Framtidens Life Science & Vård

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN CONTENTWAY

ANNONS

Den svenska molnplattformen för moderna Medtech-tjänster

Framtidens Life Science & Vård Läs fler intressanta artiklar på contentway.se

Maj 2022 | Medföljer som bilaga i Dagens industri

Life Science enligt experterna

“Intresset för svenska lösningar är sedan tidigare stort, men vi upplever att det finns en outnyttjad potential här.”

Ledarkrönika

Helena Strigård

2

“Vår arbetsmarknad, vår samhällsberedskap och vår hälso- och sjukvård befinner sig under press.”

16

Sverige tar täten inom bio- och medicinteknik

Jenni Nordborg

“Branschen som helhet behöver bli bättre att kommunicera sina resultat och tydliggöra patientnyttan.”

Emmanuelle Charpentier & Jennifer Doudna

”CRISPR-Cas9 är på väg att förändra bioteknologin och det medicinska landskapet”

Klinisk forskning måste prioriteras Malin Parkler, LIF: “Life Science är ett område där Sverige kan konkurrera om en topposition i Europa.”

Ge oss 2 minuter!

Osteoporos, eller benskörhet, drabbar varannan kvinna och var fjärde man i Sverige och årligen sker 70 000 osteoporosrelaterade frakturer.

Genom att arbeta förebyggande kan förekomsten av frakturer minskas.

Läs mer på vår hemsida www.osteoporos.org

8 10 12

2

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

Hela denna tematidning är en annons från Contentway Återvinn eller ge tidningen vidare

UTVALT INNEHÅLL

@contentwayse

2. Ledarkrönika: Helena Strigård.

4. Anna Lefevre Skjöldebrand: ”Vi måste kunna möta morgondagens utmaningar.”

4. Maria Boström: ”Vi upplever en brist på kandidater med relevant kompetens.”

6. Vägen till en fortsatt Life Science-utveckling?

8. Framtidens Life Science enligt experterna.

10. Innovation: Emmanuelle Charpentier & Jennifer Doudna, CRISPR. 12. Malin Parkler: Klinisk forskning måste prioriteras.

16. Jenni Nordborg: Sverige tar täten inom bio- och medicinteknik.

18. Varför ett toppmöte om barncancer?

För att det är 100 procent livsviktigt!

PÅ CONTENTWAY.SE Lena Hallengren: − Att den svenska sjukvården rankas högt är ett kvitto på kompetensen och engagemanget hos vårdpersonalen i Sverige.

contentway.se

FÖLJ OSS DIGITALT Håll dig uppdaterad med våra senaste kampanjer på våra sociala kanaler, @contentwayse

Ett ödesmättat val för produktions- och innovationslandet Sverige Ledarkrönika

långsiktiga hållbara lösningar.

Det är som bekant valår i Sverige i år. Ett val som troligen kommer att handla mycket om det säkerhetspolitiska läget och hur vi förhåller oss till vår omvärld. Den politiska agendan har dominerats av den ryska invasionen av Ukraina sedan en tid tillbaka, vilket är fullt förståeligt, med de konsekvenser som följer av krig och krigshot. Långsiktiga utmaningar kommer obönhörligen i skymundan.

Vi fattar det. Därför vill vi göra det lätt för er. Lätt att identifiera andra politiska reformer som behöver ske för att vårt demokratiskt uppbyggda välfärdssamhälle inte ska krackelera. Vår arbetsmarknad, vår samhällsberedskap och vår hälso- och sjukvård befinner sig under press. Som företrädare för en bransch som är djupt involverad i detta tror vi oss kunna bidra. SwedenBIO, branschorganisationen för Life Science i Sverige, har tagit fram ett antal åtgärder som fokuserar på hur vi i närtid kan planera för

Framtidens Life Science

1. Låt oss skapa jobben!

Life Science-branschen växer så det knakar. Bara sedan 2016 har antalet anställda ökat med över 50%. Men vi hade kunnat skapa ännu fler jobb om fler etableringar hade skett i vårt produktionsland Sverige. Vi är nämligen i full fart med att återta produktionen till Sverige. Kompetensbristen är det största hindret för att vår bransch ska kunna växa ytterligare och allra sämst ställt är det för produktionsbolagen. Så pass att vi idag går miste om nya etableringar. Därför behöver vi göra de utbildningsprogram som utbildar till branschens behov, inom yrkeshögskolan såväl som högskolan, attraktiva för både studenterna och produktionsbolagen. Det handlar till exempel om en tydlig koppling till arbetslivet, med längre praktikperioder som ger utrymme för bolagen att hinna få ut eleverna i produktionen innan praktikperioden är slut. Det behövs också fortbildningsprogram och möjlighet att omskola sig för dem som redan är i arbetslivet, för att möta den

Campaign Manager: Daniel Gerold Text: Julia Saaf, Karin Bångman, Graphic Design: Caroline Gräntz Omslagsfoto: Adobe Stock, SwedenBIO, Linda Karlsson Distribution: Dagens industri, Maj 2022

Maj 2022

snabba utvecklingen exempelvis av biologiska läkemedel.

akademin nu arbetar med sitt samverkansuppdrag.

2. Låt oss uppdatera vården!

Svenska Life Science-bolag tar fram nya terapier och produkter, som förbättrar liv och hälsa för patienter världen över och kan bidra till att komma till rätta med globala hållbarhetsutmaningar som t.ex. antimikrobiell resistens.

Vi är duktiga på att komma på innovationer i vårt land. Men vi är inget vidare på att använda dem i hälso- och sjukvården.

Det krävs ett snabbare upptag av innovationer på företagens hemmamarknad, här i Sverige. För att så ska ske behöver våra regioner få incitament till att ständigt ta rygg på den region som lyckats bäst inom ett behandlingsområde. Det krävs också att vi vänder den negativa trenden att bolag väljer bort Sverige för kliniska prövningar.

För att inte vårdproduktionen ska tränga undan forskning vill vi se ett riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården för att ge dem förutsättningar att prioritera forskning i samarbete med näringslivet, på samma sätt som

3. Säkra samhällsberedskap genom ökat nordiskt samarbete Life Science-branschen är vår näst största exportsektor och en öppenhet mot omvärlden är självklar för vår bransch. Samtidigt är det läge att fundera på vad vi behöver kunna producera lokalt i vår del av världen. För att säkra en samhällsberedskap att möta olika vårdbehov och samtidigt få pengarna att räcka till måste vi söka smarta, strategiska samarbeten i vårt närområde.

För svenska Life Science-företag är Norden redan ett självklart hägn för samarbeten. Vi önskar se en tydlig agenda från blivande regering att stärka Norden som Life Science-region. Både gällande produktionskapacitet och nya innovationssatsningar inom t.ex. cell- och genterapi. Ta rygg på bolagen, vi går redan i bräschen för effektiva samarbeten med våra nordiska grannländer.

Valet i höst är ödesmättat på många vis. Vår samtid fortsätter att utsätta oss för kriser och utmaningar och det är lätt att tappa

Tryck: Bold Printing Stockholm.

Borås Tidning Tryckeri. Daily Print Umeå.

Mittmedia Print Östersund.

Med reservation för ev. tryck- och färgfel.

Contentway Contentway är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddarsydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

Partner Content i denna kampanjen skapades i samarbete med våra kunder. Detta är kommersiellt innehåll.

modet. Låt lösningarna ta större plats i debatten. Låt valet handla om HUR vi kan bygga på våra unika styrkor som innovationsland, och produktionsland, som föregångare inom hållbarhet för att hjälpa oss själva och andra att rida ut stormen.

Helena Strigård CEO/Director General SwedenBIO

Kontakta oss: Contentway B.V Keizersgracht 424, NL-1016 GC Amsterdam Tel: +31 20 808 82 00 Email: info@contentway.se Content Studio: redaktion@contentway.se Web: www.contentway.se

ANNONS

Sigrid Therapeutics siktar mot konsumentmarknaden – erbjuder gratis testning av kliniskt bevisad produkt mot fetma och diabetes inför lansering Partner Content

Sigrid Therapeutics Sigrid Therapeutics är ett innovativt, konsumentinriktat hälsobolag som utvecklat en ny teknologi SiPore® mot fetma och prediabetes. Efter 10 års forskning är bolaget nu i slutfasen att lansera sin nya, kliniskt bevisade produkt SiPore21®. Nu ges 150 deltagare en unik möjligheten att testa produkten gratis innan lansering.

Typ 2 diabetes ökar lavinartat över hela världen och prognoser visar att antalet individer, som kommer att drabbas av förstadiet prediabetes, förväntas uppgå till över en halv miljard 2045. Samtidigt ser vi ökande ohälsa i befolkningen på grund av fetma och bukfetma är en känd riskfaktor för att drabbas av prediabetes. Sigrid Therapeutics (Sigrid) nyutvecklade behandling mot fetma och prediabetes, SiPore21® har i tidiga kliniska studier visat lovande resultat. Produkten är under utveckling som en medicinteknisk produkt i EU och klassas som ett kosttillskott i USA. Under 2022 startar företaget en stor klinisk studie på sammanlagt 440 patienter vid 40 kliniker i Tyskland, Slovakien, Rumänien och Ungern

som antingen är överviktiga, feta och lider av prediabetes eller nyligen diagnosticerad typ 2 diabetes.

Minskar energiupptaget SiPore® teknologin som baseras på forskning vid Stockholms universitet bygger på egenskaperna hos kisel, ett naturligt förekommanade mineralämne. SiPore® teknologin blockerar matsmältningsenzymerna i tarmen, med minskat energiupptag som effekt. Rent praktiskt intar patienten en välsmakande gel tillsammans måltid som gör att en del av maten inte tas upp i tarmen och därmed stiger inte blodsockret lika mycket. Säkerhetsprofilen är mycket fördelaktig då produkten utövar sin effekt i tarmen och når därmed inte ut i kroppens vävnader. Gelen försvinner sedan den naturliga vägen tillsammans med maten. Då produkten är gjord av ett naturligt mineral är den skonsam såväl för människan som för miljön.

Unikt förlanseringsprogram Nu startar Sigrid ett unikt förlanseringsprogram, där 150 deltagare ges möjlighet att testa produkten gratis under 6 veckor. Deltagarna förväntas ta produkten 2 gånger med

Sana Alajmovic, medgrundare och VD, Sigrid Therapeutics.

måltid per dag och dela sina upplevelser med Sigrid via ett frågeformulär före och efter programmet. Sigrid Therapeutics, medgrundare och VD, Sana Alajmovic kommenterar: ”Detta är en unik möjlighet att hjälpa oss maximera nyttan av en produkt för att bekämpa diabetes och övervikt. Antalet platser i programmet är begränsat och intresset stort. Om man är intresserad av att delta bör man skanna QR koden i artikeln eller anmäla sitt intresse på vår hemsida sigridthx.com”.

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

3

www.contentway.se

CEDERQUIST – PARTNER CONTENT

Ökad digitalisering medför nya utmaningar

Cederquists Life Science-team består av Gustav Kyringer-Jurell, Elsa Arbrandt, Malin Allard, Annika Blomqvist, Saeed Esbati och Daniel Eriksson. Foto: Hans Alm

Partner Content

Cederquist

Digitalisering står högt på agendan inom både vård, läkemedel och medicinteknik. Men branschens strikta regleringar innebär utmaningar med att tillämpa befintliga regelverk.

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på digitalisering och e-hälsa enligt regeringens och Sveriges Kommuner och Regioners gemensamma vision. Digitaliseringen har möjliggjort allt från medicintekniska appar till digitala verktyg och en digitaliserad vård. Samtidigt är både vård-, läkemedels- och medicinteknikbranscherna hårt reglerade, vilket medför utmaningar ur ett legalt perspektiv. Regelverken är dessutom under ständig förändring: under 2022 har det bland annat införts nya regler för kliniska prövningar, regeringen har lagt fram ett förslag till nya förenklade biobanksregler, och riksdagen har röstat igenom den s.k. primärvårdsreformen som träder i kraft i juli 2022.

Dessutom ska ett striktare regelverk för in vitro-diagnostik tillämpas från den 26 maj i år.

Här listar Advokatfirman Cederquists experter tre saker att tänka på vid utveckling av digitala verktyg för hälsooch sjukvården.

1. Är det en medicinteknisk produkt?

Produkter som har ett visst medicinskt ändamål utgör medicintekniska produkter. Även programvara kan utgöra en medicinteknisk produkt. Detta kan ibland leda till gränsdragningsfrågor, exempelvis mellan s.k. hälsoappar och medicintekniska produkter.

För medicintekniska produkter gäller EU:s förordning om medicintekniska produkter (MDR) som ställer omfattande krav på produkter och tillverkare. Det är därför viktigt att redan i utvecklingsskedet fundera över om en produkt kommer att klassas som medicinteknisk. Alla medicintekniska produkter måste CE-märkas för att få säljas. För

vissa klasser av medicintekniska produkter krävs att en oberoende tredje part medverkar i processen – bland annat för programvara som tillhandahåller information som används för att fatta beslut för diagnostiska eller terapeutiska ändamål.

Identifiera tidigt ett starkt skydd för patientuppgifter.

2. Hur skyddas patientdata?

Det är viktigt att tidigt identifiera hur ett starkt skydd för patientuppgifter kan upprätthållas och vem som ansvarar för behandling av personuppgifter. Om det digitala verktyget används inom vården är vårdgivaren personuppgiftsansvarig för den behandlingen. Om utvecklaren inte själv är vårdgivare blir utvecklaren i stället personuppgiftsbiträde vilket innebär att ett personuppgiftsbiträdesavtal måste ingås.

