Framtidens Region Norr #2

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

NR 2 JUNI 2016 FRAMTIDENSSVERIGE.COM

FRAMTIDENS REGION NORR MED FOKUS PÅ ETABLERING OCH UTVECKLING

VIKTIGA INKOMSTKÄLLOR

för Norrland

INDUSTRI 4.0 Utbudet är stort

MIKAEL DAMBERG

NÄRINGS- OCH INNOVATIONSMINISTER

”Norrland allt viktigare för Sverige” Medföljer som bilaga i Dagens industri juni 2016

RYMDINDUSTRIN I NORR

Har stor potential

Vi är specialister på utsug – fläktar – filter för alla miljöer

NORRBOTTEN LOCKAR Med datacenter

VIND & VATTEN Sveriges framtid

VIRTUELLA HÄLSORUM

Framtidens lösning?

www.fumex.se

Annons

2

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

LEDARE – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

”Vi vill se snabba åtgärder för att få bort besvärliga flaskhalsar och få ett mer robust transportsystem.”

Per Bondemark

Ordförande Näringslivets Transportråd

TILLVÄXT OCH VÄLFÄRD KRÄVER BRA TRANSPORTER

R

egeringen lämnar en infrastrukturproposition i höst.

Riksdagen ska besluta om investeringar och underhåll för 12 år framåt. Det är ett unikt tillfälle att långsiktigt skapa goda förutsättningar för tillväxt och konkurrensfördelar för Sverige. Därmed läggs grunden för fortsatt välfärd, livskvalitet och ett hållbart samhälle.

Transporter och infrastruktur är ryggraden i ett modernt samhälle.

Sverige geografiska läge i norra Europa och med långa transportavstånd till övriga världen gör att vi är beroende av en väl fungerande infrastruktur. Med effektiva och tillförlitliga godstransporter i Sverige och med kopplingar till internationella transportkorridorer får företagen möjlighet att hävda sig i en allt hårdare konkurrens.

Betydelsen för näringsliv, handel och välfärd av transporter som fungerar i sammanhängande hållbara transportkedjor kan inte nog understrykas.

Näringslivets Transportråd förespråkar en helhetssyn på det svenska transportsystemet och dess internationella kopplingar där nyckelstråk och noder prioriteras. Vi vill se snabba åtgärder för att få bort besvärliga flaskhalsar och få ett mer robust transportsystem som möter dagens och morgondagens krav.

Följ oss digitalt:

@europeanmediapartner

Jag vill tipsa om profilintervjun med Mikael Damberg på sidan 12 och sidan 8 där du kan läsa om spännande rymdprojekt.

Victor Battisti, Projektledare

INNEHÅLL 4

8 spännande projekt

6

Industri 4.0

8

Allt om rymdindustrin

10

Virtuella hälsorum en lösning för vården

12

Profilintervju – Mikael Damberg

14

Datacenter i norr lockar storföretag

16

Vatten och vind är framtiden

18

Fastighetsutvecklingen ser ljus ut

20

Norrlands tre viktigaste inkomstkällor

FRAMTIDENS REGION NORR

På vägar, järnvägar och sjöfart går i dagens Region Norr godstransporter med stora exportvärden från den råvarubaserade industrin, till exempel skogs-, pappers-, verkstads-, gruv- och stålindustrin. Dessa exportvärden är av intresse för hela landet, inte bara Region Norr. Det är stora exportvärden som riskeras då godstransporter försenas på grund av bland annat bristande underhåll av vägar och järnvägar. Den svenska exportindustrin är en motor för att skapa förutsättningar för välfärd i form av exportintäkter, skatteintäkter och arbetstillfällen. Det är i ett exportperspektiv som infrastrukturprojekt för Framtidens Region Norr ska ses, som till exempel en framtida utbyggnad av Norrbotniabanan som minskar sårbarheten och ökar robustheten och kapaciteten för godstransporter på järnväg i norra Sverige. Liksom projekt Malmporten där sjövägarna till Luleå rustas för framtidens transportbehov och får möjlighet att ta emot större fartyg.

Det är bara vid ett enda tillfälle under en mandatperiod som regering och Riksdag fattar ett samlat beslut om infrastrukturen. Missa inte det tillfället att skapa konkurrensfördelar för Sverige och för Framtidens Region Norr. Ta ett samlat grepp på framtidens infrastruktur, transporter och logistik!

framtidenssverige.com

VICTOR TIPSAR!

Återvinn eller ge tidningen vidare!

Projektledare: Victor Battisti victor.battisti@europeanmediapartner.com

VD: Tobias Valfridsson Redaktionschef: Mats Gylldorff Redaktör: Anna Sigvardsson Annonsproduktion: Amanda Ghidoni Art Director: Camilla Alm Text: Anders Edström Frejman, Fredrik Söderlund, Martin Westholm Omslagsfoto: Martina Huber/Regeringskansliet Distribution: Dagens industri, juni 2016 Tryck: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö, Bold Printing, Borås, Daily Print, Umeå

European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddarsydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

ANNONS

Norrland går i bräschen när det gäller satsningen på virtuella hälsorum och en ny digital sjukvård. Men frågan är om inte snabbfotade länder som Kenya och Indonesien hinner före. Samtidigt står �lera andra länder i såväl Afrika som Asien på kö för att få digitalisera sina sjukvårdssystem. Bakom den globala expansionen av denna svenska modell står Nordic Health Innovation med stöd av IT-jättar som Microsoft, Ericsson, Sigma IT Consulting och Cambio.

Sverige visar världen vägen med virtuella hälsorum FOTOGRAF: JAN LINDMARK.

Den svenska regeringen efterlyser i sitt betänkandet ”Effektiv Vård” någon som tar ledartröjan för att bygga ut e-hälsan i Sverige. En sådan aktör finns redan. Landstingen och regionerna i norra Sverige satsar sedan några år tillbaka tillsammans med Nordic Health Innovation (NHI) på e-hälsa och den gemensamma ambitionen att bli världsledande på framtidens vård och omsorg i glesbygd. I planen ingår bland annat en omfattande investering i virtuella hälsorum i syfte att skapa ökad livskvalitet och ökad tillgänglighet även för de medborgare som bor i extrem glesbygd med långa avstånd till läkare och övriga sjukvårdsspecialister.

Målsättningen är att det inom två år ska finnas minst ett 20-tal virtuella hälsorum i de fyra nordligaste länen. ”Vi har en ambition att norra Sverige ska vara en bra testbäddsarena för glesbygdsmedicin och distansöverbryggande metoder.

Vårt demografiska försprång ska vi vända till vår fördel. Vi siktar på att få fram heta produkter och tjänster, som hjälper oss att leva längre och hälsosammare hemma, samtidigt som vi i ökad utsträckning vill bedriva vård i

hemmen”, säger Peter Berggren, chef för den landstingsägda forskningsinstitutionen Glesbygdsmedicinskt Centrum (GMC) i Storuman och tillika en av grundarna av NHI. NHI har hittills byggt upp virtuella hälsorum i orterna Slussfors, Gällö och Stugun i norra Sverige SNABBSTART I KENYA OCH INDONESIEN Parallellt med att NHI utvecklar virtuella hälsolösningar i Sverige, sker även motsvarande arbete även i Indonesien och Kenya.

I Indonesien deltar NHI, som en del av Rural Health-projektet Room for Care, genom att inrätta en testbädd för virtuell hälsovård i en by i Gunungkidul på ön Jakarta i Indonesien. Målet med projektet är att förbättra kapaciteten hos de lokala indonesiska myndigheterna, liksom att förbättra hälsa och välbefinnande hos befolkningen på den indonesiska glesbygden.

I regionen Homabay County i Kenya vill hälsovårdsmyndigheten tillsammans med NHI och i samarbete med ICLD bygga upp vårdinfrastrukturen med hjälp av modern informationsteknik och virtuella hälsorum. Målsättningen är att kunna nå ut till och job-

I det virtuella hälsorummet kan läkarna kopplas upp via en videolänk. Med hjälp av utrustningen i rummet kan patienterna screena sig själva, samtidigt som kommunens personal är utbildad för att vid behov bistå med hjälp.

FOTOGRAF: ÅSA HOLMNER

Representanter från sjuk- och hälsovårdsmyndigheten i Homabay County i Kenya på studiebesök i Storuman.

ba nära medborgarna med vård på distans, virtuella hälsorum och förebyggande mödravårdsarbete i en av Kenyas fattigaste regioner. NHI:s satsningar i Kenya har nu även väckt intresse hos flera andra regeringar i såväl Afrika, som i Mellanöstern, Asien och Sydamerika.

FRAMTIDENS HÄLSORUM Ett virtuellt hälsorum är ett skräddarsytt huvudsakligen obemannat hälsorum med ambitionen att hålla öppet dygnet runt för vårdtagare i glesbygd.

Framtidens virtuella hälsorum kommer även att kunna installeras i kommunala boenden, i det egna hemmet eller via mobilen.

Läkare och annan vårdpersonal kan vid behov kopplas upp via videolänk och rummet är utrustat med en mängd apparater.

Här kan alla kommuninvånare gå in och exempelvis kontrollera blodtryck och ta blod-, blodsocker- och varanprover. Apparaterna är via Microsofts molntjänst Azure sammanlänkade med distriktsläkarna och sjukvårdens journalsystem.

”Det här är en självserviceanläggning, där du enkelt kan screena dig själv och få en första läkarkontakt. De som inte själva klarar att monitorera sig själva kan vissa tider få hjälp av personal i rummet”, säger Peter Berggren, GMC. NHI lägger tillsammans med sina samarbetspartners Microsoft, Ericsson, Sigma IT Consulting och Cambio ned stora resurser på att vidareutveckla de virtuella hälsorummen. ”De virtuella hälsorummen kan vi göra hur bra som helst – det är bara vår egen fantasi som sätter gränserna. Tillsammans och genom att nyttja moln och IoT teknik bygger vi en standardiserad öppen växel, som kostnadseffektivt och säkert överför information från provtagning till journalsystem. Lösningen är generisk och kan appliceras i olika vårdkontexter nationellt som internationellt”, säger Jonas Berggren VD för NHI. STORA VINSTER OCH BETYDANDE EFFEKTER De samhälleliga vinsterna med

distansoberoende teknik och virtuella hälsorum är många. De största budgetposterna för de flesta svenska landsting är resor och hyrläkare. De årliga kostnaderna för hyrläkare i Sverige uppgår till 3,4 miljarder kronor. ”Om en av fem svenskar valde att göra hälften av sina läkarbesök i primärvården virtuellt, skulle detta medföra en årlig besparing på upp till 1,2 miljarder kronor. Om dessutom en av tre svenskar med kroniska sjukdomar skulle välja virtuella vårdlösningar skulle detta medföra en ytterligare årlig kostnadsbesparing på 369 miljoner kronor”, säger Peter Berggren, GMC. ”Att satsa på de virtuella hälsorummen är ett viktigt steg i utvecklingen av vår nya sjukvård.

Det här är ett sätt att effektivisera och modernisera sjukvården på patienternas villkor. Vården bli mer tillgänglig och vi får en ny, lägsta, effektiva omhändertagandenivå”, säger Björn Eriksson, regiondirektör för Region Jämtland Härjedalen.

