LEADER

LEADER

SÖRMLANDSKUSTEN

LOKALT LEDD UTVECKLING

Coola killar på isen STAVSJÖPROJEKTET:

Här får landsbygden nytt liv

Full rulle i cykelbanan

Simone odlar för framtiden

28 MILJONER I PROJEKTSTÖD

LAGA SAD RES P ­ L L KA !

JUICE

16

Pawel Swichtenberg har plurrat och får hjälp av isexperten Grzegorz Rozik.

14 11 Ekoladan i Vrena.

Ludvig, 3 år, på 4H-gården.

6 Julia Henriksson och hennes danskompisar.

32 Larz Johansson vid den digitala lanthandeln i Stavsjö.

40

28

Micke Däckfors vid det orange loket Ma 408 från 1958 som strax rullar mot Klippan.

Magnus Jonsson i pump-trackbanan.

Innehåll 24 Muntas och Ruweida är systrar och de tycker det är roligt att rida.

21

Jacqueline Hellsten om Leader Streetdans i Oxelösund Idésprutan Caxton Klimatet i fokus på Ekoladan Djur och barn på 4H-gården Säkert på isen Framtidens matproduktion Hästarna som förenar Erika vill rädda världen Hoppglad cykelbana Banbrytande lägenhetsbygge Eleverna äter ”härodlat” Långresa med gammalt tåg

4 6 10 11 14 16 21 24 27 28 32 36 40

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden.

Robin Tidblom jobbar för ett mer hållbart jordbruk.

Leader Sörmladskusten 2014-2020.

Redaktör och text Anna Björe. Foto Per Groth. Grafisk form Lena Kågström, Reklamateljén. Tryck Stibo Complete 2020.

Papper WFC Silk. Omslagsbild Simone Grind i projektet Grön Mötesplats i Järna.

HALLÅ DÄR!

Jacqueline Hellsten

...som är verksamhetsledare för Leader Sörmlandskusten, ett av 48 olika Leaderområden i Sverige.

Du har jobbat med detta i elva år. Vad driver dig?

– Alla människors engagemang för landsbygdsutveckling.

Jag kallar dem fyrhjulsdrivna eftersom de står med fötterna i myllan och vet vad landsbygden behöver. De tvekar heller inte att jobba för det.

Har något förvånat dig under de här åren?

– Ja, att leadermetoden inte används i högre grad. En lokal strategi möter verkliga behov och använder skräddarsydda lösningar. Det gör att idéer och initiativ som uppstår lokalt kan tas tillvara. Att sprida vad Leader är jobbar vi därför ständigt med. Bland annat med den här rapporten över den nuvarande programperioden 2014-2020. Vi lyfter människorna eftersom det är människorna som är viktigast - de skapar utvecklingen.

Kan du förklara vad Leader är för alla som inte vet?

– Leader är en metod som bygger på samarbete, lokala initiativ och lokala förutsättningar.

Metoden introducerades inom EU 1991 för att hitta lösningar för landsbygdens utmaningar på ett okonventionellt sätt. Kraften finns i att arbeta ”bottom up” och inte ”top down”. Vi stöttar lokala initiativ som skapar fler jobb, i första hand, men målen är fler än så.

Vilka kan få stöd?

– Alla som är juridiska personer och inte minst föreningarna, som är vår stora målgrupp. Men även företag och olika organisationer. Vi stöttar med både pengar och idéer, och fungerar som bollplank när ett projekt ska bli till. EU och staten ger projektstöd och kommunerna bidrar med lokal medfinansiering.

Sedan kan aktörerna själva bidra med arbete eller pengar.

Hur bestämmer ni vad som ska få stöd?

– I vår strategi, som stäcker sig fram till 2020, har vi utgått ifrån våra lokala förutsättningar, behov och möjligheter. Ur den har vi tagit fram fyra prioriterade insatsområden - Leva och Bo, Nära Mat, Strategisk Mångfald och Turism. De projekt som vi tror kan ge störst nytta och långsiktiga effekter prioriteras.

4

Hur arbetar du som är verksamhetsledare?

– Det är inte bara handläggning och administration av stöd­pengar, vilket är lätt att tro. Vi mobiliserar krafter, utbildar, inspirerar och coachar alla som har idéer som kan ge bärkraft till landsbygden. Ibland tar vi själva initiativ till projekt som till exempel Kickstart-projekten - de initiativ som vi ser är värda att utveckla får en chans till en mindre förstudie.

Har ni särskilda urvalskriterier?

– Ja, de gör att vi är tydliga med varför vissa projekt får stöd och andra inte. Man ska – förutom trepartssamverkan – ha kunskap och förmåga att driva och hantera projektet, och även ekonomiskt sköta det och redovisa vad man gör. Ett helhetsgrepp vill vi se, om vilka ringar på vattnet det enskilda projektet kan ge. Hållbarhet, jämlikhet och ungas delaktighet är alltid viktiga.

Hur märker du nyttan av allt arbete som görs?

– Framförallt genom mångfalden av projektinsatser och att det oftast är människor som inte sökt EU-stöd förut.

LAG är en viktig del av Leader. Vad är det?

– LAG står för Lokal Aktions Grupp, det är vår styrelse som beslutar om vilka projekt som ska prioriteras. De har kunskapen om vad som händer inom deras respektive kommuner och kan koppla ihop människor och idéer.

Till sist - vad rör det sig om för stödpengar som är möjliga att få?

– Allt från 22 000 kronor till över miljonen. Det beror alldeles på vad det är för typ av projekt. Sammanlagt 28 miljoner kronor går till olika projket under perioden 2014-2020. Söker gör man först genom en idéskiss via vår hemsida, leadersormlandskusten.se, och sedan via Jordbruksverkets e-tjänst. Vi hjälper till att utforma en projektplan som kan hålla för de goda idéerna.

5

DANSEN

SOM VÄLKOMNAR ALLA PROJE KT: I NT EG RAT I O N M E D H JÄL P AV DAN S

Jamaicansk streetdans – dancehall - är härligt rytmisk och kräver en hel del koordination. Johan Bergvall leder flera dansgrupper med både ungdomar och vuxna i Oxelösund.

6

-Det är härligt att ungdomarna tar chansen att vara med och dansa. Det är viktigt att man har fritidsaktiviteter utanför skolan när man växer upp, säger Johan Bergvall som sprider härlig energi till Julia Henriksson och resten av gänget.

Jamaica har kommit till biblioteket i Oxelösund.

På söndagarna dansas det karibisk streetdans med ledaren Johan Bergvall. – Ungdomarna är fantastiska och de lär sig fort, säger han.

M

usiken dunkar igång och strax börjar Johan Bergvalls dansklass med en grupp ungdomar. Alla är välkomna, nyanlända likaväl som de som bott länge i Sverige. Att skapa gemenskap med en mix av människor är ett av syftena med dansen. Ungefär hälften av alla i de olika söndagsklasserna har utländsk härkomst.

– I dag ska vi repetera lite av det vi gjorde förut och även lära oss nya grejor. Nu kör vi, säger Johan Bergvall.

Just den här timmen är det enbart tjejer med. Till vardags går de på högstadiet och de flesta har inte dansat förut men de gillar det.

– Jag blir glad av att röra på mig, säger Julia Henriksson som fyller 14 år i år.

I stora speglar kan flickorna se både vad Johan gör och hur de själva rör sig. Det gäller verkligen att hålla reda på både armar, ben och rytm samtidigt. När Johan efter ungefär tjugo minuters repetition säger att de ska lära in nytt, ja, då har tjejerna fullt upp med att hänga med till en början. Nu ska de träna in många olika och snabba steg.

– Vi har jobbat med överkroppen tidigare men nu ska ni använda fötterna. Om någon av er har spelat fotboll kan det kanske vara en fördel. Snart kommer ni att sätta det jättebra, säger Johan och trycker igång ännu en skön låt.

Dansen de lär sig heter dancehall och är en streetdans från Jamaica. Den har sitt ursprung i 1980-talets i reggae och de fattigas kamp för rättvisa.

– Det är dans som ger gemenskap och förenar människor, säger Johan Bergvall.

7

Jennifer Mörlin pratar med Julia Henriksson under en kort paus. Jennifer gick med i dansgruppen tillsammans med sin tvillingsyster Johanna.

Han var själv på ön i en månad i januari och fick massor med inspiration. Rörelserna han lär ut har olika namn som ocean flow, congrats, goosebumps med mera och man kan se på dem varifrån de fått sina namn. Genom att sätta ihop dem blir det till slut en hel, proffsig dans.

– En del grejor är lättare att lära sig medan andra är lite svårare, säger Alicia Knutsson Madrid som är 13 år.

” På Jamaica är det många som är ute på klubbarna och dansar. Dansen är jätteviktig i folks liv. Alla dansar men alla är inte dansare.”

Det är mjukt, rytmiskt och kräver massor med koordination.

Tjejerna är koncentrerade till tusen. De vet också att de ska göra ett uppträdande längre fram – det har Johan hintat lite hemlighetsfullt – och då ska allt sitta.

– På Jamaica är det många som är ute på klubbarna och dansar. Dansen är jätteviktig i folks liv. Alla dansar men alla är inte dansare, säger Johan lite senare när deltagarna packat ihop och gått hem.

För honom är rörelse i olika former en självklar del av livet.

Han har varit instruktör för snowboard och golf och jobbar utöver dansen med yoga. Idén att starta dansgrupper för ungdomar och vuxna fick han i höstas. Med den vill han sprida sin glädje och kunskap till andra i Oxelösund och skapa gemenskap.

– Dansen är mitt största intresse. Kulturen finns i dansen och musiken och det skapar djup och förståelse för andra människor från andra länder. Just dancehall ger influenser till musik och dans över hela världen. Det kan röra sig om allt från svensk hiphop till megahitar från stjärnor som Justin Bieber och Rihanna, säger han. n 8

Julia Henriksson, i förgrunden, säger att hon blir glad av att dansa.

