Magasin - ta i trä 2 2026

HÖST 2026 NR 2

ATT LÄMNA SKOGEN VIDARE:

Bröderna började planera i god tid MAGNUS ANDERSSON:

”Trä och relationer är våra viktigaste råvaror” NÄR RÖTAN BLIR SÅGBAR:

SÅ KAN DEROMES NYA SORTIMENT GE MER VÄRDE UR SKOGEN

HURRA!

Derome fyller 80 år

I detta nummer:

Trä i tiden Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varu­märkena Derome, A-hus, IMAB, Svensk Bygglogistik och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privat­kunder. Med hög service­grad leve­ rerar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället. Vårt motto på Derome, från skog till ­färdigt hus, är just vad vi står för.

9 6 16 18

NÄR RÖTAN BLIR TIMMER

MAGNUS ANDERSSON

OM DEROME SKOG: Derome Skog är ett fullservice­ företag till västsvenska skogs­ ägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, ­kunniga medarbetare och skogs­ maskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogs­ skötseln av din fastighet.

GENERATIONSSKIFTE

DEROMEHUNDEN

19

JURISTSPALTEN

21

PELLETS

24

FAKTA DEROME: Sveriges största familjeägda trä­ industri, grundad 1946. Med verk­ samhet ”Från skog till färdigt hus” Antal anställda: 2 500 Omsättning: ca 10 miljarder kr

TA I TRÄ NR 2 2026

Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige. Utgivning: 2 ggr/år

TIPS FRÅN INKÖPAREN

13

PERSSONS VILL SE FAMILJEGÅRDEN LEVA VIDARE

Ansvarig utgivare: Linda Andersson, vd Derome Timber. Text: Niclas Sjöqvist, Victoria Begu, Ida Vastersson och Victor Kennmark. Foto: Peter Holgersson och Deromes egna bilder. ­ Layout: Sebastian Ekberg. Tryck: Stibo Complete 2026 Redaktionsadress: Roxx Communication Group AB, Traktorgatan 4, 598 30 Vimmerby, www.roxx.se Sociala kanaler: Derome erome, Hemfranderome, D DeromeSkog, Derometrateknik erome, Hem från Derome, D Derome Skog, Derome Träteknik

2

Innovation och långsiktighet gör skillnad I en omvärld präglad av osäkerhet genomlider trävarumarknaden en av de tuffaste perioderna i mannaminne. Samtidigt som byggaktiviteten är låg, och därmed efterfrågan på sågade trävaror, är timmerpriserna fortsatt på en historisk hög nivå. Ändå visar Skogsstyrelsen att avverkningen i svenska skogar nu ligger på före-Gudrunnivåer. För sågverken är detta ett utmanande läge. Runt om i landet ser vi nedläggningar och produktions­ begränsningar drivet av bristande lönsamhet och begränsad tillgång på råvara. Läget sporrar oss att göra något vi är bra på, nämligen att tänka utanför boxen. Med vår nya såglinje i Derome ökar vi sågutbytet och har 20% högre utbyte än traditionellt sätt att såga. Fler plank och brädor ur varje stock helt enkelt. Den satsningen möjliggör nu nästa steg där vi lanserar ett helt nytt sortiment, ”Sågbar massaved”. Det är ytterligare ett exempel på hur vi på Derome med ny teknik, kluriga medarbetare och ett nära samarbete utmanar möjligheten att skapa än mer värde ur din skogsråvara. I detta nummer möter du också en skogsägare som använt Deromes breda erbjudande och byggt generationsboende på gården. Med en åldrande skogsägarkår är frågan högaktuell. Visst är det härligt att skogsägare kan njuta av sin skog och hålla sig vitala allt längre. Samtidigt vet vi att många funderar på framtiden. Hur ska skog och gård leva vidare och ett generationsskifte ske så att alla blir nöjda? Vår kollega Dan och hans bror berättar om sin generationsresa. Att som trävaruföretag fira 80 år ger perspektiv. Det handlar om långsiktighet, att våga investera, utveckla och tänka framåt, även när omvärlden är osäker. Tack för ditt förtroende och för att du är med och skapar värde i den svenska skogen.

Linda Andersson, vd Derome Timber

3

NYPL A NTER AT – NYHE TER F R Å N DEROMEKONCERNEN

Från pellets till maskinhall – på samma kväll

NYFIKEN PÅ LIVET FRÅN DEN GRÖNA SIDAN?

Vad betyder egentligen Deromes kedja från skog till färdigt hus för dig som skogsägare? Väldigt mycket, visade det sig när Derome under året bjöd in skogsägare och leverantörer till skogs­ kvällar i bygghandeln i Borås och Falkenberg. Här samlades delar av koncernen för att visa upp produkter, tjänster och erbjudanden som kan göra nytta både i skogen och hemma på gården. Pellets för uppvärmningen, byggmaterial, verk­ tyg och arbetskläder, takstolar till

maskinhallen och maskiner för exempelvis dränering, avlopp och skogsbilvägar är bara några exempel. Under kvällarna fick deltagarna också lyssna till skogsekonomen Johan Freij, som gav sin syn på skogens marknader under rubriken En osäker värld! Hur påverkas du som skogsägare? Och fler skogskvällar kan det bli. Inga nya datum är spikade ännu, men den som är intresserad kan redan nu prata med sin virkesinköpare. Kanske blir nästa stopp på din ort?

Försäljning, produktion, lager, logistik, transport och adm­in­ istration. Inom Derome finns många olika vägar för den som är sugen på nästa steg i arbetslivet. Lediga tjänster publiceras löpande på Deromes karriär­ sidor, där det också går att prenumerera och få nya jobb direkt till mejlen. Och jo – Derome har dessutom utsetts till Karriärföretag 2026. Spana in lediga jobb på derome.se/karriar

Hållbarhet från stock till färdigt hus Mer trä ur varje stock, ökat återbruk och effektivare transporter. I Deromes års- och hållbarhets­ redovisning för 2025 finns flera konkreta exempel på hur hållbar­ hetsarbetet blivit en allt tydligare del av affären.

ur varje stock, satsningar på åter­ bruk av byggmaterial och innova­ tionsprojektet Pilen. Genom eco-driving har den egna trans­ portflottan dessutom minskat bränsleförbrukningen med om­ kring tio procent.

