Guideboken om Uppsala domkyrka

ANNIKAGUIDEBOKEN FRANZON

OM

UPPSALA DOMKYRKA

GUUPPSALA IDE DOMKYRKA BOKE N Foto Anders Damberg, Anders Tukler, Bo Gyllander med flera Text Annika Franzon OM

UPPSALA DOMKYRKA UPPSALA DOMKYRKA

Stort tack Ett omfattande forskningsprojekt i början av 2000-talet har ökat kunskaperna om Uppsala domkyrka väsentligt. Projektet genomfördes i Upplandsmuseets regi av ett flertal forskare, och projektledare var Herman Bengtsson. Forskningen är publicerad i nio volymer i serien Sveriges kyrkor (2010, 2014, 2015, 2016) och finansierades av Huseliusfonden, Kungliga Vitterhetsakademien.

Ett tack riktas också till alla fotografer som bidragit med bilder i Guideboken om Uppsala domkyrka.

Guideboken om Uppsala domkyrka © 2020 Författaren och Uppsala domkyrka Adress: Uppsala domkyrka, Domkyrkoplan 5–7, 753 10 Uppsala E-post: uppsala.domkyrka@svenskakyrkan.se Telefon: 018-430 36 30, www.uppsaladomkyrka.se Omslag: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Grafisk form: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Omslagsbilder: Anders Tukler och Anders Damberg Upplaga: 1:3 ISBN: 978-91-979295-4-7 Tryckeri: Bulls Graphics, Halmstad 2020 Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

BILDMATERIAL Där inget annat uppges är fotografen Anders Damberg, © Uppsala domkyrka.

Omslag framsida, 54, 69, 74, 75, 94, 104, 115, 117, 119, 125 Anders Tukler, © Anders Tukler.

Omslag baksida, 17, 123 (nedre), 147, 165 Anders Damberg, © Anders Damberg.

1 flygfoto WeDesign, © Uppsala domkyrka.

8, 20, 23, 98, 128, 134, 144, 159 Annika Franzon, © Uppsala domkyrka.

9 Lennart Engström, © Upplandsmuseet.

11, 112 (Johan Peringskiöld), via Upplandsmuseet.

14 okänd fotograf, © Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.

16, 72 Olle Norling © Upplandsmuseet.

32, 46 (gosskorist Helgi Regnisson), 47, 151 Magnus Aronson/Ikon, © Uppsala domkyrka.

37, 101 Uppsala domkyrkas glasmålningsateljé, © Uppsala domkyrka.

39, 77, 78, 103, 111, 132, 149 Bo Gyllander, © Uppsala domkyrka.

43 Dan Pettersson DP-bild, © Uppsala domkyrka.

44–45 Andrew Canning, © Uppsala domkyrka.

50 Henrik Viberg, © Uppsala domkyrka.

53 Tord Harlin, © Uppsala domkyrka.

84 ur Vasagraven i Uppsala domkyrka, Nordisk Rotogravyr 1956.

87 © Anders Widoff/Bildupphovsrätt 2020; foto Anders Damberg, © Uppsala domkyrka.

122 (övre, Johan Peringskiöld), 123 (övre) fotograf okänd/Riksantikvarieämbetet.

122 (nedre) Emma Schenson, © Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva 133 Gunnar Sundgren, © Upplandsmuseet.

136, 137 Christian Lovén, © Upplandsmuseet.

138 Nils Sundquists karta över det medeltida Domberget, ritad av Stig Sundberg och publicerad i Kyrkohistorisk årsskrift 1969. Numrering förtydligad.

139 ritad av Stig Sundberg och publicerad av Landsantikvarien i Uppsala och Upplands Fornminnesförening 1978. Omarbetning.

