Camino 37 - det goda livet

te g

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

Li o r da

CAMINO 37

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

e

Caminos stora hållbarhetsdag Måndag 9 mars, Clarion hotell, Stockholm

FOTO ANN-SOFI ROSENKVIST

el k n e är en Framtid NIKLAS LANINGE

BOKA DIN PLATS!

i Boka innan årskiftet och få 1 0 00kr exkl. kr 5 2 59 pris . ! (ord batt gt-ra boka-tidi . exkl kr moms). NGO/student-pris: 995 s). moms (1 295 kr inkl. mom

Mer info om programmet och biljetter finns på: www.caminomagasin.se/hållbarhetsdag

UTFORSKAR NYA VÄGAR DECEMBER 2014 – FEBRUARI 2015

liv. Allt fler är i behov av förenkling i sina fting nshi dow sm, mali mini för den grun Gro eller enkelhet har nog aldrig varit star tag före för d tren na kare. Vad innebär den delsmo affär ser Hur er? tion och organisa

lever drömliv på instagram

Ensamhetens kostnad

Founding Partner & Head of New Business på industridesign­studion People People.

Fler medverkande tillkommer. tlerna och tjänsterna ut som underlä gen cklin utve tar våra val? Och hur kan a leda oss mot en hållbar framtid? Miss ickåtbl fram a unik a dett till inte chansen ande event med en oberoende och utforskande agenda.

Yoga girl

ALEXANDER BARD startar ny religion MARTIN WILLERS

FOTO NINA FRIDEL

Amerikansk ”minima­ list­­­guru” med hundra­ tusentals följare på bloggen Becoming ­Minimalist och författare av flera böcker.

2014 ÅRS SUCCÉ FORTSÄTTER

Basinkomst – prekariatets räddning

Ståuppkomiker, programledare och teknikexpert, känd från tb4, Sveriges Radio och egna bloggen Lilla gumman. JOSHUA BECKER

FOTO MARTIN KJELLBERG

Psykolog, författare känd bland annat från Spanarna i p1 och som vinnare av Augustpriset år 2010.

PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

KARIN ADELSKÖLD

Psykologistudent som skapat dailybitsof.com som bland annat fått 2 000 personer att testa en månad som vegan.

JENNY JÄGERFELD

NR 37 DECEMBER 2014–FEBRUARI 2015 . .

? v i l gott

Vad är ett

+

Stefan Sundström smakar på ett friår INTERPRESS 2092-04

7 388209 207509

RETURVECKA

v 13

2 julklappar till priset av 1 Känner du någon med klimatångest? Eller behöver du bota din egen? Med en ­prenumeration på Camino får du regelbunden påfyllning av idéer och berättelser som ger hopp om en grönare, godare och skönare framtid. I år bjuder vi på en ­ valfri bonusjulklapp när du köper en årsprenumeration (295 kr).

En av följande julpremier

+

Två stycken armband från Uganda , genom Diakonia (värde 120 kr/st)

Presentkort från FRAM ekolivs (värde 100kr)

Eko och Fairtrademärkt T-shirt från Hildur. (värde 149 kr)

caminomagasin.se Om du vill vara säker på att få bonusjulklappen innan julafton behöver vi din beställning senast fredag 12/12

E-boken Vår tid är nu av Svante Axelsson (värde 75 kr)

Ekologiskt ­vilts­kördat shea smör från Clearlife (värde 119 kr)

Since 1921

Ekologisk hudvård från naturen • • • •

Endast naturliga ingredienser Ekologiskt och biodynamiskt odlade växter Äkta eteriska oljor Baserade på över 90-års kunskap

• • • •

Miljömedveten produktion Nedbrytbart innehåll Dermatologiskt testat Aldrig testat på djur

Om hållbarhet är inne, har Weleda varit inne sedan 1921

Följ oss på Instagram instagram.com/weledasverige

Följ oss på Facebook facebook.com/weledasverige www.weleda.se

INNEHÅLL

CAMINO 37

TEMA A

DET GOD LIVET

22 Guy Standing – basinkomstens förespråkare Med sina böcker om ”prekariatet” väckte han en insomnad debatt om utsatta samhällsklasser där basinkomst är lösningen med stort L.

48

TEXT CAROLINE PETERSSON & DANIEL KÄMÄRÄINEN FOTO HANNA STRÖMBOM / ETC

26 Ensamhetens pris Caroline Petersson gräver i våra mänskliga behov och hittar tendenser på att vi ersätter gemenskap med konsumtion. Lasse Berg, Ann Heberlein och Svante Axelsson är några av rösterna i detta nutidsutforskande reportage.

Alltid i Camino

59

TEXT CAROLINE PETERSSON ILLUSTRATIONER ERIK NYLUND

36 Delad surdeg dubbel glädje Malin Elmlid anade nog aldrig att hon sådde fröet till en bytesekonomi när hon gav bort sitt första bröd. Hundratals limpor senare har hon även en ena­ stående berättelse att dela med sig. TEXT EVA PAULSEN

42 På spåret i New York Mitt i världens tätaste och mest hektiska stad hittar vi lägre tempo i en grön plats ovan ytan. Kanske har the High Line lösningen för rosökande storstadsbor? TEXT & FOTO INGEMAR TIGERBERG

26

48 En tro för vår tid Alexander Bard och Joel Lindefors har tagit sig an en liten uppgift – att fylla det existentiella hål som lämnats efter statens skilsmässa med kyrkan. Svaret: synteismen TEXT JOHANNA STÅL FOTO FREDRIK KARLSSON

54 Stefans friår gav mersmak ILLUSTRATION ERIK NYLUND

8 KOMMENTERAT Hur hittar man de miljöbra tandläkarna? 9 NÄRBILD Svenskan Rachel Bråthen aka Yogagirl inspirerar en helt ”Insta-värld”. 10 UTBLICK Jenkarna drar ner på burgarna och krediten. 11 SPANAT Mjölkkrig, alternativ till gravstenar och cirkulära produkter. 13 I SÄSONG Hur grön är granen? 14 TEKNISKT Så sätter du teknikprylarna i cirkulation. 16 DESIGNAT Underhållsfria hus och mellanrumsbyggnader. 19 DESTINATION Veganglass, superdesignade ekohotell och raw food-krypin i Nice. 20 VÄNNER Hitta schyssta företag, organisationer och erbjudanden. 54 SMAKRIKT Goda ting till jul och traditionsinspirerade recept från en norsk idyll. 62 STIL Dags att slänga tröjan på komposten? 65 SÅ FUNKAR DET Bilens ställning är hotad – här är statistiken. 66 SUNT Yoga, yoga och lite yoga. 68 KULTURELLT Daniel Kämäräinen har sökt efter sökandet i filmens värld. Bodil Jönsson utforskar åldrandets rikedom. 72 DIY En egen julöl kanske? 75 REDAKTIONEN Caminomagasin.se har både nytt och återupplivat för dig som prenumererar. 78 TILLTÄNKT Catarina RolfsdotterJansson om en framtidsbild att längta efter.

5

Sångaren Stefan Sundström tog ett eget ”friår” i en liten by i den nordnorska övärlden. Nu delar han med sig av sina upplevelser i en kokbok som manar till reflektion. TEXT CAROLINE PETERSSON RECEPT STEFAN SUNDSTRÖM FOTO JEANETTE ANDERSSON

­ OM CAMINO

FOTO CECILIA CROMNOW

Rachel Bråthen går under namnet yoga_girl på Instagram. Med över 1 miljon följare varje dag, inspirerar hon till en mer hållbar livsstil med yoga, meditation, bra mat och sunda relationer.

CAMINO 37 CAMINO MAGASIN CAMINO C/O LUSTHUSET SÖDRA LARMGATAN 6 41116 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ETT PERSONALÄGT FÖRETAG Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,­ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

ANLITA OSS!

Text & Bild

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE REDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANSVARIG UTGIVARE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER DANIEL KÄMÄRÄINEN, EVA PAULSEN, CAROLINE PETERSSON, CATARINA ROLFSDOTTER-JANSSON, JOHANNA STÅL, INGEMAR TIGERBERG, JEANETTE ANDERSSON, HANNA STRÖMBOM FOTOGRAFER CECILIA CROMNOW, FREDRIK KARLSSON, DANIEL KÄMÄRÄINEN, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL ILLUSTRATION ERIK NYLUND RECEPT STEFAN SUNDSTRÖM TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G ANNONSBOKNING LENA JACOBS, LENA@CAMINOMAGASIN.SE 076-006 93 33 DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERERA WWW.CAMINOMAGASIN.SE 23 KR/MÅN DIGITAL PRENUMERATION 29 KR/MÅN DIGITAL + PAPPERSTIDNING 295 KR DIGITAL + PAPPER ETT ÅR (INOM SVERIGE) 425 KR DIGITAL + PAPPER TVÅ ÅR (INOM SVERIGE) PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ. CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

HEJ MEDARBETARE!

Daniel Kämäräinen … är en snart färdigutbildad journalist med en tidigare bakgrund inom film och tv-­branschen. I det här numret har han bland annat diskuterat sunda livsval med Stefan Sundström och bidragit till kultursidorna med det han gillar bäst, nämligen att se på, och skriva om film. Den enda miljöbok han någonsin gett sig på var Mark Lynas dystopiska Sex grader, vilken fortfarande ligger outläst i bokhyllan på grund av den ruskiga inferno­­liknande stämningen.

LEDARE

CAMINO 37

”

Den ständigt gnagande känslan av att kyrkan har monopol på godhet SIKTAR MOT EN NY UTOPI

BÄST JUST NU Att dyka ner i SVT Plays dokumentärer under regniga kvällar. Som Världens natur om den pågående evolutionen. Foodpharmacy.se En efterlängtad seriös blogg om hälsa och forskning.

är camino ett projekt för att hitta en ny utopi att tro på? Den tanken slår mig när jag sitter på tåget mot Stockholm för att intervjua filosofen Alexander Bard för artikeln om synteismen, uppfinnandet av en ny Gud. Alexander menar att vi behöver skapa en ny tro som tillvaratar de bra sakerna i de flesta religioner: sammanhang, gemenskap och en utopi att sträva mot. Men den nya religionen innebär tron på något annat än den traditionella guden. Det skulle kunna vara det ekologiskt och socialt hållbara samhäl­ let. Och det är precis vad vi försöker göra med Camino: visa att ett hållbart samhälle är möjligt, leta efter meningsfullhet, diskutera etiska dilem­ man och samtidigt vara en samlingspunkt för alla oss som tror på behovet av en ny utopi, (som enligt Alexander skulle kunna kallas för ”Gud”). Arbetet med reportaget om den nya religio­ nen har varit viktigt för mig. Många saker jag funderat på länge har fått ett sammanhang. Som varför jag gör det jag gör. Varför jag avundas och samtidigt blir illa till mods av människor som tror på Gud. Varför jag saknar arenor för att diskutera livets stora frågor. Och den ständigt gnagande känslan av att kyrkan har monopol på godhet och att en ateist inte kan vara fullt lika god som en religiös. att leva ett gott liv kan betyda att man försöker vara en god människa, men det kan också handla om självförverkligande, menings­ fullhet och om att ha frihet och valfrihet. Det här numret handlar om att leva ett gott liv – fast kanske lite utanför boxen. Vad innebär det goda livet framöver? På vilket sätt påverkar konsumtion vår psykiska hälsa? Kan vi hämta ro

7

i livet genom gröna trädgårdar som kräver sin plats i storstaden? Kan en ny modern religion ge oss bättre liv? Och hur hanterar vi den stora mängd människor idag som blivit utbytbara? Det sistnämnda pratar Guy Standing om i en intervju om sina böcker om prekariatet. Vi kommer dessutom att tipsa om yoga, något som för allt fler är del av det goda livet. Vi har träffat Instagram-stjärnan Yogagirl, som lever det många av oss skulle kalla ett drömliv. Vi har pratat med författaren Bodil Jönsson om pensionärer som aldrig haft det så bra som idag, med Stefan Sundström som tog ett eget slags ”friår” för att åka till Nordnorge och fiska och med Malin Elmlid som började byta bröd med sina vänner för att inse givandet och bytandets enorma kraft. det har varit en hård höst, med Ebolaepidemi, humanitära katastrofer på flera platser i världen och nya krig och konflikter samtidigt som klimatförändringarna allt mer börjar ge sina avtryck. Det är dags att vi slutar bråka och börjar arbeta ännu hårdare mot den där utopin som vi alla vet är både möjlig och alldeles, alldeles nödvändig.

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

KOMMENTERAT

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Melinda.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Vinnande svamprecept tävling I förra numret av Camino utlyste vi en tävling där vi eftersökte era bästa ­vegetariska svamprecept. Vinnare blev Fredrik Nilsson som belönas med ett ­exemplar av Mattias Kristianssons nya kokbok Vego. Grattis Fredrik.

Gräddig kantarellpasta 1 l kantareller 150 gram fryst sojafärs 2 vitlöksklyftor 1 msk rapsolja 1 grönsaksbuljongtärning 1 tsk rosmarin 1 tsk timjan 2 msk rött vin 1 msk soja 4 dl havregrädde Svartpeppar Salt 160 gram pasta (Bucantini) 1. Skölj kantarellerna och se till att det inte finns kvar några barr eller jord på dem. Om de är stora, skär dem på längden till mindre bitar. 2. Hetta upp en panna utan matfett och lägg i kantarellerna, låt vätskan koka bort och häll sedan över kantarellerna i en ­mindre skål vid sidan av. 3. Sätt på pastavatten och koka enligt anvisning på förpackningen. 4. Häll rapsolja i den heta pannan och stek sojafärsen. Håll temperaturen på medelhög värme. Pressa i vitlök och tillsätt kantarel­ lerna så att de får aningens stekyta. Smula över buljongtärningen, samt timjan och rosmarin. 5. Häll på havregrädden, sojan och rödvi­ net. Rör om och låt såsen småputtra i några minuter. Smaka av med salt och peppar. 6. Slå av pasta och servera! Toppa gärna med lite färsk timjan eller oregano.

Alternativ tandvård? fråga Ni gör så fantastiska och lärorika ­reportage som inspirerar och får en att tänka till. Idag är det för många en själv­ klarhet att leva ett miljömedvetet liv. På ett område är det dock svårt att få med hela hälso- och miljöaspek­ ten, då det verkar ligga långt efter ur denna synpunkt, och det är tandvården. Jag har länge sökt efter tand­ läkare som har en mer ekologisk inriktning i sin verksamhet. Att amalgamet är förbjudet är glädjande, men kvar finns giftiga plastfyllningar och andra kemikalier i behandlingarna. Nu undrar jag, har ni kännedom ifall det existerar alternativa/miljövänliga/ekologiska tand­ läkare i detta avlånga land? I så fall borde hen verkligen uppmärksammas, i förhopp­ ning om att flera följer dess exempel.

Tack för beröm och intressant fråga. Att hitta mer alternativa tandläkare är inte helt lätt, på Facebook tipsas det en del i olika grupper. Det finns idag flera kliniker som kan sanera dina tänder från kvicksilver, men övrigt giftoch miljötänk är inget vi tittat närmare på så vi kan inte rekommen­ dera något. Kanske något vi kan kika på framöver. Det är troligt att tand­ läkare framöver kommer bli mer miljötänkande, då fler FOTO MIKE BURNS kunder efterfrågare det. Det finns bland annat ett koncept som heter Grön Tandvård som drivs av privattandläkarna Praktikertjänst, där enskilda mottagningar kan bli miljödiplomerade om de arbetar för att minimera användningen av miljöbelas­ tande produkter o.s.v. CAROLINE

MELINDA

Bredare målgrupp? kritik Hej, jag är prenumerant och har ­deltagit i Camino-dagar mm. Tycker att det är en jättetrevlig tidning, men tycker att målgruppen både på de som tidningen ­riktar sig till och de som reportagen hand­ lar om är rätt smal. Funderat på hur ni ska nå ut till fler? Olika etnicitet, samhällsklas­ ser och samtidigt få en bredd och intres­ santare tidning? LINNÉA

Tack för din kommentar. Vår ambition med Camino är att nå en bred grupp männ­ iskor som på olika sätt är intresserade av hållbarhetsfrågor. I magasinet märks detta genom att vi skriver om och pratar med både kända och mindre kända människor, företag såväl som privatpersoner, forskare likväl som allmänna tyckare, män som kvinnor. Jag kan hålla med om att de flesta verkar tillhöra en vit medelklass. Ett sätt som vi försöker balansera upp det är med reportage från andra delar av världen. Men vi kan självklart bli bättre på detta och tar med oss din kommentar i vår framtida planering. CAROLINE

8

Twittrat av @bloggbohemen ”Nersjunken i fåtölj på biblioteket och ­läser @ ­ caminomagasin. Kan man få sitta kvar även efter ­stängning?” #vilsamt

Grattis, vinnarna! Vi lottade ut två exemplar av Från frustration till flow med lean @home på Facebook till de som kom med bästa tipsen på bra flöden i vardagen. ­Vinnarna blev Liv ­Linder som tipsar om att förhålla sig till ordet ”nöjd” samt Pernilla De ­Filippo som tipsar om att få alla att hjälpa till där hem­ ma och att sänka ambitionsnivån. Böckerna kommer på posten.

YOGAFRÄLSAREN

Hon är Instagram-stjärnan som levererar yogainspiration från hela världen till miljoner sociala medier-konton varje dag. Rachel Bråthen är exilsvenskan som brinner för att få andra att förstå hur yogan kan förbättra ditt och andras liv. TEXT JOHANNA STÅL FOTO CECILIA CROMNOW

På vilket sätt kan yoga vara med och skapa ett bättre liv? – Yogan hjälper oss att uppskatta det goda livet. Den skapar utrymme för den uppskattning och närvaro som behövs för att skapa det liv vi vill ha. Alla har goda saker i sina liv, men det är lätt att vi klagar på regn, mörker och elände. Genom yogan kan vi lära oss att uppskatta det som är gott. – Yoga gör oss också till bättre människor. När man aktivt praktiserar yoga gör man bättre val, fattar bättre beslut, får en bättre relation till planeten och andra människor. Man kan börja

för att man vill bli smalare eller snyggare, och alla anledningar att börja är bra, men du kommer förhoppningsvis snart att börja inse att du duger som du är och älska dig själv. Alla har svårt med olika positioner, på så sätt är det rättvist. Och därför också meningslöst att jämföra sig med andra. Hur kan man behålla energin och glädjen under det regniga och mörka halvåret i Sverige? – När jag är i Sverige måste jag vara bättre på att planera in mina måltider i förväg så att de ska bli hälsosamma och innehålla juicer, grönsaker

9

och nyttigheter. Dessutom är det tyngre att gå upp klockan sju och yoga när det är mörkt ute. Det är bra att hålla rutiner och planera, men att samtidigt inte vara så hård mot sig själv utan att acceptera att ingen är perfekt, att vi duger som vi är. Rachel Bråthen, vars Instagramkonto yoga_girl har över en miljon följare är aktuell med boken ”Yoga girl – att finna lyckan, skapa balans och leva med ett öppet hjärta”. Hon är även yogainstruktör och arrangerar yoga­ retreats over hela världen.