Bland annat lyfts den nya såglinjen, som ökar utbytet av plank och brädor

Läs hela års- och hållbarhetsredovisningen på derome.se.

Håll dig uppdaterad Ta del av nyheter, säsongstips och erbjudanden från Derome. » Anmäl dig via QR-koden. 4

NYPL A NTER AT – NYHE TER F R Å N DEROMEKONCERNEN

Trädgårdsstaden kan ge plats åt fler Sju av tio svenskar vill bo i småhus. Ändå ligger småhusbyggandet på historiskt låga nivåer. Derome Hus lyfter därför den moderna trädgårdsstaden i trä som en viktig del av lösningen. Här blandas villor, radhus, kedjehus och lägenheter med grönska och naturliga mötesplatser. Tanken är att skapa levande områden där olika generationer och livssituationer kan samsas, samtidigt som industriellt träbyggande ger en effektiv byggprocess och prisvärda bostäder med låga klimat­ avtryck. Derome har arbetat med att utveckla trädgårdsstäder sedan 2006 och ser modellen som en viktig del av framtidens bostadsbyggande.

Ny hyrdepå öppnar i Stenungsund I höst får Deromes bygg­handel i Stenungsund en ny granne i Derome Maskin­uthyrning. Den nya hyrdepån öppnar vägg i vägg med bygg­handeln och samlar maskiner, liftar, bodar, värme, el och byggmaterial på samma adress.

För kunderna innebär det färre stopp och enklare logistik när både material och hyr­utrustning kan hämtas på samma plats. Etableringen är ytterligare ett steg i Deromes satsning på maskinut­ hyrning längs västkusten.

Följ Derome Skog på ­­Facebook och Instagram!

Visste du att Derome Skog finns på Facebook och Instagram? Där delar vi med oss av skogsnyheter, smarta tips för virkesmarknaden och skogsbruket samt visar upp lite av vardagen på Derome Skog. Följ oss, vettja!

DeromeSkog

@deromeskog 5

MAGNUS ANDERSSON

Blicken mot trädtopparna och fötterna i myllan

6

Under 2026 firar Derome 80 år av utveckling. Det som började som en enkel bysåg har sen dess vuxit till Sveriges största familje­ ägda träindustri. För koncern­ chef Magnus Andersson handlar jubileet inte bara om att se tillbaka på resan, utan också om ansvaret som kommer med att föra ett familjeföretag vidare mellan generationer.

­ usproduktion, maskinuthyrning och h bostadsutveckling. Bredden har vuxit fram genom nya idéer, investeringar och nära dialog med kunder, men också genom att företaget gång på gång ­vågat ta ansvar för nästa steg. – Det ligger i vårt sätt att vara; i att vi vill utmana, satsa och tänka nytt. Vi har också lärt oss att inte vara beroende av en kund, marknad eller bank. Det har gjort oss mindre sårbara och gett oss kraft att hela tiden tänka långsiktigt, ­säger Magnus.

Den 25 april 1946 gjorde Karl Andersson sin första virkesaffär och la grunden till Derome. Sedan dess har varje gene­ ration byggt vidare på företaget med skogen som utgångspunkt, relationer som drivkraft och en vilja att ständigt utvecklas. – Trä och relationer har varit våra viktigaste råvaror. Skogen gör det möjligt att bygga mer i trä, och våra kunder driver oss framåt genom sina behov och förväntningar, säger Magnus. I dag hittar du Derome inom hela kedjan från skog till färdigt hus, till ­exempel med sågverk, bygghandel,

DET BÖRJAR I SKOGEN För Magnus är skogen den gröna tråden i företaget, men också en plats för ­arbete, jakt och avkoppling. Skogen är också en påminnelse om att långsiktiga beslut ofta sträcker sig längre än en ­enskild generation. – För mig är det bästa platsen att hämta energi. Att få komma ut i naturen, jaga eller bara ta promenader med hundarna betyder mycket. Skogen ger också perspektiv på vår långsiktighet och att det vi skapar i dag ska hålla över tid, säger Magnus. På frågan om vad skogen och skogs­

bruket betyder för Derome som företag återkommer Magnus till långsiktigheten. – Skogen är vår viktigaste råvara och vår ambition är att bedriva ett aktivt och ansvarsfullt brukande av skogen. När trä används i långlivade produkter som hus och byggkomponenter kan det ersätta material med större klimat­ påverkan. Därför är skogsbruket viktigt både för oss och samhället i stort. KUNSKAP ATT LÄMNA VIDARE Derome ägs och drivs i dag av tredje generationen. Första generationen var grundaren Karl Andersson och den andra generationen Karls fyra söner som ­utökade företaget och la grunden till Deromes kedja från skog till färdigt hus. – Vi är idag 11 kusiner som tillsam­ mans äger företaget. Vi är enade kring vår kultur och vårt synsätt att företaget ska överleva oss och inte tvärtom. Kraften ska läggas framåt och inte i sidled, det är avgörande för att vi ska vara i ständig rörelse, säger Magnus. Ett generationsskifte tar och måste få ta tid. För generation tre innebar detta att kusinerna fick arbeta i verksamheten under många år, ta ansvar och göra

7

LÄR KÄNNA MAGNUS Namn: Magnus Andersson Ålder: 46 Bor: I halländska orten Derome (där familjeföretaget grundades) Fritidsintressen: Jakt och friluftsliv, gärna i sällskap med mina två hundar. Det bästa med att arbeta på ett familjeföretag: Det är att vi själva kan vara med och bestämma vilken framtid vi investerar i. Derome firar 80 år, vad är du mest stolt över: Jag är stolt över mycket, inte minst våra medarbetare och att vi lyckats behålla vår kultur, trots en stor tillväxt och expansion genom åren.

