Camino 31

m R id sE t R E r am f t o

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

en

NR 31 JUNI–AUG 2013 PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Gunhild Stordalen

THAILAND har tröttnat på turismen RES MED FRAKTFARTYG Velomobiler & fraktcyklar tar över vägarna

Gör skillnad med hotellmiljarder

+

t n  r g  e R

alternativen för semestern

Så funkar utsläppsrätter

INTERPRESS 2092-02

7 388209 207509

RETURVECKA

v 32

FÅ CAMIno i brevlådan Enklare än att köpa lösnummer Kommer lagom ofta: 4 nr/år Stötta ett oberoende medie­ kooperativ Rabatter på kulturupplevelser och hos Caminovänner Tillgång till nya och äldre nummer digitalt

p till Spara up

175 kr ed jämfört m r e lösnumm

Ett år 295 kr Två år 425 kr Ett år stödprenumeration 495 kr Beställ på caminomagasin.se Där hittar du även fler prenumerationsalternativ, presentkort för utskrift, onlinearkiv med gamla nummer m.m. Du kan också ringa 031-743 99 05 (9–12 vardagar)

Mingel 2 juli 2013 17:00 –19:00 Plats: Drottens ruin,Syskongatan, Visby Ta chansen och diskutera miljö, klimat och socialt ansvar med personer som brinner för CSR-frågor. Hur kan samarbeten mellan företag och ideella organisationer utveckla CSR-arbetet? Vilka nya vägar kan vi tillsammans hitta och vad behöver ideella organisationer och företag lära av varandra? Möt IOGT-NTO med SVN:s medlemsföretag. Arrangör: Social Venture Network, IOGT

Seminarium 3 juli 2013 16:00 –17:00 Plats: Science Park Gotland, Strandgatan 1, Sessionsalen. Medan vetenskapen är tydlig om behovet av kraftiga utsläppsminskningar till 2050 är signalerna från politikerna spretiga eller frånvarande. Vem ska näringslivet lyssna på för att behålla konkurrensförmågan? Hur ser framtidens krav ut? Hur kan politikerna formulera en gemensam och långsiktig plan? Medverkande: Karin Stenmar, Miljöchef, Folksam. Pär Larshans, Hållbarhetschef, Max hamburgerrestaurang. Gustav Fridolin, Miljöpartiet. Arr: Social Venture Network

Frukostsamtal 4 juli 2013 08:00 - 09:30 Plats: Plats: Science Park Gotland, Strandgatan 1, Sessionsalen. Arbetsmarknaden har blivit allt mer stängt och fokuserad på storstadsregionerna. För unga män i Härjedalen är framtidsutsikterna inte särskilt ljusa. De som inte kan arbeta på en bilverkstad eller på ett utlokaliserat statligt verk, står inför ett orimligt val: flytta till storstaden eller bli långtidsarbetslös. Hur påverkar det en ung människa? Är det rimligt att förväntas dela värderingar med ett samhälle som stänger dörren? Vad krävs för att bli integrerad? SVN bjuder in till en öppen workshop om en av valrörelsens brännande frågor. Arrangemanget kommer att följas upp med en hearing under hösten 2013. Arr: Social Venture Network

Social Venture Network, SVN, är ett internationellt nätverk som arbetar för långsiktig hållbarhet i affärer och verksamheter. Medlemmarna är företag och organisationer som arbetar lokalt i varje land med frågor om god etik, miljöhänsyn och socialt ansvar. Läs mer på www.svnsweden.se

Trött på börsspekulation och girighet? Spara i Camino så vet du vad pengarna går till

FOTO TOBIAS JANSSON

Lånet är räntefritt men du får följande: Löpande friex av Camino så länge lånet ­återstår, inklusive fri tillgång till allt innehåll som publiceras på caminomagasin.se (värde 295 kr/år, motsvarar cirka 14% ränta för en insättning på 2 000 kr). Alltid fritt inträde till våra events. Rabatter och erbjudanden från våra ­samarbetspartners och Caminovänner.

caminomagasin.se/spara Camino är en av få oberoende, självständiga röster i dagens medielandskap. Som ett litet förlag har vi möjligheten att styra över oss själva. Men det är också svårt att på lika villkor konkurrera med de stora jättarna. Därför behöver vi dig som sparare. Under 2013 satsar vi stort på nya caminomagasin.se. I höst lanserar vi också en helt ny publicistisk produkt som ger dig som Caminoprenumerant (och sparare) tillgång till betydligt mer kvalitets­material på nätet. Pengarna som du sparar hos Camino förvaltas av Ekobanken.

INNEHÅLL

CAMINO 31

20 Gunhild Stordalen – vill förändra dina beteenden

TEMA

Som barn tog hon djurens parti. Mötet med hotellmagnaten Petter Stordalen förändrade planerna radikalt.

RESANDE

TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO ISABEL WATSON/ALL OVER

26 Överhettat paradis Inga älskar Thailand så mycket som vi svenskar. Men vad händer när Thailandarna börjar få nog av att vi brer ut oss på allt större områden och skräpar ner, utan att befolkningen själv tjänar på det?

24

TEXT & FOTO JOHANNA STÅL

36 Som på räls? Tobias Janssons tågäventyr från Malmö genom sju europeiska städer. Dessutom tips och trix för bästa och smidigaste tågluffen. TEXT TOBIAS JANSSON OCH INGEMAR TIGERBERG

Alltid i Camino

8 KOMMENTERAT Tidsbank-artikel väcker känslor. 9 NÄRBILD Stadsälskaren Bobo Karlsson om olönsam turism. 10 UTBLICK Bli expert på schysst resande. 11 SPANAT Billigare solceller, ny standard för biologisk mångfald och miljön missgynnas av blockpolitiken. 12 I SÄSONG Ekoturista med vargar . 13 TEKNISKT Hela världen i din mobil. 15 SÅ FUNKAR DET Utsläppsrätter. 16 DESIGNAT Designa med skräp. 18 VÄNNER Schysta företag och organisationer. 62 SMAKRIKT Mat från Uppland, Krydda vardagen och restaurangrecensioner. 70 MODE Slitstarkt och modernt på cykelturen. 75 SUNT Res långsammare. 76 KULTURELLT Kristian Gidlund om livets ände, turistkritisk litteratur. 78 DIY Kartkonst. 79 REDAKTIONEN Premiär för nya caminomagasin.se 81 PÅ PLATS Klimatkonferens i Jönköping. 82 TILLTÄNKT Johan Tell om ett svårstillat behov.

FOTO TOBIAS JANSSON

44 Frakta dig själv Det finns sätt att resa långt utan att behöva flyga. Läs om pensionärerna Lena Blom och Kjell Andreasson som tog sig från Sverige hela vägen till Kanada med lastfartyg. TEXT ANNA LANGSETH

50 Cykeln – den nya bilen?

74 18

Entusiasterna ser i nya cykelfordon en möjlighet att på allvar utmana bilen som ledande transportfordon. Men vad krävs av samhället för att revolutionen ska vara möjlig? TEXT INGEMAR TIGERBERG

58 Sörens viktigaste resa Sveriges nya äventyrare Sören Kjellqvist paddlar längs med hela norska kusten utan medhavd mat och pengar. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO PELLE SÄTTBERGER

62 Smakar det så kostar det Kocken Martin Andersson har åkt runt hos 13 matproducenter i Uppland och samlat på inspiration till en kokbok med enbart närproducerade råvaror. TEXT CRISTIAN JONSSON FOTO ALEX GIACOMINI RECEPT MARTIN ANDERSSON

5

OM CAMINO

FOTO ERIK THALLAUG/PLAN NORGE

Gunhild Stordalen är mest känd som hustru till Petter Stordalen, som bland annat äger Nordic Choice Hotels. Hon är utbildad läkare och har sedan många år tillbaka ett stort engagemang för miljö- och hälsofrågor. Omslagsbilden på Gunhild kommer från hennes resa till Etiopien 2012. Resan skedde i samarbete med Plan Norge och syftade till att informera norrmännen om sambanden mellan klimat, hälsa och fattigdom.

CAMINO 31 CAMINO MAGASIN CAMINO MAGASIN VÄSTRA HAMNGATAN 18 411 17 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ETT PERSONALÄGT FÖRETAG Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,­ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE REDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANSVARIG UTGIVARE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER CRISTIAN JONSSON , NATHALIE BORGMAN PETERS, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL, INGEMAR TIGERBERG, TOBIAS JANSSON, ANNA LANGSETH, JOHAN TELL FOTOGRAFER ERIK THALLAUG/PLAN NORGE, TOBIAS JANSSON, CRISTIAN JONSSON , JOHANNA STÅL, MALIN SYDNE, BRUNO EHRS, ALEX GIACOMINI, DANIEL JOHANSSON, PELLE SÄTTBERGER, ISABEL WATSON/ALL OVER, BANGKOK TREE HOUSE, FREDRIK SEDERHOLM TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G ANNONSBOKNING DANIELLA@CAMINOMAGASIN.SE DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERATION WWW.CAMINOMAGASIN.SE/PRENUMERERA 295 KR FÖR HELÅR(INOM SVERIGE) 425 FÖR 2-ÅRSPRENUMERATION (INOM SVERIGE) 65 KR/KVARTAL MED AUTOGIRO PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905

ANLITA OSS!

ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ.

Text & Bild

CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

Föreläsningar

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

HEJ MEDARBETARE!

Cristian Jonsson – Jag är en nyutexaminerad journalist med drömmar att bli fredsmäklare, fotograf och en mästerkock inom den vegetariska matlagningskonsten.Men om de inte går i upp­f yllelse kan jag mycket väl tänka mig att flytta ut på landsbygden och leva av det som finns i närheten och bli författare, konstnär eller varför inte poet.

LEDARE

CAMINO 31

”

Finns det något sådant som lagom turism? ATT FLYGA ELLER ICKE FLYGA år 2007 reste jag till sydafrika för att studera Fairtrade. Vår insats på plats var nog snarare en belastning än ett bidrag till utveckling. Men upplevelserna planterade en groende känsla av ansvar, en växande vilja att bidra. Liknande erfarenheter känner jag igen från många som gett sig ut i världen med ambitionen att göra något som inte bara gynnar en själv. Medvetenhet om orättvisor, människors utsatthet och strävan, vår roll i världen, betydelsen av ekonomisk, miljömässig och mänsklig utveckling, är svår att få så stark och kvarvarande som när den är självupplevd. Insatsen må vara försumbar för stunden, men engagemanget blir kanske livslångt?

50 58 INGEMARS LÄSTIPS Cykeln överlever bilen. Glöm två hjul, pakethållare och styre. Cykeln har evolutionerats och kan numera på allvar konkurrera om bilens herravälde. Äventyr som ögonöppnare för miljöfrågor. Följ med Sören Kjellqvist på en inspirerande kajaktur längs med norska kusten.

sommaren stundar och då reser vi gärna bort, iväg någon annanstans än där vi i vardagen hör hemma. Behovet av att förflytta sig är allmänmänskligt, som Johan Tell träffsäkert beskriver i krönikan i detta nummer. Miljöombyte, möten med nya människor och kulturer, sol, värme och en stunds vila eller äventyr. Något som bryter av, som inspirerar och uppfyller oss, kanske ger nya insikter och idéer. Men så kommer glädjedödaren – vi blir uppmärksammade på att flyget är en riktig klimatvärsting. Och så börjar våra moraliska avvägningar. Ska vi verkligen flyga? Caminos policy är att alltid försöka välja ett miljöbättre alternativ, inrikes handlar det oftast om tåg, så även på de sällsynta resor vi gör inom Europa, men även buss som i kolkraftseuropa ibland klår tåget ur klimatsynpunkt. I det här numret får ni följa med Tobias Jansson på tågluff genom Europa. Han reder ut det som kan vara lite snårigt när man vill ta sig på rälsen över konti­nenten. Alla som försökt vet att det inte alltid är genomsmidigt. Men förbättringar är

7

på gång! Nästa år är det premiär för ett bokningssystem som ska göra tågresorna i Europa både billigare och smidigare. DET kallar jag utveckling! vi beställer reportage från frilansare som redan befinner sig utomlands eller tar vara på chansen när någon i redaktionen reser på sin fritid. Den här gången berättar Johanna Stål om ett Thailand med växtvärk. Turismen har gett en ekonomisk utveckling som grannländerna sneglar avundsjukt på, men krafterna som släpps loss när det börjar bli lukrativ business verkar likt tsunamin vara ostoppbara, miljöförödelsen likaså. Finns det något sådant som lagom turism? Vår globaliserade värld har gett oss kompisar och familj i andra länder, vare sig vi vill det eller ej. Min familjs släktingar och vänner bor i Portugal, Italien, England, Frankrike, USA och Australien. Borde vi avsäga oss bekantskaperna eller ska vi bara ses på nätet? Är det ett alternativ att köpa utsläppsrätter för att ”kompensera” för våra resor? Kolla in vår avdelning ”Så funkar det”! Kanske tar vi med barnen på en långresa på havet någon gång i framtiden? Läs frilansjournalisten Anna Langseth berättelse om Kjell och Lena som åkte lastfartyg över Atlanten – ett alternativ för den med tid och nyfikenhet på något annorlunda. Jag hoppas innerligt att morgondagens transporter är effektiva, smidiga och rena men tills dess fortsätter jag våndas över dessa dilemman. I sommar turistar jag i Dalarna. Det känns bra i magen. INGEMAR TIGERBERG TF CHEFREDAKTÖR

KOMMENTERAT

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Amanda.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Vad heter hyrtjänsten? fråga Jag tror att jag läste i er fantastiska tidning, för ett tag sedan, om ett alternativ till couchsurfing, där man "hyr" (till billigt pris) lägenheten av någon som är borta under helgen, så man bor där utan ägarna till lägenheten, men till mycket billigare pris än för hotell. Jag har funderat, men kan inte komma på vad det nätverket heter? AMANDA

svar Hej Amanda, det du syftar på är AirBnB som vi skrev om Camino nr 28 i artikeln ”Det som är mitt är ditt”. Genom Air BnB kan vem som helst lägga upp en säng, rumt eller helt hus för uthyrning till valfritt pris. Att det är billigare än hotell är därmed ingen garanti, men väl värt ett försök. CAMINOREDAKTIONEN

Reportaget om tidsbanker i Camino 30 (ovan) och artikeln om Air Bn B i Camino 28 (t.h.)

Tidsbanks-artikel väcker känslor reaktioner Artikeln ”Min tid är din tid” om tidsbanker i Barcelona fick stort gehör på Facebook och caminomagasin.se. Här är ett axplock av kommentarerna. ”Jag är oerhört motiverad att göra detta. Helt galet att svenska skattesystemet så skitnödigt ska ha åsikter om vad man lägger sin tid på. Har svårt att tro att det skulle handla om några större skatteförluster då det sannolikt (tyvärr) inte skulle vara några enorma grupper av folk som skulle ansluta sig. Men det vore ju väldigt roligt om det skulle vara det... Länge leve tidsbanken!” VICTORIA

”Det är ju genialt! 300 tidsbanker i bara Spanien! Där ser man hur personliga eller samhällskriser kan mobilisera krafter och stimulera ett annat tänk, kreativa lösningar outside the box! Hoppingivande!” MARCELA

”Så om du är en långsam elektriker kan du byta tid med en snabb vvs:are och få jämförelsevis mer ut från bytet? Dålig modell” KAROLIN

”Enda skillnaden mellan tidsbankerna och det system vi har idag är att tidsbankerna i de närmaste är nyliberala utopier. En helt fri marknad utan skatt, utan fackföreningar och

utan statlig inblandning. Inte heller några statliga subventioner eller bidrag. Erbjuder du ingen tjänst som andra människor vill ha får du ingen ”inkomst” och då får inte heller någon a-kassa. Blir du sjuk och inte kan erbjuda din tid längre får du ingen sjukpenning. Men visst är det en intressant idé. Sänkt skatt, inte minst för låginkomsttagare, är i princip alltid en bra idé” SIMON

”Först var det byteshandel, sen fick vi pengar som ett sätt att mäta värdet på arbete och varor. Checksystemet och senare konto­ korten blev nästa fas. Och nu vill ni återinföra byteshandel och kallar det nytänkande!” YLVA

”Jätteintressant idé! Den har några svaga punkter, men i stort är den mycket tilltalande. Trist att det inte är applicerbart rakt av i Sverige. Fast hur kan staten egentligen lägga sig i tjänster och gentjänster? Om jag hjälper X med korrekturläsning i en timme mot att Y klipper mig (i en timme), och X kompenserar Y genom att i sin tur klippa Y:s gräs i en timme, vem kan hindra ett sånt arrangemang?” MALIN

8

Rädda vår ekoodling i Akalla uppmaning Jag tycker att ni borde skriva i tidningen om kampen för bevarandet av den ekologiska grönsaksodlingen i Akalla. I flera år har vi kunnat köpa fina, ekologiska grönsaker direkt från odlingen, och det vore en stor förlust om den möjligheten skulle försvinna. Odlarna har lagt ner så otroligt mycket jobb på det här projektet, som verkligen förtjänar allt stöd och all uppmärksamhet det kan få. Här kan man engagera sig: odling.eko08.net LENA

Här finns kaffet rättelse I Camino nr 30 skrev vi felaktigt att Café Organicos, från Sackeus, bara säljs i Faire Trade-butiker. Sanningen är att kaffet också säljs i välsorterade Ica och Coop-butiker. CAMINOREDAKTIONEN

NÄRBILD

ÄR WEEKENDFESTEN ÖVER? Turister kan betyda pengar och jobb. Städer har länge räknat ­ ­an­talet nya övernattningar som en framgång, men på sistone har man börjat tala om olönsam turism. Vår urbanista Bobo Karlsson har stött på fenomenet kallat ”Ryan ­air-effekten”. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO BRUNO EHRS

I boken Urban Safari 2 guidar Bobo Karlsson dig till storstadspärlor långt ifrån ”Easyjet-set-turismen”.

”

I Kreuzberg har barer satt upp klistermärken ”mot” turism 9

Vad är Ryan air-effekten? – På sistone har man börjat tala om olönsam turism. En av de mest synliga grupperna i till exempel Berlin är det unga partyfolket, numera kallade ”Easyjet set” efter billighetsflyget. De stormar staden varje helg, ockuperar klubbar, dricker-drogar-dansar dygnet runt och fyller femtio-sextio-sjuttio hostels plus polares soffor och sängar. Många menar att billighetsflyget medför en slags slit-och-släng-kultur till sina destinationer. Staden får inte igen pengarna för nya flygplatser, ökad renhållning och förstärkt polisbevakning. I Mallorca, Palma och Amsterdam försöker man nu höja nivån och lönsamheten på sin turism genom att skaka av sig viss billighetsturism. I vissa amerikanska städer kan man se invånare med väskor med budskapet ”Stay out of my town”. Danskarna har sin T-shirt: ”Håll Danmark rent, led en svensk till båten!”. I Berlin finns det politiska rörelser som anser att för stark turism söndrar kvarter ungefär som ”gentrifiering” och är hyreshöjande precis som den kreativa klassen och hipsters. I Kreuzberg har butiker och barer satt upp klistermärken ”mot turism” – men det fick nästan motsatt effekt och blev en poppis souvenir istället. Finns det något skräckscenario? – Ja, enligt en undersökning vill 80 procent av de hundratals miljoner som hör till den nya kinesiska medelklassen åka till Paris som sitt första resmål. Om alla åker kommer det att krävas ett 50-tal nya skyhöga hotellskrapor och att tusen bistroer och kaféer görs om till kineskrogar. (Kineser föredrar ofta kinesisk mat när de turistar). Venedig har haft sin första ”turistchock”. När det blev dåligt väder i alperna och på kusten samtidigt invaderades staden plötsligt av horder med turister. Maten tog slut, toaletterna svämmades över och militär fick spärra av och evakuera. Bobo Karlsson är aktuellt med boken Urban Safari 2 (Norstedts förlag).

