Issuu

t et iv r el Fö a r k ri

CAMINO 41

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

Caminos stora hållbarhetsdag 2016

Tipping points tänder vi gnistan! Så

Måndag 7 mars, Artipelag, Stockholms skärgård

NR 41 DEC–FEB 2016 PRIS 79 SEK . 69 NOK . 8 EURO

Björn Natthiko Lindeblad

PIKETTY VS GATES

NINA EKELUND Program

direktör för Hagainitiativet.

De lever med mindre Nu vill vi bo tillsammans – igen

ERIK AMRÅ Professor med fokus på människan som samhällsförändrare.

”Den energiinjektion som jag behöver den här tiden på året “ ”Gediget program som både skapar förståelse och ger mersmak” Artipelag.

med bakgrund inom neuromotivations och lyckoforskning.

KARIN BRADLEY

Universitetslektor med inriktning kollaborativ ekonomi. Fler talare tillkommer.

vilken droppe får bägaren att rinna över? Vad är det som händer när individer, samhället, företag eller organisationer plötsligt vänder och slår in på en annan riktning? Vilka processer och faktorer är avgörande för att få till viktiga förändringar. För tredje året i rad bjuder vi in dig till ett framåtblick-

ande och lösningsorienterat event som inspirerar, väcker nya tankar och ger möjlighet till nya spännande möten. Nytt för 2016 är att vi bjuder på en helhetsupplevelse där du som besökare får tid att interagera och utbyta kunskap med de andra i en unik miljö där konst möter skärgård.

boka din plats! Boka innan årskiftet och få 1 000 kr i boka-tidigt-rabatt (ord.pris 2 695 kr ex moms). ngo/ student-pris 995 kr ex moms (1 295 kr inkl.moms). I priset ingår transport till och från Artipelag med buss från Stockholms central (20 min). www.caminomagasin.se/tippingpoints

caminomagasin.se/tippingpoints

UTFORSKAR NYA VÄGAR

UTFORSKAR NYA VÄGAR DEC–FEB 2016

Besökare på tidigare års event.

ERIK FERNHOLM Föreläsare

Skogsmunkens livsinvestering

a n r a g n Pe Eller livet?

INTERPRESS 2092-04

7 388209 207905

RETURVECKA

Så pausar du från mobilen

FOTO BABAK FAKHAMZADEH/CREATIVE COMMONS

En historisk game changer.

TIPPING POINTS UTE 8 MARS

Vad är det som händer när individer, samhället, företag eller organisationer plötsligt vänder och slår in på en annan riktning? Vilka processer och faktorer är avgörande för att få till de viktiga förändringarna? I nästa nummer ska vi försöka identifiera vad som är droppen som får bägaren att rinna över. Har vi nått en ”tipping point” i klimatarbetet? Parismötet är avklarat och förhoppningsvis var det en vändpunkt för världen. Vilken roll spelade miljörörelsen för att få till stånd den nödvändiga kursändringen? Finns det en formel för en ”kritisk massa”? Professor Johan Rockström är en av dem som har lyft fram detta fenomen. Vi försöker bena ut och hitta inspirerande exempel. Som vanligt har vi samma tema på vårt första nummer som på vår hållbarhetsdag. Missa inte den! Till dess – ha en riktigt skön vinter! / Caminoredaktionen

INNEHÅLL

CAMINO 41

TEMA

24 Gunter Pauli – miljöns Steve Jobs

PENGAR

Möt den djupt engagerade grundaren av konceptet ”Blue Economy”. Detta cirkulära synsätt på företagande sätter störst värde på det lokala. TEXT JOHANNA STÅL

28 Bill Gates vs Thomas Piketty Vad gör de rika med sina pengar? Både förespråkare för filantropi och ökad förmögenhetsbeskattning har luft under vingarna. Vilka har rätt? TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND

36 Fri från beroendet

Alltid i Camino

TEXT & FOTO MAJA ANDERSSON

42 Fyra nyanser av pengar Vad krävs av oss för att hitta andra förhållningssätt till vår privatekonomi, än önskan och drivkraften att inkomsterna hela tiden ska växa? TEXT CAROLINE PETERSSON

48 En annan by är möjlig Nedslag i den socialiststyrda byn Marinaleda i Spanien med minimal arbetslöshet, kollektivt ägda arbetsplatser och superbilliga bostäder. Är detta utopin vi längtar efter?

TEXT & FOTO VICTORIA MACHMUDOV

52 Rikare liv tillsammans Tänk bort Lukas Moodyssons historiska bild av kollektivboendet. Den nya tidens kollektiv har lite att göra med politik, och mer av en längtan efter gemenskap.

TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO LOTTEN PÅLSSON ILLUSTRATION ERIK NYLUND

7 LEDARE Hur påverkas livet av att leva med mindre pengar? 8 KOMMENTERAT Diskussionen gick het om solel. 9 NÄRBILD Linnea Henriksson ska stänga in sig för klimatet. 10 UTBLICK Två böcker med äventyrslusta utmanar våra invanda mönster. 13 SPANAT Nu är det väl ändå dags att få till ett klimatavtal! 14 I SÄSONG Vintermagi i Jokkmokk. 17 DESTINATION Tallinn. 19 TEKNISKT Pausa från mobilen. 20 DESIGNAT Vi utforskar demokratisk och social design. 22 VÄNNER Hitta schyssta företag, organisationer och erbjudanden. 64 MATHYLLAN Nytt i butikerna. 65 SÅ FUNKAR DET Så lyckades världen med ozonhålet. 66 STIL ”Gamla” material gör comeback. 70 SUNT Kanske har även åldrandet en naturlig maxnivå. 72 KULTURELLT Bengt Brülde om klimatetik. Filmer som vänder och vrider på ekonomiska tankar. 75 DIY Grodda. 76 PÅ PLATS Filmfestivalen Jord. 77 REDAKTIONEN Tips från webben och tankar från insidan. 78 TILLTÄNKT Mattias Svensson om staten vs kapitalet?

Allt fler ser kritiskt på pengar och deras möjligheter att ge oss goda liv. Simonne Henke är en av dem som försöker bygga sig ett alternativ, allt mer frånkopplat från det kapitalistiska systemet.

58 Ungdomens blå källa Vad äter de som lever längst i världen? Vi bjuder på recepten. TEXT MAJA ANDERSSON FOTO ULRIKA POUSETTE RECEPT NIKLAS EKSTEDT

OM CAMINO

FOTO CIM EK

Björn Natthiko Lindeblad är en före detta finansvalp som blev skogsmunk och levde helt utan pengar och ägodelar i 16 år. För några år sedan var han lyssnarnas sommarvärd i Sommar i P1. Idag försörjer han sig genom att föreläsa och undervisa om sina erfarenheter.

CAMINO 41 CAMINO MAGASIN CAMINO SÖDRA LARMGATAN 6 41116 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ETT PERSONALÄGT FÖRETAG Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Åtta45 som är Svanencertifierat. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Edixion Offset,ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

ANLITA OSS!

Text & Bild

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

CHEFREDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG ANSVARIG UTGIVARE I NGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL, MATTIAS SVENSSON, INGEMAR TIGERBERG, DANIEL KÄMÄRÄINEN, VICTORIA MACHMUDOV, MAJA ANDERSSON FOTOGRAFER TOBIAS JANSSON, JOHANNA STÅL, VICTORIA MACHMUDOV, INGEMAR TIGERBERG, MAJA ANDERSSON, ULRIKA POUSETTE, MATTIAS ALHM, LOTTEN PÅLSSON, DUSTIN RABIN, ÅSA SANDBERG, CIM EK ILLUSTRATION ERIK NYLUND RECEPT NIKLAS EKSTEDT TRYCK ÅTTA 45 PAPPER OMSLAG EDIXION OFFSET VIKT 170 G INLAGA CYCLUS PRINT VIKT 90 G ANNONSBOKNING CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE 076-170 55 76 DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERERA WWW.CAMINOMAGASIN.SE 4 NR/ÅR SÅ DU HINNER LÄSA! ETT NUMMER I TAGET 75 KR (AUTOGIRO INGEN BINDNINGSTID) ÅRSPRENUMERATION 295 KR STÖDPRENUMERATION 495 KR PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ. CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

HEJ MEDARBETARE!

Maja Andersson … är Caminos journalistpraktikant. Hon är bosatt i Göteborg men längtar ständigt efter Värmlands granskogar. I det här numret har hon bland annat fått förmånen att diskutera pengaberoende och lära sig om klimatetik.

LEDARE

CAMINO 41

”

Livet hade troligtvis varit enklare om jag hade haft stora inkomster, men ack så mycket mindre spännande ATT VÄLJA MINDRE PENGAR

BÄST JUST NU Jul. Jag älskar jul. Och om man har tid att pyssla kan man exempelvis kolla in Clara Lidströms barnbok God Jul: Kakor, knäck och karameller och Hannus Jul av Hannu Sörenstam. Julen är fortfarande en fristad från bantningshets och detoxande. Skönt. Årets julkalender om barnens historia, med Erik Haag och Lotta Lundgren, ser jag fram emot så jag nästan spricker. Undrar om det är föräldrarna eller barnen som kommer garva mest och sitta fastklistrade framför TV:n under december?

min mormor som idag är 91 år brukar alltid säga ”Det är inte inkomsterna som gör en rik utan utgifterna som gör en fattig”. Det mottot har jag levt med hela livet: från att ha varit en ganska fattig ungdom med ärvda kläder som tågluffade genom Europa och sov på tåggolv och stränder snarare än i hotellsängar till att vara en ”mitt-i-livet-kvinna” med barn, som skaffat ett billigt boende, handlar second-hand och självhushåller så gott jag bara orkar. Livet hade troligtvis varit enklare om jag hade haft stora inkomster, men ack så mycket mindre spännande. Och när man inte har så mycket pengar att röra sig med, dyker det heller inte upp så många tankar kring vad man ska shoppa. jag brukar tankemässigt överföra detta synsätt på vårt förhållande till miljöfrågor. Vissa betalar sig ur sitt dåliga miljösamvete genom att köpa lyx-miljöbilar, klimatkompenserar för weekendresor till New York eller tjänar pengar på tvivelaktiga arbeten för att sedan skänka bort massor i välgörenhet. Andra vill bygga sina liv på en tanke om att redan från början göra så lite skada som möjligt, kanske välja ett mindre välbetalt jobb men som känns moraliskt bra. Som av de anledningarna cyklar, går eller åker kollektivt. Som byter och lånar mer och köper mer second hand. Båda sätten bottnar i värderingar och val och i vissa fall i avsaknaden av valmöjlighet. Ibland får man helt enkelt ta de jobb som erbjuds eller så kanske ens förutsättningar gör att man inte får välja alls. Men jag misstänker att fler människor än vi funderar över vad som är viktigt. Trots det

återfinns den här typen av resonerande inte så ofta i diskussioner om ekonomi. Det media ofta rapporterar om är människor som strävar efter mer pengar på olika sätt, snarare än dem som väljer bort mer pengar. De som uppmärksammas mycket är de som skänker stora summor, som startar stora företag eller häftiga innovationer, medan de som kämpar i den mindre skalan sällan hörs. Det är röster som vill vi lyfta. I det här numret har vi intervjuat personer med olika perspektiv på sin egen ekonomi och varför de har valt att leva som de gör. Vi har besökt ett spanskt samhälle som lever med en radikalt annorlunda syn på pengar. Och vi har tittat på alternativa boendeformer som kan förändra förhållandet till ditt, mitt och det gemensamma. Jag fick också äran att intervjua Blue Economygrundaren och serieentreprenören Gunter Pauli, som väljer småskaligt och lokalt framför multinationellt företagande. När detta nummer kommer ut är jag föräldraledig och Ingemar Tigerberg kommer att axla rollen som chefredaktör fram till hösten 2016 då jag kommer tillbaka. Ibland kommer dock mitt namn dyka upp på webben och i sociala medier, då jag inte kommer koppla bort mig helt och hållet. Ha en riktigt fin jul och ett gott nytt år 2016.

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

KOMMENTERAT

Tyck till! Bästa insändare eller kommentar får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Desiree.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Starka åsikter om egen solel

Normbrytande förhållande till pengar

debatt Diskussionen gick het på Facebook med anledning av vårt reportage om Jörgen Larssons och hans projekt med att göra sin sekelskiftsvilla självförsörjande på el, med hjälp av solceller. Här är ett litet axplock av kommentarerna.

inskickat Inför detta nummer gjorde vi en efterlysning efter personer med ett normbrytande förhållningssätt till pengar. Här är ett av de förslag som vi fick in men som ej fick plats i något av reportagen.

All förnybar energi är ett steg i rätt riktning oavsett vad elen kommer att kosta och oavsett om vi kan behöva fylla på med extra el vintertid. Där är nog vind- och vattenkraften bra komplement. ULF Snart finns batteriteknik som kan bevara överskottet! Den blir billigare och effektivare i framtiden! KENNETH Vi pratar då om ett batteri som kan lagra hela sommarens solelsöverskott så man kan ta ut det på vintern. Bara uppvärmningen med bergvärmepump kan suga 50Kwh/dygn. Ett batteri minst lika stort som huset skulle troligtvis behövas även med den senaste tekniken. LINUS Man kan tänka sig att använda överskottsel när solen skiner eller vinden blåser till att pumpa upp vatten till stora konstgjorda vattenmagasin. När det är mulet och vindstilla så släpper man ner vattnet genom turbiner. DAVID

Har du tänkt på mängderna vatten du talar om? Det går åt enorma effekter, vattenreservoarer och solcellsfält som verkligen skulle skada miljön och naturen om allt detta byggs. MICHAEL

Jörgen Larsson.

debatt Också Jörgen Larsson själv gav sig in i debatten då han fick frågan om syftet med projektet: Det viktigaste för mig är att mina pengar går in i solcellsbranschen och att det lite litegrann kan bidra till teknikutveckling. När det blir billigare med sol-el än kol-el så finns det hopp om att kolet får stanna i marken. Köper ni att detta är det bästa argumentet för att köpa solceller? JÖRGEN

Peters brödrecept

rerande diy-tips. Du kan ta del av tipsen (och många fler) på Karins och Linneas respektive hemsidor:

400 g vatten (kan delvis bytas ut mot äggvita eller överbliven mjölk) 5 g jäst 8 dl (480 g) vetemjöl (där ett par dl med fördel kan bytas ut mot gryn eller kross av annat spannmål) 1,5 tsk salt

LINNEAHJELM.COM RUNGEFORM.SE

3 x bokvinnare tävling Karin Runge och Linnea Hjelm vann varsitt exemplar av boken Jag grejar alltså finns jag, av Elin Ek, för sina inspi-

Började en lovande karriär som fastighetsmäklare 22 år gammal. Stod och stirrade på min lönespec en kväll, fått en lön på 70-80 någonting och kände ingenting. Insåg ”Borde jag inte bli glad? Jag har ju allt nu?”. En jobbig historia och tonårstid med inslag av alkoholproblem, misshandel och övergivenhet hade drivit mig till att prestera och när den verkligheten kom ikapp slog jag i botten. Mitt liv saknade mening och jag insåg att pengar inte hjälpte. Ett luftslott. Jag bearbetade min historia. Blev student igen och tog nyligen min andra examen, den här gången som socionom. Idag jobbar jag som sjukhuskurator, personlig assistent, ideellt för stiftelsen Polstjärna och är certifierad handledare inom Programmet för sorgbearbetning. Dessutom är min livsstil helt förändrad med ökad medvetenhet i fråga om miljö och hälsa på alla nivåer. Jag inspireras av minimalism och eko. Ser mig själv som en akademisk hippie som värdesätter det som är enkelt och naturligt samtidigt som jag försöker hitta en balans. Jag reser, paddlar, vandrar, tältar, klättrar, yogar, surfar och har nu senast testat slackline och longboard. Så visst har pengar fortfarande en betydelse. Men på ett annat sätt än tidigare. Ett betydligt bättre sätt"

tävling Peter Asthamn vann ett exemplar av boken Ta tillvara av Amanda Hellberg och Eveline Johnsson för sitt tips på hur man kan använda överblivna äggvitor och mjölk till brödbak.

Värm vätskan fingervarm och blanda i jästen. Blanda kort ihop

DESIREE

med övriga ingredienser. Lägg en handduk på bunken och låt stå på jäsning i kylen 12 till 24 timmar. Vik sedan runt degen några gånger till ett paket för att sträcka ut den. Forma till 4 baguetter och låt jäsa på plåten i ca 30 minuter. Grädda sedan på 275 grader i 10-12 minuter.

NÄRBILD

INSTÄNGD FÖR KLIMATET

Den 13 december drar Musikhjälpen 2015 igång, i år med temat ”Ingen ska behöva fly undan klimatet”. Artisten Linnea Henriksson är en av tre programledare som stänger in sig i glasburen. TEXT MAJA ANDERSSON FOTO MATTIAS AHLM/SVERIGES RADIO

Klimatrelaterade katastrofer är mer abstrakt än till exempel hiv-prevention, som var fjolårets tema. Hur ska ni göra klimatfrågan begriplig? – Vi kommer att fokusera på de människor som drabbas just nu. Det sker naturkatastrofer där hela samhällen utplånas och vi vet att det kommer att bli ännu värre. Det är kalla fakta. På många utsatta platser har man inte råd att arbeta katastrofförebyggande och det är dit de insamlade pengarna kommer att gå. Ett konkret exempel är att 200 kronor räcker till att plantera tio träd, som kan skydda både vid torka och vid översvämning. Det finns så många sätt att engagera sig i den här frågan och i Musikhjälpen tar vi ner det på marknivå och gör det enkelt att ta till sig. Häromåret var temat rent vatten och jag minns att jag själv började fundera mycket över mina egna vattenvanor då. – Musikhjälpen ger oss också möjligheten att prata mycket eftersom vi sänder dygnet runt. Det kommer så många experter till studion och vi bara fylls på med kunskap, hela tiden. När man än sätter på radion eller teven kommer man att kunna vara med. Det är så häftigt. I förra årets Musikhjälpen höll du ett uppmärksammat tal om jämställdhet. Känner du lika starkt för klimatfrågan? – Jag är svinhoppfull. En värld utan fossila bränslen kommer att se väldigt annorlunda ut, men samtidigt sker det en teknisk utveckling som ger oss saker som är mycket bättre. Folk börjar inse det nu. Jag tycker också att vi är mer öppna nu för tiden; istället för att stänga in oss på kammaren vågar vi prata med varandra om de här sakerna. Det kommer att bli en ny revolution. Det är läskigt, men när vi ser tillbaka kommer vi att känna ”Shit, tänk att vi fick vara med om det!”