Magnus Andersson är tredje generationen i familjeföretaget Derome och koncernchef sedan 2017.

misstag. Något som var viktigt för att växa in i deras olika roller och ansvar. – Vi jobbade med vårt eget genera­ tionsskifte i över 15 år och jag tror det är viktigt att ge varje generation möjlighet att få vara med och utveckla och ta ­ansvar. Min far och hans bröder gjorde det jättebra genom att de lät oss vara med och de lämnade över och släppte ansvaret på ett väldigt bra sätt. KULTUREN SKAPAR DRIV När Derome växer, både genom nya verk­ samheter och på fler platser, blir kulturen en av företagets viktigaste tillgångar. – Jag är stolt över vår jordnära kultur som har sina rötter i farfar Karls sätt att göra affärer, där förtroende, långsiktighet och ett handslag är viktigt. Jag vill att den ska synas och kännas i varje möte med kunder, samarbetspartners och kollegor.

8

Deromes kultur och kärnvärden, lång­ siktighet, drivkraft, enkelhet och ­ansvarstagande, hjälper till att föra ­vidare det som gjort företaget starkt i över 80 år. Samtidigt ger de stabilitet och riktning i en omvärld som förändras fortare än någonsin, inte minst genom den snabba tekniska utvecklingen. – Våra kärnvärden är grunden för hur vi agerar, men också för hur vi utvecklar före­taget. När vi kombinerar dem med ett tydligt tillväxt- och affärsfokus skapar vi förutsättningar att investera för framtiden och fortsätta utvecklas, säger Magnus. FRAMÅT MED KUNDERNA I FOKUS För Derome handlar det bland annat om att kunna anpassa både produktion och affärsmodeller till nya förutsättningar, utan att tappa fokus på det långsiktiga perspektivet.

– En fördel vi har som familjeföretag är att vi själva kan bestämma vilken framtid vi investerar i. Det skapar trygg­ het för oss, men också för kunder och medarbetare, säger Magnus. Ett bra exempel är investeringen i en helt ny såglinje i Derome som ger möj­ ligheter både idag och i framtiden. För Magnus kan 80-årsjubileet både ses som en tillbakablick och ett avstamp framåt. – Jag känner en enorm stolthet och tacksamhet över den resa som så många har varit med och byggt. Med­arbetare, kunder, leverantörer och samarbets­ partners har alla bidragit till att Derome utvecklats till det företag vi är idag. Med samma drivkraft och framtidstro ska vi fortsätta stärka vårt erbjudande och skapa möjligheter för kommande gene­ rationer, avslutar Magnus Andersson. c

SÅGBAR MASSAVED

När rötan blir sågbar Var femte slutavverkad gran är angripen av rotröta. Varje år nedklassas omkring 2,7 miljoner kubikmeter granstockar från timmer till massaved – med stora värdeförluster för skogsägarna som följd. Nu inför Derome ett nytt sortiment som ska ta vara på en del av det virke som tidigare gått till massaved. Namnet är enkelt: Sågbar massaved.

1 av 5

slutavverkade granar är angripen av rotröta.

9

Cirka 4 %

av slutavverkningsvolymen bedömer Derome i genomsnitt kan flyttas från massaved till sågbar massaved.

Timmer

I

dén föddes inte i ett mötesrum. Den kom från skogen. I återkom­ mande samtal mellan Deromes produktionschef och skördarförare dök samma fråga upp: Måste verkligen all rötskadad gran bli massaved? Eller går det att skilja ut stockar där rötan fortfarande är så fast att delar av virket kan sågas? Emil Svensson, produktionschef på Derome Skog, tog frågan vidare. – I ett av våra förbättringssamtal med skördarförarna växte frågan fram: ”Skulle man kunna såga den spikfasta rötan?” Jag åkte hem till sågen och pratade med vår utvecklingschef Per Andersson, som direkt svarade: ”Vi testar!” För Emil säger reaktionen något om arbetssättet. – Det är den andan som gör att jag älskar att jobba i det här företaget. Ingen fråga är dum och man vågar testa. Vi har länge arbetat med värdehöjande avkap för att öka värdet för skogsägaren. Nu tar vi ett större steg genom att lägga till ett helt nytt sortiment och ta med mer virke från skogen till sågen. TEKNIKEN ÖPPNADE DÖRREN Frågan var egentligen inte ny för Per Andersson, utvecklingschef på Derome Timber. – Jag var inte svårövertalad. Det har

10

Sågbar massaved

retat mig själv när jag tittat på mina egna massavedshögar och känt att de där stockarna borde gå att ta vara på bättre. Att idén nu går att omsätta i praktiken hänger ihop med de senaste årens investeringar i sågverket. När stocken kommer till sågen foto­ graferas den med AI-baserad bild­ behandling. Om systemet konstaterar fast röta kan stocken sågas i anpassade dimensioner. Efter sågning sorteras ­virket vidare. Kortare partier med röta kapas bort och den oskadade delen kan finger­ skarvas för att maximera värdet. Om den rötskadade delen är längre kan ­virket i stället användas till special­ produkter, exempelvis emballage eller virke till gjutformar. – Vi har en speciell möjlighet att göra det här tack vare individuell postning av stockarna, AI-teknik, fingerskarvning och upparbetade försäljningskanaler för specialprodukterna. Det är ett resultat av de stora investeringar vi har gjort under de senaste åren, säger Per. Men tekniken är bara en del. – Att etablera ett helt nytt sortiment är en stor utmaning. Det kräver disciplin genom hela verksamheten, så att alla led – från avverkning till sågning, slut­ försäljning och marknad – fungerar ­tillsammans.

Massaved

Vad är rotröta? Rotröta är en svampsjukdom som huvudsakligen orsakas av rottickan. Svampen sprids både med sporer genom luften och mellan trädrötter i marken. De flesta trädslag kan angripas, men granen drabbas hårdast. Veden i stammens nedre del bryts successivt ned. I ett tidigt sta­ dium får veden en gråviolett eller grå ton. Det kallas anilinved eller fast röta. Det är i detta stadium – när rötan fortfarande är fast – som virket kan vara aktuellt för Deromes nya sortiment sågbar massaved.