UTBLICK

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

ÄR BURGARNAS TID FÖRBI? Den amerikanska drömmen har varit en livsstil som resten av världen kommit att aspirera på. Men denna definition av det goda livet kan vara under omvandling. Här är några sådana tecken i tiden. TEXT INGEMAR TIGERBERG

den amerikanska livsstilen är starkt för­ knippad med hög konsumtion, inte minst av hamburgare, och gärna på kredit. Både kredit­ kortsskulderna och hamburgerkedjorna har följt ett tydligt mönster de senaste decennierna – en stadig ökning. Amerikanernas konsum­ tionsbegär tycktes omåttligt. Men efter finanskrisen år 2008 verkar något ha hänt. Kreditkortsskulderna har minskat med nästan 25 procent på bara fyra år och allt färre personer under 21 år får kreditkort. Det rapporterar online-tidskriften Quartz. Även hamburger­restaurangerna ser ut att ha nått en topp. Burger King har lagt ner hundratals restauranger (netto) i usa de senaste åren och försäljningen verkar gå i stå. På McDonalds och Bur­ ger Kings restauranger som varit öp­pna i minst 13 månader i Nordamerika har försäljningen minskat något. Bara om man räknar med de nyöppnade restaurang­ erna (som brukar sälja mycket) når den totala försäljningen en liten ökning på 1,1 procent förra året, rapporterar Bloomberg. En del av förklaringen till varför amerikanerna inte handlar lika mycket på kredit kommer från den lagstiftning som kom efter finanskrisen i usa. Det är helt enkelt inte lika lätt att få konsumtionskrediter. landet har dock lång väg att vandra mot en hållbar konsumtion. Enligt Världsnaturfonden wwfs senaste Living Planet Report (2014) är amerikanens genomsnittliga ekologiska fot­avtryck nästan sju globala hektar per capita (gha/c). Det gör att de hamnar på plats nummer åtta i värstinglistan i världen. Svenskarna hamnar dock inte långt efter, redan på plats tio hittar vi oss med runt 6,5 gha/c. Strax under 2 gha/c beräknar wwf som en långsiktigt hållbar nivå. Låt oss hoppas att jänkarna har förpassat nötköttsfrossande på kredit från bilden av vad som är eftersträvansvärt i livet – och inleder sökandet efter en uppgraderad amerikansk dröm.

På väg att bli museiföremål? FOTO

RUOCALED

10

SPANAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

WikiPearls förpackning är ätbar och minskar avfallet, i sann cirkulär anda. Nu kan du bli begravd i en urna som bryts ner och blir till ett träd.

JUST NU TALAS DET OM… Oatly svarar kaxigt på stämningen från Svensk mjölk.

99,9% … av vårt skräp återvinner ­svenska hushåll . Men som återvinning ­räknas också de två miljoner ton (ca 60%) som går till energi­återvinning, det vill säga det som bränns och används till värme.

… döden. Ebolautbrottet har fått flera av oss att bli panikrädda för en plötslig sjukdom med dödlig utgång. Flera nya böcker på ämnet har utkommit, bland annat Anna Lindmans fina bok Den där jävla döden. Och om vi alla nu ändå ska dö, varför inte resa ett monument efter var och en av oss? Nu finns det en biologiskt nedbrytbar urna som förvandlar dig till ett träd efter din död. Istället för en park med massa stenar med inskriptioner på kan vi ha en skog att besöka våra gamla släktingar och vänner i. Ett värdigt sätt att avsluta sitt liv på kanske? … mjölkens vara eller icke vara. Sociala medierkriget mellan lobbyorganisationen Svensk Mjölk och Oatly efter den sistnämndes reklam ”It´s like milk but made for humans” och ”No milk, no soy, no badness” har stegrats. Svensk Mjölk stämde Oatly för marknadsföringen som ansågs fel­ aktig och Oatly svarar med att lägga upp all info i fallet på sin webbplats. Plötsligt dyker det upp flera artiklar i svenska tidningar om att mjölk kan vara skadligt för människor, så visst har det startat en ny debatt. Vi får se vem som vinner slaget om den heliga kon.

11

…den förpackningslösa produkten. Cirkulära produkter har varit på allas läppar ett tag nu, men det har varit svårt att hitta produkter som faktiskt är helt cirkulära. Men nu börjar revolu­ tionerande initiativ dyka upp. Eller vad sägs om WikiPearl, ett skal som förpackar en produkt på samma sätt som, exempelvis, ett banaskal. Exempel på produkter med WikiPearl-skal är yogurt, glass och ost, allt förpackat i små runda portionsförpackningar som kan ätas upp, men som också tål att hållas i med fing­ rarna. Idén som Havrvard-professorn David Edwards kommit med innebär inte bara en minskning av förpackningar, utan har också en biomimetiktanke: Att härma naturens sätt att förpacka mat. Finns än så länge bara att köpa i vissa Whole Food butiker – men snart kanske trenden kommer hit. WikiPearls är inte enda produkten med dessa tankar, Loliware är ett annat företag som gör färgglada engångsmug­ gar som är goda att äta upp efteråt. När ser vi första produkten på svenska marknaden?  sdd…

ISPANAT SÄSONG

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

ALTERNATIVA JULGRANAR

För den som har en fin gran i trädgården kan ett alternativ vara att pynta den med ljusslingor och på så sätt skapa julstäm­ ning för grannarna. Ett alternativ som passar de med lite plats är att ha en gran-gren som pyntas fint och står i en vas under julen. Fråga din julgransförsäljare om du kan få plocka med dig en gren som lossnat och ligger på marken. Glöm inte att använda en ljusslinga av led. FOTO

GRÖN OCH GRANN I STUGAN Välj i första hand ekologisk och närodlad, i andra hand svensk och i sista hand en av plast. Så sammanfattas tipsen vid inköp av julgran för den medvetne julfiraren. TEXT JOHANNA STÅL julen kan vara en källa till miljöångest hos många medvetna konsumenter. Ett tips är att byta ut eller minska ner på några grejer varje år. Detta året kan det vara valet av julgran. Vill du ha julgran inomhus? Välj i första hand en närodlad, gärna om du känner någon som har skog som sköts utan gödsel eller bekämpnings­ medel där du kan få en. De svenska granarna som kallas rödgran eller picea abies är ett bra alternativ. Många granar som säljs i Sverige är så kal­­ lade kungsgranar (abies nordmannia) som ofta

kommer från danska granplantager, något som Naturskyddsföreningen råder en att undvika. De utsätts för mycket intensiv bekämpnings­ medelsbesprutning. Det går att få tag i ekolo­ giska granar från Danmark, eller svenska Kravmärkta. Det blir allt vanligare, och fråga gärna din granförsäljare om hen har någon, för att visa på att efterfrågan är stor. köp i sista hand en gran av plast, även om du tänkt använda den många år. De tillverkas oftast i Kina och är gjorda av pvc. I en gran av pvc-

13

TIMO_W2S

När granen ska ut, lämna den till en återvinningscentral där den oftast mals ned och blir till fjärrvärme.

plast kan upp till 50 procent bestå av ftalater, mjukgörare, som tros vara hormonstörande. Du kan ibland hitta pvc-fria plastgranar hos vissa återförsäljare. Men det allra bästa är såklart att fynda en second hand. Detsamma gäller julgransfoten. Pynt till granen är ofta också rejäla miljöbovar. Här finns massor på second hand-marknaden, dessutom kan du skapa en giftfri gran med dekorationer av apelsiner med nejlikor i, peppar­ kakor, färglagda kottar, pinnar eller kransar av pilträ och annat fint från naturen.

TEKNISKT

Nophone är mobilattrappen som kan hjälpa dig att koppla ner. Här med sefie-uppgradering i form av en spegel.

Botar mobilberoendet Har du blivit beroende av din smartphone? Önskar du ibland att du kunde ha mobilen i ett stadigt grepp utan lockelsen att ständigt kolla vad som händer? Då kan den holländska designern Ingmar Larsen ha lösningen för dig. TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN

nophone ser ut som en mobil och företa­ get bakom den lovar dig att den är okrossbar, batterilös och till och med klarar ett dopp i toaletten. Men så kan du inte heller ringa, sms:a eller fota med den. Syftet med den här låtsasmobilen, vilken alltså bara är ett stycke plast skapat i en 3d-printer, är istället enligt Larsen att främja mänsklig social interaktion. I likhet med en cigarettattrapp ska No­phone ge sina användare en trygg känsla av att hålla något bekant i handen, en sorts placeboeffekt för smartphones, för att slippa den där osköna

känslan av hud mot hud när man stänger han­ den. Samtidigt hoppas Larsen att produkten kan vara ett steg mot bättre social kontakt. – Folk stirrar bara ner på sina mobiler idag, sa Larsen till Washington Post. De har glömt bort hur man agerar i en social situation, och har ingen koll på vad som händer omkring dem. efterfrågan för den här sortens attrapp fanns faktiskt på marknaden, något som Larsen och hans vänner snart blev varse. De skapade No­phone i somras som ett skämt, men intres­

14

set för den började snart växa på nätet och inom kort strömmade förfrågningar från hela världen in. Larsen startade en kampanj för produkten på amerikanska Kickstarter, vilken nådde sitt mål i oktober, och alltså möjliggjorde att den kommer börja tillverkas. Kanske hjälpte selfie-uppgraderingen till, vilket helt enkelt är en spegel som man sätter fast på framsidan. Företaget skryter med att ”nu kan du dela selfies med dina vänner i realtid – så länge de står bakom dig”.

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

3

SÄTT ATT CIRKULERA TEKNIKEN

Klädbranschen var först ut med att erbjuda pantpengar för återlämnade kläder. Nu har idén även spridits till hemelektronikbranschen. Förutom att få betalt för gammal elektronik kan du på vissa ställen även köpa och hyra second hand-mobiler och surfplattor. TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN

1. Byt in mot nytt Sedan ett år tillbaks satsar elektronikkedjan Media Markt på återanvändning genom en tjänst som kallas Flip4New. Tjänsten är unik på så sätt att den tillåter att man lämnar in all möjlig elektronik (inte bara mobiler och surf­ plattor) och får återbäring för den. Dock ger de inte ut kontanter, utan endast presentkort i den egna butiken. De har även valt att inte ha någon försäljning av begagnade produkter i butik, utan fokuserar istället på att sälja vidare de inlämnade prylarna till andra marknader runt om i Europa.

2. Smidig andrahandsmarknad På sajten Mtorget handlas det bara med Appleprodukter. När den lanserades 2012 blev det en uppskattad alternativ köp-och-sälj-plats som man kunde hitta utan att vara Apple-nörd. Mtorget tar emot dina gamla produkter, re­ noverar dem och säljer dem sedan på egna sajten. De har även börjat med uthyrning av datorer och surfplattor, där man kan välja att hyra en i en vecka och framåt. Det fungerar väldigt smidigt att sälja sina produkter dit och ett plus i kanten är att du kan få betalt innan din vara ens kommit fram. MTORGET.SE

Byte av glas eller batteri är två billiga ingrepp som förlänger livet på mobilen. FOTO

DAHLSTROMS

3. Sälj mobilen Återanvändningssajten Envirofone är helt fokuserad på mobiler. Du skickar helt enkelt in din mobil som i vissa fall materialåtervinns, men oftast återanvänds genom att säljas vi­ dare till utvecklingsländer. Envirofone har ingen försäljning utan förklarar istället att de arbetar för att främja en hållbar miljö och att

15

återanvändning är deras främsta fokus. Före­ taget, som grundades i Storbritannien för nio år sedan är nu Europas största återvinnare av mobiltelefoner och stoltserar med att 95 procent av alla mobiler som skickas in kommer till återanvändning på något sätt. ENVIROFONE.SE

DESIGNAT

DESIGNA FÖR MELLANRUM

Det finns en myriad av koncept och designade hus som är tänkta att passa in på idén om det goda livet. Två tankar som är centrala för den goda, hållbara byggnaden är underhållsfrihet och användande av outnyttjade områden. TEXT JOHANNA STÅL

Bo underhållsfritt

En våt dröm för sönderrenoverade familjer är danska Arkitema arkitekters underhållsfria hus. De har satsat på en byggnad som ska hålla i 150 år utan att behöva underhållas i princip alls under de 50 första åren. Huset är byggt i trä men med glasfasad för att skydda mot regn. Mellan glaset och träet är det en lucka så att huset får natur­

Arkitema gör ­u nderhållsfria hus för stressade familjer. FOTO: NIELS NYGARD

lig ventilering. Dessutom är grunden lyft 30 centimeter från marken på små betongstyltor. Kritiker är skeptiska till om huset verkligen är underhållsfritt, men tanken är ett steg i rätt riktning – bort från det ändlösa renoverandet. Med solpaneler på taket kan huset dessutom bli självförsörjande på el och vara en intressant lösning för den som vill investera ett boende som ”klarar sig själv”.

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Stéphane Malka bygger bon på outnyttjade platser.

Bygger mellan väggarna Det har blivit populärt att använda outnyttjade områden i stadsmiljön till att skapa grönskande odlingar eller innovativa cykelparkeringar. Då städerna blir allt trängre finns också ett behov av att nyttja områden som ”går till spillo”. Den franska arkitekten Stéphane Malka vill ta tillvara på arealer som gatugränder och parkerings­platser för att ge tillfälliga bostäder åt hemlösa. Tanken är att väcka frågor kring hur vi kan utnyttja gemensamma områden i en tid då allt mer ”privatiseras och styrs av girighet”. En liknande idé har de danska designerna

Mateusz Mastalski och Ole Robin Storjohann som skapat det smarta konceptet ”urban infill” som ockuperar områden mellan byggnader. Deras projekt Live Between Building har flera olika designvarianter och former men har transparanta takfönster som släpper in dagsljus. Byggnaden är inte handikappsanpassad, med stegar och smala trappor, men kan absolut fylla en funktion för singlar, studenter eller männ­ iskor som bara önskar ett enklare och mindre boende. I Sverige är handikappsanpassning lagstiftat i all nybyggnation vilket ger denna typ av ­minimalistiska boenden problem.

EgEn vind i julklapp

En smak av småland p m

& v ä n n E r

h ot E l

Genom att köpa vindandelar till nära och kära eller till dig själv gör du en stor insats för miljön och framtiden. Din gåva är värDefull! Varje vindandel bidrar till att stödja utbyggnaden av förnybar vindkraft. Du producerar dessutom din egen el din självkostnadspris och tillsammans med våra medlemmar minskar CO2-utsläppen med upp till 48 000 ton – varje år! För mer information: www.ox2.com/julklapp

Upplev Skandinaviens nya omtalade Gastrohotell med boende och en härlig meny i en helt unik miljö. Hotellet är självklart certifierat av Svanen och KRAV. Classic-rum för två personer samt trerättersmiddag i PM & Vänner Bistro 1195 kr per person och natt | www.pmrestauranger.se LOGOTYP STORA STORLEKAR

Gôrgrön

Vår blåbärssylt innehåller extra mycket blåbär, rika på antioxidanter, från svenska skogar.

Box är en strategisk kommunikationsbyrå inom miljö och hälsa i Göteborg. Vi är överlevare då vi förstår att all kommunikation måste ta hänsyn till naturens villkor, svårare än så är det inte.

Läs mer på www.torfolk.se

Tack vare ett brett nätverk av specialister kan vi röra oss fritt mellan olika media inom journalistik, webb, reklam, formgivning, foto och utställningar. Box är en byrå och byrån ett nätverk. Välkommen!

box InformaTIon Johannebergsgatan 24, 412 55 Gothenburg Tel. 0707 17 11 80

www.boxinformation.com

Det är ekonomiskt, miljövänligt, praktiskt och bekvämt att dela bil.

DESTINATION

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

DESTINATION: NICE

Naturlig och vegansk glass, raw food och superdesignat hotell med ekotänk. Den franska rivierans huvudstad erbjuder mysiga matställen, fina butiker och avslappnat strandliv men inte så mycket ekotänk. Vi har dock hittat några pärlor. TEXT & FOTO JOHANNA STÅL Gott för själen

Bohemiskt häng

Ekodesign med lyxkänsla

MERAVOGLIA 39 RUE MASSENA

NICE LIFE 15 BL LECH WALESA

HI HOTEL ECO SPA & BEACH, 3 AVENUE DES FLEURS

Du äter mycket gott i Nice, då staden har både det bästa från det franska och det bästa från det italienska köket. Det finns gott om italiensk mat i Nice, staden har tidigare tillhört Italien. Italienska glassbarer är också något som finns lite överallt och italienska Meravoglias veganska och ”naturliga” glass är populär bland glassälskare. Glassen har extrakt av olivolja och saknar artificella färgämnen. Märk väl att Meraviglias glass är med mjölkprodukter och Meravoglia är vegansk.

För den tillfällige besökaren eller den nyblivne Nicebon som vill ha ett stammisställe i Nice, kan Nice Life vara något. Svenskan Sophie startade detta ministälle 2013 och serverar vegetariskt, raw food, gröna drinkar och tilltugg i en miljö som inspirerar till häng och prat. Ibland arrangeras det events här också. Håll ögonen extra öppna när du letar efter stället, det är lätt att missa.

NER FLER DESTINATIO IN .SE AS PÅ CAMINOMAG

Det centrala hotellet HI i Nice är superdesignat av Matali Cresset. Det har tio olika rumskon­ cept med allt ifrån inglasade duschar mitt i rummet till stenbadkar och är tänkt att skapa upplevelser på flera nivåer. Du bjuds på en hälsosam och ekologisk frukost, tvättar dig i ekotvål och kan njuta av ångbastu i källaren eller av pool på taket. Vill du istället njuta av havet finns det en privat strand där du som boende får rabatt.

Res till Nice utan flyg

Tåg till Nice från Malmö tar ett dygn och kan planeras via bahn.se. Alternativt buss från Malmö till Paris med Eurolines och sedan snabbtåg till Nice därifrån. Bussen kostar cirka 1 000 kr.

