SUPERSTUDENT

«Mycket smart och välskriven. Obligatorisk läsning för alla som vill studera effektivt och nå höga betyg.»

Lukas Holmegaard, författare till Den kompletta guiden till högskoleprovet

Olav Schewe

SUPERSUPERSTUDENT

STUDENT

BÄSTSÄLJARE Översatt til 19 språk

Effektivare inlärning, för bättre betyg

Olav Schewe

SUPERSTUDENT Effektivare inlärning, för bättre betyg Översättning: Elisabeth Tauvon & Gunbritt Geijer

SUPERSTUDENT Effektivare inlärning, för bättre betyg Olav Schewe © Olav Schewe & Universitetsforlaget 2018 © för den svenska utgåvan: Akademius förlag Publicerad enligt avtal med Stilton Literary Agency Översättning: Elisabeth Tauvon & Gunbritt Geijer ISBN 978-91-9850-812-3 Originallayout omslag: Jesper Egemar Illustrationer: Andie Aguire Layout norsk inlaga: Sissel Tjernstad/Universitetsforlaget Svensk inlaga och omslag: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Tryck Bulls Graphics, Halmstad 2019 www.akademius.se

Materialet i denna publikation omfattas av bestämmelserna i upphovsrättslagen. Utan särskilt avtal med upphovsrättsinnehavarna är kopiering och tillgängliggörande tillåtet endast i den utsträckning det medges i gällande lag. Nyttjande i strid mot lag eller avtal kan leda till ersättningsskyldighet och indragning och även medföra böter eller fängelsestraff.

Innehåll Förord..........................................................................................................................................................................................9 Vad kan studieteknik göra för dig?...........................................................................................................12 Varför skaffa sig bättre betyg?..................................................................................................................... 14 Så här ska du läsa boken.....................................................................................................................................15

DEL 1 EFFEKTIV INLÄRNING.....................................................................................................17 TID OCH PLANERING.........................................................................................18 Tidsstyrning.............................................................................................................................................................. 19 Du måste prioritera......................................................................................................................................... 27 OM INLÄRNING.................................................................................................... 31 Förstå inlärning.................................................................................................................................................... 32 PLUGGA ENSAM OCH MED ANDRA............................................................. 35 Individuella studiepass...............................................................................................................................36 På föreläsningen...............................................................................................................................................40 Studiegrupp............................................................................................................................................................48 LÄSTEKNIK........................................................................................................... 52 Läs för att lära........................................................................................................................................................ 53 Hur kan jag bli snabbare på att läsa?.........................................................................................58 ANTECKNINGSTEKNIKER.................................................................................61 Om att göra anteckningar......................................................................................................................62 Skriftliga anteckningar................................................................................................................................65 Tankekartor...............................................................................................................................................................70 Textmarkering........................................................................................................................................................74 MINNESTEKNIKER.............................................................................................. 78 Traditionella minnestekniker.................................................................................................................79 Visualisering............................................................................................................................................................83 Berättelsemetoden och loci-metoden.....................................................................................87 DET VIKTIGASTE FRÅN DEL 1...................................................................91 5

DEL 2 PRESTERA OPTIMALT......................................................... 94 FÖRBEREDELSER...............................................................................................96 Effektiv inlärning inför tentor och prov.....................................................................................97 Praktiska förberedelser............................................................................................................................104 SKRIFTLIGA PROV OCH TENTOR................................................................ 107 Skriftliga tentor och prov.......................................................................................................................108 Skriva bra svar på prov...............................................................................................................................117 Projektarbeten och inlämningsuppgifter...............................................................................121 MUNTLIGA TENTOR..........................................................................................124 Muntliga presentationer och föredrag....................................................................................125 Muntlig tenta........................................................................................................................................................130 På lektionen...........................................................................................................................................................134 EFTER TENTAN................................................................................................. 136 Resultat och överklagande...................................................................................................................137

