Issuu

Få camino i brevlådan Nytt sätt att ta del av Camino på nätet Hög läsbarhet. Anpassas automatiskt till din dator, telefon eller läsplatta.

ar åt ff u am r Kn f ig d

inte

CAMINO 34

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

NR 34 MARS–MAJ 2014 PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

ROBOTEN bilismens fiende

Pella Thiel

N ÄNTLIGE SLÖS PAPPER T KVALITE

Boom för delande

Ställer om Sverige

MAKERS tar saker i egna händer

Bonusmaterial för varje tema Låg månadskostnad och ingen bindningstid!

Beställ och läs mer på caminomagasin.se Vår nya redaktionella satsning på nätet kommer finnas tillgänglig både för nya och befintliga prenumeranter

UTFORSKAR NYA VÄGAR MARS–MAJ 2014

Månadsprenumeration 23 kr/mån Månadsprenumeration inkl. papperstidning 29 kr/mån

om t or B erna trend 9 trender

ER SOM ING HOPP

3D-skrivare, fiskrens i hudvård & rewildning

INTERPRESS 2092-01

7 388209 207509

RETURVECKA

v 21

ANNONS

STÄLL KRAV PÅ MELLANMÅLET. E N KRA ER V M G IP Ä R ÅF KT YL A LA RE

Ibland gäller det att höja energinivån snabbt. Änglamarks ekologiska mellanmål kan ätas i farten. Smarriga, Kravmärkta godbitar i fiffiga förpackningar som dessutom är lätta att bära med sig.

”Trender är färskvaror” ”Ekologisk barnmat ökar kraftigt” Mats Ericsson

VD Nyform med varumärket Tartex

Ni säljer allt ifrån raw food och kosttillskott till fasteprodukter, vilka produkter är populärast? – Det är främst vårt vegetariska pålägg, tartex, som folk fått ökat intresse för. Debatten kring hur vissa livsmedel påverkar miljön negativt har ökat fokuset på vegetariska produkter. Märker ni att människor är mer noggranna med att välja vegetariska och ekologiska produkter överlag? – Jag har inte den uppfattningen att konsumenten generellt blivit mer medveten, däremot ökar gruppen som söker efter just vegetariska, ekologiska, och hälsosamma livsmedel. Vad krävs för att dessa produkter ska bli självklara? – Både handlarna och politikerna måste börja prata mer om matens kvalitet. Det är väldigt mycket fokus på priser, och då speciellt låga priser. Det är svårt att kombinera bra kvalité och naturnära produkter med ett lågt pris, i alla fall i ett initialt skede. Det behövs skatteväxlingar, moms eller straffskatt på livsmedel som inte är ekologiska eller naturliga, så att konkurrensen blir mer rättvis. Staten skulle spara mycket pengar om vi fick människor att äta nyttigare, för då skulle vi inte behöva lägga så mycket pengar på sjukvården. Men som samhället är uppbyggt i dag har vi inte det helhetstänket och vi har svårt att ta till oss de långsiktiga effekterna av ett felaktigt sätt att leva. Hur försöker ni hänga med i trendutvecklingen på matfronten? – Vi går på mässor, tittar på nätet vad som händer och så har vi våra leverantörer som är väldigt på och försöker utveckla produkterna. Det gäller bara att försöka hänga med, läsa tidningar och kolla upp nya rön. Vi är rätt små och kan ställa om snabbt om det behövs, för det här med trender är ju färskvaror. Vad har ni för framtidsplaner? – Vår långsiktiga strategi är att fortsätta försöka hitta fler vegetariska livsmedel som är giftfritt odlade och inte innehåller onödiga tillsatser. Helt enkelt så naturnära livsmedel som möjligt. Att produkterna tillverkats under schyssta arbetsvillkor är och kommer vara viktigt för oss. Vi kommer även att fokusera på att bli självförsörjande på el.

Katarina Wolf Marknadschef KRAV

Hur långt har ekologisk mat gått från att vara nisch till norm? – Inom vissa produktkategorier utgör ekologisk mat en betydande del och kan därmed sägas vara norm. Ett exempel är ägg, där ekologiskt står för nästan 20 procent av försäljningsvärdet. Totalt sett återstår dock mycket innan ekologisk mat är norm. Vad behöver förändras för att ekomat ska bli ett självklart val? – Jag tror att Krav är på god väg genom att vi nu kommunicerar till en bredare konsumentgrupp än tidigare. Nu satsar vi, i likhet med flera stora företag, på de så kallade LOHAS (Lifestyle of Health and Sustainability). Vi tror att den gruppen motsvarar 20–30 procent av Sveriges befolkning och att de även kan inspirera andra konsumentgrupper. Vidare går det inte att bortse från att prisavståndet mellan ekologiskt och så kallad konventionell mat bör minska för att ekomaten ska bli ett självklart val. Det tror jag att marknadskrafterna bidrar till. I takt med att volymerna för ekologiskt ökar, så uppstår skalfördelar, vilket bör bidra till lägre kostnader och på sikt, lägre konsumentpriser. Finns det någon trend som ökat försäljningen av ekologiska varor? – Troligen har god hälsa som argument för att välja Krav-märkt fått genomslag det senaste året. Det kan hänga samman med uppmärksammade larm om kemikalierester i bananer och vin. Vidare har troligen dagligvaruhandelns satsningar på styckvis försäljning av Krav-märkt frukt och grönt bidragit till den kraftiga försäljnings ökningen. Vilka ekologiska varor är populära just nu? – Under fjolåret var det framförallt ägg, frukt och grönt som ökade kraftigt. Vidare ökar försäljningen av ekologisk barnmat kraftigt sedan några år, vilket jag tror hänger samman med ett ökat medvetande hos föräldrar, liksom ett större utbud på bra produkter. Vad ger dig hopp inför framtiden? – Jag ser flera signaler som bekräftar att allt fler är beredda att betala för livsmedel av hög kvalitet och med ett tydligt ursprung. Det ger hopp!

INNEHÅLL

CAMINO 34

16 Omställare på heltid

TEMAM

Möt Pella Thiel, en profil inom omställningsrörelsen som likt många miljöengagerade pendlar mellan hopp och dysterhet. Glädjeämnena hittar hon i det lokala arbetet.

BORTO NA TRENDER

TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO FREDRIK KARLSSON

20 Hyr dig fri! Ägande är ute, nu är det ”tillgång” som gäller. Vi hyr och delar som aldrig förr. Vilka är de nya entreprenörernas utmaningar?

Alltid i Camino

6 KOMMENTERAT Varför luktar tidningen? 7 NÄRBILD Äntligen en podd om hållbarhet. 8 UTBLICK Ett globalt toppmöte för hållbar mat arrangeras i Stockholm. 9 SPANAT Second hand-köphets, att avstå rikedom och allt-i-ett-miljömärkning. 11 I SÄSONG Gör rengöringsmedel av citrusfrukter. 12 TEKNISKT Hur blir samhället om robotarna tar över? 14 DESIGNAT Naturen hjälper oss hitta hållbarhetslösningar. 50 SMAKRIKT Förföriska recept, restaurangrecensioner och tips från ekohyllorna. 58 MODE 4 trender inom hållbar klädkonsumtion. 60 SUNT Med ekoglasögon på några av 2014 års skönhetsnyheter. 61 SÅ FUNKAR DET 3D-skrivare 62 KULTURELLT Dokumentärfilmaren Fredrik Gerttén är cykelfrälst och recension av nya mattidskrifter med miljöfokus. 65 DIY Låt inte dina smycken ligga och skräpa i lådan! 66 PÅ PLATS Workshop för unga miljöreportrar. 67 REDAKTIONEN Nya Caminomagasin.se innehåller mycket matnyttigt att utforska. 68 TILLTÄNKT Stefan Nilsson reflekterar över våra uppfattningar om att sätta eller följa trenderna. 70 VÄNNER Hitta schysta företag och organisationer.

TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND

26 9 trender som tar oss in i framtiden

Camino har identifierat nio hållbarhets trender som har potential att skalas upp till att bli normer. Trendanalytikern Christina Cheng ger sin syn på saken. TEXT CAROLINE PETERSON ILLUSTRATION ERIK NYLUND

32 De kallar oss makers Do it yourself har blivit Do it together. Ensam är inte längre bäste dräng – nu träffas kreativa själar och löser problem tillsammans.

TEXT & FOTO JOHANNA STÅL

38 Allt som behövs är en knuff När viljan inte räcker till behöver vi människor en knuff i rätt riktning för att göra hållbara val. Möt experterna i det nya forskningsfältet ”nudging”. TEXT CAROLINE PETERSSON ILLUSTRATION ERIK NYLUND

44 Vegansk vår i Tel Aviv

20 3

Vegotrenden har fullkomligt tagit över restaurangerna i Tel Aviv. Häng med på ett reportage som visar det veganska kökets potential. TEXT & FOTO EVA PAULSEN

50 Skön grön festmat Bloggen (och boken) Green Kitchen Stories är ytterligare ett exempel där det vegetariska köket har nått in i gourmet-världens finrum. TEXT INGEMAR TIGERBERG RECEPT DAVID FRENKIEL FOTO DAVID FRENKIEL & LUISE VINDAHL

OM CAMINO

FOTO FREDRIK KARLSSON

Pella Thiel är en av front figurerna för Omställning Sverige, en miljörörelse som vuxit sig stark på senare tid. Läs hennes berättelse om varför hon gett upp på politiken och bestämt sig för att ta saken i egna händer.

CAMINO 34 CAMINO MAGASIN CAMINO C/O LUSTHUSET SÖDRA LARMGATAN 6 41116 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ETT PERSONALÄGT FÖRETAG Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE REDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANSVARIG UTGIVARE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER NATHALIE BORGMAN-PETERS, STEFAN NILSSON, EVA PAULSEN, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL, INGEMAR TIGERBERG FOTOGRAFER DAVID FRENKIEL, FREDRIK KARLSSON (POXEN), EVA PAULSEN, JOHANNA STÅL ILLUSTRATION ERIK NYLUND

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G ANNONSBOKNING CAROLINE PETERSSON, CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE 076-170 55 76 DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERERA WWW.CAMINOMAGASIN.SE 23 KR/MÅN DIGITAL PRENUMERATION 29 KR/MÅN DIGITAL + PAPPERSTIDNING 295 KR DIGITAL + PAPPER ETT ÅR (INOM SVERIGE) 425 KR DIGITAL + PAPPER TVÅ ÅR (INOM SVERIGE) PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ.

ANLITA OSS!

Text & Bild

CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

Föreläsningar

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

HEJ MEDARBETARE!

Eva Paulsen … frilansjournalisten Eva har rötter i Malmö och bas i Berlin, men befinner sig större delen av året på resande fot. Hon rapporterar från världens alla hörn om allt från fotbollsmästerskap för hemlösa till forskning på spannmål. Fast allra hårdast bultar hjärtat för ämnena mat och innovation. I detta nummer av Camino har Eva skrivit om den veganska våg som sveper över Israel och som är på god väg att rita om Tel Avivs restaurangkarta.

LEDARE

CAMINO 34

”

Kan det bli lika självklart att välja giftfri tandkräm som att borsta tänderna?

TRENDERNA SOM HÖLL I SIG

16 JOHANNAS LÄSTIPS Jag blev förälskad i Green Kitchen Stories blogg första gången jag såg den. Fantastiskt för alla som älskar mat. I detta nummer har vi med några recept från den nya boken med samma namn som bloggen. Det är fascinerande med människor som hittat ett kall. Som självhushållnings fantast, odlare och omställnings förespråkare tycker jag det är extra spännande att läsa om Pella Thiel som detta nummers profil.

när jag var yngre var jag rätt gammeldags. Jag gillade sådant som äldre gillade, som att se långsamma och svåra filmer jag lånat på bibblan. Att paddla kajak, åka längdskidor och att vandra. Och att plocka lingon och göra sylt. Jag var väldigt intresserad av att sitta på kökssoffan och titta på folk som gick förbi på gatan. Jag var inget geni i skolan, jag har aldrig gillat att fokusera på saker andra säger åt mig att lära mig, men jag kunde allt om IB-affären, Myrdal-familjen och Franz Kafka, eftersom pappas skola var att ge mig Folket i Bild-tidningar. Jag var rätt otrendig då, men är megatrendig idag, om man ska tro trendspanare. Det finns såklart nackdelar med att mina intressen är inne, som att det är trångt i längd spåren eller tomt på bär i skogen. Men annars är det kul att så många gillar det som jag anser är bra grejer. det är lätt att falla för en trend, du läser om den på flera ställen, ser vänner som skriver om det på facebook och vips har du inspirerats till samma sak. Själv gör jag grönsaks-smoothies om morgnarna, jag yogar och vill lära mig meditera. Jag har börjat med växtbaserad kost och pysslar med att re-designa gamla möbler. Det är allt rätt bra saker ur miljösynpunkt, men de är ändå trendiga. Förhoppningen är att jag fortsätter även när den största trendvågen rullat förbi. Att det blir en vana. Det är det som det här numret handlar om – hur vi gör att de goda trenderna blir till vanor, till norm. Hur vi får människor att ställa om på längre sikt? Vi vill göra ett annorlunda trendnummer. Vi vill visa på några trender på hållbarhetsområdet

som vi tycker är bra och som har potential att skalas upp. Sedan frågar vi oss hur vi gör för att få dem att bli norm snarare än trend. Kan det bli lika självklart att välja giftfri tandkräm som att borsta tänderna? Kan det bli lika självklart att producera biologiskt nedbrytbara produk ter som det är att inte ha i ämnen som skadar ozonlagret? Kan det bli lika självklart att hyra som att köpa? vi har listat nio trender, vilka ni kan se i ett illustrerat reportage en bit in i tidningen. Några av dem har vi valt att exemplifiera med repor tage: den vegetariska boomen, delandeekono min, gör-det-själv-kulturen, och knuffpsykologin, den som vill knuffa oss i rätt riktning genom att titta på hur vi fungerar rent psykologiskt… Miljöfrågor var trendigt när Camino gav ut sitt första nummer 2007, idag har de övergått till att bli självklara på många företag, hos många privatpersoner och i några politiska partier. Vi hoppas att Camino är lika självklar och efter snart åtta år på banan kan man kanske säga lite skrytsamt att vi överlevde trenden och blev etablerade på magasinskartan. Trevlig läsning

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

KOMMENTERAT

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Jonathan.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Camino överträffar Netflix beröm Jag ville bara skriva till er och tacka för att ni gör en så bra tidning. Ikväll kände jag för att slötitta på något på Netflix men jag kan bara inte lägga ifrån mig tidningen! Tack för att ni bjuder på stimulerande och intressanta artiklar. Hela tidningen ger mig tro på att det finns hopp i den här världen. ANNI

Äntligen bra artikel om kost beröm/tips Ville bara framföra att jag blev uppriktigt glad över senaste numret av Camino, och då framförallt artikeln om dieter och miljön. Det var den överlägset bästa artikel om kost och hälsa som jag läst i svensk press! Till saken hör så klart att jag ätit oraffi nerad växtbaserad kost i 2,5 år, efter att ha läst om det i böcker och på internet men fram förallt C. B. Esselstyns bok om kost och hjärt sjukdom. Men grejen är att den information om kost och hälsa som ni förmedlade i artikeln sällan lyckas tränga igenom det övriga bruset av kostråd och modedieter i Sverige. Med en forskarbakgrund och ett stort intresse för kost och hälsa, tycker jag att det utifrån det kunskapsläge som råder är svårt att nå någon annan slutsats kring vad vi egentligen borde äta. Ändå hittar övrig media, inklusive diverse experter, i Sverige nästan aldrig dit. Därför var det oerhört glädjande att ni gjorde det! Skulle jag önska något mer av artikeln är det att ni skulle konfronterat Mai-Lis ”allt med måtta”-kostråd (med medelmåttiga resultat, märk väl!) för hjärt-kärlhälsa med Esselstyns WFPB-kostråd och tillhörande obestridliga forskningsresultat vad gäl ler just hjärt- och kärlsjukdom. Jag skulle även önskat att ni tipsat om filmen ”Forks over knives”, som är den mest lättillgängliga formen av introduktion till denna typ av kost och forskningsläget kring det. JONATHAN

Populärt matreportage i Camino 33.

Varför luktar det? kritk Ni gör en skitbra tidning, men detta nummer luktar så otroligt starkt av kemi kalier av något slag att jag var tvungen att lägga ifrån mig tidningen. Det riktigt sticker i näsan på ett obehagligt sätt och min kollega i landskapet som sitter flera meter bort känner det också. Undrar om något gick fel i trycket denna gång? Bara för er info. KICKI Hej Kicki och tack för ditt mail. Vi får kommentarer om detta med lukten titt som tätt. Faktum är dock att tidningar som luktar mycket är ett resultat av att

Tack för ditt brev Jonathan. Jag tycker också att det är konstigt att övrig media inte skriver om det här. När man gör efterforskningar så är den enda rimliga slutsatsen att vi behöver gå över till mer växtbaserad kost. Hoppas fler inser dess fördelar. JOHANNA

tryckbranschen har blivit mer miljövänlig. Förr användes nämligen mineraloljor för att binda de olika färgpigmenten. Numera används istället vegetabilisk olja – åtmins tone på Svanen-märkta tryckerier, vilket gör att färgen har längre torktid. Sedan är det förstås så att ju mer färg man har i en tidning desto mer luktar det. Där har vi ett dilemma eftersom vi vill fortsätta ge ut en färgglad tidning. Jag skulle rekommendera att du läg ger tidningen och vädrar lite innan du läser den för ganska snabbt kommer lukten att lägga sig. CAROLINE

Camino trycks på Svanen-märkt tryckeri. FOTO ZETTERQVIST TRYCKERI

NÄRBILD

ÄNTLIGEN EN GRÖN PODD! Fyra miljöproffs bestämde sig för att starta en podcast för att få anledning att träffas mer. TEXT JOHANNA STÅL FOTO ERIK ROSIN

Podden heter ”I väntan på festen”. Varför? – Vi är ett kompisgäng som känt varandra i 24 år, sedan vi pluggade till systemekologer på Stockholms Universitet. Vi arrangerade en gemensam 40-års fest ihop för ett tag sedan och själva festplaneringen gjorde att vi behövde ses 15 gånger. Då insåg vi att vi gillade mer att träffas än att planera. Så kom vi på idén om att göra en podcast ihop, för att ha en anledning att träffas. – Tanken är att ha ett autentiskt och avslapp nat samtal om hållbarhet med intressanta personer. Vi befinner oss i så många tillrät talagda kommunikationsflöden hela tiden och

informationen blir så förutsägbar. Inget får sticka ut. Samtalen i podden blir mer avslapp nade och lite småputtriga, hoppas vi. Vi kommer lära oss massa saker om h ållbarhet som inte är jobbkopplat direkt utan som är utforskande och framåt, för vi undrar hur vi ska hitta fram till den där festen som är morgondagen. Miljörörelsen är expert på att ropa på vargen och skrämma folk. Men festen är nu, det är nu vi ska uppfinna en ny värld och lösa hållbarhetsutmaningarna. Vi är mogna för att hitta något mer intressant. Vilka kommer ni att bjuda in? – Mest icke-miljöproffs och max hälften män. Musiker, författare, designers, varumärkes strateger... Max 50 procent får vara våra kompi sar. Vi vill fråga dem vad som är meningsfullt i deras liv och jobb? Vad som är viktigt i livet. Som exempel är vi mycket nyfikna på att höra vad Lars Norén säger när vi frågar ”vad är hållbarhet”? I väntan på festen är en podcast om hur miljö och hållbarhet blir mer av en fest än ett dåligt samvete. Första avsnittet släpptes i januari.

”I väntan på festen” görs av Kaj Torök på Futerra, Mats Johansson, Ecoloop, Fredrik Moberg Albaeco och Jan Wijkmark, White arkitekter.

UTBLICK

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Johan Rockström, Bill Clinton och Gunhild Stordalen pratar om mat på ett nytt toppmöte i Stockholm. FOTO CLINTON FOUNDATION, CATARINA ÅSTRÖM

Toppar snackar käk Stockholm gästas i maj av ledande forskare, politiker och näringslivsrepresentanter under forumet EAT – Stockholm Food Forum. Forumet kopplar samman mat, hälsa och hållbarhet och inledningstalare är den tidigare amerikanska presidenten Bill Clinton. TEXT JOHANNA STÅL – det finns forum för mat, hälsa, klimat och miljö men inget som sätter allt i ett sammanhang. Vi blir vad vi äter och världen formas av det vi lägger på tallriken. Dåliga kostvanor är en av huvudorsakerna till kroniska livsstilssjukdomar. Samtidigt är livsmedels industrin världens största källa för utsläpp av växthusgaser, den största förbrukaren av färsk vatten och kräver mest utrymme markmässigt. – Bra mat är inte bara en viktig del av lös ningen på våra största globala utmaningar utan

öppnar också för nya affärsmöjligheter, säger Gunhild A. Stordalen, läkare och ordförande i Stordalen Foundation. Forumet EAT – Stockholm Food Forum initierades av Gunhild Stordalen och Stockholm Resilience Center för ett år sedan. De siktar mot att bli en världskonferens med människor från hela världen som talare och besökare. Och det handlar mer om att få dit rätt personer, som kan göra skillnad, snarare än att det kommer så många besökare som möjligt. – Målet är att det ska bli som World Economic

Forum i Davos, fast för mat, säger Mårten Brink, pressansvarig för Eat. Och målet är lite närmare när Bill Clinton spikats som huvudtalare. Det är storslagna planer och det har varit rörigt att få ihop ett program med så många inblandade. Förhoppningen är att det ska sätta sig lite och att det kommer bli ett återkom mande forum varje år. – Vi har ett fantastiskt Advisory Board med många spännande namn i. Nyligen tillkom Mattias Klum också, vilket ger det extra tyngd, säger Mårten.

FOTO: WIKIMEDIA

SPANAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Second-hand som behovsstyrd shoppning eller konsumtionskalas? FOTO JOHANNA STÅL

Bill Gates är givmild.

JUST NU TALAS DET OM…

2 693 Antalet personer som Occupy Wall Street-rörelsens initiativ Rolling Jubilee lyckats göra skuldfria genom att betala av människors sjukvårdsskulder. Värdet av de skulder de hittills betalat av är 14,7 miljoner kronor.

… att köpshetsen flyttats till begagnatmark naden. Allt fler får utlopp för sina köpbeteenden på blocket, tradera eller i second-hand-butiker. Det är bra att second-hand accepterats i breda kretsar, men det förutsätter också en stor firsthand konsumtion. Bloggaren Underbara Clara har själv tröttnat på att springa på loppisar och skriver att ”loppis är en ändlig resurs” och det har hon såklart rätt i. Det har för många blivit till ett lystmäte som fylls snarare än den medvetna, behovsfyllande konsumtion som vi skulle önska.

