Issuu

an te n

Hög läsbarhet. Anpassas automatiskt till din dator, telefon eller läsplatta.

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

Nytt sätt att ta del av Camino på nätet

Få camino i brevlådan

inte

CAMINO 32

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

NR 32 31 JUNI–AUG SEPT–NOV2013 2013 PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

FESTIVALER SPELAR ROLL Bakom kulisserna på köttkuppen

Nour El-Refai

N ÄNTLIGE SLÖS PAPPER T KVALITE

DELANDETS REVOLUTION Nils Holgersson som djurrättsaktivist

blir förbannad av ekomat

Bonusmaterial för varje tema

Månadsprenumeration 23 kr/mån Månadsprenumeration inkl. papperstidning 29 kr/mån Beställ och läs mer på caminomagasin.se Vår nya redaktionella satsning på nätet kommer finnas tillgänglig både för nya och befintliga prenumeranter

UTFORSKAR NYA VÄGAR SEPTEMBER–NOVEMBER 2013

Låg månadskostnad och ingen bindningstid!

! ur t ul k a Mer +

Promoe, Ane Brun, Vulcano mfl.

INTERPRESS 2092-03

7 388209 207509

RETURVECKA

v 47

Våra bil- och villaförsäkringar har världens kanske tuffaste miljömärkning De är certifierade med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Det är vi oerhört stolta över. Punkter gör skillnad. Utan intryck, inga uttryck, inga avtryck. Bokmässans programpunkter lämnar ingen oberörd. Här väntar seminarier som ifrågasätter, debatter som utmanar dina åsikter och intervjuer med människor från hela världen. Så kom och inspireras, ta del av debatten och gör skillnad du med. Välkommen 26-29 september, Svenska Mässan, Göteborg. Hela programmet hittar du på vår hemsida och i vår app. 2-03

folksam.se/bramiljoval

Vinn ett miljövänligt år! Lördagen den 12 oktober Münchenbryggeriet i Stockholm Eco Now firar 5 år Sveriges största miljöutställning och inspirationsguide till hållbar livsstil och boende firar 5 år med överraskningar, föreläsningar, tävlingar, trendspaning och nylanseringar. Stor salong med ekologisk och naturlig skönhet! Träffa Sveriges ekobloggare! Bloggtorg samt nominering av bästa miljöblogg med en lagom dos grönt.

Förköp din biljett & vinn ett miljövänligt år Förköper du din biljett får du inte bara rabatterad entré, du är också med i årets hetaste tävling där ett miljövänligt år ligger i potten. Årsförbrukning av hudvård från Weleda, kaffe från Arvid Nordquist, ekologisk mat, andra basvaror och en massa annat. Boka din biljett och få mer info på vår hemsida.

www.econow.se

VAD VET DU OM DIN EL? Kaffe, bananer och grönsaker och tvättmedel, vi slår vad om att du som läser det här är en fena på att handla miljömärkt. Men hur är det med elen du använder för att laga din mat, tvätta dina kläder och värma ditt hus, har du koll på var och hur den är producerad? När du köper Hemmagjord El från Tranås Energi kan du vara säker. Den produceras nämligen i våra småskaliga vattenkraftverk i Olstorp och Forsnäs samt av biobränsle i vårt kraftvärmeverk i Tranås. 100 % förnybart och märkt med Bra Miljöval. Som el ska vara.

VILL DU VETA MER? Besök vår hemsida www.tranasenergi.se eller ring oss på 0140-68 308, vi hjälper dig gärna.

INNEHÅLL

CAMINO 32

20 Nour El-Refai vägrar kompensera för all skit män gör

TEMA

Stå-upp-artisten som står upp för kvinnors rätt att smutsa ner. Nja, kanske inte riktigt men hon har definitivt ett genomtänkt klass- och feministiskt perspektiv på miljöfrågorna

KULTUR

TEXT LINNEA SÖDAHL FOTO FREDRIK KARLSSON

26 8 9 10 11 12 13 15 16 18 58 66 71 72 74 75 77 78

KOMMENTERAT Kött,

flyg och ekonomi engagerar. NÄRBILD Murveln Mats-Erik Nilsson blottar restaurangfusket. UTBLICK Parvin Ardalan har pennan att tacka för sin frihet. SPANAT Johanna Stål har handplockat några omdiskuterade miljöfrågor. I SÄSONG Dags att plantera vitlöken. TEKNISKT Dela på åken och spara pengar. SÅ FUNKAR DET Kulturkonsumtion som klimatsmart konsumtion. DESIGNAT Operahus som gröna skrytbyggen VÄNNER Hitta schysta företag och organisationer. SMAKRIKT Förföriska recept, restaurangrecensioner och tips från ekohyllorna. MODE Skaffa kläder utan pengar. SUNT Vi testar hårfärger från ett miljö- och hälsoperspektiv. KULTURELLT Gänget bakom Pantamera-hiten och frihetstörstande filmer. DIY läppcerat. REDAKTIONEN Nya digitala Camino är här! PÅ PLATS Camino LIVE Almedalen TILLTÄNKT Gabriella Ahlström reflekterar över ett krisande USA som allt mer påverkas av klimatförändringarna

TEXT CAROLINE PETERSSON

34 Artister mot strömmen Att hitta musiker som pratar om hållbarhetsfrågor är inte lätt. Men Promoe, Navid Modiri och Vulkano står upp som några av undantagen.

TEXT CAROLINE PETERSSON

42 Det är ju bara en saga Med Västanå Teater i Värmländska Sunne har familjen Stinnerbom visat hur kulturen kan driva småorters utveckling framåt och samtidigt befrämja respekt för naturen. TEXT JOHANNA STÅL

FOTO JOHANNA STÅL OCH VÄSTANÅ TEATER

46 Mot en tredje industriell revolution

När den spirande delandekulturen gör så att vem som helst kan skapa nästan vad som helst då är fröet sått till en ny utvecklingsfas. TEXT INGEMAR TIGERBERG

50 "Musik river gränserna" Går det att åstadkomma förändring med hjälp av musik? Linnea Södahl har rest till Palestina, platsen för en av världens mest låsta konflikter och letat hopp. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO OLLE MELKERHED OCH WILHEM BLIXT

58 I Kosters lustgårdar

FOTO ANNIKA BERGLUND

Alltid i Camino

26 De nya frälsarna ”Festivaldöden” har varit på mångas läppar i år, samtidigt frodas festivaler med gröna förtecken. Häng med bakom kulisserna på en utforskande industri.

Så långt västerut det går att komma i Sverige ligger exotiska Kosteröarna. Här hittar vi en restaurang som förför med läckra recept och inspirerar med permakultur. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO KARIN BJÖRK RECEPT ANNA BENGTSSON

OM CAMINO

FOTO FREDRIK KARLSSON

Nour El–Refai är en svensk komiker och skådespelare. Hon driver gärna med könsroller, engagemang och normer och kan knappast anklagas för att vara mesig. Hör hennes träffsäkra anklagelser och resonemang i profilintervjun.

CAMINO 32 CAMINO MAGASIN CAMINO MAGASIN VÄSTRA HAMNGATAN 18 411 17 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ETT PERSONALÄGT FÖRETAG Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset, ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE REDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANSVARIG UTGIVARE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER CAROLINE PETERSSON, GABRIELLA AHLSTRÖM, INGEMAR TIGERBERG, JOHANNA STÅL, LINNEA SÖDAHL, NATHALIE BORGMAN PETERS FOTOGRAFER MATHIAS AMBUS, ANNIKA BERGLUND, KARIN BJÖRK, WILHEM BLIXT, PETER COHEN, ERIK BY ERIK, NADIM ELAZZEH, MARTINA HOOGLAND IVANOV, DANIEL JOHANSSON, FREDRIK KARLSSON, OLLE KIRCHMEIER, PER LANGE, OLLE MELKERHED, LISA PYK WIRSTRÖM, IMOGEN SNELL, JOHANNA STÅL, LINNEA SÖDAHL, JIM TEGMAN, ZOË VINTILESCU, ANDRÉ WESTMAN ILLUSTRATION PETTER ALMGREN TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G ANNONSBOKNING CAROLINE PETERSSON, CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE 076-170 55 76 DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERERA WWW.CAMINOMAGASIN.SE 23 KR/MÅN DIGITAL PRENUMERATION 29 KR/MÅN DIGITAL + PAPPERSTIDNING 295 KR DIGITAL + PAPPER ETT ÅR (INOM SVERIGE) 425 KR DIGITAL + PAPPER TVÅ ÅR (INOM SVERIGE)

ANLITA OSS!

PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905

Text & Bild

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ.

Föreläsningar

CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

ISSN 1654-2282

HEJ MEDARBETARE!

Linnea Södahl ... är artist och frilansande journalist. Hon har ett stort intresse för hållbarhetsfrågor som speglas i både skriveri och musik. För Camino har hon bland annat träffat komikern Nour el-Refai och gjort ett reportage om sin turné och kulturutbyte på Västbanken. Kolla in henne på facebook.com/LinneaSodahl

FOTO MOA IVARSSON

SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

LEDARE

CAMINO 32

”

Än i dag går jag i benhårt försvar så fort någon pratar illa om romer KULTUR KULLKASTAR FÖRDOMAR

58 JOHANNAS LÄSTIPS Nour El-Refai är inte bara rolig, hon har också intressanta tankar om miljö och feminism. Jag hoppas att fler restauranger kunde vara lika eko-kreativa som Kosters trädgårdar.

när jag var liten blev jag försedd med pedagogisk litteratur – såsom brukligt under tidigt 1980-tal. En stor favorit var Katitzi, en berättelse på LP-skiva som jag lyssnade på så ofta jag kunde. Än idag sitter låtarna etsade i mitt sinne: ”röd och gul och vit och svart, gör det samma har han sagt, Jesus älskar alla barnen på vår jord”. Katitzi var en av mina bästa vänner och jag drömde om att få träffa henne på riktigt, hon levde verkligen ett drömliv på cirkusen i mina ögon. Utöver att ha gett mig fantasier och härliga stunder när jag var liten gav lyssnandet mig också något mer, nämligen en vän som var ”zigenare”. Än idag går jag i benhårt försvar så fort någon pratar illa om romer. Och det är otaliga gånger jag har fått stått upp för min litteräre vän Katitzi genom åren. litteratur, musik, filmer, teatrar gör mycket med oss människor. Det gör oss mer toleranta, öppnar våra sinnen, låser upp stängda dörrar i våra kroppar och förklarar komplicerade skeenden på känslomässiga sätt. Jag blev tidigt revolutionär genom musikalen Les Miserables, började intressera mig för självförsörjning via boken Skogsliv i Walden. De sista raderna i Walt Whitmans epos Sången om mig själv fick den dödsrädda tonåringen i mig att gråta litervis, gärna till tonerna av R.E.M och Nirvana. Tanken på filmen Antonias värld får mig alltid att vilja bjuda mina vänner på storkalas och filmen Avatar gör att jag ännu mer längtar efter en värld där allt levande får lika mycket respekt. Kultur har för mig, precis som för de flesta, format personligheten och drivkraften. Och när energin sinar är det ofta där jag hittar ny inspiration.

Kulturupplevelser är ur hållbarhetssynpunkt också en smart typ av konsumtion. Det är ett trevligt sätt att spendera sina pengar på och är en sektor i samhället som borde få mer ekonomiskt stöd. I detta nummer hyllar Camino kulturen. Caroline Petersson dyker ner i musikindustrin och kollar hur det står till med engagemanget i branschen. Jag har besökt den smittande engagerande teatern Västanå i värmländska Sunne, som med meningsfulla berättelser säljer fulla hus varje sommar. Dessutom har vi med en berättelse om musik som påverkanskraft i Palestina och ett reportage om delandekulturen som blivit enorm, mycket tack vare nätet. i skrivande stund sitter jag och lyssnar igenom spellistan inför musikfestivalen Way Out West. Som ofta inför kulturupplevelser är kroppen lite extra förväntansfull och hjärnan har redan förflyttat sig dit, till skogen, sorlet och de ljuva tonerna. Jag hoppas att ni blir lika sugna på att spendera mer tid på teatrar, konserter och med näsan i böcker efter detta nummer, som vi blev av att producera det. Missa heller inte vår nya webbsatsning med kvalitetsmaterial på nätet till alla prenumeranter! Ha en fin höst

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

KOMMENTERAT

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Svea.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Miljö och ekonomi kan visst gå ihop

Bilens guldålder är förbi debatt Artikeln ”Cykeln – den nya bilen” som vi publicerade på hemsidan väckte lite oväntat en intensiv debatt om cykelhjälmar, eftersom kvinnan på bilden saknade hjälm. Men det fanns också de som faktiskt debatterade artikelns tema.

e om cykelns framtid Ingemar Tigerbergs reportag . diskuterades flitig t på Facebook

”Det värsta är att de tar detta på allvar, jag får vara tacksam för att ha varit med under bilens guldålder. Ni andra stackare som har framtiden kvar framför er kan ju se fram emot en betydligt lugnare tillvaro då häst och vagn åter kommer att bli ett alternativ för att ta sig mellan två platser. Långresornas tid är över och långnäsornas tid tar vid... ” MIKAEL

”Mikael, vad menar du? Cykeln går fortare i storstaden och i många städer (statistiskt bevisat) eller gillar du att sitta i rusningstrafik till jobbet? Och jag kan ju fortfarande cykla till jobbet varje dag men äga en classic car att köra runt på somrarna? Detta är ju ingen antingen/eller diskussion utan ett alternativ till en renare miljö och mer hälsosam livsstil i VARDAGEN som kanske kan anammas av massorna eftersom lösningen är bekväm. Personligen tror jag att bilen säkert kommer bli dyr för massorna men varför racka ner på en uppenbar fenomenal uppfinning (cykeln) som kan göra något för vår kära jord och klimatpåverkan? KIM

Johan Tells krönika i Camino 31 väckte känslor.

Varför köttrecept? kommentar/fråga Tack för ett intressant magasin, som växer för varje år. Jag har dock tre synpunkter. 1. Det är inte SJ som kör natt-tågen till Berlin. Det är Veolia. 2. Varför ha recept på nötkött i ett magasin som fokuserar på hållbarhet? Eftersom jag inte läser varje nummer av Camino vet jag inte hur mycket tips på att tillaga kött det brukar vara i er tidning. Hoppas detta var ett undantag. 3. Resereportaget om Thailand var mycket intressant. Jag tänker att det viktigaste för normal-resenären är att inte bo all-inclusive med AC och att klimatkompensera flygresan med exempelvis 10 procent av resekostnaden samt leta efter solenergi och vegetariskt lokalt kök. Uppskattade dock hela magasinets innehåll och utformning mycket. MARTINA Hej Martina. Tack för ditt förtydligande vad gäller tågtrafiken och din kommentar om Thailands-reportaget. Vad gäller köttrecept i tidningen så är du inte först med att kommentera detta och vi vet att frågan är känslig hos många av våra läsare. Den stora merparten av våra recept innehåller dock inte kött. Anledningen till att vi har valt att ibland ha med kött är för att vi vill att tidningen ska vara inkluderande och uppskattas också av de som äter kött men ändå vill göra medvetna val.

kommentar I Camino 29 läste jag artikeln "Föräldraskapet som samhällsmål" där ni interinter vjuar författaren Nina Björk om sin nya bok. I intervjun får hon frågan ”Vad ska vi ha för ekonomiskt synsätt?” och svarar ”Vi har ett system där det som är bra för ekonomin är dåligt för miljön och det som är bra för miljön är dåligt för ekonomin.” Vidare säger hon att det tyvärr inte går att ändra på det. Jag reagerade starkt på det och blev till och med arg. Jag är 80-talist, gift och har två små barn. Vi lever på en väldigt liten familjeinkomst på grund av studier och föräldraledighet. Just DET har gjort att vi som föräldrar har haft många diskussioner om var och hur vi kan spara pengar och utgifter. Och jag kan säga att vi idag inte låter kallvattnet rinna bort innan varmvattnet kommer när vi ska duscha, vi fångar upp det i en spann och använder det vidare. Inte heller har vi "mysiga" lampor i vartenda fönster. Vi slänger ingen mat då vi veckoplanerar både matlista och hur resterna ska användas. Vi planerar inköp och turer med bilen som inte kan undvikas, lägger ihop dessa och åker kollektivt för övrigt. Det är så uppenbart att om vi bryter ner detta på individnivå så blir det tvärtemot det Nina säger. Plötsligt är just det som är bra för ekonomin samtidigt bra för miljön. Kanske skulle alla prova på några månader att klara sig kring fattigdomsgränsen och därigenom får uppleva hur mycket man plötsligt automatiskt gör för miljön. SVEA Hej och tack för din kommentar. Det jag tror Nina menar handlar om den större nivån, som att förstöra naturen och samhällen för att pumpa upp olja är billigare än att bygga vindkraftverk och att det är dyrare att göra kläder, mat och produkter av ekologiska- eller återvunna material. JOHANNA

Är det verkligen ett mänskligt behov att flyga? kritik Johan Tells krönika i Camino 31, om vårt svårtstillade behov av att resa, uppskattades inte av alla. ”För mig kunde ni lika gärna släppt in en klimatskeptiker. Nej, Tell är nog värre faktiskt. En etablerad miljöperson som tycker vi ska följa "mänskliga behov" snarare än att

underkasta oss de gränser som planeten sätter för oss.” JOHAN ”Det är ju lustigt att Tell menar att människor är skapta för att röra sig till fots några kilometer om dagen, och tar detta till intäkt för att alla ska flyga långresor för att det är det naturliga tillståndet. ” ERIK

NÄRBILD

MATMURVELN Snart kommer matmagasinet Hunger ut som blandar kritiska granskningar med kreativa recept. Chefredaktör är MatsEric Nilsson, aktuell också med boken Saltad nota.

TEXT JOHANNA STÅL FOTO ORDFRONT

Varför ett nytt magasin om mat? – För att det finns ett stort matintresse, som inte bara handlar om att laga olika rätter utan om att få veta mer om maten. Det stora intresset kring teveserier som Landet brunsås och Historieätarna liksom mina egna böcker är tecken på detta. Och hästköttskandalen har förstås gett oss vatten på kvarnen. Hunger kommer vara en blandning av kritiskt granskning och mer inspirerande delar. Det kommer att finnas recept, men inte på det vanliga viset med hårdstajlade bilder som mest ger hemmakocken dåligt självförtroende. Du är också aktuell med en bok om fusket i restaurangbranschen. Kan man inte lita på någon längre? – Det finns självklart restauranger man kan lita på. Men som gäst bör man vara skeptisk till många påståenden. ”Bakat eget bröd” kan vara bake-off, ”lagat från grunden” kan mycket väl betyda att man ändå använder sig av olika halvfabrikat. ”Vår egen citronpaj” kan vara ett färdigt pajskal som fyllts med citronkräm, som man möjligen gjort själv. Personal är så dyrt att restauranger anställer outbildade människor, har få i köket och behöver få ner tiden för matlagning. Särskilt kedjorna är bra på att pressa sina kostnader och många konsumenter har inte insett att kedjorna alltmer tar över. Som gäst kanske man inte ens fattar att krogen man sitter på ingår i en stor kedja. – Dessutom bör man vara lite sunt misstänksam mot alla kaféer som säger sig vara ekologiska. Ofta visar det sig att det kanske bara handlar om kaffet och mjölken, vilket brukar vara det lättaste. Resten av sortimentet är däremot inte det minsta ekologiskt. Mats-Eric Nilsson är journalist med mat som specialitet. Han är chefredaktör för nystartade tidningen Hunger, som drivs av gänget bakom tidningarna Filter och Offside. Hunger kommer med sitt första nummer i oktober. Två månader tidigare kom Mats-Erics bok Saltad nota ut på Ordfront förlag.

