Framtidens Fastigheter & Framgångsrika Kommuner by Contentway

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

FRAMTIDENS

FASTIGHETER

December 2025

SAMVERKAN SOM STRATEGI

Anita Aspegren om varför samarbete är avgörande för framtidens samhällsbyggande.

FASTIGHETSRISK & TAJMING

Erik Selin om disciplin, riskkontroll och långsiktighet i en föränderlig fastighetsmarknad.

FRAMGÅNGSRIKA

KOMMUNER KLIMATNEUTRALA STÄDER

Viable Cities om hur samverkan driver omställningen mot hållbara städer.

NORRBOTTNIABANAN

Hur ny järnväg stärker arbetsmarknader, tillväxt och regional utveckling i norra Sverige.

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Finns framtidens lösningar i det vi redan har?

FRAMTIDENS

FASTIGHETER FRAMGÅNGSRIKA

KOMMUNER

LEDARE

Account Managers: Maximilian Schröder Daniel Polverari Managing Director Johan Gilbe Content Coordinator Maja Friberg Graphic Design Caroline Gräntz Emma Brejner Text Annika Wihlborg Karin Bångman Mary Örnborg Petter Ahrenstedt Elin Bisander

Contentway Contentway är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddarsydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder. Partner Content i denna kampanj är skapade i samarbete med våra kunder. Detta är kommersiellt innehåll. Kontakta oss Contentway A/S Vesterbrogade 10 DK-1620 København

Omslagsfoto Adobe Stock

Telefon +45 89 87 10 25

Distribution Dagens Industri December 2025

Web contentway.se

Email Tryckeri contentstudio@contentway.se Bold Printing Malmö, Bold printing Stockholm, Gota Media Borås & Bold Printing Sundsvall. Med reservation för ev. tryck- och färgfel. Följ oss @contentwayse

utan nödvändiga arbetssätt här och nu. Nu ska det också förenas med krav på robusthet och beredskap. Det är en tuff utmaning.

Vi befinner oss mitt i ett avgörande skifte. Livscykelperspektiv, återbruk och smart resursanvändning är inte framtidsvisioner, utan nödvändiga arbetssätt här och nu. Mycket finns redo att användas. Och ännu mer återstår att utveckla – tillsammans. Föreställ dig att du kliver trettio år fram i tiden. Hur ser våra städer och bostadsområden ut då? Har vi lyckats ställa om samhällsbyggandet så att det både ryms inom planetens gränser och skapar attraktiva livsmiljöer att trivas i och mår bra av? Sanningen är att vi inte vet. Men en sak är tydlig: vi befinner oss mitt i ett avgörande skifte.

I samhällsbyggandet har intresset för teknik och kunskap som möjliggör allt eller delar av de här behoven exploderat. Vi behöver snabbt lära oss använda det vi redan har smartare, bygga strukturer för cirkularitet, stärka beredskap i fastigheterna och skapa samverkan via delad data. Då möjliggör vi skiftet - och där skapas konkurrenskraften.

Klimatförändringar, geopolitisk instabilitet, materialutveckling, digitalisering och AI driver just på en samhällsomvandling som förändrar förutsättningarna i grunden.

Hos oss på IQ Samhällsbyggnad samlas aktörer som vill ta ansvar och vara med och skapa framtidens lösningar. Våra medlemmar vet att för att lyckas behöver vi mer än att var och en utvecklar ny teknik och material. Det krävs också idéutveckling och samverkan. Vi behöver samlas kring en gemensam vilja att gå från vision till verklighet.

I samhällsbyggandet måste olika behov och krav samsas och mötas. Behovet av bostäder och nyproduktion ska möta kravet på ett mer resurseffektivt, cirkulärt byggande där vi vårdar, vidareutvecklar och nyttjar det vi redan har. Livscykelperspektiv, återbruk och smart resursanvändning är inte framtidsvisioner,

Vi ska ta till vara all forskning och innovation som görs för sektorns utveckling. Bland annat i de stora programmen Smart Built Environment, E2B2 och ShiftSweden som vi varit med att ta fram och driva. Här finns mycket kunskap att bygga vidare på. Digitala tvillingar gör det möjligt att simulera klimatrisker i

Anita Aspegren, VD, IQ Samhällsbyggnad

realtid. AI kan optimera flöden och förutse behov. Nya affärsmodeller för återbruk och cirkulära materialkedjor växer fram redo att tillämpas i omställningen. För oss är det självklart att forskning och innovation är nyckeln – både för hållbar utveckling och för sektorns konkurrenskraft. I en tid av snabb förändring och ökande osäkerhet måste vi innovera, lära snabbt och våga investera tillsammans i lösningar som ännu inte är färdiga, men som väntar runt hörnet. Därför vill vi bjuda in sektorns alla aktörer att vara med i vårt partnerskap för framtidens lösningar. Tillsammans kan vi hjälpas åt att skapa framtiden. ANNONS

Vi bygger samhällen där livet levs I Skaraborg är Peab med och formar framtiden. Genom nära samverkan med kommuner, näringsliv och invånare skapar vi miljöer där människor kan leva, växa och mötas – varje dag. Vår styrka ligger i att kombinera lokal närvaro med bred kompetens inom samhällsbyggnad, vilket gör oss till en trygg partner i både små och stora projekt.

Vi bygger allt från hus, skolor och badhus med förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Med fokus på kvalitet, långsiktighet och miljö är vi med och driver den gröna omställningen framåt. Vi har erfarenhet av att elektrifiera industriprocesser och själva utveckla energieffektiva lösningar som gör skillnad.

Projekt i samverkan

Framtidens förskolor

Götene Badhus Vi bygger ett helt nytt badhus med simbassäng, barnlandskap och relax i nära samverkan med Götene kommun.

En del av Peabs förskolekoncept, där pedagogik, miljö och arkitektur samspelar för barnens bästa.

Vill du veta mer om hur vi kan samverka? Vi berättar gärna om våra koncept, erfarenheter och lösningar – alltid med utgångspunkt i dina behov. Adam Lindström, arbetschef på Peab

Sörskogen förskola, Skara

Grön omställning i praktiken

Reinventing Hällekis, Paroc

Genom samverkan hjälper vi kunden möjliggöra elektrifiering av Parocs industriprocess i Hällekis.

NCC – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Cirkulärt byggande kräver nya arbetssätt – så testas skalbar återbruksmodell i Västerås

Klimatpåverkan från byggandet är en växande fråga där kraven på att minska utsläppen skärps successivt. I takt med att regelverk och förväntningar förändras utvecklas också branschens arbetssätt. Kostnader, logistik och fungerande materialflöden behöver hanteras på nya sätt – och det pågår en snabb kunskapsuppbyggnad.

I Västerås driver NCC ett omfattande projekt där en befintlig universitetsbyggnad byggs om. Målet är att återbruka så mycket material som möjligt och samtidigt pröva hur cirkulära principer kan bli praktiskt genomförbara i full skala.

mställningen mot mer cirkulära arbetssätt har länge pekats ut som en nödvändig väg framåt, men många aktörer beskriver fortfarande bristande rutiner, otydlig kravställning och avsaknad av marknadsplatser för återbrukat material som utmaningar. Frågan blir därför hur återbruk i större byggprojekt kan gå från pilot till ett mer etablerat arbetssätt. Från pilot till praktiskt genomförande

I Västerås genomför NCC ombyggnaden av Mälardalens universitets S-hus. Projektet siktar på att återbruka så mycket av den befintliga byggnaden som möjligt, från installationer och stomrelaterade delar till ytskikt och inredning. Målet är att visa hur cirkulära principer kan genomföras praktiskt och följas upp med mätbara resultat.

Dennis Lindblom Projektchef på NCC

– Vi försöker återbruka allt vi kan, ner på skruvnivå, säger Dennis Lindblom, projektchef på NCC. Han fortsätter: kunden har skapat utrymme för det, vilket inte är självklart i alla ombyggnadsprojekt. Digital inventering och nya arbetssätt på platsen

Arbetet på S-Huset inleddes med att hela byggnaden skannades och inventerades NCC ncc.se

Anna-Clara Ackebo Gruppchef teknik och hållbarhet på NCC

digitalt. Alla delar dokumenterades, från dörrar och fönster till undertak, ventilation, armaturer och fönsterbänkskanaler. Därefter sorterades materialet i tre kategorier: spara, förädla eller ersätta. Det konkreta arbetet märks tydligt i det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen. I ett av de större rummen står pallar med demonterade gipsskivor, märkta med streckkoder och projektposition. Snickarna arbetar metodiskt med att lossa varje skruv med hjälp av en magnetsond som hittar fästpunkterna genom ytskiktet. Det innebär ett helt annat arbetssätt än traditionell rivning, där väggar normalt tas ner med kofot eller maskin på några minuter. – Det är ett test av vårt tålamod. Man måste tänka annorlunda och planera varje moment. Det är lite som ett pussel, säger Dennis Lindblom. Material får ett andra liv

På en annan del av bygget står rader av inplastade armaturer, redo inför ombyggnad. Ett temporärt lager har uppförts där elektriker monterar om elektroniken och ersätter äldre ljuskällor med modern LED-belysning. När armaturerna återvänder till byggnaden bär de spår av sin historia, men är uppdaterade för decennier av fortsatt användning.

– Man får en annan syn på materialens värde. När man arbetar så här blir det tydligt att varje del är en resurs, inte något man bara river ut. Det påverkar synen på vad byggmaterial faktiskt är, säger Anna-Clara Ackebo, gruppchef teknik och hållbarhet på NCC. – Vi tog beslut för varje komponent. Kan den bevaras, kan den byggas om eller måste vi köpa nytt? Det var tidskrävande, men nödvändigt för att förstå vad som faktiskt går att återbruka, säger Dennis Lindblom. För att kunna återanvända armaturer utvecklade en leverantör ett särskilt ombyggnadskit, medan fönster behölls med nya glaskassetter i sina befintliga bågar. Gipsskivor demonteras manuellt för att kunna monteras igen, en process som kräver avsevärt mer tid än traditionell rivning. – Det handlar inte längre om rivning, utan om demontering. Allt måste göras mer varsamt när materialet ska få ett andra liv. Tid är pengar, men vi ser att metoderna mognar och blir mer effektiva över tid, säger Anna-Clara Ackebo.

Material som inte kan återbrukas internt säljs i stället via återbruksaktörer. Restmaterial som betong och tegel krossas och används till gabioner i campusmiljön, medan porslin från toaletter mals till terrazzo-liknande golvprodukter. De delar där återbruk är svårast, till exempel kakel och klinkers, hanterades i samarbete med designstudenter, som tog fram förslag på nya användningsområden. – Det är den sortens material som är mest utmanande att ta hand om. Det behöver vi fortsätta utforska, säger Dennis Lindblom.

Mätning, lärande och vägen framåt

Projektet följs upp med klimatberäkningar och statistik över materialflöden. Hittills uppges majoriteten av avfallet ha gått till materialåtervinning, två procent till energiåtervinning och ingenting till deponi. – Vi ligger på 98 procent materialåtervinning. Det visar vad som är möjligt när man arbetar systematiskt, säger Dennis Lindblom. Att driva cirkulära arbetssätt kräver dock tidiga diskussioner, nya affärsmodeller och gemensamma krav genom hela kedjan. – Många beställare vill göra rätt men är osäkra på vilka krav de faktiskt kan ställa. Där kan vi bidra med kunskap och hjälpa till att höja nivån i branschen. Kravställning är en nyckelfråga om vi ska skala upp, säger Anna-Clara Ackebo. Synen på återbruk förändras snabbt. – För bara några år sedan var många tveksamma till återbruk av bärande betongelement. Nu undersöker vi hur platsgjutna betongkonstruktioner kan demonteras och återanvändas. Utvecklingen går fort, säger Anna-Clara Ackebo. Framåt handlar mycket om att förädla erfarenheter från enskilda projekt till struktur och standard. – När volymerna ökar sjunker kostnaderna. Det är samma utvecklingskurva som för annan teknik. Men någon behöver visa att det fungerar i praktiken, avslutar Dennis Lindblom.

Göteborgs Hamn AB – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

36% reducerat CO2-utsläpp i Skandiaportens kajarbete

I Skandiahamnen pågår kajförstärkningsarbetet för fullt. 1 500 pålar har slagits i marken och spontarbetet är i slutfasen. Foto: Göteborgs Hamn AB

Det går att bygga klimatsmart i stora infrastrukturprojekt, utan att det kostar skjortan. Det visar senaste siffror från kajbyggnation i farledsprojektet Skandiaporten. Här har Göteborgs Hamn AB:s kravställan vid inköp för klimatsmarta materialval och främjandet av innovativa lösningar sänkt koldioxidutsläpp med 36%. Den ökade kostnaden för klimatåtgärder ligger på cirka 1% av den totala budgeten för kajbyggnation.

er du till nyttan är det små kostnader när vi jämför med den stora klimatnyttan vi får. Genom ett nära samarbete med NCC har vi noggrant vridit och vänt på alla aspekter av konstruktion, inköp och arbetssätt, säger Jan Andersson, projektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB. Genom att göra en klimatkalkyl som tydligt visar på skillnader i val, våga ifrågasätta gamla invanda arbetsmetoder, tänka nytt och hela tiden fokusera på att få ner koldioxidutsläppen har vi utvecklat målet som vi satte upp inför byggstart och lyckas nu nå 36% reducering. Under projektets gång har vi även fått en ökad förståelse för hur vår byggnation påverkar våra CO2-utsläpp och den kunskapen kan vi framöver använda för att sätta ännu hårdare krav på våra upphandlingar framöver.

• 100% HVO100 i alla maskiner och transporter • Eldrivna maskiner vid pålning och borrning

hjälp och kunskap från de som fysiskt får pålar, betong och spont på plats. Detta milstolpsfirande blir en hyllning till alla som bidragit, och en signal om att klimatsmart byggande är både möjligt och lönsamt, säger Jan Andersson.

• Samlade beställningar och planerade gjutningar med andra aktörer ger färre transporter

Så minskas CO2-utsläpp i projekt Skandiaporten

• Laddplatser för elbilar på byggplatsen

Material & konstruktion:

• Materialval med lägre klimatpåverkan, återvunnet stål i stället för nytt, sparade 15% av hela projektets klimatpåverkan • Optimering och minimering av konstruktioner, till exempel reducering av betongtjocklek. • Mindre andel cement – betong med slagg som bindemedel.

Ute på siten firar man att projekt Skandiaporten har nått en viktig milstolpe. Det bjuds på rejäl lunch och tacktal.

• Optimerad användning av betong – stålrörspålarna fylls delvis med krossmaterial

– Det är stort att vi lyckats så bra med målet att sänka CO2-utsläppen i projektet och det ska såklart firas med de som gör en stor och viktig del av arbetet, alla inblandade i byggnationen ute i Skandiahamnen. Det spelar ingen roll hur mycket vi räknar och planerar om vi inte får den nödvändiga

• Tunnare skikt av grovbetong

Göteborgs Hamn AB goteborgshamn.se

Maskiner & Transporter:

• Effektivare spont – mindre dimensioner och omfattning • Förslag och lösningar från både tjänstemän och yrkesarbetare på plats

• Större lastkapacitet i schaktbilar ger färre körningar

SKANDIAPORTEN

Göteborgs hamn är den enda hamnen i

Sverige som kan ta emot världens största fartyg. Men i dagsläget kan de inte anlöpa Sverige fullastade. För att lösa

problemet, och därmed säkerställa bra

förutsättningar för svensk handel, krävs en omfattande fördjupning av farleden. Detta hanteras av projekt Skandiapor-

ten som är uppdelat i två delar; farledsfördjupning och kajförstärkning.

• Hemlass – ta med nytt material tillbaka från tippen

KAJFÖRSTÄRKNINGEN

• Ingen onödig tomgångskörning

behöver förstärkas för att klara av det

Cirkulärt byggande:

• Sortering & återanvändning av asfalt, stål och bergmassor mellan projekt

Kaj och terminalytor i Skandiahamnen ökade djupet och för att kunna hantera två större fartyg samtidigt. Denna

del ansvarar Göteborgs Hamn AB för. Byggstart skedde februari 2024.

• Hål i sponten → mindre framtida drift & underhåll • Återbruk av massor & material – stålpålar, stålbalkar, asfalt, kapspill • Uppdragen spont återanvänds för tätningar Innovativ arbetsmetodik:

• Löpande klimatkalkyler som visar minskande utsläpp över tid • Effektivt inköpsarbete med CO2 som urvalskriterium

FARLEDSFÖRDJUPNINGEN

Området i farleden som behöver

fördjupas är nästan fem kilometer långt och muddringsbehovet 9–11 miljoner kubikmeter. Det ska öka maxdjupet

från dagens 13,5 till 16,5–17,5 meter.

Utöver fördjupningen behöver vändytan utanför containerterminalen breddas. Hela projekt Skandiaporten planeras vara klart 2028.