140 Teddy Thörnlund, © Uppsala universitet/Museum Gustavianum.

150 Kurt Eriksson, © Riksarkivet.

152 Mats Lagergren, © Svenska kyrkan Uppsala stift.

153 Jim Elfström/Ikon, © Ikon.

163 Rickard Wolrath/Ikon, © Uppsala domkyrka.

Grafik Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma

ÖSTER VÅRFRUKORET – VASAKORET

HORNS GRAVKOR

FINSTAKORET OCH ERIK DEN HELIGES RELIKSKRIN

18 19

17

STUREKORET

16

ERIKSKORET DE GEERS GRAVKOR

20

15 HÖGALTARET

JAGELLONSKA GRAVKORET

12

14

HÖGKORET

SAKRISTIA

NYA ORGELN

13

GYLLENBORGSKA GRAVKORET

5

MASENBACHSKA GRAVKORET

5

ANDREASKORET OCH SPÅNGBERGSTABLÅERNA

CARL BANÉRS GRAVKOR OCH LINNÉS MONUMENT

MINNESKORET VON DOHNAS GRAVKOR

22

KORSMITTEN

6 9

SÖDRA TVÄRSKEPPET

7

8

23

FREDENS KAPELL

23

BÖNENS KAPELL

24

GUSTAV BANÉRS GRAVKOR

4

25

BOTVIDS KOR SKYTTES GRAVKOR

3

26

SWEDENBORGS OCH BIELKES GRAVKOR

27

MENNANDERS OCH STENBOCKS GRAVKOR

PREDIKSTOLEN

LÅNGHUSET

ÄLDRE ORGELN

2 29

9 28 1

VAPENHUSET

VÄSTER

SÖDER

11

SÖDRA SIDOSKEPPET

NORRA TVÄRSKEPPET

13

NORRA SIDOSKEPPET

NORR

VAKTMÄSTARE

OXENSTIERNSKA GRAVKORET

21

10

INNEHÅLL Domkyrkans långa historia ......6

21 Oxenstiernska gravkoret ........96

1 Ingång och vapenhus ..............19

22 Södra tvärskeppet .................100

2 Minneskoret eller

23 Fredens och Bönens kapell

von Dohnas gravkor ...............20 3 Carl Banérs gravkor och

Carl von Linnés monument ....25 4 Andreaskoret och

Spångbergstablåerna ...............29 5 Masenbachska och

Gyllenborgska gravkoren ........31 6 Norra tvärskeppet ..................33 7 Korsmitten och fönstren ...........35 8 Predikstolen ............................40 9 Domkyrkans orglar ................42 10 Högkoret ................................48 11 Väggmålningarna ...................53 12 Kragstenarna ..........................57 13 Rummen i väggen ...................63 14 Jagellonska gravkoret .............65 15 Korkransen .............................69

.102

24 Gustav Banérs gravkor .........105 25 Botvids kor –

Skyttes gravkor .....................107 26 Swedenborgs och Bielkes

gravkor .................................110 27 Mennanders och

Stenbocks gravkor ................113 28 Ljusträden ............................115 29 Skattkammaren.....................118

Domkyrkans exteriör och tornen ............................120 Kyrkans tre portaler..............130 Domberget förr och nu .........138 Gamla Uppsala......................146 Kyrkan i Sverige....................148 Domkyrkan i siffror .............154

16 Sturekoret ...............................70

Domkyrkans historia år för år.................................159

17 Finstakoret och Erik den

Några källor ........................ 162

heliges relikskrin ....................74 18 Vårfrukoret eller Vasakoret ....79

Bibelberättelser i väggmålningarna ..................164

19 Horns gravkor ........................88

Ordförklaringar ....................166

20 Erikskoret –

Register ................................172

De Geers gravkor ...................90

Domkyrkans långa historia

T

omas Tranströmers dikt Romanska bågar ger en aning om varför människor i alla tider, från olika länder och av olika tro känt sig starkt berörda av byggnader som kyrkor och tempel.

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret.

Valv gapande bakom valv och ingen överblick.

Några ljuslågor fladdrade.

En ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade genom hela kroppen: ”Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig och det är som det skall.”

