Ta-i-Trä nr 2 2019

HÖST 2019 NR 2

Digitala verktyg för skogsbruk

» Skogsägare behöver våga tänka i nya banor « CAMILLA ÄR CERTIFIERAD ATT SÖKA EFTER BARKBORRE MED HUND

LEVANDE SKOGSBRUKSPLAN

Trä i tiden

Innehåll

Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus.

Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varu­märkena Derome, A-hus och Varbergs­hus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjäns­ ter till företag och privat­kunder.

Med hög service­grad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.

3 LEDARE: GUNNAR HAR ORDET

Vårt motto på Derome – från skog till färdigt hus, är just vad vi står för; En obruten kedja, ett helhetstänkande som inte lämnar något åt slumpen.

8 DIGITAL TEKNIK FÖRENKLAR 10 MÖT LINUS JONSSON – EN ”GAMER” I SKOGEN 11 LOGISTIKKEDJAN

4

CAMILLA ÄR CERTIFIERAD BARKBORREHUNDFÖRARE

12 E -SKOG – SKOGSBRUKSPLANEN I KONTINUERLIG UPPDATERING 13 SJÄLVKLART ATT VÄLJA DIGITAL SKOGSBRUKSPLAN FÖR BIRGITTA 17 SKOGFORSK OM FRAMTID & VISIONER

FAKTA DEROMEGRUPPEN: Antal anställda: 2 200 Omsättning: ca 8 miljarder kr Familjeägd träindustrikoncern grundad 1946. Arbetar med hela förädlings­kedjan – ”Från skog till färdigt hus”.

18 BESTÄLL PELLETS PÅ NÄTET SAMT NOTISER

14

MED ERFARENHET AV DIGITALA SKOGBRUKSPLANER

19 NOTISER 20 HITTA DIN INKÖPARE 21 KORSORD

OM DEROME SKOG: Derome Skog är ett fullservice­ företag till västsvenska skogs­ ägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, duktiga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.

22 JURISTEN REDER UT OM ELEKTRONISKA AVTAL 24 NOTISER LÄS OM LINUS PÅ SID 10

Ta i trä nr 2 Ansvarig utgivare Gunnar Jakobsson, VD, Derome Timber

Tryck Åtta.45

Redaktion och layout Skribenter: Marie Bäck, Rebecka Nyström Omslagsfoto: Sebastian Ekberg.

Foto: Andreas Svensson, Sebastian Ekberg, Deromes egna bilder. ­Layout: Caroline Adolfsson

Sociala kanaler Derome

Redaktionsadress Roxx Communication Group, Box 164, 598 23 Vimmerby, www.roxx.se Utgivning 2 ggr/år

2

erome, DeromeBostad, D DeromeSkog, AhusAB, Varbergshus Deromegruppen, Derome Mark & Bostad, A-hus Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige.

Med skogen i handen!

Det är onekligen en spännande utveckling som pågår kring digitaliseringen av skogen. Det ger naturligtvis fantastiska möjligheter för alla skogsägare. Med hjälp av indata från till exempel kartunderlag, beståndsdata, vattenuppgifter, naturvård och fornminnen, så ger det oanade möjligheter att planera och följa utvecklingen av skogsfastigheten. Ögonblicksbilder kan dessutom levereras med hjälp av en drönare, där man kan följa allt ifrån plantornas överlevnad, barkborreskadade träd till att planera höstens slut­ avverkning.

Det sägs att allt som kan digitaliseras kommer att digitali­ seras. För mig är det dock en sak som inte kan digitaliseras – det personliga mötet. Det är ingen tvekan om att vi kommer att göra skogsaffärer med stöd av en digital infor­ mation, men det finns tillfällen då mötet mellan skogs­ ägaren och virkesinköparen är svårt att slå. Att på plats i ett bestånd diskutera skötseln för både det aktuella beståndet och hela fastigheten – kanske dessutom under en härlig höstdag – ja, det är oslagbart.

Passa därför på att i höst höra hur du kan digitalisera din fastighet och ditt skogsbrukande samtidigt som du och vår virkesinköpare gör ett besök i din skog för att diskutera skogsskötsel. Det kallar jag att kombinera det bästa av två världar.

Väl mött i Din skog!

Gunnar Jakobsson, vd Derome Timber

3

Camillas tips! för träningsupplägg inför till exempel jaktsäsongen 1) Grundträna styrka och kondition året om och öka träningen successivt i god tid. Variera träningen. Samma typ av träning sliter.

2) Träna kondition med både långdistans och intervallträning med hög puls. Hunden kan till exempel springa för fullt mellan människor som lockar på den, eller leta efter ett föremål som motiverar den att springa för fullt. Öka sträckorna successivt.

3) Cykla eller löpträna gärna med hunden, men inte på hårt underlag som grus eller asfalt.

4) Låt hunden simma i sjöar på sommaren och gärna simbassäng på vintern. Låt hunden simma i cirklar åt olika håll för att träna olika muskler.

5) Trappa ned den intensiva träningen och arbetet successivt och ge hunden en längre tid för återhämtning efter säsongen.

Låt hunden även få vila och återhämta sig någon dag i veckan under säsongen.

4

» DET KRÄVS HÖG ARBETSMORAL AV EN BARKBORREHUND « I Sverige finns sex certifierade barkborrehundsekipage.

Camilla Lundgren på Baggebo Hundcenter utanför Alingsås är ett av dem. Ta i Trä besökte henne och hundarna Tara, 7,5 år, och Nocka, 3 år, för att få veta mer.

» 5

2019 var Camillas första sommar som barkborrehundförare. Under ett uppdrag åt en kund hittade Nocka cirka 800 angripna träd som snabbt avverkades och forslades ut. Vid andra sökningen i samma område var det betydligt mindre nya angrepp, något som istället hade kunnat varit tusentals ifall den första sökningen inte hade gjorts och träden inte kommit ut.

Däremot hade de missat att få ut två angripna granar, som Nocka och Camilla hittade och markerade vid första tillfället, och vid nästa sökning var det 19 nya angrepp i närheten.

Det visar hur viktigt det är att få ut angripna träd i tid för att förhindra fortsatt spridning!

Granbarkborren ställde till stora problem på många håll i landet under sommaren 2019 till följd av den svåra torkan året innan. ”Sök och plock”, alltså att hitta, avverka och forsla ut nyangripna granar, var metoden som rekommenderades från Skogsstyrelsen för att begränsa skadorna. Och snabbt skulle det ske.