Annons

ÖVERBLICK – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

Foto: Sjöfartsverket

4

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

SCA SATSAR STORT PÅ MASSA

ÖKAD KAPACITET I LULEÅ HAMN

STORT VINDPROJEKT UTANFÖR PITEÅ

Genom en investering på närmare åtta

Den ökade brytningen av malm i gruvor i

I mars tidigare i år gav länsstyrelsen klar-

miljarder kronor kommer SCA att mer än fördubbla produktionskapaciteten i sin massafabrik i Timrå kommun, från 430 000 ton till 900 000 ton. Därmed kommer SCA Östrand också att få den största produktionslinjen för blekt barrsulfatmassa i världen.

Projektet med den nya anläggningen har fått namnet Helios och kommer att förutom en ny massafabrik även medföra tillväxt och sysselsättning för regionen. Antalet personer som arbetar på fabriksområdet samtidigt beräknas öka från 300 till mellan 1 500 och 2 000. Dessutom beräknas det ökade behovet av råvaror samt den ökade hanteringen av färdiga produkter ge 600700 nya arbetstillfällen.

I den nya anläggningen kommer också stort fokus att läggas vid miljöarbetet. Med hjälp av den senaste tekniken kommer Östrand att bli ledande vad gäller resurshållning samtidigt som energiöverskottet kommer att säljas i form av fjärrvärme och grön el.

Fabriken kommer att stå färdig i oktober 2018 och beräknas nå full produktionskapacitet under 2020.

norra Sverige och norra Finland samtidigt som också flera nyetableringar av gruvor sker har inneburit ett ökat behov av sjötransporter från Luleå hamn då Malmbanan till Narvik redan är hårt belastad.

Mot bakgrund av detta har projekt Malmporten påbörjats med syfte att förbättra både lastningskapacitet och godshantering i Luleå hamn. Framför allt handlar det om att göra det möjligt för större fartyg att nyttja hamnen. I slutändan beräknas kapaciteten höjas så att hamnen har möjlighet att under isfri tid ta emot fartyg som kan lasta upp till 160 000 ton, att jämföra med dagens 55 000 ton.

Projektet kommer i huvudsak att utgöras av

muddring i farlederna till Luleå även om också mindre insatser kommer att krävas i Norra Kvarken.

När samtliga arbeten är färdiga kommer fartyg med ett djupgående på 15 meter kunna trafikera Luleå hamn, vilket motsvarar de största fartyg som kan gå in i Östersjön. Genomförandearbeten är tänkta att inledas under 2017.

tecken till genomförandet av den tredje och sista etappen i vindkraftsparken 1101 i Markbygden utanför Piteå. När den står helt klar kommer vindkraftsparken, som blir den största i Sverige, att bestå av 1 101 vindkraftverk med en totalhöjd på över 180 meter vardera.

Första spadtaget till vindkraftsparken togs redan i mars 2013 av den dåvarande energiministern Anna-Karin Hatt.

– Markbygdens vindkraftspark är grön tillväxt på riktigt. Den, och vindkraften i sig, är och kommer under lång tid att vara viktig för Sverige, sade Anna-Karin Hatt.

Vindkraften är en viktig del om 50 procent av Sveriges energiförsörjning år 2020 ska komma från förnybara källor, vilket är det mål som den förra regeringen satte upp.

Vindkraftsparken utanför Piteå beräknas kunna leverera upp till 12 terawattimmar per år, vilket motsvarar elbehovet för alla hushåll och företag i Piteå kommun under åtta års tid eller 7,6 procent av Sveriges totala energiproduktion under år 2015.

TILLVÄXT I KALKBRANSCHEN SMA Mineral har på 20 år gått från att vara en uppstickare inom kalkindustrin till en av de större aktörerna i branschen i Norden. Idag har SMA Mineral ett brett program av kalk- och dolomitprodukter samt kvarts.

– Vi är väl situerade i den norra delen av Norden med kalkugnar i Mo i Rana, Luleå och Torneå, säger Patrik Hjärpe, försäljningschef på SMA Mineral.

Ett av SMA Minerals mål är att arbeta nära sina kunder både geografiskt och i själva kundrelationen, vilket är något av en hörnsten i hela verksamheten. Ett exempel är kalkugnen i Luleå som är placerad i direkt anslutning till en av kundernas verksamhet, i det fallet SSAB. De senaste årens expansion har inte bara varit ett lyft för SMA Mineral utan har även skapat tillväxt för andra aktörer i regionen, som underleverantörer, transportföretag med flera.

– Vårt mål är definitivt att växa ytterligare, antingen genom geografisk expansion eller genom att bredda vårt utbud av produkter, avslutar Per Bodén, marknads- och affärsutvecklingschef på SMA Mineral.

Ta hjälp av världens ledande forskare inom AI – Vi bygger idag upp en effektiv produktionslinje för artificiell intelligens anpassad för Industri 4.0. I centrum finns en koncentrerad kärna av framstående internationella forskare inom område.

Genom att systematisera och automatisera även utvecklingsarbetet ger vi kostnadseffektiv tillgång till frukterna av världens ledande akademiska kompetens, säger Leonard Johard forskare i artificiell intelligens vid Innopolis University. Leonard Johard är även grundare till företaget Calejo Data Analysis.

Vad är dataanalys?

– Dataanalys är en generell benämning på processer för att utvinna värde ur rådata.

I detta samlingsnamn ingår olika värdeskapande tekniker.

Predikativ dataanalys har här sett den största tillväxten i takt med att de predikativa modellerna förbättrats de senaste åren. Utvecklingen inom Deep Learning har lett till en värld, där automatiska system i princip alltid överträffar sina mänskliga konkurrenter, även i områden som länge ansågs omöjliga att hantera med artificiell intelligens inom en då överskådlig framtid.

På vilket sätt särskiljer sig här Calejo Data Analysis?

– Vår internationella struktur ger oss möjlighet att använda både lokala utvecklingsresurser, såväl som kostnadseffektiv utveckling på distans.

Samtidigt har vi i centrum av utvecklingen en koncentrerad kärna av ledande internationella forskare inom artificiell intelligens. Denna struktur gör vår process oerhört lättrörlig och låter oss snabbt ställa om våra modeller efter den ständigt accelererande forskningen inom detta område.

Vad menas med världens ledande akademiska kompetens?

– Våra tjänster och produkter utvecklas under ledning av den absoluta framkanten när det gäller forskningen inom robotik, maskininlärning och artificiell intelligens. Nyckeln till vår framgång är personliga kontakter med internationella forskningsgrupper i Europa, Asien och Nordamerika.

Just länken mellan forskning och industri är extremt viktig för att upprätthålla kompetensen och se till att utbytet går i båda leden. Ett av de intressantare tillämpningsområdena för oss är BioDynaMo, ett AI-projekt som leds av CERNs ramverk för partnerskap med den privata sektorn, CERN openlab. Avsikten med projektet är att skapa en fullskalig simulering av hjärnans utveckling och inlärning.

En enda hjärncell ska här ge upphov till den mänskliga strukturen av 20 miljarder hjärnceller, motsvarande en vuxen hjärna. Detta uppnår vi genom virtuell celldelning och genetiskt styrda processer för celldifferentiering och nätverksbyggande.

ANNONS

Leonard Johard (leonard.johard@calejo.se).

Denna artificiella varelse kommer att leva helt i det kommersiella molnet. 2018 siktar vi på att denna hjärna i molnet ska vara kapabel att lära sig själv att gå med en fysisk kropp som vi konstruerar åt den.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

5

Foto: Elisabeth Sinclair

FRAMTIDENSSVERIGE.COM

POTENTIAL FÖR RYMDINDUSTRIN

UTBYGGNAD AV SUNDSVALLS HAMN

STOR SATSNING PÅ ENERGIBESPARING I SÖDERHAMN

NY JÄRNVÄG MINSKAR RESTIDEN

En av de aktörer med den absolut största potentialen i Region norr är rymdbasen Esrange Space Center i Kiruna, som drivs av statligt ägda SSC (Swedish Space Corporation).

– Nätverket Space Kiruna, med huvudaktörerna Progressum, Luleå Tekniska Universitet, Institutet för rymdfysik och SSC som kommersiell aktör ger bra dragkraft inför framtiden, säger Stefan Gustafsson, strategichef på SSC.

Ett ökat behov av att kunna hantera con-

I Söderhamn genomförs just nu en av

Då godstrafiken i norra delarna av Sverige

Rymdindustrin är en bransch som just nu

När allting står klart år 2020 kommer man

Under fyra år kommer Söderhamns kommun tillsammans med Faxeholmen att genomföra investeringar på totalt 280 miljoner kronor, vilket är den största miljö- och energisatsningen i Söderhamns historia.

Projeket går ut på att energieffektivisera byggnader som ägs av kommunen och Faxeholmen, bland annat genom att isolera väggar och tak samt installera nya ventialtionssystem.

När allting är på plats beräknas de totala utsläppen av koldioxid minska med 614 ton per år samtidigt som det på sikt också kommer att innebära minskade uppvärmningskostnader för fastighetsägarna.

Förutom att möjliggöra för persontrafik mel-

utvecklas oerhört snabbt. För Sverige gäller det att hänga med och kunna erbjuda något som är intressant.

– På Esrange erbjuder vi kommunikation med satelliter samt uppskjutning av sondraketer och höghöjdsballonger.

I framtiden hoppas vi kunna erbjuda uppskjutning av små satelliter till låg kostnad, något vi kallar för ”Small-Satellite Express”.

– Det här är stort på riktigt då det kommer att dra teknisk kunskap och investeringskapital till Sverige och Norrbotten, vilket leder till att det skapas ett innovativt ekosystem och i längden också en hel del nya arbetstillfällen.

tainertransporter gör att Sundsvalls hamn står inför en stor utbyggnad de kommande åren.

– Hamnen är för trång, det går inte att hantera fler containrar än vad som görs i dag, säger Marie Israelsson, marknadsoch kommunikationsansvarig på Sundsvall Logistikpark, som är namnet på det nya transportnav som kommer att ligga i Sundsvalls hamn. i den nya logistikparken även kunna ta emot långa tågtransporter, vilket inte är möjligt i den nuvarande kombiterminalen.

– Detta kommer innebära helt andra möjligheter för företag att transportera gods på ett hållbart sätt via järnväg och sjöfart. Järnvägen ner till hamnen och kombiterminalen kommer att elektrifieras.

– Det här är i huvudsak en satsning på tillväxt och miljö. Ska företagen i vår region kunna fortsätta investera, leva och verka här behövs bra infrastruktur för transport av gods på ett effektivt och miljövänligt sätt, då våra företag måste kunna vara konkurrenskraftiga på en global marknad.

de största satsningarna på åtgärder för energibesparing och energieffektivisering i Gävleborgs län. Kommunstyrelsen i Söderhamn har under flera år haft som mål att ställa om kommunen i en mer hållbar och miljövänligare riktning, framför allt eftersom den klimatstrategi och energiplan man haft visat på alarmerande utgiftsökningar för både kommunen och fastighetsbolgaet Faxeholmen.

är omfattande behöver kapaciteten ökas.

Samtidigt finns även ett behov av att minska restiden mellan städerna längs Norrlandskusten. Därför planeras i dagsläget för en ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå under namnet Norrbotniabanan. Den nya järnvägen, som kommer att få en längd på runt 270 kilometer, kan ses som en förlängning av den redan befintliga Botniabanan. lan städerna längs den norrländska kusten kommer Norrbotniabanan också att skapa förutsättningar för ökad konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling. Bara överflyttningen av godstrafiken från Stambanan till Norrbotniabanan beräknas ge en minskning av koldioxidutsläpp med runt 80 000 ton årligen. Dessutom kommer restiden mellan bland annat Umeå, Skellefteå och Luleå att kunna halveras.