… the Giving Pledge. Bill Gates gästade tvprogrammet Skavlan och fick stående ovationer när han berättade om vilka mängder pengar han gett bort under åren. Tillsammans med sin fru Melinda och miljardären Warren Buffet har han startat The Giving Pledge, ett initiativ som samlar miljardärer som är beredda att ge bort merparten av sin förmögenhet. Ett fan tastiskt initiativ som blir intressant att följa, men som givetvis väcker frågan om det är rätt

att några människor ska kunna bli så förmögna när så många andra behöver pengar för sin överlevnad? … en gemensam europeisk standard som samlar olika miljöcertifieringar i en enda. Ja det kan vara rörigt med alla märkningar för den som inte orkar engagera sig alltför mycket. Nu föreslår EU ett system för miljömärkning liknande det som finns för vitvaror när det gäller energianvändning. Det kommer bygga på en livscykelanalys men vara olika för olika produktkategorier. Dock verkar det som att det kommer dröja fram till 2020 innan syste met kan vara på plats. …roliga samarbeten. Jag ser just nu mycket fram emot boken Det vilda köket där kombon örtexperten Lisen Sundgren och säsongskocken Rune-Kalf Hansen slått ihop sina kloka huvu den för att göra en bok om mat, ätbara saker i naturen och hur det går att kombinera.

HUS MED UTSIKT - BYGGDA MED INSIKT I pittoreska Trosa bygger Ekologiska Byggvaruhuset moderna villor för ett liv bland trädtopparna där arkitektur, energisnålhet och naturanpassning fått högsta prioritet. Kloka, flexibla och annorlunda hus utvecklade för framtiden, smart anpassningsbara till både unga och gamla. Bekvämt boende i ett plan med möjlighet att välja till takterass med sommarrum/gästhus på taket. Husen är utvecklade av Ekologiska Byggvaruhuset i samarbete med Arkitektstudio Widjedal Racki. För mer info och priser samt vilka aktuella hus och tomter som är till salu just nu se

www.emilsbacke.se

I SÄSONG

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Rengöringsmedel på apelsinskal Lägg skal från två ekologiska apelsiner i en burk och fyll upp med ättiksprit. Låt det stå i två veckor. Sila sedan och fyll på en sprayflaska, utblandat med vatten. Vips har du en väldoftande rengöringsspray.

Apelsin & morotsmarmelad 2 liter 0,5 kg apelsiner med tunt skal 0,5 kg morötter 3 dl vatten 1 kg syltsocker 0,5 kg finhackad, syltad ingefära

FOTO

Tvätta apelsiner i varmt vatten. Dela dem och pressa ut saften (drick som juice). Finhacka eller mixa skal och fruktkött. Riv morötterna. Blanda saft, apelsinskal, morötter, vatten, socker och ingefära i en gryta. Koka upp under omrörning. Koka ytterligare tio minuter. Ta grytan från värmen, skumma väl och låt stå i 15 minuter. Rör då och då. Häll upp på varma och väl rengjorda burkar. Förslut och förvara svalt.

ROSINO

CITRUSBOVEN 80 procent av citrusfrukterna i affären innehåller bekämpningsmedelsrester. Men väljer du i stället eko kan du dessutom använda skalen. TEXT JOHANNA STÅL vi kan fortfarande njuta av citrusfrukter såsom apelsiner i några månader till. När vi köper konventionella apelsiner kommer de oftast från stora plantager som besprutas kraftigt. Naturskyddsförningen uppmärksammade innan julen att just apelsiner och clementi ner är de stora giftbovarna på julbordet. Hela 80 procent av citrusfrukterna i affären inne håller bekämpningsmedelrester. Efter skörd

behandlas de dessutom med antimögelmedlet imazalil (som enligt Naturskyddsföreningen är cancerogent och hormonstörande) och vax för att förlänga hållbarheten. även ekologiska apelsiner sprayas med bekämpningsmedel men i form av fiskproduk ter och algen kelp. Kopparsulfat tillåts dock i begränsad mängd. Ekologiska apelsiner får vaxas, men inte behandlas med antimögel

medel. Hållbarheten är därför något kortare, men du kan å andra sidan använda även skalet i matlagningen eller till all rengöring. Apelsiner finns även som Fairtradecertifierade i välsorterade livsmedelsbutiker. Säsongen för apelsiner är oktober till maj. Under sommaren och tidig höst är det bättre att satsa på svenska färska frukter och bär. Släng inte skalet, det går att använda! Se våra tips ovan.

FOTO IAAC

TEKNISKT

HUBOTET SAMHÄLL

ROBOTEN TAR ÖVER SPAKARNA

FOTO VOLVO CARS

TREND

Snart åker vi i självstyrande bilar och får varor levererade av drönare direkt till dörren. Maskinerna blir i rask takt allt mer självständiga, vilket öppnar en värld av möjligheter men också utmaningar för mänskligheten. TEXT INGEMAR TIGERBERG ”Ta inte våra jobb!” Det finns en stor barriär att överkomma för robottekniken som lär växa med tiden, nämligen vår inställning. Alla som följt tv-serien Äkta människor vet vilken flora av nya problemställningar vi har att ta ställning till. Enligt en undersökning gjord av forskarna Michael A. Osborne och Carl Benedict Frey som tidningen The Economist skrev om kan vartannat arbetstillfälle i USA vara möjligt att ersätta med robotar inom ett årtioende eller två. Debatten är förvisso inte ny, den har funnits ända sedan industrin började automatiseras. Hittills har motargumentet varit att det uppstår andra sorters jobb istället och att vi människor

slipper slitgörat. Men när robotarna blir allt mer autonoma blir listan på vad de kan göra väldigt lång och frågan är om mänskligheten lyckas skapa nya jobb i lika stor utsträckning. Kanske är det återigen dags att väcka frågan om vad vi ska göra med all den tid som frigörs? I Sveriges radios Vetandets världs reportage är den intervjuade arbetaren på Volkswagens fabrik i Tyskland först väldigt positiv när han beskriver sin nya arbetskamrat, en självsty rande robot. Sedan frågar reportern: Är det något mer du hoppas att den kan göra? – Ja att slippa klistra på den här plastfilmen vore skönt … (tystnad)… Eller förresten, då behövs ju inte jag längre…

Att läsa tidningen i bilkön kan bli möjligt i självstyrande bilar, men i förlägningen kan även köer och antalet bilar minska som följd av tekniken.

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Här levereras ett paket från Amazon med hjälp av en drönare.

FOTO

Det är inte bara p ersontransporterna som håller på att revolutioneras. Näthandel företaget Amazon bjöd i vintras på en smyg tittvideo av sitt nya leveranssätt med hjälp av drönare. Den flygande roboten plockar upp ett paket från lagret, flyger iväg med det och lägger det utanför dörren hos den som beställde varan. Redan nästa år beräk nar Amazon att de sista utmaningarna för denna teknik ska vara lösta och finnas som ett leveranssätt på näthandelssajten. I tekniktidningen Wireds specialnummer om 2014 skriver tidskriftens före detta chef redaktör Chris Anderson entusiastiskt om drönarnas framtid, möjligen inte så konstigt då hans nya jobb är som VD för robottillverkaren 3D Robotics. Ett område som han ser stor potential i är jordbruket och han beskriver hur drönarna kan övervaka fälten och till och med varje enskild planta. På så sätt kan till exempel bekämpningsmedel användas mer sparsamt. Istället för stora jordbruksmaski ner som sprutar ut stora volymer på hela fälten kan den lilla drönaren flyga omkring och småspruta på de plantor som ser ut att behöva en dusch. Idag kostar en sådan drönare omkring 6 500 kronor, inte mycket om man jämför med en traktor.

CJ ISHERWOOD

En robot kommer lastad

9 av 10 bilar kan försvinna Allt fler företag arbetar nu med att utveckla teknik så att bilar kan bli självstyrande. Google är ett av de mest uppmärksammade företa gen på det här området. Besöker man deras campus kan man se en Toyota Prius köra omkring utan någon förare. Även Volvo Cars arbetar med denna teknik och redan idag testas bilar på vägarna i Göteborg som styr sig själva. Än så länge övervakas körningen av en testförare men målet är att om bara tre år ska denna teknik vara så pass utvecklad att bilarna kommer ut till kunder i liten skala. Eftersom nära nog varje trafikolycka orsakas av mänskliga misstag har Volvo stora förhoppningar om vad detta kan innebära för dödligheten i trafiken. Men denna teknik har även stor potential i att effektivisera våra transporter. Enligt ett flertal undersökningar som Sveriges Radios Klotet hänvisar till skulle det behövas bara en tiondel så många bilar i samhället som idag. Behovet av att äga en egen bil skulle vara som bortblåst när man på någon minuts varsel kan få en självstyrande bil dit man står som kan ta oss dit vi vill. En slags taxi-bilpool 2.0. Trevligt för klimatet med andra ord, och en utveckling som gör att konventionella biltillverkare får se över sina affärsmodeller.

DESIGNAT

HJÄLP NATUREN PÅ TRAVEN Om vi vill rädda världen är kanske den bästa inspirationen att se hur naturen löser sina problem. Nu börjar vi lära oss av naturen och hjälpa den på traven genom att kompensera för förstörda ekosystem, återinföra vildmark och förhindra ökenutspridning. TEXT JOHANNA STÅL

TREND HÄRMA NATUREN

Målet med Rewildening Europe är att göra om 20 miljarder hektar till vildmark till 2020.

Ett vildare Europa Vildmarken i Europa är hotad. Allt mer land exploateras för boende, odling, vägar och industriområden men nu ökar intresset för att bevara de vildmarker som finns och att skapa fler. I Sverige finns exempelvis organisationen Naturarvet som köper upp gammelskog för att bevara den. Rewildening Europe är ett initiativ av bland annat Världsnaturfonden i Nederländerna för att öka andelen vildmark i

Europa. Målet är att göra om 20 miljoner hektar mark till vildmark till år 2020. Den ursprung liga faunan ska återställas för att återskapa levande system av plantor, insekter, bin och djur. Ett pågående projekt är gränslandet mellan västra Spanien och nordöstra Portugal, ett område som just nu har lågt ekonomiskt intresse. Då länderna idag satsar mycket på kultur och naturupplevelser har det varit

möjligt att avsätta hela 1,3 miljoner hektar land till vildmark. Ett vildare landskap, som berörs minimalt av mänskliga händer, gör att naturliga processer uppstår och bidrar till ett friskare lanskap för både människor och djur, menar organisationen. REWILDINGEUROPE.COM NATURARVET.SE

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Boskap stoppar ökenspridning

KOMPENSERING FÖR EKOSYNDER

Att skapa vildmark, bevara gammelskog och plantera träd är sätt att kompensera för utsläpp som företag gör, så kallad klimatkompensering. Men nu börjar det pratas också om ”ekosystemkompensering” och ekologisk kompensering. I statens utredning ”Synliggöra värden av ekosystemtjänster” (SOU 2013:68) presenteras idén om ekologisk kompensation. Det innebär att riktlinjer kommer utarbetas för kompensering vid exploatering av mark- och vattenområden. Den som är med och förstör ska också betala för detta. Om du exempelvis förstör en våtmark så ska en våtmark anläggas någon annanstans.

Vi kan härma naturens smarta design genom att se hur den löser problem med ökenutsprid ningen (desertification). Det menar biologen och jordbrukaren Allan Savory, som hävdar att lösningen är att hålla grupper av boskap som bearbetar marken. Den ökande ökenutspridningen i områden med långa perioder av regn och torka beror till stor del på att mark som inte besöks av djur som äter det höga gräset får problem att behålla vatten vid regnperioder. Betande djur skyddar sig mot rovdjur genom att förflytta sig i flock. De rör sig över stora områden för att hitta ny föda att beta och för att flytta sig från mark som blivit full av deras avföring och urin. Därför är de i ständig rörelse med den positiva bieffekten att marken blir bearbetad och att högt gräs ”klipps ner” inför regnperioden. När gräset blir kortare och marken är upptrampad kan marken lättare binda vattnet som kommer i regnperioden. En bieffekt är också att dessa nya marker sväljer koldioxid från atmosfären och binder den i marken. Vi skulle kunna nå tillbaka till förindustriella nivåer på koldioxid i atmosfären om vi använde oss av hans metod på hälften av världens slätter, menar Savory, som med pågående projekt har räddat 50 miljoner hektar från ökenutbredning. HOLISTICMANAGEMNET.ORG SAVORYINSTITUTE.COM

Djur som trampar upp marken förhindrar ökenutbredning.

FOTO: SAVOY INSTITUTE

FOTO REWILDENINGEUROPE

PROFILEN

TREND

e ar ll ä t Oms

PÅ HELTID

I slutet av 1990- och början av 2000- talet var internationella toppmöten den viktigaste måltavlan för många inom miljö- och solidaritetsrörelsen. Men nu har frågan blivit allt mer nära. Miljöaktivisten Pella Thiel är en av många som valt att lägga ner stridsyxan för att istället arbeta med lokalt omställningsarbete. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO FREDRIK KARLSSON

som hos många av oss började det med ett starkt intresse för djur och natur. Idag är Pella Thiel en av de eldsjälar som bestämt sig för att viga i stort sett all sin tid åt engage manget för en bättre värld. I åtta år, på tok för länge enligt henne själv, har hon varit ordförande i Naturskyddsför eningens krets i Värmdö kommun där hon är uppvuxen och också bor idag med man och två barn. Bland kärnan av svenska miljöaktivister är hon mer känd som en stark profil inom den svenska omställningsrörelsen, som vuxit sig stark de senaste åren. Det var under ett besök hos släktingar i USA, år 2008, som Pella för första gången stötte på representanter från Transition Towns Network, som rörelsen kallas inter

nationellt. Hon beskriver det som en totalt omvälvande upplevelse. – Jag bestämde mig där och då att det är det här – bara – som jag ska arbeta med framöver, säger hon. Utgångspunkten för omställningsrörelsen är att samla människor på lokal nivå för att möta de utmaningar som kombinationen klimatkris och oljekris innebär. Istället för att påtala fel och försöka påverka politiker och företag handlar det om praktisk handling, som att arbeta för att bli självförsörjande på mat och energi. Det som fångade Pella var framförallt den berättelse som omställarna vill förmedla, förklarar hon. – Det finns två dominerande berättelser om samtiden.

TILLBAKA TILL A T RÖ TERN

PELLA THIEL

40 Omställare på heltid, driver företaget Brave New World bor Ingarö, i Värmdö kommun familj Man och två barn ålder gör

PROFILEN

Den ena är att allt bara blir bättre och att vi gör saker snabbare och effektivare. Den andra är berättelsen om apokalypsen som vi får från Hollywood, där det är bra om man bunkrar upp med konserver och samlar på sig vapen. Inom omställningsrörelsen vill vi förmedla en annan berättelse. Vi tänker på riktigt att det faktiskt ska vara en omställning till en vackrare värld, som fungerar för alla. En vanlig missuppfattning om omställningsrörelsen, menar Pella, är att den handlar om att se till att var och en har så att de klarar sig i en eventuell kollaps. – Det skulle inte vara en särskilt bra respons. Det som behövs är mer gemenskap och större tolerans så att vi tillsammans kan bygga ett tryggt samhälle och ta hand om alla, även när förutsättningarna förändras väldigt mycket. Gemenskapen är kanske det mest centrala. kontakten med omställningsrörelsen påverkade Pella så starkt att hon bestämde sig för att släppa alla sina projekt anställningar och fokusera helt på det lokala arbetet. Bland det första hon gjorde var att söka pengar för att anordna en så kallad Framtidsvecka i Värmdö, något som också gjorts av flera andra omställningsgrupper i Sverige. – Jag jobbar mest ideellt och har ganska små inkomster, men också små utgifter. Eftersom jag har en man med en lön så funkar det för tillfället. Vi får se hur länge det går. Nyligen har Pella och hennes man tagit över förvalt ningen av den gård som tidigare sköttes av en av hennes morbröder. På gården finns bland annat fem grisar och några hästar, men nu vill de satsa mer på att odla grönsa ker. Just nu håller de på och bygger ett växthus. – Det är inget mål att vi ska bli självförsörjande på mat men vi vill kunna ta ett större ansvar för det vi konsume rar, förklarar hon. Pellas grannar är, som hon själv beskriver det, ”vanliga människor med jobb i stan, som inte tänker så mycket på hållbarhetsfrågorna”. Men relationerna till dem är trots allt goda och viktiga. – Det gäller att inte göra saker så att de känner att jag försöker pracka på dem mitt engagemang. Istället tänker jag att jag kan bjuda in dem till en fest. I maj planerar Pella att starta en pub i grannskapet som ska drivas helt gratis. Inspirationen kommer ifrån irlän daren Mark Boyle, också känd som ”Moneyless man”, som just nu samlar ihop pengar till sitt projekt ”The Happy Pig Project”, en fri mötesplats där människor ska kunna lära, äta, dricka, dansa och sova.

”

Att rösta är en mikroskopisk del av mitt demokratiarbete – Jag tror överhuvudtaget på att skapa fler ytor för utbyte mellan människor. Vi skulle kunna göra så mycket mer tillsammans. Det är ett sätt att göra upp med det vanliga synsättet kring individualism, status och konkurrens. Det är en världsbild där vi istället tar vara på varandras förmågor, förklarar Pella. Pella återkommer mycket till behovet av att förändra människors världsbild och värderingar. En förutsättning för att vi ska klara av att ställa om till ett mer hållbart samhälle är att människor genomgår en inre omställning menar hon. Genom egna företaget Brave New World håller hon ibland utbildningar och workshops som lägger fokus på relationerna till oss själva, till andra människor och till andra levande varelser. – Den värld vi lever i nu bygger mycket på att de här rela tionerna är skadade. Därför upplever vi oss som separata från annat liv. Om man upplever en skog som ett objekt kan man hugga ner den och ser man på andra människor som främmande kan man släppa bomber på dem. Det är en världsbild som gör oss ensamma och rädda. Där någonstans finns roten till problemet, säger Pella. analysen som pella gör är både dyster och hoppfull på samma gång. Samtidigt som det finns en reell oro över ett samhälle i kollaps och en tydlig uppfattning om att problemen inte kommer kunna lösas inom ramen för rådande ekonomiska och politiska system finns uppgiven het inte på kartan. – Så många människor i världen har börjar tänka och agera utifrån en annan övertygelse. Det vi ser växa fram nu är en av de största sociala rörelserna någonsin, med människor som på alla möjliga sätt jobbar för en bättre värld. Det är det som författaren och miljöaktivisten Paul Hawken har kallat för ”blessed unrest” (välsignad oro). – Jag hoppas att människor ska leka, dansa och sjunga mer i framtiden, avslutar hon.

PELLA OM En polariserad miljörörelse – Jag vet inte om det finns en polarisering, men det finns definitivt olika tankar om framtiden och vad som behöver göras. Många av de lösningar som miljörörelsen lyfter fram, som att fokusera på att få till en fungerande utsläppshandel och hårdare kemikalielagstiftning, är inte riktiga lösningar utan mer plåster på såren. Vi som tror att det krävs mer långtgående och djupgående förändringar har ett särskilt ansvar att bidra med en annan berättelse om framtiden. Politikens roll – Den förändring som det skulle innebära att skapa en kultur som är hållbar och rättvis innebär en transforma tion av samhället. Sådana djupgående förändringar görs inte av dem med makt. Det måste komma någon annanstans ifrån. Att rösta är en mikroskopisk del av mitt demokratiarbete. Uppoffringar – Den enda ”trade-offen” som jag har är den mellan engagemanget och mina barn. Jag kan ibland känna att mitt engagemang går ut utöver dem eftersom jag är borta mycket kvällar och helger. Att koppla av – Jag älskar att jobba prak tiskt och fysiskt, hugga ved och så. Det är min meditation Ibland kan jag känna lite oro för att framstå som galen. Det är ganska jobbigt att ha en helt annan världsbild än de flesta. Då är det viktigt att ha sammanhang omkring sig där man delar den oron.

TREND

CIRKULÄR I EKONOM

Delandeekonomin står på tröskeln till genombrott. Nya företag som förmedlar uthyrning av bostäder, bilar och resor från privatpersoner ploppar upp som svampar ur marken. Samtidigt håller framsynta storföretag på att testa nytt och köper gärna in sig i de nya tjänsterna. TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND

Hyr

dig fri! 21

silicon valley, ett av världens mest kända centra för innovation och designandet av morgondagens samhälle, bubblar det av engagemang. Åtminstone om man ska tro affärs- och tekniktidningarna; The Economist, Forbes, Wired, TechCrunch och FastCompany, som skriver spaltmeter om ”The Sharing Economy” (delandeekonomin på svenska). Det är en nybyggaranda som andas optimism liknande den IT-era som först byggde upp denna teknikdal utanför San Fransisco. Nu ska internet inte bara möjliggöra delandet av kunskap och information utan även av fysiska ting. Med hjälp av peer-to-peer-nätverk kan vi dela på saker som redan finns mer effektivt, och lätta på resursuttaget på vår planet, utan att vi behöver sluta använda grejerna – ett slags konsumtionssamhälle 2.0.

en kombination av hyperlokala saker där vi delar på saker i ett bostadsområde till globala tjänster såsom Airbnb. Oavsett kommer det vara en spännande utveckling, säger hon entusiastiskt.

stuart pledger är ordförande för CradleNet, en förening vars målsättning är att hjälpa Sverige med omställningen till en cirkulär ekonomi, och konsult på samma område med många storföretag som kunder. Intressent är stort och växande för de cirkulära affärsmodellerna menar han och tror att både nystartade bolag och äldre aktörer kommer att föra utvecklingen framåt. – Det är som att vända en liten motorbåt kontra ett stort fraktfartyg. De små kommer att visa framfötterna först, sedan kommer de stora Aja Guldhammer drakarna efter, men då med stor kraft, säger han Hendersson, det är som att någon öppnade dörren till ett nytt Men det är heller inte ovanligt att ivriga Airbnb. tänk och helt plötsligt blir det rusning i dörröppanställda på de större företagen tycker att omställningen, ut på marknaden. Om vi kan dela på ningen går för trögt och hoppar av och startar lägenheter kanske vi kan göra samma sak med egna bolag. soffor, bilar, eller till och med enskilda resor? – Klassikern är Niklas Zennström. Hans Företagen i delandeekonomin agerar som en chefer på Ericson fattade inte att internetteleslags mäklare som förmedlar resurser som för foni skulle bli en ”game changer”, så han slutade tillfället inte används. Airbnb gör det med hus, och startade Skype. Men nu har Ericsson svängt lägenheter och rum. Flexidrive gör det med bilar Stuart Pledger, i sin affärsmodell och gått från att främst sälja ordförande och Uber gör det med bilresor. basstationer till att istället sälja tjänsten att driva Cradle net. Samtidigt försöker en del framsynta företag dem. Know-how istället för hårdvara, berättar som idag säljer varor enligt den traditionellt linjära Stuart. modellen anpassa sig till denna nya verklighet och Exempel på företag som inte lyckats anpassa sig till börjar testa uthyrning som affärsmodell. det nya finns det gott om. Några klassiska exempel är – Vi har haft så mycket grejer allihop, nu är vi trötta skrivmaskinstillverkaren Facit som gick i putten strax på det och vill bara ha tillgång till dem istället. Jag har efter persondatorns inträde, kameratillverkaren Hassjälv nyss flyttat till ett hus med trädgård, och herregud selblad närapå likaså efter att envetet hållit sig kvar vid vad mycket olika grejer man behöver. Och alla i området sina analoga kameror, eller Nokia som missade smarthar en egen uppsättning av allt, trots att vissa saker telefontekniken. När företagen blivit bekväma med en bara används en gång per år, säger Aja Guldhammer viss teknik eller affärsmodell har så mycket investerats Henderson som är Country Manager för de nordiska till att optimera just den. Att byta spår är därför både länderna på Airbnb. riskfyllt och kostsamt. Men det finns också exempel där Airbnb är idag kanske det mest kända exemplet på ett de stora bolagen köper in sig i den nya ekonomin. framgångsföretag inom delandeekonomin med omkring – Bill Gates sa först att internet inte skulle bli viktigt 800 anställda världen över, en snabbt växande siffra. för Microsoft… Sedan fick de köpa upp internetbolag för – Men det är inte bara Airbnb som skapar jobb, även de att inte tappa mark. lokala värdarna är minientreprenörer som får intäkter, Stuart menar att till och med stora företag som Ikea poängterar Aja. Vi är precis i början av vad delandeekooch H&M har börjat titta på de här frågorna med en nomin kan göra. Det håller precis på att bryta igenom. seriös inställning. De är båda bolag vars affärsmodeller Peer-to-peer-lösningar kommer att stå för en stor del, bygger på volym, det vill säga att sälja så mycket möbler

I Airbnb:s över 500 000 listade boenden världen över finns en del spektakulära läckerbitar.

