Camino 28 by Camino Magasin

ar vi

FOTO: MIKAEL PILSTRAND

Annons_Caminomagasin_aug2012_Layout 1 2012-08-21 15:43 Sida 1

u t f o r s k a r n ya v ä g a r

nr 28 september - november 2012

MÄCÉ REKLA MBYRÅ

pris 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Per Morberg Därför älskar män kött

Bara vind och vatten

FJÄRDE PLATS – SKI – ELBOLAG MED FLEST NÖJDA KUNDER 2011

FÖRNYBAR EL – INGÅR ALLTID I VÅRT ERBJUDANDE TILL DIG

varbergenergi.se telefon 0340-62 88 00

utforskar nya vägar september-november 2012

Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

Så

camino 28

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 Göteborg

Konsten att leva kollektivt Emil jensen Från sorg till solidaritet Reklamarna som hoppade av

Varför vi inte gör som vi säger

INTERPRESS 2092-03

5 kampanjer som förändrade oss

7 388209 207509 RETURVECKA

v 50

www.tartex.se

Comfort Ogbey Daale, ananasodlare i Ghana

VÄLJ

FAIRTRADEMÄRKT NÄR DU HANDLAR!

Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

Läs mer på fairtrade.se

Vem har rätt till rättigheter? Mänskliga Rättighetsdagarna Svenska Mässan i Göteborg 12–13 november 2012

ELISABETH ABIRI HANS ABRAHAMSSON MATTIAS GARDELL THOMAS HAMMARBERG OLA LARSMO SVEN-ERIC LIEDMAN MAGNUS LINTON CECILIA MALMSTRÖM RUTH MANORAMA BIRGITTA OHLSSON BRIAN PALMER SORAYA POST GUDRUN SCHYMAN MARIA SVELAND ERIK ULLENHAG ANNA WIGENMARK RICHARD WILKINSON

Läs mer om programmet och anmäl dig på: www.mrdagarna.se

seminarier | debatter | teater | utställningar | musik

22 Richard Hawkins nyfrälser miljörörelsen

TEMA

EYKKOO LOGI

Vi måste våga prata värderingar. Det är forskarprofilen Richard Hawkins budskap till alla som kämpar för en bättre miljö. TEXT CAROLINE PETERSSON

26 Skiftbyte i reklamvärlden

Reklambranschen gör allt för att influera oss till önskat köpbeteende. Vissa hoppar av, andra lär sig knepen och använder dem för ädlare syften.

TEXT JOHANNA STÅL ILLUSTRATION LISA BILLVIK

32 5 kampanjer som gjorde skillnad Vi kikar på några kampanjer med miljöbudskap och tar hjälp av en expert för att bedöma dess genomslagskraft.

Alltid i Camino

8 INSKICKAT Reaktioner från vår omgivning 9 NÄRBILD Bengt Brülde om moralen i valen 10 UTBLICK Att designa för ondska 11 SPANAT Uppsnappat från samtiden 13 I SÄSONG Ta på kängorna och gå 14 TEKNISKT Dela på grejerna på nätet 17 DESTINATION San Sebastián 18 DESIGNAT Att planera för livskvalitet förbättrar miljön 20 VÄNNER Hitta ekoreko-företag och organisationer 40 SÅ FUNKAR DET Små förändringar i budskapet kan spela stor roll 58 SMAKRIKT Recept för den egenodlade maten, ekonytt och recenserade restauranger 66 MODE Hur vet man att kläderna håller hög kvalitet? Och vad har Emil Jensen i garderoben? 71 SUNT Tips för året-runt-cyklingen 72 KULTURELLT Hallå-där Emil Jensen, elbilsfilmer och miljöpsykologisk litteratur 76 D.I.Y Sittpuffar av gamla kläder 77 REDAKTIONEN Tobias tar farväl efter fem år med Camino 78 PÅ PLATS Almedalsveckan 79 Å ANDRA SIDAN Är beskattning liberalt? 81 TILLTÄNKT Jonas Mosskin om terapeutiskt hopp

TEXT CAROLINE PETERSSON

42 Vi & vår by Hur förebygger man konflikter och skapar samhörighet när man väljer att bo ihop? Vi har rest till ekobyn Backen för att snoka i hur dagens kollektiv fungerar. TEXT ANN-CATHRINE JOHNSSON FOTO LOTTA LJUNGBERG

48 Manipulerad givmildhet Camino gav sig ut på ett eget beteendeexperiment och försökte manipulera budskapet vid pantautomaterna för att få fler att skänka bort pantpengar. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO TOBIAS JANSSON

52 Köttiga ideal Kött och manlighet är tätt ihopkopplat. Åtminstone om man ska tro på den bild som tv-kockarna förmedlar. Häng med när Tobias Jansson genussynar Per Morberg. TEXT TOBIAS JANSSON

58 Lust att självhushålla

Att bli mer självförsörjande på mat behöver inte innebära hel omvändning i livet. Maria Österåker vill inspirera till att börja smått. TEXT TOBIAS JANSSON FOTO PATRICIA RODAS RECEPT MALIN BÅTMÄSTAR

INNEHÅLL

CAMINO 28

OM CAMINO

FOTO MARTIN LÖF

Per Morberg är en kontroversiell kock, kokboksförfattare och skådespelare med ett stort intresse för kött och jakt. Hans stora intresse och hanterande av kött har väckt mycket uppmärksamhet. Caminos Tobias Jansson har därför gjort en genusanalys av hans och andra mäns förhållande till kött. Per Morberg är aktuell med boken Morberg lagar husmanskost och Caminos omslagsbild detta nummer kommer från den boken.

CAMINO 28 CAMINO MAGASIN CAMINO MAGASIN VÄSTRA HAMNGATAN 411 17 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

FÖRETAGET Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanen-certifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell Ballou kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

CHEFREDAKTÖR MARKNADSANSVARIG REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE SKRIBENTER

FOTOGRAFER ILLUSTRATIONER GRAFISK FORM TRYCK & REPRO PAPPER ANNONSBOKNING DISTRIBUTION PRENUMERATION

JOHANNA STÅL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE EMMA HÄGGSTRÖM, TOBIAS JANSSON, ANN-CATHRIN JOHNSSON, JONAS MOSSKIN, CAROLINE PETERSSON. JOHANNA STÅL, INGEMAR TIGERBERG TOBIAS JANSSON, LOTTA LJUNGBERG, JOHANNA STÅL, MARTIN LÖF LISA BILLVIK CECILIA CROMNOW ZETTERQVIST TRYCKERI OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G CAROLINE PETERSSON, CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE 076-1705576 INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST WWW.CAMINOMAGASIN.SE/PRENUMERERA 295 KR FÖR HELÅR(INOM SVERIGE) 425 FÖR 2-ÅRSPRENUMERATION (INOM SVERIGE) 65 KR/KVARTAL MED AUTOGIRO PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ. CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

HEJ MEDARBETARE!

Cecilia Cromnow

… är ny grafisk formgivare på Camino. Hon har en bakgrund som klimataktivist, redigerande journalist och har varit med på ett hörn ip roduktionen av Camino sedan 2009. Nu ser hon fram emot mörka höstkvällar och att sätta igång med nästa nummer som har tema barn.

LEDARE

CAMINO 28

”

Pengar, makt, tävlan och säkerhet får stå tillbaka JAG GÖR DET OM NI GÖR DET

52 32 JOHANNAS LÄSTIPS Hör kött och maskulinitet ihop? Tobias Jansson gör en genusanalys. Kolla in framgångsrika miljökampanjer och vad psykologen tror om dem.

vad är vi beredda att avstå ifrån för att skapa ett samhälle som är mer hållbart, motståndskraftigt mot kriser, jämlikt och rättvist? Inte mycket, om inte andra också gör det, säger forskningen. Vi strävar ständigt efter att ta oss uppåt, tjäna mer pengar, köpa fler prylar, större hus, finare bilar, längre resor och att slippa göra saker själva. Vi jämför oss ständigt med andra och så länge de andra inte ändrar sig så kommer vi inte heller göra det. Socialt jämförande, varumärkesbyggande och mental stimulans bidrar till att hålla uppe vår konsumtion, medan företag genom alltmer specialiserade produkter och genom att ge oss känslan av att vi inte duger som vi är ökar på det ytterligare. Vårt samhälle ger oss mängder av rättigheter, men det pratas sällan om våra skyldigheter. Skyldigheter att ta ansvar för andra människor, för djur, för miljön, för de som inte kan skydda sig själva. Det är alltid ”någon annan” som ska ge oss alla de där rättigheterna som vi har lagstadgad rätt till. Vi vill givetvis ha full frihet att välja själva om vi vill ha en miljöbil, käka mindre kött, flyga mindre eller cykla mer. Ingen annan ska komma och säga till oss vad vi bör göra – det ska vara vårt eget val om vi vill bidra till en hållbar värld eller om vi vill sabba för alla andra. Nu kanske jag raljerar lite, men den senaste tidens debatter kring en festivals val att bara servera vegetariskt och kring kända skådisars rätt att köra onyktra på sjöarna ger en fadd smak av obehag i munnen kring vad som egentligen är relevant och vettigt att engagera sig i. Och det som innebär en frihet för några kan innebära ett mer långsiktigt hot eller en direkt fara för andra människor. Men det vill man ogärna tänka på när man pratar om sin obestridbara valfrihet.

För att skapa stora beteendeförändringar krävs ändrade samhällsvärderingar, där pengar, makt, tävlan och säkerhet får stå tillbaka för värden som solidaritet, samarbete, hänsyn för naturen och kärlek. Det finns risk att låta flummig, men det är inte jag som säger detta, utan forskare bakom den brittiska rapporten ”The Common Cause”. I detta nummer har vi intervjuat britten Richard Hawkins, som föreläser om vårt behov av att arbeta med värderingsförändringar för att komma någon vart i miljöarbetet. vi fokuserar på ”ekopsykologi”, och spanar in en av de branscher som påverkar våra beteenden allra mest; reklambranschen. Håller det på att ske en värderingsförändring även hos reklammakarna eller är det bara ett sätt att anpassa sig efter det ”nya” miljöintresset. Dessutom funderar vi på problemen som kan uppstå i en grupp när man skapar en gemensam ekoby. Vi undersöker jämlikhetsdimensionen i köttdebatten, gör ett eget beteendeexperiment, diskuterar olika framgångsrika miljökampanjer och resonerar vidare kring varför vi skiter i miljön. Hösten är som vanligt fylld med bokmässor, ekomässor, föreläsningar och workshops. Hoppas vi syns i vimlet. Fram till nästa nummer, kolla gärna in +E, en gratistidning om klimat och energi som vi gör för Jönköpings län. Läs den, och flera andra av våra publikationer, digitalt på caminomagasin/textobild. Ha en skön höst,

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

INSKICKAT

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Caminos bok om ekoekonomi recenserad ris och ros Camino-medarbetaren Ingemar Tigerbergs debutbok ”Från dystropi till ekoekonomi” som utkom i sommar har fått både ris och ros av recensenterna. Recensionerna speglar delvis den klyfta inom miljörörelsen som Ingemar belyser i reportaget ”Kollaps eller teknomani” i Camino 27.

2010 frågade vi besökare om de kunde tänka sig en köttfri festival. Nästan alla var positiva... inklusive detta gäng från Gävle. FOTO JOHANNA STÅL

Breddad köttdebatt debatt Musikfestivalen Way Out Wests beslut att inte servera kött på festivalområdet är troligen en av årets mest kommenterade nyheter på Facebook. Över 1500 inlägg har gjorts i tråden ”Way out West goes veggie”. Redan 2010 pratade vi med festivalbesökare om hur de skulle ställa sig till en köttfri festival och fick då övervägande positiva reaktioner. Vi vill så klart gärna tro att festivalen delvis lyssnat på oss. I samband med årets festival gjorde Johanna Stål ett inlägg i debatten där hon också föreslår att festivalen inför nästa år bör överväga att förbjuda rökning framför

scenerna. Joachin Keim kommenterade detta förslag på Facebook. ”Eftersom du tar upp hälsopåverkan från tobak är jag förvånad att du inte tar upp samma skäl under alkohol. Statistiskt sett är, av 27 000 WOW-besökare, 2 700 riskbrukare (risk för att glida in i ett missbruk) och drygt 1 100 uppfyller kriterierna för missbruk. Men så klart slår det hårt mot festivalens ekonomi...” Hur mycket tycker du att en musikfestival ska styra festivalbesökarnas beteende? Vad är moraliskt bra och vad är att gå för långt?

”Ingemar lägger störst fokus på just det jag efterfrågar: visionära, verkliga exempel på lösningar! De finns, de brukas, kanske ännu inte i så stor skala, men det har potential. Jag gillar det. Han förklarar ett problem kortfattat, sådär lagom ingående för att passa de flesta och beskriver sedan en lösning på just det problemet betydligt utförligare. Det är så det ska vara, tycker jag. Vi matas med problem och hotbilder när det gäller miljö- och klimatproblem. Men vad hjälper liksom det? Vi vet vad det handlar om vid det här laget! Vad som behövs är visioner om hur samhället kan bli vid och efter omställningen, som är berikande både för kulturen, relationerna, naturen och arbetslivet. “ SOFIA LARSSON, KLIMATSTRATEG HAPARANDA KOMMUN

CAMINOREDAKTIONEN

VINNARE

Det var många som ville vinna boken Nyfixat i vår utlottning i förra numret. Här är vinnarna som fått boken hemskickad. ANN-SOFIE ANDERSSON, ÖSTERÄNG ANDERS JOHANSSON, JÖNKÖPING MARJA-LEENA LINTUNEN, UMEÅ HANNA SJÖLUND, BORÅS PERIKLES NALBANTIS, NACKA

”Naturligtvis är den proffsigt skriven i tätt hållna och föredömligt korta reportage. Bra bok att ha framme när man har några minuter över, eller så plöjer man den pärm till pärm. De som vill stoppa huvudet i sanden och tro att allt kommer ordna sig smärtfritt och utan förändringar blir mer än väl nöjda, så länge de ignorerar de vettigare delarna av boken, det vill säga den om samhälleliga förändringar, om det så är minskad arbetstid och minskad konsumtion och minskad konsumism. Men när man läser mellan raderna på teknikdelarna så inser man var argumentationen brister. Var finns dessa 4000 miljarder för att bygga solceller i Sahara i ett skuldkrisande och överbelånat EU?” LARS WILDERÄNG GENOM BLOGGEN “CORNUCOPIA?”

Allas vår radiofilosof Bengt Brülde är aktuell med en ny bok tillsammans med forskarkollegan Joakim Sandberg. Den här gången är fokus konsumentmakt och titeln densamma som vår första fråga. TEXT INGEMAR TIGERBERG

Hur bör vi handla? – Det absolut viktigaste man kan göra som individ är att organisera sig och utöva kollektiva påtryckningar. Jag tycker naturligtvis att man ska handla ekologiskt, fair trade och äta vegetariskt, men samtidigt har jag svårt att motivera varför man gör fel om man inte gör det. Vi driver en ganska radikal tes: att det inte har någon betydelse vilka val vi gör som individer. Det har bara effekt om tillräckligt många andra också gör samma val. Men det kan vara viktigt med medvetna individuella val i kombination med kollektiva påtryckningar. När det gäller världs fattigdomen kan man påverka konkret inom ramen för nuvarande system genom att skänka pengar. De andra två utmaningarna som vi skriver om: miljöproblemen och djurrättsproblematiken - där är det svårare att göra skillnad som individ. Där behövs framförallt systemförändringar. Tror ni inte att många uppfattar boken som en enda stor pekpinne? – Det skiter vi fullständigt i. Det är inga pekpinnar. Vi vill ge folk underlag att tänka själva. Dels ger vi en faktabakgrund men framförallt moralfilosofiska grunder till att tänka kring de här problemen. Idag är det inne att säga att skuldkänslor är skit, men det kan jag nog inte hålla med om fullt ut. En viss skuld är på sin plats. Det får inte vara en skuld som förlamar, utan en som kan motivera. När man är insyltad i ett system som vållar så stor skada, som vi alla är, är det nog bra att känna sig lite skitig…

”

Det viktigaste man kan göra som individ är att organisera sig

Bengt Brülde är professor i praktiskt filosofi och även känd från P3-programmet Christers ”moraltest”. Han har tidigare skrivit om bland annat lycka, meningsfullhet och livskvalitet. Boken ”Hur bör vi handla?” ges ut på Thales förlag.

Ett inspelat samtal från 2010 med Bengt Brülde om lycka, mening och moral hittas på caminomagasin.se/seminarier

NÄRBILD

SKULD KAN MOTIVERA

UTBLICK

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

OND FORM

Läckert designade prylar kan användas till att döda och vackra saker kan ha tillverkats av slavar. Med utställningen Ond design vill Röhsska museet i Göteborg skaka om och lyfta upp frågor som det ogärna snackas om i designvärlden. TEXT JOHANNA STÅL

designutställningar handlar ofta om positiva värden, såsom estetik och funktion – men design har många gånger använts i onda syften eller att ändamålet har blivit ont, sett i ett historiskt perspektiv. Museer visar föremål som är ”goda” och ”fina”. Men tingen kan brukas och missbrukas, döda och lemlästa, eller tillverkas under omänskliga förhållanden och ge upphov till resursslöseri och miljöförstöring. Med utställningen Ond design tar Röhsska museet i Göteborg sig an ett svårt och modigt ämne. Den berör flera Camino-ämnen, såsom slaveriarbete bakom vissa av våra produkter, kemikalier i kläder och lyxkonsumtion. Men även nazistsymboler är designade, precis som elektriska stolen. Vad tänkte deras upphovsmakare vid ritbordet? Dags för designvärlden att vakna upp och se sig själv i spegeln. All design är inte god design. Alla upphovsmän har inte goda syften. Röhsskas utställning är ett steg i rätt riktning. Utställningen Ond design pågår på Röhsska museet i Göteborg sedan 8 september 2012 DESIGNMUSEUM.SE

Allt som designas har inte goda intentioner.

SPANAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

FOTO JOHANNA STÅL

Mattias Klum fotograferar en värld värd att bevara.

JR Ewing, alias Larry Hagman börjar fundera på alternativa energikällor.

FOTO

GIOVANNI

FOTO MATTIAS KLUM

8 000 ... "gilla"-markeringar fick festivalen Way out West på Facebook efter sitt tillkännagivande att endast sälja vegetarisk mat på festivalområdet. Beslutet ledde till en intensiv debatt om allt från valfrihet till klimatförnekelse. Tidningen GT, delade ut köttbullar utanför festivalen till alla kötthungrande och blev av med sin ackreditering till festivalen. Kött och vegetarianism fortsätter vara en het fråga.

JUST NU TALAS DET OM… … tv-serien Dallas som återuppstått efter tjugo år. Skådisarna har växt, och så också deras insikter i oljeproblematiken. Larry Hagman, som spelar onde JR Ewing, har förutom ett svensk påbrå också ett starkt engagemang i förnybar energi – framförallt solenergi. I de nya avsnitten är han fortfarande en oljeanhängare, men alternativa energikällor diskuteras ändå i tv-seriens första avsnitt. … att Kina har gått om EU som världens största til l verkare av ren energi. I Världsnaturfondens nya rapport har 40 länders tillverkning och försäljning av hållbara energisystem som solceller, vindkraft, bioenergi och värmepumpar granskats. Det framgår även att den globala försäljningen har fördubblats till nästan 200 miljarder euro sedan 2008.

… en annan av hösten tv-serier, där vår svenska miljökämpe Mattias Klum är aktuell med programmet Fridlyst. Mattias tar med sex kända svenskar på jakt över jorden för att hjälpa djur som är utrotningshotade. Samtidigt släpps den bok han gjort tillsammans med Johan Rockström, professor i naturresurshållning på Stockholms universitet, i en svensk version under namnet Vår tid på jorden. Den engelska versionen, The Human Quest, gavs ut i samband med Rio+20-mötet i somras. Boken är fylld av vackra fotografier från Mattias resor och har förord av Bill Clinton och Gro Harlem Bruntland. ... trängselskatten i Göteborg. De stora tidningarna i Staden kampanjar partiskt mot både vägtullar och en ny tågförbindelse under staden. Oberoende journalistik undrar man?

Ett Smartare Liv 6 oktober - Münchenbryggeriet

En livsstilsutställning för dig som vill leva modernt, medvetet och smart. Årstidernas matlåda - Säsongens läckerheter, Smarta Hem – Spar energi, tid och pengar, Lowtox living - Giftfria designmöbler, Mode och skönhet - För stora som små, Smart for Two - Den senaste miljöbilen och mycket mer ser du på Eco Now.

Eco volo Now S ö ntä rer ker nu! Klipp ut och ta med annonsen eller boka biljetter på www.econow.se med “Varför behöver vi bevara den svenska gammelskogen?” Föredrag med Mats Abrahamsson den 6 oktober.

koden: camino50 så får du med sällskap 50 % rabatt på entrén den 6/9, Torkel Knutssonsgatan 2, Stockholm, T-bana Mariatorget Den 5 oktober är det branschdag på Eco Now för organisationer och företag.