UTBLICK

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Vad döljer sig bakom den perfekta fasaden? FOTO NIGEL WILSON

TURISMENS WATCHDOGS

Turism på gott och ont. En viktig inkomstkälla med kulturutbyte eller exploatering av människor och miljö? Numera finns en rad alternativa former av turism som är tänkt att särskilt gynna lokalbefolkningen. Men hur vet man att det verkligen är som det beskrivs? TEXT CRISTIAN JONSSON En svensk granskare

Schyst resande är en organisation som finns i Sverige och som publicerar rapporter och granskningar om turismens påverkan på exempelvis den lokala ekonomin, arbetarna, vattnet och klimatet. De arrangerar även utbildningar och seminarier. På hemsidan hittar du exempel på vad du som turist kan göra för att resa med gott samvete.

dem genom att tillhandahålla riktlinjer, research och publiceringar på ämnet. Samtidigt arbetar de för att informera branschen och turister om hur de kan göra sina resor mer hållbara. Något som organisationen varnar för är att vem som helst kan utge sig för att bedriva ekoturism trots att företaget eller föreningen inte vidtagit några åtgärder.

SCHYSTRESANDE.SE

ECOTOURISM.ORG

Internationell ekoturism

Schyssta guidningar

The International Ecotourism Society (TIES) är ett nätverk med sakkunniga i 120 länder som vill sprida kunskap om turismens sociala, ekonomiska och ohållbara konsekvenser. Detta gör

Tourism Concern jobbar på flera plan. Dels driver de en lobbyverksamhet mot regeringar och aktörer inom turistindustrin för att dessa ska göra kraftansträngningar för att

10

förbättra standarden för lokalbefolkning och arbetare. Samtidigt jobbar de med kampanjer där de avslöjar allvarliga övergrepp som gjorts på människor, och hjälper dem att göra sina röster hörda. På deras sajt kan man även hitta researrangörer som har skrivit under på ­organisationens etiska riktlinjer TOURISMCONCERN.ORG.UK

Märkningen ”Schysta villkor” visar att personalen på till exempel restaurangen eller hotellet skyddas av kollektivavtal. Alla anslutna hittas i deras app med samma namn eller på webbplatsen Schystavillkor.se. Finns bara i Sverige.

SPANAT

FOTO WIKIMEDIA COMMONS

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Naturen får äntligen en bättre standard. Snart kan du återvinna batteriet till Renault Twitzy.

Solenergibranschen har fått ett rejält uppsving. FOTO

BSTERLING

JUST NU TALAS DET OM…

60 …mil på en laddning. Minst så långt räknar Toyota med att deras nya solid state-batterier ska ta elbilarna som de sitter i när de lanseras, enligt plan om sju år. Det är cirka fyra gånger bättre än dagens batterier.

… att solceller nu börjar bli så billiga att de konkurrerar med fossila bränslen. I till exempel Italien, Spanien, Indien, Mexiko och Kina har solenergin nått ”Grid parity” det vill säga att den är lönsam utan subventioner, rapporterar Sveriges radios Klotet. Utvecklingen beror på att tillverkningskostnaderna i Kina har sjunkit drastiskt och att Tyskland genom de så kallade feed-in-tarifferna möjliggjort att småskaliga elproducenter får betalt för elen de producerar. Solenergibranschen har genom de här subventionerna fått ett rejält uppsving, men snart behövs de inte längre. Nästa år beräknas även Tyskland nå Grid parity. … att blockpolitiken verkar missgynna miljö­po­li­tiken. Både Naturskyddsföreningen och Gröna bilister har uppmärksammat en lång lista med förslag som majoriteten av de politiska partierna stödjer och som därmed skulle kunna få majoritetsbeslut i riksdagen. Men blockuppgörelsen innehåller idag inte de förslagen. Nettodebiteringssystem för egenproducerad el (ungefär som i Tyskland). Ett så

11

kallat Bonus-Malus-system för nya bilar där bilar med höga utsläpp beskattas och intäkterna går till dem som köper bilar med låga utsläpp, tuffare energikrav på nya hus, tuffare klimatmål och förbud av det hormonstörande ämnet Bisfenol A är några exempel. … att biologisk mångfald kan gå från att ses som ett särintresse till att bli standard. Det händer att de som vill exploatera ett naturområde bara viftar bort argument som handlar om biologisk mångfald som partiska inlagor från ”miljömuppar”. Men nu kommer standardinstitutet SIS med en standard för biologisk mångfald som är tänkt att ge naturen större rättigheter och skapa tydlighet och tyngd åt argumenten. … tekniken för att återvinna de sällsynta metaller som återfinns i elbilsbatterier håller på att utvecklas. Honda har nu startat ett program för att återvinna batterier av typen nickel-metall-hybrid rapporterar Automotive World.

I SÄSONG

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

MER VARGSAFARI

Du kan också åka på vargsafari i Värmland med Outside Adventure Sweden. 1500 kr för ett dygn. OUTAD.SE

Kolla in Naturens Bästa för fler annorlunda djur- och naturupplevelser. NATURENSBASTA.SE

FOTO

FURLINED

VAR ÄR VARGEN?

Vargdebatten blossar upp titt som tätt i Sverige. Men hur många är det som faktiskt har sett en varg i det vilda? I Bergslagens skogar finns möjlighet att hänga med på vargsafari. TEXT CRISTIAN JONSSON två timmars bilfärd från Stockholm håller tre naturfotografer till som bedriver vildmarkssafari. Tillsammans driver de sedan 2006 företaget Nordic Safari som erbjuder guidade turer till vargar, lodjur, kronhjortar och älgar. Guiderna är alla erfarna naturfotografer med stort intresse för skog och mark. Lars Gabrielsson är en av dem som tidigare bland annat har varit initiativtagare till återuppstarten av tidskriften Camera Natura. – Det är störst chans att påträffa varg under sommartid då valparna föds i början av maj och

Att ge bort en upplevelse, såsom vargsafari är en utmärkt present. Det går att köpa direkt av arrangörerna eller via Live it, som erbjuder vargsafari med en vargforskare på Grimsö viltforskningsstation. Ett dygn för 2250 kr. LIVEIT.SE

som så småningom blir mer aktiva och rörliga lagom till sommarmånaderna, berättar han. De ser sin verksamhet som ekoturism och lägger därtill stor vikt vid att sticka in hållbarhetstänket – att vid varje besök påverka naturen så lite som möjligt. Exempelvis tar de bara emot mindre grupper om två till fyra deltagare per tur och försöker lämna skogen som den var när de kom.

blir ambassadörer för vargen efteråt. Samtidigt påpekar han att guiderna själva inte tar någon ställning i vargfrågorna under turerna. Vargsafarins säsong varar mellan vecka 2 och 50 och kostar 2 750 kr per person. I priset ingår turer till Hedbyreviret, en på kvällen och en på morgonen. Övernattning sker med sovsäckar i ett varggömsle som hålls varm med en fotogenkamin.

under tiden som gruppen spårar varg får de av guiden lära sig en hel del om djurets beteende. Lars berättar att deltagarna i många fall

NORDICSAFARI.NET

12

TEKNISKT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

5 APPAR FÖR RESAN En smartphone kan vara en god kompanjon på resan, om man förberett trippen med att ladda ner ett gäng användbara appar. Här är några tips för den mobile. TEXT CRISTIAN JONSSON 1. Parlör i ny tappning Är du trött på att vara begränsad till franskaglosorna du lärde dig under högstadiet när du är i ett land där ortsbefolkningen inte talar engelska? Med appen Triplingo kan du lära dig säga en fras formellt, vardagligt eller ungdomligt, den hjälper dig också med uttalet. Dessutom innehåller den information om landets kultur och seder. Programmet översätter från engelska till spanska, franska, italienska, tyska, portugisiska, mandarin, japanska, koreanska, hindi, hebreiska, and kastilian spanska. Gratisversionen erbjuder grundläggande och enklare fraser, vill man ha mer får man betala för varje språk. Finns för Iphone. Cirkapris: 63 kronor per språk.

1

2

TRIPLINGO.COM

2. Gröna destinationsguider

4

Om du vill äta och bo ekoreko under resan så finns det självklart en app för just för det. Good and Green Guides är utvecklad av miljödrivna studenter och volontärer som gaddat ihop sig för att ta fram guider till städerna de lever i. I nuläget finns London, Amsterdam, Rotterdam, Haag och ett flertal andra Nederländska städer, men planer finns på att expandera. Reseguiderna listar alltifrån hotell, restauranger eller butiker som blir betygsatta beroende på vilka kriterier de följer. Exempelvis kan de arbeta för en bättre arbetsmiljö, ha en plan att bli koldioxidneutrala eller jobba med att öka verksamhetens transparens. Finns för Iphone. Cirkapris: 15 kronor per område. GOODANDGREENGUIDES.COM/GUIDES/ CRITERIAGOODGREEN

3. Hela världen i en liten app

Har du en stark vilja att lära och nörda ner dig i landet du ska resa till under tiden som du sitter på tåget eller bussen? Då kan den här appen komma väl till pass. 2013 World Factbook bygger på CIA:s faktabas om länder, men den är inte styrd av säkerhetstjänsten. I den hittar du kartor och fakta om länders historia, befolkningsutveckling, geografi, kommunikation, oljeproduktion och mycket mycket mer. Finns för Android och Iphone. Cirkapris: 6 kronor. FUZZYPEACHSOFTWARE.COM

4. Var finns det internet?

5. Hitta vandrings- och cykelleder

JIWIRE.COM/IPHONE

SCANDINAVIANTRAILS.COM/SV/APP

Att betala för internet i mobilen när man är utomlands kan bli dyrt. Wi-Finder hjälper dig att hitta så kallade ”hotspots” där det finns gratis eller billig wi-fi. Den använder GPS:en i telefonen för att hitta platserna nära dig, vilket inte belastar ditt telefonabonnemang. Finns för Android och Iphone. Gratis.

13

Scandinavian Trails visar vägen till de största vandrings- och cykellederna i Skandinavien ­tillsammans med sevärdheter och platser att sova och äta på längs med vägen. Finns för ­Android och Iphone. Gratis.

Det bästa vinet gör naturen

150 ekologiska viner: www.delinat.se

Alkohol är beroendeframkallande

#tmp13

!

!

? ?

Aha!

?

! !

BE THE SOLUTION

THE MEETING POINT är en interaktiv mötesplats för dig som vill verka för socialt ansvarstagande och en hållbar värld. Det är en arena för innovation och transparens för företag och organisationer som vill ta hållbarhetsutmaningar på allvar.

@tmpswe

MÅNDAGEN är fylld av inspiration, trendspaning, performance, kreativa gruppövningar, öppen scen och trevligt mingel. TISDAGEN ägnas helt åt caseworkshops kring företags och organisationers olika frågeställningar. Välkommen att bli en del av lösningen! 100 GRATISPLATSER FÖR DIG 15-30 ÅR BILJETTER 449:- (mat ingår) BOKA PÅ WWW.THEMEETINGPOINT.SE

SÅ FUNKAR DET

SÅ FUNKAR DET: UTSLÄPPSRÄTTER

Att som privatperson köpa utsläppsrätter för att ”klimatkompensera” en flygresa är en möjlighet som en del resebyråer idag erbjuder. Men hur funkar det egentligen? TEXT CRISTIAN JONSSON & INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION DAVID KARLSTRÖM

handeln med utsläppsrätter är ett verktyg som EU-länderna förbundit sig till för att nå Kyotoprotokollets mål om att minska utsläppen av växthusgaser. Varje land får ett visst antal utsläppsrätter att fördela bland företagen i landet. Totalt finns ett fast antal utsläppsrätter för en

Som privatperson kan du köpa en utsläppsrätt och därmed ta ifrån företagen möjligheten att släppa ut motsvarande mängd växthusgaser.

tidsperiod vilket innebär ett tak för de totala utsläppen. De företag som ställer om till miljövänligare teknik och släpper ut mindre växthusgaser än tidigare får ett överskott på utsläppsrätter. De kan då sälja dem till företag som släpper ut mer än sin tilldelning.

Utsläppsrätter går att köpa av Naturskyddsföreningen.

Tanken är att politikerna successivt ska sänka ”taket” för utsläppen och därmed minskas antalet utsläppsrätter.

Priset på utsläppsrätter varierar beroende på hur hög efterfrågan är. Minskar de totala utsläppen mer än beräknat så sjunker priset på utsläppsrätter och stiger utsläppen så ökar priset.

DESIGNAT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

SOPOR BLIR ÅTRÅVÄRD DESIGN I en värld full av skräp och miljöproblem har medvetna designers gått från att prata återvinning till att arbeta med ”uppvinning”. Framtidens design handlar inte bara om att kunna återvinna produkter, processen ska dessutom öka värdet på prylarna. TEXT JOHANNA STÅL

Klädd i pastaförpackning att uppvinna (upcycle) handlar om att förvandla något med ett ”lågt värde” till något med högre värde. Klassisk återvinning är ett exempel på det motsatta, där exempelvis tidningar efter återvinning blir till topapper, dvs materialet blir sämre efter återvinning. Ett exempel på uppvinning är när använda förpackningar blir till designprodukter, som i Precious trash av Johanna Thörnqvist. Precious trash är en klänning gjord av återvunnet material som utgår från en familjs konsumtion av pasta och kaffe under två månader. Sopor har bearbetas och förädlats; veckats, virkat och sytts ihop med samma precision som ”haute couture”. Gränsen mellan ”fina” och ”fula” material har suddats ut och nya material har skapats av kaffepåsar, pastapåsar, sopsäckar, virkade gardiner, dukar och rep från höbalar. Klänningen har ställts ut på Konsthantverkarna i Stockholm under maj och juni. JOHANNATORNQVIST.COM

En familjs konsumtion av pasta- & kaffe­ förpackningar blir till en cool klänning.

FOTO CECILIA CROMNOW

FOTO FREDRIK SEDERHOLM

Drawstring-lampan är tillverkad av cykelekrar och textilspill.

En ny klassiker?

Cykeldelar blir taklampor

I projektet Merry-go-round, ett sam­­arbete mellan designbyrån Design­Stories och Returhuset i Göteborg, används spill och återvunna material för att skapa nytt. Bland annat används textilspill och gamla cykel­ekrar till att göra lampor och trasiga möbelben blir till nya bord. Kollektionen har fått stor uppmärksamhet under våren. Till skillnad från många designprojekt så finns produkterna i produktion. Människor i arbetsträning tillverkar produkterna som säljs huvudsakligen via webbplatsen. MERRY-GO-ROUND.SE

17

Hur kan vi designa så att överflöd blir till något positivt? Vad kan vi lära oss av hur naturen löser sina designproblem? Detta är centrala frågeställningar i en ny bok av Michael Braungart och William McDonough. Boken The Upcycle. Beyond Sustainability – Designing for Abundance är uppföljaren till Cradle to Cradle – Remaking the way we make things, en klassiker i miljövärlden som utkom år 2002. Den första boken lanserade en slags uppdatering av kretsloppstänkandet, där även icke-organiska material ingår. Uppföljaren vill accelerera och skala upp förändringen mot mera hållbara konsumtionsoch produktionssystem. Detta gör författarna genom att visa på exempel och belysa hinder i vägen som författarna stött på under de år de arbetat med förändring baserat på idéerna i första boken. Exemplen är allt från cradle-tocradle certifierade frimärken till hur NASA arbetar med klimatkontroll i sina byggnader. The Upcycle kom ut i mitten av april. Båda böckerna finns endast på engelska.

VARSÅGOD! T V I S U L EXKENUMERANTER FÖR PR

Bli prenumerant och få exklusiva erbjudanden från Caminovännerna som en utvikbar flärp på omslaget till magasinet. Dessutom får du rabatter på utvalda kultur­upplevelser. caminomagasin.se/prenumerera

ANNONS

vännerna

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

INREDNING & DESIGN

EGUALE WWW.EGUALE.SE

JAK MEDLEMSBANK WWW.JAK.SE

AFRICA NOW WWW.AFRICANOW.SE

FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO

OIKOCREDIT WWW.OIKOCREDIT.ORG/SE

AV JORD WWW.AVJORD.SE

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU

GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE

GRÖNA KASSEN WWW.GRONAKASSEN.SE

HULTFORSEN BYGG & SNICKERI WWW.HULTFORSEN.COM

MIGHTY LEAF WWW.MIGHTYLEAF.SE

KLÄDER & TEXTIL

PEKOE EKOLOGISKT TE WWW.PEKOE.SE

ART & ECO WWW.ARTANDECO.SE EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE FAIR MONKEY WWW.FAIRMONKEY.SE LOTUSECO WWW.LOTUSECO.SE HÄLSA & SKÖNHET

CLEARLIFE WWWCLEARLIFE .SE FÄRG OCH FÖRÄNDRING WWW.FARGOCHFORANDRING.SE NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE VALLEBERGA ÖRTPRODUKTER WWW.VALLEBERGA ORTPRODUKTER.SE MAT & DRYCK

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE

PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/ SV/BROD-SOVEL TARTEX WWW.TARTEX.SE

U&W (YOU&WE) WWW.UWAB.SE

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

ENERGI & TRANSPORT

FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA WWW.FAIRTRADEORG.SE

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE

GOD GÅVA WWW.GODGAVA.SE

GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

HAMPVARUHUSET WWW.HAMPVARUHUSET.SE

02VINDEL WWW.02.SE VELOVE WWW.VELOVE.SE

HILDUR WWW.HILDUR.SE TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE

­KOMMUNIKATION &

REKLAM & MARKNADSFÖRING

OPINION

BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM

COOP MEDLEM VÄST WWW.COOP.SE/VAST

HAPPY USER WWW.HAPPYUSER.SE

YUKO ONO STHLM WWW.YUKOONO.SE

EKOCENTRUM  WWW.EKOCENTRUM.SE

JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE

BARN & FÖRÄLDRAR

FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE

RABASH WWW.RABASH.SE

VINATORUM WWW.DELINAT.SE

BAMBOOJAMAS BAMBOOJAMAS.COM REKOSTART WWW.REKOSTART.SE UNI WWW.UNIBARN.SE EKONOMI & AFFÄRER

CIRCULAR ECONOMY WWW.CIRCULARECONOMY.SE COOMPANION WWW.COOMPANION.SE EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE

www.caminomagasin.se/vanner

KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE WE EFFECT (FD. KOOPERATION UTAN GRÄNSER) WWW.WEEFFECT.SE KRAV WWW.KRAV.SE SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

VISION WWW.VISION.SE BLANDAT

EKOGUIDER & DISKUSSIONSFORUM ASFALTBLOMMAN WWW.ASFALTBLOMMAN.SE GALLERIA 180 WWW.GALLERIA180.SE UPPLEVELSER & EVENTS SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJO UPPLEVELSEBOLAGET WWW.UPPLEVELSEBOLAGET.SE

PROFILEN

d l i h Gun n e l a  � o St

Vill förändra dina beteenden med hotellmiljarder

Sedan barnsben har hon närt en ambition att förändra världen, men inte vetat riktigt hur. Med hotellmagnaten Petter Stordalen vid sin sida ser Gunhild Stordalen sin möjlighet att knuffa klimatfrågan flera steg framåt. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO ISABEL WATSON/ALL OVER

– ganska tidigt bestämde jag mig för att bli läkare. Jag upplevde att de hade en stark trovärdighet och ville ha en plattform för att göra skillnad. Målet var att först bli kirurg och sedan åka iväg med Läkare Utan Gränser. Sedan gick det inte riktigt som jag hade tänkt… Gunhild Stordalen är för de flesta svenskar ett anonymt namn och ansikte. Men när man nämner att hon är gift med den norska affärsmannen Petter Stordalen som äger hotellkedjan Nordic Choice Hotel är det desto fler som höjer ögonbrynen. En del har sett bilder i skvallerpressen från bröllopet 2010 som var det mest påkostade hittills i Skandinavien. Det står som tydlig kontrast till det icke materialistiska och oglamorösa hem som Gunhild själv har vuxit upp i. När andra barn drog söderut med sina föräldrar låg Gunhild och hennes syskon i tält ute i naturen och spanade på fåglar. Det var ”ut på tur, aldrig sur”. – När jag träffade Petter öppnade det helt nya dörrar. Jag kände ett stort ansvar att påverka med de pengar

som han drar in och började fundera på hur vi kan göra störst skillnad genom Petters maktposition och den konsument­makt som vi alla har. gunhild ursäktar sig flera gånger under vårt samtal då telefonen ringer och vibrerar av nya sms. Vid ett tillfälle är det naturfotografen Mattias Klum som hör av sig. – Känner du honom? Visst är han fantastisk, säger hon medan hon snabbt knappar in ett svar på mobilen. En annan gång avbryts vi av norsk radio som är intresserade av att ha med Gunhild som sommarvärd. Det får mig att tänka på Petter Stordalens offentliga kärleksförklaring till Gunhild i Sommar i P1 2012 där han bland annat tackade henne för sitt egna ”klimatuppvaknande”. – Det var gulligt av honom. Men Petter var samhällsengagerad innan han träffade mig, fast på ett lite mer ospecifi­kt sätt. Han hade till exempel inte samma akademiska ingång som jag. För mig är det extremt viktigt att

