Issuu

su pe

U t f o r s k a r n ya v ä g a r

a rv ls pe ci

camino 35

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 Göteborg

nr 35 juni–augusti JUNI–augusti 2014 . . pris 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Fredrik Lindström

Driver med tillväxtreligionen

2 nr grat is

caminomagasin.se

UTFORSKAR NYA VÄGAR

utforskar nya vägar juni–augustI 2014

Just nu får du två valfria äldre nummer av Camino (värde 150 kr) vid köp av en årsprenumeration för 295 kr. Gäller vid köp av prenumeration i nätbutiken och betalning med kort via Paypal. Ange kod ”sommar14” samt vilka två nummer du vill ha som bonus som kommentar när du gör din beställning.

Världens fattigaste president BRAD PITT bygger upp New Orleans

på köpe t

Sommarerbjudande

GRÖN LOBBYISM

a n ar k er v å P

De driver gendan den gröna at framå

Laga mat på blommor och gräs

,17(535(66

7 388209 207509

5(7859(&.$

Är du i Almedalen i år? Kom på våra seminarier där vi tar upp viktiga frågor för en hållbar utveckling Torsdagen den 3 juli och fredagen den 4 juli arrangerar ekobanken, Camino och flera andra en rad seminarier kring hållbarhetsfrågor på Campus gotland, uppsala universitet, Cramérgatan 3. Viktiga frågor som bl.a. vad är hållbar ekonomi, spelregler för idéburen, icke vinstdriven verksamhet, så lyfts hållbarhetsfrågorna i politiken och hållbart kapital kommer att diskuteras. För mer information om de olika seminarierna se det officiella programmet på www.almedalsveckan.info

ekobanken och Caminos seminarier hålls på fredagen 4 juli Plats: Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal B23

Övriga seminarier som arrangeras av Ekobanken:

u 09:30-10:15

TorsdAg 3 juli Plats: Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal F20

FredAg 4 juli Plats: Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal B23

Debatten om robotarna som tar våra jobb är inte ny. Men när robotarna blir allt mer automana blir listan på vad de kan göra väldigt lång. Är utvecklingen ett hot eller en möjlighet för samhället? Medverkande: Johan Ehrenberg, vd debattör, ETC. Ingemar Tigerberg moderator redaktör, Camino.

u 8:00-9:30 starta företag tillsammans för mer hållbart samhälle Medverkande/medarrangör: Coompanion

u 08:00-09:15 Hur arbetar vi med hållbart kapital till lokal utveckling och sociala entreprenörer? Medverkande/arrangörer: Annika Laurén, vd, Ekobanken. Sammy Almedal, vd, JAK. Ulla Herlitz, vd, Mikrofonden Sverige. Kristina Herngren, vd, Coompanion Sverige. Staffan Bond, verksamhetsansvarig, Hela Sverige Ska Leva. Alexander Ingster Hofgren, moderator, Coompanion/JAK.

Tar robotarna våra jobb, igen?

u 10:30-11:15

de ”goda” lobbyisterna: så lyfts hållbarhetsfrågorna i politiken

Hur får vi gehör för viktiga frågor om miljö och sociala frågor i valdebatten och det politiska arbetet i stort? Tre lobbyister berättar om hur de driver sina frågor inför valet - hur når de ut i bruset? Medverkande: Mattias Goldmann, vd, Fores. Magdalena Streiffert, generalsekreterare, Fairtrade. Malin Roux Johansson, ordförande, Real Stars. Johanna Stål, moderator chefredaktör, Camino. u 11:30-12:15

så kan beteendevetenskapen hjälpa oss att rädda miljön

Allt fler vänder sig till beteendevetenskapen för att hitta nya metoder att påverka människors livsstil i en mer hållbar riktning. Representanter från näringslivet, ideella sektorn och akademin diskuterar hur vi kan implementera och samarbeta kring ”grön nudging”. Medverkande: Kaj Török, Head of Strategy, Futerra. Åsa Sandberg, grundare, A Win Win World. Caroline Peterson, grundare, marknadsansvarig och moderator, Camino. Medarrangör: Futerra

u 10:00-12:00 Vad är hållbar ekonomi? Medverkande/arrangörer: Kristina Persson, grundare och ordförande, Global Utmaning. Pär Granstedt, ordförande, Trialog Tankesmedja. Annika Laurén, vd, Ekobanken. u 13:00-13:45 generation kooperation – unga tillsammansföretagare med värderingar Medverkande/medarrangör: Coompanion u 14:00-15:30 Hur kan vi skapa bätte spelregler för idéburen, icke vinstdriven verksamhet? Medverkande/medarrangörer: Idéburna Skolors Riksförbund. Famna, Värna, Vidarkliniken, Trialog Tankesmedja m.fl. u 15:45-16:30 Varför borde miljömärkt få lägre ränta? Medverkande: Johan Öhnell, Ekobanken m.fl.

u 13:30-15:00 Hållbarhet – helhetssyn behövs! Men hur gör vi? samtalsledare: Kristoffer Lüthi, vVD, Maria Flock Åhlander, ekonomiansvarig och Annika Laurén, vd, från Ekobanken.

UTFORSKAR NYA VÄGAR

r en dags föare varm k politi Ekobanken är en transparent bank för människor som tar ansvar för hur pengar verkar, hur pengar investeras och varifrån lånade medel kommer.

innehåll

camino 35

TEMA

20 Präst för en ny tid

valet

Fredrik Lindström tycker att det är dags för en ny upplysningstid. På liknande sätt som vi kastade oss loss från kristendomens bojor ska vi nu göra upp med tillväxtideologin. Text Ingemar Tigerberg Foto Magdalena Stål

24 Lobbyister med gott samvete Lobbyister är inte bara multinationella företag och tankesmedjor. Det finns framgångsrika politikerpåverkare även bland oss som brinner för ett hållbart samhälle. Hur lyckas de?

Alltid i Camino 6 KOMMENTERAT Reaktioner från läsare. 7 NÄRBILD Aktieaktivisten Olivia Linander vill kasta ut fossilbolagen ur portföljen. 8 UTBLICK Peace & Love-festivalen återföds i ny tappning. 9 SPANAT Korta reflektioner om ecocide, H&M:s hållbarhet, vegetarianism och bekämpningsmedel. 11 destination London 13 i SÄSONG Så odlar du kryddväxter. 14 TEKNISKT Äntligen schysta mobiler (som kan läsa dina känslor). 16 DESIGNAT Plusenergibyggnader som sticker ut. 19 VÄNNER Hitta schysta företag och organisationer. 58 SMAKRIKT Förföriska recept och tips från ekohyllorna. 66 MODE Modebloggare med grönt hjärta. 68 SUNT Den mångsidiga kokosoljan konkurrerar ut det mesta i hyllan. 69 SÅ FUNKAR DET Så förnybart är molnet. 70 KULTURELLT Per Grankvist brinner för engagemang och Ingemar Tigerberg har dykt ner i serieböckernas satirvärld inför valet. 73 Diy Köksskopa av plåt. 74 PÅ PLATS Caminos stora hållbarhetsdag: Bortom trenderna. 75 REDAKTIONEN Klipp från Caminomagasin.se där det finns massvis gratis för prenumeranter.

Text johanna stål

32 Fightern bakom kulisserna Radikalast i partiet? Camino har sökt politiker i olika läger som vågar vara obekväma och brinner för att dra sitt parti i en grönare riktning. Text Caroline Petersson Illustration Erik Nylund

38 Brad Pitts gröna skötebarn

Efter Orkanen Katrina förvägrades många New Orleans-bor hjälp från staten för att återskapa sina förlorade hem. Skådisen Brad Pitt reagerade på sveket och satsade på nya klimatsmarta bostäder för de drabbade. Text & foto Lasse Edfast

44 Där alla känner presidenten Tycker du politiker verkar giriga och verklighetsfrånvända? Följ med till klimatföredömet Uruguay vars president skänker bort merparten av sin lön till välgörenhet. Text & foto klas lundström

52 Hon vill skapa framtidens ö Åland vågar tänka utopiskt. Den lilla autonoma ögruppen i Östersjön har makten över framtiden i egna händer och siktar högt. Drivande är öns starke kvinna. Text & foto Heidi Henderson

58 Vild i köket

44 3

Gräs eller ogräs? Mycket av det vi vill bli av med i rabatter och mellan gatstenar är både ätbart och gott. Ekokocken Rune KalfHansen och örtexperten Lisen Sundgren bjuder på ogräsrecept. Text Caroline Petersson Recept Rune Kalf-Hansen & Lisen Sundgren foto Charlotte Gawell

om camino

FOTO magdalena stål

Fredrik Lindström är komiker, programledare, historiker och regissör. Nu är han aktuell med den nya föreställningen Ägd, en tillväxtkritisk föreställning ihop med Henrik Schyffert. För Camino berättar han om hur man med humorns hjälp kan nå människor som annars inte nås av tunga budskap och om vårt komplexa förhållande till tid och pengar.

CAMINO 35 camino magasin Camino c/o Lusthuset Södra larmgatan 6 41116 Göteborg info@caminomagasin.se

utforskar nya vägar Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ett personalägt företag Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

Chefredaktör Johanna Stål js johanna@caminomagasin.se redaktör & INGEMAR tigerberg it ingemar@caminomagasin.se ansvarig utgivare vän- och Caroline Petersson cp caroline@caminomagasin.se marknadsansvarig Grafisk formgivare tobias jansson Skribenter Lasse Edfast, Heidi Hendersson, Klas Lundström, Jonas Mosskin, Caroline Petersson, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg Fotografer Lasse Edfast, Lena Granfelt, Charlotte Gawell, Heidi Hendersson, tobias jansson, Klas Lundström, Johanna Stål, Magdalena Stål ILLUSTRATör Erik Nylund TRYCK & REPRO Zetterqvist tryckeri Papper Omslag Multioffset 250g Inlaga Cyclus Print 90g annonsbokning caroline petersson caroline@caminomagasin.se, 076-170 55 76 Distribution Interpress, Nätverkstan kultur i väst Prenumerera www.caminomagasin.se 23 kr/mån digital prenumeration 29 kr/mån digital + papperstidning 295 kr digital + papper ett år (inom Sverige) 425 kr digital + papper två år (inom Sverige) Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@natverkstan.net, 031- 7439905

Anlita oss!

Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej.

Text & Bild

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Camino ges ut av getaware ekonomisk förening ISSN 1654-2282

Föreläsningar

Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

HEJ MEDARBETARE!

Heidi Hendersson … är en nyligen utexaminerad finlandssvensk journalist med förkärlek för miljöfrågor och hållbar livsstil. Under sin treveckors-praktik på Camino hann hon med både att skriva modereportage och göra en intervju med den egna åländska miljöministern. På fritiden tycker hon om att tryna på loppisar, lyssna på musik och pyssla nytt av gammalt. Hon gör gärna sin egen deoderant och upprörs av kemikalier och slit och släng-kulturen. Lever efter devisen ”Var förändringen du vill se i världen”.

ledare

camino 35

”

Jag känner själv hur jag blir argare och argare ju mer jag ser att det barkar åt fel håll EN ARG och obotlig pessimist jag är i grunden pessimist. Eller som många kallar

44 60 johannas lästips Jag har aldrig varit i Uruguay, men blir oerhört sugen efter att ha läst Klas Lundströms poetiska berättelse om landet med världens fattigaste och samtidigt rikaste president. Det vilda köket är en oerhört bra titel på Lisen Sundgren och Rune Kalf-Hansens gemensamma bokprojekt. Men det är väl så det blir när en av sveriges bästa kockar och en örtexpert går samman och skriver bok ihop.

det: realist. Allt ordnar sig inte till slut, alla får inte drömprinsen, vi lever inte för evigt, troligtvis kommer inte planeten att klara av människornas framfarter. Jo, den kommer klara av det, men den kommer se till att vi dör innan den gör det. Och så kommer den långsamt att återhämta sig. Ändå försöker jag vara optimist, jag tror att det hjälper att tänka positivt, att tro på att saker löser sig. Men det är en fin linje, ilska är minst lika viktigt. Framförallt är det viktigt att förstå ilskan och inte komma med tomt överslätande kommentarer om att ”det ordnar sig, tänk positivt”. Just nu är jag jäkligt förbannad. Jag är arg över att vi inte ställer om, att många politiker inte tar klimatfrågan på tillräckligt allvar – skulle de göra det skulle politiken se radikalt annorlunda ut. Jag är arg över att inte människor i allmänhet tar miljöproblemen på större allvar. Jag känner själv hur jag blir argare och argare ju mer jag ser att det barkar åt fel håll. Och oroad ser jag hur andras ilska får utlopp i extremåsikter. Vi blir räddare för varandra, för det som är annorlunda, vi försöker rädda vårt eget skinn, ta hand om ” våra egna”, stänga våra dörrar, isolera våra hjärtan. För vi får inte vara arga, inte ledsna, inte rädda – vi ska konsumera bort vår rädsla och läsa kylskåpsaforismer varje morgon när vi vaknar för att stänga ute mörkret. Miljöpartiets slogan ”Politiken måste bli varmare, inte klimatet” är talande för vår tid. Oavsett om man tycker MP har bästa politiken eller inte så handlar det om det – vi måste förstå varandras rädslor, varandras ilska, varandras

längtan. Och vi måste ta klimatfrågan på allvar, innan även optimisterna tappar hoppet.

det här är ett nummer tillägnat politiken. Vi har valt ut några av de mest radikala politikerna i olika partier och frågat vad som driver dem. Jag träffade två av Sveriges mest framgångrika gröna lobbyister och frågade hur de gör för att nå fram. Vi skriver också om världens fattigaste president som samtidigt är världens mest givmilde, och om hur Brad Pitt tog på sig statens jobb när han byggde upp klimatsmarta hus efter stormen Katarina i New Orleans. Du får lära dig mer om Ålands gröna politik, om vilda ätliga växter i köket, om kokosolja, en återuppstånden festival och etiska mobiler. Dessutom får du en exklusiv intervju med Fredrik Lindström om vår tids stora fråga, konsumismen och tillväxten. Och Fredrik klarar, som alltid, av att göra humor av viktiga frågor. Nu åker Camino till Almedalen för att vara med och påverka, missa inte vårt program på fredagsmorgonen den 4:e juli där vi pratar lobbyism, robotar och beteenden. Ha en bra sommar, men glöm inte att lite ilska, konstruktivt använd, kan göra rätt mycket nytta.

johanna stål chefredaktör

Foto tobias jansson

Skriv & vinn ION! en prenumerat

Tåg kan vara ett alternativ till flyg vid skolresa.

Vi visade våra elever ett alternativ till flyget

Är ekoapelsiner behandlade med fiskrester?

tips/inspiration Hej Caminoredaktionen! Jag arbetar som samhällskunskapslärare vid ett gymnasium i Karlstad. På vår skola har vi en internationaliseringsprofil för de elever som läser samhällsprogrammet. Som en del av elevernas inriktning ville vi ta med eleverna på en resa till Bryssel för att besöka en svensk parlamentariker. När vi satt oss för att planera resan kände både jag och min kollega att det inte kändes så bra att vi automatiskt sökte efter billiga flygresor. Så, för skojs skull tittade vi på vad det skulle kosta att i stället resa med tåg. Till vår stora förvåning visade det sig att det inte innebar någon egentlig prisskillnad om man köpte interrailpass till eleverna. Så, med en klassuppsättning interrailpass föddes iden att man skulle kunna ge sig av på en tågluff. Eleverna var först lite tveksamma till att åka så mycket tåg men vi lyckades övertyga dem om att det skulle bli ett både bättre och mer miljövänligt alternativ. Resan blev oerhört lyckad och även de elever som först var kritiska har efteråt tackat för ett fint äventyr. Torsdagen den 20 februari hade vi releasefest för den bok vi skrivit om resan. Boken finns tillgänglig gratis på iTunes (Titel: Fugikluffen14 reds. anm.). Vi från skolan är oerhört stolta över att vi visat för våra elever att ett alternativ till flyget inte bara är möjligt utan också väldigt mycket trevligare.

fråga /kritik

En läsare skrev följande kommentar på Facebook med anledning av en artikel om hur apelsinskal kan användas som rengöring, där det framgår att ekologiska apelsiner sprayas med bekämpningsmedel i form av fiskprodukter och algen kelp. "Fiskprodukter? Nu blev jag faktiskt lite besviken. Menas det något som är gjort av fisk? I så fall är det varken bra för vegetarianer eller fiskallergiker! Det låter mycket märkligt, ska man då stryka apelsiner från listan över veggievänliga produkter? Lotta

Mer om kärnkraftens baksidor uppmaning/kommentar Hej! Jag efterfrågar lite mer artiklar i tidningen om förnybar energi. Vi är på gång att sätta upp solceller på vårt hus. Jag har läst lite på nätet om förnybar energi och kärnkraft, och det verkar tyvärr så att många är blinda för kärnkraftens olycksrisker. Många kärnkraftsförespråkare kan inte se att förnybar energi har någon framtid. Läste i Göteborgs Posten om Åsa Moberg som nämnde en undersökning på Stanforduniversitetet om energi, där kärnkraft var det energislag som släppte ut näst mest koldioxid. Är detta något ni kan kolla och skriva om? Många ser också att kärnkraft är billigt, för de betalar bara någon promille i försäkringskostnad för olyckor, händer något så får medborgarna vara med och betala. En annan sak som skrivs mycket om sista tiden är att vi skall äta mindre kött och mer grönsaker. Vi människor är olika och tål att äta olika mat. Nu provar jag att äta mer enligt LCHF och det verkar vara det bästa för mig, annars får jag i mig för lite näring och energi. När det gäller frukt är det bara citrusfrukter som jag kan äta utan problem. Så hur vi ska göra för miljön när det gäller mat får nog bli individuellt. Äter självklart ekologiskt av det som går att få tag i och odlar förövrigt tomater och gurka ekologiskt. thomas Tack för tipset och för att du delar med dig av dina tankar. Det kan mycket väl bli en artikel om kärnkraft framöver. Vad gäller maten så har du nog rätt. Man får hitta "sitt" bidrag. Det går att äta LCHF utan att det nödvändigtvis måste vara massa kött. Läs gärna om Eko-Atkins i Camino-artikeln Tål planeten dieten? som finns på nätet. Caminoredaktionen

Hej! Ja, detta förvånade även mig. Infon i artikeln kom från organisationen Äkta Vara och de meddelar att informationen är felaktig och har nu ändrat på sin webbplats. Rätt ska vara att fiskrens och kelp används som organiskt gödsel i odlingarna, inte att det används som bekämpningsmedel. Även KRAV bekräftar detta. Johanna

I receptet på Apelsin- och morotsmarmelad i förra numret smög det sig in ett fel. Det ska vara 0,5 dl syltad ingefära, inte 0,5 kg som det stod. Hoppas ingen hann göra misstaget.

rättelse

I reportaget "Kollaps eller teknomani" i Camino 27 (2011) ställde vi kärnkraftsförespråkaren Mark Lynas mot kollapsutmanaren David Jonstad.

illustration petter almgrem

kommenterat

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas insändaren om tågluff.

närbild

aktieaktivisten

Kampanjen Fossil Free har gräsrotsmobilisering som strategi för att på lång sikt påverka politiken. Tack vara stora framgångar i USA har kampanjen spridit sig till tio andra länder. Vi har träffat den svenska projektledaren Olivia Linander. Text caroline petersson Hur har kampanjen Fossil Free påverkat den politiska agendan för klimatfrågan i USA? – Kampanjen drivs av organisationen 350.org och går ut på att få institutioner som exempelvis universitet, kyrkor och kommuner att ”desinvestera” det vill säga att sluta placera sina pengar i fossilindustrin. Liknande strategi användes i USA mot apartheid då studenter gick samman och fick stora universitet att skriva under på att sluta investera i sydafrikanska bolag. Det var så frågan kom in i samhällsdebatten och till slut fick presidenten att ta ställning mot apartheid. Hittills har Fossil Free-kampanjen fått åtta stora universitetet i USA och ett 15-tal städer att skriva under på deras krav. I juni

förra året höll president Barack Obama sitt första tal helt ägnat åt klimatet och pratade då bland annat om behovet av att ”invest and divest”. Det var tydligt att han hade tagit till sig av retoriken och klimatrörelsens krav. I Sverige är vi ett 100-tal frivilligt aktiva som driver kampanjer på åtta universitet och i tre kommuner. Jag försöker vara spindeln i nätet och hålla koll på vad alla gör. Hur ser du på politikens möjligheter att komma till bukt med klimatutmaningen? – För att jag ska kunna känna att det finns något att kämpa för måste jag behålla mitt hopp till politiken. Klimatet kräver snabba åtgärder och enda sättet att nå snabba åtgärder är

genom politiska beslut. Jag tror på att bygga politik från gräsrotsnivå, precis som strategin bakom vår kampanj. Genom att visa vad vi som medborgare står för och vad vi inte kan acceptera kan vi förändra politikernas syn på vilka beslut som är möjliga att ta. Fossil Free-kampanjen pågår förutom i USA och Sverige i ytterligare nio länder. Den 22-24:e augusti medverkar Fossil Free på mötet Powershift som arrangeras av unga klimatnätverket Push Sverige, där Olivia också är en av frontfigurerna. fossilfree.org powershiftsweden.org

UTBLICK

Miss Li, född i Borlänge, är en av artisterna som uppträder under nya Peace & Love World Forum.

