VT Skog & lantbruk

Lördag 8 oktober 2022

uk br nt & la

Renoverade i skogen:

”ALLA BORDE HA FARBARA SKOGSVÄGAR” VATTENBRISTEN: BORRAR EFTER EGET VATTEN Tema Skog & lantbruk är producerad av Content Studio, Öst Media. Redaktörer: Åsa Thaberman och Eva Harrysson. Ansvarig utgivare: Christoffer Nielsen.

SKOG

2

& lantbruk

Nu är det lätt att hämta vatten om brand skulle uppstå.

Samuel och Jörgen Svensson inspekterar sina nya vägar.

Farbara skogsvägar:

Skydd vid brand och investering för framtiden

Lördag Torsdag 8 14 oktober april 2022 2022

Lördag Torsdag 8 14 oktober april 2022 2022

SKOG

& lantbruk

3

Trädgårdsmöte med häst och rådgivning inför kommande projekt, Veronica Lindqvist och Petra Borrud hälsar på. Till höger Samuel, Ann-Charlotte och Jörgen Svensson som driver gården tillsammans.

Hos familjen Svensson i Getterum är både far och son deltidsbrandmän. Under den torra sommaren 2018, när många bränder härjade insåg de hur svårt det var att komma fram till vissa delar av familjens skog. Nu har de investerat i bra, farbara skogsvägar och gjort det möjligt att tanka vatten från en göl.

Å

sengården i Getterum är en gammal familjegård. Jörgen Svensson är uppvuxen här och nu driver han och hans fru Ann-Charlotte lant och skogsbruk tillsammans med sonen Samuel. Gården har köttdjur och familjen driver även daglig verksamhet inom handikappomsorgen. Här kryllar det av djur, får, kor, hästar, höns och katter som man kan sköta om eller gosa med.

Jörgen och Samuel är båda deltidsbrandmän, knutna till närbelägna Hjorted. Sommaren 2018 brann det på flera platser runt om gården och det var svårt att komma fram till brandplatserna.

– Ett datum brann det på fyra ställen här i Getterum samtidigt, hela Västerviks kommuns brandkår var här och vi fick dra 600 meter grovslang för att komma fram med vatten. Nu har vi byggt en ny bit väg som leder ner till en göl där vi kan komma ner och ta vatten om vi skulle hamna i samma situation igen, berättar Jörgen.

De upprustade vägarna ger också en stor fördel vid avverkning. Stora fordon med släp tar sig lätt in och virket behöver inte skotas så långa sträckor. Kortare skotning

betyder mindre kostnader. Det underlättar även vid jakt och det blir lättare att sköta skogen när det behövs.

– Nu kan det vara så att vi spontant åker ner en sväng på skogen för att kolla till det. Förut tog det en halv dag, nu får vi bra koll på en kvart, säger Samuel.

Att upprusta gamla vägar och dra nya i oländig mark är inte gratis utan innebär en ganska stor utgift som man kanske behöver fundera lite över. Petra Borrud på Ludvig & Co har varit ett bra bollplank.

Som lantbrukare är det bra med en dialog innan man gör något stort och kostnadskrävande menar hon.

– Det är alltid enklare när vi får veta i förväg, det här är på gång, än det här har vi gjort, då kan vi hjälpa till med pla-

nering och utreda vissa skattetekniska frågor som det är svårt att hålla koll på själv, säger Petra, som har kontakt med familjen Svensson flera gånger om året.

Arbetet med skogsvägarna tog lång tid och innebar mycket arbete. Totalt uppskattar Jörgen att priset har hamnat på en halv miljon. Trots allt är det en investering för framtiden och en försäkring mot stor förstörelse om det skulle brinna igen.

– Fler skulle behöva ha vatten mer tillgängligt i skogen, det ser vi när vi själva åker på bränder, det är inte så lätt att komma åt vatten överallt. Vi ser ju hur det blir, somrarna blir torrare och torrare och risken för skogsbränder ökar. Du kan aldrig få för mycket skogsvägar. 