SKÖRDARFÖRAREN GÖR FÖRSTA BEDÖMNINGEN Redan ute i skogen behöver rätt stockar skiljas från fel. Derome arbetar därför med skördarförare som utbildats för att identifiera gränsen mellan den fasta, så kallade spikfasta rötan och lös röta. Andreas Johnsson, råvaruchef för Derome Skog, bedömer att satsningen kan få märkbar betydelse för skogsägarnas virkes­utfall. – För att sortimentet ska bli lönsamt måste varje enskilt moment fungera. Vår bedömning är att cirka fyra procent av slutavverkningsvolymen i genomsnitt kan flyttas från massaved till sågbar massaved. Variationerna mellan olika bestånd är stora. I vissa skogar finns nästan ingen röta alls, medan den i andra kan orsaka betydande förluster. – Vi vet att rötan är ett gissel för många av våra skogsägare. Kan vi ta vara på en större del av virket som en mer värdefull produkt är det positivt både för skogsägaren och för använd­ ningen av råvaran, säger Andreas. SKOGSÄGARNA VILLE VARA MED Under det senaste året har processen testats i praktiken tillsammans med skogsägare. Intresset för att delta har varit stort. En av dem är Martin Tovek, vd och ägare av Toveks Auktioner, som tillsammans med sin bror äger skog i Svenljungatrakten. – Både jag och min bror är väldigt intresserade av skog. Skogens utveckling är det vi lever av i fram­ tiden. Därför blev vi otroligt glada när vår kontakt Magnus Wallin på Derome Skog frågade om vi ville vara med i ett försök med sågbar massaved. För honom är nyttan ganska rak. – Det är självklart att vi stöttar ett projekt som ökar förädlingen av skogen. Det gynnar mig som skogsägare och min plånbok. Det känns hoppfullt när skogsindustrin verkligen försöker öka timmerutbytet. Vi kommer att följa resultaten noga.

Andreas Johnsson, Råvaruchef för Derome Skog, bedömer att sågbar massaved kan skapa större värde för både skogsägaren och sågverken.

Så fungerar sågbar massaved 1. Skördarföraren identifierar

stockar med fast, spikfast röta vid avverkningen.

2. Stocken går till sågverket

där AI-baserad bildbehandling används för att bedöma virket.

»Det gynnar mig som skogsägare och min plånbok«

3. Stocken sågas och sorteras

Martin Tovek, vd och ägare av Toveks Auktioner

som exempelvis emballagevirke eller virke till gjutformar.

utifrån rötans omfattning och stockens förutsättningar.

4. Friskt virke tas till vara

och kan exempelvis fingerskarvas till längre produkter.

5. Andra delar får nya användningsområden

11

Rötan i siffror

1 av 5 slutavverkade granar är angripen av rotröta.

13,7 miljoner granar ingick i Skogforsks och Biometrias studie.

2,7 miljoner m³fub granstockar klassas varje år ned från timmer till massaved på grund av röta.

1 miljard kronor är den uppskattade årliga värdeförlusten för svenska skogsägare.

600 miljoner kronor av förlusten finns i Götaland.

Cirka 4 % av slutavverkningsvolymen bedömer Derome i genomsnitt kan flyttas från massaved till sågbar massaved.

12

Jonas Hemmingsson, kvalitetsutvecklare på Biometria.

VAR FEMTE GRAN DRABBAD Bakgrunden till satsningen är ett stort och dyrt problem. I en studie från Skogforsk och Biometria analyserades skördar­data från 13,7 miljoner granar. Resultatet visade att ungefär var femte slutavverkad gran är angripen av rotröta. Rötfrekvensen varierar mellan olika delar av landet och ökar generellt längre söderut och österut. Röta är det dominerande virkesfelet i gran, och omkring 2,7 miljoner m³fub granstockar klassas varje år ned från timmer till massaved. Den ekonomiska förlusten för skogsägarna beräknas till omkring en miljard kronor per år i Sverige, varav cirka 600 ­miljoner kronor i Götaland, räknat på 2024 års virkespriser. För skogsägarna i Götaland motsvarar det i genomsnitt omkring 50 kronor per m³fub. Och då är inte allt medräknat. Röta kan också orsaka tillväxt­ förluster, döda träd och öka risken för stormskador. Jonas Hemmingsson, kvalitetsutvecklare på Biometria och en av personerna bakom studien, ser därför stor potential i ­åtgärder som kan öka timmerutfallet. – På Biometria har vi sett att timmerutfallet på gran sjunker år från år på grund av rötan. Det skapar enorma förluster för skogsägarna, men även för sågverken. En ökning av timmer­ utfallet med bara några procent får stor utväxling på virkes­ värdet och ökar samtidigt andelen långlivade produkter. MER AV SAMMA STOCK För Derome knyter det nya sortimentet ihop flera delar av samma arbete: skördarförarnas kunskap, virkesinköparnas kontakt med skogsägarna och sågverkets tekniska möjligheter. Resultatet är egentligen ganska enkelt. Mer av det träd som redan har vuxit kan få ett högre värde. Och virke som tidigare hade gått direkt till massaved kan i stället bli exempelvis fingerskarvade träprodukter, emballage eller andra sågade produkter med längre livslängd. Det är där sågbar massaved gör skillnad – inte genom att ta bort rötan, utan genom att ta bättre vara på det som ­fortfarande är bra. c

Byggde nytt för att kunna stanna kvar Bertil och Lisbet Persson hoppas att familjegården ska leva vidare. Själva vill de bo kvar på platsen – och har byggt ett nytt hem med Derome, anpassat för nästa fas i livet. Det är deras andra husbygge, med helt andra behov än det första.

F

emtio meter från gården i Sällstorp utanför Varberg ligger Bertil och Lisbets nya hem. Det är ett modernt enplanshus, lagom stort för två, med golvvärme och utan trappor. – Vi byggde ett hus att åldras i, säger Lisbet. Gården har funnits i familjen i tre ­generationer. Bertil och Lisbet tog över 1986 och här har de uppfostrat sina fyra döttrar. Den äldsta har arbetat på gården i 25 år och leder fem anställda. Här finns grisproduktion, åkermark och skog, och Bertil arbetar fortfarande åtta timmar om dagen. Men vem som ska ta över ­är ännu inte bestämt.

