Vision & vetande om det digitala samhället

VISION & VETANDE

OM DET DIGITALA SAMHÄLLET

C R I S T E R M AT T S S O N

C R I S T E R M AT T S S O N

VISION & VETANDE

OM DET DIGITALA SAMHÄLLET

SIGTUNA 2019

VISION & VETANDE OM DET DIGITALA SAMHÄLLET © Crister Mattsson, 2019 ISBN: 978-91-7683-548-7 Omslagsform: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Omslagsbild: Shutterstock/VladGRIN Grafisk form & sättning: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Kontakt: crister.m@telia.com

INNEHÅLL Förord.................................... 7 Vision och vetande............... 10 Kommunikation ......................11

Stokab, a socio-economic study (acr055698en ................ 63 Digital diskriminering............ 68 )

Kunskap ........................................................12 Dagens folkhem.........................................17 Bredband handlar främst om tre saker:.........................................................18 Kommunikation.........................................22 Elektricitet....................................................22

Transportstyrelsens IT-upphandling...........................................69

Datornät och telenättopologi ................................ 25 Bits och bytes och bugs........ 28 Den Svenska modellen......... 33

Marknadsutvecklingen på bredbandsmarknaden............................79 Uppnå bredbandsmålet..................... 80 Nationella bredbandstrategier....... 80 Främja investeringar och minska investeringskostnader..............................81 Främja trådlöst bredband....................82 Förstärka och förenkla användning av strukturfonder och landsbygdsprogrammet.........................83 Utveckla finansiella verktyg för bredbandsutbyggnad.............................83

Modeller för bredbandsnät................35 Stadsnät........................................................38

Internets inverkan på kulturen.44 Rosengrens-reformen........... 49 Bredband till alla kräver en ny digital agenda. . ........ 52 Bredbandsforskning ............. 55 Socio-economic return of FTTH investment in Sweden, a prestudy .......... 59

Socioekonomiska analyser av kommuner och regioner...................... 60

Bredbandsmål...................... 72

Mål för digitaliseringspolitik ..............73

EU:s bredbandsmål.............. 77 Bredbandsmål...................... 79

Bredbandsforum.................. 85 Råd till kommunerna............. 86 Kommunens roll ................... 89 Öppna nät............................. 91 Äldreomsorg......................... 95

Den digitaliserade staden.... 99 Stockholm......................... 100 Västerås.............................. 107 Västerås stad...........................................108 Bostadsföretaget Mimer..................108

Hudiksvall........................... 109 Svenska Stadsnätsföreningen............. 111

Svenska Stadsnätsföreningen, SSNf.............................................................112 Broadband Cities/INEC................114

Trikala...................................116 Salt Lake city........................119 Amsterdam...........................121 Risker och faror med digitalisering........................123 Politik och digitalisering .....................125

Digital Kompetens .............. 127 Connectivity gap ................129 Affärsmodeller.....................132 Är näten säkra?...................135

PTS, post och telestyrelsen, ...........137

Kommunala insatser för digitalisering....................... 140 Teknik och samhällsutvecklingen...........142 Spårvagnar ...............................................142 Järnväg........................................................144

Kaknästornet ......................146 Boende................................148 E-hälsa................................ 150 Infrastrukturens betydelse för samhället och utvecklingen.......................153 Samhällsutveckling..............157 Bostadssektorn ...................158

Att mäta är att veta...............................159

Vision och Vetande...............161

Sammanfattning om det digitala samhället......................................................161 Nya förutsättningar för samhället..164

Summering/avrundning.......166

Blir vi lyckligare av digitaliseringen? .....................................166

Länkar och Referenser........168

FÖRORD

E

n del kommer att ha en annan uppfattning om saker eller händelser, en del är min uppfattning och en del saker är baserade på mina egna erfarenheter och kunskap från många olika forskningsprojekt och andra minnesbilder.

