Vår Nya Sjukvårdsindustri #2

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

NR 2 JULI 2016 VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

VÅR NYA SJUKVÅRDSINDUSTRI MED FOKUS PÅ FRAMTIDENS MÖJLIGHETER

POSITIVT FÖR MÄNNISKOR OCH DJUR Allergitest utan djurförsök

INVESTERING I LIFE SCIENCE

Bidrar till bättre hälsa

MARIA STRØMME

PROFESSOR OCH FORSKARE I NANOTEKNIK

”Förlamade patienter har kunnat börja gå igen”

DIGITAL FRAMTID

Så ser det ut för vården

Medföljer som bilaga i Dagens industri juli 2016

BIOSENSORER

Kan förbättra i demensvården

E–HÄLSANS MÖJLIGHETER

Snabbare utveckling krävs

SÄKRARE PROSTATACANCERBEHANDLING RayPilot® kan liknas vid ett GPS-system där man kontinuerligt kan lokalisera prostatan under strålbehandling med hög precision.

Vid dagens strålbehandling måste man ta hänsyn till att prostata rör sig under behandlingen. Det innebär att man strålar ett större område än nödvändigt.

Vetenskapliga studier visar att om behandlingen anpassas efter tumörens rörelse

kan behandlingsområdet minskas och biverkningarna reduceras markant. Vår målsättning är att RayPilot® skall ge minskade biverkningar, ökad patientsäkerhet och snabbare behandlingar till gagn för patient och vårdgivare.

Micropos Medical AB (publ) är listat på AktieTorget under symbolen MPOS. Läs mer på www.micropos.se

AUTOMATISERAD VÅRD Minimerar risker

Dags for krafttag mot resistenta a nt te sis re t mo ag tt af kr r fo s ag D Dagssfoforrkrkrafafttttagagmomottreresissistetentnta a Dag

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset

mikroorganismer mikroorganismer mikroorganismer mikroorganismer Dags for krafttag mot resistenta

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset

Varje år skördar resistenta mikro- VID FÖR BRED ANTIBIOTIKAANVÄNDNING, eller där. Tyvärr resulterar det i 37 000 dödsfall per år och när antibiotikakurer inte fullföljs, kan bakterier sex miljoner EUR i kostnader för europeisk sjukvård. organismer (AMR, antimicrobial utveckla resistens mot antibiotika. Det leder till att resistance) hundratusentals liv patienter som därefter drabbas av bakterien inte längre – I NORDEN ÄR VI lyckligt lottade tack vare våra läkare som är restriktiva med att förskriva antibiotika. och blir ett allt större hot mot blir friska, trots antibiotikabehandling. Vi är då Men även här finns resistenta bakterier och människor tillbaka 100 år i tiden då patienter dog av olika typer folkhälsan globalt.

Antibiotikaavlider.

Vi kan inte slådet ossi 37 till000 ro, utan måste avFÖR infektioner, lunginflammation. eller Varje år skördar resistenta mikroVID BRED exempelvis ANTIBIOTIKAANVÄNDNING, där.

Tyvärr resulterar dödsfall perdelta och AMR (antimicrobial resistance) år drabbas av en infektion när de ärårpå ett av bakterien inte längre blir friska, trots aktivt i det globala arbetet mot resistensutvecklingen, – Vi är mitt uppe i en global sjukvårdskris där vi risanvändning med mer precision är när antibiotikakurer inte fullföljs, kan bakterier sex miljoner EUR i kostnader för europeisk sjukvård. organismer (AMR, antimicrobial menar Helena Bragd. kerar en skenande resistensutveckling.

I södra Europa kräver hundratusentals liv varje årutveckla och sjukhus.

Det innebär att000 1 av 20 patienter antibiotikabehandling.

Vi leder är dåtilltillbaka resistens antibiotika. Det att eller där.

Varje skördar resistenta mikroVID FÖR BREDmot ANTIBIOTIKAANVÄNDNING, Tyvärr resulterar det i 37 dödsfall per år och en år viktig pusselbit i kampen mot är läget allvarligt och i Asien har vi en skrämmande resistance) hundratusentals liv – I sex NORDEN ÄR VI lyckligt lottade vare våra läpatienter som år därefter drabbas av bakterien inte längre blir ett allt större hot mot folkhälsan som är inlagd ett sjukhus får en infektion 100 i tiden då patienter av olika när antibiotikakurer inte fullföljs, kan dog bakterier miljoner EUR ipå kostnader för tack europeisk sjukvård. organismer (AMR, antimicrobial utveckling medANTIBIOTIKAANVÄNDNING, bland annat resistenta tuberkulosbakresistensutvecklingen, säger Varje år skördar resistenta mikroVID FÖR BRED eller där.

Tyvärr resulterar det i 37 000 dödsfall per år och kare som är restriktiva med att förskriva antibiotika. blir friska, trots antibiotikabehandling.

Vi är då utveckla resistens mot antibiotika.

Det leder till att globalt.

Antibiotikaanvändning när de är där. Tyvärr resulterar det i 37 000 typer av infektioner, exempelvis lunginoch blir ett allt större hot motmednärmer terier.

En ny brittisk studie visarkan att bakterier 700 000 personer antibiotikakurer intedå fullföljs, EUR i kostnader för europeisk resistance) hundratusentals livkampen Men här finns resistenta bakterier ochsjukvård. människor tillbaka 100 år idärefter tiden patienter av olika typer –miljoner I även NORDEN ÄR lyckligt lottade tack vare våra läpatienter som drabbas avdog bakterien inte längre sex Helena Bragd, nordisk chef och organismer (AMR, antimicrobial kommer att dö i världen i år som följd av antibiotikaprecision är en viktig pusselbit i dödsfall per årVIoch 6 miljoner EUR i kostflammation. folkhälsan globalt. Antibiotika- utveckla resistens mot antibiotika.

Det leder till att avlider.

Vi kan inte slå ossmed till ro, utan måsteantibiotika. delta av infektioner, exempelvis lunginflammation. kare som är restriktiva att förskriva blir friska, trots antibiotikabehandling.

Vi är då resistens.

Om ingenting görs kommer om bara några (2) och blir ett allt större hot mot svensk vd på medicinteknikresistance)mot hundratusentals resistensutvecklingen, nader för sjukvård!

– aktivt I NORDEN ÄR VI lyckligt lottade tack vare våra läpatienter därefter drabbas av bakterien i det arbetet mot resistensutvecklingen, –decennier Vi ärsom mittså uppe i en global sjukvårdskris därlängre viatt risMen ävenglobala häreuropeisk finns resistenta bakterier och människor tillbaka 100 år i tiden då patienter dog avinte olika typer användning med mer precisionlivär säger många som 10 miljoner människor dö kare som är restriktiva med att förskriva antibiotika. blir friska, trots antibiotikabehandling.

Vi är då företaget Becton Dickinson. folkhälsan globalt.

Antibiotikamenar Helena Bragd. kerar en skenande I isödra Europa Helena nordiskhot chef och svensk − IViNorden lyckligt lottade − VI ÄR MITT UPPE enBragd. global avlider. kan inteär slåvioss till ro, utan måstetack delta avårligen infektioner, lunginflammation. blirpusselbit ettBragd, allt större runt omexempelvis iresistensutveckling. världen, berättar Helena en och viktig i kampenmot mot Becton Menaktivt ävenihär finns resistenta bakterier och människor tillbaka 100 år i uppe tiden patienter dogenavskrämmande olika där typer är läget allvarligt ochidå ien Asien har vi det globala arbetet mot resistensutvecklingen, – Vi är mitt global sjukvårdskris vi risvd på medicinteknikföretaget vare våra läkare som är restriktiva med att sjukvårdskris där vi riskerar en skenande användning merresistenta precisionmikroär avutveckling Varje årmed skördar VID FÖR BRED ANTIBIOTIKAANVÄNDNING, eller avlider. där. Tyvärr resulterar detoss i 37till 000 per årdelta och folkhälsan globalt.

AntibiotikaVi Helena kan inteBragd. slå ro,dödsfall utan måste infektioner, exempelvis lunginflammation. med bland annat resistenta tuberkulosbakresistensutvecklingen, säger menar kerar en skenande resistensutveckling.

I södra Europa – VI VET OCKSÅ ATT patienter efter operationer när antibiotikakurer inte fullföljs, kan bakterier sex miljoner EURantibiotika. i arbetet kostnader förresistensutvecklingen, europeisk sjukvård.

Dickinson. förskriva Men även här finns I södra Europa är lä-aktivt i det globala mot – Vi är mitt uppe ioch en global sjukvårdskris där vi risen viktig pusselbit i kampen mot organismer (AMR, antimicrobial terier.

Enresistensutveckling. ny brittisk studie visar att 700 000 personer användning med nordisk mer precision är är läget allvarligt i Asien har vi eninnebär skrämmande ibland drabbas av infektioner, och det både utveckla resistens mot antibiotika.

Det leder till att Helena Bragd, chef och bakterier och människor avlider, get allvarligt i Asien råder en skräm-menarresistenta Helena Bragd. kerar en skenande resistensutveckling.

Iav södra Europa kommer attlidande dö i världen ioch år som följd antibiotikautveckling med bland resistenta tuberkulosbakonödigt och enannat hög kostnad för sjukvården, resistance) hundratusentals patienter som därefter drabbas av bakterien inte längre – I NORDEN ÄR VI lyckligt lottade tack vare våra läresistensutvecklingen, en viktig pusselbit imedicinteknikkampen säger mot livärresistens. läget allvarligt och i Asien har vi en skrämmande Om ingenting görs kommer om bara några svensk vd på säger hon.

Vi kan inte slå oss till ro utan mande utveckling med bland annat resisärskilt om visar terier. ny mikroorganismen brittisk studie visar attsig 700vara personer kare som är restriktiva med att förskriva antibiotika. blirEn friska, trots antibiotikabehandling.

Vi000 ärresistent då och blir nordisk ett allt större hot motutveckling med bland annat resistenta tuberkulosbakHelena Bragd, chef och decennier så många som 10 miljoner människor att dö resistensutvecklingen, säger och därmed svårbehandlad.

Faktum är att 4,1 miljoner Men även här finns resistenta bakterier och människor tillbaka 100 år i tiden då patienter dog av olika typer kommer att dötuberkulosbakterier. i världen i år som följd av antibiotikamåste i detoch globala arbetet stenta Enpersoner ny brittisk – Lyssna på deltaga din läkaresaktivt ordinationer avstå antibiotikaföretaget Becton Dickinson. atta gspl odlin En terier.

En ny brittisk studie visar att Helena 700 av 000en folkhälsan globalt.

Antibiotikaårligen runt om i världen, berättar Bragd. avlider.

Vi kan inte slå oss till ro, utan måste delta av. av infektioner, exempelvis lunginflammation. män niskor inom EU varje år drabbas infektion (1) resistens.

Om ingenting görs700 kommer om bara några behandling om det bara är ett virus du har drabbats svensk vd nordisk på medicinteknikHelena Bragd, chef och kommer visar att 000 personer kommot resistensutvecklingen. studie dö isjukhus. världen ienårglobal som följd antibiotikai det arbetet mot resistensutvecklingen, – att Vi uppesom iDet sjukvårdskris viatt ris-dö aktivt a merDickinson. när de ärär påmitt innebär att av 1människor av 20 där patienter vaxt frampå Och om duglobala får antibiotika, fullfölj behandlingen helt, säger med vd användning med precision är decennier så många 10 miljoner mer att dö i år som en följd av antibiotikaresistens.

Om ingenting görs kommer om bara några företaget Becton svensk medicinteknik– årligen VIsom VET OCKSÅ ATT patienter efter operationer menar Helena Bragd. kerar en skenande resistensutveckling.

I södra Europa ärrunt inlagd på ett sjukhus får en infektion när de är Erik Nyström och Helena Bragd. om i världen, berättar Helena Bragd.

(1): Antimicrobial resistance: tackling drug-resistant infections enbakt viktig pusselbit i kampen motdecennier olonier. Dickinson. eriekBecton så många som miljoner att dö är drabbas läget allvarligt och10 i Asien hardet vimänniskor en skrämmande ibland av infektioner, och innebär resistens och om ingenting görs både kommer globally by Jim O’Neill. http://amr-review.org företaget utveckling bland annat resistenta tuberkulosbakårligen runt om med i och världen, berättar Helena Bragd. onödigt lidande en hög kostnad för sjukvården, resistensutvecklingen, säger

mikroorganismer om bara några decennier många som – VI VET OCKSÅ ATT patienter efterså operationer

10

terier. ny brittisk studie visar 000resistent personer (2): ECDC; European Center for Disease Prevention and Control, särskilt omEn mikroorganismen visaratt sig700 vara Helena Bragd, nordisk chef och ibland drabbas av infektioner, och det innebär både miljoner människor att dö årligen runt om http://www.cdc.gov/drug resistance kommer att dö i världen i år som följd av antibiotika– och VI VET OCKSÅ ATT patienter efter är operationer därmed svårbehandlad.

Faktum att 4,1 miljoner – Lyssna på din läkares ordinationer och avstå antibiotikagsplattavd på medicinteknik-ibland onödigt ochsäger en hög kostnad för sjukvården, En odlinsvensk resistens.

Om ingenting görs kommer några drabbas av EU infektioner, och detBragd. innebär både i lidande världen, Helena människor inom varje år drabbas avom en bara infektion behandling om det bara är ett virus du har drabbats av. särskilt om mikroorganismen visar sig vara resistent decennier så många som 10 miljoner människor att dö onödigt lidande och enDet höginnebär kostnad sjukvården, när de är på−sjukhus. attför 1 av 20 efter patienter vaxt företaget Becton Dickinson.

