Camino 21

o ya n N mi a C

i n s p i r at i o n   f ö r   s m a r ta r e   l i v s s t i l

%

dju

pa re

M ÄC É R E K L AM B Y R Å

4 1 1 1 8 6 3 0 0

10

camino 21

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 Annons_Caminomagasin_jan2011_Layout 1 2011-01-14 12.59 Sida 1 400 32 Göteborg

nr 21 februari mars 2011 pris 65 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Framtidens båtliv Tillväxtkritik på svenska

Gustav Fridolin Vill vara vanlig Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

Greenpeace

NÖJDA KUNDER 2010

MILJÖVÄNLIGT ELBOLAG

Tredje plats! Elbolag med flest nöjda kunder 2010.

Vi toppar Greenpeace ranking 2008 och 2009.

Telefon 0340-62 88 00

www.varbergenergi.se

inspiration  för  smartare  livsstil  februari  mars  2011

Bara vind och vatten

+

google vill rädda skogen

Sushi Snabbmaten som blev för vanlig

MUSSLOR  Så rensar de havet

INTERPRESS 2092-20 SPECIALRETUR v 06

7 388209 203907

Certified by NaTrue

TIDIG VÅR 2011

Stickad tunika ”Yrsa” i ekologisk bomull, 875.-

NORDISKT mönstermyller

Weleda Organic Wild Rose Smoothing Facial Care Aktiverar din huds naturliga förmåga att motverka de första fina linjerna Effekten är dermatologiskt testad (Derma Consult Concept GmbH). Efter 28 dagars användning av Wild Rose Smoothing Day Cream har fina linjers djup minskat med 14 % och ojämnheter med 11 %. Hudens elasticitet har ökat med 7,4 % och hudens fuktighetsnivå har ökat med 18 %. Läs gärna mer om ekologisk hudvård på weleda.se

SHO PPA DIR EKT PÅ

www.gudrunsjoden.com Stockholm: Götg. 44 / Regeringsg. 30 / Stora Nyg. 33 / Lagerbutik: Upplagsv. 1 | Göteborg: Södra Larmg. 18 | Malmö: Skomakareg. 12 | Oslo: Nedre Slottsg. 15 | Köpenhamn: Fiolstr. 5

I samklang med människa och natur

Sedan 1921

De läckraste accessoarerna har ett tidigare liv Återvunnet: Var hamnar förbrukade godispapper, mjölkkartonger, vattenförpackningar och andra liknande ”sopor”? En liten del av jordens sopberg hittar du i vår senaste kollektion av accessoarer. Istället för att historien slutar i en förbränningsugn, kan alla dessa material på ett naturligt sätt återuppstå som en snygg väska, en bag eller en plånbok. Återvunnet är nyckelordet när du ska välja accessoarer som du kan bära med stolthet.

Easy, medium

299:-

700

GODISPA P P ER

Easy, large

340:-

599:Gabi Martini Purse. Tutti Frutti, Dos Café, Casual Magazine, Bar Code, Black Checker. Av 700 återvunna godispapper. Mått: B27, H15, Dj5 cm.

Easy, medium. Mått: B30, H58, Dj13 cm. Easy, large. Mått: B40, H58, Dj13 cm.

Plånbok:av återvunna mjölkkartonger 35 mm. Mighty Wallet. Pris: 149:-

Plånbok: av återvunna mjölkkartonger Comic Shop. Mighty Wallet. Pris: 149:-

Plånbok: av återvunna mjölkkartonger Lucky. Mighty Wallet. Pris: 149:-

N O R D E N S S T ö R S TA E k O V A R u H u S P Å N ä T E T

www.gemenskapgron.se

En del av:

Miljön, vårt gemensamma ansvar!

Från val av material till samkörning av transporter. Ett aktivt miljötänkande finns i allt vi gör. För kemikalier och råvaror i produktionen väljer vi det mest miljövänliga alternativet. Nya, mer skonsamma produkter provas och utvärderas för att ständigt göra oss bättre. Magasinet Camino kan därför levereras med svanenmärkning. För miljöns skull.

www.zetterqvisttryckeri.se

MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr 341 249, SG ZetterQvist

Tryckeri

innehåll

camino 21

TEMA

T E V A H

26

71

Alltid i camino

8 INSKICKAT Insändare. 9 NÄRBILD Randall Arauz – hajförsvararen. 10 UTBLICK Guider för etiskt resande. 11 SPANAT Hetast just nu. 12 I SÄSONG Japansk spa-upplevelse 14 TEKNISKT Båtliv utan utsläpp. 17 DESTINATION Bryssel. 18 DESIGNAT Boende med flyt. 20 VÄNNER Unika erbjudanden till dig som prenumererar. 45 SÅ FUNKAR DET Så renar musslorna havet. 56 SMAKRIKT Havsrecept utan fisk, nyheter i mathyllan och ekorekokollen. 63 SUNT Berikande alger. 66 MODE Vattenslukande kläder och Anna-Lenas mode. 71 KULTURELLT Hallå där Faythe Levine, filmer om livet i havet, tillväxtkritik på svenska. 79 REDAKTIONEN I huvudet på redaktionen, bloggat och nättips. 81 på plats Göteborgspriset för hållbar utveckling 82 D.I.Y Underbara Claras bästa städtips. 83 Å ANDRA SIDAN Hur miljösmart är odlad fisk? 85 TILLTÄNKT Mattias Hagberg om den moderna massutrotningen, Isabella Lövin om att ta ansvar för haven.

40 Musselmannen Dykaren och filmaren Michael Palmgren vill få oss att förstå vilken otrolig outnyttjad resurs som musslor är – till att rena havet, till att föda människor och djur och som råvara till biogasproduktion. Text Catarina Rolfsdotter-Jansson Foto Michael Palmgren

22

46 Planeten kartlagd Ett av de mest konkreta resultaten av klimatförhandlingarna i Cancún förra året var Googles nya verktyg Earth Engine som hjälper oss att se vad som händer med resurserna på jorden. Men nya möjligheter innebär också nya farhågor. Text Johanna Stål

22 Politisk posterboy Favorittippad som nytt språkrör för Miljöpartiet, ofta kallad ett politiskt geni och författare till två böcker. Gustaf Fridolin är bara 28 år gammal men innehar ett CV som en 50-åring. Text Ingemar Gustafsson Foto Johanna Hedborg

50 Tillbaka till framtiden Sommaren 2010 var sjömannen Carl Potvin Johansson med på en annorlunda skuta som fraktar varor med endast vinden som motor. Med egna ord berättar han om lugnet och stormen på havet. Text & foto Carl Potvin Johansson

26 Bättre bit för bit

56 Allt utom fisk

Den globala boomen för sushi sker på en bekostnad av havets fiskebestånd. Camino har hittat lösningarna för hur sushibranschen kan rädda sig från sig själv.

Medan vi låter fisken i haven återhämta sig finns det gott om andra läckerhet att ta vara på under ytan. Men det gäller att hålla koll på fångstmetoderna.

Text Tobias Jansson & Caroline Petersson Foto Kristen Policy

text Ingemar Gustafsson Recept & foto Svensk Fisk

om camino

Foto Johanna Hedborg Stylist Tammie Söderberg Make-up & hår Rebecka Ray Skjorta Emma & Malena Scarf Privat

Gustav Fridolin blev Sveriges yngste riksdagsledamot någonsin då han valdes in efter valet 2002, 19 år gammal. Efter ett uppehåll är han tillbaka i riksdagen efter valet 2010 och kandiderar nu till posten som nytt språkrör för Miljöpartiet.

CAMINO 21 camino magasin CAMINO MAGASIN House of Win-Win Tredje långgatan 13B 41303 GÖTEBORG

INSPIRATION FÖR SMARTARE LIVSSTIL Det går att förena ett medvetet tänkande med det goda i livet. Camino visar möjligheterna till en livsstil som både du och din omvärld tjänar på, genom inspiration och reflektion. Camino är ett magasin för människor som bryr sig men inte vill göra avkall på kvalitet.

Chefredaktör Johanna Stål js johanna@caminomagasin.se AD & ANSVARIG UTGIVARE Tobias Jansson toj tobias@caminomagasin.se vän- & marknadsansvarig Caroline Petersson cp caroline@caminomagasin.se

FÖRETAGET

redaktör/WEBB INGEMAR GUSTAFSSON ig ingemar@caminomagasin.se moderedaktör emma häggström eh mode@caminomagasin.se

Bakom Camino står Getaware ekonomisk förening, ett företag som syftar till att inspirera människor, företag och organisationer till att göra mer hållbara val. Magasinet finansieras genom Caminos vänner och annonsörer samt av prenumerationer och lösnummerförsäljning.

Skribenter Ingemar Gustafsson, Mattias Hagberg, Emma Häggström, Tobias Jansson, Isabella Lövin, Caroline Petersson, Carl Potvin Johansson, Catarina Rolfsdotter-Jansson, Johanna Stål Fotografer Johanna Hedborg, Tobias Jansson, Carl Potvin Johansson, kristen policy

ANNONSPOLICY

grafisk formgivare Oskar Schmidt

För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

stylist Tammie Söderberg Korrektur Mats Andersson TRYCK & REPRO Zetterqvist tryckeri

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanen-certifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,­ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell Ballou kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

Papper Omslag Multioffset 250g Inlaga Cyclus Print 90g webb Ingemar Gustafsson ingemar@caminomagasin.se annonsbokning Åsa Sommar asa@adviser.se 0705087773 camino KOMMUNIKATION Tobias Jansson tobias@caminomagasin.se Distribution Interpress Nätverkstan kultur i väst Prenumeration www.caminomagasin.se/prenumerera 295 kr för 5 nummer (inom Sverige) 65 kr/kvartal med autogiro 495 kr för 5 nummer (stöd och institutionspris) Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@natverkstan.net, 0317439905 Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av getaware ekonomisk förening

HEJ MEDARBETARE!

… är journalist sedan snart 25 år, de senaste 15 som frilans. Hennes fokus är hållbar utveckling, med livsstil som specialområde. Skriver även böcker (är uppe i åtta), föreläser och modererar konferenser. Undervisar i yoga – hållbarhet på det personliga planet och älskar att cykla i hemstaden Malmö. I detta nummer har gjort en djupdykning bland musslor i Lomma.

Foto Karin Oddner

Catarina Rolfsdotter-Jansson

ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning

ledare

camino 21

”

Storfilmer har skakat liv även i den mest inbitne omega-jägare SMUTSIGT UNDER YTAN

26 40 Johannas lästips Jag är ingen sushifantast, men att det är populärt bland mina vänner har jag inte missat. Läs Caminos djupdykning i ämnet i detta nummer. Att musslor är ett miljösmart alternativ känner vi till. Men exakt hur det fungerar när musslorna renar haven får vi reda på i Så funkar det.

det har surrats en hel del om fisk den senaste tiden. Storfilmer som Oceans på bio och skrämmande dokumentärer som Fiske till döds på tv har skakat liv även i den mest inbitne omega-jägare. Över en finmiddag med vänner hörde jag en vän deklarera att han minsann inte äter lax längre, för det går åt minst tre kilo matfisk till att föda upp ett kilo lax. Någon annan har helt slutat äta allt från havet och en tredje har blivit en riktig musselknaprare – eftersom musslor är havens reningsverk och bidrar till ett friskare hav. Och det här med sushis popularitet… Visserligen hör man nu att dumplings är den "nya sushin", som serveras flitigt på Stockholms innekrogar. Men vad har då sushin blivit, mainstream som pizzan kanske? Det som håller på att hända med haven är så otrevligt att det är svårt att blunda för det. Världens fiskeflotta är dubbelt så stor som haven klarar av. Västländerna plundrar Afrika på fisk, bland annat eftersom vi i norr fått dille på kapslar med fiskleverolja. I Norge odlas det lax, så trångt att fiskarna inte utvecklar fenor ordenligt. Längst Chiles kust håller laxindustrin på att kollapsa delvis på grund av sjukdomar som gjort att fiskarna pumpats fulla av antibiotika, men också för att haven runt om skrapats tomma på matfisk. Precis som det rosa guldet, laxen, för några år sedan klev ner från finrummen in i var svensks kök, har hajfenssoppan, vars framtagning är en av de grymmaste i fiskets historia, blivit allt mer efterfrågad i Kina. Samtidigt ser vi på nyheterna att människor blivit attackerade av hajar i Sharm-el-Sheikh. Hajar som blir matade för att komma nära, så att turister ska kunna simma i bur bredvid dem. Den stackars hajen som helst vill fortsätta vara havets konung, tvingas leka med oss människor när haven fiskas ut på föda.

7

Men vi accepterar inte att leka på lika villkor. Jag har under hösten lärt känna den man som vi i detta nummer porträtterar i vår närbild: Randall Arauz. En man som kämpar mot den grymma hajfensfiskningen. Där hajars fenor huggs av och resten av hajen slängs ner i havet igen. Kroppen är inget värd, fenorna är värda guld. Läs hans historia och om kampen för sushins existensberättigande i detta nummer av Camino. Vi har också träffat en av miljövärldens möjliga framtida ledare, Gustav Fridolin, nominerad som ett av Miljöpartiets nya språkrör. Dessutom bjuder vi på recept från den gröna listan, det vill säga det från havet som du kan äta utan dåligt samvete. Vi går också på djupet bland musselodlingar och funderar över varför de är så bra egentligen. I nya, lite tjockare Camino får du matigare reportage, lite längre intervjuer, men också fler korta sidor för dig som har ont om tid. Vi hoppas du gillar våra förändringar och ser fram emot att höra dina kommentarer eller önskningar inför 2011.

Johanna Stål Chefredaktör

inskickat

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Rut.

Skriv & vinn ION! en prenumerat

Orkar inte med fördjupning Romantiserande om alkohol Billigare e-prenumeration! fråga Hej, Vi brukar köpa Camino i lösnummer lite nu och då och gillar verkligen tidningen. När jag nu går in för att kolla på prenumerationer ser jag att ni har en e-prenumeration. Något som förstås måste vara en självklarhet för en miljömedveten tidning. Däremot ställer jag mig frågande inför prissättningen. För mig som konsument finns ju inget incitament att köpa en e-prenumeration när priset i stort sett är detsamma för e-prenumeration och papperstidning. Hur tänker ni här? johan

Hej Johan. Det kostar 50 kronor mindre med en e-prenumeration vilket innebär 10 kronor mindre per nummer. Detta motsvarar ungefär tryckkostnaden för ett enskilt nummer. Om e-magasin skall kunna bli ett seriöst alternativ till papperstidningen på sikt måste de också vara ekonomiskt hållbara att producera. Om vi vänjer oss att betala för lite för digitala medier når vi aldrig dit. Den stora kostnaden för ett nummer är arbetstiden, vilken är detsamma oavsett om tidningen trycks eller inte. Dessutom krävs det ett ganska stort antal e-prenumeranter för att vi ska kunna minska ner på den tryckta upplagan. cp

kritik I nr 19 av Camino så kan man på sid 65 under vinjetten "Sunt" läsa om utbudet av Fairtrade-frukt i Sverige. Under rubriken "Vindruvor" tas till min stora förvåning certifierat vin upp. Jag tycker inte att vin platsar, till skillnad från de exempel där ni tar upp juice. Jag skulle gärna se att ni problematiserar detta med hur "solidariskt" det egentligen är med vin, om man har i åtanke det enorma utvecklingshinder i framförallt fattiga länder som alkohol faktiskt utgör. I en krönika i samma nummer glorifieras till och med alkoholkonsumtionen i beskrivelsen av att "var ute och tog en öl". Jag tycker att det vore kul om ni på tidningen höll er lika kritiska till samhällets alkoholnorm som till miljöfrågor. Alkohol är ju också en rättvisefråga. gabriella

Hej Gabriella! Alkohol är en fråga som folk hör av sig till oss om lite då och då. Tidigare har vi fått kritik för att vi tillåter alkoholreklam. I artikeln om frukt som jag själv författade nämndes Fairtrade-vin i förbifarten eftersom det har funnits längre på marknaden än druvor. Ur hållbarhetsperspektiv är det ett bättre alternativ än konventionellt vin, om man väljer att dricka vin. Vad gäller Ingemars krönika så är det en naturlig del av hans (och många andras) vardag att ibland ta sig en öl. Det är inget vi anser att vi behöver censurera. cp

8

kommentar Har med bävan läst att ni tänker ge mer fördjupning i Camino. Jag hoppas verkligen inte ni tummar på era mer tillgängliga delar. Något annat orkar jag för det mesta faktiskt inte! Med barn och jobb är det många dagar i bästa fall en kvart/halvtimme över för egen tid och då lockar inte en fördjupningsartikel, möjligen lite blädder, men i alla fall om ett viktigt område i en viktig tidning. Jag skulle önska att ni hade mer av familjeperspektiv och de vardagliga problem man stöter på där. Hur lagar man till exempel alla kläder som jämt går sönder och hur i h-vete hanterar man alla dessa vedervärdiga leksaker som letar sig in, trots ambitionen att det inte ska hända. rut

Hejsan Rut och tack för dina synpunkter. Jag tror inte du behöver vara orolig. Magasinet genomgår just nu en utvecklingsprocess men vi förändrar inte konceptet i grunden. Camino är och kommer fortsätta att vara ett magasin med mycket tilltalande bilder och kortare texter som är enkelt att ta till sig. Bland annat inför vi två nya ensidesgrejer ”I säsong” och ”Så funkar det”, som passar för snabbläsning. Däremot jobbar vi på att få in mer djup och reflektion i de längre artiklarna och att spetsa till innehållet rent allmänt. Tack för tips angående mer familjeperspektiv och vardagliga problem. Vi misstänker att även lite mer av denna vara kan dyka upp framöver. cp

Han var biologen och miljöaktivisten som studerade havssköldpaddor, när en vän en dag visade upp smygfilmningar från en fiskebåt. Filmerna visade mängder av hajar, vars fenor höggs av och där kropparna sedan dumpades i havet. Randall Arauz satte därefter en hel värld av hajfensfiskare i gungning.  Text Johanna Stål Foto Tobias Jansson Vad gjorde du när du upptäckte hajfens­ industrins mörka sida? – Året var 1997. Vi såg på min kompis videoinspelningar hur havssköldpaddor och sjölejon fångas i näten, hur hajar fångas, fenorna skärs av och kroppen kastas ner i havet igen. Då visste jag ingenting om hajar, men jag tog snabbt reda på hur det stod till. Det är ett allvarligt ekosystemproblem. Över hundra miljoner hajar fiskas varje år bara för fenornas skull. Populationen har minskat med 90 procent. Samma år startade jag organisationen Pretoma. Vi har lyckats bli politiskt framgångsrika i Costa Rica där vi använder två vapen: den bästa vetenskapen och lagen. När vi visade våra chockerande hajfensbilder på tv vilket fick vi människor att bli mer sympatiskt inställda

”

Över hundra miljoner hajar fiskas varje år bara för fenornas skull

till hajar och vi lyckades få igenom en lag som säger att fiskarna måste anlända till hamnen med hajarnas fenor kvar på kroppen. Det fungerade okej i ett år, sedan såg vi att lagen inte följdes. Vi tog det till rättegång, och efter tre instanser fick vi rätt. Det tog oss nästan fyra år. Förändring kommer inte snabbt, det krävs ihärdigt arbete. Lagen har gått igenom i andra länder också, men många försöker få igenom lagar som är lättare att kringgå. Det är viktigt att de här frågorna får internationell uppmärksamhet för att pressa på länderna att införa effektiva lagar. Det måste fiskas färre hajar. I Kina är det status att bjuda på hajfenssoppa bland annat då det felaktigt påstås förbättra potensen. Och när kineserna får mer pengar blir det större efterfrågan.

9

Varför är hajar så viktiga för ekosystemet? – Hajar har kontroll på de djur som är under dem i kedjan. På östkusten i USA fanns tidigare pilgrimsmusselodling, men på 80-talet kom hajfensindustrin dit. Nu finns inga hajar kvar som äter rockor, därför har rockorna tagit över helt och ätit upp alla pilgrimsmusslor. En väldigt gammal fisketradition har därmed försvunnit. Randall Arauz är costarican och ordförande för organisationen Pretoma, som forskar, stöttar hållbart fiske och skyddar havsmiljön. I november 2010 tilldelades han Göteborgspriset för hållbar utveckling ihop med nordamerikanske oceanografen Ken Sherman. Pretoma.org

närbild

HAJFÖRSVARAREN

utblick

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

resebibel för nya tider Om det är något vi ogärna ger upp för miljöns skull så är det vårt resande. Men en medveten resenär är ofta en framtidsvänlig resenär. Nya guideböckerna Green Earth Guide hjälper dig ett steg på vägen.  Text johanna stål många som reser mycket till olika platser på jorden är, kanske av förklarliga skäl, medvetna om globala frågor. Kanske är det därför som ansvarsfullt resande varit på tapeten under de senaste åren. Backpackerbibeln Lonely Planet har infört sektioner om grönt resande och gav för några år sedan ut boken Code Green – en bok med ett urval av deras bästa ekotips. Även boken The Ethical Travel Guide från brittiska Tourism Concern och den svenska boken Välkommen till Paradiset av Jennie Dielemans, tar upp frågan om ansvarsfullt resande. Men några helt gröna resehandböcker har jag inte sett till förrän nu. Green Earth Guide är en serie resehandböcker för medvetna resenärer. Tre böcker finns i dagsläget – en guide till Frankrike, en till Spanien och en till Schweiz. Dessutom finns en blogg där man kan följa med på ekoresor huvudsakligen runt i Europa. ”Det är möjligt att resa miljömedvetet och ekonomiskt, göra val som många av oss gör där hemma – äta ekologiskt och lokal mat från naturliga matbutiker och lokala gårdar, välja att resa kommunalt och gå mycket, ha med sig en bunt tygkassar för att shoppa, och leta reda på second hand-butiker och marknader”, skriver Dorian Yates, bloggens grundare och böckernas författare. Mycket ligger i planeringen. Kolla in bloggar, webbsidor och böcker för att hitta de bästa ekorestaurangerna, hotellen och hur du kan transportera dig. Se till att ha gott om tid, då hinner du uppleva så mycket mer och kan resa både lokalt och miljövänligare. Guider till hållbart resande Caminomagasin.se/nyheter/destination Travelingnaturally.blogspot.com Ethicaltraveler.org Travel.nationalgeographic.com/travel/ sustainable/ responsibletravel.com Schystresande.se Hallbarturism.com

10

spanat

foto karl heinz-Hernried

Män som vill hitta sig själva flyr till skogen och kvinnor föder barn, skriver Ann Heberlein.

foto hi_loser / CC

foto johanna stål

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

foto Cote / CC

Utställningen "Sopor" på Nordiska Museet vill väcka känslor.