Med i gruppen den här söndagen är, nedre raden frv, Johan Bergvall, Julia Henriksson, Johanna Mörlin, Alicia Knutsson Madrid. Över raden frv Josefine Jansson, Johanna Pörhönen, Jennifer Mörlin, Maja Timan Gustafsson.

INTEGRATION MED HJÄLP AV DANS PROJEKTIDÉ Att under tolv veckor erbjuda gratis danslektioner för både nyanlända och svenska ungdomar.

SYFTE Skapa ett nytt forum för ökad integration i Oxelösund.

FINANSIERING Projektstöd 20.100 kr. LAG-pott 9.900 kr. Totalt 30.000 kr.

PROJEKTÄGARE Leader Sörmlandskusten.

INITIATIVTAGARE Johan Bergvall, Dans Oxelösund Nyköping, Caxton Njuki, Caxton Sport Management, Marie Anstadius, Oxelösunds kommun, Julia

Bergman & Per Alm Coman, Kustbostäder, Mathias Fernqvist, Ica Kvantum Oxelösund, Ulrika Hagen, NBV Örebro Mälardalen.

UTMANINGAR Något helt nytt ska skapas från grunden. Det krävs mycket jobb men ju mer jobb, desto starkare respons. Att bygga förtroende och en upplevelse att dans är något alla kan ha nytta och glädje av.

MÖJLIGHETER Intresset har blivit stort, 25-40 personer kommer och dansar varje söndag. Det skapar möjligheter att bygga upp något som är tillgängligt för alla Oxelösundare, och att utveckla danskulturen.

Johan Bergvall har kontakt med världsklassdansare från olika platser i världen som vill komma till Oxelösund och hålla workshops.

Alltsammans ger glädje och är något som Oxelösund kan vara stolt över.

9

Energispridaren CAXTON NJUKI är en idéspruta som lyfter och bekräftar dem han möter och sprider massor med glädje. Han sitter med i Leader Sörmlandskustens styrelse LAG sedan år 2015.

I sitt eget företag Caxton Sports Managements utbildar och inspirerar han individer och grupper att nå sin fulla potential. Han hjälper människor till ett rikare och mer hälsosamt liv genom fysisk och mental träning, kost­ medvetenhet samt kommunikation och ledarskap.

10

I grunden är han tennisspelare och har coachat andra till SM-medaljer och representation i svenska landslag på EM- och VM-kval.

När LAG träffas sex gånger per år bidrar han med sin kunskap och sin förmåga att se möjligheter. Genom sitt stora kontaktnät sprider han kunskap om vad Leader gör.

I höstas fick han pris på Oxelösund och Nyköpings största näringslivsgala - Minogalan 2019.

PROJ E KT: E KOLADAN

Julias gård är klimatpositiv

Julia Lindeborg och hennes familj har bott på gården i sju år nu. I Ekoladan bor deras gäster och konferensdeltagare.

När sonen Leopold föddes bestämde sig familjen Lindeborg för att flytta ut på landet. Arbeta för en hållbar värld där barnen har en ljus framtid. Nu har Ekoladan i Vrena funnits i några år.

J

ulia Lindeborg möter oss på gårdsplanen. Hon är på språng – konferensgästerna ska få kaffe och samtidigt håller man på att jobba med det nya växthuset.

– I växthuset ska vi ha en matsal och vi bygger ett kök intill.

Det ska ligga här i huset där vi har vår klimatpositiva värmeanläggning, säger Julia.

Hon berättar att det första hon och hennes man Carl gjorde när de flyttat

till gården var att ställa om odlingen till ekologisk. De har ingen odlarbakgrund utan har fått lära sig allt från grunden.

Marken är på 74 hektar, hälften skog och hälften åker.

Från början var tanken att de skulle bli självförsörjande men så småningom utvecklades planerna. De flyttade med sig sina ”gamla” jobb som ledarskapskonsult respektive yogalärare och erbjuder numera även de tjänsterna på gården. På så sätt kan fler människor ta del av gården, den vackra naturen och deras livsfilosofi.

11

Närodlat de luxe. Grönsakerna skördas på gården och en liten stund senare serveras de till gästernas lunch.

– Det är så roligt att kunna ta emot människor som får vistas i en klimatneutral miljö hos oss. Vi har en vision och en drivkraft som gör att vi i alla våra val vill göra gott för planeten, säger Julia och öppnar dörren till huset med värmeanläggningen.

Där står en imponerande apparat som omvandlar flis till biokol. Det finns nästan inga andra sådana värmeanläggningar i Sverige och ett fåtal världen. Tekniken är inte bara klimatneutral utan den ger till och med ett minskat koldioxidavtryck.

Flis värms upp utan syretillförsel i så kallad pyrolys och används sedan som energikälla, kolsänka och jordförbättrare. Koldioxiden återförs till jorden via restprodukten biokol.

– Biokolet kan man sälja om man inte använder det själv och efterfrågan är stor, säger Julia.

På andra sidan gårdsplanen ligger Ekoladan. Den gamla ladugården från 1907 har byggts om och till med hjälp av enbart hållbara material. Nu inhyser den flera övernattningsrum, bastu och konferensrum. Utsikten från den

Den klimatpositiva biokolanläggningen värmer hela gården.

– Om man säljer biokolet blir uppvärmningen gratis, säger Julia Lindeborg.

12

helglasade väggen är magnifik. Utanför syns Hallbosjön och en del av gårdens odlingar.

Julia plockar med sig morötter från en av odlingsbäddarna vid ladan och så går vi in i köket där kocken Josefine Jäger huserar för dagen.

– Jag vill inte bara ha de bästa råvarorna utan även de bästa kockarna som kan sin grej. Därför är Josefine här i dag och lagar lunch åt våra gäster, säger Julia och ler.

Både hon och hennes man Carl är vegetarianer och då ligger det nära till hands att välja att servera plantbaserad mat i verksamheten. De vill visa att det går att äta enbart grönt, att det är smakfullt och gör gott för hälsan.

Grönsakerna skördas bara en kort stund innan de serveras.

Josefine Jäger förklarar att man helt enkelt hoppar över ett led i näringskedjan.

– Istället för att äta kött från djur som har ätit grönt tar vi tillvara energin och näringen i grönsakerna direkt genom att äta dem utan mellanled, säger hon.

Morötter, rödbetor, ingefära, äpple och havtorn – verkliga näringsbomber som dessutom är kvävefixerande – pressar Josefine till en smakfull juice.

Den serveras sedan till gästernas lunch.

Det är kallpressad juice på riktigt. n

Kallpressad juice av nyskördade morötter och rödbetor, bland annat, ska konferensdeltagarna få dricka till sin lunch. Josefine Jäger och Julia Lindeborg förbereder.

Lindeborgs Eco Retreat Ligger i Vrena, några mil från Nyköping, 12,5 mil från Stockholm. Här bor och arbetar Julia och Carl Lindeborg med barnen Leopold, 9 år, och Cornelia, 7 år.

På gården finns ett nytänkande jordbruk, grönsaksodlingar, biodling, lieängar, biokolproduktion och ett biologiskt vattenreningssystem. I Ekoladan anordnas konferenser och utbildningar och där finns rum för övernattning. I växthuset, som byggs i anslutning till biokolanläggningen, blir det matsal för gästerna.

Läs mer på: lindeborgs.com

EKOLADAN, EN NYTÄNKANDE MATOCH HÅLLBARHETSUPPLEVELSE PROJEKTIDÉ Att bygga upp en mötesplats och ett hållbart inspirations- och demonstrationscenter.

UTMANINGAR Kunskapsglapp om ny teknologi och brist på alternativa odlingsmetoder som minskar vår klimatpåverkan.

SYFTE Att sprida information och öka kunskapen om småskalig frukt- och grönsaksodling samt nya tekniska lösningar inom uppvärmning.

MÖJLIGHETER Ekolandan och dess satsningar kan på sikt väcka intresse och göra att fler personer startar odlingar eller sprider goda exempel på hållbara lösningar. Många kommer att kunna applicera lärdomar och knyta nya kontakter för samverkan antingen genom att följa bloggar och nyhetsbrev eller att konkret delta vid kurser, studiebesök och produktutveckling.

FINANSIERING Projektstöd 264.386 kr. LAG-pott 130.220 kr. Totalt 394.606 kr.

PROJEKTÄGARE Lindeborgs Development AB.

Antioxidantrik juice med rödbeta, morot och havtorn Serveras i vinglas, 2 stora eller 4 små 5 stora rödbetor 3 medelstora morötter 1 dl havtorn, frysta eller färska 2 små äpplen 1 bit färsk ingefära Skala rödbeta, ingefära och morot, eller bara putsa moroten väl så all jord och det yttersta skalet avlägsnas. Skiva alla råvaror förutom havtornsbär till lagom storlek som passar din juicepress. Pressa genom alla råvaror till en härlig juice. Rör om varsamt.

Servera direkt i vackra glas.

Havtorn är superbär som är både näringsbomber och kvävefixerare i jorden.

13

PROJE KT: E R S B O DA 4H

DJUREN sprider lugn och glädje Efter många års funderande fick projektet en rivstart. Ett halvår senare, i juni 2019, var det invigning på Ersboda 4H-gård. Här får barn och ungdomar lära genom att göra.

D

agen efter den officiella invigningen tar vi en tur till Salem för att hälsa på hos sprillans nya Ersboda 4H. Det är familjedag, solen skiner och besökarna

är många.

Just den här dagen får besökarna till och med gå in i hagarna och klappa djuren. Men det sker bara några gånger per år, på familjedagar och liknande evenemang. Annars får de som kommer hit titta på getterna, fåren, hästarna, kaninerna och hönsen från lite håll.

det också. Bidrag har man fått från Leader Sörmlandskusten och från Länsstyrelsen.

– Man började prata om att ha en 4H-gård i Salem redan för 30 år sedan. År 2011 togs diskussionen upp igen och på nytt för några år sedan. Meningen var att gården skulle vara klar 2018 men det blev ett år senare, säger hon.

