Visdomens hus

V isdomens hus M uslimska idévärldar 600–2000

RON NY A MBJÖRNS S O N M O HA MMA D FA ZLH A S HEM I

Visdomens hus Muslimska idévärldar 60 0 – 2 0 0 0

Natur & Kultur

info@nok.se www.nok.se © 2017 Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur, Stockholm Omslag: Beatrice Bohman Inlaga: Daniel Åberg Tryckt i Lettland 2017 Första utgåvan, första tryckningen ISBN 978-91-27-15291-5 Utgiven med bidrag från Kungliga Vitterhetsakademien Förlaget Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati.

Innehåll I n l ed ni ng ............................................................................ 10 Del 1: Fö re i slam ............................................................14 Mått och människor .................................................. 15 Att förutse framtiden ................................................19 Gudar, gudinnor och andra hjältar ..........................22 Ordens makt ..............................................................27 Egypten: att mäta tid och land................................. 31 Kaos och ordning ...................................................... 33 Perserna ...................................................................... 34 Indiskt tänkande........................................................ 37 De grekiska filosoferna..............................................47 Hellenismen ............................................................... 57 Judendomen ...............................................................61 Kristendomen ............................................................66

Del 2: I s l a m 6 00 –1200 ..............................................74 Uppkomst och tidig utveckling ................................ 75 Beduinerna .................................................................76 Profeten Muhammed ................................................ 81 Koranen ......................................................................84 Medina: islams första år............................................90 Islam befäster sin ställning .......................................96 Bokens folk............................................................... 101 Samhälle och rätt .....................................................104 Kulturliv ................................................................... 118 Alkemi ...................................................................... 130

Geografi ................................................................... 134 Optik......................................................................... 141 Guldålderns tidiga filosofer .................................... 145 Guldålderns klassiska filosofer ............................... 154 Sufismen ...................................................................166 Andalusiens filosofer ............................................... 173

M el l a n s p el : Watt o ch S ai d .................................186 D el 3: I s l a m 120 0 –20 0 0 .........................................192 Efter mongolinvasionen.......................................... 193 Persiska satiriker ..................................................... 200 Muslimska konstnärliga uttrycksformer ...............203 Mystik och religiositet ............................................ 213 Polemik mot filosofi och rationell teologi .............220 Historia och sociologi.............................................. 233 Osmanska rikets äldsta tid ......................................241 Safavidernas Persien ................................................247 Mogulriket................................................................250 Tankar om maktdelning..........................................254 Samarbetets villkor................................................. 266 Förnuft mot tro i rättsläran..................................... 274 Fokus på medborgerliga rättigheter.......................282 Allt var bättre förr................................................... 290 Sharia och mänskliga rättigheter............................300 Sharia och sexualitet................................................306 Dogmer mot reformer............................................. 310 Kamp om tolkningsföreträde.................................. 318 De rättslärdas ställning från sent 1900-tal ............ 322

Nya arenor, nya aktörer ...........................................331 Vetenskap och modern islam ................................. 335

B l i ck a r b a kåt o ch fram åt .....................................338 Guds bok och naturens bok ................................... 339 Nya filosofiska uttryck............................................. 344 Framtiden till mötes................................................ 347

Li ttera tu rförteckni ng .............................................352 Pers o n reg i ster ...............................................................358

Inledning

10

V

år västerländska kultur har sina rötter i österlandet, närmare bestämt i den del av världen som vi i dag kallar Mellan-

östern och som omfattar länderna på Arabiska halvön samt Irak, Iran, Turkiet, Syrien, Libanon, Jordanien, Israel, Palestina och Egypten. Det är ett oroligt område som under de senaste decennierna stått i centrum för mediernas uppmärksamhet.

Inbördeskriget i Syrien ser inte ut att få något snabbt slut, Irak håller på att falla sönder och i östra Turkiet pockar kurderna på ökad självständighet. Över området drar flyktingströmmar, och i Libanon och Jordanien är lägren fulla av desperata människor som flytt från krigshärdarna i Syrien, Irak och Afghanistan. Många flyr, med fara för sina liv, till ett Europa som börjat stänga sina gränser. Det är grymma krig som pågår, och grymheten har inte blivit mindre sedan en ny krigsmakt börjat göra sig gällande, Islamiska staten, en sammanslutning av islamistiska krigare vilka har som mål att, med förebild från islams första årtionden, upprätta ett kalifat av hängivna troende.

