Almedalen 2016 #1

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

NR 1 JUNI 2016 ALMEDALEN2016.COM

ALMEDALEN 2016

PARTILEDARSPECIAL

Vad tycker partierna om Almedalsveckan?

Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter juni 2016

HITTA RÄTT UNDER VECKAN

ELDRIVNA FLYGPLAN Lösning på miljöfrågan?

Stor Almedalsguide!

Bilden är ett montage

DIGITALISERING OCH KOMPETENS Framtiden för vården

Immateriella tillgångar — 80 % av en organisations värde

Annons

2

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

LEDARE – ALMEDALEN2016.COM

”Det handlar om människor med kompetens som företagen behöver.”

Günther Mårder VD Företagarna

SVERIGE BEHÖVER FLER FRAMGÅNGSRIKA FÖRETAG

S

behöver dock påskyndas och det behövs en effektivt och hållbar metod att fånga upp dem med erfarenhet av entreprenörskap.

Företagarna är positiva till regeringens Snabbspår för företagare, en nationell metod behöver upprättas för att skapa en hållbar kedja. För att dra vårt strå till stacken, och visa politiker vad civilsamhället kan göra, driver Förtagarna projektet ”Nyanlänt företagande” där vi vill skapa en hållbar kedja och rätt förutsättningar för personer som har erfarenhet av entreprenörskap att starta företag i Sverige. Deltagarna får utbildning i hur man startar och driver företag i Sverige och dessutom möjlighet att starta ett utbildningsföretag med stöd av en mentor, som själv är en etablerad företagare. Det är stora skillnader i hur man driver företag i olika länder och genom Nyanlänt Företagande vill vi se till att fler nyanlända entreprenörer kan starta hållbara och framgångsrika företag här. Vårt koncept är utarbetat och redo att göras nationellt. Är ni intresserade av att diskutera detta vidare är ni välkomna till Företagarnas seminarium på tisdagen under Almedalsveckan.

Fyra av fem jobb skapas i småföretagen och jobbtillväxten är en av de mest centrala frågorna för snabbare etablering av nyanlända. Sverige behöver med andra ord fler framgångsrika företag så att fler kan komma i arbete. Vi behöver stärka företagarklimatet så att näringslivet kan bidra till en mer effektiv integration, men vi behöver också förbättra integrationen så att fler framgångsrika företag kan växa fram.

verige står inför en stor möjlighet. Aldrig förr har så många människor kommit till vårt land och det i en tid när företag och inte minst välfärdssektorn skriker efter arbetskraft. Att ta emot många människor på kort tid innebär samtidigt en utmaning, och för att möta den krävs att arbetsmarknaden öppnas upp för nya grupper.

Dessa grupper består delvis av människor med helt andra erfarenheter och många gånger en lägre utbildningsnivå än vad vi varit vana vid i Sverige. Men många har också exakt den kompetensen som Sverige behöver. Att tidigt i asylprocessen genomföra en kompetenskartläggning är viktigt för att kunna fånga upp dem som faktiskt omedelbart kan kliva in på arbetsmarknaden. Det handlar om människor med kompetens som företagen behöver, men också om människor med erfarenhet av att driva företag i sitt hemland.

I dagsläget finns ingen nationell statistik över hur många av de nyanlända inskrivna på Arbetsförmedlingen som varit företagare eller entreprenörer i sitt hemland. Än mindre hur det ser ut bland gruppen asylsökande.

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att kartlägga nyanländas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet under tiden de väntar på beslut från Migrationsverket. Kartläggningsprocessen

Följ oss digitalt:

@europeanmediapartner

almedalen2016.com

Återvinn eller ge tidningen vidare!

VICTORIA TIPSAR! Jag vill gärna tipsa dig att läsa vår stora expertpanel med partiledarna! Den hittar du på sidan 12.

Victoria Förster, Projektledare

INNEHÅLL 4

Almedalsguiden

6

Life Science: Biologiska läkemedel

8

Vårdens största framtidsfrågor

12

Expertpanel: Möt partiledarna

14

Föräldraförsäkring

16

Entreprenörskap & Startups

17

Intervju: Isabella Löwengrip

18

Biobränsle är framtiden

20

Utmaningar på bostadsmarknaden

ALMEDALEN 2016 Projektledare: Victoria Förster victoria.forster@europeanmediapartner.com VD: Tobias Valfridsson Redaktionschef: Mats Gylldorff Annonsproduktion: Amanda Ghidoni Layout: Camilla Alm Text: Lovisa Appelqvist, Anders Edström Frejman, Stina Lilja, Stina Franzén Omslagsfoto: Bilden är ett montage Distribution: Dagens Nyheter, juni 2016 Tryck: Boldprinting Stockholm, Borås, Malmö och Dailyprint Umeå

European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

Se en film om BL-dagen!

– kostnadsfritt event för dig som vill få ut mer av ditt företagande Välkommen till våra årliga BL-dagar i Stockholm, Göteborg och Malmö!

Malmö 6/9 Göteborg 7/9 Stockholm 8/9 u! l dig n

Anmä

För mer information och anmälan: www.blinfo.se/bl-dagen eller ring 0650-54 14 00!

Du bjuds på kostnadsfria visningar av våra program för bokföring, fakturering, deklaration, bokslut mm samt föreläsningar om skattefritt och avdragsgillt, skattenyheter, modern kundservice, mm.

Du ser även hela vårt sortiment av handböcker, ekonomiprogram, utbildningar ”live” och på webben och får fina erbjudanden och rabatter. Vi har öppet hus kl 8.30–17.00 och under dagen bjuds kaffe och förfriskningar.

Välkommen att upptäcka hur vi kan hjälpa dig att få ut mer av ditt företagande!

Anmäl dig nu – begränsat antal platser!

Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo

3

ANNONS

seminarier du inte får missa

Försäkringskassan medverkar under Almedalsveckan med tre egna högaktuella seminarier samt med experter i ett flertal andra arrangemang. Syftet är att öka kunskapen om socialförsäkringen och de utmaningar som finns.

Samtliga tre seminarier kommer att äga rum tisdagen den 5 juli på Wisby Strand Congress & Event.

1. Föräldraförsäkringen:

Hur ska vi få föräldrar att dela dagarna mer jämställt?

Ett av Försäkringskassans uppdrag är att verka för jämställt användande av föräldrapenningen och detta seminarium är ett led i det, menar Alexandra Wallin, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

– Försäkringens utformning har justerats ett flertal gånger sedan1974 och trenden är att män tar allt fler dagar, men det går långsamt. Frågan är viktig inte bara ur ett rent jämställdhetsperspektiv utan även när det kommer till att bredda kompetensen på arbetsmarknaden till att omfatta fler personer.

Den jämnaste fördelningen finns bland högutbildade och mest jämställt uttag finns hos par där både mannen och kvinnan har arbete som kräver högre utbildning. Pengar spelar däremot inte så stor roll som man kan tro – kön går före lön. Normer spelar sannolikt stor roll – Vi vill lyfta debatten och diskutera om vad som krävs för en jämnare fördelning. Bland annat kommer Erik Modig, forskare på Handelshögskolan att ge sin syn på hur vi kan påverka beteenden och attityder.

Vår förhoppning är också att Lars Arrhenius som är utredare för regeringens översyn av föräldraförsäkringen ska få värdefull input, säger Alexandra Wallin.

2. Psykisk ohälsa: Hur bryter vi

sjukskrivningstrenden?

Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har fortsatt att öka över tiden. Både män och kvinnor drabbas och trenden finns över hela arbetsmarknaden.

– Seminariet är viktigt därför att vi behöver prata om detta på ett bra sätt. Både med de som upplever psykisk ohälsa och vad sjukvård och arbetsgivare kan göra för att bromsa utvecklingen, säger Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan.

Sjukskrivningar av denna anledning blir nämligen ofta långa och risken är stor för att hamna utanför arbetsmarknaden permanent.

– Självfallet är dessa sjukskrivningar ofta korrekta.

Men det finns också en risk för slentrianmässiga sjukskrivningar som varken gynnar individ, arbetsplats eller samhället i stort.

Ett av målen med seminariet är att prata om hur man ska närma sig denna fråga på ett respektfullt sätt, säger Peje Bengtsson.

KONTAKT Försäkringskassan LM Erikssons väg 30 103 51 Stockholm Tel. 010-116 98 88 www.forsakringskassan.se/almedalen

3. Assistansersättningen:

Hur stoppar vi brotten och skyddar reformen?

Assistansersättningen är en viktig rättighet för människor som lever med funktionsnedsättning. Brott och många gånger organiserad brottslighet urholkar denna rättighet och samhällets aktörer behöver ta gemensamma krafttag.

– Vi kommer under seminariet att presentera nya kunskaper vi fått under den satsning på kontroller vi gjort tillsammans med bland annat Polisen, Åklagarmyndighetenoch Skatteverket, säger Daniel Johansson, projektledare på Försäkringskassan.

Han menar att man kommit en bra bit på vägen med att stävja det fusk och den brottslighet som i grunden hotar legitimiteten för denna stödform. Mycket finns dock kvar att göra och Försäkringskassan går nu in i en ny fas i kontrollarbetet.

– Vi vill tillsammans med övriga medverkande visa att vi med de nya kunskaperna kan komma tillrätta med brotten.

Assistansersättning är en viktig reform som måste skyddas och därmed framtidssäkras för dem som behöver den. Vi vill visa att arbetet går åt rätt håll och att reformen är här för att stanna, säger Daniel Johansson.

Alexandra Wallin.

Peje Bengtsson.

Daniel Johansson.

Annons

4

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

GUIDE – ALMEDALEN2016.COM

ALMEDALSGUIDE: VECKANS 1. ”Alla vill ha en vård i världsklass – men hur skapar vi hållbara finansiella system för framtidens vård?”

Arrangör: MSD Dag: 5 juli 15:00–16.30 Plats: Vinterträdgården på Wisby Hotel Medverkande: Niklas Huss, digitaliseringsexpert, SAS Institute, Lars Blomfeldt, finansieringsexpert, Ernst & Young, Frida Korneliusson, VD, Internfinans, Stockholms läns landsting, Sofia Wallström, generaldirektör, TLV och Olle Larkö, dekanus, Sahlgrenska Akademin Information: För att kunna erbjuda framtidens patienter i Sverige en vård i världsklass behöver vården finansieras på ett hållbart sätt. Är Sverige redo för att komplettera den reaktiva och akuta vården med förebyggande? Vad är det som hindrar hälso- och sjukvården från att skapa värde och fördela sina risker till fler aktörer? Hur kan vi använda den kunskap och erfarenhet som redan finns inom hållbara investeringar i hälso- och sjukvården i dag. Vi bjuder in nyckelpersoner som belyser frågan ur olika perspektiv och diskuterar hur de kan bidra till hållbara finansieringslösningar för en vård i världsklass.

föreståndare KIND (Karolinska Institutet), Per Holknekt, entreprenör och grundare av Odd Molly, Anna Norrman, kanslichef hos Riksförbundet Attention, Martin Vadelius, enhetschef på Arbetsförmedlingen och Inger Ashing, regeringens samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Information: I dag är sex av tio med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar arbetslösa. För att finna lösningar på detta växande problem lyfter Trygg-Hansa frågan med bland annat forskare från Karolinska Institutet, Riksförbundet Attention och Per Holknekt, entreprenören som menar att unga personer med NPF är en viktig tillgång för alla arbetsgivare.

Under våren har en pilotstudie genomförts där mentorer stöttat ungdomar med NPF-diagnos. Resultatet visar en väsentlig förbättring att etablera sig på arbetsmarknaden. Likaså visar erfarenhet från Trygg-Hansas service Familjehjälpen, att ju tidigare samhället erbjuder stöd, desto bättre förutsättningar får unga att lyckas både i skolan och i arbetslivet.