– Vi använder djuren som ”verktyg”, de ger så goda effekter. De sprider lugn och barnen lär sig empati.

Förutom att djuren ger mycket så bidrar de till den biologiska mångfalden via genbanker. Flera av djuren är av lantraser som ska bevaras. n

Marie Söderkvist Nyberg är verksamhets­­­ledare och hon har fullt upp.

– Vi har jobbat hårt med att få allt klart, det känns jättebra att så många vill komma hit, säger hon.

Utöver henne arbetar timanställda under sommaren och en deltidare ska eventuellt anställas framöver. Den djuransvariga arbetar tio procent.

– Men vi vill gärna att man blir medlem och engagerar sig ideellt. Det kan man göra genom att vara med i styrelsen som består till 60 procent av ungdomar, jobba som helgskötare av djuren, arrangera familjedagar. Eller om man har ett eget projekt som man vill starta, till exempel biodling eller vanlig odling, kan man komma med idéer.

Djuren som bor här • Hälsingefår • Afrikanska dvärggetter • Kindahöns • Shetlandponnies • Gotlandskaniner • Liten Rex (kanin)

En gammal lada har rustats upp och blivit stall, tillhörande torp har likaså fått ett ansiktslyft. Två byggnader är helt nybyggda, fårskjulet och serviceboden. Fem nya hagar finns

Kurser och lägerverksamheter anordnas och ledarna får utbildning. Målgruppen är barn och ungdomar mellan fem och 25 år ungefär. Syftet är att barn och unga ska lära genom att göra.

Vad kostar det?

Det kostar inget att besöka gården.

Medlemmar betalar 300 kronor per år.

Dagläger kostar pengar men det anordnas även kostnadsfria aktiviteter.

14

– Målet är 2000 besökare per år och det tror jag vi når ledigt. Alla är välkomna hit, säger verksamhetsledare Marie Söderkvist Nyberg.

Ludvig, 3 år, får rida för första gången i sitt liv på shetlandsponnyn Chivas som leds av Anna Antonsson.

–Jättespännande, säger mamma Frida Lingström.

ERSBODA 4H PROJEKTIDÉ Att etablera en 4H-gård för barn och ungdomar som också kan fungera som en åretruntöppen anläggning för friluftsliv, utflyktsmål och föreningsledda aktiviteter för allmänheten runt Ersboda.

Det här var efterlängtat.

Oscar, th, och Linus klappar getterna Rut och Sandra.

SYFTE Att skapa ett nytt besöksmål för kultur, rekreation och friluftsaktivitet.

FINANSIERING Projektstöd 2.991.242 kr. Salems kommun 2.991.242 kr. Totalt 5.982.484 kr.

PROJEKTÄGARE Salems kommun, Friluftsfrämjandet, Salems Hembygdsförening och 4H. UTMANINGAR Lång förankring i kommunen innan man fattade beslut om investeringen. Upphandlingen var också tidsödande då vi först inte fick in några anbud. Projektet blev långt mycket dyrare än vad vi hade beräknat.

MÖJLIGHETER Torpet Ersbodas läge (bara 500 m från kollektivtrafik) lämpar sig mycket väl för en utveckling mot natur- och fritidsverksamhet samt upplevelsen av området. En 4H-gård bidrar till en levande mötesplats och levande kulturmiljö som förstärker områdets kulturhistoriska och naturmiljömässiga värden. Projektet har en stor folkbildande och allmännyttig betydelse och kan förstärka området som destination, öka antal turister och skapa nya samverkansformer.

15

PROJE KT: OU TD O O R W E E K E N D

16

” Inför naturen är vi alla lika” Allt samspelar för hur hållbar isen är på våra sjöar och i havet. Vatten. Temperatur. Lufttryck. Tyngd. Med kunskap, rätt utrustning och en kompis att åka med öppnar sig en ny värld.

17

– Det går att få många härliga dagar på isen bara man undviker att göra dumma saker som ökar risken för att plurra. Tack och lov är allvarliga tillbud ovanliga, säger Grzegorz Rozik och instruerar Pawel Swichtenberg som ska åka ner i en vak för första gången.

S

olen skiner och vinden biter i ansiktet när vi träffas på Kyrksjön i Hölö för att lära mer om långfärdsskridsko och säkerhet på isen.

Grzegorz Rozik har åkt flera tusen kilometer och han håller kurser och föredrag i iskunskap, bland annat för Friluftsfrämjandet. Han driver även det egna företaget Skanpol där han arrangerar utomhusaktiviteter.

och du fryser inte. Men längre än en halvtimme är farligt, säger han.

Grzegorz hjälper honom med all skyddsutrustning och går noga igenom hur Pawel ska agera när han plurrar. Skydda ansiktet, vrid dig 180 grader tillbaka mot kanten där du körde i, lägg ispikarna på kanten, blås i visselpipan, kasta räddningslinan och sist– men inte minst – ta isdubbarna och dra dig fram med ett armtag i taget.

Vad är tjusningen med långfärdsskridsko för dig?

– I naturen är det aldrig precis likadant. Allt förändras dag från dag. Om man skalar av ytan – vita, färgade, rika, fattiga, snälla, dumma – är vi alla lika inför naturen. Jag känner ro när jag är ute på skridskorna eller för den delen med kajaken, när det är öppet vatten.

Pawel får repetera några gånger innan det är dags för skarpt läge.

– Sparka med benen i vattnet så du kommer i vågrät position, då tar du dig lättare upp på iskanten. Sedan fortsätter du dra dig fram på isen i flera meter tills den håller att ställa sig upp på, säger Grzegorz.

Han kommer ursprungligen från Polen och den här soliga söndagen är hans vän Pawel Swichtenberg med för att träna på att åka ner i isvak och sedan ta sig upp på ett säkert sätt.

Det är första gången för honom.

– Jag har åkt långfärdsskridsko ett par gånger förra året men jag har inte plurrat förut, säger han och tar några skär ut på isen.

Längre bort är isen mörkare i ett stråk, där är det öppet vatten. I den vaken ska Pawel åka ner.

Lyckligtvis är han van vid att vinterbada och han har suttit i isvatten i 26 minuter en gång.

– Du får andas lugnt och meditera, då fungerar kroppen 18

Pawel Swichtenberg behåller lugnet och kan ta sig upp ur vaken för egen maskin.

Så är det dags. Pawel tvekar inte utan åker rätt ner i det iskalla vattnet. Han kommer ihåg vad han lärt sig och tar sig lugnt och säkert upp.

– Man ska försöka ta sig upp inom fem minuter, sedan börjar kroppen och tankarna att bli påverkade av kylan. De första minuterna är viktiga om du ska kunna hjälpa dig själv, säger Grzegorz.

Väl uppe ur vattnet är det snabbt ombyte till torra kläder som gäller. Skorna ska man ta av först, annars fryser skonsnörena och de går inte att få av sig. Torra kläder ska man ha med sig inplastade i ryggsäcken, eller i en vattentät ryggsäck. Den fungerar samtidigt som flytväst.

Hur känns det nu, Pawel?

– Fantastiskt, det här landet är underbart, säger han och ler med hela ansiktet.

Att öva att plurra ska man helst göra en gång om året om man åker skridskor på isen. Det gäller att ha räddningsmanövrarna färskt i minne.

Vad mer ska man tänka på, Grzegorz?

– Att aldrig åka ensam och framförallt inte tro att isen håller i dag bara för att den gjorde det igår. Isen kan förändras från timme till timme, särkilt på våren. Då bildas så kallad stapelis med vertikala kanaler som gör att isen bryts sönder när solen värmer. Det kan gå på några minuter, säger Grzegorz Rozik. n

För den intresserade finns det kurser att gå Friluftsfrämjandet, klubbar och föreningar anordnar olika utbildningar.

Utrustningen du behöver • Isdubbar med visselpipa av plast. Ska sitta högt upp runt halsen och utanför kläderna.

• Flythjälp. Ryggsäck med ombyte ska du alltid ha i en vattentät påse. Den ska ha midjerem och grenband och fungerar då som flytväst samtidigt som den skyddar ryggen.

• Räddningslina som flyter och har en tyngd som gör att den går att kasta långt.

• Ispik för att bedöma isens bärighet och kvalitet.

• Mobiltelefon i vattentätt fodral.

Tänk på det här innan du ger dig ut • Ha alltid sällskap på isen.

• Håll avstånd till andra.

• Försök hålla farten nere så du hinner upptäcka svagare is.

Lär känna isen • Här kan isen vara tunn: vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn.

• Tjock is ger ifrån sig ett dovt ljud och tunn is ett mer klingande.

• På våren blir isen extra känslig för värme och solstrålning.

Den kan vara stabil på morgonen men farlig vid lunch.

OUTDOOR WEEKEND PROJEKTIDÉ Att bygga upp och genomföra sex evenemang under lågsäsong med tema Outdoor Weekend, kompetensutveckla ett 30-tal företagare samt ta fram säljande marknadsföringsfilmer till annonsering på Facebook.

SYFTE Att skapa sysselsättning och fler produkter för att öka lönsamheten hos aktörer inom besöksnäringen som är verksamma på landsbygden i Nyköping, Oxelösund och Trosa kommuner.

FINANSIERING Projektstöd 909.500 kr. Nyköpings kommun 215.001 kr.

Trosa och Oxelösunds kommuner 347.677 kr. Totalt 1.472.178 kr.

PROJEKTÄGARE Erik Lindhe, turistchef i Nyköpings kommun, är en av initiativtagarna. Projektansökan arbetades fram i Nyköping kommuns fokusområde Natur & Äventyr.

UTMANINGAR Att få företag och föreningar att prioritera och engagera sig och verkligen utveckla nya produkter och reseanledningar samt dra nytta av det som projektet erbjuder. Idén bygger på ett underifrånperspektiv i delarna om kompetensutveckling och studieresor.