20

GUNHILD STORDALEN

34 Gift med hotellmagnaten Petter Stordalen som genom Nordic Choice Hotel äger ca 170 hotell och förvaltar ett kapital på 8–13 miljarder kronor. aktuell som grundare och ordförande i stiftelsen GreeNudge som ska initiera, fin­ans­­i­­era och marknadsföra forskning om beteende­­förändringar som broms-­ ar klimatföränd­ringarna. ålder

familj

GREENUDGE.NO

PROFILEN

allt vi gör är förankrat i vetenskapen. Tänk vad mycket pengar vi har använt i välmenande kampanjer som har ingen, eller kanske rentav motsatt, effekt. likt bill och melinda gates har paret Stordalen startat en egen stiftelse som ska stödja projekt, initiativ och organisationer som verkar för en hållbar framtid för människor, djur och natur. En avknoppning till Stordalen Foundation är GreeNudge, som nu i sommar får status som självständig stiftelse. Initiativet är ett resultat av Gunhilds funderingar och efterforskningar kring hur parets pengar kan göra störst skillnad. – Jag läste en artikel av en känd norsk klimatforskare och samhällsekonom som handlade om vad som verkligen fungerar i klimatkampen. ”Han måste jag bara snacka med” tänkte jag. Slutsatsen av det mötet var att det behövs internationella avtal och rejäla tekniksprång. Men det tar lång tid och kräver enorma investeringar. Något av det mest kostnadseffektiva vi kan göra, här och nu, är att använda evidensbaserad kunskap kring hur vi får folk att ändra beteenden i grönare riktning. Nudge är engelska för att ”peta” eller” knuffa” och namnet på stiftelsen syftar på att man på smarta sätt vill styra människor mot att göra grönare val. På Clarion Sign i Stockholm har kökschef Magnus Nilsson redan implementerat detta tänk. Magnus har räknat ut att 67 procent av maten som slängs i deras restaurang kommer från gästernas tallrikar. Genom att reducera tallriksstorleken kunde de minska matsvinnet med 20 procent. På samma sätt har de börjat jobba med att i buffén placera köttet sist så att gästerna omedvetet ska fylla tallrikarna med grönsaker och annat och inte ha plats för lika mycket kött. gunhild har en stark övertygelse om att människor av egen fri vilja inte kommer förändra sitt beteende för miljöns skull. – Jag har som läkare försökt få patienter att sluta röka genom att förklara för dem att ”du kommer få lungcancer och dö om du inte slutar” och ändå så klarar många inte av att sluta. Hur ska man då förvänta sig att människor ska ändra beteenden för något så abstrakt som att isen på polerna håller på att smälta? Hon ser många paralleller mellan just hälsa och miljöfrågor och menar bland annat att ”koldioxidsamhället” bär skulden till många kroniska livsstilssjukdomar såsom stress och fetma. Med folkhälsoargument är det

”

Klimatkampen är för viktig för att lämnas i händerna på individernas moraliska ansvar

betydligt enklare att få politiker att använda skattebetalarnas pengar till att investera i hållbar utveckling eftersom hälsoeffekterna är mycket enklare att räkna hem, menar hon. Samtidigt beskriver sig Gunhild som ”politikpessimist.” – Vi lider av ett kollektivt kortsiktighetssyndrom. I ett tal på den årliga Zero-konferensen citerade FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan statssekreteraren i Luxemburg för att påvisa varför statsledare inte gör mer för klimatet. Han sa: ”Vi vet alla vad vi ska göra, vi vet bara inte hur vi ska lyckas bli omvalda när vi väl har gjort det”. – Just därför är GreeNudge ett så viktigt initiativ eftersom det handlar om hur samhället kan anpassas så att det blir lätt för människor att välja det som är bäst både för dem själva och för miljön. Undersökningar visar att ungefär 10–15 procent i en befolkning alltid försöker göra det som är etiskt ”korrekt”, exempelvis genom att gå före och köpa ekologiskt mat. Ungefär lika många vill bara gå sin egen väg. Men den största gruppen, omkring 70–80 procent, vill göra det ”rätta” om det blir enkelt för dem att göra det.

22

Bilderna är tagna i ett växthus utanför Oslo.

GUNHILD OM Läkarkarriären – Jag ville länge bli veterinär. I skolan fick jag en möjlighet att testa att vara hos en ”stordjursveteriär”. Det var en chockartad upplevelse för då såg jag för första gången att det inte handlade om djurens välbefinnande utan om bondens ekonomiska intresse. Då tänkte jag att det är nog inte är detta jag ska göra och valde att bli läkare istället. Kärlek till djuren – Vi hade ett litet lantbruk med frigående höns, kaniner, hästar och bin och djuren var som en familj för oss. Mina föräldrar lärde oss tidigt om hur människorna och vår välfärd var på väg att ödelägga hela grunden för vår existens. Jag tyckte så synd om djuren då de var helt oskyldiga. Det blev min grej och är fortsatt något jag engagerar mig för. Att äta kött – Jag har varit vegetarian och vegan under min uppväxt men så småningom fann jag mig i att jag ville använda min röst till att efterfråga mer av det bra. Istället för att inte alls äta kött vill jag påverka så att man kan skifta produktionen. Men jag äter väldigt lite rött kött.

I detta nummer har vi tema resande. Hur kan vi genom ”nudging” få folk att semestra smartare? – Att vi reser mer tror jag är en utveckling som är svår att stoppa. De billiga flygresorna kommer vi aldrig kunna ta bort eftersom människor skulle uppleva det som att man tar något ifrån dem. Här är teknikutvecklingen helt avgörande för att se till att flygresor i framtiden kan göras med ickefossila bränslen. Innan detta sker behöver vi få människor att börja klimatkompensera.

Mat, hälsa och miljö… – Över 70 procent av norr­männen är kostrådsförvirrade och vet inte om det är bättre med grönsaker än biff och bacon. Detta trots att det råder stor enighet bland de ledande experterna. Både Världshälsoorganisationen och American Heart Association har kommit fram till att vi behöver reducera mängden animalisk energität mat, framförallt rött och bearbetat kött, de snabba kolhydraterna och rent socker och att vi ska äta mer grova kornprodukter och öka andelen vegetabilier. Problemet med dieter som LCHF är att de uteslutande tar hänsyn till minskad viktnedgång och därmed bortser från andra hälso- och miljöaspekter.

Är det samma sak med bilresor då? – Nej, folk kommer att använda sin egen bil så länge som det är det mest bekväma sättet att röra sig på från A till B. Men om det lättaste sättet plötsligt blir med kollektivtrafik kommer man att välja det istället. Utmaningen vi måste ta på oss är att hjälpa människor att göra de rätta valen.

Så du tror inte alls på individens moraliska ansvar? – Det är väldigt viktigt att människor bryr sig. Men klimatkampen är för viktig för att lämnas i händerna på individens moraliska ansvar. Jag tror att många väljer att stoppa huvudet i sanden eftersom de känner sig maktlösa inför de komplexa problemen. Inom psykologin pratar man om kognitiv dissonans – ett tillstånd som uppstår om man har motsägelsefulla idéer samtidigt. För att undvika detta tillstånd anpassar människor sina attityder så att de stämmer överens med deras beteende. Om vi kan hjälpa folk att göra de rätta valen så ändrar de ofta sina attityder också.

24

Vi är pensionsbolaget för kommun och landstingsanställda. Det innebär att vi placerar mer än en miljon svenskars pensionspengar.

Därför granskar vi noga varje företag vi investerar i. För oss är det en förutsättning att företagen respekterar de mänskliga rättigheterna och ta ansvar för miljön.

STOPP!

Som kund hos oss kan du med andra ord vara helt säker på att din pension inte investeras i t ex vapen, tobak eller alkohol.

Dessutom har vi en trygghetsgaranti som innebär att du alltid får ut minst det belopp som har betalats in, hur oroligt det än är på börsen.

Läs mer på www.kpa.se

Överhettat paradis

Phi-Phi öarna är numer ett rykande inferno av båtar som skyfflar runt turister bland vackra stränder.

De glassiga resekatalogerna utlovar sol, öde stränder och avkoppling. Men verkligheten ser oftast helt annorlunda ut, med en turism som ökat explosionsartat. Camino reste till svenskarnas paradis Thailand för att hitta alternativ som visar hur en mer hållbar turism kan se ut. TEXT JOHANNA STÅL FOTO JOHANNA STÅL & BANGKOK TREE HOUSE

27

bangkok

” phi phi öarna

ao nang

koh lanta

han har medvetet gett mig en vägbeskrivning som är baserad på flera transportsätt: metro, taxi, färja och gång. Det är inte meningen att besökarna ska hoppa in i första bästa taxi för att ta sig hit. Efter en ordentlig resa är jag framme på ön Bang Krachao mitt i Bangkok, en grön oas, stadens lunga. Här dignar fruktträden av mango, ananas och papaya, och jag omsluts av en fuktig hetta som tvingar mig att rusa mellan skuggor för att inte brännas av den stekande solen. Jag går på träplankor två meter över vatten, lera och tonvis med indrivet skräp från staden. Det blir svalare så fort jag når hotellet som är designat så att brisen enkelt ska kunna blåsa genom restaurangen och hotellrummen. Thailändaren Joey Tulyanond har ägnat sex år av sitt liv till att skapa Bangkok Tree House som stod färdigt för ett år sedan – ”ett miljövänligt, lyxigt och ansvarstagande hotell” mitt i staden, men ändå en bit ifrån. Det tog två år att hitta platsen, två år att förankra idén hos lokalbefolkningen och två år att färdigställa hotellet. I hans ögon är hotellet den ultimata lyxen, fast kanske inte som det vanligtvis definieras. – För att bli ett femstjärnigt hotell måste du ha AC, TV och 24-timmars service. Vi har inte det, men vill göra en positiv påverkan på miljön och använda oss av det som finns. Det borde vara värt sex stjärnor, säger Joey. thailand är, i många svenskars ögon, paradiset. Hit flyr vi gärna regniga vintrar och kalla sportlov och många är dem som har gjort det till tradition att åka hit varje år.

Många thailändare i turistområdena hatar oss, de vill helst inte ha någon turism längre.

Cirka 400 000 svenskar reste till Thailand år 2012. Inga andra turistar här lika mycket. Jag träffar en hel del svenskar vart jag än reser i landet och möter flera som är här för andra, femte eller tionde gången. Från Bangkok reser jag ner till södra Thailand, dit svenskarna åker allra helst. Jag pratar med flera familjer som vittnar om hur Thailand förändrats med åren. Lisas familj från Karlskoga har åkt hit varje år i sex år och denna gång har den 18-åriga dottern rest hit själv med sin kompis och tioåriga syster. – Det har förändrats rätt mycket under åren vi varit här. Tidigare var allt väldigt billigt och alla var vänliga. Nu blir man lurad mycket mer och priserna är inte alls speciellt låga längre, berättar hon. Ao Nang är en liten turistort som ligger vid en strand en bit utanför Krabi. Stranden kantas av enorma limestone-klippor som dramatiskt sträcker sig mot himlen och ligger några minuter från paradisöar med turkost vatten och kritvita stränder. Orten är fullpackad med turistbutiker, restauranger och hotell. Här parerar jag mellan försäljare som drar i mig och vill fånga min uppmärksamhet och det är lätt att känna sig som en

28

Josephine Freje Simonsson.

Bangkok Tree House ligger mitt i huvudstadens gröna lunga. Det är byggt av lokalt virke, drivved och skräp som flutit in från stranden.

vandrande plånbok. Jag pendlar mellan att må dåligt över att bara ses som en inkomstkälla och å andra sidan få dåligt samvete för att det är vi turister som skapat det här – ett inferno av galen köpfest, turistprylar och billiga drinkar samt ett kaos av massageställen, turistbyråer, tuk-tuks, båtar och hotell. När jag besökte Ao Nang för tio år sedan fanns knappt någonting här. – många thailändare i turistområdena hatar oss, de vill helst inte ha någon turism längre. Josephine Freje Simonsson är frilansjournalist och granskande reporter som jobbar åt bland annat tvprogrammet Uppdrag Granskning och Sveriges Radios Kaliber. Hon har mött hat riktat mot sig när hon besöker turistområden där svenskar betett sig illa. Josephine menar att många thailändare hon träffat är trötta på alla turister som kommer dit och fyller stränderna och gatorna, som festar, skräpar ner och tar upp all plats. – De flesta som arbetar direkt med turismen (som säljer turistsouvenirer, kör tuk-tuk, ger massage och bygger hotell) är burmesiska flyktingar. Ofta handlar det om ett fåtal rika thailändare som direkt vinner på turismen. De gör stora vinster på att anlita billig illegal arbets-

Drömmen om Thailand är tomma stränder, oupptäckta öar och stillhet. En dröm som sällan förverkligas.

kraft, medan de stora massorna drabbas av de negativa följderna av turismen, menar Josephine. Trots att turismindustrin står för 6,5 procent av landets BNP (år 2010), så tycker många thailändare att det inte är värt det. Thailand har ändrat på lagarna så att det numera är svårare för utlänningar att stanna i landet länge. Nyligen uttalade sig thailands turistminister Somsak Pureerisak om att turistområdet Phuket måste göra sig av med ”cheap tourists”, det vill säga backpackers och andra som reser på en liten budget, för att istället satsa på de turister som drar in mycket pengar. Hans uttalande skedde på den första träffen om turismen kring havet Andamanerna, vilken har blivit ett stort problem för landet. Han menade att lösningen skulle vara att städa bort de ”billigare” turisterna och istället satsa på första-klass turism, förbjuda all-inclusive som inte kommer landet till del och införa striktare regler med internationella körkort för alla som hyr bil eller moped. – Vi behöver inte öka antalet turister längre, vi behöver bättre kvalitet på turisterna, sade Somsak. Vad hände med landet som älskar svenskarna? Vad har skett de senaste åren?

”

Den forna paradisön kan närmast jämföras med historien om Påskön, där alla träd höggs ner trots att man visste att det skulle bli ens död Maya beach, där filmen The Beach spelades in, är förvisso vacker, men ofta proppfull av turister och båta r.

– Thailändarna tycker att de har fått betala ett för högt pris. Turismen förstör miljön. Omvärlden har fått en dålig bild av Thailand som enbart handlar om prostitution och piratkopior. De vill ta tillbaka sitt land och ”ta hand om de sina”. Parollen för ett av de ledande partierna här är ”Thailändare älskar thailändare”(Thai rak thai), berättar Josephine. En resa ut till populära Phi-phi-öarna gör det hela väldigt tydligt. Här surrar lyxbåtar, snabbåtar, färjor och long-tailbåtar runt i vattnet som en enda cirkus. Ett besök på den omtalade stranden Maya beach, där filmen The Beach spelades in, består i att simma runt bland båtmotorer och hundratals turister och försöka undgå att bli påkörd. Det sker olyckor med turister, men sådant tystas ner. Den lokaltidning som skulle ta upp sådana fall blir inte populär, berättar Josephine. Den forna paradisön kan närmast jämföras med historien om Påskön, där alla träd höggs ner trots att man visste att det skulle bli ens död. Ön håller på att förvandlats till en mardröm och det är bara en tidsfråga innan turisterna ger sig iväg och lämnar hotellen och restaurangerna gapande tomma. Så har redan skett på flera platser. Josephine berättar om Koh Phanagan, den ö som vid varje fullmåne exploderar i ett fullkomligt galet full-moon party. Lokala restaurang- och hotellägare utanför fullmånestränderna går på knäna eftersom de

31

vilda festerna skrämt bort de alternativa turister som tidigare besökte ön. I turistområdena kryllar det av dykcenter, där jobbar västerlänningar som inte vill resa hem med att ropa efter nya kunder på gatan. Det svämmar över av turistinformation, ställen som säljer biljetter till utflykter till olika öar och billiga flyg. Många som arbetar är unga kvinnor som har småbarn hemma. Några av dem berättar hur de har tvingats lämna sina ettåringar hemma hos sina föräldrar för att åka till turistställena och jobba. Här bor de ofta på golvet i en lokal med flera andra och åker hem till sin familj bara vid storhelger eller lågsäsong. För det är vid stränderna turisterna finns, inte i de mindre städerna eller byarna. Bland turisterna pratas det om vad dyrt det har blivit i Thailand, att det blivit svårare att pruta och att thailändarna inte är så serviceinriktade längre. Det sörjs över att haven är grumliga och inte har så många fiskar längre. Det är värdelöst att snorkla och dyka på många platser, menar många. Det som skapats av turismen håller nu på att utrota densamma. År 2011 gjorde vi svenskar 14,5 miljoner utlandsresor, enligt resekonsultbolaget Resurs som ansvarar för Reseoch turistdatabasen TBE. Det är en ökning på 11 procent från 2010 och hela 38 procent om man jämför med för

”

Skandinaverna hänger mest på stränderna. De borde besöka lite mindre ställen, umgås mer med thailändare, skippa de stora internationella hotellkedjorna och kulturturista lite mer. tio år sedan. Och inte bara svenskarna ökar sitt resande. En ökande medelklass världen över, där Kina och Ryssland står för en stor andel, gör att turismen i världen ökar i en takt som varken planeten eller särskilt drabbade turistorter har kapacitet för. I Thailand står turismen för en stor del av BNP, mer än i de flesta andra länder. Ändå kommer inte alltid turismens inkomster landet till godo. En hel del läcker ut genom stora internationella bolag som bjuder sina kunder på ”all inclusive”, i samarbete med internationella leverantörer snarare än lokala entreprenörer. I rapporten En exkluderande resa – en granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilien gjord av föreningen SwedWatch, bekräftas vår bild av turismen i Thailand. Den beskriver hur burmesiska migrantarbetare arbetar i turismindustrin och anställs som hotellpersonal. Rapporten beskriver hur dessa migrantarbetare ofta bor i plåtskjul i läger placerade på platser utom synhåll för turisterna. De anställs av en mellanhand som tar en stor del av förtjänsten, de får mindre än levnadslön och ibland betalas inte lönen ut alls. Ofta arbetar de långt mer än lagstadgad arbetstid och det förekommer att barn under 15 år arbetar med renoveringar eller byggen av hotell, skriver SwedWatch. det är inte bara miljöproblem, burmesiska flyktingars arbetsvillkor och all-inclusive som är problem med turismen i Thailand. På ön Koh Lanta, många svenskars andra hem, har turismen trängt bort lokalbefolkningen, havszigernarna. De kom till ön för cirka hundra år sedan och härstammar från Malaysia. Deras traditionella boenden är särskilda hus på pålar längst strandkanterna eller ute i havet och deras huvudsakliga inkomstkälla är fisket. Men idag har turistresorts tagit deras plats. – Det är så sorgligt. Det är pengar som styr, säger min chaufför Poo, och pekar på några gamla trähus på pelare som vi åker förbi på vägen till resorten vid havet. Där bor några havsziegenare kvar, men annars bor de flesta nere

i en liten by på södra delen av ön där de fortfarande har tillgång till havet. Turismen har drivit upp priserna på kustnära boende och gör det omöjligt för många att behålla sina boplatser vid havet, då de boende där ofta saknar papper på att de äger marken. SwedWatch skriver att tsunamikatastrofen gjorde det värre när husen sköljdes bort. Detta har tvingat många familjer till långa juridiska processer för att få rätten till den mark de innan bebodde. På kvällarna i Koh Lanta, ett tag innan solen går ner, har turisterna krypt in i sina bungalows och stranden är för ett ögonblick lokalbefolkningens. Det spelas fotboll och i vattnet sitter kvinnor på huk för att plocka minikrabbor till middagen. jag är tillbaka i bangkok och dricker blått te i restaurangen hos Joey på Bangkok Tree House. – Skandinaverna hänger mest på stränderna när de turistar. De borde besöka lite mindre ställen, umgås mer med thailändare, skippa de stora internationella hotellkedjorna och kulturturista lite mer. Se till att pengarna kommer lokalbefolkningen till nytta. Joey, som är uppväxt med diplomatföräldrar och själv bott världen över, tycker att turism är bra om den sker på rätt sätt och tar hänsyn till lokalbefolkningen. Det var viktigt för honom att färdigställa sitt hotell med hänsyn till omgivningen. – Vi försökte hitta sätt så att hotellet skulle bli positivt för våra grannar. 80 procent av all anställd personal bor inom en kilometer från hotellet. Maten i restaurangen kommer från området och lagas av personalen som utbildats till kockar genom utbildning som hotellet bekostat. Menyn är ekologisk, vegetarisk och vegansk, förutom skaldjur på kvällsmenyn. – Vi försöker hela tiden hitta win-win-lösningar för våra grannar. Som nu har vi kommit på ett sätt att göra tvättmedel av ananasskalen från grannens ananas.