Just nu Talas det om…

Vi har snackat om Peak Oil, nu är det dags att börja tänka på Peak Coal.

3000 gånger större är energin som transporteras till oss med Golfströmmen än vad alla de svenska kärnkraftverken tillverkar tillsammans. Källa: Planeten havet av Stefan Edman

… den pågående babyboomen i Sverige. Ann Heberlein skriver att kvinnor som vill "hitta sig själva" föder barn, medan män flyr till skogen eller tar till spriten. För Dagens Nyheter skriver etikforskaren Ann om de män, som likt Thoreau, flyr samhället för att bo i en stuga i skogen. Eller som söker sig bort från allt, likt Christopher McCandless i filmen Into the Wild. Trots att extremt barnafödande eller en flykt ut i skogen kan vara det mest samhällskritiska västerländska människor kan göra idag menar Ann att ingetdera har någon större samhällsförändrande kraft. Vad tror du? … peak coal. Jo, det kan vara jobbigt nog med vetskapen om peak oil. Men nu när allt mer kunniga personer varnar för att kolet håller på att ta slut är det svårt att förneka det. I tidningen Nature spår Richard Heinberg och David Fridley från Post Carbon Institute att peak coal nås om cirka tio år, medan svenska forskaren Kjell Aleklett tror på mellan tio och trettio år. Wall Street Journal skriver att kineserna börjat oroa sig för sina sinande reserver. Kanske detta kan bli ett argument för koljätteländerna att börja engagera sig mer i miljöfrågor?

11

… energieffektiviseringen i byggprocesser går i snigelfart. I en debattartikel i Ny Teknik skriver bland annat professor Lars J Nilsson att det visst finns vissa fastighetsbolag som arbetar på bra, men generellt sett går det alldeles för långsamt. I dag finns krav på energibesparingar i nybyggnationer. Men han föreslår regler för att även gamla bostäder som renoveras måste ha energisparkrav på sig. Bostäder och lokaler står för 35 procent av Sveriges totala energianvändning. Det finns potential att sänka detta betydligt, vilket skulle leda till win-win för alla inblandade parter. Att byta glödlampor är inte tillräckligt. … sopor eller inte. Höstens uppmärksammade dokumentär Taste the Waste, med bland annat tyska dumpster divers i huvudrollen, kommer inom kort. Likaså blev Caminos kortdokumentär om containerdykaren Carl en tittarfavorit. På Nordiska museet pågår nu utställningen Sopor, en känsloladdad utställning om vad sopor är och vad vi känner inför dem – nostalgi, minnen, motvilja… Och i Caminos redaktion skrivs det just nu på en bok om design och sopor. Mycket skräpkultur just nu.

i säsong

NJUTNING PÅ JAPANSKA

När mörkret ligger som ett täcke över landet och energin sipprat bort är det härligt att ge sig in till de varma källorna och lugnet på Yasuragi. Johanna Stål har besökt en av Sveriges populäraste spa-anläggningar och berättar om en upplevelse i total njutning.  Text Johanna Stål

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

Så fort vi kommer innanför dörrarna slås vi av en rofylld känsla som landar någonstans nere i maggropen. Vi möts av en värd som berättar om spa-anläggningen, om tider och saker att tänka på. Sedan checkar vi in och påbörjar en visit i världsklass. Yasuragi Hasseludden i Stockholm är ett japanskt spa. Här kan man besöka en japansk trädgård, gå minikurser i Zen-meditation och Tai Chi eller bada i de varma baden. En traditionell japansk tvagningsritual rekommenderas starkt. Yasuragi har ett vattenreningssystem som återanvänder varmvattnet i badvattnet och minskar därigenom energianvändningen. Dessutom har ett nytt reningssystem gjort att kloranvändningen minskats till hälften. Till middag besöker vi Teppanyaki­restaurangen, där vi placeras runt ett bord ihop med några pratglada främlingar, alla iklädda Yukata (bomullsrock som alla gäster tilldelas). En femrättersmeny lagas till på hällen i mitten av bordet, av en pigg kock som berättar om olika traditioner och tillagningsmetoder i det japanska köket. Det börjar med

13

en Katsuryoku-sallad, en fräsch sallad som badar i sesamfrön och soja. Därefter väljer man fritt mellan tre olika rätter. Min huvudrätt är vegetariska dumplings. Riktigt häftiga smaker som jag är ovan vid, men som sprider sig som ett gott lugn i magen. Ett bra betyg på en restaurang – jag är inte sugen på något sött efteråt. Svanen-certifierade Helt ekologisk frukost Värms upp med bergvärme och förnybar energi Ovanligt hjälpsam personal Det tar en timme och två byten för att åka kollektivt från Stockholms central Februari är en perfekt månad att boka upp sig på ett spa. När Reseguiden.se i november 2010 lät sina läsare rösta på Skandinaviens bästa spa kom Yasuragi Hasseludden på andra plats, efter Selma Spa i Sunne.

tekniskt

Redaktör Ingemar gustafson ingemar@caminomagasin.se

7

fossilfritt flyt

Vi kikar på nästa generations fartyg och båtar. Futuristiska koncept för smartare transport av både människor och varor, men också mer jordnära alternativ som redan nu möjliggör båtliv utan utsläpp.  Text ingemar gustafsson 3

1

foto greenwave

1 Roiro 55

3 Greenwave 515 ESR

Denna svensktillverkade eldrivna fritidsbåt hette tidigare Whisper 55. Levereras med två till fyra blybatterier eller med litiumbatterier. Dessa laddas av de inbyggda solcellerna eller genom en vanlig kontakt från land. Båten har en inombordsmotor på 3,0 kW, vilket ger en maxfart på 9 knop med 1 person, eller 7,5 knop med tre personer. Kan även drivas med utombordsmotor. Prisuppgift saknas

En smäcker elbåt med ett skrov som liknar en blandning mellan en segelbåt och gamla 1920-talsbåtar. Längst bak finns en badbrygga och som tillval finns ett soltak innehållandes solpaneler. Fem soliga dagar ger tre-fyra timmars drifttid. Maxfarten är fem knop, och drifttiden ska vara cirka sju timmar vid fyra knop. Cirkapris: 88 750 DKK Greenwave.nu

Roiro.se

2

2 Cruise 2,0 R

4 Hornblower Hybrid

Dessa nya kraftfulla eldrivna utombordare visar på prestanda som kan utmana bensinmotorn på allvar. Detta är tyska företaget Torqeedos starkaste variant på 48 V vilket motsvarar en bensinmotor med kraft på 9,9 hk. De har även mindre kraftiga varianter från 11 000 kr. Cirkapris: 28 995 kr

Världens första hybridfärja som tar sig fram med hjälp av vätedrivna bränsleceller och tar hjälp av solpaneler, vindkraftverk och en snål dieselmotor. Tanken är att den ska transportera upp till 600 passagerare mellan New York City till bland annat frihetsgudinnan och Ellis Island. Denna version är ännu inte i bruk, men en mindre variant går dagligen i San Francisco.

Torqeedo.com

respectourplanet.typepad.com

14

7 Tûranor PlanetSolar

8 Aquatanker

”Världens största soldrivna båt” är just nu på väg jorden runt enbart av solkraft, med en maxfart på 14 knop. Katamaranen är täckt med 530 kvadratmeter solpaneler, har litiumjonbatterier, och fanns bland annat med på FN:s klimatmöte i Cancún i Mexiko.

Det kinesiska företaget COSCO vill bli först i världen med att installera avancerade solsegel på ett fraktfartyg. Tekniken kommer från det australiensiska företaget Solar Sailor och går ut på att trettio meter höga hårda segel fullproppade med solceller fälls upp och hjälper båten framåt. En dator räknar ut den optimala vinkeln för seglen som ska ge en bränsle- och utsläppsbesparing på 20-40 procent.

Planetsolar.org

Solarsailor.com

8

5

5 Jens 28

6 Volitan

En av Sveriges första hybridmotorbåtar. Går att få med tre motoralternativ: enbart med dieselmotor, en hybrid där dieseln arbetar tillsammans med en mindre elmotor, eller helt eldriven. Enligt tillverkarna ska den gå bra i sjön även vid låga hastigheter, vilket är ovanligt för den här typen av båtar. Cirkapris: 1 245 000 kr i sitt grundutförande

Nej detta är inte en X-wing starfighter från Star Wars-filmerna. Det är en konceptbåt från turkiska designbyrån Designnobis, där de stora solpanelbeklädda vingarna även fungerar som hårda segel. Skrovet av kolfiber och båtens flexibla utformning ska underlätta för de två elmotorerna. designnobis.com

Jens28.se 6

4

15

Öka mångfalden – bli KRAV-supporter! KRAV tillåter inte användning av kemiska bekämpningsmedel.

DU FÅR MER

Det ger mer surr i gräset, en större biologisk mångfald. Du, vi – alla vinner på det. Vi får friskare djur och ett rikare växtliv och slipper utsättas för giftrester i vattnet vi dricker och maten vi äter. Dessutom slipper KRAV-lantbrukare utsättas för allvarliga hälsorisker.

– Alla behövs, alla är viktiga. Med biologisk mångfald

Illustration: Anna Dormer Volgsten

blir naturen stark och uthållig.

Bli en i gänget, bli KRAV supporter – www.krav.se/krav-supporter

destination

Redaktör tobias jansson tobias@caminomagasin.se

Destination: bryssel

Staden kryllar av slow food-festivaler, etiska turistsalonger och gröna musikfestivaler och har självrådiga innerstadsdelar av klassiskt europeiskt snitt.  Text Ingemar Gustafsson Foto Tobias Jansson

Det oväntade i taket

Serie-Aha

Långsam mat och öl

Föreställ dig den största, kufigaste, och mest proppfyllda second hand-affär du har varit inne i, multiplicera med tio och du har Stefantiek. Inne i den näst största av de tre begagnataffärerna med samma namn i Brysselområdet (på gatan Kapellmarkt) känns det som att kliva in i en saga, en slags blandning av Skrotnisse och hans vänner och Kalle och chokladfabriken. Här finns allt från stora tivoli-karuseller till gamla cyklar, skyltar och mässingslampor i travar. Ett nöjesfält, en ren njutning för den prylromantiske. Blaesstraat 63

Flanerandes på gatorna i Bryssel slår det mig vilken förhållandevis fattig seriekultur vi har i Sverige. Här är det andra bullar, i Tintins födelsestad finns ett flertal bokhandlare med serier som specialitet, till och med ett flertal begagnatbutiker. Här finns seriemuseet Centre Belge de la Bande Dessiné (CBBD), men bara genom att strosa längs Boulevard Anspach finns möjligheter till en annorlunda upplevelse, där affären Brüsel ger störst mångsidighet. Trots ett svalt förhandsintresse charmas jag av estetiken så mycket att jag får med mig hem två coffee table-böcker om digital konst.

I samma område som Stefantiek ligger slow food-haket Soul. Restaurangens motto ”Food for thought” innebär inte bara hälso- och ekotänk, här är atmosfären familjär och stresslös, och maten omtänksamt tillagad. Basilikasallad med keso och melon till förrätt, en potatiscurry med mastiga kikärtor till huvudrätt. Till detta inmundigas såklart belgarnas specialitet: öl, en Blanche de Hainaut, från närliggande regionen. Bryssel är ett mecka för den långsamma medvetna maten, med årligt återkommande slow-foodfestival och livskraftiga stadsdelar som förenklar en lokal livsstil.

Mechelsesteenweg 333b

Boulevard Anspach 100

20 Rue De La Samaritaine

Stefantiek.com

Brusel.com

Soulresto.com

Kapellemarkt 6

NER FLER DESTINATIO IN .SE/destination AS AG M O IN M PÅ CA

Till Bryssel utan flyg

Kolla in Brusselsmania.com för mer av stadens ekorekoutbud.

Hit tar man sig enklast med bussföretaget Eurolines som trafikerar bland annat sträckan Göteborg-Bryssel utan byten. Vi betalade 1969 kronor per person tur och retur.

17

Eurolines.se

designat

vattenbyggen I en värld med ständigt ökande översvämningar finns det anledning att titta på nya typer av boendeformer, kanske flytande ovanpå vattnet. Det japanska företaget Shimizu och det svenska bostadsbolaget KBAB är två aktörer som sett behovet och utvecklat sina vattenplaner.  Text johanna stål

The Botanical City Concept fokuserar på lyckliga invånare och anvancerad teknologi.

Stad med flyt Tänk en framtid där vi får allt mer översvämningar och mindre mark att bo på. Var ska vi då leva? Det japanska ingenjörsföretaget Shimizu Corporation har ritat en flytande ö med plats för 50 000 invånare. The Botanical City Concept är format som en näckros och idén är att leva i harmoni med naturen, i ett hälsosamt, kulturellt, högteknologiskt, självförsörjande stadssystem som är koldioxidnegativt och som dessutom tillvaratar plastbergen som flyter i vattnen och omvandlar dem till energi. Tekniken som skulle behövas för att bygga

denna kilometerhöga ö finns redan, hävdar ingenjörer och ekonomer. Shimizu vill bygga öarna runt ekvatorn, där temperaturen är behaglig. Stadens byggs på höjden och håller en temperatur på runt 26-28 grader året om. Det viktiga i staden är ”lycko-index”, snarare än BNP och med fina stränder och fiskerika laguner ges mycket plats till rekreation och njutning. Trots att staden är ett högteknologiskt bygge, ligger ändå fokus på odling, skogar och biodiversitet, samt på återvinning och självförsörjning av mat och energi. Shimz.co.jp

18

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

Sjögången i Vänern är platsen för de nya flytande, LEED-certifierade husen.

Miljöhus i Vänern I juni 2010 satte byggandet igång på Sjögången i Vänern utanför Karlstad. Bostäderna är de första i landet som certifieras enligt den internationella LEED-standarden. Det innebär bland annat att bostäderna har väldigt låg energiförbrukning, är välisolerade och byggda med miljömässigt bättre material än vad som annars är standard. Varje lägenhet har individuell mätning av el och vatten och du betalar för att använda den gemensamma tvättstugan. Bashyran är därmed lägre och du betalar bara för din egen förbrukning. Baserat på Karlstads bostadsbolags tidigare erfarenheter minskar detta vatten- och energianvändningen betydligt. I den första etapp som byggts ligger husen fortfarande på land. Men en senare etapp kommer bestå av tolv flytande etagelägenheter på egna bryggor. Det finns många miljöfördelar med att ha bostäder på vatten. Bland annat kommer grönytor och rabatter att vattnas direkt från sjön. De flytande lägenheterna blir heller inte så utsatta vid en eventuell nivåökning av Vänerns vatten. Kbab.se

19

Fler erbjudanden från Caminovännerna och information om hur du tar del av dessa finns på caminomagasin.se/erbjudanden

vännerna INREDNING & DESIGN

HÄLSA & SKÖNHEt

a better option bag WWW.abob.se

ANNEMARIE BÖRLIND WWW.BORLIND.INFO

africa now WWW.africanow.se

BERGAMOTT WWW.BERGAMOTT.SE

av jord WWW.avjord.se

clearlife WWW.clearlife.SE

hållbar inredning

WWW.hallbarinredning.se

DERMANORd WWW.DERMANORD.SE

emosa WWW.emosa .SE

gröna boden www.gronaboden.se

grön interiör WWW.groninterior.SE

i+m naturkosmetik WWW.im-natur.se   l:a bruket WWW.lillabruket.se

IM fair trade WWW.imfairtrade.se unnamei eco living WWW.unnamei.com

lisen organics

watabaraN WWW.watabaran.se

menskoppen  WWW.menskoppen.SE

KLÄDER & TEXTIL

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE

www.lisenorganics.com

af skea www.afskea .se

raw food by erica

Art & eco WWW.Artandeco.SE

ray hair  rebecka _ray@hotmail. com

ASTRIDGOESORGANIC WWW. ASTRIDGOESORGANIC. COM Bambubutiken  WWW.Bambubutiken.SE bazca  WWW.bazca .SE EKELUND LINNEVÄVERI WWW.LINNEVAVERIET.SE emmaus björkå WWW.emmausbjorka .SE ETISKTMODE.SE WWW.ETISKTMODE.SE FAIR MONKEY WWW.FAIRMONKEY.SE green darlings WWW.greendarlings.se klättermusen WWW.klattermusen.SE JANE WIKSTRÖM WWW.JANEWIKSTROM. COM

MERANTER

För att ta del av våra erbjudanden använder du den prenumerantkod som finns tryckt på baksidan av din tidning. Koden består alltid av ett ORD och ska inte förväxlas med ditt kundnummer på sex siffror. Koden använder du vid kontakt med företaget som du beställer produkten/tjänsten ifrån. Prenumerantkoden gäller också vid inloggning till vårt e-magasin på www.caminomagasin.se/inloggning Fler erbjudanden finns på www.caminomagasin.se/erbjudanden

SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE turkos naturkosmetik WWW.turkos.nu utan kemikalier www.utankemikalier.se valleberga örtprodukter WWW.valleberga ortprodukter.se ÖRTABACKEN WWW.ORTABACKEN.SE BARN & föräldrar alvina förlag WWW.alvinaforlag.se bälla-boo WWW.balla-boo.com bonkeli mini www.bonkelidesign.se

ekologiska t-shirts WWW. ekologiskatshirts.se

little bloom www.littlebloom.se

växbo lin www.vaxbolin.se

TILL PRENU

rosenserien WWW.rosenserien.com

imse vimse  WWW.imsevimse.SE

uma bazaar WWW.umabazaar.se

vt i s u l ex

www.rawfoodbyerica.se

MY SPIRIT WWW.MYSPIRIT.SE

REKOFABRIKEN WWW.REKOFABRIKEN.SE

Som prenumerant har du tillgång till nya förmånliga erbjudanden från Caminovännerna.