Men det är inte så lätt för en människa att hitta angripna träd, när man söker efter ingångshål på någon millimeter och kanske har stora bestånd. Hundarna däremot, med sina doftkänsliga nosar, kan hitta en angripen gran upp till drygt 150 meter bort, om vinden ligger rätt, så snabbt som en timma efter att bark­ borren har borrat sig in i ett träd, och flera veckor efter det.

– Vi söker av mellan fem och tio hektar per timma beroende på hur terrängen och skogen är, samt hur stora angrepp det rör sig om. Det är ett an­ strängande arbete som ofta sker under heta sommardagar och hundarna måste ha hög arbetsmoral, berättar Camilla.

6

LÖSA HUNDAR Granbarkborrarna som övervintrat i marken, eller under barken, svärmar första gången på våren när tempera­ turen är mer än 20 grader några dagar i följd. Nya svärmningar sker med fyra till fem veckors intervall från vårsvärm­ ningen så länge det är tillräckligt varmt.

Ett sätt att minska svärmarna och an­ greppen är att lokalisera och få ut de nya granarna som har angripits. Redan döda granar lämnar man gärna kvar som boning åt barkborrens naturliga fiender.

– Hundarna jobbar lösa med pejl så att jag kan följa dem med GPS. Det är samma system som jägare använder och det ger en god överblick av bestån­ det. Vi går i sidvind för att täcka så stort doftområde som möjligt. När hunden får vittring drar den iväg till trädet och väntar där på föraren. När jag kommer fram undersöker jag trädet, snitslar det och gör en notering i kartprogrammet.

Hittar jag inget, noterar jag ändå att

hunden har markerat trädet så att markägaren kan ”hålla koll”, för hunden brukar alltid ha rätt. Det kan till exempel vara ett högt angrepp, att jag inte ser några ingångshål och inga spår av borrmjöl som syns. Vid ett konstaterat angrepp, är det mitt jobb att bestämma hur stort angrepp det är, genom att kontrollera granarna runt omkring, förklarar Camilla.

FÖR SÖT FÖR SITT EGET BÄSTA Camilla har fastnat för rasen australian shepherd som är mycket arbetsvillig och uthållig.

– De är vall- och brukshundar och med en del vaktegenskaper, men utan överdrivet mycket jaktinstinkt. De är lyhörda, men samtidigt självständiga och har en bra arbetskapacitet, vilket gör att de passar bra för till exempel skogsarbete. De behöver jobba mycket för att må bra, även med nosen och huvudet. En timmas promenad om dagen är långt ifrån tillräckligt för dem.

Hundarna behöver träna koordination, styrka och balans.

Då kommer fysbanan väl till pass.

Tyvärr är de för söta för sitt eget bästa och köps ibland enbart som sällskaps­ hundar. I den rollen blir de inga trevliga hundar, även om det finns lugnare linjer fram­avlade. Men får de jobba mycket och konstruktivt är de en fantastisk familjehund också, säger Camilla.

HUNDARNA STYRKETRÄNAR Hundarna behöver både god kondition och styrka. Camilla är även friskvårdsin­ struktör för hundar, och Tara och Nocka tränar regelbundet i fysbanan vid hund­ centret. Den är en av de första i landet för hundar och ser ungefär ut som en kombination av ett utegym för människor och en agilitybana.

– Alla hundar, inte minst jakthundar och andra hundar som jobbar hårt, behöver träna upp sin koordination, kroppsuppfattning och styrka i hela kroppen för att hålla för sina arbetsupp­ gifter. Till skillnad från agility utförs de här övningarna sakta och kontrollerat för att få effekt.

ENTREPRENÖREN Camillas hundintresse tog fart då hon som tolvåring på lek tränade med famil­ jens cockerspaniel. När hon var 15 år fick hon en egen springerspaniel och då började hon gå kurser och tävla i lydnad och agility. Under åren har hon gått flera olika instruktörsutbildningar via bland annat Hundens hus och Brukshunds­ klubben. Hon drev ett hunddagis utanför Göteborg under några år, men insåg att hon trivdes bättre och gjorde mer nytta som instruktör och sålde dagiset. 2018 startade hon Baggebo Hundcenter.

Ungefär samtidigt påbörjade hon och hundarna utbildningen till barkborresök­ ekipage hos Snifferdogs i Växjö, och i våras certifierades hon med Nocka.

Tara har också gått utbildningen, men var skadad vid certifieringen och ska snart också genomföra det tuffa certifie­ringsprovet.

– Verksamheten behöver vila på flera ben. Sökning efter barkborrar sker under sommaren, medan den största delen av

kursverksamheten pågår främst under vår och höst. Jag har även påbörjat en hundmassörsutbildning för att bredda mig ännu mer. Drömmen är att kunna bygga en inomhushall för att utveckla verksamheten och kunna hålla kurser året om, säger hon.

GÖR SKILLNAD Camilla känner att hon kan göra skillnad för hundar och deras ägare och hjälpa dem att få en bra relation.

– Jag älskar mitt jobb. Det är så härligt att träffa nya hundar och hund­ ägare och se när de lyckas bygga fint samarbete och kontakt med varandra.

Jag blir lika glad varje gång, säger hon. c

» Läs mer om Camillas verksamhet, kurser och barkborresök med hund på www.baggebohundcenter.se » Läs mer om barkborrehundar på www.snifferdogs.se

7

Här är hänsynsobjekt markerade.

Kartvy

Digital teknik förenklar för virkesinköpare och skogsägare Derome är mitt uppe i ett arbete med att förse virkesinköpare och markägare med digitala verktyg som fungerar i skogen. Papperskartorna ersätts med digitala kartor för surfplattan eller mobilen, där man kan organisera, skapa och redigera åtgärder i fält.

På kontoret har inköparna haft tillgång till digitala kartor under flera års tid. Det nya är att systemen kopplas ihop så att inköparna får tillgång till all informa­tion de behöver, oavsett om de befinner sig i skogen eller på kontoret. Det ser lika­dant ut i mobilen och läsplattan, som det gör på datorn.

– Det ger en bättre precision och över­ blick när inköparna kan göra noteringar och rita trakter när de är på plats i skogen och samtidigt har tillgång till en mängd fakta som tidigare krävde både för- och efterarbete på kontoret, för­ klarar verksamhetsutvecklare Linus Jonsson på Derome Skog.

– Vi kommer kunna ge snabbare be­ sked till skogsägarna eftersom vi har mer information tillgänglig med oss ut, och vi kan göra klart mer arbete direkt

8

i fält tillsammans med markägaren.

