MediaAmazonerna

1

MediaAmazonerna – om kvinnligt ledarskap © 2007 Författarna och Uppsala Publishing House AB Adress: Uppsala Publishing House, Box 2070, 750 02 Uppsala Tel 018-55 50 80, Fax 018-55 50 81 e-post: info@uppsala-publishing.se, www.uppsala-publishing.se Omslag: Daniel Åberg Omslagsbild: Darren Hopes/Getty Images Författarfoto: Martin von Krogh, Sören Hallgren Illustrationer: Agneta Brogren Upplaga: 1:1 ISBN: 978-91-7005-338-2 Tryckeri: Bulls Graphics, Halmstad 2007 Detta verk är2­ skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Cecilia Zadig och Gunlög Israelsson

MediaAmazonerna – om kvinnligt ledarskap

Konsultförlaget Uppsala Publishing House AB

3

Innehåll VI TALAR OM KVINNORS LEDARSKAP .......................7 Kvinnor är framtidens ledare ..................................................................................... 7 Vi och våra erfarenheter .............................................................................................. 9 Varför har vi skrivit boken? .......................................................................................11 Annorlunda utmaning för en kvinna ....................................................................12

UNDERSÖKNINGEN OCH SEX LEDARPORTRÄTT .13 Undersökningen .........................................................................................................13 Porträtt av sex ledarprofiler . ....................................................................................16 Resultatet redovisas på olika ställen ....................................................................17 Ledarkvinnan är en visionär lagledare .................................................................18 Top dog-organisationer . ...........................................................................................26 Intervju Amelia Adamo:

AMELIA – ETT VARUMÄRKE ....................................... 33 Intervju Anne Lagercrantz:

UNG MAKTFAKTOR ....................................................... 49 Intervju Christina Jutterström:

PIONJÄR OCH JÄRNLADY ........................................... 59 Intervju Cecilia Krönlein:

ADJÖ TILL DUKTIGA FLICKAN ................................... 81 4­

Intervju Katrin Säfström:

ELDSJÄL I KONCERNSTYRELSEN .............................. 93 Intervju Lena K Samuelsson:

GURU I LEDARSKAP ....................................................107 ”PUZZELKVINNAN” – PUSSELBITARNA FÖR FRAMGÅNG ...................................................................118 BÄSTA RÅDEN ...............................................................122 Inre ledarskap ............................................................................................................. 122 Nära relationer ........................................................................................................... 123 Chefskap . ..................................................................................................................... 123 Kunskap ........................................................................................................................ 125 Nätverk-mentor-stöd ............................................................................................... 125 Lagledare – ledarstil ................................................................................................. 125 Konflikter . .................................................................................................................... 126 Makt ............................................................................................................................... 127

AVGÖRANDE PERSONLIGA EGENSKAPER OCH OMSTÄNDIGHETER .....................................................129 LITTERATUR ...................................................................134 Webb-platser .............................................................................................................. 136

FRÅGEFORMULÄR OCH KURSPROGRAM . ..........137 Frågeformuläret . ....................................................................................................... 137 Kursprogrammet ....................................................................................................... 141 5

VI TALAR OM KVINNORS LEDARSKAP Kvinnors ledarskap har diskuterats i alla tider och i alla kulturer.

Diskussionen är i våra dagar intensiv och förekommer i många forum: på arbetsplatserna, i styrelserummen och i olika politiska församlingar.

Vår uppfattning är att kvinnors representation när det gäller ledande befattningar står inför ett genombrott.

Kvinnor är framtidens ledare Vi har skrivit en bok om några av Sveriges mest framgångsrika ledare. De är kvinnor. Detta är en bok om kvinnliga medieledare, skriven för kvinnor som vill ta sig till toppen. Vi hävdar att det finns speciella förutsättningar och förväntningar på kvinnor i chefsposition. Om det handlar MediaAmazonerna – om kvinnors ledarskap.

Det är lika mycket en bok för män som vill ha insikter i ledarskap och i hur kvinnor leder.

