magasin_-_ta_i_trä_1_2026

Brevikshults häradsallmänning:

Ett stycke levande skogshistoria

Morgan Rundström: Byggde maskinhall med virke från egen skog

VÅR 2026 NR 1

Deromes nya såglinje

VÄRLDENS MEST VEDEFFEKTIVA SÅG

10

BREVIKSHULTS HÄRADSALLMÄNNING – ETT STYCKE LEVANDE SKOGSHISTORIA

Trä i tiden

Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varumärkena Derome, A­hus, IMAB, Svensk Bygglogistik och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privatkunder. Med hög servicegrad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.

Vårt motto på Derome, från skog till färdigt hus, är just vad vi står för.

FAKTA DEROME:

Sveriges största familjeägda träindustri, grundad 1946. Med verksamhet ”Från skog till färdigt hus” Antal anställda: 2 500 Omsättning: ca 10 miljarder kr

VÄRLDENS

TIPS FRÅN INKÖPAREN CALLE BERGH

OM DEROME SKOG:

Derome Skog är ett fullserviceföretag till västsvenska skogsägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, kunniga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.

TA I TRÄ NR 1 2026

Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige. Utgivning: 2 ggr/år

Ansvarig utgivare: Linda Andersson, vd Derome

Timber. Text: Niclas Sjöqvist, Ida Vastersson och Victor Kennmark. Foto: Andreas Svensson och Deromes egna bilder.

Layout: Peter Winqvist.

Tryck: Stibo Complete 2026

Redaktionsadress:

Roxx Communication Group AB, Traktorgatan 4, 598 30 Vimmerby, www.roxx.se

Sociala kanaler: Derome

Derome, Hemfranderome, DeromeSkog, Derometrateknik

Derome, Hem från Derome, Derome Skog, Derome Träteknik

Starkare tillsammans:

Vi har skogens värde

i fokus

Osäkerheten i omvärlden fortsätter, men skogen växer oavsett konjunktur, politik eller krig. Så fortsätt sköta om din skog, det ger trygghet och framtidstro.

Marknaden för sågade trävaror har under en längre tid varit avvaktande, men vi ser tecken på en ökad aktivitet på bostadsmarknaden. Att allt fler familjer nu vågar investera i en bostad kommer att bidra positivt till den svenska träindustrin framgent.

Förändringar och händelser i världen driver utveckling. Vi som företag behöver vara såväl snabbfotade och flexibla som stabila och långsiktiga för att stå starka även framåt. Under våren har vi ställt om vårt sågverk i Maa till att såga fura i stället för gran. Det ger en balans mellan fura och gran som stämmer väl med utfallet i avverkningarna och säkrar avsättningen för ditt timmer.

EN VITAL 80 ÅRING MED DRIV ATT UTVECKLA

Under 2026 uppmärksammar vi att Derome fyller 80 år, en framgångsrik resa från en enkel bysåg på 40­talet till dagens familjeägda träindustri med hela kedjan från skog till färdigt hus.

Vi vill förenkla din vardag genom att vara jordnära, smidiga och pålitliga att samarbeta med. Ett stadigt handslag har varit en nyckel för att både verksamheten och de bygder där vi verkar ska växa.

I detta nummer kan du läsa mer om vår senaste utveckling med världens mest vedeffektiva såglinje. Men också hur vi stärker värdet på trä genom innovationer i hållbart byggande, som exempelvis nu när vi tillverkar husgrunder i trä som ersätter traditionell betong. Vi får också möta en av våra leverantörer som byggt en maskinhall – genom att köpa tillbaka sin skog i form av takstolar och byggmaterial.

VÅRT SAMARBETE STÄRKER SKOGEN OCH HEMBYGDEN

Derome bygger inte bara bostäder. Tillsammans med dig som skogsägare och våra många lokala entreprenörer och samarbetspartners driver vi utveckling och bidrar till en levande landsbygd. Det är en förutsättning för ett långsiktigt värdeskapande skogsbruk.

Tack för att du är med och bidrar till en levande hembygd och ett rikare Sverige.

Linda Andersson, vd Derome Timber

Den 25 april 1946 togs handslaget på Deromes första virkesaffär. Brädorna såldes till en lokal trävaruhandlare och vinsten landade på omkring 400 kronor. På den tiden var det en riktigt stor affär!

80 år

med rötterna i skogen

Från en enkel bysåg till Sveriges största familjeägda träindustri. Deromes resa har gått via handslag, sågspån, stormar, expansion och ett envist driv framåt. Mycket har förändrats, men kärnan är densamma. Skogen först, träet i centrum och viljan att bygga något som håller för kommande generationer.

I dag syns framtidsviljan i projekt som Pilen i Varberg. Här testas trägrund, nya materialval, solceller, energistyrning och trädgårdar som stärker den biologiska mångfalden.

NÅGRA UTVALDA MILSTOLPAR

1946

Snickaren Karl Andersson grundade Derome. Han investerade i en enkel bysåg med ambitionen att förse grannar och bönder i trakten med nysågat virke.

1960-talet

Verksamheten utökas till att också omfatta bygghandel. Sortimentet breddas med allt från masonit, tretexskivor och spånskivor till spik och isolering.

1970-talet

Ny såglinje fördubblar produktionen. Kort därefter startar hyvleri samt tillverkning av takstolar, byggsystem och emballage.

Det som började med Karl Anderssons sågning åt bönder i bygden växte vidare när nästa generation tog plats. Steg för steg breddades verksamheten – från såg och hyvleri till bygghandel, takstolar, hus och bostadsområden.

I

NÄSTA NUMMER

Stor intervju med Magnus Andersson, vd och koncernchef för Derome AB – om riktningen framåt, nästa kapitel i Deromes resa och vad som krävs för att fortsätta vara ett skogsföretag som inget annat.

1980- & 90-talet

Nu tas det modiga steget från enskilda byggprojekt till att utveckla hela bostadsområden. Idag bygger vi bostäder och områden anpassade för livets alla faser.

2000-talet

Millennieskiftet blev starten på en rejäl expansion av bygghandeln och ett flertal nya affärsområden. Bland annat Woodtec i Varbergs hamn och en volymhusfabrik i Värö.

Framtiden

Med innovation och samarbete bygger vi kunskap som tar oss närmare våra mål om att 2030 vara klimatneutrala i egen verksamhet och 2045 i hela värdekedjan.