Prenumerera & stöd Musikhjälpen

Linnea Henriksson är artist och 2014 gjorde hon debut som programledare för Musikhjälpen. Den 13–19 december direktsänder hon dygnet runt från Stora Torget i Linköping tillsammans med Gina Dirawi och Kodjo Akolor.

Läs mer på sid 15.

UTBLICK Annelie Pompe i det stora bl책.

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Emil Sergel.

HAR DU RÅD ATT INTE VARA FRI? Känner du att vardagen är grå, trist och ständigt upprepande? Längtar du efter något annat, ett liv bortanför ekorrhjulet, med hisnande eller rogivande upplevelser där morgondagen är ett oskrivet blad? Då har vi två böcker för dig. TEXT INGEMAR TIGERBERG jag har precis bestämt mig för att skriva om de två böckerna Mitt år som nomad – Vägen till ett friare liv av Emil Sergel och Otroligt högt och extremt djupt – inspiration till starka tankar och ett mer äventyrligt liv av Annelie Pompe. De passar ihop, tänker jag. Det första jag läser i den förstnämnda boken är ”För tre dagar sedan gjorde mitt livs kärlek Annelie slut med mig”… Annelie?! Jag tar en titt på bokens copyrightsida, och mycket riktigt: Annelie Pompe! De båda författarna har varit tillsammans. Sammanträffandet präglar förstås min vidare läsning. Böckerna har många likheter – de handlar båda om att våga släppa greppet från våra inrutade vardagsliv. Mitt år som nomad är en naken och text- och bildmässigt enkel bok som påminner om en blogg. Den handlar om Emils resa efter uppbrottet med Annelie, som blev ett avstamp för en ny livsstil. De sålde nästan allt från det gemensamma bohaget. Det som sparades tog Emil med sig i sin surfbuss och gav sig ut på vägen. Vi får följa hans nomadår med nedslag i Norge, Sverige, Indonesien och

Sydafrika. Emil är självutlämnande med det mesta: pengar, tankar om vad man verkligen behöver i livet och framgångsrika flirtar. En kul detalj är punktlistorna här och var i boken, såsom ”Tre coola uttryck att slänga sig med om du vill imponera på och i slutändan hångla upp en bushpilot”. otroligt högt och extremt djupt är en klart mer proffsigt producerad bok med högre kvalitet på text, bild och struktur. Med utgångspunkt i Annelies två passioner, fridykning och bergsklättring, ger hon en mängd tips och inspiration till personlig utveckling. Bokens kapitelnamn skvallrar om att boken handlar lika mycket om den inre som den yttre resan: mod, äventyr, rädsla, passion, utmaning, tankekraft och andning. Jag fastnar särskilt för ett avsnitt om ”självdisciplin med kärlek” – en slags självrespekt som motivator för krävande uppgifter. Emil och Annelie lever visserligen inte längre ihop men de har fortfarande en sak gemensamt: de inspirerar till att ta makten över våra liv.

TIPS

Mitt år som nomad – vägen till ett friare liv! Emil Sergel Tukan förlag 2015 Otroligt högt och extremt djupt Annelie Pompe Bonnier Fakta 2015

SPANAT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

FOTO UN PHOTO CIA PAK

Kommer Paris 2015 vara vändpunkten för planeten?

Stefan Löfven vill att Sverige ska bli fossilfritt först.

FOTO

HANS-JÖRG VON SCHROETER

FOTO

Ska Greenpeace köpa Vattenfalls kolgruvor?

mars

…slår vi till igen med Caminos stora hållbarhetsdag i Stockholm. I år med temat ”Tipping points – så tänder vi gnistan”

DONKEYHOTEY

JUST NU TALAS DET OM… …Klimattoppmöte i Paris. Caminoredaktionen deltog på århundradets antiklimaxmöte i Köpenhamn 2009. I år finns vi på plats i Paris för att se om historien upprepar sig. I skrivande stund har mer än 150 av världens länder inkommit med sina nationella åtaganden. Genomgångar av de mål varje land själv har antagit visar att det inte är tillräckligt för att nå exempelvis 2-gradersmålet, men många lyfter ändå fram att Paris kan bli en vändpunkt för världen – som nu som helhet slår in på en ny riktning. Hoppet står till att de uppsatta målen överträffas, likt framgångarna för Montrealprotokollet och de ozonpåverkande substanserna (Se Så funkar det i detta nummer). … Sverige tar ledartröjan? På fn:s toppmöte om de nya globala utvecklingsmålen proklamerade Sveriges statsminister Stefan Löfven ambitionen att bli ”ett av världens första fossilfria välfärdsländer”. Bakom ambitionen finns ett gediget påverkansarbete, där professor Johan Rockström lanserade konceptet i sitt sommarprat (som för övrigt blev det mest delade) som sedan följdes upp av en gedigen artikelserie av våra vänner på Supermiljöbloggen där

alla riksdagspartier fick säga sitt om denna ambition. Det ligger säkerligen bakom bloggens utmärkelse ”Årets miljöhjälte 2015” som Världsnaturfonden wwf delar ut. Underbart att se och mycket välförtjänt! … Finansiell aktivism. Greenpeace har meddelat att de vill köpa Vattenfalls kritiserade kolgruvor. Enligt deras värdering bör prislappen hamna runt 5 miljarder svenska kronor, men bör egentligen vara negativ om kolet skulle bära sina egna kostnader i form av försämrad miljö och folkhälsa. Denna syn börjar nå långt utanför miljökretsarna. Storbritanniens centralbankschef Mark Carney menar att fossilbolagen kan stå inför jättelika förluster när världen ska ställa om för att klara 2-graders målet. Då måste nämligen 66–80 procent av de kvarvarande olje-, gas- och koltillgångarna stanna i marken (och bli finansiellt värdelösa). Allt fler finansiella institutioner tar till sig detta budskap och ”divesterar”. Ett exempel är när aktiva aktieägare i Shell på stämman drev igenom att de skulle avbryta sin provborrning i Alaska och investera mer i förnybart. Sent ska syndaren vakna…

I SÄSONG

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Att åka hundspann är en av Jokkmokks absoluta höjdpunkter.

MAGI & MARKNAD I JOKKMOKK

Många flyr kylan och vintern och hoppar på en charterresa till något varmt land under vintermånaderna. Men minst lika behaglig upplevelse är att ta nattåget norrut och istället uppleva en riktig vargavinter. TEXT & FOTO JOHANNA STÅL

en upplevelse som ger både kultur, snö och äventyr är att resa till Jokkmokk och besöka deras vintermarknad (första veckan i februari varje år). Jokkmokks vintermarknad är en av Sveriges äldsta marknader med en 400-årig obruten tradition och besöks av 30–40 000 människor varje år. Själva marknaden säljer en hel del vanligt marknadskrafs men också lokalproducerat viltkött, renskinn, sameslöjd och inte minst de lokala specialiteterna kaffeost och mjukt tunnbröd, gahkku. Runt marknaden finns dessutom massor av kringaktiviteter. På den samiska skolan säljer samiska konst hantverkare sina vackra arbeten och här har du chans att stöta på samer från hela Norden. På det fantastiska museet Ajttje finns dessutom

en fin utställning om samerna, Sápmi och Jokkmokks historia. Ett besök i Jokkmokk bör också innehålla ett besök på Café Gasskas, som serverar lokalproducerad mat, och fabriken där Co Gerds naturliga skönhetsprodukter tillverkas.

till att klä dig mycket varmt, framförallt om fötterna. Höjdpunkten är fikapausen runt den öppna elden, där du kan värma frusna tår och lära dig mer om Jokkmokk, planerna på gruvor, politiska stridigheter och områdets historia – en lektion alla svenskar borde få.

en tur med hundspann är också ett måste om man besöker Jokkmokk eller områdena i närheten. Jokkmokksguiderna har hundspannsturer certifierade av Naturens Bästa och under marknaden kan du åka iväg på tretimmarsturer som inkluderar ett stopp med fika i en kåta längst vägen. Turen går över sjöar och in i skogen i en maklig fart. Det kostar en hel del (1 400 kronor) men är en upplevelse utöver det vanliga. Se

Nattåget avgår 18.30 från Göteborg. Man kan resa till Boden, byta tåg och resa till Murjek och ta buss den sista timmen till Jokkmokk. Hela resan tar 19 timmar från Göteborg och kostar cirka 1 000 kr enkel väg i liggvagn. Från Stockholm tar det 15 timmar och kostar cirka 700 kr för en plats i liggvagn. Resan blir billigare ju tidigare du bokar.

Önskelista julen 2015

ett bättre klimat * ett godare liv *

rera e m u Pren stöd & älpen j h k i s Mu

vill du hjälpa till att lindra effekterna av de pågående klimatförändringarna, och samtidigt berika ditt eller någon a nnans liv med inspirerande berättelser om en hållbar livskvalitet? Då har vi den perfekta julklappen för dig. I år skänker vi 75 kronor till Musikhjälpens stora i nsamling ”Ingen

ska behöva fly undan klimatet”, för varje beställning av helårsprenumeration (295 kr) på Camino. Erbjudandet gäller till och med julafton. För att ta del av erbjudandet välj prenumerationsalternativ ”Årsprenumeration” eller ”Stödprenumeration” och ange koden ”klimatjul2015”. Du som vill

UTFORSKAR NYA VÄGAR

skänka mer pengar kan göra det genom Caminos insamlingsbössa som vi startat på Musikhjälpens hemsida caminomagasin.se/prenumerera bossan.musikhjalpen.se/insamling/camino

DESTINATION

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

DESTINATION: TALLINN

Det historiska området i Tallinn är urmysigt och förtjänar långsamma promenader. Här hittar man en hel del unikt och hållbart om man letar lite. För att inte tala om den smidiga och omtalade lokaltrafiken, som är gratis för invånarna och billig för turister. TEXT & FOTO JOHANNA STÅL

Hipsterkäk med teaterkänsla

Estnisk formgivning

RATASKAEVU 8

VABADUSE VÄLJAK 8

VONKRAHL.EE

NUNORDIK.EE

Det sägs att Von Krahl AED var den första restaurangen i Tallinn som serverade ekologisk mat. Det är en restaurang som fokuserar på bra råvaror, har ett stort utbud av vegetariska alternativ och som dessutom serverar mängder av olika ekologiska drycker. Lokalerna är mysiga och lite teatraliska och det känns som ett riktigt hipsterhak i positiv bemärkelse. Von Krahl-teatern ligger dörr i dörr och har också en liten bar som man lätt kan slinka förbi.

Mitt i turiststråket ligger den fina butiken Nu Nordik, en unik affär med bara nytänkande, modern estnisk design. Det mesta i affären har något hållbarhetstänk, antingen i form av re-design eller återvunna eller miljöbättre material. Här finns roliga kläder, fina väskor, smycken och inredning. Utsidan är lite anonym så butiken är lätt att missa, men väl värd att ta sig till även om du inte är i närheten.

Gratis kollektivtrafik

Tallinn erbjuder något så unikt för sina invånare som gratis kollektivtrafik. Förutom registrerade invånare i Tallinn har också barn under sju år eller en vuxen i sällskap av ett barn under tre år rätt att resa gratis. Detta infördes 2013 efter en folkomröstning och har vänt den negativa trenden med minskat åkande (även om inte åkandet ökat drastiskt). Som turist får du dock betala, men det finns fördelaktiga dagspass för endast 3 euro. VISITTALLINN.EE

NER FLER DESTINATIO IN .SE AS AG M O IN PÅ CAM

Res till Tallinn utan flyg

Från Stockholm tar du dig enkelt med färja till Tallinn. Med Tallink reser du klockan 17:30 och är framme klockan 10 på morgonen efter. En kryssning med 8 timmar i Tallinn kostar från 820 kronor och en reguljärresa går på från 1 400 kronor enkel väg.

TEKNISKT

3 SÄTT ATT TA MOBILPAUS

Summan av lasterna är konstant, låter ett krasst ordspråk. När rökning började fasas ut i samhället introducerades en ny typ av missbruk: mobilknarkandet. Narkomanen känns lätt igen på den krökta nacken och den tomma blicken. Som tur är finns inspirerande hjälpexempel.

TEXT INGEMAR TIGERBERG

1. Appar Det finns, ironiskt nog, appar som kan hjälpa dig med ditt mobilberoende. Med Breakfree kan du kartlägga hur mycket du använder telefonen och olika appar och därefter sätta upp hinder för din användning, såsom att blockera funktioner och appar vid olika tidpunkter på dygnet. En liknande men mer simpel tjänst heter Freedom. Den inriktar sig främst på att blockera distraherande appar och webbplatser i olika tidsintervall.

BREAKFREE-APP.COM FREEDOM.TO

2. Mobilfria zoner På några skolor i Storbritannien där mobilförbud testades under lektionerna förbättrades elevernas provresultat med drygt 6 procent, eller motsvarande fem skoldagar extra under läsåret, enligt forskare vid London School of Economics. Dessutom jämnades gapet mellan de sämsta och de bästa eleverna ut, eftersom det hade en större effekt på de elever som hade svårt att koncentrera sig. Kanske är det sådana exempel som inspirerar allt fler restauranger och hotell att införa mobilfria zoner. Det tyska lyxhotellet Villa Stèphanie i Baden-Baden har rum med en ”kill switch” vilken blockerar alla trådlösa signaler in i rummet. På restaurangen Cava 42 på Nöjesfabriken i Karlstad har man infört en ”mobilgarderob” i form av en liten påse där gästerna kan lägga sina telefoner, som sedan hissas upp över bordet. De som vill testa får till och med 15 procent rabatt på maten. – Vi vill att en middag här ska vara en stund då man verkligen umgås, får tid till varandra och där samtalen är i fokus. Mobilgarderoben är vårt sätt att ge lite hjälp på traven, beskriver Olle Nilsson på Cava42.

"Smarta" smycken från Kovert som meddelar dig när du vill bli meddelad. Hissa upp mobilen i en korg på restaruang.

3. Smarta smycken I ett mindre experiment träffades 35 företagsledare och beslutsfattare i Marockanska öknen för att bli studerade av neurologer – först med sina mobiler tillgängliga, för att sedan lämna dem ifrån sig. Efter tre dagar började deltagarna att anpassa sig: se varandra i ögonen mer, öppna upp och ta kontakt med varandra djupare, skriver Fast Company. De kunde slappna av i konversationer och verkade mer empatiska mot varandra. Utan Google blev diskussionerna mer kreativa med gissningar

och skämt – den typ av samtal som skapar band mellan människor. Deltagarna hade lättare att minnas detaljer och många av dem gjorde betydande förändringar i sina liv efter resan, i sina karriärer, relationer och sin hälsa. Studien finansierades av Kovert – ett företag som gör high-tech-smycken som är kopplade till din smartphone och blinkar om något viktigt händer, så att du slipper ta upp mobilen och kolla regelbundet. Du ställer själv in vad du vill att smyckena ska notifiera dig om. RINGLY.COM

DESIGNAT

DESIGNERS UTAN GRÄNSER Flyktingkris, klimatkris, ekonomikris – samhället står inför stora utmaningar och allt fler anser att vi behöver ta design till hjälp för att lösa problemen. När politikerna står handfallna står hoppet till sociala innovationer och deltagande design för en bättre värld. TEXT JOHANNA STÅL

När alla formger Design likställs ofta med formgivning eller utseende, men i designbegreppet ingår också skapandeprocessen och konstruktionen – exempelvis hur miljö- och användarvänlig den är och planen för hur produkten, tjänsten eller den designade platsen ska användas. Men vad är en designers roll i ett samhälle där allt fler är designers? Ezio Manzini, den italienske professorn som ses som en guru inom hållbar design, har skrivit boken Design when everybody designs. I den beskriver han hur vi ser många sociala innovationslösningar inom exempelvis flyktingfrågan idag och hur privatpersoner hittar på lösningar som kan likställas med design. En utbildad designers roll blir då att vara en expert som underlättar designprocesser. Ezio menar att det behöver anställas fler designers inom eu, inom organisationer och på företag och pekar på utvecklingen inom exempelvis it-sektorn där det i Silicon Valley idag anställs fler designers än it-tekniker. Anledningen är bland annat att teknisk utrustning inte längre bara vänder sig till teknikintresserade och att design behöver finnas med i första steget av produkt- och tjänsteutveckling och inte bara i sista. På samma sätt behöver design finnas med i de lösningar som föreslås inom olika politiska områden. Fokus bör också skifta från design för tillväxt till design för välstånd. Vi behöver inte fler designers som formger prylar utan snarare designers som utformar bättre samhällen.

FOTO PAUL KRANZLER, KUNSTWERK STEFANIE DE VOS IN KOOP. MIT AKADEMIE DER BILDENDEN KÜNSTE WIEN

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Glowing Plant har fått fram självlysande växter som kan ersätta glödlampor.

Magdas hotell i Wien drivs delvis tillsammans med flyktingar.

Design för bättre integration Det finns många exempel på smart designad social innovation i Sverige, som startats av privatpersoner med ett engagemang för en viss fråga. När det kommer till integration och flyktingmottagande är initiativen många. Ett av de initiativ som prisats är Emma Arnessons projekt Hej Främling, som hjälper nyanlända i Östersund att integreras och engageras genom att ta med dem ut på olika aktiviteter. Projektet har nu blivit till en dokumentär som ska visas på svt. Andra exempel är Sofia Appelgrens sociala företag Mitt Liv, som arbetar

med mentorskapsprogram som ett sätt att öka integrationen, och rörelsen Gatans röst och ansikte, som startades 2004 av Behrang Miri i Malmö för att få unga att höras i samhällsdebatten med hjälp av hiphop, kultur och media. Internationellt har vi ännu fler exempel: Streetwize som startat mobila skolor för hemlösa och Magdas Hotel i Wien som skapats och drivs av människor från hotell- och restaurangindustrin tillsammans med flyktingar. Syftet är att skapa möjligheter för flyktingar att komma in på arbetsmarknaden.