MÖJLIGHETER Ett stort intresse att vara med och utveckla fler utomhus­ upplevelser. Många koncept som varit lyckade har utvecklats och där man dragit lärdom av de kompetensutvecklingsinsatser projektet bidragit med, till exempel hur man namnger och beskriver sina produkter. Nya nätverk och kontakter skapas och det föder nya idéer och samverkansmöjligheter.

19

FOTO: PER GROTH

MOBILT FÖR BIODLARNA Leader Sörmlandskusten har bidragit till ett projekt för utveckling av en mobil slunglinje för biodlare. Med den ska flera olika biodlare kunna slunga honungen som bisamhällena producerar.

Slunglinjen används bara under en kort period på sommarhalvåret men är den mobil kan flera dela på den investeringen. På så sätt behöver den enskilde biodlaren inte investera i en egen anläggning, något som annars kostar ungefär 300 000 kronor. En automatiserad slungning gör det möjligt för fler att ta språnget till yrkesbiodling med 250 till 300 bisamhällen.

Larz Johansson och Gunnar Casserstedt.

Projektstöd: 117.920 kr.

LAG-pott: 58.080 kr.

Totalt: 176.000 kr.

Nytt projekt ger landsbygden service Många kommuner har svårt att få pengarna att räcka till.

Sparbeting gör att den offentliga servicen utarmas.

Neddragningarna drabbar ofta samhällena som ligger långt bort från huvudorten hårdast. Små samhällen där invånarna blir utan affär, hemtjänst, hjälp att handla, vaktmästare och annan service. Det skapar ett missnöje som i förlängningen kan hota tron på demokratin.

Nu vill Gunnar Casserstedt och Larz Johansson, tillsammans med Kommunbygderådet Nyköping som är en paraplyorganistaion för landbygdens orter, ta fram en ny modell för landsbygdutveckling för kommuner och regioner. I den ska man ta hänsyn till att varje samhälle är unikt och utnyttja det på bästa sätt.

– Det är en spännande utmaning. Embryot är den modell vi skapat i det Lokala Utvecklingsbolaget i Stavsjö, säger Gunnar Casserstedt.

Det nya projektet ska undersöka hur man kan organisera lokal service med hjälp av dem som bor i samhällena.

Långsiktig, resurseffektiv och billig service som kommunernas huvudmän sedan kan köpa via legala avtal. Det skulle samtidigt skapa arbetstillfällen och bidra till att samhällena inte avfolkas. Modellen ska sedan andra kommuner i hela landet kunna använda.

Nyköpings kommun: 100.000 kr.

Region Sörmland: 100.000 kr.

Projektstöd: 300.000 kr.

Totalt: 500.000 kr.

20

WILLKOMMEN DEUTSCHLAND Ett samarbetsprojekt mellan Leader Sörmlandskusten och Leader SüdWest Mecklenburg i Tyskland pågår för fullt. Syftet med projektet är att bygga upp relationer för erfarenhetsutbyte med inriktning mot reseanledningar och turism. Leadermetoden finns i hela Europa och det går att dra lärdomar av varandra.

Leader Sörmlandskusten besökte Tyskland under våren 2018 för att göra en förstudie. Man ville hitta lik- och olikheter samt en samsyn för de gemensamma utmaningar som de olika områdena står inför. Det kan till exempel gälla hållbara bygder, service, lönsamhet för småföretagare, integration och ungas delaktighet.

Projektet, som pågår till och med 2020, stödjer fem olika grupper med processledning, översättningar, kontaktytor, resor och workshops. Grupperna arbetar med hållbar turism, smarta byar, kultur- och historieföreningar, ungdomar samt lokal mat och cirkulär ekonomi. Läs mer på hallohej.se Projektstöd: 376.932 kr.

LAG-pott: 185.653 kr.

Totalt: 562.585 kr.

PROJ E KT: G RÖN MÖTESPL ATS I JÄRNA

DE ODLAR

för framtiden

Simone Grind och Robin Tidblom är två av hjärnorna bakom Under Tallarna. Odlare, makthavare och konsumenter träffas här för att skapa relationer som i förlängningen kan ge ett mer hållbart jordbruk.

21

-Vi odlar och våra hundra andelsägare hämtar sina grönsaker, säger Simone Grind. Hon förklarar att odlingen samtidigt är ett pedagogiskt redskap som ger fler möjlighet att förstå vad som krävs för en effektiv och klimatsmart matproduktion.

Hållbar, effektiv odling på små ytor med biologisk mångfald. Framtidens matproduktion växer fram på platsen Under tallarna. – Vi vill få med alla på tåget, säger Simone Grind.

A

tt odla i dubbel bemärkelse gör man på ett vackert ställe en liten bit utanför Järna. I en sluttning – med både äng, skog och bergiga partier – ligger Under Tallarna. Det är en grönsaksodling men också en mötesplats.

Här kan människor från olika delar av samhället träffas och odla relationer.

Relationer, som enligt initiativ­tagarna till Under Tallarna, är nöd­vändiga om vi ska kunna producera vår mat effektivt och natursmart, utan att förstöra klimatet och jorden.

Det handlar inte om eko­logiska monokulturer, utan om grönsaksodling som tar hänsyn till hela kretsloppet.

Simone Grind är en av de fyra hjärnorna bakom Under Tallarna.

– Vi behöver alla händer som finns om vi ska få en hållbar matproduktion. De stora jordbruken som drivs i dag bygger på fossila bränslen. För att bättre använda vår värdefulla mark behövs nya tekniker och utrustning. Vi kan med hjälp av många människor och många händer producera en stor mängd på små odlingar, istället för en liten mängd på stora odlingar. På så sätt går det att maximera både nyttan och resursutnyttjandet, säger hon.

Under Tallarna har funnits sedan 2012. Det består av eldsjälar som till stor del byggt upp platsen ideellt.

– I en tid där det här inte riktigt har börjat värdesättas ännu så behövs ideella krafter, konstaterar Simone.

Men det är meningen att den här typen av hållbar odling i mindre skala ska bli lönsam i förlängningen, för klimatet och dem som arbetar med det. Man ska inte blanda ihop det med självhushållning där var och en odlar sina grönsaker i en egen täppa. Det är en helt annan grej.

Ossian Tidblom berättar om Under Tallarna för en besöksgrupp.

22

Simones kollegor är Ossian Tidblom, Yannick Porter och Robin Tidblom. Robin förklarar att man odlade på det här sättet i Paris ända fram till 1960-talet. Där fanns det superintensiva, mindre jordbruk som tog fram grönsaker som räckte till alla i Paris.

– Det var biologisk mångfald som gav mycket mat på liten yta.

Här vill vi låta folk få upptäcka möjligheten av att kunna se och känna kraften av de mindre kretsloppen, säger han.

Men om det ska bli verklighet krävs förändrade förut­ sättningar. Odlarnas tekniker behöver utvecklas men även lagar och regler. Och i grunden behöver allas våra vanor, dina och mina, förändras.

– Alla som äter behöver få en medvetenhet kring vilka val vi gör och hur vi kan påverka och gynna det vi vill uppnå genom att välja vad vi äter. Alla måste vara med på tåget, säger Simone.

Effektivt och natursmart odlade grönsaker vill Simone och Robin att fler ska få tillgång till. Större förståelse och fler samarbeten kring matproduktion är nödvändiga om det ska bli verklighet i större skala, menar de.

Hon vill se ett kunskapslyft och en rörelse där alla drar åt samma håll. Kommuner som skapar förut­sättningar för att konsumenterna ska kunna välja och ha tillgång till bättre mat. Kockar på restauranger som lyfter råvarorna på riktigt så att förståelsen blir större och att man som konsument inser varför det inte finns hållbart odlade tomater i januari.

Pedagoger på förskolor och i skolor som hjälper barnen och ungdomarna att förstå matproduktionen bättre.

– Redan nu, under första halvåret, vill många samverka med oss från alla håll – lantbrukare, forskare, kommunala beslutsfattare och många fler.

Under Tallarna strävar efter att vara en del av ekosystemen och utifrån det odla och skörda råvaror på naturens villkor samt förädla dessa till god och näringsrik mat. Samtidigt regenererar man jordmån, binder kol och skapar ett frodigt livsrum för den biologiska mångfalden.

Konceptet förenar jordbruk, det sociala och matförädling.

Här finns en pedagogisk grönsaksodling och park på samma plats där man kan kliva in, utbilda sig och förstå.

Under Tallarna har fått projektstöd av Leader Sörmlandskusten för att kunna skapa en mötesplats där de här frågorna lyfts.

– Vi vill under trevliga former locka andra människor att komma hit, inte bara de redan ”frälsta”. Det ska vara festligt att ha med matproduktion, trädgård, grönsaker att göra och det bjuder vi in till på olika sätt. Gensvaret är stort. Mötena är det viktiga, framhåller Simone, vi vill att de som kommer hit ska vara nyfikna och öppna. Leaderprojektet har gjort det lättare för oss att ta emot alla.

GRÖN MÖTESPLATS I JÄRNA

Olika aktiviteter och utbildningar anordnas regelbundet.

Allt från fröbytardagar till arbetsdagar för mindre grupper där besökarna får arbeta med grönsaksodlingarna. Hundra familjer har köpt andelar i jordbruket mot att de får färska grönsaker i säsong utan mellanhänder.

– Vi jordbrukar och de hämtar och vi har aktivteter som de får vara med i. De betalar i förskott på våren för sina andelar, säger Robin.

Nätverksträffarna med bland annat odlare i trakten som träffar handlare och restauranger är viktiga. De skapar förståelse och fler samarbeten.

– Det finns ett glapp mellan vad marknaden önskar och vad odlarna producerar. I höst ska vi även ha en större konferens med hundra företrädare från restaurang, odling, kommuner, miljöfolk och mataktivister. Trycket är så stort att vi fått lov att kvotera deltagarna. n

PROJEKTIDÉ Öka det allmänna intresset för lokal matproduktion och visa på vägar att som ung etablera sig/studera/starta företag inom trädgård jordbruk och matförädling.

SYFTE Utveckla de gröna näringarna och den lokala matproduktionen och skapa en lokal samverkansyta mellan både producenter, förädlare och konsumenter.

