EN BÄTTRE EN
DEM O KRATI BÄTTRE DEMOKRATI
SVEN TÄPPTORP
–1–
–2–
EN BÄTTRE DEMOKRATI SVEN TÄPPTORP
– 3 2026 – lund
Tänk Vidare tankvidare@tankvidare.se Copyright © Sven Täpptorp & Tänk Vidare 2026 Layout, sättning: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Omslagbild: Shutterstock/Widy Amelia Putri Lektör: Emanuel Holm Tryck: Publit ISBN: 978-91-992341-0-6 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. –4–
Innehåll Del 1 – Utmaningen .................................................. 9 1. Demokrati, bäst hittills, men inte tillräcklig ...................... 11 2. Demokratins värden.......................................................... 16 3. När systemen sviker värdena.............................................. 23 4. När demokratin tas för given ............................................. 26 5. Formerna eller värdena ...................................................... 29
Del 2 – Fröet ............................................................ 33 6. Våga se det som inte fungerar ............................................ 35 7. Identifiera det egentliga behovet ........................................ 38 8. Delar som tillsammans gör det möjligt .............................. 41
Del 3 – Felen ............................................................ 45 9. Vi fungerar inte som vi borde ............................................ 47 10. Systemet belönar det vi borde stå emot ............................ 51 11. Samhällsrollerna förstärker våra brister ............................ 54 12. Systemet gör som det är byggt – 5 –......................................... 60
13. Samma mönster, olika områden....................................... 64 14. Vi kan inte lappa oss ur det ............................................. 68
Del 4 – Behovet ....................................................... 71 15. Vad är det vi vill uppnå? .................................................. 73 16. Ett samhälle som håller ihop ........................................... 82
Del 5 – Förslaget...................................................... 89 17. Kända funktioner i ny användning .................................. 91 18. Allmän samhällsplikt genom hela livet ............................. 95 19. Rösta på riktning, och parti .......................................... 103 20. Styrriktning enligt folket ............................................... 111 21. Både politik och styrningskompetens............................. 119 22. Rotation på maktpositioner ........................................... 127 23. Nya makter för granskning, funktion och utveckling ..... 133 24. En granskande makt...................................................... 139 25. En funktionssäkrande makt ........................................... 145 26. En systemutvecklande makt........................................... 151 27. Balans mellan makter .................................................... 156 28. Delar i en helhet ........................................................... 163
Del 6 – Resan ......................................................... 171 29. En möjlig resa .............................................................. 173 30. Konkreta första steg ...................................................... 176 31. I skiftet mellan gammalt och nytt .................................. 179 –6–
Del 7 – Friktionen ................................................. 183 32. Invändningar som argument.......................................... 185
Del 8 – Början ....................................................... 193 33. En öppen dörr .............................................................. 195
–7–
–8–
Del 1 Utmaningen När det bästa vi har inte räcker.
–9–
– 10 –
1. Demokrati, bäst hittills, men inte tillräcklig
D
emokrati är det mest hyllade styrelseskicket i vår tid. I alla fall i vår del av världen. Det är vad vi växer upp med, vad vi försvarar i internationella relationer, och vad vi lär våra barn att värna. Demokrati står för rättvisa, jämlikhet, frihet och medbestämmande. Den representerar våra bästa ideal eller åtminstone våra mest delade. Här i Sverige har vi svårt att tänka oss ett samhälle utan demokrati. Vi tar det nästan för givet, som om själva ordet bär ett skyddande lager av självklarhet omkring sig. Det är inte konstigt. De flesta av oss har levt våra liv i demokratier, där valfrihet och rösträtt varit lika självklara som väderleksrapporter och skatteåterbäring. – 11 –
Men frågan är: Räcker det? Är demokratin, sådan vi känner den i dag, verkligen tillräcklig? Svaret måste börja i det som är lätt att hålla med om: Demokrati är bra.
Demokrati är i alla fall det bästa sätt vi hittills har haft att organisera makt, ansvar och frihet. Det är vi överens om. Men när vi tittar närmare syns sprickorna.
Den första sprickan Det är här Churchills berömda formulering blir värd att fundera på. Hans ord har vandrat runt, förenklats och upprepats så många gånger att det nästan blivit ett axiom. Citatet är egentligen längre men brukar framföras så här: Demokrati är den sämsta styrelseformen, bortsett från alla andra som prövats.
I det uttrycket finns en avgörande spricka. Det säger något mer än vad det ofta används till. Det säger inte att demokrati är bra, bara att vi ännu inte lyckats bättre. Och det är en viktig skillnad. För bäst hittills är inte samma sak som bäst möjligt eller ens fortfarande bra och det öppnar för en annan sorts tanke: att vi kanske skulle kunna pröva ett bättre sätt att organisera demokratins värden, utan att för den skull överge friheten eller jämlikheten. Det kan alltså – 12 –
finnas något bättre än demokrati. Vi har bara inte prövat det än. Det är en obekväm tanke. Nästan som om själva frågan skaver mot något vi lärt oss att inte ifrågasätta. Som om man bryter mot en oskriven lag bara genom att ställa frågan. Kan det finnas något bättre än demokrati?
