Tidningen Djurens Rätt #1 2022

Möt: Djurhjälten Therése Lindgren TIDNINGEN NR 1 / 2022

Äntligen påsk!

5 STEG MOT ETT DJURVÄNLIGT FIRANDE

Din tallrik ‒ din nya palett FÄRGGRANN VEGOMAT

Magplask i minkfrågan

TANDLÖS GRANSKNING

d a p o D Så göder dina skattepengar de svenska

DJURFABRIKERNA

Intervjuer / Frågor+Svar / Recept

Ledare -

Camilla Bergvall

J

en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. När jag började engagera mig i Djurens Rätt kändes det som en suddig bild på något avlägset som aldrig skulle bli verklighet. I dag vet jag att den värld jag drömmer om är en vision som är möjlig och att den närmar sig varje dag. Och det är tack vare att vi är så många som drömmer om samma sak. År 2021 var ett av de mest framgångsrika åren för djuren på väldigt länge och det gör mig hoppfull för att jag ska få uppleva den värld jag drömmer om inom min livstid. Men hur ser en sådan värld ut egentligen? Jag försöker skruva upp skärpan så att bilden blir tydligare. Det är fortfarande lite suddiga detaljer, men jag kan se de stora dragen nu.

AG DRÖMMER OM

Camilla Bergvall är riksordförande för Djurens Rätt.

där djur respekteras så bygger vi städer, vägar och samhällen så att de tar hänsyn även till djurs rörelsemönster och intressen. Vi gör djurkonsekvensanalyser på alla politiska beslut och tar hänsyn till vad de visar. Vi använder vår kreativitet för att hitta sätt att samleva med djuren i stället för sätt att försöka tjäna så mycket pengar som möjligt på dem.

I EN VÄRLD

där djur ses som kännande individer så lyssnar vi på deras intressen. Vi lyssnar inte bara på deras önskan att inte utsättas för lidande utan också på vad de behöver för att må bra, för att frodas som individer. Vi lär oss mer om olika arters unika egenskaI EN VÄRLD

JANUARI

CAMILLAS AGENDA

per och behov, men låter också individen ta plats.

I en värld där djur har rätt till sina egna liv finns ingen plats för djurfabriker, djurförsökslaboratorier eller långa djurtransporter. Det finns däremot plats för mycket annat. Det finns plats för gemenskap, kommunikation och olika typer av utbyten som gynnar oss alla. att vi skapar den här världen tillsammans, varje dag. Genom att vara medlem i Djurens Rätt hjälper du till att ta ännu ett steg mot vår vision om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Jag vill verkligen rikta ett stort tack till dig för att du också vågar drömma.

Det är så världen förändras.● DET BÄSTA ÄR

16 februari – Möte med riksstyrelsen. Vi följde upp hur arbetet gick förra året och blickade framåt mot de kommande tio åren och vad vi behöver göra för att fortsätta nå framgångar för djuren.

FEBRUARI

MARS

26 januari – Möte med nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg, som är den minister som ansvarar för djur­ frågorna. Jag berättade om de mest brännande frågorna att ta tag i politiskt just nu. Läs mer på sidan 18.

APRIL

2–3 april – Äntligen rikskonferens med alla våra fantastiska volontärer där vi diskuterar, planerar och lär oss mer om hur vi kan arbeta mer effektivt för djuren.

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

3

Innehåll -

Nr 1 2022 Agenda

07 Framgång. Salladsföretaget

svängde snabbt efter kampanj.

08 Djurtransporter. EU-omröst-

ning tog ingen djurhänsyn.

09 #DjurensRätt.

10 Skillnad. Efter kritiken får

försöksdjur bättre skydd.

12 Premiär! Animerad reklam om

kycklingar på bioduken.

13 Djurnyheter i korthet.

14 Mitt liv som torsk. Djurplågeri,

miljökatastrof och bifångster.

15 Tidsmaskinen. Plus en avstäm-

ning om nya djurplågeristraff.

16 Djurfabrikens smittor. Klena

förslag från myndigheter.

18 Möte med nya ministern.

Intervju

20 Therése Lindgren. Med en

miljon följare är hon Sveriges mäktigaste djurvän.

Fokus

28 Den dopade djurfabriken.

Svenskar finansierar djurindustrin genom skattesedeln, förlorarna är djuren, klimatet, folkhälsan och vegoföretagen.

Välj Vego!

43 Glad påsk för fler. Fem steg

mot ett djurvänligt firande.

20

44 Färgseende. Tvillingarna som

äter färg och springer i berg.

47 Recept. Pigga upp tillvaron

par kyckling helt och hållet.

52 Gör! Snälla prylar och påhitt.

Slutmix

55 Medlemsforum. Du är bjuden.

56 Liten men stor. Djurhjältarna i

58

60 62

4

Skellefteå gör skillnad – få koll på de nya miniklubbarna.

Experterna svarar. Finns fiskvänlig märkning, hur gör jag om skolan vägrar vego, och vad har Djurens Rätt åstadkommit egentligen?

Vi minns. Läsare tar farväl.

Det hände sen. Minkförbud, Kronfågelskandalen och mer djurplågeri på slakteri.

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

47

FOTO: AMANDA PARKK INEN, SANNA & LINA EL KOTT HEL ANDER

med färgsprakande vegomat.

50 Ät! Bästa matnyheterna.

51 Företaget. Burgarjätten skip-

Redaktionsfrågan: Therése Lindgren vill prata med hundar.

Vilket djur vill du prata med?

JOSEFIN STRANG, redaktör [en ål] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [hararna på morgonpromenaden] AGNES DUNDER, art director [grannkatten Torsten] MATILDA ANDERSSON, konsumentredaktör [djur i djurfabriker, för att föra deras talan] LINN ÅKESSON, skribent [fåglar som vårkvittrar] LINDA BJÖRKLUND, skribent [kaninerna Pelle och Lovis] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på ika. yebenes.herce@djurensratt.se

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak.

Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

NMÄ

Tryck: Stibo ISSN 0345-2409 Årgång 120

S

58

N VA

E

RK

E

T

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST / FOTO ISTOCKPHOTO

28

OM ORGANISATIONEN CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00.

Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Trycksak 5041 0004

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

5

Halvsida-NR1-2022-Blixtmail.indd 2

issat m te in l ä v r a h Du na på vår podd? Lyss n här! te senaste avsnit

2022-02-02 09:19:38

Agenda

FRAMGÅNG!

FOTO: PRESSBILD

Salladsjätten svängde snabbt

Den 26 januari valde Djurens Rätt att ta bladet från munnen och informera konsumenter om att Picadeli, ett svenskt salladsbarsföretag, serverar kött från turbokycklingar i sina salladsbarer. Redan senare samma dag kom det glädjande beskedet att Picadeli antar European Chicken Commitment (ECC). Våren 2021 började Picadeli i Frankrike jobba med ECC, och nu kommer företaget alltså sluta använda turbokycklingar i samtliga länder i Europa där företaget verkar. ‒ Det känns fantastiskt att Picadeli lyssnar på konsumenternas önskemål och visar handlingskraft så snabbt!

Att ett svenskt företag i expansion tar detta steg för kycklingarnas välfärd är oerhört viktigt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har fört en dialog med Picadeli sedan 2018 om att börja jobba enligt kriterierna i ECC. Åtta av tio svenskar vill förbjuda snabbväxande kycklingar, enligt en opinionsundersökning från 2019. ●

I media Picadelis beslut uppmärksammades av branschtidningen Foodmonitor. Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall kommenterade framgången.

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

7

Agenda � Har dialog med regeringen, politiker och myndigheter i Sverige och med EU-parlamentariker, om vad som är viktigt för att EU:s nya djurskyddslagstiftning ska göra positiv skillnad på riktigt för djuren. � Svarat på flera samråd som EU-kommissionen publicerat. Nu senast i januari 2022 då samrådet var öppet för alla valde Djurens Rätt att uppmana följarna i sociala medier att fylla i en viktig enkät om vad den nya lagstiftningen bör innehålla. � Varit aktiva i medborgarinitiativet End the Cage Age om ett EU-förbud mot burhållning av djur. � Driver även kampanjen #EUforAnimals som handlar om att EU behöver inrätta en djurskyddskommissionär.

Bakslag i transportfrågan

hade EU-parlamentariker till och med föreslagit ett antal skärpningar i de svaga rekommendationerna från ANIT. I media Utfallet i parEfter ANIT-omröstningen lamentet blev en uttalade sig riksordföbesvikelse, och rande Camilla Bergvall på nyhetssajten Europaporvisade än en gång talen om Djurens Rätts hur djurens bekrav på skärpta djurhov får stå tillbaka transportregler. för ekonomiska om djurtransporter. intressen. Det var inte EU-parlamentet skulle tillräckligt många parlarösta om de rekommendatiomentariker som röstade för ner som EU:s djurtransportett slut på export av levande kommitté ANIT lagt fram i djur till länder utanför EU. Det december. Inför omröstningen antogs inte heller någon tydlig

Nu väntar nya tag i EU det ett tag väldigt lovande ut i djurtransportfrågan, men sedan kom magplasket. Torsdagen den 20 januari skedde en viktig omröstning i EU-parlamentet FÖR DJURVÄNNER SÅG

8

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

skrivning om max åtta timmars transporttid av djur.

DJURVÄNNER KAN GLÄDJAS

över att parlamentet antog skrivningar om vikten av att transporter av levande djur till slakt och avel ersätts med transport av kött och genetiskt material. De fastslog också att lagstiftningen behöver utökas för att skydda de arter som i dag inte täcks tillräckligt av lagstiftningen, som fjäderfän och kaniner.

– Om reglerna för djurtransporter inte skärps ytterligare är det tyvärr troligt att vi kommer att få se nya skandaler där djur far mycket illa, inte minst på fartyg. Flera svenska parlamentariker ville gå längre, bland annat miljöpartisten Pär Holmgren och socialdemokraten Jytte Guteland, vi arbetar nu vidare för tydligare och bättre skrivningar i den fortsatta processen, säger Anna-Clara Acevedo, politiskt sakkunnig på Djurens Rätt.

Det finns alltså fortfarande en chans att få till skärpningar av djurskyddsreglerna. Nu kommer EU-kommissionen ta resultatet vidare i den process som pågår med att ta fram ny djurskyddslagstiftning på EU-nivå, inklusive nya djurtransportregler. Under år 2023 ska ett nytt förslag på lagstiftning presenteras av EU-kommissionen. för att den nya djurskyddslagstiftningen ska utgå från djurens behov och ta hänsyn till djur som kännande individer, och vad som är ett gott liv för dem.

Djurens Rätt vill bland annat se förbud mot burhållning, pälsdjursuppfödning, de långa djurtransporterna, plågsamma bedövningsmetoder vid slakt samt förbud mot tvångsmatning av ankor och gäss. Djurens Rätt anser att lagstiftningen behöver bli mer omfattande och täcka fler arter och djurslag än den gör i dagsläget – exempelvis är djurskyddslagstiftningen om fiskar mycket begränsad och bristfällig.

DJURENS RÄTT ARBETAR

av Linda Björklund

FOTO: EILIV SONAS ACERON/UNSPL ASH

Det här gör Djurens Rätt

#DjurensRätt 523

Viralt Följarnas reaktioner

Djurens Rätt är en av de mest inflytelserika aktörerna i sociala medier i Sverige. Här syns exempel på effekten bland följarna.

Fy f-n😢 aldrig mer äter jag djur! @wilevereco Äter aldrig kyckling! @linnestorpcina

353 926 15 493 O M D I S K U T E R AT PÅ I N S TA Flest interaktioner i sociala medier brukar skapas av bilder och filmer från de långa och plågsamma djurtransporterna som pågår året runt för djuren i livsmedelsindustrin. Inlägget som fått flest kommentarer på Instagram under vintern var en video som visar kor i misär på en långväga djurtransport.

Kommentarfältet gick varmt där hela 523 kommentarer publicerades av Djurens Rätts engagerade följare.

M E S T G I L L AT PÅ F A C E B O O K Nyheten om att TV4:s långkörare Fångarna på fortet slutar att använda sig av tigrar gav flest gillamarkeringar på Facebook under vintern. 15 493 personer gillade inlägget på Facebook och 7 811 personer gillade samma inlägg på Instagram.

Tigrarna kommer gå i pension, försäkrade TV4 när nyheten spreds. Kommentarfältet fylldes av hejarop som ”Äntligen!” och ”Det var på tiden!” vilket Djurens Rätt håller med om.

F Ö L J D J U R E N S R ÄT T PÅ T I K T O K

M E S T V I S N I N G A R PÅ T I K TO K Djurens Rätt finns nu på Tiktok!

Den video som har fått flest visningar hittills är en liten flock med grisar som får bada med hjälp av en vattenslang. Samtidigt visas grafik om att bara en procent av grisarna i Sverige får komma ut.

7 018 personer på Tiktok har nåtts av videon. Generellt kan Djurens Rätt se att videor på glada djur går hem hos följarna på Tiktok, Instagram och Facebook.

På @djurensratt kan följarna se när Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall testar nya vegoprodukter, svarar på frågor, delar med sig av nyheter för djuren eller informerar om djurens situation i djurfabrikerna.

FACEBOOK VS. I N S TA G R A M

FOTO: DJURENS RÄTT

M E S T S E T T PÅ FAC E B O O K En bild inför nyårsafton som uppmanar allmänheten att inte smälla raketer var den bild som blev mest sedd under vintern.

Inlägget som publicerades den 27 december sågs av 353 926 personer på Facebook och är även den bild som fått flest delningar – hela 9 341 personer delade inlägget i sina flöden på Facebook. Ämnet engagerar uppenbarligen och det är många som är måna om djuren när det nya året ska firas.

961 754

183 929

472 257

107 194

3076

85,3 %

personer nådde Djurens Rätt på Facebook i januari

personer nådde Djurens Rätt på Instagram i januari

gillade Djurens Rätt på Facebook i januari

följde Djurens Rätt på Instagram i januari

gillamarkeringar har Djurens Rätt på Tiktok i januari

av följarna på Instagram är kvinnor

Följ oss:

Djurens Rätt fick mig att sluta äta kyckling 🐣 anonym Är redan en GLAD och LYCKLIG månadsgivare, TACK för ert KÄMPANDE för DJUREN ❣️❤️🙏❤️ @ellukri Finns bara en väg om man inte vill medverka till sådant här: Go vego 💚 @the_real_han_med_ mustaschen

FINASTE K O M M E N TA R E N

Själv var jag väl 14 år när jag blev medlem i Djurens Rätt, och nu 30 år senare ska min minst lika djurälskande dotter på sex år få sitt medlemskap i Rädda Djuren-klubben i julklapp. Blir liksom lite tårögd av tanken: Engagemanget och kärleken går i arv.

Jag är helt säker på att hon kommer att bli väldigt glad för tidningarna och stärkt av känslan av att vara med och rädda djur.

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet.

På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information.

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

9

Agenda -

I media

Skarpa kritiken har tagit skruv

F

Jordbruksverket föreslår nya förbättringar

10

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

Jordbruksverket med om kritiken. Fem år i rad har Sverige varit ett av de sämsta länderna i EU när det gäller kontroller av djurförsöksanvändare. Djurens Rätt har länge påtalat problemet, och den 28 juni i fjol lämnade Djurens Rätt in en anmälan till EU-kommissionen om att Sverige inte lever upp till EU-lagarna. Anmälningen ledde till att Jordbruksverket tog till sig kritiken, och har nu föreslagit nya föreskrifter. ÖRST HÖLL INTE

Hittills har det funnits otydliga och svårtolkade definitioner av djurförsöksverksamheter – vilka ska egentligen kontrolleras och hur ofta? Nu har Jordbruksverket föreslagit nya föreskrifter som förtydligar de luddiga reglerna.

– Det kommer att genomföras betydligt fler kontroller av verksamheter som använder, tillhandahåller och föder upp försöksdjur. Av de få kontroller som genomförts tidigare år ser vi att det inte är ovanligt

att kontrollmyndigheten har anmärkningar, förklarar Peter Stålborg (f.d. Hultgren) som är ansvarig för djurförsöksfrågor på Djurens Rätt.

I djurförsök är det lagligt att utsätta djur för lidande, därför är dessa djurskyddskontroller extra viktiga att genomföra enligt Djurens Rätt. Annars är risken att djuren lider betydligt mer än nödvändigt.