Var med och bidra till en smartare och mer hållbar framtid.

www.econow.se

Ekobanken ekologiskt - socialt - kulturellt

Camino-Eco Now 2012 host5.indd 1

Miljömärkta Budtransporter

2012-09-07 09:22:07

Om du vill veta mer Ordfront magasin – en fördjupande samhälls- och kulturtidskrift. Medlemsägd, oberoende, radikal. www.ordfront.se

I SÄSONG

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Glöm inte!

• Bra vandringskängor (vattentåliga) • Regnkläder • Dricksvatten, snacks och mat (pannkakor är en bra lunch) • En lätt ryggsäck (20-30 l för en dagstur) • Skavsårsplåster • Sittunderlag • Toapapper • Kamera

HÖSTHAJK

Skåningar

Nyttja höstens solstrålar på helgerna till att tanka ny energi inför vinterhalvåret. Ett sätt är att ge sig av på en dag- eller helgvandring, med kameran i högsta hugg, för att fånga magiska stunder. Nu slipper du dessutom myggorna! TEXT JOHANNA STÅL FOTO CAROLINE PETERSSON det är lätt att tro att utomhussäsongen är över när hösten rullar in. Men det är på hösten det är som allra bäst, när myggorna försvunnit, luften är frisk och färgerna i naturen skiftar i guldglimmer. Du behöver inte ta ledigt från jobb eller skola, en dag eller helg fungerar alldeles utmärkt för att ge dig ut och vandra i ett oupptäckt närområde. Det börjar bli kallt i norra Sverige så varför inte testa södra Sveriges vandringspärlor?

Västkustbor

Österlenleden passerar städer, samhällen och fiskelägen som Ystad, Kåseberga, Brantevik, Kivik, Simrishamn och Brösarp, och går genom naturupplevelser som Hallamölla (Skånes högsta vattenfall) och naturreservatet Drakamöllan. Hela varvet är 164 kilometer, men du kan välja en av de tolv etapperna och sedan ta bussen. SKANELEDEN.SE

Bohusleden är 370 kilometer totalt, uppdelat på 27 etapper mellan Strömstad och Lindome i södra Göteborg. Den är mestadels lättvandrad och går genom ombytlig miljö med flera sevärdheter längst vägen och vattendrag om man känner för att bada. Bohusleden möter upp med Hallandsleden i söder. BOHUSLEDEN.SE

Stockholmare

Sörmlandsleden är en slinga på sammanlagt 1000 kilometer söder om Stockholm. De flesta ställen kan nås med lokaltrafik och du kan vandra några timmar eller en heldag. Leden är Sveriges längsta och du kan boka guidning om du är intresserad. SORMLANDSLEDEN.SE

TEKNISKT Drömstugan är en slags stugpool med hus på olika semesterorter.

DET SOM ÄR MITT ÄR DITT Konceptet ”kollaborativ konsumtion” är ett nytt buzzword som egentligen bara handlar om att dela på saker och ting lite smartare. Sociala medier och nättjänster kan hjälpa beteendeförändringarna på traven. TEXT INGEMAR TIGERBERG

Hyr bil av grannen...

… dela på stugor på landet

Hyrbilar och bilpooler har funnits på banan länge, men nu kan du enkelt hyra bil av grannen. Svenska Flexidrive har satt upp ett system där du knappar in ditt postnummer och sedan dyker de bilar som finns att tillgå i ditt område upp på en karta. Den som väljer att hyra ut sin bil bestämmer själv priset och under tiden bilen är uthyrd försäkras den av ett försäkringsbolag i ett automatiskt system. Vid en sökning i mitt område kostar den billigaste bilen 299kr/dag. Inom kort lanserar Flexidrive mobilapplikationer för både Android och Iphone vilket de själva tror kommer vara en utlösande faktor för användandet av deras tjänst.

Hos Drömstugan köper du en fullutrustad stuga ”ner till minsta smörkniv” som de själva beskriver det. Mer korrekt beskrivet köper du en andel av en jättelik stugpool. ”Din” stuga hyrs nämligen ut när du inte är där, men du behöver inte lämna några nycklar eller lägga ut annonser, allt sköts av Drömstugans, som även inkluderar förvaltning av husen. Stugorna hittas på de svenska kusterna och i fjällen och som delägare får man hyra in sig på de andra orterna för några hundralappar. DROMSTUGAN.SE

FLEXIDRIVE.SE

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

I Airbnb's app hittas boenden över hela världen.

… eller hitta en säng i Paris Couchsurfing är kanske helt nytt för vissa läsare men nu kommer dess efterföljare. Couchsurfing går ut på att den som har en soffa eller bädd till övers lånar ut den gratis till den som är på besök. Utlånare och besökare matchas ihop via nätet. En tupplur byts mot sällskap, om utlånaren så önskar. Konceptet har blivit jättepopulärt bland framförallt unga backpackers runt om i världen. Men man känner inte alltid för att socialisera i varje ny stad man kommer till och för att fler ska ställa sitt extra sovrum till förfogande så har nya tjänster utvecklats. Airbnb tillhandahåller ett system där vem som helst kan lägga upp en säng, rum eller helt hus till uthyrning för ett valfritt pris. Grundtanken är att man ska hyra ut när man själv inte använder det, och med hjälp av användarrecensioner och Airbnb som mellanhand för betalningen skapas trygghet för bokningen. Förra året hyrde Airbnbs användare ut boenden för sammanlagt en miljon nätter. COUCHSURFING.ORG AIRBNB.COM

Varför springa till macken och hyra bil när grannens kanske är billigare och närmare?

Bytesekonomi är stort på nätet och fram förallt på Facebook. Sök på det du letar efter och bli överraskad.

Hjälp oss att jaga bort vargen.

Förut var kaffeodlarna i Mexikos byar tvingade att sälja sitt kaffe till lokala uppköpare som kallades vargar eller schakaler. Coyotes. Det var ett hårt liv. Idag arbetar många byar enbart med rättvis handel. Det innebär att inkomsterna från kaffet delas av hela byn. Pengarna går till skolor, sjukstugor och transporter. Och vargarna kan hållas på avstånd. Men en rättvis produkt är dyrare. Det tar våra stora konkurrenter igen genom att också sälja ickemärkta produkter, som är billigare. Eguale säljer bara rättvist, ekologiskt kaffe. Då kan vi i en annons som denna, utan att ljuga, påstå att Eguales kaffe förbättrar livet. Både för oss som njuter av det, och för de som odlar det. Vill du också tänka rättvist? Håll utkik efter de vackra Eguale-fåglarna.

www.eguale.se

DESTINATION

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

DESTINATION: SAN SEBASTIÁN

Klassiska badorten San Sebastián i spanska Baskien är lite av Europas Rio de Janeiro, komplett med Jesusstaty och lummiga klippor. Här finns Spaniens vackraste strand, mat gjord på råvaror att dö för, suverän surf och fiestas som avlöser varandra. TEXT & FOTO TOBIAS JANSSON Musselbar

Gå och surfa

Fiestas, fiestas

San Sebastián är den stad i Europa som har flest stjärnor i Guide Michelin per capita, med berömda restauranger som Mugaritz och Rekondo som utflyktsmål för verkliga matnördar. Betydligt mer rustikt är det på den lilla hektiska musselbaren La Mejillonera som serverar havets mest miljövänliga råvara i allehanda tappningar: musslor i vinägrett, musslor i tomatsås, marinerde musslor... Perfekt efter stranden-mat för en spottstyver (3 euro). Sköljs med fördel ner med det lokala, lätt bubbliga vita vinet txakoli, som hälls upp från teatraliskt hög höjd.

Kanske är närbelägna Biarritz i den franska delen av Baskien mer känt i surfkretsar än San Sebastián. Men faktum är att stranden Zurriola strax öster om gamla stan ger det franska svallet en rejäl match. För den som krängt av sig våtdräkten och är intresserad av friluftsplagg med stil är Patagonias butik ovanför den bästa surfspoten värd ett besök – ett läge valt med omsorg får man förmoda för ett företag vars grundare Yvon Chuinard har mottot ”let my people go surfing”. Förutom en avslappnad företagskultur är Patagonia känt för långtgående miljötänk i materialen och transparens i produktionen.

Under de många fiestas som avlöser varandra under sommarhalvåret fylls San Sebastián till bristningsgränsen (boka boende tidigt!). I slutet av juli drar musikfestivalen Jazzaldia internationella stornamn som Patti Smith och Anthony and The Johnsons. Största scenen är belägen på stranden Zurriola med Biscayabuktens vågor som fond. I mitten av augusti firas sommaren av med Semana grande, en veckolång, dionysisk hyllning till framförallt baskisk kultur och musik. I slutet av september äger San Sebastián International Film Festival rum, som räknas som en av de viktigaste i Europa.

C/ PUERTO, MELLAN NUMMER 15 OCH 17

PASEO DE JOSÉ MIGUEL BARANDIARÁN, 24 PATAGONIASURFEUROPE.COM

NER FLER DESTINATIO ION IN .SE/DESTINAT AS AG M O IN PÅ CAM

Res till San Sebastián utan flyg

Resa med tåg från Malmö till San Sebastián tar ca 30 timmar. Ett stopp på vägen i exempelvis Paris piggar upp. Med ett Interrailkort får du fem valfria resdagar inom tio dagar för 2435 kr (1625 om du är upp till 25 år).

SJ.SE, BAHN.DE

DESIGNAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

En strömbrytare som blir oregelbunden när du tänder en lampa ska få dig att släcka oftare.

BERÄKNADE BETEENDEN

Vi är sällan medvetna om att vår omgivning är planerad för att skapa ett önskat beteende av oss som användare. Om design kan forma beteenden så varför inte passa på att skapa miljövänligare sådana? TEXT JOHANNA STÅL Medveten energi interaktiva institutet i stockholm forskar kring området interaktiv design – där användarna är aktiva i processen. Flera projekt i deras stall syftar till medvetandegörande kring energianvändning. Blir vi medvetna om vårt brukande av energi så kommer vi att minska användandet, är tesen. Ett av deras mest uppmärksammande projekt är AWARE som bland annat består av en strömbrytare som blir oregelbunden när en lampa tänds och som återgår till sitt mer harmoniska utseende när lampan släcks. Det signalerar att

det ”rätta” är att ha lampan släckt. AWARE Energy Clock är en snygg väggklocka där du kan se energianvändningen i ditt hus över dygnets timmar. Klockan är trådlöst sammankopplad med en energimätare och som användare kan du enkelt se när under dygnet som du använder mest el. Slår du på en tvättmaskin syns detta direkt på klockan, vilket kan ge dig en knuff mot att bli mer snål i energianvändningen.

DESIGNAT

@OSBOMB FOTO

På California Academy of Sciences i San Fransisco finns gröna tak med 1,7 miljoner ursprungsgrödor. Den ligger mitt i Golden Gate Park.

Lyckliga gatan

AWARE Energy Clock visar din energianvändning under dygnets alla timmar.

genom fler mötesplatser, trottoarer, små affärer och lokala kaféer kan vi få människor att trivas mer i sina områden. Det är i alla fall rörelsen New Urbanisms ambition. De vill maximera de sociala ytorna i staden för att öka trivseln. Det lustiga i sammanhanget är att många av de åtgärder som krävs för att människor ska trivas bättre ofta är mer miljövänliga än alternativen. Att skapa fler cykelbanor och promenadstråk, minska bredden på bilvägar, anlägga grönska i staden, öka fokus på tjänstekonsumtion såsom kaféer, kulturupplevelser och massageinstitut och skippa externa köpcenter, är några av exemplen som enligt olika studier både gör medborgarna lyckligare och miljöproblemen mindre. På Chalmers Tekniska Högskola pågår forskning kring ”Det goda livet” kopplat till klimatfrågan. Läs gärna forskarnas rapport som finns att ladda hem från Naturvårdsverket: ”Klimatomställningen och det goda livet”. Där konstaterar man att ett ökat fokus på att designa samhällen för livskvalitet går hand i hand med klimatomställningen.

VARSÅGOD!

TR V I S U L K EÖXR PRENUMERANTE

GILTIGT: SEPT–NOV 2012

Bli prenumerant och få exklusiva erbjudanden från Caminovännerna som en bilaga med magasinet. Dessutom får du rabatter på utvalda kulturupplevelser genom Caminos kulturkort.

caminomagasin.se/prenumerera

ANNONS

vännerna AFRICA NOW WWW.AFRICANOW.SE

VALLEBERGA ÖRTPRODUKTER WWW.VALLEBERGA ORTPRODUKTER.SE

AV JORD WWW.AVJORD.SE

WISE NATURKOSMETIK WWW.WISENATURKOSMETIK.SE

GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE

ÄNGSBACKA WWW.ANGSBACKA.SE

IM FAIR TRADE WWW.IMFAIRTRADE.SE

BARN & FÖRÄLDRAR

INREDNING & DESIGN

KLÄDER & TEXTIL

ART & ECO WWW.ARTANDECO.SE EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE FAIR MONKEY WWW.FAIRMONKEY.SE HAMPISFÄREN WWW.HAMPISFAREN.SE JANE WIKSTRÖM WWW.JANEWIKSTROM.COM LOTUSECO WWW.LOTUSECO.SE HÄLSA & SKÖNHET

CLEARLIFE WWWCLEARLIFE .SE DO GOOD NOW WWW.DOGOODNOW.SE L:A BRUKET WWW.LILLABRUKET.SE NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE

BÄLLA-BOO WWW.BALLA-BOO.COM

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

JAK MEDLEMSBANK WWW.JAK.SE

VISION WWW.VISION.SE

U&W (YOU&WE) WWW.UWAB.SE

FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA WWW.FAIRTRADEORG.SE

ENERGI & TRANSPORT

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE 02VINDEL WWW.02.SE

MAT & DRYCK

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE EGUALE WWW.SACKEUS.SE GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU KOOPERATIV HANDEL FRAM WWW.FRAMEKOLIVS.SE KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA.SE MIGHTY LEAF WWW.MIGHTYLEAF.SE PEKOE EKOLOGISKT TE WWW.PEKOE.SE PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/ SV/BROD-SOVEL TARTEX WWW.TARTEX.SE YUKO ONO STHLM WWW.YUKOONO.SE EKONOMI & AFFÄRER

RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE

SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE

FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE

TURKOS NATURKOSMETIK WWW.TURKOS.NU

www.caminomagasin.se/vanner

TRANÅS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE VARBERG ENERGI WWW.VARBERGENERGI.SE

BLANDAT

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE EKOBUTIKEN WWW.EKOBUTIKEN.SE FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE FRIENDS FAIR TRADE WWW.FRIENDSFAIRTRADE.NO GRÖNA BODEN WWW.GRONABODEN.SE

KOMMUNIKATION & OPINION

COOP MEDLEM NORRORT WWW.COOP.SE/NORRORT COOP MEDLEM VÄST WWW.COOP.SE/VAST EKOCENTRUM WWW.EKOCENTRUM.SE DIAKONIA WWW.DIAKONIA.SE FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE FÖRENINGEN SOFIA WWW.FORENINGENSOFIA.ORG

HAVRO WWW.HAVRO.SE HILDUR WWW.HILDUR.SE INDISKA DOFTER WWW.INDISKADOFTER.SE ROBYGGE WWW.ROBYGGE.SE SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJO PAPPER & TRYCK

KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE

PAPYRUS WWW.PAPYRUS.COM

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM

KOOPERATION UTAN GRÄNSER WWW.UTANGRANSER.SE

JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE

KRAV WWW.KRAV.SE

NEU ASFALTBLOMMAN WWW.ASFALTBLOMMAN.SE

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN WWW.SV.SE SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

REKLAM & MARKNADSFÖRING

ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE GALLERIA 180 WWW.GALLERIA180.SE

PROFILEN

Richard Hawkins

Nyfrälser miljörörelsen

Han tillhör en liten grupp forskare och kommunikatörer som fått stora delar av den brittiska miljörörelsen att ändra kompassriktning. Richard Hawkins tågar runt i Europa för få de gröna att prata värderingar. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO JOHANNA STÅL

– tack alla för att ni har kommit hit. Bra jobbat! Jag har genomfört mängder av sådana här workshops och jobbar mer och mer med att stödja andra länder att genomföra dem. Det känns jättebra att vara här i Sverige, och det är bra eftersom jag spenderat ungefär 36 timmar på tåg för att ta mig hit. Richard Hawkins, har precis stigit upp på scenen i Brygghuset, Studiefrämjandets lokal på Norrtullsgatan i Stockholm, iklädd en till synes ostruken brun skjorta och märkbart rufsigt hår. Det råder en förväntansfull stämning i lokalen som är fylld av representanter från den samlade miljörörelsen i Sverige; organisationer, studieförbund, politiker, miljöjournalister och enskilda eldsjälar. Spänningen släpper relativt snabbt då vi omgående introduceras för dagens första övning då vi var och en får skriva ner och diskutera vad vi värderar som viktigast här i livet. Tillsammans i grupper skapar vi en affisch över de värderingar som starkaste representerar oss. Vänner, hälsa, solidaritet, sanning och choklad är några exempel på värderingar som lyfts fram i grupperna. Workshopen vi deltar i heter Gemensam sak och syftar till att lära oss att förstå hur och varför vi bör arbeta med värderingar för att skapa förändring. Utgångspunkten är den brittiska rapporten Common Cause: the case for working with cultural values författad av Världsnaturfonden (WWF) i Storbritannien tillsammans med fyra andra brittiska

miljöorganisationer. I rapporten ges en kraftig fingervisning till miljörörelsen att det dags att gå samman och jobba på ett nytt sätt för att verkligen nå fram med sina budskap. Richard Hawkins har varit med och tagit fram en pedagogisk version av handboken som nu används för att utbilda andra. – I grund och botten handlar det inte om beteendeförändringar hos individen utan om hur samhället förändrar och formar oss och hur vi kan vara med och ändra på dessa strukturer, säger han. richard kom först i kontakt med WWF's arbete genom rapporten Weathercooks and signpost författad 2008. Den handlade om hur miljörörelsen har börjat ta till alla möjliga medel för att påverka människor utan att längre prata om i vilken riktning vi måste gå. Han gillade rapporten, men då fokus låg på beteendeförändringar på individnivå kändes den inte relevant för hans arbete. – Det var först några år senare, när jag fick Common Cause-rapporten i min hand som jag förstod varför jag gillade den första rapporten så mycket. Det mest centrala i handboken är att förklara skillnaden mellan ”yttre motiverade” och ”inre motiverade” värderingar och hur dessa påverkar våra beteenden. Yttre motiverade värderingar har fokus på ekonomisk framgång, makt, status, image och så vidare och är beroende av extern bekräftelse och uppmuntran för att stärkas.

”

Hur får vi till ett skifte som innebär att de inre motiverande värderingarna få ta större utrymme

RICHARD HAWKINS

Delägare till PIRC (Public Interest Research Center), ett oberoende kommunikations- och forskningsinstitut i Wales. PIRC tar inte emot pengar vare sig från regeringen eller företag för att säkra sitt oberoende. gör

PIRC.INFO

Utbildare och en av åtta frontfigurer inom det löst sammansatta nätverket Common Cause aktuell

VALUESANDFRAMES.ORG

PROFILEN

MÖNSTRET BAKOM VÅRA VÄRDERINGAR

Socialpsykologen Shalom Schwartz konstaterade i början av 1990-talet att mänskliga värderingar i stort är universella men att olika värderingar tenderar att vara starka/svaga enligt ett tydligt mönster. För att illustrera detta skapade han ett cirkeldiagram som visar hur värderingar relaterar till eller står i

direkt motsats till varandra. Det motsatsförhållande som här finns mellan ”self transcendence” (handlar om omtanke för andra människor) och ”self enhancement” (fokus på personlig framgång och makt) motsvaras i Common Cause av inre och yttre motiverade värderingar.

Inre motiverade värderingar å andra sidan är naturligt belönande att sträva efter och handlar bland annat om betydelsen av starka vänskapsband, samhörighet med naturen, självacceptans och kreativitet. Enligt forskningen som Common Cause grundar sig på står dessa två grupper av värderingar i direkt motsats till varandra. Vår benägenhet att värna om miljö och sociala problem påverkas negativt eller positivt beroende på vilket kluster av värderingar vi triggar igång. – Ett problem är att miljörörelsen genom allt större fokus på ekonomiska incitament och argument som anspelar på personlig status och image indirekt är med och stärker värderingar i samhället som står i vägen för förändringar på ett djupare plan. Utmaningen vi samlas kring är hur vi får till ett skifte som innebär att de inre motiverade värderingarna får ta större utrymme. – Det är inte nödvändigtvis enkelt att ändra värderingar men det vi vet är att det går att göra betydande förändringar. Det finns många exempel från forskningen som visar på hur vi tillfälligt kan påverka även personer som normalt sätter yttre motiverade värderingar i fokus. Men det finns också metoder för att göra dessa förändringar mer långsiktiga. mitt under mitt samtal med richard kommer plötsligt miljödebattören och före detta politikern Anders Wijkman fram. Tidigare under föreläsningen avbröt han för att poängtera att människor starkt drivna av inre motiverade värderingar inte överlever länge inom politiken. Han säger till Richard att de få som trots allt finns där behöver all hjälp och stöd de kan få och att han kan hjälpa till med kontakter. Det för oss in på ett samtal om politikens påverkan på vilka värderingar som styr samhället, och jag frågar Richard om det inte finns en risk att stämpla viss politik som god och annan som ond. Richard konstaterar att det inte går att placera ut inre och yttre motiverade värderingar på en vänster-höger skala, Bland konservativa politiker finns ofta en stark fokus på

att vara vänlig, hjälpsam och att värdera den närliggande miljön högt exempelvis. Jag blir nyfiken på hur Richard ser på att Camino blandar reflekterande reportage med plocksidor om mode och design.