Karl Andersson

DEROMES NYA SÅGLINJE

Från vision till världens mest vedeffektiva såg

Det började med en analys, som följdes av insikten om behovet att maximera värdet på våra leverantörers stockar. Därpå följde ett beslut som skulle komma att påverka hela Derome.

– Vi insåg att utbytet från vårt värdefulla timmer måste öka, och att platsen för det var Derome, säger Per Andersson, utvecklingschef och delägare i Derome.

– Då blev det också klart att vi behövde förnya såglinjen i vår största anläggning. Det är som att byta själva hjärtat eller pulsådern i företaget. Det är ett riskfyllt och mycket kostsamt projekt, fortsätter Per Andersson.

Bakgrunden var tydlig. Timret från skogen väntas inte bli billigare, samtidigt som tillgången på virke i närområdet är begränsad. Dessutom måste skogens råvara användas smartare och räcka längre.

– Vi ser en tydlig trend mot att vi måste öka andelen långlivade produkter från skogen. Något mer långlivat än det trä vi bygger in i våra bostäder finns ju inte.

För Derome blev slutsatsen självklar. Om råvaran är begränsad måste mer av varje stock tas till vara. Och om mer av trädet kan bli byggmaterial, blir det också en klok investering utifrån ett klimatperspektiv.

Med råvara, ekonomi och ekologi som grund började Derome därför skissa på en idé som många ansåg vara för djärv. Gick det att få ut betydligt mer plank och bräder ur varje timmerstock?

I många moderna sågverk ligger sågutbytet från en barkad stock på knappt 50 procent. Derome satte målet betydligt högre.

– Vi räknade på det och satte målet att öka utbytet med 20 procent. Rådgivarna himlade med ögonen och sa att det inte gick. När någon säger att det inte går, då får vi extra energi, säger Per med ett leende.

BYGGA NYTT MEDAN VERKSAMHETEN RULLAR

Att fatta beslutet var en sak. Att genomföra det var något helt annat.

Platsen i Derome var begränsad, samtidigt som långa produktionsstopp skulle bli dyra. Lösningen blev att bygga ut under pågående drift, ett arbete som pågick i tre år.

Per Andersson, utvecklingschef på Derome Timber AB.

Förra året invigdes Deromes nya såglinje – en av världens modernaste och ett flaggskepp för Sveriges största familjeägda träindustri.

FRÅGA-SVAR

Har ni ökat sågutbytet med 20 procent?

– Vi håller fortfarande på och trimmar anläggningen men vi är redan på de nivåerna när allt flyter.

Har det varit en lönsam investering?

– Investeringen kommer att bli lönsam. Självklart kostar det att bryta ny mark med målet att utnyttja våra markägares timmerstockar maximalt. På sikt blir detta en vinst för markägarna, samhället och Derome.

»När någon säger att det inte går, då får vi extra energi.«

”Efter tre år med mycket slit, funderingar och en halv miljard i kostnader står vi här med världens mest vedeffektiva såg”, säger Per Andersson.

– Det kanske svåraste av allt var att platsen är begränsande och att vi samtidigt skulle minimera kostbara stopp. Tack vare fantastisk personal och duktiga ingenjörer lyckades vi bygga ut under pågående drift.

Derome investerade i en ny LINCKanläggning från Tyskland, samtidigt som delar av den befintliga linjen, som fortfarande höll måttet, renoverades och behölls.

VARJE STOCK ÄR UNIK

Det som gör anläggningen unik är inte bara storleken på investeringen, utan synsättet bakom tekniken.

– Vår ambition är att varje stock är unik och ska behandlas därefter.

På många större sågverk används så kallad fast postning, där stockarna sorteras efter diameter och sågas på rad i hög hastighet. Derome valde i stället fri postning, där varje stock optimeras indi­

Johan Freij, expert inom skogliga och skogsekonomiska frågor, om investeringen:

– Sågverket är skogsägarens bästa vän. Sågtimmer är själva basen i skogsägarens ekonomi. Över 75 procent av skogsägarens totala skogsnetto kommer från sågtimmer. Därför är Deromes unika investering så viktig. Vi kommer att ha begränsat med råvara framöver och då gäller det att maximera mängden högkvalitativa produkter från skogen.

– Jag beundrar verkligen

Derome, att de som familjeföretag, med egna pengar, tagit beslutet att göra denna banbrytande investering. Någon måste våga gå först och det har Derome gjort. En barriär i sågbranschen har passerats här och det är stort. Det ökar hela skogssektorns status.

viduellt. Det går lite långsammare, men ger högre precision och bättre utbyte. Varje stock scannas, beräknas och optimeras utifrån både volym och ekonomi. Inom loppet av ett par sekunder utvärderas omkring 3 000 alternativ. Därefter vrids stocken till exakt rätt position och kurvsågas för att följa trädets fibrer och få ut hela längden, även ur något böjda stockar.

För att nå det höga utbytet tas också kortare bitar från sidobrädorna till vara. Bitar ned till en meter fingerskarvas till rätt längder i stället för att gå förlorade.

EN INVESTERING FÖR MER ÄN DEROME

Efter tre år av byggnation, trimning och problemlösning står anläggningen nu på plats. Och även om allt fortfarande finjusteras är stoltheten tydlig.

– Efter tre år med mycket slit, funderingar under dygnets alla vakna timmar och en halv miljard i kostnader står vi här med världens mest vedeffektiva såg. Per lyfter särskilt fram människorna bakom satsningen.

– Jag är så stolt över alla kollegor som jobbat mot vårt gemensamma mål, och så tacksam över de maskinleverantörer

som tog sig an detta utmanande uppdrag. Framför allt är jag lycklig över att sågen fungerar precis som vi skissade i vår vision.

För Derome handlar satsningen inte bara om affären, utan också om att höja värdet på den svenska träråvaran och använda skogen bättre.

– Investeringen kommer att bli lönsam. På sikt blir detta en vinst för markägarna, samhället och Derome. Det är också ett sätt att höja träråvarans status ytterligare. c

FAST ELLER FRI POSTNING:

Två sätt att såga stockar

Fast postning är den vanliga modellen på större sågverk. Stockarna sorteras efter diameter och sågas kontinuerligt i hög hastighet. Det är effektivt och ger lägre kostnad.

Fri postning kräver mer avancerad teknik. Här optimeras varje stock individuellt, vrids rätt och sågas utifrån sina egna förutsättningar. Processen går långsammare, men ger högre sågutbyte.