FINANSIERING Projektstöd 1.398.372 kr. LAG-pott 688.751 kr.

Totalt 2.087.123 kr.

PROJEKTÄGARE Tuna kooperativ ekonomisk förening.

UTMANINGAR Lönsamhet i grönsaksproduktion, distribution och försäljningskanaler av råvaror och konkurrens om odlingsbar mark i tätortsnära bygder.

MÖJLIGHETER Under Tallarna har redan under flera år varit en viktig aktör inom den nya odlarrörelsen i Sverige. Deras kunnande och kreativa vilja är en stor inspirationskälla för många som vill starta upp egna sociala projekt med koppling till odling och mathantverk.

23

PROJE KT: A L L A PÅ H ÄST

Vilket hästliv!

Planerna på en 4 H-gård lades på is. Istället blev det ett projekt med ponnyridning för lågstadieelever. Barn som aldrig ridit får prova gratis. Entusiasmen går inte att ta miste på.

24

Yazan rider på Maki och får hjälp av medryttaren Maja.

B

arnen kommer springande uppför backen till stallet vid Berga gård utanför Nyköping. Det är sen tisdagseftermiddag och ridning står på agendan.

– Jag vill rida på William, ropar en av flickorna och går fram till ponnyn som är hennes favorit den här dagen.

Anna Holst är till vardags utomhus­pedagog vid Nyköpings Naturskola och en av initiativtagarna till ridningen. Hon berättar att man ville starta ett projekt på Naturskolan för att utveckla utomhusverksamheten och att ponnyridningen är en ”restprodukt” av det. Ridningen drivs inte i skolans regi, dock, utan är ett privat initiativ.

– Vi på skolan ville starta ett projekt för att få ut fler barn i naturen, öka friluftslivet och jobba med integration.

Inom gång- eller cykelavstånd från Nyköping finns en ponnyridskola, en sjö för skridskoåkning på vintern och fin natur. Planen var att starta en 4H-gård här för att skapa en naturlig mötesplats för människor med olika bakgrund och intressen. Men planerna på 4H-gården gick i stöpet i turbulensen efter riksdagsvalet, säger hon.

Anas tycker det är spännande att rida.

Istället för att lägga ned alltsammans startades projektet med ponny­ridningen. Syftet med detta var att få lite mer kött på benen inför en eventuell satsning på en 4H-gård i framtiden.

Anna drog igång ponnyridningen tillsammans med Maria Jägerdén, som äger ponnyskolan, och Nyköpings ridsällskap.

Barn från Släbroskolan och Långbergsskolan i Nyköping fick anmäla sitt intresse. Tio barn skulle få chansen att prova på att rida vid fyra tillfällen. En blandning av barn med olika bakgrunder.

25

Anna Holst är en av initiativtagarna till ponnyridningen i Nyköping.

– Tanken är att barnen, med­ryttarna som hjälper till med ponnyerna och föräldrarna som följer med till stallet får lära känna varandra och skapa nya nätverk, säger Anna Holst.

När vi hälsar på är det fjärde tillfället och examen för ridningen. Gruppen består av både pojkar och flickor. De delas upp i två gäng och medan första gruppen rider får den andra pyssla och leka. Den här dagen får de göra fina namnskyltar av hästskor och vackra snören.

Målet med projektet är integration och att skapa nya nätverk. Eleverna får se och vara med om något de aldrig gjort förut och det öppnar nya dörrar. Ger självförtroende samtidigt som de lär känna nya människor och får umgås med djur. Att lära sig rida hinner eleverna inte men de får smak på vad det innebär.

Maria Jägerdén som äger ponnyerna berättar att det ska vara tryggt och avspänt för både barn och hästar. Säkerhetstänket är högt i både hantering och ridning.

– Jag har medryttare som hjälper barnen att göra i ordning ponnyerna och som leder dem vid ridningen. Då blir hästarna lugna och det blir säkert för barnen som rider.

Annars är det lätt hänt att barn som inte är vana vid en hästmiljö stressar djuren. Elever som tycker det är jätteroligt och spännande kan fara omkring i ett högt tempo.

– Det var mest första gången men redan andra gången de kom hit var de lugnare. Vi sysselsätter 15 ungdomar i närmare två timmar. De lär sig vara tydliga och auktoritära men samtidigt mjuka med hästarna. Det har de med sig i hela livet, säger Maria Jägerdén. n 26

ALLA PÅ HÄST PROJEKTIDÉ Alla på häst är en pilotstudie på hur ridning och umgänge med hästar kan nå nya målgrupper och att skapa mötesplats för människor med olika bakgrund och livsstil.

SYFTE Projektgruppen ska utvärdera potentialen för integrations­ arbete med aktiviteter kring hästar i tätortsnära landsbygder samt utreda vilka specifika behov målgruppen har.

FINANSIERING Projektstöd 20.100 kr. LAG-pott 9.900 kr. Totalt 30.000 kr.

PROJEKTÄGARE Leader Sörmlandskusten.

INITIATIVTAGARE Bullersta ponnyskola som drivs av Maria Jägerdén, Nyköpings Ridsällskap och projektledaren Anna Holst.

UTMANINGAR Kostnaderna som följer med hästar och hästanläggningar.

Dessutom behövs tranportmöjligheter till och från ridanläggningen.

MÖJLIGHETER Potentialen att använda hästar och ridverksamhet som verktyg till ökad integration är mycket stor. Intresset för hästarna förenar och det spelar ingen roll hur gammal du är eller var du kommer ifrån. Så länge du behandlar hästarna med respekt, respekterar de dig.

Världsförbättraren

ERIKA OLSSON är en av de drivande bakom marknaden Bondens Nära som Leader stöttar. Hon är även ordförande i Sörmlands Matkluster.

-Jag har många uppdrag men gemensamt för alla är att jag vill göra något för att rädda världen, även om det låter stort. Matsystemet är trasigt och vi behöver laga det, säger hon.

Med marknaden Bondens Nära får matproducenter och konsumenter träffas och lära känna varandras behov och förutsättningar.

Marknaden är öppen året om och hålls på Hellmanska gården i Nyköping.

Tio-femton matproducenter är med i projektet i skrivande stund och man arrangerar öppna föreläsningar under rubriken Bondens Lära.

Till vardags driver Erika och hennes man den ekologiska kretslopps­ gården Onsberga i Tystberga med får, utegrisar och herefordkor. De odlar även spannmål och bönor.

BONDENS NÄRA Projektstöd: 116.321 kr.

LAG-pott: 57.293 kr.

Totalt: 173.614 kr.

27

PROJE KT: P U M PT RAC K

NYBYGGD

PUMPK C RAMTBTLOCKAR CYKLISTER

28

Det började som en hobby för Magnus Jonsson.

I dag har han utvecklat en hel arena och flera cykelslingor för mountainbike på sin gård Berg.

- Intresset för MTB är stort, säger han.

29

C

ykla kan man göra på många olika sätt. Det ger härlig motion och en skön naturupplevelse.

Inte minst om man tar hojen och ger sig ut bland stubbar och stenar, i skogen. Det här upptäckte Magnus Jonsson för sex–sju år sedan och han fick blodad tand direkt.

– Jag åkte iväg med min grabb som ville cykla på en bana och då träffade jag Jonas Knutsson, som är cykelguide hos oss nu. Vi började cykla MTB tillsammans och fick idén att börja bygga träningsbanor och cykelleder här på gården, säger han.

När vi ses är ett gäng från ett företag på plats för att cykla på gården som ligger utanför Trosa. En blandad grupp med några vana cyklister medan andra inte cyklat mycket alls. Men alla kan köra, på sin nivå. Till och med små barn kan vara med på sina springcyklar och de tycker det är jätteroligt.

Företagsgänget får värma upp i en lättare bana och sedan testa den nyanlagda pumptracken. Det är premiär för den.

– Vi jobbade dygnet runt med den i några veckor och nu är den klar att cykla i, säger Magnus som anlitade banbyggarproffset och MTB-åkaren Niklas Skogh för att konstruera banan.

– Det är väldigt viktigt att alla bitar blir rätt. Doseringen, avståndet mellan pucklarna, höjden. Meningen är att man ska trycka ifrån i lägsta delen mellan pucklarna och få fart på så sätt, utan att trampa. Det krävs en viss teknik för att klara av det, säger Magnus.

Han har märkt att intresset för den här cykelformen är stort och det växer stadigt. Många vill göra mer än cykla till och från jobbet på platta marken.

De vill lära mer, våga hoppa, känna farten. Teknik, balans, hopp, pump – det finns mycket att träna för att bli säkrare och snabbare när man kommer ut på skogsbanorna.

30

På två år har Bergs gård utvecklat sin arena till en variationsrik upplevelse för dem som kommer dit. Slingorna i skogen är många och av olika svårighetsgrad. Träningsbanorna är även de flera, utöver pumptracken.

– För mig ger cyklingen avkoppling och det är frihet att ge sig ut i skogen.

Jag tänker inte på något annat utan måste koncentrera mig hela tiden, säger Magnus Jonsson som ska fortsätta att vidareutveckla arenan och cykelslingorna.

För dem som vill prova på har Bergs gård 17 cyklar som de hyr ut. Vill man övernatta finns möjligheter till det och på gården finns även restaurang och café. n

Cykelslingor för alla smaker Bergs Gård ligger nedanför en högplatå där samtliga cykelleder förutom två, Farmors Flow-trail och Havsleden, går.

Den lättaste MTB-leden är Bergsleden som är 3,3 kilometer. Den bjuder på fin gammal skogstraktorväg, stigar och cykling uppför hälleberget.

Mest krävande är 5,8 kilometer långa Berg-O-Dalbanans Loop. Den har skapats i samarbete med några av gårdens återkommande MTB-gäster som även fått ge namn åt godbitarna.

Mountainbike - MTB Mountainbike föddes i USA på 1970talet när några cykelentusiaster ville utforska terrängen vid landsvägen.