Kvinnor är tränade för ledarrollen Både kvinnor och män tränar ledarrollen som förälder. Kvinnan är oftast navet i de sociala nätverken som omger henne i familjesammanhang.

6­

Det vi idag ser som eftertraktade ledaregenskaper, som till exempel social förmåga, intuition och emotionell intelligens är vad många betraktar som typiskt kvinnliga egenskaper. Dessa har inte värderats i den traditionella chefsrollen. Det har medfört att kvinnors potential för ledarrollen först kring 2000-talet på allvar har formulerats och värderats.

Vi talar om kvinnors ledarskap, men ledarskap är inte könsbundet utan kvinnor behöver de män som idag bryter mönster och är med om att omdefiniera vad som är bra ledarskap.

Relationsorienterat Det är avgörande för en ledare att kunna engagera och motivera sina medarbetare, sin uppdragsgivare – och inte minst livspartnern för gemensamma mål. Den bästa ledaren har ett coachande förhållningssätt, vilket ger bra relationer och tydlig kommunikation. Det underlättar också när det drar ihop sig till organisationsförändringar och andra påfrestningar i företaget eller organisationen.

Kvinnors ledarskap är i hög grad relationsorienterat.

Lagledare De mest framgångsrika kvinnliga medieledarna uppger att de ser sig som lagledare eller teamledare. Det är så de själva beskriver sin ledarstil.

Det visar webbundersökningen Kvinnors Ledarskap i Media som vi genomförde år 2006. Den omfattar 147 kvinnor som då genomgått kursen Kvinnors ledarskap & undersökande journalistik, 5 poäng på Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation (JMK), Stockholms universitet. Studien som är unik i sitt slag visar att de kvinnor som tagit sig till toppositioner

7

i den mäktiga och manligt präglade mediebranschen har ledaregenskaper, som är eftersträvansvärda.

Vi menar att kvinnor i medieeliten utmärker sig genom sin förmåga att skapa och behålla kontakter och relationer i form av nätverk och mentorer. De har ett starkt professionellt och socialt stöd från omvärlden. Detta stöds även av forskning som presenteras i Maktens kön, år 2007. Den visar också att de oftare har kvinnor som sina närmaste medarbetare än vad kvinnliga chefer i andra branscher har.

I MediaAmazonerna porträtterar vi sex framgångsrika kvinnor i mediebranschen, en bransch som av många idag anses som den mest inflytelserika i samhället. Deras ledarskap har testats, många gånger ifrågasatts och det har visat sig vara framgångsrikt. Medierna har en viktig roll i samhället och initierar och leder ofta det offentliga samtalet, vilket gör att särskilt ledarna utsätts för allas kritik och bedömning.

Dessa intervjuer personifierar och kompletterar resultaten från vår undersökning och ger ytterligare pusselbitar till insikterna om hur man lyckas som kvinnlig ledare.

Vi och våra erfarenheter Vi har haft möjlighet att reflektera över kvinnors ledarskap på olika sätt. Vi har under vårt arbetsliv upplevt kvinnliga ledare och vi har själva varit ledare. Som kursledare har vi arbetat med utveckling av ledare, främst genom den 5-poängskurs Kvinnors ledarskap & undersökande journalistik, som vi drivit sedan 1995.

• Cecilia Zadig arbetar med ledarskapsutveckling och är utbildad personlig coach. Hon anställdes som tv-producent på

8­

Sveriges Television 1979 och hennes faktadokumentärer har vunnit svenska och internationella priser. Som ordförande i föreningen Grävande Journalister tog hon initiativ till ”Kvinnor Gräv”, en nationell konferens för kvinnliga journalister och arbetsledare. Ur denna föddes idén och ett första koncept till kursen Kvinnors ledarskap & undersökande journalistik.

• Gunlög Israelsson är sedan 1992 koordinator för redaktionell praktik vid JMK, Stockholms universitet. Hon har medverkat i planeringen och undervisat i Organisation och ledarskap på Högskolan på Gotland under åren 2001-2005. Gunlög är socionom i botten och har 20 års journalistisk erfarenhet varav 10 år som chefredaktör för en kassettidning för synskadade. Genom sitt fackliga engagemang upptäckte hon att kvinnor inte var attraktiva som chefer. Hon har ofta mött inställningen och attityden: ”Det har vi prövat en gång och det gick ju inte”!