NATURE KIDS WWW.NATUREKIDS.SE Piecemeal WWW.piecemeal.se sture & lisa WWW.stureolisa .se titta titta WWW.titta-titta ,.se zoolidare WWW.zoolidare.com

Köp 4 betala för 3 Med en snygg återanvändbar och återvinningsbar shoppingväska från A Better Option Bag kan du säga nej till butikernas engångskassar. Väskan finns i tre olika modeller: Pouch Potato som bäst bärs i handen, axelväskan Boulder Shoulder och Big Bob som rymmer hur mycket som helst. Abob bjuder på den billigaste när du handlar fyra stycken. shop.abob.se

20

Annons MAT & DRYCK chezmadame www.chezmadame.se

halva priset

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA .SE

Nu kan du köpa den globala kalendern från Watabaran för endast 100 kr (ord pris 200 kr). Kalendern tillverkas av återvunnen papper i Nepal med en pärm av tyg. På varje uppslag finns ett nepalesiskt ordspråk och som kuriosa är Nepalesiska högtider utmärkta i kalendern tillsammans med de svenska. Erbjudandet gäller så länge lagret räcker.

domstein www.domstein.se

watabaran.se

helsa på WWW.helsapa .se

eguale WWW.SAckeus.se gryningen WWW.gryningen.eu

framtidens mat WWW.framtidensmat.se Kooperativ handel fram WWW.framekolivs.se KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA .SE mighty leaf WWW.mightyleaf.se PALLADIUM BAR WWW.MATODRYCK.SE sjölunda gård WWW.sjolundagard.se sva marga matlagningskurser WWW.lagagodmat.se v-sell ekologiska produkter WWW.vsell.se yuko ono sthlm WWW.yukoono.se EKONOMI & AFFÄREr EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE JAK MEDLEMSBANK WWW.JAK.SE

100 kr rabatt

U&W (YOU&WE) WWW.UWAB.SE

Ges vid ditt första köp av en matkasse från Framtidens Mat. Matkassen komponeras av kostrådgivare tillsammans med enkla recept och levereras direkt hem till dig. Råvarorna är ekologiskt odlade och närproducerade. framtidensmat.se

en lagom dos grönt WWW.enlagomdosgront.se DIAKONIA WWW.DIAKONIA .SE fairtrade WWW.fairtrade.SE föreningen sofia WWW.foreningensofia .org Järna kommunikation WWW.jarnakommunikation.SE konsumentföreningen norrort www.coop.se/norrort KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE KONSUMENTFÖRENINGEN VÄST

WWW.KONSUMENTFORENINGENVAST.SE

KOOPERATION UTAN GRÄNSER WWW.UTANGRANSER.SE KRAV WWW.KRAV.SE Studieförbundet Vuxenskolan www.sv.se sveriges ekokommuner www.sekom.nu VÄRLDSBUTIKERNA FÖR RÄTTVIS HANDEL WWW.VARLDSBUTIKERNA .ORG BLANDAT akademiska hus www.akademiskahus.se bostadsbolaget WWW.bostadsbolaget.se

ENERGI & transport

ecool www.ecoolista .se

bixia WWW.bixia .se

ekobutiken www.ekobutiken.se

ecoride WWW.ecoride.se

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

hållbart resande WWW.smartaresor.nu

galleria 180 WWW.galleria180.se

göteborgs bilkoop

www.goteborgsbilkoop.se

HILDUR WWW.HILDUR.SE

KALMAR ENERGI WWW.KALMARENERGI.SE

indiska dofter WWW.indiskadofter.se

KRAFT & KULTUR WWW.KRAFTKULTUR.P2P.NU

ROBYGGE WWW.ROBYGGE.SE

myeco www.myeco.se

sentaku www.sentaku.se

02vindel www.02.se

sense gusto www.sensegusto.se

tranås energi WWW.tranasenergi.se

stf grövelsjön fjällstation

­KOMMUNIKATION & OPINION ASFALTBLOMMAN WWW.ASFALTBLOMMAN.SE BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION. COM ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE

21

ekocentrum  WWW.Ekocentrum.SE

WWW.svenskaturistforeningen. se/grovelsjon

ÄNGSBACKA WWW.ANGSBACKA .SE Papper & tryck SG ZETTERQVIST WWW.Sgzetterqvist.se papyrus WWW.papyrus.com

profilen

Politisk

posterboy

Lillgammal som 11-åring, kallad ”ung och arg” som 19-åring, och med ett CV som en 50-åring, som 28-åring. Nu är han favorittippad som ett av två nya språkrör för miljöpartiet. I vilken form stöptes Gustav Fridolin?  Text Ingemar Gustafsson foto johanna hedborg

– när unga människors oro för framtiden mäts, värderas klimathotet högre än den privata situationen att till exempel få jobb. Men den oron är också stor, att inte kunna flytta hemifrån, att inte kunna börja bygga ett liv och bli vuxen. Och vi som har uppnått det där är, i någon mån, oroliga för att mista det. En av Gustav Fridolins viktigaste fajter, är den mot otryggheten. Och medlet han förskriver för att bekämpa framtidsoron är det samma som målet - att möta klimatutmaningen. På väg mot intervjun vandrar jag kylspänd genom ett bitande kallt Stockholm, och när jag närmar mig lokalen där jag ska träffa Gustav kommer han gåendes utan mössa. Vi börjar kallprata (om ni ursäktar göteborgshumorn). – Fryser du inte? frågar jag. – Jo, en mössa står på inköpslistan, svarar han. – Äger du ingen mössa? undrar jag och hinner fundera på om miljöpartisten Fridolin inte är så mycket för friluftsliv. – Jo, jag har en hemma i jaktlaget i Skåne, ger han snabbt som svar på tal. Småpratet innan själva intervjun behövs. För man får lite prestationsångest när man ska möta en 28-åring som sitter i riksdagen för andra gången, har jobbat på TV4:s Kalla fakta, arbetat som folkhögskolelärare, nu kandiderar till nytt grönt språkrör och redan hunnit skriva två böcker. Den senaste Blåsta! Nedskärningsåren som formade en generation handlar om hur 90-talskrisen påverkade hans egen generation, 80-talisterna. ”Genera-

tion Narcissus” är ett av flera namn som fick etikettera denna säregna kull, samt titel på det kapitel i boken som handlar om hur den ekonomiska skalpellens härjanden drev fram en förnyad syn på just individuella bedrifter. – Ritualerna har fått en verklig renässans, hävdar Gustav och lägger fram bevisen: – Ta exemplet studenten, eller att gifta sig. Detta är i dag enorma prestationer som vissa lägger hundratusentals kronor på att manifestera. På studentplakat har jag sett texter såsom ”Skolan ni inte kom in på” och ”VG är lika med IG”. Jag måste manifestera att jag har lyckats med något. Som samhällsfenomen är det ett utslag för en oro. Tesen som Gustav Fridolin driver är att de nedskärningar som genomfördes i Sverige under den ekonomiska krisen på 1990-talet kraftigt påverkade den generation som under dessa år skulle förbereda sig för vuxenlivet. Fritidsgårdar lades ner, skolböckerna ramlade isär och klasserna växte i takt med arbetslösheten. Och den nya otryggheten skapade behov av nya berättelser. – På flera sätt handlar det om en amerikanisering. Vi är idag oerhört fascinerade av klassresan, även om vi inte använder just det begreppet längre. Titta på alla talangjakter – att gå från ingenting och bli något, framhåller Gustav. 90-talet var samtidigt en period som präglades av ett stort intåg av amerikansk populärkultur: reklam-tv, varumärkesdyrkan och success stories med Hollywood happy endings – en kulturriktning som knappast har avtagit sedan dess. Den amerikanska drömmen blev den svenska.

22

”

Höger-vänsterskalan hör industri­ samhället till

23

GUSTAV FRIDOLIN Ålder 28 Aktuell Kandiderar till språkrör för Miljöpartiet de gröna

profilen

– Det är verkligen den bilden av samhället som vi har importerat, men vad är hönan och vad är ägget? Jag tror att ursprunget åtminstone delvis är att vi idag har så stora ekonomiska klyftor, att vi får ett behov av framgångsberättelserna. Vi har ett behov av att manifestera oss och av att höra att vem som helst kan lyckas. Det blir så mycket svårare att hantera det faktum att man har mycket sämre förutsättningar när man föds i Rosengård idag än för tjugo år sedan, om vi inte får höra berättelsen om Zlatan som lyckats. Rädslan för att inte lyckas, menar Gustav, är synkron med de stora klyftorna och den sociala utslagning som följde den dåvarande krisen. Det svenska samhället fick sår som aldrig riktigt läkt. – Ett samhälle där man varje dag möter hemlösa, gör oss påminda om hur långt vi kan falla. Den rädslan blir en utslagningsfaktor i sig. I mitt jobb som folkhögskolelärare har jag mött många elever som är övertygade om att de måste ha högst betyg för att lyckas, och om de inte klarar det så rämnar det. De är övertygade om att då är det kört. Lite färskare i minnet är finanskrisen, vars sociala facit i mångt och mycket blev nittiotalets i repris. Detta fick Gustav Fridolin att gå till val år 2010 på anställningar inom vård och omsorg, och offentliga investeringar i miljonprogrammen – frågor många kanske skulle se som en klassisk ”vänsteragenda”. – Det behövs ett samhälle där klyftorna är så pass små att man inte behöver vara orolig för att falla utanför. Jämlikhet är ett relevant samhällsmål, säger Gustav bestämt, som i samma andetag skarpt påpekar att han inte vill veta av någon inplacering i höger-vänsterskalan, tankeströmningar han menar hör industrisamhället till. Att undvika höger-vänster-positionering är ibland ett populistiskt grepp från politiker, ett sätt att lättvindigt smörja båda sidor, att utnyttja väljarnas trötthet på det politiska gnabbet. Vi stannar därför kvar vid ämnet. – Högern misslyckas totalt att inse att det behövs gemensamma ansträngningar för att komma tillrätta med klimatet, man har en ideologisk ovilja att göra samhällsinvesteringar. Vänstern däremot, har svårt att se att utan kreativt företagande, inte minst ett aktivt och ansvarstagande ägande, får man inte de investeringar som behövs. Idag har vi till exempel stora pensionsfonder med väldigt litet ansvar, som bara går ut på att garantera en viss marginalavkastning. Det krävs ett aktivt ägaransvar om man ska klara en utveckling som vänder riktning, där företag lägger om stora delar av sin verksamhet till miljöteknik, istället för att bara ha en liten greenwash-del. Gustav pekar på klimatutmaningen och peak oil som bevis på de traditionella politiska inriktningarnas misslyckanden. Framtiden menar han kräver nya sätt att se på utveckling, produktion och arbete än vad som varit gynnsamt under 1900-talet.

– Vi kommer ha ett nytt ekonomiskt system inom några decennier, eftersom så stora delar av det som har gött det här ekonomiska systemet har förändrats. Vi har inte tillgång till billig olja längre, och vi har inte möjlighet att släppa ut växthusgaser. Okej, hur ser då det systemet ut, och hur mäter vi välgång där? undrar Gustav. Som politisk förebild nämner han liberalen Erik Gustaf Geijer och påpekar att Per Albin Hanssons ”folkhemmet” först var en liberal idé. När jag frågar hur många av dagens liberaler som håller kvar vid ekonomiska utjämningsidéer svarar han: – Jag vet inte, men väldigt många gröna. Jag är inte liberal, jag är grön. – Jag blir upprörd när staten hämmar människors möjlighet till kreativitet. Möjligheten för företag att startas och att växa är frågor som jag alltid slagits hårt för, det är också den bakgrund jag har. Men jag blir också upprörd när samhället inte ger människor möjligheter, som till exempel när klyftorna inom utbildningen ökar. Gustavs mamma var egenföretagaren som slet ut sig. Med Fridolins Herrekipering hemma i Vittsjö kämpade hon för att ge Gustav och syskonen en bättre framtid. ”Hon var en av dem som ville mer än vad kroppen klarade av”, berättade Gustav i sitt sommarprogram i P1. Hon fick flera blodproppar i hjärnan och hamnade tillslut i rullstol. ”För en småföretagare finns det inget sådant som sjukskriven på halvtid” beskriver Gustav i programmet, och berättar hur han spenderade mycket tid på sjukhuset tillsammans med sin mor: ”På varje våning på Kristianstad lasarett vet jag var man fikar någonstans, och var man bäst rullade ut mamma så hon kunde smygröka.” Under skoltiden fick Gustav ofta straffuppgifter, en av dessa var att som 11-åring titta på en riksdagsdebatt. Där stod en skäggig karl i talarstolen som hette Birger Schlaug. Denna då udda figur i politikens finrum inspirerade Gustav att starta en Grön Ungdom-falang i Hässleholm. Åtta år senare blev han Sveriges yngste riksdagsledamot. Men efter fyra år i maktens korridorer hoppade han av, till mångas förvåning. – Jag kände att om jag växer fast här kommer jag inte att göra ett bra jobb. Då fick jag tips från Gunnar Hökmark, som varit politiker i hela sitt liv, om universitet jag kunde söka (skratt). Och universitetsstudier blev det, bland annat en folkhögskolelärarexamen, samt en period på TV4:s Kalla fakta där Gustav ska ha sagt att han ”är bättre på att granska makten än på att utöva den”. Nu är han tillbaka i riksdagen och kandiderar till grönt språkrör. – Man ska undvika att recensera sig själv har jag lärt mig (skratt). Vill de ha mig som forward är det klart jag finns med i diskussionen om det. Sen bygger det på att man ska ha så många kvalitéer som är helt omöjliga att bedöma själv om man har.

24

GUSTAV OM

Tillväxt – ”Vi är inte blinda motståndare till tillväxt, men vi är motståndare till blind tillväxt” var det någon miljöpartist som sa, och det fångar det rätt bra. Prata politik på fester – Tröttsamt, men samtidigt ett tillfälle att få prata om politik med folk som inte jobar med det hela dagarna, och det behöver man Att vara ung och arg – Det var en föreställning om mig som jag ofta mötte förr, men som jag inte upplever så mycket längre, vilket är ganska skönt. Individuella lösningar – Så fort det bara blir individuellt är det lätt att man inte gör något, eftersom grannen inte gör något. ”Han kör bannemej gräsklipparen hela dagarna så varför ska inte jag?” Och jag kan inte lägga järnvägsrälsen själv, det måste vi göra ihop.

Hur vanlig är du? – Öh, ganska… (skratt) Vad är det för fråga? Kanske inte just i den här situationen när man får sitta i en timme och bara berätta om sin egen syn, och man måste bita sig i tungan när den helt naturliga reaktionen kommer att man vill fråga hur du ser på saken. Jag tror inte att jag var lika självupptagen när jag gick på dejter, i så fall säger det något tragiskt om min fru…

När var du bakis senast? – Förra helgen var jag på en Ålandskryssning, då en av mina kompisar från Skåne uppträdde på båten.

Vilken är den vanligaste missuppfattningen människor har om dig? – Det är väl det du är inne på, vanligheten. Om man bara möter en människa i rollen att förändra och analysera samhället, då uppfattas man kanske som hundraprocentigt upptagen med det, men så är det såklart inte.

Känns det jobbigt? – Det som kan kännas jobbigt är om man går på en fest är sannolikheten stor att många har en uppfattning om hur man är, utan ens att ha träffat en.

25

Den globala boomen för sushi de senaste decennierna stavas snyggt, snabbt och hälsosamt. Men den perfekta fräschören har en destruktiv baksida i form av utfiskning och likriktning. Vad kan få sushibranschen att byta influgen, rödlistad tonfisk mot makrill från Skagerak?  Text Tobias Jansson & Caroline Petersson foto kristen policy

bättre

bit för bit

Rom från isländsk lodda är ett miljö­ mässigt bra alternativ i sushipaletten.

I Casson Trenors princip The 4-S Rule ingår Shellfish, skaldjur, som ett bra val. Hoppa över jätteräkorna och satsa på lokala sorter.

sushi likställs ofta felaktigt med rå fisk. I själva verket definieras sushi av det rundkorninga, klibbiga riset som smaksätts med risvinäger. Su betyder ris och shi är vinägern kryddad med socker och salt, ibland också med sake (japansk alkoholhaltig dryck). Fisken som används kan vara såväl rå som tillagad. Vegetariska varianter är också vanliga och kött förekommer i viss utsträckning. År 1973 öppnade Sveriges första japanska restaurang, Seikoen, vid Tegelbacken i centrala Stockholm. Dess ägare driver idag också namnkunniga Roppongi på Kungsholmen. Så sent som i ny-aktuella filmen Wall Street från 1987 äter avantgardet i New York sushi som något mycket exotiskt. Kopiösa mängder nigiri och maki har avnjutits i världen sedan dess och idag är sushi ett globalt fenomen vars senaste erövring är den kinesiska marknaden. I Sverige blev Södermalm nedlusat med sushibarer någon gång i mitten av 1990-talet. I Göteborg slog det till fem år senare och nu är sushi snart en lika naturlig del av snabbmatsekologin i hela landet som pizza och kebab. En sökning på Eniro ger vid handen att vi har drygt 1100 företag i Sverige med "sushi" i firmanamnet. Boomen är en effekt av flera sammanfallande faktorer. Sushi är den perfekta lättlunchen. Det är fräscht, snabbt och visuellt tilltalande. Sushi passar också i den rådande hälsotrenden. Kanske finns en övertro på sushi som hälsofrämjande mat – det handlar ändå om en maträtt som till stor del består av sött, vitt ris kombinerat med ganska små mängder protein. Men det hindrar inte ett flertal sushibarer från att marknadsföra sig på hälsospåret. Men att fisk i sig är näringsrik kost är ett känt faktum. Livsmedelsverket rekommenderar intaget till 2-3 gånger i veckan: "Fisk och skaldjur innehåller mycket D-vitamin, jod och selen. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också det särskilda omega 3-fett, DHA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar." vild fisk är en förnyelsebar resurs. Så länge man tar upp 30 procent av bestånden hålls haven levande, tar man upp mer minskar bestånden. En del av orsaken till den globala utfiskningen är den stora efterfrågan på enstaka arter, och det är där sushin kommer in. Enligt Casson Trenor är sushiindustrin fångad i en fälla där några få arter överanvänds.

29

foto Kristen Policy

– mitt mål är att rädda sushibranschen från sig själv. Just nu är den på väg åt ett håll där den kommer att förgöra sig själv, och den kommer ta haven med sig om ingenting görs. Sushi är idag beroende av ohållbart, destruktivt fiske som inte har någonting att göra med den hyllning till havet som sushi var från början. Casson Trenor har varit fascinerad av sushi sedan sin nionde födelsedag. Han är idag hållbarhetsguru med fokus på fisk och skaldjur i allmänhet och sushi i synnerhet. Med mörk röst svarar han distinkt och välformulerat när vi skypar över Atlanten, från den svenska västkusten till den amerikanska. Idag är han bosatt i San Francisco i Kalifornien, men har växt upp vid en strand utanför Seattle.

Casson Trenor Fiskeexpert på Greenpeace i USA med brinnande passion för sushi. Författare av boken Sustainable Sushi och grundare av Nordamerikas (och kanske världens) första hållbara sushirestaurang. Varifrån kommer fascinationen för sushi? – Det började när jag var nio år och mina föräldrar tog mig till en sushirestaurang på min födelsedag. Jag fastnade direkt. Det var inte bara maten och smaken – det var hela den exotiska känslan och kopplingen till havet. Jag växte upp i en liten stad vid havet och har alltid fascinerats av alla små varelser som lever där. Varför blev du miljöaktivist? – Som liten brukade jag leka vid havet, fånga skaldjur jag hittade och tillaga dem. Men under min uppväxt växte befolkningen i min stad kraftigt, man började fiska mer intensivt och jag fick bevittna hur min strand dog på grund av föroreningar. Det gjorde något med mig. Jag ville inte att mina eller andras barn skulle behöva växa upp och förlora sin idylliska plats vid havet. När började du engagera dig för hållbar sushi? – Det var först när jag var 24-25 år som jag gjorde kopplingen till sushi. Jag insåg att jag inte kan fortsätta kampanja för att skydda haven och samtidigt fortsätta äta sushi på det sätt som jag gjorde. Har du någon favoritsushi? – Min favorit är att njuta av de specialiteter som varje restaurang erbjuder. Jag gillar verkligen att äta det som personalen och kocken själva är stolta över. Där finns det kärlek! Vilken är den bästa sushin du någonsin ätit? – Det måste vara på några av de handfull restauranger jag besökte på Hokkaidoön i Japan. Jag fick testa alla möjliga sorters nya krabbor, musslor och sjöborrar som jag aldrig ätit förut. Det handlade helt och hållet om råvaror som växte och levde där just precis då. sustainablesushi.net tatakisushibar.com

Magnus Wallin Sushikock på Rå Epok i Lund som vägrar servera rödlistad fisk och arbetar målmedvetet med lokala råvaror. Vad är mest problematiskt med de traditionella sushiråvarorna? – Odlad lax är problematisk därför att den måste matas med vild fisk. Till ett kilo odlad lax krävs fem kilo vild fisk*. Dessutom kan odlingarna sprida sjukdomar till vild lax. Tonfisk, framförallt den blåfenade, håller på att bli utfiskad. Odlingarna för jätteräkor förstör mangroveskogar och därmed den biologiska mångfalden där de odlas. Svärdfisk är rödlistad, yellow tail samma sak. Dessutom är det långa transporter för en stor del av fisken. Är det svårt att vara sushikock? – Egentligen inte. Sushi handlar om detaljer och att få tag på bra grejer. Jag har arbetat som sushikock i fem år. Jag experimenterar mycket och försöker göra det bättre och bättre hela tiden. Men om det är så enkelt, varför gör man det inte oftare hemma? – Folk är rädda. De är osäkra på hur man gör med fisken. Den skall ju ha varit fryst i tre dygn för att parasiter och bakterier ska försvinna. Det kan också vara svårt att få tag i ett vettigt ris, det funkar inte med vanligt jasminris och det finns inga vidare grejer på Ica. Varför har sushi blivit så populärt i Sverige? – Det är snabbt, enkelt, lättillgängligt och fräscht. Det är lätt mat som är perfekt till lunch eftersom man inte får någon matkoma efteråt. Och det känns ganska lyxigt att äta sushi fortfarande. Men jag tror att det finns en del mindre orter där man tycker att det är konstigt och tänker att ”vad fan är det här, rå fisk?”. Vilka är dina favoritråvaror att göra sushi på? – Röding är nummer ett, det är bara en tidsfråga innan folk får upp ögonen för det. Sedan gillar jag multe, det är egentligen en medelhavsfisk som kom hit på 1960-talet, nu finns ett bestånd i Öresund. Och så stekt, inlagd strömming. raepok.com

*) Se faktarutan på sidan 37 och Å andra sidan på sidan 83 för att läsa mer om odlad lax.

– När sushin kom till USA tog man bara listan på fiskar och såg dem som att "this is the sushi fish". Och nu serverar tusentals restauranger över hela USA samma åtta fiskarter som alla kommer från Japan. Vad vi borde göra istället är att försöka komma fram till vilka principer som ligger till grund för valen av fisk i Japan och sedan applicera samma principer fast på det geografiska område som vi befinner oss i. I Ryori – det japanska köket från 1986, den första boken om japansk mat på svenska, skriver Fredrik Liljeblad och Kjell Fornander att "det japanska köket är en sinnesstämning". Det innebär, menar de, att man inte nödvändigtvis behöver följa exakta japanska recept för att arrangera en måltid som är japansk till känsla och innehåll. – Sushi har blivit populärt över hela världen och därför har det blivit ett stort problem. Globaliseringen av sushin har förändrat den. Sushi är djupt sammankopplat med japansk kultur med alla sina nyanser, men resten av världen förstår inte japansk kultur. Vi är inte japaner. När sushi sprids till människor runt om i världen som är mindre och mindre bekanta med det, desto mindre likt riktig sushi blir det, säger Casson Trenor. Och när kopplingarna till kulturen inte finns så är det lätt att komma bort från sushins grundprinciper som, enligt Casson, innebär vördnad inför havet och medvetenhet om säsong och det lokala. Allt det, den speciella japanska sinnesstämningen, försvinner när vi inte har kunskapen. en hjälp på vägen till ett mer hållbart paradigm för framtidens sushi kan vara The 4-S Rule som Casson utvecklat. – För det första bör man äta Small. Mindre fiskar reproducerar sig snabbare och dör yngre. Det gör dem mer motståndskraftiga för ett hårt fisketryck. Genom att äta längre ner i näringskedjan får vi en effektivare proteinkälla. För det andra Seasonal. Det är viktigt att vara medveten om när olika arter är i säsong. Fiskar är säsongsvarelser och det är bristen på medvetenhet om detta som skapat enorma problem med industriell uppfödning av fisk. För det tredje Silver. Håll utkik efter fisk som har sitt silvriga skinn kvar när de serveras som sushi. Dessa fiskar tillhör gruppen hikari mono och tenderar alla att ha höga nivåer av omega-3 och vara ett generellt bättre alternativ eftersom de växer snabbt och dör unga. Slutligen bör man välja Shellfish, skaldjur. Odling av musslor och ostron är bra sätt att föda upp protein i havet. De behöver inte matas och renar vattnet medan de växer. Boken Sustainable Sushi – A Guide to Saving the Oceans One Bite at a Time av Casson Trenor är en sushinörds bekännelse, en matrikel med ingående beskrivningar av alla tänkbara fiskar som går att använda till sushi komplett med japanska tecken, listor med grönt-gult-rött ljus för olika ursprung och fiskemetoder, samt förväntat kvicksilver- och PCB-innehåll hos olika arter. – Jag insåg att jag skulle bli attackerad av sushibranchen när boken publicerades. Min strategi var att ha en hållbar sushirestaurang igång när boken var klar så att när branschen sa "you can't do this" så skulle jag kunna svara "yes I can".

