Camino nr 16

CAMINO EKOLOGISKT KLIMATSMART ENERGISNÅLT

INSPIRATION FÖR SMARTARE LIVSSTIL NR 16 APRIL MAJ 2010 PRIS 49 SEK . 45 NOK . 5,20 EURO

ALGER DET GRÖNA GULDET

MATTIAS KLUM

NATUREN TJÄNAR DIG DJURET BESTIALISK RESTAURANG KEMIKALIERNA I DIN TRÖJA LANDSHARING DELAD MARK BRASILIENS NYA EKOBY

Camino 3 år!

MAGAS FÖR HÅ INET LLBAR LIVSST IL

INTERPRESS 2092-16 SPECIALRETUR v 23

7 388209 204904

VÄXA

BETALA NÄR DU SOVER

Nu kan du prenumerera på Camino via autogiro. Lite billigare, mycket smidigare. caminomagasin.se/prenumerera Att du vill betala via autogiro anger du när du får ditt första inbetalningskort. Gäller 6 nr-prenumeration.

Det började med tre resväskor och en stege Redan 1983 började vi sälja ekologiska livsmedel. Allt sedan dess har vi smakat oss igenom mycket av det goda som finns runt om vår jord. Och än idag är Lennart Olsson på jakt efter nya smaksensationer. Vi har valt ut ett brett sortiment med ekologiska produkter som vi tycker är jättegoda och säljer under vårt eget varumärke, Kung Markatta. Utvalda godsaker som torkad frukt, nötter, kallpressade oljor, passerade tomater, pasta, bönor, sylt, ris, kakao, te och senap. För att bara nämna några av våra 130 produkter. Smaklig måltid!

www.kungmarkatta.se

CA M I N O 1 6 I N N E H Å L L

TEMA

VÄXA

28

50 OMSLAGET FOTO ANJA SJÖGREN STYLING TAMMIE SÖDERBERG HÅR & MAKEUP REBECKA RAY / DERMANORD MODELL AMANDA M / MODELLINK SKALBAGGAR GÖTEBORGS NATURHISTORISKA MUSEUM

14 24 Kraftkällan Klum Få kan fota som han. Ännu färre delar hans förmåga att skapa engagemang för bevarandet av regnskogen. Camino har träffat stjärnfotografen Mattias Klum. TE X T CAROLINE PETERSSON FOTO ANJA SJÖGREN & MONIK A KLUM

28 Dyrbara kronor 2010 är det internationella året för biologiskt mångfald. Det uppmärksammar vi med ett sprakande bildreportage om skogen. TE X T CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON

34 Algernas tid är här

ALLTID I CAMINO 8 INSKICKAT Insändare. 9 NÄRBILD Lena Israelsson. 10 DIY Ta saken i egna händer. 11 SPANAT Hetast just nu. 12 DESIGNAT Edenprojektet. 14 TEKNISKT Vårens cyklar. 18 MODE Kemikaliefria kläder. 21 DESTINATION Hamburg. 22 VÄNNER Nytt från dem vi gillar. 50 SMAKRIKT Från kolonilotten. 61 SUNT Nya regler för grön hudvård. 63 KULTURELLT Hallå där! Ilkka Halso, trädgårdsböcker och är trä bäst i världen? 67 REDAKTIONEN Blicka in i Caminos värld. 68 DEBATTERAT ”Naturen tjänar dig”. 71 PÅ PLATS Succé för premiären av Caminos seminarieserie. 73 TILLTÄNKT Katarina Gröndahl ”Större och större och större och större”, Carl Lindeborg ”Om personlig tillväxt”.

Diesel, jetbränsle, biogas, plast. Exempel på vad algerna kan användas till är många. Så vad väntar vi på? TE X T INGEMAR GUSTAFSSON

40 By med utsikt

24

De mänskliga relationerna är viktigare än tekniken. Och målsättningen är att nå långt utanför byn. Johanna Stål har besökt ekobyn Terra UNA i Brasilien. TE X T JOHANNA STÅL FOTO JOHANNA STÅL & THOM AS CL ARK

46 Matchmaking för odlare Glöm Bonde söker fru. I Storbritannien finns landsharing.net där odlingssugna matchas med markägare som inte orkar ta hand om sin brukbara jord. TE X T JENNIE JÄGEBL AD

50 Direkt ur jorden

12

Findus-utmanaren Peter Streiffert bjuder på enkla och gröna recept inspirerade av utbudet från sin älskade kolonilott. RECEPT PETER STREIJFFERT FOTO ANJA SJÖGREN

CAMINO

5

CAMINO 16 CAMINO MAGASIN

CHEFREDAKTÖR ART DIRECTOR & ANSVARIG UTGIVARE VÄN- & MARKNADSANSVARIG

Miljön, vårt gemensamma ansvar!