Är det fel att skriva om mode i media? – Jag tycker inte att det är fel. Den delen av modet som vi inte bör framhäva är den som handlar om att byta sin outfit varje månad, om de konstanta förändringar i modet som kräver enorma materiella resurser och som är beroende av att människor känner sig osäkra på sig själva och behöver kläder för att må bra och känna sig bekväma. Det finns så klart den delen inom modet som handlar om kreativitet, om att laga, återanvända, öka hållbarheten och om att göra kläder till en del av den du är. Kunskapen om värderingar hjälper oss att komma fram till vad inom en viss sektor som är hjälpsamt och vad som inte är det.

Har du egna exempel där värderingar har kommit i konflikt med varandra? – Ja, en stor grej för mig handlar om teknik. Jag säger till mig själv att jag vill påverka fler och ha tillgång till mer information och motiverar därför att jag har en Macdator och en Iphone. Men på någon nivå finns det så klart ett visst mått av materialism där. Jag gillar de fina och glansiga sakerna, samtidigt som en annan del av mig vill ta hand om det gamla och bevara det. Sedan bor jag i ett område långt ute på landsbygden där många är involverade i anti-vindkraftsrörelsen och i vissa delar förstår jag deras argument. Processen har inte varit demokratisk och många energiföretag tjänar en massa pengar utan att ge något tillbaka till byarna. Jag känner solidaritet med de frågor som dessa grupper slåss för, som handlar om lokal demokrati och kontroll över energisystemet, men samtidigt har jag mina miljömässiga värderingar som innebär att jag är villig att offra en del av det medbestämmandet. Själv gillar jag hur vindkraftverken ser ut, men det är för att jag är dödsrädd för andra saker som de är med och ersätter.

”

RICHARD OM

Jag har valt att arbeta för en organisation som inte betalar mig särskilt mycket

Vad som format hans värderingar – Min pappa var ganska trångsynt under min uppväxt. Under mina universitetsstudier hamnade jag ofta i gräl med honom, vilket fick mig att inse att jag var betydligt mer öppensinnad. Jag tror att utbildning som regel gör människor mer nyfikna. Jag har alltid varit väldigt nyfiken och miljömedvetenhet passar väl ihop med att vara ifrågasättande kring hur saker och ting fungerar. Att leva som man lär – Du kan förutse ungefär 80 procent av en människas ekologiska fotavtryck baserat på hens intäkter. Jag har valt att arbeta för en organisation som inte betalar mig särskilt mycket pengar. Det är ett betydligt enklare val än att förändra enskilda köpbeteenden. Utöver det flyger jag inte, är vegetarian och bor i en hållbar by. Att påverka andra – Börja med din familj. Försök att köpa saker till dem som kan intressera dem, som en bok som ger nya perspektiv. Jag har lyckats få min mamma att sluta läsa den väldigt höger-konservativa tidningen The Daily Mail som skriver negativt om miljöfrågor, Europa och invandring. Båda mina föräldrar förstår miljöfrågor mycket mer nu, men agerar inte på den kunskapen. Jag tror att min mor skulle leva mycket mer miljövänligt om hon inte var tillsammans med min far.

e t y b t f i k S i Reklamvärlden Efter hundra år av eskalerande nivåer av reklam i samhället hör vi om fler och fler som hoppar av branschen för att söka mer meningsfulla yrken. Samtidigt börjar miljöivrare använda sig av marknadsföringens smarta mekanismer för att förändra folks beteenden. Ser vi ett nytt ljus bakom neonskyltarna? TEXT JOHANNA STÅL ILLUSTRATION LISA BILLVIK

Jonas Joelsson omskolade sig till massör och Alex Bugosky (till höger) blev ledare för en konsumentrevolution. Men följer resten av branschen efter?

e sista åren på den världsberömda reklamalltid något yttre för att fylla mig, säger Jonas. firman Crispin, Porter & Bugosky hade Han likställer sin egen historia med Johnny Depps Alex Bugosky inte jobbat alls med klassiska karaktär i Donnie Brasco, som infiltrerar maffian och reklamkunder. Han ägnade sig istället åt att blir del av den. Samma sak hände för honom när han skriva böcker om bland annat dieter, och bara skulle göra research för sin bok. engagera sig i ett cykelföretag och i en talkshow. När han Jonas hoppade av sitt jobb på Acne för fyra år sedan till slut lämnade det företag som han en gång varit med för att börja skriva den bok som släpptes i februari i år: och byggt upp gjorde han det för att ”follow his bliss”, Tabula Rasa Hotels, en bok om just reklambranschen, som hans favoritförfattare Joseph Conrad uttryckt det. med ingredienserna sex, droger, stress och en överdos Reklamen var inte längre utmanande, utan snarare en kreativitet. Medan han väntade på att boken skulle spegling av samtiden. Det spännande lanseras utbildade han sig till, och jobbar idag, kom från kulturen, från utsidan, som massör för en mycket lägre timpenning än menade Alex. vad reklamvärlden erbjöd, men älskar det. Istället engagerade han sig i Fearless – Det känns skitbra, jag får hjälpa folk. Även Revolution, en ”konsumentrevolution” om det är väldigt fysiskt krävande. som syftar till att uppmana, utbilda I Jonas fall var det branschen det var fel på, och konsultera konsumenter. Fearless inte själva reklamskapandet, men att vara en del är bland annat kända för att delta i Al av industrin kändes inte meningsfullt. Gores miljökampanjer och i kampanjen – Reklamen kan urholka en, göra en själlös. Köttfri måndag. Alex är inte längre Man säljer vad som helst till vem som helst. Jag intresserad av att jobba med reklam, tappade fullständigt bort mig själv. säger han i en intervju till New York Han ser heller ingen ljusning, ingen möjlig Times. 2011 startade han Alex organisautveckling bort från reklam till den kulturella tionen Common tillsammans med sin revolution som Alex Bugosky saknade i reklamfrun Anna. världen. Det handlar om så mycket pengar som – Moderna företag idag är högt lockar till sig folk. Även om det skulle kunna gå värderade och de skapar massor av att arbeta mer kreativt, långsiktigt, mänskligt värde (pengar) till sig själva, säger han och involverande så sker det oftast inte, menar i presentationsfilmen för Common. han. Många av dem han träffar är själva trötta Alex Bugosky och Jonas Problemet är bara att de inte skapar på sina jobb, men jobbar kvar för att det ger Joelsson har hoppat av värde för någon annan än sig själva, ”goa” pengar. varsina framgågnsrika karriärer i reklambranschen. varken för samhället, miljön eller för – Så länge det står nya årskullar med nyutkommande generationer. Common examinerade människor från Berghs varje år så vill vara med och skapa den typen av kommer branschen inte förändras, suckar Jonas. företag, som inkluderar värden för andra än sig själva, fortsätter han. Common kopplar samman sociala hur uppstod då denna bransch som så många kallar entreprenörer, designers och kreatörer för att öka farten skadlig? För att hitta svaret måste man ge sig tillbaka på socialt företagande. till efterkrigstiden, när hjulen började snurra och det Alex är inte ensam. Reklam- och kommunikationshelt plötsligt fanns mer varor och tjänster än vad det branschen har gått från att vara en framtidsbransch som fanns köpglada konsumenter. Människor var fortfarande målar upp sköna nya världar till att bli ”lite för klibbig”. mentalt inställda på att spara för svåra tider, laga saker Många i branschen upplever att deras värderingar allt som gått sönder och inte köpa mer än vi behövde. Men oftare krockar med det jobb som behöver uträttas och detta stämde inte överens med den tillväxtideologi som branschen hängs ut som ytlig, stressig och omänsklig av började växa fram. Företagen började fundera på hur flera avhoppare. de kunde få oss att köpa mer, trots att vi inte egentligen behövde sakerna. jonas joelsson är en av de som vågat sig ut och kritisera den bransch han under flera år var del av. Det började med att han för åtta år sedan sade till några polare att han ville skriva en bok om reklambranschen. Han började jobba som copywriter och blev fast. – När en kompis några år senare frågade mig vad som hände med den där boken jag skulle skriva, så blev det en väckarklocka. Vad hade hänt? Vad hade jag blivit? Det var ett kul och kreativt jobb, med en känsla av att vara i Jonas Joelsson centrum, där allt händer. Men jag blev tom, jag behövde

”

Jag behövde något yttre för att fylla mig 28

REKLAMFRIA TIPS

REKLAM, JA TACK!

The Greatest Movie Ever Sold I filmen ”The Greatest Movie ever Sold” gör Morgan Spurlock en grej av produktplacering genom att sälja sig själv till olika företag i en film om produktplacering. Caminos Ingemar Tigerberg intervjuade Spurlock i Camino 24.

Adbusters Den amerikanska organisationen och magasinet Adbusters har i många år arbetat mot reklam. De gör ofta reklamparodier som väcker stor uppmärksamhet och står bakom kampanjer som Buy Nothing Day, Digital Detox Week och andra initiativ som vi tidigare skrivit om i Camino.

Ungefär samtidigt uppstod fenomenet ”planerat åldrande”. I dokumentärfilmen Glödlampskonspirationen berättas det om hur glödlampstillverkarna i början av förra århundradet gick samman för att begränsa livslängden på glödlampor till max 1000 timmar, för att få folk att köpa nya oftare. Det blev straffbart internt att tillverka glödlampor som höll längre. Detta fenomen har spridits till andra områden, såsom att skrivare har inbyggda mikrochips som säger åt den att sluta fungera efter tusen utskrifter. För en miljömedveten konsument på 2000-talet kan det låta chockande, men att få igång konsumtionshjulen var centralt vid den här tiden, och begreppet resursbrist hade ännu inte kommit upp på agendan. Arvet från denna epok är att ”planerat åldrande” har blivit ett accepterat produktutvecklingskoncept hos många företag, till konsumenternas och miljöns förtret. Idag har de flesta av våra produkter en mycket kortare livslängd än produkter som tillverkades för mer än femtio år sedan. Tillsammans med ökade möjligheter att handla på kredit och smartare reklam som är specialanpassad till olika kunder, utgör dessa mekanismer bakgrunden till det överflödssamhälle vi lever i idag och som är svårt att ta sig ur. Många miljö- och konsumentorganisationer kämpar för att minska reklamen. Men branschen själv

När du gör som jag vill Utöver boken Påverkan av Robert Cialdini, som vi tipsar om i detta nummer, finns flera böcker om påverkansmetoder och hur du värjer dig från dem. Henrik Fexéus ”När du gör som jag vill” är ett exempel.

Aktiv acceptans Miljöpartiet i Sverige har motionerat om att ändra lagen så att man ska bli tvungen att aktivt acceptera reklam, istället som idag då man måste sätta upp en skylt om man INTE vill ha reklam i sin brevlåda.

menar att det inte är deras fel och att en värld utan reklam skulle vara ett steg bakåt i utvecklingen och ett slag mot yttrandefriheten. Reklam hävdas vara en naturlig del av marknadsekonomin. under sommaren 2012 har organisationen Sveriges annonsörer kört kampanjer för vad som skulle hända om inte reklam fanns – med avskräckande bilder från ett sterilt och grått Nordkorea. Kampanjen fick många reaktioner, och VD:n Anders Ericsson skriver på Sveriges annonsörers webbplats: ”vi vill visa att säger vi nej till reklam så säger vi också nej till en massa andra saker som man vid en första oreflekterad tanke inte tänker på. Till exempel konkurrens som leder till bättre produkter och lägre priser för kunder, sponsring av idrott samt möjligheter för företag att växa och skapa nya arbeten.” Reklamkritiker har angripit kampanjen och påvisar siffror som visar att städer som testat att vara reklamfria, som São Paulo i Brasilien, blomstrar mer än andra städer, att varor skulle vara billigare om inte pengar lades på all reklam och argumenterar för att frihet från reklam vore en lycka. – Reklamförbudet i staden (Sao Paulo) gör all annan reklam mer attraktiv. Det är mindre brus. Jag intervjuade 75-80 personer när jag var där och alla sa samma sak:

att kvaliteten i São Paulo har ökat. Alla känner en större sammanhållning till småföretag. Butiksägare får en mer personlig relation till sina kunder eftersom man allt mer förlitar sig på deras rykte. Intressant nog har till och med brottsligheten gått ner. Varför det händer har jag ingen aning, men det är fascinerande, berättade dokumentärfilmaren Morgon Spurlock i en tidigare intervju i Camino. Reklamen har visserligen bidragit till att vissa tjänster är billigare, såsom att läsa nyheter på nätet. Men i förlängningen har det också lett till att det är svårare för mindre aktörer att kunna ta betalt för tjänster som kunder förväntar sig ska vara gratis. Har du inte tillräckligt många besökare på din webbsida får du inga annonsörer, men du kan heller inte ta betalt för ditt innehåll, eftersom kunden är van att få innehåll gratis. På så sätt kan reklamsamhället snarare vara ett problem än en hjälp för små medieföretag.

– Miljörörelsen kan inte bara arbeta med skrämsel utan måste jobba på att väcka engagemang och gemenskap. Och fundera på hur man når ut brett. Man talar ofta inte ens samma språk som de målgrupper man försöker påverka, poängterar Victoria. Det räcker alltså inte att påvisa vad hemskt saker och ting är utan också att visa på vilka alternativen är. Här har miljörörelsen än inte riktigt lyckats, menar hon. På Futerra är alla anställda engagerade i hållbar utveckling på något sätt. Det är ett företag som enligt Victoria ”tillåter människor att ta med sig sina värderingar till jobbet”. Hon tycker sig se en förändring av värderingar även hos andra i kommunikationsbranschen. Det börjar pratas allt mer om att vara till nytta för samhället. – Reklam i sig är inte dåligt, så länge den är ärlig, men det som vi inte pratar om så ofta är den kulturella nedsmutsningen av det offentliga rummet som reklamen innebär. Vad man än gör så finns det reklam, man får inte vara i fred någonstans.

men är ett samhälle utan reklam realistisk? Bör diskussionen snarare handla om futerra kan säga nej till en kund som inte hur vi får reklamare med mer hållbara passar deras värderingar, men ofta tar de sig perspektiv? Var går egentligen gränsen an dem ändå – men börjar då med att försöka mellan att arbeta med reklam och att få företaget att göra mer innan de kommuniceVictoria Olausson, vice VD på kommunikommunicera budskap såsom miljöorgarar hur bra de är. kationsbyrån Futerra nisationer eller privatpersoner gör när Mattias Åkerberg, frilanscopywriter och och Mattias Åkerberg de pratar om köttfria måndagar och att författare till boken Sälj det med ord - konsten att frilansande copywriter. cykla istället för att ta bilen till jobbet? skriva reklam, menar till och med att det inte För Victoria Olausson, som jobbar på komspelar någon roll om man säger nej till vissa munikationsbyrån Futerra är skillnaden marginell. kunder. – Kruxet som jag ser det är att många inte förstår hur – Många människor som jobbar med reklam är ytlig, ”feel-goodig” och mysig man måste vara för att få samhällsmedvetna och engagerade. Så visst finns de som med sig den breda massan. säger nej till jobb som strider mot deras värderingar. Victoria pratar om kampanjen Earth Hour där hon Problemet är att det nästan alltid finns någon som kan själv är projektledare. Många kritiserar kampanjen för tänka sig att jobba med uppdragsgivare som andra ratar. att vara något som bara tillfälligt skapar ett engageArgumentet känns igen. Den låter ungefär likadan i mang i en timme för att sedan inte leda till något mer. argumentationen mot alla medvetna val, och ett av de Men ändå är det den enda stora miljökampanjen som svåraste dilemman som finns för att skapa förändring. finns i Sverige och som trots lite pengar lyckats bli bred Trots att Mattias anser att många är samhällsmedvetna och uppmärksammad. så ser han inte att reklambranschen skulle ha blivit mer Hon tror att miljörörelsen har mycket att lära av den värderingsstyrd de senaste åren. traditionella reklamen när det gäller hur man tilltalar – Nä, det skulle jag inte säga. Åtminstone inte om man människor. Att de flesta vill tilltalas på ett lockande sätt menar att det de senaste två-tre åren skulle ha skett och att skrämmande budskap många gånger får oss att någon omvälvande förändring. Reklambranschen har rygga tillbaka och blunda. nog helt enkelt inte råd att vara för kräsen och samvets-

”

Problemet är att det nästan alltid finns någon som kan tänka sig att jobba med uppdragsgivaren andra ratar Mattias Åkerberg

”

Miljörörelsen talar ofta inte ens samma språk som de målgrupper man försöker påverka.

Så blir du en medveten reklamkonsument

• Träna dig i uppskjuten belöning. Vill du köpa

något, vänta med att köpa det. Sitter längtan kvar efter en månad, efter två? Det är först då du märker om det är ett verkligt behov eller bara ett tillfälligt begär.

•

Fundera på vad som är viktigt för dig i livet, vilka värderingar du vill ska styra dig och påminn dig om det ofta. Fokusera bara på den reklam/de kampanjer som tilltalar den sidan hos dig.

•

Registrera dig på reklamfritt.se och NIX-registret på 020-277000. Slipp adresserad reklam och telefonförsäljare.

•

Säg upp dig från nyhetsbrev du inte är intresserad av och kryssa bort rutan för ” jag accepterar erbjudanden från kunden” när du gör ett köp på nätet.

Victoria Olausson

medveten. Situationen är betydligt mer komplicerad än att det går att skylla ifrån sig på uppdragsgivarna, säger han. Mattias menar att det i reklambranschen alltid finns ett delat ansvar mellan uppdragsgivare och reklambyrån. Det ansvaret verkar ofta falla lite mellan stolarna. Få vågar ifrågasätta och oliktänkande är alltid obekväma. – Det är en krass generaliserad sanning och jag önskar verkligen att det vore annorlunda, menar Mattias. Det är inte reklambranschens fel att vi använder dåliga produkter, eftersom att det inte skulle finnas mycket kvar att göra reklam för annars. Istället är det konsumenternas ansvar, menar han. – Jag hejar på den växande förmågan hos konsumenter att tänka kritiskt, för att kunna göra ett vettigt val. Bra reklam hjälper människor att göra vettiga beslut som förenklar eller förbättrar livet en smula. Som Naturskyddsföreningen som genom sin Anti Scampi-kampanj fick livsmedelskedjorna att sluta sälja jätteräkor. Eller som Göteborg Stad, som nu uppmanar oss att börja dricka kranvatten. Det gör mig glad. Att vi år 2012 fortfarande köper flaskvatten är nämligen ren idioti. alex bugosky har valt att tillbringa sommaren med sin familj och hinner inte bli intervjuad. Han är ständigt påpassad av människor som vill få honom att engagera sig i olika saker och har förvandlats till något av en förstaklassig miljökampanjare. Hans engagemang smittar, men han verkar inte ha påverkat sina svenska kollegor nämnvärt. Här finns fortfarande ingen större tro på att något annat är möjligt än ”business as usual, med små, små förändringar”. Men trots att många är skeptiska till reklambranschens förmåga att anpassa sig till en ny tid, så ger ändå Bugoskys organisationer, hållbara kommunikationsbyråer och miljölobbyisternas allt bättre påverkanskampanjer hopp om ett förändrat landskap framöver. Där är det kanske inte störst, bäst och vackrast som vinner utan den som faktiskt har sopat rent framför sin egen dörr. Fram till dess verkar det fortfarande vara upp till oss konsumenter att göra medvetna val och påverka politiskt.

• Lita inte enbart på försäljarens ord, utan dubbelkolla informationen.

• Lita på din magkänsla. Låter något för bra för att vara sant är det ofta det.

•

Försök att inte jämföra dig med andra. Det är svårt, men ju mer du tränar desto bättre blir du på att hitta din egen stil.

•

Budgetera och håll dig sen till budgeten.

• Anmäl stötande reklam till Reklamombudsmannen eller sådan som du misstänker kan vara olaglig till Konsumentverket. Eller hör av dig till företagen med din kritik. Ibland drar företagen självmant tillbaka reklam som får mycket kritik

•

Engagera dig i att skapa reklamfria platser i din närmiljö.

Reklamfri stad I São Paulo, Brasilien, har all utomhusreklam plockats bort i de centrala delarna av staden. Det var 2007 som borgmästaren Gilberto Kassab införde detta förbud, tillsammans med begränsningar i affärsinnehavares skyltning. Eftersom medborgarna så uppenbart gillade det, 70 procent sägs vara nöjda med förändringen, har reklamen inte kommit tillbaka. Istället för att annonsera fokuserade många företag mer på att skapa nöjda kunder. São Paulo är en av världens största städer, med 20 miljoner invånare. Idag kan man tydligare se arkitekturen och stadens utseende som vanligen göms bakom ”den visuella nedsmutsningen”.

kampanjer som gjorde skillnad Psykologin kan hjälpa oss att påverka människors och företags beteenden i en grönare riktning. Vi har valt ut fem framgångrika kampanjer och låtit miljöpsykologen Andreas Nilsson analysera utfallet. TEXT CAROLINE PETERSSON

Greenpeace-aktivister, utklädda till orangutanger demonstrerar utanför Nestlés huvudkontor.