– Många av djuren som används i djurförsök utsätts för otroligt plågsamma saker. De tvingas simma i vatten tills de tappar lusten att leva, injiceras med läkemedel och utsätts för strålning som framkallar sjukdomar och drogas med narkotika. Det är viktigt att sådana försök kontrolleras och

FOTO: SHUTTERSTOCK

Tidningen Syre uppmärksammade Jordbruksverkets förslag på nya regler.

Peter Stålborg uttalade sig: – Det finns en ganska stor varningsklocka här. Om det inte tillkommer mer resurser till länsstyrelserna är risken stor att resurserna kommer tas från andra verksamheter, där det redan finns problem. Så vi är inte i mål än, vi är halvvägs.

Förbudet mot djurtester av kosmetika är hotat. Skriv under protestlistan på djurensratt.se/ save-crueltyfree-cosmetics

DJURFÖRSÖK I SIFFROR

448 930 snittantalet djur som utsattes för djurförsök i Sverige åren 2016–2018.

bättre på att inventera sina resursbehov så att politikerna får information om vad som saknas. Samordningen av länsstyrelsernas arbete behöver bli bättre. Det kommer delvis att lösas genom de nya föreskrifterna när det gäller djurförsökskontroller, men det finns mycket mer som kan göras.

av statliga forskningsbudgeten satsas på forskning om alternativ till djurförsök.

72 % av alla vuxna i EU vill fasa ut djurförsök.

övervakas, så att djuren inte utsätts för mer än vad som är absolut nödvändigt. Dessutom finns fall där försöksdjur svälter eller törstar till döds och djur som inte får veterinärvård när de behöver det, eller lever i burar utan tillräcklig berikning. Fler och bättre kontroller leder förhoppningsvis till att det lidandet minimeras till dess att djurförsöken fasats ut för gott, säger Peter Stålborg.

Jordbruksverkets förslag på nya föreskrifter kvarstår problem med djurförsökskontrollerna.

Enligt EU:s lagstiftning ska minst en tredjedel av landets djurförsöksanvändare kontrolleras varje år, i stället har TROTS FRAMGÅNGEN MED

resultatet landat på mellan 25 och 30 kontroller de senaste åren. Dessutom ska varje länsstyrelse göra en plan för nästa års djurskyddskontroller, men när Djurens Rätt begärde ut planerna hade bara 5 av 21 länsstyrelser en sådan plan. Flera länsstyrelser visste inte ens att de hade djurförsöksverksamhet i sina län.

Resursbrist är länsstyrelsernas förklaring. Peter Stålborg säger att Djurens Rätt har förståelse för att länsstyrelserna känner att de går på knäna, och att de behöver få mer pengar och kompetent personal.

– Anslagen till länsstyrelsens arbete måste bli större i riksdagens budget, men länsstyrelserna behöver också bli

� Sätter press på politikerna för att mer pengar ska satsas på djurfri forskning och att Sverige ska anta en nationell handlingsplan för att fasa ut djurförsöken. I dagsläget satsar Sverige 15 miljoner per år, en höjning till 150 miljoner är en bra början. � Kräver att Sverige följer försöksdjursdirektivet. I dag finns exempelvis brister inom kontrollerna av djurförsöksverksamheter och tillgänglighet när det gäller information om pågående och genomförda försök. � Bedriver opinionsbildning nationellt, globalt och på EU-nivå för starkare lagstiftning mot djurförsök.

Arbetar för att företag och myn-

ett avgörande år för de miljontals djur som utsätts för djurförsök varje år i EU. Tolv digheter ska fatta bra beslut som år har gått sedan EU leder till färre djurförsök. bestämde sig för att � Informerar allmänheten om skrota djurförsök pågående djurförsök och vilka alterså snart det blivit nativa metoder som finns. vetenskapligt möjligt.

En ny omröstning i EU-parlamentet den 15 september 2021 slutade i ett samma låga nivåer i många år. rungande ja för att börja fastslå 15 miljoner låter som mycket hur och när djurförsöken ska pengar, men i det här sambörja fasas ut i EU. manhanget är det alldeles för Nu befinner sig Sverige i ett lite. De pengarna som faktiskt valår, vilket kan bädda för att hamnar i projekt om alternabörja ta de politiska besluten tiva metoder räcker knappt som behövs för att fasa ut djur- till en forskarlön, säger Peter försöken. Djurens Rätt anser Stålborg. att bästa metoden är att främja djurfria forskningsmetoder, I FÖRRA NUMRET av Tidningen som ofta är snabbare, bättre Djurens Rätt genomfördes en och billigare än djurförsök. rundfrågning bland riksdagsBudgeten för att forska om partierna. Vilka är beredda att djurfria forskningsmetoder öka de 15 miljonerna som årliär dock fjuttig, endast 0,03 gen öronmärks för forskning av procent av den statliga forskalternativ till djurförsök? Stöd ningsbudgeten. Samtidigt finns finns från vänster till höger. stora ambitioner. Enligt viktiga Vänsterpartiet vill budgetera styrdokument kan Sverige bli 30 miljoner, Miljöpartiet 50 ”världsledande inom altermiljoner, Moderaterna 20 nativa metoder” och Jordmiljoner och Sverigedemokrabruksverket har på uppdrag av terna 25 miljoner. regeringen nyligen publicerat – Många politiker är för en en rapport om hur djurförsöpåskyndad utfasning av djurken kan begränsas så långt som försöken, men än så länge är möjligt. Framsteg som är värda det få partier som är beredda att fira, men nu behövs pengar. att betala vad det kostar. Sam– Finansieringen av forsktidigt som miljardbelopp delas ning som ska leda till nya alut till djurförsök varje år puttternativa metoder har legat på rar 3R-forskningen på i samma otillfredsställande låga takt. Nu är det valår och det är upp till ”Miljardbelopp bevis om vilka partier som är att ta utfasningen till delas ut till djur- beredda nästa steg, säger Peter Stålborg.

2022 KAN VARA

0,03 %

Det här gör Djurens Rätt

försök varje år”

av Josefin Strang Djurens Rätt

Nummer 1 2022

11

Agenda har fått namnet "Världens bästa djurskydd".

– Titeln leker lite med idén många svenskar har om att vi har världens Se filmen! bästa djurskydd. I filmen kan vi visa Du behöver inte vara vad det faktiskt biobesökare för att se innebär för filmen. Filmen finns på djurensratt.se/ djuren. Eftersom kycklingfilm filmen är 3D-animerad så kan kycklingarna prata, vilket gör att de själva kan berätta om sin tillvaro, säger Emma Bäckström som är kampanjkoordinator på Djurens Rätt och projektledare för filmen.

I DJURFABRIKERNA LEVER

Den nya reklamfilmen ska rikta ljuset mot situationen för de över 100 miljoner kycklingarna som dödas i Sverige varje år.

Djurens Rätt in pengar till en bioreklam om kycklingarnas verklighet – nu är filmen här.

Tillsammans med produktionsbolaget Naive växte en kort berättelse fram om tre kycklingar i olika delar av livet i en djurfabrik. Reklamfilmen 12

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

Orkla Foods Sverige nej till användningen av turbokycklingar och ja till att fler kycklingar får vistas utomhus.

Omställningen kommer att vara klar under 2025.

— Hållbara inköp är en väldigt viktig fråga för oss och djuromsorg är en självklar del av det. Vi arbetar långsiktigt med att förbättra djurens tillvaro och genom att stödja ECC ser vi till att ytterligare uppmärksamma och öka djuromsorgen för kycklingarna, säger Helene Thörnlund, responsible sourcing specialist på Orkla Foods Sverige. av Nathalie Söderström

BIOREKLAMEN SYNS PÅ

Filmpremiär om kycklingarna UNDER HÖSTEN SAMLADE

Filmstadens biografer i hela Sverige till och med mitten av april, och beräknas nå närmare en miljon biobesökare. Skådespelarna som lånat ut sina röster är Dragomir Mrsic, Mattias Fransson och Sanna Sundqvist.

– Djurens Rätt gör ett otroligt arbete och jag ser det som en ynnest att få vara en liten, liten del av det, säger Sanna Sundqvist.

Efter dialog med Djurens Rätt blir Orkla Foods Sverige nästa aktör att ansluta sig till den ständigt växande skaran företag som följer European Chicken Commitment (ECC). Företagsjätten äger bland annat varumärket Felix. Beslutet inkluderar även Orkla Food Solutions som levererar mat till skolor, äldreboenden, restauranger med mera. Genom att börja jobba med ECC säger

av Linn Åkesson Robin Jonsson

”Inget djur ska behöva dö för att jag ska leva” Raplegendaren RZA från Wu-Tang Clan är vegan och aktivist för djuren sedan många år tillbaka.

FOTO: NAIVE /SHUTTERSTOCK

Fåglar på bioduken

kycklingar i 35 dagar i extrem trängsel inomhus. Turbokycklingarna, som de kallas, växer så snabbt att det gör ont och varje år dör hundratusentals redan i transporten på väg till slakteriet. Robin Jonsson är filmens manusförfattare och regissör.

– För de flesta kommer skygglapparna fram när vi får hemskheter upptryckta i ansiktet, så vi pratade tidigt om faran i att vilja för mycket fastän intentionerna är de bästa. Vi försökte tänka brett och ville göra någonting som vågar vara underhållande och ironiskt, subtilt och tankeväckande. En film där det mesta finns att hämta mellan raderna och ger tittarna utrymme att lägga ihop ett och ett själva. Det är ingen film som skriker desperat efter hjälp eller sympati, men vi hoppas den åtminstone lämnar folk med en olustig känsla värd att reflektera över, säger han.

Matjätten blir kycklingvänligare

Agenda -

Framgång Bakslag Korta notiser men långtgående skillnader för djuren. av Linn Åkesson

300 hönor kvävdes ihjäl

Färre hönor i bur På bara ett år har andelen hönor i burar minskat från 6 procent till 3,5 procent, en minskning på ungefär 230 000 individer.

Minskningen beror dels på att flera stora företag och producenter fasar ut buräggen, efter dialog med Djurens Rätt. Burhållning är för första gången den minst vanliga produktionsformen för äggindustrin.

I december noterade en veterinär att omkring 300 hönor dött på en djurtransport på Håkantorp slakteri i Vara, ventilationen i djurtransporten hade slutat fungera och hönor-

Djur i

livsmedelsindustrin

Minkaveln har startat igen

Största minkfarmen stänger Sveriges största minkfarm har försatts i konkurs. Detta efter avelsförbudet 2021 och trots 7,5 miljoner i ekonomiskt stöd från Jordbruksverket. Denna minkfarm i Skara hade 100 000 minkburar. Det är fortfarande oklart om det mindre antalet minkar som finns kvar på farmen kommer avlivas eller köpas upp av något annat företag eller minkfarm.

FOTO: FOTO: SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT, MAGNUS FRÖDERBERG

Ny rapport visar vägen De flesta är överens om att djurförsöken ska fasas ut – det svåra är att veta hur.

Djurens Rätt tar därför ett grepp om frågan genom den nya rapporten Strategier för utfasning av djurförsöken, som föreslår tio åtgärder för att förpassa djurförsök till historien. Rapporten finns att läsa kostnadsfritt på Djurens Rätts hemsida.

Djur i Djur i pälsindustrin pälsindustrin

.

Djurförsök Djurförsök

Under 2022 startar minkaveln igen, efter att ha varit förbjuden i Sverige under fjolåret. Vissa restriktioner har förlängts, så som förbud mot förflyttning av levande minkar och isolering av farmerna. Djurens Rätt anser att det inte är tillräckligt och vill att Sverige följer efter stora delar av övriga Europa och sätter ett slutdatum för minkfarmerna.

Avgörande utfasningsbesked är försenat I september antog EU-parlamentet en resolution, där EU-kommissionen ombads att ta fram en handlingsplan som ska accelerera utfasningen av djurförsöken i EU. Kommissionen förväntades lämna besked i mitten på december men har fortfarande inte yttrat sig i frågan.

Anledningen är oklar.

Kändis poserade i päls

NK slutar med päls Varuhuset NK har meddelat ett beslut om att sluta sälja äkta päls. Den sjunkande efterfrågan har minskat utbudet under flera års tid och i mars nästa år sätter varuhuset en definitiv punkt för all pälsförsäljning. Det gäller både hela pälsar och varor med pälsdetaljer, beslutet omfattar varuhusen i både Stockholm och Göteborg.

na hade kvävts. I augusti upptäcktes 978 döda hönor på en transport. På sidan 62 kan du läsa mer om de upprepade djurskyddsproblemen på Håkantorp slakteri.

Djurvänlig konsumtion

Kontrovers följde efter att influeraren Bianca Ingrosso publicerade en bild där hon bär en jacka av rävpäls. Tusentals besvikna följare kommenterade. Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson uttalade sig i Expressen: "Det är rejält tondövt att som influencer blunda för det fruktansvärda djurplågeri som pälsindustrin står för."

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

13

Djuret -

40 år

så gammal kan en torsk bli.

50 kg

kan en torsk väga, vissa blir över 1,5 meter långa.

600 m

så djupt kan den gå, men är oftast på 100–200 meters djup.

Mitt liv som torsk Överfiskad och plågad vid fångst av Anna Harenius

Så vill torsken leva Torsken lever nära botten, men ibland också uppe i det fria vattnet. Födan består av fisk och ryggradslösa djur, som kräftdjur.

Yngre individer äter mest kräftdjur och äldre äter mest fisk, som till exempel sill och skarpsill. Fortplantningen sker i det fria vattnet, ner till ungefär 100 meters djup. Äggen och larverna är pelagiska, det vill säga de flyter fritt i öppna vatten. Äggen kläcks efter 10–40 dygn, beroende på vattentemperaturen. Det är bara under fortplantningen som torsken lever i stim.

Det här kan du göra På djurensratt.se/fiskar kan du lära dig mer om fiskar och deras känsloliv.

Välj bort torsken och andra fiskar från tallriken. Välj vego!

Torskfisket förstör haven

Inte ens när fiskarna har fångats och tagits ombord på fartyget omfattas de av djurskyddslagen. Det betyder att det saknas krav på att de snabbt ska göras medvetslösa, det vill säga bedövas, och inte

återfå medvetandet innan eller medan de strupskärs och rensas. Oerhört många fiskar dör en utdragen och mycket plågsam död inom fisket när de kvävs i luften eller strupskärs och rensas vid medvetande.

14

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

i Sverige, många djur kan fångas på kort tid men konsekvenserna för djuren är förödande.

Fångade fiskar utmattas, skadas och krossas.

Bottentrålningen förstör havsbotten och stör eller dödar djuren som lever där. Trålningen kan också ge stora bifångster av individer av arter, som syftet inte var att fånga. Dessutom orsakas stora utsläpp av växthusgaser.

FOTO: KRONFÅGEL

Får en plågsam död

Det största hotet mot torsken som art är lång tids överfiske. Övergödningen i Östersjön leder till syrebrist vid botten där torsken lever och söker föda. Bottentrålning är den vanligaste metoden vid fiske efter bottenlevande fiskar

Agenda -

#Throwback

Skam den som ger sig. Djurens Rätts hjärtefrågor har decennier på nacken. av Linn Åkesson

Steg mot förbud av djurtestat smink

40 år sedan

Under Djurens Rätts 100-årsjubileum, närmare bestämt i nummer 1/1982, skriver dåvarande riksordförande Birgitta Carlsson att riksdagen under hösten 1981 uppmanade till begränsning av kosmetikatester på djur. En motion hade lämnats in av Anders Gernandt (C) om ett förbud av djurtester av kosmetika. Riksdagen uttalade därefter att tester av

Hallå där, Peter Stålborg Doktor i rättsvetenskap och sakkunnig i djurförsöksfrågor på Djurens Rätt Riksdagen har röstat för att

införa "grovt djurplågeribrott". Vad är det för något?

– Precis som för djurplågeri av normalgraden krävs det att gärningspersonen har misshandlat, överansträngt Bursveket efter nya djurskyddslagen eller vanvårdat djur på ett sätt som orsakat lidande hos I nummer 1/1992 konstaterades att tre år hade gått sedan djuren. Det nya grova brottet nya djurskyddslagen införts. I den nya lagen fick djur laglig kan leda till högre straff vid rätt att kunna bete sig naturligt, därmed skulle hönorna allvarligare brott. Grovt brott slippa leva instängda i burar. Trots det hade inget hänt. "Det är kan innebära att lidandet skandal att ansvariga myndigheter dröjt ända till hösten 1991 varit allvarligt, att det rör sig med att följa upp beslutet om avveckling av burhållning" år sedan om många djur eller att brotstår det. Djurens Rätt har lyckats reducera antalet hönor i tet varit hänsynslöst. bur och arbetar än i dag med att få ett slutdatum.