På vissa sträckor fick man avverka innan man kunde börja med markarbetet. Foto: Privat

Fler skulle behöva ha vatten mer tillgängligt i skogen, det ser vi när vi själva åker på bränder, det är inte så lätt att komma åt vatten överallt.

DAGLIG VERKSAMHET GAV GÅRDEN HELHET Som lantbrukare behöver man flera ben att stå på. Familjen Svensson hade två lediga hus, trevliga djur och Ann-Charlotte Svensson är utbildad sjuksköterska, resultatet blev Grön Omsorg.

På gården finns massor av djur som är tama och gärna låter sig klappas.

Varje dag kommer ett antal personer inom handikappomsorgen ut till familjen Svensson för att hjälpa till med olika syss-

lor på gården. Här finns kor, får, höns, getter, hästar som alla behöver skötas om och matas.

– De är med och tar hand om jordbruket helt enkelt, de tar hand om djuren, det är därför vi har många smådjur som får och getter, kaniner och höns, djur som de kan jobba med. Några tjejer gillar att jobba med hästarna och några är med i ladugården med korna, berättar Ann-Charlotte.

Deltagarna i daglig verksamhet får hjälpa till med det som passar dem och som

känns meningsfullt och stimulerande.

Några kommer ut till gården för att ”bara vara”, det viktiga är att de inte bara blir sittande hemma.

– Att vårda istället för att vårdas, att man är betydelsefull, att det är någon som frågar efter dig, att någon känner igen dig när du kommer. Att katten kryper upp i knät och hästen gnäggar när du kommer in i stallet, det gör att man känner att man är med i ett sammanhang, är viktig och utvecklas. 

SKOG

4

& lantbruk

Lördag Torsdag 8 14 oktober april 2022 2022

Det blev flera timmars extra arbete för Conny Josefsson varje dag, när han såg till att hushållen i byn Slitshult fick tillgång till vatten från hans ladugårdsbrunn.

Vattenbrist

oroar lantbrukare Torkan får allt tydligare konsekvenser, framför allt för dem som har egen brunn.

I byn Slitshult utanför Vimmerby tog vattnet slut i kranarna i början av augusti och de tvingades borra efter nytt vatten.

D

e tio hushåll som finns i byn har en gemensam egen brunn. Problemet med vattnet är inte nytt för i år. Redan under rekordvarma sommaren 2018 märkte man av sjunkande vattennivåer, men tack vare nederbörd under vintern blev situationen blev aldrig kritiskt. I år däremot har det knappt varit någon nederbörd under hela året och i början av augusti sinade vattnet helt.

– Trots att vi egentligen har väldigt bra

förutsättningar med goda flöden så sjunker nivån hela tiden, säger Conny Josefsson, en av byns invånare som dessutom driver lantbruk.

Conny Josefsson tackar sin lyckliga stjärna för att han sedan tidigare har investerat i en separat brunn till sina ladugårdar.

Tack vare det drabbas inte djuren och verksamheten av vattenbristen – åtminstone inte i nuläget. Men de låga grund-

I lantbruket går det åt mellan 20–25 kubikmeter vatten varje dygn.

Kossorna behöver dricka mycket för att producera mjölk.

vattennivåerna är ett stort orosmoln som på sikt även kan drabba lantbruk och andra näringar.

– Vattnet kommer vara det stora problemet i framtiden, om det fortsätter i den här riktningen. Ju längre torkan pågår är desto svårare blir det ju för oss som har egen brunn.

I väntan på att vattnet skulle komma tillbaka till hushållen i byn fick Conny Josefsson lägga minst två timmar varje dag på att fylla upp en tunna med tre kubikmeter vatten från ladugårdsbrunnen som han körde ut till husen för att förse dem med vatten.

– Normalt sett kanske varje hem gör av med mellan åtta och tio kubikmeter per dygn, så det är snålt, men det får räcka till det allra nödvändigaste.

– Vi har också haft en borrare som varit ute och borrat ett nytt hål, som är både grövre och djupare än det gamla. Så just nu [i mitten av september] väntar vi på att få pumpen installerad och få i gång vattnet. Det är i runda slängar ökade kostnader på cirka 200 000 kronor som hushållen får betala var sin del av. Men vad ska vi göra, vi måste ju bara få fram vatten.