Det är den här typen av designad social innovation som vi kommer se mer av i framtiden och som kan komma att behöva hjälp av skolade designers för att överleva på sikt och spridas. Vid Malmö högskola pågår liknande arbete inom projektet Living Labs, där expertdesignerns roll är att utforma arenor för deltagande design och att exempelvis få medborgare att engagera sig i stadsutveckling.

ANNONS

vännerna

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

ENERGI & TRANSPORT

INREDNING & DESIGN

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE

AV JORD WWW.AVJORD.SE

GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

EKOLOGISKA BYGGVARUHUSET WWW.EKOLOGISKABYGGVARUHUSET.SE

EKONOMI & AFFÄRER

THE HOUSE OF FAIRE TRADE WWW.HOUSEFAIRTRADE.SE

CIRCULARECONOMY.SE WWW.CIRCULARECONOMY.SE EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE TRICORONA WWW.TRICORONA.SE U&WE WWW.UANDWE.SE

KLÄDER & TEXTIL

EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE KLÄPPI WWW.KLAPPI.SE

A WIN WIN WORLD WWW.AWINWINWORLD.COM

RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

SUSTOPIA WWW.SUSTOPIA.SE

VISION WWW.VISION.SE

MEDVETEN GRÖN WWW.FACEBOOK.COM/ MEDVETENGRON PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/SV/ BROD-SOVEL TORFOLK GÅRD WWW.TORFOLK.SE

UPPLEVELSER & EVENTS

GREENSTONES WWW.GREENSTONES.SE SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE

MAT & DRYCK

ANAMMA WWW.ANAMMA.EU CYKELMUSTERIET WWW.CYKELMUSTERIET.SE

BALANZEN WWW.BALANZEN.SE

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE

RABASH WWW.RABASH.SE

DEM COLLECTIVE WWW.DEMCOLLECTIVE.COM

HÄLSA & SKÖNHET

GRÖNA SAXEN WWW.GRONASAXEN.SE

KRAV WWW.KRAV.SE

SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

KOMMUNIKATION & OPINION

GRÖNA BARNMORSKAN WWW.GRONABARNMORSKAN.SE

WE EFFECT (FD. KOOPERATION UTAN GRÄNSER) WWW.WEEFFECT.SE

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE CAFÉ REKOMMENDERAS REKOMMENDERAS.COOP

STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJON SÖRBY NATURHÄLSOGÅRD WWW.SORBYNATURHALSOGARD.SE

BLANDAT

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE

DIAKONIA WWW.DIAKONIA.SE

EGUALE WWW.EGUALE.SE

FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE

FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO

GREEN FOOTPRINT WWW.GREENFOOTPRINT.SE

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU

GREEN & GREJERNA WWW.GREENOCHGREJERNA.COM

KOSTERS TRÄDGÅRDAR WWW.KOSTERSTRADGARDAR.SE

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

FORMGÅRDA WWW.FORMGARDA.SE KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA.SE

www.caminomagasin.se/vanner

ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA WWW.ESKILSTUNAFOLKHOGSKOLA.NU

TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE

ANNONS

Varsågod! I varje nummer av Camino bjuder vi er läsare på exklusiva erbjudanden från våra Caminovänner. Läs under respektive erbjudande hur du gör för att ta del av det.

20% på grafisk manual

20% på giftfria matlådor

Vill du ge din grafiska manual nytt liv och det utrymme den behöver samt hålla den tillgänglig och nå den var du än är? Järna kommunikation lanserar nya tjänsten grafiskmanualonline.se. Som läsare av Camino får du testa tjänsten med 20 procent rabatt. Gäller fram till och med februari 2016. Ange kod camino41 när du bokar.

Just nu får du 20 procent rabatt på hela sortimentet av giftfria matlådor och andra hushållsprodukter gjorda av stärkelse och bambufiber, från Greenfootprint.se. Ange camino41 som rabattkod för att ta del av erbjudandet.

JARNAKOMMUNIKATION.SE

GREENFOOTPRINT.SE

Rabatt på spillfri menskopp

Medlemskap på köpet

Just nu kan du köpa den nya spillfria menskoppen FemmyCycle från Gröna Barnmorskan för endast 290 kr (ord pris 370 kr). Erbjudandet gäller ett enpack av valfri storlek per person under resten av 2015. Beställ via info@ femcap.se och ange kod camino41 vid din beställning. Porto på 49 kr tillkommer.

Boka Nudging Swedens mest populära föreläsning ”Nudging en knuff i rätt riktning” som handlar om vad nudging är och hur ni kan använda metoden på ett konkret sätt, så bjuder Nudging Sweden på ett års medlemskap i nätverket (till ett värde av 10 000 kr). Gäller t.o.m 31/1 2016. Ange koden camino41 vid bokning.

GRONABARNMORSKAN.SE

NUDGINGSWEDEN.ORG

20% på mjuka klappar

Gratis rådgivning av designbyrå

Schysta nätbutiken Green & Grejerna ger dig 20 procent rabatt på alla mjukdjur från Selyn, en central fabrik på Sri Lanka som samarbetar med 800 vävare från byar i norra och östra Sri Lanka. Erbjudandet gäller tom januari 2016. För att ta del av erbjudandet anger du koden camino41 när du gör din beställning i nätbutiken.

Just nu kan du boka en kostnadsfri PlayShop med designbyrån Formgårda där ni under två timmar går igenom era behov och utmaningar. Formgårda bidrar med sina kunskaper och verktyg som ger resultat, oavsett om det är en tidningsannons eller webbsida som ska produceras eller en produkt som ska lanseras. Ange koden camino41 som referens när du bokar.

GREENOCHGREJERNA.COM

FORMGARDA.SE/WORKSHOP

www.caminomagasin.se/vanner

GUNTER PAULI

Antwerpen, Belgien, men bor i Japan ålder: 59 år familj: Sex barn och frun Katherina Bach aktuell: Med boken Blue Economy, version 2.0 född:

PROFILEN

Gunter Pauli

s ön j il M s b o J ve Ste När andra företagare försöker göra sina affärsmodeller lite miljöbättre så vill Gunter Pauli göra helt rätt från början. Grundaren av ”Blue Economy” tror att lokala projekt med naturen som lärare är modellen för framtidens företagande. TEXT JOHANNA STÅL

han är sexbarnsfarsan som aldrig äter socker, serie entreprenören som kallas ”hållbarhetens Steve Jobs” och pratar flytande svenska efter en tidigare svensk flickvän. Och han har snälla, glada ögon som utstrålar en jordnära och avslappnad attityd. När vi möts en av de sista varma sommardagarna i Göteborg ser han härligt semesteravslappnad ut. Belgiska Gunter Pauli är, som delägare i tolv företag, entreprenör ut i fingerspetsarna. Men vad som gör honom unik är att han förkastar tron på multinationella företag och istället framhäver små, lokala företag som lär av naturen och dess system. Som far till termen ”Blue Economy” har han medverkat till att skapa tusentals jobb runt om i världen och han reser ständigt runt i jakt på nya, eller kanske snarare gamla, kunskaper.

– Blue Economy går ut på att göra mycket mer av det vi har. Skapa jobb och cirkulera pengar lokalt. För att lyckas med det måste fler sektorer jobba tillsammans på sätt de inte gjort tidigare. Vi behöver skapa ett nät av liv (web of life). Gunter sammanfattar sin vision på ett enkelt sätt, han är van att förklara, att vara pedagogisk. Men han är samtidigt trött på att det händer så lite i affärsvärlden. – sverige är ett land med många bra idéer och koncept, men ni har inte lyckats transformera samhället. Det finns fantastiska forskare, men var är jätteindustrierna som transformerat sig till det nya samhället? Ni kör på volym och standardisering och kan inte tänka er en annan typ av ekonomi. För mig är det en av de stora frågorna: vem i

PROFILEN

”

Stora företag kommer att bli till dinosaurier om tjugo år och nya entreprenörer kommer att ta över från andra länder, utan använder det som finns till lokalt förfogande. Jag tror på lokala företag som använder sig av det som finns i närområdet. en sak gunter verkligen brinner för är att skapa arbetstillfällen. Och för att göra det är naturen en bra inspirationskälla. Det finns ingen arbetslöshet där. Alla bidrar efter förmåga till att hålla igång systemet. Ett träd skickar sina löv till marken där maskar och svamp tar hand om dem och tillverkar humus. Växter, djur, svampar, alger och bakterier jobbar tillsammans och det finns ingen arbetsbrist – allt optimeras för att hitta en perfekt balans. – Jag intresserar mig mycket för biomimik, det är jätte viktigt att lära av hur djur och natur löser problem. Men jag är framförallt intresserad av systemet: Hur fungerar ekonomin i ett ekosystem? Varför ligger inga gamla på sjukhus? Varför finns det ingen arbetslöshet? Målet är också att få så bra villkor som möjligt för jordbrukarna som arbetar i företagen. Medan EU kan betala jordbrukare stöd för att inte odla, utan bara hålla marken öppen, och på så sätt öka priserna för europeiska produkter, så lyckas Gunters företag ge jordbrukarna en 50-procentig avkastning från allt som säljs. Plötsligt blir det lönsamt att bruka jorden igen. Gunter kan inte sluta att prata om hur många jobb den nya typen av företag kan skapa, något som ligger perfekt i tiden. Men han vänder sig helst direkt till individer, företagare och framförallt till unga som ska ut på arbetsmarknaden.

– Starta med en kopp kaffe på morgonen. På kaffesum pen kan du odla svampar. De delar av svampen du inte äter kan du ge till kycklingar. På så sätt får du ägg. Tänk i system. Du kan titta på den byggnad du bor i och krets loppsanpassa den. Det går att leva väldigt billigt genom att minska sina utgifter och tänka kretslopp.

DAVEBLEASDALE

Hur kan man leva lite mer enligt ditt synsätt i vardagen som privatperson?

FOTO

Europa blir först med att göra en transformativ föränd ring av ekonomin och affärsmodellerna? Sverige säljer hellre Volvo till Kina än förändrar sig. Gunter är trött på dubbelmoralen som råder i affärs världen, där det handlar mer om att göra saker ”mindre dåligt” än att göra det helt bra. Människor tror att miljöar bete handlar om att skydda naturen, när det snarare handlar om att vara en del av naturen. Själv har han erfarenheter av att försöka göra något ”mindre dåligt” när han var med och lanserade en tvål med helt biologiskt innehåll för många, många år sedan, som VD för företaget Ecover. Det gick jättebra, han blev en guru inom grönt företagande. Men en dag blev han inbjuden till Indonesien eftersom hans företag var världens största inköpare av palmolja. Det visade sig att palmolja – en av tvålens huvudingredienser – inte var så bra för miljön som han hade trott. Istället för att blunda och köra vidare lade Gunter ner produktionen. – Det handlar om att tänka ”kommer jag kunna förklara det här beslutet för mina barn om tjugo år?”. Han undrar hur många företagsledare som tänker så. – Stora företag kommer att bli till dinosaurier om tjugo år och det är nya entreprenörer som kommer att ta över. Visst kanske någon dinosaurie överlever, som lyckats förvandla sig och skapat en ny typ av liv, men de flesta kommer inte klara det utan dö ut. Multinationella företag har skapat en mur mellan pengar och livet, de har ingen framtid. De flesta av Gunters företag ligger i Afrika och Syd amerika. Han menar att Europa är för konservativt, det ska göras långa affärsplaner och saker tar flera år att starta. I de länder där han arbetar kör man igång projekt snabbt och jobbar lokalt. Fattiga personer vill inte vänta, säger Gunter som har bra relationer till många lokala politiker världen över. – Jag har träffat mer än hundra premiärministrar och presidenter men det enda jag minns är fotona vi tog tillsammans. Mötena har inte gett någonting. Det är de lokala politikerna som gör skillnad. På Sardinien har han varit med och byggt ett bioraffina dereri som använder tistlar för att framställa enzymer för getosttillverkning. Tistlar är en naturprodukt som växer av sig själv och behöver inte odlas. Fabriken är en tidigare petrokemisk fabrik som skulle ha fått betala över en miljard euro för att lägga ner sin verksamhet. Istället tog Gunter tillsammans med några andra över fabriken och skapade en ny industri. Idag har de sex bioraffinaderier i Italien. – Självklart finns det en gräns för hur mycket tistlar som växer och vi har kommit fram till att det är max 360 tusen ton. Då kör vi på det. Vi tänker inte importera

GUNTER OM Böcker Gunter har skrivit över 200 barnsagor ”Gunters Fabler” om affärsmodeller i den blå ekonomins tecken, och de ska bli totalt 365 stycken. Kinesiska staten delar ut dessa gratis till 10 miljoner barn. Han har dessutom skrivit 20 vuxenböcker om hållbarhet. Den första handlade om Aurelio Peccei, grundaren till Romklubben (Gunter arbetade som Aurelios sekreterare i flera år). Gunters mest kända verk, Blue Economy, var från början en rapport till Romklubben men blev senare en bok som sålts världen över. Den handlar om hur vi med ett förändrat affärstänk kan skapa över 100 miljoner jobb. Utbildning – Vi kan inte fortsätta att utbilda tusentals studenter i mbautbildningar, där vi lär oss samma affärsmodeller som tidigare. Vi behöver förändra utbildningssystemet radikalt. Dessutom är människorna med de bästa idéerna ofta inte ens utbildade utan har lärt sig av livet, av traditionell kunskap och av att tänka logiskt. Man behöver inte ha ett diplom från universitetet för att starta fantastiska företag.

Gunter Pauli äger bland annat bioraffinaderier som använder tistlar som råvara.

Blöjor – Gunters nästa stora projekt handlar om blöjor. Blöjor är en svensk uppfinning. En baby producerar varje år humus som räcker till att gödsla 1 000 träd. Nu vill han skapa Dycle – diaper cycle, en blöja som går att kompostera och där innehållet används till att gödsla fruktträd. Han uppmanar fler att driva på för samma sak; patent är inget som intresserar honom, utan han vill snarare att goda idéer ska spridas.

Bill Gates vs Thomas Piketty Den ene är världens rikaste man och känd filantrop, den andre världens mest kände förespråkare för ökad beskattning av rika. Båda försöker göra världen till en bättre plats, men med motsatta medel. Är det rika individer eller staten som är bäst på att sköta pengarna? TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND

”

I dag äger en procent av världens befolkning mer än hälften av alla tillgångar

ällan har världen sett en forskare med sådan rockstjärnestatus som Thomas Piketty. Hans Kapitalet i det 21:a århundradet slog ner som en bomb i samhällsdebatten långt bortom den franska kontext han kommer ifrån. Boken består av en jättelik sammanställning av statistik av inkomstfördelning och förmögenheter i industrialise rade länder sedan 1700-talet och redovisar hur kon centrationen av förmögenheter ökat framförallt sedan mitten av 1900-talet. Pikettys dom över tillståndet är krass: en tilltagande ojämlikhet hör ihop med kapitalism. Drivkraften bakom är att inkomster från kapital har varit högre än den ekonomiska tillväxten. Den eskalerande ojämlikheten är ett hot mot såväl demokratin som ekonomin i sin helhet, menar Piketty. Enligt finanskoncernen Credit Suisse äger idag en procent av jordens befolkning mer än hälften av alla tillgångar – och hälften av mänskligheten får dela på en procent. Utvecklingen får allt fler att reagera. I Camino 30 (mars 2013) skrev vi om hur man började hitta jämlikhetsförespråkare på fler, något oväntade håll, och denna trend har därefter fortsatt. Stora internationella institutioner som OECD och internationella valutafonden IMF rekommenderar idag regeringar att arbeta för ökad jämlikhet – ofta med motiveringen att det är bra för ländernas ekonomier. Enkelt uttryckt – får människor med små medel mer i plånboken spenderas pengarna i större utsträckning än om rika får mer. I det senare fallet kanaliseras tillskottet istället (tillbaka) in i spekulations ekonomin, vilket kan leda till finansiella bubblor. Piketty förespråkar att rika beskattas högre än de gör idag, framförallt ”den rikaste procenten” – den grupp som kraftigt dragit ifrån i statistiken. en man som definitivt ingår i den rikaste procenten är Bill Gates med sin förmögenhet på över 80 miljarder dollar. Sedan han slutade arbeta på daglig basis för Microsoft har han tillsammans med sin fru satsat större delen av sin tid och en stor del av sina pengar i Bill & Melinda Gates Foundation, idag världens rikaste välgörenhetsorganisa tion. När paret skänkte fem miljarder dollar till organisa tionen år 1999 var det världens största donation från pri vatpersoner. Organisationen förfogar idag över omkring 30 miljarder dollar och verksamheten är inriktad på framförallt sjukvårds- och utbildningsinsatser i utveck lingsländer. Utöver den filantropiska verksamheten är paret Gates också stora investerare. Även där har de gjort

sig kända för att välja företag med tydliga ambitioner att göra världen till en bättre plats: förnyelsebar energi, köttersättningsprodukter och clean tech. – Människor som jag, som har råd att ta stora risker med nystartade företag, bör – på grund av klimatföränd ringarna – vara beredda att lägga miljarder i nya clean tech-bolag, säger Bill Gates i en intervju i The Atlantic. Han menar att det krävs extra stort tålamod för dessa investeringar som innebär en större risk för låg avkast ning än i till exempel IT-bolag. Det beror bland annat på att patenten för ny teknik ”bara” sträcker sig 20 år fram i tiden och nästan allt inom energiteknik tar mer än 20 år från utveckling till uppskalning. I intervjun lyfter han fram detta risktagande som en viktigare insats för klimatet än att ”divestera” – det vill säga att aktivt välja bort företag inom fossilindustrin i sina investeringar. Så länge det är lagligt och det inte finns någon koldioxid skatt kommer fossilverksamheten fortsätta, menar han. Paret Gates har också själva gjort en del investeringar i oljebolag. Andra för miljövänner kontroversiella investe ringar som de gjort är företag som sysslar med genteknik och andra generationens kärnkraft. usa är landet med låga skatter och en stark tradition inom filantropi och entreprenörskap. Trots det nådde Thomas Pikettys idéer rakt in i amerikansk samhälls debatt. Warren Buffet, världens näst rikaste person, har uttalat sitt stöd för ökad beskattning av rika: ”Medan de flesta amerikaner kämpar för att få det att gå ihop, fortsätter vi megarika att få utomordentliga skattelättnader” skriver han i en kolumn i The New York Times. Idag finns till och med en demokratisk presidentkandi dat som vågar kalla sig ”socialist” (Bernie Sanders). Bill Gates har läst Thomas Pikettys Kapitalet och pratat med honom om den. – Han sa att han är ett stort fan, men han vill inte betala mer i skatt, sa Thomas Piketty till Bloomberg News. På sin blogg utvecklar Bill Gates detta tillsynes motsä gelsefulla uttalande. ”Jag sa till Piketty att jag håller med om hans viktigaste slutsatser: att höga nivåer av ojämlikhet är ett problem. Det undergräver ekonomiska incitament, ger mäktiga intressen för stor makt i den demokratiska processen, och motverkar idealet om att alla människor är skapade lika. Kapitalismen klarar inte självmant att skapa jämlikhet. Koncentration av rikedom kan ha en snöbollseffekt om

Wendy Rommers har sitt kontor PR DeCeuvel, men är också PRansvarig för projektet.