Det är i denna krigiska del av världen som vår kultur vuxit fram. Kristendomen uppstod i nuvarande Israel, Palestina, Syrien och Turkiet, judendomen i samma område plus Irak, och slutligen även islam, den tredje stora världsreligionen, som skulle komma att dominera Mellanöstern liksom flera av länderna på Balkan och sydöstra Europa. Men inte bara religionerna utan även filosofin och vetenskapen kommer härifrån: redan ”de gamla grekerna” bekände sin skuld till Mellanösterns kulturer, och deras naturfilosofiska spekulationer hade varit omöjliga utan sumerernas, babyloniernas och assyriernas landvinningar.

I poesin och den episka litteraturen var de historier som berättades om sumerernas och babyloniernas stora hjältar, som Gilgamesh, också kända och återberättade av grekerna. Det finns 11

skäl att se hela den östliga Medelhavsvärlden som en och samma kulturmiljö.

Men vad har allt detta att göra i en bok om islam? Hör den förislamiska kulturen hemma i en framställning om muslimernas tankar och föreställningar? För muslimerna kan väl den babyloniska och egyptiska kulturen knappast ha spelat någon större roll? De kom från sina ökenstäder i dagens Saudiarabien och erövrade på kort tid Mellanösterns, Persiens och Nordafrikas länder. De förde med sig en ny lära, utvecklad i Mellanösterns ytterområden. Vad har den med Babylonien och Persien att göra?

Men å andra sidan: vad är en erövring? De översta samhällsskikten byts ut, de stora massorna lever kvar i det gamla. Allt fler övergick till islam från kristendom, judendom eller zoroastrism, ett steg som tedde sig lockande också på det sättet att de då slapp betala så hög skatt. Alla bytte naturligtvis inte religion, muslimerna såg nog till att ha kvar sina skattebetalare. I Mellanöstern och Iran fanns det fram till våra dagar stora judiska och kristna minoriteter (vilka dock snabbt håller på att minska och kanske snart försvinna).

Så även om man bytte religion var det svårt att också byta grundläggande tänkesätt och föreställningar som funnits i blodet sedan generationer. Man byter gud, kallar denne något annat och nytt, men i det nya lever det gamla kvar. Kulturer genomgår sällan utbytesprogram, mycket är nytt, annat gammalt; människorna lever i ett mischmasch. Mellan myt och filosofiskt tänkande finns ett naturligt och självklart samband. Vår bok börjar därför med det gamla. * Mellanöstern är en beteckning som har ett kolonialt ursprung.

Engelsmännen skilde mellan The Far East (Fjärran Östern) och 12

The Near East (Främre Orienten). The Middle East, Mellanöstern, var från början en militär term som användes inom det brittiska flygvapnet. Hela området ingick från 1500-talet i Osmanska (turkiska) riket. När detta vid början av 1900-talet föll sönder uppstod genom västmakternas ingripande en rad nya stater som Irak, Syrien, Saudiarabien och Turkiet, vilka som delar hade ingått i det osmanska imperiet men nu fick anpassa sig till de gränser som västmakterna ofta okänsligt bestämt och med linjal ritat ut. Osmanska riket bestod visserligen till sin huvuddel av muslimer men inbegrep även stora kristna och judiska minoriteter, vilka sedan århundraden åtnjutit en skyddad och förhållandevis självständig ställning. Deras situation förändrades efterhand i de nya, mer enhetliga staterna där inte bara religionen utan även den religiösa inriktningen fick en alltmer politisk betydelse. Så till exempel var shiamuslimerna i majoritet i Irak, men behandlades länge som en minoritet av det regerande sunnidominerade partiet. Till de problem som uppstod hörde också konflikten mellan palestinierna och Israel, ett land som genom sin tillkomst också det har en kolonial bakgrund. * Boken är upplagd så att den i en första del beskriver islams uppkomst och utveckling fram till europisk högmedeltid. Det som i denna del uppmärksammas är religionen filosofins och naturforskningens historia med bakgrund av en skildring av tänkandet i den del av världen där islam växte fram, det vill säga Mellanöstern. I delarna 2 och 3 vidgas det geografiska perspektivet, samtidigt som den idéhistoriska framställningen koncentreras till i första hand en skildring av tänkande kring religion, makt och samhällsfilosofi.