Risken för fel eller missförstånd minskar när vi kan notera allt vi kommer överens om direkt i systemet, utan att informa­ tionen riskerar försvinna på någon minnes­lapp i väskan. Det ökar förstås tryggheten både för oss, markägaren och entreprenören. Underlagen blir mer korrekta och tydligare, menar Magnus Wallin, virkesinköpare i Ullared.

SNABBFOTADE Inköparna räknar också med att bli mer flexibla och snabbfotade med de nya redskapen.

– Säg att en skogsägare ringer när vi är i närheten av dennes fastighet. Då kan vi svänga förbi direkt, utan att ta omvägen över kontoret för att hämta den information vi behöver. Vi kanske

Magnus Wallin, virkesinköpare i Ullared

ska förbereda en avverkning, markera leveransvirke eller kontrollera genom­ förda åtgärder eller skador av olika slag, funderar Dan Karlsson, virkesinköpare i Simlångsdalen.

Linus provkör en av de nya drönarna.

DRÖNARE FÖR ÖVERBLICK Varje kontor kommer också inom kort vara utrustat med en drönare. Genom att skicka upp den över skogen går det snabbt att få en överblick av beståndet.

– Det blir betydligt enklare att besik­ tiga vindfällen och andra skador, utan att behöva åka runt med bil eller traska till fots. Det är smidigt och vi har flera markägare som efterfrågar servicen med drönare för att snabbt få en över­ blick och uppfattning om vilka åtgärder som behöver utföras, säger Dan Karlsson.

BÄTTRE DIALOG OCH TYDLIGHET Att stå tillsammans med markägaren ute i skogen och tillsammans se drönar­

Dan Karlsson, virkesinköpare i Simlångsdalen

bilder och kartmarkeringar ökar förstå­ elsen och ger en bättre dialog.

– Vi kan rita och förklara, eller ändra om vi missförstår. Markägarens insyn i vårt arbete ökar. Jag är övertygad om att den här tekniken blir en tillgång i dialogen med skogsägarna om vi ut­ nyttjar möjligheterna klokt, sunt och med eftertanke, menar Dan Karlsson.

PROCESSEN ÄR PÅBÖRJAD Som det mesta som är nytt kan föränd­ ringar kännas jobbiga i början.

– När jag började som skoglig tjänste­ man 1993 hade vi inte ens en egen dator.

All faktainsamling skedde via pappers­ dokument. Det har hänt enormt mycket sedan dess och idag är det vardag med internet och smarta telefoner för gemene man. Det kommer inte dröja länge förrän den här tekniken är lika självklar och in­ arbetad, även om det just nu känns som mycket nytt att lära in. Jag tror att mark­ ägarna uppskattar att vi har moderna lösningar och följer med i utvecklingen, säger Dan Karlsson. c

INTERNETS HISTORIA 7:e april 1983 tas det första ”riktiga” e-postmeddelandet emot i Sverige, av pionjären Björn Eriksen.

Webben – world wide web – blir verklighet först 1989.

Det är alltså inte mer än 30 år sedan.

1994 mejlar Carl Bildt med Bill Clinton som första regering­schefer i världen.

1996 blir ett internetabonnemang årets julklapp i Sverige.

1998 bestämmer regeringen att den som skaffar en persondator hemma kan få göra avdrag för den och därmed får många svenska hushåll sin första dator. (källa: internetmuseum.se)

9

Från ”gamer” till verksamhetsutvecklare Teknik har varit ett av Linus Jonssons stora intressen sedan han var en liten grabb. Under gymnasietiden byggde han sin egen speldator som han fortfarande använder varje dag.

Nu är han verksamhetsutvecklare på Derome Skog.

Linus Jonsson är 25 år och har arbetat som inköpare på Derome Skog i två år.

Han är utbildad skogsmästare vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.

– Redan innan gymnasiet insåg jag att jag ville arbeta i skogen och gick därför på naturbruksgymnasiet med skoglig inriktning i Svenljunga. Vi har en släktgård i Dalstorp i Västra Götaland där jag har tillbringat mycket tid hos farmor och farfar, berättar han.

Linus tillhör generationen som har växt upp med datorer och internet och han började tidigt spela TV- och data­ spel. Det väckte hans intresse för teknik och på gymnasiet byggde han sin egen speldator.

– Jag ville ha en dator med fart och prestanda för spel och krävande pro­

10

gram och för att hålla nere kostnaderna byggde jag den själv. Det är inte så svårt som det låter, utan mest att koppla samman komponenter. Jag hittade in­ struktioner på Youtube och Google. Den fungerar fortfarande bra och jag använ­ der den nästan dagligen, säger han.

Innan Linus började utbildningen i Skinnskattebergarbetade upprättade han skogsbruksplaner under cirka ett års tid. Plussar man ihop dessa delar ger det en utmärkt bakgrund för att vara verksamhetsutvecklare med fokus på den digitala utvecklingen.

– Jag har förståelse för inköparnas arbete och utmaningar och hur skogs­ bruksplaner fungerar och vilket värde de har för inköparen och markägaren.

Det kommer jag säkert att ha nytta av i den här rollen. Sedan är jag allmänt teknikintresserad och tycker att allt nytt är kul, till exempel elbilar.

Linus ska hjälpa inköparna att komma igång med de digitala verktygen.

– Oavsett om man är markägare eller inköpare så kan det säkert finnas någon som tycker att omställningen är jobbig.

Det förstår jag, men samtidigt handlar det om inställning och intresse – defini­

tivt inte ålder – alla kan lära sig. Världen blir allt mer digital, så det är lika bra att ta tjuren vid hornen. c

Linus Jonsson Bor: Ulricehamn Familj: singel Intressen: skog, jakt, styrketräning, teknik och spel Det bästa med jobbet: Att vi har frihet under ansvar, får upptäcka nya saker, tänka kreativt och lösa problem, och så klart alla härliga kollegor.

Det bästa med Derome: Vi har en härlig, familjär stäm­ning trots att företaget är stort.

Ledningen är jordnära, de är enkla och vanliga människor som värmer sin mat i mikron precis som vi andra.

Tankar om skogsskötsel: Skogen, inte minst slyet, växer snabbare idag så det är lätt att röjning och första gallringen glöms bort när det behöver göras tidigare än förut. Vi kan inte fortsätta plantera gran på fel marker, eftersom den dör av torka och granbarkborre­ angrepp. Skogen blir allt mer eftertraktad i takt med att vi ska bli fossilfria och nya material kommer fram ur skogsråvara.

Framtidsplaner: Kanske fixa större frys med plats för mer viltkött, men det finns nog inte plats i lägenheten. (skratt) Jag kollar lite efter hus, men har ingen brådska. Jag trivs i Ulricehamn där jag har många vänner.