Någon kan sakna sig själv i denna bok eller om någon känner sig förorättad så kan jag bara beklaga. Den här boken innehåller sånt som jag minns det. Jag kan naturligtvis ha glömt något eller så minns jag helt enkelt bara helt fel. Boken innehåller inte bara fakta utan också en del reflektioner. En de av innehållet har förekommit tidigare bland annat i min tidigare bok Bredbandsbetraktelser.

Denna bok beskriver det digitala samhället och vägen dit Hela samhället kommer att digitaliseras och allt snabbare. Vi kan inte undvika det. Det handlar nog om att försöka anpassa sig.

En viktig del av boken handlar om hur vi kan nå dit, vår vision eller framtidsbild av ett digitalt samhälle.

Det är bara en liten del som vi vet om det nya, digitala 7

samhället. Precis som i alla andra uppbyggnader ser vi från början bara grunden och anar konturerna av det vi ska bygga. Vi vet troligen inte alls hur det kommer att se ut. Kanske är det bra att det är så eller också tur att vi inte vet allt. Jag har försökt att beskriva vad jag vet och har sett. Troligen är jag bara medveten av delar av all information som har strömmat förbi mig i form av skrift, tal och bilder, allt fastnar inte i minnet. Det lär bara vara en procentuell del av hjärnans minne som vi använder. En del använder förmodligen mer än andra. Här beskriver jag också min vision av det digitala samhället.

Nu är all kunskap digital och finns insamlad på våra datorer. När vi får väl utbyggda och fungerande bredbandsnät så blir alla datorer sammanbundna och därmed blir all kunskap tillgänglig för alla. Som är uppkopplade.

Dina tidigare förutsättningar blir allt mindre viktiga.

I den digitala världen spelar det ingen roll vem du är, var du är född eller av vem. Du har tillgång till all världens kunskap och information, så länge du är uppkopplad. Det innebär också att du kan sprida din kunskap eller marknadsföra dina tjänster på den globala marknaden utan hinder eller handelstullar.

Det finns dock onda krafter som vill kontrollera uppkopplingen, främst av ekonomiska och/eller av politiska skäl. Därför behövs det säkerhetsanordningar för att förhindra fel. Vi behöver också lagstiftning och regler för att se till att allt fungerar utan hinder.

Det går naturligtvis inte att förutse allt som kan gå fel.

Kreativitet används också för att kringgå lagstiftning och 8

det kan finnas även moraliska regler eller syften. Illegala användare är också kreativa, dessutom vet vi inte vad som i en framtid kan anses som lagligt eller inte. Vi vet inte heller vem eller vad som kommer att styra bredbandsnäten i framtiden. Tänk bara på hur olika samhällen har utnyttjat sin makt bara för att för att förstärka och säkerställa sin egen ställning.

9

VISION OCH VETANDE

V

ision är en framtidsbild av något som man vill uppnå. Vetande är kunskap om hur man når dit. Vision är en målbild. Strategin ett är ett recept för att nå dit.

Kunskap har alltid varit det som har drivit mänskligheten framåt. Kunskap om hur allt fungerar och vad det baseras på.

Detta har vi använt för att utvecklas och förändras och det har drivit mänskligheten. Förmodligen även andra varelser, men där kan utvecklingen ha skett även genom nedärvt beteende.

10

KOMMUNIKATION

Ä

r samhällets viktigaste drivkraft. Kommunikation har alltid varit det som har byggt samhället.

I tidernas begynnelse uppstod samhällen när människor färdades. Mötesplatser blev till samhällen med nödvändig service. Vatten och mat var en av anledningarna till att människor färdades och där de träffades uppstod naturliga mötesplatser som ibland blev till serviceoch handelsplatser.

Vid handelsplatser byggdes bostäder och andra viktiga servicefunktioner. Först var det bara vandringsleder för nomader. När människorna började att använda verktyg blev det möjligt att göra redskap för att förbättra livet.

Långt innan vi förbättrade vandringslederna till vägar så användes vattenvägar. Med verktyg kunde det tillverkas båtar som underlättade kommunikationen. Efterhand som verktygen utvecklades så förbättrades också båtarna.