Nu består mountainbike av flera olika discipliner, från sprint till långlopp.

OS-disciplinen och den största är cross country olympic. Ganska närbesläktat är långlopp, cross country marathon och sprint, cross country eliminator. Bland de mera fartfyllda grenarna är downhill, enduro och 4X. Källa: SCF

På helgerna kommer många cyklister som vill prova på gårdens banor och den nya pumptracken.

PUMPTRACK PROJEKTIDÉ Att förbättra möjligheten till turism samt att stärka områdets förutsättningar för motion och fritidssysselsättning. Målet är att marknadsföra och etablera en 1 600 kvm stor pumptrack.

Aktiviteterna i projektet är investeringskostnader för anläggning samt marknadsföring.

FINANSIERING Projektstöd 200.000 kr.

Privat finansiering 300.000 kr.

Totalt 500.000 kr.

PROJEKTÄGARE Bergs Gård.

UTMANINGAR Fler lockande reseanledningar och inspirerande exempel till hur vi kan dra nytta av vår landsbygd behövs.

MÖJLIGHETER MTB förutspås vara den natur­ turistiska aktivitet som har störst tillväxtpotential i framtiden. En utmanande pumptrack är något många kommer ha glädje av, en cykelmöjlighet för alla från nybörjare, barn och ungdomar, till vuxna och tävlingsinriktade cyklister. En pumptrack blir en del av Bergs Gårds MTB-arenas samlade erbjudande och öka företagets möjlighet att bevara ett arbetstillfälle.

Cykelguiden Jonas Knutsson uppmanar gruppen att försöka hitta rätta gunget med armar och fötter. -Men se upp i hoppet och hoppa inte om ni inte är vana, säger han.

Magnus Jonsson är själv MTB-åkare och gillar avkopplingen som cyklingen ger.

31

PROJE KT: HYR ES LÄGE N H E T E R I STAVSJ Ö

Lägenheterna ger nytt liv på landsbygden

De åtta nya lägenheterna ligger i två separata fastigheter runt en innergård med utsikt över sjön.

De första hyresgästerna flyttade in i de nya lägenheterna i Stavsjö år 2019. Lägenheterna ger nytt liv åt orten och en modell som andra kan följa. Starkt lokalt engagemang har gjort alltsammans möjligt.

32

I

mindre samhällen runt om i vårt avlånga land är det en utmaning att få folk att bo kvar och inte minst att locka nya, yngre familjer. Servicen nedmonteras och att bygga nya villor och lägenheter är vanskligt. Ofta värderas en nybyggd fastighet lägre än vad den kostat att bygga när den ligger på landet. Bankerna drar därför öronen åt sig och lån är svårt att få.

Flyttkedjan och förnyelsen som man eftersträvar tar tvärstopp. De äldre bor kvar i sina villor om det inte finns hyreslägenheter med rimlig hyra i samhället att flytta till.

Alternativt flyttar de någon annanstans. Barnfamiljerna, som skulle vilja köpa ett äldre hus i samhället och renovera det, har inga hus att köpa eftersom de äldre bor kvar. De unga kan heller inte bygga nytt på grund av svårigheten att få lån.

Larz Johansson och Gunnar Casserstedt planerar framåt och vill bygga fler lägenheter. - Vi har en detaljplan som rymmer sammanlagt omkring 25 lägenheter och vi har hittills byggt åtta, säger de.

Här startade alltsammans med att skolan, som lagts ner flera år tidigare, köptes in och rustades upp.

köra till Norrköping eller Nyköping för att handla. Att sedan Det här ville man ändra på i Stavsjö som ligger 2,5 mil från barnfamiljerna uppskattar den nya möjligheten att handla Norrköping och 3,5 mil från Nyköping. Här bor ungefär 250 nästan mer blev bara en extra bonus. invånare och när skolan lades ner och värdshuset, som var De boende kan beställa mat från ICA Maxi i Norrköping den lokala samlingspunkten, stängdes var goda råd dyra. Hur och varje onsdag körs den hem till föreningshuset i Stavsjö. ska vi kunna locka hit fler boende och göra bygden levande Där kan man hämta sina matkassar – här finns både kyl och igen? frys – när som helst på dygnet med en kodnyckel.

Det tänkte Larz Johansson, tidigare heltidspolitiker, och Gunnar Casserstedt, tidigare finansdirektör, som båda bor Bolaget köpte även den gamla skolan i Stavsjö år 2014. Skolan i Stavsjö. De har båda arbetat med utveckling av olika slag hade övergivits från en dag till en annan sju år tidigare. när de var yrkesverksamma och nu, som pensionärer, tog Värmen stod på för fullt när Kiladalen tog över den och det de tag i utvecklingen av hembygden. Med en stor portion såg ut som om lärare och elever bara hade rest sig och gått jävlar anamma, uppfinningsrikedom och tålamod har de ut. En halv miljon kostade den att tillsammans med de boende i Stavsjö köpa och Stavsjös fixargrupp på 40 vänt på utflyttningstrenden. Nu ökar ” Vi har fått använda både personer lade mycket ideellt arbete befolkningen istället.

– Första steget var att bilda ett tålamod och jävlaranamma på att renovera den och bland annat se till att värmesystemet byttes ut. aktiebolag för att bli trovärdiga när vi för att få byggprojektet i Nu huserar flera företag i byggnaden skulle ha en dialog med stat, kommun som hyrs ut och det ger intäkter till och olika privata aktörer. Annars hamn. Men nu har vi en utvecklingsbolaget. hade de inte lyssnat på oss, säger Larz Till skolan hörde också 13 000 Johansson. modell som andra kan följa, kvadratmeter tomt och det öppnade det känns bra.” möjligheter att bygga nytt. Lägenheter Kiladalens Utveckling AB (svb) heter Gunnar Casserstedt med human hyra som äldre skulle bolaget som de startade. Tillägget i kunna flytta in till och få bo kvar på bolagsnamnet (svb) står för särskild hemorten med allt vad det innebär vinstutdelningsbegränsning. I deras av socialt kontaktnät, var planen. De första åtta lägenheterna bolag delas ingen vinst ut till delägarna alls, utan all eventuell i två olika nybyggda fastigheter nedanför gamla skolan är alla vinst går tillbaka till bygden. färdigbyggda och uthyrda nu. Meningen är att man ska bygga – Vi har 84 lokala aktieägare och nästa år ska vi göra en ännu fler lägenheter på marken som ligger ovanför skolan. nyemission och få in mer kapital i bolaget. Vi har en kö med människor som vill köpa aktier. Att vi bildade ett bolag Men det har inte varit helt lätt att projektera nya hyresrätter var nödvändigt. Hade vi varit en förening eller en ideell organisation hade vi inte fått gehör för våra planer i kontakten på landet. Hela processen tog några år från idé till färdiga lägenheter. Nu tjänar den som en modell för hur andra orter med myndigheter och företag, säger Larz Johansson. som vill följa Stavsjös exempel. Stavsjö har banat väg för andra.

När aktiebolaget var bildat hade man ett grundkapital och – Vi fick bearbeta banken, Boverket, kommunen och olika kunde börja arbeta för att göra Stavsjö mer levande igen. privata aktörer. Vi tycker om utmaningar och att säga ”det går En digital lanthandel i Stavsjö föreningshus öppnades för inte”, det gör vi inte, säger Gunnar Casserstedt och skrattar. att i första hand underlätta för äldre som inte kan eller vill 33

Som att bo i villa fast det är en lägenhet. Birgitta Johansson bodde i hus förut men trivs bra i lägenheten som ligger i markplan med stor altan.

Den digitala lanthandeln i föreningshuset har blivit uppskattad av både barnfamiljer och äldre.

Det var när de kunde visa att Stavsjö faktiskt skulle kunna bidra positivt ekonomiskt till kommunen och skapa arbetstillfällen som de fick politikerna med på tåget. En ny detaljplan över området bekostade de sedan framtagningen av själva. I den finns flera hyresfastigheter och totalt omkring 25 lägenheter inritade.

Genom att skolan i sig hade ett värde och marken omkring kunde de få ett lån av banken. Ett statligt investeringsstöd på fyra miljoner kronor utlovades men det skulle inte betalas ut förrän lägenheterna var färdiga och besiktigade. Därför behövde man låna lite mer tills fastigheterna var klara och den statliga byggarantin betalades ut. Det var inte lätt att få till, men till slut gick kommunen med på att gå i borgen så att banken gav ett större lån. Återigen var det tack vare bolaget och den särskilda bolagsformen som inte delar ut vinst.

– Men när vi sedan skulle ta det slutliga lånet på tio miljoner kronor då bygget var klart sa banken att vi bara skulle få låna nio miljoner. Fastigheterna var inte värda mer enligt banken.

Vad gjorde ni då?

– Vi bytte bank och fick bättre villkor, säger Larz och ler.

Själva byggnationen var det en lokal byggfirma som stod för.

– Det har fungerat jättebra. Hög kvalitet och inga förseningar.

Istället för att begära in offerter från byggföretag så gjorde man tvärtom. Kontaktade byggfirmor och sa ”så här mycket får det kosta och det här vill vi ha för pengarna. Vill ni vara med?”.

Genom Leader Sörmlandskusten kunde Stavsjö få hjälp att finansiera starten av byggprocessen med alla turer som den innebar – men inte själva bygget, alltså. En bok har man också tagit fram som redogör för Stavsjömodellen. Den har fått uppmärksamhet runt om i landet.

34

Vad har varit er drivkraft? Vad har varit roligast med hela processen?

– Utmaningen i sig har varit givande. Vi är inte rädda för att ta risker, vi är vana vid det och det är inte farligt, säger Gunnar Casserstedt.

– Det är roligt att se hur fina lägenheter vi har, att alla är uthyrda och att fler vill flytta hit. Nu planerar vi att bygga fler, säger Larz Johansson. n

HYRESLÄGENHETER I STAVSJÖ PROJEKTIDÉ Att ta fram en modell för att bygga hyreslägenheter på landsbygden som lämpar sig som utbildningsmaterial.

