Issuu

e te r n li m a d e i är t n am fr

CAMINO 30

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

NR 30 MARS–MAJ 2013 PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

TIDSBANKER Sydeuropas framgångsrika folkrörelse

RÄTTVISA Visst är du innerst...

KLARA DIG UTAN PLAST

Renata Chlumska

Svenska Sophie vägrar överge krigets Mali

Lämnar planeten

Vi var det första fair tradebol aget i Sverige, vi är delägda av Sven ska Kyrkan och en del av vår vins t går tillbaks till de som gjor t sig mes t förtjänta av den.

www.eguale.se | info@eguale.se

UTFORSKAR NYA VÄGAR MARS–MAJ 2013

...INNE MEDVETEN OM ATT LIVE T INTE ÄR RÄTTVIST. VISST VET DU ATT MILJONT ALS MÄNNISKOR LEVER OCH ARBETAR UNDER FÖRHÅL LANDEN SOM VI ALDRIG SKULLE ACCEPTERA HÄR I SVERIGE. MEN FRÅGAN ÄR VAD DU GÖR ÅT DET. ETT BRA SÄTT ATT HJÄLPA TILL ÄR ATT HAN DLA KAFFE, TE OCH CHOKLAD AV OSS. VI HAR VÅR SJÄL DJUPT FÖRANKRAD I SOLIDARITET OCH EMPATI.

e r a v e l r e v Ö

när hela världen krisar

Kokgrop, hemmamejeri & bär i sprit

INTERPRESS 2092-01

7 388209 207509

RETURVECKA

v 18

FÅ CAMIno i brevlådan Enklare än att köpa lösnummer

Yoga och raw food-retreat

Börja sommaren med glädje, kraft och energi och följ med under en helg med Raw food by Erica där du få möta livet på ett nytt sätt med raw food skapad av Erica och yoga med Sam. Erica bjuder in dig i raw food:ens magiska värld och delar med sig av sin passion för den rena, glada maten. Sam Aziz förgyller dina morgnar med yoga. Maten som serveras under retreatet är endast raw food och blir en blandning av vilda gröna blad, superfoods, läckra desserter och goda maträtter. Datum: 28-30 juni Plats: Borntorpet Paddla kajak på Slussens pensionat.

Kommer lagom ofta: 4 nr/år Stötta ett oberoende medie kooperativ (lösnummerförsäljning kostar oss jättemycket) Rabatter på kulturupplevelser och hos Caminovänner

Sätt färg på tillvaron

p till Spara up

175 kr ed jämfört m r e lösnumm

Ett år 295 kr Två år 425 kr Ett år stödprenumeration 495 kr caminomagasin.se Här hittar du fler prenumerationsalternativ, presentkort för utskrift, onlinearkiv med gamla nummer m.m.

Påverka din kommun

Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Det är en ideell förening som bildades 1995 och består för närvarande av 88 av Sveriges kommuner och landsting. Inom föreningen utbyter både politiker och tjänstemän erfarenheter och lär av varandras goda exempel. Påverka din kommun genom att motionera om att din kommun också blir medlem.

Kampanj för jämställt bistånd

70 procent av världens fattiga är kvinnor, ändå vet regeringen inte hur mycket av biståndet som når kvinnor. Just nu driver Kooperation Utan Gränser en kampanj för jämställt bistånd. Med din hjälp vill de uppmärksamma biståndsministern på att minst 50 procent av biståndet bör gå till kvinnor. Stöd kampanjen via Facebook och köp Diana Orvings specialdesignade jämställdhetsband. WWW.JAMSTALLDBISTAND.SE

INSPIRATION

Tillgång till nya och äldre nummer digitalt

AKTIVERA DIG

Måla om de vita plastväggarna eller den fula tapeten med färg i påse som ger kreativa, vackra och hållbara kulörer. På Av Jords hemsida väljer du enkelt rätt färg till rätt plats ur kollektion ”Ändamål”. Vill du veta hur lite färg i påse påverkar miljön, prata hållbar byggnation eller höra hur färgen kan vara kreativ kan du träffa Av Jord på Eco Now Earth Hour 23 mars i Stockholm.

PRODUKTTIPS

Svep in dig i bambu

Dessa läckra och populära bambuponchos med sjal från Fair Monkey finns i fem olika färger. Bambuponchon är vävd på midjeväv av Asomadek, ett mayakvinnokooperativ från Sololá, Guatemala och kostar ca 1800 kr.

Med smak av Himalaya

I östra Nepal ligger den lilla teplantagen Jun Chiyabari, där man odlar ekologiskt. De gör te som får sin smak av Himalaya. De kalla nätterna och de fuktiga dagarna på sätter sin prägel på teet, tillsammans med jorden, luften och vattnet. Nu finns äntligen ett parti Himalayan Orange Jun Chiyabari hos Pekoe ekologiskt te.

Pekoe eko-te.

Efterlängtad kimono

Varva ner

Boka Slow Stay på Slussens Pensionat, en tre nätters hotellvistelse med hållbara upplevelser. Parkera bilen och njut av kajakpaddling, cykeltur och vandring i Bohusläns vackra natur. I paketet ingår övernattning med frukost. De bjuder på biljetter till en konsertkväll. 2250 kr per person.

Bea Szenfeld har designat Mighty Leafs teburkar.

Kimono i bambu från BambooJamas.

I mars kommer den efterlängtade Kimonon från Bamboo Jamas®. Tyget är extra mjukt och har en hög uppsugnings-förmåga vilket gör att man använder det i t.ex. tygblöjor. Bambuviskos är naturligt antibakteriellt och antistatiskt och värmer mer än bomull. Då tyget också andas är det behagligt även i varma klimat. Kimonon finns från storlek 92 till 152 cl.

Te i lyxförpackning

Teburkar från Mighty Leaf med mönster designade av ingen mindre än Bea Szenfeld. Burkarna är fyllda med ekologiskt te i lösvikt (6 sorter) och etiketterna är Svanenmärkta. Teburkarna finns i begränsad upplaga och kan köpas på nätet eller bland annat Höganäs Saluhall.

Sommarflirtiga flipflops Fair Unlimited lanserar Ethletic flip flop ”Fair flip” som är produ cerad på samma sätt som sneakers, dvs av Fairtrade-certifierad och ekologisk bomull och 100% FSC- certifierad naturlatex i sulan. Gummiproducenterna och de anställda på fabriken där flipsen plockas ihop får en premie som gynnar de anställda och deras familjer. Pris 299 kr.

Du kan påverka barnens framtid! Vi tror att du som läser det här spelar en viktig roll för vårt samhälles hållbara utveckling. Du tillhör dem som ska fatta avgörande beslut i samband med omställningen till ett hållbart samhälle. Vi tror att du vill göra allt du kan för att ge våra barn bästa möjliga förutsättningar för ett gott liv. Och vi tror du är angelägen att finna de verktyg du behöver för att lyckas. Miljöaktuellt har under 40 år givit sina läsare överblick, insikt och fördjupning i frågor som rör miljö och hållbar utveckling. Vi ger dig bevisen och exemplen på att miljöoch hållbarhetsarbete är lönsamt, konkurrensstärkande och helt enkelt nödvändigt. Försäkra dig om att ta del av det viktigaste som skrivs om hållbar utveckling – prenumerera på Miljöaktuellt!

se ktuellt. • miljoa • trender • analyser nyheter

årg

ång

Nr 9 er oktob 2012 ta

ns störs norde om hållbar g tidnin kling utvec

ranska pr-b et Den sven äxer så d schen v och i dag är knakar den åttonde n Sverige r-marknade största p. i världen

chen Pr-brans aktorn – maktfserna i kulis

99 kr go west bbing landgra gande grönt byg så satsar

ka städer västsvens

xxxxxxxx x xxxxxxxxx

-09

SS 0352

INTERPRE

ecka 51

209807 388035 - 707 2098

350352-09 3880ess 51 7 interpr KA v RETURVEC

- returv

För tre nr av Miljöaktuellt

Beställ här miljoaktuellt.se/miljoaktuellt

Miljöaktuellt - nordens största tidning om miljö och hållbar affärsutveckling!

INNEHÅLL

CAMINO 30

18 Renata Chlumska är inte rädd för döden

TEMA E R VERLEVA

Först att cykla, paddla och åka inlines runt USA, förste svenske kvinna på Everest och snart i rymden. Men hur klimatvidrig är egentligen en tur utanför atmosfären?

TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO NEGAR MAHMOUDI

23 Alla talar om jämlikhet Debattörer från höger till vänster har börjat lyfta upp jämlikhet på agendan. Men det är inte främst av rättviseskäl, utan för att ekonomin ska sluta krisa.

TEXT INGEMAR TIGERBERG

28 Min tid är din tid Ett annat krisrecept som vunnit mark framförallt i Sydeuropa är tidsbanker. Denna nya valuta väcker hopp men också många frågor. Följ med till Barcelona.

Alltid i Camino

8 INSKICKAT Alternativa preventivmedel på gång 9 NÄRBILD Maciej Zaremba, en trädkramande journalist 10 UTBLICK Sverige har världens säkraste kärnkraft, typ. 11 SPANAT Panta mera kläder, gröna Uruguay och är fisken räddad nu? 12 I SÄSONG Var snäll mot din cykel 13 TEKNISKT Prylkoll för survivalister och en ny evighetsmaskin 15 DESTINATION Umeå 16 DESIGNAT Hus blir möbler i Manhattan 54 SMAKRIKT Ekotrotjänare och gör din egen ost. 62 MODE Svensktillverkat och Vintage-inspiration. 66 SUNT Dansa som en robot. 68 KULTURELLT Hallå där Love Antell och Kina – en överlevande drake. 70 D.I.Y. Gör din egen solugn 71 REDAKTIONEN Uppsnappat från vår värld 73 PÅ PLATS Rik på riktigt bok-release 74 TILLTÄNKT Camilla Tollstoy om frivillig enkelhet som överlevnadsstrategi 76 VÄNNER Schysta företag och organisationer

TEXT & FOTO TOBIAS JANSSON

34 Reykjavik designar sig ur krisen Ur finanskollapsaskan på Island kravlar sig nya krafter fram med urstark skaparglädje. Ett nytt samhälle byggs och snyggt ska det va!

TEXT LINDA ILISTE FOTO NICHOLAS JOHN STEVENS

42 De gör mode i krigets Mali Vissa berättelser är för speciella för att sammanfattas på några rader. Sophie Sarins är en sådan. Läs! TEXT DOROTHÉE THIÉNOT FOTO MALIN PALM

46 Plastfritt friluftsliv Efter oljan… Är det möjligt att leva utan plast? Peter Boberg och Daniel Ehn har bestämt sig för att prova och det naturliga blev att börja utomhus. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO DANIEL JOHANSSON

54 Laga mat från grunden För att klara oss imorgon kanske vi behöver lära oss av igår? Vi provar långsam matlagning enligt traditionsenliga metoder. Och tuppen ska ner i gropen… TEXT NORA LINDKVIST GUSTAFSSON FOTO JAKOB FRIDHOLM

OM CAMINO

FOTO FREDRIK BLOMQVIST

Renata Chlumska är en sann överlevare. Hon står på väntelista till att bli förste svenska kvinna i rymden genom sin biljett till Virgin Galactics nystartade resor utanför atmosfären tur & retur. Och det är inte det första hon blir först med. År 1999 blev hon första svenska kvinna att bestiga Mount Everest. Åtta år senare blev hon vald till Årets äventyrare efter att ha paddlat kajak, cyklat och åkt inlines runt USA.

CAMINO 30 CAMINO MAGASIN CAMINO MAGASIN VÄSTRA HAMNGATAN 18 411 17 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

FÖRETAGET Camino är ett kooperativt mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell Ballou kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JS (FÖRÄLDRALEDIG) JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE TF CHEFREDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANSVARIG UTGIVARE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER CRISTIAN JONSSON , NATHALIE BORGMAN PETERS, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL, CAMILLA TOLSTOY, INGEMAR TIGERBERG, TOBIAS JANSSON, LINDA ILISTE, NORA LINDKVIST GUSTAFSSON, DOROTHÉE THIÉNOT FOTOGRAFER NEGAR MAHMOUDI, SOFIA RUNARSDOTTER, TOBIAS JANSSON, ANDERS JUNGERMARK, GÖRAN KROPP, KAJ BUNE, SOFIA NERBRAND, MARIA ANNAS, NICHOLAS JOHN STEVENS, VALGARÐUR GÍSLASON, ARI MAGG, MALIN PALM, DANIEL JOHANSSON, JAKOB FRIDHOLM, EMMA SUNDH, SIMON HELLSTEN, CRISTIAN JONSSON TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G ANNONSBOKNING DANIELLA@CAMINOMAGASIN.SE DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERATION WWW.CAMINOMAGASIN.SE/PRENUMERERA 295 KR FÖR HELÅR(INOM SVERIGE) 425 FÖR 2-ÅRSPRENUMERATION (INOM SVERIGE) 65 KR/KVARTAL MED AUTOGIRO PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905

ANLITA OSS!

ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ.

Text & Bild

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282

Föreläsningar

SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

HEJ MEDARBETARE!

Nora Lindkvist Gustafsson …är en musicerande, nyutexaminerad journalist, bosatt i Stockholm. Har på några år gått från elmissbrukande konsumtionsfantast till miljö- och hållbarhetsnörd. Det är henne ni hittar i miljöstugan, sorterande andras felsorterade sopor. Hon saknar dock en aktiv, politisk debatt om miljöfrågor. Under sin praktiktid har hon skrivit lite av varje för detta nummer, så håll utkik!

LEDARE

CAMINO 30

”

Vi står på tröskeln till en postmodern era VÄRLDEN GICK INTE UNDER, ELLER?

13 INGEMARS LÄSTIPS Äventyraren Renata Chlumska väntar på att bli förste svenska kvinna i rymden. I vår profilintervju pratar vi om livets förgäng lighet och rymdresors inverkan på miljön. En uppfinning som gör el av varmvat ten – ihopkopplat med en solfångare är det så nära en evighetsmaskin som vi kan komma. Läs vår praktikant Cristian Jonssons mycket hoppfulla referat på Tekniskt.

förra året var undergångsprofetiornas år. Den 21 december 2012 skulle jorden gå under enligt en tolkning av Mayacivilisationens kalender. I media rapporterades det friskt om extrema sekter men också om en intellektuell rörelse som började växa fram. De pekade på det moderna samhällets stundande och pågående kriser: den ekonomiska, den ekologiska och energikrisen. Här var det inte den plötsliga apokalypsen som påtalades utan den långsamma söndervittringen av vår civilisation som följd av klimatförändringar, energibrist och skulder. Vi kan ju konstatera att jorden inte gick under i julas, vi människor är kvar. Däremot skulle man kunna argumentera för att planeten som helhet lever mitt i en utdragen domedag. Just nu pågår den största massutrotningen av arter någonsin. Vårt stabila klimat håller på att förändras mot ett håll dit liv omöjliggörs på stora delar av planeten. Västvärlden har lånat pengar för att konsumera i absurdum och oljan som möjliggjort utvecklingen är på upphällningen, åtminstone tillräckligt för att skapa rejäl oreda i världsekonomin. när katten är borta dansar råttorna på bordet. Ordspråket skulle kunna beskriva att ordinarie chefredaktör Johanna Stål gått på föräldraledighet och jag fick chansen att göra vad jag ville. I Egypten betyder samma ordspråk ”när makt lämnar – kaos uppstår”, en mindre smickrande beskrivning på Caminos tillvaro, men åtminstone mer passande för vad som händer i västvärlden för tillfället. Världens enda supermakt USA brottas med sina skulder och har tappat stora delar av sitt globala inflytande. Washington Consensus is no more. Nu pågår sökandet efter något nytt. Mayakalendern kan som bekant även tolkas på ett annat sätt: att årtalet representerar början på en ny tidsålder. Jag tror att vi står

på tröskeln till en postmodern era, där gamla ideologier inte har samma legitimitet. Dogmer kastas åt sidan för pragmatism. Ett exempel på detta är att både höger- och vänsterdebattörer har börjat se ökad jämlikhet som ett sätt att hantera framtida kriser. Låt dig överraskas i reportaget längre fram i tidningen. I skuldkrisens Europa växer allt utom ekonomierna: arbetslösheten, klyftorna, hatet mot politiker och nya fascistpartier. Behovet av idéer som sprider solidaritet, entreprenörsanda och framtidstro har kanske aldrig varit större. i island har kreativitet ersätt desperation, och på kort tid har ekonomin rebootats, genom självständighet, sammanhållning och hållbar design. Frilansjournalisten Linda Iliste undersöker i ett reportage vad det finns att lära av den lilla önationens vägval. Kanske kan tid få betydelse som framtida valuta, när de traditionella sviker oss? Före detta Caminokollegan Tobias Jansson har besökt tidbanker i Spanien som fått ett rejält uppsving i krisen. Som ni vet suktar vi på Camino alltid efter berättelser som visar det goda, det uppfinningsrika och det hoppfulla. I detta nummer gestaltas det bland annat av en kvinna som brinner av företagsamhet för att hjälpa sina medmänniskor i afrikanska Mali, trots landets akuta politiska och säkerhetsmässiga kris. Vi får också följa med göteborgsgrabbarna som har gett sig f-n på att det ska gå att leva friluftsliv utan oljebaserade grejer. Caroline Petersson hängde med på en platsfri miniexpedition. Jag skriver 2013. Det känns som ett konstigt, futuristiskt årtal. Nu bestämmer vi att det är starten på något bra, eller hur? INGEMAR TIGERBERG TF CHEFREDAKTÖR

1 2012-08-21 15:43 Sida 1

FOTO: MIKAEL PILSTRAND MÄCÉ REKLAMBYRÅ

nr 29 december

pris 75 sEK . 59

NOK . 7,50 EUrO

2013

Alice Bah Kuhnke

vägar

2013

telefon 0340-62 88

december 2012–februari

FJÄRDE PLATS – SKI – ELBOLAG MED FLEST NÖJDA KUNDER 2011 FÖRNYBAR EL – INGÅR ALLTID I VÅRT ERBJUDANDE TILL DIG

varbergenergi.se

Hjärntvättar sina barn

Modiga faMiljer Vägrar lägga engagemanget på hyllan

Bara vind och vatten

Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Martin.

n ya v ä g a r

2012 -februari

ligga utan horMoner Har p-pillret gjort sitt?

utforskar nya

INSKICKAT

Utforskar

r y vå ab ob ek

camino 29

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 400 32 GöTEBORG 2012_Layout

20 Annons_Caminomagasin_aug

Kidsen

En framtid inom räckhåll?

Köttfri måndag

Ett nummer tillägnat

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

INTERPRESS 2092-04

7 388209 207509

RETURVECKA

v 06

Alternativt preventivmedel för män kan vara på gång tips Jag och min fru har kollat då och då på alternativ till p-piller och dylikt på grund av hormonerna. Vi tycker inte kondom fungerar så bra men skulle gärna ha ett alternativ för män och då inte snipp-snipp. Men av en händelse fick jag via sociala medier nys om en metod som verkar mycket intressant. Den heter RISUG och jag skulle gärna läsa lite mer efterforskat material om den och vilka möjligheter det finns att metoden kommer till Sverige. Kan tänka mig att det är mycket kommersiellt motstånd mot metoden eftersom den är mycket enkel, billig och långvarig, men jag tror intresset skulle vara mycket stort. Tack för en intressant artikel. MARTIN

Hej Martin Tack för en intressant insändare. Vi har aldrig hört talas om denna metod. Enligt tidningen Ottar uppfanns metoden av indiern Sujoy Guha och är en biverkningsfri injektion som män kan ta vart tionde år. De skriver också att det är lång tid kvar innan metoden kan komma att lanseras både i Indien och i resten av världen men att forskning också numera pågår i USA under namnet Vasalgel. Tidningen Ottar tror att ett billigt läkemdel med en stor efterfrågan borde kunna vara en guldgruva för läkemedelsbolagen och att hindret är att det behövs fler amerikanska försök innan metoden kan godkännas. CP

Här hittar du recepten förtydligande Recepten från förra numret kom från Köttfri måndag kokbok, författad av Paul McCartney och döttrarna Mary & Stella och ges ut av Isabargs förlag. Läs mer på Ssmab.se

Recycle Collection förtydligande I reportaget ”Förebilder i rutan” i förra numret smög det sig in ett faktafel om att designern Maria Westerbergs prisbelönta ”t-shirtsstol” tidigare har sålts på Indiska. Det gjorde den aldrig. Däremot gjorde Maria 2008–2009 en kollektion för Indiska som hette Recycle Collection.

Ur Camino 29.

Riskerna med trådlös teknik? uppmaning Jag har flitigt läst Camino sedan start och tycker det är en bra tidning. Det finns dock en synpunkt jag vill framföra. Ni skriver ofta om teknik, gärna i trådlös form. För mig som fördjupat mig i riskerna kring den trådlösa tekniken så vet jag att det är en av världens största hälsorisker. Olyckligt nog så är kunskapen om riskerna låg eftersom den oberoende forskningen tystas ner av industrin och myndigheter. De forskningsrapporter som vi får ta del av är finansierade av industrin och påvisar aldrig några negativa hälsorisker. Den oberoende forskningen finns att söka reda på, men då krävs tid, engagemang och misstro till myndigheterna. Vem har tid idag och vem har slutat lita på våra myndigheter, som vi är fostrade att ha tillit till? En tidning som Camino som ser miljö & hälsa som en röd tråd bör fördjupa sig i denna fråga. Våra barn är de som kommer drabbas hårdast. De är känsligast och vi bär ett ansvar att söka reda på riskerna som vi utsätter dem för när vi förser dem med mobiler, ipads med mera, redan från en låg ålder då de är långt ifrån färdigutvecklade.

Hej Annika. Precis som du skriver är kunskapen om riskerna kring den trådlösa tekniken låg. En anledning att vi inte skriver om problematiken är för att det i alla fall hittills är en fråga som de stora miljöorganisationerna inte lyfter och där de ”oberoende” forskarna som du nämner är förhållandevis få. En annan anledning är att vårt huvudfokus inte ligger på granskande, grävande journalistik utan på att lyfta goda exempel och lösningar. En svårighet vad gäller denna fråga är också vilka realistiska alternativ som finns till den moderna informationsteknologin som ju trots allt också för oss med mycket gott. Vi är dock ödmjuka för att det är mycket vi inte vet och som kommer bli viktigare de närmaste åren. Kanske är du före din tid helt enkelt. Denna sida är i alla fall en utmärkt plattform för att ventilera frågor som inte ryms inom magasinet. Fortsätt gärna skriva till oss.

ANNIKA

NÄRBILD

HELT BESATT AV TRÄDEN

Priset Årets Miljöjournalist 2012 tilldelades Maciej Zaremba för reportageserien "Skogen vi ärvde" i Dagens Nyheter. Camino träffade en väldigt glad men också bekymrad pristagare precis efter prisutdelningen. TEXT NORA LINDQVIST GUSTAFSSON FOTO SOFIA RUNARSDOTTER

Grattis till priset! Vad behöver göras för att rädda de svenska skogarna? – Tack! Det som behövs är dels ett starkare skydd för skogen som kultur och del av människans miljö. Man kan inte bara säga att alla träd som finns tillhör SCA (Europas största privata skogsägare) och att de får göra vad de vill, fastän träden som huggs ner kanske ligger precis vid barnens lekplats. Då skyddar man inte skogen som kulturvärde. Sen behöver den svenska skogsindustrin tänka om. I hundra år har de gjort samma sak: brädor, plank, papper, blöjor, vilket innebär att industrin varit mest intresserad av en ung och snabbväxande skog. Idag får inga träd växa sig gamla. I stället är skogen en bulk-vara, precis som jordnötter. Skogsindustrin borde omorientera sig och satsa mer på förädling och forskning, som till exempel Tyskland gjort. Vad har skogen kommit att betyda för dig under arbetet? – När man måste sätta sig in i ett ämne som man inte kan något om blir man ganska manisk. Under ett halvår pratade jag inte om något annat än skog, så min fru höll på att kasta ut mig tillslut. Men ämnet är fascinerande. Sedan barndomen har jag haft ett mycket laddat förhållande till träden. Jag har känt mig befrändad med dem. Nu för en vecka sen så var jag till exempel i Polen och hälsade på valnötsträdet som står där jag växte upp. Jag bröt en liten del av barken och tog med mig hem. Juryns motivering: Genom kritiskt granskande journalistik skapar Zaremba ett insiktsfullt dokument där han belyser den trångsynthet, de motsättningar och bristen på transparens som präglar förvaltningen av en viktig naturresurs och betydande industri. Därmed påverkas allas vår vardag. Zarembas möten med människor, historiska perspektiv och litterära spänst utvecklas i ett själfullt tidsdokument av stort journalistiskt värde.