I det digitala verktyget ska det finnas en hög teknisk säkerhet och det måste finnas möjlighet att begränsa åtkomsten till uppgifter, särskilt eftersom personuppgifterna som behandlas ofta omfattas av patientdatalagens krav. Även utvecklare som inte själv är vårdgivare måste tänka på hur det digitala verktyget utformas, så att den personuppgiftsansvarige kan fullgöra sina skyldigheter. I annat fall riskerar verktyget att bli oanvändbart. Särskilda krav gäller om uppgifterna lagras på en server, eller på annat sätt behandlas, utanför EU. Även frågor om patientsekretess och utlämnande till det digitala verktyget kan aktualiseras och måste analyseras.

3. Hur får de digitala verktygen marknadsföras?

Utöver marknadsföringslagens generella krav gäller enligt MDR särskilda regler vid marknadsföring av medicintekniska produkter. Det är förbjudet att vilseleda genom att ge en felaktig bild av produktens egenskaper, funktioner och behandling. Det är också förbjudet att inte informera om sannolika risker eller att föreslå alternativa användningsområden för produkten.

LIFE SCIENCE PÅ CEDERQUIST Cederquist erbjuder rådgivning inom: • Immaterialrättsliga skyddsstrategier • Informationssäkerhet och hantering av patientdata • Utvecklingsavtal, distributionsavtal och andra avtal • Offentlig upphandling och vårdvalssystem • Investeringar och företagsförvärv • Kliniska studier • Marknadsföringsfrågor • Överklagande av myndighetsbeslut Läs mer på cederquist.se

4

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se

@contentwayse

Vi måste kunna möta morgondagens utmaningar Möjligheter

Det handlar inte enbart om att producera vård utan också om att utveckla vården framåt, där medicintekniken är en avgörande del, menar Anna Lefevre Skjöldebrand, VD på Swedish Medtech.

Anna Lefevre Skjöldebrand VD Swedish Medtech Text: Julia Saaf Foto: Bosse Johansson

D

en medicintekniska industrin i Sverige är stark. Den är en viktig del av Life Science med en utveckling av teknik som möjliggör såväl fler behandlingar och möjligheter att ställa diagnoser.

– Den teknikutveckling som ligger till grund för dagens hälso- och sjukvård har gjort att vi har mycket bättre förutsättningar att erbjuda pa-

tienterna en bra vård samt en bättre diagnostik och rehabilitering. Det får inte glömmas bort att det inte enbart handlar om att bota en sjukdom utan också att det ofta behövs rehabilitering efteråt, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

När medicinteknik utvecklas är

det viktigt att det görs tillsammans med patienter och vård så att det resulterar i produkter och behandlingsmetoder som faktiskt fungerar i praktiken och i vardagen. Det gäller inte minst då många patienter använder sig av medicinteknik själva, som till exempel insulinpumpar eller dialys i hemmet, utan inblandning av vårdpersonal.

– Vården befinner sig i ett pressat läge efter coronapandemin. Det är inte självklart att vårdpersonalen har tid avsatt för att arbeta med utvecklingsfrågor. Därför är det viktigt att man på politisk nivå förstår att det inte enbart handlar om att producera vård idag. Det krävs också att man utvecklar vården framåt så att vi kan möta morgondagens utmaningar.

Personalen borde få tid för den interna verksamhetsutvecklingen såväl som för att vara en del i processen med att utveckla nya och bättre produkter och tjänster.

När det gäller utmaningar för den medicintekniska industrin, främst utifrån ett svenskt perspektiv, lyfter Anna svårigheterna som små företag

kan ställas inför.

– I Sverige har vi många små, innovativa medtechföretag med goda idéer. Tyvärr är det svårt för de här företagen att nå ut och få sin första kund. Det är regioner och kommuner som borde vara de första kunderna, men upphandlingarna gör det svårt för små bolag att nå hela vägen fram.

Från regioners och kommuners sida måste man därför aktivt arbeta med att säkerställa hur man kan skapa upphandlingar som möjliggör för de här nya och mindre företagen att leverera till svensk vård och omsorg, menar Anna.

Medicintekniken erbjuder många

möjligheter vilket Anna menar blivit extra tydligt i och med pandemin.

– Det är många människor som både har överlevt svår sjukdom och kommit tillbaka efter sjukdomen. Här har tillgången till innovativ medicinteknik varit en avgörande faktor. Ur ett industriperspektiv är Life Science och medicinteknikindustrin, industrier som möter behov som dessvärre aldrig kommer att försvinna. De medicinska behoven är stora och det betyder att det också finns enorma behov av att utveckla nya och ännu bättre lösningar som kommer att göra väldigt stor nytta i samhället, sjukvården och för patienterna. Här har den medicintekniska industrin ett viktigt uppdrag, avslutar Anna.

”Vi upplever en brist på kandidater med relevant kompetens.”

Maria Boström, VD för SAM International Executive Sweden

Expertintervju Vad är den viktigaste f rågan inom er bransch just nu?

— Vi upplever en brist på kandidater med relevant kompetens. Det handlar främst om kandidater till roller där det behövs en specifik utbildning och arbetslivserfarenhet. Idag är en kandidats personlighet viktigare för att passa in i det specifika företagets kultur. Det finns även regionala skillnader inom Sverige och i övriga världen vilket också gäller lönestrukturen.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som Life Science företag ställs inför nu?

— Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv behöver man vara medveten om att verksamheter etablerar sig där det finns relevant kompetens i kunskapsintensiva branscher. Vem blir viktigare än vad och var.

Universitet och högskoleutbildningar som möter branschens behov är attraktivt ur ett etableringsperspektiv.

Vad är det viktigaste för dig som sker i branschen 2022?

— Under pandemin märkte rekryteringen ett tydligt skifte när det gäller distansarbete vilket är positivt ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Idag har hybridkontoret och även de som arbetar 100 procent hemma, i vissa roller ersatt behovet att vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen fem dagar i veckan.

Text: Julia Saaf Foto: Pressbild SAM International ANNONS

Den svenska molnplattformen för moderna Medtech-tjänster Compute, Compliant Kubernetes, databas som tjänst, objektlagring som tjänst och mycket mer. www.safespring.com/medtech

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

5

www.contentway.se

SIS stöttar innovationer inom medicinteknik och hälsodata Partner Content

Svenska Institutet för standarder, SIS, hjälper innovationsföretag till rätt standard. Det som kan upplevas som byråkrati är i praktiken ett verktyg som underlättar. Med rätt standardisering går resan från upptäckt till patientnytta snabbare och säkrare.

– Vi hjälper svenska intressenter att påverka och leda nationell och internationell standardisering. Det gör vi för att kunna göra bästa möjliga avtryck så att standarderna ger det stöd som den svenska marknaden behöver. Tillsammans med våra intressenter som utvecklar standarder med oss så påverkar vi kärnan av de krav som blir standard för branschen, säger Sarah Sim.

– Vi upplever att vi är väldigt uppskattade i den medicintekniska branschen.

Vårt arbete med standardisering gör det smidigare för företag att utveckla säkra produkter. Med hårdare krav på medicinteknik och diagnostik genom nya regelverk blir det ännu viktigare med standarder som stöd, säger Sarah Sim, sektionschef på SIS. – Vårt arbete behövs som stöttning till marknaden att kunna leverera produkter och tjänster som lever upp till regelmässiga krav och som levererar gällande funktion, säkerhet och patientnytta. Det blir enklare att leva upp till regelverk genom standardisering, säger Sarah Sim.

Innovativa företag inom Life Science har ofta en utmaning med att få ut nya produkter och tjänster till nya marknader.

Processen att ta sig igenom regelverk och certifiering är oftast kostsam och tidskrävande för nya företag. Här kan standarder och standardisering förenkla resan.

– Man kan säga att standardisering förenklar och säkerställer att företagen gör säkra produkter och tjänster som är tillförlitliga och av god kvalitet. Detta är viktigt inom medicinteknik där kraven på patientsäkerhet är hög och där standardiseringen och nyttjandet av standarder blir en garant, säger Sarah Sim.

Svenska institutet för standarder, SIS, är en ideell förening med olika typer av medlemmar, alltifrån myndigheter till hälso- och sjukvård, fackföreningar, patientföreningar, forskningsinstitut och företag. SIS har regeringsuppdrag att fastställa svenska standarder och att representera Sverige i den europeiska standardiseringen CEN och den internationella standardiseringen ISO.

Förra året blev den nya medicintekniska förordningen (MDR) implementerad och nu också den in vitro-diagnostiska förordningen (IVDR) och de gäller för hela Europa.

– Just nu befinner vi oss i en övergångsperiod, där det finns produkter på marknaden som uppfyller de gamla direktiven och produkter som uppfyller de nya förord-

SIS

ningarna. För att både existerande och nya produkter fortsatt ska kunna tillhandahållas så behöver de leva upp till de nya förordningarna. Här kommer SIS in och kan bidra i den omställningen för företagen, säger Sarah Sim. – Samtidigt behöver vi i Sverige vara med på resan att utveckla nya standarder för att stötta den medicintekniska marknaden. Exempelvis så leder SIS det europeiska arbetet med att utveckla standarder för att stödja hjälpmedelsområdet att leva upp till den medicintekniska förordningen.

Europeiska kommissionen ser standardise-

ring som ett verktyg för att främja innovationer och kommer framåt att ännu mer uppmuntra till standardisering som en del i europeiska forskningsprojekt. EUkommissionen har också kommit med förslag om att det ska bli enklare att dela hälsodata inom Europa.

– Då krävs det att det finns regelverk och standarder som gör att detta kan ske på ett strukturerat och säkert sätt. Det får inte finnas risker att individens data hanteras felaktigt. Standardisering kommer vara en nyckelfaktor för säker hantering av hälsodata, vilket kommer gynna både forskning och individ, säger Sarah Sim.

Sarah Sim, sektionschef på SIS ser att standardisering förenklar för innovationer att nå marknader och bidra till patientnytta.

till framgång för ett innovativt företag.

– Har du som företag nyttjat en standard är det också ett bevis för att du lever upp till olika typer av krav på produkten. Det gör det enklare att ta sig vidare, avslutar Sarah Sim. Läs mer på sis.se

Just inom medicinteknik och

hälsodata är kraven högt satta då det handlar om patientsäkerhet och integritet. Men att använda sig av standardisering och standarder kan många gånger vara dörröppnaren PARTNER CONTENT

Att omsätta nordiska medicintekniska idéer till verklighet Partner Content

Innokas Medical Det finska healthtech företaget Innokas Medical jobbar med att förverkliga hälsotekniska idéer. Verksamheten har stått stadigt på två ben – tillverkning och service. Nu utökar företaget sin närvaro i Norden som tillverkare och vässar sitt tjänsteutbud inom såväl digitalisering av sjukvård som kvalitet och reglering.

– Vi hjälper framför allt skandinaviska företag inom medicin- och hälsobranschen hela vägen från idé till färdiga högkvalitativa hälsoprodukter. Kort sagt så täcker vi upp hela processen av produktlivscykeln, säger Janne Kostamo, vd på Innokas Medical. som ett tekniskt flexibelt företag med huvudfokus inom medtech. I drygt 30 år har företaget bidragit till att förbättra livskvaliteten för människor genom att förverkliga medicintekniska produkter. Under resans gång har en gedigen kompetens byggts upp inom bolaget och idag är Innokas Medical en av Nordens branschledande inom sin nisch.

Han beskriver Innokas Medical

– Vår styrka ligger bland annat i att vi ständigt är på tårna med att förnya och förbättra verksamheten och våra tjänster, säger Janne Kostamo.

Företaget har byggt framgångarna

på två grundstenar - tillverkning och servi-

ce. Detta täcker in från framtagning av koncept, design, produktutveckling samt kontraktstillverkning. Företaget hjälper också sina kunder med att navigera i det snåriga regelverket som hälso- och medicinbranschen omfattas av samt säkerställande av att alla kvalitets-, regulatoriska och domänspecifika krav i varje produkts livscykelfas uppfylls.

– Ständiga regelförändringar och nya certifieringskrav gör det att det både är resurskrävande och kostsamt för företag att själva hålla reda på vilka regler de måste förhålla sig till. Här kan vi kliva in och ta det fulla ansvaret och hjälpa våra kunder på ett kostnadseffektivt sätt. Vi gör helt enkelt det vi är bra på och våra kunder kan fokusera på det som de är bra på.

Under sitt nya varumärke

Digious hjälper Innokas Medical sina kunder, från ax till limpa, under hela den digitala resan.

Tjänsten effektiviserar tiden för kunderna att nå marknaden med sina innovativa datadrivna lösningar.

– Inom Digious tar vi bland annat ta fram regelverksanpassade mjukvarulösningar, IoT, AI och helhetslösningar för webb och data analys. Och vi skräddarsyr allt efter våra kunders behov, säger Janne Kostamo.

I kombination med företagets kompetens inom bland annat el- och maskinteknik, UX-design och projektledning fullser-

Janne Kostamo, vd på Innokas Medical.

viceleverantör inom området för reglerad mjukvara och design av datadrivna lösningar.

– Intresset för digitalisering bland våra kunder är stort. I Sverige samarbetar vi med vårt systerbolag Cubist inom detta specifika område – vår ambition är att bli nummer ett inom digitalisering av hälsovården.

Kontraktstillverkning av produkter är

och förblir kärnan i företagets verksamhet. I de tre fabriker, två med säte i Finland och en i Tallin, kan företaget tillverka produkter för marknader inom EU, Japan, Australien och Nordamerika.

– Om våra kunder vill utöka till dessa områden så har vi alla certifikat för det.

Eftersom vi kan erbjuda allt – från idé till färdig produkt – under ett och samma tak så skiljer vi oss avsevärt från andra konkurrenter på marknaden, avslutar Janne Kostamo.

FAKTA INNOKAS MEDICAL Verksamhet: Tillverkning inom medicinteknik, konsulttjänster och digitalisering Verksamma: Huvudsakligen i Norden Grundat: 1994 i Finland Antal anställda: 200 Omsättning: 300 miljoner kronor innokasmedical.fi

6

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se

@contentwayse

Johan Strömquist, VD på den internationella konsultfirman NDA Group.