30

”

Vi förstör inte bara haven, vi gör det dessutom utan att njuta särskilt mycket av det vi äter

Makrill är ett bra sushival, både enligt principen Silver, snabbväxande fisk som har sitt silvriga skinn kvar vid serveringen, och Seasonal, i säsong (om den äts under den svenska sommaren).

”

Sushi är idag beroende av ohållbart, destruktivt fiske som inte har någonting att göra med den hyllning till havet som sushi var från början

Det fjärde S:et i The 4-S Rule står för Small. Mindre fiskar reproducerar sig snabbare och är därför en effektivare proteinkälla än stora fiskar. På bilden sardiner.

33

Sara Begner Kock, näringsfysiolog och näringsterapeut känd från bland annat Toppform och Saras kök, sedan 2008 chef för Coop provkök. Varför har det blivit så populärt med sushi i Sverige? – Det är nog mycket det visuella. Det ser ut som fina godisbitar och är spännande att äta. Sen har vi också vanan sedan tidigare med att äta rå fisk genom laxen och sillen. Hänger det ihop med hälsotrenden också? – Det finns kanske en nyttighetsfaktor i att det känns rent och fräscht. Men egentligen är det mest sött ris man stoppar i sig. Det innehåller inte särskilt mycket proteiner och man blir snabbt hungrig igen efteråt. Så det är mer att det är roligt än nyttigt tror jag. Är det en trend som är här för att stanna? – Det kommer bli lite som det thailändska köket, som ett av flera inslag i vardagsmaten. Jag tror mer att det kommer vara ett snabbmatsalternativ än gourmetmat. Men är det inte snabbmatstrenden som gjort sushin till en ohållbar industri? – Sushibranschen måste göra mycket mer för att tänka hållbart. Själv köper jag aldrig den billiga sushin och jag väljer bort fisk som är rödlistad. Det finns mycket mer man kan göra med vegetariska alternativ. Det går att presentera på ett sätt som gör det mycket mer intressant. Kan ni på Coop provkök göra något för att påverka? – För oss handlar det mer om att lyfta fiskdebatten och presentera bättre alternativ på fisk. I Coop provköks Vår kokbok har vi med några sushirecept som betonar mer vegetariska alternativ. På så sätt kan vi vara med och inspirera. Är det positivt med sushikulturen? – Ja, det är ett trevligt inslag i vardagen. Jag tycker alltid det är kul när det kommer nya grejer.

The 4-S Rule På de flesta sushibarer kan du byta ut bitar i standardmenvyerna och komponera din egen uppsätting. Om du följer Casson Trenors princip The 4-S Rule så äter du inte bara mer ansvarsfullt utan får också en rikare sushi­upplevelse med mer variation. Small – ät små fiskar Silver – ät fiskar med silvrigt skinn Seasonal – ät i säsong Shellfish – ät skaldjur Lägg gärna till ett V – ät fler vegetariska bitar.

År 2006 öppnade Casson den ansvarsfulla sushibaren Tataki i San Francisco. Sedan boken kom ut i januari 2009 har han blivit kontaktad av människor i sushibranschen som varit intresserade av vad han håller på med och velat jobba enligt hans principer. Så han började hjälpa andra. Hittills har Casson arbetat med fem restauranger, inklusive Tataki och en som han startat själv. Den första som han var med och konverterade var en sushibar i Seattle, hösten 2009. Omställningen landade bra hos gästerna, affärerna ökade och ägaren fick fler fisktyper på menyn än innan. – Ett av sätten att skapa mer hållbar sushi är att använda mer grönsaker, så du hittar mer grönsaker på menyn. Där finns vild lax istället för odlad, du hittar sardiner och makrill istället för blåfenad tonfisk. Och det behöver inte kosta mer. En del av den fisk vi använder är inte dyrare, det handlar ofta om arter som man traditionellt sett ner på och hanterat dåligt. De har kapaciteten att vara riktigt läckra om de hanteras med respekt. den sushibar som kommit längst i Sverige i sitt miljöarbete är troligtvis Rå Epok i Lund som öppnade i februari 2010. De serverar aldrig rödlistad fisk och agerar utifrån sitt manifest: "Sushi i Sverige måste förnyas. Vi kan inte längre konsumera fisk och skaldjur som antingen håller på att bli utfiskad, är kontroversiellt trålfiskad, spekulativt uppodlad eller transporterad jorden runt." 25-årige Magnus Wallin är en entusiastisk, självlärd sushikock som gillar att experimentera med nya råvaror. I somras stod han på Malmöfestivalen och bjöd lunchhungriga på "sushi på skånska". – Vi använder så lokala grejer som det bara går. Vi får en del från Öresund. Gös och aborre tar vi från Ringsjön. Vi har också tagit MSC-märkt gös från Hjälmaren. Och så har vi ett samarbete med en sportfiskeklubb i Hörby som vi får regnbåge från. Vi försöker också göra det lite säsongsbetonat. Till en början var gästerna skeptiska men nu känner de igen sig i regnbåge och röding*, det är som lax. Det är inte så konstigt egentligen. Vi försöker känna in vad folk verkligen gillar och göra det mainstream, fast på vårt sätt. Få andra sushirestauranger i Sverige har ännu så länge hakat på. De flesta har lärt sig att jobba med vissa råvaror och blivit bekväma med det. – De tycker att det är lite jobbigt att behöva byta. Alla

sushigrossister jobbar med samma råvaror. Det är färdigfrysta tonfiskblock som man bara behöver skiva upp, laxen kommer färdigfilead. Det finns till och med odlingar i Norge som levererar färdigskivad lax... Vi jobbar med riktiga grossister, vanliga fiskgrossister som har jättekoll på de lokala råvarorna, säger Magnus Wallin. enligt casson trenor är det inte bara ett byte till bättre fisk med lokal koppling som krävs för att ta sushin in i framtiden. Han tror att vi behöver komma tillbaka till ett synsätt som innebär att vi äter sushi mer respektfullt och högtidligt. – Det stora problemet nu är att om vi äter sushi tre fyra gånger i veckan så ökar vi inte bara uttaget från havens resurser till en ohållbar nivå, vi tappar också den speciella karaktären som en sushimåltid har. Vi förstör inte bara haven, vi gör det dessutom utan att njuta särskilt mycket av det vi äter. Om vi gör sushi till något vi äter mer högtidligt löser vi båda problemen. Vi minskar vår efterfrågan och ökar vår njutning. År 2008 gav Guide Michelin för första gången ut en guide till Tokyo och lät stjärnorna regna över sushirestaurangerna. Det svenska matsnobbmagasinet Gourmet hyllade i våras det japanska köket som det bästa i världen tack vare den totala kollen på råvarorna. Det är ett erkännande av japansk gastronomi som sammanfaller med en utveckling som kan skönjas under den globala fast food-ytan: en uppvärdering eller återtagande av sushin som finkrogsmat. Något man, som Casson Trenor efterfrågar, äter med vördnad. I Sverige är sushiställen i den högre skolan lätträknade, men kanske är något på väg att hända med restauranger som Peacock i Göteborg och Råkultur i Stockholm, som går i bräschen för en lyxigare sushi. Råkultur startade som en bakficka till stjärnkrogen Esperanto och är placerad i entrén till spa-anläggningen Sollévi på Östermalm. Trots att lunchtiden egentligen är över är trycket hårt på den lilla lokalen när vi gör ett besök. Råkultur tilldelades Dagens Industris utmärkelse Årets affärskrog 2010 i december. Här har slentrianmellansushin bytts mot sofistikerade premiumbitar med fantasifulla toppingar och Stockholm har fått en sushirestaurang i internationell toppklass. Medan vi väntar bärs grönt te in tillsammans med ett litet timglas som ser till att det får dra sig exakt rätt tid. Råkultur har inget uttalat miljötänk men skriver "Fisk från Nordatlanten" i menyn och gör en nordisk och ganska egensinnig sushitolkning med råvaror som bleka, makrill, pilgrimsmussla, gös, råräka och havskräfta. Sayan Isaksson är kökschef på Råkultur och Esperanto. – Det nordiska mottas positivt av gästerna. Det är lite exklusivt, lite bättre kvalitet, så det är den effekten det har. Med Råkultur har vi haft en utveckling från dag ett för att göra det bättre, bättre kvalitet men också tänka lite sundare när det gäller miljö. Vi är inga aktivister men vi försöker göra det utifrån sunt förnuft. Vi använder inte tonfisk eller tigerräkor, vi försöker undvika "Långtbortistan-fiskar", även om vi har några. Det har vi delvis för att även de nordiska fiskarna är hotade. Det är ganska svårt att hänga med, men vi pratar med fiskhandlarna om vad som gäller.

34

*) Regnbåge och röding är arter som WWF uppmanar oss att vara försiktiga med eller låta bli (se WWF:s fisklista på sidan 38). Rå Epok tar dessa arter från småskaliga damm­ odlingar i Skåne som de bedömer som miljömässigt hållbara.

Utseendem채ssigt 채r skillnaden mellan vild lax (till v채nster) och odlad lax stor.

Sushi likställs ofta felaktigt med rå fisk. Råa såväl som tillagade varianter av fisk, kött eller vegetariska råvaror kan användas. Här grillas sanma, en liten fisk som är vanlig i vattnen kring Japan och i Stilla havet.

I tävlingen Seven Sushi Samurai, världsmästerskapen i sushi, kom Sayan Isaksson tvåa 2009. Han är inte skolad sushikock men har tidigare tävlat i mat som medlem av svenska kocklandslaget åren 2000-2004. Esperanto och Råkultur lever i symbios med varandra och det får intressanta konsekvenser för sushin. – Man behöver inte nödvändigtvis använda fisk till sushi. På Esperanto använder vi gamla matlagningstekniker, vi gör långkok på kött, röker, rimmar och torkar och så tar vi bara in det i riset, man får sushikänslan ändå, oavsett om det är fisk eller ej. Delvis är det för att slippa använda så mycket odlad fisk. Det är ett dilemma där, för varje kilo odlad fisk går det åt fyra kilo vild fisk*. Sen har vi en koreansk fläskkorv som är rolig att använda till sushi. Jag tror inte det finns korv i Korea men om man kryddar den med koreansk chili så kan man kalla den för koreansk korv.

*) Se faktarutan här bredvid och Å andra sidan på sidan 83 för att läsa mer om odlad lax.

men vem har då ansvaret för att utvecklingen ändras i en mer hållbar riktning? Casson Trenor avslutar sin bok med ett brandtal för att man kan rösta med sina dollar för att göra sin röst hörd och hänvisar till hur Gandhi lärde oss att själva ”vara den skillnad som vi vill se i världen”. Som avslutning säger Casson Trenor i boken att sushibaren är en bra start för att visa den skillnaden, men när vi talar med honom tycker han att ett alldeles för stort ansvar läggs på konsumenten. – Visst, min bok är skriven på det sättet. Men alla på den här planeten är väldigt upptagna, vi har våra egna liv att ta hand om. Du som konsument får höra att om du vill ha hållbar fisk så gå och fråga efter hållbar fisk. "Här får du ett kort att ha i plånboken som du kan titta på och se vad som är bra och dåligt." Jag tycker det är orättvist. Om du är advokat eller bankman eller står i en godisbutik så tillbringar du åtta tio timmar om dagen med det jobbet. Hur kan du då förväntas hålla dig uppdaterad om vad som händer i havet och olika val av fisk? Det är ett heltidjobb – havet ändrar sig ständigt. För att hänga med så måste du vara konstant involverad. – Kockarna kan säga att gästerna faktiskt inte talar om vad de vill ha. Men de enda som kan tala om det är människor som jag och andra som arbetar med fisk hela dagarna på olika sätt. Vi har den bästa tillgången till information och då är det vårt ansvar att ta hand om havet för alla andra. Vi måste skydda havet från resten av befolkningen, det är bara så det är. Det är frustrerande att se hur fega kockar och handlare kan vara. Om du får dina pengar från havet så har du också ett ansvar mot planeten att skydda det. Det är upp till branschen att leda förändringen. Ironiskt nog är det branschen som långsiktigt tjänar på att förändra sig i en hållbar riktning. Utan fisk ingen vinst. Enligt Casson Trenor handlar ansvarsfull sushi om att bara erbjuda det som konsumenten kan känna sig bekväm med och ta bort alla hinder. – När du går till en sushibar så ska du inte kunna göra några misstag. Du ska kunna äta med tillförsikt.

37

FAKTA

Påverka Ställ frågor om råvarorna på din sushibar. Men var ödmjuk – situationen är komplex och ansvarsfrågan måste hanteras på flera nivåer i branschen. Plantera tankar om mer ansvarsfull sushi och be sushikocken tala med grossisterna som i sin tur kan påverka fiskare och odlare. Odlad lax För varje kg odlad rovfisk krävs flera kilo vild fisk. Någon exakt siffra för lax är svår att ge eftersom det varierar från odling till odling, 2-4 kilo är en vanlig angivelse. Ett annat problem med odlingar i havet är att sjukdomar som alstras bland den odlade fisken kan överföras till vild fisk. Odlingar i damm är därför att föredra framför odlingar i havet. Läs mer om laxodling på Å andra sidan på sidan 83. Sushi & klimat Enligt en rapport från forskare på Chalmers ger 1 kilo fisk upphov till 3,1 kilo CO2-ekvivalenter, 1 kilo skaldjur ger 1,8 kilo utsläpp. Klimatvärstingar är biff och lamm (26 kilo) och gris (16 kilo). 1 kilo ris ger 2 kilo utsläpp, att jämföra med 1 kilo potatis som ger 0,1 kilo utsläpp.

WWF:s fiskguide Smaklig måltid

Var försiktig med

Låt bli

Abborre (insjöar) Alaska pollock (MSC) Blåmussla, ostron (odlad, KRAV) Gädda (insjöar) Gös (MSC) Havskräfta (burfångad, MSC, KRAV) Hoki (MSC) Hummer (svensk) Hälleflundra (MSC) Kapkummel (MSC) Kolja (MSC, KRAV) Krabba (svensk burfångad) Lax (MSC, KRAV) Makrill (lokalt fångad) Nordhavsräka (MSC, KRAV) Rödspätta (MSC) Sej (Nordostatlanten, MSC) Sill (Nordostatlanten, MSC, KRAV) Skarpsill Skrubbskädda (Östersjön) Tonfisk (albacor, skipjack, MSC) Torsk (östra Östersjön, MSC, KRAV) Tunga (MSC)

Abborre (Östersjön) Alaska pollock Gädda (Östersjön) Havskräfta Hälleflundra (odlad) Kolja Krabba Kummel, kapkummel Lake (insjöar) Lax (Östersjön, odlad Nordeuropa) Långa (Island, Barents hav) Nordhavsräka (Nordostatlanten) Piggvar (odlad) Regnbåge (odlad Nordeuropa) Röding, öring (odlad) Rödspätta (Östersjön, Nordsjön) Sik (insjöar) Siklöja Sill/strömming (Östersjön) Sötvattenskräfta (odlad, signalkräfta) Tonfisk (skipjack) Torsk (odlad, Island, västra Östersjön) Tunga

Blåmussla, ostron (trålad) Haj, rocka Hajmal/pangasius, tilapia Havskatt Hälleflundra, liten hälleflundra Kummel, kapkummel (trålad) Kungsfisk/uer Lake Lax Långa Marulk Nordhavsräka (Island, Nordvästatlanten) Piggvar Regnbåge (odlad Chile/Turkiet) Röding (vild) Rödspätta (bomtrålad) Sik (Östersjön) Sötvattenskräfta (flodkräfta) Tonfisk (blåfenad, gulfenad) Torsk Tropisk räka/scampi/jätteräka Tunga (trålad) Ål

Det bästa valet av fisk. Bestånden av fisk är rikliga, förvaltas väl och fisket sker på ett mer hållbart sätt.

Titta efter MSC, Marine Stewardship Council (msc.org) och KRAV (krav.se). Den förstnämnda står för ett uthålligt fiske som bevarar mångfalden och den andra främjar en ekologisk produktion.

Tänk efter! Viss osäkerhet finns kring fisket och de odlingsmetoder som används.

Undvik dessa fiskar helt. De kommer från överfiskade bestånd och/eller är fångade eller odlade på ett sätt som skadar andra marina arter eller miljön.

Tre föregångare

Sushirestauranger med en uttalat medveten profil kan räknas på en hand i Sverige. Här är tre nordiska föregångare att inspireras av. Rå Epok

Sushi på skånska är sloganen för denna restaurang i Lund som vägrar att servera rödlistad fisk och som satsar på lokala råvaror i så stor utsträckning som möjligt. Testa exempelvis sushi på röding, gös och abborre eller vegetarisk sushi med rostade körsbärstomater.

East West Sushi

Green Sushi

Klostergatan 7, Lund

Populär och kvalitetsinriktad sushirestaurang i Örebro som säger sig arbeta enbart med ekologiskt hållbara råvaror och som hämtar inspiration till menyerna från både öst och väst. På menyn finns bland annat hjälmargös, fjällröding, pilgrimsmusslor och gott om vegetariska alternativ.

raepok.com

Engelbrektsgatan 8, Örebro

Köpenhamn

eastwestsushi.com

greensushi.dk

38

Två sushirestaruanger i Köpenhamn med ambitionen att servera 100 procent ekologisk och hållbar sushi i framtiden. Arbetar med att ta fram mer hälsosamma och annorlunda kombinationer bland annat genom en separat vegan-meny. Grønnegade 28, Jaegersborgsgade 39,

Blåbären minskar Blåbären blir allt färre i södra Sveriges skogar. Dagens storskaliga skogsbruk gör det svårt för blåbärsriset att återhämta sig. Det är tråkigt för alla blåbärsälskare. Det här är bara ett litet exempel, nära 2000 växter och djur är hotade i Sverige. Så vi har en

hel del att göra. I fallet med blåbären ligger vi aktivt på skogsindustrin och politikerna så att Sverige ska få ett mer ansvarsfullt skogsbruk. Vår erfarenhet säger att trägen vinner. Bli medlem så blir vår röst starkare. Läs mer på naturskyddsforeningen.se

SMS:a MEDLEM till 72 900. Medlemskapet kostar 24 kr/mån. (normal SMS-taxa)

40

MUSSEL mannen Han gillar att få folk att begripa saker. Vid SEA-U Marint Kunskapscenter i Malmö arbetar dykaren och filmaren Mikael Palmgren för att vi skall se havet som en resurs vi bör behandla med respekt. Nu odlar han blåmusslor för att rena havet och för att utvinna biogas.  Text Catarina Rolfsdotter-Jansson

– en blåmussla renar tre liter vatten i timmen från fosfor och kväve. Bara kring Öresundsbron finns det cirka tre miljarder blåmusslor. Musslorna är en enorm, outnyttjad resurs. Vi träffas på en blåfrusen havsstrand i Malmö, några hundra meter ifrån SEA-U och beger oss in i värmen på anrika Ribersborgs kallbadhus, byggt på pålar en bra bit ut i Öresund. Att intervjua Michael på havet känns passande. Michael Palmgren har en gedigen bakgrund som naturfilmare. Han har gjort många inslag till tv-programmen E-fekt, Miljöbilder och Mitt i naturen. När svenskarnas miljöintresse vaknade 1989, då sälarna flöt iland längs med våra kuster, gjorde han dokumentärfilmen Öresund och Skälderviken. Han filmade fabriken Kemiras gipsö som var dold under vattnet, avslöjade reningsverk som släppte ut orenat vatten och en kemifabrik som spydde ut kemikalier i Öresund. Han drog ned badbyxorna på miljöbovarna. När Öresundsbron skulle byggas behövdes det underlag för att säkerställa att inte vattenmiljön skulle påverkas negativt. Michael dokumenterade under tio år med film och provtagning bygget av Öresundsbron tillsammans med Lunds tekniska högskola. – Öresund blev friskare tack vare bron. Dels på grund av att vi plockade upp allt skräp vi hittade, men främst för att bygget skapade nya rev. Kring bron finns en av Europas största sammanhängande växtplatser för

41

blåmusslor – 72 kvadratkilometer! Efter bygget har det tillkommit mer hårda ytor: pelare, fundament och påseglingsskydd. Musslorna behöver hårda ytor att växa på, säger Michael och blickar bort mot den ståtliga bron mot Danmark. Efter arbetet med bron startade Michael organisationen SEA-U tillsammans med pedagogen Peder Hansson. De arbetar fortfarande mycket tätt tillsammans, och är ett team som kombinerar kompetens med humor, spetsat med ilska över hur illa vi behandlar havet. SEA-U fokuserar på att lära ut samspelet mellan havsmiljö och människa. Verksamheten är anpassad så att alla kan delta, det finns redskap som gör att alla, oavsett funktionalitet, kan komma ut i havet. – Vi erbjuder akvarier, laboratorium och utställning där vi visar vi på sambanden. Femtio procent av vårt syre kommer från havet. Havet är klimatets motor tillsammans med solen. För att få en förståelse och kunskap om komplicerade samband måste man själv få känna på och utforska. Blåmusselodlingar är ett av SEA-U:s projekt. I forskningsprojektet med odlingen ska de under tre år se om det finns förutsättningar för större odlingar där man kan utnyttja blåmusslornas kapacitet för upptag av kväve och fosfor och som alternativ energikälla – biogas. De första musslorna lades ut i maj 2010 i Lommabukten med hjälp av Kustbevakningen i samband med den nationella satsningen Havsresan.