DET VIKTIGASTE FRÅN DEL 2............................................................... 140

6

DEL 3 TÄNK RÄTT..........................................................................143 MOTIVATION OCH INSTÄLLNING................................................................ 144 Motivation är allt...............................................................................................................................................145 Ta ansvar för inlärning och resultat............................................................................................ 150 MENTALA TEKNIKER........................................................................................152 Sätt upp mål......................................................................................................................................................... 153 Ha kul.............................................................................................................................................................................157 Tro på dig själv..................................................................................................................................................160 Var positiv................................................................................................................................................................163 Hantera nervositet och stress...........................................................................................................166 Självdisciplin.........................................................................................................................................................170 Vanor..............................................................................................................................................................................174

DET VIKTIGASTE FRÅN DEL 3................................................................176

Lycka till.................................................................................................................................................................................177 Tack till...................................................................................................................................................................................178 Referenser.........................................................................................................................................................................179 Bakgrundslitteratur.................................................................................................................................................. 191

Förord Jag är inte särskilt begåvad. Om jag blir presenterad för tre personer på en fest har jag glömt namnet på den första innan jag har hunnit hälsa på den sista. Före högstadiet låg jag runt genomsnittsbetyg på de flesta prov och inlämningsuppgifter. Efter ett år på högstadiet hade jag 4 i medelbetyg på den norska betygsskalan från 1 till 6, vilket är helt okej. Förmodligen har jag det som en del kallar en kinetisk läggning. Det vill säga att jag lär mig bäst när jag kan använda händerna. I alla fall kan min pianokarriär tyda på det. Under åtta års tid klarade jag aldrig av att lära mig spela enkla melodier direkt från noter, något som annars är normalt. Men hade jag övat mycket på ett stycke kunde jag spela det helt utantill. Det var kul. Melodin och minnet verkade liksom sitta i fingrarna. Men en kinetisk läggning är inte någon särskilt bra tillgång när det gäller att lära sig saker ur läroböcker.

När jag bytte klass i högstadiet hamnade jag plötsligt tillsammans med en stor grupp elever som satsade mycket på att få bra betyg. Samtidigt blev jag introducerad till studieteknik. Kunde jag klara att komma upp på deras nivå? Det vore kul att konkurrera med dem som har högst betyg, tänkte jag. Jag började jobba målinriktat med hur jag skulle kunna förbättra mina egna betyg och har sedan dess aldrig tappat intresset för hur man kan effektivisera sin inlärning och nå bättre resultat.

På högstadiet jobbade jag mig upp till ett medelbetyg på 5 på den sexgradiga skalan. På gymnasiet gick det ner lite. Ämnena var svårare och betygen sattes på ett lite annorlunda sätt. Mitt snitt föll under första året men jag lyckades ändå gå ut gymnasiet med 5,65 i medelbetyg – det högsta medelbetyget bland avgångseleverna det läsåret. Efter att jag hade tagit en ekonomexamen vid Norges Handelshøyskole (NHH) i Bergen, bestämde jag mig för att söka lyckan vid några av världens bästa universitet. Jag gjorde GMAT, som är ett globalt antagningsprov till masterutbildningar inom ekonomi och administration. På GMAT jämförs man med alla som har gjort provet de senaste fem åren – över en miljon personer. Jag hamnade bland de sex procent bästa och fick erbjudanden från anrika lärosäten som University of Oxford i Storbritannien och Ivy League-skolan University of

9

Pennsylvania, Wharton School i USA. Jag fick även erbjudanden om stipendier på sammanlagt 300 000 norska kronor, däribland det prestigefyllda Fulbright-stipendiet. Det var en fantastisk känsla.

Som så många andra har jag sett av egen erfarenhet att det är fullt möjligt att få bättre resultat. Hemligheten är insats kombinerat med bra studieoch prestationstekniker. Men det tog mig ganska lång tid att inse det. På alla platser där jag har studerat har jag lärt mig användbara studietekniker.

Detta inkluderar mina år på gymnasiet hemma i Norge och mina studier i USA och Tyskland. Det gäller även mina studier vid University of Oxford, NHH i Bergen och University of California i Berkeley i USA. Dessutom har jag läst över 40 böcker om studieteknik, prestationer och mentalitet.

Superstudent är mitt försök att skriva en överskådlig och lättläst bok som kan sammanfatta allt detta. En bok som innehåller de bästa råden för dig som är elev eller student och som vill effektivisera din inlärning och få bättre betyg.