”

Jag tror att Ikea kan komma att hyra ut de långlivade sakerna såsmånigonm

PEER-TO-PEER

Termen peer-to-peer kommer ursprungligen från datavärlden och innebär ett nätverk utan centrum eller hierarki. Numera används den även för att beskriva nätverk i den levande världen (som kopplas samman med hjälp av Internet). Inom delandeekonomin består en ”peer” oftast av privatpersoner som har något att hyra ut till en annan ”peer”. Företagen agerar alltså i det här fallet en slags mäklare för uthyrningen.

och kläder som möjligt. Steget till uthyrning kan därför verka långt. – Jag tror att Ikea kan komma att hyra ut de långlivade sakerna så småningom, till exempel vitvaror, medan de istället kan välja att samla in kortlivade sakerna, som till exempel soffklädsel för återanvändning eller biologisk nedbrytning. – H&M har inte startat insamling av kläder i 50 länder med ambitionen att det ska vara lönsamt idag. De gör det för att lära sig mer om cirkulärt tänk. Men de öppnar dörren för att det kan bli lönsamt på sikt. Det öppnar för tankar kring vad man kan göra med materialen. Det skulle säkert ta 15–20 år att ställa om helt, säger Stuart. en mindre aktör på den svenska klädmarknaden som har testat uthyrning som affärsmodell är sportmärket Houdini. Förra vintern var det premiär på uthyrning av skalplagg för vintersport. – Vi pratade om det länge innan vi satte gång. Det var många orosmoment. Ojojoj hur ska det gå? Hur ska vi räkna hem det? Hur kommer plaggen att slitas? Hur ska de tvättas? Vi målade upp så många hinder. Till slut sket vi i allt det där. Tar vi i för mycket eller för lite får vi korrigera det sen tänkte vi. Efter ett tag ser vi hur det funkar. Nu har vi hyrt ut ett 50-tal jackor och det har varit extremt uppskattat och väckt mycket nyfikenhet. Vissa kunder säger ”Vad

”

Vi är precis i början av vad delandeekonomin kan göra bra, jag använder grejerna max två gånger per år!” Det blir både ekonomiskt, miljömässigt och utrymmesmässigt smart. Vi siktar på att hyra ut fler produkter på sikt, berättar Mia Grankvist på Houdini. En bransch som hade lite försprång in i den här utvecklingen är bilindustrin. Biluthyrning har funnits länge och inte heller bilpooler är jättenytt, även om det först på senare år har tagit fart på allvar. Med delandeekonomin har det nu kommit fler sätt att dela på bilar. Flexidrive är ett svenskt peer-to-peer-exempel där man hyr bil av sina grannar, inklusive försäkring. Magnus Engervall som är VD på Flexidrive tycker sig se ett ökat intresse för bildelning från hela kedjan av aktörer. – Billtillverkarna är så att säga på toppen av berget, sedan kommer biluthyrarna, därefter bilpoolerna och till sist ”peer-to-peer sharing” som oss. Det man ser mer och mer som är väldigt intressant är att de äter upp varandra uppifrån och ner. Ett av världens största biluhyrningsföretag, Avis, köpte upp världens största bilpool, Zipcar. Bilpooler har gått in och köpt upp företag inom peer-to-peer car sharing. Även billtillverkarna har vaknat. GM gick ihop med Relayride, världens största företag inom peer-to-peer car sharing, berättar han. Flera biltillverkare bygger nu särskilda modeller som enbart är till för ”on demand car sharing”. Vad får det för design- och funktionsmässiga konsekvenser när man inte längre konstruerar en bil för en ägare? – De vill vara med på racet, men problemet är att de inte kan uppmuntra bildelning för mycket. Det är en motsägelsefullhet. Hur mycket kan de pusha för det?

Sunfleet är Sveriges största bilpool med 800 bilar, vilket gör dem till Volvos tredje största kund globalt.

Peter Algurén är VD på Volvoägda bilpoolen SunMen vägen framåt för delandeekonomins företag är fleet, idag Sveriges största med 800 bilar och 27 000 inte helt utan vägbulor. Svenska taxiförbundet har klagat användare. Volvo var tidigt på bollen med bilpooler och på att Ubers förare inte har taxameter i bilarna. Allt startade Sunfleet tillsammans med Hertz i slutet av sköts istället via mobilen. Men Robin menar att de har 90-talet. en god dialog med myndigheterna och arbetar – Vissa frågor kan bli lite tudelade, och visst mot att lagen ska bli teknikneutral. är det extraintressant att vara ägd av en billUber och andra tjänster har stött på liknande tillverkare. Kortsiktigt kan det verka korkat utmaningar i vissa städer i USA där taxibolagen för bilindustrin att främja bilpooler när man känt sig hotade. Boendetjänsten Airbnb stötte vill sälja bilar, men annars kanske man inte på patrull i Amsterdam när en tidningsartikel säljer några bilar alls till de bilpooler som ändå hävdade att tjänsten var olaglig. Först vände sig Magnus kommer. Sunfleet är Volvos tredje största kund myndigheterna mot Airbnb men efter dialog har Engervall, vd Flexidrive. globalt, och många av dem som använder bilpool de istället vänt blad och ser deras tjänster som hade inte tänkt köpa bil ändå, särskilt inte en ny något som kompletterar hotellens uthyrning, till Volvo. Genom bilpoolerna får bilindustrin ut exempel vid stora evenemang i staden. Genom nya fräscha bilmodeller till kunder som aldrig Airbnb ökar man vid högsäsong stadens annars hade sett dem. Vi är inte och rotar kapacitet att husera turister. oss hos Volvos kärnkunder direkt, beskriver Peter, som tror att det finns plats för flera slags motstånd från myndigheter och konkurrenter bildelningsmodeller. är väntat när nya fenomen uppstår, men den Peter Algurén, stora utmaningen för att verkligen skala upp – Det finns plats för alla. Vi har exempelvis VD Sunfleet. nybilsdoft i alla bilar och vi är lite dyrare, men verksamheterna verkar alla vara överens om: samtidigt slipper du allt trubbel med att äga en det är människor egna inställningar. Sakta egen bil. Vi lägger mycket energi på våra bilar, men säkert sker en värderingsförskjutning i tjänster och appar så servicen ska vara jätte samhället bort från privat ägande till att ha bra. Vill man ha en billigare lösning så kan tillgång, men går det tillräckligt fort? man använda sig av peer-to-peer-varianterna. – Vi gjorde en undersökning om vad anledningen var att folk inte hade testat Flexidrive Robin Reznik, ett annat sätt att dela på bilarna är att dela på och osäkerhet var den största anledningen. Folk VD Uber. själva resorna. Det har företaget Uber utvecklat har svårt att placera vad den kommer ifrån. De en tjänst för. Med hjälp av din smartphone kommer du har ingen kompis som har testat, de har inte stött på snabbt i kontakt med privatchaufförer som inte har det i andra sammanhang. Först hör man det kanske i något uppdrag för tillfället. I andra länder kan du bli radio, sen pratar en granne om det, sedan läser man i upplockad av helt vanliga privatpersoner, men i Sverige tidningen. Tillslut vågar man testa, beskriver Magnus använder Uber sig av professionella chaufförer än så Engervall, VD på Flexidrive och får medhåll från Aja länge. Prisbilden på tjänsten i Stockholm är som en Guldhammer Henderson på Airbnb: vanlig taxiresa, skillnaden är att du får en lyxigare resa – Vi är ett av de första företagen inom delandeekomed privatchaufför i finare bilar. Sedan de lanserade nomin vilket betyder att vi lika mycket behöver sprida tjänsten i januari 2013 har de vuxit snabbare än i någon själva idén. Och dessutom måste våra tjänster vara av de 70 städer världen över som Uber finns på. excellenta över hela världen för att inte solka ner ryktet. – Uber bygger på att skapa effektivt resursutnyttjande. Det är en stor utmaning och därför har vi många lokala Våra partnerförare gör investeringar i bilar och i sina kontor. verksamheter baserat på ett begränsat antal kontraktSå om du tycker att det ägarfria samhället tar för skunder. Med Ubers plattform kan de ta emot kunder då långt tid på sig och därför vill sprida delandeekonomins de annars inte haft en intäkt, vilket är ett exempel på evangelium kanske det första steget är att berätta för hur delandeekonomin skapar effektivitet, berättar Robin dina vänner när du hyrt något, eller i all sin enkelhet Reznik från Uber Stockholm. dela den här artikeln.

Det 채r dags att de goda trenderna blir norm. H채r har Camino valt ut nio trender som har potential att skalas upp och l책ter trendanalytikern Christina Cheng kommentera n책gra av dem.

Trender som tar oss in TEXT CAROLINE PETERSSON ILLUSTRATION ERIK NYLUND

i framtiden 26

PEAK EVERYTHING

det har talats länge om peak oil för att visa på den tidpunkt då den maximala råoljeproduktionen är nådd. På senare år har ordet ”peak” också börjat tillämpas för att visa på hur vår konsumtion av vissa varor har nått en topp. Mycket på grund av ett skifte i människors värderingar och livsval, inte minst i västvärlden. Bilen förlorar i status, det är trendigare än någonsin att cykla och allt fler väljer att minska sin materiella konsumtion och sitt köttätande. En stark drivkraft är den personliga hälsan och välbefinnandet. Allt fler upplever baksidan av konsumtionssamhället, i form av stress, tidsåtgång och statushets. Fortfarande är det en mindre grupp i samhället som har valt att växla spår, men tillräckligt för att göra avtryck i statistiken.

Christina Cheng: – Jag skulle vilja påstå att ätandet är det nya shoppandet. När vi efter ett decennium av lågt pris-yra blivit less på att försöka få plats med ytterligare en pinal i hemmet så skiftar vi fokus. Vi vill fortfarande bekräfta våra identiteter och vad bättre sätt att göra det på än att käka och hänga på ett ställe bemannat av tatueringsgenerationen? Shoppingboomens nedgång syns också i att ”storformaten”, dvs stora butiker utanför städerna tappar omsättning för första gången sedan de kom under 90-talet. Matbutiker som ICA Nära och Supermarket har kommit ikapp och gått om de stora Maxi- och Kvantumbutikerna. Så när det talas om att vi ska tillbaka på ”gamla nivåer” av konsumtionen så är det högst tveksamt om det kommer att hända.

CIRKULÄR EKONOMI

allt fler pratar om behovet av nya affärsmodeller för att få bukt med dagens ohållbara, pryl- och materialbero ende tillväxt. Rörelser som Cradle to Cradle (Vagga till vagga) och ett stort uppsving av företag som erbjuder hyr- och delandetjänster är två exempel på hur denna trend har vuxit sig stark År 2013 var ”cirkulär ekonomi” på allas läppar. De flesta tycks vara överens om att det som krävs för det stora genombrottet för de cirkulära affärsmodellerna är en värdeförskjutning bort från det personliga ägandet till att istället ha tillgång utan att äga. Något som ses som allt mer självklart i den digitala världen. Ett tydligt exempel är musiktjänsten Spotify där vi gått från att köpa skivor till att streama musik från nätet. Kanske lägger det grunden för ett skifte för delande av större fysiska resurser.

GÖR DET SJÄLV, TILLSAMMANS

ända sedan caminos start år 2007 har vi förmedlat mäng der av Do It Yourself-tips till våra läsare, alltifrån hur du gör en egen bokhylla av drivved till hur du själv elek trifierar din cykel. Men Diy som rörelse omfattar något betydligt större. Just nu ser vi hur allt fler hemmasnick rare och kreativa entreprenörer går samman för att lösa olika utmaningar i samhället. Det skapas nya öppna plattformar för kunskapsöverföring på nätet, arrangeras ”maker-dagar” och andra fysiska mötesplatser för människor som vill skapa, laga och tänka tillsammans. Inspirationen kommer inte minst från nätets opensource-kultur och många av de nya entreprenörerna tänker cirkulärt redan från dag ett. En stor utmaning, för att skala upp dessa initiativ, är startkapital, resurser och att hitta fungerande affärsmodeller.

Christina Cheng:

– Det är intressant att se att cirkulära lösningar både kommer från de små entreprenörerna och de riktigt stora jättarna. På prylsidan ser vi många nya affärsmodeller som nyttjar styrkan i den cirkulära ekonomin oftast genom pay-per-use för allt från tvättmaskiner till bilar. Men med tanke på att matproduktionen står för en så stor del av vår miljöbelastning så är det än mer spännande att se vad som kommer hända på den biologiska delen av cirkeln. Där finns fortfarande mycket att utforska.

– Det här en frukt av den digitala revolutionen och den tekniska utvecklingen. Tidigare fanns produktionsövertaget hos de som hade kapitalet men genom att kreativa människor nu har hittat varandra har det blivit enklare att göra saker själva. Delvis drivs den av en ny generation unga som är arbetslösa och också behöver vara mer kreativa för att skapa sitt eget levebröd. Utvecklingen kommer att resultera i att vi får många fler mindre företag som skapar sina egna lösningar på problem. Det ligger mycket styrka i den här rörelsen.

TILLBAKA TILL RÖTTERNA

gör det själv-rörelsen samlar många tekniknördar men också de som gärna pysslar med stickning, brödbak, korvstoppning, odling och att lappa och laga. De är del av en växande rörelse som vill att vi värdesätter kunskaper från förr. Några argumenterar starkt för att vår fokus nu måste vara att förbereda oss för en förenkling av samhället framöver genom att lära oss om självhushållning. Det stora intres set för bloggare som Underbara Clara och Cornucopia?, boken Kollaps av David Jonstad och ett växande engage mang för Omställningsrörelsen är några exempel på hur trenden manifesteras i Sverige. Övertygelsen om att samhället behöver förändras i grunden är en stark drivkraft men många väljer också att odla, baka och sticka för att de tycker det är kul, lärorikt och kreativt.

Christina Cheng – Den här trenden ser vi inte minst inom mat. Vi ser att fler har gått från att använda lightprodukter till mer naturliga fettprodukter och att man lär sig att ta tillvara på mat. Framtiden tror jag kommer att handla om en kombination av det gamla och det nya, där man både kommer kunna ta vara på gammal kunskap och samtidigt släppa in ny. Jag har svårt att se att en majoritet av den moderna människan kommer kunna hitta tid att tillfredsställa sina behov genom att odla sin egen mat. Däremot tror jag att det kommer att bli fler som ägnar sitt liv åt det och att vi får fler som kombinerar distansjobb med självförsörjning. Dessutom får vi mer utrymmen för mindre initiativ som kvartersnära odlingsbutiker.

HÄRMA NATUREN i förra numret av Camino intervjuade vi den amerikan ska biologen och författaren Janine Benyus i samband med att hon tog emot Göteborgspriset för hållbar utveckling 2013. Priset fick hon för sitt arbete med biomimik, det vill säga läran om hur man med naturen som förebild kan lösa olika typer av problem. Janine har gett ut sammanlagt sex böcker i ämnet och har därmed bidragit till ett starkt växande intresse inte minst hos uppfinnare, produktutvecklare och designers världen över. Redan nu kan kunskaperna om biomimik hjälpa oss ta fram smartare lösningar. Studier av hur fiskar i grupp nyttjar varandras energi har inspirerat forskare vid Calthech universitet i USA i designen av en vindkraftspark och i framtiden kan vi få mer effektiva datarouters, mindre trafik och smartare elnät tack vara myrkolonier, slemsvampar och bin. För att skala upp trenden behövs mer pengar både för forskning och implementering.

HUBOTSAMHÄLLET beteendeekonomerna lär oss att människor inte är så fria och självständiga som vi tror. Den stora skillnaden mellan oss människor och hubotarna i populära TV-serien Äkta människor är kanske snarare att ”maskinerna” oftast är mer rationella än oss människor, på gott och ont. I framtiden kan vi få en utveckling där skillnaden mellan människa och ”maskin” suddas ut allt mer. Teknikoptimisterna ser en framtid där robotar kan hjälpa till att upptäcka sjukdomar innan de bryter ut och ta över en stor del av det arbete som idag utsätter människor för fara. En stor potential inom miljöområdet är att vi kan få självstyrande farkoster som minskar behovet av att var och en har en egen bil och att det utvecklas nya system för att leverera varor som vi delar med varandra. Precis som i Äkta människor finns dock en stor risk att samhället får nya utmaningar att brottas med när robotar tar allt större plats. Att skala upp denna trend kommer att väcka diskussioner kring värderingar om vilket samhälle vi vill ha.

VEGOVÅR

många av världens ledande forskare är överens om att en växtbaserad kost är bäst för planeten men också för oss människor.Tittar man på de kostråd som förmedlas av Världshälsoorganisationen WHO, American Health Association och svenska Livsmedelsverket är trenden tydlig. Alla manar de oss att äta mindre kött, framförallt det röda, och mer av frukt och grönt. I populärmedia ser vi också nya modeord blossa upp, som veggivore och flexitarian, samtidigt som allt fler kändisar går över till en vegetarisk eller helt vegansk diet. Hur synen på kött kommer att vara i framtiden är svårt att sia om, och är också beroende av hur djurhållningen kommer att se ut. Odling av kött och en ökad användning av insekter som proteinkälla kan få stor betydelse.

Christina Cheng – Jag tror inte att vi helt kommer att sluta äta kött, men att vi kommer få se en stagnering och en vikande trend om ett par år. Något som inte nämns så ofta är att en stor del av ökningen av vår köttkonsumtion ligger i kyckling. Är du medveten om köttets påverkan är det ofta det röda köttet du väljer bort först. Det kommer fortfarande ta ett tag innan hamburgergubbarna lägger om.

CYKELN – DEN NYA BILEN

i camino 31 från år 2013 var detta titeln på numrets huvudreportage. Artikeln handlade framförallt om utvecklingen av nya lastcyklar och velomobiler som gör att cykeln på allvar kan komma att utmana bilen som transportmedel – inte minst i städerna. I flera städer runt om i världen ser vi en stark ökning av andelen cyklister. Trenden är delvis ett resultat av att allt fler lokala politiker inser att cykeln kan spara samhället stora pengar, göra människor friskare och inte minst ge utrymme till att använda stadsutrymmet på andra sätt än till vägar och parkeringsplatser. Också den framtida utvecklingen är starkt beroende av vilka satsningar som våra politiker väljer att genomföra. En omställning från bilen till cykeln i större skala kräver stora och medvetna satsningar på infrastruktur som bidrar till att det blir både billigare och enklare för folk att använda cykeln.

Christina Cheng – Utvecklingen av hyr- och tjänsteekonomin kommer ha en viktig betydelse för denna trend. Vi kommer inte att sluta att köra bil, men vi kommer se fler lösningar där vi kombinerar olika transportsätt. Min högst personliga lösning på det här är exempelvis att jag cyklar samtidigt som jag har gått med i en bilpool.

KNUFFAR I STÄLLET FÖR INFORMATION

trots att kunskapen och medvetenheten om framtidens utmaningar växer i samhället ser vi att det framförallt är en liten grupp människor som gör de stora förändringarna i sina sätt att leva. Detta trots att många människor faktiskt säger sig vara beredda att göra förändringar. Allt fler beslutsfattare och opinionsbildare inser behovet av att ta till nya metoder för att påverka människor och har börjat intressera sig mer för forskning inom psykologi och beteendeekonomi. Ett exempel är att använda sig av nudging – ”knuffar” som på olika sätt uppmuntrar och påminner människor om att göra mer medvetna val eller får dem att omedvetet välja grönare. Kunskap om nudging har också visat sig viktigt för hur man utformar andra politiska styrmedel. Den stora utmaningen för att skala upp utvecklingen är att se till att de som sitter på besluten får ordentlig kunskap och inser vikten av tålamod för att ta fram metoder som verkligen fungerar.

Christina Cheng Trend- och innovationschef på designföretaget Silver. I alla uppdrag har Christina fokus på hållbarhet, eftersom hon anser att det vore direkt dumt att inte göra saker så bra som möjligt.

Hur definierar du en trend? – Jag brukar använda mig av en definition från trendwatching.org där man menar att en trend är ett nytt sätt att möta ett behov på. Våra behov är ganska stabila medan uttrycken för dessa förändras i form av olika trender. Vad krävs för att en trend ska övergå till en norm? – Det finns en skillnad mellan en trend, som per definition står för något tillfälligt, och en så kallad ”disruptor” (på svenska ungefär, något som stör) som för alltid förändrar inriktningen på något. Ofta handlar det om teknikskiften som blir samhälls förändrande. Inom hållbarhet kommer det och går olika tren der. En del av dessa har potential att bli ”disruptors”. Om nya cirkulära affärsmodeller visar sig slå gamla affärsmodeller kommer det exempelvis inte finnas någon möjlighet att finnas kvar inom det gamla paradigmet. Många kommer till Sverige för att studera hur nya trender slå igenom. Varför är vi svenskar så trendkänsliga? – Det har sina historiska skäl. I slutet av 1800-talet höll vi på att supa ihjäl oss och vi har inte direkt några storhetstider som vi kan se tillbaka på. Därför är vi inte som fransmännen som tycker det var bättre förr. Det ligger mycket i vår självbild att istället blicka framåt och omfamna framtiden.

s r e k a m De kallar oss

Lance hjälper utsatta barn att odla ekologiskt i Philadelphia, Jasmine riskerar hemlöshet för sin passion och Ola mäter det mesta han gör i sitt liv med ett digitalt armband. Alla tre delar intresset för en rörelse som växer explosionsartat över hela världen just nu. TEXT & FOTO JOHANNA STÅL

de ses som aktivister, entreprenörer, nördar och genier. De är som Occupy-rörelsen, fast för vetenskap, teknik och innovationer. Vissa menar att de vill ta tillbaka makten över hur saker görs. Klart är det i alla fall att DIY-, gör-det-själv-, eller ”maker-rörelsen” fullkomligt exploderat den senaste tiden. Att hitta nya lösningar på kluriga problem som inte etablerade institutioner kan lösa är en drivkraft, men det kan också handla om ren upptäckarglädje, skapande lust eller försök att få kontroll över hur saker faktiskt fungerar. För att förstå den spirade rörelsen besöker jag diy days på Lindholmen i Göteborg, mitt i den isande kalla vintern. Eventet har inte kommit igång när jag anländer till lokalen på Lindholmen prick klockan 11. De huserar i en filmstudio, med högt till tak och helsvart inredning. Deltagarna släntrar in lite efter hand, och det märks att DIY-rörelsen ännu inte är lika etablerad här som i USA, där den har ett starkt fäste. Här finns det fortfarande

TRENDÄLV

SJ GÖR DET NS A TILLSAMM

Lance Weiler.

Jasmine Idun Lyman som tagit diy-days till Sverige hoppas att det ska bli lĂ¤ttare fĂśr makers att hitta finansiering.