Kursen Kursen har varit en viktig kunskapsbas för vårt bokprojekt.

Planeringen och genomförandet har givit oss möjligheter att komma i kontakt med viktiga frågor kring ledarskap och särskilt kvinnors ledarskap. Vi har kontinuerligt följt 162 kvinnor i deras utveckling i med- och motgång.

Vi började arbeta fram kursen år 1994. Vi kom från olika håll och med olika erfarenheter men en gemensam lust att göra något för kvinnliga chefer i media.

Nu fick vi chansen! Vi diskuterade, läste och funderade och så småningom utmejslade vi ett koncept för en universitetskurs.

Det har varit inspirerande att varje år möta en ny grupp kompetenta kvinnor. Det har blivit många skratt, en del tårar och mycket värme och ömsinthet.

9

Vi har haft glädjen att följa deras utveckling och sett hur de nätverkat och hur de har vuxit och blommat ut och lyckats väl i sina organisationer. Flera av dem har också medverkat som föreläsare i kursen. Under åren har vi haft förmånen att få samarbeta med kända medieledare. Både män och kvinnor från de mest tongivande medieorganisationerna har varit gästföreläsare och delat med sig av sina gedigna kunskaper och erfarenheter.

Varför har vi skrivit boken?

Boken är en sammanfattning av våra erfarenheter och ett målmedvetet arbete med ledarskapsutveckling under många år.

Vi hoppas att vår studie Kvinnors Ledarskap i Media, som är unik i Sverige, ska bidra med kunskap om ämnet. Det är vår förhoppning att boken ska bli en inspirationskälla för både kvinnor och män som vill utveckla sitt ledarskap. Här finns praktiska exempel direkt från ett stort antal kvinnors livs- och chefserfarenhet.

Kvinnliga chefer och ledare i olika medieföretag eller organisationer är en given målgrupp för boken, men vi menar att boken i hög grad är användbar för chefer inom samhällets alla områden. Erfarenheterna och de råd som ges är generella till sin karaktär.

Vi tycker också att boken med fördel kan läsas av dig som idag inte är chef. Boken är också angelägen för den som arbetar med rekrytering och utbildning av chefer i olika organisationer.

Du kan få ytterligare information genom att titta på vår webbplats www.kvinnorsledarskap.se.

1 0­

Annorlunda utmaning för en kvinna Utmaningen i ledarskapet är annorlunda för en kvinna. Ann Richards som var den första kvinnliga guvernören i den amerikanska delstaten Texas uttryckte det ungefär så här: ”Naturligtvis var Fred Astaire stor men glöm inte bort att Ginger Rogers gjorde allt som Fred Astaire gjorde. Hon gjorde det dessutom baklänges och i högklackat.”

Ginger Rogers hade en större utmaning.

Detsamma har gällt för kvinnor, som velat komma ifråga för ett högre chefsjobb. De har tvingats dansa baklänges för att tackla en chefsmodell som varit präglad av och för män.

Nu i början av 2000-talet har både kvinnor och män numera fått upp ögonen för kvinnors konkurrensfördelar som ledare.

Vi talar om kvinnors ledarskap och vi känner oss övertygade om att framtidens MediaAmazoner och kvinnliga ledare överhuvudtaget både kommer att föra och bestämma takten.

I den processen kan det vara klokt att lyssna till Edith Södergrans ord: ”Min självsäkerhet beror på att jag upptäckt mina dimensioner. Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.”

I den processen kan det vara klokt att lyssna till Edith Södergrans ord: ”Min självsäkerhet beror på att jag upptäckt mina dimensioner. Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.”

Ett annat citat som vi tycker är tänkvärt är det här: ”Kvinnor som vill fram ska vara som en man, men får inte vara som en man, men ska ändå vara som en man, trots att de är kvinnor.”