”

Man använder djur för att trigga känslor Andreas Nilsson Undervisar och forskar om social- och miljöpsykologi på Göteborgs Universitet. Hans forskning undersöker hur människor relaterar till miljöfrågor och vad som påverkar deras attityder och beteenden i grönare riktning.

FOTO GREENPEACE JIRI REZAC

Kampanjanalys 1

+ Vad man gör här är att man

använder djur för att trigga känslor. Inte minst djur som står människan nära är ett väldigt effektivt sätt för att få människor att vilja göra något. Med den här typen av kampanjer kan man också nå en annan målgrupp än de som vanligtvis bryr sig om miljö och natur. Från forskningen vet vi att skrämseltaktik fungerar väldigt bra för att väcka människors uppmärksamhet, men för att påverka ett beteende måste mottagaren också känna att man kan göra något åt hotet som målas upp. För en enskild åtgärd som denna är det ett effektivt sätt att nå sitt syfte.

- Risken med en sådan här kampanj

är att förtroendet för avsändaren urholkas eftersom det så uppenbart appellerar till direkta känslointryck. Det är också tveksamt hur mycket kampanjen kan sprida sig till andra områden då den är väldigt specifik.

Have a break VAD? 2010 presenterade Greenpeace International kampanjen ”Have a break” riktad mot företaget Nestlé och varumärket Kit Kat. Syftet var för att få företaget att sluta importera palmolja från Indonesien och därmed rädda regnskogen och orangutangerna som lever där. HUR? En ”skräckfilm” (Have a break?) producerades och aktivister utklädda till orangutanger demonstrerade utanför Nestlés kontor. Allmänheten uppmanades att skicka in e-post och brev till företaget. RESULTAT Kampanjfilmen fick över en halv miljon visningar på Youtube. I maj 2010 meddelade Nestlé att de stoppar import av palmolja från företag som äger eller sköter om plantage i högriskområden. GREENPEACE.ORG/KITKAT

Fler exempel:Världsnaturfonden, WWF, har gjort många kampanjaffischer med starka känslomässiga budskap kopplade till klimatförändringarna. Sök på nätet: “50 creative WWF campaigns.

I kampanjfilmen Have a brake biter huvudpersonen i en KitKat som visar sig innehålla ett finger av en orangutang.

”

FOTO JEANETTE MILDE

Ibland använder vi ett beteende som en slags symbolhandling och ursäkt

Antiscampi-filmen från Naturskyddsföreningen har fått nästan 100 000 visningar på youtube.

Aktivister från Naturskyddsföreningen klädda som jätteräkor.

ILLUSTRATION BOLD FACES

Antiscampi VAD? I samband med miljövänliga veckan 2011 lanserade Naturskyddsföreningen Anti-scampi-kampanjen som uppmanade folk att bojkotta scampi (eller jätteräkor, tigerräkor och gambas som de också kallas). HUR? En animerad kortfilm om scampi som blandar humor med allvar spreds via sociala medier, med budskapet att om man bara vill göra en enda pyttesak för miljön så är det att skippa jätteräkan. RESULTAT Kampanjfilmen fick stor spridning med nästan 100 000 visningar på Youtube. Dessutom har ett flertal butiker, restauranger och företag tagit aktiv ställning mot scampi. NATURSKYDDSFORENINGEN.SE/ANTISCAMPI

Fler exempel: Returpack har drivit flera framgångsrika kampanjer för att få oss att bli bättre på att källsortera. Frågan är hur många svenskar som använder källsortering som en symbolhandling för att slippa förändra andra beteenden?

Kampanjanalys 4

+ Den här kampanjen har verkligen

lyckats sätta fokus på frågan om jätteräkor. Det är bra då frågan är viktig och för att den får människor att göra någonting.

En kanadensisk kollega, Robert Gifford, har sammanställt de vanligaste barriärerna för att människor inte väljer att bli mer miljövänliga. En sådan barriär handlar om att vi ibland använder ett (miljösmart) beteende som en slags symbolhandling och ursäkt för att inte behöva göra andra förändringar. Den här kampanjen är nästan som upplagd för detta i och med att den uppmanar folk till att göra en enda förändring. Man kanske bestämmer sig för att sluta med jätteräkor och använder det som argument till varför det är ok att ta den där Thailandsresan.

”

Michelle Leite Santana testar en inomhuskompost med mikroorganismer som bryter ned och gör komposten luktfri.

Ju mer man uppmärksammar människor, desto mer motivation skapar man

Andreas analys 3

+ Vi inom forskningen vet sedan lång

tid att den här metoden fungerar. Ett sådant här projekt har möjlighet att skräddarsy information till den enskilda individen. Vi vet att ju mer man uppmärksammar människor, desto mer motivation skapas och ju närmare man kan jobba de enskilda hushållen, desto bättre.

- Det största problemet är att en

sådan här kampanj är väldigt dyr i relation till resultatet. Det finns ingen forskning kring hur resultaten spiller över på en bredare allmänhet men jag tror inte att det är så mycket. Projektet fungerar framförallt som en modell för att visa att det faktiskt är möjligt att påverka människor.

Ecoration VAD? I samarbete med WWF och Kalmar kommun startade IKEA pilotprojektet Ecoration där nio familjer fick utmana sig själva att minska sin miljöpåverkan i hemmet. HUR? Nio familjer (15 personer) valdes ut för att under fem månader utmana sig själva att minska sin energi och vattenkonsumtion samt mängden mat- och hushållsavfall. Familjerna har fått hjälp med mätmetoder, coachning och tillsammans med WWF och IKEA fått vara med och ta fram smarta inredningslösningar. RESULTAT Resultatet är väldigt olika för de deltagande familjerna. I genomsnitt minskade hushållen sin energikonsumtion med 20 procent under hela perioden. Två hushåll utmärkte sig extra mycket och minskade sitt totala avfall med 70 procent under perioden. ECORATION.KAMPANJ.IKEA.SE

Fler exempel: 2011 drev Vattenfall, Volvo och A-hus projektet One Tonne Life, där en familj under sex månader fick hjälp att kraftigt minska sin klimatpåverkan. Flera kommuner har också genomfört pilotprojekt med utvalda familjer, däribland Kalmar, Göteborg och Borlänge.

”

På många sätt är den här kampanjen ett tecken i tiden

I maj 2010 utsågs vinnaren av rolighetsstipendiet, ”The speed camera lottery”, ett lotteri där man tävlar om att komma så långt under hastighetsgränsen som möjligt.

Rolighetsteorin VAD? Bilmärket Volkswagen lanserade år 2009 sin teori om att glädje är det enklaste sättet att få människor att förändra ett beteende. Enligt företaget själva används teorin för att ta fram miljöbilar som är roligare att köra. HUR? Ett rolighetsstipendie lanserades för att belöna tankar, idéer och uppfinningar som bevisar rolighets teorin. Flera av idéerna testades på riktigt och spelades in som filmer. RESULTAT Kampanjen har blivit oerhört uppmärksammad i media och lever fortfarande vidare på Facebook, där den har över 60000 fans och inspirerar till många nya tillämpningsområden. ROLIGHETSTEORIN.SE

Fler exempel: China Environment Protection Group har belönats med ett flertal internationella priser för sin kampanj ”Green Pedestrian Crossing” från 2010 som uppmuntrade miljontals människor att gå istället för att ta bilen.

Andreas analys 4

+ Att engagera folk är otroligt viktigt

och det lyckas man verkligen med i den här kampanjen. Det handlar om att fånga människors uppmärksamhet genom att det händer något nytt i en miljö där man inte förväntar sig det. Det är kreativt och generar nya sätt att tänka på.

- Jag har väldigt svårt att se att den

här typen av kampanj kan skapa några bestående förändringar hos människor. På många sätt är den här kampanjen ett tecken i tiden. Vi har gått igenom en period där vi pratat väldigt mycket om hot som fått många att bli lite avtrubbade och trötta. Som en motreaktion har det kommit en stark trend av att vilja prata om win-win och fokusera på det positiva.

Deltagarna i experimentet har tillgång till en mätdosa som visar vart energitjuvarna i hemmet finns.

Andreas analys 5

+ Det man använder sig av här är så

”

Kul att man tagit med sig kunskapen från forskningen

Energisparexperimentet VAD? Det kallas Sveriges största energisparexperiment och syftar till att undersöka hur man bäst får svenska hushåll att minska sin energianvändning. Bakom kampanjen finns energibolaget Eon som menar att de driver kampanjen för att de tar klimathotet på allvar och vill stärka sitt varumärkes trovärdighet. HUR? 10 000 svenska hushåll deltar i experimentet och får gå igenom fem olika faser med fokus på ekonomi, utmaning, belöning, påminnelse och empati. Tanken är att testa vilken metod som fungerar bäst för att påverka de medverkandes beteende. RESULTAT I skrivande stund har de deltagande hushållen lyckats minska sin energianvändning (jämfört med året innan) med 15 procent. EXPERIMENTET.EON.SE

Fler exempel: Amerikanska elbolaget O-power visar på elräkningen hur hushållens energianvändning ser ut i förhållande till grannarnas och belönar sparsamt beteende med smileys. Tack vara denna enkla åtgärd har man lyckats minska energikonsumtionen hos hushållen med 2-3 procent.

kallade feedback-tekniker för att påverka människors beteende. Det vet vi från flera olika studier att det funkar. Anledningen till varför vi har svårt att förändra vårt miljöbeteende är många gånger för att vi inte kan se effekterna av det vi gör. Här synliggör man både frågan och konsekvenserna av beteendeförändringar. Det är kul att man har tagit med sig kunskapen från forskningen och testar det i större skala. Våra problem när vi studerar de här sakerna är att vi ofta har alldeles för lite resurser och för få försökspersoner. åt hotet som målas upp. För en enskild åtgärd som denna är det ett effektivt sätt att nå sitt syfte.

- Överlag är jag positiv till det här men

det man kan säga är att vi vet att tävlingar inte fungerar så bra för att skapa bestående förändringar. Det är möjligtvis de som vinner som kan tänkas fortsätta med ett beteende. Även belöningar ger som regel väldigt kortsiktiga förändringar. hur mycket kampanjen kan sprida sig till andra områden då den är väldigt specifik. psykologi.

Andreas Nilsson Social- och miljöpsykologi forskare på Göteborgs Universitet.

Vilken möjlighet har vi att påverka människors beteende genom påverkanskampanjer? – Det finns ett problem med att det är så mycket fokus på vad man gör som individ hela tiden. Många känner att man inte kan åstadkomma tillräckligt mycket i alla fall eftersom det handlar om så gigantiska globala problem. Risken är att man istället blir avtrubbad. Men det finns jättemånga bra sätt, framförallt metoder som handlar om att få människor att engagera sig tillsammans tycker jag är jätteviktiga. Det man oftast missar är att det absolut mest effektiva man kan göra som privatperson är att sätta press på beslutsfattare att införa riktigt bra styrmedel så att man inte behöver göra de här valen i varje enskild situation. Att få människor att engagera sig för att skapa politisk opinion handlar också om

Ett Smartare Liv 6 oktober - Münchenbryggeriet

Var med och bidra till en smartare och mer hållbar framtid.

www.econow.se

Ekobanken ekologiskt - socialt - kulturellt

Miljömärkta Budtransporter

Camino-Eco Now 2012 host5.indd 1

2012-09-07 09:22:07

Årets största händelse inom etisk och rättvis handel!

5-6 oktober på Högskolan i Borås.

www.fairtradeforum.se Föreläsningar - Producentbesök - Musik - Filmvisning 39 - Försäljning - Chokladprovning - Kaffeprovning

SÅ FUNKAR DET

VI GÖR SOM ANDRA GÖR

Den amerikanska socialpsykologen Robert B Cialdini har genom flera uppmärksammade studier visat hur omedvetenhet om sociala normer kan få oförutsedda konsekvenser för en informationskampanj, men också hur vi kan använda oss av normer för att påverka människor till ett grönare beteende. TEXT CAROLINE PETERSSON ILLUSTRATION CECILIA CROMNOW

7,9%

"Många tidigare besökare har tagit med sig förstenat trä från parken, och påverkar därmed parkens naturliga utseende."

Procent av träbitarna som blev stulna

1,7% Procent av träbitarna som blev stulna

"Var snäll och ta inte med dig förstenat trä från parken så att parkens naturliga utseende bevaras."

Många miljöbovar ger fler miljöbovar

Arizona Petrified Forest National Park i USA förlorar varje år cirka ett ton trä från den förstenade skogen på grund av olaglig stöld. I ett experiment från 2003 ville Robert Cialdini visa på risken med att informera besökare om när ett o önskat beteende är vanligt. Bitar av förstenat trä placerades ut i nationalparken längs med utvalda stigar tillsammans med skyltar med två olika budskap. De stigar som märkts upp med en skylt som informerade om det rådandet beteendet gjorde att stölderna ökade, medan det som uppmanade folk att inte ta med sig trä fick färre att stjäla.

Robert B Cialdini är professor i psykologi på Arizona State Univeristy och är mest känd för sin bok ”Påverkan – teori och praktik” som Tobias Jansson recenserar på sidan 75.

SÅ FUNKAR DET

Många hjältar ger fler hjältar

När ett miljömässigt önskvärt beteende går hand i hand med vad som är vanligt förekommande finns goda anledningar att informera om det. På ett hotell i sydvästra USA genomförde Cialdini år 2008 en studie kring hur man bäst får hotellgästerna att återanvända sina handdukar. Genom att sätta upp olika skyltar i hotellrummen kunde man tydligt se att de som informerades om andra hotellgästers och framförallt gäster på samma rum, var mer benägna att själva återanvända sina handdukar.

44%

49% Procent av hotellbesökarna som återanvände sin handuk

Procent av hotellbesökarna som återanvände sin handuk

35% Procent av hotellbesökarna som återanvände sin handuk

Skylt Skylt

"Gör som de andra hotellgästerna och var med och rädda miljön. 75 % återanvände sin handduk minst en gång under sin vistelse"

Skylt

"Hjälp till att rädda miljön genom att återanvända din handduk"

"Gör som de tidigare gästerna på detta hotellrum och var med och rädda miljön. 75 % återanvände sin handduk minst en gång under sin vistelse."

Sara Freidenfelt, Johanna Hofring och Jennie Öberg är tre av medlemmarna i ekobyn Backen.

vår by & 42

Medlemmarna i ekobyn Backen i det lilla sörmländska samhället Mölnbo jobbar hårt för att finna en gruppgemenskap som fungerar. De har alla valt att bo där för närheten till naturen och av en längtan efter frihet, men är i övrigt väldigt olika. . TEXT ANN-CATHRINE JOHNSSON FOTO LOTTA LJUNGBERG

vi kommer till mölnbo station, mellan Gnesta och Södertälje, på utsatt tid klockan 08.54. Men ingen Johanna syns till. Jag dubbelkollar mejlet i mobilen och jovisst, det har gått iväg som svar på hennes mejl där hon skriver att ”jag möter er, ring och berätta när ni kommer.” Ring, jag har ju inte hennes telefonnummer... Men hon måste väl ha sett mitt mejl? Vi väntar lite till, letar telefonnummer på Eniro utan resultat och börjar sedan söka oss fram för att hitta den lilla ekobyn. Efter 45 stressiga minuter lyckas vi till slut hamna rätt. Bakom en lada och några manskapsbodar sitter en grupp människor avslappnat och pratar i det disiga solskenet. – Hej, kommer ni nu? Vad kul att se er! Vårt minutinrutade liv kontrasterar totalt mot deras ouppkopplade avslappnade här-och-nu-tillvaro. Johanna Hofring, en av kollektivets initiativtagare, berättar att hon inte kollar mejlen så ofta, och tänkte att vi dyker väl upp när vi dyker upp... Vi bjuds på kaffe och osötat bröd med dadelmarmelad. Eygló (ett gammalt isländskt ord för sol), 1,5 år, sitter i mamma Johannas knä, medan storasyster Vida, 7 år, cyklar fram och tillbaka på gården. Johanna är modedesigner och har drivit ekomodebutiker (Ekovaruhuset) i Stockholm, New York och Paris. Hon och hennes man Tor har bott på Backen i lite drygt sju år. När de träffades bodde Johanna i New York och hade en övernattningslägenhet i Stockholm. Tor bodde i Östersund. Då hade de torpet här ute som lantställe. Båda hade redan då en dröm om att bo i en bygemenskap, och för tre år sedan började de känna att det var dags. – Vi hade pratat med många med samma dröm som

vi, men när det väl blev aktuellt på riktigt, var det inte så många som var intresserade längre. Plötsligt hade de nya jobb på gång eller ville bo i stan just nu, konstaterar Tor. Men de fick ändå ihop ett litet gäng som ville flytta hit och sedan nästan precis två år tillbaka bor nio personer här – sju vuxna och två barn. Vi träffar de som finns på plats för dagen, vissa vill vara med och prata, andra inte. De poängterar att de alla bor här av olika anledningar och att gruppen är mån om att se till alla olika individers behov. – Men, medger Johanna, tiden tillsammans har ibland varit som en enda stor workshop i personlig utveckling. Man stöts och blöts i både det lilla och stora. Vi har fått jobba hårt både på att ta beslut tillsammans och att komma överens. De är alla eniga om att ingenting fungerar om man inte funkar tillsammans som grupp. I början hade gruppen möten en gång i veckan för att ta upp sådant som behövde diskuteras. Fanns det irritationer valde de att lyfta upp dem till ytan. – Ett tag skiljde vi på praktiska möten och känslomöten, men vi insåg att det inte gick att skilja dem åt, säger Tor. Numera kan det gå längre tid mellan mötena. – Vi har blivit bättre på att ta upp sådant som inte känns bra, det är inte så ofta längre som någon går och

drar på något de irriterar sig på, kommenterar Sara, som varit med i gruppen från början. Innan de startade kollektivet hörde Johanna sig för bland andra som hade erfarenhet av att bo så här. – Nästan alla var eniga om att man måste ha en gemensam övertygelse för att det ska hålla i längden, men jag var övertygad om att det kan fungera ändå, säger hon. – Visst har vi på något sätt en gemensam bild av vad vi vill med våra liv, inflikar Sara. Vi vill leva nära naturen och känna oss fria att använda vår tid till det vi vill. Men det är stor skillnad i vad vi äter, vad vi tror på och det finns ingen andlig eller religiös gemenskap. Inte ens återvinning är ett ämne där vi är överens. Vissa av oss tycker att det är viktigt att sopsortera medan andra tycker att det är ett stort bedrägeri. sara, som ser sig själv som en individualistisk person, kan ibland tycka att det är en utmaning att komma överens i gruppen. – Att behöva anpassa mig så här mycket har varit jättenyttigt för mig, säger hon. Tidigare bodde Sara i ett annat kollektiv utanför Stockholm. Men där tappade hon helt kontakten med vad hon ville. Efter att ha gått en kurs i självhushållning i Värmland kom hon hit till Backen.

Jennie Öberg, Johanna Hofring och Sara Freidenfelt har många olikheter, men förenas i en längtan efter frihet och att leva nära naturen.

Tor Söderin är eko-snickare och träffade Johanna när han hjälpte henne att bygga om Ekovaruhuset i Gamla stan. I somras gifte de sig på Backen.

Designern Johanna Hofring njuter av det lugna livet p책 landet och saknar inte sitt tidigare liv med butiker i Stockholm och New York.

Att fungera som kollektiv Oskar Henrikson, en av psykologerna bakom Psykologifabriken i Stockholm.

Det första rådet Oskar Henrikson vill ge till en grupp som valt att leva tätt tillsammans i en isolerad miljö, är att redan från början vara noga med att ventilera eventuella problemsituationer eller irritationsmoment som dyker upp. – Ofta kan det bli en ganska intensiv första period i en sådan gruppkonstellation. Det som är fördelen när man lever så avgränsat är att man ganska snabbt tvingas att ta itu med eventuella problem. Sedan är frågan om man löser dem eller inte. Lyckas man lösa problemen kan det bli en väl fungerande grupp som klarar sig bra, om inte är risken stor att gruppen splittras eller att någon sticker därifrån, säger han. Viktiga punkter för gruppen att titta närmare på är vad det finns för målsättningar, vem som ska gör vad och hur man ska gå tillväga med olika uppgifter. – Löser man dessa frågor på ett bra och konstruktivt sätt i ett tidigt skede, så finns alla möjligheter för att det skapas en bra och trevlig grupp. Ett vanligt problem i alla typer av grupper är att deltagarna inte vågar säga ifrån eller kritisera de normer som gäller. – Om väldigt många har samma åsikt är det svårt att avvika från den, och är du helt ensam med en åsikt är det ännu svårare. Det kan räcka med att du får en enda person med dig, för att du ska få mer pluralism i diskussion, säger Oskar Henrikson och hänvisar till begreppet falsk konsensus. – Det innebär att du tror att det som sägs är konsensus, därför att ingen vågar säga emot. Det kan vara en farlig företeelse, så är man en liten grupp är det viktigt att man uppmuntrar oliktänkande. Att de som ingår i gruppen tillåts säga vad de tycker, och att man inte slår ner på personer som har åsikter som inte passar in i gruppens världsbild. I gruppens första intensiva fas tillsammans diskuteras även vilka normer som ska gälla. Utifrån dessa skapas sedan en ledargestalt. – Ledare blir generellt den person som fyller normen bäst. Har man till exempel i en grupp kommit fram till att det är ”fint” att leva nära naturen och att använda så lite som möjligt av det som finns i det moderna samhället, så kommer den som lever närmast dessa normer att få högst status. Det kan finnas flera normer i gruppen, och då kommer statusen att fördelas efter de sammanlagda normerna. Det finns alltid personer som naturligt tar på sig en ledarroll oavsett gruppering och normer. – En sådan person kommer förmodligen att vilja förhandla om normerna så att det passar för den personens styrkor. Men omständigheterna påverkar så kraftfullt att en person som skulle bli ledare i en situation, kanske inte blir det i en annan eftersom gruppen inte ger mandat. I grupper som sätts i en ny situation, där normerna förändras, kan man se att det uppkommer ett behov av en ny typ av ledarskap. Det är väldigt lätt att tro att en person med ledaregenskaper kommer att leda oavsett var vi släpper den, men omgivningen formar ledare och lyfter fram olika personers kvaliteter.