Almedalsveckan i Visby 3–10 juli 2016

2. ”Hur kan vi hjälpa unga med diagnos att få ett jobb?”

Arrangör: Trygg-Hansa Dag: 6 juli 15.30–16.30 med efterföljande mingel Plats: Vinäger, Hästgatan 2, Visby Medverkande: Alexandra Gahnström, Trygg-Hansas barnförsäkringsexpert, Steve Berggren leg. psykolog och biträdande

3. ”Kompetenskrisen i vården kräver rätt lösningar” Arrangör: Vårdförbundet Dag: 6 juli 11.00–12:30 Plats: Länsstyrelsens övre trädgård, Strandgatan 1 Medverkande: Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet Information: Det saknas specialistkompetens. Avdelningar stänger. I framtiden

+

kommer kraven på hög kompetens stiga ytterligare. Vad gör vi om ingen orkar jobba i vården? Ökar farten ännu mer? Byter man ut specialistsjuksköterskorna mot personer med lägre kompetens?

4. ”Vilken praktisk konsekvens innebär Försäkringskassans införande av IT-stöd och efterskottsbetalning?”

Arrangör: Kaustik AB Dag: måndag 4 juli 10.45–11.30 Plats: Full delaktighet, Packhustorg, Birger Gränd 1 Medverkande: Carina Ekblad, Kaustik och Oskar Svarfvar, VD, Kaustik Information: Vi redogör och klargör de praktiska förändringarna och faktiska konsekvenserna, för en assistansanordnare och assistansberättigad, innan och efter efterskottsbetalning införts av Försäkringskassan.

5. ”Hur öka takten på Sveriges digitalisering – varför går det långsammare än i andra länder?”

Arrangör: HejDigitalt!

Dag: 4 juli 08.30–10.00 Plats: HejDigitalts trädgård, Fiskargatan 5 Medverkande: Lisa Lindström, VD och grundare, Doberman, Sara Öhrvall, seniorkonsult och styrelseproffs, MindMill Network, Lena Miranda, VD, Mjärdevi Science Park och Anne Lidgaard, chef, Vinnova Silicon Valley (med flera) Information: Sveriges samhällsutveckling drivs av digitaliseringen. Det ger oss möjlighet att förbättra alla delar i samhälle och näringsliv. Men från en topp-position har vi tappat fart och halkat efter. Varför? Vad kan vi lära av andra regioner som Sydkorea, Silicon Valley och Tyskland? Hur ökar vi tempot?

=

6. ”Höghastighetsjärnväg – vad får vi för pengarna?”

Arrangör: Sverigeförhandlingen Dag: 5 juli 09.15–10.15 Plats: Hästgatan 1 Medverkande: HG Wessberg, regeringens förhandlingsperson, Sverigeförhandlingen och Catharina Håkansson Boman, regeringens förhandlingsperson, Sverigeförhandlingen Information: Höghastighetsjärnvägen är ett samhällsbygge. Vad kommer den att betyda för Sverige och vad får vi egentligen för pengarna?

7. ”Hur ska Europaspåret integrera Sverige med kontinenten?”

Arrangör: Business Arena Almedalen Dag: 5 juli 15.00–15.30 Plats: Supper, restaurang, Strandgatan 9 Medverkande: Michael Svane, branschdirektor, Dansk Industri, Jakop Dalunde, riksdagsledamot, Miljöpartiet, Christian Alexandersson, utvecklingschef, Landskrona stad och Ann-Sofie Hermansson, Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Information: Hållbara och attraktiva städer och stadsdelar kräver en väl fungerande infrastruktur för att möjliggöra såväl arbetspendling som miljösmarta transporter.

Hur är Europaspåret tänkt att konstrueras? Hur kan förbindelsen bidra till såväl Öresundsregionens som den Nordiska regionens utveckling?

8. ”Framtiden för europeisk migration – kommer EU någonsin att enas?”

Arrangör: Migrationsverket Dag: 3 juli 13.30–14.30 Plats: Strandvägen, H524 Information: Flyktingkrisen har pressat, utmanat och splittrat Europa. Varför kan

ett starkt nordiskt alternativ!

Mer info på cambio.se och evry.se

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

VIKTIGA SEMINARIER länderna inte enas, trots allt samarbete och alla överenskommelser? Kommer EU någonsin att hitta ett gemensamt synsätt på migration?

9. ”Näringslivets roll i flyktingkrisen – hur vi kan samverka för att hitta jobb, praktik och samarbeten” Dag: 7 juli 07.30–09.30 Plats: Strandgatan 18 Medverkande: Navid Modiri, integratör och samtalsledare, Olle Lidgren, näringslivsutvecklare, Härnösand kommun och Cecilia Fredholm, hållbarhetsansvarig, Stena Fastigheter Information: Vi står mitt uppe i vår tids mest allvarliga humanitära kris.

60 miljoner människor befinner sig på flykt världen över. Juridiska hinder för att arbeta även i väntan på uppehållstillstånd finns egentligen inte, utan vad som saknas är platserna och mötena där sådana arbetskontakter kan knytas.

10. ”Hur mäts social hållbarhet?”

Arrangör: Skandia Dag: 4/7 14.30–15.30 Plats: Almedalens bed and breakfast, Tage Cervins gata 3B Medverkande: Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia, Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells, Gordon Hahn, VD, Serus och Johan Hassel, moderator, Global utmaning Information: Kommuner, myndigheter och företag ställer krav på social och miljömässig hållbarhet. Samtidigt krävs även ekonomisk resurseffektivitet. Frågan är: Vilka satsningar ger effekt? Hur mäts social och ekonomisk nytta?

ALMEDALEN2016.COM

5

4

10

9

8 7 6

2

1 3

Plastikkirurgi omvårdandemiljö miljö Plastikkirurgi trygg och omvårdande miljö Plastikkirurgiii trygg

Legitimeradläkare läkareLeif Leif Gylbert Gylbert med med specialistområde specialistområde plastikkirurgi erbjuder estetisk Legitimerad estetisk och och rekonstruktiv rekonstruktivplastikkirurgi plastikkirurgii ien en

Legitimerad läkare Leif Gylbert miljö med erbjuder estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi i en trygg ochomvårdande omvårdande miljö specialistområde på Sophiahemmet.

Sophiahemmet.plastikkirurgi trygg och på En väg till ökad livskvalitet livskvalitet -- välkommen välkommen med med din dinförfrågan! förfrågan! trygg och omvårdande miljö på Sophiahemmet. En väg till ökad livskvalitet - välkommen med din förfrågan!

G EE N N LL EE II FF G G YY LL B B EE R R TT –– 22 00 Å PPLLAASSTTIIKKKKIIRRUURRG ÅR R PÅ PÅ SSO OPPH HIIAAHHEEM MM MEETT 22001155 Tel:08-21 08-2101 0101 01 Box Box5605, 5605, 114 114 86 86 Stockholm Stockholm Valhallavägen Valhallavägen 91,Hus 91,Hus A A www.sophiahemmet.se www.sophiahemmet.se www.plastikkirurgen.com info@plastikkirurgen.com Tel: www.plastikkirurgen.com info@plastikkirurgen.com P L A S T I K K I R U R G E N L E I F G Y L B E R T – 2 0 Å R PÅ S O P H I A H E M M E T 2 0 1 5

Tel: 08-21 01 01 Box 5605, 114 86 Stockholm Valhallavägen 91,Hus A www.sophiahemmet.se www.plastikkirurgen.com info@plastikkirurgen.com

5

Annons

6

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

MÖJLIGHETER – ALMEDALEN2016.COM

”BIOLOGISKA LÄKEMEDEL ÄR FRAMTIDEN” Foto: LIF

Läkemedelsbranschen i Sverige är en mycket viktig industrigren.

Och landet ligger väl till internationellt. Men det finns orosmoln, menar Anders Blanck på LIF. Sverige ligger långt framme inom

två heta områden gällande Life Science. För det första biologiska läkemedel där svenska regeringen satsar tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt AstraZeneca.

– Det handlar om att Sverige ska kunna vara med i racet om bra produktionsanläggningar för biologiska läkemedel, vilka ses som viktiga framtidsprodukter, säger Anders Blanck, VD för Läkemedelsindustriföreingen, LIF. Det andra är digitaliseringen.

– Här handlar det om hur man kan vässa produkter, tjänster och framtidserbjudandet kring Life Science. Beredskapen är god i Sverige, men det behövs en högre växel vad gäller koordinering och prioritering mellan alla goda initiativ.

Man måste vara konkurrenskraf-

tig inom tre områden inom Life Sicence.

– För det första krävs framgångsrik akademisk forskning och starka forskningsmiljöer.

Här läggs det också omfattande offentliga medel på medicinsk forskning. För det andra behövs en hälso- och sjukvård av högsta

Anders Blanck, VD LIF.

klass, som är effektiv, täcker alla och som aktivt deltar i forskningen. För det tredje ett generellt sett bra företagsklimat utan onödig byråkrati.

Utmaningen är att vi har för lite av

koordinering, samordning och prioritering.

– Vi är skickliga på att arbeta i våra olika ”stuprör”, men vi samarbetar inte tillräckligt. Ett exempel är svårigheterna att få hälso- och sjukvården att delta i klinisk forskning i tillräcklig utsträckning, menar Anders Blanck.

Det finns i dag inte längre något

nationellt stort och globalt svenskt läkemedelsbolag. Detta är i kontrast mot till exempel ”Life Science-raketen” Danmark. Är

”Det handlar om att Sverige ska kunna vara med i racet om bra produktionsanläggningar för biologiska läkemedel.”

i storleksordningen tio miljarder kronor årligen i FoU i Sverige.

Det betyder mycket för svensk ekonomi.

– Ett orosmoln är dock att det samlade näringslivets investeringar i FoU i Sverige har minskat med en procentenhet under de senaste åren. En förklaring är att andra länder helt enkelt anses vara mer attraktiva för dessa investeringar. På den positiva sidan finns å andra sidan att exportsifforna pekar uppåt. Vi ser nyinvesteringar i framför allt produktionsanläggningar på flera håll och från flera företag.

bristen på svenskägda globala läkemedelsbolag är en nackdel?

– Ja, på så sätt att närvaron av huvudkontor skulle ge tillgång till vissa specialfunktioner och särskild kompetens. Men AstraZeneca är aktivt i landet. Pfizer har produktion i Strängnäs och det finns även en rad andra företag som har mycket omfattande verksamhet i Sverige, till exempel Octapharma, SOBI, Orexo och Medivir.

Även inom den kunskapsintensiva

Exporten av läkemedel år 2015

var 71 miljarder kronor, vilket motsvarar sex procent av den svenska varuexporten. Det finns cirka 11 000 direktanställda inom läkemedelsföretagen. Med underleverantörer blir det totala antalet anställda cirka 20 000.

Läkemedelsföretagen investerar

Life Science-sektorn efterfrågar man verktyg för att kunna attrahera rätt kompetens, bland annat till start-ups och små- och medelstora företag.

– Dessa företag kan ofta inte locka med höga löner då många lever på egna satsade pengar eller riskkapital. Personaloptioner blir därför ett viktigt verktyg, men de svenska reglerna på detta område är fortfarande – trots förslagna reformer – ett problem.

Text: Anders Edström Frejman

FAKTA Branschföreningen Läkemedelsindustriföreningen består av drygt 80 medlemsföretag. Tillsammans tillverkar de cirka 80 procent av alla läkemedel som säljs i Sverige. Källa: LIF

SJÄLVMEDICINERING GÖR INGEN FRISK. För många psykiskt sjuka är självmedicinering och ett liv som missbrukare vardag.

Den vardagen vill vi ändra på. För det behöver vi hjälp. Din hjälp.