En kärlekshistoria återföds

De var bäst i Sverige på att vara mer än en musikfestival, med samtal, debatter och kultur. Nu återföds Peace & Love i en ny kostym som lovar leverera ännu större fokus på visionen om rättvisa, fred och kärlek. Text johanna stål när festivalen peace & love gick i graven 2013, två

månader innan det var dags för förra sommarens festival, var det många som blev besvikna. Trogna fans, organisationer som medverkat i många år och besökare som inte fick tillbaka inbetalda pengar. Festivalen gick i konkurs och lämnade ett tomrum i den svenska festivalsommaren som annars domineras starkt av rena musikfestivaler. Kvar i Borlänge fanns eldsjälarna i Peace & Love Foundation, en ideell organisation, separerad från musikfestivalen, och tanken på att göra en mindre festival som mer inrik-

tade sig på samtal blandat med musik föddes. Sista april i år släpptes de första namnen på Peace & Love World Forums medverkande och trots att de allra största namnen lyser med sin frånvaro är det ändå stor fokus på musik, med artister som Miss Li, Melissa Horn, Kartellen, Ebbot Lundberg, Edda Magnasson och Dogge Doggelito. I inspiratörsdelen hittar vi bland annat Anders Wijkman och föreningen Expo. Arrangören Peace & Love Foundation har jämlikhet, rättvisa och demokrati som hörnstenar. De samarbetar med Föreningen Peace & Love som bland annat driver café Peace & Love

i Borlänge och arrangerar välgörenhetsprojekt och kulturella evenemang året runt. Vi hoppas att den nya festivalen tar ytterligare ett steg för att även lyfta miljöfrågor såväl genom själv arrangemanget som genom valet av föreläsare. Peace & Love World Forum arrangeras 4-5 juli i Borlänge. Biljett kostar 690 kr. Ett biljettköp garanteras av biljettgaranti, så att pengarna återbetalas om festivalen ställs in. Så var inte fallet under förra årets festival, vilket orsakade många arga biljettköpare.

spanat

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

foto

FRAN MONKS

Polly Higgins är advokaten som driver frågan om ekomord.

Helena Helmersson har bråda dagar på H&M.

Lisebergs nya restaurang Green Room serverar endast växtbaserad mat.

Just nu Talas det om…

90% ... av alla oekologiska frukter innehåller rester av bekämpningsmedel, berättar Naturskyddsföreningen som vill att gravida och små barn ska rekommenderas ekologiskt. Men Livsmedelverket står fast vid åsikten att nivåerna är så låga att det inte är skadligt.

… ecocide. Under våren gästade advokaten Polly Higgins Sverige. Hon arbetar för att brott mot naturen, ecocide, ska in i EU:s fördrag så att olika aktörer ska kunna dömas i internationell domstol för ekobrott på samma sätt som för folkmord (genocide). Polly berättade att Sverige har en viktig roll fram till 2015 då EU:s fördrag (nuvarande Lissabonfördraget) ska omförhandlas och att hon behöver något land som yrkar på att ett sådant tillägg ska införas. Sverige har tidigare varit med på banan, genom att Olof Palme lyfte frågan redan på Stockholmskonferensen år 1972. Frågan är nu vilka politiker som är modiga nog att lyfta fram det på agendan igen. … Helena Helmersson har det svettigt som hållbarhetschef på klädjätten Hennes & Mauriz. Å ena sidan har hon lyft fram positionerna enormt genom testinförandet av levnadslöner för textilarbetare hos deras leverantörer i Bangladesh, införandet av klädåtervinning, ekologiska kollektioner och nya miljöbättre material. Å andra sidan blev hon anklagad på Nordic Fashion Summit i Köpenhamn för

affärsidén att kränga billiga kläder och uppmuntra till slit och släng, vilket går emot alla miljösatsningar – en fråga som egentligen borde ställas till H&M:s ägare. Frågan blev obesvarad och Helena passade istället på att lansera nya märkningen Clevercare, en webbplats med tips på hur konsumenter ska sköta sina plagg för mindre miljöpåverkan. Webbsidehänvisningen går att hitta på H&M:s kläder, ihop med övriga skötselråd. … vegetarianismen ökar lavinartat. I förra Camino listade vi vego som en av de stora hållbarhetstrenderna med potential att växa. Sedan dess har nöjesparken Liseberg öppnat en vegorestaurang, en helt vegansk matbutik har öppnat i Göteborg, magasinet Vego sålde slut sitt första nummer, IKEA lanserade vegetariska köttbullar och ordet ”växtbaserad kost” är numera på alla hälsomedvetnas läppar. Djurens Rätt släppte en rapport som visar att var tionde svensk är vegetarian, och att 37 procent av köttätarna tänkt mer på vegetarisk mat den senaste tiden. Flest vegetarianer finns, föga oväntat, i Skåne och Storstockholm.

Bryr du dig om vad banken gör med dina sparpengar? De pengar som du som sparare låter en bank förvara och förvalta åt dig ligger inte stilla i ett bankvalv och väntar på att du ska ta ut dem. En banks uppgift är att investera insättarnas pengar i något, i första hand genom att ge ut lån. Det är vanligen sekretessbelagt vad en bank lånar ut till. Som insättare kan man därför inte veta om ens pengar åstadkommer sådant man själv tycker är bra eller dåligt. I Ekobanken är det inte så. Vi publicerar alla lån till verksamheter på vår hemsida och i tidningen Goda Affärer. Vi är den enda bank i Sverige som gör detta helt konsekvent. Dessutom ställer vi krav på våra låntagare. Alla lån till verksamheter i Ekobanken ska bidra till ett ekologiskt, socialt eller kulturellt mervärde eller vara av betydelse för den lokala ekonomin. Vi lånar inga pengar på finansmarknaden utan lånar endast ut våra sparkunders pengar och sedan starten1998 har banken inte haft någon kreditförlust. Då kan man förstå att våra låntagare också är ekonomiskt hållbara.

”Fler transparenta och hållbara banker behövs för att stödja en mera rättvis, miljömässigt sund och hållbar ekonomi.” Ekobankens vd Annika Laurén

Det lönar sig med hållbarhet.

ekologiskt - socialt - kulturellt Ekobanken är en transparent bank för människor som tar ansvar för hur pengar verkar, hur pengar investeras och varifrån lånade medel kommer. www.ekobanken.se

destination

destination: london

En vecka i London kan spenderas enbart i de vackra brittiska parkerna eller längs med Themsen i folkmyllret. Ekopimpa upplevelsen genom att köpa med lite mat till parken från Whole Foods Market eller variera parklivet med lite farmliv. Text & foto johanna stål Naturlig smörja

Missa inte Neal's Yard om du befinner dig i centrala London. Gården som köptes på 1970talet av Nick Sounders gjordes om till ett alternativt område med butiker som följde Nicks filosofi om alternativt, småskaligt och etiskt. Nicks vän startade Neal's Yard Remedies som ett av de första företagen och finns kvar än idag. Deras tillverkningsfabrik ligger i Dorset och alla örter och växter i produkterna odlas i närheten av fabriken. Produkterna innehåller bara saker från naturen och de säljer bara i England. En personlig favorit är babyoljan med jojoba och olivolja. 1 Neal's Yard

Urban farm

Reser du med barn eller längtar efter lite lantliv mitt i stadsbruset kan du söka dig till Hackney City Farm i östra London. Den ligger bredvid Columbia Roads blomstermarknad och nära alla vintage-butiker på Brick Lane. Här kan du promenera runt bland hönor och titta på grisar, får och andra djur. Dessutom kan du käka äggfrukost på färska ekoägg i det bohemiska och barnvänliga caféet. Missa inte den läckra banankakan eller att strosa omkring i den lilla vildvuxna odlingen. 1a Goldsmiths Row

Etablerad ekojätte

För en medveten ekofoodie är Whole Food Market ett självklart val när man är i Storbritannien eller USA. Kedjan som öppnade som en alternativ butik i Texas 1978 har idag hela 365 butiker och köpte dessutom upp brittiska Fresh and Wild 2007. Här är allt ekologiskt, ”naturligt” och fairtrade. Mat, dryck, hudvård, rengöringsmedel, lite inredningsvaror och tidningar finns att köpa. Dessutom finns alltid en salladsbar och lite fika. I den stora Kensington-butiken finns en hel våning med olika restauranger. För en ekonörd kan flera timmar spenderas här, tro mig. The Barkers Building 63-97 Kensington High Street

ner fler destinatio in .se as på caminomag

Res till London utan flyg

Färja går från Esbjerg i Danmark till Harwich i England. Tar 18 timmar. Från Harwich kan du sedan åka tåg 13 mil till London. Alternativt åker du tåg hela vägen, via Eurotunneln under engelska kanalen. Tåg från Köpenhamn tar cirka 17 timmar och billigast är att köpa ett Interrailkort från ca 2500 kronor.

Since 1921

Ekologisk hudvård från naturen • • • •

Endast naturliga ingredienser Ekologiskt och biodynamiskt odlade växter Äkta eteriska oljor Baserade på över 90-års kunskap

• • • •

Miljömedveten produktion Nedbrytbart innehåll Dermatologiskt testat Aldrig testat på djur

Om hållbarhet är inne, har Weleda varit inne sedan 1921

Följ oss på Instagram instagram.com/weledasverige

Följ oss på Facebook facebook.com/weledasverige www.weleda.se

I säsong

Kryddodlartips!

. Välj en solig plats. . Välj ekologiska kryddor eller fröer, och ekologisk jord.

. De flesta kryddor vill ha en

mager men väldränerad jord, en mullrik sandjord är optimalt.

. Vattna väl i etableringsfasen,

sedan klarar de flesta sig med lite vatten.

. Glöm inte att bort att använda kryddorna i matlagningen.

kryddodling för nybörjare Vi blir allt fler som vill försörja oss själva med frukt och grönt under sommarhalvåret. Men för den som fortfarande är nybörjare är kryddor en bra och lätt start. Text johanna stål foto lena granfeldt självhushållning är tillbaka! John Seymours klassiker Självhushållning från 1979 kommer ut i nytryck i sommar och boken Rätt ur jorden – Handbok i självhushållning av Bella Linde och Lena Granfeldt kom tidigare under våren. Den sistnämnda är en allomfattande guide- och tipsbok med enkla råd och baskunskaper i vad en självhushållare behöver kunna när det gäller huvudsakligen odling. Föregångaren och klassikern Självhushållning innehåller dessutom tips på jakt, att hålla djur, alternativa energikällor, hantverk och eldstäder. I juni-juli är säsongen för odling redan igång sedan flera månader, även om livet som självhushållare kan starta närsomhelst på året. Det

finns fortfarande möjligheter för dig som inte hunnit odla något ännu att sätta igång. Om du så bara har en liten plats på balkongen är det alltid trevligt att odla sina egna kryddor. Här kommer några lätta kryddtips från boken Rätt ur jorden.

Oregano

Gräslök

Rosmarin

En flerårig ört som kan sås på friland och bör hållas fuktig. Kan skördas hela sommaren om plantorna inte går i blom.

Mynta

En perenn som sprider sig ohämmat om den inte begränsas. Kan frösås eller förökas genom delning. Bevaras bäst genom frysning snarare än torkning.

Flerårig och vacker som blommande buske. Lockar till sig humlor, bin och fjärilar och är ganska härdig. Köp färdig planta under sommaren eller fröså i mars-april. En känslig perenn, vars rötter behöver täckas för att överleva vintern. Kan tas in under vintern. Köp en färdig planta som du kan föröka. Att fröså tar för lång tid i svenskt klimat.

TEKNISKT

Så här ser den första versionen av Fairphone ut.

Lurad av luren?

Vill du kunna tolka dina kompisars känslor när ni pratar i telefon, eller köpa en telefon som är producerad under schyssta villkor? Nu finns det nya mobiler och appar som tar mobilutvecklingen ytterligare steg framåt. Text ingemar tigerberg Schyssta telefoner på g

nederländska Fairphone har levererat sina första ”schyssta” mobiler. Konceptet går ut på att kunderna skriver upp sig i förväg och sedan tillverkas ett fast antal smartphones som går direkt till kunden utan mellanhänder. Nästa leverans omfattar 35 000 telefoner som alltså ska vara tillverkade med respekt för miljö och mänskliga rättigheter i alla led som går att kontrollera. Detta projekt har växt med oerhörd framgång och målet – att visa att det går att tillverka en telefon med den senaste tekniken på ett schysst sätt för en rimlig prislapp (cirka 3000 kronor) – verkar vara nått. Utseendemässigt ser den ut som vilken smartphone som helst, storleksmässigt är den något större än en

Iphone och operativsystemet som används är Android. En snabb överblick över användarrecensionerna ger intrycket av en stabil mobil med medelprestanda. För övriga mobiltillverkare finns det snart chans att ansöka om TCO-märkning. TCO Development har blivit riktigt stora världen över på att granska elektronikbranschen och deras märkning har gått från att enbart handla om strålning och användarens arbetsmiljö till att inkludera miljö och sociala villkor i produktionen. Noterbart är att det enda av de stora varumärken som sagt nej till granskningen (som sker av en oberoende tredjepart) är Apple. Fairphone.com Tcodevelopment.se

Klimatkompenserade abonnemang etc är kanske mest känt för sina tidningar och sin frispråkige VD Johan Ehrenberg men har på senare år även gett sig in i elbranschen. Först kom ETC el och ETC egen el och nu lanserar de ETC Mobil som också har en strömkoppling. Enligt bolaget drar en smartphone lika mycket el som ett kylskåp, om man räknar med den el som genereras av internetanvändningen. Eftersom elen som driver internet mestadels kommer från koloch gaskraft (Se så funkar det i detta nummer) så får våra smarta mobiler en ”klimatskuld” som man med hjälp av ETC:s mobilabonnemang kan kompensera för. 20 kronor av varje månadsavgift går nämligen till utbyggnaden av solenergianläggningar i ETC:s regi. Abonnemanget ska i övrigt vara prismässigt jämförbara med övriga operatörer men man slipper både bindnings- och uppsägningstid, vilket gör det enkelt att byta till och behålla sin gamla mobil.

ryan hyde foto

Redaktör ingemar tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Sur? Mobilen märker det.

Bättre än människor på att läsa känslor nya programvaror för mobiler och datorer är bättre än människor på att känna igen olika ansiktsuttryck. Enligt en studie som publicerades i tidskriften Current Biology verkar den här tekniken redan vara långt framme. I experimentet som studien grundar sig på lyckades människor läsa av andra människors ansiktsutryck korrekt 50 procent, medan datorerna hade rätt 85 procent av gångerna. Såklart finns redan en app för det här. Emotient använder mobilens inbyggda kamera för att fånga människors ansiktsutryck som programvaran sedan tolkar. En liknande produkt är Affectiva som istället använder datorns webbkamera, men då riktad mot användaren (!) Tjänsterna är främst framtagna för att hjälpa säljare att förstå sina kunders reaktioner. Man kan undra vem som vill ha en sådan tjänst använd mot sig. Hoppet ligger nog snarare i att den här tekniken används som hjälpmedel för exempelvis människor med autism som har svårt att tolka och förstå andra människors känslor, men det finns nog anledning att vara lite uppmärksam på vart den här tekniken tar vägen.

Etcmobil.se

Emotient.com affdex.com

Utvecklingen av Fairphone sker i open source-anda. Här är några prototyper av version 2 som användare och läsare fick tycka till om.

designat

Byggnaderna som ger mer än de tar Tysklands energirevolution sker tack vara modiga politiker och en drivkraft att vilja ligga före. Enbart i Hamburg sker en rasande utveckling av smarta energilösningar och kreativa byggnader. text johanna stål foto IBA Hamburg

I väggarna på The Clever Treefrog finns bioreaktorer där mikroalger odlas.

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

Hamburgs energikulle har plats för vindkraftverk, solceller och skejtare.

ENERGIWENDE

Regeringsbeslutet Energiwende syftar till att ett nytt energisystem ska byggas upp i Tyskland. Koloch kärnkraft ska avvecklas till förmån för sol och vind. när det gäller att skapa kreativa, miljöbättre byggnader som drivs av – och skapar grön el. Tack vara politikens tydliga riktlinjer lönar det sig att satsa förnybart. Hamburg är Europas ledande miljöstad och mellan 2006 och 2013 höll de i utställningen International Building. Efter utställningen har staden beslutat att förvandla utställningen till ett urbant utvecklingsprojekt med många nya relevanta projekt. Här är några som byggdes under utställningsperioden och som nu kan besökas.

tyskland är på frammarsch

En trevligare bunker

Energibunkern i Wilhelmsburg ser kanske inte så miljövänlig ut. Den grå betongklumpen var tidigare ett skydd vid flyganfall. Nu har den omvandlats till en symbol för förnybara Willhelmsburg. Byggnaden, som härstammar från 1943, har numera en solfångare på taket och mot öster, tar emot överskottsenergi från en närliggande fabrik och har ett system för träförbränning. Bunkern kommer generera 22500 megawatt energi och tre Gigawattimmar med elektricitet, vilket räcker till cirka 3000 hushåll.

En smartare trädgroda

Ett hus som använder en så kallad bioreaktor för att odla mikroalger, har rönt stor uppmärksamhet i designvärlden. The Clever Treefrog designades i samarbete mellan Splitterwerk, Arup och Bollinger und Grohmnan. De inspirerades av världens minsta energiproducent,

mikroalgen, för att leverera förnybar energi. I april 2013 fylldes glasen med mikroalger. Algen odlas direkt i byggnadens ”hud” i genomskinliga glasfönster fyllda med vatten och näring, så att den växer två gånger snabbare än normalt. Solljus påverkar också tillväxten. Energin kommer dels genom det soluppvärmda vattnet och dels från de små droppar fett som algerna tillverkar då de ”äter” koldioxiden. Dropparna används till biomassa och värme. Ett ypperligt exempel där naturen är förebilden som plockas in i ett urbant sammanhang.

Bättre än sopstation

Den tidigare sopstationen för giftigt avfall, Georgswerder, har förvandlats till en förnybarenergi-kulle. Den ger 4000 hushåll el via enbart sol- och vindkraft. Kullen har en brokig historia. Efter andra världskriget blev den ett hem för allehanda skräp och giftigt avfall som lack och målarfärg. Kullen innehåller fortfarande gift, vilket hindras från spridning genom avancerad teknik och en plastfilm. Det första vindkraftverket byggdes 1990, men ersattes av ett nytt 2011. I söderläge finns en solkraftenhet och flera andra energikällor finns på kullens mitt. Det finns även ett informationscenter och parken besöks dagligen av allt från yogautövare till skejtare. Iba-hamburg.de

Den grå bunkern i Wilhelmsburg är i själva verket en miljövänlig energikälla.