”

Ledare blir generellt den person som uppfyller normen bäst

Leonarda Arcidiacono, Sara Freidenfelt, Tor Söderin och Johanna Hofring är eniga om att ingenting fungerar om inte gruppen fungerar.

Belleaobastian gör kollektioner som ska kunna gå i arv.

– Här fick jag tillbaka kontakten med hur jag vill leva. Staden är för mig en bubbla där vi tappat den kontakt med naturen som jag tror vi har behov av för att må bra och känna sammanhang. Att bo här har gjort att jag lärt mig samarbeta med andra och jag har förstått att jag behöver andra människor, samtidigt som jag tvingas möta mig själv varje dag i mötet med de andra. Tor och Johanna bor i ett av uthusen som de själva har inrett. Torpet, som tidigare var deras bostad, är nu kök och gemensamt utrymme. Resterande medlemmar bor i manskapsvagnar i olika färger, som är utplacerade på gården. De är alla ense om att det blir svårare att leva i kollektivet när man samtidigt arbetar och är borta mycket från byn. När de ses och gör saker tillsammans svetsar det samman gruppen. Några av de boende är konstnärer och de har lättare att jobba hemifrån, medan andra är tvungna att pendla till sina jobb. Ekovaruhuset är numera en webbutik med en liten lokal i Mölnbo, dit man kan komma och titta på kläderna. Tor är dessutom timvikarie på ett boende för personer med särskilda behov. en av grundtankarna med livet här ute är att leva enkelt och billigt för att ha tid för familj och annan gemenskap. Kostnaderna dras ner genom gemensamt telefon- och internetabonnemang. De köper storpack när de handlar och odlar så mycket som möjligt själva. Drömmen är att bli så självförsörjande som möjligt, eller ”tillsammansförsörjande” som Tor föredrar att kalla det. Kanske kan de ha egna djur i framtiden. Ett hönshusbygge är redan på gång.

– Förra sommarhalvåret behövde vi varken köpa grönsaker eller frukt, berättar Johanna. Balansen i hur mycket man ska vara själv och hur mycket man ska vara med gruppen och till exempel utföra gemensamt arbete, upplevs av flera av medlemmarna som svår. Odlingarna ska skötas, hus behöver målas om, byggprojekt är på gång och det ska handlas. – Tidigare hade vi söndagar som en dag då vi jobbade tillsammans, men nu är det mer spontant. Vi försöker dela på arbetsbördan så gott vi kan, men visst kan det bli meningsskiljaktigheter om hur mycket var och en lägger in i kollektivet i tid och energi, säger Sara, som precis är färdigutbildad läkare och förra året pendlade till sina föreläsningar. – Då hann och orkade jag inte med att göra lika mycket som de andra, vilket skapade dåligt samvete och skuldkänslor hos mig och irritation hos de andra för att jag inte la ner lika mycket tid som dem. Något annat som kan leda till konflikt är matinköpen, alla i gruppen köper så mycket mat som de tror att de äter och så tar alla vad de vill ha. – Vissa har känt att de har köpt mer än de andra. Då tas frågan upp på ett möte och så diskuterar vi det. Senast kände jag till exempel att jag hade bidragit för lite och betalade en telefonräkning för att kompensera, säger Sara. – Vi vill helst inte behöva ha regler och räkna varje krona, inflikar Johanna, utan vår önskan är att alla genom att vara ärliga bidrar med vad de äter, så att det blir rättvist fördelat i längden.

manipulerad

givmildhet 48

Lådan (till höger) var hela tiden minst halvfull för att ge känslan av att det är många som skänker sin pant.

FOTO COOP WIESELGRENSPLATSEN

Kan en genomskinlig låda som visar att andra skänkt pengar göra så att fler skänker sina intjänade pant-pengar? Camino genomförde ett beteendeexperiment tillsammans med Kooperation utan gränser och Vi-skogen som fick ett abrubt och tänkvärt slut. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO TOBIAS JANSSON

det hela började med ett experiment kring en kaffekassa som jag hade hört talas om. Fritt taget ur minnet kommer jag ihåg det som att anställda på en arbetsplats uppmanades att lägga pengar för varje kopp kaffe de tog. De insamlade pengarna skulle användas för att köpa nytt kaffe. Men få betalade när ingen såg på, och pengarna räckte inte till nya paket. Kaffekassans initiativtagare satte då upp en bild på ett par vakande ögon vid kaffebryggaren, och helt plötsligt ökade betalningsfrekvensen. Fascinationen kring denna effekt låg länge och gnagde i bakhuvudet och jag funderade kring hur ett liknande experiment skulle passa perfekt för Coop-butikernas ”biståndsknappen” på pantautomaterna. Där får pantaren valet att själv få pantpengarna eller skänka dem till Kooperation utan gränser och Vi-skogen. En dag ringer Marcus Lundstedt på Vi-skogen och jag känner mig tvungen att berätta om min idé, och som vanligt med idéer är det någon annan som tänkt samma sak. Mathias Ekström, forskare i beteendeekonomi på Stockholms universitet låg steget före: – I ett laboratorieexperiment kallat ”diktatorspelet” får

studenter hundra kronor och ska dela pengarna med en motpart. Allt sker anonymt. De allra flesta tar alla pengar själva medan vissa skänker upp till hälften. Men om man sätter upp en bild på ett par ögon så ökar givmildheten med ungefär 50 procent. Så jag provade samma upplägg med biståndsknappen, berättar Mathias. ”Ögonexperimentet” genomfördes i 38 butiker i stockholmsområdet under tolv dagar. Under de första sex dagarna hade hälften av butikerna en ögonbild, sedan bytte de. Förhoppningarna var höga men resultatet blev skralt. – Totalt blev det i princip ingen effekt. Men när det var få personer i butiken så ökade det donerade beloppet med trettio procent. När det är många andra kunder i butiken så har de troligen en egen effekt på de som pantar. Då finns verkliga ögon som rimligen är viktigare. Men när de riktiga ögonen är färre, eller inte finns alls får ögonbilden sin verkan. Resultatet fick oss att spinna vidare och Mathias vidareutvecklade konceptet. Han inspirerades av en studie som genomförts i Nederländerna kring insamlande av

lönsam pant biståndsknappen

började installeras i pantautomaterna hos Coop under 2004 och pantarna har hittills bidragit med över 40 miljoner kronor. Pengarna delas lika mellan Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen och arbetet med att hjälpa fattiga att själva bekämpa fattigdomen. Pant från två plastflaskor ger till exempel en familj i Rwanda frön till att plantera tio fruktträd.

Alex Evert med sonen Eja. – Jag tror lådan har effekt, mest för att den är så synlig. Det är som med insamlingsbössor – det är tråkigt om de är helt tomma.

”

Om man sätter upp en bild på ett par ögon så ökar givmildheten med ungefär 50 procent kollekten i en församling. Istället för att som vanligt samla in pengar i en sluten korg så använde man en låda där det var synligt hur mycket man gav. Det gav en tydlig positiv effekt. – Vi vill testa om man kan få upp andelen som skänker genom att göra generositet synligare. Tanken är att sätta upp en genomskinlig plastlåda där man lägger det kvitto som man får när man skänker pantpengarna. Detta kvitto slängs annars vanligen i soporna, men på det här sättet visar man istället för alla andra att man har skänkt, samtidigt som man ser att andra har skänkt. Nu finns alltså två nya anledningar till att välja biståndsknappen: att visa för andra att man skänker och att man ser hur andra har gjort och därför gör likadant. – I det här fallet tror jag på den senare förklaringen, eftersom det i regel inte är så många som observerar ditt val som du kan visa din generositet för. Sagt och gjort. Under sommaren sattes en låda upp på Coop Konsum på Wieselgrensplatsen i Göteborg. Experimentet skulle pågå under semestermånaderna och vid Caminos pressläggning skulle det bli dags att summera resultatet. Vi väntade med spänning. när vi besöker butiken i slutet av sommaren är lådan borta. – En man kom in med två stora säckar och skulle panta. En halvtimmes pantande senare så råkade han trycka fel, han tryckte på biståndsknappen istället för pantknappen. Han blev vansinnig och sparkade ner lådan med alla kvitton, berättar Adel Saseli som är butikschef. Det har hänt förut att pantare som tryckt fel blivit arga när de tryckt fel. – Vissa är inte läskunniga, och den här mannen kanske hade lagt en halv dags arbete på att samla burkar som nu gick förlorat när han tryckte fel, så jag förstår absolut hans reaktion. Jag hade nog gjort likadant om jag hade varit i hans situation, säger Adel. En annan social dimension gjorde sig hörd. För vissa är panten en obetydlig bonus, för andra en livsviktig inkomstkälla. Experimentets välvilja till trots påverkande det en annan grupp människors tuffa vardag negativt.

Adel Saseli, butikschef på Coop Lundby.

– Ja, det blir ju inte alltid som man tänkt sig, suckar Mathias. Dessutom försvann kvittona som jag hade behövt för analys. Nej, man får se det som en lärdom för hur man kan göra i en annan butik. – Lådan kan ha gett valet att trycka på ”biståndsknappen” för mycket uppmärksamhet, så att många reflexmässigt tryckte på den knappen. I det här fallet fick pantaren tydliga signaler om att trycka på donationsknappen, även om det egentligen inte är det man vill. Nej det blev inget tydligt resultat av vårt experiment, snarare en nödvändig påminnelse av att inte glömma de som behöver stöd på hemmaplan. Man kan möjligen också påpeka skillnaden mellan en kaffekassa där man de facto stjäl kaffe om man inte betalar och en pantsituation där incitamentet för att återvinna främst är ekonomiskt (pantens huvudsyfte). Trots detta experiments snöpliga slut kan sådana här studier i slutändan hjälpa till att maximera människors givmildhet. – Välgörenhetsorganisationer bör kunna ha nytta av den här typen av kunskap, men som experimentet visar så gäller det att veta vad man ska göra och sätta sig in i det noggrant. Att endast öka det sociala trycket för att folk ska ge är inte säkert det mest optimala. Forskning har funnit att det kan vara effektivare att fokusera på de som verkligen vill ge, och låta de som ger av socialt tryck slippa undan, åtminstone från ett samhällsekonomiskt perspektiv summerar Mathias.

K ö ttiga ideal

Rejäla köttbitar, ofta brutalt hanterade, men tillagade med kärlek. Så ser det ut när många av våra mest kända manliga tevekockar lagar mat. Tobias Jansson har sett Per Morbergs programserier med genusglasögon och funderar över hur manliga ideal påverkar vår matlagning.

FOTO LINUS HALLSÉNIUS/TV4

TEXT TOBIAS JANSSON

I Per Morbergs teveserie Vad blir det för mat spelar stora köttbitar en central roll – allra helst från djur han skjutit själv.

i ett rustikt kök på en gård i sörmland har tevekocken Per Morberg precis halat fram en enorm köttbit ur kylen. Med exponerade muskler lyfter han upp den på en arm, bär den som en kulstötare genom köket och daskar ner den på den väl tilltagna skärbrädan. Det vankas grabbmiddag med vänner ur den svenska skådespelareliten. Så här går det till i Per Morbergs programserie Vad blir det för mat, i avsnitt efter avsnitt. Bärandet, slängandet och daskandet med stora köttbitar är något av ett signum för Morbergs machomatlagning – helst ska köttbitarna också komma från djur han skjutit själv. Morberg har gått från att vara mest känd för svenska folket för sin roll som psykopaten Viggo i Rederiet till storsuccé som den svettige, oborstade, ”galne kocken” i Vad blir det för mat. Morberg har också gjort den påkostade matreportage serien Den stora matresan (2011), deltagit i Sveriges mästerkock (2011), ger ut kokböcker, drivit Magasin Morberg och säljer exklusiv köksutrustning och viner med egen

etikett. Han har, kort sagt, en stark position i matsverige, och hans köttiga ideal har antagligen en viss påverkan på svenskarnas – kanske framförallt svenska mäns – förhållningssätt till matlagning och val av råvaror. köttkonsumtionen i sverige har ökat dramatiskt de senaste decennierna, i takt med att köttindustrin gjort det allt billigare med kött för gemene man. Samtidigt har finkött blivit en allt viktigare statusmarkör. Såväl hipsters som välbeställda 40-talister köper hängmörat kött från saluhallar och gårdsbutiker och går på köttrendiga krogar som AG och Djuret i Stockholm. Sasha Wizansky, chefredaktör för Meatpaper, ett amerikanskt magasin som skriver uteslutande om köttkultur, talade i kulturprogrammet Kobra om en ”fleishgeist”, ett uttryck för köttets uppburna position i samtiden. Men denna ”köttets tidsanda” har förstås en

bröd och gärna någon god dessert. Män längtar i större utsträckning än kvinnor efter kött och den blodiga biffen är nästan en självklarhet på herrmiddagen inom genusforskningen är den amerikanska filosofen Judith Butler ett stort namn. Hon menar att det inte finns någon av naturen given essens som definierar vad en man eller en kvinna är. Istället är det med våra handlingar som vi själva skapar vår genusidentitet. Vi iscensätter vårt genus i en ständigt pågående process där vi ”spelar” man eller kvinna genom att imitera de föreställningar om manligt och kvinnligt som finns i samhället. Om man bänkar sig i tevesoffan med Judith Butlers glasögon på, går det att förstå Per Morbergs våldsamma hantering och til�lagning av rejäla köttbitar som en del i hans iscensättande av sig själv som man – machoman. I program efter program i miterar han de föreställningar som finns om en typ av karlakarl-maskulinitet där idéer om storlek, styrka, våldsamhet och köttätande, är centrala. När Nicklas Neuman på Uppsala universitet intervjuade gymnasiekillar om vad de betraktar som ”riktig mat” handlade det genomgående om mat som man blir ”ordentligt mätt av”, som kött och potatis eller köttfärssås och spaghetti. – Killarna sa också att de gillade Per Morberg, de tyckte att han var cool och häftig och gjorde bra mat. Det var inga fjanterier hos honom, det var riktig mat som man blir mätt av, säger Nicklas. Med Judith Butler skulle man kunna tala om att dessa unga män iscensätter sig själva som ”riktiga män”. De gör köttet till något centralt i sitt ätande, med Per Morbergs matlagning som en del i de föreställningar som finns i samhället om vad det innebär att äta manligt. Man är inte något jag är, det är något jag blir.

men måste passion hänga ihop med kött för de manliga tevekockarna? Och är det verkligen så att män i allmänhet äter mer kött än kvinnor? Nicklas Neuman är doktorand på institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet och forskar om maskulinitet och mat. Enligt honom visar forskning att män värderar möjligheten att placera en köttbit på tallriken högre än kvinnor. Kvinnor är också oftare vegetarianer och har svårare för att acceptera kopplingen mellan kött och det levande djuret som dödats för att konsumeras. Han menar också att det finns en bild av att män behöver äta mer, i egenskap av att vara män. – Om man jämför en kvinna som jobbar som undersköterska med en man som sitter på kontor så kan man tänka sig att kvinnan egentligen har ett större har då offentliga matinspiratörer ett ansvar energibehov, men den bild som finns är att för de ideal som förmedlas? Och i vilken grad mannen ändå är den som behöver äta mer, påverkar tevekockarna egentligen männissäger Nicklas. Nicklas Neuman, Jonas kors matlagning? Det intressanta med det här argumentet Borssén, Sara Begner Jonas Borssén, som räknas som en av lanär att det utgår ifrån vår biologi (män har och Paul Svensson. dets främsta grill- och köttexperter, har en större muskelmassa och behöver därför väsentligt mycket mer lågmäld framtoning mer energi), men bärs upp av att vi talar om det som en självklarhet – vilket det inte är i en kultur än Per Morberg, trots att råvarorna ofta är likartade. För honom råder det ingen tvekan om att man som offentlig där männen lämnat åkern för excelarken. Mäns högre kock har ett ansvar, på alla plan. energibehov, ofta manifesterat genom ett upplevt behov – Du måste tänka in fyra dimensioner i matlagningen. av rejäl mat som kött och potatis, är alltså delvis en Det ska se bra ut, det ska smaka gott, det ska vara social konstruktion. hälsosamt och kanske ha en medicinskt förebyggande I relation till det resonemanget tror Sara Begner, chef verkan. Sen så har du naturligtvis en miljöaspekt på det på Coop provkök och tevekock, att det sociala sammanhela, säger Jonas. hanget är viktigt. Exempelvis följer tjej- och herrmiddaHan tror att det framförallt är människors val gar stereotypa mallar, som är svåra att rucka på. av råvaror som tevekockarna är med och påverkar, – Myspysiga tjejmiddagar handlar inte om blodiga biffar, utan det är mer plock och litet, små röror och goda och exemplifierar med exceptionellt populära Tina

FOTO BJÖRN LINDBERG

baksida. Förutom att köttätande är moraliskt komplicerat av djuretiska skäl, leder köttets dominerande ställning i vår kultur till miljöproblem. Idisslande djurs pruttande och rapande av metangas ger omfattande klimatpåverkan, och jordens biologiska mångfald minskar när sojaodlingar expanderar för att efterfrågan på kraftfoder ökar. Dessutom innebär köttkonsumtion en större påverkan på klimatet än vegetabilier eftersom mer energi åtgår ju längre upp i näringskedjan vi äter. De köttiga machoidealen är kanske som mest framträdande hos Morberg, men finns också hos tevekockar med rockstjärnestatus som Jamie Oliver och Gordon Ramsay (Hell’s Kitchen). Journalisten Karolina Ramqvist beskrev denna typ av machomatlagning kärnfullt i en krönika i Dagens Nyheter: ”Man fjuttar inte, man duttar inte. Man är som en ursinnig jävla alfahanne i köket. Ett stånd som aldrig vill slockna.” Och jodå, till Slitz sa Morberg i en intervju att han gärna vill bli betraktad som ”den kåte kocken”...

Nordström. När hon pushat för någon speciell ingrediens i ett program märks det direkt i butiksledet. När det gäller människors benägenhet att ta till sig köttiga ideal från kockar som Per Morberg tror Sara Begner på Coop att det fungerar ungefär som forskningsrön om hur nyttigt det är att dricka två glas vin om dagen. – Står det någon och säger att det är helt ok att äta mycket kött så är det någonting som är väldigt lätt att ta till sig. Sådana saker påverkar väldigt mycket lättare än något som är jobbigt att ta till sig. Kött är något som många har starka känslor för och tycker om att äta, och därför tror jag att många rättfärdigar ett större köttintag genom till exempel Per Morberg, säger Sara. det finns ett mantra som morberg återkommer till: ”Råvaran, råvaran, råvaran”. När han i ett avsnitt av Den stora matresan hittat det han vill ha sätter han sig nöjt i bilen och konstaterar: ”Det är så underbart när man vet att man får åka hem med bra råvaror, det blir så roligt då. Jag brukar säga det, att har man bara bra grejer så är det inget svårt att vara kock. Lovely!” Sara Begner tycker att den här sidan av Morberg är väldigt trevlig. Rent krasst tror hon inte att vi kommer att komma bort från köttkonsumtion i vårt samhälle och då är det bättre om vi väljer med större omsorg. – Alla har vi ju en begränsad budget, så om människor lägger mer pengar per kilo på bättre kött så kommer vi automatiskt att få ner köttkonsumtionen. Jag hoppas att man lägger mer pengar på bättre råvara och äter kött mer sällan, säger Sara. Kocken Paul Svensson är inne på samma linje. Han har tidigare lagat finkrogsmat på Fredsgatan 12 i Stockholm och är numera lite av en folkbildare, bland annat i Matakuten på teve. Han utgår ifrån det gröna i sin matlagning och har ett annat förhållningssätt till kött. – Det är inte mängden kött som är det relevanta, utan det viktiga är att det är en kvalitativ produkt. Istället för att köpa 200 gram skitusel dansk fläskfilé till varje person, så väljer vi en jättebra ekologiskt producerad fläskfilé och så äter vi 100 gram var, och så har vi bättre tillbehör istället. Då får vi samma köttupplevelse. Det är inte volym som är det viktiga, utan smakintensiteten, menar Paul. Kött- och grillexperten Jonas Borssén tror att populära tevekockar har stor påverkan på vårt val av råvaror. Här lammspjäll från Jonas bok Grilla som proffsen.

