är ju från Kina.

— Även inom EU köps och säljs vilda djur på marknader, både legalt och illegalt. Samtidigt vet vi att livsmedelsproduktionens industriella djurhållning här i EU är en stor riskfaktor för smittspridning mellan djur, och senare till människor. Det måste regleras ytterligare med kommande strategier. Genom det öppna brevet har vi delgett våra rekommendationer både för Europeiska kommissionen och för vår egen regering.

4 Vad får dig att orka nöta på?

— Vi är på väg i en riktning som går ut över kanten – mänsklighetens existens om man ska uttrycka det starkt.

Men jag är en obotlig optimist.

Något ljus i mörkret behöver man ha, att fästa blicken på och gå mot. Djurens Rätt kräver att vi i samhället fokuserar på lösningar och inte står och stampar på fläcken. Jag ser det som positivt att allt fler får upp ögonen för det här, att stödet för åtgärder för djuren ökar.

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

33

Fokus Det här gör Djurens Rätt

lag. Människan har skapat den, och det betyder att människan kan skapa om, ta bort, Europeiska kommissionen och göra något annat. Varje landsbygdsministern Jennie Nilsson människa som väljer har under maj månad tagit emot ett att äta vego hjälper öppet brev från Djurens Rätt och till att styra bort Eurogroup for Animals. Just nu pågår människor från stupet, ett arbete för att göra EU klimatneudet stup som vi hittills tralt till år 2050, här ingår nya riktputtat djuren över. Nu linjer för biologisk mångfald och mer krävs MOD av politihållbart jordbruk. Det öppna brevet ker och andra beslutsuppmanar bland annat att inkludera fattare! De får INTE regleringar av den stora handeln med lyssna på de röster som exotiska djur inom EU, prioritera biotycker att vi förlorar på logisk mångfald och djurskydd inom en förändring. Den lilla jordbruket, subventionera satsningminoriteten får inte ar på mindre intensiv djurhållning hålla oss kvar på den och att stötta en övergång till högre här destruktiva kursen konsumtion av växtbaserat protein. vi är på nu, säger BenDetta skyddar hälsan hos både djuny Andersson. ren och människorna.

Björn Olsen anar en mörk framtid och konstaterar att jordens historia är full av utdöenden. Om jordens ålder motsvarar ett dygn, så har människan existerat en sekund. Lika snabbt kan mänskligheten upphöra. Inte av covid-19 förstås, men det har blivit uppenbart hur bräckligt vårt samhälle är för framtida påfrestningar.

– Problemet är att det enda vi lär oss från historien, är att vi inte lär oss något av historien. Vi säger "aldrig mer", så dröjer det några generationer och sen smäller det igen. Om vi inte ändrar livsföring dramatiskt, där vi inte exploaterar naturen och djuren på det sättet vi gör nu, så kommer vi uppleva nya pandemier. Det kan komma även under min livstid. Det är jag helt Gristransport säker på, säger Björn Olsen. i Mexiko, där

vis till sällskapsdjur. Men steget vidare tar vi inte, säger Björn Olsen.

När han får frågan om hur sannolikt detta scenario är så ser Björn både trött och road ut.

– Lika osannolikt som att bosätta oss på Jupiter, tyvärr. Det är för mycket pengar inblandat i det här. På tok för mycket pengar.

DJURENS RÄTT ARBETAR för att den in-

dustriella djurhållningen ska upphöra.

Verksamhetschefen Benny Andersson ser en ljusglimt i form av Schweiz, som beslutat att genomföra en folkomröstning om förbud av djurfabriker i landet.

– Denna djurhållning är inte en natur34

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

Hoppfullt Världen kan bevisligen genomföra drastiska åtgärder när det väl gäller. Utsläppen har minskat och många vilda djur har frodats i människornas frånvaro under pandemin.

OCH HAN HAR nog en poäng om att männ-

iskan envist förblir historielös. Hur gick det exempelvis för Édgar Hernández då, som för blott tio år sedan blev det första dokumenterade fallet av den då nya pandemin svininfluensa? Han tillfrisknade och är i dag en normal tonåring.

Bortsett då från att hans hembygd rest en staty över hans femåriga jag, som håller en vattensprutande groda i handen som ska symbolisera människans triumf över pesten. Våren 2020 blir han uppsökt av en reporter med anledning av den nya pandemin covid-19.

– Efter att nödsituationen glömdes, så glömdes allt, de glömde mig, sa Édgar.

De där löftena om gratis vård resten av livet infriades aldrig, räddningspaketen som världen skickat till La Gloria konfiskerades någonstans på vägen av giriga fingrar. Och de stinkande grisfarmerna står kvar. ●

FOTO: SHUTTERSTOCK

förra pandemin uppstod (svininfluensan).

8 INFEKTIONER som format världen

FOTO: SHUTTERSTOCK

Här är några av de infektionssjukdomar som har flest människoliv på samvetet. Vissa var dödliga pandemiska dramer, andra är ständiga skarprättare vi glömmer i bruset. Två tredjedelar av världens infektionssjukdomar härstammar från djur.

Vissa av dem har frodats så väl i människor att de försvunnit från sina ursprungliga värdar, då är det svårare för forskarna att fastslå mikroorganismens ursprung. Men forskarna är säkra på att otaliga sjukdomar tog fart vid jordbruksrevolutionen för cirka 12 000 år sedan, då människor trängde ihop sig med varandra och de domesticerade boskapen.

1 Pesten

Bakterien Yersinia pestis vill vi slippa i antibiotikaresistent form. Bakterien spreds till människa från gnagare via

loppor och orsakade några av historiens dödligaste sjukdomsutbrott. Under digerdöden dog 200 miljoner människor i pest, ofta i svåra plågor. Mellan 1347 och 1351 utplånades hälften av Europas befolkning.

2 Spanska sjukan

Under första världskriget kom en andra våg av detta virus, som dödade mellan 40 och 50 miljoner människor. Många unga vuxna föll offer för infektionen, som skadar lungorna och orsakas av ett influensavirus som vanligen finns hos vilda fåglar.

Fokus tens dödades hela 500 miljoner människor. Forskarna vet inte hur viruset uppstått, men tror att det kommer från forntida Egypten.

let. Sedan dess har 32 miljoner människor dött och cirka 37,9 miljoner är smittade just nu. Hiv och aids är den fjärde vanligaste dödsorsaken i låginkomstländer.

4 Tuberkulos

Bakterien är den tionde vanligaste dödsorsaken globalt, varje år dör 1,6 miljoner människor i tuberkulos. Sjukdomen tog fart i samband med människans domesticering av nötboskap.

I dag är antibiotikaresistent tuberkulos "en tickande bomb", enligt Läkare Utan Gränser.

5 Malaria

Parasiten sprids av myggor.