19

ANNONS

vännerna

INREDNING & DESIGN

AFRICA NOW WWW.AFRICANOW.SE AV JORD WWW.AVJORD.SE EKOLOGISKA BYGGVARUHUSET WWW.EKOLOGISKABYGGVARUHUSET.SE

GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE HULTFORSEN BYGG & SNICKERI WWW.HULTFORSEN.COM

SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE

EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE

SUSTOPIA WWW.SUSTOPIA.SE

WELEDA WWW.WELEDA.SE

FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE

SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

MAT & DRYCK

OIKOCREDIT WWW.OIKOCREDIT.ORG/SE

VISION WWW.VISION.SE

U&WE WWW.UANDWE.SE

BLANDAT

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE CAFÉ REKOMMENDERAS REKOMMENDERAS.COOP EGUALE WWW.EGUALE.SE

NÄTBUTIKEN BÄTTRE VÄRLD BUTIK.BATTREVARLD.NU

FRAM FRAMEKOLIVS.SE

THE HOUSE OF FAIRE TRADE WWW.HOUSEFAIRTRADE.SE

FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO

KLÄDER & TEXTIL

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU

CIRCUMNAVIGATE WWW.CIRCUMNAVIGATE.FI

KOSTERS TRÄDGÅRDAR WWW.KOSTERSTRADGARDAR.SE

DEM COLLECTIVE WWW.DEMCOLLECTIVE.COM

KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA.SE

EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE

OATLY WWW.OATLY .SE

SHUBAWA WWW.SHUBAWA.SE

PEKOE EKOLOGISKT TE WWW.PEKOE.SE

SMÖGEN ECOWEAR WWW.ECOWEAR.SE

PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/SV/ BROD-SOVEL

HÄLSA & SKÖNHET

CLEARLIFE WWW.CLEARLIFE.SE

TARTEX WWW.TARTEX.SE TORFOLK GÅRD WWW.TORFOLK.SE

FÄRG OCH FÖRÄNDRING WWW.FARGOCHFORANDRING.SE EKONOMI & AFFÄRER

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

CIRCULARECONOMY.SE WWW.CIRCULARECONOMY.SE COOMPANION WWW.COOMPANION.SE

www.caminomagasin.se/vanner

ENERGI & TRANSPORT

ALVEHAMN WWW.ALVEHAMN.SE

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE

GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

OX2 (FD. O2 VINDEL) WWW.OX2.COM

FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA WWW.FAIRTRADEORG.SE

TRANÅS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE KOMMUNIKATION & OPINION DET NATURLIGA STEGET WWW.DETNATURLIGASTEGET.SE DIAKONIA WWW.DIAKONIA.SE ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE

HAMPVARUHUSET WWW.HAMPVARUHUSET.SE HILDUR WWW.HILDUR.SE TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE REKLAM & MARKNADSFÖRING BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM

GREEN LITE WWW.GREEN-LITE.SE

COOP MEDLEM SYD WWW.COOP.SE/SOLIDAR

HAPPY USER WWW.HAPPYUSER.SE

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE

WE EFFECT (FD. KOOPERATION UTAN GRÄNSER) WWW.WEEFFECT.SE KRAV WWW.KRAV.SE SHOPGUN WWW.SHOPGUN.SE

20

UPPLEVELSER & EVENTS SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJON

VARSÅGOD! I varje nummer av Camino bjuder vi er läsare på exklusiva erbjudanden från våra Caminovänner. Läs under respektive erbjudande hur du gör för att ta del av det.

Olivoljetvål på köpet

Utlottning av kaffe

Vid köp av färg i påse eller andra varor hos Av Jord för ett sammanlagt värde av 800 kr eller mer får du en disktrasa i ekologiskt linne från Växbo Lin och en olivoljetvål i kub från Marseille, 300 g (värde totalt: 140 kr) utan extra kostnad. Ange koden giftfritt för att ta del av erbjudandet.

Eguale lottar ut 10 st smakprov av deras nyhet Eguale Sidamo (375 g) ett single orgin bryggkaffe från Etiopien (värde 75 kr). Kaffet är lätt mörkrostat och beskrivs som piggt och balanserat med en fräsch syrlighet och toner av grape. Precis som alla andra Eguale-produkter är det ekologiskt och Fairtrade-certifierat. Skicka ett mail med en kort motivering till info@sackeus.se för att vara med i utlottningen. EGUALE.SE

AVJORD.SE

20% på handdukar

10% på inredning

Just nu får du 20 % rabatt på Gripsholms frottéhanddukar i gots-certifierad ekologisk bomull när du handlar hos Hildur.se. Handdukarna finns i tre storlekar och flera färger. Erbjudandet gäller både i Hildurs webbutik och i showrummet i Billdal. För att ta del av erbjudan­ det använder du koden camino37. Gäller t.o.m. 31/1 2015.

Grön Interiör är en ekologisk inredningsbutik på nätet för både hem, kontor och hotell. Produkterna är av naturmaterial av mycket hög kvalitet och tillverkas för hand. Just nu får du 10 % rabatt på hela sortimentet. Ange rabattkod camino1 för att ta del av erbjudandet.

HILDUR.SE

GRONINTERIOR.SE

20% på teburkar

Gratis kopp kaffe

Rena smaker. Nyanser av jordmån, klimat och hantverk. Utvalda, ekologiskt odlade och schyssta svarta teer från enskilda tegårdar. Det är Pekoe ekologiskt te. Just nu har du 20 % rabatt på deras Kravmärkta teburkar. Gå in på länken nedan för mer information och för att utnyttja erbjudandet.

Hos Café rekommenderas fikar du fair trade, ekologiskt och närodlat. Kedjan drivs i form av sociala företag och skapar möjligheter till jobb för människor med arbetshinder. Just nu bjuds du på en kopp kaffe när du visar upp den här annonsen i något av caféerna som finns i Falun, Borås, Växjö, Uppsala och Luleå.

PEKOE.SE/CAMINO

REKOMMENDERAS. COOP

21

GUY STANDING

66 år Fyra barn aktuell med boken En färdplan för prekariatet. Vägen till ett fullvärdigt medborgarskap. Professor i utvecklings­ studier vid University of London och en av grundarna till Basic Income Earth Network. bor Delar sin tid mellan en by utanför Geneve och en 1400-talskvarn söder om Florens. ålder

familj

22

PROFILEN

Med omvälvande idéer om nya samhällsmodeller vill ekonomen Guy Standing skapa bättre förutsättningar för de mest utsatta på vår jord. Globalisering, visstidsanställningar och individualism är i fokus i hans kikarsikte. Och det är hög tid att vi agerar nu.

Guy g in d an t S

TEXT CAROLINE PETERSSON & DANIEL KÄMÄRÄINEN FOTO HANNA STRÖMBOM/ETC

Basinkomstens förespråkare – jag gillar inte idén med politiker som försöker göra oss lyckliga. Det vi behöver skapa är strukturer och skydd så att folk kan forma sin egen väg till ett lyckligt liv. Guy Standing är ekonom och professor i utvecklingsstudier vid University of London. Vi träffas i samband med hans besök i Göteborg dit han bjudits in av det lokala nätverket för basinkomst för att föreläsa på Handelshögskolan. Den välfyllda aulan vittnar om ett stort intresse, liksom listan på journalister som vill träffa honom för en personlig intervju. Trots att han redan suttit flera timmar i intervjuer möts jag av en pratglad och entusiastisk man. Det var med boken Prekariatet – den nya farliga klassen som Guy gjorde sig känd för en bredare allmänhet. Fokus ligger på en allt större grupp människor i samhället som kännetecknas av en otrygghet baserad på avsaknad av grundläggande mänskliga rättigheter. Prekariatet är en sammansättning av orden ”prekär” och ”proletariatet” och Guy förklarar det som en ”klass i vardande”. Den

23

har uppstått, menar han, som en följd av en evigt expanderande global marknad, där individens sociala och ekonomiska trygghet har hamnat i skymundan av marknadens tillväxt. – problemet är att vi har en samhällsmodell som endast fokuserar på ekonomisk tillväxt, där värden så som kreativitet, vård-, samhälls- och miljöarbete har fått stå till sidan för det enda arbete som räknas, nämligen det som görs för pengar. Det är en modell som fokuserar på att använda och förbruka resurser istället för att bevara och återskapa, säger han och förklarar hur osäkerheten inte bara är begränsad till dem som vi traditionellt sett förknippar med underklassen. – Jag träffar ofta läkare som vittnar om nyanställda inom yrket som är osäkra och stressade och som till följd av det riskerar att råka ut för mentala sjukdomar. Samma är det med lärare, den mest stressade kåren inom

PROFILEN

”

Vi förväntar oss bra kunskap och lärande från folk som är stressade till döds ­ rekariatet. Vi förväntar oss bra kunskap och lärande p från folk som är stressade till döds, och som inte har någon garanti för att de har kvar sitt jobb nästa år. Oavsett yrke och utbildning så ingår man enligt Guy i prekariatet, om man står utan jobb eller har någon form av otrygg anställning. Det inkluderar alla de som på ett eller annat sätt blivit offer för en arbetsmarknad som alltmer utnyttjar tillfällig arbetskraft, menar han. i sin senaste bok En färdplan för prekariatet – vägen till ett fullvärdigt medborgarskap som utkom på svenska i oktober ger Guy Standing 29 politiska förslag för hur vi kan skapa ett bättre samhälle för alla, ett slags paradisets politik som han kallar det. Ett av de mest centrala förslagen är idén om att ge alla människor, oavsett ekonomisk och social situation, en grundläggande ekonomisk trygghet genom en basinkomst. Idén som sådan är inte ny. Det första konkreta förslaget om basinkomst, eller medborgarlön som det också har kallats, stod den brittiske politikern Thomas Paine för redan år 1795. I sin bok Agrarian Justice kallade han basinkomst för en slags social återbäring och jämställde den med rätten att ta del av föregående generationers framgångar. Basinkomsten, så som Guy föreslår den, ska vara kopplad till medianinkomsten i landet i fråga. Tanken är att den endast ska täcka grundläggande materiella behov och därmed underlätta för en strävan efter andra livsförbättrande mål. En av anledningarna till att basinkomst är mer relevant än någonsin, enligt Guy och andra förespråkare, är att det kan vara vägen ut ur ett förlamande system av tillfälliga anställningar där allt fler har svårt att få tillgång till trygghetssystem såsom A-kassa. När människor inte längre tvingas att ta jobb med usel lön bara för att överleva så kommer det också att höja lönerna för det som samhället ser som ”skitjobb”. – Vi borde ha ett samhälle där vi har tillräckligt med makt att säga att alla typer av jobb ska betalas med en hyfsad lön, de på toppen borde inte få alla inkomster, och vi borde ha tillräcklig kontroll över vår tid så att man inte behöver jobba en tvingad övertid på grund av att man tjänar för dåligt förklarar Guy. initiativ med basinkomst har implementerats i mindre skala på flera ställen runtom i världen och Guy har, som en av initiativtagarna till Basic Income Earth Network (BIEN), varit en drivande faktor i utvecklingen. År 2008 startades världens första försök med basinkomst i byn Otjivero i Namibia. Projektet pågick i två år och när det sedan utvärderades visade det sig att fattigdomen hade

minskat med 39 procent och att jobbaktiviteten istället ökat med 11 procent. Det som hände var att människor fick nytt hopp och tog initiativ till att starta egna företag inom bygg-, mat- och klädindustrin, vilket i sin tur stärkte den lokala marknaden. Men basinkomst är inte tänkt som en lösning exklusivt för fattiga områden. Guy menar att det finns fördelar i alla typer av samhällen. I exempelvis Alaska har det sedan 1982 betalats ut en årlig summa oljepengar till alla invånare, vilket gjort delstaten till en av de med minst andel fattiga i USA. – Jag tror att om man skapar ett skydd och en basinkomst så kommer människor att lägga mer tid på att utföra arbete som idag inte klassas som jobb och på att diskutera och utbilda oss själva. I en sådan kultur där alla har möjlighet att utveckla sina färdigheter, om det så är inom poesi eller andra konstformer, kan vi komma till insikter där vi stannar upp och inser att vi inte behöver konsumera allting utan faktiskt kan skapa saker själva.

Men finns det inte risk för att ett samhälle med ­basinkomst gör oss latare? – Nej, vi kommer istället använda vår tid mer konstruktivt och rationellt. Är vi skyddade så kan vi planera mer långsiktigt och känna att vi har kontroll över vår tid. Det finns mycket forskning som visar att om man är osäker i sig själv och hotas av pengabrist så sänks ens IQ, och möjligheten att tänka rationellt minskar. Denna brist på säkerhet och likvida medel gör att din syn på hur du ska använda din tid på bästa sätt försämras. Samtidigt tror jag att lathet är undervärderat, de flesta av oss skulle må bra av att sakta ner lite.

Är det bara fördelar med att införa en basinkomst? – Människor är inte perfekta, det kommer alltid finnas de som slarvar bort sina pengar. Men jag menar att självförverkligandet måste ges högsta prioritet, och att den typ av frågor som ger folk mer kontroll över sina liv är de rätta att föra fram. Och framförallt tror jag att systemet med basinkomst är bättre än andra former av bidrag där man tvingas bevisa att man gjort sig förtjänt av det.

Hur ser du på framtidsutsikterna för ett godare samhälle? – Jag tror att vi måste lära oss igen hur det är att vara nära naturen och vår släkt och familj. Vi kan nu förutspå att kring år 2020 kommer en majoritet av svenska hushåll att vara singelhushåll. Det betyder att vi lever ett väldigt ledigt och oskyddat liv där våra förhållanden till andra är ännu mer sköra än idag. Det kommer att behövas mekanismer för att åter finna empati och solidaritet människor emellan.

24

GUY OM Köphetsen – Vi har nått ett läge nu med en sjuk köpkraft i samhället, vilken får folk att tro att deras framgång är baserad på om de har produkter av de senaste märkena. Men ironin i det hela är att ju mer saker du har, desto mindre tid har du till att använda dem. Folk har sina golfklubbor men ingen tid till att spela. Att ta till vara på tiden – Tid är det mest värdefulla vi har och den kan man bara använda på ett bra sätt om man har trygghet och känner samhörighet. Jag tror att det goda samhället är det som kan få oss att kombinera våra olika aktiviteter, att ta det lugnare, ge oss mer tid till politik i den meningen att vi förstår s­ amhället och kan reflektera över och diskutera dessa frågor. Djur och natur – Initiativen med basinkomst tror jag i förlängningen leder till att människor blir mer miljö­ medvetna, Den som interagerar mer med naturen och djur, värdesätter den också mer. Vad som gör honom lycklig – Jag bor nära skogen med en bäck och ett vattenfall och jag har länge renoverat en gammal kvarn. Jag har lagt alla mina peng­ar på detta de senaste 20 åren och från det har jag lärt mig att man inte behöver speciellt mycket för att vara lycklig. Man behöver bara sina kreativa saker, god mat, vänner, kärlek. Det är en härlig plats för romantik ute hos mig, för jag har vattnet som rinner förbi under mitt sovrum.

25

Ensamhetens

pris Att människors konsumtion har negativa effekter på vår planet är det få som idag ifrågasätter. Färre pratar om vad den gör med vår psykiska hälsa. Kan människans ständiga sökande efter det goda livet rädda oss? TEXT CAROLINE PETERSSON ILLUSTRATIOER ERIK NYLUND

27

det råder ingen tvekan om att människor världen över lever längre, har det materiellt bättre ställt och har fått mer makt och inflytande över sina liv de senaste 50–60 åren. Men vad gäller människors välbefinnande är bilden betydligt mer komplex. De senaste årens lyckoforskning visar att människors självuppskattade lyckonivå tycks stanna av när ett land nått en viss materiell välståndsnivå. Enligt den senaste utgåvan av World Happiness Report från år 2013 tycks lyckan till och med ha minskat

”

Människors själv­ uppskattade lyckonivå tycks stanna av när ett land nått en viss materiell välståndsnivå både i Västeuropa och i USA sedan 2005. Samtidigt ser vi en ökning av den psykiska Lasse ohälsan även i världens allra lyckligaste Berg. länder. I Sverige, som ligger på 5:e plats i lyckoligan, har andelen unga mellan 16–24 år som upplever oro, ångest och sömnproblem nästan tredubblats sedan 1990-talet, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån. Hur hänger det ihop? ett skäl till ökad ångest och stress, enligt Lasse Berg, är att en ökad materiell standard och utbildning leder till högre krav och förväntningar hos människor både på sig själva och sin omgivning. I senaste boken berättar han om hur han återvände till människor i Indien och andra delar av Asien som på 1960-talet levde i uppenbar misär, men att de han då möter inte alltid håller med om att livet har blivit bättre. Några vittnar om mer stress från barnen som kräver nya moderna prylar och en bra utbildning. Det påminner mig om den amerikanska psykologen Tim Kasser som i ett flertal studier kunnat visa att människor i USA med starka materialistiska värderingar är mer deprimerade och mer missnöjda med sina liv, eftersom de tenderar att fokusera på det de inte har. En annan förklaring till ökat missnöje är att vi jämför oss med andra. – När vi får det bättre får vi också en större inblick i hur andra har det. Vi är födda jämlika och vi vill inte att andra ska ha det bättre än oss, i alla fall inte andra i vår egen grupp, säger Lasse. I sina böcker skriver Lasse mycket om att människan

28

FOTO CAROLINE PETERSSON

”J

ordbrukstillvaron var ett helvete på många sätt men den innebar att vi föddes in i ett sammanhang som skulle finnas kvar resten av livet. Över hela världen ser vi nu hur människan i allt större uträckning måste skapa sin egen grupptillhörighet genom att fixa så att andra gillar henne. Eftersom vi inte kan förvissa oss om att det här gillandet är långvarigt blir allt väldigt flytande”. Jag sitter tillsammans med journalisten och författaren Lasse Berg på hovkonditoriet Ofvandahls i Uppsala. Jag är inte den första journalist som träffat honom just här får jag veta. Här finns gott om utrymme, är för det mesta lugnt och så är han svag för sötsakerna säger han och skrattar. Själv har jag sett fram emot mötet länge. Under våren har jag sträckläst den så kallade Kalaharitriologin om människans ursprung och grundläggande drivkrafter och fascinerats och diskuterat innehållet med de flesta som kommit i min närhet. I de två första böckerna, Gryning över Kalahari och Skymningssång över Kalahari, visade Lasse på hur människans unika förmåga till samarbete i grupp har varit nyckeln till vår överlevnad och framgång som art, inte minst under de tusentals år som vi levde som jägare och samlare i Afrika. Störst uppmärksamhet väckte han dock genom att, med de senaste årens arkeologiska fynd som grund, argumentera för att mycket av det vi kännetecknar som mänskligt elände genom historien, såsom blodiga krig och förtryckande hierarkier uppstod först när människan blev bofast jordbrukare för 10 000 år sedan. I sista delen av trilogin Ut ur Kalahari – drömmen om det goda livet skildrar Lasse hur de senaste femtio årens ekonomiska utveckling, inte minst i Asien, återigen fått människor att i stor skala förändra sin livsstil. För miljontals människor har livet onekligen blivit avsevärt bättre. Men mörka moln tornar upp sig på den klarblå himlen, i form av klimatkrisen, och i form av en ny framväxande ensamhet.

