Tidningen Djurens Rätt #1 2021

Fokus: Fejden om minkfarmerna TIDNINGEN

NR 1 / 2021

DAGS ATT GÅ ÖVER GRÄNSEN Djurens Rätt tar nu klivet ut i världen

Höns är smartare än du tror Varning för ostig läsning

HAN HAR VÄSSAT VEGANOSTEN

Dra åt skogen!

VEGOMAT ATT AVNJUTA UTE

L I T E R E N A R E H E LT E N K E LT

FÖR E N VA C K R A R E VÄ R L D

I 10 år har vi skapat skönhet gjord på rena ingredienser för att vårda och skydda även den mest känsliga hud. Alltid med omtanke om människa, djur och natur.

IDUN Minerals läppglans och mascara ger en fräsch look med veganska, mineralbaserade ingredienser. Lite renare helt enkelt.

Läppglans i nyansen Anna och all-in-one mascaran LIV.

IDUN Minerals finns på ditt apotek och hos utvalda onlinebutiker.

Ledare -

Camilla Bergvall

V

som blev upprörda över de fruktansvärda bilder som i Camilla Bergvall är förbundsjanuari visades på flera ordförande för tevekanaler och inneDjurens Rätt. höll ett oerhört lidande vid slakt och på gårdar i Sverige. Skandalerna avlöser varandra i den industriella djurhållningen. Från förra året minns vi rubriker om mjölkgårdar där korna levde i misär, om kycklingar som skållats levande på slakterier och om grisars panikkänslor när de långsamt andas in koldioxid för att bedövas inför slakt. Det är inget nytt att djur far illa när många miljoner individer föds upp i trånga utrymmen och hanteras på löpande band. Det är omöjligt att också vara med och göra skillnad genom att uppsäkerställa att djuren behandlas med värdighet och muntra företag och politiker att också göra skillnad. respekt i ett sådant system. De är för många och det Djurens Rätt delade till exempel ut förra årets Elna går för snabbt. Men det går att förändra.

Tenow-pris till företaget Nordrest som varje dag serverar omkring 25 000 skolmåltider. Nu har de bland DÄRFÖR BLEV JAG otroligt glad när vi kunde se att annat utbildat sina kockar i växtbaserad matlagning köttkonsumtionen fortsätter att minska i Sverige. för att det ska bli enklare och godare för fler att välja Under de första nio månaderna av 2020 minskasmart mat. Och på tal om 25 000. Precis så många resde konsumtionen i Sverige med över två miljoner tauranger driver kedjan Restaurant Brands Internadjurindivider. Det är precis det som behöver hända tional där Burger King ingår. I december, efter drygt nu, djuren i industrierna måste bli färre, många färre. en månads intensiv kampanj från Djurens Rätt och Därför är det glädjande att så många gör medvetna Open Wing Alliance, valde storföretaget att fasa ut ägg val. Var tredje svensk väljer vego flera gånger i veckan från hönor som sitter i bur. och nästan var femte ung person är vegetarian. Det är fantastiska siffror och det visar att vi tillsammans kan FÖRÄNDRINGAR SOM DESSA sker inte av sig själva. Det göra skillnad för miljontals djur. är tack vare dig som är medlem i Djurens Rätt som vi kan göra skillnad. Det är du, jag och alla vi tillsamDET SPELAR MED andra ord stor roll vilka val du gör mans som är en röst för de som inte kan föra sin egen varje dag i matbutiken och på restaurang, men du kan talan. För det vill jag ge dig mitt allra varmaste tack. ● I ÄR MÅNGA

20 januari: Jag lyssnade på vårt viktiga webb­ inarium om djurfri forskning med utgångspunkt från den forskningspolitiska propositionen.

Läs mer på sidorna 12–13.

DECEMBER

JANUARI

CAMILLAS AGENDA

December: Jag fick sammanfatta året och prata om planerna för 2021 med Mattias Kristiansson i Vegopodden, lyssna gärna på avsnitt 54.

Mars: Följ mitt arbete för djuren via Twitter eller Instagram. Där heter jag @CamillaBergvall samt @bergvall.camilla.

FEBRUARI

MARS

APRIL

Februari: Hälsade på inte mindre än sju av våra lokalavdelningar (digitalt) i samband med deras årsmöten. Så häftigt att höra om allt de gjort för djuren och alla planer för nästa år.

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 3

Innehåll -

Nr 1 2021 Agenda

07 Det burgar bra! Restaurang-

jätten börjar bojkotta burägg.

färdigmaten som följer ECC.

ni i sociala medier.

fjäderfän avlivade i Sverige.

08 30 miljoner portioner. Frysta 09 Djuren i luren. Så reagerar

10 Fågelinfluensan. Två miljoner 11 Djurnyheter i korthet.

12 Politikerlöften om djurförsök.

Proppen kan bli en ny början.

14 Fårets liv. En snabbkurs.

15 #Throwback. Och avstämning

om medlemsökningen.

Intervju

16 Höns på hjärnan. Etologi-

professorn Per Jensen om hönsens hemliga liv och de senaste forskningsfynden om dem.

Fokus

svenska minkar slipper livet i bur till följd av uppfödningsstoppet. Pälsmotståndet är starkt bland folket men hela sex av åtta riksdagspartier vill återuppliva minkbranschen.

Välj Vego!

39 Ut med maten. Portionen

under tian-Hanna är skogstokig och ger dig bästa recepten på billig utemat.

44 Gör! Fotsvamp du vill ha.

45 Hej företag! Fisk och skaldjur, fast helt vego.

46 Lyckans ost! Sorosh Tavakoli vill ta veganost till nästa nivå.

48 Ät! Påsk-äggplanta är det nya.

49 Veganuari slog rekord.

Slutmix

51 Välkommen på riksstämma.

52 Alla kan göra något. Tioåriga

Lo sålde blommor för djuren.

djurrättsrörelsen mer global.

djurförsöken som lovat, eller?

granskning, forskningsframgång om grisslakt, och mer.

54 Gränslöst samarbete. Nu blir 56 Experterna svarar. Minskar

57 Vi minns.

58 Det hände sen. SVT fortsätter

4 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

24 46 FOTO: SARA ARNALD / ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

24 Minkarna. En halv miljon

Redaktionsfråga: Apropå minkar. Vilket semiakvatiskt djur är extra intressant, tycker du?

JOSEFIN STRANG, redaktör [flodhäst!] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [capybarorna fascinerar] AGNES DUNDER, art director [utter, sedan min karriär i sjöscoutpatrullen uttern] SARAH MANSOURI, konsumentredaktör [ÄLSKAR pingviner] PETER NILSSON, skribent [uttrar, de håller varandras händer när de sover] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på ika. yebenes.herce@djurensratt.se

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak.

Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Omslag: Linda Prieditis Tryck: Stibo ISSN 0345-2409 Årgång 119

S

56

N VA

ENMÄRK

E T

FOTO: ULRIK A POUSETTE / ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK

39

OM ORGANISATIONEN CAMILLA BERGVALL, förbundsordförande, ordforande@ djurensratt.se 08-555 914 00 BENNY ANDERSSON, verksamhetschef, benny.andersson@ djurensratt.se 08-555 914 02 Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00.

Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Trycksak 5041 0004

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 5

Gillar att sandbada.

Sover uppe i träd.

Pickar och gräver i marken efter godsaker.

Lär sig allt från sin mamma.

Tyvärr är kycklingarnas verklighet i svenska köttindustrin långt ifrån detta.

Vill du vara med och göra skillnad?

Skanna QR-koden för att ta ställning för kycklingarna!

Det gör du genom att öppna kameran i din mobiltelefon och hålla mot koden.

6 Djurens Rätt

99 MILJONER

Nummer 1 2021

99miljoner.se

Agenda FRAMGÅNG!

Jätten skippar buräggen

I oktober 2020 inledde Djurens Rätt och koalitio-

att detta kommer leda till att fler stora kedjor följer i samma spår, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer på Djurens Rätt. ●

FOTO: SHUTTERSTOCK

nen Open Wing Alliance en global kampanj mot Restaurant Brands International (RBI) som äger Burger King, Popeyes och Tim Hortons. Restaurangjätten uppmanades att slopa buräggen på de 27 000 restaurangerna världen över. Hela 62 djurrätts- och djurskyddsorganisationer deltog i kampanjen och över 6 000 aktiviteter genomfördes. Efter 42 dagar kom det glada beskedet – RBI slopar buräggen. Beslutet är banbrytande eftersom RBI nu blir det första globala företaget som inför en heltäckande policy, vilket betyder att alla typer av ägg som företagsjätten köper in framöver ska komma från frigående hönor.

– Även om buräggsfritt är mer eller mindre standard här hemma så ser det inte likadant ut på ett globalt plan. RBIs beslut kommer påverka väldigt många hönor och vi är dessutom övertygade om

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 7

”Jag kommer ta med mig det här och äta mer vegetariskt framöver” – Magnus Dafgård människor som har en annan kost än gemene man. Vill man vara en god värd måste man tänka på alternativ för personer som inte äter kött, inte dricker alkohol, eller har allergier, säger Magnus Dafgård.

Han lovar att veganer kommer känna sig mer inkluderade i frysdiskens färdigmatsutbud framöver. Dafgårds två befintliga veganska produkter har sålt över förväntan och produktutveckling pågår.

– Nu håller vi på med vegansk korv och jobbar hårt för att den ska bli lika god. De veganska produkterna måste smaka riktigt bra för att kunderna ska fortsätta köpa dem på lång sikt, säger han.

Påverkar 30 miljoner portioner livsmedelsföretaget i Sverige, Dafgårds, har valt att lyfta välfärden för djuren som är flest och har det sämst. Färdigrätter med varumärkena Dafgårds, Gorbys och Billys kommer ingå i European Chicken Commitment (ECC).

Detta innebär bland annat att kycklingarna får mer plats, fler får utevistelse och dessutom bojkottas turboväxande raser.

DET NIONDE STÖRSTA

8 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

Färdigrätterna med kyckling blir snäppet dyrare, men det tycker vice vd Magnus Dafgård att kunderna får räkna med.

– Vi måste göra något åt den stora skillnaden mellan hur djuren har det, och hur konsumenterna uppfattar att djuren har det i reklamen. Det är dyrare att föda upp kycklingar enligt ECC, men jag tror på långsiktighet – om vi ska fort-

sätta äta kött måste vi betala mer. Annars kommer framtida generationer bli besvikna på besluten vi inte tog för klimatet och djuren. Vi måste backa tillbaka till hur det var förr: vi måste äta mer vegetariskt och helst äta kött vid särskilda tillfällen och betala mer för köttet, så djuren kan få det bättre. valde flera i företagsledningen att haka på Veganuari. Magnus Dafgård hittade en rad nya favoriter och bland dem nämner han vegoburgare, pastarätter, lasagne, chili sin carne och buffalo wings på blomkål. Svårast var osten (du som också önskar mer av dagens veganost kan bläddra till sidorna 46–47).

– Det har gått ömsom bra, ömsom dåligt – jag klarade mig 27 dagar! Jag kommer ta med mig det här och äta mer vegetariskt framöver. Jag har också fått större förståelse för AV DEN ANLEDNINGEN

lastas 86 000 ton från storköket i Källby, cirka 20 produkter i sortimentet innehåller kyckling. Från och med 2026 kommer ECC vara fullständigt implementerat i Dafgårds sortiment, och företaget lovar att lämna årliga rapporter om utvecklingen.

– Vi är oerhört glada över att Dafgårds valt att göra detta.

Det är ett viktigt beslut som påverkar oerhört många djurs levnadsstandard och konkret visar hur de som företag tar sitt ansvar för att höja nivån för djurvälfärd, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer på Djurens Rätt.

Djurens Rätt får beröm från Magnus Dafgård.

– Samarbetet har funkat bra – Djurens Rätt är ihärdiga, pålästa och lyssnar till problemen som vi upplever finns. Jag tror att vi långsiktigt kan ha massor av utbyte för att driva utvecklingen framåt i både djuromsorg- och hållbarhetsfrågor. Vi vill fortsätta ta steg i rätt riktning, säger han.

ETT VANLIGT ÅR

av Josefin Strang

FOTO: RIK ARD HERNQVIST/DAFGÅRDS

Ett snällt val av frysjätten

Magnus Dafgård berömmer Djurens Rätt för ett gott samarbete.

Viralt -

#DjurensRätt 63 800

EXPERTEN

Vi städar för bättre debatt

40 000

1 000 000

M E S T G I L L AT PÅ F A C E B O O K Facebook fylls av nytt innehåll varje dag, men vissa inlägg gör att många stannar till. I januari postade vi en video som visar en fin stund mellan en ko och en gitarrspelande kvinna. Låter inte så märkvärdigt, eller hur?

Men denna video, ursprungligen från brasilianska djurfristaden Santuário Amor que Salva, är just nu uppe i fler än 40 000 gillamarkeringar på Facebook och över en halv miljon visningar.

M E S T G I L L AT P Å I N S TA G R A M Det har hänt mycket sedan det senaste numret av denna tidning kom ut – nyhetsflödet har varit fullt med stora nyhetshändelser världen runt. Men på Instagram är det mest gillade inlägget en video från början av januari, som visar hur en björnunge på stapplade bakben försöker fånga snöflingor med uppsträckta framtassar. Den magiska videon visar att det finns ett barnasinne i oss alla.

F I N A S T E K O M M E N TA R E N

Jag vill bara skriva att jag har följt erat konto ett tag nu och vi har varit en familj som ätit mycket vegetariskt men också ätit kött. Nu sedan två veckor tillbaka är hela familjen veganer på heltid Tack för allt ni delar.

Det gör verkligen skillnad för oss 🙏

FOTO: DJURENS RÄTT

VINTERN I SOCIALA SIFFROR

MEST SETT Fyrverkerier har begränsats i lagstiftningen, men fortfarande smäller det mycket under nyår, fortfarande far djur illa. Vårt budskap “Panga inte! Fyrverkerier skrämmer och skadar” var det som nådde ut till flest under vintern – nästan en miljon. Ett bra exempel på att gilla-markeringar, delningar och kommentarer gör att vi tillsammans når ut till väldigt många med budskapet för djuren.

7 000 MEST KÄNSLOR Du minns säkert gatuhunden Arthur som hängde efter det svenska laget i multisport-VM i Ecuador 2014. Han följde med genom hela tävlingen och hela vägen hem till Mikael Lindnord i Sverige. Vi har många gånger skrivit om Arthur, vårt inlägg i december där vi berättade om hans bortgång blev inlägget som blev mest älskat och fick flest ledsna reaktioner.

32 745 587

480 034

5 628

8 274

4 346

7 245

Facebookvisningar av Djurens Rätts innehåll de senaste 90 dagarna

personer följer Djurens Rätt på Facebook

av våra följare bor i Helsingborg, flest bor (förstås) i Stockholm, Göteborg och i Malmö

personer följer Djurens Rätt på Twitter

nya följare på Instagram sedan sist (välkomna!)

tweets har Djurens Rätt twittrat

Följ oss:

Peter Nilsson är digital kommunikatör på Djurens Rätt.

Känslorna, åsikterna och diskussionerna i kommentarsfälten är många och viktiga, när du interagerar med inläggen förs budskapet vidare. Det gör att vi når fler och det hjälper oss att göra skillnad för djuren.

Baksidan är att kommentarsfält tyvärr ibland hamnar på en nivå som inte är okej, våra kanaler är förstås inget unikt undantag.

Under början av 2021 har vi därför inlett en satsning för att skapa ett bättre debattklimat i våra kanaler – vi tolererar inte påhopp, nedsättande eller hånfulla formuleringar. Vi har aldrig accepterat detta, men det finns anledning att vara självkritiska och säkerställa att vi lever upp till det.

Att nå hela vägen är en utmaning. Kommentarerna är många, men vi jobbar vidare med denna viktiga fråga – och vi hoppas att det ska märkas! Om du följer oss på något socialt medium kan du hjälpa till. Diskutera med andra så som du vill att de ska diskutera med dig, säg ifrån om någon går över gränsen och kontakta oss om du ser olämpliga kommentarer.

Tack för hjälpen, och välkommen till diskussionen!

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information om djur och föreningen.

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 9

Agenda -

Flunsan går i fabriken

Miljontals hönor har avlivats och klimatministern Isabella Lövin (MP) påpekade att djurhållning orsakar pandemier och därför uppmanade till åtgärder, så invände landsbygdsministern Jennie Nilsson (S).

Ministern menade i Expressen att ”Sveriges tuffa djurskyddslagstiftning” är tillräcklig: NÄR DÅVARANDE MILJÖ-

10 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

vilda fåglar och det är svårt att stoppa spridningen. ”En enda ’fågelskit’ kan om det vill sig illa räcka för att smitta en hel besättning”, som statsepizootologen Karl Ståhl uttryckte det. Det finns ingen medicin, vaccinationsprogram är förbjudet och när smitta upptäcks måste hela flocken avlivas.

H5N8 har hittills spridits till ett fåtal människor i Ryssland.

Varje utbrott ökar risken att viruset muterar och i värsta fall blir farligare, med ökad risk för människor i framtiden.

– Sverige är ett av de länder med flest kycklingar per gård inom EU, och infektioner kan därför spridas som en löpeld när de väl kommer in. Risken för mutation blir större ju fler individer som drabbas av smittan. Vi kan inte fortsätta med att ha hundratusentals eller till och med miljontals djur per gård. Animaliekonsumtionen måste minska och striktare lagstiftning krävs, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

VIRUSET KOMMER FRÅN

av Josefin Strang Anna Harenius

Matkedjan bojkottar buräggen Matrebellerna är en gemensam organisation för ett 70tal självständiga matbutiker, främst i Stockholmsområdet. När det gäller burägg väljer kedjan att göra ett undantag från handlarnas valfrihet – för djurens skull.

Vid årsskiftet blev samtliga butiker buräggsfria.

– De flesta Matrebell-butiker har varit buräggsfria i många år. Det är givetvis

glädjande att nu kunna säga att samtliga butiker är buräggsfria. Vi uppskattar den input vi fått från Djurens Rätt i arbetet med den nya policyn, säger Andreas Rosensparr, handlare på Matboden och talesperson för Matrebellerna.