DIY, MAKERS & HACKERSPACES

Diy betyder ”doit-yourself” och är en metod för att bygga, modifiera eller reparera något själv, utan hjälp av proffs. Det kan handla om att man gör det av ekonomiska orsaker, vilket var vanligare förr, eller av miljöengagemang. Göteborgsbaserade Creatables blev Maker of the year med sin produkt Strawbees som gör att man kan bygga stora objekt med hjälp av sugrör. FOTO: CREATABLES

plats för fler deltagare. Högst aktivitet finns i början av dagen hos energiska studenter från Chalmers som driver en robotförening och bygger studenthus med solpaneler. Lance Weiler, medgrundare till diy days har kommit till Göteborg från New York för att inleda dagen. Han berättar att initiativet startades i USA för sju år sedan och då mest handlade om kreativitet och att ha kul. Nu, efter 18 event har det utvecklats och många projekt som kommer ur dagarna handlar om social hållbarhet. Under dagarna delar människor kunskap, idéer och metoder för att skapa en bättre värld. Angreppssättet är, med Lances ord: – Hur får vi staden Göteborg att fungera för 100 procent av dess invånare? Lance kallar sig själv för berättare (storyteller), men utforskar gärna gränslandet för hur en historia kan berättas: genom konst, film och spel. Alltid med hållbarhetsfokus. – I Philadephia jobbar vi med organisationen The Village, som arbetar med socialt utsatta barn. Vi hjälper dem med en ekologisk odling, kreativt entreprenörskap och försöker öka engagemanget kring hållbarhet i organisationen. För att exemplifiera vad diy days kan resultera i, berät

tar han om ett omtalat projekt som kom från day days i New York förra året. – Vi arrangerade ett event ihop med The Village som hette My sky is falling. Det var en utställning om hur det är att bo i fosterfamilj. De flesta som bott i fosterhem hamnar på gatan efteråt och tanken var att visa på hur det är att vara fosterbarn. Vi satte sensorer på män niskorna som besökte utställningen, där deras hjärtslag, rörelser och hudförändringar registrerades. På så sätt kunde vi mäta vilka ögonblick människor kände som starkast, vilka berättelser som gjorde starkast intryck och fick andra att reagera, fortsätter han. det finns oändliga möjligheter för vad som kan skapas genom dagar som dessa, eller via öppna nätverk på nätet. Trenden är tydlig, vi vill inte längre sitta ensamma i vår källare och uppfinna, nu samarbetar vi, delar på kunskap och ses gärna för att arbeta på varandras idéer. På diy days i Göteborg finns allt från biologiskt ned brytbara krukor av papp till hemmasnickrade elcyklar, robotklubbar och spelutvecklare. Men trots att DIY-kulturen ligger i tiden så är det fortfa rande få som kan försörja sig på det. Jasmine Idun Lyman har tagit diy days till Sverige, men det har haft sitt pris.

Trenden idag är dock att allt fler gör saker själv för att de tycker det är kul, kreativt, de får saker att passa dem själva bättre eller de kan uppfinna nya saker som de tycker fattas. På håll barhetsområdet har man ofta pratat om olika typer av odling, lappa-och-laga och re-design, men det kan också användas på en mer avancerad nivå för att uppfinna saker som vårt samhälle behöver för att möta hållbarhets utmaningar. Ordet maker används allt oftare om perso ner som använder sig av DIY. Makerspaces syftar till olika arenor där människor kan komma och göra saker själva. Det kallas också ibland för hackerspaces. Dessa kan vara tillfäl liga eller permanenta.

– Jag har tagit lån för att kunna få det hända. I somras var jag nära att bli hemlös då jag lade all tid på att bygga upp Collaboratory (ett makerspace, en lokal för kreatörer) här på området och eftersom jag är företagare kunde jag inte ens få det lägsta sociala stödet som Sveriges så kallade skyddsnät ska ge. Alla pratar om deltagande, kreativitet och tillgänglig kultur men ingen vill betala för resurser och stöd till diy days och andra gräsrotsinitiativ. Drivkraften är tydlig för Jasmine. Hon vill hjälpa andra människor som inte går att stoppa i ett fack, som inte kan fylla i standardiserade blanketter för att det inte finns något passande alternativ att kryssa i. Hon vill bidra till att skapa bryggor mellan människor och få dem att dela verktyg med varandra. – Jag vill inte att andra ska ha det som jag, att stän digt leva på gränsen till att vara hemlös trots att jag arbetar sju dagar i veckan, har över 630 högskolepoäng och jobbar med toppnamn i branschen. – DIY står för do-it-yourself, och betyder gör-detsjälv, men också att dela resurser, exempelvis genom crowdfunding, gräsrotsfinansiering. För hur ska man få finansiering till sin första film om man inte gjort någon film tidigare? Jasmine menar att DIY-rörelsen i Sverige håller på att växa. Exempelvis är många bibliotek intresserade av att bygga så kallade makerspaces och digitala verktyg som

gör det enklare att samarbeta och distribuera sin konst. Men vi ligger fortfarande långt efter USA. – Diy days producerar efter varje event en bokserie som heter ”Learn Do Share” som går att ladda ner gratis och därför brukas av exempelvis skolor och privatpersoner utan kostnad. I New York är diy days en del av Parsons The New Schools årliga verksamhet, jag hade velat se en sådan utveckling här i Sverige, där utbildningen verkligen behöver förnyas och bli mer inkluderande för alla olika människor. Narrativ och spel är naturliga sätt för människan att förstå sin omgivning, dela upplevelsen med andra och lära sig nya saker. Vi behöver en mer människocentrerad design i alla delar av vårt samhälle, menar Jasmine. diy är ett brett område. Det kan handla om att bygga tekniska prylar, att sy egna kläder, skriva böcker och ge ut på egen hand, göra spel eller filmer ihop med andra på andra sidan jorden eller ta övergiven mark och börja odla. Men det vi sett hittills är bara början. – Snart har alla människor mobiler i fickorna som mäter hur vi rör oss och hur vi mår. Eller kläder som mäter vår puls och pannband som mäter våra hjärnvå gor, berättar Ola Cornelius som grundade Quantified Self-gruppen i Stockholm för två år sedan. Begreppet Quantified Self myntades år 2007 av Gary Wolf och Kevin Kelly, redaktörer på Wired Magazine

”

Narrativ och spel är naturliga sätt för människan att förstå sin omgivning En del av deltagarna har samlats till en workshop som Lance Weiler håller i.

Medverkande under diy days var Earthlabs Studio, som har gjort en komposter bar kruka av papp.

Med Googles nya lins kan diabetiker själva mäta sin blodsockernivå och hålla den under kontroll.

Med Jawbone UP24 kan du mäta hur du äter, sover och rör på dig och koppla upp den mot din smarta telefon.

och handlar om en rörelse av människor som använder sig av olika typer av teknik för att mäta saker – huvud sakligen på sig själva. Det handlar i nuläget främst om armband som mäter puls, sömn, blodryck, hur mycket du svettas och hur mycket du rör dig. Eller om mobilapplikationer som gör liknande saker. – Det är sensorer som blivit billiga, som möjliggör den här tekniken, berättar Ola. Trots att mätningsintresset är en trend i tiden som möjliggjorts av ny teknik menar Ola att vi alltid varit intresserade av att mäta saker. – Det är ett sätt att förhålla oss till vår omvärld. Vi har länge använt vågar och måttband, kollat temperaturen och använt pulsklockor. användningsområden för den nya tekniken är stor. Idag tittar man på människors Google-sökningar för att kunna kartlägga olika sjukdomar och spridning av virus. Framöver, när alla har smarta telefoner med inbyggda sensorer, kommer detta kunna göras ner på detaljnivå. Tekniken kan också användas till folkhälso insatser, som att mäta insatser mot fetma. Eller för att hitta människor i jordbävningar. Organisationen Chopras foundation har hittat ett sätt att använda den nya tekniken för att bekämpa både fattigdom och fetma. Du kan koppla upp ditt mätarm band till deras Weightless Program, så doneras 1 dollar till behövande matinsatser någonstans i världen för varje 1000 kalorier du bränt. Fram till nyår 2013 gick

pengarna till lidande efter Haiti-katastrofen och de drog in cirka 18 000 dollar. Det finns givetvis faror med att kartlägga all informa tion om människor och att informationen kan hamna i händerna på giriga företag eller stater som vill övervaka sina medborgare. Och inom Quantified Self-rörelsen pratas det mycket etik och moral. – Teknikutvecklingen kommer ske oavsett, då är det bra att vi är tidigt ute och diskuterar vilka regleringar och lagar vi ska ha kring det, menar Ola. Ola är själv VD på ett företag som heter Nerve Labs. De utvecklar verktyg för egenvård för människor med MS och Parkinsson. Det kommer att underlätta för patienter med dessa sjukdomar att bättre kunna mäta sina värden och på så sätt kunna optimera sin behandling. Och när jag berättar för Ola att jag ska besöka diy days i Göteborg blir han lyrisk. – Åh vad jag vill vara med! Jag är själv arrangör för årets upplaga av Health Hack Day som är event för att bygga framtidens digitala hälsolösningar. Nu återstår bara att fler entreprenörer, makers och forskare kommer på sätt som den nya tekniken och de nya användarbeteendena kan appliceras på hållbarhetsområdet. Kanske kan vi utveckla sätt att spara energi, utsläpp och kemikalier och optimera användningen av ekologiska produkter. Vem antar utmaningen?

Ola Cornelius

Kustens hetaste livescen:

Mikael Wiehe, Edda Magnasson, Weeping Willows, Ebbot, Miriam Bryant, Jens Lekman, Amason, Moneybrother, Stefan Sundström, Tommy Körberg m fl. KONFERENS – WEEKEND – FEST – MUSIKHOTELL – SOMMARKROG +46 (0)304-37 525 slussenspensionat.se

391 011

GÖR ETT MEDVETET VAL Annonsera i Camino Annonsansvarig Caroline Petersson,

caroline@caminomagasin.se

076-170 55 76

Klimatkompensera här zeromission.myclimate.org

08 34 65 65 l www.uandwe.se/blog l twitter @uandwe 37

TREND

KNUFFAR

Allt som behövs är en

KNUFF De flesta människor vill göra gott, men det finns många psykologiska hinder på vägen. Nu vänder sig allt fler till beteendeexperter för att hjälpa människor att ta de rätta besluten. TEXT CAROLINE PETERSSON ILLUSTRATION ERIK NYLYND

∆

”

vårt humör och har erbjudanden som uppmuntrar oss att köpa mer. Enligt Pelle Guldborg Hansen, beteende forskare vid Roskilde universitet, är det dock en vanlig missuppfattning att nudging bara handlar om smart marknadsföring. Det är något helt annat att försöka påverka någon att bete sig på ett exempelvis sunt, och miljömedvetet sätt än att sälja på någon en ny produkt. – När du använder dig av nudging i marknadsförings syfte handlar det om att fresta människor tillräckligt mycket för stunden. Det är väldigt enkelt att göra. Att få någon att stiga upp ur soffan, dricka vatten och ge sig ut och springa kräver betydligt mer komplexa verktyg. Det handlar tvärtom om att få människor att koppla på sitt långsiktiga tänkande och förnuft och att ”nudga” dem till att göra något de egentligen skulle vilja göra. år 2011 var Pelle med och grundade Danish Nudging Network, ett nätverk som samlar alla som är intresserade av att utveckla och använda sig av nudging-metoder för olika sociala ändamål. Pelle och hans forskarstudenter arbetar just nu med ett 20-tal experiment varav några har fokus på hållbarhet. Studierna publiceras på bloggen iNudgeyou som också rapporterar om forskning från andra delar av världen. Pelle berättar om ett nyligen avslutat experiment som illustrerar hur man kan få människor att bete sig mer som de skulle önska. – En undersökning har visat att mellan 70–80 procent av besökarna på restauranger i Danmark skulle vilja ta med sig den mat de inte äter upp hem. Trots det är det extremt ovanligt att be om en så kallad doggy-bag. Anledningen är dels att man inte vill besvära personalen, dels att man tycker att det är pinsamt. Pelles studenter gjorde en pilotstudie på några utvalda restauranger där de designade en liten klämma i trä som de fäste på tallri karna. På borden placerade de ut informationsbroschyrer som informerade kunderna om att låta klämman sitta

FOTO: INUDGEYOU

å och då skrivs det en bok som lämnar ett rejält avtryck på beslutsfattare och opinionsbildare i samhället. År 2008 kom en sådan bok. Titeln var ”Nudge – improving decisions about health, wealth and happi ness” och författarna, Richard Thaler och Cass Sunstein, två amerikanska välrenommerade professorer i ekonomi och beteendevetenskap respektive juridik. En av alla som fastnade för boken var David Halpern, före detta rådgivare till Storbritanniens dåvarande premiärminis ter Tony Blair, som två år senare fick uppdraget av David Camerons regering att leda ”the Behavioural Insight Team” (BIT), eller nudge-unit som avdelningen ofta kallas. Teamet har med framgång sparat staten pengar bland annat genom att minska bedrägerier och se till att skatteskulder betalas in i tid. Men de har också anlitats för att få människor att spara energi i hemmet och leva mer hälsosamt. – Ett ”nudge” (knuff på svenska) leder till ett förändrat beslut vid en valsituation utan att man tar bort andra valmöjligheter och utan att man ändrar pris. Man kan säga att det är allt som inte borde fungera enligt klassisk ekonomisk teori, men som ändå gör det. Det säger den norska beteendeekonomen Steffen Kallbekken som sedan år 2002 arbetat för CICERO, ett tvärvetenskapligt forskningscenter med fokus på klimatfrågor. Han förklarar att klassisk ekonomisk teori utgår ifrån att människor fattar beslut utifrån rationell grund där de medvetet väger fördelar och nackdelar mot varandra. I själva verket låter vi oss styras av en rad andra mer eller mindre omedvetna faktorer såsom vanor, normer och signaler om omedelbar belöning. Det är dessa faktorer man påverkar när man nudgar någon. År 2010 var Steffen med och startade upp organisa tionen GreeNudge tillsammans med Gunhild Stordalen och sedan december 2013 är han också organisationens verksamhetsledare. Syftet med GreeNudge är att ta fram metoder för, och sprida kunskap om, hur nudging kan användas för att minska människors klimatpåverkan. Trots att organisationen är nystartad har de redan bjudits in för att presentera en av sina studier, om hur man får fler att välja energieffektiva vitvaror, för det brittiska nudge-teamet. Det är inte svårt att hitta exempel på hur nudging används inom klassisk marknadsföring. Företagen pla cerar lockvaror vid kassan, spelar musik som påverkar

Det är allt som inte borde fungera enligt klassisk ekonomisk teori, men som ändå gör det

Gröna fotsteg visar vägen

Clean City Footprints är ett exempel på nudging som implementerats i stor skala. Som en del av kampanjen Less Litter Copenhagen har Köpenhamns kommun målat upp gröna fotsteg på marken som visar vägen till 1 500 av stadens soptunnor. Initiativet är ett direkt resultat av ett experiment, genomfört av Pelle G Hansen och hans studenter vid Roskilde universitet 2011, som visade att mängden skräp som hamnar på gatan kan minska med så mycket som 46 procent med hjälp av denna enkla metod. Nya experiment pågår just nu hur man också kan använda digital teknik för att ge enkel positiv feedback till människor som slänger skräp.

Städhjälp sparade energi

När nudge-teamet i Storbritannien under sökte varför så få brit tiska hushåll valde att tilläggsisolera vinden på sina hus visade det sig att det främsta hindret var allt skräp som människor förvarar på vinden. Genom att erbjuda människor hjälp med att rensa och städa sin vind samtidigt som de väljer att tilläggs isolera ökade antalet hushåll som valde att göra detta femfaldigt.

”

även om nudging ännu inte slagit igenom i Sverige finns det ett intresse och medvetenhet om metoderna bland svenska forskare. Sveriges enda professor i hållbar konsumtion, Oksana Mont släppte hösten 2013 rapporten ”Myter om hållbar konsumtion” tillsammans med nordiska kollegor. I rapporten slår de ett tydligt slag för behovet av nya verktyg för att förändra människors livsstil och konsumtionsvanor. – På senare år ser vi att statliga institutioner lägger mer och mer ansvar på individen och att marknadens ratio nalitet tar över när staten tappar makt. Vi matas med en massa dubbla budskap där vi å ena sidan uppmuntras att handla miljömärkt, men å andra sidan får budskapet från våra politiker att vi måste öka konsumtionen för att ta oss ur den ekonomiska krisen. Oksana menar att det vore dumt att inte använda oss av nudging som metod för att knuffa folk i mer hållbar riktning. Men hon använder också uttrycket ”omvänd nudging” och syftar på att samhället på olika sätt uppmuntrar oss att bete oss ohållbart. I städer erbjuds exempelvis få mötesplatser där människor kan umgås och träffas utan att samtidigt shoppa. – Jag pratade nyligen med en kvinna som var mamma ledig som berättade att det inte finns så många ställen där hon och hennes väninnor kan samlas med barn vagnar. Därför åker de ofta till det största shopping centret. Där finns plats för barnen och möjlighet att värma maten. Och där är det varmt och ljust. Den här utvecklingen bidrar till att människor definierar livet som att det består av arbete och shopping, säger Oksana. Steffen på GreeNudge betonar att det är viktigt att nudging inte införs som ett billigt och enkelt alternativ

till andra politiska styrmedel inom miljöområdet utan snarare ses som ett komplement. Använt på rätt sätt är potentialen också betydligt större än den direkta effekten menar han. – Lyckas vi bra tror vi att vi med hjälp av ”gröna knuffar” kan hjälpa till att reducera klimatpåverkan med mellan 5–10 procent inom områdena mat, avfall, energiförbrukning i hemmet och transporter. Men vi kan också få en indirekt effekt genom att vi engagerar fler människor i miljöfrågor. Från psykologin har vi lärt oss att beteendeförändringar ofta kommer före attitydförändringar. På så sätt kan man tänka sig att man använder nudging för att skapa mer acceptans för en mer ambitiös klimatpolitk. Kunskap om hur och varför nudging fungerar kan också ge bra vägledning om hur man på ett smart sätt kan utforma klimatpolitiken menar Steffen. Som exempel tar han Stockholms stads beslut att genomföra en testperiod med trängselskatt på 6–7 månader innan de lät Stockholmarna rösta om beslutet. Genom att låta människor själva uppleva fördelarna lyckades de övertyga tillräckligt många om att en sådan skatt var en bra idé, något som inte hade varit möjligt enbart med information. nudging som påverkansverktyg är med stor sannolikhet här för att stanna. Frågan är snarare inom vilka områden kunskaperna kommer att tillämpas och vad gränsen går för vad som anses vara moraliskt försvarbart. Potentialen och intresset är enorm, menar Pelle Odenberg. Samtidigt varnar han för risken att institutioner blir för otåliga. – De som inte är så insatta tror att det handlar om att det bara är att komma igång och använda metoderna. I själva verket krävs det en rejäl investering i tid och energi för att ta fram riktigt bra verktyg. Det kommer att kräva tålamod, avslutar han.

FOTO: INUDGEYOU, NORDIC CHOICE HOTELS

kvar på tallriken om de ville ha med sig maten de inte åt upp hem. Resultatet blev att ungefär 15 procent av besökarna nu fick med sig sin mat hem. Ännu finns ingen motsvarighet till de norska, danska eller brittiska initiativen i Sverige. Men Steffen Kallbek ken berättar att GreeNudge har fått flera inbjudningar till Sverige – Både i Norge och Danmark har initiativen startats av personer som brinner för nudging och det är väl det som fortfarande saknas i Sverige, säger Steffen. Pelle Guldborg Hansen ger samma bild. Att nudging har blivit så pass hett i Danmark är till stor del en slump och ett resultat av att han och hans kollegor bestämde sig för att dra igång initiativet med nudging-nätverket.

Det är viktigt att nudging inte införs som ett billigt och enkelt alternativ till andra politiska styrmedel

Mindre tallrikar gav mindre matsvinn

I samarbete med CICERO och Nordic Choice Hotels genom förde GreeNudge som maren 2012 en studie på hur man kan påverka matsvinnet från bufféer genom att reducera tallriksstorleken. I stu dien deltog sammanlagt 52 hotell, varav ca en tredjedel fick mindre tall rikar, en annan tredjedel fick informationsmaterial och resten fungerade som kontrollgrupp. De hotell som hade mindre tallrikar minskade matavfallet med totalt 19,5 % under testperio den. Resultatet ska nu applicerat på alla Nordic Choices 170 hotell, med potential att spara 613 ton matavfall om året.

Zon för rökare

En dansk flygplats hade problem med passiv rökning då ett stort antal rökare struntade i förbudet om att röka direkt utanför dörrarna. Genom att rita upp en särskild zon för rökare med hjälp av grön tejp på marken, en bra bit bort från dörrarna, lyckades man minska antalet som rökte på fel ställe från 60 till 25 procent. Dessutom placerades i rökzonen en stor askkopp som har gjort det möjligt att återvinna delar av fimparna och undvika att farliga gifter från cigaretter sprids vidare.

VEGANSK i Tel Aviv

Restaurangen Zakaim Ă¤r en av fem Ârestauranger i Tel Aviv som uteslutande serverar vegansk mat.

VÅR TREND

VEGOVÅR Med hjälp av klistermärken ritar Vegan Friendly om Tel Avivs restaurangkarta. Den veganska vågen ska bli djurens räddning – och människans. TEXT & FOTO EVA PAULSEN

– ”jaså du gör fortfarande det där”, kan man få höra när man beställer en omelett på en restaurang i Tel Aviv numera, säger Merav Barzilay och höjer på ögonbrynen. Det är en solig vinterdag i en av Tel Avivs mest histo riska och hippaste stadsdelar, Neve Tzedek. På inner gården till Meravs restaurang Meshek Barzilay trängs lunchgästerna med lummiga krukväxter och en och annan gatukatt som lockats in av matdoften. Restaurangen, som från starten serverat enbart vegetarisk kost, har aldrig använt kött. Men en ökad efterfrågan under de senaste åren har gjort att även ägg och mjölkprodukter sakta men säkert börjat försvinna från menyn. – Nu är 80 procent av vår meny helt vegansk. Vi har frukostar med ägg och getost men storsäljarna är rätter som omelett utan ägg och med ost gjord på tofu. Även icke-veganer kommer hit och säger ”Wow, vilken god mat, vi saknar inte köttet!” Man behöver inte lida för att vara vegan – det finns så mycket god mat, säger Merav. Även hennes 13-årige son som växt upp som vegetarian blev nyligen vegan – helt på eget bevåg, berättar hon. – Israeler är speciella, de är nyfikna, medvetna och läser mycket. Så det är inte konstigt att det börjar bli

mainstream här. Vi är pionjärerna. Men jag börjar se fler veganställen också när jag reser, det kommer! Det är evolutionen helt enkelt, säger hon. Merav tar en klunk från sin lunchsoppa på spenat och örter och erkänner att även om hon tycker att folk ska få äta ägg och mjölkprodukter utan att skämmas så rynkar hon själv på näsan åt icke-vegetarianer. – När jag ser folk grilla kött utomhus numera tänker jag bara ”skäms de inte?” Så konstigt har det blivit för mig! säger hon med ett leende. En kvarts promenad bort möter jag upp en av anled ningarna till attitydskiftet i Tel Aviv: Meital Ben Ari. – Detta är vårt mål, säger hon och öppnar dörren till Zakaim, en av Tel Avivs nyaste helveganska restauranger. På dörren sitter ett klistermärke som föreställer ett rött hjärta, ett grönt blad och en text som lyder ”Vegan Friendly”. Det är namnet på den ideella rörelse som Meital och hennes vän Omer Paz driver och Zakaim är en av runt 200 restauranger som stoltserar med märkningen på sin dörr. – Allt började med att jag såg en föreläsning på nätet av en man som heter Gary Yourofsky, innan dess hade jag aldrig hört talas om vegansim. För första gången i mitt liv insåg jag att jag betalar för att folk ska döda i mitt namn. Efter att ha sett den mådde jag fruktansvärt och blev vegan direkt, berättar Meital medan hon beställer en färskpressad juice.