UTBLICK

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Parvin Ardalan har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Nu hjälper hon andra invandrarkvinnor. FOTO FREDRIK ELG

Pennan gav henne fristad Som journalist, författare och kvinnorättskämpe har hon haft det tufft i ett censurerat Iran. Trakasserier och förföljelse var vardag för Parvin Ardalan, tills hon för tre år sedan kom till Malmö som fristadsförfattare. TEXT LINNEA SÖDAHL mellan åren 2010–2012 var Parvin Ardalan anställd som ”fristadsförfattare” i Malmö. Det är en av sex städer i Sverige som erbjuder förföljda författare runt om i världen anställning och härbärge för att kunna fortsätta sitt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter utan att behöva riskera sina liv. Fenomenet finns på över 40 orter runt om i världen och planer finns på att utvidga programmet för att kunna skydda även hotade akademiker, konstnärer och musiker. Även om Parvin är oerhört tacksam för chansen så är det inte alltid enkelt att få reda på allt som händer i hemlandet Iran och göra nytta från så långt avstånd.

– Jag får hjälp av vänner, journalister och aktivister som uppdaterar mig kring läget i landet, och jag håller koll härifrån på medias nyhetsflöde. Jag kommunicerar med Iran via mail främst, men det är stor variation från dag till dag vilka hemsidor mina vänner kan nå och hur god uppkopplingen till nätet är. Sidor som Gmail och Facebook är tillexempel förbjudna, så för att nå dem och det fria nätet behövs någon form av kod eller filterpassage. Det är inte lätt, men trots svårigheter så lyckas många iranier vara aktiva på nätet och sociala medier, framförallt de unga. Nu jobbar Parvin med ett nystartat projekt

i Malmö som heter ”Hundra invandrarkvinnor” och skriver samtidigt på sin tredje bok som handlar om kvinnorättsrörelsen i Iran. – Jag vill skriva om den kontext jag kommer ifrån, men också den kontext där jag är. Man kan inte säga ”Okej, jag bor i Sverige men jag tillhör Iran”. Nej, nu när jag bor här tillhör jag det svenska samhället också. Det är min önskan. Parvin Ardalan har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige.

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

SPANAT

Coca-Cola tar ett nytt grepp om marknaden med CocaCola life.

På museet i Louisiana kan du se en utställning om äventyr på Arktis. Filmrullar från Andréeexpiditionen återfanns 1930. Filmen Gasland avskräcker från fracking.

… röster om evig tillväxt, är undertiteln på boken ”Att svära i kyrkan”, som problematiserar synen på den eviga tillväxten. Texter är skrivna av bland annat Bengt Brülde, Birger Schlaug, Susanna Elfors, Anders Wijkman och Katarina Bjärvall. Vi går igång på kapitlet ”Alla har rätt till ett häftigt kök – kommunen betalar”.

FOTO NILS STRINDBERG

JUST NU TALAS DET OM… … fracking, som har fått ett uppsving i USA och är på väg in i Storbritannien. Fracking har drastiskt minskat energikostnaderna i USA och anses av vissa vara en ”ny energirevolution”, men kritiseras hårt från miljöhåll bland annat genom kampanjen ”No fracking way”. Fracking betyder på svenska hydraulisk spräckning och är en metod för att utvinna fossila bränslen såsom naturgas. Processen går ut på att man i ett borrhål i marken under högt tryck injicerar stora mängder vatten blandat med kemikalier. På så sätt kan man skapa sprickor i de gasrika skifferlagren långt under markytan och frigöra naturgas. Den som sett filmen Gasland har knappast något till övers för metoden som i filmen visat sig bland annat förgifta vatten och leda till gasläckor i ledningarna med risker för explosioner.

… Arktis öde. Med tanke på klimatförändringarna som påverkar Arktis framtid har det danska museet Louisiana arrangerat en utställning fylld av bilder på expeditioner, äventyr och miljöer i Arktis. Detta område har i två århundraden fascinerat oss och att göra en expedition till Nordpolen har varit ett av de största äventyren genom tiderna. Vi kan hoppas att utställningar som denna är med och bidrar till att området får vara kvar ostört och att vi får större respekt för naturens krafter. Utställningen pågår 25 september–2 februari. … Coca-Cola Life. Sötat med riktigt socker och stevia istället för fruktossirap och hälld i en ”växtbaserad” flaska med grön etikett. Den nya colan finns ännu bara i Argentina, men ska snart ta över hela världen. Ett intressant grepp, men hela marknadsföringen skriker greenwash.

I SÄSONG

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

ODLA VITLÖK

FOTO

THE SWEDISH SEAL

Immunförsvararen Vitlök är en mångsidig liten rackare med distinkt smak som boostar immunförsvaret och hjälper till att hålla grönsakslandet fritt från ohyra. Nu är det tid att plantera klyftor inför nästa år. TEXT JOHANNA STÅL vitlöken har en lång historia tillsammans med människan. Den har varit känd i Egypten i över 6 000 år och odlades i Sverige redan under vikingatiden. På grund av sin starka doft föll den dock människor ur smaken under en lång period för att börja användas igen under 1900-talet. September är en bra tid att plantera vitlök om du önskar skörda din egen nästa sommar. Om du köper utsäde som är virustestat minskar du risken att få med virus. Det går också bra att köpa ekologiska vitlökar i mataffären

och plantera klyftorna. När du väl har odlat ett år kan du sedan använda de klyftor du inte äter upp till vidareodling nästa år. Varje klyfta blir till en hel vitlök. Det går också att skörda vitlöken tidigare, men då är den liten och har inte utvecklat klyftor ännu. vitlöken innehåller bland annat eterisk olja, kalcium, fosfor, järn, selen, vitaminerna A, B1, B2, C samt niacin. Det mest aktiva ämnet är ämnet allicin, som kan döda vissa bakterier

1. Plantera under september– oktober. Täck gärna med marktäcke. 2. Välj en solig plats där jorden är näringsrik och inte för kompakt. 3. Tryck ner varje vitlöksklyfta ca 5 cm i marken, rotändan neråt, och ha mellan 10 och 15 cm mellan varje klyfta. 3. Odla gärna i upphöjd bädd och samodla gärna med andra växter då den kan hålla viss ohyra borta. 4. Efter skörd, torka löken luftigt ute i 1-2 veckor.

och svamp. Därför används vitlök ofta som naturläkemedel för att bota bakterieorsakade förkylningar. På virus som orsakar förkylning biter de dock inte. Men vitlök är inte så oskyldig som man kan tro. I januari i år häktades två britter i sin frånvaro för att ha smugglat vitlök från Norge via Svinesund ner i Europa. Och det handlade inte om en liten vitlöksfläta utan snarare om vitlök till ett värde av 90 miljoner kronor – en riktig guldgruva alltså för den enträgne odlaren.

TEKNISKT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

3 NYA SÄTT ATT DELA RESAN

Få tillgång till en privatchaufför som ändå är ute på vägarna, res med flera olika transportsätt på ett abonnemang eller hyr en sprillans ny barnvagn. När delandekulturen når transportsektorn reser vi effektivt och billigare. TEXT INGEMAR TIGERBERG 1. Lyxigare & billigare än taxi

Tjänsten Uber har nyligen kommit till Stockholm efter att ha lanserats i ett tiotal storstäder världen över. De marknadsför sig som ”din egen privatchaufför när du vill”. Du laddar ner deras app och registrerar dina kortuppgifter. När du sedan behöver skjuts i Stockholm meddelar appen var du är till chaufförer inom området, den som är närmast plockar upp dig och kör dig vart du vill. Enligt Uber förmedlar de endast professionella chaufförer. Några prisexempel: Centralstationen–Medborgarplatsen 120kr, Centralstationen–Kista 430kr.

UBER.COM

2. Fem resesätt på ett abonnemang

Göteborgsbaserade Ubigo har något riktigt häftigt på gång. De erbjuder ett skräddarsytt abonnemang av resetjänster, till att börja med för 100 testpiloter i höst i Göteborgsområdet. Med abonnemanget ska du kunna åka kollektivt (Västtrafik), använda bilpool (Sunfleet), stadens lånecyklar (Styr & Ställ), hyrbil (Hertz) och taxi (Taxi Göteborg). Appen hjälper dig att hitta bästa sättet att färdas till vald destination. Priset varierar beroende på hur mycket man reser, men startar på 1200 kronor i månaden. Ambitionen är att helt eliminera kundernas behov av egen bil, och varje kilo koldioxid som sparas in jämfört med vanliga bilresor ska man kunna använda för att köpa varor och tjänster av Ubigos samarbetspartners.

UBIGO.SE

3. Hyr barnvagn istället för köp

Barnvagn är en typisk grej som många bara använder under en begränsad tid och kanske därför inte behöver äga. Hos svenska familjeföretaget Kronan kan man numera hyra både sitt- och liggvagnarna Duo och Duo S. Det kostar från 275 kronor i månaden och efter bindningstiden på 18 månader får man antingen välja att fortsätta hyra den till samma månadskostnad, köpa loss barnvagnen eller lämna tillbaka den. Vagnarna som hyrs ut är alltid nya och när de lämnas tillbaka säljs de på andrahandsmarknaden.

FOTO

ATVFOTO

– Vi känner inte till något liknande i Sverige, bara att det finns semes semesteruthyrning, säger Maria Brunstedt på Kronan i ett pressmeddelande. Ungefär var åttonde kund hos oss köper idag sin vagn på avbetal avbetalning. Att hyra blir ett alternativ för den som vill köra tryggt, snyggt och billigt. KRONAN.COM

Effektiv digital kommunikation för framåttänkande företag, organisationer och kampanjer. rabash.se

SÅ FUNKAR DET

SÅ FUNKAR DET: ÄR KULTURKONSUMTION MILJÖVÄNLIGT?

I diskussionen om hållbar konsumtion hörs ibland argumentet att vi bör konsumera mer kulturtjänster istället för prylar och resor – för att dessa påverkar miljön mindre. Men hur står det till med det egentligen? TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION PETTER ALMGREN & SHUTTERSTOCK

248 kg CO2 ”det viktigaste är hur man tar sig dit.” Så kan man sammanfatta den sammanställning av forskning kring kulturkonsumtions miljöpåverkan som Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har genomfört. Även lokalernas storlek (uppvärmning) har betydelse för hur miljövänlig kulturkonsumtionen är. Anledningen till att kulturkonsumtion ofta anses klimatsmartare än materiell konsumtion är att det handlar om relativt arbetsintensiva tjänster, det vill säga att man betalar mer direkt för någons (arbets)-tid. resornas betydelse för konsumtionens klimatpåverkan kan illustreras av ett exempel från boken Konsumera mera – dyrköpt lycka (Formas 2007). Där beskriver Annika Carlsson-Kanyama fyra sätt att spendera 1 000 kr under en helg med olika koldioxidutsläpp som resultat.

1. Resa till stugan vintertid: 284 kg koldioxid (varav 155 för bensin och 122 för uppvärmning) 2. Vara kvar i stan, äta ute, gå på konsert: 19 kg koldioxid (varav 5 för konsert), 3. Åka till stormarknad och shoppa: 50 kg koldioxid (varav 15 för kläder och skor, och 32 för bensin), 4. Bjuda vännerna på mat och dryck: 67 kg koldioxid. (stannar hemma) Det man kan se av kulturexemplet (konsert, restaurangbesök) är att det är det som ger minst utsläpp. Det var också ett av de två exempel där bilen inte används. Resultatet av utsläppen från middagen hemma beror såklart även på vad som står på menyn, och kanske är det även relevant att ha i åtanke att middagsgästerna ändå skulle äta något den kvällen, men det ger ändå en bild av skillnaderna.

67 kg CO2 50 kg CO2 19 kg CO2 STUGAN PÅ VINTERN

KONSERT & ÄTA UTE

SHOPPA TRÖJA PÅ STORMARKNAD 15

BJUDA VÄNNERNA PÅ MIDDAG

DESIGNAT

MONUMENTALA AMBITIONER En häftig kulturbyggnad är många städers stolthet. Att göra operahuset eller biblioteket miljösmart verkar dessutom vara den senaste trenden. TEXT JOHANNA STÅL

Sidney operahus

Sidneys operahus genomgår en grön make-over.

Ett landmärke som de flesta känner igen är operahuset i Sidney, som med sin häftiga arkitektur är bland de mest fotade operahusen i världen. Huset har funnits i 40 år men har under de senaste åren dragit igång projektet ”Greening the house” för att förbättra sin miljöprestanda. • Använder havsvattnet direkt utanför byggnaden i sina luftkonditioneringssystem. Testar också att ta vara på regnvatten. • Använder olivolja och bakpulver i städningen istället för olika kemikalier. • Arrangerar ”gröna events” och håller hållbarhetssamtal i operahuset.

FOTO DAN BOUD

Busans operahus kommer bli rymligt på insidan men nätt på utsidan.

FOTO INGMARI JERNBERG

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Göteborgsoperan, en av nordens grönaste kulturlokaler?

Göteborgsoperan

Ibland kan det vara svårt att missa saker på hemmaplan helt enkelt för att det ligger för nära. Göteborgsoperan är dock en av Europas mest hållbara operor, kanske till och med nordens bästa? • Svanen-certiﬁerad restaurang med mycket ekologiskt. • Hänger in scenkläder i ett ozonskåp för att få bort svettlukt. Ozonet bryts sedan ner och kommer inte ut i luften. • Kläder till personalen köps in från eko- och Fairtrade-märket DEM collective. • Första operahuset i norden att registreras av EMAS, Europeiska föreningen för miljöledning och miljörevision. • Arbetar för att miljömärka en hel uppsättning.

Operahuset i Busan

BILD: SNØHETTA

Norska Snohetta vann i december 2012 uppdraget att designa Koreanska Busans nya operahus. Designen integrerar Koreansk filosofi bestående av Kun (himlen), Kon (jorden) och Kam (vatten), vilket ska återspegla Koreas landskap. • Här har man tänkt mycket urban hållbarhet genom att skapa ett hus som passar in i stadens ekologi. • Kompakt men rymligt för att ta upp lite plats men ändå ge plats åt kulturen. • Använder naturligt dagsljus i stor utsträckning.

Arkitekter världen över reser till Seattles bibliotek för att inspireras

Seattles bibliotek Denna byggnad är inte bara en av de mest häftiga rent arkitektoniskt, de har också ett gediget miljöarbete. Arkitekter från hela världen vallfärdar hit för att få idéer att ta med sig hem. • Byggnaden är tio procent mer energieﬀektiv än kraven på nya byggnader. • Är placerat längst många busslinjer och har gott om plats för cykelparkeringar. • Har en 170 000 liter stor vattentank på taket som samlar regnvatten för att vattna plantorna via ett effektivt droppsystem. • Byggd för att maximera dagsljus och reglera temperaturen optimalt. • Har nått silver-nivå i LEED-certiﬁering (Leadership in Energy and Environmental Design).

VARSÅGOD! t v i s u l exk UMERANTER FÖR PREN

Bli prenumerant och få exklusiva erbjudanden från Caminovännerna som en utvikbar flärp på omslaget till magasinet. Dessutom får du rabatter på utvalda kulturupplevelser. caminomagasin.se

ANNONS

vännerna

INREDNING & DESIGN

AFRICA NOW WWW.AFRICANOW.SE AV JORD WWW.AVJORD.SE GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE HULTFORSEN BYGG & SNICKERI WWW.HULTFORSEN.COM KLÄDER & TEXTIL

ASTRID GOES ORGANIC WWW.ASTRIDGOESORGANIC.COM EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE FAIR MONKEY WWW.FAIRMONKEY.SE KARLIMAR WWW.KARLIMAR.SE LOTUSECO WWW.LOTUSECO.SE

HÄLSA & SKÖNHET

CLEARLIFE WWW.CLEARLIFE .SE FÄRG OCH FÖRÄNDRING WWW.FARGOCHFORANDRING.SE NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE VALLEBERGA ÖRTPRODUKTER WWW.VALLEBERGA ORTPRODUKTER.SE MAT & DRYCK

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO

FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU

JAK MEDLEMSBANK WWW.JAK.SE

GRÖNA KASSEN WWW.GRONAKASSEN.SE KOSTERS TRÄDGÅRDAR WWW.KOSTERSTRADGARDAR.SE MIGHTY LEAF WWW.MIGHTYLEAF.SE PEKOE EKOLOGISKT TE WWW.PEKOE.SE OJI DRINKS WWW.OJIDRINKS.SE PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/ SV/BROD-SOVEL TARTEX WWW.TARTEX.SE TORFOLK GÅRD WWW.TORFOLK.SE VINATORUM WWW.DELINAT.SE

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE

OIKOCREDIT WWW.OIKOCREDIT.ORG/SE

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

U&W (YOU&WE) WWW.UWAB.SE

FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA WWW.FAIRTRADEORG.SE

ENERGI & TRANSPORT

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE 02VINDEL WWW.02.SE VELOVE WWW.VELOVE.SE KOMMUNIKATION &

GOD GÅVA WWW.GODGAVA.SE HAMPVARUHUSET WWW.HAMPVARUHUSET.SE TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE

REKLAM & MARKNADSFÖRING BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM

OPINION

HAPPY USER WWW.HAPPYUSER.SE

COOP MEDLEM VÄST WWW.COOP.SE/VAST

JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE

EKOCENTRUM WWW.EKOCENTRUM.SE

RABASH WWW.RABASH.SE

YUKO ONO STHLM WWW.TEA.YUKONO.SE

FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE

BARN & FÖRÄLDRAR

KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE

BAMBOOJAMAS WWW.BAMBOOJAMAS.COM

BLANDAT

EKOGUIDER & DISKUSSIONSFORUM ASFALTBLOMMAN WWW.ASFALTBLOMMAN.SE GALLERIA 180 WWW.GALLERIA180.SE

REKOSTART WWW.REKOSTART.SE

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

UNI WWW.UNIBARN.SE

SENSUS STUDIEFÖRBUND WWW.SENSUS.SE

SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE

WE EFFECT (FD. KOOPERATION UTAN GRÄNSER) WWW.WEEFFECT.SE

STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJO

EKONOMI & AFFÄRER

CIRCULAR ECONOMY WWW.CIRCULARECONOMY.SE COOMPANION WWW.COOMPANION.SE EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE

EGUALE WWW.EGUALE.SE

www.caminomagasin.se/vanner

KRAV WWW.KRAV.SE SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

VISION WWW.VISION.SE

UPPLEVELSER & EVENTS

UPPLEVELSEBOLAGET WWW.UPPLEVELSEBOLAGET.SE

PROFILEN

Hon är en av de starkaste rösterna i den svenska feministdebatten och drar sig inte för att säga vad hon tycker, även om det sticker i ögonen på medelsvensson. – Det är män som förstör miljön och kvinnor som röstar på Miljöpartiet och sopsorterar, säger Nour El-Refai. TEXT LINNEA SÖDAHL FOTO FREDRIK KARLSSON

Nour i a f e El-R

Vägrar kompensera för all skit män gör komiker, skådespelare, manusförfattare, radiopratare och tv-personlighet. Listan över hennes meriter kan göras lång. Nour El-Refai har varit rikskändis sen hon var tjugo och har provat det mesta inom media och skådespeleri. Ni kanske har hört hennes sommarprat eller känner igen henne som side-kick i melodifestivalen för några år sedan? Eller också såg ni henne då hon för sex år sedan var med i Ballar av stål som visades på Kanal 5. Där spelade hon karaktären ”bitterfittan” och gjorde saker som att klämma en soldat ur högvakten i skrevet, och visa könet i Kungsträdgårdens fontän. – Ursäkta om jag stör, säger hon i en megafon, stegar ut i vattnet och drar upp kjolen, men tjejer har hår på fittan.