VARSÅGOD! caminoprenumerant

Detta kort ger dig ra Caminovän batt hos fl era av våra Se caminom ner samt på utvald a kulturev agasin.se/ enemang. erbjudand en för att hå våra sena lla koll på ste erbjud anden. Visa upp d prenumer etta kort i kassan el ationskod ler använd fö obs: Logg d a in med hj r att utnyttja dina ra in äl batter. p av koden till Camin för o digitalt på camino att få tillgång magasin.s e

giltigt: juni–augusti 2014 namn:

n Caminovänner

frå Aktuella rabatter

bio ro

15% skorabatt

y Charmiga biografen Roy i Göteborg erbjuder al livesända lt från operaföres tällningar föreläsnin till gar och fil mer som in visas på d te e större b io graferna. 70 kr på al la ordinar ie filmer (ord. pris 95 kr) ww

ekologiska varor hos Du får 15% rabatt på alla ett stor t sortiment av med utik nätb en a, baw Shu och miljövänliga väskor. r sko rda dgjo han vegan- och www.shu bawa .se

25% på slow stay

w.b io ro y. se

sionat i Bohuslän ger 25% Musikhotellet Slussens Pen STAY” om du färdas dit OW ”SL et pak as der rabatt på innehåller tre nätter etet Pak el. cyk kollektivt eller på konsertbiljett. (Ord en och um med frukost i dubbelr pris: 225 0 kr) www.slussenspens

för pr

Biografteat io rio ern Rio är en nygamm kulturaren al a i Hornstu ll i holm med bland anna Stockt filmcafé, liveoperor , kvalitetsfi lm, 3D-bio och filmklub bar. 70 kr på al la ordinar ie filmer (ord. pris 95 kr)

ionat.se

te på köpet

sitt goda Earl Grey-te Eguale ger dig ett paket av när du handlar varor et (värde 49 kronor) på köp deras webbshop där allt i mer r elle or kron 250 för . självklar t är Fair trade-märkt

w w w.b io

ri o .se

doc l

Dokumentä ounge rfilmsklub ben Doc Lounge er bju från hela vä der dokumentärer rlden i en trivsa Ofta med efterföljand m miljö. på sina laptopväskor e samtal Africa Now ger 25% rabatt m ed av de fil a gjor mskaparen och iPad -fodral från Sydafrik . G öt ant eb såd är or pret g/Lund: 50 kraftiga pap % på cementsäckspapper. Det tion av 50 kilos alla filmer, Malmö: duk pro i skäl a olik av r Tv som har blivit öve på alla film å för en er cementsäckar.

www.egua le.se

25% på laptopväskor

w w w.d o

www.afr ican ow. se

30% på ekohanddukar

tt på handdukar i härlig Grön Interiör ger 30 % raba dplockad bomull och lin tjock frotté av ekologisk han iet. Turk i skt logi eko ts som odla www.gro nint erio r.se

hudvårdskit på köpet

vårdsserien M Picaut hos Köp två produkter av hud kr) och få ett mini-kit med 289 n (frå ur Hild en utik nätb et (värde 190kr). köp på a tern duk fyra av pro www.hil dur .se

T V I S U L K X E enumeranter

c lo un g

e. se

Bli prenumerant och få exklusiva erbjudanden från Caminovännerna som en utvikbar flärp på omslaget till magasinet. Dessutom får du rabatter på utvalda kulturupplevelser. caminomagasin.se

ANNONS

vännerna

INREDNING & DESIGN

africa now WWW.africanow.se

SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE

EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE

SHopgun www.shopgun.se

Weleda www.weleda.se

Folksam www.Folksam.se

sustopia www.sustopia.se

MAT & DRYCK

Oikocredit www.Oikocredit.org/se

sveriges ekokommuner www.sekom.se

U&We WWW.UandWe.SE

vision www.vision.se

ENERGI & transport

BLANDAT

ecoride WWW.ecoride.se

alvehamn www.alvehamn.se

göteborgs bilkoop www.goteborgsbilkoop.se

bostadsbolaget WWW.bostadsbolaget.se

02vindel www.02.se

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

Tranås energi www.tranasenergi.se

fair trade återförsäljarna WWW.fairtradeorg.se

av jord WWW.avjord.se ekologiska byggvaruhuset www.ekologiskabyggvaruhuset.se

grön interiör WWW.groninterior.SE Hultforsen bygg & snickeri www.hultforsen.com

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE café rekommenderas rekommenderas.coop eguale WWW.eguale.se

the house of faire trade www.housefairtrade.se

FRAM FRAMEKOLIVS.se

KLÄDER & TEXTIL

Funky Fresh Foods www.funkyfreshfoods.no

Circumnavigate www.circumnavigate.fi Dem collective www.demcollective.com emmaus björkå WWW.emmausbjorka.SE Shubawa www.shubawa.se smögen ecowear www.ecowear.se

HÄLSA & SKÖNHEt

clearlife WWW.clearlife .SE Färg och Förändring www.fargochforandring.se

gryningen WWW.gryningen.eu kosters trädgårdar WWW.kosterstradgardar.se oatly WWW.oatly .SE PEKOE EKOLOGISKT TE WWW.pekoe.SE PM BRÖD & SOVEL WWW.pmrestauranger.se/SV/ brod-sovel tartex WWW.tartex.SE torfolk Gård WWW.torfolk.se

EKONOMI & AFFÄREr

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE raw food by erica www.rawfoodbyerica.se

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

kommunikation & opinion DET naturliga steget WWW.thenaturalstep.org diakonia WWW.diakonia.se ecoprofile WWW.ecoprofile.se fairtrade WWW.fairtrade.SE Konsumentföreningen Solidar www.solidar.se KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

Hampvaruhuset www.hampvaruhuset.se hildur www.hildur.se Toa-Lätt www.sorption.se reklam & marknadsföring BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM Happy User www.happyuser.se Järna kommunikation WWW.jarnakommunikation.SE

upplevelser & events

CircularEconomy.se www.circulareconomy.se

We effect (Fd. Kooperation utan gränser) WWW.weeffect.se

slussens pensionat WWW.slussenspensionat.SE

Coompanion www.Coompanion.se

KRAV WWW.KRAV.SE

stf grövelsjön fjällstation WWW.svenskaturistforeningen. se/grovelsjon

www.caminomagasin.se/vanner

profilen

PRÄST d i t y n en för

”De stora frågorna idag handlar inte om höger eller vänster. Det handlar om kortsiktighet kontra långsiktighet”. Folkbildaren Fredrik Lindström ser konsumtionssamhället som vår tids religion och har inget emot att roa oss in i en ny upplysningstid. Text Ingemar Tigerberg Foto Magdalena Stål & morgan norman / Blixten & Co (ÄGD)

Det gick att utläsa en viss förvåning i recensionerna av Fredrik Lindström och Henrik Schyfferts senaste show Ägd – jakten på ett rikare liv. Att två framgångsrika män i övre medelklassen pekar finger över den livsstil som de i allra högsta grad själva lever går knappast okritiserat förbi. Kulturjournalister (som själva också ofta är en del av denna livsstil) är gärna extra vassa när det går att kasta tillbaka budskapet på avsändaren. Man kan ana varför Fredrik Lindström inte gör så många intervjuer. När vi ses på Clarion i Stockholm på Caminos stora hållbarhetsdag betonar han att han gärna pratar om ”viktigare saker” än deras show. Jag får känslan av att han letat lämpliga arenor för att prata om de stora framtidsfrågorna. – Nästan alla journalister vill fråga samma fråga, och det är som om de har grunnat och verkligen kommit på den helt själva: ”Får man verkligen skämta om allt?” Vi svenskar har en förmåga att separera saker från varandra, som humor och allvar. En annan sådan sak är fritid och jobb. En svensk kan skynda hem från jobbet för att kunna vara ledig och koppla av. Förmågan att koka ner en briljant analys till en kul one-liner är något av Fredrik Lindströms signum. Den som läst hans kapitel i den tillväxtkritiska antologin Att svära i kyrkan (2013), hans egen bok När börjar det

riktiga livet (2011) eller lyssnat på hans ”vinterprat” på P1 är nog inte lika förvånad över konsumtionskritiken. Intresseområdet verkar ha växt fram de senaste åren och skiner igenom i olika utsträckning. Föreställningen Ägd är för tillfället änden på den röda tråden. – Ja, den föreställningen är lite av en drömsituation. Folk kommer frivilligt, blir uppfostrade och ser till och med glada ut när de går därifrån. Men det är inte ett alldeles enkelt ämne att beröra. Förutom att vissa recensenter åberopade stenkastning i glashus, menade andra att ämnets natur (planetens tillstånd) kräver en djupare behandling. – Jag skulle vilja ha ännu mer tillväxtkritik i föreställningen, men jag har lyssnat på Henrik som sagt åt mig att ta bort några av mina ”darlings” för att nå fler människor. Hellre nå många med 50 procent av mitt budskap än att köra slut på dem som kommer så att det blöder ur öronen på dem för 100 procent. Tar man i för mycket är det lättare att slå ifrån sig. Det är sådana kompromisser man får göra. Deras tidigare show, Ljust & fräscht, handlade om inredning och sågs av 200 000 människor. Även den innehöll en del kritik, framförallt mot den inredningshysteri som finns. Fredrik har själv mött människor som sett föreställningen och menat att de har tänkt om kring

FREDRIK LINDSTRÖM

51 Komiker, författare programledare, bor Vasastan, Stockholm familj Två döttrar ålder gör

Lyssna på hela intervjun som podradio. Fritt tillgängligt för prenumeranter på caminomagasin.se

profilen

”

När man tittar tillbaka på vår kultur i framtiden kommer man att se det som att vi var precis lika troende som tidigare kulturer

sin renoveringsiver. Men han är osäker på hur mycket människor faktiskt påverkas. - Det är ingen som går hem och förändrar sina liv efter att ha sett Ägd. Men kanske möter de idéerna på ett annat ställe, och ett tredje… – Min skräck är att folk går och garvar av sig och sen går de hem och kör på i ännu högre tempo. Vi kände att vi hade ansvar att vrida på skruvarna lite mer än tidigare, men det är svår balansgång för folk vill inte bli skrivna på näsan. Om han hade fått en rödpenna att skriva med hade det varit ganska hårda ord – marknadsfundamentalismen är vår tids religion vilken vi alla är fångade i. – Det vi har idag är lika mycket religion som det som fanns förut. Vi har vår tro till ”marknaden”. Parallellerna är väldigt många. När man tittar tillbaka på vår kultur i framtiden kommer man att se det som att vi var precis lika troende som tidigare kulturer. – För konsumtionssamhället är en nöjd människa en farlig människa. Det är ju ett enormt systemfel. Han intresserar sig mycket för hur vi människor fungerar, i all vår irrationalitet. För Fredrik Lindström är det uppenbart att vi är slavar under våra känslor. För ett tag sedan var han värd för ett tv-program som hette Vad är en människa? om människan som psykologiskt fenomen. Formatet var något så ovanligt som ett en timme långt samtal med en person. – Vår tids stora lögn är att människan är rationell. Egentligen vet alla som känner sig själva hyggligt att man inte är rationell. Den rationella delen av människan är en konsult som ibland kan anlitas av känslorna: ”Du där i pannloben, du är ju bra på att tänka långsiktigt – hur ska jag pensionsspara?” Och antagandet om den rationella människan utgör grunden för de ekonomiska teorier som marknadsekonomin vilar på. – Man kan jämföra det med skillnaden mellan att kunna vara under vatten, eller en varelse som lever under vatten. Människan kan vara under vatten stundvis, men vi lever inte under vatten. Om vi hade byggt städer under vatten så hade vi fått enorma problem! På samma sätt har vi byggt upp ett system som bygger på att människan är rationell. Det är lögn, vi måste hela tiden upp till ytan och andas. Vi är känslomänniskor. Det paradoxala är att just våra känslor är det centrala i marknadsekonomins främsta uttryck, reklamen. I

boken Att svära i kyrkan skriver Fredrik om det absurda exemplet där elektronikföretagen gör reklam för en ny tv och dess fantastiska bildkvalitet, i en tv-reklam. Folk kan omöjligen se den fantastiska skärpan och färgåtergivningen hemma i sin gamla tv. – Ändå tänker folk ”oj, vilken jävla skarp bild det är i den där nya Samsung, det är något annat än min jävla skit-tv - den ska ut!” Men inte heller Fredrik är besparad från irrationaliteten. Han våndas över de val han står inför i butiken. – När jag ser en jacka som är snygg i affären så hör jag en röst i huvudet säga: ”Hoppas den inte finns i min storlek, hoppas den inte finns i min storlek”. Jag står inför en valsituation som är jobbig, men om det inte finns i min storlek så har jag inget val, då är jag frikopplad. Vår konsumtion är extremt sammankopplad med statusjakt, ett område som Lindström och Schyffert ständigt återkommer till. De söker efter ljusglimtar i detta mänskliga spel om makt och varandras gillande. Vad som är status är i ständig förändring. –Sådant som fungerar i andra länder, som att ha guldkranar i badkaret, kommer man inte undan med här. Medelklassen måste hela tiden byta portkod, för alla lär sig den hela tiden. ”Surdeg, nä nu gör alla det, då måste vi byta till hemgjord korv.” Vi har ständigt nya saker för oss som skapar identitet och håller uppe den höga förändringstakten i samhället. Det handlar om att hela tiden hitta förfinade sätt att markera sin status, typ: ”mina barn går på ur & skur-dagis”. Så klatschar du till någon mentalt på en parmiddag. ”Sitter dina ungar inne på något jäkla radondagis?” I det här statussökandet blir tid en statusvara. Typiska medelklasshobbies idag är att stoppa korv eller jakt – saker som är extremt tidskrävande. Men betyder tidens nyvunna status att vi i större utsträckning kommer prioritera fritid framför arbete – kommer fler gå ner i arbetstid? – Människor vill egentligen jobba mindre och ha mer fritid men vågar det inte. Det är rädslan som bestämmer. Det finns något ihåligt i diskussionen om livspusslet. Vi har aldrig haft potentiellt så mycket ledig tid som nu, men vi har aldrig uppfattat tidsbristen som ett så stort problem som idag. Det finns en paradox. Vill man vara rak och lite taskig kan man säga att vi inte har tid med allt vi har råd med i dag.

fredrik OM Att bli politiker – Jag är extremt politisk men inte partipolitisk. Alla partier idag är i princip socialliberaler. Man vill ha en fri marknad men olika grader av skyddsnät. Partierna har närmat sig varandra så mycket att de får anstränga sig för att skapa de ideologiska skillnaderna. Den stora politiska frågan idag är inte höger eller vänster, utan kortsiktighet mot långsiktighet. Men det är mycket svårare frågor att diskutera än om marginalskatt. (I podradioprogrammet Värvet några dagar efter intervjun berättade att han röstar på Miljöpartiet). Delandeekonomins statuschanser – Rent teoretiskt finns det en chans men det finns strukturella problem. Konsumtionssamhället bygger mycket på att bygga bort våra beroenden av varandra. Förut hade vi sociala band som gjorde att vi kunde dela på saker och ting. De är svaga idag, och det är det som gör oss till så förträffliga konsumenter. Om vi ska dela på något så kanske vi måste lära känna varandra, och ”tänk om han röstar på Sverigedemokraterna?” Då är det enklare att lalla iväg till Siba och köpa något som är relativt billigt.

I showen Ägd driver Henrik Schyffert och Fredrik Lindström med statusmarkörer som jakt.

Den lönsamma enheten – Det finns ett starkt samband mellan konsumtionssamhället och ensamheten. Ju fler fullutrustade hem desto mer håller du liv i marknaden. Detta är den riktigt jobbiga insikten som vi måste börja jobba med de kommande decennierna: Individens rätt att utveckla sina drömmar och fylla sitt eget liv med mening. Jag säger inte att det är bullshit, men varje människa är fullständigt beroende av andra människor, man blir inte ens människan om man inte lär sig det av andra människor.

Lobbyis 24

e et v am s t med got

ter

De rör sig i maktens korridorer för att påverka politiken i en grönare och schystare riktning. Camino har mött proffslobbyisterna Mattias Goldmann och Magdalena Streiffert som stångas med att påverka makten i rätt riktning. Text johanna Stål foto privata

i Solna och serverar egenlagad vinbärspaj. Utanför är det kallt och ruggigt, men inne är det mysigt och varmt. Här vid köksbordethar Mattias Goldmann möjlighet att arbeta ostört, eller som idag – göra intervjuer i sitt hem. När jag kommer har Sveriges Radio precis varit där och gjort ett inslag om "Jobba hemma-dagen" som Mattias tagit med sig till sitt nya jobb på tankesmedjan Fores och det märks att han är van att prata ledigt med media, som om de vore hans vänner. – Vi är så dåliga på att kommunicera vad klimatförändringarna leder till. Jag läser just nu en avhandling om tropiska sjukdomar som är på väg hit och tyvärr tror jag att det är sådana förändringar i vår närmiljö som kan få oss att ändra beteenden. Det är oerhört ledsamt att Bangladesh och Maldiverna sjunker, men det får inte folk att tänka annorlunda när de går i affären och handlar, inleder Mattias och häller vaniljsås på pajen. Många är vi som försökt påverka politiken utan framgång. Klimatfrågor, fredsfrågor, rättvisefrågor – ibland tycks det vara omöjligt att påverka eller göra någon skillnad. Och de stora, etablerade industriernas lobbyarsenal är såpass mycket tyngre än det "lilla jag" kan åstadkomma. Men det finns de med grön agenda som lyckas och Mattias Goldmann är en av dem. Som en av Sveriges mest inflytelserika lobbyister, han hamnar på tredje plats efter Göran Persson och Företagarnas VD Elisabeth Tand Ringqvist när riksdagsledamöterna själva rankar makthavare, har han genom sitt arbete på organisationen Gröna Bilister lyckats förändra stora delar av den svenska fordonsflottan i en grönare riktning, även om mycket finns kvar att göra på den fronten. an sitter hemma vid sitt köksbord

mattias har en tysk, dansk, judisk bakgrund. Hans farfar fick ut sin pappa ur Buchenwald och de lyckades ta sig till Sverige. Efter kriget flyttade de till Genève, där Mattias pappa växte upp och träffade hans danska mamma. – I Genève finns världens största bilsalong och jag började gå på den. Jag ville tjäna egna pengar och började skriva om bilindustrin. Men jag var innerst inne en miljökille som vuxit upp med gröna vågare.

Mattias blev medlem i Miljöpartiet 1993, invald i fullmäktige i Uppsala 1994 och blev styrelseledamot i Gröna Bilister 2003. När han började hos Gröna Bilister hade de haft sju pressklipp totalt på ett helt år och inte synts speciellt mycket. Mattias tänkte att det fanns ett viktigt utrymme för grön bilism. Bilen är ändå vår största utsläppskälla. – Jag tänkte att ”vi måste bli större än Motormännen i media”, de har ca 2500 klipp per år. Det var mitt mål. Men vi mottogs mycket skeptiskt, ”Gröna Bilister” sågs som ”Talibaner för fred”, berättar Mattias. under åren som kom lyckades Gröna Bilister åstadkomma oerhört mycket, trots att de var en liten ideell organisation. De fick till en nationell miljöbilsdefinition och drev tävlingen Miljöbästa bil. De åkte till alla landets kommuner, som sågs som nyckeln för omställning. – Kommuner kan skapa efterfrågan som ingen annan. De har monopol på hushållsavfall, som är grunden för att göra biogas. De har hundratals bilar i sin fordonsflotta, så de kan begära bilar som annars inte finns på den lokala marknaden. De ansvarar för inköp av tjänster som färdtjänst och skolbusssar och kan ställa miljökrav. De har tusentals anställda och deras informationsarbete når medborgarna, räknar Mattias upp. Tanken var att kicka igång det lokala omställningsarbetet. Och det gick fort framåt. Gröna Bilisters motto var: Bilen, bränslet och benet. – Det är sjukt att det går åt så mycket bränsle i en bil och att vi sitter så mycket tid i den. Det går snabbt framåt nu – bilarna blir allt snålare, de går på bättre bränsle och vi tycker generellt inte att det är kul att ta bilen i onödan längre. Och Gröna Bilister blev större än Motormännen i media. Så nu är det dags att lägga av och låta någon annan ta över. Gröna Bilisters främsta fiender var organisationen BIL Sweden, som tyckte att bilpooler var flum, att människor "vill ha" en SUV och att bilarna inte kunde bli snålare. Men idag pratar organisationen om ungefär samma saker som Gröna bilister alltid gjort. Att arbeta med grön bilism var ett avgränsat och smalt område, man hör direkt vad det handlar om och det är enkelt att göra skillnad. Men nu när organisationen uppnått sina mål är det svårare att ta arbetet vidare. Mattias

I Brasilien har Mattias varit med och utvecklat hållbarhetskrav för sockerrörsodling, utifrån utvecklingsländers perspektiv.