Trots att sjukdomen kan förebyggas och behandlas så dog 405 000 människor i malaria år 2018, 272 000 av dem var barn under fem år. Vissa forskare tror att malaria tog ett kliv från gorilla till människa för uppemot 300 000 år sedan.

6 Hiv & aids

Hiv är en muterad form av ett schimpansvirus och är den nyaste infektionen i listan.

Troligen smittades en människa i samband med jakt eller slakt av en schimpans på 1920-ta-

7 Nedre luftvägsinfektioner

Denna samling (exempelvis lunginflammation och luftrörskatarr) hamnar på listan eftersom de är på plats fyra över vanligaste dödsorsaker i världen, med fyra miljoner årliga dödsfall. Många olika mikroorganismer kan vara orsaken, exempelvis influensavirus eller bakterietypen pneumokocker.

8 Diarrésjukdomar

I låginkomstländer är diarrésjukdomar den näst vanligaste dödsorsaken, ofta är det små barn som dör. 1,3 miljoner människor dör årligen. Rotavirus, norovirus och fågelbakterien campylobacter är vanliga bovar i dramat.

Myggan är en ständig massmördare som inte får de stora nyhetsrubrikerna.

3 Smittkoppor

Detta mordiska virus konstaterades utrotad 1980 tack vare vaccination. Under de sista 100 åren av smittkoppornas exisDjurens Rätt

Nummer 2 2020

35

NYHETER FRÅN

valjvego.se Följ de senaste djurvänliga konsumentnyheterna

HÄNG MED!

SV E R I G E S N AT U R 1 —2 0 1 6

ALLA GODA TING AR FEM

Siri är aktuell med nya kokboken Vegan på 5 ingredienser.

Siri Barje gör din vegosommar enklare än någonsin. av Siri Barje foto Lennart Weibull

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

37

Recept -

”Enkelhet varar längst”

Vegansk mat för mig är långt ifrån raw food, nyttiga zucchininudlar och chiapudding.

Vegan på 5 ingredienser är en bok proppfull med god mat som råkar vara vegansk. Den innehåller några recept med köttsubstitut, men merparten handlar faktiskt om grönsaker.

Enkla, goda och oftast väldigt snabblagade grönsaker. Åh, vad jag älskar dem. De går att variera i all oändlighet. Jag ville också skriva en bok som

Siri Barje om kokboken som visar att veganskt inte alls är särskilt krångligt.

förklarar att vegansk mat inte behöver vara komplicerad och innehålla tusen ingredienser för att smaka gott. När jag tog fram recepten till boken blev jag många gånger förbluffad över hur något så enkelt kan smaka så mycket. Men det är som de säger, enkelhet varar längst. Min matfilosofi är att mat alltid ska vara lustfyllt utan pekpinnar. Det genomsyrar all min matlagning. Det ska vara roligt att laga mat. Prova något nytt! Men ät också det du vill.

BASVAROR

Recepten ur boken bygger på att du ska ha tio basingredienser hemma. I skafferiet står olivolja, rapsolja, vinäger, japansk soja samt duon salt och peppar.

I kylen finns vitlök, dijonsenap, tomatpuré, veganskt smör och grönsaksbuljong.

Portobelloburgare

”En burgare måste ha fet dressing för fett är smakbärare”

DU BEHÖVER [4 portioner] 1 ½ dl vegansk majonnäs 150 g rödkål 4 stora portobellosvampar 4 skivor vegansk ost, gärna cheddarstil 4 hamburgerbröd, gärna brioche (dubbelkolla att du väljer veganska bröd) B A S VA R O R 1 msk dijonsenap salt och svartpeppar 1 + 2 msk rapsolja 1 msk vinäger 1. Blanda ihop dijonsenap med

majonnäs och smaka av med salt och peppar.

38

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

2. Skiva rödkålen mycket tunt och lägg i en skål, häll på 1 matsked olja och 1 matsked vinäger samt 1 tesked salt, massera kålen någon minut och ställ åt sidan.

3. Stek svampen tills den är mjuk men inte torr, i cirka 10 minuter. Lägg på osten, häll lite vatten i botten på stekpannan och lägg på ett lock så att osten smälter ordentligt.

4. Rosta bröden.

5. Bred majonnäs på bröden, lägg på svampen och osten, toppa med kålsallad som du först kramar ur vätskan från.

Lite mer majonnäs och på med brödet. Ät.

I N S TA G R A M Följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, tävlingar och de senaste produktnyheterna. Spana in höjdpunkterna i Stories för genvägar till ämnet du vill fördjupa dig i.

TIPS!

Hittar du inte naturella cashewnötter så funkar det med rostade, men då behöver du inte blötlägga dem.

1. Lägg cashewnötterna i blöt

Grön och krämig gazpacho ”Nu låter jag som alla andra men gazpacho! Är! Perfekt! På! Sommaren! Nu gör vi en grön sådan.”

DU BEHÖVER [4 portioner] 1 dl naturella cashewnötter 1 gurka 1 liten zucchini 2 stjälkar blekselleri 1 kruka mynta B A S VA R O R 2 vitlöksklyftor ½ dl olivolja 2 tsk vinäger 1 buljongtärning salt och svartpeppar ½ liter vatten

medan du förbereder resten.

2. Hacka gurka, zucchini och selleri grovt. Hacka vitlöken.

3. Hacka myntan och spara ganska många små blad till servering.

4. Mixa alla grönsaker och myntan med 3 deciliter vatten, oljan, 1 tesked salt, vinägern och smula ned buljongtärningen. Mixa helt slät.

5. Häll av vattnet från cashewnötterna, lägg dem i soppan. Mixa igen tills soppan är helt slät, kanske behövs det mer vatten?

6. Smaka av med salt, svartpeppar och vinäger.

7. Häll upp i skålar och toppa med olivolja och mynta­ blad.

SAJT På valjvego.se hittar du en frodig kunskapsbank med prick allt du behöver för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restauranger, restips, recept, produktnyheter, fakta, allt.

Enjoy!

FACEBOOK Få ett djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, vegonyheter och tävlingar med fina priser.

APP Med Djurens Rätts app Vegokoll kan du scanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk. Du kan också söka efter djurvänliga produkter!

MAGASIN Sms:a VEGO till 72 120 för att få inspirationsmagasinet Välj Vego! hem till dig. Du får recept, tips och inspirerande reportage – och det är helt gratis!

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

39

Lyxig korv med bröd ”Jag älskar korv. ÄLSKAR. Här är en snabb och pimpig version som är perfekt vardagsmat.”

DU BEHÖVER [4 portioner] 2 gula lökar 4 goda vegokorvar 4 stora korvbröd ½ dl vegansk majonnäs 1 litet knippe gräslök B A S VA R O R 2 msk rapsolja Dijonsenap Salt och svartpeppar 1. Skiva löken tunt, värm olja

i en stekpanna och stek löken på låg värme i cirka 20 minuter tills den är karamelliserad.