Från att (troligen) bara ha varit stockar, så skapades mera utvecklade flytetyg. Flera stockar bands ihop för att kunna transportera både saker och flera människor samtidigt.

Stockarna urholkades och redskap gjorde det lättare att hantera stockarna, båt-stakar blev till åror och tyg och 11

skinn kunde användas som segel. Båtarna gjorde att människorna kunde färdas långt och upptäcka nya platser.

Där människor möttes uppstod mötesplatser som utvecklades till samhällen. Även om sätten för kommunikatio har förändrats så har processen sett ungefär lika ut. Fler människor samtidigt skapar ett samhälle som utvecklas och förändras beroende på önskemål och behov.

Där våra första vägar möttes bildades mötesplatser.

Många av våra städer är från början egentligen bara mötesplatser. Det var nog långt senare som samhällen etablerades enbart för att platsen ansågs lämplig för sitt ändamål. Många av våra mötesplatser uppstod vid vatten.

Naturliga förutsättningar kunde ibland försvåra förutsättningarna att ta sig mellan olika vatten, eller passera vattendrag. Ofta användes olika metoder som att rulla båtarna på stockar för att ta sig mellan vattendrag. Detta användes långt fram i tiden av vikingar som ju färdades långa sträckor.

Så småningom byggde människor kanaler mellan olika vatten vilket skapade industrialismen. Råvaror fanns ofta på platser som kunde ligga avlägset från bostadsplatserna och kanalerna kunde transportera gods till fabriker kunde förädla råvarorna. Därefter transporterades de förädlade varorna vidare till hamnar för att säljas.

Kunskap Kunskap är en en viktig beståndsdel för samhällsutvecklingen. Kunskap är också makt. Den som har kunskaper 12

har också makt. Men för att kunna användas behöver kunskapen kommuniceras. I civilisationens begynnelse när kunskapen förmedlades muntligt innebar kommunikation transporter, att färdas mellan olika platser.

Religion är en maktfaktor. Den som kontrollerar religionen har ofta makten. Kyrkans makt var stark på medeltiden och stod över alla andra makthavare även kungar.

Makten skapades genom transporter för att sprida religonen och bygga nya maktcentra.

Kyrkan ägde skrivkonsten, och därmed makten. I långa tider förr kunde vanliga människor inte skriva eller läsa.

Dessutom skrev kyrkan på latin. Fullständigt obegripligt för de flesta. Tur att det fanns målningar på väggarna i kyrkorna som beskrev berättelserna. Allting avhandlades på latin. Munkarna skrev för hand och det tog tid. Alla skrifter kopierades med handskrift för att kunna spridas.

I hela Europa fanns det före Gutenberg bara 30.000 böcker Alla handlade mer eller mindre om religion.

Gutenberg utvecklade boktryckarkonsten med lösa trycktyper som kunde sammanfogas för att trycka böcker. Bara 50 år senare var antalet böcker i Europa mer än 9 miljoner.

Nu handlade böckerna även om vetenskap och om natur och teknik och om konst och politik.

Kyrkans makt vittrade sönder eftersom de inte längre ägde makten när kunskap kunde spridas och massproduceras. Den mörka medeltiden förbyttes till en ny tidsålder, upptäckarnas tidsålder. Länder bröts samman och 13

nya länder uppstod. Vi upptäckte världen, nya världsdelar hittades och kyrkans makt förändrades. Att kunna sprida kunskap och att kunna kommunicera kunskapen är förmodligen den viktigaste drivkraften för samhällsuppbyggnaden.

Den goda familjen Socialdemokratin bygger på en ideologi som växt fram ur århundranden av olika samhällssystem. Kanske som en reaktion på misstroende och vanmakt.

Den moderna socialdemokratin föddes i en arbetarkultur och kallade sig själva för arbetarpartiet till skillnad från de konservativa och de liberala. Egentligen bara en liten förändring mot det tidigare systemet där herrar och arbetare grupperade sig i beställare och utförare. Med tiden blev det en maktuppdelning, adeln, och kyrkan samt folket som i sin tur delades upp i bönder och borgare. Inte långt ifrån vad dagens olika politiska partier står för.