Så ser den alltså ut. Tack för er uppmärksamhet. Hon har genom åren lyckats ha en fot både i finkulturellt skådespeleri och ståupp-komik, politik och lättsamhet. Sedan ”bitterfittans” tid har många roller spelats, föreställningar skrivits, turnéer genomförts och publikhav skakat av skratt efter klipska kommentarer och munhugg. När vi ses på ett café på söder i Stockholm ger hon direkt ett skärpt intryck som antyder intervjuvana, men utan att gå över till slentrian. Vi sätter oss på uteserveringen och börjar prata om den samhällsfråga som engagerar henne mest; feminism. – Jag fick mitt feministiska uppvaknande under högstadie- gymnasietiden någonting. Då visste jag inte

NOUR EL-REFAI ÅLDER

Har sedan övre tonåren jobbat som skådis, komiker och programledare i radiooch tv.

BAKGRUND

AKTUELLT I HÖST

Novellfilmen Sköterskan, barnprogrammet Nattens hjältar, tre humorproduktioner i tv och har en roll i julkalendern i Sveriges Radio.

PROFILEN

direkt vad det handlade om utan märkte bara att killar kunde vara dumma i huvudet och att det ändå gick bättre för dem i skolan. När jag sedan förstod att det handlar om jämställdhet så började jag säga vad jag tycker och tänker om det. Problemet finns överallt jämt, i min bransch och i allas branscher.

Tycker du att man som medieperson har ett ansvar att ta upp viktiga samhällsfrågor?

– Jag tycker att män har ett ansvar att göra det. Kvinnor har det tillräckligt tufft i branschen ändå och eftersom män i regel har mer makt och inflytande så borde de kunna ta mer ansvar. – Det är män som producerar nästan allt inom nöje och kultur. Tänk om de bara någon gång då och då kunde tänka att ”vafan, vi kanske skulle producera något viktigt istället” vad mycket de skulle kunna påverka. Folk lyssnar på framgångsrika karlar. Nour är ärligt rättfram. Pratar utan krusiduller eller ursäktanden. – Dessutom är det så typiskt att det är män som fuckar upp allt och kvinnor som tar ansvar och skuld för det.

Miljöfrågor, jämställdhet… allt det där hänger ihop. Hon har inga minnen från Libanon där hon föddes en novemberdag 1987, redan som ettåring flyttade hon, bröderna och mamman till Lund. Istället har hon påverkats av en uppväxt som invandrarfamilj i Sverige. Att vara ett ”blattebarn” som hon själv säger. Med en ensamstående mamma som jobbade som städerska fanns det inte ekonomiska möjligheter att tänka på hållbarhet eller handla ekologiskt. – Ekologiskt är en sådan klassfråga och det gör mig förbannad. Som när folk säger att ”det bara kostar några kronor extra” – för vissa är några kronor inte ett skit och för andra är det jättemycket. Och det är oftast de som har råd med eko-mat som förstör planeten mest. Hon har fått flera förfrågningar om att uppmana folk att handla ekologiskt. – Men jag kommer från en förortsfamilj där vi inte haft råd med det och då känns det fel, man kan inte lägga sådant på en fattig familjs samvete. Men Nour lägger också till att hon egentligen inte tycker att det är en så stor diskussion. – Kan man köpa ekologiskt så är det klart att man ska göra det, men för mig så finns det så många andra frågor som jag ser som viktigare, rasism och fördomar som går ut över vårt samhälle.

”

Det är ofta de som har råd med ekomat som förstör planeten

Skuld och skuldbeläggning är ämnen som återkommer under tiden vi pratar. Hon poängterar gång på gång att det är viktigt att ansvar hamnar på rätt ställe – på den som förstör. Det är fel att lägga skuld på kvinnan i jämställdhetsfrågan och det är fel att lägga ansvar på individer i miljöfrågan. Istället menar hon att det borde integreras ett hållbarhetstänk hos företag och i politiken. Att istället för att ha stränga regler för vad som är ekologiskt, bestämma att man måste ha en viss kvot av ekologisk produktion. – Tänk dig om Arla exempelvis bara skulle producera ekologisk mjölk, så att det inte finns några alternativ, det hade varit en grym grej. Det hade påverkat så jävla mycket mer än vad en ensam konsument kan göra, säger hon.

Vad skulle kunna få dig att engagera dig mer i miljöfrågan?

– Det som är så provocerande för mig med miljögrejen är att det är män som förstör. Det är de som massproducerar, det är de som gör vapen och all skit. Och så ska lilla jag sitta och ha ångest och skuldbelägga mig själv för det ena och andra, det gör ju inte männen – de som har den verkliga makten. Det går att urskilja en suck när

NOUR OM Miljöstress – Jo det är läskigt, men på ett sätt som att ”rymden är oändlig”. Nämen jag tycker att det är stressande såklart. Förra sommaren var jag i Kambodja och märkte att, oj det går åt helvete här mycket fortare än för oss och då får jag panik. Det är ju vi i väst som förstör mest och ändå är det vi här som klarar oss bäst. Skuld – Jag tycker att om man cyklar och bor i en lägenhet och inte har bil i staden, är en ung person som käkar vegetariskt och sköter sig relativt bra, då kan man ta det lugnt. Det är inte det som gör att världen går under. Ändå är det just den gruppen som ropar ”upp till kamp, vi måste stoppa miljöförstöring”, som tar på sig skulden och driver frågan. Skulden hamnar hos helt fel personer. När hon kallats provocerande – Asså provocerande, det är ett sådant jävla reducerande ord. Det är samma med ”kaxig”. Om en kille är vågar vara politisk säger man att han är så modig som vågar stå upp för något, men att säga kaxig - det gör man bara om unga tjejer. Vad är kaxig liksom?

hon fortsätter; ser man rent krasst på det så slutar det i kvinnor som försöker kompensera för all skit som män gör, och det gör mig så trött.

Använder du dig någon gång av miljöfrågor i din humor?

Novellfilmen ”Sköterskan” där hon spelar huvudroll och skriver manus – Den handlar om en sjuksköterska som hittar ett barn, men också en kärleksrelation mellan två kvinnor. Jag träffade min motspelare Eva Melander för första gången i förra veckan och det kändes så jävla bra. Jag och Martin Larsson har skrivit manuset och han kommer också att regissera filmen. Filmen kommer att visas på SVT och filmfestivaler i höst.

– Jag driver om sådant i min humor men då är det mest kring biten om att skulden hamnar på fel ställe. Att så fort någonting hemskt händer i världen så har kvinnor en tendens att känna ”det är mitt fel, jag hade kunnat vara bättre”. Hon drar en parallell till en av sina manliga kollegor. – Jag menar, det är ingen som frågar Henrik Schyffert vad han gör för miljön, men folk frågar mig jämt och ständigt. Bara för att jag är ung kvinna och feminist förväntas det att jag ska handla på second hand liksom. Jag är extremt politisk på andra håll, men jag vill äta kött och behöver flyga i mitt yrke. Hon tystnar en sekund innan hon fortsätter. – Jag kan känna lite såhär; miljöfrågor är skitviktigt men det allra viktigaste är att vi tar hand om varandra. Vi har jättestora känslomässiga och sociala problem i vårt land med underklass och hemlösa och det bryr jag mig jävligt mycket mer om än de andra grejerna. Det är dags att avsluta intervjun och vi har en liten stund över tills fotografen kommer för att ta bilder till artikeln. – Jag tänkte gå till en second hand över gatan och kolla lite medan vi väntar. Ska du med? frågar Nour.

Att under flera ha undvikit att läsa tidningar, lyssna på radio och se på tv – Jag ska faktiskt börja med det igen snart för jag märker att jag blir lite knäpp av att inte ha koll på det som händer i världen. Jag har börjat så smått med att lyssna på P1 på morgnarna, och inför jobb så ser jag såklart alltid till att ha på fötterna. Sen ska jag köpa en tv också för jag har massa tv-spel som jag vill spela.

Camino har vid ett flertal tillfällen försökt få en intervju med Henrik Schyffert men han har tackat nej.

Välkommen till Fair Trade Forum i Eskilstuna!

ESKILSTUNA 4-5 www.fairtrad

OKTOBER

é r t n e i Fr

2013

eforum.se

4-5 oktober 9.30-17.30 Munktellstaden Eskilstuna folkhögskola & Munktell Science Park Föreläsningar, utställningsmässa, försäljning och mycket mer! Totalt bjuder vi på ett 60-tal programpunkter på temat Smak och Design. Dessutom aktiviteter, musik och underhållning.

i samarbete med

UTFORSKAR NYA VÄGAR

Ur programmet

• • • • •

Kick-off med Fairtrade Sverige Panelsamtal om textilindustrin Träffa odlare av Fairtrade-produkter Lär dig mer om rättvis vinhandel Hitta rätt i djungeln av produktmärkningar

Sveriges musikfestivaler kämpar för sin överlevnad när stora internationella aktörer konkurrerar ut små eldsjälar. Men trots rädsla för festivaldöd finns de som vågar omkullkasta folks förväntningar på hur en festival ska vara och istället försöka påverka människors beteende i en grönare riktning. Text Caroline Petersson

De nya fr

foto annika berglund

채lsarna

johan har vigt en stor del av sitt liv de senaste åren till att experimentera med hur man med musik och konst kan väcka engagemang och skapa djupare samtal kring vår tids stora framtidsutmaningar. Tillsammans med artisten Ane Brun var Johan med och drog igång artistkollektivet No More Lullabies år 2009. Syftet var att med musik och kända förebilder väcka människors engagemang för klimatförändringarna inför det då stundande toppmötet i Köpenhamn. Idén fick de efter att ha deltagit på Tällberg forum där de fick en massa fakta om klimatfrågans angelägenhet slängt i ansiktet på sig av några av världens främsta professorer, vetenskapsmän och politiker. Samtidigt pratade flera av föreläsarna om hur de stod handfallna inför hur de skulle få människor att börja lyssna. – Vi skulle önska att vi var Michael Jackson OCH världens främsta klimatforskare, var det någon som sa. När jag och Ane kom tillbaka från Tällberg kom vi fram till att det som Ane och hennes vänner kan allra bäst, det vill säga musik, är ett jättestarkt redskap för att kunna kommunicera ut de här tankarna. Under ett par intensiva år lyckades No More Lullabies engagera mängder av svenska kända artister och genomföra flera uppmärksammade spelningar i Stockholm.

Delar av artistkollektivet deltog också i Sveriges första renodlade hållbarhetsfestival Future Perfect som Johan också var med och utvecklade. I samband med Future Perfect kom Johan i kontakt med ett gäng danska eldsjälar som tillsammans med honom har vidareutvecklat sina tankar genom festivalen ”My Favorite Planet ” som drar igång 2014. Precis som Peace & Loves ursprungsidé vill My Favorite Planet sprida ett budskap och väcka engagemang med musik och konst som dragplåster. – Många har ett behov av att få bekräftelse på att allt inte är åt helsike. Vi vill skapa en festival med utgångspunkt i det informativa och med fokus på det som funkar och kommer att funka. Stor vikt läggs också på att festivalen ska äga rum ute på landet men samtidigt vara så pass nära staden att det går att ta sig dit kollektivt. – Vi tror att det är otroligt mycket värt att få vara ute i naturen och att man har möjligheten att få stanna kvar i en bubbla av tankar och nya människor en längre sammanhängande tid. Är man mitt i staden åker man hem när dagen är färdig och får en massa andra intryck. Magin händer där man får tid och utrymme som publik att ta tankarna vidare några steg. Att man får en kick i magen eller hjärtat och känner att ”wow – den här tanken gick jag igång på”. som skarp kontrast till utvecklingen av nya hållbarhetsfestivaler står den stenhårda konkurrensen bland svenska musikfestivaler, som drabbat inte minst mindre orter (Arvika, Hultsfred, Borlänge) och mindre resursstarka arrangörer. Bråvalla-festivalen, med tyska festivaljätten FKP Scorpio i ryggen, tog bokstavligen över en natt över titeln som Sveriges största musikfestival när den arrangerades för första gången, samma helg som Peace & Love skulle ha ägt rum. Nyhetsrubrikerna efter festivalen talade om succé, men också om en enorm nedskräpning som chockade Norrköpingsborna och tog över en vecka att städa upp. En svensk arrangör som hittills tycks oberörd av den svenska festivaldöden är Luger, med storstadsfestivalerna Way Out West, Stockholm Music Arts, Popaganda och Where the Action is i skjortärmen. Sedan 2007 är Luger miljödiplomerade i enlighet med

FOTO: ROBERT FLINKENBRO

et är bara två månader kvar och det mesta börjar falla på plats. Platsen på Activism Square är bokad, vi har fått klart med en serietecknare som ska hänga med oss och köra en serietävling med miljöfokus i vårt tält och ett flertal intervjuade för denna artikel är bokade. Då dyker det ner som en bomb i inboxen. Mailet som förklarar att Peace & Love, Sveriges största musikfestival de senaste åren, har tvingats lämna in en konkursansökan då de endast lyckats sälja 9 000 biljetter. Några dagar senare får jag ett mail av formgivaren och entreprenören Johan Rutherhagen som påminner mig om vårt samtal några veckor innan konkursen. Han förklarade då bland annat varför han tyckte att Peace & Love vuxit ur sin kostym. – Peace & Love föddes ur en vilja att förmedla ett budskap om kärlek och fred. Sedan har musikdelen vuxit till något enormt stort medan den andra delen, som handlar om att förmedla ett budskap, av naturliga skäl inte har lika lätt att växa. Det finns ett motstånd hos många att gå in i ett tält för att lyssna och prata om ”viktiga frågor”. Jag tror att det skulle bli bättre om det var en mindre tillställning.

Johan Rutherhagen.

Indisk trerätters, halloumi i bröd, langos och svensk husmanskost. På Way Out West fanns allt du kan tänka dig i matväg – förutom kött och fisk. FOTO: ANDRÉ WESTMAN

”

Vi gjorde inte det här för att driva någon stor PR-kampanj utan för att det skulle bli en fetare upplevelse

FOTO: OSCAR POULSEN

Göteborgs stads riktlinjer. Men framförallt är det Way – Det var inte helt okomplicerat. Vi har pratat om Out West (WoW) i Göteborg som blivit företagets gröna att göra det här i ganska många år och har också följt flaggskepp. År 2012 blev de världens första musikfesutvecklingen internationellt. För 4–5 år sedan trodde vi tival att certifieras med ISO 20121. På Camino har vi att Roskilde var på väg att ta steget. I början av 2013 kom uppmärksammat miljöarbetet sedan starten 2007, men en av mina kollegor till ett ledningsgruppsmöte och sa för en bredare allmänhet var det först förra året, när att han hade en känsla av att tiden var mogen. Därefter festivalen dagen innan öppning meddelade att de satsade följde ganska många och långa diskussioner innan vi på 100 procent vegetarisk mat, som det blev tydligt faktiskt bestämde oss och ytterligare några månader att att arrangörerna menade allvar. Nyheten fick övertyga våra medaktörer. Det var en kamp kan jag omedelbart mer än 8000 personer att trycka säga. på gilla-knappen på Facebook, mer än Några kritiserade också festivalen för att de någon av artistbokningarna. Men det inte tog chansen att ta debatten om varför var förstås inte alla som jublade. Mitt man genomförde satsningen. Också där under festivalen drog WoW tillbaka har Niklas svar på tal. pressackrediteringen för Göteborgs– Det var en jätteviktig markering för Tidningens (GT) chefredaktör efter oss att inte betrakta det annorlunda som en uppmärksammad PR-aktion där det avvikande. Istället ville vi visa att tidningen bjöd festivalbesökare på det här är ett normalläge. Vi tog debatten grillad korv utanför festivalområdet. bara genom att genomföra det, även om Artister som trotsade policyn och krävde vi faktiskt hade debattartiklar förberedda. att få kött backstage fick också känna på Men vi gjorde inte det här för att driva någon Niclas Lundell, arrangörernas kompromisslösa hållning. stor PR-kampanj utan för att det skulle bli en hållbarhetsansvarig – När jag i framtiden går i pension kan jag på Way Out West. fetare upplevelse. Dessutom ville vi känna på lite lätta på munkaveln och berätta mer om det samhällsstrukturer. Det hade varit ännu grymhär. Från de allra flesta artister var reaktionerna dock mare om 30 000 personer hade käkat vegetarisk mat och positiva, säger Niklas Lundell, som ansvarar för hållbarinte hade reagerat så mycket på det. hetsarbetet. Niklas är också en av festivalens grundare och förklaen annan viktig bidragande orsak till att WoW vågade rar vidare varför just WoW har valt att ha en tydlig fokus genomföra sitt beslut var att de hade vetenskapen på sin på hållbarhet. sida. År 2010 blev festivalen involverad i ett forsknings– Många av oss som startade Way Out West kommer projekt på Handelshögskolan i Göteborg där man bland från en bakgrund i musikscenen där frågor om djurrätt, annat testade nya mätmetoder för att värdera de ekolomiljö och mänskliga rättigheter på olika sätt har varit giska effekterna av turism och evenemang. Till vintern centrala. Nu fick vi chansen att vara med och utforma kommer doktorand Erik Lundborg med sin avhandling en festival från grunden. Att det skulle finnas ett rikt där delar av studien kring WoW finns med. Erik berättar vegetariskt utbud var en självklarhet eftersom många av att de använt sig av en modell om ekologiska fotavtryck oss, som själva är vegetarianer, helt ärligt var trötta på som tittat på festivalens totala resursanvändning från att utbudet på festivaler var så dåligt. Det faktum att vi energiförbrukning, transporter, avfall, mat, boende och fick hålla till i Slottsskogen (offentlig park) gjorde också ytanvändning. Resultaten från den första studien kom att vi från början var tvungna att tänka på att avfallshan- delvis som en överraskning för honom. teringen skulle fungera bra. – Traditionellt när man kollar på turism så brukar det vara transporter som står för den stora miljöpåverkan. det gick en del rykten om att WoW planerat sin vegoMen nu visade det sig att över 60 procent av miljöpåversatsning dåligt. Niklas är dock snabb med att avfärda kan kom från maten, och då framförallt köttet. dessa rykten och poängterar istället det hårda arbetet År 2012 genomfördes en ny studie som visade att satssom ligger bakom satsningen. ningen på vegetarisk mat minskade festivalens ekologiska

”

Jag kan ge namn på en handfull personer som jag vet slutat äta kött efter att ha varit på Way out West 30

Roskildefestivalen jobbar aktivt med att involvera besökarna i att hålla rent på området.