Hur har Djurens Rätt bidragit till det här framsteget?

– Djurens Rätt har arbetat med att synliggöra behovet Medarbetare besökte grisslakteri av skärpta straff för brott I nummer 1/2002 berättar Djurens Rätt-medarbetaren mot djur under lång tid. Vi har Carina Olsson om ett besök på ett slakteri i Uppsala. "Det bland annat lyft frågan med var den vidrigaste upplevelsen i mitt liv. Jag trodde inte att ansvariga politiker, deltagit i det skulle vara så jobbigt som det var […] Det var en gris som ett så kallat samråd med uttittade på mig. Hennes undrande blick följde mig. Tanken redaren och vi var även med slog mig faktiskt att jag skulle kunna rädda just henne om år sedan och utvärderade lagförslaget jag bad att få betala lite. Och sen tittade jag på nästa och under remissrundan. nästa och sen var jag tvungen att titta bort." Är det här en chans I media till rättvisa för djuren Omröstningen blev en i djurfabrikerna?

TT-nyhet, som gjorde att – Ja, det är Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall visserligen inga citerades i ett 20-tal nya handlingar tidningar, bland annat som kriminaliseDN och SvD. ras, men den här Kampen för begränsad transporttid ändringen innebär att Tidningen berättade om kampanjen "8 hours" som fått fler kommer att dömas till en miljon underskrifter från EU-medborgare. Målet var en fängelse och att de faktiskt lagförändring om att inga djur ska transporteras mer än åtta får avtjäna fängelsestraff. timmar. Djurrätt- och djurskyddsorganisationer, upprörda När färre gärningspersoner medborgare och politiker hade länge argumenterat för att nåkommer undan med böter got borde göras åt plågsamma djurtransporter. Djurens Rätt år sedan eller villkorlig dom ökar den arbetar fortfarande med att få till en bättre lagstiftning i avskräckande effekten och frågan och för att få ner transporttiderna för djuren. får förhoppningsvis fler att behandla djuren bättre. lyxprodukter på djur bör reduceras och myndigheterna uppmanades att ta upp frågan i internationella organ.

30

FOTO: SHUTTERSTOCK

20

10

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

15

Agenda -

Kräver hårdare tag mot smittor

F

Myndigheternas granskning blev en besvikelse

16

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

minkfarmning var förhoppningarna höga efter den presskonferens som regeringen höll den 27 januari 2020. På grund av coronavirusspridningen skulle Sveriges minkuppfödning sättas på paus. Myndigheterna fick också i uppdrag att granska landets djurhållning för att minska risken för farliga smittor.

– Det kändes väldigt bra när uppdraget presenterades, särskilt framåt mars då regeringen kompletterade med ÖR MOTSTÅNDARNA TILL

att minkfarmerna skulle vara utgångspunkten i det här regeringsuppdraget. Men när vi i höstas fick se vad myndigheterna eventuellt kommer föreslå, så var det inte särskilt starka åtgärder, säger Anna Harenius som är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Rapporten är klar och det blev inga rejäla tag mot minkfarmning eller andra djurfabriker. Djurens Rätt medverkade i samrådet inför regeringsuppdragets slutfas, och argu-

menterade för ännu skarpare åtgärder. Myndigheterna har landat i fyra förslag – att smittskyddskontrollerna utvecklas, att djurhållare ska ha smittskyddsplaner, att personal ska informeras om smittskyddsplanen, och att smittskydd ska bli en aspekt av den obligatoriska förprövningen när djurfabriker ska byggas eller byggas om. Det är i den sistnämnda punkten som Djurens Rätt skymtar mest djurskyddspotential.

– Jag tycker att förslaget är bra. Starka åtgärder skulle till viss del innebära att man inte bygger nya djurfabriker – och det skulle kunna bli jättebra!

Sen vet vi inte om det blir så i verkligheten, säger Anna Harenius.

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Minkar är mottagliga för vissa virus som också smittar människor, SARSCoV-2 har spridits på minkfarmer i hela världen. Minkfarmstäta Blekinge har därför kallats "nya Wuhan".

Se mer I februari arrangerade Djurens Rätt webbinariet Åtgärder för att hindra smittrisker i Sveriges djurfabriker. Det finns att se på Youtube.

Slutsatsen är ändå en besvikelse för Djurens Rätt.

– Vi hade kunnat se en avveckling av minkfarmer, på grund av att det inte går att ha minkarna på ett smittsäkert sätt. Det hade också kunnat generera i flera åtgärder som gör det svårt att ha stora djurfabriker med hundratusentals individer, som kycklingar och höns. Det är vad vi skulle vilja se, säger Anna Harenius. alla smittsamma sjukdomar hos människor kommer från djur.

Djurfabriker är en grogrund för farliga smittor som ännu inte sett dagens ljus.

I exempelvis ett genomsnittligt kycklingstall står 18 TRE FJÄRDEDELAR AV

kycklingar på varje kvadratmeter i en lokal med tiotusentals jämnåriga. Djurfabrikerna är trånga, smutsiga och proppfulla med unga individer som avlats för att producera mer än kropparna håller för. I djurfabrikerna har mikroorganismer miljardtals kroppar med veka immunförsvar att använda som kärl att mutera i. Majoriteten av svenskarna är oroade för smittspridning från storskalig djurhållning, enligt en undersökning från Novus.

Nu har Djurens Rätt släppt en 34-sidig rapport med förslag på åtgärder för att minska risken för smittor. Åtgärder som i praktiken skulle innebära att djurfabriker inte kan existera – men Anna Harenius menar att

Djurens Rätt inte sätter ribban för högt.

– Som jag ser på saken har vi kompromissat. Vi skulle vilja gå ännu längre, och det vill också många av våra medlemmar. Jag vill vara tydlig med att Djurens Rätts förslag skulle troligen leda till att minkfarmning avvecklas på grund av bristande lönsamhet, och att det blir svårare att ha de stora djurfabrikerna eftersom de innebär smittrisker. Det är inte taget ur luften, säger hon.

Rapporten kartlägger bland annat smittorna som redan nu florerar i djurbesättningarna, exempelvis fågelinfluensa, svininfluensa, salmonella, campylobacter och fiskparasiter. Det akuta hotet om antibiotikaresistens avhandlas också.

I SAMBAND MED rapportens lansering höll Djurens Rätt ett webbinarium, bland de medverkande fanns Romina Pourmokhtari, ordförande för Liberala ungdomsförbundet.

Hon är kritisk mot att skattepengar spenderas på att hålla liv i de fåtal minkfarmer som finns kvar, samtidigt som åtta av tio svenskar vill förbjuda minkfarmning.

– Det finns uppenbart ett starkt folkligt engagemang, men det reflekteras inte i politiken, sa Pourmokhtari och pekade ut Socialdemokraterna som vågmästare när det kommer till att få majoritet för ett förbud mot minkfarmning.

V, MP och L är partierna som är emot pälsdjursfarmning i dagsläget. Anna Harenius hoppas att politiker från vänster till höger läser rapporten, gör kopplingen mellan djurfabriker och pandemier, och börjar agera.

– Att minska smittrisker borde vara en valfråga. Som läsare kan man alltid höra av sig till det parti man kanske tänkt lägga sin röst på i valet, och ställa frågan om de kommer göra något med de här förslagen på åtgärder. Rapporten finns för alla att ta del av på vår hemsida, avslutar Anna Harenius.

av Josefin Strang

7 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER F R Å N D J U R E N S R ÄT T 1 Återinför avelsförbud

på minkfarmer och sätt ett slutdatum för att hålla minkar i bur.

2 Inför ett slutdatum då mer än 100 djurenheter inte längre får hållas på samma gård, för att minska antalet företag med storskalig djurhållning.

3 Inför avståndskrav mellan gårdar som har samma djurarter för att minska riskerna för smittspridning dem emellan.

4 Inför ett slutdatum för när djur inte längre får transporteras i mer än fyra timmar, för att minska spridning av smitta över landet.

5 Inför mål i livsmedelsstrategin om halverad köttkonsumtion till 2030.

6 Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.

7 Ge ökade anslag till djurfri forskning om att ta fram en handlingsplan för att minska antalet djur som används i djurförsök.

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

17

Agenda -

Möte med ministern Bra dialog men inga löften Sverige en ny landsbygdsminister, socialdemokraten AnnaCaren Sätherberg. Hon är nu personen med högst ansvar för landets djurskyddsfrågor och är därmed en nyckelperson i Djurens Rätts arbete.

– Det är viktigt för oss att hålla god dialog med beslutsfattare och i synnerhet med ministern som är ansvarig för våra frågor. De kanske inte alltid tycker som vi, men det är viktigt att vi kontinuerligt SEDAN NOVEMBER HAR

18

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

lyfter in våra perspektiv inför att de fattar sina beslut, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. blev mötet av mellan Djurens Rätt och regeringen. Från Djurens Rätt deltog Camilla Bergvall och samhällspolitiska chefen Sebastian Wiklund, ministern Anna-Caren Sätherberg hade sällskap av sakkunniga från ministerstaben och tjänstepersoner från NäringsdeparDEN 27 JANUARI

ETT PROBLEM ENLIGT Djurens

Rätt är att myndigheten och ministern som i dag ansvarar för djurskyddsfrågorna också ska se till industrins intressen, vilket leder till att vinstintressen prioriteras över djurens välfärd.

Djurens Rätt arbetar därför för att inrätta en djurskyddsminister. 2022 kan bli ett politiskt vägskäl och Camilla Bergvall är spänd inför valet.

– Vad som helst kan hända.

Jag hoppas att vikten av en halverad köttkonsumtion blir en valfråga – om vi inte minskar köttkonsumtionen finns ingen chans att ha ett starkt djurskydd framöver. av Josefin Strang

Företaget vägrade ta emot upprop Carolines Kök är ett av Sveriges ledande företag

på färsk färdigmat – men de halkar efter när det kommer till att ta mer ansvar för kycklingarna. Därför har Djurens Rätt sedan september 2021 informerat konsumenter om att Carolines Kök fortfarande inte har sagt nej till turbokycklingar.

När Carolines Kök fick kritik för sitt bristande ansvar för kycklingarna blev reaktionen att lägga locket på. De stängde av kommentarfält och blockerade användare från sina sociala medier.

I november besökte Djurens Rätt Carolines Köks huvudkontor för att överlämna namnunderskrifter från över 7 000 personer, som uppmanar Carolines Kök att sluta med turbokycklingar. Men representanter för företaget ville inte ta emot underskrifterna.

— Förutom att Carolines Kök inte vill sluta använda turbokycklingar så lyssnar de alltså inte heller på sina konsumenter. Det är väldigt bekymmersamt att ett företag väljer att ignorera konsumenternas synpunkter om djurvälfärd på det här sättet, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätts konsumentupplysning fortsätter och i skrivande stund så har uppropet på djurensratt.se nära 10 000 namnunderskrifter. av Linn Bleckert

FOTO: KRISTIAN POHL /REGERINGSK ANSLIET

tementet. Djurens Rätt lyfte fram djurfrågorna som är mest angelägna för regeringen att ta tag i, närmare bestämt minkfarmerna, den framgångsrika kampanjen End the Cage Age och hönorna i bur i Sverige.

– Hon höll med om att det är bra att så få hönor sitter i bur i Sverige, men lämnade inget förslag på hur de sista burarna skulle kunna fasas ut i Sverige. Vi har förståelse för att hon är ny på posten och inte vänder upp och ner på alltihop, men det fanns inga planer på att göra förändringar i de områdena tyvärr, berättar Skriv Camilla Bergvall. under!

Den plågsamma Tycker du att det koldioxidbedövningbehövs en djurskyddsmien av grisar diskunister som sätter djuren terades. Sätherberg främst? Gå in på djurensratt.se/tillsatt-enlyssnade och förstod djurskyddsminister vad Djurens Rätt menar är problemet med bedövningen.

– Det blev lite moment 22. Politiken säger att det inte finns bra alternativ till koldioxidbedövningen, men det behövs politiska initiativ om utfasning och forskningssatsningar för att ta fram en alternativ bedövningsmetod.

Trots allt tar Camilla Bergvall med sig en positiv känsla.

– Landsbygdsministern lyssnade in våra förslag. Mötet var ett konstruktivt första möte och ambitionen är att ha en fortsatt dialog. Det känns väldigt bra och hoppfullt.

Nya landsbygds­ ministern AnnaCaren ­S ätherberg efterträdde Ibrahim Baylan, som var tillförordnad landsbygdsminister efter Jennie Nilssons avgång under regeringskrisen 2021.

Idag är det otydligt vem som ansvarar för djurvälfärdsfrågor i EU vilket gör det svårt att kräva ansvar när djur transporteras under hemska förhållanden inom EU och till länder utanför.

Därför uppmanar vi nu EU att inrätta en djurskyddskommissionär!

När ansvaret för djurskyddet läggs på en djurskyddskommissionär kan det skapa riktig förändring för djuren i EU:s djurfabriker.

Skriv under för en djurskyddskommissionär på: euforanimals.se

Foto: Jo-Anne McArthur / Israel Against Live Shipments / We Animals Media

Skanna QR-koden för att komma till namninsamlingen.

Mötet -

Sveriges mesta storasyster

THERÉSE LINDGREN

är med sin miljonpublik även landets mäktigaste djurvän. Varför envisas hon med att gång på gång prata om ett så impopulärt ämne som djurens lidande?

”Bilderna ETSAR sig fast” 20

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

FOTO: AMANDA PARKK INEN

av Maja-Stina Skarstedt

Mötet -

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

21

Mötet -

T

ser ut och säger sig vara väldigt avslappnad där hon sitter i den ljusa soffan. Men så har hon börjat dagen lugnt med ett skönt yinyoga-pass också. Sina mjuka följeslagare har hon med sig – hundarna och syskonparet Rasmus och Ronja. Båda skulle egentligen inte ha varit kvar hos Therése och hennes fästman Anders när de kom till dem som omplaceringshundar för fyra år sedan. Men de blev kvar.

– Jag har alltid tyckt om djur, men inte analyserat det mer än så under uppväxten.

I dag ser mitt intresse och engagemang helt annorlunda ut. Min bild av djur är helt förändrad mot förr. Jag växte upp med en bild av att djur tillhör människor, vilket jag inte ser det som i dag. Djur är egna individer, säger Therése Lindgren.

Denna åsikt visar hon tydligt för den HERÉSE LINDGREN BÅDE

22

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

miljon som prenumererar på hennes Youtube. Therése Lindgren har dessutom lika många följare på Instagram och nära en kvarts miljon på Tiktok. Hon redigerar alla sina filmer själv, trots att hon testat ett 20-tal superduktiga klippare under åren.

Skälet är att hon har ett enormt kontrollbehov. I filmerna bjuder hon på sig själv och har en stor dos humor – varför använda lösögonfransar från minkar när man kan experimentera med lurvet på fästmannens bröstkorg, exempelvis?

Och så djuren – de är där hela tiden. De är en stor del av hennes liv och därmed en stor del av hennes innehåll i sociala kanaler. Följarna kan genom Therése och Anders se hur tillvaron som jourhem fungerar – vare sig det är för hunden Fluffy, chinchillorna Milton och Melvin, kaninen Elsa (som plötsligt fick missfall och blev sjuk) eller ett gäng råttor som också har varit jourbebisar i hemmet. blickar bakåt till skolåldern så var hemkunskapen den enda källan till kunskap om djur. Hon och skolkamraterna lärde sig om korna som producerar mjölk och hur bra det var för dem här i Sverige.

– Vi pratade om att Sverige har bäst djurhållning i världen och vi fick se bilder av kor på gröna ängar och med en röd lada i bakgrunden. Du vet, så där riktigt idylliskt och den där bilden hade jag kvar i mig ända tills jag av en slump hittade videor på Youtube med riktiga bilder från svenska djurfabriker.

Hon blev förfärad – och kände sig också förd bakom ljuset. Hon satt där framför skärmen med frågor som: Var det här verkligen världens bästa djurhållning? Vad är ens bra djurhållning?

– Svenska grisar som aldrig får gå ut, frigående höns som inte får gå fritt och fruktansvärda kycklingfabriker?