Ring vår gåvotelefon på 070-140 75 35 eller swisha valfritt belopp till 123 900 75 01.

Vill du veta mer om Psykiatrifonden?

Besök oss på www.psykiatrifonden.se

SNABBA FRÅGOR MARKUS HEILIG

Markus Heilig, professor i psykiatri och författare.

Hur skulle vi kunna förbättra vår missbruksvård i Sverige?

– Delvis behöver vi ge evidensbaserad och individanpassad vård.

Delvis behöver vi göra vården attraktiv för patienten. Om vården i sig är stigmatiserande eller konfrontativ väljer många bort hjälp.

Hur minskar man stigmat kring missbruk?

– Jag skriver mycket kring det i min bok: ”Alkohol, droger och hjärnan”. Det handlar om att förstå att det här är mekanismer vi alla har såväl som att ta fram effektiva behandlingsmetoder.

Missbruk som självmedicinering, hur ser du på det?

– Ja, begreppet självmedicinering som någon slags generell mekanism bakom beroendeproblem har lite grand fallit ur modet. För en del grupper ökar en psykisk sjukdom risken för missbruk, men många psykiska sjukdomstillstånd kan vara ett resultat av missbruk.

Krävs det verkligen livslång avhållsamhet?

– Det finns de alkoholister som kan kontrollera sitt drickande och återgå till ett socialt bruk, men hos en stor andel är det inte möjligt.

Det är ingen som vet i förväg vilken grupp man tillhör, därmed är det ett stort risktagande att prova.

TISDAG

5 JULI 15:00-16:30

INNOVATIONSSEMINARIUM – VINTERTRÄDGÅRDEN PÅ HOTEL WISBY

ALLA VILL HA EN VÅRD I VÄRLDSKLASS – MEN HUR SKAPAR VI HÅLLBARA FINANSIELLA SYSTEM FÖR FRAMTIDENS VÅRD?

För att kunna erbjuda framtidens patienter i Sverige en vård i världsklass behöver vården finansieras på ett hållbart sätt. Är Sverige redo för att komplettera den reaktiva och akuta vården med förebyggande? Vad är det som hindrar hälso- och sjukvården från att skapa värde och fördela sina risker till fler aktörer? Hur kan vi använda den kunskap och erfarenhet som redan finns inom hållbara investeringar i hälso- och sjukvården i dag?

Vi bjuder in nyckelpersoner som belyser frågan ur olika perspektiv och diskuterar hur de kan bidra till hållbara finansieringslösningar för en vård i världsklass.

• NIKLAS HUSS, Digitaliseringsexpert, Sas Institute, Hur kan IT-system i vården bidra?

• LARS BLOMFELDT, Finansieringsexpert, Ernst &Young, Hur kan nya typer av finansiella lösningar bidra?

• FRIDA KORNELIUSSON, VD, Internfinans, Stockholms läns landsting, Hur fungerar finansiering av vårdinvesteringar i praktiken och hur kan landstingen bidra?

• SOFIA WALLSTRÖM, Generaldirektör ,TLV, Hur kan myndigheter bidra?

• OLLE LARKÖ, Dekanus, Sahlgrenska Akademin Hur kan akademin bidra?

• MODERATOR: SHARON JÅMA

MSD I ALMEDALEN – 2016 ONSDAG

DEBATT & MINGEL – VINTERTRÄDGÅRDEN PÅ HOTEL WISBY

6 JULI

HUR KOMMER DEN VÅRDPOLITISKA HÖSTEN 2016 ATT SE UT OM MAN FÅR DÖMA AV ALMEDALEN 2016?

16:30-18:30

Vilka diskussioner under veckan kommer att fortsätta under hösten 2016? Och vart kommer de att leda? Vi tar pulsen på och analyserar aktuella vårdfrågor ur patientens, vårdens och vårdpolitikernas perspektiv.

Om du, som många andra, inte har möjlighet att vara på alla seminarier, kom till vårt ”snackismingel” och lämna Almedalen som om du hade varit med på allt.

• PATRIK SUNDSTRÖM, Programansvarig för e-hälsa,Sveriges kommuner och landsting • JONAS ANDERSSON (L), Regionråd, Västra Götalandsregionen • ANDERS LÖNNBERG (S), Nationell Life science samordnare • DARJA ISAKSSON, Strateg, Ziggy Creative Colony/ Regeringens innovationsråd • MODERATOR: FRIDA BOISEN

www.msd.se

Annons

8

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

UTMANING – ALMEDALEN2016.COM

FRAMTIDENS VÅRD ÄR DIGITAL Digitaliseringen av vården går framåt men långsamt. Där man vanligtvis enkelt kan använda molntjänster i dag är det viktigt att arbeta med hög säkerhet för att bevara och stärka patientens integritet.

Helen Bager, General Manager för Health-

Helen Bager, GE.

MILJARD TILL SATSNING PÅ KOMPETENS INOM VÅRDEN Det behövs ett bättre sätt att utnyttja den fulla kompetens som finns inom vården hos personalen.

Regeringen och SKL har tillsammans gjort

en överenskommelse där en miljard, den så kallade professionsmiljarden ska fördelas. Den stora majoriteten av pengarna, hela 950 miljoner kronor, kommer att delas upp mellan landstingen till projekt som rör sig kring tre punkter. Pengarna ska användas för att stödja satsningar kring IT, för att förenkla administrationen och förhoppningsvis minska adminstrationsbördan på läkare och personal och ge bättre information till både anställda och patienter. De ska även användas för att stötta en effektivare och mer smart användning av de anställdas kompetens, och slutligen för att stötta planering av mer långsiktig kompetensförsörjning, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. De resterande 50 miljoner kronorna kommer att användas för arbete på nationell nivå både kring stöd och utvecklingsarbete

så väl som uppföljning av de satsningar som görs, för att se till att de håller god kvalitet.

Sverige har som många andra länder med lågt födslotal en åldrande befolkning och därmed finns också ett större vårdbehov. Samtidigt har vi blivit skickligare på att hitta och diagnosticera sjukdomar, och på så sätt också ökat möjligheterna för att göra allt från preventiva till rehabiliterande behandlingar, vilket också det leder till ett ökat tryck på vården om alla ska ha lika tillgång till likvärdig och kvalificerad vård. Att effektivt kunna utnyttja den kompetens som finns inom vården och via antingen IT-satsningar eller andra satsningar göra vården attraktiv som arbetsplats för unga eller de som vill sadla om är ett sätt att se till att det finns ett stadigt flöde av inte bara ny personal utan också ny och aktuell kunskap. Till 2025 är regeringens vision att Sverige ska vara ledande inom e-hälsa, en vision som kommer att kräva fler satsningar av det här slaget.

care IT inom GE för Norden, Storbritannien och Irland berättar: – Vi är på rätt spår med en välutbildad yrkeskår med stort kunnande kring användningen av digitala hjälpmedel, men många arbetar fortfarande med penna och papper eller gamla IT-lösningar. Det vi ser i nordiska länder är att anpassningen går långsammare än förväntat och framför allt behövs det organisatoriska förändringar och stärkta samarbeten med IT-industrin.

– Det handlar heller inte enbart om att ha ett bra IT-system på plats, utan om att låsa upp den potential som datainsamlingen innebär. Det är på väg i Sverige och regeringen har ett ambitiöst men görbart mål i att Sverige ska vara världsledande på området digitaliserad vård till 2025. Med en växande grupp äldre som behöver vård för exempelvis kroniska åkommor så är det här nödvändigt.

Det är lätt att fastna i tanken på ren infra-

struktur och förflyttning av journaler när man pratar om den digitaliserade vården och svårt att greppa för någon utifrån hur de här förändringarna egentligen påverkar vården för den enskilda.

– Om man tar ett större grepp om digitaliseringen och pratar om det industriella internet och vad som kallas för sakinternet – internet of things – så handlar det om att få tillgång till stora mängder data och hur man kan utnytt-

ja den för maskiner och enheter inom vården. Vi investerar just nu två miljarder i mjukvaruutveckling. Vi lanserar just nu en molnbaserad tjänst som är öppen för andra utvecklare att ta fram applikationer till. Den här typen av plattformar måste lämna plats för att användarna själva ska kunna ta fram applikationer som hjälper och stödjer just dem i sitt arbete. Vi gör det här för att vi har en lång erfarenhet inom detta och vet hur man optimerar den här typen av verktyg.

– En utmaning är att den just behöver vara öppen och framtagen tillsammans med sjukhus och personal och att den ska gagna patienten, öppenheten kräver ett rigoröst säkerhetstänk för att skydda data.

I dag finns det system för att dela patient-

data för bättre samarbeten och vård, men i framtiden kommer även maskinerna själva kunna genomföra mer komplicerad analys och kommunikation sinsemellan.

Det handlar alltså om att tillgängliggöra statistik så väl som individuell information för läkare och vårdpersonal och enheter just för att förbättra vården för den enskilda, och att individen ska kunna känna sig trygg i att den får så bra vård som möjligt.

– Jag tror att det är viktigt att den här typen av förändring har stöd från regeringshåll. Vi ser tydligt i Sverige att den viljan finns och att Sverige är på rätt spår. Det är viktigt att patienten vet att de inte bara blir en bit i ett pussel utan verkligen blir sedda som individer. Med rätt användning av data har vi möjlighet att erbjuda bättre vård, eftervård och även att se mönster som leder till preventiva åtgärder.

Text: Lovisa Appelqvist

Text: Lovisa Appelqvist

www.slutarokalinjen.se

MENTORSKAP OCH STÖD HJÄLPER UNGA MED DIAGNOS TILL ARBETE Unga människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) löper stor risk att stå utan sysselsättning, men med rätt hjälp i god tid skulle det kunna se mycket bättre ut.

– Det finns mycket kompetens i den här gruppen, förklarar Alexandra Gahnström på Trygg-Hansa som tidigare arbetat hos både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och har jobbat med att ta fram Trygg-Hansas seminarium inför årets almedalsvecka.

– Men de är i behov av specifikt och individuellt anpassat stöd. Så som systemet ser ut nu så fungerar det inte tillräckligt bra. Hela sextio procent är idag utan sysselsättning.

Det handlar främst om att göra tidiga insatser, gärna så tidigt som möjligt, för att

stötta både familj och den som har en diagnos.

– Det vi erbjuder via vår service Familjehjälpen handlar om vad vi beskriver som vägledning i samhällets skydd, till exempel med information kring rättigheter och ersättningar som man som familj med ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder har rätt till.

Alexandra Gahnström, Trygg-Hansa.

I olika åldrar behövs också olika hjälp. I tonåren kan det behövas riktade hjälp för att bygga en kunskap kring hur arbetslivet fungerar och som ger trygghet för att kunna ta steget över i vuxenvärlden.

– Vi jobbar också med forskare på KIND, Karo-

ANNONS

”Så som systemet ser ut nu så fungerar det inte tillräckligt bra. Hela sextio procent är idag utan sysselsättning.” linska Institutet som tittar på hur mentorskap skulle kunna fungera som ett aktivt stöd när unga personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska ut på arbetsmarknaden.

Förra årets seminarium på Almedalen drog fullt hus.

– Vi hade en blandad publik med allt från politiker och yrkesverksamma inom NPF till de som är direkt berörda av de här frågorna. Ett stort engagemang från publiken och många intressanta frågeställningar, så i år har vi utökat med ett mingel i direkt anslutning till seminariet.

Kunskapen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är generellt alldeles för låg.

Med större kunskap minskar stigmatiseringen, och möjligheten till rätt hjälp och stöd ökar. Ofta klumpas personer med olika diagnoser ihop men det handlar om individer som behöver stöd anpassat till just deras liv och livsmål.