Sedan den första utgåvan av Superstudent kom ut för något år sedan har den översatts till nitton språk. Det har gjort att jag har fått mycket värdefull input och återkoppling. Den har jag använt för att skriva en splitter ny och förbättrad version av boken. I den nya utgåvan hittar du ännu fler och bättre råd om hur du kan motivera dig själv, läsa effektivare, göra bättre anteckningar, studera tillsammans med andra och mycket annat. Du hittar även två nya kapitel: ett om hur du kan förbereda dig optimalt inför prov och ett annat om hur du kan ge bättre och mer övertygande svar på skriftliga prov. Längst bak i boken hittar du också en helt ny referenslista så att du enkelt kan fördjupa dig i forskningen som nämns i boken.

När du har läst klart den här boken hoppas jag att du har lärt dig en rad nya tekniker som du kan börja använda dig av direkt. De är inte avsedda att ersätta dina egna insatser, men de sörjer för att du får ut maximalt av den tid du ägnar åt studier. Målet är förbättrad effektivitet, ökad inlärning och bättre resultat.

Trevlig läsning!

10

Följ Superstudent på: www.superstudentboken.se www.superstudentboka.no www.olavschewe.com Du får gärna höra av dig!

Om du har feedback eller förslag på förbättringar när det gäller den här boken, kontakta mig på contact@olavschewe.com.

11

Vad kan studieteknik göra för dig?

Om du har en IQ på 150, är det bara att gratulera. Men jag skulle föreslå att du säljer 30 av IQ-poängen. Du behöver inte vara så smart.

Warren Buffett, investerare och världens tredje rikaste person

Som student eller elev kanske du undrar hur viktigt det egentligen är med studieteknik. Handlar inte studieframgångar främst om hur smart man är? Det stämmer att personer som får höga poäng på intelligenstester ofta får bra betyg, men intelligens är mindre viktigt än du tror.

Psykologen Sandra Scarr har kommit fram till att hela 75 procent av inlärningen beror på andra faktorer än intelligens, bland annat motivation, tidigare kunskaper och inlärningsstrategier. Hennes forskning får stöd av andra studier som visar att intelligenstester förklarar mindre än 20 procent av variationerna mellan individers studieprestationer. En rad forskare inom utbildningsområdet har nått samma slutsats: Det är inte hur smart du är som avgör om du lyckas med studierna.

Den kända skolforskaren John Hattie har ägnat sig åt forskning som visar att det är otroligt viktigt med bra inlärningstekniker om man vill få bättre betyg. Om till exempel en grupp studenter med genomsnittlig intelligens har lärt sig memoreringstekniker, kommer de ihåg mer och får bättre resultat på prov än intelligentare studenter som inte behärskar samma tekniker. Om även de mer intelligenta studenterna kan teknikerna, gör båda grupperna lika bra ifrån sig på proven.

Motivation är också väldigt centralt, och studier visar att motivation är viktigare än hur smart du är för att förbättra dina resultat. Mental inställning och tilltro till sin egen förmåga bidrar också till bättre betyg, och effekten är väldigt stor. Den mest kända forskaren på det här området är psykologen Carol Dweck vid Stanford University. Med inspiration från Dwecks ”Growth mindset”-arbete har faktiskt en rad skolor i USA startat 12

program för att skapa bättre tänkesätt bland eleverna. Sist, men inte minst, är självdisciplin en viktig faktor. Faktum är att forskning visar att självdisciplin är viktigare än intelligens för att få bra betyg.

Det som avgör om du lyckas med utbildningen kan därför delas in i tre områden: • Inlärningstekniker, hur du tillägnar dig nya kunskaper • Prestationstekniker, sättet du löser prov och tentor på • Mentalitet, inställning, självdisciplin och hur du motiverar dig själv Och vet du vad? De här är områden som det är möjligt att bli bättre på.

Och eftersom alla kan bli duktigare på de här områdena, kan alla lära sig mer effektivt och få bättre betyg. Även du.

13

Varför skaffa sig bättre betyg?