Ann Heberlein

”Vi behöver tro på något” Vad är ett gott liv? – Förmågan att välja själv hur man vill och kan leva sitt liv är en grundsten, och att man behöver ha självrespekt för sina val. Att ha goda fungerande relationer och att känna en mening. Vi behöver något att tro på; om det så är en Gud eller ett fotbollslag. Vad är det med etik och moral som du tycker är viktigt? – Aristoteles uttryck ”eudaimoni” innebär ”själens verksamhet i överens­ stämmelse med dygden.” Han menar att när vi är lyckliga så är vi goda människor och när vi är goda människor så är vi lyckliga. Det är något som också lyckoforskningen verifierar. Är det inte en lyxfråga att kunna fundera över ett lyckligt liv? – De flesta av oss i Sverige har våra grundbehov tillfredsställda, vilket lämnar utrymme till existentiella frågor. Men det är många som använder den friheten ganska dåligt. Det blir lätt att man lever som alla andra och köper saker istället för att till exempel gå ner i arbetstid. Hur gör du själv? – Jag vårdar mina nära relationer och har min kristna tro som betyder väldigt mycket. Sedan tillbringar jag mycket tid i stallet med min dotter. Som ensamstående mamma så hinner jag inte med mer än jobbet, så mitt bidrag blir det som jag skriver och föreläser. Varför fortsätter vi leva som vi gör trots att vi vet att det inte gör oss lyckliga? – Det handlar om en rädsla från omgivningen och om att man själv ska kunna försvara sina val. Jag har en vän som tog ett år tjänstledigt för att göra musik och det var många som ifrågasatte hans val, men också många som tyckte att han var modig.

FOTO: PATRICIA REYES

Teologie doktor i etik vid Lunds universitet. Hennes nya bok ”Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig” utkommer den 4 januari.

”

När vi hela tiden själva måste skapa oss respekt på olika sätt blir varje möte en enorm anspänning. har ett inneboende motstånd mot orättvisa och ojämlikhet, och hänvisar till en rad forskning på området. Katarina Gospic är en före detta svensk hjärnforskare som tittat just på detta. Hon och hennes team var först med att bevisa att amygdala, ofta kallad för den primitiva hjärnan, reagerar när vi utsätts för orättvis behandling. I sin populärvetenskapliga bok om hjärnan Välj rätt – en guide till bra beslut tar hon upp en rad exempel på negativa konsekvens som ojämlikhet och orättvisa har för människors välmående. Bland annat konstaterar hon att människor i samhällen med små inkomstskillnader lever längre och i mindre utsträckning drabbas av psykiska sjukdomar. på bokmässan i göteborg deltar Katarina Gospic i ett seminarie om hjärnan och den mänskliga naturen tillsammans med vänsterdebattören och författaren Göran Greider. Båda har de precis kommit ut med varsin bok som belyser vikten av människans sociala relationer för vårt välmående. Ett kapitel i Katarinas bok Den Sociala hjärnan beskriver vilka förödande konsekvenser det kan få, både på hjärnan och kroppen, att bli socialt exkluderad. ”När vi blir socialt exkluderade går larmet i hjärnan precis på samma sätt som när vi ser en orm på marken”, skriver hon. Under den långa tillvaro som mänskligheten tillbringade som kringvandrade samlare och jägare var social utfrysning synonymt med döden, eftersom människan var totalt försvarslös ensam i den tillvaron. Också i dagens samhälle är brist på sociala relationer en lika stor riskfaktor till för tidig död som alkohol och rökning. Katarina berättar om en stor studie från Storbritannien som visat att tio procent av befolkningen känner sig ensamma och att hela 50 procent upplever att människor överlag är ensammare i dagens samhälle. Över hela västvärlden växer också antalet ensamhushåll. Flest finns i Sverige med nästan 40 procent som lever helt ensamma. En tredje förklaring till människans olycka kan alltså

31

vara vår ensamhet, något som Lasse Berg också belyser i sin senaste bok. Men varför väljer vi att leva ensamma i ett samhälle med oöverträffade möjligheter att själva välja vårt livsöde om det samtidigt får oss att må dåligt? Lasse Berg ler åt mig när jag ställer frågan och förklarar sin teori. – Vi väljer att ta oss bort från uppväxtmiljöerna eftersom vi känner att vi inte kan kontrollera och bestämma själva där. Eftersom vi vill ha folk omkring oss flyttar vi in i städer, där det också är lättare att hitta människor som vi kan trivas ihop med. Samtidigt har vi allt mindre kontakt med varandra. När vi hela tiden själva måste skapa oss respekt på olika sätt blir varje möte en enorm anspänning. Om jag misslyckas i mötet med dig kan det påverka hela mitt liv negativt, särskilt om det handlar om en arbetssituation. När så mycket står på spel blir det mycket lättare att dra sig undan. den nya ensamheten är också den främsta drivkraften till att konsumtionskulturen breder ut sig världen, menar Lasse. Konsumtion av varor är helt enkelt det främsta vapen vi har att ta till för att vinna självrespekt och andras gillande. Cecilia Solér, docent i marknadsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg forskar om konsumtion, status och identitet och ger en snarlik förklaring till varför konsumtionen ökar under en frukostföreläsning i Göteborg. – Shopping fyller ett existentiellt tomrum som skapats när vi inte längre föds med en stabil identitet. Det vi konsumerar är innebörden av prylen eller tjänsten, inte funktionen. Eftersom kicken vi får är kortsiktig behöver vi ständigt fylla på för att känna att vi är något och passar in. Särskilt eftersom modet hela tiden förändras. Cecilia pratar också om tidspressen och hur det påverkar vilket utrymme som finns i våra liv till existentiella frågor. – Den största miljöfrågan i hela världen är att gå ner

Fredrik Warberg Medgrundare av tidsverkstaden i Göteborg, som bland annat driver projekt i riktning mot en mer mänsklig och hållbar samhällsutveckling.

”Man känner ’valbefinnande’ när man valt efter sina värderingar” Du jobbar med hållbar livskvalitet – vad innebär det? – Det är en fråga som är uppdelad i flera delar. För det första är det viktigt att en persons välbefinnande inte existerar på någon annans bekostnad. Det andra är att ens viktiga vardagsområden fungerar, nämligen att man har tillräcklig självkänsla, några nära relationer, en hyfsat givande sysselsättning, att ens ekonomi är något sånär tillräcklig och har ett lagom livstempo. Till sist handlar det om att de ekologiska fotavtrycken av ens vardagsliv faller inom en rimlig ram, och den punkten kan faktiskt ingen i Sverige uppfylla ännu, så det är inte lätt att uppnå en hållbar livskvalitet … Lever du som du lär? – Ja det tycker jag, och apropå det så kom jag nyligen på två nya begrepp som har med beteendemönster att göra. Det ena ordet är ”valstolthet” vilket är känslan man känner av att ha gjort ett bra val. Och när man har gjort det så infinner sig ett ”valbefinnande” vilket kommer av att ens val har blivit till en vana. Så jag menar att jag lever som jag lär, för jag mår dåligt om jag gör saker som inte stämmer överens med mina värderingar. Om man inte är redo att ändra hela sin livsstil på en gång, hur ska man göra? – Jag tror att man ska börja med sin ekonomi och ifrågasätta hur man bor och arbetar och om man kan förändra något. Man kan fundera på vad som skulle hända om man flyttade till en mindre och billigare bostad. Att våga tänka lite vardagsrevolution och se hur saker hänger ihop; livskvalitet, arbete, behov av intjäning, utgifter, konsumtionsmönster. Vad innebär det goda livet för dig? – Jag tänker på det som jag kallar vardagsmakt och som handlar om att ha lite ordning på sitt liv och inte bara flyter med den stora floden. Att ha möjlighet att påverka sitt liv i någon grad och inte vara ett offer för omständigheterna. Vardagsmakt är en slags blandning av trygghet och frihet. Jag tror att mening, kärlek, glädje, frihet och vardagsmakt är helt grundläggande för ett gott liv.

”

Den största miljöfrågan i hela världen är att gå ner i arbetstid. i arbetstid. Tid för reflektion är ett bra botemedel mot överkonsumtion, säger hon och ser på oss i publiken med en allvarlig blick. cecilia solér pekar tydligt finger på den samhälls­ politiska nivån och menar bland annat att psykisk ohälsa borde vara ett stödargument för att jobba med hållbar utveckling. Ett förslag på en insats från samhällets sida är att införa skatt på dålig reklam. I det avseendet skiljer hon sig från Katarina Gospic som anser att individen också bär ett personligt ansvar och att ökad kunskap om hur våra hjärnor fungerar kan hjälpa oss att göra andra val än de vi gör idag. – Vi måste fatta vad som händer i våra hjärnor när vi känner att ”jag vill ha de här nya skorna för då kommer andra att gilla mig lite bättre, och då kan jag blogga om dem och få 100 likes”. Istället kan vi välja att stänga ute den känslan och fokusera på det som ger oss den långsiktiga belöningen och motivation i livet, beskriver hon när vi träffas på Bokmässan efter seminariet om hjärnan. Precis som Cecilia är Katarina övertygad om att mer tid och mindre stress skulle bidra till att människor fattar mer långsiktiga beslut. Men Katarinas främsta fokus ligger på att förändra synen på vad som får människor att prestera maximalt utifrån sin förmåga, exempelvis genom större frihet att utveckla det man är bra på i skolan och mer möjlighet att styra över sin tid i arbetslivet. Som exempel tar hon företaget Virgins VD Richard Branson som nyligen bestämde sig för att ge sin personal obegränsat med semesterdagar och frihet att själv bestämma när de har ledigt. En sådan utveckling tror Katarina också släpper fram den kreativitet som krävs för att lösa de miljöutmaningar vi står inför.

33

”

Klimatförändringarna kan snabbt komma att förändra hur vi lever våra liv Kanske kan en förändrad syn på arbetslivet också bana väg för ett mer radikalt ifrågasättande av hela vårt sätt att organisera samhället på. Redan idag ser vi en rörelse som ifrågasätter konsumtionssamhället som samhällsekonomins motor. Många av de nya aktörerna inom miljörörelsen, såsom omställare och förespråkare för delandets ekonomi erbjuder dessutom människor ett konkret alternativ till konsumtion genom att de bygger på social gemenskap och delaktighet. Den obotliga optimisten Lasse Berg tycker sig också se att liknande ifrågasättande är på gång också i Asien och vill gärna betona att människor är smarta och har förmågan att tänka om. Men är det något han lärt sig av alla år som rapporterande journalist från världens alla hörn är det att vara försiktig med att sia om framtiden. – Klimatförändringarna kan snabbt komma att förändra hur vi lever vårt liv. Det hade varit roligare om förändringen kommer för att vi själva kommer på att vi tjänar mer på att vara snälla mot våra vänner än att köpa en ny tv-apparat, säger han. oavsett om det nu blir klimatförändringarna eller en snabbt växande medvetenhet som utlöser de nödvändiga förändringarna har vi all anledning att gå tillbaka till oss själva och fundera över hur vi själva vill leva våra liv. Lasse Berg har länge varit försiktig med att ge tips till människor hur de ska leva baserat på sina böcker. I sista boken ger han dock vika för grupptrycket och avslutar med tjugo punkter för hur man uppnår det goda livet. En lista som han själv beskriver som en ”salig blandning av självklarheter och sådant som är fullständigt omöjligt att genomföra”. Omöjligt eller inte är det en livsstil som har stark koppling till visionen om det hållbara samhället. Ett samhälle där vi kontemplerar mer i naturen, hjälper andra och delar med oss av det vi har, satsar på slow food och näring från hundratals olika vegetabilier, gör andra människor glada, inte diskriminerar andra, och mycket mer.

34

Svante Axelsson Generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, aktuell med boken ”Vår tid är nu – tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen”.

”Människor som är aktiva mår ofta ganska bra” Vad är ett gott liv för dig? – Att känna meningsfullhet, sammanhang och glädje. Och den där känslan att om man fick leva om sitt liv så skulle man göra likadant igen, vilket är ett tecken på att man har det bra. Är det en lyxfråga att ha möjlighet att fundera över hur vi vill leva vårt liv? – Jo på ett vis är det det, men att känna meningsfullhet är nog något som gäller för alla människor, även fattiga. Jag tror inte att man kan ha ett gott liv om man avskärmar sig från världen. Det är bara om man bidrar på något sätt som man blir lyckligare och därför borde alla vi som kan använda våra resurser till att göra världen bättre. Hur kan man få bort att miljöfrågan upplevs förlamande och sprider maktlöshet? – Jag tror inte att man kan må bra om man vet mycket om problemen men inte bryr sig. Det finns en befrielse i att vara med och förändra. Människor som är aktiva mår oftast ganska bra. På vilket sätt präglar din syn på miljöfrågor hur du lever ditt liv? – Jag har valt att inte vara extrem i mina aktioner, men att äta jätteräkor skulle inte vara en uppoffring för mig. Min livsstil känns självklar för mig. Och så måste det vara, att ens liv är njutbart, inte en kuliss man visar utåt… Kan klimathotet få oss att må bättre genom att flytta fokus från oss själva? – Om vi har en stark kollektiv upplevelse av att rummet är begränsat, och att andra ändrar sig så ändras man även själv. Trots individualismen känner sig många sammanflätade med andra oavsett var på jorden man befinner sig. Saker som delandeekonomin ligger i tiden. Det är en stark social rörelse där folk tycker att det är kul att dela saker med varandra och som öppnar upp för tillit.

35

Delad surdeg u bbel glädje d Att hon skulle skapa sin egna bytesekonomi var det sista ekonomen Malin Elmlid väntade sig när hon började skänka bort sina hembakade surdegsbröd. I gengäld har The Bread Exchange gett henne osannolika upplevelser, obetalbara kunskaper och en helt ny syn på hur människor fungerar. TEXT EVA PAULSEN

36

FOTO: SHANTANU-STARICK

– det jag har lärt mig är att allt har ett så mycket högre värde om det kommer från människor som jag sätter värde på. Så projektet handlar egentligen inte om bröd, det är bara en dörröppnare. Det handlar om människor och om vad som inspirerar oss, säger Malin Elmlid och dukar fram ett pinfärskt bröd tillsammans med smör gjort på råmjölk, olivolja och ett kryddigt te. Vi träffas i hennes sekelskiftesvåning i Berlin en tidig förmiddag, men Malin har redan varit uppe i ottan för att baka med samma omsorg som hon lägger på vart och ett av sina surdegsbröd. Det är dessa som utgör grunden för hennes huvudsysselsättning, brödbytarprojektet ”The Bread Exchange”. – Det är lite ironiskt, för från början var det egentligen inget särskilt med bröd som tilltalade mig, nästan tvärt om faktiskt, säger Malin. Som utbildad ekonom hade hon arbetat i modebranschen i Berlin ett tag när hon slutade äta bröd för att hålla vikten. Istället kom snart insikten att bröd, det kunde hon inte vara utan. – Jag gav mig själv en regel: Att bara äta bra bröd. Men det var problematiskt att få tag på i Berlin. Så jag började researcha. Hur gör man ett bröd utan jäst, hur bakar man en vetesurdeg? Och så började jag baka, berättar hon. För den självutnämnda perfektionisten blev hobbyn snart nära nog en besatthet. Brödbakandet började allt mer spilla över till Malins arbete och under jobbresor runt om i Europa passade hon på att träffa de bästa

MALIN ELMLID

Mamma, pappa, bror och pojkvän ålder 34 bor I Berlin aktuell Med boken om brödbytarprojektet The Bread Exchange karriär Arbetar på heltid med The Bread Exchange, föreläsare och skribent på deltid intressen Att gå på promenad i nya kvarter och marker. Historia, arkitektur, att spendera tid med de jag älskar familj

gör helst en ledig dag

Rör på mig. Och tar det lugnt. lyssnar på Just nu Max Richters Vivaldi Re:composed.

37

Surdegen är med överallt och kräver sin beskärda del av uppmärksamhet. FOTO: MALIN-ELMLID

bagarna i varje stad och lära sig från dem. Hon anordnade pop up-bagerier och bakade bröd till mode-events. – Jag tror att det bara är hur man är. När jag gör någonting så gör jag det till hundra procent, annars har jag väldigt svårt att göra det alls, säger hon. När vänner och familj inte längre orkade äta upp alla bröd som Malin producerade började hon istället skänka bort dem. – Det var så jag började, jag ville inte ha någonting. Jag hade för mycket bröd och gav bort dem och en dag började folk ge mig saker tillbaka. Jag är ekonom i grunden och blev först förvånad. Jag tänkte att ”människor är opportunister, det är klart att man inte bara ger”. Men så insåg jag att ”Men Malin, du har ju faktiskt också gett i två års tid, så uppenbarligen gör folk det”, säger hon. för sex år sedan beslöt sig Malin för att göra ”The Bread Exchange” officiellt. Via en Facebook-sida och blogg erbjuder hon sina bröd, som vart och ett tar 24 timmar och baka och som hon aldrig säljer utan bara byter bort.