När sågutbytet ökar från 50 till 60 procent blir volymen trävaror 20 procent större.

Vad blir det av stocken?

60% trävaror ohyvlat (sågutbyte)

5% krympning vid torkning)

10% sågspån

Planka och bräda – vad är skillnaden?

cellulosaflis

Plankan kommer från centrumutbytet och är grövre, över 4,5 centimeter. Den hållfasthetsklassas och blir byggkomponenter som reglar, takstolar och bjälklag.

Brädan är tunnare och används till exempel till råspont, takläkt och glespanel. De yttersta, tunnare brädorna med vankant blir ofta emballagematerial.

NYPLANTERAT – NYHETER FRÅN DEROMEKONCERNEN

Första trägrunden på plats i Varberg

PRIS TILL PROJEKT

SOM VISAR VÄGEN

Derome har tillverkat sin första egenproducerade trägrund i fabriken i Anneberg. Den testas nu i innovationsprojektet Pilen i Trönninge utanför Varberg, där ett av fyra kedjehus får den nya lösningen.

Målet är att minska klimat avtrycket och samtidigt kapa tid i byggprocessen.

Den första grunden monterades på en timme, vilket gör det möjligt att resa och vädersäkra ett prefabricerat hus betydligt snabbare än med en traditionell betonggrund. Om pilotprojektet faller väl ut kan trägrunder på sikt bli ett återkommande inslag i Deromes bostadsproduktion.

Kvarteret Omställningen i Göteborg har utsetts till Årets Bygge 2026. Derome har varit en del av projektet tillsammans med Tm2 Bygg och Framtiden Byggutveckling. Här har klimatpåverkan minskats med 57 procent genom bland annat trästomme, återbrukad fasad och ett tydligt fokus på smarta materialval.

Resultatet blev 171 kilo CO2e per kvadratmeter BTA, klart under projektets mål.

Återbruk på riktigt i Göteborg

Vid Masthuggskajen i Göteborg växer Sonyas fram, White Arkitekters kommande huvudkontor och kulturhus. Projektet är först ut i ett nytt samarbete mellan BRA Bygg, Derome och Återbruksbyrån, där återbruk ska fungera hela vägen från inköp och logistik till leverans och montage.

Håll dig uppdaterad

Ta del av nyheter, säsongstips och erbjudanden från Derome.

» Anmäl dig via QR-koden.

Här blir återbruk en del av själva byggandet, bland annat genom återbrukat tegel och material från andra projekt. Byggnaden ska också rymma både arbetsplats och publik verksamhet, med höga klimat ambitioner som röd tråd genom hela projektet.

Tack vare trägrunden kan prefabricerade hus resas mycket snabbare.

NYPLANTERAT – NYHETER FRÅN DEROMEKONCERNEN

Nytt pris för unga företagare

Tillsammans med Ung Företagsamhet Halland instiftar Derome ett nytt jämställdhetspris för unga entreprenörer. Priset ska lyfta UFföretag som arbetar aktivt för lika möjligheter, både i det egna företaget och genom affärsidéer som

bidrar till mer jämlika villkor i samhället. Vinnaren får 10 000 kronor, diplom och ett studiebesök eller en inspirationsworkshop hos Derome – ett sätt att uppmuntra företagande som bygger på fler perspektiv redan från start.

Smålandsstenar växlar upp

I Smålandsstenar har Derome tillverkat kundanpassat träemballage i nära 35 år. Nu investerar man i en ny automatiserad pallspikningsmaskin och en paketkap, för att kunna öka kapaciteten och möta en växande efterfrågan.

Satsningen gör det möjligt att tillverka både standardpallar och specialformat, med högre precision och jämnare kvalitet. För kunderna betyder det kortare ledtider, bättre leveranssäkerhet och ett bredare utbud.

80 år i gott sällskap

Derome fyller 80 år i år. Det gör också flera andra välkända namn och varumärken. Här är några av jubileumsfirarna från 1946:

Carl XVI Gustaf

Benny Andersson

Cher

Dolly Parton

Estrella

Sony

Steven Spielberg

Sylvester Stallone

Triumfglass

Håll tungan rätt i mun!

Derome kommer från orten med samma namn utanför Varberg. Men genom åren har det ändå hunnit bli allt från ”Derååme” till ”Därromm” och ”Dejråmä”.

Dèrome?

Hur säger man egentligen

Derome? Skanna QR­koden och hör hur namnet faktiskt uttalas.

Visste du att Derome Skog finns på Facebook och Instagram? Där delar vi med oss av skogsnyheter, smarta tips för virkesmarknaden och skogsbruket samt visar upp lite av vardagen på Derome Skog. Följ oss, vettja! DeromeSkog @deromeskog Följ Derome Skog på Facebook och

BREVIKSHULTS HÄRADSALLMÄNNING

En resa i tiden

Skogen och dess förutsättningar förändras ständigt. Den bär med sig historiken från tidigare generationer – som vi måste förhålla oss till. På samma gång behöver vi ständigt anpassa vårt brukande till de förutsättningar som gäller i dag. Vårt skogsbruk är en vacker förening av dåtid och nutid.

Allt är dokumenterat på allmänningen. Den äldsta bevarade kartan är från 1697. Här syns handritade skogskartor och planer från 1950­talet.

Brevikshult är inte bara en häradsallmänning. Det är också ett stycke levande skogshistoria. Här, i en av Sveriges sydligaste häradsallmänningar, ryms flera sekler av brukande, misstag, framgångar och nya försök. Från Magnus Ladulås tid, då markägarna i häradet fick rätt till svedjebruk, vedfångst och mulbete, till dagens certifierade skogsbruk med produktion, miljöhänsyn och ständiga avvägningar. Brevikshult är på många sätt ett tidsdokument över hur svensk skog har brukats, prövats och förändrats.

SPÅREN FINNS KVAR I MARKEN

Historien finns inte bara i sägner och gamla kartor. Den finns i bokföringen. Där går det att följa hur skogsbrandepoken präglade landskapet under 1700­ och 1800­talen, så till den grad att skogvaktaren tvingades betala eldvakter under somrarna. År 1876 fick de 1 krona och 25 öre om dagen i den nya valutan som just hade ersatt riksdalern. Det säger något om både tiden och villkoren. Men Brevikshult är inte fast i historien. Tvärtom. Det som gör platsen intressant är att den gång på gång har fungerat som försöksyta för framtidens skogsbruk. Under 1800­talets mitt såddes brandfält med gott resultat. Senare kalavverkades större områden för att öka produktionen, och mellan 1874 och 1883 sattes hela 2,9 miljoner plantor. Än i dag avverkas skogar från den epoken.