Salta.

2. Stek korven och värm bröden.

3. Blanda majonnäs med salt och peppar.

4. Hacka gräslöken fint.

5. Lägg korven i bröden, toppa med den karamelliserade löken, majonnäs, dijonsenap och gräslök.

40

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

Pavlova med bär och basilika ”Vegansk maräng är lättare än du tror, och lite knäppt med kikärtsspad!”

Recept DU BEHÖVER [4 portioner] 1 dl kikärtsspad 2 dl florsocker 2 dl vegansk grädde 2 dl blandade bär 1 kruka basilika B A S VA R O R ½ tsk vinäger

1. Sätt ugnen på 110 grader.

2. Vispa kikärtsspad med

en elvisp ordentligt i en bunke tills det blir ett styvt skum, tillsätt vinäger och 1 deciliter florsocker, lite i taget, och fortsätt vispa. Tillsätt 1 deciliter till och fortsätt vispa. Marängen ska bli så styv att du kan sätta bunken över huvudet utan att det rinner ut!

3. Lägg ett bakplåtspapper på en plåt och klicka ut marängen till en cirkel, gör den cirka 20 centimeter i diameter och gör en liten kant på den.

4. Grädda i cirka 2 timmar och låt den sedan svalna i ugnen i ytterligare 2 timmar.

5. Vispa grädden. Klicka ut den på marängen och toppa med bär och basilika.

TIPS!

Tänkte du ”äsch, jag kan hoppa över basilikan”? Gör inte det, den är viktigare än du tror!

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

41

Ät!

Mums för matallergikern Det nya finska vegoföretaget Beanit tillverkar veganska produkter av bondbönor, nu har två sorters vegobullar samt en burgare lanserats.

Samtliga är gluten- och sojafria och finns i en frysdisk nära dig.

Ger dig vingar!

Äntligen får vi färdiga blomkålswings och broccoliwings, redo att rostas i ugn och serveras som förrätt eller snacks. Dessa kommer från Apetit och är självklart veganska och även glutenfria! Finns i frysdisken.

Nu blir det andra bullar Dafgårds lanserar veganska köttbullar och en färdig matlåda tillsammans med Leif Mannerström.

Den färdiga matlådan består av de veganska köttbullarna, potatismos, sås och gröna ärtor.

Köttbullarna finns i frysdisken och matlådan i kyldisken.

Chilla och grilla

FOTO: PRESSBILDER

Rydbergs veganska sommarnyheter förenklar din vego-BBQ: krämig potatissallad, krispig coleslaw och två nya såser: Green Goddess (avokado och lime) och Red Goddess (rödbeta och äpple). Såserna passar prima till allt från sallader till grillat.

Glassa runt i sommar Det danska företaget Naturli’ lanserar glassar i fem olika smaker, basen består av havre. Här i Sverige får vi tag i tre olika smaker: Salty Caramel Roasted Almonds, Raspberry & Chocolate samt Liquorice Sweet Bites.

42

Djurens Rätt

Nummer 1 2020

av Francesca Vilches

Företaget ECC VADDÅ?

Djurens Rätt arbetar för att företag ska anta European Chicken Commitment, som är strikta välfärdskriterier vid inköp av kyckling. Bland annat är utevistelse ett måste, snabbväxande raser förbjudna, stallarna är inredda och har lägre trängsel. Över 100 företag har antagit ECC.

Alexandro Cons tantinou äger Panini Internazionale tillsammans med sina tre bröd er Chris to, Pierre och Ricard.

Panini Internazionale:

”Oumph är modern tofu!” Är ni väldigt påverkade av krisen?

– Absolut. Vi har tagit tillvara på alla möjligheter att minimera våra kostnader för att slippa säga upp personal, och dragit ner på sortimentet för att undvika matsvinn. Fram till den 14 mars hade vi en väldigt positiv utveckling – nu stoppar vi in egna pengar och går med förlust varje månad.

Finns det inget ljus i mörkret?

– Nej, haha! Jag försöker vara positiv, men det finns absolut inget positivt med det här. Vi är som starkast inom privatkunder som kommer till oss under arbetsdagen för frukost, lunch och fika – vissa gör uppemot åtta besök varje vecka. När de jobbar hemifrån tappar vi mycket. 20 procent av omsättningen är catering till företag, det står stilla.

Berätta om era vegorätter!

– För några år sedan bestämav Josefin Strang

de vi oss för att se till att vi har en vegansk premiär varje gång vi produktutvecklar, vilket vi gör två gånger per år.

I början var det utmanande, ja rent svårt tyckte jag – vi vill eliminera tillsatser och konstigheter i vår mat. Men nu har allt fler aktörer hittat nya sätt att förädla råvaror till nya texturer utan kemikalier, man skulle kunna säga att oumph är en slags modern tofu! Det har varit roligt att laborera och vi har fått väldigt bra respons på alla veganska releaser.

Var det svårt att anta ECC?

– Hur kycklingen växer upp och att antibiotika inte

används är viktigt för oss.

Det kräver mer resurser, och kycklingen blir dyrare! Jag tycker det är väldigt viktigt att prissättningen speglar råvarupriserna, om den veganska råvaran är billigare i grunden ska prislappen på slutprodukten visa det. Om fler tänker så, att helt enkelt ta betalt för det man stoppar ner i rätten, blir det lättare för företag och konsumenter att byta till mer etiska produkter.

Hur har det varit att samarbeta med Djurens Rätt?

– Jättebra! Vi har bollat med varandra om mer än bara det

veganska, såsom ECC. Jag har gillat de intressanta diskussionerna, vår svenska kycklingleverantör följde med till möten med Djurens Rätt och bestämde sig för att ta fram en produkt enligt ECC, så vi båda har utvecklats av samarbetet!

Sen är det jättekul att få berätta om våra veganska produkter för Djurens Rätts medlemmar.

Om du bara fick äta EN av era vegorätter, vilken väljer du?

– Nu har jag cravings för vår nya hummusbowl med za’atar, libanesisk picklad vildgurka, grillade gröna oliver och granatäpple. Den är så välbalanserad och mättande, men man känner sig ändå lätt efteråt. En perfekt sommarrätt! ● Djurens Rätt

Nummer 2 2020

43

Intervju -

”Män förväntas äta kött” Nzuzi Toko om en grönare machomiljö, kongolesisk bön­ röra och vegonorm i elitidrott.

Hallå där Nzuzi! Berätta varför du började spela fotboll.

– Fotboll har varit min passion så länge jag kan minnas, och jag började spela så fort jag kunde gå. Min pappa spelade, liksom mina fem bröder – jag är näst yngst i syskonskaran.

Jag är född i Kinshasa i Kongo men min familj flyttade till Zürich när jag var tre, och där började jag spela som barn i klubben Grasshoppers. Mitt första proffskontrakt fick jag när jag var 16.