Vägen till en fortsatt Life Science-utveckling?

Innovation

Om vi ska bli en ledande nation inom Life Science måste vi bli en spelare i ett globalt ekosystem, menar Johan Strömquist, VD på NDA Group.

Text: Julia Saaf Foto: Pressfoto

– Life Science är en global bransch. Syftet för alla biotechföretag är att ta fram läkemedel eller terapier som ska hjälpa så många patienter som möjligt.

Sverige är en del i detta och frågan är hur vår del bäst kan passa in i den globala helheten, säger Johan Strömquist, VD på den internationella konsultfirman NDA Group.

Sverige har en välutvecklad

Life Science-bransch och en internationellt stark kompetens inom näringsliv, akademi och hälso- och sjukvård. Strävan efter att uppdatera den svenska Life Science-strategin och samordna insatser på såväl nationell som regional nivå är viktiga initiativ som behöver kompletteras med ett globalt perspektiv när det gäller Sveriges konkurrenskraft, enligt Johan Strömquist.

– Globalisering handlar inte

bara om att landa en svensk produkt på en internationell marknad. Det handlar om att gå upp i ett större sammanhang med ett utbyte av intellektuellt kapital inom forskning, utveckling och innovation. Vi kan inte bli en ledande nation inom Life Science på vår egen bakgård; vi blir det genom att vara en framstående spelare i ett globalt ekosystem och genom att dra nytta av alla fördelar det medger.

En dagsaktuell fråga är hur

Sverige som nation ska attrahera kliniska studier till Sverige. Malin Parkler, styrelseordförande på LIF och VD på Pfizer, talar för att klinisk forskning måste prioriteras för att vi ska få en bättre sjukvård.

Samt att läkemedelsföretagens läkemedelsprövningar också innebär att patienterna kan få tillgång till de nyaste behandlingarna snabbt i en kontrollerad miljö, redan innan de är tillgängliga och godkända inom EU. Detta menar Johan Strömquist är mycket relevant för sjukvården, och särskilt för att stärka införandet av nya terapier och behandlingar. Det är dock kanske inte den mest kritiska frågan för branschens fortsatta utveckling. I dag finns ett starkt fokus på sällsynta sjukdomar och

små patientpopulationer, som till exempel cell- och genterapier för ärftliga genetiska sjukdomar eller vid specifika cancerdiagnoser. Att anta att klinisk forskning måste ske i Sverige för att vi ska vara en framstående forskningsnation kan med dessa innovationer skapa problem, menar Johan Strömquist.

– Vi får slut på patienter. Vi är ett litet land och det blir stor konkurrens om patienterna vilket är direkt kontraproduktivt. För att satsa inom klinisk forskning måste vi bli en fungerande internationell partner. Vi måste förstå hur det hänger ihop – politiskt, affärsmässigt och vetenskapligt. Annars får vi inte optimala förutsättningar.

”Life Science är en global bransch” Även forskningsfinansieringen

måste ses ur ett större perspektiv. Att utveckla ett läkemedel – från upptäckt till apotek – är en kostsam process och kräver kontinuerliga investeringar i företagen. Den storleken på kapital som måste skaffas för det ständigt

växande antalet företag finns inte att tillgå inom Sveriges gränser.

– En stor del av kapitalet måste komma utifrån. Men hur attraherar man utländskt kapital? Även om det finns ett stort intresse för Life Science bland investerare så försvårar branschens långa ledtider möjligheterna för extern finansiering. Vad vi kan göra som samhälle är att uppmuntra och stötta företagen i den här internationaliseringen.

Johan Strömquist återkommer till

det faktum att branschen behöver söka sig utanför Sveriges gränser, inte bara för produktens skull utan för inspiration, investeringar, kontakter och kompetens.

– Forskning bygger på samarbete och lärande, och här är vi väldigt starka. Vad vi behöver bli bättre på är att samarbeta och nätverka bortom själva upptäckten. När det är dags att utveckla sin upptäckt vidare till en produkt som ska ut på marknaden så blir det genast mer ensamt. Kunskapen vi behöver kanske inte finns just i Sverige, då måste vi höja blicken och titta ut i världen, menar han.

Vikten av internationaliseringen

och ett globalt perspektiv som

Johan Strömquist lyfter har han fått erfara på nära håll.

– Du hittar en stor del av den globala läkemedelspipelinen i Boston, Massachusetts. Här samlas hundratals företag och utvecklingsprojekt. Befinner man sig i en sådan expansiv miljö påverkar det också idéerna. Man blir kreativ och ser möjligheter. Fler skulle kunna se det som en utmaning och möjlighet att åka dit, till San Fransisco, eller något av de andra stora naven för läkemedelsutveckling i världen. Man får passa på att suga åt sig så mycket som möjligt av atmosfären och ta med den hem. Ett sådant utbyte ger en snabbare utveckling än vad vi klarar av att driva på egen hand.

Det här är inte

bara en filosofisk tanke eller ouppnåelig vision, påpekar Johan Strömquist.

– Det finns ju bokstavligt talat en hel värld av möjligheter där ute. Vi har många goda exempel på hur värdefullt detta utbyte är.

Det är någonting branschen, och alla de aktörer som vill stötta den, bör ta till vara på för att accelerera utvecklingen. Många svenska företag förstår redan detta. Det är dessa som verkar med världen som sin arena.

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

7

www.contentway.se

NOVO NORDISK – PARTNER CONTENT

Novo Nordisk med hundra framgångsrika år Partner Content

nats läkemedel som behandlar obesitas på riktigt, menar Niels Abel Bonde.

Novo Nordisk

Nästa år firar det anrika danska Life Science-företaget Novo Nordisk hundra år. Bolaget har en lång och framgångsrik historia där upptäckten av insulinet la grunden för verksamheten. Största ägaren som är en stiftelse – Novo Nordisk Foundation - delar varje år ut pengar till forskning för att förbättra samhället.

– Idag kanske man i bästa fall kan reducera sin vikt med fem procent med de behandlingar som finns. Om fem till tio år är jag övertygad om att vi kommer med innovativa behandlingar som har samma effekt för obesitas som dagens kirurgi inom området. Detta kommer att ändra vården av obesitas påtagligt under kommande år för de patienter som har störst behov.

Upptäckten av insulinet i början av 1920-talet är en av de största framstegen inom modern medicin. Den danska nobelpristagaren August Krogh var tillsammans med landsmannen, läkaren och forskaren Hans Christian Hagedorn först med att starta insulintillverkning för klinisk behandling av diabetespatienter, detta skedde redan 1923. Det blev också starten för Novo Nordisk som idag är ett multinationellt läkemedelsföretag noterat på börserna i Köpenhamn och New York.

Vi vill att behandlingar av obesitas ska integreras i den allmänna Novo Nordisk:sjukvården Vi vill stötta svensk

– Vi är ett bolag med en lång historia där diabetesbehandlingar fortfarande tillhör vår kärnverksamhet, även om vi idag expanderar inom fler terapiområden, säger Niels Abel Bonde som är vd för Novo Nordisk i Sverige.

Boende i Köpenhamn är han vad man brukar kalla ”gränsövergångare”, då han varje dag pendlar över sundet till Novo Nordisk svenska huvudkontor som ligger i Malmö.

Den svenska delen av bolaget har cirka 100 anställda som är spridda över hela landet. Här görs många av bolagets kliniska prövningar av nya läkemedel och i samverkan med den svenska hälso- och sjukvården. Möjligheten att få kroka med hälso- och sjukvårdssystemet är en förutsättning för att kunna ta fram nya läkemedel som förbättrar livskvaliteten för patienter med kroniska sjukdomar, exempelvis som diabetes och obesitas.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN NOVO NORDISK

Niels Abel Bonde är vd för Novo Nordisk Sverige, ett bolag som tar fram nya behandlingsmetoder mot bland annat obesitas.

bara sälja läkemedel för att tjäna pengar, vi vill göra det bättre för människor som drabbas av kroniska sjukdomar, säger Niels Abel Bonde som menar att den stora utmaningen är den ojämlika vården mot vissa kroniska sjukdomar som till exempel obesitas.

hälso- och sjukvård i arbetet mot obesitas

Redan 2018 konstaterade WHOatt utveckla De senaste åren har fokus för bolaget varit att det fler människor globalt behandlingar förfinns patienter med obesitas.

Redan 2018 med fetma än med undervikt. Det är konstaterade WHO att det finns fler människor globalt med en utveckling som medför ett mycket fetma än stort med undervikt. en utveckling lidande förDet de är personer som som medför ett mycket stort lidande för de personer som drabbas och drabbas och stora kostnader för stora kostnader för samhället. samhället.

– Över– en miljon svenskar har idag en överviktsproblematik Över en miljon svenskar har idag en överoch här har svensk hälsooch sjukvård allvarlig utmaviktsproblematik och här har svenskenhälsooch sjukvård allvarlig utmaning ning framför sig. Deensom har BMI över 35framför och är sjuka från Det blir allt viktigare stoppa att utveckderassig. obesita är absolut mestatt angeläga skapa en bra lingen. I det arbetet vill vi vara delaktiga och och jämtlig vård.

Det blir allt viktigare att stoppa stötta svensk sjukvård, säger Niels Abel utvecklingen.

I det arbetet vill viNordisk. vara delaktiga och stötta svensk Bonde, vd på Novo sjukvård, säger Niels Abel Bonde.

Hälso- och sjukvården förstår att obesitas är en sjukdom Obesitas är en gateway-sjukdom som innebär bland som måste behandlas, men ändå får inte alla som behöver annat en ökad risk för följdsjukdomar som diabetes typ 2, det behandling. hjärtkärlsjukdomar, atros och cancer, och okunskapen om FAKTA sjukdomens orsaker är utbredd.”Vi ligger i framkant – Idag vet vi från vetenskapen att det oftast inte räcker med när det kommer Novo Nordisk - Vi upptäcker, utvecklar och livsstilsförändringar.

– Idag behandlas följdsjukdomarna, men det behövs fler och levererar Vi vill att behandlingar av obesitas till forskning och I snart 100 år har vi omvandlat de ouppfyllda ska integreras i den allmänna sjukvården precis som man bättre behandlingar för obesitas som ofta är grundorsaken. medicinska behoven hos dem som lever med utveckling inom behandlar astma, diabetes lungsjukdomen kol. Där är vi Sjukdomen är komplex, och vem som får den avgörs till stor allvarliga kroniskaoch sjukdomar till innovativa läkemedel leveranssystem.

Våra behandlingar obesitas ännu inte, säger Nielsoch Abel Bonde. del av genetik och miljö. Du får inte obestias avoch att äta, du hjälper idag miljontals människor som lever med äter för att du har obesitas, berättar Niels Abel Bonde. metaboliska sjukdomar, diabetes, obesitas, hemofili och sällsynta endokri-

ett innovativt arbete

na sjukdomar. Vi är ett globalt läkemedelsföretag, har mer än 47 000 anställda på 80 kontor runt

diabetesvården, förklarar Niels Abel Bonde.

På läkemedelssidan har det saknats läke-

ligt under kommande år för de patienter som har störst behov.

Novo Nordisk största ägare är stiftelsen Novo Nordisk om i världen och våra produkter finns tillgängliga som lett fram till nya i 168 länder.

Foundation, vars uppdrag är att främja forskning och utkunskaper ochläkeinsikter” veckling. Detta gör att Novo Nordisk inte är som andra medelsjättar. Stiftelsen har vuxit till att bli världens största FAKTA – till och med större än Bill Gates foundation.

Varje år delar fokus på forskning och utveckling inom medel som behandlar obesitas på riktigt, diabetes. som Företaget har under deNovo senaste Niels Abel Bonde. stiftelsen ut pengar till forskningsprojekt ska förbättra Nordiskmenar – vi upptäcker, utvecklar och levererar.

Obesitas, fetma, är en gateway-sjukdom som åren breddat sittdelar fokusavmot obesitas – Idag kanske mande i bästa fall kanmedicinska reducera för människor och samhällen. Därmed går stora I snartoch 100 år har vi omvandlat ouppfyllda innebär bland annat en ökad risk för följdsin vikt med fem procent med de behandlingar digital hälsa, förklarar Niels Abel Bonde. vinsterna av läkemedelsförsäljningen tillbaka till forskning ­– Vi ligger i framkant när det kommer till forskning och behoven hos dem som lever med allvarliga kroniska sjuksjukdomar, som diabetes typ 2, hjärtkärlsjuk– Vi ligger i framkant när det kommer till som finns. Men redan 2023 kommer vi med som gör livet bättre för fler.

Sedan 2017 har Novo Nordisk utveckling inom obesitas och metaboliska sjukdomar, ett domar till innovativa läkemedel och leveranssystem.

Våra domar, atros och cancer, och okunskapen om forskning och utveckling inom obesitas och ny innovativ behandling som i kliniska studier sjukdomens utbredd. metaboliska ett innovativt arbete har visat idag i genomsnitt 15–17 procentsom i viktfonden delat ut 3,9 miljarder euro, varav 110sjukdomar, miljoner euro innovativt arbete orsaker som lettärfram till nya kunskaper och behandlingar hjälper miljontals människor lever men som lett fram till nya kunskaper och insikter. minskning. fem till tio sällsynta år är jag övertygad till svenska sökande. insikter.–ViIdag vill behandlas vara en delföljdsjukdomarna, i ett utvecklat samarbete med med diabetes, obesitas,Om hemofili och endokrina det behövs fler och bättre behandlingar för Vi vill vara en del i ett utvecklat samar- om att vi kommer med innovativa behandden svenska vården kring obesitas, hitta nya lösningar och sjukdomar.