Fabege AB – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Arenastaden – från industriområde till en av Sveriges mest hållbara stadsdelar

År 2007 var platsen vi i dag känner som Arenastaden något helt annat. Längs Dalvägen låg ett nedgånget industriområde där skrot såldes i lösvikt. Platsen var långt ifrån den stadsdel med puls, liv och rörelse som syns här i dag. Men Erik Paulsson och fastighetsbolaget Fabege såg potential i läget intill Solna station och började utveckla området till något helt nytt.

et som en gång var dåligt utnyttjad industrimark har förvandlats till en modern och levande stadsdel. Visionen har varit tydlig från början – att skapa ett område där människor vill vara, arbeta och bo, säger Johan Zachrisson, affärsutvecklingschef på Fabege. En stad som lever dygnet runt

Arenastaden lockar omkring 15 miljoner besökare varje år. Nationalarenan Strawberry Arena blandar världsstjärnor som Taylor Swift och Bruce Springsteen med event som Techarenan och Melodifestivalen, och Westfield Mall of Scandinavia är ett av Nordens största köpcentrum. Men området är mer än sina landmärken. Här finns tiotusentals arbetsplatser och flera av Sveriges största företag har valt att förlägga sina huvudkontor här. Samtidigt växer Arenastaden som bostadsadress. Här möts det nya och det gamla i form av moderna stadskvarter med de klassiska stenstadsmiljöerna i Gamla Råsunda. Här finns radhus på taket av köpcentrumet, moderna etagelägenheter, och charmiga äldre kvarter med gångstråk, parker och närhet till Hagaparken och Råstasjön. – Arenastaden är en plats som idag har mycket av det människor behöver för att trivas i form av bra kommunikationer, service i toppklass, moderna arbetsplatser och bostäder nära grönområden. Därför är det naturligt att vi fortsätter utvecklingen här mot en ännu grönare och mer trivsam stadsdel i Stockholm, säger Hanna af Sandeberg, marknadsområdeschef i Arenastaden.

Från vänster: Linn Dahlberg, avdelningschef för Kund och Produkt på Fabege, Johan Zachrisson, affärsutvecklingschef på Fabege & Hanna af Sandeberg, marknadsområdeschef Arenastaden på Fabege.

Höga betyg från hyresgästerna

Arenastaden är idag hem för företag som bland andra SEB, Telia och Vattenfall, som har valt att förlägga sina huvudkontor eller nordiska nav här. Och det är inte en slump. – Vi har lyckats attrahera starka, långsiktiga varumärken för att vi kan erbjuda en helhet. Det handlar inte bara om kvadratmeter, utan om att skapa attraktiva arbetsmiljöer och ett sammanhang, säger Linn Dahlberg, avdelningschef för Kund och Produkt på Fabege. I den senaste kundnöjdhetsundersökning (NKI) nådde Fabege 87 av 100 i övergripande kundnöjdhet bland kontorshyresgästerna i Arenastaden – ett mycket starkt resultat i branschen. Än mer talande är att 100 procent av kunderna skulle rekommendera andra företag att flytta hit. – Arenastaden är en tät, urban miljö. Vi måste ta ansvar för hur området fungerar. Alltifrån logistik och trygghet till puls, matutbud, hotell och mötesplatser. Det är den helheten som gör att vi sticker ut, säger Hanna af Sandeberg.

Hållbar stadsutveckling från grunden

Arenastaden har utvecklats på mark som var lågexploaterad i stället för att ta naturmark i anspråk. Genom att bygga tätt, resurssmart och energieffektivt på en plats i närhet till natur och med god kollektivtrafik minskar klimatpåverkan samtidigt som platser för människor och verksamheter skapas. Fabeges fastigheter i området har idag en energiförbrukning som ligger långt under snittet för svenska kontorsfastigheter. – Vår förvaltning ska vara klimatneutral år 2030. Då ska vi även ha minskat vår klimatpåverkan i byggprojekt till hälften. Flera av våra mest klimatsmarta byggnader ligger i Arenastaden, bland annat Skandinaviens första nollenergihotell, säger Linn Dahlberg. Klimatsmarta resor som gör skillnad och en växande regional knutpunkt

Fabeges resvaneundersökning genomförd tillsammans med CERO (Climate and Economic Research in Organizations) och över 6 500 medarbetare verksamma i Arenastaden, visar att klimatpåverkan från arbetsresor har minskat med 45 procent de senaste tre åren – en utveckling som överträffar Parisavtalets mål till 2030. – Det är ett kvitto på att det går att förändra beteenden, men också på att kollektivtrafiken är tillgänglig och fungerar, säger Johan Zachrisson. Och framtiden ser ännu ljusare ut. 2028 öppnar tunnelbanans gröna linje med station mitt i området.

Arenastaden 2008

Fabege AB fabege.se

Arenastaden 2030

På sikt finns även möjlighet att skapa en storregional knutpunkt med Arlanda Express och fjärrtåg – något som skulle avlasta Stockholm Central och stärka hela regionens tillgänglighet och tillväxtkraft.

Hållbara transporter i vardagen

För att minska tung trafik har Fabege och Ragn-Sells startat Urban Services - en lokal last-mile-lösning där mindre elfordon sköter leveranser, returhantering och återvinning. Varje månad samordnas omkring 3 500 leveranser i omlastningshubben i Westfield Mall of Scandinavia innan de körs ut med elfordon. Det minskar antalet lastbilar, ökar tryggheten och förbättrar servicen. – Det här är något vi ser växa. Det är inte bara smart ur ett miljöperspektiv, det ökar också servicen för våra hyresgäster, säger Hanna af Sandeberg. Här växer nästa kapitel fram

Utvecklingen av Arenastaden fortsätter, och nästa stora steg sker längs Dalvägen - mittemot den nya tunnelbanestationen. Här planeras kontorskvarter med tusentals arbetsplatser, 700 nya bostäder samt restauranger och service i bottenplan. Och när Fabege blickar framåt ser de inte bara fler byggnader, utan en ännu mer integrerad och levande stadsdel. Samtidigt är de ödmjuka inför den snabba samhällsutvecklingen. – För tio år sedan hade vi ingen aning om att vi skulle få en pandemi, ett nytt säkerhetsläge i Europa eller AI:s snabba utveckling. Men människor utvecklas inte i samma takt som tekniken. Därför tror vi att grundläggande behov som trygghet, variation, grönska och tillgänglighet fortfarande kommer att vara centrala, säger Linn Dahlberg. – De byggnader vi reser idag kommer stå här i många år. Vår uppgift är att se till att de fungerar även då, avslutar Johan Zachrisson.

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Hållbarhetscertifierade fastigheter är en oberoende kvalitetsstämpel och viktig konkurrensfördel HÅLLBARHETSARBETE

Oberoende hållbarhetscertifiering av fastigheter är en konkurrensfördel för fastighetsägare och dessutom nödvändigt för att Sverige ska nå sina hållbarhetsmål. Ytterligare en viktig pusselbit för att göra fastighetssektorn hållbar är, enligt Lotta Werner Flyborg, vd på Sweden Green Building Council, SGBC, att kommuner börjar ställa krav på hållbarhetscertifiering i samband med markanvisning och dessutom följer upp det långsiktiga hållbarhetsarbetet hos de aktörer som tilldelats kontrakt.

Text:

Annika Wihlborg

Sveriges större städer är en hållbarhetscertifiering i många fall ett grundkrav och en nödvändig kvalitetsstämpel för att kunna avyttra en kommersiell fastighet. Det finns även en tydlig koppling mellan hållbarhetscertifieringen och fastighetens ekonomiska värdering. För fastighetsägare blir den här typen av certifiering dessutom ett konkret sätt att visualisera hållbarhetsarbetet för sina hyresgäster, säger Lotta Werner Flyborg. För att certifieras enligt SGBC:s mest efterfrågade hållbarhetscertifiering, Miljöbyggnad, krävs en obligatorisk kontroll minst ett år efter uppförd och driftsatt byggnad då fastighetsägaren ska påvisa de faktiska hållbarhetsvärden som uppnåtts i byggnaden för att få den slutgiltiga certifieringen. Efterkontrollen är viktig, inte minst för bankerna.

Accelererad certifieringstakt i befintligt bestånd

Om Sverige ska nå sina högt ställda klimatmål så är det nödvändigt att fler befintliga fastigheter hållbarhetscertifieras. –Nyproduktionstakten kommer sannolikt att minska framöver, vilket gör det än mer angeläget att hållbarhetscertifiera en större andel av det befintliga fastighetsbeståndet. I det befintliga beståndet handlar certifieringsarbetet mycket om att effektivisera driften på olika sätt. Oberoende hållbarhetsverifieringar, alltså certifieringar som utfärdas av en oberoende tredje part, blir också allt viktigare. Banker som lånar ut till fastighetsutvecklare och fastighetsägare är exempel på en typ av aktör som på senare år lagt större tonvikt vid just tredjepartscertifieringen, säger Lotta Werner Flyborg. Tydliga ekonomiska fördelar

Hållbarhetscertifiering av ett befintligt bestånd är ett sätt för fastighetsägare

Lotta Werner Flyborg Vd på Sweden Green Building Council, SGBC

att illustrera hur de arbetar aktivt med att energieffektivisera sitt bestånd. Den ekonomiska kopplingen är tydlig även här. Fastighetsbolag med ett hållbarhetscertifierat grönt bestånd beviljas ofta banklån till lägre räntor än fastighetsägare med ett brunt bestånd. – I Sverige är det näringslivet som driver på hållbarhetsarbetet, men i många andra

europeiska länder tillämpar offentlig sektor högt ställda hållbarhetskrav. Om svensk offentlig sektor låter sig inspireras av andra europeiska länder och introducerar obligatoriska klimat- och miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar så hade det gjort ett stort avtryck i fastighetssektorns samlade klimatpåverkan, säger Lotta Werner Flyborg.

MIVO Technology – Partner Content

MIVO hjälper fastighetsägare att sänka energikostnaderna med smart mätning Digitaliseringen förändrar fastighetsbranschen i grunden. Svenska MIVO Technology ligger i framkant med öppna och standardiserade lösningar som gör fastighetsdrift både energieffektiv och datadriven. På bara sex år har företaget gått från idé till etablerad aktör på den svenska marknaden – och nu vidare ut i världen, med kunder i bland annat Norge och Dubai.

Ivan Lapitski Vd och grundare, MIVO Technology

i vill göra datadriven fastighetsdrift enklare, effektivare och framför allt smartare. Vår teknik är öppen och allt kan mätas – fastighetsägaren får full kontroll över dataflödena utan att bli inlåst i ett system, säger Ivan Lapitski, vd och grundare av MIVO Technology. MIVO Technology mivo.se

Kärnan i företagets lösning är MIVO Connect – en egenutvecklad IoT-gateway som samlar in data från mätare och sensorer i fastigheten. Insamlingen sker via standardiserade protokoll, vilket gör att fastighetsägaren slipper inlåsning. Data kan sedan delas till ett brett urval av tjänsteleverantörer, exempelvis för debitering (IMD), värmestyrning och energiuppföljning. I stället för flera parallella mätsystem med separat hårdvara samlas all data centralt i MIVO Connect. Det förenklar installation och administration och minskar hårdvarukostnaderna. – Vi har lagt stor vikt vid användarvänlighet – både för installatörer och fastighetsägare – och att lösningen ska fungera med befintlig infrastruktur, berättar Ivan Lapitski.

investeringar i energieffektivisering. – Vi ser ett starkt behov av digitalisering i fastigheter – lösningar som förenklar drift, sänker kostnader och ger insikt i energianvändning. Framtiden är datadriven, och vi gör det enkelt att komma dit, avslutar Ivan.

CCBuild – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Återbruk som sparar både klimat och kostnader – därför växer CCBuild i byggbranschen Bygg- och fastighetssektorn genererar stora mängder avfall varje år, samtidigt som kraven på klimatredovisning och resurseffektivitet skärps. En central utmaning är bristen på struktur: Vilka material finns, vilket skick har återbrukbara produkter och var kan de användas igen?

CBuild är en digital plattform som låter aktörer inventera, lagra, boka, köpa och sälja byggprodukter. Interna materialflöden, restpartier och en extern marknadsplats samlas i samma system med spårbar produktinformation och klimatdata. Byggföretaget Sh bygg är ett av flera bolag som menar att verktyget gjort det enklare att skala upp återbruket.

och Stockholm har Alecta Fastigheter, Castellum, Akademiska Hus och Vasakronan i samarbete med Wiklunds skapat en gemensam hubb där material cirkulerar mellan organisationerna. Enligt CCBuilds vd Carina Loh Lindholm behöver handeln mellan organisationer öka för att återbruket ska växa.

– CCBuild har hjälpt oss att arbeta mer strukturerat med återbruk. Vi använder det framför allt internt, men vid behov kan vi också lägga ut material på den öppna marknadsplatsen, säger Jonas Säfström, på Sh bygg.

– Många företag har kommit långt internt, men för att skala upp krävs att fler handlar mellan varandra. Vi ser att många organisationer vill göra mer, men saknar verktyg för att arbeta systematiskt. När processerna blir tydliga och datan samlad ökar förutsättningarna att fatta beslut som verkligen gör skillnad, säger hon

Flera använder plattformen på liknande sätt. Eskilstuna Kommunfastigheter inventerar material och återanvänder i egna projekt eller via interna lager. I Uppsala

Marknadsplatsen stödjer flera nivåer av återbruk: internt, i samverkanslösningar och helt publikt. Flödet är anpassat för hela processen från inventering till

leverans, vilket gör det enklare att hitta nya mottagare för material. Carina lyfter Alecta Fastigheters projekt Vi på hörnet i Göteborg som ett konkret exempel på hur återbruk kan minska både klimatutsläpp och kostnader. På CCBuilds publika kunskapsbank delar anslutna aktörer erfarenheter från genomförda cirkulära projekt, och plattformens inventeringsverktyg ger klimatnyckeltal både inför beslut och i uppföljningen av åtgärder. – Återbruk handlar inte bara om materialflöden, det påverkar hela sättet vi planerar och genomför projekt. När återbruk vägs in tidigt i processen öppnas andra möjligheter, både för klimatet och ekonomin, säger hon Plattformen utvecklas löpande tillsammans med användarna och integreras med andra system, bland annat logistikverktyg. Målet är att sänka trösklarna så att återbruk blir lika enkelt som vanliga beställningsprocesser. CCBuild startade 2015 inom ett samverkansprojekt på IVL Svenska Miljöinstitutet. I dag använder omkring 200 organisationer plattformen. Förutom verktyget betonar Carina vikten av gemensamma arbetssätt

Carina Loh Lindholm Vd CCBuild

och kunskap för att cirkulära principer ska slå igenom i praktiken. Nästa steg är tydligt: fler aktörer behöver börja handla med varandra, inte bara återbruka internt. – Vi har kunskap och digitalt stöd på plats. Nu behöver fler växla upp sitt återbruksarbete, säger hon.

CCBuild www.ccbuild.se Skellefteå Kommun – Partner Content

ACE Powerhouse i Skellefteå: Ett flaggskepp för den gröna omställningen

Skellefteå har redan ett av landets mest omskrivna kulturhus. Men nu reser sig ytterligare ett landmärke i staden – den sju våningar höga träbyggnaden ACE Powerhouse som blir 8 300 kvadratmeter. Med sin roll som nav för forskning och innovation och sin kompromisslösa satsning på hållbarhet, har byggnaden redan vunnit Sweden Green Building Council (SGBC) utmärkelse Årets Miljöbyggnad.

dén om ett nytt centrum för ett centrum för innovation och utveckling inom energiomställningen på Campus Skellefteå föddes redan 2020. Skellefteå kommun såg behovet av att skapa en byggnad som inte bara skulle rymma avancerade verksamheter – utan också i sig själv visa vägen för framtidens byggande. – Vi landade väldigt tidigt i att ACE Powerhouse måste vara i framkant. Inte bara tekniskt, utan som ett tydligt vägval. Ska vi prata hållbar omställning måste vi också visa vägen och bygga därefter, säger Rickard Jonsson, hållbarhetsansvarig för fastigheter på Skellefteå kommun. Det övergripande målet blev därför att byggnaden skulle certifieras enligt Miljöbyggnad Guld och NollCO2. De höga Skellefteå Kommun skelleftea.se

kraven har fått genomsyra varje led – från formgivning och energisystem till materialval och återbruk. Återbruk av material har varit ett ledord. Hundratals produkter och material från bland annat Skellefteås gamla sjukhus har fått nytt liv. Resultatet är både klimatmässigt effektivt och kulturellt laddat. – Vi visste att återbruk skulle bli en nyckel. Men framför allt ville vi visa att återbruk kan skapa estetik. Material från byggnader med lokal historia lever nu vidare här – det är både hållbart och identitetsskapande, säger Rickard Jonsson. När byggnaden står på plats 2027 blir den basen för kompetenscentret Arctic Center of Energy (ACE) och en en mötesplats, testbädd och labb för framtidens energisystem. Byggnaden kommer inrymma moderna arbets-

platser, laboratorier, flexibla utbildnings- och samarbetsytor samt publika miljöer för evenemang och restaurang. – Vi har strävat efter att skapa miljöer som inspirerar, speglar verksamhetens roll i den hållbara omställningen och öppnar dörrar för möten mellan forskning, utbildning och näringsliv. Flexibilitet är nyckeln – både för att rymma olika funktioner idag och för att göra det möjligt för huset att utvecklas över tid. I vår syn på hållbarhet är anpassningsförmåga en av de viktigaste byggstenarna, säger Sanna Orellano, ACE Powerhouse lead. Projektet har präglats av en arbetsmetod där idéer prövats, övergivits och förfinats.