Vad var det med fotbollen som hade sån dragningskraft på den unge Nzuzi?

44

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

– Det bästa med fotboll är att man så enkelt får kontakt med andra människor. När jag var liten spelade det inte någon roll att jag inte hade hunnit lära mig schweizertyska eller att jag inte kom från Schweiz, för genom fotbollen kunde jag ändå skaffa mig vänner. Det blev en stor glädje för mig.

Fotbollen är på så sätt ett universellt språk som inte bryr sig om någons nationstillhörighet eller bakgrund. Dessutom är spelet som sådant väldigt kul!

Du har nu ätit veganskt i ett och ett halvt år. Vilken slags mat växte du upp med?

– Det roliga är att den afrikanska och kongolesiska maten, som min mamma brukade laga och fortfarande lagar, är väldigt växtbaserad och hälsosam. Visst, man kan ha kött eller fisk vid sidan om, men huvudrätterna är ofta helt vegetariska. Det var denna typ av mat jag växte upp med, men att den är väldigt växtbaserad är något som jag har insett och tänkt på först de senaste åren.

Något som jag åt mycket hemma som liten är tshaka madesu, en kongolesisk bönröra som fortfarande är en av mina favoriträtter och som min mamma brukar laga än i dag!

Innan du i fjol anlände till IFK Göteborg spelade du för klubben Al-Fateh i den saudiska ligan, det var där du började äta allt mer veganskt. Vad berodde detta skifte på?

– Som fotbollsproffs har man ibland mycket tid för sig själv och jag hade börjat reflektera över hur min träning och min kost påverkade min form på planen och utanför. Till saken hörde att vi åt stora mängder kött i Saudiarabien, det var kött till varje måltid. Jag

”Jag känner mig fräschare och lättare i kroppen på och utanför planen”

hade tidigare inte haft några problem med att äta kött, men jag hade också börjat känna mig ohälsosam och insåg att någonting behövde förändras.

Det var första gången som jag verkligen började tänka på vad jag stoppade i mig. Som fotbollsproffs och elitidrottare finns det ju en föreställning om att man ”måste” äta kött för att få protein. Samtidigt insåg jag att detta inte stämmer. Man behöver inte äta kött eftersom växtbaserad mat innehåller nog med protein.

Vad hände sen?

– Det var då jag fattade ett viktigt beslut – att börja äta mer medvetet och växtbaserat. Först slutade jag med att dricka och äta mejeriprodukter, istället ersatte jag dem med soja- och havrebaserade sådana. Sedan drog jag ner på kött steg för steg och åt det bara dagen före match. Efter att jag kom till Göteborg våren 2019 har jag bara ätit veganskt, och jag känner mig sedan dess fräschare och lättare i kroppen på och utanför planen – utan att ha förlorat energi eller kraft, tvärtom! Samtidigt är jag inte någon som dömer andra som äter kött, jag kan bara prata utifrån min erfarenhet.

Och den säger att man absolut kan äta bara växtbaserat som elitidrottare. Man måste inte äta kött eller fisk för att vara i god form, det finns många veganska alternativ som funkar.

Det är ju bara att titta på min kropp, den är full av muskler, haha.

Du har varit innermittfältare och högerback i din karriär – två positioner som involverar mycket löpning. Känner du att den växtbaserade maten ger dig tillräckligt med näring?

– Absolut! Jag springer säkert tio–tolv kilometer per match och upplever att jag orkar mer sedan jag började äta veganskt. Samtidigt ligger det givetvis mycket träning bakom alltihop, men den växtbaserade

mina upplevelser och om de positiva förändringar som växtbaserad mat har fört med sig för mig. Jag tror att detta har bidragit till en nyfikenhet hos människor, för nu är det många av både vänner och lagkamrater som vill veta mer om hur jag äter och som själva har börjat äta mer växtbaserat. Även min mamma har slutat med mejeriprodukter, och hon känner sig mycket bättre sedan dess. Det är väldigt kul att kunna påverka människor i en positiv riktning!

Nzuzi Toko Bor: Göteborg Gör: Fotbollspelare i IFK Göteborg Familj: Föräldrar och fem bröder Fritidsintressen: Gud Livsmotto: ”Gott ist treu”

dieten bidrar definitivt hundraprocentigt positivt till mina prestationer.

Vad har du fått för reaktioner från omgivningen efter ditt beslut?

– Flera av mina kompisar reagerade först med förvåning, de var lite skeptiska och tveksamma och sa att jag måste äta kött för proteinets skull, eftersom jag är fotbollsproffs och man! Som jag berättade tidigare har jag inte dömt någon annan för deras val, utan bara försökt berätta om

”Jag har spelat proffsfotboll i över tio år och ser att tiderna förändras”

När du under säsongen 2014/2015 spelade i engelska Brighton hade du en lagkamrat som var vegan. Vad möttes han av för reaktioner från de andra i laget?

– Skepsis, inte minst eftersom män förväntas äta kött.

Jag tror att mycket handlar om okunskap. Det var inte så att jag inte brydde mig om vad jag åt på den tiden, men jag visste helt enkelt inte då att det finns så mycket bra växtbaserade alternativ till kött och fisk. Jag har spelat proffsfotboll i över tio år och ser samtidigt att tiderna förändras. Spelare lägger mycket mer vikt i dag vid vad de äter och växtbaserad mat blir vanligare. Jag tror också att det kommer att bli ännu vanligare i framtiden.

Vad skulle du vilja ge för råd till någon som vill börja äta mer växtbaserat?

– Det är en svår fråga, eftersom det är så individuellt!

Vissa kan förändra hur de äter från en dag till en annan, för andra måste förändring ske gradvis. Jag tycker att man ska prova sig fram och se vad som funkar. Men de flesta märker ganska snabbt att växtbaserad mat inte bara gör att man känner sig mer hälsosam, utan också att den är väldigt god!

Förutom tshaka madesu, vad äter du helst?

– Jag älskar till exempel hummus och sojaprodukter som tofu. Och alla sorters grönsaker! På matchdagar blir det ofta pasta. Det finns så mycket som är gott! av Tomas Nilsson Djurens Rätt

Nummer 2 2020

45

Gör!

Klipp-klapp-klipp-klapp

Da Vinci Black är klassiska träskor från Good Guys Don’t Wear Leather. Det veganska mikrofibermaterialet andas, är slitstarkt, fritt från PVC och krom, skorna är också helt återvinningsbara.

De är rättvist tillverkade i Sverige och kostar 1495 kronor på greenlaces.se.

Skäm bort en vegan En av Stockholms mest instagrammade spaupplevelser, Yasuragi, erbjuder nu ett nytt veganskt matkoncept som kallas by Saishoku (som betyder grönsaksätare på japanska). Rätterna är inspirerade av rawfood och efterrätter utlovas.

Kosta skjortan!