Mycket i boken handlar om manligt och kvinnligt. Vi tycker att författaren, journalisten och dramaturgen Eva Mobergs ord är viktiga att komma ihåg: ”Mannen är bättre än manssamhället.”

11

Foto: Carl Johan Rönn

Några fakta om Amelia Adamo • Född 1947 • Gift med Thorbjörn Larsson.

Två barn var. Amelia har ett barnbarn • Chefredaktör M-magasin och publisher Bonniers Tidskrifter • Reporter Svensk Damtidning • Hon har skapat sitt eget varumärke • Amelia har öga och öra för målgrupper i damtidningsvärlden • ”Jag har en social radar”

1 2­

• • • • • • •

1973 1977 1981–83 1984 1991 1995 1986

• 2004 • 1998 • 2001 • 2002–03 • 2005 • 2007

Fil kand började på Husmodern Vecko-Revyn startade Söndagsbilagan i Aftonbladet chefredaktör Vecko-Revyn Bonniers Tidskrifter, tidningen amelia Stora Journalistpriset för Aftonbladets söndagsbilaga Stora Journalistpriset för tidningen amelia amelia, Årets Tidskrift Tara, Årets Tidskrift Gästprofessor JMG, Göteborgs universitet Premierad för Rosa Bandet-arbetet S:t Eriksmedaljen, Stockholms stads hederstecken

AMELIA – ETT VARUMÄRKE Amelia Adamo är en av de få som är sitt eget varumärke.

– Jag tror inte man blir ett varumärke, om man inte vill ha en plats i solen. Och då står man ut med en hel del för att få vara kvar.

Så beskriver Amelia drivkraften bakom sin framgång som bland annat lett till att hon tjänat in 350-400 miljoner kronor till Bonniers Tidskrifter.

– Jag vill glamorisera åldrandet. Det ingår i min affärsidé.

Det är Amelia Adamos senaste slagdänga, nu när hon själv fyllt 60 år och lanserat M-magasin om och för mogna attraktiva pionjärer. Hon lever sin produkt. Som ingen annan omvandlar Amelia Adamo sina egna känslor och liv till råvara för sina tidningar. Hit hör alltifrån att exploatera sitt eget 60-årsfirande till att skriva om sina gräl med maken över att han inte fäller ner toaringen hemma.

Framgång kräver yrkesskicklighet • Vad gör dig framgångsrik?

– Jag har yrkesskicklighet. Jag måste själv kunna sätta rubrikerna, veta vad folk vill läsa och mixa en tidning.

13

Hon har berättat hur hon av Gunny Widell, legendarisk tidningsmakare och chefredaktör på Vecko-Revyn lärde sig konsten att ”sparka in läsarna i texten”.

Yrkesskicklighet, tajming, välplanerad, driftig och viljan att vara i solen är några av de egenskaper som brukar tillskrivas Amelia.

För Amelia handlar den journalistiska skickligheten om att göra saker som berör och spelar på kvinnors känslor och rädslor.

– Jag vill göra en korsbefruktning av att vilja ha släta innanlår och att kunna löneförhandla.

När Amelia Adamo skapade tidningen amelia var hon fascinerad av tidningar i utlandet som kombinerade glamour och yrkesliv.

– Jag tror att min tajming hör ihop med att jag är beteendevetare, inte journalist.

– Jag inhämtar Kungsgatan, går gatan upp och ner.

Kungsgatan är blodådern för Amelia Adamo. Det börjar med Stureplan med det lite uppnästa folket, över Sveavägen med de lite mer brednästa och vidare till Vasagatan där landsortsbussarna stannar. Här nosar hon upp nya trender och känner av att vissa gamla trender är på väg att avvecklas. Sedan går upp på sin redaktion och säger: – Det är det här som gäller nu.

Då kan det röra sig om att hon sett ovanligt många tvillingvagnar och då ska tidningen amelia skriva om provrörsbefruktningar i nästa nummer.

1 4­

I Amelia Adamos vardagsspaning ingår allt från att studera folk på gatan till att läsa Statistisk årsbok och trendrapporter.