När frågan väl är formulerad går den inte att backa ifrån. Den kräver ett svar, eller åtminstone ett ärligt försök.
Systemets praktiska brister Beslut i dagens demokratiska system tar tid. De måste förankras, debatteras, kompromissas och mer därtill. Resultatet blir ofta att det som egentligen är bäst för samhället som helhet, inte blir av. För just där och då känns det inte bäst för tillräckligt många individer. Det som är viktigt på lång sikt prioriteras bort till förmån för det som känns rätt eller i alla fall går att enas om i stunden. Populismen växer i takt med förenklade budskap. Den som bäst förstår knepen för att bli vald får makten, inte nödvändigtvis den som är bäst lämpad att leda. Politiken belönar retorik snarare än eftertanke. Vi har vant oss vid detta. Kanske har vi till och med accepterat att det är så här det måste vara. Vi får lära oss att så fungerar demokratiska system i praktiken. Retorik och opinion har länge kunnat väga tyngre än förnuft och – 13 –
nytta. Redan det antika Aten, demokratins vagga, dömde Sokrates till döden, anklagad för att fördärva ungdomen genom att lära dem argumentera och övertyga. Problemet är inte nytt. I den här boken ska vi tillåta oss att tänka att det inte behöver vara så. Vi ska starta i att vi har byggt ett samhällssystem som visserligen är långt bättre än diktatur, anarki och maskinell teknokrati, men fortfarande långt ifrån så bra som det skulle kunna vara.
Inte anarki eller diktatur Vi ska inte föreslå att dagens demokratiska samhällssystem ersätts med diktatur, autokrati, anarki eller något annat av de styrsystem mänskligheten redan prövat. Vi ska visa på en möjlighet och med den uppmana till att fundera på en fråga: Kan vi bygga något bättre än dagens demokratiska system, utan att ge upp det vi värnar mest?
Kanske måste vi både bevara demokratin och förändra den. Kanske är det enda sättet att faktiskt rädda demokratin detta: att våga tänka nytt och bygga om formen, utan att släppa det vi värnar mest. Det rymmer en paradox. Att det kan vara först när vi lämnar delar av demokratins nuvarande form bakom oss som dess värden fullt ut kan leva vidare i sin verkliga betydelse. – 14 –
Men vi kan inte förbättra bara genom att vilja något nytt. Vi måste först förstå vad vi redan har, varför vi håller fast vid det, och om det verkligen är det vi tror att det är. Inte för att avfärda, utan för att se klarare.
– 15 –
2. Demokratins värden
I
nnan vi talar om vad som behöver förändras måste vi vara tydliga med vad vi inte vill förlora. Det finns mycket i demokratin som är värt att försvara. Folkstyre. Rättsstat. Fri- och rättigheter. Möjligheten att granska makten. Möjligheten att organisera sig, protestera och påverka. Det är inte småsaker. Det är resultat av långa historiska strider, hårt vunna erfarenheter och en växande insikt om människovärde, ansvar och maktens gränser. Det är också därför frågan om demokrati är så känslig. När något har byggts under lång tid, skyddat mycket och burit så starka förhoppningar, blir det lätt att behandla också dess former som heliga. Men det är här vi måste vara noggranna.
– 16 –
Om vi verkligen vill värna det viktiga i demokratin måste vi kunna skilja mellan dess värden och dess former.
Demokrati är inte ett självändamål. Demokrati är ett sätt att organisera makt, ansvar och beslut. Det är ett verktyg för att bära vissa viktiga värden, inte ett heligt mål i sig. Därför får frågan inte bara vara hur vi bevarar dagens demokratiska former. Frågan måste vara vad dessa former är till för. Det avgör också vad lojalitet egentligen betyder. Om vår lojalitet ytterst gäller värdena kan det till och med vara mer lojalt att ifrågasätta formerna än att skydda dem. Att förändra ett demokratiskt samhällssystem behöver inte vara ett svek mot demokratin. Det kan vara ett steg mot att ta demokratins värden på större allvar. Men formerna saknar inte betydelse. Former spelar roll. De påverkar hur makt fördelas, hur ansvar utkrävs, hur beslut fattas och hur människor upplever sitt inflytande. Men formerna är medel. De ska bedömas efter vad de hjälper oss att skydda, förverkliga och utveckla. Så vilka viktiga värden är det då vi vill att formerna ska bära? Frågan behöver fortsätta prövas över tid men här börjar vi med att hålla fast vid tre värdeområden. » Samma för alla » Mänskliga fri- och rättigheter » Fred och frihet under ansvar
– 17 –
De här områdena går inte att skilja helt från varandra. De griper in i varandra, förutsätter varandra och kan ibland också komma i spänning med varandra. Just därför måste de hållas samman. Inget av dem får användas som förevändning för att urholka de andra.