NÄR THERÉSE LINDGREN

att bli vegan. Men hon tog steget väldigt, väldigt långsamt. Förändringen fick växa fram och hon uteslöt att äta det ena djuret efter det andra. Hon såg en dokumentär om dun och valde därefter att köpa ett annat täcke än av dun. Prylar av skinn gick också bort, och så vidare.

– Jag tror att det var viktigt för mig att det fick ta tid. Det tog säkert ett år från att jag slutade äta gris till att fullt ut bli vegan.

Jag lärde mig jättemycket under tiden. Och jag blev vegan enbart för djurens skull, inte på grund av klimatet eller så.

En del av hennes följare skriver till henne och tycker att det är svårt att tänka sig vegansk kost för att de exempelvis inte kan ”släppa osten”.

Therése själv har aldrig saknat varken 2016 VALDE THERÉSE

FOTO: ELLEN WALDTON

Therése Lindgren är Sveriges mest inflytelserika djurvän med över en miljon prenumeranter på Youtube och lika många följare på Instagram.

– Mina följare är otroligt medvetna och intresserade av samhällsfrågor. Jag inspireras enormt mycket av dem.

För ett år sedan fick kaninen Elsa flytta in hos Therése i väntan på ett nytt hem.

Sambon Anders och de ständiga följeslagarna Rasmus och Ronja.

FOTO: PRIVAT/INSTAGRAM

Therése fascineras av hästar men ridning är inget för henne.

ost eller annat i hennes tidigare kost. Nu vet hon var saker kommer ifrån. Men hon poängterar att hon verkligen respekterar andras val och vill inte döma någon.

– Jag tror inte på att vara skuldbeläggande, inte peka finger åt någon som gör fel enligt mina mått mätt. Jag tror inte att det är bästa sättet för att få någon att göra en bestående förändring.

”Det tog säkert ett år från att jag slutade äta gris till att fullt ut bli vegan. Jag lärde mig jättemycket under tiden”

Therése har varit jou rhem åt sex hundar , tre råt tor, tre chinchillo r och två kaniner.

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

23

Mötet THERÉSE LINDGREN

”Det är ett jättestort ansvar att vara inflytelserik — jag försöker göra det väl och gör det så gott jag bara kan” Therése tror inte heller på att visa de värsta sortens bilder på djur som har det svårt, även om det fick henne att agera.

– Jag ser bara på min kille som inte är vegan, att om jag visar Youtube-filmer med kalvar som tas från kossorna kanske han väljer bort mejeriprodukter samma kväll, men börjar dricka mjölk snart igen.

Det behövs andra sätt.

Ja, vad krävs för att folk ska ändra sina beteenden?

– Jag tror att kunskap är otroligt viktigt utan att slänga det i ansiktet på folk. om att hon har ett enormt inflytande på sina följare. Många är unga och en del av dem tillbringar mer tid med att titta på henne än att prata med sina föräldrar och familjemedlemmar.

– Det är ett jättestort ansvar att vara inflytelserik – jag försöker göra det väl och THERÉSE ÄR MEDVETEN

24

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

gör det så gott jag bara kan. Det känns viktigt, en ära och något som jag tar på ett jättestort allvar.

Hon tar också sina följare och tittare på allvar. Lyssnar på dem och har en kontinuerlig dialog med dem. Hon märker också att de har ett stort intresse för alla typer av samhällsfrågor.

– Och kanske särskilt för djur, men också klimat- och jämställdhetsfrågor.

Det är en otroligt medveten generation och jag inspireras väldigt mycket av dem som följer mig.

Det egna intresset för djuren och andra samhällsfrågor har växlats upp på senare år. Mycket beror på att hon blivit äldre och tryggare, tror hon. Men också att hon jobbat med sina sociala medier i så många år nu. Första videon la hon upp 2013.

– Just nu tänker jag mycket på vad framtiden har att komma med, vad jag vill göra och jag har lärt mig att samhällsfrågor verkligen ger mig glädje – när jag jobbar med frågor som engagerar, utbildar och där det gör skillnad. Jag har förmånen att ha en så stor publik och då är det viktigt och häftigt att kunna utbilda dem och det gör mig väldigt, väldigt glad. alltså 2013, ett år efter att hon blivit sjukskriven för utbrändhet. Under sjukskrivningen och perioden när hon skulle komma THERÉSES YOUTUBE-RESA BÖRJADE

Wow! Genom Therése blev Sverige första landet i världen där en kvinna var först med en miljon prenumeranter på Youtube.

FOTO: AMANDA PARKK INEN

Therése Lindgren tycker om sina följare ”otroligt mycket”. De lär henne nya saker och hon lyssnar mycket på vad de efterfrågar i hennes kanaler. Tonen i deras kommentarer är också väldigt kärleksfull.

Ålder: 35 år.

Bor: Lägenhet i centrala Stockholm och ett sommarhus en timme från stan.

Familj: Fästmannen Anders, tillsammans sedan elva år tillbaka, och de adopterade hundarna Rasmus och Ronja som är syskon.

Gör: Driver Sveriges största Youtube-kanal med över en miljon prenumeranter. Har lika många följare på Instagram och fler än 233 000 följare på Tiktok. Grundare av veganska skönhetsmärket Indy Beauty.

Skrivit böckerna Ibland mår jag inte så bra om psykisk ohälsa samt och Vem bryr sig? om djurrätt.

Intressen: ”Tycker mycket om att läsa. Jag är väldigt intresserad av hundsport och tränar mycket med hundarna.”

Aktuell med: Ständigt med nya klipp på Youtube. Dramaserien Dumpad för unga vuxna om psykisk ohälsa planeras att sändas i Discovery+ under 2022.

Kuriosa: Therése är medlem i Mensa och med i Guinness World Records. ”Mitt världsrekord är att jag bakat världens största veganska tårta.”

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

25

Mötet -

tillbaka var det faktiskt en omplacerad hund som fick henne att må bättre.

– Det var första gången som jag var jourhem åt en hund och den där jourhunden räddade mig ur min depression och sjukskrivning. Helt plötsligt hade jag en anledning att gå upp varje morgon. Den där hunden var så glad att se mig, trots att jag själv skämdes för att jag inte orkade någonting. Den hunden älskade mig så mycket.

Sedan den första jourhunden har hon erbjudit hem åt sex hundar totalt och nu har hon alltså adopterat både Rasmus och Ronja. Therése och Anders planerar för gym åt hundarna där hemma och självklart är de med på deras skidresa i vinter. De väljer längdskidor i stället för utförsåkning och hundarna ska med ut i spåren. lärt sig massor av att vara jourhem, tycker hon, framför allt hur otroligt mycket vackert det för med sig.

THERÉSE LINDGREN HAR

26

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

”Det var första gången som jag var jourhem åt en hund och den där jourhunden räddade mig ur min depression” Något annat som hon ser väldigt tydligt är hur transporterna påverkar djur.

– Jag har ju inte bara varit jourhem till hundar utan chinchillor, råttor och allt möjligt och de blir alla otroligt påverkade av transporterna. Då har de ändå transporterats under schysta villkor med pauser och egna burar, säger hon och fortsätter: – Rasmus och Ronja kom hit när de var tolv veckor och kan efter fyra år fortfarande inte åka bil. De kan kräkas trots att

vi bara sitter still i bilen och blir otroligt stressade av det. Det är väldigt påfrestande för dem.

Therése Lindgren har ingen specifik djurrättsfråga som ligger henne närmast om hjärtat utan bryr sig om djur i stort och engagerar sig där det behövs. Hennes yrkesframgångar ligger i att dela med sig av sig själv, sitt liv och vardag. Hon är expert på att skapa underhållande innehåll i sina sociala kanaler. Går det att göra detsamma kring djurrättsfrågor?

– Jag tror det och jag gör det genom att bara vara jag. Jag visar att det inte är så svårt att vara jourhem till exempel. Inte heller att vara vegan. Visserligen är jag det i Stockholm, vilket kan vara enklare än i en mindre stad. Men jag kan också belysa viktiga frågor såsom vilka val av produkter som är vettiga att konsumera och inte.

Hon har aldrig mötts av hat eller kritik som vegan. Inte heller fick hon en enda

FOTO: AMANDA PARKK INEN

Therése Lindgren har ofta lättare att titta in i en kameralins än en mänsklig blick. Hon arbetar fortfarande med sin sociala fobi.

Mötet negativ recension när hennes djurrättsbok Vem bryr sig? gavs ut under 2017. I den skildrar hon ingående hur det gick till när hon blev medveten om djurens situation och stegvis blev vegan.

– Tvärtom har folk hört av sig om att boken var en ögonöppnare för dem och många delar den här bilden av informationen vi fick i hemkunskapen och att vi inte lärde oss så mycket mer kring djurhållning i skolan.

Hon ser ändå inte att följarna frivilligt utsätter sig för dyster information om djurindustrin.

– Nej, där märker jag ett jättestort motstånd. När jag pratar om att vi borde stänga ner de förfärliga minkfarmerna engagerar de sig, eller när jag ber folk skriva på namninsamlingar gör de gärna det, men väljer jag att visa en bild som är lite för obehaglig kan folk bli arga. Då hör de av sig och skriver att det blev för mycket.

Hoppet om den yngre generationen finns hos Therése Lindgren och hon ser en stor skillnad mellan sina följare och exempelvis hennes föräldrars generation, där en köttbit på tallriken fortfarande är ett väldigt inpräntat måste.

– Även om det självklart finns många undantag. länge haft ett stort intresse för skönhet – det var ju så hennes Youtube-kanal började – att hon filmade sig själv under sminkprocessen och gav tittarna råd. Men hon upplevde också brister i produkterna som erbjöds. Så mycket att hon grundade det veganska skönhetsmärket Indy Beauty.

– När vi skulle ta fram produkterna stötte vi på mest motstånd kring sminkprodukterna, kosmetikan alltså och inte hudvården. Här tror jag att det beror på att industrin och fabrikerna inte hade testat en ny formula som vi ville ha. Framför allt hade de en utmaning när det gällde att välja bort karmin – pigmentet som finns i rött läppstift och röd ögonskugga.

THERÉSE HAR SEDAN

FOTO: SHUTTERSTOCK, PRIVAT/INSTAGRAM

Vad är det som hindrar resten av skönhetsbranschen från att bli djurvänlig?

– Min analys av hur det ser ut nu är att de flesta nya produkter som kommer ut, i alla fall här i Sverige, är veganska. De gamla jättarna, som L’Oréal, Mac och Estée Lauder, har inte riktigt lyckats svänga om. Om de sitter för lugnt, skönt och inte känner pressen, eller om det är för tungrott vet jag inte, men jag tycker inte att det räcker ändå, säger hon.

Hon ser att hennes Indy Beauty och andra svenska, veganska märken har gått i bräschen och svarat på konsumenternas efterfrågan på djurvänliga produkter.

– Jag mejlade själv ut frågan till större

”De gamla jättarna, som L’Oréal, Mac och Estée Lauder, har inte riktigt lyckats svänga om” märken när jag letade veganska alternativ.

Till exempel om de hade veganska nagellack, men fick bara till svar att de inte går ut med information om innehåll. I dag ser branschen helt annorlunda ut, på fem år har det svängt väldigt mycket. Nu kan man gå in på exempelvis Lyko och få upp alla veganska produkter väldigt smidigt.

En av anledningarna till att Therése Lindgren har blivit mångas stora favorit är hennes öppenhet. Hon delade tidigt med sig kring sin psykiska ohälsa, panikångest och sociala fobi. Att själv hantera vetskapen om djurens lidande tycker hon är jättesvårt.

– Jag vet faktiskt inte hur man ska göra det på bästa sätt. Jag har ingen bra strategi för det. Eftersom jag pratar om djurrätt får jag dessutom mycket hemskt material på djur skickat till mig och de här bilderna etsar sig fast i mig. Det är fruktansvärt.

Hon har ändå valt att inte ducka för frågorna och har hjälpt bland annat Djurens Rätts arbete. 2017 samlade hon in en halv miljon kronor och ger namninsamlingar en rejäl skjuts när hon delar dem.

Varför stödjer du Djurens Rätt?

– Djurens Rätt jobbar precis på det sättet med påverkansarbete, till barn och unga, som jag gillar. Utan att skuldbelägga och utan att visa för detaljerade bilder inifrån slakterier exempelvis och i stället prata om djur väldigt brett. Hela spektrat är med. Även Djurens Rätts påverkansarbete till politiker tror jag mycket på – där kan man göra en väldigt stor skillnad. Djurens Rätt är superduktiga på att ligga på politiker och påverka inför riksdagsbeslut. förhand planerad strategi eller målsättning har Therése Lindgren nått en miljonpublik. Hon säger sig mest ha låtit hjärtat styra.

– Och det blir jag också bättre och bättre på. Strax fyller jag 35 år och har en helt annan magkänsla än när jag var 25. Vilken tur då att jag inte blev influencer när jag var 15, skrattar hon och fortsätter: – Då hade jag inte alls spridit så bra värderingar. Åldern gör dig bättre och bättre, jag har provat mig fram och reflekterar också otroligt mycket. Jag försöker komma fram till hur jag vill leva mitt liv och berika det allra mest. ● UTAN EN PÅ

6 X SNABBA MED THERÉSE LINDGREN 1 Djur du förundras över?

– Alla djur som lever på havets botten som vi inte har varit nära ännu. Det finns så otroliga djur därnere – och de ser helt galna ut.

2 Djur du skräms av?

– Inget alls.

5 Fascinerande djur?

– Är väldigt fascinerad och intresserad av hästar. Så otroligt fantastiska djur.

Jag rider inte och tycker inte om ridsport, utan det är hästarna i sig.

Jag hade velat ta hand om en pensionär som jag bara skulle kunna gå promenader med. Åh.

6 3 Första familjedjuret?

– Kanariefågeln Frida.

4 Familjedjur du vill välkomna hem?

– Inget speciellt.

Djur du vill kunna prata med?

– Mina hundar. Jag hade mest velat höra deras röster.

Ronja är lite dryg, vill inte gå ut när det är blött, klappad på ett speciellt sätt på magen, hon är lite över oss andra.

Rasmus är mer en Långben-figur och vill bara leka med sin boll.

Fokus -

28

Djurens Rätt

P O D Nummer 1 2022

D A P

Fokus -

Djurfabrikerna badar i skattepengar, samtidigt som vegobranschen får nöja sig med brödsmulor. Allt fler pekar ut subventionerna som ett av de största hoten mot vår framtid. av Josefin Strang illustration Emma Hanquist

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

29

Fokus -

En gång i tiden var tanken god.

Europa skulle resa sig från världskrigens askor, nu behövde jordbruken få maximalt stöd för att mätta en tilltygad världsdel. Just därför premierades det storskaliga och högintensiva lantbruket. I dag står världen inför nya akuta problem, men kvar är systemet som subventionerar matproduktionen där djuren, klimatet, miljön och folkhälsan får betala det verkliga priset.

D 30

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

lingar, tänker du och klickar den frysta kycklingkebaben till varukorgen. att landets invånare vill äta mer växtbaserat protein på svenska råvaror – bara det är gott och prisvärt. Enligt Vegobarometern 2021 vill var femte svensk dra ner på köttet i år, men det är inte helt lätt att lyckas. Både små och stora företag vill vara svaret på den nya och växande hungern efter växtproteiner, men oddsen är riggade mot vegosatsningarna. Enligt Jordbruksverkets siffror från 2018 fick vegetabiliesektorn blott sex miljoner kronor i stöd, medan animaliesektorn fick hela 1,3 miljarder i direkta subventioner. Så sent som den 14 februari 2022 lanserade regeringen ett stödpaket på en miljard till lantbruksföretagare, på grund av dyrare omkostnader.

700 miljoner kronor är återbetalningar av dieselskatt, medan 260 miljoner kronor går direkt till gris- och kycklingföretag.

– Att jobba i motvind på grund av att animalieprodukterna är subventionerade gör det väldigt svårt för mindre startups med veganska produkter, säger Måns Ullerstam.

Han är grundare av Kale United, ett investmentbolag med växtbaserade livsmedelsföretag som nisch.

– Det är väldigt, väldigt vanligt att växtbaserade mindre bolag är tvungna att sälja produkter för nollmarginal. Investerarna kliver in och finansierar upp några år i förhoppning om att på sikt få marginal. Det är för att de ska kunna komma in på Ica och Coop, och inte bli för dyra på hyllan för konsument, förklarar han.