– Ingen av våra döttrar är riktigt redo för ett generationsskifte. Vi hoppas hitta en lösning för att det som har byggts upp under tre generationer ska kunna leva vidare, säger Bertil. Med det nya huset har de ordnat ett boende för nästa fas, nära både verk­ samheten och markerna. – Här vill vi bo kvar även när någon annan har tagit över gården, säger Lisbet. FÖRSTA HUSET FÖR FAMILJEN Det första husbygget med Derome låg däremot i början av deras gemen­ samma liv. År 1976 byggde Bertil och Lisbet ett Varbergshus. Kontakten med

Derome fanns då sedan länge. Redan på 1960-talet lät Bertils pappa såga sina stockar där, och genom åren har familjen köpt både virke, takstolar och annat byggmaterial. – Det har varit nära och enkelt att åka dit och vi har alltid varit nöjda. Det är också trevligt att kunna köpa virke från samma företag som man levererar virke till, säger Bertil. Bertil och hans far har snickrat mycket själva, bland annat ladugård, garage och verkstad. Båda har uppskattat att göra saker på egen hand, och även när Varbergs­­huset skulle byggas hjälpte de till. – Grunden gjöt vi själva med hjälp av en

13

granne. Farsan och jag hjälpte Deromes tre snickare så gott vi kunde. Huset kom i november och redan i slutet av januari kunde vi flytta in. Allt flöt på smidigt och resultatet blev toppen, minns Bertil. Varbergshuset blev familjens hem under de följande tio åren, innan det var deras tur att ta över gården. – Vi trivdes väldigt bra i huset och bodde där i tio år. Under den perioden fick vi tre av våra fyra döttrar. När vi tog över gården flyttade vi in i det gamla timmer­ huset där. Då kunde Bertils bror och hans fru köpa Varbergshuset, berättar Lisbet. NYTT HUS, NYA BEHOV När Bertil och Lisbet började planera för livet som pensionärer såg önskemålen annorlunda ut. Den här gången skulle huset inte rymma en växande familj, utan vara ett bekvämt boende för två. De tittade på hus från flera leverantörer. Valet föll på ett prefabricerat A-hus, som Derome byggde 2020. – Vi gjorde några tillval och ändrade lite i planlösningen. Vi behövde inte så många rum utan ville istället ha större ytor, berättar Lisbet. Också byggtiden blev annorlunda. Vid första husbygget hade Bertil varit med och gjutit grunden och hjälpt snickarna. Den här gången behövde paret inte

göra något själva, utan kunde flytta in när de fick nyckeln. – Det passade oss utmärkt och resul­ tatet blev jäkligt bra, säger Bertil. Med Derome har Bertil och Lisbet byggt både ett hem för familjelivet och ett hus att åldras i. Behoven har föränd­ rats genom åren. Nu har de ett boende där de vill stanna även den dag någon annan driver gården vidare. – Vi hoppas få ha hälsan i behåll så att vi kan njuta av den här platsen i många år till, säger Bertil. c

»Relationen mellan skogsägare och virkesköpare handlar inte bara om siffror, utan mycket om samarbetet och förtroendet man bygger upp under lång tid.« Mikael Karlsson, Virkesinköpare på Derome

Gården i Sällstorp har funnits i familjen i tre generationer. Bertil och Lisbet hoppas att verksamheten ska leva vidare även i en fjärde.

14

Så kan du bygga och bo med Derome Derome erbjuder flera olika vägar till ett nytt boende, från hus som anpassas efter dina egna önskemål till färdiga bostäder och hyresrätter.

A-hus Hus i planelement Erbjuder enplanshus, 1,5-planshus, tvåplanshus, sluttningshus och växavillor samt garage och carport. Husmodellerna finns i ett stort antal utföranden. VILL DU VETA MER? Skanna QR-koden eller besök www.a-hus.se

Varbergshus Lösvirkeshus Tillsammans med Varbergshus säljare får du anpassa ett av företagets idéhus eller rita ett helt unikt hus. VILL DU VETA MER? Skanna QR-koden eller besök www.varbergshus.se

Träteknik Färdigkapad stomme (FKS) Tillsammans med Derome Träteknik kan din arkitekt ritade villa byggas ihop genom lös stomsats eller som ihopspikade sektioner. VILL DU VETA MER? Skanna QR-koden eller besök www.derome.se/vart-erbjudande/trakonstruktion/fardigkapad-stomme

15

Att lämna skogen vidare Dan och Christer Karlsson har ägt skog tillsammans i över 20 år. Än är det inte dags att lämna över till nästa generation, men samtalen om framtiden har redan börjat – i god tid innan besluten måste fattas.

B

röderna kommer inte från en skogs­ägande familj, men intresset för skog och jakt har funnits ­sedan barnsben. När möjligheten dök upp bestämde de sig för att köpa skog tillsammans. – Vi funderade på om vi skulle konkurrera mot varandra eller kliva i gemensamma stövlar. Efter några diskussioner bestämde vi oss för att äga ihop, säger Dan. RÄTTVISA UTAN MILLIMETERMÅTT Sedan dess har skogen blivit en livsstil och fler fastigheter har tillkommit längs vägen. Nu har bröderna också börjat

16

­involvera barnen i tankarna om framtiden. – Utmaningen för oss blir när man ska göra det. Man kan ha en plan, men när ska den genomföras? Dan berättar att barnen behöver tid att fundera på om de vill och kan ta över. För den som gör det följer dess­ utom ett långsiktigt ansvar och förvänt­ ningar från familjen. Ekonomin kan också bli en utmaning när den som tar över kan behöva kompensera sina ­syskon, samtidigt som lösningen behöver fungera ekonomiskt för den äldre ­generationen. – Någon millimeterrättvisa tror jag aldrig att man kan hitta. Målet måste

vara en tillräckligt bra lösning för alla inblandade, menar Dan.