Jag var blind av tårar och föstes ut på den solsjudande piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signora Sabatini och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

I över 700 år har Uppsala domkyrka, Nordens största gotiska katedral, varit just en sådan plats där människor anat helighet.

Varje år kommer över en halv miljon besökare till domkyrkan för att gå på gudstjänst, konsert eller uppleva rummets rymd och historia.

6

7

S

Rikshelgedomen

edan 1164 är Uppsala säte för ärkebiskopen, Svenska kyrkans ledare. Uppsala domkyrka kallas därför rikshelgedom, är hela Sveriges kyrka och har varit scenen för många historiska händelser. Dessutom har den funktionen som Uppsala stifts biskopskyrka eller katedral och sedan 1500-talet är den församlingskyrka (Uppsala domkyrkoförsamling).

När ärkestiftet först inrättades blev kyrkan i nuvarande Gamla Uppsala upphöjd till domkyrka. Den byggdes i mitten av 1100talet och där begravdes troligen kung Erik Jedvardsson omkring 1160. Erik kom att bli Sveriges nationalhelgon och kallas ofta Erik den helige eller Sankt Erik.

Men den nyblivna rikshelgedomen hamnade snart avsides eftersom det blev allt svårare att färdas så långt norrut på Fyrisån. Traktens människor drogs istället till det framväxande handelssamhället Östra Aros fem kilometer söderut längs ån.

En stor brand förstörde i början av 1200-talet kyrkan i Gamla Uppsala. Kanske blev den händelsen avgörande för beslutet att bygga en ny och större domkyrka i Östra Aros. Säkert inspirerades kyrkans folk av de mäktiga och praktfulla katedraler de sett utomlands och drömde om att uppföra något liknande i Sverige.

D

Den medeltida domkyrkan

en nya domkyrkan började byggas på 1270-talet. I ett bevarat dokument från 1258 tillät påven Alexander IV att ärkebiskopssätet flyttades till Östra Aros, på villkor att namnet Uppsala följde med. Därmed försvann ortsnamnet Östra Aros och namnet Gamla Uppsala bildades.

8

På domkyrkans plats låg tidigare Heliga Trefaldighets kyrka.

Den tillhörde förmodligen en kungsgård och kung Valdemar Birgersson överlät marken till kyrkan 1270, kanske i utbyte mot ägor i Gamla Uppsala. Heliga Trefaldighets kyrka fick stå kvar under den första byggtiden och fungerade tills vidare som domkyrka. År 1273 flyttades Erik den heliges reliker från den förra katedralen i Gamla Uppsala till kyrkbygget i det nya Uppsala.

Det är troligt att franska arkitekter och hantverkare redan från början var inblandade. Flera av domkyrkans präster var utbildade i Paris och hade kontakter där. 1287 skrevs kontrakt med den franske mästaren Estienne de Bonnueill. Södra och norra portalerna, det stora rosfönstret i norr, högkoret och flera av kapellen i öster är troligen byggda av honom och hans hantverkare. Det kan vara Estiennes självporträtt som syns på en av pelarna i nuvarande Vasakoret.

I porträttbilden har Estienne arkitektens redskap fästa vid midjan: passare och vinkelhake.

9

Men domkyrkans arkitektur är inte ensidigt inspirerad av fransk gotik och franska arkitekter. Den har mycket gemensamt med den nordtyska gotikens tegelkyrkor. Valet av tegel istället för huggsten var ännu inte så vanligt, särskilt som tegelstenskyrkor krävde tjockare murar för att orka bära tak och torn. Av ekonomiska skäl var det en fördel att ta tillvara det byggmaterial som fanns nära tillhands: Uppsalaslättens lera. Rester av en tegelugn har hittats vid arkeologiska utgrävningar nära kyrkan.