SYFTE Skapa förutsättningar för en ökad bostadsproduktion på landsbygden.

FINANSIERING Projektstöd 419.094 kr. LAG-pott 206.419 kr.

Totalt 625.513 kr.

PROJEKTÄGARE Kiladalens Utvecklingsbolag AB (svb).

UTMANINGAR Finansieringsmöjligheterna för ett byggande av hyresbostäder på landsbygden är ofta omöjliga att realisera.

MÖJLIGHETER Lättskötta, moderna lägenheter på landsbygden skapar förutsättningar för en önskvärd flyttkedja där barnfamiljer kan flytta in i lediga hus. En ökad befolkningstillväxt skapar underlag för bättre service på landsbygden.

Mer lokal mat i Trosa Behovet av att öka den lokala produktionen av mat i Trosa har undersökts i en nyligen genomförd förstudie som Leader bidragit till. Den visar att det inte finns mat så det räcker om Trosa med omnejd skulle stängas av från yttervärlden – exempelvis vid krig.

FOTO: GREGOR MOSER, UNSPLASH

Den lokala maten utgör bara mellan 0 och 5 procent av den totala livsmedelsförsörjningen i området. Att växla upp till 100 procent på den tid det tar att bli hungrig är omöjligt. Självförsörjningen är för låg och beredskapen bristfällig i dag, visar studien.

Kommunen har samtidigt ansvar för att leverera mat till skolor och äldreboenden och det gör detta till en angelägen trygghetsfråga för kommunledningen.

Lantbrukare har även intervjuats i förstudien. De oroar sig för hur de ska freda sina gårdar från plundrare i en krissituation.

Slutsatsen, enligt studiens författare, är att det behövs ett förbättrat och utbyggt lokalt matsystem som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart – Östersjövänlig mat.

Projektstöd: 20.100 kr.

LAG-pott: 9.900 kr.

Totalt: 30.000 kr.

Hos Cykelkultur i Järna kan du laga din cykel själv eller få hjälp med det, köpa reservdelar, hyra cykel eller bara ta en fika och snacka. Cykelköket, som det kallas, fungerar som en smart, rolig och inbjudande servicepunkt nära pendlarstationen till Stockholm.

Föreningen som driver verksamheten vill sprida cykelkulturen och främja alternativa miljömässiga transportlösningar.

…har byggts på en ö i skärgården utanför Mörkö för att locka fler besökare ut i naturen - framförallt barn och ungdomar.

FOTO: JESSICA PAMP, UNSPLASH

På rull för miljön

1 zipline 3 flytbryggor 50 sittplatser Projektstöd: 139.075 kr.

LAG-pott: 68.499 kr.

Totalt: 207.574 kr.

Projektstöd: 424.229 kr.

LAG-pott: 208.949 kr.

Privat finansiering: 50.000 kr.

Totalt: 683.178 kr.

35

– Det blir väldigt resurseffektivt med en egen grönsaksodling på skolans område, säger köksmästare Robert Ekström.

PROJE KT: NÄR O D LA D M AT O C H B ESÖKSN ÄRIN G PÅ VAC KSTAN ÄS

SKOLAN odlar sin egen mat 36

Emil Grönlund och Åsa Waldenström vet hur man odlar grönsaker på ett klimatsmart sätt.

Elever och lärare på Vackstanäs gymnasium äter goda och näringsrika grönsaker från egen odling. Skolans ”härodling” är klimatsmart, resurssnål och pedagogisk.

D

et doftar inbjudande från köket intill skol­ matsalen när lunchen förbereds. Den här dagen bjuds det på grönsaksbuffé från egna odlingsbäddar, en vegetarisk tacogryta som huvudrätt samt en tacogryta med viltkött för den som vill äta kött.

Att grönsakerna – men ofta även köttet – kommer från skolans eget område märks på kvaliteten. Det framhåller Robert Ekström som kökschef på skolan som ligger en bit utanför Södertälje.

Han tycker att det är fantastiskt att få jobba med livsmedel från en egen odling som ligger runt knuten.

– Bara en sådan sak som att grönsakerna håller sig fräscha längre. Det är stor skillnad mot det man köper som mellanlagras och transporteras längre sträckor. Vi i köket för även en dialog med odlingen om vad som funkar och vad vi vill ha. Det blir väldigt resurseffektivt, säger han.

Härodlingen startade 2018 men tanken föddes tidigare än så.

Patrik Waldenström var förut rektor på skolan, nu är han vd, och han var med och kläckte idén.

– Vår skola arbetar med hållbarhet på alla sätt och för att FN:s globala mål ska uppfyllas. Vi insåg att det behövs fler odlare i Sverige och startade en gymnasial trädgårdsutbildning år 2013, säger han.

Sedan gav det ena det andra och planer började smidas på att starta en professionell odling i anslutning till skolan. Syftet med den var att förse elever och lärare med fräscha grönsaker så att även skolans mathållning blev så klimatsmart som möjligt. Det är alltså inte en odling som eleverna sköter men den har ändå en pedagogisk funktion.

Två projektledare, odlingsproffsen Åsa Waldenström och Simone Grind, anlitades och startade odlingen. Numera är projektet permanentat och Emil Grönlund har tagit över ansvaret för den. Han och Åsa Waldenström guidar oss till odlingen som ligger några hundra meter från skolan, i en sluttning ner mot sjön Vällingen.

Här växer det ett 50-tal grödor i odlingsbäddarna. Det är allt från olika kålsorter till gröna bönor, tomater, sparris, jordärtskockor och kryddväxter som basilika och timjan.

Potatis och vitkål odlas inte – det kostar mer än det smakar.

37

Vackstanäs gymnasium • Fristående skola med riksintag och utan vinstintressen.

• Program: Textildesign, idrottsprogrammet, gymnasiala trädgårdsmästare, kock eller bagare/konditor samt särskola.

• 240 elever varav 60 bor på internatet.

• 22 lärare.

Klimatsmarta skolan • Serverar skolmat med egenodlade grönsaker, kött från egna djur och från närliggande viltslakteri.

• Skolans grisar äter växtrester och fåren ger gödsel till odlingarna.

• Solceller har mer än halverat elbehovet på tre år.

• Flis från egen skog värmer hela skolan och elevbostäderna.

• Laddplatser för elbilar finns på parkeringen.

Patrik Waldenström är vd för Vackstanäs gymnasium och en av initiativtagarna till ”härodlingen”.

Skolans grisar – Edit och Ester med kultingar - äter växtrester och fåren som skolan har ger gödsel till odlingarna.

– Vi sår och förkultiverar tidigt på året och sedan odlar vi tätt, tätt i fasta bäddar som vi vänder så lite som möjligt för att kol från kompost och växtrötter ska stanna i marken. Gödsel och kompost ger näring till bäddarna och gör att maskar och bioorganismer trivs och luckrar upp jorden, säger Åsa Waldenström.

Förutom bäddarna, som ger flera skördar vardera per år, finns ett växthus och dessutom ska man bygga ytterligare ett hus där man kan skölja och ta hand om skörden. Men även om det mesta flyter på bra nu har det inte gått som på räls hela tiden.

Utmaningarna det första året var framförallt klimatet.

– Den varma och torra sommaren gjorde att det gick åt mycket vatten. Som tur var kunde vi pumpa upp det från den närliggande sjön och använda till bevattningen.

Det gällde även att hitta kompost av rätt kvalitet samt – inte minst – att klara att skörda och ta hand om allt när det var dags för det. Numera löser man det med hjälp av elever och andra som vill sommarjobba några veckor. Dessutom arbetar Emil Grönlund även på sommaren.

Han har utöver trädgårdsmästarexamen erfarenhet som kock från kvalitetskrogar i Sverige och utomlands. Nu har han en halvtidstjänst på Vackstanäs och jobbar resterande tid med egen firma med event.

– Det är inspirerande att planera odlingen och att kunna 38

förädla och addera värde. Vi har gott om plats i kyl och frys på skolan och de gamla jordkällarna är upprustade.

Han visar en av odlingsbäddarna där det växer röd spetskål.

– Spetskålen ska jag mjölksyra, säger han.

Hittills har eventuellt överskott tagits om hand på bästa sätt i skolköket, inget har gått till spillo. När de fick en jätteskörd av morötter första året var det bara för kökschefen att vara kreativ. Allt togs om hand utom några kilo som skolans grisar Edit och Ester fick äta upp.

Personal och elever är förstås även de välkomna att ta del av eventuell överbliven skörd. När trädgårdsmästaren ger grönt ljus är det fritt fram att ta med en korg och plocka.

Skolan fick medel från Leader för att bygga upp verksam­heten det första året. Tanken är att skolans odlingar ska kunna stå som en modell för andra som vill starta odlingar till det egna köket.

– Det finns många verksamheter som ligger i närheten av odlingsmark. Det behövs heller inte så mycket mark.

Vackstanäs odling är 1 200 kvadratmeter totalt, varav 450 kvadratmeter består av odlingsbäddarna, säger Patrik Waldenström.

Flera skolor diskuterar att ta efter modellen och Åsa Waldenström har blivit anställd som odlingsrådgivare åt skolor och förskolor i Södertälje kommun. n

Emil Grönlund har tagit över ansvaret för odlingen.

Här trivs maskar och bioorganismer.

Åsa Waldenström var med och startade odlingen. -Vi odlar tätt i fasta bäddar som vi vänder så lite som möjligt, säger hon.

NÄRODLAD MAT OCH BESÖKSNÄRING PÅ VACKSTANÄS PROJEKTIDÉ Etablera en visningsmodell för småskalig grönsaksproduktion och vild mat från skogen i kombination med ett skolkök.

UTMANINGAR Väder och yttre faktorer som kan påverka odlingarna, lönsamhet och arbetsintensiva perioder.

SYFTE Främja lokal matproduktion.