Michael Palmgren (i mitten) brinner för att få oss att förstå hur viktigt havet är.

– Den dagen gick det måttlig sjö. Kustbevakningens stora båt KBV201 hjälpte oss att lägga ut de två stora ankarna på vardera 450 kilo och positionera de svarta pontonerna med vajar, som det löper linor ifrån som musslorna ska växa på. Jag dirigerade arbetet från båten. Personal från Lunds tekniska högskola var på plats. En mindre båt från Kustbevakningen med våra dykare ombord hjälpte även till. Alla hjälptes åt, det var en riktig happening, berättar Michael. Nu ligger det även en odling utanför Malmö vid SEA-U, 600 meter ut vid nio meters djup. När försöket är utvärderat och avslutat 2012 vet man om det finns bärighet att placera ut nya riggar. – Odlingarna består av pontoner med tio stålvajrar mellan. Från vajrarna hänger det ned spännband som musslorna fastnar på. Efter 1,5 år, när banden är fulla

med musslor och det är dags att skörda, väger varje band upp emot ett ton. För att banden inte ska sjunka har varje band en flyttunna. När det är dags för skörd ska vi använda en skördemaskin som är anpassad för båt för att ta in musslorna och sedan röta dem till biogas. Ett annat alternativ är att använda musslorna som kycklingfoder. Sammanlagt har vi lagt ut flera kilometer band för musslor att växa på i södra Öresund. Först teströtas musslorna i en speciell anläggning för att hitta det optimala sättet. Om restprodukterna inte innehåller för mycket gifter ska musslorna sedan rötas tillsammans med matavfall och tång i den befintliga rötkammaren i Malmö. Restprodukten ska användas som jordförbättringsmedel. Om de innehåller för mycket gifter måste de rötas separat och resterna läggas på deponi. Då blir det för dyrt.

42

”

Öresund blev friskare tack vare bron Michael Palmgrens undervattensfilmer har avslöjat en och annan miljöbov.

Funktionsnedsättning är inget hinder för att uppleva havet på SEA-U. Verksamheten är anpassad både på land och i vattnet så att alla kan vara med.

Det finns redan musselodling med syfte att producera biogas i Sverige, i Kalmar, där två fullskaliga odlingar testas tack vare bidrag från stiftelsen Baltic 2020. Det finns även en odling av musslor för människoföda på västkusten. Att hämta upp de musslor som växer på havsbottnen är inget hållbart alternativ. – Om man skördar på bottnen förstörs den biotopen. Det som är aktuellt är att skörda på andra fasta ytor i havet eller på fler odlingar med band. Musselodling kan bli ett komplement till kustfisket som kan ge kustfiskarna andra inkomstkällor med miljönytta. Michael är engagerad i allt som har med havet att göra. Under en utställning för några år sedan placerade han och kollegorna i SEA-U en död torsk kopplad till en EKG-maskin på en bädd av is för att väcka liv i frågan kring hur vi fiskar ut våra hav. Det väckte en hel del uppmärksamhet. – Det är ett systemfel att vi tillåter trålfiske trots att vi vet vilka skador det medför. I Öresund har vi haft förbud mot trålfiske sedan 1932 och här mår fisket bra. Utanför Senegals kust börjar nu fisken komma tillbaka sedan landets regering stoppat EU:s fiskeflottas rovfiske med trålare. Det går att göra något åt hur havet mår! Fisket borde miljöprovas precis som annan verksamhet, säger Michael med eftertryck. Det är mycket på gång för Michael och hans kollegor i SEA-U. De ska utveckla ett marinpedagogiskt center,

Blåmusslor odlas nu på prov i Öresund för att rena vattnet och för att bli till biogas.

43

Sexbarnspappan Palmgren tror på smarta lösningar för framtiden där havet utgör en viktig resurs.

det första i Sverige, med en vattentemapark. Samarbets­ partners är Malmö stad och Region Skåne. – Vid SEA-U:s lokaler på stranden ska vi skapa en samlingsplats för marin verksamhet, med koppling till universitet, högskola, näringsliv och myndigheter i Skåne. Centret ska även med start i maj 2011 erbjuda Sveriges första marinpedagogiska universitetskurs i samarbete med Linköpings universitet, berättar Michael och det märks att han är stolt. Michael planerar även tillsammans med sina kollegor och med Region Skåne, SLU och Malmö stad att utveckla ett "Blågrönt center" för rekreation, rehabilitering och hälsa där forskning kring hur naturen påverkar vårt välbefinnande positivt implementeras. En "Bluetech-konferens" som SEA-U är med och arrangerar ska äga rum under 2011 för att hitta nya metoder för att utvinna energi, medicin och mat ur havet. Sexbarnspappan och nyblivne morfadern Michael ser framtiden an med tillförsikt. Det berättar han innan vi vandrar tillbaka in mot staden på den långa bryggan, helt omgiven av is. Svanar och andra fåglar samlas vid högar av brödsmulor som gästerna vid kallbadhuset lagt ut. – Hållbar utveckling handlar inte om att stanna utvecklingen, utan om att hitta nya lösningar på gamla problem. Havet har en oerhörd potential. Och räknar man i volym består 97 procent av jorden av vatten!

SEA-U

Finansieras av Naturvårdsverkets LOVA-anslag till 50 % och Lomma kommun, Malmö stad och Region Skåne till resterande 50 %. Sedan 2007 bedrivs verksamheten året om. Cirka 120 000 personer har tagit del av projektet, varav 33 000 skolelever. Centret ligger vid Handikappbadet på stranden Ribersborg i Malmö. Sea-u.se

44

så funkar det

Magiska musslor Text Ingemar Gustafsson Illustration Oskar Schmidt

1 Det konventionella jordbruket gödslas med konstgödsel innehållande näringsämnena fosfor och kväve. Våtmarker runt åkrarna fungerade tidigare som naturliga buffertzoner och höll kvar näringen i marken, men dessa har ofta tagits bort genom utdikning. Även hushåll som inte är anslutna till reningsverk bidrar till näringsut­släppen eftersom deras avlopp går rakt ut i haven.

3 Här behövs musslorna. De suger åt sig algerna

och renar vattnet. Sedan måste de fiskas upp ur vattnet för att näringsämnena inte ska stanna kvar i havet när musslorna dör.

4 Skördade musslor kan sedan användas som mat,

antingen till oss eller till höns, eller rötas och blir till biogas.

2 Näringsämnena läcker ut i havet vilket leder till

övergödning. Alger får för mycket att äta, växer i antal och blommar upp till den gröna sörja som i stor skala kan leda till att bland annat livet på bottnarna slås ut, eftersom inte tillräckligt med solljus kan tränga ner.

Lägg dina musselskal i komposten.

1

4 2

3

45

Planeten kartlagd 46

Googles nya produkt – Earth Engine, gör det möjligt för vem som helst att kontrollera avskogning, sinande vattenresurser och andra förändringar på planeten. Många lovsjunger verktyget, men det finns också farhågor att företaget snart kontrollerar hela världen.  Text Johanna Stål

tänk dig att kunna sitta framför din dator och se ett svenskt företag skövla den skog de säger sig bevara? Nu är allt du behöver ett klick borta. Du behöver inte längre intelligenta övervakningssystem eller vara ute på fältet – Google gör jobbet åt dig. Mastodontföretaget har gjort det igen – konstruerat något oerhört häftigt, som mängder av människor har nytta av, är gratis och som dessutom kan bidra till att skapa en mer framtidsvänlig planet. Google Earth Engine lanserades i sin nya version under toppmötet i Cancún i november 2010. Mycket av materialet kommer från NASA:s 25 års insamlande av så kallad Landsat-data (landsatellitdata). Exempelvis har 53 000 bilder använts insamlade mellan 1984 och 2010 för att skapa den mest högupplösta skogs- och vattenkartan över Mexiko någonsin. Earth Engine är inte en del av Google Earth, som är en separat produkt – en slags virtuell glob. Med Earth Engine har du en dataplattform som processar satellitbilder och hjälper dig analysera dem. I första användarfasen har den använts för att kartlägga skogar i Mexiko, vatten i Kongo och avskogning i Amazonas. Man använder sig av så kallad cloud computing, där flera olika användare bidrar med resurser, mjukvara och data.

”Vi donerar tio miljoner timmar över de kommande två åren på Google Earth Engine-plattformen, för att stärka kapaciteten för utvecklingsländer att följa läget för sina skogar i förberedelse för REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation in Developing Countries). Vi tror att Google Earth Engine skapar mer transparens och mer säkerhet för att stoppa avskogningen”, skriver Rebecca Moore på Google. Tanken är att Google ska samarbeta med forskare, organisationer och nationer kring stora frågor som avskogning, vattenresurser och miljöeffekter av naturkatastrofer. Databasen finns online gratis för vem som helst att använda och kan vara till stor hjälp för bland annat utvecklingsländer som vill övervaka sina naturresurser. Du kan analysera data från 25 år tillbaka i tiden. Några som använder sig av verktyget är CLASlite, (Carnegie Institution for Science vid Stanford). De håller koll på avskogning i framförallt Sydamerika. En annan organisation är Imazon, som arbetar för ett mer hållbart Amazonas. Personer från dessa organisationer är också med och utvecklar verktyget. I Sverige verkar användningen fortfarande vara marginell. Världsnaturfonden i Sverige använder de ännu inte verktyget, men i sitt tigerprojekt planerar att börja. Enligt Washington Post är verktyget det mest konstruktiva resultatet av FN:s Cancúnförhandlingar

i november 2010. Ett av förhandlingarnas små framsteg kan bli en överenskommelse kring hur man kompenserar regnskogsnationer för att bevara sina skogar i syfte att absorbera koldioxid. Detta kräver ett bra övervakningssystem – något som den filantropiska armen av Google har utvecklat. Google Earth Engine syftar till att visa vad som händer med planeten under klimatförändringarna, och att vi sedan kan använda den informationen för att påverka politiskt. Google.org, eller Dot org som det kallas, är Googles filantropiska sida. De kallar det själva för "teknologiskt driven filantropi" och var en av de första att komma till undsättning vid jordbävningarna i Haiti. Deras "Person Finder System" hjälpte till så att man snabbt fick fram personlig information om de saknade personerna och underlättade på så sätt sökandet. Enligt Googles grundare Sergey Brin och Larry Page, ska företaget ge en procent av sin omsättning till att ”göra gott” – en inte helt ovanlig policy hos stora företag, magnituden av Googles generositet hänger ihop med deras storlek och att de ger hjälpen via utvecklandet av nya tjänster snarare än rena pengadonationer. Pengarna som avsätts går inte enbart genom Dot org, utan även via andra kanaler. Utöver utvecklandet av Earth Engine ger företaget

48

GOOGLEFACTS

grundades 1998 Huvudkontoret Googleplex ligger i Silicon Valley, USA anställda 23331 st omsättning 2009: 23,65 miljarder Earthengine.googlelabs.com Google.org Blog.google.org Google.com/corporate/green

Ytvatten i Kongos vattensänka skapad i samarbete med forskaren Matthew Hansen användande av Google Earth Engine.

mikrolån till entreprenörer i utvecklingsländer, hjälper till att få in elbilar och solpaneler på amerikanska marknaden samt finansierar stipendier. Exempelvis kan ”bra” organisationer få gratis annonsering via Google Adwords. Nyligen återlanserade Google sin webbplats, om företagets gröna insatser. Här kan man bland annat läsa att företaget har de mest energieffektiva datacentren i världen, vilka också använder förnybar energi, att de investerat över 100 miljoner dollar i förnybar energi samt köpt två vindparker i North Dakota för 38,8 miljoner dollar. Välbehövliga insatser då en undersökning visar att två sökningar på Google drar lika mycket energi som att koka upp vatten till en kopp te, enligt en artikel i BBC. Något som dock företaget bestrider. Många lovsjunger det nya verktyget. Ny Teknik skriver i november 2010 att en av effekterna av att Google Earth Engine öppnats upp för användning av allmänheten, är att spelutvecklare använder det till att exempelvis utveckla flygsimulatorer. Planen kan numera virtuellt flygas över hela världen. Men företaget omgärdas också av mängder av rykten och konspirationsteorier. ”Det har aldrig funnits ett företag som har haft sådant inflytande över medielanskapet och som har kapacitet att rasera så många befintliga affärsmodeller”, skriver Ken Auletta i boken Googled: The End of the World as We Know It.

Med Google Earths uppkomst dök det upp nya användningsområden. Myndigheter i USA har börjat använda verktyget för att hitta svartbyggen, såsom olagliga pooler, skriver Ingenjorstorget.se. – Google Earth lanserades som ett hjälpmedel för nyfikna resenärer. Men nu används det av penninghungriga myndigheter, säger Lillie Coney, som är assisterande chef för Electronic Privacy Information Center i Washington, till Myfox. Risken är att integriteten minskar ytterligare med Earth Engine. Vissa farhågor finns att Google kontrollerar en alltför stor mängd information för att det ska vara ofarligt. Den diskussionen har vi ännu bara sett en liten del av. Men trots riskerna är verktygen mycket användbara och viktiga för en värld i snabb förändring.

53 000 bilder har använts för att skapa den mest högupplösta kartan över Mexiko någonsin.

Orginalsatellitbild av Kongos vattensänka.

49

50

Tillbaka till framtiden

För hundra år sedan blev de seglande fraktfartygen utkonkurrerade. Idag kan de vara på väg tillbaka. Följ med Caminos gästmatros Carl Potvin Johansson på den seglande fraktskutan Tres Hombres.  Text & bild Carl Potvin Johansson

Tres Hombres är en traditionellt riggad brigantin med tolv segel, varav fyra är råsegel.

jag mönstrar på Tres Hombres dagen efter hon angjort hemmahamnen i Den Helder, Holland, med en last rom från Karibien. Besättningen är trött efter seglatsen men någon längre viloperiod blir det inte tal om. Inom några dagar ska vi vara på väg mot Norge. Eftersom båten saknar motor måste vi, som i gamla dagar, invänta vind. Under en vecka blåser det hårt från norr, men när väl vinden vänder är både arbeten och proviantering klar. Varken kyl eller frys finns ombord, så det gäller att bunkra smart. I torrförrådet under byssan fylls tunnor med mjöl och socker. Konserver stuvas i hyllor, lådor packas med pasta, olja, frukt och grönt samt andra nödvändigheter. En bogserbåt tar oss ut genom Den Helders slussar och strax utanför hamnen tar vi farväl av kamraterna på bogseraren och sätter segel mot Bergen. En seglande skuta i fraktfart, finns det idag? Den frågan har många ställt när jag berättat om mina senaste seglingsupplevelser. Vinden är som bekant en

51

ren, förnyelsebar energikälla som inte bara är billigare än olja – den är till och med gratis. I Holland har några tagit vara på detta faktum och driver den seglande fraktskutan Tres Hombres. Som sjöman för om masten (befälen bor akteröver) sedan ett par år tillbaka väcktes mitt intresse när jag hörde talas om projektet. Totalt är vi en besättning på åtta personer varav två kvinnor. Vi har sex olika nationaliteter och officiellt språk är engelska. Till Norge går vi tyvärr i barlast eftersom någon last inte kunnat säkras. Tres Hombres seglar ändå, men besättningen vill förstås ha lastrummet fullt, det är ju anledningen till att vi är här. Det är också vår inkomstkälla. Ingen frakt - inga pengar. Upp till Norge är det fint väder och tillräckligt med vind för att ge en fin och avspänd seglats. Vi går i ”svenskt vaktsystem”, vilket innebär sex timmars arbete och sex timmars ledighet under dagtid och fyra på natten.

Carl rattar skutan genom en samling ankrade tankerfartyg utanför Ijmuiden i Holland.

den vanligaste synen här ute är oljeplattformar. En del riggar är monstruösa och att se dem i det böljande blå känns surrealistiskt. ”Utan olja stannar världen”, har jag hört sägas. Jag tänker på det när ett stort mullrande fartyg som antagligen förbrukar tiotusen liter olja per dag bryter tystnaden. En roligare syn får vi när ett gäng valar besöker oss. En ung minkval verkar uppskatta att det spelas levande musik på däck. Den slår följe och leker omkring oss i över en timme och bidrar musikaliskt med ”blås”, vilket sprider en odör av rutten fisk, men vi är glada ändå. Fem dagar efter avgång seglar Tres Hombres in i Hjeltefjorden på en fin bris som tar oss hela vägen in till Bergen. Under stoppet passar vi på att duscha. Ombord finns ett ekfat som kan fyllas med varmvatten och kopplas till en duschslang som leder ned under däck. I Bergen tar vi med handkraft ombord en last av trä som ska gå till den norska sjömanskyrkan i Cardiff, samt mat som ska representera Bergen på ett par slow food-festivaler. Totalt lastas cirka åtta ton, vilket tar en hel dag och en halv natt. Klockan två på natten går vi till kojs och efter lite sömn är vi klara för avgång vid sju. Vi seglar från kaj utan bogserhjälp och den lugna vägen genom fjorden är allt annat än vad resten av resan blir. Vår kock bestämde sig för att lämna

fartyget i Bergen och nu är vi endast sju man ombord. Min vakt består av mig och min fru respektive andra styrman. Då en man står till rors återstår endast två till segelhantering. Med tolv segel och stormvindar större delen av tiden blir det en prövning i mångt och mycket, bland annat sjömanskap, uthållighet, kamratskap, tro, hopp och kärlek. Vi kraschar hårt i de flera meter höga vågorna som för det mesta gör det omöjligt att sova i förpiken, längst fram i fartyget där manskapet bor. När skutan rasar ned från en vågkam känns det i magen som om jag flyger och när vi når vågdalens botten med ett fasansfullt dunder skakar hela fartyget som om det var på väg att brytas itu. För att inte flyga ur min koj har jag en träskiva riggad vid kojkanten. I kojen slungas jag omkring på frivakten och kroppen värker än mer nästa vakt. Flera dagar kan jag inte äta någonting, då sjögången är svår, men jobbas måste det ändå. Läsidans reling är ofta under vatten och vi har riggat säkerhetslinor som vi kan hålla eller spänna fast oss i på däck. Havets styrka är ofattbar - och skrämmande. Det bryr sig inte om vi lever eller inte. En dag när vi bärgar röjeln, vårt översta råsegel, slår en stor våg över däck och tar med mig över relingen. Lyckligtvis släpper jag inte taget om tampen i mina händer. Att jobba på bogsprötet är som att åka en hiskelig och obekväm karu-

52

sell. Upp som ett skott, flera meter över havet, för att sedan krascha ned under vattenytan. Ankarets surrning lossnar och det krävs fyra man att få det på plats och surrat igen, allt medan Nordjöns kyliga vatten ideligen sköljer över oss. Vi känner oss som ett gäng saltade sillar med konstant saltsmak i munnen. Resan som med förliga vindar borde ha tagit under en vecka, drar ut på tiden. Med hård vind och aggressiv sjö kämpar vi oss genom det ena lågtrycket efter det andra. Efter att starka vindar blåst oss av kurs bort mot Island, lyckas vårt andra försök att ta oss ner i Irländska sjön. Där blåser det dock än hårdare från syd. Målet är nära, men ändå så långt bort. Långsamt kryssar vi oss längre söderut och efter tolv dagars resa genom ”de blå bergen” ankrar vi på Cardiffs redd. Väl förtöjda vid kaj smakar öl fraktad med segelskuta från Bergen underbart!

Carl Potvin Johansson är en 26-årig skribent och sjöman som tidigare seglat med bland andra Briggen Tre Kronor, Ostindiefararen, Kalmar Nyckel och Cala Millor. Sommaren 2010 fanns Carl ombord på Tres Hombres under sammanlagt tre månader. Förutom Norge och Wales hann han med ett besök på segelfestivaler i Holland.

Tres Hombres förtöjd i Bergen. Ett vaktlag på tre man innebär 1,5-2 timmar vid rodret per vakt. Här styr Carls fru skutan mot Norge.

En oljeplattform skymtar på styrbord bog. En vanlig syn på Nordsjön.

Delar av lasten för Cardiff börjar anlända till kajen i Bergen.

53

”

En ung minkval verkar uppskatta att det spelas levande musik på däck. Den slår följe och leker omkring oss i över en timme och bidrar musikaliskt med ’blås’.

TRES HOMBRES

båten byggdes som minsvepare/ trålare i Tyskland på 1940-talet. År 2009 konverterades hon till ett seglande fraktfartyg av tre holländare (därav namnet) under parollen ”from A to B emission free”. Båten tar en last på totalt 35 ton och fraktar varor mellan Europa, atlantiska öarna, Karibien och USA. En segling över Atlanten tar mellan 5-7 veckor beroende på vindförhållanden. Företaget bakom Tres Hombres (Fair Shipping) arbetar just nu med att ta fram ett hybrid-fartyg (ecoliner) som drivs av segel när vinden är tillräckligt stark. Syftet är att på allvar konkurrera med de oljedrivna båtarna. fairtransport.eu Delar av lasten för Cardiff börjar anlända till kajen i Bergen.

54

Silvia Media är 1. 2. 3. en design- och reklambyrå med tre hjärnhalvor: Idéer, Design och Teknik. Idéer är lösningar på problem, utveckling av kommunikativa grepp. Design är formgivning och visualisering. Teknik är allt som krävs för utförandet. Vi gör webbdesign, grafiska profiler, annonser, årsredovisningar, böcker och presentationsmaterial.