Enligt Rickard Jonsson har tid varit en avgörande framgångsfaktor: – Att ta tid på sig är viktigt för att lyckas, det går inte att göra innovationer i hög hastighet. Vi har haft modet att låta det ta tid. Vi har kunnat testa nya metoder och även skrota det som inte fungerat, säger han. ACE POWERHOUSE

ACE Powerhouse är en byggnad där arkitektur, forskning, energiinnovation och social hållbarhet samlats under samma tak. Den är framtidens cirkulära byggnad och blev i år värdig vinnare av priset ”Årets Miljöbyggnad.”

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Erik Selin om risk, tajming och framtidstro i fastighetsbranschen P R O F I L I N T E R VJ U

Fastighetsmiljardären Erik Selin har i decennier styrt Balder genom börsras, ränteschocker och tillväxtfaser. Hemligheten bakom framgången? En nästan stoisk syn på risk – och en instinkt att inte göra för mycket, för snabbt. Text:

Mary Örnborg

et är lätt att tro att man måste pricka toppen eller botten. Men det handlar snarare om att undvika de riktigt dåliga besluten, säger Erik Selin. Redan i unga år började han investera i fastigheter och gjorde snabbt den kanske viktigaste lärdomen för en långsiktig investerare, risk är viktigare än potential. – När man får sina första smällar inser man att det viktigaste ofta inte är att maxa resultatet, utan att undvika misstagen. Det tankesättet har jag haft sedan dess. Det funkar i investeringar, kanske inte i innovation, men i fastigheter gäller det. Selin återkommer också flera gånger till det som sällan lyfts fram i efteranalyser och årsredovisningar, nämligen det osynliga värdet av att inte göra något alls. I en bransch som ofta premierar handling, expansion och synliga resultat, lyfter han i stället vikten av att ibland trycka på paus. – Många tänker att misstag bara handlar om att fatta fel beslut. Men ofta handlar det om det man inte gör – att man agerar för snabbt, eller missar en möjlighet. Uteblivna intäkter syns inte i bokföringen, säger han.

Det viktiga är inte att vara först – utan att vara redo. “För dyrt men rätt bolag”

Men även för en rutinerad investerare blir inte alla tajmingsbeslut rätt. Han tvekar inte att ta upp ett exempel. – Investeringen i Entra blev med facit i hand helt feltajmad. Ett bra bolag med bra hus, men vi köpte för dyrt. För Erik handlar det inte om att välja mellan känsla och kalkyl – utan om att använda båda. Där vissa lutar sig helt på siffror och andra på magkänsla, försöker han hitta balansen. – Jag gillar att räkna och är ganska snabb i huvudet. Men vissa beslut måste kännas rätt också. Man får inte stirra sig blind på siffrorna, erfarenheten hjälper till att kalibrera magkänslan. I slutändan handlar det om att ha ett system för att i genomsnitt fatta bra beslut. Det är just det, att jobba med struktur, men också våga lita på sin erfarenhet som han menar ofta ger bäst resultat över tid.

Erik Selin VD och huvudägare i Fastighets AB Balder

Att vara långsiktig är lätt i medvind. Men i lågkonjunktur, när räntorna stiger och osäkerheten breder ut sig, krävs mer.

– Vi försöker alltid ha fem andra möjligheter på bordet. Det ger perspektiv och ökar chansen att vi väljer rätt.

– Då skärper jag till mig. Jag blir noggrannare, mer kreativ. Det gäller att lägga i en extra växel, för att väga både möjligheter och risker ännu mer noggrant.

På frågan om han ångrar något beslut, eller har ett som han är särskilt stolt över, svarar han utan längre betänketid:

Skillnaden mellan att reagera snabbt och att tänka långsiktigt är något Selin balanserar ständigt. – Det är en konst att vara både snabb och långsam som person. Du måste kunna agera direkt när det behövs men samtidigt ha tålamod att vänta på rätt läge. Ser fortsatt framtid för kontor

Trots diskussionerna om kontorsdöd och distansarbete är Selin tydlig i sin syn på segmentets framtid. – Jag tror kontor kommer klara sig bra i genomsnitt. Kontor är, som jag ser det, helt avgörande för att bygga kultur, gemenskap och idéskapande. När Balder överväger nya projekt är det inte bara potentialen som vägs in, utan helheten. – Det måste passa in i det vi redan gör. Vi bygger inget för att sälja snabbt, utan med ambitionen att äga långsiktigt. Då måste vi också kunna sköta det själva. Inför varje investering jämförs alltid flera alternativ.

– Nej, det har jag faktiskt inte. Alla beslut är bra när man tar dem utifrån den information och kunskap man har. Sen får man ofta ta ett nytt beslut när förutsättningarna förändras. Vad är då ett ”bra projekt” i tuffare tider? – Det finns inga säkra kort. Alla projekt innebär risk. Men projekt med hög belåning är alltid mer sårbara. När räntan går upp stiger avkastningskraven, och då går kalkylerna inte ihop. Selin anser inte att bygg- och fastighetsbranschen är reaktiv, men betonar vikten av att vara förberedd – både organisatoriskt och ekonomiskt. – Du måste ha systemen, personalen och kapitalet på plats när det väl vänder. Det går inte att börja förbereda sig efter att uppgången börjat. För honom handlar förberedelse om handlingskraft – inte gissningar. – Är du rustad organisatoriskt och finansiellt kan du agera snabbare än andra. Det är ofta det som avgör vilka som lyckas.

Framgång är inte att ligga först

Erik har aldrig strävat efter att ligga först i kurvan eller göra de mest spektakulära affärerna. I stället handlar hans filosofi om att hålla en stadig kurs – med fokus på långsiktighet och konsekvens. – Jag försöker inte vara smartare än alla andra. Jag försöker bara göra rätt så ofta jag kan, undvika stora missar och låta det ackumuleras över tid. Och trots en omvärld fylld av osäkerhet och svängningar, ser Selin fortsatt ljust på framtiden. – Fastighetsbranschen rör sig långsamt men stabilt framåt. Det kommer periodvis dåliga och stökiga tider men det mesta har en tendens att rätta till sig. OM ERIK SELIN BAS: Göteborg

FÖRSTA INVESTERING: Köpte sin första hyresfastighet i 20-årsåldern

BOLAG: Balder är ett av Nordens största fastighetsbolag, med verksamhet inom bostäder, kommersiella lokaler och hotell

VÄRDERING AV BOLAGET: Cirka 180 miljarder SEK (börsvärde)

KÄND FÖR: Långsiktiga investeringar, riskmedvetenhet och låg profil

PRIVAT: Har kallats en av Sveriges mest lågmälda miljardärer

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Bygg smartare med träfiber – isolering som skyddar mot kyla, vind och ljud

Träfiber används i olika byggnader, från småhus till flerbostadshus och industribyggnader – Hunton Nativo®Träfiberisolering Skivor och Lösull används i moderna byggprojekt över hela Norden. Isoleringen som är tillverkad av norsk granflis kombinerar god komfort med dokumenterad prestanda på klimatutsläpp, ljuddämpning och brandmotstånd. Klimatpåverkan – låg CO₂-profil genom hela livscykeln Ljudisolering – hög naturlig densitet som dämpar effektivt Brandmotstånd – testad och dokumenterad prestanda

Möt oss på Nordbygg 21-24 april 2026 Monternummer C06:41

Ett naturligt val för dig som vill bygga med omtanke för både människor och miljö. Läs mer på www.hunton.se

ANNONS

Klimatsmarta väggsystem som når nettonoll – nu!

ETC Byggentreprenad har tillsammans med Ecococon utvecklat en innovativ bygglösning som möjliggör snabb omställning. Vi erbjuder färdiga elementväggar av trä och halm som drastiskt minskar byggnaders klimatpåverkan.

Världens högsta halmhus

Snabbare väg till klimatmål

Ett bevis på vår innovationskraft är byggandet av världens högsta halmhus i Hyllie, Malmö. Projektet visar att halm kan användas i storskaliga byggnader. Halm, som är en restprodukt från jordbruket, har en tillväxttid på en säsong jämfört med trä, som tar 40 år, eller mer, att växa. Vi kan leverera byggsystem i halm, alltifrån villor till höghus. Som kund får du en mångsidig och hållbar lösning för alla byggprojekt.

ETC Byggentreprenad AB står redo att hjälpa både fastighetsutvecklare och byggföretag att nå sina klimatmål snabbare genom våra innovativa bygglösningar. Vi är glada att erbjuda våra produkter till hela byggbranschen så att de kan dra nytta av vår expertis och snabbt implementera hållbara alternativ. Vår metod är inte bara en framtida vision, utan en verklig och applicerbar teknik.

Biobaserade system visar vägen

Vi garanterar hög kvalitet

Genom vårt partnerskap med Ecococon levererar vi elementväggar som inte bara är energieffektiva utan även netto-negativa i sina utsläpp. Dessa väggsystem, baserade på halm, binder CO2 och erbjuder ett naturligt, hållbart alternativ till traditionella material som betong och stål.

Framtidens byggande är här och vi levererar det till dig – idag!

Med produktion i Sverige säkerställer vi hög kvalitet och korta leveranstider, vilket minimerar logistiska utsläpp och ökar projektens hållbarhet. Vi är övertygade: den snabbaste vägen till klimatneutralitet ligger i att välja material som redan idag levererar nollutsläpp eller bättre.

Tillsammans kan vi skapa en hållbar och framtidssäker byggsektor. Kontakta oss! etcbyggentreprenad.se

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Den osynliga resursen som kan förändra framtidens fastigheter ENERGIEFFEKTIVISERING

Energieffektivisering har gått från teknisk detalj till strategisk värdefaktor för fastighetsägare och städers omställning. Trots enorm potential hamnar frågan ofta i skuggan av nya kraftsatsningar. Samtidigt visar beräkningar att vinsterna kan förändra både ekonomin och energisystemet i grunden. Text:

Petter Ahrenstedt

är diskussionen om framtidens energiförsörjning tar fart är det ofta sol, vind eller ny kärnkraft som

dominerar rubrikerna. Men en av de mest kraftfulla resurserna finns redan i våra byggnader. Enligt Energimyndigheten kan Sverige minska elanvändningen med upp till 25 terawattimmar genom till exempel bättre styrning, smarta renoveringar och effektiv drift. – 25 TWh är lika mycket som hela Forsmark producerar på ett år, och det är betydligt billigare än att bygga ny kraft, säger Lotta Bångens, generalsekreterare för ENEFF. Sen behöver vi säkert göra både och i framtiden, men varför inte energieffektivisera först? Trots det hamnar energieffektivisering ofta i skymundan. Frågan är komplex och svår att visualisera, till skillnad från vindkraftverk eller solparker.

Lotta Bångens Generalsekreterare för ENEFF

– Det går inte att rita eller visa och det låter inte eller luktar. Det blir ofta något man nämner i förbifarten: ”och så är det såklart viktigt att vara energieffektiv

också”, säger hon. Vi är inte alls så energieffektiva i Sverige som vi ofta tar för givet. Sverige har långt kvar att gå, det finns fortfarande mycket att göra. Brister i uppföljning och kontroll är ett hinder. Regler för energiprestanda vid nybyggnation och renoveringar finns redan, men efterlevnaden varierar. – När man bygger om ska man energieffektivisera där det är lönsamt. Men många känner inte ens till regelverket, och tillsynen är för svag, säger Lotta Bångens. Samtidigt sker förändring underifrån, något som är ganska nytt är att finanssektorn börjar visa intresse för energieffektivisering. Banker börjar koppla energiprestanda till lånevillkor för fastigheter, vilket gör frågan konkret för både stora bolag och vanliga bostadsrättsföreningar. – Helt plötsligt frågar folk i min egen bostadsrättsförening vad vi har för energiklass, för banken säger att man kan få lägre ränta om fastigheten har en bra energiklassning. Det har aldrig hänt tidigare, säger Lotta Bångens och fortsätter: – Det sker oftare att privata aktörer går före de offentliga, trots att offentlig sektor,

enligt EU, ska vara förebild. De som driver utvecklingen är stora fastighetsägare som har kunder som inte vill flytta in om inte huset har rätt energiprestanda, säger Lotta Bångens. Framåtrörelsen hindras inte av tekniken eller ekonomin, utan av något annat. – Tekniken finns. Lönsamhet finns. Allt finns. Det som saknas är politisk vilja och tydlighet i vilken riktning vi ska gå, säger Lotta Bångens. Att frigöra 25 terawattimmar ur dagens byggnader och industrier skulle enligt henne kunna förändra energisystemet nästan lika mycket som ett nytt kärnkraftverk – utan en enda ny reaktor. Den osynliga resursen kan bli den snabbaste vägen mot klimatneutrala städer och stabila fastighetsvärden. Dessutom dämpas energipriserna när vi minskar efterfrågan. – I en tid där varje kilowattimme räknas är energieffektivisering inte ett komplement. Det är den snabbaste vägen till både klimatsmarta städer och stabila fastighetsvärden, och den nyckel som kan avgöra hur framtidens energisystem formas, avslutar Lotta Bångens.

Klimatfastigheter Småland AB – Advertorial

Så gör Klimatfastigheter energibesparing till en god affär Energieffektivisering är inte längre bara en hållbarhetsfråga – det är en direkt lönsam affär. Klimatfastigheter hjälper sina kunder att sänka kostnaderna, öka fastighetsvärdet och samtidigt bidra till ett mer hållbart samhälle. Foto: Urban Gyllström

limatfastigheter arbetar nära sina kunder och erbjuder en helhetslösning som sträcker sig från energianalys till praktiskt genomförande och kontinuerlig uppföljning. Den långsiktiga modellen innebär att fastighetsägaren får en partner som inte bara identifierar potential utan även tar helhetsansvar för att åtgärderna realiseras och säkerställer mätbara resultat. – Vi systematiserar energidata, analyserar driftmönster och prioriterar de åtgärder som ger snabbast och störst ekonomisk effekt. Som exempel kan det gälla optimering av värme- och ventilationssystem, modern styrteknik och kontinuerlig uppföljning

Klimatfastigheter Småland AB klimatfastigheter.se

av förbrukning. Med rätt åtgärder kan fastighetsägare sänka sina energikostnader dramatiskt och frigöra kapital redan första året, säger Martin Wikman, grundare och vd för Klimatfastigheter.

Många fastigheter har en betydande, men ofta osynlig, potential att sänka sina driftskostnader. Med ett systematiskt arbete får förvaltare ofta optimala resultat och en mer hållbar förvaltning. Klimatfastigheters arbetssätt bygger på långsiktighet, där man följer hela processen från analys till genomförande och uppföljning, vilket gör att kunden får en partner som både tar ansvar och visar vägen mot en effektivare drift. Resultatet blir lägre energiförbrukning, minskade driftskostnader och ett stabilare fastighetsvärde. – Energirenovering är betydligt mer komplext än många tror. Det kräver planering, upphandling, teknisk styrning och kvalitetskontroll. Utan en strukturerad process riskerar kostnaderna att skena. Vår roll är

att göra hela processen enkel och hanterbar för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar, säger Martin Wikman. För fastighetsägare är vinsterna betydliga: bättre kontroll över driften, tryggare ekonomi och en förvaltning som klarar framtidens krav på hållbarhet. En väl genomförd energieffektivisering är en konkret klimatsatsning – något som blivit allt viktigare för både investerare och hyresgäster. – Många ser energieffektivisering som en kostnad – men det är i praktiken en investering som ofta ger mångdubbelt tillbaka. Dels genom lägre energikostnader från dag ett, dels genom höjda fastighetsvärden. I våra projekt ser vi ofta verifierade värdeökningar som är långt mycket större än hela investeringen, säger Martin Wikman. Klimatfastigheter har också en långsiktig serviceplan som säkerställer ett korrekt underhåll av installerade produkter. Detta säkerställer att garantier gäller om problem uppstår. Detta är något som många förvaltare tyvärr ofta missar. Med ökande

Martin Wikman Grundare & VD Klimatfastigheter

energipriser och skärpta hållbarhetskrav visar Klimatfastigheter hur modern teknik och kompetent förvaltning kan skapa både lönsamhet och samhällsnytta. Smart fastighetsförvaltning lönar sig – och potentialen är större än många tror.

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Energiuppföljning

Värmestyrning

Debitering

Ivan Lapitski Vd och grundare MIVO Technology

MIVO Technology mivo.se

Kärnan i företagets lösning är MIVO Connect – en egenutvecklad IoT-gateway som samlar in data från mätare och sensorer i fastigheten. Insamlingen sker via standardiserade protokoll, vilket gör att fastighetsägaren slipper inlåsning. Data kan sedan delas till ett brett urval av tjänsteleverantörer, exempelvis för debitering (IMD), värmestyrning och energiuppföljning. I stället för flera parallella mätsystem med separat hårdvara, samlas all data centralt i MIVO Connect. Det förenklar installation och administration och minskar hårdvarukostnaderna. – Vi har lagt stor vikt vid användarvänlighet, både för installatörer och fastighetsägare – och att lösningen ska fungera med befintlig infrastruktur, berättar Ivan Lapitski.

Med MIVOs teknik kan fastighetsägare mäta allt från el- och vattenförbrukning till temperatur och fuktnivåer i varje lägenhet. Genom analys av mätdata kan ineffektiva system identifieras och åtgärder prioriteras. Resultatet blir mätbara och lönsamma investeringar i energieffektivisering. – Vi ser ett starkt behov av digitalisering i fastigheter – lösningar som förenklar drift, sänker kostnader och ger insikt i energianvändning. Framtiden är datadriven, och vi gör det enkelt att komma dit, avslutar Ivan.