EN PLATS DÄR MAN KUNNAT VÅGA PROVA

Det är en erfarenhet som fortfarande präglar synen på allmänningen. På en stor fastighet går det att

Forskning visar att det fram till slutet av 1800­talet brann cirka 280 000 hektar per år i Sverige. Det kan jämföras med dagens årliga hyggesareal på knappt 200 000 hektar.

testa sådant som många mindre markägare inte har råd att chansa med.

– För en liten markägare, som de flesta ändå är, kan det ju bli förödande att pröva alternativa skötselmodeller på ett tillräckligt stort område för att dra vettiga slutsatser. Man vill inte ta risken att all skog blåser ned eller att föryngringarna misslyckas. Att testa har vi däremot kunnat göra på allmänningen i århundraden för att se vad som fungerar och vad som är mer osäkert, säger skogvaktaren Tomas Lindqvist.

Det är också där Brevikshults styrka ligger. Inte i att alltid ha gjort rätt, utan i att ha kunnat lära i stor skala. Johan Gradén, som arbetade på allmänningen mellan 1981 och 2020, är inne på samma spår. Alla skogvaktare har både lyckats och misslyckats, men på en så stor fastighet har konsekvenserna av misstagen blivit hanterbara och kunskapen kunnat föras vidare.

SKOGEN HAR ALLTID HAFT FLERA VÄRDEN

Samtalet om skogen rör sig därför lätt mellan sekler och praktiska detaljer. Här finns berättelser om bärauktioner på 1800­talet, när hallon och lingon var en viktig inkomstkälla som försvann 1915, då Allemansrätten infördes och bärplockandet blev fritt. Om udda sortiment som gitarrgran under andra världskrigets blockad och bastatimmer till det lokala korghantverket bastabinne. Brevikshult framstår mindre som en enskild fastighet och mer som en spegel av hur skogen alltid har haft flera värden samtidigt.

Brevikshults mångårige skogvaktare Johan Gradén demonstrerar 60­talsinsrumentet Sifometern för nuvarande skogvaktare Tomas Lindqvist och Deromes virkesinköpare Erik Arvidsson.

Ägandet är också speciellt. Brevikshult omfattar knappt 480 mantal, fördelade på drygt 1 100 fastigheter med omkring 2 300 delägare. För dessa är allmänningen inte bara en historisk konstruktion, utan en värdefull tillgång. Enligt Johan Gradén har utdelningen gått från som lägst 500 kronor till fjolårets rekord på 9 500 kronor per mantal.

NÄR STORMEN RITADE OM ALLT

Men bilden av ett tryggt och stadigt brukande får inte lura någon. Skogen bär också spår av brutala händelser. Stormarna 1969 är ett sådant exempel. Den 22 september blåste det orkan i Västsverige, och den 1 november kom nästa slag. På Brevikshult låg 70 000 kubikmeter skog omkullblåst. Ungefär en tredjedel av fastigheten, omkring 500 hektar, drabbades. Johan Gradén ägnade nära 20 år av sitt yrkesliv åt att hantera följderna. Än i dag syns effekterna tydligt i åldersklassfördelningen, där tyngdpunkten ligger mellan 40 och 60 år.

Samtidigt vittnar siffrorna om en långsiktig utveckling. Sedan 1955 har arealen produktiv skogsmark ökat med 25 procent när betesmarker och dikade myrar blivit skogsmark. Medelboniteten har stigit från 4,7 till 7,0 m³sk per hektar och år. Förklaringen finns i utvecklad skogsskötsel, förädlat plantmaterial, viss gödsling och ett förändrat klimat. Snitt volymen, som låg på 160 m³sk per hektar 1955 och sjönk till under 100 på 1980­talet, är nu tillbaka på samma nivå som för 70 år sedan.

Areal (%)

Naturvårdsmål, ca

Tyngdpunkten ligger i dag i skogar mellan 40 och 60 år, till stor del som följd av stormarna 1969. Källa: Skogsnytta Fastighetskonsult AB.

På 40 år har kollagret i Brevikshults skogar därmed ökat med cirka 160 000 ton, samtidigt som allmänningen levererat virke till industrin och därmed bidragit till att ersätta fossila material och lagra kol i träkonstruktioner. Trots det är andelen äldre skog över 100 år betydligt större än 1955.

STOLTHETEN MITT I DEBATTEN

Det här är också bakgrunden till den stolthet som återkommer i samtalet. Erik Arvidsson, virkesköpare

på Derome, sätter ord på den frustration som många i skogsbruket känner inför dagens debatt.

– Ibland känner jag mig tyngd av all kritik jag ser i skogsdebatten. Jag känner ju inte igen mig. Då är det skönt att komma ut till alla våra stolta skogsägare, som sköter sin skog efter bästa förmåga. Jag upplever ibland att de inte vågar visa denna stolthet utåt eftersom debatten är så svartvit. Det är väldigt synd. Vilken annan verksamhet i samhället är mer uthållig än vårt skogsbruk? säger han.

»Vilken annan verksamhet i samhället är mer uthållig än vårt skogsbruk?«

Tomas Lindqvist fyller i:

– Jag tror de flesta inte har en aning om hur komplicerat skogsbruket är. Vi arbetar med levande materia, utomhus i alla väderlekar som storm, ösregn, snö, torka, ljus och mörker. Det är också stora volymer som hanteras varje dag. Jag älskar ändå min arbetsplats i skogen och känner mig stolt över det vi uppnår.

ERFARENHET, INTE ENKLA SVAR

Och kanske är det just där Brevikshult blir som mest intressant. Inte som nostalgiskt minnesmärke, utan som ett stycke arbetande skog där varje generation tvingas fatta nya beslut utifrån nya villkor. Klimatet förändras. Certifieringar ställer andra krav. Lövinslaget ökar. Riskerna måste spridas. Men grundfrågan är densamma som förr: hur brukar man skogen så att den håller, ger avkastning och samtidigt kan lämnas vidare till nästa generation? På Brevikshult finns inget enkelt svar. Men det finns något annat: flera hundra års samlad erfarenhet av att försöka.