Miljöansvarig under STCC:s biltävling på Solvalla.

Arbetslunch med Connie Hedegaard, EU:s kommissionär med ansvar för klimatfrågor.

Arbetsmöte med miljöminister Lena Ek i samband med FN:s klimatförhandlingar.

Hemma hos Mattias, med draperi av återvunna plastburkar från Mocambique.

Food and Fuel-möte i majsfälten, Kenya.

”

Min agenda har varit ganska smal och väldefinierad

och en stor del av styrelsen har slutat och en ny styrelse är på gång. Nu finns det möjlighet för organisationen att bli något helt nytt. Kanske Gröna Mobilister?

Vi är lite nyvakna, det är ett nytt fenomen för oss. I USA och Bryssel är det så välkänt och etablerat att man vet att det måste kontrolleras.

mattias erfarenheter inom politiken och det ideella

men vad är det som får personer som Mattias att lyckas med sitt påverkansarbete medan andra inte lyckas? Själv tror han på att nischa sig och veta vad man vill uppnå. – Min agenda har varit ganska smal och väldefinierad och den passar väl med politikernas. De måste förhålla sig till klimatfrågan och där är det transporterna som är mest problematiska – tillsammans med vår konsumtion, som är svår att hantera för beslutsfattare. En annan viktig del är att väldigt få utgår från den som sitter på andra sidan bordet. Är det moderaterna du ska träffa så måste du läsa på vad det är moderaterna tycker och inte bara ha din egen agenda. Ställ dig frågan: vad har de utlovat och hur kan jag hjälpa dem att uppfylla sina löften? Mattias satt nyss med alliansens valmanifest om förnybara bränslen 2010 och det är rätt mycket som inte blev som de utlovat. – Då tänker jag att det finns en massa moderater och centerpartister som har velat det där men inte nått ända fram. Frågan är hur man kan hjälpa dem att bli löftesleverantör istället för kravmaskin. Mattias har stärkts av sina erfarenheter av att sitta i samma stol som politikerna när han ansvarade för samarbetet mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Uppsala. Då kom folk nästan varje dag som ville uppvakta dem, men kommunalråden orkade inte träffa alla. Det handlade ofta om saker man ville stötta men där det inte fanns några pengar. – Det viktiga var då att sitta och hålla masken utan att lova någonting, det var det mötet gick ut på. Det var aldrig någon som kom och sade "Mattias, vi vet att du lovat det här men att de kan ha svårt att hålla det: vi kan hjälpa dig". Hade de sagt det hade jag rullat ut röda mattan för dem, eller gröna… Det är med andra ord en ganska positiv syn på politiken han har. Mattias tillägger att han skulle, med något enstaka undantag, vilja ge alla politiker en stor kram för att de engagerar sig.

arbetet i Gröna Bilister har hjälpt honom även i hans andra uppdrag. Han har arbetat för klimatkompensationsföretaget Tricorona och PR-byrån Westander. Sedan augusti 2013 är han VD på tankesmedjan Fores. Från att ha arbetat med en smal fråga – grön bilism, täcker han nu frågor om migration, klimatet, entreprenörskap och det digitala samhället. – Jag spelar på den planhalva som stämmer överens med vad de flesta tycker. Alla ställen jag har arbetat på har dessutom varit öppna med sina samarbetspartners och vilka man arbetade för. Jag har aldrig behövt hymla med vem jag jobbar för, eller vara rädd för att prata bredvid mun. Att vara öppen med vem man arbetar för, att driva frågor som anses ”bra” i majoritetens ögon är självklart fördelar när man arbetar med påverkan. Det är många som lobbar för saker som inte tål dagsljus och det är mycket därför som det är så svårt att förstå hur lobbyismen fungerar. – Det finns mycket pengar i etablerade industrier och framförallt i de som är hotade: olja, vapen och tobak men ganska lite pengar i alternativen. Lobbyingvärlden har dessutom ett intresse av att det verkar så krångligt med lobbyism att man "inte kan göra det själv", för då måste man hyra in dyra lobbyister. Mattias berättar om de oljelobbyister som aktivt motarbetade vad Mattias kallar ”världens snabbaste omställning till förnyelsebara bränslen”, åren 2006-2009. – Oljeindustrin har oerhörda resurser och en kampanjarsenal som man fortfarande fem år senare inte fullt ut förstår vem som ligger bakom. att lobbying skulle vara ännu värre på EU nivå

håller inte Mattias med om. Är du lobbyist i EU måste du registrera dig, iallafall om du ska vara på möten och träffa politiker, det är därför man får bilden av att det är så många lobbyister i EU. – I Sverige har vi mycket sämre koll på våra lobbyister.

Råd till blivande lobbyister

Mattias tips:

. Börja påverka lokal-

politiken, det är ofta bästa sättet att påverka också på riksnivå.

. Låt inte dina parti

politiska sympatier bli skygglappar, det kan vara ett parti du inte sympatiserar med som avgör frågan.

”en bred allmänhet” är mycket svårare att påverka än en väldefi nierad grupp.

. Avgränsa din målgrupp: . Nischa dig hårt och bli

riktigt bra på en fråga snarare än allmänduktig.

. Hjälp politiker att hålla vad de lovar. Bli löftes leverantör inte krav maskin.

Magdalenas tips:

. Försök hitta andra

budbärare än dig själv.

. Bygg upp en

gräsrotsrörelse.

. Titta på målgrupp och

vilka du ska nå. Det funkar inte att skicka ett mail till alla riksdagsledamöter – välj ut 2-3 politiker och träffa dem.

– Det är väldigt lätt att gnälla på politiker, men de gör ett enormt arbete, inte minst på lokal nivå. Allmänheten har väldigt lite tilltro till politiker som dessutom är pressade av massa olika intresseorganisationer.

– Vi är inte så många anställda och hade inte kunnat åstadkomma så mycket på egen hand, nyckeln har varit alla engagerade runt om i landet, och inte minst alla medlemsorganisationer.

rent konkret går arbetet som lobbyist ut på att hjälpa till att skriva motioner, se över hur budgeten ska se ut eller skriva regleringsbrev – alltså vad myndigheterna ska göra eller inte göra. – Det är lönlöst att komma med en allmän fråga om flyktingpolitiken eller så. Det är bättre att säga "på sidan 17 i budgetproppen i fjol skrev ni så här, men om ni utgår från samma textmassa så skulle ordalydelsen vara såhär istället… för då kommer det här och det här att hända". Och det är fördelen med att arbeta med ett relativt smalt område, för då kan man bevaka det på en detaljnivå som aldrig är möjlig om man har alla 16 miljömål exempelvis. Mattias har arbetat mycket med att påverka politiken men hävdar att företag är minst lika lobbningsbara, och väl så relevanta för många konsumenter. Det kan börja i det lilla, att påverka sushistället att sluta med jätteräkor är också en typ av lobbyism. Då handlar det framförallt om att visa företaget att det finns en kundström som är intresserad av att handla om företaget tar bort jätteräkor från menyn.

även fairtrade har fokuserat på att nå ut till kommu-

* helt plötsligt händer det! I mars 2014 gick Pressbyrån

och 7-Eleven ut med att de numera bara skulle börja sälja Krav- och Fairtrade bananer, och flera andra affärer gick samma väg. Runt om i landet jublade Fairtrade-ambassadörer och aktivister som i åratal försökt förbättra villkoren för arbetarna på bananplantagen och för möjligheten att kunna köpa en giftfri banan i förbifarten. Men för föreningen Fairtrade är inte kampen över än, deras mål är att i slutet av 2014 ska varannan banan som säljs vara Fairtrade-märkt. – Vår första fokus är att påverka konsumenter. Det politiska spåret tar så lång tid. Konsumenterna kan sedan i sin tur påverka företagen och politiken, säger Magdalena Streiffert, generalsekreterare på Fairtrade Sverige. Fairtrade, eller Rättvisemärkt som föreningen hette till för några år sedan, har i 25 år arbetat för att öka konsumtionen av rättvist handlade produkter. Deras arbete har handlat om att bygga upp ett starkt förtroende för certifieringen Fairtrade, utbildat 4500 ambassadörer och varit del i att få 62 städer att bli Fairtrade cities. Och det är också nyckeln till deras framgång: att bygga arbetet underifrån.

ner och få dem att ställa rättvisa handelskrav i offentlig upphandling, att ha ett visst utbud Fairtrade-märkta varor i butiker, på serviceställen och i restauranger. Men inför EU-valet så var givetvis rättvis handel en viktig fråga. – Handelsfrågorna ligger på EU-nivå, där arbetar vi strukturerat med att få upp frågan på agendan. Inför riksdagsvalet försöker vi få politiker att uttala sig till förmån för rättvis handel, men vi förstår också att det inte är en prioriterad fråga eftersom den inte är partipolitisk. magdalena har, precis som Mattias Goldmann, en

bakgrund i politiken. Hon har suttit i riksdagen för Socialdemokraterna mellan år 2006-2010. Dessutom har hon rest runt i världen med Olof Palmes Internationella Center och sett hur det är ställt med mänskliga rättigheter på många ställen i världen. – Rättvis handel är en konkret fråga och handling. Jag tyckte att det var skönt att gå från politiken till att få jobba med något fokuserat. Med Magdalena vid rodret kommer Fairtrades politiska påverkansarbete att stärkas. Och hon ser att bakgrunden inom politiken är till nytta för henne i sitt arbete. – Tidigare har vi inte jobbat så mycket mot politiker. Men vi har börjat alltmer, bland annat genom att försöka påverka EU om krav i offentlig upphandling, men också kring utformningen av FN:s nya milleniemål. Mattias och Magdalena är inte ensamma, mer än var tredje politiker och politisk tjänsteman som lämnat politiken under de senaste sex åren har blivit lobbyist. Att kunna sin bransch är givetvis viktigt om man vill påverka densamma. Men starka gräsrotsrörelser som gör fotarbete är fortfarande en viktig kraft. Det är svårare för gräsrotsrörelser att kunna påverka politiker i EU, särkilt eftersom vi ligger rent geografiskt långt bort. Men om de som jobbar för strängare miljölagstiftning, lägre utsläppsmål och strängare kemikalielagstiftning ska ha en chans så gäller det att de också finns på plats i EU. Är du intresserad av påverkansarbete? Boka in dig på en resa till Bryssel redan idag! Det är nämligen inte ovanligt att parlamentsledamöter i Europaparlamentet bjuder på resa och uppehälle för att besöka dem. Det ingår i deras uppdrag att möta allmänheten.

Med Magdalena Streiffert vid rodret kommer Fairtrades påverkansarbete stärkas.

LOBBYING I FN:s klimatförhandlingar FN:s klimatförhandlingar har stor betydelse för världens klimatpolitik och är också ett bra tillfälle att granska politisk lobbying. Bloggen klimatförhandling.se ger förståelse för de olika aktörerna som finns representerade här, vad de driver och hur de agerar. De som formaliserat sitt lobbyarbete är indelade i nio grupperingar, varav tre är särskilt viktiga: BINGO Business and Industrial Non-Governmental Organisations, en mycket inflytelserik grupp som medverkar i nästan alla förhandlingsgrupper och ofta har information även från de slutna mötena. Mycket heterogen grupp; här finns både oljebolag som Exxon Mobile, som arbetat mot klimatmål och förnyelsebara bränslen, och företag som Tricorona, vars hela affärsidé är baserad på en stark utsläppshandel. ENGO Environmental NonGovernmental Organizations, är miljörörelsens samarbetsorgan. Här är Climate Action Network (CAN) ledande, med bland annat Naturskyddsföreningen som medlem. RINGO Research International Non-Governmental Organisations, samlar klimatforskare men också tankesmedjor som Fores. Här finns ofta stor kunskap om de längre skeendena och åsikterna är mindre präglade av uppdragsgivarens affärsintressen. De nio organisationsformerna har talartid på klimatförhandlingarnas plenarer, närvarorätt på de flesta mötena, får informell förhandsinformation från sekretariatet och blir de facto-motparter när förhandlingsledarna ska fånga upp åsikter från civilsamhället. Var och en som ingår i dessa grupper kan dock fortsatt agera på egen hand – vilket många mycket aktivt gör.

Magdalena besöker banankooperativet Cerro Azul i Ecuador där bananerna som säljs på Pressbyrån och 7-Eleven odlas.

FIGHTERN bakom erna kuliss De kommer från olika politiska läger men sticker ut genom att vara en miljöfighter inom sitt parti. Camino har träffat fyra modiga politiker som inte är rädda för att sätta miljöfrågorna högst på agendan inför riksdagsvalet. Text caroline petersson illustration erik nylund

”

Är man en bråkstake riskerar man att tappa respekt och anseende

29 Eskilstuna

ålder bor

Sara Karlsson

Riksdagsledamot för Socialdemokraterna sedan 2010, ledamot i miljö & jordbruksutskottet och suppleant i kulturutskottet. politisk karriär

Du har vuxit upp med politiskt engagerade föräldrar. Hur har det präglat dig och ditt engagemang? – Att vara uppvuxen med politiska diskussioner gjorde att jag fick med mig en massa kunskap och ett intresse för politik. Jag var tidigt feminist och gick i demonstrationståg mot rasism när jag var 12-13 år, men som många andra hade jag svårt att köpa ett helt åsiktspaket. Det var inte förrän efter valet 2006 som jag gick med i Socialdemokraternas Ungdomsförbund (SSU). Sedan dess är jag fast.

Du är ensam socialdemokratisk medlem i det tillväxtkritiska nätverket Steg 3. Vad fick dig att gå med? – Jag tror att jag skrev ett inlägg om tillväxt och blev uppringd av någon från Steg3. Det är en diskussion man kommer till förr eller senare när man diskuterar miljöproblem. Min kritik handlar om att tillväxtdebatten i samhället ofta är väldigt svartvit. Tillväxten har varit ett medel men har nu blivit ett mål i sig. Tillväxt i sig ger inte ökad välfärd och välbefinnande. Däremot har vi ett välfärdssystem som är beroende av tillväxt för att upprätthållas.

På vilket sätt driver du tillväxtfrågan internt? – Jag driver frågan både internt i diskussioner och genom att föra extern debatt. Utmaningen ligger i att gå från insikten om att vi har en tillväxt som är ohållbar till att hitta politiska verktyg som kan förändra den ekonomiska utvecklingen. Jag är reformist och tror inte att vi kan hitta på ett nytt system som ersätter det gamla. Vi måste jobba utifrån det vi har och vi måste göra det stegvis. Dessutom är det väldigt mycket saker som vi behöver här och nu, som exempelvis investeringar i järnväg och förnybar energi.

Upplever du att du ibland får stå tillbaka för det du tror på för att få behålla ditt inflytande? – Jag ingår i ett kollektiv som har tagit demokratiskt fattade beslut, och där kan det uppstå lojalitetskonflikter mellan mina egna uppfattningar och att vara en företrädare för något större än mig själv. Är man en bråkstake riskerar man att tappa respekt och anseende. Då tappar man möjlighet att påverka oavsett sin position.

42 Stockholm

ålder bor

politisk karriär EU-parlamentariker 2006-2009, ordinarie riksdagsledamot för Vänsterpartiet sedan 2010, ordinarie ledamot av miljö- och jordbruksutskottet och ersättare i näringsutskottet och EU-nämnden.

Du har lyft ut klimatförändringar, global rättvisa och djurrätt som dina tre kärnfrågor. Ser du några konkreta resultat av ditt politiska arbete? – Ja, när jag blickar tillbaka på där jag började för 20 år sedan kan jag se att köttkonsumtionen nu är på dagordningen i EU-parlamentet. Jag var EU-parlamentets första vegan och valde medvetet att göra politik av en fråga som människor ser som en privat angelägenhet.

Vad har du lärt dig om hur man lyckas för att göra skillnad? – Att det gäller att tjata. Man får välja ut ett par viktiga frågor som man tjatar om i tid och otid. Det innebär att man gör sig ganska obekväm och kanske till och med förlöjligas. Men trägen vinner om man säger så.

m l o H s n Je

Vilken roll kan politiken spela för att förändra våra värderingar? – Politiken har en jätteviktig normerande roll. Ett exempel är om vi skulle kunna enas om att vi behöver minska vår köttkonsumtion. Ett sådant beslut skulle sända en tydlig signal till hela samhället om att kött är något vi ska vara väldigt återhållsamma med. I den här frågan har jag tagit en stor strid inom mitt parti och när jag är ute och möter väljare.

Inom miljörörelsen finns det en växande grupp människor som har gett upp hoppet på politikens möjligheter att göra skillnad. Vad känner du inför det? – Jag har stor förståelse för dem som tycker att det politiska systemet inte gör vad som krävs i ljuset av klimatförändringarna. För så är det tyvärr. Men samtidigt känner jag att det inte går att ge upp den politiska arenan eftersom det ändå är där de flesta beslut tas. Jag skulle önska att människor fortsätter att förändra sina liv och gör vad de kan för att ställa om lokalt men att de samtidigt också gör allt de kan för att förändra politiskt. Det påverkar mig väldigt mycket när folk berättar om att de har slutat äta kött, flyga och så vidare. Det ger uttryck för ett enormt civilkurage och ansvarstagande och sporrar mig att driva på ännu hårdare i dessa frågor.

”

Politiken har en jätteviktig normerande roll 35

Lars Thunberg 53 Helsingborg politisk karriär Ledamot i Miljönämnden i Helsingborg i 15 år, varav 13 år som ordförande. Kommunalråd i Helsingborg sedan 2010. Ordförande i Sveriges ekokommuner i 13 år. Invald som ersättare i partistyrelsen för KD år 2012. ålder bor

Du har varit politiskt aktiv sedan barnsben. Vad fick dig att engagera dig? – Jag började som 12- åring då jag gick med i Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU). Bland annat var jag med i Barsebäcksmarschen mot kärnkraft organiserad av linje 3 som då drevs av Kristdemokraterna, Vänstern och Centern. KDU hade också en tydlig profil med fokus på internationell solidaritet, rent vatten och luft och att stoppa oljeberoendet och konsumtionshetsen.

Det är frågor som få förknippar med KD idag… – Läser man KDs partiprogram ser man att det fortfarande finns skrivningar om slit- och slängsamhället och att vi måste förvalta jordens resurser på ett sunt sätt. I den praktiska politiken har det blivit mer framtoning på sociala frågor, familjen och småföretagarpolitik. När jag valdes in i partistyrelsen var det en tydlig signal från enskilda ombud, som röstade in mig utan att jag var föreslagen av valberedningen, att det finns ett starkt stöd bland medlemmarna för att vi ska driva hållbarhetsfrågorna mer.

Känner du dig frustrerad över att frågorna inte får större utrymme? – Ibland kan jag känna frustation, men jag tycker samtidigt att det finns ett ganska öppet mandat och ett utrymme att driva på. Jag tror att en del som väljer att gå in i politiken för att de känner att de vill göra skillnad har upplevt en besvikelse över att tempot är för långsamt och därför ger upp. Där behöver vi mer uthållighet och tro på långsiktigt arbete. Jag vägrar att sluta tro på att det går att skapa ett hållbart samhälle och kommer att med stor envishet fortsätta arbeta för det.

”

Jag vägrar att sluta tro på att det går att skapa ett hållbart samhälle 36

”

Miljö- och resursfrågor är för mig synonymt med politik

Karin Kalsbro 43 Norrtälje

ålder bor

Under din tid som kommunpolitiker i Stockholm var du en av de folkpartister som gick emot partiets officiella linje och tog strid för en trängselskatt. Känner du ofta att du får strida för det du tror på? – Ja, jag tar strider och vinner de flesta. Jag tycker det är viktigt att man är så pass väl rustad att man vet att man kan vinna de strider man tar. Det är bättre att försöka vända hela strömmen än att hela tiden gå mot strömmen. Jag får väl sägas ha lyckats rätt bra eftersom jag blev utsedd till att leda arbetet med Folkpartiets nya miljöprogram efter att gått emot partiets linje.

politisk karriär Ordförande för Liberala Ungdomsförbundet (LUF) på 1990-talet. Miljöpolitiker i Stockholms kommun på 2000-talet. Ordförande för nätverket Gröna Liberaler och ledare för en arbetsgrupp som tog fram Folkpartiets nya miljöprogram inför landsmötet 2013. Kandiderar nu till riksdagen och är första namn på partiets lista i Norrtälje kommun.