Stockholm Södra Glory

www.silviamedia.se Kåkbrinken 11a, Stockholm

Kvinnorna i Afrika producerar upp till 80 procent av vardagsmaten, men … • Har endast rätten till ett par procent av den odlingsbara marken • Står endast för en tiondel av alla banklån till småbrukare • Får inte alltid del av inkomsterna från skörden • Saknar ofta inflytande i beslutsfattande organ

AfrikAs störstA mAtproducent De fattigaste människorna i världen lever på landsbygden. De flesta är kvinnor – småbönder som är helt beroende av jordbruket för sin försörjning. I Afrika producerar kvinnor upp till 80 procent av vardagsmaten. Men de får inte bara grödor att växa. När mannen jobbar i stan, eller kanske övergett familjen, är det kvinnorna som tryggar barnens uppväxt och matförsörjning.

Att satsa på kvinnliga småbrukare är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdomen. Genom att utveckla landsbygden och effektivisera dessa jordbruk kan skördarna växa och kvinnorna öka sina inkomster – pengar som kommer barnen och familjen till del. Det är väl känt att kvinnor prioriterar barnens skolgång, näring och hälsa. Allt detta betyder dessutom bra utväxling på biståndspengarna.

www.utangranser.se Franzéngatan 6 Box 30214 104 25 Stockholm Tel 08-120 371 20 Plusgiroinsamlingen: 90 10 01-8

Hjälp till självhjälp. Bistånd som fungerar.

SMS:a SJÄLVHJÄLP till 72930 så skänker du 50 kronor.

smakrikt

Allt

utom fisk När det börjar bli ont om fisk i haven söker vi oss till mer hållbara munsbitar. Burfångade skaldjur är ett klokt val under säsong, för att inte tala om musslor – havets miljösmartaste alternativ.  text Ingemar Gustafsson Recept & foto Svensk Fisk

Eldig musselpasta 4 portioner 1 burk musslor, ca 320 g 1/2 purjolök, strimlad 2 tsk curry 1 1/2 tsk smör eller margarin 1 dl vitt vin 1 dl fiskbuljong 1 1/2 msk vetemjöl 2 dl matlagningsgrädde 2 tsk sambal oelek 1 grön paprika, tärnad 2 tomater, urkärnade, tärnade salt och peppar Låt musslorna rinna av. Fräs purjolök och curry med fett i en gryta. Tillsätt vin och buljong,

57

låt koka ca 10 minuter. Vispa ut mjölet i lite av grädden. Häll redningen i grytan under omrörning. Tillsätt resten av grädden och sambal oelek. Låt koka 3-5 minuter. Tillsätt paprika, tomat och musslor. Låt allt bli varmt. Smaka av med salt och peppar. Servera till nykokt pasta. Lättlagad läckerbit! Bra rätt att testa musslor i.

Kräftpanzanella (italiensk brödsallad) Förrätt 4 portioner 4 kokta kräftstjärtar alt. kräftstjärtar på burk Surdegsbröd, dagsgammalt 2 tomater, finhackade 1 kruka basilika, hackad 3 msk hackade gröna oliver 1 vitlöksklyfta, pressad 1 msk kapris 1 msk rödvinsvinäger 3 msk olivolja salt och peppar Skala kräftorna. Skär brödet i portionsbitar. Gör en vinägrett av övriga ingredienser, smaka av med salt och peppar. Låt brödet och kräftorna ligga och dra i vinägretten någon timma. Lägg upp allt på tallrik. Burfångad havskräfta (KRAVeller MSC-märkt) har grönt ljus i WWF:s fiskguide. Övriga kräftor har gult eller rött ljus. Det är bottentrålningen man vill undvika.

58

Skummig havskräftsoppa 4 portioner Havskräftsfond: ca 1 kg skal av havskräftor 1 msk olja 2 morötter 1 rotselleri 8 dl fiskbuljong 2 gula lökar 2 klyftor vitlök 3 msk tomatpuré 2 lagerblad 1 tsk timjan 10 vitpepparkorn 4 cl konjak Soppa: 7 dl kräftfond 3 dl grädde 2 cl konjak 1 purjolök salt och peppar Fond Skala och hacka grönsakerna. Värm olja i stor kastrull. Lägg ner kräftskal, tomatpuré och grönsaker och fräs under omrörning. När det börjat få fin färg, ta bort kastrullen från spis och köksfläkt, häll på konjak och bränn av skalen genom att tända på ångorna. Lägg i lagerblad, timjan och vitpeppar och häll sedan på vatten så att det täcker skalen. Koka på medelvärme i 30 minuter. Sila av fonden i tät sil. Låt fonden koka ner till hälften. Soppa Koka upp fond, grädde och konjak. Smaka av med salt och peppar. Vill du skumma soppan värmer du upp 1 dl mjölk i en egen kastrull. Slå sedan på lika mycket av soppan, ca 1/2 dl och mixa detta med en mixerstav. Använd en sked för att lägga skummet överst på soppan innan servering.

59

Musselsoppa med kokos och lime 4 portioner Musselfond: ca 16 musslor 1 gul lök 1 flaska vitt vin Kokos- och limesoppa: 3 dl musselfond 2 dl kokosmjölk 1 dl vispgrädde saft från en lime 1/2 spansk peppar 1 citrongräs 5 cm purjolök 1 tomat Fond Lägg musslorna i blöt i kallt vatten ett par minuter, tag bort skadade och öppna musslor. Skägga musslorna. Skala och hacka löken. Fräs den mjuk i en kastrull. Lägg i musslor, slå i vinet, fyll på med vatten om inte musslorna täcks. Koka tills musslorna öppnat sig, ca 3-5 minuter. Sila bort lök och musslor, spara musslorna i kylen. Koka ner fonden till hälften. Soppa Koka ihop fond, grädde, kokosmjölk och limesaft. Hacka spansk peppar och citrongräs. Låt koka på svag värme i 15 minuter. Dela och skölj purjolöken. Skär den i tunna strimlor, dela tomaten i fyra delar, kärna ur, skär i tunna båtar. Lägg i purjolöken och tomaterna i slutet av koktiden. Plocka ut musslorna ur skalen, lägg i musslorna vid servering. Undvik light-versioner av kokosmjölk, den är ofta bara utspädd med mer vatten och E-nummer (t.ex. emulgeringsmedel E471 och förtjockningsmedel E466) . Musslor – borde vi äta mer av helt enkelt.

60

Organisationen Svensk Fisk har recept på rödlistade arter på sin hemsida. Bättring efterfrågas!

Krabbrulle Förrätt 1 burk krabba eller 150 g krabbkött 1 avokado 1 lime 2 msk färskost salt och peppar 1 gurka Häll av spadet från burken. Skär avokadoköttet i tärningar. Blanda krabba och avokado med färskost. Smaka av med lime, salt och peppar. Skär av ändarna på gurkan och skär den sedan på längden med hjälp av en osthyvel. Lägg en klick krabblandning i ena änden på gurkskivan och rulla ett varv. Burfångad krabba har grönt ljus i WWF:s fiskeguide. Övrig krabba har gult ljus, på grund av osäkerhet kring bestånden.

61

”Håll utkik efter mig när du handlar!” Lilian Busienei, teodlare i Kenya.

Välj Fairtrade-märkta produkter så kan du vara säker på att odlaren får en förbättrad ekonomisk situation och att arbetet utförts med respekt för mänskliga rättigheter. När du handlar Fairtrade-märkt skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Läs mer på www.fairtrade.se Fairtrade är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier.

62

smakrikt

Redaktör ingemar gustafsson ingemar@caminomagasin.se

3

2

4

rått & rätt Ä-märkta produkter, svalkande dryck och raw food-snacks. Det är några av de nya godbitar som lyser upp mathyllan i vintermörkret.  text Caroline Petersson 1 Äkta råvaror

3 Saffran vinner över opium

Med 2011 har vi fått ännu en märkning på våra matprodukter. Äkta Vara lanserade vid årsskiftet Ä-märket som garanterar dig mat fri från tillsatser. Kung Markatta och gotländska glasstillverkaren Guteglass är de första två företagen att sätta märket på sina produkter. Kung Markatta Solrosbröd, ca 25 kr 500 g

Ghoryan's Womens Association i Afghanistan är en grupp odlare som bytt odling av opium mot ekologisk saffran. Slow Food Stockholm har importerat deras saffran som nu finns tillgängligt för svenska konsumenter. Du beställer den direkt från Ulla Lillgren på Slow Food Stockholm Haga. 100 kr 1g

Kungmarkatta.se

haga.slowfoodisverige.se

2 Rå trend

4 Miljömärkt i fiskhyllan

Raw Food – trenden tycks vara här för att stanna. Raw Health Vibrant Living är en helt ekologisk serie från England som lanserades på den svenska marknaden i november. Serien består av rå choklad, kex, knäckebröd, sötsaker och bredbar pasta. Ett plus till engelsmännen som vet hur man gör snygga förpackningar. Dagsmeja, råa söta rullar äpple & kanel, ca 57,50 kr 80g Dagsmeja.se

1

Naturskyddsföreningens undersökning i slutet av 2010 visade på en stor förbättring i utbudet av miljömärkt fisk i butikerna. Bäst betyg får Willys som helt plockat bort rödlistad fisk och erbjuder mycket miljömärkt. Garant, torskfilé, ca 30 kr 400 g Tyckomgarant.se

5 Skön svalka

Tyska ChariTea och Lemonaid lanserades i Sverige under förra året. Under hösten tog svenska Sackeus över distribution och de säljer nu in drycken till fler butiker runt om i landet. Ingredienserna i lemonaden är 100 procent Fairtrade, liksom teerna, som dessutom smaksätts med ekologiska ingredienser. Sackeus, ca 27 kr Sackeus.se

63

5

”Mitt medvetna val” Magdalena Graaf

Alltid naturlig och ekologisk hudvård Och nu välkomnar vi Svanen Rosenserien erbjuder ekologisk, naturlig och nu också Svanenmärkt hudvård för både män och kvinnor. Vi har börjat med Svanenmärkning på nio produkter och det är bara början. Miljömärkningen Svanen är en oberoende part, som kontrollerar att produkter uppfyller högt ställda miljö-, hälso- och kvalitetskrav. Rosenseriens hudvårdsprodukter innehåller äkta rosenolja och har en bas av aloe vera gelé, kinesiskt grönt te och kallpressade vegetabiliska oljor. Naturlig hudvård ska kännas bra. www.rosenserien.com, tel: 0123-104 51 Bäst i test, Tara nr 12-2010

Bäst i test, Amelia nr 14-2010

smakrikt

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

EKOREKOKOLLEN Vi slinker in på en glassbar på Södermalm och testar vintrig saffran, äpple- och ingefärsglass. Dessutom lyxar vi till det på Vasagatan i Göteborg där en liten pilgrimsmussla var enda misstaget. Närodlad ekogourmet

Experimentell glassbar

göteborg Vill du uppleva närodlad ekogourmet när den är som bäst finns inte många ställen att välja på. Därför blir Wasa Allé på Vasagatan i Göteborg ett ganska självklart val. Här serveras vi intressanta råvaror som torkad rentunga, abborre, vildand och svenska äpplen med en tvist som gör att smaklökarna gör en kullerbytta av glädje. Vi beställer paradmenyn som kallas 3-rättersstolen, med vinpaket, men serveras egentligen fem minirätter, som absolut räcker för att mätta de flesta magar. Till det hela får vi en korg med bröd, där en saftig, brun dinkelbaguette med fruktig, söt smak utmärker sig. Hembakat, tydligen. Vi blev lovade att få med oss en liten påse till frukost, men det glömdes tyvärr bort på slutet. Det hade annars varit en bra bonus. Det hela gick på tusen spänn per person, relativt prisvärt med tanke på att vi fick fyra glas dricka till. Utsökta och huvudsakligen ekologiska viner, med en ekologisk, torr äppelcider från Normandie som avslut. Kan vara lite väl mycket dricka, men bara de goda smakerna tillsammans gav upphov till ett rus av tillfredställelse. Vårt enda minus går till det faktum att en av oss fick en pilgrimsmussla i en portion, trots att hon meddelat att hon inte äter skaldjur. Wasa Allé är inte ett ställe för vardagsmat och inte heller för de flestas helgplånbok, men firar du något speciellt är det ett självklart val.

stockholm Det är lätt att missa det lilla glassmakeriet 18 smaker i Stockholm där det ligger inhyst på en liten tvärgata från Hornsgatan nära Mariaplan. Lokalen är liten och inte särskilt upplyst och skylten är hemmagjord i pastell­ färger. Själv hade jag aldrig hamnat där om det inte vore för att min vän som bor på gatan intill hade rekommenderat stället. På 18 smaker serveras hemmagjord, mestadels ekologisk glass med smaker som anpassas efter säsong. Dagens smaker hittar du alltid på webbsidan. Vid mitt besök valde jag en kula med saffransglass, en med äpple- och ingefärssmak och en med skogsbärssorbet. För det kalaset får jag punga ut med 42 kronor. Smakerna överraskar och kittlar i munnen, inte minst saffransglassen – kanske för att det är en för mig helt ny smak. 18 smaker är ett glassmakeri som gillar att experimentera och har du ett eget förslag på smak är du välkommen att lämna det. De säljer också hel- och halvliterspaket för dig som vill ha mer, samt glassbomber och tårtor om du vill festa till det.

TIDIGARE TESTAT Matmekka  Konceptet är närproducerad ”världsmat” och styrs av ekokockdrottningen Carola Magnusson. Här finns välkända ekomärken och lokalt rostat kaffe. Djurgårdsbrunnsvägen 34, Stockholm

Växthuset Ulvesund  I ett konstfyllt växthus på Västkusten avnjuter vi fylliga smaker från den egna ekologiska odlingen. Ulvesunds byväg 10, Ljungskile

Gourmet Lund  Regional mat och kärlek till maten på en tom restaurang. Fylligt och purfärskt är melodin i delen som kallas Ekobaren. Klostergatan 14, Lund

Café Mineur  Bohemiskt kafé med ekologisk och närproducerad mat. Gott om vegetariska och veganska alternativ. Stora Nygatan 31, Stockholm

Timmermansgatan 15

Bokcafé Pilgatan  Designade bokhyllor, vintagemöbler och stort ekorekoutbud i Umeå. Utöver kaféet är det även en kooperativ bokhandel.

18smaker.se

Vasagatan 24

Pilgatan 14, Umeå

Wasaalle.se

65

fler TIPS på IN .SE CAMINOMAGaS

mode

Redaktör emma häggström mode@caminomagasin.se

Törstiga plagg

Livscykeln för ett klädesplagg är ingen torr historia. Minska slöseriet med droppbevattnad bomull, egna jeansritningar och färre tvättar.  Text emma häggström

Smartare bomullsodling

Att bomullsindustrin slukar vatten är väl känt. Odling av ett kilo bomull kan kräva från 7000 till 29 000 liter vatten beroende på klimat. Odling av ekologisk bomull kräver också mycket vatten, men problemet är inte bara vattenanvändningen i sig utan även att vatten vid vanlig bomullsodling förgiftas och blir oanvändbart lång tid framöver. Hållbar och effektiv bevattning är lösningen. Att först och främst använda vatten från regn är det ultimata. En annan utväg är droppbevattningssystem där du kan spara upp till 30 procent vatten jämfört med vanlig konstbevattning. Svenska Oria säljer till exempel kläder i droppbevattnad ekobomull. Flera företag såsom H&M och Ikea samarbetar med organisationen Better Cotton Initiative där målet är att förbättra konventionell bomullsodling. I Pakistan och Indien påstås de ha lyckats minska vattenanvändningen med 75 procent. Oria.se Bettercotton.org

Slit jeansen själv

Gillar du jeans med snygga slitningar? Ett hett tips – slit dem själv istället! Både färgning och annan efterbehandling är mycket resurskrävande och kan även vara skadliga för arbetarna. Påfrestande våtprocesser som blekning, färgning, efterbehandling och tvättning följer tätt efter varandra i fabriken. Tekniska förbättringar är på frammarsch, såsom färgmedel som kräver mindre vatten, produktionssystem där man slår ihop produktionsprocesser och återanvänder vatten. Levi's lanserade nyligen projektet Water Less Jeans där de minskat användningen av vatten vid efterbehandlingar med 26-96 procent. Detta motsvarar en genomsnittlig minskning på 11 liter vatten per jeans. Denna minskning är inte så stor med tanke på de tusentals liter vatten som krävs totalt ur ett livscykelperspektiv, men den sätter ändå fokus på det faktum att kläder inte ser ut som de gör av en slump. Allt ifrån minsta tryck, slitning eller mjukgörande behandling kräver resurser. Förutom att bara välja kläder med efterbehandlingar som verkligen behövs så är tipset att kolla efter miljömärkningar, till exempel GOTS, EU-blomman och Bluesign som alla ställer krav på hantering av avloppsvatten i fabrikerna. levistrauss.com

Levis Waterless Jeans där slitningar och tvätt gjorts mer vattenbesparande.

Herrbetjänt från Åhléns för smartare klädförvaring.

Barnkläder från Oria i ekologisk droppbevattnad bomull från Indien.

Textila jättar samarbetar Johanna Sjödin

Koordinator för STWI

Propellerjack, prisbelönt klädhängare för vädring.

Förvaring och vädring Tvättar du dina kläder för att de råkade ligga framme när du har tvättid eller för att de verkligen är smutsiga? Sett ur ett livscykelperspektiv är tvätt och torktumling en stor energibov som kräver många liter vatten. Camino har tidigare tipsat om hur smart förvaring av kläder som använts men som inte behöver tvättas kan leda till minskade turer till tvättstugan. Ikea har många garderobslösningar och även Åhléns har en stilren herrbetjänt att

hänga kläderna på efter dagens slut. Minus för att ursprunget på träet inte redovisas. Att vädra kläder är också en enkel lösning för minskad tvätt och vattenanvändning. Vanliga balkonghängare finns att köpa på välsorterade byggvaruhus för en femtiolapp. För den designintresserade finns till exempel den hopfällbara hängaren Propellerjack från Mossa Company med magnet för enkel väggmontering. Ahlens.se, Mossacompany.com

Tips! I december 2010 lanserade Nike ett mycket efterlängtat hjälpmedel för livscykelanalyser: Environmental Apparel Design Tool, som är ett open source-verktyg som är öppet för alla att använda. Smart! nikebiz.com/responsibility

67

Projektet Sweden Textile Water Initiative startade förra året med målet att svenska textil- och skoföretag ska förbättra sin vattenanvändning. Johanna Sjödin jobbar på Swedish Water House och är koordinator för projektet. – Idén kom från Indiskas miljöansvariga Renée Andersson som kontaktade oss för att hon ville lära sig mer om vattenfrågor. Sen föreslog vi att det skulle bli ett större branschinitiativ. Efter att ha varit igång ett halvår så är 27 företag aktiva i projektet. Vad är syftet? – Det är dels ett lärandeprojekt, företagen ska lära sig mer om vattenresurser och hur de används i tillverkningsprocesser. Dels är målet att ta fram konkreta riktlinjer för hur man kan jobba med detta i leverantörsländerna. Hur ser planerna ut framöver? – Vi har nu delat in oss i fem grupper som ska fokusera på olika områden: vattenförbrukning, vattenrening, produktionsteknik, avfallshantering samt hur man kan påverka lagar och regleringar i vattenfrågor. Utöver detta så är det fyra stora möten varje år. Hur ser ni på konsumenternas vattenanvändning? – Det är något vi har diskuterat, men det är inte vårt primära fokus och kommer inte vara med i riktlinjerna vi tar fram. Vi kommer heller inte titta så mycket på vattenanvändningen vid bomullsodling då en del företag jobbar med dessa frågor på annat håll.

CAMINO I FICKAN

www.msc.org

www.krav.se

KONSUMENTKONTAKT 031-23 02 03 • info@dagsmeja.se • www.dagsmeja.se Finns i LIFE-butiker, hälsokostbutiker och livsmedelsbutiker med ekologisk profil. Ring så hjälper vi dig att hitta en butik nära dig!

Nu kan du läsa Camino i iPhone. Ladda ner applikationen Qiozk på www.qiozk.com

mode

Redaktör tobias jansson tobias@caminomagasin.se

Knepp-bitarna

– Det finns idag fyra olika delar i Knepp. De har alla knapphål runtomkring på bestämda avstånd så att de kan kombineras med varandra. Det finns tre olika mönster plus logotypbiten som det står Knepp på. Den kan man vrida och vända på, och om man vänder på den ser det nästan ut som ryska. Den delen är tänkt som till exempel axelband eller muddar till en tröja. knepp.rty.nu

Anna-Lenas mode Trött på din tröja? Bygg om den till en kjol! Anna-Lena Emdén är textilveteranen som designat modesystemet Knepp, vuxenlego i form av sömlösa plagg som du bygger ihop själv.

Knapparna

– Knapparna är tvådelade. "Uppståndaren" är gjord för att kunna ta fyra lager tyg, kanske fem. Det behövs om man vill sätta ihop under armarna och så. Det finns en liten ring som man pressar över "uppståndaren" för att låsa knappen.

Text Tobias Jansson Foto Teodor javanaud Emdén

Kombinera olika mönster Vändbart rödprickigt

– Knepp-jackan består av fem delar av den prickiga biten. De prickiga bitarna är bredare upptill och smalare nedtill, vilket gör att det kan bli en klockad kjol eller en insvängd jacka. Materialet är 100 procent ull som är jacquardstickat. Det innebär att det är stickat i två lager med olika mönster som är varandras spegelbilder. Sen är det tvättat så att det blir lite filtat, det binder ihop lagren.

69

– Alla delar kan kombineras med alla. Man kan göra en tröja som är rutig nedtill och prickig upptill. Jag ville ha ett ganska vanligt mönster, det är de röda prickarna, ett geometriskt och så ett mjukt mönster som föreställde något, bananerna. Jag vill lägga in nya delar efter hand, som man kan kombinera med. Med Knepp kombinerar du om din garderob med några handgrepp istället för att köpa nytt.