Med 320 djur varav 120 mjölkkor på gården är tillgången till vatten en förutsättning för att verksamheten ska fungera.

På gården går det åt mellan 20–25 kubikmeter vatten varje dygn, dels till korna att dricka, dels för rengöring, diskning och annat.

Om din gård blir av med vatten, vad kan det få för konsekvenser?

– Det funkar ju inte, vi måste ha vatten varje dag. Djuren får inte vara törstiga, då blir det ingen mjölk.

På gården har Conny Josefsson gjort allt han kan för att hushålla med vattnet.

– Vi har ett eget spolsystem från en gammal källa som vi kan spola med i avloppet för att inte belasta dricksvattnet.

Vattenbristen är långt ifrån ett unikt problem för Slitshult. Många av byarna i närområdet upplever samma bekymmer.

– Grannbyn Låxbo sänkte sina brunnnar, och en fastighet vet jag har grävt om sin brunn. Borrfirman som har varit här säger att telefonen ringer hela tiden. Så hela området har problem med att grundvattnet sjunker, men sedan finns det platser där det är bättre och sämre säger Conny Josefsson. 

Fotnot: I slutet av september fick hushållen i Slitshult åter tillgång till vatten från en nyborrad vattenbrunn, nu på ett större djup än tidigare.

SKOG

Lördag 8 oktober 2022

GRUNDVATTENSITUATION vecka 40 Grundvattennivåer i förhållande till de normala för årstiden.

Små magasin

Stora magasin

& lantbruk

5 Hydraulslang

VI UTFÖR TVÄTT OCH MÅLNING AV FASADER

Högtryckstvättar

• Sprutning av Falu rödfärg • Fasadrengöring • Målning av djurstallar • Skyliftarbeten

Som komplement nu även

FÖRSÄLJNING Service & Reparationer

Välkommen att kontakta

Viktor Andersson Måleri 070-333 38 05 info@viktoranderssonsmaleri.se www.viktoranderssonsmaleri.se

Kolonivägen 5 • Västervik 0490-832 20 Öppet Månd–fred 7–16 www.shmaskin.se

H Ä LG E AV LARS MORTIMER

TRICO M o t V I LT S K A D O R

Vi stödjer och är medlemmar av FSC. Använd växtskyddsmedel med försiktighet.

Mycket över normal

Mycket över normal

Över normal

Över normal

Normal

Normal

Under normal

Under normal

Mycket under normal

Mycket under normal

FYLLNADSGRAD V. 40 Grundvattennivåer i förhållande till de normala oavsett årstid.

Små magasin Extremt hög

Service

Reservdelar

Tel. 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 info@organox.se · www.organox.se

Vi reparerar även övriga maskiner

KUL- och RULLAGER till lantbruksmaskiner Tillverkning av HYDRAULSLANG BATTERIER till bra priser

SAMPO • ELHO • KVERNELAND AVANT • LÄNNEN • AGROLUX WEBASTO • TUME WEIDEMANN 1981 – 2022 41 år i lantbrukets tjänst

info@wingerstad.se

Lofta, 594 93 Gamleby Tel. 0493-600 19

Mycket hög Hög Normal Låg Mycket låg Extremt låg

Stora magasin Extremt hög Mycket hög

Dags för lunch?

En lunchguide bara för dig.

Hög Normal Låg Mycket låg Extremt låg

minlunchguide.se Kartorna uppdaterade 2022‑10‑04, kl 12:00. Källa: sgu.se

SKOG

6

& lantbruk

Lördag 8 oktober 2022

Fångar vilt på bild med åtelkamera Vildsvin, älgar, rådjur, rävar och ibland till och med lodjur. Alla dessa djur har fångats av Tony Lundhs åtelkamera som han har placerat ut på sina jaktmarker i Hultsfredstrakten.

Det är övervägande vildsvin jag får bilder på, men lite beroende på var man placerar kameran kan man även få älg, rådjur, räv och till och med lodjur, säger Tony Lundh.