Merav Barzilay har drivit vegetarisk restaurang i tolv år. Nu är den på god väg att bli vegansk.

” Meitals Ben Ari är grundaren av Vegan Friendly, vars klister märke pryder dörrarna till flera av Tel Avivs restauranger.

Jag vill att alla ställen ska börja upptäcka att veganskt säljer mer och till slut släppa kött och mjölkprodukter helt

Erez Mazri pressar juice och underhåller kollegorna med vassa skämt.

Zakaims vägghyllor dignar av färgsprakande grönsa ker och frukter staplade i högar. Av låten på hebreiska som ljuder i högtalarna går det för ett västerländskt öra endast att dechiffrera två ord, ”mango” och ”banana”. Restaurangen, som öppnade i våras, är idag en av fem i Tel Aviv som serverar uteslutande vegansk kost, fler än dubbelt så många som när Meital slutade konsumera kött- och mjölkprodukter för två år sedan. Frustrationen över de begränsade alternativ som då fanns i matbutiker och på restaurangkartan blev inspirationen för henne och vännen Omri Paz att ta saken i egna händer. – Vi började med att bygga en Facebook-sida och försökte skapa ett community. Snart hade vi 10 000 som ”gillade” oss och med det i ryggen kunde vi kontakta företag och säga att ”om ni för in veganska rätter på menyn får ni gratis PR av oss”, säger Meital. klistermärket markerar att verksamheten har minst 20 procent, men helst 30 procent veganrätter på menyn. Inför skiftet kan restaurangen få hjälp med att omforma menyn och komma på fler veganska alternativ. Konceptet fick snabbt uppmärksamhet i vegankretsar och ju fler följare som dök upp på Facebook och hemsidan, desto fler

restauranger fick incitament till att gå med i rörelsen. Idag har Vegan Friendly 38 000 följare på Facebook och deras inflytande visar inga tecken på att tappa momentum. – Nu har vi kommit till en punkt där varje publicering vi gör får tusentals ”likes” och varje nytt ställe som sällar sig till vår lista får massor av besökare. Så nu kommer företagen till oss, även de stora kedjorna. Hittills har ingen reducerat antalet veganska rätter, snarare ökat. De tjänar pengar! Det är ett ”win-win game”, säger Meital nöjt. Till de stora segrar som hon är mest stolt över räknas när världens största internationella pizzakedja Domino's Pizza blev veganvänligt i Israel. – Vi slog oss helt enkelt samman och visade dem att vi var många som lobbade för saken. Vi uppmanade folk att kontakta företaget och efter två dagar där de bombar derades med mail och samtal ringde deras manager upp oss. De fick stänga ner telefonlinjerna för att de blev överbelastade, berättar hon. Sedan dess har Domino's vegansk pizza på menyn och samarbetar med ett företag som har utvecklat en vegansk ost särskilt åt dem.

Doron Aruch och Yigal Klug är varken veganer eller vegetarianer men äter ofta och gärna på Zakaim.

– Jag ser veganer som äter pizza i alla sociala medier nu! skrattar Meital. Tack vare Vegan Friendly blir Tel Avivs veganalternativ allt fler. I helgen har en ny glasskedja öppnat, med bara veganglass, berättar hon. – Vi veganer vill spendera pengar på mat, restaurang erna behöver bara spela med. Det är inte så svårt! Jag vill att alla ställen ska upptäcka att veganskt säljer mer och till slut släppa kött och mjölkprodukter helt. Jag tror att det kommer att hända. i tillägg till restauranger samarbetar organisationen med allt från hotell till kosmetikmärken. Dessutom har de börjat göra avtal med matproducenter, där de får gå in i labbet och kontrollera matvarorna för att se att de är helt veganska. Är de det får de en Vegan Friendlymärkning innan de går ut i handeln. – Nu gör 70 israeliska företag det. Jag blir väldigt stolt när jag är i mataffären och ser vår märkning – och det blir ju mycket lättare att handla! säger Meital. Att hjälpa veganer bibehålla sin veganism var målet från starten, men med framgångarna har Meitals ambi tioner utökats till att även omvända köttätare.

– Folk berättar att de provat vegansk kost eftersom alternativen nu finns. Det smakar bra, så då öppnar de sinnet och börjar följa oss på Facebook. ”Ni har hjälpt oss att bli veganer”, har jag fått höra, massor av gånger. Hon tackar föreläsningen hon såg på nätet för två år sedan för den drastiska vändning som hennes liv – och många andras – har tagit. – Gary Yourofsky gjorde Israel till en vegansk nation. Fortfarande är det mest de unga, progressiva, som blir veganer även om jag försöker säga till ortodoxa att det är bättre för dem. De slipper tänka på kosher-reglerna kring kött och mjölkprodukter, säger Meital. En bättre hälsa är ett av skälen till att hon förespråkar veganism, sedan hon lade om sin kost har Meital enormt mycket energi, förklarar hon. Men främst är det ett moraliskt ställningstagande. Inte bara för djurens skull utan även för människans. – Jag tror verkligen att synen vi har på djur även föder sexism och rasism. Som vegan hjälper du naturen och det är det mest miljövänliga sättet att leva. Men det är ett svar på så mycket mer: Som fred – om du lär ditt barn respekt för liv i alla former så får de respekt för alla slags människor också. Om alla blir veganer så får vi fred.

ANLITA OSS

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se

SMAKRIKT Saftig persiko- och portobelloburgare, se recept p책 sid. 52.

David Frenkiel

Designer, receptutvecklare, matstylist och fotograf

Skön grön

festmat

Deras vegetariska matblogg har fått följare över hela världen. Appen på samma tema blev utsedd till en av 2012 års bästa. Nu tar de steget ut i den analoga världen och vill med boken Green Kitchen Stories konkurrera bort köttet från våra tallrikar. TEXT INGEMAR TIGERBERG RECEPT DAVID FRENKIEL & LUISE VINDAHL FOTO DAVID FRENKIEL

david frenkiel och luise vindahl är paret bakom den populära vegetariska matbloggen med samma namn som boken. Recepten pryds av krispigt läckra och färgstarka bilder som förmedlar en stor portion matglädje. Här bjuder de på några sina favoriter. Broccolisalladen är ett danskt recept (Luise är från Danmark) men där är den ofta lite fetare. Den görs snabbt, är fräsch och innehåller många smaker: lite fett, knaprigt, friskt och lite fruktigt från granatäpplena. Portobelloburgaren är något för alla som inte vill slänga på en köttbit på sommargrillen, men heller inte föredrar ”fejkköttburgarna” som David kallar dem. Stora portobellosvampar är ett utmärkt grillval som blir köttiga och mastiga i sig själva. Bönotton hittade David och Luise på när de försökte minska ner på riset. Då tog de istället bönor och kokade på ett risottovis. Resultatet blev krämigt och vitvins doftande.

Vad är det här för bok? – Det är en samling av hur jag och min sambo äter med hälsosamma vegetariska recept, där grönsakerna står i fokus. Det finns också förslag på hur man kan göra det veganskt. 90 procent av recepten är även glutenfria. Vi har försökt att skala bort halvfabrikat och för mycket processad mat. Det är ren och enkel mat som kroppen mår bra av. Boken kommer från bloggen med samma namn. Varför startade ni den? – När jag och min tjej träffades insåg vi att vi åt på diametralt olika sätt. Jag åt ohälsosamt men vegetariskt och hon åt hälsosamt men med kött. Så vi hade svårt att laga mat tillsam mans. Sedan blev hon gravid och då insåg vi att vi måste läras oss det. Bloggen var ett sätt att berätta hur det gick. Man kan lite läsa mellan raderna i inledningen av boken att du är trött på att få kommentarer om din vegetariska kost. Vad brukar du få höra? – Numera är det mer och mer sällan. Men när jag blev vegetarian i 15-årsåldern var Sveriges matklimat annorlunda. Det var svårt att äta ute på restauranger. Ibland pillade de bort köttbiten från tallriken bara. Men det har blivit bättre och bättre. Många traditionella maträtter benämns inte sällan bara som vilket kött eller fisk den innehåller: ”köttbullar”, ”fläskfilé”, ”rödspätta” o.s.v. – Ja, när man inte äter kött så äter man inte den ”riktiga maten”. En kommentar som man ofta får höra som visserligen inte är så illa ment är: blir du mätt på det där? Varför är det så tror du? – Det ligger mycket i den nordiska mat kulturen och går långt tillbaka till bonde kulturen. Om man jämför med Asien så har de ett annat sätt att tänka mat. Du äter ”wokade grönsaker” eller ”soppa” och så äter man kyckling, tofu eller räkor TILL. Vad är nyckeln för att det vegetariska ska växa? – En sak som gör att det blivit hållbart för vår familj är att aldrig sätta upp förbud. Det tror jag kan vara en viktig ingrediens även för det vegetariska köket ska växa i samhället. Det är inte ”förbjudet” med kött. Det gröna måste växa hos ALLA. Att driva en slags mellanlinje tror jag på.

Persiko- & portobelloburgare 8 burgare 6 portabellosvampar 6 persikor 6 fullkornshamburgerbröd 100 g färska ärtskott 5 små tomater, skivade 5 små salladslökar, skivade En liten näve timjanblad, repade

Bönotto med ostronskivling & spenat 4 portioner 2 msk kallpressad olivolja 1 stor gul lök, finhackad 2 vitlöksklyftor, finhackade 100 g (3 dl) ostronskivling (eller champinjoner), skivade 1 dl torrt vitt vin 250 g spenat, grovhackad 450 g (5 dl) kokta vita cannellinibönor 1 dl grönsaksbuljong 60 g mascarpone Rivet skal och saft från ekologisk citron En näve timjan, bladen repade Havssalt och nymald svartpeppar Hetta upp olivoljan i en stor kastrull på medelstark värme. Tillsätt gul lök och vitlök. Fräs i några minuter, tills löken är

mjuk och gyllenbrun. Rör om då och då. Tillsätt svamp och fräs i ungefär en minut. Rör ner vin och spenat och sjud tills spenaten har blivit mjuk. Tillsätt nu bönor och buljong. Låt koka under omrörning i 3–4 minuter. Sänk värmen och tillsätt mascarpone, citronsaft och timjan. Rör om ordentligt, smaka av och salta och peppra mer om det behövs. Strö lite rivet citronskal över bönotton och servera. Fler varor än citronen finns ekologiska, men anledningen att det markeras ut på citronen är att det är extra viktigt av hälsomässiga skäl eftersom man använder skalet som annars är besprutat med kemiska bekämpningsmedel.

Marinad 1 dl kallpressad olivolja 2 rosmarinkvistar (hacka 1 av dem fint och använd den andra som pensel) 1 msk timjan, bladen repade och finhackade 2 vitlöksklyftor, finhackade Saften från citron Havssalt och nymald svartpeppar Guacamole 4 mogna avokador, delade, urkärnade och skalade 3 små tomater 1 näve bladpersilja 1 vitlöksklyfta 1 citron 2 msk kallpressad olivolja Torka svamphattarna försiktigt med hushållspapper eller en handduk. Ta lite vatten på om det behövs. Skär av fötterna och släng dem. Klappa svamparna torra. Dela persikorna och kärna ur dem. Gör guacamolen så här Hacka avokado, tomat och persilja grovt. Lägg allt i en liten skål tillsammans med

pressad vitlök, pressa citronsaft över och mosa allt med en gaffel. Allt ska blandas men röran ska ha kvar lite bitar. Ställ undan så länge. Gör marinaden Häll olivoljan i en liten skål. Tillsätt hackad rosmarin, timjan, vitlök, färskpressad citronsaft och rör om. Salta och peppra efter tycke och smak. Använd den andra rosmarinkvisten för att pensla svamparna och persikorna med marinaden. Hetta upp en grillpanna och grilla svampar och persikor i 3–4 minuter på varje sida på hög värme. Man kan även lägga dem på grillen. Pensla på mer marinad med rosmarinkvisten under grillningen. Dela hamburgerbröden och rosta dem lätt på grillen. Lägg sedan en stor klick guacamole på underdelen, tillsätt ärtskott, tomatskivor, salladslök, timjan, en svamp och två persikohalvor. Lägg på överdelen och stick i ett grillspett så att burgaren hålls ihop.

Bästa säsong för persikor är juli–september då de importeras från Medelhavsområdet.

Broccolisallad med granatäpple & russin 4 portioner 2 färska broccolihuvuden 1 liten rödlök, finhackad Kärnorna från 1 granatäpple 150 g (2 dl) russin 75 g (1 dl) solrosfrön, rostade 2 dl naturell yoghurt 1 tsk havssalt Nymald svartpeppar Lossa broccolibuketterna från stjälken och skär dem i mindre munsbitar. Dela stjälken på längden och skiva den tunt. Lägg broccolin i en serveringsskål tillsammans med rödlök, granatäppelkärnor, russin och solrosfrön. Rör om så att allt blandas. Tillsätt yoghurt och salta och peppra efter eget tycke och smak. Rör om

salladen med händerna så att alla broccolibuketter täcks av yoghurten. Servera. Tips: Vanligtvis görs den här salladen med majonnäs. Vår version är lättare, men man kan använda majonnäs i stället, eller matlagningsgrädde. Gör salladen vegansk genom att använda sojayoghurt. Broccoli är ett klokt val för miljön speciellt under sommarhalvåret då färsk svensk broccoli finns i butik. Men även fryst är relativt energismart eftersom broccoli odlas på friland främst i Spanien. Ekologiskt broccoli finns både färskt och fryst.

Stenfruktssallad med krämig getost 20 körsbär, urkärnade och delade, plus några till garnering 6 aprikoser, delade, urkärnade och skivade 2 platta persikor (paraguayos), delade, urkärnade och skivade 2 persikor, delade, urkärnade och skivade 4 små plommon, delade och urkärnade 1 näve röda eller vita vinbär 1 dl fläderblomslemonad eller osötad äppelmust 100 g krämig getost Skär upp frukten och lägg den i en bunke. Ringla fläderblomslemonad över och rör om tills frukten har täckts runtom. Låt stå i 15 minuter så att frukten saftar ur. Lägg upp på ett fat och strö smulad getost över. Garnera med några hela körsbär eller färska fläderblommor, om det är säsong för dem.

Fryst jorgubbscheesecake med solrosbotten 8–10 bitar Botten 300 g (6 dl) solrosfrön 2 msk hampafrön (kan uteslutas) 12 färska medjooldadlar, urkärnade 2 msk kokosolja 1 tsk havssalt Fyllning 300 g (5 dl) färska jordgubbar (eller osötade frysta jordgubbar) Saften från 1 citron 1 dl flytande honung eller Agavesirap

250 g kesella/kvarg (eller grekisk yogurt) 250 g mascarpone

pulveriserade. Tillsätt dadlar, kokosolja och salt och mixa till en sammanhängande kladdig deg. Eller mosa dadlarna till en slät massa. och rör ner i resterande ingredienser. Lägg degen i en kakform med löstagbar kant (20 cm) och platta ut den över hela bottnen. Ställ in i kylskåpet medan du blandar till fyllningen. Mixa jordgubbar, citronsaft och honung i en matberedare eller mixer, häll upp i en stor skål och tillsätt kvarg och mascarpone. Rör om ordentligt. Häll fyll ningen ovanpå solrosbottnen i kakformen och ställ in den i

Garnering 250 g (2 dl) färska jordgubbar Några ätliga blommor (se tips) Rosta solrosfröna i en stekpanna på låg värme, eller på en plåt i ugnen vid 180°, i 6–8 minuter. Låt svalna i några minuter. Lägg dem sedan i en matberedare eller mixer tillsammans med hampafrön. Mixa stötvis i ungefär 20 sekunder. Fröna ska vara hackade men inte

frysen i en timme. Man kan förvara den i frysen i flera dagar, men den måste tinas i ungefär 20 minuter innan den serveras. Garnera tårtan med jordgubbar och några blommor. Servera genast. Tips: Förslag på ätliga blom mor: violer, ringblommor, rosor, nypon, maskrosor, nejlikor, lavendel, blåklint, luktärt, daglilja och kamomill. Även om blommorna är ätliga så använder vi dem främst som dekoration. Veganer kan byta ut kvargen mot vegansk färskost.

SMAKRIKT

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

MATIGA NYHETER

Medan konsumtionen av olja, bilar och prylar verkar ha nått en peak fortsätter vårt intresse för mat att öka. Det vi längtar efter mest just nu är mat fri från tillsatser och gifter och tjänster som spar tid i köket. TEXT CAROLINE PETERSSON

1. Ärliga smaker Intresset för naturlig och näringsrik mat tycks inte ha några gränser. Ett tydligt tecken på det är alla nya produkter på marknaden, såsom dessa färdiglagade vegetariska soppor och grytor från företaget Spoons. Samtliga varor är Ä-märkta och uppfyller därmed kriterierna för Äkta Vara och lagas av företaget i Lund.

Sydindisk gryta med grönsaker och linser, 400 g, pris 44.90 kr

2. Ekofrukten vinner mark Under 2013 presenterades en undersökning om gifter i bananer i Dagens Nyheter och flera andra larmrapporter om gifter fick stort genomslag i media. Resultatet blev ett rekordår för f örsäljningen av ekologisk frukt i Sverige. Ica ökade försäljningen av ekobananer med ca 150 procent och hos Coop tiodubblades försäljningen vissa veckor. En ny produkt på marknaden under förra året var Doles Krav- och Fairtrademärkta bananer.

3. Matkassar för pappor Företag som erbjuder hemleverans fortsät ter att öka. En nykomling på marknaden är Pappas matkasse från Norrbotten som erbjuder färdiglagade rätter hem till dörren. I december 2013 köpte de upp Stockholmsbaserade Framtidens mat och i och med köpet finns nu möjligheter att beställa helt vegetariska rätter och råvaror. En vegetarisk matkasse, 795 kr (16 portioner varav fyra färdiglagade)

BUBBLAREN!

4. Vegansk produktutveckling En vegansk gulbetsburgare med chili och knapriga blomkålsbitar. Låter det frestande? Tyvärr finns produkten inte att köpa utan är framtagen av ingenjörsstudenter inom bioteknik vid Lunds tekniska universitet, skriver Pinto magasin. Ambitionen är att produkten så småningom ska komma ut på marknaden i Sverige.

Indiska restaurangen Thali har bara vegetariskt på meyn.

FOTO SARA DANIELSSON

SMAKRIKT

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

Vigårda barbeques vegoburgare är lysande.

EKOREKOKOLLEN Ett hamburgerställe och en indisk vegetarisk restaurang. Å ena sidan varandras motpoler, å andra sidan båda ett resultat av medvetna konsumenter som ställer allt större krav på sina råvaror. Nischat vegetariskt

Burger heaven

göteborg. Indisk matlagningstradition är till stor del baserad på vegetariska råvaror. Trots det finns knappt några renodlade vege tariska indiska restauranger bortsett från Krishna-rörelsens Govindas i Sverige. Men kanske är det på väg att ändras. I december 2012 öppnade restaurang Thali i Göteborg. Förutom den helvegetariska menyn satsar de på ekologiska råvaror och har renoverat lokalen med 80 procent återvunnet material. Vid mitt besök, en fredagskväll i januari, förvånas jag över hur tomt det är i de färgstarka lokalerna. Desto mer förtjust blir jag när upptäcker alla spännande alternativ jag har att välja mellan. Som huvudrätt finns bland annat möjligheten att välja en tallrik med blandade rätter från antingen det norra eller det södra indiska köket. Mitt val faller till slut på Paneer Makhani, en tomatbaserad gryta med klassisk indisk färskost kryddad med ingefära och Garam Masala. Den är krämig och god precis som menyn utlovar, men saknar den där riktiga fylligheten av smaker som hade kunnat göra den perfekt. Men det kommer inte hindra mig från att komma tillbaka.

stockholm. Det har skett en boom för kvalitetsburgaren under senaste året och ett exempel är hipstermeccat Vigårda barbeque i Stockholm. Det är stjärnkockarna Melker Andersson och Daniel Couyet som skapat ett snabbmatsställe med bra mat av råvaror som de har koll på och som köps lokalt. Maten tillagas över en träkolsgrill, du beställer över disk, plockar själv dina tillbehör och får maten direkt. Jag betalar 65 kronor för en vegetarisk ”burgare” på grillade grönsaker, fårost och ett krispigt och färskt bröd, ackompanjerat av frasiga pommes, en sötsur örtdressing och en sötsaftig grönsakscrudité. Jag slickar rent portionen och äter upp mina kamraters rester, det är ett mycket bra betyg från mig. Miljön är spännande och industriell, det är trångt men ruljansen är hög, så det är lätt att få ett bord. Dock används många engångsförpack ningar, det hade gärna fått vara mindre av den varan och gärna i komposterbart material. Och mer information om vilket ursprung råvarorna faktiskt har…

THALI RESTAURANT, VÄRMLANDSGATAN 18 B

VIGÅRDA, NORRLANDSGATAN 13

TIDIGARE TESTAT

Way Cup Cafébord av av björkstubbar, barpallar av petflaskor och närproduce rad och ekologiskt mat. Hippt, upcyclat och nu med två cafeer i stan. JÄRNTORGET 3 OCH KYRKOGATAN 22, GÖTEBORG

Årstiderna by the sea Malmöresturang i hamnen som marknadsförs med miljö budskap. I praktiken är det svårt att hitta tecken på medvetenheten. DOCKGATAN 1, MALMÖ

Broströms Kafé Tågnära och välbesökt café med härlagat och ekologiskt både för den hungrige och sötsugne. ROSLAGSGATAN 1, UPPSALA

STF Grövelsjön Restaurang med utsikt över norska gränsen vid Sveriges sydli gaste gjllstation. Kvalité och miljötänk som känns ut i fingerspetsarna GRÖVELSJÖNS FJÄLLSTATION

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

MODE

4 nya riktningar I MODEVÄRLDEN

Kläder av björkskog och upplevelsefokuserade butiker: Hållbar klädkonsumtion i framtiden tar olika spår. Här är fyra trender som ringar in morgondagens shoppingvanor. TEXT NATHALIE BORGMAN PETERS

Vegansko från Honest by av naturgummi tillverkad i Italien.

1.Spårbarhet

Förra årets fabriksras i Bangladesh gjorde oss åter påminda om sömmerskors arbets villkor och företags marginaler. Precis som att vi reagerar mot dolt hästkött i frysmat, kommer vi i framtiden även reagera starkt mot trista överraskningar som rör våra kläder. Ett tecken är att fler klädmärken väljer att vara helt transparanta där både ursprungsland och inköpspris för varje material framgår. Belgiska Honest by är ett företag som gjort spårbarhet till image. Ett annat initiativ är produktionsbolaget NPR som dokumenterat en t-shirts resa från råmaterial till klädhängare i fem kortfilmer.