Siemens – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Digital infrastruktur – nyckeln till lägre risk och högre fastighetsvärde

Digitalisering, energiprestanda, cybersäkerhet och ny EU-lagstiftning driver nu en av de största strukturella förändringarna i svensk fastighetssektor på flera decennier. Siemens är en av de ledande opinionsbildarna som efterlyser stabilitet i den gröna omställningen och hjälper fastighetsägare att framtidssäkra sina byggnader – inte bara med teknik, utan med en helhetsplattform för data, drift, säkerhet och långsiktig värdeutveckling.

Mithra Kiasat Head of Nordic Sales Siemens Smart Infrastructure Buildings

ed 178års erfarenhet av kritisk infrastruktur ligger Siemens i framkant när det kommer till datadriven fastighetsautomation. I dag arbetar företaget allt mer som en partner för digital infrastruktur, där teknik, rådgivning och cybersäkerhet kombineras för att möta fastighetsägarnas största utmaningar: att minska energikostnader, optimera driften, uppfylla nya regelkrav och skydda uppkopplade system som blir allt mer komplexa. – Det här handlar inte längre om enskilda energiprojekt. Det handlar om att bygga en digital infrastruktur som gör fastigheter säkra, effektiva och skalbara över tid. Med rätt plattform kan byggnader drivas smartare, reagera snabbare och till slut bli mer autonoma, säger Mithra Kiasat, Head of Nordic Sales för Siemens Smart Infrastructure Buildings. Det är välkänt att majoriteten av kostnaderna under en byggnads livscykel uppstår efter inflyttning. Det är driften, ineffektivi-

Det handlar om att bygga en digital infrastruktur som gör fastigheter säkra, effektiva och skalbara över tid. teten och oförutsedda fel som driver kostnadsbilden. Siemens ser att lösningen ligger i automatiserad styrning, realtidsdata och prediktiv övervakning som gör det möjligt att agera innan problemen uppstår. Genom att samla in data från sensorer, styrsystem och digitala plattformar kan fastighetsägare identifiera mönster som annars är svåra att Siemens siemens.se

Visualisering av Siemens Campus i Erlangen, Tyskland – ett hållbart och koldioxidneutralt utvecklingsprojekt.

upptäcka och därmed både minska totalkostnaden (TCO) och stärka fastighetens långsiktiga värde. För större fastighetsägare som kommuner, industri, kommersiella aktörer och bostadsorganisationer finns i dag möjlighet att koppla samman hela fastighetsbeståndet i en och samma digitala plattform. Det gör det möjligt att centralt övervaka energianvändning, ventilation, värme och felrapporter, samt att utföra åtgärder på distans. Resultatet blir färre platsbesök, stabilare drift och en mer proaktiv förvaltning. Fastigheter står för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. I takt med att klimat- och energikraven skärps blir det allt viktigare att optimera driften. Siemens teknik gör det möjligt att styra hela energiflödet i byggnader, allt från värme, kyla och belysning till ventilation - därmed sänks både elanvändningen och totalkostnaden. Internationella studier visar också att energieffektiva byggnader i snitt säljs med prispremier på 10–15 procent, samtidigt

som svenska analyser indikerar upp till tre procent högre värde för mer energieffektiva bostäder. – När driftoptimering och cybersäkerhet förenas i en och samma platform sjunker TCO och därmed stiger fastighetens värde. Det är därför digital infrastruktur blivit en ledningsfråga, säger Mithra Kiasat. Just denna helhet – att energianvändning, drift och cybersäkerhet inte längre kan betraktas som separata frågor, det är något Siemens menar kommer att definiera nästa fas i fastighetssektorns omställning. När plattformarna blir mer öppna, datan mer tillgänglig och säkerheten mer standardiserad kan fastighetsägare gå från reaktiv drift till proaktiv och i allt högre grad autonom förvaltning. Samtidigt förändras det regulatoriska landskapet snabbt. Mithra Kiasat menar att många fastighetsägare fortfarande underskattar omfattningen av de nya lagkrav som nu träder i kraft. Det europeiska NIS2-direktivet innebär att fastigheter som klassas som kritisk infrastruktur måste följa betydligt striktare krav på cybersäkerhet

än tidigare. European Building Directive (EPBD) skärper kraven för byggnaders energiprestanda och förutsätter digital övervakning, datainsamling och dokumentation. – Vi ser att fastighetsägare behöver börja agera nu. Både NIS2 och EPBD innebär tvingande regler med reella konsekvenser vid bristande efterlevnad. För många byggnader saknas i dag den digitala infrastruktur som krävs för att leva upp till reglerna, särskilt när det gäller dokumentation, övervakning och säkerhet, säger Mithra Kiasat. Fastighetsbranschen har länge legat efter i digitaliseringen, men Siemens upplever nu ett tydligt skifte. Digitala investeringar ses i allt högre grad som ett sätt att både säkra värde och minska risk. – Det kan finnas en naturlig tröghet i en traditionell bransch, men automation och digital infrastruktur är inte längre en kostnadspost – det är en långsiktig investering i säkerhet, prestanda och fastighetsvärde. De som börjar nu kommer att stå betydligt starkare om fem år, avslutar Mithra Kiasat.

Linda Wedin Entreprenadingenjör, MVB

Överkikaren, Stockholm

300 kvm glastak, takbar och ett prisbelönt Slussenprojekt inom budget Att bygga vid Slussen i Stockholms innerstad kräver planering. Att bygga på en våning med takterrass, renovera tre våningar och montera 300 kvm glastak samtidigt som kvarsittande hyresgäster ska bedriva möten kräver kanske ännu mer. Ska det dessutom göras med hög kvalitet och inom utsatt budget och tidplan krävs troligen speciallösningar. Då behövs exempelvis tillgång till oanvända tunnlar och att störande arbeten utförs nattetid. Framför allt krävs rätt personer med rätt kompetens och att dialogen med beställaren, staden och partners är lika

Ska vi bygga något tillsammans? mvbab.se

tydlig som regelbunden. När kvarteret Överkikaren stod klar 2024 hade byggnaden fått specialgorda hissystem, ny ventilation och bärande konstruktion i svenskt trä. Med entreprenadingenjörer som Linda Wedin blev Överkikaren ett projekt som höll ekonomin, tidsplanen och med gedigen teknisk dokumentation för en optimal projektöverlämning. Fastighetsägaren har nu ett hus med Stockholms bästa utsikt, restaurang i toppklass och Hornsgatans modernaste kontor. Samtidigt har hyresgästerna fortsatt sina möten.

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Här formas framtidens fastigheter MÄSSA

På Nordens största mötesplats för bygg- och fastighetssektorn samlas runt 40 000 besökare samt ett brett program som täcker hela värdekedjan. Här visas den senaste tekniken, diskuteras utmaningar och jämförs lösningar som går att använda i praktiken. För många fungerar evenemanget som årets viktigaste kunskapsnav, där leverantörer, byggentrepenörer, installatörer, fastighetsägare och politiska beslutsfattare möts på neutral mark.

N Text:

Petter Ahrnstedt

ordbygg äger rum vartannat år på Stockholmsmässan och har under lång tid varit en barometer för teknikmognad, regelverk och innovationskraft i Norden. Utställarna visar det senaste, och programmets scener – med fokus på klimat, energi och innemiljö – handlar framför allt om hur lösningarna faktiskt implementeras i allt från skolor och bostadsområden till industrihallar och komplexa vårdmiljöer. Som projektledare för Nordbygg betonar Lina Hann mässans roll i en sektor som rör sig snabbt. – Vi är navet där branschen möts, från arkitekter till installation. Här blir trender begripliga och möjliga att skala redan i dag, säger hon. Energieffektivisering är ett genomgående tema. Ekodesignkrav driver fram effektivare komponenter, bättre återvinning och smart styrning, och i befintliga byggnader finns stora vinster i tätare klimatskal,

optimering och uppdaterad ventilation. För många fastighetsägare handlar det i dag om att hitta åtgärder som är effektiva och är ekonomiskt hållbara. Från ventilationssidan ser Britta Permats, vd för Svensk Ventilation, hur praktiken nu styr utvecklingen. – Det är viktigt med hållbara och energieffektiva ventilationslösningar. Ett energieffektivit och bra inomhusklimat måste gå hand i hand, annars riskerar vi att inte uppnå aktuella och framtida byggnadskrav. Digitalisering och automation fortsätter samtidigt att ta plats i vardagen. Sensorer och AI används för att förutse last och komfortbehov, vilket ger jämnare inomhusklimat, snabbare beslut och lägre energianvändning. Branschen har börjat arbeta med att skapa digitala informationsflöden som följer byggnadens hela livscykel, från tillverkare till förvaltning, och som ska minska administrationen betydligt. Klimatförändringarna ställer också nya krav på fastigheter. Passiva lösningar som

Britta Permats Vd för Svensk Ventilation

solavskärmning kan behövas kombineras med aktiva lösningar som exempelvis kyla och smart ventilation för att hantera framtida värmeböljor. Kompetensförsörjningen lyfts också som en central fråga. Därför bjuds gymnasier, YH-utbildningar och högskolor in för att visa tekniken och branschens yrkesvägar. Pensionsavgångar och ökade krav gör rekrytering till en strategisk fråga, och många företag använder Nordbygg för att möta framtida medarbetare.

Lina Hann Projektledare för Nordbygg

Nordbygg behåller samtidigt sin nordiska prägel. Historiskt har ungefär en tredjedel av utställarna kommit från grannländerna, vilket ger viktiga jämförelsepunkter för både teknik och regelverk och gör det enklare att se vad som är moget, vad som är på väg och var luckorna finns. Den internationella mixen skapar också en tydligare bild av vilka lösningar som faktiskt skalar på marknaden.

White Arkitekter – Partner Content

Regenerativ arkitektur är framtiden Allt byggande har stor påverkan på klimat och miljö. Men genom att rikta fokus från att göra så lite skada som möjligt till att även bidra till positiva värden kan utvecklingen vändas. Det är kärnan i regenerativ arkitektur – nyckeln till hållbar utveckling på riktigt.

hälsosamma och attraktiva miljöer där människor mår bra.

hites vision är att skapa regenerativ, klimatneutral och formstark arkitektur. Vi är övertygade om att arkitektur kan bidra till ett mer hållbart liv, men det förutsätter en helhetssyn på den byggda miljön.

Spara på jordens resurser genom att ta vara på befintliga byggnader, förläng livet på material eller återför dem i materialens kretslopp för att skapa nya produkter.

– Branschen kommer att ha svårt att nå sina hållbarhetsmål genom att bara minska byggandets påverkan. Vi behöver fokusera på att återskapa det vi tar i anspråk och rikta insatser mot det som ger positiva värden – för såväl naturen som människan, säger Anna Graaf, hållbarhetschef på White Arkitekter. Den byggda miljön är en del av ett kretslopp och utmaningarna hänger tydligt ihop. Utvinning av resurser påverkar ekosystemen och klimatet, som i sin tur bidrar till stora klimatrisker som påverkar hur och var vi kan leva. Ett regenerativt synsätt tar vara på det befintliga, stärker ekosystemen, minskar klimatrisker, säkerställer resurser och skapar attraktiva livsmiljöer. Då skapas även ekonomiska värden – direkt eller över tid. – Genom att se helheten och fokusera på det som har störst påverkan men också ger mest White Arkitekter whitearkitekter.com

3. Bevara och skapa cirkulära materialflöden

4. Välj material med mervärden

Anna Graaf Hållbarhetschef på White Arkitekter

värden över tid, så kan vi komma längre. Det behöver inte vara svårt – men kräver tydliga mål, mod och en vilja att utmana invanda arbetssätt, säger Anna Graaf.

Skapa materialeffektiv design som går att demontera och välj byggvaror som är återbrukade eller har återvunnen eller biobaserad råvara med lågt klimatavtryck. Trä lagrar koldioxid och i bästa fall kan en träbyggnad binda mer än den släpper ut under sin livstid.

5. Skapa positiv energi

Med solceller kan byggnader producera mer energi än vad de använder och om olika verksamheter balanserar sina behov kan hela områden bli energipositiva. 6. Ta vara på naturlig teknik

Sol, vind och vatten har under århundraden påverkat byggnaders utformning. Genom att ta vara på dagsljus, solvärme, naturlig skugga eller regnvatten, minskar behovet av tekniska system. 7. Planera med och för människor

Bevara kulturella och sociala värden och involvera invånare för att skapa inkluderande, trygga miljöer där människor trivs.

Sju principer för regenerativ arkitektur 1. Platsen sätter ramarna: Utforma mil-

jöer och byggnader utifrån platsens förutsättningar, med särskilt fokus på att återställa, bevara och förstärka ekologiska värden. 2. Låt naturen ta plats:

Grönska i städerna bidrar till många positiva värden, som att stärka biologisk mångfald, hantera klimatrisker som hetta och skyfall, binda koldioxid och att skapa

Göteborgs flytande trädgårdar är Whites vision för att stärka de ekologiska värdena mitt i stan och skapa ett landmärke för odling och rekreation. Foto: White Arkitekter.

AB Kristianstadbyggen – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Från rivning till resurs: Så förändrar Sveriges största betongåterbruk byggbranschen

Utmaningarna är stora men möjligheterna är större i byggbranschens arbete med att ta ansvar för en hållbar framtid. Genom samarbete och innovation är fastighetsägare och byggföretag med och driver på omställningen. I Kristianstad driver Skanska och AB Kristianstadsbyggen, ABK, ett av Sveriges hittills största återbruksprojekt, där 10 000 kvadratmeter betongbjälklag demonteras och återbrukas. Klimatvinsterna är stora och marknadens efterfrågan på återbrukad betong är glädjande stark.

samband med att ABK köpte citygallerian Boulevard fick de också uppdraget att tillsammans med Skanska skapa ett nytt citycampus till Högskolan Kristianstad. Den södra delen av gallerian, som nu ska ersättas av den nya högskolan, har aldrig varit i bruk sedan öppningen 2015. Där andra kanske enbart hade sett ett rivningsobjekt såg ABK och Skanska en resursbank fylld av oanvända betongelement med noll klimatpåverkan. I stället för att riva valde de att demontera. Betongbjälklagen plockas ned i sektioner för att användas i framtida byggprojekt. Enligt ABK finns inget annat svenskt projekt i närheten av denna omfattning. Bara återbruket av betongen beräknas spara mellan 500-600 ton koldioxid jämfört med nytillverkning.

innan demonteringen är halvvägs har en tredjedel av betongbjälklagen redan tingats av köpare. – Det är otroligt glädjande att efterfrågan är så stor och fint att betongen tas tillvara och används på nytt runt om i landet. Det är precis så här vi vill jobba, tillsammans accelererar vi klimatomställningen säger Christer Persson, distriktschef på Skanska

Många vill investera i återbruk

En av de mest glädjande insikterna är att det finns många intressenter till betongelementen, som vill bidra till klimat- och samhällsnytta genom att investera i återbruk.

– Många beställare prioriterar lågt koldioxidavtryck och är villiga att betala en premie för material som gör skillnad. Ambitiösa klimatmål i byggprojekt kostar, exempelvis är klimatförbättrad betong mycket dyrare. Då är vår betong som i sig har noll klimatpåverkan både ett bra miljöval och fördelaktigt ekonomiskt, säger Karl-Henrik Persson, vd på ABK. Skanska ansvarar för att möta marknaden och hitta köpare. Projektet och det storskaliga återbruket av betongelement har fått stor uppmärksamhet och intressenter från hela landet har hört av sig. Redan AB Kristianstadbyggen abk.se

Lagringskapaciteten kan vara en flaskhals i storskaliga återbruksprojekt. Projektet kunde använda en industrifastighet i närheten för mellanlagring, en möjlighet som inte alltid finns i liknande projekt. Betongen i gallerian är drygt tio år gammal och har aldrig varit i bruk eller belastats. Elementen är i praktiken nya. Med hjälp av RISE kvalitetssäkras betongelementen innan försäljning. Både hållbart och affärsmässigt att återbruka

Christer Persson Distriktschef, Skanska

Karl-Henrik Persson VD, ABK

klimatavtrycket minskar, säger Christer Persson, distriktschef på Skanska.