Här annonseras var och när man kan göra ett byte, mot något egenproducerat, en upplevelse eller en kunskap man besitter. Sedan dess har Malin bytt mot allt från hemlagad marmelad till konsertbiljetter eller hotellnätter. – Det är så otroligt vart det här projektet har tagit mig. Ett tag hade jag nästan dåligt samvete. Hur har jag kommit in i denna otroligt priviligierade rollen? Men jag gav jättelänge utan att förvänta mig någonting. Jag tror att det bevisar tesen att om du går in i någonting med en intention att bara ge och inte att få, så sker någonting. Jag får tusenfalt tillbaka idag, säger hon. De människor hon mött under sina brödbytande år har också varit inspirationen bakom Malins bok om projektet, som gavs ut på svenska i slutet av september. – För mig är berättelser kring det jag äter minst lika viktigt som vad jag äter, så jag ville göra en storytellingkokbok. Ett kapitel skrivet av en journalist från New York Times handlar om bytesekonomin och The Bread Exchanges inflytande på den. Andra kapitel gör nedslag

38

”

Vi levde på att byta, till och med när det gällde sovplatser på hotell

på platser där jag bytt, från Sinaiöknen till Berlin, Belgien, New York, Kalifornien och Afghanistan och presenterar recept från människorna jag mött där. Men vi har varit tvungna att begränsa dem till 45 stycken – jag har bytt bort 1 400 bröd hittills så det hade kunnat bli fler! ler hon. Medarbetarna som fotograferat, designat och på andra vis bidragit till boken utgörs givetvis också av bytespartners – med ett undantag. – Det var grundläggande att jag kunde involvera de människor i skapandet av boken som gjort projektet till vad det är. Det finns bara en person som jag betalade i pengar och det var den kvinnliga fotografen i Kabul som arbetade med mig där. Det är jag väldigt glad att jag gjorde. Alla andra är byten, tjänster mot bröd, berättar Malin. resan till afghanistan beskriver hon som en ”once in a lifetime-upplevelse”. – Jag hade en enorm tur som råkade ha kontakter där just då. Annars hade det varit omöjligt. Det var otroligt häftigt att baka tillsammans med lokalbefolkningen. De är helt klara över fördelarna när det gäller sundhetsaspekten med att använda surdeg. Det är bra om man har diabetes eller hjärtproblem, förklarade de för mig. Men jäst sparar tid och ger dem några timmar mer sömn – de har så hårda liv ändå så det kan man verkligen förstå att de väljer, berättar Malin.

Afghanistan är den mest exotiska plats i världen där Malin bakat. FOTO: FARZANA-WAHIDY

39

Malin leker gärna med utseendet på sitt bröd. Kol ger en spännande grå ton FOTO: MIRJAM-WÄHLEN

Under arbetet med boken fick brödbyterskan i högsta grad bevisat att bytesekonomin även fungerar i skarpt läge. Ett kapitel beskriver en tre veckor lång road trip i Kalifornien som Malin gjorde tillsammans med bokens grafiker, nästan helt utan att använda pengar. – Vi levde på att byta, till och med när det gällde sovplatser på hotell. Brödet öppnade dörrar överallt. Det enda vi köpte var ingredienser till brödet. Till slut hamnade vi i ett hemligt farmers market-nätverk av 800 entusiaster i norra Kalifornien, USA:s matmecka. Jag stannade upp en gång och tänkte: ”Här reser jag runt med en surdeg i baksätet och byter bort bröd. Det här är helt bisarrt!”, säger hon. Malins filosofi är absolut inte att avstå från pengar. – Pengar ger kontroll, sparar tid och skapar anonymitet vilket man ofta vill ha. Däremot om man bara använder pengar tappar man en personlig del vilket jag insett mig sakna och nu verkligen älskar. Idealt skulle jag gärna sköta åttio procent med pengar men minst tjugo procent genom byten. Du får så mycket mer värde eftersom du också får människan i bytet. även om malin rest runt hela världen och bakat på de bästa bagerierna från Paris till San Francisco har hon samtidigt behållit uppskattningen för det enkla och det lilla. Kärleken till det goda i livet tror hon kommer ifrån hennes småländska farfar, som odlade egen frukt, bär och grönsaker i sin trädgård. – Han var i princip självförsörjande. Pappa säger alltid att jag äter och lagar mat precis som farfar. Han var öppen och nyfiken på nya saker, åt enkelt och sunt och firade det goda, berättar hon och fortsätter: – Att leva ett gott liv handlar för mig om självklarheter som att värdesätta det lilla. Missförstå mig inte, jag njuter av det som är mer ”fancy” också, men jag har tack och lov inte förstört min uppskattning av det lilla. Trots att hon skulle kunna kallas en expert vid det här laget har hon inte helt lätt att svara på frågan om vad som utgör ett bra bröd. – Det beror på vad du äter till det och vad det passar till. Det finns bra bröd på varje plats på jorden. Alla kulturer har ett bröd som är anpassat för deras mat. Jag älskar till exempel finskt surdegsbröd men jag är också förtjust i bröd från München och Österrike, som ofta har en riktigt svart skorpa. I Sydtyrolen finns ett bröd som jag tycker mycket om, som är bakat med backhornklöver, berättar Malin. I dag är bytandet hennes heltidssysselsättning, vid sidan av föreläser hon om sitt projekt för att få in en

Borta bra men hemma bäst – i Sverige laddar brödbyterskan batterierna. FOTO: FREDRIK-SKOGKVIST

inkomst. Att hon lämnade ett bra jobb inom modebranschen för att syssla med sitt passionsprojekt ångrar Malin inte. – Du kan alltid tjäna pengar, men du kan inte få det jag får under mina möten – ärliga åsikter, goda intentioner, förtroende av människor utan att de känner mig. Det är obetalbart i samhället idag. Jag tror att det är det som gör att jag fortsätter, det är otroligt givande, säger hon. att ha råd att välja vem hon jobbar med är något av det viktigaste för att hon ska känna att hon lever ett gott liv, förklarar Malin. – Det har jag verkligen lärt mig under tiden i modebranschen: Omge dig inte med fel människor. Om folk inte bekräftar dig och värdesätter det du gör så ska du nog ändra någonting. Det är väldigt viktigt, säger hon och fortsätter: – I mitt liv i dag är det mesta kopplat till människor som jag uppskattar. Det är inte så att jag motsätter mig konsumtion, utan bara det att det är viktigt för mig personligen att det jag köper kommer ifrån människor

41

som jag har en genuin kontakt med. Då fungerar den personen som en smakförstärkare, menar Malin. Den filosofin tar hon även med sig i sitt professionella liv. Malin har noga valt ut de företag och samarbetspartners som får henne att må bra, snarare än att låta pengar styra. – Som med min bok. Den är inte uppbyggd på vilka som är de ”bästa”. Alla är väldigt bra på det de gör, men framför allt är det personer som har höga värderingar och en öppenhet att dela med sig. ”Varför har du ett tack-kapitel på åtta sidor?” undrade de på förlaget, men det är ju det som känns speciellt för boken. Alla som medverkat är sympatiska, fantastiska människor och det var grundläggande att jag kunde involvera dem som gjort projektet till vad det är. När jag förstod att förlaget såg värdet i detta – då visste jag att de var rätt för min bok, säger hon. The Bread Exchange har förändrat något grundläggande i hennes syn på livet, menar Malin. – Det som började med att mitt bröd var obetalbart har nu blivit till att andras kunskaper är obetalbara för mig.

42

På spåret i

New york

Storstadens tempo är som en fors, omöjlig att simma långsamt i. I en sådan behövs öar att vila på, annars drunknar vi. I världens stressepicentrum New York City hittar vi också metropolens upphöjda andrum – The High Line. TEXT & FOTO INGEMAR TIGERBERG

ljudkulissen är påträngande; bilar tutar, sirener ljuder, det pyser från gatuventiler. New York City är som på film. Storstädernas storstad. Här är det trångt och hektiskt. Manhattan är förmodligen den plats i världen där konkurrensen om uppmärksamhet och utrymme är som mest intensiv. Varje kvadratcentimeter behöver motivera sin existens. Om inte öns enda park, Central Park, hade anlagts med början år 1853 hade det kanske inte funnits något grönområde att tala om på denna enastående plats i mänsklig civilisationshistoria. New York är urbaniseringens slutdestination, resultatet av absolut förtätning.

43

Reesie Smith kommer ofta till the High Line, idag för att spela in en dansfilm till en kompis.

Samtidigt trånar många stadsbor efter det gröna, längtar bort från gatans stress. Går det att bygga en tät stad med högt tempo där det finns lugna oaser att ta tillflykt till. Hur får man in grönska trots att det inte finns någon som helst plats att angöra parker på?

”

Många kommer hit på joggingrundan eller lunchrasten 44

jag vandrar med mitt resesällskap runt i hippa Meat Packing District. Detta hipsterkvarter kryllar av klädbutiker med alldeles för dyra kläder och krogar med alldeles för långa gästlistor. Vi går runt i området vars ytterkanter har en ganska karg industriell karaktär med blicken riktad en aning ovanför markytan. Vi letar efter trappan upp till The High Line, en nedlagd tågräls som gick längs med hamnen ovanför markplan som numera är ett grönt promenadstråk. Till slut hittar vi uppgången och springer upp för trappan. Tempot i benen som kommer automatiskt av att röra sig i den här staden klingar av så fort jag når det översta trappsteget. Ljudbilden förändras – det värsta gatubruset försvinner. Rosa knoppar håller på att slå ut

på buskarna som omger uppgången. Här syns det helt plötsligt att våren är på väg. Det upphöjda promenadstråket ger mig associationer till science fiction-filmer där framtidsstaden har flera nivåer av gatuplan, ofta med en teknomiljö fylld med blinkade skärmar, ljus och stressande ljud. Här är istället tempot lägre och omgivningen fylld med grönska – en mer angenäm urban framtidsbild i min bok. Även om det är lite tidigt på året för att det gröna verkligen ska ha slagit i blom så inspirerar den avlånga parkmiljön New York-borna till allehanda aktiviteter. När vi strosar längs med stråket ser vi en kille som dansar och en annan som filmar. – Vi håller på att göra en video till en kompis som fyller år. Det är en överraskningsfilm som vi ska visa på hennes kalas. Hon är dansare så vi freestylar lite för skojs skull, säger Reesie Smith som brukar komma hit ofta: – Allra mest på sommartid. Arkitekturen är väldigt smart, jag gillar verkligen det här stället. Vem kom på att göra såhär egentligen? idén kom ursprungligen från två boende i området: Robert Hammond och Joshua David. De drev frågan offentligt och fick snabbt stort stöd. Parken designades av den lokala byrån Diller Scofidio + Renfro och Nederländska landskapsarkitekten Piet Oudolf ansvarade för

Cloe som bor i NYC ville visa favoritplatsen the High Line för kompisen Megan som är på besök från LA.

45

planeringen av beväxtligheten. Tanken är bland annat att det ska finnas plantor i blom i varje årstid. Vi flanerar vidare och träffar två tjejer som vilar på en av de många unika solstolsliknande parkbänkarna. – Det är nog bara i New York som man kan komma på en sån bra idé, som får så mycket stöd från befolkningen och som kan samla in tillräckligt med pengar för att göra det verkligt. Det är verkligen ett trevligt ställe att komma till, säger Cloe som bor i New York men kommer från Perth, Australien. Hon har varit här några gånger förut och idag när kompisen är på besök från Los Angeles är platsen ett självklart pitstop på sightseeing-rundan. – Jag har ungefär 20 minuter hit och ville passa på när Megan är här. Många kommer hit på joggingrundan eller på lunchrasten och sitter i gräset. Det är verkligen en grym plats. När vi släntrar vidare kastar jag en blick ner mot gatan. Stadens karaktäristiska gula taxibilar syns bakom det körsbärsblomlika riset. Två unga tjejer, uppenbart på en tidig dejt, kysser varandra framför ett stort fönster som vetter ned mot den hektiska trafiken. En plats där man kan sitta och observera tempot från ovan, uppifrån, liksom utifrån. Kanske kan insikter att inte låta sig fångas för mycket av stressen där nere, även sitta kvar en stund efter att man tar steget ner, tillbaka. The High Line utgör en utmärkt förebild för hur städer

”

Det är inte stadens täthet som påverkar människors upplevelse av grönområden kan förtätas och ändå göra plats för det gröna. För det är inte bara traditionella parker som ge den rogivande grönska som den urbana medborgaren så innerligt behöver. I denna rörelse hittar vi koncept som växande väggar, sedumtak och prunkande takträdgårdar. Runt om i världen växer nu likartade projekt upp som svampar i asfalten. I Wuhan, Kina byggs en galleria med stadsodling på taket, Malmös nya shoppingcentrum Emporia har en takpark och Göteborgs första hus med grönskande tak (brf Klätterträdet) byggs i Kvillebäcken på Hisingen – i samma område där organisationen Stadsjord utnyttjade tillfälligt övergiven plats för odling och försåg stadens lyxkrogar med lokalt odlade grönsaker. Inte långt därifrån gick grisar och bökade i jord som sedan blev kolonilotter. När miljöpartiet inför valet beskrev att de ville lägga ner Bromma flygplats lanserar de samtidigt idén om Bromma parkstad – en stadsdel som är så full av grönska att man knappt ser husen på konceptbilderna. Konflikten mellan stad och natur är inte given. Vi vill

bo tillsammans i staden med allt vad det innebär i utbud och mångfald. Men vi behöver också lugnet, luften, lungorna som det gröna ger oss. Det vet morgondagens kloka stadsplanerare. – Vi måste bygga både park och boende samtidigt. Det är inte stadens täthet som påverkar människors upplevelse av grönområden, det är tillgängligheten och kvalitén på grönområdena, beskrev Anders Ståhle på Skanskas Framtidsdag förra året. Redan 2005 skrev han avhandlingen Mer park i tätare stad på KTH som visar att områden med parker tillsammans med hög täthet är nyckel till den så kallade ”blandstaden” – ett modeord bland stadsplanerare. När vi väl når andra änden av The High Line har det gått över en och en halv timme sedan vi började vår upphöjda promenad, trots att stråket bara är 2,4 kilometer. Miljön manar utan tvekan till långsamhet och reflektion och det känns lite sorgligt att den är slut. Jag tar ett djupt andetag, förbereder mig på bruset som komma skall, och stegar nedåt.

46

Alexander Bard vill skapa en ny religion, med en ny Gud som passar det moderna samh채llet.

48

En tro för vår tid Finns Gud i internet? När skilsmässan mellan staten och kyrkan var fullbordad gick något förlorat. Vårt behov av religion finns kvar men det måste till en ny tro, en ny utopi för att rädda planeten menar Alexander Bard och Joel Lindefors. De är med och försöker skapa en ny religion anpassad för vår tid. TEXT JOHANNA STÅL FOTO FREDRIK KARLSSON

– gud är det enda namnet vi har för våra drömmar. Men Gud kan ha olika namn: utopin, ödet, universum, tomrummet. Ett tomrum är en yta där det inte existerar något, och vi projicerar massa saker på det. Vi föreställer oss något där det inte finns något. Det är också Gud. Jag träffar Alexander Bard i hans hemmakvarter på Nytorget i Stockholm för att prata om huruvida det går att skapa en religion med en annan Gud än den traditionella, en Gud för vår tid. Religionen har under det sekulariserade samhället haft monopol på frågor om samhörighet, tro, vänlighet och vishet. Som icke-troende är det lätt att avundas religiösa för detta, samtidigt som man inte känner sig hemma hos någon av de befintliga religionerna. Allt fler söker sig till österländska idéer som taoism och zen, eller jagar meningsfullhet i meditation, yoga eller andra typer av gemenskaper.

49

Filosofen och författaren Alain de Bottom var med och startade School of Life i London år 2008, ett center som utbildar människor i det som kallas för Emotionell Intelligens, fritt översatt som ”att lära sig hantera livets svåra frågor”. Hans bok Religion för ateister är en handbok i hur vi kan låna det bästa från religionen i den sekulariserade vardagen. Ett lättillgängligt ställe att starta för den som vill tillgodogöra sig det bästa från religionen, utan att ansluta sig till en traditionell troslära. i sverige har det vuxit fram en ny religion, Synteismen, utifrån ungefär samma frågställningar, men med ett större fokus på att skapa något som ingen äger, har monopol på eller leder. Och utan ”självhjälpskurser” som i School of life. Men trots att rörelsen saknar en ledare så är idéerna till viss del sprungna ur Alexander Bards och Jan Söderqvists filosofiska resonemang, som

”

Historiskt sett har människor aldrig rest sig när de fått en dystopi presenterat för sig resulterat i den nyutkomna boken Synteism – att skapa Gud i Internetåldern. Alexander Bard behöver knappast en presentation, de flesta känner igen honom som kaxig domare i tvprogrammet Idol eller som en av artisterna i band som Army of Lovers. Men filosofen Bard är internationellt känd för sina böcker om framtiden och internet. Som filosof är han lika självsäker som artist, men håller en mer lågmäld och seriös ton. Han kallar synteismen för ”en tro för icke-troende”, som vill återövrera mening, sammanhang och tron på något. Och kanske är den nya guden internet. – Att rädda planeten kommer gå till så att sju miljarder människor går omkring med små appar där de hjälper till att fixa problemen. Teknologin kan vara räddningen, framförallt kommunikationsteknologin och den fria nya världen där man delar på allt. Internet är en gud vi alla kan tro på – en gud för vår tid. Men att internet skulle vara Gud är bara en av flera olika idéer, han vill gärna se fler förslag. Synteism betyder ”den Gud vi skapar”. Och vi behöver en gud, eller utopi, som enligt Alexander är samma sak. i sin senaste bok kopplar Alexander samman rörelsen för ett fritt internet med miljörörelsen och menar att de är sidor av samma mynt. Det är människor som vill hitta ett större sammanhang, en ny berättelse och ideologiska aspekter som handlar om vilka rättigheter som ska finnas i denna nya värld som vi skapat. Det handlar om att ”hacka om” systemet, i allt från befintliga politiska maktstrukturer till betalningsmedel (Bitcoin). Det är en kultur där vi delar på allt – kunskap, information och arbetskraft. – Jag fick idéerna först när jag besökte festivalen ­Burning Man i Nevadas öken och insåg att alla som var där trodde på något, men att det inte var religiöst. ­Burning Man var ett Mecka. Vi brände en enorm träfigur, hade ett tempel och trodde på en massa saker, såsom en hållbar värld, gåvokultur, frihet och att ta hand om sin egen skit.