Djävulspinacklarna, på väg mot Martins åk. Foto: David Kvart

Allt som Houdini står för kommer ifrån hur vi lever – Och vi lever fullt ut. I dagsläget är 80% av våra produkter tillverkade av återvunnen eller förnybar fiber. Flertalet är återvinningsbara eller biologiskt nedbrytbara. Vår noll-tolerans mot spill har resulterat i Scrap Me Up-projektet, ett kreativt och lekfullt sätt att minimera tygspill i vår produktion. Projektet resulterar i unikt formgivna produkter och limiterade upplagor såsom Scrap Me Up Supersuit. Att hitta kreativa lösningar till de utmaningar vi står inför gör undan för undan våra produkter bättre och vår miljöpåverkan mindre.

www.houdinisportswear.com

kulturellt

Hallå där FAYTHE LEVINE! Gör det själv-guru Med dokumentärfilmen Handmade Nation: The Rise of DIY, Art, Craft and Design har filmaren Faythe Levine satt USA på kartan som en riktig hantverksnation. Filmen berättar historier om en helt annan sida av det land vi oftast mest ser i hollywoodfilmer.  Text johanna stål Varför gjorde du en film om handarbete? –Jag hade min egen lilla verksamhet där jag skapade hantverk och såg en massa folk omkring mig som också gjorde det. Jag kände att det fanns en respekt för samhället och jag ville ge något tillbaka. Människorna i filmen är sådana jag kände till tidigare och nu hade jag en ursäkt att besöka dem allihop. Vad tror du är anledningen till att hand­ arbete blivit så populärt? –Jag är tveksam till om det är mer populärt nu än tidigare. Folk har aldrig slutat. Men många har blivit mer designmedvetna och i och med nätet så får fler syn på vad som görs. Kan man se handarbete som en reaktion mot något? –Jag tror att människor vill veta var deras saker kommer ifrån, vem som gjort dem och vad de är gjorda av. Den gröna trenden och fair trade-trenden har hjälpt till att trycka fram marknaden. En stor andel av ”DIY-människorna” är väldigt ekomedvetna. De använder ofta åter-

vunna och lokala material, vintage och färger från plantextrakt. Klarar många av att leva på sina inkomster? – Människor har väldigt olika levnadsstandarder. Har man barn, bil, hus etcetera? Lever man på sin partner? För att klara av att leva på det måste man vara väldigt företagsam och marknadsföra sig. Eftersom många gör samma saker och säljer på etsy.com, så är det svårt att nå ut. En del underprissätter sina produkter, vilket gör det svårt för andra som vill leva på sitt arbete. Hur påverkade den amerikanska krisen villkoren? – Under den ekonomiska krisen köpte människor färre saker, men mer av specifika saker. Vissa handarbetare sålde mer än någonsin. Vad tycker du om svenskt hantverk? – Sverige är känt för bra design. Den är väldigt traditionell men samtidigt vacker och ren. Ni har en gammal tradition med slöjd, om

71

ni lyckas koppla samman den traditionen med det moderna så har ni något unikt. Hur går man tillväga för att dra igång en lokal scen för handarbete? – Tre personer är lagom för att starta en grupp. Kom på ett bra namn. Starta ihop med dina vänner eller, om du vill göra det publikt, möt upp på en bar en dag i veckan. Använd sociala nätverkssidor, arrangera marknader, gör så att människor känner till er. Politiker borde vara med och sponsra stickdagar, marknader och andra initiativ som kanske har ett socialt fokus. En sak kan vara att man har en workshop där människor får göra mössor åt hemlösa. Faythe Levine är amerikansk filmare och gallerist och har regisserat filmen Handmade Nation: The rise of DIY, Art, Craft and Design. indiecraftdocumentary.blogspot.com buyolympia.com

Min müsli müsli Saltå

www.minmusli.nu www.minmusli.nu

din egen direkt på nätet i tre enkla steg n müsliBlanda direkt på müsli nätet i tre enkla steg

2 1

Välj Välj müslibas ingredienser

23

Välj Beställ ingredienser

3

Beställ

Äntligen kan du få en Äntligen müslikan som du fåsmakar en müsli som precis smakar precis somsom duduvill! vill! Hos Min müsli bestämmer Hos Mindu müslisjälv bestämmer vaddudu självvill vadmixa du vill mixa ihop. ihop.Här Här finns massor med olika finns ingredienser massor med olika ingredienser att välja att mellan. välja mellan. Allt Allt ekologiskt och förståsekologiskt nyttigtoch och förstås gott! nyttigtNär och gott! du När blandat du blandatfärdigt färdigt så skickar vi din alldeles så skickar egna vi din Min alldeles Müsli egna Min direkt Müsli hem direkt hem tilltilldig. dig. Välkommen att blandaVälkommen på www.minmusli.se. att blanda på www.minmusli.se.

ww.saltakvarn.se 153 91 Järna www.saltakvarn.se

kulturellt

Tillväxttrubbel

Våra samhällen är besatta av tillväxt. Men att förena evig tillväxt med minskad miljöpåverkan är en ekvation som inte går ihop. Tim Jacksons medicin är en välfärd som är mer meningsfull och mindre materialistisk än den tillväxtbaserade modellen.  Text Tobias Jansson – vi övertalas att spendera pengar som vi inte har, på saker vi inte behöver, för att göra intryck som inte varar, på människor som vi inte bryr oss om. Ungefär så sammanfattar Tim Jackson sakernas tillstånd i en TED-föreläsning. Han är professor i miljöstrategi och rådgivare åt brittiska regeringen i hållbarhetsfrågor. Med den omdiskuterade boken Prosperity Without Growth (2009) har han gett tillväxtbesatta ekonomer världen över en tankeställare. Nu kommer boken på svenska, under titeln Välfärd utan tillväxt.

Varför, frågar sig Tim, kan ekonomer inte föreställa sig en annan värld? Varför denna besatthet av tillväxt? Och vad är det egentligen som växer? Hur stort kan det bli? BNP mäter nationers flöden av varor och tjänster på marknaden. Men BNP-måttet missar resursförbrukningen, de flöden av materia och energi från naturliga källor som ligger till grund för produktionen. För att besvara frågan om hur stor ekonomin kan bli är resursförbrukningen i högsta grad relevant. För att skapa ett blomstrande samhälle där resursförbrukningen inte leder till kraschade

73

ekosystem krävs att vi omdefinierar välfärd som begrepp. Fattigare nationer behöver få utvecklas – men för mer avancerade ekonomier finns mycket som visar att vi inte blir lyckliga om vi konsumerar mer. I Välfärd utan tillväxt förmedlar Tim Jackson en vision om en mer meningsfull, mindre materialistisk välfärd att sträva mot – tillsammans. Välfärd utan tillväxt Tim Jackson, Ordfront, 2011

www.smakis.se

Vi har två kompisar som heter Friends och KRAV – båda gör skillnad!

Smakis och Sundis ekologiska drycker tillverkas i Sverige av frukter och bär som är odlade utan konstgödsling eller kemiska bekämpningsmedel. Sundis är en sund och god 100% juice där apelsinerna handplockas från ekologiska odlingar. Smakis KRAV-märkta fruktdrycker är alternativet för dig som vill ha mer frukt och mindre socker jämfört med det som finns på marknaden. Bra va!

Säljprofilen AB

stödjer Friends i kampen mot mobbning

Smakis och Sundis hittar du i välsorterade och kloka livsmedelsbutiker.

KONSUMENTKONTAKT: Säljprofilen AB, info@smakis.se, 08-774 04 75

B,

kulturellt

www.smakis.se

g

Redaktör tobias jansson tobias@caminomagasin.se

djup film Människans besatthet av havet och dess organismer tar sig olika

uttryck. Vissa väljer att dyka ner i det oberäkneliga djupet för att aldrig återvända, andra att slakta dess invånare för att tjäna grova pengar. Tobias Jansson har sett om en gammal Luc Besson-favorit och tipsar om tre dokumentärer om livet i havet. Text Tobias Jansson filmtips " havet tillhör mig. Jag vet om hon vill ha mig

eller inte. Idag vill hon det." Enzo i Det stora blå är svårt sargad efter en blöt festkväll men väljer, mot bättre vetande, ändå att göra ett fridyk för att slå världsrekordet – och lyckas. Enzo och hans rival Jacques har sedan barndomen varit fixerade vid dykning och turas i vuxen ålder om med att inneha världsmästartiteln i dykning utan syre och dykutrustning. Det stora blå är den slutgiltiga filmen om människans fascination för havet och dess oberäknelighet. Filmen är Luc Bessons fullträff från 1988 som han ännu inte lyckats matcha. Störst i Enzos och Jacques liv är havet, att komma dem nära är svårt eftersom utmaningarna under ytan lockar mer än mänskligt umgänge. Enzo dör till slut under en dykning och Jacques väljer sin älskade delfin i djupet framför Johana på land som han gjort med barn (i ett av de två olika slut på filmen som finns). Det stora blå är baserad på en sann historia om de båda fridykarna och rivalerna Enzo Majorca och Jacques Mayol. Mest känd är Mayol som gjorde fridykningen till en mainstreamsport. År 1976 var han den förste att dyka mer än 100 meter. Tester under hans rekorddyk visade att hans hjärtfrekvens minskade från 60 till 27 slag per minut, en dykeffekt som vattenlevande däggdjur som valar, sälar och delfiner uppvisar. På 1960-talet gjorde tv-serien Flipper succé med den söta delfinen Flipper som hjälper ägaren till en marin park i Florida att jaga brottslingar och piffa i parken. Delfintränaren Ric O'Barry hävdade efter inspelningarnas slut att delfinen Kathy, som Flipper hette i verkligheten, visade tecken på depression orsakad av fångenskapen och till slut begick självmord i hans armar genom att sluta andas. Ric berättar sin historia i den starka dokumentären The Cove. Efter Kathys död blev Ric aktivist och han har sedan dess slagits mot den världsomspännande delfinarieindustrin. The Cove kretsar kring delfinjakten i Taiji, Japan. Delfinjägarna skapar en underjordisk ljudvägg som driver in delfinerna i en lagun. De finaste exemplaren säljs till delfinarier runt om i världen för upp till 150 000 dollar styck. Resten slaktas i hemlighet och blir en del i en ljusskygg handel med kvicksilverförgiftat delfinkött. Ric O'Barry slår sig ihop med filmskaparen Louie Psihoyos för att ta reda på vad som verkligen händer. Resultatet

är ett sorgligt dokument som visar upp en urartad djurhantering i landet med världens mest paradoxala inställning till havets resurser. Ett annat mörkt dokument över sakernas tillstånd är The End of the Line som utforskar de förödande effekterna av den globala fiskeindustrin. Dokumentären utgår från tesen att om vi fortsätter fiska som vi gör idag kommer all matfisk vara slut år 2048. Filmen visar hur efterfrågan på torsk gjorde att världens största torskbestånd kollapsade utanför Newfoundland i Kanada 1992, hur högteknologiska fiskefartyg inte lämnar någon flyktväg för fiskstimmen och hur miljövinsterna med odlad fisk är en myt. Filmen tar upp den nära förestående utrotningen av blåfenad tonfisk som är tätt sammanlänkad med sushins globalisering och de djupgående konsekvenser som en framtid utan fisk skulle riskera att få i form av massvält. The End of the Line är filmad över hela världen, från Gibraltar till Senegals kust och Alaska till Tokyos berömda fiskmarknad Tsukiji. Filmens slutsats är att alla är skyldiga: Oupplysta konsumenter, politiker som ignorerar forskares vädjan, fiskare som bryter mot kvoter och fiskar illegalt och den globala fiskeindustrin som reagerar alldeles för långsamt på en förestående katastrof. En helt annan sida av våra oceaner och deras majestätiska mångfald ger den mycket påkostade naturfilmen/miljödokumentären Oceans. I sex år arbetade regissörerna Jacques Perrin och Jacques Cluzaud och deras team på 50 olika platser i världen – alla under havsytan. Tolv produktionsteam filmade över 100 olika arter i situationer och miljöer där det inte tidigare varit möjligt att filma. För att lyckas var man tvungen att utveckla ny teknik och avancerad filmutrustning. Kameror monterades på fjärrstyrda elektriska helikoptrar som cirkulerade över knölvalar och snabbgående båtar drog kameror som kunde fånga sardinstim i flykten. Egentlig handling saknas men välkomponerade scener och tempoväxlingar gör Oceans till en lång njutning. Filmen har fått kritik för att vara just tekniskt briljant och sakna djup. Det må vara sant, men icke desto mindre kommer den få barn i alla åldrar att fascineras av havens hemligheter och säkerligen trigga ett och annat miljöengagemang.

75

Det stora blå Luc Besson 1988 The Cove Louie Psihoyos 2009 takepart.com/ thecove

The End of the Line Rupert Murray 2009 endoftheline.com

Oceans Jacques Perrin & Jacques Cluzaud 2010

Vill du inte klippa sönder tidningen?

caminomagasin.se/prenumerera

Ett nummer gratis

Årsprenumeration Ett år med Camino 295 kr.

Använd autogiro och betala endast 65kr/kvartal (totalt 260kr/år). Du får ett av fem nummer helt gratis jämfört med att köpa lösnummer (lösnummerpris 65kr/st).

65kr per kvartal

Stödprenumeration

E-magasinet Alla priser (förutom E-magasinet) gäller inom Sverige.

Camino i e-tidningsläsare på webben. Fungerar ej på Ipad. Ett år 245 kr. Provläs på: caminomagasin.se/prenumerera/e-magasin

Ett år med Camino 495 kr. Stöd en oberoende röst utanför de stora mediekoncernerna.

Årets kooperativ 2010.

Ett år + valfri bok Paketpris på prenumeration + valfri bok 359kr. (36kr för porto tillkommer). Vad händer sen? + Teoretiskt appendix Becoming Fashion-able Energi – hur design kan göra skillnad Detta erbjudande och mer info om böckerna finns på caminomagasin.se/butik

PRENUMERERA NAMN

NÄTVERKSTAN EKONOMITJÄNST

ADRESS

E-POST

Beställ med mobilen: SMS:a PRE CAM + namn, adress (och e-post) till 71160. Gäller 5 nr för 295 kr. SMS-taxa på 5 kr tillkommer. Betalning via faktura. Camino utkommer med 5 nummer per år.

CAMINO BETALAR PORTOT.

SVARSPOST 411 186 300

TELEFON

FRANKERAS EJ.

BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

Presentkort för utskrift mm finns på caminomagasin.se/prenumerera

Ge bort Camino

sunt

havets hälsokost

Det är inte bara fisken som står för nyttigheterna i havet. Under ytan kryllar det av ätbara alger sprängfyllda med näring för kropp och själ. Camino har håvat in några av godbitarna.  Text Caroline Petersson

1 NouriMare specialiserar sig på färska ekologiska havsalger till restauranger och butiker. Algerna produceras i bassänger i Medelhavet, som kontrolleras av IFOAM (International Foundation of Organic Agriculture Movements). Havsallat Ulva är en grön alg som ser ut och känns som vanlig sallad. Pris: 60 kr för 150 g

4

nourimare.se

3

2 Renée Voltaire säljer färska alger och halvfabrikat. Med nori-ark (röd alg) kan du göra dina egna sushirullar, eller som Renée, använda dem till wraps med sallad, en god röra och lite frön. Pris: 30 kr för 5 st Reneevoltaire.se

3 Sel de Guérande är ett havssalt med handplockade alger från Bretagne i Frankrike, ekologiskt certifierat av Nature et Progrés. Pris: 30 kr för 100 g

1

5

Ekobiologisk.se

4 Pukka Spirulina är ett ekologiskt certifierat kosttillskott gjort till 100 procent på den blågröna sötvattensalgen Arthrospira platensis. Ett utmärkt proteintillskott för veganer och vegetarianer. Pris: 140 kr för 150 tabletter Biofood.se

5 Dermanord Algae & Clay Pack är en djuprengörande inpackning för ansiktet med alger, vit lera och citronolja. Algerna har en fuktgivande och renande effekt. Citrusallergiker kan vara känsliga mot citronoljan. Pris:195 kr för 100 g

Till alger räknas en rad olika organismer varav flera är ätbara. Ätbara alger delas ofta in i bruna, röda och gröna alger.

6

Dermanord.se

2

6 Mölleviksserien är en serie ekologiskt certifierade skönhetsprodukter baserade på tång (brunalger) som plockas för hand ute på Bjärehalvöns spets utanför Båstad. Pris: 195 kr för tångbad 250 ml

En del experter menar att man ska undvika blågröna alger (spirulina och klorella) då de påstås innehålla gifter. Alger har högre näringsvärde än någon annan grönsak, däribland högvärdigt protein, vitamin A och D, mineraler och fettsyror (omega 3).

Dharmazone.se

77

köpställen

EN SCHYSST AFFAIR 101119_Annons_Ecool-46-57-5:101119 Brunnsgatan 6, Sundbyberg 101119_Annons_Ecool-46-57-5:101119 Webbutik: www.ecoolista.se

köpställen CAMINO 20 Chari Tea sackeus.se 031 230203 Cruise 2,0 R Torqeedo.com (D) +49 8151268670 Dermanord dermanord.se 0340 270000 eurolines Eurolines.se 031 805400

Gör ett medvetet GODA GÅVOR! valJulklappar Schyssta

pa Shop reko Eko d Stil! ea GODA GÅVOR! SM hopp ko EN SCHYSST AFFAIR EN SCHYSST AFFAIR Brunnsgatan 6, Sundbyberg Brunnsgatan 6, Sundbyberg Webbutik: www.ecoolista.se Webbutik: www.ecoolista.se

förAnnonsera hela familjen! GODAJulklappar GÅVOR! Schyssta i Schyssta Julklappar för hela familjen! för hela familjen! camino Annonsansvarig Åsa Sommar asa@adviser.se 0705087773

GRÖNT ÄR SKÖNT! ria GRÖNT SKÖNT! Ekologiska ÄR Kläder Giftf kläder

Greenwave 515 ESR greenwave.nu 049 021989 Herat Saffron haga.slowfoodisverige.se 070 5880853 Jens 28. Jens28.se 0702 661538 Kung Markatta kungmarkatta.se 019 307300

Världens första Cradle to Cradle-barnkläder

Välkommen till en mer ekologisk värld!

GRÖNT ÄR SKÖNT! En annorlunda klädbutik i genuin gårdsmiljö där ekologi och mode möts! Härliga material som hampa, bambu, bomull och jakull till både henne och honom.

Ekologiska Kläder Bäst för Barnen!

LemonAid sackeus.se 031 230203 Levis levistrauss.com Mossa company mossacompany.com +41 617178242 NouriMare nouriemare.se 0768 455025

www.bonkelidesign.se

Pukka Spirulina biofood.se 08 500200 Raw Health Vibrant Living dagsmeja.se 031 230203 Renée Voltaire reneevoltaire.se 08 7174040

Sel de Guérande ekobiologisk.com 070 2294443 Åhlens ahlens.se 08 4028000

ria Giftf kläder Barn

Foto: Tina Axelsson

Butiken finns på Skea Gård, Hässleholm 0708-52 52 58 www.afskea.se

Oria oria.se 021 4729778

Roiro 55. Roiro.se 015597681

fria er artn Bif G kläd Barn

Ekologiska Kläder Bäst för Barnen! Bäst för Barnen!

Mölleviksserien dharmazone.se 0430 23789 Garant torskfilé Axfood 0771 876770

koprae Stil! ShEopMreedko Eko d Stil! Me

Peter Kelly

Nikoo Bazsefidpay

2009

2010

? 2011

Vem ska få årets Im-prIs 2011? Priset består av 50 000 kronor och en resa till någon av IMs verksamheter i utlandet. Läs mer på manniskohjalp.se/im-priset

Halvera din elkostnad Genom att bli andelsägare i ett vindkraftverk! Ring 0771-818700 eller besök oss på www.o2.se

CAMINO MAGASIN.SE bloggar

Caminovännerna

om camino

annonsera

konsult

prenumerera

redaktionen

På Caminomagasin.se får du inblick i redaktionens vardag med spännande blogginlägg. Dessutom nätbutik, tips på resmål och restauranger, info om Caminos events och mycket mer.

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Tobias Jansson Ad, fotograf & redaktör

nätbutik

– Efter ett lägenhetsbyte står mig alla överflödiga prylar upp i halsen. Jag har läst om Karen Kingstons Rensa i röran med feng shui, pytsat iväg prylar på gebort-nätverket Freecycle (freecyclegbg.se för göteborgare) och sålt böcker på Bokbörsen. Experimentet sixitemsorless.com är fin inspiration!

Ingemar Gustafsson Redaktör/webb

– Jag hoppas få tid att påbörja arbetet med en bok som ska handla om idéer till lösningar på tillväxtens dilemma. Högen med böcker, artiklar och rapporter till detta projekt växer sig stöddig på mitt skrivbord. Och snus, trots att det var över ett år sedan jag slutade.

Johanna Stål

Korvkiosk blev veganhak

Chefredaktör

Det intressanta var att se folks reaktioner när det fick reda på att det inte längre gick att få "två tjocka med mos" eller en "stor special". Meningar som "vegetariskt, nej fy fan" och "har det blivit vegetariskt, men oj då", haglade ur munnen på dem som ramlade in i kiosken. Det säger något om korvkulturen i Sverige. De flesta vände om direkt. Det var ingen som valde att stanna och prova något nytt, under tiden jag satt där. Johanna Stål bloggar om korvkiosken på Stigbergstorget i Göteborg som ställde om till veganhak. Följ Johannas och övriga Caminoredaktionens bloggar på caminomagasin.se

Annesofie om varför hon gillar Camino i kommentar till Caroline Peterssons blogginlägg ”Det finns en skog bakom träden”.