MÖJLIGHETER Vackstanäs har osedvanligt goda förutsättningar för att sprida både kunskap och inspiration till en bred grupp intressenter. Framförallt till unga människor som står i begrepp att välja yrkesinriktning men även andra skolor, restauranger och arbetsplatser som skulle kunna börja med egna odlingar. Investeringen av både grönsaksodling och djurstallar visar på en trovärdig affärsidé och hög kompetens att öka den lokala matproduktionen och kunna visa ett nytt exempel på småskaliga odlingar.

FINANSIERING Projektstöd 751.266 kr. LAG-pott 370.027 kr.

Totalt 1.121.293 kr.

PROJEKTÄGARE Vackstanäsgymnasiet.

39

Gamla tåg får nytt liv

Kai Tamminen är ordförande i föreningen som vill visa upp vår svenska tåghistoria för en bred allmänhet.

40

PROJ E KT: OX E LÖSUN DS JÄRN VÄG SMU SEU M

Johannes Broman smörjer koppelstänger. Ångloket av typ E2, individ 954, byggdes i Falun 1908 och kom till föreningen 2016.

Det bubblar av arbetsglädje vid lokstallarna. Ett gäng tågentusiaster renoverar lok och vagnar från förr. Tågen rullar med passagerare åtskilliga gånger varje år och målet är ännu mer trafik.

O

m några timmar ska gänget åka iväg till Klippan i Skåne. Aktiviteten är febril. Ett av de gamla ångloken som föreningen har haft till låns ska få åka hem igen. Nu ska det, dragloket och en personvagn växlas in på rätt spår inför avgången klockan 15.41.

Kai Tamminen är ordförande i Föreningen Sörmlands Veteran­järnväg, FSVJ, i Oxelösund.

– Enkel resa tar det 28 timmar för oss att köra till Klippan.

Vi får max köra 40 kilometer i timmen och vi måste stanna och smörja ångloket var femte mil. Dessutom ska vi ge plats åt X2000 när det ska passera, säger han.

Han visar oss runt på området – men först får jag och foto­ grafen ta på oss varsin lysande orange väst. På spåren intill går reguljär tågtrafik och säkerheten är viktig. Vem som helst får inte gå ut på järnvägen, det är till och med ett lagbrott.

Kai Tamminen berättar att de hyr anläggningen av kommunen.

– Förutom att vi får använda några av lokstallarna så bygger vi en ny museidel här intill. Planen är även att vi ska anlägga nya spår och bygga en fordonshall på 1 000 kvadratmeter där vi får plats att serva och underhålla lok och vagnar. I dag får vi göra de jobben ute på rälsen.

Föreningen har funnits sedan 2010. Då var de fem personer som samlades och bollade idéer kring en museiförening. Flera lokstallsplatser stod tomma i Oxelösund och kommunen hakade på när grabbarna föreslog att de skulle få använda dem.

Redan andra året satte man ihop en tydlig plan för sin verksamhet och den följs till punkt och pricka. På så sätt drar alla åt samma håll och jobbet flyter på utan problem. Sedan 2013 har man även tillstånd att bedriva trafik i hela landet.

Inlånade lokförare kör då loken.

Stödmedlemmarna är 320 till antalet och femton personer jobbar aktivt med att renovera och underhålla fordonsparken.

Den består av fyra lok – ett ånglok, två ellok och ett litet växellok – samt sju personvagnar och en rälsbuss.

41

Den yngsta är 18 år och den äldsta fyller 77 år.

Det här gänget utgör kärnan i järnvägsföretaget som numera har tillstånd att trafikera landets alla järnvägar. Göran Enqvist, Kai Tamminen, Lars Trolin, Micke Däckfors, Johannes Broman, Kjell Tollin, Hans Betulander, Ulf Lindgren, Hans Wennberg och Tord Veidal.

Inne i ett av lokstallarna står det imponerande ångloket från 1908 som man jobbat med i några år. Förutom att det i sig självt väger lika mycket som 57 personbilar så behöver det ha med sig 5 ton kol och 14 m3 vatten, för att överhuvudtaget kunna rulla framåt.

Men det som egentligen är föreningens specialområde är fordon från 1950-talet, det var då järnvägen elektrifierades och Oxelösund genomgick en stor utveckling. Det orange loket Ma 408 från 1958 sålde FSVJ stödandelar till för över 54 000 kronor för att kunna bevara. Även Riksantikvarieämbetet bidrog med närmare 200 000 kronor.

Loket byggdes av Asea och har rullat 5,6 miljoner kilometer.

Det motsvarar en sträcka från jorden till månen sju gånger. Nu är det som nytt igen.

Att renovera tåg kräver mycket kunskap och uppfinnings­ rikedom. Gänget träffas flera gånger i veckan och jobbar.

– Vi svarvar och svetsar och tillverkar egna delar för det går ju inte att köpa gamla tågdelar på Biltema, säger Kai och skrattar.

Kai räknar med att de har ungefär 5 000 besökare varje år. Allmänheten får komma och titta men även åka med Så här ser det ut i förarhytten på ett lok från 1950-talet.

tågen. Man arrangerar olika temaresor – allt från spöktåg på Halloween till julmarknadsresor och andra evenemang.

Intresset är stort.

– Och med vår tillgänglighetsanpassade museidel som vi bygger nu har vi ännu bättre möjligheter att visa upp tåghistorien för alla som vill komma hit. n

OXELÖSUNDS JÄRNVÄGSMUSEUM PROJEKTIDÉ Att etablera ett attraktivt besöksmål och en aktivitet för att få fler turister till området samt utveckla en mötesplats för kommunens invånare.

SYFTE Målet med projektet är att färdigställa ett museum med anpassad utemiljö, bygga en fordonshall samt bygga ett internt spår för hantering av tågen.

FINANSIERING Projektstöd 1.373.500 kr. LAG-pott 676.500 kr.

Privat finansiering 97.193 kr. Totalt 2.147.193 kr.

PROJEKTÄGARE Föreningen Sörmlands Veteran Järnväg.

UTMANINGAR Upprätthålla tillstånd och säkerhetsföreskrifter för persontrafik på allmänna järnvägsnätet.

MÖJLIGHETER Lokstallarna passar utmärkt att användas för museal verksamhet i en levande kulturmiljö som samtidigt kan bli en mötesplats för dem som bor i kommunen. FSVJ är den enda föreningen i regionen som i dag kan trafikera det allmänna normalspåriga järnvägsnätet med nostalgiska järnvägsfordon och på så sätt binda ihop orter, verksamheter och aktiviteter på flera platser i regionen.

42

KONST SOM FÖRENAR

En skulpturfestival anordnades i Stjärnholms skulpturpark och inne i Oxelösund förra sommaren. Temat för utställningen var Hållbarhet - om människans och naturens gemensamma livsmiljöer, hot och möjligheter.

Festivalen strävade efter bredd i uttryck – skulptur, land art, performance - och deltagare gällande ålder, kön, etnicitet, erfarenhet. Alla konstnärer som var med är medlemmar i Skulptörförbundet.

Leader stöttade med medel till projektet som främjat integrationen och ökat kunskapen om mångfaldsarbete i Oxelösunds kommun.

Projektstöd: 341.715 kr.

LAG-pott: 170.858 kr.

Totalt: 512.573 kr.

TRÄNING FÖR ALLA

FOTO: CHRISTER EKELUND

Det nya gymmet i Stigtomta öppnade 1 juli 2019. Calle Berglin är en av initiativtagarna tillsammans med Joakim Jansson och Johan Sörberg.

-Det fanns ett gym här förut som lades ner. Därför beslutade vi oss för att starta den ideella föreningen Gymmet i Stigtomta som på sikt kan utvecklas till en social träffpunkt i Stigomta, säger han.

Träningsanläggningen vänder sig till alla i åldrarna 15 år och uppåt och har öppet från klockan fem på morgonen till 23 på kvällen. Ett träningskort kostar från 270 kronor per månad.

Antalet som tränar har ökat successivt sedan starten.

-Det är en stor investering att renovera lokaler och köpa utrustning. Vi är tacksamma för bidraget som vi fått genom Leader Sörmlandskusten, säger Calle Berglin.

Projektstöd: 199.549 kr.

LAG-pott: 98.286 kr.

Totalt: 297.835 kr.

Skulptur av Katarina Klingspor Ekelund.

30

TUSEN TIMMAR ideellt arbete har eldsjälar i Leader hittills lagt ned under åren 2014-2020.

Hundarnas egen plats Det finns 2 000 hundar i Trosa kommun, som har 13 000 invånare.

Men det fanns förut ingenstans att samlas och träna sina hundar.

Västerljungs IF tänkte nytt och

byggde en hundarena. Föreningen äger marken på Norrbyvallen och har förvandlat grusplanen och den gamla faluröda ladan till en fräsch året-runtarena för hundar.

Projektstöd: 288.100 kr.

LAG-pott: 141.900 kr.

Privat: 36.348 kr.

Totalt: 466.348 kr.

43

Lokalt ledd utveckling – underifrån och upp Salem

Södertälje

Trosa

Nyköping Oxelösund

Leader Sörmlandskusten är ett av 48 Leaderområden i Sverige som är godkända av Jordbruksverket.

I varje område finns en utvecklingsstrategi som beskriver vad som behöver göras för att öka sysselsättningen, få fler nya företag och hur området kan bli attraktivt och konkurrenskraftigt.

En budget bestämmer hur mycket stöd som de som bor och är verksamma i området kan söka.

Kommunerna har en central roll som medfinansiär till budgeten.

Leader Sörmlandskusten täcker fem kommuner: Salem, Södertälje, Trosa, Oxelösund och Nyköping.

LEADER VÄRDESÄTTER IDEELLT ARBETE IDEELLT OFFENTLIGT EU/STAT

Det enda EU-program som värderar ideella resurser och ideellt arbete i projekt är Leader. Det gör att föreningar kan växla upp sitt arbete till faktiska pengar, vilket många gånger kan vara nyckeln till att utvecklingen tar fart på landsbygden. Värdet motsvarar lika mycket som kommunerna medfinansierar.