Då insåg Alexander att vi alla tror på något, men att gudarna är skapade av oss människor. – Vi har sekulariserats dåligt. Det är en central tanke hos flera filosofer som pratar om behovet av en ny tro idag. Vi tog bort Gud och trodde att allt skulle bli bra. Men vi skulle ha behållit allt som var bra med religionen och utvecklat den istället. Synteismen handlar om att skapa ett sammanhang och en plats för diskussion om det nya Utopia, den nya guden. – Vi satte Gud på fel plats, han levde inte före oss, Gud finns i framtiden. Och vi måste skapa ett nytt Utopia för att rädda världen, säger Alexander. – Idag ser vi på undergången som något som i bästa fall kan undvikas. Men jag beundrar folk som flyttar ut till ekobyar och startar alternativa valutor. Kanske hittar de en modell som vi andra kan kopiera. Därför engagerar jag mig i lokala Burning Man-events, för där skapar vi en temporär utopi som vi tror på under några dagar. Kanske kan vi tro på den några veckor, eller några månader? Sakta men säkert kanske vi kan börja tro på en utopi igen. – Historiskt sett har människor aldrig rest sig när de fått en dystopi presenterat för sig, vi människor funkar inte så – det är tron på det utopiska som får människor att resa sig. den verkliga fienden är individualismen, menar Alexander. – Det är individen som plundrar planeten och förstör den, vi sitter som individer och tittar på planeten och vill erövra den, konsumera den och kasta bort den. Det finns en inbyggd självdestruktivitet i individualismen. Det är inte kapitalismen, inte pengarna i sig, utan det är individen själv som förstör. Detta är extra intressanta ord för att det kommer från liberalen Alexander Bard, som har ett förflutet i Folkpartiet, Centerpartiet och det egna partiet Liberaldemokraterna. – Vi måste skapa en helt ny berättelse som passar oss

50

Individualismen är vår tids fiende menar Alexander Bard, som hellre ser sig som en del av något större.

ALEXANDER OM ETT GOTT LIV

– Ett fritt liv men hållbart. Ha så få grejer som möjligt. Du är fri att göra som du vill så länge du inte skadar andra. Jag tror vi kommer jobba mindre men vara mer konstnärliga. Jag är för medborgarlön, basinkomst. Det är också det bästa botmedlet mot Sverigedemokraterna, så alla känner en grundtrygghet.

51

LÄR DIG MER

alain de bottom Religion för ateister alexander bard & jan söderqvist Synteism – att skapa Gud i Internetåldern sam harriss Waking Up – a guide to spirituality without religion simon critchley The Faith of the Faithless slavoj zizek Less then nothing quentin meillassoux After Finitude

52

”

Att göra bra saker är en lyx man kan kosta på sig när man har råd att göra det

Joel Lindefors.

som divider (delar) snarare än individer, där vi ingår i något som är större än oss själva. Det kan vara ett community online eller en ekoby på landet. Det är samma krafter som ligger bakom båda de engagemangen. Alain de Bottoms idéer handlar om att kyrkan har monopol på att prata om godhet, moral och etik – frågor som han anser att alla människor behöver prata om. Men Alexander är inte mycket för idén om godhet. – Idén om att vara en god människa är en ganska sunkig idé för det utgår från att man är bättre än någon annan människa. Och då är vi inne på det här med att folk tävlar med varandra. Inte minst hos män som ska jämföra sig med varandra hela tiden. Att göra bra saker är en lyx man kan kosta på sig när man har råd att göra det. Att jag kan ge pengar till något initiativ eller en tiggare betyder bara att jag har råd att göra det, inte att jag är en bättre människa. Det är ett fängelse att hamna i. De moralistiska tankarna är idéer som synteismen vill röra sig bort ifrån. Vi jobbar mot en radikalt egalitär människosyn, vi människor är jämlika och det finns ingenting som talar för att någon människa är bättre än någon annan. Det Alexander pratar om är det som traditionellt setts som skillnaden mellan godhet och solidaritet. Och för att komma ifrån idéerna om ledare, att någon är godare än någon annan är det strikta regler kring jämlikhet som råder på synteistmötena. – När någon kommer in till ett möte säger vi: ”Häng av din jävla hipsterrock utanför. Glöm attityd och gå in i en timme i ett rum där vi alla är radikalt jämlika.” Det tror jag i sig är väldigt andligt. Det finns ingen hierarki. Vi har inga måsten att vara goda, menar Alexander. En person med mycket pengar har ingen skyldighet att rädda världen, däremot har den friheten att vara generös. – Jag vill gärna ge av mitt överflöd, men det betyder inte att jag är god. Det är för att det är skönt att ge, det är rent egoistiskt. joel lindefors engagerade sig i synteismen så fort han fick höra talas om den. Han bodde sommaren 2012 isolerad i en stuga på landet

53

och läste massa böcker när han en dag fick ett sms från Alexander Bard som ville träffa honom. Alexander hade blivit rekommenderad att kontakta Joel och åkte till hans stuga på besök. Det visade sig att de båda bar på samma tankar. Joel, som prästson, hade sett många positiva sidor med religion, men kände sig motvilligt som en ateist. Synteismen tilltalade honom. Han är djupt engagerad i miljöfrågor, arbetar med hållbarhets­ kommunikation men saknade den djupare berättelsen. – Vi behöver inte tro på ett spöke som heter själen eller lägga till massa mystik i världen. Naturen och allting är redan så vidunderligt och magiskt. Så varför ska vi göra det? – På diskussionsforumen på nätet var det mycket teoretiska diskussioner på en hög nivå, för mig var det viktigt att träffas fysiskt. En religion för mig innehåller tre delar: någon slags myt eller berättelse inklusive metafysik och teologi, del två är en ritual och del tre är en församling. Utan de tre finns ingen religion. För mig var det viktigt att komma till ritualen och hitta en församling och inte bara vara en intellektuell övning på Facebook. det tog ett halvår efter att Alexander och Joel sågs, och våren 2013 var det dags att komma igång. De började med en hemförsamling, de träffades hemma hos folk varje helg. Ritualen började med att de ställde sig i ring, höll varandra i händerna handen och ljudade, ”som ohm i yoga”. Efter det höll någon ett anförande, ”lite som en predikan”, sedan meditation och vittnesbörd från någon om varför man valde att vara här. Till sist lyssnade de på ett musikstycke, kramade om varandra och önskade varandra frid. Men just nu letar de efter en lokal att vara i eftersom intresset blivit så stort. – Något vi har fått träna oss i är att inte tänka marknadsföring. Vi har ingen brådska. 2–300 år är inte långt i det här perspektivet. Nu är vi fortfarande inne i en teorigreppande fas, men vi väntar på mer konst och musik som kan berätta vår historia på andra sätt. – Jag är egentligen inte så intresserad av att starta en religion, men jag vill så jäkla gärna ha den, säger Joel.

54

SMAKRIKT

Stefans friår gav

mersmak

Ett ” friår” kan spenderas på många olika sätt. För Stefan Sundström betydde det ett äventyr i nordligaste Norge fyllt av musik och fiske. I Stefans stora blå delar han med sig av upplevelser för själen och magen. TEXT TEXT: DANIEL KÄMÄRÄINEN RECEPT STEFAN SUNDSTRÖM FOTO JEANETTE ANDERSSON

när stefan sundström bestämde sig för att flytta till det lilla samhället Træna i Nordnorge anade han inte att vistelsen skulle resultera i både ny skiva och bok. Stefans Stora Blå är på samma gång en receptbok, reseskildring och fotobok. Men enligt honom själv är det framförallt en bok om Træna, fiskekommunen på runt 500 invånare som utgörs av 450 små öar, holmar och skär i det norska havet. Tillsammans med musikerkollegan Erling Ramskjell och fotografen Jeanette Andersson dokumenterades ett händelserikt år. När de inte anordnade finsk tangofestival, spanade efter valar, eller träffade svenska gästarbetare, så var de ute på havet. Av fiskarna Tor och Svein-Håkon bjöds de på lokala delikatesser som den norska raksilden, en himmelsk motsvarighet till surströmming i tunnbröd, garnerad med rödlök och gräddfil. Trots att boken fokuserar på exotiska fiskrecept, så bjuds det även på spännande tillbehör och sidorätter såsom kimchi och chilisås.

Stefan Sundström

Musiker, krönikör och kokboksförfattare

Vad var det som lockade dig att flytta till Træna i ett år? – Jag hade turnerat där uppe och träffat människor som jag blev fascinerad av, och när jag träffade Erling, så kände jag att han lever ett liv som jag blev väldigt sugen på att leva. Han har ett småskaligt fiskeri, samtidigt som han är musiker. Så jag såg det som en slags möjlighet för mig med, men jag är ju bunden till Stockholm på många sätt, med mina barn och barnbarn. Men skulle jag ta ett nytt friår så är jag väldigt lockad att åka till Traena igen. Vem vill du ska läsa boken? – Unga människor hoppas jag. Det vore roligt om dagens unga fick en impuls att flytta norrut istället för söderut. Jag skulle också vilja att periferin blev centrum, att man vände upp och ner på hela den här idén om att det urbana är så jävla eftersträvansvärt. Att man inte bara gör som man är tillsagd och flyttar till Södermalm och köper en bostadsrätt för fyra miljoner och sliter ihjäl sig. Du skriver i boken att en anledning att åka till Træna var för att se om du existerar utanför rampljuset. Vad kom du fram till? – Att jag inte gjorde det, eller jodå jag existe­ rade lite grann. Nu sitter jag ju här med boken, så det talar ju emot det. Men det var det som var så härligt, att vi gjorde boken väldigt mycket utav lust som kom tack vare det här friåret. Det låter lyxigt att kunna fly från vardagen i ett år. – Ja absolut, det är en rålyx, det inser jag också, men jag är inte en speciellt rik person. Det man alltid får höra när man pratar om att hoppa av och ta ett friår är ”det kan du säga som är kulturarbetare”, men när jag ser på människor som skaffar sig lån på flera miljoner så kan jag känna att det är idiotiskt. Du verkar väldigt medveten om vad du äter, är det något du vill förmedla? – Ja definitivt. Men den främsta ambitionen jag haft med både den här och förra boken (Stefans lilla gröna) är att lyfta fram mat som inte är så uppskattad. Det vore väl kanon om folk kunde få upp ögonen för råvaror som finns omkring dem men som de inte alltid tänker på. Vad tar du med dig från året i Træna? – Att det finns otroligt vacker natur närmare Sverige än man tror. Træna är faktiskt den vackraste platsen jag varit på i hela världen.

Kokt torsk med lever og rogn 4–5 kg torsk Vinäger Lagerblad Lök Vitlök Citron Salt Peppar Rensa torsken och ta hand om lever och rompåsen. Skär upp torsken i 3–4 cm tjocka kotletter och lägg dem i kallt vatten. Ta levern och rensa den från hinnor. Skär sedan upp den i små tärningar och låt den sjuda med lite vinäger, lagerblad, hackad lök, vitlök och citron. Salta och peppra. Packa sedan in rompåsarna i aluminiumfolie eller bakplåts­­­papper och lägg ner i en kas­ trull. Låt det sjuda i kastrullen i 20 minuter med lite salt. Torsken sjuds också, i fem minuter. Försök se till så att allt blir klart samtidigt. Häll sedan levern och lökhacket över den kokta torsken och rompåsarna, vilka skärs upp i tunna skivor. Servera gärna med kokt potatis, gärna mandelpotatis från norr. Många torskbestånd är över­ fiskade och hotade. Undvik torsk från Nordsjön, Katte­ gatt, Skagerrak och norska kusten. Välj msc-märkt.

56

Mash 5 l vatten 1 dl salt 500 gram chili 200 gram squash utan skal och kärnor 100 gram vitlök 100 gram krusbär 100 gram äpple Hacka allt ganska fint och blanda ner i en glasburk av större modell. Det kan också vara bra att ha en liten startkultur såsom vassle från

en yoghurt eller fil med levande mjölksyrekultur. Slå sedan på en saltlag med 1 dl salt på 5 liter vatten och skruva på locket. Ställ burken på ett fat eftersom det kommer pysa ut vätska när det börjar jäsa. Låt det stå i rumstemperatur i en hel månad. Efter denna månad silar du av vätskan och spar den. Ta sedan alla bitar av chili och det andra och kör

Tips: Detta är fantastiskt till fisk av alla de slag, men också till grillat kött. Du kan även ha den som ketchup! Man kan också variera den hur man vill, det är bara chilin och saltet som är ett måste.

57

i mixer så att det blir en röra, en mash. Späd med vattnet du silat av så det blir en sås man kan hälla ur en flaska. Ställ kallt. Squash växer bra utan växthus och är lätt att odla själv. Mjölksyran ersätts nuförtiden ofta med ättika i produktion av chilisås, vilket är synd då mjölksyran gör att vår kropp lättare kan ta upp nyttigheterna i chilisåsen.

Rotemos med rökt öring En krav-odlad rökt lax 600 gram kålrot 2 stora morötter ca 200 gram smör salt och peppar efter smak Skala rotgrönsakerna och dela dem i tärningar. Koka i lättsaltat vatten tills de är möra, ca 20 minuter. Mosa med smöret så det blir ett grovt mos, smaka av med salt och peppar. Lägg en klick mos på din tallrik och två skivor rökt lax över. Tanken är att det söta rot­ moset ska matc ha den salta/ rökta laxen. Ta några varv med pepparkvarnen över laxen innan servering. Passar väldigt bra med ett glas riesling-vin till.

Kålrot och morötter är bra miljöval då svenska ekolo­ giska rotfrukter finns att tillgå under hela året.

58

Raksill Sill Ättikslag: 1 dl ättiksprit (12 %) 2 dl strösocker 3 dl vatten Raksill är en norsk version av surströmming. Proportionerna för vanlig inlagd sill (ättikslagen) är egentligen det enda man behöver lära sig. Sedan kan man krydda som man vill, med rödlök, vitlök, fransk senap och så vidare. Lägg sillfiléerna i ättikslagen

59

över natten. Blanda sillkryddor med mald ingefära och sandelträ. Lägg sedan ett lager av sillfiléerna i botten av en burk. Strö över salt, socker, kryddblandningen, ett par kanelstänger samt lagerblad. Sen på med ett nytt lager av sill och kryddor tills burken är full. Lägg sedan lock på burken så att jäsningen sker utan syretillförsel. Jäsningen skall ske vid sex grader. Du kan smaka av sillen efter två månader, men den blir bättre ju längre den lagras.

Undvik strömming från Öster­ sjön på grund av de förhöjda halterna av dioxin och PCB som denna innehåller. Vid jäsningen är det väldigt viktigt att aldrig underskrida salthalten eller överskrida temperaturen. Så kan du inte ha ett eget kylskåp endast för Raksillen så kan det bli svårt.

Tips: Vasslen kan du använda till att baka bröd med, eller till och med koka messmör. Men det är en ganska långsam process och på två liter får du inte mycket.

Kaffeost 2 l icke homogeniserad mjölk eller fetast möjliga eko-mjölk 1 tsk ostlöpe Värm två liter mjölk långsamt till 37 grader, alltså fingervärme. Pytsa i en tesked av ostlöpen. Rör försiktigt med en visp så att den sprider sig. Låt mjölken sedan stå i 10 minuter. Kolla sedan med en sked om den stelnat. När den gjort det tar du vispen och rör långsamt sönder den stelnade mjölken, så att det blir gryniga bitar och vätska, det är vassle som du ska sila av. Sedan häller du upp allt i ett durkslag och låter vasslen rinna av, gärna över natten. I durkslaget ligger på morgonen sedan en vackert formad ost. Lägg bitar av osten i ditt kaffe så att den smälter och ger en väldigt god smak till kaffet.

För att göra kaffeost behöver man ostlöpe. Den kan tyvärr vara svår att hitta i matbutiker söder om Norrbotten.

60

SMAKRIKT

JULEGOTT

Åter juletid och dags att korka upp glöggen, ställa fram pepparkakorna och umgås med de nära och kära. Här är fyra tips för en grönare, godare och skönare jul 2014.

3

TEXT CAROLINE PETERSSON

1. Godare glögg Vad vore julen utan glögg? Nu finns nya ekonyheter i Systembolagets ordinarie sor­ timent som gör det medvetna valet enklare. Det är företaget Wineworld som tagit fram fyra klassiska glöggvarianter som säljs under varumärket Goder aftonglögg

2

Röd vinglögg 750 ml, pris 59 kronor

2. … och pepparkakor Till ekoglöggen vill vi så klart knapra på en riktigt god pepparkaka. Nu finns det en som tillverkas på råvaror som tar hänsyn till miljön, odlare och anställda i tillverknings­ länderna. Kisapepparkakan har bakats på traditionellt vis sedan år 1951 men är från och med hösten 2014 certifierad av både Krav och Fairtrade.

4

1

500 gram, cirkapris 70 kronor

3. Modern sockerbagare Vill du baka dina egna pepparkakor? Varför inte testa att använda socker tappat från kokospalmens blommor? Precis som rörsocker har det en vacker brun färg, men smaken beskrivs som varmare och mer karamellig. Urtekrams kokossocker kommer från ekologiska palmer i Indonesien. 280 gram, cirkapris 35 kronor

4. Kryddig tekollektion Årets julkollektion med Yogis ekologiska och ayurvediska teblandning från Kung Markatta är här. Hitta din favorit bland tolv kryddiga och spännande smaker såsom choklad/chili, lakrits/mint och klassisk chai. Perfekt present till dig själv eller en vän som behöver värme i vintermörkret. 24 påsar, cirkapris 50 kronor

61

STIL

Komposterbara kläder från Guringo.

Nu komposterar vi modet Vilket är bäst: komposterbara eller återvinningsbara kläder? Är lång hållbarhet eller slit-och-släng att föredra? Med en vision om komposterbara kläder gav sig designbyrån Guringo tidigare i höstas in i diskussionen. TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN

begreppet ”cradle to cradle” fick i år en knuff framåt tack vare Stockholms modevecka vars senaste tema var ”hållbarhet inom mode och återvinning och smarta garderober”. Cradle to cradle betyder vagga till vagga och utgår ifrån tankar om en cirkulär ekonomi där alla produkter är antingen återvinningsbara eller komposterbara. I samma veva som modeveckan gick av stapeln lanserade den stockholmsbaserade designstudion Guringo och magasinet Form en vision om komposterbara kläder som fram­ tiden för modeindustrin. Erik Lindvall, en av grundarna till Guringo, hade tröttnat på att modeindustrins diskussion om hållbarhet alltid handlar om återvinning. Istället ville han lyfta fram möjligheten att producera kläder som har en kort livstid och snabbt går tillbaks till kretsloppet. Samtidigt som Eriks idé går tvär­ temot föreställningen att ett plagg är bättre ju längre det håller, så omfamnar den också konsumtionshetsen som finns idag. – Om vi kan tillverka kläder som konsumeras som mat, och som produceras på ett hållbart sätt, kan konsumtion till och med vara något bra, säger Erik. Och producerar man kläder som inte behöver hålla länge så är jag övertygad om att tillverkningen av dem kan bli både bil­ ligare och mer miljövänlig än idag. men att realisera dessa visioner är enklare sagt än gjort, vilket kläddesignern Matilda Wendelboe kan intyga. Redan år 2010 lan­ serade hon en jacka som var helt biologiskt nedbrytbar, och för att lyckas med det fick hon tillverka den av ett möbeltyg i ull - det enda fungerande material som då fanns att

tillgå. Matilda ser dock inget självändamål i att producera komposterbara kläder. För henne är det en större revolution att lyckas ta fram så giftfria kläder som möjligt. Hon ser också att komposterbara kläder för andra problem med sig. – De senaste åren har det varit mycket fokus på att hitta rätt material att tillverka komposter­ bara kläder av. Utmaningen framöver kommer istället bli att se över vad som händer när kläderna ska brytas ned. Frågan är om vi har resurserna som behövs för att kunna ta hand om komposteringen på bästa sätt, säger hon. En tidig storskalig satsning på komposterbara kläder kom från Puma år 2013 då de lanserade sin kollektion ”InCycle”,vilken var den första att Cradle to Cradle-certifieras. ”InCycle” bestod av komposterbara skor och t-shirts, och utöver det en återvinningsbar ryggsäck och träningsjacka. Kollektionen säljs inte i Norden i dagsläget.