Bra betyg visar att du klarar att ta till dig kunskap och prestera efter givna kriterier. Därför öppnar bra betyg många dörrar. Betyg används av universiteten vid fördelning av studieplatser och betyg används av arbetsgivare när de väljer ut vilka kandidater som får komma till intervju och gå vidare i urvalsprocessen.

Givetvis är bra betyg inte det enda sättet att visa att du kan uppnå bra resultat. Dina prestationer i tidigare jobb, uppdrag, idrott eller egna projekt signalerar också förmåga att uppnå goda resultat. För många jobb och en del utbildningar är detta minst lika viktigt som betygen. För en entreprenör som startar eget företag betyder betygen ingenting. Men för de allra flesta av oss spelar betygen roll. För de mest eftertraktade utbildningarna och jobben är bra betyg ett måste.

Men bra betyg gör mer än bara öppnar upp större möjligheter. Bra betyg och bra resultat bygger på inhämtande av kunskaper, och att lyckas och prestera bra ökar det personliga välbefinnandet, ger bättre självförtroende och tilltro till din egen förmåga. Det gör i sin tur att studierna blir roligare och motivationen ökar. Det är en positiv cirkel.

Många av färdigheterna du behöver för att få bra betyg är dessutom samma färdigheter som du kan använda för att lyckas inom andra områden i livet. Förmågan att snabbt kunna tillägna sig nya kunskaper, prioritera rätt, jobba effektivt under press och tänka rätt kommer du att kunna dra nytta av i nästan alla sammanhang, både professionellt och privat. Den stora vinnaren är därför inte själva betyget utan du.

14

Så här ska du läsa boken Boken är indelad i de tre delarna ”Effektiv inlärning”, ”Prestera optimalt” och ”Tänk rätt”. Indelningen bygger på att det är samspelet mellan de här tre områdena som skapar bra resultat.

Del 1 – Effektiv inlärning … handlar om tekniker du kan använda för smartare inlärning. Den här delen omfattar teman som tidsstyrning, lästekniker, anteckningstekniker och minnestekniker.

Del 2 – Prestera optimalt … handlar om hur du kan prestera optimalt på prov och tentor. Den här delen handlar om teman som förberedelser, inlämningsuppgifter samt om skriftlig och muntlig tentamen eller examination.

Del 3 – Tänk rätt … handlar om motivation, ditt sätt att tänka och hur du kan använda det för att lära dig och prestera bättre. Om du är särskilt intresserad av den här delen är det inget som hindrar att du läser den först.

Var och en av delarna består av korta kapitel. För att göra det enkelt att repetera innehållet och få med sig de viktigaste råden, avslutas varje kapitel med en kort sammanfattning.

Jag rekommenderar att du börjar med att läsa hela boken. Det kommer att ge dig en bättre helhetsförståelse. Dessutom kan det hända att du hittar de bästa råden i avsnitt där du minst väntar dem. Därefter vill jag uppmana dig att aktivt börja använda teknikerna i boken. Tekniker ger ingen effekt om du inte använder dem. I det sammanhanget kan du använda boken som ett uppslagsverk.

15

16

EFFEKTIV INLÄRNING

17

1

TID OCH PLANERING

18

Tidsstyrning Som student upplever du ofta att du har för mycket att göra och för lite tid för att hinna göra allt. Eftersom tid är en begränsad resurs är det viktigt att utnyttja den på ett smart sätt. Det är detta som tidsstyrning handlar om – att använda tekniker och strategier för att utnyttja tiden maximalt.

HUR MYCKET TID HAR DU? Under min andra termin på universitetet var jag supermotiverad att göra mitt allra bästa. Jag bestämde mig för att läsa alla kapitel två gånger, ta egna anteckningar, göra uppgifter, komma väl förberedd till föreläsningarna och läsa rekommenderad extralitteratur. Men efter en månad låg jag efter i alla ämnen. Jag försökte ta igen det jag hade förlorat, men ju mer jag försökte, desto mer halkade jag efter. Jag var frustrerad och förlorade all motivation. Vad hade gått fel?