REDAKTÖR /WEBB

MODE SKRIBENTER

FOTOGRAFER

HOUSE OF WIN-WIN TREDJE LÅNGGATAN 13B 413 03 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE WWW.CAMINOMAGASIN.SE

JOHANNA STÅL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE TOBIAS JANSSON TOJ TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE INGEMAR GUSTAFSSON IG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

EMMA HÄGGSTRÖM EH MODE@CAMINOMAGASIN.SE EMMA HÄGGSTRÖM, KATHARINA GRÖNDAHL, INGEMAR GUSTAFSSON, JENNIE JÄGEBLAD, TOBIAS JANSSON, CARL LINDEBORG, KATRIN NIKLASSON KN, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL TOBIAS JANSSON, ANJA SJÖGREN, JOHANNA STÅL, LENA REINHARDT

LAYOUT

OSKAR SCHMIDT, ANJA SJÖGREN, TOBIAS JANSSON

STYLIST

TAMMIE SÖDERBERG

KORREKTUR TRYCK & REPRO PAPPER

WEBB ANNONSBOKNING

MATS ANDERSSON SG ZETTERQVIST INLAGA CYCLUS PRINT 90 G, 100% RETURFIBER. OMSLAG BALANCE GLOSS 200 G, 60% RETURFIBER, 40% NYFIBER (FSC MIXED SOURCES). SILVIA MEDIA MATTEO MELLQVIST, MATTEO@ADVISER.SE 0731 51 96 00 LINDA OLSSON, LINDA@ADVISER.SE 0739 03 22 90

CAMINO KOMMUNIKATION

REKLAM@CAMINOMAGASIN.SE TAMMIE SÖDERBERG 0730646149

Från val av material till samkörning av transporter. Ett aktivt miljötänkande finns i allt vi gör. För kemikalier och råvaror i produktionen väljer vi det mest miljövänliga alternativet. Nya, mer skonsamma produkter provas och utvärderas för att ständigt göra oss bättre. Magasinet Camino kan därför levereras med svanenmärkning. För miljöns skull.

CECILIA CROMNOW 0737418154 DISTRIBUTION

PRENUMERATION

INTERPRESS NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST WWW.CAMINOMAGASIN.SE 269 KR FÖR 6 NUMMER, 145 KR FÖR 3 NUMMER PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031-7439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ CAMINO MAGASIN GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282 UPPLAGAN ÄR TS-KONTROLLERAD

www.sgzetterqvist.se

6 CAMINO

SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

L E DA R E

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Jennie Jägeblad … är frilansade journalist bosatt i den engelska guldgruvan Bristol, Englands grönaste, och enligt Jennie, mest spännande stad. Där ägnar hon dagarna åt att skriva och fota för olika magasin och kvällarna åt stadens outtömliga musikflora. Våren kommer hon dock ägna åt en helt annan sorts flora, nämligen egenodlat på delad mark. Läs mer om fenomenet landsharing i detta nummer av Camino.