CRADLE TO CRADLE-CERTIFIERING

Produktionen av en vara bedöms i fem olika steg, där materialen som används ska vara miljövänliga, produkten ska vara återvinningsbar, producerad av förnyelsebar energi, gjord med miljöan­ passat vatten, och under schyssta förhållanden.

62

Mia Grankvist

FOTO OSKAR MORIN

PR och kommunikationsansvarig på Houdini vars kollektion ”Airborn” består av återvinnings- och komposterbara kläder.

Komposterbar jacka från Matilda Wendelbo.

I Pumas ”In Cycle”kollektion från 2013 ingick en återvinningsbar tränings­ jacka.

App belönar den som skänker

Appen Cirqle belönar dig för återvinning av kläder som du inte längre använder och är ett initiativ av fem svenska klädmärken tillsammans med Myrorna och Stockholms stadsmission. Den fungerar så att du väljer vilket kläderbju­ dande du vill ta del av, fyller en bärkasse med gamla kläder och tar med dem till närmaste Myrorna, Lindex eller Stockholms stadsmission. Som tack får du en belöning i appen som kan användas direkt i butik eller online. CIRQLE.SE

63

Varför ville ni skapa en kollektion med komposterbara kläder? – Det började med att vi ville göra ett underställ i något annat än syntetmaterial, men som fortfarande var slitstarkt. Till slut kom vi fram till en kombination av merinoull och silke, vilket samtidigt gjorde plagget komposterbart. Hur gick det till att skapa den? – Det var ett fyra år långt samarbete med vår tygproducent i Italien för att få fram kombinationen av material som levererade det vi letade efter i både funktion, kvalitet och miljöaspekter. Vad är det svåraste med att producera komposterbara kläder? – Att det finns så många begränsningar. Det är både svårare och dyrare att produ­ cera och ibland är det svårt att försvara anledningarna till varför man gör det. Hur ska man kompostera sina kläder ur Airborn-kollektionen? – Om man har en egen kompost hemma så kan man lägga dem där. Annars skickar man in kläderna till oss och om vi inte kan laga dem så komposterar vi dem. Har ni några erfarenheter av kunder som gjort det? – Nej, men vi har testat att kompostera själva och då har vi sett att det fung­ erar. Eftersom plaggen är producerade av naturfibrer så bryts de ner på några veckor i komposten. Finns det några negativa sidor med att kompostera kläder? – Om man jämför så är ju återvinningsbara egentligen strået vassare än kompostering, i och med att de materialen kan återanvändas om och om igen. Nackdelen med komposte­ ring är att det hela tiden behöver produce­ ras helt nya material. Vad är skillnaden i miljöpåverkan mellan återvinnings- och komposterbara material? – Återvinningsbara är överlägsna, särskilt om det möjliggör upcycling eller åtminstone oförändrad kvalitet som i fallet med Houdinis återvinning av polyester. Återvinning av naturfibrer däremot innebär alltid downcycling i en eller annan form.

SÅ FUNKAR DET

SÅ FUNKAR DET: PEAK BIL För tidigare generationer var bilen en symbol av frihet, självständighet och lycka. Det är den inte längre. Enligt en ny studie avstår många amerikaner mellan 18–35 år helt från bilköp och deras användande av bilen som främsta transportmedel sjönk stadigt under 00-talet.

rdon o f r to

+4%

-15%

+16%

Cykel

i jämförelse med äldre generationer är generation Y (födda mellan år 1980–2000) den som cyklar, promenerar och åker mest kollektivtrafik, men det är få som avstår bilen helt. Nästan alla tillfrå­ gade i studien använder sig av bilen minst en gång i veckan, oavsett ålder. Fler unga amerikaner väljer att bo i storstäder och värderar en bra kollektivtrafik och möjlighet att cykla och promenera i staden, högre än att äga en bil. Dyrare bensin och ökade kostnader för att ta körkort, anges också som orsaker till att bilen överges. Enligt analytiker handlar det även om att dagens unga bryr sig allt mindre om ägande och status. Vad produkten är bra för, vilken livsstil den visar på, och om den kan vara en social tillgång för konsumenten, är istället frågor som avgör om ett köp blir av eller inte. Lyckan i att kunna hoppa in i sin egen bil, för att när som helst kunna åka vart som helst, lockar alltså inte lika mycket längre. Det är helt enkelt inte värt det.

M o

TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN ILLUSTRATION ERIK NYLUND

Pro me na d Kolle ktiv tra fik

+27%

The silent generation Generation X Babyboomers Generation Y

Källa US PIRG Education Fund and Frontier Group. Millennials in motion: Changing travel habits of young Americans and the implications for public policy.

Födda 1930

Andel personer i de olika åldersgrupperna som använder de här trafikslagen minst en gång i veckan. Hel cirkel står för 100%.

65

-40 -50 -60 -70 -80 -90 -00

Så har ungas resor i USA förändrats mellan 2001 och 2009 (åldrarna 16–34).

börja utan ursäkter. Det finns inga ursäkter som duger såsom att ”jag är för gammal, för stel, för trött m.m.”

YOGA UNDER LUPP

var enträgen. Yoga lite varje dag. Hellre fem minuter varje dag än en gång i veckan i 1–2 timmar.

Överallt skrivs det om yogans underverk. Men finns det forskning som visar att yoga är bra för vårt välbefinnande? Ja, utan tvekan. Här ger vi några exempel.

jämför dig inte med andra. Alla människor har sina svårigheter.

det blir allt vanligare med yoga inom sjukoch friskvård. Det som kallas medicinsk yoga används bland annat på patienter som rehabi­ literas från hjärtinfarkt och i stresshantering. Allt mer forskning, bland annat en studie som nyligen gjorts på bröstcancerpatienter, visar dessutom att yoga minskar självupplevda kognitiva problem hos cancerpatienterna under sin behandling. Det har också visat sig fungera för barn med leukemi, som mår mindre dåligt av biverkningar från medicin om de utövar yoga under behandlingstiden. Yoga har mycket stor betydelse för vårt psykologiska välmående och har testats bland annat på unga vuxna på mentalsjukhus, med framgång.

Här är några fler exempel: Karolinska Institutet forskade på huruvida medicinsk yoga hjälpte vid alkoholberoende och det visade sig att yogagruppen drack mindre efter bara tio veckor.

så kanske är det dags för yogan att ta steget från den alternativa arenan och in i vår sjuk­ vård på riktigt? För att inte tala om vad häftigt det kunde vara om fler arbetsplatser kunde erbjuda en frukostyoga eller lunchyoga för att lugna ner stressade medarbetare. .

EJMCS

En studie från 1999 visade att yoga hjälpte mot sömnstörningar för anställda inom Södertälje kommun.

Rachel Bråthen står på händerna varje dag.

FOTO

1998 startade Karolinska Universitetet en ryggstudie, som visade att yoga hade mätbara effekter på smärta, sömn och saker som ängslan, oro och irritation. Dessutom minskades antalet sjukskrivningar.

400 år har gått sedan skriften Yoga Sutra, som gav yoga en utformning med specifika övningar, sammanställdes.

66

BLI EN YOGI

rachel bråthen, känd under namnet yoga_girl på sociala medier, lyckas inspirera miljoner följare till att gå upp på mattan ”every damn day” genom sina fina bilder från hennes vardag på paradisön Aruba. Hon och hennes nyblivne man har nyligen köpt ett hus där och planen framöver är att skapa yogaretreats nära hemmet, och slippa resa over hela världen. Här delar hon med sig av sina bästa yogatips till nybörjaren.

FOTO CECILIA CROMNOW

SUNT

YOGAGIRLS BÄSTA NYBÖRJARTIPS

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

4 nyanser av yoga 1. Bli en yogobe Svårt att komma loss? Idag finns det många möjligheter att träna yoga och meditation hemma, med proffsinstruktörer. Yogobe är ett företag som erbjuder dig att streama fritt med yogavideos för 189 kronor i månaden. De har dessutom ett aktivt social nätverk på Facebook genom gruppen #Beyoga365 som ger dig utmaningar, tips, råd och inspiration. Ett nytt initiativ är #yogamum365 som vänder sig till gravida eller nyblivna mammor med tips och råd.

2. Lek med yoga Ett sätt att hålla inspirationen uppe är genom att besöka yoga-events för att träna med nya instruktörer i nya miljöer. Och det behöver inte betyda att flyga till andra sidan jorden för att göra det. YogaGames är ett stort yogaevent i Sverige, med internatio­ nella proffs. Numera finns eventet både i Göteborg och Stockholm under vårsä­ songen. Du kan också hitta olika retreats och events på YOGAEVENT.SE

BÖCKERNA SOM FÅR DIG ATT KOMMA IGÅNG

4. Bli yogaaktivist Arrangera ett eget yoga-event hemma hos dig själv, på ditt kontor eller varför inte starta en Flash Mob mitt på något offentligt ställe? Det har arrangerats Flash Mobs i yoga bland annat på Stockholms Central­ station, men det kan lika gärna vara någon annanstans, som i en park. Du behöver egentligen ingen utrustning i yoga, befinner du dig på en gräsmatta kan du till och med klara dig utan matta. Det är bara att köra!

Yogaliv. Åtta steg till ett liv i lätthet Lotta Levenhaupt

3. Pop-Up Yoga Tyvärr är yoga oftast ganska dyrt och inget som alla har råd att göra. Men det finns aktivister som vill sprida yogan utanför finrummen. Maria Ekman har startat Pop-Up yoga på Clarion Hotel I Stockholm, där ett tio-kort kostar 550 kr. Andra som försöker erbjuda billigare klasser är Yogawithellcat som erbjöd utomhusklasser för 20 kronor i somras och 80 kroner innomhus i hyrd lokal under vintern. HELTHBYHELLCAT.SE FACEBOOK: POPUPYOGASTHLM

Yoga girl – att finna lycka, skapa balans och leva med ett öppet hjärta Rachel Bråthen

Med Yogobe kan du träna med instruktörer vart du än befinner dig.

Migränyoga och Stressyoga Per Söder

Våga yoga Josephine Selander

67

KULTURELLT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

PÅ JAKT EFTER NÅGOT BÄTTRE Strävan efter ett bättre liv kan anta olika former. För vissa handlar det om äventyrslusta, för andra en vilja att förändra något, och ibland är det så enkelt som att nödvändigheten styr. Oavsett hur kan det räcka med en ny förlösande tanke för att omvärdera var man är och vart man vill ta vägen. TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN att dra ut på äventyr i ett sökande efter något är en grundsten i alla berättelser. En impuls som väcker den kittlande känslan i oss att det kanske ändå är grönare på andra sidan. Vi drömmer oss bort och funderar på hur våra liv skulle kunna se annorlunda ut. Men det stannar oftast vid just drömmar, och det är sällan som vi tvingas till några livsavgörande förändringar. Det gäller dock inte för Matthew McConaugheys karaktär Cooper i bioaktuella rymdäventyret Interstellar. I Christopher Nolans nya film, vars handling ligger ungefär 50 år framåt i tiden, har jordens alla grödor med undantag för majs utrotats. Detta leder till att en grupp astronauter med Cooper i spetsen tvingas ge sig ut i rymden på jakt efter en ny planet med odlingsmöjligheter för att säkerställa mänsklighetens överlevnad. Premissen i Interstellar är baserad på fysikern Kip Thornes teorier om att maskhål i rymden någon gång i framtiden kan komma att användas för intergalaktiska resor. Enligt Thorne skulle det rent av vara ”troligt för en mer avancerad civilisation än vår, att använda maskhål som ett medel för tidsresor.” I Interstellar är det dock helt vanliga dödliga som får ta jordens öde till nya dimensioner, vilket gör att filmens slogan ”Mänskligheten föddes på jorden men var aldrig tänkt att dö här” väcker en och annan tanke. alla äventyrare har dock inte världens öde vilande på sina axlar. För en del handlar sökandet mest om en upptäckarlust, en jakt på ett outtalat, abstrakt mål. När Robyn Davidson år 1977 gav sig ut i den australiensiska vildmarken med en hund och fyra kameler som enda sällskap, var det för att bevisa att hon kunde göra något som ingen tidigare gjort. Men på ett plan var det också en själslig resa, vilket hon förklarade med uttalandet ”Vissa nomader är hemmastadda överallt. Andra är inte hemmastadda någonstans, och jag var en av dem.” Vandringen från Alice Springs mitt på kontinenten till den Indiska oceanen, som var 270 mil lång och tog nio månader att genomföra, sam­

manställdes senare i boken Tracks, som nu blivit långfilm med samma namn. Ökenlandskapets bistra natur skildras genom ett väldigt vackert foto och jag slås av hur sällan man ser detta karga Australien på film. Davidson kämpade lika mycket mot elementen som mot sitt eget ego, men tog sig slutligen igenom äventyret med en nyvun�­ nen kärlek för hemlandet och dess urinvånare, vilket också kom att bli en byggsten i hennes journalistiska karriär. men strävan efter förändring och frihet kan även gestaltas i vår allra mest basala ägo­ del, bo­staden. I den svenska ­dokumentären Microtopia skildrar filmaren Jesper Wacht­ meister möten med konstnärer och arkitekter vars husvisioner går långt utanför de fyra ­traditionella väggarna. Kreatörernas otroliga koncepthus visar att det finns alternativ till hur de flesta av oss bor, vilket ofta är onödigt stort, med höga avgifter och stor miljöpåverkan. Jay Shafer i Kalifornien visar med sitt bygge av en minimal trästuga, att framgången kan ligga i att skala bort allt som är onödigt, att det är enkel­ heten som skapar frid. Engelsmannen Richart Sowa hade å sin sida en mer bombastisk byggstil när han skapade en egen ö utanför Mexikos kust, vilken flyter likt en gigantisk flotte tack vare tusentals ihopsurrade petflaskor. Med en bostad skapad av återvunna produkter, växter och sand förespråkar han fram­ för allt att göra ett så litet avtryck på miljön som möjligt. Holländaren Dré Wapenaars koncept för minimalt boende är nog ändå det mest radikala. Hans blandade kärlek till skog, tält och aktivister fick honom att skapa jättelika tygkokonger som hänger från träd. Nu drömmer han om en skog där dessa kokonger hänger tätt, som bostäder för miljöaktivister, i en förhoppning att skydda skogen från skövling. Det är en vågad strävan efter något alternativt, ett boende där gröna värderingar leder till ett harmoniskt liv. Hemmet är där du är.

68

Arkitekten Aristide Autonas vision om en höj- och sänkbar bostad realiserades för dokumentären av animatören Christian Köhler.

Konstnären Dré Wapenaar har skapat kokongliknande tält osm bostäder för trädaktivister.

tips

Interstellar Christopher Nolan 2014 Tracks John Curran 2013 Microtopia Jesper Wachtmeister 2013 Konstnären och arkitekten Ion Sørvins vandrande hus ger ett litet avtryck på miljön och stor mobilitet.

Alla bilder är från filmen Microtopia

69

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Med sin senaste bok ”Silver” vill Bodil Jönsson lyfta fram de positiva sidorna med att bli gammal.

FOTO: HÅKAN E BENGTSSON

HALLÅ DÄR BODIL JÖNSSON

Efter ett antal populära böcker om tid och lärande, ger professor Bodil Jönsson sig nu in i att utforska åldrandet. I boken Silver formuleras, genom både humor och allvar, 60 funderingar om allt som är så fantastiskt bra med att bli gammal, eller ”årsrik” som hon också kallar det. TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN Vad menar du med att ålderdomen är själva meningen med livet? – Jo, förra hösten fick jag en uppenbarelse när jag stod med ett moget äpple i handen. Det var en varm septemberdag och äpplena jag såg på trädet framför mig hängde tätt som en illustra­ tion från en barnbok. Då tänkte jag att det är så här vi vill att äpplen ska vara. Jag står inte och drömmer om äppelblommorna eller om de sura äppelkarten, alltså inte om barndomen eller ungdomen utan jag vill ha äpplet precis så här. Motsvarigheten för en människa måste alltså vara att det är när du är mogen som du är som bäst. Hur ska vi se till att äldre får bidra mer till samhället? – Jag har arbetat med ett projekt som heter ”Uppdrag kunskap” där vi bjöd in nypensione­ rade som jobbat med äldreomsorg i hela sitt liv, och som vi kallade för ”seniordoktorander” eftersom de gavs tillfälle att ge ett kunskaps­

bidrag till framtiden. Det utmynnade i att de skrev uppsatser om bland annat fysisk aktivitet och värdet av existentiella samtal, som olika organisationer sedan kunnat ta del av på olika sätt. Eftersom en 75-åring idag är som en 65-åring var en generation tidigare, är det många av dem som fortfarande vill bidra till samhället, gärna på områden där de redan är duktiga. Därför blir ”Uppdrag kunskap” som en sorts egenvård, där man letar fram det man kan på riktigt. Ja, du skriver att det är viktigt att inte bara känna sig själv utan också ta hand om sig själv. Varför det? – Jag tror att likväl som vi putsar på vårt yttre, så är det klart att det krävs en egenvård av in­sidan också. De allra flesta vill ju veta mer om sig själv och vi har en djupgående självbild som blir starkare ju mer vi tar hand om den. Kineserna har en stark tradition av detta, som vi kan ta inspiration från. Där ser man ofta lekplatser för

äldre, för det hör till ditt jobb att du ska hålla igång kroppen. Men vad är då ett gott liv när man blir äldre? – De flesta av oss utvecklas så att livstratten vidgas, vilket betyder att vi associerar till tidigare upplevelser och därmed får en stor variation i livet. Exempelvis upplever jag nu att jag har starkare musikupplevelser än jag någonsin haft, vilket kommer av att jag har blivit djupare i mitt sinne och uppskattar saker på ett annat sätt. Forskningen pekar på att vi blir bättre på att se sammanhang ju äldre vi blir och jag tror att nyckeln är att kunna se en livslång utveckling, du ändrar dig och din hjärna ändrar sig. Bodil Jönsson är fysiker, författare och ­professor emerita. Hennes senaste bok ­”Silver” gavs ut den 19:e september.