FOTO: MATHIAS AMBUS

Linn Delin arbetar på Luger och är DJ i artistkollektivet Ugglenatten. FOTO: SIMA KORENIVSKI

FOTO: PER LANGE

fotavtryck med 25 procent (och då trots att festivalen hade fler besökare än 2010). Minskningen till trots visar studien samtidigt att det ekologiska fotavtrycket från en festivalbesökare på Way Out West ligger något över genomsnittet för en vanlig svensk, bland annat på grund av långväga resor för artister bilresor inom landet, hög konsumtion av alkohol och byggandet av stora scener med dieselaggregat. Räknar man istället per spenderad krona (knappt 1 900 kr för tre dagar exklusive mat, boende m.m) är ett besök på Way Out West dock betydligt mer hållbart jämfört med att lägga motsvarande summa pengar på exempelvis flygresor. Det viktigaste bidraget från Way Out West och andra stora musikfestivalers satsningar är dock inte den faktiska miljöpåverkan, utan snarare deras påverkan på attityder och beteenden i stort i samhället. På detta har inte gjorts några mätningar, men Niklas på WoW är övertygad om att det har betydelse. – Jag träffar så mycket folk som säger att de nu har fattat varför detta med köttet har så stor betydelse. Och jag kan ge namn på en handfull personer som jag vet har slutat äta kött eller som upptäckt nya produkter efter att ha varit på Way Out West. Jag skulle bli väldigt förvånad om det inte påverkar.

Niklas får medhåll av samtliga som jag intervjuar för detta reportage. Kollegan Linn Delin är DJ i artistkollektivet Ugglenatten och har också suttit i festivalledningen för Peace & Love för några år sedan. – Jag tror att festivaler är en ganska stor opinionsbildare. Det måste man tänka på när man arrangerar en festival, särskilt inför en medveten publik som i fallet Way Out West. Folk litar på det man säger och ens omdöme. Det är många som vill göra något men inte vet riktigt hur, säger hon. Också Johan Rutherhagen tror att de stora musikfestivalerna påverkar mycket genom vad de gör. Han tar exemplet Roskilde som jobbat med sophantering många år och menar att där är miljöarbetet så pass etablerat att festivalbesökarna antagligen skulle reagera starkt om festivalen plötslig ett år upphörde att engagera sig. För att verkligen nå fram till människor med ett budskap på djupet tror Johan däremot på det mindre formatet. Med My Favorite Planet finns ingen ambition att konkurrera med de stora musikfestivalerna. Även om målsättningen är att nå ut brett betonar han riskerna med att bli för stor. – Det finns teorier om hur många människor man kan ha koll på samtidigt. En av dem är att det finns en maxgräns på 200-250 personer för att man ska kunna känna av och förstå ett sammanhang. Vi har pratat om

Joey Tulyanord visar stolt upp restaurangens frukt som är plockad i området runt Bangkok Tree House

Way Out West är främst en festival för musikälskare, även om programmet breddas varje år. FOTO: OLLE KIRCHMEIER

”

Man har dåliga nyheter som man kommer släpandes med, och det är faktiskt en skitsvår utgångspunkt att vi kan klara av att hantera ett par tusen människor, men då kommer vi att dela av området i olika sektioner så att man ändå inte är mer än cirka 200 på samma plats, berättar Johan. Den stora utmaningen som Johan och hans gäng brottas med är hur de ska lyckas nå utanför kretsen av redan frälsta. – I grund och botten lyfter man fram ett ämne som många värjer sig emot och inte känner att de orkar ta tag i trots att de tycker det är viktigt. Man har dåliga nyheter som man kommer släpandes med, och det är faktiskt en skitsvår utgångspunkt. Som motgift tror arrangörerna på att skapa en slags trygghetsfaktor. Dels genom att förenkla och vara tydlig med varför man ska komma och dels genom att slå an en känsla av att det kommer bli en trevlig upplevelse. Vi i Sverige har något att lära oss av danskarna menar Johan. – Danskarna är väldigt bra på ”hygge”, att skapa trevnad och hög mysfaktor. Allt är inte på blodigt allvar hela tiden och man behöver inte känna att man hela tiden ska säga rätt saker. I Sverige är det vanligare att man istället försöker bräcka varandra och hävda sig genom att visa upp sin kunskap.

frågan är vad som betyder mest – de små festivalerna där hållbarhet är A och O eller de stora där musiken är det centrala och hållbarhet en hygienfaktor. Förmodligen är båda lika viktiga för att driva utvecklingen framåt. Men måste det vara antingen eller? Att Peace & Love gick i konkurs beror enligt de flesta bedömare på felaktiga och dyra artistbokningar snarare än för mycket fokus på budskapsdelen. Att sammanföra både musik och ett budskapsprogram verkade trots allt fungera under ganska många år, även om det fanns mycket kvar att göra inte minst vad gäller sophantering på området. På Way Out West 2013 satsades det för andra året i rad på ett omfattande filmprogram, samtidigt som de introducerade ett nytt föreläsningsprogram (WoW Talks) utanför festivalområdet och ett mindre seminareprogram (Re:act), i samarbete med bland annat Amnesty och Djurens Rätt. Men Way Out West är och bör nog förbli främst en musikfestival, som tar ansvar genom att själva föregå med gott exempel, snarare än genom att snacka. – Att en musikälskande, festivalpartajande person i samband med sin fest kan komma i kontakt med god vegetariskt mat, fungerande sopsortering och effektiv kollektivtrafik, det är vårt främsta sätt att påverka, avslutar Niklas.

Fler medvetna festivaler Mundekulla musikfestival Kultur & retreatcenter utanför Emmaboda i södra Småland som varje år bjuder in till festival med musik, föreläsningar, konst och workshops. Tema för festivalen 2013, då kursgården också firade 15-årsjubileum, var ”Now is the time for action”. MUNDEKULLA.SE

Urkultfestivalen

Re:earth festival, Koh Samui Thailand

Folk & världsmusikfestival i Näsåker som själva kallar sig Sveriges grönaste festival. Festivalen ställer krav på att maten som serveras på området ska vara ekologisk eller närproducerad, använder i stort sett bara komposterbara material och sorterar allt övrigt som går att sortera.

Festival startad på initiativ av Timbuktu i samarbete med vänner inom musik-, media- och resebranschen och lokalsamhället. Syftet är att uppmärksamma och öka medvetenheten om en mer hållbar turism samt att ge något tillbaka till de turistdestinationer som inte minst vi svenskar besöker. Festivalen stödjer ett antal lokala projekt som bland annat minskar jorderosion, förbättrar vattenkvalitén för lokalbefolkningen och arbetar med att återskapa förstörda korallrev. Flera svenska band såsom Movits, Moneybrother och Chords spelade på festivalen i februari 2013.

URKULT.SE

REEARTH.COM

Øyafestivalen, Oslo

Eldshow på Urkultfestivalen.

Øyafestivalen i Oslo har en uttalad ambition att bli en av världens ”grönaste” festivaler och har också fått flera utmärkelser för sitt arbete. Redan 2004 tog festivalen fram en handbok kring hur man som festivalarrangör kan minimera sin miljöpåverkan. All el som används under festivalen kommer från vattenkraft som produceras bara en timme från festivalen, maten som erbjuds är ekologiskt och allt promotion-material trycks på återvunnet papper.

FOTO: CAROLINE PETERSSON

OYAFESTIVALEN.COM

Roskildefestivalen, Köpenhamn

Future Perfect startade som en hållbarhetsfestival på Ängsbacka kursgård 2011 som kombinerade workshops och seminarier med musik och konst. År 2013 arrangerades festivalen på ön Grinda i Stockholm och riktade sig främst till aktivister, företag och andra engagerade som vill fördjupa sig, samtala och utbyta erfarenheter.

Roskildefestivalen drivs av en ideell organisation och har med arbetat socialt ansvar från start. Sedan början av 1990talet har festivalen också engagerat sig allt mer i miljöfrågor. De har byggt en egen tågstation(!) så att besökarna enklare ska kunna ta sig kollektivt till festivalen, har 100 procent LED-belysning på sina scener och använder komposterbara tallrikar och muggar bland mycket annat. Roskildefestivalen, Way Out West och Øyafestivalen i Oslo gjorde en gemensam klimatkampanj 2009 och utbyter regelbundet erfarenheter kring sitt miljöarbete och sin kommunikation.

2013.FUTUREPERFECT.SE

ROSKILDE-FESTIVAL.DK

Future Perfect

5 artister som säger nej till kött

Madonna

Morrissey

Paul McCartney

Åt endast veganmat under sin turné 2012.

Har fått bland annat en belgisk musikfestival att inte servera något kött under en hel dag 2011.

En av initiativtagare till Meatfree Monday.

Prince

Alanis Morissette

FOTO: CC/DAVID SHANKBONE, CC/MAN ALIVE!, MICAHMEDIA AT EN.WIKIPEDIA, CC/ THE_ADMIRALTY, CC/DODO WIKIMEDIACOMMONS

Artister

MOT STRÖMMEN Många artister spelar gärna för välgörande ändamål. Betydligt färre vill eller vågar ta på sig en roll som opinionsbildare. Vi hittade fem som inte är rädda för att visa vad de står för.

TEXT CAROLINE PETERSSON

FOTO: NADIM ELAZZEH

NAVID MODIRI

frontfigur i bandet Navid & Gudarna Vilka är Navid & Gudarna? – Vi startade 2004 och då som en ”spoken-word–duo” där jag läste dikter och Povel spelade cajun och bongo. Sen utvecklades det och fylldes på med olika artister. Idag är vi en kärna på fyra personer. De tre senaste åren har vi haft ett uppehåll men nu har vi valt varandra igen på ett väldigt medvetet sätt och höjt nivån ganska rejält. I vår släppte vi en ny singel och i höst kommer vår nya skiva.

Under Almedalsveckan i år spelade ni inför Gustav Fridolins tal. Ser ni er själva som ett politiskt band?

– Absolut, väldigt politiskt skulle jag säga. Det finns en ambition bakom alla våra låtar att få människor att tänka efter och ta ansvar för sina egna liv. Eftersom jag skriver texterna är mycket präglat av min uppväxt och identitet. Flera låtar handlar exempelvis om flykt, krig och otrygghet.

Är musiken ett effektivt sätt att påverka tycker du?

– Oh ja, det är jättestarkt. Berättelser som innehåller händelseförlopp, platser och namn gör att vi lättare tar till oss idéer och kunskap. Om du dessutom sätter storytelling i en rytmisk kontext, alltså i en låt, kan du också ta till dig av budskapet emotionellt och rent fysiskt. Ju fler sinnen du använder när du tar in någonting, desto starkare sätter det sig i ditt medvetande. I synnerhet livemusik är ett extremt effektivt sätt att påverka.

Tycker du att artister överlag tar ansvar för att förmedla ett budskap med sin musik?

”Det finns en ambition bakom alla våra låtar att få människor att tänka efter och ta ansvar för sina egna liv”, säger Navid Modiri.

– Nej, men jag tror inte att artisteri generellt sett handlar om det och jag tycker heller inte vi ska förvänta oss mer av artister än andra människor. Däremot tycker jag mig ha sett ett ganska stort uppsving i engagemang bland svenska artister de senaste åren. Mycket är tack vare sociala medier som gör det lättare för artister att ta ställning och visa att det står för någonting. NAVIDMODIRI.SE

utgör tillsammans med Lisa Pyk-Wirström nya duon Vulkano Hur skulle du beskriva/kategorisera er musik? – Vi har hittat på en egen musikgenre som vi kallar spiritual punk & art. Det är influerat både av psykadelisk musik, postpunk och 1980-talets England med mycket svängiga bassvängor och experimentiella inslag.

Ni säger att ni vill förvåna få folk att reagera och interagera. Vad är det ni vill få folk att reagera och förvånas över? – Det handlar främst om när vi spelar musik live. Vi håller fortfarande på och jobbar på vår live-show där budskapet är kärlek och frihet och målet är att få folk att öppna sig och våga ta ett steg utanför normerna. Framförallt vill vi att det ska vara väldigt fantasifullt, färgglatt och roligt.

Ni har också ett allvar med er musik. Några av låtarna på nya skivan har exempelvis miljöbudskap. Berätta mer om det.

– År 2009 gjorde vi en No More Lullabies-spelning med vårt förra band ”Those Dancing Days”. Det gav mig en känsla av att man faktiskt kan vara med och förändra genom musik. Att skriva texter som är politiska utan att det känns påtvingat och tråkigt är svårt, så jag har försökt hitta lite nya vinklar som kan göra det intressant och kul. Resultat blev två ”miljölåtar”. Den ena (Clap your bones) handlar om ett spöke som känner sig peppad att få spöka när det dör. Men när det väl kommer till jorden upptäcker det att det inte längre finns någon att spöka för då alla är döda. Den andra låten (Trolls) leker med att trollen har börjat föra naturens talan genom att ta tillbaka naturen från människan som förstör den.

Varför är det inte fler artister som engagerar sig i de här frågorna tror du?

– Kommersiella artister brukar inte säga så mycket vad de tycker om saker överhuvudtaget. Kanske är det för att man tror att man ska vara så kunnig för att kunna prata om det, eller för att man är rädd för att bli sedd som politisk. Jag har inte koll på alla grejer som händer i världen, men jag tycker ändå det är viktigt att vara medveten och inte bara strunta i det. FACEBOOK.COM/VULKANOTHEBAND

FOTO: ZOË VINTILESCU OCH IMOGEN SNELL

CISSI EFRAIMSSON

”

Att skriva texter som är politiska utan att det känns påtvingat och tråkigt är svårt Cissi Efraimsson (till höger).

”

Idén är att man ska kunna ta ställning utan att behöva ha med en stor bild i tidningen 38

FOTO: MARTINA HOOGLAND IVANOW

ANE BRUN

svensknorsk singer-songwriter som i år firar 10-års jubileum som artist Tillsammans med PR-agentet Ebba Bergqvist har du tagit initiativ till AMAS (art makes a stand), ett nätverk av artister och konstnärer som vill lyfta fram människorättsfrågor. Berätta mer! – Egentligen började det med att Ebba (som var den som tog Pussy Riot till Sverige) och jag pratade om att vi ville samla ihop kända artister för att visa vårt stöd för gruppen. När vi började få ihop namn bestämde vi oss för att vi ville vi göra det lite mer konkret och kom då på iden med ett nätverk som använder sig av sociala medier för att engagera fler. Idén är väldigt enkel. När många artister samtidigt delar en statusuppdatering kan budskapet spridas som pärlor på bordet.

AMAS ska vara ett ledarlöst och öppet nätverk. Varför då? – Idén är att man ska kunna ta ställning utan att behöva ha med en stor bild i tidningen. I media är det ofta personen som lyfts fram mer än det man egentligen försöker säga. En erfarenhet jag har från No More Lullabies är att många artister känner sig obekväma att vara med i något om det kräver att de sticker ut väldigt mycket och ska kunna prata för sig. Det är inte alla är gjorda för att vara språkrör.

Själv har du tagit initiativ både till AMAS och No More Lullabies. Vad är det som driver dig att göra det här? – Jag har alltid varit en väldigt initiativrik människa och är ganska snabb med att gå från idé till handling. No More Lullabies var ett resultat av mitt klimatuppvaknade 2009 då jag kände väldigt starkt att jag ville försöka göra något.

Är du nöjd med vad ni åstadkom under dina år med No More Lullabies? – Jag tycker vi gjorde fantastiska konserter, inte minst de på Södra Teatern och Parkteatern i Stockholm. Men det är svårt att veta vilka effekter det hade. Poängen var att så ett frö hos människor som ännu som inte hade vaknat och att använda konst och musik som en magisk nyckel för att öppna människors hjärtan för information som man normalt sett inte tar in. ANEBRUN.COM

Mårten Edh frontfigur i Looptroop Rockers

Nya plattan från Looptroop Rockers är den första ni gör på svenska. Hur kommer det sig? – Jag har tjatat länge på de andra att vi ska göra det. Min soloplatta 2009 var egentligen en reaktion på att de andra aldrig ville skriva på svenska. Men det kändes som det bara var läge nu. Vi har gjort ganska många plattor och ville väl prova något annat sätt att förändra uttrycket och utmana oss själva.

Era texter är ofta samhällskritiska. Ser du det som ett syfte att påverka med din musik?

– Först och främst vill jag kommunicera med människor och ta tillfället i akt, när folk lyssnar, att säga något som jag tycker är viktigt. Men oftast handlar det nog om att jag själv behöver få ner saker på pränt för min egen skull.

Har du skrivit några låtar som tar upp de globala miljöfrågorna

– Ja, men inte någon som fått jättestort genomslag. Men jag tänker på låten Heavy rains från Fort Europa-platten och Problem på min soloplatta Kråksången, som handlar om den klassiska frågan man ställer sig som aktivist om vad det är för mening att göra det man gör när allt ändå kommer att gå åt helvete.

Känner du dig uppgiven inför möjligheten att ändra samhällsutvecklingen?

– Det är så jäkla olika. Ibland känner jag mig hoppfull, ibland inte. Däremot har jag hittat en slags grundkänsla som jag alltid kan gå tillbaka till när jag känner mig som minst hoppfull. Den går ut på att även om människan lyckas utrota sig själv, kommer vi aldrig kunna förstöra livet. Om vi försvinner så kommer en ny livsform som kanske funkar bättre i den här världen.

Du har varit vegan i många år. Vad betyder det för dig att en festival som Way Out West satsar på 100 procent vegetarisk mat?

– Det känns skitbra tycker jag. Jag känner dem också som gör festivalen och vet att de har bra värderingar, så jag är ju inte jätteförvånad. Det är viktigt både för att det blir ett statement men också för att de förbrukar så pass mycket mat som de gör. LOOPTROOPROCKERS.COM

”

FOTO: JIM TEGMAN

Jag vill inte sitta i intervjuer och mysa och prata om mina känslor. Det finns det inte tid för.

ANJA BIGRELL debuterande soloartist

Berätta lite om dig själv och din musik? – Jag var tidigare ena delen av en duo som hette Montys loco som gett ut fyra album. Syftet med mitt soloprojekt är att ställa ett antal frågor där fokus ligger på att vi inte får sluta orka ta striden på olika plan. Det handlar om alltifrån den feministiska kampen till frågor om djurrätt och miljöengagemang. Även om jag ser mycket bra omkring mig känns det också ibland som om ingenting händer.

FOTO: ERIK BY ERIK

Har du några exempel från några av dina låtar?

– En låt heter Nour och är en hyllningslåt till Nour el Refai. Jag blev väldigt påverkad av hennes berättelse om vad hon råkat ut för bara genom att ta plats och prata om kvinnors rättigheter. Jag har också gjort en låt som heter Brun Dvärg som handlar om att inte försvinna iväg och distansera oss från vår klimatångest utan istället våga stanna kvar här på jorden och försöka göra något tillsammans. Jag kan inte säga att mina texter rent konkret uppmanar till miljöengagemang. De är politiska för att de uppmanar till kamp mer generellt. Att skriva folk på näsan kommer jag att göra i intervjuer istället. Jag vill

inte sitta i intervjuer och mysa och prata om mina känslor. Det finns det inte tid för.