Som så många andra studenter hade jag varit totalt orealistisk när jag bedömde hur mycket tid jag hade och hur lång tid saker faktiskt tog. Till exempel hade jag fått för mig att jag kunde läsa varje kapitel i boken Microeconomics på en timme. Varje kapitel var på cirka 30 hela sidor med liten stil, på engelska och fullmatade med komplicerade teorier. Föga förvånande tog varje kapitel betydligt längre än en timme att läsa.

Jag insåg att jag behövde sätta mig ner och titta på jag vad jag lade tiden på och hur mycket tid jag faktiskt hade till förfogande för mina studier. Jag rekommenderar att du gör detsamma. En vecka har 168 timmar.

Utgå från detta och dra bort saker som sömn, måltider, träning, fritid och alla andra aktiviteter du kan komma på. Till slut återstår det antal timmar du har att lägga på dina studier. Om du i genomsnitt sover åtta timmar per natt, måste du dra ifrån 56 timmar, eftersom det är vad åtta timmar om dagen sju dagar i veckan blir totalt. Om du i genomsnitt ägnar två timmar åt måltider per dag, drar du bort fjorton timmar o.s.v. Låt oss titta på ett exempel.

19

Timmar 168 –

Aktivitet Utgångspunkt (antal timmar på en vecka)

56

Sömn

–

14

Måltider

–

10

Göra sig redo på morgonen och transport

–

6

Träning

–

6

Studentuppdrag

–

24

Fritid

–

16

Föreläsningar

–

4

Grupptimmar

–

12

Deltidsjobb

=

20

Timmar för egna studier

I exemplet ovan har du 20 timmar att lägga på dina egna studier. Om vi förutsätter att du tar helgerna ledigt återstår fyra timmar om dagen till studier. Eller fem timmar per ämne i veckan om du har fyra ämnen. Det är inte mycket tid. Då blir det desto viktigare att utnyttja den tiden effektivt. Den här tidsöversikten är alltså inte en plan för terminen – den är helt enkelt en övning som ska göra dig mer medveten om hur du använder din tid i vardagen. På så vis kan du fatta beslut utifrån bättre underlag. Detta är också ett gyllene tillfälle att identifiera områden där du kan frigöra tid.

Om du brukar ägna lång tid åt att göra dig klar på morgonen, se på tv, surfa på internet o.s.v., kan du skära ner på detta och på så vis frigöra lite extra tid varje dag.

HUR LÅNG TID TAR STUDIERNA? Ett annat smart råd är att se hur lång tid de viktigaste studieaktiviteterna tar. Läs fyra sidor i en kursbok, ta tid på det och dela det på fyra. Om du kommer fram till att du ägnar fyra minuter åt varje sida och din ålagda uppgift är att läsa 60 sidor i veckan i den boken kommer det att ta dig fyra timmar att läsa allt. På samma sätt kan du se hur lång tid du ägnar åt att ta anteckningar eller göra uppgifter. Tänk dig att det tar:

20

• • • •

3 timmar att läsa de sidor du måste ha läst 1 timme att gå igenom föreläsningsanteckningar 2 timmar att skriva anteckningar 3 timmar att jobba med uppgifter

Om du lägger ihop timmarna det tar att göra alla de här aktiviteterna, det vill säga 3 + 1 + 2 + 3, ser du att det tar nio timmar sammanlagt. Om du har högst fem timmar på dig, som i vårt tidigare exempel, är det självklart att din plan är orealistisk. Du måste prioritera.

UTNYTTJA DÖDTID I vardagen har vi alla avbrott eller korta perioder när vi inte ägnar oss åt något särskilt produktivt. Exempel på detta kan vara när du väntar på bussen, sitter på pendeltåget, går till skolan, sitter i väntrummet hos tandläkaren, står i kö, har rast o.s.v. Det här är inte tid som lämpar sig för djuplodande studier, men som du kan använda till att läsa korta texter, ringa telefonsamtal, svara på e-post, lyssna på poddar och plugga glosor eller anteckningar.

När jag gick på high school i USA hade jag 20 minuter på skolbussen varje dag som jag ägnade åt att göra läsläxor. En kompis till mig som pluggade i Prag, var tvungen att resa 45 minuter med spårvagn till universitetet varje dag. Han ägnade den tiden åt att plugga korta, handskrivna anteckningar.