– Vi driver NPFguiden. com som vi tagit fram tillsammans med Attention

för att öka kunskapen och vägleda i de här frågorna.

Där finns det information för alla som behöver förstå mer kring både diagnoserna och var man kan hitta stöd. Överlag behöver vi alla bli bättre på att se individen före diagnosen.

Jag fick min första båt av pappa. En träeka.

Jag lärde mig sjövett av morfar.

Jag har byggt två hus från grunden.

Jag var bara 19 år när jag gifte mig med Sonja.

Jag är fortfarande förälskad i henne.

Jag föll ihop när min stora kroppspulsåder höll på att brista.

Men…

Jag ska snart få mitt första barnbarnsbarn.

Jag och Sonja drömmer om en större båt. / Janne

Stöd hjärtforskningen på www.hjart-lungfonden.se eller pg 90 91 92-7.

Så att fler berättelser kan fortsätta längre.

Personlig omsorg sedan 1927.

Nu bygger vi ut den för framtiden.

I Göteborg, för snart 90 år sedan, kom Carlanderska till. Tanken då var att skapa en miljö för omvårdnad som var mer ombonad och hemlik än de vanliga sjukhusen. Att ge tillfrisknandet bästa möjliga chans i en annorlunda miljö med extra mycket personlig omsorg. Och det har fungerat mycket bra. På Carlanderska har många människor fått ett friskare liv under årens lopp.

Nu, nästan 90 år senare, är Carlanderska fortfarande en plats som ger många patienter aha-upplevelser när de kommer på besök. Inte minst i mottagandet, med enkla kontaktvägar, raka besked och lätt att snabbt nå alla specialistkunskaper som ryms inom sjukhusets väggar.

Människor och robotar i nya tillbyggnaden Just nu byggs Carlanderska ut med en helt ny och modern tillbyggnad där det finns plats för mer och fler. Den personliga omsorgen som sitter i de gamla väggarna kommer också att finnas i de nya. Här kommer också att finnas ett ännu bredare utbud av vårdtjänster och metoder som höjer kvalitén på vården. Redan idag finns till exempel avancerad robotkirurgi på Carlanderska, något som gör ingrepp mer precisa och konvalescenstider kortare. Kirurger och ny teknik öppnar tillsammans nya möjligheter. Allt för att Carlanderska ska kunna erbjuda vård med de allra bästa förutsättningarna, även under de kommande 90 åren. Välkommen hit, eller till vår webbplats www.carlanderska.se

ALLMÄNKIRURGI • ALLMÄNMEDICIN • ARBETSTERAPI • BVC • DIABETES • ENDOKRINKIRURGI • FÖRSÄKRINGSSJUKVÅRD • HANDKIRURGI • HJÄRTSJUKDOMAR HUDSJUKDOMAR • HÄLSOUNDERSÖKNINGAR • HÖRSELRUBBNINGAR • INFERTILITET • INVÄRTESMEDICIN • KVINNOHÄLSA • KÄRLKIRURGI • LABORATORIUM MVC • NEUROLOGI • OPERATIONSAVDELNING • ORTOPEDI • PLASTIKKIRURGI • PSYKIATRI • REUMATOLOGI • ROBOTKIRURGI • RÖNTGEN • SJUKGYMNASTIK THYREOIDEAMOTTAGNING • UROLOGI • VACCINATIONER • VÅRDAVDELNING • VÅRDCENTRAL • ÖVERVIKTSKIRURGI • ÖRON-NÄSA-HALS

MÖJ LI G H E T E RN A S SJ U KH U S

Annons

12

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

EXPERTPANEL – ALMEDALEN2016.COM

Jan Björklund, partiledare, Liberalerna

Talar 3 juli 19.00

Vilka frågor/ämnen tror du kommer att dominera Almedalsveckan?

– Jobb och integration förtjänar att stå i fokus.

Vilket är det största värdet med Almedalen som du ser det?

– För mig som partiledare är talet givetvis den stora hållpunkten. Men Almedalen är mer än så, närheten till beslutsfattare och den öppna debatten utgör grunden för Almedalsveckan.

Vad ser du mest fram emot under denna vecka?

– De personliga mötena är för mig väldigt viktigt och givande. De oväntade och informella samtalen som lätt sker under Almedalsveckan.

Talar 4 juli 19.00

Stefan Löfven talar 5 juli 19.00

Foto: T Busch-Christensen

Foto: Socialdemokraterna

Foto: Liberalerna

Foto: Johan Jeppsson

Text: Anders Edström Frejman

Talar 6 juli 19.00

Annie Lööf, partiledare, Centerpartiet

Carin Jämtin, partisekreterare, Socialdemokraterna

Ebba Busch Thor, partiledare, Kristdemokraterna

Vilka frågor/ämnen tror du kommer att dominera Almedalsveckan?

– Det är naturligtvis svårt att säga på förhand. Men jag tror att mycket kommer att kretsa kring jobbpolitik och hur vi ska pressa tillbaka arbetslösheten, men också integration. Det är två av Sveriges stora utmaningar framåt. Centerpartiet fokuserar mycket på dessa frågor. Det behövs en ansvarstagande röst för fler jobb i växande företag, och integrationsreformer som inte bara ser bra ut på pappret utan gör skillnad på riktigt.

Vilka frågor/ämnen tror du kommer att dominera Almedalsveckan?

– Jag tror att vi kommer att debattera frågor som hur vi utvecklar den svenska modellen och ser till att fler får jobb, men också hur vi ska bygga en tryggare välfärd för alla och se till att rekrytera fler människor till välfärden, bland annat till läraryrket. Vi socialdemokrater kommer att anordna flera seminarium, till exempel det ekonomiska seminariet, ett seminarium om etableringsutmaningen och ett om hur vi gör våra välfärdsyrken mer attraktiva och klarar kompetensförsörjningen.

Vilka frågor/ämnen tror du kommer att dominera Almedalsveckan?

– En bättre integration kommer att vara i fokus. Hur vi underlättar jobb och bostad för nyanlända så att man snabbare än i dag kan komma in i det svenska samhället. Även välfärdens utmaningar. En fortsatt god välfärd bygger på att fler människor jobbar. Vi har en viktig tid framöver där mycket hänger på om vi lyckas sänka trösklarna till arbete.

Vilket är det största värdet med Almedalen som du ser det?

– Almedalen som fenomen och mötesplats. Att makthavare, medborgare, intresseorganisationer, civilsamhället och företag kan mötas och byta idéer och tankar på det här sättet är ganska unikt.

Vad ser du mest fram emot under denna vecka?

– Höjdpunkten för mig är att hålla tal i Almedalsparken. Annars är det mycket de oväntade mötena och att träffa människor som är intresserade av att prata politik som gör Almedalen så spännande!

Vilket är det största värdet med Almedalen som du ser det?

– Det är det faktum att Almedalen är öppet för allmänheten och så många olika aktörer. Att jag som politiker får möta människor och diskutera de utmaningar och möjligheter som de ser i sin vardag.

Just därför är det viktigt att behålla den öppna seminariekulturen och att många får möjlighet att komma till tals.

Vad ser du mest fram emot under denna vecka?

– Jag ser fram emot mycket, men höjdpunkten kommer så klart att vara statsminister Stefan Löfvens tal på tisdagen, om hur vi ska fortsätta utveckla den svenska modellen och vårt samhällsbygge.

Vilket är det största värdet med Almedalen som du ser?

– För mig är det en manifestation för demokrati och det öppna samhället.

Almedalsveckan är en unik företeelse i världen där beslutsfattare, organisationer och alla som är intresserade kan mötas på gatan och prata med varandra. Jag är tacksam för det och kommer fortsätta jobba för ett samhälle där den öppenheten är möjligt.

Vad ser du mest fram emot under denna vecka?

– Onsdagen som är Kristdemokraternas dag såklart. Det är som att åka in i en torktumlare klockan 07.00 och komma ut klocka 22.00. Massa utfrågningar hela dagen, en presskonferens och sen talet på kvällen. En hektisk och jätterolig dag!

HYR, REKRYTERA ELLER LÅT OSS GÖRA HELA JOBBET.

“Vi levererar IT-konsulter för alla behov.”

LINDA HANSEN GJERLING | REGIONCHEF

På dagens arbetsmarknad kan det vara svårt att hitta medarbetare som har rätt kompetens, rätt engagemang och rätt inställning.

Vi på Centric är specialister på bemanning och rekrytering inom IT och hjälper dig gärna att hitta rätt person för jobbet genom att bemanna, rekrytera eller ta hand om hela processen om du vill. Vi ger helt enkelt ditt företag den där extra skjutsen under vingarna.

BEMANNING | REKRYTERING | IT OUTSOURCING

www.centric.eu

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Talar 7 juli 19.00

Talar 8 juli 19.00

Jimmie Åkesson, partiledare, Sverigedemokraterna

Isabella Lövin, språkrör, Miljöpartiet

Vilka frågor/ämmen tror du kommer att dominera Almedalsveckan?

– Mot bakgrund av höstens flyktingkris och utmaningarna som nu ligger framför oss så tror jag att invandringspolitiken kommer att ligga i fokus. Dels kommer vi att få se en fortsättning på flyktingdebatten, men också hur de individer som redan har tagit sig till Sverige ska hanteras på bästa sätt.

Hur ska de som får sin ansökan nekad effektivast återvända? Hur ska de som får stanna bli en del av samhället?

Vilka frågor/ämnen tror du kommer att dominera Almedalsveckan?

– Jag hoppas att vi fokuserar på de stora utmaningarna som Sverige och världen står inför: hur vi ställer om och skapar en fossilfri välfärdsstat, hur vi bygger en värld där ingen tvingas fly, hur mänskliga rättigheter ska respekteras.

Vilket är det största värdet med Almedalen som du ser det?

– Det största värdet med Almedalen är mötet. Att möta väljare, medlemmar och andra aktörer. Det är få tillfällen som ger detta i samma utsträckning som just Almedalen.

Vad ser du mest fram emot under denna vecka?

– Naturligtvis talet på stora scenen. Stämningen och den positiva andan bland våra åhörare gör det till en mycket minnesvärd stund. Även om Sverige står inför stora utmaningar, så kan vi vända utvecklingen till det bättre.

Vilket är det största värdet med Almedalen som du ser det?

– Almedalen är en fantastisk arena där alla delar av samhället möts och utbyter idéer.

När jag var EU-parlamentariker möttes jag ofta av förvåning och avund från kolleger att Sverige har denna unika mötesplats för politik, civilsamhälle, akademi och näringsliv. Det ska vi vara stolta över.

Vad ser du mest fram emot under denna vecka?

– Att få Almedalstala för första gången.

Foto: Vänsterpartiet

Foto: Peter Knutson

Foto: Sverigedemokraterna

Foto: Miljöpartiet/Fredrik Hjerling

ALMEDALEN2016.COM 13

Anna Kinberg Batra, partiledare, Moderaterna

Talar 9 juli 19.00

Vilka frågor/ämnen tror du kommer att dominera Almedalsveckan?

– Jag hoppas att Almedalsveckan ger tillfälle för alla att prata om vad som behöver göras för att Sverige ska fungera och stå starkare framåt. Särskilt i en tid när vi står inför stora utmaningar. Vi befinner oss i en flyktingkris som ännu inte är över.

Fler människor måste få sitt första jobb.

Otryggheten är stor i många områden runt om i Sverige och skolan måste bättre rusta barn och unga med kunskap. Därtill möter vi en osäker omvärld med nya hot och risker. Sverige kan mer, jag vill att alla oavsett varifrån du kommer och vilken bakgrund du har kan växa och komma till sin rätt.

Vilket är det största värdet med Almedalen som du ser det?

– Almedalsveckan är en unik svensk aktivitet som visar på vår tradition av öppenhet och ett offentligt samtal där alla ges utrymme att vara med och påverka.