Tycker du att svenska artister överlag är bra på att engagera sig?

– Nej, jag tycker att det är en för stor konsumtionshets. Jag kan tycka att artister gör lite sunkiga sponsringar överlag. Jag vill inte döma alla som gör det, men för mig personligen är det väldigt viktigt att tänka till kring det. Om jag ska vara sponsrad skulle det vara av ett företag som håller på med menskoppar eller något sådant… (skratt)

Du umgås och spelar en del med andra engagerade artister som Ane Brun och Jennie Abrahamsson. Är miljöengagemanget något som förenar er?

– Ja, många av de jag känner är väldigt engagerade och vi pratar ofta om att vi inte får zooma iväg i all ångest. Man ska ändå vara jävligt tacksam för att man lever här och nu. Vi måste kunna njuta av det vi har samtidigt som vi kämpar för en rättvisare värld.

SOUNDCLOUD.COM/ANJABIGRELL

Fjällgåsen Akka fräser åt Smirre räv som kommer för att äta upp fjällgässen. I bakgrunden skymtar Nils Holgersson och Västanå teaters band.

Men det är ju bara

or g a s

Eller? Följ med på en resa i industrialismens bakvatten, på Mårten gås rygg. I värmländska Sunne lever Selma Lagerlöfs berättelser vidare och lär oss om livets mening och människans uppgift. TEXT JOHANNA STÅL FOTO VÄSTANÅ TEATER OCH JOHANNA STÅL

Inger, Leif och Magnus Stinnerbom hemma i Östra Ämtervik, Sunne.

FOTO: JOHANNA STÅL

redan för hundra år sedan förutsåg den värmländske författaren Selma Lagerlöf baksidorna av industrialismen. Tiden runt sekelskiftet och början av 1900-talet andades framtidsto och hopp och den ödeläggelse av djur och natur som skulle komma anade inte många. När Selma satte sig ner och skrev Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (som var en skolbok i geografi till den tidens skolelever) såg hon framför sig ett samhälle där djur och natur inte längre hade någon plats. Berättelsen om Nils Holgersson blev inte bara en geografisk resa genom Sverige på Mårten gås rygg, utan också en svidande kritik av förstörelsen av naturen. I sommar satte den innovativa ensemblen bakom Västanå teater upp Nils Holgersson i värmländska Sunne. Teatern håller till i vad som kallas för Berättarladan, en ombyggd lada där publiken sitter på träbänkar med filtar och myser. Ladan är mastigt inredd, med vackra detaljer och rymd för att göra musiken rättvisa och lämna plats åt flygande skådespelare eller tranor på styltor. Innan föreställningen är luften fylld av spänning och magi och pirrig förväntan. Vi tittar på varandra och ler, för vi vet att det vi ska få se är något utöver det vanliga. Att gå in i Berättarladan är som att flytta sig tillbaka i tiden och in i

berättelsernas värld. Det är prima skådespeleri, dräkter och smink som är utmärkande för just Västanå teater och så den karakteristiska, värmländska folkmusiken i regi av Magnus Stinnerbom, som gör att teatern nästan blir en form av musikal, fast utan sång. Hit vallfärdar norrmän och människor från hela Sverige. Historien om Nils Holgersson är många av oss väl bekanta med, men få kanske har lagt märke till samhällskritiken i berättelsen. När den arroganta ynglingen Nils Holgersson som straff för sina elakheter krymps av en tomte till en tummes storlek tvingas han se världen från den lilla, oskyddade varelsens vinkel. När han först möter kaxiga Akka från Kebnekaise, den stolta fjällgåsen som är ledare av den flock som Nils och hans tamgås Mårten gås vill ingå i, säger Akka: – Vi tål inga människor ibland oss. Jag är lärd att vara rädd för allt vad människor heter. Och vid ett senare tillfälle, när Nils hamnar hos en björnfamilj överhör Nils pappa björn berätta om hur han letat efter släktingar i Värmland men att alla var borta. – Jag tror att människorna vill vara ensamma på jorden, säger björnen. regissören leif stinnerbom och hans fru, kostymören Inger, bor ett stenkast från Selma Lagerlöfs Mårbacka, i Västra Ämtervik. Här kan de insupa samma atmosfär som Selma gjorde för hundra år sedan och hitta inspirationen de kanske inte skulle få om de hade bedrivit teatern mitt i Stockholm.

FOTO: JOHANNA STÅL

Magnus Stinnerbom turnerar land och rike runt men det är på baksidan av föräldrarnas hus i östra Ämtervik som han har sin studio.

”

Vi i västvärlden har ofta tappat förmågan att tolka våra myter – Det måste finnas ett buskap i de berättelser vi lyfter fram, säger Leif Stinnerbom. Nils Holgersson har ett sådant. Vi måste också inse att det är kört även för oss människor om vi inte skärper oss och tar hand om naturen. Leif är same och uppväxt med att inte ”ta av kapitalet, utan bara av avkastningen” som han uttrycker det. – Vår tanke är att berätta viktiga historier, det finns mycket att lära av gamla berättelser. Idag är det oftast mycket fokus på det nyskrivna. Gamla berättelser är jätteviktiga! De tar upp existentiella frågor som exempelvis vad det innebär att vara en människa och vad som är människosläktets syfte. Men hur observant är publiken, undrar jag? Ser den inte bara mest alla vackra kostymer, den mysiga inramningen och den sköna musiken? Går budskapen in? Leif hoppas givetvis att publiken kan se bortom spektaklet men menar också att vi i Sverige är ovana vid mytiska berättelser som kräver att vi stannar upp och tänker. – Ofta avfärdar vi berättelser med att det ”bara är sagor”. Vi i västvärlden har ofta tappat förmågan att tolka våra myter, medan människor från andra kulturer har lättare att förstå metaforer och symboler. Men i pausen pratar flera om temat, att vi inte låter djuren få en plats i vårt samhälle. Det serveras älggryta med skrädmjölsbröd och i kiosken säljs hemmabakat godis och bakverk. I år har teatern själva tagit över restaurangen för att göra den till en del av upplevelsen. Här serveras inte längre någon coca-cola och kaffet är Fairtrade och ekologiskt. Publiken får dela långbord med varandra och reflektera runt pjäsen under 50 minuter. Vi tränger ihop oss där inne i skydd för en av sommarens ovanliga regnskurar och småpratar med våra grannar till smattret på ladans tak. på plats i östra ämtervik finns också teaterns kompositör och musikansvarig, Magnus Stinnerbom, son till Leif och Inger. Han har sin studio på baksidan av föräldrarnas hus. Magnus medverkar också i band som Ale Möller, Hedningarna och Harv. Hans fru Sophia är även hon musiker och ingår i teaterns musikensamble. En aktiv familj med andra ord, men Leif betonar att han ställer extra höga krav på sin familj, de måste vara bäst för att få vara med.

Akka försöker bli av med Nils Holgersson eftersom hon inte tål människor, men Mårten gås försvarar lille Nils.

FJÄLLGÅSEN

I samband med uppsättningen av Nils Holgersson arrangerade Västanå teater en insamling till Projekt fjällgås. Fjällgås är en utrotningshotad art av vilken bara ett tjugotal finns kvar. I skrivande stund har 15 000 kr dragits in till projektet via Västanå teaters insamling.

Inger Stinnerbom står bakom de vackra kostymerna. Hon växte upp i en skrädderifamilj och har hantverket i blodet. Hon använder sig mest av naturliga material och miljövänliga tyger i kostymerna – ett fokus som var extra starkt i år. – I början när Nils befinner sig i människans värld är allt trist och alla kläder är gråa, men när han träder in i djurens värld blir allt genast färgglatt, berättar hon. Kulturupplevelser som Västanå teater bidrar inte bara till härliga nöjen utan är också viktiga för mindre orters överlevnad. De ger arbetstillfällen, drar in pengar till regionen och gör det lättare för restauranger, hotell och andra aktiviteter att satsa. Västanå teaters betydelse för Sunne går inte att förneka. – Den har en enorm betydelse, menar Leif. En genomsnittlig besökare gör av med 1 800 kronor vid ett besök hos oss (inklusive biljettkostnaden). Vi gör 50 föreställningar under sommaren med 500 besökare per gång. Det blir många miljoner in i kommunen. Dessutom betalar ju alla som jobbar här skatt. Det finns många andra framgångssagor som fått små

orter att blomstra, två exempel är Vara konserthus och Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Båda beviljades pengar från stiftelsen Framtidens kultur (liksom Västanå teater) och båda drar in stora intäkter till sina kommuner, skapar jobb och bidrar till en levande landsbygd. För alla vill inte, eller kan inte bo i storstäderna. så småningom återvänder Nils Holgersson till sin familj. Sista gången han träffar fjällgåsen Akka berättar hon för honom om sin syn på människan, något som är än mer aktuellt idag än för hundra år sedan: ” Om du har lärt dig något hos oss, Tummetott, så kanske du inte tycker att människorna bör vara ensamma på jorden. Tänk på att ni har ett stort land och att ni nog kunde ha råd att lämna några nakna skär och några grunda sjöar och sumpiga mossar och några öde fjäll och avlägsna skogar åt oss fattiga djur, där vi finge vara i fred! I all min tid har jag varit jagad och förföljd. Det vore gott att veta, att det funnes en fristad också för en sådan som jag.”

Mot en tredje

industriell revolution Vissa menar att det är början på en helt ny epok. Andra tycker att det bara är lite roligare än förut. När den spirande delandekulturen på nätet appliceras på tillverkning och byggande kommer skapandet i allas händer. TEXT INGEMAR TIGERBERG

ILLUSTRATION: GUSTAV APPELL ARKITEKTER

Kville saluhall, ett resultat av Archileaks.

– vi har alltid haft en tro på och en vilja att göra skillnad. Vi vill förändra samhället. Först tänkte vi göra något för att inspirera fler kvinnor att starta arkitektkontor, men vi kände att det blev för snävt. Så småningom växte idén om Archileaks fram, lite oklart hur. Det är lite trångvarmt i lokalen där ett tiotal personer sitter vid sina arbetsplatser längs långbordet som klättrar genom rummet. Vi är på besök hos Okidoki arkitekter i Göteborg, en branschmässigt liten byrå med 29 anställda, för att prata om Archileaks som de driver vid sidan av huvudverksamheten. VD:n Fredrik Hansson berättar om sin ”bebis”, en plattform på nätet där arkitekter delar dokument och filer med varandra helt gratis, utan revirtänkande och blindstirrande på konkurrens. Det kan handla om ritningar men framförallt olika administrativa dokument som behövs i branschen. – Målet med Archileaks är bättre arkitektur. Om vi kan samarbeta mer i branschen kring det administrativa så kan vi fokusera mer på det kreativa, det roliga. Det är ingen som vill bli arkitekt för att sitta med byråkrati. Idag har arkitektkontoren en stor administrativ börda. Om man skulle rita upp två staplar där den ena representerar kreativitet och den andra administration, så skulle den andra vara mycket högre, säger Fredrik och viftar illustrativt med händerna. I Sverige finns det idag omkring 7 000 verksamma arkitekter. Lika många unika besökare per månad har Archileaks.se som också innehåller redaktionellt material, forum och ett interaktivt uppslagsverk. Branschen har tagit emot initiativet med öppna armar, även om entusiasmen är störst bland de yngre arkitekterna. – De runt 30 år ser att det här handlar om arkitektur

Fredrik Hansson är VD på Okidoki arkitekter och medgrundare till Archileaks, som han hoppas kan driva utvecklingen bort från revirtänkande och konkurrens. FOTO LINNEA SÖDAHL

och om att dela. Perfekt, det här behöver jag! De runt 50 är mer försiktiga. Man vill inte göra en ny ”Uusman” så att säga (kommunikationsministern som sa att ”internet är en fluga”). De förstår kanske inte fullt ut vad det är, men att man nog ska tycka att det är bra. Ungefär så… fredrik talar om öppenheten och delandet som en ny, naturlig dimension av samhällsförändrande. Om ett delande som gynnar alla, där vi inte låser in kunskap i patent och av konkurrensskäl. – I kunskapssamhället är det inte maskinerna som företagen konkurrerar med, utan idéerna och analyserna. Archileaks är för vår egen nytta, för vi kommer få så mycket tillbaka. Men effekten blir kollektiv. Det är som på dagis – om de andra barnen mår bra är chansen att ditt barn mår bra större. Detsamma gäller arkitektbranschen. Fredriks telefon ringer. Någon undrar om en skiss. – Tjena. Ja, jag hade lite funderingar om lyxigheten i bilden så att säga. Betongsockel och lite sånt… Avbrottet gör att jag ser mig omkring. Alla jobbar som bin, de flesta i klungor. Några står vid en whiteboard och ritar, några andra hänger över en skärm. De flesta verkar vara i 30-årsåldern. Okidoki grundandes av Fredrik tillsammans med kompisen Rickard Stark och idag har de 30 anställda. Archileaks ger inga intäkter, trots detta lägger de ner arbete motsvarande en halvtidstjänst på plattformen. Fredrik lägger på luren och fortsätter: – Okidoki är en rörelse, en gemenskap med en kultur, och Archileaks är ett sätt att driva kulturen, för alla att få ut mer av jobbet. Han ser företaget som en del av en ny kollektiv rörelse men med starkare individuella inslag än tidigare. – Om man jämför med 68-rörelsen, så är individen mer i fokus nu, men lösningarna får kollektiva konsekvenser. Då var det storskaliga lösningar, miljonprogrammen, planera livet. Många trodde på ett annat samhälle. Idag har alla gett upp det. Vi lever i ett marknadssamhälle och marknaden har ingen inneboende moral. Det är bara ett sätt att distribuera material och skapa flöden. Den här nya gräsrotsrörelsen ser på samhällsförändring mer pragmatiskt, med insikten att vi inte kan göra allt själva i termer av konsumentmakt. Vi måste samarbeta. denna nya rörelse är upptakten på den tredje industriella revolutionen. Det menar Peter Troxler, forskare på Rotterdams universitet som undersöker det han kallar

”The Maker Movement”, den del av rörelsen som inriktar sig på att dela för att skapa. – Jag tror att vi upplever en fundamental förändring av samhället som kanske inte känns som en revolution, men konsekvenserna av förändringarna är verkligen revolutionerande, säger han i en intervju med Sveriges Radios Klotet. I fallet Archileaks handlar det om att dela kunskap för att skapa bra arkitektur och i slutändan hus och samhällen. Men rörelsen har ett växande antal grenar. Ett populärt exempel är Wikispeed, ett projekt som gick ut på att utveckla och bygga en bränslesnål bil tillsammans med andra, i Open Source-anda. På bara några månader lyckades de ta fram en ny bilmodell, något som vanligtvis tar mer än ett decennium hos de stora bilföretagen. Bilen drar mindre än 0,2 liter milen, klarar de tuffaste krocktesterna, har en maxhastighet på 240 kilometer i timmen och accelererar 0–100 på fem sekunder. Nästan alla delar av bilen är utbytbara med enkla ingrepp, för att till exempel kunna byta till mer bränslesnål teknik när den finns tillgänglig. ännu fler maskiner ingår i projektet Open Source Ecology – där är målet att ta fram ritningar och DIY-lösningar för att bygga de 50 vanligaste maskinerna i det industriella samhället (”The Global Village Construction Set”), allt från traktorer och vindkraftverk till svetsar och mjölkmaskiner. Tanken är att vem som helst ska kunna bygga dem till en bråkdel av vad de kostar att köpa. Initiativtagaren Marcin Jakubowski berättar i en TED-video hur idén uppstod när han bestämde sig för att sadla om från att arbeta med fusionsenergi till att bli heltidsbonde. – Jag köpte en traktor, sen gick den sönder. Jag betalade för att få den lagad, sen gick den sönder igen. Snart var jag pank och insåg att de verktyg som jag behövde för att driva ett hållbart jordbruk inte fanns. Jag behövde billiga, robusta, mångsidiga, energieffektiva, maskiner som är lätta att laga och gjorda av lokala och återvunna material som håller i en livstid, istället för att vara designade för att gå sönder efter en viss tid. Så jag bestämde mig för att bygga dem själv och upptäckte att det var möjligt att uppnå industriell produktivitet även i liten skala, berättar han med en stolthet i rösten som kommer från att vara pionjär och samtidigt del av ett sammanhang som kanske kan förändra världen på allvar. När ritningarna var klara byggde Marcin en traktor på sex dagar, han tillverkade 5 000 tegelstenar av vanlig

”

På bara några månader lyckades de ta fram en ny bilmodell, något som vanligtvis tar ett decennium för de stora bilföretagen 48

DIY-traktorn tog Marcin Jakubowski sex dagar att bygga. FOTO

Bygg civilisationens vanligaste maskiner med hjälp av open source ecology.

jord på en dag och han planterade 100 träd på en dag med sina egenbyggda maskiner. Open Source Ecology visar hur produktionsmedlen kan hamna i allas händer och potentialen kanske är som allra störst för fattiga länder och jordbruket. på arkitektkontoret beskriver Fredrik Hansson hur hans yrke funnits i tusentals år vilket gör branschen trögrörlig och konservativ med några stora dominerande jättar. Okidoki är en uppstickare i sammanhanget som söker inspiration i den betydligt yngre dataprogrammeringsbranschen för att hitta affärsmodeller. Och bra verkar det gå. Det trånga kontoret vi besöker överges nu

SEAN CHURCHL

för mycket större lokaler i Korsettfabriken, en klassisk byggnad i centrala Göteborg, byggd 1898, som många anser vara en av stadens vackraste. I det nya kontoret ska öppenheten och delandekulturen utvecklas, bland annat genom öppna seminarier och workshops. Det är många fina ord och idéer men ibland kan glappet vara stort till verkligt resultat. Har Archileaks lett till något konkret? Ett exempel är hur Gustav Appell Arkitektkontor, som då var relativt nystartat, vann en tävling om att bygga en saluhall, mycket tack vare att snabbt kunna sätta igång med hjälp av allt material från Archileaks. – Vi laddade ner hela skiten, säger Joakim Häggström från Gustav Appell. Archileaks är som gjort för mig som startade eget direkt efter examen. Det var ett stort jobb att få ordning på alla rutiner, i början var det en djungel. Sagt och gjort. I mitten av september invigs Kville saluhall, en tilltänkt mittpunkt i Kvillebäcken, Göteborgs nya täta stadsdel med takodlingar, passivhus och småbutiker. ARCHILEAKS.SE WIKISPEED.ORG OPENSOURCEECOLOGY.ORG

”MUSIK RIVER – Du kommer åka med hundra frågor och komma tillbaka med tusen, var det någon som sa. Under en veckas turné och kulturutbyte på Västbanken försökte Linnea Södahl förstå mer om en liten fråga i en stor konflikt; Hur kan man använda kultur och musik för att skapa förändring? Text linnea södahl Foto olle melkerhed, wilhem blixt

GRÄNSERNA”

Linnea Södahl med band och den palestinska duon Kan'an och Nadin spelar på kulturfestivalen Dandanat i Betlehem. Linnea (t.h) har på sig en traditionell palestinsk klänning.

Foto: olle melkerhed

Vy över Jerusalem. En bit bort syns Al-Aqsa moskén med sitt karaktäristiska guldtak.