”

Kapitalismen klarar inte självmant att skapa jämlikhet det inte görs något åt problemet. Där kan regeringar spela en konstruktiv roll i att kompensera”, skriver han. Att Gates trots detta inte själv vill betala mer i skatt försvarar han självsäkert med att han kan spendera pengarna ”mer effektivt” än staten. Och här får Gates oväntat medhåll. – Jo, det kan han nog ibland, medger Thomas Piketty i intervjun. att dessa två policyantagonister håller med varandra överraskar inte Pontus Braunerhjelm, professor i natio nalekonomi med inriktning på entreprenörskap på KTH och grundare av Filantropiskt forum. – Filantroperna har ofta en entreprenöriell bakgrund, med en vilja och erfarenhet att hitta lösningar på problem tillsammans med nätverk och resurser att göra det, säger han och fortsätter: – Jag tror att de flesta ser väldigt ojämn inkomstfördel ning som ett problem. Kritiken handlar om hur den kommer till, är det till exempel genom arv eller av entreprenörskap? Bill Gates hävdar att 95 procent av det totala värdet av Microsoft har tillfallit samhället, i form av arbetstillfällen, tillgång på information och så vidare. Det perspektivet bör vara med i resonemanget, menar han. Agneta Berge, nationalekonom och skribent på sajten Politism håller inte helt med. – Visserligen finns det anledningar att tänka på hur en förmögenhet har uppstått. Det säger mycket om ett samhälle, hur systemet fungerar. Men den andra dimensionen handlar ju om makt. Det finns alltid en risk att extrem rikedom kan översättas i politisk makt, poängterar hon. Bill Gates föreslår en progressiv beskattning av konsumtion snarare än av kapital. ”En person investerar i företag, en annan i filantropi, och en tredje i en slösaktig livsstil. Det är inget fel med den sista killen, men jag tycker att han ska betala mer skatt än de andra", skriver Gates utan att gå in i detalj på hur det skulle kunna gå till. – Det låter i och för sig sunt, men rent praktiskt svårt. Detsamma gäller skatt på kapital i den här globaliserade världen. De som har sådana summor listar alltid ut hur de flyttar pengar och undgår beskattning, på lagliga sätt. Då är det bättre med skatt på arv, säger Pontus Braunerhjelm

som menar att det också finns moraliska argument för det: – Kommer rikedom från ett entreprenörskap med mycket stora mervärden till samhället, då kan det vara berättigat. Men det kräver ett samhällskontrakt där filantropi är en viktig del. Medan rikedom av arv är en annan sak. Idag har USA arvsskatt medan Sverige inte har någon alls, berättar han och här har han medhåll från Thomas Piketty: – Det är svårt att förstå varför socialdemokratiska Sverige har gått ner till noll procent i arvsskatt, sa Piketty till tidningen Arbetet inför sitt besök på Almedalsveckan 2014 och lyfte fram att exempelvis Storbritannien, Frankrike och Tyskland har arvsskatt. Även Agneta Berge lyfter upp arvs- och gåvoskatt som en gångbar väg. – Problemet med kapitalskatter är skatteparadis och det lättflyktiga kapitalet. Här behövs mer internationellt samarbete. De som har störst förmögenheter kan sätta sig över sina länders system. Detta är ett problem och riskerar att urholka skattebetalningsviljan. Inom det nationella handlingsutrymmet är arvs-, gåvo- och fastig hetsskatt något man verkligen kan använda sig av mer. Fastighetsskatt lyfts ofta upp som en fungerande typ av kapitalbeskattning eftersom hus knappast kan röra sig över gränserna som det finansiella kapitalet. Även Bill Gates är för fastighetsskatt vilket han menar motverkar framväxande dynastier. ”Vi vill att våra barn ska kunna skapa sin egen väg i livet”, skriver han. tillsammans med världens näst rikaste person Warren Buffet har paret Gates startat ”The Giving Pledge”, en omfattande kampanj som uppmanar världens rikaste människor att skänka minst hälften av sin förmögenhet till välgörenhet. Enligt projektets hemsida har 138 per soner och par avgett löftet. Bland namnen hittas förutom paret Gates och Warren Buffet många kända namn såsom Virgin-grundaren Richard Branson och Facebooks Mark Zuckerberg. – Det där skickar viktiga signaler, men samtidigt är det bara en slags ”letter of intent”, poängterar Pontus Braunerhjelm. Det finns ju ett strategiskt intresse hos den här gruppen att undvika ny beskattning… Statistik från USA, landet med flest miljardärer i

Bill Gates Blogg www.gatesnotes.com

världen, visar att rika skänker allt mer. På 40 år har summorna som skänks årligen från privatpersoner i USA ökat med 116 procent (inflationsjusterat) till 229 miljarder dollar år 2012 (National Center for Charitable Statistics). – Av det tar kyrkor och religiösa samfund emot en stor andel, kanske 30 procent, förtydligar Pontus Brauner hjelm. Är då detta ett argument för att förmögenheter ska tillåtas växa okontrollerat? De rika spenderar ju ändå pengarna på bra saker, och dessutom ”mer effektivt” än en stat. Eller är projekt som The Giving Pledge bara ett slugt sätt för kapitalet i form av dess främsta represen tanter att berättiga sin egen rikedom? The Giving Pledge är trots allt ”bara” ett moraliskt löfte, och inget juridiskt bindande avtal. Statistiken säger inget om hur stor andel av förmögenheterna som skänks. Dessa har med största sannolikhet vuxit betydligt mer under samma period. – Det är två helt olika synsätt kring vad människor har för rättigheter i ett samhälle, poängterar Agneta Berge. I ett samhälle som ska bygga på filantropi kommer en socialt utsatt människas möjligheter vara beroende av människors välvilja. Det finns ingen rättighet att kräva något, medan det i ett välfärdssamhälle finns ett ansvar för medborgarna. Samtidigt är välfärdsstatens ansvar begränsat just till landets egna medborgare, och den filantropiska verksam heten inriktas ofta på utvecklingsländers behov. – Jo, det är såklart jättebra, medger Agneta Berge, men det är också ett filosofiskt och moraliskt dilemma: vem behöver kronan mest? Pontus Braunerhjelm som grundat föreningen Filantro piskt forum i Sverige känner förändringens vindar blåsa på hemmaplan. – Mer och mer närmar vi oss USA:s syn på filantropi. I USA är det en folkrörelse. Det fanns ingen offentlig sektor alls när landet koloniserades, vilket bidrog till att en sådan tradition etablerades. För tio år sedan var intresset sådär i Sverige. Nu får vi stor respons! Jag tror att det måste finnas ett moraliskt tryck från samhället. För några år sedan var det ett ganska stort tryck på Bill Gates – vad ska han göra med alla sina pengar? Först därefter slog han in på den filantropiska banan. Så, är det skillnad på rikedom och rikedom? Att beskatta hus och arv verkar onekligen både ha moraliska och praktiska argument på sin sida. Tills vidare fortsätter ojämlikheten att växa, och vi kan bara hålla våra tummar att filantroperna håller vad de lovar…

SVENSK SAMMANFATTNIG Det finns en svensk sammanfattning av Thomas Pikettys Kapitalet i det 21:a århundradet (Karneval) redigerad av Jesper Roine (Volante) på 111 sidor istället för det 672-sidiga originalet.

FILANTROPI & IMPACT INVESTING Filantropi (etymologiskt människokärlek) är välgörenhet och annan allmännyttig verksamhet som utan motprestation stöder institutioner och projekt inom till exempel kultur, utbildning, forskning och hälsa. (Wikipedia)

Impact Investing är ett slags mellanting mellan filantropi och riskvilligt kapital i nya företag. Investeringarna görs i företag, organisationer och fonder med avsikt att skapa en mätbar, välgörande, social eller miljömässig påverkan tillsammans med en ekonomisk avkastning.

278 000

… kronor. Så mycket skulle varje person som hamnar under fattigdomsgränsen (nationellt fastställd) få om Ingvar Kamprad skulle dela ut sin rikedom. Detta enligt det så kallade Robin-Hood-indexet som Bloomberg news räknar ut, det vill säga om landets rikaste invånare skulle dela med sig (mer) av sina pengar. Sverige hamnar därmed tvåa efter Cypern i indexet.

FĂśr Simonne Henke Ă¤r ett liv utan pengar synonymt med ett liv i frihet.

fr i från

Beroendet

Jobba, hämta ut sin lön, konsumera. Är det verkligen så vi vill leva? För Simonne Henke hägrar något annat – ett liv helt utan pengar. Hon är övertygad om att vår tids ekonomi kommer att självdö och att något bättre skymtar vid horisonten. TEXT & FOTO MAJA ANDERSSON

under våren 2009 blev simonne henke sparkad från sitt jobb. Hon hade, i sitt tycke, ifrågasatt vad hon ansåg vara orättvisor på arbetsplatsen. Hennes överordnade på företaget ansåg å sin sida att hon inte betedde sig ”yrkesmässigt”. Simonne packade ihop sina saker, gick hem och blev bitter. – Jag kände ”Hur kan vi leva så här?” Jag blir sparkad för att jag ifrågasätter saker på jobbet. Det var chock erande, jag trodde att vi hade yttrandefrihet, att vi ville ha förändring. Simonne kände att hon aldrig ville tillbaka. Hon ville inte bidra till systemet, det var för brutalt. Hon skulle klara sig själv. När Camino träffar Simonne har det gått sex år sedan hon gick ut från arbetsplatsen med sin låda. Hon tar emot i sin stuga i Änggårdskolonin i Göteborg, där hon bor under hela sommarhalvåret. Hon har just lagat mat och sätter en mokabryggare på spisen. Nyss hemkom men – från jobbet. Att kliva ur ekorrhjulet och klara sig själv visade sig nämligen vara svårt, och idag jobbar Simonne som konsult på ett multinationellt industriföretag. Men

trots att hon fortfarande lönearbetar lever hon ett helt annat liv idag än för sex år sedan. Avskedandet blev en vändpunkt, och sedan dess odlar hon en systemkritisk livsfilosofi som genomsyrar allt hon gör. Den stavas radical self reliance, alltså radikal självförsörjning. – Pengar är ett jättestort stress- och ångestmoment för mig, hela tiden. Så jag började tänka: vad kan jag göra för att bli av med den här ångesten? Och där var det. Radical self reliance, att ta hand om sig själv till hundra procent. Den tanken tilltalar mig jättemycket. kaffet ryker ur små glaskoppar på köksbordet. Simonne har slagit sig ned på en stol och berättar att hon redan som barn fick lära sig att man ska ta vara på vad man har. Hennes föräldrar utvandrade från Tyskland till Kanada och med en stor familj var resurserna ofta knappa. Men de var också tidigt ute med nyskapande lös ningar och byggde ett av Kanadas första passiva solhus. Idag är energiförsörjningen prio ett även på Simonnes egen att göra-lista. – Nästa år har jag förhoppningsvis solpaneler uppe. Tänk dig hur livet skulle se ut om man var självförsör

Grönkålen är en favorit på kolonilotten.

”

Konsumtion är som morfin, du får en liten injektion då och då jande på all el. Jag kan ha ett stort växthus och odla året runt om jag vill! Innan Simonne bestämde sig för att gå en ny väg fann hon, liksom de flesta i dagens välfärdssamhällen, kickar av att konsumera. Excesser som stora, flotta bilar har hon aldrig ägnat sig åt, men däremot resor, designerskor och dyr makeup. En livsstil som inte var helt lätt att gå ifrån, åtminstone inte till en början. – Det är som med allt annat som hjärnan kopplar ihop med njutning. Du får en bra känsla, även om den försvinner snabbt, så det är svårt att sluta. Simonne låtsas sätta in en spruta i armvecket. – Det är som morfin, du får en liten injektion då och då. Men när man har vant av sig med det, då är det borta. Det har jag märkt tydligt hos mig själv, jag har ingen lust att köpa någonting längre. Om någon sade till mig ”Du måste gå till NK och handla för 50 000 kronor” skulle jag säga åt personen att behålla pengarna. Simonne pratar allt intensivare. – Jag har redan så mycket kläder, så mycket av allt. Ett hav av parfymer! Ett hav! No more. Det förlorar sin attraktionskraft, du är inte längre beroende och då är det bara äckligt. Det är som att sluta röka. idag har simonne ett tydligt slutmål: hon vill genom sin självförsörjning ge mer till världen än hon tar. Eller, som hon säger på engelska, ”contribute, not consume”. Förutom att se till att solpanelskontot växer gör Simonne ständigt små och stora förändringar i sitt vardagsliv för att nå detta mål. Mycket handlar om förenkling och minskad konsumtion. Hon har ingen bil, köper i princip ingenting utöver mat, kattmat och vin och försöker hela tiden minska sitt avfall. Hon syr egna kimonor av begag nade dukar och har byggt ett hönshus av gamla brädor från en riven kolonistuga på granntomten. Material till sitt framtida växthus har hon redan fått gratis av en bostadsrättsförening som bytte fönster. Simonne reser sig från stolen och visar in i rummet intill. – Och här är min lilla verkstad. Ett tredjedels rum belamrat med tyger, verktyg och en stor samling återanvända redalådor fulla av bra-attha-saker. Att leva ett liv utan pengaberoende ställer stora krav på kreativiteten, säger Simonne. Man måste ständigt vara öppen för nya idéer och lösningar. Åter vid köksbordet ställer Simonne fram en skål med hasselnötter och börjar knäcka. Hon har plockat dem

själv vid parkeringsplatsen som angränsar till koloniom rådet. – Missförstå mig inte, säger hon. Jag vill ha ett lyxigt, high tech, bekvämt liv i framtiden, men man behöver inte ha mycket pengar för att ha det bra. Du väljer helt enkelt vad du ska spendera pengarna på. Och om du ser dig omkring finns det så mycket potential. Det finns mat överallt; den här staden skulle lätt kunna vara självför sörjande på frukt, men alla slänger den på tippen. Så vad är då ett lyxigt liv? Simonne återkommer till frågan om energiförsörjning. – Att kunna producera all den energi jag behöver för att kunna göra vad jag vill, säger hon. Om jag vill öppna en lunchrestaurang här i mitt kök, om jag vill sälja fina, svenska grönsaker året runt, då behöver jag energi för att värma upp ett växthus. Jag vill kunna ladda min mobil och använda mina köksmaskiner, för jag gillar att laga mat. Lyx för mig är god mat, gott vin, goda vänner. Och energi. simonne har alltså sitt mål helt klart för sig, men hon har förlikat sig med tanken på att det inte kan nås från en dag till en annan. Tills vidare jobbar hon vidare i det ekonomiska system som hon egentligen avskyr. – Pengar är ett nödvändigt ont, säger hon. Jag bor i det här samhället och måste ha pengar, för det är det system som finns. Men allt det som jag samlar ihop nu, genom att gå till jobbet 40 timmar i veckan, ska jag satsa hundra procent på att bli av med det här pengaberoen

En minskad ekonomi kräver större kreativitet, så Simone har inrett en liten verkstad i stugan.

Den ljusande framtid är folkets, det är Simonne säker på.

det. Jag vill inte stötta det här systemet överhuvudtaget. Pengar är så passé. Nu frågar sig den kritiske läsaren: Är det inte hyck leri att ha en sådan negativ syn på det kapitalistiska systemet och samtidigt jobba på ett multinationellt storföretag? – Jag får alltid den frågan. ”Men hur känns det Simonne, att jobba på ett företag som förorenar världen?” Men ärligt talat, jag är inte där för att bidra till aktieägarnas vinst. Jag bryr mig inte om dem. Jag är där för människorna som jobbar där, de som gör att det finns vinst överhuvudtaget. Om jag kan bidra med något litet till deras dag, om jag kan sprida kärlek och glädje, då kan jag gå till jobbet. Det är min uppgift. Och helt och hållet fogar hon sig inte i företagsvärlden – allt som oftast får kollegorna en predikan i lunchrum met. – Jag tjatar hela tiden om mina idéer om radical self reliance, säger hon. Och jag ser att folk börjar fundera, de kommer till mig efteråt och frågar var jag har köpt den där ekologiska varan. If you can’t beat them, join them. Förändra från insidan. Det finns dock fortfarande många människor som tittar på Simone som om hon vore galen. – De frågar ”Är det för att du inte är framgångsrik i din karriär som du tänker så här, Simonne?” Det finns många kvar att övertyga, med andra ord. Men Simonne är helt säker på att en förändring är på gång. Vi kommer att inse att vi inte kan utarma världens resurser som vi gör idag, och vi kommer att längta efter något annat än pengar. En person i taget, ända tills balansen har förändrats.

– I framtiden kommer vi att bestämma över våra egna liv och över vad vi vill ha, istället för det här ständiga ”Det här är livet du ska ha, de här schampona ska du köpa, den här tandkrämen, de här skorna, den här jackan, den här bilen, den här tidningen…” Kapitalisterna kommer inte att låta sig övertygas, säger hon, men det spelar ingen roll. Sakta men säkert kommer folk att söka efter något annat, och då kommer dagens ekonomiska system att implodera. exakt hur den nya, sköna världen kommer att se ut vill Simonne Henke inte spekulera i. – Jag tror inte att det går att föreställa sig framtiden. Så mycket av det vi har idag, som kapitalismen, är självklart just nu men var inte det för tvåhundra år sedan. Kan vi inte bara låta det utvecklas? Det kommer att gå av sig självt och jag försöker att skynda på min egen process, för jag vill verkligen ut ur det. Jag vill satsa på de saker jag tror på. Om vi alla hade den möjligheten, om ingen av oss behövde gå till jobbet och skaffa pengar, då skulle utvecklingen bara ”schwof!”. Simonne slänger upp armarna i luften. – I framtiden kommer det att vara folket som har makten att bestämma, och det kommer inte att ske genom revolution utan genom evolution. Det är jag hundra procent säker på. Det kan tyckas skrämmande att försöka lämna det rådande systemet, men Simonne längtar bara. – Att bli av med pengar innebär att jag blir fri. Äntligen. Hon pekar på sig själv, talar med emfas. – Jag kommer att bli fri.