VARJE ENSKILT TRÄD APTERAS FÖR MAXIMALT UTBYTE Deromes entreprenörer apterar inte i standardlängder utan varje träd apteras för sig. Det ger optimalt utbyte och bäst betalt för skogsägaren. Apteringsfilerna som styr skördarna uppdateras regelbundet utifrån de kundorder som är aktuella.

Kedjan mellan avverkning, sågverk och slutkund är ett mycket sofistikerat system. Ta i trä ber Paul Kewenter, som är logistikansvarig på Derome Skog, att berätta: – Det viktiga är att få ut så mycket sågbart som möjligt ur varje träd. Det får vi när apteringen överens­ stämmer med sågverkens beställningar, som i sin tur baseras på beställningar från slutkunderna. Då får vi mindre spill och markägarna får ut mer sågbart timmer, vilket ger dem bättre betalt.

Hur högt är målet satt?

– Målet är 95 procent apteringsutfall jämfört med sågens beställning. Vi vill att stockarna exaktkapas för att hushålla med skogen. Därför kalibreras skördarnas mätsystem också ofta.

Hur går det här till då?

– Derome har en bred verksamhet med husfabriker och byggvaruhus där vi har en nära kontakt med slut­ kunden utan mellanhänder. Vi ser snabbt vad de efter­ frågar och kan styra apteringen av längder och dimensioner efter det. Tekniken bakom är avan­ cerad och jag menar att Derome ligger långt framme i denna utveckling. Jag simulerar en 25 % apteringsfil mot en skog, där jag kan justera EXTERNT tills vi får det bästa utfallet som stämmer I SVERIGE med sågverkens beställningar. Sedan skickas aktuella apterings­filer till skördarna 25 % som förarna kvitterar. .

INTERNT TILL Hur snabbt går det?

BYGGVARUHUS – En beställning som vi får från slutkund OCH HUSTILLpå morgonen kan börja apteras i rätt längder VERKNING redan samma dag. Att ha kontroll på skot­ ningen är också en viktig del i kedjan. De rappor­ terar volymerna till timmer­bilarnas datasystem.

Målsättningen är att endast ha några dagars lager på sågverken så att vi vet att de alltid får färskt timmer i rätt längder. c

50 % EXPORT

Paul Kewenter är spindeln i nätet för logistikkedjan.

11

eSKOG

LEVANDE SKOGSBRUKSPLAN Pärmen med skogsbruksplanen i pappersformat är snart lika oanvänd och glömd som telefonkatalogen har blivit. Den digitala skogsbruksplanen är både enklare och effektivare att använda. Även teknikrädda som har provat är positiva, eftersom den är så smidig att arbeta med.

Jens Bergström

12

Fo

to

:S ig r

» På eskog.se hittar du mer information. »K ontakta din inköpare om du vill ha en digital skogsbruksplan.

llin

BÄTTRE SAMORDNING OCH PLANERING När skogsägarna går över till digitala skogsbruks­ planer ger det Derome en ökad möjlighet att planera åtgärder eftersom eSkog också är ett centralt webbsystem där alla skogsbruksplaner finns till­gängliga.

– Vid ett torrt år, som 2018, kan man få en tydlig överblick om var de blöta markerna finns i regionen där åtgärder är planerade, och föra över resurserna dit. Tvärtom vid ett regnigt år kan man undvika blöta marker och körskador, förklarar Jens Bergström och fortsätter: – Resultatet blir att Derome kan erbjuda mark­ ägare en effektiv skötsel med hög servicenivå i ett transparent system. Miljön är också en vinnare med minskat behov av att transportera maskiner, mindre körskador och så vidare. c

Wa

ENKELT ATT ANVÄNDA – Bland våra kunder finns många skogsägare som är mer eller mindre ovana vid den digitala tekniken, men alla har tyckt att det har varit väldigt enkelt och roligt att lära sig detta. Och det går alltid att ångra eller ändra en felaktig markering och inmat­ ning, förklarar Jens Bergström.

id

Derome har inlett ett samarbete med eSkog, som innebär att du nu kan få din skogsbruksplan i en digital version genom din inköpare på Derome.

– Vi har byggt ett modernt webbsystem där skogsbruksplanen hålls uppdaterad med automa­ tisk tillväxtuppräkning, uttagsregistrering och så vidare. Flera kan komma åt planen samtidigt, vilket gör det enkelt för markägare att kommunicera med Derome och vice versa. Alla kartor och flygfoton ”streamas” direkt från olika kartleverantörer, och snart hoppas vi även kunna erbjuda drönarkartor som en webbtjänst, säger Jens Bergström på eSkog.

När du är ute i skogen har du med dig skogs­ bruksplanen som du laddat ner i appen på din mobil eller surfplatta. Med koppling till GPS vet du alltid var din position är på kartan. På plats kan du enkelt göra tydliga anvisningar till entreprenören inför en åtgärd, som att rita in gränser för områden som skall gallras eller avverkas. Vill du till exempel markera ett jakttorn, vindfälle, barkborreskada eller något annat objekt, så får du en ikon för just detta på rätt ställe. Alla åtgärder förs kontinuerligt in i planen. På så sätt är planen alltid uppdaterad och du slipper bekosta uppdateringar eller nya planer vart tionde år.

Birgitta Sennerdal är frilansjournalist som bland annat skriver för tidningen Skogen och ATL.

Självklart för Birgitta med digital skogsbruksplan När skogsbruksplanen gick ut samtidigt som Birgitta Sennerdal tecknade ett avverk­ ningsuppdrag med Derome, passade hon på att beställa en ny plan. Eftersom hon var van att ha den gamla planen digitalt var det ett självklart önskemål även nu.

Hennes fastighet utanför Gällared omfat­ tar cirka 50 hektar produktiv gran- och bokskog.

– Jag tog över skogen för knappt tio år sedan och då fanns en skogsbruksplan i en pärm som jag alltid bar med ut i skogen. Det var tungt och ibland blev pärmen blöt.

Noteringar skrev jag på papper. Det var osmi­ digt. Men efter hand har pärmen komplette­ rats med en digital version för datorn och mobilen. Är jag ute i skogen och till exempel upptäcker ett vindfälle så tar jag en bild, markerar läget och eventuellt gör jag en liten notering i appen, som jag sedan hittar i datorn när jag kommer hem, berättar hon.

Birgitta menar att kraven på digitala lös­ ningar är en självklar del i resten av samhäl­ let, som till exempel inom sjukvård, myndig­ heter och skola, och att skogsbruket också måste anpassa sig till den nya världen. Idag förväntar vi oss att ha all information vi be­ höver tillgänglig via internet på telefonen, surfplattan eller datorn.