… procent av Sveriges unga förlänger sina kläders livslängd genom att laga dem, enligt en undersökning från Mistra Future Fashion där 1175 svenska respondenter i åldern 16–30 år fick svara på frågor om sina klädvanor.

Skjorta från Schnayderman’s i 100 % linne.

3. Specialistkläder

Viskostopp från LottaNiemi, som samarbetat med pappersbruket Södra Cell där lövskogar blir till viskos.

Att handla mat likt en bonde på medeltiden har sedan en tid hipsterstämplats. Slaktaren levererar bäst kött, ost köps från ostbutiken och fisk från fiskmarknaden – de bästa råva rorna bör komma från specialister. I fram tiden kommer matentreprenörerna även inspirera klädskapare. Ett tidigt exempel är Stockholmsbaserade Schnayderman’s som endast säljer kvalitetsskjortor med fokus på passform och material. De sys för hand i en småskalig fabrik i Estland och företaget und viker flygtransport. Tanken är att skjortorna ska vara av så bra material att de ska kunna säljas vidare efter användning. Joel Urwitz är en av grundarna och säger i Svenska Dag bladet att ”allkonstnären måste tyvärr alltid tumma på något och vi har därför bestämt oss för att gräva en brunn och inte ett dike”. Den nya hipstern väljer kläder från specialis ter som kan sin sak.

4. Upplevelsemode

2. Alternativa material

Mjölk, majs och musselskal kan komma att bidra till framtidens klädtillverkning. När ”peak oil” och ”peak cotton” står för dörren måste textilindustrin söka alternativa mate rial till polyester och bomull. En fiber som redan utmanar är småländska lövskogar. När tidningspappret ger vika har skogsindustrin

gett sig in på nya råvarumarknader: Ett före tag i framkant är Södra Cell som förra året producerade mer än 100 000 ton cellulosa massa som sedan säljs vidare till textilfabriker i Asien, där fibrerna löses upp och spinns till viskostyg. Av ett enda träd görs 1 500 mil cel lulosatråd, vilket räcker till cirka 200 byxor.

Ett botmedel mot slit-och släng konsumtion av kläder är att skapa mer värde kring dem. När näthandeln uppenbart pressar den traditionella handeln kontrar fysiska butiker med att satsa på service och mervärde, vilket kan leda till mer kunskap om plagget och en starkare relation. Örjan Andersson, grundare av Weekday, öppnade nyligen Från Ö till A; en klädbutik med pingisbord, scen, dj-set och café. Cykelmärket Bianchi Cafe&Cycles har länge satsat på att korsbe frukta kaffe och cyklar vilket hittills varit ett framgångsrikt recept. För att inte glömma Lånegarderoben som förenar kläder och bibliotek. Vi har bara sett början på klädbu tiker som korsas med annat.

SUNT

HUDNÄRA TRENDER

Nu smörjer vi in oss med fiskrom, diggar lokalproducerade oljor och skippar plasten i förpackningarna. Skönhetsredaktören Agneta Elmegård från Aftonbladet listar tre hållbara trender som kommer att dominera år 2014. TEXT JOHANNA STÅL & AGNETA ELMEGÅRD

1. Smarta konserveringsmetoder I kölvattnet av parabendebatten har företa gen blivit allt med fokuserade på förpack ningarnas utformning för att upprätthålla kvaliteten på sina hudvårdande produkter utan att behöva tillföra konserveringsmedel. Flera företag satsar på hermetiskt (gastät) slutna pumpsystem och syrefria miljöer, såsom grekiska Korres och brittiska märket REN. Allt fler producenter överger dess utom plast till förmån för glas och kompos terbart eller återvunnet papper. Svenska Trädgårdapoteket använder bara glas, trä och återvunnet papper i sina förpackningar.

REN Omega Night Repair Serum 50 ml. Pris 596 kr.

2. Alger och fiskrens blir skönhetsprodukter Forskare beger sig ner i havens djup för att leta nya revolutionerande ingredienser för huden. Fiskkollagenpulver, spirulina krämer, alg- och romserum är exempel på hudvårdande ingredienser som vi får se allt mer av. I Norge pågår forskning på Tromsö Universitet om hur laxrom, fiskenzym och fiskkollagen kan påverka hudens kondition till det bättre. – När man kartlagt de flesta arter som finns på jorden ovanför vattenytan får man börja leta efter nya ingredienser under ytan istället, säger Geir Håvard Kvalheim som tillsammans med forskare i Tromsö tagit fram serumet Cuvget (samiskt ord för ”gammal visdom”) som lanseras 2014. Ett serum med tydlig fiskdoft som är gjort på laxrom och är fri från parabener och onödiga tillsatser. Cuvget Collagen Boosting Serum 30 ml. Pris 1650 kr.

3. Lågskalig framställning Gerd, Organic Makers i Malmö och handgjorda tvålar från Klockargården. Nu är det inte bara öl, potatis, ägg och frukt som ska ha kortare produktionsled och innehålla färre konstigheter. Lokalt producerad hudvård med svenska ingredienser som hjortron, blåbär, björk och havtorn känns allt mer naturligt. Svensk hud- och hårvård håller världsklass och vi går gärna en extra runda för att hitta den. – Användningen av kemikalier i hudvårds produkter verkar inte minska. Detta trots

att man inom EU är tvungen att lista alla ingredienser, menar Daniel Carlsson som tillsammans med Josefin Kvist grundade The Organic Oil Company i Malmö, som säljer hudoljor med en tydlig etisk och ekologisk framställningsprofil. Organic oil company: body oil urban stress repair med hampa. Pris 285 kr. Läs mer om ekologiska produkter och trender på Agnetas blogg. SKÖNHETREDAKTÖRERNA.SE.

SÅ FUNKAR DET

SÅ FUNKAR DET: 3D-SKRIVARE

Har du också irriterat dig på att när en liten detalj på en pryl går sönder så går produkten inte längre att använda? Hemelektronik är det klassiska exemplet där man ofta får rådet att köpa nytt istället för att laga. Detta och mycket mer ska 3D-skrivaren råda bot på. TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND

en 3d-skrivare är en mackapär som kan ”skriva ut” 3-dimensionella saker. Fram till nyligen har det mest handlat om prylar som är gjorda av ett enda material, såsom plast eller metall, men tekniken är på väg att ta rejäla språng. Företag i USA håller på att utveckla 3D-skrivare som klarar av att tillverka elektroniska delar av flera olika material, till exempel kretskort. Men utveck lingen stannar inte där. Numera finns det till och med modeller som använder biologisk massa och kan tillverka mänskliga organ. Karolinska sjukhuset i Stockholm kommer nästa år att få en sådan som ska skriva ut delar till hjärtan.

För att utföra jobbet behöver skrivaren laddas med en 3-dimensionell CAD-ritning av objektet. Det kr yllar av open source-projekt på nätet där folk gratis delar med sig av ritningar av allt möjligt. Projektet Reprap gick till exempel ut på att göra ritningar av just 3D-skrivare som då alltså kan reproducera sig själv.

Skrivararmen sprutar ut tunna lager av det aktuella materialet som läggs på varandra och bygger på så sätt upp föremålet.

Det vanligaste idag är att skrivaren matas med smält platsmassa som stelnar när den sprutas ut. Andra skrivare matas med lika sorters pulver som vid drift sätts samman med laser. Det finns även vissa flytande material som stelnar när det utsätts för ljus.

FOTO: MARTIN BOGREN

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

TREND EN

HALLÅ DÄR FREDRIK GERTTÉN

–D CYKELN N E NYA BIL

Bike vs Cars har premiär tidigast hösten 2014 men redan nu har filmen fått mycket uppmärksamhet tack vare en lyckad crowdfunding-kampanj. Dokumentärfilmaren Fredrik Gerttén från Malmö både skildrar och deltar i en megastark trend världen över: cyklisterna på frammarsch. TEXT INGEMAR TIGERBERG Varför ville du göra en film om cyklismen? – Jag är uppvuxen i Malmö. Här har man aldrig behövt vara politisk motiverad för att cykla, man bara gör det. När jag sedan rest runt i världen sa har jag verkligen saknat cyklarna. Men helt plötsligt har utvecklingen vänt, det börjar komma mer och mer cyklar. Bike vs Cars – det låter lite som ett krig… – Titeln ska inte läsas som att det är bilister mot cyklister. Det är två system det handlar om.

Bilismen är gift med byggindustrin som bygger motorvägar och stora köpcentrum i utkanten av städerna. Cyklingen gynnar istället lokal handel och småföretag. Världen är inte antingen eller, folk kan ha både cykel och bil. 40 procent av alla bilresor skulle enkelt kunna ersättas med cykel eller promenad. Räkna ut klimateffekten av det! Hur ser frontlinjerna ut? – På många platser i världen kommer man ingenstans med bilen. Det är eviga bilköer

och trafikinfarkt. I många städer är trafiken så ickefungerande att man måste göra plats för cyklar. Men då måste man ta plats från bilarna vilket gör att bilarna får ännu sämre villkor. Politiker får därför svårt att navigera och det går alltid att fiska i sådana vatten. Populistiska partier som exempelvis (Vägvalet) i Göteborg dyker upp och blir inflytelserika. I Toronto vann borgmästaren Rob Ford på budskapet ”Stoppa kriget mot bilisterna”. Var i världen händer det mest på cykelfronten? – Det händer överallt nu. Cykling ökar i stor städer såsom London, Paris och New York. Längst fram i storstadstermer ligger helt klart Köpenhamn. Där har man fört en konsekvent politik där cykeln är prioritet i allt: för trafiklju sen, snöröjning och gatuarbeten. 40 procent av köpenhamnsborna cyklar dagligen och målet är 50 procent ganska snart. I ett globalt perspektiv är Köpenhamn en levande utopi. Där görs det många säger är omöjligt på andra ställen. Men det pågår en förvandling runt om i världen. Det händer inte bara för att stadsplanerare älskar cyklar och miljön. Det görs för att bilen inte kommer längre, bilen har blivit sin egen fiende. Det finns mycket engagemang och passion i cykelfrågan – hur märkts det? – Detta är en global rörelse som inte går att klassificeras med klassiska politiska termer. Folk stiger ur bilen för att de inte står ut längre: ”Jag vill inte sitta i fler bilköer!” Det uppstår en slags motståndskultur men inte med långhåriga huliganer, utan advokater, direktörer och alla möjliga som upptäckt att deras liv blir bättre när de cyklar. Fredrik Gerttén är journalist och filmare som fick genombrott världen över med filmen Bananas!* som handlade om bananarbetares rättsprocess mot företaget Dole. Filmen Bike vs Cars har utvecklats till en rörelse världen över redan innan den är färdig.

KULTURELLT

HUNGRIGT I TIDNINGSHYLLAN Det pratas och fotas mat mer än någonsin och i tidningsvärlden dyker det upp ytterligare magasin som hoppar på tåget. Nu är det äkta råvaror, vegetariskt och gör-det-själv-maten som gäller. TEXT JOHANNA STÅL om man vill prata om trender på hållbar hetsområdet så är mat definitivt hetast. Det handlar om närproducerat, äkta råvaror, vege tariskt och så ursprungligt som möjligt. Det finns en korvstoppartrend som är parallell med en växtbaserad kost-trend och ett engagemang kring raw food som fortsätter att växa. Allt fler restauranger med fina råvaror och mat-frångrunden-tänk växer i storstäderna. I Stockholm är hippa Gro, Bistro Voltaire och Matapoteket Kram exempel på matställen i tiden. Vill man titta på vilka kulturella avtryck dessa trender ger så är det i magasinsvärlden man ska leta. Både större och mindre förlag satsar på tidningar om ”äkta mat”, bra råvaror och vegeta riskt kost. Trenden är internationell. Norska Grön Vardag lades för något år sedan ner till förmån för magasinet Ren Mat och i USA blomstrar mark naden för experimentella matmagasin. Bloggar och online-magasin som skriver om ämnet har fullkomligt exploderat. Som undantag står mat magasinet REKO, som Krav gett ut i några år, som tvärtemot trenden lagts ner. i höstas kom hunger ut, magasinen Filter och Offsides uppföljare. Magasinet gör anspråk på att skriva om ”Den goda maten” och har artiklar om bra kött, att äta efter säsong, göra sin egen läsk, syra grönsaker och smaska i sig kål. Självklart har de fångat upp trenden med vegetarisk mat och nämner Camino som ett exempel på att vegetariskt är hett. Magasinet är trendkänsligt, hippt och kreativt – ett säkert kort för dagens foodies. Dessutom innehåller den djuplodande artiklar, bland annat ett fanta siskt reportage om Kajsa Garpe, kvinnan bakom Naturskyddsföreningens Anti-Scampi-kampanj. Inte fullt lika fräscht känns LRF Medias nya satsning, Äkta mat, som marknadsförts massivt via Facebook. LRF Media är snabba på att plocka upp nya trender och göra magasin av dem. När den nya gröna vågen kom för ett par år sedan så gav de ut EcoQueen, ett magasin om att vara eko

och snygg. Tidningen var en kul idé, om än lite väl ytlig, men överlevde inte mer än cirka ett år. Nu satsar LRF krutet på Äkta Mat, med under texten: Från grunden på bra råvaror. Men där Hunger klickar, på grund av den levande form givningen och genuina engagemanget i frågorna, känns Äkta mat lite torr och platt. Skribenterna är vassa namn som Lisa Förare Winbladh, Jens Linder och Ann-Marie Meyer von Bremen, men det är något med hela produkten som gör att jag inte fastnar alls. Det känns gammalt, som att: det där visste jag redan. Men jag kanske inte är rätt målgrupp. betydligt roligare känns det att kika på Matmagasinet Vego. Ett entusiastprojekt om vegetarisk kost av två privatpersoner som nyligen utkom med första numret. Här har redaktörerna tänkt på att förenkla för dem som vill gå över till mer vegomat genom att presentera en ersättningsguide, en lista på skäl till att äta vego och tips på var man kan hitta inspiration. Fokus är på recept i alla dess former och fina bilder på vegetarisk mat. Det jag kan sakna, som redan är väl insatt i vegetarisk kost, är lite mer djuplodande artiklar kring hälsa, kost, växtbaserad kost, forskning etc. Men jag väntar några nummer till, detta är ju bara början. Att det ges ut nya tidningar är spännande, speciellt med tanke på att många nu väljer att blogga eller starta en webbtidning, då det är billigare och lättare. Men webbtidningarna har svårt att nå utanför den närmsta kretsen och förlorar i möjlighet på att få in pengar på annonsörer och prenumeranter. För det är fortfarande så att en fysisk skrift är värd mer än en webbtidning. Det kommer bli spännande att följa de nya magasinen och se åt vilket håll de utvecklas. Jag hoppas givetvis att trenden med vegetariskt, rena råvaror, gör-det-själv och ekologiskt håller i sig och övergår till att bli mer självklart i män niskors vardag.

tips

Hunger Hambre press AB Matmagasinet VEGO Sofia Dahlén, Mattias Kristiansson Äkta mat LRF Media AB

jur

LÄTT

LOTTA NIEMI, LOTTANIEMI.COM 073 39 85 483

HONEST BY, HONESTBY.COM, +32 34858735

ch o tt a k r o Stro f

PAPPAS MATKASSE, PAPPASMATKASSE.SE 0911 194 13 SCHNAYDERMANS, SCHNAYDERMANS.COM 08 611 53 10 SUNFLEET, SUNFLEET.SE 0771 590 600 AIRBNB, AIRBNB.SE UBER, UBER.SE SPOONS, FLEXIDRIVE.SE 08 5090 77 60 SPOONS, HOUDINISPORTSWEAR.SE 08 557 746 40

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se

031 5

Laddad med köpråd utifrån 3 kriterier: MILJÖ

I SA VER S M WC BAND ION RD ME 2 0 14* D UT

E 14

Utvecklad i samarbete med Sveriges bästa, oberoende konsumentrådgivare.

HÄLSA

egna färger

Med Shopgun scannar du enkelt varans streckkod och får svar om bland annat innehåll, tillverkningsmetod och ursprung.

ETIK

SHOPGUN. EN BRA BÖRJAN PÅ EN BÄTTRE VÄRLD.

en färg – alla stilar www.avjord.se info@avjord.se 0585 24137

Ekovänliga Vegetariska smörgåspålägg!

naturens

INGA HEMLIGHETER!

av ord

Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

*World Consumer Rights Day 2014

KÖPSTÄLLEN

KÖPSTÄLLEN CAMINO 34

3Eko log iskt

3Hälsosamt 3Bra miljöval 3Glutenfritt

3Laktosfritt

3Inga tillsatser

Våra klassiska vegetariska smörgåspålägg finns i smakerna: Ört, naturell, Vitlök/ört, chili, champinjon. Finns att köpa hos ICA, COOP, Willys, Hemköp, citygross och välsorterade hälso & EKO-butiker. www.tartex.se - Nyform i Sverige AB - 08/570 360 50 Tartex_2014_1.4s_vekt.indd 1

2014-02-19 16:13

D.I.Y.

∆∆ ∆∆ ∆∆

Det här behöver du Ram Hönsnät Kniptång (stark nog att klippa genom hönsnät) Tång Små spikar Hammare

Gör så här 1 Välj en fotoram enligt smak och tycke. Avlägsna glas och baksida, så att du bara har ramen kvar, alternativt köp en enkel ram. 2 Klipp till hönsnätet i ungefär samma storlek som ramens insida. Om ramen har en fördjupning på baksidan, klipper du enligt den storleken. Om det är en platt ram, klipper du nätet med drygt en centimeters marginal så att du har utrymme att fästa spikarna. 3 Använd små spikar och fäst nätet på baksidan av ramen med hjälp av en hammare. Spika in halva spiken och böj sedan spiken med en tång mot hönsnätet så att nätet kilas fast. 4 Häng upp på väggen eller placera på en möbel.

DIY: LÅT SMYCKENA BLI KONST!

5 Dekorera med smycken

Istället för att gömma undan smyckena i skrin och lådor, låt dem bli en inredningsdetalj i hemmet. En egen, dekorativ smyckesställning gör du enkelt med en ram och lite hönsnät. Sedan är det bara att mixa och matcha fritt bland örhängen och halsband efter behag.

Heidi Hendersson är frilansande journalist med förkärlek för miljöfrågor och hållbar livsstil och är praktikant på Camino. Hon är en loppisfantast av stora mått och ses ständigt grävandes second handkläder- och saker för att sy, klippa och klistra om till annat. På hennes blogg kan man läsa flera DIY-tips.

AV HEIDI HENDERSSON

HEIDISKAOS.BLOGSPOT.FI

PÅ PLATS

PÅ PLATS UNGA

MILJLÖREPORTRAR Camino var med när 65 ungdomar från hela världen besökte Stockholm för att lära sig mer om miljöjournalistik genom organisationen Foundation for Environmental Education (FEE) och programmet Young Reporters for the Environment. TEXT & FOTO CAROLINE PETERSSON

Deltagarna på workshopen kom från tio olika länder och var mellan 11–21 år. Gemensamt för alla är att de har vunnit en tävling i sitt hemland inom antingen foto, textskrivande eller video.

Caminos Caroline Petersson höll en inspirationsföreläsning om hur och varför vi startade Camino och gav exempel på vad vi skrivit om genom åren.

Två team av skribenter, fotografer och filmare fick i uppdrag av Camino att undersöka utbudet av miljömärkta produkter i de stora klädkedjorna. Ilze från Lettland, Teodora från Rumänien och Melissa från Tyskland ingick i ett av teamen.

Melissa Hirsekorn från Tyskland var en av deltagarna på fotoworkshopen.

Läs mer om FEE och deras program Young Reporters for the Environment YOUNGREPORTERS.ORG Tiio och hennes pojkvän Liivar från Estland, berättar att kvalitet är viktigare för dem än att produkterna har tillverkats på ett hållbart sätt.

Teamen besökte Lindex där de hittade ett stort utbud av miljöcertifierade varor. En ny produkt är skärp tillverkat av naturligt garvat läder.

Linda och hennes kompis Sandra blev intervjuade av ett av teamen. Linda berättade att det är särskilt viktigt för henne att köpa ekologiskt till sina barn och Sandra försöker se till att hennes kläder är gjorda av åtminstone 50 procent ekologisk bomull.

På Åhléns fann ungdomarna en hel vägg med miljömärkta grytlappar.

Resultatet av alla uppdrag presenterades i en utställning som visades på Hotell Rica.

REDAKTIONEN

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– Jag testar att leva på växtbaserad kost, socker och med lite snabba kolhydrater i tio veckor. Undantaget är ost, hur skulle jag överleva annars? Det konstanta smörgås- och godissuget hänger över mig och ibland faller jag dit. Men magen mår bra för en gångs skull och jag klarar av att stå på huvudet utan att må illa.

NYA

.SE

MAGSIN

CAMINO

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR & WEBB

– Robotar. Vi har så många frågor att ta ställ ning till den kommande tiden! Kommer de att leda oss in i det hållbara samhäl let eller kommer de att skapa socialt kaos? Jag tror debatten kommer bli het inom sin tid. Just nu läser jag Isaac Asimovs klas siker I, Robot. Han förutspådde det mesta...

Vi fyller på webbplatsen regelbundet med nya och gamla artiklar från magasinet. Spana in själv på caminomagasin.se

”Det var den överlägset bästa artikel om kost och hälsa som jag läst i svensk press” Caminoprenumerant om Johannas Ståls reportage ”Tål planeten dieten” i Camino 33.

4 160 Så många läste artikeln ”Min tid är din tid” på caminomagasin.se under 2013.

Valet Liksom 2013 gör vi ett nytt samarbete med Ekobanken under Almedalsveckan på Gotland. Inför Almedalen kommer också vårt specialnummer med arbetsnamnet ”Valet”.

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

– Hypes. Det är fasci nerande ofta en hör om något för första gången som kort därpå är på allas läppar. 2013 kändes det som att alla inom hållbarhetssvängen började prata om cirkulär ekonomi. Kanske blir nudging det stora modeordet 2014. Det vore roligt…

Cecilia Cromnow GRAFISK FORMGIVARE

– Veganism. Snart är det nog inte så himla alternativt längre. Det finns 200 restauranger i Tel Aviv som har veganska alternativ på menyn och att den restau rangtrenden började med en gilla-sida på Facebook känns lovande – ska vi göra samma sak i Sverige eller?

NEGAR MAHMOUDI

sedan vi började publicera artiklar från magasinet på vår webbplats kan vi tydligare se vilka som väcker störst intresse. Mest lästa artikel under 2013 var utan tvekan vårt reportage om tidsbanker i Spanien från Camino 30. Artikeln är en av de som finns tillgänglig att läsa också för ickeprenumeranter.