Och att fortsätta. c

LÄS MER

Läs mer om Häradsallmänningar på: c haradsallmanningsforbundet.se eller c skogshistoria.se/artiklar/haradsallmanningar­ett­arv­fran­hedenhos (Skogshistoriska sällskapet)

Mer löv, mindre gran

År 1993 ändrades skogsvårdslagen så att miljö­ och produktionsmålen likställdes. Sedan dess har lövskogen ökat kraftigt i Götaland. Under dessa 30 år har granen minskat med 18 miljoner m³sk, medan volymen lövträd har ökat med cirka 74 miljoner m³sk. Volymen tall ligger still.

VOLYMFÖRÄNDRING PER TRÄDSLAG I GÖTALAND (M3SK)

Volymförändring per trädslag i Götaland 1995–2022, milj. m³sk. Produktiv skogsmark exklusive formellt skyddade områden. Källa: Riksskogstaxeringen.

Från dikning till återvätning

Skogsdikning för att öka virkesproduktionen har genomförts på cirka 10 procent av våra skogsmarker, huvudsakligen med statsbidrag. Storhetstiden var i början av 1900­talet och under 1950–70­talet. År 1996 försvann dikningsbidragen och 2020 infördes bidrag för återvätning.

HEKTAR är den genomsnittliga arealen för enskilt ägda brukningsenheter.

Svenskt skogsbruk i stor skala

Svenskt skogsbruk är både stort och smått. Samtidigt som vi arbetar med många små fastigheter är det en internationellt storskalig verksamhet. Varje dag, året runt, lämnar cirka 4 000 fullastade timmerbilar skogen på väg mot sågverk och annan förädling runt om i landet.

Maskinhallen

som växte fram ur den egna skogen

När skogsägaren Morgan Rundström förverkligade drömmen om en egen maskinhall gjorde han det i nära samarbete med Derome. Med virke från den egna skogen, stöd i allt från skogsbruk till byggnadsteknik och en gemensam vilja att göra det enkelt, växte en funktionell maskinhall fram – byggd för att få plats med skogsmaskiner och för att hålla i generationer.

Foto: Andreas Svensson

Barndomsvännerna Morgan Rundström (till vänster) och Deromes virkesinköpare, Anders Källén, på skogspromenad. Tillsammans bollar de olika frågor som exempelvis var skogsbilvägar ska dras på Morgans mark.

Det var en dröm som gick i uppfyllelse när Morgan Rundström under 2019 fick möjlighet att köpa fastigheten intill sin pappas föräldrahem. På gården i södra Dalsland är nu familjen i full gång med att skapa sitt framtida hem. Ett av de första stegen var att bygga en maskinhall.

– Jag har velat ha en maskinhall i många år, för att få ordning och reda, samla maskiner och verktyg och kunna jobba mer effektivt. Nu passade det perfekt, särskilt eftersom de gamla gårdsbyggnaderna var i dåligt skick och behövde rustas upp, berättar Morgan.

Maskinhallen blev en nyckel för hela gårdens utveckling – en stor, uppvärmd lokal som förenklar livet och vardagen på gården i stort.

UPPVÄXT

I SKOGEN

Redan som barn fick Morgan följa med sin pappa ut i skogen för att plantera träd, hugga vindfällor och vinscha virke med traktorn. Själv blev han skogsägare redan 2013, då han köpte sin pappas föräldrahem. Samma år blev han leverantör till Derome.

– Skogen har alltid funnits med. Det är något jag trivs i och vill ta ansvar för, säger han. För mig handlar ett bra skogsägande om både lönsamhet och att ta ansvar för marken på lång sikt. Deromes virkesköpare Anders Källén har följt Morgans skog och utveckling under många år.

– Morgan är ett bra exempel på en aktiv och engagerad skogsägare. Vårt samarbete har handlat om helheten, med allt från planering och skötsel till avverkning, återväxt och långsiktiga beslut för fastigheten, säger Anders. Tillsammans har de diskuterat allt från skogsvårdsinsatser till vägdragningar och framtida möjligheter. När det blev dags att bygga maskinhallen var det därför naturligt att även då ta hjälp av Derome.

BÅDE LEVERANTÖR OCH KUND

Morgan tog själv fram grunden och ritningarna till byggprojektet och gjorde stora delar av arbetet på egen hand. Derome hjälpte till med avverkningen, men virket till maskinhallen sågade han själv hemma på gården. När det var

»Det är fint att man kan leverera virke till och köpa byggnadsmaterial av samma koncern. Cirkeln sluts på något vis.«

dags för takstolar tog han hjälp av Derome Träteknik, som även hjälpte till att räkna på byggnadens hållfasthet. – Jag ville vara säker på att allt höll, särskilt över portarna och i de bärande delarna. Där var Derome Träteknik ett otroligt bra stöd. Snabba svar, hög kompetens och ett väldigt professionellt bemötande. Att bygga en maskinhall behöver inte vara svårt – särskilt inte när man har rätt partner, säger Morgan. Den färdiga maskinhallen mäter 38 × 16 meter och rymmer både skogsmaskiner och en nästan färdig verkstadsdel. Totalt finns 250 kvadratmeter isolerad betongplatta med golvvärme – anpassat för ett aktivt liv på gården.

CIRKELN SLUTS

– Det är fantastiskt att kunna ha anpassade lokaler inpå husknuten. Vi köpte även dörrar, fönster och en del virke till

maskinhallens insida från Derome Bygg & Industri. Det är fint att man kan leverera virke till och köpa byggnadsmaterial från samma koncern. Cirkeln sluts på något vis, säger Morgan.

Anders flikar in:

– Många av våra kunder värdesätter just att både kunna vara leverantör till och köpare hos samma företag, och att det virke man levererar verkligen kommer till nytta.

För Morgan är maskinhallen mer än bara en byggnad. Den är ett bevis på vad som går att skapa när skog, engagemang och samarbete får växa tillsammans – enkelt, långsiktigt och med Derome som partner hela vägen. c

Takstolarna i maskinhallen kommer från Derome Träteknik – som även har räknat på hållfastigheten över portar och i bärande väggar.

Tre sätt att bygga maskinhall

Drömmer du också om att få ordning och reda bland grejer och maskiner? Så här kan du bygga din maskinhall med Derome:

1. Takstolar

Vi levererar takstolar till din maskinhall utifrån dina önskemål och byggnadens förutsättningar. Varje lösning beräknas och anpassas efter aktuella byggtekniska krav innan takstolarna tillverkas och levereras till byggplatsen.