”

den här typen av resonemang ser ut att rymma en väg bort från skräpkött och vulgostora köttportioner. Men är det verkligen så enkelt? Dels är mindre köttbitar något som inte ryms inom machoidealen, i alla fall inte

Forskning visar att män värderar möjligheten att placera en köttbit på tallriken högre än kvinnor 55

”

Jag brukar säga det, att har man bara bra grejer så är det inget svårt att vara kock. Lovely! Per Morberg

hos Per Morberg. Dels är frågan om de som ser honom köpa perfekta fläskkotletter från en småskalig uppfödare kommer att göra samma sak? Knappast, enligt Nicklas Neuman på Uppsala universitet. Han tror att när folk tar efter så tar de efter på sitt sätt. Man lagar kanske Morbergs maträtter, men fortsätter med industriproducerat kött. – Och det är inte för att man inte vill köpa fina råvaror, utan för att det är svårt. Man ska ha kunskapen och pengarna och möjligheten. Jag tycker att man ska se upp med att lägga för stora värderingar i vilka råvaror människor använder, alla har inte samma möjligheter, säger Nicklas. Morbergs påpekande om hur enkelt det är att vara kock om man bara har rätt råvaror kan förstås också läsas som en rejäl portion elitism; har man inte de ”goda råvarorna” så kan man heller inte bli någon bra kock. Då blir uttalandet snarare en statusmarkering och finköttet en klassfråga, om man så vill. Å andra sidan kan man knappast skylla Morberg för att köttindustrin ser ut som den gör och att bra råvaror är dyra. Men det finns också en annan begränsning: Om Morbergs 400 000 tittare skulle ha möjlighet att dra ut på landsbygden för att köpa fläskkotletter från glada grisar, så skulle det inte finnas tillräckligt många producenter...

KÖTT SOM MILJÖPROBLEM

Kraftfoder En orsak till de låga priserna är importen av billig soja som är en av ingredienserna i kraftfoder. Den expanderande sojaodlingen leder till skövling i bland annat Brasilien, med förlust av biologisk mångfald som följd. Pruttar & rapar Idisslande djur (nöt och lamm) som rapar och pruttar den starka växthusgasen metan bidrar starkt till klimatproblematiken. 1 kilo kött från dessa djur ger utsläpp motsvarande 26 kilo koldioxid. Griskött ger 6 kilo utsläpp, fisk 3 kilo, skaldjur 2 kilo. Vegetariska proteinkällor som bönor och linser ger utsläpp motsvarande 1 kilo koldioxid per kilo råvara.

hur man än vänder sig har man alltså rumpan bak. Köttätande är komplicerat. Medvetenheten om att män har en särskild vurm för kött, oavsett förklaringsmodell, är i sig intressant, och kanske kan det också vara en nyckel till att komma åt vår överkonsumtion av kött. Vilken tevekanal blir först med en ”queerkock” som vågar utmana normer inom manlig och kvinnlig mat lagning? Eller en ”grön machokock”, som lagar protein stinn vegomat för män som tror sig behöva äta ”riktig mat” – men insett just hur komplicerat köttätande är.

Vatten Köttproduktion kräver också stor vattenåtgång. För att producera 1 kilo nötkött krävs 100 000 liter vatten, om man räknar in produktionen av foder.

Tobias Jansson har nyligen skrivit en kandidatuppsats i sociologi med titeln Vad blir det för kött? Om konstruktion av maskulinitet hos Per Morberg, där han gjort en genusanalys av programserierna Vad blir det för mat och Den stora matresan, samt Morbergs kokböcker. Uppsatsen finns att ladda ner på tobiasjansson.se/morberg/

T! E H NY

Ny bok om skräp, r edesign, kretsloppstänk och materialåtervinning. Inspireras av andras lösningar och nya sätt att se på resurser, i yrket och vardagen. caminomagasin.se/butik

SMAKRIKT

Lust att

självhushålla

Saft på hemodlade svartvinbärsblad. Se recept på sidan 63.

Maria Österåker Författare, föreläsare och självhushållare

I boken Lev mer på mindre berättar finlandssvenska Maria Österåker om hur familjen infört en självförsörjningsmånad varje år. Men det handlar inte om att vara extrem och torka sig i rumpan med mossa – utan om att göra vad man kan, som en kul grej. TEXT TOBIAS JANSSON FOTO PATRICIA RODAS RECEPT MALIN BÅTMÄSTAR

i mitten av augusti 2010 inledde familjen Österåker i finska Österbotten ett experiment. Under en månad skulle de leva så mycket som möjligt på sådant som skogen och jorden och de egna hönsen gav. Maria Österåker, som är författare och föreläsare inom affärsutveckling och entreprenörskap och hennes man Jenk, som också är egenföretagare, ville börja jobba mindre, få mer tid för varandra och familjen, men var osäkra på vad som skulle hända om de hade lägre inkomster. – Vi ville ta reda på hur billigt det går att leva. Nu vet vi att det går att dra ner matkostnaderna rejält och ändå vara mätt i magen. Under självförsörjningsmånaden blev det mycket ägg, svamp, bönor, ungsrostade rotfrukter och en och annan halloumiost. Experimentet föll väl ut och i år genomför familjen det för tredje gången. Familjen får leva på fem euro per dag, det är en regel de satt upp. Eftersom de är fem i familjen så blir det en euro per person. De pengarna ska räcka till basgrejer som mjölk och mjöl. – Vissa dagar levde vi på betydligt mindre, men med fem euro per dag så vet vi att vi klarar oss. Huvudtanken var att sluta fokusera på att köpa. Trots att de har rutin nu är det saker som familjen fortsätter att förundras över att

man kan fixa själv. Enligt Maria är det det som är det krångliga med experimentet, att ens komma på tanken att man till exempel kan konservera rödbetor själv, och sedan bestämma sig för att göra det. – Slå in ”konservera rödbetor på nätet” och du får tiotals tips på hur du ska göra. Men innan du ens söker måste du ju inse dels att det går att konservera rödbeter själv, dels att det är något du säkert klarar av. utmaningen ligger också i att vara konsekvent. Om man bestämt sig för att vara självförsörjande så kanske man går hungrig de första dagarna och det är lätt att lockas när man går förbi en restaurang och känner dofterna. – Men redan efter några dagar blir det bättre. Vi nutidsmänniskor behöver bli bättre på att vänta och bida vår tid. Samtidigt är det här med att vara konsekvent också tvärtom. Man får inte göra saker och ting för seriösa och obekväma, då blir de inte av. Regler är till för att brytas ibland.

Förutom att läsa boken Lev mer på mindre kan du också följa familjen Österåkers liv på levmerpamindre.blogspot.se

Varför ville du göra en bok om självförsörjning? – Jag kände att i både Finland och Sverige så förde man ofta fram det här med självförsörjande i väldigt extrema former. Jag läste mycket och fick sällan den där känslan av att "kan de så kan vi", det var verkligen bara för de inbitna som har en massa kunskap om hur man fermenterar sina grönsaker själv... Jag ville istället inspirera människor till att börja känna efter lite, kanske baka sitt eget bröd. Jag ville föra fram att man kan göra det här fast man är relativt normal. Vad är det att vara normal? – På ett sätt är det att leva enligt de normer som samhället satt upp, att leva och uppföra sig som de flesta gör. Vad tycker barnen om era utsvävningar? – Vi valde att vara självförsörjande en månad för att det ska vara översiktligt, någonting som tar slut. Barnen ska kunna längta efter en korv eller en pizza och veta att det inte är så många veckor kvar. Det är viktigt att kunna längta efter mat. Tidigare längtade barnen aldrig efter något eftersom det finns ett ständigt utbud. De är stolta över det vi gör men samtidigt är de rädda för att andra ska uppfatta dem som annorlunda när vi håller på med sådant som andra familjer inte gör. Hur lever ni nu jämfört med innan ni började med självförsörjningsmånaden? – Vi är mer medvetna om vad vi äter och konsumerar. Den medvetenheten tycker jag har ökat när det gäller alla delar av livet. När det gäller självförsörjningen så har det blivit väldigt intressant att se vad som kan vara nästa grej. Vissa saker kommer vi att sluta med, som att ha får, det tar mer än det ger. Istället prövar vi att ta hem några kalkoner i år. Det är ett ständigt experimenterande. Hur kommer man igång? – Börja följa en blogg eller ett diskussionsforum, kanske anonymt och på avstånd först. Många som gör det här är lite trevande. Börja med små saker som med tiden kan bli större. En sak vi gjorde var att vi utgick ifrån affären där vi gjorde våra inköp och avslutade en avdelning i taget. Först fick vi inte gå till brödhyllan och började baka eget bröd, sedan i augusti och september blev det förbjudet att gå till grönsakshyllan...

Krämig soppa på palsternacka toppad med rökt lax 6 palsternackor 4 potatisar 2 schalottenlökar 2 msk olivolja en klick smör 1/2 flaska vitt vin 8 dl vatten 2 buljongtärningar av kyckling eller grönsaker 2 dl mjölk 2 dl vispgrädde 2 tsk salt 1 tsk vitpeppar maizena Topping: skivor av kallrökt lax och en dillkvist Skala och skär palsternackor och potatis i bitar. Hacka löken fint. Fräs allt i en kastrull med olivolja och smör. Slå på vitt vin, vatten och buljong. Spadet skall täcka palsternackorna, potatisen och löken, tillsätt mer buljong om det behövs. Låt koka i 30–40

minuter. Slå därefter i grädden och mjölken och låt koka upp. Mixa med en stavmixer. För en tjockare konsistens, red av soppan med lite maizenastärkelse utrörd i kallt vatten. Smaka av med salt och peppar. Häll upp soppan i vackra soppskålar och toppa med skivor av kallrökt lax som du exempelvis tvinnar till en ros. Beräkna 1–2 skivor per portion. Avsluta med en dillkvist.

Palsternacka odlas på friland och kräver därför mindre energi än många grönsaker som odlas i växthus. Palsternackor kan sparas och ätas året om. För varje kilo odlad lax åtgår flera kilo vildfångad fisk. Dra gärna ner på mängden och välj gärna ett Krav-märkt alternativ.

Squashomelett 2 medelstora zucchini (namnet på sommarsquash) 3 msk olivolja 1/2 tsk salt 1/2 krm malen svartpeppar 2 msk hackad basilika 3 msk hackad persilja 6 ägg 100 g fetaost 2 msk vatten? Skölj zucchinin, skär av ändarna och skär den i tunna skivor. Hetta upp en stekpanna med olivolja. Stek zucchiniskivorna på medelvärme tills de får färg och blir halvt genomskinliga. Det tar 5–10 minuter. Salta och peppra.

Hacka under tiden kryddörterna. Knäck äggen i en skål och vispa samman dem med vattnet. När zucchiniskivorna är färdigstekta, strö över basilikan och häll sedan på äggsmeten. Smula till sist över fetaosten. Låt sedan omeletten steka i 10–20 minuter på svag värme tills äggsmeten stannat. Stjälp upp omeletten på ett fat och dela den i små portionsbitar. Omeletten är även god att ätas kall. Zucchini är lättodlat. De växer fort och för bästa resultat ska de stå i mycket näringsrik jord.

Tranbärschutney 1 msk olivolja 1 finhackad schalottenlök 1 msk skalad och finriven färsk ingefära 350 g tinade tranbär 2 1/2 dl socker 2 msk rödvinsvinäger 2 1/2 dl vatten salt och peppar Värm olivoljan i en kastrull på medelvärme. Tillsätt lök och ingefära och låt puttra under omrörning tills löken mjuknat. Det tar cirka 5 minuter. Tillsätt tranbär, socker, vinäger samt vatten och låt koka upp. Dra ner värmen och låt din chutney sakta koka under omrörning i 15 minuter. Smaksätt med salt och peppar. Låt svalna. Tranbär växer ute på öppna mossar och myrar. De c-vitaminrika bären mognar relativt sent på hösten och sägs bli godare om den första frosten hinner komma innan man plockar dem.

”

Jag ville föra fram att man kan göra det här fast man är rätt normal

Zabaionne Freddo med blandade bär 8 dl bär (eller frukt) 2 dl vispgrädde 8 st äggulor 8 msk marsalavin, söt sherry eller apelsinjuice 1 dl strösocker Blanda äggulor, socker och vin i en kastrull. Värm försiktigt blandningen på svag värme tills såsen blir tjock och skummig. Vispa hela tiden. Låt såsen kallna. Vispa grädden och rör ner den i såsen. Servera såsen i portionsskålar med färska bär eller frukt.

Saft på svartvinbärsblad 2 l tätt packade svartvinbärsblad 2 l vatten 2 kg socker (kan minskas) 2–3 citroner, ekologiska 30 g citronsyra Skölj bladen och lägg dem i en rymlig kastrull. Koka upp vattnet, vispa i sockret och citronsyran så att de löser sig. Häll vattnet över bladen. Tvätta citronerna. Vill du ha mycket citronsmak pressar du ur saften ur citronerna och slänger ned skalen efteråt. Vill du ha en mildare citronsmak skivar du citronerna och låter dem dra ur i saften. Ställ saften svalt och låt den dra i fem dygn. Tappa sedan upp den på flaskor och frys in. Nu har du ett saftkoncentrat som blandat till cirka en del saft och fyra delar vatten. Se bilden på ingångsuppslaget. När skalen på citrusfrukter ska användas är ekologiskt att föredra för att undvika rester från besprutning.

MATBORDET

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

GRÖNT HÖSTSKAFFERI Höstens skafferi bjuder på miljövänlig

vecka med fisk- och skaldjur, en riktigt blommig ”falukorv” och nyskördat japanskt te. TEXT CAROLINE PETERSSON

1. Godkänd kungsräka Lagom till miljövänliga veckan i oktober finns ett grönare alternativ till den kraftigt kritiserade tropiska jätteräkan som får godkänt av såväl Världsnaturfonden som Naturskyddsföreningen. I augusti lanserade Axfood Garant Spencer Gulf King Prawns, MSC-certifierade viltfångade kungsräkor från Australien. Bestånden är inte hotade av utfiskning och fångsten sker under kontrollerade former. Naturskyddsföreningen är dock kritisk till att räkorna är fiskade med bottentrålning. Först ut med att sälja räkorna är Willys och Hemköp.

Cirkapris 99 kronor för 500 g

2. Miljömärkt storfavorit Sedan 2008 har konsumenter kunnat köpa en KRAV-märkt variant av populära Kalles Kaviar från Abba Seafood. Från och med i sommar bär tuberna också MSC-märket, då organisationen godkände torsk från nordöstarktiska bestånden där rommen i denna kaviar kommer ifrån. Förutom Kalles Kaviar är bland annat all sill från Abba Seafood certifierad med MSC. Cirkapris 28 kr för 190 g

3. Byt ut falukorven Ahlström Factory är en ny svensk grossist som satsar på modern mat för medvetna, med stort fokus på vegetariska alternativ. Coop Värmland är först ut med att plocka in produkter från vego-sortimentet FRY´S. Bland produkterna hittar du bland annat ett efterlängtat alternativ till falukorven: stekkorven. Cirkapris 39 kr för 500 g

4. Smaka på vårens skörd Miljö- och kvalitetsmedvetna televerantören Yuko Ono Sthlm kommer nu med de första japanska teerna under eget varumärke. Fyra exklusiva, japanska tesorter, samtliga skördade under våren 2012 och certifierade av KRAV, lanseras under hösten. Gyokuro, 60 kr för 10 g Miljövänliga veckan firas vecka 40 varje år och är ett initiativ av Naturskyddsföreningen för att öka medvetenheten om grönare konsumtionsalternativ. Temat för 2012 är att välja rätt fisk och skaldjur.

SMAKRIKT

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

Vildanden på Kungsgatan 1 serveras med mycket tillbehör.

På Legumes vegetariska matcafé lägger personalen upp maten på din tallrik.

EKOREKOKOLLEN Hur går betonginredning ihop med kullerstenstorg och hur närproducerad är egentligen oxfilén? Denna gång har vi synat ett av huvudstadens veggobufféställen och ett exklusivare val i Örebro. Smakrik buffé utan självplock

Närskjutet i urban miljö

stockholm Det finns alltid en risk med bufféer att det blir ett gytter av olika röror och smaker som inte gifter sig med varandra där det starkaste tar över. Man tar oftast för lite av det som visar sig vara godast, man äter för mycket och när det slutligen tar stopp är det en klick av det mindre goda kvar på tallriken. Men den risken blir desto mindre när man som på Légumes vegetariska matcafé får buffématen upplagd på sitt fat av personalen. Det blir snyggare på tallriken och man får chans att fråga om maten. Och mat smakar alltid lite bättre när man har hört något berätta om den. Falaflarna var möra och milda, inte överfriterade som annars är vanligt. En krispig och pigg rödkålsallad stack också ut ur mängden, men i övrigt får maten ett typiskt medelbetyg. På vårt besök som var på helgen fick vi ge 80 kronor för buffén inklusive bröd. Lokalen var väl mörk kan jag tycka, men stället var nästintill fullt.

örebro Restaurang Kungsgatan 1 ligger på ett av landets finaste kullerstenstorg. Ambitionen är att erbjuda förfinad husmanskost på så mycket lokalproducerade råvaror som möjligt. När vi kliver in slås vi direkt av en lite oväntad storstadskänsla – härligt sorl och en industriflörtande inredning i betong. Den lilla pernoddoftande fisk- och skaldjurssoppan (122 kr) livar upp som förrätt. Milda smaker och perfekt krämighet ramar in en fantastiskt fin blåmussla. I valet mellan mälargös (258 kr) och närskjuten vildand (228 kr) vann fågeln av ren nyfikenhet. Första tuggan leder tankarna till lever, men efter hand går vild andens egna sofistikerade tjusning fram. Tyvärr är tallriken fylld med ett berg av tillbehör som bara rör till smakupplevelsen. Vi provar också oxfilé (från Argentina, föga lokalproducerad) som är perfekt tillagad – men varför så mycket? Det hade räckt med en köttbit istället för tre, till förmån för en större potatiskaka och mer grönsaker. Efterrätten, en crème brûlée gjord på Valhrona-choklad (110 kr) var lite väl mastig, men den tillhörande vanlijglassen rullad i chokladkaksbitar var ljuvlig.

BYSISTORGET, HORNSGATAN 80

KUNGSGATAN 1

TIDIGARE TESTAT Seyhmus En annan veggobuffé på Söder med ett något högre pris (100kr) men ned stort utbud och livlig fantasi. VARVSGATAN 29, STOCKHOLM

Hedens hörna Smakfullt tillredda rätter i säsong är signum för restaurangen, som trots sitt lite dystra utseende är en riktigt billig krog. STEN STUREGATAN 1, GÖTEBORG

Saltå Kafé Kafé med biodynamiskt odlad mat från egna fabriken. Vi önskar ett större utbud och lite mer myskänsla men i övrigt väntar vi på att kaféet expanderar till andra delar av landet. SALTÅ KAFÉ, JÄRNA

Dolce Sicilia Det är för den italienska glassen som man går dit. Vi snackar färska råvaror av hög kvalitet som till stor del är ekologiskt producerade. DROTTNINGTORGET 6, MALMÖ

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

MODE

REDAKTÖR EMMA HÄGGSTRÖM MODE@CAMINOMAGASIN.SE

SLIT & BEHÅLL

Har du investerat i ett nytt plagg vill du troligtvis att det ska ha bra kvalitet och kunna användas så länge som möjligt. Men hur vet man om kläderna kommer att hålla måttet? AV EMMA HÄGGSTRÖM

Noppborttagar ger kläderna nytt liv.

Noppfritt

Noppor bildas efter upprepad friktion mellan fibrerna. Ullfibrer är särskilt känsliga, men ofta kan det vara knepigt att veta när man står i butiken om en tröja kommer få noppor efter ett tag. Vad som är säkert är i alla fall att tröjor med garn som är löst stickat är mer känsliga än andra. De är mjuka i början men det är enklare för fibrerna att ”ramla ur” och bilda noppor. Det är även enklare att fastna i så att trådar dras ur. S.N.S. Herning gör varma och tätstickade ”fiskartröjor” i 100 procent ull som stickas i den egna fabriken i Herning, Danmark. Att undvika tröjor med blandfibrer, till exempel tröjor som innehåller både akryl och ull, kan vara ett kvalitetstips. Akrylen gör förvisso att plagget blir starkare men då blir nopporna också svårare att bli av med. Ett plagg i 100 procent lammull kommer alltid noppa, men till skillnad från akrylnoppor är de enkla att plocka bort för hand – eller så slits de bort av sig självt när man använder den. Har olyckan redan varit framme så köp en noppbortagare som skär bort utstående ludd. Vissa anser att de förstör tyget och gör att det noppar ännu mer efteråt, men är tröjan redan så tråkig att du inte vill använda den så är det bättre än att slänga den – och tröjan blir faktiskt som ny. Ett annat problem med tunt stickade plagg, till exempel tunna trikå t-shirts är att det enkelt kan bli små hål i dem. Ett tips är att använda en tvättpåse för att undvika att till exempel dragkedjor och knappar förstör dem i tvättmaskinen. SNS-HERNING.COM

Tröja i merinoull från brittiska John Smedley.