FOTO ANJA SJÖGREN,

Min tid är din tid

TILLTÄNKT

S tefan N ilsson

om att vara en trendsättare eller följare

aldrig förr har det varit så trendigt att säga att man inte bryr sig om trender. Det är helt plötsligt trendigt att vara otrendig. Eller, vänta nu. Hur hänger det här ihop? Synen på trender följer så klart den allmänna tids andan. När vi hade ett årtionde med Sex & the City, Cosmopolitans och Manolo Blahnik så var trender viktiga och dogmatiska. Under 1970-talet hade vi en stark motre aktion mot mode och trender. Då talade vi om att vi var emot slit-och-slängsamhället och hellre lappade och lagade än köpte nytt. Men även det var en trend. Och nu är det alltså trendigt att vara otrendig igen. År 2014 säger coola hipsters att de struntar i trender för att istället odla kål, äta vegetariskt, rosta eget kaffe och stoppa korv. Men vänta nu? Om alla gör

”När vi var grottmänniskor ville vi byta ut pinnar mot järnsmidda vapen samma sak, vad är det då vi talar om? Allt handlar så klart om hur vi definierar en trend. Oavsett om du är trendig eller inte så kan vi dra slutsatsen att ordet trend är väldigt laddat. men vi vill alla byta våra liv mot ett bättre liv. När vi var grottmänniskor ville vi byta ut pinnar mot järnsmidda vapen . Eller byta ut rådjurspäls mot dovhjortspäls. Det är det vi kallar utveckling eller drivkraft. Alla vill ha det bättre. Ingen vill medvetet ha det sämre. Den intressanta frågan är snarare vem det är som definierar ”ett bättre liv”. Fram till mitten på förra sekelskiftet var det kungligheter som definierade vad ett bättre liv var. När till exempel kejsarin nan Josephine (Napoleons fru) införde empire-stilen med höga livstycken och antika möbler så ville alla andra klasser ha det. Från kunglighet, till adel, borgardamer, arbetare och bönder. I fallande ordning, helt enkelt uttryckt på engelska som ”trickle

down effect”. Idag är inte kungligheter lika viktiga utan snarare kändisar, opinions bildare, åsiktsmaskinger, early-adopters, eller vad man vill kalla det. Vi behöver helt enkelt att någon talar om för oss att något är trendigt, som att baka surdeg, cykla, lappa eller handla vintage. Media hjälper så klart till med att tala om för oss vad vi ska tycka. jag brukar prata om ringar på vattnet. Någon definierar vad som är trendigt, en liten klick håller med och tycker att trenden är viktigt och de i sin tur påverkar fler, och fler, och fler. Till slut är det inte en liten klick utan en stor massa som inreder i empire-stil. Från kejsarinnan Josephine till en bond mora i Hälsingland. Eller som idag, från en bloggerska i New York till min mamma som jobbat på Posten hela sitt liv och som är 73 år gammal. Trickle down. En trend färdas. Ringarna på vattnet kan diskuteras. Man kan se det som att unga människor är nära där trenden föds och ju äldre vi blir desto mindre viktigt är det att byta ut vår garderob en gång i halvåret. Kalla det att vi blir mer säkra i vår smak, eller får andra intressen, men något är det. Det påverkar också var man bor, i en informationstät storstad eller en mindre informationsrik småstad. Inget är fel, vi ska bara vara ödmjuka inför det faktum att trender föds och sedan sprids. Och var ska man som designer vara? Ja, det är ju upp till formgivaren. Vill man vara nära en cool, tuff, trendig grupp? Den är inte så stor, men otroligt trendig, och inflytelse rik. Eller så kan man välja att vara en form givare som gör saker för den stora massan. Kort sagt så är det helt enkelt så att man i den trendiga gruppen får uppmärksamhet, men inte så mycket pengar, och i det andra perspektivet så är man en ”follower”, kanske till och med en avsaknad av eget uttryck och kreativitet, men man säljer i stora upplagor. Glöm inte att trender huvudsakligen ska vara inspiration. Vi ska inspireras av alla trender – inte slaviskt följa. Stefan Nilsson är gallerist och föreläsare, han arbetar på Trendgruppen och har nyhetsbrevet Den nya svarta.

ORDLISTA beteendeekonomi är ett forskningsfält inom nationelekonomin som studerar betydelsen av sociala, kognitiva och känslomässiga faktorer för de ekonomiska val individer och institutio ner gör. I modellerna hämtas bland annat mycket kunskap från forskning inom psykologi

VALET UTE 10 JUNI

(och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler eller film via internet.

vagga till vagga eller cradle to cradle är ett synsätt som handlar om att se produktcykler i ett oändligt system, där alla material efter använd ning ska kunna bli näring antingen år mikroorganis mer eller i nya industriella cirkulär ekononomi är processer. Det används en modell som vill bryta bland annat inom textil, dagens linjära system design och arkitektur men där råvaror förädlas till sprids hela tiden till fler produkter och efter sektorer. Utvecklades av användning hamnar på Michael Braungart och soptippar eller bränns William McDonough. upp. Inom cirkulär vegivore är en term ekonomi ingår produkter myntad av den amerikan i kretslopp, till exempel ska matskribenten Michael genom vagga-till-vaggaPollan för att beskriva återvinning, upcycling en kost där grönsaker är eller genom nya basen men där man äter affärsmodeller såsom kött ibland och i mindre funktionsförsäljning mängd. Veggi står för (en tjänst med samma vegetariskt och -vore står funktion som en produkt, för att äta lustfyllt. såsom bilpool istället för bil). velomobil är en typ av cykel med tre, fyra hjul där diy är en förkortning på man sitter skyddad under Do it yourself (gör det en kaross. Kallas också själv). ibland för en cykelbil. flexitarian beskriver en person som i grunden äter vegetariskt men som kan tänka sig att äta kött ibland.

Valet till Sveriges riksdag närmar sig och många kallar det för ett ”ödesval för miljöfrågorna”. Kommer politikerna att ta det ansvar som krävs för vår framtid? I Camino träffar ni personerna som är med och påverkar; lobbyister, aktivister och politiker. Människorna bakom framgångarna och de som sätter hållbarhetsfrågorna högst på agendan. Vi tittar på förebildsländer som på politisk väg kommit långt och besöker den gröna ön Åland, som har långtgående miljövisioner. Till dess, läs oss på caminomagasin.se

/ Redaktionen

I Camino 35 möter ni de som påverkar valutgången. FOTO: CC/THE OTHER PAPER

omställning/ transition-rörelsen är ett globalt nätverk av människor som tar lokala initiativ för att möta utmaningar som oljetopp, global uppvärmning och klimatförändring ställer mänskligheten inför. Rörelsen arbetar för att stärka lokal resiliens genom att ställa om bland annat energiförbrukning och matproduktion. Folkrörelsen startade i Totnes, England, 2006 av Rob Hopkins. podcast poddsändning eller poddradio är en metod att publicera

ANNONS

vännerna

INREDNING & DESIGN

AFRICA NOW WWW.AFRICANOW.SE AV JORD WWW.AVJORD.SE

EKOLOGISKA BYGGVARUHUSET WWW.EKOLOGISKABYGGVARUHUSET.SE

GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE HULTFORSEN BYGG & SNICKERI WWW.HULTFORSEN.COM THE HOUSE OF FAIRE TRADE WWW.HOUSEFAIRTRADE.SE

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU KOSTERS TRÄDGÅRDAR WWW.KOSTERSTRADGARDAR.SE PEKOE EKOLOGISKT TE WWW.PEKOE.SE OJI DRINKS WWW.OJIDRINKS.SE PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/SV/ BROD-SOVEL

DEM COLLECTIVE WWW.DEMCOLLECTIVE.COM EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE SHUBAWA WWW.SHUBAWA.SE SMÖGEN ECOWEAR WWW.ECOWEAR.SE

EKONOMI & AFFÄRER

CIRCULARECONOMY.SE WWW.CIRCULARECONOMY.SE COOMPANION WWW.COOMPANION.SE EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE

U&WE WWW.UANDWE.SE

FÄRG OCH FÖRÄNDRING WWW.FARGOCHFORANDRING.SE

ENERGI & TRANSPORT

WELEDA WWW.WELEDA.SE MAT & DRYCK

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE CAFÉ REKOMMENDERAS REKOMMENDERAS.COOP EGUALE WWW.EGUALE.SE FRAM FRAMEKOLIVS.SE FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO

HAMPVARUHUSET WWW.HAMPVARUHUSET.SE

KRAV WWW.KRAV.SE SHOPGUN WWW.SHOPGUN.SE SUSTOPIA WWW.SUSTOPIA.SE

VISION WWW.VISION.SE

CLEARLIFE WWW.CLEARLIFE .SE

SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE

WE EFFECT (FD. KOOPERATION UTAN GRÄNSER) WWW.WEEFFECT.SE

TORFOLK GÅRD WWW.TORFOLK.SE

HÄLSA & SKÖNHET

RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA WWW.FAIRTRADEORG.SE

SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

OIKOCREDIT WWW.OIKOCREDIT.ORG/SE

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

TARTEX WWW.TARTEX.SE

KLÄDER & TEXTIL

CIRCUMNAVIGATE WWW.CIRCUMNAVIGATE.FI

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE 02VINDEL WWW.02.SE TRANÅS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE KOMMUNIKATION & OPINION DET NATURLIGA STEGET WWW.THENATURALSTEP.ORG DIAKONIA WWW.DIAKONIA.SE ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE

www.caminomagasin.se/vanner

BLANDAT ALVEHAMN WWW.ALVEHAMN.SE

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

HILDUR WWW.HILDUR.SE TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE REKLAM & MARKNADSFÖRING BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM HAPPY USER WWW.HAPPYUSER.SE JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE UPPLEVELSER & EVENTS SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJON

”Fler och fler företag vill ha en tydlig miljöprofil” Maria Håkansson

VD Järna Kommunikation Varför är det viktigt för er att ha en stark miljöprofil? – Vi på Järna Kommunikation har samlats kring idén att man skapar framgångsrika företag genom ärlig och hållbar kommunika tion. Vi hittar vårt engagemang utifrån detta tankesätt och all vår kreativitet och inspira tion bottnar i att vi känner att vi, på vårt sätt, kan få vara med och göra lite nytta. Är kommunikation viktigt för en hållbar utveckling? – Självklart! Så mycket handlar om kommunikation och här finns otroligt mycket att göra. Visste alla hur mycket man kan göra, vad man ska göra och på vilket sätt så tror jag att många fler människor och företag skulle bli mer "hållbara". Ser du en trend i samhället som påverkat efterfrågan på era tjänster? – Nja, jag ser den allmänna trenden i samhället mot hållbarhet och tror att den kommer bli allt tydligare. Fler och fler företag vill ha en tydlig miljöprofil, men än så länge är man inte helt säker på att engagemanget ger en ekonomisk vinning. Men det är väl vi som får bli bättre på att kommunicera detta!

”Raw food är här för att stanna”

FOTO ANNA HULT

Erica Palmcrantz Aziz Grundare och VD för Raw food by Erica Hur långt har raw food gått på vägen från trend till norm? – Raw food har setts som en trend, men matanalytiker kallar det snarare för ett fenomen och något som är här för att stan na. När den breda massan vet vad det är och kan förklara det, då blir det en norm. Varför tror du att raw food har blivit så populärt? – Jag tror en orsak är att när människor har testat märker de hur mycket bättre de mår av den typen av mat, samt att person er som är intoleranta mot vete och laktos kan äta raw food-desserter utan att behöva oroa sig över vad som finns i. Jag tror också att raw food, som både fokuserar på ekologisk mat och en bättre hälsa, ger en positiv dubbeleffekt – både vi och vår jord mår bättre. Ser du någon trend i samhället just nu som gör dig extra hoppfull inför framtiden? – Ja, intresset för mer ren, naturlig och oprocessad mat och att mat inte anses vara endast kalorier, kolhydrater och pro tein längre gör mig hoppfull. Man väger in

andra saker som att det ska vara ekologiskt och närproducerat. Vad ser du för mattrender i framtiden? – Pulver och drycker, att man maximerar intaget av näring, men ändå minimerar den kvantitativa belastningen på kroppen. Vad är populärt inom raw food just nu? – Alla gröna juicer och smoothies. Smoothies som är baserade på gröna blad istället för yoghurt och mjölk har bytt ut smoothiebegreppet till ett nyttigare sådant. Det är ett enkelt och gott sätt att få i sig större mängder grönt. Både smoothies och juicer tror jag kommer bli populärare eftersom vårt snabba samhälle gör att vi behöver inta mat mer på gående fot men ändå vill ge kroppen näring. Det är ”fast food for fast people” ! Har du något nytt på gång under året? – Jag kommer ut med tre nya böcker i Tyskland, USA och Sverige. Den svenska boken kommer i september och där har jag velat visa hur man kan tänka raw food året runt och hur vi kan ta tillvara de olika årstidernas råvaror.

”Vi är en spjutspetsverksamhet ”Allt fler väljer att bli sin egen elproducent” som fjällanläggning” Charlie Ekberg

Linda Burenius Magnusson

Vad är trendigt inom hållbar turism just nu? – Jag kan nog bara svara för den nisch jag arbetar i, men vi kan se att enklare aktiviteter såsom vandring, löpning, längdskidåkning eller att bara ”vara” i lugn och harmonisk miljö är populärt. Ser ni er själva som en trendsättande aktör? – Ja, STF Grövelsjöns Fjällstation har arbetat aktivt med hållbarhet i snart 25 år. När kollegor i branschen insåg att hållbarhet och miljöarbete både gav framgång och publicitet var det inte svårt att känna att vi ledde en trend. Vi är fortfarande en spjutspetsverksamhet som fjällanläggning i ett världsperspektiv. Hur ska man få utvecklingen att gå mot mer hållbar turism? – I nästan all turism är transporten den stora miljöbelastningen. Lyckas vi lösa den knuten har vi kommit långt. Har ni något nytt på gång? – Ja, vi kommer att ha ”Cirkus på fjället”. Det är ett arrangemang riktat till familjer med barn över nio år. Barnen ägnar sig åt cirkusträning medan föräldrarna vandrar i våra lättillgängliga fjäll.

Vad ligger i framtiden för grön energi? – Jag tror vi får se allt mer vindkraft och solenergi och att man jobbar mot att inte slösa så mycket. Dessutom väljer allt fler att bli sin egen elproducent. Vad lockar konsumenten att producera egen el? – En anledning är miljöhänsyn förstås, att man vill göra ett aktivt miljöval och säkra en hållbar energiproduktion. En annan drivkraft är ekonomin, att producera egen el är ett sätt att försäkra sig mot framtida elprishöjningar. En tredje aspekt är en önskan om att vara oberoende och att slippa sitta i knät på de stora elbolagen. Ser ni er själva som en trendsättande aktör? – Jag skulle säga att vi i huvudsak är en aktör som driver på mot en omställning för förnybar energiförsörjning. Det är ett långsiktigt arbete som inte har så mycket med trender att göra. Sen har vi en annan vision, och är på det sättet trendsättande. Har ni något nytt på gång? – Ja, vi har ett samarbete med Volkswagengruppens elbilssatsning. De som köper en bil erbjuds att köpa vindandelar för att försäkra sig om att elen de kör på är grön. Vi håller hela tiden örat mot marken och försöker hitta nya lösningar som är roliga för privatpersonen.

Delägare Stf Grövelsjön Fjällstation

VD O2:s vindkraftskooperativ

a nern

vän

”Vi gör svenskarna medvetna” Magdalena Ackerberg Marknadsansvarig Diakonia

Ert mål är en rättvis och hållbar värld, vilken är er roll i den här utvecklingen? – Vi jobbar mycket med strukturfrågor, försöker påverka politiskt och gör svenskar na medvetna på hur de politiska besluten som tas i Sverige och EU påverkar utveck lingsländerna. Och vi arbetar med fattig domsbekämpning i nära samarbete med lokala organisationer i utvecklingsländer. Hur skapar man hållbara trender? – Om man vill skapa en trend handlar det om att göra människor medvetna. Man kan jämföra med klimatmedvetenhet till exempel. Vi skulle inte vara så medvetna om inte någon börjat prata om klimatet och visat på sambanden mellan hur vi lever och vilken påverkan det har på klimatet. Samma gäller när vi pratar om fattigdomsbekämpning. Ska man skapa en trend måste man göra folk medvetna om vad det är som gör att folk hålls kvar i fattigdom och hur man kan påverka. Ser du någon trend i samhället just nu som gör dig extra hoppfulla inför framtiden? – Ja, de som är yngre, födda på

”Fler undrar vad som händer med pensionspengarna” Kristoffer Luthi

Vice VD på Ekobanken Vilka är trenderna inom finansvärlden just nu? – På kort sikt handlar det mycket just nu om räntan och den privata skuldsättningen. På lång sikt ska finansvärlden tjäna den reala ekonomin och stödja framväxten av ett hållbart samhälle. Bland annat genom att finansiera de verksamheter som bidrar till att vi inte utarmar jorden på ändliga resurser och att människor inte ska behöva leva i fattigdom. Ser ni någon aktuell trend i samhället som gör er extra hoppfulla inför framtiden? – Det som är bra för oss är att man faktiskt börjar fundera på vart pengarna tar vägen. Fler och fler undrar vad som händer med deras pensionspengar och flera utredningar görs om hur pensions förvaltarna tar hand om pengarna. Finansbranschen står i fokus och människor är medvetna. Det gagnar oss. Har ni något nytt på gång? – Vi har lanserat en hållbarhetsrabatt för den som bygger eller köper ett Svanenmärkt hus eller en lägenhet. Vi lanserade den nyligen och det är en ganska snäv målgrupp vi vänder oss till men den har fått mycket uppmärksamhet.

70–80-talet är väldigt medvetna. De tänker mycket kring framtiden och vill förändra. Sen har vi de som är födda på 40–50- talet som var med när Sverige inte var så rikt och som vet vad det betyder att inte ha det bra ställt. Jag tycker att de här generation erna kompletterar varandra och gör ett fantastiskt bra jobb. Dessutom har vi hela trenden med ekologisk- och närodlad mat, klimatmedvetenhet, återvinning och att vi tar vara på det vi har och inte konsumerar i samma utsträckning som tidigare. Har ni något nytt på gång hos er? Ja, vi kommer att ha en mobilisering skampanj kring skatteflykt. Skatteflykt är nämligen en del i problematiken till att länder hålls kvar i fattigdom. Skatte flykt är som att stjäla pengar. Pengar som skulle kunna hjälpa fattiga människor och göra stor skillnad. På grund av luckor i lagen tillåts multinationella företag flytta vinsterna till skatteparadis. Diakonia vill att företagen ska fortsätta investera och göra vinster. Men företag har också ett moraliskt och etiskt ansvar att betala den skatt som tillhör landet och som kan bidra till att minska människors fattigdom.

”Fler borde satsa på ekologisk frukt och grönt” Barbro Söderberg Butiksansvarig på Fram Ekolivs i Haga

Hur ser efterfrågan på era produkter ut just nu? – Den har verkligen ökat. Vi öppnade en ny butik i augusti förra året och vi är redan uppe i samma omsättning för den butiken som den gamla. Det som alla vill ha just Fram Ekolivs i Haga nu är nötter av alla dess slag. Sedan öppnade 2013. är det också många som frågar efter raw food. Håller ni koll på vad som är trendigt och inte inom mat? – Nej, det gör vi faktiskt inte. Det är klart att det alltid är bra att veta att man har de varorna hemma som det pratas och skrivs mycket om. Men vi är ganska ointresserade av trender. Vi vill att folk ska börja köpa mer ekologiskt. Vad krävs för att ekologiskt mat ska bli norm, snarare än en nisch, tror du? – Ju fler butiker som säljer ekologisk mat desto mer stöter männi skor på det i sin vardag. I de stora butikerna försvinner produkterna lite. Sedan har de ofta hutlösa priser på exempelvis frukt och grönt, ibland tar det mer än dubbelt så mycket som oss. Fler borde satsa på ekologiskt frukt och grönt. Jag tror att det är inkörsport för många.

ANNONS

”Usch för trender, hurra för ökad medvetenhet!”

”Det finns en ökande efterfrågan på veganskor”

Grundare och ägare Grön Interiör

Grundare Shubawa

Kaisa Frank

Skulle ni säga att ni är en trendkänslig verksamhet? – Jag vet inte. Jag tycker inte om att prata om miljömedvetenhet i termer av trender. Jag hoppas det handlar om att människor förstår att vi måste ta hand om planeten och vår hälsa. Om miljöintresset är en trend är det sorgligt för det betyder att den försvinner. Usch för trender, hurra för ökad medvetenhet! Märker ni att konsumenter blir mer miljömedvetna? – Ja, absolut. Vi har under hösten haft en mycket stor utveckling och januari har börjat jättebra. Vi upplever det som att människor har börjat efterfråga ekologiska produkter på ett helt annat sätt. Vad är populärt inom hållbar inredning just nu? – Vi får allra mest förfrågningar på barnprodukter, men säljer också mycket för sovrummet. Många förstår att de påverkas mycket av mate rialen i sängen eftersom de tillbringar åtta-nio timmar per dygn i sin säng. Har ni några nyheter för i år? – Vi har nya bambulakan, av ekologisk certifierad bambu. Vi letar efter andra material än bomull då det inte är speciellt miljövänligt.

Rasmy Mezyed

Finns det ett växande intresse för hållbara skor upplever du? – Jag startade min butik för mindre än ett år sedan så det är svårt att säga något om trenden. Det jag framförallt kan se är att det finns en ökande efterfrågan på veganskor. Därför är det något vi kommer att fokusera mer på framöver. Skor och assesoarer är en trendkänslig bransch. Hur hanterar ni det? – Jag strävar efter att erbjuda produkter som inte är så beroende av trender, med klassisk design och av hög kvalitet. Problemet är att des sa produkter är dyrare än genomsnittet. Vi har en annan produktlinje med sneakers som är lite enklare och tillverkade av ekologisk bomull. Det är ett sätt att se till att fler har råd med ekologiska skor och att tilltala en bredare publik. Det är också den produkt vi säljer mest av. Varför är hållbara skor så mycket dyrare? – Det är betydligt mycket billigare och snabbare att behandla läder med giftiga kemikalier än att använda vegetabiliskt garvat läder. Men jag ser en trend mot att allt fler företag börjar använda bättre material.

”Vi kan tänka långsiktigt” Karin Stenmar Miljöchef på Folksam Ert sakbolag, som försäkrar människors villor, bilar och fritidshus, blev certifierad med Bra Miljöval år 2011. Vad innebär det? – Först och främst ställer det krav på oss som företag att använda grön el och göra miljövänliga inköp. Därutöver ställs krav på att vår kapitalförvaltning utesluter placerin gar i bland annat kol, gas och kärnkraft och att vi hjälper våra kunder att vara med mil jövänliga. Exempelvis ger vi tips om hållbara material i vår byggmiljöguide, och erbjuder bara hållbara ersättningsbilar genom de uthyrningsfirmor vi samarbetar med. Som stort försäkringsbolag är vi ensamma om att ha denna certifiering i dagsläget. Vilka hållbarhetstrender präglar försäkringsbranschen just nu? – Det man kan se tydligt är att hållbarhets frågorna har systematiserats. Från att det tidi gare handlade om att man skulle ha ISO-certi fiering ligger frågorna numera på en strategisk nivå. En fråga som är väldigt abstrakt men som alla jobbar med att försöka lösa är hur vi ska mäta kostnaderna som klimatförändrin garna kommer att ge upphov till i framtiden.