Finns det någon fråga du strider extra mycket för just nu?

Vilken är din främsta drivkraft till att hålla med politik?

Som miljöengagerad politiker, hur viktigt är det för dig att leva som du lär?

– Jag tycker att politiken är det starkaste redskap vi har för att förändra samhället. Man kan prata om konsumentmakt och andra former av påverkansarbete, men politiken är det som i grunden driver samhällsutvecklingen. Miljö- och resursfrågor är för mig synonymt med politik eftersom det handlar om hur vi gemensamt ska förvalta de resurser som vi är beroende av för vår överlevnad.

– Eftersom jag ställer upp i ett val med särskilt engagemang på miljöområdet så tycker jag inte att politiken gör tillräckligt på flera områden. Ett område som jag jobbar mycket med just nu är kemikaliefrågan. I jul beslutade Miljönämnden i Stockholm om en ny kemikaliestrategi som ska minska stadens användning av farliga kemikalier. Den är ett exempel på hur man lokalt kan gå före i arbetet.

– Jag tycker att det är viktigt för alla människor att ta sitt ansvar. Jag försöker så gott jag kan att vara en aktiv konsument utifrån den kunskap jag har. Men det finns begränsningar i mina kunskaper för att alltid kunna bedöma vad som är bra och dåligt. Till slut måste politiken och marknadens spelregler garantera att alla varor är säkra och hållbara.

Hittills har Make It Right byggt ungefär 100 hus i det översvämmingsdrabbade Lower Ninth, innan de är klara ska de ha byggt 50 till.

d a r B s t t i P Gröna skötebarn

I norra delen av Lower Ninth, en fattig stadsdel i New Orleans, har många av husen solpaneler på taket. När staten svek de drabbade av orkanen Katarina 2005, steg skådespelaren Brad Pitt in och försökte återuppbygga en nästan utplånad stadsdel på ett hållbart sätt. Text & Foto lasse edfast

är robert green lyssnade på bilradion om den annalkande stormen så verkade det inte som om det skulle bli värre än vanligt. Huset i Lower Ninth, en stadsdel i New Orleans med en nästan helt svart befolkning, hade stått emot många stormar förut. Väl hemma såg han till att som vanligt fylla upp flaskor och hinkar med vatten, han och hans familj lyssnade på radion till dess att strömmen gick och gick sen för att sova. Klockan fyra på morgonen väckte Jonathan, Roberts bror, familjen och sa att det var vatten i huset. De bestämde sig för att försöka flytta över familjen till huset mitt emot, men när Jonathan. som är nästan två meter lång, försökte ta sig över gatan nådde vattnet honom till bröstet. Robert flydde istället upp på vinden tillsammans med sina tre barnbarn, sin rullstolsburna mamma och Jonathan. Vattnet där ute steg och Roberts hus började efter ett tag att flyta ner längs gatan, samtidigt som vinden började fyllas av vatten. När Jonathan med sina knytnävar hade slagit upp ett hål i taket var de redan två kvarter bort. Robert lyfte över Shanai, sitt treåriga barnbarn Robert till ett annat tak, men samtidigt som Green

han vände sig om för att ta ytterligare ett barn ramlade Shanai i vattnet och sögs ner bland allt bråte som forsade omkring. Bara några minuter senare dog även hans mamma sittandes i sin rullstol. Efter stormen stod det klart att nästan 1 500 New Orleans-bor hade dött och att alla hus i stadsdelen Lower Ninth var mer eller mindre förstörda. Det skulle dröja flera månader innan staden bestämde sig för att försöka få avlopp och elledningar att fungera igen, och de pengar som staten skulle ersätta de drabbade med för att bygga nya hus igen dröjde ofta länge och kom ibland inte alls. Återinflyttningen gick alltså mycket långsamt och Robert Green var en av de första som flyttade tillbaka till hans kvarter. – Egentligen tvekade jag aldrig på om vi skulle komma tillbaka hit, säger han när jag träffar honom nu, drygt åtta år efter stormen. – Min mamma hade köpt det här huset åt oss att bo i, och jag skulle se till så att min familj kunde fortsätta bo här. När Robert Green kom tillbaka, två år efter orkanen, fanns det fortfarande nästan bara ödetomter här, något som Brad Pitt, skådespelare och husägare i New Orleans snart skulle komma att ändra på. Efter att ha sett hur staten

Den som vill ha ett hus kan välja mellan ett tiotal olika modeller, flera av dem ritade av kända arkitekter som Frank Gehry och David Adjaye. De ofta modernt designade husen har fått viss kritik för att inte passa in i den traditionella stilen i Lower Ninth.

Från början byggde Make It Right upp hemmen åt deras ursprungliga ägare, men numera kan exempelvis brandmän, lärare och poliser får köpa ett hus eftersom dessa yrkesgrupper saknas i Lower Ninth.

”

Innan mitt hus byggdes så visste jag ingenting om miljöpåverkan, om koldioxid eller att det gick att bygga energieffektivt

dröjde och inte prioriterade Lower Ninth drog han igång ett projekt med målet att bygga 150 stycken klimatneutrala hus i denna värst drabbade stadsdelen. För detta startade han organisationen Make It Right, och en av de första som fick sitt hus tillbaka var Robert Green och hans familj. – Först när vi kom hit så bodde vi i en husbil, men bara genom att komma tillbaka hit så kom vårt liv tillbaka. När Brad Pitt och Make It Right kom så blev jag en del i deras arbete. Arbetet med att ta fram de nya husen började med att prata med människor som bott här förut, och många berättade då att ett av de stora problemen innan stormen hade varit höga energipriser. Samtidigt fanns det mycket att lära av hur husen här förut sett ut i sin klassiskt kreolska byggstil, exempelvis hur avlånga ”shootgun-hus” med en dörr i varje ände fick en bra luftgenomströmning i det varma och fuktiga klimatet. Husen behövde därför bli en blandning av vad som funnits här förut och sådant som saknats. Också ekonomin i byggandet blev viktig, för även om Make It Right lyckades samla ihop tiotals miljoner dollar genom exempelvis The Pink Project – ett projekt där 150 rosa tältliknande hus uppfördes på ödetomterna – så var det här en chans att visa att det går att bygga miljömedvetet utan att det kostar enorma summor. ”Kan vi visa att det går att bygga säkra och hållbara bostäder i den mest ödelagda delen av New Orleans så går det att göra likadant överallt” resonerade Brad Pitt och bad flera stora arkitektfirmor att komma med sina bästa idéer och förslag. Resultatet är omstritt. Vissa hävdar att den moderna designen med många vinklar och färger helt bryter mot den traditionella arkitekturen. Andra hävdar att kostnaden för varje hus är orimlig. – Hade jag fått de pengarna så hade jag kunnat bygga fem gånger så många hus, säger Laura Paul som driver projektet lowerninth.org, en organisation som med hjälp av volontärer bygger enklare hus bara några kvarter ifrån där Make It Right bygger sina hus. – Men det är så klart bättre att han gör något än inget alls, många andra här i New Orleans skulle hellre se att Lower Ninth gjordes om till golfbanor. I dag har Make It Right hunnit bygga omkring 100 hus som alla har den högsta miljöcertifieringen, LEED Platinum, och utgör tillsammans ”det största gröna grannskapet av enfamiljshus i USA” enligt U.S. Green Building Council. I Robert Greens hus syns miljötänket i allt från

solpanelerna på taket till de sladdlösa lampknapparna på väggarna, och den hörs när Robert stänger dörren ut mot gatan: allting blir tyst, huset är nästan helt lufttätt och håller på så sätt både kyla och värme ute. Exakt hur dyrt varje hus är går inte riktigt att säga. Mycket av de ihopsamlade pengarna går till utveckling och att testa nya idéer, och en direkt jämförelse med organisationer som lowerninth.org blir inte heller riktigt rättvis eftersom Make It Right inte använder volontärer utan betalar de som bygger husen. Sen var det det där med energipriserna. – Miss Fletcher på andra sidan gatan har inte ens en elräkning, säger Robert Green och pekar ut genom sin glasdörr. Miss Lesley bor i ett 210 kvadratmeter stort hus med sin dotter och tre barnbarn, och hon betalar 39 dollar i månaden. Det märks att Robert är trött på att höra om hur dyra husen är – själv hävdar han att de här husen byggs billigare per kvadratmeter än andra ”vanliga” hus här som byggs med hjälp av återuppbyggningspengar från staten – och påpekar att det här långt ifrån bara handlar om energiförbrukning och räkningar. – Innan mitt hus byggdes så visste jag ingenting om miljöpåverkan, om koldioxid eller att det gick att bygga energieffektivt. Det Make It Right har gjort är att de startat en rörelse och en tanke hos människor: de säger att vi inte längre kan bygga som förut utan att vi måste börja bygga på nya, hållbara sätt.

kändisarna som vill hjälpa till

Sedan Brad Pitt började bygga sina ekohus med tak täckta av solpaneler så har även människor i andra hus fått upp ögonen för solenergi. Bland annat så är det möjligt att hyra solpaneler om man inte har råd att köpa dem själv.

Brad Pitt är långt ifrån ensam bland kändisar att göra en insats för det amerikanska samhället. Hans fru Angelina Jolie är bland annat särskilt sändebud för FN:s flyktingorgan UNHCR, och tillsammans har de gett många miljoner till välgörenhetsprojekt och organisationer. Superkändisparets ageranden smittar även av sig till andra kändisar och Paul Schervish, talesperson på Boston College Center on Wealth and Philanthropy, säger i en intervju med AP att han tror att fler och fler kändisar kommer att engagera sig i välgörenhet för att ”svara upp till de sociala förväntningarna” de närmsta åren. Men här finns alltså redan många, bland dem skådespelaren Nicolas Cage som hjälper före detta barnsoldater, actionstjärnan Jackie Chan som lovat ge halva sin förmögenhet till välgörenhet och affärsmannen Warren Buffet som redan har börjat ge iväg de 250 miljarder kronor han avsatt åt välgörenhet. Det mesta av Warren Buffets pengar går till Bill och Melinda Gates organisation, en av världens största välgörenhetsorganisationer skapad av en av världens mest framgångsrika affärsmän. Det finns alltså gott om generösa kändisar, men på det hela taget står de för en mycket liten del av allt som görs för människor som har det sämre ställt. Lite drygt 60 procent av amerikanska befolkningen skänker pengar till nonprofit-organisationer, vilket gav nästan två triljoner kronor och 13 miljoner arbetstillfällen 2009. Utöver det engagerade sig 63 miljoner volontärer. Sett till internationell hjälp så ger vanliga amerikanare mest även där: Sverige ger störst del av BNP av alla länder till bistånd, men amerikanarna ger mest ur egen ficka per person.

Uruguays statschef är känd för sin folklighet och kallas ofta för världens fattigaste president. Själv anser han sig vara rik och nu vill landet vara en förebild för världen med sin innovativa politik och sociala satsningar. Text & foto Klas Lundström

er n än k a Där all identen pres 44

uruguay har alla en åsikt om 79-årige presidenten

José ”Pepe” Mujica. Många talar om honom som vore han en morfar eller skojfrisk farbror. De flesta vet var hans ranch ligger och beskriver gärna färdvägen i detalj. Är han inte hemma finner du troligen el presidente på restaurangen intill. I skuggan under trädet dricker Mujica sin yerba mate (sydamerikanskt te) som vem som helst. Från personer trogna högerpartiet Colorado hörs andra åsikter. Där är Mujica terrorist, kommunist, och uppviglare. Han ingick i gerillan Tupamaros som bekämpade Uruguays militärdiktatur 1973–85, blev skjuten ett antal gånger och hölls fängslad i 14 år, merparten isolerad från omvärlden. – Det var längesen, menar en äldre kvinna. Nu företräder Mujica ett helt land. Kunde han inte klä sig som folk i alla fall? Så fort Mujica lämnar landet måste vi andra skämmas för hans utseende, vet karln ens hur han knyter sina skor? En slips vid statsbesök är väl ändå inte för mycket begärt? Pepe Mujica kallas ”världens fattigaste president”. Ett epitet han själv ogillar. ”Fattig är inte den som ingenting har, snarare den som eftersträvar mycket. Jag behöver

inte mycket för att leva”, har han sagt. Men leder Mujica som han lär? Ja och nej. Grönt ljus för oljeprospektering, malmbrytning och aggressivt skogsbruk (Stora Enso är en kritiserad skogsaktör i Uruguay) gäckar den gemytliga självbilden. Han bor inte i presidentpalatset, bär inte slips och donerar merparten av sin lön till välgörenhet. Ändå ställs den självvalda asketisEl presidente men i kontrast till landets överkonsumtion av kött Pepe Mujica. (högst i världen per capita). Till skillnad från andra tillväxtländer i Latinamerika är Uruguays historia som välståndsland inte ett oskrivet blad, redan på 1920-talet var landet en välfärdsstat och under pågående depression 1930 agerade man värd för det första VM-slutspelet i fotboll (ett mästerskap Uruguay även vann). vad är det viktigaste Mujica åstadkommit?

– Att födas. Santiago Barloco, 37, är gravallvarlig och synar utsikten från verandan till ranchen och kooperativet Caballos de Luz (”Ljusets hästar”). Vindar från bergen för med sig dofter och värme, fläktar de frigående hästarna och stör

Santiago Barloco har skapat sitt eget paradis: till häst känner han sig fulländad.

En grönsaksbil säljer frukt och grönsaker utanför Jauregüiberry, sex mil öster om Montevideo.

de flämtande katterna. Oasen återfinns utanför Rocha i östra Uruguay, några mil från brasilianska gränsen, och är ett självförsörjande samhälle, spirituellt kooperativ, ett ekologiskt alternativ för turisten som söker sig bort från städer och stränder. Men främst representerar den ett annat sätt att leva. Santiago är berest, har byggt hus i Bolivia och bevittnade när Evo Morales blev landets första ”indianpresident”. Allt föll på plats, säger han: Bolivia fann sin identitet. Uruguay påbörjade något snarlikt när vänsteralliansen Frente Amplios kandidat Tabaré Vásquez blev president 2005, en politisk kurs som Mujica vidhållit. Men som person innebär Mujica mer än bara progressiv politik och en välfärdsstat. – Han representerar ett Uruguay som håller på att försvinna, säger Santiago. Vi är ett konservativt land med starka värderingar och uppfattningar om oss själva och världen. Många värderingar är Mujica och många andra måna om att bevara, som att leva med och inte på moder jord. Det handlar om att återvända till rötterna. Ledord är oder jord, hållbarhet och respekt. Caballos de Luz

Santiago och många andra projekt i Barloco Uruguay bottnar i ekologisk hållbarhet. Det handlar om allt från småskaliga kooperativ som odlar och distribuerar ekologisk mat till energiministeriet som aktivt satsar på vindkraft. Vid Caballos de Luz lever sju familjer som producerar egen elektricitet, odlar egen ekologisk och vegetarisk mat och låter omvärlden besöka dem genom småskalig ekoturism med ridturer och en tillvaro i harmoni med naturen som ledstjärnor. År 2015 planerar de att starta en skola för barnen i trakten. Utbildningen ska bottna i traditionell pedagogik och kunskap i att bruka jord och rida häst. President Mujica är inne på samma spår i intervjuboken Pepes dröm av Samuel Blixen: – I Uruguay består den främsta kampen i att ta hand om det som redan finns. Befolkningen är urban och att ställa om ett samhälle till hållbart kräver stora uppoffringar. Däri återfinns utmaningen för det regerande partiet Frente Amplio: Är hållbarhet endast möjlig först efter att tillväxten har lagt grunden för den? Det handlar om att bryta med kolonialismens eftersläpande bojor.

På väg till Cabo Polonio, ett populärt turistmål men lika mycket ett ekologiskt självförsörjande samhälle. De som lever här odlar egen mat och producerar egen el, men är helt beroende av de dagliga 2 000 besökarna.

Yerba mate, en av Uruguays viktigaste nationssymboler. Grödan odlas främst i Brasilien och Paraguay numera.

”

De sociala framstegen går inte att förneka: fyrdubblade minimilöner, nya bostäder och progressiva lagar kring hbtq-rättigheter

Santiago växte likt tusentals andra upp på flykt undan militärdiktaturen som son till Tupamarossympatisörer (opositonella). Grogrunden till förtrycket var en planterad rovkultur som USA förlängde via marionettregeringar runtom i Latinamerika, menar han. Men kan förtryckets grogrund (dit han räknar storkapitalet, miljöförstörande industrier och storgodsägare) någonsin lämna kontinenten? Trots sociala framsteg råder missnöje med samhällsreformernas takt och att dessa främst prioriterar den växande medelklassen, Frente Amplios viktigaste väljargrupp. De sociala framstegen går inte att förneka: fyrdubblade minimilöner, nya bostäder och progressiva lagar kring hbtq-rättigheter har satt Uruguay på kartan. Men orosmoln finns: höjda levnadskostnader, bostadsbubblor och utbredd segreation i städerna där det blir allt dyrare att leva. Hur stora eftergifter bör ett uttalat vänsterpolitiskt projekt göra för mäktiga gruv- och oljeintressen? Ur Mujicas synvinkel är det lätt att förstå den politiska matematiken: Vad händer om dessa investerare försvann? Frente Amplio skulle förlora medelklassens förtroende och kanske även tillväxten. – Det är utmaningen, säger Santiago. Om du skyndar för fort fram med reformer riskerar du att tappa kapitalet. Och de som drabbas hårdast är fattiga och redan

utsatta grupper. En blond pojke springer ifatt honom på väg ner till floden. Pojken föddes i ett kollektiv i Costa Rica och är redan flytande i engelska och spanska. Han pekar kunnigt ut ätbara eller giftiga bär. Det är svårt att hålla takt och snart är Santiago och pojken uppslukade av grönskan och redan nere vid floden. i fiskebyn cabo polonio märks naturens brutala

urval. Döda sjölejon ligger uppspolade på stranden intill sollapande turister. Byn grundades 1881 för att skänka sjöfarare ett livstecken med hjälp av en fyr. Isoleringen som cementeras i samhällen kretsade kring fyrar dröjer ofta kvar hos senare generationer. Det finns en självklar överenskommelse med havet. De lever sida vid sida, respekterar varandra. Byn saknar elektricitet och vägar, du kommer hit via lastbilsflak som dagarna i ända kör till och från motorvägen någon mil fjärran sanddynerna och luggslitna kåkar med solceller glittrande på taken. Strikta miljölagar skyddar byn från massiv inflyttning och ekologiska övertramp. Men det alternativa samhällets invånare har, som Uruguay i stort, satt sig i knät på de årliga 500 000 besökarna. Juan Carlos, 62, lever här permanent sedan 1996 och är liksom övriga invånare beroende av turismen. Tomtens framsida är en handelsbod med smycken, kläder, sjalar och

Cabo Polonio är ekoskyddat område. Endast två båtar fiskar härifrån. På en klipphäll längre ut i havet lever sjölejon i en jättelik koloni.

”

Det är den nödvändiga stigen. Går du för fort kan du irra vilse.

armband som primära säljobjekt. Ett rum hyrs ut under somrarna. Hyran är hög men likväl en stabil inkomst för näringsidkare som Juan Carlos som lämnar ut sig åt turen och fingertoppskänsla för att överleva bland stenhård konkurrens. Byn utstrålar alternativt leverne med festivalinslag, nakna fötter och avslappnad atmosfär, men konsumtionen förblir uddens syre. Det är Juan Carlos medveten om: – Försäljning är mitt levebröd men jag oroar mig för konsumismen. Uruguay har trängts alldeles för långt in i dess tunnel. Vi glömmer att vi har en planet och att vi måste leva med den, inte på den. Det geografiska läget isolerar inte platsen från omvärlden. Brisar tränger in bland gränderna och bjuder upp

världen till dans. Plaggens ursprung kan vara en svår sak att klargöra, men i Cabo Polonio hänger ekologiskt och lokalt producerade plagg sida vid sida med globala aktörer som Hennes & Mauritz. det ösregnar över Caballos de Luz. Vissa söker sig

under tak, andra ger sig ut för att rida. De olika valen bildar en passande allegori över Uruguays spretiga politiska utveckling: regnet inspirerar till både stillhet och rörelse. Santiago dricker sin yerba mate framför öppna spisen i köket. Han är trygg med Uruguays politiska linje, att skynda långsamt. – Det är den nödvändiga stigen, säger han. Går du för fort kan du irra vilse. Som när det regnar.