UTBLICK

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Japanska varningsfingrar.

NEJ, DET HÄNDER INTE OSS

Med skakiga och sneda kameravinklar från Fukushima försöker dokumentärfilmaren Maj Wechselmann lyfta frågan om katastrofen i Japan är över och om den svenska kärnkraften är så säker som vi tror. En hastigt hopklistrad film men väl värt att se. TEXT CRISTIAN JONSSON barnen på en skola får inte närma sig de radioaktiva träden på skolgården och unga volontärer sanerar kontaminerade områden utan större oro för strålningen. Den så kallade Geigermätaren som mäter strålningsnivåerna, är ständigt närvarande genom dokumentären och når regelbundet onormala värden. I filmen Världens säkraste kärnkraftverk förklarar regissören Maj Wechselmann hur dåligt krisen hanterats av japanska myndigheter. Hon visar hur de bland annat spridit felaktig information om strålningshalter och hur företaget bakom kärnkraftverket i Fukushima, TEPCO, slarvat med säkerhet och inte åtgärdat brister som tidigare uppmärksammats. Filmen visar scener från drabbade områden i Japan. Intervjuer och besök på strålnings center, skolor och evakueringsläger lyfter fram människornas vardag och visar deras utsatt-

het. Radioaktiviteten är ständigt närvarande men osynlig. Filmen går sedan vidare med att ifrågasätta säkerheten på kärnkraftverken i Sverige. För detta anställda på kärnkraftverken kritiserar dem för bristande säkerhet. Händelsen då ett flertal Greenpeace-aktivister tog sig in på Forsmark där några blev kvar i två dagar tas upp som exempel. Bakom de hastigt redigerade klippen finns en intressant tanke och kritik mot kärnkraften. Nämligen att det finns en allmän uppfattning i Sverige att de svenska kärnkraftverken är säkrast i världen. Det framkommer i filmen att samma inställning fanns bland den japanska befolkningen om deras kärnkraft. Världens säkraste kärnkraftverk (Folkets bio) Premiärdatum 2013-01-11

SPANAT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Catti Lang Unenge på Boomerang intervjuades i Camino 18 om deras koncept för återanvändning. Nu följer fler företag efter.

FOTO NASA

Uruguay, ett grönt föredöme. Kan fiskebestånden äntligen få en chans att återhämta sig?

FOTO TOBIAS JANSSON

JUST NU TALAS DET OM…

57 ...procent av svenskarna lagar ibland eller aldrig trasiga prylar. Det gör oss sämst i Europa på att få saker reparerade, enligt en TNS-undersökning beställd av Henkel.

… ett historiskt beslut i Europaparlamentet som ska innebära att fiskekvoterna kommer att sättas på hållbara nivåer. ”Helt fantastiskt!” menar Isabella Lövin, parlamentariker (mp) som valdes in med fisket som profilfråga efter sin uppmärksammade bok Tyst hav. Isabella intervjuades i Camino 12 när hon valdes till ”Årets inspiratör 2009” av Caminos läsare. … att vi blir lyckligare av att planera inköp än att äga det vi har köpt. Det är en studie från University of Missouri med titeln Why Wanting Is Better than Having som har undersökt människors upplevda lycka före och efter konsumtionstillfället. Kanske ännu ett argument för det som kallas kollaborativ konsumtion eller funktionsförsäljning, alltså tjänster som gör att du får tillgång till grejer utan att själv äga dem.

… Uruguay som föredöme. Landet har snabbt blivit det land i Sydamerika som har störst andel förnybar energiproduktion, till exempel genom att småproducenter får betalt för den el som de levererar till elnätet. Senatorn Daniel Martinez ska enligt P1 Morgon vara eldsjälen bakom, men även president Jose Mujica är värd att framhålla. Han bor kvar på sin anspråkslösa bondgård och skänker 90 procent av sin lön till välgörenhet. … att det går att ”panta” kläder hos allt fler. Boomerang och Patagonia som vi skrivit om i Camino var bland de första på banan. Därefter har bland andra Polarn o Pyret, Nudie, Filippa K, Lindex, Klättermusen, Houdini, Weekday och H&M hängt på. Oftast handlar det om plagg som är köpta på företaget och panten är rabatt på nya plagg. Kläderna säljs som Vintage eller materialåtervinns.

I SÄSONG

FOTO PATRIK JOHÄLL

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

VÅRPIMPA CYKELN För dig som låtit cykeln vintervila börjar det bli dags att plocka fram den igen inför våren. Passa på att ge den lite omsorg innan du rullar igång igen. TEXT CAROLINE PETERSON OCH JOHANNA STÅL

1. Tvätta

En ren cykel är snyggare, håller längre och är enklare att underhålla. Framförallt nav och drev är viktiga att hålla rena då de fungerar sämre och slits snabbare om de täcks med smuts, olja och vägsalt. Det enda du behöver är en hink ljummet vatten, såpa eller diskmedel, en svamp och en diskborste. En tandborste kan också vara bra för de delar som är svårare att komma åt. Tänk på att tvätta mjukt, att inte skölja av med högtryckstvätt och att torka torrt efter avsköljning då vatten kan tränga in och skada cykelns lager såsom pedaler, vevlager, nav och styrlager. Vanligt tidningspapper eller en gammal trasa räcker ofta för att rengöra kedjan, men är den riktigt smutsig kan du behöva göra en rejäl avfettning med diskmedel.

2. Kontrollera

Är bromsklossarna i god form eller kan de behöva bytas ut? Det kan vara avgörande i branta backar. Se också till att kedjan är spänd. På standardcyklar spänns kedjan genom att lätta muttrarna på bakhjulet. Ta också för vana att kontrollera och dra åt alla skruvar, ekrar, muttrar, pedaler och vevramar.

3. Smörj in

Kedjan bör smörjas minst en gång i månaden under sommaren och dubbelt så ofta om du använder cykeln under vintern. Wildlife Pure Eco Range är en produktserie med olja och rengöringsmedel för cykel fri från petroliumbaserade tillsatser och teflon. Tänk på att torka bort överskottet av olja efter smörjning så att onödig

smuts inte fastnar på kedjan. Tunn olja drar åt sig mindre smuts men kräver mer regelbunden smörjning. Smörj också växlar och vajrar vid behov.

4. Pumpa

Välpumpade däck är A och O för att det ska vara kul att cykla. Dessutom minskar du

friktionen på vägbanan, risken för punktering och skyddar fälgarna. Däcken kan behöva bytas efter några år, när de torkar och spricker i kanterna. Cykelkök är en gratis gör-det-själv-verkstad för den som behöver laga eller serva sin cykel. Här kan du få hjälp av andra, utbyta tips och även gå kurser i cykelmekande. Finns bland annat i Göteborg och Malmö. CYKELKOKET.ORG CYKELKOKET.BLOGSPOT.ORG

TEKNISKT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Solen kan värma vatten som genom Maskinen blir till el, som kan användas till att värma vatten…

FOTO

JD HANCOCK

VARMVATTEN KAN BLI VÅR RÄDDNING En ny uppfinning för att utvinna el ur varmvatten kan bli verklighet redan inom ett år. Det svenska företaget Climeon har under stor mystik tagit fram en teknik som ihopkopplad med en solfångare närmar sig evighetsmaskinen. TEXT CRISTIAN JONSSON i senaste numret av magasinet Filter (#29) skriver journalisten Mats Lerneby ett kittlande reportage om de två svenskarna fysikern Thomas Öström och kemisten Joachim Karthäuser som står bakom en ny uppfinning. Maskinen, som uppfinningen i all enkelhet kallas, ska ta tillvara på upphettat vatten och omvandla det till elektricitet. maskinen ska kopplas till en turbin som i nuläget är stor som en skokartong men som enligt rykten kommer kunna skalas ner till storleken av en kulspetspenna. Just den egenskapen skulle, om den monterades i en

bil, driva hybridtekniken bokstavligen flera mil framåt, skriver Mats. Idén att omvandla värme till elektricitet är inte ny, men deras lösning förväntas fungera mångdubbelt mer effektivt än tidigare varianter. En viktig nyhet är att det räcker med varmvatten i relativt låga temperaturer vilket innebär att man skulle kunna använda en helt vanlig solfångare, och att vanliga hushåll skulle kunna producera el, även när solen inte lyser. Exakt hur omvandlingen går till avslöjas inte i reportaget. Projektet är hemligt på grund av en stark rädsla för spioneri. Mats Lerneby får inför intervjun skriva under ett avtal där

han lovar att inte läcka något för utomstående. Reportaget lyfter optimistiska röster från såväl forskare som finansiärer. Företag från olika branscher har anmält sitt intresse för Maskinen och svenska Energimyndigheten har beviljat stöd till projektet. huruvida uppfinningen kommer bli en framgångssaga eller inte återstår såklart att se. En internationell patentansökan är under behandling och uppfinningen ska testas mer under våren. Redan inom ett år tror dock Thomas och Joachim att det kommer finnas en kommersiell produkt på marknaden.

TEKNISKT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

5 PRYLAR FÖR POSTAPOKALYPTIKER

I takt med att klimatförändringarna eskalerar anhängare till rörelsen Survalism sig redo. Och även om naturkatastrofen dröjer kan några av deras favvoprylar även komma till användning för vanliga friluftsdagar i skogen. TEXT CRISTIAN JONSSON 1. Kraftverk på ryggen

En ryggsäck med plats för nödvändigheter när du tar en tur till skogen eller stranden. Extra bra är att du kan ladda mobiltelefonen under resan med hjälp av solpanelerna. SEIZ U01 Solar Backpack Cirkapris: 2800 kronor SEIZPACKS.COM

2. Portabel vattenrenare

Rent dricksvatten är en nödvändighet. Befinner du dig på en plats där vattnet blivit förorenat kommer den här till användning. Filtret renar vattnet från bland annat bakterier och virus. First Need XLE Portable Water Purifier Cirkapris: 760 kronor GENERALECOLOGY.COM

3. När batterierna tagit slut

Med stormen kan strömmen gå. Den här lampan med radio, laddvev och solpanel gör det möjligt att i någon mån fortsätta sin vardag och samtidigt hålla koll på omvärlden samt ladda mobiltelefoner för att hålla kontakten med nära och kära. Companioin Radio Cirkapris: 180 kronor

4. Överlevnadstelefon

Kommunikation är a och o i en krissituation. En stryk- och vattentålig mobiltelefon med inbyggd GPS kan komma till användning om du rör dig i krävande miljöer, eller om du tenderar att tappa saker ofta. Sonim XP3300 Force Cirkapris: 3300 kronor 1

SONIMTECH.COM

5. Köket i skogen

Campingköket som varken behöver t-röd eller fotogen, utan istället använder vanliga pinnar, kottar eller pellets. Dessutom går det att ladda elektronikprylar med USB-kontakt. Biolite Campstove Cirkapris: 830 kronor BIOLITESTOVE.COM

FREEPLAYENERGY.COM

DESTINATION

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

FOTO: ÅKE ESON LINDMAN

FOTO: DANIEL GONZALES

DESTINATION: UMEÅ

Det är inte för inte som Umeå utsetts till Europas kulturhuvudstad 2014. Den norrländska pärlan bjuder sina besökare på högklassiga konst- och musikupplevelser, smart shopping och kulinariska guldkorn. TEXT NORA LINDKVIST GUSTAFSSON Matglädje

Älvnära konst

Schysst shopping

Efter ett besök på matcaféet Rost kommer du garanterat ut som en gladare person. Här serveras framförallt lunch och fika och det mesta är vegetariskt. Dessutom använder sig caféet endast av ekologiska och närproducerade råvaror, samt återvinningsbara take away-förpackningar. Fräsch, genuin mat och ett varmt bemötande. Lunchen går på 70-90 kronor medan kvällsmenyn hamnar lite över 100-strecket. Värt varenda krona.

I Maj 2012 slogs dörrarna upp till Nya Bildmuseet, som efter en flytt nu ligger vackert precis intill Umeälvens strand. Värt ett besök bara för den vackra miljön, men varje månad sätts dessutom nya internationella utställningar med samtida foto- och bildkonst upp. Sju våningar högt tar museet ett tag att ta sig igenom, och efter allt spring i trapporna passar det bra att pausa i museets shop och café. Alltid fri entré!

Ett stenkast från Renmarkstorget hittar du Kii – Umeås kanske roligaste butik för kläder och inredning. Här hittar du framförallt svenska och lokala märken, varav flera med hållbarhetstänk, så som Humanity, Triwa, P.A.P, Sätila of Sweden och Nudie Jeans. Vägg i vägg ligger ekorekocaféet Schmäck där du kan slå dig ner i en 50-tals-fåtölj och ta en Fairtrade-kaffe efter shoppingen.

SKOLGATAN 62

ÖSTRA STRANDGATAN 30 B

NER FLER DESTINATIO IN .SE AS AG M PÅ CAMINO

KUNGSGATAN 49

Res till Umeå utan flyg

Åker du tåg från Malmö och Göteborg måste du byta i Stockholm. Därifrån går både snabbtåg med en restid på cirka 6 timmar, och nattåg på 8 timmar där du ankommer till Umeå tidigt på morgonen. Trots den långa restiden ligger priserna på en tur-och-retur-biljett för en vuxen på runt 1000-1500 kronor från Malmö och Göteborg. Från Stockholm går det att hitta tur och retur-biljetter för under 500 kronor.

DESIGNAT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

John Michael Ekeblads matsals möbel var en gång en del av ett höghus på Manhattan.

NEW YORKS SKYSKRAPOR BLIR MÖBLER John-Michael Ekeblad gör möbler av rivningsmaterial från skyskraporna i New York och från lianerna i Guyanas regnskogar. Minskande resurser och växande avfallsmängder gör re-design ett allt viktigare redskap för hållbar innovation. TEXT AXEL KRONHOLM john-michael ekeblad är svensk designstrateg och formgivare baserad i New York. Mycket av hans design utgår från vad som finns runtomkring oss och hur man kan skapa överraskande design genom att kombinera nytt med gammalt. Från takbalkar som tidigare bar upp höghus på nedre Manhattan har han skapat fåtöljer, pallar och bokhyllor.

– Jag snubblade i princip över det här materialet när jag gick på gatan och de höll på att riva några gamla hus, säger han. I sin ateljé i New York tillverkar John-Michael möbler med hjälp av två andra hantverkare. Efterfrågan har visat sig vara stor. Materialet i varje möbel kan spåras till en specifik byggnad och en adress på Manhattan

Design á la Tarzan En annan av John-Michael Ekeblads produktlinjer består av möbler tillverkade av lianer från Guyanas regnskogar i Sydamerika. – Det är ett helt fantastiskt material att jobba med. Du kokar lianerna ungefär som pasta och sen böjer man till dem såsom man önskar. Urbefolkningen har gjort så länge, men jag anpassar materialet för en ny marknad och tillför ett designspråk som stämmer överens med vårt samhälle idag. Framöver vill John-Michael Ekeblad expandera, men framför allt i material, inte i skala. – Jag vill jobba med plast till exempel. Så gott som alla material är redan upptäckta, så frågan är vad vi kan göra med de vi redan har och hur vi kan kombinera dem på nya vis, exempelvis plast med trä. Det finns otroligt mycket skräpmaterial runtom i världen idag som vi måste ta hand om. DAYTIMENYC.COM

John-Michael Ekeblad gör också möbler av lianer från Guyana.

Vardagsrums möblerna i serien NYCparticles är tillverkade av rivningsmaterial från New York.

PROFILEN

Renata a k s m u l Ch Är inte rädd för döden

Efter att dåvarande sambon Göran Kropp dödstörtade i en klätterolycka för drygt tio år sedan kan man tro att Renata Chlumska fick nog av strapatser. Tvärtom, säger ständige äventyrerskan som nu siktar på att bli första svenska kvinna i rymden.

TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO NEGAR MAHMOUDI

”space: the final frontier”, det berömda Star Trek-citatet passar väl in på Renatas bild av vad som komma skall. Åtminstone om allt går enligt planerna med affärsmannen Richard Bransons galaktiska planer. Vid årsskiftet är det tänkt att hans Virgin Galactic ska skicka upp sina första turister utanför atmosfären. Rymdskeppet som givetvis heter VSS Enterprise (Virgin Space Ship) kommer därefter köra reguljärtrafik tur och retur rymden. – För mig är det ett fantastiskt äventyr. Jag kan inte föreställa mig något häftigare och mer magiskt än att få uppleva tyngdlöshet. Tänk att hålla upp något och när man släpper det så är det kvar! Sedan kan det vara lärorikt att se jorden från ett annat perspektiv, där den tunna atmosfären illustrerar hur skört allt är och vilka utmaningar mänskligheten står inför. Dessutom är det naturligtvis spännande att få vara med såhär tidigt i de kommersiella rymdresorna, och få utveckla ett rymd träningsprogram för allmänheten, berättar hon när vi ses

i samband med en av hennes föreläsningar i Göteborg. Men det är ett tag kvar. På kölappen står det plats 192, och skytteln tar 6 passagerare per flygning och vecka. Det innebär att tidigast någon gång nästa sommar är det dags för Renata som dock är van vid att vänta på sina expeditioner. – Ja det är ju mycket tiden innan med förberedelser och planering som är kul, så det gör inget att det tar lite tid, säger hon med ett ansikte som spritter likt ett barns när man pratar om julafton. inte heller prisnivån är i sista minuten-klass. Omkring 1,4 miljoner kronor fick hon punga ut för biljetten. – Det är inte mycket pengar, säger hon med ett pillemariskt leende på läpparna och fortsätter: Folk lägger enorma summor på hus och bilar. Det här min investering för framtiden. Mount Everest-expeditionen kostade också mycket, men jag har ju sponsorer.

RENATA CHLUMSKA ålder

Den första svenska som bokat plats på den rymdfarkost som tidigast 2014 kommer att åka ut i rymden. Samarbetar även med Spaceport Sweden i Kiruna för att utveckla rymdäventyr och coacha unga entreprenörer. aktuell med

Och underbart är kort. Rymdturen är över på tre timmar. Annat var det 2005/2006 när hon tog sig runt hela USA (förutom Hawaii och Alaska) med hjälp av kajak, cykel och inlines. Den lilla rundturen tog 439 dagar, ett äventyr som ingen tidigare genomfört. Att vara först är viktigt. År 1999 blev hon förste svenska kvinnan att bestiga Mount Everest, och snart alltså första svenska kvinnan i rymden. – Om inte någon annan hinner före. Men då åker jag ändå! när renata som har tjeckiskt påbrå och dubbelt medborgarskap inte leker Indiana Jones eller Luke Skywalker så är hon hemma i Sverige och föreläser om sina expeditioner. – Om man ska sammanfatta mitt budskap så är det väl att allting går. Man klarar mer än vad man tror, men det hänger på dig själv om du ska lyckas. Träning och förberedelser är A och O. Förhoppningsvis kan man få lite perspektiv på sin tillvaro också när man hör berättelserna om mina expeditioner. Och att hon har inspirerat människor till förändring, det har hon fått direkt respons på. En kvinna beskrev sin fobi för folksamlingar. Det var en besvärlig vardag, eftersom hon fick ta första och sista pendeln till och från jobbet varje dag för att undvika folk. Men en dag damp det ner ett mail i Renatas inbox: – Efter min föreläsning hade hon gått raka vägen till centralstationen i rusningstrafik och åkt hem med första bästa tåg. Hon kallsvettades och mådde illa, men känslan när hon klev av var helt fantastisk, skrev hon. Det var häftigt att höra! Numera är Renata småbarnsförälder, vilket kan vara väl så stor utmaning. – Visst kan vardagen vara tuff och jobbig ibland. Men att skaffa barn är trots allt något jag har valt själv. Det handlar mycket om attityd och inställning, och jag släpper motgångar ganska fort. Jag diskar, handlar och tvättar som alla andra. Men så mycket tid över för annat än jobb och familj finns inte, och det är helt ok.

FOTO: GÖRAN KROPP

FOTO: KAJ BUNE

PROFILEN

Hon rekommenderar alla som har möjlighet att ge sig ut på en expedition, dock inte nödvändigtvis så extrema som Renatas. Bara att ge sig ut i en ny miljö tillsammans med andra människor kan ge redskap att hantera resten av livets svårigheter. – Man lär känna sig själv när alla de yttre fasaderna skalas av. Om man reser ihop med en polare kanske resan exponerar att man inte alls känner varandra så bra. På en expedition händer det massvis med en själv och med dynamiken i laget. Att resa är ett fantastiskt läromedel. Genom åren har Renata byggt upp ett starkt psyke. För drygt tio år sedan drabbades hon av något som utifrån sett bör ha kunnat rubba hela livstillvaron. Dåvarande sambon och äventyraren Göran Kropp omkom under en klättringsresa i USA. – En expedition handlar mycket om att överleva, precis som livet. Mallen för att hantera de olika arenorna innehåller i mångt och mycket samma komponenter. När Göran dog hjälpte det också att tänka på vad han var för människa och vad som betydde mycket för honom. Han sa alltid att man skulle leva till max och jag vet att han var lycklig i det. Det var naturligtvis otroligt tragiskt att han förolyckades alldeles för tidigt, men jag kände aldrig att jag skulle sluta leva eller sluta klättra. Istället kände jag att det var ännu viktigare att säga de där sakerna som man bär på och få utlopp för sina önskningar. när något sådant händer en närstående som har en så snarlik livsstil, kan man inte undvika att undra om hon inte är rädd för döden. – Vad tror du? (skratt) Nä, jag tror att det är ett annat fantastiskt äventyr som väntar. Men jag vill förstås inte dö. Jag vill leva så länge som möjligt och sitta i gungstolen som gammelfarmor och berätta historier. Men jag är betydligt räddare för att det ska hända någon annan någonting. Hon erkänner att synen på äventyr och risker har förändrats sedan hon blev förälder. Rymdresan, menar hon, är den säkraste expeditionen

Rymdskeppet VSS Enterprise sitter fast under vingarna på transportflygplanet som står för ena halvan av resan.

”

Jag tror att döden är ett annat fantastiskt äventyr som väntar. Men jag vill förstås inte dö

RENATA OM En rymdresas klimatpåverkan – Vid första anblick så känns det naturligtvis inte så bra, om man tänker sig de traditionella gigantiska raketerna som spyr ut avgaser. Men den här farkosten är mer som ett flygplan. Enligt Virgin Galactic kommer min resa att bidra med lika mycket utsläpp som 6 flygningar till New York tur och retur. Det är såklart heller inte bra, men jag är övertygad om att rymdtekniken hjälper mänskligheten till nya innovationer, till exempel utvecklingen av material, bränsle och motorer som vi kommer hitta i vanliga flygplan och bilar i framtiden. Framtida flyg/rymdresor – Alltså, folk kommer inte sluta resa. Alla kommer inte cykla och paddla som jag, så då handlar det om att hitta ett sätt att göra t.ex. flygen så effektiva och miljövänliga så att de släpper ut så lite som möjligt. Så småningom kommer reguljärflyg lämna atmosfären och glidflyga i rymden. Förhoppningen är att det på så sätt inte bara tar kortare tid utan även kan leda till mindre utsläpp.

hon förberett sig för. När jag berättar att två av 135 resor med den amerikanska rymdstyrelsen NASA:s rymdfärja har slutat med haveri, säger hon: – Det händer olyckor i badkaret också. Jag lägger ner väldigt mycket tid på förberedelser och för rymdresorna är det verkligen säkerheten främst. Jag kommer heller inte vara borta så lång tid den här gången. Men jag skulle nog inte åka till Mount Everest igen. Jag får vänta tills barnen växer upp, då kanske de kan hänga med.