VILL DU VETA MER?

Skanna qr­koden eller besök www.derome.se/vart­erbjudande/ trakonstruktion/takstolar

2. Stomsatser

Välj mellan färdigkapad stomme (FKS), lös stomsats eller ihopspikade sektioner. Du får ritningar och färdigkapat material med tydlig märkning för enkel montering. Vill du ha större delar färdigbyggda levererar vi även ihopspikade sektioner. Takstolar ingår givetvis som tillval även till dessa projekt.

VILL DU VETA MER?

Skanna qr­koden eller besök www.derome.se/vart­erbjudande/ trakonstruktion/fardigkapad­stomme

3. Maskinhallskoncept

Vi levererar en hel byggsats där vi tar ansvar för dimensionering och stabilitet av både byggnad och grund. I byggsatsen ingår allt ovan grund: ritning och konstruktion, färdigkapad stomsats, takstolar, väggbeklädnad, tak, infästning samt skjut­ eller vikport. Vårt standardiserade hallkoncept finns i nio olika standardmått.

VILL DU VETA MER?

Skanna qr­koden eller besök www.derome.se/vart­erbjudande/ trakonstruktion/maskinhallar

DET HÄR ÄR ANNA

Ålder: 31 år.

Bor: I Kinna i villa.

Familj: Min sambo Jonas och sonen Herman 3 år. Hunden Alfons 4,5 år och islandshästen Kapteinn 7 år.

Yrke: Skogsbruksplanläggare samt marknad/sociala medier.

Fritidsintressen: Hästar, ridning och löpning. Jag stickar även en del och tycker att det är kul att odla blommor!

Om att jobba på Derome: Jag tycker att Derome är en trevlig arbetsplats där jag får chans att utvecklas som person men också påverka verksamheten tillsammans med kollegor. Jag uppskattar friheten under ansvar och att jag kan planera mina dagar efter vad som passar verksamheten men också livet i övrigt.

OM IRLÄNDSK

SETTER

DEROMEHUNDEN

Alfons älskar vattenpölar

Alfons är en irländsk setter med full gas i systemet och ett tydligt mål i livet: att ha flocken samlad. Han är social, sprallig och helst med där det händer. I skogen går han från charmör till terrängmaskin, gärna flera timmar över stock och sten, med nosen påkopplad och humöret i topp. Hemma gäller andra regler. Då ska soffplatsen vara ledig, duschen undvikas och morgonen tas i mycket lugnt tempo.

DET HÄR ÄR ALFONS

Ålder: 4,5 år.

Ras: Irländsk setter.

Matte: Anna Axelsson

Sjögren, skogsbruksplanläggare på Derome.

Specialgren: Nosework.

Gillar: Skinka, skogsturer och smutsiga vattenpölar.

Ogillar: Att bli lämnad själv och att duscha.

Rastyp: Setter – tillsammans med engelsk setter och gordonsetter.

Användning: Stående fågelhund för jakt på skogs­ och fälthöns som ripa och tjäder.

Egenskaper: Ute är de energiska och uthålliga hundar med stark jaktlust. Inne är de ofta lugna, sociala och familjekära.

Behov: Rasen kräver gott om motion och aktivitet.

Dåtidens gamingkontroll?

Nja, inte riktigt. Detta är ett skavjärn.

Skavjärnet är en tidig föregångare till dagens hyvlar och fräsar. Det användes för urholkning av exempelvis tråg och skålar och finns i flera olika utföranden.

Med tvåhandsfattning drog man den skarpslipade utmed trästycket.

Lägg särskilt märke till handtaget som är tillverkat av en grenklyka. Genom att använda trädets naturliga växtform blev verktyget starkare och mer hållbart

Hanna Andersson, Derome Trä & Nostalgimuseum

Fler skogsprylar på muséet

Fler spännande och intressanta skogs­ och träbearbetningsförmål hittar du på vårt museum, Derome Trä & Nostalgimuseum i Derome.

Juristspalten

Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

§

”Jag drömmer om att bygga en maskinhall på vår gård.

Vad gäller med bygglov?

Åke, Dals Ed

Enligt plan- och bygglagen krävs inte bygglov för ekonomibyggnader för jord- eller skogsbruk eller liknande näringar under vissa förutsättningar:

1. Undantaget gäller endast utanför detaljplanelagt område. Inom detaljplan krävs alltså bygglov.

2. Byggnaden måste vara en ekonomibyggnad, vilket innebär en direkt koppling till och ett faktiskt behov inom den pågående verksamheten. Även inredning och utformning behöver vara anpassade för det ändamålet. De tydligaste exemplen är ladugård, maskinhall eller foderlager. Byggnader som helt eller delvis, tillfälligt eller permanent, kan användas som bostad eller för hobby­ eller annan verksamhet omfattas inte. I praxis har gårdsslakteri i normalfallet inte ansetts omfattas av undantaget från bygglov.

3. Det krävs att fastigheten faktiskt används för agrar näring. Det räcker inte endast med taxering som sådan, utan verksamhet ska bedrivas i en sådan omfattning att den motiverar byggnaden i fråga.

4. Byggnaden ska i sin utformning och placering följa eventuella områdesbestämmelser och får inte heller medföra betydande olägenhet för omgivningen, exempelvis genom att placeras för nära fastighetsgräns eller genom påverkan på landskapsbilden.

Men! Även om en byggnad uppfyller kraven för att omfattas av undantaget kan andra regler vara tillämpliga, exempelvis anmälningsplikt, strandskyddsbestämmelser eller miljölagstiftning. Undantaget tillämpas snävt och kräver en konkret koppling till verksamheten. Det är den enskilde som själv gör bedömningen, vilket kan innebära påföljder från myndighet om det vid tillsyn i efterhand visar sig att bedömningen inte varit korrekt. Den kommunala byggnadsnämnden fattar inga beslut om undantag för byggnaden på förhand, men om det finns minsta osäkerhet bör en dialog föras med nämnden. Det rekommenderas också att låta en sakkunnig konsult bedöma förhållandena.

Lös korsordet och vinn ett skogsägar-kit!

I potten finns tre kit fyllda med profilerade Derome­produkter och annat smått och gott för skogslivet. Skicka in rätt svar på ordflätan för att delta. Vinnarna kontaktas av virkesinköparna i respektive område.