AMR ÄR ETTaBEGREPP som handlar med fram Vi vet också att patienter operarunt om i världen, berättar Helena ochårligen därmed svårbehandlad.

Faktum är attBragd.

4,1 miljoner Och om du får antibiotika, fullfölj behandlingen helt, säger

– Nyström Lyssna på dinHelena läkaresBragd. ordinationer och avstå antibiotikasärskilt mikroorganismen visar sig vara resistent attaer. av olika mikroorgsploloni som är om inlagd påibland ett sjukhus får enav infektion när de är och odlin Enombakt resistensutveckling tioner drabbas infektioner och Erikbehandling män niskor inom EU varje år drabbas av4,1 enmiljoner infektion eriek om det bara är ett virus du har drabbats av. och därmed svårbehandlad.

Faktum är att Lyssna på din läkares ordinationer och avstå antibiotikaatta gsplsom –de VI är VET OCKSÅ ATT patienter efter operationer odlinfram Enganismer a närniskor påinnebär sjukhus.

Det att avinfektion 20 patienter och svampar. män Vid vaxtbakterier det både onödigt lidande och en–behandling Och omom du det får antibiotika, fullfölj behandlingen helt, säger med inom EUavvarje årinnebär drabbas av1en bara är ett virus du har drabbats av. ibland drabbas infektioner, och det innebär både som är inlagd på ett sjukhus får en infektion när de är Erik Nyström och Helena Bragd. för bred antibiotikanvändning, eller när när deonödigt är hög på sjukhus.

Deten innebär att 1 av patienterom Och om du får antibiotika, fullfölj vaxt kostnad för sjukvården, särskilt fram med Såbehandlingen här arbetahelt, r säger lidande och hög kostnad för20 sjukvården, oloniaer.inte fullföljs, kan eriek bakt LABORATORIER VAPEN MOT RESISTENS som ärsärskilt inlagd på ett sjukhus får en infektion när de är Erik Nyström och Helena Bragd.

Becto n Dickin om mikroorganismen visar sig vara resistent antibiotikakurer bakteson mikroorganismen visar sig vara resistent er. oloni eriek bakt och därmed svårbehandlad.

Faktum är att 4,1 miljoner mot antibio tikarier utveckla resistens gsplatta mot antibiotika. Det och därmed svårbehandlad. Faktum är att

En odlin med framvaxta olonier. av resistens och för att bebakteriek För att bekämpa utbredningen

– Lyssna på din läkares ordinationer och avstå antibiotika-

MEDICINTEKNIKFÖRETAGET Becton Dickinson finnsmän i 50niskor inom Dickinson förårNya Karolinska i Solna. Där finns redanom bland EU varje drabbas av en infektion resiste behandling det bara är ett virus du harns: drabbats av. leder att bland patienter somhögteknologiska därefter drabbas 4.1ärmiljoner EU varje Och omför länder och till är med annat sina laboratorieenmänniskor mycket avancerad automanär de på annat sjukhus.

Det innebär attinom 1 avlaboratorieanläggning 20 patienter du får antibiotika, fullfölj behandlingen helt, säger ➤ Diagnostik – förser utrustningar en viktig aktör i kampen mot antibiotikaresistens. tiserad som är inlagd på ettmikrobiologi. sjukhus får en infektion när de är Erik Nyström och Helena Bragd.

– Nya Karolinska Sjukhuset fokuserar på patientsäkerheten. handla rätt, är det angeläget att kunna ringa in ett så smalt spekDet är oerhört spännande och vi är glada över att kunna hjälpa till trum på antibiotikan som möjligt. Därför är laboratorieresurser med vår teknologi som bidrar med snabb och säker diagnostik. och diagnostik oerhört viktiga.

– Vi sätter upp laboratorielösningar snabba, finns effektiva MEDICINTEKNIKFÖRETAGET Becton för Dickinson i 50och Dickinson för Nya Karolinska i Solna. Där finns redan bland säkra provsvar. Vid länder och är med bland annat sina högteknologiska laboratorieannat en mycket avancerad laboratorieanläggning för automasjukdomsfall och provDärmikrobiologi. finns redan bland annat en mycket avancerad MEDICINTEKNIKFÖRETAGET Becton Dickinson utrustningar en viktig aktör i kampen mot antibiotikaresistens. tiserad tagning ärfinns det kritiskt MEDICINTEKNIKFÖRETAGET Becton Dickinson för NyaSjukhuset Karolinska i Solna.påDär finns redan bland För att bekämpa utbredningen av resistens ochsina för att be-i 50 – laboratorieanläggning Nya Karolinska patientsäkerheten. för fokuserar automatiserad mikrobiologi. finns i 50 länder och är med blandDickinson annat högteknoatt veta vilken bakterie MEDICINTEKNIKFÖRETAGET Becton Dickinson finns i 50 Dickinson för Nya Karolinska i Solna.

Där finns redan bland länder och är med bland annat sina högteknologiska laboratorieannat en mycket avancerad laboratorieanläggning för automahandla rätt, är det angeläget att kunna ringa in ett så smalt spekDet är oerhört spännande och vi är glada över attpåkunna hjälpa till Nya Karolinska Sjukhuset fokuserar patientsälogiska laboratorieutrustningar en viktig aktör i kampen det handlar om, om den annat en−mycket länder och är med bland annat sina högteknologiska laboratorieavancerad laboratorieanläggning för automautrustningar en viktig aktör i kampen mot antibiotikaresistens. tiserad mikrobiologi. trum på antibiotikan som möjligt.

Därför är laboratorieresurser med vår teknologi som bidrar med snabb och säker diagnostik. mot antibiotikaresistens. kerheten.

Det är oerhört spännande och vi är glada över har resistensproblemautrustningar aktör i kampen antibiotikaresistens. tiserad mikrobiologi. att bekämpa utbredningen avmot resistens och för att typ be-för –attNya Karolinska Sjukhuset patientsäkerheten. ochFör diagnostik oerhört viktiga. −en Förviktig att bekämpa utbredningen av kunna hjälpa till med vårfokuserar teknologipå som bidrar med tik resistens och vilkenoch av MEDICINTEKNIKFÖRETAGET Becton Dickinson finns i 50 Dickinson förspännande Nya Karolinska i Solna.

Därpatientsäkerheten. finns bland För bekämpa utbredningen av resistens och för att be– Nya Karolinska Sjukhuset fokuserar på handla är det angeläget att kunna ringa in ett så smalt spekDet är oerhört och vi är glada över attredan kunna hjälpa till – Viatträtt, sätter upp laboratorielösningar för snabba, effektiva och att behandla rätt är det angeläget attantibiotika kunna ringa inska ett sätsnabb och säker diagnostik, säger Erik Nyström. som länder och är som med bland annat sinasäkra högteknologiska laboratorie-Det annat enteknologi mycket avancerad laboratorieanläggning för hjälpa automahandla rätt, är det angeläget att kunna ringa in ett så smalt spekär oerhört spännande och vi är glada över att kunna till provsvar.

Vid trum på antibiotikan möjligt.

Därför är laboratorieresurser med vår som bidrar med snabb och säker diagnostik. såutrustningar smalt spektrum påaktör antibiotikat som Därför är tas möjligt. in eller inte, berättar en viktig i kampen mot antibiotikaresistens. mikrobiologi. trum på antibiotikan som möjligt.

Därför är laboratorieresurser med tiserad vår teknologi som bidrar med snabb och säker diagnostik. sjukdomsfall och provoch diagnostik oerhört viktiga.

Erik Nyström. labbet och diagnostiken så oerhört viktiga.

Vi sätter Föroerhört att bekämpa utbredningen av resistens och för att upp be– Nya Karolinska Sjukhuset fokuserar på patientsäkerheten. och–diagnostik viktiga. tagning äroch detkundansvakritiskt Vi upp laboratorielösningar föreffektiva snabba, effektiva och Han är laboratorielösningar för snabba, säkra provEn sätter laboratorietekniker analyserar handla rätt, är det angeläget att kunna ringa in ett så smalt spekDet är oerhört spännande och vi är glada över att kunna hjälpa till – Vibakterieodlingar. sätter upp laboratorielösningar för snabba, effektiva och att vetahos vilken bakterie säkra Vid att rig Becton trumVid på antibiotikan somoch möjligt.

Därför ärprovsvar. laboratorieresurser med vår teknologi som bidrar med snabb och säker diagnostik. svar. sjukdomsfall provtagning är det kritiskt säkra provsvar.

Vid det handlar om, om den sjukdomsfall och provoch vilken diagnostik oerhörtdet viktiga. veta bakterie handlar sjukdomsfall om, om den har resisoch prov- och har för resistensproblemaär det kritiskt – Vi sätter upp och laboratorielösningar snabba, effektiva tensproblematik vilken typ tagning avtagning antibiotika som ska är det kritiskt tik och vilken typ avVid att veta vilken bakterie säkra provsvar. sättas in eller att veta vilken bakterie antibiotika som ska sätsjukdomsfall och provdet handlar om, om den inte, berättar det handlar om, om den tas in eller inte, berättar tagning är det kritiskt har resistensproblemaErikvilken Nyström. har att vilken veta Erik Nyström. tikresistensproblemaoch typ bakterie av tikantibiotika och vilken typ av Handet ärhandlar kundansvaEn laboratorietekniker analyserar somom, skaom sät-den ERIK ÄRsäthar resistensproblemaantibiotika som ska bakterieodlingar. rig hos Becton intik eller inte, • Omsätter cirka 12 miljarder USD årligen.

• Tillverkar och marknadsför produkter för tas sjukvård samt för berättar och vilken typ av KUNDANtasErik in eller inte, berättar • Grundades 1897 av Maxwell W. Becton och forsknings- och klinisk laboratorieverksamhet.

Nyström. antibiotika som ska sätSVARIG hosFairleigh Erik Nyström.

S. Dickinson.

• Är världsledande inom utveckling av produkter som hjälper Han är kundansvaEn laboratorietekniker analyserar tas in eller inte, berättar Han är Becton kundansva• Har huvudkontor i Franklin Lakes, New Jersey, USA. till att reducera risken för nålsticks- och blodöverförd smitta.DickinEn laboratorietekniker analyserar bakterieodlingar. rig hos Becton Nyström.

Köpte 2014 Care Fusion som arbetar med infusionspumpar • Har 47 000 anställda i 50 länder. I Sverige har Erik företaget ettNya •Kabakterieodlingar. rig hos Becton son för Han är kundansvaEn laboratorietekniker analyserar och läkemedelshantering. hundratal anställda. rolinska i Solna. bakterieodlingar. rig hos Becton

LABORATORIER VAPEN MOT RESISTENS LABORATORIER VAPEN MOT RESISTENS LABORATORIER VAPEN MOT RESISTENS LABORATORIER VAPEN MOT RESISTENS

LABORATORIER VAPEN MOT RESISTENS BD Kiestra™– hogautomatiserad laboratorieutrustning for snabb och effektiv diagnostik.

BD Kiestra™– hogautomatiserad ing– – ustn BD ieutr laborator tra™tra™ Fakta – Bect on Dickinson: KiesKies BD erad ktiv atis effe ochatis b utom hogautom snab forhoga erad ra™– Kiest BD ik.ing nost ustn diag ieutr ator labor atiseingrad utomustn laborator hogaieutr b och snabbator ing ustn ktivktiv ieutr effeeffe och labor forforsnab nost diag effekik.tivik. och nost for snabbdiag diagnostik.

Fakta – Bect on Dickinson:

12 Vården • Omsätter cirka 12 miljarder USD årligen.

• Tillverkar och marknadsför produkter för sjukvård samt för • Grundades 1897 av Maxwell W. Becton och forsknings- och klinisk laboratorieverksamhet.

Fairleigh S. Dickinson.

• Är världsledande inom utveckling av produkter som hjälper • Har huvudkontor i Franklin Lakes, New Jersey, USA. till att reducera risken för nålsticks- och blodöverförd smitta.

•Köpte Omsätter cirka miljarder USD årligen.

Tillverkar och marknadsför produkter sjukvård samt 2014 Care Fusion som arbetar med infusionspumpar Har 47 000 anställda i 50 produkter länder.

I Sverige har företaget ett • •Omsätter cirka 12 12 miljarder USD årligen.

••Tillverkar och marknadsför förförsjukvård samt förför •och Grundades 1897 avmiljarder Maxwell W. Becton forskningsochklinisk klinisk laboratorieverksamhet. hundratal anställda.

• läkemedelshantering.

Omsätter cirka årligen.

• Tillverkar ochlaboratorieverksamhet. marknadsför produkter för sjukvård samt för • Grundades 1897 av12 Maxwell W.USD Becton ochoch forskningsoch

BectctononDDonickickDinsinsickon:on:inson: ––Be FaFaktktaaFak ta – Bect

Fairleigh Dickinson. Ärvärldsledande världsledande inom utveckling produkter som hjälper • Grundades 1897 av Maxwell W. Becton och forskningsoch klinisk laboratorieverksamhet.

Fairleigh S. S. Dickinson.

••Är inom utveckling avavprodukter som hjälper • Har huvudkontor i Franklin Lakes, New Jersey, USA. till att reducera risken för nålsticksoch blodöverförd smitta.

Fairleigh S. Dickinson.

• Är världsledande inom utveckling av produkter som hjälper • Har huvudkontor i Franklin Lakes, New Jersey, USA. till att reducera risken för nålsticks- och blodöverförd smitta.

• Har huvudkontor i Franklin Lakes, New Jersey, USA. tillanställda att reducera risken för Inålsticksoch blodöverförd smitta.

• Köpte 2014 Care Fusion som arbetar infusionspumpar Har47 47000 000 anställda i 50 länder.