32

Joey Tulyanord visar stolt upp restaurangens frukt som 채r plockad i omr책det runt Bangkok Tree House

På Bangkok Tree House kan du sova uppe bland träden, där brisen gör att du slipper använda air-conditioning.

Dessutom städar personalen varje vecka upp mängder av skräp som kommer in på stranden. De städar ett kilo skräp för varje bokning på hotellet – under första halvåret plockade de upp 1 021 kilo. Joey är inspirerad av Henry David Thoreau, som flyttade ut i en stuga i skogen i boken Walden, samt av boken Cradle to cradle, som handlar om ett modernt kretsloppstänk. Det märks att han hänger med i trenderna kring medveten livsstil och besökarna som lämnar sin mobil i ett skåp under vistelsen får 15 procent ”digital detox-rabatt” på sin vistelse. Bangkok Tree House gör det mesta man kan kräva av ett miljövänligt hotell. Här badar gästerna i en ”naturlig pool” med vanligt vatten som bara filtreras, belysningen drivs med vind- och solkraft. Stora delar av bygget är gjort av lokala bambuträd och drivved. Gamla juicekartonger användes i isoleringen och blommor är planterade i plastflaskor som plockats upp på stranden. – För många thailändare är det vi gör här inte speciellt konstigt. Det ligger i vår natur att använda ekologiska

material, att laga mat från grunden och att leva med naturen. Joey menar också att det ligger i buddhismen att bry sig om naturen, och att den senaste tidens utveckling med allt mer förpackningar och skräp inte är speciellt populärt hos thailändarna, som Joey menar också är väl medvetna om klimatförändringarna. – Jag är inte religiös i traditionell benämning. Naturen är min religion, en åskådning som jag tror blir vanligare i vår värld. Besöket hos Bangkok Tree House ger ett hopp om att en mer hållbar turism kan vara möjlig. Men att det kräver en mindre mängd turister, som dessutom är beredda att betala lite mer. Frågan är hur det går ihop med en ökande andel välbeställda människor världen över? Kanske kommer tendensen att turista lokalt bli allt större när oljan blir dyrare och på så sätt ge de mer långväga r­esmålen andrum. Men vad det skulle göra med de orternas ekonomi, sysselsättning och utveckling återstår att se.

34

Tips till den engagerade tuisten

Plocka skräp

Lämna stränderna

Många reser till Thailand för att dyka och ta del av det fantastiska djurliv som finns under ytan. För att fortsätta bevara våra vackra hav har många dykare i världen gått samman i Project Aware som syftar till att skydda hajarna och rensa upp skräp från haven. Som medlem kan du vara med och plocka skräp som drivit i land på stränderna. I Thailand finns flera dykklubbar som är arrangerar uppstädningar, du hittar dem via webbplatsen.

Erwan travel i Stockholm samarbetar med arrangörer i Thailand som har god kontakt med småbyar runt om i landet. De erbjuder resor till annorlunda platser i Thailand, där lokalbefolkningen får en större del av intäkten och inte exploateras av turismen. GREENTHAILAND.SE ERWANTRAVEL.SE

PROJECTAWARE.ORG

Gröna aktiviteter

Köp en hängmatta

Välj att göra utflykter med kajak eller cykel när du väl är på plats. Gå en klätterkurs, lär dig fågelskådning, meditera eller varför inte ta en matlagningskurs? TAT, Thailändska Resebyrån har producerat en informativ folder, Thailand 50 Great Green Escapes om hållbar turism som går att ladda ner på deras hemsida.

Hammock House på Koh Lanta säljer hängmattor som är gjorda för hand av medlemmar av den nomadiska Mlabristammen i norra Thailand. Mattorna är en viktig inkomstkälla och du får en personlig hängmatta med namn och lite information på en lapp som hänger med. På webbplatsen finns information om fler köpställen.

TOURISMTHAILAND.ORG/SE

JUMBOHAMMOCK.COM

Bo miljövänligare

Ge det tid Flyg mer sällan, hitta gärna miljövänligare transportsätt. Lägg lite mer tid på förberedelserna. Spendera mer tid och pengar på plats. Ansträng dig för att lära känna människor i landet du besöker och kom hem med en rikare upplevelse.

35

Vill du göra din resa lite grönare kan du boka ditt boende på något av de fina eko-hotellen som finns i Thailand. Lite dyrare, lite lyxigare och lite bättre. Här finns bland annat svenskägda Soneva, Bangkok Tree House och ett antal ställen i södra Thailand. GREENPEARLS.COM/HOTELS/ASIA/THAILAND

En av Milanos grandiosa t책gstationer.

malmö

berlin

paris wien

Som på räls?

milano

san sebastián

ljubljana

belgrad

Läs om destinationerna på nästkommande uppslag.

Att boka tågbiljetter för europaresor är idag inte det lättaste. Rutinerade tågaren Tobias Jansson tar oss med på sin tågluff och ger tips och trix. Och nästa år kommer systemet som gör att du på några klick får tag i de billigaste tågbiljetterna i Europa. TEXT TOBIAS JANSSON & INGEMAR TIGERBERG FOTO TOBIAS JANSSON

Tobias Jansson

juni 1997. tidig morgon. Färjan till Fredrikshamn. Sen tåg till Hamburg. Prag. Wien. Budapest. Venedig. Grekiska öar. Aten. Kulturer flög förbi utanför fönstren, jag sov under bar himmel nedanför templen, blickade ut från Rialto och såg Kafkas hus. Ingenting hade tidigare gjort mig så nyfiken. Jag snackar tågluff. Och jag var helt fast. En hel del tid har gått sedan den där första resan som efter Aten tog mig med båt ner till Haifa i Israel och sedan vidare till kamelerna på Sinai och Gizas pyramider. Året efter reste jag till Paris, Lissabon, upptäckte Spanien, tog tåget så långt söderut man kunde komma, till Marrakech i Marocko, såg ormtjusare och tandutdragare. I slutet på 1990-talet tågluffade alla, Interrail var ett naturligt sätt att upptäcka Europa. En månad på tåg till ett fast pris. Briljant på många sätt, bildning och njutning i ett paket, hyfsat billigt. Sedan falnade intresset,

37

tågluffarna blev färre och jag höll också upp. År 2007 nylanserade de europeiska järnvägsbolagen Interrail för att locka tillbaka tågluffarna genom att bland annat börja erbjuda flera olika typer av biljetter. Med ökad miljömedvetenhet har tågluff blivit ett självklart semesteralternativ för mig på nytt – sommaren 2008 var jag tillbaka ute på järnvägarna med en tur ner till Spanien och Portugal. Och nu var det åter dags. Jag tog Berlinexpressen från Lund på kvällen, var framme på nya glassiga Berlin Hauptbahnhof tidigt morgonen efter. Där mötte jag upp med U, och sen bar det av, med Belgrad som mål i öster, hägrande bad i Gardasjön i Italien på vägen och Europas Rio, San Sebastián i Biscayabukten, som stopp i väster innan det var dags att vända hem i slutet av juli. Ok, då kör vi.

»

TOBIAS TÅGLUFF » Avresa från Malmö, därefter: 9h till Berlin

Berlin ”jag tog tåget från lund vid 21-tiden på kvällen och vaknade utvilad på Berlin Hauptbahnhof klockan 6 på morgonen. Smidigt. SJ kan behöva lite kred dessa dagar och det måste sägas till deras fördel att Berlin Night Express är ett mycket lyckat projekt. Gamla vagnar har målats upp i sobert svart och transporterar svenska hipsters till Berlin varje dag under sommaren och flera gånger i veckan resten av året. Ordinarie priser från 399 kr (enkel resa).

Därefter: 10 h till Wien via Brno hl.n.

» Ein berliner in Prenzlaur Berg, stadsdelen som tillsammans med Kreuzberg representerar det poppiga, vibrerande, samtida Berlin.

Wien ”wien är på många sätt en antites till Berlin. Det oborstade, unga och hippa Berlin där nergången arkitektur indränkt i grafitti utgör ett allmänt inslag i stadsbilden och existenser på marginalen får stor plats, kontrasterar starkt mot Wien som är uppsträckt, välansat och insvept i en lätt air av konservatism. En tydlig likhet finns dock, och det är att såväl Tyskland som Österrike tagit ekogrejen på allvar med gröna butiker och ekologisk mat som en naturlig del av stadsbilden.”

Därefter: 11h till Belgrad via Budapest-Keleti

»

»

39

Belgrad ”vi hittar en bar gömd i en källare där man måste ringa på i en anonym port för att sedan treva sig ner genom trapphuset (oh så Berlin). När vi letat oss upp ramlar vi in på en balkanhouseklubb och träffar en trollkarlskaraktär i baren som är som tagen ur Neil Strauss The Game. Han dricker brandy ur ett mätglas, tänder eld på spriten med en Zippotändare och har övernaturliga sociala skills. I ett hörn sitter ett balkanband och kompar dragspel till houserytmer.”

Därefter: 10h till Ljubljana

»

Ljubljana ”i en butik hittar vi arganolja, den mycket exklusiva matolja som produceras av kvinnokooperativ i Marocko. Inte alldeles lätt att hitta denna olja i butik, har jag förstått. Vi botaniserar bland det breda utbudet av ekologiska livsmedel och hushållsprodukter på Zrno do Zrna (Trubarjeva 8) och ramlar utanför en pryl- och cykelbutik in i en av de snyggaste lastcyklarna jag sett, från holländska Johnny Loco.”

Därefter: 12 h till Milano via Villach

Oväntat färgsprakande i Sloveniens huvudstad.

41

»

Utsikt från borgen Kalemegdan i Belgrad. Floden Sava möter Donau.

SNART BOKAR DU SNABBT & BILLIGT när man väl kommit över de oftast ganska höga trösklarna blir tågresor genom Europa ofta minnesvärda upplevelser. Men om man inte har sin rutt utstakad från början kan det bli knepigt att boka biljetter, och om man inte vill göra en rundresa av det lite längre slaget kan det dessutom bli ganska dyrt. Det är svårt att ta del av tågbolagens rabatter eftersom de vanligen bara gäller nationellt. Sammantaget gör det att flyget oftast både blir billigare och smidigare. Nätet kryllar av sajter där man enkelt kan söka upp den billigaste flygbiljetten och boka på några snabba klick. Men snart är det slut på misströstandet. År 2014 lanseras ett gemensamt bokningssystem för de stora tågbolagen i Europa. Svenska SJ, tyska DB, franska Sncf, spanska Renfe, brittiska Atoc, italienska Trenitalia och Eurostar är alla med

på tåget, så att säga. Själva systemet byggs av Amadeus, samma företag som tillhandahåller flygets system, och tanken är att det ska gå att boka tågbiljetter på samma sätt, det vill säga via något av tågbolagen, via en resebyrå eller en resesajt på nätet. Systemet jämför priser mellan bolagen och det ska även gå att köpa gemensamma tåg- och flygbiljetter, vilket möjligen får en och annan flygresenär att istället åka tåg en delsträcka istället för att byta flyg. Man kommer alltså på en och samma biljett kunna få antingen hela resan med samtliga inkluderade tågsträckningar till de flesta Europeiska destinationer, inklusive alla rabatter, eller en kombinerad tåg och flygresa. Förhoppningen är att de tågbolag som inte är med från början ansluter sig allt eftersom. Tag plats!

42

TIPS & TRICKS

» Milano

Därefter: 24h till San Sebastián via Genova, Ventimiglia, Nice Ville.

San Sebastián

Därefter: 6,5 h till Paris Montparnasse via Irun med supersnabba TGV.

Paris

Därefter: 16 h till Malmö via Köln.

När man köper ett Interrailkort kan man välja på en månad och 22, 15 eller 10 dagars resande, antingen helt fritt eller med begränsat antal resdagar inom ramen för det totala antalet dagar. Detta gör systemet mycket flexibelt och det går att hitta en bra lösning för såväl en veckas resande som en hel månads kringflackande. Priserna varierar mellan 1 625 och 3 805 kronor för ungdom (12-25 år) och 2 435 och 5 705 kronor för vuxen, dyrare i första klass. Tobias köpte en biljett med fritt resande under 22 dagar för vuxenpriset 4 435 kronor. Tänk på att Interrailkortet konstigt nog inte täcker tågresan i Sverige. Sedan måste man på de flesta linjer köpa platsbiljett som kostar från fyra euro, ofta mer. Detta är nytt sedan 1990-talet och en funktion av finare tåg och ökat säkerhetstänk. Ett tips är att resa på natten, liggvagn (med 4–6 personer) kostar från nio euro per person och man sparar då hotellkostnad och tid. I och med att avstånden i Europa är relativt små kommer man förvånansvärt långt på en natts tågresande. Reser man under högsäsong så är det numera bara att räkna med att tågen fylls upp och har man viss tidspress och ett uttalat mål så rekommenderas att gå in på Deutsche Bahns utmärkta webbtjänst och planerar resan. Här finns alla tågavgångar i Europa i en lättanvänd och översiktlig tjänst, tillgänglig på svenska. Tyvärr kan man inte köpa platsbiljetterna på nätet, detta måste göras på tågstationerna. Om man har resan helt klart för sig i förväg kan man köpa biljetterna hos SJ, via telefon eller biljettdisk. Eller så talar man med en trevlig tysk tant på någon station i Tyskland så löser det sig. I övrigt kan det bli problem. Att köpa platsbiljetter på andra sträckor än de som går från aktuell station är ofta svårt på många håll i Europa (som Italien och Spanien), särskilt om man inte talar aktuellt språk. I Frankrike funkar det ok, men de har ett annat bokningssystem där avgångar som finns med hos Deutsche Bahn inte alltid syns.

BRA TÅGSAJTER SJ.SE/INTERRAIL BAHN.DE

Hela resan finns dokumen­ terad under temat ”Bloggat från Europa” på Caminomagasin.se.

43

BERLIN-NIGHT-EXPRESS.COM RAILEUROPE.CO.UK SBB.CH SEAT61.COM

Frakta dig

själv

Tänk dig att hoppa på bananbåten och följa med till plantagerna i Brasilien. Eller varför inte som Lena Blom 66, och Kjell Andreasson 75, åka i tio dagar med lastfartyg till Kanada? TEXT ANNA LANGSETH FOTO GRIMALDI FREIGHTER TRAVEL

» 45

montreal

det var kjells idé. Han ville hälsa på sina kusiner i de nordamerikanska vildmarkerna, men gillade inte att flyga. – Fartyg är något helt annat än att sitta instängd i ett flygplan. Du får känslan av att du reser, säger Kjell Andreasson. Dessutom hade han varit till sjöss som ung och visste att det gick att följa med på fartygen. Visserligen var de först tvungna att resa till Antwerpen i norra Belgien, men det var det värt. En solig dag i början av maj var de framme i Antwerpen där de övernattade en natt. På eftermiddagen dagen efter begav de sig till hamnen där container­fartyget MS/Flottbeck väntade. Det var enormt. Från akter till fören mätte det 170 meter och med alla däck var det runt sex våningar högt. Innan de klev på granskades deras pass och handlingar noga, sedan blev de påsläppta och visade till sin tolv kvadratmeter stora hytt, som låg högt över vattenytan strax under kommandobryggan, där styrmannen körde fartyget. Här började de packa upp och göra sig hemmastadda medan den blå vårskymningen lade sig över hamnen. Utanför kajutan hördes skramlet från containrar som staplades på varandra. på morgonen vaknade de upp ute till sjöss och gick ned till officersmässen där frukosten serverades vid nio. Det var en liten matsal på ungefär 25 kvadratmeter med tavlor på väggarna och kaffekanna på ett sidobord. De flesta av de 18 besättningsmännen kom från Filipinerna och en av dem kom och frågade på bruten engelska om de ville

antwerpen

ha sitt ägg med ”the sunny side up?”. Resten av frukosten bestod av flingor, te och mackor. Vid det gemensamma runda matsalsbordet mötte de ett tyskt par i 30-årsåldern som hade med sig sina cyklar. De planerade att trampa över hela Kanada från Montreal bort till Vancouver vid Stilla havskusten. Några timmar senare anlände fartyget till Liverpool. Där lastades fler containrar på och fartyget fick ytterligare några passagerare – ett brittiskt par i 40-50–årsåldern. De skulle hälsa på sin son i Kanada, men som miljövänner vägrade de flyga. Och att vara fler passagerare på färjan visade sig bli riktigt trevligt. Till både lunch och middag åt gästerna länge och pratade för att fördriva tiden. Kaptenen, som också satt vid deras bord, berättade gärna historier från sitt sjömansliv. Den som tror att långresor till sjöss innebär knapra måltider med torrt bröd och saltad fisk i tunnor lär bli förvånad. Det fanns allehanda kötträtter och färsk frukt och engelsmännen fick specialgjorda vegetariska rätter. – Vi åt allt och tyckte att det var jättegott, men vi är inte så kritiska jag och Kjell, säger Lena Blom. Väl ute på Atlanten krängde färjan fram och tillbaks och Lena började må illa. – Jag låg i sängen för det gungade så mycket. Är man spyfärdig så vill man ligga, säger hon. Men hon hade hopp om att snart vänja sig och efter en

46

Kjell Andreasson och Lena Blom.

”

Den som tror att långresor till sjöss innebär knapra måltider med torrt bröd med saltad fisk i tunnor lär bli förvånad

Skymningen från kommandobryggan.

dag försvann illamåendet. Men då kom nästa drama. En nödsignal ljöd genom fartyget. Först blev de förskräckta men det visade sig vara ett test för att göra en räddnings­ övning. Alla fick klä på sig varma kläder, hjälm och flytväst. Sedan skulle de dubbelvikta försöka ta sig in i livbåten. Men den hängde utanför relingen, högt upp över det böljande havet och Kjell som var nära två meter lång hade problem att ta sig ned i den. – Jag tyckte det var jätteläskigt, säger Lena Blom. Därefter hände inga fler skakande upplevelsen på resan. I stället gick dagarna i ett. Solen värmde, havet låg stilla och färgerna över himlavalvet skiftade från morgon till kväll. Lena gjorde gymnastik för att fördriva tiden. Kjell stod ofta på däck och rökte. Ibland skymtade andra stora båtar i fjärran. Då och då körde de nära och kaptenerna började skrika till varandra genom högtalarna. Det visade sig vara ett vänskapligt samtal eftersom båda kom från samma rederi. – Det är naturligtvis lite enahanda att vara ute på öppet hav så länge. Därför var det kul när man såg ett annat fartyg i närheten, säger Kjell, som tyckte att det var avkopplande att komma bort från det vardagliga livet. Kvällarna fördrev de i besättningsmännens gemensamma samlingsrum där de rökte cigaretter och tittade på gamla westernfilmer med John Wayne. Annars läste de svenska deckare som de hade med sig. Eller sov. – Vi har för vana att gå och lägga oss sent. Men här var det inga problem alls att komma i säng i tid. Det var nog för att det gungade och var så lugnt, säger Kjell.