Samma för alla Ett demokratiskt samhälle kan inte bygga på att vissa räknas fullt ut och andra bara delvis. I en demokrati har alla samma värde, samma rättigheter, samma skyldigheter och samma regler. Det låter självklart. Men det är svårare än det först verkar. För det första måste vi hela tiden avgöra vilka som inkluderas i detta alla. Demokratins historia är också historien om vilka som länge hölls utanför: kvinnor, fattiga, minoriteter, människor utan rätt ställning eller rätt röst. Frågan om alla gäller inte bara vilka som räknas här och nu. Den gäller också hur vi förhåller oss till dem som kom före oss och dem som kommer efter oss. Att säga alla är enkelt. Att faktiskt inkludera alla har visat sig vara betydligt svårare. För det andra är det inte självklart vad samma betyder. Människor har olika förutsättningar, olika behov och olika hinder. Att behandla olika barn lika är inte rättvist. Ibland kräver rättvisa tvärtom att vi ser skillnaderna för att samhällets värden ska bli verkliga också för dem som annars – 18 –
faller utanför. Det betyder inte att principen blir svagare. Det betyder att den blir mer krävande. Ett samhälle som menar allvar med att vara till för alla måste därför både hålla fast vid gemensamma regler och vara tillräckligt klokt för att förstå när lika värde kräver olika stöd, olika anpassning eller olika skydd. Annars blir samma för alla bara en vacker formulering ovanpå ojämlika verkligheter. Det är också här demokratins värden prövas på allvar. Inte i högtidliga deklarationer, utan i hur samhället faktiskt möter människor när de är olika starka, olika trygga, olika synliga och olika rustade att hävda sig. Att utveckla demokratin handlar därför inte om att lämna detta bakom oss. Det handlar om att bygga ett samhälle som bättre klarar att bära just detta ansvar. Samma för alla är lika omöjligt som nödvändigt.
Mänskliga fri- och rättigheter Men det räcker inte med samma för alla. Det demokratiska samhällssystem vi söker måste också bära mänskliga frioch rättigheter. Mycket av detta finns redan formulerat i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Trettio artiklar som kan sammanfattas så här.
– 19 –
Om dagens demokrati är hotad – kan andra former bättre värna de demokratiska värden vi vill försvara?
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har rätt till liv, frihet, personlig En bättre säkerhet demokrati frånutsättas en enkel obekväm tanke: bäst ochutgår att inte för men slaveri, tortyr eller hittills är inte samma sak somVarje bäst individ möjligt.har rätt till rättvisa grym behandling. och skydd enligt lagen, inklusive rätten till en rättvis Boken skiljer mellan demokratins värden och de former vi i dag anrättegång och att betraktas som oskyldig tills vänder för att bära dem. Den undersöker varför våra samhällssystem motsatsen bevisats.
har svårt att hantera långsiktighet, ansvar och komplexitet – och hur systemen ibland förstärker deför mänskliga brister de borde hjälpa Ingen ska utsättas godtyckliga ingripanden i sitt oss att hantera. privatliv, sin familj eller sitt hem. Alla har rätt att
röra sig fritt inom sitt land och att lämna och återMen det räcker inte att identifiera problem och kritisera. Boken lägger vända till sitt hemland. Människor har rätt att söka fram ett sammanhängande förslag till ett annat demokratiskt samasyl från förföljelse och att tillhöra ett land, samt hällssystem. Bland inslagen finns möjligheten att rösta både på parti rätt att fritt välja sin partner och bilda familj. och samhällets styrriktning, bättre balans mellan politik och styrningskompetens samt självständiga funktioner för granskning Yttrandefrihet, religionsfrihet, mötesfrihet ochoch systemutveckling.föreningsfrihet är grundläggande. Alla har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fria och
Förslaget är en inbjudan att pröva, kritisera och utveckla. För demokratins rättvisa val. Vidare har varje människa rätt till arbete former måste kunna utvecklas om demokratins värden ska bestå. under rättvisa villkor, vila och fritid, samt en levnadsstandard som tryggarO hälsa och välbefinnande.
Utbildning ska vara tillgänglig för alla, åtminstone på grundläggande nivå, och individen har rätt att deltaSven i samhällets kulturella liv och åtnjuta skydd Täpptorp är civilingenjör från Lund med lång erförfarenhet sin skapande verksamhet. Vi haroch också rätt inom både av komplexa organisationer system till en social och internationell ordning där präglar hans privat och offentlig sektor. Den erfarenheten rättigheterna förverkligas. blick på samhället. Hankan saknar ett bredare samtal om hur våra demokratiska samhällssystem skulle kunna fungera bättre. Med En bättre demokrati vill han bidra till att öppna det samtalet.
– 20 –