Det danska företaget KnowledgeCotton Apparel har höga hållbarhetsmål och är transparenta med tillverkningen. Den här rejäla skjortan passar perfekt en sommarkväll och är tillverkad av ekologisk bomull. Finns på thrivestore.se för 1200 kronor.

Kasta skugga Det svenska märket CHPO tillverkar veganska klockor och solbrillor. Modellen du ser här heter Copenhagen och är trevligt nog tillverkad av återvunnen plast. UV 400-skyddet håller dina ögon glada. Finns på veochfasa.se för 299 kronor.

Naturnära vego

46

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

FOTO: PRESSBILDER

Vegohajk är en kokbok för dig som planerar sommaräventyr i naturen. Förutom instruktioner i hur du torkar mat inför vandringen finns också 65 recept som passar både nybörjare och vana friluftsmänniskor. Finns på djurensratt.se/shop för 279 kronor, medlemmar får 15 procent rabatt.

av Francesca Vilches

@Vegovärlden Veganen och influeraren Evelina Utterdahl har besökt över 70 länder.

Sedan 2018 stannar hon på marken och nördar i resor där varken djuren eller klimatet betalar priset.

På Instagram heter hon @earthwanderess.

FOTO: EVELINA UTTERDAHL, FREDRIK SCHENHOLM / STF

EVELINA UTTERDAHL

Ute är inne FÖR FYRA ÅR sedan fick jag för

mig att jag skulle vandra och tälta över en helg – själv. Det fanns många anledningar, som att vara ensam med mig själv och bevisa för mig själv att jag klarade det. Men också för att börja utforska Sverige efter tre års ensamresande i världen.

Då liksom nu så har jag inte koll på hur man använder friluftskök eller annan

utrustning. När jag campat och lagat mat ute har det alltid varit med någon annan som istället haft koll på det. Så jag packade med mig mat som inte behövde tillagas. Tetrapack med färdigkokta linser som jag åt med sked direkt ur paketet är det jag minns tydligast. Och en öl och en påse jordnötter jag tänkte avnjuta när jag vandrat klart första dagen.

JAG STARTADE VANDRINGEN vid

Angereds kyrka i Göteborg och

gick söderut längs Bohusleden hela vägen hem till min lägenhet i Mölndal. Favoriten blev etapp fem av Bohusleden (mellan Angereds kyrka och Jonsered) som är otroligt vacker med rolig varierad terräng.

Någonstans mellan Jonsered och Kåsjön stannade jag vid en liten sjö och satte upp tältet jag fått låna av mina föräldrar.

Jag knäckte ölen, satte mig vid vattnet och tog en klunk. Det blev tyvärr en besvikelse istället för njutning. Sommarhettan hade sakta värmt drycken, som nu var fesljummen och i stort sett odrickbar. Men efter en heldagsvandring i en så vacker miljö med perfekt temperatur kunde jag inte annat än att känna mig riktigt nöjd och tillfreds.

DET JAG VILL förmedla med

berättelsen är att du inte behöver fancy utrustning eller kunna allt om friluftsliv för att komma igång. Vandring ska inte behöva vara en dyr hobby eller aktivitet. Ställ inte för höga krav på dig själv, den största tröskeln är ofta att bara ta sig ut. Så börja där. ●

4X NATURNÄRA 1.

T E S TA # U T E F R U L L E Inspireras av Hanna från Portionen under tian. Fyll termosen med varm dryck, gör mackor eller ta med gröt i en matlåda och njut av din frukost i en närliggande park, vid en sjö eller annan plats utomhus.

2.

H Å L L D E T E N K E LT Du måste inte ha speciell utrustning eller vara ute länge, det räcker med bekväma skor för att ge dig ut på gående fot. Sätt inte för höga krav eller mål, bara njut av att gå.

3.

UTEKURS ÄR KUL Bli medlem i Friluftsfrämjandet, som anordnar kostnadsfria (eller prisvärda) utflykter och utbildningar.

Du kan du följa med grupper med erfarna ledare och lära dig allt möjligt inom friluftsliv.

4.

TA K Ö V E R H U V U D E T Flerdagsvandra med övernattning på vandrarhem eller hotell längs vägen.

Då slipper du tänka på att fixa tält och annan utrustning som vanligen krävs för flerdagsvandringar.

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

47

Engagera dig!

-

Testa blomkål istället!

Kycklingar är de landlevande djur som är flest och har det sämst. Varje år föds cirka 99 miljoner kycklingar för sitt kött i Sverige. Nästan alla hålls inomhus och lever endast i 35 dagar. Men du kan vara med och förändra detta – en måltid i taget!

Vill du göra skillnad för kycklingarna samtidigt som du testar nya goda recept? Djurens Rätt vill inspirera dig att välja bort kycklingen från tallriken med utmaningen Kycklingfri sommar. Som deltagare får du 48

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

www Hitta recept på valjvego.se

gratis recept och tips till din mejl på hur du ersätter kyckling.

Du skippar kyckling i tre veckor med både klassiska och nya maträtter.

Anmäl dig på valjvego.se/ kycklingfri och bjud gärna in dina vänner att anta utmaningen. Ju fler vi är desto större skillnad kan vi göra för kycklingarna!

av Coral Ricote

FOTO: SHUTTERSTOCK

Skona fågeln i sommar

DjR220 Djurens Rätt

Nummer 2 2020

49

50

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

Slutmix

KONFERENS!

Live för djuren "Tur i oturen" kan konstateras kring faktumet att Djurens Rätt planerade en digitaliserad version av årliga rikskonferensen redan innan pandemin svepte över världen. Lördagen den 16 maj livesändes Djurens Rätt Digital Summit med temat "så gör vi skillnad för djuren". Experter från Djurens Rätt berättade om djurens situation och svarade på tittarfrågor. Bland gästerna

fanns influerarna Cajsa Wessberg och Therése Lindgren, även internationella förebilder inom djurrättsrörelsen tittade förbi. En av dem var Kirsty Henderson från Anima International, som tipsade om hållbart engagemang och uppmanade djurvänner till "self care".

— Att bry sig om djuren kan vara hårt jobb, folk kan till och med skratta åt oss. Vi ser de otäcka bilderna på djur som utnyttjas och dödas runt om i världen. Kanske känner du som jag, en skuld om att inte kunna göra tillräckligt för djuren. Men rörelsen behöver människor som du, som deltar i en digital konferens en lördagsmorgon och vill göra världen en bättre plats. Vi kommer inte vinna fajten över en natt, vi behöver människor som du på lång sikt och därför måste du ta hand om dig. ●

FOTO: SHUTTERSTOCK

Missade du konferensen men vill veta mer? Fyll på kunskap och inspiration genom att kolla ikapp via youtube.com/user/DjurensRatt.

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

51

Engagera dig -

Häng med Coral!