– En traditionell pappersplan ska räcka i tio år, och så snabbt som utvecklingen går kommer den att vara väldigt omodern då, år 2029.

13

DIGITAL INFORMATION GER MÖJLIGHETER PÅ SANNARP Där den halländska barrskogen ger vika för Falkenbergs öppna åkerlandskap ligger Sannarp Egendom. Här driver Niels Treschow ett digitaliserat och framgångsrikt skogsbruk på gården med anor från 1500-talet.

– Marken som vi förvaltar idag ska skötas på ett hållbart sätt så den är ännu bättre i framtiden, säger han.

14

» Datainsamling är ett oumbärligt redskap för planering och uppföljning. « Niels Treschow

Niels Treschow styr med van hand sin vita Range Rover på Sannarps smala skogsvägar.

Omkring oss växer blandad skog av alla dess trädslag. Rödgran, sitka­gran, poppel, sykomorlönn och lärkträd är några av ny­ komlingarna som fått växa på Sannarps 850 hektar produktiva skogsmark. Med Falkenbergs friska kustvindar i väst blir röd­ granen aldrig riktigt frodig, och därför väljer Niels att sprida riskerna och skapa symbios i skogsbruket med hjälp av flera trädslag.

– Precis som med allt förvaltande av mark är det hållbarhet, miljö, ekonomi och socialt ansvar som är i fokus. Därför blandar vi träd­ slag för ett mer hållbart skogsbruk. Skogen behöver symbios för att kunna växa, säger han och pekar på den planterade lövridå åt väster som skyddar de intilliggande barr­­ träden.

SALT OCH VIND Att driva ett skogsbruk i Hallands varierade landskap är en utmaning som kräver nog­ grann planering. Sannarps skogar är in­ delade i fyra områden där stormvindar och salt från havet är en av de största utmaningarna. En digital datainsamling underlättar för att överblicka markerna och se vilka åtgärder som behövs framöver.

» 15

– Datainsamling är ett oumbärligt redskap för planering och uppföljning, säger han.

DÅ STARTADE DIGITALISERINGEN Niels Treschows intresse för datain­ samling kom i unga år – genom studier på amerikanska Oregon State University som ledde till ett yrke på råsockerför­ ädlingsföretaget C&H, Californian and Hawaiian Sugar Company. I samma skede introducerades pc:n på marknaden och för att få fram rationella besluts­ underlag började Niels arbeta med en allt mer digital datainsamling. När han senare tog över driften av gården 1990 var det naturligt och självklart att digita­ lisera Sannarps skogsbruk.

– En skogsplan är ett levande doku­ ment och när informationen är digital ger det en snabbare och enklare plane­ ring. Om vi planerar en gallring kan vi enkelt gå tillbaka och se hur det sett ut historiskt sett. Bör vi kanske vänta ett år eller två? Svaren hittar vi genom att gå tillbaka i det digitala arkivet, säger Niels.

SNABBARE BESLUT Informationsflödet är avgörande för en framgångsrik datainsamling. Därför behöver det vara enkelt att flytta infor­ mation från A till B. Hittills anser Niels att det har varit svårt att hitta digitala lösningar som tillåter en smidig över­ föring av data.

– Det tar fortfarande tid att flytta data, vi lägger mycket tid på administra­

16

tion. Bättre informationsflöden skulle ge en effektivare hantering och då kan vi snabbare ta beslut. Det är vad vi vill uppnå, säger han.

DATA SOM FÖRENKLAR Programmet som Niels Treschow an­ vänder idag samlar både biologisk och ekonomisk data. I den biologiska delen följer de till exempel beståndens volym, medan den ekonomiska delen räknar ut exempelvis skogens täckningsbidrag.

Att samla data i samma program för­ enklar för alla inblandade, och det är viktigt att programmen tillåter data­ insamling från flera personer på ett smidigt sätt.

– Vi är två som har tillgång till pro­ grammet, jag och min medhjälpare som sköter skogens dagliga skötsel.

Själv är jag inte ute i skogen dagligen, utan fokuserar på datainsamling och ren förvaltning. Systemet måste fungera på det sätt att vi båda kan enkelt få till­ gång till och uppdatera informationen från två håll.

Vilket är ditt bästa tips till någon som vill satsa på ett mer digitalt skogsbruk?

– Sluta aldrig vara nyfiken och följ med i den digitala utvecklingen. Det går att komma långt med datainsam­ ling, bara kunskapen finns.

DRÖNARE SKAPAR MÖJLIGHETER Som ytterligare ett steg mot ett mer digitalt skogsbruk använder Sannarp drönare för att överblicka bestånden.

I dagsläget är batteritiden lite för låg, men drönarna gör att Niels ser möjlig­ heter till nya metoder för datainsamling.

– Istället för att mäta manuellt i be­ stånden kanske vi i framtiden kan läsa informationen från en kartbild. På det sättet skulle vi enklare kunna uppdatera skogsplanen, men vi är inte riktigt där idag. Metoderna för den typen av data­ insamling behöver bli mer tillförlitliga, säger han.

TÄNKER I NYA BANOR Det råder ingen tvekan om att fram­ tidens skogsbruk blir mer digitalt men Niels Treschow tror även att skogsägare behöver våga tänka i nya banor. När vi stannar till vid en skogsdunge i närheten av gården hoppar han ur bilen och visar oss planteringen av poppel­ träd. Poppelns löv susar i skogen och träden tornar upp sig som en sal.

– Mäktigt, eller hur? säger han med ett skratt.

För nog är det en ovanlig syn med poppel på Sveriges västra kust. Niels hävdar bestämt att det är viktigt att fundera över framtidens trädslag.

– På grund av klimatförändringarna behöver vi tänka på vilka trädslag vi kommer kunna ha i framtiden. Det finns risker med att rödgranar från ett in­ landsklimat inte kommer leva optimalt i vårt klimat om temperaturen höjs med någon grad. Det kommer att bli en stor utmaning framöver, avslutar Niels. c

FRAMTID & VISIONER

Vad blir nästa steg?

Vad blir nästa steg som den digitala utvecklingen medför för skogsbruket? Ta i trä frågade Erik Willén, som är processledare digitalisering på Skogforsk.

Digitalisering handlar mycket om insamling av aktuella data, vilket leder till helt andra möjligheter att lösa upp­gifter. Det ger oss mycket bättre information om skogen, och maskindata från avverkningar kan användas för att förutspå den icke avverkade skogens innehåll, utfall och utbyte. Med bättre infor­ mation kan vi fatta bättre beslut. Det kan liknas vid att vi skapar en stor, digital erfa­ renhetsbank, förklarar han.