Känsla för kvalitet

Sofia Morsten är testingenjör och arbetar med att kvalitetstesta kläder på uppdrag av modeföretag och myndigheter på Textil- och läderlaboratoriet i Stockholm.

Nudies jeans i rå demin håller länge.

Slit själv!

Många företag säljer jeans eller byxor som är tvättade och har färdiga slitningar. Självklart gör det att livslängden blir kortare. Vill du köpa ett par jeans som håller länge köp dem otvättade och gärna i tyg som är lite tjockare. Efter ett tag så mjukas de upp och du får en mer personlig slitning på dem. Nudie gör jeans i ekobomull och har flera modeller som är gjorda i rå denim. NUDIEJEANS.COM

Kvalitetsexperter

Klädmärken som specialiserat sig på en viss typ av plagg har ofta bra kvalitetskoll. Vissa har sålt samma typ av produkter under flera decennier och arbetat fram en hög kvalitet i alla steg mellan fiberval och sömmar – till skillnad från kedjorna som säljer allt ifrån barnkläder till festskor. Ibland är det enklare att hitta herrkläder än damkläder eftersom de inte varierar lika mycket modemässigt. Vill du köpa sköna och hållbara merinotröjor är brittiska John Smedley ett alternativ. De har funnits sedan 1784 och har det mesta av tillverkningen i Derbyshire, England. I Sverige säljs de bland annat hos Nitty Gritty i Stockholm.

”

Efter ett tag mjukas de upp och du får en mer personlig slitning

JOHNSMEDLEY.COM

Hur testar man om kläder har bra kvalitet? – Ofta väljer man att testa de egenskaper som anses viktigast för produkten, till exempel pilling (noppbildning) på en stickad tröja, vattentäthet på en regnjacka och så vidare. Det finns specifika tester för alla olika egenskaper ett plagg kan ha. Vad är bra kvalitet enligt dig? – Det är om ett plagg behåller sitt ursprungliga utseende och funktion efter en längre tids användning. Hållbar design är en annan aspekt som enligt mig är minst lika viktig, att plagget inte blir helt omodernt på kort tid. Tycker du att kläder generellt har sämre kvalitet idag än förr i tiden? – Ja, det skulle jag nog säga. Idag går det så snabbt och man producerar så stora kvantiteter och vill ha det så lågt pris som möjligt vilket gör att det överlag blir lägre kvalitet. Vilken typ av tester gör ni? – Vi kan tillsammans med våra underleverantörer göra uppemot 200 olika typer av tester. Några av de vanligaste är rivstyrka, nötning, noppbildning, färghärdighet, våt- och torrfällning. Hur testar man om kläder noppar? – Det gör man ofta i en så kallad Martindale-maskin där tygbitar gnids mot varandra under ett visst antal varv. Därefter bedömer man resultatet efter en 5-gradig skala, där 5 är inga noppor alls och 1 är väldigt noppigt. Hur kan man se skillnad på bra och dålig kvalitet i butiken? – Det är egentligen svårt att förutsäga på rak arm. Däremot finns det ju vissa "riskplagg". Till exempel löst stickade varor, plagg som består av flera olika material, mörkfärgade naturmaterial – till exempel svarta jeans som kan tappa i färg. Men det är svårt Reveryatt har gjort en kollektion av gamla dukar. generalisera, och att titta på prislappen är oftast ingen garanti för kvalitén.

www.lillabruket.se

CAMINO CAMINOI MOBILEN I FICKAN

Vill du starta café, världsbutik eller bara informera och sälja kaffe på din arbetsplats? Träffa oss på Fair Trade Forum Borås 5-6 oktober.

GÖR ETT MEDVETET VAL Annonsera i Camino Annonsansvarig Caroline Petersson,

caroline@caminomagasin.se

076-170 55 76

Nu kan du läsa Camino i iPhone. Du vet att du läsapåCamino i Ladda nerväl appen Qiozk qioszk.com

iPhone? Ladda ner applikationen Qiozk på www.qiozk.com.

www.fairtradeorg.se

Asbra jeans

– Jeansen är ekologiska och nästan lika naturliga som mina ben. Eftersom jag inte gillar det här med att göra reklam för märken så vill jag passa på att säga att alla ekologiska jeans är lika asbra. Och second hand är förstås asbättre. Asbäst är både och, men den kombinationen är fortfarande den raraste av rariteter.

Använt i Budapest

– Tröjan är second hand från Budapest. Och innan den blev second hand var den dessutom lokaldesignad, lokal tillverkad och säkert även lokalburen av någon lokal hjälte. Mer närodlat blir det inte! I alla fall inte i Ungern. Dessutom är motivet hållbart. En fisk som är en fågel som cyklar säger det mesta.

EMILS MODE

V som i veganska skor?

– Skorna är från en affär i Malmö som kör allt fair trade. Där finns även tvål som är gjort av rester från falafel-frityrolja. Det ger ordet ”fräscht” en helt ny innebörd. Dessa skor är dessutom veganska och allmänt godhjärtade. Bokstaven V i loggan står säkert för något schysst anarko-citat av Kropotkin. Tyvärr är dessa skor för små så jag skänker dem till den läsare som mejlar mig rätt svar på frågan. Eller rätt fråga.

Omslaget till Emil Jensens senaste skiva är tillverkat med så stor miljöhänsyn som går – men han glömde miljömärkningen. Emil gillar kläder – men märken vill han helst inte basunera ut. Kanske finns ett samband? TEXT TOBIAS JANSSON FOTO EDDA MAGNASON

Regnjacka från Borås

– Regnjackan var dyr som stryk men materialet ska vara lika gammalt som jag är och ska hålla lika länge som jag ska hålla, vilket då helst är uti hundrade år. Så jag kommer i princip tjäna pengar på att jag har köpt den. Den är så sjukt fair trade att det till och med står namnet på den som tillverkat den, så jag kan ringa upp Evy och fråga om allt kändes bra när hon satt och gjorde den i Borås. Vilket det garanterat gjorde.

MODE

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

Gå en kurs!

14 september 12 oktober 26 oktober 23 november 14 december

Improverket har ett omfattande kursutbud. Ladda ner kurskatalogen på www.improverket.se/kurser. Improvisationsteater Från nybörjare till avancerad nivå. Tala inför folk! Erövra modet och lusten att tala inför folk. Få alla att lyssna uppmärksamt.

House of Win-Win, Tredje Långga tan 13B, Göteborg. Dörrarna öppnar klockan 19.

En oförglömlig teaterkväll med skratt och spänning! En karamell med bar, musik, improvisat ioner och sifferdramatik! Läs mer på www.improverket.se/cl

ub-bingo

Teater Tamauer presenterar

WAKE UP! - in your dreams baby

Ett visuellt scenkonstverk inspirerat av Törnrosasagan.

Premiär 15 september på Hagateatern. 031-19 00 89 | tamauer@hagateatern.se www.hagateatern.se

KULTURELLT

REDAKTÖR CAROLINE GUSTAVSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

RUSKIGT TRAMPVÄNLIGT

Att cykla året runt har blivit trendigt. Ökad kunskap om kvalitet och hur man rustar sig för höst- och vintersäsongen är en av anledningarna. Här är prylarna som gör höstcyklingen till en behagliglig upplevelse. TEXTCAROLINE PETERSSON

1. Varmt om hjärtat

4. Pimpa med läder

Lager på lager är det mest effektiva sättet att skydda sig mot kyla. Använd syntetmaterial som inte suger åt sig fukt närmast kroppen och ett vind- och regnställ som andas ytterst. Skaljackan Fusion Jacket från svenska Houdini klarar de mest utsatta väderförhållanden utan att begränsa rörelsefriheten. Jackan är tillverkad av återvunnen fiber och är helt återvinningsbar Pris 4000 kr

Kyla, väta och vind sliter extra mycket på din cykel. Framförallt kedjan behöver rengöras och skyddas extra mycket under höst och vinter. En stänklapp som går ner 3-5 centimeter från marken skyddar också mot saltstänk. Skeppshult säljer handgjorda stänkskydd i läder från tyska kvalitetsmärket Brooks. Tillhör du de mer kreativa kan du skapa ditt eget. Brooks mudflap Cirkapris: 250 kr

2. Torrt om fötterna

Blöta skor och stänk på byxbenen kan avskräcka många från att cykla en regnig och slaskig dag. Boots in a Bag är en svensk uppfinning framtagen för dig som vill slippa byta skor och byxor på jobbet och lämna otympliga gummistövla hemma. Du trär dem direkt över dina skor och byxor (upp till knäna). När de inte längre behövs, vik ihop till en påse, stor som en handske. Pris: 200 kr hos Cykelfrämjandet

Ett tydligt tecken på att året-runt-cykling är trendigt är försäljningsökningen av dubbdäck som de senaste åren legat på flera hundra procent enligt bransch organisationen Svensk Cykling.

3. Dator i skyddsplast

En stabil, smidig, och vattentät cykelväska kan spara dig mycket besvär. Finska Globe Hope har tagit fram en unik serie cykelväskor tillverkade av den skyddsplast som täckte OS-arenan i Helsinki under renoveringen 2011. Skyddsplasten designades med hjälp av tusentals bilder som människor fick skicka in på temat ”finsk glädje.” Juntunen cykelväska Cirkapris 460 kr (+ eventuell frakt)

KULTURELLT

SOLIDARITET FRAMFÖR ALLT Att världen kan se ut på ett annat sätt, det är musikern och poeten Emil Jensen övertygad om. Han är känd för att krydda sina framträdanden med samhällsengagerat mellansnack – just nu tycker han att solidaritet är mest angeläget. TEXT TOBIAS JANSSON FOTO PETER WESTRUP

Du har sagt att "det är inte godhet som motverkar ondskan utan fantasin", hur menar du? – Jag tror att det krävs fantasi för att man verkligen ska kunna tänka att världen kan se ut på ett annat sätt än den gör just nu. Det är fantasi och självförtroende som krävs för att över huvud taget ha den visionen. All form av empati handlar om fantasi, det är fundamentet för att förstå att det går att känna på andra sätt och för att kunna göra något för andra människor. Sommaren 2007 cyklade du runt Sverige på turné, som ett sätt att föra ut ett miljöbudskap. Hur ser du på din roll som artist? – Det där är en svår grej, man riskerar lätt att måla in sig i ett hörn. Efter cykelturnén blev det väldigt mycket frågor i intervjuer om klimatsmarta tips och vad individen kan göra. För mig handlar hållbar utveckling om så mycket mer: sociala frågor, fördelning av resurser, jämlikhet. Du tror inte att vi kan konsumera oss till en hållbar värld? – Varken vi vill det eller ej så konsumerar vi varje dag och då är det viktigt att vi konsumerar så hållbart som möjligt. Men risken är att det blir sådan fokus på konsumtion och att vi bara fortsätter med konsumtionshetsen. Det krävs en större systemförändring än så. Hur ser du på tillväxt? – Jag har funderat mycket på det på sistone. Det är lätt att säga att tillväxt är av ondo, och lika lätt för tillväxtfanatiker att säga att det är helt nödvändigt. Jag tänker att människan har ett grundläggande behov av att växa, på

”

Jag vill sprida självförtroende till människor Emil Jensen vill att vi ska sluta tycka synd om andra.

olika plan, det finns i oss. Men behovet av att växa kanaliseras idag bara mot ekonomin och materiella saker, det är därför det finns en polarisering mellan för och emot tillväxt. Det är viktigt att hitta ett sätt för oss människor att växa i en hållbar kontext, där tror jag att konsten och kulturen har en stor roll att fylla. Har du ett ansvar som artist? – Jag når tiotusentals människor när jag turnerar och då har jag en möjlighet att prata om sådant som engagerar mig, men det är inte en plikt. Det måste kännas angeläget för mig i den stund jag pratar om det, annars blir det plattityder. När jag var på turné efter att min syrra hade dött så kunde jag inte prata om hållbar utveckling, då var det naturligt att det istället handlade om sorg och saknad.

Vad är mest angeläget för dig just nu? – Det är att allt på ett grundläggande plan handlar om solidaritet. Jag vill få solidariteten att blomstra. Det är där det måste börja, med en inre upplevelse av solidaritet med resten av världen. För att känna solidaritet måste man sluta tycka synd om människor eller tycka synd om miljön. Det är inte där man får kraft. Jag vill sprida självförtroende till människor, få folk att känna att det de gör har betydelse. Emil Jensen är scenkonstnär som förenar popmusik, ståuppkomik, lyrik och liggnertragik i en helt egen genre. Under hösten gör han flertalet liveframträdanden och kan höras i P1:s Mellansnack med Emil Jensen. EMILJENSEN.SE

KULTURELLT

Nissans VD Carlos Ghosn visar upp elbilsmodellen LEAF.

TILLBAKA FRÅN DE DÖDA

På 1990-talet gjorde General Motors ett försök att lansera en eldriven bilmodell, men under märkliga omständigheter återkallades alla bilar. Under ett decennium tycktes elbilen sedan stendöd. Filmen The Revenge of The Electric Car berättar vad som hände sedan. TEXT TOBIAS JANSSON – jag älskar hästkrafterna i bensindrivna bilar. Men jag har kommit fram till att jag aldrig kommer köpa en bensinbil igen så länge jag lever. Elbilen är den enda vägen framåt. Så säger Dan Neil, motorjournalist på The Wall Street Journal i inledningen av The Revenge of The Electric Car. Filmen är en uppföljare till kultförklarade Who Killed The Electric Car? från 2006, som handlade om General Motors elbil EV1, som rullade på vägarna i USA i mitten av 1990-talet. Bilen var påväg att bli en succe när GM utan officiell anledning kallade tillbaka alla bilar och skrotade dem i Nevadaöknen. Elbilens framtid såg dyster ut. Femton år senare är kartan helt omritad: peak oil sägs ha passerats, den amerikanska

bilindustrins kollaps har förvandlat Detroit till en spökstad och – alla biltillverkare som vill fortsätta vara med och leka har lanserat en eldriven modell. I The Revenge of The Electric Car får vi följa fyra personer som spelat olika roller i elbilens återkomst. Här finns ”Mr Detroit”, GM:s cigarrbolmande vice ordförande Bob Lutz som gjort en kovändning och ser till att GM-ägda Chevrolets elhybrid Volt gör storstilad entré; ”The Rocketman”, Tesla motors vd Elon Musk som blivit förmögen på PayPal och nu bygger raketer för privata rymdfärder och eldrivna sportbilar; ”The Outsider”, Greg Abbott som konverterar bensinbilar till eldrift; och ”The Warrior”, Nissans vd Carlos Ghosn som spelar högre än någon annan och baserar hela före-

tagets affärsstrategi på att elmodellen Leaf blir en kioskvältare. The Revenge of The Electric Car är ett stycke högintressant samtidshistoria som skildrar bilindustrins största omställning någonsin. Tyvärr är historien inte slut när filmen är slut – försäljningen av elbilar går de facto trögt, men som Dan Niel påpekar i slutet, så kommer elbilens verkliga återkomst att ta tid på sig.

The Revenge of The Electric Car har nyligen haft europapremiär. Filmen finns också på DVD. REVENGEOFTHEELECTRICCAR.COM

KÖPSTÄLLEN

KÖPSTÄLLEN CAMINO 28

Det bevarar och utvecklar miljön och naturen

Verkar för mänskliga behov

Det ger en rimlig avkastning

ABBA SEAFOOD ABBASEAFOOD.SE 020 732 020 AHLSTRÖM FACTORY AHLSTROMFACTORY.SE 073 346 60 80 AXFOOD AXFOOD.SE 08 553 990 00 BOOTS IN A BAG BOOTSINABAG.SE 070 722 74 96

Sparande i Ekobanken gör nytta på flera sätt

GLOBE HOPE GLOBEHOPE.COM +35(0)892 238 150 HOUDINI HOUDINISPORTSWEAR.COM 08 577 746 40 JOHN SMEDLEY JOHNSMEDLEY.COM +44(0)800 652 3498 NUDIE NUDIEJEANS.COM 031 609 390 SKEPPSHULT SKEPPSHULT.SE 0371 368 00

Välkommen att öppna konto om du är social entreprenör, hållbar företagare eller helt enkelt en medveten sparare.

S.N.S HERNING SNSHERNING.COM YUKO ONO STHLM YUKOONO.SE 070 140 71 28

ekologiskt - socialt - kulturellt Kontakta oss på 08 551 714 70 I www.ekobanken.se

GÖR ETT MEDVETET VAL Annonsera i Camino Annonsansvarig Caroline Petersson,

caroline@caminomagasin.se

076-170 55 76

www.ekologiskabyggvaruhuset.se

Butik: Åda Säteri, Trosa. Tel: 0156-14101 NYHET! Fast fraktpris

99:-

Gäller även linisolering!

Vasaplatsen 13 i Göteborg, tel 031-13 88 88

KULTURELLT

DÄRFÖR SKITER DU I MILJÖN Att planeten har gränser för vad den tål, det har vi lärt oss nu. Ändå fortsätter vi att agera som om ingenting hänt. Tobias Jansson har försökt förstå psykologin bakom varför vi blundar för miljöproblemen. TEXT TOBIAS JANSSON en sen kväll i mars 1964 mördades Catherine Genovese på gatan där hon bodde, i Queens, New York. Under utredningsarbetet upptäckte polisen något som gjorde dem konfunderade och illa berörda. Det hade inte varit frågan om ett snabbt mord i en mörk gränd där ingen kunde se, utan om en utdragen händelse där Catherine knivskars i omgångar under en dryg halvtimma, medan 38 av hennes grannar stod och tittade på från sina fönster. Inte en enda av dem lyfte luren för att ringa polisen. Man frågade sig varför ingen agerat trots att det varit 38 personer som iakttog vad som hände. Socialpsykologerna Bibb Latané och John Darley vände på resonemanget och hävdade istället att ingen agerat på grund av att det varit så många vittnen. Deras förklaring baserade sig på principen om sociala bevis som psykologiprofessorn Robert B Cialdini redogör för i boken Påverkan, en storsäljare som tar upp principerna bakom hur vi låter oss påverkas och övertalas. Sociala bevis handlar om att vi gör som andra gör. När osäkerhet råder söker vi vägledning genom att se hur andra agerar. En möjlig förklaring till det som hände på gatan i Queens var därför att varje enskilt vittne kände osäkerhet inför hur de skulle agera. När de såg i fönstrena att de andra verkade oberörda inför det som hände agerade inte de heller; var och en bestämde sig för att inget var fel eftersom ingen annan verkade orolig. När händelseförloppet sedan blev allt allvarligare kunde ingen enskild person förmå sig att agera eftersom alla var fortsatt påverkade av de andras skenbara lugn. Cialdini kallar detta för pluralistisk ignorans, ett fenomen som bygger på att var och en som letar efter sociala bevis glömmer att alla andra iakttagare också letar efter sociala bevis. Överfört på klimatproblematik och andra miljöproblem så är det kanske bland annat denna logik som gör att vi agerar så lite som vi gör. Vi iakttar – drastiskt uttryckt – det långsamma mordet på vår planet, och eftersom andra tycks skita i att agera ser var och en det som ett socialt bevis på att saker och ting är under kontroll, och förblir passiva. En annan, evolutionärt betingad, anledning till att vi har svårt att sluta överkonsumera jordens resurser, är att vi är beroende av ”nyhetens behag”. Det hävdar resursforskaren Nate Hagens i antologin Fleeing Vesuvius: Overcoming the Risks of Economic and

Environmental Collaps. För våra förfäder på savannen var skillanden mellan liv och död att kunna upptäcka faror tidigt. De som var mest nyfikna på allt nytt i omgivningen hade en fördel och kunde få ledtrådar till vad som skulle hända. När vi exponeras för något nytt belönas vi därför genom att dopamin frigörs i hjärnan, vilket är kopplat till lust och njutning. I vår tid handlar det inte så mycket om att upptäcka en ny typ av giftig ödla i närmsta buskage, utan om att få dopamin-kickar av att köpa en ny topp, äta en ny sorts sushi eller renovera köket enligt den senaste trenden. Dopamin är den signalsubstans som kopplas ihop med beroenden. Upprepat användande av all typ av dopamin-genererande aktiviteter resulterar i att vi utvecklar tolerans. På samma sätt som den alkohol- eller nikotinberoende behöver öka dosen gradvis för att få samma neurala stimulans, behöver den som shoppar för att njuta nyhetens behag köpa mer och mer, allt oftare. Att värna om jordens ändliga resurser genom att dra ned på shoppingen kan därför vara lättare sagt än gjort – det handlar om ett drogberoende. Ett tredje sätt att resonera kring att vi upprätthåller en miljöskadlig livsstil är att tydliggöra kopplingen mellan social identitet och hur vi agerar i fråga om miljön. Tim Kasser, amerikansk psykolog, och Tom Crompton, strateg på WWF i Storbritannien, ger i rapporten Meeting Environmental Challenges: The Role of Human Identity förslag på hur miljöbudskap bör föras ut för att få effekt. Det handlar om att försöka påverka värderingar och livsmål, snarare än specifika beteenden (släck lampan, ställ bilen etcetera). Strategin kallas identity campaigning och idén är att påverka de aspekter av människors identitetsskapande som motverkar uppkomsten av miljövänliga beteenden. Forskning visar att människor som lägger tonvikten i livet på yttre mål som materiell rikedom, prestation och status mer sällan agerar positivt för miljön. De som istället prioriterar inre mål som personlig utveckling, bra relationer och att bry sig om lokalsamhället, agerar oftare på sätt som är positiva för miljön. Tricket är därför att paketera miljöbudskap med tydliga kopplingar till inre livsmål som något eftersträvansvärt. Först då blir budskapet långsiktigt bärkraftigt, menar Kasser och Crompton.

boktips

Påverkan Robert B Cialdini Liber, 2005 Fleeing Vesuvius Richard Douthwaite & Gillian Fallon (red) New Society Publishers, 2011 Meeting Environmental Challenges: The Role of Human Identity Tom Crompton & Tim Kasser WWF, 2009

”

Vi iaktar det långsamma mordet på vår planet

D.I.Y.