I Sverige har företaget • Köpte 2014 Care Fusion som arbetar medmed infusionspumpar ••Har i 50 länder.

Sverige har företaget ettett 12 Vården Köpte 2014 Care Fusion som arbetar med infusionspumpar • Har 47 000 anställda i 50 länder. I Sverige har företaget ett och läkemedelshantering. hundratal anställda. och •läkemedelshantering. hundratal anställda.

12 Vården Vården 12 12 Vården

hundratal anställda.

och läkemedelshantering.

sjukvården med laboratorielösningar för snabb, Så här och arbeta effektiv säker r diagnost Becto nik.Dickinson ➤mot Primärvå rden –tikaförser antibio primärvå Så rden här med r resistens:arbeta g som hjälper Såutrustnin Becto här arbeta n Dickin r son personal att identifiera ➤ Diagnos tik – förser Becto mot n en Dickin antibi son otikamikroorg anismer. sjukvård en med laboramot antibio resist tikaens: ➤ Informat – torielösnionshant ingar förering snabb, resiste Så ns: härnärvaro arbeta r länder med isäker 50 effektiv och ➤ Diagnos tik son – förser Becton Dickin kan företage följa den diagnost ik.– ten ➤ sjukvård Diagnos tik med laboraförser mot antibio globala tikaresistens utveck➤sjukvård Primärvå – laboraförser torielösn enrden med ingar för lingen resiste och ns: samarbe ta snabb, primärvå rden med torielösn ingaroch för säker snabb, medeffektiv världshä lsoutrustnin som effektiv ➤ Diagnost diagnos säker ikoch –g förser tik. hjälper organisa tioner. persona len att identifi era sjukvårde diagnost n med ik. labora➤ Primärvå rden – förser ➤ Forskning – inom företamikroorg anismer. ngar för ➤torielösni snabb, Primärvå rden – förser primärvå rden med get pågår intensiv forsk➤ Informat ionshant effektiv ering och – säker primärvå rden utrustnin gmed som ningsver hjälper ksamhet bland med diagnosti närvaro k. i 50 länder utrustnin g som hjälper persona annat len och kring nya att identifiera ➤ Primärvå rden kan företage – tförser följa den persona lendiagnost att identifi snabbare mikroorg anismer. iskaera primärvår den med globala resistens utveckmikroorg anismer. metoder. ➤ Informat ionshant utrustnin somsamarbe hjälper taering – lingen goch ➤ Informat ering – mednionshant närvaro i 50 personale att identifi era länder mednärvaro världshäi lsomed 50 tländer kananismer. företage följa mikroorg den organisa tioner. kan företage t följa den ➤ Informati globala resisten onshante sutveckring – ➤globala Forsknin g – inom företaresistens utveckmed närvaro ioch 50 länder lingen samarbe ta get pågår intensiv forsklingen och samarbe ta kan företaget följa den med världshä lsoningsver ksamhet bland med organisa världshä globala lsoresistens utvecktioner. annat kring nya och lingen organisa och samarbet tioner. a ➤ Forskning – inom företasnabbar iska världshäl so➤med Forsknin ge –diagnost inom företaget pågår intensiv forskmetoder . intensiv organisat ioner. get pågår forskningsver ksamhe t bland ➤ Forskning – inom företaningsverksamhet bland annat kringforsknya och get pågår intensiv annat kring nya och www.bd.com/se snabbar e diagnos ningsverksamhet bland tiska snabbare diagnostiska annat metoder kring nya. och metoder. snabbare diagnostiska metoder.

www.bd.com/se

www.bd.com/se www.bd.com/se

www.bd.com/se

ANNONS. Innehåll från Te Crea Care

Framtidens vård med Iindividen i fokus TE CREA CARE - vi skapar vård! Grundarna av bemanningsföretaget i Helsingborg har visioner för framtidens vård och tror den står inför ett paradigmskifte.

Anna Hedvall och Anna Rosberg har båda lång erfarenhet av vårdbranschen och anser att bemanningsföretagen är här för att stanna och växa på arbetsmarknaden. En möjlighet för att klara de utmaningar som vi står inför i vården är att se bemanningsbranschen som ett komplement till den offentliga sektorn.

Bemanningsföretagen har ofta en god insyn i vården över hela landet och med de kunskapen och erfarenheten kan det öppna upp för samarbete för att forma en god och effektiv vård. Framtidens arbetsgivare kommer att behöva anpassa sig efter individen för att skapa attraktiva arbetsplatser för nästa generations vårdpersonal.

– Vi konkurrerar redan nu om kompetent personal och dagens unga har en annan syn på arbetslivet än tidigare generationer. De är mobila och nyfikna och kommer inte att stanna på samma arbetsplats hela livet. Andra värden och personliga intressen är minst lika viktiga, många är engagerade i frågor som rör samhälle och miljö som sidoprojekt, säger Anna Rosberg.

Tron på den fria individens förmåga att fatta egna beslut utifrån sin livssituation är fundamentet Som Te Crea Care bygger sin verksamhet och sina visioner på. De anställda själva väljer om de vill ha hela landet som arbetsplats eller stanna längre på ett ställe och vilka tider och hur många timmar de arbetar. De styr till stor del över sin tid, både när de arbetar och har ledigt.

Innehåll från te Crea Care

Anna Rosberg och Anna Hedvall tror att det kommer att krävas ny teknik och innovativa lösningar för att skapa en hållbar och patientsäker vård i framtiden, i synnerhet när befolkningen åldras och färre ska vårda fler. Samarbetet mellan kommuner och regioner måste rationaliseras så vårdkedjan blir mer effektiv, där båda tillsammans arbetar för nya lösningar.

– Vården behöver utmana sina referensramar och tänka nytt. Vi kommer att behöva skapa nya tjänster för de områden inom vården som inte kräver en medicinsk examina. Resurserna måste optimeras vilket medför olika utmaningar för storstäder och glesbygd, säger Anna Hedvall.

möten och kontinuitet i vården .Är rättvis vård lika för alla eller är det att vi utgår från individens behov? Är fysiska möten mellan vård och patient helig eller kan vi mötas på andra sätt? Anna och Anna anser att man måste arbeta med kontinuitet utifrån nya infallsvinklar och titta på nya utvecklingsmöjligheter när vården går mot att ha en rörligare personalstyrka.

Grundarna av Te Crea Care tror att alla aktörer inom vården behöver samarbeta och interagera mer för att lösa framtidens utmaningar.

– Sverige behöver skapa en hållbar vård för och med den nya människan. Vi kan inte vänta, framtiden är redan här!

FAKTA Anna Hedvall

Tekniken ska inte bara optimera framtidens vård utan anpassa sig efter den moderna människans digitala vanor och kunskapsinhämtning via internet och appar. Vården behöver bli ännu mer tillgänglig på nätet och patienter ska kunna boka tider och ha konsultationer online, något som också blir miljövänligt och tidssparande. Stödsystem behöver skapas för patienter som inte har tillgång till den digitala tekniken.

– Patienterna kommer i större utsträckning söka upp information och hitta digitala patientföreningar, bloggar, forskning och stödgrupper på nätet, säger Anna Rosberg.

Anna Hedvall och Anna Rosberg anser att vi tillsammans måste lyfta och våga belysa begrepp som tex rättvisa, fysiska

Te Crea Care bildades i maj 2013 i Helsingborg av Anna Hedvall och Anna Rosberg.

Tillsammans har de en omfattande kunskap och erfarenhet inom vård på varierande nivåer och inom olika organisationer.

Sedan starten har företaget växt snabbt och blivit etablerade i bemanningsbranschen, framförallt inom vård och omsorg, socionombemanning och chefsuthyrning. Detta är ett resultat av att vi ständigt anpassar oss snabbt, effektivt och matchar våra kunders behov med våra anställdas önskemål. Vi har idag varierande och intressanta uppdrag som sträcker sig över hela Sverige. Te Crea Care är verksamt både inom den privata- och offentliga sektorn. Sedan starten har Te Crea Care byggt upp en gedigen personalstyrka och levererar kompetenta medarbetare inom olika specialiteter, vilket gör att vi att vi hela tiden ligger i framkant.

Anna Rosberg

Läs mer på: www.tecreacare.com

Annons

4

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

INTERVJU – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

HAN VIGER SITT LIV ÅT HJÄRTBARN

V

arje år föds cirka 1 000 barn i Sverige med hjärtfel. Under de senaste 50 åren har andelen hjärtbarn som räddats till livet ökat från 60 till 97 procent.

Sverige har varit världsledande inom forskningen kring medfödda hjärtfel, vilket var en av anledningarna till att specialisten inom barnkardiologi, professor Elhadi Aburawi tackade ja till en tjänst vid Pediatriken i Lund.

– Jag träffade ett svenskt team av pediatriska hjärtspecialister vid en världskonferens i Toronto i Kanada 2001 och fick frågan om jag skulle vara intresserad av en tjänst i Lund. Min första reaktion var faktiskt att säga nej, bland annat på grund av språket, säger Elhadi Aburawi. Överläkaren Katarina Hanséus, docent i barnkardiologi, föreslog att han skulle komma till Lund under sex veckor för att helt enkelt titta närmare på verksamheten.

– Jag kunde på nära håll se dels den mycket höga kvaliteten på kardiologen dels hur väl Lund arbetar i sina patientkontakter. Vården fungerar som ett bra stöd för hela familjen vilket är otroligt viktigt inte minst när man arbetar med barn, säger Elhadi Aburawi.

Det blev en hel del samtal med hela familjen innan de kom överens om att flytta till Lund.

Elhadi Aburawi har en lång och internationell bakgrund både som forskare och barnkardiolog.

Han började läsa medicin i Tripoli i Libyen och reste sedan till Dublin på Irland där han under sju år specialiserade sig inom barnkardiologi, innan han återvände till Libyen.

– Jag arbetade i Tripoli under fem år, mellan 1993-1998, med att bygga upp en barnavdelning och även undervisa en ny generation läkare. Till viss del ett lyckat arbete samtidigt som regimen under Khadaffi gjorde det svårt att driva utvecklingen i den takt som hade varit önskvärt.

intensiven och barnkardiologerna genom diskussioner och en mycket detaljerade planering kunde vi avgöra rätt diagnos innan det gjordes något kirurgiskt ingrepp.

Det görs banbrytande insatser inom såväl kirurgi som diagnostik, det vill säga försöken att hitta och bestämma typen av hjärtfel. Och i dag fortsätter forskare att förfina sina diagnostiska metoder, så att de kan hitta hjärtfelen redan i mammans mage. Ärftlighetens betydelse på medfödda hjärtfel utreds också genom noggranna genetiska analyser.

En stor utmaning för dagens forskning är att hitta snabba och säkra sätt att upptäcka eventuella hjärtfel hos nyfödda. En snabb diagnos ökar chansen för sjukvården att agera innan barnet blir alltför påverkat av sin sjukdom. Vissa typer av medfödda hjärtfel måste man helt enkelt upptäcka i tid, annars riskerar barnet att dö. Det gäller fall där hjärta och blodkärl är så missbildade eller felkopplade att blodomloppet inte kan fungera utan ductus, det vill säga fosterlivets förbindelse mellan stora kroppspulsådern och lungpulsådern. Forskning pågår också när det gäller utvecklingen av de kirurgiska ingrepp som måste göras för att åtgärda medfödda hjärtfel. Trenden är att hjärtkirurgerna lär sig att operera allt mer komplicerade fall med allt bättre resultat, även på lång sikt.

– Även om vi har kommit en bra bit på väg finns det fortfarande områden där vi letar efter svar. Barns hjärtsjukdomar kan vara mycket komplexa, men forskningen gör kontinuerligt framsteg, säger Elhadi Aburawi.

Text Jenny Nirfalk

Elhadi Aburawi valde att resa till Leeds och sedan Newcastle i England för att ytterligare kunna utveckla sin forskning och sitt arbete inom barnkardiologi och där var han tills erbjudandet kom från Lund, där han sedan arbetade som biträdande överläkare på barnkardiologen.

– Under 18 månader, 2002-2003 så var det inget barn som dog i Lund, vilket aldrig hänt någonstans i världen. Det handlade inte om att vi gjorde något särskilt urval, utan det handlade om ett otroligt kunnigt teamwork mellan barnkardiologkirurgerna, läkarna på

Följ oss digitalt:

@europeanmediapartner

”Morfars nya rutin är en årlig blodkontroll – för han vill upptäcka ohälsa innan den leder till sjukdom”

Elhadi Aburawi Professor och överläkare i barnkardiologi

varnyavardochomsorg.se

Återvinn eller ge tidningen vidare!

LOTTA TIPSAR! Läs om fyra heta forskningsprojekt på s. 6-7. Det är mycket spännande på gång!

Lotta Ekselius, Projektledare

INNEHÅLL 6

4 forskningsprojekt

8

Äldreomsorgen – trycket ökar

10

Profilintervju – Maria Strømme

12

Investeringar i Life science

14

Digital vård

16

Framtidens läkemedel

17

Intressanta nyheter

18

E–hälsa

19

Cancer

VÅR NYA SJUKVÅRDSINDUSTRI Projektledare: Lotta Ekselius lotta.ekselius@europeanmediapartner.com

Försäljning: Sandra Wendell VD: Tobias Valfridsson Redaktionschef: Mats Gylldorff Redaktör: Anna Sigvardsson Annonsproduktion: Amanda Ghidoni Art Director: Camilla Alm Text: Anna Bjärenäs, Ylva Sjönell Omslagsfoto: NordForsk/Terje Heiestad Distribution: Dagens industri, juli 2016 Tryck: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö, Bold Printing, Borås, Daily Print, Umeå

European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

Ohälsan kommer ofta smygande.