Vi är ett globalt läkemedelsföretag, har mer än obesitas som ofta är grundorsaken. Sjukbete med den svenska vården kring obesitas, lingar som har samma effekt för obesitas – Det är en väldigt fin konstruktion som jag är väldigt stolt stödjadomen med utbildning, precis som vi har gjort under en lång 47 000 anställda på 80 kontor runt om i världen våra är komplex, och vem som får den av- Niels Abel Bonde, vd på Novo Nordisk. hitta nya lösningar och stödja med utbildning, som dagens kirurgi inom området.och Detta görsdiabetesvården. till stor del av genetik och miljö. Du får precis som vi har gjort under tid inom finns kommer att ändra vården av obesitas påtagöver. Vi vill bidra med bättre behandlingar överlag och inteen långprodukter tid inom På läkemedelssidan har det saktillgängliga i 168 länder. inte obesitas av att äta, du äter för att du har obesitas, berättar Niels Abel Bonde.

Läs mer på: www.novonordisk.se/nollkomplikation

Novo Nordisk, som är Nordens största börsbolag, har under decennier haft ett starkt

Besök oss på LinkedIn: linkedin.com/company/novo-nordisk

Läs mer på: faktaomvikt.se

8

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se

@contentwayse

Framtidens Life Science enligt experterna Text: Julia Saaf Foto: Kate Gabor, Gunilla Lundström, Pressbilder

– Utvecklingen av precisionsmedicin som bygger på devisen ”rätt behandling till rätt individ vid rätt tillfälle” är ett exempel på hur forskningsframsteg ger hälso- och sjukvården tillgång till nya verktyg att diagnostisera och behandla patienter.

Den avgörande faktorn för att nå den fulla potentialen är dock att det finns tydliga processer och strukturer som tar forskningsresultat och innovationer hela vägen från forskning till klinisk verksamhet och sedan blir tillgängliga för patienter.

Frida Lundmark, Sakkunnig policy LIF

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som Life Science-företag ställs inför nu?

utmaning för Life Science-företagen.

Möjligheten att attrahera internationell expertis inom Life Science till Sverige är avgörande och för det krävs ett välutvecklat erbjudande i alla led för att vara internationellt konkurrenskraftiga.

Vad bör man lägga extra fokus på i branschen under 2022?

– Uppsummeringen av regeringens nuvarande Samverkansprogram för Hälsa & Life Science. En annan sak man inte får missa är alla intressanta seminarier om Life Science som kommer att gå av stapeln under Almedalsveckan.

– Tillgång till rätt kompetens är en

Vilken är den viktigaste frågan inom Life Science just nu?

– Intresset för svenska lösningar är sedan tidigare stort, men vi upplever att det finns en outnyttjad potential här. Genom mer strategiskt arbete borde vi kunna bli mer proaktiva och relevanta på den internationella marknaden. Vi behöver också hitta modeller för samverkan både mellan privata och offentliga aktörer för att gemensamt kunna bemöta större förfrågningar om helhetslösningar och olika systemfrågor.

Svensk hälsoexport är starkare än någonsin och nu är utmaningen att inte tappa fart utan snabbt komma i gång med kontakterna med internationella kunder och intressenter.

Vad bör man lägga extra fokus på och vad får man inte missa i branschen under 2022?

– Hälsoexportbarometern 2022, Swecares årliga rapport som presenteras i början av juni.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som Life Science-företag ställs inför nu?

Maria Helling, VD Swecare

– Vi måste vara med när världen investerar i både hälsoförebyggande åtgärder och mer hållbara och robusta sjukvårdssystem.

Vilken är den viktigaste frågan inom Life Science just nu?

– Det finns inte ett enskilt svar på denna breda fråga, inte minst med tanke på den pandemi vi gått igenom som förändrat mycket av hur hälso- och sjukvård och Life Science behövt anpassa sig till en ny verklighet. Den vetenskapliga utvecklingen och tekniken har möjliggjort stora framsteg.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som Life Science-företag ställs inför nu?

Stefan Ohlsson, VD IQVIA

– Utmaningarna handlar dels om att hantera den nya verkligheten och att lagar och regler anpassas, till exempel användande av Real World Data för att säkra evidensbaserade och datadrivna beslutsprocesser måste kunna ske på ett bättre

Vilken är den viktigaste frågan inom Life Science just nu?

– De stora framstegen inom precisionsmedicin och teknologi såsom AI medför att en rad nya förmågor behöver utvecklas för att Life Science-bolagen ska nå sin fulla potential och bibehålla sin konkurrenskraft.

En sådan är förmågan att arbeta som en aktiv och integrerad del av ett flertal nätverk och allianser. De aktörer som aktivt bidrar till utformningen av och blir en integrerad del av dessa nätverk/allianser kommer att ha betydligt bättre förutsättningar att lyckas i ett allt mer komplext ekosystem.

Ulrica Sehlstedt, Arthur D. Little

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som Life Science-företag ställs inför nu?

– Om jag ska lyfta ett par utmaningar så tänker jag på tillgång till patienter med allt mer komplexa och konkurrensutsat-

Vem ska rädda världen?

Foto: Leonard Gren

Vilken är den viktigaste frågan inom Life Science just nu?

sätt. Finland var till exempel snabba i att förändra lagstiftningen kring Secondary Use of Data, och detta är något Sverige också behöver göra.

Vad bör man lägga extra fokus på och vad får man inte missa i branschen under 2022?

– Att sätta sig in i vår nationella Life Science-strategi, som i sig är mycket bra men som behöver hjälp av olika aktörer, stat, kommun, landsting såväl som forskning, akademi, branschaktörer med flera, för att kunna realiseras.

ta kliniska prövningar till följd av mer individualiserade behandlingar, samt att attrahera och behålla talanger i en tid när efterfrågan vida överstiger tillgången.

Kliniska prövningar behöver därför vara mer patientcentrerade, datadrivna och personliga och vikten av att tänka nytt och annorlunda kring kompetensförsörjning framöver kan inte nog understrykas.

Vad bör man lägga extra fokus på och vad får man inte missa i branschen under 2022?

– Branschen behöver snabbt kunna svara upp när förutsättningarna ändras. Ett område som kräver allt större uppmärksamhet är ESG; där både personal, kunder och investerare förväntar sig att branschen tar ett större ansvar och där det sker snabba förändringar ur ett regulatorisk perspektiv både i Europa och USA.

Kristina Sparreljung, Generalsekreterare i Hjärt-Lungfonden

Krönika Svaret på frågan är enkel. Vi människor, så klart. Genom tiderna har vi åstadkommit en fantastisk utveckling. Tyvärr har denna utveckling också försatt både mänskligheten och allt som finns i vår närhet i allvarlig fara.

Utan människan hade ekosystemet och hela näringskedjan med största säkerhet varit intakta idag. Utan människor skulle såväl klimathot, fake news och diabetesepidemier som Apple Watch och elbilar vara en utopi.

Huruvida förmågan att känna kärlek och empati skulle försvinna med människan tvistar de lärde. Men svaret är ändå tveklöst.

Som den intelligenta och känsliga varelse vi är, är det vi människor som både kan – och måste – rädda världen.

Att vara människa kan vara att vakna till en ny, vacker och rolig dag full av resurser och möjligheter. Fullt frisk, hyfsat lycklig och med en kropp som fungerar. Många tar det för givet. Ska vi fortsätta göra det och se till att fler får göra detsamma, krävs förändring.

Hjärt-Lungfonden arbetar för ett ändamål där forskningens kamp mot hjärt-kärlsjukdomarna har varit oerhört framgångsrik vad gäller räddade liv. Den akuta hjärtsjukvården i Sverige är en av Europas främsta idag och dödstalen i hjärtinfarkt har halverats bara de senaste tio åren.

Forskningens utmaningar handlar nu allt mer om moderna levnadsvanor och nya sjukdomsbilder. Exempel hur ska forskningen bidra i kampen mot stillasittandet? Hur behandlar man en hjärtinfarkt med sk rena kärl? Hur ska människor motiveras att ta till sig vetenskapligt baserade råd om kost och motion i ett samhälle där över hälften av den vuxna befolkningen klassas som överviktig eller fet? Och där ungdomar rör sig mindre än EU-snittet. Mindre än EU-snittet! Är Sverige ett föregångsland så är det inte våra levnadsvanor man har tittat på. Man kan verkligen undra hur svenskarna ska hålla sig friska nog att bidra till att rädda världen…

I en värld där motivationen att skänka pengar till – eller snarare investera i – olika välgörande ändamål tycks stagnera, ställer hela insamlingsbranschen inför nya utmaningar. Hur kan vi bidra till att motivera människor och företag att investera sina pengar, sin tid och sitt engagemang i verklig världsförbättring? Personligen tror jag att nyckeln till världens framtid finns hos människans egen urkraft, nyfikenhet, vilja och framdrift. Den som handlar om ständig förbättring och som har tagit oss ända hit där vi är idag. Och som – i alla fall i min värld – brukar gå under benämningarna forskning, utveckling och mer samverkan för att tillsammans rädda världen.

Denna krönika har skrivits av Hjärt- Lungfonden och publicerats på givasverige.se. Giva Sverige är en branschförening som arbetar för tryggt givande.

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

9

www.contentway.se

Rekrytering inom Life Science - ett detektivarbete Partner Content

SAM International SAM International Executive är specialister på rekrytering av personal till Life Science branschen. Utbudet av kompetens är begränsat. För att lyckas krävs både kreativitet och detektivarbete.

– Att jobba med kunder inom Life Science är ett smalt område, utbudet av specialister är inte stort och vi jobbar med kvalitet. Det är arbetstagarens marknad, säger Maria Boström vd för SAM International Sverige med kontor i Malmö.

Tillsammans med sina danska kolleger på andra sidan sundet gör de nu en gemensam offensiv satsning för expansion på den svenska marknaden, där de hjälper företag inom Life Science att rekrytera rätt personal för dagens och framtidens jobb.

– Jag tillträdde som vd för SAM International Executive Sweden 2020 med planen att expandera men så slog pandemin till och det blev paus. Men nu öppnas det för tillväxt. Vi har personer i Malmö, Göteborg och snart också i Stockholm, säger Maria Boström.

Sam International har funnits i Danmark sedan 1993. Bolaget har 50 rekryteringskonsulter i Norden och finns i 14 länder med totalt ca 100 anställda. Rekryteringsuppdragen spänner över flera yrkesgrupper alltifrån specialister och säljare till tyngre chefer och andra ledare. Inte minst finns det en stor efterfrågan på personer som

jobbat mot myndigheters godkännande av olika produkter – Det finns ett behov i branschen av personer som kan hantera handlingar, tillstånd och ansökningar för olika produkter.

Personer som kan navigera bland myndigheter och regler. Här handlar det om att helst både ha erfarenhet och utbildning.

Branschkunskap är ett stort plus, säger Maria Boström.

Att få till en lyckad rekrytering kräver både list, engagemang och förståelse för kundens behov.

– Vi gör egentligen inget annorlunda än våra konkurrenter. Det är inte rocket science. Det handlar om att förstå kundens behov, deras kultur och värderingar – vad det är för personal och kompetens företaget behöver och sedan hitta dessa personer.

Detta i sig är ett detektivarbete.

Till sin hjälp har SAM International egna nätverk och researchers men man använder sig också av befintliga digitala nätverk som LinkedIn. Sedan när man hittat rätt person gäller det att närma sig med förtroende och relevans.

Att läsa av hur man ska närma sig en kandidat kan vara avgörande. Människor har olika kommunikationskanaler och preferenser för hur de vill bli kontaktade. En del vill bli uppringda andra vill att man mejlar.

– Valet av dialog kan vara avgörande.

Sedan scannar vi av om det finns intresse för tjänsten. Visst säljer vi in men man får absolut inte översälja och lova för mycket, säger Maria Boström.

Maria Boström är vd för SAM International Executive Sweden, specialiserade på Life Science företag.

Sedan handlar en lyckad rekrytering om att se och bedöma helheten, där både förmågan och personligheten vägs in. Det går också trender i vad som ses som viktigast och just nu väger det över till personlighetens fördel. Det är människan som anställs och företagen kan alltid utbilda en person om det skulle behövas. Det är svårare att ändra på personligheten.

– Man kan ha fina specialistutbildningar men lika viktiga är personens värderingar och personlighet. Man måste kunna identifiera sig med kulturen på arbetsplatsen an-

nars kommer man inte att trivas i företaget på lång sikt. De mjuka delarna läser vi av i intervjuer och assessments, säger Maria Boström som själv gillar utmaningen med att jobba med rekrytering av ledare.

– Med ledare är det mer komplext, där handlar det om att förstå var företaget ska vara imorgon och vilken typ av ledare som behövs för att ta sig dit. Där har vi också tjänster som onboarding där vi hjälper chefer som är nya sin roll att utvecklas, avslutar Maria Boström. sam-int.com PARTNER CONTENT

Hälsorevolutionerande digital plattform till börsen Partner Content

THiS Group

Affärskvinnan och entreprenören Lucy Dahlgren har redan grundat och tagit ett bolag till börsen. Nu gör hon det igen.

Med THiS Group revolutionerar hon hela hälsobranschen med en innovativ systemlösning i form av en integrerad digital portal för global distribution och marknadsföring. En börsnotering står också inför dörren.

H

älsotrenden ser ut att

hålla i sig.

Intresset för hälsoprodukter ökar ständigt vilket ger en växande marknad.

– THiS Group hjälper både entreprenörer och småföretagare med hållbara affärsideer att expandera internationellt med sina hälsoprodukter som inte har kapital att göra det på egen hand. Samtidigt hjälper vi konsumenterna att enklare hitta hälsoprodukter med hög kvalitet och tillförlitlig information, säger Lucy Dahlgren, grundare och vd i THiS Group.