FLERA RAPPORTER VISAR

lantbrukare i Sverige i dag utgör bidragen runt hälften av dina inkomster, vilket är betydligt mer än de flesta lantbrukare i världen. Stor del av bidragen kommer från EU. Du som betalar skatt i ett EU-land lägger pengar i en pott som portioneras ut igen, men medlemsländerna får styra 13 procent av dessa jordbruksbidrag (en siffra som kommer att öka). Sverige har valt att rikta denna miljard till animalieproduktion.

Jordbruksstöden handlar om mer pengar än så. Varje år rör det sig om ungefär tio miljarder kronor till jordbruket om gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag tas med i beräkningen. Hur mycket som går till djurfabrikerna är svårt att fastslå, men djurhållning är ofta ett kriterium för att ta del av den stora kakan.

– Det är stöden som upprätthåller djurfabrikerna vi har i dag. Det gäller hela vägen, från att möjliggöra produktionen till att också göra att produkterna blir billigare jämfört med vegetabiliska proOM DU ÄR

medelsvensson med datorn i knät, det är dags för veckans storhandling via nätet. Ungarna har tjatat om kebab, så du skriver in ordet i livsmedelskedjans sökmotor. Du filtrerar sökningen utifrån märkningen med svensk flagga, det känns bäst så. Karrékebab på svenskt griskött, jämförpris 100 kronor kilot. Kebab på svensk kyckling, jämförpris 66 kronor kilot. Klimatsamvetet gnager, borde inte ni försöka äta mer vego i vardagen? Du scrollar vidare och hittar svensktillverkad vegokebab på inhemskt producerat vetegluten och åkerböna, som dessutom är från matkedjans lågprisvarumärke. Trots det är jämförpriset 134 kronor kilot. Hur kan växter vara dubbelt så dyra som kyckU ÄR EN

FOTO: CAMILL A SVENSK /SVERIGES RIKSDAG

I nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt får du en djurvänlig guide inför riksdagsvalet.

duktioner, säger Cecilia Mille, ansvarig för hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt.

Sedan hon började fördjupa sig i jordbrukssubventionerna har hon mest förvånats över att Sverige valt att finansiera nötkötts- och mjölkproduktion. Extra märkligt tycker hon att skolmjölksstödet är. Under 2020 betalades 80 miljoner kronor ut till svenska skolor för att subventionera komjölk i skolmatsalarna.

– Syftet är att forma barns preferenser i den åldern de är mottagliga för det – att de ska lära sig dricka mjölk, tycka om det, efterfråga det. De flesta har en uppfattning om att det handlar om att tillgodose näringsintag, men så är det inte. Tvärtom. Livsmedelsverkets rekommendationer är att

”Stöden har funnits så pass länge att det normaliserats och inte ifrågasätts” servera vatten till måltider, för att barn ska äta mat och inte dricka sig mätta på mjölk.

Detta är nog det märkligaste stödet, det är enormt förlegat, säger hon.

Skolmjölken är bara ett exempel på stöd som inte går i linje med officiella rekommendationer och målsättningar. I en rapport från 2021 pekar FN ut världens jordbrukssubventioner som rent av skadliga Cecilia Mille

för både miljön och hälsan. Globalt sett handlar det om 540 miljarder amerikanska dollar om året, varav två tredjedelar av summan uppges förvrida marknaden till klimatskadliga animaliers fördel. Rött kött och mjölk döms särskilt hårt i rapporten.

FN:s klimatpanel har konstaterat att ett skifte till växtbaserade proteiner är nödvändigt. De potentiella effekterna har de flesta hört talas om. Drastiska minskningar av växthusgaser, skogsskövling, övergödning och antibiotikaresistens, risken för samhällsfarliga smittor skulle också minska. Fler människor skulle mättas och folkhälsan skulle kunna få ett lyft.

– En viktig fråga för Djurens Rätt är att köttprodukter behöver betala för sina externa kostnader, som påverkan på miljö, klimat och djurskyddsförbättringar. Det är regler som också borde tillämpas på importerat kött, till exempel genom Djurens Rätt

Nummer 1 2022

31

Fokus Endast sex miljoner kronor gick direkt till stöd för växtodlare.

864 miljoner gick till att stötta lantbrukare med nötdjur. Skattemedel till mjölkoch nötköttsproduktion hör till stöden som döms extra hårt i en ny FN-rapport.

Miljöpåverkan i sif fror Så resurskrävande är maten (animalieproduktion belastar mest).

Konsumentverket pekar ut kommunen som en av de tre storspelarna i slaget om svenskarnas kostvanor.

Till exempel går 80 skattemiljoner om året till subventionering av skolmjölk, samtidigt lyckades 72 procent av kommunerna minska på köttet i de offentliga köken under 2021.

32

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

landar resonemanget ofta i att vi inte ska lägga oss i vad människor äter – de ser inte att det här är något man redan gör – stöden styr i allra högsta grad vad människor äter. Stöden har funnits så pass länge att det normaliserats och inte ifrågasätts. Sen finns naturligtvis en väldigt stark lobby som vill ha kvar systemet, säger hon.

De två hållbarhetsforskarna i SVT:s studio utdelade varsitt rött kort till politikernas resonemang. En av forskarna var Elin Röös och enligt henne finns tre verktyg för att minska utsläppen i jordbruket. Svinn och överkonsumtion måste minska, likaså utsläppen i hela livsmedelskedjan.

Det tredje och oundvikliga verktyget är att minska köttkonsumtionen. Det går inte att fastslå hur sällsynt köttet måste bli på tallriken för att styra klimatet från ruinens brant, det beror på hur väl svinnet och utsläppen stramas Lars-Erik Lundkvist

Lär dig mer!

På Djurens Rätt Youtube-kanal kan du se seminariet Stöd och subventioner till animalieproduktion – vilken effekt har ekonomiska styrmedel?

I Djurens Rätts podd På djurens sida! kan du lyssna på avsnitt 20, "Politiken är riggad till djurfabrikernas förmån".

FOTO: SHUTTERSTOCK, X X X

skatter, avgifter eller att djurskyddsregler i nivå med de i EU måste gälla för det som importeras, säger Cecilia Mille.

Begreppet polluter pays principle innebär att miljöskadliga produkter ska kännas i plånboken för producenter och konsumenter – bensinskatter är ett exempel på detta – men animalieindustrin har sluppit stå till svars. Under klimatutfrågningen i SVT den 24 oktober fick fyra partirepresentanter från MP, C, KD och SD svara om huruvida köttskatt borde införas. Enbart miljöpartisten räckte upp sin hand utan att tveka, medan Martin Kinnunen (SD) hörde till de som starkt motsatte sig förslaget.

– Jag tänker inte stå här som politiker och säga vad folk ska äta och inte äta, sa Kinnunen.

Cecilia Mille har hört resonemanget förr.

– I politiken är det extremt tyst om det här. Där

70

75 %

av all landanvändning och avskogning

25 %

av människans växthusgasutsläpp i världen

75 %

av förlusten av biologisk mångfald, minst

FOTO: SHUTTERSTOCK

%

av användningen av jordens färsk­vatten

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

33

34

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

Fokus ”Vi ser ingen risk att svenska bönder producerar sådant som svenska konsumenter inte vill ha” åt. Oavsett så behöver köttkonsumtionen minska mellan 30 och 70 procent i de rika delarna av världen. Sverige har lovat att bli klimatneutrala till år 2045, trots det har inga mål om minskad köttkonsumtion satts upp. Tvärtom. Målet är att öka animalieproduktionen i Sverige. livsmedelsstrategin är doldisdokumentet som styr matsatsningar i Sverige. Enligt strategin ska Sverige både bli mer självförsörjande och exportera mera. Ett exempel – under 2020 firade regeringen, myndigheter och köttbranschen att billiga grisdelar börjat skickas till Filippinerna, helt i linje med livsmedelsstrategin. Att öka animalieproduktionen och samtidigt försöka nå avgörande klimatmål är en ekvation som kan sluta DEN SÅ KALLADE

Det här tycker Djurens Rätt Dagens jordbrukssubventioner är en rest från efterkrigstiden, då jordbruken behövde hjälp med att komma i gång med att försörja Europa med mat. Storskalig och högintensiv djurhållning premieras av subventionssystemet, men nu finns nya behov. Djurens Rätt kräver att subventionerna slutar finansiera verksamheter som skadar djuren, planeten och folkhälsan.

Pengar bör riktas om för att stötta växtbaserade företag – här behövs en skrivning i Sveriges livsmedelsstrategi med mål om minskad köttkonsumtion.

Skiftet till växtbaserat protein är en möjlighet till innovation och export, men innebär också minskat lidande i djurfabrikerna, positiva effekter för miljö och klimat, samt att framtidens folkhälsa säkras (mer om farliga smittor från djurfabriker på sidorna 16–17). Djurens Rätt kräver att politiken i både EU och Sverige erkänner kopplingen mellan djurvälfärd, folkhälsa och hållbarhet, och agerar därefter.

FOTO: DANTZ AL XJRNHFDSQ/UNSPL ASH

Prognosen för nästa år är att lantbrukare utan djur kommer fortsätta missgynnas, enligt Bengt Johnsson som är jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

med ännu mer hårdavlade djur och ännu intensivare djurfabriker, befarar Djurens Rätt. Lars-Erik Lundkvist som är expert på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tycker att livsmedelsstrategin är bra och att miljö- och djurskyddsmålen samtidigt ska respekteras.

– Det är viktigt att hållbarhet handlar om såväl miljö, ekonomi som sociala förhållanden. Vi ser ingen risk att svenska bönder producerar sådant som svenska konsumenter inte vill ha. Så vi tycker den bild som målas upp i frågan är felaktig.

I februari firade lantbruket den nya stödmiljarden, men enligt LRF vill majoriteten av medlemmarna inte driva företag som är beroende av bidrag.

– Det bästa är förstås att marknadsbetalningen för maten täcker kostnaderna i jordbrukarledet. Men i öppna ekonomier som Sverige och EU är det svårt att få betalt för exempelvis regelverk som går längre än i länder som exporterar till Sverige och EU, säger Lars-Erik Lundkvist.

LRF vill inte att konsumtionsmönstren ska styras genom att rucka på jordbrukssubventionerna, i stället förespråkar LRF högre prislappar i butiken.

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

35

Fokus -

bland många partier är att politiken inte ska göra det svårare för Sveriges lantbrukare. Risken är då att konsumenterna sträcker sig efter importerat kött i högre utsträckning. Forskaren Sarah Säll på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hör till de som bedömer att man ska vara försiktig med att plocka bort subventionerna, en möjlig konsekvens är intensifierad animalieproduktion.

– Försämrar vi utgångspunkten för svenska producenter isolerat från andra länder är det sannolikt att inget händer med konsumtionen. Vi har sett det tidigare, att då ökar bara importen, men antalet djur i produktion är förmodligen det samma, alternativt till och med ökar konsumtionen då importen är billigare, säger Sarah Säll och konstaterar: – Jag tror helt enkelt att man skjuter sig Sätt ett statligt mål själv i foten om man ger sig på subventioför minskad köttkonnerna utan att ha en helhetslösning. sumtion i den svenska Cecilia Mille på Djurens Rätt svarar att livsmedelsstrategin.

Halvering till år 2030 farthinder även borde sättas upp mot kötär en bra början. timporten, såsom avgifter och höga djurskyddskrav. Argumenten om att svenskt kött är bäst, genom relativt hög djurvälfärd och betets bidrag till biologisk mångfald, biter inte på Cecilia Mille.

Djurens Rätt vill se ett starka– Man skulle kunna börja re djurskydd som bidrar till att med att låta alla djur som finns i demontera djurfabrikerna, vars produktionen komma ut på bete, intensiva uppfödning gör djuren kalvar yngre än sex månader skadade och sjuka. och tjurar har inte rätt att komma ut. Det går att ha djur på bete som man inte slaktar och äter upp. Och naturligtvis behövs inte alls den Stoppa all skattefinansierad omfattningen på uppfödning som marknadsföring av kött. Begränsa finns i dag. marknadsföring och utbud av kött.

Hon avfärdar också arguMärkningar ska ha fokus på djurskydd, det ska framgå under vilka menten om att svenskt kött är förhållanden djuret levt och dött. klimatsmart jämfört med andra länders kött.

– Skillnaden är liten och vego har alltid ett avsevärt mindre klimatavtryck Styr pengar från än kött, oavsett ursprungsland. Kycklingar subventioner av anioch fiskar har mindre klimatpåverkan än maliska livsmedel till rött kött, men de är djuren som har det allforskning, utveckling och produktion av ra sämst. Djurslagen äter dessutom sådant växtbaserade som vi människor kan äta direkt.

ETT VANLIGT ARGUMENT

5 STEG MOT MINSKAD KONSUMTION AV KÖTT

1

2

3

4

livsmedel.

köttkonsumtionen minskat i Sverige och flexitarianerna Inför skatt på inhemska och styr utvecklingen. importerade animaliska produkEnligt branschorter. Djurfabrikerna måste betala ganisationen Växtför externa kostnader, som påverkan på klimat och miljö baserat Sverige har samt ett bättre djurskydd. medlemsföretagens försäljningstillväxt MOT ODDSEN HAR

5 36

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

”Klimatet och djuren skulle vinna på att stöden gjordes om till att stötta vegetabilieproduktion i stället" legat mellan 15 och 30 procent de senaste fem åren. Färska vegoprodukter hade en storslagen försäljningsökning på 40 procent mellan 2019 och 2020. Etablerade köttjättar har lanserat storsatsningar på vego och nya hajpade företag har orsakat investerarfeber. Skiftet är en vinstchans som riskerar att glida Sverige ur händerna, Måns Ullerstam på Kale United förklarar: – Många svenska startups har inte råd att bygga egen fabrik, så de letar runt i Sverige för att kunna jobba med svenska grödor och svenska fabriker. De inser att någon sådan inte finns att tillgå, eller att det blir för dyrt, vilket slutar med att varan produceras i Nederländerna, Tyskland, Polen, Tjeckien – och tas hem till Sverige.

Högst på hans önskelista är statliga stöd för att bygga fler svenska fabriker för växtförädling.

– Att bygga en fungerande struktur för att använda svenska bönders råvaror och producera produkter på egen mark vore fantastiskt, säger Måns Ullerstam.

Om du försöker tolka livsmedelsstrategins skrivningar så kan du hitta argument för att göra satsningar i linje med Måns Ullerstams önskan. Livsmedelsstrategin menar att den ”bör” svara mot konsumenternas efterfrågan, och att ”marknaden ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens”. En jämnare fördelning av jordbrukssubventioner skulle bidra till att ge svenska vegoföretag en rättvis chans att mätta en växande efterfrågan på vego, menar Djurens Rätt.

– Till stor del upprätthåller subventionerna den extremt höga nivån av djurproduktion. Självklart skulle klimatet och djuren vinna på att stöden gjordes om till att stötta produktion av vegetabilier i stället, och även utveckla nya produkter och satsningar för att folk ska få upp ögonen för dem, säger Cecilia Mille.

I stället pågår en satsning för att konsumenterna ska få upp ögonen för kött. Reklamkampanjen Gilla gris har tilldelats 27 miljoner kronor för att få unga svenskar och danskar att äta mer griskött. Cecilia Mille ser det som ett exempel på att backa in i framtiden.

– Det finns inget lantMåns Ullerstam

FOTO: K ALE UNITED

– Jordbrukspolitiken behöver utformas utifrån ett bredare perspektiv, menar Lars-Erik Lundkvist.

Enligt Vegobarometern 2021 tänker en femtedel av svenskarna dra ner på köttet det här året. 67 procent av dem anger miljö- och klimatskäl som den främsta orsaken.

Det här gör Djurens Rätt � Informerar allmänheten om situationen för djuren. Sedan flera år tillbaka driver Djurens Rätt exempelvis olika kampanjer för att fler ska få upp ögonen för hur kycklingarna har det i kycklingindustrin. � Sätter press på politikerna att förändra lagarna som påverkar djuren, i Sverige och på EU-nivå. � Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare

FOTO: SHUTTERSTOCK

för fler att välja bort animaliska produkter i maten. Konsumenten har stor makt att påverka situationen för djuren. � Påverkar företag att anta policys med starkare djurskyddskrav än lagstiftningen kräver.