Att prata om miljöfrågor – Det är något som jag alltid gör och en av orsakerna till att jag tycker rymden är så spännande.

renata berättar att den äldste av sönerna (fyra år) häromdagen hade frågat vad mamma jobbar med och velat hänga med till jobbet. Det får mig att tänka på ”karriär dagen” där barnen tar med sina föräldrar till skolan där de ska berätta om sina jobb. Jag frågar Renata om hon ser fram emot den dagen. – Hahaha! Då vill de nog att jag skulle ha ett mer vanligt jobb

Sin syn på framtiden – Jag vill så gärna att det goda segrar, att den är ljus. Men idag är världen så komplex. Så länge folk tjänar pengar på olja och på krig, kommer det att fortsätta. Vi måste hitta ett sätt att visa att vi blir rikare på alla plan genom att undvika sånt.

Det finns säkert dagar som de önskar det, men inte just den dagen va?

– Nja, säg inte det. Barn vill helst vara som alla andra.

Tillsist undrar jag om du har avbokningsskydd på rymdresan?

Sin hjärtefråga – Barnen. Dels att vi lämnar en bra miljö för dem att leva i, men också att vi ser till att de kan få bra utbildning, sunda värderingar och trygghet.

– Hahaha, ja det har jag faktiskt

Reseförsäkring?

– Den vet jag inte om den funkar i rymden. Där har vi en potentiell sponsor! Ett försäkringsbolag som vill försäkra folk som åker ut i rymden…

Alla talar om

t e h k i l m jä I den tillsynes eviga skuldkrisens kölvatten bryts gamla käpphästar och sökandet pågår efter en ny konsensus. Allt fler ekonomer och debattörer från höger till vänster börjar se ökad jämlikhet som ett viktigt botemedel mot framtida kriser. TEXT INGEMAR TIGERBERG

olkhögskolan hade nyligen infört differentierad lönesättning, det vill säga att en pott med pengar skulle fördelas olika mellan de anställda. Tidigare hade likalön tillämpats. Det blev en lång, utdragen och infekterad förhandling, trots att det bara handlade om några hundralappar som skilde mellan de olika lönekuverten. – Jag skulle verkligen slippa den här processen. Det skapar bara osämja! Rektorn på mötet jag deltog i vittnade om ojämlikhetens effekter på skolan, men kunde lika gärna ha beskrivit samhället som helhet. Det har hävdats länge av den politiska vänstern, men nu börjar fler se konsekvenserna av höga inkomstskillnader, bortom rättvisedimensionen. Graden av jämlikhet verkar spela en viktig roll för hur hela samhällsekonomin mår. – När man får en sådan här chock på systemet måste alla sätta sig ner och tänka lite, och det tror jag att väldigt många gör. Det är därför det är ett intressantare intellektuellt klimat just nu. Det säger Johan Norberg, idéhistoriker och liberal debattör som skrivit mycket om de senaste årens ekonomiska turbulens, senast i boken Eurokrasch – en tragedi i tre akter. Johan är känd bland samhällsdebattörer som en gedigen försvarare av kapitalism i dess renaste form, trofast de liberala idealen. Men den allt mer alarmerande situationen i världsekonomin har fått honom att se nya perspektiv. – De politiska linjerna skärs på en annan ledd. Kritiken av den förda ekonomiska politiken i väst kommer både från höger och vänster. Jag får plötsligt vänner i ekonomkåren som håller till på vänsterflanken. Det finns oväntat stora likheter, vilket är ett tecken på att vi som lite grann står utanför detta kan ta oss friheten att tänka hur det kan vara, medan politikerna stapplar från kris till kris, säger han. när det stormar letar vi efter en lugn hamn. Världen verkar vara i en slags omvärderingsfas. Den ekonomiska turbulensen tycks aldrig ge sig utan flyttas runt från ett område till ett annat. Från bankrutta husägare i USA till banker, från banker till stater, från stater till valuta unioner. Och som vanligt i ekonomiska kriser är det de fattigaste som drabbas värst. Arbetslösheten ökar framförallt bland ungdomar i södra Europa, där man också sett historiens mest drastiska välfärdsnedskärningar på rekordkort tid med efterföljande politikerförakt och snabbt växande högerextremism. Krisens mänskliga pris har varit ogreppbart högt. Men en av få positiva effekter är en ovanlig öppenhet inför nya idéer och ekonomiska synsätt. – Det är verkligen överraskande hur ekonomer påverkas av den allmänna opinionen, såsom den ilska som efterverkningarna av finanskrisen har gett upphov till. Men vi skrev vår bok 2007, före allt det där. Det säger Richard Wilkinson, brittisk forskare och

”

Man föreställer sig att ekonomer ska vara rationella och ta till sig ny forskning, men i sjävla verket håller de fast vid ”sin” lära Richard Wilkinson

tillsammans med Kate Pickett medförfattare till den uppmärksammade boken Jämlikhetsanden. Jag träffar honom på Mänskliga Rättighetsdagarna i Göteborg. – En talande detalj om hur andan har svängt är undertiteln till vår bok. När vi först gav ut den tyckte förläggaren att den skulle vara; ”varför mer jämlika samhällen nästan alltid är bättre”, en försiktig variant. Han var förstås rädd hur den skulle tas emot. Men när boken kom ut som pocket några år senare föreslog han helt enkelt: ”varför jämlikhet är bättre för alla”, berättar han och fortsätter: – Man föreställer sig att ekonomer ska vara rationella och ta till sig ny forskning men i själva verket håller de fast vid ”sin” lära, säger han med ett röstläge som avslöjar viss bitterhet.

ichard wilkinson gör en liknelse om två filosofer med motsatt syn på en fundamental fråga inom filosofin, den ena var från Oxford, där alla tyckte på ett sätt, och den andra var från Harvard där alla tyckte raka motsatsen. Vi tenderar onekligen att hålla oss till vår egen sanning. – Nu svänger många ekonomer men varför kunde de inte göra den omsvängningen för 10 år sedan? Det gör mig ganska arg, säger han. Jämlikhetsanden tar upp forskning baserad på statistik från 21 länder som visar hur ett samhälle i princip alltid mår bättre av hög jämlikhet, det handlar fysisk och psykisk hälsa, livslängd, tonårsfödslar, kriminalitet med mera. Boken driver också den mer överraskande tesen att det inte bara är samhällets fattiga som drabbas av ojämlikheten, även de rika får betala ett högt pris, i form av

FOTO MARIA ANNAS

Richard Wilkinsons teser om jämlikhet vållade stor debatt när boken J ämlikhetsanden kom ut för sex år sedan. I dag beskrivs den som "mainstream" av nobelpristagern Paul Krugman.

sämre hälsa och kortare liv. Den blev mycket uppmärksammad och kanske inte så oväntat snabbt vänsterns favorit. Men i takt med populariteten kom kritiken, även Johan Norberg var en av dem som då attackerade några av bokens slutsatser. Men nu blåser nya vindar. Ett kapitel i boken behandlar hur ojämlikhet påverkar skuldsättning och därmed ekonomisk stabilitet, och det är framförallt detta område som på senare tid fått större relevans med bred uppslutning. – Den vanliga förklaringen från ekonomer är att ojämlikhet leder till fler rika som inte spenderar hela sin inkomst, och att efterfrågan i ekonomin inte blir tillräckligt stor, säger Richard Wilkinson. Men en annan viktig förklaring är att människor började låna betydligt mer under den långa ekonomiska boom som slutade med finanskrisen 2008. Det samma gällde inför kraschen 1929. De båda årtalen representerar toppar i både ojämlikhet och skuldsättning. Den som är rik lägger sällan pengarna i madrassen, de hamnar i banksystemet där de lånas ut mot ränta. I USA

var det framförallt fattiga som aspirerade på eget hus som lockades att låna pengar. Men när räntekostnaderna på de så kallade subprime-lånen sedan steg snabbare än människors inkomster ställdes många betalningar in och man gick bokstavligen ur huse, för gott. – Jag tycker att det är en intressant hypotes att studera. Det är inte omöjligt att ojämlikhet styr var krediter (lån) hamnar, säger Johan Norberg. Men det är en begränsad förklaringsmodell som inte ensamt håller som förklaring till vad som leder till ekonomiska kriser. Slutsatserna har fått stöd från fler, möjligen något oväntade håll. Internationella Valutafonden (IMF), en organisation som historiskt har anklagats för att gå de rika ländernas ärenden och utpressa fattiga länder till en viss ekonomisk politik. Denna stridbare genomförare av den så kallade ”Washington consensus-politiken" har på senare tid släppt flera rapporter med samma budskap: Ett jämlikt samhälle är ett uthålligt samhälle och avgörande för att skapa en hållbar tillväxt. Och omvänt leder ökade klyftor till ett samhälles sårbarhet för ekonomiska kriser. IMF-ekonomen Michael Kumhof kommenterade

FOTO SOFIA NERBRAND

– Jag får plötsligt vänner i ekonomikåren som håller till på vänsterflanken. Det finns oväntat stora likheter, säger Johan Norberg, idéhistoriker och liberal debattör.

sin rapport Inequality, Leverage and Crises på tankesmedjan Global Utmaning seminarium i höstas. – Självklart är det kontroversiellt. Vi ville kommunicera de här sambanden så enkelt som möjligt. Det är trots allt en förklaring som många människor rent intuitivt kan hålla med om, och knappast går att argumentera emot, sa han. Paul Krugman, nobelpristagare och en av världens mest kända ekonomer har också sällat sig till skaran av dem som ställt sig bakom den här linjen. ”Dina teorier är mainstream idag” ska han ha sagt till Richard Wilkinson.

tterligare en dimension av hur högre inkomstskillnader leder till ökad skuldsättning är det som den amerikanske sociologiprofessorn Juliet Schor skriver om i sin bok The overspent American – så kallad ”aspirational income”. Det kan förklaras som den inkomstnivå som människor skulle vilja ha för att leva det liv som de önskar. – Under perioder när inkomstskillnader ökar tokhöjs

människors önskningar om sin egen inkomst, konstaterar Richard Wilkinson. När ojämlikheten i samhället ökar och inkomsterna för de som tjänar minst står stilla, blir statustävlan viktigare och många människor drar på sig större skulder bara för att ”hänga med”. Även här får han visst medhåll från Johan Norberg, med några tillägg. – Viljan att hänga med är utbredd. Så om det blir en ökad konsumtion, även när det gäller bostadsyta, så vill människor såklart hänga med i detta, även om de inte har medlen till det. Men det har inte bara att göra med ökad ojämlikhet, det räcker med ökad tillväxt. I exempelvis Irland minskade ojämlikheten innan deras kris. Där var det en uppåtstigande konjunktur med billigare krediter. Enligt mitt sett att se på det höll världens centralbanker räntan på tok för låg under för lång tid. Det gav för mycket pengar i ekonomin, vilket tillslut leder till bubblor. När hushållen har problem med lönerna så kanske krediterna går till deras konsumtion och bostäder, men annars hade pengarna blåst upp någon annan bubbla, menar han.

”

Idag kan banker göra i princip vad de vill med statliga garantier. De betalas för att vara oansvariga på olika sätt Johan Norberg

när fastighetsbubblan i usa sprack och finanskrisen 2008 var ett faktum spred den sig som ett virus till Europa där den fick ett nytt namn: skuldkrisen. Nu var det staterna som var skuldsatta efter att ha tagit över stora delar av bankernas skulder. – Idag kan banker göra i princip vad de vill med statliga garantier. De betalas för att vara oansvariga på olika sätt. Girigheten i spekulationen måste tyglas av en viss rädsla för risker. Men idag har vi tagit bort rädslan. Bara girigheten är kvar och då blir det farligt. På sätt och vis har vi byggt upp en slags socialism för de rika och de största finansiella institutionerna och spekulanterna. Därför finns det anledning att vara missnöjd både från vänster och från höger, säger Johan Norberg. På IMF har Michael Kumhof fortsatt med sin kontroversiella linje och släppte tillsammans med några forskarkollegor en annan rapport i höstas med namnet The Chicago Plan Revisited. Den angriper banksystemet, sättet som pengar skapas och hur mycket som bankerna behöver ha insatt för att kunna låna ut. I ekonomitermer argumenterar rapporten för ett system med ”Full Reserve Banking” istället för ”Fractional Reserve Banking” – idéer som utmanar mäktiga delar av finansetablissemanget och som knappast hade varit möjliga att ens diskutera i dessa kretsar för fem år sedan. – Det är bra att det nu verkar finnas en livaktig intellektuell diskussion på IMF, att de börjar tänka lite friare. Förut har de präglats av en anda av att försvara det rådande, säger Johan Norberg.

et återstår att se vad som blir resultatet av denna nya tidsanda, om det uppstår någon ny konsensus. Johan Norberg har idag ingen klar uppfattning om vilken typ av banksystem som är bäst, men en sak verkar han vara säker på: – Vi bygger upp ett skuldberg som inte går att ta sig upp ur. Det är praktiskt taget otänkbart att skulderna kommer betalas tillbaka. Skuldavskrivning och verkliga

förluster för kreditgivare blir den enda vägen. Problemet är att många kommer förlora pengar men det är samtidigt relativt små summor jämför med kostnaderna för krisen, slår han fast. – För varje år som inkomstskillnaderna ökade snabbt i USA överfördes 1,25 biljoner dollar från de fattiga till de rika (genom räntebetalningar), konstaterar Richard Wilkinson. Och detta pågick i en demokrati. Trots bistra tider kanske det ändå kan beskrivas som hoppfullt att många nu tar tillfället i akt att omvärdera självklara ”sanningar” och dogmer, rita nya politiska kartor och lära av gamla misstag. Det som var politiskt självmord att hävda för fem–tio år kan idag vara en självklarhet. I USA argumenterar fler miljardärer, med affärsmannen Warren Buffet i spetsen för att de rika ska betala mer i skatt, en politik som nu genomförts i bland annat Frankrike (men dock mött stort motstånd). Attacrörelsens gamla krav på skatt på finansiella transaktioner (ofta kallad Tobin-skatt) ansågs för tio års sedan höra till extremvänstern. Nu kommer elva EU-länder införa en liknande skatt. på folkhögskolemötet som jag deltog i var det stor samstämmighet (åtminstone utåt) att det skulle vara en klok idé att återgå till mer jämlika löner på skolorna. Om de och resten av västvärlden slår in på en bana mot mindre inkomstskillnader återstår följaktligen att se. Just nu, i spåren av den ekonomiska krisen, ökar istället klyftorna i de flesta västländer. Men tecknen i debatten pekar åt ett annat håll: revidering pågår, på jakt efter ett nytt samhällskontrakt.

PENNINGPOLITIK FOR DUMMIES

Centralbanken i de flesta västländer (i Sverige: Riksbanken) sätter en styrränta som blir vägledande för hur dyrt det blir för företag och hushåll att låna pengar av de kommersiella bankerna. När det är billigt med krediter (att låna pengar) görs fler investeringar och hushållen får lägre ränteutgifter för sina lån, vilket ger mer pengar i plånboken och möjlighet att konsumera mer (högre efterfrågan). Risken med för låg ränta är att efterfrågan blir för hög så att priserna stiger för snabbt (inflation). En annan risk är att det lånas ut för mycket pengar till spekulation, så att en bubbla byggs upp. När den sedan spricker kan det få stora konsekvenser på samhällsekonomin, åtminstone tillfälligt.

Min tid är din tid Tänk dig ett ekonomiskt system där allas tid är lika mycket värd, där vem som helst kan byta en timmas arbete mot en timmas arbete från någon annan. Camino har letat möjligheter i krisens Spanien och hittat en tidsbank i Barcelona. TEXT & FOTO TOBIAS JANSSON

elisabet gallardo rullar fram på en hopfällbar småhjuling av märket Dahon. Det är januarikallt i Barcelona med yttertemperaturer på 10–15 grader. Centralvärme har aldrig varit spanjorernas paradgren, och vi behåller jackorna på när vi slår oss ner inne på ett stimmigt café i stadsdelen Gràcia. – Jag betalar inte längre för det jag vill göra på min fritid. Innan jag kände till Tidsbanken så betalade jag för sånglektioner till exempel. Nu kan jag byta till mig dem. Jag kan använda Tidsbanken för att få sådant jag behöver mot att jag erbjuder sådant som är intressant för andra. Då kan jag klara mig med lite pengar, och hjälpa andra som har små ekonomiska medel. Elisabet talar snabbt och är märkbart entusiatisk över Banc del Temps (katalanska för ”Tidsbank”). Den fungerar som en vanlig bank, fast istället för att sätta in pengar sätter du in timmar som motsvarar en service du utfört för en annan medlem. När du själv sedan behöver hjälp med något kan du ta ut motsvarande antal timmar, från andra medlemmar. Tidsbanken i Gràcia har 441 medlemmar som erbjuder ett brett spektrum av service, allt från enklare tjänster som att gå ut med hunden, sällskap vid shopping och det specifika ”att sätta ihop Ikea-möbler” – till familjejuridik, psykoterapi och elinstallation.

Det var 2009 som Elisabet kom i kontakt med konceptet, i en helgbilaga som skrev om olika sätt för vanliga människor att hantera ”la crisis”. Den ekonomiska krisen har smugit sig på Europas femte största ekonomi med allt starkare kraft för varje år, ända sedan lite för mycket pengar gick in i lite för många spektakulära byggprojekt under 00-talets mitt. Arbetslöshetskurvan var nere och vände på 8 procent 2007 – idag ligger den på 27 procent, bland personer under 25 år på svindlande 56 procent. 30-åriga elisabet är dock inte bland de arbetslösa. Hon är energiingenjör och jobbar inom kommunen. Tack vare det spanska systemet där alla inom offentlig förvaltning jobbar 37,5-timmarsveckor har hon en del tid över – tid som hon investerar genom att utföra tjänster för medlemmar i Tidsbanken. I genomsnitt lägger hon två,tre timmar i veckan på att ge privatundervisning i fysik och matematik, som hon sedan utnyttjar för att ta sånglektioner, gå kurser i smyckestillverkning, få kakor bakade och mycket mer. Eftersom det endast är tillåtet att byta till sig olika typer av tjänster i Tidsbanken,

Istället för pengar får du en tidscheck när du utfört en tjänst för någon .

I genomsnitt lägger Elisabet Gallardo två–tre timmar i veckan på att undervisa i matematik och fysik för medlemmar i Tidsbanken. I utbyte får hon bland annat sånglektioner.

”

Jag betalar inte längre för det jag vill göra på min fritid

Tid 채r pengar. P책 Rogeli Gonzalez skrivbord finns "bankfacket" i form av en pappl책da med tidscheckar.

inte fysiska saker, så gäller ett specialarrangemang för kakorna: en pensionerad tant står för bakningsservicen och Elisabet betalar för ingredienserna.

Tycker du inte att det känns orättvist att du undervisar i matematik och någon annan bakar en kaka, att det är skillnad på de kompetenserna?

– Det är svårt det där. När jag började engagera mig i Tidsbanken så ifrågasatte flera av mina vänner systemet och menade att det är stor skillnad på en timma från en lärare eller läkare och en timma från någon som bakar en kaka. Men jag har börjat tänka och räkna i timmar och värdera tiden oberoende av vad det är för typ av service. På ett sätt kan det kännas märkligt, men å andra sidan så är den service jag utför lätt, för just mig. Jag ser det alltid som att jag investerar tid i service som jag kan få. Den första tidsbanken i Barcelona startades 1998, med influenser från Italien där timebanking funnits längre och är mer formellt organiserat. Systemet är idag vida spritt i Spanien, och antalet tidsbanker har sedan krisen kopplade grepp om det tapasälskande landet ökat från 160 stycken till totalt 300 idag. I Barcelona finns ungefär 15 tidsbanker, en tredjedel av dem har tillkommit de senaste åren. bakom ett stort skrivbord på Banc del Temps kontor i Gràcia sitter Rogeli Gonzalez med en sobert knuten svart halsduk om halsen och för in tidscheckar i ett excelark. Det är tidig förmiddag, solen slår in genom balkong dörrarna, men det är kyligt i det massiva stenhuset. Stadsdelen Gràcia brukar i resereportage beskrivas som en pittoresk ”stad i staden” som på 1800-talet var en egen kommun innan den omslöts av den nya tidens bastanta rutnätskvarter. Om Camino skulle ges ut i Barcelona är chansen stor att huvuddelen av läsarna skulle bo i Gràcia; här bor miljömedveten intellektuell medelklass som

Sergi Alonso och Elisabet Gallardo leder Tidsbankens stormöte, som hålls en gång i månaden. Medlemmarna berättar om nya tjänster de erbjuder och utvecklingsfrågor dryftas.

köper chica vintagekläder, begagnade romanklassiker på katalanska och närproducerat ekologiskt kött från någon av de många små butiker som kantar gatorna. Rogeli släpper datorn och börjar berätta hur Tidsbanken fungerar administrativt, genom ett enkelt system med checkhäften och excelark. – Alla medlemmar har ett checkhäfte. När du utnyttjat en service fyller du i antalet timmar och ställer ut checken till personen som utfört servicen. Personen går sedan till Tidsbankens kontor, lämnar in checken och sedan registreras timmarna i ett excelark där vi håller reda på om personen har positiv eller negativ balans på sitt tidskonto.

Vad händer om någon utnyttjar många fler timmar än de ger?

– Vi går igenom saldot på kontona med jämna mellanrum och kontrollerar balansen. Ofta är problemet det omvända, vissa personer är väldigt generösa och bara ger och ger av sin tid. Ibland beror det på att de skäms för att fråga någon annan om en tjänst. Då ringer vi upp och säger att systemet fungerar bättre om de börjar utnyttja andras tid också. Då blir det mer dynamiskt och dessutom lättare för alla medlemmar att avgöra om det de erbjuder är något som andra vill ha. Sergi Alonso, en lågmält klädd webbutvecklare i 30-årsåldern, hör vårt samtal från andra sidan rummet. Han är aktiv i Tidsbanken i Gràcia och initiativtagare till en förening som jobbar med att utveckla verktyg för att förbättra tidsbankernas verksamhet i hela landet. Ett onlinesystem för registrering av timmar och en plattform för att lättare kunna få kontakt med andra medlemmar, inspirerad av sociala medier, är under utveckling. Men Tidsbanken i Gràcia vill än så länge skynda långsamt med de tekniska framstegen. Många medlemmar

Det råder inget tvivel om att Barcelona i första hand är en del av Kata lonien – kanske i andra hand EU, inte Spanien...