Hon har tidigare grundat

det börsnoterade bolaget Bayn Group för sockerreducering i livsmedelsbranschen, som numera bytt namn till Humble Group, som hon drev i ett decennium innan hon självmant klev av. Lucy Dahlgren drivs av sin passion för hälsa och utmanar nu den traditionella livsmedels- och hälsobranschen med en ny integrerad digital affärsmodell. Filosofin är

att på ett smidigt sätt göra hälsa lönsamt med hållbara produkter samt information.

emission för att stärka THiS Groups varumärke inför en kommande börsnotering.

Genom att integrera och förvärva små och medelstora företag inom livsmedel, livsstil och hälsobranschen bygger THiS Group upp en företagsgrupp med gemensamma behov. Under THiS Groups paraply finns idag sju bolag inom fyra olika affärsområden, produkter, distribution, PR och IT, och man är på väg att förvärva ytterligare två externa IT-bolag för att säkerställa vidareutvecklingen av plattformen.

– För att vi ska kunna förvärva större bolag måste vi gå till börsen för att få den finansiering som behövs för tillväxt. Genom emissionen hoppas vi kunna få in 60 miljoner kronor från profilerade investerare med gott rykte och hjärta för sociala innovationer och hållbarhet. Avkastningen tar vi hand om med vår passion och integritet för hälsosamma och hållbara affärer, säger Lucy Dahlgren.

En viktig del i

Den kommande börsnoteringen kommer

kommunikationen till konsumenter är vad produkterna innehåller och källor. Men det är inte alltid att all, för konsumenten, viktig information får plats på en etikett enligt de föreskrifter i den reglerade informations- och märkningslagstiftningen.

– För att ge så bra information som möjligt till konsumenterna jobbar vi också med QR-koder med såväl spårning som information om exakt vad en produkt innehåller ner till minsta ingrediens och dess källor. Information ges också om hur entreprenörerna jobbar fram produkterna utifrån ett miljö- och hållbarhets perspektiv, säger Lucy Dahlgren.

Med Lucys tidigare erfarenheter av börsnotering och med en erfaren ledning med bakgrund inom affärsutveckling och livsmedelsbranschen från noterade bolag, har beslut fattats om att göra en riktad

att ske på Nasdaq, First North. Men vis av tidigare erfarenheter av börsnotering har Lucy Dahlgren säkerställt att hon behåller kontrollen i bolaget.

– Vi digitaliserar och länkar samman de olika värdekedjesystemen och noterar oss på Nasdaq för att upprätthålla och växa med hälsosamt och hållbart värde samt kapital, säger Lucy Dahlgren och fortsätter avslutningsvis: – För mig är det viktigt att behålla idén om ett kompetensdrivet kapital och inte tvärtom. Det hälsosamma ska genomsyra hela kedjan i företaget från produkt till avkastning. Sverige har ett kapitalsystem för större bolags tillväxt och kapitalisering – så den stora utmaningen är att få det svenska systemet att erkänna min modell för mindre företag.

Affärskvinnan och entreprenören Lucy Dahlgren

thisgroup.se

10 FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se

@contentwayse

Nya versioner av gensaxen kan förbättra behandlingen av diabetes och Parkinsons

Innovation

Svensk forskarmiljö lade grunden till den största och mest revolutionerande genombrottet inom genteknik hittills. Upptäckten har öppnat för helt nya möjligheter inom flera forskningsområden. Bakom står Nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier tillsammans med forskarkollegan Jennifer Doudna.

Text: Karin Bångman Foto Mrs. Charpentier: Hallbauer&Fioretti Foto Mrs. Doudna: Keegan Houser UC Berkeley.

T

illsammans med forskarkollegan Jennifer

Doudna mottog den franska bakteriologen Emmanuelle Charpentier Nobelpriset i kemi 2020. Priset fick de för upptäckten av CRISPR Cas9-systemet, även kallad gensaxen. Tillsamman bildar CRISPR och Cas9 ett genomredigeringsverktyg som möjliggör precisa förändringar i arvsmassan. Med gensaxen går det att inaktivera och byta gener eller precist korrigera enstaka bokstäver i den genetiska koden.

Detta öppnar dörrarna till en helt ny värld att behandla och bota genetiska sjukdomar. Efter att Emmanuelle Charpentier och hennes team publicerade en artikel 2012 som beskriver hur gensaxen kan användas för att klippa i DNA tog det fart i hela forskarvärlden världen över.

Emmanuelle Charpentier, forskare inom mikrobiologi och biokemi.

Jennifer Doudna, biokemist och nobelprisvinnande och co-inventor av CRISPR-teknologin.

– Visst trodde jag att det skulle fungera och jag hade även tidigare förutsagt att systemet kunde utnyttjas för att behandla genetiska sjukdomar hos människan. Jag har alltid genomfört forskning på PARTNER CONTENT

Klimatet på Umeå universitet bäddar för vetenskapliga kunskapsgenombrott Partner Content Umeå universitet

På Umeå universitet drivs vetenskap och bildning framåt i ett kreativt och öppet klimat. Umu-andan bygger på en dynamisk kultur som ger utrymme för samverkan över alla discipliner. Nobelpristagaren Emmanuelle Charpentiers banbrytande upptäckt är ett resultat av grundforskning i denna miljö.

Nyfikenhet driver forskningen framåt. För att underlätta detta har Umeå universitet skapat sociala rum för studenter, forskare och andra medarbetare att mötas och utbyta tankar och idéer med varandra. En modell som visat sig vara framgångsrik. Nobelpristagaren Emmanuelle Charpentiers

vetenskapliga genombrott med gensaxen, CRISPR-Cas 9, är ett exempel på vad en dynamisk miljö inom grundforskning kan resultera i. Hennes betydelsefulla upptäckt tillämpas i dag inom flera olika områden. Yaowen Wu, professor i biokemi, är föreståndare för UCMR, Umeå Centre for Microbial Research, vid Umeå universitet – där Emmanuelle Charpentier också varit verksam som gästforskare – förklarar innebörden av den dynamiska modellen.

– Här ges möjligheter att kunna ta in flera perspektiv under grundforskning vilket kan leda till fler och snabbare banbrytande kunskapsgenombrott. Modellen som Umeå universitet arbetar utifrån stimulerar också flera unga forskare att bedriva grundforskning och innovationer, säger Yaowen Wu. Han började sin forskarkarriär i Kina och sedan på Max Planck Institut i Tyskland – samma institut som Emmanuelle Charpenterier nu är chef över – innan han kom till Sverige och Umeå universitet. Yaowen Wu kom till Umeå genom Wallenberg Academy Fellow – ett program med satsning på

forskartalanger. Programmet ger långsiktigt stöd så att de unga forskarna helt kan koncentrera sig på sin forskning.

Men det är också ett sätt att internationalisera universitetet som i sin tur bidrar till en dynamisk akademisk miljö.

– Inom grundforskning krävs tid – detta är den del av forskningen där man skaffar sig en bred kunskap inom sitt område men också förståelse. Under grundforskningen läggs också grunden för framtida kunskapsgenombrott och därför är det viktigt att tid ges. Jag har forskat sedan 2010 och utan det stöd jag får via programmet hade jag inte kommit så långt som jag kommit i dag med min forskning, säger Yaowen Wu. Han är stolt över att få vara en del av den forskning inom mikrobiell forskning som bedrivs på Umeå universitet.

Tillgången på den samlade bredd av kunskap som universitetet erbjuder är en viktig del i de vetenskapliga kunskapsgenombrotten. I dag räknas bland annat den forskning som Yaowen Wu och hans kollegor bedriver inom mikrobiell forskning på Umeå universitet som en av de världsledande.

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

11

www.contentway.se

@contentwayse

grundläggande nivå men alltid hållit ett perspektiv mot en eventuell användning av mina upptäckter för den potentiella nyttan som humanläkemedel.

Det schweiziska företaget CRISPR Therapeutics, som jag grundat tillsammans med Shaun Foy och Rodger Novak, fokuserar nu på detta område. Plötsligt ville alla vara delaktiga för att kunna testa och använda det nya verktyget. Den nya tekniken blev så snabbt och lätt utnyttjad av forskarvärlden, vilket bekräftar att CRISPR-Cas9 kan användas i så många olika celltyper, även mänskliga celler, kommenterade Emmanuelle Carpentier detta i en intervju publicerad på Umeå Universitets webbsida.

Intresset för gensaxen

bland genforskare blev enormt stort och ganska snabbt började verktyget användas i laboratorier världen över. Idag förändras gener inte bara i bakterier utan i allt från jäst, gröna växter, fruktflugor, möss men också i mänskliga celler. Med verktyget har forskningen kunnat ta ett stort kliv framåt. Ett exempel på hur gensaxen revolutionerat forskningsområden hittar man i ett labb på Umeå Universitet.

Här använder forskarna zebrafiskar för att hitta orsaken till en högst ovanlig cancerform. Gensaxen har gjort det tidigare otänkbara till möjligt. Forskarna på Umeå Univeritet kan med CRISPR-tekniken skapa

contentway.se

sjukdomsmodeller som ger en bättre förståelse både om sjukdomen och mekanismerna bakom. Tekniken som användes tidigare för att göra samma sak kostade tiotusentals kronor per försök – nu ligger kostnaden på bra ett tiotals kronor.

”CRISPR-Cas9 är på väg att förändra bioteknologin och det medicinska landskapet” andra nya tekniker har CRISPR-Cas9-tekniken vidareutvecklats. Bland annat har två amerikanska forskare tagit fram en variant som är effektivare men också mer specifik än CRISPR-Cas 9. Amerikanernas variant klipper av en DNA-sträng medan CRISPR-Cas9 klipper av två. Möjligheten med att enbart klippa av en DNAsträng öppnar därmed för korrigering av vissa speciella mutationer som inte kunnat korrigeras tidigare.

Precis som med

– CRISPR-Cas9 är på väg att förändra bioteknologin och det medicinska landskapet. Tekniken är mycket mångsidig och flera versioner av CRISPR-Cas9 har nu utvecklats för att påverka gener och deras uttryck på olika sätt. Det finns fortfarande en hel del arbete att göra, men tekniken har en stor potential

att omsättas i genläkemedel för behandling av vissa genetiska sjukdomar. Däremot kommer man att behöva vänta ytterligare några år innan läkemedelskandidater gör framsteg i tidiga kliniska tester. Andra framtida utvecklingar handlar om CRISPR-Cas9-teknik för behandling av andra typer av sjukdomar som cancer och infektioner, säger Emmanuelle Charpentier i en kommentar i intervjun publicerat på Umeås Universitets webbsida.

”Tekniken har en stor potential att omsättas i genläkemedel för behandling av vissa genetiska sjukdomar” cancer och blodsjukdomar där DNA redigeras med hjälp av CRISPR-tekniken pågår redan. I Läkartidningen 2020:117:20013 beskrivs bland annat behandling med CRISPR-tekniken av patienter med ärftlig blodsjukdom. Efter avslutad behandling har det konstaterats att CRISPRtekniken inte orsakat några allvarliga biverkningar.

Före behandlingen krävde patienter i genomsnitt 16,5 Kliniska studier inom

transfusioner årligen – ett behov som upphörde helt efter behandling. Även smärta orsakad av sjukdomen upphörde helt efter behandling. Trots det lovande resultatet måste fler patienter utvärderas innan man med säkerhet vet om CRISPR-tekniken kan användas som ny terapiform.

En framåtblick visar att det kommer att skapas många nya möjligheter i takt med utvecklingen av nya CRISPR-relaterade metoder. I framtiden kommer komplexa sjukdomar som diabetes och Parkinsons högst sannolikt kunna behandlas på ett helt nytt och effektivt sätt. Men det finns också en risk att tekniken kan användas inom områden som är mer problematiska ur ett etiskt perspektiv. Exempelvis som att bromsa åldrandet eller öka muskelmassa i syfte att förbättra mänskliga egenskaper. Frågan som väcks är om allt verkligen ska göras bara för att det går?

Det etiska resonemanget lyfts även i Läkartidningen 2020:117:20013 där det slås fast att framtida möjligheter med CRISPR-tekniken kräver transparenta och framåtblickande diskussioner som involverar läkare, patientorganisationer, politiker, expertis inom olika områden och allmänheten.

”Vi behöver en stark Life Science-sektor, som vågar driva fler utvecklingsprojekt”

Björn Sjöstrand, VD, Scandinavian Biopharma

Expertintervju Vad är den viktigaste f rågan inom er bransch just nu?

– Vi arbetar inom ett komplext forskningsområde med långa utvecklingsfaser. Tillgång till rätt kompetens och kapital är helt avgörande. Processutveckling, GMP-produktion och regulatorisk kunskap om europeiska och amerikanska regelverk för läkemedel är en viktig framgångsfaktor för att framgångsrikt driva och utveckla nya läkemedelsprojekt.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som Life Science-företag ställs inför nu?

– När den globala konkurrensen ökar så ökar även kraven på att vår forskning måste hålla högsta internationella standard. För det krävs effektivare samverkan mellan akademi, hälso- och sjukvård och företag inom Life Science-branschen.

Vad är det viktigaste för dig som sker i branschen 2022?

– Vi behöver en stark Life Science-sektor, som vågar driva fler utvecklingsprojekt i sen klinisk fas och gärna hela vägen till kommersiell produkt.

Då hamnar mer av värdetillväxten i Sverige. Läkemedelsbranschen är den bransch som har högst förädlingsvärde per anställd och är den näst största exportbranschen i Sverige och är därigenom en motor för den svenska välfärden.

Text: Julia Saaf Foto: Pressbild PARTNER CONTENT

– Infrastrukturen, i kombination med den excellenta forskningsmiljön, är en annan bidragande orsak till att vi ligger i framkant med vår forskning. Universitetet har försett oss med avancerade instrument och verktyg som underlättar vårt arbete. Ett exempel är de avancerade mikroskop som är väsentlig vid analyser inom biostruktur som få andra universitet kan erbjuda, säger Yaowen Wu. Han har själv haft stor nytta av Charpentiers gensax i sin egen forskning kring infektioner.