Fyra nyanser av

PENGAR Vi vet att det inte gör oss lyckliga, ändå har de flesta av oss en strävan efter högre lön och avkastning på de pengar vi redan har. Camino har samtalat med fyra som hittat andra vägar till lycka och välstånd. TEXT CAROLINE PETERSSON

Björn Natthiko Lindeblad

Före detta finansvalp som blev skogsmunk och levde helt utan pengar och ägodelar i 16 år. För några år sedan var han lyssnarnas sommarvärd i Sommar i P1. Idag försörjer han sig genom att föreläsa och undervisa om sina erfarenheter.

FOTO CIM EK

”

En av de coolaste grejerna med att tjäna pengar är att kunna bjuda andra

Under dina 16 år som munk hade du inte med pengar att göra överhuvudtaget. Hur har denna upplevelse påverkat din syn på pengar? – Som skogsmunk är du helt utelämnad till andra människors generositet. Jag har tränat mig i att ha mina preferenser på en låg nivå och är medveten om hur lite jag behöver för att ha det bra. Jag har ingen ideologi om att det är fel att ha prylar, men om man förväntar sig varaktig lycka ifrån sina prylar då är man fel ute. Kan du sakna ibland att inte behöva tjäna egna pengar? – Absolut. Efter sju år i Thailand började jag som munk i England, där vi en gång i veckan gjorde allmoserundor på High Street. Jag har ett särskilt starkt minne av när vi står en dag utanför Sainsbury's och det kommer fram en äldre dam som vill ge mig en stor sedel. När jag svarar att vi inte kan ta emot pengar, svarar hon att ”åh, jag önskar att jag inte heller behövde hantera pengar”. Det är tydligt att pengar förstärker den individualistiska sidan hos oss människor och skapar ett beroende. Jag har många kompisar från Handelshögskolan som har sagt att de ska dra sig tillbaka efter de fyllt 40 när de har tjänat tillräckligt mycket, men än så länge har ingen gjort det. Hur använder du de pengar du tjänar idag? – En av de coolaste grejerna med att nu tjäna pengar är att kunna bjuda andra på saker. Jag tycker om idén om att skänka 10 procent av det jag tjänar, och har fem olika välgörenhets organisationer som jag stödjer. När talarbranschen är död i januari åker jag bort på lite längre resor. Jag är totalt usel på att stoppa undan för pensionen. Du kan tänka dig hur det orange kuvertet ser ut när man inte har tjänat en krona på 20 år. Varför är du usel på att spara? – Dels för att jag inte litar på att det finansiella systemet kommer att finnas kvar i sin nuvarande form om 15 år. Sedan har jag också en uttalad strävan att inte dela upp mitt liv i arbete och fritid. Jag ser det inte som att jag kommer att sluta jobba, utan att jag som 70-åring ska kunna fortsätta verka som föreläsare. Och kanske har jag då skrivit en bok. natthiko.org

Göran Hådén Ledamot i Miljöpartiets partistyrelses arbetsutskott som 2014 kandiderade till riksdagen med löftet att skänka bort hälften av sin lön om han blev invald. Bloggar om lycka, miljö och meningen med livet.

”

I nuläget lever jag på 6 000 kronor i månaden

Du har gjort det till en grej att leva på så lite pengar som möjligt. Varför? – Jag vill vara till så stor hjälp som möjligt för de som har det svårt, samtidigt som jag själv lever ett lyckligt liv. Ända sedan tonåren har jag tänkt att det är logiskt att leva så och det var det som fick mig att engagera mig i Miljöpartiet. I nuläget lever jag på 6 000 kronor i månaden. På den nivån försakar jag inte något som jag vill ha. Hur är det möjligt att leva på så lite? – Jag bor i en etta i centrala Härnösand som kostar 1 800 kronor i månaden. Det är en överbliven yta från ett 1 800-talshus på 18 kvadrat, som man valde göra en lägenhet av. Att bo litet underlättar för resten av min livssyn eftersom jag inte har plats för att köpa på mig en massa grejer. Min tidsflexibilitet hjälper också till att hålla nere kostnaderna då jag har tid att laga egen mat, göra matlådor och kan välja tågavgångar på ovanliga tider när jag ska resa. Finns det inget du känner att du offrar? – Nej, jag är så lycklig med allt jag redan har tillgång till. Utöver politiken har jag fullt upp med gratisnöjen och lågprisnöjen som jag trivs väldigt bra med. Jag har testat olika dyra upplevelser, exempelvis att hoppa fallskärm, resa och gå på konsert, men gräset är sällan grönare på andra sidan. Nyckeln till lycka är inte att jaga kickar, utan att känna sig nöjd i vardagen. Är din livsstil hållbar också i framtiden tror du? – Ja, absolut, det är därför jag har valt att leva med frivillig enkelhet. Jag räknar med att mina utgifter kommer att ligga på ungefär samma nivå genom livet, medan mina inkomster däremot kommer att variera. Det känns som att jag har ganska stora möjligheter att reglera det själv. Just nu tackar jag nej till jobb för att jag inte behöver mer pengar och för att jag själv vill styra över min tid.

hallplatshaden.wordpress.com

Ann-Christin Gramming Bibliotekarie i Göteborg som år 2007 bestämde sig för att ta ett köpfritt år och att blogga om det. Bloggen lever fortfarande vidare, men handlar idag främst om att främja en medveten livsstil och konsumtion.

”

FOTO MAJA ANDERSSON

Vi kunde köpa oss tid och utrymme för annat

Hur påverkades din syn på pengar av ditt köpstopp? – Den förändrades ganska mycket. Köpstoppet har gjort att jag har blivit mycket bättre på att bara lägga pengar på det som verkligen är viktigt för mig. Jag trodde att jag skulle sakna att köpa kläder, böcker och tidningar, men egentligen är det inte att köpa som är det intressanta. Idag är jag skild och lever en annan typ av familjeliv och har kunnat göra val som köpt mig väldigt mycket frihet. Jag väljer att inte ha bil och att bo i en mindre lägenhet, och att istället lägga pengar på upplevelser med mina barn. Vad innebar köpstoppet för dig ekonomiskt? – Genom att dra ner på vår konsumtion kunde vi köpa oss tid och utrymme för annat. Jag hade småbarn under den perioden och var ofta hemma och vabbade, men i och med köpstoppet blev det aldrig en ekonomisk stress. Hur ser barnen på de val du gör? – Jag pratar och diskuterar mycket med mina barn, och de är helt med på varför vi gör vissa val i tillvaron. Det är väldigt viktigt för mig att involvera familjen och att mina prioriteringar inte blir något jag ålägger andra. Barnen har alltid fått spara ihop hälften till grejer som de verkligen vill ha, och har fått lära sig att skjuta upp belöningar. De är väldigt inkörda på att inte kunna ta något för givet. Är det lättare att vara en medveten konsument om man har gott om pengar? – Nej, jag tror inte att det har med saken att göra. Det finns väldigt många exempel på människor som drar in lite pengar men som har gjort det till ett medvetet val, medan andra som tjänar mycket pengar sitter fast ganska hårt i ett ekorrhjul, med stora lån och liknande. Att vara en medveten konsument handlar om de små små valen i tillvaron. Finns det något du saknar i ditt liv som kan köpas för pengar? – Nej, jag tycker att jag lever ett fantastiskt liv som är ganska designat utifrån vad jag prioriterar i tillvaron. notbuying.blogspot.se

Åsa Norrbotten Driver den anonyma bloggen ”Miljonär innan 40” som handlar om hennes resa ifrån att ha levt på existensminimum till att bli miljonär. Redan 2013 nådde hon sitt mål. Idag jobbar Åsa på 80 procent som personlig assistent.

”

Mitt mål nu är att sträva efter lycka

Hur ser din relation till pengar ut? – Jag skulle vilja säga att den är både positiv och kontrollerad. Jag har alltid haft koll på inkomster och utgifter och tycker det är viktigt att ha det. Jag har haft perioder i livet som har varit väldigt tuffa ekonomiskt, då jag levt på existensminimum, men inte ens då har jag sett det som dåligt. Varför ville du bli miljonär? – Jag hade blivit utlöst från ett hus av min tidigare sambo och hade inte längre svårt att få det att gå runt ekonomiskt. Jag kände att jag behövde ett nytt mål och ville se om det var möjligt att spara ihop till en miljon även när man tjänar så pass lite som jag gör. Sedan spann det också vidare i att det är en trygghet i framtiden då jag vet att jag kommer att få en jättedålig pension, och för att kunna ha en buffert om något händer. Trots att mina inkomster har ökat har jag inte förändrat mitt sätt att leva, så det har inte krävt några uppoffringar alls. Hur förhåller du dig till medveten konsumtion? – Jag tänker på det genom att jag köper mycket begagnat. Jag är mycket på Tradera, och skänker vidare saker till Röda Korset. Däremot går ekologisk mat inte riktigt ihop med mitt sätt att leva billigt. Men om det bara skiljer någon krona eller öre försöker jag välja det. Hur har den här resan förändrat dig som person? – Hela livet har väl förändrat mig egentligen, inte minst de mål jag har haft och nått under tiden. Det har gjort mig starkare att se att jag når de mål som jag sätter upp för mig själv. Mitt mål nu är att sträva efter lycka och vad som är det perfekta livet för mig. Just nu händer det en massa positiva saker av sig själv, som att du tycker att jag är så pass intressant att du vill intervjua mig. miljoninnanfyrtio.blogg.se

DETTA ÄR EN ANNONS

En annnan by är möjlig Är det möjligt att skapa en alternativ ekonomi mitt i den omgivande kapitalismen? I den spanska byn Marinaleda är arbetslösheten nästan är obefintlig och ägandet är kollektivt. TEXT & FOTO VICTORIA MACHMUDOV

en utopi i modern tid, existerar det? Ja, det är i alla fall vad diverse olika medier, som rapporterat om välståndet i södra delarna av Spanien, hävdat de senaste åren. Jag befinner mig på bussterminalen på Prado de San Sebastián i Sevilla i väntan på att rulla iväg från stationen och har bestämt mig för att ta reda på om det verkligen kan stämma. Nyfikenheten är stor inför vad jag under de närmsta dagarna kan komma att skåda. Jag sätter mig på bussen – den enda som går för dagen – med Marinaleda som riktning, den lilla byn i Andalusien med omkring 2 700 invånare. Passagerarna droppar av en efter en och när vi börjar närma oss min slutdestina tion två timmar och 100 kilometer senare är vi bara ett fåtal personer kvar på bussen. Jag stiger av bland apelsinträden på huvudgatan Avenida de la libertad. Marinaleda ser ut som vilken annan by som helst, med skolor, kyrkor, restauranger, frisörsalonger, parker, en tennisplan, ett rådhus och en utomhuspool. Det är först när jag börjar ta en närmare titt på gatunamnen som Marinaledas ideologiska stånd punkter avslöjas. De är döpta efter kända socialistledare som Che Guevara och Salvador Allende, överallt dyker socialistsymboler upp samt Marinaledas egen slogan ”una utopía hacia la paz otro mundo es posible” – en utopi för fred, en annan värld är möjlig. Borgmästaren Juan Manuel Sánchez Gordillo, medlem i vänsterpartiet Izquierda Unida, är bortrest under

min visit i byn. Jag hade velat träffa honom, diskutera hans visioner och drivkrafter, men närvaron är ändå stark och finns där i form av affischer uppsatta lite här och var och de anekdoter folket har att berätta om den skäggiga revolutionären, sällan synlig utan sin palestinasjal virad runt halsen. Historierna handlar ofta om ockupationerna som resulterat i otaliga domar, för denna före detta historielärare som skapat kontroverser över hela landet på grund av sina politiska övertygelser. År 2012 medverkade han, tillsammans med medlemmar av fackföreningen SOC-SAT, till att plocka på sig tio kundvagnar med livsmedel från mataffärer, som senare skänktes till matbanker för att ge till dem som inte hade mat för dagen. Det är aktioner som dessa som gjort att vissa jämför honom med Robin Hood, andra med Don Quixote. efter att francisco francos fascistregering föll i mitten av 70-talet led Marinaleda av extrem fattigdom och arbetslösheten låg på hela 75 procent. I början av 90-talet, efter en lång kamp med hungerstrejker och demonstrationer, konfiskerade regeringen 1200 hektar mark från den rika aristokraten hertigen av Infantado och gav till Marinaledas invånare vilket sedan dess legat till grund för merparten av arbetstillfällena i byn. Mari naleda har återhämtat sig bra från Franco-eran. Idag är arbetslösheten på cirka 5 procent, att jämföra med

Borgmästaren Juan Manuel Sanchez Gordillos ansiktesyns på väggarna i Marinaleda. På El Humoso odlas kronärtskocka, oliver, bönor och paprika.

Den lokalt odlade paprikan förbereds i fabriken för konservering.

övriga Andalusiens 35 procent. På det kommunägda lantbruket El Humosa odlas paprika, kronärtskocka, bönor och sparris. Oliverna pressas till olivolja och frak tas till andra delar av Spanien men säljs även i utlandet (då märkt som italiensk olivolja), resten av grönsakerna blir konservprodukter i egen fabrik. Dagsarbetarna, los jornaleros, betalas dubbelt så mycket som vad minimi lönen i Spanien ligger på och jobbar 6,5-timmarspass. I ett samhälle med hög offentlig välfärd kan man tänka sig höga skattesatser, men tack vare El Humosos starka ekonomi har Marinleda en av de lägsta skattesat serna i Andalusien. – Det mesta är gratis här, säger den gladlynte Chris topher Burke som jag träffar på ett av byns lokala caféer. Han och hans fru, ett äldre par från England, är några av de ”expats” som bor i Marinaleda. Christopher och Ali Burke letade efter en plats att pensionera sig på och är bosatta i byn sedan fem år tillbaka. Här får de gratis spanskalektioner och wifi är gratis i hela byn. Jag frågar om de anser att Marinaleda är en utopi. – Nja, Marinaleda strävar efter att vara en utopi, så långt kan jag sträcka mig, säger Christopher. En kund på caféet bär en t-shirt med texten ”Utan frivilligt arbete finns det ingen revolution” tryckt på ryggen. Anledningen är att det varje juli arrangeras en mässa i stan som möjliggörs genom att 350 personer arbetar volontärt, får jag berättat. Domingo Rojo, den röda söndagen, är ett annat påhitt som bygger på tanken om delat ansvar och innebär att invånare tillsammans städar gatorna gratis en gång i månaden. Den som vill bygga sig ett eget hus kan göra det med stor hjälp från den regionala regeringen, men någon kreativ frihet är det inte att tala om. De subventionerar ett slags ”modulhus” på 90 kvadratmeter med tre sovrum, ett badrum och en trädgård. Byggnadsmate rialet är gratis, så även hjälp från en arkitekt och en byggplatsledare. Alla husen ser likadana ut, låga och vitmålade och hyran ligger på ynka 15 euro i månaden. För att undvika privata vinster på fastigheterna är det förbjudet att sälja dem. – Därför kallas dessa bostäder för levnadsplatser, eller vivienda på spanska, säger Christopher som har blivit lite av en guide för förbipasserande utlänningar.

sánchez gordillo har ett otroligt folkstöd och har suttit på posten i 37 år. Han är den första demokratiskt valda ledaren och har blivit omvald varje gång sedan han kom till makten. Borgmästaren beskrivs som en karismatisk man både i press och av sina väljare. De talar om honom nästan mytiskt, en bild som upprepar

sig i researchen. Men rösterna är inte enbart positiva. På andra håll i Spanien har han kritiserats för att förlita sig för mycket på statliga bidrag, och anklagats för att vara envåldshärskare. Han har till och med blivit utsatt för flera mordförsök. Det har förekommit uttalanden från medborgare i media om att de känner sig förtryckta och inte vågar tala fritt om borgmästaren. I sin själv biografiska bok ”Marinaleda: Andaluces, levantaos” redogör Sánchez Gordillo för sin aktivism och menar att de politiska åsikterna är hämtade från idéer av Marx, Lenin, Gandhi, Che Guevara och Jesus. I Marinleda finns ingen polis vilket i huvudsak har att göra med att det skulle kosta för mycket i en så liten stad. Men invånarna uttrycker heller inget stort behov av detta. Den enda påtagliga brottsligheten är att mari juana odlas och röks ogenerat i många hem och det har rapporterats om skattesmitare i byn. Om det skulle krisa går det alltid att kalla dit lokalpolisen från grannbyn. journalisten dan hancox går i sin bok The Village Against the World till botten med hur det fungerar i denna socia listiska by, och tv-team och nyhetsredaktioner kommer också på besök lite titt som tätt. Marinaleda har länge dragit till sig medias blickar men Christopher Burke menar att framställningen av byn nästan aldrig är helt korrekt, och talar om två fel som ofta begås. – Marinaleda målas antingen upp som idylliskt och perfekt eller som den absoluta motsatsen, säger han. Att alla skulle ha jobb stämmer inte heller helt och hållet, men Sánchez Gordillo har ändå lyckats ta befolkningen igenom den ekonomiska krisen hyfsat smärtfritt. Italienskan Nicola jobbar med tv-produktion i Milano och satte kurs mot byn för några månader sedan för att testa på något nytt, men hon anser inte att samhället riktigt levt upp till hennes förväntningar. – Det är väldigt annorlunda här från hur det var för fem till sex år sedan, säger hon och berättar att det nuförtiden finns de som behöver åka iväg till Sevilla (11 mil bort) varje dag för arbete. Kanske är Marinaleda ett föregångsexempel på hur folkrörelser kan förändra platser. Den närliggande byn Somonte har inspirerats av Juan Manuel Sánchez Gordil los metoder och ockuperat offentlig mark i hopp om att åstadkomma en liknande transformation. Eller så är byn ett exempel på en isolerad företeelse som fungerar, så länge byns invånare delar ideologin. Varesig man ser Marinaleda som en utopi eller inte, utgör byn ett bevis på att andra modeller än det som präglar större delen av världen, kan bli verklighet om praktiska handlingar tas till. Det är det som la lucha – kampen – handlar om.