Naturens fiende? SKOGEN ÄR EN MAGISK PLATS, en plats där våra sinnen skärps och ögon vidgas. När många ger sig ut i skogens växtlighet fylls de av ro, lyckokänslor, energi och hopp. Skogen är livsgivande. I den amerikanska storfilmen Avatar, som blivit välomskriven under vintern, är skog och träd magiska platser. På planeten Pandora flödar energierna mellan naturen och dess invånare och allt levande behandlas värdigt. Liksom i trilogin Sagan om ringen, vänder sig naturen i slutändan mot fienden och hjälper till att rädda världen. I Sagan om ringen är det Enterna, de gående träden som rycker in, i Avatar är det ”naturguden” Eywa som med bland annat gigantiska noshörningsliknande djur kommer till undsättning. Många ser filmerna som enbart sagor och menar att naturen inte kan vända sig mot oss människor, eftersom vi är överlägsna naturen, att vi är de högst stående varelserna på denna planet. När jag träffade den indiske miljökämpen Vandana Shiva för snart två år sedan menade hon tvärtom att människan faktiskt är understående mikroorganismerna. ”Det är mikroorganismerna som äter oss när vi har dött”, sa hon gravallvarligt. När vi människor dör ut, oavsett om det är på grund av vårt eget agerande eller av andra omständigheter, så kommer planeten jorden troligtvis att leva vidare. Det kommer visserligen att ta ett antal år att hämta sig från vår framfart, men så småningom vittrar byggnader bort och nya livsformer tar vid. I den spännande boken Vad händer med världen utan oss? av Alan Weisman, kan du läsa om hur jorden skulle återskapa sig själv, år efter år. Frågan är alltså inte hur vi räddar planeten, utan hur vi räddar oss själva. I detta nummer av Camino fokuserar vi på temat Växa. Att växa kan handla om insikter, om att vi är underställda planetens villkor och att vi måste agera inom ekosystemets regler för att överleva. Det kan också handla om mänsklig tillväxt, som Carl Lindbeorg tar upp i sin krönika. Detta numret präglas såklart även av grönska och växtlighet, vilket fotoreportaget om skogen är ett exempel på. Vi har intervjuat Mattias Klum, en enormt spännande människa med mycket energi och en vilja att förändra. Mattias senaste utställning The Testament of Teberan vittnar om ett Borneo i sönderfall, på grund av palmoljeplantagernas utbredning. Camino växer också, vi får hela tiden nya insikter och utmaningar. Vi har gjort en prenumerantundersökning som många svarade på. Många önskar lite mer utförliga reportage, vilket är en av sakerna vi kommer arbeta med under året. Många önskar en tjockare tidning och det är något vi hoppas kunna erbjuda till hösten. Dessutom experimenterar vi lite med papper och sedan ett nummer tillbaka testar vi att trycka på till stor del återvunnet papper (förut hade vi FSC-certifierat). Och på vår webbplats har vi nu också lagt upp vårt eget företags miljöpolicy, allt för att försöka leva som vi lär. Har ni kommentarer om papper eller miljöpolicyn - hör gärna av er, vi är mycket tacksamma över alla kommentarer vi får och försöker svara på alla mejl, även om det ibland kan ta lite tid. Nu börjar våren komma och saker börjar växa i vår omgivning. Se till att njuta av och vårda grönskan. Och ta hand om er allihopa!

JOHANNAS LÄSTIPS

28

Skogen är fantastisk – precis som Tobias Jansons bilder därifrån. Missa inte det sprakande bildreportaget om naturens ”tjänster”.

46 Tänk om den som var intresserad av att odla kunde låna land från den som inte hinner eller kan ta hand om sitt? Konceptet finns i Storbritannien och kallas ”landsharing”.

” Frågan är alltså

inte hur vi räddar planeten, utan hur vi räddar oss själva

… är journaliststudent som har gjort sin praktik på Camino. I framtiden hoppas hon att snarare kunna liknas vid Oprah Winfrey än Janne Josefsson. I detta nummer har hon bland annat sagt Hallå där! till fotografen Ilkka Halso och skrivit om nya regler för naturkosmetik.

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

FOTO ANJA SJÖGREN

Katrin Niklasson

”

CAMINO

7

I N S K I C K AT

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se I detta nummer belönas signaturen Liv.

SKRIV & VINN TION! EN PRENUMER A SYNPUNKT Hej! Jag tycker Camino är ett jättebra magasin, men varför kan man inte abonnera på Camino i pdf-format? Jag tycker ni borde satsa på det.