13

Del 1

FÖRE ISLAM

14

Mått och människor I mänsklighetens historia finns en rad grundläggande förändringar som djupt ingripit i människors levnadsvillkor och tänkesätt. En sådan förändring är övergången från samlande och jakt till jordbruk och boskapsskötsel. Man tänker sig i dag att jordbrukskulturer oberoende av varandra har uppstått på olika platser: i Sydostasien, norra Kina, norra Indien, Latinamerika och Mellanöstern.

Mycket pekar emellertid på att Mellanöstern skulle ha varit det äldsta av dessa områden. Enligt en sannolik teori var det människor i nuvarande Syrien och östra Turkiet som först började samla växter och djur av ett bestämt slag på ett begränsat område, vilket kunde övervakas och skötas. Detta ska ha skett för omkring tiotusen år sedan. De första samlade växterna i Mellanöstern var korn och tvåradigt vete, och de första djur som domesticerades var får och getter. Vilda former av dessa växt- och djurarter finns bara i Mellanöstern, vilket talar för att området är centralt i jordbrukets historia. Jordbruket förutsätter permanenta bosättningar, troligen först i byar och efterhand i mer komplexa bosättningar som städer, med kringliggande åkermark. Till jordbruket har då fogats hantverk och handel – en kultur och ett samhälle växer successivt fram.

Mesopotamien var grekernas namn på landet längs floderna Eufrat och Tigris – ordet betyder helt enkelt ”landet mellan floderna”. När vi i fortsättningen talar om Mesopotamien är det landet som åsyftas, inte någon stat eller samhällsbildning.

I Mesopotamien har det under årtusendenas gång funnits olika statsbildningar som vanligen utgått från de folk som bott i landet, som sumererna och babylonierna i södra och mellersta Mesopotamien och assyrierna längre norrut.

15

Eufrat och Tigris, som rinner upp i Mindre Asiens bergsområden, svämmar regelbundet över på grund av snösmältningen i bergen. Redan på 5000-talet f v t (före vår tideräkning) hade folket i Mesopotamien förstått att utnyttja flodernas översvämningsvatten till konstbevattning. Något liknande gäller Egypten, där Nilen svämmar över till följd av regnperioderna i Östafrika och Etiopien. Enskilda jordbrukare och byar har haft svårt att sköta ett mer utvecklat bevattningssystem; för sådant krävs planering, organisation och dokumentation. Och därmed krävs människor vilkas huvudsakliga syssla är att planera, organisera och dokumentera. Sådana människor fanns i de städer och stadsstater som troligen tog form före 3000-talet i Egypten och i sumerernas land i södra Mesopotamien.

Städerna styrdes av kungar, men vid sidan av kungamakten fanns även de mäktiga templen. Det är i templens räkenskaper vi finner de första texterna, avfattade i kilskrift, tecken tryckta i fuktig lera som sedan fått torka. Vid sidan av egyptiernas hieroglyfer är kilskriften det hittills kända äldsta skriftsystemet i världen (det är möjligt att den kinesiska skriften är lika gammal). Redan efter några århundraden hade kilskriften utvecklats så långt att det var möjligt att skriva ner berättelser och sånger, inte bara administrativa uppgifter. Det är emellertid inte bara i räkenskaper som skriften behövs, utan även när det gäller relationer mellan människor som vid köp och försäljning, egendomsbrott och ansvarighetsfrågor. Sådana frågor kunde naturligtvis lösas genom våld, och så har säkert ofta skett. Men i ett alltmer komplext samhälle, som i den sumeriska stadsstaten, skulle snart sådana lösningar leda till kaos, vilket bara gynnade ett fåtal, och då endast tillfälligt. Vi finner också i de tidiga sumeriska samhällena exempel på nedtecknade ordningsbestämmelser rörande förhållandet mellan människorna. Det föll 16