– Min forskning handlar om hur mänskliga celler eliminerar patogener, smittsamma mikroorganismer, under en infektion och hur dessa patogener undviker att elimineras.

Med gensaxen som verktyg har detta exempelvis effektiviserat min forskning, säger han.

Han skriver under på att forskningsmiljön vid Umeå universitet är framgångsrik, inte minst för att kunskapsgränserna ständigt flyttas fram och vetenskapen utmanas till att utveckla nya strategier som är fördelaktiga för mänskligheten.

– Jag tror att drivkraften hos de flesta forskare ligger i att hitta hållbara lösningar för samhället och som kan förbättra situationen för kommande generation. Att kunna utbyta tankar, erfarenheter och idéer med andra är därför av stor vikt, säger Yaowen Wu. Vad är det då som skapar den numera etablerade Umuandan som ger så framgångsrika resultat i forskningen?

Yaowen Wu, professor i biokemi och föreståndare för UCMR. Foto: Mattias Petterson.

Yaowen Wu sammanfattar det med några nyckelord.

– Miljön är stödjande, uppmuntrande, och universitetet investerar i viktiga verktyg och instrument. Vi har också en dynamik och dialog med andra discipliner som är både lärorika och gränsöverskridande.

Modellen som Umeå universitet arbetar efter och som

framgångsrikt genererar viktiga vetenskapliga kunskapsgenombrott inom flera olika discipliner bidrar långsiktigt till samhällsnyttan.

– För skattebetalarna är snabba och betydande vetenskapsgenombrott lönsamma i det långa loppet, avslutar Yaowen Wu.

12 FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se

@contentwayse

Klinisk forskning måste prioriteras Forskning

Sverige har potentialen att konkurrera internationellt inom Life Science, men det krävs en tydlig strategi.

Text: Julia Saaf Foto: Jenny Öhman

– Life Science-branschen och den medicinska utvecklingen sker i snabb takt. Vi står på tröskeln till stora medicinska genombrott med potential att revolutionera vården av vissa sjukdomar och förbättra svårt sjuka patienters prognos och livskvalitet, menar Malin Parkler, Styrelseordförande för branschorganisationen LIF – de forskande läkemedelsföretagen.

Framtidens läkemedel, bland annat i form av precisionsmedicin, är redan här. Många av dessa framsteg har att göra med digitaliseringen. Vi kommer att få mer avancerade läkemedel men också möjligheter att bättre kunna kombinera olika läkemedel för att lindra, och i vissa fall till och med

bota, idag kroniska sjukdomar.

Sverige har en bra utvecklad Life Science men det finns vissa områden som Malin Parkler menar att man behöver satsa extra på. Det är viktigt med kompetensutveckling, att patienter har möjlighet att tidigt få tillgång till nya behandlingsalternativ samt att vården har möjlighet att engagera sig i kliniska prövningar och forskning.

– Ska vi få en sjukvård i världsklass måste klinisk forskning bli ett tydligt och prioriterat uppdrag. Det är också ett sätt att kompetensutveckla, ge personalen möjlighet att lära sig och förbereda sig för nya typer av läkemedel. Läkemedelsföretagens läkemedelsprövningar innebär också att patienterna snabbt kan få tillgång till de nyaste behandlingarna i en kontrollerad miljö, redan innan de är tillgängliga och godkända inom EU. Läkemedelsverkets statistik för 2021

visar nu för första gången på många år en uppgång i antalet ansökningar

Malin Parkler, Styrelseordförande LIF.

från företagen för att få göra läkemedelsprövningar i Sverige. Malin nämner att de hoppas att kunna fortsätta göra fler avancerade prövningar som bidrar till en vassare sjukvård och en tidig och effektiv introduktion av nya läkemedel. Efter coronapandemin befinner sig också hälso- och sjukvården i ett utmanande läge. Den kliniska forskningen är kvalitetshöjande för patienterna och det är något som personalen vill göra, men tiden och resurserna måste också finnas.

– Life Science betydelse och värde för individ, samhälle, världen och inte minst Sverige är stort ur flera perspektiv och något som med pandemin blivit än mer tydligt. Det absolut främsta värdet är att vi genom befintliga och nya mediciner och vacciner bidrar till att människor kan leva ett längre och friskare liv. Det är även värdefullt för samhället. Life Science-branschen bidrar till arbetstillfällen, avancerad forskning och utveckling inom medicin men också genom tillverkning där vår bransch är en av Sveriges viktigaste och växande exportgrenar. Forskning, utveckling och tillverkning inom Life Science är dessutom ett område där vi i Sverige har en internationellt gångbar kompetens inom såväl näringsliv, akademi som hälso- och sjukvård.

Branschen ligger långt fram och vi har tillgång till avancerad tillverkning som dessutom uppfyller de miljökrav som andra länder inte alltid gör, säger Malin Parkler.

– Life Science är ett område där Sverige kan konkurrera om en topposition i Europa, både inom forskning och tillverkning. Dock måste vi fortsätta att satsa ekonomiskt men också genom samordnade insatser, såväl på nationell som regional nivå, samt att vi har en tydlig strategi med mål som går att mäta och följa upp, avslutar Malin Parkler.

”Konsumenterna vill inte längre bara ha produkter, utan också att vara en del av ett community.”

Lucy Dahlgren, Founder & Group CEO THiS Group.

Expertintervju Vad är den viktigaste frågan inom er bransch just nu?

– Hälso- och livsstilsbranschen innebär nya investeringsprojekt jämfört med vad vi är vana vid inom andra branscher som industriell tillverkning eller teknologi. Investerarna är därför heller inte väl orienterade i att kunna se möjligheter och potential i de bolag som erbjuder nya lösningar.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som hälso- och livsstilsföretag ställs inför nu?

– Konsumenter och kunder har ändrat sin attityd och andra behov har uppstått, till exempel samhörighet, tillhörighet till personer och grupper som delar samma värderingar, tankesätt och filosofi.

Konsumenterna vill inte längre bara ha produkter, utan också att vara en del av ett community. De flesta bolag som erbjuder kvalitet och kan ha bra lösningar är små företag utan möjlighet att engagera konsumenter.

Vad är det största för dig som sker i branschen 2022?

– Det är att börsnoteras samt att bygga vår entreprenörsportal och digital marknadsförings- och distributionsinfrastruktur.

Text: Julia Saaf Foto: Pressbild THiS Group

När vetenskapen tar ett stort språng Partner Content

Arthur D. Little

Life Science är inne i ett historiskt skifte där tekniska innovationer inom AI och digitalisering länkas ihop med banbrytande medicinska innovationer.

Detta kräver helt nya sätt att arbeta på för såväl den tillverkande industrin som den praktiska sjukvården.

– Medan alla branscher går igenom en omfattande digital omställning så påverkas Life Science-branschen parallellt av en omvälvande förändring i hur vi behandlar och diagnosticerar sjukdomar med hjälp av nya avancerade terapier, diagnostikverktyg och patientcentrerade teknologier.

2030 kommer 60 till 80 procent av alla patenterade läkemedel på marknaden vara molekylära eller genetiska till sin natur, säger Ulrica Sehlstedt, som är managing partner och global practice leader för Healthcare and Life Sciences på managementkonsultbolaget Arthur D. Little.

Om Coronapandemin fick hela världen att stanna upp ett ögonblick blev det för Life Science-branschen tvärtom. Där accelererade innovationstakten och behovet av att driva innovation i stor skala förstärktes. Allt fler innovationer kommer numera

också från mindre Life Science-aktörer och icketraditionella tech aktörer.

Här fyller Arthur D. Little, som är världens första managementkonsultbolag grundat i USA 1886, en viktig uppgift.

– Vi hjälper bland annat våra kunder att accelerera sin tillväxt genom att göra rätt vägval och därmed snabbare ta nya innovationer från tidig upptäckt till marknaden och till nytta för patienter.

Vi genomför omfattande analyser, utvecklar strategier och bistår också våra kunder med implementering, säger Ulrica Sehlstedt.

Den snabba förändring som pågår inom Life Science kräver nya och utvecklade arbetssätt hos både industrin och sjukvårdsaktörerna, som alltmer måste behärska komplex data och avancerade analyser.

– Många av de läkemedel som nu är under utveckling inom t ex cancer och immunologiska sjukdomar riktar sig mot snävare patientpopulationer och ibland enskilda individer, där genetiska analyser och biomarköranalys är en integrerad del av behandlingen, säger Ulrica Sehlstedt.

Sjukvården blir därmed allt mer datadriven. Läkarna får en annan roll där de i allt högre grad fattar beslut med stöd av data.

– Det blir därför avgörande för sjukvården att ha

tillgång till lättillgänglig data med hög kvalitet och avancerade beslutsstöd, säger Ulrica Sehlstedt.

Sjukvården behöver framöver bli en mer integrerad del i allianser och nätverk kring de nya behandlingsmetoderna. Ulrica Sehlstedt ser också ett behov av nya typer av investeringar när sjukvården i större utsträckning flyttar från sjukhusen till hemmen.

– Det är en otroligt spännande tidsperiod för Life Science just nu. Generellt med alla nya behandlingsmodaliteter som är på gång såsom exempelvis cancervacciner, cell- och genterapier som kommer att innebära stor nytta för patienterna. Men också arbetet med att hantera komplexiteten med de nya behandlingsmetoderna. Till exempel hur affärsmodeller, risker och ansvarsfördelning ska se ut när man kombinerar många olika terapier och teknologier och hur man bäst lägger upp kliniska studier, säger Ulrica Sehlstedt.

De nya innovativa läkemedlen som nu lanseras är också dyrare i det korta perspektivet, vilket är en utmaning för vården. Men de är också mer effektiva och träffsäkra. Att försöka ducka för utvecklingen är inte ett alternativ.

– Information och data är tillgänglig för alla och patienterna kommer alltmer att kräva att få ta del av de vetenskapliga framstegen i behandling av sjukdomar. På det politiska planet handlar det därför om att göra vården så jämlik och rättvis som möjligt så att avancerade och innovativa

PARTNER CONTENT

behandlingar blir tillgängliga för alla som behöver dessa. Och att tillsammans med industrins aktörer hitta betalnings- och finansieringslösningar som är långsiktigt hållbara för hela sjukvårdssystemet, säger Ulrica Sehlstedt. Läs mer på adlittle.com

Ulrika Sehlstedt, managing partner och global practice leader Healthcare & Life Sciences.

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

13

www.contentway.se

@contentwayse

contentway.se

Hur får man till en digitalisering av teknisk dokumentation och automatisk generering av Design history file? Både MDR och IVDR ställer ökade krav gällande spårbarhet på den tekniska dokumentation av medicintekniska produkter och medicinsk utrustning.

Hur gör man när man vill ta steget och digitalisera sin dokumentation? Och hur får man dokumentationen för produktutvecklingen att hänga ihop med sitt kvalitetsledningssystem?

Kontakta oss på taipuva.se för vägledning. Eller var med på ett av våra fria webinarium tillsammans med Swedish Medtech!

•

Spårbarhet - Risker - Krav - Verifiering

•

Ändringskontroll

•

Audit Trail

•

Elektroniska underskrifter

•

Dokumenterad Arbetsprocess som följer standarder och föreskrifter

Läs vårt kundcase med Airsonett: www.taipuva.se/kundcase/airsonett/

Konsultbolaget Taipuva, partner med Siemens Digital Industry Software och återförsäljare av Polarion och Mendix i Norden - arbetar med att implementering av strukturerad kravhantering och Systems Engineering metoder i kraftfulla verktyg. Med målet att uppnå effektivare projekt och snabbare produktutveckling med automatiserad spårbarhet.

ANNONS

Välkommen till Osteoporosförbundet!

Lär dig mer om benskörhet och kom med i vår gemenskap. Tillsammans är vi starka – därför behöver vi dig!

Bli medlem – få tillgång till medlemstidningen Osteoporosnytt. Nyhet! Finns nu digitalt.

Läs mer på vår hemsida www.osteoporos.org Stöd oss och bidra till forskning och utveckling inom osteoporos genom att skicka ett bidrag till: Swish 1231355908 Plusgiro 628681-9

Telefon 08-12146393

14

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

www.contentway.se

MEDQTECH – PARTNER CONTENT

MedQdoc förkortar sträckan från idé till kund Partner Content

MedQtech

Med expertis inom medicinteknik och regelverk hjälper MedQtech branschföretag att effektivt ta sig från idé till kund. Den unika IT-lösningen MedQdoc gör arbetet effektivt, logiskt och strukturerat.

– Vi har lösningen som förkortar steget från produktidé till att produkten kommer ut och gör nytta, säger Sofie Petersson, affärsutvecklare för MedQdoc.

Certifieringar, regelkrångel och CE-märkningar kan vara ett hinder för nya innovativa forskningsbolag att nå kunder och marknader, för många innovationsföretag är tid dessutom pengar och därför måste ledtiderna kortas ned.

Therese Albinsson som har jobbat inom medicinteknik i över 20 år insåg behovet av att effektivisera arbetet med byråkratin runt regelverk. Därför startade hon 2016 konsultbolaget MedQtech som bl.a. hjälper forskningsbolag att ta sig över trösklarna som regelverken skapar.

– När jag var hos kunder upptäckte jag att jag gjorde samma sak väldigt ofta och kunderna hade samma behov.

Det fanns en efterfrågan att skapa smidiga arbetsflöden för att uppfylla regelverk och det var samma frågeställningar i branschen, säger Therese Albinsson. Tillsammans med sina konsultkollegor i bolaget startades en kreativ process om hur man med hjälp av IT-stöd kan förenkla och skapa smidigare processer för certifieringar och märkning så att produkterna snabbare når kunderna.