En annan kompis vid Universitetet i Bergen brukade ringa sina föräldrar och vänner på väg hem efter föreläsningar. Om du utnyttjar dödtid, som i exemplen ovan, får du mer kvalitetstid över som du kan ägna åt studier eller fritid.

PLANERA DIN DAG Guruer inom personlig effektivitet rekommenderar att du ägnar tio minuter varje dag åt att planera din dag. Vilket är målet för dagen? Vad måste du få gjort? Gör prioriteringar. Genom att prioritera kan du ta reda på vilka aktiviteter du kan slå ihop och därmed organisera din dag mer effektivt.

Ytterligare en stor fördel med att planera är att det ökar sannolikheten för att du faktiskt kommer att genomföra det du föresatt dig. Bland annat visade en brittisk studie med 85 studenter att de som planerade när de skulle plugga lade 50 procent mer tid på pluggandet jämfört med de som inte planerade sin tid. Har du inte tid att planera? I så fall har du inte tid att låta bli.

21

VAR ORGANISERAD Om du hade jobbat i ett kök och lagt mixerstaven i fel låda, hade du skapat problem för kocken. Han skulle ha lagt tid på att leta efter den och maten hade blivit kall, vilket hade gjort både matgästerna och kocken irriterade.

I professionella kök är det så viktigt att ha ingredienser och utrustning på rätt plats att det till och med har fått ett eget begrepp: mise en place. Med mise en place, alltså ”allt på rätt plats” kan kockarna jobba mycket effektivare och det kan även du. Ägna inte tid varje dag åt att leta efter skrivsaker och studiematerial som du behöver. Köp det du behöver och organisera det på ett sådant sätt att du alltid har det tillgängligt. Du ägnar kanske inte så mycket tid åt att leta efter saker där och då, men sammantaget blir det en hel del. Tar det dig tid att komma igång på grund av att du är oorganiserad kan det dessutom bli en dålig ursäkt för att inte sätta sig ner och plugga.

En jag känner som pluggade juridik vid Universitetet i Oslo kämpade med just detta. Varje gång han kom hem från en föreläsning mäktade han inte med att leta reda på allt han behövde. Istället slog han hellre på tv:n. Så prövade han något nytt. Han började med att alltid ha lagboken och kursboken liggande uppslagna på skrivbordet. Anteckningsblock och skrivsaker låg också klara vid sidan av böckerna. På så sätt eliminerade han tröskeln för att komma igång och plugga och höjde effektiviteten.

ANVÄND KALENDER OCH ATT-GÖRA-LISTA När jag var nio år kunde jag komma ihåg att jag hade en tid hos frisören utan att skriva ner den i någon kalender. Men när jag var nio år var en tid hos frisören i princip allt som hände den veckan. Numera skulle jag inte klara mig utan kalenderappen i mobilen. Kalendern är mitt minne för allt jag inte behöver kunna utantill. Därmed frigör jag kapacitet som jag kan lägga på de saker som verkligen räknas, som att lära in kursmaterialet. För att slippa ägna tid och energi åt att komma ihåg möten och saker du ska göra, bör du (1) skriva upp alla möten i kalendern i mobilen och gå igenom den varje morgon plus (2) använda en att-göra-lista. Här är ett exempel på en att-göra-lista:

22

ATT-GÖRA-LISTA Ringa Eva Köpa födelsedagspresent till mamma Mejla studieadministratören Uppdatera CV Skicka jobbansökningar Planera gruppinlämning Använda presentkort innan det går ut Rensa inkorgen Sälja gammal mobil på blocket Fixa cykelbromsar

GÖR EN SAK I TAGET För att hantera en hög arbetsbelastning är det många som har vant sig vid att multitaska, alltså att göra mer än en sak samtidigt. När allt kommer omkring, kanske du tänker, har jag ju en högerhand, en vänsterhand, ett par ögon och ett par öron – de måste ju inte fokusera på samma sak hela tiden. Det stämmer i viss grad. Du kan städa medan du lyssnar på musik eller prata i telefon på väg till affären. Men om du försöker lösa 34x2 + 34x + 15 = 0 samtidigt som du cyklar så ökar risken för en allvarlig olycka med 34x2 procent. Två uppgifter som båda kräver ens fulla koncentration kan man nämligen inte utföra samtidigt. Om du försöker skriva en uppsats samtidigt som du pratar med någon i telefon, gör du inte två saker samtidigt, du växlar konstant mellan två uppgifter. Det är ineffektivt: du förlorar både tempo och precision.