Det här betyder att Ica är den enda stora matkedjan som fortfarande säljer burägg, trots att nio av tio svenskar vill förbjuda burhållningen. Djurens Rätt har drivit en intensiv kampanj mot Ica, efter tolv års orubblighet meddelade Ica under förra våren att ”policyn ska ses över”. Djurens Rätt lovar att framhärda tills den sista buren är skrotad.

”Varje resa är personlig och förtjänar att hyllas!”

Artisten Lizzo blev vegan under 2020 och peppar alla andra som är på väg mot mer vego i vardagen.

FOTO: JAKE WEIRICK, UNSPL ASH, SHUTTERSTOCK

Andfåglar är den naturliga reservoaren för influensavirus.

Genom mutationer har influensavirus från fåglar fått ”eget liv” bland människor, grisar och hästar.

– Dålig djurhållning, framför allt i Asien, är sannolikt kopplat till den här pandemin och också till fågelinfluensan. Att på alla sätt säkerställa att man har en god djurhållning med tuffa krav är en prioriterad fråga som det inte finns någon åsiktsskillnad i, sa hon.

När man talar om trollen.

Redan veckan därpå drabbades Sverige av just fågelinfluensan, viruset H5N8 spreds hos Sveriges största äggproducent och två miljoner hönor avlivades.

Utbrottet i Sverige har fortsatt, även kycklingar och kalkoner i köttindustrin har smittats och avlivats. Influensasäsongen bland fjäderfän infaller årligen i EU men är extra svår i år. − Framför allt Nederländerna och Frankrike har drabbats hårt. Det influensavirus H5N8 som orsakar utbrotten i år verkar också vara aggressivt med hög dödlighet bland de smittade djuren, kommenterar Håkan Henriksson, chefsveterinär på Jordbruksverket.

Agenda -

Framgång Bakslag Korta notiser men långtgående skillnader för djuren. av Peter Nilsson

217 dräktiga till slakt

Sverige får behålla krav Djurens Rätt har varnat för att Sveriges förbud mot slakt utan bedövning stått på spel. Men den 17 december meddelade EU-domstolen att Sverige och andra länder får behålla (eller anta) förbud mot slakt utan bedövning. Det kan finnas religiösa skäl bakom att djur slaktas utan bedövning, men inte sällan är skälen rent ekonomiska.

2020 hade 252 arbetsdagar och nästan varje arbetsdag hittades ett djur som var högdräktigt eller nyförlöst på ett slakteri i Sverige. Detta trots att det är olagligt att transpor-

Djur i

livsmedelsindustrin

Polen backar i pälsfrågan

Danmark når miljömål Under 2021 har minkfarmningen i Danmark stoppats. Beslutet är inte bara glädjande för minkarna som slipper leva i gallerburar – nedläggningen är en god nyhet ur ett miljöperspektiv. De danska minkfarmerna släpper ut 4 000 ton ammoniak per år, vilket upphör 2021 och därför lyckas Danmark nu uppfylla ett EU-direktiv om minskade utsläpp.

Hawaii vill visa vägen Hawaii är den senaste delstaten i USA där ett förbud mot djurtestad kosmetika har föreslagits. I mitten av januari i år lades ett lagförslag fram i delstaten, ett lagförslag som (om det röstas igenom) skulle innebära att all djurtestad kosmetika förbjuds i delstaten.

Maryland och Virginia är två andra delstater i USA där liknande lagförslag har lagts.

Djur i Djur i pälsindustrin pälsindustrin

.

Djurförsök

FOTO: SHUTTERSTOCK

I september röstade parlamentet i Polen igenom ett förbud av uppfödning av minkar och rävar. Avvecklingen av landets pälsdjursfarmer skulle vara genomförd redan 2022. Men den politiska processen (som gick väldigt fort, kanske för fort) kring pälsfarmsförbudet är pausad. Pälsindustrin överväger nu att öppna ett nytt auktionshus i Polen.

EU-förbudet är hotat Sedan 2013 är djurförsök för kosmetika och hygienprodukter förbjudet i EU. Men enligt ett förslag från EU:s kemikaliemyndighet kan ingredienser i kosmetika komma att djurtestas, om det finns risk för att människor kommer i kontakt med dem under tillverkningen. Flera stora organisationer i Europa driver ett upprop för att bevara förbudet.

Skepsis mot labbodlat

Svenskar väljer mer vego Var tredje svensk väljer vego flera gånger i veckan, nästan var femte ung person i Sverige är vegetarian och andelen svenskar som aldrig äter vego har halverats. Trenden i senaste Vegobarometern är tydlig: det är flexitarianer som driver på utvecklingen, andelen personer som kallar sig vegetarianer eller veganer ökar inte i samma takt.

tera dräktiga kor till slakt – två liv släcks istället för ett. Konsekvenserna måste skärpas för att öka incitamenten att undersöka sina djur innan de skickas till slakt.

Djurvänlig konsumtion

En del ser labbodlat kött som framtidslösningen på många problem, andra ser ett överskattat resursslöseri när bra köttsubstitut redan finns. Oavsett vad framtiden utvisar är vi ett steg närmare odlat kött på tallriken. Singapore har blivit det första landet i världen att tillåta försäljning av labbodlat kött (kycklingnuggets).

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 11

Vill du veta mer?

Se ”Djurfri forskning i forskningspropositionen” på Djurens Rätts Youtube-kanal. Om du vill veta mer om djurförsök kan du läsa mer på djurensratt. se/djurforsok

Försöksdjur får högre prio

N

Problemet? Inga pengalöften från regeringen här, forskningspropositionen. Ordet låter torrt och själva dokumentet är otympliga 210 sidor, men "proppen" styr den svenska forskningen de kommande fyra åren. För första gången lyfts djurfria forskningsmetoder i en svensk forskningsproposition.

– Det här är jättebra, ett nytt kapitel! Det är en väldigt viktig signal som ger Djurens Rätt ett helt annat redskap för att driva frågorna. Den mest brännande U ÄR DEN

12 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

frågan är om de förtroendevalda är beredda att tillskjuta mer pengar framöver till djurfria forskningsmetoder, säger Anna-Clara Acevedo, politiskt sakkunnig på Djurens Rätt. är att det finns stor efterfrågan i forskningsvärlden på djurfria testmetoder eftersom de ofta är billigare, snabbare och mer tillförlitliga.

En sämre nyhet är att Sverige satsar blott 15 miljoner kronor EN GOD NYHET

Vill du hjälpa djuren som utsätts för djurförsök? Skriv under Djurens Rätts protest­ lista på djurensratt.se/ blixtaktion/act4labanimals

per år (via statliga Vetenskapsrådet) på att utveckla alternativen. Forskning är dyrt och potten är en droppe i havet.

Samtidigt har forskningsområdet enorm potential.

– Det är inte längre så att vi bara odlar en enkel cellinje på botten av en plastflaska och testar ett ämne. Vi har bland annat lärt oss att kombinera metoder på smarta sätt och datormodeller utvecklas otroligt snabbt.

Men vi har väldigt lite resurser för utveckling och innovation, säger Mattias Öberg.

Han är docent i toxikologi vid Karolinska Institutet och är en av forskarna som lyckats få en bit av Vetenskapsrådets tårta. Han beskriver konkur-

Agenda -

Fem förslag från Djurens Rätt 1. Att statens budget för utveckling av alternativa metoder utökas från 15 miljoner till minst 150 miljoner kronor per år.

2. Att Sverige utarbetar en nationell handlingsplan för övergång till djurfria forskningsmetoder samt minskning av djurförsöken.

3. Att Sverige ska genomföra strategiska satsningar på infrastruktur för att få fram djurfria forskningsmetoder, samt att använda dem i praktiken.

4. Att Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova ska inkludera 3R-kriterier när forskningsmedel ska utlysas.

5. Universitet som bedriver djurförsök ska upprätta 3R-strategier för djurförsöksverksamheten.

rensen som hård. Den som vill forska om djurfria metoder och skickar in en ansökan för att ta del av de 15 miljonerna löper dubbelt så stor risk att få avslag ( jämfört med en fri projektansökan). Enbart vart tionde projekt för utveckling av djurfria testmetoder lyckas få tumme upp. Anslaget landar i snitt på 2,14 miljoner, vilket är lite av ett tröstpris. Andra projekt, med fri inriktning, har ett genomsnitt på 3,75 miljoner.

– Två miljoner räcker till att anställa en person på deltid under tre års tid. Det är väldigt svårt att driva fram nya metoder med så lite resurser. Summan har inte höjts under min forskningskarriär, säger Öberg.

på forskning om nya djurfria testmetoder är skral i verkligheten, så är det inga försynta ambitioner som formulerats i propositionen. Att utveckla alternativ till djurförsök uppges vara angeläget och ”Sverige kan bli världsledande inom alternativa metoder, vilket kan bidra till såväl nya jobb som nya företag”.

– Problemet är att det inte är några skarpa skrivningar. Det finns ett stort spektrum i hur mycket makthavare kan engagera sig i djurförsöksfrågan och ändå lyckas uppfylla det som står i propositionen, säger Anna-Clara Acevedo.

En politisk bestämmelse som däremot inte är vag är ett TROTS ATT SATSNINGEN

EU-direktiv från 2010, som fastslår att djurförsök på levande djur ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt.

Men sedan löftet gavs för tio år sedan har inte mycket hänt.

Det finns varken piskor eller morötter som styr utvecklingen mot att uppfylla EU-målet.

Så vad krävs? Forskarna, Djurens Rätt och de flesta politiker är förvånansvärt överens: mer pengar. Tyvärr är de konkreta förslagen få.

– Jag hör att flera sagt ”mer pengar” och jag tror varenda institution som jag träffat efter att forskningsproppen lagts säger samma sak. ”Det är en bra proposition, men skulle vi bara kunna få lite mer pengar till vårt område”. Jag förstår att 15 miljoner i det här fallet uppfattas som lite, svarar Maria Nilsson (L) som var med i arbetet när proppen togs fram.

I fjol lades 38,5 miljarder statliga kronor på forskning och utveckling. I vilken grad politikerna ska styra vad forskare ska forska om beskriver Maria Nilsson som en ”evighetsdiskussion som är intressant”. Mattias Öberg säger att han välkomnar mer styrning.

– En del politiker vågar inte påverka forskningen eftersom man vill ha fri forskning.

Men det innebär inte att man inte kan peka ut viktiga saker genom de myndigheter man faktiskt styr – genom regleringsbrev till exempel.

I bägge blocken finns partier som vill höja de 15 miljonerna, men summan har varit intakt sedan 2009 och risken är stor att det så förblir. Staffan Persson, ansvarig för djurförsöksfrågor på Djurens Rätt, påpekar att djurens lidande kan minska utan fler skattemiljoner: 3R-centret vid Jordbruksverket kan användas bättre.

– Regeringen kan ge i uppdrag till myndigheter och universitet, som fördelar forskningsmedel, att utarbeta 3R-strategier så de blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Det är ett konkret förslag som inte handlar om mer medel, säger Staffan Persson. av Josefin Strang

Konkreta förslag på förändring VÄ N S T E R PA R T I E T :

Fördubbla anslaget ”Det behövs ytterligare forskning och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Därför föreslog Vänsterpartiet en fördubbling av Vetenskapsrådets anslag för forskning om alternativa metoder för djurförsök i budget 2021. Till skillnad från regeringen anser vi att det behövs ytterligare satsning

på forskning om alternativ till djurförsök.”

M I L J Ö PA R T I E T:

Handlingsplan och mer pengar ”För att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök behöver Sverige investera mer i utveckling av alternativa metoder via de forskningsmedel som årligen avsätts. För att vi ska gå åt rätt håll tror vi också att det är mycket viktigt att Sverige utarbetar en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning, samt handlingsplaner för hur djurförsök ska minska inom olika forskningsområden. Vi arbetar mycket med att få till en bättre fungerande etisk prövning i de djurförsöksetiska nämnderna.”

M O D E R AT E R N A :

Fem miljoner till ”I vår forskningsmotion och budgetmotion stärker vi finansieringen av djurfri forskning vid Vetenskapsrådet med ytterligare fem miljoner kronor per år. Över forskningsperioden 2021– 2024 betyder det 20 miljoner kronor mer som avsätts till djurfri forskning. Vi har även lagt förslag om att regeringen ska utarbeta en strategi för området.”

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 13

Djuret -

6

är en vanlig livslängd för lamm i Sverige.

mån

Mitt liv som får

Avel har gjort klippning till ett stressigt måste

20 %

av Sveriges får och lamm slaktades med bristfällig bedövning år 2010, enligt Livsmedelsverket.

240 540

antalet får och lamm som slaktades i Sverige under 2020.

Det här gör Djurens Rätt Djurens Rätt inspirerar till djurvänliga konsumentval, till exempel via Välj Vego. Djurens Rätt uppmuntrar till att välja bort lammkött och ull.

Samtidigt arbetar organisationen för att djurskyddslagstiftningen ska förbättras, och för att företag ska välja bort produkter från får.

av Anna Harenius

Så ser fårets liv ut Får lever i stora delar av världen med mycket utevistelse, men på grund av de kalla och blöta vintrarna i Sverige är det vanligt att de hålls inomhus under vinterhalvåret. Lammen som föds på hösten kommer troligtvis aldrig få vistas utomhus eftersom de slaktas innan betessäsongen. Istället får de bo i stall under sina korta liv. De får som är utomhus vallas ofta av hundar, vilket har bekräftats stressa fåren. Dagens får har blivit avlade för att få lång päls under kort tid, vilket gör att de får som hålls för avel, och inte slaktas vid ung ålder, måste klippas minst en gång per år. Det görs ofta på ett stressframkallande vis genom att trycka ner fåren på marken eller genom att binda fast dem.

Så vill fåret leva Fåren trivs bäst på stora gräsmarker med tillgång till skydd mot rovdjur. De är mycket sociala och vill hålla sig nära sin familj och sina vänner. Helst skulle de vilja ha tillgång till att äta något hela tiden, framför allt gräs av olika slag. Vilda arter och äldre raser av får har inte den långa pälsen som ställer till besvär.

Genom att stötta Djurens Rätt som medlem hjälper du organisationen att hjälpa fåren och andra djur.

Du gör också stor skillnad genom att välja bort lammkött och ull från dina inköp.

14 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

FOTO: SHUTTERSTOCK

Det här kan du göra

Agenda -

#Throwback

I förra numret såg vi tillbaka på framgångar för djuren under 2000-talet. I detta nummer reser vi betydligt längre tillbaka i tiden. av Peter Nilsson

Hallå där, Benny Andersson

Djurförsök börjar ifrågasättas

155 år sedan

Verksamhetschef på Djurens Rätt

Även om det är svårt att veta exakt när, så inleddes troligen debatten om djurförsök i Sverige år 1866. Det var nämligen året

då Adolf Leonard Nordwall, en lektor från Strängnäs som senare skulle komma att bli föreningen Djurens Rätts första ordförande, publicerade en artikel i Pedagogisk Tidskrift med titeln “Vad återstår att göra till förekommande av misshandel mot djuren?”

Första motionen mot djurförsök I en motion i riksdagen år 1881 ville riksdagsledamoten Robert Arfwedson inskränka möjligheten till att utföra djurförsök. Han föreslog att djurförsök (vivisektion) endast skulle äga rum i högskolornas “dertill afsedda laboratorier” samt under ledning av en professor. Ett annat krav var att medel som “endast medföra förlust af rörelseförmågan, men icke framkalla okänslighet” skulle förbjudas.

140 år sedan

Premiär för medlemstidningen

119 år sedan

I september 1902 kom första numret av Medlemsbladet ut. Sju år senare ändrade tidningen sitt namn till Djurens Rätt vilket förstås är samma tidning som du i dag, 119 år senare håller i handen, lyssnar på eller läser på skärmen. Tidningens namn kom från en lag från 1907, som innebar att djur skulle skyddas för sin egen skull och inte utsättas för misshandel.

Första redaktören hette Elna Tenow.

FOTO: DJURENS RÄTT

Skansen får djurrättskritik Kritiken mot djurförsök var huvudfokus under Djurens Rätts första tid, men organisationen engagerade sig också i andra djurskyddsfrågor. 1909 går föreningen till attack mot djurplågeriet på Skansen och skriver att: “Inspärrandet af vilda djur i lifslång fångenskap under tillkonstlade förhållanden är en form av djurplågeri, som vår tids rättsbegrepp är moget att fördöma. Detta är i nutiden djurskyddsrörelsens ofrånkomliga ståndpunkt.”

112 år sedan

Under fjolåret ökade medlemsantalet. Hur känns det?

– Otroligt bra, med tanke på hur utmanande 2020 var.

Det känns som ett styrkebesked att vi gick framåt även medlemsmässigt i fjol.

Varför går det bra för Djurens Rätt, trots allt?

– Det går bra för att Djurens Rätt är bra, om man ska skippa blygsamheten. Vi har en bra grund att stå på. Som organisation har vi jobbat aktivt för att hålla fokus på våra frågor. Vi driver utvecklingen framåt i sakfrågorna, och vi är tydliga med att kommunicera vikten av att många ställer sig på djurens sida.

Samtidigt har ni möblerat om ordentligt i organisationen. Varför då?

– Mitt under pandemin har vi gjort den största organisationsförändringen i modern tid, för att vi satsar in i framtiden. Vi har ambitiösa mål vi tänker nå, då behöver vi en ambitiös organisation, så vi har skalat upp befintliga verksamheten. Och det är därför vi säger organisationsförändring och inte omorganisation – det sistnämnda låter som att folk fått sluta, vilket inte är fallet. På mindre än tio år har vårt medlemsantal vuxit med närmare 70 procent, nu har vi 49 017 medlemmar, till följd av detta har vi haft förmånen att kunna anställa fler personer för att driva våra frågor framåt.