Den totala kostnaden för Norrbotniabanan beräknas till runt 30 miljarder kronor.

Byggstart beräknas kunna ske tidigast 2018.

Text: Fredrik Sjögren

SWEPOS® Nätverks- RTK-tjänst – erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggranhet.

Läs mer om SWEPOS och våra tjänster på hemsida www.swepos.se TELEFON 026-63 37 53

Annons

6

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

FRAMTID – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

DEN FJÄRDE INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN De flesta är överens om att vi står på tröskeln till en ny industriell revolution, den fjärde. I framtidens fabriker kommer produkterna att tillverka sig själva och maskinerna att avgöra när på dygnet det är mest lämpligt att utföra vissa moment.

automatiskt agerar på all den information som finns tillgänglig.

– Det mesta av detta är “Big Data”, det vill säga data som kännetecknas av stora volymer från många olika aktörer. Dessa egenskaper innebär betydande utmaningar när det gäller datainsamling, hantering och bearbetning, säger Petter Falkman.

– Genom att med algoritmer analysera all den information som finns kan man också skapa en mer effektiv produktion och utveckla nya produktionsmetoder som leder till lägre kostnader.

Fram tills nu har beprövade

arbets- och affärsmodeller inom industrin fungerat bra. Men under de senaste åren har allt fler företag märkt att tillverkning inte längre bara består i att tillverka och sälja produkter. Det handlar lika mycket om att i ett allt snabbare tempo ta reda på vad kunden vill ha, för att tillverka det snabbare och billigare än konkurrenterna.

En av de mest dramatiska och viktigaste utvecklingarna inom IT och i samhället i stort är aldrig tidigare sedda möjligheter till kommunikation och datorkraft, och därmed tillgänglighet till information, sakernas internet, “Big Data” och effektiva beräkningsmetoder. Tillämpat på produktionssystem möjliggör detta den fjärde industriella revolutionen, Industri 4.0.

Sverige och Chalmers ligger långt framme i forskningen inom automation och hur matematik och algoritmer kan användas för att bygga smarta produktionssystem som automatiskt anpassar sig till

Vi står på tröskeln till den fjärde industriella revolutionen.

nya förutsättningar.

– Vad det handlar om när olika system kan kommunicera med varandra är att kapaciteten i produktionen kan ökas. ”Smarta fabriker” med intelligenta maskiner klarar både att massproducera och att tillverka kundanpassade produkter i små serier, förklarar Petter Falkman, docent i Automation vid Chalmers tekniska högskola.

– Men de intelligenta maskinerna kan också på egen hand avgöra när olika moment ska utföras. Moment som exempelvis kräver mycket energi kan förläggas till tider på dygnet då

energipriset är lägre.

Ett annat exempel är att robotar kan skicka ut information om vad de gör, hur de rör sig, hur mycket energi de använder och hur olika delar slits. På så sätt kan man anpassa servicen av maskinen till hur den används och hur slitna olika delar faktiskt är, vilket innebär att man inte byter delar i onödan men samtidigt att man gör det innan de går sönder helt.

Den omfattande användningen av informationsteknik i industrin innebär nya möjligheter att utveckla nya algoritmer som

Utvecklingen går mer och mer mot kundanpassade produkter där köparen bestämmer vilka kriterier som ska uppfyllas.

– Vi som arbetar nära fordonsindustrin ser det dagligen där utvecklingen går allt mer mot att man säljer en funktion i stället för en produkt. Kunden specificerar vad produkten, exempelvis ett fordon, ska användas till och klara av.

– Detta i sin tur skapar utrymme för nya affärsmodeller.

Kunden kommer kanske, som i det här fallet, bara att vara villig att betala för den tid fordonet används. Det i sin tur innebär att incitamentet ökar för producenten att vårda produkten under hela dess livslängd och se till att så mycket som möjligt kan återvinna. Text: Martin Westholm

”BRIST PÅ DATAANALYS HOT MOT IOT”

Leonard Johard, Calejo.

En av de största utmaningarna i dag för industri, finans, sjukvård och forskning är att dra intelligenta slutsatser ur de enorma datamängder som samlas in.

– De bästa modeller inom statistik, som används idag, hämtar sin inspiration från hur den mänskliga hjärnan fungerar med dess neurala nätverk. Ett av målen med den forskning jag bedriver tillsammans med mina kollegor från andra universitet är att bygga en datormodell, som helt efterliknar en mänsklig hjärna, säger Leonard Johard på IT-företaget Calejo, tillika forskare vid Innopolis University i Ryssland.

Enligt honom finns det ett enormt intresse inte minst från tillverkningsindustrin i och med Industri 4.0 att utveckla AI vidare. Det är ingen hemlighet att storföretag som Microsoft och Google satsar miljarder på neurala nätverk.

– Förmågan att attrahera kompetens inom dataanalys kommer att bli direkt avgörande för de nya smarta industriernas affärsmodeller, säger han.

binarquicklift.se

Medans andra funderar kring IIoT … så är vi redan på väg.

Nätverk och datorer för en smartare industri.

• Kraftfulla datorer, standard- eller kundanpassade • Säkra och pålitliga nätverk, trådlöst eller fast förbindelse • Vertikal integration från SCADA till var enhet i systemet “Vi sätter Moxa emellan“.

Cat AB och MOXA Cat har i över 20 år varit distributör för Moxa.

Ett långt samarbete som bidragit till både nyutveckling av produkter och vidareutveckling av tekniska lösningar.

Telefon 08-733 00 20

E-mail info@catab.se

Webb www.catab.se

Annons

8

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

NYHETER – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

Goda möjligheter för raketuppskjutning i Kiruna Intresset för rymden bara växer och växer och i Sveriges rymdcentrum nummer ett, Kiruna, satsar man på att göra staden och framför allt rymdbasen Esrange till en rymdmetropol för både kommersiella aktörer och turister.

För att detta ska bli verklighet har ett dussintal aktörer runt om i regionen, bland andra Kiruna kommun, Luleå Tekniska Universitet och Lapplands kommunalförbund, gått samman och bildat nätverket Space Kiruna med målet att bygga den mest mångsidiga rymdstaden i Europa.

Då trakterna kring Esrange är ytterst glesbefolkade är möjligheterna till uppskjutning unika med ett nedslagsområde för raketer på 5 600 kvadratkilometer, samtidigt som flygtrafiken i området är begränsad.

I dagsläget satsar Esrange på att erbjuda möjligheten att skjuta upp små satelliter, så kallade cubesats, till en låg kostnad. Huruvi-

da detta kommer att bli verklighet återstår att se. Just nu håller regeringens utredare, den före detta ministern Jan Nygren, att titta på lönsamheten i satellituppskjutningar från Esrange och i höst kommer resultatet av detta presenteras.

INTERVJU MED OLLE NORBERG

Förutom uppskjutning av små satelliter är det många som hoppas på att Esrange i framtiden också ska kunna bli ett center för rymdturism, bland annat genom att locka rymdentreprenörer som britten Richard Branson att etablera sig på den svenska rymdbasen.

Enligt rapporten “Destination: Rymden – En nationell innovationsagenda” skulle en rymdhamn för rymdflygplan på Esrange skapa stora möjligheter för hela turistnäringen i regionen och även för den svenska rymdindustrin och rymdforskningen. För att rymdflygningar ska bli möjliga krävs dock först tillstånd från regeringen.

Olle Nyberg, generaldirektör på Rymdstyrelsen

Vad händer inom svensk rymdindustri just nu?

– Just nu står vi i begrepp att ta i bruk de stora EU-finansierade programmen, bland annat ett projekt som heter Copernicus där Europa får tillgång till observationssatelliter för monitorering av miljö, klimat och havstemperaturer med mera.

NÄSTA AVGÅNG MOT RYMDEN

Rymdturism kan i framtiden bli lika vanligt som jorden-runt-resor. Det är i alla fall något som Spaceport Sweden hoppas på.

Sedan år 2007 har Spaceport Sweden arbetat för att göra Sverige till något av ett nav i rymdindustrin och även med målet att göra rymdresor från Kiruna möjligt.

Enligt Spaceport Swedens VD Karin Nilsdotter krävs dock även engagemang och stöd från regeringshåll, likt det som finns i Storbritannien. Den brittiska regeringen har under flera år satsat stort på just rymdturism och vill Sverige hålla jämna steg med Storbritannien gäller det att hänga med i den utvecklingen.

När allting är klart kommer Spaceport Sweden att från Kiruna och Esrange kunna erbjuda så kallade suborbitala resor, vilket innebär resor 100 kilometer upp i rymden.

Ett annat projekt är Galileo, med syfte att skapa ett europeiskt GPSsystem, där Esrange i Kiruna har en viktig del eftersom det är därifrån som en del av kommunikationen sker. Utöver det har vi också en rad intressanta forskningsprojekt där svenska företag är involverade, säger Olle Norberg, generaldirektör på Rymdstyrelsen.

SVERIGE MED PÅ FORSKNINGSMISSION TILL JUPITER För ett par år sedan blev Institutet för rymdfysik (IRF) i Ki-

runa utvalda till huvudansvariga för två av de tio instrument som kommer att finnas med på satelliten JUICE (Jupiter Icy Moon Explorer) med syfte att utforska tre av Jupiters fyra gallilesiska månar och undersöka om förutsättningar för liv finns på månarna.

– Detta är ett erkännande både för oss och för Sverige som rymdnation, säger Rick McGregor, FoU-sekreterare på IRF. Det instrumentpaket IRF tar fram har namnet Particle En-

vironment Package (PEP) och har till uppgift att studera närområdet kring Jupiter och månarna och hur dessa påverkas av partiklar från solvinden.

– Totalt är drygt 20 utvecklingsingenjörer, forskare och doktorander på IRF involverade i arbetet med PEP. Det här är en stor utmaning för oss då det är det mest avancerade instrument vi har byggt, avslutar Rick McGregor.

Vilken roll kan Sverige spela i den globala rymdindustrin?

– Vi har ett antal företag med spetskompetens, bland annat RUAG i Linköping, som är världsledande inom separationssystem för raketer, och GKN Aerospace i Trollhättan, som är experter på komponenter till raketmotorer. Dessutom har vi Esrange som är en unik anläggning för kommunikation med satelliter och uppsändning av sondraketer och ballonger.

Hur ser framtiden ut?

– Svensk rymdindustri går bra med bra produkter och framför allt bra tjänster, som är en växande och viktig marknad, särskilt för Esranges verksamhet.

Text: Fredrik Sjögren

En satsning på tillväxt och miljö Sundsvalls hamn byggs ut för att möta näringslivets ökade transportbehov. Nu sker Sveriges största industrisatsning i regionen och byggboom råder. Med Sundsvall Logistikpark kan framtidens frakter öka, men koldioxidutsläppen minska.

ANNONS

På Esrange genomförs forskning och utveckling med raketer, stratosfäriska ballonger och andra rymdinstrument.

Rymdföretaget SSC – världsledande i avancerade rymdtjänster Rymden fascinerar, inspirerar och utvecklar. I teknikens absoluta framkant är kraven höga och ingenting får gå fel. Statligt ägda SSC är ett av Sveriges mest intressanta företag i en av de mest framtidsinriktade branscher som finns – Rymden.