På 1290-talet revs den gamla Trefaldighetskyrkan och en tillfällig träkyrka fungerade som katedral i flera årtionden. Träkyrkan låg där långhusets mittgång är idag. Arbetet vid domkyrkobygget fortsatte under hela 1300-talet. Tidvis kunde byggandet nästan avstanna i väntan på bättre ekonomi. Det bistra klimatet, pest och andra epidemier samt valv som rasade bidrog också till förseningar. Ett medeltida dokument och äldre fotografier av murverket i pelarna tyder på att man övervägde att avsluta byggnaden i och med tvärskeppet. Men på 1360-talet tog arbetet ny fart under ledning av byggmästaren Nikolaus från Västerås.

Först 1435, omkring 165 år efter byggstarten, kunde den nya domkyrkan i gotisk stil invigas av ärkebiskop Olof Larsson.

Tornen byggdes under 1400-talets senare del och 1500-talets början. De första spirorna restes troligen inte förrän 1583.

Som många andra västerländska katedraler från den här tiden är Uppsala domkyrka en basilika. Det innebär att kyrkans mittskepp är högre än sidoskeppen och en fönstervåning längst upp i mittskeppet släpper in ljus i rummet. Fönstren i mittskeppets klerestorium eller fönstervåning är mindre än i samtida katedraler på kontinenten. Men arkitekterna verkar ha haft god kunskap om hur de skulle utnyttja de nordiska ljusförhållandena maximalt.

Valven är förhöjda och toppiga för att på bästa sätt reflektera ljuset nedåt i koret.

10

Triforiet, våningen under klerestoriet, är också mycket enklare än vad som var brukligt i de franska katedralerna. Det har inga genombrutna väggar med gallerier utan istället stora släta ytor.

De cirkelformade gluggarna leder in lite av kyrkans ljus till sidoskeppens vindar.

Uppsalakatedralens enklare utformning hade säkert ekonomiska orsaker – fönster var dyra och ömtåliga. Arkitekterna måste också ta hänsyn till att klimatet var strängare än i Syd- och Mellaneuropa. Men enkelheten kan även ha varit ett medvetet, ideologiskt val. Dominikanerbröderna i Sigtuna hade starka band till domkyrkan. Deras orden hörde till dem som kritiserade medeltidens överdådiga katedralbyggen. Dominikanerna förespråkade enkelhet och stillhet utan att för den skull ge avkall på storhet och högtidlighet. Med de ursprungliga ritningarna som utgångspunkt hade arkitekterna i samråd med domkapitel, ärkebiskop och domprost undan för undan kommit fram till hur domkyrkan skulle utformas.

Domkyrkan i Uppsala stads sigill från sent 1500-tal.

Den nya domkyrkan blev kröningskyrka för Sveriges kungar, platsen för många högtidsgudstjänster och en pilgrimskyrka dit människor vallfärdade för att se Sankt Eriks relikskrin. Mindre gudstjänster, själamässor och helgonmässor firades i de många koren och vid altaren i det större rummet. Koren var tillägnade olika helgon och fungerade som småkyrkor med egna präster och egen ekonomi.

11

U

Nya tiden

nder 1500-talet genomgick den kristna kyrkan stora förändringar i flera europeiska länder. Kyrkorna i norra Europa blev protestantiska och skiljdes från den romerska kyrkan och påven. Även den svenska kyrkan valde den vägen från 1527 när Gustav Vasa regerade. Vid Uppsala möte 1593 fastslogs den evangelisk-lutherska läran som Sveriges statsreligion.

Reformationen, omformningen av kyrkan, förändrade mycket.

Kungen fick möjlighet att beslagta stora delar av kyrkans rikedomar och mark. Gudstjänsterna ändrade karaktär och större betoning lades på ordet, predikan. En del kyrkliga konstföremål förstördes eller såldes, men jämfört med andra nordeuropeiska länder har den svenska kyrkan än idag många traditioner och föremål bevarade från den katolska tiden. Sverige har dessutom varit skonat från krig i mer än 200 år och har även av den anledningen en större del av sina konstskatter kvar.