Det har också varit avgörande för samhällsutvecklingen att det har funnits överlöpare från de olika samhällsklasserna som fört med sig sin kunskap till en ny samhällsklass.

Se bara på hur adelspersoner som Palme påverkade socialdemokraterna, och hur socialdemokrater som Göran Persson blir storbönder och hamnar i styrelserum, nu inte bara som representant för makten, utan som jordbrukare och skogsägare. En annan person som blivit en maktfaktor är Björn Rosengren som föddes in i fackföreningsrörelsen och fostrades i socialdemokratin för att sedan bli 14

minister och därefter värvas till storkapitalets Kinnevik, som ju urspringligen bildades av ett antal adelsfamiljer.

Vilket lär ha skett på en jakt i just Kinneviken.

Socialdemokratins vagga Den egentliga socialdemokratin, så som vi känner till den, föddes den 18 januari 1928 vid remissdebatten i riksdagens andra kammare.

Per Albin Hansson, kallades därefter för landsfader när han höll det tal som därefter fått heta FOLKHEMSTALET. (Här återgivet i något redigerat och förenklat skick).

Folkhemmet, medborgarhemmet ”Vid högtidliga och för övrigt ibland även vid vardagliga tillfällen tala vi gärna om samhället – staten, kommunen – såsom det för oss alla gemensamma hemmet, folkhemmet, medborgarhemmet. Bilden har måhända efter den senaste stora författningsreformen fått en flitigare användning än tillförne, men även under det politiska fåväldets tid tillgreps den från makthavarnas sida i synnerhet när det gällde att hos massorna inpränta känslan av förpliktelse till det allmänna, skyldigheten att bära bördor och bringa offer. Det är kanske också i pliktkänslan som uppfattningen om samhället såsom det gemensamma hemmet starkast och bäst kommer fram. Sin egen rätt och sin egen andel är den enskilde sällan sen att hävda, men i omtanken om andra är han icke lika snar.

15

Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.

Det svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder visserligen en formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt består ännu klassamhället och ekonomiskt upplever en del en viss lycka om de får bo kvar i sina sommarstugor även under den kalla vintern. Medan en del leva i överflöd, gå många från dörr till dörr för att få en bit bröd, och den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom, arbetslöshet och annan olycka lurar. Ska det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning ske, de arbetande beredas andel även i det ekonomiska förvaltandet, demokratin genomföras och tillämpas även socialt och ekonomiskt.

16

Dagens folkhem I det digitala samhället finns inga skillnader eller klasser, alla har samma möjligheter eller utgångspunkter. Under förutsättningar att nätet behandlar alla lika. Det finns företeelser som innebär att vissa får bättre förutsättningar och därmed att andra har sämre förutsättningar. Det kan gälla prioriteringar i datatrafik från operatörer eller tillgång till information och data.

Det viktigaste är fortfarande tillgången till infrastruktur. I en framtid kan infrastrukturen anses vara en allemansrätt, något som alla bör ha lika rätt till. Det talas nu allt oftare om digital allemansrätt.

Digital infrastruktur Infrastrukturen är ryggraden för samhället. Kommunikation har alltid varit den viktigaste drivkraften före samhällsutvecklingen. Den digitala infrastrukturen som oftast brukar består av någon form av bredband är en förutsättning för det nya samhället.

På femtiotalet bodde hälften av befolkningen på landet.

Många jobbade också i jordbruk och hade sin försörjning på den egna gården.

Utmed vägarna byggdes nödvändig service. Det var inte tvärtom att servicen skapade samhällen, utan det var infrastrukturen som skapade samhällen. Den tidens infrastruktur, vägarna gick igenom samhällen och byar som ibland blev till städer.