Den varken syns, hörs eller känns.

Men en årlig kontroll och analys av dina blodvärden kan avslöja ohälsan, innan den leder till sjukdom.

Werlabs erbjuder över hundra provtagningsställen, i samarbete med hälso- och sjukvården.

Boka din första årliga kontroll redan idag på werlabs.se

Bide.se lektronisk Bidé

Annons

6

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

AKTUELLT – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

Malmöforskaren Sergey Schleev, t.h. och Pampetts VD Johan Sjöholm, i mitten, hoppas genom sitt forskningsprojekt få fram biosensorer som kan upptäcka infektioner i ett tidigt skede och minska behovet av invasiv provtagning.

Här med mastersstudenten Stefan Cirovic.

Anders Berntsson är läkare, och verksamhetschef på PRIMA Psykiatri, ett privat bolag med uppdrag från landstinget.

BIOPLÅSTER KAN GE VARNING PÅ MOBILTELEFON VID INFEKTIONER

PSYKIATRI – EN MEDICINSK SPECIALITET

När patienten inte själv kan kommunicera att något är fel, ökar risken för att behandling av exempelvis infektioner inte sätts in i tid. Med biosensorer som fästs på huden hoppas forskaren Sergey Shleev vid Malmö Högskola och entreprenören Johan Sjöholm kunna hitta biologiska markörer som ger en tidig varning vid exempelvis urinvägsinfektion.

”Målet är att biosensorerna ska kunna ge minst lika tillförlitliga resultat som traditionella invasiva prover.”

Professor Sergey Shleev vid institutionen för biomedicinsk vetenskap vid Malmö Högskola har ägnat många års forskning åt biosensorer och är mycket optimistisk när det gäller deras framtida användning.

– I det forskningsprojekt, finansierat av KK-stiftelsen, som nu startar, ingår att ta fram sensorer som ska kunna ge information om olika kroppsfunktioner, och till exempel göra det möjligt att övervaka glukosnivån i blodet, utan att behöva ta blodprov.

Målet är att biosensorerna ska kunna ge minst lika tillförlitliga resultat som traditionella invasiva prover, säger Sergey Shleev.

Entreprenören och uppfinnaren Johan Sjöholm har kommit en bra bit på väg när det gäller att använda sensorer och smart teknik i demens- och äldrevården. I sitt företag Pampett AB har han tagit fram ett system för att övervaka inkontinensskydd. Nu vill Johan Sjöholm förfina tekniken och han ser samarbetet med Sergey Shleev och hans forskargrupp som ett gyllene tillfälle att utveckla sin produkt ytterligare och bidra till en ökad kvalitet i vården.

– Genom att kombinera Pampetts sensorteknologi med forskarnas biosensorer, skulle vi kanske kunna få tidiga indikationer, exempelvis i den allra tidigaste fasen av en infektion. För demenspatienter som inte själva kan berätta när något är fel, skulle det kunna göra stor skillnad. Med en biosensor i inkontinensskyddet skulle man till exempel kunna upptäcka och börja behandla en urinvägsinfektion innan den hunnit bryta ut, säger Johan Sjöholm.

Härnösand i Höga Kusten - du som gillar att bo nära havet, naturen och i en kommun som ständigt utvecklas kommer att trivas här.

Besöksnäringen ökar, näringslivet sjuder och nu byggs det nya bostäder i vår vackra kommun. Härnösand växer och vi behöver dig.

Kom och jobba med oss.

Läs mer om våra lediga tjänster på www.harnosand.se Intresserad?

Kontakta: lisbet.sander@harnosand.se mobil: 070-284 92 33

Efter att under ett antal år innehållit mycket tyckande och enskilda åsikter behöver psykiatrin nu återföras till de medicinska specialiteterna och betydelsen av forskning uppgraderas.

Det anser Anders Berntsson som är verksamhetschef på PRIMA Psykiatri, som är ett privat bolag med uppdrag från landstinget. Han är själv läkare och specialist inom vuxenpsykiatri med en hemvist på Danderyds sjukhus.

– På PRIMA jobbar vi för att våra anställda ska kunna kombinera kliniskt arbete med forskning, vilket vi gör genom att använda en del av vinsten till forskningsbidrag, berättar han.

”På PRIMA jobbar vi för att våra anställda ska kunna kombinera kliniskt arbete med forskning genom att använda en del av vinsten till forskningsbidrag.”

Forskningsbidragen kan sökas av deras anställda och användas till en forskningsmånad, för ett inspirationsprojekt för att komma igång med forskning eller annat forskningsrelaterat. De har också ett evidensråd knutet till verksamheten, som leds av professor Elias Alnér, och det är de som avgör vem som får forskningsbidragen.

Och, när någon anställd vill testa en ny behandlingsmetod eller terapi, som inte tidigare är vetenskapligt evidensprövad, så startar de en vetenskaplig studie kring den för att försäkra sig om att den har den önskade effekten och inte ger bieffekter.

– Vi på PRIMA brinner för psykiatrin och för oss är det självklart att knyta samman forskning och kliniskt arbete. Vi måste ha full koll på vad terapier och mediciner har för egentlig verkan och tycker det känns helt rätt att använda en stor del av vinsten till att genom forskning förbättra vården för patienterna, avslutar han.

harnosand.se

Vi söker fler medarbetare till Socialtjänsten!

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

Anki Malmborg Hager är VD på företaget Senzagen som hanterar utvecklingen av professor Malin Lindstedts forskningsresultat.

Kirsti Gjellan, SVP Chef för utveckling och tillverkning av biologiska preparat.

ALLERGITEST UTAN FÖRSÖKSDJUR

BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FÖR SÄLLSYNTA SJUKDOMAR

Att använda försöksdjur vid tester av olika kemikaliers påverkan på människor har länge varit ifrågasatt. Nu finns syntetiska allergitester som inte inkluderar försök på djur.

”Vår första produkt är GARDskin och avser ett test som avgör om olika kemikalier kan framkalla hudallergier eller inte.”

2013 blev det förbjudet inom EU att använda djurförsök vid allergitester av kosmetikaprodukter. För att möta det kravet genomfördes 20052010 ett EU-forskningsprojekt. Det forskningsspår som visade sig hållbart utvecklades på Lunds universitet, på avdelningen för immunteknologi, av professor Malin Lindstedt. Och eftersom vi i Sverige har lärarundantag så tillhör rättigheterna till forskningsresultaten forskaren. Malin Lindstedt ansökte om patent och startade ett företag för att hantera utvecklingen av forskningsresultatet. Företaget heter Senzagen och sedan 2014 är Anki Malmborg Hager VD med uppdrag att kommersialisera de produkter som blivit resultatet av forskningen.

– Vår första produkt är GARDskin och avser ett test som avgör om olika kemikalier kan framkalla hudallergier eller inte, berättar hon.

Själva testet är ett biologiskt system som bygger på mänskliga immunologiska celler.

Celler regleras av gener och det finns cirka 29 000 gener. Men, det är bara cirka 200 av dessa gener som uppvisar en reaktion vid allergier. Så Senzagen har utvecklat ett test som plockar ur de generna ur cellerna och mäter olika reaktionerna då de kommer i kontakt med olika kemikalier. De reaktionerna blir som ett fingeravtryck och jämförs med reaktioner som uppmätts vid allergireaktioner. På det sättet kan de avgöra om en kemikalie framkallar allergi eller inte.

Allt fler biologiska läkemedel lanseras på marknaden. I Sverige är Sobi ett av de större företagen som utvecklar biologiska läkemedel inom området sällsynta sjukdomar.

Sobi är i dag det största svenska forskande läkemedelsföretaget och deras åtagande är att göra skillnad för patienter med sällsynta sjukdomar där i dag bara fem procent av det medicinska behovet har någon typ av terapi.

Regeringen har nyligen beslutat om att satsa stort på forskning och utveckling av biologiska läkemedel med syfte att behålla produktion i Sverige.

– Det känns mycket bra och kommer bidra till att Sverige kan fortsätta vara konkurrenskraftiga inom området, konstaterar Kirsti Gjellan, SVP Chef för utveckling och tillverkning av biologiska preparat.

”I Sverige är Sobi ett av de större företagen som utvecklar biologiska läkemedel inom området sällsynta sjukdomar.”

Sobis innovationsmodell bygger på tre ben: • Deras långa historia inom biologiska läkemedel, från Kabi och Pharmacia.

• Att de läkemedel de utvecklar ska ha en transformativ påverkan på sällsynta sjukdomar.

• De kan säkerställa en långsiktig och pålitlig tillgång till de läkemedel de sätter på marknaden.

Biologiska läkemedel innebär att man skapar kopior på kroppsegna substanser som används för att ersätta en saknad faktor, ett enzym eller påverka en kroppsegen process hos patienten där detta inte finns naturligt.

– Det finns en komplexitet i att det är biologiska system som påverkas och de egenskaper på proteinet som tas fram under forskningen måste kunna bibehållas vid både uppskalning och tillverkning av läkemedlet, förklarar Kirsti Gjellan.

ANNONS. Innehåll från Nykvarna kommun

Snabbväxare ger stora chanser – NYKVARN växer så det knakar och behöver rekrytera överallt, säger Mahria Persson Lövkvist.

Bara 28 minuter med tåget från Stockholms centrum, men ändå en grön, skön och vänlig småstad i Mälardalen. Mahria Persson Lövkvist, vård- och omsorgschef, gillar Nykvarn. En stad där man ofta råkar på sina politiker på stan.

– Vi är så nära varandra! Vi kan lätt

Innehåll från Nykvarns kommun

lösa problem och ta beslut. Och våra handläggare känner alla vårdtagarna.

Personalen kan mycket om mycket, och hugger i där det behövs. Det finns inget beställare- och utföraresystem, utan alla tar ansvar för allt.

– Vi har verkligen en positiv anda.

En del enhetschefer sköter två upp-

7

gifter samtidigt. Och en del handläggare är med i projekt som de kanske aldrig fått pröva på i en storstad – som när en biståndshandläggare drog i gång ett HBTQ-projekt.

– Här kan man ta egna initiativ och påverka sitt arbete. Och utvecklas, mer och fortare än på andra ställen, säger Mahria Persson Lövkvist.

Fakta/Nykvarn • Nykvarn har 10 000 invånare. Staden växer fort.

• Vård- och omsorg har 230 anställda.

• Hemtjänsten ligger alltid bland de 20 bästa i landet i brukarundersökningar.

Läs mer på: www.nykvarn.se

Annons

8

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

UTMANING – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

Enligt Mats Thorslund kan det innebära ett problem för vården att vi blir fler äldre.

FLER ÄLDRE ÖKAR TRYCKET PÅ ÄLDREOMSORGEN – I grunden finns ingen forskning om framtiden. Vi får utgå från vad som hänt och vad som händer nu.

Det säger Mats Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska Institutet, och resonerar vidare: – Det vi vet är att vi blivit äldre

och äldre och att vi håller oss friskare längre. Det har blivit allt vanligare att vi dör av ålderdom snarare än av sjukdom.

De senaste 50 åren har mycket förändrats i svensk sjukvård.

Det har gått snabbt. Vi lever fler år som friska innan vi går in i livets slutskede och dör av andra orsaker än tidigare. I takt med att antalet äldre stiger ökar påfrestningarna på äldrevården.

Vid pensionen vid 65 har många

minst 15 friska och alerta år kvar att leva. Livet har blivit bättre och mer hälsosamt. Mer motion, bättre kost, mindre rökning – och bättre sjukvård.

– Samtidigt innebär det ett problem för vården att vi får fler och fler äldre. Vårt svenska välfärdssystem är väl utbyggt

jämfört med nästan hela världen.

Vi finansierar med skatten en i stort sett väl fungerande sjukvård och äldreomsorg.

Mats Thorslund menar att det, som

med allting annat, finns både en framsida och en baksida på dagens vårdsituation. Vi kan framgångsrikt bota sjukdomar vilket gör att vi lever längre. Men det innebär inte att vi kan förhindra att de flesta blir skröpliga och beroende av vård och omsorg i livets slutskede. Även om man inom vården kan mildra och lindra är det inte rimligt att tro att en medicinteknisk utveckling kan göra så att vi i framtiden kan få leva friska ända till slutet. Men hur ska man då kunna hantera utmaningen för sjukvården och äldreomsorgen när äldrekullarna blir allt större?

Japan har världens äldsta befolkning. Där är själva livet heligt vilket gör att så kallad passiv dödshjälp är ovanlig. Det vill säga att man undviker livsuppehållande medicinska eller tekniska åtgärder till en döende patient. För att försöka mildra problematiken med en åldrande

”Det finns en uppenbar risk för att vi kommer att få rucka på den svenska jämlika modellen.

De med mer pengar får helt enkelt betala mer för vård än dem som inget har.”

befolkning, med allt färre unga som kan ta hand om den, arbetar en rad japanska företag med att utveckla maskiner och robotar som ska få gamla att kunna bo kvar längre hemma. Även om det är självklart att man med teknik

kan utveckla hjälpmedel som underlättar både för de äldre själva och till exempel kan avlasta delar av personalens tunga arbete finns i Sverige en större skepticism till detta och man är rädd för att maskiner ska ta över alltför mycket av den mänskliga kontakten. Inom sjukvården används robotar och annan teknik för operationer, tunga lyft med mera, men är ännu alltså inte särskilt utbredd inom äldrevården.

En personalbesparande teknisk

lösning kan vara övervakning via monitor i de äldres rum i hemmet och på de särskilda äldreboendena. Men i nuläget är det inte tillåtet i Sverige med sådan kameraövervakning rent generellt.