EN FUL FISK VILJA HA RISKERAR MÅRDDJUR INTE PÅ RIKTIGT

TUNN NÖTBIT

NYHETSBYRÅ

KAN MAN DREJA MED

PRICKAR I PANNAN

DEL AV PJÄS

HÅLLER I BÖRSEN BASISKT ÄMNE

FRÄMJAR SVENSK EXPORT RINGAR MUNTLIG

KALLAS BOSSE USCH!

BESÖKER BADARE LUGN GÖRA ET T UPPEHÅLL ELD TIK

KING KONG GE PLATS ÅT

LÅNGSAMT I MUSIKEN

KORT DÅ INFORMATION SAKNAS

PRIMAT PÅ MADAGASKAR

FRUKTTORK

UTHÅLLIGHET

ENKEL VÄGRITNING KLÄR MILITÄR I

Kryssa och vinn

GÖR KRAN

DRAR PÅ SPÅR

PIRATKOPIA SKÅRA I BRÄDA OVIG

ÄDELGAS STEN PÅ GOTLAND

BEHÖVER SYRE AVSKILD ENHET KANSKE GODIS MED KIT AVSKY PINNE I SKOGSMASKIN

URTAG I RELING RYMDSKEPP?

SLAPPA

TRYCKENHET SOVANDE

BAKMÅT T SPANA EFTER HÄSTUNGE

TJÄNSTEDRÄKT

NALLE PUHS KOMPIS

KARPFISKAR

LEDER TILL HAND

NJUTA I LJUS T VÅTALIG

NATURNÄRA FIXA LÅTEN

VIKTIGA VOKALER SNÅLBLÅST

Korsord

GÅR PÅ DJUPET TALAS DET I

HÄSTSJUKDOM MAN I MORA

UPPDRAG

STYRS BÅT MED HUT TRAR FRUSEN

BOMBI BIT TS VÄN

INSTRUMENT FÖRSÄKRAR

HÖG KLASS FÖRR FJÄLLA

UTAN KAKOR?

SAHARA VÄT TERN

ÄLV FLIRTORGAN

MATLISTA

KROPPSVÄTSKA YL

DANSK TITEL DÅ

BOKSTAV BYGGNAD MÄRKS MED

MISSLJUD SYDAFRIKA FÄRGAR KINDER

KINAFILOSOFI DAGSDOSMÅT T FAT TA

BULLER SI OCH VILL INTERN GIGAJOULE

FALLA FUKT NAT TETID

BLIR OFTA STÖVLAR © B u l s

Lösningen på ordflätan mailas till: skog@derome.se I mailets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta-i-Trä” och i mailet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogs fastighetens beteckning.

Skicka in ditt svar senast 31 augusti 2026. Glöm inte att motivera varför just du ska vinna. Vinnare av skogsägar­kit i förra numret: Eva­Karin Krantz i Sandared, Per Lundberg i Hjälteby och Sven­Olof Salomonsson i Borås.

SNABEL-A

Behåll pelletspannan när elen drar iväg

För dig som vill ha en trygg, stabil och skogsnära uppvärmning är pellets ett klokt val. Det ger pålitlig värme, större kontroll över kostnaderna och bygger på en råvara som finns nära.

När energimarknaden gungar finns det något tilltalande i pålitliga lösningar.

Pellets är en sådan. För många skogsägare ligger det dessutom nära det egna sättet att tänka: att ta vara på resurser, planera långsiktigt och använda en råvara som redan finns i kretsloppet.

Deromes pellets tillverkas av sågspån och kutterspån från koncernens egna sågverk. Det är en svensk råvara från träindustrin, förädlad till ett bränsle som går att lagra inför säsongen. Den som fyller på i god tid står bättre rustad när kylan kommer och uppvärmningsbehovet ökar.

Pelletspriset har också varit relativt stabilt jämfört med elpriset, som kan svänga kraftigt, särskilt under vintern.

För den som redan har en fungerande

pelletspanna kan det därför finnas mycket att vinna på att behålla den. – Har du redan en pelletspanna tycker jag inte att du ska ha för bråttom att göra dig av med den. Den kan göra stor nytta just när huset behöver mest värme och elen är som dyrast, säger Stefan Lyrevall, kundansvarig säljare inom pellets på Derome.

LÅT SYSTEMEN JOBBA TILLSAMMANS

För den som vill komplettera sin uppvärmning med exempelvis luft/vatten, bergvärme eller jordvärme behöver pelletspannan inte vara ett problem. Tvärtom kan den vara en styrka. Med smarta shuntar och rätt styrning kan olika system kopplas ihop, så att huset värms med det energislag som passar bäst för stunden.

På så sätt kan pelletspannan avlasta den elbaserade uppvärmningen när belastningen är hög, samtidigt som andra värmekällor kan ta större del av arbetet när förutsättningarna är bättre.

– Det smarta är ofta att låta systemen jobba tillsammans. Då kan man

Elpris för en villa med elvärme SE4 (öre/kWh)

Pelletspris (öre/kWh)

Grafen visar prisutvecklingen för elområde 4 jämfört med villasäckad pellets under perioden september 2022 till mars 2026, med vinterperioderna markerade. Under kalla perioder blir det tydligt varför pellets kan vara ett värdefullt stöd i uppvärmningen. Deromes pris på säckad pellets ligger i dag på cirka 90 öre/kWh.

Stefan Lyrevall

anpassa uppvärmningen efter läget, i stället för att vara låst vid en enda lösning, säger Stefan Lyrevall.

En fungerande pelletspanna kan också bidra med mer än bara värme till radiatorerna. I många hus gör spillvärmen från pannan nytta i exempelvis källaren. Om pannan tas bort kan den värmen behöva ersättas på annat sätt, till exempel med fler radiatorer.

För hus och gårdar med skorsten finns ytterligare en aspekt. När skorstenen används fungerar ofta självdraget bättre, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö och minska risken för problem i utrymmen där ventilationen annars blir sämre.

KONTROLL NÄR DET BEHÖVS

För många handlar pellets inte bara om pris. Det handlar också om kontroll. Pellets kan köpas hem, lagras och användas när behovet är som störst. Det gör uppvärmningen mindre sårbar från dag till dag.

Särskilt under kalla vinterperioder, när energiförbrukningen stiger och elpriset ofta är som mest kännbart, kan pelletspannan bli en viktig del av helheten.