”

Från att bara ha sett hav och himmel omgavs de nu av fartyg, delfiner och valar som tumlade om i vattnet En kväll samlades alla passagerarna och hela besättningen i sjömännens samlingsrum. Där bjöds det på karaoke och serverades vin. – Det var väldigt trevligt. Vi dansade och en av filipinerna bjöd upp mig, trots att jag är 100 år äldre. Jag tror att han hade slagit vad med de andra, säger Lena. Varken hon eller Kjell gick upp på scenen för att sjunga till poplåtarna, men när det var gemensam sång stämde de in. Karaokekvällen återupprepades en gång till under resan. Och för den som ville dricka mer alkohol fanns sprit att beställa till rummet, men det var inget för Kjell och Lena. Känslan av att inte se land på sex, sju dagar tycks vara obeskrivlig. – Det kändes mäktigt med det öppna havet. Du känner att du är i ett annorlunda element och får en frihetskänsla av att bara se vatten och himmel, säger Kjell Andreasson. efter åtta dagar till sjöss förbyttes det tidigare fina vädret till tät dimma. Fartyget började närma sig den amerikanska kontinentens fastland och nu fanns risk för drivande isberg, eftersom de körde nära Grönland. Lena tittade efter isflak med hopp om att hon skulle se en isbjörn på ett av dem, men hon såg varken flak eller björn. Något dygn senare lättade dimman och då möttes de av en fantastisk syn. Från att bara ha sett hav och himmel omgavs de nu av fartyg, delfiner och valar som tumlade om i vattnet och i luften var massor av fåglar. Ju närmare land desto mer ljöd både luften och havet av liv. Fartyget styrde in i ett sund mellan en ö och fastlandet och sedan gled de in i Saint Lawrence-floden. Det hade hunnit bli kväll och när båten åkte genom Quebec strålade staden av lyktor och upplysta byggnader. – Det var väldigt vackert, säger Kjell. Sedan kom de fram till Montreal – slutet på färden och, enligt Kjell – den mest minnesvärda händelsen på hela resan. – Det är något visst att komma i land. Här har du legat tio–elva dagar och bara sett vatten och himmel och plötsligt är det en massa intryck. Det blir ett så abrupt miljöbyte. Det är som sjögubbarna kände förr; en riktig ankomst, en känsla av att ”Nu är vi äntligen framme”, säger han.

48

SÅ RESER DU MED HANDELSFARTYG

Grimaldi är det enda fraktfartyg som avgår från Sverige och tar passagerare. Det går från Orust utanför Göteborg och fraktar bilar och andra fordon runt hela Medelhavet. Exempel på andra bolag som tar med passagerare är Maris Freighter Cruises, Cargoship voyages och Cruise People. Hos dem utgår resorna bland annat från Tyskland, Belgien och Frankrike. Pris från cirka 500 kronor till 1 000 kronor per dygn. Källa: Res med handelsfartyg, Maris Freighter Cruises, Cargoship voyages och Cruise People. LASTFARTYGS KLIMATPÅVERKAN

Att resa med handelsfartyg är klimatvänligt, enligt Anders Ljungberg utredare på myndigheten Trafikanalys. – Det blir ingen extra klimateffekt alls förutsatt att de bara tar enstaka passagerare, säger han. När Trafikanalys gör sina jämförelser beräknar de kostnaden för den koldioxid som släpps ut per personkilometer. För handelsfartyg kan kostnaden för koldioxid beräknas vara noll, förutsatt att fartyget ändå skulle ha åkt med all sin last. Att resa med vanlig färjetrafik är däremot mycket sämre. Det är till och med sämre än att åka bil, säger han. Fartyg släpper också ut andra miljöskadliga ämnen såsom svavel och kväveoxider som är hälsoskadliga och bidrar till försurning och övergödning. Ofta används tjockolja som bränsle och lagkraven på rening av avgaser från fartyg har än så länge varit svaga. Starkare lagstiftning inom EU är på gång redan från år 2015.

Detta är en konceptskiss på en trehjuling från Joseph Campbell.

Cykeln – DEN NYA BILEN?

Utvecklingen av lastcyklar och velomobiler går snabbt. El-assistans, bättre komfort och lastutrymme gör att de på allvar kan börja utmana bilen. Men är samhället verkligen redo för den här typen av farkoster? TEXT INGEMAR TIGERBERG

50

På trimobilen från Toxy Liegerad kan du färdas med hela familjen.

Johan Erlandsson.

tänk er det glada 1980-talet. En knallröd, sprillans Ferrari Testarossa glider längs med gatan och suger blickar åt sig. Ungefär så känns det när jag träffar Johan Erlandsson för en första intervju i centrala Göteborg. Johan kommer åkandes med sin senaste skapelse – en egenkonstruerad ligg-lastcykel med assisterande elmotor (el-assist). Vi kan knappt ta oss fram på gatorna, inte på grund av dåliga cykelvägar i det här fallet, utan för att många är nyfikna och vill ställa frågor. Jag hoppar upp i lastutrymmet och vi drar på för att få något gjort. Den sticker kvickt iväg och det är en underlig känsla, nästan som att åka gokart, men behagligare eftersom Johans lastcykel har dämpning. – Cyklar man längre sträckor på en vanlig cykel börjar det kännas i nacke eller rygg efter kanske trettio minuter, men med en liggcykel sitter man helt avslappnat, berättar han. Vi stannar och byter plats. Nu är det min tur. Jag sätter

51

mig i sätet och det enda som påminner om en cykel är egentligen tramporna som sticker framåt och möjliggör den bakåtlutade ställningen. – Utöver att det är bekvämt så minskar det även luftmotståndet, påpekar Johan. Jag viner iväg. Det pirrar i kroppen och barndomsminnen från radiobilarna på Liseberg flashar förbi. Det här är roligt! El-assisten gör att det inte krävs särkilt mycket för att få upp fart och det är enkelt att föreställa sig vilka avstånd som kan tillryggaläggas. – Med den här förverkligar jag det jag har drömt om i många år. Nu kan jag åka till mina kompisar i Kungsbacka och brorsan i Partille bekvämt och snabbt. Jag är fri att röra mig i Göteborg och kranskommuner, helt utan bil. Visst kan jag åka kollektivt, men då får man inte frihetskänslan! Det här är bättre än en bilpoolsbil. Jag kan åka direkt, närsomhelst. Johan Erlandssons miljöengagemang är stort. På nätforumet Ecoprofile som han driver är diskussionerna

FOTO: INGEMAR TIGERBERG

Johan Erlandsson har genom företaget Velove tagit fram en ligg-lastcykel med el-assist. Det kanske är världens första ligg-lascykel med elmotor.

kring cykeln och dess potential ingående och Johan försöker hela tiden vara det levande beviset på att det funkar. I Göteborg driver han cykelåkeriet Move by bike på franschice och har tillsammans med två andra nyligen satt igång Velove - ett företag som utvecklar lastcyklar och cykelsläp. Det spritter i rösten när Johan berättar om hur han tar sig fram i stan med sitt nya fordon. Frihetskänslan är magisk på något sätt, och det är just den där magin som ganska ofta sätter käppar i hjulen, ursäkta göteborgskan, för arbetet med att minska biltrafiken. Men Johan sitter alltså på något som på allvar kan utmana bilens monopol på friheten. – Egentligen är jag bilintresserad, men det går ju inte. Så då får jag utlopp för mitt teknikintresse såhär istället, erkänner Johan. Jag undrar om han lider av att vara bilintresserad och samtidigt ha ett starkt miljöengagemang. – Ja det känns lite skumt, för det känns häftigt med nya hybridbilar till exempel, men de drar ju precis lika mycket energi som tidigare om man räknar med elproduktionen. Jag jobbar med miljöfrågor och då är det är det transporterna, maten och boendet som det främst handlar om. Och i cykeln finns en riktigt stor potential till förändring, plus att det är kul!

Utvecklingen av nya sorters cyklar har tagit rejäl fart de senaste åren. En stor katalysator har varit eldriften. Helt plötsligt ökar cykelns räckvidd rejält och nu finns en ny grupp potentiella cykelpendlare – den inte fullt så sportiga målgruppen. De som inte vill komma fram svettiga till jobbet. En annan viktig faktor som påverkar cykelpendlingsviljan i Sverige är vädret. – Det är en helt annan sak att cykla med regnställ på en elcykel. Med el kan man bylsa på sig och mysa där inne, medan du med en vanlig cykel blir blöt inifrån, säger Johan. men det finns även ”cyklar” med regnskyddande kåpor av olika slag, även om de oftast främst har en aerodynamisk funktion. En så kallad velomobil är en trehjulig liggcykel med kaross där likheterna med bilen blir ännu fler. – Jag träffade en kille som var ute och körde sin velomobil mitt i vintern och när han öppnade luckan inifrån strömmade det ut värme. Han satt i t-shirt där inne, berättar Johan. Velomobiler är fortfarande en marginell företeelse i Sverige men något större i cykelländerna Nederländerna, Belgien och Tyskland. – Det finns två trender när det gäller velomobiler där de å ena sidan blir lägre och snabbare, å andra sidan

”

Egentligen är jag bilintresserad, men det går ju inte. Så då får jag utlopp för mitt teknikintresse så här istället

Skiss på en trehjuling från Joseph Campbell.

53

kommer det flera vardagsanpassade varianter. Jag tror även att det är en tidsfråga innan den första lastvelomobilen kommer, säger Christian Fasth som är ordförande i föreningen Trampkraft/HPV Sverige (Human Powered Vehicles). För att dessa nya farkoster på allvar ska kunna utmana bilen så finns en del saker som behöver förbättras i framförallt städernas infrastruktur. – Cykelbanor är ofta anpassade för tvåhjuliga cyklar. De hinder som finns för att bilar inte ska komma in på cykelbanor hindrar även lådcyklar att komma igenom, säger Fredrik Gustafsson, också han aktiv i Trampkraft. När jag ska vända Johan Erlandssons ligg-lastcykel känns cykelvägen plötsligt smal. Svängradien blir av naturliga skäl betydligt större än hos en vanlig cykel. Och även om trafikplanerarna ligger steget efter entusiasterna så finns en del av de här tankarna med i planerna, åtminstone i Göteborg vars trafikstrategi i skrivande stund är ute på remiss. Allmänheten uppmanas komma med synpunkter. – Vi ser allvarligt på frågan om cyklarnas bredd. Troligen kommer vi att räkna med att cyklarna ska kunna ha en bredd på runt 90 centimeter när vi planerar cykelvägarna, säger Per Bergström Jonsson på Göteborgs trafikkontor.

för att cyklister ska få företräde vid cykel- och bilvägskorsningar, likt övergångställen idag. På de platser där pendelcykelvägar korsar bilvägar finns planer på att cyklarna ska få en jämn, rak väg, medan bilarna ska få en kant att köra över. Idag är det ofta tvärtom och en cyklist tar stora risker om hen bränner på. Ett annat område där man föregår lagstiftning är med så kallade ”cykelfartsgator” i centrum. – Det är en väg där bilar och cyklar kör efter varandra på cykelns villkor. Vi funderar på att göra ett försök redan nästa år på Västra hamngatan. Det kommer att bli en ny uppdelning mellan gata och trottoar där det inte längre spelar så roll vilket fordon du har, utan det är snarare vilken hastighet du färdas i som avgör var du ska befinna dig, säger Per Bergström Jonsson. Ett annat problem för lastcyklar och velomobiler är cykelställen som ofta kräver att man sticker in ett hjul för att kunna låsa fast cykeln, och att anslutande trottoar­ kanter ofta är besvärligt höga. Vid tågstationerna i Malmö finns nya typer av cykelparkeringar där man mot en avgift på 80 kronor i månaden kan låsa in sin cykel. – Vi behöver testa vilka behov man får i stan när man kör med lite större cyklar. Kanske kan vi framöver ersätta några av kommunens bilar med den här typen av cyklar? Men vi är inte där än, säger Lotta Silfver på miljöförvaltningen i Göteborg. Men där är redan Varberg. Som första stad i Sverige

FOTO BRECHT FIETSER

En annan sak som skiljer traditionella cyklar från en del av de nya cykelfordon som kommer är hastigheten. Vissa velomobiler kan komma upp i 50 kilometer i timmen. – Många cykelvägar är gjorda för 15 kilometer i timmen och har hinder, ologiska svängar och annat som inte skulle accepteras för motortrafik. Velomobiler är snabba, men det är även elcyklar och lastcyklar. Naturligtvis är även trenden att pendla på racer en del av rörelsen mot att cykeln går snabbare och längre, säger Per Eric Rosén på Trampkraft. I Köpenhamn och London byggs särskilda cykelmotorvägar där hastigheten är prioriterad. I Göteborg satsas det på vad som kallas ”stomcykelnät”, vilket möjligen kan beskrivas som ett steg åt det hållet men inte fullt så fokuserat på hastighet. Längst med dessa vägar ska det finnas verktyg och cykelpumpar och utanför centrum ska bredden på vägarna öka. – Så att man kan blåsa på! Målet är att man ska komma från förorten till ytterkanten av centrum på de breda cykelvägarna. Den här vintern gjordes satsningar på stomcykelnätet, så att det ska vara så kallad ”svart asfalt”. Det ska aldrig ligga snö och is längre perioder där, säger Jonas Åker som jobbar med cykelfrågor på trafikkontoret i Göteborg. På vissa frågor ligger Göteborgs stad före nationell lagstiftning. Ett sådant exempel är att man förbereder

Velomobilen Alleweder a7.

54

FOTO TOXY LIEGERAD

Skiss på Veloves ligg-lastcykel med kaross.

”

I Köpenhamn och London byggs särskilda cykelmotorvägar där hastigheten är prioriterad

FOTOMONTAGE TRAFIKKONTORET

På Västra Hamngatan i ­G öteborg vill trafikkontoret att bilar ska köra på cyklisters villkor genom ”cykelfartsgator”.

(möjligen i världen) har de köpt in Velomobiler som de anställda i kommunen får testa. Förhoppningen är att fler ska överge bilen. Men Johan Erlandsson tror att lastcyklar har större potential att ersätta bilresor. – En velomobil är som en ferarri, det är inget du har till vardags. Den är specialiserad på att köra snabbt långa sträckor. En bil i stan används kanske mest till att storhandla, köra barn till dagis, ta med stora väskan till träningen och sådant. Men kanske ska velomobilerna ses mer som en ögonöppnare för att tänka i nya banor. Den kan representera idén om mångfalden av nya fordon för att klara framtidens transporter. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta slutsatsen i Frederik Van De Walles exjobb på KTH: The Velomobile as a Vehicle for more Sustainable Transportation – en kunskapskälla för den intresserade.

55

Hur många cyklar krävs för att ersätta bilen? Frågan diskuteras friskt bland cykelentusiaster. Tre, är mångas svar; en lastcykel med elassist, en vanlig tvåhjuling och en vikbar cykel att ta med på kollektivtrafiken. Men den kanske viktigaste faktorn för att manövrera bort bilbehovet är att tänka efter ordentligt vart man väljer att bo. – Ska man jobba i centrala Göteborg så köper man sig inte en villa i Stora höga, tycker Johan. I början var lastcyklar med elassist ganska dyra men som brukligt kommer det billigare varianter allt eftersom. Nu finns det kinesiska modeller för omkring 13 000 kronor, nästan halva priset jämfört med konkurrenterna. Hur produktionsvillkoren ser ut för dem som tillverkar dem förtäljer inte historien. – Och de är inte bra. De väger säkert 55 kilo, säger Johan.

”

Jag har skaffat mig en ordentlig MC-backspegel för att vara förberedd Kartan visar Johan Erlandssons veckolånga tur med ligg-lastcykeln.

stockholm

odensbacken

askersund

flen

järna

kan den här typen av fordon fungera även för längre resor? I Tyskland och Nederländerna finns ordentliga cykelvägar mellan många städer men hur fungerar det i Sverige? Nästa gång jag pratar med Johan Erlandsson är det på telefon. Han har begett sig iväg med sin ligglast­ cykel från Göteborg och satt kurs mot Stockholm. När jag får tag på honom befinner han sig strax utanför Flen. Det brusar i luren av vinddraget. – Det har gått väldigt bra, jag har haft tur med vädret. Världens solsken de första dagarna, och en dag hade jag 10 sekundmeter i ryggen. Det är jättefint landskap här i Sörmland. Kuperat med gärdsgårdar, ekar och det glittrar i vattnet på alla sjöar som man åker förbi. Jag ska sova över i Järna ikväll och dagen efter tar jag sista biten till Stockholm. Några av resans lärdomar är att de utstakade cykel­ vägarna inte lämpar sig så bra för att tillryggalägga avstånd. Krokiga grusvägar är måhända trevligt om man är på utflykt med picknickkorg och vill njuta av landskapet men inte för att ta sig mellan Göteborg och Stockholm på en vecka. Efter ett tag bytte Johan strategi och gick över till mellanstora landsvägar. – Om det inte är så hårt trafikerat är det lugnt. Men

tåtorp

falköping alingsås göteborg

56

HYR EN ELCYKEL

En trimobil på campingsemester.

med mycket trafik och utan väggren börjar det bli farligt. Jag har skaffat mig en ordentlig MC-backspegel för att vara förberedd. Det jävligaste var när körde norrut från Askersund, berättar han. Mycket tid har gått åt till att planera rutten. Helst ska det inte vara för kuperat och det behöver finnas sovmöjligheter när man kommer fram. En annan utmaning har varit avstånden. – Min plan var att cykla tio mil per dag, men det räcker inte batterierna till. En lastcykel drar mer än en vanlig elcykel. Om jag snålar kommer jag fyra mil på ett batteri och jag har två stycken med mig. Den sista lärdomen har fått Johan att spåna vidare. Nästa steg är att sätta solceller på cykeln. Då tror han att han skulle klara tio mil per dag och slippa snåla på el-assisten. Inspirationen kommer från en tävling som ska gå av stapeln i sommar kallad ”The suntrip”. Nej, det bär inte av till Kanarieöarna med Stig Helmer Olsson som namnet antyder, rutten är Frankrike till Kazakstan och tillbaka. Totalt 6 000 kilometer ska deltagarna ta sig med sina solcellskittade elcyklar. Där ligger till och med Johan Erlandsson i lä – och det, förstå mig rätt, är ett gott tecken för cykelns framtid.