Coral Ricote är projektledare för Djurens Rätts sommarturné. av Josefin Strang foto Emelie Asplund

Så kan du hjälpa till Djurens Rätts sommarturné är förmodligen Sveriges största ideella informationssatsning, målet är att sprida budskapet om djurens rättigheter. Varje år deltar ett hundratal volontärer som i sin tur påverkar tusentals människor till djurvänliga val.

Besök djurensratt.se/sommarturne för att lära dig mer och anmäla dig som volontär. Och tack för att du bryr dig om djuren!

Hej Coral! Kan du beskriva vad du gör på ett sätt en femåring skulle förstå?

– Oj! Hm, jag planerar en sommarturné där vi träffar många personer på sommarens festivaler, marknader och stadsfester. Genom roliga aktiviteter och samtal inspirerar vi människor att hjälpa djuren och göra djurvänliga val! Är det inte halvt hopplöst att planera event medan viruset härjar?

– Japp, det gör allt lite svårt.

Redan under vintern började planeringen och bokningarna, men där har vi fått ställa om.

Vi siktar på en mindre stadsturné med informationstält.

Vad var du mest besviken över att ställa in?

– Väldigt tråkigt att Almedalsveckan blev inställt, ett turnéstopp jag ser fram emot varje sommar. Men klokt beslut med tanke på covid-19. Är det inte oansvarigt att planera mingel under en pågående pandemi?

– Vi är medvetna om situationen och det är viktigt att 52

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

alla följer myndigheternas råd för att hindra smittspridningen. Inför sommaren har vi uppdaterat våra befintliga rutiner utifrån Folkhälsomyndighetens riktlinjer och följer utvecklingen. Vi vill ge volontärerna möjlighet att engagera sig på ett ansvarsfullt och tryggt sätt.

Vad är det bästa och värsta med turnén, enligt dig?

– Det bästa är att träffa volontärer, så många är engagerade och vill göra skillnad för djuren. Varje sommarturné börjar med en kickoff, som nog är roligast med jobbet!

Det kan sen vara frustrerande om jag planerat massor för ett turnéstopp – och så spöregnar det och inga besökare kommer. Men det händer sällan och stämningen i tältet med volontärerna är ändå fin.

Vad är det finaste som hänt?

– Det går inte alltid att veta vad som

händer efter varje samtal med en besökare. Men ibland är det besökare som kommer tillbaka året därpå och berättar att hen blivit vego, medlem i Djurens Rätt eller hjälper djuren på annat sätt, efter sitt samtal med oss. Då känner jag att jag gjort skillnad!

Inga volontärer, ingen turné.

Varför ska jag vara med?

– När en tänker på hur djuren behandlas kan en bli frustrerad: vad kan jag göra, hur ska jag börja? Som volontär kan du vara med så lite eller mycket du vill, och ändå påverka människor till mer djurvänliga val. På turnén träffar du många likasinnade som också bryr sig om djuren. Det tyckte jag var det bästa när jag blev volontär – innan dess kände jag mig ensam om att vara intresserad av djurens rättigheter. Tillsammans skapar vi ett härligt team!

Ärligt, att debattera djurrätt med främlingar låter som skräcken för introverta ...

– Sommarturnén funkar för många personligheter. Som introvert kan du hjälpa till att resa tält, fylla på material eller vara djurmaskot – då behöver du inte prata alls! Det är faktiskt sällan det blir svåra samtal på sommarturnén, vi brukar oftast möta trevliga personer som är nyfikna på vad vi gör.

Och det går alltid att få hjälp av turnécoachen som är på plats och ansvarar för turnéstoppet.

Worst case scenario: pandemin barkar och Sverige stängs ner. Betyder det att kampen för djuren tvingas stå stilla?

– Det går att hjälpa till digitalt! Sommarturnén har en vegoutmaning som heter Kycklingfri sommar, en uppmaning till personer att testa äta kycklingfritt i 21 dagar.

Du kan testa utmaningen själv och sprida den via sociala medier.

Till följd av viruset kommer vi satsa på ännu fler digitala aktiviteter. ●

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

53

Engagera dig -

ENGAGEMANG PÅ DISTANS Hjälp djuren med luren!

1

2

Kort tid, stor skillnad

Du behöver inte ägna mycket tid åt aktivism för att uppnå stor förändring – bli blixtaktivist på djurensratt.se/blixtaktivist. Du får mejlförslag om enkla åtgärder som gör skillnad för många djur. De flesta kan du göra enkelt från din mobil, exempelvis att skriva under protestlistor som påverkar beslutsfattare.

21 kycklingfria dagar

Vilket djur har vi människor flest av? Inte hunden, inte katten, rätt svar är kycklingen. 99 miljoner föds upp och dödas i Sverige varje år. Känns det fel?

Då kan utmaningen Kycklingfri sommar vara något för dig.

Under tre veckor får du recept, inspiration och tips på hur du ersätter kyckling, rakt i din mejlinkorg, gratis. Besök djurensratt.se/kycklingfri.

3 Sprid goda vegovanor Bjud gärna in dina vänner att anta utmaningen Kycklingfri sommar – ju fler som deltar desto större skillnad kan vi 54

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

göra för kycklingarna. Ta varje chans du får att välja vego och

sprida djurvänliga val i sommar.

Kanske kan du styra upp något vego till midsommarmiddagen, grillkvällen eller knytispicknicken? Besök valjvego.se för inspiration!

4 Låt inlägg bli insändare

Att skriva insändare som du skickar till din lokaltidning är en perfekt sysselsättning när andra aktiviteter begränsas.

Tryter inspirationen? Lyft gärna djuren som är flest och har det sämst. På 99miljoner.se hittar du fakta om kycklingarnas verklighet, samtidigt kan du tipsa om Djurens Rätts aktuella utmaning Kycklingfri sommar.

5 Delta i digital turné

I sommar gör Djurens Rätt digitala turnéstopp, som sker genom livesändningar i Djurens Rätts sociala medier. Delta, dela, gilla, kommentera – den interaktion du gör med livesändningarna ökar spridningen.

Börja med att följa Djurens Rätt på Facebook, Instagram, Twitter och YouTube.

av Coral Ricote

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

5

ENLIGT ELLA:

"Läs på, lyssna och lär av andra kunniga. Då är det lättare att veta vad du ska säga. Ju mer du kan om ämnet, desto lättare är det att övertyga folk. Du som är nyfiken på att hjälpa till i lokalavdelningen Malmö-Lund får gärna ta kontakt med mig via Facebook eller Djurens Rätts hemsida."

Ella Grahn är årets Eldfluga Visar att ålder inte spelar roll

FOTO: CAMILLA BERGVALL

— DEN HÄR utmärkelsen gör mig

väldigt glad och stolt. Jag känner mig nu ännu mer peppad att fortsätta kämpa för djuren.

Den visar att vem som helst kan göra skillnad oavsett hur ung du är, säger Ella Grahn.