USA är ett annat alternativ som markant avviker från den svenska modellen. Där har inte alla äldre möjlighet till sjukvård och äldreomsorg finansierad över skattsedeln. Har man inte råd får många stå utan vård och blir därmed mycket sårbara.

– Den hittillsvarande hälsoutvecklingen pekar på att vi individuellt inte löper en större risk att bli sjuka i framtiden. Men

eftersom kullarna blir större och större ökar det totala trycket på vården, menar Mats Thorslund.

För att upprätthålla samma nivå i den svenska vården krävs mer pengar och mer personal. Det är svårt att i dag se några tecken på att det skulle finnas en politisk vilja för den typen av prioriteringar, fortsätter han.

Om man följer Mats Thorslunds resonemang står det helt klart att den svenska modellen för sjukvård och äldreomsorg står hotad i framtiden, om inget radikalt görs.

– Det finns en uppenbar risk för att vi kommer att få rucka på den svenska jämlika modellen.

De med mer pengar får helt enkelt betala mer för vård än dem som inget har.

Text: Media Resurs

FAKTA 2040-2050 pekar prognoserna på att antalet vårdbehövande äldre fördubblats.

Vilket i sin tur kräver en fördubblad bemanning som kostar dubbelt så mycket pengar. Ett faktum som hotar den svenska välfärdsmodellen som bygger på att vi med skattemedel finansierar professionell personal. Och att skröpliga äldre inte ska vara helt beroende av sina familjer.

www.pampett.se

Låt mig sova!

– använd Pampett

ANNONS. Innehåll från Fagersta kommun

Fagersta rustar för att öka antalet lägenheter inom särskilt boende

DET HAR STÅTT KLART ett tag att lägenheterna för boende med särskilda behov inte räcker till i Fagersta. Det är ju ingen unik situation vi är i, berättar socialchef Hisham Törnvall.

– Vi får fler äldre i vår totala befolkning, och behöver fler lägenheter för att kunna erbjuda den vård och omsorg de äldre behöver.

Vi ska bygga ut vår verksamhet för att matcha framtida behov.

Lägenheterna ska utmärkas av genomtänkta lösningar med fokus på både välfärdsteknologi och samvaro med gott om möteslokaler för boende och personal.

– Vi har haft kontakt med intresseorganisationer som ser positivt på utbyggnad av verksamheter, säger Niclas Bergström som är ordförande i socialnämnden, och det här är ju något de har väntat på länge. Det handlar ju om ökad livskvalitet.

Bland annat har man sett över detaljplaner för badrumslös-

ningar som ska göra det enkelt för personer att med kognitiv svikt att klara sig själva på ett tryggt sätt.

Det är en av de absolut mest prioriterade frågor i vår kommun. Vi vill fortsätta utvecklingen av kommunen som en modern och bra arbetsgivare som erbjuder medborgarna välfärd i världsklass – Det är en integritetsfråga, understryker Hisham. Självständighet, delaktighet och trygghet

är några av ledorden för hela satsningen.

Byggnaden kommer att ligga i framkant vad gäller miljöteknik och energisnålhet, och möjliggör efterlängtade renoveringar på övriga äldreboenden i kommunen.

– Nu ska vi äntligen komma ikapp, menar Hisham.

Ambitionen är att resultatet

Just nu jobbar vi med att analysera de olika alternativen för den planerade utökningen av vår verksamhet. Parallellt med detta pågår framtagning av kravspecifikation för att få en topp modern byggnad med all tänkbar teknik för en bättre välfärd.

ska bli en minst lika bra arbetsplats som boende.

– Även på ett litet ställe som Fagersta vill vi vara med och göra det så bra det bara kan bli, avslutar Niclas.

Innehåll från Fagersta kommun

Läs mer på: www.fagersta.se

God vård kräver goda språkkunskaper Sverige står inför stora utmaningar då antalet äldre ökar kraftigt. Vård och omsorg behöver inte bara fler händer utan också medarbetare med rätt kompetens. Att förstå och tala god svenska är en viktig förutsättning för att kunna ge en god vård.

Svenskt Demenscentrum samarbetar med olika aktörer för att öka språkkunskaperna med tonvikt på den svenska som används inom vård och omsorg. Boken Språkstöd till Demens ABC vänder sig till de enskilda arbetsplatserna men även gymnasiets vård- och omsorgsprogram och SFI.

SVERIGES FÖRSTA PARKINSONBOENDE LEDIGA PLATSER!

Läs mer på www.demenscentrum.se/sprak

Kan du ge mig ett handtag?

NÄSBYPARKS PARKINSONBOENDE ÄR SVERIGES ENDA BOENDE SPECIFIKT INRIKTAT FÖR DIG MED PARKINSON ELLER ATYPISK PARKINSONISM. BOENDET HAR PLANERATS OCH INRETTS I SAMARBETE MED PARKINSONFÖRBUNDET. VÅRA MEDARBETARE ÄR UTBILDADE INOM PARKINSON OCH VI ÄR CERTIFIERADE FÖR VÅRT KVALITETSARBETE. VÄLKOMMEN TILL HSB OMSORG! VI HAR LEDIGA PLATSER.

b

b kfå S

k

010 - 442 16 31 NASBYPARK@OMSORG.HSB.SE

Annons

10

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

PROFIL – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

MED NANOTEKNIKEN MOT FRAMTIDENS SJUKVÅRD Med nanoteknik är det möjligt att ge material nya egenskaper. Vad detta kan komma att betyda för framtidens sjukvård kan vi knappt föreställa oss.

Maria Strømme, professor och fors-

kare i nanoteknik vid Uppsala universitet, har specialiserat sig på att ändra materialegenskaper på nanonivå.

– Hittills har vi varit beroende av de material naturen ger. Med nanoteknik kan vi ge material helt nya egenskaper. Möjligheterna med att överföra egenskaper från ett material till ett annat är oändliga och applikationsområdena många.

Ett stort applikationsområde är Life Science. Maria är särskilt intresserad av detta, då hon menar att det påverkar oss alla i stor utsträckning.

– Jag jobbar till exempel med att göra diagnostik billigare. I dag används en försvinnande liten del av länders vårdbudget till diagnostik. Vi vet väldigt lite om vår egen hälsa.

Traditionella diagnostikverktyg

bygger i hög grad på optisk avläsning, vilket är dyrt. Maria leder ett projekt där man gör diagnostik på helt andra sätt.

– Våra nanodiagnostikverktyg läser av DNA:et från egna arvsanlag eller bakterier, samt RNA från virus, med hjälp av

elektromagnetiska kretsar. Den lösning vi tagit fram lämpar sig för hemutrustning och skulle göra det möjligt för gemene man att se om man ligger i riskgruppen för sjukdomar som diabetes, Alzheimers eller en specifik form av cancer. Nu när vi är på väg mot ett demografiskt skifte som innebär att jordens befolkning i snitt blir mycket äldre än tidigare måste vi göra allt för att slippa åldersrelaterade sjukdomar. Möjligheten att testa om man ligger i riskgruppen för att få olika sjukdomar kommer att leda till att man vill bromsa förloppet eller hindra att man insjuknar, vilket i sin tur kommer att ge läkemedelsindustrin nya incitament till att utveckla läkemedel som är preventiva i stället för botande.

Maria menar att nanodiagnostik

kan göras billigt och därmed bli tillgängligt för de flesta med konsekvensen att hela kedjan från patient till sjukvård och läkemedel påverkas. Framtidens patienter kommer att vara mycket mer informerade, vilket kommer att innebära att vården blir mer individanpassad, förutspår Maria.

En åldrande befolkning innebär

också att vi måste utveckla metoder för att hålla kroppen ung längre. I vissa länder kommer 40 procent av befolkningen om 30 år att vara över 60 år.

Förutom att skapa smarta vårdlösningar och anpassa samhället till äldre, berättar Maria att forskning pågår på instruktiva nanobiomaterial som kan tillföras kroppen genom injektion, för att kroppen själv skall kunna börja bygga ny vävnad som ben, brosk, muskler, hjärta och till och med hjärna.

– Denna nya nanobioteknik gör att man kan slippa dyra och komplicerade transplantationer. Det är ett stort och viktigt forskningsområde där vi använder nanoteknologiska och bioteknologiska material som talar om för kroppens stamceller vad de ska börja differentiera sig till och hur de skall växa i kroppen. I Japan har lyckade försök med att bygga hjärta gjorts, och på brosk har försök gjorts på miljontals människor. Man har även lyckats få nerver att hitta varandra i skadad ryggmärg så att några förlamade patienter har kunnat börja gå igen. Ett annat applikationsområde för

nanoteknik är cancerbehandlingar som kan göras mycket mer precisa än traditionella cellgiftsbehandlingar. Läkemedlet hamnar på rätt ställe, och attackerar tumörcellerna men inte andra celler. Redan nu finns minst 18 godkända nanoteknologiska cancerbehandlingar.

Grundforskning, tillämpning och samarbete mellan det egna företaget Disruptive Materials som utvecklar Upsalite® och industriella aktörer inom läkemedelsbranschen och tillverkande kemiindustri. Just nu testar flera stora läkemedelsföretag Upsalite® i sina labb, säger Maria.

”Denna nya nanobioteknik gör att man kan slippa dyra och komplicerade transplantationer.”

Maria säger att vi inom en nära

framtid kommer att se dramatiskt förbättrade cancerbehandlingar. Hennes favoritprojekt handlar om utvecklingen av Upsalite®, som kan användas för att stabilisera läkemedel i en form som underlättar upptag i kroppen. Många läkemedel vill bilda kristaller som kroppen har svårt att ta upp, men om man tvingar in läkemedelsmolekylerna i nanometertrånga porer i ett ätbart material stabiliseras molekylerna i en oordnad form som lättare tas upp av kroppen.

– Projektet innehåller alla element som Maria gillar:

Varje dag dör 1400 barn av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten Varje dag dör 1400 barn av sjukdomar Varje dag dör 1400 barn av sjukdomar Låt ditt företag rädda liv genom att se till att orsakade av smutsigt vatten orsakade av smutsigt vatten alla människor får tillgång till rent vatten och sanitet.

Bli Företagspartner på www.wateraid.se Låtföretag ditt företag liv genom Låt ditt räddarädda liv genom att seatt tillse atttill att alla människor får tillgång tillvatten rent vatten och sanitet. alla människor får tillgång till rent och sanitet.

Bli Företagspartner på www.wateraid.se Bli Företagspartner på www.wateraid.se

Men vad är det egentligen som

driver all utveckling där nanotekniken kan erbjuda så många nya lösningar? Maria menar att det är de stora så kallade megatrenderna: det demografiska skiftet, urbanisering, och en allt snabbare innovationstakt. Nanotekniken erbjuder helt nya verktyg för att skapa billigare, smartare och effektivare lösningar som efterfrågas i alla materialberoende branscher, som medicin, medtech, energiteknik, elektronik, produktionsteknik, transporter och alla typer av konsumentprodukter.

Text: Anna Bjärenäs

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Foto: NordForsk/Terje Heiestad

VARNYAVARDOCHOMSORG.SE 11

POSEIDON – ROBOTEN SOM HÖJER LIVSKVALITETEN På Robotdalen ser man potentialen i robotteknik. Adam Hagman berättar: – Robotteknik är framtiden, och vi utvecklar robotar som ska hjälpa människan att bli mer självständig, inte robotar som ska ta hand om människor.

Roboten Poseidon ska möjliggöra att äldre och personer med begränsad rörlighet själva kan sköta sin hygien.

– Det är en produkt utvecklad från scratch. Vi har återkommande workshops där politiker, beslutsfattare, föreningar samt äldre och deras anhöriga samlas för att diskutera behov och framtid. Politikerna ville ha strokerehabilitering på distans, eftersom det i dag är väldigt dyrt och vi i Sverige är dåliga på detta. De äldre däremot ville ha hjälp att sköta sin hygien själva, säger Adam.

FAKTA

Född 1970 i Lofoten.

Professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, civilingenjör i teknisk fysik. En av uppfinnarna till algbatteriet och materialet Upsalite®.

Fick Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj sina forskningsinsatser inom nanoteknologi och omfattande entreprenörskap inom fysik och medicin.

Säg Nej till cancer!

Bli månadsgivare på cancerfonden.se/nej

I stället utvecklade Robotdalen en egen hygienrobot med hjälp av en industridesigner som byggde en modell för att testa utrymme och funktioner. Framtagningen skedde i samråd med arbetsgruppen bestående av äldre och olika experter inom äldreomsorg.

– Det är viktigt att allt blir perfekt. Stolen ska åka in och ut med rätt hastighet, vattnet förvärms och kommer ut i en mjuk stråle, allt programmeras efter individen. Har man dålig handfunktion kan man även få tvålvattenlösning i munstyckena. Man kan duscha så länge man vill och vi har uppnått en mysig känsla i duschkabinen.

Hygienroboten har skapat stort intresse bland vårdgivare och målet är att den ska komma ut på marknaden 2017.

Annons

12

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

MÖJLIGHETER – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

HÖG RISK OCH HÖG ÅTERBÄRING INOM LIFE SCIENCE Hög risk men också möjlighet till hög återbäring är ett av särdragen för investeringar i Life science. Men investeringscykeln är lång och kräver att man är väl insatt i området.

är extra stort inom Life science.

• Produkter inom området är oftast patentskyddade.

– På grund av alla särdrag är det

Industrifonden är en långsiktig

evergreen-fond, det vill säga de kan ligga kvar länge med en investering. Inom Life science investerar de i olika områden som läkemedel, medicinsk teknik, digital hälsa med flera. De är en venture-capital investerare och går in i tidiga faser av bolagsutveckling – Vi investerar i bolag som ännu inte börjat tjäna pengar och letar efter banbrytande innovationer som kan förbättra patienters liv, berättar, Nina Rawal, affärsområdeschef Life Science på Industrifonden.