på en person, vanligen kungen i samråd med prästerskapet, att garantera denna ordning. En sådan garanti kunde se ut på det här sättet: ”Urukagina har tillsammans med guden Ningirsu bestämt att änkan och den föräldralösa [det verkar röra sig om bestämda individer] inte ska vara beroende av de mäktigas beskydd.” Skyddet ska vara gemensamt.

Urukagina var kung i staden Lagash mot slutet av 3000-talet f v t. I domen ovan tar han ställning för de svaga i samhället, en grupp som ofta var underkastad de mäktigas godtycke. Till de värden som en kung hade att leva upp till har, på det här sättet, vid sidan av de traditionella mod och styrka, fogats ett tredje, nämligen barmhärtighet, det värde som senare i Koranen skulle sättas främst av alla. De sumeriska härskarna framställdes ofta som herdar för sitt folk. En herde vakar över sin flock och som herde ska han också värna de små lammen och killingarna.

Herdelivet har alltid haft en viktig funktion i Mellanösterns ekonomi. Visserligen har jordbruket varit den centrala produktionsformen. Men intill jordbruket har beteskulturer brett ut sig i randområdena mellan jordbruk och öken. Bibelns Gosen, som judarna fick sig tilldelat av farao, var ett sådant betesland i norra Egypten, och i babyloniernas skapelseepos är betesmarken det första som framträder efter själva skapelsen. Abraham (muslimernas Ibrahim) bryter, enligt Bibeln, upp från sumerernas land och vandrar med sin stora familj och sin boskap, först upp till Harran i nuvarande Turkiet och, efter att ha tillbringat en tid där, genom Syrien ner till nuvarande Israel. Därmed har han, efter en tid också i Egypten, rundat det område i Mellanöstern som brukar kallas den bördiga halvmånen, ett herde- och jordbruksland som förenar Mesopotamien, norra Syrien och kustländerna längs Medelhavet ner till Egypten.

17

För det judiska folket har boskapsskötsel i långa tider framstått som en basnäring, och herden har varit en nyckelgestalt inte bara i ekonomin utan också i den politiska och moraliska symboliken: den gode herden har varit en sinnebild för den som skyddar och tar hand om. ”Herren är min herde, mig skall inget fattas” – så uttrycker Bibeln det. Kristendomen har ärvt denna herdesymbolik. Latinets pastor betyder både herde och funktionär i kyrkan, svenska socknar styrs av en kyrkoherde, biskopens kräkla är en herdestav. Även i muslimska länder har herden sin symboliska roll, tillsammans med barmhärtigheten. Koranen inleds med ”I Guds, den nåderikes, den barmhärtiges namn!”

Lika viktig som skrivkonsten var konsten att räkna. Liksom när det gäller skrivkonsten är det i städerna och i synnerhet i templen som vi finner de första räkenskaperna. Hur skulle man till exempel kunna beräkna och ange hur mycket mat som behövdes för att utföra ett visst arbete under en viss tid och med ett visst antal arbetare? Till en början använde man olika mått beroende på vad det var som mättes, om det nu gällde människor eller tegelstenar. Men efter hand blev räknandet mer generellt och abstrakt; tal och mått lösgjordes från det som mättes.

Till skillnad från dagens räknesätt utgick sumererna och deras efterföljare från talet 60 (sexagesimalsystemet) i stället för från 10 (decimalsystemet). 60 är i en del avseenden mer praktiskt eftersom det kan delas i lika delar som går att halvera. En cirkel kan delas i 360 grader, ett tal som kom väl till användning inom astronomin och en del andra områden – i de flesta kulturer är till exempel tidsangivelser fortfarande baserade på 60 (sekunder, minuter, timmar).

Matematiken användes naturligtvis i första hand för praktiska bedömningar. Man behärskade de fyra räknesätten, lärde 18