– Det många uppskattar med pellets är att det är enkelt att förstå. Du vet vad du får, du kan planera i förväg och du har en trygg värmelösning när den verkligen behövs, säger Stefan Lyrevall. c

FÖRDELAR MED PELLETS

c Stabil värme när behovet är som störst

c Kan avlasta elbaserad uppvärmning under kalla perioder

c Pellets kan lagras inför säsongen

c Kan kombineras med luft/vatten, bergvärme eller jordvärme

c Kan bidra till fungerande självdrag via skorstenen

c Spillvärme från pannan kan göra nytta i exempelvis källare

c Bygger på svensk råvara från träindustrin

Vill du veta mer om pellets från Derome? Läs mer på deromepellets.se eller kontakta din Derome­kontakt.

Din hjälp i skogliga frågor

KONTAKTA DIN INKÖPARE I ALLA FRÅGOR

SOM RÖR DIN SKOG.

g Dals Ed Erik Henriksson

Virkesinköpare 0522­62 60 37 erik.henriksson@derome.se

g Tanumshede

Albin Carlsson

Virkesinköpare 0525­333 71 albin.carlsson@derome.se

g Uddevalla

Anders Källén

Virkesinköpare 0522­44 99 80 anders.kallen@derome.se

g Dals Ed Fredrik Johansson

Virkesinköpare 0522­44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

g Tanumshede Roger Jodensvi Virkesinköpare 0525­48 03 52 roger.jodensvi@derome.se

g Uddevalla Martin Johansson Köpchef 0303­38 20 42 martin.johansson@derome.se

g Tanumshede Patrik Älgemon

Virkesinköpare 0525­48 03 51 patrik.algemon@derome.se

g Uddevalla Roger Bohm

Virkesinköpare 0522­44 26 45 roger.bohm@derome.se

GÖTEBORG

SIMLÅNGSDALEN

UDDEVALLA

g Bollebygd

Per Franzén

Virkesinköpare 0320­181 33 per.franzen@derome.se

g Svenljunga

Lars­Erik Svensson Biobränsle ­ produktion & logistik 0340­58 25 66 frasse@derome.se

g Ullared Nils Johansson Virkesinköpare 0340­66 65 09 nils.johansson@derome.se

g Simlångsdalen

Joachim Högfeldt Köpchef 0431­43 32 91 joachim.hogfeldt@derome.se

g Simlångsdalen

Stefan Samuelsson

Virkesinköpare 035­280 51 14 stefan.samuelsson@derome.se

g Bollebygd

Erik Arvidsson

Virkesinköpare 0320­180 28 erik.arvidsson@derome.se

g Svenljunga Patrik Tellnor Skogsförvaltare 0320­181 32 patrik.tellnor@derome.se

g Ullared

Magnus Wallin Virkesinköpare 0340­66 65 84 magnus.wallin@derome.se

g Simlångsdalen

Calle Bergh Virkesinköpare 035­522 81 calle.bergh@derome.se

g Horred Isak Ottosson

Virkesinköpare 0320­20 98 59 isak.ottosson@derome.se

g Svenljunga Anders Olofsson Virkesinköpare 0320­181 37 anders.olofsson@derome.se

g Kinnared Jacob Nyberg

Virkesinköpare 0345­304 82 jacob.nyberg@derome.se

g Horred Mikael Karlsson

Virkesinköpare 0320­181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Svenljunga Mathias Svalin Virkesinköpare 0320­181 30 mathias.svalin@derome.se

g Kinnared Andreas Johansson Virkesinköpare 0345­58 58 45 andreas.j.johansson@derome.se

g Svenljunga Mikael Johansson Virkesinköpare 0320­181 38 mikael.h.johansson@derome.se

g Svenljunga Liselotte Jonsson Virkesinköpare (föräldraledig) 0321­34 01 51 liselotte.jonsson@derome.se

g Kinnared Fredrik Johansson Virkesinköpare 0345­304 83 fredrik.o.johansson@derome.se

KONTAKT

Derome Bjurumsvägen 14, 432 68 Veddige 0340­66 64 20

Bollebygd Rävlandavägen 21, 517 91 Bollebygd

Dals Ed Västra Torpvägen 11, 668 92 Ed

Horred Varbergsvägen 438, 519 31 Horred

Kinnared Marknadsvägen 13, 314 95 Kinnared

Simlångsdalen Gästgivarevägen 14, 313 96 Simlångsdalen

Svenljunga Vävaregatan 7, 512 53 Svenljunga

Tanumshede Industrivägen 3D, 457 31 Tanumshede

Uddevalla Spikvägen 1, 451 50 Uddevalla

Ullared Mjöshult 105, 311 62 Ullared

Derome Skog

432 87 Veddige

TIPS FRÅN INKÖPAREN

Ta hjälp i tid

– det tjänar både du och skogen på

Många skogsägare hör av sig till Calle Bergh med samma fråga: När är det dags att gallra bestånd som planterades efter Gudrun? Just tajming är ett återkommande tema, och enligt Calle finns det mycket att vinna på att vara ute i god tid.

– För de så kallade ”Gudrunskogarna” är det redan mycket hög tid för gallring, särskilt om de står på marker med höga boniteter. Gallringen styr över tillväxten på framtidens timmerträd och minskar risken för snöbrott. Många väntar lite för länge, både med att höra av sig och med själva åtgärden. Rätt insats i rätt tid gör stor skillnad, säger han.

En annan sak som ofta oroar skogsägare i onödan är kostnaden för röjning. Där är Calle tydlig: det lönar sig att göra jobbet när det ska göras. Han ser också ett vanligt förbiseende i att skogsvägar får stå tillbaka när de inte används regelbundet.

EN PROMENAD RÄCKER LÅNGT

Som virkesinköpare hjälper han inte bara till vid själva affären, utan med hela skogsägandet – från skogsbruksplan till avräkning, och ibland även med myndighetskontakter och stödansökningar, till exempel inom kulturmiljö eller ädellövsskötsel.

Ofta räcker det långt att bara ta en promenad tillsammans genom fastigheten.

– När man går i skogen ihop ser man ofta nya möjligheter, säger Calle.

»Många väntar lite för länge. Rätt insats i rätt tid gör stor skillnad.«

CALLES RÅD TILL DIG SOM SKOGSÄGARE

Vad är viktigast inför hösten och vintern?

– Ut med röjsågen, se över vägar och diken och ta kontakt med din virkesinköpare i god tid.

När ska man höra av sig?

– Så fort du börjar fundera på en åtgärd. Tidig kontakt ger bättre planering och oftast ett bättre slutresultat.