De tittar också på betalningsviljan

för produkten, om det finns en tillräckligt intressant marknad och villiga köpare.

En av fördelarna med att investera i Life science är att man i princip alltid bidrar till en bättre hälsa för människor, att man gör gott. Det finns dock ett antal särdrag som man som investerare bör vara medveten om innan man investerar i Life science enligt Nina Rawal. Och de är: • Det är en reglerad marknad då produkterna påverkar människors liv. Man får inte påstå vad som helst utan måste kunna

HALLÅ DÄR LENA FLYCKT

Nina Rawal, affärsområdeschef Life Science på Industrifonden.

backa upp det med vetenskap.

• Patienten är oftast inte den som betalar för produkten, det finns alltid fler stakeholders som landsting etcetera.

• Det är långa investeringscykler om man jämför med andra områden, upp till tio år, vilket innebär att man måste förstå hur området kan utvecklas under tiden och att ha tålamod.

• Kliniska prövningar med mera, måste leva upp till de höga kvalitetskraven regulatoriska myndigheter ställer för att godkänna produkten. Det leder till

”Vi letar efter banbrytande innovationer som kan förbättra patienters liv.” stora kapitalbehov i utvecklingsfasen och är också ett av skälen till att behovet av venture-capital

höga barriärer för att ta sig in på Life science-marknaden, men väl inne blir barriärerna ett skydd mot konkurrens från andra, berättar Nina Rawal.

Ett av de bolag som Industrifonden investerat i och som det gått bra för är Cellavision, ett bolag inom medicinsk teknik som utvecklat en utrustning för digital cellmorfologi. Industrifonden investerade för många år sedan och låg sedan länge kvar i bolaget då det fortsatte att ha en positiv utvecklingskurva samtidigt som de var i fortsatt behov av kapital.

När Industrifonden väl gjorde exit stod Cellavision på fast mark och Industrifonden fick en god avkastning på sin investering.

– Det var en både framgångsrik och intressant, men även mycket lång, resa, som Industrifonden gjorde tillsammans med Yvonne Mårtensson, som var VD under hela utvecklingsfasen, berättar Nina Rawal.

Cellavision omsätter nu 1,4 miljarder svenska kronor och är fortfarande svenskt.

– Vår investering och vårt arbete med bolaget var en viktig förutsättning för att de lyckades bygga ett så framgångsrikt företag, vilket känns mycket bra, avslutar Nina Rawal.

Text: Ylva Sjönell

Lena Flyckt, docent, psykiater, vice ordförande i psykiatrifonden.

Hur ser situationen ut för psykossjuka och anhöriga i dag?

– De flesta patienterna med psykossjukdomar kan leva ett liv i samhället med rätt stöd från vården.

Ofta är det samhälleliga hinder snarare än patientens sjukdom.

– De flesta lever utan nära relationer och arbete, men många skulle kunna ha ett bättre liv. Det behövs en integrering av psykosociala insatser och behandling i en vårdplan. Om den psykossjuke görs delaktig i beslut skapas en vård som inte är stigmatiserande. Forskningen har kommit till en sådan kunskapsmassa att vi vet hur den vården bör se ut för att leda till ett relativt normalt liv.

Det handlar om att uppvärdera patienten i besluten om insatser och målet för behandlingen.

Många anhöriga till psykossjuka lägger ner ett stort arbete på att hjälpa sina närstående, i genomsnitt en halvtid.

– Om handikappet är stort och svårt att behandla bör det vara aktuellt med ekonomisk ersättning till anhöriga, men de flesta vill inte vara vårdare. Anhöriga blir ofta socialt isolerade och lever i ständig stress. Om effektiva insatser vore införda fullt ut i psykiatrin, skulle situationen vara bättre.

Vill du ha mig som chef i framtiden?

Att i alla situationer se och agera utifrån kundens behov känns obekvämt för många i vår konventionella bransch, men för oss är det en självklarhet. Vi vet att nyckeln till framgång är bra chefer. Vi startar nu ett traineeprogram för att förändra hur vi ser på omsorgen i Sverige.

Vi erbjuder en individuell chefsutbildning med en mentor från Frösundas ledning. Är du en av våra framtida chefer? Läs mer på www.frosunda.se/trainee

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige och är i dag är den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Var fjärde person behöver under sin livstid någon form av psykiatrisk behandling och den psykiska ohälsan kostar samhället 70 miljarder kronor om året. Det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP. Forskning kan ge svaret på orsaker till att allt fler drabbas och därmed vad som kan vända trenden. Men forskningsmedel saknas; anslagen till psykiatrisk forskning motsvarar endast 0,1 procent av vad dessa sjukdomar kostar landet.

Hjälp oss att stödja forskningen och få Sverige på rätt köl igen.

Ring vår gåvotelefon på 070-140 75 35 eller sätt in ditt bidrag på BG 900-7501 alternativt PG 900 750-1.

Vill du veta mer om Psykiatrifonden?

Gå in på psykiatrifonden.se

Ascom Myco smartphone

Utvecklad till sjukvården

• • • • • • •

Designad i nära samarbete med sjuksköterskor Viktig information visas i toppdisplayen Kallelse och larm filtreras och prioriteras Visuellt användargränssnitt med intuitiva funktioner Nära integration till kliniska appar Streckkodsläsare, bältesklips och utbytbart batteri Riktad information – direkt i handen

ascom www.ascom.se

Foto: Pelle Hybinette

Biologiskt komplement för psykiatrin att snabbare och säkrare identifiera eller utesluta ADHD, Aspergers syndrom och schizofreni – Objektiva & patientvänliga SensoDetect@-metoden SensoDetect®-metoden mäter hjärnstammens reaktion, s k evoked potentials, på uppspelade klick-ljud och är idag ett objektivt diagnostiskt stöd för ADHD, Aspergers syndrom och schizofreni. Fem stycken ytelektroder fästs på patientens huvud (tre i pannan samt en bakom vardera öra på mastoideusutskottet) för att registrera evoked potentials som induceras genom 15 minuters lyssnande till uppspelade klick-ljud via hörlurar från hjärnstamsaudiometern SensoDetect® BERA (Brainstem Evoked Response Audiometer). Rådata skickas till SensoDetect för signalprocessering av SensoDetect® BAS

(Brain Analysis Support) som även utför algoritmisk jämförelse mot databas och ger analyssvar.

Metoden har potential för att snabbare och säkrare identifiera eller utesluta samsjuklighet för adekvat behandling. Detta ger utrymme för sjukvården att förkorta utredningstid till gagn för patient och anhöriga. Metoden kräver inget aktivt deltagande från patienten som tillåts somna under mätningen. Därmed reduceras risker med enbart subjektiv bedömning och eventuella problem med bristande kommunikation.

SensoDetect vidareutvecklar idag tekniken för att identifiera biosignaturer i hjärnstamsaudiogram för ytterligare neuropsykiatriska tillstånd såsom bipolär sjukdom, depression, ADHD för barnoch ungdom samt för demenssjukdomar. Det är viktigt att kunna ställa diagnos även på dessa sjukdomar utifrån biologiskt perspektiv utan att uteslutande förlita sig till intervju och skattning då behandlingen oftast är medicinering.

Annons

14

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

UTMANING – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

FRAMTIDENS VÅRD ÄR DIGITAL Aldrig har teknikutvecklingen gått så fort och det skapar ringar på vattnet inom alla sektorer. Vad kan man i framtiden förvänta sig för nya, banbrytande lösningar inom vården?

Just nu talas det mycket om e-hälsa och hur man på bästa sätt ska kunna digitalisera vården för att nå patientfördelar i form av förbättrad kommunikation, kortare vårdköer, lägre vårdkostnader och inte minst en minskad belastning på vårdpersonal.

Vitalis, som är Sveriges största e-hälsomässa, är avslutad och vi frågar Maria Sterner, övergripande ansvarig för Vitalis, om vilka som varit årets höjdpunkter.

– Vi hade mycket intressant på agendan, och den första höjdpunkten var när Gabriel Wikström invigningstalade om regeringens vision att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Vi hade även en tydlig klinisk inriktning mot personal inom vården och presenterade ny teknik och nya möjligheter inom primärvården. Detta gjorde att vi nådde nya målgrupper.

Dessutom hade vi 17 företag som pitchade varsin e-hälsoinnovation inför publiken, berättar hon.

Vitalis hålls en gång om året, och

på ett år hinner det vad gäller digitalisering och e-hälsa säkerligen hända en hel del. Så vad är

fokus på Vitalis 2017?

– Robotteknik inom vården, omvårdnadsrobotar som hjälper till med dusch och matning, assisterar läkaren vid operation, eller transporterar utrustning inom sjukhuset. Robotteknik är det allra senaste och intresset är stort.

Maria berättar också att det

kommer att finnas uppkopplade vårdmiljöer där leverantörer integrerar sina lösningar så att besökarna under guidade turer får se hur olika lösningar fungerar optimalt tillsammans. Det blir fokus på äldreomsorg, smarta hem

och boenden, vad ny teknik kan göra i hemmiljön och för att öka delaktigheten i samhället.

Vad är nytt inom e-hälsa, och vilka trender kan vi se?

– Det vi ser mycket fokus på nu är hur vi ska kunna åstadkomma att den äldre befolkningen med hjälp av ny teknik ska kunna bo kvar hemma längre.

Men vi ser även att digitaliseringen kan förbättra kontakten med vården och effektivisera vårdprocesser. Exempel på det är att man kan kontakta primärvården på distans, till exempel Skypa med doktorn. Ett annat tänkbart ex-

- The time to treatment could be shortened - Patient suffering could be reduced - More patients could be optimally treated

Therapy options Hospital options

Early Diagnosis Opens up for more possibilities

Transport options

empel på hur man kan applicera den nya tekniken är att man kan skicka in foton på till exempel ett födelsemärke om man är orolig för att det skulle vara av elakartad karaktär. Genom att ta en första kontakt digitalt kan läkaren snabbt bedöma ifall ett besök på vårdcentral är nödvändigt, vilket sparar tid och pengar för alla parter.

Maria berättar även att digitalise-

ringen har andra fördelar: – Mycket data finns tillgänglig och vi har nu nya möjligheter att analysera stora mängder data, vilket gör att man kan jobba på ett nytt sätt med preventivvård, säger Maria. Ett tänkbart implementationsområde där dataanalys skulle kunna komma till nytta inom preventivvård är ifall man genom att samla och analysera all journalhistorik kunde förutse probabiliteten för vissa sjukdomar hos vissa grupper, och då i tid sätta in preventiva åtgärder samt vara uppmärksam på signaler.

What If? The cause of a stroke was known in the ambulance

During an acute stroke, brain cells, deprived of oxygen, die at a rate of two million cells per minute. The sooner treatment to restore oxygen supply is applied the less brain damage and a faster recovery for the patient. Fast ambulance based diagnostics leads to more options.

Anna är en av dockorna som används inom äldreomsorgen i Härryda kommun.

”Robotteknik är det allra senaste och intresset är stort.”

Maria Sterner, Vitalis.

During a stroke, brain tissue dies due to lack of oxygen

MUSIKDOCKOR SKAPAR LUGN

Text: Anna Bjärenäs

Inom äldreomsorgen i Härryda kommun pågår ett intressant projekt med dockor som försetts med en streamingtjänst för musik. Allt med syfte att skapa lugn och öka välbefinnandet hos de äldre.

Ingrid Grange är projektledare: Hur kom ni på den här idén?

– Det är allmänt känt att musik har en lugnande inverkan. Detta gäller särskilt för människor som av en eller annan anledning är oroliga. Personer med demens kan i vissa sammanhang bli upprörda, till exempel i samband med olika morgonbestyr. Nu vill vi undersöka om vi kan dämpa eventuell oro med musik i stället för att ge en lugnande tablett.

Hur fungerar det i praktiken?

– Baserat på varje brukares levnadsberättelse och önskemål har vi valt ut tre till fem låtar som vi vet att just den personen tycker om. Vid laddade situationer som exempelvis påklädning eller tandborstning spelar dockan brukares favoritmusik.

Hur många deltar i projektet?

– Till en början är det ett 10-tal damer som ingår i testet.

Vilket har utfallet varit?

– Testet pågår under hela våren så det är för tidigt att dra några slutsatser ännu. Men redan efter några veckor tycker vi oss ha sett positiva effekter. Deltagarna har blivit mer harmoniska och vi har kunnat minska mängden lugnande läkemedel.

Do You Have The dedication to drive patient care forward?

We are currently collaborating with research oriented organisations who are interested in the development of stroke and trauma care.

Do you want to join us?

- Savings could be made in care and rehab costs Medfield Diagnostics is developing a unique method to diagnose stroke using microwave technology, which is portable, safe and fast.

The device weighs 6 kg, uses less than 1% of the power emitted by a mobile phone and gives a diagnostic answer in less than a minute. It is battery operated and well suited to be used pre-hospitally, at the scene of the incidence.

Info@medfielddiagnostics.com | medfielddiagnostics.com | +46 31 160 668

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN WENDELIN MEDIA

18

RUBBE MMM

specialist

shut terstock.com

Mm mm mm mmmm mmmmm mmmmm mmmm Får du också huvud värk mmm mmmm mmmm mmmmm av trådlös teknik?

Strålning från WiFi, surfplattor, mobiler och master kan enligt forskningen orsaka huvudvärk, yrsel, koncentrationsproblem, ´ sömnsvårigheter och andra symptom.

Strålningen kan också orsaka cancer.

Barn är särskilt känsliga.