Efter reformationen var det inte längre tillåtet att fira själamässor eller gudstjänster till helgonens ära. Nu miste många av domkyrkans kapell sin ursprungliga funktion. Redan från slutet av 1200-talet hade ärkebiskopar, präster och stormän begravts inne i domkyrkan. Efter att Gustav Vasa och hans drottningar begravdes i det medeltida Vårfrukoret 1560 omvandlades kapell efter kapell till gravkor för adelsfamiljer och stormaktstidens höga ämbetsmän och krigsherrar. Ett antal vetenskapsmän med anknytning till Uppsala universitet begravdes också här. Sammantaget användes domkyrkan som gravplats under ett halvt årtusende, fram till 1794. Tusentals personer fick sin grav här.

I maj 1702 brann Uppsala. Tre fjärdedelar av staden förvandlades till ruiner och aska. Även domkyrkan blev illa åtgången och många av de medeltida konstskatterna gick förlorade, bland dem ett altarskåp som skildrade Sankt Eriks liv. De textiler och 12

metallföremål som räddades är idag utställda i domkyrkans museum Skattkammaren.

Det omfattande restaureringsarbetet pågick i över fyrtio år.

Nu fick domkyrkan drag av det tidiga 1700-talets arkitektur, barocken. Tornens övre del kom att se helt annorlunda ut än tidigare. Domkyrkan fick strävmurar i italiensk stil, en slags stödkonstruktioner utmed väggar och tak. Arkitekten Carl Hårleman (1700–53) ansvarade för restaureringens avslutande år och satte sin prägel på domkyrkan och de nya barocktornen men även på Uppsalas hela stadsbild.

D

En modern medeltida katedral

omkyrkans medeltida sockel av kalksten ersattes på 1690-talet med en ny i sandsten. I mitten av 1800-talet byttes sockeln ut igen, nu mot två olika slags granit. Åren 1885–93 genomfördes sedan en omfattande restaurering av domkyrkan som då var i akut behov av stora åtgärder. I tidens anda ville arkitekten Helgo Zettervall (1831–1907) återskapa en gotisk medeltidskatedral. Stora förändringar gjordes, framförallt i exteriören. Nu fick kyrkan de tornspiror den har idag. De är 118,7 meter höga vilket motsvarar kyrkans längd. Marken runt södra tornet stabiliserades och strävmurarna från 1700-talet ersattes med stöttande strävbågar på sidoskeppens tak. Det yttersta teglet i fasaden byttes ut på många ställen.

Interiören förändrades också. En ny vägg under orgelläktaren gav kyrkan ett vapenhus eller förhall. Långhusets tegelpelare förstärktes och täcktes med kalksten för att likna pelarna i högkoret. En annan större förändring var att domkyrkan åter fick väggmålningar. Med undantag för Vasakoret och Erikskoret är alla målningar i kyrkan utförda i slutet av 1800-talet, likaså de färgstarka fönsterglasen. Precis som vid restaureringen efter branden 1702 hade arkitekten begränsade ekonomiska resurser till sitt förfogande. Helgo Zettervall tog till sist avstånd från 13

14

kyrkans inre utsmyckning när hans egna förslag bedömdes vara för dyra.

Av ekonomiska skäl blev han också tvungen att i stor utsträckning använda sig av cement istället för kalksten. Konstruktionerna blev ett problem redan efter tjugo år: materialet var inte tillräckligt utprovat ännu. Cementen sprack och vatten trängde in i murarna vilket fick katastrofala följder vintertid. Skyddsarbeten påbörjades i mitten av 1930-talet och pågick i olika etapper under två årtionden. Bland annat ersattes en del av Zettervalls strävbågar på taket med nya som liknade 1700-talets.

Parallellt med skyddsarbetena och ända fram på 1960-talet diskuterade myndigheter, kommittéer och arkitekter hur man återigen skulle kunna förändra domkyrkans yttre. Debatten var livlig även i pressen och bland allmänheten. Det sena 1800talets restaurering kom att bli mycket kritiserad men har fått viss upprättelse senare. När nästa restaurering väl kom till stånd var motståndet mot nygotiken inte längre lika starkt.