För två år sedan var IT-lösningen MedQdoc, ett elektroniskt medicintekniskt kvalitetsledningssystem, klart för lansering.

– Nu har vi byggt en färdig IT-lösning som ligger i molnet och som gör att företagen kan sitta och jobba med dessa frågor och lösningar var man vill, säger Therese Albinsson. Det nya IT-systemet är unikt då det är helt inriktat mot medicinteknikföretag och dessa bolags behov. Stödet ökar flexibiliteten för kunderna som tack vare MedQdoc nu kan göra en hel del av arbetet på egen hand eller ta hjälp av MedQtechs konsulter, när det behövs. Systemet säljs på licens.

Tanken är att företagen ska jobba mer effektivt samtidigt som de uppfyller alla regulatoriska krav.

Sofie Petersson, affärsansvarig, och Therese Albinsson, VD, arbetar med att förkorta ledtiden från innovation till kund för företag inom Life Science.

MedQtechs kunder finns främst i Europa men de vill ofta sälja sina medicintekniska produkter globalt. Det är kunder med olika inriktningar inom medicinteknik och forskning, alltifrån sårvårdsprodukter till in-vitro analysprodukter såsom t.ex. covid-test, men även implantat och utrustning för att utföra arbete inom tandvård och sjukvård. Men gemensamt för dem är att de vill ta sig över trösklarna för regelverken och nå ut till kund med sina innovationer.

De flesta av våra kunder har någon typ av innovation, det kan vara forskare, läkare och sjuksköterskor som haft en idé och byggt ett bolag runt denna, säger Sofie Petersson och avslutar med att berätta det som kommer stort nu i branschen är medicinteknisk mjukvara, appar och AI-produkter som flyttar sjukvården från sjukhusen till hemmen.

MedQdoc är en IT-plattform som underlättar för innovationsföretag att få certifieringar och tillstånd för nya produkter inom medicinteknik.

– Tanken är att företagen ska jobba mer effektivt samtidigt som de uppfyller alla regulatoriska krav. Vi finns i bakgrunden som experter. Systemet är så pass enkelt och användarvänligt att mycket av arbetet kan göras av företagen på egen hand, säger Sofie Petersson och tillägger: – Ju fler som använder systemet desto mer kan vi jobba med support och att utveckla systemet. EU-kommissionen utvecklar hela tiden nya dokument med riktlinjer och därför behöver MedQdoc uppdateras och utvecklas löpande, säger hon.

FAKTA MedQdoc är ett eQMS för medicinteknikbranschen som levereras färdigkonfigurerat, validerat och innehåller en stor mängd mallar för att underlätta bolagens kvalitetslednings- och regulatoriska arbete. Läs mer på www.medqdoc.com och www.medqtech.com

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

15

www.contentway.se

NORDIC HEALTH INNOVATION – PARTNER CONTENT

Jonas Berggren en av grundarna till företaget Nordic Health Innovation som arbetar med distansoberoende vård.

Norrland är en föregångare för ”God och nära vård” Partner Content

Nordic Health Innovation Norrlandsregionerna är banbrytande i arbetet med att transformera sjukvårdstjänster till det som kallas ”God och Nära vård.” Det vill säga att sjukvården kommer närmare patienten i hemmen och även på nya mötesplatser utanför de traditionella vårdcentralerna och sjukhusen.

En aktör i detta banbrytande arbete är plattforms- och mjukvaruleverantören Nordic Health Innovation AB. – Vår styrka i Norrland är att vi är bra på samarbeten över gränser och samverkan mellan det privata och offentliga. Det är i glesbygden som framtidens sjukvård idag utvecklas. Modeller som vi sedan kan applicera i storstäderna, säger Jonas Berggren en av grundarna av Nordic Health Innovation.

Norrlandsregionerna pekas av regeringen ut som nya modellområden för utveckling av den framtida nära vården inom den kommande stora vårdreformen som syftar till att föra vården närmare individen.

Flera olika projekt med privata och offentliga aktörer jobbar och bygger teknikinnovationer för behandlingar närmare vårdtagaren.

–. Genom att tex ambulerande sjukvårdsteam som är platsoberoende har med sig rätt teknik till vårdtagaren i hemmet behöver Patienten inte resa långa sträckor till sjukhus för vård utan man kan jobba bättre i förebyggande syfte. Det handlar om att dra nytta av den digitala tekniken som en motor för transformation till ett effektivare samhälle som blir bättre för människan, säger Jonas Berggren.

Glesbygd i de fyra

har medverkat till att utveckla infrastrukturen för bland annat virtuella hälsorum.

Nordic Heath Innovation

Det är obemannade rum som ligger i anslutning till annan service som skolor och butiker i landsbygdsorter.

Här kan patienterna boka tid och utföra egna tester, samtidigt som de kan ha kontakt med läkaren digitalt.

Det finns risker med att digitaliseringen bara blir självmonitorering och man glömmer människan - att den distansoberoende vården skulle skapa ensamhet beror på hur man bygger den.

– De utflyttade virtuella hälsorummen har blivit samlingsplatser där man träffas. Detta för att de ligger i anslutning till annan samhällsservice, säger Jonas Berggren.

hjälp av ny teknik och hur vi vill leva våra liv, säger Jonas Berggren.

Nordic Health Innovation har paketerat sin teknik och sina tjänster inom distanssjukvård i en öppen plattform Healfy och jobbar för att skapa ekosystem där alla kan bidra.

– Bara genom samarbete kan vi skapa utveckling. I utvecklingen av tjänsterna samverkar vi med bland annat med Region Västernorrland, Kramfors och Sollefteå kommuner.

utveckla samhällsbyggnad och transformationen inom vården från glesbygd är att det i mindre men minst lika komplexa miljöer går fortare. Tekniken ger idag en massa möjligheter men det största arbetet är processförändringarna - att få organisationerna att arbeta annorlunda.

Styrkan med att

De utflyttade virtuella hälsorummen har istället blivit samlingsplatser där man träffas.

– Digitalisering är en demokratifråga och inte en IT-fråga. Ny teknik och möjlighet att dela data på ett både tekniskt och etiskt säkert sätt är en av nycklarna till nästa steg av digitalisering. Hur vill vi bygga vårt samhälle? Människan, individen måste alltid vara i centrum.

Det handlar om hur gamla och unga får livsavgörande

En annan etisk fråga som är under luppen är vem äger all data? Hur ska den digitala patientdatan hanteras i framtiden?

– Det i sig är en demokratifråga – vem ska äga data?

Det är från individen man ska bygga systemen, så för oss är det självklart att det är den enskilda individen som äger sin data och som också bestämmer vem som ska få ta del av den. Med det tänket blir hälsodata också ett verktyg för hälsoförebyggande insatser. Data kan då användas för hälsofrämjande aktiviteter där patienten själv sitter på svaren med tillgång till sin egen data, avslutar Jonas Berggren.

nhiab.com

16 FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se

@contentwayse

Sverige tar täten inom biooch medicinteknik logics som byggs upp i Matfors utanför Sundsvall, berättar Jenni Nordborg.

Statliga Vinnova bidrar med finansiering. Här kan andra biotech företag testa och utveckla nya läkemedel och vacciner.

– Sedan har vi Uppsalabaserade Cytiva som har en innovationshub, test center, för processutveckling för andra biologiska läkemedel som antikroppar och som själva tillverkar en reningsanordning för tillverkning av nya vaccin och läkemedel som används över hela världen. Till dessa hubbar är nya företag välkomna att lära sig hur de tar produkt från forskning till marknad, säger Jenni Nordborg.

”Det här kräver tydlig ledning, en god portion sunt förnuft och verktyg som underlättar samarbete”

Utvecklingshubben i Matfors

gör att Norden nu har möjlighet till en bättre krisberedskap vilket också bidrar till en bättre situation i hela Europa när det gäller att snabbt få fram nya vaccin och läkemedel i samband med kriser.

Jenni Nordborg är sedan fyra år tillbaka regeringens nationella samordnare för Life Science. Hon är civilingenjör med doktorsexamen och har tidigare arbetat på statliga Vinnova som avdelningschef för hälsa.

Framtid

Sverige är på väg att bli en internationell spjutspets inom Life Science-industrin.

Detta tack vare en stark grund för forskning och att Sverige besitter en överlägsen förmåga att skapa samverkan mellan det privata och offentliga. Så sammanfattar regeringens nationella samordnare Jenni Nordborg dagsläget för svensk Life Science.

Text: Karin Bångman Foto: Linda Karlsson

– Samtidigt ska vi komma ihåg att det råder knivskarp konkurrens inom den här industrin. I en internationell jämförelse står vi oss starkt inom bio- och medicinteknik men det finns fortsatta utmaningar, säger Jenni Nordborg.

Både svagheter och styrkor blev synliga under coronapandemin.

Där Sverige klev fram som en snabb leverantör och tillverkare

av nya läkemedel som behövdes för att bekämpa covid-19 och även medicintekniskt med leveranser av respiratorer som behövdes i vården av covidpatienter.

– Men samtidigt blev sjukvården extremt ansträngd. Vi lärde oss mycket i Sverige om krishantering och snabbade upp processer som ledde till att framtagandet av ny teknik och nya läkemedel fick stå tillbaka. I framtiden behöver vi kunna göra både och - fortsätta utveckla ny teknik och nya läkemedel samtidigt som vi hanterar en krissituation, säger Jenni Nordborg.

– För att klara detta behövs dels mer pengar men också bättre organisatorisk förmåga med tydliga ansvarsområden. En lärdom från pandemin är hur viktig forskning av hög nivå är och en stark akademi är. De akademiska laboratorierna har varit en viktig pusselbit i bekämpandet av pandemin.

Att vara en stark

aktör inom Life Science kräver mycket mer nu än

för 20 år sedan. Samtidigt är det en industri som seglat upp och blivit viktig för svensk export. Enligt färsk statistik från SCB svarar till exempel exporten av svenska läkemedel för mer än 100 miljarder kronor per år. Den nya tekniken har öppnat helt nya fält där trenderna idag är AI, individanpassade behandlingar, diagnostik och biologiska läkemedel.

– Moderna cancerbehandlingar använder sig av kroppens eget immunförsvar och fungerar lite som ett vaccin. Det har kommit en ny genteknik som gör det möjligt att behandla och bota genetiska sjukdomar, berättar Jenni Nordborg.

Men för att nå framgång krävs goda samarbeten där alla grupper inkluderas; forskning, sjukvård, näringsliv och samhället i stort.

– Vi i Sverige är bra på att göra ekosystemsatsningar där vi gynnar samverkan mellan det privata och det offentliga. Ett exempel är den innovationshub tillsammans med NorthXBio-

Jenni Nordborg förklarar varför det är så viktigt med samverkan mellan det offentliga och privata, som exempel tar hon genomik, alltså DNA-forskningen. 2018 startades den nationella satsningen Genomic Medicin Sweden med syftet att ge fler patienter med cancer och ärftliga sjukdomar tillgång till individanpassad vård och behandling.

– Sjukvården sitter på all data om patienten. För behandling med precisionsläkemedel inom gentekniken behöver utvecklarna tillgång till den viktiga datan.

Numera går det med AI och stora datamängder att göra tidig diagnostik och sätta in precisionsbaserade individuella behandlingsmetoder, säger Jenni Nordborg.

De framtida utmaningarna hand-

lar om att utveckla goda exempel och skapa effektiva samverkansmetoder men också att synliggöra branschen och allt det goda som den åstadkommer för patienter.

– Inom hälso- och sjukvården är drivkraften att göra det bästa för sina patienter. Branschen som helhet behöver bli bättre att kommunicera sina resultat och tydliggöra patientnyttan. Det är en utmaning vi har, avslutar Jenni Nordborg.

Tord Ringenhall, CEO Taipuva

Expertintervju Vad är den viktigaste frågan inom er bransch just nu?

– Det viktigaste som sker i alla reglerade branscher nu är spårbarhet mellan risker, krav och verifiering; att koppla ihop information och garantera spårbarhet i dokumentationen, mellan avdelningar och discipliner genom hela livscykeln.

Det här kräver tydlig ledning, en god portion sunt förnuft och verktyg som underlättar samarbete.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som Life Science-företag ställs inför nu?

– Största utmaningen är att kunna se helheten, att hitta kompetent personal och skapa en enkel struktur i en väldigt komplex värld. Det svåra är inte att göra det enkla komplext utan det komplexa enkelt.

Vad är det största för dig som sker i branschen 2022?

– För min del så är det största som sker omställningen med de nya reglerna inom IVDR tillsammans med den generella cyber security-trenden. Också att få kunderna att inse att det finns en konkurrensfördel i den här komplexiteten.

Text: Julia Saaf Foto: Pressbild Taipuva

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

17

www.contentway.se

SCANDINAVIAN BIOPHARMA – PARTNER CONTENT

Deltagare från Finland som medverkade i Scandinavian Biopharmas fas II studie, här på besök i västafrikanska landet Benin där ETEC-bakterien är vanligt förekommande.

Scandinavian Biopharma

- världsledande inom diarrévacciner Partner Content

Scandinavian Biopharma Med stort engagemang och vilja att förbättra global hälsa har svenska biotechföretaget Scandinavian Biopharma arbetat med att få fram världens första vaccin mot diarréer orsakade av ETEC-bakterien.

V

arje år inträffar uppskattningsvis

1.7 miljarder diarréfall hos barn under fem års ålder. Många barn drabbas av negativ fysisk och kognitiv utveckling av den undernäring som upprepade diarréer orsakar. De svåraste fallen leder för nästan en miljon barn per år till döden. ETEC-bakterien är en ledande orsak till svåra diarréer hos barn under fem år i låg- och medelinkomstländer.

– När vi började för 12 år sedan såg vi en stor efterfrågan på en lösning med vaccin mot ETEC-bakterien. Det är också på Världshälsoorganisationens prioriteringslista över viktiga vacciner, säger Björn Sjöstrand, vd och medgrundare till Scandinavian Biopharma.