Talar 10 juli 19.00

Jonas Sjöstedt, partiledare, Vänsterpartiet

Vilka frågor/ämnen tror du kommer att dominera Almedalsveckan?

– Jag tror mycket kommer att handla om vad vi gör nu när så många nya människor har kommit till Sverige. Det handlar om hur vi ordnar en bra välfärd, bygger bostäder och ser till att arbetslösa får utbildningar för de yrken där det saknas folk att anställa.

Vilket är det största värdet med Almedalen som du ser det?

– Det finns många bra tillfällen att prata politik på ett avslappnat sätt. En fördel med att Vänsterpartiet har söndagen i år är att fler vanliga gotlänningar och fastlänningar kan komma.

Vad ser du mest fram emot under denna vecka?

– Nikodemussamtalet om livsåskådning på kvällen i St:a Maria domkyrka är fint. Det brukar jag alltid se fram emot.

Vad ser du mest fram emot under denna vecka?

– Det är alltid roligt att besöka Almedalsveckan och jag ser fram emot att hålla mitt tal. Det brukar vara bra stämning och många spännande möten med olika människor. Almedalsveckan är också ett bra tillfälle att visa att Sverige kan mer med rätt reformer.

Dom bara kostar Från dagen dom kommer kostar dom pengar. Utan att bidra med något speciellt. Någon annan betalar bostad, förskola och sjukvård.

Dom och deras släktingar får olika typer av bidrag, det har man ju hört. Och sen ska dom ha utbildning gratis. Man kan undra – när blir en svenskfödd bebis lönsam egentligen? Åh, vilka trodde du vi menade? Och är det fullt i Sverige nu?

Diskutera med oss i Almedalen

Annons

14

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

UTMANING – ALMEDALEN2016.COM

LÅNG VÄG TILL JÄMNSTÄLLD FÖRÄLDRALEDIGHET Foto: Torbjörn Larsson

Även om vi är en bra bit från jämställt uttag av föräldraledighet så finns det positiva tendenser.

Allt fler svenska män är hemma en tid med sina barn.

Sverige är relativt unikt när det

kommer till offentligt finansierad ersättning till föräldrar som är hemma med sina barn. Den svenska modellen ger i dag föräldrarna 480 dagar att disponera.

– Grundtanken från starten 1974 med den svenska modellen för föräldraförsäkring är att kunna kombinera förvärvsarbetet med föräldraskap, säger Niklas Löfgren, Försäkringskassans familjeekonomiska talesman.

Ett villkor för att kunna möjliggöra

reformen var tillgång på förskolor och efter 1974 accelererade därför utbyggnaden av dessa. Innan skattereformen 1971 hade familjen dessutom beskattats mer som en helhet med en försörjare som modell. 1960 fanns det till exempel cirka en miljon hemmafruar.

– I dag är hemmafrun som begrepp i princip avskaffad och arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor (20–64 år) är cirka 83 procent.

Reformen med den individu-

ella föräldraförsäkringen var väldsunik när den kom och gav föräldrarna 180 betalda dagar från Försäkringskassan. Den har moderniserats flera gånger

trend åren 2003–2013 att allt fler män tar ut föräldraledighet.

Största ökningen står högutbildade män för där de år 2013 tog ut genomsnitt 48 av de 365 dagarna.

I parrelationer där modern tjänar mest eller båda tjänar lika mycket tog männen – oavsett utbildning – ut i genomsnitt 34 dagar 2013.

Liknande tendenser som i det

Niklas Löfgren, Försäkringskassans familjeekonomiska talesman.

längs vägen.

– Till exempel infördes 1995 en bestämmelse som gjorde att 30 dagar inte kunde ”ges bort” till den andra föräldern. 2002 och 2016 utökades det till 60 respektive 90 dagar.

Anledningen till den första re-

formen var att 99,5 procent av dagarna togs ut av kvinnor 1975 och 20 år senare var fördelningen bara 90/10. I folkmun kom de första 30 dagarna att kallas ”pappamånad”. Och den gav effekt.

– Bland fyraåringarna födda år 1994 hade cirka 50 procent av papporna inte tagit ut dagar.

För fyraåringarna födda 1995 hade siffran sjunkit till cirka 25 procent. På samma sätt har vi sett ett hopp i statistiken efter förändringen 2002 och 2017–2018 kommer vi börja se effekterna av den senaste.

Den svenska modellen är fortfaran-

de relativt unik.

– Island, Norge och Danmark har system som till viss del liknar vårt. Sverige ses som ett föregångsland och till exempel i Baltikum byggs föräldraförsäkringen ut. Mannen ses dock som den naturlige familjeförsörjaren i stora delar av världen.

Så här drygt 40 år efter reformen

är fördelningen cirka 75/25 på antalet uttagna dagar i Sverige.

Hur ser det då ut hos våra grannländer?

Enligt färsk statistik som levererats från Arbeids- og velferdsdirektoratet, NAV, i Norge ligger motsvarande siffra för män på drygt 20 procent för åren 2013–2015. I skriften ”Kvinder & Maend 100 år”, som Danmarks Statistik själva hänvisar till, konstateras att det varit en tydlig

Svensk sjuksköterskeförening Vill du rekrytera sjuksköterskor och få nöjdare patienter?

Vi har lösningen – Magnetmodellen drar sjuksköterskor Omvårdnadskompetens på alla nivåer Allt stöd till patientnära team Excellent omvårdnad Beställ broschyren www.swenurse.se/magnetmodellen

danska samhället återfinns även i Sverige.

– Vi ser att föräldrapar där båda är högutbildade i större utsträckning delar jämnare på dagarna. Men vi ser samtidigt att ekonomiska incitament inte är allt för jämlikt uttag. Till exempel i fallet om båda tjänar mycket och kvinnan till och med lite mer.

Det handlar troligen mycket om normer i samhället som tar lång tid att förändra. Min känsla är att allt fler män börjar ser värdet med att kunna bygga relationer med sina små barn, avslutar Niklas Löfgren.

Text: Anders Edström Frejman

FAKTA Andelen föräldrar som delar helt lika på föräldraförsäkringen har ökat från 8 till 14 procent för dem som fick barn 2005 respektive 2013. Högutbildade har den jämnaste fördelningen.

HALLÅ DÄR LENA FLYCKT

Lena Flyckt, docent, psykiater, vice ordförande i psykiatrifonden.

Hur ser situationen ut för psykossjuka och anhöriga i dag?

– De flesta patienterna med psykossjukdomar kan leva ett liv i samhället med rätt stöd från vården.

Ofta är det samhälleliga hinder snarare än patientens sjukdom.

– De flesta lever utan nära relationer och arbete, men många skulle kunna ha ett bättre liv. Det behövs en integrering av psykosociala insatser och behandling i en vårdplan. Om den psykossjuke görs delaktig i beslut skapas en vård som inte är stigmatiserande. Forskningen har kommit till en sådan kunskapsmassa att vi vet hur den vården bör se ut för att leda till ett relativt normalt liv.

Det handlar om att uppvärdera patienten i besluten om insatser och målet för behandlingen.

Många anhöriga till psykossjuka lägger ner ett stort arbete på att hjälpa sina närstående, i genomsnitt en halvtid.

– Om handikappet är stort och svårt att behandla bör det vara aktuellt med ekonomisk ersättning till anhöriga, men de flesta vill inte vara vårdare. Anhöriga blir ofta socialt isolerade och lever i ständig stress. Om effektiva insatser vore införda fullt ut i psykiatrin, skulle situationen vara bättre.

ANNONS

Program måndag 4 juli 9.30 – 10.15 Vad kostar neddragningar av personlig assistans?

15.30 – O 16.15 m kaustik Hur öppna dörrar? Livet bör vara en lätthet istället en kamp rätten till ett självvalt liv.

IT-företaget Kaustik för grundades

Det finns ett starkt politiskt tryck för att strama åt utvecklingen av den statliga assistansersättningen. Men en minskning av antalet assistanstimmar innebär inte att kostnaderna försvinner. Vi presenterar Umeå Universitets kostnadsjämförelse och diskuterar slutsatserna.

Arrangör: STIL

Eriks

anda och storasom engagemang lever Ett samhälle för alla ärLjungberg ett samhälle samhälle av Erik som som fram berör. Ett berikar och berikas.

Det handlar är det skapar, där en stor inomvi Kaustik till sin bortgång 2012om varMitt djuptLiv. Vadkvar hur och varför?

Anno Paananen föreläser av deerfarenanställda antingen engagerad i kampen för mänsk-utifråndelegna heter och delger hennes slutsatser.

Det handlar om Ditt och assistans själva harLiv personlig liga rättigheter, både på nationell om Oss! eller anhöriga i samma situaoch internationell nivå. Bland Arrangör: annat genom bloggen fulldelakAnno Paananen tighet.nu som även givits ut i

Susanne Berg, chef för STILs politiska avdelning

tion. Kaustik har från starten utvecklat verksamhetsstöd som effektiviserar administrationen bokform. Erik hade på grund och säkrar kontrollen av personav sin muskelsjukdom själv lig assistans. Kaustik har även 16.30 – personlig 17.15assistans och med sin utvecklat en produkt som är ett idérikedom och driftighet bidrog Mångfald och funktionsvariation skräddarsytt verksamhetsstöd åt han på många sätt till arbetet HVB-hem och LSS-boenden. för ettvijämlikt – hur når dit?samhälle och Vill du öka mångfalden och vara säker på att inte missa kompe-

tens, kunder eller medlemmar? Med tillgänglighet kan du skapa Under Almedalsveckan ges inte mindre än 23 seminarier inom ramen för ”Full delaktighet” på Packhusplan, Birgers Gränd 1 i Visby. Foto: Michaela Castellari mångfald på riktigt, stärka ditt varumärke och öka lönsamheten,

kundnöjdheten, kreativiteten, konkurrenskraften och få en inkluderande och hållbar arbetsmiljö.

FULL DELAKTIGHET!

Arrangör: Företaget Futurista i samarbete med föreläsare och inspiratör Anna Bergholtz

Medverkande: Maria Persdotter, förbundsordförande RBU Mattias Näsman, ekonomhistoriker, Umeå Universitet Susanne Berg, chef för STILs politiska avdelning

Kraftsamling till stöd för allas lika rätt i samhället och assistansreformen bestående och utveckling.

Samtalsledare: Vio Szabo, STIL

Foto: Carl-Erik Viphammar

Assistansreformen som kom 1994 gav för första gången 10.45 – 11.30 människor med omfattande funktionsnedsättningar en Praktiska konsekvenser i samrimlig möjlighet att bli delakband med övergången till eftertiga i samhället. Men reformen skottsbetalning och införande av hotar att urholkas om man ser nya IT-stöd de förslag till Försäkringskassans förändringar som Vi klargör de praktiska konsekvenserna Försäkringskassans infinns.

förande av efterskottsbetalning och nya IT¬stöd kan komma att få för assistansanordnare och assistansberättigade. Åsa Regnér

– Full delaktighet under Bengt Westerberg Arrangör: Almedalsveckan är en möKaustik AB fördelning mellan andra teplats som syftar till att Medverkande: samla organisationer ochKaustikutsatta grupper med mera.

Carina Ekblad, Listan kan göras lång för opinionsbildare för att Oskar Svarfvar,öka vd, Kaustik kunskapen om assistansre- de initiativ som försämrar livsvillkoren ytterligare för formens utveckling, säger Carina Ekblad på Kaustik. de som redan begränsas att delta i samhället.