57

Alla cyklar på bilderna har inte elmotor. Men för den som vill testa elcykel men som inte vågar ta steget att köpa en skulle hyra vara perfekt. Nishiki, vars cyklar tillverkas i Göteborg, har testat att ändra i sin affärsmodell för att kunna hyra ut elcyklar, en tjänst som just nu är under uvärdering. Ett alternativ är Sust, som tillsammans med KTH och energimyndigheten lanserar ”elcykelkortet”. Tanken är att det ska utgöra ett pendlingsalternativ till kollektivtrafiken. Priserna per månad är mellan 578 och 999 kronor och då ingår bland annat fri service. NISHIKI.SE ELCYKELKORTET.SE

FOTO TOXY LIEGERAD

Sรถrens viktigaste resa

ryska gränsen

tanum

Han har inte en spänn i fickan, men ett metspö i kajaken. Sören Kjellqvist räknar med att gå ner tio kilo på resan som ska väcka uppmärksamhet kring ekosystemen i havet. l tre månader lämnar han familjen hemma och drar på äventyr. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO PELLE SÄTTBERGER

”meningen med livet varierar under olika livsfaser och man finner den genom att hitta sin egen sanna identitet. Paddla Norska kusten, leva av och med naturen, samt visa min syn att leva och ta hand om naturen blir idag min mening med livet.” Så skriver Sören Kjellkvist på egna bloggen meningen­ medlivet.nu där du under tre månader kommer att kunna följa hans livs första uppdrag som professionell äventyrare. Som en av 15 personer blev han förra året antagen till Peak Academy, en nationell utbildning ledd av äventyraren Fredrik Sträng, där man under ett år tränas i hur man planerar och organiserar ett äventyr. För att bli utvald krävs både tuffa fysiska och psykiska tester och en tydlig idé om vad man vill uppnå. Sörens expedition ”Överleva norska kusten” fick dessutom priset ”Årets äventyr 2013”. Under tre månader med start vid Tanum strand den 26:e maj ska Sören paddla längs med norska kusten hela vägen till ryska gränsen, en sträcka på totalt 280 mil. Men inte nog med det. Eftersom Sören varken kommer ha pengar eller mat med sig i bagaget måste maten samlas på vägen, mestadels i form av fisk. Förutom utmaningen i sig har Sören som mål att sprida ett tydligt miljöbudskap; att äventyret aldrig skulle vara möjligt om det genomfördes i hans hemtrakter. – Jag har vuxit upp med att kunna fånga egen fisk i Östersjön. Idag tvingas jag istället ofta köpa fisk från andra länder. Först och främst vill jag få folk att sluta köpa Östersjöfisk på grund av det höga innehållet av miljögifter och tungmetaller. Men jag vill också öka

59

kunskapen om övergödningen och hur man själv kan bidra till ett renare hav, berättar han. det är drygt en månad kvar till avresa när Sören hämtar upp mig vid pendeltåget och tar mig med till det lilla samhället Noor strax utanför Knivsta. Här bor han tillsammans med fru och två barn i en ombyggd sommarstuga. Vid grinden möts vi av schäfertiken Daxa som med ett glädjeskutt hälsar Sören och mig välkommen. Sören värmer två koppar kallt kaffe i mikron och lämnar över den ena till mig. I bakgrunden noterar jag vacker fågelsång och en tom fågelbur. Först när jag lämnas ensam en stund i huset upptäcker jag en liten gul underlat i ett av fönstren. Hon heter Hopp och gör Sören sällskap i huset på dagarna. Sedan några år tillbaka driver Sören eget företag som datakonsult hemifrån på deltid och ägnar resten av tiden till förberedelser för äventyret. Han berättar om vad som fick honom att ändra inriktning i livet. – År 2005 fick jag diskbråck med extrema smärtor. Jag fick käka en massa smärtstillande och kunde inte träna som jag brukade. När man inte kan röra på sig så börjar man tänka istället. Det var då jag bestämde mig för att inte fortsätta sitta inlåst på kontor och klicka på en dator hela dagarna. Jag ville vara ute i naturen och blev helt enkelt tvungen att hitta på någonting för att bryta cirkeln. Sedan dess har jag förberett mig för att göra ett stort äventyr. just förberedelser är den största och ibland också svåraste delen av ett äventyr, berättar Sören. Inte minst att hitta sponsorer för all utrustning både inför och

”

Jag kommer inte bara äta fisk utan också mycket tång och stärkelserik navellav som växer på klipporna Att kunna göra en perfekt sk eskimåsväng är en förutsättning för att klara av den hårda utmaning som väntar. Sören har övat många timmar i en inomhuspool.

under själva äventyret och för att täcka kostnader för bland annat resor. Sören har hittat en smart lösning för att familjen ska slippa behöva klättra över alla prylar hemma i huset. – Mina föräldrar bor i huset bredvid. De har lånat ut ett förråd där jag har börjat ställa allt jag ska ha med mig. Jag har fått ungefär en tredjedel av det jag ska ha med mig på resan hittills. På den långa listan av prylar finns alltifrån ekologiska hudsalvor och tandborstar i bambu till handskar och skaljacka i återvunnet material. Och så förstås själva kajaken och fiskeutrustningen som ska förse honom med mat. – Jag kommer att köra med riktat fiske med ett vanligt drag under 10 minuter. Får jag napp drar jag upp fångsten och paddlar vidare. Får jag inget napp måste jag fortsätta fiska medan jag paddlar. Det strular till det lite eftersom det bromsar upp farten och gör att man lättare kan fastna i prylar. Får jag inte fisk under paddlingen heller blir jag tvungen att fortsätta fiska på land. Men jag kommer inte bara äta fisk utan också mycket tång och stärkelserik navellav som växer på klipporna. – I snitt kommer jag bränna 4 000 kalorier om dagen och så mycket kommer jag aldrig kunna få i mig. Men eftersom jag inte kommer att leva så hela mitt liv så ska det nog gå bra. Jag räknar med att jag kommer gå ner minst 10 kilo. – Det ska mycket till för att jag ska avbryta. Det är om kajaken eller jag själv går sönder. Det är en hel del blod, svett och tårar som väntar Sören. Men han räknar också med mycket njutning och hoppas på att folk ska göra honom sällskap på resan. Och han kommer inte tacka nej till mat som erbjuds honom. På sin personliga Facebook-sida som alla kan följa kommer han lägga upp exakt position och väderförhållanden varje dag för den som vill haka på. Paddling är väldigt hett just nu menar Sören. – Folk har börjat förstå frihetskänslan och enkelheten i paddling. För mig är kajak det självklara sättet att transportera sig på vatten, säger han och fortsätter. – Du kommer så otroligt nära naturen. I en båt är du

ofta minst en meter ovanför vattnet men i en kajak sitter du precis vid vattenytan och kan se ner igenom vattnet. Oftast ser du bottnen och ibland kan du se en gädda smita förbi. Dessutom glider man fram mycket tystare än i en båt, utan vare sig svall eller buller. sören berättar att den tuffaste utmaningen kommer bli att vara ifrån familjen under så pass lång tid. Stödet från familjen är beroende av att han kompromissar med sitt vardagliga liv. – Jag lever med en fot var i två olika världar eftersom jag bor tillsammans med en vanlig ”Svensson-familj” som varken tänker särskilt ekologiskt eller sparsamt. Skulle jag föreslå att vi skulle ekosemestra i Sverige istället för att åka på charterresa skulle de slå bakut. Det är helt klart ett givande och ett tagande. Men det finns vissa saker som jag absolut inte kan tänka mig att göra, som att åka jetski eller köpa motorbåt. Där går gränsen. – När jag gör mina egna grejer låter jag mina moraliska värderingar styra helt. Om jag åker någonstans själv skulle jag aldrig drömma om att bo på hotell exempelvis.

60

FÖLJ SÖRENS ÄVENTYR

På Sörens blogg hittar du massvis av information om Östersjöns skadade ekosystem och de budskap som Sören vill förmedla. Dessutom kommer du varje dag kunna se Sörens exakta position och därmed också ha möjlighet att möta upp honom och haka på under en kortare eller längre sträcka. Sören kommer inte tacka nej till mat som erbjuds honom av besökare eller andra han träffar på under resans gång. MENINGENMEDLIVET.SE

SÖRENS BÄSTA TIPS FÖR SOMMARENS PADDELÄVENTYR

Är du helt ny, gå en introduktionskurs där du lär dig vad du gör om du ramlar i vattnet. Friluftsfrämjandet har kurser över hela Sverige och erbjuder också uthyrning och organiserade turer. FRILUFTSFRAMJANDET.SE

Då tar jag med mig ett tält och slår upp det i en skogsdunge någonstans. När du läser det här sitter Sören med stor sannolikhet i sin kajak någonstans längs med norska kusten. Går allt enligt plan är detta bara början. En dröm är att paddla runt australiska barriärrevet med samma upplägg. Men det kräver troligen en flygresa konstaterar han lite bekymrat. – Ett av mina signum om jag nu blir professionell äventyrare är att jag alltid ska förmedla ett budskap. Nästa sommar skulle jag vilja göra ett äventyr som heter ”sju öar, sju budskap, sju skatter” i Östersjön. Det ska fokusera på jämlikhet som är den fråga jag brinner mest för utöver miljöfrågorna. Jag är väldigt bekymrad över hur det kommer att se ut när min dotter växer upp. Tanken är att jag ska ta kontakt med några av de mest kända feministerna för att hjälpa mig att formulera mina budskap. En man som sticker ut hakan i jämställdhetsdebatten borde fånga mediernas intresse. Kanske är det bara en tidsfråga innan Sören är lika välkänd hos svenska folket som förebilderna Renata Chlumska och Fredrik Sträng.

61

Det finns otroligt många bra ställen för paddling i Sverige. Nästan alla åar och sjöar lämpar sig bra. Eller varför inte mitt i Stockholm city, i skärgården, längs med västkusten, höga kusten eller i Blekinge? Gör som Magnus Fischer, känd äventyrare och kajakpaddlare, som paddlade runt hela Skandinavien och cyklade på land med kajaken på en ”cykelkärra”. KAJAKSPECIALISTEN.SE

På Utsidan, Sveriges största mötesplats för friluftsliv, äventyr och natur finns ett särskilt forum för paddelentusiaster. UTSIDAN.SE

SMAKRIKT

SMakar Det s책 kostar det

Martin Andersson Kock och kokboksförfattare

En stor del av maten vi i dag hittar i våra butiker har gjort en lång och förorenande resa fram till hyllan. I boken Lite dyrare mycket bättre mat lyfter kocken Martin Andersson fram bondgårdar från hans hemtrakter i Uppland. TEXT CRISTIAN JONSSON FOTO ALEX GIACOMINI RECEPT MARTIN ANDERSSON

martin Andersson har armarna i kors och sitter på en ko. Bilden pryder inte omslaget på en bok om rodeo utan Martins nya kokbok om hur man lagar mat med lokala råvaror. Boken Lite dyrare mycket bättre mat är en hyllning till bönderna runt knuten som Martin inte drar sig från att kalla för hjältar – de ger oss konsumenter ett närmare alternativ i mathyllorna. På 192 sidor reser han tillsammans med fotografen Alex Giacomini till 13 producenter som specialiserar sig i alltifrån grisuppfödning och mejeri till lax- och grönsaksodling. Gemensamt för dem alla är att de driver sina verksamheter i Uppland. Det är färgstarka maträtter som doftar och ryker. Saftiga och enkla hemlagade rätter har blivit lyxiga, samtidigt som deras känsla av gemytlighet konserverats. Ett recept på kroppkakor med rårörda lingon och potatis inleder boken och osar av tradition. Recepten varvas med reportage från producenterna och ett besök på ett slakteri. Här hymlas det inte. Tanken är att läsaren ska få en klar bild av var maten kommer ifrån och hur det går till. Samtidigt vill Martin visa att det går att laga mat till fest eller vardag med bra råvaror som inte gjort en jorden-runt-resa.

63

Varför skrev ni boken? – Alla kockar vill skriva kokböcker. Vi som gjort boken är alla Upplandskillar och vi ville visa vilka råvaror som finns i vår närhet. Det fanns inget liknande skrivet tidigare. Uppland har bra saker att erbjuda och under åren så har jag lärt känna många bönder här runt om. ”Så varför inte skriva en bok så folk vet om att de finns”, tänkte jag. Det finns enormt mycket producenter i Uppland, säkert ett åttiotal. Varför är närproducerat bra? – Det känns bra att veta var råvarorna kommer ifrån och att veta vem som har tagit fram dem. Man vet att djuren inte har rest långt i djurtransporter och att de har haft det bra. Det tycker jag är fint. Det finns många olika sätt att se på det, ett annat är att det är ekologiskt, fast nu utgick vi ifrån att det skulle vara så nära som möjligt. Är lite dyrare mat verkligen bättre? – Folk vill inte lägga de där extra kronorna som det faktiskt ibland kan kosta för att köpa närproducerad mat men priset gynnar bönderna och gör så att de kan överleva. Det blir bättre mat för oss och gör att bönderna nära oss kan leva vidare. Dessutom kanske priset sjunker ju mer de säljer. Blir kvalitén också bättre? – Ja, det är stor skillnad beroende på var en råvara kommer ifrån. Till exempel så mognar mycket frukt och grönsaker på vägen hit om de importeras. Då ser jag hellre att den plockas på morgonen och är här på eftermiddagen. Man vet inte hur många steg den har gått i annars. Här handlar det om kanske två. Kvalitén är så mycket bättre när man vet att någon arbetar med kärlek för att ta fram bra råvaror. Hur kommer det sig att ni har ett kapitel om slakt mitt i boken? – Vi ville visa hur det går till. Så är det för att vi ska kunna äta gott kött. Något djur måste sätta livet till. Vi ville inte göra en bok som bara visar ”puttinutt-bilder på glada djur” utan vi ville också visa hur det faktiskt går till för att vi ska få mat på bordet. Vad är en bra råvara för dig? – Ett lamm som har gått ute på landet hela sitt liv och fantastiska grönsaker som mognat och som luktar gott. Eller en morot som plockats i säsong, som verkligen smakar och luktar morot. Färskt och i sin tid. Det är väldigt viktigt.

Trädgårdsmästarens hämnd 1 liter friteringsolja 100g vaxbönor 100g haricots verts 1 knippe mindre morötter 1 knippe grön sparris 1 huvud broccoli 1 huvud blomkål Tempuramix (finns att köpa i asiatiska livsmedelsbutiker) Vatten 1 röd chili 1 vitlöksklyfta 2 msk champagnevinäger el. vitvinsvinäger salt & peppar

(sikta på 170 grader om du har en termometer eller en fritös). Vänd ner grönsakerna i tempurasmeten och fritera dem 2-3 minuter tills de får fin färg och blir härligt frasiga. Fritera gärna lite färre grönsaker åt gången så de har bra utrymme. När grönsakerna är friterade, blanda runt dem med salt.

Tvätta, skrubba och torka grönsakerna. Skär ner broccolin och blomkålen i mindre buketter. Skär bort botten på sparrisen och dela dem i två. Skär bort blasten på morötterna och dela även dem i två, så att allt nästan är jämnstort. Blanda ihop tempuramixen enligt anvisningen på paketet. Finhacka chilin och vitlöken och blanda ihop med champagnevinägern. Värm upp frityroljan i en rostfri kastrull med höga kanter. När en bit vitt bröd blir gyllene på någon minut är oljan lagom varm

På sommartid finns svenska vaxbönor att tillgå. De odlas på friland och kräver inte lika mycket energi som växthusodlade grönsaker.

64

”

Blanda morötter, färsk lök, rivet citronskal, citronjuice, olivolja , vinäger, flingsalt och svartpeppar. Lägg upp på ett passande fat och släng på harsyran Smörkokta morötter 1kg morötter 200g smör 1 färsk lök 1 citron 3 msk god olivolja 2 msk champagnevinäger/ vitvinsvinäger flingsalt och svartpeppar harsyra (lagom mycket) Skala och skär de kokta morötterna busigt, koka dem sen i saltat vatten med smöret i. Morötterna får gärna vara lite al dente när du tar upp dem. Strimla den färska löken snyggt. Blanda morötter, färsk lök, rivet citronskal, citronjuice, olivolja, vinäger, flingsalt och svartpeppar. Lägg upp på ett passande fat och släng på harsyran. Oljor är rika på vitamin E, som är en viktig antioxidant. Vitamin E skyddar de fleromättade fettsyrorna i kroppen.

Aptitretaren Trädgårdsmästarens hämd serveras med bearnaisesås.

Morot är ett bra miljöval och svenska ekologiska morötter finns under så gott som hela året. Rotgrönsaker odlas på friland och kräver inte lika mycket energi som växthus­ odlade grönsaker.

Flankstek Rostade rödbetor, brynt smör, hasselnötter och Krusas salladsost 1kg flankstek 1kg små fina rödbetor 2 vitlöksklyftor 3 timjankvistar kallpressad rapsolja rödvinsvinäger 200g smör 2 msk kapris 50g hasselnötter 200g salladsost 100g vattenkrasse/ smörgåskrasse salt och svarpeppar Flank Salta och svartpeppra flanksteken rikligt på bägge sidor. Grilla eller stek den så den får en snygg och mörk yta. Om du har fått tag i en enda stor bit flankstek, låt den gå klart i 70-gradig ugn, tills den har en innertemperatur på den tjockaste delen på 50 grader. Om du har skarvat med flera mindre bitar för att komma upp i 1 kilo så kan det gå väldigt snabbt. Var med och ta av den från värmen när den nått en innertemperatur på 50 grader, så får flanken vila i 2 minuter innan du trancherar upp den.

66

Rödbetor (ugn 224 grader) Tvätta betorna, torka dem och dela dem på mitten. Lägg betorna med snittsidan uppåt i en långpanna tillsammans med vitlöksklyftorna som du krossat lätt i handen. Klipp över timjan. Ringla över oljan och rödvinsvinägern. Salta och peppra generöst. Rosta i ugnen cirka 20 minuter. Betorna ska få fin rostad yta och vara mjuka i mitten. Tillbehör Rosta hasselnötterna i en panna med lite rapsolja tills de får en härligt rostad färg. Bryn smöret i en kastrull, det ska puttra och fräsa. När smöret tystnar, luktar nötigt och är lätt brynt så är det klart. Blanda ihop de rostade hasselnötterna, kapris och det brynta smöret. Servera flanksteken på ett stort fat med de rostade betorna, smula över osten, rippla på mycket smör och hasselnötter. Toppa med en massa vattenkrasse som vänts upp i en bunke med lite rapsolja, rödvinsvinäger, salt och svartpeppar. Nötkött är bland det sämsta man kan äta ur klimatsyn­ punkt.

Jordgubbspaj Mördeg 4dl vetemjöl 1dl socker 150g smör (rumstempererat) 1 ägg Mazarin- och jordgubbsfyllning 350g mandelmassa 150g smör rumstempererat 2 msk socker 1 ägg 2 äggulor 1 vaniljstång 500g jordgubbar Mördeg Blanda mjöl och socker i en bunke. Nyp sen ihop med smör och ägg till en bra deg. Kläm ut degen i valfri form som passar ändamålet och ställ i kylen en timme. Mazarin- och jordgubbsfyllning (ugn 175 grader) Riv mandelmassa i en bunke och blanda med socker, smör, ägg, äggulorna och vaniljfrön från vaniljstången. Rör till en slät smet och häll smeten i pajskalet. Snoppa jordgubbarna och tryck ner i smeten. Kör in pajen i ugnen i cirka 35 minuter tills den får fin färg. Ta ut och låt svalna. Receptet till chokladjorden på pajen finns i boken. Pajen blir som bäst om den får stå i kylen en stund efter bakning.

Romdränkta körsbär Enklast möjliga inläggningar, men som kan bli nog så festliga, är att dränka favoritbären i favoritspriten. Körsbär som legat och gonat i rom, eller blåbär simmande i punsch, är smarrigt och lättanvänt. 2 liter tvättade körsbär 2 1⁄2 dl muscovadosocker 3 1⁄2 dl strösocker 70 cl rom Häll ner körsbären och sockret i en väl rengjord glasburk och slå över spriten. Förslut burken och låt stå minst 2 veckor. Clafoutis med romdränkta körsbär och vaniljkräm En härlig dessertpaj där våra körsbär kommer till användning. Går även att göra med rabarber eller andra bär.

8 portioner den uppkokta mjölkenunder överjuliden Svenska färska jordgubbar finns främst 1 pajform, 18 cm iaugusti diameter vispade sockerblandningen och är ett bra miljöval. Under resten av och året 3 dl romdränkta kan körsbär, tillbaka allt i kastrullen. Vispa frystasilade svenska häll jordgubbar också vara ett bra 3 ägg krämen över låg värme tills den komplement till importerad frukt. 1 dl vetemjöl tjocknat. Kyl ner. 0,6 dl (50 g) strösocker Kärna ur körsbären. Vispa 100 g mandelmassa ägg, mjöl, socker och riven 1 dl standardmjölk mandelmassa i en bunke. Tillsätt 1⁄2 sats vaniljkräm mjölk och 1⁄2 sats vaniljkräm. 1 msk smör Smöra en pajform och lägg i de urkärnade körsbären. Slå sedan Vaniljkräm smeten över körsbären och 2 1⁄2 dl standardmjölk grädda i ugn på 160 grader ca 1 vaniljstång 45 minuter. Vi tillagade vår i en 4 äggulor egengjord lerugn, men det får väl 0,7 dl (60 g) strösocker räknas som lite överkurs att bygga 2 1⁄2 msk (20 g) maizena en lerugn för att baka clafoutis. ev. vispgrädde Servera med den andra hälften av vaniljkrämen, vänd gärna ner lite Börja med att göra en sats nyvispad grädde i vaniljkrämen. vaniljkräm. Koka upp mjölk, vaniljstång och utskrapade vaniljfrön. Vispa ägg, socker och Under maj–augusti går det att maizena poröst i en bunke. Slå hitta svenska körsbär.