– Information om laserskanningen finns tillgänglig på Lantmäteriets hemsida medan de skogliga uppgifterna kommer via Skogsstyrelsen. De är ett bra redskap även för skogsägare med mindre arealer.

Man får en uppfattning om sitt bestånd, till exempel om en viss yta har tillräcklig höjd och täthet för att gallras. Bilderna är till nytta när man skall uppdatera sin skogsbruksplan, förklarar Erik Willén.

LASERSKANNING Hela den svenska skogen, utom den fjäll­ nära, har laserskannats från flygplan.

Första gången det skedde var 2015 och den andra inventeringen startade 2018 under namnet Laserdata Skog. Den utförs av Lantmäteriet och Skogsstyrelsen har ansvaret att översätta bilderna till skogliga data. Laserskanning ger en tredimensionell och detaljerad bild av skogens höjd, dia­ meter och volym, ända ned till enskilda träd.

FINNS BÄSTA AVLÄGGET HOS GRANNEN? Den inventering som nu genomförs av skogsbilvägar, tillsammans med andra automatgenererade fakta, som exempelvis bärighet, kan ge oss modeller för att räkna ut var den bästa platsen för avläggen, det vill säga var timmervältorna bör vara.

– Kanske visar det sig att skotnings­ sträckan kan halveras om du går över grannens mark. Då kan det löna sig såväl ekonomiskt som miljömässigt att ersätta grannen istället för att ta en lång skotning över egen mark. Jag tror också att vi kom­ mer få se mer av mindre och batteridrivna fordon som fraktar ut timmer till större vägar, där stora, traditionella virkesbilar tar vid, funderar Erik Willén.

FJÄRRSTYRNING AV MASKINER Fjärrstyrning av skördare och skotare ser Erik Willén snart som en realitet. Maskinerna ska själva planera sin körning, ta sig fram i terrängen och samtidigt skapa en säker­ hetszon runt maskinen, så att ingen kan komma till skada. Förarna slipper utsättas för helkroppsvibrationer och risker med fallolyckor minskar.

Erik Willén

MÅNGA FLER PROJEKT Det pågår många fler utvecklingsprojekt av digital teknik inom skogsbruket och skogs­ industrin. Är du intresserad finns mer information på www.skogforsk.se. c

17

Surfa hem pellets

Beställ pellets när det passar dig Du vet väl att du kan beställa pellets från Derome dygnet runt? Avtalskunder beställer via en specialanpassad, responsiv hemsida för mobil eller surfplatta, och privatpersoner beställer via webbshopen på deromepellets.se.

Stefan Lyrevall är kundansvarig säljare av pellets inom Derome och han ser att tjänsten är uppskattad och efterfrågad: – Många beställningar kommer sent på kvällen, vilket visar att det finns ett behov av att erbjuda denna höga tillgänglig­ het. Våra avtalskunder är ofta egenföretagare där de arbetar i verksamheten hela dagen och sköter kontorssysslor på kvällar och helger. Det kan till exempel vara verkstäder, växthus eller lantbruk. Det underlättar mycket för dem att med några enkla knapptryckningar på telefonen beställa sina pelletsleveranser.

Avtalskunderna har kontraktstyrda leveranser som sker inom vissa överenskomna tidsramar efter att en beställning har gjorts. När en order är lagd kommer en orderbekräftelse på mejlen och SMS-avisering när leveransen är på väg. Efter leveransen skickas SMS med information om till vilken adress, datum och tid som pelletsen har levererats.

– Kunden har också tillgång till en lättöverskådlig statistik per panna som ger värdefull information till anläggnings­ ägaren, säger Stefan Lyrevall.

Privatpersoner kan välja om man, till en låg kostnad, vill ha ett telefonsamtal för att stämma av var lossningen ska ske, eller få en kostnadsfri SMS-avisering om leveransen. Privat­ personer som beställer pellets via internet betalar med hjälp av Klarnas internettjänst med faktura, som också kan fås med avbetalning.

– Även privatpersoner uppskattar enkelheten i att kunna beställa när det passar dem och inte behöva ta hänsyn till våra kontorstider, menar Stefan Lyrevall. c

18

NYTT LANDMÄRKE I TRÄ Tekniska muséets nya domteater har potential att bli Stockholms och Kungliga Djurgårdens nya landmärke. Den lätta och innovativa takkonstruktionen i trä gör att besökarna kan uppleva framtidens hållbara, innovativa och resurssmarta byggande. Dessutom kommer takets interiör skapa ett iögonfallande rum.

Byggstarten sker våren 2020 och Tekniska muséet beräknar att öppna portarna vid årsskiftet 2021–2022.

– Det här ger förutsättningar för att Stockholm nu kan få en byggnad i arki­ tektonisk världsklass byggd med spets­ teknik inom träbyggande, säger Torleif Falk, stadsarkitekt i Stockholm.

SVENSKAR BYGGER HELST ALTAN Det blir allt enklare att söka informa­ tion och kunskap om trä och träbyg­ gande på internet. 2019 var det bygg­ beskrivningar till altan som låg högst i sökrankingen enligt branschorgani­sa­tionen Svenskt Trä. Andra populära byggprojekt är trädäck på mark, staket och plank samt tak över uterum. På byggbeskrivningar.se finns flera kostnads­ fria byggbeskrivningar med tydliga instruktioner för den som vill bygga hemma i trä.

HÅLLBAR MILJÖ

Derome bygger Sveriges första fossilfria förskola I hård konkurrens vann Derome upphandlingen att som totalentreprenör bygga Sveriges första fossila förskola i Göteborg. ”Ingen hade samma driv i hållbarhetsfrågan som Derome och ingen kunde erbjuda samma lösning som Derome har med från skog till färdigt hus”, skriver Göteborgs stad i motiveringen.

Förskolan Hoppet på Hisingen är en innovativ satsning i ett miljömässigt mer hållbart byggande. Den byggs så klart i trä och skall vara klar under 2021.

Har du mark att sälja?

DEROME SÖKER TOMTER

FÖR EN- OCH FLERFAMILJSHUS

– När man verkligen grottar ner sig i detaljerna kring vad som är fossilfritt – allt från material till transporter - så inser vi att vi har en enorm resa framför oss för att söka nya vägar utanför de tradi­ tionella, säger Anders Hall på Göteborgs lokalförvaltning

Derome utvecklar och bygger hållbara bostäder och hela bostadsområden med virke från skogarna i närområdet. För att kunna möta efterfrågan på fler bostäder söker Derome tomt­ mark.