”

Vad skulle hända med världen om allas tid var lika mycket värd? är äldre och det är viktigt att ingen blir omsprungen. Dessutom är alla som lägger ner tid på administration och utveckling av Tidsbanken volontärer, så det får ta den tid det tar. i svensk media har det talats mycket om kollaborativ konsumtion de senaste månaderna, den utveckling som innebär att vi med hjälp av internet har helt nya möjligheter att låna, hyra och dela saker med andra. Calle Norlén i P1:s Spanarna uttryckte det träffande som att vi inom skilda områden ”lånar delar av andras liv och lånar ut delar av våra egna liv”. Exemplet på allas läppar är förstås hyperpopulära Airbnb där privatpersoner kan hyra rum av andra privatpersoner, som ett alternativ till hotell. Vid en första anblick är beskrivningen förstås också applicerbar på tidsbankernas verksamhet. Men Sergi Alonso gör en annan analys. – Jag tycker att Tidsbanken är väldigt annorlunda än tjänster som Airbnb. Där är det sociala sammanhanget ganska abstrakt. Du kommer till Barcelona och på nätet hittar du en värd som du hyr ett rum av, kanske utvecklar du en vänskapsrelation med den personen, men det är inte det det handlar om. För Tidsbanken är den sociala dimensionen jätteviktig, vi vill skapa gemenskap mellan grannarna i området. Vi har möten en gång i månaden och medlemmarna kommer hit och vi äter något och diskuterar utvecklingen av verksamheten. ursprungligen kommer idén med timebanking från USA. Där talar man också om time dollar som valuta med en timmas arbete som minsta enhet. Timebankingsystemet kan betraktas som en så kallad alternativ valuta, ett montetärt system som existerar parallellt med den formella valutan, på en specifik plats. Experiment med sådana valutasystem har ofta varit positiva för den lokala ekonomin och gett ökad sysselsättning, tack vare mekanismer som ger incitament till att hålla pengarna i omlopp istället för att lägga dem på hög. Sergi är närmast nördigt insatt i alternativa valutor och berättar att det i Katalonien finns ett småskaligt experiment med en valuta som kallas för eco, och kastar sig på datorn och visar en webbshop där man kan betala med ecos. Men själv är han tveksam. – Tidsbanken har ett starkare koncept än andra alternativa valutor eftersom tiden är lika mycket värd oavsett vem som lägger ner den. Vad skulle hända i världen om alla människors tid skulle vara lika mycket

värd? Med den här metoden så måste alla komma fram till vad de kan göra för andra, om de erbjuder något som ingen vill ha så tjänar de aldrig in några tidscheckar. Dessutom finns det risk att problem som finns i den formella ekonomin reproduceras i eco-ekonomin. Det finns alltid någon som bara tänker på profit. Om ingen mer än jag säljer bröd så kan jag ta ett högt pris på bröd – och så är vi där: monopolet. Och då spelar det ingen roll om det är ecos eller euros. Sådana mekanismer finns inte i tidsbankerna. hur ser då framtiden ut? Ett storskaligt bytessystem baserat helt på nedlagd tid där vi får tillgång till all tänkbar service mot att vi själva bidrar med något som andra vill ha är förstås en kittlande tanke. Men visst finns det invändningar. Den nationalekonomiskt sinnade realisten skulle kanske säga att timebanking i stor skala snarare är kontraproduktivt i en ekonomi på deken – hjulen börjar knappast snurra igen om alla byter timmar istället för att pytsa in euros i maskineriet. Till det kommer frågan om beskattning. Staten går miste om skatteintäkter när service som skulle ha utförts av hantverkare, massörer och jurister i formella företag utförs inom den informella sektorn istället. Timebanking må vara ett svar på la crisis, men är det en långsiktig lösning? Frågan engagerar Sergi och Rogeli, som kastar fraser på katalanska till varandra länge och väl innan de svarar. – När det gäller beskattning så har vi en lag i Spanien som säger att hantverkstjänster som utförs av hantverkare inom grannskapet eller inom en vänskapsrelation är skattebefriade. Dessutom har tidsbankerna i Barcelona alltid haft stöd från kommunen, säger Sergi. Att timebanking skulle vara kontraproduktivt för ekonomin är inget som varken Rogeli eller Sergi kommenterar. De ser tidsbankerna som en del av lösningen på krisen, men bara när det gäller servicesektorn. Den som har problem och inte har pengar kan inte klara sig bara med hjälp av att byta till sig tjänster, man måste kunna köpa mat också. – Men man vet aldrig hur framtiden ser ut. Tänk på Rosa Parks, den första svarta kvinnan som vägrade ge upp sin sittplats för en vit man i USA. Hennes agerande förändrade hela relationen mellan svarta och vita människor. Tidsbankerna kanske är fröet till en social revolution och ett helt nytt ekonomiskt system, säger Rogeli, och återgår till excelarket.

Barnpassning 채r en popul채r aktivitet i tidsbanken.

Före 2008 skissades planer för hur Reykjavík skulle bli ett Nordens Manhattan. Höghusen hann inte bli många innan kraschen slog till och paralyserade byggbranschen.

k í v a j k y e R Designar sig ur krisen Ur Islands finanskollaps växer ett nytt land fram. I Reykjavík har kris förvandlats till kreativitet. Designers, arkitekter och konstnärer banar väg för en mer hållbar framtid byggd på hänsyn till historiska industrier och traditioner.

TEXT LINDA ILISTE FOTO NICHOLAS JOHN STEVENS

vid mitten av 00-talet var drömmarna på Island gränslösa. Ön var känd för ett ekonomiskt under, hade rekordstark valuta och värdet på Reykjavíkbörsen hade dubblerats på fyra år. Planer skissades för hur huvudstaden skulle bli ett Nordens Manhattan, Halla Helgadóttir med skyskrapor längs strandpromenaden Særbraut. I festyran spenderades fantasisummor på bostäder och bilar, flygbolag och fotbollslag. Med betoning på fantasi. Kalaset var högt belånat. När finansbubblan sprack i oktober 2008 tog staten kontroll över bankerna och fick en statsskuld på över 800 miljarder kronor. Valutan störtdök, arbetslösheten sköt i höjden och drabbade alla. I Reykjavík uppstod små spökstäder där byggnadsprojekt avstannade och företag gick i graven. – Människor levde i en föreställning om att vi var bra

på bankaffärer. Men det fanns ingen historisk grund för de konstiga idéerna om våra gemensamma talanger. Det säger grafiska formgivaren Halla Helgadóttir. Hon leder arbetet på Iceland Design Center, Islands första plattform för designers från olika kreativa verksamhetsfält, som startade bara fyra månader innan kraschen. Halla tar emot i lokalerna intill dammen Tjörnin i centrala Reykjavík. På andra sidan vattnet speglar sig träkyrkan Fríkirkjan i krusningarna, liksom den höglänta stadskärnan som i händerna på superkapitalisterna skulle bli ett Financial District. Reykjavík är inte stort, men har en nästan förvånande hög puls och kulturell tyngd. Till puls och tyngd har den numera årliga mässan Design March bidragit. Halla Helgadóttir var med och drog igång mässan som ett av centrets första projekt. Det hade då gått mindre än sex månader sedan ekonomins luftslott rasade.

– Vi ville skapa något nytt och sammanlänkande samtidigt som nationen var djupt deprimerad, säger hon och skrattar åt det första årets kaos. – Men det var bra att vi startade då, vi lyckades vända krisen till fördel. Det var ett svårt slag för många som förlorade jobbet, men det visade sig också vara en stor chans.

FOTO VALGARÐUR GÍSLASON

den lilla julhandeln var över. När butikerna längs artärgatorna Laugavegur och Skólavörðustígur hade bommat igen, fyllde i stället designers upp stadskärnan med allsköns hantverk och konst. Problem gjordes till möjligheter, tomma ytor till en fysisk plats för förändring. Just då pluggade Auður Hreiðarsdóttir arkitektur med inriktning urban planering vid konsthögskolan Listaháskóli Íslands. Högskolestatusen har bara funnits i tio år på Island. Tidigare fick konststudenter åka utomlands. Om de alls återvände fanns inga naturliga kontaktnät. Men kombinationen bankkrasch, konsthögskola och designcenter visade sig vara en oväntat lyckad bladvändare.

Illustratören Rán Flygenring har i samarbete med kreativa forskningskollektivet Borghildur varit med och förändrat det offentliga rummet i Reykjavík, bland annat genom ny gatukonst.

– Byggnadsindustrin paralyserades 2008, minns Auður. Det blev en välbehövlig paus. Äntligen fick vi tid att besinna vår livsstil, och många insåg att de längtade efter något annat än motorvägar och privata revir. När vi tänkte om började nya arbeten sakta växa fram. År 2010 startade Auður tillsammans med fem studiekamrater Borghildur, ett kreativt forskningskollektiv som dokumenterade och kartlade Reykjavík. De var nyfikna på hur den moderna storstadsbons liv i det offentliga rummet kunde bidra till en annorlunda, mer hållbar stadsutveckling. Projektet uppmärksammades av både det isländska arkitektsamfundet och regeringen. Med tre år på nacken har det runt Borghildur också vuxit en rörelse med initiativtagare som arbetar för att göra Reykjavík grönare och medborgarna mer engagerade. Busshållplatser har klätts i gräs, det hålls spontana marknader och loppisar i bostadsområdena. Skólavörðustígur blir med jämna mellanrum ett utomhusgalleri och Laugavegur periodvis gågata. Responsen har inte bara varit positiv. Butiksägare hävdar exempelvis att affärerna går sämre utan biltrafik. Auður Hreiðarsdóttir

Nytt liv har blåsts i Óðinstorg. Korsningen är nu smyckad med färgglad lekplats, grannskaps odling och gatukonst målad av illustratören Rán Flygenring (porträtt till vänster).

När fiskerierna flyttat har Reykjavíks hamn blivit ett isländskt svar på New Yorks Meatpacking District. Tomma byggnader hyrs ut till den kreativa industrin.

”

Många insåg att de längtade efter annat än motorvägar och privata revir 37

menar däremot att det inte finns några bevis för det utan att handeln tvärtom gagnas av fotgängare. En personlig favorit för henne är Óðinstorg. Med färgglad lekplats, grannskapsodling och gatukonst målad av illustratören Rán Flygenring har nytt liv blåsts i betongkorsningen mellan Óðinsgata och Frejyugata (bild ovan). – Målningen föreställer sjöodjur, förklarar Rán som sportar en kort Robyn-inspirerad kalufs med en blyertspenna bakom örat. Så beskriver hon sig också som en illustratör som ständigt vill upptäcka och omdana världen genom sin penna. – Det är en referens till havet och vår fiskehistoria. Fisket är en viktig komponent i Islands återhämtning. Sysslor typiska för landets geografi och klimat, som fiske och ull, ansågs under finansbubblans glansdagar som hopplöst förlegade. Fabrikerna lades ner på löpande band. Men när krisens stormar sköljt bankerna med sig, stod det som alltid funnits på ön stadigt kvar. Den devalverade kronan ledde till ökad fiskeexport, och nu skeppas havets läckerheter till hela Europa. När islänningarna nu diskuterar EU-inträde är makten över fisket det absolut mest omdebatterade ämnet. Frågan är vad som är bäst för fisken? i takt med att fiskerierna flyttat till större lokaler har Reykjavíks hamn gått samma öde till mötes som Meatpacking District i New York: tomma byggnader hyrs ut billigt till den kreativa industrin. Passande nog kallas det numera för Fishpacking District. Bland gamla fastigheter och ännu äldre fartyg ligger ateljéer och musikstudior. I Grandagarðurs fiskebodar gnuggar modeskapare axel med små gallerier. De turkosa

Färgstarka Hljómalindarreiturinn intill shoppingstråket Laugavegur hör till de utomhusmiljöer som flitigt brukas av lokalbefolkningen. Picknickområde, skejtpark och DJ-bås under bar himmel är delar av vad som bjuds.

sjöbodarna från 30-talet serverar förstklassigt kaffe och hummersoppa, inramat av roströda båtskrov och bukten Flaxaflóis vågor. Borghildur hade sitt första kontor i Fishpacking District. – Det var en fantastisk tid, särskilt kontrasten mellan våra konstnärliga projekt och den hårdnackade fiskeindustrin, minns Auður Hreiðarsdóttir. Genom en bakdörr gick de ut och kikade på båtarna som kom in för att lasta av fångst. Luften doftade salt av fisk, öppet hav och lite sött av gryende framtidstro. Jobbarna kastade långa blickar på dem, ovana vid att se fem unga tjejer plötsligt jobba i den mansdominerade hamnen. – Inspirationen härjar fritt i Fishpacking District. Över

natten kan en fiskebod eller en gatstump förvandlas till någonting nytt, ofta spontant. En minipark, ett konstverk. Den kreativa energin växer som blommor i asfalt. Samma refräng hörs överallt. Den lovsjunger också stoltheten över att ha återvänt till isländska rötter och material. I en före detta fisknätsfabrik ligger designkollektivet Netagerðin. Lokalen är både butik och verkstad, och genomsyras av skaparanda. Här säljs ljusstakar formgivna som fårskallar, inredningsprylar av ull och smycken av isländskt aluminium. Textildesignern Bryndís Bolladóttir och arkitekten Árny Þórarinsdóttir berättar att kraschen ledde till en jättesvår tid, men delvis också själva grunden till Netagerðin. För när företagen inte anställde fick de hitta på jobb själva.

FOTO: ARI MAGG

Modekollektivet Vík Prjónsdóttir bestående av Brynhildur Pálsdóttir, Thuríður Sigurþórsdóttir och Guðfinna Mjöll Magnúsdóttir ser det som en del av sitt designuppdrag att använda isländska material i stället för importerade.

”

Året efter krisen fanns plötsligt stickningsklubbar över hela landet – Arbetslösheten gav utrymme åt konst och kultur, säger Árny. Problemen sammansvetsade oss. Plötsligt blev det trendigt med isländsk design eftersom det var en nödvändighet att handla inhemskt och behålla pengarna i landet. Halla Helgadóttir på Iceland Design Centre håller med. – Det är en generell trend att värna om sin närmiljö, känna till matens ursprung och klä sig i mormors tröjor. Kraschen gav den skjuts. Ingen stickade 2006, men året efter krisen fanns plötsligt stickningsklubbar över hela landet. I Reykjavík ser du folk i ulltröjor överallt nu. Ullens ökade popularitet beror bland annat på ett ungt modekollektiv som sedan starten samarbetat med Víkurprjón, en av de mest anrika yllefabrikerna. Brynhildur Pálsdóttir, Guðfinna Mjöll Magnúsdóttir och Thuríður Sigurþórsdóttir har till och med döpt märket efter fabriken – Vík Prjónsdóttir. – Vi tycker helt enkelt att det är vårt uppdrag som designers att använda isländska material som alternativ till importerade, förklarar Guðfinna över ett glas vin när vi träffas på en interaktiv modevisning. Här bärs Vík Prjónsdóttirs skapelser på en plats bland mycket människor vilket gör att märket visas upp samtidigt som det finns utrymme för samtal. Guðfinna och Thuríður sitter under sin "twosome blanket", en filt sydd med två hål för att kunna delas. – Inspirationen kommer från våra egna myter och sagor, så vad passar bättre än vår egen ull? att vara del av en liten, relativt ung designscen har sina fördelar. Brynhildur Pálsdóttir beskriver hur de kan göra sina röster hörda i en flexibel miljö med snabba svängar och naturliga mötesplatser. Det finns en direkt tillgång till jobb, projekt och gränsöverskridande samarbeten som man bara kan drömma om i större städer. Å andra sidan är producenterna få, marknaden liten och kunskapen om till exempel internationell marknadsföring fortfarande begränsad. En rädsla för att områden som Fishpacking District snabbt ska gentrifieras gror också. Rán Flygenring påpekar att det är sorgligt att allt mindre av fisket faktiskt finns kvar här. – Hamnen är attraktiv för att den har de här två industrierna på kreativ kollisionskurs. Hur blir det när påkostade lägenheter och hotell börjar byggas? Charmen försvinner. Men nu låter jag pessimistisk. Tack och lov finns det många områden kvar i Reykjavík att ”designifiera”.

Gallerier och restauranger trängs i de turkosa sjöbodarna från 30-talet i Reykjavíks hamn. Många menar att Café Haïti serverar godaste kaffet i stan.

Designkollektivet Netagerðin ligger i en före detta fisknäts fabrik. Här säljs inhemska smycken, inredningsprylar och musik.

mode

De gรถr

i krigets mali

Svenska Sophie Sarin driver ett litet hotell i den mytomspunna staden Djenné i afrikanska Mali. Men när kriget bröt ut försvann turisterna och de anställdas framtid var oviss. Trots varningar vägrar Sophie lämna sitt hem och satsar istället på nya lokala jobb genom att sälja ekokläder på nätet. TEXT DOROTHÉE THIÉNOT FOTO MALIN PALM

Dembele och Sophie kontrollerar så att tyget har absorberat all färg och markerar de ställen som behöver bättras på.

– jag älskade våra kunder, de var roliga och intressanta. De var mitt sociala liv. Vi brukade dricka ett glas på taket, det var ett rent nöje att spendera tid tillsammans med dem. Mina gäster var här för en kulturell semester. Ja, ganska seriösa var de. Vi kunde spendera nätterna i baren till klockan sex på morgonen, berättar Sophie. Sophie Sarin vill helst inte uppge sin ålder. Antagligen är hon mellan 50 och 60 år. Hon är lång med lockigt brunt hår och blåa ögon som gnistrar av liv - en elegant kvinna i alla avseenden. Omgiven av vatten i den mytomspunna lerstaden Djenné som är listad som ett av UNESCO:s världsarv har Sophie sitt hotell DjennéDjenno. När det öppnade i slutet av 2006 blev hotellet en stor succé. Kunderna strömmade in till detta stora och traditionella hus tillverkat av lera. Kvällarna lystes upp av levande musik och gourmémiddagar till grioternas sång. Sedan började saker hända i landet. I januari 2009 skedde det första gisslandramat i Mali av två brittiska turister vid gränsen mot Niger. Då tänkte Sophie positivt: – Jag var inte orolig för Mali. Det var som att det fanns någon slags överenskommelse mellan regeringen och Al-Qaida i Islamiska Maghreb (AQIM) att turisterna inte fick röras innanför den maliska gränsen. Inte heller gisslandramat i Timbuktu 2011 hindrade turisterna som vistades på hotellet. Reservationerna var redan gjorda och resorna betalda. Men det tidigare så lugna landet började plågas, bland annat av angrepp av jihadister och krav på självständighet från MNLA, en väpnad tuareggrupp. Militärkuppen i mars 2012 mot dåvarande presidenten blev droppen som fick bägaren att rinna över. Kuppen bidrog till att islamisterna kunde ockupera två tredjedelar av landet några veckor senare.

Sophie förälskade sig i Djenné när hon för första gången såg den årliga översvämningen från ett hustak. Sedan dess har hon varit staden trogen.

– Innan den dagen kunde man känna att något skulle hända, men mitt hotell var fortfarande öppet. Ambassaderna varnade oss ständigt men jag trodde att de överdrev. Efter kuppen insåg jag att det var slut för turismen i Mali. Vi får hoppas att jag har fel. nu är det bara invånarna kvar i djenné, inga turister som den sociala Sophie kan berätta sina äventyr för. De äventyren som hon började uppleva som 17-åring när hon lämnade sitt liv och sin familj i Stockholm för att aldrig återvända. Hon gifte sig tidigt med en engelsman och tillsammans upptäckte de den afrikanska kontinenten. År 1973, när den stora och tragiska hungersnöden ödelade Sahelområdet, befann hon sig i Mali. – Vi insåg inte att folk dog av svält. Jag skäms när jag tänker på det. Vi var så unga, tänker hon tillbaka. Under sitt backpackande träffade de en rik tehandlare som erbjöd Sophies man ett bra jobb, och de började leva ett rikemansliv. De bosatte sig i Burundi. – Det var ett litet kolonisatörsliv. Jag red min häst till plantagerna där jag läste Racine och Molière, berättar Sophie Men två år senare skilde sig paret. Sophie flyttade tillbaka till Europa och jobbade som modell i Paris. – Jag hatade det. Alla förväntar sig att man är dum och det gör en dum. Sophie bosatte sig i London, reste, blev historiker specialiserad på målade golv och reste ännu mer. Hennes liv gick ut på att följa sina drömmar. Under en resa med vänner till Djenné, när staden var omgiven av vatten efter den årliga översvämningen av floden Bani, blev Sophie förälskad i landskapet. Hon lämnade sitt liv i London och beslutade sig för att öppna ett hotell i Djenné. Där träffade hon sin nuvarande make, Keita. Numera känner Sophie sig ensam på kvällen. Det händer fortfarande att hon njuter av en cocktail på hotellets tak och tittar ut över den gamla stan. Där finns bland annat en moské som är världens största byggnad tillverkad av lera. De få gäster som fortfarande besöker hotellet är journalister eller biståndsarbetare och de

välkomnas med entusiasm och professionalism. Hon spenderar sina kvällar med att skriva eller tillsammans med sina idoler, Humphrey Bogart och Audrey Hepburn: – African Queen, vilken underbar film, utbrister hon. Sedan starten av hotellverksamheten har personalen varit densamma trots Sophies speciella karaktär som, enligt henne, kan vara ”svår att hantera”. Med en personal som endast är utbildad i att sköta ett högklassigt hotell och restaurangservice, kom dock frågan: vad händer med dem om den politiska och säkerhetsmässiga situationen tvingar Sophie att lämna landet? Hon bestämde sig därför för att lära personalen tillverka textilier. Hon skapade klädlinjen MaliMali där hon valt att använda en traditionell och ekologisk färgningsteknik som kallas för bogolan. Textilen är färgad med lera från floderna Niger och Bani och avkoket av olika blad och bark. Sophie ritar kläderna och designar mönster som hennes förra servitör och bartender tålmodigt målar fram på tyget med hjälp av en tandborste. Personalens framtid upptar hela hennes tankeverksamet: – Jag hoppas att mina anställda är nöjda med sitt nya yrke och medvetna om att vi försöker hitta ett alternativ för dem. De vet hur situationen ser ut för de flesta här och att de åtminstone får betalt varje månad. Något som har blivit en lyx i en region som tidigare livnärde sig enbart på turism. eftersom chanserna är små att återse turisterna, försöker hon nu övertyga människor att hitta alternativ och utbilda sig till nya yrken. Parallellt med skapandet av sin klädlinje vars kläder nu säljs på nätet i bland annat England, Österrike och Australien, erbjuder hon läsundervisning och samlar in pengar för starroperationer. Tack vare ett stipendium från British Library tar hon dessutom hand om Djennes bibliotek som innehåller värdefulla manuskript. Stadens rikedom fascinerar henne samt ger henne styrka att stanna, en styrka som elaka tungor ser som aningslöshet. Sophie är dock inte en kvinna som låter sig skrämmas, hennes drömmar är värda mer än all världens hot.

När hotellverksamheten hotades slog Sophie och hennes medarebetare in på en ny bana. Niamoye är den första och enda kvinnan i Djenné som nu kan väva det traditionella bogolantyget.

SITUATIONEN I MALI

2012

Januari Början av "invasionen": MNLA, med hjälp av islamistiska grupperna MUJAO och Ansar Dine, börjar sin invasion av norra Mali och hävdar självständighet för en ny stat, Azawad. Armén, attackerad från olika fronter, flyr söderut. En stor del av norra Mali släpps redan i januari. Mars Militärkupp den 22/3. En del av armén, ledd av kuppledaren Amadou Sanogo, tar kontroll över landet. Över de tio dagar som följer tar rebellerna över städerna Kidal och Ansongo, Gao och Timbuktu. Ansar Dine och MUJAO jagar iväg MNLA och inför total Sharia-styrning med bland annat amputation och stening. April Islamisterna kidnappar Algeriets diplomat samt sex av hans kollegor, han dödas senare i september. Flyktingarna flyr mot Mopti och Sévaré samt söderut. Oktober FN fattar beslut om ett internationellt militärt ingripande i norra Mali.