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 15

Mötet -

Vi tar ett snack med etologiprofessorn

PER JENSEN om underskattade höns, djurfabrikerna och nästa stora grej i hönsforskningen. av Josefin Strang foto Linda Prieditis & Charlotte Perhammar

PÅ 16 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

H

HÖNS

HJÄRNAN

Mötet -

Mötet -

Du delar planeten med 27 miljarder kycklingar, hönor och tuppar som är dömda till korta och eländiga liv. Över 94 procent av alla landlevande djur som slaktas i Sverige är just dessa fåglar. Per Jensen är professor i etologi (läran om djurens beteende) och bokaktuell med en kärleksförklaring till de 27 miljarder individer som aldrig får en chans och knappt tillägnas en tanke. Djurforskarna som studerat världens vanligaste fågel är överens – sinnebilden av yra höns­hjärnor kunde inte vara mer fel. Nu vill Per Jensen ge hönsen upprättelsen de förtjänar.

H

ej Per! Gissningsvis jobbar du hemifrån. Hur är det med hönsflocken där hemma i dag?

– Det är inget vidare hönsväder och nästan 40 centimeter snö. Stackarna. De vill inte gå ute heller, så de har inte särskilt roligt. Jag har spridit ut lite goda frön och annat i ströet, så de har något att pyssla med.

Finns det någon individ i hönsflocken med en personlighet som sticker ut?

– Vi har en leghornhöna som är väldigt egen, Blondie heter hon och är alldeles vit!

Hon har en lite enstörig personlighet och bryr sig inte jättemycket vad de andra i flocken gör. Hon hittar på egna grejer och jag kan stöta på henne ute i trädgården när hon går för sig själv under någon buske.

Hon är ofta sist in i hönshuset och först ner från pinnarna på morgonen – hon vill undersöka grejer!

18 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

Du är professor i etologi och forskar om

höns, vad är det med dem som fascinerar dig allra mest?

– De flesta har inte reflekterat över det unika sociala livet som hönsen har. Den som är intresserad av fåglar i allmänhet – jag är fågelskådare också – är van vid att fåglar lever i par och har ett relativt begränsat socialt liv. Hönsen sticker verkligen ut i fågelvärlden, på många sätt påminner en hönsflock mer om en vargflock än en fågelskock. De håller ihop i livslånga familjer och samarbetar och samverkar.

Det har gett upphov till ett otroligt intrikat språk, bland de rikaste man känner till i fågelvärlden.

Vad brukar du berätta om höns för att få folk att tappa hakan?

– Då lyfter jag fram deras språk, det brukar få folk att fundera två gånger och tänka ”oj, kan dom prata alltså?”. Och ja, det kan hönsen! Bara en sån sak som att de har olika läten för att varna varandra för rovdjur, beroende på var rovdjuren kommer ifrån. De uppfattar direkt var faran kommer ifrån och reagerar ändamålsenligt. Lätena är ingen fullständigt instinktiv reflex, de anpassar utifrån vilka andra fåglar som finns runtomkring. Finns det inga flockmedlemmar att varna är de tysta istället, för att inte riskera att själv bli upptäckt av rovdjuret. Det är ett väldigt medvetet användande av språket.

Vilket har varit ditt största heureka-ögonblick när du forskat om höns?

– Det har delvis med varningslätena att göra. När jag var ung och precis kommit in i forskningsfältet fick jag följa med en kollega till ett specialbyggt hönsstall, en variant som skulle försöka lanseras på svenska äggmarknaden. Det här var 70-tal. Hönsen var i burar men de hängde i vajrar från taket, när man kom in i stallet gick man på en gång ovanför hönsen. Så tusentals hönor satt i burar under ens fötter. Det första som slog mig var hur konstigt det lät. Så snart vi klev in spreds ett nästan spöklikt läte genom de tiotusentals hönorna. Först senare insåg jag att det var en varning för rovdjur från luften – vi människor gick ju ovanför dem. Det allmänt uppskrämda kacklandet man kan höra i ett vanligt hönshus är en varning för markrovdjur.

Du blir insläppt där få djurvänner får komma in – vad känner du när du besöker djurindustrierna?

– Förfäran, skulle jag vilja säga många gånger. Det finns grader i det här helvetet också, naturligtvis. Bara storleken och omfattningen är tillräcklig för att tappa andan. På min väg till fritidshuset åker jag förbi Sveriges största värphönsbesättning, med nästan en och en halv miljon höns.

På en enda gård. Den dök upp i medierna i samband med fågelinfluensan, hela den

6X FORSKNINGSFYND OM HÖNSHJÄRNAN

Den vuxna hönshjärnans storlek kan jämföras med en liten valnöt, men hjärnan är väldigt tät på nervceller.

1

FOTO: LINDA PRIEDITIS

Psykedelisk världsuppfattning Höns har ett synfält på minst 300 grader, de knyckiga huvudrörelserna hjälper dem att uppfatta avstånd.

”På många sätt påminner en hönsflock mer om en vargflock än en fågelskock.” drabbade besättningen fick avlivas för att bli av med den där smittan. Det är saker som virvlar förbi i medieflödet, ingen i media lyfter det otroligt märkliga i att det finns en gård med över en miljon höns i Sverige. Hur bär de sig åt för att ta hand om dem? Men jag såg inget om det, ingen kommentar alls! Bara någon kommentar om att det kan bli lite brist på ägg när vi närmar oss påsk. Det här med hönsuppfödning är ett område inom lantbruket som totalt tappat proportioner.

Utifrån din roll som professor i etologi, vad tycker du är den mest brådskande djurskyddsåtgärden för kycklingar och höns i industrin?

– Jag vet knappt var jag ska börja. På värphönssidan har fåglar i ekologisk produktion bättre liv än värphönorna i burar, vilket är bra. Men i livets bägge ändar finns stora, stora problem. Den ena änden är kläckerierna. Verksamheten är fullständigt bisarr, så industrialiserad. Vi har en, två kläckerier i Sverige som kläcker alla värphöns. Hundratusentals kycklingar i veckan transporteras ut på bokstavligt talat löpande band, med hantering i full fart, där alla tuppkycklingar avlivas. Fruktansvärt. Slakten är också fruktansvärd. Kläckning och slakt är lika oavsett om det är KRAV-ägg

De ser ultraviolett, en färg som sprakar överallt utan att vi ser den. Det i kombination med sedvanliga uppfattningen av rött, grönt och blått gör att de ser hundratals fler färger. Höns kan också se vilket plan ljusets vågor rör sig i, och uppfattar exempelvis lysrör som stroboskop eftersom deras ögon registrerar ljusflimmer med betydligt högre frekvens än vi kan se.

2 Gamla ränder går inte ur Tamhönor fruktar instinktivt spåren av sin forna fiende från den asiatiska djungeln. Lukten av en hink med tigerbajs fick hönsen i ett experiment att bli upprörda och stressade. En hink med elefantbajs bekom dem icke.

3 Så går snacket i gården Det som låter som

kackel är avancerat snack. Höns berättar om matfynd, var reviret går, eventuella hot och faror (och var hotet i så fall kommer ifrån), stundande äggläggning, rop på hjälp, missnöje och mycket mer. Den individ som bluffar med falska lockrop om matfynd eller larm om rovdjur, får framöver mindre gehör från flocken.

4 Matte? Inga problem Visste du att höns kan addera och subtrahera tal upp till 15 utan problem? Precis som vi människor har höns en inre tallinje där de föreställer sig lägre siffror till vänster och högre siffror till höger.

Höns kan också skilja på proportioner och enkla logiska följder.

5 Liten hjärna, mycket känslor Forskning visar att höns känner förväntan och kan föreställa sig närmaste framtiden.

De kan behärska sig från att äta en godbit i utbyte mot en större godbit senare. Även minnet är utmärkt. Hönsmamma är ett bra uttryck, för experiment visar att hon känner stark empati för sina ungar.

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 19

Mötet -

Inget flax

PER JENSEN

FOTO: CHARLOTTE PERHAMMAR/LINKÖPINGS UNIVERSITET

Född: 1956 Bor: Byn Opphem, söder om Linköping Familj: Frun Mona, parets fyra utflugna barn och deras familjer, hundarna Danny och Gotte, en liten flock på sju höns (varav fyra av dem är djungelhöns adopterade från universitet).

Gör: Professor i etologi (läran om djurs beteende) vid Linköpings universitet, forskar främst om grisar, hundar och höns.

Aktuell: Med boken Världens vanligaste fågel: En kärleksförklaring till höns.

Reviderar just nu sin bok Hundens språk och tankar från 2011, som får nyutgivning i sommar med uppdaterade forskningsläget.

”Ingen i media lyfte det otroligt märkliga i att det finns en gård med över en miljon höns i Sverige.” eller konventionella ägg. Kan vi göra något åt de här två sakerna, kanske en lugnare och mer rimlig kläckeriverksamhet, och en mer human slaktverksamhet? Vi har kommit en bit på vägen med värphönsens liv.

Men när det gäller slaktkycklingar, det är så mycket … Det finns inte bara en sak man 20 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

kan ändra på, hela systemet är så totalt obiologiskt genom alla led, att det är svårt att veta vad man ska göra åt det.

Varför är de flesta människor så usla på att sträcka empatin till fåglar, tror du?

– Enda hypotesen jag har är samma anledning som varför vi inte förstår fiskar.

Deras kroppsspråk och uttryck är så väldigt annorlunda jämfört med människor.

Hönsen har knappt någon mimik, medan vi och de flesta däggdjur kan ändra våra ansiktsuttryck. En hund visar med kroppsspråk och ansiktsuttryck hur den mår, om den är upprörd, men det gör inte hönsen.

Det är mer subtila saker vi kan se hos dem.

Några siffror om individerna i den mest extrema av alla djurindustrier.

300 ägg

dagar

35

miljoner

8,9

19

Lägger en modern värphybrid under sitt enda levnadsår. Djungelhönan lägger 20–30 under sin livstid.

Livslängd för en broilerkyckling.

Varje år slaktas 99 miljoner kycklingar för sitt kött i Sverige.

Så många hönor lever i den svenska äggindustrin.

De dödas vid 1,5 års ålder.

Andelen höns i äggindustrin som får komma ut under den varmare årshalvan.

%

Mötet Jag kan bli förvånad över hur dålig jag själv är på att uppfatta signalerna ibland – det är tur att jag har duktiga medarbetare.

För några år sedan skulle vi fånga in, mäta och väga hönsen, det var många djur och jag ville mest få jobbet gjort. Men jag hade en doktorand som var väldigt iakttagande och hade koll på saker. Efter en liten stund sa hon ”hönsen är så uppskrämda, jag vet inte om vi ska fortsätta”. Hur vet du det, undrade jag, för jag noterade inget ovanligt. Hon svarade ”ser du inte deras ögon och färgen på kammen?”. Då såg jag.

När de blir stressade eller upprörda dras blodet tillbaka från de ytliga blodkärlen, inklusive kammen, då bleknar kammen.

Men vet man inte vilka signaler man ska titta efter för att upptäcka deras obehag, så tänker man inte på det.

Har du några idéer om hur vi kan få fler att bry sig om världens vanligaste fågel?

– Jadu, det är mänsklig psykologi snarare än etologi, haha. Min gissning är att det finns en försvarsmekanism inom oss.

Vi vet att vi inte behandlar djuren som man borde göra. Vi vill inte se sanningen i vitögat – för att äta den här kycklingen måste vi ta död på en varelse. Det blir lättare om vi kan förminska varelsen på något sätt. Dum som ett får. Smutsig som en gris.

Trög som en ko. Det blir lättare att äta fläskkotlett om vi tänker att den tillhörde en smutsig typ. Samma med hönsen, vi hävdar att de är lite virriga och inte riktigt tänker så mycket, då blir det lite lättare att försvara sättet vi behandlar dem på.

Och nu har du skrivit en hel bok, Världens vanligaste fågel, för att fler ska få lära känna individerna i livsmedelsindustrin.

– Ja, det är en gammal dröm att få skriva om just höns. Jag har skrivit flera böcker om hundar, det har varit relativt enkelt att övertyga förlaget att det är tillräckligt intressant att ge ut. Under många år har jag samlat på mig idéer, fakta och egen forskning, och insett att det finns en intressant historia med hönsen. Det har uppstått en diskrepans så otroligt fort. Vi behöver bara gå tillbaka till 30-talet eller 40-talet, då fanns inte en enda människa i det här landet som inte sett levande höns och grisar, och hade full koll på hur det går till vid slakt. Från 60-talet har det gått undan, nu finns en total uppdelning mellan de som föder upp och slaktar djuren, och de som konsumerar dem. Mindre än en procent av befolkningen i Sverige är inblandad i lantbruket. Människor kan i dag gå igenom hela livet utan att se en levande höna, de ser bara de frysta delarna i en kyldisk någonstans. Då har man inte så mycket att hänga upp sin medkänsla på, det är den viktigaste orsaken till varför jag skrivit boken. Jag har skrivit boken för en helt Djurens Rätt

Nummer 1 2021 21

Mötet vanlig konsument, som vet vad en höna är men inte ägnat dem någon större tanke.

Höns är mer intressanta och fascinerande än man tror.

I boken riktar du många kängor mot ägg- och kycklingindustrin. Du har genom åren synts i otaliga debatter där du krävt bättre djurskydd. Får du som professor någon kritik för att du hörs och syns i djurdebatten?

Vad gör ni etologer egentligen? Beskriv en vanlig dag med djuren!

– Vi har en hönsanläggning utanför Linköping. En typisk jämförelse är att titta på beteendet mellan moderna värphöns och röda djungelhöns, hönsens förfäder, under ett experiment. Vi sitter ofta några timmar, studerar beteendet och skriver ner i protokollet, det är väldigt kvantifierat. Att vara etolog är tålamodsprövande, säger jag till mina studenter. Ska man bli etolog måste man kunna ha kul när man har tråkigt. Höns är rätt trevliga, de är nästan alltid aktiva och livliga, men jag har tillbringat de bästa åren av mitt liv med att titta på grisar som sover.

Vem betalar för att någon ska titta på grisar som sover?

– Helt enkelt är det inte. Det krävs bra idéer och att kunna argumentera för projekten. Vi har varit ganska framgångsrika i min forskningsgrupp med att dra till oss pengar, vi har medel från de två stora statliga forskningsråden, Formas och Vetenskapsrådet. Båda tycker att etologin är så pass viktig, både från en ren grundvetenskaplig synpunkt men också utifrån tillämpat intresse – det finns användning för resultaten. Sen har vi haft väldigt stora anslag från EU.

Fynden som ni etologer gör bidrar till bättre djurvälfärd. Vad är nästa stora grej inom forskningsområdet?

– Det vi kallar kognitiv etologi, ett område som blivit väldigt väldigt stort, det har att göra med hur djur tänker och känner.

Förr var det lite tabu att prata om de här 22 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

Mera höns?

Syftet med etologisk forskning är att förstå djuren, vilket i sin tur bidrar till bättre djurvälfärd.

sakerna. Inte nödvändigtvis att forskare ifrågasatte om djur har känslor, men en vanlig uppfattning var att djurens känslor inte är tillgängliga för vetenskapliga frågor.

Att det inte går att studera, eftersom djur inte kan prata och verifiera vad de känner och upplever. Men de senaste 25 åren har detta växt nästan exponentiellt, det finns massor med forskning om djurens känslor, upplevelser, tankar och tankeförmågor.

Det kommer hända mycket framöver!

Läs Per Jensens nya bok Världens vanligaste fågel: En kärleksförklaring till höns (Natur & Kultur, 2021).

Boken berättar bland annat om hönsens historia, fysiologi, psykologi, sociologi, genetik och även verkligheten i djurfabriken.

Har du någon teori om höns du har på känn, men ännu inte lyckats bevisa?

– Intressant fråga! Det går inte en dag utan att jag tittar på hönsen och funderar olika saker. Något vår forskargrupp tittar på nu är hur pass mycket höns kan överföra information till varandra, hur mycket kan de lära sig genom att betrakta varandra? Tänk om en höna kommit på ett smart sätt att få tag på en viss typ av föda, kan andra höns då betrakta henne och imitera? Det här är något man tror i stort sett bara våra närmaste släktingar aporna håller på med. Vi vet också att hundar kan imitera och lära sig på det sättet. Vi sitter och analyserar data för fullt, men jag kan avslöja att våra preliminära resultat tyder på att de verkar kunna fånga upp information från andra individer som klarar saker de själva inte kan. Det är väldigt intressant, det kräver massor med kognitiva förmågor man kanske inte tidigare trodde att höns hade. Förmågan att förstå att andra har mer eller mindre kunskap än en själv kallas mentalisering inom psykologin, och anses vara en väldigt högt stående kognitiv egenskap. Hönsen har så liten hjärna att man tänker hur sjutton de klarar av dessa saker, men det gör de! ●

FOTO: CHARLOTTE PERHAMMAR/LINKÖPINGS UNIVERSITET

– Inte rätt upp i ansiktet, men vad folk säger bakom ryggen kan jag inte svara på.

Jag är noga på att försöka skilja på vad jag kan säga vetenskapligt, och vad jag tycker och tänker. Jag är inte purung längre och har blivit mer frispråkig. Jag har inte upplevt kritik, snarare tvärtom, det är många inom forskningen som uppskattar att forskarkollegor faktiskt uttalar sig i mer samhälleliga frågor, inte bara inomvetenskapliga. Alla håller inte med mig, det är bra. Vi forskare får betalt för att vara oense, det är så forskningen går framåt! I det stora hela upplever jag att det uppskattas att man har en åsikt och kan motivera den med sakliga skäl.

Alltid 100% växtbaserat.

|

h

||

go tro_ pic

|

||

Nyhet!

S nart i butik

nu blir vi lite mer tropiska Lejonet & Björnen satsar vidare på vegansk glass! Och lanserar under våren en tropisk nyhet – Vegansk Coconut Dream. Perfekt när du drömmer om resor till varmare breddgrader. Krämig med en tydlig kokossmak, kompletterad med kokosflingor och virvlar av mango & passionssylt.

Precis som de andra veganska glassarna är den g jord på ekologisk kokosmjölk. Allt för att ge dig den bästa och godaste stunden till vardag och till fest. Dröm dig bort på ett underbart sätt!

all a i c a b u ti k er kan best älla. eft erfråg a g ä r n a i d in b u t ik ! f in n s i u t v a l d a co o p o ch h emkö p bu t ike r .