För återbruk i den här skalan krävs omfattande planering. Både ABK och Skanska lyfter logistik och tidsstyrning som projektets mest komplexa delar. En tidig och noggrann inventering blev avgörande, allt som kunde återbrukas dokumenterades innan demonteringen började. Inte bara betong återanvänds, allt från ventilationskanaler till glaspartier och fasadskivor monteras ner för återbruk. Det är dyrare att demontera än att riva och det krävs att den ekonomiska kalkylen ställs mot den klimatbesparing återbruket genererar. – Vi tar en merkostnad initialt i projektet, men vi tar också ett ansvar. Materialet är för bra för att krossas, och i ett större perspektiv gynnar det hela samhället när

Projektet i Kristianstad blir också ett exempel på hur branschens syn på material håller på att förändras. Där byggnader tidigare sågs som avskrivna när de stod inför ombyggnad betraktas de nu allt oftare som lager av resurser. – Man måste börja se sina fastigheter som mer än bara hus. Materialvärdet kan användas vid omställningar eller i andra byggnader. Det här projektet visar att det både är hållbart och affärsmässigt, säger Karl-Henrik Persson. ABK arbetar redan med återbruk i den löpande förvaltningen. Flera hundra dörrar renoveras varje år i stället för att bytas ut. Köksluckor lagas och målas om. Det sparar pengar och minskar behovet av nyproduktion av material. Samtidigt finns det hinder. Regelverk, energikrav och begränsningar i detaljplaner gör att fullt fungerande äldre material ibland inte får användas. Här efterlyser både ABK och Skanska större flexibilitet. – Det måste bli möjligt att göra avsteg när

miljönyttan är tydlig. I dag kan exempelvis fullt fungerande fönster inte återbrukas i nya byggnader eftersom energikraven är formulerade för helt nya produkter, säger Karl-Henrik Persson. Det som började som en ombyggnad av en halvfull galleria har utvecklats till ett pilotprojekt för framtidens cirkulära byggande. Istället för att stå oanvända kommer betongbjälklagen nu att användas runt om i landet. – Det känns bra att byggnaden får nytt liv på andra platser. Det skapar en helt annan relation till projektet, säger Karl-Henrik Persson. På sikt tror både ABK och Skanska att återbruk kommer att växa snabbt, inte minst när fler kommuner och fastighetsägare sätter tydliga mål. – Detta är ett lokalt initiativ som visar vad som är möjligt när man vågar pröva något nytt. Vi har tagit ett gemensamt ansvar och samtidigt skapat ett projekt som hela branschen kan dra nytta av framåt, säger Christer Persson. Bra digitala marknadsplatser för återbrukat material saknas ännu, och behovet växer i takt med att projekten blir fler. – När tillräckligt många aktörer förstår värdet kommer plattformarna att komma. Vi är fortfarande tidigt i utvecklingen, säger Karl-Henrik Persson. När projektet nu fortsätter blir lärdomarna centrala för kommande stadsutvecklingsinitiativ i Sverige. Kombinationen av klimatnytta, affärsnytta och minskad resursförbrukning visar att cirkulärt byggande inte längre är ett sidospår, utan en praktiskt genomförbar strategi.

Skanska skanska.se

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

När bostäder blir rätt från början NYPRODUKTION

När ett bostadsprojekt står klart syns resultatet av alla val som gjordes långt tidigare. I dag räcker det inte att bygga snabbt och funktionellt. Nyproduktion måste kännas rätt för dem som ska leva där. Annars riskerar bostäder att stå tomma trots hög efterfrågan. En genomtänkt paketering kan avgöra om människor trivs, flyttar in och stannar.

är en fastighet överlämnas till sina framtida boende är allt klart på ytan. Det som ännu inte syns är om bostaden faktiskt möter deras behov. Branschen har länge lutat sig mot etablerade arbetsmodeller, men det skapar bostäder som inte alltid svarar upp mot dagens förväntningar. I en marknad med snabbare rörelser, hårdare konkurrens och mer medvetna hyresgäster behövs ett nytt sätt att tänka och våga vara självkritisk.

Vi måste sluta gissa och börja utgå från dem som faktiskt ska bo i huset. Då blir både projektet och upplevelsen av det mycket bättre. Här börjar paketeringen spela en allt större roll. För att lyckas krävs en djup förståelse för den slutliga brukaren och en vilja att anpassa projektet redan i förstudien.

– Man lägger inte tillräckligt mycket tid och energi på förstudien. Vi bygger efter gamla mallar och tror att det räcker, men i dag riskerar man att bygga fel bostäder för fel publik. Det handlar om att förstå vilka som faktiskt ska bo där och vad som får dem att välja att stanna, berättar Johan Linde, fastighetsentreprenör med 30-års erfarenhet i branschen och grundare till mäklarkedjan Våningen & Villan. När utvecklare vågar gå längre än miniminivån öppnas nya möjligheter. En övernattningslägenhet kan underlätta för äldre boende och en lugn ljudmiljö eller en genomtänkt utemiljö kan ge området en tydligare identitet. Små val som skapar värde för dem som ska bo där. – Det som sticker ut, det säljer. Människor vill känna att någon har tänkt ett steg längre. Då ökar både uthyrningsgraden och viljan att stanna, förklarar Johan. Paketering handlar också om hur väl huset fungerar när det tas i bruk. Smarta lösningar kräver tydliga överlämningar, annars riskerar viktiga funktioner att aldrig användas och både drift och trivsel påverkas.

Johan Linde Fastighetsentreprenör Grundare Våningen & Villan

En bra överlämning bygger på att kunskap förs vidare till dem som ska förvalta och bo i huset. För att nå dit behöver utvecklare involvera fler kompetenser tidigt, så att både teknik, form och vardagsbehov vävs ihop till en helhet som håller över tid. – Det viktigaste är att våga utgå från den som ska bo i huset. Ju tidigare vi gör det desto bättre blir både projektet och upplevelsen

av det. Vi måste sluta gissa och börja bjuda in rätt människor från start. Det tjänar alla på i slutändan, avslutar Johan. Paketering blir därmed en nyckel för att skapa bostäder som inte bara fylls utan också uppskattas. När utvecklare ser den möjligheten blir resultatet hem som känns mer relevanta, mer hållbara och mer rätt från början.

VELUX – Partner Content

När dagsljus blir en bristvara

Svenskar tillbringar mer än 90 procent av sin tid inomhus, men stora delar av landets bostäder och lokaler släpper in för lite dagsljus och har problem med ventilation och fukt. Resultatet är sämre hälsa, högre sjukfrånvaro och minskad produktivitet. Enligt Barometer för sunda byggnader 2024 bor nästan en tredjedel av befolkningen i miljöer med bristfälligt inomhusklimat. Frågan växer i betydelse när renoveringsbehoven i det svenska fastighetsbeståndet ökar.

– Vi vet att människor mår bättre av dagsljus. Det är medicinskt bevisat. Men svensk bygglagstiftning har inte hängt med. I dag är det tillåtet att bygga nya rum nästan utan dagsljus, trots att vi vet konsekvenserna, säger Håkan Rosenkvist.

är inomhusmiljön diskuteras står ofta energifrågan i fokus, men effekten av dagsljus och luftkvalitet är minst lika avgörande. Brist på ljus, fuktiga miljöer och dålig ventilation påverkar humör, sömn, immunförsvar och koncentrationsförmåga. VELUX Barometer för sunda byggnader 2024 visar att 27 procent av svenska hushåll lever med osunda inomhusförhållanden, och att bara sju procent av alla byggnader uppfyller dagens dagsljuskrav. Situationen påverkar även skolor och arbetsplatser, där bättre dagsljus kan höja elevernas prestationer med upp till 18 procent och öka produktiviteten i kontor med upp till 10 procent.

När energipriserna steg valde många hushåll att sänka värmen, vilket förvärrade fukt- och luftkvalitetsproblem. Samtidigt minskade investeringarna i renoveringar. Konsekvensen har blivit en växande renoveringsskuld där fokus ofta hamnar på energibesparing, medan människors välmående riskerar att hamna i skuggan.

– Vi tillbringar 90 procent av vår tid inomhus, men bara 12 procent av svenskarna vet om det. När man förstår den siffran blir det tydligt att inomhusklimatet är en av de viktigaste hälsofrågorna i vår vardag. Bättre dagsljus och frisk luft gör stor skillnad VELUX velux.se

för hur vi mår och presterar, säger Håkan Rosenkvist, försäljningschef på VELUX i Sverige.

I dag är det tillåtet att bygga nya rum nästan utan dagsljus, trots att vi vet konsekvenserna I många hem når ljuset bara en och en halv meter in från fasadfönster. Här spelar takfönster en viktig roll eftersom de släpper in tre till fyra gånger mer dagsljus än fasadfönster och ger effektiv ventilation när de kombineras med öppningsbara fönster längre ner i rummet. VELUX arbetar därför aktivt med lösningar som integrerar dagsljus och automatiserad ventilation.

– För oss handlar det om helhet: att sätta människan i centrum när man bygger om och bygger nytt. Dagsljus och frisk luft är inte tillval, utan grundläggande villkor för hälsa. Och lösningen behöver inte vara komplicerad. I många hem räcker det att öppna upp mot himlen och skapa naturliga ljusflöden för att förändringen ska bli märkbar, säger Håkan Rosenkvist. Utmaningen framåt är inte tekniken, utan tempot i förändringen. Förståelsen för kopplingen mellan dagsljus och hälsa ökat, men det går fortfarande långsamt i byggprojekt

Håkan Rosenkvist Försäljningschef på VELUX

och renoveringar. Håkan Rosenkvist menar att det krävs ett större skifte i hur vi värderar ljus. – Vi pratar ofta om kvadratmeterpris. Vi borde prata om livskvalitet per kvadratmeter. När människor väl får uppleva skillnaden i ett rum som öppnats upp mot himlen är det sällan någon som vill gå tillbaka.

Trebor Group – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Så kan smart belysning spara både energi och pengar Belysning är inte bara tänd och släck. Den står för upp till 30 procent av elförbrukningen i kommersiella fastigheter, ändå glöms dess potential ofta bort. Med smarta system går det att kapa upp till 90 procent av kostnaden. – Det är kanske fastighetsbranschens mest underskattade energibesparing, säger Robert Blohm, ägare av Trebor Group.

är energioptimering diskuteras i fastighetssektorn landar fokus ofta på värme, kyla och ventilation. Det är rimligt, dessa system står för en stor del av energiförbrukningen. Men enligt Robert Blohm, som grundat och driver teknikbolaget Trebor Group, finns en blind fläck som många missar: – Belysning har halkat efter. Många byter till LED men glömmer att installera styrning. Då förlorar man en enorm möjlighet till besparingar. Trebor Groups lösningar bygger på öppen standard, där kunden själv kan justera ljusstyrka, scheman och närvarostyrning utan att behöva ringa in programmerare. Från glödlampa till självstyrande system

Att gå från traditionell belysning till LED innebär ofta halverad elförbrukning. Kopplar man dessutom på smart styrning såsom dimning, dagsljuskompensation och sensorer, kan ytterligare 40 procent sparas.

– Vi har sett konkreta resultat. En av våra kunder inom vården, Region Västerbotten, har gjort mätningar före och efter. Där landade de totala besparingarna på över 90 procent, berättar Robert Blohm. Han menar att det handlar om att förstå skillnaden mellan smart belysning och så kallade ”dumma lampor”. – Tyvärr ser vi ofta att fastighetsägare gör ett ett-till-ett-byte från gamla lysrör till LEDarmaturer utan styrning. Då får man ett system som är exakt lika trubbigt som det man bytte ut – fast med lägre energiförbrukning. I Trebors system är varje ljuskälla programmerbar. Fastighetsskötaren kan med ett par knapptryck justera ljusnivåer i hela anläggningen. Och all data loggas. – Vi får ut rapporter som visar exakt hur mycket el varje armatur dragit. Det är ovärderligt i arbetet med miljöcertifieringar och energioptimering.

Robert Blohm Grundare & ägare Trebor Group

alltid koll på vad som faktiskt går att göra. Man är van att byta ut trasiga lampor, men man tänker inte i system, säger Robert Blohm. Han tror att en anledning är att smart belysning traditionellt varit fabrikatslåst. Trebor har tagit inspiration från fastighetsautomationens värld och byggt en öppen plattform baserad på standarden DALI, Digital Addressable Lighting Interface. – Vi är ganska ensamma om det. Vi använder Beckhoff som styrsystem, men kunden kan använda armaturer, sensorer och tryckknappar från vilken tillverkare som helst, så länge de följer standarden. Det gör systemen flexibla och framtidssäkra. Ekonomi och miljö i samma lösning

En av de vanligaste fördomarna om smart belysning är att det är dyrt. Men det stämmer inte, menar Robert. – För vår lösning ligger payback-tiden på under ett år. Det är nästan ingen annan energieffektiviseringsåtgärd som slår det. Speciellt inte i befintliga byggnader där energipriset är högt och belysningen ofta är föråldrad. Samtidigt spelar smart belysning en nyckelroll i de certifieringssystem som nu växer i betydelse, som exempelvis BREAM. Dessa kommer allt oftare att inkludera belysning som en mätbar energiparameter.

Från nödljus till AI

Trebor Groups lösningar används bland annat av Akademiska Hus, Folkets Hus i Stockholm och Norrlands universitetssjukhus. I dessa miljöer har smart belysning fått helt nya användningsområden. – Ett exempel är hänvisningsskyltar och nödljus. De måste kontrolleras regelbundet. Med vårt system får man automatiska rapporter på att allt fungerar eller exakt vilken armatur som behöver åtgärdas, säger Robert.

Ljus som följer människan

Det sparar både tid och pengar. I stora anläggningar, som Ångströmlaboratoriet i Uppsala, hanteras över 13 000 ljuskällor via Trebors system.

Framtiden är här

– Varken konsulter eller fastighetsägare har

– Vi har det själva på vårt kontor. Det är inget flum. Det finns stöd i forskningen för att människan mår bättre när ljuset följer solen. Man blir piggare och mer fokuserad, säger Robert.

Trebor Group trebor.se

Detta är särskilt relevant inom vård, utbildning och kontorsmiljöer, där belysningen påverkar både välmående och produktivitet.

– När du kan generera energirapporter och visa exakt hur mycket el som dragits och hur det förändrats över tid, blir det enklare att nå målen. Och det öppnar dörrar till klimatbonusar och offentliga upphandlingar, säger Robert. Smarta system ger inte bara energibesparing. De kan också skapa bättre arbetsmiljö. Med HCL, Human Centric Lighting, följer ljuset dygnsrytmen. Det ger gulare, varmare toner på morgonen och kallare ljus mitt på dagen.

Tekniskt finns alla möjligheter att skapa smarta, responsiva belysningssystem redan idag. Problemet är snarare brist på kunskap.

– Det skulle vara omöjligt att manuellt kontrollera varje enhet. Här är automation och övervakning inte bara en bekvämlighet, det är en nödvändighet. Vad efterfrågas mest just nu?

– Det som efterfrågas mest är kontroll. Att ha koll på hela sin anläggning, få ut energi-

rapporter, upptäcka fel innan hyresgästerna gör det. Vi har byggt ett system där fastighetsskötaren får en felrapport med ritning och artikelnummer. Då tar det 30 sekunder att åtgärda. Förr kunde det ta dagar. Om Robert får sia om framtiden, så tror han inte att nästa stora tekniksprång ligger i AI – även om det förstås kommer att spela en roll. Han tror snarare på en strukturell förändring i branschen: – Nästa stora skifte är öppenhet. Bort från fabrikatslåsta lösningar. Kunderna vill kunna välja fritt och ha kontroll själva. Det är där vi gör skillnad. FAKTA: TREBOR GROUP

Namn: Trebor Group AB Grundat: 1995 Ort: Uppsala Antal anställda: Cirka 25 Affärsområde: Fastighetsautomation och smart belysning Specialitet: Programmerbar, energieffektiv belysning för kommersiella fastigheter Teknisk plattform: DALI-baserade system med öppen standard

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

FRAMGÅNGSRIKA

KOMMUNER

Så skapar vi livskraftiga städer genom kraften av många

LEDARE

I 48 svenska städer pågår just nu en historisk samhällsomställning som för bara några år sedan hade känts omöjlig. Idag är den nya verkligheten tydlig: städerna tar täten i klimatarbetet, de ökar takten och de gör det tillsammans. Och de gör det som en del av en större europeisk omställning, där EU:s klimatramverk och samarbeten mellan städer ger kraft till det lokala arbetet.

iable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 omfattar hälften av Sveriges befolkning och visar vad som är möjligt när många samarbetar. Förändringen drivs av målmedvetet och systematiskt arbete, som upphandlingar som styr mot hållbara lösningar, investeringar i beprövad teknik som minskar klimatpåverkan och samarbeten som får städer att agera snabbare och i större skala. Lösningarna som ger störst klimatnytta är också de som ger störst mervärde för hälsa, trygghet, delaktighet och beredskap. Vi ser det varje dag. I Östersund byggs förskolor med eldrivna byggmaskiner. I Uppsala serveras skolelever luncher som både avlastar elnätet och sänker kostnaderna. Barnen cyklar tryggt till skolan på

effektiva, lokala och inkluderande lösningar bygger både trygghet och resiliens och stärker samtidigt sin attraktionskraft. Näringslivet ser samma möjligheter. Klimatomställningen driver innovation, nya cirkulära affärsmodeller och konkurrenskraft.

Genom CHAMP, den globala plattformen för städer som leder omställningen, kan svenska städer både dela erfarenheter och hämta kraft från internationella föregångare. I år firar Klimatkontraktet fem år. Det är ett avtal där Viable Cities städer och myndigheter formulerar gemensamma åtaganden för att snabba på klimatomställningen. Tillsammans, genom kraften av många, når vi klimatmål och sociala mål och skapar livskraftiga städer där ett gott liv för alla ryms inom planetens gränser.

supercykelvägar, andra promenerar runt dagvattendammar utan oro för översvämningar, och elever i Karlstad påverkar sin stad i elevborgarråd för klimatet. Så ser det nya normala ut. Vi har redan lösningar som fungerar. Just därför är uppskalning avgörande. Från innovativa upphandlingsmodeller som driver omställningen mot utsläppsfria entreprenadmaskiner, till energilösningar och stadsplanering som minskar risker och höjer livskvaliteten. Klimat och beredskap är två sidor av samma mynt. Omställningen handlar inte bara om att minska utsläpp, utan också om att rusta våra samhällen för extremväder, störningar i försörjningskedjor och sociala utmaningar. Städer som investerar i resus-

Olga Kordas Programchef Viable Cities/KTH

Mörbylånga Kommun – Partner Content

När samverkan blir verktyget för framtidens kommuner

Svenska kommuner möter en framtid präglad av både ökade krav och nya möjligheter. Klimatförändringar, demografiska skiften och växande behov av service gör att traditionella arbetssätt behöver omprövas. Samtidigt blir samverkan, teknikutveckling och innovativa metoder allt viktigare för att bygga robusta lokala samhällen.