För 50 år sedan sköts den första rymdraketen upp från den nystartade europeiska rymdbasen Esrange i Kiruna. Sverige tog plats på den internationella rymdkartan och SSC, Swedish Space Corporation, bildades för att driva Esrange.

SSC är idag en världsledande global leverantör av avancerade rymdtjänster. Esrange är Europas mest mångfacetterade rymdbas där SSC tillsammans med forskare och kunder från hela världen genomför forskning och utveckling med raketer, stratosfäriska ballonger och andra rymdinstrument.

På Esrange ligger även knutpunkten för ett av världens största globala nätverk av antenner för kommunikation med satelliter, rymdfarkoster och bemannade rymdfärder.

Därifrån tas data ner för viktiga funktioner som navigation, jordobservation, TV-sändningar, väderdata, telefoni och forskning. Fungerar inte rymden stannar dagens samhälle.

Nya lösningar kommer snabbt i den globala marknaden. SSC har ett nära samarbete med de flesta stora rymdorganisationerna i världen, på plats där det händer. Det är viktigt, eftersom framtiden innebär banbrytande utveckling med fantastiska möjligheter.

– Det händer ofantligt mycket just nu, teknikutvecklingen är enorm och drivs till stor del från USA. Vår amerikanska verksamhet tillför därmed bolaget och Sverige mycket, liksom allt det vi gör i Europa och Asien, säger Stefan Gustafsson, strategichef på SSC. Små satelliter revolutionerar Nya typer av små, kompetenta och billigare satelliter kompletterar alltmer de traditionella större traditionella rymdsystemen.

Dessa små satelliter är tänkta att utnyttjas i konstellationer med många satelliter i varje för att nå global täckning. De kompletterar varandra och kan bära med sig olika instrument för kommunikation och observation av jorden. Storföretag såsom OneWeb, Google och Amazon investerar stora summor och utvecklar nya applikationer där digitalisering gör att telekom, IT och rymd alltmer kombineras.

Rymdteknisk utveckling har således stor betydelse även utanför själva rymdindustrin. SSC är med för att hitta nya smarta lösningar. Bolagets breda kom-

petens ger stora fördelar, liksom ett nära samarbete med forskningsinstitut och universitet.

Ett exempel är SSC nya web-baserade koncept för marktjänster, Infinity. Genom smart mjukvaruutveckling i kombination med mindre, billigare och fler antenner sammankopplade i ett globalt nätverk skapas exceptionell tillgänglighet till satellitkontakt för kontroll och datanedtagning. Det möjliggör i sin tur nya applikationer som kan underlätta vardagslivet i hela världen.

– Genom att utnyttja standardiserad mjuk- och hårdvara kan vi öka automatiseringsgraden och därmed förenkla konfigurering och schemaläggning av alltmer komplicerade rymdbaserade system. Det stora antalet antenner spridda världen över ger dessutom en ökad säkerhet.

Framtidens Esrange – med satellituppskjutning Den stora ökningen av små satelliter har medfört en brist på kapacitet att skjuta upp dem.

Särskilt tydligt är det i Europa där EU har satt som mål att ha ett oberoende tillträde till rymden. SSC har utrett möjligheterna att från Esrange kunna skjuta upp små satelliter. Med stöd i den nyligen presenterade Rymdutredningen överser nu regeringen möjligheterna.

– Satellituppskjutning skulle

vara pricken över i för både Esrange och Sverige. Det finns ett stort behov av att kunna göra den här typen av uppskjutningar världen över. I Europa behövs ett oberoende tillträde till rymden, vilket är prioriterat inom EU, och något vi ser som ett ansvar att kunna erbjuda.

Satellituppskjutning från Esrange skulle dra stora aktörer, kompetens, innovationskraft och teknisk utveckling till Kiruna och Sverige. Det gagnar alla, långt utanför själva rymdindustrin, avslutar Stefan.

www.sscspace.com

Annons

10

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

MÖJLIGHETER – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

”FRAMTIDENS VÅRD KOMMER ATT VARA NÄRMARE” Foto: Jan Lindmark

Foto: NHI

Med ny teknik kan viktiga delar av vården flyttas närmare patienten. I Norrland byggs nu flera hälsorum i glesbygd med goda resultat.

Framtidens primärvård kommer

inte att se ut som den gör i dag om vården ska vara jämlik över hela landet. Viktigt blir att använda de tillgängliga resurserna på ett helt annat sätt. Här kan ny teknik göra stor skillnad.

– Vi måste flytta den dagliga av vården närmare patienten, oavsett om denna befinner sig på en skärgårdsö, i svenska fjällvärlden eller Sahara, säger Jonas Berggren, VD för Nordic Health Innovation (NHI).

“Virtuella hälsorum är en framtidslösning, som vårdgivarna köper som en tjänst.”

Tillsammans med sin bror, läkaren Peter Berggren, har han varit engagerad i lösningar för distansvård i över 20 år. Tekniken som möjliggör distansvård har tagit mycket stora steg framåt bara un-

erade kvalificerade vårdtjänster.

Viktiga delar av vården kan med teknikens hjälp flytta närmare patienten och till och med hem till patienten, samtidigt som denne kommer erbjudas möjlighet att ta ett större ansvar för sin egen hälsa.

I dagsläget finns tre hälsorum i drift. Två i Jämtland vid ett äldreboende och vid en vårdcentral. Det tredje finns i en skola i Västerbotten.

Jonas Berggren menar att Sverige ligger i framkant när det gäller distansvård och han ser hemtjänsten som en viktig frontlinje.

Jonas Berggren, VD för Nordic Health Innovation (NHI).

der senare år, där sensorteknik, snabba internetuppkopplingar och högkvalitetsvideo är tre av flera viktiga komponenter.

NHI hjälper i dag till med att

bygga upp virtuella hälsorum och akutrum för distansvård i glest befolkade områden i bland annat norra Sverige, Kenya och Indonesien. Rummen kan vara lokaliserade till ett äldreboende, till en skola, till närbutiken eller till bensinmacken.

– Vi erbjuder hälsorum för tre olika behov. Den första nivån är så kallade självscreeningsrum, där patienten själv eller tillsammans med hemtjänsten talar med

Det virtuella hälsorummet ligger i Slussfors skola. På plats i rummet finns videokonferensutrustning och utrustning för provtagning av blodtryck, blodglukos, HB och INR.

en läkare eller sjuksköterska över länk och via utrustning på egen hand kan ta olika prover, som blodtryck, diabetes och varan.

Den andra nivån är ett hälsorum, där en sjuksköterska assisterar vid läkarkontakten för mer avancerade undersökningar. Den tredje nivån är ett mer medicinskt avancerat hälsorum med specialistsjuksköterska, akututrustning, EKG och till exempel robotar för hjärtultraljud.

Jonas Berggren ser en parallell till

rationaliseringen av postkontoren, som lades ned till förmån för ett betydligt finmaskigare nät av serviceställen på bensinmackar,

livsmedelsbutiker och tobaksaffärer med frikostigare öppettider och fler kringtjänster.

Tillgängligheten och servicen för

medborgarna har ökat markant.

Det kan med andra ord bli ICA, Konsum eller Apoteket som tillhandahåller dessa vårdtjänster.

– Med ett modernare sätt att tillhandahålla sjukvårdstjänster kan vi dessutom förbättra både kvaliteten och spara pengar genom väsentligt lägre reskostnader och minskat behov att hyra in personal. Jag tror framtidens vård kommer att präglas av både ökad centralisering och fler decentraliserade och närdistribu-

I praktiken kan mycket av utrust-

ningen i ett hälsorum tas ut till brukaren. Kommunikationen sker via internet.

– Virtuella hälsorum är en framtidslösning, som vårdgivarna köper som en tjänst. De ska inte behöva bry sig om hur den fungerar under huven – den ska bara fungera och därigenom skapa billigare sjukvård och nöjda vårdtagare.

Text: Anders Edström Frejman

FAKTA Med hjälp av snabba uppkopplingar kan patienter träffa läkare på distans.

Beroende på utformning – och personal i hälsorummet - kan relativt avancerade undersökningar utföras.

Tänka nytt, göra nytta!

Mest patientvärde vinner När vi utvecklar vården med ny teknologi och nya sätt att jobba är det bara nytta som gäller.

Med virtuella hälsorum, innovativa partnerskap och bättre vård på distans höjer vi vårdens värde i hela länet.

Det vinner patienten på.

Våra ljusa idéer, smarta arbetssätt och mobila lösningar gör vården mer tillgänglig och jämlik.

Mer nyttig och hälsosam för västerbottningen.

Läs mer om hur vi utvecklar hälso- och sjukvården på www.vll.se/e-halsa, www.vll.se/fou

VI BYGGER FRAMTIDEN

”Jag satsar i Norrland, gör det du med”

www.selbergsab.se

Annons

12

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

PROFIL – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

”NORRLAND ALLT VIKTIGARE FÖR SVERIGE” Framtiden för Norrland är ljus. Man har viktiga basnäringar och sannolikt kommer att öka i betydelse i framtiden, menar närings- och innovationsministern.

Enligt närings- och innovationsmi-

nister Mikael Damberg arbetar Regeringen för ett Sverige som håller ihop med fokus på fler jobb, ökad konkurrenskraft och hållbar utveckling – i hela landet.

Norrland ser han som en viktig del i detta. Framtiden innehåller utmaningar, men framför allt möjligheter, menar han.

– Det som vi från södra Sverige ofta slarvigt kallar Norrland är ju mer än halva Sverige. Därför skiljer sig naturligtvis förutsättningarna mycket åt, inte minst mellan

Han menar att det i grund och botten går rätt bra för norrlandslänen. Tillväxten har sedan 2000 legat över genomsnittet.

Kustlandet har ett bredare näringsliv med en större tjänstesektor, men även här finns ofta en indirekt koppling till naturresurser och platsbundna tillgångar.

Med andra ord skulle det be-

hövas fler ”nya näringar” likt datacenter. Parallellt kommer bidraget från de mer traditionel-

”Jag vill se fler exporterande företag. Det måste bli lättare för företagen att hitta hjälp för att ta sig ut på exportmarknaderna.” kust- och inland. Men visst finns det också likheter. Näringslivet har ofta en stark koppling till malm, skog och vattenkraft. Det unika klimatet och de storslagna miljöerna ger också fina förutsättningar för turism.

la näringarna sannolikt att öka framöver. Klimatförändringen är förklaringen.

– Norra Sverige är sedan länge storproducent av förnybar el från vattenkraft och det finns en stor utvecklingspotential inom

vindkraft och bioenergi. Skogen blir samtidigt allt viktigare för att klara omställningen till en mer hållbar tillväxt.

kompetens och kompletterande utbildningar, men också om bostäder, skolor och lärare.

Norrlandslänen delar många av de

Norrland under lång tid har varit koncentrerad till en yngre åldersgrupp 18–35 år, vilket medfört en i vissa fall skev åldersstruktur.

En utmaning för Norrland är därför inte primärt att storstäderna växer, utan att den egna åldersstrukturen medför problem att klara offentlig välfärd, service och arbetskraftsförsörjning.

ningarna är en del av lösningen.

Arbetsmarknaden i Norrland präglas nämligen också både av brist på arbetskraft och arbetslöshet.

– Såväl privat som offentlig verksamhet efterfrågar arbetskraft. En arbetskraft som dock ofta är felmatchad utifrån arbetsmarkandens behov. De regionala kompetensplattformarna jobbar med att utbud och efterfrågan på regionala arbetsmarknader kan matchas på ett bättre sätt. Regeringens kunskapslyft med totalt 80 000 nya platser de närmaste åren kommer också att ge nya möjligheter att matcha arbetskraft mot kompetensbehov.