Agneta Nilsson ville egentligen ha en egen lĂ¤genhet i huset, men hade glĂśmt betala in medlemsavgiften. Nu delar hon en av 6:orna bland annat med Saleh Hamid som arbetar som korrespondent fĂśr den arabiska tidningen Alarabiya.

Rikare liv

t i ll sam m ans

Förr var det ofta politiskt motiverat. Idag är det sociala, praktiska och ekonomiska faktorer som är de främsta drivkrafterna. Vi har besökt nybyggda Sofielunds kollektivhus i Malmö, där samarbete och gemenskap blomstrar. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO LOTTEN PÅLSSON

– det största vi gör är att dela på väldigt många saker i huset, alltifrån verktyg till att, som i vår sexrummare, dela på bredbandet. Det är mycket som kommer ifrån egna initiativ men som automatiskt bildas i ett sådant här hus. Tanken är också att matlagen, genom att köpa direkt från grossister eller producenter, ska göra maten billigare. Det svarar Hilda Gustafsson, ordförande i nya kollek tivhuset Sofielund på min fråga om på vilket sätt boende i ett kollektivhus är mer ekonomiskt hållbart än att bo i en vanlig lägenhet. Tillsammans med Ulla-Britt Svens son, som lockats hit ända ifrån Göteborg för att bosätta sig i en av husets tvårummare, har vi slagit oss ned i den så kallade loggian. Den är den del av huset som hittills känns mest inredd med ett bibliotek, rejäla krukväxter, fåtöljer och ett större bord som man kan samlas runt för att ha möten och mer informella samtal. Loggian har stora fönster och en utgång direkt till innegården där en pappa nu leker med två små barn, och ligger också i direkt anslutning till storköket, matsalen och ett litet lekrum för barnen. – Socialt tror jag att det är sparsamt att bo så här, genom att man försöker ta vara på varandras resurser och

förenkla tillvaron. Om någon är väldigt duktig på något, verkar det dumt att jag ska göra det, om det för mig är en enorm ansträngning, förklarar Ulla-Britt. sofielunds kollektivhus är ett av de första genomförda exemplen på en ny våg av gemenskapsboenden som just nu planeras runt om i Sverige. Flera svenska medier har rapporterat om ett ökande intresse hos människor av att bo tillsammans med andra i Sverige de senaste åren. Till skillnad från de kollektivhus vi såg växa fram på 60-, 70- och 80-talen, då motiven i mångt och mycket var politiska, är det växande intresset idag av en mer praktisk och ekonomisk karaktär. Människor längtar efter mer gemenskap i vardagen och att spara tid och pengar genom att i större utsträckning dela på resurser och ansvar. Vissa grupper har också höga ambitioner om att kunna skapa betydligt billigare och mer intressanta bostäder, genom att själva agera byggherrar. Svenska föreningen för byggemenskaper argumenterar starkt för att sammanslutningar av privatpersoner som tillsam mans planerar och utformar sitt boende är ett sätt att öka bostadsbyggandet, sänka priserna och öka mångfalden i vad som byggs.

Hilda Gustafsson och Ulla-Britt Svensson har slagit sig ned i loggian för denna intervju.

Sofielund i Malmö påminner till utseendet mest om vilket nybygge som helst, med sin vita blockbyggda fasad i betong och bas av murat rött tegel. Kostnaden för lägen heterna, som är så kallade kooperativa hyresrätter och förvaltas av Malmös största kommunala bostadsbolag MKB, ligger också på samma nivå som andra nyproduce rade lägenheter i liknande områden. Till detta tillkom mer också en avgift på 10 kronor per kvadratmeter för de gemensamma utrymmena som utgör 10 procent av den totala ytan. I dagsläget innebär det en kostnad på 5 430 kronor för en etta på 36 kvadratmeter. – MKB har ingen rätt att särbehandla oss på något sätt för att vi är en förening som hyr, förklarar Ulla-Britt. – Däremot fick vi en ersättning motsvarande en månadshyra för hela huset när vi flyttade in. Det kanske låter generöst, men fastighetsägare beräknar att det normalt kostar 50 000 kronor att rekrytera en hyresgäst till en nybyggd lägenhet, fyller hon i. En kooperativ hyresrättsförening har också möjlig het att minska sina kostnader genom att ta på sig en större del av förvaltningen av själva huset. MKB har tolv områden som de erbjöd boföreningen att ta ansvar för, varav man tackade ja till fyra: städning av gemensamma utrymmen och gård, trappstädning, lättare vaktmästeri och hela hyreshanteringen. I och med denna självförvalt ning har man minskat kostnaden per lägenhet med cirka 200 kronor i månaden. – Från forskning vet vi också att underhåll och skötsel fungerar bättre i kollektivhus, vilket innebär mindre

kostnader i form av renoveringar på sikt, menar UllaBritt. Vissa boenden i huset har minskat sina kostnader genom att man delar en större lägenhet med andra. För att underlätta för detta finns möjlighet till så kallade kompiskontrakt som innebär att alla boende i en lägen het, precis som övriga hyresgäster i huset, har ett andra handskontrakt direkt med föreningen. Dessa lägenheter är också en enklare och snabbare väg in för många nya. Hilda, som delar sin lägenhet med fyra andra, kände ingen av de andra särskilt väl innan hon flyttade in, men förklarar att hon trivs jättebra. – I ett större kollektivhus blir det mindre viktigt hur väl man kommer överens med de man delar lägenhet med. Men jag umgås jättemycket både med dem jag bor med och många andra i huset, säger hon. det har gått ett knappt halvår sedan föreningens medlemmar fyllde de 45 lägenheterna i huset med liv, men på flera sätt märks det att huset ännu inte är riktigt inbott. Det gemensamma köket på nedervåningen ser så gott som oanvänt ut med sina nästan kliniskt rena och tomma ytor, och på övervåningen finns ett par gemensamma rum som det ännu inte är klart hur de ska användas. Där har möbler, musikinstrument och träningsredskap placerats ut mer eller mindre slentri anmässigt. Både Hilda och Ulla-Britt vittnar dock om att det redan nu råder en gemenskap i huset utöver det vanliga. Hittills har det främst varit loftgångarna med

Sofielunds kollektivhus ser ut som vilket nybyggt lägenhetskomplex som helst.

Ett av de gemensamma rummen på övervåningen fungerar i dag som musikrum.

”

Det är så himla fint att se människor i olika åldrar som äter och har jätteroligt tillsammans gemensamma samlingsplatser, som inrättats istället för privata balkonger, som har bidragit till spontana möten i vardagen. – Häromdagen när jag kom hem tittade jag ner från min loftgång och såg folk sitta ute i olika konstellatio ner. Det är så himla fint att se människor i olika åldrar som äter och har jätteroligt tillsammans, berättar Hilda och får medhåll av Ulla-Britt. – Jag kan inte säga att det är självklart att jag kan slå mig ner på vilken balkong som helst. Men jag kan i alla fall testa. Om man bor i ett hyreshus skulle man inte se det som lika självklart, säger hon. Ett annat sätt att skapa kontakt är genom de forum för kommunikation som finns mellan medlemmar i huset. Förutom regelbundna möten finns en Facebooksida, en webbsida, maillistor och en särskild app som är under utveckling. Genom dessa mötesplatser kan medlemmarna ta hjälp av varandra för att låna alltifrån bil till extra madrasser eller till och med kolla om någon har en lägenhet över som kan lånas ut till en besökare. – Det pågår en ständig diskussion kring vilket forum som är bäst, men jag tror och blir allt mer övertygad om att det inte finns något forum där alla kommer vara med. Det som är viktigt är att den essentiella informa tionen kommer ut i alla kanaler. Men nu tror jag att 65 personer är med i Facebook-gruppen, vilket är nästan alla vuxna, berättar Hilda. på sikt är planen att ha matlagning fyra gånger i veckan, att inrätta en gemensam verktygspool och troligtvis ett film- och mysrum i ett av rummen på övervåningen. Men exakt vad som kommer att hända går inte att förutspå, utan beror helt på de boende i huset och hur deras önskemål och behov kommer att utvecklas. En av de stora utmaningarna i ett kollektiv hus är att få alla att känna sig delaktiga och nöjda med de beslut som tas. – Huvudsaken är det finns något rum för alla i huset. Det handlar om att ständigt utvärdera. Eftersom vi själva har skapat systemet så kan vi lika gärna göra om det igen. Det är lite ovant att tänka så, menar Hilda. – Vet du vem som verkligen bestämmer när man bor

kollektivt? frågar Ulla-Britt. Jo, det är de som är riktigt aktiva, som läser in sig och är kunniga som bestämmer. Det behöver man lära sig. Ibland känner man kanske att man inte orkar vara fullt så aktiv, och då får man överlåta till andra att besluta. Hilda nickar medhållande och fyller i: – Ibland kommer det åsikter till oss i styrelsen, eller man hör ifrån någon granne som undrar över ett visst beslut. Det är en process att få alla att känna att de äger huset och att förklara att om du vill påverka något får du jättegärna gå med i den grupp som ansvarar för det. den första större konflikten som uppstått i huset har kommit att handla om en trygghetsfråga, där vissa boenden i huset vill att trapporna upp till loftgångarna stängs av med lås så att inte vem som helst kan ta sig upp till lägenheterna. Anledningen är ett tidigt inbrott under tiden som huset fortfarande såg ut som en byggarbetsplats. – Det är viktigt att folk känner sig trygga här. Samti digt är huset byggt för att vara öppet och det är också så som MKB vill ha det. Det är jättesvårt att veta hur man ska ta den diskussionen, berättar Hilda. Både Hilda och Ulla-Britt tycks inställda på att ett visst mått av konflikter är oundvikliga och att det mesta går att lösa med bra rutiner och organisering. Än så länge har heller ingen flyttat ifrån huset i protest. För Ulla-Britt är det just vetskapen om möjligheterna till att kunna engagera sig mer i föreningen som är det bästa med att bo kollektivt. – Det är en enorm trygghet och glädje att veta att jag om jag vill kan skapa mig ett enormt rikt liv, med mycket kontakter och påverkanskraft, förklarar UllaBritt och ler brett. Hilda förklarar att hon innan hon flyttade till Sofie lund inte hade så stor koll på vad det egentligen innebär att bo kollektivt, mer än att hon hört från kompisar som har vuxit upp i kollektivhus och att det verkade kul att känna sina grannar. Och det märks att hon blivit biten av gemenskapen. – Många av mina framtidsplaner just nu kretsar kring hur jag ska kunna bo kvar i huset också på sikt, säger hon.

Loftgångarna har ersatt vanliga balkonger i huset och bjuder in till sociala kontakter.

SOFIELUNDS KOLLEKTIVHUS Var: Nybyggda kvareret Trevnaden i området Sofielund i Malmö. Syfte: Tre huvudmålsättningar med boendet är att det ska underlätta ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart vardagsliv, och att det ska vara ett hus för människor i alla åldrar och med olika bakgrunder att trivas i. Boendeform: Kooperativ hyresrättsförening, en ny lagreglerad boendeform som kan sägas vara ett slags mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt. Föreningen fördelar hyran mellan lägenheterna på det sätt man önskar, och kan konstruera sina stadgar med stor frihet. Föreningen kan också ha medlemmar som inte bor i huset, som står i kö för att flytta in. Boenden: 92 personer, varav 21 barn, fördelade på 45 lägenheter. Hyresvärd: MKB Fastighets AB. mkbfastighet.se sofielundskollektivhus.se

KOLLEKTIVHUS I SVERIGE Föreningen Kollektivhus nu stöder existerande kollektivhus och grupper som arbetar för att skapa nya kollektivhus. Föreningen för byggemenskaper är en ideell förening som samlar, utvecklar och förmedlar kunskap om hur demokratiska sammanslutningar av människor som själva agerar byggherrar kan åstadkomma ett intressantare och mer varierat stadsbyggande. kollektivhus.nu byggemenskap.se

SMAKRIKT

Henrik Ennart Vetenskapsjournalist, författare och föreläsare

U ngdom ens

Blå källa

Förvirrad av dagens alla hälsoråd? Du är knappast ensam. I sin nya bok har Henrik Ennart och Niklas Ekstedt valt bort pekpinnarna och istället ställt sig frågan: Vad äter de människor som lever längst i världen? TEXT MAJA ANDERSSON FOTO ULRIKA POUSETTE RECEPT NIKLAS EKSTEDT

undvik gluten och akta dig för socker, men ät massor av kvarg och drick gröna juicer. Dagens hälsoråd är en aldrig sinande källa av förmaningar och tips, ofta baserade på teoretiska och medicinska resonemang. Men vad äter de som faktiskt blir allra äldst och friskast? För att hitta svar gav sig vetenskapsjournalisten Henrik Ennart iväg till de blå zonerna, det vill säga de områden i världen där människor har störst chans att leva till sin hundraårsdag. Han pratade mat i Costa Rica, Grekland, Japan och på Sar dinien, men också i Småland, där invånarna är ovanligt seglivade även med svenska mått mätt. Så småningom utkristalliserade sig gemensamma nämnare hos de blå zonerna: man äter med måtta, väljer sina råvaror med omsorg, undviker processade livsmedel och äter en varie rad kost med mycket grönsaker och kött i små mängder. Utifrån detta skapade kocken Niklas Ekstedt nya recept som nu har samlats i boken Den blå maten.

Tävla och vinn! Vi lottar ut två exemplar av Den blå maten. Mejla ditt bästa tips på mat som håller dig ung till caroline@caminomagasin.se.

Du har riktat in dig på frågor om åldrande länge nu. Varifrån kommer intresset? – Jag skrev om hälsa och mat redan på 80-talet. Då handlade debatten mest om diabetes och att vara smal, och den riktades till unga människor. Att man skulle kunna påverka åldrande fanns inte på kartan. Nu sker det ett paradigmskifte och man inser att åldrande är flexibelt. Det är ett extremt intressant område. Underrubriken till er bok är ”Recept för ett långt och lyckligt liv”. Blir man lyckligare av den blå maten? – Det är en filosofisk fråga. Det är väldigt god mat: italiensk, grekisk, japansk. Man kan fråga sig om det är en slump att det hänger ihop med ett långt liv. I många av de blå zonerna finns dessutom fantastiska utsikter, sandstränder, det växer och prunkar. God mat och vacker natur gör att man blir lycklig, föreställer jag mig. I vissa av de blå zonerna äter man uppemot 20 olika sorters grönsaker varje dag. Där ligger vi i lä. – Jag har alltid varit skeptisk mot snacket om ”varierad kost”. Det har känts som en undanflykt från livsmedelsindustrin: ät chips du, bara du äter varierat i övrigt. Men det är uppenbart att människor på de här platserna äter många fler sorters råvaror än vad vi gör i Sverige, och då är chansen stor att de får i sig rätt saker. Det blir som en bombmatta av olika näringsämnen. ”Ät i huvudsak mat från växtriket” står det i boken, men 33 av 52 recept innehåller kött eller fisk. Hur går det ihop? – Det är svårt att hitta en blå zon där man inte äter något kött alls, men man äter lite av det. Man får se det som en helhet. Tanken är inte heller att man alltid ska laga köttrecepten i boken, vissa är mer tänkta som söndagsmiddag än vardagsmat. Till sist, är det verkligen så kul att bli 100 år gammal? – Ja, det kan man ju fråga sig. Det ska ju inte vara ett race där äldst vinner, det viktigaste är att man gör något vettigt. Men jag tror att ålder hänger ihop med ett bra liv. De människor som är öppna, nyfikna och aktiva är också de som lever längst.

OKINAWA, JAPAN

Svamp- och misosoppa med mungbönor, salladslök och bambuskott 4 personer 1 l vatten 2 dl torkad svamp 100 g asiatiska böngroddar (mungböngroddar) 200 g färsk ostronskivling (eller svamp som shiitake, kantareller) 2 msk solrosolja 4 msk misopasta 1 tsk dashi no moto (fiskbuljong i pulverform) 1 msk sesamolja 2 salladslökar, skivade

12 skivor bambuskott (gärna färsk) 1/2 ark nori (sjögräs), fint strimlat Koka upp vattnet med den torkade svampen. Dra av från värmen och låt stå cirka 15 minuter. Nyp av den lilla tunna ”svansen” på böngroddarna. Skiva den färska svampen i cirka 1 cm breda bitar. Stek den i solrosolja tills den är krispig.

Tillsätt groddarna på slutet och låt steka med 30 sekunder, och smaksätt med salt. Sila av den torkade svampen och spara buljongen. Värm upp buljongen och tillsätt misopasta, dashi no moto och sesamolja. Häll upp i fyra skålar och toppa med den stekta svampen och böngroddarna, salladslök, noristrimlor och bambuskott. Om så önskas servera med ris och asiatiska pickles vid sidan av.

Alger och sjögräs innehåller massor av mineraler och vitaminer. Dessutom är det miljösmart mat eftersom de växer snabbt och renar vattnet omkring sig. En ovan mage kan ha svårt att smälta sjögräs, så ta det lite försiktigt i början. Att strimla, smula och använda det som krydda är ett bra sätt att börja. På diy-sidan i detta nummer finns en guide till hur du kan grodda dina egna mungbönor.

IKARIA, GREKLAND

Hel grillad havsabborre med rostad pumpa, spetskål, nötter och örter 4 personer 2 havsabborrar à ca 1 kg (alternativt gös) 1 msk salt till fisken 2 citroner 10 kvistar timjan 2 meter bindgarn 1 dl olivolja 1 butternutsquash 1/2 spetskål 2 msk honung 1 dl blandade rostade nötter (valnöt, hasselnöt, cashewnöt, mandel)

1 dl plockad persilja 2 msk plockad timjan 2 vitlöksklyftor 1 chilifrukt havssalt Skölj den rensade fisken i kallt vatten. Torka med papper och salta fisken på båda sidorna. Skiva en citron. Fyll fiskens buk med citron och timjankvistar. Bind upp fisken med bindgarn och ställ in i kylen. Skala och skär butternutsquashen i 2x2 cm stora tärningar.