1. Börja med att sortera textilen i olika högar för att ge sittpuffarna olika uttryck. Man kan till exempel sortera kläder efter olika färger eller uppdelat efter olika typer av kläder som jeans eller t-shirtar. Varje puff ska bestå av ungefär 6 kilo tyg. 2. Rita eller tejpa två parallella linjer på ditt golv med 35 centimeter brett avstånd. Linjerna ska vara minst två meter långa. 3. Lägg ut kläderna och tygerna så att de täcker hela ytan mellan linjerna. Det underlättar om du lägger större tygbitar längst ner mot golvet så att de sedan håller ihop rullen. Alla kläder ska ligga platt och jämnt mot golvet utan knölar. De kläder som ligger ytterst vid linjerna ska vikas dubbelt så att puffens ovanoch undersidor blir starka och jämna. Provrulla i ena änden för att se hur det ser ut. 4. Rulla försiktigt ihop puffen. Börja i ena änden och se till att alla kläder följer med. Puffens färdiga diameter ska bli mellan 30-40 centimeter om du använder 6 kilo tyg. 5. Avsluta med att rulla omslagstyg runt puffen. Ta helst något gammalt tyg som du redan har och sy omtaget så att det blir ca 34 centimeter brett och 120-150 centimeter långt med fållade kanter. 6. Spänn ihop puffen med tre skärp eller tre s pänn band och dra åt dem så att diametern blir ca 10 centimeter smalare än sittytan. Färdig att användas!

Sittpuffarna av begagnade kläder är gjorda av ”icke säljbara” kläder från Emmaus och är designade av Design Stories.

DO IT YOURSELF SÄTT DIG PÅ PLAGGEN Förr användes utslitna kläder som isolering i byggnader. En alternativ användning av förbrukade plagg som passar dagens behov är kläder som fyllnad i sittpuffar. Tipset kommer från Materialens magi – design för en skräpfri värld, en ny bok om skräp, re-design och kretslopp. AV JOHANNA STÅL FOTO ANJA SJÖGREN 76

Vinn Materialens magi! Skicka gärna in dina bästa DIY-bidrag till johanna@caminomagasin.se. De bästa förslagen publiceras i tidningen eller på webben samt får ett exemplar av boken. Kläder går inte att materialåtervinna i dagens återvinningssystem och många plagg vill inte ens second hand-butikerna ta emot, helt enkelt för att det finns för mycket. Mängder av kläder bränns helt enkelt upp varje år som ett resultat av vårt överflöd.

CAMINO MAGASIN.SE START

BUTIK CAMINOVÄNNERNA OM CAMINO TEXT&BILD

FÖRELÄSNINGAR

PRENUMERERA

REDAKTIONEN

På Caminomagasin.se får du inblick i redaktionens vardag med spännande blogginlägg. Dessutom nätbutik, tips på resmål och restauranger, info om Caminos events och mycket mer.

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR & WEBB

ANNONSERA

På Urkultfestivalen samlas stora som små till dans.

– Att det känns befriande att ha sålt min lilla segelbåt. Sju år med sköna stunder på havet och legendariska seglatser med vänner. Men på senare tid har det varit övervikt på tråkigt och kostsamt underhållsarbete. Nu är det ägarlöst som gäller! Hyra, byta, låna!

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

FOTO CAROLINE PETERSSON

– Efter att ha köpt ett flerfamiljshus under våren så går större delen av fritiden ut på att fundera kring vilken målarfärg som är miljöbäst, vinterisolering och hur man ekopimpar ett hus på bästa sätt. Kanske solpaneler är nästa steg? Målet är att bli helt "off-grid" på sikt.

Caroline Petersson

Urkult bjuder upp

MARKNAD & FÖRELÄSARE

På dansbanan framför stora scenen gör människor i alla åldrar, från små barn till pensionärer, sina egna tolkningar till svängiga rytmer från hela världen. Ingen står still och skratten och glädjen vibrerar i luften. Jag tänker att det i varje människa nog finns ett grundläggande behov av att få röra sig till musik och fantiserar om att skolan ger utrymme för barn och ungdomar att från tidig ålder tränas i att våga släppa loss genom dans, med hjälp av musiker och duktiga pedagoger. Caroline Petersson har besökt folk och världmusikfestivalen Urkult i Näsåker. Följ Carolines och övriga Caminoredaktionens bloggar på caminomagasin.se

Civil olydnadsaktivisten Martin Smedjeback om att second hand-fynda

VI TAR FARVÄL...

25% …av läsarna på Caminomagasin.se anser att samhället är på väg mot en kollaps och att det bästa vi kan göra är att förbereda oss på en förenkling av samhället. (117 röster)

Tobias Jansson

Missa inte! 27-30:e september deltar Camino för sjätte året i rad på Bokmässan i Göteborg. Precis som 2011 finns vi på Internationella Torget med egen monter. Dessutom pratar vi om tillväxtsdilemman och design för ett skräpfritt samhälle på scenen.

FOTOGRAF & REDAKTÖR

– Det här är det sista numret av Camino som jag är med och gör. Ett stort, varmt tack till alla läsare, alla jag träffat på våra events och som lyssnat på mina föreläsningar. De här dryga fem åren sedan vi drog igång Camino har varit omvälvande och betydelsefulla för mig. Nu väntar nya äventyr med siktet inställt på cradle to cradle och cirkulär ekonomi. Följ mig gärna på bloggen circulareconomy.se

FOTO ANJA SJÖGREN

"Att jag upptäckt hur himla bra man kan fynda kläder på andrahandsbutiker kanske jag dels får tacka mitt skadestånd, dels inspiration från tidningar som tex Camino"

– Detta nummer är bland de mest spännande jag har fått vara med att göra eftersom jag fått djupdyka i de frågor som just nu ligger mig närmast om hjärtat. Att förstå psykologin bakom våra beteenden är en av de viktigaste framtidsfrågorna anser jag.

PÅ PLATS

PÅ PLATS ALMEDALSVECKAN Under årets Almedalsvecka i Visby arrangerade Camino ett välbesökt seminarie och mingel om ekoekonomi, i samarbete med Ekobanken, Oiko Credit, Invest in Change och Drömgården. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL

Camino välkomnar till mingel på fraktfartyget Skonaren Vega i Almedalen. Linda Ålrud från föreningen Fairtrade Sverige minglar ihop med Maria Loxbo från Ekokören i Stockholm.

Elinor Eke från U&W och Jeppe Larsen på Ekocharter vattenlimousine njuter av minglet på båtdäck.

Marie Eriksson från Drömgården deltog i panelsamtalen och visar stolt upp den äpplemust som besökarna fick smaka på.

Utrymmet var litet och vissa deltagare fick följa samtalen uppifrån däck. Samtalen fördes helt utan mikrofon och högtalare.

Johanna Lakso är projektledare för Power Shift 2012, en klimathelg för unga mellan 16-30, som arrangeras i september i Stockholm.

Caminos Caroline Petersson tillsammans med Orlando Bohm som var besviken på bristen på veganalternativ under minglet.

Förutom must och öl bjöd Drömgården på närproducerad ost, korv och marmelad.

VD-tätt mingel: Ekobankens VD Annika Laurén tillsammans med Saltå Kvarns VD Johan Ununger.

FREDRIK HJERLING

Å ANDRA SIDAN

ÄR BESKATTNING AV UTSLÄPP LIBERALT?

FOTO

Skatt är något som liberaler vanligen vill undvika, Men skatter på utsläpp är det minst dåliga sättet att rädda planeten, menar liberalen Martin Svensson.

Maria Wetterstrand

TEXT INGEMAR TIGERBERG

Fristående grön debattör, tidigare språkrör för Miljöpartiet

Martin Svensson

Redaktör på det liberala magasinet Neo

– om man inte beskattar utsläpp så innebär det en slags subvention! Är det rimligt att enligt någon liberal princip släppa ut massa skit som skadar andra senare? Nej, liberalism handlar om frihet utan att skada andra.

–man får göra ett ganska stort undantag, för att skatter är i grunden inte liberala. Punktskatter är värst, de styr konsumtionen och människors val. Men om världen nu håller på att gå under så kanske det är befogat att göra ett undantag. Skatter kan vara det minst dåliga sättet att legitimt få ner utsläppen.

– vi behöver också skatter för att finansiera gemensam verksamhet. Den gröna skatteväxlingen handlade i och för sig om att beskatta miljöskadliga saker och samtidigt sänka skatterna på arbete. Men ibland är förbud mer rakryggat än skatter.

–det ok att förbjuda vissa farliga ämnen, till exempel freoner, men generellt är det bättre att baka in priset i produktionen, (såsom skatter eller utsläppsrätter), än att man kommer med pekpinnar såsom ”du får inte äta kött”. Man ska i det längsta undvika att skapa marknader, (såsom handeln med utsläppsrätter). Det är när resurserna börjar bli knappa och hotade som det behövs. Men marknadslösningarna fungerarar redan idag i allt från att skydda fiskar till att begränsa svavelutsläpp, och det är också det bästa sättet att minska koldioxidutsläppen (genom utsläppsrätter).

–utsläppshandel är på ett sätt ganska planekonomisk, det vill säga att politiker bestämmer hur mycket koldioxid som industrierna får släppa ut under en viss tid.

– det finns också studier som visar att länder med mest miljörestriktioner också har bäst entreprenörer.

– ja, alla industrier ligger inte i moçambique trots att de har minst miljöregler…

Citaten kommer från diskussionen ”Är det liberalt att beskatta utsläpp” som arrangerades av den liberala tankesmedjan Fores den 2 juli under Almedalsveckan i Visby.

ORDLISTA earth hour är en global klimatmanifestation där människor och städer uppmanas att släcka ljuset under en timme. Earth Hour 2012 inträffar den 31.

miljöpsykologi är köttfri måndag är en ett tvärvetenskapligt global kampanj för att få område inom psykologin människor att minska sin och beteendevetenköttkonsumtion genom att skapen som studerar välja vegetarisk mat under samspelet mellan männ- måndagar. iskor och omgivningen. fair trade/rättvis På senare tid har mer palmolja för ett handel (Fair Trade skrivs forskning fokuserat på vegetabiliskt fett som två ord med stora individer och gruppers tillverkat från oljepalmen. begynnelsebokstäver). attityder och beteenden Det används i livsmedel Ett samlingsbegrepp för kopplat till miljöfrågor. som råvara för bränslen. handel som syftar till att Produktionen sker utsläppsrätt är del garantera rättigheter och mestadels i Indonesien av EU:s system för förbättra villkoren för små och Malaysia, ofta på minska koldioxidutsläp- producenter i utvecklingsbekostnad av värdefull pen. Energiintensiva länder. Fyra internationella regnskog. industrier tilldelas ett organisationer, däribland visst antal tidsbegränsvenska Fairtrades jätteräkor är ett sade utsläppsrätter inom moderorganisation FLO, samlingsnamn för stora ramen för en ”utsläppsstår bakom en gemensam räkor som lever i tropiska bubbla”. De som ökar definition av Fair Trade. hav. På grund av stor sina utsläpp utöver sin efterfrågan har det vuxit tilldelning måste köpa upp en stor industri med utsläppsrätter av andra odling av räkor med stora företag, som kan minska miljömässiga problem sina utsläpp. som följd. Inte minst då odlingarna skövlar viktiga LÄNGRE ORDLISTA PÅ RDLISTA mangroveområden. MINOMAGASIN .SE/O

FOTO JOHANNA STÅL

Camino 29 fokuserar på barnen.

BARN UTE 27 NOV

Barn kan vara meningen med livet för många och kan orsaka många bryderier för andra, men de allra flesta av oss skaffar ändå barn någon gång i livet. Då finns det en hel del att tänka på – såsom kemikalier, fortsatt tid för engagemang, förändring av den egna identiteten, uppfostran, konsumtion. I Caminos julnummer fokuserar vi på barnen. Vi intervjuar tidigare barn-tv-profilen och föräldern Alice Bah Kuhnke, vi pratar om olika syn på föräldraskap och funderar över hur en medveten individ kan förhålla sig till alla ytterligare stora krav som tillkommer när man helt plötsligt får ansvar för ett liv till. Dessutom tips på ekoreko barnprylar och julklappstips.

/ Caminoredaktionen

Om det terapeutiska behovet av hopp

år 2004 gick jag en kvällskurs kallad Världens Eko på Stockholms Universitet. Jag fick se en bild av snösmältningen på toppen av Kilimanjaro. På 100 år hade snön nästan försvunnit. Det var en hårresande bild och en bild som konkretiserade växthuseffektens snabbhet. Bildens budskap kombinerades med hoppingivande fakta. Det finns bra teknik och förnyelsebar energi för att lägga om vårt energisystem men det saknas ännu tillräcklig politisk vilja. Bilden av Kilimanjaros smältande glaciär var för mig en stark känslomässig upplevelse. En sådan upplevelse som påverkar oss människor psykologiskt och för alltid är vi förändrade. Inte sällan leder dessa upplevelser till handling och gör att vi människor tar ut nya riktningar i våra liv.

”Det handlar inte om ett överdrivet peppande som på dagens sociala medier Psykoanalytikern Alexander skrev för länge sedan om vad som åstadkommer förändring i terapi. Det krävs att klienten får en ”corrective emotional experience” det vill säga en känslomässig och positiv upplevelse i terapin tillsammans med terapeuten, för att verkligen kunna bearbeta svåra livserfarenheter. Hur gärna vi än vill som människor går det sällan att enbart tänka sig fram till förändring. Känslorna måste med. psykologin har gång på gång visat i mängder av studier att känslornas roll är central. Men det krävs också positiva erfarenheter, exempelvis i mötet med en psykolog i terapi, för att nya alternativ och vägar framåt ska möjliggöras. Alarmistiska budskap och bilder aktiverar våra känslor och medvetande vilket är bra. Det kan leda till att vi vaknar upp ur vardagslunken och invanda föreställningar om saker och ting. Men det räcker inte. Katastrofbudskap ger oss inget hopp om förändring eller några strategier för

att gå vidare. Inte sällan leder det till vanmakt, apati och desillusionering. I mötet med klienter är min uppgift inte sällan att vara det ställföreträdande hoppet, som tror att klientens svårigheter kan övervinnas. I perioder är det mitt hopp som för processen framåt och som kan föra klienter mot ljuset i tunneln. Det handlar inte om ett överdrivet peppande som på dagens sociala medier, utan en förvissning om att terapi kan göra livet bättre och en acceptans inför det faktum att det kan ta tid. Inom miljörörelsen har det efter decennier av domedagsprofetior blivit mer fokus på positiva exempel som kan tjäna som hopp för människor. Utan hopp och utan förebilder som vågar tro på att en annan utveckling är möjlig lämnas människor i desperation och förtvivlan. Vilket inte är bra för den som vill verka för att skapa ett hållbart samhälle. läget är allvarligt. Miljökriserna är många. Men utan hopp och utan positiva känslomässiga upplevelser kommer visionen om ett hållbart samhälle aldrig att kunna genomföras. Vetenskapen behöver den energin för att kunna bli en del av framtidens lösningar på miljöproblemen. Vi människor behöver lite hopp för att våga skrida till handling och en stor portion acceptans. Jonas Mosskin Psykolog på St Lukas i Stockholm, frilansskribent och bloggare. Du kan följa honom på mosskin.se och på Twitter: @jonasmosskin

TILLTÄNKT

Jonas Moss kin

✁ Priset på e-magasiet gäller även utomlands, i övrigt gäller priserna enbart i Sverige.

Två år 425kr  Spara 175 kr jämfört      

Vill du inte klippa sönder tidningen?

Nyhet!

SPARA 175kr

med lösnummer! (75kr/st) Två år med Camino i pappersformat Två år med Camino som e-magasin Tillgång till online-arkiv med äldre nummer Rabatter och erbjudanden hos Caminovännerna Rabatter på kulturupplevelser i hela landet Alltid fri entré till Camino LIVE

Stöd oss! Ett år 495kr  Stöd en oberoende röst utanför      

mediekonglomeraten! Ett år med Camino i pappersformat Ett år med Camino som e-magasin Tillgång till ett online-arkiv med äldre nummer Rabatter och erbjudanden hos Caminovännerna Rabatter på kulturupplevelser i hela landet Alltid fri entré till Camino LIVE

caminomagasin.se/prenumerera

Ett år 295kr      

Ett år med Camino i pappersformat Ett år med Camino som e-magasin Tillgång till online-arkiv med äldre nummer Rabatter och erbjudanden hos Caminovännerna Rabatter på kulturupplevelser i hela landet Alltid fri entré till Camino LIVE

Ett år e-magasin 225kr     

Ett år med Camino som e-magasin Tillgång till ett online-arkiv med äldre nummer Rabatter och erbjudanden hos Caminovännerna Rabatter på kulturupplevelser i hela landet Alltid fri entré till Camino LIVE

PRENUMERERA NAMN

ADRESS

TELEFON

E-POST

Beställ med mobilen: SMS:a PRE CAM + namn, adress (och e-post) till 71160. Gäller 1 år för 295 kr. SMS-taxa på 5 kr tillkommer. Betalning via faktura. Camino utkommer med 4 nummer per år.

NÄTVERKSTAN EKONOMITJÄNST SVARSPOST 411 186 300

FRANKERAS EJ. CAMINO BETALAR PORTOT.

BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

Presentkort för utskrift mm finns på Ge bor caminomagasin.se/prenumerera Camino

Ange ”C am när ino” d vå r w u ha ndl a r ebbs 50 g id a o p å e ko ch få rat g lo g is k t ce rö u t a n nt t e p å r t i  e ko s t k nad. ö pet to m G äll e r 28 o kt 2012 o ber .

GRATIS ONSDAGSFÖRELÄSNINGAR

I MALMÖ 17 okt

Matens pris, med Daniel Öhman Välkommen på en föreläsning med Daniel Öhman, den prisbelönta Sveriges Radio-reportern som tillsammans med sin kollega Malin Olofsson rest jorden runt i jakt på den billiga matens verkliga kostnader.

24 okt Hem giftiga hem, med Jimmy Lindsjö Många av oss lever med fler miljögifter än vi känner till, så låt oss ge några tips för att minska på dessa. Vi tar oss från deodoranter till giftätande krukväxter via ekologiska underkläder.

31 okt Smaka på Fairtrade & KRAV, med Johanna Lindberg & Lotte Sigurd Vad innebär märkningarna i butiken och kan jag lita på dem? Här får du svar på dina frågor och dessutom smaka på de goda alternativen.

7 nov

Släng inte maten, med Louise Ungerth Var femte matkasse vi bär hem går rakt ner i soporna. Vad kan vi göra åt det? Louise Ungerth, chef för konsument och miljö på Konsumentföreningen Stockholm, ger oss en helhetsbild med tips och idéer.

Grönt är skönt! Te är inte bara gott, det innehåller också höga halter av antioxidanter och L-theanin som är nyttiga och kan motverka sjukdomar. Vi erbjuder te av finaste kvalitet, från utvalda plantage i världen. Upptäck våra ekologiskt odlade sorter och vår portionspåse tillverkad av majsstärkelse och helt biologiskt nedbrytbar.

Hitta dina favoriter på

14 nov Majas Klimatmat, med Maja Söderberg Behöver vi sparris i december? Hur mycket kött klarar planeten? Maja ger oss konkreta matlagningstips och visar att det är både inspirerande, gott och enkelt att skaffa sig matvanor som bidrar till en hållbar utveckling.

21 nov Ekoboende, med BRF Hilda HSB Bostadsrättsförening Hilda i Rosengård berättar hur det går till att ställa om ett bostadsområde från 70-talets energioptimistiska period till ett framtidsanpassat boende. Föreningen har inspirerat många genom sitt arbete och är idag stolta över ett bra boende.

Arrangörer: Konsumentföreningen Solidar, ABF Malmö/Lomma, HSB och Riksbyggen. Alla föreläsningar äger rum i Gemenskapen på Spånehusvägen 83 i Malmö, onsdagar kl 18-20. Mer information: malmo.abf.se, eller 040-35 24 00.

www.mightyleaf.se Förtrollande gott te Sveriges sydligaste konsumentförening. Är du medlem? Kolla på ditt Coop MedMera-kort!

www.coop.se/solidar

Bara vind och vatten Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

FJÄRDE PLATS – SKI – ELBOLAG MED FLEST NÖJDA KUNDER 2011

FÖRNYBAR EL – INGÅR ALLTID I VÅRT ERBJUDANDE TILL DIG

varbergenergi.se

telefon 0340-62 88 00