ANNONS

RUBBE MMMM Mmm mmm mmmmmm mmmm mmmm mmmmm mmmm mmmm

Jakob älskar GARDENING regelverket HUMAN Han är en analytisk konsult med gedigen erfarenhet att stödja medicintekniska mjukvaruföretag. Jakob utbildar gärna inom det medicintekniska regelverket som handlar om:

FOTO:

• Hur man applicerar kvalitetssystem • Riskhantering • Användbarhet för medicintekniska mjukvaror Eller behöver ni någon som har förmågan att tänka nya kreativa lösningar? Gå då in på www.symbioteq.com/team/jakob-dumky

Läs mer om riskerna och vad du kan göra:

www.stralskyddsstiftelsen.se Strålskyddsstiftelsen är en insamlingsstiftelse som arbetar för att människor och miljö skyddas mot skadlig elektromagnetisk strålning genom att informera om risker och publicera rekommendationer med Europarådets resolution 1815 som utgångspunkt.

Stiftelsen verkar för skärpt lagstiftning och stärkt konsumentskydd.

Symbioteq arbetar med konsultation, rådgivning, utbildningar och bemanning till Medicintekniska verksamheter. Vårt kärnvärde är Patientsäkerhet, samtidigt som vi värnar våra kunders och medarbetares trygghet och säkerhet. Symbioteq bildades 1994 i samband med att de medicintekniska regelverken tog form i Europa.

mmmmm − Vi kan kraven, vi identifierar behoven, vi hjälper er! www.symbioteq.com

Stöd vårt arbete. Alla behöver få veta om riskerna. Bg 814-8504 Mmm mmmmmmm mm

FÖRETAGSPRESENTATION

ANNONS

UNIK STÖTVÅGSBEHANDLING HJÄLPER MOT EREKTIONSPROBLEM Impotens eller erektil dysfunktion (ED) är ett vanligt problem.

Men trots att det är så många män som drabbas är det fortfarande förknippat med stor skam. Samtidigt finns det goda möjligheter att behandla impotens. Det säger Dr Essam Mansour på Urologi och Inkontinens Kliniken i Stockholm. Här erbjuds nämligen en unik stötvågsbehandling.

www.uik-stockholm.com Drottninggatan 65, 111 36 Stockholm tel. 08- 611 82 50

– Impotens är en sjukdom, precis som hjärtinfarkt, cancer eller vilken sjukdom som helst.

Därför är det viktigt att vi lyfter upp ämnet och berättar att det inte är något man ska skämmas över, säger han.

Impotens kan ge stora konsekvenser. Den som drabbas tappar lätt självförtroendet vilket kan påverka hela det sociala livet. Den som lider av ED börjar ofta undvika sin partner i sängen, blir lätt irriterad och relationen bli ansträngd. Stress, depression och svårigheter att få barn är några andra konsekvenser av ED. Det är olika faktorer som ligger bakom

impotens. Först och främst kan man dela upp de som drabbas i två grupper; organisk och psykologisk, där den sistnämnda innebär att psykiska faktorer, till exempel depression, stress eller relationsproblem gör det svårt att få erektion.

– Den organiska handlar däremot om att antingen blodkärl, nerver, muskulatur eller hormonnivåer inte fungerar som de ska. Mer än 70 % av fallen när det gäller organisk impotens är det blodkärlen som är försämrade, så kallad vaskulär ED. Dr Essam Mansour erbjuder en unik behandling som kan hjälpa mot ED. Med stötvågsbehandlingen stimuleras blodkärlen i penis så att de får tillbaka sitt flöde och skapar nya blodkärl i penisens svällkroppar, som i sin tur ökar blodinflödet och minska blodutfödet.

På så sätt kan man få och behålla kraftig erektionen. Behandlingen är icke-invasiv och tar cirka 20 minuter per tillfälle, är skonsam och helt smärtfri

Dr Essam Mansour behandlar erektionsbesvär med en unik stötvågsbehandling.

Resultaten av stötvågsbehandlingen är

mycket goda.

– 80 procent av patienterna blir bättre och kan uppnå spontana erektioner efter behandlingen. De patienter som utan resultat behandlar sin impotens med läkemedel, till exempel Viagra eller Cialis, svarar bättre på medicinerna efter att de har genomgått stötvågsbehandlingen.

Innan stötvågsbehandling blir aktuell måste dock en grundlig undersökning göras, för att veta orsaken till impotens.

– Det handlar om att se om det finns andra underliggande sjukdomar eller faktorer som påverkar potensen, till exempel hjärt- kärlsjukdomar, högt blodtryck eller högt kolesterol, diabetes, prostatainflammation eller viss

medicinering. Man gör också ett hormonellt prov, eftersom lågt testosteron kan vara en bidragande faktor.

Dr Essam Mansour manar fler män att söka vård för impotens.

– Erektionsproblematik drabbar 40 procent av alla män mellan 40 och 70 år men alldeles för många skäms och vågar inte uppsöka läkare. I många fall leder det till frustration och depression för att man helt enkelt känner att man förlorat sin manlighet. Men eftersom impotens är ett legitimt sjukdomstillstånd så finns det också möjligheter att behandla. Man måste alltså inte bara acceptera situationen om man är drabbad, säger han.

Annons

16

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

FRAMTID – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

Hans Sjöberg, Akademiska sjukhuset.

Hans-Olov Hellström, Akademiska sjukhuset.

DIGITALISERING OCH AUTOMATION – FRAMTIDENS LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING Dagens digitala framsteg är en självklarhet i samhället, men sjukvården har hittills inte dragit nytta av dessa landvinningar fullt ut. På Akademiska sjukhuset pågår nu initiativ för att ändra på det.

Digitaliseringen inom sjukvården

började med patientjournalerna en gång i tiden. Därefter har sjukvården inte lyckats upprätthålla den hastighet med vilken resten av samhället har anammat de digitala lösningar som kommit ut på marknaden.

– Sjukvården skulle behöva utnyttja de digitala hjälpmedel som finns mer effektivt. Det är det som saknas för att ge sjukhuset en skjuts, säger Hans-Olov Hellström, biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

Hans-Olov Hellström påpekar att

problemet med kommunikationstekniken är att medan andra delar av samhället samlat upp och dragit nytta av detta på ett bättre och mer integrerat sätt, har sjukvården i stället infört stuprörssystem, digitala system som inte pratar med varandra.

Ibland har medarbetare blivit frustrerade på den digitala eftersattheten inom sjukvården och själva utvecklat egna system som spridits internt, vilket är varje IT-integratörs mardröm.

– Man måste vara mer systematisk än så och ha en strategi för detta inom sjukvården. På Akademiska Sjukhuset har vi nu lagt upp en plan för att bättre försöka dra nytta av de tekniska landvinningarna, för det har hittills inte varit vår hemmaplan, säger Hans-Olov.

Flera projekt har startats, förstu-

dier är genomförda och snart är utvärderingen klar. Man har frågat personalen och patienterna vad de behöver i stället för att utgå från en färdig teknisk lösning.

– Användarnas önskemål har varit vägledande. När vi tar fram stödsystem för kärnverksamheten måste dessa frigöra tid för personalen och stötta dem i deras arbete, menar han.

”Sjukvården skulle behöva utnyttja de digitala hjälpmedel som finns mer effektivt. Det är det som saknas för att ge sjukhuset en skjuts.”

Ett av de fem projekten har

fokus på vårdflöden. Ett utbyggt flödessystem ger en tydlig realtidsbild av lediga vårdplatser och operationssalar och kan användas på exempelvis akutmottagningen där man direkt kan skicka patienten till en ledig sal. Scanning är ett annat projekt som man, enligt Hans Sjöberg på Läkemedelsavdelningen på

Akademiska Sjukhuset, hoppas ska förbättra kvalitetssäkringen vid medicinering.

– Vårdpersonalen scannar streckkoden på medicinen, på patientens armband, samt på sig själv som medicingivare, och allt laddas upp direkt i journalen.

Ankomstregistrering och inomhus-

navigering är temat för ett annat projekt. Tanken är att man som patient knappar in att man har ankommit till sjukhuset, sedan kan man med hjälp av Akademiska sjukhusets applikation navigera till rätt mottagning. Är läkaren sen meddelas man via appen och kan då få tips på var man kan gå och fika så länge. Positionering är ett annat område som personalen ville ha digitaliserat.

– Vi trodde att det främst var utrustning som skulle positioneras, men det visade sig att personalen även ville kunna positionera sig själva, då mycket tid går åt till att få tag på varandra runt om på sjukhuset, säger Hans-Olov.

Det femte systemet är ett patient-

kallelsesystem, den digitala ersättaren till att ringa på klockan om man är inlagd.

– Med hjälp av en pekskärm kan patienten skriva vad hen vill ha hjälp med, ifall man vill ha vatten, har ont, och så vidare. Beroende på vad patienten önskar hjälp med så går signalen till rätt personalkategori direkt, rör det sig om till exempel smärtlindring så får ansvarig sjuksköterska signalen i sin handenhet. Man kan även lägga in en plan för dagen, när patienten ska skrivas ut och även erbjuda underhållning som film, böcker, musik och serier.

”Med dessa system vet man vilken batch läkemedlet kommer ifrån – om patienten blir dålig av medicineringen kan man analysera just den batchen.”

Till hösten ska man utvärdera

vilka projekt som kan dras igång först.

– Det är viktigt att vi då har övergripande strategier på plats som säkerställer att allt blir integrerat, för att inte bygga fler stuprörssystem, påpekar Hans-Olov.

Tanken är att flera av de utvärde-

rade systemen ska kunna användas ihop med läkemedelsroboten som Akademiska Sjukhuset planerar att köpa in.

– Vi planerar en omfattande förändring av läkemedelsförsörjningsprocessen där vi går över till ”unit dose”. Varje dos märks med information i form av läkemedelsnamn, styrka, utgångsdatum, serienummer och batchidentitet, förklarar Hans.

Processen går till så att läkaren gör

en ordination i journalen, och efter kontroll av farmaceut görs

beställningen i systemet. Roboten förpackar dosen och märker upp den till patienten, samt skickar den till avdelningen. På avdelningen kollar man att patienten är rätt person genom att scanna armbandet, sköterskan identifierar sig genom att scanna sig och läkemedlen som ska administreras scannas och kontrolleras automatiskt mot ordinationen.

– Detta förfarande ger full spårbarhet, man följer läkemedlet från när det kommer in på sjukhuset tills det sväljs av patienten. Med dessa system vet man vilken batch läkemedlet kommer ifrån och ifall patienten blir dålig av medicineringen kan man analysera just den batchen. Ännu viktigare blir kopplingen läkemedel-patient när vi pratar om mer avancerade biologiska läkemedel som monokronala antikroppar med flera, och blodderiverade läkemedel.

Processen kommer dessutom att leda till färre läkemedelskassationer, vilket är både miljösmart och ekonomiskt. Läkemedel är en av sjukvårdens största kostnadsposter så kan man minska svinnet och använda pengarna till bättre saker är det ett plus, menar både Hans och Hans-Olov.

Målet med digitalisering och au-

tomatiseringen är att minimera felkällor, en säkrare läkemedelsdelning, ökad patientsäkerhet, förbättrad patientservice samt minskad stress och bättre arbetsmiljö för personalen. - Nu när vi tar det här initiativet måste vi se till att man bygger ett digitalt sjukhus och inte ett sjukhus med en massa separata digitala system, avslutar Hans-Olov.

Text: Anna Bjärenäs

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

VARNYAVARDOCHOMSORG.SE – NYHETER 17

Svenska medicinteknikbolaget

Tomas Gustafsson, VD Micropos Medical

RayPilot – vägen till effektivare cancerbehandling

Micropos Medical har utvecklat banbrytande teknik som möjliggör effektivare cancerbehandling. Deras produkt RayPilot är en elektromagnetisk spårsändare som med hjälp av radiovågor kan användas för att positionera prostatans exakta plats vid strålbehandling. Tomas Gustafsson, en av grundarna och VD för företaget berättar: – Prostatacancer är den vanligaste cancerformen, och på grund av att den ofta upptäcks sent är den ibland svår att få bukt med. Problemet vi såg när vi startade bolaget var att traditionell strålbehandling, på grund av prostatans placering, riskerar att skada omkringliggande organ som urinvägar och ändtarm. Vanligen strålbehand-

lar man i 40 omgångar, vilket i och för sig ofta botar cancern, men även riskerar att ge så stora skador på övriga organ att patienterna tvingas leva med besvärande biverkningar som erektionsproblem, urinvägsproblem och ändtarmsläckage för resten av livet.

INTEGRERAD VÅRDPROCESS I FOKUS

– Med en liten radiosändare, som förs in i kroppen via en nål, kan man med exakthet lokalisera prostatan och på så vis göra strålningen mer precis, vilket gör att kliniker nu arbetar med att reducera antalet strålningstillfällen till fem i stället för 40. Detta kan innebära en enorm effektivisering av cancervården samtidigt som cancern potentiellt botas snabbare och patienterna får färre biverkningar, avslutar Tomas.

Philippe Blanco, General Manager, Healthcare & Life Sciences Nordics and South & West Europe CSC.

Många olika faktorer påverkar hur hälso- och sjukvården ser ut i dag och i framtiden. Allt fler lever längre, inte minst tack vare framgångsrika vårdinsatser. Patienter ska också kunna få en trygg och individanpassad vård och kunna göra välgrundade val kring sin egen hälsa vilket ställer krav på effektiva digitala vårdmodeller.

Alexander Börve, läkare, VD iDoc24

– I takt med att tekniken utvecklas så finns i dag smidiga verktyg och IT-lösningar för hälso- och sjukvården, säger Philippe Blanco, General Manager, Healthcare & Life Sciences Nordics and South & West Europe CSC.