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 23

Fokus Fokus -

U N

SK

R L L A G 24 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

Fokus -

Och så kom coronaviruset, och till slut valde de svenska makthavarna att pausa minkuppfödningen under 2021. Åtta av tio svenskar vill skrota minkfarmning för gott, men bara två riksdagspartier är redo att göra det. Varför?

AK AR av Josefin Strang illustration Emma Hanquist / Form Nation

ET

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 25

I Fokus -

”mink” som aldrig förr. Det handlade förstås inte om en plötslig översvallande efterfrågan på jackor, lösögonfransar eller penslar av minkpäls. De mest febrila sökningarna kom från Danmark, där en ny mutation av covid-19 hittats på landets minkfarmer.

Danmark är världens näst största minkpälsproducent (efter Kina) men trots det drog de danska politikerna i nödbromsen.

Snart kablas en rad makabra bilder ut över världen. Cirka 15 miljoner minkar dödas "skyndsamt". Kadavren desinficerades, kalkades och lades ner i meterdjupa massgravar, bara för att dagar senare tränga upp ur jorden av förruttnelsens gasbildning.

Zombieminkar, stod det i rubrikerna.

Danska myndigheter kom överens om att två och en halv meter var det rätta djupet för massgravarna – vilket senare visade sig innebära risk för grundvattenföroreningar.

Makthavarnas krav på avlivning saknade stöd i lagen, regeringen krisar och livsmedelsministern avgår. I slutet av stökiga november besökte statsministern Mette Frederiksen en nedlagd minkfarm och började gråta framför tevekamerorna.

– Vi har två generationer av riktigt, riktigt duktiga minkuppfödare, en far och son som på mycket kort tid fått sitt livsverk förstört […] Världens bästa minkuppfödning sker just här där vi står, sa hon.

NOVEMBER GOOGLADE VÄRLDEN

26 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

”Det kan ha förekommit smitta bland minkar i Sverige hela 2020 utan att vi vetat om det.” burar, så smittan sprids snabbt och vissa minkar blir så sjuka att de dör. Minkar bollar dessutom tillbaka viruset till människor. Varje mink som smittas innebär ytterligare en spelplan där viruset får möjlighet att mutera. Även minkar i det vilda har smittats av viruset.

I oktober konstaterades det första fallet av covid-19 bland minkar i Sverige. DjuAnna Harenius

FOTO: JO-ANNE MCARTHUR

lite till, det är måndagen den 20 april 2020 och de nederländska myndigheterna släpper ett pressmeddelande med rubriken ”covid-19 upptäckt på två minkgårdar”.

Minkar verkar alltså vara mottagliga för detta virus som lamslår homo sapiens, men än så länge ingen panik, eftersom världen inte vet vad minkfynden innebär. I maj uppmanar Djurens Rätt landsbygdsministern att vidta åtgärder och välja det säkra före det osäkra för både minkar och människor. Inget svar.

Under de följande månaderna klarnar bilden. Minkar smittas av människor. Minkar har inte möjlighet till social distansering i de långa täta raderna med VI SPOLAR TILLBAKA

Fokus LIVET PÅ MINKFARMEN

1

I maj föder minkhonan cirka fem minkvalpar.

De stannar hos henne i åtta veckor.

Minkvalparna flyttar ”hemifrån” till en ny bur, oftast delar en hona och en hane på en bur.

3

FOTO: SHUTTERSTOCK

Uppväxten i fångenskap gör att minkarna inte klarar sig bra i det vilda. Det är också svårt att hålla minkarna på ett sätt där de kan bete sig naturligt, anser Djurens Rätt.

rens Rätt riktar hård kritik mot myndigheternas hantering. De handlingar som Djurens Rätt begärt ut pekar på att svenska minkfarmer inte har bevakats efter tecken på covid-19, minkfarmare har på frivillig basis rapporterat eventuella misstankar till myndigheterna. När Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i december screenade immuniteten bland minkar på farmer som inte ska ha haft smittan, så visade det sig att en majoritet av minkarna hade antikroppar. Det tyder alltså på att coronaviruset hunnit cirkulera bland de flesta minkbesättningar i Sverige.

– Det kan ha förekommit smitta bland minkar i Sverige hela 2020 utan att vi vetat om det. Inte förrän i oktober började farmarna skicka in döda minkkroppar, vilket skedde efter att myndigheterna bekräftade att de skulle betala för obduktionerna,

2

Buren är cirka 35 x 80 centimeter och 45 centimeter hög. Även golvet är av galler. Det finns en mindre bur ovanpå buren, så kallad etagebur. Det finns en låda som ska fungera som lya.

En eller två gånger per dag läggs foder på burtaket, en gröt av spannmål och biprodukter från kött- och fiskindustrin, som minkarna slickar i sig.

5

4

Länsstyrelsernas inspektioner av minkfarmer är oftast föranmälda. Ändå hittades brister på elva av tolv inspekterade farmer 2019.

säger Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt. för branschen eftersom pälsningen infaller i november, då alla minkar utom avelsdjuren avlivas.

Minkarna dödas kring halvTömningen av minkburarna var alltårsåldern, vanligen genom att så redan på gång när paniken kring läggas i en täckt låda som fylls med koldioxid. Inandning av minkmutationen utbröt i november. koldioxid är plågsamt och Så småningom visade det sig att den ofta utdraget. danska minkmutationen inte hotade de nya vaccinens effektivitet. Än, vill många experter understryka. Ju fler mutationer, desto mer försvagas vaccinets Cirka 100 000 avelsdjur behålls och sätts i effektivitet över tid. enskilda burar eftersom För Nederländerna blev minkarnas de annars skulle slåss. mottaglighet för covid-19 en spark i baken Parningen sker under vårvintern. för att stänga minkfarmerna i förtid, sedan tidigare fanns ett beslut om utfasning av etiska skäl. Danmarks minkfarmer står TAJMINGEN VAR BRA

6

7

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 27

Fokus -

vid onsdagseftermiddagen den 27 januari. Ödesdagen är kommen för det svenska minkåret och de 500 000 planerade minkvalparna. Regeringens pressträff börjar, landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) levererar det historiska beslutet.

– Vi kan i dag meddela att Jordbruksverket, efter dialog med SVA och Folkhälsomyndigheten, har beslutat att inte tillåta uppfödning av nya kullar av mink under 2021.

Bredvid henne står (numera) miljö- och klimatministern Per Bolund, tillhörande Miljöpartiet som är ett av de två riksdagspartierna som vill lägga ner minkbranschen för gott. Han uttryckte sig snäppet spetsigare och menade att det är ren och skär tur som gjort att Sverige sluppit muterade virus på minkfarmer.

– Som vi nu alla vet så är felaktig djurhållning en stor risk för vårt samhälle.

Och det gäller inte bara i Kina. Och därför är det ett viktigt steg att det nu blir ett avelsstopp för i år, sa Bolund, som under pressträffens frågestund passade på VI ÄR FRAMME

28 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

Jörgen Martinsson är vd på Svensk Mink.

Branschföreningen accepterar förbudet, men anser att minkparning och valpning kunde genomförts utan att äventyra folkhälsan (genom en kombination av smittskyddsåtgärder, minkarnas befintliga antikroppar och kommande vaccin).

firar oavsett – nästan en halv miljon ofödda minkar slipper ödet de var ämnade för under 2021. Nästa avgörande vägskäl sker när Jordbruksverket och SVA nästa år presenterar sina slutsatser om minkbranschen utifrån ett smittskyddsperspektiv.

– Erfarenheter från utbrotten i såväl Sverige som Danmark och Nederländerna visar hur svårt det är att förhindra introduktion av SARS-CoV-2 till mink så länge smittan cirkulerar i samhället. I den miljö som råder i en typisk minkbesättning, med många individer på begränsad yta, finns stora förutsättningar för virusuppförökning och omfattande smittspridning, med risk för påverkan på såväl djur- som folkhälsa, sa Ann Lindberg (generaldirektör på SVA) under pressträffen i januari.

Om det visar sig att smittskyddsutredningen trots allt ger grönt ljus för minkMOTSTÅNDARE MOT MINKFARMNING

Camilla Bergvall

Trots att minkbranschen länge kritiserats hårt ur ett djuretiskt perspektiv, trots att allt fler länder förbjuder minkuppfödning och trots att minkar kan sprida covid-19, så är det politiska stödet för minkbranschen starkt.

Det ta kan du göra 1. Skriv under protestlistan på djurensratt.se/ stang-minkfarmerna 2. Bojkotta pälsprodukter i alla former 3. Uppmuntra politikerna som försöker driva frågorna. Skriv till dina politiker och kräv att de jobbar för en permanent nedläggning av minkfarmerna, och visa att opinionen är stark genom att skriva debattartiklar och insändare.

FOTO: JOHAN NILSSON/ TT, DJURENS RÄTT

tomma hela 2021, men det snabba beslutet blev en dyr historia. Landets 1 000 minkuppfödare får en statlig kompensation på 26 miljarder kronor (branschen omsätter 6,6 miljarder kronor årligen i Danmark). I den danska överenskommelsen får minkuppfödarna tummen upp för att återuppta verksamheten när pandemin är över.

att understryka sambandet mellan dålig djurhållning och farliga artöverskridande smittor.

Samtidigt lanserades ett regeringsuppdrag som kan vara början på den slutgiltiga nedläggningen av svensk minkbransch.

Jordbruksverket och SVA ska granska djurhållningen i Sverige utifrån riskerna kring uppkomst och spridning av allvarliga smittor, samt föreslå åtgärder. Både pälsdjursindustrin och livsmedelsindustrin hamnar under lupp. Camilla Bergvall, förbundsordförande på Djurens Rätt, ser utredningen som den största nyheten.

– Risken för smittspridning från minkfarmer är ett resultat av den katastrofala djurhållningen. Djurens Rätt har kämpat i decennier för att minkfarmerna ska avvecklas och lidandet upphöra. Mycket talar för att det här är slutet för den svenska minkindustrin, säger hon.

De flesta burar på de svenska minkfarmerna kommer alltså att förbli tomma under 2021, kvar finns ett 100 000-tal avelsdjur på ett 30-tal minkfarmer. De ekonomiskt pressade minkföretagen har därmed fortsatt arbetsbelastning och kostnader, men inga intäkter under året.

Jörgen Martinsson, vd för branschföreningen Svensk Mink, är övertygad om att minkbranschen kan överleva smällen. Hur stort det utlovade statliga stödpaketet blir är ännu inte klarlagt.

– När myndigheter gör så stora inskränkningar för en hel näring måste självklart rimlig och rättvis ersättning utgå.

Detta ställer givetvis svenska minkuppfödare upp på och de har varit förberedda en tid på att detta sannolikt skulle bli beslutat. Även om det inte är optimalt så är uppfödarna fast beslutna att övervintra och fortsätta 2022, säger Martinsson.

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 29

Fokus -

Politikerkollen

Sex av åtta riksdagspartier vill att svensk minkbransch ska återuppstå. Här är deras åsikter om minkfarmerna.

ULRIK A HEIE (C)

”Inget motiverar ett totalförbud” Hur vill ni att den svenska minkbranschen ska se ut framöver?

– Centerpartiet anser att minkuppfödning ska vara tillåten så länge den uppfyller de myndighetskrav och regler som finns. 2012 trädde nya strängare föreskrifter för minknäringen i kraft och enligt Jordbruksverkets bedömning pekar mycket på att djurvälfärden för mink har förbättrats sedan dess. Det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Framöver behövs det bland annat fler studier om minkens beteende samt att näringen fortsätter sitt arbete med att ständigt och ytterligare öka djurhälsan.

Centerpartiet har tidigare sagt att det är bra att pälsfarmer drivs i Sverige under vår lagstiftning. Länder med liknande djurskyddslagar, såsom Norge och Nederländerna, har förbjudit pälsdjursfarmning av etiska och smittskyddsrelaterade skäl.

Vad exakt är det i svenska djurskyddslagen som gör att minkfarmer ska få fortsätta drivas här, tycker ni?

– Risken med ett förbud är att uppfödningen snarare flyttar utomlands till platser med ett mycket sämre djurskydd än i Sverige, Norge och Nederländerna. Då är det bättre att tillåta en inhemsk produktion där vi kan kontrollera uppfödningen och säkerställa så att lagstadgat skydd för djurens välfärd efterlevs. Vad gäller 30 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

risken för smitta sätter vi stor tilltro till myndigheternas bedömningar, bland annat Folkhälsomyndigheten och SVA. Hittills har myndigheterna inte presenterat något som Centerpartiet anser motiverar ett totalförbud. På samma grunder ställer vi oss bakom den riskbedömning och det beslut som Jordbruksverket nyligen fattade om att förbjuda parning av minkar på landets minkbesättningar under 2021.

MAGNUS OSCARS SON (KD)

”Minkarna håller landsbygden levande” Hur vill Kristdemokraterna att den svenska minkbranschen ska se ut framöver?

– Den svenska minknäringen är en del av svenskt lantbruk, håller landsbygden levande och bidrar till samhällets välfärd.

Minkbönderna arbetar mycket hårt för att möta de krav som föreligger och det är vår förhoppning att de kontinuerligt ska kunna fortsätta utveckla den standard de i dag har för verksamheten.

KD har tidigare sagt att minkbranschen kan fortsätta så länge de följer djurskyddslagen. Vad tycker ni om kritiken kring att minknäringen inte följer lagstiftningen?

– Minknäringen bedöms mycket olika från olika läger.

Det går dock att konstatera att om de brister som påvisats var av sådan grad att brott mot

djurskyddslagen var ett faktum, så hade det lett till anmälningar, rättsliga påföljder och domar. Om en verksamhet inte klarar de regler som föreligger så ska den stänga.

Jordbruksverket utvärderade 2018 på uppdrag av regeringen hur minkar mår och om produktionen ger möjlighet för djuren att bete sig naturligt i en god miljö. Man utgick från underlag av det vetenskapliga rådet för djurskyddsfrågor vid Sveriges lantbruksuniversitet, inhämtade synpunkter från berörda organisationer, intresseorganisationer och företrädare för länsstyrelserna.

Utvärderingen konstaterade en generellt förbättrad välfärd sen 2012 och gav inga förslag till regeländringar.

Näringen granskas löpande av oberoende och på mink specialiserade distriktsveterinärer knutna till Jordbruksverket.

Genomgående kan konstateras att svensk mink står under god kontroll av människor som är måna om deras hälsa och välfärd. Något som inte minst blev tydligt under den kris som kom med pandemin. De företag som arbetar med mink utsattes då för oerhört hårda påfrestningar men kunde genom ett tätt samarbete med berörda myndigheter begränsa smittan. I slutet av december var de smittfria.

NINA LUNDSTRÖM (L)

”Förbudet är ett bra beslut” Hur vill Liberalerna att den svenska minkbranschen ska se ut framöver?

– All djurhållning måste bygga på en god djurhälsa.

Djurskyddslagstiftningen handlar om mer än att djur inte ska lida – djuren ska må fysiskt och psykiskt bra. Det gäller även minknäringen. Om näringen inte klarar av att leva upp till djurskyddslagstiftningen måste åtgärder vidtas. Det handlar både om minkarnas beteende och hälsa samt berikningen av deras miljö. Vi anser att förbudet mot valpning 2021 på grund av pandemin är ett bra beslut.

Norge har förbjudit pälsdjursfarmning och Venstre är ett parti som liknar Liberalerna, partiledaren Sveinung Rotevatn ser Liberalerna som ett borgerligt parti som kan svänga i minkfrågan. Finns det något som skulle kunna få er att ändra er?

– Liberalerna arbetar för att djurskyddslagstiftningen följs. All djurhållning måste bygga på god djurhälsa. Djuren ska må fysiskt och psykiskt bra. Alla som arbetar med djurhållning ska leva upp till detta. Detta är avgörande för hur Liberalerna kommer se på minknäringen långsiktigt.

E L I S A B E T H F A L K H AV E N (MP)

”Svårt att få igenom våra krav” Hur vill ni att den svenska minkbranschen ska se ut framöver?

– Miljöpartiet de gröna har länge varit tydliga med att vi vill att all minkfarmning ska

Så tycker väljarna 78 % av Sveriges befolkning vill förbjuda pälsfarmning.

förpassas till historieboken.

Avveckla minkfarmningen nu!

Minkmotståndet är som starkast bland era väljare. Ni har tidigare lovat att avveckla minkfarmning snarast, så snart ni sitter i regering.

– Från Miljöpartiets sida har vi åtskilliga gånger och i olika sammanhang framfört till landsbygdsministern att vi önskar att stänga ner minkfarmerna på grund av covid-19.

Men även att vi anser att regeringen ska ge ett uppdrag till Jordbruksverket att ändra i föreskrifterna, så att nya djurskyddslagen verkligen följs och minknäringen därmed läggs ner. Vi har också anordnat ett seminarium för riksdagsledamöter om minknäringen med forskare och Jordbruksverket. Eftersom det inte finns någon punkt i januariavtalet om minkar blir det svårt att genomföra MPs krav den här mandatperioden.

Vi arbetar träget på.

JESSICA ROSENCRANTZ (M)

”Frågan är kontroversiell” Hur vill ni att den svenska minkbranschen ska se ut framöver?

– Moderaterna har inga förslag om att avveckla uppfödningen av pälsdjur. Dock är det mycket viktigt att uppfödningen sker enligt gällande lagar och regler samt att tillsynen är noggrann och effektiv.

Ni har det största väljarstödet mot pälsdjursfarmning i ert block, 76 procent. Vad vill ni säga till M-väljarna som inte vill ha kvar minkfarmning?

– Frågan om minkfarmar är kontroversiell och vi har respekt för att det finns människor som har starka åsikter i frågan. Det centrala för Moderaterna är som angetts att djurhållningen sker enligt gällande lagar och regler samt att tillsynen bedrivs med både noggrannhet och effektivitet.

MALIN LARSSON (S)

”Minkarna har fått det bättre” Hur vill ni att den svenska minkbranschen ska se ut framöver?

– Vi välkomnar regeringens besked om att inte tillåta någon avel på minkar under 2021.