– jag skulle faktiskt önska att Palestinier sjöng om något annat än politik. Hennes röst är rak och beslutsam. Nadin Burkan är en 17-årig sångerska och gitarrist från Jerusalem och när jag frågade om hennes musikaliska drömmar inför framtiden hade jag väntat mig något lite mer självcentrerat. Kanske fantasier om turnéer, skivsläpp eller kändisskap, sådant jag själv drömde om i den åldern. Istället går hon in på drömmar för sitt folk, Palestinierna, i ett ockuperat Västbanken. – Som det är nu så handlar all kultur om konflikten, alla sånger all teater, allt. Det är viktigt för varje enskild person att känna till vår historia, men i kultursammanhang måste det få komma in vanliga ämnen, mer glädje. Nadin ler plötsligt stort. – Vet du, för några veckor sedan var det ett Abba-band som spelade i Jerusalem. Det var fantastiskt, vi var så glada och alla dansade och sjöng. Vi fick känna oss normala. Jag befinner mig i Jerusalem och det är sista dagen på en veckas turnerande på Västbanken. Jerusalem, denna stad som kallas helig och som jag hört talas om sedan barnsben. Staden som inte ens har en miljon invånare, men vars rykte sträcker sig långt utöver dess storlek,

FOTO: WILHEM BLIXT

till alla världsdelar och till tre världsreligioner. Här har historien om erövring och krig upprepats gång, på gång. Alla verkar tycka att Jerusalem är deras och just den här gången heter kampen om staden och territoriet IsraelPalestina konflikten. sångerskan nadin och jag träffades via musiken och det var först och främst därför vi kom hit med mitt band. För att tillsammans med tre andra musikgrupper från Sverige och lika många från Palestina spela på Dandanatfestivalen i Betlehem, och sedan åka vidare på en turné på Västbanken. Även om jag visste att politiken skulle vara central i området förstod jag kanske inte riktigt hur viktig. Redan innan vi hann utanför dörrarna på flygplatsen började den politiska situationen dock att göra sig påmind. – Vart ska ni? frågar passkontrollanten vaksamt en av killarna i bandet när vi ska förbi kontrollen. – Vad ska ni göra på Västbanken, ska ni till de Palestinska territorierna? Alla svarar inövat. Vi ska kolla på heliga platser. Vi är turister. Säg ingenting om musik, det skapar bara trubbel i onödan. Ändå tar det över fyra timmar innan alla lyckats ta sig igenom kontrollen. Det slår mig att det är första

”

För några veckor sedan var det ett Abba-band som spelade i Jerusalem. Det var fantastiskt, vi var så glada och alla dansade och sjöng. Vi fick känna oss normala.

Aktiviteter och lek på kultur- och teatercentret Alwowwad i flyktinglägret Aida, Betlehem.

Större delen av den mur Israel bygger går över västbanken, dvs. palestinska territorier, och bryter därför mot internationell lag. FOTO: OLLE MELKERHED

gången jag varit med om att jag som svenne-banan blir stoppad i passkontrollen. Fördelarna som nationaliteten i mitt pass ger mig är många. Som palestinier på Västbanken är det annorlunda, något som blir tydligt när vi några dagar senare går förbi en checkpoint i Betlehem. Här står palestinier och köar från klockan fyra på morgonen för att hinna till jobbet på andra sidan muren lagom till klockan nio – och samma ritual upprepas på vägen hem på eftermiddagen. De som kan visa upp ett utländskt- eller israeliskt pass slinker förbi i en separat kö. Plötsligt känns våra timmar i flygplanskontrollen fjuttiga. – när du bor här blir du nästan tvingad till att vara politisk på ett eller annat sätt, förklarar Nadin medan vi strosar runt på Jerusalems gator. Hon en av medlemmarna i den palestinska duon Kanaan & Nadin som spelat på turnén. I en mix av arabisk folktradition och modernare pop har hon med bluesig röst förgyllt konsertkvällarna. – Folk utifrån blandar ofta ihop Israel och Palestina och när jag förklarar skillnaden är man redan inne på politik. Vi är ett folk under ockupation och många ser det som sitt ansvar att berätta om det, speciellt kulturpersoner. Vi har hamnat i de palestinska marknadskvarteren i gamla stan. I smala gränder med nednötta gatstenar har folk satt upp sina marknadsplatser med allt du kan tänka dig och dofter av mynta-te och färskpressade apelsiner blandas med frityr os från gatukökens falafel. Jag får plötsligt en miljon saker att titta på men Nadin fortsätter obehindrat att prata vidare. – Många musiker och skådisar tror att de måste vara politiska jämt för att vinna respekt men det blir fel om alla tänker så alltid. Jag vet palestinier som tillslut önskar att de kom någon annanstans ifrån för de blir så utmattade. Att ständigt förklara, att ständigt vara en

KONSTIGT CITAT.

FOTO: OLLE MELKERHED

Full aktivitet på Betlehems gator.

förebild, att allt ständigt skall kretsa kring konflikten. Det blir som att du slutar vara en egen person till slut. Du vet, när till och med Shakespeare-draman görs med en vinkel från konflikten.

Abdelfattah Abusrour.

jag kommer att tänka på Professor Abdelfattah Abusrour, en man vi träffade några dagar tidigare i flyktinglägret Aida, Betlehem, och vars största mål var att få fram ett politiskt budskap i kulturen. Vi skulle spela i Betlehem och hade några timmar över innan kvällens konsert så vi bestämde oss för att gå till flyktinglägret strax utanför stadens centrum. Aida började som ett tältläger år 1950 då familjer som blivit bortdrivna från sina hem av israelisk militär fördes hit. Det var tänkt som en tillfällig lösning men inget återgick till det normala och hos många av de äldre hänger en rostig nyckel fortfarande i ett snöre kring halsen. Som ett minne från det hem de aldrig fick återvända till. Allt eftersom åren gått i Aida har tältlägret övergått till en liten stad för runt femtusen människor. En inofficiell stadsdel i Betlehem, där det aldrig funnits plats för lekplatser eller stadsplanering och där husen höjer sig högt över oss i ett trassligt myller. Där, i en av gränderna ligger Alrowwad, ett oberoende kultur- och teatercentrum för barn och ungdomar i lägret. Professor Abdelfattah Abusrour, grundare av centret står i dörren och välkomnar oss. – Jag skulle säga att musik och kultur är det största och bästa instrumentet för att skapa förändring, säger han och visar oss in på ett trångt kontor med svarta skinnstolar. På väggarna hänger bilder av fredstänkare som Gandhi och Moder Teresa och på ett inramat fotografi ser vi Abdelfattah stå bredvid påven Benedictus XVI och le in i kameran. Det togs då påven besökte lägret år 2009 och senare får vi se en video där barnen i lägret dansar och spelar musik under välkomstceremonin. Det var här i lägret Abdelfattah föddes och hit återvände han efter att ha tagit en professur i biokemi i Frankrike. Det var också då han bestämde sig för att starta kulturcentret. – Jag fick stipendier och möjligheten att åka utomlands och studera men sen ville jag tillbaka. Jag vill jobba hos mitt folk och konst är ett fantastiskt sätt att utan våld bygga broar mellan människor, kulturer och nationer.

FOTO: OLLE MELKERHED

Linnea Södahl vid en av de många målningar som täcker muren. Denna är gjord av Banksy som gjort sig känd över hela världen för sin politiska och FOTO: WILHEM BLIXT satiriska konst och graffiti.

Kvällskonsert med den palestinska duon Kan'an och Nadin.

– Titta där, säger han och pekar på en av dörrarna i korridoren utanför. Det rummet är döpt efter rektorn i en grundskola i Stavanger, de samlar in pengar till centrets förmån varje år säger han med ett leende. Han talar lugnt och lyser upp av stolthet när han berättar om barnen och centret drömmar. – Jag tror på artister och konstnärers möjlighet att vara förebilder och bära ett budskap om ett icke-våldsmotstånd. Det är det hela vår vision bygger på, att skapa ”a beautiful non-violent resistance”. tillbaka i jerusalem är jag och Nadin nästan hemma vid hotellet, svettiga och törstiga har jag en sista fundering innan det är dags för middag.

– Hur skulle du själv vilja påverka människor med din musik? – Jag vill skriva om sådant som berör alla, inte bara en befolkning och en konflikt. Hon tänker efter och tittar sedan på mig. Jag tror musik kan skapa fred. Folk från olika länder kan ha problem med varandra men när vi hör någon israelisk låt kan man ofta känna att ”ååå… den där låten gillar jag!” och detsamma händer när israeler hör arabisk musik. Musik river gränserna i folks hjärnor. Man bara känner den, den fyller dig med kärlek och du glömmer allt det andra runt omkring. Väl hemma i Sverige funderar jag på Nadin. Hon förklarade ofta hur less hon var på politiken som genomsyrar hela samhället och vardagen på Västbanken – samtidigt har jag sällan träffat en ung person så samhällsengagerad. Samtalen med Nadin kretsade alltid på ett eller annat sätt kring situationen i området och flera av hennes låtar hade politiska texter. Kanske är det omöjligt att inte bli politiskt engagerad på en plats där hela livet kretsar kring en politisk konflikt. Och kanske kan vi svenskar lära oss något från hennes engagemang, att tydligare våga uttrycka våra åsikter kring samhällsfrågor i både kulturen och vardagen, att använda kulturen i kampen.

Turnén och kulturutbytet anordnades av studieförbundet Bilda i Sverige och kulturfestivalen Dandanat i Betlehem.

Nu hjälper vi alla barnfamiljer att förbättra sin ekologiska situation.

Klimatkompensera här zeromission.myclimate.org

Varje vecka sänker vi priset rejält på en ekologisk frukt eller grönsak.

08 34 65 65 l www.uandwe.se/blog l twitter @uandwe

KEEMUN LONGKOU Rent ekologiskt te. Mycket godare, mycket bättre för världen.

Bokmässan 26-29 september

Vi måste prata om Thailand! Torsdag 17:40 - 18:00 Har Thailändarna tröttnat på turisterna? Caminos chefredaktör Johanna Stål har rest runt i ett överhettat paradis på jakt efter en mer hållbar turism. Absolut noll i Sankt Petersburg Fredag 15.40-16.00 te.pekoe.se/camino

Debutanten Anna Fock har skrivit en roman om unga bögar i St. Petersburg. Hur är situationen för homosexuella i Ryssland?

Kan bara bröst skymma budskapet? Lördag 14.40-15.00

WWW.PEKOE.SE

Kungen av ekologiskt! Prova mitt nya vaniljpulver och vaniljsocker!

kungmarkatta.se

Internationella torget

FEMEN är en feministisk rörelse, vars barbröstade protester väcker starka reaktioner. Aktivisterna Jenny och Aliaa Elmahdy samtalar med Charlotte Signahl.

Manifestation för Nelson Mandela Söndag 16.00-16.20

Internationella torgets avslutande manifestation ställer frågan: Vad händer den dag Nelson Mandela går bort och hur kan ett positivt och levande arv efter honom säkerställas? Besök vår monter med fokus på Mänsliga rättigheter.

SMAKRIKT

Anna Bengtsson Kock, Kosters trädgårdar

I kosters

ar d år g t us l

Vem har sagt att svensk mat inte kan vara exotisk? Kosters trädgårdar är en eden av liv och frodighet som försörjer den egna restaurangen med färska råvaror. I boken med samma namn får vi följa med till detta paradis och frestas av dess frukter. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO KARIN BJÖRK RECEPT ANNA BENGTSSON

prunkande odlingar som sväller över staket och gärdsgårdar. Om ingen skulle ansa tar det gröna över fullkomligt, snart är allt människotillverkat uppslukat av löv, blommor och grödor. På Koster, Sveriges västligaste bebodda öar, 45-minuters båtresa från Strömstad, ligger Kosters trädgårdar med restaurangverksamhet. Maten tillagas med råvaror mestadels från de egna odlingarna. Sprakande röda rabarberdrinkar, ill-lila rödbetor och knaspriga gröna bondbönor är exempel från menyn och associationerna går mot sommarfärsk medelhavsmat snarare än svensk husman. Odlingen bedrivs enligt permakulturens principer, en filosofi där naturen härmas för att odla smart och effektivt. Grödorna planteras enligt en nioårig växtföljd, de egna hönsen gödslar, bina pollinerar och höga växter silar solljus för de låga. När man jobbar med naturen på det här sättet istället för att försöka vinna emot den får man inte bara bra skördar utan även frodiga jordar.

Vad är det som är så speciellt med Koster? – Jag kände det redan första gången jag steg i land på ön. Helheten, lugnet i början på säsongen och farten i slutet. Det är en kocks dröm att få jobba i den här omgivningen – att se saker växa och bara kunna gå ut i trädgården och hämta det man vill ha. Blir det annorlunda med råvarorna just för att det är en ö? – Ja det blir det, dels krävs viss planering och logistik för att få det man vill ha hit ut. Men vi har ett stort nätverk med småproducenter häromkring. Restaurangen gör av med mer än vad vi kan odla. Vi odlar till exempel 2,5 ton tomater. Vi väntar och längtar efter dem och sedan frossar vi i dem! Tomater, örter, kål och zucchini är varor som vi aldrig köper in. Har ni lärt er mer om vilka varor som är utbytbara i recepten? – Ja, som idag har jag tänkt använda ett recept på fänkål- och rabarbersallad, men jag får inte tag på svenska varor. Är det någon annan grönsak som jag kan kombinera med rabarber? Ja, blomkål! Peston har vi i massor av varianter, till exempel med basilika eller kirskål. Jag håller mig till vissa favoritrecept, men jag gör dem på ganska många olika sätt. Vad tycker gästerna om det? – ”Oj vad gott, kan man göra det här? Det ska jag göra hemma!” Att inspirera andra till att testa nya grejer är också min drivkraft, och att det ska vara enkelt. Det är det enkla som är gott. Ni komponerar menyer efter vad som finns tillgängligt i er trädgård. Hur känns det att jobba så som kock? – Säsong är det starkaste ledordet för mig – lika självklart som att knyta skorna. Det finns inte att köpa jordgubbar i mars från Italien! Det är fantastiskt att se allt växa och få en förståelse för hur lång tid det tar. Då vill man verkligen ta till vara på hela produkten. Vi gjorde till och med pesto på blasten från moroten. Hur får man fler kockar att tänka så? – Oj, det har jag funderat på väldigt mycket. Nu är det många finkrogar som håller på med närodlat och säsong. Det ligger i tiden. Men gör de verkligen det full ut eller är det spel för gallerierna? Många kockar säger: ”folk vill ha ditten och folk vill ha datten”. Men det är begränsningen som gör att man blir kreativ! Om man ställer fram något annat än vad de tänkt sig så kommer folk bli nyfikna istället. Så länge man är tydligt med det.

När någon ska in till fastslandet handlas det sällan bara åt en själv.

Isande rabarberdryck med mynta 450 g rabarber 8 dl vatten 2 dl strösocker 1/2 dl peppar- eller grönmynta, finhackad samt några kvistar till garnering 4 dl halvtorrtt vitt mousserande vin (kan uteslutas eller bytas ut mot kolsyrat mineralvatten) Skala och skär rabarbern i centimetertjocka bitar. Koka upp vatten, rabarber och socker. Ta kastrullen från värmen och låt kallna. Mixa ner myntabladen med en stavmixer. Häll upp drycken i en kanna och förvara den kallt till servering. Häll över det mousserande vinet/ mineralvattnet och garnera med en myntakvist. Bästa säsong för rabarber är maj-augusti då det finns svensk ekologisk rabarber. Rabarber som säljs under resten av året är oftast växthusodlad från främst Nederländerna.

Bondbönor med grönmögelost, päron & rostade valnötter 500 g bondbönor 50 g valnötter 1–2 päron, här Greve Moltke (200 g) 2 msk olivolja 100 g grönmögelost salt, svartpeppar Sprita bondbönorna (det vill säga plocka ur dem ur sina baljor). Koka dem hastigt i lättsaltat vatten, ca 5 min. Häll av och lägg i iskallt vatten så att kokningen avstannar. Skala bönorna när de har svalnat. Rosta valnötterna på en plåt i ugnen ca 10 min. Skala och klyfta päronen tunt. Blanda dem med bönor och olja i en skål eller på ett stort fat. Smula över osten. Blanda och smaka av med salt och peppar. Strö över valnötterna strax före servering. Baljväxter (såsom bondbönor) är mycket resurssnåla att producera och därför ofta ett väldigt bra miljöval

Rödbetssoppa 800 g rödbetor 1–2 gula lökar (130 g) 2 msk olivolja 5 dl torrt vitt vin 1 1/2 liter vatten 1 msk torkad timjan 2 lagerblad 1 msk strösocker salt och svartpeppar Skölj och skala betorna. Skala löken. Riv betorna grovt på ett rivjärn eller i en matberedare. Finhacka löken. Fräs betor och lök i oljan ca 5 min. Häll på vin och vatten. Tillsätt timjan och lagerblad. Koka upp och låt koka 30 min. Tillsätt sockret och smaka av med salt och peppar.

Potatis odlas under ett täcke av gamla tidningar och ensilage, så att grässvålen bryts ned.

Nöt- och fetaoströra 100 g hasselnötter 100 g mandel 100 g fetaost 1 msk bladpersilja 1 dl olivolja salt svartpeppar Sätt ugnen på 175°C. Ugnsrosta nötter och mandel 10 min. Låt dem svalna. Finmal nötter (med skal) och mandel i en mixer. Tillsätt övriga ingredienser och mixa allt till en jämn massa. Smaka av med peppar och ev. lite mer salt. Ostproduktion är energikrävande och klimatpåverkande. Ekologiska mejeriprodukter är ett bättre miljöval då de bidrar till den biologiska mångfalden.

Långkok på lamm från Aspeberget med tomat, nejlika & aprikos 600 g benfri lammstek 1 gul lök (160 g) 1–2 klyftor vitlök (10 g) 1 röd chilifrukt (10 g) 600 g tomater 2 msk tomatpuré 1 liter vatten 10 hela kryddnejlikor 2 kanelstänger 100 g torkade aprikoser salt svartpeppar Putsa köttet och skär det i bitar om ca 4 x 4 cm. Skala och finhacka lök och vitlök. Kärna ur och finhacka chilin. Grovhacka tomaterna. Lägg samtliga ingredienser utom aprikoserna i en kastrull och koka upp på svag värme. Låt grytan småkoka minst 2 timmar. Tillsätt aprikoserna. Smaka av och servera.

SMAKRIKT

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

GOTT I PAUSEN

Vare sig man besöker en operaföreställning, en musikfestival eller en konstutställning spelar mat och dryck ofta en central roll i helhetsupplevelsen. Här är några matnyheter som fått plats i kultursverige 2013. TEXT CAROLINE PETERSSON

1. Vegonytt från Österlen På Way Out West kunde festivalbesökarna i sommar smaka på ny vegansk ”pannbiff” och ”köttbullar”, två nyheter från Anamma. Företaget är ett av få som producerar alla sina produkter i Sverige, med egen fabrik på Österlen, och satsar på att erbjuda vegetariska och veganska halvfabrikat av hög kvalitet. Samtliga produkter tillverkas med sojaprotein från bönor som inte är genmodifierade och som odlas framförallt i Nordamerika.