Uruguay utsågs nyligen till "världens bästa land 2013" av The Economist. Landet utvecklar sakteliga en välfärdsmodell som inte ämnar trampa på jordens ekosystem.

Ett försäljningsstånd i Cabo Polonio pockar på besökarnas uppmärksamhet. "Vi lever i konsumismens tid", förklarar en försäljare, "jag gillar det inte, men det är så det är."

fakta uruguay

Uruguay blev självständigt från Brasilien den 25 augusti 1825, dessförinnan var landet en spansk koloni. Montevideo ligger utmed La Platafloden och är landets viktigaste ekonomiska centra, och majoriteten av landets 3,3 miljoner invånare lever i närheten av huvudstaden. Förutom jordbruk och pappers- och massaindustrin ökar turism som inkomstkälla för Uruguay. Kuriosa: Inget land i världen exporterar lika många fotbollsspelare per capita som Uruguay.

Carina Aaltonen innehar posten som Ă…lands socialoch miljĂśminister sedan 2011.

Hon vill skapa

s en d i t fram

Med sina drygt 30.000 invånare och egna lagstiftningsmöjligheter har det självstyrda landskapet Åland alla förutsättningar att bli en modell för ett hållbart samhälle. I bräschen för den gröna omställningsrörelsen går miljöministern Carina Aaltonen. Text & foto Heidi Hendersson

foto bioenermart (martin nilsson)

– om man frågar ålänningar vad som är viktigt för dem svarar de naturen och vattnet. Vi kan leva utan det mesta på Åland, men inte naturen. Den är en del av den åländska själen och identiteten. Ålands miljöminister Carina Aaltonen möter upp på trappan till sin lantliga mangårdsbyggnad på Kungsö, cirka tio kilometer från Ålands enda stad, Mariehamn. På backen trippar några fluffiga höns i grupp och växtligheten på gården frodas i försommarvärmen. I den grönskande idyllen har Carina sin tillflyktsort och liksom många andra ålänningar uppskattar hon lugnet på landsbygden. – Jag känner mig otroligt priviligerad som får bo så här, det är livskvalitet. Av de drygt 28.000 personer som bor på Åland, bor över hälften på landet och vare sig det rör sig om hönor

på backen, potatisodling i landet, flundror i nätet eller svampplockning i skogen är ålänningar historiskt sett vana att leva i och av naturen. Miljöministern är själv uppvuxen på landet med en bonde till far. Egenodlad potatis var självklart på middagsbordet. Det är även från pappan som en stor del av Carinas miljöintresse kommit. – Min pappa vägrade till exempel att installera en vattenkloset. Han sa: ”hur blir det om en miljon kineser skulle installera en vattenklosett, tänk vad det skulle göra för miljön”, säger Carina med ett skratt och berättar att det i hennes hus visserligen finns en vattentoa, men sommartid brukas utedasset på gården. Men trots att ålänningarna härstammar från ett fiskeoch jordbrukssamhälle och många fortfarande anser det viktigt att prioritera närodlat tycker Carina att man tagit ett långt steg bort från den gamla självhushåll-

Åländskt hantverk är populärt bland turisterna och finns på alla marknader som arrangeras året runt.

ningen. Hon konstaterar att ålänningarna i dag håller sig med en ganska ohållbar livsstil. – Ålänningarnas ekologiska fotavtryck är nog enormt stora. De flesta äger flera bilar per familj och det är vanligt att ha både egnahemshus och sommarstuga. Många åker även på årliga resor till Thailand eller andra fjärran länder. Konsumtionen är hög. Vi är ett av de mest ohållbara samhällena i världen. Och det är där som Carina hoppas göra en skillnad. På posten som socialoch miljöminister, som hon innehaft sedan 2011, har hon fått styra in Åland på en grönare bana. Bland annat har hon tagit initiativ till en strategisk plan för ett hållbart Åland. En kommitté fick i uppdrag att skissa upp en plan som Carina kallar ”ambitiös, men absolut genomförbar”. Strategin innehåller förslag på åtgärder som ska göra Åland till ett hållbart samhälle år 2051. Exempel på mål är att Åland ska bli koldioxidneutralt innan 2030, att de ska ha världens mest hållbara skola år 2025 och att 80 procent av öns aktiva lantbruk ska kunna verka inom nätverket för ekologiskt kretsloppsjordbruk år 2030. 89 ekokommuner i Sverige har antagit en liknande hållbarhetsstrategi som Åland, men Carina menar att Åland kan gå längre än någon annan kommun på grund av sin status som självstyrande område. – Det som är så unikt för Åland är att vi har lagstiftningsbehörighet och kan gå in och reglera lagstiftningen så att vi kan följa dessa principer i framtiden. IPCC:s ordförande sa i en intervju 2007 att ett samhälle på cirka 30 000 människor är bra lämpat för att skapa en modell för ett hållbart samhälle. Jag vill att vi ska anta

fakta åland

Åland är ett självstyrt och enspråkigt svenskt landskap i Finland, med egen flagga, regering och lagting. Åland har också egna frimärken, egna registreringsskyltar och en egen toppdomän (.ax). Befolkningen på cirka 28 000 personer är fördelad på 16 kommuner. Cirka 11 000 bor i Ålands enda stad, Mariehamn. Största näringarna är sjöfart, handel, bankväsendet, jordbruk och livsmedel.

Det lokala mejeriet ÅCA har satsat på en biogasanläggning för att ta vara på vasslen som tidigare var ett problemavfall.

Åland omfattar sammanlagt fler än 6.500 öar varav 65 är bebodda.

”

Det åländska näringslivet är nästan mer positivt till en hållbar omställning än den politiska sfären 54

”

Ett samhälle på cirka 30 000 människor är bra lämpat för att skapa en modell för ett hållbart samhälle Östersjön omringar ön på alla håll och vattenkvalitén är ett ständigt samtalsämne, speciellt under algsäsongen.

den utmaningen, säger hon och understryker att utbildning kommer att vara nyckeln till förändring. åland har redan på många områden tagit stora steg mot att skapa ett grönare samhälle. Här finns 21 vindkraftverk som beräknas producera cirka 23 procent av Ålands årliga elförbrukning och hela det åländska skogsbruket är miljöcertifierat. Åland har även krav på källsortering och drygt 90 procent av ålänningarna uppger att de alltid källsorterar. På Åland finns även många exempel på hållbart näringsliv och miljöteknisk innovation. Ett sådant är det lokala mejeriet ÅCA som fortfarande tillverkar smör på gammaldags sätt med hjälp av smörkärnar och som har satsat på en biogasanläggning för att ta vara på vasslen som tidigare var ett problemavfall. – Idag blir vasslen till energi som driver mejeriet och överskottet går ut i det kommunala fjärrvärmenätet, säger Carina. Också fiskrens kommer till nytta i fiskodlaren Sixten Sjöbloms biodieselproduktion som han år 2013

fick motta Östersjöfondens Ålandspris för. Biodieslet användes under många år för att driva stadsbussarna och utvecklas nu för privatbilism. – Det åländska näringslivet är nästan mer positivt till en hållbar omställning än den politiska sfären. De vill ha kunder i framtiden också, säger Carina. även bankväsendet är med på hållbarhetståget och

Ålandsbanken lanserade år 1997 ett miljökonto som följdes upp av en miljöfond år 2010. Av den årliga förvaltningsprovisionen från miljöfonden går en tredjedel till ändamål som främjar Östersjön. Av depositionerna i miljökontot går en viss procent till olika miljöprojekt. År 2013 uppgick summan till 170 000 euro. På Kungsö kryper eftermiddagens svalka närmare och solen kastar några sista värmande strålar mot våra ryggar innan vi går in i den svala byggnaden med anor från 1700-talet. Carina har själv rustat upp huset som är inrett med loppisfynd och antika möbler. På väggarna hänger tavlor av åländska landskap. Gröna ängar, röda trähus, grånande båthus, klippor, skär och

stormande hav. På det massiva träbordet framför soffan dukar Carina fram sallad med ekologisk kyckling och hemlagad dressing. – När jag flyttade hit hade huset stått tomt i 30 år. Mina föräldrar köpte det i mitten av sextiotalet för att få mer jordbruksmark. Det var alltid min dröm att bo på den här gården och odla solrosor, säger Carina och skrattar. Hon är en ivrig hobbyodlare, men både grödor och solrosor har fått ta baksätet sedan hon tillträdde som landskapets miljöminister. När hon inte själv kan förse sig med grödor, ser hon till att prioritera åländskt och närodlat. Åland är självförsörjande på allt från sädesslag till köttdjur och mycket går att hitta ekologiskt. År 2013 utgjorde ekologisk odling en dryg fjärdedel av den totala åkerarealen. De exporterar även livsmedel och varor och bland de mer unika exportprodukterna hittar vi bisamhällen. Inom biexporten tror Carina att det finns en ovärderlig marknad. – Våra bin är varroa-fria och att vi har lyckats få EU att införa importstopp av bin till Åland. Utan friska bin så har varken människor eller vår flora en framtid på denna jord. Åland sätter stor vikt vid sin rena natur och öns placering mitt i Östersjön gör att de flesta ålänningar är medvetna om effekterna av miljöföroreningar. Enligt en enkät som gjordes 2008 uppgav 71 procent att de är mycket eller ganska intresserade av miljöfrågor. Östersjöns tillstånd är den fråga som intresserar mest, följt av allmänna miljöfrågor och klimatförändringen. Ålänningarna engagerar sig väldigt gärna i den politiska

debatten och Carina är van att få svara på frågor om miljöpolitiken hon driver både per mail, i telefon och i mataffären. – Det är jobbigt när man tar beslut som kanske påverkar föräldrar i sonens fotbollslag eller människan man dagligen möter i butiken. Därför gäller det att vara stark och tänka på Ålands bästa. Man måste inse att man inte kan vara älskad av alla samtidigt. Och det hon har för ögonen just nu är ett grönt Åland med lyckliga invånare. En ö som kan fungera som inspiration för andra samhällen. – Vi behöver positiva framtidsvisioner. Det kommer så mycket skrämmande rapporter om klimathot och domedagsnyheter att det blir väldigt tröttsamt att vara människa. Istället för att lägga oss ner och vänta på slutet måste vi göra en förändring. Vi har förutsättningarna genom att vi har egen lagstiftning och budgetansvar. Man måste ha ett gemensamt mål och en vision om att vi kan förändra världen. Det har vi nu.

ålands hållbarhetsstrategi

. Strategin utgörs av FSSD-ramverket för

strategisk hållbar utveckling (Framework for Strategic Sustainable Development).

. Som grund för strategin står fyra

hållbarhets-principer som är riktgivande i alla beslut: I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden eller av ämnen från samhällets produktion (kemikalier etc.). Naturen ska heller inte trängas undan med fysiska metoder och människor ska inte hindras från att tillgodose sina behov.

Det åländska smöret tillverkas på gammaldags sätt med hjälp av smörkärnor och är omtyckt även i Sverige och Finland för sin unika smak.

. Hållbarhetsplanen ska fungera internt,

externt och sektorsövergripande genom en gemensam plattform och metodik. Den ska även stöda välfärden, ge möjlighet till samhälls- och ekonomisk utveckling och innovationer samt skapa långsiktighet och trygghet för beslutsfattare, kommuner, näringsliv och tredje sektorn. Genom planen ska man utveckla ett tydligt regelverk så att alla investeringar stöder utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

ANLITA OSS

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se

smakrikt

Kall tomatsoppa med svinmålla och älgörtsblomma 4 portioner (förrätt) 5 tomater, 500 g 1 liten chilifrukt 1 dl vitt vin 1 msk honung salt garnering 2 dl svinmålla 1 dl älgörtsblommor Klyfta tomaterna och ta bort stjälkfästet. Dela och kärna ur chilifrukten. Mixa tomaterna och chilin med vin och honung till en soppa. Smaka av med salt. Servera soppan med svinmålla och älgörtsblommor på toppen.

Den väldoftande gräddvita älgörtsblomman kan bli upp till 1,5 meter under högsommaren och växer i flock på ängarna. Blomman innehåller salicylsyra vilket gör den användbar vid huvudvärk och förkylning. Den passar också bra i sallad, desserter och som smaksättning av bordsvatten.

Svinmållan anses vara en av Sveriges vanligaste örter och tillhör samma släkte som spenat. Den trivs bra i näringsrika rabatter men är också vanlig på öppen mark, på jordhögar och vid vägkanter.

Vili kdöket

När Lisen Sundgren bjöd med ekokocken Rune Kalf-Hansen på örtvandring i det vilda trodde hon först att han var ointresserad. Tvärtom visade han sig vara hänförd över alla nya råvaror. Resultatet, fem år senare, är kokboken Det vilda köket. Text caroline petersson recept rune kalf-hansen & lisen sundgren foto charlotte gawell

örtexperten lisen sundgren, ekokocken Rune

Kalf-Hansen och fotografen Charlotte Gawell är goda vänner med en gemensam passion för god mat. Trots att de är bosatta i Stockholms innerstad och själva saknar odlingsintresse har de tillsammans skapat en kokbok som riktar sig till den moderna stadsbonden. Skillnaden är att råvarorna inte behöver odlas utan kan skördas runt knuten eller i närmsta skog. Under vår, sommar, höst och vinter har Lisen skördat växter och frukter i det vilda medan Rune komponerat nya recept med råvaror från respektive årstid. Både i naturen och i köket har de haft sällskap av Charlotte med kameran i högsta hugg. Förutom de läckra recepten innehåller boken mängder med tips på vad du bör tänka på när du skördar i det vilda och hur du tar hand om skörden. Boken är pedagogiskt uppdelad i sex kapitel utifrån årstid och inleds med en presentation av de ätbara läckerheter som är i säsong just då, vad som kännetecknar dem och vad du kan använda dem till i köket. Här bjuder vi på ett urval av Runes recept med vilda växter och frukt i säsong under hög- och sensommaren.

Vinn ett ex av boken genom att skicka in ditt bästa recept med vild mat till caroline@caminomagasin.se

Lisen Sundgren Örtspecialist, författare och föreläsare

Berätta om idén till boken! – Jag har gått och burit på idén i jättemånga år men har inte riktigt självförtroendet och kunskapen att själv göra en kokbok. För fyra- fem år tog jag med mig Rune Kalf-Hansen, som jag har känt länge, på en örtvandring. Först blev han alldeles tyst och jag trodde att han inte var intresserad. Men när jag frågade honom om han ville göra en kokbok med de här växterna svarade han ja direkt. För honom var det här ett helt nytt tillskott i köket med nya smaker som han tidigare inte visste fanns. Hur kan det vara möjligt att det finns så mycket ätbart runt knuten utan att människor känner till det? – Väldigt länge har det varit inne med det exotiska att vi glömt bort att vi kan äta mycket av det som finns i vår närhet. Sedan har vi börjat äta mer och mer färdiglagat vilket gjort att många människor inte längre vet hur man hanterar råvaror. Blir folk överraskade när du berättar om hur mycket som faktiskt går att äta? – Ja, det är jätteroligt. Särskilt när polletten faller ner hos någon som inser att de har något i sin trädgård som de stått och skrikit åt. Men det är väldigt olika beroende på var man kommer ifrån. Många äldre som är med på mina örtvandringar känner igen sig och för människor från forna Jugoslavien och medelhavsländerna har det alltid varit en självklarhet att ta hand om de här råvarorna. Om intresset för vild mat skulle öka dramatiskt, skulle vi inte få problem med utbudet? – Jag anar att det inte kommer att få en sådan genomslagskraft att folk ger sig av man ur huse. Men jag är mån om att poängtera det i boken att man ska respektera naturen, följa allemansrätten och aldrig plocka rent eftersom det också finns djur som lever av de här växterna. Delar du med dig av dina smultronställen? – När jag har vilda vandringar så avslöjar jag några platser. Sedan har jag några andra som jag inte visar. Halva nöjet är att upptäcka dessa själv och jag brukar uppmana folk att titta främst i sitt eget område. Om du ska välja ut en råvara som är med i boken som är i säsong nu under sommaren– vilken väljer du då och varför? – Det som kommer spontant är Ängsyra. Den är fantastisk och ganska vanlig. I Frankrike är Ängsyrasoppa en delikatess men man kan också använda bara några blad som en grönsak. Allt som är naturligt är inte bra. Tänk på att inte plocka sådant du inte vet går att äta eftersom det kan vara giftigt.

Körvelfyllda bröd Cirka 10 brödbullar 2,5 dl körvelblad 2,5 dl ljummet vatten 15 g jäst 2 dl rågmjöl ca 4 dl vetemjöl 1 tsk salt Fyllning 1 dl hackade körvelblad 100 g fint skivad gul lök 100 g mild hårdost i tärningar 0,5 dl rårörda hjortron lite olivolja salt och peppar Mixa körvel och vatten. Smula ned jästen i en bunke. Häll på körvelvattnet och rör tills jästen löst sig. Blanda ned rågmjöl, vetemjöl och salt och arbeta ihop till en smidig deg. Låt jäsa till dubbel storlek, i cirka 45 minuter. Sätt ugnen på 200 grader. Forma degen till runda bullar och lägg dem på plåt med bakplåtspapper. Låt jäsa i cirka 20 minuter. Grädda

bröden mitt i ugnen i cirka 15 minuter. Låt svalna på galler. Blanda den hackade körveln med lök, osttärningar, hjortron och en skvätt olivolja. Smaka av med salt och peppar. Skär en skåra i bröden och lägg i fyllningen. Spansk körvel är en frukt vars blomklasar påminner om hundkex. Växten är från början odlad men har spridit sig i det vilda, framförallt i södra och mellersta Sverige. Du kan äta både blad, blommor och den gröna avlånga frukten. Ost har stor klimatpåverkan. Uteslut eller byt ut mot veganost för ett klimatsmartare alternativ.

Ugnsbakad fylld paprika med svamp, nässelfrön och nypon 4 portioner 4 paprikor, 500 g 2 gula lökar 0,5 liter trattkantareller eller annan svamp 25 g smör till stekning 1 dl rensade färska nypon 100 g mild hårdost 3 ägg 2 msk nässelfrön 4 vitlöksklyftor 1 msk hackad backtimjan 25 g smör till gratinering salt och peppar

Tryck försiktigt ned skaftet i paprikorna så att det lossnar. Skaka ut så många kärnor som möjligt och försök sedan plocka ut de som är kvar. Jämna till bottnen (men inte så att det går hål) så att paprikorna kan stå. Eller dela dem på längden. Ställ eller lägg dem i en ugnsform. Sätt ugnen på 175 grader. Skala och hacka löken. Rensa svampen. Hetta upp smör i en stekpanna och stek löken blank på medelvärme. Tillsätt svampen och fortsätt att steka i 5 minuter tills svampen fått fin stekyta. Krydda med

salt och peppar. Skär nyponen i mindre bitar. Riv osten grovt. Knäck äggen i en skål och vispa ihop dem med nyponen, nässelfröna, osten och den stekta svampen. Krydda med salt och peppar och fyll paprikorna med svampsmeten. Skala och skiva vitlöksklyftorna. Lägg vitlök och timjan på paprikorna. Klicka på smör och salta och peppra. Gratinera paprikorna i cirka 30 minuter beroende på storlek. Ös dem med saften som rinner ut i formen några gånger under tillagningstiden.

Det finns flera olika sorters nypon, men alla går att äta. Mest ”mat” är det på den vanligaste Rosa rugosa som ger stora mjuka frukter. Du kan även skörda nypon på vintern när de blivit svarta och ser tråkiga ut. Nässelfrön skördar du på högsommaren då nässlorna vuxit sig höga och bladen blivit grågröna och tråkiga. Fröna ger inte någon direkt smakupplevelse men näringsmässigt är de ett koncentrat av hela plantan, rikt på vitaminer och mineraler.