HUDLÄKARE PÅ NÄTET KAN SPARA LIV OCH MILJONER

Vart femte besök hos en allmänläkare handlar om problem med huden. Ofta är besöket helt onödigt.

Men ibland kan det vara precis tvärtom.

Malignt melanom, hudcancer, är en av de mest aggressiva formerna av cancer och kräver behandling så fort som möjligt.

– Varje år dör omkring 500 svenskar i sjukdomen. Förklaringen är att cancern vanligtvis upptäckts allt för sent, säger Alexander Börve, läkare, VD iDoc24 och den som utvecklat First Derm, en app och ett dermatoskop, som gör det möjligt för patienten att på egen hand ta initiativ till att undersöka sina hudfläckar och utslag.

First Derm är lätt att använda. Det enda som behövs är två bilder som man tar med sin mobilkamera, en närbild och en översiktsbild av området. Om man skulle vilja ha en närbild med medicinsk kvalitet, av eventuell hudcancer, kan man använda dermatoskopet. Därefter svarar man på några frågor, beskriver sina symptom och skickar iväg informationen till erfarna specialisthudläkare för granskning.

CSC är en ledande global leverantör av innovativa lösningar inom bland annat eHälsa.

GEMENSAMMA STANDARDER NÖDVÄNDIGA Problemet med en snabbt åldrande befolkning är inte något unikt svenskt utan likartat i många andra länder i västvärlden.

Klart är att ny teknik kommer att få en allt större betydelse för att klara den demografiska utmaning som detta innebär. Inte minst för att människor ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt och samtidigt känna sig trygga och behålla en hög livskvalitet.

– För det krävs gemensamma standarder, något som inte finns i dag. Dels för hur produkter och tjänster ska vara utformade. Dels för hur välfärdsteknologi ska kunna upphandlas av kommuner, landsting och privata vårdaktörer, säger Fredrik Göthe, affärsområdeschef på SIS (Swedish Standards Institute).

Samma sak gäller för infrastruktur och tjänster för kommunikation och användning av responshantering där behovet av standardisering också är stort.

– I det här sammanhanget ligger Sverige långt framme, och SIS har därför fått uppdraget att leda arbetet med målet att ta fram gemensamma EU-standarder på området, förklarar Fredrik Göthe.

– Det här är välkommet för alla parter, inte minst för industrin och den offentliga sektorn som länge efterfrågat gemensamma regler. Och från svensk sida är det här en unik möjlighet att påverka.

– Våra IT-modeller stöttar utvecklingen av flexibla hälsostrategier så att vårdgivarna kan leverera en mer patientcentrerad vård, säger han.

I slutet av 2014 fick CSC uppdraget att leverera och installera ny teknisk utrustning i alla ambulanser och mottagande kliniker i Stockholms län.

– En av grundtankarna i systemet är att ambulanspersonal på fältet kan lämna information om hälsotillståndet hos patienten till sjukhuset som i sin tur kan ta emot patienten fullt förberedda.

Genom denna lösning så ökas kvaliteten och patient säkerheten under den kritiska prehospitala insatsen.

CSC:s hälsoplattform stödjer en integrerad vårdprocess och fokuserar på arbetsgången mellan vårdkedjans olika delar, mellan vårdgivare och mellan sjukvården och patienten.

– Den stödjer möjligheten att följa patientens resa över tid genom hela vårdkedjan, säger Philippe Blanco.

CSC kommer att delta i årets Vitalis-mässa i Göteborg där de bland annat presenterar CSC VITAE Suite, framtidens vård- och omsorgssystem till kommunerna, amPHI som är CSC:s prehospitallösning, Lorenzo Care Suite, en plattform för vårdinformation inom Regionerna. CSC kommer även att visa nästa generations lösningar inom Population Health Management, Care Coordination och Patient Engagement. Dessutom är Robert M. Wah, CSC Global Chief Medical Officer och tidigare President of the American Medical Association, AMA, en av mässans key note-talare på invigningsdagen.

Annons

18

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

MÖJLIGHETER – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

E-HÄLSA KRÄVER FÖRÄNDRINGAR I VÅRDSYSTEMET

Digitaliseringen ökar i samhället men vården ligger efter. Inom e-hälsa finns flera alternativ som kan underlätta för patienter och sjukvårdspersonal.

”Det finns inga praktiska eller ekonomiska hinder för att utveckla tjänsterna utan det handlar mer om en tröghet i förändringsprocesserna.”

Begreppet e-hälsa definieras som

verktyg och tjänster som på olika sätt kan förbättra vårdens prevention, diagnostisering, behandling, monitorering och hantering.

– E–hälsa handlar om digitala tjänster via internet som används på datorer, tablets och smarta mobiler, säger Henrik Ahlén, rådgivare, affärsutvecklare och processledare inom e-hälsa, bland annat i samarbete med Karolinska Institutet.

Tjänsterna är tänkta att gagna

patienter och vårdpersonal, samtidigt som de sparar pengar. I dag används personliga e-hälsotjänster mestadels inom friskvård och olika typer av egenvård, men fler möjligheter finns inom andra vårdområden.

– Den allra största nyttan av e-hälsotjänster riktar sig till patienter med kroniska sjukdomar. De står i dag för 80 procent av hela vårdbudgeten och här går det att spara stora summor pengar, säger Henrik Ahlén.

Underlag från personliga tester

och hälsoundersökningar kan användas för att tidigt upptäcka kroniska sjukdomar som diabe-

Henrik Ahlén.

För att digitalisera sjukvården ge-

tes, reumatism och hjärt- och kärlsjukdomar. Testerna görs av patienten själv via internet och processen från första symptom till diagnos och specialistbehandling blir kortare, samtidigt som många återbesök och rutinkontroller kan sparas in.

För vårdpersonalen kan e-hälsa därför innebära att fler resurser fokuseras på vårdinstanser och patienter som kräver fysiska möten. Många patienter skulle själva kunna signalera när de behöver träffa sin läkare och få möten baserade på sina egenvårdsdata som inrapporterats i förväg.

– Vi har väldigt bra möjligheter i Sverige att dra nytta av den

stora digitaliseringen. Både patienter och personal inom vården är vana vid datorer och smarta telefoner. De används till alla möjliga tjänster i våra liv men inom vård och omsorg ligger vi efter. Det finns inga praktiska eller ekonomiska hinder för att utveckla tjänsterna utan det handlar mer om en tröghet i förändringsprocesserna, säger Henrik Ahlén.

I dag finns redan en del hälso-

tjänster som hjälper kroniskt sjuka att hantera sin egen sjukdom, genom att till exempel logga sitt välmående i olika appar eller genom att hemma använda olika

mätapparater.

– Kontinuerliga och uppdaterade mätdata kan optimera en behandling. Patienterna kan själva vara mer delaktiga, få information om vad som får dem att må bra och göra livsstilsval som stödjer behandlingen, säger Henrik Ahlén.

En global trend som även avspeg-

las i Sverige är att flytta patienterna från sjukhusen till hemmen med uppkopplade monitorer och läkarbesök vid rätt tidpunkt.

– Ingen vill ju egentligen ligga på sjukhus utan man vill ju vara hemma om man ska vara sjukskriven, säger Henrik Ahlén.

nom e-hälsa krävs förändringar i vårdsystemet och utveckling av digitala alternativ på marknaden.

– Det finns tusentals hälsotjänster. Svensk sjukvård har en viktig roll i att hjälpa patienterna med råd om de appar och datasystemen som finns, samt att själva producera digitala och kvalitetssäkrade tjänster, säger Henrik Ahlén.

Text: Christine Brorsson

FAKTA Regeringen och Sveriges kommuner och landsting har tillsammans enats om visionen att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta vara på digitaliseringens möjligheter.

p!

Plate Fitsto Aktivera kroppen effektivt med Power

Alldeles för många spenderar för mycket tid sittande. Det räcker inte med att gå till gymmet 2 ggr per vecka. Många hinner inte ens det. Man behöver aktivera kroppen med jämna mellanrum. Längre perioder av stillasittande ökar risken för en mängd medicinska åkommor som bla. övervikt, högt blodtryck, ryggproblem, stelhet och stress.

Power Plate aktiverar kroppen med hjälp av naturliga reflexer och stimulerar cirkulation, hormonproduktion och balans på ett helt unikt sätt. 2-3 minuter med olika övningar på Power Platen motsvarar en längre promenad. Konceptet bygger på att olika fitstopstationer placeras på strategiska platser i arbetsmiljön. Medarbetarna gör 2-3 ”Fitstop” under en dag som tar 3 minuter. Det finns 4 olika FitStop program. Med FitStop appen kan man logga sina pass, få och ge kompisstöd, delta i teamtävlingar, få påminnelser och coaching tips.

I de tester som gjorts vittnar medarbetarna om minskad stress, viktkontroll, ökad rörlighet och flexibilitet. Man ser även stora förbättringar i motivation, produktivitet, medarbetartillfredsställelse och fysisk och psykisk hälsa.

För mer information om Power Plate Fitstop besök www.thrab.se Eller ring 0708 - 24 52 00

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

VARNYAVARDOCHOMSORG.SE – AKTUELLT 19

GÅR DET ATT FÖREBYGGA CANCER? De flesta är överens om att vårt levnadssätt har betydelse för hälsan och hur länge vi lever.

Påverkar det även benägenheten att drabbas av cancer?

Cancer uppstår på grund av att

den cell där cancern uppstår har blivit defekt till följd av en förändring av generna i arvsmassan. Cancerforskare är i dag överens om att cirka fem till tio procent av cancerfallen orsakas av ärftliga faktorer. Utöver det beräknas en fjärdedel av samtliga cancerfall ha en ärftlig faktor som spelar in men bara som en bidragande orsak till insjuknandet. Detta innebär att det i nästan alla fall av cancer finns andra faktorer som påverkar risken för att drabbas. Enligt cancerforskningen är kost, rökning, alkohol, motion och sol de viktigaste faktorerna för att förebygga cancer.

Det kommer kanske inte som någon överraskning man inte ska bränna sig i solen eftersom överdriven solning anses orsaka 90 procent av alla hudcancerfall, liksom att rökning beräknas orsaka 90 procent av all lungcancer, men dessa två faktorer påverkar även risken att drabbas av andra typer av cancer. Till exempel anses cancer i njurarna, livmoderhalsen, tjocktarmen, magsäcken, bukspottkörteln, strupen, urinblåsan och munhålan kunna orsakas av rökning.

Att sluta röka och ta det lugnt med solandet är således ett första och mycket viktigt steg i att minska risken att drabbas av cancer.

Men det finns alltså betydligt mer

vi kan göra för att minska risken att drabbas av cancer än att inte bränna oss i solen och att sluta röka. En hälsosam kost anses av

cancerforskare kunna förebygga åtminstone tio procent av alla nya cancerfall, medan regelbunden motion visat sig minska

”Att sluta röka och ta det lugnt med solandet är således ett första och mycket viktigt steg.” antalet nya bröstcancerfall med hela 25 procent. Mer konkret ser råden för att minska risken att drabbas av cancer ut som följer: • Rökning: Sluta röka genast!

Det finns i dag en rad hjälpmedel som nikotinplåster, nikotin-

Save the date!

Göteborgs Konserthus 17 november.

tuggummin och den på senare tid uppmärksammade e-cigaretten, som vart och ett hjälper rökare att påbörja vägen mot ett sundare liv • Sol: Bränn dig inte! Undvik solen mitt på dagen samt solning i solarium, använd solskydd och vistas i skuggan.

• Kost: Rött kött har visat sig ha ogynnsam effekt på risken att drabbas av cancer, medan kostfiber, fisk, fullkorn och frukt visat sig vara positivt för att förebygga cancer. Råg, havre, fisk, rotfrukter, äpplen och kål är exempel på bra mat som man bör få i sig varje dag för att maximera sina odds vad gäller kosten.

• Motion: Fyra timmars motion i veckan är tillräckligt för att förebygga cancer, och det går bra med vilken typ av motion som helst, det viktigaste är att röra på sig. Promenad, cykling, dans, gymnastik eller simning spelar

ingen roll, välj något du tycker är roligt så är chansen större att du verkligen kommer till skott även när det regnar eller känns motigt att gå ut.

• Alkohol: Drick med måtta!

Enligt forskningen bör kvinnor inte dricka mer än en flaska vin eller 28 cl starksprit per vecka medan motsvarande siffra för män är två flaskor vin eller 56 cl starksprit per vecka.

Cancer drabbar i dagsläget en per-

son var tionde minut i Sverige, och i och med den ökande livslängden hos befolkningen samt ett ohälsosamt leverne beräknas detta tal öka till var sjunde minut år 2030. För att stoppa den negativa utvecklingen och minska risken att drabbas av cancer är det av yttersta vikt att genomföra ovanstående enkla förändringar i vardagen.

Text: Anna Bjärenäs

Torsdagen den 17 november sluter en härlig mix av västsvenska musiker och artister upp på Göteborgs Konserthus till förmån för cancerforskning i Västsverige. I biljetten ingår även bubbel och en enkel måltid där överskottet går till cancerforskning i vår region. Biljettförsäljningen startar i augusti, håll utkik på vår hemsida.

Forskning på hög nivå främjar den region forskningen bedrivs i. Den som bor i Västsverige och drabbas av cancer vårdas i Västsverige. Med en god cancerforskning höjs kvaliteten på den vård som ges på Jubileumskliniken.

Kunskaperna och erfarenheterna sprids även till övriga delar av världen.

jubileumsklinikenscancerfond.se Telefon: 020-900979 Pg 900979-6 Bg 900-9796