MVH KJARTAN

Hej Kjartan och tack för din synpunkt. Du har helt rätt och vi har faktiskt nyligen beslutat att erbjuda vårt magasin även i digitalt format. Alla som prenumererar kommer att få magasinet tillgänglig digitalt, och den som vill välja bort pappersversionen. Alla prenumeranter kommer dessutom att få tillgång till ett arkiv med äldre nummer. Vi kommer att utkomma med mer information kring detta inom kort. CP

Hej Camino! Jag gillar inte det nya glansiga pappret. Det är svårläst när det blänker. Sen förväntar jag mig att Camino skall vara lite annorlunda jämfört med diverse glassiga magasin och då tror jag inte att det första jag skall se när jag öppnar den är två helsidor reklam för H&M…

KRITIK

BÄSTA HÄLSNINGAR PER

Vi testar oss just nu fram vad gäller papper. I Camino 14, med tema Reuse, Reduce Recycle, använde vi ett papper av 100% returfibrer eftersom vi ville att återvinning skulle genomsyra hela tidningen. I nr 15 valde vi istället att testa ett glansigare papper för att närma oss andra livsstilsmagasin och skapa bättre stuns i bilderna. Syftet var också att visa på att det faktiskt finns papper som både är glansigt och miljösmart. Det glansiga pappret vi använde heter Balance Gloss och tillverkas av 60 procent returfibrer. Restarande 40 procent är nyfiber från FSC-certifierat skogsbruk. Dock var vi inte nöjda med detta papper på grund av stor genomskinlighet. I detta nummer testar vi återigen ett nytt papper som heter Cyclus Print. Det är gjort av 100% returfibrer och är mindre glansigt. Vad gäller H&M:s annons så har vi en annonspolicy som innebär att vi tillåter annonser för produkter/tjänster som är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv. Konkret innebär det att man får annonsera om en produkt/tjänst som är ekologisk, fair trade, energisnål, återvunnen eller på annat sätt bättre ur ett miljömässigt/socialt perspektiv. Kläderna som H&M annonserade för var av ekologiskt och återvunnet material. När det gäller företag som ingår bland Caminos vänner är reglerna strängare. Där bedömer vi företaget som helhet. CP

FRÅGA Tack för all info om förpackningsåtervinning i Camino 14. Jag funderar lite kring det här med vad man får slänga var. Det är ju specifikt förpackningar som ska sorteras så man ”får” inte slänga till exempel en plastkruka, engångsbestick eller cd-fodral i platsinsamlingen. Men vad händer om man gör det ändå? Är problemet att ingen betalar återvinningen av dessa plastsaker, till skillnad mot förpackningar där producenten får ta kostnaden, eller är det för att alla plastprylar helt enkelt inte kan återvinnas? Där jag bor slängs det mycket kartong i pappersinsamlingen. Och de flesta verkar inte ha fått reda på att man ska slänga mjukplast med hårdplasten – för det ska man väl? Och tack för en fantastisk tidning! Den sorteras bara vidare till vänner.

MVH LIV

8 CAMINO

Hej Liv. Precis som du skriver är det huvudsakliga problemet betalningen av återvinningen, eftersom den inte alltid bär sina egna kostnader. Producentansvaret innebär att de som tillverkar till exempel plastförpackningar betalar för återvinningen av dessa, och de vill inte betala för sådant som de inte har ansvar för, som till exempel plastkrukor. Men det är även så att förpackningar innehåller vissa sorters plast, och en viktig aspekt med plaståtervinning är att få fram så ”rena” fraktioner som möjligt av en viss plastsort. Därför kan ”okända” plastsorter från andra plastprylar göra sorteringen svårare. Detsamma gäller glas – där till exempel fönsterglas är av en annan kvalitet än förpackningsglas. Om dessa glassorter blandas blir det nya återvunna glaset av sämre kvalitet. I de flesta kommuner kan man slänga både mjuka och hårda plastförpackningar i samma behållare, men det finns undantag. Se regler för din kommun på sopor.nu/lokalinformation.aspx IG

NÄRBILD

GRÖNT UTAN KRÅNGEL FOTO STEFAN DEHLÉN

År 2009 belönades hon med Allt om Trädgårds stora pris för sina många inspirerande trädgårdsböcker. Nu är Lena Israelsson aktuell med boken Grönsaksodling – enkelt, ekologiskt, gott som skall hjälpa nybörjarodlarna att komma igång. TEXT CAROLINE PETERSSON