Grillad sejbiff med zucchini och våtarv 4 portioner Sejbiff 300 g sejfilé 1 ägg 3 msk crème fraiche 1 msk stark senap salt och peppar ev. olja till stekning Zucchini med våtarv 1 zucchini, 400 g olja till stekning salt och peppar 4 dl våtarv 0,5 dl kallpressad rapsolja 25 sötmandlar till garnering Skär fisken i mindre bitar och mixa den i en matberedare med lite salt. Tillsätt ägget, crème fraiche och senap. Krydda med salt och peppar. Forma färsen till fyra biffar. Skär zucchinin i grova stavar och grilla eller stek den i lite olja tills den är gyllenbrun. Krydda med salt och peppar. Blanda zucchinistavarna med våtarven och rapsoljan. Rosta sötmandeln i en torr stekpanna. Grilla sejbiffarna i 4–5 minuter på varje sida tills de är gyllenbruna eller stek dem i lite olja i en stekpanna. Servera sejbiffarna med zucchini- och våtarvsblandningen och garnera med de rostade mandlarna. Våtarv är ett vanligt ogräs som växer över hela landet och särskilt frodas i kväverik mark, såsom rabatter. Används i sallader, dressingar och gröna smoothies bland annat. WWFs fiskeguide ger grönt ljus till MSC-märkt sej. Ej certifierad fisk bör du vara försiktig med. Undvik framförallt filéer som är mindre än 30 cm. Det går lika bra att använda annan fisk som abborre och gös som också får grönt ljus av WWF.

Smultrondrink med harsyra Koka ihop 1 dl strösocker och 1 dl vatten. Låt svalna. Mixa lagen med 1 dl smultron och 0,5 dl harsyra. Blanda i gin efter smak. Häll upp i fyra glas med mycket is och harsyra på toppen. Harsyra hittar du redan från maj i alla typer av skog och skogsbryn där det finns fukt, skugga och näring. Använd den istället för citron i till exempel såser, sallader, kakor och bröd. Smultron trivs bäst i torra backar och på ängar och finns i hela landet utom i fjälltrakterna.

smakrikt

Redaktör caroline petersson caroline@caminomagasin.se

sommarfräschörer Sommaren 2014 njuter vi av smarrig rawfood-glass, rostade ekologiska kokoschips och Fairtrade-märkt rosévin. Och picknicksmörgåsen är inslagen i en återanvändningsbar Bee’s wrap. Text caroline petersson

1. Råa glassdrömmar

3. Schyst rosé

Nyttig glass, finns det? Lily & Hannas Rawfood Ice Dream får sin krämighet av kallpressad kokosolja och cashewnötter och sötas av kokossocker som utvinns från kokosblommans nektar. Precis som andra råa produkter tillverkas den utan att upphettas för att behålla ingrediensernas naturliga näringsinnehåll. Glassen finns i tre olika smaker: choklad, vanilj och kanel & kardemumma.

Adobe Reserva Rosé är ett ekologiskt och Fairtrade-märkt rosevin från Chile som finns i Systembolagets ordinarie sortiment sedan i mars, både på flaska och bag-in-box. Vinet beskrivs som fruktigt och har en doft med inslag av hallon, granatäpple, röda vinbär och örter. Producenten Emiliana Organic Vineyards är en av världens största ekologiska vinproducenter. 750 ml, 77 kr

110 ml, ca-pris 35 kr

2. Trendiga snacks På sunt-sidan i detta nummer ger vi dig tips om kokosoljans många användningsområden inom hudvård. Även på matfronten är kokosen omåttligt populär. Tidigare i vår lanserade Kung Markatta sin nyhet med kokoschips som kan ätas direkt som ett energirikt snacks eller användas som topping både till frukost och middag. Rostade kokoschips, 100 g, ca pris 25 kr

4. Plastfri matförvaring Vi är många som har längtat efter ett alternativ till plast och aluminiumfolie för att förpacka picknicsmörgåsen, osten och grönsakerna. Bee´s wrap tillverkas av ekologisk bomullsmuslin, bivax, jojobaolja och bivax och är utvecklad på en gård i USA av Sarah Kaeck som tröttnade på användandet av all plast. Efter användning kan du tvätta din ”wrap” i kallt vatten och använda den på nytt. Arken finns i fyra olika storlekar.

Mix 3 pack (S/M/L), pris 190 kr

Gör ett medvetet val Annonsera i Camino Annonsansvarig Caroline Petersson,

caroline@caminomagasin.se

076-170 55 76

Gör Skillnad! Välj Fair Trade Genom att handla i en Fair Trade Shop får du inte bara en bra produkt. Din handling främjar en handel där människan & lokalsamhällets utveckling sätts i centrum så att fattigdom kan undvikas.

Läs mer på www.fairtradeorg.se samt besök www.fairtradeshop.se

Tillsammans har våra hyresgäster vänt en negativ trend och för första gången på flera år minskar vattenanvändningen i Bostadsbolaget. 13,5 miljoner liter vatten har sparats in på bara sex månader. Det är bra jobbat. Tack alla som deltog i Vattentanken! Tillsammans gör vi skillnad!

mode

EKOmodets makthavare

i bloggosfären

Modebloggosfären domineras av kvinnor. De läses av miljontals och har makt att påverka våra val. Camino har pratat med några flinka internetskribenter som hejar på miljövänliga modeval. Text heidi hendersson foto bloggarnas egna

Sofia Hedström

Modebloggare för Svenska Dagbladet, modechef på Women's Health och författare till Modemanifestet. Känner du att du har makt att påverka genom din blogg? – Jag känner framförallt att det är ett bra forum då det medvetna behandlas på exakt samma sätt som vilket annat mode som helst - från att Prada visar en ny kollektion i Milano till att Pharrell visar upp Bionic Yarn – plast från världshaven som gjorts om till tyg. För att få genomslag tror jag att det är rätt metod att ta till. Varifrån kommer ditt eget miljöintresse? – Jag har varit vegetarian sedan jag var 16 år och alltid varit intresserad av konsumentmakt. Världen blir för mig en intressantare plats om jag ser mina egna möjligheter att påverka.

Mode kännetecknas ju som ganska nyckfullt och trender kommer och går, är det motsägelsefullt att prata om hållbart mode? – Absolut inte. Mode är en stor näring i Sverige och det jobbar fler inom mode än med svenskt stål. Kläder är något vi alla konsumerar och har en relation till, att avfärda mode som bara trender är att sopa ett stort problem under mattan. Genom att upplysa människor om konsekvenserna kan man få till en förändring och då är varor som alla konsumerar extra viktiga – såsom mat och kläder. Det handlar också rent filosofiskt om att få människor att förstå att deras agerande spelar roll. Om vi kollar på läget i Sverige just nu är det, till skillnad från vad många tror, flera företag som leder den gröna utvecklingen inom modet och konsumenterna som ligger efter. Dina bästa tips för en medveten klädkonsumtion? – Köp bara kläder du verkligen kommer använda och köp kläder från företag som har en hållning som du tror på. Gör din roll som konsument till något spännande och sluta slentrianshoppa.

Adrienne Collin

Grundare och initiativtagare till bloggportalen Other Sides of Fashion och driver även bloggen Sustainable & Style. Hur blev du själv intresserad av miljömedvetet mode? – När jag studerade till modevetare väcktes mitt intresse och jag valde att skriva min kandidatuppsats om just textilproduktion. Hållbarhet är framtiden och att vi måste ta hand om vår miljö är inte någon nyhet. Jag kände att jag ville göra det jag kunde för att lyfta fram just hållbart mode ur mitt perspektiv som modevetare och även bloggare. Du har just avslutat en shopping-detox, hur påverkade det ditt sätt att se på klädkonsumtion? – Att genomföra en shoppingdetox är ett bra alternativ om man vill fundera över sin konsumtion, vilket också var min tanke. När man hela tiden har tillgång till att shoppa blir det ofta en slentriangrej utan eftertanke. Under en detox tvingas man reflektera kring sina vanor vilket för mig var väldigt intressant. Det jag tar med mig från mina 30 dagar utan shopping är att jag tänker efter mer nu om jag vill köpa något. Dina bästa tips för en medveten garderob? – Välj bra kvalitet, inventera garderoben med jämna mellanrum, köp second hand, byt kläder med kompisar, satsa på plagg som du gillar och använder samt kör en shoppingdetox.

Clara Lidström

Driver bloggen Underbara Clara på Amelias bloggportal. Har även varit medförfattare till boken ”Underbara Claras garderob – Pimpa, sy och fixa”. Känner du att det är viktigt att ta upp moderelaterade miljöfrågor på bloggen? – Ja, absolut. Ur flera olika perspektiv. Dels hur arbetsvillkoren ser ut för de som framställer våra kläder och dels hur mycket gifter som finns i konventionellt producerade kläder. Det tycker jag att folk ska känna till så att de kan göra andra, bättre val. Varifrån kommer ditt eget miljöintresse? – Det har alltid funnits där, men ursprungligen hade det inget med mode och kläder att göra. Jag köpte second hand eftersom jag älskade mode men inte hade råd att shoppa nytt och dessutom ville vara mer unik än att köpa allt ifrån H&M. Men med åren växte miljöintresset ihop med modeintresset och nu känns det omöjligt att skilja dem åt! Känner du att du har makt att påverka genom bloggen? – Ja absolut. Jag har fler besökare på min blogg än de flesta vanliga tjejtidningar har läsare. När jag rekommenderar något vet jag att det har hänt att varan sålt slut samma dag. Dina bästa tips för en medveten klädkonsumtion? – Köp begagnat i första hand. Om du måste köpa nytt - köp miljövänligt och schyst producerat. Och köp dyrare kläder. Inte för att de nödvändigtvis tillverkats bättre men för att man tenderar att ta hand om dyra saker mycket bättre än billiga. Gör om sådant du redan har hemma, fixa till och förnya istället för att bara shoppa nytt.

hafiz issadeen foto

sunt

Danska företaget Urtekram säljer kallpressad, ekologisk kokosolja från Sri Lanka och Filipinerna.

sommarens vita guld Den kan vara både fast och flytande och kan både ätas och

smörjas på kroppen. Med en burk kokosolja i väskan klarar du dig långt i sommar. text Heidi Hendersson

kokosoljan har använts i tropiska områden i tusentals år och är även en aktiv ingrediens i bland annat ayurvedisk och indisk folkloremedicin. På senare tid har den väldoftande oljan vunnit mark i Skandinavien. Tjusningen ligger i att en enda burk kan användas för ett flertal syften inom både matlagning och hudvård.

Deodorant

Solskydd

Läderputs

Kokosolja innehåller titandioxid (tiosol) som skyddar mot både UVA och UVB-strålar med en effekt motsvarande solskyddsfaktor 15. Enligt svenska Livsmedelsverket finns ännu inte tillräckligt många studier som bevisar effekten. Vill du använda oljan mer försiktigt kan du smörja in dig efter solningen istället.

Kokosoljan kan blandas med maizena och bakpulver för en effektiv, hemlagad deoderant. Bikarbonaten i bakbulvret neutraliserar svetten medan majsstärkelsen håller torrt under armarna, samtidigt som oljan mjukgör huden. Vill du ha en doftande deoderant kan du tillsätta några droppar eterisk olja. Läderväskor, -skor och -bälten kan smörjas in med kokosolja för att bevara spänst och glans.

I maten

Oljan fungerar lika bra på smörgåsen som i stekpannan och har en krämig, lätt kokossmak. Den innehåller höga halter av laurinoch kaprylsyra som påstås vara effektiva mot

bakterier och mikrober. Den är en källa till snabb energi och kan vara ett bra tillskott i bland annat smoothies. Kokosoljan sägs kunna lindra candidas, exem, hudbesvär och ha en positiv effekt på sköldkörteln. Oljan kan även användas i bakverk och sötsaker och är riktigt god i popcornskastrullen!

Allt-i-allo i skönhetsrutinen

Använd oljan som hårinpackning och, tillsammans med en skopa socker, som scrubb. Den går även att använda som tandkräm och kan med fördel blandas ut med salt för att åstadkomma en bättre polerande effekt. Kom ihåg att köpa kallpressad, ekologisk olja och inte det processade kokosfett man finner i kyldisken!

SÅ Funkar det

500

Uppskattad energiförbrukning Megawatt

48%

250 Förnybar el Naturgas Kol

100

Kärnkraft

Google

äger också YouTube & Gmail

49%

Facebook äger också Instagram

Så funkar det: FULEL på internet

De molnjänster som många av oss använder dagligen behöver en rejäl dos el för att fungera och är inte fullt så miljövänliga som vi ibland tror. Miljöorganisationen Greenpeace vill sätta ljus på detta genom en granskning av varifrån elen kommer. Amazon

Text ingemar tigerberg illustration erik nylund

tillhandhåller servrar åt Spotify & Netflix

på det här området verkar äpplet vara grönast. Apple är nämligen det enda företaget i undersökningen som uteslutande använder förnyelsebara bränslen för sin elförsörjning. Smutsigast av dessa är Amazon Web Services med stora delar naturgas, koloch kärnkraft, vilket bland annat ger musiken i Spotify en lite tråkig klang. Det som tjänsterna har gemensamt är att de administrerar stora mängder data som ansamlas i jättelika serverhallar vilka behöver stora mängder elektricitet främst för kylning av de varma dataprocessorerna. Idag är omkring 2,5 miljarder människor uppkopplade världen över, en siffra som väntas öka med 60 procent bara de kommande fem åren.

15%

Twitter

21%

Apple

med varumärkena iTunes & iCloud

100%

kulturellt

Redaktör ingemar tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Hallå där per grankvist Svenskarna är världens näst mest engagerade folk, bara jänkarna slår oss. Nästan varannan svensk ställer upp ideellt och vi gör det mellan 16-18 timmar i månaden. Men ”engagemangsmarknaden är under avreglering”. Vad det innebär och får för konsekvenser behandlas i boken Engagemang – Batman, Putnam och jag. text ingemar tigerberg

Hur står det till med vårt engagemang nuförtiden? – Det står alldeles utmärkt till. Förr i tiden var man tvungen att var medlem i en organisation för att engagera sig. I slutet av 1900-talet kunde man börja handla Fairtrade-varor och då tyckte vissa att det var bättre än att vara med i

Afrikagrupperna. Sedan kom de sociala medierna och man kunde engagera sig i enskilda aktioner i frågor man brann för. Slutsatsen att engagemanget är mindre idag beror på att vi har valt medlemstalen som mätpunkt, men det är fel mätpunkt. Vi måste titta bredare på hur vi engagerar oss!

Okej vi struntar i medlemstalen, hur ser det ut med aktiviteten i våra engagemang? – Man hoppar runt mer, jag kan både vara medlem i Afrikagrupperna och köpa Fairtrade. Förr i tiden så signade man automatiskt upp för seriespel om man var medlem i bowlingklubben. Då var helgerna uppbokade av en aktivitet. Vi lägger lika många timmar nu som man har gjort de senaste tjugo åren i engagemang men vi gör det på fler områden. Finns det inte en risk att det långsiktiga påverkansarbetet blir lidande om vi bara engagerar oss i punktinsatser? – Jo, det ligger en fara i det om vi inte tittar på hur man gjort tidigare. Att göra tummen upp på Facebook eller demonstrera på ett torg har olika effekt, det måste vi förstå. Och ska vi nå långsiktig förändring i samhället är det ganska bra att ha organisationer. Vi måste ha en plan som är längre än det här ”eventet”. Hur anpassar sig medlemsorganisationerna till denna nya verklighet? – Varierande. Idag är folk ofta medlemmar av ”fel” anledning. Ta Unionen till exempel, de är mer ett försäkringsbolag än en fackförening nuförtiden. Det finns ingen ideologi kvar. Vad händer när Skandia lanserar samma inkomstförsäkring? Då är det kört för dem! Det är dags att källsortera medlemskapet – dela upp det i ett slags stödmedlemskap och ett ”riktigt” medlemskap som ger demokratiskt inflytande och förtur till uppdrag. Volontärbyrån är ett bra exempel på en organisation som anpassat sig. De utgår från individens drivkrafter, som sedan matchas med de behov som finns. Organisationer som har tappat sitt existensberättigande borde dö. Tillsist, vad saknar du i politiken? – Visionärer! Man måste predika och säga ”Det här är jävligt viktigt!” I partiledardebatterna är det en massa upprabblande av siffror men det är inget som berör. Underskatta oss inte som väljare! Vi bryr oss om mer än 200 kronor extra i plånboken. Den nyliberala rörelsen har gjort allt till siffror. När järnridån föll försvann den ideologiska retoriken och ersattes av den ekonomiska, det lider vi fortfarande av. Per Grankvist är journalist och författare inom områdena hållbarhet och samhällstrender. Utöver boken är han även aktuell som nyvald ordförande för Fairtrade Sverige.

kulturellt

kan seriesatiren sätta agendan? I USA har satir-programmet The Daily Show blivit en av de mest opinionsbildande krafterna i amerikansk politik. Någon svensk motsvarighet är svår att hitta, men i seriernas värld frodas samhällskritiken med flera unika och roliga stilister. text ingemar tigerberg ”naturen tror den är så jävla snygg . Den tror

den kan få vem den vill. Nån borde trycka upp den mot en vägg och ba kicka ut 1500 oumbärliga arter ur kretsloppet per dag. Sen gå rätt in i nån gammal urskog med röjsågen och blam-blam-bygga svinfula möbler av virket och elda upp skiten” Orden är Sara Granér, en av Sveriges vassaste serietecknare vars stil bygger på att blanda tonårstugg med akademiskt språk vilket omger det behandlade ämnet av en träffsäker bisarr känsla som förstärks av hennes teckningar. Också de präglas av en svårförklarad blandning av söta och lite skrämmande figurer, som skapar obehag likt ett svårtytt ansiktsutryck. Det är en krypande humor som exemplifieras av titeln på hennes senaste bok: All I want for christmas is planekonomi. Om du kommer på en roligare boktitel varsågod och hör av dig till mig. satirserietecknarna är förlagsvärldens ståupp-komiker. Bakom deras träffsäkerhet lurar en social intelligens som partiernas valstrateger borde avundas. Jag minns inte när jag senast blev så påverkad av en bok, film eller politisk debatt som jag blev av att läsa seriealbumen för den här texten. Och eftersom det är extremt svårt att hitta borgerliga politiska serietecknare så fick den här skörden en viss vänster/grön/ alternativ övervikt. Sara Granér riktar in sina slag mot marknadsfundamentalismen och radar upp områden där det ekonomiska systemet har svikit oss. Miljöfrågorna är i fokus. ”Det som utmärker naturen är att den sätter sig på tvären om den inte får exakt som den vill ha det. Så fort man försöker skapa lite civilisation och råkar släppa ut t.ex. 38 miljoner ton växthusgaser om året så flippar naturen ut fullständigt!” Som titeln antyder är Saras blygsamma förslag att vi ska tänka om när det gäller planekonomi: ”Det är faktiskt dags för folk att sluta ha så himla negativ inställning hela tiden och tänka lite utanför boxen.” Att hennes förslag idag kan klassas som humoristiskt absurda ger på något sätt tyngd åt bilden av att det andra alternativet (kapitalismen) har tillåtits gå alldeles för långt. Även Karolina Bångs Alternativet innehåller kritik mot marknadssamhället och dess över-

drivna valfrihet som skymmer sikten för de verkligt viktiga val vi har i livet såsom kärlek, kön, familj, sysselsättning och välmående. Hon konstaterar att ”Människan har, eller ser sig ha, varken tid eller pengar att tänka normbrytande”. Alternativet är en riktigt underhållande genomgång av hur det står till med normkritiken i Sverige och tar utgångspunkt i den ofta normativa självhjälpslitteraturen som författaren kompletterar på ett kul och informativt sätt. Ett litet sidospår som jag fastnade för är när hon kritiserar råden att gå på magkänsla: ”Just nu känner jag för att slå ihjäl den här personen som hävdar att kvinnor som blir våldtagna inte kan bli gravida – MEN det är bara en magkänsla som jag kan välja att inte gå på! Annars hade jag dödat alla med puckade åsikter = inte gångbart…” Serieformatet gör att Karolina Bång lyckas med de nödvändiga förenklingar och nedkok som krävs för att nå fler än de redan frälsta, men då måste också publiken få boken framför sig och där är nog själva inköpet en för hög tröskel för de oinvigda. Därför skulle det här vara en perfekt bok för skolorna runt om i landet. Jag har svårt att föreställa mig någon bättre start i livet än ökade chanser till personliga val som inte pressas fram av samhällets förtryckande normer. max gustafsson sticker inte direkt under stolen med vilka som utgör den främsta måltavlan för Det rånade folket. Alliansen och i synnerhet moderaterna med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg sågas på alla tänkbara vis. Det är en mörk bild av ett sargat land med en söndervittrad välfärd som målas upp. Här är det inga krusiduller utan rakt på som när Reinfeldt tuggar i sig ett helt äpple och håller upp ”välfärdens kärna” mellan fingertopparna. Eller när Borg sitter mitt i spillrorna av en stad och vaggar lille Svensson till sömns genom vaggvisan ”vi har tjygga statsfinanser”. Miljöfrågorna är också närvarande, inte sällan ackompanjerade av ytterligare en känga högerut. Ett tåg har stannat och passagerarna lyssnar på högtalarmeddelandet: ”Jaa, tyvärr har vi drabbats av ett signalfel. Vi väntar på reparation och hoppas kunna rulla igen nästa gång regeringen har dåliga opinionssiffror.” Om dessa tre verk får utgöra värdemätare på den politiska satiren i Sverige då ser jag hoppfullt på framtiden.

tips

All I want for christmas is planekonomi Sara Granér 2012 Galago Alternativet Karolina Bång 2013 Galago Det rånade folket Max Gustafsson 2014 ETC Förlag

So what is this oat drink anyway? Milk? No, itâ€™s not milk. Milk comes from a cow. It was designed for baby cows. Oats grow. You plant them in the soil of the earth and allow the sun to shine on them and they grow. Tall and strong and full of goodness.