örbylånga är en av de kommuner som står inför både stora utmaningar och tydliga vägval.

Det kustnära läget innebär att klimatskydd är en avgörande framtidsfråga, samtidigt som ett starkt lantbruk innebär målkonflikter mellan utsläpp, livsmedelsförsörjning och lokal utveckling. Under året har kommunen även uppmärksammats genom flera nationella utmärkelser, bland annat som superkommun, vilket enligt kommunchef Ann Willsund speglar ett långsiktigt arbete med styrning, arbetskultur och hållbar utveckling.

Ann Willsund, kommunchef i Mörbylånga, om hur samverkan och nya arbetssätt stärker kommunens klimatomställning.

Mörbylånga Kommun morbylanga.se

– Det betyder mycket för oss, säger hon. Inte för själva titeln, utan för vad den visar: att vårt arbetssätt fungerar och att vi rör oss i en tydlig riktning.

Utmaningarna är ändå betydande. Finansiering av klimatskyddet, komplexa regelverk och svårigheten att orientera sig i bidragssystem pekas ut som hinder.

En central del av detta arbetssätt är samverkan. Genom Viable Cities tar kommunen del av erfarenheter från andra som kommit längre i klimatomställningen.

– Det skulle behövas en mer samlad översikt. Jag tror att kommunerna vore hjälpta av ett nationellt grepp som tar hänsyn till lokala förutsättningar, säger hon.

– Vi förstår att vi behöver samarbeta med andra för att lyckas, säger Ann Willsund.

En annan nyckelfråga är samspelet med invånare och näringsliv.

Hon pekar särskilt på lärande från Kalmar, Falkenberg och Lund: Vi är i uppstarten, men ser tydligt värdet av hur andra jobbar med invånare och näringsliv för att öka medvetenheten.

– Alla vill bidra, men som kommun behöver vi tydligt visa hur det går till, det ska vara lätt att göra rätt. Då behövs det tätare dialog och ett mer konkret stöd från vår sida säger hon.

Internt har kommunen valt att lägga stor vikt vid arbetskulturfrågor. Ansvar för hållbarhetsfrågor ligger inte i en central stab, utan i hela organisationen.

Framåt hoppas kommunen ha en mer förutsägbar finansiering av klimatskyddet, invånare som känner större delaktighet och minskade utsläpp.

– Det här är allas ansvar. Vi jobbar mycket med att få ut frågorna på alla arbetsplatser, säger hon.

Samverkan med akademin, bland annat genom närheten till Linnéuniversitetet och Station Linné, ses som en viktig resurs.

Samtidigt pågår ett brett arbete för att frigöra resurser. Genom att avveckla onödiga rutiner, minska antalet avtal och samverka med andra kommuner kring exempelvis lönefrågor har driftskostnaderna sjunkit.

– Vi vet vad vi behöver göra. Nu handlar det om att få kraft att genomföra det. Och att vi utsågs till superkommun är också en bekräftelse på att vi har förmåga att fortsätta ta steg framåt.

Göteborgs Stad – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Så blir Göteborg en hållbar stad

Med tydliga mål, bred samverkan och invånare i centrum arbetar Göteborgs Stad för att nå ett klimatavtryck nära noll 2030.

öteborg står mitt i en av vår tids största omställningar. Med målet att nå ett klimatavtryck nära noll 2030 har staden tagit en framträdande roll i det nationella innovationsprogrammet Viable Cities, där kommuner, forskare, näringsliv och civilsamhälle arbetar tillsammans för att utveckla framtidens hållbara städer. – Vi var en av de första kommunerna som gick med i Viable Cities, och det har gett oss mycket. Programmet fungerar som en mötesplats för lärande och samarbete mellan städer. Vi kan både inspireras av andra och bidra med våra egna erfarenheter, till exempel kring hur vi engagerar göteborgarna i klimatarbetet, säger Marcus Jahnke, avdelningschef på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad. Viable Cities är ett tioårigt innovationsprogram finansierat av Vinnova, Energimyndigheten och Formas, med målet att Sverige ska ha klimatneutrala städer senast 2030. I dag deltar 48 svenska kommuner i samarbetet, som också är en del av EU:s satsning på hundra klimatneutrala och smarta städer. Göteborg är en av dem, något Marcus Jahnke beskriver som både ett erkännande och en sporre. – Det stärker vårt fokus och tvingar oss att utveckla nya sätt att stötta, driva på och följa upp arbetet. Vi behöver hela tiden skärpa våra metoder för att verkligen nå målen, säger han. Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030 omfattar både direkta utsläpp inom stadens gränser och de indirekta klimatavtryck som uppstår på andra platser genom våra upphandlingar och konsumtion. – Ett bra exempel är Green City Zone, där fordonsindustrin, Business Region Göteborg och andra verksamheter i Göteborgs Stad, tillsammans testar hur vi kan nå en mer hållbar mobilitet. Inom byggområdet finns både handslaget för cirkulärt byggande och Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande. Båda samlar bygg- och fastighetsaktörer kring gemensamma mål, berättar Marcus Jahnke. Även akademin spelar en central roll. Ett exempel är hur Göteborg tillsammans med forskare från flera svenska universitet deltar Göteborg i Just Transition, en forskarskola finansierad av Formas som undersöker hur klimatomställningen kan göras mer jämlik. – Vi lär oss mycket av forskningen, men den får också ny kraft genom vår praktiska erfarenhet. Det är i mötet mellan teori och verklighet som nya lösningar uppstår, säger Marcus Jahnke. Göteborgs Stad goteborg.se

Marcus Jahnke Avdelningschef på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad

Genom Viable Cities får Göteborgs Stad tillgång till både strategiskt stöd och riktade medel för utvecklingsprojekt. Programmet har gjort det möjligt att testa nya arbetssätt och finansiera pilotinsatser som annars hade varit svåra att genomföra inom ordinarie budgetramar. – Det handlar inte bara om pengar, utan minst lika mycket om att bygga gemensam kapacitet. Vi delar erfarenheter med andra städer, analyserar vad som fungerar och får hjälp att skala upp framgångsrika initiativ. Det gör att vi kan ta större steg, snabbare, säger Marcus Jahnke. Han lyfter fram att Göteborgs Stad under de senaste åren arbetat med flera strategiska områden, inklusive energi, industri, transport, mobilitet, cirkulär ekonomi, avfall, byggande samt livsmedel. Utöver tekniska och organisatoriska lösningar satsar Göteborg på att stärka medborgarengagemanget i klimatomställningen. Under våren 2024 genomförde staden sitt första medborgarråd, med ekonomiskt stöd

från Viable Cities, där drygt 30 göteborgare deltog i samtal om hur staden kan engagera fler i miljö- och klimatfrågor. – Metoden har använts i flera europeiska länder och bygger på tydliga riktlinjer för representativitet och dialog, förklarar Marcus Jahnke och fortsätter: Deltagarna tyckte att det här kändes som en revitaliserad form av demokrati. Politiker som deltog uttryckte samma sak. Det blev ett sätt att skapa meningsfulla samtal mellan människor med olika bakgrund. Resultatet av rådet används nu som underlag för att utveckla stadens framtida arbetssätt. Ett nytt medborgarråd planeras redan till nästa år, med fokus på hur stadens offentliga platser ska prioriteras mellan olika behov, från mobilitet till rekreation. – Det handlar om att bygga förtroende och hitta nya sätt att samarbeta med invånarna. Klimatomställningen kräver att vi gör det här tillsammans, säger Marcus Jahnke. Göteborgs största utmaningar ligger i

sektorer med stora utsläpp – som transport, industri och byggande – men också i de konsumtionsbaserade utsläppen som kommer från varor och tjänster. Samtidigt finns det tydliga framsteg: stadens energiproduktion är redan nära klimatneutral och samarbetet mellan aktörer är starkt. – Vi har ett väl etablerat sätt att samverka mellan näringsliv och offentlig sektor, även om det alltid går att göra mer. Vi jobbar systematiskt med miljöledning i hela organisationen och de strategiska områdena där vi driver utveckling. Det ger både tydlighet och kraft framåt, säger han. När Marcus Jahnke blickar framåt några år ser han en stad som förändrats mer i beteende än i utseende. – Göteborg kommer se ungefär likadant ut som i dag, men invånarna rör sig annorlunda. Vi cyklar, går och åker mer kollektivt. Fordonen är elektriska, stadsrummet grönare och luften renare. Det är så omställningen märks – i vardagen.

Trivector Traffic – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

FRÅN ORD TILL GÅNGFART

Så skapas städer som faktiskt fungerar

Ska svenska städer bli klimatneutrala räcker det inte med lösa pilotprojekt. Det krävs ett systemperspektiv där varje beslut drar åt samma håll, samverkan och konkret infrastruktur som gör det lätt att välja cykel, gång och kollektivtrafik. Annars fastnar vi i debatter om enskilda åtgärder i stället för riktning. Det kräver mod och uthållighet i genomförandet. Medborgarnas vardag vinner när helheten väger tyngre än enskilda projekt.

verige pratar ofta om hållbar mobilitet, men vardagen formas i korsningen mellan planering, normer och vana. När diskussionen fastnar i att jämföra vilken åtgärd som är ”mest effektiv” tappas helheten. Utmaningen är inte enskilda beslut, utan bristen på en tydlig riktning. – Varje åtgärd som leder i rätt riktning ska genomföras, om vi bara finlirar med kalkyler förlorar vi handlingskraft, säger Lena Smidfelt Rosqvist, vd på Trivector Traffic. Hon menar att svensk stadsplanering länge präglats av ett gammalt trafikparadigm, där flöden och kapacitet värderas högre än livskvalitet. Målet borde inte vara färre parkeringsplatser i sig, utan levande torg och gator där människor kan gå, cykla eller ta bussen. Det kräver att städer och regioner drar åt samma håll, eftersom vardagen sällan stannar vid kommungränsen.Regional samordning gör att investeringar hänger ihop och får verklig effekt.

Ett återkommande hinder är bristen på systemperspektiv. Planeringen snuttifieras, där varje enskilt projekt ska motiveras för sig. Lena Smidfelt Rosqvist Vd på Trivector Traffic

– Det har tagit många år att bygga dagens transportsystem. Det är naivt att tro att enskilda åtgärder snabbt kan vända utvecklingen, men varje steg i rätt riktning är viktigt, säger Lena Smidfelt Rosqvist. Samtidigt finns ett motstånd mot förändring. Bilnormen är djupt rotad bland politiker, tjänstepersoner och medborgare. Att bryta invanda mönster kräver både nya regler och bättre alternativ. En majoritet av svenskarna kör redan korta sträckor och använder flera färdsätt; de är mobilister snarare än bilister. För dem handlar det om att göra hållbara val enklare. För grupper med högt bilberoende krävs också ekonomiska och reglerande styrmedel. – Poängen är inte att skuldbelägga, utan att göra valet enklare, säger hon.

Trivector Traffic arbetar med kommuner, regioner och företag för att hitta sådana lösningar. Ofta handlar det om att formulera problemet rätt från början och se sambanden. En stad kan till exempel inte bygga ut kollektivtrafiken utan att tänka på cykelparkeringar, eftersom många kombinerar cykel med buss eller tåg.

stad där hållbar mobilitet är det självklara valet – för bättre luft, hälsa och livskvalitet.

På samma sätt måste styrmedel, markanvändning och mobilitet planeras som ett paket, inte som separata projekt.

Hon efterlyser också ett större ansvar från beslutsfattare och företag. De flesta människor vill att politiken ska ta ledarpinnen och visa vägen mot en mer hållbar mobilitet.

För att skapa städer som är både livskraftiga, miljövänliga och attraktiva att bo i behövs en vetenskapligt grundad planering och en demokratisk förankring, menar Lena Smidfelt Rosqvist. Visionen är en

– Det som är bra för våra barn, ungdomar och äldre fungerar ofta bra även för fler. Om tio år kommer vi förstå ännu mer än idag, och ambitionerna måste växa i takt med kunskapen, säger Lena Smidfelt Rosqvist.

– Det kräver att beslut grundas på fakta och på vetskapen om att förändring, som gör framtiden bättre, faktiskt är möjlig, avslutar Lena Smidfelt Rosqvist.

Trivector Traffic trivectortraffic.se

Har ditt företag en historia att berätta?

Contentway är en kreativ innehållsmarknadsföringsbyrå. Vi hjälper våra kunder att nå rätt målgrupp. Tillsammans med våra kunder skapar vi maximal effekt genom tidningar, nyhetssajter och nyhetsflöden. Vill du veta mer?

www.contentway.se

contentstudio@contentway.se

Bodens Kommun – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Boden i framkant mot framtidens klimatsmarta samhälle

Boden står mitt i en avgörande utvecklingsfas, där klimatfrågan driver innovation, investeringar och hållbar tillväxt. Med lokala resurser, satsningar på förnybar energi, cirkulära flöden samt etableringen av världsledande grön industri, har Boden unika förutsättningar att visa vägen. Här finns en lång tradition av samarbete – och en tydlig vilja att göra skillnad.

Boden möts hållbarhet och affärsutveckling i en kraftfull kombination som driver verklig förändring. Här ses klimatomställningen inte som ett enskilt projekt, utan som en integrerad del av samhällsutvecklingen – där varje investering, varje samverkan och varje innovation bidrar till ett större helhetsperspektiv. Genom att förena offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle i konkreta partnerskap har Boden utvecklat en förmåga att skapa synergier som ger resultat. Det är en plats där visioner omsätts i handling, där lokal förankring möter global relevans, och där framtidens hållbara lösningar växer fram i samspel mellan människor, idéer och resurser. – För oss handlar det om att skapa långsiktigt värden, inte bara för Boden utan för hela regionen. Vi är många som vill bidra i omställningen och kommunen har en unik möjlighet att vara en katalysator i detta. Med exempelvis planmonopol, tillgång till mark och starka lokala nätverk har vi förutsättningar att vara drivande mot hållbar utveckling på riktigt, säger säger Elin Lindahl, miljöstrateg och processledare för ”Klimatneutrala Boden 2030.” Att Boden ligger långt framme i klimatarbetet är ingen slump. Kommunen har en lång tradition av att tänka utanför boxen – som en av landets första ekokommuner, med tidig satsning på sopsortering, utveckling av fjärrvärme baserad på förnybar energi och etableringen av en biogasanläggning som omvandlar lokala restflöden till klimatsmart drivmedel. I dag är man del av det nationella innovationsprogrammet ”Viable Cities” och satsningen ”Klimneutrala Städer 2030”, där 48 svenska kommuner, i breda partnerskap, samverkar för att påskynda klimatomställningen mot ett mer hållbart samhälle. – En viktig aspekt av Viable Cities angreppssätt är att hela kommunen inkluderas, det vill säga politiker, företag, tjänstepersoner,

medborgare med flera. Detta stämmer väl överens med Bodens kommuns vision för den samhällsomställning som sker. Satsningen Klimatneutrala Städer 2030 erbjuder oss en viktig plattform med ett starkt nätverk av aktörer i vårt lokala omställningsarbete, säger Elin Lindahl. För Boden handlar klimatarbetet inte bara om utsläppsminskning, utan om att bygga attraktiva livsmiljöer och starka lokala ekosystem där både företag och människor vill etablera sig och växa. – Ett exempel är att det traditionella sättet för kommuner att arbeta ofta bygger på att förbättra individens anställningsbarhet genom utbildning, behandling och remittering. I Boden utvecklar vi detta genom att i stället fokusera på att etablera verksamheter, utveckla relationer och identifiera outnyttjad potential som kan kombineras för att skapa större värden och nya företag, säger Helena Löfgren, projekt- och samverkansansvarig vid Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Bodens kommun. Det entreprenöriella tänkandet genomsyrar hela kommunens strategi. Innovation, samverkan med universitet och lokalt engagemang är grundpelare – och det märks i hur projekten utformas. Ett av de mest uppmärksammade exemplen är ”Det smarta växthuset”, där spillvärme från datacentraler tas tillvara för att driva lokal grönsaksodling året om. Det sociala företaget DC Farming hyr plats i växthuset och skapar tillsammans med Sunderby Folkhögskola arbetstillfällen och handledning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessutom används restvärmen och lokalt matsvinn till att föda upp larver som blir foder i en fiskodling i samarbete med Vattenfall. Växthuset fungerar som en testbädd för metoder och uppskalningsbara modeller som är intressanta för storskaliga affärsverksamheter. Boden arbetar också aktivt med att utveckla sina utpekade stora industriområden till exempel på industriell symbios, där företag samverkar för att återvinna energi, material och restprodukter.