Odla orientaliskt, Klosterträdgårdar och Handbok för köksträdgården. Det är några av de uppskattade trädgårdsböcker som Lena Israelsson har författat under sin karriär. Trots att miljömedvetenheten alltid funnits där är det nu första gången hon skrivit en bok som har ”ekologiskt” i titeln. – Det är så självklart för mig. Jag skulle inte kunna hålla på med det här utan att tänka så. Det som är nytt med den här boken är att den riktar sig till en bredare grupp som inte sysslat med odling innan och som det kanske heller inte är lika självklart för. Det riktigt sprakar av engagemang över luren när vi pratas vid på telefon. Det märks att Lena har mycket att dela med sig av. Att odla själv har blivit trendigt – och hon hoppas innerligt att det är en

trend som är här för att stanna. Men att tänka i kretslopp är fortfarande omodernt och det vill hon ändra på. – I London finns en organisation som delar ut färdiga ”odla-hemma-kit”. Men det behövs inga kit för att börja odla. Allt vi behöver finns redan – i form av rester och avfall att ta hand om. Lena är en visionär som väljer att se möjligheter istället för hinder. De som bor i lägenhet måste kanske inte stå i kö för en kolonilott i flera år. Varför inte istället fråga hyresvärden om att få odla upp en yta utanför huset? – Jag kan inte lova det, men går man ihop några stycken och säger att man vill ha en odlingslott är jag ganska säker på att de ordnar det. Det finns så många exempel som visar att odling är bra för oss människor.

CAMINO

9

Bakhjulet har bytts ut till ett med elmotor i.

FOTO ANJA SJÖGREN

REDAKTÖR INGEMAR GUSTAFSSON INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

D O IT YO U R S E L F

Batteri och styrbox är dolt i transportlådan.

1 Plocka fram den cykel som du vill uppgradera 2 Skaffa konverterings-kit samt batteri 3 Montera hjulet 4 Montera styrbox 5 Montera fäste för batteriet, förslagsvis på pakethållaren 6 Koppla ihop alla kablar enligt kopplingsschemat som följer med i konverterings-kitet 7 Kör! Johan Erlandsson

DO IT YOURSELF: ELEKTRIFIERA CYKELN

Observera att styrbox och kablar ska vara väl skyddade mot väder och vind. Detta ingår i konverterings-kitet som Johan köpte på ecoride.se: Hjul med elmotor, styrbox (liten dator som styr elmotorn), batteri, givare som känner av när du trampar plus tillbehör för montering.

Johan Erlandsson, grundare av nät-communityt Ecoprofile, har sålt bilen och susar nu istället fram på sin elektrifierade lastcykel. Med ett elcykel-kit fixade han det hela själv. – Den största skillnaden mellan en elcykel och en vanlig cykel, är att elcykeln är mer användbar året runt. Man kan bylsa på sig rejält, men ändå komma fram till jobbet snabbt utan att vara svettig, säger Johan. Projektet fanns i Johans tankar i flera månader, men när väl arbetet kom igång tog det inte mer än cirka tio arbetstimmar att få den eldrivna cykeln redo för vägarna. – Jag har kört mycket under vintern och jag tar mig en dryg mil innan batteriet börjar krokna. Med en tvåhjulig cykel kan man nog räkna med uppåt två mil, säger Johan. KN Detta måste uppfyllas för att elcykeln inte ska räknas som en elmoped (och då kräva speciellt körkort): 1 Maxeffekt på elmotor: 250 watt. 2 Maxhastighet som elmotorn får hjälpa till i: 25 km/h. 3 Elmotorn får bara hjälpa till när du själv trampar.

KTÖR DIY BY TER REDA TIPS TILL YDI NA SKICKA DI .SE MINOM AGASIN JOH ANNA@CA

10 CAMINO

S PA N AT

FOTO JANOLOF JANSSON

M ISS A INTE

Han köpte en regnskog KULTUR /DOKUMENTÄR Filmen

Jag köpte en regnskog hade smygpremiär under Göteborgs filmfestival, och kommer att visas på svt. Jacob Andrén bestämmer sig för att ge sig iväg på en undersökande resa med målet att leta upp exakt den bit regnskog som hans klass samlade ihop pengar till för nästan 20 år sedan. Finns den fortfarande kvar? Resan blir svår men intressant, och man får följa regnskogens utmaningar och träffa lokala miljökämpar som fightas mot stora ekonomiska intressen. Tonen är skönt barnslig, vilket gör frågorna lättförståliga. Och nej, vi avslöjar inte vad som hade hänt med Jakobs skog, men sätt på dumburken och titta! IG