Därför arrangeras Det är flera organisatöfull Delaktighet i rer som ser behov av att almeDalen samverka under AlmedalsDen senaste tiden har veckan i syfte att skapa rättigheten till personlig assistans ifrågasatts mer än medvetenhet och förståelse för hur viktigt det är någonsin tidigare. Assisför var och en att kunna tansutredning, mindre delta i vårt samhälle fullt anslag, efterskottsbetalut. Mot den bakgrunden ning, hot om budgetom-

Anna Bergholtz, Bland annat medverkar Föreläsare och Bengt Westerberg fd parinspiratör tiledare, Socialminister (1991-1994) och ”pappa” till LSS-reformen medverkar i ett seminarium om som bland annat handlar om framtidsutsikterna för Medverkande: Åsa Gustafsson Futurista assistans.

Anna Bergholtz, journalist mm

har Kaustik tagit initiativ till att upplåta en ny mötesplats under Almedalen 2016, 2017 och 2018 åt olika organisatörer under Almedalsveckan med namn Full delaktighet.

Åsa Regnér, Barn, Äldre-och Jämställdhetsminister i regeringen Löfvén medverkar i heta stolen om hinder för att funktionsnedsatta ska kunna delta i samhället fullt ut.

Delaktighet

Tidigare stadsrådet Ines Uusman tillika vice ordförande i Handikappförbundet är en av de medverkande i ett seminarium om ett arbetsliv för alla.

Under Almedalsveckan ges inte mindre än 23 seminarier inom ramen för Full delaktighet på Packhusplan, Birgers Gränd 1 i Visby.

Hela programmet finns på www.fulldelaktighet.se och alla seminarier livestreamas samt kommer givetvis att finnas tillgängliga på webben i efterhand.

talare Och prOgrampunkter unDer full

Kaustik AB Heurlins Plats 1 A 413 01 Göteborg Tel. 031-701 00 41 www.kaustik.com

Annons

MÖJLIGHETER – ALMEDALEN2016.COM

Jessica Stark, SUP46.

Foto: Paradox Interactive

Foto: SUP46

16

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Christina Wahlström, Mama Mia.

Fredrik Wester, Paradox Interactive.

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR STARTUPS

Det ser ljusare ut än på länge för startups, men det finns orosmoln och de stavas bostäder, utbildning och skattelagstiftning menar tre entreprenörer.

Sverige har, trots att det relativt

sett är litet, många framgångsrika företag, inte minst inom traditionell tillverkningsindustri. Landet ses som en viktig testmarknad för många produkter och svenskar är generellt sett välutbildade, språkkunniga och duktiga på design och utveckling.

Men frågan är hur Sverige ska

behålla sin position i takt med att tjänsteproducerande företag blir allt viktigare? Och vad talar för Sverige som entreprenörsland för framtiden?

– Det som talar mest för svenska entreprenörer är nog ändå de som lyckats. Grundare av bolag som Skype, Spotify och Klarna skapar en typ av mentalitet och känsla av att ”om de kan så kan jag också”. Sedan ska man inte heller underskatta det sociala skyddsnät vi har i Sverige. Det faktum att man inte hamnar på gatan om man misslyckas sänker självklart även det tröskeln att

testa sin idé, säger Jessica Stark, VD och en av grundarna för startuphubben SUP46.

”Det som talar mest för svenska entreprenörer är de som lyckats.

Det skapar en typ av mentalitet och känsla av att ’om de kan så kan jag också’.”

Fredrik Wester VD och grundare för spelutvecklaren Paradox Interactive lyfter fram att Sverige har en statlig sektor som funkar, relativt enkel administration och någorlunda förståelse för företagsamhet i landet.

– I takt med att fler har sålt

bolag har det också kommit in mer kapital och det har till och med kommit fram några riktigt bra nordiska riskkapitalbolag de senaste åren. I vår bransch har vi haft svårt att få mentorer eftersom det är en relativt ny bransch, men över lag tycker jag att Sverige ligger bra till internationellt sett, säger han.

Christina Wahlström, vårdentrepre-

nör och grundare och ägare till Mama Mia menar att Sverige är ett bra entreprenörsland på grund av en befolkning som gillar att arbeta och göra rätt för sig. Men hon känner att sin bransch delvis är motarbetad, främst av politiker på vänsterkanten.

– Tyvärr kvävs många entreprenörer inom vård och omsorgssektorn när politiker misstänkliggör och smutskastar seriösa företagare inom vård skola och omsorg och därmed försvinner möjligheter för Sverige att bli exportör av den hälso- och sjukvård som är känd som en av de bästa i världen.

Och hon fortsätter

– Gemensamt för alla branscher är våra tuffa skatter och

arbetsgivaransvaret som i dag är mycket tungt bland annat med sjuklöneansvar och rehabilitering oavsett vad som orsakat skada eller sjukdom. Staten har lämnat över detta till företagare.

”Gemensamt för alla branscher är våra tuffa skatter och arbetsgivaransvaret som i dag är mycket tungt.”

Jessica Stark håller med.

– I dagsläget beskattas personaloptioner i Sverige som inkomst av tjänst och inte kapital, som bland annat USA och Tyskland gör. Det gör att svenska startups inte har samma möjlighet att rekrytera rätt talang som startups i andra länder.

Utbildningsystemet oroar många

företagsledare. Lösningen stavas

Hur ska Sverige bli världens bästa entreprenörsland?

Nationella

Entreprenörsdagen

Möt Grant Thornton, Företagarna, Founders Alliance, YEoS och SUP46 – på Strandvägen H525 den 4 juli.

Följ oss på #EntD

kvalitet.

– Vi behöver ett helhetsgrepp kring utbildning i Sverige och det måste vara en blocköverskridande överenskommelse, säger Fredrik Wester.

Bostäder är en annan utmaning

för startups. Mest tydligt är det i Stockholm.

– Många vittnar om att de vill anställa, men misslyckas just på grund av att den talang de velat rekrytera inte har någonstans att bo, säger Jessica Stark.

Det är något Fredrik Wester kan

intyga.

– En av våra största utmaningar i företaget är bostadssituationen i Stockholm. Det är väldigt svårt att få tag på lägenheter i bra lägen till rimliga priser.

Text: Anders Edström Frejman

FAKTA Spotify, Skype, King, Mojang och Klarna är exempel på lyckade svenska startups under senare år. Endast två av dessa fortfarande är fristående, resten är sålda till amerikanska bolag.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

ALMEDALEN2016.COM -– FOKUS 17

Isabella Löwengrip.

ISABELLA LÖWENGRIP: ”VIKTIG NYCKEL FÖR ATT LYCKAS I SOCIALA MEDIER” Hon är verksam i fyra bolag, skriver böcker, föreläser och bloggar. Isabella Löwengrip har koll på sina immateriella tillgångar och har bland annat ett av dem – varumärket – registrerat hos PRV. Hon menar att det är nyckeln till att lyckas som entreprenör.

– Har du inte koll på dina tillgångar ska du inte gå på ett investeringsmöte, säger hon.

2005 startade då 14-åriga Isabella Löwengrip upp bloggen Blondinbella.se och blev snabbt en av Sveriges första stora sociala påverkare. I dag är bloggen Nordens största och Isabella driver fyra bolag, bland annat koncernmoderbolaget Löwengrip Invest som fokuserar på unga och nystartande entreprenörer, föreläsningsföretaget Economista, skomärket Flattered samt hudoch hårvårdsföretaget Löwengrip Care & Color.

Trots att mer än tio år har gått sedan hon startade sin blogg var det inte förrän nyligen som hon bestämde sig för att registrera varumärket Blondinbella hos Patent- och registreringsverket, PRV. Isabella berättar att hon alltid är noggrann med att skydda bolag hon är involverad i, men att det tog lång tid för henne att landa i att Blondinbella faktiskt är ett personligt varumärke med stort värde.

– Jag förstod att namnet Blondinbella var mer än en blogg med ett stort upparbetat värde för några år sedan, när jag upptäckte att ett skoföretag hade satt upp skyltar som berättade att vissa skor var ”Blondinbellas favoriter” i butiken. Visst hade jag skrivit gott om skorna på bloggen, men det var inte okej för mig att de använde mitt namn i marknadsföringssyfte utan att jag visste om det.

Att ha koll på immaterialrätt och immateriella tillgångar tycker Isabella är viktigt, särskilt i uppstartskedet av ett företag – och i synnerhet om du behöver investerare. Hon menar att du bör vara säker på att varumärket du tänker använda är ledigt, att produkten är ett original, domänen är tillgänglig och designen unik.

– Har du inte koll på det ska du inte gå på ett investeringsmöte. Jag har stor förståelse för att start-ups inte har en varumärkesregistrering hos PRV innan de kommer till mig. Det är något jag gärna hjälper till med, men att ha koll på hur immaterialrätten fungerar är ett måste för att kunna skapa ett framgångsrikt företag.

Isabella berättar att det var enk-

lare för henne att registrera sina varumärken hos PRV än att hitta

dagisplats till sina barn.

– Det var bara att gå in på prv. se och fylla i ett formulär. Det som kan vara klurigt är att veta vilken strategi man faktiskt ska ha – vad ska skyddas? Är det ett domännamn, en logga, mönsterskydd eller patent? Många glömmer bort sitt Instagramkonto eller sin Twitter, något som är särskilt viktigt att göra om man vill växa som företag.

”Många glömmer bort sitt Instagramkonto eller sin Twitter, något som är särskilt viktigt att göra om man vill växa som företag.”

Cirka 80 procent av ett företags värde finns i de immateriella tillgångarna som till exempel varumärken, kundlistor, innovationer, affärshemligheter och

domännamn. I en tid av snabb utveckling, globalisering och digitalisering blir det viktigt att definiera dessa tillgångar för att skapa en framgångsrik verksamhet. Varumärket är ditt främsta kännetecken och väl värt att lägga tid på.

Att tänka på vid val av varumärke:

• Gör ett ordentligt förarbete – du vill inte göra intrång i andras immateriella rättigheter. Välj ett varumärke som inte ligger för nära dina konkurrenter.

• Kolla upp vad varumärket (ordet, figuren, färgen) har för betydelse och hur det kan tolkas i andra länder, så att du undviker att väcka anstöt.

• Ansök om varumärkesskydd innan lanseringen så att du verkligen vet att du äger rätten till det.

Det kan bli väldigt kostsamt att byta varumärke i ett senare skede.

• Undersök sociala medier!

Registrera domännamn, Twitter- och Instagramkonton och liknande sociala medier för att säkra upp ditt kännetecken.

• Använd ditt varumärke. Bygg upp det och öka dess kännedom, då har du lättare att locka investerare, sälja licenser och expandera verksamheten.

• Bevaka din rättighet. Du vill inte att dina konkurrenter ska dra nytta av de investeringar du gjort i ditt varumärke.

I dag är kvinnor starkt underre-

presenterade i PRV:s databaser.

Av patentansökningarna som skickas in är bara sex procent av de som ansöker kvinnor, när det gäller design är 19 procent kvinnliga sökanden och för varumärke ligger siffran runt 30 procent. Isabella Löwengrip är inte förvånad.

– Kvinnor i stort startar ofta upp företag ämnade att hjälpa andra människor. I till exempel vårdbolag skyddar du inte innovationer på samma sätt, vilket gör statistiken ojämnställd.

Hon menar att det inte är lika komplicerat att ta fram en egen produkt som det var förr och att du nu kan hitta fabriker som producerar en liten provkollektion av till exempel kläder, porslin, möbler eller skor. Isabella tror dessutom att alla inom en snar framtid kommer att kunna uppfinna och framställa nya innovationer på ett ännu enklare sätt.

– Jag längtar till dagen då varje människa har varsin 3D-skrivare hemma, då kommer förutsättningarna att förändras.

Text: Stina Lilja och Stina Franzén

FAKTA Motsvarande myndigheter hos våra grannländer är Patentstyret i Norge och Patent og Varemærkestyrelsen i Danmark.