Att använda sig av en så kalllad åtelkamera, en slags övervakningskamera som aktiveras av rörelsedetektorer, är vanligt bland jägare idag. Djuren lockas till platsen med hjälp av utfodring.

– Jag använder framför allt kameran för att få en uppfattning om vad som rör sig på markerna, men även hur föryngringen ser ut hos till exempel vildsvin. Det är ett bra hjälpmedel för att planera jakten och avskjutning inför jaktsäsongen. Sitter kameran vid en vildsvinsåtel kan man även jaga mer effektivt då man ser vilket klockslag vildsvinen kommer och dom är för det mesta ganska punktliga. 

Foton från skogen

Här får Skog & Lantbruk ta del av ett axplock av de bilder som Tonys kamera har fångat upp under det senaste året.

Lördag 8 oktober 2022

SKOG

& lantbruk

Jägareförbundet varnar:

Vargstammen kan bli ohanterlig Sveriges vargstam har ökat ordentligt de senaste 20 åren, förra vinterns inventering visade att det då fanns ungefär 460 vargar i landet, den högsta siffran sedan inventeringarna började. Flera organisationer som bevakar landsbygdsfrågor har nu uppvaktat riksdagen för att få till en bättre förvaltning av vargbeståndet.

I

slutet på sommaren, innan valet gick flera organisationer som verkar på landsbygden samman och uppvaktade politikerna i Stockholm.

Den gemensamma frågan för både jägare, samer, fårägare och bönder stavas varg. Förra vintern fanns cirka 460 vargar i Sverige och under sommaren har många av de 83 revirhävdande paren fått valpar.

– Vargstammen har fått växa sig alldeles för stor. Detta är helt oacceptabelt, Om vi inte får till en bättre förvaltning kommer det att bli ohanterligt för tamdjursägare, lantbrukare, renskötare, hundägare och jägare, säger Peter Eriksson, ordförande i Svenska Jägareförbundet.

De flesta vargreviren finns i Mellansverige och under de senaste åren har det blivit för många vargar, de kommer för nära människor och djur menar Peter Eriksson.

– Det blir en oro hos folk i Mellansverige, vargarna stryker runt husen och man funderar på om an vågar låta sin sjuåring vänta ensam på bussen.

Vågar man ha sin hund eller sina tamdjur lösa? Här har man haft en viss avskjutning, men i södra Sverige tillåts ingen jakt på varg och här finns en vargstam på tillväxt.

Svenska Jägareförbundet accepterar en vargstam på max 150 individer. Man anser alltså att så många som 350 vargar borde skjutas på längre sikt. Från politiskt håll har man pratat om en stam på max 270 individer. Reglerna inom EU tillåter inte en större avskjutning av varg, då den är skyddad enligt EUs direktiv.

– Om vi inte får ner vargstammen till en rimlig nivå kommer vi att få stora problem. De behöver – bland annat jagas för att bli skygga, menar Jägareförbundets ordförande.

Jägare med hund har också anledning att oroa sig enligt Svenska Jägareförbundet, under förra året dödades 10 hundar av varg enligt förbundets egen tidning Svensk Jakt.

– Risken för att få sin hund dödad av varg är stor i vissa områden. För att förenkla förvaltningen och minska skadorna måste skyddsjakt tillåtas efter första angreppet. Om en varg tar en hund, en familjemedlem, sätter detta stora spår i oss människor, säger Peter Eriksson.

Svenska Jägareförbundet tycker att de har fått gehör för frågan från politikerna. En majoritet av partierna har uttryckt att vargstammen måste minska.

– Vi har drivit frågan under flera år.

Politikerna har vaknat och förstår vilka stora konsekvenser som människorna får när de lever nära detta rovdjur. Jag kommer att påminna dem efter valet, vad de lovat. 

Peter Eriksson, ordförande i Svenska Jägareförbundet.

Foto: Privat

7

8

SKOG

& lantbruk

Lördag Torsdag 8 14 oktober april 2022 2022

Fällde björn i Kanada – före jakt i Jämtland Från exotisk björnjakt i Kanada till de jämtländska skogarna och hemtrakterna i Småland. Rutinerade jägaren Pierre Fransson har provat på flera olika typer av jakt och har fällt både björn och älg.