2013

Januari Islamisterna närmars sig gränsen till södra Mali. Islamisterna vinner mark i staden Konna och militären svarar med markstrider. Frankrike och ECOWAS ansluter med soldater för att stödja Malis militär. I slutet av januari tar franska trupper kontroll över städerna Gao och Timbuktu i norra Mali. De värsta striderna verkar vara över. Februari Sverige beslutar att bistå med transportflyg. Franska trupper ska inleda tillbakadragande i mars och ersättas med FN-trupper.

plastfritt

v i l s t f u fril När Peter Boberg och Daniel Ehn ger sig ut på hajk är det inte lättast möjliga packning som gäller. Med kläder i naturmaterial och utan sovsäckar, moderna ryggsäckar och tält visar de att det faktiskt är möjligt att överleva i naturen helt utan plastprodukter. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO DANIEL JOHANSSON

Da niel och Peter har lastat en cykelkärra med tält och kamin som går förvånansvärt lätt att dra genom snön.

det är en kall och soldisig mellandagsmorgon när jag möter upp med Peter Boberg och Daniel Ehn i Mölndal utanför Göteborg. Vandringsutrustningen, de välpackade ryggsäckarna och den lastade cykelkärran ger intrycket av att vi ska ut på ett längre helgäventyr. I själva verket ska vi promenera några kilometer från Mölndal till Norra Långvattnet för att slå upp ett tält, tända en hemmatillverkad kamin, ta bilder och göra intervjun för den här artikeln. Peter berättar att han spenderat hela dagen innan med att få klart sin nya smarta ryggsäck. – Den här är betydligt bekvämare och smidigare än den jag hade med mig sist vi var ute. Huvudväskan har jag haft sen 2011. Det är en omsydd postsäck som jag gjort rektangulär. Locket satt jag och pysslade med igår. Bara att få fast läderdetaljerna som man fäster med tog mig sju timmar. Det var lite pilligt, säger han. Peter refererar till en helg i september då jag deltog på en vandrings- och paddlingshelg som han och Daniel arrangerade. Det var fredag och jag hade fått direktiv att ta mig till en busshållplats i utkanten av Göteborg för att möta upp med Peter och tre andra exakt klockan 22.06. Knappt en timme tidigare hade ytterligare en grupp, guidade av Daniel Ehn, träffats och gett sig ut i skogen. Det enda jag visste då var att vi skulle vandra, paddla, lära

oss om friluftsliv, äta vegetarisk mat och få sova under en enkel tygbit med pinnar. Eftersom regnet ihärdigt hade öst ner hela dagen var vi klädda i lager på lager med regnställ ytterst. Utom Peter som istället bar en stor brun rock med matchande keps och en ryggsäck som liknar något soldater brukar bära i gamla filmer. Det visade sig då att både han och Daniel gjort det till en utmaning att undvika att använda oljebaserade produkter i friluftslivet. goretex, fleece, lättviktstält, avancerade ryggsäckar, och toppmoderna vandringskängor. Listan över de plastbaserade produkter som många anser vara en nödvändighet för ett bekvämt friluftsliv kan göras lång. När vi nu träffas igen denna morgon i december är det för att jag vill veta mer om varför de väljer bort plasten och för att lära mig mer om alternativen. Vi hade hoppats på snö men kan inte klaga då kylan och soldiset frambringar ett smått magiskt ljus. Vi inleder vår promenad längs med Mölndalsvägen, korsar en motorväg och kommer så småningom upp i skogen. – Det startade för fyra år sedan, då jag kände att något saknades i mitt liv. Vi bestämde oss för att bjuda in några vänner på en friluftshelg. För mig har friluftsliv alltid

Peters ryggsäck består av en gammal postsäck som han monterat med fästanordningar så att den går att använda både som vanlig bärsäck och med stadig ram. Midjebältet på ramen kan också användas som axelremmar till bärsäcken.

”

En kort period i enkelt leverne får mig att inse hur bra jag egentligen har det i vardagen

varit en viktig ventil, en slags investering. En kort period i enkelt leverne får mig att inse hur bra jag egentligen har det i vardagen! – Något år därefter läste jag en artikel om vårt beroende av olja och tänkte att jag bannemej ska se om det går att leva utan petroleumprodukter. Jag kom på att det nog var lättast att börja i friluftslivet eftersom det mesta man behöver finns att hitta bland militärt överskott. Och det som har varit omöjligt att få tag i har jag lärt mig att tillverka själv, berättar Peter. – Peter har inspirerat mig, fyller Daniel i. För knappt tre år sedan hade jag en personlig kris som fick mig att öppna ögonen för etik- och miljöproblem. När jag tog slut kände jag att jag inte ville fortsätta att leva som jag hade gjort fram till dess. Nu har jag förenklat min vardag till den grad att jag kan ta min kappsäck och bege mig ut. Att vara ute i naturen och leva enkelt är en slags förlängning av mitt vanliga liv. ute i skogen förvånas jag över hur lätt det går att dra cykelkärran över de flacka partierna. Uppför de bitvis isiga backarna får Daniel komma till undsättning då jag varken har kraft eller fäste. Några hundra meter från Norra Långvattnet blir passagen för trång och vi tvingas ställa ifrån oss kärran och bära packningen sista vägen fram till sjön. Väl framme vid vattnet hittar vi snabbt en lämplig plats för att slå upp tältet och Peter tar direkt med mig in i skogen på jakt efter bra virke för att få igång kaminen. Vi letar efter granar med döda grenar av torrt granris och jag samlar ihop så mycket jag klarar av att bära. – När man kommer till en plats och är där alldeles för länge inser man hur snabbt det går att göra av med all ved som finns där. Det gör att man funderar mer på vad man verkligen behöver, säger Peter. En stund senare sitter vi hopkurade på två renskinn under den låga tältduken. Peter och Daniel hjälps åt att fylla en gammal ammunitionslåda, som utgör basen för kaminen, med virke. Vi hinner andas in en hel del sot innan röken leds upp genom ventilationsröret som

Kaminen som David sätter ihop utgörs av en gammal ammunitionslåda och ett ventilationsrör som leder röken ut ur tältet. Inspirationen till designen kommer framförallt från försvarsmakten.

KNÄPPERTÄLT

En 40-talskonstruktion som består av 4-16 separata delar som kan sättas ihop till ett flertal tältmodeller. Peter och Daniel har själva tillverkat tältet av speciellt tät bomullsväv som knäpps ihop av aluminiumknappar. Tyget kommer från militärt överskott och impregneras med bivax för att det ska hålla extra bra mot väta. – En stor fördel med tältet är att det kan delas upp och bäras av flera personer, säger Peter.

den ska. När värmen sprider sig i tältet fortsätter vi vårt samtal under mer avslappade former. Jag vill veta mer om hur de ser på problemen med plast och vad de tänker om plastens framtid. – Oljan är en resurs som tar många miljoner år att producera. Jag hade önskat att fler människor kunde stanna upp, vidga sina perspektiv och fundera över vad det innebär att använda fossila naturtillgångar. Egentligen är plast väldigt återvinningsbar, problemet är att den sätts ihop till olika produkter som inte går att återvinna på samma sätt. Inför den här intervjun tänkte jag på att plasten har gett mig min syn tillbaka. Jag är väldigt närsynt och använder linser. Men där finns en bra morot för företag till att hitta andra bra material som gör att man inte behöver använda plast, säger Daniel. – I boken Den flamsäkra katten från Naturskyddsföreningen skriver de om hur syntetiska friluftskläder ofta är bombarderade med gifter för att de ska bli mer flamskyddande, vattenavstötande, smutsavvisande, motverka dålig lukt och andas bättre. Utan gifterna riskerar tygerna att förstärka sina nackdelar gentemot naturmaterial som bomull, ull och läder. Men jag tror inte riktigt på ett plastfritt samhälle. Ibland kan plast till och med vara mindre belastande än exempelvis läder sett ur ett klimatperspektiv, säger Peter.

– Många av de kläder vi köper är nästan gjorda för polarexpeditioner men används bara till att gå runt i på stan. Det är ju inte heller riktigt rätt. Vi klarar oss med betydligt enklare grejer, konstaterar Daniel. – Vår konsumtion är inriktad på att du ständigt ska köpa nya prylar. Produktionen bygger därför på att vi ska ta fram enkla och billiga material som snabbt går att framställa och som är enkla att slänga. Jämför det med att jag har en väska som lever i två decennier, kanske till och med två århundraden, säger Peter. miljöengagemanget finns där som grogrund och motivationsfaktor. Men det är också tydligt att den personliga utmaningen i att göra något annorlunda är en stark drivkraft för båda två. Peter berättar varför: – Det är ett pågående projekt att byta ut all plast. Men det är mycket en symbolisk fråga, att visa att det faktiskt går. Nyligen har jag upptäckt lintråd, som man kan dra genom bivax och på så sätt få en stark tråd som man kan använda för att sy på knappar. – En stor nackdel med vår utrustning är att det blir tyngre. Men för mig är en del i upplevelsen att klara sig utan de ”lätta materialen”. Man behöver inte resa långt för att få äventyr och njutning fyller Daniel i. – Eftersom packningen blir tyngre tvingas man

”

Många av de kläder vi köper är nästan gjorda för polarexpeditioner men används bara till att gå runt i på stan

Egentillverkad vattenflaska i läder.

Daniel använder en gammal julgrötsslev med avsågat skaft som tallrik.

fundera på vad man verkligen behöver ha med sig och om det går att använda något till mer än en sak. Jag har gjort ett par överdragsbyxor som jag kan knäppa upp i ena sidan och knäppa ihop igen så att det blir lite som en sovsäck, säger Peter.

En del skulle kanske hävda att det ni håller på är obetydligt i ett större perspektiv. Här sitter ni ute i skogen när ni kan vara ute och rädda världen!

Där finns mycket att hitta på militärt överskott. Men ofta får man gå tillbaka 70 år i tiden. Och räkna med att det blir tyngre. Tyngre men varmare och så brinner det inte lika bra som fleece och goretex.

Och om man varken vill använda plast eller animaliska produkter?

– Då blir det riktigt svårt. Man får kanske väva något av vävullsgarn, funderar Peter. – Någon gång måste man ju koppla av också, säger Peter Virket i kaminen börjar ta slut och det är dags att ge och skrattar. sig tillbaka. Peter och Daniel byter några meningar om – Nu kommer ni dessutom och uppmärksammar det vi hur de kan få kaminen att funka bättre i framtiden gör, slår Daniel fast innan Peter fortsätter: innan vi packar ihop tältet och övrig packning. Själv –Det handlar också mycket om problemlösning. Ibland önskar jag att jag hade haft något varmt ullplagg att hamnar du i knipor och måste hitta sätt att hantera dem. dra över mig då mina byxor av återvunnen polyester Om man som läsare blir inspirerad av er, inte alls fungerar mot kylan. Men mina goretex-vantar var kan man börja? värmer i alla fall. De får nog vara med mig ett bra tag – Kläder och kängor är bra att börja med, säger Peter. till.

Peter i sin omsydda överdragsjacka med fårskinnspäls från 1941.

PRYLAR UTAN PLAST

Renskinn Daniel och Peter har varsitt renskinn som de köpt i Jokkmokk. – Det vållade många diskussioner i Jokkmokk när vi inte vill äta renkött för att vi är vegetarianer. Men renskinnen är ett bra sätt att ta vara på hela djuret, säger Peter Peters överdragsjacka En jacka med päls av fårull från 1941 där Peter bytt ut ytterjackan då den gamla var för tung och smutsig. – De hade sådana här jackor från 1920–1960-talet i det svenska försvaret. De var väl rustade jämfört med exempelvis tyskarna som frös ihjäl i kylan. Daniels ”medeltidsjacka” Jackan har Daniel sytt ihop av två ullfiltar, med inspiration av medeltidsdesign med stora kåpor. – Den är vindtät och isolerar mot kylan. Jag bevarar effekten genom att återfetta ullen i rikligt med lanolin. En bonus är att ullen samtidigt är hyffsat regntålig Daniels vattenflaska Tillverkad av läder som blötts upp och pressats över en träform. Daniel har sedan hällt i varmt bivax i formen som gör att lädret blir stenhårt och tätar skarvarna. Träknappar Knapparna på Peters rock är gjorda av trä. Ett annat alternativ till plast är renhornsknappar men de är svåra att få enhetliga då alla knappar är unika. Egen tillverkning På webbsidor för hemslöjd och lajvare kan du hitta mycket inspiration och kunskap för att tillverka egna kläder och utrustning. Militärt överskott Armyshoppen, Armygross och Ölund Trading är tre exempel på företag som säljer militärt överskott (och nyproducerat) på nätet och med fysiska butiker i Umeå, Sollentuna respektive Borås. ARMYSHOPEN.SE ARMYGROSS.SE OLUNDTRADING.SE

SMAKRIKT

n å r f t a m a g a L

GRUNDEN Henrik Francke och co. förbereder en så kallad kokgrop. I den ska det lagas tupp.

Henrik Francke Författare

I boken Expedition Mathantverk: från stoppad korv till nedgrävd tupp beger sig tre vänner ut på ett matäventyr som sträcker sig bakåt i tiden. Det handlar om att testa på gamla, traditionella mathantverk som förr i tiden låg som grund för vår överlevnad. TEXT NORA LINDKVIST GUSTAFSSON FOTO JAKOB FRIDHOLM RECEPT EXPEDITION MATHANTVERK

skulle du kunna tänka dig att starta en snigelfarm? För många känns tanken på att överhuvudtaget äta sniglar motbjudande. Men för Henrik Francke, Mikael Einarsson och Gustav Lindström var snigelfarmen ett av projekten som kändes självklart att testa på under arbetet med Expedition Mathantverk, en bok som beskriver olika sätt att laga och förbereda mat på från grunden. "Detta är inte en kokbok för dig som är hungrig" skriver författarna i förordet. Och med tillagningstider som i bland sträcker sig upp emot ett år, går det att hålla med om. Att lufttorka charkuterier, stoppa korv, starta ett eget hemmabryggeri och laga mat i lerugn hör kanske inte heller till vanligheterna när det kommer till modern matlagning. – I dag behöver vi inte själva ägna oss åt konservering av mat för att säkra vår egen överlevnad. Men vill man bli en medveten konsument är det viktigt att förstå hur mat produceras och lagas från grunden. Dessutom är det väldigt roligt, säger Henrik Francke.

Tävla om boken Expedition Mathantverk! Skicka in ditt tips på hur man kan laga mat enligt gamla traditioner till info@caminomagasin.se och var med i utlottningen av böcker. Expedition Mathantverk vann priset för Årets Svenska Måltidslitteratur 2012.

Varför valde ni att göra en kokbok med gamla tillagningsmetoder? – Vi ville göra en bok där matlagning görs mer till en hobby än till något som snabbt ska mätta våra magar. Recepten är ju ganska omständliga, men det är också det som är poängen. I dagens samhälle köper vi nästan allting färdigt, utan att kanske ens reflektera över vad som finns i produkterna. Har man lagat recepten i boken så får man en större kunskap om råvaror. Går man sen till affären och köper en färdig leverpastej så kanske man har bättre koll på vad den innehåller och hur den tagits fram. Går det att laga recepten även om man inte bor på landet? – Tanken är att man ska kunna göra de flesta recepten i sin trädgård, vilket vi själva också gjorde under arbetet med boken. Sen går recepten med ost och syrning att göra i ett vanligt kök. Jag har också testat att lufttorka skinka i min lägenhet, och det funkade. Vilket av projekten var det svåraste? – Det var nog de lufttorkade charkuterierna. Där måste man hålla superkoll på luftfuktighet och temperaturer. Dessutom kan ju hela processen ta upp till ett år. Men samtidigt är det väldigt kul när man väl lyckats göra sin egen salami. Finns det verkligen behov av en sådan här kokbok i dagens samhälle? – Som ren "kokbok" finns det inget behov av det. Om man däremot vill få en större förståelse för mat så finns det absolut ett behov. I dag finns det till exempel massor med produkter med artificiell röksmak, som chips och olika såser. Men har man en gång byggt sin egen rök, blir man mycket mer skeptisk till de konstgjorda röksmakerna. Det är ganska mycket kötträtter i boken, varför då? – Boken handlar om konservering, och i och med att det i Sverige inte gick att odla under vintern förr i tiden så var det framförallt kött som konserverades. Och det var det som vi ville testa på. Men boken uppmanar inte till köttätande, utan belyser däremot hur man tar till vara på allt från djuret, som inälvor eller hud. Vilket projekt var roligast? – Det var utan tvekan att laga mat i kokgropar, vilket också gav ett fantastiskt resultat! När man plockar upp en råvara som legat nedgrävd i flera timmar, har den en helt otrolig smak. Men det är också en väldigt rolig aktivitet i sig.

Hemmamejeri – bra att ha

Mozzarella

Stor gryta Bunkar Termometer Ostform (använd durkslag om du inte har någon) Träslev Silduk Linnehanddukar Trådsil/durkslag

3 liter gammaldags mjölk 3⁄4 tsk citronsyra utrörd i 2 msk vatten 1⁄2 liter vatten 2 tsk ostlöpe utrörd i 2 tsk vatten (hittas på Apoteket) 3 tsk salt (till ca 5 dl vassle/vatten) Värm mjölken på svag värme till 13 grader, tillsätt citronsyra och vatten. Fortsätt värma till 31 grader och tillsätt sedan löpen. Ställ kastrullen åt sidan när mjölken når 40–42 grader och låt stå 30 minuter. Mjölken ska nu ha stelnat till en geléliknande konsistens. Dela den koagulerade ostmassan i kuber genom att skära ett 1 cm brett rutnät kors och tvärs i kastrullen. För ihop den kubade ostmassan till en klump, ta upp ostklumpen och låt rinna av. Spara vasslen.

Getfeta 3 liter getmjölk (hittas i hälsokostbutiker) 3⁄4 tsk citronsyra utrörd i 2 msk vatten 1 tsk yoghurt utrörd i 2 tsk getmjölk 1 tsk ostlöpe utrörd i 1 dl vatten (hittas på apoteket) 1 1⁄2 tsk salt Värm mjölken till 30 grader, blanda i citronsyra och yoghurt. Ta av från värmen och låt stå 1 timme och blanda sedan i löpen. Värm igen till 30 grader och försök hålla mjölken vid denna temperatur ca 1 timme, t ex genom att ställa kastrullen i ett vattenbad med ljummet vatten i diskhon. Skär sönder ostmassan i ett rutnät och låt vasslen rinna av i silduk (spara vasslen och salta den, knappt 1 tsk salt/dl vassle)

och lägg i en ostform under press 12 timmar i kylen. Vasslen låter du stå framme över natten för att starta en syrning. Skär sedan osten i lagom stora kuber och lägg i en väl rengjord glasburk, slå över vassle så det täcker. Känns inte vasslen syrlig kan du ha i en knivsudd citronsyra. Det är viktigt att vasslen är surare än osten. Förvara i kyl och ät inom ett par veckor. Ostlöpe är ett enzymextrakt som utvinns ur löpmagar på kalv och större nötboskap, och är alltså inte en vegetarisk produkt. Vegetarisk löpe, eller så kallat "vegetabiliskt ystenzym" är svårt att få tag på men finns att beställa via den amerikanska webbshopen Cheesesupply.com.

Lägg ostklumpen på en skärbräda och skär den i centimetertjocka skivor, den släpper nu en del vassle. Lyft över ostskivorna i en bunke. Värm vassle och 1⁄2 liter vatten i en kastrull till ca 85 grader och salta. Sätt på dig rena diskhandskar, och häll det varma vattnet över ostmassan. Tryck ner ostmassan under den varma vätskan med händerna och känn hur massan byter konsistens. Bearbeta massan lätt, dra ut och vik ett par gånger, samtidigt som du doppar massan i den varma vätskan. Samla ihop ostklumpen till en boll och kläm fram små toppar stora som golfbollar mellan tumme och pekfinger. Lägg topparna i kallt vatten.

Ett n채verpaket med mat redo att l채ggas i kokgropen.

Ungtupp och potatis i grop med sommarsallad och getfeta I detta recept hamnar både tupp och potatis i samma grop, dock inte i samma paket. Gräv en grop i lämplig jord, ca 50x60x60 cm. Gör upp en eld i gropen tillsammans med ca 20 knytnävsstora stenar. Efter 2–3 timmar är stenarna varma. Lyft upp eller fös en del stenar åt sidan, så att du sen kan placera dem ovanpå ditt paket. Placera en liten varm sten inne i tuppens bukhåla, slå in hela tuppen i rikligt med aluminiumfolie och packa sedan in allt i näver alternativt bomullstyg. En digitaltermometer i tuppens lår är en bra hjälp för att inte gräva upp tuppen för tidigt. 4–6 portioner Ungtupp 1 ungtupp, ca 4 kg (alt 1 stor gårdskyckling) 1⁄2 citron 3 vitlöksklyftor 2 msk havssalt 3 kvistar rosmarin näver, bindgarn samt aluminiumfolie

”

Gör upp eld i gropen tillsammans med cirka 20 knytnävsstora stenar

Potatis med citron 1 kg potatis 1⁄2 citron 2 vitlöksklyftor 2 kvistar rosmarin 2 msk havssalt hals och överblivet fett från ungtuppen aluminiumfolie för att täcka formen Sommarsallad 1 huvud isbergssallad 1 gurka 1 röd paprika 1 rödlök 2 tomater 20 svarta oliver med kärnor 4 kvistar oregano 100 g getfeta olja, vinäger, salt och svartpeppar till dressing

Skär bort hals och överblivet fett från ungtuppen (spara till potatisen). Gnid in tuppen med citron, vitlök och salt samt fyll fågeln med det tillsammans med rosmarin. Slå in ungtuppen i ett paket av aluminiumfolie och sedan i blötlagd näver. Se till att förpacka det väl så att det inte kommer in jord i paketet. Skär potatisen i jämnstora bitar. Lägg potatisen och de övriga ingredienserna, inklusive hals och fett från tuppen, i en ugnssäker form och slå in formen med aluminiumfolie. Lägg ett lager granris på stengolvet, lägg ner tupp och potatis, lägg på lite mer granris och stapla sedan varma stenar runt och över paketet. Lägg på jord så att hålet täcks igen helt och avsluta med grästuvor. När det är dags att avsluta tillagningen (temperaturen bör ha varit över 70 grader en stund i alla fall), gräv försiktigt upp paketet så att det inte går sönder. Skölj och skär sallad och de övriga grönsakerna i önskad form. Garnera med oregano och getfeta samt smaksätt salladen med olja, vinäger, salt och peppar.

Djuruppfödning av fågel är energikrävande och tar stora naturresurser i anspråk. Potatis är den gröda i Sverige som besprutas mest, därför är det ekologiska alternativet extra miljöbra.

Romdränkta körsbär Enklast möjliga inläggningar, men som kan bli nog så festliga, är att dränka favoritbären i favoritspriten. Körsbär som legat och gonat i rom, eller blåbär simmande i punsch, är smarrigt och lättanvänt. 2 liter tvättade körsbär 2 1⁄2 dl muscovadosocker 3 1⁄2 dl strösocker 70 cl rom Häll ner körsbären och sockret i en väl rengjord glasburk och slå över spriten. Förslut burken och låt stå minst 2 veckor. Clafoutis med romdränkta körsbär och vaniljkräm En härlig dessertpaj där våra körsbär kommer till användning. Går även att göra med rabarber eller andra bär.

8 portioner 1 pajform, 18 cm i diameter 3 dl romdränkta körsbär, silade 3 ägg 1 dl vetemjöl 0,6 dl (50 g) strösocker 100 g mandelmassa 1 dl standardmjölk 1⁄2 sats vaniljkräm 1 msk smör Vaniljkräm 2 1⁄2 dl standardmjölk 1 vaniljstång 4 äggulor 0,7 dl (60 g) strösocker 2 1⁄2 msk (20 g) maizena ev. vispgrädde Börja med att göra en sats vaniljkräm. Koka upp mjölk, vaniljstång och utskrapade vaniljfrön. Vispa ägg, socker och maizena poröst i en bunke. Slå

den uppkokta mjölken över den vispade sockerblandningen och häll tillbaka allt i kastrullen. Vispa krämen över låg värme tills den tjocknat. Kyl ner. Kärna ur körsbären. Vispa ägg, mjöl, socker och riven mandelmassa i en bunke. Tillsätt mjölk och 1⁄2 sats vaniljkräm. Smöra en pajform och lägg i de urkärnade körsbären. Slå sedan smeten över körsbären och grädda i ugn på 160 grader ca 45 minuter. Vi tillagade vår i en egengjord lerugn, men det får väl räknas som lite överkurs att bygga en lerugn för att baka clafoutis. Servera med den andra hälften av vaniljkrämen, vänd gärna ner lite nyvispad grädde i vaniljkrämen.