Det är också mycket bra att myndigheterna kommer att få i uppdrag att titta på djursmittor och hur vi kan arbeta framåt för att förhindra uppkomst och spridning av djursmittor. De avelsdjur som finns kvar får behållas, men hur detta kommer att påverka minknäringen framåt är för tidigt att säga.

Oavsett om det är pandemi eller inte ska alla djur ha en bra djurvälfärd och de ska skyddas med starka djurskyddslagar.

Minkarnas välfärd har stärkts de senaste åren samtidigt som vi vet att mer studier behöver göras. Vi följer forskningen på området.

82 procent av era väljare ville avveckla pälsfarmning redan 2015. Vad säger ni till dem?

– Socialdemokraternas hållning är fortsatt att vi inte förbjuder näringar utan att djuren ska skyddas med moderna lagar och föreskrifter. Vi har infört en modern djurskyddslag som ställer ökade krav på djurägare och slår fast att djur ska få bete sig naturligt. Vi har också vid flera tillfällen stärkt kraven för vad som räknas som en god djurhållning, såsom krav på etageburar med klättermöjligheter och att djuren ska ha tillgång till sådant som rör, bollar, grenar och springhjul. Regeringen gav också Jordbruksverket i uppdrag att utreda välfärden hos minkar inom pälsdjursproduktionen.

Utredningen har fastslagit att välfärden för minkar har förbättrats sedan 2012 men att mer studier behöver göras.

Det är viktigt att hela tiden utvärdera djurhållningen och att forskning och beprövad erfarenhet ligger till grund för de politiska besluten.

En bonusfråga.

Malin Larsson, du är ny i din roll som ansvarig i Miljö- och jordbruksutskottet för djurskyddsfrågor. Vilka djurfrågor kan vi räkna med att du lyfter framöver?

– Det är många viktiga frågor som är aktuella och viktiga inom djurskyddsområdet. Vi har propositioner om brott mot djur, och märkning och registrering av katter som kommer under året. Sedan har beteskravet för mjölkkor börjat diskuteras vilket jag tycker är viktigt att värna. Jag kommer att driva på för att Sverige ska fortsätta att vara världsledande på djurskydd, god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning.

YA S M I N E E R I K S S O N ( S D )

”Andra länder har sämre djurskydd” Hur vill SD att svensk minkbransch ska se ut framöver?

– Vi ser minknäringen som en del i att upprätthålla en levande och företagsam landsbygd som bidrar till sysselsättning. En viktig förutsättning är dock att näringen lever upp till den svenska djurskyddslagen och är säker ur ett smittskyddsperspektiv. Därför ställer vi oss inte heller emot Statens veterinärmedicinska anstalts och Jordbruksverkets bedömningar att inte tillåta avel i år för pälsfarmarna i och med smittoläget av SARS-CoV-2.

Er partisekreterare Rikard Jomshof och ert ungdomsförbund vill förbjuda minkfarmning i Sverige. Varför håller inte SD med?

– Om minkfarmningen i Sverige skulle förbjudas är det sannolikt att uppfödning av motsvarande omfattning skulle uppstå i andra länder med lägre djurskyddsambitioner då efterfrågan globalt troligt inte påverkas av ett svenskt förbud. För att inte bidra till animalieproduktion som avsevärt avviker från svensk djurskyddslag vill vi att import av sådana animalier inte tillåts till Sverige.

ELIN SEGERLIND (V)

”Avveckla pälsfarmningen permanent” Hur vill ni att den svenska minkbranschen ska se ut framöver?

– Vi vill ha en skyndsam avveckling av minkfarmerna.

Att föda upp djur för deras päls tillhör det förgångna och är inte förenligt med en god djurvälfärd. Dessutom är det en riskfaktor för virusspridning.

Vänsterpartiet har varit flitiga med att debattera och motionera för en avveckling.

Hur har responsen varit, får ni något gehör?

– Vi har fått fantastiskt fin respons på att vi driver frågan hårt. Det finns en stor folklig opinion för att avveckla minknäringen. Vi ställer oss dock oförstående till att regeringen inte permanent avvecklar den. Ett stort antal länder har redan eller är på väg att avveckla minknäringen.

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 31

Fokus -

32 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

”I den miljö som råder i en typisk minkbesättning, finns stora förutsättningar för virusuppförökning”

Så här såg det ut när regeringens historiska beslut för minkarna blev offentligt. Jennie Nilsson (S) och Per Bolund (MP).

ger, inspektörer, journalister, politiker och allmänhet.

– Vi har inget att dölja, tvärtom, verkligheten är vår bäste vän. Allt detta sammantaget med bedömningar av mink av utbildad och erfaren expertis visar att gårdsminkens hälsa och välfärd är mycket god. Sedan kan man tycka och tro något annat. Det förstår jag fullt ut. Dock, all vår dokumentation tillsammans med egen erfarenhet från 70-talets minkgårdar fram till nu gör mig mycket trygg med vår verksamhet ur ett djurskyddsperspektiv.

Anna Harenius håller med om att det som Martinsson kallar gårdsmink har lite större kroppar, lite mindre hjärnor och är inte lika skygga för människor som vilda minkar. Men där upphör skillnaderna, djurets drivkrafter är intakta, menar hon.

– De skulle kunna överleva i det vilda om de visste hur man jagade. Minkarna har framför allt avlats för en fin päls, inte för att vara mysiga med människor, som hundar och katter avlats för. Vi kan ta hundar som exempel – de har avlats för människors sällskap i tiotusentals år och är väldigt anpassade. Samtidigt har de naturliga behov som liknar vildhundars och vargars. Detsamma gäller självklart minkar, som bara Det här gör hållits i fångenskap i hundra år.

Djurens Rätt NÄR MIKE MOSER

pratar är det inte svårt att föreställa sig honom i ett styrelserum, länge var hans tydliga argumentation lojal mot pälsindustrin.

Nu ångrar han sin tid som högt uppsatt inom pälsbranschen.

– Det låter lite som dubbelmoral i dag, men uppriktigt sagt var jag aldrig helt bekväm när besökte pälsfarmer.

Jag har besökt pälsfarmer på fem

Djurens Rätt har under lång tid arbetat för att förbjuda pälsdjursuppfödning. Djurens Rätt har minskat efterfrågan på päls genom att få klädföretag att bli pälsfria och framför allt bedrivit informationsoch påverkanskampanjer, skapat opinion, fört dialog med politiker och myndigheter, begärt ut handlingar, lämnat in namninsamlingar och skrivit debattartiklar om minkarna.

Detta är ett urval av arbetet Djurens Rätt har gjort genom åren. Arbetet för minkarna, och för att förbudet under 2021 ska bli permanent, fortsätter under detta år. Pälsdjursuppfödning och pälshandel bör förbjudas i Sverige och minkfarmer som måste avveckla sin verksamhet bör få omställningsbidrag, anser Djurens Rätt.

FOTO: JANERIK HENRIKSSON/ TT

branschens återuppståndelse vid pandemins slut, så anser Djurens Rätt att loppet är långt ifrån kört. Det här är knappast första gången det stormat kring svenska minkfarmer. En blick i backspegeln visar skarp, ihållande kritik utifrån ett djuretiskt perspektiv, problematik som kvarstår oavsett vad som händer med coronaviruset.

– Det tydligaste argumentet mot minkfarmning är att minkar inte får möjlighet att bete sig naturligt. I nya djurskyddslagen från 2018 står det också att djur ska kunna röra sig obehindrat – och en mink kan inte röra sig obehindrat i en bur, säger etologen Anna Harenius.

När lagen från 2018 röstades igenom riktades blickarna mot minkindustrin. Innebar lagändringen att det är klart olagligt att hålla ett rovdjur i en gallerbur knappt större än en uppslagen kvällstidning?

Slutsatsen av Jordbruksverkets utredning var att det vetenskapliga underlaget är för skralt för att fastslå den saken, mer forskning rekommenderades.

– Utgångspunkten är lite skev. ”Vi vet inte hur illa minkarna far”, säger Jordbruksverket ungefär. Då borde vi stänga ner verksamheten tills de kan bevisa att minkarna får utlopp för sina naturliga beteenden, säger Camilla Bergvall.

Anna Harenius instämmer.

– Det vi på Djurens Rätt försökt säga är att myndigheterna ska använda försiktighetsprincipen för att skydda mot lidande, medan de använder den för att snarare skydda företag.

Jordbruksverkets uppmaning till mer minkforskning har inte fått gensvar. Anna Harenius bevakar forskningsläget och har inte sett några nya svenska studier på minkar sedan 2017, och i grannlandet Danmark handlar forskningen mestadels om optimerad fodersammansättning.

– Jag är skeptisk till studierna som görs.

De utgår från att minkarna ska vara i de här gallerburarna. Man tittar inte på bättre lösningar för minkars välfärd, man frågar sig bara ”vad kan vi göra lite bättre inom den här burens ramar”. Det blir aldrig riktigt så bra som det skulle behöva vara för djuren, säger Anna Harenius.

Branschföreningen Svensk Mink avfärdar kritiken kring minkarnas behov – den främsta invändningen är att de anser att Djurens Rätt jämför äpplen och päron.

Sedan 1920-talet har en ny generation minkar fötts upp varje år i Sverige. Svensk Mink anser att den så kallade gårdsminken är anpassad till att bo i bur, att "hälsan och välfärden är mycket god" och stäms av löpande mot välfärdsprotokoll (som dock kritiserats av veterinärer för vilseledning).

Jörgen Martinsson lyfter fram att minkgårdarna får besök från veterinärer, etolo-

Fokus -

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 33

Fokus kontinenter och enligt utsago välskötta farmer i välfärdsländer. Djuren är inburade, det finns inga om eller men kring det. Även i den högre änden av välfärdsVilda minkar i Sverige härspektrumet är djuren dömda att leva stammar från förrymda samt i burar knappt större än dem själva, avsiktligt utsläppta amerikanska minkar från pälsfarmer. hela livet, säger Mike Moser.

De trängde ut den inhemska När han såg de färdiga produkeuropeiska minken (flodiller). terna på modevisningar fortsatte obehaget att krypa i honom. Alla dessa minkar, rävar, chinchillor och mårdhundar han sett i gallerburar världen över satt där av ren mänsklig Valparna börjar jaga fåfänga. Allt oftare kom han hem med en själva vid cirka åtta pågående inre konflikt. Det var den gula veckors ålder men stannar gärna flera labradoren Barney som slutligen gjorde månader med sin Mike Moser till den ovanliga konvertit mamma. han är i dag.

– Barney blev del av min familj och jag avgudade honom. Jag brukade faktiskt titta på honom och tänka ”vad håller jag Minken lever ensamt på med”. Skulle någon bura in sin hund och hävdar egna revir längs lummiga eller katt hela deras liv? Svaret är nej. Så vattendrag. Reviren hur skulle någon moraliskt, etiskt och är mellan en halv och intellektuellt kunna argumentera för pälssex kilometer, med farmning, frågar han sig. flertalet lyor.

Britterna har genom åren sett Mike Moser försvara pälshandeln i parlamentet och tevesofforna. 2018 avsade han sig rollen som vd för British Fur Trade Association Minken är bra på och kom ut som pälsmotståndare. att simma och jagar – Att jag gjorde den här förändringen gnagare, fiskar, kräftvar lite av en chock. Men inte en enda djur och fåglar. person utanför industrin har sagt något annat än ”tack och lov att du tog det här beslutet, Mike”. […] Mina åsikter i dag är baserade på tio års av direkt erfarenhet av hur branschen fungerar. När jag talar hoppas jag att mina erfarenheter är Den betraktas som en invasiv av värde, framför allt för lagstiftare art, därför jagas minken året om med fällor, hundar och lövblåsasom velar mellan att stötta eller att re. Avskjutningen år 2019 var stoppa pälsfarmning eller pälshan4 115 minkar. del.

1

2

3

4

5

Parningssäsongen infaller under vårvintern, hanen är redo att vandra långt för att hitta många honor.

7 34 Djurens Rätt

6

En genomsnittlig livslängd för en vild mink är cirka fem–sex år enligt Naturvårdsverket, men de kan bli tio år gamla.

Nummer 1 2021

DET KAN HÄR nämnas att det nu är länge sedan Storbritannien förbjöd pälsfarmer (Mike jobbade alltså på pälshandelsorganisationer). Efter att Storbritannien tog täten kring millennieskiftet har över 20 europeiska länder hängt efter i allt tätare följd. Det starka politiska stödet för fortsatt minkfarmning i Sverige blir alltså snabbt allt mer udda i internationella sammanhang – just nu vill sex av åtta riksdagspartier återuppta minkuppfödningen så snart smittskyddsläget tillåter detta.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att partier försvarar branschen när opinionsundersökningar visar att uppemot 70–80 procent av svenskarna vill lägga ner minkfarmningen, säger Anna-Clara Acevedo.

Som politiskt sakkunnig på Djurens Rätt tycker hon att minkfrågan varit svårjobbad

”Från politiskt håll vill man visa att man gör allt för att hålla landsbygden levande och frodig.” i många år. I debatten hörs akademiker, intresseorganisationer och privatpersoner, men det har varit förhållandevis tyst från partipolitiskt håll, menar Anna-Clara Acevedo.

– Vi i Sverige har haft en väldigt polariserad debatt om kriminella djurrättsaktivister, det har tyvärr lett till en beröringsskräck inom de här frågorna, säger hon och fortsätter: – Det finns också ett väldigt starkt narrativ om att människor på landsbygden är missgynnade, att beslut från storstaden försvårar livet på landsbygden. Från politiskt håll vill man visa att man gör allt för att hålla landsbygden levande och frodig.

Och inom S finns en rädsla att tappa röster till SD. Under det gångna året har Jennie Nilsson, landsbygdminister och socialdemokrat, tagit emot hård kritik från flera håll för regeringens passiva hantering av minkfrågan. Vid presskonferensen i januari vidhöll hon sitt förtroende för myndigheterna och att frågorna om smittskydd och djurskydd inte ska blandas ihop.

– Vi är kritiska till hennes hållning. Det går inte att hålla isär de två. Att hålla djur så nära intill varandra är förenat med smittorisker, säger Anna-Clara Acevedo.

Hon anser också att det är problematiskt att Jennie Nilsson i rollen som landsbygdminister ansvarar för både djurskydd samt lantbrukens lönsamhet.

– De står ibland i direkt kontrast till varandra. Hon sitter lite på dubbla stolar då.

Jennie Nilsson kommunicerar mycket om lönsamhetsfrågor, då faller djurskyddsfrågan bort – det är därför vi på Djurens Rätt driver frågan om att utse en djurskyddsminister, säger Anna-Clara Acevedo.

Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef på Djurens Rätt, tillägger att det finns ett ständigt närvarande problem när Djurens Rätt försöker lyfta djurskydds- och djurrättsfrågor inom politiken.

– Det pratas ofta om att Sverige har världens bästa djurskydd, den självbilden förblindar politikerna, särskilt i kombination med att de inte alltid vet hur djurens tillvaro egentligen ser ut. De är nog inte heller medvetna om att det här med att Sverige fortfarande tillåter pälsfarmning svärtar ner vårt djurskyddsrykte internationellt, säger Sebastian Wiklund.

FOTO: DJURENS RÄTT / SHUTTERSTOCK

LIVET SOM VILD MINK

Fokus -

Sebastian Wiklund

minkbranschen krympt till ett 30-tal farmer som under ett normalår dödar en halv miljon minkar. Den europeiska pälsindustrin har genom marknadsföring skapat efterfrågan inom den växande kinesiska medelklassen, nästan all europeisk päls exporteras till Kina. Att minkjätten Danmark samt Nederländerna är ute ur leken har lett till att pälspriserna fått en skjuts för första gången på flera år. Mike Moser, den forna pälsbossen, hoppas att svenska politiker inte frestas att behålla eller expandera svensk minkbransch utifrån ekonomiska lockelser. Enligt honom kvarstår branschens grundläggande problem med låg lönsamhet och krympande kundkrets. Analysen är att minkbranschen på sikt kommer fortsätta att gå back, trots pälsprisernas uppsving under pandemin.

– För mig är beslutet som svenska regeringen måste fatta nästan enkelt. Jag vill poängtera att pälspriserna fallit konstant i många år, de senaste fem åren har de flesta pälsfarmare gått med förlust, vi ser stora volymer förbli osålda på auktioner. Anledningen är hög tillgång och låg efterfrågan.

Pälsfarmerna tillverkar en produkt som ingen vill ha, säger Mike Moser.

Jörgen Martinsson håller inte med.

– Skinnpriserna har alltid gått i cykler och över en tioårsperiod har näringen en god lönsamhet. Under auktionerna i augusti och september var det bra fart på försäljningen och priserna steg sedan i Helsingfors under decemberauktionen med cirka 50 procent. Avvecklingen av minkuppfödning i Nederländerna och Danmark gör att det nu är ett kraftigt underskott på minkskinn jämfört med efterfrågan. Detta kommer givetvis att ge kraftigt höjda priser framöver.

I SVERIGE HAR

Då är frågan, ska vi finansiera detta eller lägga ner minknäringen på en gång, med en styrd avveckling och lite bidrag för de minskade inkomsterna, säger Harenius.

Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Bergvall vill också se ett omställningsstöd för de hundratalet personer som i dag jobbar i svenska minkbranschen.

– Vi kan inte ha de här verksamheterna om vi vill ha en stark folkhälsa, en planet som överlever klimatkrisen och framför allt – om vi vill att djuren ska ha det bra. Även om det inte handlar om så många arbetstillfällen så vill vare sig vi eller politikerna att folk ska bli arbetslösa. Ett omställningsstöd skulle kunna göra att de kan jobba med andra saker på landsbygden.

Redan i år kommer statliga medel gå till minkindustrin. Dels stödpaketet som kompenserar för minkfarmarnas uteblivna intäkter under 2021, dels kostnaderna för myndigheternas utvärdering av smittoriskerna. Denna rapport presenteras senast den 28 februari 2022 och blir nästa ödesögonblick för minkfarmningens framtid i Sverige. Camilla Bergvall är hoppfull.

– Vi kan se det här som en möjlighet att verkligen ställa om. Folk börjar få upp ögonen för att vår relation till djur måste förändras. Ett första steg borde vara minkfarmerna. Om minkarnas liv inte är onödigt lidande, så vet jag inte vad onödigt lidande är. ●

Mike Moser är före detta vd på en brittisk pälshandelsorganisation, välfärdsfrågor var hans specialitet.