Fokus -

Reportaget fortsätter på nästa sida

Här är några exempel på bidrag som betalas ut år efter år, samt kostnader för särskilda kriser. Som referens kan det nämnas att växtproduktion bara fick sex miljoner i stöd under 2020.

SÅ NÅR DINA SKATTE­ PENGAR INDUSTRIN

27 miljoner kronor har

tilldelats reklamkampanjen Gilla gris, som drivs av branschorganisationen Svenskt Kött. Målet är att öka efterfrågan på griskött bland unga vuxna i Sverige och Danmark, som i allt högre utsträckning valt bort griskött.

864 miljoner till nötkreatursstödet un-

der 2020, beloppet är högt år efter år. Syftet är att "ge lantbruksföretag möjlighet att behålla en lönsam mjölk- och köttproduktion".

Samtidigt utpekas rött kött och mjölk som de största klimatbovarna och FN kritiserar denna typ av subventioner hårt.

2 miljarder ska delas ut

mellan åren 2021–2027 för att stötta fiske, fiskuppfödning och nya investeringar i branschen. Inom fiskuppfödning och fiskslakt finns stora djurskyddsproblem, Djurens Rätt arbetar för ett slutdatum av den kritiserade koldioxidbedövningen.

talades ut a mjölkmp dä t at r 2015 –2017 fö rd av svag ef te krisen, orsaka tt rö pa kö ar uk br frågan. Staten ölkspulver mj um sk h oc kött, smör rt er, för att få bo till of fentliga lag och n de na rk ma överskott från . på animalierna undvika prisras et "d r nä n ige ljs Produk terna sä . nadspriserna" inte stör mark

150 miljoner be

enska lades ut till sv 2021 , et ud rb fö els der av mink farmer un ridningen av på grund av sp som infördes mink farmer 36 . farmerna coronavirus på öd. ansökte om st

60 miljoner beta

38

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

kron 460 miljoner

or

ikernas har djur fabr sautbrott en flu fågelin 20 –2021 säsongen 20 betalarna, te kostat skat r fortfa ka tic n ta no och miljoner 4 2, rande uppåt. företah oc g do fjäderfän ni sätt ng för garna fick er ka värdet is det ekonom rings ne sa , en på djur od pr uk tions arbetet och bortfall.

Fokus -

10,8 miljard

er bidragskronor delades ut till jordbr uksföretag av Jordbruksverket und er 2020, det handlar om liknand e summor år efter år. Ofta är djurhållni ng en förutsättning för att ta del av gårdsstödet, som är potten med mest pengar i. 100 000 kronor är snittet som varje lantbrukare i Sverige får i årl igt gårdsstöd.

1 miljard kronor till lantbruken i ett

nytt stödpaket, orsaken är höjda priser på diesel, el och gödsel. 260 miljoner går direkt till gris- och kycklingföretagare, trädgårdsföretagen får 40 miljoner. Dieselskatten ska rabatteras för lantbrukarna, vilket kommer kosta 700 miljoner. LRF:s Gunilla Kjellsson menar att de årliga kostnaderna som de vill se täckas är 5,7 miljarder.

– Så det här var den första miljarden som vi ser det, sa Kjellsson till P4.

107 miljoner slapp slakterier betala under 2020 eftersom Livsmedelsverkets kontrollavgifter av slakterierna subventionerades. I snitt har detta kostat skattebetalarna 100 miljoner kronor per år.

Slakterier slipper alltså betala för att bli kontrollerade att de följer reglerna.

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

39

Fokus -

Therese Lindahl

inte ett poppis ämne bland politikerna, men andra tongångar hörs från vissa myndigheter.

Konsumentverket har i en rapport från 2020 kommit fram till att det är dags för staten att styra svenskarna mot en grönare kost. Rapporten snuddade även vid det djuretiskt tvivelaktiga i att äta kött. Konsumentverket pekar ut staten, kommunen och livsmedelsbutikerna som de tre aktörerna som är ”synnerligen viktiga för att ändra våra kostvanor”.

– Många butikskedjor tar mindre betalt för kött än vad de borde göra för lönsamhet. Kött är ofta en lockvara – jag läste en avhandling som just visade att handeln tycker det är viktigt att ha billigt kött, för då upplever konsumenten butiken som prisvärd, förklarar Cecilia Mille.

I Konsumentverkets rapport medverkar en anonym livsmedelsbutik, som noterade minskad lönsamhet i köttsegmentet och svårigheter med att erbjuda bättre köttkvalitet än konkurrenterna. En vegosatsning sjösattes och livsmedelsbutiken insåg att de behövde hjälpa kunderna att upptäcka produkterna. Viktigast var mer generös skyltning och placering, samt att ge produkterna en andra chans. Normalt får en produktnyhet blott sex till tolv månader på sig att visa sig lönsam, men MINSKAD KÖTTKONSUMTION ÄR

Livsmedelsstrategin är offensiv när det gäller fiskuppfödningar. Mellan åren 2021–2027 satsas två skattemiljarder på fiskbranschen.

”Jag skulle säga med den ökade medvetenheten som vi ser så är det exakt rätt tid nu" 40

Djurens Rätt

det anonyma företaget hade insett att kunderna behövde lite mer tid på sig att upptäcka och lära sig använda vegonyheterna.

Personen som intervjuats hoppades på en statlig koldioxidskatt på mat.

Therese Lindahl forskar om konsumentbeteenden på Stockholms universitet, hon är kritisk mot handelns lockpriser på kött. Hon tycker att vegovågen visar att tiden är inne att börja använda verktyg mot köttkonsumtionen, till exempel att begränsa köttreklam.

– Jag skulle säga med den ökade medvetenheten som vi ser så är det exakt rätt tid nu. Då får vi en högre acceptans för styrmedel. Då har vi större chans att nå den typen av minskningar och normförändringar som vi faktiskt pratar om här, sa Therese Lindahl i SVT. Cecilia Mille hoppas att valet kan leda till att jordbrukssubventionerna hamnar på agendan. Inte minst tack vare den tunga slutsatsen från fjolårets FN-rapport, som fastslog att alla parter måste omarbeta jordbrukssubventionerna för framtidens skull och att åtgärderna behöver vara ”bredare, snabbare och modigare”.

– Det politiken som styr det här, och det är valår i år. Om frågan engagerar dig – mejla dina politiker, och håll utkik när det finns chans att påverka och försök lyfta den här frågan. Just nu läggs allt ansvar över på konsumenter, som redan har det ganska svårt. Det är väldigt olyckligt att politiken inte tar ett större ansvar, säger Cecilia Mille. tecken. Utöver Konsumentverket har fler myndigheter gjort en gir åt det gröna hållet. Innovationsmyndigheten Vinnova har fördelat 25 miljoner på 17 projekt om innovationer för förädling av växtbaserade råvaror. I november höll Jordbruksverket ett seminarium om att möta de nya konsumtionstrenderna, och hur snabbt produktionen kan ställa om.

En blick ut i Europa visar att fläsklandet Danmark valt att satsa 1,25 miljarder danska kronor på att producera växtbaserad mat. I EU pågår arbetet med den så kallade Från jord till bord-strategin, som betonar miljö- och hälsovinsterna med att gå över till en mer växtbaserad kost.

Cecilia Mille berättar att Djurens Rätt nu satsar för att djurskydd och vego ska bli en självklar beståndsdel i hållbarhetsdebatten, både i Sverige och i världen.

– Det har kommit positiva signaler senaste året från hög nivå, vilket vi tycker är väldigt hoppfullt inför framtiden. ● DET FINNS LOVANDE

FOTO: STOCKHOLM RESILIENCE CENTER

bruksfientligt i Djurens Rätts förslag. Tvärtom, så ser det ut att finnas mycket för lantbrukare att vinna på omställningen. Det är en enormt stor marknad som ligger öppen, där Sverige har väldigt goda förutsättningar för att odla mer baljväxter exempelvis. Sverige riskerar att missa chansen om andra länder byggt upp tekniken som behövs för att bearbeta baljväxter, säger hon.

Lantbrukarens verksamhet blir tåligare om inte allt satsas på ett kort, den ökade vegohungern kan vara en chans att bredda och trygga verksamheten. Men det är inte lätt för ett litet företag att trolla fram pengar till ny och grön satsning, särskilt i början är tröskeln och risken hög i förhållande till chansen till lönsamhet. Djurens Rätt föreslår därför ett omställningsstöd som kan hjälpa under den första svajiga tiden efter en grön satsning.

Bästa klubben för unga djurvänner!

Rädda Djuren-klubben är för barn, 0-13 år, som bryr sig om djur! Alla medlemmar får klubbens egna tidning Klubbnytt, fem gånger per år, som innehåller massa spännande djurfakta, reportage, pyssel, knep & knåp, recept och annat skoj.

Medlemsavgiften är på 100 kronor och gör skillnad för djuren.

I samarbete med Djurens Rätt

Det ingår fina välkomstpresenter!

Skanna QR-koden och teckna ett medlemskap direkt på webben.

Det går också att maila till medlem@djurensratt.se eller ringa 08-555 914 40 så hjälper vi dig.

NYHETER FRÅN

valjvego.se Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

1 Anta utmaningen

HÄNG MED!

Det bästa du kan göra för djuren är att välja bort dem från tallriken. Kycklingar är de landlevande djur som äts i störst antal, du kan hjälpa väldigt många individer genom att byta kycklingen mot vego. Anta utmaningen på valjvego.se/kyckling för att få enkla vardagsrecept och massor av tips för att

Påskpepp?

Här är fem saker för ett djurvänligare firande.

ersätta kycklingen under fyra veckor.

2 Ta ställning mot burarna Det är hög tid att förbjuda burhållning av hönor. Håller du med? Hjälp till att skapa opinion och påverka makthavarna genom att ta del av Djurens Rätts kampanj Släpp burarna, och dela den vidare till andra. Du hittar information om kampanjen på slappburarna.se.

3 Påverka din kommun Varje år inför påsk publiceras Djurens Rätts fjäderfria lista på djurensratt.se och i sociala medier. Listan visar kommuner som väljer bort fjädrar från gator och torg. Saknas din kommun på årets lista? Hör av dig till dem och berätta att det finns bättre alternativ.

4 Skippa äggen Genom att välja bort äggen gör du en fantastisk insats för alla hönor som föds upp i djurfabriker. Klassiska tillbehör som ägghalvor kan bytas mot avokadohalvor med vegansk majonnäs, tångkaviar och dill.

Om du planerar att baka är ett tips att beställa Välj Vegos kostnadsfria inspirationsmagasin på valjvego.se/ inspomagasin, där finns bland annat en guide för hur du ersätter ägg i bakningen.

5 Pynta djurvänligt Skippa fjädrarna i påsk, välj i stället pyntmaterial som inte kommer från djur. Du kan exempelvis använda silkespapper i olika färger eller göra små bollar av ullfritt garn. Om du har trasiga kläder som ligger och skräpar kan du klippa ut former och ge dem nytt liv i påskriset.

Bara fantasin sätter gränser!

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

43

Recept -

”Maten blir GODARE med färg” Tvillingarna Sanna och Lina El Kott Helander är kokbokaktuella med färgsprakande mat i högan sky. av Matilda Andersson

Hej Sanna och Lina! Både vegansk mat och bergslöpning är viktiga delar i era liv, vad kom först, vegomaten eller idrotten?

– Ja, det är de verkligen! Idrotten kom nog först. Vi höll på med ridning, gymnastik och fotboll när vi var yngre och har alltid tyckt om att röra på oss. Men vi har också alltid älskat djur och valde tidigt att avstå från att äta dem.

Började ni båda käka vego samtidigt, eller var det någon av er som initierade övergången?

– Lina började med vego i skolan efter att ha blivit påverkad av några äldre tjejer, sedan hakade Sanna på och så småningom blev det naturligt för oss att äta vego hemma också.

Hur kommer det sig att ni började med just bergslöpning?

– Eftersom vi bor i Åre har fjällen alltid varit nära, men att vi började kom sig av att vi hade kompisar som bland annat höll på med bergslöpning, så testade vi på det och fastnade. Det anordnades många fjällöpartävlingar runt om i Jämtland som vi anmälde oss till och så blev det bara mer 44

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

och mer. Vi förstod att vi hade talang och då blev det också ännu roligare.

Vilket är det tuffaste loppet ni kört?

– Svår fråga! Under delar av olika lopp har det varit jättetufft, men så kommer man upp ur den svackan. Generellt är de längre loppen jobbigast både mentalt och fysiskt, även om kortare lopp bränner mer i ben och lungor. Vi är överens om att Transalpine Run, som är ett etapplopp i lag under en vecka där man springer nästan ett maraton varje dag, är något av det tuffaste, men också bästa vi gjort.

Vad skulle ni vilja säga till de som menar att vegomat och elitidrott inte går ihop?

– Då har de nog inte testat och skulle behöva mer kunskap om vegoriket och hur stort det är.

Att äta nyttigt och springa uppför berg kan verka krävande och onåbart. Har ni några snälla ord till den som känner en viss avundsjuka på er hurtighet?

– Såklart är vi inte alltid pigga och vi njuter också av att vila på soffan, men vi vet att när vi tar oss ut och springer och har ätit hälsosam mat så mår vi som bäst!

Sanna & Lina El Kott Helander Ålder: 27 år Bor: Åre och Östersund, men också i husbilen i framför allt Alperna.

Familj: Mamma, pappa, storasyster och hunden Kira, en bearded collie.

Gör: Elitlöpare inom bergs- och stiglöpning, kokboksförfattare och matkreatörer.

Intressen: Röra på sig i naturen, springa, åka skidor, cykla, skapa recept och fota.

Finns alltid hemma i köket: Frukt och grönsaker, havregryn och nötter, ljus tahini och naturell tofu.

Mer: @elkotts på Instagram samt elkotts.com.

Recept -

Bara man börjar någonstans och har kontinuitet i träningen så blir kroppen starkare.

Vi tror på att om man hittar glädje i det man gör så går det lättare.

Hur och när föddes idén om att ge ut en egen kokbok?

– Ju fler och ju godare recept vi tyckte att vi lagade, desto mer ville vi dela dem med andra. Vi började i högstadiet med att göra handskrivna kokböcker till våra föräldrar och släktingar, och därefter föddes drömmen om att ge ut en tryckt kokbok.

Om man bara ska testa ett recept från era kokböcker, vilket rekommenderar ni?

– Åh, vad svårt att välja! Sanna tycker att rödbetsglaserade tofuspett är otroligt gott.

Lina röstar på brunchsalladen från boken Frukost & Fika.

Som kokböckernas namn avslöjar innehåller de väldigt vackra och färgglada recept, hur viktigt är det för er att maten just har mycket färg?

– Frukt och grönsaker är ett måste för oss då vi tycker det är så fantastiskt gott och vi mår så bra av det, och då blir det ju naturligt mycket färg. Maten blir dessutom mer aptitlig när den är färgglad och vacker.

Ni förespråkar också att äta maten på natursköna platser, vilken är den bästa platsen ni ätit en vegorätt på?

SUGEN? Recept från boken finns på nästa uppslag.

– När vi packat ner en lunchlåda i löparryggan och sprungit upp i finväder på en bergstopp. Det har vi gjort många gånger och alla platser har varit fantastiska på olika vis.

Ni reser mycket för tävlingar, har ni hämtat extra mycket matinspiration från någon särskild plats eller kultur?

– Det är en blandning från alla platser, men det thailändska köket har inspirerat oss att ofta göra wok och curry. Längs kusten i Australien upptäckte vi väldigt många veganska caféer och restauranger med roliga smoothies och enkla, snygga rätter som vi också inspirerades mycket av. I Kina testade vi många roliga ingredienser, bland annat mängder av tofu och alger av olika slag, och i Turkiet har vi ätit väldigt smakrik mat med mycket örter i … och grillad citron, DET är otroligt!

Till sist, vilket är ert bästa tips till den som nu känner sig inspirerad och vill komma i gång med färggrann vegomat och att röra på sig i friska luften?

– Gör ett recept från någon av våra böcker och packa i en matlåda, stick ut i närmaste naturområde och njut av att ha möjligheten att röra på dig! ● Djurens Rätt

Nummer 1 2022

45

Recept -

46

Djurens Rätt

Nummer 3 2021

I N S TA G R A M Följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, tävlingar och de senaste produktnyheterna.

Spana in höjdpunkterna i Stories för genvägar till ämnet du vill nörda om.