3 1

Vegoburgare 300 g, pris 26 kr

2. Framtidens festivalmat I en vagn på Malmöfestivalen i augusti var det premiär för nya företaget Nordic Street Food, vars ambition är att höja nivån på gatumat med fokus på traditionell och modern nordisk cuisine. Ambitionen är att använda råvaror i säsong från lokala bönder samt ekologiskt när det är möjligt. Deras mål är att kunna erbjuda mat över hela landet.

NORDICSTREETFOOD.COM

3. Fruktig koffeinkick Festivalbesökare på Stockholm Music & Arts och Way Out West kunde i år ladda sina batterier med nya Fairtrade-märkta hälso & energidrycken Oji Drinks. Drycken, som finns i fyra olika smaker, innehåller fruktjuice, extrakt från gröna kaffebönor samt ett tillskott av antingen fibrer, magnesium, C-vitamin och antioxidanter. Oji samarbetar med företaget TerraCycle som ska hjälpa till att samla in alla flaskor så att dessa kan återanvändas istället för att förbrännas 100 ml, cirkapris 30 kr

4. Fairtrade-märkt godis Svenska godistillverkaren Aroma Konfektyrer har producerat klassiska favoriter sedan 1921. Redan 2009 lanserade företaget sina ”rättvisa möss”, då Sveriges första serie Fairtrade-märkt gelegodis. År 2013 skalade man upp satsningen så att numera alla sorter av Aromas klassiska gelégodis är Fairtradeceritiferat. I somras var det premiär för samtliga åtta påsar i butiker. Blandade båtar, 140 g, cirkapris 20 kr

SMAKRIKT FOTO JOHANNA STÅL

FOTO DANIEL JOHANSSON

Läcker surdegssmörgås med getost och rödbetor hos Way Cup.

Årstiderna by the sea i Malmös hamn levde inte upp till ryktet.

EKOREKOKOLLEN Det finns matställen som säger sig ha miljötänk, men där det mest verkar vara tomt snack. Och så finns det andra där medvetenheten genomsyrar allt. Vi har testat lite av båda. Ögonöppnande café

Årstidsanpassat vid havet

göteborg Tidigt i våras kändes det som om ”alla” pratade om Way Cup – det nya hippa och medvetna caféet i Göteborg. Bakom designen ligger företaget Stylt Trimpoli som i utformningen har använt sig av ”upcycling” in i minsta detalj. All inredning är av återanvända eller återvunna material – bland annat väggdekorationerna av gamla trasmattor och LP-skivor, caféborden av björkstubbar och barpallarna av petflaskor. Och maten då? Jo, här är det närproducerade, ekologiska och Fairtrade-märkta råvaror som gäller. Jag avnjuter en krämig skogssvampssoppa och en surdegsmacka med getost, rödbetor och smörstekt svamp. Soppan är lite mesigt kryddad och dessutom onödigt svår att äta då den serveras i en hög ”glaskaraff”. Mackan däremot både smakar och ser perfekt ut. Som grädde på moset har Way Cup ett samarbete med Smaka på Västsverige som innebär att de har en hylla med produkter av lokalproducerade livsmedel i butiken.Nu väntar vi bara på att det andra caféet, ett kvarter bort från Caminos kontor ska öppna. Det är nog ingen vild gissning att redaktionen blir stammisar här.

malmö Jag smiter in på Årstiderna by the sea när jag besöker Malmö då jag hör att det har mest ekotänk i den delen av hamnen jag befinner mig. Jag betalar för en lunchbuffé på 85 spänn. Visst är det fina och fräscha lokaler med utsikt över hamnen och maten smakar inte dumt alls – nej det är en potatisgratäng som man kan vräka i sig litervis av och inte är det något fel på fläskfilén heller. Till det finns lite olika intressanta sallader, långt ifrån de vanliga rivna morötterna och vattniga tomaterna man brukar få i en buffé. Men jag blir förvånad när en restaurang som enligt ryktet ska ha miljöprofil inte har någon information, inget ekote, ingen sopsortering – nada. Är det danskt fläskkött? Och fläsk förresten, enligt deras webbplats är det en restaurang med fokus på fisk och skaldjur. Moderrestaurangen Årstiderna är Svanencertifierad och säger sig följa säsongen och närområdets utbud. Årstiderna by the Sea verkar inte vara Svanen-certifierade, men meddelar på sin webbplats att de tänker närproducerat. Och jag undrar återigen vart den där grisen jag just åt egentligen kom ifrån.

JÄRNTORGET 3 (OCH KYRKOGATAN 22)

DOCKGATAN 1, MALMÖ

TIDIGARE TESTAT Broströms Kafé Tågnära och välbesökt café med ”härlagat” och ekologiskt både för den hungrige och sötsugne. ROSLAGSGATAN 1, UPPSALA

Leva Kungslador Bageri, restaurang, gårdsbutik och husfabrik i utkanten av Visby, med ett ekotänk som genomsyrar det mesta. TOFTAVÄGEN 20, VISBY

STF Grövelsjön Restaurang med utsikt över norska gränsen vid Sveriges sydligaste fjällstation. Kvalité och miljötänk som känns ut i fingerspetsarna. GRÖVELSJÖNS FJÄLLSTATION

Légumes vegetariska matcafé Buffémat upplagd av personalen gör det snyggare på tallriken och falafeln var lagom mör och mild. I övrigt typiskt medelbetyg. BYSISTOGET, HORNSGATAN 80, STOCKHOLM

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

FOTO PETTER COHEN

MODE

KLÄDKONSUMTION

utan pengar

Klädbibliotek och byteskvällar – de senaste åren har medier skrivit spaltmeter om alternativ till klassisk shopping. Kommer trenden övergå till en permanent kultur eller är det bara en hype med bäst före-datum? TEXT NATHALIE BORGMAN PETERS

Mud Jeans hyr ut ekologiska jeans.

det som tidigare bara gällde låneböcker, pantflaskor och hyrbilar verkar ta ett bredare tag om vår vardag. Vi strömmar musik genom Spotify, tittar på film genom Netflix och lånar bostad via Airbnb. Ikea vill gå i bräschen för att hyra ut kök och i en intervju i Financial Times säger hållbarhetschefen Steven Howard att ”kanske håller folk på att bli mindre bundna till ägarskap”. Har han en poäng? Och när når trenden klädbranschen på riktigt? Emelie Dahlström är en av initiativtagarna bakom klädbiblioteket Lånegarderoben där besökare får låna second hand, vintage och nyproducerade plagg från svenska designers. – Ur ett samhällsperspektiv tror jag att vi är mitt uppe i en förändringsprocess där formerna för konsumtion håller på att utvecklas och omvärderas. Men det är nog en utopi att tro att plagg bara kommer lånas ut, säger hon. redan nu finns flera nya initiativ på kläder i cirkelrörelse. Ett exempel är holländska Mudjeans där konsumenter får hyra nya ekologiska jeans för 45 kronor per månad i ett år. De får sedan välja att antingen behålla byxorna (för en mindre summa) eller hyra ett par nya. De gamla jeansen går tillbaka till företaget som gör nyproducerade jeans av det gamla tyget.

Ett annat initiativ är brittiska Marks & Spencer som med skådespelerskan Johanna Lumley i spetsen uppmanar kunder att in lämna kläder (oavsett köpta på MS eller inte) och få rabatt på nya. Kläderna som lämnas in går antingen till återvinning eller säljs vidare via biståndsorganisationen Oxfam. Samma sak gör numer också företag som H&M och Weekday i Sverige. – Vi ser positivt på att kommersiella aktörer börjar sätta kläder i kretslopp, fortsätter Emelie Dahlström. En utveckling för klädbibliotek skulle vara att butiker börjar med egen utlåning av sina plagg. Det skulle öppna upp för att låna kläder istället för att köpa, plus att det skulle förbättra företagets hållbarhetsarbete. nästa steg för Lånegarderoben är att öka tillgängligheten för en bredare allmänhet. Ett alternativ som Emelie och hennes kollegor diskuterar är en internetbaserad låneverksamhet. Samtidigt är de måna om det fysiska mötet. – Vi tror att det finns ett värde i att använda internet för tillgänglighetens skull, samtidigt som vi ser stora fördelar med att behålla fysiska lånelokaler. Genom att ha en plats där människor möts kring plaggen skapas automatiskt mer värde kring dem, vilket är ett av våra mål.

Agnes Nissen

Lina Lundin (tv) och Emelie Dahlström är två av initiativtagarna till Lånegarderoben, som hittills har 350 unika medlemmar och 70 aktiva.

Initiativtagare till ”SwapShop”, där deltagare kan byta till sig nya plagg.

Beskriv SwapShop! – Konceptet är enkelt: Du tar med dig hela, rena kläder i gott skick, och får sen mot en avgift byta till dig samma antal plagg du lämnar in. Hittills har SwapShop funnits som enstaka event på Tekniska museet, samt som”popup-butik” på Regeringsgatan i Stockholm. Jag strävar efter att normalisera swapping och göra klädbyte mer tillgängligt för ännu oinvigda konsumenter. Hur ska det gå till? – Mitt mål är att flytta in SwapShop som butiksgranne med konventionell shopping, mitt i snabbmodets centrum. Jag tror på att ligga så nära handeln som möjligt. Genom att finnas på vår moderna tids samlingsplats, gallerior, hoppas jag få fler att upptäcka swapping. I höst kommer därför SwapShop flytta in i Västermalmsgallerian i Stockholm. Vilken är din största utmaning? – En dröm vore att öppna en permanent SwapShop-butik samt att få andra butiker att bidra med plagg till SwapShop. I dag slängs otroliga mängder kläder som inte säljs. Den stora utmaningen blir att få de stora aktörerna att inse fördelarna med hållbarhet och hitta fler samarbeten för SwapShop. Framiden? – Shwop in shop! Jag skulle vilja se klädjätten H&M som både äger Monki, Weekday, Cos och &Others starta en klädbytardel i någon av deras butiker. Där skulle konsumenter kunna lämna in gamla H&M-plagg och byta mot andra inlämnade kläder. Det skulle både vara ett bra sätt att få in folk i butiken och bli en kreativ del i deras utveckling mot hållbarare mode.

KÖPSTÄLLEN

KÖPSTÄLLEN CAMINO 32 ANAMMA, ANAMMA.EU, 040 53 14 50 KRONAN KRONAN.SE 086947282 LOGONA, KOSMETIKKOMPANIET.SE 0493-53999

CAMINO I FICKAN

MACURTH, DAGSMEJA.SE 031-230203 NORDIC STREET FOOD, NORDICSTREETFOOD.COM 0706202094 OJIDRINKS OJIDRINKS.COM RADICO COLOR ME ORGANIC VEMMERSTAD & CO, VEMMERSTAD@TELIA.COM, 040-450798 SANTE KOSMETIKAKOMPANIET.SE 0493-53999 UBER UBER.COM UBGIO UBIGO.SE 0705155599

0! -8/1 e ar 7 eden.s l l ä v csw nsk atio ww.tu m r w o Inf er på m Läs

Du vet väl att du läsa Camino i Nu kan du läsa Camino i iPhone. iPhone? Ladda ner applikationen Ladda ner appen Qiozk på qioszk.com Qiozk på www.qiozk.com.

Vad vill du lägga din energi på? Hur får vi ut mer nytta av samma mängd energi eller samma nytta utav mindre mängd energi? Är du intresserad av energieffektivisering? Utbilda dig till Energitekniker! Du behövs! Sök yrkeshögskoleutbildningen Energitekniker som är framtagen för att tillgodose energibranschens växande rekryteringsbehov! Utbildningen startar den 15 januari 2014 i Tranås. Sista ansökningsdag är 1/11.

Vill du veta mer? Kontakta utbildningsledare Cecilia Andersson, 0140-44 45 16 eller cecilia.andersson@tucsweden.se www.tucsweden.se

MODE

Farmors, mammas & min

Den blåblommiga klänningen tillhörde först min farmor sedan min mamma och nu mig. Den är från 1960-talet och jag tycker att det är kul att alla vi tre har burit den genom 50 år.

Kinajackan

Den silvriga Kinajackan har jag ärvt efter min mammas morbror. Jag hittade den i en garderob hos mina föräldrar och den är 40 år gammal. Jag tycker väldigt mycket om den, jag älskar allt som skimrar!

Utklädningsjackan

LISAS MODE

Det här är en gammal jacka som jag och min storebror brukade klä ut oss i när vi var små. När jag var 18 år kollade jag igenom vår gamla utklädningskorg och insåg att den är ju jättefin! Den var kul som barn och fin som vuxen. Jag vet inte var den kommer ifrån men den ser orientalisk ut.

Lisa Pyk Wirström utgör den andra delen av duon Vulkano tillsammans med Cissi Efraimsson, som medverkar i detta nummer. I Lisas garderob finns många kläder som gått i arv i generationer men ändå uppskattas lika mycket idag. AV CAROLINE PETERSSON

Lisa Pyk Wirström (till vänster) i sin ”utklädningsjacka”.

Musikerklänningen

Den ljusblåa blommiga klänningen har jag fått efter min bandkompanjon Cissi Efraimsson som i sin tur fått den av Rebecka Rolfart som också spelade i Those Dancing Days. Rebecka köpte den på en loppis på Gotland för fem år sedan. Den börjar bli lite hålig på vissa ställen men jag har inget emot trasiga kläder.

Ett solidariskt alternativ

Du kan också vara med! Skänk det du inte behöver eller handla i våra second hand-butiker så är du med och bidrar till kampen för en bättre värld. www.emmausbjorka.se

LÄTT

jur

Vi vill skapa medvetenhet och utmana de maktstrukturer som dömer människor till permanent fattigdom och orättvisa.

ch o tt a k r o f o r St

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

Folk tror att man är sur bara för att man är gammal. Gratis läromedel om mat, miljö och hur man minskar matsvinnet.

at er t l a pd ria Up te a m

år

www.slangintematen.se/skola

KfS_95x57,5.indd 1

utbildning

8/19/2013 10:01:00 AM

utställning

möten

Missa inte våra onsdagskvällar - fritt inträde, intressanta föredrag, Café planet... www.ekocentrum.se

Ange: Camino WWW.GRONAKASSEN.SE

08-446 07 11

Cajsa Jackson, ekologisk maskör, Emma Hagström, ekologisk makeupartist, och Dorte Nissen, biolog som driver simplypure.se. Tillsammans kallar de sig ”Green Team” och har bred praktisk och teoretisk produktkunskap. Kontakt: greenteamsweden@gmail.com

KEMIKALIER I HÅRFÄRG

PPD (parafenylendiamin ), är kraftigt allergiframkallande. Det är en svartfärgande kemikalie som används i hårfärgningsmedel, hår toningsmedel och ögonbrynsfärg. Det var tidigare förbjudet i Sverige, men blev tillåtet vid EU -inträdet. I Danmark, avråds gravida från att färga håret, men i Sverige finns inga motsvarande rekommendationer. Övriga tveksamma kemikalier är ammoniak, rescorcinol och paraaminofenol.

några alternativ

MacUrth Finns i fem nyanser. Innehåller enbart örter. Certifierad av BIDH. Pris 65 gr för 100 kr. Logona Finns i 10 nyanser. Pris ca 140 kr för 100 g. Finns även som färdigblandat krämhårfärg i 5 nyanser (235 kr).

FOTO

LIZ GRACE

BÄTTRE HÅRFÄRG

I Sverige säljs det hårfärg för miljarder kronor per år och upp mot 90 procent av alla kvinnor färgar håret – de flesta med kemiska hårfärger. Ett alternativ är att använda örthårfärger, som använts i tusentals år. TEXT GREEN TEAM att färga håret med ett grönt pulver som extraheras ur växten henna, har varit populärt i tusentals år i Nordafrika och västra och östra Asien, men det var först med utvecklingen av kemiska färger det blev populärt i väst att färga håret. En studie från Karolinska Institutet i Stockholm visar att 120 av 122 vanliga hårfärger innehåller starkt allergiframkallande ämnen. Att färga med örtfärger är inte bara mer skonsamt för miljö och hälsa. Det innebär också att färgskiftningar i håret bevaras och ger därför ett naturligt resultat. Gemensamt för örtfärger är att de bara går in i ytskiktet på hårstråt och att den egna hårfärgen därmed

skiner igenom, i motsats till kemiska färger som tar bort det egna pigmentet (vilket vid upprepade färgningar gör håret skört). grått eller ljust hår kan dock inte färgas helt mörkt då den egna färgen som sagt alltid skiner igenom (exempelvis blir grått hår ljusbrunt vid färgning med mörkbrun hårfärg). Hårets kvalitet och struktur har också betydelse för hur mycket färgen tar och det kan därför vara svårt att förutspå resultatet. Det finns för närvarande ganska få ekologiska frisörer som färgar med örthårfärg, så oftast får man färga själv. Örthårfärg kan köpas hos vissa ekologiska hudvårdsbutiker och i hälsokostaffärer.

Sante Finns i nio nyanser, innehåller förutom örter Algin, Hydrolyzed Wheat Protein . Certifierad av EcoCert. Pris 99 kr för 100 g. K Pour Karité Hårtoning som finns i åtta nyanser och anges hålla 6–8 tvättar. Certifierad av EcoCert. Finns även som hårmaskara (159 kr)som kan användas för att dölja utväxt eller grått hår. Pris ca 249 kr för 30ml. Radico Nykomling på marknaden som finns i tio nyanser. Innehåller enbart örter. Certifierad av EcoCert och USDA Organic. Pris 99 kr för 100g.

SUNT

Testpanelen

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Påhittiga pågar.

Reklam för en god sak Antonio D, O-hund och Third Eye kallar sig de tre skånepågar som vann Pantameras musiktävling i våras och därmed får låten spelad i deras tv-reklam i höst. – Ska man göra reklam för något så ska det vara för en bra sak, säger Antonio D. TEXT LINNEA SÖDAHL FOTO RETURPACK Hej Antonio D och grattis till vinsten! Hur fick ni idén till att vara med i Pantameras reklamtävling? – Det var egentligen inget planerat utan mest en idé som vi skojade om. Vi hade hört talas om tävlingen och tycker att Redline-producenterna som gjort tävlingens beat är grymma. Så en dag när vi ändå var i studion satte vi oss med beatet och försökte göra vår grej av det. Vi skrev text, melodi och spelade in låten på en halv dag. Texten i er Pantamera-låt har en lite speciell vinkel, berätta! – Vi ville hitta en egen vinkel på låten, något annat än att bara panta burkar. Texten är skriven som om pantburken vore en individ.

Hade ni kunnat tänka er att vara med i en reklam för företag som inte arbetar med miljö- eller samhällsfrågor? – Jag hade aldrig kunnat göra reklam för något som jag inte står för eller till hundra vet vad de håller på med. Många företag har smutsiga affärer som inte syns vid första anblick. Ska man göra reklam så ska det vara för något man står för och Pantamera (Returpack) är en bra grej. Ni är alla tre engagerade i miljö- och samhällsfrågor, på vilket sätt speglar det sig i er musik? – Vi är alla medlemmar i reggaekollektivet Lide Najs och både reggae och hiphop är ofta samhällskritiska genrer som framförs av folk som

inte är rädda för att uttrycka sin åsikt. För min egen del sätter jag mig sällan ner och tänker ”nu ska jag skriva om det här”, utan jag skriver om det som kommer naturligt. Sedan blir det ofta ämnen som rör situationen i samhället. Tycker ni att man har ett ansvar som musiker att ta upp samhällsfrågor som man tycker är viktiga? – Personligen föredrar jag att skriva om den typen av frågor, men jag kan uppskatta låtar som inte handlar om något särskilt också. Jag tror att det behövs både och. När jag skriver texter så skriver jag inte med inställningen att ändra på folk, jag skriver om det som rör sig i mitt huvud och hos mig går reggae och musik med budskap hem. Genom åren har artister så som The Ark, Caroline af Ugglas, Movits och Pugh Rogerfelt ingått i Pantameras kampanjer. Vinnarlåten i årets tävling är producerad av hiphoplegenderna Masse och Salla på Redline-Records. Text och melodi är gjord av Antonio D, O-hund och Third Eye.