Under maj–augusti går det att hitta svenska körsbär.

SMAKRIKT

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

Då

ÖVERLEVARE PÅ HYLLAN

Idag kryllar det av ekologiska produkter i livsmedelsaffärerna, men så har det inte alltid varit. Camino uppmärksammar några av de ekoprodukter som gått från underdogs till trotjänare på butikshyllorna.

Det vita guldet Sveriges nationaldryck säger vissa, och visst är mjölken helig i många svenska hushåll. Redan 1991 introducerade Arla den första svenska ekologiska mjölken, som till en början bara fanns att köpa i Stockholm. Då många bönder ännu inte hade ställt om till ekologisk produktion var det svårt att tillverka stora mängder ekomjölk på kort tid. Resultatet blev att mjölken ofta var slutsåld i butikerna. Idag har den ekologiska mjölken en säkrad plats i mejeridisken.

TEXT NORA LINDKVIST GUSTAFSSON

Nötsmöret lade grunden Så tidigt som 1983 lades grunden för Kung Markatta, till följd av pionjären Lennart Olssons stora intresse för makrobiotiska livsmedel. Några år senare kom de första produkterna ut på marknaden i form av olika nötsmör, som redan från starten var Krav-märkta. I mitten av 90-talet blev Kung Markatta ekologisk grossist åt Hemköp och i början av 2000-talet hade företagets intäkter passerat 40 miljoner kronor. I dag står nötsmören från Kung Markatta tryggt på butikshyllor över hela landet.

Då

Arla ekologisk mjölk 1, cirkapris 10 kr

Historiskt kaffe År 1994 blev Café Organico det första Krav-märkta kaffet att dyka upp i Sverige. Odlarkooperativet UCIRI i Oaxaca i Mexiko blev basen för den ekologiska kaffeodlingen och 1996 blev kaffet också Sveriges första Fairtrade-märkta produkt. Sedan dess har Café Organico fungerat som skolexempel för de kommande decenniernas våg av nya ekoreko kaffesorter. Numera behöver du dock besöka en världsbutik/Fair Trade Shop för att vara säker på att få tag i ett paket

Jordnötssmör 360 g, cirkapris 35 kr NU då NU

Cafe Organico 500 g, cirkapris 50 kr Då

Biodynamisk framgångssaga

På Saltå Kvarn börjades det bakas bröd och malas mjöl av biodynamiskt slag redan 1964. De första bröden i försäljning var fruktbröd och fullkornsbröd, som till en början bara togs fram i små volymer. Först under slutet av 80-talet när bröden Kravmärktes och dagligvaruhandeln började uppmärksamma ekologisk odling, fick Saltå Kvarns bröd spridning till resten av landet. I dag finns Saltå Kvarns bröd att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker. Fullkornsbröd 800 g, cirkapris 40 kr

Nyhet! en Succébok ! i nytryck

Vad är verkligen viktigt i livet? Vad vill vi egentligen när vi u ppnått grundläggande trygghet och någorlunda tillräcklig ekonomi? Och hur gör vi då? Svaret på dessa frågor söker Fredrik Warberg och Jörgen Larsson i boken Rik på Riktigt som nu nylanseras genom Camino förlag. caminomagasin.se/butik Boken finns att köpa i nätbokhandeln hos exempelvis Bokus och Adlibris. Mer info på vår webbplats.

få en gratis prenumeration Saknas Camino på ditt favoritkafé, a rbetsplats, frisör eller ett väntrum nära dig? Nu kan du göra en enkel insats och belönas med en prenumeration (3 nr) att ge bort till dig själv eller en vän. * Gör så här

Blädderex Tack för att du låter denna tidning ligga kvar och läsas av fler! Vill du få fler berättelser om en grönare, godare och skönare framtid? Gå in på caminomagasin.se/prenumerera och få Camino hem i brevlådan en gång i kvartalet.

1. Ta med dig detta nummer (eller ett äldre nummer som du har hemma, dock ej äldre än från 2012) 2. Tejpa eller limma fast etiketten här bredvid på framsidan av tidningen (eller gör en egen) 3. Placera tidningen på en synlig plats där den kan läsas av andra. 4.Ta ett kort på tidningen med etiketten väl synlig 5. Dela bilden på vår Facebook-sida och skriv vart bilden är tagen facebook.com/caminomagasin * Erbjudandet kan ej användas för att förlänga en prenumerartion

MODE

MADE IN SWEDEN

De jobbar småskaligt och nära. De trotsar den massproducerande modekulturen och väljer att tillverka i Sverige. Här är tre företag som samarbetar med några av de få ”överlevande” hantverkarna i Sverige. TEXT NATALIE BORGMAN PETERS

Heart of Lovikka vill föra stickningstraditionen vidare

Vem har inte värmt händerna i ett par Lovvikavantar? Den norrländska stickningstraditionen uppfanns redan 1892 men för sex år sedan gick företaget ”Lovikka vanten” i konkurs. Efter ett hembesök bestämde sig Sofia Hagelin, med rötter i Lovikka, för att ta saken i egna händer. – Nästan alla damerna som stickar i byn är pensionerade. Inga unga tar vid. Så fick jag min idé – att skapa ett nytt modemärke där man med ett modernt formspråk förenar en hundraårig sticktradition med distinkt mode, säger Sofia. Först lät Sofia de äldre damerna i Lovikka stå för hantverket. Men när arbetet blev för tungt för de snart 80-åringa pensionärerna hittade hon istället en statlig organisation som hjälper människor att komma in på arbetsmarknaden. Idag stickar kvinnor med både svensk och utländsk bakgrund de traditionella mönstren. Resten av Sofias kläder tillverkas i Baltikum. – Min dröm är att ha all produktion i Sverige. Men det är ganska svårt av två skäl: dels finns få skickmaskiner kvar här, och de som finns är väldigt upptagna eftersom många vill producera i Sverige. Då prioriteras de största aktörerna. Sofia ser dock en trend att fler väljer att köpa närproducerade kläder. – Jag tror efterfrågan kommer att bli ännu större i framtiden, vilket gör att mer produktion kommer tillbaka till Sverige. Men det kräver att kunden är villig att betala ett högre pris. HEARTOFLOVIKKA.COM

Halsduk från Heart of Lovikka.

FOTO: JESSIKA JARL

Carolin Wikens väskor och armband tillverkas i Stockholm.

Docksta sko tillverkas på exakt samma sätt i dag som på 20-talet.

Carolin Wiken gör accessoarer efter behov

På ett sätt är Carolin Wiken något av en kontrollmänniska. När hon började designa accessoarer 2011 fanns det inte på kartan att lägga produktionen i fjärran länder utan möjlighet till full insyn. I dag sys alla väskor på Karlavägen i Stockholm, cirka 30 minuter från Carolins kontor. Armbanden monterar hon ihop själv. Tillverkningen styrs efter behov och efterfrågan. – Genom att producera på beställning tillverkas inga överflödiga produkter, säger Carolin. Jag jobbar inte med stora volymer, vilket man måste göra för att komma upp i omsättning. Men för mig är det viktigast att ha ett företag som är styrt av värderingar, inte lönsamhet på bekostad av någon annan. Alla accessoarer görs av läder som är växtgarvat med bark istället för kemikalier. Genom att hålla tillverkningen nära slipper hon skicka prover över halva världen, och hon kan dessutom vara säker på att hantverkarna jobbar under schyssta förhållanden. Trots att produktionen är liten och småskalig, har det hittills gått väldigt bra. – Jag tror att folk blir mer och mer medvetna om vilken makt de har som konsumenter. Det handlar inte längre bara om utseende, utan det ska kännas bra att handla. För mig har det inte varit ett problem att motivera ett högre pris för en handgjord, närproducerad väska. CAROLINWIKEN.COM

Docksta sko med anor från 20-talet

När Stefan Köningsons farfar var sjutton år (1918) begav han sig ut på en 100 mil lång resa till fots för att söka jobb. Han hittade inget vettigt arbete, men fick en hel del erfarenhet av hur en bra sko bör kännas. Väl hemma bestämde han sig för att tillverka denna sko. Och resultatet måste ha blivit perfekt, för än idag tillverkas den på exakt samma sätt. Stefan Köningson driver märket Docksta Sko med tillverkning i det lilla norrländska samhället Docksta. Varje sko är unikt och stansning, nåtling, pinning och bottning görs för hand. Trots lockande billig arbetskraft i utländska fabriker väljer Stefan att hålla kvar produktionen i Sverige. – Vi tycker det är roligt att behålla kunskapen i landet. Det finns få skotillverkare av vårt slag kvar i Sverige, så risken finns att hantverket försvinner om vi slutar. Flyttar vi utomlands blir vi dessutom beroende av andra, och kan inte styra tillverkningen på samma sätt. Docksta Sko använder inte enbart växtgarvat läder, men några modeller är helt ekologiska. Målet är att gå mot mer ekologisk produktion för att profilera sig på en väldigt konkurrensutsatt marknad. – Det är omöjligt för oss att konkurrera med billiga massproducerade skor. Vi kan aldrig få ner priset så mycket eftersom vi betalar våra hantverkare skäliga löner efter svensk lag. Vi jobbar i ständig motvind, men hoppas på att folk får upp ögonen för oss och inser mervärderna i våra skor. DOCKSTASKO.COM

500 500 kg. Ultrahöghållfast stål. velove.se

Jag elbolag! Jeppe Larsen, äger 2 vindandelar. Bor i lägenhet i Stockholm och driver Bonkeli Design.

När du köper vindandelar blir du delägare i ett vindkraftverk och producerar din egen el till självkostnadspris. Med vindens hjälp blir du oberoende av elmarknaden och kan minska dina utsläpp av växthusgaser med flera ton per år. Dessutom blir du även medlem i Sveriges största vindkraftskooperativ. Läs mer om hur du kan bli delägare i ett vindkraftverk på www.o2.se eller ring 0771-818 700 så berättar vi mer.

Just nu pågår försäljningen av vindandelar i tre nya vindkraftverk på Fallåsberget, Ockelbo kommun.

MODE

Piffade galgar

Drömklänningen

Ett par gamla, trötta trägalgar har fått nytt liv med hjälp av pastelliga färger. Nu hänger alla Vintage-klänningar på varsin glad kompis!

Jag föll pladask för den här klänningen i butiken Lyckliga gatan i Midsommarkransen. Tyvärr fick jag inte igen klänningen (hade precis ätit en enorm lunch) och hade heller inte råd att köpa den. Den var helt inte menad för mig. Jag trånade och trånade, och några veckor senare kom min man hem med ett stort paket. Klänningen! Han hade köpt den till ett billigare pris för att dragkedjan hade gått sönder. Så jag sydde i en ny dragkedja och satte den några millimeter längre ut. Nu sitter den som en smäck! Vi kan kalla det dröm klänningsödet.

EMMAS MODE

Brightonkappan

När jag var i Brighton i somras hittade jag en ”vinterkatt” bland ”sommarhermelinerna” i en av alla underbara Vintagebutiker där. Bakom en rad korta 80-talsmagtoppar hängde en underbar vinterkappa, mitt i varmaste juli. Alla var så inställda på sommar att ingen gav notis till denna guldklimp. Jag köpte den, kånkade hem den och har nog aldrig fått så mycket komplimanger för ett plagg i hela mitt liv!

Vintagebloggaren och en av författarna till boken Vintageparty, Emma Sundh har minst sagt en fyndtät garderob. Klänningar, ärvda pinaler och omsydda kreationer hänger sida vid sida på tillpiffade galgar. TEXT NORA LINDKVIST GUSTAFSSON FOTO EMMA SUNDH

Sommarväskan

Den här tygväskan har tillhört min havsälskande mor Märta. Den har fungerat som strandväska sedan 80-talet och hängt med på vartenda morgondopp som min mamma har tagit. Och det är många. Nu har jag fått ta över stafettpinnen, men eftersom jag är en badkruka av rang har det blivit min trotjänare på torra land. En underbar påminnelse om havet när man går på Stockholms gator.

SUNT

TRÄNA POPPING

Det finns många olika dansskolor i Sverige som erbjuder klasser i popping Ofta erbjuds det även ”street-klasser” där många olika stilar, däribland popping, lärs ut. STOCKHOLM

House of Shapes Erbjuder popping för barn och ungdomar mellan 10–15 år. Pris per termin: 2 200 kr för 13 gånger HOUSEOFSHAPES.SE

GÖTEBORG

Move Dansstudio Nybörjarklasser i popping för tonåringar och vuxna. Pris per termin: från 1350 kr MOVEDANSSTUDIO.SE

MALMÖ

Malmö Danscenter Nybörjarklasser i popping och locking för alla åldrar. Pris: varierar

DANSA SOM KING OF POP

MALMODANSCENTER.SE

Brukar du försöka moonwalka eller robotdansa när du går ut och klubbar? Då kan det hända att du redan tagit ditt första steg mot att bli en ”poppare” – en dans som kräver stort fokus och kroppskontroll. TEXT NORA LINDKVIST GUSTAFSSON FOTO ANDREAS LINDBERG popping uppstod i kalifornien i slutet av 70-talet i samband med att funkmusiken slog igenom på allvar. Många olika dansstilar, så kallade funkystyles, utvecklades utifrån musikgenren, men poppingen är en av de som hängt kvar längst inom de populära dansstilarna. Michael Jackson tog mycket inspiration från popping när han utvecklade sina karaktäristiska koreografier, och förknippas därför ofta med dansstilen. Grunden i dansen är en ”pop”, vilket innebär

att dansaren spänner en muskel snabbt och sedan slappnar av den igen. Detta kallas för att isolera en rörelse, och många brukar tycka att detta ser ut som att dansaren får en stöt genom kroppen. andra rörelser så som gliding (en teknik där det ska se ut som att dansaren glider fram på golvet, också kallat för moonwalk) och robot (dansaren försöker imitera en robots rörelser), blandas med popsen vilket skapar en variation

mellan mjuka och hårda rörelser som är väldigt typisk för stilen. Popping är nära besläktat med hip hop och annan form av street dance, varpå den ofta syns i så kallade "battles", där dansare utmanar varandra. I dessa tävlingar spelar den personliga stilen stor roll, och oftast ges dansarna stort utrymme för improvisation och egna tolkningar. Razzle Dazzle, Coco Pops, Prime, Baby Bang och SpazM är några av Sveriges mest kända poppare.

KÖPSTÄLLEN

Varför har vi människor problem med avfall och utsläpp när myrorna klarar sig bra i sina samhällen?

KÖPSTÄLLEN CAMINO 30 ARLA ARLA.SE 0775771177 CAFÉ ORGANICO HOUSEFAIRTRADE.SE 031224697

Föreläsningar och workshops om cirkulär ekonomi.

EXPEDITION MATHANTVERK NOK.SE 084538600 KII KII.SE 090141415 KINA - DEN NYGAMLA SUPERMAKTEN SNS.SE 0850702500 KINAS VÄGVAL SNS.SE 0850702500

30% rabatt till dig som läser Camino. Info och bokning tobias@circulareconomy.se Ange kod CE30.

KUNG MARKATTA KUNGMARKATTA.SE 019307300 LYCKLIGA GATAN LYCKLIGAGATANSTHLM.SE 086456816 MALIMALI MALIMALI.ORG, JUSTAFRICA.SE 08100682 NYA BILDMUSÉET BILDMUSEET.UMU.SE 0907867400

Circular Economy.se

www.

Nea of Sweden Ecological skincare

ROST ROSTMATOCHKAFFE.SE 090135800 SALTÅ KVARN SALTAKVARN.SE 0855150800 VÄRLDENS SÄKRASTE KÄRNKRAFTVERK FOLKETSBIO.SE 0854527520

seminarium

.se

8 aPriL 2013

FOLKeTs Hus, sTOCKHOLm

Matsvinn

Hormoner

hälsa

Program och anmälan:

konsumentforeningenstockholm.se

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

”DET ÄR EN PLIKT ATT SKRIVA OM SAKER SOM ÄR FEL” Trots att han retat upp recensenter med sina politiska mellansnack har Love Antell (tidigare i Florence Valentin) aldrig skrämts av att öppet uttrycka sina åsikter. Efter släppet av debutplattan Gatorna tillhör oss varvar han nu turnélivet med jobb som satirtecknare. TEXT NORA LINDKVIST GUSTAFSSON FOTO SIMON HELLSTEN

Många har kallat dig för ”Sveriges mest politiska artist”. Hur trivs du med den stämpeln? – Jag har inget direkt emot det, och jag ser det närmast som en plikt att skriva om saker som är fel i samhället. I mitt förra band, Florence Valentin, var det dock mycket mer plakat och pekpinnar. Nu har jag insett att världen inte är helt svartvit, utan mer utav en gråzon. Skulle du säga att det är svårare att vara en artist som tar ställning än en som inte gör det? – För min egen del så känner jag mig friare. I Sverige är jag rätt så ensam som "politisk pop sångare", och då känns det som att jag kan göra vad jag vill. Men visst har det hänt att jag fått negativa recensioner på några konserter bara för att jag uttalat mig politiskt i mellansnack. Men jag är inte rädd för att förlora lyssnare på vägen. Jag kommer alltid köra på min grej, då jag hör till dem som faktiskt tror att artister har makt och kan göra skillnad.

Du arbetar också som satirtecknare. Skiljer sig tecknandet och musiken åt mycket när det kommer till hur du uttrycker dig? – Nej, jag uttrycker egentligen samma sak, bara i olika form. Problemet är att jag inte kan bestämma mig för att göra en sak. Skriver jag bara låtar så blir jag deprimerad. Tecknandet är min paus från musiken. Du var en av tecknarna i utställningen ”Facing the climate” som skapades inför klimatmötet i Köpenhamn 2009 och som nu turnerar jorden runt. Vad var tanken bakom dina teckningar, som du kallade för ”Mirrors”? – Alla teckningarna utgick från ett smältande isberg som speglar sig i vattnet. I spegelbilden ser man något som står i kontrast till isberget, så som upplysta städer, oljeborrar, turister som reser till Thailand. Där ser man helt enkelt anledningarna till varför isberget smälter. Hur upplevde du klimatmötet? – Alltså hela Köpenhamnsmötet var ju ett

totalt fiasko. Och det kände man väldigt starkt när man var där…. och sen… Vad? – Vi som tecknade flög dit! Självklart kände vi att vi borde åkt tåg ner, men det var ju arrangörerna som fixade det. En sådan detalj tycker jag är ganska talande för hur motsägelsefullt livet och även hela klimatdebatten är. Man måste vara ärlig med hur pass närvarande den motsägelsefullheten faktiskt är, och hur vi alla påverkas av den.

Love Antell är musiker och illustratör. Han började sin musikkarriär i popbandet Florence Valentin som hade stora framgångar i Sverige under början av 2000-talet. År 2012 gjorde han solodebut med Gatorna tillhör oss. Under våren gör Love flertalet liveframträdanden. Hans illustrationer går att se i tidskrifter som OLM och Tiden.

KULTURELLT

KINA TAR ÖVER

Världens överlevare hittar vi om vi blickar österut. När de gamla trötta västländernas ekonomier börjar krackelera är det Kina som rycker ut, på gott och ont. Ingemar Tigerberg har dykt ner för att se om detta världsomfattande skifte återfinns i kulturen. TEXT INGEMAR TIGERBERG västvärlden upplever kris efter kris. Europa är tyngt av skuldkris, eurokris och arbetslöshetskris. USA har också ett enormt budgetunderskott och lever på lånade pengar. Det industrialiserade väst är inne i en ny fas, där tillväxten är låg eller obefintlig och de problem som man tidigare löste med ökad tillväxt därför växer sig oroande stora. Demokratiskt valda regeringar kämpar för att behålla legitimitet, men när arbetslösheten växer för varje år som går, är det många som tappar både hoppet och tron på ledarna. Det är mot denna bakgrund som man bör se jätten i öst torna upp. Kina kommer med full fart och inom något decennium kommer landet att inneha världens största ekonomi. BNP växer med 7–8 procent per år och Kinas medelklass har ökat med ”ett nytt Tyskland varje år”. Världsekonomins lok tuffar inte på, det svischar fram. Det är kinesiska företag som köper västvärldens krisande företag (till exempel Volvo), kinesiska banker som lånar ut pengar till krisande, skuldtyngda nationer (till exempel Grekland) och kinesiska intressen som vill satsa i Saharas solkraft (till exempel Desertec) när de europeiska företagen backar ut på grund av pengabrist. vi är mitt uppe i ett globalt maktskifte där USA och Europa är på väg ut och Kina är på väg in. Konsekvenserna av detta är nog svåra att överblicka, men i pjäsen Mittens rike gör ensemblen på Stadsteatern i Göteborg och regissören Richard Turpin ett intressant försök. Vi får följa ett Sverige som långsamt tappar mark tillsammans med resten av Europa, våra företag krisar och vi famlar efter en räddare i nöden. Då kommer kineserna! Först köps företagen upp och arbetsvillkoren börjar allt mer likna de i öst. Men makten är mäktig och människor anpassar sig till de nya härskarna. Kinesisk kultur tränger ut den västerländska och inom kort är även de europeiska staterna i sådan kris att det slutar i folkomröstning om att ingå i folkrepubliken Kina. Svenskarna röstar ja. Här slutar skådespelarna agera på scen, och den sista fjärdedelen av pjäsen består istället av en röst som beskriver hur det fria ordet, likt dagens Kina, allt mer kom att begränsas (och teatern därmed fick munkavle). Pjäsens

framtidsbild är måhända överdriven, ibland till och med nojig, men den vill väcka oss ur vår bekväma självbild och hissa varningsflagg för vad som komma kan. böckerna Kinas vägval – från himmelskt imperium till global stormakt av Torbjörn Lodén som är professor i Kinas språk och kultur och Kina – den nygamla supermakten av ekonomen Klas Eklund har mindre alarmistiska förtecken, snarare vill författarna väcka oss varsamt och folkbilda svenskarna i kinesisk historia, inklusive nutidens. Vi får följa med på en vandring genom Kinas dynastier och landar i dagens kommunistpartis enpartistatskapitalism. Någon demokratisk tradition hittar vi inte, dynastierna har istället störtats med våld när de slutat leverera välstånd och framgång för folket. Det är spännande och lättläst och man lämnas med större förståelse för kinesisk kultur. Mest intressant tycker jag att förhandlingskulturen verkar vara. I Kina förhandlar aldrig den högst ansvarige, utan man använder alltid budbärare. Det är i detta ljus som man ska förstå klimatförhandlingarnas kollaps i Köpenhamn år 2009, där Kina beskylldes för att inte ta frågan på allvar. När de stora nationernas ledare var närvande, till och med Barack Obama var där, så skickade Kina en förhandlare, som de alltid gör... Dessvärre representerar Köpenhamn en brytpunkt. Det var där som Kina visade sin verkliga makt, genom att sätta käppar i hjulet för ett ordentligt globalt klimatavtal, men det var också där som västvärldens ledare inte hade gjort sig besväret att i förväg försöka förstå och anpassa sig till kinesisk förhandlingskultur. Förhandlingarnas sammanbrott var ett faktum. kina utvecklas i snabb takt och ledarna är väl medvetna om den miljöförstörelse som det medför. Faktum är att större delen av Kinas tillväxt äts upp av kostnaderna på miljön. Samtidigt är landet världsledande i solcellstillverkning, elbilsatsningar, snabbtågsutbyggnad, vindkraft – you name it – det händer där. Planer finns på att skapa ett utsläppsrättssystem och koppla ihop det med bland annat EU:s och Australiens. Frågan är hur vi i Sverige och Europa förhåller oss mot den växande makten i öst. Steg ett är nog att vakna upp.

tips

Mittens Rike Regi Richard Turpin Göteborgs stadsteater 2012

Kinas vägval – från himmelskt imperium till global stormakt Torbjörn Lodén SNS Förlag 2012

Kina – den nygamla supermakten Klas Eklund SNS Förlag 2011

D.I.Y.