67

SMAKRIKT

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

4

RES BORT I KÖKET

1

Med en allt större variation av kryddblandningar och smaker från hela världen tillgängliga runt hörnet behöver du inte åka längre än till en välsorterad matbutik eller hälsokostaffär för att fly den svenska vardagen en stund. TEXT CAROLINE PETERSSON

1. Eko från hela världen Det är kanske ingen slump att danska Urtekram har det bredaste sortimentet av ekologiska kryddor på den nordiska marknaden. Namnet ”Urtekraemmer” är nämligen en gammal beteckning på en gammal kryddhandlare eller kringvandrande handelsman som sålde kryddor, läkeörter, droger osv. Från och med i år finns hela 80 olika kryddor i flera svenska matbutiker och hälsokostaffärer.

3

Cirkapris 22-25 kr/burk

2. Gult guld från Malawi The House of Fair Trade är huvudimportör till svenska Fair Trade Shops (tidigare världsbutiker) med ett brett sortiment av både hantverk och livsmedel. I sortimentet finns ett flertal kryddor och såser tillverkade i Sydafrika. Malawi Gold är en favorit som varit med länge. Med en förpackning dekorerad med ståltrådshantverk passar den utmärkt som present. Såsen är gjort på en bas av sötpotatis, kryddad med het chili. Cirkapris 70 kr, 240 ml

3. Delikatesskryddat Med kryddblandningar som Siams Trädgårdar, Jappus färger och Kakmonstret sticker Herbaria ut inte bara med sitt breda ekologiska sortiment, utan också för sin fantasi och exklusivitet. År 2011 belönades Herbarias ”söta kök” med pris för ”bästa nya produkt” inom kategorin gourmetprodukter på den stora Biofach-mässan i Tyskland. Söta Geishan är en kryddblandning för asiatiska desserter och passar särskilt bra till frukt av olika slag. Cirkapris 120 kr, 80 gram

4. Medvetet på grillen Kryddföretaget Santa Maria har på senare år satsat på att erbjuda ett allt större sortiment för medvetna konsumenter. Totalt finns nu 14 olika ekologiska kryddor, varav fem också är certifierade av Fairtrade. Organic grillkrydda är en klassisk kryddblandning med ingefära, cayennepapper, paprika, tomat, lök, svartpapper och salt som passar såväl vegetariskt som kött. Cirkapris 15 kr, 17 gram Världens mest använda krydda är svart­ peppar och största producentlandet är Indien där den också växer naturligt. Priset på peppar varierar mycket kraftigt vilket bidrar till en otrygg situation för odlarna. Att välja Fairtrade ger bönderna en mer stabil inkomst.

68

2

På Broströms Kafé kan du njuta av hembakat och ekologiskt stenugnsbakat bröd till kaffet.

SMAKRIKT

Vildanden på Kungsgatan 1 serveras med mycket tillbehör.

FOTO JOHANNA STÅL

FOTO DANIEL JOHANSSON

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

Leva Kungslador i Visby bjuder på betydligt mycket mer än god mat.

EKOREKOKOLLEN Camino har denna gång valt ut ett tågnära kafé i Uppsala och ett givet utflyktsmål i Visby som bjuder på god mat, kultur och vacker design. ”Härlagat” vid tåget

Frisk buffé på Gotland

uppsala Det är sällan man hittar de trevligaste matställena i nära anslutning till en centralstation. Ett undantag till den regeln hittar du dock i Uppsala. I design- och konshantverksgallerian Godsmagasinet, bara några hundra meter från centralstationen, ligger Broströms Kafé. Här bjuds varje dag på en rejäl meny med alltifrån sallader, pajer och soppor till maffiga bakverk. Det mesta bakas och lagas på plats och en stor andel av ingredienserna är ekologiska. Vid ett av mina besök testar jag en ”härlagad” kantarellpaj (90 kr) som utseendemässigt mest liknar en ihopsjunken lasagne, men som smakar precis som hemlagat ska smaka, i alla fall om man älskar ost och smör. Vid ett annat tillfälle väljer jag och mitt sällskap varsin ekologisk och stenugnsbakad surdegsfralla med hummus- respektive ärtpesto (68kr). Det är rejält och matigt och brödet har precis rätt konsistens och gifter sig alldeles underbart med de perfekt kryddade rörorna. Ska man klaga på något hos Broströms så är det att det lätt blir stimmigt i den stora öppna lokalen. Söker du ett ställe där du kan slå dig till ro en stund för dig själv med en bok är det inte förstahandsvalet.

visby Det kryllar av mysiga caféer och matställen i Visby. Många av dem, precis som på andra turistorter, är kraftigt överprisade, eftersom man snarare betalar för miljön än maten. Därför lönar det sig ofta att ta sig utanför ”centrumkärnan”. Strax söder om ring­mu­ren hittar du Leva Kungslador som är lika mycket ett utflyktsmål som ett matställe. Stället är uppbyggt av ladugårdar från 1600tal­et med tillhörande trädgård och huserar restaurang, stenugnsbageri, gårdsbutik och en husfabrik. Den stora skogsträdgården inbjuder till lek för barnen och hela området är också en samlingsplats för konstnärer, musiker och scenkonstnärer av olika slag. Under mitt besök mitt under Almedalsveckan lockades jag av den färgsprakande och nyttiga buffén för 169 kr, bestående av bland annat ärtpesto, levainbröd, nakenhavre, melon, syrade grönsaker, rostbiff och olika goda röror. Den smakade saftigt och friskt och priset känns rimligt med tanke på de ekologiska och närproducerade råvarorna. Stort plus också för att köttet snarare är en krydda än bas i lunchbuffén.

ROSLAGSGATAN 1

TOFTAVÄGEN 20

TIDIGARE TESTAT Rawfoodbaren Efterlängtad restaurang och café med ett nätt men genomtänkt utbud av raw food-rätter och bakverk. VIKTORIAGATAN 18, GÖTEBORG

STF Grövelsjön Restaurang med utsikt över norska gränsen vid Sveriges sydligaste fjällstation. Kvalité och miljötänk som känns ut i fingerspetsarna. Stort plus för det rika utbudet av ekologiska viner. GRÖVELSJÖNS FJÄLLSTATION

Cafe Helsa På Helvegetarisk meny och med ett engagemang som märks i minsta detalj, vackert beläget i Nordens äldsta korsvirkeskvarter. BESÖKAREGRÄND 3, PER HELSAS GÅRD, YSTAD

Madelmanns trädgårdar Ett mekka för trädgårdsfantaster och ekonördar som bjuder på friska och råa smaker direkt från den egna trädgården. DJUPADAL, RÖRUM

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

69

MODE

SNYGG PÅ TVÅ HJUL

En ny cyklist rullar på stadens gator. Hen är ung, sund och bryr sig om miljön. Men framförallt vill hen inte kompromissa med sin stil. Vi tar rygg på kläder gjorda för att bäras både med eller utan cykel. TEXT NATHALIE BORGMAN PETERS Funktionellt för fåfänga

När H&M den 8 mars lanserade sin hållbara cykelkollektion riktad till modemedvetna unga män har de haft örat mot asfalten länge. För i dag har trenden att stadscykla spridigt sig från ”memlisar” (medelålders män i lycra) till hipsters på fixed gear, kostym­­klädda kontors­råttor på dyra tävlings­ cyklar och trendiga mediemänniskor på ”rat-rides” (skrotcyklar). Oavsett om cykeln används som färdmedel, livsstilsmarkör eller träningsredskap har den nya gruppen cyklister en sak genensamt – de vill inte kompromissa med sin stil. Modevärlden har därför omedelbart hakat på. Klädföretag som Levis, J.Lindeberg, Acne och Paul Smith satsar på kollektioner för ett aktivt och stilmedvetet cykelliv: skrynkelfria kostymer, smutsavstötande blazers med reflexdetaljer och innefoder av Gore-Tex, jeansjackor för extra rörlighet och

Skjorta och skjorts anpassade för cyklister från Levis.

smarta funktioner som dolda förvaringar. På utsidan liknar de trendiga vardagsplagg, men har samma egenskaper som funktionskläder. Enligt H&M är den urbana stadscyklisten en både sund och trendig ung person, och intressant nog även miljömedveten. Tidigare har ekologiska och hållbara kläder främst köps av medelålders kvinnor. Har H&M, med sitt trendkänsliga öra ringat in en ny målgrupp? I samarbete med cykelmärket Bricklane ­Bikes har H&M skapat en kollektion som både ska fungera med eller utan cykel. Kollektionen är en del av klädjättens ”Conscious-kollektion” och plaggen är dels tillverkade av ekologisk bomull, återvunnen polyester och återvunnen ull. De elva plaggen har detaljer som ska främja rörelsefrihet, ventilation och synlighet.

Jacka, skjorta och byxor ur cykelkollektionen från H&M.

MER FÖR DEN STILIGE CYKLISTEN

Nätet kryllar numera av cykelbloggar. En av de mest uppmärksammade är ”Copenhagen Cycle Chic”, där vi kan inspireras av rullande, modemedvetna Köpenhamnsbor. COPENHAGENCYCLECHIC.COM

Cykeln har även tagit sig in på nya arenor: 2012 öppnade italienska cykelmärket Bianchi det kombinerande kaféet, butiken och verkstaden ”Bianchi Café & Cycles” i Stockholm. BIANCHICAFECYCLES.COM

Hjälm med air-bag

Framtiden cykelhjälm är här. De två industridesignerna Terese Alstin och Anna Haupt har efter sju års forskning tagit fram den osynliga hjälmen Hövding, en diskret krage baserad på samma teknik som krockkuddar.

Vid fall blåser airbagen upp sig till en hjälm, och utlösningsmekanismen styrs med hjälp av sensorer som registrerar den onormala rörelsen vid olycka. HOVDING.SE

71

KÖPSTÄLLEN

KÖPSTÄLLEN CAMINO 31 HERBARIA, ALLTGOTT.SE, 0709 38 55 53 SANTA MARIA, SANTAMARIAWORLD.COM, 020 67 42 00 THE HOUSE OF FAIR TRADE, HOUSEFAIRTRADE.SE, 031 22 46 96

CAMINO I FICKAN

URTEKRAM, URTEKRAM.DK, 0723 33 66 96 HOVDING, HOVDING.SE, 040 23 68 68

Du vet väl att du läsa Camino i Nu kan du läsa Camino i iPhone. iPhone? Ladda ner applikationen LaddaQiozk ner appen Qiozk på qioszk.com på www.qiozk.com.

Sv e r i g e s f ör s t a magasin om swingdans. (Lindy hop ger 0% farliga utsläpp.)

PRE

MIÄ

RPR

IS: 249 k r/å r (4 nr )

Beställ på www.tidningenswing.se

Ett annat tips på en bra jeans­affär är Unionville. Där köper jag främst plagg av den gamla, grova, djupblå denimen jag minns från min uppväxt i Chile. Mina favoriter är Edwins Nashville och Pike Brothers Mechanic Biboverall från 1935. Tyget blir bara vackrare desto mer det slits. UNIONVILLE.SE

MODE

Djupblå denim

Rockabilly

Jag gillar kläder som både ser bra ut och är slitstarka, därför köper jag främst plagg från 1930–50-­talet. Många skulle kalla mig en Rockabilly även fast jag inte har mycket mer gemensamt med livsstilen än kläderna och musiken. Bästa utbudet har Silvetto. Med deras jeans kan jag cykla runt länge på någon av mina racercyklar. SILVETTO.COM

CARLOS MODE

Cykelaccessoarer

Jag samlar på cykelaccessoarer, bland annat goggles från både 1920och 50-talet. De här köpte jag på en auktionsfirma i Frankrike. En annan favorit är en kronograf-klocka från Pontiac, där modellen heter ”Maillot Arc en ciel”, alltså cykelvärldsmästaren. Den är från 1952 och en av få klockor som redan då utrustades med anti-shock-skydd. Jag föddes i Valparaiso i Chile, en stad som somnade under 50-talet och hade ett stökigt sjömansliv vilket förmodligen har präglat mig. Jag har alltid hängt runt i cykelaffärer och kommit i kontakt med gamla cykelmekaniker, så den blandningen har påverkat även mitt klädval.

Carlos Saldes är en före detta tävlingscyklist och numera inbiten samlare av racercyklar och cykelkuriosa. Han är även medlem i Cykel­ historiska Föreningen och en av initiativtagarna till cykelloppet Bike in Tweed. TEXT NATHALIE BORGMAN PETERS

Cykeltröjor

Jag har en stor samling cykel­tröjor, men istället för att använda dem när jag cyklar tar jag ofta på mig en tröja från Vintage Velos. Mannen bakom den nätbaserade butiken, Alex Clarke, är perfektionist vilket man märker på hans produkter. Han köper bland annat in överdelar av den finaste Merinoullen. De passar bra med jeans och snygg cykelkeps från Prendas Ciclismo. VINTAGEVELOS.COM

73

jur

Var med och påverka – skriv under Gröna Bilisters upprop nu!

sm

LÄTT

ad

®

Är du också för klimatoch ursprungsmärkning av drivmedel?

ch o t t a k r Stro fo

Jag V ill Veta!

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

www.facebook.com/JagVillVeta

Gröna upplevelser i Det stora blå www.upplevelsebolaget.com

25 % Rabatt! PÅ ALLA BÖCKER OCH RESEKUDDAR 1/6 - 31/7 i butiken i Stockholm (ej nätbutiken) Renstiernas gata 19 Stockholm 08-403 905 43 groninterior.se

ekologisk inredning

GÖR ETT MEDVETET VAL Annonsera i Camino Annonsansvarig Daniella Husgård

daniella@caminomagasin.se

076-166 05 23

SUNT

RES LÅNGSAMT, UPPLEV MER

Avkoppling och harmoni brukar vara stämningen som de stora resebolagen försöker sälja. Men hur lugn blir resan egentligen om man ska besöka alla turistmål på kartan? Slow travel förespråkar den långsamma resan och är ett nytt skott på den långsamma folkrörelsens gren. TEXT CRISTIAN JONSSON FOTO TOBIAS JANSSON i en värld där vi ständigt matas med snabb information och hela tiden triggas till högre hastigheter drar slow-rörelsen i bromsen och går med bestämda steg mot strömmen. De förespråkar en långsammare resa. Det vill säga att stanna på en och samma plats under semestern och inte fara från hotell till hotell i jakt efter de stora turistattraktionerna. Till och med själva resan till och från destinationen får gärna vara långsam. Nicky Gardner som är redaktör för resetidningen Hidden Europe är också en gedigen slow travel-förespråkare. Hon menar att en fartfylld resa förstör kontakten med landskapet medan om den genomförs i en makligare takt återställs. Idén är att man över huvud taget inte ska ha bråttom utan låta sig exponeras för en plats en längre tid för att få en större och djupare förståelse för området. till det ger hon en handfull tips om hur du kan ta del av slow travel: • Åtnjut cafékulturen! Slå dig till ro och iaktta människorna omkring dig. • Ät och handla lokalt och gör det lokalbefolkningen gör, lyd inte bara guideböckerna. • Lär dig några enkla fraser och prova språket. Försök att läsa lokaltidningen med en ordbok nära till hands. • Låt inte oväntade händelser förstöra din semester, som försenade tåg eller bussar. Kanske leder de till nya vägar du annars inte hade gått, som öppnar upp spännande äventyr eller intressanta upptäckter. På det stora hela vill rörelsen att man som resande ska vara fri att utforska platser i egen takt och inte vara bunden till måsten. Dels för att du själv ska må bättre men också för att resan ska bli mer lustfylld och framförallt avkopplande. HIDDENEUROPE.CO.UK

Att bara sitta på en parkbänk och njuta är en del av slow travel-konceptet.

75

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

det som är syftet med min blogg, att skriva om mina tankar och upplevelser. Jag vill inte skriva folk på näsan eller säga hur de ska leva sina liv. Det har varit företag och organisationer som hört av sig till mig och som velat att jag ska sprida deras budskap, men initiativet måste komma från mig själv. Vad vill du göra med den tid du har kvar? – Jag vill vara närvarande med min familj så mycket som möjligt. Sedan har jag några frilansjobb på gång framöver. Och jag har en dröm om att resa på valsafari och se en stor levande val. Precis som många av oss gillar du att resa. Varifrån kommer vår längtan efter att resa? – Jag tror att det handlar om en väldigt primitiv upptäckarlust. En nyfikenhet för vad som finns runt hörnet oavsett om man är en grottmänniska eller lever idag och en slags kontroll och medvetenhet om vad som händer. Och i mitt fall, även en rastlöshet. Kristian Gidlund är trummis i bandet Sugar­ plum Fairy, frilansjournalist och författare. Boken I kroppen min- resan mot livets slut och alltings början, är baserad på bloggen ikroppenmin.blogspot.se som haft mer än sju miljoner besök. Kristian har en obotlig magcancer.

Ur kapitlet Landet jag lämnar

SNART TAR RESAN SLUT

Responsen på boken om att leva i dödens väntrum har varit enorm. Sedan 29-årige Kristian Gidlund, tidigare praktikant och frilans för Camino, fick sitt cancerbesked för två år sedan har hans sätt att kanalisera rädslan varit bloggen i kroppen min. Nu har boken med samma namn kommit ut. TEXT JOHANNA STÅL FOTO MALIN SYDNE I kapitlet ”Landet jag lämnar” skriver du att döden ibland känns som en befrielse. – Ja, jag genomgår ett helvete just nu. Samtidigt ser jag hur den dystopi man befarar om framtiden alltmer besannas. Vi är på kollisionskurs med naturen. Det känns skönt att slippa uppleva detta. Just det kapitlet är väldigt samhällskritiskt. Har det blivit viktigare att leva ”medvetet” sedan att du blev sjuk? – Jag har varit väldigt medveten större delen av mitt liv och tycker att jag skött mig bra. Det som har hänt efter att jag fått dödsdomen är

att jag fått ett större behov att gå tillbaka till mina rötter. Umgås med hästar, vara i skogen. Jag har anammat en närmast asketisk livsstil där jag nästan inte konsumerar något. Mitt behov av saker blir bara mindre och mindre. Det är bisarrt hur mycket kläder människor har, och vad mycket sopor som genereras – trots att jag försöker leva minimalistiskt. Din blogg är mycket välbesökt. Tycker du att du har en position att påverka andra? – Människor som har förutsättningarna eller en kanal att nå ut med har ett ansvar att förvalta på något sätt. Samtidigt vill jag inte tumma på

76

”När tankarna är som mest cyniska ser jag döden som en befrielse. Jag ser hur landet som jag har vuxit upp i har förvandlats till en boxare utan självförtroende. Kollektivet monteras ner till förmån för den individuella karriären. Vi sågar av de ben som vi behöver för att stå upp tillsammans. Den välfärd som har byggts upp gemensamt, säljs nu ut till vrakpris./…/ Jag ringer till sjukhuset för att fråga om de spermier som jag frös in innan min första behandling förra året. De finns kvar. De har det härligt i sin frys. Och så ställer jag den där frågan som för någon utanför sjukdomsproces­ sen antagligen låter bisarr: Kan jag testamen­ tera dem? Svaret är aldrig. Inte en chans. Det har svensk lagstiftning satt stopp för. Jag får inte ha en diagnos som talar emot att jag får uppleva barnets 18-årsdag. På ett sätt kan jag förstå. På ett annat sätt är det obegripligt. Resonemanget håller inte. För om jag hade varit brandman, polis eller en dömd mördare, då hade jag kunnat få skaffa hur många barn som helst. Min linje dör med mig. Kanske är det lika bra. Världen är ändå på väg åt helvetet. Vi får se vem som hinner dit först.”