I en studie som genomfördes vid Universitetet i Michigan fann forskarna att den kognitiva förmågan sjönk med upp till 40 procent när två uppgifter utfördes samtidigt istället för efter varandra. När du har flera uppgifter som kräver din fulla uppmärksamhet - gör en i taget.

VÄLJ ETT SMART JOBB Om du måste ha ett deltidsjobb vid sidan av studierna, välj ett som ger dig mer än bara pengar. Du kan jobba som studentassistent och hjälpa andra 23

studenter eller smartare, jobba i ett forskningsprojekt.

På så vis blir du jättebra på ett Studera inte hårdare. relevant ämne samtidigt som du tjänar pengar på det. Eller försök att få jobb inom bransch someffektivt du är intresserad av ochbetyg? som duVill kandu tänka Vill du en lära dig mer och få bättre få dig att fram jobba det inom senare.

På så vis får du relevant erfarenhet och kan knyta bästa i dig som student utan att offra all fritid? Då är värdefulla kontakter. Vissa jobb (som nattvakt) kan även ge dig tid att läsa det här boken för dig. under lugna perioder. Du kan även jobba som träningsinstruktör och kombinera jobb och träning.

Olav Schewe gick själv från medelbetyg till att bli toppstudent på några av världens mest prestigefyllda universitet. Hemligheten TAärDIG TILL FRITID inteTID begåvning utan smarta metoder, hävdar Olav. Även studenter kan bli utbrända, så det är viktigt att ta sig tid att koppla av ochSuperstudent ha kul. Ibland, som förepå en aktuell deadline,forskning är det inte om lika effektivt lätt, men ilärande. det långa bygger loppet är det svårt att prestera bra utan en god balans mellan arbete Genom att gå igenom över 40 böcker inom ämnet har Olavoch fritid.

En del behöver mer fritid än andra, det menallra alla behöver någon Hur handplockat och sammanfattat viktigaste dufritid. behöver mycket tid du bör ägna åt studier beror på vilket ämne du läser, dig själv och veta för att lyckas med dina studier. Dessutom ger han viktiga vad du vill få ut av dina studier. Ska du bli bäst i klassen måste du nog offra och tips. lite personliga mer fritid än råd om du bara har siktet inställt på att ligga runt genomsnittet.

En vanlig utmaning bland studenter är att skilja mentalt mellan studier lär En digdel att:studenter tänker på studierna när de har ledigt och får ochDu fritid. dåligt samvete för alltanteckningar de inte har gjort. När de pluggar tänker de på allt föra bättre annat som är roligare och låter sig distraheras av sociala medier, YouTube, mer effektivtDet kräver självdisciplin att bryta en sådan ond spel ellerläsa andra aktiviteter. cirkel, och står mer mer om detta i del 3 i boken. Du har mycket att vinna ta det till dig av föreläsningar på att enbart tänka på studier när du pluggar och att inte tänka på studier få ut mer när du kopplar av. av grupparbeten

ge bättre svar på tentor

KOM IHÅG ATTdig TRÄNA motivera själv att lyckas Jag har alltid ansett att fysisk aktivitet är en nyckel inte bara till fysisk

ut mitt dåliga humör på ensom boxningssäck istället för komprimerat paketeller medmin brafrustration studieteknik, är grundligt på en kompis eller rentav en polis.

Träningen löser upp spänningar och förankrad i forskning.» spänningar förstör din sinnesro. Jag upptäckte att jag arbetar bättre och Eva Tryti, psykolog och författare tänker klarare när jag är i god fysisk form, så träning är en av de saker i mitt liv som jag aldrig gör avkall på.

Nelson Mandela

24

omslag: jesper egemar

utan även till sinnesro. mitt liv harstudent! jag många «hälsa, Jag skulle ha velat ha den Under här boken som Detgånger är etttagit