Denna 15-åring från Skåne har alltid älskat djur, för några år sedan läste hon på om hur djuren inom livsmedelsindustrin har det. Där och då blev hon vegan, men ville göra

mer. Hon hade hört talas om Djurens Rätt, anmälde sig som volontär för Vegovision Malmö och senare sommarturnén. Engagemanget tog fart. I februari valdes Ella Grahn in i styrelsen för nystartade avdelningen Malmö-Lund, som har över 2800 medlemmar.

– Tiden i Djurens Rätt har varit superkul, jag har lärt mig väldigt mycket. Att se andra som kämpar för samma sak gör

att det känns lättare att göra inspirerat många att ta steget skillnad, säger hon. mot ett djurvänligare liv.

Ella Grahn har nu utsetts till Årets Eldfluga, som är Djurens av Ásta Brynsteinsdóttir Rätts aktivistpris för unga djurvänner och medlemmar.

Därför har hon Förbundsordförande Camilla Bergvall fått utmärkelsen öser beröm över årets pristagare: "Ella har den glöd och det brinnande – Vårt arbete engagemang som en Eldfluga ska ha för djuren drivs och mer därtill. Hon har både genom framåt av personer utåtriktade aktiviteter som sommarsom Ella, som utan turnén och Vegovision såväl som i att tveka väljer styrelsearbetet tagit sig an uppatt spendera sin gifter med bravur. Hon beskrivs av sommar och lediga andra som en person som är pålitlig, tid på att informera ansvarsfull och alltid redo att ge en allmänheten om hand i både stort som smått. Ella är djurens situation en fantastisk inspiration inte bara och vad vi kan för unga aktivister utan för oss alla. göra åt den. Varje Med personer som Ella kommer vi samtal vi har är en att nå vår vision: En värld där djur potentiell ny röst respekteras som kännande individer för djuren och Ella med rätt till sina egna liv." har med säkerhet Djurens Rätt Djurens Rätt

Nummer 2 2020 Nummer 1 2020

55 55

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år.

Här är ett urval.

Vad ska jag grilla?

Har ni tips på vad för veganskt jag kan lägga på grillen? Har provat grönsaksspett men sen tar fantasin stopp ... Det får gärna passa kräsna köttätare, men alla tips mottages tacksamt!

SVAR: Hej! Självklart kan vi

hjälpa till med goda grilltips!

Som du redan är inne på så är ju spett en god (!) idé men det kan ju vara kul att variera med annat än grönsaker. Tzayspett finns att köpa färdiga, du kan hitta dem i kyl- eller frysdisken. Det är spunnet sojakött som påminner en del om kyckling i konsistensen. Du kan också trä egna vegospett med andra “köttbitar” gjorda av soja, vete eller ärtor. Kolla i frysdisken så borde du hitta något som passar i form och storlek att trä på ett spett. Det finns många olika märken att välja på numera, till exempel Fry’s, Anamma och Oumph!

Kom ihåg att piffa upp med en god marinad innan du lägger det på grillen. En favorit är att mixa två matskedar sirap, en matsked citronjuice, tre små finhackade piri piri (en tesked om du har malen), en halv deciliter japansk soja och tre gånger tre centimeter riven ingefära. Pensla på!

56

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

Om du vill forma egna spett kan du även använda formbar färs. Tina färsen, tillsätt kebabkrydda och forma runt spett.

Grilla och njut tillsammans med en syrlig tzatziki och ris eller pitabröd.

Sen bör vi inte glömma klassikern burgare! Köp färdiga och lägg på grillen, eller forma egna av formbar färs. Enkelt men ack så gott. Speciellt med goda tillbehör som picklad rödlök, äggfri majonnäs, coleslaw eller krämig potatissallad. Du kan söka fram recept för allt detta på valjvego.se. Lycka till! /Francesca Vilches, konsumentansvarig på Djurens Rätt

Årsmedlem eller månadsgivare, vad är skillnaden?

Vad är skillnaden på att vara årsmedlem och månadsgivare?

Jag brukar sätta in 100 kronor till er då och då men fick en påminnelse tidigare om att min medlemsavgift inte var betald.

Har de pengarna inte kommit fram till er då?

SVAR: Hej! Först och främst,

stort tack för ditt stöd som medlem.

Vilse inför den gröna grillfesten?

Lita på vegoburgaren.

Skillnaden är att du som årsmedlem betalar ditt medlemskap årsvis, och medlemsavgiften gäller per kalenderår, medan som månadsgivare betalar du medlemsavgiften varje månad via autogiro. Det går alltid att byta från årsmedlem till månadsgivare, vilket det också är många som passar på att göra i samband med att medlemskapet ska förnyas inför nytt år. Fördelarna är att du inte riskerar att glömma att betala medlemskapet, det rullar istället på tills du själv väljer att avsluta det eller ändra det på något sätt, till exempel sänka eller höja belopp eller pausa givandet tillfälligt.

Den stora fördelen med månadsgivande, förutom att det är enklare för dig som medlem, är att en större andel av pengarna går till vårt arbete för djuren.

En mindre andel behövs för

att administrera medlemskap, bland annat eftersom vi slipper skicka ut betalningsavier och eventuella påminnelser. I övrigt skiljer sig medlemskapen inte åt, du får alltid medlemstidningen och har rösträtt på årsmöten oavsett hur du väljer att betala medlemskapet.

De pengar du har skänkt har alltså gått fram till oss i form av en gåva och har därför inte kopplats till din medlemsavgift.

Det enklaste för dig är nog att bli månadsgivare och på så sätt föra över summan automatiskt.

Då täcks alltså medlemsavgiften i samband med det också.

För frågor och ändringar rörande medlemskap går det alltid att höra av sig till vår medlemsservice på medlemsservice@djurensratt.se eller ringa 08-555 914 40. /Alfi Alfred, administratör på Djurens Rätts medlemsservice

FOTO: SHUTTERSTOCK

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!

10

På Försöksdjurens dag var det många som ställde frågor till @djurensratt på Instagram, här är ett urval. Mer utförlig information om djurförsök finns på djurensratt.se/ djurforsok.

FRÅGOR OM DJURFÖRSÖK Peter Nilsson svarar.

1 Görs djurförsök i Sverige?

Ja tyvärr. Omkring 500 000 djur används i försök varje år i Sverige. Och då är inte fiskar inräknade (provfiske räknas som djurförsök i Sverige och det kan röra sig om flera miljoner fiskar). Den senaste statistiken är dock från 2016 så det är svårt att veta exakt.

2 Är djuren som testas vilda?

FOTO: LÄSARBILDER, SHUTTERSTOCK

Nej, de djur som används i djurförsök i laboratorier är tvärtom uppfödda för just det ändamålet.