17

Det anförs ofta idag att vi inte behöver nya höghastighetsnät för det finns inga tjänster som kräver det. Ingenting kan vara mer fel. Med en ny infrastruktur så skapas också nya tjänster som stöds av den nya infrastrukturen.

Tänk på andra tidigare teknikutvecklingar, hur de har drivit på tjänsteutvecklingen. Naturligtvis fanns det inget behov av järnvägsstationer med tillhörande service som restauranger innan vi hade järnvägar. Inte heller fanns det uttalade krav på ellampor eller andra elektriska funktioner innan vi hade utbyggda elnät.

Det finns många exempel på hur infrastruktur har drivit på teknikutvecklingen. När infrastrukturen finns på plats och fungerar så kommer innovatörer och entreprenörer att skapa nya tjänster och tillämpningar som stöds av den nya tekniken. Därför är infrastrukturen viktig att först få på plats och säkra att den fungerar om vi vill skapa ett digitalt samhälle.

Bredband handlar främst om tre saker: Bygga nät Det är här som den första och största entusiasmen finns.

Det är besvärande när en ort, eller värre, en hel kommun saknar tillgång till bra bredbandsnät. Det skapar mycket problem men skapar också engagemang. Det de flesta ser är att hushållen saknar tillgång till snabbt bredband.

Men för företag är det nog värre, de överväger ofta att flytta till en annan ort och bedriva sin verksamhet där istället. Det glöms ofta bort att företagsmarknaden är den 18

viktigaste ekonomin för näten. Det ger stora volymer och näten får därmed bättre ekonomiska förutsättningar.

Om kommunen inte är inblandad alls så är tillgång till bredband avskild från övrig kommunal verksamhet men också från övrig stadsplanering.

Driva nät När nätet är på plats så ska det fungera väl. Det ska vara robust och säkert. Det ska också finnas en fungerande driftsorganisation som ansvarar för underhåll och sköter felavhjälpning. Detta kan inte tillräckligt poängteras och prioriteras. När det gäller telekom har man ofta väldigt konstiga regler, som: ”Fel avhjälps inom (x) antal timmar”. Det håller inte när det gäller livsviktiga och kanske samhällsviktiga funktioner. Jag har ofta hört, särskilt på mindre platser att: ”jo, vi har en bra service, vår driftsansvariga har alltid mobiltelefonen med sig”. Det räcker inte när det gäller bredband. Larm ska alltid fungera, liksom annan kommunikation. Planera alltid för det värsta.

Som min pappa sa, förtöj alltid båten för storm, vi vet inte vad som kan komma.

Senast idag, i december 2017, hörde jag att en telekabel (med både bredband och telefoni) hade grävts av. Beskedet från nätägaren/operatören var att reparation kan ske först i januari!

Utveckla det digitala samhället Kunderna är inte bara konsumenter, de är samtidigt också producenter. Det är kunderna som kan utveckla det 19

En berättelse om hur bredband och utbyggnaden av den digitala infrastrukturen skapar förutsättningar för ett nytt samhälle.

Boken beskriver dels visionen om det digitala samhället, vilket är en framtidsbild om vad som kan förväntas samt vetandet om vad vi redan nu känner till om det som sker eller redan har hänt.

Bredbandsnäten ger oss förutsättningar att göra nya saker och skapa nya funktioner som tidigare varit omöjliga att uppnå. Digitaliseringen påverkar allt och alla och innebär ett helt nytt samhällssystem som tidigare främst varit en vision.

Vision och vetande om det digitala samhället är en bok där fakta presenteras och nya möjligheter framställs.

En intressant läsning för samhällsdebattörer och verksamma inom offentlig förvaltning och en vägledning till det digitala nya samhället för alla.

Crister Mattsson har under många år varit verksam på ett internationellt forskningsinstitut och fokuserat på hur bredband påverkar samhället. Crister har också varit engagerad som rådgivare åt kommuner och regioner både inom Sverige och EU. Crister är en ofta anlitat föredragshållare och har presenterat på många olika platser och ett stort antal universitet.

20