Han har bytt sida och förespråkar nu branschens nedläggning.

Mer läsning Vill du veta mer om djurindustriernas roll i uppkomsten av epidemier och pandemier?

Läs reportaget Pandemifabriken i Tidningen Djurens Rätt 2/2020.

för att stanna, minkar och människor är hittills de enda arterna som drabbats av viruset. Nu pågår forskning för att ta fram ett covidvaccin för minkar. Jörgen Martinsson säger att universitetet i Helsingfors ser ut att kunna ha ett minkvaccin klart till sommaren.

– Att implementera ett vaccinprogram tillsammans med Jordbruksverkets distriktsveterinärer ser jag inte som något bekymmer.

Etologen Anna Harenius är tveksam.

– Jag tror inte många minkfarmer kommer kunna använda vaccinet såvida inte myndigheterna subventionerar dem.

CORONAVIRUSET ÄR HÄR

Anna-Clara Acevedo

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 35

Fokus -

Höjdpunkter och lågvattenmärken i den svenska minkdebatten.

Följer inte lagen.

En statlig utredning konstaterar att minkbranschen måste förändras för att leva upp till djurskyddslagen, som säger att djur i fångenskap ska ges möjlighet att bete sig naturligt och hållas på ett sätt som främjar djurens hälsa.

Nästan förbud.

Den socialdemokratiska regeringen föreslog skärpta krav: minkar ska få simma, röra sig, klättra, ägna sig åt jaktbeteende och annan sysselsättning, samt periodvis få vara ensamma. Året därpå röstar en borgerlig majoritet ner förslaget, kraven ansågs vara för långtgående.

36 Djurens Rätt

1970

2003 2004 2005

Nummer 1 2021

Branschens guld­ ålder. Runt den här tiden är pälsbranschen som mest lönsam i Sverige, cirka 1 300 pälsfarmer finns i landet.

Politikerna dissar förbättringar. Riksda-

2012 2011 2010

Liten ändring med burarna. Länsstyrelserna ser att 85 procent av farmerna inte följer lagstiftningen vad gäller inredning i burarna. Året därpå kommer nya förslag på föreskrifter från Jordbruksverket, med några förändringar i burarnas utformning – men inget krav på simvatten. Djurens Rätt kritiserade förslaget i remissvaret.

gen röstar nej till en motion som skulle inneburit att minkarna skulle få möjlighet att bete sig naturligt, periodvis vara ensamma och ha tillgång till simvatten.

2013 Starkt folkligt motstånd.

Djurens Rätt kampanjar för ökad medvetenhet om minkar. Andelen som vill förbjuda pälsdjursfarmerna ökade därefter med åtta procentenheter, till 78 procent.

2014

FOTO: SHUTTERSTOCK

Minkar och människor

Fokus -

2018

Chans till förbud.

En ny djurskyddslag röstas igenom där kraven på naturligt beteende och förebyggande arbete mot beteendestörningar förstärks. Jordbruksverket får nu

i uppdrag att utreda minknäringen, Djurens Rätt bistår med underlag.

2017

FOTO: SHUTTERSTOCK

2016

Mörkläggning.

Två länsstyrelser begränsar tillgången till inspektionsprotokoll av minkfarmer, fastän de är allmänna handlingar. De kommande åren görs få inspektioner, en stor majoritet har anmärkningar.

2015

2020

2019 Sveket mot minkarna.

Jordbruksverket föreslår enbart mer forskning, vilket tyder på att det finns en osäkerhet om den nya djurskyddslagen (från april 2019) faktiskt följs. Djurens Rätt anser att politikerna ska gå efter försiktighetsprincipen för att minkarna ska slippa födas upp i burar. Nu finns bara cirka 40 minkfarmer kvar i Sverige, som genererar knappt 100 arbetstillfällen.

2021

Skiten träffar fläkten. I april 2020 konstateras covid-19 hos minkar i Nederländerna (snart beslutar landet att omgående stänga farmerna för gott).

I maj uppmanar Djurens Rätt landsbygdsministern att vidta åtgärder.

Under hösten ökar pressen på de svenska politikerna att agera. 120 experter och organisationer (även Djurens Rätt) ställer sig bakom en debattartikel i DN om att avveckla minkfarmerna av etiska skäl.

Under tiden tyder inget på att myndigheterna anstränger sig för att bevaka smittan bland svenska farmer, menar Djurens Rätt utifrån handlingar som begärts ut. Den 23 oktober står det klart att viruset finns på en minkfarm i Blekinge, senare konstateras smitta på ytterligare 13 farmer. Senare undersökningar i december pekade på att coronaviruset cirkulerat i de flesta minkbesättningar i Sverige.

Samtidigt eskalerade situationen i Danmark, där hundratals människor smittats med coronavirus från minkfarmerna, branschen stoppas och auktionsjätten Kopenhagen Fur lägger ner verksamheten.

Djurens Rätt fortsätter att kritisera den svenska strategin genom öppna brev och debattartiklar. Regeringens hantering får även hård kritik från debattörer, vänsterpartister och miljöpartister, samt internationella experter. I november har minkar i hela världen smittats av covid-19 och snart hittas ett coronavirus som muterat via minkarna. I december hade cirka 3 000 personer i Danmark smittats av det muterade viruset.

Minkuppfödningen stoppas.

Utifrån smittskyddsskäl väljer sven ska myndigheter att stoppa mink farmerna från att föda upp mink ar.

Förbudet gäller fram till 31 dece mber 2021 , minst. Beslutet inne bär att en halv miljon minkar slipp er ett liv inom galler. Myndigheter na har fått i uppdrag att utre da smittriskerna i svensk djurhålln ing, utredningen ska vara klar sena st februari 2022. Ett statligt stöd paket som kompenserar mink före tagens uteblivna intäkter håller på att tas fram. Eftersom branschen reda n brottas med låg lönsamhet bedömer Djurens Rätt att detta beslut samt den kommande riskutredning en kan innebära döds stöten för mink farm ning i Sverige.

Djurens DjurensRätt Rätt

Nummer Nummer31 2020 2021 37

VEGANSKA SKOR OCH ACCESSOARER

Hökens gata 7, Stockholm

Shoppa djurvänligt!

Välkommen till vår shop där varje köp stödjer arbetet för djuren. Här hittar du presenter, kläder, böcker, pins, klistermärken och mycket mer!

Som medlem har du alltid 15% rabatt.

greenlaces.se

Glasunderlägg hjärta - medlemspris 85 kr.

(Ordinarie pris 100 kr)

shop.djurensratt.se Mugg hjärta (blå) - medlemspris 127 kr.

(Ordinarie pris 149 kr) Anteckningsbok Rädda djuren-klubben - medlemspris 30 kr.

(Ordinarie pris 35 kr)

NYHETER FRÅN

valjvego.se

UT

Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

MED HÄNG MED!

Att äta ute har fått en ny innebörd under pandemin. Här är smakprov ur nya boken Portionen under tian: Äta ute där du får varsitt recept till mellis, matlåda, mattermos och stormkök.

MATEN av Hanna Olvenmark foto Ulrika Pousette

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 39

Recept -

”Vidga dina VYER!” Hej Hanna! Lite ohövligt kanske, men varför är du snål?

– Jag började ifrågasätta ekorrhjulet med att tjäna pengar och spendera dem. Jag har en lite semi-minimalistisk syn på livet, jag vill leva med låga omkostnader för att ha ett ganska fritt liv. Vi kan välja bort att shoppa och resa, men mat kommer vi inte ifrån. Sen finns det en jättejätteviktig aspekt av att vara snål: ju mindre vi spenderar, desto mindre koldioxid släpper vi ut generellt.

Vegohyllan är väldigt frestande, var börjar jag om jag sprättar för mycket pengar?

– In med ärtor, bönor och linser! De är billiga och bra för hälsan. Testa byta ut hälften av måltidernas proteinkälla till baljväxter. Fråga dig själv också om du kommer hem med andra saker än du tänkt, eller om du slänger mat. Sätt dig ner och gör en koll: vad är dina matkostnader idag, kan de ligga 500 kronor lägre nästa månad?

Att sätta rimliga mål är viktigt.

Att lägga runt 2 000 kronor på mat per månad är fullt möjligt, men då kommer du inte kunna köpa alla helfabrikat hela tiden.

Oumbärliga stapelvaror?

– Ett förråd av baljväxter, jag köper torkade och kokar själv. Då slippar jag bära hem lika mycket, men tetrapack är också bra. Att äta baljväxterna med spannmål ger fullvärdigt protein. Testa gärna spannmål som odlas i Sverige, som matvete, havreris och korngryn. En annan stapelvara är rotfrukter, som lök och morötter. Någon typ av såsbas, tomatkross är min standard, kokosmjölk eller havremjölk är också bra! Och kryddor såklart, gärna något som ger lite fyllig umami som buljong, miso och soja.

Vilken dyrare vegoprodukt är värd sin vikt i guld, tycker du?

– Rökt tofu är en skitbra produkt, som också går hem 40 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

hos min ettåriga dotter! Det är inget jag äter varje dag. Jag köper en hel del formbar färs. Jag köper inte så mycket hel- eller halvfabrikat, men inte för att de är för dyra, jag uppskattar att jobba med baljväxer. Och en produkt jag glömde är Bärta!

Din nya bok handlar om att äta utomhus. Tips till nybörjare?

HANNA OLVENMARK

Dietist och auktoritet på billig vegomat.

Fler recept på undertian.se

– Du behöver inte lära dig massa saker eller skaffa prylar.

Ta med något du tycker är gott i en matlåda eller mattermos, gå ut och sätt dig på en härlig plats och ät.

Vi hittade ut under pandemin, vilket utevett vill du hälsa till nybörjare och nyfrälsta?

– Många ställen börjar bli slitna, exempelvis Delsjön i Göteborg, du behöver inte gå dit alla andra går. Vidga dina vyer! Allemansrätten ger oss frihet under ansvar, du får ALDRIG lämna skräp, det är en superstrikt regel! Om du lägger skräp bredvid den fulla soptunnan kommer något djur och sliter i den, och så hamnar skräpet över hela gräsmattan.

Respektera reglerna – det är inte okej att bryta mot eldningsförbud till exempel.

Till sist! Vilken uteupplevelse drömmer du om i år?

– Jag ska iväg med en, hmm, Instagramperson, vi ska sova utomhus, jag ska laga utemat och visa Dalsland! Sen ser jag fram emot de små grejerna.

Som imorgon, då jag och en kollega ska ha uteonsdag där vi tar ett vinterbad för att dricka och äta varmt efteråt. ●

I N S TA G R A M Följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, tävlingar och de senaste produktnyheterna.

Spana in höjdpunkterna i Stories för genvägar till ämnet du vill nörda om.

SAJT På valjvego.se hittar du en frodig kunskapsbank med prick allt du behöver för en mer djurvänlig livsstil.

Här finns restauranger, restips, recept, produkt­ nyheter, fakta, allt.

Enjoy!

Dhal för ruggiga dagar En värmande dhal en höstig dag ute är som balsam för själen.

Den här typen av mat är bland det godaste jag vet när det är lite ruggigt. Den går finfint att laga på stormkök förstås, men ibland har en inte tid, då tackar jag mattermosen! Och den här grytan.

INGREDIENSER [4 portioner] 1 gul lök 3 vitlöksklyftor 1 röd chili 2 tsk garam masala 1 tsk torkad gurkmeja 2 msk riven färsk ingefära olja att steka i 3 dl torkade gröna linser 1 frp krossade tomater (à 400 g) 1 frp kokosmjölk (à 400 g) 200 g fryst bladspenat 1 msk fryst koriander salt havreris eller valfritt gryn

Hacka gul lök och vitlök fint.

2. Kärna ur chilin och hacka.

3. Fräs i en kastrull i 1.

lite olja tillsammans med garam masala, gurkmeja och ingefära tills löken är mjuk.

4. Skölj linserna och häll ner dem i kastrullen, rör om. Slå på tomatkross och kokosmjölk.

5. Koka upp och låt koka under lock på svag värme till linserna är klara, det tar cirka 25–30 minuter.

6. Under tiden: Koka havreriset enligt anvisningarna på paketet.

7. När linserna är nästan klara: Lägg i den frysta spenaten och koriander och låt bli varmt. Salta efter smak.

8. Häll ris och gryta i varsin mattermos. Om du vill kan du självklart blanda ihop allt. Packa med bestick och dryck!

FACEBOOK Få ett djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, vegonyheter och tävlingar med fina priser.

APP Med Djurens Rätts app Vegokoll kan du scanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk. Du kan också söka efter djurvänliga produkter!

MAGASIN Sms:a VEGO till 72 120 för att få inspirationsmagasinet Välj Vego! hem till dig.

Du får recept, tips och inspirerande reportage – och det är helt gratis!

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 41

Vill du göra allt från grunden? Recept på burritos finns i boken.

Burrito med krämiga bönor INGREDIENSER [4 portioner] 4 port spannmål, t.ex. matvete/ korngryn/havreris eller ris Tortillabröd Krämiga bönor 6 dl kokta svarta bönor (2 ½ dl torkade alt. 1 pkt) 1 dl vatten 1 lagerblad 2 tsk malen spiskummin 2 tsk paprikapulver 1 grönsaksbuljongtärning ½ tsk sambal oelek Ärtguaca 2 ½ dl frysta gröna ärtor 1 vitlöksklyfta ½ dl solroskärnor 1 krm sambal oelek 2 msk raps- eller olivolja ½ citron, saften Snabbpicklad rödlök 1 rödlök 2 msk citronsaft

Koka spannmål eller ris.

Gör bönorna: Blanda alla ingredienser och koka upp. Låt småputtra i 10–15 minuter tills en del av vätskan kokat bort och det blivit mer som en röra.

3. Gör ärtguacan: Tina ärtorna och mixa dem med vitlök, solroskärnor, sambal oelek och olja till en röra. Tillsätt citronsaften och rör om.

4. Skala och strimla rödlöken fint. Pressa över citronsaft och massera in den i rödlöken.

5. Servera bönorna med ärtguaca, ris och rödlök i eller bredvid tortillabrödet.

1.

2.

42 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

Att packa: ingredienser till maten, skärbräda, kniv, slev, stormkök inklusive bränsle och tändare, något att äta på – gärna en djup tallrik.

Och bestick!

Potatisone pot Dags för en liten ute-restfest?

INGREDIENSER [4 portioner] ½ kilo potatis 1 gul lök ½ röd chili olja att steka i 1 frp krossade tomater (à 400 g) 6 dl vatten 1 grönsaksbuljongtärning 150 g grönkål 2 dl torkade röda linser 2 msk hackad persilja, fryst eller färsk 1 msk japansk soja svartpeppar

Medan du är hemma: tvätta potatisen om den är väldigt jordig.

2. Resterande steg i receptet kan göras ute. Skala och hacka löken. Dela potatisen i kvartar. Finhacka chilin.

3. Tänd stormköket. Hetta upp lite olja i det större kokkärlet och fräs lök, potatis och chili tills löken är mjuk. Rör runt så att det inte bränns vid.

4. Tillsätt krossade tomater, vatten och grönsaksbuljong.

1.

5. Låt småkoka i cirka 10 min. Använd stekpannan som lock.

6. Grovhacka grönkålen.

Häll i grönkål, linser och persilja i grytan och låt koka i cirka 10 min till.

7. Rör med jämna mellanrum. Se till att vätskan hela tiden täcker potatisen och linserna och tillsätt ev. mer vatten vid behov.

8. Smaka av med soja och svartpeppar.

9. Servera one poten som den är eller med ett gott bröd till.

Recept -

Tahinicookies INGREDIENSER [6 stycken] 1 dl kokta kikärtor eller stora vita bönor 1 dl havregryn 1 tsk malen kanel ½ tsk malen ingefära 3 färska dadlar, urkärnade 1 msk tahini (eller jordnötssmör) 1 dl lingon, färska eller frysta

Sätt ugnen på 175 grader.

Mixa alla ingredienser utom lingonen till en slät kaksmet i en blender eller med stavmixer.

3. Blanda i lingonen (om de är färska kan du behöva trycka in dem i smeten så de fördelar sig hyfsat jämnt).

4. Forma kaksmeten till en avlång korv och skär den i centimetertjocka skivor.

5. Lägg kakorna på ett bakplåtspapper på en ugnsplåt. Forma till dem så de ser snygga ut och sätt in i ugnen i cirka 15 minuter.

1.

2.

TIPS!

”Dessa kakor är så enkla att svänga ihop och så goda! Du kan variera bären efter vad du gillar, men jag tycker att det är väldigt gott och lite roligt med lingon. Och ja: Kakorna kan frysas.”

Missa inte!

Portionen under tian: Äta ute (Ordfront, 2021).

Recepten är veganska eller har veganiseringstips, de är klimatberäknade och kostar maximalt tio kronor per portion.

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 43

Gör!

Grön stjärnglans

Att göra när det är fritt fram att resa: besöka första veganrestaurangen som fått Michelinstjärna!

Restaurangen ONA i Frankrike har prisats med den berömda stjärnan, vad sägs om en sjurättersmeny med gul zucchiniravioli med svart tryffelgnocchi?

Fotsvamp, ja tack!

Den här svampen vill du faktiskt ha på dina fötter! Adidas håller på att ta fram ett nytt veganskt läder gjort på mycel, kort och förenklat: rötterna på svampar.

Detta kommer bli snygga och djurvänliga dojor som ska lanseras under 2021.

Som balsam för läpparna Efter en lång vinter behöver de stackars torra läpparna lite extra kärlek. Så här kommer en god nyhet! Veganvänliga företaget Rosenserien har nya läppcerat i flera olika dofter: lavendel, röda bär, jordgubbar och blåbär.

Djurvänlig kyss Svårt att hitta veganska skönhetsprodukter? Inte här!

På Kissed by Ecos sajt kan du bläddra bland miljösmarta, naturliga och djurvänliga skönhetsprodukter, samtidigt som företaget donerar pengar till miljö- och djurrättsprojekt.