Kommer vi exempelvis ha råd att försäkra oss om vi inte gör något åt problemen nu? Vilka möjligheter har ni att påverka utvecklingen i rätt riktning? – Eftersom vi jobbar på så lång sikt så har vi verkligen möjligheter att tänka långsiktigt vilket många andra branscher har svårare att göra. Det handlar framförallt om hur vi investerar våra kunders pengar. Vårt absolut starkaste kort är att vi är med och påverkar företagen vi samarbetar med att vara mer transparenta. Så fort man är mer transparent tar man också mer ansvar. Ser ni er själva som en trendsättande aktör inom hållbarhet? – Ja, vi har en tradition av att sätta tren der just på hållbarhetsområdet. Vi har varit väldigt tidiga på att ta det ansvaret och att underlätta för konsumenter att göra bättre val. I vår bok, Folksam 100 år, kan man läsa om hur vi tillsammans med Naturliga Steget redan 1968 var med och stöttade ungdomsrörelsen i Sverige att jobba med miljöfrågan genom initiativet ”Front mot miljöförstöring”. Det var bland annat gen om detta som Maria Wetterstrand fick upp ögonen för miljöfrågorna en gång i tiden.

a nern

vän

”Miljövågen förstärker vårt varumärke” Johanna Grönlund Delägare ”Toa-lätt”

Ni var först i Sverige med att använda en restprodukt från kartongindustrin till kattströ. På så sätt startade ni kanske en trend? – Vi har inte skapat trenden, utan hakat på den. När vi startade företaget hade vi inte någon tanke om att ha en miljöprofil. Vi hade den här restfibern och det miljömäs siga har kommit på köpet. Men det ska bli jättespännande att följa vår branschs väg in i ett mer miljömedvetet tänkande. Det har varit, och kanske fortfarande är, en väldigt vinsttänkande bransch där kvantitet ibland går före kvalitet, men jag tror det kommer att vända. Har den ökade miljömedvetenheten påverkat efterfrågan/försäljningen av era produkter den senaste tiden? – Ja, miljötrenden har förstärkts och sprids från matindustrin där man är intresserad av allt, var det är tillverkat, vad det innehåller och vad ingredienserna har för ursprung. Även i vår bransch tycker

Toa-lätt är ett katt- och smådjursströ tillverkat av pappersmassa gjord på ren pappersfiber utan tillsatser.

”Många vill ha en mer personlig stil”

Emma Persson

Informatör, Emmaus Hur försöker ni bidra till att skapa en hållbar värld? – Vi försöker göra det enkelt för kunder och gi vare att både skänka och handla hos oss. Det ser vi som en väldigt konkret insats som bidrar till att vi tar tillvara på våra kläder och prylar mer. Genom våra second hand-butiker får vi resurser till solidaritetsarbete och utveckling i olika länder där vi driver projekt. Genom miljönyttan skapar vi också en hållbar värld i stort. Loppis och second hand är ju ganska trendigt, varför det? – Många vill ha en mer personlig stil och det är svårt att hitta un ika plagg inom nyproduktion. Sen tror jag också att folk idag är mer medvetna om vad det kostar att producera nytt och vilket bidrag man gör för miljön genom att handla second hand. Vad är ni aktuella med just nu? – Just nu har vi ett projekt som heter lappa och laga där männ iskor som står utanför arbetsmarknaden får hitta sätt att tillvarata kläder som annars blir sopor. De ska tillverka en kollektion som vi kommer presentera någon gång under året.

folk att det är bra att ströet är svensktill verkat, att man har en bra miljötanke och att företaget genomsyras av hålbarhet. Jag upplever att den här miljövågen verkligen förstärker vårt varumärke och produkt. Det är också en trend att man förstår att det kostar lite mer att köpa något som är ekologiskt eller miljövänligt. Man ser ett värde i det. Har ni en produkt som är beroende av trender? – Vi har mer av en basprodukt och otroligt trogna kunder. Det är ingen ”rolig grej” att prova olika strön, utan de som köper är trogna sitt varumärke, förutsatt att man tycker om det förstås. Hur ska ni vidareutveckla er verksamhet? – Vi hoppas kunna jobba med att förstär ka vår miljöprofil, arbeta mer effektivt och använda saker på rätt sätt. Vi har gjort ett aktivt val att arbeta med de kunder vi har och inte söka efter nya kunder eller nya marknader eftersom vi har en begränsning i hur mycket råvara vi kan få. Nu har vi valt att stanna upp lite här och jobba mer med miljöprofilen.

Den första norska kokboken om raw food Josefine Andrén Delägare Funkyfoods

Hur trendigt är vegansk mat i Norge? – Att välja vegetariskt av miljömäs siga skäl, som många gjort i Sverige i flera år, har inte haft sitt genombrott i Norge än. Men genom popular iteten hos supermat och detox så har vegetarisk mat för hälsan blivit något som fler vågar pröva. Har ni varit en föregångare i lanseringen av raw food i Norge? – Vi har skrivit och på eget förlag gett ut den första norska kokboken om raw food. Det finns några till aktörer som håller på med raw food, men deras inrikting är mer detox och hälsoeffekter av maten. Vårt fokus har alltid varit hållbar mat. Vad har ni på gång nu? – I dagarna så väntar vi faktiskt vår första leverans av ekologiska- och fair trade-producerade kläder. Vi var på Ethical Fashion Show i Berlin nu i januari och expanderar vår verksamhet till att också handla med kläder. Dessutom har vi fått tag i två härliga damer i Norge som lagar ekologisk smink och hudvårdsprodukter för hand. Genom vår nystar tade internetbutik vill vi hjälpa andra små företagare att växa!

ANNONS

”Många ser fördelarna med elcykeln”

Christian Walleräng Ecoride

Ser ni att cykeltrenden påverkar försäljningen/efter frågan på era produkter? – Ja, vi märker att det finns ett ökat intresse för cykling generellt och att många ser fördelarna med elcykeln. Många företag är intresserade av att använda elcykeln i jobbet i stället för att ha firmabilar. En annan trend är att det generellt finns ett ökat intresse kring urban mobilitet och där är ju elcykeln ett spännande alternativ om man tittar på smarta lösningar att röra sig i stan. Hur ska man göra hållbar transport till norm? – Det behövs ännu fler satsningar från politiker och beslutsfattare som kan garantera infrastruktur och ökade skattefördelar för den hållbara transportsektorn. Vad ligger i framtiden för elcyklar? – Vi ser ett ökat intresse för sportiga cyklar och vi kommer inom kort börja sälja smarta lastcyklar. Lastcyklarna passar den mindre familjen och rymmer två barn och matkassar. Istället för att köpa bil kan man köpa en lastcykel, det är ganska fräckt.

”Insikterna kring matsvinnet har ökat” Anna Lilja

Konsumentföreningen Stockholm Hur kan ni som konsument förening påverka trender? – Vi kan ta kemikaliefrågan som exempel. Det är en svår fråga, i synnerhet eftersom forskare och andra experter har olika uppfa ttning om vad som är farligt. Vår roll är att skapa sans och balans i debatten och försöka reda ut vad man som konsument, om man är orolig, faktiskt kan göra. Vad krävs för att skapa hållbara konsumtionstrender? – Insikt och motivation. Märker ni av någon förändring i människors kunskap och attityder? – Vi har jobbat sedan 2008 för att minska matsvinnet i samhället och här ser vi faktiskt en attitydförskjutning. När vi frågade svenska folket för tre år sedan vad som kunde motivera dem att minska matsvinnet var det vanligast att man svarade "mer pengar i den egna plånboken". Livsmedelsverket ställde nyligen samma fråga och de hade samma svarsalternativ som vi hade men nu kom det omoralis ka i att slänga mat högst upp. Även om det inte innebär omedelbara beteendeförändringar så känns det ändå som att insikterna kring matsvinnet har ökat.

Drömmen om hus i trädkronor snart sann Erik Hedenstedt

Ekologiska Byggvaruhuset AB Hur länge tror du det dröjer innan det blir norm att tänka hållbart när man ska köpa byggmaterial? – Säg det. Det tar mycket längre tid än vad folk tror. När jag startade företaget 2007 trodde jag att jag var sent ute, men så var inte fallet. Det går framåt, men det går sakta. Vilka är trenderna inom ert område just nu? – Värmeåtervinning ur avlopp har jag trott ska booma ända sedan vi började importera avloppsvärmeväxlare 2008. Men nu tror jag faktiskt att vi står inför ett genombrott. Man kan duscha 50 procent längre till samma kostnad med en enkel och billig teknik. Intresset för energibesparing har också ökat. Man märker generellt att det är lättare för folk att ta till sig det som gagnar den egna plånboken och därför är energisnåla hus intressanta. Har ni några nyheter på gång? – Alldeles snart är det första av våra nyutvecklade ekohus på styltor färdigbyggt, och strax efter det påbörjas försäljningen av tre nya hus. Min dröm om att folk ska kunna flytta upp bland träd kronorna håller på att gå i uppfyllelse. Varför styltor? – Styltorna gör att man i mindre utsträckning behöver bebygga odlingsbar mark. Man kan bygga i sluttningar och på "omöjliga" bergs tomter, där man annars skulle behövt spränga sönder eller fylla ut den naturliga miljön väldigt mycket. Hur försöker ni hålla er konkurrenskraftiga med priser? – Linisolering har vi sålt ända sen början och där testar vi nu att sänka priset rejält eftersom den varit dyrare än vanlig syntetisk isolering. Även om vi får mindre marginaler så hoppas vi att det ska kompenseras genom att det blir fler som upptäcker linisoleringen. Är det viktigt för er att hålla koll på trender inom hållbarhet? – Nja, svårt att säga. Ibland blir det bäst när man helt enkelt struntar i vad andra tror eller tycker är rätt just nu och bara litar på sig själv.

a nern

vän

”Vi jobbar med det cirkulära tänkandet” Sandra Samuelsson Oji-drinks

Har ni har en trendig produkt? – Ja, människor är väldigt måna om att välja livsmedel som är bra både för kroppen och samhället i stort. Vår produkt är funk tionella fruktdrycker som innehåller koffein, fruktjuice och har olika hälsofördelar. Vi ar betar även med hållbarhet. På det viset har vår produkt många köpanledningar; det är en snyggt designad produkt, har en funktion plus att vi vill ta ansvar genom företaget. Ser ni er som en trendsättande aktör? – Ja, vi strävar mot det. Jag tror att ak törer på livsmedelsmarknaden behöver ta mer ansvar i hur man driver sitt företag. På vilket sätt tar ni ansvar? – Vi jobbar med det cirkulära tänkan det där vi fokuserar på produktens hela livscykel. Vi har lanserat Oji Circle, i Stockholm och Göteborg, där vi kan eta blera hela vår vision om hur vi vill arbeta. Konsumenten beställer drycken via vår hemsida som sedan levereras med elcykel. I samband med nästa leverans hämtas tom flaskorna och transporteras till TerraCycle,

”Vi strävar mot facklig förnyelse”

Annika Strandhäll VD Vision

Hur försöker ni påverka och skapa hållbara trender på arbetsmarknaden? – Vi är bland annat aktiva i frågan om offentlig upphan dling. I Sverige omsätter den varje år mellan 600 och 800 miljarder kronor och vi arbe tar väldigt hårt för att man i upphandlingen ska ställa både etiska och sociala krav. Ser du någon trend som påverkat medlemsrekryteringen? – Ja, under de senaste decennierna har det varit en väldigt stark utveckling på den svenska arbetsmarknaden mot till exempel ökade visstidsanställningar. Många känner otrygghet och den otryggheten gör att allt fler söker fackligt medlemskap. Ser ni er själva som en trendsättande aktör? – Ja, vi blev Sveriges första fair union och vi blev det första miljödiplomerade fackförbundet i landet. Vi strävar efter att vara ett fackförbund som ligger i framkant och som arbetar med fack lig förnyelse. Vi engagerar oss även i frågor som traditionellt inte förknippas med facket, som till exempel klimat- och miljöfrågor.

varifrån materialet sedan går tillbaka till producenten som gör nya flaskor. Dessu tom kommer drycken i en förpackning som gör att den inte kräver kyld förvaring och har en livslängd på sex månader. Är det ett populärt koncept? – Det är väldigt nytt fortfarande och vi måste nå ut med det, men det blir väldigt väl mottaget när vi berättar om det. Vad krävs för att hitta på nya hållbara trender och produkter? – Det krävs att man tittar på vad som finns etablerat på marknaden och funder ar på vad syftet är med produkten eller tjänsten man vill införa. Sen är det också viktigt att man arbetar från olika kompeten sområden och hittar nya lösningar. Hur ska cirkulär ekonomi bli norm? – För att något ska bli norm tror jag det är viktigt att de tre stora sektorerna; den akademiska och politiska världen samt näringslivet, ser nyttan i det. Produkten eller tankesättet ska hamna i mitten där alla tre kan lägga gemensamma resurser, då tror jag det kan bli norm till slut. Det hoppas jag cirkulär ekonomi blir, för det finns verkligen stora vinningar i det.

”Man bryr sig inte längre bara om vad det kostar” Marcus Lundstedt Pressekreterare We effect

Hur ska vi gå mot en värld där alla har bra levnadsvillkor? – Det är naturligtvis en kombination av väldigt många olika faktorer. Men vi tycker att det kokar ned till ett ord – samarbete. Genom att till exempel öka stödet till landsbygden, där 70 procent av världens fattiga lever, kan fler människor gå ihop i kooperativ och på så vis själva öka sina inkom ster och ta sig ur fattigdom. Vi i Sverige kan hjälpa till i det arbetet, dels ekonomiskt men också genom att sprida kunskap och påverka beslutsfattare. Kan ni identifiera några aktuella trender som underlättar ert arbete? – Vi ser precis som många andra att intresset för ekologisk mat ökar i Sverige, det är glädjande och gör till exempel att fler väljer Änglamark skaffet på Coop där kaffet kommer från ekologiska bönder i Nicaragua som vi stödjer. Vi ser parallellt en ökande medvetenhet kring hur produktionsvillkoren ser ut i de länder där varorna kommer från. Man bryr sig inte längre bara om vad något kostar utan man bryr sig också om ifall köpet gynnar de som faktiskt gjort T-shirten eller kaffet.

ANNONS

”Vårt miljöfokus är ett framgångskoncept ”

”Konsumenterna har tröttnat på att ta ställning”

Niklas Johansson

Jenny Blomberg

Ni har funnits i över 100 år, vilket är ert framgångskoncept? – Vårt framgångskoncept sedan ett antal år tilbaka är att vi har ett väldigt tydligt miljöfokus. Vi byg ger ut vår förnyelsebara elproduktion ganska rejält med kraftvärme och vi planerar för en vindkraftsverkspark. Sen har vi planer på att återstarta vattenkraft i småskalig form. Vi jobbbar även med andra frågor kopplade till naturvård och biologisk mångfald. Hur ska man uppnå ett samhälle med 100 procent grön el? – Ska man lyckas med det ska man ha respekt för att det kommer att ta tid. Vi måste först åstadkomma en energieffektivisering på ett smart sätt. Det får inte gå ut över kundernas och medborgar nas bekvämlighet. Sen behöver vi bygga ut den förnyelsebara elproduktionen. Det kan handla om vindkraft, kraftvärme, vågkraft eller solceller. Det här kan dock inte göras i en handvändning, utan det kommer ta ganska lång tid. Men branschen som helhet jobbar mot det här.

Vad krävs för att göra hållbarhet till norm i företagsvärlden? – Genom bilder av isbjörnar och annat lever många i tron att klimat frågan är något avlägset. Företag måste inse att frågorna är viktiga här och nu och att kostnaderna för före byggande insatser i dag med högsta sannolikhet är långt billigare än att betala för skadorna i framtiden. Varför lönar det sig för företag att satsa hållbart? – Förutom att det är en värderingsfråga, så kan det reducera affärs risker, öka försäljning samt skapa fler nöjda kunder och medarbetare. Vilka är de framtida trenderna för hållbara företag? – På flera hålls spås det att konsumenterna tröttnat på att ta ställning och låter företagen sköta valen åt dem. Det ställer höga krav på att skapa förtroende hos sin målgrupp. Till exempel är klimatfrågan komplex och konsumenten anser att det är svårt att göra rätt val. Ett lysande exempel är Arvid Nordquist Classic kaffe som gjorde valet åt konsumenten genom att beräkna och klimatkompensera hela sortimentet. U&WE och ZeroMission arbetar med företag och organisationer som vill göra hållbara, goda affärer.

VD Tranås energi

Konsult och projektledare U&WE

”Man vill köpa så giftfritt som möjligt ” Frida Lenzer

Delägare Av Jord

Färgpalett från Av Jord.

Äggoljetempera har varit trendigt i omgångar genom tiderna, varför denna berg- och dalbana? – Jag ser det som att den första trenden på 90-talet hänger ihop dels med Milis (företagets grundare) insatser för färgen när hon for land och rike runt och berättade om äggoljetemperans fantastiska egenskaper, och dels med det nyvaknade intresset för miljön. Sedan när Milis hade ett uppe håll med färgen i slutet av 90-talet sjönk intresset för att återigen väckas när vi skrev boken om äggoljetempera, startade Av jord AB och Milis var med i Sommartorpet och Sommar med Ernst. Är den här nu för att stanna? – Ja. Nu hänger det inte på en person eller ett företag längre. Av jord är ett helt familjeföretag och vi har över 20 engagerade återförsäljare i landet. Intresset för miljön och klimatet kommer troligen inte att minska. Ser du någon trend som påverkat efterfrågan/försäljningen av era produkter den senaste tiden? – Ja, kemikaliemedvetenheten. Man vill

köpa så giftfritt som möjligt för sin egen, men framför allt för sina barns skull. Vem skapar trenderna? – Det är väl både företag och b ranscher men framförallt enskilda människor och grupper som går före och som folk i allmänhet ser upp till eller lyssnar på. Dessa människor och grupper kan genom möten med andra visa vägen. Ser ni någon utveckling i samhället just nu som gör er extra hoppfulla inför framtiden? – Ja. Att man själv vill vara delaktig i att skapa värdet av den produkt man köper i motsats till hur det varit hittills när vi köpt den färdigbakade produkten. Stora och mäktiga företag gör ”mördande reklam” för att nå ut med sina produkter, men alltfler ifrågasätter reklamens innehåll i dag eftersom det är så mycket man kan ta reda på själv. Har ni några nyheter för i år? – Ja, vi kommer bland annat för första gången på länge anordna en helgkurs i att färgsätta och måla med äggoljetempera på en underbar plats i Tiveden som redan är både färgsatt och målad med äggolje tempera från Av jord.

a nern

vän

”Oljor har blivit populärt” Emily Feijen

Marknadsansvarig Norden Weleda Det är trendigt nu med ekologiska hudvårds- och skönhetsprodukter, hur sticker ni ut? – Weleda har funnits sedan 1921 och alltid haft samma inriktning med helt naturliga och ekologiska produkter, medan många nya märken hakat på en trend. Därför tror jag vi sticker ut som ett pålitligt och kunskapsbaserat varumärke. Vi har även den strängaste certifieringen, Natrue. Vad är populärt inom ekologisk hudvård just nu? – Oljor har blivit väldigt populärt, både för ansikte, kropp och hår. Vi märker också att man gärna vill köpa produkter med fler användningsområden. Varför är ekologisk hudvård i ropet? – Ekologi ökar inom många områden och det skrivs mycket om det. När folk väl får reda på hur mycket otrevligheter deras vanliga hudvårdsprodukter innehåller, blir det svårt för dem att inte vilja leta efter

”Jag är mer hoppfull än någonsin” Jens Baagøe

VD Sackeus med varumärket Eguale Ni startade 1976. Upplever ni att ni är en trendsättande aktör inom fair tradehandeln i Sverige? – Ja om man med trendsättare menar att vi var först, så är vi en trendsättande aktör. Men att kalla oss trendiga är kanske att ta i. Att vara pionjär innebär att man alltid måste vara beredd på att bli ifrågasatt, och det har vi verkligen fått erfara genom åren. Trendiga eller inte, vi är stolta över att vi uthålligt och kompromisslöst kunnat verka så länge inom fair trade. Vi känner ödmjukhet och glädje över att vi fått vara med och bidra till den förändring som skett inom rättvis-handel rörelsen de senaste tio, tolv åren, och för att ha varit med och satt fair trade på kartan. Hur långt har fair trade gått på vägen från nisch till norm? – I termer av såld volym är fair trade fortfarande att anse som nisch, men i konsu mentens medvetande vill jag tro att etisk och social märkning definitivt är norm numera. Ser du någon trend som påverkat er försäljning den senaste tiden? – Ja, jag tycker mig märka att fler och

fler konsumenter efterfrågar företag som kompromisslöst arbetar med fair trade. De konsumenter som för ett par år sedan var noga med att välja certifierade produkter tar nu ett steg till och vill att även att bola gen bakom varumärket har en helhetssyn på fair trade. Hur arbetar ni för att marknadsföra hållbara matalternativ? – Vi strävar efter att fördela våra resurser så effektivt som möjligt, och marknadsför oss i de kanaler som riktar sig till medvetna konsumenter med intresse för mat och hållbarhet, som till exempel matbloggare, webb-tv och inte minst Camino. Finns det någon utveckling just nu som gör dig extra hoppfull inför framtiden? – Jag tycker det är hoppfullt med hela eko/reko utvecklingen, och att det ständigt fylls på med nya människor som inser vikten av hållbar konsumtion. Efter 13 år i fair trade- branschen är jag mer hoppfull än någonsin faktiskt. Vad är populärt hos er just nu? – Det är nog våra goda kaffesorter av ”single origin” (från en och samma plantage) som säljs i en förpackning som enkelt kan öppnas och förslutas igen.

något renare. Folk börjar också bli mer medvetna om att ekologiskt kan bidra till en bättre hälsa för dem själva, inte bara bidra till en renare miljö. Detta har man sett lett till en ökad efterfrågan på ekolo gisk mat och jag tror det är på god väg att smitta av sig på hudvårdskategorin också. Huden är kroppens största organ och det är viktigt vad vi matar huden med för typ av näring. Ser du någon trend som påverkat försäljningen/efterfrågan på era produkter den senaste tiden? – Just nu har deodoranter med alu miniumklorid och tandkrämer med flour kritiserats en hel del i media, vilket gör att man får upp ögonen för våra produkter. Vad krävs för att ekologisk hudvård ska bli norm tror du? – Å ena sidan behövs information och studier, sen är det viktigt att det inte blir för komplicerat eller tråkigt. Jag tycker till exempel att Naturskyddsföreningen har lyckats riktigt bra med sin senaste kampanj för ekologisk mat. Deras kampanj är både lättsam, enkel och informativ.

ANNONS

STÄLL KRAV PÅ MELLANMÅLET. E N KRA ER V M G IP Ä R ÅF KT YL A LA RE

”Trender är färskvaror” ”Ekologisk barnmat ökar kraftigt” Mats Ericsson

VD Nyform med varumärket Tartex

Katarina Wolf Marknadschef KRAV

Få camino i brevlådan Nytt sätt att ta del av Camino på nätet Hög läsbarhet. Anpassas automatiskt till din dator, telefon eller läsplatta.

ar åt ff u am r Kn f ig d

inte

CAMINO 34

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

NR 34 MARS–MAJ 2014 PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

ROBOTEN bilismens fiende

Pella Thiel

N ÄNTLIGE SLÖS PAPPER T KVALITE

Boom för delande

Ställer om Sverige

MAKERS tar saker i egna händer

Bonusmaterial för varje tema Låg månadskostnad och ingen bindningstid!

Beställ och läs mer på caminomagasin.se Vår nya redaktionella satsning på nätet kommer finnas tillgänglig både för nya och befintliga prenumeranter

UTFORSKAR NYA VÄGAR MARS–MAJ 2014

Månadsprenumeration 23 kr/mån Månadsprenumeration inkl. papperstidning 29 kr/mån

om t or B erna trend 9 trender

ER SOM ING HOPP

3D-skrivare, fiskrens i hudvård & rewildning

INTERPRESS 2092-01

7 388209 207509

RETURVECKA

v 21