Elin Lindahl, Miljöstrateg & processledare för ”Klimatneutrala Boden 2030

Bodens kommun boden.se

– Vi arbetar för att våra industriområden ska ge fler nyttor än bara en produkt och produktion. Det handlar om att skapa system där restprodukter blir värdefulla resurser, till exempel genom projekt tillsammans med Luleå tekniska universitet där möjligheterna att rena sjöar med övergödningsproblematik med hjälp av

restsyre från industri undersöks, säger Jörgen Nordqvist, näringslivsutvecklare vid Boden Business Park som är ett kommunalt näringslivsbolag. I Boden skapas nya affärsmodeller och samarbeten som visar att hållbarhet och utveckling går hand i hand. – Vi vill inte bara underhålla system – vi vill utveckla dem. Det kräver bredd, mod,

engagemang, samverkan och vilja att tänka nytt, men det är också så vi gör mer för fler, säger Helena Löfgren. Boden står nu mitt i en expansiv fas, där klimatinnovation och samhällsutveckling går hand i hand med näringslivets tillväxt. Resultatet är en stad som inte bara talar om hållbarhet – utan bygger den med människan i centrum för kommande generationer.

EXEMPEL UR BODENS HÅLLBARA PORTFÖLJ AV INSATSER:

• Medborgardialog i fokus: I Boden är medborgardialoger en central del i områdesutveckling och planprocesser, för att skapa inkludering och transparens.

• Framtidens livsmedel – hållbarhet, beredskap och lokal utveckling

Utvecklar en cirkulär livsmedelsnäring med fokus på självförsörjning, industriell symbios och nya affärsmodeller – för en hållbar och framtidssäker livsmedelsförsörjning.

• Bodens Energis klimatfärdplan: Mål om halverad klimatpåverkan 2035 och nettonoll

2045. Förstudier om plastsortering och koldioxidinfångning är steg mot en mer hållbar energiverksamhet

• ÅterbruksBanken - Cirkularitet av kommuninventarier: Återbruksbanken tar hand om saker som kan återanvändas i verksamheter i Bodens kommun.

• Våtmarksrestaurering: Återställande av våtmarker bidrar bl. a till bindande av koldi-

oxid, främjande av biologisk mångfald och klimatanpassning. Flera restaureringsprojekt pågår vilket skapar arbetstillfällen på landsbygden.

• Mobil ÅVC - återvinningscentral för bättre tillgänglighet: Ökar tillgängligheten och

gör det smidigare att lämna material på ett korrekt sätt, vilket sparar resurser och minskar miljöpåverkan.

• Hållbarhetsveckan - Årlig lokal plattform för utbildning, dialog och engagemang

Bodens hållbarhetsvecka är en plattform för att öka engagemang, bygga kunskap, insikter om hållbarhet och framtidens samhälle.

Tillväxt börjar i kulturen

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

T I L LV Ä X T

Hållbar tillväxt formas inte av investeringar utan av en kultur där politiken, tjänstepersoner och näringslivet drar åt samma håll och skapar långsiktiga spelregler. Text:

Contentstudio

många kommuner pågår just nu ett skifte. Efter år av fokus på traditionell etableringspolitik har insikten vuxit fram att verklig tillväxt sällan uppstår genom markfrågor eller kortsiktiga satsningar. I stället handlar det om hur en kommun fungerar inifrån: hur beslut tas, hur dialogen ser ut och hur tydligt man lyckas formulera en gemensam riktning över tid. Kommuner som växer stabilt visar ofta samma mönster. De arbetar med långsiktighet, undviker organisatorisk ryckighet och skapar strukturer som gör det enkelt för både invånare och företag att förstå prioriteringar. När politiska ledningar och tjänstepersoner kontinuerligt möts, delar lägesbilder och följer upp beslut minskar risken för interna krockar. Det stärker tilliten och skapar en kultur där medarbetare vågar ta ansvar och där företag upplever att kommunen är en förutsägbar partner. Tillväxt uppstår också när kommunens

Foto: Unsplash

identitet tas på allvar. Många miljöer har unika tillgångar – kustnära lägen, tekniskt kunnande, starka lokalsamhällen eller ett näringsliv format av generationers yrkesskicklighet. När dessa värden används strategiskt kan de bli nav för utveckling. I takt med att arbetslivet förändras och hybridarbete blivit norm söker fler företag miljöer som kombinerar attraktiv livskvalitet med tillgång till kompetens, service och goda kommunikationer. Där kan mindre och medelstora kommuner ta en tydlig position, särskilt när de erbjuder kluster, testmiljöer eller bransch-

nära samarbeten. Ett annat kännetecken är hur man hanterar svåra beslut. Demografiska förändringar, ökande förväntningar och pressade resurser kräver prioriteringar som ibland väcker opinion. Kommuner som lyckas behålla förtroendet arbetar transparent, förankrar sina vägval tidigt och står fast vid beslut som säkrar långsiktig balans. Det skapar stabilitet, vilket i sin tur gör att företag och invånare känner trygghet att investera, flytta in och stanna kvar. Till sist handlar tillväxt om att se medbor-

garna som aktiva medskapare. Kommuner som öppnar upp för dialog, involverar fler grupper och fångar upp röster som annars riskerar att inte höras stärker både legitimitet och innovationskraft. Den typen av inkluderande processer blir allt viktigare när samhällets förändringstakt ökar. Hållbar tillväxt är därför inget tillfälligt projekt. Det är summan av kultur, samarbete och förmågan att skapa riktning över tid. När dessa delar faller på plats uppstår den mest kraftfulla effekten av alla: en kommun där människor vill leva, företag vill etablera sig och framtiden känns möjlig att bygga tillsammans.

Ökcerö Kommun – Advertorial

Havet som tillväxtmotor – därför söker framtidens företag sig till skärgården När allt fler kommuner söker hållbara vägar till tillväxt spelar platsens identitet och kultur en allt större roll. I skärgårdskommuner är balansen mellan näringslivsutveckling och naturvärden särskilt tydlig. På Öckerö kommun i Göteborgs skärgård formas nu en modell där det marina och maritima arvet och ett framväxande innovationskluster inom marinteknik visar hur lokala förutsättningar kan bli strategisk styrka.

tt utveckla näringslivet i en ö-kommun innebär andra förutsättningar än i städer. Markytan är begränsad, transporterna mer komplexa och många intressen konkurrerar om samma utrymme. Samtidigt växer behovet av miljöer där företag kan arbeta nära naturen och där attraktiv livsmiljö blir en nyckel för kompetensförsörjning och långsiktig innovation. I Öckerö kommun utgår utvecklingen från en historisk verklighet: havet har alltid varit den avgörande förutsättningen. Fisket har format samhällsstrukturer, yrkesidentitet och en kultur där samarbete och noggrannhet varit avgörande för överlevnad. Den mentaliteten lever kvar i dagens näringsliv. – I vår miljö kan man inte slarva. När man arbetar på havet är kvalitet skillnaden mellan trygghet och katastrof. Det har präglat generationer och den kulturen syns i hur företagen här arbetar idag, säger Jan Svensson, besöksoch näringslivschef i Öckerö kommun. Öckerö Kommun ockero.se

Det maritima arvet har också blivit en ekonomisk tillgång. Den växande marintekniska sektorn samlar företag som Berg Propulsion och Ö-varvet, tillsammans med forskningsaktörer och startups som arbetar med elektrifiering av fartyg, avancerade drivlinor, underhåll, säkerhet och nya havsbaserade näringar som tångodling. Här uppstår den klusterkraft som blir en allt viktigare del av Sveriges blå ekonomi. – Vi bygger just nu upp ett maritimt innovationsnav där företag, forskning och nya energilösningar möts. Det är en fysisk plats för utveckling av framtidens teknik, där havet är både testmiljö och drivkraft, säger Jan Svensson. Målet är att skapa omkring 900 nya arbetstillfällen fram till 2035, och att göra Öckerö till en strategisk etableringsmiljö för maritima verksamheter och kunskapsintensiva företag. Närheten till Göteborg gör sats-

ningen geografiskt attraktiv: 30 minuter från centrala Göteborg men med en helt annan arbetsmiljö. Hybridarbete har öppnat nya möjligheter. Fler företag söker arbetsplatser utanför stadskärnan där medarbetare kan fokusera och må bra. För många ligger värdet både i miljön och livskvaliteten. – Det händer något när man arbetar nära havet. Företag ser fördelarna med en plats där människor kan hitta balans, promenerar vid vattnet eller ta ett dopp mellan mötena. Det påverkar rekrytering, kreativitet och närvaro.

Utvecklingen kräver dock andra metoder än konventionell etableringspolitik. När marken är begränsad blir människors kompetens, samarbetsförmåga och förtroende viktigare än ytor och byggnader. Därför arbetar kommunen nära näringsliv och civilsamhälle. I en tid då lokal förankring och hållbar tillväxt diskuteras i hela landet pekar Öckerö på en modell där historien inte är en broms, utan en resurs. – Havet har format identiteten här, nu formar det också framtidens näringsliv, säger Jan Svensson.

Jan Svensson, Besöks- och näringslivschef i Öckerö kommun

Höganäs Kommun – Advertorial

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Så blev Höganäs en av Sveriges bäst skötta kommuner

Höganäs har på bara några år blivit en av Sveriges topprankade kommuner när det gäller företagsklimat, service, kvalitet, hållbarhet och hur nöjda invånarna är. I mätning efter mätning hamnar Höganäs i topp – år efter år. Men vad är det egentligen som har gjort att kuststaden i nordvästra Skåne har blivit så framgångsrik? Enligt kommunen själv är svaret lika enkelt som det är ovanligt: ”stabilitet”.

edan 2002 har två ledord – koncerntanke och kommunikation – styrt arbetssättet. Visionen har varit densamma sedan 2014 och organisationsstrukturen har inte ritats om i onödan. Resultatet är en kultur där samarbete, dialog och långsiktighet tagit över platsen för stuprörstänk och intern oro. På köpet har kommunen fått en av landets lägsta personalomsättningar och lägst sjukfrånvaro av landets alla kommuner. – Våra ledord handlar om att vi ska vara duktiga på att träffas, bygga tillit och samverka med varandra och mellan förvaltningarna, säger Herman Crespin, kommunchef. Ett exempel är de månatliga mötena med förvaltningschefer, bolagsVD:ar och chefer för stödfunktioner där kommunstyrelsens ordförande Peter Schölander (M) alltid deltar en stund och följer upp att den politiska viljeinriktningen når hela organisationen. – Peter är med och berättar vad han tycker är viktigt ur ett politiskt perspektiv. Sedan fortsätter samtalet när vi lunchar tillsammans med nämnds- och styrelseordförande, då går vi igenom vad som är på gång och vad vi ska fokusera på, säger Herman Crespin. Politiker och tjänstepersoner i Höganäs kommun ser sig själva som ett samverkande

team som behöver varandra och där olika roller kompletterar varandra. Regelbundna informationsmöten är avgörande för att skapa förståelse och helhetsperspektiv i organisationen menar Peter Schölander.

Höganäs är en medelstor kommun, det innebär att politiker och tjänstepersoner ofta möter invånare i vardagen, när man handlar eller uträttar andra ärenden. Detta är en styrka, då invånarna får utrymme för samtal oavsett om det är under arbetstid eller inte.

synpunkter är viktiga att få ta del av, säger Herman Crespin och fortsätter:

– Det ligger naturligt i kulturen i Höganäs att vara ute bland medborgarna, och att vara synlig för medborgarna, säger Peter Schölander.

Trots nya utmaningar har Höganäs många styrkor, en geografiskt belägen kustkommun, känslan av trygghet är hög och pendlingsmöjligheterna till arbeten är goda – faktorer som gör vardagen enkel för invånarna. Men även en topprankad kommun behöver fortsätta utvecklas för att stå stadigt när verkligheten förändras.

– Det viktiga är att vi lyssnar på varandra. När man vill göra saker som uppskattas av medborgarna är det avgörande att undvika onödiga krockar. Då behöver man förstå varandras verkligheter – och det kräver att man pratar med varandra.

Men även i en framgångsrik kommun fattas beslut som väcker opinion. Som när en förskola efter fallande barnantal skulle läggas ned då blev protesterna kraftiga. Även beslutet att lägga ut personlig assistans på entreprenad var känsligt.

En av nycklarna till kulturförändringen har varit att tidigt förankra visionen hos alla anställda. Herman Crespin och Peter Schölander genomförde tillsammans en turné där de träffade kommunens alla 2 500 medarbetare och förklarade visionen, ledorden och prioriteringarna.

– Vid svåra beslut är det avgörande att tjänstepersonsorganisationen är trygg och samspelt, så att invånarna förstår varför vissa beslut, som initialt kan uppfattas som negativa, ändå är nödvändiga. Det kräver tillit och dialog, och politiken måste stå fast vid fattade beslut för att skapa långsiktig stabilitet och ekonomisk balans i kommunen, betonar Peter Schölander

– Responsen var otroligt positiv. Vi genomförde det mitt i mandatperioden, och det gav alla en större förståelse för varför vi gör olika prioriteringar, säger Herman Crespin. Schölander beskriver att politiken också har ett ansvar för att öka förståelsen för de olika rollerna: – Tillsammans utgör vi helheten och det måste både politiken och de anställda förstå. Med sådana här möten når vi alla i vår organisation. Sådana här turnéer ska vi göra igen.

– Vi är tillsatta av medborgarna, men när vi väl beslutar något står politiken bakom tjänstepersonerna. Om man agerar som en vindflöjel blir det inte bra. Det goda betyget näringslivet ger kommunen bygger på att kommunen är lätt att ha att göra med. Snabb handläggning av ärenden, en god ton och dialog är något som uppskattas av företagare. Redan 2014 började kommunen ett arbete med att bygga en kultur kring det goda värdskapet och den empatiska byråkraten.

Höganäs Kommun hoganas.se

Herman Crespin Kommunchef, Höganäs kommun

Och kanske är det just där Höganäs sticker ut: en ovanlig kombination av stabilitet, lyhördhet och mod att fatta beslut även när besluten är obekväma. Det är ingen garanti för framtida framgångar – men det ger kommunen något som allt fler kommuner saknar. En riktning. Och kraften att hålla i och hålla ut.

HÖGANÄS TOPPAR RANKINGLISTOR: ”Bästa företagsklimatet i Skåne,” Svenskt Näringsliv ”Tredje bästa företagsklimat i Sverige,” Svenskt Näringsliv ”Fjärdeplats som årets superkommun 2025,” Dagens Samhälle ”Sjunde plats som Sveriges miljöbästa kommun,” Aktuell Hållbarhet ”Delad seger som Sveriges friluftskommun 2025,” Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv, Sveriges Fritids- och kulturchefsförening

– Sen är det viktigt med bra service och hög kvalitet på skolorna, det är något som i längden leder till företagsetableringar i kommunen, säger Peter Schölander.

”Bäst i Sverige på myndighetsservice,” SKR

En annan attraktion är den låga kommunalskatten – 19,73 kronor – som har varit oförändrad sedan 1990-talet. Samtidigt toppar kommunen Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat i Skåne och ligger trea i landet.

”Sveriges mest kostnadseffektiva äldreomsorg,” Dagens Samhälle

Trots alla framgångar står även Höganäs inför utmaningar som de flesta kommuner känner igen: en växande grupp äldre, minskat barnafödande, psykisk ohälsa bland unga och risk för ökat utanförskap.

97 procent upplever ett mycket bra bemötande inom äldreomsorgen, Socialstyrelsen

Ett område där kommunchefen ser att kommunen kan fortsätta att utvecklas är medborgardialoger. Peter Schölander (M) Kommunstyrelsens ordförande, Höganäs kommun

– Den växande psykiska ohälsan bland unga är en av de största utmaningarna, den kan få stora konsekvenser om vi inte lyckas vända utvecklingen.

– Vi behöver bli ännu bättre på medborgardialoger och hitta sätt att nå alla våra kommuninvånare, även de som kanske inte vågar uttrycka sig offentligt men vars

”Bäst i Skåne och fyra i Sverige för bäst tekniska service,” SKR

”Sveriges Kvalitetskommun 2023 Övriga mätningar: Lägst sjukfrånvaro av alla svenska kommuner, databasen Kolada

Gymnasiebehörighet i grundskolan, högst i nordvästra Skåne, Skolverket Trygghet - tvåa i nordvästra Skåne, Polisens trygghetsmätning Kommunen som arbetsplats 2025, 81 av 100 högt medarbetarindex, Höganäs kommun

Norrbotniabanans lyft

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

N O R R B OT N I A B A N A N

Norrbotniabanan lyfter en historiskt eftersatt del av Sveriges järnvägsnät. Den nya kuststräckningen mellan Umeå och Luleå ska enligt Trafikverket 2025 skapa snabbare resor, effektivare godstransporter och stärkt regional tillväxt. Text:

Contentstudio

tbyggnaden av Norrbotniabanan markerar en strukturell förflyttning för norra Sveriges infrastruktur. I decennier har avstånd, långa restider och begränsad kapacitet på den befintliga inlandslinjen hållit tillbaka både pendling och industriellt flöde. Genom att etablera en helt ny järnväg längs kusten, där majoriteten av invånarna och de mest expansiva näringslivsklustren finns, adresserar projektet en av regionens mest kritiska utvecklingsfrågor. Enligt Trafikverket 2025 blir den nya järnvägen cirka 27 mil lång och byggs för högre hastighet, bättre punktlighet och ökad robusthet. De samhällsekonomiska effekterna bedöms bli betydande. Kortare restider mellan kuststäderna gör det möjligt för människor att bo i en stad och arbeta i en annan, vilket breddar arbetsmarknaden och stärker kompetensförsörjningen. För

Foto: Trafikverket

industrin – inte minst gruv-, energi- och tillverkningssektorerna – innebär banan ett mer förutsägbart och kapacitetsstarkt transportsystem. Järnvägen får dessutom en avgörande roll i att stödja de stora industriella etableringarna som växer fram i norra Sverige, där effektiva transportlösningar är en förutsättning för både investeringar och konkurrenskraft. Projektet har även en tydlig klimatdimension. Enligt Trafikverket 2025 ska elektrifierad tågtrafik minska behovet av tunga vägtransporter och därmed bidra till lägre utsläpp. För en region med långa

avstånd och högt transportberoende skapar järnvägen en konkret möjlighet att ställa om mot mer hållbara flöden. Den nya banan omfattar dessutom flera nya resecentrum och stationer, vilket gör kollektivtrafiken mer tillgänglig för både små och stora orter. Utbyggnaden sker i etapper. Den första delen, mellan Umeå och Dåva, är redan under produktion och förväntas kunna tas i trafik runt 2026. Övriga sträckor – vidare mot Skellefteå, Piteå och Luleå – planeras successivt i takt med att järnvägsplaner fastställs och finansiering säkras.