Men det finns helt klart ljusglim-

Regeringen sitter inte och tittar

utmaningar som finns i övriga Sverige.

– Brist på bostäder är ett problem för stora delar av landet, även om den mest akuta bristen är i våra tre storstadsregioner.

Den nettoutflyttning som skett från

tar.

– Den stora invandringen till Sverige, som också kommit norra Sverige till del, utgör en möjlighet som måste tas tillvara.

Det handlar om validering av

Man skulle kunna säga att utma-

på menar Mikael Damberg. Regeringens två strategier exportstrategin och nyindustrialiseringsstrategin är två exempel på det. Där den senare bland annat handlar om smartare industri

då dagens verkstadsjobb blivit allt mer högkvalificerade. Båda strategierna har som främsta syfte att öka antalet arbetstillfällen i landet.

– Regeringen har inom ramen för Exportstrategin fattat beslut om att inrätta ett regionalt exportcenter i Västerbotten enligt principen “en dörr in” för företag som vill ta klivet ut på exportmarknaden.

Målet ska vara att varje företag

får kontakt med rätt person i rätt organisation med sin fråga eller sitt problem inom en arbetsdag (24 timmar), enligt principen ”en dörr in”. Tillväxtverket ges i uppdrag att samordna inrättandet av dessa exportcentra.

– Med dagens exportmönster riskerar Sverige att gå miste om hälften av världens tillväxt fram till 2020. Därför vill jag att fler företag exporterar och även finns på plats på tillväxtmarknaderna.

Beslutet är en av flera insatser för att hitta hjälp för att ta sig ut internationellt.

Text: Anders Edström Frejman

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

SMART NATURVÅRD SKYDDAR FÅGLAR Foto: Fredrik Litsgård

Foto: Jukka Lamminluoto, GKN

FRAMTIDENSSVERIGE.COM 13

Det talas ofta om riskerna för fågellivet krig vindkraftverkens snurrande rotorblad. Nu provas ny teknik i Sverige som både kan skydda fåglarna och ge forskare möjlighet att kartlägga fågellivet.

Skyddssystemet DTbird är spanskt och används redan i ett tiotal länder. De cirka 40 installationerna har visat gott resultat. I Sverige finns en testinstallation.

– Lösningen består av fyra kameror som monteras 20-25 meter upp på vindkraftverkets torn.

Videoströmmarna analyseras av en dator. Om en fågel kommer för nära varnas den med ljudsignaler, säger Alexander Eriksson, vd på Ecocom AB i Kalmar.

FAKTA

Lars Mikael Damberg, 44, är närings- och innovationsminister sedan oktober 2014 och riksdagsledamot för Stockholms län sedan riksdagsvalet 2002. Han var Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen från 2012 till 2014 och förbundsordförande för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) från 1999 till 2003.

NYA OMRÅDEN PLANERAS I Hudiksvall planeras nya områden för både bostäder och företag.

Söker du en plats där potentialen är stor, företagsklimatet gott och tron på framtiden stark? HNA erbjuder kvalificerad service för den som planerar att etablera företag i Hudiksvalls kommun.

Kontakta oss på HNA och berätta om dina planer så hjälper vi dig! www.hna.se

Vi utvecklar Hudiksvalls näringliv!

Illustration: Landskapslaget ©

Vi hjälper dig att STARTA UTVECKLA och ETABLERA företag i Hudiksvall.

Systemet är fjärrstyrt och identifierar fåglar på upp till 600 meters håll. Det kan även stänga av rotorn.

– Det är viktigt att vi vågar pröva nya lösningar och ny teknik för att skydda naturen. Att samla in data under lång tid ger oss också möjlighet att utvärdera påverkan och ger bättre kunskap om hur man i framtiden kan undvika konflikter mellan fåglar och vindkraft.

HNA ( Hudiksvalls Näringslivs AB )

0650-55 66 20 | info@hna.se | www.hna.se

Annons

14

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

FOKUS – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

DATACENTER – NY INDUSTRI FÖR SVERIGE

Molnet som utsläppskälla har gjort att ägare till datacenter letar efter lokaliseringar där man kan köpa billig grön el. Norrbotten är en av dessa.

På frågan om hur stor branschen

le, Microsoft med flera har redan jättelika sådana runt om i hela världen bara för sin egen verksamhet. Och trenden är att det behövs allt fler av dessa. Marknaden för datacenter bara för det kommande decenniet i Europa uppskattas vara flera hundra.

– Faktum är att hela Norden – och inte bara Norrland – har ett gynnsamt klimat, kvalificerad arbetskraft och god tillgång till grön el, säger Anne Graf.

Tidigare har datacenter behövt be-

Hennes titel är Chief Commercial

finna sig i direkt geografisk närhet av sina användare. Men i takt med allt snabbare och stabilare internetuppkopplingar så spelar avståndet allt mindre roll.

Utmaningar för datacenter som

kvarstår är minimering av lokaliseringskostnad, tillgång till kylning, men framför allt tillgång till tillförlitliga elleveranser till låg kostnad. Det är gynnsamt för länderna i norra Europa.

Anne Graf, The Node Pole.

Officer på The Node Pole. Det är ett samarbete mellan kommunerna i Boden, Älvsbyn, Luleå och Piteå som syftar till att marknadsföra regionen och attrahera investeringar i datacenter. Enkelt förklarat arbetar man för att erbjuda komplett byggbar mark med el, fiber och annan viktig infrastruktur framdraget.

– Vi säljer ett paket av regionala fördelar där låg medeltemperatur, Europas lägsta elpriser på

Foto: Fortlax F1

Stora jättar som Facebook, Goog-

Foto: Mat Richardson

I takt med teknikutvecklingen har allt fler kritiska funktioner i näringsliv och samhället i stort flyttat ut till elektroniska tjänster.

Gemensamt för ett inlägg på ett socialt nätverk, ett mejl, bokning av en flygresa eller sjukanmälan är att de alla generar en händelse i ett så kallat datacenter.

”Här i Norrbotten har vi erfarenhet av att leverera el till gruv-, ståloch pappersindustrin i över 100 år.”

Fortlax utanför Piteå.

grön el, snabba kommunikationer och kompetens bara är några.

Till dags dato finns tio datacenter i regionen där Facebooks två jätteanläggningar i Luleå är de mest kända med ett hundratal anställda på orten. KnC har byggt fyra datacenter för super computing och just nu bygger SICS tillsammans med Luleå tekniska universitet en forskningsanläggning.

Men inte alla internationella spe-

lare bygger själv. Biltillverkaren BMW har till exempel förlagt superdatatjänster hos Fortlax utanför Piteå. Hydro66 är en annan spelare som hyr ut datakapacitet.

– Här i Norrbotten har vi erfa-

renhet av att leverera el till gruv-, stål- och pappersindustrin i över 100 år. Det finns stora likheter mellan deras enorma krav på tillförlitlighet i leveranser och vad ägare till moderna datacenter ställer.

På The Node Pole känner man medvind och man känner att det man gör är viktigt.

– Vi har stora exportindustrier här uppe, men det är även viktigt att få in utländskt kapital och skapa tillväxt inom nya områden. Enbart ett nybygge av ett datacenter sysselsätter många och varje nyetablering stärker regionen. Vi behöver fler sådana ”direct investments”.

för datacenter kan bli i Norrbotten svarar Anne Graf: – Det beror dels på hur duktiga vi är på att sälja in regionen gentemot grannländerna och vad Regeringen väljer att göra med elskatten. Etablerade energikrävande industrier har sedan decennier en skatterabatt. Datacenter är en relativt ny industri. Här handlar det främst om utländska investerare som vill driva sina datacenter med el från vind- och vattenkraft.

Text: Anders Edström Frejman

FAKTA Hur elen till ett energikrävande datacenter produceras har blivit allt viktigare för ägarna. Bl.a. därför har intresset för lokaliseringar nära produktion av billig grön el ökat.

DMR - MORGONDAGENS TEKNIK REDAN NU!

EN LINTELFER TVÅ VARIANTER ALLA MÖJLIGHETER

• • • •

Moduluppbyggd konstruktion som ger flexibilitet C-byggform eller koaxial byggform Hög säkerhet tack vare intelligent styrning Optimerade komponenter, lätta att serva

Detta och mycket mer får du då du väljer Demags lintelfer DMR

Dematek AB . Box 5560, 141 07 HUDDINGE . Tel. 08-603 34 00 . www.dematek.se

www.nolialedarskap.se

Jan Carlzon i en exklusiv intervju med André Pops

Norra Sveriges viktigaste ledarskapskonferens kommer till Piteå och Umeå Nolia Ledarskap är nu en väletablerad konferens i Norrland. Första konferensen genomfördes 2012 och i år hålls konferensen i Umeå och Piteå.

För att utveckla sitt ledarskap och bli ännu bättre på att skapa tillväxt behöver ledare odla sina nätverk genom att träffa andra ledare, utveckla sitt ledarskap med ny kunskap, bli bättre på omvärldsbevakning och skapa hållbara arbetsplatser. Nolia Ledarskap är konferensen för chefer och ledare som vill utveckla sitt ledarskap — både strategiskt och operativt — men också stärka sin inre ledare.

– Vi vill inspirera och utveckla ledarskapet i Norrland, säger Annica Marcusson, projektledare.

Konferensen är en unik möjlighet för norrländska företagare, ledare och HR-personal att få ny inspiration, nya idéer och verktyg samt viktiga perspektiv, men även möjlighet att lära av varandra.

NOLIA LEDARSKAP SAMLAR TOPPNAMN Helene Ljungstedt, projektledare för Nolia Ledarskap i Umeå, berättar att två tv-profiler kommer att leda konferensprogrammen.

Eva Hamilton kommer att vara moderator i Umeå, medan André Pops sköter uppdraget i Piteå.

–Det känns också fantastiskt roligt att vi lyckats få en av Sveriges mäktigaste kvinnor, Annika Falkengren som är vd och koncernchef på SEB, att komma till Umeå för att berätta om hemligheterna bakom arbetsplatsen SEB och hur det kommer sig att deras sjukfrånvaro är lägst bland storbankerna, säger Helene Ljungstedt.

NOLIA LEDARSKAP FAKTA 13-14 september i Umeå Moderator: Eva Hamilton TEMAN UMEÅ • Hållbara chefer, friska & attraktiva arbetsplatser.

• Skillnaderna mellan unga och äldre ledare.

• Ledarskap i blåsväder.www • Försprång med offensiv omvärldsbevakning.

26-27 oktober i Piteå Moderator: André Pops TEMAN PITEÅ • Försprång med offensiv omvärldsbevakning • Morgondagens arbetsliv och ledarskap • Friska, attraktiva arbetsplatser • Hållbara chefer www.nolialedarskap.se | facebook.com/nolialhr

Konferensen arrangeras av Nolia AB

Till både Piteå och Umeå kommer den digitala debattören Alexander Bard. Med sig har han budskapet om en ny tidsålder där alla tidigare maktstrukturer kastas omkull.

Internationellt är han mer känd som internetfilosof än som del av tv 4:s idoljury. Bland annat har boken “Nätokraterna: boken om det elektroniska klassamhället” översatts till över 20 språk och är ansedd som en klassiker.