Annons

18

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

FRAMTID – ALMEDALEN2016.COM

BIOBRÄNSLE ÄR FRAMTIDEN Det finns mer än ett sätt att ta sig fram på, vare sig man vill rulla eller flyga. I dag sker resor med en mängd olika typer av bränslen, i ett försök att göra branschen mer hållbar.

Flygbranschen gör sammanlagda

både bilar och annat, drivna av alternativ till bensin och diesel.

I dag finns bland annat gott om hybrider, etanoldrivna fordon och eldrivna alternativ.

Det är lätt att få en bild av att till exempel eldrivna bilar och flygplan är en del av en utopi, men i själva verket handlar det om en gammal teknik som förbättrats och förädlats tillsammans med andra miljövänliga alternativ är redo att ta plats i vår vardag.

Elbilen är ingen ny företeelse, den första eldrivna bilen kom redan i slutet på 1800-talet. När sedan komfort och effektivitet kom upp på agendan, så seglade de bensindrivna bilarna om i popularitet och de eldrivna föregångarna föll närmast i glömska.

Med dagens teknik har elbilarna

Foto: Lasse Hejdenberg, VTI

till bensin och diesel. Man kan använda förnybara källor som bränsle, såsom raps, sojabönor eller solrosolja. Det blir till biobränsle som har fördelen att man bland annat blir mindre beroende av import.

Det blir allt mer vanligt med

”Man kan använda förnybara källor som bränsle, såsom raps, sojabönor eller solrosolja.”

VIKTIG INFRASTRUKTUR SOM BINDER SAMMAN LÄNDER

blivit effektivare och smidigare och det finns goda skäl att se elbilen tillsammans med andra miljövänliga alternativ till bensindrivna bilar som framtiden, förutsatt att infrastrukturen kring laddningsstationer förbättras. En elbil har en begränsad räckvidd och termen räckviddsångest är allt för välkänd hos många hos dagens elbilsägare.

I flygbranschen är el något mer

av en experimentyta. Några av de första plan som fanns var

eldrivna och i dag finns det flera experimentella mindre plan som drivs på batterier. De kan än så länge bara flyga kortare sträckor, men det arbetas för fullt på att ta fram batterityper som bär längre och ger planen ork att lyfta flera passagerare.

NISA, det nordiska samarbetet för att skapa en mer hållbar flygbransch arbetar aktivt med att hitta sätt att minska utsläpp från flyget och göra miljövänligare bränslealternativ tillgängliga. Det finns fler miljövänliga alternativ

utsläpp årligen på två procent av de globala koldioxidutsläppen enligt IPCC, FNs internationella klimatpanel, och vägburen transport står i Sverige för över 30 procent av utsläppen. Med en uppbyggd infrastruktur kring laddning av elmotorer och tankning av andra alternativa bränslen har det potential att minska drastiskt.

De förändringar som görs i dag kring persontransport är grundläggande för ett hållbart samhälle och en stark bransch, men det handlar naturligtvis också om innovation och framtidsdrömmar. I en värld som blir allt mer globaliserad, där många människor är beroende av att resa i arbete eller för att hålla kontakt med familj är det viktigt att resan inte kommer på bekostnad av planetens väl och ve, oavsett om de rullar över en tågräls, på en motorväg eller på start- och landningsbanan. En framtid som inte möjliggjorde detta är svår att tänka sig.

Jan-Eric Nilsson, på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Det som präglar infrastruktur i modern tid är att de ofta är gränsöverskridande och på sätt och vis inte längre enbart kan betraktas som nationella intressen.

– Det finns länkar mellan länder som är av strategisk betydelse. Det vill säga som i grunden förändrar förutsättningarna för verksamheten. I Sverige av i dag finns merparten av sådana länkar på plats, säger professor Jan-Eric Nilsson, på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. System för telekommunikationer och länkar mellan länders nationella elnät är konkreta exempel på detta. De senare gör det möjligt att skapa bättre balans mellan utbud och efterfrågan under extremsituationer.

– På samma sätt har Öresundsbron inneburit att Sverige har fast förbindelse med kontinenten både med väg och järnväg.

– Det finns flera förslag på tunnlar för att förbinda Sverige till Tyskland och Danmark med Tyskland. Fehmarn Bält som beräknas vara klar 2024 är bara ett i raden av sådana infrastrukturprojekt och är det som har kommit längst i processen. Projektet omfattar 18 kilometer tunnel mellan Danmark och Tyskland innehållande en fyrfilig motorväg samt ett järnvägsspår i varje riktning.

Text: Lovisa Appelkvist

FAKTA Utsläpp med utrikes flyg har ökat med 70 procent sedan 1990, medan inrikes transporter varav majoriteten från vägtrafik minskat med nio procent.

Källa: Trafikverket

Europaspåret, ett förslag om ny fast förbindelse över Öresund, kan hantera alla slags järnvägstransporter: godståg, höghastighetståg och regionaltåg. Detta är unikt. Den skapar också stora restidsvinster och avlastning i järnvägsnätet i Öresundsregionen.

Några exempel på restider med Europaspåret: Göteborg – Köpenhamn 2h 30min Lund – Köpenhamn 30min 60 min Helsingborg – Köpenhamn 25min Landskrona – Köpenhamn 14min Genom att Europaspåret hanterar gods ges ökade möjligheter för persontransporter på Öresundsbron.

Läs mer på europasparet.se

restid Göteborg - Köpenhamn 2h 30min

HALMSTAD

ÄNGELHOLM

30 min

EH HÄSSLEHOLM HELS HELSINGBORG

HELSINGØR

KØBENHAVN KØBENHA Ø H HA ROSKILDE S

SK LANDSKRONA

LU LUND AL MALMÖ

RINGSTED RINGST

ODENSE

30 min 60 min

* möjligt tillsammans med framtida höghastighetsjärnväg

Kom och lyssna på oss under Almedalsveckan!

SEMINARIUM

Hur ska Europaspåret integrera Sverige med kontinenten?

Medverkande: Mikael Svane (branschdirektor, Dansk Industri), Jakop Dalunde (riksdagsledamot, Miljöpartiet), Christian Alexandersson (utvecklingschef, Landskrona stad) Moderator: Nisha Besara (VD, chefredaktör och skribent) Tisdag 5/7 2016, kl 15:00 - 15:30 Restaurang Supper, Strandgatan 9, ”Business Arena Almedalen” Visby.

restid Stockholm - Köpenhamn 2h h 30min* 30

ER NYKØBING FALSTER

KRISTIANSTAD

Från hela landet till Sveriges största möte.

Stockholm – Visby och 12 andra rutter landet runt.

Fossilfritt 2030! ett Vårt mål är

Vi på BRA jobbar för att knyta ihop hela Sverige.

Och dessutom vill vi göra det på ett hållbart sätt.

Vårt mål är ett fossilfritt inrikesflyg 2030. Vill du veta hur du och ditt företag kan bidra, välkommen till flygbra.se/bra-hallbarhet.

Välkommen till oss på Gotland. Boka nästa resa via din resebyrå eller på flygbra.se

rikesflyg fossilfritt in

Annons

20

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

ÖVERBLICK – ALMEDALEN2016.COM

BOSTADSFRÅGAN STÄNDIGT AKTUELL Det är många agendor som samsas i bostadsfrågan. När framtidens bostadsmarknad ska formas handlar det om så väl sociala perspektiv som miljömässig hållbarhet och nya lösningar.

Att ta ett helhetsgrepp som väver in dessa perspektiv kan skapa bättre förutsättningar för förändring.

– I många fall sammanhör ju möjligheten att få ett boende i rätt ort med individens möjlighet att göra en klassresa. I detta sammanhang finns två viktiga frågor att rikta fokus mot, säger Nima Sanandaji som bland annat har skrivit flera skrifter om bostadsmarknadens funktionssätt.

– Den första är att skapa rörlighet på bostadsmarknaden, så att det tillgängliga beståndet utnyttjas rätt. Att rakt av införa marknadshyror är förstås av många skäl problematiskt.

Samtidigt beror ju många av utmaningarna på att prismekanismer inte fungerar som de ska på hyresmarknaden, vilket leder till att utbud och efterfrågan inte möts. Den andra relevanta frågan är att få fart på byggandet av billiga bostäder. Här måste politiken ta i de hinder som finns i vägen för billigt byggande. De mest lätthängande frukterna är att göra det lättare att få tillstånd

Nima Sanandaji

att bygga samt att kommunerna gör mera mark tillgängligt för byggande.

Kommunernas regelverk kring

mark kan göra det svårt att få igång byggande, förklarar Nima Sanandij vidare. Ofta är det höga prislappar på marken och den kommer med krav om att också bygga upp komplimenterande infrastruktur. En sänkning av markkostnaden och en omfördelning av ansvaret kring infrastrukturen tillbaka på kommunerna skulle kunna få fart på byggandet.

För unga utan kapital är det extra svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Just detta är något som skulle kunna åtgärdas genom att det byggdes mer.

– Det är väldigt allvarligt

”Många av utmaningarna beror på att prismekanismer inte fungerar som de ska på hyresmarknaden.”

att unga har så svårt att finna boende. Möjligheten för de unga att realisera sin potential via utbildning och arbete hämmas kraftigt av bristen på bostäder som smidigt kan hyras. Låt oss inte glömma klassdimensionen.

Stora gap träder fram mellan den vars föräldrar kan köpa en lägenhet och den som helt enkelt saknar denna möjlighet.

I de större städerna blir också

segregationen allt mer tydlig.

För att öka mobilitet och minska segregation så behövs konkreta insatser.

– Det enkla svaret är att vi behöver en bättre fungerande bostadsmarknad i allmänhet. Jag tycker tre saker krävs för att nå dit.

Det första är att politiken gör det

betydligt billigare att bygga nytt.

Annars kommer vi som samhälle betala en stor prislapp för att bostadsmarknaden inte fungerar, vilket leder till att människor faller efter i sina karriärer och utbildning och att det blir svårare att ta sig ur arbetslöshet. Det andra är att gradvis tillåta mera av marknadsbaserad hyressättning.

Hyresvärdar bör till exempel få möjlighet att ta högre hyra och i samband med det erbjuda mera tjänster kopplade till boendet.

Nima berättar att modellen med

att erbjuda tjänster till hemmet som en del av hyran kan vara attraktivt för medelklassen och främst för att frigöra tid för kvinnor som lägger fler arbetstimmar i hemmet än män. Tid som kan användas både till arbete och en mer givande fritid.

– Till sist bör politiken ha större inslag av social bostadspolitik. Det bästa sättet att nå dit är att det offentliga helt enkelt ger mera ekonomiskt stöd till de som har ont om resurser för att få ett boende.

Text: Lovisa Appelqvist

FAKTA Nima Sanandaji är författare och opinionsbildare. Han är aktuell med The Nordic Gender Equality Paradox och El poco excepcional modelo escandinavo, som just lanserats i Sydamerika.

Rörlighet på bostadsmarknaden lyfts fram som en allt viktigare faktor för att lösa bostadsbristen.

Under Almedalsveckan ordnar Fastighetsägarna både seminarier och bostadsyoga på temat.

Då diskuterar vi nya lösningar och mjukar upp den stela bostadsmarknaden. Läs mer om våra aktiviteter för ökad rörlighet på www.fastighetsagarna.se/almedalen.

SPOTIFY, BOSTÄDER OCH STARTUPS

Få inspel i debatten om bostadsbristen har fått så stort genomslag som det öppna brev som Spoify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon skrev.

Sverige har just nu ett momentum där ”…etablerade startups som Spotify, Skype, King, Mojang och Klarna utgör tillsammans med mängder av andra nystartade företag och tillgången till kapital ett kluster med högt förädlade tjänster som leder till sysselsättning, skatteintäkter, innovationsförmåga och lockar talanger från hela världen.”