För att människor ska finna boenden i livets alla skeden bygger Derome allt från villor, radhus, parhus till höghus – Det är viktigt för oss att erbjuda både äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter.

Allt bygger vi med förnybar trä­ råvara som bas, säger Andreas Ahlman, affärsutvecklingschef för Derome Mark & Bostad och fortsätter: – Derome är unikt genom att vi bygger höghus ända upp till åtta våningar med trästomme.

Vårt mål är att bli först i landet med att bygga ett klimatneu­ tralt bostadsområde. Det blir en jätteutmaning för oss och för branschen, men det är väldigt roligt att vi kan ligga i framkant av utvecklingen. Det första pro­ jektet är den fossilfria förskolan

Anders Hall

Hoppet som vi bygger just nu i Göteborg. Där får vi många nyttiga lärdomar.

Främst söker Derome tomter i tätortsnära områden utmed hela västkustområdet.

– Vi vill bygga socialt hållbart, och därför söker vi områden som är stora nog för varierad bebyg­ gelse med alla typer av hus, där vi kan ha en mix av villor och fler­ familjshus. Men vi är självklart också intresserade av enstaka tomter för villor, säger Andreas Ahlman.

Värdeökning för mark i bra lägen är hög när den utvecklas för bebyggelse.

– Vi jobbar ofta med sam­ arbetsavtal där vi utvecklar marken i samverkan och för­delar vinsten med markägaren. Vi kan också göra rena köp av tomter om markägaren föredrar det, förklarar Andreas. c »Ä r du intresserad av att sälja mark? Kontakta Andreas Ahlman, 0340-66 64 06, andreas.ahlman@derome.se

19

Din hjälp i skogliga frågor Kontakta din inköpare i alla frågor som rör din skog.

20

g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320-181 33 per.franzen@derome.se

g Bollebygd Julia Gustafsson Virkesinköpare 0320-180 28 julia.gustafsson@derome.se

g Horred Mikael Karlsson Virkesinköpare 0320-181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Horred Anna Johansson Virkesinköpare 0320-20 98 59 anna.e.johansson@derome.se

g Kinnared Carl Larsson Virkesinköpare 0345-58 58 45 carl.larsson@derome.se

g Markaryd Magnus Benjaminsson Virkesinköpare 0433-420 63 magnus.benjaminsson@derome.se

g Markaryd Patrik Johansson Virkesinköpare 035-280 51 13 patrik.k.johansson@derome.se

g Simlångsdalen Dan Karlsson Virkesinköpare 035-280 51 12 dan.karlsson@derome.se

g Svenljunga Jon Wallin Virkesinköpare 0340-66 65 64 jon.wallin@derome.se

g Svenljunga Hasse Grönesjö Virkesinköpare 0320-181 35 hasse.gronesjo@derome.se

g Svenljunga Björn Schönning Virkesinköpare 0320-181 38 bjorn.schonning@derome.se

g Svenljunga Lars-Erik Svensson Produktion och logistik Biobränsle 0340-58 25 66 frasse@derome.se

g Svenljunga Linus Jonsson Verksamhetsutvecklare 0320-181 31 linus.jonsson@derome.se

g Uddevalla Fredrik Johansson Drivningsledare 0522-44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

g Uddevalla Martin Johansson Virkesinköpare 0303-38 20 42 martin.johansson@derome.se

g Uddevalla Anders Källén Virkesinköpare 0522-44 99 80 anders.kallen@derome.se

UDDEVALLA

GÖTEBORG BOLLEBYGD SVENLJUNGA

HORRED DEROME ULLARED

KINNARED SIMLÅNGSDALEN MARKARYD

MALMÖ

KONTAKT

g Ullared Daniel Gustafsson Virkesinköpare 0340-66 65 09 daniel.gustafsson@derome.se

g Ullared Magnus Wallin Virkesinköpare 0340-66 65 84 magnus.wallin@derome.se

Derome

Derome Skog 432 87 Veddige 0340-66 64 20

Bollebygd

Rävlandavägen 21 517 91 Bollebygd

Horred

Linnevägen 5 519 31 Horred

Kinnared

Marknadsvägen 13 314 95 Kinnared

Markaryd

Råstorp Träloravägen 8 285 93 Markaryd

Simlångsdalen

Gästgivarevägen 14 313 96 Simlångsdalen

Svenljunga

Vävaregatan 7 512 53 Svenljunga

Uddevalla

Silverlodsgatan 2-4 451 50 Uddevalla

Ullared

Danska vägen 1 310 60 Ullared

21

Se din fastighet från ovan!

LÖS KORSORDET!

I detta nummer av Ta-i-trä kan två av er läsare vinna möjligheten att få en timmes drönarflygning över din skogsfastighet.

TALA KOPPLAS SÖRJA SOM VAGNAR FÖR PÅ PRÄST FÖRYNGRING I SKOGEN BERÖMLIG BLOMMA

TING SOM BLOMSTERFYLLS

SKÖTER SKOG- OKOKTA RYTMER MAN I BANDET

TVÄRSLÅ

MUMSADE I SIG UNDERMÅLIG

HAR HUNDEN UPPJAGAD

UTRYMME FÖR BILD

TAS AV STAMMEN

RYSKA POSTEN

ALDA OCH LADD

UPPREPAR, FÖRNYAR MÅLNING PÅ FUKTIG MUR

KLÄDD I SMOKING

KAN HA CAPO LÄTT DIMMA

BEKLAG- MÄTER LIGTMAN VIS MED

KONSTNÄR- PHILIPSLIGT SON RUM

GAMMALDAGS SKOLUPPSATS

BIBELDEL

LEDNINGAR HOLLAN-' DAISE

FEST FÖR BARN

BABA I RÖVARSAGA

FANTOMENS VÄN I DE DJUPA SKOGARNA

SJÖ OH FLOD BLIR EJ INTERNER

FÖRE REMO

BROSKSKIVA DISCOSPELARE

TEFAT KAKFLINGOR AFTONUNDERHÅLLNING

ÖVERLÄGGNING ÄR HUND SOM EJ VARIT UTE

REDSKAP I SKOGEN

SIGGE

OM- OCH ULF I BOKRÅDE HYLLAN

FARA I SVEN WOLLTERS BERGSÄR KÄND OMRÅDE RÖD SOPPA VERSFOT

DAGLIGT ARBETE

GE KANSKE FRÅN FORMEN KOLOSSMULKOLSALT YTA MÅRDEN

EN SISTA SIFFRA

KIRCHSTEIGER

NATIONALPARK

VÄDERSTRECK

TVÅ PLAGG

RENTJUR

OSTADIG

BÄCKAMARKUS HUSTRU

NATRIUM KAN OCKSÅ FÄLLA TRÄD

NÄR DET SVIRRAR OCH SNURRAR

TÄTT BESTÅND BRUKAR HÄSTAR

MÅNGET I TUVA HJÄLTEDÅD

HIVAR IVÄG SUND FISKBETE TVÅ IN

HÄLLER LITE I TAGET

HAR BACKE

FARLIG GAS

TON FÖRE RE VAR SPELEMANNEN EVERT SANDIN

Lösningen på ordflätan mailas in till: info@derome.se I mailets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta-i-Trä” och i mailet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogsfastig­ hetens beteckning.