SAJT På valjvego.se hittar du en frodig kunskapsbank med prick allt du behöver för en mer djurvänlig livsstil.

Här finns restaurang- och restips, recept, produkt­ nyheter, fakta, allt.

Enjoy!

Pesto på nässlor ”De annars förrädiska nässlorna som bränner och gör livet obekvämt passar bra i soppa och som pesto.

Som bäst är de på vårkanten när de är små och späda.

Plocka med handskar och förväll.

Servera gärna med någon proteinkälla som bönor, linser eller tofu.”

INGREDIENSER [4 portioner] Nässelpesto 3 liter späda nässlor ett par grönkålsblad eller morotsblast 2 schalottenlökar 2 vitlöksklyftor 1 broccolihuvud 1/3 blomkål 2 selleristjälkar ½ citron, juicen 2 msk vitvinsvinäger en nypa salt peppar

Rensa de späda nässlorna och grönkålsbladen och skölj. Ta bort grövre stjälkar och hacka. Förväll i kokande vatten i 5–10 minuter.

2. Skala och hacka schalottenlök och vitlök. Fräs i en kastrull med lite olja.

1.

3. Skölj broccoli och blomkål och skär i bitar.

Lägg ner i kastrullen tillsammans med de förvällda grönkålsbladen och nässlorna. Häll på cirka 8 dl vatten och koka upp. Salta och peppra. Låt koka tills broccolin och blomkålen är mjuka.

4. Häll av lite vatten och mixa sedan med stavmixer till en krämig sås. Rör ner citronjuice och vitvinsvinäger. Hacka sellerin i småbitar och tillsätt i såsen.

5 . Koka pasta.

6. Blanda ner pastan i nässelpeston och servera gärna med varm aubergine och strimlad vitkål. Toppa med valnötter, näringsjäst, olivolja, färska kryddor, salt och citronzest.

FACEBOOK Få ett djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, vegonyheter och tävlingar med fina priser.

APP Med Djurens Rätts app Vegokoll kan du skanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk. Du kan också söka efter djurvänliga produkter.

MAGASIN Sms:a VEGO till 72 120 för att få inspirationsmagasinet Välj Vego! hem till dig.

Du får recept, tips och inspirerande reportage – och det är helt gratis!

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

47

Tortilla på potatis ”En lyxig men väldigt enkel lunch som kan slängas ihop av de grönsaker eller rotfrukter som finns i kylen. Kala namak är ett sorts salt som ger äggliknande smak och det är väldigt gott i tofuröra eller som här, i tortilla. Hittar du inte kala namak går det bra utan.”

48

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

INGREDIENSER [2 portioner] Tortillasmet 270 g silkestofu 1 ½ dl kikärtsmjöl 1 ½ dl vatten eller växtmjölk 270 g fast tofu 1 tsk timjan ½ tsk gurkmeja 1 riven vitlöksklyfta ½ tsk kala namak och peppar Fyllning 3–4 kokta potatisar 1 morot

½ fänkål ½ zucchini 4 soltorkade tomater ½ citron, zest och juice 4 rädisor en näve färsk koriander 2 dl edamamebönor salt och peppar

Mixa silkestofun, kikärtsmjölet, vätskan, kryddorna och vitlöken.

Mosa den fasta tofun med en gaffel och blanda i.

Ställ åt sidan.

2. Skär potatis, morot, fänkål, zucchini och soltor1.

kade tomater i bitar. Hetta upp olja i en panna och fräs allt i några minuter. Salta och peppra.

3. Häll på tortillasmeten och lägg på ett lock. Stek på svag värme i cirka 10–15 minuter, tills tortillan är genomstekt.

Rör med en gaffel lite då och då på olika ställen i tortillan.

4. Riv över citronskal och pressa över juice.

5. Toppa med tunt skuren rädisa, färsk koriander och edamamebönor.

Regnbågswok INGREDIENSER [4 portioner] Wok 2 rödbetor 3 cm färsk ingefära 1/3 purjolök 2 morötter 400 g fast tofu ½ gul, grön och röd paprika 2 selleristjälkar ¼ savojkål ¼ rödkål 6 soltorkade tomater 2 msk kokosolja 2 msk tamarisoja peppar

Tillbehör 1 dl naturella cashewnötter, rostade 6 dl kokt svart ris 1 dl kimchi färsk koriander rostad lök eller kokosflingor

Skala och riv rödbetor, ingefära, morötter och tofu grovt. Strimla purjolök, paprika, selleri, kål och soltorkade tomater.

2. Fräs alltihop i en stekpanna med kokosolja i 6–8 minuter.

3. Tillsätt tamarisoja och peppar och stek i ytterligare några minuter.

4. Servera med valfria tillbehör såsom svart ris och kimchi.

1.

Missa inte!

Recepten är hämtade ur Ät färg, spring berg – Vego, Naturligt, Näringsrikt (Grenadine förlag, 2021) som innehåller fler än 60 recept på färgglada växtbaserade luncher och middagar.

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

49

Ät!

Sötare snacks Det är svårt att tröttna på helt vanliga potatischips, men för dig som vill spexa till det lite extra finns nu färggranna, krispiga sötpotatischips från Estrella. Sötpotatischipsen kommer i två veganska smaker – havssalt och sourcream and onion.

Vego i vardagen Har du inlett 2022 med nya vegovanor?

Gör det enklare att hålla fast vid dem genom att beställa en vegansk matkasse från Enkla kassen. De lovar snabba recept som du orkar laga, även efter en lång arbetsdag, vilket gör det enklare att välja vego i vardagen.

Glass i lass Njut av vårsolen och tjuvstarta glassäsongen med vegansk glass från Djurgårdsglace. I märkets vegosortiment finns krämig, gräddig glass i smakerna choklad, mintchoklad och madagaskisk vanilj. Finns bland annat på Ica, Coop och Hemköp, samt lokala caféer i Stockholm.

Smakrabatt på Bores Burgarkedjan Bores har i samarbete med Välj Vego tagit fram en helt vegansk ”månadens burgare” för mars på sina restauranger. För att fira samarbetet får du som läser tidningen tio procent rabatt på burgaren Vegan FriYay.

Nostalgitripp

50

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

FOTO: PRESSBILDER

10 % RABATT

Koden VÅGAVEGO ger tio procent rabatt på burgaren Vegan FriYay under mars 2022 på Bores restauranger. Ej giltig i appen.

Allt fler klassiker har börjat dyka upp i vegoversion! Det senaste tillskottet är Kalles kaviar, som under vecka elva lanseras som Kalles vegan.

Vegoversionen är gjord på tångkaviar och är naturligt rik på omega-3.

av Matilda Andersson

Företaget Bastard Burgers ersätter kycklingen med en vegovariant och tar nu sikte på nästa vegoprodukt att ge ett lyft.

Ingen PIPPI på menyn Jonas Ylinenjärvi är corporate head chef på Bastard Burgers.

Hej Jonas! Nu är ni med på hedersplats i tidningen igen.

Hur har ni lyckats med detta?

– Ja, det är väldigt roligt och ärofyllt att vårt arbete uppmärksammas! Nu har vi precis uppdaterat vår meny och vidareutvecklat vårt vegoutbud.

Bland annat har en vegansk No Chicken-burgare fått flytta in på menyn. Vilket också betyder att vi slutar servera kyckling i våra restauranger!

Var det ett svårt val att strunta i kycklingen?

men det är inte så många som vet att de är växtbaserade.

– Nä, det skulle jag inte säga.

Att sluta servera kyckling går i linje med att vi också tillagar våra dippar med ärtbaserad majonnäs som bas i stället.

Den nya No Chicken-pattyn har en riktigt god smak och en frasig textur som vi älskar, dessutom är det ett mycket mer hållbart alternativ.

Vilken av era vegoprodukter tycker du är magisk?

– Jag är riktigt svag för Animal Friendly Style Fries!

Kombinationen av pommes, vegansk smältost, fejkon, jalapeño och lök är löjligt god. När jag beställer burgare så blir det oftast en Beyond The Bastard – en klassisk cheeseburgare med våra egna dillpickles.

Vilken vegorätt säljer bäst?

– Beyond London, vegoburgaren med tryffelmajo och picklad rödlök. Och alla dippar,

Och vilka förbättringsområden finns på vegofronten?

– Vi skulle vilja få till en bättre växtbaserad ost, främst bättre smältegenskaper. Vi är med och driver utvecklingen av vegoprodukter, vilket är väldigt ärofyllt. Utvecklingen går fort fram och det älskar vi! Vi fortsätter ställa krav på leverantörer och jag skulle säga att vi är branschledande på vego. Det är vi jäkligt stolta över! av Nora Ullman

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

51

Gör!

Pälsfri inspo Tidningen Elle har valt att sluta visa upp päls från djur i sina tidningar och på sina sajter världen över.

Nu kan du därför inspireras av mode i tidningen utan att mötas av reklam för pälsprodukter.

Säker mot solen Nu när solen börjar komma tillbaka är det dags att återigen börja tänka på solskyddet. Solstråle SPF 25 från Idun Minerals skyddar dig mot solens skadliga effekter samtidigt som den återfuktar huden. Självklart är den helt vegansk och icke-djurtestad.

Vårkänslor Dags att stoppa tillbaka de tjocka tröjorna längst in i garderoben? Njut av den nalkande värmen i detta snygga linne från Djurens Rätts shop, med ett ännu snyggare budskap. Som medlem får du alltid 15 procent rabatt på djurensratt.se/shop.

Fett tips

52

Djurens Rätt

Nummer 4 1 2022 2021

Få kött på benen Du hamnar i en diskussion om att äta kött och vet plötsligt inte vad du ska svara. Känner du igen dig?

I podden Ljud för djuren läser Markus Tufvesson in 30 ursäkter mot veganism och hur du bemöter dem enligt aktivisten Earthling Ed. Finns där poddar finns.

FOTO: PRESSBILDER

Om vintern inte har hunnit släppa taget där du bor och huden fortfarande tampas med torr luft och kyla, så är ett fett tips denna kroppskräm från Rosenserien. De veganska fettsyrorna från bland annat havtorn gör huden mjuk och smidig.

av Matilda Andersson

Halvsida-NR1-2022-Testamente.indd 3

Kompromisslös choklad. greenstarvegan Green Star VEGAN www.veganchoklad.se

2022-02-22 10:01:59

Slutmix LOGGA IN!

Kom in i värmen!

FOTO: CRISTIAN TARZI/UNSPLASH

� VAD? Djurens Rätt välkomnar dig till ett medlemsforum!

Djurens Rätt anordnar ett medlemsforum i mars, där du som medlem har chansen att helt digitalt vara med och både lyssna till och även diskutera aktuella frågor med andra inom organisationen.

� NÄR? Lördagen den 26 mars, klockan 10:30–12:00. � HUR? För att delta, anmäl dig på djurensratt.se/medlemsforum där du också hittar mer information om den digitala träffen. � VEM? Medlemsforum är som det låter – ett forum för medlemmar i Djurens Rätt. Inga andra förkunskaper krävs utöver ett medlemskap!

� VARFÖR? Djurens Rätt är en medlemsorganisation och det är medlemmarnas kloka idéer och finurliga funderingar som tillsammans gör Djurens Rätt till en starkare kraft för djuren. Det

här är ett utmärkt tillfälle att som medlem bekanta sig mer med Djurens Rätt och se hur du kan fördjupa ditt engagemang inom organisationen. ●

Djurens Rätt

Nummer 14 2022 2021 55

Engagera dig!

-

Nu kan unga djurvänner starta egna miniklubbar och bli superhjältar för djuren.

Djurhjältar med egen KLUBB av Åsa Björk foto Marcus Vaneryd

K

RÄDDA DJURENKLUBBEN I SIFFROR

6 442

3 603

100

13

så många medlemmar har Rädda Djuren-klubben

så många följare har @raddadjurenklubben på Instagram och Tiktok.

är årliga medlemsavgiften för klubben, fem nummer av Klubbnytt ingår

övre åldersgräns för medlemskap i Rädda Djuren-klubben

och Lily Ryan går i trean på Bureskolan i Skellefteå, Amanda Wikström går i klassen över. Alla tre är överens om att det är viktigt att hjälpa och bry sig om djur. De har alla familjedjur hemma, bland annat hittekatten Charlie och gatuhunden Bailey.

Tillsammans har de startat en miniklubb som de har döpt till Djurhjältarna där Loveli är ordförande, Lily agerar kassör och Amanda är sekreterare.

LASSKOMPISARNA LOVELI VANERYD

anslutit till miniklubben och Djurhjältarna planerar projekt och insamlingar. Baka, pyssla och panta burkar skriver de upp som förslag, även att stå på loppis, bygga djurbo och plocka skräp. De vill hjälpa så många djur som möjligt, just nu är intresset störst för giraffer, pandor, noshörningar och myrslokar.

– Det är en dröm att få träffa en myrslok, säger Lily Ryan om sitt favoritdjur.

Rädda Djuren-klubben kan numera inrymma många mindre klubbar, en miniklubb är en grupp unga djurvänner som gör saker tillsammans. Miniklubbar är ideella, demokratiska och kämpar för djurs rättigheter. Unga djurvänner får genomföra roliga idéer och projekt, med tips och hjälp från Rädda Djuren-klubben.

FLERA VÄNNER HAR

56

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

kr

– Vi tycker att det borde startas en miniklubb i alla samhällen eller i alla fall i varje kommun. Det är enkelt och alla kan göra något för djuren, säger de tre djurhjältarna.

I undersökningar om vad barn bryr sig mest om är djuren högt på listan. Rädda Djuren-klubbens förhoppning är att miniklubbarna ska skapa ett forum där barn kan prata om djurens situation och hur den kan påverkas. Hur mycket och på vilket sätt medlemmarna engagerar sig bestämmer varje miniklubb själv.

– Det är roligare att göra saker för djuren tillsammans, säger Loveli Vaneryd. tio år och födelsedagspresenten är miniklubbarna.

Rädda Djuren-klubben har blivit en egen förening med flera tusen barn.

– När vi började var cirka 400 barn med i klubben, de var redan medlemmar i Djurens Rätt. I dag är de hela 6 400. En fantastiskt fin utveckling, säger Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson.

Siktet är inställt på att klubben alltmer ska stå på egna ben som egen förening.

Just nu är det tack vare stödet från Djurens Rätts medlemmar som alla aktiviteter med Rädda Djuren-klubben möjliggörs.

– Det är tack vare stödet från Djurens

RÄDDA DJUREN-KLUBBEN FYLLER

år

Rätts äldre medlemmar, ihop med entusiasmen från den yngre generationen i Rädda Djuren-klubben som gör att vi kan vara hoppfulla inför att framtiden ser mer djurvänlig ut, säger Benny Andersson. får barnen bland annat djurvänliga pysseltips, vegorecept, knep och knåp men också faktakunskaper om djur och djurhållning.

– Empati är en förmåga som behöver träning och Rädda Djuren-klubben hjälper barn att utveckla sin medkänsla för alla levande varelser. Vi tror att kunskap och intresse leder till respekt och medkänsla, säger Tina Hogevik som jobbar med miniklubbarna.

Hon upplever att många barn är både nyfikna och djurintresserade, allt fler gör medvetna matval och vill engagera sig för att djuren ska få det bättre.

– Både barn och föräldrar hör av sig till oss och berättar att de eller deras barn har hittat en viktig gemenskap i Rädda Djuren-klubben. Dessa barn är kanske annars helt ensamma i sin skolklass när det kommer till engagemang för djuren. Det är fint att kunna bidra till att barnen får vara en del av ett stärkande sammanhang, avslutar Tina Hogevik. ● VIA RÄDDA DJUREN-KLUBBEN

DJURHJÄLTARNA Loveli Vaneryd, Amanda Wikström och Lily Ryan.

Djurhjältarnas arbete kan följas genom @djurhjaltarna på Instagram.

Miniklubbstips från Djurens Rätt I ett kompisgäng har alla olika styrkor och det blir alltid bäst när alla får göra något som är kul. En miniklubb kan till exempel ha en speciell typ av aktivitet baserat på intresse. Om ni tycker om att pyssla – starta en klubb som gör djurvänligt pyssel! Tycker ni om att skriva, så är er grej kanske att knåpa ihop texter till olika internetforum. Är ni duktiga på att inspirera andra, då kan er miniklubb jobba med att peppa andra att ställa sig på djurens sida. Fler tips på vad en miniklubb kan göra är att se djurdokumentärer ihop, skriva skolarbeten om djur eller läsa Klubbnytt tillsammans. Gå in på raddadjuren.se för att lära dig mer om hur du startar en miniklubb.