Blanda med en nypa havssalt och 2 msk olivolja. Rosta mjuk i mitten av ugnen på 200 grader, cirka 15 minuter. Skär spetskålen i 4 klyftor. Lägg luftigt på en ugnsplåt. Häll honungen över kålen. Rosta mjuk i mitten av ugnen på 200 grader, cirka 15 minuter. I en matberedare, mixa persilja, timjan, vitlök, chili och olivolja till en örtdressing. Rosta nötterna på medelvärme i en torr stekpanna.Vid servering, grilla fisken cirka 8

minuter på varje sida. Servera med rostad butternutsquash och spetskål, rostade nötter, citronklyftor och örtdressing. Som alltid när det gäller fisk, var uppmärksam. Leta efter msc-, asc- och krav-märk ningarna eller fråga om ursprung. wwf:s Fiskguide 2015 varnar för att äta gös, såvida man inte är helt säker på att den kommer från ett hållbart förvaltat bestånd i en mindre sjö.

NICOYA, COSTA RICA 62

Fruktsallad med rostade cashewnötter och färsk kokosgrädde 4 personer 1 dl torkad riven kokos (alternativt färsk kokos) 2 cm skalad ingefära, riven 1 msk kokossocker (alternativt farinsocker) 1 dl varmt vatten 1 lime, rivet skal 4 msk cashewnötter 1 dl kokoschips 2 apelsiner 1 banan, skuren i 1x1 cm-bitar 2 passionsfrukter 3 kvistar mynta Lägg riven kokos, ingefära, socker, varmt vatten och rivet limeskal i en mixer eller matbe-

OGLIASTRA, ITALIEN/ SARDINIEN

redare. Mixa på högsta effekt i 5 minuter. Sila genom en nätsil. Låt stå och rinna av minst 20 minuter. Krama ur all vätska. Vätskan är nu en smaksatt kokosmjölk. På toppen lägger sig den fetare ”kokosgrädden”. Rosta cashewnötter i mitten av ugnen på 175 grader i 5 minuter. På samma plåt, lägg till kokoschipsen och fortsätt rosta tills kokosen börjar få färg, cirka 5 minuter. Skala apelsinerna med en kniv. Var noga med att få bort det vita inre skalet. Skiva apelsinerna i cirka 2–3 mm tunna skivor och lägg upp på ett fat.

Toppa med banan, passions fruktskärnor, myntablad, rostade cashewnötter och kokosflingor. Avsluta med att ringla över kokosgrädden. Exotiska frukter och nötter besprutas ofta hårt och transporteras långt. Var därför extra noga med eko- och fair trade-märkning. Välj frukt efter säsong. Apelsiner finns att få tag på överallt så här i juletider och varför inte göra en variant med egenplockade svenska bär till sommaren?

Öppen lasagne med pecorino, potatis och salvia 4 personer 3 lasagneplattor, ca 30 x 15 cm 2 msk olivolja 200 g smör 4 msk schalottenlök, hackad 1 msk riven vitlök 20 salviablad 600 g kokt mjölig potatis 1 dl riven pecorino svartpeppar Koka lasagneplattorna al dente i saltat vatten, kyl ned och pensla med olivolja. Smält smöret, tillsätt schalottenlök, vitlök och 10 salviablad. Låt koka på låg värme 10 minuter. Dela potatisen i 2x2 cm stora kuber. Börja med att lägga en lasagne platta i botten på en eldfast form.

Varva två lager med potatis – salvia- och löksmör – lasagneplatta. Spara lite smör till servering. Avsluta med en lasagneplatta och toppa med riven ost. Gratinera i mitten av ugnen på grilleffekt i 220 grader tills ytan är gyllenbrun. Det tar cirka 5–10 minuter men var på er vakt så att det inte bränns vid. Ta ut formen och avsluta med att ringla över resterande smör, lägg på salviablad och mal lite svartpeppar direkt från kvarn. Servera gärna med sallad eller andra tillbehör. Potatis är en råvara som kan varieras i oändlighet, men den är också en av våra mest besprutade grödor. Alltså: välj eko och släpp sedan loss kreativiteten!

SMAKRIKT

VINTERNJUTNING

Bunkra upp med godis med gott samvete, hitta din hemmamalda kaffefavorit, testa nya vegoalternativ och byt ut riskakorna mot majskakor. Här är några tips på nya godsaker som berikar din vinter. TEXT CAROLINE PETERSSON

1. Etiska skallar

3. Vegolution

Svenska godistillverkaren Bubs, mest kända för sin ”hallon/laktrits-skalle”, har under hösten tagit flera steg i mer hållbar riktning. Allt deras påsgodis är nu Fairtrade-märkt och dessutom helt gelatinfritt. Med Sveriges största godis-fansida på Facebook hoppas vi också att de utnyttjar sin kanal för att medvetandegöra vårt godisälskande land.

Det fortsätter att fyllas på med veganska halvfabrikat i frysdiskarna runt om i landet. Senaste tillskottet är Garant som har tagit fram fyra nya smakrika vego-alternativ med namnet ”Hej Vego”. Samtliga har en bas av ekologiska kikärtor som smaksatts med bland annat grönkål, broccoli, chili samt morot och ingefära. cirkapris 300-340 gram 35 kr

pris 90-290 gram från ca 13 kr

2. Arsenikfritt mellanmål

4. Lyxkaffe x 5

I höst har vi fått larm om att vi ska undvika att ge våra barn riskakor på grund av höga halter av arsenik. Ett alternativ är att istället välja majskakor. Redan i våras lanserade Kung Markatta smaksatta minimajskakor, men nu i höst kom också naturella i standardstorlek. Majskakorna tillverkas av ekologiskt odlad majs ifrån Italien.

Nu finns det fem olika sorter av Eguales Fairtrade- och Krav-märkta hela kaffebönor att välja på i Coops centralsortiment. Serien innehåller något för alla smaker med tre sorters espresso, en mellanrost och en mörkrostvariant, med ursprung i tre olika världsdelar. Eguale var för övrigt först med att pryda sina kaffepaket med vackra fåglar, så blanda inte ihop med copy-caten Arvid Nordquist.

cirkapris 110 gram 12 kr

cirkapris 425 gram 65 kr

SÅ FUNKAR DET

SÅ FUNKAR DET: FRAMGÅNGEN MED OZONET Inför FN:s klimattoppmöte i Paris är det många som befarar ett för dåligt avtal. En tröst kan vara att Montrealprotokollet, kallat ”det mest framgångsrika internationella avtalet hittills” (av bland andra Kofi Annan) såg riktigt dåligt ut när det tecknades. Men det blev ändå en avgörande vändpunkt. TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND

Inget protokoll

Montreal 1987

London 1990

Storleken på ozonhålet över Antarktis (oktobers genomsnitt). Hålet har tack vare utsläppsminskningarna börjat minska, men det tar tid. Tidigast efter år 2050 uppskattar forskarna att hålet är läkt, om utsläppsprognoserna stämmer.

Sydamerika

Peking 1999

Afrika

Montreal 2007

Antarktis

Köpenhamn 1992 1

Zero Emissions 2014

Australien

Naturlig påverkan Prognoser för nivåer av ozonpåverkande substanser i atmosfären (uttryckt i equivalent effective stratospheric chlorine EESC) efter tecknandet av Montreallprotokollet (röd) samt efter de ändringar som skett i protokollet därefter. Ändringarna gjordes på möten i de städer och på de årtal som angavs.

100

200

300

400

500

Ozonhalt (Dobsonenheter)

600 1960

1980

2000

2020

2040

2060

2080

2100

STIL

BACK TO BASICS

Allt fler längtar efter en annan modevärld, där stil är förknippat med kvalitet snarare än kvantitet och där vi kan klä upp oss utan att skada miljön. Kan den gamla tidens trotjänare hjälpa oss på vägen? TEXT MAJA ANDERSSON

Byxor i 100% hampa från Matilda Wendelboe.

FOTO TINA AXELSSON

idag råder stor medvetenhet om bomullens negativa effekter på miljön och allt fler börjar ifrågasätta den förhärskande slit-och-släng-mentaliteten. Och så finns den etiska aspekten av modeindustrin: När ens kläder sys på andra sidan jorden, hur ska man kunna känna sig säker på att produktionen sker på ett schysst sätt? Allt fler röster menar att vi borde återupptäcka naturmaterialens potential. Ull, lin och hampa är alla material som använts i årtusenden och som är hållbara både fysiskt sett och ur miljösynpunkt. Dessutom kan de produceras även på kallare breddgrader, exempelvis i Sverige. Kanske är det dags för de klassiska materialens renässans?

FOTO: HELENA BLOM

FOTO SESSE LIND

Parka i återvunnen ull från Uniforms for the Dedicated. Stickad poncho i 100% alpackaull från Tolfesbo.

ÄR DET INTE DYRT? Kläder gjorda av ull, lin och hampa är alla relativt dyra och exklusiva idag, särskilt om de är tillverkade i Sverige. Samtidigt gör materialens hållbarhet att plaggen kan hänga med länge. En hamparock av god kvalitet är dyr vid inköpet, men sedan slipper du köpa nytt på många år. För att inte tala om miljökostnaderna – de är garanterat lägre än för exempelvis bomullsplagg.

Hampa håller länge

Elastisk ull

Textilier av hampa kan ta sig en mängd olika skepnader. De kan vara allt från tunna och silkiga till grova och säckvävsliknande, vilket gör att hampan lämpar sig för många olika sorters plagg. Kläder i hampa har också både värmande och svalkande egenskaper beroende på i vilken miljö de bärs. Materialet är mycket slitstarkt och vattentåligt – faktum är att Levi’s tillverkade sina första jeans i hampa för att möta guldgrävarnas behov av tåliga byxor. Hampan växer snabbt, behöver inte besprutas och kan växa i princip var som helst. Det är tillåtet att odla industrihampa i Sverige, men än så länge går det trögt. Idag odlas merparten av all hampa i Kina. Matilda Wendelboe är en svensk designer som hyllar hampan och använder dess olika egenskaper till att skapa både rejäla ytterplagg och tjusiga klänningar.

Plagg gjorda i ull både suger upp fukt och isolerar, vilket gör dem utmärkta när du behöver kläder som håller dig varm. Ullfibern är också mycket elastisk, vilket dels gör ulltyger hållbara och dels gör att de inte blir särskilt skrynkliga. Ullen är känd för att vara ett material som ”tvättar sig självt”, vilket gör att du oftast kan nöja dig med att vädra plaggen istället för att tvätta dem. Idag tas ungefär en fjärdedel av all svensk ull tillvara – resten kastas bort, grävs ned eller bränns upp. Detta kan jämföras med vårt grannland Norge som använder nästan 80 procent av sin ull, enligt ett examensarbete vid Textilhögskolan i Borås. Hållbara herrklädesmärket Uniforms for the Dedicated satsar stort på up-cycling och säljer bland annat ytterplagg och byxor som innehåller återvunnen ull.

FOTO CHRISTIAN ÅSLUND

Tofflor klädda med linnetyg från Växbo lin.

Långlivat linne Lin odlades förr i stor skala i Sverige, främst för att kunna producera klädestyg. Linet blir sällan angripet av skadedjur och kräver heller inte särskilt mycket gödning. Detta, i kombination med en skonsam beredningsprocess, gör det till ett miljösmart material. Linne är

också mycket slitstarkt och smutsavvisande. Växbo Lin är ett av få kvarvarande linneväverier i Sverige. De är främst inriktade på hemtextilier, men säljer även accessoarer som sjalar och flugor i 100 procent lin. Samtliga produkter är dessutom märkta med Bra Miljöval.

Från Lina Sofia Lundins utställning Permanent investigations på HV Galleri.

Lina Sofia Lundin

Konstnär och författare till boken Naturlig färgning, som i projektet Seed to garment odlar sitt eget lin för att kunna sy en uppsättning kläder.

Varför inte bara köpa ett färdigt linnetyg? – Jag har arbetat mycket med färgning och haft koll på det, men materialet vet man aldrig var det kommer ifrån. Där väcktes intresset: vad kan jag odla i Sverige? Är det möjligt att kontrollera hela processen? Förr var linodling något som alla bemästrade runt om på gårdarna, det är basala kunskaper som vi nu har tappat. Är det ett problem tycker du? – Om vi ska skapa ett hållbart samhälle är det viktigt att se saker som en helhet. Jag räknar med att det kommer att ta minst fyra år innan jag har färdiga plagg – det säger en del om hur vi värderar våra kläder idag. Genom att dokumentera projektet och göra materialet offentligt vill jag göra det förståeligt för andra: det här är vad ett par byxor kostar i arbete och tid, men idag köper vi dem för 199 kronor. Tror du på ett återtåg för linet i stor skala i Sverige? – Jag tror inte att det är realistiskt i dagens ekonomi eftersom processen är för dyr, men jag tror på ett mindre återtåg. Att konsumera som vi gör idag är inte rimligt, vi måste förändra relationen till våra kläder. Jag hoppas att det här projektet kan bidra till det. Förr lade vi ju linnet i brudkistan, det var det finaste vi hade. I höstas bjöd du in allmänheten att hjälpa till med skörden. Är det viktigt för dig att involvera andra? – Ja, en tanke med projektet är att det ska vara socialt engagerande. Det kom jättemycket folk till linryckarhelgen och man kände hur viktigt det är med plattformar där vi träffas, pratar och hjälps åt.

∆ ∆

∆

GE BORT ETT GODARE LIV Vi ger rabatt vid beställning av mängdprenumerationer Kontakta Caroline Petersson, caroline@caminomagasin.se för mer information

SUNT

FOTO

PELLE STEN

BLIR VI VERKLIGEN ÄLDRE? Det är lätt att få uppfattningen att vi människor bara blir äldre och äldre, att det knappt finns ett slut på hur gamla vi kommer att kunna bli. Men särskådar man vad som hänt de senaste seklen kan maxgränsen redan vara nådd. TEXT JOHANNA STÅL i den nyutkomna boken Den svåra konsten att leva skriver kemiprofessor Ulf Ellervik om livslängd. Han menar att vi visserligen har höjt medellivslängden med 20 minuter per timme de senaste hundra åren, men att det huvudsakligen beror på att små barn inte längre dör i samma utsträckning som tidigare. I 1600-talets England dog exempelvis vartannat barn innan det fyllde fyra år och i början av 1900-talet avled vart femte barn i Europa innan det fyllde fyra år. Hade man dock överlevt till fyra år var chansen rätt stor att man fick överleva sin 50-årsdag. Det fanns många 80-åringar även på 1800-talet och folk dog inte redan som

40-åringar, vilket man ibland kan få intrycket av. Ellervik menar att folk i huvudsak dör av fyra anledningar: svält, skador, fysikt våld och sjukdomar. I västvärlden har vi idag nästan eliminerat svält och vi har färre fysiska skador orsakade av exempelvis farliga arbetsplatser. När vi slutade jaga djur och istället började bedriva jordbruk gick dödligheten ned, och utvecklingen av hygienprodukter såsom tvål har markant minskat dödligheten. men kommer vi att kunna bli så mycket äldre än 100 år framöver? För det tycks vara runt 110 som maxgränsen hamnat hos världens äldsta

människor. Vissa, exempelvis vetenskapsjournalisten Henrik Ennart, hävdar att vi inom detta århundrade kommer att kunna se de första människorna födas som blir många hundra år. Ellervik är dock tveksam. Han hävdar att om åldrande vore en sjukdom så vore det lätt att hitta ett botmedel, men åldrande är mer komplext än så. Och även om det går att se vissa saker som kan förlänga våra liv, har det hittills inte gått att hitta ett sätt att förlänga livet bortom cirka 110 år. Frågan är dessutom vad som är meningen med att skapa så långa liv?

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Skjut fram döden! 4 upptäckter som förlängt våra liv 1. Rent vatten

Rent vatten är ytterligare en av sakerna som gör att vi idag åtnjuter goda liv i västvärlden. Idag är rent vatten en mänsklig rättighet men 663 miljoner människor världen över saknar fortfarande tillgång till rent vatten, enligt unicef.

Kemiprofesson och författaren Ulf Ellerviks bästa tips för ett långt liv.

2. Antibiotika

Upptäcktes under första delen av 1930-talet, vilket minskade antalet som dog i infektioner från var femte person till en på hundra. Idag står vi inför hotet med antibiotikaresistens vilket bland annat beror på överanvändning världen över och felanvändning (att det används under för kort tid så att muterade bakterier överlever).

Rök inte

BÖCKER OM LIV & DÖD

3. Vaccin

Den svåra konsten att leva Ulf Ellervik

I Sverige skedde den första vaccinationen år 1801 och några decennier senare blev det obligatoriskt att vaccinera barn mot smittkoppor. Idag är smittkoppor utrotade och ingen vaccineras längre mot det, men däremot vaccineras vi mot andra sjukdomar och lyckas hålla några väldigt farliga sjukdomar på avstånd.

Åldrandets gåta Henrik Ennart Lidande och läkedom Nils Uddenberg

4. Tvål

FOTO

ISAAK FRYXELIUS

I början av 1800-talet avled mer än var femte person i sviter av olika infektioner, men hundra år senare var det bara en av 20. Detta berodde på hygienfaktorer som ankomsten av tvål och informationskampanjer för att använda denna, vilket startades i slutet av 1700-talet.

127 … år. Så gammal blev världens äldsta kvinna, Leandra Becerra, som dog i mars 2015.

Rökning är en av de viktigaste anledningarna till lungcancer och andra cancerformer.

Rör dig

Genomgående för alla de befolkningsgrupper som lever ovanligt långa liv är att de aldrig slutar arbeta. Lågintensivt arbete räcker.

Ät lagom mycket

Generellt verkar det som att djur som får lite mindre föda lever längre, troligen gäller det även människan. Det är dock en balansakt. Alldeles för lite mat ger bristsjukdomar och kortare liv.

Ha tur!

Många av de sjukdomar vi drabbas av beror helt enkelt på att vi har otur. Med andra ord: Ytterligare en anledning att njuta av livet!