Dans råd inför ett generationsskifte •B örja prata i god tid. • I nvolvera alla berörda och ge dem tid att fundera. • S träva efter en lösning som fungerar för alla. •T a hjälp av en oberoende rådgivare.

BÖRJA PRATA I TID Ett generationsskifte rymmer både ekono­ miska och känslomässiga frågor. När olika alternativ ska vägas mot varandra ser Dan ett värde i att ta hjälp utifrån. – Vi har alltid haft en utomstående råd­ givare som bollplank. Det är bra att kunna resonera med en oberoende part innan man fattar stora beslut. Det gäller också att inte vänta för länge. Familjen slipper då fatta stora beslut under tidspress eller i en situation där någon blivit sjuk eller gått bort, menar Dan. – Det jag tror är allra viktigast är att börja prata om det i tid. Ge barnen möjlighet att i lugn och ro fundera: Vill jag detta? c Dan och Christer Karlsson har ägt skog tillsammans i över 20 år. Nu har samtalen om nästa generation börjat.

Skogsägarna blir snabbt äldre Sveriges skogsägare blir allt äldre. På 25 år har medelåldern ökat med åtta år, fyra gånger snabbare än för befolkningen i stort. Samtidigt har antalet skogsägare över 70 år för­dubblats och antalet under 50 år nästan halverats. År 2000 var 35 procent av skogsägarna över 60 år. I dag är andelen 57 procent. Utvecklingen behöver inte vara negativ i sig – många fortsätter att vara aktiva långt upp i åren – men den säger något om en växande utmaning kring generationsskiften. Höga fastighetsvärden gör det svårare för nästa generation att ta över, särskilt när flera syskon ska lösas ut. Samtidigt har avståndet till gården ofta ökat. I många familjer är man nu inne på tredje generationens skogsägare: mor- eller farföräldrarna bodde och arbetade på gården, nästa generation växte upp där men flyttade, och dagens arvingar har kanske främst varit där på lov och helger. Det betyder inte att viljan att ta över saknas. Men trösklarna kan vara högre, både ekonomiskt och praktiskt. Därför blir det också viktigare att börja prata om generationsskiftet i god tid. c

Fyra utmaningar vid generationsskifte

57 %

•H öga fastighetsvärden •Ö kade avstånd till fastigheten •M inskande intresse för att ta över gården •N ästa generation kan uppleva skogsägandet som mer komplicerat än det faktiskt är

av Sveriges skogsägare är i dag över 60 år. År 2000 var motsvarande andel 35 procent.

30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0-19

20-29

30-39

40-49

50-59

60-69

70-79

80+

Andel % skogsägare i olika åldersgrupper år 2000 och 2025. Källa: Skogsstyrelsen

17

DET HÄR ÄR SIGGE Ålder: 5 år Ras: Petit basset griffon vendéen Specialgren: Drivande jakt­ hund, främst på rådjur Gillar: Jakt, sällskap, gos och vatten – särskilt vattenpölar Ogillar: Nytvättad tvätt. Den behöver enligt Sigge först lukta lite mer hund. DEROMEHUNDEN

Sigge tvättar om tvätten Sigge är en femårig petit basset griffon vendéen med två tydliga lägen. Under jaktsäsongen är det full koncentration på skogen och uppgiften som drivande jakthund, framför allt efter rådjur. Hemma är han desto mer sällskapssjuk – gärna nära, gärna mycket gos och allra helst med flocken samlad. Vatten står också högt i kurs. Ju blötare vattenpöl, desto bättre. Däremot har Sigge betydligt svårare för en annan sorts renlighet: nytvättad tvätt. Får han chansen plockar han ut plaggen, lägger sig mitt i högen och rullar runt tills allt luktar lite mer… Sigge. Till vardags börjar dagen med en kort morgon­ promenad innan han håller till i hundgården medan husse och matte jobbar. På kvällen väntar en längre promenad och sedan familjeliv inomhus. Men kommer helgen under jaktsäsongen gäller en helt annan agenda: då är det jakt som räknas.

OM PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN Rastyp: Drivande hund samt sök- och spårhund. Ursprung: Frankrike. 18

Användning: I Sverige används rasen främst till drivande jakt på rådjur, hare och räv. Många jagar även hjort.

Egenskaper: En passionerad och uthållig jakthund med tydligt skall. Rasen beskrivs samtidigt som glad, öppen och sällskaplig hemma.

Storlek: Kortbent, strävhårig och cirka 34–38 centimeter i mankhöjd.

DEN HISTORISKA SKOGSPRYLEN

Snickarens plattång?

§

Juristspalten Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

”Ett av barnen vill ta över gården men vi är osäkra på om det kommer att gå praktiskt och ekonomiskt. Hur kommer vi vidare? Gunvor i Halmstad

Nja, inte riktigt. Det här är en rubank – en lång handhyvel som användes för att få större träytor raka, plana och jämna. Rubanken var ofta mellan 45 och 70 centimeter lång. Längden gjorde att den kunde ”brygga” över mindre gropar och ojämnheter och i stället hyvla bort de högsta partierna tills ytan blev rak. Verktyget användes bland annat för att rikta brädor och hyvla långa, raka kanter som skulle passa exakt mot varandra. Det gjorde rubanken viktig inom både byggnads- och möbelsnickeri, till exempel vid tillverkning av dörrar, bord, paneler och fönster. Innan elektriska rikt- och planhyvlar tog över var rubanken helt enkelt ett av snickarens viktigaste verktyg för att få träet rakt och redo för nästa steg.

Arrendelagstiftningen är komplex och lagstadgade formkrav måste hanteras korrekt för att inte låsa in parterna i oönskade situationer kopplade till bland annat besittningsskydd och förlängningsregler. Särskilt viktigt är att avtalen är skriftliga och innehåller godkänn­anden om att vissa villkor står i strid med lagstiftningen. Det bör även uttryckas i avtalet att det är kopplat till ett stundande skifte. Skogen och dess skötsel behöver också regleras särskilt då den inte automatiskt ingår i ett jordbruksarrende. Upplåtelsen bör ske på marknadsmässiga villkor för att skapa ett verkligt förhållande. Detta är viktigt också skattemässigt och om det finns syskon. Annars kan ekonomisk kompensation aktualiseras och då är det viktigt att principerna är överenskomna innan. Marknads­mässiga villkor minskar behovet av kompensation. Upplåtelse på arrende till extern part kan också vara en lösning för att skapa tid till familjen att fortsätta diskutera ett skifte om alternativet är att gården annars står obrukad. Även då är det viktigt att hantera den komplexa och tvingande lagstiftningen i korrekta avtal.