De konstaterar att de behöver ”rekrytera tusentals personer” under de kommande åren. Frågan är var. Det enskilt största hindret för att detta skulle ske i Sverige är bostadsbrist och problemet är strukturellt. Till skillnad från internationella världsstäder saknar Stockholm en fungerande hyresmarknad, menar man. ”Att ställa krav på att unga människor som kommer till ett nytt land direkt ska köpa dyra bostadsrätter minskar attraktionskraften och är inte långsiktigt hållbart.”

Tillsammans bygger vi Sverige.

SVERIGE STÅR INFÖR en stor politisk utmaning. Det behövs fler hyreslägenheter för breda grupper.

Nybyggda hyresrätter är idag så dyra att en stor andel av befolkningen inte har råd att bo där. I synnerhet inte de som har de största behoven.

Bransch och politik måste tillsammans ta nödvändiga steg för att bygga rätt och bra.

Marie Linder HYRESGÄSTFÖRENINGENS ORDFÖRANDE

Vi kan lösa bostadsbristen!

Balanserad skattepolitik

Kommunens ansvar

Allmännyttans ansvar

Hyresrätten är skattemässigt missgynnad gentemot ägt boende. Det måste ändras för att göra det mer gynnsamt att bygga och förvalta hyresrätter. Då blir det lättare att bygga nytt till rimliga kostnader.

Rot-avdrag och slopad fastighetsskatt för hyresrätten, skattefria underhållsfonder och miljöpremie för upprustning. Tillsammans med moms på hyran löser de förslagen den sneda skattefördelningen.

Kommunernas roll är avgörande. De finns närmast den lokala marknaden och kan påverka investeringsklimatet.

Samla all byggplaneringskompetens på samma ställe för att underlätta kontakter internt och externt. Om tjänstemän och politiker utgår från samma målbild och helhetsperspektiv blir planerna bättre.

Använd kommunal mark kreativt så att hyresrätten inte blir utkonkurrerad. Det ger också små byggherrar chansen att hävda sig.

De kommunala bostadsbolagens samhällsnyttiga syfte är överordnat. Därför måste kommunerna underlätta för bolagen att bygga nytt. Avstå från överföringar av pengar från bolagen och kräv endast rimliga vinster.

Allmännyttan ska användas som en stark lokal byggaktör, inte som en kassakista. Allmännyttan kan ta en stor roll för ökad byggande.

Se fler bostadspolitiska lösningar på www.hyresgastforeningen.se/losningar

Vårt land befinner sig i ett väldigt kritiskt tillstånd. Vitala samhällsfunktioner som äldreomsorgen, skolan, vård & omsorg, polisen, domstolsväsendet och fler, visar upp allvarliga problem. Landet håller på att slitas isär. Och det går nu i rasande fart.

Bortom maktens förvanskade berättelser, skönmålning och kampanjjournalistik finns en verklighet.

En verklighet med splittring, segregation och polarisering. Bortom de övriga partiernas falska lovord – bortom talen om att vi ska öppna våra hjärtan – finns ett samhälle som har förlorat optimismen, hemkänslan och tilliten. Efter decennier av vanstyre har något väsentligt gått förlorat. Allt fler känner inombords att det är mycket som inte längre står rätt till. Vi har länge försökt varna för just detta, men få har valt att lyssna.

I detta läge måste vi våga vara ärliga och lägga undan prestige och munkavlar. Vi måste säga som det är – att vi befinner oss i den värsta samhällskris som Sverige har genomlevt i modern tid. Och det kommer att ta lång tid att återskapa den trygghet, gemenskap, hemkänsla och framtidstro som gjorde Sverige till ett av världens bästa länder att leva i.

Det kommer att ta tid – det måste vi förstå. Men trots det är jag hoppfull. Jag väljer att vara hoppfull.

Därför att något alternativ finns egentligen inte. Vi kan och vi måste vända det här.

Till att börja med måste vi frigöra oss från de påhittade konflikter som man lurat i oss. Konflikten i det svenska samhället idag handlar inte om hudfärg, om kön, om sexuell läggning eller om klass.

Konfliktlinjen går inte heller mellan de som är födda i landet och de som inte är det. Den verkliga konflikten står mellan det konstruktiva och det destruktiva. Mellan den som är beredd att anstränga sig, bidra och göra en insats för vårt land – och den som inte är det. Mellan den som bygger bilarna och den som bränner bilarna. Mellan den som fyller våra barn med kunskap och självrespekt – och den som fyller dem med droger och självömkan. Kort sagt, mellan dem som stärker vårt land och dem som förstör det.

Min övertygelse är att ett stärkt svenskt medborgarskap överbryggar de konstlade konfliktlinjerna och ger oss den sammanhållning vi behöver för att klara de utmaningar vi står inför. Det är i medborgarskapet som vi hittar medborgarandan. Respekten för den svenska kulturen och tidigare generationer – för dem som byggt upp det här landet. Det är så du, jag och dom kan bli ett vi. Oavsett hur vi råkar se ut, var vi är födda, vilket kön vi har eller vilken siffra som står i vårt lönebesked. Att få bli svensk medborgare är ett välkomnande in i vår gemenskap och en högtidlig handling. Men det är också ett medborgarkontrakt förknippat med skyldigheter. Vi kommer aldrig att välkomna dem som kommit hit för att förstöra eller leva på vår bekostnad. Samtidigt behöver vi stärka vägen till samhörigheten för dem som har en uppriktig ambition att faktiskt bli en del av vårt samhälle.

Det är en mörk tid för vårt land när myndigheter, etablissemang och medier använder varje tänkbar metod för att tysta oppositionen. Men jag har en dröm om ett samhälle som snart går samman i enighet över det som trots allt är viktigast, det som verkligen spelar roll. Framtiden för våra barn.

Jag har en dröm om en stärkt medborgaranda och en ökad respekt för vårt gemensamma arv.

Ett samhälle präglat av tillit, samhörighet och framtidstro. För en bättre framtid. För ett starkare, tryggare, varmare och mer framgångsrikt Sverige.

Det är dags för oss alla att stå upp – för vår plats här i världen.

Jimmie Åkesson

www.sverigedemokraterna.se

ANNONS

Ersätts gamla värderingar med nya i en gränslös digital värld?

Sedan 2014 har Unibet ordnat seminarium i Almedalen på tema digitalisering. I år kommer samtalen handla om den digitala människan och våra nya värderingar, ett ämne som är både nödvändigt och på tiden att det lyfts.

och handlar aktivt. Vi vill prata mer om detta och starta ett samtal kring hur det påverkar oss och våra värderingar.

Peter Alling som arbetat hos Unibet i tre år som Public Affairs Manager Nordics och tidigare hos Lotteriinspektionen berättar om Unibets engagemang för de här frågorna.

– Vi ser ett behov i samhället av att föra samtal kring värderingar. Unibet är ju ett digitalt underhållningsföretag som har tjugo års erfarenhet av den digitala revolutionen.

Vi har legat i framkant av den utvecklingen med allt från tillgänglighet, webblösningar och kommunikation kring den digitala produkten och vi har en oerhörd erfarenhet av vad som funkar. Vi kan konstatera att nu ligger makten hos den enskilda människan snarare än hos större organisationer och verksamheter. Det handlar om att vi varje dag både gör val

Inga håller med Peter.

– Det kan ju ändra sig redan Världen förändras i ett allt innan Almedalen, de här insikhögre tempo. Det vi vet idag terna vi har och pratar om nu. är bara att vi inte vet något alls Kanske har vi helt nya insikter om imorgon. Just därför blir med oss dit som vi inte ens har det öppna samtalet kring värde- anat ännu. En brist som märks ringar så viktigt. för just vår bransch, när det – Framtiden kommer gå kommer till samtal är att så fort ännu snabbare och utvecklings- man pratar om spel så blir det kurvan kommer bli ännu bran- väldigt enkelriktad kommunikatare. Snart är självkörande bilar tion och mycket statements. Allt verklighet. Som individ komutgår från avsändarens intresse mer man inte behöva samla men i min erfarenhet så finns på sig så mycket kunskap tack det ett stort behov av ett gott vare det som kallas för Internet samtalsklimat. Det behövs mod of Things och Big Data. Som att pröva sina egna föreställindivid har man istället har ningar och värderingar. När jag – I år har vi också en sajt, tillgång till det man behöver började på Unibet så var förutsocietytalks.com där vi presen- direkt i telefonen. Det kittlar sättningen att kunna ha just de terar vårt program och också nästan när man tänker på det, samtalen. Och det är ju i kommer att livestreama alla att den tid vi nu lever i skiljer Almedalen som samtal kan föras våra samtal så att vi når ut till sig så oerhört från hur det sett och nå ut. Det blir det naturliga ännu fler än de 35 000 personer ut tidigare. Vi befinner oss mitt svaret på de behov vi ser.

Inga Lundberg som är Investor Relations Officer på Unibet sedan 2004 förklarar varför de här samtalen ska föras just i Almedalen.

– Jag som själv är född och uppvuxen i just Almedalen, har sett hur den här mötesplatsen har växt fram under åren.

Almedalen är intressant för att det är de som kommer dit som formar mötet. Det är ju inte bara politiker utan också organisationer och privatpersoner som vill veta mer om strömningar i samhället som kommer till den här veckan. Det är lite som ett stort och öppet universitet. Vi har sett att i och med att det är en så bred arena så är det en bra plats att få igång olika diskussioner.

som besöker Almedalsveckan, fyller Peter i.

– Vi är ju ett företag som är sprunget ur den Stockholmska tech-myllan och dess entreprenöriella anda. Vi vill att den identiteten ska märkas.

Vi samarbetar också med Breakit.se som kommer att köra fyra intervjuer på vår scen med digitala tänkare.

i en strukturomvandling, de erfarenheter som vi använder för att ta ställning har plötsligt väldigt lite att göra med hur möjligheterna i vår morgondag ser ut, därför blir det så viktigt att just prata om värderingar och hitta ett öppet och inkluderande samtal.

vi livestreamar på societytalks.com

Unibet i almedalen 4-5 juli

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Möt oss i Almedalen För andra året i rad kommer Grant Thornton att vara på plats i Visby under Almedalsveckan. Även i år blir Strandvägen H525 vår mötesplats där vi under tre intensiva dagar bjuder på en rad aktuella seminarier och paneldiskussioner.

Följ oss på @GrantThorntonSE #EntD #Ideellt #Almedalen

4 juli: Nationella Entreprenörsdagen – Hur blir Sverige världens bästa entreprenörsland?

Mötesplats:

Entreprenörer skapar jobb och bygger välfärd för Sverige.

Nationella Enteprenörsdagen fokuserar på entreprenörernas utmaningar och möjligheter i Sverige, så att fler företag kan blir framgångsrika och bidra till samhällsnytta.

Mötesplats:

5 juli: Hur blir man en vinnare i den framtida ideella världen?

Ideella världen – redo för nya utmaningar?

Näringslivet – en outnyttjad källa till lyckad integration?

Ideella världen – redo för nya utmaningar? Välkommen till en dag då vi diskuterar avgörande drivkrafter och förändringar inom den ideella världen. En dag med fokus på engagemang, socialt entreprenörskap, hållbarhet och integrationsfrågor.

Med dessa aktuella frågor på agendan vill vi skapa dialog om utmaningarna idag och i framtiden.

6 juli: Hur kan samhället och näringslivet samverka bättre för ökad integration?

Invandringen sätter myndigheterna under hårt tryck samtidigt som många företag skriker efter spetskompetens. Dagen ägnas åt att skapa dialog kring hur systemet måste förändras för ökad integration, utveckling och tillväxt.

Nationella

Entreprenörsdagen

Mer information om dagarna hittar du på grantthornton.se/almedalen