För det drickbara vaccinet finns även andra målgrupper då ETEC är den vanligaste orsaken till turistdiarré hos resenärer, militärer och vårdpersonal som reser till Asien, Afrika och Sydamerika.

– För resenärer är det oftast inte en fråga om liv eller död, utan snarare om lidande och obehag till följd av turistdiarré. Turistdiarré kan för vissa leda till långvariga eller kroniska mag- och tarmsjukdomar som till exempel IBS, säger Björn Sjöstrand.

Bolaget förbereder sig nu

för att gå in i fas III med vaccinkandidaten ETVAX. Att vaccinet är drickbart hänger samman med att problemet med bakterien uppstår i tarmen och det är där vaccinet skall göra nytta.

– Normalt är att ett biotechbolag som vårt blöder och hela tiden behöver fylla på med nytt kapital men vi har varit lönsamma sedan 2013 och lyckats ta oss till en världsledande position i vår nisch, säger Björn Sjöstrand.

I Scandinavian Biopharmas utvecklingsportfölj finns fler vacciner på gång. Bland annat ett vaccin mot campylobakter, en bakterie som vanligtvis sprids via förorenade livsmedel så som kyckling.

– Vi har mycket lovande fas II-resultat och behöver nu bekräfta resultaten i fas III-studier både för barn i låg och medelinkomstländer och resenärer. När dessa är avslutade hoppas vi ha ett vaccin som FN-organen UNICEF och PAHO kan ta in i sina barnvaccinationsprogram utöver ett viktigt vaccin för resenärer, säger Björn Sjöstrand.

Nyttan med ett vaccin mot ETEC är också att det minskar användningen av antibiotika och därmed motverkar antibiotikaresistens som är ett globalt folkhälsoproblem.

De hinder som ett forskningsintensivt företag som Scandinavian Biopharma måste ta sig igenom har bolaget skickligt navigerat sig förbi sedan starten tack vare egna erfarna specialister med industri - och vaccinkompetens som arbetar tillsammans med ledande universitet, internationella institutioner och företag. Tillsammans med Göteborgs Universitet har företaget byggt upp ett starkt svenskt kluster inom diarrévacciner. Företaget har varit väldigt framgångsrikt i att attrahera forskningsbidrag från stiftelser som PATH, Bill & Melinda Gates-Foundation samt EU i internationell konkurrens.

Björn Sjöstrand, vd och medgrundare till Scandinavian Biopharma som är världsledande på diarrévacciner. Här på studiebesök hos bolagets samarbetspartners vid MRC i Gambia.

En verksamhet som står på egna ben och växer år för år och beräknas omsätta mer än 100 miljoner kronor 2022.

med att utveckla ETEC-vaccinet är bolaget också distributör av biologiska specialistläkemedel med fokus på vacciner och immunglobuliner.

Parallellt med arbetet

Så här ser ETEC-bakterier ut i mikroskop – en liten bakterie som är orsak till svåra diarrésjukdomar.

– Med flera vaccinkandidater inom diarréområdet stärker vi vår position som ett ledande diarrévaccinföretag.

Arbetet är tidskrävande men det ger stor tillfredsställelse.

Vi har nu spännande år framför oss. Vårt mål är att ta fram världens första ETEC-vaccin. Vi är på god väg. Om det fungerar så gör det en sådan brutal skillnad. Där någonstans, där framme så löser man ett problem för drabbade barn, ungdomar och vuxna. Det är få förunnat att kunna göra skillnad på riktigt, avslutar Björn Sjöstrand.

scandinavianbiopharma.se

18 FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD

Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se

@contentwayse

Varför ett toppmöte om barncancer?

För att det är 100 procent livsviktigt!

”Nya striktare regler för medicinteknik en utmaning för medtechbolag”

Krönika

Varje dag insjuknar ett barn i Sverige i cancer och en familj får ett besked som förändrar allt. Barncancer är i dag den vanligaste dödsorsaken för barn mellan ett och fjorton år. Svåra gåtor återstår att lösa, därför kallade Barncancerfonden i förra veckan till Sveriges första toppmöte om barncancer.

Text: Elin Frisk Foto: Mara Tegin, Magnus Glans

D

et är lätt att tro att barncancer handlar om att gå från frisk till sjuk, men det handlar om så mycket mer. Barncancer påverkar alla delar av livet. Skolgången, fritiden med kompisarna och en situation där framtidsplanerna tvingas pausas eller anpassas. Mammor, pappor, syskon och andra närstående lever med en oro kring vad som ska hända – om behandlingen ska lyckas eller inte.

För de som överlever

väntar stora utmaningar. 70 procent av de som överlever drabbas av sena komplikationer, 30 procent av dessa får svåra besvär.

Fysiska och kognitiva nedsättningar, förvärvade hjärnskador, infertilitet, hjärtsjukdomar, sekundärcancer, psykisk ohälsa och förhöjd risk att dö i förtid är komplikationer som ofta blir märkbara många år efter avslutad behandling. Dessa kräver omfattande och ofta livslånga insatser från hälsooch sjukvården.

Toppmötet om barncancer har

satt ljuset på hur livet påverkas för de som drabbas av barncancer. Under dagen samlades några av landets ledande experter, politiker och inte minst barncancerdrabbade barn och

familjer för att prata om lösningar på svåra problem.

Frågor om barncancer angår

alla och är allas ansvar. Därför måste samhällets alla delar – skola, vård, forskning och trygghetssystemet samspela med varandra. För att skapa ett bättre samhälle för de som drabbas av barncancer krävs bland annat följande åtgärder.

• Ett barn är precis lika anhörig som en vuxen familjemedlem. Syskon till cancersjuka barn bör därför även i lagens mening betraktas som anhöriga utifrån barnets särskilda behov.

• För att säkerställa att svenska patienter gynnas av medicinska framsteg och får tillgång till kliniska prövningar krävs förbättrade förutsättningar för internationellt forskningssamarbete inom bland annat barncancerområdet. Därför krävs större fokus på internationell samverka avseende barncancerforskningen.

• Alla runt barnet behöver förstå och kunna möta barnets behov. Därför

behöver skolans personal – rektorer, lärare, specialpedagoger och elevhälsan – få möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning kring stöd till barn med svåra och/ eller långvariga sjukdomar.

Annika Andreassen, VD för SIS

Expertintervju Vad är den viktigaste frågan inom er bransch just nu?

– Standardiseringen tillsammans med branschen behöver göra en kraftansamling för att utveckla de europeiska standarder som behövs inom medicinteknikområdet för att stötta branschen att leva upp till regelverk, stötta innovation och säkra kvalitet och patientsäkerhet för framtiden. Det är genom samarbete och bidragande med olika kompetens och perspektiv som vi kan göra detta tillsammans.

• Att fatta beslut som påverkar barncancerdrabbade kräver kunskaper om såväl anhörigas behov som de sjuka barnets och överlevarnas komplexa situation. Därför behövs ett kompetenslyft på Försäkringskassan.

Läs mer om Barncancerfondens arbete på barncancerfonden.se

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som Life Science företag ställs inför nu?

– Det nya striktare regelverket inom medicinteknik är en utmaning för medicinteknikföretag genom bland annat ökade kostnader och begränsad tillgång till anmälda organ. Därför är det extra viktigt att standardiseringen kan bidra på andra håll med bland annat kvalitetssäkring och resurseffektivitet, så att fokus kan läggas på innovation och utveckling.

Vad är det viktigaste för dig som sker i branschen 2022?

– En viktig fråga är ju möjlighet till säker delning av hälsodata till nytta för patient, forskning och innovation. På Europanivå ser vi att European Health Data Space (EHDS) kommer att göra nytta framöver.

Men för att stötta detta behövs standarder, vilket redan lyfts.

Elin Frisk Socialpolitisk expert, Barncancerfonden

Text: Karin Bångman Foto: Pressbild SIS ANNONS

Unique challenges require unique solutions Let’s talk!

Working with NDA gives you access, not only to amazing individual experts, but to over 100 ex-regulators, industry experts and highly experienced consultants.

And we are all dedicated to helping you make the right decisions to ensure the safest and quickest path to approval for your product. www.ndareg.com Let’s bring medicines to the world, because the world is waiting

FRAMTIDENS LIFE SCIENCE & VÅRD @contentwayse

19

www.contentway.se

IQVIA – PARTNER CONTENT

contentway.se

Stefan Ohlsson är vd för Norden för IQVIA ett bolag som bland annat gör komplicerade dataanalyser för en mer effektiv vård.

IQVIA gör världen hälsosammare med analyser Partner Content

IQVIA

Med visionen att göra världen hälsosammare hjälper IQVIA flertalet aktörer inom Life Science och hälso- och sjukvården att snabbare nå resultat och patientnytta.

Genom att koppla ihop data, analys och expertis görs nya framsteg i snabb takt. ”Ju mer faktabaserade beslut som tas desto bättre vård får vi,” är IQVIA:s devis.

Stefan Ohlsson har varit nordisk vd på det globala företaget IQVIA i fem år. Det har varit händelserika år som han lagt bakom sig - två stora kriser som nu påverkar utvecklingen för företag och organisationer i sjukvårdsbranschen; Covid-19 och nu senast kriget i Ukraina. Han berättar att efterdyningarna av Covid-19 har skapat en vårdskuld för sjukvården som ställts inför nya krav för att komma ikapp med diagnostisering och behandlingar. Det krävs mer resurser och effektiv planering av verksamheterna. Kriget i Ukraina påverkar ekonomin när nu mer av Sveriges statliga medel ska användas till ökade försvarsanslag – Detta gör att hälso- och sjukvården måste vara effektiv och att resurserna används där de gör mest nytta. Ett sätt att uppnå detta är genom en bättre sammankoppling mellan vården, forskningen och läkemedelsbranschen samt det data och insikter som där genereras. Med rätt data som underlag tas mer faktabaserade beslut som gör vården bättre säger Stefan Ohlsson och fortsätter – Idag spenderar man 80 procent med att samla in, bereda och hantera data, men vi får bara ut 20 procent av potentialen vilket är något IQVIA är pådrivande att vända på, säger Stefan Ohlsson.

Bland IQVIA:s 600 anställda i Norden finns yrkesgrupper som epidemiologer, bioinformatiker, forskningsassistenter och dataspecialister. Bolaget har bland annat arbetat med det omfattande vaccinationsprogrammet mot COVID-19, genom tex kliniska prövningar och uppföljningsstudier.

–Just nu är vi engagerade i att följa upp effekterna av vaccinationsprogrammen och lära oss av det för framtida vaccinationsprogram. Vi kan se hur väl vaccinationsprogrammen fungerat, vi kan se mönster hur olika utbrott skett och vi lär oss hur vi kan vara bättre rustade för framtiden, säger Stefan Ohlsson.

”Ju mer faktabaserade beslut som tas desto bättre vård får vi” Men vaccinet och vaccinationsprogrammet har också fått kritik för att det gick för fort. Osäkerheten om dess effekt och biverkningar har varit tydliga i debatten.

– Den debatten är man väl medveten om. Forskningen som la grunden för de vaccin som togs fram påbörjades inte vid utbrottet av Covid-19, utan det fanns redan tidigare forskning för den här typen av vaccin. Man har absolut inte äventyrat kvalitetssäkring av detta vaccin utan man har dragit nytta av tidigare forskningsresultat och kunde därmed få fram effektiva vaccin snabbare, säger Stefan Ohlsson.

Trots kriser som kräver sin handling så genomgår Life Science branschen en mycket positiv utveckling just nu. Detta

tack vare ny vetenskap och den digitala tekniken. Stefan Ohlsson ser att nya steg tas i rekordfart och att vård och behandlingar förbättras.

– Det är rekord när det gäller att få fram nya behandlingar och substanser, det märker vi i de kliniska studier som vi medverkar i. Genomik är ett annat spännande område som kommer spela en stor roll kring precisionsmedicin, där flera cancerformer redan idag kan botas med nya riktade individuella behandlingar. Detta bygger på att man kan sekvensera och analysera ett DNA för att identifiera ärftliga sjukdomar och, i förlängningen, hur man skall bota dem.

För 15 år sedan kostade en sådan sekvensering 10 miljoner dollar nu kostar den runt 100 dollar och kostnaderna fortsätter ner, säger Stefan Ohlsson.

Vård på distans ökar med mer konsultation och diagnostisering via nättjänster. Det finns möjlighet att monitorera kroniska patienter på distans med sensorer, vilket sparar på vårdplatserna.

– Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många utmaningar att hantera, men möjligheterna är desto fler.

Life Science bidrar till att förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen och Sverige har en nationell Life Science strategi som pekar på vikten av nyttiggörande av hälsooch vårddata för forskning och innovation. Mycket är ännu i sin linda och framtiden ser trots allt ljus ut, säger Stefan Ohlsson.

FAKTA IQVIA Globalt bolag inom dataanalys, teknik- och kontraktsforskning Antal anställda: 80 000 Antal i Norden: 600 Huvudkontor: Stockholm Vision: Att skapa en hälsosammare värld

iqvia.com

FÖRSTKLASSIG VÅRD MED ETT PERSONLIGT OMHÄNDERTAGANDE

CARLANDERSKA SJUKHUSET ÖPPNADE VÅREN 1927.

MYCKET HAR FÖRÄNDRATS SEDAN DESS, MEN GRUNDIDÉN ÄR FORTFARANDE DENSAMMA: ATT ERBJUDA FÖRSTKLASSIG SJUKVÅRD MED EXTRA OMTANKE I EN MILJÖ SOM ÄR MER OMBONAD OCH HEMLIK ÄN DEN ÖVRIGA SJUKVÅRDEN.

VÅR VISION: MÖJLIGHETERNAS SJUKHUS

carlanderska.se