Fler skogsprylar på muséet Fler spännande skogs- och träbearbetningsföremål hittar du på vårt museum, Derome Trä & Nostalgimuseum i Derome.

En ur yngre generationen vill ta över, men det finns osäkerheter om det långsiktigt är praktisk och ekonomiskt möjligt. En möjlighet är att, under en begränsad tid, upplåta gården på arrende till den tänkta övertagaren. Det ger möjlighet att driva verksamheten fullt ut och successivt växa in i rollen som brukare. Brukaren får tillgodogöra sig avkast­ ningen och samtidigt stå den ekonomiska risken för verksamheten, men utan att gården i sig riskeras. Den äldre generationen kvarstår som ägare och kan bistå med råd på vägen mot ett övertagande.

derometramuseum.se

Vid tillfälliga arrendelösningar så bör en jurist eller annan sakkunnig anlitas för att ta fram avtals­ underlag som beaktar arrenderätten, men också skatt, gåva och arv.

19

Lös korsordet och vinn ett skogsägar-kit! I potten finns tre Derome-kit fyllda med grejer på temat skog och trä. Skicka in rätt svar på ordflätan för att delta. Vinnarna kontaktas av virkesinköparna i respektive område.

Lösningen på ordflätan mejlas till: skog@derome.se I mejlets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta-i-Trä” och i mejlet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogs­fastighetens beteckning.

20

Kryssa och vinn

Skicka in ditt svar senast 31 januari 2027. Glöm inte att m ­ otivera varför just du ska vinna. Vinnare av skogsägar-kit i förra numret: Lennart Sörkvist i Fjällbacka. Marie och Johannes Eriksson i Hajom. Gunnar Thornberg i Halmstad.

Värme när elen behövs som mest Med höga elpriser och ett osäkert läge på energimarknaden inför vintern ökar intresset för alternativa sätt att värma huset. Samtidigt har ett nytt bidrag införts för pelletskaminer och pelletspannor, som kan ge upp till 60 000 kronor i stöd. För många villaägare har pellets därmed blivit ett mer aktuellt komple­ment till exempelvis värmepumpen. När temperaturen sjunker ökar både husets behov av värme och belas­t­ ningen på elsystemet. Det är precis då en pelletskamin kan göra störst nytta. Till skillnad från en traditionell vedkamin är moderna pelletskaminer termostatstyrda. De matar automatiskt fram bränsle, reglerar effekten efter behov och stänger ned när önskad rumstemperatur har nåtts. – Pelletskaminen är sällan den primära värmekällan. Man använder den när man behöver den som bäst, på vintern och under råkalla höstkvällar, säger Stefan Lyrevall, kundansvarig säljare inom pellets på Derome. Det gör den intressant även i hus som redan värms med exempelvis luft- eller bergvärme. – Många har nog upplevt att det blir för varmt när man eldar i en vanlig vedkamin i ett välisolerat hus. Pellets­ kaminen reglerar sig själv. Du bestämmer temperaturen och när den är uppnådd stänger kaminen ned för att sedan starta igen när det behövs. Pellets är ett modernt sätt att elda med ved, säger Stefan. NYTT BIDRAG SÄNKER INVESTERINGEN Sedan den 1 september finns också ett nytt bidrag för installation av pellets­ kamin eller pelletspanna. Stödet

omfattar 30 procent av material- och maskinkostnaden, upp till maximalt ­60 000 kronor, och kan kombineras med rotavdrag för arbetskostnaden. Angelika Samuelsson, energi- och klimatrådgivare för Dalslands kommuner, ser flera vinster. – Det som är extra bra med en pellets­ kamin eller pelletspanna är att du får ned elanvändningen när elen är som dyrast. Det är bra för den enskilda villa­ ägaren, samtidigt som effekttopparna i elsystemet minskar. Enligt underlaget gäller stödet permanentbostäder byggda före 1990 som saknar fjärrvärme. Kaminen ska dessutom ha automatisk bränsle­ inmatning och kunna effektstyras utifrån inom- och utomhustemperatur. NY GENERATION KAMINER Tekniken har också utvecklats rejält. Janfire i Åmål arbetar sedan tidigare med pelletspannor för både villor och större anläggningar. Genom förvärvet av KMP har företaget även fått pellets­ kaminer för villamarknaden i sitt sortiment. – Den nya generationens små pelletskaminer är en kompletterande lösning som vi tror mycket på. De har mycket hög verkningsgrad och låga utsläpp, samtidigt som du får en vacker låga och en jämn, behaglig värme, säger Göran Magnusson, ägare och vd för Janfire. Kaminen fylls med pellets och sköter därefter bränslematningen automatiskt. Flera modeller kan även styras via wifi. Sedan 2022 omfattas pelletskaminer dessutom av EU:s Ecodesignkrav, med gränsvärden för bland annat verkningsgrad och partikelutsläpp. För Stefan Lyrevall är poängen ändå ganska enkel. – Du får kaminvärmen när du vill ha

den, utan att behöva passa elden hela tiden. Och samtidigt använder du en svensk, lagringsbar råvara som kompletterar husets övriga uppvärmning. VILL DU VETA MER? Mer information om stödet finns hos Boverket. En sammanställning av pelletskaminer på den svenska mark­ naden finns hos Pelletsförbundet. c

KAMIN SOM KOMPLEMENT c Ger extra värme under kalla perioder. c Kan minska elanvändningen när belastningen är hög. c Automatisk bränsleinmatning. c Termostatstyrd effekt. c Kan kombineras med exempelvis luft- eller bergvärme. c Flera modeller kan styras via wifi.