Det här behöver du

Kartonglådor Aluminiumfolie Giftfritt lim Svart papper Mjölkkartonger Tidningspapper Glasskiva eller plastfolie Saxar, knivar, penslar

Gör så här 1. Börja med att täcka de inre väggarna och golvet på en kartonglåda med aluminiumfolie. Stryk ut limmet och lägg ett stycke aluminiumfolie över, med den blanka sidan utåt. Släta ut foliet med en kartongbit. Gör samma sak med en mindre låda, den ska vara helt täckt både ute och inne eftersom det är i denna som brödet, pajen eller grytan ska vara. Uppvärmningen går snabbare om det är svart papper i botten. 2. Fyra mjölkkartonger ska lyfta upp den lilla lådan i höjd med den stora. Klipp av toppen på dem och justera efter behag. Fyll dem med tidningspapper för stadga. För att behålla värmen i ugnen river du tidningspapper i remsor och fyller luften mellan den lilla kartongen och den stora.

3. Locket tillverkar du lättast av en bananlåda från en mataffär, eller så gör du en egen ram som håller glaset. Använd silikon för att fästa glaset på ramen. Det går också att använda plastfolie. Fördelen med glas är bättre isolering samt att det tål högre temperaturer, nackdelen är pris och svårigheten att ett i rätt storlek. Slutligen täcker du en stor bit kartong, i storlek med locket, med aluminiumfolie och fäster den på ugnens långsida. Den ska reflektera in solens strålar i ugnen och måste därmed gå att justera i takt med att solen flyttar sig över himlen. Tips och varningar

• • Efter cirka 30 minuter är ugnen varm. • Använd grytlappar när du handskas med locket. • En pizzakartong går också att göras om till en solugn, tillräcklig för att värma mindre pizzor och

Det tar ungefär dubbelt så lång tid att laga maten som i en vanlig ugn.

LÅT SOLEN VÄRMA MATEN Att göra en solugn kan låta mer komplicerat än vad det är. Egentligen handlar det bara om två saker: Att solens strålar ska ledas in i ett slutet utrymme och att värmen som bildas därinne ska stanna kvar. TEXT & FOTO CRISTIAN JONSSON

mackor.

• Använd lim som klarar högre temperaturer. • Temperaturen i ugnen bör inte nå självantändningstemperaturen för papper (218–246°C) men för säkerhets skull ha alltid uppsikt

CAMINO MAGASIN.SE START

BUTIK CAMINOVÄNNERNA OM CAMINO TEXT&BILD

FÖRELÄSNINGAR

PRENUMERERA

REDAKTIONEN

På Caminomagasin.se får du inblick i redaktionens vardag med spännande blogginlägg. Dessutom nätbutik, tips på resmål och restauranger, info om Caminos events och mycket mer.

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR & WEBB

ANNONSERA

– I jobbet ser jag fram emot våra evenemang på Almedalsveckan och att vi ska göra en ny, innehållsrik och relevant webbplats för Camino. Privat så håller jag och min son på att lära oss rita rymdskepp. Jag försöker indoktrinera fram ett sci-fiintresse, muahahaha

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

– Klimatfrågan fyllde återigen spaltmeter i tidningarna under 2012. Vad blir årets snackis i miljösverige, och vilka avtryck kommer vi vara med att göra i den? Personligen ser jag fram emot att skapa mer diskussion kring våra resvanor som är tema för nästa nummer.

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

Erik laborerar med beteenden

Kan glada gubbar, kramar och gruppåverkan få människor att bry sig mer om miljön och omvärlden när de handlar? Filmerna om Eriks Green Lab syftar till att öka kunskapen om psykologin bakom människors beteende och sporra till diskussion om hur vi kan ta hjälp av psykologin för att förändra oss. Under 2012 producerade Camino åtta kortfilmer ihop med Föreningen Medveten Konsumtion. Följ redaktionens bloggar och övrig verksamhet på caminomagasin.se. Eriks Green Lab finns också på Facebook.

– Just nu har jag klimat ångest. Med en nybakad bebis hemma hoppas jag extra mycket att framtiden ska bli fantastisk, men oron för att den inte kommer bli det blir större för varje dag

Cecilia Cromnow

Förslaget om ”köttskatt” har väckt mycket diskussion, inte minst på vår Facebooksida. Annica Isacsson/Pettersson var en av dem som tyckte till.

GRAFISK FORMGIVARE

95% …av läsarna på caminomagasin.se säger sig vara oroliga för att barn får i sig farliga kemikalier

Vår julkampanj på Facebook med Heidi Andersson som ambassadör väckte mycket kommentarer om Heidis muskler och utseende, en hel del ganska trista sådana. Tråkigt att vi inte har kommit längre i ett av världens mest jämställda länder…

– Utöver de vanliga existensiella frågorna, klimatförändringarna, kärleken och lindy hop så har jag grubblat över det här med surfplattor. Jag har inte köpt någon, men lär mig just nu att göra interaktiva tidnigar. Det är roligt, men sätter igång en himla massa tankar om framtiden. Har också återupptäckt min kärlek till brassorkestrar som gör stela och pampiga tolkningar av poplåtar (sök på Elton John in Brass på Spotify).

FOTO ANJA SJÖGREN, NEGAR MAHMOUDI

”Är det inte bättre att betala det riktiga priset för vad köttet faktiskt kostar. Låt oss slippa lockpriserna på brasilianskt kött och dylikt”

ORDLISTA biodynamiskt jordbruk är en odlingsmetod som baseras på ekologisk odling och en form av astrologi. Det som praktiskt skiljer biodynamisk odling från ekologisk odling är användandet av de åtta biodynamiska preparaten. Preparaten ska enligt grundaren Rudolf Steiner göra så att kosmiska krafter påverkar jord och växter positivt. eco-cert är ett franskt certifieringsorgan som kontrollerar och granskar innehåll, råvaror, produktion samt förpackning, främst i matindustrin, men även inom kosmetika. ekologisk odling är jordbruk som sker i samspel med naturen utan användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Ekologisk odling regleras av EU. Den svenska

märkningsorganisationen KRAV har egna regler som på vissa punkter går längre än EU:s.

och ting, lite smartare än vanligt, ofta med internet och sociala medier som hjälp.

gentrifiering (mot satsen till förslumning) är ett begrepp inom stads planering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område, ofta genom påkostade nybyggen, eller nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens.

makrobiotik är en livsstil som lägger stor vikt vid kostens betydelse för en god hälsa på alla plan, dvs det fysiska, mentala, känslomässiga och andlig.

gmo (Genetically Modified Organisms) är växter eller djur vars uppsättning gener modifierats för att få fram egenskaper som de inte har ursprungligen i naturen.

RESANDE UTE 11 JUNI

I nästa Camino ger vi oss iväg. Hur ska vi hitta en bra balans mellan vårt suktande efter ombyte och våra klimatavtryck? Idag är det superenkelt och jämföra priser och boka flygbiljetter men den som vill resa ner i Europa med tåg får det krångligt värre. Detta ska det bli ändring på. Läs om hur du superenkelt och billigast möjligt bokar dina tågbiljetter i Europa från dörr till dörr.

survalist är en person som förbereder sig inför en kommande katastrof, vare sig det är en orkan eller atombomb så har en survalist alltid ett välfyllt skafferi och flera användbara och fiffiga prylar i hemmet.

Vi letar efter resmål där personalen har schyssta arbetsvillkor och där miljötänket är självklart, och vi utforskar en så kallad ”Blue Zone” där lokalbefolkningen lever ovanligt länge. Vilka är deras hemligheter? Vi frågar oss också varför vi har ett så stort behov av att förflytta oss tillfälligt. Dessutom: resa för att bidra, solen som drivmedel och Antarktis, en helig ko på väg till slakt, eller ett gott exempel på hållbar turism?

vintage är en liten finare term för second hand som generellt används för varor som tillverkades för 15 år sedan eller tidigare och som anses vara av kollaborativ konsum- finare kvalitet. tion är ett nytt ord som egentligen bara handlar LÄNGRE ORDLISTA PÅ om att dela på saker MAGASIN .SE

/Caminoredaktionen

CAMINO

FOTO ALSTOM TRANSPORT A FEVRIER

CAMINO I MOBILEN

Du vet väl att du läsa Camino i iPhone? Ladda ner applikationen Qiozk på www.qiozk.com.

På räls genom Europa – snart lättare och billigare. Missa inte nästa nummer!

PÅ PLATS

PÅ PLATS RIK PÅ RIKTIGT Det var fullt i lokalen när Camino bjöd in till nylanseringsmingel av succéboken Rik på Riktigt – en värdefull vardag är möjlig på nyöppnade mötesplatsen Pavement i Göteborg. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO CRISTIAN JONSSON

Fredrik Warberg och Jörgen Larsson är författarna till boken ”Rik på Riktigt” och grundare av Föreningen Tidsverkstan med bas i Göteborg. Under fem minuter rådde total tystnad och koncentration i lokalen då deltagarna själva fick reflektera över vad det innebär att vara rik på riktigt.

Magnus Helldahl (till vänster) är den som håller i trådarna för verksamheten på Pavement. Här tillsammans med Espressobarens Harald Hultin.

Channa Farber är med och driver Espressobaren, caféverksamheten på Pavement. Kvällen till ära serverades linssoppa med bröd med rykande åtgång. Fredrik von Fieandt är Caminos nya säljare och var den som tog emot kvällens gäster och skötte försäljningen av böcker och prenumerationer.

Caminos Caroline Petersson intervjuar Jörgen Larsson och Fredrik Warberg om syftet med boken och dess aktualitet idag. Lisbeth Mark (från vänster), Ingegerd Berman, Kristina Eriksen och Ingrid Holmdal är före detta kollegor som träffas regelbundet. Lisbeth fick en prenumeration på Camino av sin dotter och tog med vänninorna på kvällens mingel.

David Andersson (till höger) doktorerar om hållbar konsumtion och energieffektivet på Chalmers tillsammans med bland andra Jörgen Larsson. Här tillsammans med Devdatt Dubhashi biträdande professor vid Chalmers tekniska högskola.

Caminos Ingemar Tigerberg inledde kvällen med att berätta kort om Caminos förlagsverksamhet och de böcker vi nu har i vårt stall.

TILLTÄNKT

Camilla Tolstoy

Om frivillig enkelhet som överlevnadsstrategi

jag håller ett trepack barnstrumpor i handen. De är varken eko- eller Fairtrademärkta, skitstrumpor med andra ord. Bredvid mig står min nioåriga dotter, hon vill ha de här strumporna som har de rätta figurerna på ovansidan. Hon vill väldigt gärna ha strumporna. Jag borde vetat bättre: aldrig ens gått in i butiken, men min lilla dotter ville ju så gärna… Vi lever i de tre e:nas kris: ekonomi, ekologi och energi. Ekosystemen håller på att kollapsa, haven är utfiskade och temperaturen stiger med översvämningar och torka som följd. Allt det där vet ni. Men hur ska vi orka livet när glappet mellan hoten och de klimatpositiva framgångarna känns skrämmande, ofta förlamande stort? Alla vill vi ju överleva i våra vardagsliv medan vi zickzackar mellan ekolådor,

”Vi zickzackar mellan ekolådor, stadsjeepar och GMO-grödor stadsjeepar, GMO-grödor, H&M-jeans och strumpor vävda av bambu. Alla dessa val... jag vet i alla fall en väg att gå: lev enkelt! Att leva frivilligt enkelt (på engelska: Voluntary Simplicity) kan vara det som gör att vi överlever psykiskt men också fysiskt i slutändan. Jag pratar om att hållbar livskvalitet och hållbar samhällsutveckling går hand i hand. I all sin enkelhet: 1. Konsumera mindre och bli en medveten konsument. Vad är den här prylen gjord av? Är den tillverkad på ett okej sätt? 2. Använd din tid till saker och människor du tycker om, som du mår bra av. Vi säger ofta att vi har ont om tid men på den punkten råder det rättvisa: vi har alla resten av livet kvar. 3. Reflektera – kanske den viktigaste förutsättningen för medveten utveckling. Utan reflektion är det svårt att göra medvetna val. Självklart räcker inte bara denna individnivå – ett nytt samhällsperspektiv måste

snabbt växa fram. Utmaningen är lika stor som möjligheterna den ger. Denna omställning handlar om mer än att äta närodlat ekologiskt och köra bil på förnyelsebar energi. i rapporten Klimatomställningen och det goda livet som Naturvårdsverket publicerade för ett år sedan, presenterar min bloggkollega Jörgen Larsson och hans forskarkollegor en ny väg mot ett klimatmässigt hållbart samhälle. En väg som kommer kräva beteendeförändringar men också vara gynnsam för människors välbefinnande. Studien visar på tre viktiga förändringar där välbefinnande och klimat går hand i hand. Äg mindre. Hyr istället. Pendla mindre. Arbeta på distans eller byt jobb/bostad. Korta arbetstiden. Få mer tid över till det du mår bra av. Tre förändringar som till fullo ligger i linje med frivillig enkelhet. Ju mindre du äger, desto färre saker distraherar dig från det viktiga. Inrätta inte livet efter arbetet, att ha långt till jobbet tär ofta både på psyket och på miljön. Kortare arbetstid… Ja, du kanske blir fattigare ekonomiskt, men å andra sidan rik på andra sätt. Rapporten ställer dessutom frågan om större fokus på människors välbefinnande rent av skulle kunna vara en drivkraft snarare än ett hinder för en hållbar utveckling på vissa områden. Enligt den senaste lyckoforskningen så är svaret JA. Det går alltså att både leva ett enklare, klimatmässigt smartare liv och må bra, till och med bättre. PS. Hur jag valde? Jag köpte strumporna.

Camilla Tollstoy, journalist och redaktör för bloggen frivilligenkelhet.nu som drivs tillsammans med tidsforskaren Jörgen Larsson, a ktuell med boken Rik på riktigt med liknande tema. Boken går att köpa i Caminos nätbutik.

jur

LÄTT

BE SMART

ch o tt a k r o Stro f

PLAY HARD HAVE FUN

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

www.ETHLETIC.se Sneakers and Flips

Kläder och hemtextil i ekologisk bomull, naturlig- och ekologisk hudvård, te, presenter, m.m. Välkommen till Hildurs nätbutik!

Prenumerera på ekologiska, miljövänliga och giftfria babyprodukter direkt hem i din brevlåda Du sparar tid och du kan känna dig trygg med vad din baby har närmast huden, suger på eller leker med. Varannan månad får du några av våra ekofavoriter hem till dig.

www.hildur.se 031-102043

GÖR ETT MEDVETET VAL Annonsera i Camino Annonsansvarig Daniella Husgård

daniella@caminomagasin.se

www.rekostart.se info@rekostart.se

076-166 05 23

ANNONS

vännerna

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

INREDNING & DESIGN

BARN & FÖRÄLDRAR

JAK MEDLEMSBANK WWW.JAK.SE

AFRICA NOW WWW.AFRICANOW.SE

BAMBOOJAMAS BAMBOOJAMAS.COM

OIKOCREDIT WWW.OIKOCREDIT.ORG/SE

AV JORD WWW.AVJORD.SE

REKOSTART WWW.REKOSTART.SE

U&W (YOU&WE) WWW.UWAB.SE

UNI WWW.UNIBARN.SE

ENERGI & TRANSPORT

GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE HULTFORSEN BYGG & SNICKERI HULTFORSEN.COM

MAT & DRYCK

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE

GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

EGUALE WWW.SACKEUS.SE

02VINDEL WWW.02.SE

KLÄDER & TEXTIL

ART & ECO WWW.ARTANDECO.SE EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE FAIR MONKEY WWW.FAIRMONKEY.SE HAMPISFÄREN WWW.HAMPISFAREN.SE LOTUSECO WWW.LOTUSECO.SE HÄLSA & SKÖNHET

CLEARLIFE WWWCLEARLIFE .SE FÄRG OCH FÖRÄNDRING WWW.FARGOCHFORANDRING.SE NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE VALLEBERGA ÖRTPRODUKTER WWW.VALLEBERGA ORTPRODUKTER.SE WISE NATURKOSMETIK WWW.WISENATURKOSMETIK.SE

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE

FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO

TRANÅS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU

VARBERG ENERGI WWW.VARBERGENERGI.SE

GRÖNA KASSEN WWW.GRONAKASSEN.SE

KOMMUNIKATION &

MIGHTY LEAF WWW.MIGHTYLEAF.SE PEKOE EKOLOGISKT TE WWW.PEKOE.SE PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/ SV/BROD-SOVEL TARTEX WWW.TARTEX.SE VINATORUM WWW.DELINAT.SE YUKO ONO STHLM WWW.YUKOONO.SE EKONOMI & AFFÄRER

CIRCULAR ECONOMY WWW.CIRCULARECONOMY.SE EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE

www.caminomagasin.se/vanner

FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA WWW.FAIRTRADEORG.SE BLANDAT

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE FRIENDS FAIR TRADE WWW.FRIENDSFAIRTRADE.NO GOD GÅVA WWW.GODGAVA.SE HAMPVARUHUSET WWW.HAMPVARUHUSET.SE HILDUR WWW.HILDUR.SE SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE

OPINION

STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJO

COOP MEDLEM VÄST WWW.COOP.SE/VAST

TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE

EKOCENTRUM WWW.EKOCENTRUM.SE FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE KOOPERATION UTAN GRÄNSER WWW.UTANGRANSER.SE KRAV WWW.KRAV.SE SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

VISION WWW.VISION.SE

REKLAM & MARKNADSFÖRING BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM HAPPY USER WWW.HAPPYUSER.SE JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE RABASH WWW.RABASH.SE EKOGUIDER & DISKUSSIONSFORUM ASFALTBLOMMAN WWW.ASFALTBLOMMAN.SE ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE GALLERIA 180 WWW.GALLERIA180.SE

”Raw food har blivit en livsstil” Hur livnär du dig med att hålla på med rawfood? – Jag jobbar främst med att sprida information på olika sätt. Hittills har jag skrivit fyra böcker som ligger till grund för events jag anordnar och min egna produktlinje som jag säljer. Jag har också en utbildning som jag startade i höstas som heter Raw Life Education som riktar sig till människor som själva vill arbeta vidare med raw food på olika sätt. Vad driver dig att hålla på med det du gör? – När jag började med raw food för åtta år sedan visste jag inte vad det var jag gav mig in på. Jag trodde det var ett sätt att äta bättre, men sedan dess har det blivit så mycket mer. Under åren har jag märkt hur det påverkar andra delar av mitt liv. Jag väljer att bara äta ekologiskt för att jag vill ha bra råvaror som naturen också mår bra av, jag tänker mer på hur mina kläder produceras och springer på loppmarknader. Det blir ett helhetstänk som många andra i min omgivning också vittnar om. Man kommer i kontakt med sig själv och

får ett nytt sätt att tänka. Mer och mer har raw food blivit en livsstil och jag har blivit snällare på köpet. Vad har du på gång under 2013? – Det som är nytt för 2013 är att två av mina böcker nu finns gratis att ladda ner på min hemsida för de som ännu inte är redo att köpa dem. Mitt huvudsyfte är att sprida information och detta är ett sätt att dela med mig av det jag kan. Alla ska ha råd att få inspiration. Just nu skriver jag också på två nya böcker, en för mitt svenska och en för mitt amerikanska förlag. Den amerikanska boken kommer vara en handbok i att leva grönt och inte så mycket recept som tidigare. Jag fortsätter också med min utbildning Raw Life Education och kommer att arrangera ett raw food & yogaretraeat och en tyst mediation i sommar. Vad är du mest stolt över? – Jag är mest stolt över att jag har vågatdrömma, testa, misslyckas och lyckas. Bara att våga drömma kan vara läskigt. Jag är också stolt över att jag har varit uthållig och tålmodig och trott på att det här kommer att gå bra.

”Fjärilar ska flyga bland vinrankorna igen”

”Antalet kvinnor i beslutsfattande positioner har ökat”

Vinatorum

Kommunikatör Opinion & Påverkan, Kooperation Utan Gränser

Christian Wild

Camilla Lundberg Ney

Vad är Vinatorum? Vinatorum är en handelsfirma med svensk anknytning. Efter flera års erfarenhet med ekologiska viner hos Delinat AG (startades 1980) är vi nu partner. Vi har inriktat oss på att marknadsföra Delinats vinsortiment i Sverige. Varför har ni valt att satsa på enbart ekologiska viner? Anblicken av kala, besprutade vinberg bör inte existera längre. Fjärilar ska flyga bland vinrankorna igen. Det var och är vår och vår partners vision. Vad är ni mest stolta över? Att Delinat 2011 skapade ett europavitt forskningsnätverk med fyra olika vingårdar: Delinats vingård Château Duvivier (Frankrike), samt Pago Casa Gran (Spanien), Maggio Vini (Italien) och Römerkelter (Tyskland). På alla dessa vingårdar görs försök som övervakas av Delinats forskningsinstitut. Varför har ni valt att bli Caminovänner? Som Caminovän är vi övertygade om att kunna nå en intressant målgrupp för våra produkter.

Ni driver kampanjen Jämställt Bistånd som har final på internationella kvinnodagen den 8:e mars. Vad är syftet med den? – Syftet är att samla stöd för att Sveriges bistånd ska bli mer jämställt. Detta utifrån Jämställdhets det faktum att 70% av världens fattiga är armbandet. kvinnor och att det idag inte finns någon information om hur stor del av det svenska biståndet som tillfaller dem. Sedan 2008 går hälften av Kooperation Utan Gränsers biståndsmedel i Latinamerika till kvinnor. Vi ser att det lett till en rad positiva effekter, till exempel har antalet kvinnor i beslutsfattande positioner ökat. Vad har ni fått för respons på kampanjen? – Hittills har över 5 100 personer stött vårt krav på kampanj sidan och över 1 600 har köpt vårt jämställdhetsband designat av modeskaparen Diana Orving. Kan man fortfarande stötta kampanjen? – Fram till och med den 8:e mars kan man aktivt visa sitt stöd genom kampanjhemsidan. Sen får man gärna fortsätta stödja vårt arbete. Vi jobbar jättemycket med jämställdhet i biståndet och kommer fortsätta att föra en dialog med beslutsfattare kring vart resurserna går.

FOTO RICCARDO GANGALE

FOTO ANNA HULT

Erica Palmcrantz Grundare och VD för Raw food by Erica

nern

”Vi är en motpol till de stora”

vän

Mats Ericson VD för Nyform i Sverige

Vilka är Nyform? – Vi är ett gammalt företag som har funnits i 45 år. Från början är det ett tyskt företag där min pappa började jobba på lagret för många år sedan. 1992 tog vår familj över företaget i Sverige. Det är jag och min bror John, mamma som driver butiken i Gustavsberg och pappa som är pensionerad men inte riktigt kan hålla sig ifrån helt och hållet. Vi fyra har jobbat tillsammans i 20 år. Intresset för nyttig mat har alltid funnits inom familjen. De senaste fem åren har vi bestämt oss för att bara satsa på ekologiskt och fair trade eller ”fair made” som vi brukar säga, eftersom mycket kommer från Tyskland där det som regel är väldigt bra arbetsförhållanden. Vad driver er att fortsätta? – Det är framförallt att vara en motpol och ett alternativ till det stora etablerade företagen. Tyvärr har det blivit mer och mer inriktning mot stora varumärken i dagligvaruhandeln.