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

HALLÅ DÄR BENGT BRÜLDE

Är det politikerna som ska lösa klimat problemen, eller är det du och jag? I sin nya bok Klimatetik tar filosofen Bengt Brülde och statsvetaren Göran Duus-Otterström hjälp av etiken för att reda ut frågor om klimaträttvisa och ansvar. TEXT MAJA ANDERSSON FOTO ANNA REHNBERG

Får etiken för lite plats i klimatdebatten? – Det beror på hur man menar. Debattartiklarna handlar om att vi måste minska våra utsläpp, det är alla överens om. Men vad behöver göras? Man talar om vindkraft och solkraft, men det är ju väldigt harmlösa och meningslösa förslag. Ingen kräver livsstilsförändringar, ingen vill ta i de brännheta frågorna. Mitt intryck är att det är typiskt för Sverige – pragmatism och realpolitik står högst på agendan. Som svensk socialiseras man in i den solidariska andan, men den principiella diskussionen om varför man ska vara solidarisk lyser med sin frånvaro. Får man moralisera i klimatfrågan? – Det där är intressant. Om min kompis stjäl eller är otrogen mot sin flickvän är det okej att säga ifrån, men om personen sitter och äter en köttbit som producerats på ett dåligt sätt ska jag respektera det. Miljöbeteende betraktas som människors privatsak.

Varför är det så tror du? – En del av moralen sitter i vår ryggmärg. ”Du skall icke dräpa eller stjäla”, det är ju tio Guds bud. Men den moralen skapades för små bysamhällen där alla kände alla, och vår värld är globaliserad. Alla bidrar till de här problemen, men bara lite, och därför kan alla samtidigt känna att de går fria. Det krävs en ny etik helt enkelt. I boken argumenterar vi för att individens viktigaste plikt är att verka för kollektiva och politiska lösningar. Politikerna pratar ofta om att individen inte ska behöva göra några uppoffringar. Vad säger du om det? – Det finns en tanke om att förändringarna inte ska drabba individer, istället talar politiker och debattörer gärna om win-win-effekter. Men de här problemen har blivit för stora för sådana lösningar. Win-win finns förstås, men det finns också win-lose-situationer. För att dagens fattiga

människor och framtida generationer ska vinna måste vi andra förlora något. Men kan inte även vi vinna något på att leva klimatsmart? – Jo, på vissa sätt kan det bli bättre för individen om man ställer om. En reform som ofta nämns är generell arbetstidsförkortning, vilket kan upplevas som positivt. Sen kan man med lite god vilja säga att vi kan uppnå något slags kollektivt rus, ”Vi fixar biffen ihop”, men det tror inte jag på. Det positiva handlar framför allt om att det frigörs mer tid som individen kan lägga på sådant som är viktigt i livet. Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi; Göran Duus-Otterström är docent i statsvetenskap. Deras gemensamma bok ”Klimatetik – Rättvisa, politik och individens ansvar” gavs ut den 8:e september.

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

EN VÄRDEFULL PLATS PÅ JORDEN

Att hitta sin identitet och plats i samhället är för vissa en livslång kamp. Daniel Kämäräinen har sett fyra filmer om människor som trots olika ekonomiska förutsättningar följer sina individuellt starka ideal, och kämpar för att just deras övertygelse ska leda dem på rätt väg. TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN att trotsa rådande ekonomiska och sociala ramar kan få rent drastiska följder. Det vet Oscar Angulo, alfahannen i dokumentären The Wolfpack, som tog sin övertygelse så långt att han låste in hela sin familj. Nedgången började när hans dröm om att flytta till Skandinavien och ta del av det enligt honom ”fantastiska sociala systemet” gick om intet. Angulo-familjen skapade då istället sitt eget lilla samhälle i en fyrarummare på Manhattan, New York, djupt influerade av Krishnarörelsen. När den amerikanska filmaren Crystal Moselle en dag år 2010 stötte på sex identiskt svartklädda unga killar på gatan anade hon inte vad som lett dem dit. De visade sig vara Angulos söner som varit instängda i 14 år och precis tagit sig ut för att se sig om i den stora staden. Dagen då den förste sonen vågade sig ut på gatan stängdes dörren till familjelivet närt av socialbidrag och alkoholmissbruk och öppnade istället upp för att låta Crystal berätta deras unika historia. Instängda ter sig även Kristen Wiig’s Alices första dagar i dramat Welcome to Me. För borderline-drabbade Alice består vardagen mest av att memorera bandade avsnitt av Oprah Winfreys spirituella monologer. Det ändras dock kvickt när hon vinner 86 miljoner dollar på lotto och utan tankar på annat än att höras och synas snabbt köper sig sändningstid på ett nergånget tv-bolag. Welcome to Me för in tankarna på vilket utrymme som ”vanligt folk” ges i reality-tv idag och hur det skulle kunna gå för långt. Alice vinst gör att hon som hela livet känt sig osynlig, plötsligt syns. Men är tittarna redo att se henne? Publiken blir hennes nya medicin och utrymmet i tv en ny form av terapi. Det hela dras till sin spets då Alice hyr in skådisar för att återskapa tidigare livstrauman, vilket istället för att rena samvetet endast ger nya ovänner. ”var börjar och slutar samhällets ansvar för individen, kontra individens ansvar i samhället? Och hur ser omgivningen på de människor som inte kan leva upp till rådande normer?” Dessa

frågor hade kunnat gälla Alice, men det är vad regissören Peter Grönlund frågar publiken genom sin debutfilm Tjuvheder. Filmen följer knarklangaren Minna som är Alice psykologiskt själsliga like, med skillnaden att Minnas liv konstant går i 200 knyck, och vars främsta mål är att överleva nästa dag. Minnas flykt ur en knipa in i en annan leder henne oundvikligen till baksätet på en polisbil. Men genom en osjälvisk uppoffring kan hon rädda den nyfunna vännen Katja och dennes son. Minna inser då att det inte är pengar, utan medkänsla och vänskap som sätter värde på livet. Grönlunds starka skildring visar på framgång i devisen att gräva där man står, då han själv arbetat med missbrukare och hemlösa vid Stadsmissionen och Situation Sthlm. Att han även vågade ge några av dem bärande roller, skänker filmen en stark autenticitet. en som också sett sitt liv ta oväntade svängar är den amerikanske ekonomen och förkunnaren Martin Armstrong. I dokumentären The Forecaster redogörs för hur han ända sedan tonåren kunnat se att allt går i cykler, då han listade ut världsmarknadens ekonomiska upp- och nergångar med hjälp av sin så kallade ”Economic confidence model”. Han förklarar det själv med att ”historien upprepar sig själv eftersom människans begär är desamma”. Men Armstrongs förmåga att förutspå ekonomi gjorde honom till en måltavla för all världens regeringar och 1999 fick han 12 års fängelse för att i domstolstrots vägrat ge ifrån sig sin hemliga formel. Dokumentären låter Armstrong stå helt oemotsagd, dock finns det många där ute som bara ser honom som konspirationsteoretiker. Svenske ekonomen Claes Hemberg liknar Armstrongs modell vid att ”kasta upp en näve grus i luften och pricka in ett antal kriser man ritat ut på marken”. Armstrongs senaste förutsägelse då? Att den förste oktober i år skulle markerat den största globala statsskuldsexplosionen någonsin. Frågan är hur långt man är beredd att gå för sin övertygelse.

TIPS

The Wolfpack 2015 Welcome to Me 2014 Tjuvheder 2015 The Forecaster 2014

år! 10

JUBILEUM JORDENS FÄRG

475:-

ORD. PRIS 950 KR GÄLLER T.O.M. 2015-12-31

av ord av ord naturens

egna färger

GE BORT ETT GODARE LIV Vi ger rabatt vid beställning av mängdprenumerationer Kontakta Caroline Petersson, caroline@caminomagasin.se för mer information

DIY

DIY: GRODDA

Trött på kål, rotsaker och pumpa? Lätta upp vinterns grönsakslåda med groddar! Gott, billigt och ständigt i säsong. TEXT & FOTO MAJA ANDERSSON

Du behöver En bit tyg som släpper igenom vatten, till exempel linne eller hampa Symaskin eller nål och tråd Snöre Eventuellt en säkerhetsnål Valfri mängd torkade ekologiska linser, bönor eller frön. Obs! Tänk på att inte ta för stor mängd eftersom de måste ha plats att svälla och spira Gör så här 1. Sy en groddpåse: Klipp till en bit tyg, förslagsvis 15x40 cm stor. Vik den på mitten, kortsida mot kortsida, och sy ihop på båda sidor. Lämna öppet högst upp. Den ambitiöse kan sy en kanal för snöret vid öppningen, men det går lika bra att bara fålla kanterna och hänga upp påsen med ett snöre och en säkerhetsnål fäst i påsens ena hörn. 2. Grodda: Blötlägg bönorna/linserna/fröna i en skål över natten. Skölj dem sedan i ett durkslag och töm över dem i groddpåsen. Häng upp påsen på lämpligt ställe och placera en skål under som vattnet kan droppa ned i. Skölj groddarna två gånger om dagen genom att fylla skålen med vatten och doppa påsen däri. Snart kommer du att se att det börjar spira i påsen, det bildas små ”svansar”. Upprepa sköljningsproceduren tills groddarna fått önskad storlek. Förvara i kylskåp och ät inom några dagar.

Om du föredrar att grodda i burk, gör en sökning på internet. Där delar entusiaster med sig av smarta idéer på hur man gör sin egen groddburk med enkla medel. Många butiker, särskilt sådana med ekoinriktning, säljer bönor, linser och frön i lösvikt. På så vis kan du köpa just den mängd du behöver.

PÅ PLATS

PÅ PLATS JORD

Camino var en av flera samarbetspartners till Jord – en filmfestival för planeten, som arrangerades för första gången i Stockholm och Göteborg i oktober. Nästa år är planen att utvidga till fler städer. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO JOHANNA STÅL & ÅSA SANDBERG

Carina Sundquist, som till vardags driver företaget Inspirationsbyrån och bloggen Cirkulär Visionär, representerade Camino bland utställarna i Göteborg.

Initiativtagare till Jord är Emil Sergel, som sedan tidigare arrangerar actionsportfestivalen Elixir. Emil är också aktuell med boken ”Mitt år som nomad” som vi skriver om på Utblick i det här numret.

Rysk-svenska Dima Litmonov är en av dem som fängslades i Ryssland. I Stockholm fanns han på plats och intervjudes kort av Emil Sergel efter visningen av Black Ice.

På plats i foajén fanns festivalens samarbets partners representerade som utställare. Frilufts pionjärerna Houdini var ett exempel.

Den första filmen som visades på festivalen var Black Ice – historien om ett gäng Greenpeace-aktivister som fängslas i samband med en protest mot rysk oljeborrning i Arktis.

Det såldes 900 av totalt 1 200 biljetter till festivalen, varav något fler i Göteborg än i Stockholm. Inte illa för att vara premiär…

Ulrika Wilhelmsson i från Naturskyddsföreningen leder Klimatsamling Göteborg som organiserade en stor manifestation i november.

REDAKTIONEN

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– Har precis fött mitt andra barn och funderar mycket på vad det är för värld de kommer att uppleva när de växer upp. Katastrofer, flykt, kanske svält? Eller kommer vi ställa om samhället i tid? Jag håller tummarna hårt inför Paris.

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR & WEBB

FOTO MARIA ANNAS

Alla talar om jämlikhet i finans- och skuldkrisens kölvatten bryts gamla käpphästar och sökandet pågår efter en ny konsensus. Allt fler ekonomer och debattörer från höger till vänster börjar se ökad jämlikhet som ett viktigt botemedel mot framtida kriser. Gillade du Ingemar Tigerbergs reportage om Bill Gates vs. Thomas Piketty? Missa inte hans reportage från 2013 som finns att läsa direkt på caminomagasin.se. Varje vecka uppdateras webben med nytt material.

Maria Wetterstrand twittrar om uppmärksamheten kring S-politikern Jan Emanuel Johansson som tjänar stora pengar på flyktingbarn.

250 …biljoner. Så stor uppskattas jordens samlade förmögenhet vara. Av detta äger den rikaste procenten ungefär hälften.

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

– Hur samhället på så många olika sätt spär på vår besatthet kring pengar. Matkedjorna slåss om att vara den billigaste, media rapporterar om vem som får mer respektive mindre i plån boken av olika typer av politiska reformer, och spel och sms-lån dominerar tv-reklamen. Inte undra på att så många känner stress över pengar.

Cecilia Cromnow GRAFISK FORMGIVARE

Missa inte! Klimattoppmötet i Paris. Caminos Caroline Petersson kommer att vara på plats 9–13:e december och rapportera om sina upplevelser på caminomagasin.se.

– Jag testar en ny sparmetod i år. Trisslotter. Det har fungerat skitdåligt. Jag ska köpa en i veckan året ut och har hittills vunnit 300 kronor. Om jag inte vinner en enda gång har jag förlorat 1 560 kr. 2016 ska jag lägga mina pengar på något vettigare än idiotiska experiment. Men året är inte slut än …

FOTO TOBIAS JANSSON, YLVA ERIKSSON

”Varför anses det mindre okej att tjäna pengar på att göra bra saker än att göra dåliga? ”

– Om det finns en ”gyllene medelnivå” för hur mycket pengar vi ”behöver”. Upp till en viss nivå verkar människor må bättre både fysiskt och psykiskt men ökar det mer än så syns ingen förbättring. Det kanske också kan appliceras på var pengarna tar vägen? Vid en viss nivå slutar den privata konsumtionen öka – istället investeras eller doneras tillskottet.

FOTO LINA HÖGBERG

TILLTÄNKT

M at tias S ven sson

Om marknaden eller politiken är bäst på miljöbra val

”varför är det så dyrt att äta miljövänligt?” hör jag många klaga. En hel del går längre och kräver politiska åtgärder för att korrigera den upplevda orättvisan. ”Det ska vara billigt att leva miljövänligt, och dyrt att smutsa ner”, brukar det heta. Och så sätter politikerna igång att styra och korrigera. Den rödgröna regeringen har exempelvis en långsiktig livsmedelsstrategi; ekologiskt odlad samt svenskodlad mat ska gynnas. En högre andel sådan mat ska exempelvis serveras till skolor och inom offentlig vård och omsorg. Ekologisk och närodlad mat har två saker gemensamt: den är dyrare än mat i genomsnitt, och inte nödvändigtvis bättre för klimatet. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (epok) vid Sveriges lantbruksuniversitet (slu) sammanfattade 2013 sina synpunkter på ekologisk produktion och konstaterade bland annat att den ur klimatsynpunkt varken är bättre eller sämre än konventionellt jordbruk.

”Den förkättrade marknaden uppmuntrar oss att leva sant miljövänligt Samma år jämförde ivl Svenska Miljöinstitutet en matkasse närodlad mat med en genomsnittlig svensk matkasse. Skillnaden för klimatet var obetydlig. Miljöengagerade politiker har alltså lyckats köra fast Sverige i en kostsam livsmedelsstrategi med obetydlig klimatnytta. Detta trots att båda de ovan refererade studierna är klara över vad som tvärtom skulle ha betydelse: ”Allra störst skillnad som konsument gör man genom att inte överkonsumera, minska svinnet och konsumera mindre animalieprodukter” skriver slu. Det är åtgärder som också har två saker gemensamt: de är billigare och bättre för miljön. Den som minskar svinnet, slutar överkonsumera och ersätter köttet får mer pengar

i plånboken och kan göra roligare saker istället. Det är det dock inte alla som gör, så det förtjänar att sägas och inte bara framgå av prissignalerna som marknaden ger oss. för egen del kom jag att märka det genom att laga vegetariska luncher att ta med till jobbet. Vegetarisk mat på linser och bönor är billig, god och nyttig. Den håller dessutom ganska länge, så man kan laga mycket på en gång och slipper svinnet. På nätet finns gratisrecept som är lätta att följa. Så kunde även jag som älskar kött minska min köttkonsumtion väsentligt. Inte de goda måltiderna, utan slentrianköttet i halvdana, halvdyra uteluncher. Snälla gröna politiker går alltså i särintressenas ledband och gynnar dem på bekostnad av skolbarn, äldre och skattebetalare, samtidigt som de inte gör ett dugg för klimatet. Den förkättrade marknaden uppmuntrar oss däremot att leva sant miljövänligt. Det här är dessutom ett rätt så generellt mönster. Världsnaturfonden (wwf) bedömer i en studie att omkring 85 procent av politikernas subventioner till jordbruket kring Östersjön har potentiellt negativa miljöeffekter. Medan marknadens ekonomiska incitament bidrar till ständiga ambitioner att få ut mer av samma resurser. Effektiviseringar i Europas jordbruk har exempelvis mellan 1960 och 2000 sparat motsvarande 1 800 liter vatten per person och dag, helt oavsiktligt. Ändå tenderar så mycket av debatten kring miljöfrågor att handla om marknader som hot – och politik som lösningen. Visst kan vi luras av marknader och reklam, visst kan det ha dåliga effekter också för miljön, och visst behövs det vissa politiska åtgärder för att skydda miljön. Men allt som kallas grönt är inte nödvändigtvis bra för miljön. Och politiska ingrepp, även i goda syften, är ofta en del av problemet, inte lösningen. Även här behövs kritiska konsumenter. Mattias Svensson är författare till boken ”Miljöpolitik för moderater – och för alla andra” (Fores, 2015)

FOTO BABAK FAKHAMZADEH/CREATIVE COMMONS

En historisk game changer.

TIPPING POINTS UTE 8 MARS

t et iv r el Fö a r k ri

CAMINO 41

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

Caminos stora hållbarhetsdag 2016

Tipping points tänder vi gnistan! Så

Måndag 7 mars, Artipelag, Stockholms skärgård

NR 41 DEC–FEB 2016 PRIS 79 SEK . 69 NOK . 8 EURO

Björn Natthiko Lindeblad

PIKETTY VS GATES

NINA EKELUND Program

direktör för Hagainitiativet.

De lever med mindre Nu vill vi bo tillsammans – igen

ERIK AMRÅ Professor med fokus på människan som samhällsförändrare.

”Den energiinjektion som jag behöver den här tiden på året “ ”Gediget program som både skapar förståelse och ger mersmak” Artipelag.

med bakgrund inom neuromotivations och lyckoforskning.

KARIN BRADLEY

Universitetslektor med inriktning kollaborativ ekonomi. Fler talare tillkommer.

caminomagasin.se/tippingpoints

UTFORSKAR NYA VÄGAR

UTFORSKAR NYA VÄGAR DEC–FEB 2016

Besökare på tidigare års event.

ERIK FERNHOLM Föreläsare

Skogsmunkens livsinvestering

a n r a g n Pe Eller livet?

INTERPRESS 2092-04

7 388209 207905

RETURVECKA

Så pausar du från mobilen