Skicka in ditt svar senast 31 oktober. Glöm inte att motivera varför just du ska vinna.

NOTERA

I TAKET OCH PÅ KYRKTAKET

SKADEDJUR (ELLER LITEN?)

TRÄD NÄRA VATTEN

ÄR EN LÄTT SAK

© Bulls

DELAD

De två lyckliga vinnarna av ett dagsverke röjning på sin skogs­ fastighet i förra numret blev: Per Karlsson, Vessigebro Tommy Alvarsson, Veddige

HÅLL UTKIK! I vinter kommer Derome att lansera en digital portal för dig som skogsägare. Här kommer du att kunna se de affärer du har med oss och följa arbetets gång.

Du kommer också att nå din skogsbruksplan via portalen. Vi är övertygade om att användandet av en digital plattform kommer att öka dina insikter och hjälpa dig till ett mer aktivt skogsbruk.

Vi ser fram emot att berätta mer om detta när det närmar sig, så håll utkik!

§

Juristspalten

Fredrik Johansson, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

Elektronisk eller fysisk signatur?

För att knyta an till temat för detta nummer av Ta i trä vill jag ta upp en fråga som flera av de större aktörerna på skogsmarknaden idag ser över möjligheterna till; nämligen att använda elektroniska avtal som signeras elektroniskt direkt i skogen. Frågan är hur ett sådant avtal står sig juridiskt i förhållande till traditionella avtal?

Svar: En elektronisk signatur är ett sätt att signera elektro­ niska dokument, exempelvis ett avverkningsavtal. Det finns olika tekniska lösningar för detta och för hur signaturen knyts till en viss individ. Vilken lösning som väljs beror på vilken kategori av signatur man vill använda sig av; 1) Elektronisk signatur 2) Avancerad elektronisk signatur 3) Kvalificerad elektronisk signatur.

PLASTFRI TAKE AWAY Take away-lådor och bestick i trä blir ett allt vanligare alternativ för miljömedvetna restauranger.

De senaste på marknaden är bland annat skålar och strutar i hyvlad björk. Alexander Jörlöv på företaget Papstar berättar om den lavinartade ökningen av miljövänligare engångsprodukter.

– Sedan de nya EU-direktiven om plast har vi fått ett högtryck utan dess like. Ingen vill köpa plastpro­ dukter längre, då erbjuder vi ersättningsartiklar – ofta i trä, säger han. Han tillägger även att många av Papstars artiklar i trä är FSC®-certifierade.

Vad som huvudsakligen skiljer dessa åt är graden av säkerhet – att undertecknaren verkligen är den som han/hon påstår sig vara. Den kvalificerade elektroniska signaturen har gene­ rellt samma rättsliga ställning som en egenhändig namnteck­ ning. Även om en elektronisk signatur kan binda parterna till ett avtal, accepteras den inte i alla sammanhang. Viss lag­ stiftning uppställer krav på att avtalet utformas på visst sätt för att vara juridiskt bindande och i vissa fall, exempelvis vid köp av fast egendom, kan dessa bara uppnås genom en egenhändig fysisk namnteckning. För virkesköp och andra skogliga åtgärder gäller generellt inga sådana formkrav och parterna är fria att utforma avtalen som de vill.

Beroende på teknisk lösning för signaturen är den möjlig att spåra digitalt; vem som undertecknat, när och till och med var det skett kan spåras. En elektronisk signatur kan också vara svårare att förfalska och ett elektroniskt avtals innehåll är svårare att manipulera eller ändra i efterhand. Det finns lagkrav på att den tekniska utrustningen inte heller ska kunna manipuleras. Vilket bevisvärde en elektronisk signatur har i en rättstvist om ett avtals giltighet är svårt att direkt säga, men med en teknisk utrustning som uppfyller ställda säkerhets­ krav och avtalsfrihet mellan parterna, är det min uppfattning att den bör väga lika tungt som en traditionell namnteckning.

En elektronisk signatur har enligt min mening också goda förutsättningar att ge mer information om omständigheterna vid avtalets ingående, vilket kan bidra till att förebygga ord mot ord-situationer i avtalstvister. c

23

Derome Skog 432 87 Veddige

Derome levererar till världens högsta träbyggnad Det är världsunikt, spektakulärt, banbrytande för framtiden – och lokalproducerat. Nu byggs världens högsta träbyggnad, räknat i antal våningar, och Derome är leverantör till rekordbygget.

Ny klassning för massaved

– Det här kommer att få världen att upptäcka svensk träindustri. Det är bra för hela branschen, säger Petra Eriksson, affärschef inom Derome.

Det slår Sverigerekord i höjd – och även världs­ rekord om man mäter i antalet våningar. Skellefteå kulturhus med sina 20 våningar blir ett trähus utan motstycke – och Derome får det prestigefulla upp­ draget att leverera de övre delarna av byggnaden.

Det handlar om totalt 205 hotellrum med gym på toppen. Det tas fram genom specialanpassad produk­ tion i Deromes husfabrik i Renholmen strax utanför Skellefteå. Byggnaden beräknas vara klar under våren 2021.

Som vi skrev om i förra numret av Ta i trä så infördes ett nytt system för klassning av massaved den 1 augusti i år.

På biometria.se hittar du en tabell med de olika kvalitetskraven. OBS! Inga övergrova bitar (över 70 cm) tillåts i massaved.

Vad blir då konsekvensen för skogsägaren med det nya systemet?

• All volym prisräknas, inget blir vrak.

• Kvalitet bedöms på travnivå (stuv på lastbil).

• Grundpriset förutsätter prima kvalitet.

• Sekunda kvalitet ger 35kr/m³fub avdrag.

• 3m längder ger 30kr/m³fub avdrag.

• Utskottskvalitet mätningsvägras eller klassas om till brännved beroende på mottagningsplats.

Derome Skog ↑ 0340-66 64 20 ↑ deromeskog.se