Nyform är agent till Tartex.

Har ni något nytt spännande på gång? – Förra året satsade vi på det tyska varumärket Aman Prana som arbetar med olika typer av produkter med kokos, bland annat fetter i olika blandningar som är väldigt användbara i matlagning en. Precis som vi har Aman Prana också sitt ursprung i personliga erfarenheter kring alternativ kost. Nu kommer de också med ett tepulver (matcha) i olika blandningar, som är väldigt rikt på antioxidanter. I höstas tog vi också in Cremisso som är en ny Tartex-variant baserad på solroskärnor och oljor och ett ekologiskt hampasortiment. Vad är du mest stolt över? – Det är väl främst att vi har lyckats hålla på så länge. Tidigare fokuserade vi rätt mycket på olika kosttillskott vilket är bra på sitt sätt, men jag kände hela tiden att jag ville gå över mer till att hälsosam kost och är stolt över att vi har lyckats rikta in verksamheten åt det hållet. Sen är jag stolt över huset där vi har kontor, lager och butik, då vi byggt det själva.

”Som andelsägare ställer du ”Med våra dig utanför elpriskarusellen” färger kan vi Linda Burenius Magnusson skapa friska miljöer” VD på O2 Vindel

Vad är vindandelar? – Du kan bli din egen elproducent genom att köpa vindandelar från O2 och bli delägare i ett vindkraftverk. En andel kostar 6 700 kr i engångsinsats och motsvarar 1 000 kWh/år till ett lågt själv kostnadspris. Du köper så många andelar du behöver för att täcka din årsförbrukning av el. Om du en dag inte längre vill ha andelarna så kan du sälja dem. Vad är fördelarna med vindandelar? – Med vindens hjälp producerar du egen förnybar energi vilket gör att du minskar dina växthusutsläpp med flera ton per år, beroende på hur många andelar du köper. Du ställer dig utanför elpriskarusellen och får ett lågt och stabilt elpris samtidigt som du slipper vara i händerna på eljättarna. Tillsammans med över 4 000 andra andelsägare blir du även en del av Sveriges största vindkraftskooperativ som äger tio vindkraftverk runt om i landet. Hur blir man delägare i ett vindkraftverk? – På O2:s hemsida köper du dina andelar och får all information du behöver. Vill du teckna ett vanligt elavtal med oss så har vi el märkt med Bra Miljöval. Du kan även kontakta vår Kundservice eller komma på något av våra kvällsmöten.

Frida Lenzer

Delägare Av Jord Vad driver er att hålla på med färg av äggoljetempera? – Vi är många som är allergiska och kemikaliekänsliga och vi blir allt fler. Vi vill ha friska hus och inomhusmiljöer för att kunna röra oss fritt i samhället utan att bli sjuka. Vi människor vill också kunna vistas i en välmående natur, träffa friska vänner, klappa en icke-flamsäkrad katt och amma våra barn. Detta står ju på spel för hela mänskligheten. Med våra färger kan vi skapa friska miljöer som känns lika fria, tillåtande och kreativa som naturen är. På så sätt kan vi må bättre, finna våra tankar, få till bra möten och fatta kloka beslut för vår jord och våra barns framtid. Varför finns det så många falska och negativa rykten om äggoljetempera? – Det började för 20 år sen då äggoljetempera fick en renässans och man upptäckte på nytt hur funktionell och vacker färgtypen är. Följden blev att äggoljetempera föreskrevs som färgtyp i majoriteten av alla offentliga ny- och ombyggnationer. Färgindustrin blev då orolig och spred en massa rykten. En del av dem lever fortfarande kvar. Vår färg stör dessutom en etablerad ordning av hur färg produceras, säljs och används.

ANNONS

”Matsvinnet är den viktigaste ”Vi vill att gästerna ska få uppleva oförstörd fjällnatur” hållbarhetsfrågan om mat” Louise Ungerth

Charlie Ekberg Delägare Stf Grövelsjön Fjällstation

Chef för konsument och miljö, Konsumentföreningen Stockholm

Vad är ni mest stolta över? – År 2012 firade vi på Grövelsjöns fjällstation 75 år. Vi är mycket stolta över att vi under många av dessa 75 år har arbetat mycket hårt med vårt miljöarbete. Hela fjällstationen är Svanenmärkt och vi var bland de första som blev ekoturismcertifierade med märkningen Naturens Bästa. Vi har en Kravmärkt restaurang och vi arbetar Charlie tillsammans med sin fru Barbara. hela tiden intensivt för att behålla vår position som Sveriges bästa miljöanläggning. Varför är det viktigt för er att vara miljöcertifierade? – På detta sätt vill vi visa att vi är seriösa. Vi blir ofta granskade och fjällstationen lever ju på naturen och på att naturen ska vara oförstörd. Vi vill att våra gäster ska kunna få uppleva en oförstörd fjällnatur. Därför är det en självklarhet att vi ska stå för en hållbar turism och leva upp till alla höga krav som till exempel följer med de olika certifieringarna.

Vilka frågor arbetar ni med just nu? – Förutom vårt stora medlemsseminarium ”Hett om mat” i vår fortsätter vi vårt arbete med att minska matsvinnet. Bland annat ska vi undersöka om det är fler Konsumbutiker som vill, liksom Coop Konsum i Tyresö Strand, ge mat som blir över till förskolor i närheten. I samband med det tar vi fram ett enkelt pedagogiskt material till dagisbarnen för att lära dem hur viktigt det är att inte slänga mat. Matsvinnet har ju blivit en riktig het fråga… – Ja, det är verkligen spännande att se alla initiativ som tas, även på internationell nivå. Matsvinnet har vi definierat som den viktigaste hållbarhetsfrågan när det gäller mat. Det handlar om pengar och hushållsekonomi, och om en helt onödig miljöpåverkan som att vi också slänger vatten. Hur menar du då? – Slänger vi till exempel en avokado slösar vi också bort de 200 liter vatten som har gått åt för att producera avokadon i till exempel Israel eller Palestina som har stor brist på vatten. Läs mer om matsvinn på slangintematen.se.

”Uppvaknandet som sker nu ” Vi återanvänder en restär häftigt att vara med om” produkt från k artongindustrin” Josefine Andren Delägare Funkyfoods

Josefine Andrén (vänster) och Jenni Mylly.

Vilka är Funky Fresh Foods? – Vi är Josefine och Jenni. För sex år sedan flyttade vi till Oslo och blev förvånade över det dåliga utbudet på vegetarisk och ekologisk mat och norrmännens misstro till grönsaker. Kort tid efter att vi flyttade hit, var vi med och startade en vege tarisk restaurang. Visionen om att nå ut med medveten mat till ännu fler ledde till firman vi driver idag. Sedan dess har vi jobbat med att göra ekologisk, grönsaksbaserad mat gott och lättillgängligt. Vilka produkter/tjänster erbjuder ni oss i Sverige? – Just nu jobbar vi med att få igång vår internetbutik så att vi också kan erbjuda våra produkter i Sverige. I internetbutiken säljer vi egenproducerad raw food, som kex, bröd, müsli och snacks samt ekologiska råvaror och andra miljömedvetna produkter. I höstas gav vi ut en raw food-kokbok i Norge, och vi efterlyser nu ett svenskt förlag som vill ge ut den i Sverige. Vad driver er att hålla på med det ni gör? – Vi tycker att hela det uppvakandet som sker nu är en häftig grej att vara del av. Vi är med och skapar den framtid vi vill leva i! Och så får vi äta mycket god och bra mat förstås...

Johanna Grönlund Delägare ”Toa-lätt”

Vad är historien bakom Toa-lätt? – Jag driver företaget med min syster Anna-Cari Westlund sedan 17 år tillbaka. Det var vår pappa, Rolf Grönlund, som grundade bolaget och som fortfarande är huvudägare. Katt-och smådjursströ med varumärket Toa-lätt år vår enda produkt. Ströt tillverkas av pappersmassa gjort på ren pappersfiber utan tillsatser. Vår råvara kommer direkt från Stora Enso i Fors och Skutskär. Att vi återanvänder en restprodukt från kartongindustrin gör oss unika, i alla fall i Sverige. Varför har ni satsat på just smådjursströ? – Från att enbart ha arbetat med vårt strö mot industrier så ville vi hitta nya marknader. Vi hittade till smådjursbranschen och satsade på att ta en plats på hyllan för kattsand/strö. Efter ett par år så upptäckte vi att det var många kanin-, hamster- och marsvinsägare som använde vårat strö. Då valde vi att lägga till smådjursströ i alla texter. Vad är ni mest stolta över med ert arbete? – Vi har under ca 1,5 års tid arbetat med att omprofilera oss, det är nya förpackningar, ny hemsida och marknadsföringsmaterial. Vi är stolta över det arbetet och resultatet.

Jens på besök i Palestina.

”Nu är fair trade självklart” Jens Baagøe VD Sackeus

Ni har funnits sedan 1976 och lyckats överleva på en hårt konkurrensutsatt marknad. Vad är hemligheten? – Först och främst handlar det om ett totalt engagemang från vår personal och ägare. Hela iden med Sackeus handlar om att tillhandahålla fair trade produkter som ska vara bra goda och snygga och på så sätt vara ett bevis för att ”det här är den enda rätta”. Sedan har vi också lyckats behålla små men viktiga volymer inom dagligvaruhandeln tack vare satsningarna på varumärket Eguale och varit hovlevarantör med eget varumärke (Kyrkkaffe) åt Svenska Kyrkan sedan 1997. Det är de två viktigaste benen vi står på. Hur ser marknaden för fair trade ut i Sverige idag ? – Det ser bra ut. Tiden är förbi då man ifrågasatte om fair trade kommer att hålla eller inte. Det är numera självklart på samma sätt som ekologiskt. Därmed har det förstås också blivit en hårdare konkurrensbild på marknaden. Varför behövs ni nu när fair trade har blivit så mainstream?

”Vi återanvänder kläder som inte nått slutet av sin livslängd” Krister Holm

Generalsekreterare Emmaus Björkå Hur ser ni på att modebranschen har börjat med insamling av begagnade kläder i sina butiker? – Modebranschen har till följd av bomullsbristen, och de stigande råvarupriserna börjat se sig om efter nya källor för råvara till sin produktion. H&M, Weekday och Puma är några av de modeföretag som just nu samlar in begagnade kläder i sina butiker. Det ger ett kretslopp där man tar begagnade kläder som skulle kunna återanvändas och istället återvinner dessa för att producera nya lågpriskläder. Vi ser att det finns en risk att Emmaus Björkå och andra organisationer som återanvänder begagnade kläder, skor och textilier försvagas. Vad är skillnaden på Emmaus Björkås insamling och till exempel H&M:s? – Skillnaden är att vi återanvänder kläder som ännu inte nått slutet av sin livslängd. H&M ”hoppar” över steget återanvändning och återvinner istället fullgoda textilier till att producera nya. Ett stort slöseri på jordens resurser tycker vi. En annan viktig skillnad är att vårt överskott går till solidaritetsarbete, medan H&M:s överskott, skapat av textilarbetares slit, går till aktieägarna och familjen Persson.

– De konsumenter som tidigare efterfrågade en produkt som var certifierad kommer nu gå vidare ett steg till och vilja ha produkter från företag som jobbar komprimisslöst med fair trade. Vi behövs för att visa att det går att överleva och vara 100% Fair Trade. Vad är du personligen mest stolt över under dina år som VD för Sackeus? – Jag är mest ödmjukt glad över att jag har fått vistas i 12 år i den här sfären och att få göra handel på schysta villkor. Jag har varit med om att bli utslängd, utskrattad och förlöjligad av de stora i den här branschen. Nu säger alla att det är självklart att hålla på med. Det är skönt att se att det man trodde på för 12 år sedan faktiskt blev sanning. Vad har ni på gång för 2013? – Vi har två konkreta satsningar. Dels kommer vi med nya teer från Sri Lanka, dels kommer vi att fortsätta att jobba med olivoljor och andra olivprodukter från Canaan Fair Trade i Palestina. Fair trade kommer i en helt ny kontext i en konfliktsituation som i Palestina och det känns fantastiskt att kunna göra skillnad även där.

”Vi vill skrida fram positionerna och radikalisera målen” Helena Eriksson

Grundare och ägare av Färg & Förändring Det kommer allt fler aktörer som satsar på ekologisk och naturlig hudvård. Vad gör er unika? – Det är att vi har ett väldigt brett etiskt perspektiv, samtidigt som vi är inne på att förmedla ett livsbejakande budskap. Hela vår serie produkter vi säljer i butiken och använder frisörsalongen är vegansk och inget vi säljer är djurtestat. Vi jobbar aktivt med att hitta fair trade – ingredienser, exempelvis olivolja från Palestina och försöker ha ett feministisk perspektiv i reklam vi producerar. Sen är det ju miljön också där vi satsar på ekologiskt och närproducerat bland annat. Hur kommer det sig att ni har satsat på att ha en fysisk butik? – Det är en butik som jag själv länge har önskat mig, där alla varor är producerade på ett schysst sätt. Som att få komma in i en framtidsvärld. Ser ni ett ökat intresse för era produkter? Vad säljer bäst? – Absolut, det ser vi hela tiden. Mest populärt är vårt egna varumärke Flowers. Vi vill hela tiden skrida fram positionerna och radikalisera målen så att man inte sementeras i att bara välja ett av alla de etiska perspektiven.

”Vi lånar bara ut pengar som andra har satt in” Kristoffer Lüthi

vännerna

ANNONS

NTER ERBJUDANDEN TILL PRENUMERA

Vice VD Ekobanken

Vad skiljer Ekobanken från andra banker? – Ekobanken finansierar i huvudsak verksamheter som verkar för att främja en hållbar utveckling och omställningen till ett mer hållbart samhälle. Framöver krävs det stora omställningar, både för jorden, vårt klimat, men också socialt för oss människor. Ekobanken är inlånefinansierad vilket betyder att banken bara lånar ut pengar som företag och privatpersoner har satt in i banken. Ekobanken arbetar transparent. Vi publicerar all utlåning så att de som satt in pengar tydligt kan se vem som sedan fått låna dem. Den största delen av bankens utlåning sker till företag som arbetar hållbart. Vi vill att denna publicering ska inspirera andra som vill ta nya initiativ och vi vet att våra kunder tillsammans utgör ett starkt nätverk av företag som deltar i omställningsarbetet. Vilka är likheterna mellan Ekobanken och andra banker? – Precis som andra banker ger Ekobanken ränta på sparkonton och står också givetvis under statlig insyn. Alla konton i Ekobanken omfattas av den svenska statliga insättningsgarantin. Banken har sparkonton och bolån för privatpersoner. För företag kan vi erbjuda de flesta tjänster som behövs.

Som Caminoprenumerant får du exklusiva erbjudanden från Caminovännerna. Med tidningen som kommer hem i brevlådan följer ett prenumerantkort och en kod som du använder för att ta del av erbjudandena. Teckna din prenumeration på caminomagasin.se/prenumerera

gratis årsavgift

Vindkraftskooperativet O2 bjuder på första årsavgiften när du köper vindandelar och blir din egen elproducent. Värde 560 kr. Ange prenumerantkoden på hemsidan eller när du kontaktar kundservice för att ta del av rabatten. WWW.O2.SE

10% rabatt på allt

Nea of Sweden ger dig som Caminoprenumerant rabatt på hela sortimentet under 2013. Erbjuder bland annat ekologisk djurhudvård samt vegan vänliga produkter. WWW.NEAOFSWEDEN.SE

”Ett sätt att leva som vi lär” Karin Neuhaus

Miljösamordnare Vision Ni har infört riktlinjer inför era konferenser och utbildningar som heter ”schyst matbord”. Vad innebär detta? – Vi är en så kallad ”fair union” vilket innebär att vi vill ta ansvar länge än till den egna arbetsplatsen. Det här är ett sätt att leva som vi lär då vi äter och fikar väldigt mycket inom Vision. Vi har tagit fram 5–6 punkter för att våra måltider ska vara så hållbara som möjligt. I det ingår bland annat att det alltid ska erbjudas en helt kött och fiskfri måltid när konferensen vi anordnar sträcker sig över mer än en dag. Totalt bytte vi ut 2 800 konferens-köttsmåltider mot vegetariska måltider under 2012. Vilka reaktioner har ni fått på det här? – Det har varit positivt från de allra flesta. När det väl kommer upp frågor och kritik får vi en chans att prata om det, varför vi gör och vill det här. Har det varit svårt att driva igenom internt? – Nej, inte alls. Vi har jobbat aktivt med miljö- och klimatfrågor sedan 2008 och var det första fackförbundet att bli miljödiplo merade. Det finns en stolthet bland vår personal kring att vi tar de här frågorna på allvar.

15% på hemtextilier

Nätbutiken Hildur ger dig 15 % rabatt på hela sortimentet av hemtextilier i ekologisk bomull. Välj mellan sängkläder, handdukar, mattor och mycket mer. Erbjudandet gäller t.o.m 10:e juni. WWW.HILDUR.SE

få en tvättlapp

Vid köp av en BambooJamas® overall eller sovpåse får du två st silkeslena tvättlappar på köpet! Erbjudandet gäller t.o.m 31:e maj. WWW.BAMBOOJAMAS.COM

prova bilkooperativ

Göteborgs Bilkooperativ erbjuder dig ett prova-på-medlemskap i tre månader för bara 50 kronor (ord pris 800 kr). Bilpoolen har bilar runt om i Göteborg, som kan bokas från en timme upp till tre dagar. WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

20% på presentask Presentaskar med en mängd olika mönster gjorda av återvunna PET-flaskor av en grupp kvinnor i Kapstaden. Köp en eller flera (ord pris 85 kr) till dig själv och ge bort som presentask. Asken kan använda som blomvas, pennställ, förvaring av smycken, mynt eller vad man vill. Gäller i webshoppen. WWW.AFRICANOW.SE

”Jämlikhet och hållbarhet är både roligt och självklart” Linda Glad Delägare UNI

En av Unis tre butiker finns på Odengatan 102 i Stockholm.

Varför behövs Uni på marknaden? – Jag och Sara Skogsmark startade Uni eftersom vi tycker att alla barn ska få växa upp under jämlika förhållanden med roliga och hållbara kläder och leksaker. Vi satsar på ett ekologiskt och giftfritt sortiment som uppmuntrar till lek, bus och mys utan att begränsa barnet till den mossiga vuxenvärldens normer som säger hur vi ska bete oss utifrån det kön vi har. Unisextanken bygger också på att kläderna och leksakerna ska kunna ärvas barn emellan, vilket skapar en långsammare konsumtionstakt. Vad driver er att hålla på med det ni gör? – För oss är jämlikhet och hållbarhet både roligt och självklart och det finns en stor drivkraft hos oss att förmedla det till andra. Vi håller på med det vi gör för att det är både roligt och viktigt. Vad är ni mest stolta över? – Att vi hållt igång Uni åtta år samtidigt som kedjorna påstått att konsumenterna inte är inte är intresserade av unisexkläder. Medan kedjorna gör allt för att pressa priserna för att vi ska kunna konsu mera mer gör vi samma ansträngning för att välja produkter av hög kvalitet där folk längs vägen har fått rimligt betalt.

”Varumärkeshetsen handlar om fåfänga och osäkerhet” Kaisa Frank

vännerna

UTBILDNING/KURSER

Bli Krav-ambassadör!

Vill du bli Krav-ambassadör och göra uppdrag i exempelvis butiker och på festivaler för KRAV? Vi har utbildningar runt om i landet under våren 2013! Skicka ansökan och beskriv vem du är som person, vad du gör och varför du vill bli KRAV- ambassadör. Skriv namn, ålder, adress samt e-post och telefon och skicka till kajsa.orjavik@krav.se KRAV.SE/KRAV-AMBASSADOR

Föreläsningar Malmö

Konsumentföreningen Solidar i Skåne/Sydhalland utbildar ambassadörer i ekologi, Fairtrade, och bistånd, vilka du kan möta i butikerna. Dessutom ordnar de föreläsningar, lokala medlemsförmåner, familjedagar och annat för att förgylla din vardag. Under våren 2013 Ponchos i bambu från Fair Monkey.

Grundare och ägare Grön Interiör

FOTO STINA RAP

Vad är det för skillnad mellan era och konventionella möbler? – Den stora skillnaden är att våra möbler tillverkas av rena naturmaterial som kan brytas ned i naturen och är förnyelsebara. Gediget trä (FSC), ekologisk naturgummi (QUL) och lammull från gårdar med god djurhållning. Alla material hanteras ekologiskt genom hela processen och certifieras. ”Vanliga” möbler består ofta av laminat som innehåller lim, lack, plastelement samt material som skumgummi, nylon, polyester, metall, lack och giftiga färger. Hur ser ert utbud ut idag? – Vårt utbud består av framförallt produkter för sovrum för både stora och små, men vi har också kontorsstolar och fåtöljer för hem och kontor. De är desigande av en kiropraktor för optimal ergonomi och är dessutom av naturmaterial. Går utvecklingen åt rätt håll? – Jag tror att allt fler börjar förstå vad det kostar för vår hälsa och miljö med slit-och-släng och billiga konstgjorda kemiska material. Varumärkeshetsen som råder i dag har oftast ingenting med kvalité att göra utan snarare med fåfänga och osäkerhet.

kommer de t.ex. att ha fem föreläsningar kring hållbarhet i Malmö. Håll utkik på hemsidan för mer information.

Fairtrade söker teamledare Har du vad som krävs för att sätta Fairtrade på kartan i din hemort? Föreningen för Fairtrade Sverige söker 20 engagerade volontärer till att samordna och leda engagemanget lokalt under höstens stora Fairtrade Fokus-kampanj. Årets utbildning äger rum i Almedalen, 30 juni–3 juli. Kontakta johannes.hartvigson@ fairtrade.se eller läs mer på fairtrade.se

FÅ CAMIno i brevlådan Enklare än att köpa lösnummer

Yoga och raw food-retreat

Kommer lagom ofta: 4 nr/år Stötta ett oberoende medie kooperativ (lösnummerförsäljning kostar oss jättemycket) Rabatter på kulturupplevelser och hos Caminovänner

Sätt färg på tillvaron

p till Spara up

175 kr ed jämfört m r e lösnumm

Ett år 295 kr Två år 425 kr Ett år stödprenumeration 495 kr caminomagasin.se Här hittar du fler prenumerationsalternativ, presentkort för utskrift, onlinearkiv med gamla nummer m.m.

Påverka din kommun

Kampanj för jämställt bistånd

INSPIRATION

Tillgång till nya och äldre nummer digitalt

AKTIVERA DIG

PRODUKTTIPS

Svep in dig i bambu

Med smak av Himalaya

Pekoe eko-te.

Efterlängtad kimono

Varva ner

Bea Szenfeld har designat Mighty Leafs teburkar.

Kimono i bambu från BambooJamas.

Te i lyxförpackning

e te r n li m a d e i är t n am fr

CAMINO 30

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

NR 30 MARS–MAJ 2013 PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

TIDSBANKER Sydeuropas framgångsrika folkrörelse

RÄTTVISA Visst är du innerst...

KLARA DIG UTAN PLAST

Renata Chlumska

Svenska Sophie vägrar överge krigets Mali

Lämnar planeten

Vi var det första fair tradebol aget i Sverige, vi är delägda av Sven ska Kyrkan och en del av vår vins t går tillbaks till de som gjor t sig mes t förtjänta av den.

www.eguale.se | info@eguale.se

UTFORSKAR NYA VÄGAR MARS–MAJ 2013

e r a v e l r e v Ö

när hela världen krisar

Kokgrop, hemmamejeri & bär i sprit

INTERPRESS 2092-01

7 388209 207509

RETURVECKA

v 18