Hon behärskar konsten att omsätta sina observationer till tidningsstoff för olika målgrupper.

Målgruppstänkande – Mina tidningar har varit de första som varit hårt målgruppsanpassade tidningar för kvinnor.

Tidningen amelia kom 1995 och vände sig till 30–40-åringar, sen kom Tara för 40–50-åringar. ”Lena Endre är Taras flicka, varken amelias eller M-magasins”. När hon läste att 60 000 kvinnor fyller 50 år varje år, så såg hon att det fanns ett hål i marknaden och så föddes M-magasin för 50+ med Amelia själv på alla omslag. Förebilden var den amerikanska Oprah magazine.

Lanseringen av det nya magasinet sammanföll i tid med att hon själv närmade sig 60 år. Hennes entreprenörsanda var på topp.

– Jag upptäckte att vi inte var attraktiva som kraft, som köpkraft, som opinionskraft, som samhällsmedborgare. Vi måste komma ut ur åldersgarderoben!

Hon lanserade mappies-begreppet, som står för mogna attraktiva pionjärer.

Det är de nischade tidningarna med ett utvecklat målgruppstänkande som tar större och större del av marknaden. Det medför att lönsamheten per tidning minskar.

• Du använder socialt engagemang som en del av din affärsidé?

15

Tomas Oneborg/Scanpix

Några fakta om Christina Jutterström • Född 1940 • Familj: make Ingemar Odlander – ”en otroligt jämställd man”. Två döttrar.

• Passion: ”Fjället och havet, eftersom de är mig övermäktiga. Det inger frid”.

• Hon åkte TjejVasan 2001 och 2002 • 1990 köpte hon tillsammans med maken gården Bjursätter i Sörmland där de födde upp köttdjur och hästar • Plats nummer 6 på listan över Mäktigaste mediekvinnan år 2007.

• Hon gillar att leda stora förändringsprocesser

1 6­ • Christina får mandat och röjer väg • ”Lust och revanschlust”

• 1963 Fil kand statsvetenskap, nationalekonomi

Reporter Östgöta Correspondenten,

Örebro-Kuriren, Vecko-Revyn • 1973 inrikeschef Rapportchef • 1975–77 korrespondent i Afrika för Svenska Dagbladet • 1977–81 chef för Ekoredaktionen, Sveriges Radio • 1982–95 chefredaktör och ansvarig utgivare

Dagens Nyheter • 1995–96 chefredaktör och ansvarig utgivare Expressen • 1996–97 Gästprofessor på JMG, Göteborg universitet • 2001–06 vd Sveriges Television • 2007– styrelseordförande för Statens museer för

världskultur, Världskulturmuséet, Etnografiska

museet, Medelhavsmuséet och Östasiatiska

museet. Ordförande för Forsight for Security,

Ingenjörsvetenskapsakademien.

• 2001 Christina Jutterströms konstföreningsfond.

Årligt stipendium till ”Kreativa och driftiga

konsföreningsledare”.

PIONJÄR OCH JÄRNLADY Att vara först innebär att röja väg – Jag kan känna att jag är för kraftfull, att jag går för kraftigt fram och för snabbt. Det finns risk att jag inte lyssnar tillräckligt på medarbetarna när vi befinner oss i ett förändringsarbete. Jag har jobbat med den nackdelen i mitt ledarskap.

Så kommenterar Christina Jutterström sitt mer än 30 år långa chefskap i de flera av de mest betydelsefulla och inflytelserika medierna i Sverige. Hon vet vad det innebär att vara första kvinna på olika chefspositioner i medievärlden.

Hon var den första kvinnan • som inrikeschef på Rapport 1973, • som Ekochef på Sveriges Radio 1977 • som chefredaktör på Dagens Nyheter 1982, • som chefredaktör på Expressen 1995, och som andra kvinnan på vd-posten på Sveriges Television 2001.

Ingen kvinna eller man har innehaft så många chefsjobb på toppnivå i medievärlden under så lång tid.

– Jag tyckte det var svårhanterligt när jag kom in i männens värld i företagsledningen på Dagens Nyheter.

17

1 8足