Göran Magnusson, ägare och vd för Janfire.

21

Din hjälp i skogliga frågor KONTAKTA DIN ­I NKÖPARE I ALLA FRÅGOR SOM RÖR DIN SKOG.

DALS ED TANUMSHEDE

UDDEVALLA

GÖTEBORG g Dals Ed Erik Henriksson Virkesinköpare 0522-62 60 37 erik.henriksson@derome.se

g Dals Ed Fredrik Johansson Virkesinköpare 0522-44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

BOLLEBYGD SVENLJUNGA

DEROME ULLARED KINNARED

SIMLÅNGSDALEN

g Tanumshede Albin Carlsson Virkesinköpare 0525-333 71 albin.carlsson@derome.se

g Tanumshede Roger Jodensvi Virkesinköpare 0525-48 03 52 roger.jodensvi@derome.se

g Tanumshede Patrik Älgemon Virkesinköpare 0525-48 03 51 patrik.algemon@derome.se

MALMÖ

g Uddevalla Anders Källén Virkesinköpare 0522-44 99 80 anders.kallen@derome.se

22

g Uddevalla Martin Johansson Köpchef 0303-38 20 42 martin.johansson@derome.se

g Uddevalla Roger Bohm Virkesinköpare 0522-44 26 45 roger.bohm@derome.se

g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320-181 33 per.franzen@derome.se

g Bollebygd Erik Arvidsson Virkesinköpare 0320-180 28 erik.arvidsson@derome.se

g Derome Isak Ottosson Virkesinköpare 0320-20 98 59 isak.ottosson@derome.se

g Derome Mikael Karlsson Virkesinköpare 0320-181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Svenljunga Mikael Johansson Virkesinköpare 0320-181 38 mikael.h.johansson@derome.se

g Svenljunga Lars-Erik Svensson Biobränsle - produktion & logistik 0340-58 25 66 frasse@derome.se

g Svenljunga Patrik Tellnor Skogsförvaltare 0320-181 32 patrik.tellnor@derome.se

g Svenljunga Anders Olofsson Virkesinköpare 0320-181 37 anders.olofsson@derome.se

g Svenljunga Mathias Svalin Virkesinköpare 0320-181 30 mathias.svalin@derome.se

g Svenljunga Liselotte Jonsson Virkesinköpare (föräldraledig) 0321-34 01 51 liselotte.jonsson@derome.se

g Ullared Nils Johansson Virkesinköpare 0340-66 65 09 nils.johansson@derome.se

g Ullared Magnus Wallin Virkesinköpare 0340-66 65 84 magnus.wallin@derome.se

g Kinnared Andreas Johansson Virkesinköpare 0345-58 58 45 andreas.j.johansson@derome.se

g Kinnared Fredrik Johansson Virkesinköpare 0345-304 83 fredrik.o.johansson@derome.se

g Simlångsdalen Joachim Högfeldt Köpchef 0431-43 32 91 joachim.hogfeldt@derome.se

KONTAKT g Simlångsdalen Calle Bergh Virkesinköpare 035-522 81 calle.bergh@derome.se

g Simlångsdalen Stefan Samuelsson Virkesinköpare 035-280 51 14 stefan.samuelsson@derome.se

Derome

Bjurumsvägen 14, 432 68 Veddige 0340-66 64 20

Bollebygd

Rävlandavägen 21, 517 91 Bollebygd

Dals Ed

Västra Torpvägen 11, 668 92 Ed

Kinnared

Marknadsvägen 13, 314 95 Kinnared

Simlångsdalen

Gästgivarevägen 14, 313 96 Simlångsdalen

Svenljunga

Vävaregatan 7, 512 53 Svenljunga

Tanumshede

Industrivägen 3D, 457 31 Tanumshede

Uddevalla

Spikvägen 1, 451 50 Uddevalla

Ullared

Mjöshult 105, 311 62 Ullared

23

Derome Skog 432 87 Veddige

TIPS F R Å N I­ NKÖPA REN

Gör rätt från början

– så lyckas du med leveransvirket Leveransvirke innebär att du som skogsägare själv avverkar och gör i ordning virket inför försäljning. Men för att få ut så mycket som möjligt gäller det att göra rätt från början. Rätt längder och kvalitet, en fungerande väg och en bra upplagsplats är några av sakerna som kan påverka resultatet. För virkesinköparen Nils Johansson börjar arbetet långt innan den första stocken kapas. En bra planering kan förebygga problem och underlätta när virket senare ska hämtas. – Det viktigaste innan man börjar är att ha koll på hur vägar och annat ser ut efter sommaren. Det är bra att ta en överblick och kolla om det behöver röjas sly i vägkanterna eller om man behöver bättra på grus på någon sträcka. Vilka längder sågverken efterfrågar kan variera från år till år. Deromes aktuella apteringsguide är därför en bra lathund att ha med sig ut i skogen. Nils tipsar också om att ta kontakt med virkes­ inköparen innan arbetet drar i gång. Då kan man få råd och hjälp med förberedelserna, och vid behov kan inköp­ aren komma ut och titta på förutsättningarna på plats. c

LADDA NED VÅR APTERINGSGUIDE Skanna QR-koden eller besök www.derome.se/vart-erbjudande/ skog/skogstjanster/salja-skog/leveransvirke/sortera-ratt

CHECKLISTA FÖR RÄTT APTERING Kapa rätt • Följ längderna i apteringsguiden. • Lägg alltid på 5 cm övermål, det minskar risken för nedklassning. Sortera virket • Lägg minst 10 m³fub per sortiment. • Osäker på mängden? Fråga din virkesinköpare. Märk vältan • Använd vältlappar så att virket kan identifieras vid hämtning. • Vältlapparna kan postas eller sättas upp av Derome. • Fäst dem alltid med aluminiumstift. Undvik felaptering • Fel sortering eller kvalitet kan ge sämre betalt. • Kontrollera apteringsguiden om du är osäker. • Ring din virkesinköpare om du behöver råd.

Derome Skog ↑ 0340-66 64 20 ↑ derome.se