Djurens Rätt Nummer 4

2021

57

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Xxxx xxxx xx

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Finns fiskvänlig märkning?

Jag äter såklart inte fiskar, men på jobbet var det en diskussion om att MSC och ASC är så viktigt.

Vad betyder det egentligen för fiskarna? Kan ni hjälpa mig reda ut begreppen?

MSC och ASC är märkningar som framför allt handlar om miljö, hållbara fiskebestånd och sociala aspekter. Vildfångad fisk kan vara MSC-märkt och fisk från uppfödningar, så kallat vattenbruk, kan vara ASC-märkt. Detta är inte djurskyddsmärkningar och säger inget om hur fiskarna har haft det under sina liv eller om det togs någon hänsyn till djurvälfärden när fiskarna fiskades upp eller slaktades.

Djurens Rätt arbetar för att certifieringar och märkningar ska införliva djurvälfärd i sina SVAR:

Djurskydd för fiskar lämnar mycket att önska.

58

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

kriterier, så att större hänsyn tas till fiskarnas behov. Fiskar är ju levande, kännande individer de med, precis som kycklingen, kossan och grisen, så det borde vara en självklarhet.

Det händer allt mer på det här området. Fler och fler får upp ögonen för att fiskar, liksom andra djur, kan uppleva både lidande och positiva känslor och att de borde ha rätt till bra fiskliv med allt vad det innebär.

När det gäller certifieringar och märkningar så är det viktigt att de börjar ta hänsyn till berikning i uppfödningsmiljöerna, fodrets sammansättning och utfodringen, utrymme och djurtäthet, vattenkvalitet, bedövning och slakt. För fisket, där fiskarna fångas från det vilda, bör steg ett vara att välja fångstmetoder som orsakar minsta möjliga lidande och att fiskarna görs medvetslösa på ett snabbt och smärtfritt sätt när de tagits upp på fartygen.

I dag är det i stället vanligt att fiskarna kvävs i luften vilket innebär ett mycket stort och

Ett stort löfte gavs i fjol – men när ska burbojkotten uppfyllas?

utdraget lidande – helt oacceptabelt enligt Djurens Rätt.

Det bästa du kan göra för fiskarna är att fortsätta precis som du gör och välja bort dem från tallriken, och i stället välja vego. /Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

När är burarna borta?

När kommer vi se ett förbud av burarna egentligen?

Det ÄR en bra fråga.

Djurens Rätt vill se ett förbud så snart som möjligt, men än så länge är det lite oklart när ett tydligt förbud kommer på plats. Det vi ändå vet är att det stora samhällsengagemanget – genom medborgarinitiativet End the Cage Age – med all SVAR:

sannolikhet kommer leda till ett burförbud för djurfabriker i EU. Det innebär för Sverige att de sista burarna i äggindustrin kommer att förbjudas.

EU-kommissionen planerar att göra det senast 2027, men vi arbetar för att det ska ske ännu tidigare.

I Sverige, där de flesta burar i djurfabriker är förbjudna och antalet hönor i bur minskar kraftigt, tror vi att ett förbud skulle kunna ske väldigt snart såvida politiker och myndigheter tar tag i frågan.

Djurens Rätt har sett till att alla livsmedelskedjor, och många andra stora företag, fasat ut buräggen och vi fortsätter att driva på utvecklingen.

Målet för vårt arbete är att alla hönor i Sverige ska vara frigående senast år 2023, alltså nästa år. /Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK

Fråga oss -

Hur gör jag skillnad?

Hej! Jag vill jättegärna engagera mig mer för djuren. Vad kan jag göra och hur går jag till väga?

Hej! Vad roligt och fint att du vill engagera dig för djuren. Som volontär för Djurens Rätt kan du engagera dig på många olika sätt och jag garanterar att du hittar något som passar dig. Du kan bli en blixt för djuren, sommarturnévolontär, kampanjvolontär, kontorsvolontär, anmäla en specialkompetens som du besitter eller bli volontär tillsammans med andra eller på egen hand.

Du kan läsa mer och anmäla dig på djurensratt.se/volontar.

Stort tack för ditt engagemang!

SVAR:

/Johanna Sandström, volontärsamordnare hos Djurens Rätt

Inget vego i skolan, hjälp!

Hej hej! Min skola har nästan aldrig något som är vego på lunchmenyn. Hur kan jag få vegomat i skolan?

Hej! Tack för din fråga och synd att din skola sällan serverar vego. Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider. När det gäller önskemål om individuellt anpassad mat som inte beror på exempelvis en allergi eller som går att koppla direkt till en diskrimineringsgrund, saknas i dag tydliga regler för hur skolorna ska agera. Däremot väljer fler än hälften av Sveriges kommuner att tillmötesgå önskemål om vegomat. Om din skola ändå nekar dig att välja växtbaserad mat så finns det sätt att försöka ändra detta på!

Ett förslag är att ta det till politisk nivå. De förtroendevalda i kommunen kan till exempel ta fram riktlinjer där det bestäms att samtliga skolor i kommunen ska tillmötesgå önskemål om vego i skolan samt att andelen

FOTO: CHARLES DELUVIO/UNSPLASH, SHUTTERSTOCK

SVAR:

vego ska öka generellt. Kolla på kommunens hemsida om det går att lägga fram medborgarförslag eller hör av dig direkt till de som styr i kommunen och berätta varför du tycker att det här är viktigt.

Ett bra argument är att mer vego faktiskt är avgörande för många saker. Såklart för djurens skull, men också för klimat och miljö samt för bättre hälsa. Många kommuner väljer i dag att servera mer vego i skolorna. Därför låter det som att din kommun och din skola behöver bli bättre på att servera mer vego, inte bara till dig som frågar efter det – utan till alla elever. Stort lycka till! /Anna-Clara Acevedo, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt

Vad har ni gjort?

Det är hemskt hur djuren behandlas men det känns som att inget händer. Jag blev medlem under 2021 men är inte säker på om Djurens Rätt faktiskt gör skillnad egentligen. Vad har ni åstadkommit rent konkret?

Väldigt mycket! Många av de stora frågor vi arbeSVAR:

Hälften av alla skolor serverar vego.

F+S -

1983 nådde Djurens Rätt en framgång för sälungar.

tar med i dag har vi arbetat med länge, eftersom strukturell förändring tar tid, men på vägen har vi nått många delmål och framgångar för djuren.

Djurens Rätt grundades redan 1882 och då hade vi främst fokus på att avskaffa plågsamma djurförsök. I det arbetet har vi nått flera viktiga framgångar som påverkar många djur, bland annat att Sverige blev först i världen med att införa statliga anslag till alternativa metoder 1979 och att EU förbjöd handel med djurtestad kosmetika 2013.

Nu år 2022 planeras det för handlingsplaner för utfasning av alla djurförsök på både EU-nivå och nationell nivå, det är otroliga framgångar för miljontals djur.

Genom åren har både vårt arbete och våra framgångar breddats. Några saker vi arbetat med som påverkat väldigt många djur är att se till att det finns djurskyddslagstiftning.

Redan 1907 kom lagstiftning som satte djuren i fokus, liksom 1944 när Sverige fick sin första djurskyddslag som vi sedan dess arbetat för att fortsätta förbättra. År 1988 fick djur rätt till naturligt beteende

i lagtexten och det arbetar vi fortfarande för att politikerna ska införliva i verkligheten, bland annat när det gäller minkar. Minkar som hålls i små gallerburar på minkfarmer kan omöjligt få utlopp för sina naturliga beteenden och farmerna blir tack och lov allt färre i Sverige. Inom kort är jag säker på att vi får se ett slut på minkfarmerna, på samma sätt som vi sett till att både rävar och chinchillor slipper födas upp för sin päls i Sverige.

1983 var vi med och såg till att det blev ett förbud mot import av och handel med sälungeskinn inom EU. Samma år publicerade Djurens Rätt sin första lista med företag som inte djurtestade sina kosmetika- och hygienprodukter. År 2007 var vi en av initiativtagarna till Fur Free Retailer Program som uppmuntrar företag i hela världen att bli pälsfria.

I dag är det hela 1 572 företag som finns med på listan! År 2014 förbjöds sexuella övergrepp mot djur. Detta var något vi kampanjat för och år 2016 förbjöds äntligen obedövad kastrering av grisar, även det en fråga som Djurens Rätt arbetat med i decennier. Det finns med andra ord många exempel på särskilda sakfrågor och framgångar i vår 140-åriga historia, men gemensamt för dem alla är att vi alltid stått på djurens sida och arbetat för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Och det kommer vi att fortsätta göra tills vi nått hela vägen fram.

/Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt Djurens Rätt

Nummer 1 2022

59

Minnesord -

Vi minns

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

BENKE 2009 – 5/11 2021 Vår älskade vän. Så stor och snäll. Du kämpade mot cancern men den vann. Nu vilar du vid din kära kattmynta, jag hälsar på dig varje dag. Saknar dig så oerhört mycket och ingen slickar Lillis på huvudet mer. Vi ses igen!

– Bitte, Kjelle, Mårran och Lillis

MELO Våran lilla Melo har somnat in och saknaden efter dig river i oss mer än vad vi trodde möjligt.

Vi hoppas, även fast du är upptagen med att spana på alla små möss i Nangijalas skogar, att du förstår hur saknad du är & att vi älskar dig.

God jaktlycka, vår lilla kille, vi stångas en annan gång.

Handla och gör skillnad! gör skillnad!

AllHandla vinst går och till vårt arbete för All vinst går till vårt arbete för djuren. Som medlem har du djuren. medlem harshop! du alltid 15Som % rabatt i vår alltid 15 % rabatt i vår shop!

Originalet på den ! svenska marknaden

ALGOMEGA3®

Du har väl inte missat Helhetshälsas AlgOmega3®?

AlgOmega3® innehåller algolja, som är en utmärkt vegetabilisk källa till omega-3-fettsyrorna DHA och EPA. Algoljan utvinns från alger som odlas i tankar på land och är därmed helt fri från miljögifter och jod.

AlgOmega3® passar alla, men särskilt dig som är vegetarian, vegan, eller av andra anledningar inte äter fisk. Finns även som kallpressad!

Utan onödiga tillsatser. 100% vegetariskt sortiment.

60

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost och en hälsosam livsstil.

Psst!

Vill du vara med på Djurens Rätts sommarturné?

Om du vill göra skillnad för djuren på ett roligt och effektivt sätt tillsammans med andra likasinnade... Då är du välkommen som volontär på sommarturnén!

Från maj till september står vi på gator och torg runt om i landet. Genom samtal med tusentals människor och coola aktiviteter uppmärksammar vi djurens situation.

Läs mer och anmäl dig som volontär på djurensratt.se/sommarturne

Fortsatta djurskyddsproblem på två skandalslakterier samt ännu fler länder som skrotar minkfarmning.

NUMMER 3/2021

Fortsatta skandaler på slakteri

Hönor som transporteras till slakterier är ofta väldigt sårbara. De anses förbrukade och deras ekonomiska värde är lågt. År efter år rapporteras djurskyddsskandaler från Håkantorp slakteri, bland annat hönor som dött av värme i transporNummer 3/2021 ter. I december hittades 300 hönor som kvävts till döds. Slakteriet, som ligger i Vara, är Sveriges största värphönsslakteri och trots upprepade skandaler får verksamheten fortgå.

– Det behövs en systemför-

ändring för att skandalerna ska minska. Det är inte möjligt att avla fram hönor med så pass hög äggproduktion som de har i dag, och samtidigt förvänta sig att de ska överleva en transport när de mår som sämst. Min analys är att problemen skulle hamna någon annanstans om slakteriet lade ned, om inte aveln och produktionen stoppas, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.

Djurens Rätt arbetar för att

äggkonsumtionen ska minska, vilket minskar behovet av antalet hönor som föds upp för hög äggproduktion. Även förslag om kortare transporttider, förbud mot elbadsbedövning på slakterier samt förbättrad avel i äggfabrikerna kan minska riskerna för nya skandaler på Håkantorps slakteri. Som medlem i Djurens Rätt bidrar du till att dessa frågor lyfts fram på politisk nivå. Som konsument kan du också välja bort äggen från tallriken.

kommer lägga ned i Sverige inom kort, trots att de fick ekonomiskt stöd 2021, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.

Djurens Rätt är kritiska och menar att det behövs en omedelbar plan för avveckling.

NUMMER 3/2021

Kronfågels vd fick sparken

I höstnumret av Tidningen Djurens Rätt kunde du läsa om de upprepade brotten mot NUMMER 4/2021 djurskyddslagen på Kronfågels slakteri, där 200 000 kycklingar slaktas dagligen. Kycklingar skållas levande, exakt hur Under hösten och vintern kom många individer det rör sig om förbud mot pälsdjursuppfödär uppgifter som skyddas av ning från flera håll i Europa. myndigheterna.

Frankrike och Italien är de Enligt Livsmedelsverkets senaste tillskotten. uppföljande rapporter från Italien hade ett avelsförbud januari har Kronfågels slakteri för minkar under 2021 för att fortfarande inte rättat till brisstoppa spridningen terna. I januari fick av SARS-CoV-2, och vd:n Mats Hedlund valde att avveckla sparken. de sista minkfar– Det har varit ett merna helt inför utmanande år för 2022. I förra numKronfågel på många ret av Tidningen sätt och Mats och Djurens Rätt kunde teamet på Kronfådu läsa att Sverige gel har gjort starka Nummer 4/2021 valde att häva landets insatser för att vända avelsförbud och inga trenden och få bolaindikationer gavs om get på rätt köl igen. någon permanent Nu går vi in i en ny avveckling. Beslutet innebar fas där min bedömning är att att det återigen kommer ske vi behöver ett nytt ledarskap avel på minkfarmerna i vår. för att ta nästa steg, sa bolagets Djurens Rätt har genom geneordförande Otto Drakenberg i ralsekreterare Benny Andersett pressmeddelande. son överklagat beslutet.

När slaktskandalen brise– Oavsett ser den ekonorade under våren 2021 valde miska situationen illa ut för många företag och kommuner minkfarmerna. Den största att bojkotta Kronfågel. Trots farmen gick i början av januari det kunde företaget redovisa ut med att de går i konkurs. stigande intäkter för perioden, Mycket tyder på att osäkerhemen något lägre kvartalsvinst ten kring framtiden kommer jämfört med året innan – från leda till att flera minkfarmer 85 till 51 miljoner. ●

Nya nationella minkförbud

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 20 juni Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

62

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

Det hände sen -

NYHET!

I BUTIK F RÅN 14 MARS

I G T C HO M K RÄ

DPÅLÄGG A L

K TESTA PÅLÄGG FRÅN HUJ OCH FÅ

10 kr RABAT T 10 kronor rabatt vid köp av 1 HUJ-produkt.

Gäller endast en gång per hushåll. Kupongen kan ej kombineras med andra erbjudanden.

Finns bl.a. hos Ica, Coop, City Gross och Hemköp. Se butiker på hejhuj.se/butiker.

Giltig t om 2022-04-17 Till butik: Inlöses av ClearOn AB

hej.huj

LETAR DU EFTER VÄXTBASERADE PÅLÄGG? Våra färskostar och pastejer är fulla med näringsrik energi och gjorda på bra råvaror såsom svenskodlade bönor, Fairtrade-märkta cashewnötter och solroskärnor. Fria från konserveringsmedel, soja och gluten. Pastejen är självklart järnberikad. Och färskosten går fint att använda i matlagning och bakning.

BLEV DU NYFIKEN? LÄS MER PÅ HEJHUJ.SE

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 171 32, 104 62 Stockholm

RIKTIGA VÄNNER HAR INGA HEMLIGHETER. INTE VÅR GLASS HELLER. Chokladglass från äkta choklad

Kolasåsen lagar vi helt själva från grunden

Krispigt chokladskal med bitar av jordnötter Vår kakao & choklad är Rainforest Alliance certifierad

Vi älskar glass! När vi tillverkar vår glass i vår egna fabrik till dig och alla våra vänner vill vi vara så ohemliga som möjligt och använder därför endast fylliga, naturliga och rena ingredienser och vi tillsätter varken onödigheter eller luft. Det är helt enkelt så vi vill ha det. Inga hemligheter mellan oss utan bara vara riktigt goda glassvänner!