Deltar gör också supertalangen Suad Ali som är Migrationsverkets expert på flyktingkvoter. Hon är ny krönikör för Tidningen Chef och är av chefsorganisationen Ledarna utsedd till en av framtidens 75 kvinnliga ledare. Bengt Wahlström finns också på plats. Han är en av de ledande experterna i Skandinavien inom omvärldsanalys och framtidsstrategi.

RIV PYRAMIDERNA MED JAN CARLZON En av Sveriges mest respekterade företagsledare kommer till årets konferens i Piteå, nämligen Jan Carlzon. Han är bland annat känd för att på 70- och 80-talet ha vänt företagen Vingresor, Linjeflyg och SAS till vinst. Han anses av många vara en turnaroundspecialist och en av vårt lands mest karismatiska ledare. Han har skrivit om strategisk ledning i den uppmärksammade boken ”Riv pyramiderna” som har översatts till 20 språk.

–När Kairos Future våren 2012 frågade 1700 svenska chefer vem som betytt mest för dem i deras karriär blev svaret totalt överlägset eller 48%, Jan Carlzon, säger Annica Marcusson.

– Det kommer att bli två otroligt intressanta konferenser som kan avnjutas i Piteå respektive Umeå. Vår ambition är alltid att Nolia Ledarskap ska vara av absolut högsta klass, för att ge möjlighet till fler än de som åker till landets tre största städer möjlighet att få utveckla sitt ledarskap, säger Tommy Abrahamsson, vd på Nolia AB.

Annons

16

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

FRAMTID – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

VIND OCH VATTEN FRAMTIDEN FÖR SVERIGE Foto: Andre Jonsson/Mostphotos

Sverige har det väl förspänt med energiproduktion från förnybara energikällor. Bidraget från vindel ökar stadigt, men inte lika snabbt som förut.

Vattenkraften och kärnkraften

De svenska älvarna är fullt ut-

har varit – och är fortfarande – ryggraden i den Svenska elproduktionen. Fördelningen av elproduktionen 2015 var enligt siffror från Energimyndigheten hela 47 procent vattenkraft och tio procent vindkraft. Den senare gjorde produktionsrekord igen och levererade 16,7 terawattimmar. Åtta procent av elproduktionen kom från värmekraft, till exempel kraftvärmeverk. Återstående drygt 34 procent kom 2015 från kärnkraften. En låg siffra, främst på grund av att många kraftverk hade långa revisioner under året.

Trenden är att kärnkraften med

största sannolikhet kommer att spela en betydlig mindre roll för Sveriges framtida energiförsörjning. Detta från att under många år stått för nära nog hälften.

Sverige har i dag tio kärnkraftsreaktorer i drift där den yngsta är från 1985. Det finns i dagsläget inga planer på nya kraftverk.

Faktum är att Svenska Kraftnät,

SVK – som äger och förvaltar stamnätet – har i den så kallade

sannolika scenario för framtiden ger vid handen att vindkraftens bidrag till elproduktionen kan vara närmare 20 terawattimmar år 2019 med drygt 3800 kraftverk. byggda, men ägarna till vattenkraftverken vilar inte på lagrarna.

Bland annat turbiner, generatorer och transformatorer uppgraderas, renoveras eller byts ut och dammar förstärks. Ett vattenkraftverk har till skillnad från till exempel ett vindkraftverk en mycket hög verkningsgrad. Redan en förbättring med en halv procent ger stor utväxling räknat i ökad årlig elproduktion från ett vattenkraftverk.

Nätutvecklingsplanen konstaterat att de förbereder sig för ett scenario med minskat bidrag från kärnkraft. Oskarshamns Kraftgrupp samt Vattenfall planerar nämligen att stänga Oskarshamn 1 och 2 respektive Ringhals 1 och 2 under de närmaste åren. Ett bortfall om installerad effekt på cirka 3 000 megawatt, summerar SVK. Hur ska detta effektbortfall i södra

Sverige kompenseras? Svaret är dels från grannländer via någon av de länkar som redan finns eller som byggs. Men framförallt

från nya svenska produktionsenheter eller ökad produktion från befintliga anläggningar i landet.

Norrland kommer att ha en viktig del i detta.

De senaste regeringarna har tydligt

satsat på stimulanser för förnybar energiproduktion där givetvis el är en viktig del. Systemet med elcertifikat är ett styrmedel för att främja till exempel utbyggnad av vindel och el producerad i kraftvärmeverk och då helst biobränsleeldade dito. Energibolag – ofta kommunala dito – som investerar i anläggningar satsar ofta

Alla borde fokusera på det man kan bäst.

just på kraftvärmeverk, eftersom de kan få en extra intäktsström utöver fjärrvärme. Detta i form av el.

Det låga elpriset och därmed även storleken på elcertifikaten har bromsat utbyggnadstakten för vindkraften i Sverige som annars exploderat på senare år.

Branschorganisationen Svensk Vindindustri konstaterar att det vid utgången av Q1 i år fanns 3 294 vindkraftverk i drift med en total installerad effekt om drygt 6 000 megawatt samt 105 kraftverk under byggnation. Deras mest

Helt klart kommer vattenkraftens betydelse för basproduktion och stabilitet i den svenska elproduktionen att öka. Detta då den behövs för att balansera upp variationer i produktion från väderberoende energikällor som vindkraft.

Text: Anders Edström Frejman

FAKTA Vattenkraften stod 2015 för nästan hälften av Sveriges samlade elproduktion. Vindkraften fortsätter att slå årliga produktionsrekord men dess bidrag ökar inte lika snabbt som förut.

Med över 100 erfarna medarbetare är vi heltäckande inom operativa och strategiska tjänster för vind, vatten, nät och industri.

Erbjudandet inkluderar allt ifrån förebyggande underhåll och anläggningsansvar, till strategisk rådgivning och projektledning vid nybyggnation och renoveringar. Plus allt däremellan.

Läs gärna mer om vårt tjänsteutbud www.es.se

För oss är det underhåll och strategi inom vind, vatten, nät och industri.

16.06.20 23:19

UPPDRAG: SÖKA EFTER FLADDERMUSEN BARBASTELL, HOTAD ART.

”Det skymmer nu. Färgerna blir grå, gårdshusen bortom skogsbacken bäddas in i dunklet.

Kvällsluften är sval, regndropparna ligger kvar i gräset från ösregnet under kvällen. Jag vrider upp volymen på detektorn lite till, det knastrar ur högtalaren. Nu måste de komma snart. Där!

Där flög en. Är det en barbastell? Jag finjusterar frekvensen på detektorn. Snart vet vi om det stämmer, att vi har hittat en ny plats med barbastell. Den nordligaste i Sverige.”

www.ecocom.se

Our Experience – Your Advantage

Södertälje

Sundsvall

Mälarhamnar

Your Partner in Scandinavia

www.port-trade.com

Umeå

Also for used equipment

Tel.: +45 7628 0102

Annons

18

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

AKTUELLT – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

Benny Selberg, VD på Selbergs Entreprenad.

MYCKET PÅ GÅNG I REGION NORR Det byggs som aldrig förr i Sverige. En region som i dagsläget upplever något av en byggboom är den norra regionen.

– Det är väldigt mycket bostäder på gång längs hela Norrlandskusten och det finns också en ambition att bygga, säger Benny Selberg, VD på Selbergs Entreprenad, som under de senaste åren vuxit till en av de starkaste aktörerna i byggbranschen i den norra regionen.

Selbergs Entreprenad bildades

hösten 2013, men det var först på vintern som verksamheten drog igång på allvar med rekrytering av personal och liknande.

– Jag hade väl alltid gått och haft en liten dröm om att starta någonting eget och när det dök

upp en chans i samband med att ett fastighetsbolag i Umeå skulle bygga nya bostäder såg jag det som en lockande utmaning, framför allt eftersom det var en chans att göra någonting på riktigt i lite större omfattning, berättar Benny Selberg.

Från att i slutet av 2013 ha varit en liten organisation på fyra personer har Selbergs Entreprenad i dag vuxit till drygt 100 anställda i Umeå och 30 i Luleå. I huvudsak inriktar sig Selbergs Entreprenad på bostadsbyggande, men bolaget har även varit totalentreprenörer i byggnation av industri- och kontorslokaler.

– Vi har kört hårt från dag ett och gjort en fantastisk resa.

Vårt mål är att expandera längs med hela Norrlandskusten när marknaden är sådan att det finns

ett behov för bostäder, berättar Benny Selberg.

Något som Benny Selberg betonar är företagets kärnvärden, uppriktighet, respekt och mod.

– Som anställd hos oss är det viktigt att man delar dessa kärnvärden och har rätt inställning. I vår personalpolitik gör vi ingen skillnad på tjänstemän och byggarbetare, något som är ganska ovanligt i byggbranschen, säger Benny Selberg.

Förutom Selbergs Entreprenad finns förstås även en rad andra företag i byggbranschen som arbetar på liknande sätt, till exempel skånska bolaget Thages och västsvenska Betongbyggen.

Möjligheterna att etablera sig i

regionen ser Benny Selberg som

goda eftersom det som sagt just nu byggs mycket bostäder, från Uppsala till Luleå.

– Vi satsade på precis rätt sak.

Det som möjligtvis kan vara ett problem är att få tag i bra arbetskraft på alla orter.

Hållbart byggande är något som blir allt viktigare i byggbranschen och är något som också Selbergs Entreprenad eftersträvar.

– När det kommer till hållbart byggande av lägenheter så finns det inget material som slår betong. Om man dessutom gjuter på plats som vi gör får man ett väldigt bra resultat, samtidigt som man även kortar transporterna.

Generellt brukar man i dag säga att livslängden på ett hus är 50 år, något Benny Selberg inte

Vi tar hand om ert avfall

Kiruna Gällivare

Luleå

På Dåva Deponi och Avfallscenter tar vi hand om avfall från hela Norrland på ett miljöriktigt vis.

Lycksele

Umeå

Vår anläggning är belägen inom Dåva företagspark strax norr om Umeå, där vi tar emot, behandlar, deponerar

Örnsköldsvik

Östersund

Sundsvall

och återvinner avfall.

Gävle

WEBB

Skellefteå

www.avfallscenter.se TEL 090-16 15 15

håller med om.

– Jag tycker att ett hus i alla fall ska stå i 100 år och i det fallet är betong ganska oslagbart om man jämför med exempelvis trä.

Betong ger också täta hus med en stabil stomme som lagrar energi, vilket sänker energiåtgången på längre sikt. Räknar man på det viset kanske man får lite andra värden vad gäller koldioxidutsläpp och liknande, avslutar Benny Selberg.

Text: Fredrik Sjögren

FAKTA Betongens fördelar • Lång hållbarhet • Flexibelt material att arbeta med • Kostnadseffektivt • Hög brandsäkerhet • Går att återvinna till 100 %

ANNONS

DENNA SIDA PRESENTERAS AV AV IGRENE

ANNONS

DENNA SIDA PRESENTERAS AV AV IGRENE

Mats Budh, vd i AB Igrene

Avgörande genombrott för AB Igrene som prospekterar för gas och Siljan Avgörande genombrott förolja AB vid Igrene som prospekterar gas och oljadärvid Siljan Igrene Det finns stora mängder naturgas att hämtaför i Morafältet inom Siljansringen, prospekteringsföretaget Mats Budh, vd i AB Igrene

har arbetat i mer än tio år. Nu närmar sig stadiet där det kan bli produktion och aktien noterar all time high.