FOTO: PRESSBILDER

Keliga kläder Nytt och snyggt i Djurens Rätts shop! Finns både som insydd och rak modell. Tillverkad av ekologisk bomull av märket Stanley Stella och certifierad av Fair Wear Foundation. Medlemspris 153 kronor, ordinarie pris 180 kronor.

44 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

av Francesca Vilches

Företaget -

Hej Shadlee! Vilka är ni?

Aloha veganska räkor!

Shadlee Ismail jobbar på Oh Poké, som kan skryta med vegansk lax, tonfisk, räkor och bläckfiskringar (!). Nu kommer även goda nyheter för kycklingarna.

– Oh Poké är en restaurangkedja inspirerad av hawaiiansk street food. Vår ambition är att servera goda och fräscha poké bowls i en härlig, varm, tropisk polynesisk miljö. Oh Poké är ett familjeägt företag och drivs av min kusin Safuan, hans fru Sihaam och mig. Vi finns i Stockholm och Uppsala, men öppnar i fler städer runt om i landet under året.

Ni har mycket vego på menyn och jobbar med European Chicken Commitment. Varför?

– Jättebra fråga! Det finns flera anledningar till att vi valt att satsa på vego. Först och främst vill vi inkludera – alla är välkomna att äta hos oss oavsett matpreferenser. Som en växande restaurangkedja är det viktigt för oss att ta ansvar för hållbarhet, klimat och djurvälfärd. Att arbeta med ECC var en självklarhet för oss.

Hur har det varit att samarbeta med Djurens Rätt?

– Väldigt givande. Vi har lärt oss mycket om frågor inom djurvälfärd i allmänhet och vego i synnerhet. Dessutom har vi haft att göra med väldigt trevliga representanter från Djurens Rätt. Näst på tur i samarbetet är att vi kommer

kvalitetssäkra vår veganska meny med Djurens Rätts märkning I’M VEGAN, som innebär att vår veganmeny uppfyller de krav Djurens Rätt ställer på veganska produkter.

Kan ni avslöja vegonyheter?

– Mycket spännande är på gång! Vi jobbar mot att ha 50 procent av vår meny vegansk.

Vi är inte riktigt där, men snart.

Vi har precis tagit in vår nya Tofu Noodle Bowl som har blivit väldigt populär. Tanken med tofu är att det ska vara ett alternativ till vår kyckling. Nu håller vi på att ta fram ett alternativ till våra räkor. Vi har hittat några riktigt bra veganska alternativ som vi hoppas att vi kan presentera snart.

Till sist – varför har vi alla blivit så besatta av poké bowls?

– Det är väldigt enkelt. Det är gott, fräscht och går fort.

Dessutom är det nyttigt. Det påminner om sushi fast i en skål – och svenskar älskar sushi. Poké bowls är här för att stanna!

VADÅ ECC?

Djurens Rätt arbetar för att företag ska anta European Chicken Commitment, som är strikta välfärdskriterier vid inköp av kyckling. Bland annat är mer utevistelse ett måste, snabbväxande raser förbjudna, stallarna är inredda och har lägre trängsel. Över 100 företag har antagit ECC.

av Nora Ullman

Ly cka ns Osten anklagas ofta för att vara vegogastronomins akilleshäl.

Sorosh Tavakoli

satsade två år och 32 miljoner kronor för att äntligen kunna ge oss en veganost värd namnet. av Sarah Mansouri foto Sara Arnald 46 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

Sorosh Tavakoli Han är ingen gröngöling när det gäller innovation. Hans startup Videoplaza såldes 2015 för en halv miljard kronor och nu driver han och medgrundaren Anja Leissner veganostföretaget Noquo Foods.

! t s o

ger och vattenväxten andmat, men insåg sen att jag ville vara med i proteinskiftet. Klimatet och miljön är det viktigaste för mig. Sen har du då det här med djurvälfärden, ju mer jag läser på desto mer känner jag ”det här är INTE okej”. Och hälsobiten, det är extremt problematiskt att vi inte mår bra av det vi äter. Det känns ”wow” att en enda produkt kan potentiellt påverka alla de här grejerna.

Har det varit svårt?

– Folk tror det. Men det visar sig att vi inte riktigt försökt – det är jäkligt spännande! Vi har inte försökt tillräckligt länge, inte haft rätt ambitionsnivå, inte investerat tillräckligt med tid och kapital, vi har inte haft de smartaste människorna på de här problemen. Men det har börjat hända nu!

Vi sitter nu vid ett bord uppdukat med veganostar. Det luktar mycket veganost ...

Hej Sorosh! Är du vegan?

– Nej. Ingen i bolaget är det, men alla är någon typ av aspirerande veganer, men vi måste komma ihåg hur originalet smakar. Jag är 95 procent vegan och äter inte kött. Veganer har rätt, jag tycker det är svårt att vinna en argumentation om man försöker rationalisera att äta animaliska produkter. Konceptet med att ta ett djur, göra den gravid, slänga bort barnet, ta barnets mjölk, och göra olika grejer som vi tycker är gott och vill ha … Det konceptet är svårt att stå bakom.

Varför gick du från startup inom tech till veganostar?

– När vi sålde bolaget så visste jag att jag ville göra galenskap igen: hoppa in i ett äventyr, gå in väldigt hårt för något med mening och syfte.

Ett tag kollade jag på mikroal-

– Vi har de två senaste åren testat över 50 veganostar. Det är ofta exakt samma ingredienser och smak. 80 procent av ostarna är gjorda på kokosolja och stärkelse: potatis, majs eller tapioka. Och vad smakar kokosolja och stärkelse? Ingenting. Så därför läggs naturliga aromer till. That’s it. Ostarna här SER aptitliga ut och uppfyller behovet för en klassisk, svensk macka med smör, ostskiva och gurka. Jag kanske borde tillägga att det är okej att tycka om aromer. Men jag tror inte på den här vägen, så vi har tagit fram en annan typ av recept, en ärligare upplevelse.

Första offentliga provsmakningen nu, hur känns det?

– Väldigt nervöst! Folk HAR spottat ut den.

Va, är det sant?

– EN person har gjort det.

Men ändå. Man vet aldrig, det är alltid lite nervigt med ny produkt med en ny smak.

Okej, jag tar en stor bit … Oj. Oh my god! Den är SÅ ostig!

Och det säger jag inte bara för att du är här. Den är syrlig, väldigt krämig, bra textur, smaken stannar kvar. Jag älskar den!

– Hahaha! Åh, vad kul!

Den är godare än den ser ut, måste jag säga. Den ser lite ut

Blev du nyfiken?

Det här är ett utdrag från På djurens sida, Djurens Rätts nya podd. Lyssna på hela avsnittet för att höra vilken svordom programledaren Sarah egentligen utbrast när hon smakade Noquo-osten, vilken veganost som Sorosh tyckte var värst och varför en sann ostälskare borde kaffestrejka.

Dessutom gör etologen Linda Björklund ett expertinlägg med fakta om mejeriindustrin. Hittills har podden även haft gäster som Therese Lindgren, Mattias Kristiansson och Lina Gustafsson. Du hittar podden där poddar finns, du kan också se samtalen på Djurens Rätts Youtube-kanal.

som ett jästigt tofublock.

– Den färdiga produkten kommer vara mindre gul. Vi hoppas kunna lansera i mars eller april, osten ska först till restauranger, sen ut i handeln.

Animaliska ostar har ungefär 25 procent protein, veganostarna består främst av fett, kolhydrater och vatten. Den här prototypen kom igår och är gjord på ärta och åkerböna, det är mellan 10–15 procent protein, ganska exakt som animalisk fetaost näringsmässigt.

Den är fermenterad med en bakteriekultur som gått in och göttat, och primärt gör den här smaken. Vi tänker att den ska kunna användas som fetaost – men smakar inte fetaost.

Inte fetaost?

– Nä, men samma användningsområden. Sallad, wrap, bowls, pasta. Många som slutar med kött kompenserar med ost, som halloumi eller feta.

Tar man bort osten blir det platt – en veganwrap har ju oftast bara någon torr falafel.

Men stoppar man in den här osten får man den där krämigheten, dynamiken, umamin, sältan, syrligheten.

Till sist, vilka tre veganostar som finns på bordet här i dag skulle du ta med dig till en öde ö? Utom din egen!

– Jag tycker om den här fetaosten från Renée Voltaire, mjukosten från Oatly med vitlök och gurka, och Pepper Jack från Astrid & Aporna. ● Djurens Rätt

Nummer 1 2021 47

Ät!

Tjena kexet (äntligen!)

Veganer i hela landet dansade glädjedans när Cloetta meddelade att de skulle lansera en vegansk version av svenskfavoriten kexchoklad. Kexchoklad Vegan är en choklad med krispiga fyllda rån, täckta med mörk choklad.

Fira påsk med äggplanta Veganska påskägg ser vi lite överallt, men har du sett detta påskägg, hmm, eller snarare påskauberginen? Brittiska M&S har lanserat ett ihåligt godis, gjort på 55 procent mörk choklad. Vi hoppas att vi kan få tag på den i Sverige snart!

Glassigt värre Glassiga nyheter – här är en ny smak från Lejonet & Björnen! Härligt len kokosglass gjord på ekologisk kokosmjölk, ripplad med bitar av kokos, mango och passionssylt från halländska Hafi. Landar i butiker under vecka 14.

Livet på en glasspinne Äntligen går vi mot glassigare tider!

Lily & Hanna lanserar därför miniglasspinnar i fyrpack. 100 procent veganskt, ekologiskt och utan tillsatser. Multipacken finns i två smaker: choklad och chokladboll, samt salt kola och hasselnöt.

Snackattack!

48 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

FOTO: PRESSBILDER

Bägge chipsjättarna OLW och Estrella har utökat sitt veganska sortiment med flera nyheter under våren. Ostiga sådana dessutom! Från OLW har vi fått linchips i smaken ost och jalapeño, från Estrellas håll har vi linschips i smaken ost och rödlök.

av Sarah Mansouri

582

!

8 3 5

VEGANUARIANER Världens största vegankampanj har kommit och gått. För fjärde året i rad tog Djurens Rätt kampanjen till Sverige för att få fler svenskar att börja året med en helt vegansk månad. Rekordmånga hängde med på utmaningen: nästan 10 000 personer i

Sverige deltog och över en halv miljon människor globalt. Av 192 deltagande länder hamnade Sverige därmed på topplistan på plats 15.

– Det är otroligt kul att intresset för Veganuari ökar! Vi har sett att många företag har velat uppmärksamma utmaningen också, vilket visar att vi håller på att gå mot en vegonorm, säger Sarah Mansouri, Djurens Rätts projektledare för Veganuari.

På exempelvis Välj Vego-kanalen har många tittare sett en avsmakning av hela Bastard Burgers veganska meny. Det blev också stor glädje när Veganuari-coacherna Dotter

och Jävligt Gott-Gustav besökte Nyhetsmorgon i TV4.

Missade du Veganuari? Det finns två tröstpris! Peppiga klipp går ingenstans bara för att Veganuari är över, vegoinspiration från #veganuari finns kvar på Djurens Rätts Youtube-kanal.

Dessutom kan du fortfarande

göra skillnad för djuren med Djurens Rätts nya kampanj ”Ingen kyckling på fredag”. Du får mejl fyra fredagar i sträck med recept och pepp, samtidigt som du hjälper kycklingar. Anmäl dig helt gratis på valjvego.se/ kycklingfrifredag

Veganuari -

KollagenBoost

Växtbaserad kollagenboost med vegansk hyaluronsyra och veganskt alternativ till kondroitin.

Certifierad svensk tillverkning utan onödiga tillsatser.

100% vegetariskt sortiment.

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost och en hälsosam livsstil.

Slutmix R I K S S TÄ M M A !

Du är härmed inbjuden

FOTO: SHUTTERSTOCK

Djurens Rätts riksstämma hålls vartannat år och sker denna gång digitalt den 14–16 maj, alla medlemmar är varmt välkomna. Djurens Rätt är en demokratisk organisation – du som är medlem kan vara med och påverka organisationen.

På riksstämman gås verksamheten och ekonomin för de föregående åren igenom. Ombud som valts av lokalorganisationerna röstar om styrelsens sammansättning och prioriteringar framåt. Från den 19 mars kan du anmäla dig på djurensratt.se, där hittar du också mer information om hur du deltar i riksstämman. ●

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 51

Engagera dig -

4 FÖR DJUREN Fjolåret var annorlunda, men arbetet för djuren fortsatte.

Här är fyra fina insatser för djuren som Djurens Rätts volontärer gjorde under 2020.

1 Lokalorganisationerna anordnade digitala föreläsningar, exempelvis om hur du skapar förändring genom veganskt mode. Ljusmanifestationen i Göteborg för minkarna under pälsfria fredagen blev digital denna gång.

Omkring 5 000 blixtaktivister hjälpte djuren från soffan.

Varje vecka fick de ett mejl med en snabb uppmaning, såsom att skriva under ett upprop, kontakta företag eller kommentera i sociala medier.

Blixtaktivisterna bidrog bland annat till att en företagsjätte bojkottade burägg.

3 Omkring 100 volontärer gjorde sommarturnén möjlig.

Istället för stora festivaler besökte turnén torg och gator för att uppmärksamma kycklingarnas situation. Tack vare engagerade och kunniga volontärer genomförde Djurens Rätt över 60 turnéstopp runt om i landet.

4 Både fysiska och digitala protester arrangerades förra året, med syfte att uppmana företag att anta djurvänliga policys. Detta arbete är en viktig pusselbit för att kunna skapa stor förändring för många djur.

52 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

Djurens Rätts barnklubb Rädda Djuren-klubben har 5 500 medlemmar.

Sålde blommor för djuren Lo fick en blomstrande idé allt, men alla kan göra något – det är tioåriga Lo ett exempel på. När sommaren stod i full blom fick Lo och hennes kompis en idé: kanske skulle de kunna plocka blommor och sälja dem?

– Många djur blir behandlade dåligt och de förtjänar ett bättre liv. Vi ville ge pengarna till Djurens Rätt för vi vet att INGEN KAN GÖRA

de kommer ta hand om dem väl, säger Lo. att insamlingen var en toppenidé och gav tummen upp till att plocka de fina blommorna i trädgården, buketterna dekorerades också med vildblommor.

Lo och hennes kompis gick runt i grannskapet i Umeå HENNES FÖRÄLDRAR TYCKTE

Djurens Rätt drivs helt och hållet av gåvor. Utan medlemmar och givare, inget Djurens Rätt. När du går in på djurensratt.se finns det en flik som heter ”stöd oss”. Där kan du bli medlem i Djurens Rätt eller Rädda Djuren-klubben. Du kan också ge en gåva, ge bort ett medlemskap, testamentera,

ge en minnesgåva eller starta en digital insamling för djuren.

Djurens Rätt kontrolleras av Giva Sverige, Svensk Insamlingskontroll och Givarguiden.

och knackade dörr. Den som öppnade ytterdörren möttes av famnar med blommor och frågan ”vill du köpa det här” eller ”vill du ge pengar till djuren”.

– Ofta ville de skänka pengar.

En gång så var det en som letade i hela huset, till och med i bilen, för att hitta några kontanter, berättar Lo. Hon är medlem i Djurens Rätts barnklubb, Rädda Djuren-klubben. Lo är en stor djurälskare och i familjen finns häst, hund, katt och kanin.

– Det bästa med att sälja blommorna var att få ge pengarna till att hjälpa djuren.

Och det var kul att knacka på hos olika hus och se olika människor. av Julia Thimberg Silfwerling

FOTO: PRIVAT

2

Vill du också hjälpa djuren?

Nytt avsnitt varannan to rsda

Låt oss presentera…

Djurens Rätts nya podcast!

På djurens sida!

- Has anyone told you att du är djurrättare?

g

I varje avsnitt vänder programledare Sarah Mansouri ut och in på djurrätt och vego tillsammans med olika gäster.

Vi lovar att...

• du lär dig något nytt • det blir kul • minst en person blir arg Finns där poddar finns och med video på Youtube!

Psst.. Flera avsnitt ligger redan ute. Vill du till exempel veta hur Therese Lindgren sköter sin vinterhy med veganska skönhetsprodukter? Eller vill du lära dig mer om grisarnas verklighet på slakterierna? Har du lust att sitta med när vi testar ett hav av olika veganska ostar?

Välkommen in poddvärmen!

Halvsida-Nr1-2021-podcast.indd 1

2021-02-04 10:06:41

Även små gåvor gör stor skillnad!

För den som vill testamentera nästan allt till sina barn eller andra närstående kan en liten testamentsgåva till Djurens Rätt passa utmärkt. En testamentsgåva måste inte vara stor – den gör skillnad för djuren ändå!

Djurens Rätt sparar de uppgifter du lämnar.

Dina uppgifter skyddas och lämnas inte ut till någon annan.

Läs mer på djurensratt.se/integritet.

Ja, skicka mig gratis information om att skriva testamente.

Postadress:

Adress:

E-post (ej obligatoriskt):

Djurens Rätt DjR121

Namn:

Svarspost 20616771 413 00 Göteborg

Utblick -

www Vill du veta mer? Surfa in på hemsidan wfa.org

Benny Andersson är verksamhetschef på Djurens Rätt. Nu ska han försöka samla världens 10 000 organisationer för djuren.

54 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

Utblick -

Djurens Rätt går över GRÄNSEN

Benny Andersson tar plats i styrelsen för

en ny internationell organisation för djuren. av Josefin Strang foto Emelie Asplund

Hej Benny! Vad är det här?

– World Federation for Animals, WFA, är en nybildad organisation inom djurrätt och djurskydd, som har som ambition att samla organisationer världen över för att lyfta djurfrågor på en global nivå.

Hur ny är den här nyheten?

– Organisationen presenterades i februari i samband med ett FN-möte.

Bildandemötet var i december 2020, så det är fortfarande en organisation under uppbyggnad. Under 2021 är fokus på att knyta till sig fler organisationer. En uppskattning är att det finns ungefär 10 000 djurrättoch djurskyddsorganisationer globalt. Det finns enorm kraft på lokal och nationell nivå som hittills inte kanaliserats.

En sportfråga. Hur känns det?