Restaureringen 1971–76, ledd av arkitekt Åke Porne (1905–2007), blev i högre utsträckning än det först var tänkt mer av en konservering än ombyggnad. Målningarna rengjordes, konstruktioner förbättrades. Tornen fick våningsplan som inreddes till museum och personalutrymmen. Nere i kyrkan fick högaltaret ett kors i silver och kristall. Till fem av kapellen beställdes väggtextiler som ett modernt bidrag till domkyrkans utsmyckning.

Ett katedralbygge har egentligen inget slut. I början av 2000-talet påbörjades stora arbeten i domkyrkan. Brandskyddet har förbättrats med nytt sprinklersystem och elledningar, värmesystem och ventilation har bytts ut. Norra tvärskeppet har fått en läktare där en ny orgel kom på plats 2009. Kyrkans många och stora

De nuvarande tornspirorna byggs 1889.

15

→

fönster är i stort behov av rengöring och konservering och av den anledningen inrättades 2013 Uppsala domkyrkas glasmålningsateljé. Konservatorerna arbetar med såväl domkyrkans fönster som med uppdrag i andra kyrkor runtom i Sverige. Att restaurera tornspirornas översta delar är ytterligare ett omfattande och tidskrävande projekt för 2020-talet.

Sedan invigningen 1435 har domkyrkan alltså genomgått en hel del förändringar. Bild sidorna 122–123. Ingen vet exakt hur den ursprungliga exteriören och inredningen såg ut, det finns få tidiga bilder eller beskrivningar. Men interiörens planlösning och rymd är fortfarande densamma som när kyrkan började uppföras för över 750 år sedan.

16

Uppsala domkyrka – en viktig mötesplats 1593 Uppsala möte – beslutet att Svenska kyrkan ska vara evangelisk-luthersk.

1925 högtidsgudstjänst vid ekumeniska mötet – ärkebiskop Nathan Söderblom får fem år senare Nobels fredspris för sitt initiativ.

1968 Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling.

1983 Liv- och fredkonferensen – fredsforskningsinstitutet Life & Peace Institute inrättas.

1989 första påvliga Sverigebesöket – påve Johannes Paulus II besöker domkyrkan.

2000 Taizémöte – ungdomar från olika länder samlas i domkyrkan med bröder från det ekumeniska klostret i Taizé, Frankrike. Bild nedan.

2008 Interfaith Climate Summit – internationellt möte om klimatfrågan över religionsgränserna.

17

Ä

2000-talets domkyrka

n idag är katedralen i Uppsala en levande kyrka dit människor ständigt söker sig. Domkyrkan är ett av Sveriges mest populära besöksmål och mer än en halv miljon människor från olika länder passerar kyrkans portar varje år. De kommer för att söka stillhet och kraft, lyssna till musik, be och fira gudstjänst, för att känna historiens vingslag och uppleva skönheten i kyrkorummet. Inom domkyrkoförsamlingens geografiska gränser finns dessutom flera stadsdelskyrkor, sjukhuskyrkan och förskolor med omfattande verksamhet.

Här börjar en rundvandring i och utanför kyrkan. Välkommen att följa med!

18

Ingång och vapenhus

S ..

ymbolspråket i kyrkobyggnader är rikt. Rummet i sig vill vara en bild av mötet mellan människa och Gud, mellan jord och himmel. Ofta ligger ingången i kyrkans västra del. Väster är världens väderstreck. Från öster som är paradisets väderstreck kommer solen, värmen, Gud. I den östra änden finns därför kyrkorummets heligaste plats: koret med altaret.

För att komma in i kyrkan, bilden av himmelriket, måste man passera genom porten. I Nya testamentet säger Jesus vid ett tillfälle: Jag är dörren. Därför är kyrkportar i sig en slags Kristussymbol och kan vara vackert utsmyckade, men hur domkyrkans medeltida portar såg ut är okänt.