Det finns stora mängder naturgas att hämta i Morafältet inom Siljansringen, där prospekteringsföretaget Igrene har arbetat i mer än tio år. Nu närmar sig stadiet där det kan bli produktionDAGS och ATT aktien noterar all time high.

MÅNGA ÅRS ARBETE i Siljansringen har gett BÖRJADE MED ETT METEORITNEDSLAG SKÖRDA resultat. Vi står på det lock av berg som håller gasen instängd och behöver bara borrahar oss 700 MÅNGA ÅRS ARBETE i Siljansringen gett meter genom sedimenten för att vara nere resultat. Vi står på det lock av berg som hålleri reservoaren.

Här gas bara somborra kan räknas gasen instängd ochfinns behöver oss 700i miljarder kubikmeter.

Det för säger meter genom sedimenten attMats vara Budh, nere i vd i AB Igrene och en av företagets grundare reservoaren. Här finns gas som kan räknas i och pionjärer. miljarder kubikmeter. Det säger Mats Budh, Prospekteringsarbetet präglatsgrundare av entrevd i AB Igrene och en avhar företagets prenörskap, envishet, långsiktighet och uthåloch pionjärer. lighet och företaget har hållit en medvetet låg Prospekteringsarbetet har präglats av entreprofil. Men det är med stort självförtroende prenörskap, envishet, långsiktighet och uthålsom det nu kliver fram och aviserar en nyemislighet och företaget har hållit en medvetet låg sion i höst som handlar om många miljoner profil. Men det är med stort självförtroende kronor skall användas för bl.a inköp av en som detsom nu kliver fram och aviserar en nyemisegen iborrigg ochhandlar förstärkning av fältorganisasion höst som om många miljoner tionen.

Hittills har all utrusning och kompetens kronor som skall användas för bl.a inköp av en hämtats från och utlandet, eftersom inte finns egen borrigg förstärkning avden fältorganisai Sverige. tionen.

Hittills har all utrusning och kompetens – Vi har nu iutlandet, vår fått bekräftat det vi redan vishämtats från eftersom den inte finns ste efter att ha borrat ett dussintal hål i västra i Sverige. delen av Siljansringen.

Vi har stött självge– Vi har nu i vår fått bekräftat det vipå redan visnererande gasproduk-tion redan på 220 meters ste efter att ha borrat ett dussintal hål i västra djup, alltså inte djupare man delen av Siljansringen.

Viän hardär stött pånormalt självgehämtar bergvärme, säger Mats Budh. nererande gasproduk-tion redan på 220 meters

Den så kallade Siljansringen är ytterkanten på en krater som bildades när en meteorit slog ner BÖRJADE MED ETT METEORITNEDSLAG för cirka 377 miljoner år sedan. är det störsDen så kallade Siljansringen ärDet ytterkanten på ta kända meteoritnedslaget i Europa.

I områen krater som bildades när en meteorit slog ner detcirka precis377 utanför nedslagskratern för miljoner år sedan. Det är är förutsättdet störsningarna som störst att hitta lock av sedimenta kända meteoritnedslaget i Europa. I områtäraprecis bergarter somnedslagskratern håller gasen instängd.

Den det utanför är förutsättkraftfulla som kollisionen bedöms ha orsakat stora ningarna störst att hitta lock av sedimendjupgående förkastningar och söndersprucket tära bergarter som håller gasen instängd. Den berg ner till 15-20 km.

Det är berget under sekraftfulla kollisionen bedöms ha orsakat stora dimenten som är Igrenes reservoarer. djupgående förkastningar och söndersprucket Företaget påbörjade sin aktiva prospektering berg ner till 15-20 km. Det är berget under se2002 med undersökning av de geotermiska dimenten som är Igrenes reservoarer. förhållandena i Siljansbygden. borrades Företaget påbörjade sin aktiva2008 prospektering två undersökningshål och det att det 2002 med undersökning av bevisades de geotermiska finns förekomster av gas på rimliga djup.

Förförhållandena i Siljansbygden. 2008 borrades sta större gasförekomsten 2009 två undersökningshål och upptäcktes det bevisades att och det företaget fick undersökningstillstånd för stora finns förekomster av gas på rimliga djup. Förområden inom Siljansringen.

2013 blev sta större gasförekomsten upptäcktes 2009Igreoch ne ett publikt bolag och 2014 noterades företaget fick undersökningstillstånd föraktien stora på Aktietorget. gjordes den första områden inom 2015 Siljansringen.

2013 blevteoreIgretiska beräkningen av de sannolika gasvolymerne ett publikt bolag och 2014 noterades aktien na inom Morafältet underden våren i år startar på Aktietorget.

2015och gjordes första teorefullskaletest för produktion av gas. tiska beräkningen av de sannolika gasvolymer-

djup, alltså inte djupare än där man normalt Läs mer på: www.igrene.se hämtar bergvärme, säger Mats Budh.

na inom Morafältet och under våren i år startar fullskaletest för produktion av gas.

Läs mer på: www.igrene.se

Sammantaget har företaget hittills dragit in 41 miljoner kronor i aktieemissioner för sin fortDAGS ATT SKÖRDA satta utveckling och i höst väntar ytterligare Sammantaget har företaget hittills dragit in en 41 emission som ska göra det möjligt att miljoner kronor i aktieemissioner förverkligen sin fortutvinna källan avoch metangas. satta utveckling i höst väntar ytterligare en Mats Budh är tydlig sin vision: emission som ska göramed det möjligt att verkligen – Vi närmar oss det stadium utvinna källan av metangas. då vi kan gå in i produktion. tre med år ska ha nått fullt geMats Budh Inom är tydlig sinvivision: nombrott ochoss varadet redo att förbereda en försälj– Vi närmar stadium då vi kan gå in i ning av bolaget, som kan komma att blifullt en vikproduktion. Inom tre år ska vi ha nått getig part för försörjningen av fordonsgas och innombrott och vara redo att förbereda en försäljdustriell gas i detsom härkan landet. ning av bolaget, komma att bli en viktig part för försörjningen av fordonsgas och inFAKTA gas i det här landet. dustriell Företag: AB Igrene (publ) Verksamhet: Prospektering av gas- och oljefyndigheter i trakten av Siljan i Dalarna.

FAKTA Grundat:AB 2002 av Mats Budh, Sören Hedberg och Företag: Igrene (publ) Paul Storm. Prospektering av gas- och Verksamhet: Noteras på: Aktietorget kortnamnet oljefyndigheter i traktenunder av Siljan i Dalarna. ABI Kurs: Kring 32 kr stor omsättning.

Grundat: 2002 avunder Mats Budh, Sören Hedberg och AntalStorm. aktieägare: Cirka 2000 Paul Nyemission: I höst avseende antal miljoner Noteras på: Aktietorget underett kortnamnet ABI SEK. Kring 32 kr under stor omsättning.

Kurs: Målsättning: Omfattande produktion av Antal aktieägare: Cirka 2000 fordonsgas och industriell gas samt försäljning Nyemission: I höst avseende ett antal miljoner av bolaget.

SEK. Målsättning: Omfattande produktion av fordonsgas och industriell gas samt försäljning av bolaget.

3

Annons

AKTUELLT – FRAMTIDENSSVERIGE.COM

VIKTIGA INKOMSTKÄLLOR FÖR NORRLAND Text: Anders Edström Frejman

Foto: Fredric Alm LKAB

20

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Gruvnäringen – fortsatt viktig för Norrland och Sverige Tyngdpunkten för de 15 aktiva gruvorna för brytning av metaller i Sverige ligger i Västerbotten och framförallt i Norrbotten. LKAB:s järnmalmsgruvor i Kiruna och Malmberget samt Bolidens stora koppar-, silver- och guldgruva i Atik är de enskilt största. Det är också vid dessa anläggningar där de i särklass största investeringarna i Sverige gjorts på senare år även om det även satsas på i andra klassiska gruvorter i Sverige, till exempel i Bolidens gruva i Garpenberg och Dalarna där

produktionen mer än fördubblats till 2,5 miljoner ton malm per år. De miljarder som lagts på att effektivisera både brytning och förädling vid de svenska gruvorna skapar arbetstillfällen både i det korta perspektivet och tryggar gruvornas framtida kokurrenskraft. Till exempel har LKAB under 2000-talet gjort stora investeringar i så kallade pelletsverk. Så sent som 2013 invigdes dessutom en helt ny så kallad huvudnivå på 1 365 meters djup i Kiruna med en budget på över 12 miljarder

kronor. Den garanterar inte bara en uppskalning av brytningen utan även livslängden på gruvan i minst 20-25 år. Ett annat exempel är produktionen i Bolidens gruva i Aitik vars produktion har skalats upp med 50 procent till 36 miljoner ton malm per år. Boliden har efter starten av guldgruvan i Kankberg 2012 nu totalt fem guldgruvor. Utöver detta har Boliden ett flertal smältverk där det för elektronikskrot från 2012 gör företageta anläggning Rönnskär till världsledande på området.

Skogsnäringen – växande grön norrländsk guldgruva pektive kraftvärmeverk. Skogen har blivit högintressant även när det kommer till drivmedel. Och här har vi sannolikt bara sett början. SunPine i Piteå som ägs av Preem och Södra är ett i raden av exempel på detta. Här destillerar man ut en råtalldieselfraktion från Södras restprodukt tallolja.

Vid ett av Preems raffinaderier kommer så mycket som 30 procent av råvaran till en av deras dieselprodukter just från skogen.

Det vill säga ett drivmedel som är helt kompatibelt med motsvarande fossila drivmedel.

Foto: Jesper Andersson, Södra

internethandeln ger också ett bidrag till området. Sålda varor behöver ju ett transportemballage för kunna skickas. Efterfrågan inom området tissue – där hushållpapper och blöjor ingår – påverkas i sin tur positivt av att allt fler i världen får en ökande levnadsstandard. Lägg till detta omställningen till förnybara energikällor. Restprodukter från skogsbruk i form av till exempel grenar, toppar och rötter som tidigare lämnades kvar i skogen har nu blivit ett eftertraktat bränsle i bioeldade värme- res-

Foto: Paulina Holmgren

Skogsindustrin är allt annat är krisdrabbad, men den genomgår förändringar. Även de norrländska krogsägarna känner av detta. Marknaden för tidningspapper och skrivpapper forsätter minska, men andra områden som förpackning och tissue växer. Den globala efterfrågan på pappersmassa ökar nämligen stadigt med ett par procent varje år. Drivkrafterna är bland annat att förpackningar – och helst miljövänliga sådana – blir ett allt viktigare konkurrensmedel för att sälja varor. Den ökande

Turism – potentialen är stor för Norrland Storslagen natur i form av skogar,

älvar och vackra kuststräckor är några av Norrlands signum.

Variationen är samtidigt stor mellan de landskap som man vanligen säger tillhör ”Norrland”, nämligen Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Medelpad, Jämtland, Ångermanland.

Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Skidorten Åre behöver väl ingen närmare presentation.

Denna jämtländska skidmetropol är ett exempel på hur moderna skidorter framgångsrikt förlänger säsonger och skapar attraktiva ut-

flyktsmål även under barmarkssäsongen. Jämtland är även det län vars turism ökat mest i hela Norrland. Höga Kusten i Ångermanland är – som utflyktsmål sett – relativt ungt, men populäriteten ökar sedan begreppet Höga Kusten myntades på 70-talet.