KULTURELLT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

DRÖMMEN OM ATT HITTA HEM

Filmer som visar livet på en kaosartad planet blir allt vanligare. Johanna Stål har sett filmer om människans inneboende längtan efter frihet och vad människor är beredda att göra för att bevara den. TEXT JOHANNA STÅL många filmer skildrar hur samhället kommer bli den dagen katastrofen anländer, såsom katastrofrullen Armageddon eller zombiefilmen World War Z. Värst tycker jag helt klart att de lågmälda, dystopiska filmerna är. Nyss återsåg jag dystra Vägen, en film så nattsvart att jag vill krypa ur mitt eget skinn och lägga mig och ge upp. Här vandrar far och son längst en väg söderut på en jord som dött. De möter kannibaler, rädsla och ensamhet. Hopp finns det inte så gott om. I bioaktuella Elysium växer en biffig Max (Matt Damon) upp på planeten jorden som förvandlats till ett gigantiskt slumområde där människor knappt har sjukvård, mat för dagen eller några tillhörigheter. Uppe på himlen svävar ett enormt skepp, Elysium, där de rika, styrande och mäktiga bor. De lever i lyx, pratar franska, har maskiner för kroppsskanning som kan fixa alla sjukdomar, skavanker och sår. Max drömmer om att ta sig dit och en dag händer något som gör att han måste dit fort som attans. Som brukligt numera i amerikanska storfilmer tar galna övervåldsscener, skjutscener och vilda jakter över större delen av filmen. Det är därför svårt att kunna utröna budskapet ur filmen, om klassamhället och orättvisor som skildrar hur enbart en liten klick har rätt till det goda livet, med lyx, bra sjukvård och frihet att röra sig fritt. En verklighet som undanhålls större delen av jordens befolkning. I en scen tidigt i filmen skickas skepp ut från jorden med flyktingar som olagligt försöker fly in på Elysiums territorium. De skjuts ner. Man påminns om de överfulla båtar från Nordafrika som försöker ta sig in i fort Europa eller mexikanare som riskerar livet för att komma in i USA. De skurkar som tar hutlöst betalt för den som vill köpa en biljett visar sig sedan bli hjältarna som ändrar villkoren på jorden och Elysium. Vem som är skurk och hjälte är inte alltid självklart.

det är ofta i filmens värld som vi knockas utanför närvarons gränser. Få upplevelser berör oss på samma sätt som en riktigt bra film. Den traditionella påverkansfilmen har varit en samhällskritisk film i stil med Ken Loachs Land och frihet om spanska inbördeskriget. Men under de senare åren har några filmer med en underliggande miljökritik i dykt upp på videoduken. Avatar var en sådan, som många i miljövärlden ogillade innan den kom ut eftersom det var en ”hollywoodrulle”, men de flesta älskade efteråt. i början av året kom indierullen Beasts of the Southern Wild. Den är knepig, magisk, full av trasiga relationer, vägran att underordna sig och frihetstörst. Den handlar om människor som lever i utkanten av samhället, i Badkaret utanför New Orleans. Det är ett område som vid regnoväder fylls av vatten eftersom det ligger på fel sida om den fördämning som ska skydda New Orleans från översvämningar. Och en dag kommer stormen. I sin skitighet är filmen så fruktansvärt vacker att det värker i bröstet, särskilt scenen där huvudrollsinnehavaren, lilla Hushpuppy, besöker några prostituerade och dansar med en kvinna som får vara substitut för hennes egen mamma. ”Det här är det bästa jag vet”, säger den närhetstörstande Hushpuppy. ”Jag vet” säger kvinnan. I Badkaret bor människor med skavanker och brister. De dricker mycket, de är brutala och fattiga. Men de har en stolthet som inga härbärgen eller sjukhus ska få ta ifrån dem. Filmen har kallats för en klimatkatastrofrulle eftersom den handlar om ett sårbart samhälle på bristningsgränsen. Men framförallt är det en film om människor som kämpar för sin frihet och överlevnad, om längtan och stolthet. Och det är det finaste jag sett på mycket, mycket länge.

tips

Vägen John Hillcoat 2009 Land och frihet Ken Loach 1995 Elysium Neill Blomkamp 2013 Beasts of the southern wild Benh Zeitlin 2012

D.I.Y.

Det här behöver du Små ceratbehållare Bivax Ekologisk olja (exempelvis kallpressad rapsolja eller mandelolja) Om du vill: En tesked ekologisk honung Gör så här 1. Börja med att göra iordning ceratbehållare. Gamla ceratstift kan du tvätta ur och skruva ner botten på. Små smyckesaskar, rengjorda godisburkar och snusdosor går också bra att återanvända. 2. Låt 0,5 dl bivax smälta på svag värme i en kastrull. 3. Tillsätt drygt 1 dl olja. 4. Klicka i honungen. 5. Tappa upp blandningen i dina burkar. Använd en tratt om det är svårt att hälla direkt från kastrullen. 6. Låt svalna, klart! Tips!

ger ceratet en naturligt söt doft, men ×denHonungen går att byta ut efter tycke och smak. Med några droppar eterisk olja kan du ge ceratet i princip vilken doft som helst (pepparmint, vanilj eller citrus är vanligt), men läs men noga på förpackningen – alla eteriska oljor är inte avsedda för huden.

SMÖRJA FÖR LÄPPARNA

Styr över ceratets konsistens genom att experimentera med olja och bivax. Mer vax ger hårdare cerat, mer olja gör det mjukare.

Tröttnat på billiga industricerat? Tro det eller ej men att ge dina läppar en mjuk och välmående framtid är faktiskt väldigt enkelt. Med naturliga ingredienser snor du på en dryg halvtimme ihop en årsförbrukning av läppcerat,, plus några burkar att ge bort.

× Ceratet funkar utmärkt även till torra knogar och hälar. × Hållbarheten är minst ett år. Bivax går att beställa på exempelvis HEMGJORD.SE NATURPRODUKTER.SE NAT PERSSONSBIGÅRDAR.SE

TEXT & FOTO LINNEA SÖDAHL

REDAKTIONEN

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

FÖR GRATIS NTER ERA PRENUM

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– Jag känner en stor frustration över vad svårt det är att ”göra rätt” många gånger. Jag försöker renovera vårt apslitna 1950-tals hus och söker febrilt efter miljöbra lösningar. Men de är skitsvåra att hitta, svindyra och ofta komplicerade. Och att arbeta med återvunna material funkar inte alltid. Tips mottages gärna.

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

– I våras läste jag en artikel i tidningen Omvärlden som bitit sig fast i mig. Den handlade om ett pilotprojekt med medborgarlön som genomförts i en liten by i Namibia med fantastiska resultat. Om alla människor i världen skulle få en medborgarlön skulle vi inte längre ha någon extrem fattigdom. Vad väntar vi på?

Äntligen papperslös kvalitet på nätet i samband med detta nummer publicerar vi större delen av innehållet i det fysiska magasinet även på vår nya responsiva webbplats, fritt tillgängligt för våra prenumeranter. Samtidigt tillgängliggör vi tidigare reportage som anknyter till det aktuella temat. Sammantaget innebär det en rejäl satsning på mer kvalitetsmaterial på webben. vi vill naturligtvis ligga i framkant så att läsare ska kunna ta del av Camino papperslöst. Tidigare har vi använt verktyg där läsaren får magasinet digitalt i dess ursprungliga layout, vilket har sina brister. Vi tror inte att man tar del av text och bild på samma sätt framför sin

dator, läsplatta eller mobiltelefon, som när man har ett pappersmagasin i sin hand. Vi smygstartade i våras med att lansera de designmässiga förändringarna på vår webbplats för att ge ett smakprov på det responsiva formatet, det vill säga att sajten anpassas automatiskt till den enhet som du använder. Ambitionen har varit att skapa en behaglig läsupplevelse som är enkel att ta del av oavsett var du är. Och nu har det blivit dags för den redaktionella satsningen. Logga in med din prenumerationskod (som står på prenumerationskortet och vid din adress på baksidan av tidningen) eller köp en digital prenumeration för endast 23 kr i månaden.

REDAKTÖR & WEBB

– Jag är peppad, ivrig och nyfiken på vår nya webbsatsning! Äntligen kan vi satsa tid, energi och kreativitet på webben. Tidigare har vi prioriterat ner det eftersom det har varit svårt att få det att gå ihop ekonomiskt, men nu när vi knyter samman magasinet och webben mer tydligt kan vi erbjuda kvalitet där på ett nytt och modernt sätt.

Cecilia Cromnow GRAFISK FORMGIVARE

– Jag har grubblat en hel del över det här med att bli äldre. Och så njuter jag av hösten. Det har varit extra roligt att jobba med Caminos höstnummer eftersom vi har ett nytt typsnitt. Du hittar det på omslaget och i några rubriker inne i tidningen.

FOTO ANJA SJÖGREN, NEGAR MAHMOUDI

FOTO: CECILIA CROMNOW

Ingemar Tigerberg

ORDLISTA bilpool Ett utbud av bilar som används av flera människor i organiserad form. Ofta drivs bilpoolerna i kooperativ form där medlemmarna äger bilarna tillsammans. biologisk mångfald (eller Biodiversitet) kallas variationen bland levande organismer inkluderande mångfald bland arter, mellan arter och i ekosystemet. Vissa forskare menar att alla arter har en specifik roll i ekosystemet och att om man tar bort en del i kedjan så blir hela systemet svagare. ekologiska fotavtryck är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar. Det är uttryckt i den areal av förnyelsebara resurser som behövs för att försörja en människa eller ett land. I snitt har varje människa på jorden ett avtryck på två hektar. ekologisk odling Jordbruk som sker i samspel med naturen utan användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Ekologisk odling regleras av EU. Den svenska märkningsorganisationen KRAV har egna regler som på vissa punkter går längre än EU:s. fairtrade (skrivs som ett ord och med stor begynnelsebokstav). Tidigare Rättvisemärkt. En oberoende internationell produktmärkning som vill bidra till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. iso 20121 En standard särskilt framtagen för eventorganisatörer för att hjälpa dem att förbättra sitt arbete med “hållbarhet” genom hela kedjan. Bakom standarden står

International Organization for Standardization som utvecklat en rad olika standarder kring alltifrån miljöfrågor till kvalité. klimatsmart kallas något som bidrar till låga eller inga växthusgasutsläpp permakultur Ett väl planerat, livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild. Odlingssättet skapar självförsörjning genom att träd, buskar, örter och smådjur samverkar och drar fördel av varandra. Motsatsen är den vanliga monokulturodlingen – som genom sitt ensidiga näringsupptag utarmar jorden och förorsakar jordtrötthet.

FROSSA UTE 3 DECEMBER

Juletider betyder allt oftare frosseri i konsumtion, prylar, mat och dryck. Julhandeln har slagit rekord 16 år i rad och förra året var första året med avvikande trend. Går vi mot en mer medveten handel eller handlar vi bara billigare saker? Och var finns de som väljer att spendera mer tid med familj och vänner snarare än att jobba mer för att ha råd att köpa mer grejer? Hur kan man fira jul på ett annorlunda sätt? Vi tittar också lite närmare på begreppet dieter och frågar oss – går miljöhänsyn ihop med den kost som anses bäst för oss människor? Vad säger experterna? Till dess kan du som prenumerant kolla in på vår nya webbplats och få hitta massa nya och gamla artiklar där, dessutom anpassat för din läsenhet (mobil, platta eller dator). Är du inte prenumerant men vill ha tillgång till materialet på webben går det att köpa månadsacess för endast 23 kronor i månaden. Kolla in caminomagasin.se Lev väl / Caminoredationen Vi frossar som aldrig förr i mat, godis och prylar. Och på julen blir det ännu värre.

storytelling är en gren inom marknadsföring som går ut på att bygga försäljningen kring en historia. Dramaturgin bygger på något som folk vet, tror sig veta eller känner igen. Syftet är att förstärka och förhöja upplevelsen av ett varumärke, ett företag eller en organisation.

FOTO JOHANNA STÅL

tällberg Forum är en internationell konferens som sedan 2005 anordnas i Tällberg fem dagar i slutet på juni varje år och arrangeras av Tällberg Foundation. Konferensen samlar 400-500 utvalda personer och har ämnen som handlar om global samverkan. upcyling eller uppvinning kallas det när man återvinner något så att slutprodukten är mer förädlad än ursprungsprodukten, t ex att använda wellpapp (som är längst ned i pappersfibrernas återvinningskedja) för att göra möbler, alternativt att råvaran kan användas på nytt i samma sorts produkt utan att försämras

PÅ PLATS

PÅ PLATS CAMINO

LIVE I ALMEDALEN

Camino slog på stora trumman under årets Almedalsvecka på Gotland och bjöd in till en heldag med seminarier, utställare och gratis lunch i Drottens Ruin i samarbete med Ekobanken. FOTO JOHANNA STÅL

Camino LIVE Almedalen arrangerades i samarbete med Ekobanken.

Jonas Ahlén, ”investment manager sustainable investments” på Storebrand var en av paneldeltagarna på seminariet ”Är omställning i finansvärlden möjlig?”

Kristoffer Luthi, vice VD på Ekobanken som var medarrangörer till dagen är här tillsammans med Cecilia Näsman från Oikocredit.

Caminos Caroline Petersson (till höger) samtalade med Henrik Brundin (Vi-skogen), Elisabeth Åberg (Nätverket Schyst Resande) och Per Egstam (Tricorona) om hur vi får svenska folket att ta större ansvar för sitt turistande. Caroline Strindmar Norström, hållbarhetsansvarig på Yasuragi Hasseludden tittade på några av dagens alla seminarier.

Benton Wolgers har fortbildat två tredjedelar av redaktionen under sin tid som lärare för kursen ”Rättvis Handel – distans” på Röda Korsets Folkhögskola.

Marcus Lind presenterar mötesplatsen och metoden ”The Meeting Point” som handlar om att ta fram idéer och lösningar på företags och organisationers hållbarhetsutmaningar.

Seminariet "Är omställning i finansvärlden möjlig" drog full publik.

Manel Rodrick, projektledare för HjärnaHjärtaCash avnjöt en vegetarisk sallad sponsrad av Max Hamburgare.

FOTO THORD ERIKSSON

TILLTÄNKT

G abri ella A hlström Om ett USA i kris

det är sommar, i mitten av juli, och jag är tillbaka i USA. Framför allt tillbaka i Greenfield, den lilla stad i västra Massachusetts där jag som sjuttonåring tillbringade ett år som utbytesstudent. Jag och tre gamla vänner från highschool-tiden har bestämt träff på den nyöppnade restaurangen Hope & Olives och trots att klockan är halv elva på kvällen är det fortfarande lika hett. Hela New England flämtar sig igenom den tredje värmeböljan på raken. På dagarna är det närmare fyrtio grader och tidningarna listar ”cooling places” för desperata människor utan tillgång till luftkonditionering. Eftersom så många offentliga utomhusbad lagts ner återstår ofta bara ett ställe; biblioteken.

”Trots hotet om nya översvämningar har hon valt att bo kvar ”Kom hit och svalka er, och passa samtidigt på att låna en bok”, lockar bibliotekarierna, uppenbart entusiastiska över nya besökare. Själv märker jag lite skamset hur enkelt det är att börja hantera den alltmer påfrestande hettan ”the American way”. Fly in i den svala hyrbilen och ta en extra sväng. Och på så sätt bli en del av det förödande kretslopp som jag vanligtvis är så högröstat emot. I delstater där detta är normala temperaturer, är det just så man gör, får jag veta. Tar bilen mellan hemmet, jobbet och stormarknaden för att på så sätt undvika att alls röra sig utomhus. Eller för den delen undvika att röra sig överhuvudtaget. ”Vilket liv”, säger jag, men möts bara av leenden och det vanliga: ”You get used to it.” Ja, det är väl just så. sedan jag var här senast, för tolv år sedan, är det en hel del som folk tvingats vänja sig vid. Dubbel eller rentav trippelarbete på grund av den kärvare ekonomin,

effekterna av elfte-september-attackerna och inte minst konsekvenserna av det förändrade klimatet – så mycket mer påtagliga här än i Sverige. Väninnan Kaye som väntar i baren på Hope & Olives får det att låta som om det låg ett världskrig mellan mina båda besök. ”Herregud, för tolv år sedan, då hade ju ingenting hunnit bli såhär – crazy!” Ändå ser hennes eget liv i princip likadant ut nu som då; samma jobb, samma hus, samma man. Tryggt, överskådligt. Inte som för många andra. Inte som för Jenny, min amerikanska syster. Den 28 augusti 2011 vattenfylldes dalen i det lilla samhället Middleburgh i New York där hon bor sedan många år. Stormen Irene rasade och vattnet i ån steg. På en halvtimme var hela huset vattenfyllt och hon och sonen Will tvingades fly, bokstavligen simmande därifrån. Allt gick förlorat; huset och alla personliga tillhörigheter. Idag bor hon i ett enkelt hyrhus och allt hon äger är sådant som folk skänkt. Ändå – trots hotet om nya översvämningar har hon valt att bo kvar. Inte för all framtid, men åtminstone tills Will slutat skolan. ”Mitt i allt som var kaotiskt och skrämmande blev människorna här en trygghet. Alla ställde upp för varandra. Det är något som man inte bara kan lämna.” Fortfarande har hon ändå ett val. Möjligheten att söka sig någon annanstans, bort från riskområdet till något säkrare. Men hur länge till? Hur länge till kvarstår alternativen för någon av oss? ”You get used to it.” Gör vi verkligen det? Och vill vi? Gabriella Ahlström är med i Spanarna i P1, frilansjournalist och författare. Senast aktuell med romanen "De oförglömliga".

folksam.se/bramiljoval

an te n

Hög läsbarhet. Anpassas automatiskt till din dator, telefon eller läsplatta.

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

Nytt sätt att ta del av Camino på nätet

Få camino i brevlådan

inte

CAMINO 32

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

NR 32 31 JUNI–AUG SEPT–NOV2013 2013 PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

FESTIVALER SPELAR ROLL Bakom kulisserna på köttkuppen

Nour El-Refai

N ÄNTLIGE SLÖS PAPPER T KVALITE

DELANDETS REVOLUTION Nils Holgersson som djurrättsaktivist

blir förbannad av ekomat

Bonusmaterial för varje tema

UTFORSKAR NYA VÄGAR SEPTEMBER–NOVEMBER 2013

Låg månadskostnad och ingen bindningstid!

! ur t ul k a Mer +

Promoe, Ane Brun, Vulcano mfl.

INTERPRESS 2092-03

7 388209 207509

RETURVECKA

v 47