– Personligen är jag otroligt inspirerad, förväntansfull och stolt. Jag tror att WFA kommer spela stor roll på lång sikt – det handlar nämligen om långsiktiga processer man ska vara

med i tidigt. Det har vi inom djurskydd och djurrätt hittills inte varit, miljörörelsen har varit betydligt bättre på att organisera sig globalt.

Nämn ett mål.

– När globala hållbarhetsmål diskuteras, inom FN exempelvis, så vill vi att djurperspektivet ska finnas med. Målbilden är att djurskydd ska vara en integrerad del av hållbarhetskonceptet.

Det här är World Federation for Animals WFA är en ny internationell och demokratisk organisation som bildades i december 2020, målet är att lyfta djurrätts- och djurskyddsfrågor globalt.

18 organisationer från fyra kontinenter har tagit initiativet, några av dem är Djurens Rätt, danska Dyrenes Beskyttelse, österrikiska Four Paws, Animals Australia och de internationella organisationerna Compassion in World Farming och Mercy for Animals.

Djurens Rätt är redan med i en internationell paraplyorganisation, räcker inte Eurogroup for Animals?

– Vi kan bara nå till EU med Eurogroup for Animals.

Världen är större. Eftersom problemen i djurindustrin är globala, så måste även lösningarna vara globala. Därför tar vi nästa steg i vårt arbete, ett kliv ut i världen. Och sen är Eurogroup for Animals med i WFA också. Eurogroup for Animals

här satsningen för att klara av att göra så stor skillnad för så många djur som möjligt.

Att vara med är också ett sätt för oss på Djurens Rätt, som funnits sedan 1882, att bidra till att lyfta organisationer i andra länder som har kortare tradition av att jobba med djurrätt- och djurskyddsfrågor. Vår del av finansieringen kommer vara större än organisationer i exempelvis Kenya eller Peru.

Det är fullt rimligt, tycker vi.

Betyder satsningen ett minskat fokus på Djurens Rätts nuvarande hjärtefrågor?

– Nej, det här är en naturlig förlängning av frågorna vi redan arbetar med, och vi vill nå längre med förändringsarbetet.

Problemen vi jobbar med i Sverige stannar inte inom nationsgränserna. Vi är beroende av politiken som förs i EU, medan EU är väldigt beroende av exempelvis de internationella handelsavtal som finns. Djuren är inte i fokus inom exempelvis WTO-avtalen, men får indirekt kraftig påverkan på djurens liv. Är det inte bättre att Djurens Rätt lägger krut på det ni kan bäst, alltså djurrätt i Sverige?

– Vårt huvudsakliga fokus är fortfarande att påverka Sverige.

Vi är den enda organisationen som är bäst i världen på att påverka Sverige, och det ska vi fortsätta med. Inte minst för att kunna lyfta framgångar i Sverige som ett gott exempel.

Och vice versa, det finns andra delar av världen som har bra satsningar för djuren som vi inte har. Den aspekten är jätteviktig, att vi vidgar vyerna och får kunskap om vad som finns i andra delar av världen, så vi vet vad Sverige kan bli bättre på.

Ska det gå att besöka organisationen när pandemin är över?

är unikt, det finns inget annat exempel runt om i världen på en så stark koalition för djuren.

Det är därifrån idén kommer, idén om att vi borde ta detta till nästa nivå.

– Ja, World Federation for Animals kommer ha säte i New York och Nairobi, där FN har stora kontor.

– Det är en förhållandevis väsentlig satsning som Djurens Rätt nu gör, och de organisationer som grundat WFA för in pengar. Vi behöver göra den

– Hemsidan wfa.org och vi kommer fortsätta skriva om satsningen i tidningen som du läser nu. ●

Det låter som en stor satsning! Blir det här dyrt?

… Och den som är supertaggad på gränslöst arbete för djuren får veta mer på?

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 55

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!

Jag vill hjälpa djuren!

Vad kan jag göra för att hjälpa djuren? Jag har varit medlem hos er i ett par år och stöttat ert viktiga arbete för djuren.

Men nu vill jag göra mer. Hur går jag tillväga?

Först och främst, stort tack för att du är medlem! Som medlem i Djurens Rätt är du ett otroligt viktigt stöd för oss i vårt påverkansarbete gentemot bland annat politiker och djurindustrier. Vad roligt att du vill hjälpa oss med arbetet för djuren! Ett bra ställe att börja på är vår digitala grundutbildning. Där får du massor med tips på engagemangsformer som du kan göra både själv och tillsammans med andra, samtidigt som du lär dig mer om Djurens Rätt. Grundutbildningen tar cirka 30 minuter att genomföra.

Du kan också bli blixtaktivist. Som blixtaktivist är du med och gör stor skillnad med liten insats. Genom snabba, tydliga och effektiva aktiviteter kan du vara med och påverka djurens situation, var som helst. Du får tips på aktiviteter skickat till din mejladress och det mesta går att göra direkt SVAR:

56 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

från din mobil eller dator. Om du vill engagera dig tillsammans med andra har vi också lokalorganisationer runt om i Sverige som hittar på olika aktiviteter. Det brukar vara väldigt givande och roligt att engagera sig ideellt i en lokalorganisation. Om det inte redan finns någon lokalorganisation i din hemkommun kan du ansöka om att bli lokal aktivitetskoordinator och starta en ny lokalorganisation.

På djurensratt.se/engagera-dig kan du läsa mer om de olika möjligheterna att engagera dig för djuren tillsammans med oss. Tack för ditt engagemang! /Ásta Brynsteinsdóttir, volontärsamordnare på Djurens Rätt

Kan ni påverka ännu mer?

Jag såg både inslaget på TV4 och senare Uppdrag granskning om flera slakteriskandaler. Hur kan det fortsätta hända om och om igen? Vad gör Djurens Rätt för att stoppa sådana här slakteriskandaler som bryter mot lagen om och om igen? Jag mår illa av alla fredsförhandlingar om att saker ska bli LITE bättre hela tiden, varför stoppas inte bara slakten?

Frustrerad över att djuren inte respekteras? Bli en aktivist.

Jag förstår verkligen din känsla. Vi har nåtts av informationen att slakteriet som visades på TV4 har stängts och att länsstyrelsen går vidare med åtalsanmälan. Allt tack vare att bristerna blev uppmärksammade.

Djurens Rätt fortsätter att arbeta för att en systemförändring ska ske. Länsstyrelserna har alldeles för lite resurser för att kunna kontrollera slakterier och gårdar så ofta som det behövs. De officiella veterinärerna på slakterierna behöver (enligt oss och bland annat Sveriges Veterinärförbund) ytterligare verktyg, som exempelvis kameraövervakning. Detta för att kunna se när djuren bedövas och hur de hanteras överlag på slakterierna. Det är Jordbruksverket och politikerna som bestämmer SVAR:

över sådant. Samtidigt behöver befolkningen minska sin köttkonsumtion, där hjälper vi till med inspiration genom exempelvis vår satsning Välj Vego.

Vi håller kontinuerlig kontakt med både politiker och myndigheter. Djurens Rätt arbetar bland annat med följande för att minska djurskyddsproblemen vid slakt: � Straffskärpning för djurplågeri och för brott mot djurskyddslagen. � Införande av brottsrekvisitet grovt djurplågeri. � Obligatorisk kameraövervakning på slakterier. � Att de slaktmetoder som orsakar mest lidande förbjuds. � Mer resurser till länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete. /Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens Rätt

Varför dumpas fler djur?

Minskar djurförsöken?

Det gör mig så upprörd att alla inte inser vilket ansvar det är att ta hand om djur! Jag har läst att fler skaffar djur nu under pandemin, och att många är oroliga över att djuren riskerar att överges när pandemin är över. Varför överges djuren?

I förra numret av tidningen läste jag att det är över tio år sedan försöksdjursdirektivet antogs, men i övriga medier hör jag väldigt lite om hur det går med dessa frågor. Har djurförsöken minskat och hur långt är det kvar tills plågsamma djurförsök är borta för alltid?

Många djurhem rapporterar ökad efterfrågan för familjedjur under pandemin, det går också att se att sökningar om djur på Blocket har ökat.

Folk tillbringar mycket mer tid hemma och ser därför ett passande tillfälle att välkomna djur i familjen. Därför befarar många att djur som skaffas under pandemin riskerar att överges, eller i värsta fall avlivas, när färre jobbar hemifrån och fler vill resa. Djurhemmen riskerar att bli överfulla, vilket leder till att andra individer inte kan få hjälp. Fenomenet är inte nytt och är ett stort djurskyddsproblem världen över, även i Sverige.

Djurens Rätt uppmanar alla som vill utöka sin familj med ett djur att sätta djurets behov främst! Att ta hand om djur är ett stort åtagande och det är alltid viktigt att tänka efter ordentligt innan man bestämmer sig för att välkomna djur i familjen. Det är också viktigt att försäkra sig om att den nya familjemedlemmen passar hos dig eller i din familj och att ni har tillräckligt med kunskap om vad djuret behöver för att må bra. Det gäller exempelvis vad djuret äter, hur djuret vill ha sin fredade plats, vilket utrymme och eventuella tillbehör det behöver för att kunna utföra sina naturliga beteenden. Genom att tänka igenom beslutet ordentligt, vara väl förberedd och ha en plan för hur ni ska ta hand om nya familjemedlemmen, så skapar ni en trygg framtid tillsammans.

Välj gärna att adoptera från ett seriöst omplaceringshem istället för att köpa, så du kan ge ett hemlöst djur ett tryggt hem.

ILLUSTRATION & FOTO: SHUTTERSTOCK

SVAR:

/Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt

Frågan är inte helt lätt att svara på. Djurens Rätt kan konstatera att under de tio åren med direktiv 2010/63/EU, ett slutligt mål om att ersätta alla djurförsök, så har det inte hänt tillräckligt mycket i Sverige.

När vi tittar på Jordbruksverkets siffror kan vi visserligen se att antalet individer som används i djurförsök har minskat de senaste tio åren, men det finns flera viktiga saker att känna till innan slutsatser dras.

För det första vet vi att en av anledningarna till att färre djur används i forskning beror på att företag såsom Pharmacia & Upjohn och Astra Zeneca lagt ner eller flyttat delar av verksamheten utomlands.

För det andra är det osäkert hur tillförlitlig statistiken verkligen är, då det är personerna som innehar verksamhetstillstånd för försöksdjursverksamhet som ansvarar för att Jordbruksverket får rätt siffror.

Det är oklart hur bra det fungerar i praktiken.

För det tredje måste vi känna till att äldre statistik redovisar antalet påbörjade försök på individer, medan statistik från och med 2013 redovisar avslutade försök, vilket försvårar jämförelser.

Jordbruksverket ligger efter i rapporteringen. Helt uppdaterad statistik finns inte, men åren 2016–2018 avslutades försök på i snitt 448 736 individer. Åren 2008–2010 påbörjades försök på i snitt 1 097 989 individer. Som referens kan det vara bra att veta att år 1990 och år 2000 påbörjades 493 930 respektive 402 151 djurförsök i Sverige. Sett till en längre tidsperiod är minskningen alltså inte så stor som den verkar vid SVAR:

Minnesord Fråga oss första anblick. Siffrorna avser alla djurförsök, inklusive märkning av fisk men inte provfiske.

Slutsatsen är att antalet djur som används i djurförsök har minskat de senaste tio åren, men sett över en längre tidsperiod har det inte hänt särskilt mycket sett till antalet djur. De hårdare reglerna innebär dock att de allra mest plågsamma formerna av djurförsök undviks i större utsträckning – vilket givetvis är bra för djuren. Det är viktigt att inte betrakta det som en seger, målet är att alla djurförsök ska upphöra. Djurens Rätt har därför föreslagit att Sverige likt Nederländerna (som ska fasa ut regulatoriska djurförsök till 2025 och minska djurförsöken i grundforskning) ska ta fram en nationell övergripande handlingsplan för utfasning av djurförsök. De senaste åren har enskilda riksdagsledamöter på både höger- och vänstersidan lagt motioner om sådana handlingsplaner. Det är i dagsläget svårt att säga hur långt Sverige har kvar innan vi helt har övergått till djurfria metoder.

För att en utfasning ska bli verklighet krävs satsningar på djurfri forskning. Djurens Rätt anser att de 15 miljoner kronor som årligen delas ut av Vetenskapsrådet till sådan forskning är för lite för att ge någon verklig effekt. Vi har föreslagit att anslagen minst ska tiodubblas.

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

ENGLA 24/10 2004 – 10/12 2020 Att klippa av de starka band vi hade, har lämnat mig i gränslös sorg.

Att inte få somna till ditt spinnande, och att inte längre få din tröst känns outhärdligt.

Du är och förblir den underbaraste själ jag någonsin träffat.

– Husse Mikael

/Peter Hultgren, sakkunnig i djurförsöksfrågor på Djurens Rätt

År 2018 avslutades försök på 212 565 möss i Sverige.

Djurens Rätt

Nummer 1 2021 57

Det hände sen -

Här kommer dina uppföljningar av fjolårets djurnyheter.

NUMMER 1/2020

SVT visade fler skandalgårdar Många minns Arlagården, ett avsnitt av Uppdrag granskning som i januari 2020 avslöjade allvarlig vanvård av djur på en stor mjölkgård i Hälsingland, mjölken levererades till Arla. Ett år senare var det dags igen. Den här gången rapporterade Uppdrag granskning att svenska KRAV-certifierade gårdar visat sig ha brister i djurhållningen.

Enligt KRAV själva är det endast en Nummer 1/2020 halv procent av de certifierade gårdarna som fått anmärkningar de senaste tre åren, men allvarliga exempel på vanvård har framkommit.

Ali Fegan, en av Uppdrag granskningjournalisterna bakom avslöjandet

– Tyvärr är en märkning eller ett ursprungsland aldrig en garanti för att djuren haft det bra.

Och även när djurhållningen lever upp till dagens lagstiftningsnivå eller en märknings regelverk, far djur många gånger väldigt illa. Reglerna kompromissar med djurens behov och kontrollerna räcker inte till, säger Linda Björklund, sakkunnig och etolog på Djurens Rätt.

Uppdrag granskning publicerade också i januari ett avsnitt om att totalt 70 förtroendevalda

inom Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har brutit mot djurskyddslagen. Av dessa 70 har 17 fått djurförbud efter att ha misskött sina djur.

NUMMER 3/2020

Storbritannien vill ta täten

I höstnumret av tidningen fanns ett långt reportage om djurrättsNUMMER 4/2020 arbetet i Europa, eftersom en jättesatsning från EU (European Green Deal) kan innebära ett rejält lyft för djurskyddslagarna.

Förbättringen kan bland annat Förra numrets omslagsartikel påverka miljarden djur som handlade om hur grisar plågas transporteras varje år i EU. Men i samband med koldioxidbei väntan på de tröga kuggarna dövning på slakterier. Ett av i EU är Storbritannien ivriga Djurens Rätts viktigaste mål att bli ”världsledande inom under fjolåret var att förmå djurskyddsfrågor”. Landets EU att avsätta pengar för att ansvariga minister vill därför hitta bättre alternativ, och har stoppa export av levande djur. genomfört en rad satsningar och – Att Storbritannien nu ser ut påtryckningar. I november gav att bli första land att förbjuda det resultat. EU kommer avsätta transport av levande djur är ett två miljoner euro för forskning stort steg för landets djurskydd som strävar bort från koldioxidoch ett tydligt exempel för bedövningen av grisar.

Sverige och resten Camilla Bergvall, av EU att ta efter. förbundsordförande Djurtransporterna i på Djurens Rätt, den internationella var väldigt glad livsmedelsindustrin över nyheten. är en djurskydds– Vi har i tätt mässig mardröm och samarbete med måste upphöra, säger Eurogroup for förbudsordförande Nummer 4/2020 Animals arbetat Camilla Bergvall. för just det här. KolFörslaget kan leda dioxidbedövningen till att 6 000 individer av grisar måste få ett slipper långa, plågslut och att det satsas samma transporter på forskning och ut ur Storbritannien, utveckling av bättre men omsorgen omfatmetoder är avgörande. tar bara däggdjur.

Nummer 3/2020 Jag hoppas att vi inom – Det är synd att kort kommer få se man inte går hela nationella satsningar vägen och inkluderar också och politiska beslut kycklingarna i beslutet. Fler om ett slutdatum kycklingar än något annat för den oerhört djurslag föds upp, dödas I media plågsamma koloch transporteras för Grisarnas situation dioxidbedövsitt kött. Bara i transdiskuterades av Djuningen som porter till Sverige dör rens Rätt i Aftonbladet, politikbevakaren Altinget, 2,5 miljoner omkring 200 000 lokaltidningen Lidköpingsgrisar utsätts djur varje år och de nytt och branschför varje år i flesta av dem är just tidningen Foodmonitor.

Sverige. kycklingar och hönor.

Två miljoner euro för grisar

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt jobbar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

58 Djurens Rätt

Nummer 1 2021

FOTO: SVT

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 18 juni

Act4LabAnimals 23 miljoner djur utsätts för plågsamma djurförsök i Sverige och övriga EU-länder varje år. Detta trots att 72 % av EU-medborgare vill se ett slut på djurförsök. Nu kräver vi att EU tar ansvar och fasar ut djurförsöken!

Agera nu för djuren som utsätts för djurförsök! Skriv under namninsamlingen på djurensratt.se/Act4LabAnimals eller scanna QR-koden.

Öppna kameran i din telefon och rikta den mot QR-koden för att scanna.

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 171 32, 104 62 Stockholm

RIKTIGA VÄNNER HAR INGA HEMLIGHETER. INTE VÅR GLASS HELLER.

Hemliga nummer: ICA TBC Coop TBC

Hemliga nummer: ICA 400412 Coop 25674

Hemliga nummer: ICA 400413 Coop 32271

Hemliga nummer: ICA 400410 Coop 8263

DESSA 3 ORANGEA, GODA OCH VEGANSKA VÄNNER FINNS PÅ BÅDE ICA OCH COOP OBS! Om glassarna mot förmodan inte skulle finnas i just din butik, avslöja det hemliga numret ovan så kan butiken enkelt beställa hem dem