3 Varför är det tillåtet?

Bra fråga! Det vore bra om det inte var tillåtet, men i dagsläget är det svårt eftersom det inte finns djurfria forskningsmetoder som kan ersätta all slags

forskning där djur används. Därför tycker vi att det måste satsas mer på att utveckla djurfri forskning, så att djurförsöken kan fasas ut. Det är politiska beslut som krävs för det!

4 Testas allt på apoteken på djur?

Allt gör det inte, men allt som klassas som läkemedel måste enligt lag testas på djur.

5 Kan man stämma företag som djurtestar?

Kanske i framtiden, vem vet?

Men inte i dag då djurförsöken är lagliga.

6 Hur vet man om en produkt har djurtestats? Vad står det då?

Det står sällan om det har djurtestats. Snarare tvärtom i så fall. Men ofta står det inte alls

Minnesord och informationen måste hittas på andra ställen. Men håll utkik efter vår egen produktmärkning I’M VEGAN, den garanterar att inte djurförsök förekommit.

7 Vad svarar ni de som säger att tester behövs inom medicinen?

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

Att det som behövs är tillförlitliga och effektiva metoder – och det går att ta fram utan djur.

Men då behövs det satsas pengar och resurser på det, politiska beslut med andra ord.

8 Finns det försöksdjur som överlever och får ett bra hem sen?

I Sverige avlivas alla djur som utsätts för djurförsök. I andra länder finns det djur som tas om hand.

9 Diskmedel och tandkräm är väl djurtestade? Hur vet man?

Sedan 2009 finns det ett förbud mot djurtestad kosmetika i EU. Det gäller inte hushållsprodukter som diskmedel. Det tycker vi det borde! Det gäller att kolla upp varje märke för att vara helt säker.

NELLIE 2017 – 16/12 2019 Vår vackra, fina hund. Vi fick bara ha dig en kort tid tyvärr. Du kom hit ända från Yakutsk i östra Sibirien för att bo hos oss och din förra matte. Saknar dig som bara blev två år. Vi kunde haft mycket roligt ihop! RIP lilla gumman, vi saknar dig så Gita & Harri

10 Vad står det i lagen om djurförsök?

Det står så här: “1§ Djurförsök får utföras endast om: det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod där djur inte används, så få djur som möjligt används, verksamheten utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt, och det vid verksamheten inte används andra djur än sådana som har fötts upp för ändamålet.

PYRET 16/5 2002 – 28/10 2019 Älskade Pyret. Dina tassavtryck finns för alltid i våra hjärtan. Vi är tacksamma för de 17 år vi fick tillsammans.

Så mycket glädje du gav oss under dessa år. Vår lilla "pannkakskatt".

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

57

Det hände sen -

Tre månader har gått sedan förra numret av tidningen landade hos dig. Så här har det gått sedan dess.

NUMMER 1/2020

På sidorna 50–51 berättade projektledaren Sakil Hossain om förberedelserna inför Vegovision, som skulle varit 18 april i Göteborg och 13 juni i Malmö. Men pandemin satte stopp för planerna.

– Det kändes verkligen tråkigt men det var helt rätt beslut att ta. Vi hade några helt nya och spännande moment på gång, som jag verkligen såg fram emot att dela med Vegovisions besökare. Det skulle vara mer interaktion och större möjlighet till dialog mellan besökarna och våra inbjudna gäster; helt enkelt lite mer vego- och djurrättsnörderi.

Istället blickar Sakil Hossain fram mot hösten.

NUMMER 1/202O

Mer vanvård på Lyfte frågan mjölkgårdar om grisslakt Den 29 januari rapporteraPå sidan 49 intervjuades de Uppdrag granskning om veterinären Lina Gustafsson, allvarlig vanvård av kor på en som författardebuterade med Arlagård i HälRapport från ett singland, de magra slakteri. Under våren korna tvingades leva fick boken positiva i sin egen avföring. recensioner i otaliga Förbundsordförantidningar, Lina Gusde Camilla Bergvall tafsson intervjuades skrev om Arlagården om grisslakt i bland i sin ledare, men hon annat SVT, TV4, P3 var långt ifrån den och Expressen.

Nummer 1/2020 enda som krävde för– Boken har hittills ändring. Över 20 000 sålt över förväntan personer skrev under och ska översättas till Djurens Rätts upprop finska och tyska. Jag med krav på prioriterad och är tacksam över hur den har blivälfungerande djurskyddskonvit läst och över diskussionerna troll där regeringen avsätter den väckt. Jag får mycket brev mer resurser snarast. från läsare som är upprörda Den 13 maj sände Uppdrag över vad djuren utsätts för och granskning en uppföljning som som vill göra något åt det, säger visade att vanvården på ArlaLina Gustafsson. gården inte var ett undantag.

NUMMER 1/2020 Under 2019 bröt 210 svenska mjölkgårdar mot djurskyddslagen, djurskyddsinspekterade rapporterade bland annat om magra och svårt sjuka kor, döda kalvar som låg På sidan åtta uppmanades kvar och "en ladugård läsaren skriva under uppropet som inte rengjorts på mot Subway. Världens största tre år". restaurangkedja serverar 7,6 Hur gick det då för kor- miljoner måltider varje dag na i det första avsnittet av och kycklingmackor hör till granskningen? Likt alla kor i storsäljarna. Men kycklingmejeriindustrin fick de ett kort köttet hos Subway kommer liv. Veckan efter avslöjandet be- från snabbväxande kycklingar slutade en veterinär att 30 kor med korta, eländiga liv i trånga skulle nödslaktas, veckan därpå inomhuslokaler. slaktades ytterligare 50 kor. En Den 11 februari överlämnades mjölkko får i genomsnitt leva 126 513 namnunderskrifter till fem år av sin naturliga livslängd företagets huvudkontor, med på uppemot 20 år. De dödas krav om att Subway ska anta eftersom mjölkproduktionen European Chicken Commitminskar något, tjurarna slaktas ment. Det innebär att snabbvid ett till två års ålder. 425 630 växande raser inte får användas nötdjur dödades i Sverige år och kycklingarna får mer 2018, enligt SCB. utrymme samt sittpinnar.

126 513 protester mot Subway

– Vi fortsätter att planera för att kunna leverera kvalitativ vegoinspiration till så många människor som möjligt. Pandemin tvingar fram nya arbetssätt.

Utöver det jobbar vi med flera digitala aktiviteter för att inspirera till mer vego; exempelvis det digitala eventet vi hade 13 juni som nådde hela landet.

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 25/9 Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i kommande nummer? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt jobbar, så hittar du kontaktuppgifterna på sidan fem i tidningen.

58

Djurens Rätt

Nummer 2 2020

FOTO: SARA ARNALD

Inställd mässa återuppstod

NUMMER 1/202O

Finns i ky ldis utvalda IC ken hos A-butiker, fråga din handlare .

Seitan är ett läckert alternativ till kött gjort på vete - utan tillsatser. edgyfoods.com

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 171 32, 104 62 Stockholm