Ekovänliga Vegetariska smörgåspålägg!

3Eko log iskt

3Hälsosamt 3Bra miljöval

3Glutenfritt

3Laktosfritt 3Inga tillsatser

Våra klassiska vegetariska smörgåspålägg finns i smakerna: Ört, naturell, Vitlök/ört, chili, champinjon. Finns att köpa hos ICA, COOP, Willys, Hemköp, citygross och välsorterade hälso & EKO-butiker. www.tartex.se - Nyform i Sverige AB - 08/570 360 50 2014-02-19 16:13

en färg – alla stilar www.avjord.se info@avjord.se 0585 24137

naturens

egna färger

av ord

Tartex_2014_1.4s_vekt.indd 1

MÅNGA PRATAR OM HÅLLBAR UTVECKLING VI JOBBAR MED DET VARJE DAG

www.detnaturligasteget.se

Rent te. Inget annat. Köp en bättre julklapp på Schysst Jul (Stockholm 6 & 7/12, Uppsala 13/12) eller på pekoe.se.

www.pekoe.se

HAR DU TESTAT YOGA? Med Yogobe kan du utöva yoga, meditera eller träna pilates hemma, från kontoret eller på resan tillsammans med några av Sveriges främsta instruktörer. Ange kampanjkod: CAMINO när du skapar ett konto på Yogobe och få dina första 14 dagar helt gratis. Enkelt och utan bindningstid.

yogobe.com

Kläder och hemtextil i ekologisk bomull, naturlig- och ekologisk hudvård, presenter, m.m. www.hildur.se

031-102043

Köp dina julklappar i Hildurs webbutik!

D.I.Y.

∆ ∆ ∆∆ ∆ ∆∆ ∆∆ ∆∆ ∆∆ ∆

DIY: ÖLBRYGGNING

Detta behövs:

Vi besökte Daniel Janzens och Richard Stridmarks lilla privata bryggeri Kentaurracing Brewing i Majorna i Göteborg för att höra hur man bär sig åt för att brygga sin öl inför julen. TEXT & FOTO DANIEL KÄMÄRÄINEN RECEPT DANIEL JANZEN & RICHARD STRIDMARK

Daniel Janzen i det lilla privata ölbryggeriet i Göteborg.

Två stora kastruller på ca.30 liter Två jäshinkar på minst 25 liter med lock Lakkärl Kylslinga Doppvärmare eller induktionsplatta

∆ ∆∆ ∆

Star Sun för rengöring av all utrustning – hygienen är viktig! Plasthandskar Munskydd Desinfektionsmedel /Alkohol

Litermått

Ingredienser:

Stor slev

4 kg pale ale malt

Durkslag

190 g crystal malt

Bärsil med finmaskigt nät

500 g vetemalt

Jäsrör + packning

100 g pilsnermalt

Termometer

100 g Mosaic humle

Hydrometer och mätglas

100 g Citra humle

Hävert + Autosiphon

100 g Centennial humle

Flaskor, kapsyler och kapsyleringsverktyg

2 pkt Safe ale us05 jäst Vatten

– julöl är ju gott, men att brygga det själv är ganska ovanligt säger Daniel, och visar istället på hur man själv kan brygga en variant av en av deras egna ölsorter. Helmäskning som det kallas, är sättet som Daniel och Richard använder sig av då de bryg­ ger sitt öl från grunden, vilket ger full kontroll över hela bryggprocessen. – Det är en hobby som tar en hel del tid och man behöver skaffa mycket utrustning i början, men det är det värt när man ser resultatet, säger Daniel. Jag och Richard har bryggt tillsammans i ungefär två år nu och vi producerar ungefär 50 liter öl i månaden. Idag finns det mikrobryggerier lite varstans som producerar öl. Men att sköta hela processen själv på så liten skala är inte så vanligt. – Tjusningen med en liten produktion är att man kan prova sig fram och testa nya recept, förklarar Daniel. Vilket ledde till skapandet av Juicy Lucy, en så kallad session ipa som har en lägre alkoholhalt och mindre mängd humle än en vanlig Indian Pale Ale. Den bryggde de i ett samarbete med Larssons Bryggeri i Göteborg och receptet för att göra din egen variant ser du på sidan 73.

72

I början av bryggningen rör man långsamt ned all malt som sedan får stå i 10 minuter innan man fortsätter med lakning.

Så här gör du: 1. Värm 20 liter vatten till 70 grader. 2. Häll vattnet i lakkärlet och rör ner malten i vattnet. 3. Håll temperaturen på mäsken vid 64–67 grader och låt stå i 90 minuter. Rör regelbundet. 4. Värm upp lakvatten till 78 grader de sista 10 minuterna. 5. Påbörja lakning efter 90 minuter. Låt vörten rinna ner i en kastrull. 6. Tillsätt lakvatten (på 75–78 grader) till ett par centimeters nivå över maltbädden. 7. Inled vörtkoket när du har 25 liter vört. 8. Låt vörten koka i 60 minuter. Tillsätt 10 gram Mosaic (bittergivan) direkt vid start. 9. Tillsätt 40 gram Mosaic (smakgivan) när 10 minuter återstår. 10. Tillsätt 40 gram Citra + 30 gram Mosaic (aromgivan) när 2 minuter återstår. 11. Tillsätt 60 gram Citra + 20 gram Mosaic vid kokslut. 12. Stäng av värmen efter 60 minuter kok och sänk ner vörtkylaren. 13. Sätt på kylvattnet och kyl tills temperaturen är 20 grader. 14. Tillsätt jästen, förslut jäskärlet och

sätt i jäsrör. Jäsningen startar normalt inom 1–2 dygn och rekommenderad jästemperatur för denna jäst är 17–18 grader. 15. När jäsningen avtagit, för över allt utom bottensatsen med en hävert till en ny hink. 16. Låt sedan grönölet genomgå en sekundärjäsning under två veckor. 17. Sista veckan torrhumlas ölen. Lägg då försiktigt i 50 gram Centennial humle. 18. 3 dagar senare lägger du i ytterligare 50 g Centennial humle. 19. Mät ölens Final Gravity för att kunna räkna alkoholhalt och för att se till att ölen är färdigjäst. 20. Genomför flasktappning och kom ihåg kolsyresättning! Cirka 5 gram socker per liter. 21. Förvara flaskorna mörkt i 10-18 graders temperatur. 22. Efter 2 till 3 veckor kan du provsmaka. Skål!

Juicy Lucy’s Pale Page är en variant på en Pale Ale som Daniel och Rikard har skapat.

73

Kryddkvarnar från Sydafrika!

Fantastiskt! Milsvida vyer! Här står vi 1000 meter över havet med 10 mil preparerade skidspår runt stugknuten. Vi bor på en genuin fjällstation med ett miljötänk i världsklass där vi möter trevliga människor i alla åldrar - allt bara 53 mil från Stockhom! Vi har det allt bra, eller hur?!

Delikata kryddor till grönsaksgrytan

Vi ses i Grövelsjön! AKTIVTETER & TEMAVECKOR

DU KAN DESSUTOM

• Sport- och påsklov • Fira Nyår & Trettonhelg • Längdläger för tjejer & längdpaket • Vasaloppsträning • Friskis & Svettis fjällvecka • Småbarnspecial • Turskidåkarvecka • Fjällkurs de luxe • Ut & Njut – tanter på tur • Yogahelg • Kitehelg • Skate på vårfjäll

• Äta slowfood & dricka gott • Lyxa med ekologiska våfflor • Följa med på guidade turer • Busa i barnbacken • Njuta av tystnad och natur • Umgås och bara vara

Hitta våra återförsäljare på www.housefairtrade.se

STF Grövelsjön Fjällstation 0253-596880 www.stfturist.se/grovelsjon

Stro fo r Gilla oss på Facebook!

ad sm

LÄTT

jur

The House of Fair Trade Tel 031 - 22 46 96 info@housefairtrade.se

o ch t k at

SORPTION AB Tel: 0290-230 70 info@sorption.se www.sorption.se

REDAKTIONEN

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– Inser mer och mer hur min kropp mår dåligt av ett arbetsliv framför datorn. Har börjat stå mer och gå när jag pratar i telefon, men det räcker inte. Nu försöker jag hålla min fritid så aktiv som möjligt och går ut på upptäckts­ färd i mörkret på kvällen med ficklampa.

.SE

MAGSIN

CAMINO

FOTO TOBIAS JANSSON

Kampen om tiden camino har skrivit flera reportage genom åren om människor som på olika sätt valt att prioritera tid framför materiellt välstånd. Ett exempel är berättelsen om familjen Kok Lange på Brännö utanför Göteborg och deras kamp om tiden och mot samhällets normer. Som prenumerant kan du nu läsa detta reportage direkt på vår webb. Kolla in caminomagasin.se för fler reportage med tema ”det goda livet”. Vi fyller på sidan r­ egelbundet med nytt innehåll från magasinets arkiv.

”Skulle säga att det är insikt utan samhällskritik som är denna artikels kärna. Thoreau var väldigt samhällskritisk.” Johan Zackrisson jämför berättelsen om Markus Torgeby i Camino 37 och hans vistelse i skogen med Henry David Thoreaus bok Walden, i en kommentar på Faceboook.

Framtiden är enkel

372

Så många delningar fick denna ”mobilbild” som vi delade på vår Facebooksida i september…

9:e mars 2015 är det dags för Caminos stora hållbarhetsdag, för andra året i rad. Denna gång handlar det om enkelhet i dubbel bemärkelse; visionen om ett samhälle med mindre prylar och behovet av lösningar som underlättar de hållbara valen. Anmäl dig innan januari för att få rabatterat pris. www.caminomagasin.se

75

REDAKTÖR & WEBB

– Mitt intresse för minima­ lism har fått smått bisarra följder. Jag kan inte sluta tänka på att jag har 1–2 jackor i garderoben som jag inte använder. Det bränner och skaver och de vill ut därifrån! Jag längtar efter promenaden till Emmaus-containern där de får inleda sökandet efter ett nytt hem, och jag får frid i sinnet  …

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

– Det är inte bara brist på tid som skapar stress. Som 30+, singel och utan barn kan jag vittna om en motsatt stress mot den som drabbar barnfamiljer. Det handlar om behovet av planera upp fritiden med meningsfulla aktiviteter, ständigt fylla på um­ gängeskretsen med tillgängliga vänner och, inte minst, se till att ha något att göra på nyårsafton.

Cecilia Cromnow GRAFISK FORMGIVARE

– När denna tidning ­lämnades till tryck var det på dagen exakt 10 år sedan min mamma dog. Bland det sista hon sa var att det enda som är viktigt på riktigt i livet är ­relationer. För det är allt man har. Det är ord som jag tänker på ofta, men inte alltid lever efter.

FOTO TOBIAS JANSSON, YLVA ERIKSSON

NYA

Ingemar Tigerberg

Från inget till eget. We Effect förändrar människors liv. Vi förser människor med kunskap, hjälper dem att bättre nyttja sin mark och underlättar för dem att jobba tillsammans. På så sätt kan de bli självförsörjande och ta klivet ur fattigdomen för gott. Precis som Simaloi Ortelei kan göra nu när hon kunnat skaffa en egen bostad åt sig och sin familj. Hon är ett levande exempel på varför vi skapar samarbeten med människor över hela världen. Vill du veta mer

Foto: Riccardo Gangale

om det vi kallar vi-effekten, besök weeffect.se

TILLSAMMANS MOT FATTIGDOM

MINIMALISM UTE 10 MARS

38 I nästa nummer av Camino kommer vi belysa temat minimalism och enkelhet, som vi spår är nästa stora trend inom hållbarhet. För att människor ska kunna välja hållbart, för att vi ska kunna leva hållbart och ta bra beslut som gynnar framtiden, behöver vi förenkla våra liv. Och många har redan börjat. I usa är trenden kring minimalism stor och i Sverige är det också allt fler som väljer att leva ett liv med mindre prylar, bo på mindre yta, flytta ut från storstäderna eller byta prylkonsumtion mot upplevelser. Vi kommer att träffa några av dessa. Vi frågar oss dessutom vad alla val gör med oss och vad det skulle innebära om det blev enklare för oss att göra rätt. Vi har dessutom intervjuat en av Sveriges roligaste tjejer, Karin Adelsköld, kollat in i Sveriges minsta studentlägenheter och tagit nattåget till Åre för att förstå varför många storstadsmänniskor väljer att flytta dit. Mycket av det ni kan läsa om i nästa nummer kommer vi sedan att belysa ytterligare på Caminos stora hållbarhetsdag den 9 mars som har just temat: ”Framtiden är enkel”.

Framtidens minimalist­boenden finns redan i dag. Här Bokompakt i Lund. FOTO AF BOSTÄDER

/ Caminoredaktionen

77

TILLTÄNKT

C atar in aR olfsdott er-Jan sson Gestaltar den goda framtiden

det enda vi vet säkert är att allting ständigt förändras. Följer man nyhets­ rapporteringen känns det inte som så mycket förändras till det bättre. Eller? Det beror på vad man väljer att fokusera på. När jag skrev min klimatroman Malmö Manhattan 1994 2024 som kom ut i somras gjorde jag det för att det råder brist på bilder av en hållbar framtid. Under mina 20 år som miljöjournalist har jag så tydligt märkt att vi alla springer snabbare i medvind och mot ett tydligt mål. Om vi upplever att fler gör något för en mer hållbar framtid, orkar vi själva göra ännu mer. Vi inspirerar och låter oss inspireras. Vi behöver också gestalta hur framtiden kan se ut. Vi behöver visioner; blodfyllda,

nybart, co2-neutralt bränsle. Det kan man i min bok. År 2024 flyger vi på algbränsle. Tecknen på omställning är tydliga: Vi handlar mer ekoreko, vi odlar mer, vi cyklar mer, vi bakar mer, klädbyter, upcyclar, köper mer grön el, unga äter mer vegetariskt. I Malmö byggs nu odlarlägenheter på höjden där man kan cykla hela vägen in i lägenheten med sin skörd från den gemensamma träd­ gården och Skandinaviens största samling passivhus varav 70 procent är hyreslägen­ heter. I New York blir cykelbanorna fler och fler.

läckra, lockande visioner som gör att vi vågar släppa taget om det gamla. Vi behöver tydliga bilder av hur ett gott liv kan te sig som är annorlunda än det vi lever nu med hög konsumtion, flygresor, bilar som drivs av fossila bränslen, utmattningssyndrom för några och utanförskap för andra.

förenkla och fördjupa. Det är två ord jag gillar som tillsammans visar vägen för ett godare, mera hållbart liv. Den vägen är byggd av lika delar ny teknik som av människors goda vilja. Målet är ett liv där vi kan somna utan en klump i magen av oro för vilken av ens efterlämnande som ska drabbas av jordens fyragradiga tem­ peraturökning. Våra barn, barnbarn eller barnbarnsbarn? Allt är förändring. Hur ser din dröm om ett gott liv ut? Vad kan du göra för att bygga vägen dit och hur får du beslutsfattare att bygga den med dig? Vad behöver du släppa taget om? När du skapar din målbild, glöm inte att uppskatta dig själv för det du redan gjort och gör. Och att uppskatta andra för den positiva förändring de gör.

boken utspelar sig delvis i framtiden, i Malmö och på Manhattan 2024. Då har de södra delarna av Manhattan översvämmats. I Malmö odlar vi fisk och grönsaker på taken i ett och samma system. Alla transporter är fossilfria. Vi bor trängre, delar mera. Livet är definitivt annorlunda. Jag kan verkligen längta dit. Känna en lätthet i hela kroppen över att låta bilden av ett samhälle där vi lever enklare, närmare varandra bli tydlig. Sen måste jag erkänna att den drömmen även innehåller en möjlighet att flyga på för­

Catarina Rolfsdotter-Jansson är journalist, författare, programledare och moderator med hållbar utveckling som specialområde.

”Målet är ett liv där vi kan somna utan en klump i magen av oro

78

te g

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

Li o r da

CAMINO 37

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

e

Caminos stora hållbarhetsdag Måndag 9 mars, Clarion hotell, Stockholm

FOTO ANN-SOFI ROSENKVIST

el k n e är en Framtid NIKLAS LANINGE

BOKA DIN PLATS!

i Boka innan årskiftet och få 1 0 00kr exkl. kr 5 2 59 pris . ! (ord batt gt-ra boka-tidi . exkl kr moms). NGO/student-pris: 995 s). moms (1 295 kr inkl. mom

Mer info om programmet och biljetter finns på: www.caminomagasin.se/hållbarhetsdag

UTFORSKAR NYA VÄGAR DECEMBER 2014 – FEBRUARI 2015

liv. Allt fler är i behov av förenkling i sina fting nshi dow sm, mali mini för den grun Gro eller enkelhet har nog aldrig varit star tag före för d tren na kare. Vad innebär den delsmo affär ser Hur er? tion och organisa

lever drömliv på instagram

Ensamhetens kostnad

Founding Partner & Head of New Business på industridesign­studion People People.

Fler medverkande tillkommer. tlerna och tjänsterna ut som underlä gen cklin utve tar våra val? Och hur kan a leda oss mot en hållbar framtid? Miss ickåtbl fram a unik a dett till inte chansen ande event med en oberoende och utforskande agenda.

Yoga girl

ALEXANDER BARD startar ny religion MARTIN WILLERS

FOTO NINA FRIDEL

Amerikansk ”minima­ list­­­guru” med hundra­ tusentals följare på bloggen Becoming ­Minimalist och författare av flera böcker.

2014 ÅRS SUCCÉ FORTSÄTTER

Basinkomst – prekariatets räddning

Ståuppkomiker, programledare och teknikexpert, känd från tb4, Sveriges Radio och egna bloggen Lilla gumman. JOSHUA BECKER

FOTO MARTIN KJELLBERG

Psykolog, författare känd bland annat från Spanarna i p1 och som vinnare av Augustpriset år 2010.

PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

KARIN ADELSKÖLD

Psykologistudent som skapat dailybitsof.com som bland annat fått 2 000 personer att testa en månad som vegan.

JENNY JÄGERFELD

NR 37 DECEMBER 2014–FEBRUARI 2015 . .

? v i l gott

Vad är ett

+

Stefan Sundström smakar på ett friår INTERPRESS 2092-04

7 388209 207509

RETURVECKA

v 13