A couple of decades ago, we looked at the nutritional power of oats and thought: what if we forgot the cow altogether and turned these oats into a drink that was designed for humans? So we did. And here it is. Please do enjoy!

Material Draglock från t.ex. en makrillburk Trä (björk eller furu) till handtag, 12 x 12 x 40 mm och bakstycke, ca 30 mm i diameter (ev. rundstav), tjocklek 10 mm Trälim 5 mässingsspikar, 10 mm långa Eventuellt oljefärg till trädetaljerna (linolja och pigment)

. . . . .

Verktyg Plåtsax Syl Borrmaskin, borr 1 och 8 mm Täljkniv Såg Hammare

. . . . . .

Gör så här 1 Använd locket från en makrillburk. Mät 50 mm från den rundade änden av locket och klipp av plåtlocket vinkelrätt med plåtsax. 2 Markera fem spikhål med sylen: ett i mitten, ett i vardera kanten och de andra två däremellan. Sätt hålen 5 mm in från plåtkanten. Borra med 1 mm borr. 3 Gör i ordning skopans bakstycke. Här är det praktiskt att använda rundstav, ca 30 mm i diameter. Det går bra att göra flera moment på en lång bit innan du sågar av ca 10 mm till bakstycket. 4 Borra hål (8 mm) i centrum av rundstaven för skaftet, minst 10 mm djupt. 5 Tälj till skaftet av en träbit med måtten ca 12 × 12 × 40 mm så att den passar i hålet (8 mm). Limma fast. 6 Nu kan du forma plåtbiten och märka ut var spikarna ska sitta i bakstycket. Förborra lite grunt för spikarna. Även om spikarna är små finns det risk för att träet spricker. 7 Såga av bakstycke och skaft. Snygga till sågytan med täljkniven. 8 Dags att måla om du vill det. Låt färgen (här är det svart oljefärg) torka. 9 Spika fast skopplåten.

DIY: köksskopan

Att göra saker av plåt är kul och användbart. Dessutom är det ett material som du ofta redan har massor av i återvinningslådorna. Från den nya boken Plåtslöjd får vi tips om att göra vår egen köksskopa. av johanna stål foto thomas harrysson

Författarna Kalle Forss och Gunnar Jeppson har hållit på med plåtslöjd länge. De tipsar om att utgå från material som finns i hemmet för att stimulera kreativiteten. Bäst är att undvika burkar som har text och bild limmat på burken eftersom det är svårt att få bort. Boken Plåtslöjd ges ut av Hemslöjdens förlag.

d.i.y.

förlagan till den här skopan är den traditionella skoffan som fanns i speceriaffären eller lanthandeln där man sålde torra varor i lösvikt. I konservburkarnas draglock finns formen redan, men det går naturligtvis bra att välja andra plåtbitar.

på plats

PÅ PLATS CAMINOS

STORA HÅLLBARHETSDAG Över 250 personer från stora och små företag, forskarvärlden, kommuner och myndigheter fyllde den stora bankettsalen på Clarion Hotel i Stockholm i samband med Caminos stora hållbarhetsdag: Bortom trenderna 10:e mars. text Caroline petersson Foto magdalena stål

Hela Caminoredaktionen samlades på scenen för den inledande dragningen av de nio trender som låg till grund för hållbarhetsdagen. Från vänster Caroline Petersson, Johanna Stål och Ingemar Tigerberg.

Linda Ålrud från Fairtrade tog paus från mammaledigheten med sonen Sixten och minglade med Jessica Kjellgren från SE Forum.

Pella Thiel från Omställning Sverige bidrog med ett systemkritiskt perspektiv under samtalet ”Så långt räcker en knuff”. I panelen tillsammans med Emma Rung (Miljöpatiet), Steffen Kallbekken (GreeNudge) och Pelle Guldborg Hansen, iNudgeyou.

Under Ingemar Tigerbergs samtal med Fredrik Lindström om tid, status och pengar blandades det friskt mellan humor och allvar. Christina Cheng, trend – och innovationschef på designföretaget Silver, höll i början av dagen en trenddragning med fokus på cirkulära affärsmodeller.

Frida Lenzer (t v) och Milis Ivarsson (th) från Caminovännen Av Jord tillsammans med Belinda Salo Lindbom och Anna Nilsson.

Sveriges enda professor i hållbar konsumtion Oksana Mont (t v) har sällskap med Fredrik Östlin på Off to Off och Henric Barkman, hållbarhetsstrateg på Karlstad kommun och aktuell med licentiatavhandlingen "Barriärer och broar för hållbar konsumtion.

Den vegetariska lunchen bestod av spenat- och ricottafylld canneloni med champagne- och örtsås, samt sallad och bröd.

Stuart Pledger (t v) från CradleNet deltog i programpunkten om delandeekonomi. Här dricker han kaffe tillsammans med Klas Erle på Pedagogpartner.

redaktionen

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Johanna Stål Chefredaktör

NYA

.SE

MAGSIN

CAMINO

– Såg filmen The Wolf of Wall Street och tänkte på hur många ser ägande som ett sätt att känna sig lyckade. Dagen efter cyklade jag under ett enormt rosablommande träd, och hann tänka "kan jag känna mig så oerhört lycklig av att lukta på ett träd, då måste jag ha lyckats rätt bra här i livet". Klyschigt men sant.

Ingemar Tigerberg Redaktör & webb

i slutet av 1990 - och början av 2000 -talet var internationella toppmöten den viktigaste måltavlan för

många inom miljö- och solidaritetsrörelsen. Men nu har frågan blivit allt mer nära. Miljöaktivisten Pella Thiel är en av många som valt att lägga ner stridsyxan för att istället arbeta med lokalt omställningsarbete. Profilintervju från förra numret med Pella Thiel gjordes tillgänglig för alla att läsa gratis på caminomagasin.se och har på Facebook visats för nästan 80 000 personer. Webben fylls regelbundet på med nya och gamla artiklar från magasinet. Spana in själv på caminomagasin.se

”Helt fel! Skägg är en till 100% förnybar resurs och kan inte peaka.” Marcus Berggren kommenterar nyheten om att forskare har kommit fram till att helskägget nu nått en peak, på Caminos Facebook-sida.

37%

Camino i Almedalen

Så många av Caminos prenumeranter anser att politik är ett av de intressantaste ämnesområderna att läsa om i Camino, enligt vår senaste läsarundersökning.

Fredagen den 4:e juli klockan 9.30-12.15 håller vi i tre seminarier på Gotlands högskola, i samband med Almedalsveckan. Precis som förra året samarbetar vi med Ekobanken.

Caroline Petersson marknad & föreläsare

– Den växande högerextremismen. Det är tydligt att den är ett utslag för en ökad otrygghet i samhället, där jag tror att klimathotet indirekt bidrar till människors känsla av maktlöshet. Jag drömmer om en politik som tar människors rädslor på allvar och som tänker nytt både kring utanförskap och miljöutmaningar.

Tobias Jansson grafisk formgivare

– Jag gör ett inhopp på Camino i det här numret, som layoutare. Kul att se att tidningen – som jag var med och grundade 2006 men nu jobbar med som frilans ibland – är på hugget och utvecklas med samtiden, inte minst genom den goda bevakningen av delandeekonomin som står inför ett genombrott i Sverige.

foto anja sjögren

Pella Thiel är omställare på heltid

– På EU. Jag har följt hur miljöfrågorna hanteras och i ett globalt perspektiv bedriver unionen faktiskt en relativt radikal politik. Det tror jag beror på en unik maktdelning där Europaparlamentet har drivit på, inte minst av många svenska parlamentariker. Hoppas det fortsätter så!

Det vilda köket, bonnierfakta.se, 08-696 80 00

LÄTT

Bee's wrap, bucksandspurs.se, 070-606 99 26

jur

Adobe Reserva Rosé (nr 6537), systembolaget.se, 0771-83 83 00

köpställen

köpställen CAMINO 35

ch o tt Stro fo r k a

Kung Markatta kokoschips, kungmarkatta.se, 019-30 73 00 Lily & Hanna's Rawfood Ice Dream, lillyohanna.se, 0709-782 762 Urtekram kokosolja, urtekramsverige.se, 08-410 200 98

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

Sociala företag är till för dem som inte tar sig in på arbetsmarknaden av egen kraft. Grunden i företaget är delaktighet och allt överskott går tillbaka in i verksamheten. Ett roligt exempel är Café REKOmmenderas. Fair Trade-caféer med ekologisk profil som skapar nya jobb. Smart och rättvist! Vi finns i Almedalen! Ta en fika med oss! (Plats 518, Strandvägen 2, i rondellen nära vattnet)

www.spring.coop www.rekommenderas.coop

EKOMMENDERAS ett fair trade café

en färg – alla stilar www.avjord.se info@avjord.se 0585 24137

Ekovänliga Vegetariska smörgåspålägg!

naturens

egna färger

av ord

Fair Trade + Socialt Företagande = Sant!

3Eko log iskt

3Hälsosamt

3Bra miljöval 3Glutenfritt

3Laktosfritt 3Inga tillsatser

Våra klassiska vegetariska smörgåspålägg finns i smakerna: Ört, naturell, Vitlök/ört, chili, champinjon. Finns att köpa hos ICA, COOP, Willys, Hemköp, citygross och välsorterade hälso & EKO-butiker. www.tartex.se - Nyform i Sverige AB - 08/570 360 50 Tartex_2014_1.4s_vekt.indd 1

2014-02-19 16:13

ordlista

SKogen UTE 23 september

barsebäcks-

Ofta tar vi den för given, den finns där för oss när vi känner för att plocka lite svamp eller bär, när vi vill vara äventyrliga och tälta en natt, eller så ser vi den som en otäck plats dit vi inte vågar ta oss när det börjar skymma. Men skogen är livsviktig för vår överlevnad, oavsett om det handlar om småländska bokskogar eller brasiliansk regnskog. I Caminos skogsnummer tar vi oss in bakom träden för att upptäcka vad som finns därinne. Vi besöker människor som valt att bosätta sig i skogen, tipsar om hur du kan leva av skogen och lyfter självklart också de stora frågorna om avverkning och hållbart skogsbruk. Till dess, hoppas du själv får njuta av lite skogsliv och en skön sommar. Som vanligt kommer du hitta massa material på caminomagasin.se under hela sommaren. Glad sommar!

/ Caminoredaktionen

I Camino 36 ser vi skogen trots alla träd.

foto tobias jansson

3 innebar en avveckling marscherna Barsebäcks av kärnkraften inom 10 år kärnkraftverk är ett samt en satsning på alternedlagt kärnkraftverk nativ, och drevs av dåvai Kävlinge kommun. rande Kristdemokraterna, Mellan åren 1976 och Vänsterpartiet och 1986 genomförde den Centerpartiet. svenska miljörörelsen lobbyist är en påtryckare ett tiotal protester mot som försöker få beslutsfatkärnkraften som gick tare att ta beslut (eller under benämningen förhindra beslut) som barsebäcksmarscherna. gynnar de intressen som lobbyisten företräder. bioreaktor är en plats där mikroorganismer, steg 3 är ett nätverk av såsom mikroalger, personer som alla vill stamceller eller bakterier lyfta problematiken med kan odlas. evig tillväxt på en ändlig värld. Nätverket vill se fairtrade (skrivs som ett ett välmående samhälle ord och med stor begynsom inte är beroende av nelsebokstav). Tidigare ekonomisk tillväxt för att Rättvisemärkt. En fungera tillfredsställande oberoende internationell och erbjuda en god produktmärkning som vill välfärdsnivå. bidra till bättre arbetsoch levnadsvillkor för tillväxt (ekonomisk) odlare och anställda i definieras oftast som en utvecklingsländer. ökning av bruttonationalprodukten (BNP). Tillväxt förnyelsebara är exponentiell, det vill bränslen är bränslen säga att volymökningen från källor som hela blir större för varje år trots tiden förnyar sig och som att ökningen i procent är därför inte kommer att ta densamma. Detta leder till slut inom en överskådlig ett hårt tryck på jordens framtid. Vind-, vattenresurser. sol- och bioenergi är de vanligaste och samtliga vegan En vegan avstår härrör de ursprungligen från alla animaliska från energi från solen. produkter såsom kött, fisk, fågel, mjölkprodukter, ägg, leed är ett system honungs- och vaxprodukför certifiering av ter samt olika tillsatser miljöklassade byggnader. av animaliskt ursprung. Den version av LEED Veganer avstår även som oftast används från att använda andra bedömer byggnadens produkter utöver mat som miljöprestanda utifrån är av animaliskt ursprung, områdena: Närmiljö, till exempel skinnkläder, vattenanvändning, enerpälsprodukter, ylletröjor gianvändning, material och dunkuddar. samt inomhusklimat. Därtill kan bonuspoäng vegetarian En vegetarian uppnås för innovation i utesluter kött, fisk och projektet och regionala fågel i sin kost samt hänsynstaganden. ibland också ägg. Oftast används ordet i Sverige linje 3 Under folkomsynonymt med laktoröstningen om kärnkraft ovo-vegetarianism vilket i Sverige 1980 fanns tre innebär att personen äter förslag för svenska folket både mejeriprodukter och ägg. att ta ställning till. Linje

tilltänkt

J onas Mosskin

om de miljömedvetna lantisarnas revanch

jag är uppvuxen på landet i Jämtland med föräldrar som var gröna-vågare. Att ha egna erfarenheter av hur jobbigt det är att rensa ogräs, hur enahanda det kan vara att sätta potatis, och hur mycket ved som går åt för att klara en vinter, ger ett jordnära perspektiv på livet. Ibland var vägen igensnöad och man fick helt enkelt vänta tills den blev plogad. Eller skida till skolan över ängarna. Som 16-åring damp jag ner på Södermalm i Stockholm och fick lära mig hur man rökte, och förde sig på caféer. Kompisar pratade om ”landet” som en exotisk plats med lite natur, som man ibland besökte. Ville man veta vad det skulle bli för väder tittade de på tv (idag kollar de sin väderapp i mobilen) men kommer sig inte för att titta upp i skyn. Ofta idag framställs den trendiga, urbana medelklassen som miljömedveten. De handlar

”Det finns en myt om att människor i storstaden är hållbara och tänker på miljön ekologiskt och slår sig för bröstet för att de är med i en bilpool. Sällan ifrågasätter de den egna uppskruvade livsstilen där arbete, resor och konsumtion är en inkorporerad del av att umgås med vänner. När man brygger öl och gör sin egen korv, skrattar man åt okultiverade lantisar som kör bil, röstar på Sverigedemokraterna och struntar i klimatet. Att den egna LCHF-biffen är problematiskt ur koldioxidsynpunkt har dock inte trängt igenom den mentala skyddsvallen. Sveriges koldioxidutsläpp har minskat med 23 procent från 1990. Men tyvärr har svenskens nettoutsläpp ökat med ungefär 15 procent under samma tid. Vårt ekologiska fotavtryck är idag större då de varor och tjänster som vi konsumerar tillverkas i andra delar av världen. Varje svensk skulle behöva minska sitt bidrag till en tredjedel av dagens koldioxidnivå. I klartext, flyga mindre, köra mindre bil, äta mindre kött, konsumera färre och mer kvalitativa produkter. En psykologisk förklaring till såväl väljares som politikers svårigheter att hantera klimatfrågan, är att vår hjärna är konstruerad för att

prioritera kortsiktiga behov, på bekostnad av långsiktiga. Vi är dessutom obenägna att ta risker. 80 procent av oss människor upplever instinktivt en motvilja mot förändringar. Vi vill inte ta risken att förändra våra beteenden idag, men glömmer bort den framtida riskpremien som för varje år som går blir högre och högre. Det finns en myt om att människor i storstaden är hållbara och tänker på miljön. Att folk på landet är bakåtsträvande och trångsynta. Men då glömmer man bort att de som vuxit upp på landsbygden och har ett naturligt förhållande till djur och natur, ofta har fått med sig såväl perspektiv och vanor som är delar av en hållbar livsstil. En livsstil där upplevelser står i centrum. Där man cyklar, promenerar och ägnar sig åt friluftsaktiviteter i närmiljön. Plockar blommor, går ut i skogen, letar svamp, äter medhavd matsäck och njuter av en dag ute, trots att vädret gör att bilderna inte är instagramvänliga. Lantisarna hamnar ofta i storstaden men fortsätter att leva mer i samklang med naturens årstider och är dessutom ofta engagerade i klimatfrågan. Problemet är att vi blir bara fler och fler stadsbor såväl i Sverige som globalt. Om färre och färre människor växer upp där naturen är en del av livet och inte en exotisk plats man tar sig till på skollovet, finns det risk att vi helt tappar kontakten med naturen. Ett slags psykologiskt kontrakt där vi har ömsesidig respekt för varandras existens. Vi skulle behöva skapa en modern rörelse för stadsbor där man pedagogiskt får lära sig hur ”naturen funkar”. Alltifrån friluftsrörelser, folkbildning till kolonistugor, odlingsverksamhet för barn och unga och aktiviteter där naturen står i centrum. Och då menar jag inte den natur som svischar förbi i en blixtsnabb RIB-båt i Stockholms skärgård. Vi måste skapa en kollektiv gemenskap där vi hjälps åt och lär oss smarta pedagogiska strategier för vårt grannskap. Jonas Mosskin, psykolog, frilansskribent och organisationskonsult med inriktning mot hållbarhet.

ekobanken och Caminos seminarier hålls på fredagen 4 juli Plats: Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal B23

Övriga seminarier som arrangeras av Ekobanken:

u 09:30-10:15

TorsdAg 3 juli Plats: Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal F20

FredAg 4 juli Plats: Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal B23

u 8:00-9:30 starta företag tillsammans för mer hållbart samhälle Medverkande/medarrangör: Coompanion

Tar robotarna våra jobb, igen?

u 10:30-11:15

de ”goda” lobbyisterna: så lyfts hållbarhetsfrågorna i politiken

så kan beteendevetenskapen hjälpa oss att rädda miljön

u 13:30-15:00 Hållbarhet – helhetssyn behövs! Men hur gör vi? samtalsledare: Kristoffer Lüthi, vVD, Maria Flock Åhlander, ekonomiansvarig och Annika Laurén, vd, från Ekobanken.

UTFORSKAR NYA VÄGAR

r en dags föare varm k politi Ekobanken är en transparent bank för människor som tar ansvar för hur pengar verkar, hur pengar investeras och varifrån lånade medel kommer.

su pe

U t f o r s k a r n ya v ä g a r

a rv ls pe ci

camino 35

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 Göteborg

nr 35 juni–augusti JUNI–augusti 2014 . . pris 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Fredrik Lindström

Driver med tillväxtreligionen

2 nr grat is

caminomagasin.se

UTFORSKAR NYA VÄGAR

utforskar nya vägar juni–augustI 2014

Världens fattigaste president BRAD PITT bygger upp New Orleans

på köpe t

Sommarerbjudande

GRÖN LOBBYISM

a n ar k er v å P

De driver gendan den gröna at framå

Laga mat på blommor och gräs

,17(535(66

7 388209 207509

5(7859(&.$