– Kanada i all ära men det finns inget som slår jaktupplevelsen i Jämtland, säger han.

P

ierre Fransson är bosatt i Norrhult utanför Hultsfred. Han är rutinerad jägare sedan ungdomsåren och har fällt 27 älgar under sina år som jägare. I Jämtland har han varit med och jagat både björn och älg sedan 2004 men det var först vid en jaktresa till Kanada år 2018 som han lyckades han med bedriften att fälla en björn – en upplevelse som han sent ska glömma.

– Jag och min fru var i British Colombia och jagade tillsammans och fick då skjuta varsin svartbjörn. Det var ett väldigt bjönrikt område vi kom till så de kunde nästan lova på förhand att vi skulle få skjuta varsin björn – och det stämde. Det var väldigt roligt att få vara med om.

Hur skiljer sig jakten åt när det handlar om björn respektive älg?

– Det är ju två skilda vilt man jagar så passen kan skilja sig åt. Man kan behöva vara lite mer försiktig när man jagar björn och undvika ha med hund.

Men i grunden är det samma tänk.

Man ska alltid vara på tå när det gäller jakt, ta de bra lägena och låta de dåliga vara. Även om björnjakten i Kanada var en oförglömlig upplevelse så rankar ändå Pierre Fransson jakten i de norrländska skogarna allra högst.

– Jag brinner ju för att jaga med hund. I Kanada åker de mest längs vägarna och passar på när björnen är ute vid vägkanten och äter. Så det är ett

Jakten i Jämtland har gett resultat.

Bland annat sköts en ståtlig 19-taggare.

Foto: Privat

Pierre Fransson och hunden Bina njuter av den norrländska naturen när de befinner sig i Jämtland och jagar älg och björn. Foto: Weine Juneskog

Lördag Torsdag 8 14 oktober april 2022 2022

SKOG

& lantbruk

9

Dela din prenumeration

helt annat sätt att jaga. Här uppe i Jämtland finns det gott om älg och de är stora och fina med. Det är stor skillnad mot att jaga hemma i skogarna kring Hultsfred.

Problemet i Småland är att älgstammen inte förvaltas på rätt sätt, menar Pierre Fransson.

– Det är bedrövligt faktiskt tycker jag.

Vi måste vara rädda om avelsmaterialet i stället för att skjuta av dem. Bitvis är stammen så dålig i Småland att den knappt är jaktbar. Grundproblemet är att vi skjuter av för mycket kalv och kor. Så kan vi inte fortsätta, vi måste skjuta rätt djur.

I Jämtland jagar Pierre Fransson minst fyra veckor varje höst, i olika jaktlag.

Därefter brukar han åka hem och jaga i trakterna kring Faggemåla, Storebro och Virserum.

I samma veva som han började jaga i Jämtland, väcktes också hundintresset på allvar. Sedan flera år tillbaka föder han upp jämthundar, och erbjuder jaktlag sina tjänster med hund.

– Just nu är det är jag, min yngste son, min bror och min brorson som är här uppe i Norrland och jagar, så det är lite av ett familjeäventyr det här, säger han.

Naturen och lugnet här uppe är helt fantastiskt. Det är väldigt fin och fascinerande natur.

Vad hoppas du på inför årets jakt?

– Än så länge har jag inte sett eller skjutit något djur. Men det är tidigt än och mycket kvar av jakten. Jag brukar skjuta något varje år här uppe men det finns förstås inga garantier. Naturupplevelsen och den friska luften får man alltid.

Finns det fler i hushållet som vill läsa lokala nyheter?

Din digitala prenumeration är lätt att dela.

På vt.se/mina-sidor/prenumeration kan du bjuda in upp till fyra personer i ditt hushåll. Då kan de skapa sitt eget inlogg och få tillgång till aktuell nyhetsrapportering, lokala nyheter och MERA-erbjudanden.

Trevlig läsning!

2018 fällde Pierre Fransson en svartbjörn i Kanada. Ett jaktögonblick som han aldrig kommer glömma. Foto: Privat

vt.se