Det som utmärker området är en spektakulär landhöjning på 800 meter som skett sedan senaste istiden och som utmärks av bland annat höga klippor. Ishotellet i Jukkasjärvi, 17 kilometer öster om Kiruna i Norrbotten är en framgångssaga inom turism som

SOLCELLER

Från planering till driftsatt anläggning Vi tar fram lösningar efter alla ytor och storlekar både kommersiellt och privat. Besök vår hemsida för mer information och fyll i vårt planeringsunderlag för kostandsfri offert.

Kontakt: 031-7880454 | www.nordhenergy.se

började så sent som på 90-talet.

Det är ett drygt 5 000 kvadratmeter stort hotell som varje år byggs upp med is skördad från Torne Älv. Hotellet har en egen iskyrka där över ett 100-tal vigslar sker varje säsong och man genomför till och med även barndop i iskyrkan. Hotellet är unikt på många sätt. Det är världens största i sitt slag, varje enskild svit byggs unik och dess arkitektur ändras varje år. Det måste ju byggas om från grunden varje år eftersom byggnadsmaterialet smälter bort varje sommar…

HISSAUTOMATER

Anderstorpsvägen 24, 332 36 Gislaved, Telefon 0371-52 30 40 , www.welandlagersystem.se

TILLVERK SK

ER

E AD

IT

L

• Konstruktion • Tillverkning • Försäljning • Utbildning • Service och underhåll

K VA

• Ökad plockhastighet • Förbättrad ergonomi • Förenklad inventering • Skyddad godsmiljö • Ordning och reda

I Gislaved har vi allt under ett tak:

E TS

KT

Hissautomater ger dig följande fördelar:

SVE N

Spara golvyta - lagra på höjden

PROD

U

ANNONS

Lågeffektnätverk ger smartare mätningar

“Vi täcker större delen av Umeå med ett LoRa-nät.”

Du kanske inte har hört talas om LoRaWAN ännu. Men den nya standarden kommer att möjliggöra enklare, billigare och effektivare tjänster än det mesta på marknaden idag.

D

et handlar om en ny, kostnadseffektiv radioteknik som erbjuder lång räckvidd i kombination med låg energiförbrukning.

– Tidigare har man fått välja mellan lång räckvidd som slukar energi eller lågförbrukande närfältslösningar, säger Johannes Karlsson, teknisk chef och ansvarig för systemdesign på Elsys i Umeå. Men nu kan vi ha över en mil räckvidd med billiga sensorer som har en batteritid på tio år. Det banar väg för helt nya applikationer.

I framtida nät kommer det att vara möjligt att positionera enheter med hög noggrannhet även i stadsmiljö, avsevärt billigare än GPS. Använd-

– Det är väldigt hög säkerhet jämfört med alternativen, förklarar Johannes. LoRaWAN använder två krypteringsnycklar: en för nätverksoperatören och en för slutanvändardata. Det innebär att datan från sensor till slutanvändare är krypterad hela vägen i nätet. Inte ens operatören kan se kundens data.

ningsområdena för de billiga mätsensorerna begränsas bara av fantasin.

– Smartare byggnader är ett bra exempel, säger Johannes. Klimatmätning inomhus med en sensor som mäter koldioxidhalt, rörelse, ljus, luftfuktighet. Kan användas för energioptimering, miljöövervakning vad gäller luftkvalitet i stadsmiljöer. Eller bara en sån sak som parkeringsplatser. Det vore en smal sak att implementera ett system som detekterar var närmaste lediga parkeringsplats finns, och sedan guidar föraren dit.

OM ELSYS Elsys startade 2005 som en spinoff från Umeå Universitet.

Idag utvecklar och konstruerar företaget elektroniska system, och implementerar LoRaWAN-lösningar över hela världen.

Även när det gäller säkerhet ligger LoRaWAN långt framme – till och med längre än många lösningar vi använder idag.

För mer information: www.elsys.se

www.timra.se

Nyfiken på Timrå!

Här i Timrå är det nära till det mesta shopping, kultur, skogslandskap, natur, hav och vildmark.

Hos oss kan du njuta av högklassiga kulturarrangemang och bo ståndsmässigt på någon av våra vackra herrgårdar.

Eller varför inte svinga bort din skräck för vattenhinder på vår unika golfbana som ligger mitt i deltat, eller kasta en fiskelina i vår tysta trolska vildmark.

Förutom allt detta har vi ett av Norrlands bästa företagsklimat och vi är topp tio i Sverige på service till företagen.

Vill du veta mer om vad Timrå har att erbjuda?

Kontakta oss!

Näringslivskontoret, Timrå kommun tfn: 060-16 31 00, e-post: naringsliv@timra.se

LYFTER PRODUKTIONEN SÄKRA OCH EFFEKTIVA LYFT Traverser: ABUS standardiserade traverser med individuell anpassning för era behov.

Vi erbjuder full support från projektering, uträkning och offert av traverser och kranbanor, leverans och montage samt vid behov även finansiering via ABUS Leasing.

Kätting­ och lintelfer

Lättravers­ system

ABUS Kransystem AB Strågatan 5 · 653 43 Karlstad Tel. 054 ­55 56 50 · Fax 054­55 56 57 e­mail: info@abus­kransystem.se hemsida: www.abus­kransystem.se

Traverser

Svängkranar

VÅR NYA AUTOMATIONSINDUSTRI ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

Missa inte nästa nummer av

Vår Nya Automationsindustri

Vår Nya Automationsindustri

MED FOKUS PÅ STÄRKT KONKURRENSKRAFT

NR 2 · JANUARI 2015

2:avan!

ALTERNATIV TILL UTFLYTTNING

utgå

Robotisering kan vara svaret

som distribueras tillsammans med Dagens industri vecka 40.

BRANSCH I STÄNDIG UTVECKLING

Embedded Systems erövrar Öresundsregionen

Mikael Damberg

Närings- och innovationsminister

”JAG ÄR MER RÄDD FÖR GAMMAL TEKNIK ÄN NY”Vår Nya Automationsindustri ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

EXPORT BETYDER VÄLFÄRD

Sveriges konkurrenskraft stärks MED FOKUS PÅ DEN TILLVERKANDE INDUSTRIN

Medföljer som bilaga i Dagens industri den 20 januari 2015

MER MÅNGFALD! Det ökar kreativiteten

NR 1 · OKTOBER 2014

MELLAN MÄNNISKA OCH MASKIN Danica Kragic om samarbetande robotsystem

SCANAUTOMATI OCH PROCESST C EKNIK – STOR MÄS SGUIDE TILL NORDENS STÖRSTA MÄS SA

FRAMTIDEN ÄR LJUS Automationsindustrin växer

SVENSK INDUSTRI

Så blev vi världsledande inom automation Energized Automation - Besök oss på easyFairs Automation i Malmö den 25–26 mars, monter A01. rejlers.se

DE HETASTE PRODUKTERNA På Scanautomatic & ProcessTeknik

Erik Landauf

Ordförande Svensk Automation

”SVERIGE TILLHÖR ABSOLUT ELITEN”

MARTIN FABIAN

Om den andra maskinrevolutionen

Medföljer som bilaga i Dagens industri den 1 oktober 2014

SVENSK ELEKTRONIK

EMBEDDED SYSTEMS

ROBOTAUTOMATION

Nytt strategiskt innovationsområde

Revolutionerar vår tillvaro

Robotar inspireras av människan

www.eradur.com

Tidningen kommer ta upp några av utmaningarna svensk industri står inför, samt hur vi genom automation, digitalisering och innovationer både kan och måste öka produktiviteten för att förbli ett konkurrenskraftigt industriland.

Tuffa golv för dagens industri!

För mer information och annonsbokning:

Victor Battisti victor.battisti@europeanmediapartner.com

ANNONS

Arho arbetar med framtidens automation som stärker industrins konkurrenskraft Arho är specialister på att anpassa robotar utifrån kundspecifika behov. Processen från start till mål är beprövad, ledtiderna är korta.

Lösningar med robotar från ABB och Universal Robots blir anpassade och programmerade för att utföra rätt arbetsuppgifter i rätt tid. Många uppskattar Arhos roll som bollplank och diskussionspartner under hela processen, från start till mål.

Från rymdindustri till mobilteknik APR Technologies startades för ca 5 år sedan och växer långsamt men stabilt.

Förutom nya produkter och tjänster till rymdindustrin har man även flertalet uppdrag inom medicinteknik, bioenergi, försvar, mobilteknik och annan elektronik.

Bolaget har moderna lokaler i Enköping

och samarbetar med flera universitet såsom KTH, Chalmers och Ångströmlab. Man har även egna kemilab, elektroniklab, verkstad, mikrosvets-verkstad, vakuumlab samt 2 st renrum för FoU och småskalig produktion.

– För att klara av att leverera vår nästa stororder står vi inför att mycket snart sätta upp en ny produk-

tionslina, som måste kvalificeras mot nästa generations telekommunikationssatelliter.

Och för det letar vi nu olika finansieringslösningar, säger Peter Nilsson.

www.aprtec.com info@aprtec.com Tel. +46 18-444 1085

Arho är specialister på att effektivisera industriella processer med hjälp av kundspecifika och innovativa robotlösningar och specialmaskiner. Dessa optimeras och programmeras för att kunna fylla en nyckelfunktion och bidra till en ökad automationsgrad.

– Våra robotlösningar reducerar och eliminerar monotona moment i kundernas tillverkningsprocess och skapar en hälsommare arbetsmiljö och effektivare verksamhet. Våra lösningar är framtidssäkra och robusta, har använts i produktion i över tjugo år med bibehållen funktionalitet, säger Andreas Rask. Arho är också pionjärer gällande kollaborativa robotar. Vi har i många år byggt lösningar med kollaborativa robotar, robotar som kan jobba sida vid sida med människor och snabbt plocka bort monotona arbetsmoment.

– Vår innovationskraft och förmåga att föreslå nyskapande och smarta lösningar är en av våra främsta styrkor, i kombination med en resursstark konstruktionsavdelning och egen verkstad. Det faktum att vi internt har de resurser och den kompetens som behövs för att leverera driftklara robot lösningar och specialmaskiner innebär att vi på kort tid kan bygga lösningar som motsvarar eller överträffar kundens krav, säger Andreas Rask.

Vill ni veta mer så besök oss gärna på Elmia subcontractor i monter A07:14 ellermer på vår www.arho.se Läs på hemsida www.arho.se

VI HJÄLPER DIG ATT FLYTTA DINA SERVRAR IN I MOLNET.

Server som tjänst.

Från 480:- per månad och anställd.* En molnbaserad IT-drifttjänst med guldkant. En tjänst för företag som vill spara tid och pengar och slippa underhålla en egen serverpark.

Ring 08-553 44 553 eller besök dustin.se/serversomtjanst Utvecklad för företag med 5-75 anställda • Slipp alla drift- och säkerhetsproblem med egna servrar • Garanterad serverkapacitet via en beprövad molnlösning • Övervakning, säkerhetskopiering och uppdateringar ingår • Fast månadskostnad * Prisexemplet gäller för ett företag med 15 anställda och 2 servrar. Exklusive startkostnad.

LÄS MER UNDER ”VÅRA IT-DRIFTTJÄNSTER” PÅ DUSTIN.SE/SOLUTIONS SÅ HJÄLPER VI DIG ATT HITTA RÄTT TJÄNST OCH LÖSNING FÖR DITT FÖRETAG.

Dustin-ITdrift-ServerSomTjanst-DI-250x370.indd 1

2016-05-27 11:01