KULTURELLT

SEMESTERNS SMUTSIGA BAKSIDA För att kunna förbättra världen behöver vi ibland se skiten under våra egna naglar. Camino har plöjt litteratur om turismens baksidor som sällan målas upp i resemagasinen. TEXT CAROLINE PETERSSON den 23:e april 1955 landade det första charterplanet med 26 svenska turister på Mallorca efter fyra mellanlandningar. Idag, knappt 60 år senare reser över två miljoner svenskar på charterresa varje år. Att resa har blivit en självklarhet på samma sätt som rent vatten i kranen och utbildning till våra barn. Många av oss ser den årliga solsemestern som ett måste för att orka med mörkret, kylan och för att ladda batterierna. De flesta reflekterar sällan, eller aldrig, över att denna ”rättighet” fortfarande är få förunnat och över hur världen skulle se ut om den inte var det. I journalisten Jennie Dielemans kritiska granskning av turistbranschen i boken Välkommen till Paradiset från 2008 konstateras i det avslutande kapitlet ”Världen är vår” att vi som flyger för nöjes skull endast utgör 2,5 procent av världens befolkning. Hur obekvämt det än må kännas så tillhör vi som har denna möjlighet en ytterst liten privilegierad global elit. En elit som dessutom erbjuds en allt större ”paradisbuffé” att välja och vraka emellan, som Jennie själv uttrycker det. I boken beskrivs hur en snabbt växande global turistindustri är på ständig jakt efter nya ”orörda pärlor” i takt med att allt fler områden överexploateras och därmed också tappar i status. Jennie berättar också om människorna bakom kulisserna – de som utnyttjas som billig arbetskraft, är offer för prostitution eller får agera ”studieobjekt” för våra fantasier om det annorlunda. ”Vi vill vara med om något unikt, en resa som är vår egen, och söker upplevelser som skiljer sig från vardagen därhemma” skriver hon och påminner oss om att vår längtan efter det genuina inte sällan förutsätter en värld med fattigdom och utanförskap. Problematiken som beskrivs är inte ny. Det som är unikt är hur den presenteras. Trots att det stundtals är tung läsning blir det aldrig tråkigt. Tvärtom håller Jennie läsaren i sitt grepp hela vägen genom att på ett skickligt sätt växla mellan fakta, personliga betraktelser och röster från de människor hon möter. Betydligt mer akademiskt är det i antologin Perspektiv på turism och resande, där ett flertal forskare har fått dela med sig av olika infallsvinklar på vårt resande. Även om redaktören själv beskriver boken som ”turistkritisk” har den till skillnad från Välkommen till Paradiset inte

ett tydligt syfte att skapa debatt om huruvida turism är bra eller dåligt. Snarare vill den synliggöra de globala, ofta historia, maktstrukturer av under- och överordning som påverkar vår syn både på den som reser och de som ”tar emot” turister. Ett viktigt syfte är också att sätta turismen i ett större perspektiv av global rörlighet, för att visa på den mångfald av drivkrafter som ligger bakom att vi reser. bortsett från serien Rör inte min semester i Tendens från 2011 och ett och annat kort nyhetsinslag om en kritisk granskning från Swedwatch, är det mestadels överväldigande positiva bilder av turismen som vi matas med i media. Det har Emilie Ljungberg tagit fasta på i doktorsavhandlingen Global Lifestyles. Construction of Places and Identities in Travel Journalism. I en studie av två resemagasin (svenska Res och internationella Business Travel) konstaterar hon att utvecklingen går mot att förmedla allt mer positiva bilder av resedestinationerna. I den mån det skrivs om problem som miljöförstöring, prostitution och terrorism är det som en mörk kuliss som man som turist är skyddad ifrån på turistdestinationen. Alternativt att man lyfter fram det ökande resandet, åtminstone av den mer exklusiva sorten, som en del av lösningen av problemen ”utanför”. Miljövänligt resande, skriver Emelie, blandas ofta ihop med bilder av rena stränder, välstädade resorts och design som ”smälter in med naturen”. Emilia drar också slutsatsen att dagens resereportage fokuserar alltmer på lyx och avkoppling för individen snarare än på att skildra främmande folk och exotiska platser. Bilderna som visas upp i tidningarna visar folktomma stränder och sparsmakade designhotell utan människor och bidrar till att måla upp bilden av en ”skyddad värld” dit bara en exklusiv skara har tillgång. Själv får jag en bild i huvudet från filmen Yes Men Change the World, där aktivistduon Jacques Servin och Igor Vamos under en riktig konferens presenterar SurvivalBall: en skyddsboll som företagsledare ska kunna fly in i när klimatförändringarna eskalerar och kaos råder utanför. Den produkten finns inte på riktigt, men är det egentligen inte en ganska liknande sak vi köper när vi bokar en ”all inclusive” till Dominikanska Republiken?

77

tips

Välkommen till Paradiset, reportage om turistindustrin Jennie Dielemans och Shahab Salehi (foto), Månpocket. 2008

Perspektiv på turism och resande Josefina Syssner (redaktör), Studentlitteratur 2011

Global Lifestyles. Construction of Places and Identities in Travel Journalism Emilie Ljungerg, Makadam (digital version Lunds universitet) 2012

D.I.Y.

Det här behöver du Vägkarta Ram Broderinål och tråd

SY VÄGEN

Gör så här

Vad gör man med kartor som samlats på en hög ifrån alla resor? Att slänga dem kan kännas ångestladdat då de ofta bär på så många minnen. Märk upp dina resor och använd dem som dekoration i hemmet i stället. TEXT & FOTO CRISTIAN JONSSON

1. Skär ut kartan så att den passar ramen. 2. Med nålen gör du hål i kartan längs den minnesvärda vägen. 3. Trä tråden i nålen och sy efterstygn. Fäst tråden på kartans baksida genom vägens andra hål. Sätt därefter nålen i första hålet och dra ut den genom det tredje. Fortsätt sy längs vägen. Sy ett kryss där resan tog slut.

78

REDAKTIONEN

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– Att resande har gjort mig till den jag är. Politiska studier i Chile och praktik på FN i Peru, volontärarbete på ekologisk gård i Italien, Burning Man i USA… Resorna har berikat mitt liv oerhört och jag hoppas vi finner miljöbra sätt att enkelt kunna förflytta oss runt i världen även i framtiden, så fler får vara med om det jag fått uppleva.

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

R PREMIÄ

FÖR

NYA

.SE AGASIN M O N I CAM

– Den svenska sommaren ligger framför mig och därmed också ett smörgårdsbord av allt det jag älskar mest: dans på världens största lindyhop-läger i Herräng, vandring längs med Bohusleden, besök hos min far på landet utanför Kalmar och festivalycka i Borlänge och Göteborg.

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR & WEBB

I april lanserades nya caminomagasin.se. Förutom de rent kosmetiska förändringarna lägger den ­grunden för en helt ny publicistisk produkt till hösten. En förändring du kan se redan nu är att vi introducerar tama på vår webb som följer de ämnen vi tar upp i magasinet. Nu är vi igång med resetemat!

”Snygg modern layout. Vem säger att medvetenhet skall vara grå?” Göran Skönvall på Facebook om nya Caminomagasin.se

154 797 …så många visningar på Facebook hade vår artikel om tidsbanker som vi lade upp för allmän läsning på caminomagasin.se

Missa inte! Caminos och Ekobankens stora event i Visby under Almedalsvecka, tisdag den 2:e juli mellan 12-16 i Drottens Ruin. Under sex timmar bjuder vi på fyra olika seminarier om alltifrån omställning i finansvärlden till hur vi får människor att klimatkompensera i större utsträckning.

79

– Det blir spännande att planera innehållet på nya Caminomagasin.se som till hösten ska fyllas med nytt material tillsammans med favoriter i repris. Förhoppningen är att våra artiklar, ämnen och teman ska "leva" även mellan magasinets utgivningstillfällen.

Cecilia Cromnow GRAFISK FORMGIVARE

– Resetemat framkallar minnen från den gången jag åkte buss till England eftersom jag ville minska mina utsläpp när jag skulle hälsa på en vän. Den resan slutade ironiskt nog på ett flygplan. Jag hade nämnligen glömt passet hemma och fick svälja förtreten och hoppa av bussen i Calais.

FOTO ANJA SJÖGREN, NEGAR MAHMOUDI

Ny webb med framtidsutsikter

ORDLISTA american heart association är den äldsta organisationen i världen som arbetar med att förbättra människors hälsa. Sedan 1872 samlar organisationen en bred grupp av USA`s professionella inom hälsosektorn.

nering och bebyggelse­ historia som betecknar en social statushöjning av ett område, ofta genom påkostade nybyggen, eller nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens.

biologisk mångfald (eller Biodiversitet) kallas variationen bland levande organismer inkluderande mångfald bland arter, mellan arter och i ekosystemet. Vissa forskare menar att alla arter har en specifik roll i ekosystemet och att om man tar bort en del i kedjan så blir hela systemet svagare.

hybrid är ett samlingsord för motorer och/ eller fordon som drivs av flera bränslen, där ett vanligtvis är el.

lchf är en diet som bygger på lågt intag av kolhydrater och högt intag av fett, som förordas för att gå ner i vikt och sänka blodsockret. Dieten är dock mycket kritiserad för att den inte tar hänsyn till andra hälsoaspekter, såsom hjärt och kärlsjukdomar, samt för att den oftast innebär en ökad miljöpåverkan. fairtrade (skrivs som ett ord och med stor begynnelsebokstav). Tidigare Rättvisemärkt. En oberoende internationell produktmärkning som vill bidra till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. feed-in-tariffer är ett politiskt styrmedel för att gynna förnybar energi. De innebär att småproducenter av förnybar el får ett fast pris för varje kilowattimme som produceras. På så sätt kan de enklare och snabbare räkna hem investeringen.

koordinera internationell, medicinsk hjälp till de platser som är drabbade av infektionssjukdomar som sars, malaria och aids. zero (zero emissions resource organisation) är en Oslo-baserad ideell stiftelse som verkar för noll-utsläpplösningar för att möta utmaningen med den globala uppvärmningen. Sedan 2006 arrangerar de en stor internationell konferens varje år (Zerokonferensen).

32

KULTUR UTE 17 SEPTEMBER

Att konsumera kultur brukar ofta hävdas vara en hållbar typ av konsumtion. Men kultur kan dessutom vara med och påverka människors beteenden. Vem har inte bestämt sig någon gång för att ändra sitt liv efter att ha sett en bra film eller kommit på att ringa någon man tycker om när man hör en bra låt? Likaså kan en viktig film, eller en bra låttext få dig att omvärdera ditt förhållningssätt till naturen och människor i övriga delar av världen.

klimatkompensation innebär att man bidrar med pengar till projekt, ofta i Syd, som syftar LÄNGRE ORDLISTA PÅ till att binda koldioxid CAMINOMAGASIN .SE (t.ex. trädplantering) eller minska framtida växthusgasutsläpp (t.ex. vindkraft). Tanken är samma mängd växthusgasutsläpp som man själv orsakat ska förhindras eller kompenseras någon annanstans. nettodebitering innebär att den som producerar el kan få den avräknad mot sin egen elkonsumtion och enbart debiteras för de kiowattimmar som kvarstår. Det är i skrivande stund inte klart hur ett sådant system kommer fungera i Sverige. Oklarheter finns till exempel gällande beskattning.

I Camino 32 träffar vi kulturpersonligheter som skapar engage­ mang och påverkar samhällsdebatten. Vi tipsar om festivalerna som sticker ut lite extra och kollar filmerna som gjort skillnad. Till dess, ha en bra sommar och glöm inte att spana in vår nya webb, med massa nytt material. /Caminoredaktionen

Vi sörjer att Peace & Love inte blir av i år, men träffa oss på andra festivaler i sommar. FOTO MALIN SYDNE

slow travelling Att resa i ett lugnare tempo där fokus ligger på kontakt med lokalbefolkningen snarare än att beta av sevärdheter. Inbegriper även att resa på nära håll istället för att resa till andra sidan jorden.

världshälso­ organisationen (who) är ett av FN`s fackorgan och har som syfte att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt. gentrifiering (motsat- Som en del av denna sen till förslumning) är ett strävan arbetar WHO begrepp inom stadspla- bland annat med att

80

PÅ PLATS

PÅ PLATS

KLIMAT­KONFERENSEN Den 11 april arrangerades en av Sveriges största konferenser för klimatfrågor på Högskolan i Jönköping. Klimat­medveten­heten är hög i länet vars kommuner tillsammans med Länsstyrelsen även ger ut miljötidningen +E som görs av Caminoredaktionen.

Nils, Jonathan och Alicja Lindell, aka ”Den klimatsmarta familjen” från projektet One Tonne Life delade med sig av sina erfarenheter där de försökte minska sina utsläpp med hjälp av ny teknik och medvetna val.

TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO CRISTIAN JONSSON

Emma Hult, Jönköpings kommun och Robbie Danielsson, Vaggeryds kommun tyckte det var intressant att se elbilarna som visades utanför konferensen. Karin Mernelius, Länsstyrelsen Jönköpings län: – Det var väldigt roligt att höra den Klimatsmarta familjen, de är ju vanliga människor som man kan relatera till. Det är coolt att de inte upplevde det som svårt att sänka klimatutsläppen med 60 procent.

Rutinerade klimatdebattören Stefan Edman och Naturskydds­ föreningens ordförande Svante Axelsson var båda talare på konferensen.

Anders Wijkman, miljödebattör – Jag ska tala om den politiska låsningen kopplat till ekonomins organisation där klimatfrågan är en av flera dimensioner. Det behövs nya ramverk inom ekonomin!

Jens Ottosson, konsult på Miljöstrategen i Jönköping. – Jag tror att kemikaliefrågan är minst lika viktig som klimatfrågan men den är svårare att greppa. Med klimatet så vet vi vad problemet är och vad vi borde kunna göra.

Emelie Emanuelson, Tranås kommun – One Tonne Lifelivet var intressant men man blir samtidigt lite rädd att inte fler fattar vad det handlar om, framförallt när det gäller matens klimatpåverkan.

81

Ritva Hermansson, Vetlanda kommun Kan du tänka dig att leva som klimatfamiljen? – Jag är väl lite på väg åt det hållet själv. Men det handlar inte bara om att minska ner utan också att förändra och utveckla sin livsstil.

TILLTÄNKT

Johan Tell

Om ett svårstillat behov

människan är av naturen nyfiken. Det är jag inte ensam om att tro. Den brittiske reseskildraren Bruce Chatwin drev tesen att människan är en nomad och att vårt normala tillstånd är rörelse och förflyttning. Halva sin bok ”Drömspår”, som utspelar sig bland aboriginer i Australien, fyllde han med kloka citat om det sunda i att våga ge sig av och det osunda i att stanna kvar, bygga murar och vägra att längre vara nyfiken på världen utanför. Själv ville Chatwin vara L’Homme aux semelles de vent, ”mannen med fotsulor av vind”. Lasse Berg tänker i samma banor när han skriver om människans ursprung och hämtar exempel från san-folket i Kalahariöknen. Människan är skapad för att förflytta sig några kilometer om dagen, skriver Berg. Det

”Att människan ska sluta resa vore att gå emot vår natur” är därför vi har så stora rumpor – inte för att vi ska sitta på dem. Edmund Hillary sammanfattade frågan när han svarade på varför han ville riskera livet för att bli den förste att nå Mount Everest topp: ”Because it’s there”. idag är vi en miljard människor som har råd att resa. Siffran stiger. Det är glädjande eftersom den även är ett mått på ökat välstånd men samtidigt oroande då ökat resande medför ökat tryck på miljö och klimat. Men att kräva att människan ska sluta resa vore att gå emot vår natur, som att säga ”var inte hungrig”, ”bli inte förälskad”. Att ”hemestra” är inte lösningen. Hela året gör jag utflykter i min närmiljö med cykel, kajak och kommunala transportmedel. Fint så, men inte nog för att stilla min nyfikenhet. Däremot måste vi försöka resa klokare och uppmuntra grönare ressätt. Jag flyger aldrig inom Sverige (en princip jag förbannar

82

när jag ska föreläsa i Luleå eller Haparanda). Ibland tar jag tåget ner genom Europa, på semester till Italien eller på jobb till Tyskland, Spanien, England och Marocko (inklusive färja). När jag flyger med familjen sätter vi oss efteråt vid köksbordet och kalkylerar fram våra utsläpp av växthusgaser varefter vi väljer projekt att skicka pengar till för att kompensera dessa. Men även själva resan försöker vi göra något av på ett kunskapsmässigt plan. Till Kenya reste vi för safarins skull (spänning plus insikter i ämnet biologisk mångfald). Efter djuren – vi hade valt en ekologisk camp där alla anställda var massajer – for vi runt och gjorde studiebesök bland kenyanska exportprodukter för te, kravodlade rosor, ekologiskt kaffe och sockerärtor. Ingen som senare ser våra bilder från kaffe­kooperativet köper längre fulkaffe. Ingen är längre tvärsäker i frågan om man ska köpa sockerärtor eller ej. Jo, de flygs hit men de genererar även stora summor pengar till fattiga områden. Vi kanske kan klimatspara på något annat? Hädanefter kommer jag även att välja flyg efter bolagens miljöambitioner (på samma vis som jag väljer bil och tankställe). Just nu lutar det åt KLM som börjat flyga mellan Amsterdam och New York på ett biobränsle gjort på återvunnen frityrolja. Pommes fritt-rester i tanken! Där har någon varit nyfiken grön. Johan Tell är skribent, föreläsare och förfat­ tare med stor resvana, inte minst från sin tid som redaktör på magasinet Vagabond. Hans senaste bok heter Marseille – från kriminell till kulturell

Punkter gör skillnad. Utan intryck, inga uttryck, inga avtryck. Bokmässans programpunkter lämnar ingen oberörd. Här väntar seminarier som ifrågasätter, debatter som utmanar dina åsikter och intervjuer med människor från hela världen. Så kom och inspireras, ta del av debatten och gör skillnad du med. Välkommen 26-29 september, Svenska Mässan, Göteborg. Hela seminarieprogrammet hittar du på vår hemsida och i vår app.

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

Välkommen till en heldag ihop med oss under Almedals­veckan i S:t Drottens kyrkoruin i samarbete med Ekobanken. I sann Camino-anda har vi samlat flera s­ pännande samtal som belyser idéer och goda exempel för en grönare, godare och skönare framtid. Ingen föranmälan. VAR S:t Drottens Kyrkoruin, S:t Drottens gatan 10, Visby NÄR Tisdag den 2 juli kl. 8-16 MER INFO caminomagasin.se och Caminos facebooksida PROGRAM:

8.00–9.45

Hur kan värderingsdrivna företag bidra till ett mer hållbart samhälle? Marie Alani och Helena Timander på företaget ­Vision Takeoff introdu­ cerar ämnet värderingsdrivet företagande och diskuterar hur hållbarhet i ett större perspektiv kan vara en framgångsfaktor när man bygger en företagskultur. Arrangör: Vision Takeoff

10.00–11.45

Hur skapar vi förutsättningar för en kreativ mångfald inom skola, vård och omsorg? Vad innebär kritiken mot vinst i välfärden för idéburna verksamheter och deras möjligheter att bidra till ett hållbart samhälle. Arrangör: Trialog tankesmedja

12.00–13.00

Hur hittar ni lösningar på era hållbarhets­utmaningar? Möt arrangörer, deltagare och casepartners till The Meeting Point, för att utbyta erfarenheter och ta fram idéer till lösningar på företags och organisationers hållbarhetsutmaningar. Arrangör: The Meeting Point

13.15–14.15

Hur får vi svensken 14.30–16.00 att betala mer för Är omställning semestern? i finansvärlden möjlig? När det kommer till att Är det möjligt att förnya ­klimatkompensera flygresor finanssektorn och få bort och ta ansvar för miljö de för samhället destrukoch mänskliga rättigheter tiva dragen? Och hur kan under semestern är det få finansaktörer istället bidra svenskar som lever som de till lösningar på miljö- och lär. Varför är det så och hur samhällsproblem? får vi människor att gå från Arrangör: Ekobanken, ord till handling? SPP/Storebrand, Arrangör: Camino, Oikocredit, Global ­V­i-skogen, Tricorona, Utmaning ca 12.00 Vegarisk lunch från Max hamburgare. Schyst resande 17.00-19.00 Mingel & debatt om hur vi skapar ett hållbart samhälle med IOGT-NTO och Social Venture Networks medlemsföretag.

HUVUDARRANGÖRER

MEDARRANGÖRER

BE THE SOLUTION

genom Social Venture Network (SVN)