Vapenhuset är kyrkans förhall. Några av domkyrkans bäst bevarade medeltida gravhällar har flyttats till vapenhuset.

I

Vapenhusets kor

det nuvarande vapenhusets södra del fanns under medeltiden troligen Sankt Tomas kor. Senare kom utrymmet att användas som sammanträdesrum och förråd och blev till sist gravkor för ärkebiskopen Olof Swebilius (1624–1700) och hans hustru Elisabet Gyllenadler. Idag är denna del av vapenhuset samlingsplats för besökande grupper.

I norra delen av vapenhuset fanns under medeltiden en av flera Erikskällor i Uppsala. Utskänkning av heligt vatten kunde ske genom en glugg i norra väggen. Efter reformationen användes utrymmet för bisättning av lik i väntan på begravning och under 1800-talet som vedbod. Idag är det platsen för butik, information och ingång till museet Skattkammaren.

19

Minneskoret eller von Dohnas gravkor

F .

örst i raden av rum längs domkyrkans norra sida ligger Minneskoret eller von Dohnas gravkor. Vid restaureringen av domkyrkan 1971–76 beställdes en tvådelad väggtextil till koret av konstnären Ann-Mari Forsberg (1916–92). Textilen är utförd i gobelängteknik på liggande varp, det vill säga den är vävd i en vanlig vävstol. Tretton bilder mot en smultronröd bakgrund berättar domkyrkans långa historia och presenteras nedan.

Textilen på västra väggen bild 1

Vid ett möte med stormän och prästerskap i Söderköping 1270 tillkännager kung Valdemar att den nya katedralen som ska byggas i Östra Aros blir Uppsala ärkestifts domkyrka.

bild 2

Folke Johansson Ängel, ärkebiskop 1274–77, och Andreas And, domprost 1278–99, är två inflytelserika personer under domkyrkobyggets första tid.

20

1

3

2

4

5

bild 3

Sankt Eriks reliker förs 1273 från Gamla Uppsala till Östra Aros, det nya Uppsala. Inför domkyrkans invigning 1435 ersätts det första enklare skrinet med ett påkostat gyllene relikskrin. bild 4

Byggkunskap och arbetskraft måste i stor utsträckning hämtas från andra länder. Franske stenmästaren Estienne de Bonnueill och hans kunniga medarbetare kommer seglande till Uppsala i slutet av 1200-talet. bild 5

Tredjedag pingst 7 juni 1435 inviger ärkebiskop Olof Larsson den nya domkyrkan. Västfasaden med tornen är ännu inte färdig.

21

7 6

9

8

10

11

12

13

Textilen på norra väggen bild 6

Kristoffer av Bayern kröns till Sveriges kung 1441, den första

UPPSALA DOMKYRKA är Nordens kröningen efter domkyrkans invigning.största kyrka och en plats fylld med minnen ur Sveriges, Uppsalas och den bild750 7 svenska kyrkans historia. I nära år har domkyrkan Laurentius Petri Nericius vigs 1531 landets första evangelisklockat besökare. De kommer för atttilluppleva rummet och lutherska ärkebiskop och får stor betydelse för hur den reformefira gudstjänst, som pilgrimer och turister, för att se och lära. rade kyrkan utformas i Sverige.

Domkyrkan är idag en av landets största besöksattraktioner. bild 8

Guideboken om Uppsala domkyrka leder dig steg för steg År 1593 samlas hertig Karl och representanter för alla stånden genomtillkatedralen.

Boken är rikt illustrerad med bilder av Uppsala möte, där den evangelisk-lutherska läran stadfästs Anders Damberg, Anders Tukler med flera. som Sveriges statsreligion.

Annika Franzon är ansvarig för i bildvisningsverksamheten 9 domkyrkan.

Nederländske tornbyggaren Gerard de Besche börjar konstruera nya tornspiror 1614. Men redan 1702 blir domkyrkan svårt skadad i en stor stadsbrand och de nya spirorna förstörs. Längst 22