När hela sträckan står klar skapas en sammanhängande kustjärnväg som kopplar samman regionens arbetsmarknader, stärker exportflödena och ökar Sveriges samlade motståndskraft i ett transportmässigt och geopolitiskt perspektiv. Norrbotniabanan blir därmed mer än ett regionalt projekt. Den fungerar som en strategisk investering i Sveriges långsiktiga utveckling, där tillgänglighet, klimatnytta och industrins behov möts i samma infrastruktursatsning. Källa: Trafikverket.se

Robertsfors Kommun – Partner Content

Nytt spår för kommunen

Förutsättningarna för Norrlandskusten förändras i grunden när orter binds samman och restiderna minskar. Med Norrbotniabanan växer en ny regional helhet fram, där arbetsmarknader möts, gods kan flyttas mer klimatsmart och livet mellan städerna blir mer tillgängligt. Den nya järnvägen gör det möjligt att bo, arbeta och driva företag på nya sätt – och öppnar för kommuner som Robertsfors att ta en tydligare plats i den växande regionen.

är Norrbotniabanan står klar förändras Norrlandskusten på ett avgörande sätt. Den nya järnvägen ska knyta samman orter som länge haft betydande avstånd mellan sig. Kortare restider skapar en större region, och med den följer nya möjligheter för både boende, företag och kommuner. I Robertsfors märks förväntningarna tydligt. Kommunchef Anders Persson beskriver en förändring som kommer att påverka både vardag och ge långsiktiga förutsättningar. – Norrbotniabanan kommer att knyta ihop Norrlandskusten till en väl fungerande arbetsmarknadsregion, säger han. I dag når invånarna cirka 3 000 arbetsplatser och 6 000 människor inom en halvtimmes resa med kollektivtrafik. Med järnvägen Robertsfors Kommun robertsfors.se

Anders Persson Kommunchef för Robertsfors Kommun

i drift väntas den siffran öka till omkring 70 000 arbetsplatser och 250 000 människor. – Med Norrbotniabanan hamnar Robertsfors kommun mitt i ett av Europas hetaste tillväxtområden, säger Anders Persson. De nya restiderna är en central del av förändringen. Resan till både Umeå och Skellefteå

beräknas ta under 30 minuter, något som gör kommunen mer attraktiv för familjer och företag. Mark- och fastighetspriserna är dessutom betydligt lägre än i de större städerna.

Även kommunens hållbarhetsarbete knyter an till projektet. Att flytta transporter från väg till järnväg minskar utsläppen, och det ligger i linje med kommunens egen profil.

– Dessa restider ihop med våra priser kommer att göra kommunen väldigt intressant att bosätta sig i, säger Anders Persson.

– Hållbara Robertsfors har länge varit ett känt begrepp och kommunen var bland de första som antog Agenda 2030, säger han.

Näringslivet väntas också gynnas. Kortare pendling gör det enklare att rekrytera och behålla kompetens, både till befintliga företag och till kommunens egna verksamheter. Samtidigt skapas förutsättningar för att bredda det lokala näringslivet i takt med att arbetsmarknadsregionen växer.

På längre sikt ser Anders Persson en tydlig position för kommunen i den nya geografi som växer fram längs banan.

Robertsfors arbetar redan i dag med att förbereda sig för utvecklingen. Det handlar om styrande dokument och långsiktig planering, men också om att anpassa infrastrukturen. Kommunen ansvarar för all anslutande infrastruktur till det kommande resecentrumet och behöver därför detaljplanera för både nya bostäder och en växande samhällsstruktur. – Redan nu måste kommunen förbereda och detaljplanera kommande bostadsområden, säger Anders Persson.

– Robertsfors ska vara oasen längs Norrbotniabanan där naturen, kulturen och framtiden möts. Här ska alla människor ges möjligheten att växa utifrån sina egna förutsättningar i en trygg, kreativ och välkomnande miljö. ROBERTSFORS OCH NORRBOTNIABANAN

• Norrbottniabanan beräknas vara i drift år 2036

• Restiden mellan Robertsfors och Umeå samt Skellefteå minskas från drygt en timme till mindre än 30 minuter

Skanska – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

ABCD-förskolorna är utvecklade med flexibilitet som en av de viktigaste utgångspunkterna.

Förskolekonceptet som bygger på flexibilitet och ekonomisk trygghet

En ny kvalitetssäkrad och framtidsanpassad förskola på 14 månader, kan det vara möjligt? Ja, med Skanskas förskolekoncept ABCD-förskolor, ramupphandlat via Addas Inköpscentral, effektiviseras projekttidplanen utan att tumma på design och kvalitet. Kostnaden för förskolan är tydlig redan långt före första spadtaget och till hjälp i planeringen finns Förskolebyggaren – öppen för alla att använda.

BCD-förskolorna är utvecklade med flexibilitet som en av de viktigaste utgångspunkterna. Med en cirkulär design kan lokalerna anpassas utifrån förändrade behov vilket är förutsättningen för en förlängd livscykel. När årskullarna varierar över tid kan förskolan enkelt möta eventuella förändringar. Skanska har utvecklat ABCD-förskolorna tillsammans med Sweco Arkitekter. Lösningarna grundar sig i ett omfattande arbete där pedagoger, fastighetstekniker och barn varit delaktiga. Inom konceptet kan man välja fyra till åtta avdelningar i ett eller två plan. Det går att göra anpassningar utifrån de specifika behov som finns i varje projekt. – En förskola med sex eller åtta avdelningar kan låta stort, men en större enhet kan tillgodose många fler behov. En större förskola ger ekonomiska driftfördelar, gör det enklare att planera personalbehoven och den kan också ha ett eget tillagningskök. Genom att konceptet erbjuder flexibilitet och alternativa planlösningar kan lokalerna också ställas om för andra behov i framtiden utan att stomme eller yttervägg behöver byggas om, förklarar Nicklas Hagervall. Skanska skanska.se

Förutsägbarhet och trygghet

Eftersom ABCD-förskolorna finns över hela landet är det enkelt att göra studiebesök: – Det var bra för oss att vi kunde åka och titta på redan färdiga förskolor för att vi, och bland annat pedagogerna, skulle få en tydlig uppfattning om hur det skulle bli hos oss, säger Lars Gunnar Fagerberg, Teknisk chef Borgholms kommun. Skanskas förskolekoncept är genomarbetade och har passat oss väldigt bra. Mer tid för utveckling

Skanska har redan tänkt igenom alla byggtekniska detaljer så att kommunen kan använda sin tid och expertis till att planera verksamheten. I Näsviken i Hudiksvalls kommun har man valt en förskola med klassrumsindelning. Kommunen hade först planerat ett provisorium, något som sällan är hållbart ur någon aspekt. Lokalsamordnare Ilona Lokka i Motala kommun skriver under på det: – Vi har flera tillfälliga förskolelösningar som inte är långsiktigt ekonomiskt hållbara. Ju tidigare vi kan ha en färdig förskola på

plats desto snabbare kommer vi bort från dessa kostnader. 54 kommuner har redan valt att bygga ABCD-förskolor. 30 av dem är i bruk och 24 under byggnation eller kommer att påbörjas inom kort. – För varje överlämnad förskola ökar dessutom vår förståelse för kommuners behov ytterligare så att vi kan förfina konceptet, säger Nicklas Hagervall, konceptansvarig hos Skanska. Enkel planering och beställning

Förskolebyggaren är ett verktyg som gör att man enkelt kan välja storlek på förskolan utifrån antal barn, inredning, material och färger. Man kan dessutom göra anpassningar som är bra för klimatet, som till exempel solceller. När förskolan är konfigurerad får kommunen direkt ett beräknat klimatavtryck och en uppskattad totalkostnad. ABCD-förskolan är sedan enkel för kommunen att beställa via det ramavtal som Adda redan LOU-upphandlat. Allt är paketerat i en enkel process. – Vår förhoppning är nu att ännu fler kommuner upptäcker Förskolebyggarens unika roll i planerings- och budgetprocesserna så att de kan dra nytta av det arbete som är nedlagt både hos Adda och hos

ABCD-FÖRSKOLAN

• ABCD-förskolan är enkel att beställa via det ramavtal som Adda redan

LOU-upphandlat. I Förskolebyggaren väljer man storlek på förskolan

utifrån antal barn, inredning, material och färger.

• Man kan också göra anpassningar för att minska klimatavtrycket

ytterligare, till exempel genom al-

ternativa klimatreducerade material, biologisk mångfald eller solceller.

• Förskolorna är utvecklade med

flexibilitet som en av de viktigaste utgångspunkterna. Det är tids-, yt- och kostnadseffektiva byg-

gnader med extra stort fokus på hållbarhet – ur alla aspekter.

• Innan projektet startas får kom-

munen en uppskattad totalkost-

nad och ett beräknat klimatavtryck. Allt är paketerat i en enkel

process med beprövade och väl genomarbetade koncept.

leverantörerna när det kommer till planering, konfigurationer och materialval med mera, avslutar Nicklas Hagervall.

Öresundskraft – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Vi väntar inte. Vi agerar. Nu.

Helsingborgs Stad och Öresundskraft tar en tydlig ledarroll i klimatomställningen. Med CCS-projektet Innozhero etableras en av världens första fullskaliga CCS-anläggningar vid ett avfallseldat kraft- och värmeverk – ett konkret bevis på att målmedveten kommunpolitik och långsiktiga prioriteringar kan omvandlas till verkliga klimatlösningar.

är CCS-anläggningen på Filbornaverket tas i drift kommer 200 000 ton koldioxid fångas in årligen. Det gör Innozhero till en av Sveriges viktigaste klimatsatsningar. Klimatutmaningen är akut, och därför agerar vi nu – med lösningar som faktiskt kan genomföras idag.

Stefan Håkansson Vd för Öresundskraft

CCS behövs för att nå klimatmålen

FN:s klimatpanel IPCC, där över 800 experter medverkar, visar i sina rapporter att alla scenarier som når 1,5 °C-målet inkluderar CCS. Tekniken är inte den enda vägen framåt men den återkommer i varje hållbart alternativ. Atmosfärens koldioxidhalt ligger idag runt 425 ppm, jämfört med 280 ppm före industrialiseringen. Det räcker alltså inte att bromsa utsläppen, vi måste även ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Utan CCS blir omställningen både svårare och dyrare. Ett klimatledarskap som gör skillnad

Sveriges utsläpp är små globalt men vårt ansvar och våra möjligheter är stora. Svensk avfallsförbränning finns inte primärt för att producera energi, utan för att ta hand om avfall som inte kan materialåtervinnas. Energin är en positiv bieffekt. Genom att utveckla CCS just här kan Sverige och Helsingborg visa hur tekniken fungerar i praktiken och därmed bana väg för andra länder med liknande system. Det är så klimatledarskap fungerar: genom att göra, inte bara prata. Öresundskraft oresundskraft.se

Men klimatledarskap byggs inte i ensamhet. CCS kräver en fungerande kedja från infångning till transport och permanent lagring, och därför också ett nära samarbete mellan kommuner, energibolag, branschaktörer och nationell politik. Sverige behöver nu etablera en komplett CCS-infrastruktur, och projekt som Innozhero spelar en avgörande roll i att driva den utvecklingen framåt. När lokala initiativ kopplas samman med nationella strategier skapas de systemlösningar som behövs för att tekniken ska kunna skalas upp i hela landet. ”Vi ligger i framkant bland våra europeiska branschkollegor när det gäller att utveckla en hållbar och fullt utbyggd CCS-lösning för energiåtervinning från restavfall. Europa är drivande i det globala klimatarbetet och Norden hör till de mest ambitiösa i Europa. Sverige ligger i framkant i Norden när det gäller klimatomställning och hållbar energiproduktion, och nu tar Helsingborg ett stort ansvar i den svenska klimatomställningen," säger Stefan Håkansson, vd för Öresundskraft. ”Med den här satsningen kan vi både förhindra stora utsläpp och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Det är en viktig del för att nå netto noll i avfallsförbränningen och utsläppsfri fjärrvärme – och därmed bidra till att Helsingborg når sitt mål att bli klimatneutralt 2030.” En kommun som vågar prioritera

Satsningen är möjlig tack vare en kommun som tar klimatfrågan på allvar och omsätter mål till handling. Helsingborgs klimatpolitik bygger på att omställningen ska ske i praktiken – genom elektrifiering, energieffektivisering, cirkulära flöden och modern energiproduktion. Genom att stödja större klimatprojekt som Innozhero och skapa stabila förutsättningar för lokala aktörer visar staden att tydliga

Illustrativ AI-genererad bild av Filbornaverket med infångningsanläggning.

prioriteringar och samverkan ger resultat – både för det lokala samhället och i ett större sammanhang. Det understryker hur avgörande stark politisk uppbackning är för att skapa verklig förändring. ”Att bli klimatneutrala till 2030 är ett stort och viktigt mål för Helsingborgs stad och CCS-anläggningen på Filbornaverket är central i det arbetet,” säger Sofie Holmkvist, Miljödirektör, Helsingborgs stad. Hon fortsätter: ”Vi behöver åtgärder som får effekt här och nu. Ur det perspektivet är CCS en av våra mest kraftfulla klimatinsatser, tillsammans med flera andra åtgärder för minskade utsläpp.” Alla verktyg behövs – tiden är knapp

Vi har inte tid att vänta. För att klara klimatmålen måste vi använda alla tillgängliga verktyg: avfallsminimering, materialåtervinning och CCS. När dessa kombineras kan vi både minska mängden avfall, ta tillvara resurser och säkerställa att de restutsläpp som ändå finns inte hamnar i atmosfären. Stefan Håkansson fortsätter: ”CCS är en avancerad klimatlösning. För att lyckas krävs politisk tydlighet, långsiktighet och ett stabilt lokalt engagemang. Vi har ett starkt team på Öresundskraft som driver projektet framåt och en politisk uppbackning som gör det möjligt.”

Att agera idag formar morgondagens klimat

Innozhero stärker Sveriges roll som ledande klimatnation och visar hur kommuner, stat och energibolag tillsammans kan skapa lösningar som kombinerar klimatnytta, lokal resiliens och hållbar energiproduktion. Helsingborg bevisar att det går att vara både realistisk och modig och att beslut som tas idag bygger robusta system för kommande generationer. CCS PÅ FILBORNAVERKET • Målet är att bli världens första avfallseldade kraft- och värmeverk med fullskalig CCS

• Fångar in 200 000 ton koldioxid per

år, både fossil och biogen, direkt ur rökgaserna

• Den biogena delen ger negativa

utsläpp – alltså faktiskt borttagning av koldioxid ur atmosfären

• Satsningen är en central del av Helsingborgs mål att bli klimatneutralt 2030

• Finansieras bland annat av EU:s

innovationsfond (CINEA) och Energimyndighetens Industrikliv.

• Planerad driftstart slutet på 2028 • CCS gör att Filbornaverket kan

fortsätta ta hand om lokalt restavfall och samtidigt producera klimatneutral fjärrvärme

Ett grönare handslag!

Nej, bilden är inte på rikt, den är gjord med AI.

CO2-utsläpp

Nu lanserar vi en ännu mer klimatsmart leverans. På samma sätt som du kan göra ett mer hållbart val när du tecknar elavtal eller handlar mat inför helgen så ska du självklart kunna minimera klimatavtrycket när du ska bygga nya bostadsområden. Redan från start så halverar vårt byggsystem med trästomme koldioxidutsläppen jämfört med traditionellt byggande. Nu tar vi nästa steg och optimerar ditt projekt för att leverera branschens mest hållbara byggprojekt. Vi kallar det grönare option. Där ingår bland annat: → Miljöbyggnad silver. → Klimatsmarta materialval i badrum. → Biodrivmedel i tanken på lastbilarna vid transport. → Grön betong i grunden.

Vi erbjuder hållbarare alternativ – du väljer. Kontakta oss så skräddarsyr vi en grönare deal.

Mer info här:

Traditionellt byggande har tyvärr stor klimatpåverkan och släpper ut stora mängder växthusgaser. Men, det finns etablerade alternativ som hjälper dig minska din klimatpåverkan. Industriellt träbyggande reducerar från start 50 procent av klimatpåverkan, räknar vi dessutom in kolsänkan försvinner ytterligare 70 procent. Resultatet är marknadens minsta klimatbelastning.

400 350 300 250 200 150 100 50 0

Fotnot: Exemplet som redovisas grafiskt är fastigheten Titteridamm som vi byggde för Framtiden i Angered. 152 nya hållbara bostäder vars träbaserade stomme drastiskt minskade klimatpåverkan.