66

Caroline Petersson

%

…av besökarna på caminomagasin.se känner ibland press på att ha det fint hemma. 20% upplever dessutom pressen som jobbig. (182 röster)

Vän & marknadsansvarig

Leverantörer, ambassadörer, politiker med flera inbjuds den 17:e mars av Fairtrade Sverige till en heldagskonferens på Fotografiska i Stockholm. Caminos Caroline Petersson modererar ett av eftermiddagens seminarier kring rättvis handel och klimat. Fairtrade.se

79

– Vårlängtan! Jag ser fram emot att kunna cykla utan vantar, att slippa packa väskan full med ombyteskläder, att stå lutad mot en vägg och känna solen värma mig i ansiktet och att se de första knopparna som sticker upp ur jorden. I år tänker jag bli bättre på att ta vara på vårljuset genom att gå upp tidigare och ta fler lunchpromenader.

foto anja sjögren

”Ett till synes lät�tuggat innehåll kan vara det som leder läsaren vidare till artikeln med stoff.”

– Det är snart tredje gången gillt. I år ska Tjejvasan klaras på en riktigt bra tid. I skidspåret är det bara jag, naturen och varm choklad som gäller. Sverker Sörlins bok Kroppens geni- Marit, Petter och skidåkning som lidelse håller mig just nu på spåret, mentalt och fysiskt.

VI KAN MER

Rapporter, krönikor, events och föreläsningar inom området hållbar livsstil. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/konsult

foto tobias jansson

PÅ PLATS: Göteborgspriset för hållbar utveckling

Vinnaren Randal Arauz firade ihop med jury-medlemmen och chefsredaktören Johanna Stål.

2010 års pris hade tema hav och prissumman på en miljon delades mellan två pionjärer inom området: Ken Sherman från USA och Randall Arauz från Costa Rica. I juryn sitter Caminos Johanna Stål.

Annelie Hulten och Carl Bennett sitter både i styrelsen för Göteborgspriset och hälsade gästerna välkomna under kvällen.

foto anna danielsson

Prinsessan Victoria delade ut priset till två stolta vinnare som här tar emot publikens jubel och applåder. Till vänster Ken Sherman och till höger Randall Arauz.

Prinsessan Victoria hann med ett klädbyte under kvällen. Här tillsammans med pristagare Ken Sherman och hans fru Roberta.

Juryns ordförande John Holmberg ser ut att vara nöjd med kvällen.

Före detta ordförande för kommunstyrelsen Göran Johansson var med och grundade Göteborgspriset för elva år sedan. Han missade inte heller kvällens tillställning.

EU-parlamentarikern och journalisten Isabella Lövin var inbjuden gästtalare och gjorde det galant. Det går inte ta miste på hennes genuina engagemang och kunskap i fiskefrågan.

Stefan Edman visade under kvällen att han är biolog i grunden då han berättade om- och visade upp några av de mer okända men vackra varelser som lever i våra hav.

81

d.i.y.

Gör såhär!

1 Specialmedel för att putsa fönster är totalt onödigt. Jag kör på sprayflaska med diskmedel istället. Spraya, skrubba med en svamp, dra med en fönsterskrapa och putsa bort fukt och fläckar med tussar av tidningspapper. 2 Strö bikarbonat på svåra spisfläckar och häll sedan på ättika. Fräter bort fläckarna och fungerar även propplösande i avlopp. 3 Linoljesåpa är en fantastisk naturprodukt väl värd att ha hemma, säljs i byggnadsvårdsbutiker. Tar bort alltifrån rost till gula ingrodda svettfläckar i armhålor på kläder. Bara smörj in och låt verka några timmar. Tvätta sedan som vanligt. 4 Citron och ättika är bra att använda i badrummet för att ta bort kalkavlagringar. 5 Ättika som blandas ut med vatten i en sprayflaska är perfekt att duscha på unkna kläder som hängt på vinden eller varit med om en rökig utekväll. Duscha plagget lätt både invändigt och utvändigt och låt hängtorka över natten.

d.i.y. VÅRSTÄDA GIFTFRITT

Clara Lidström bloggar, skriver för olika tidningar och håller i programmet Pikant på P4. Under våren kommer hon att medverka i Humorhimlen på P3 och blir så småningom mammaledig. Ett längre reportage om Clara finns i Camino 18.

Det går att fixa fläckarna hemma utan massa kemikalier och specialmedel. Bloggerskan Clara Lidström tipsar här om fem knep för att vårfixa hemmet med enkla medel.  text johanna stål foto clara lidström

Underbaraclara.nu

82

ODLAD FISK?

Jørgen Christiansen

Informatör på företaget Marin Harvest som bland annat bedriver laxodling i Norge och Chile.

Lax har gått från att vara en lyxvara till att finnas på var svensk tallrik, och för detta har vi laxodlingarna att tacka. Men hur hållbart är det egentligen? Av Ingemar Gustafsson

Inger Näslund

Expert på fiskefrågor på Världsnaturfonden (WWF).

– världen har tre stora utmaningar inom matproduktion: producera tillräckligt mycket mat med begränsade resurser, producera mer mat med mindre utsläpp av klimatgaser, och producera mer mat med begränsad tillgång på färskt vatten. Odlad lax är väldigt resurseffektiv (det behövs lite foder), ger mycket låga utsläpp av växthusgaser och sker i områden med god naturlig tillgång på färskt vatten.

– det beror på vilken fisk man väljer. Om man väljer en fisk som karp eller tilapia, som äter vegetabilier, kan det vara miljövänligt. Men då måste odlaren verkligen använda vegetabiliskt foder. Lax, däremot, är en rovfisk som föds upp på fiskfoder. Kanske borde vi istället äta den fisk som blir till fiskfoder, men vi har vant oss vid att äta lax... Nu har foderindustrin börjat blanda in en viss del soja, men man kan inte blanda i för mycket vegabiliskt heller eftersom lax är en rovfisk. Och så kan man diskutera huruvida sojan är ett miljöbra alternativ eller inte.

– fiskodling är en mycket effektiv metod för matproduktion. När man producerar animaliskt protein (kött eller fisk) behövs det foder. Eftersom laxen är kallblodig använder den ingen energi för att hålla värmen, och den behöver inte energi för att stå upp (som till exempel kor). Därför behövs lite foder. Dessutom utnyttjar den proteinet i fodret mycket bättre än djur i lantbruket. Odlad lax äter också betydligt mindre än vad vild lax gör.

– jo, vid en sådan jämförelse hamnar alltid fisk bättre till, men det mest optimala för att hushålla med resurserna i havet är att odla fiskar som är vegetarianer. Lax har en väldigt speciell naturlig livscykel. De föds i sötvatten, vandrar ut i havet och sen vandrar de tillbaka till sina födelsevatten – fascinerade! Vid odling skapas en monokultur där 10 000 laxar kan ha samma mamma och pappa, vilket blir en genetisk förorening om de rymmer. Ett annat problem är parasiten laxlus, som sprider sig och framförallt drabbar vilda laxyngel hårt. För oss är det en övergripande fråga: Är det såhär vi ska framställa vår mat? Det absolut bästa är om vi stärker våra fiskbestånd i havet. Odlingen har tillkommit på grund av en resursbrist och för att få en jämn leveranstrygghet.

Odlad lax från Norge har gult ljus i WWF:s fiskeguide, den från Chile har rött ljus. KRAV-märkt odlad lax har grönt ljus – där används enbart fiskrens som foder (det som blir över efter att matfisken blivit rensad).

83

å andra sidan

Hur miljösmart är det med

ordlista

ekologisk odling är jordbruk som sker i samspel med naturen utan användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. fairtrade (skrivs som ett ord och med stor begynnelsebokstav). Tidigare Rättvisemärkt. En oberoende internationell produktmärkning som vill bidra till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. hybrid är ett samlingsord för motorer och/ eller fordon som drivs av flera bränslen, där ett vanligtvis är el. koldioxidnegativt innebär att något minskar koldioxidutsläppen. Trädplantering är exempel på en koldioxidnegativ handling. konstgödsel (mineralgödsel, handelsgödsel) är industriellt behandlade mineraler, som framförallt innehåller kväve, kalium och det ändliga grundämnet fosfor. Tillverkningsprocessen kräver mycket energi, ofta används fossil naturgas eller olja. Vid tillverkning och gödsling frigörs lustgas, en växthusgas som är över 300 gånger starkare än koldioxid. Näringsläckage från konstgödslade åkrar

LÄNGRE ORDLISTA PÅ caminomagasin .se

är en stor anledning till solcell är en anordning övergödning av sjöar och bestående av halvledare hav, inte minst Östersjön. (ofta kisel) som fungerar som dioder. När dessa krav är en svensk märkdioder belyses uppstår en ningsorganisation för elektrisk ström i diodens ekologisk odling. KRAV backriktning. Detta har egna regler som på fenomen kallas för den vissa punkter går längre fotovoltaiska effekten. än EU:s märkning. solpanel är en samling litiumjonbatterier är solceller sammankopplade laddningsbara batterier, för att uppnå högre spänvanliga i hemelektronik ning eller strömstyrka. Ej och numera även i många att sammanblanda med fordon med eldrift. De ”solfångare” som istället fungerar genom att litiomvandlar solstrålarna till umjonerna flyttar sig från värme. den negativa elektroden till den positiva under trål är det vanligast föreanvändning, och tillbaka kommande fiskeredskapet vid laddning. De har vid kommersiellt fiske. En god energidensitet och trål är ett strutformat/ förlorar inte så mycket koniskt nätredskap av laddningen när som släpas efter en apparaten inte används. eller flera fiskebåtar (sk trålare). Vid bottentrålmsc (Marine ning släpas trålen längs Stewardship Council) botten, och förstör ofta är en certifiering för fisk bottenmiljöerna. som syftar till att garantera att den kommer från wwf (Världsnaturfonden) hållbara bestånd och är en miljöorganisation fiskas på ett sätt som inte som bland annat arbetar skadar ekosystemen med att “inventera” bestånden av olika peak oil är ett annat fiskarter i haven. De ger ord för oljeproduktionsut ut rekommendationer toppen, det vill säga till konsumenter där olika tidpunkten då maximal fiskarter klassas som råoljeproduktionen “röda” (låt bli) “gula” (var är uppnådd. Därefter försiktig med) “gröna” kommer produktionen (smaklig måltid) att minska tills oljan tar slut. Exakt när peak oil övergödning uppstår inträffar är omtvistat, på grund av utsläpp av men troligt är att för mycket gödande det gap som uppstår växtnäringsämnen i mark mellan efterfrågan och vattendrag (gödsel och utbud kommer från jordbruk och fosfor skapa en svår situation i från avlopp etc), och leder världsekonomin. till algblomning, syrebrist och fiskdöd i hav och sjöar. raw food kallas kost av råa, obearbetade, äkta vara En förenings och ofta ekologiska som startade för att få livsmedel. Denna till stånd en ny märkning kosthållning framhålls för för produkter helt fria sina hälsoeffekter. från tillsatser. Föreningen inspirerades och har samslow food är en arbetat med författaren världsomspännande och journalisten Mats Eric rörelse för god matkultur Nilsson som 2008 gav ut som startade i Italien en bok med samma namn. 1986.Har över 85000 Idén med märkning låg ett medlemmar i 135 länder. tag på hyllan men har nu Gott, rent och rättvist är aktualiserats igen rörelsens ledord

ODLA

22

UTE 15 APRIL I april är odlingssäsongen i full gång. Det tar vi vara på i ett fullpackat odlingsnummer, som vänder sig även till den utan ambitioner att skaffa sig gröna fingrar. Vår mat blir allt mer industrialiserad, men är det enbart av ondo? Och odlat kött – vill vi ha det? Vi besöker ogräsplockare som säljer till finrestaurangerna, tar tempen på de olika tekniska odlingslösningar som finns, samt lär dig när du ska plantera vad. Dessutom tittar vi närmare på en bok som djupdyker i frågan om vi verkligen ska äta djur, och som vanligt gröna, sköna recept. Camino dimper ner i din brevlåda om några veckor. Till dess – kolla in gröna inlägg och annat spännande på www.caminomagasin.se. / Caminoredaktionen

foto johanna stål

biogas är ett klimatsmart biobränsle som framställs genom att biomassa rötas i syrefri miljö. Till rötningen används bl a slam från reningsverk, rester från livsmedelsindustrin, överblivet gödsel och avfall från restauranger och hushåll. Biogas ska ej förknippas med Naturgas som är en fossil gas. Båda har dock samma kemiska sammansättning (metan).

Grisar i city, odling av kött och enorma växthus kan du läsa om i nästa Camino.

Om den moderna massutrotningen

det finns en händelse i naturhistorien som aldrig verkar sluta att fascinera oss människor. För sextiofem miljoner år sedan försvann dinosaurierna från jordens yta. Denna massiva utplåning har, alltsedan forskarna började pussla ihop dinosauriernas historia för ungefär två hundra år sedan, gett upphov till otaliga böcker, filmer och utställningar. Försök hitta ett klassrum, ett skolbibliotek eller ett barnrum som inte har några böcker om skräcködlornas tid och om deras försvinnande. Om denna utplåning har forskarna flera teorier. De har spekulerat i våldsamma vulkanutbrott, meteoritnedslag, klimatförändringar och epidemier. Det här är en historia som de allra flesta barn och vuxna i Sverige och andra jämförbara länder är väl förtrogna med. Men hur många känner till att vi just nu lever mitt i en fas av utrotning som är lika massiv som den som drabbade jorden när dinosaurierna dog ut? Procenttalen för fåglar, däggdjur och fiskar som är sårbara eller befinner sig i omedelbar

”Naturen är här – vi är där fara för utrotning skrivs i dag med två siffror: tolv procent av världens fågelarter, tjugoprocent av världens däggdjursarter och närmare fyrtio procent av alla fiskarter är mer eller mindre hotade, för att nämna några siffror. Naturen är ett system av delar. När alltför många delar försvinner riskerar alltsammans att rasa samman med våldsamma ekologiska kriser som följd. Därmed är utrotningen också ett hot mot oss människor. Många forskare lyfter till och med fram denna utrotning som ett större hot mot planeten än utsläppen av koldioxid. Arter kommer och går. Det är en naturlig del av evolutionen. Nästan alla arter som har funnits på jorden är i dag utdöda. Men det som händer just nu är ingen normal del av evolutionen utan en reell kris för livet så som vi känner det. Över hela jorden försvinner arter mellan tusen och tiotusen gånger snabbare än nya arter utvecklas.

85

Dagens kris är den sjätte i livets historia. Fem gånger tidigare har livet på jorden i det närmaste brutit samman. Utplåningen av dinosaurierna är alltså bara ett av flera exempel. Men det som skiljer dagens kris från tidigare kollapser är att den massutrotning som vi nu upplever är intimt sammanlänkad med mänsklig aktivitet. Det handlar framför allt om tre komplexa och globala förändringar som sker samtidigt och som föder och göder varandra. Det handlar om utsläpp av växthusgaser, om snabbt förändrad markanvändning när städer, jordbruk och industrier breder ut sig och om alltför intensiv jakt och alltför intensivt fiske. Allt detta är kunskap som det råder bred enighet om. Trots det har denna vetskap svårt att påverka vårt agerande. Hur kan det komma sig? För att förstå tror jag att vi måste söka oss till kärnan av den västerländska kulturen, till vår bild av människan. Vi bär på ett märkligt kulturellt arv. Vi lever med föreställningen att vi människor står utanför och över naturen, fast vi i själva verket är lika inbäddade i ekosystemen som alla andra djurarter. Vi tror att vi är exklusiva, annorlunda. Därför behöver vi inte bry oss om andra djur, de har ju trots allt inte riktigt med oss att göra. Naturen är där – vi är här. Vill vi på allvar konfrontera de stora utmaningar vi i dag står inför är det dags att vi tar tag i frågan om vår världsbild. Det räcker inte att diskutera miljöteknik och samhällsförändring – vi måste också tala om en tankemässig omställning. Vi måste våga bryta våra invanda föreställningar och börja prata om människan på nya sätt. Mattias Hagberg är journalist och författare. Han är aktuell med boken Herredjuret

krönika

H agberg s ia att M

krönika

Isabella Lövin foto fredrik hje rlin

g

Om att ta ansvar för haven

från att ha varit journalist med ett alldeles vanligt perspektiv på samhället: ”Något är fel – någon måste göra något åt det!” har jag nu själv hamnat i maktens centrum och tvingas tänka om. Något är fel – vad kan jag göra åt det? Det hisnar. Det tynger. Det stöter, som ni förstår, genast på komplikationer. Men, ska det vara så förbannat svårt att bara rädda haven, undrade en bekanting. Själv sysslade han med, tyckte han, betydligt mer svårhanterliga och för framtiden avgörande saker såsom ekonomi. Skuldkriserna i EU, bostadsbubblorna, räntorna, skatteparadisen, spekulationerna, Island som tyngs av utländska skulder till den grad att ön snart slukas upp av Eyjafjallajökull – här har vi komplicerade sammanhang, menade bekantingen, men haven? Ska det vara så svårt? Stoppa fisket under några år, sätt åt det illegala fisket – klart! Det var kanske tur att han var just ekonom, för det visade sig finnas fler paralleller mellan

”Vi behöver bindande globala avtal havsmiljön och världsekonomin än jag först hade tänkt på. Om en bostadsbubbla i USA kan leda till recession i Europa så kan på liknande sätt överfiske i en del av världen leda till överfiske i en annan. Fisk är en av världens mest internationellt omsatta handelsvaror och huvuddelen av all fiskexport sker från syd till nord – från fattiga länder till rika. Trenden idag är att rika länder äter mer och mer fisk, men producerar, på grund av utfiskningen, mindre och mindre själva. 70 procent av all fisk som konsumeras inom EU är idag importerad, liknande siffror gäller för Japan och USA. Ju mer jag sökt efter lösningar på problematiken med det katastrofala överfisket – desto längre bort flyttas horisonten. Stoppar man skövlingen på ett håll – vad hindrar fiskimport som bidrar till skövlingen på annat håll? Stiftar man de bästa av lagar - vad hindrar dem som skiter i lagarna? Internationella överenskom-

86

melser är bra. Men om halva jorden inte har resurser att kontrollera att överenskommelser efterlevs? Om det finns svartfiskeparadis som gör business på att sälja bekvämlighetsflaggor, erbjuder full banksekretess och brevlådeföretag? Och ovanpå det - det svindlande faktum att den största delen av världshaven inte lyder under någon stats juridiska kontroll överhuvudtaget, att de flesta marina arter inte ”ägs” skyddas eller kontrolleras av någon alls? Jag har vänt och vridit på saken i flera år och nu kommit till en insikt, och det är att världshaven – 72 procent av planetens yta! – behöver en samlad förvaltning och skydd. Vi behöver bindande globala avtal på havs- precis som på klimatområdet. Vi behöver fristående förvaltningsorgan med ansvar för att implementera de åtaganden världen redan gjort i en rad bra havsavtal i FN, som till exempel det som beslutades på COP 10 mötet i Nagoya i höstas: att tio procent av världshaven ska bli skyddade områden. Haven måste förvaltas som de sammanhängande ekosystem de faktiskt är. Alla har vi ett ansvar, rika stater och fattiga, alla löper vi också en gemensam risk om vi inte gör det – förlorad biologisk mångfald, försvagad motståndskraft i ekosystemen, en blå planet täckt av 72 procent alg-öken istället för levande hav. Jag har fått denna globala utmaning rakt i knäet. Det har vi alla. Isabella Lövin är EU-parlamentariker (MP), journalist och författare. Hon är mest känd för boken Tyst hav om utfiskningen av haven.

Certified by NaTrue

TIDIG VÅR 2011

Stickad tunika ”Yrsa” i ekologisk bomull, 875.-

NORDISKT mönstermyller

Weleda Organic Wild Rose Smoothing Facial Care Aktiverar din huds naturliga förmåga att motverka de första fina linjerna Effekten är dermatologiskt testad (Derma Consult Concept GmbH). Efter 28 dagars användning av Wild Rose Smoothing Day Cream har fina linjers djup minskat med 14 % och ojämnheter med 11 %. Hudens elasticitet har ökat med 7,4 % och hudens fuktighetsnivå har ökat med 18 %. Läs gärna mer om ekologisk hudvård på weleda.se

SHO PPA DIR EKT PÅ

www.gudrunsjoden.com Stockholm: Götg. 44 / Regeringsg. 30 / Stora Nyg. 33 / Lagerbutik: Upplagsv. 1 | Göteborg: Södra Larmg. 18 | Malmö: Skomakareg. 12 | Oslo: Nedre Slottsg. 15 | Köpenhamn: Fiolstr. 5

I samklang med människa och natur

Sedan 1921

o ya n N mi a C

i n s p i r at i o n   f ö r   s m a r ta r e   l i v s s t i l

%

dju

pa re

M ÄC É R E K L AM B Y R Å

4 1 1 1 8 6 3 0 0

10

camino 21

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 Annons_Caminomagasin_jan2011_Layout 1 2011-01-14 12.59 Sida 1 400 32 Göteborg

nr 21 februari mars 2011 pris 65 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Framtidens båtliv Tillväxtkritik på svenska

Gustav Fridolin Vill vara vanlig Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

Greenpeace

NÖJDA KUNDER 2010

MILJÖVÄNLIGT ELBOLAG

Tredje plats! Elbolag med flest nöjda kunder 2010.

Vi toppar Greenpeace ranking 2008 och 2009.

Telefon 0340-62 88 00

www.varbergenergi.se

inspiration  för  smartare  livsstil  februari  mars  2011

Bara vind och vatten

+

google vill rädda skogen

Sushi Snabbmaten som blev för vanlig

MUSSLOR  Så rensar de havet

INTERPRESS 2092-20 SPECIALRETUR v 06

7 388209 203907