s

CAM G ILL INO AR

Jag köpte en regnskog SVT.SE

Kina värd för världsutställning Världsutställningen Expo 2010 i Shanghai väntas bli en av världens största utställningar. Med en förväntad besökarstatistik på 70 miljoner personer hoppas de kunna nå ut brett. Temat för världsutställningen är Better City, Better Life, vilket syftar på skapandet av bättre livsvillkor för människor i städerna. Den kinesiske premiärministern Wen Jiabao menar att världsutställningen kommer att belysa de senaste framgångarna för mänskliga civilisationer världen över. Det svenska deltagandet ska präglas av ”innovation, kommunikation och hållbarhet” och har namnet Spirit of Innovation. Av den svenska insatsen att döma ser det ut att bli flera programpunkter under temat hållbarhet. JS Världsutställningen EXPO 2010 1 maj - 31 oktober EXPO2010.SE

JUST NU TALAS DET OM… … den kalla vintern. Klimatförnekarna har fått vatten på sin kvarn inför en förmodad uppvärmning av jorden. Men det är skillnad på väder och klimat. Det som vi har sett i vinter är ett resultat av den så kallade Arktiska oscillationen, som är inne i en extremt negativ fas. Detta gör att det blir kallare hos oss och varmare i Arktis. Enligt forskare har den inte varit så negativ sedan 1950-talet. … iPhone-applikationer. Naturskyddsföreningens gröna guide finns som en, med allt från kläder till en fiskeguide som du kan läsa i mobilen. Nu finns även organisationen Sceptical Sciences iPhoneapplikation, där du kan hämta ner diverse motargument att möta en klimatskeptiker med. Det känns bra att ha lättillgängligt. … Tobin-skatten. För nära tio år sedan blomstrade rörelsen Attac i Sverige. De lyfte fram en global skatt (0,05 procent) på valutatransaktioner som lösningen på problemet med kortsiktighet i ekonomin. Rörelsen hånades för förslaget, men idag lyfts skatten återigen fram av olika organisationer, och av självaste EU-kommissionen, ibland under namnet Robin Hood-skatt. … USA:s megasatsningar på järnvägar. Tidningen Wired har ett utförligt reportage om planerna och menar att trots att det kostar mycket att bygga höghastighetstågen så hade det blivit, mycket mycket dyrare att inte bygga och gjort framtida transporter omöjligt. JOHANNA STÅL

CAMINO

11

D E S I G N AT

EDENS LUSTGÅRD Med hjälp av pengar från ett brittiskt lotteri skapades ett levande ekosystem av ett nedlagt lerbrott i Cornwall. Idag är det arkitektoriskt häftiga bygget en turistattraktion för människor som vill lära sig mer om växtlighet. AV JOHANNA STÅL

År 1998 var fortfarande det nedlagda lerbrottet i Cornwall i Storbritannien en dyster plats. Men tack vare ett brittiskt lotteri där inkomsterna skulle gå till byggnadsprojekt kom det snart att ändras. Ett av projekten som fick pengar var Edenprojektet som tilldelades 43 miljoner pund för att omvandla lerbrottet till levande ekosystem. Den 17 mars 2001 öppnade Edenprojektet för besökare och idag förvaltas projektet av stiftelsen Eden.

Jordens största växthus Platsen i Cornwall är uppbyggd av flera mindre ekosystem, så kallade biomer, utformade för att skapa de perfekta förhållanden som råder i olika klimatzoner. De sexhörnade bitar som bygger upp biomerna är omslutna med ett tredubbelt lager av ETEF-folie som är transparent för UV-ljus, självrengörande, återvinningsbart och som ska hålla i minst 30 år. Ytan upptar 16 000 kvadratmeter och har en höjd på 55 meter. Med andra ord: jordens största växthus. Kärnbyggnaden är konstruerad enligt biomimetiska principer (man ser hur naturen löst olika problem, och härmar den). Taket är byggt för att både ge skugga och fånga in solens strålar. Regnvatten samlas in för att spola toaletter. Solcellsmoduler på taket genererar energi, väggarna är välisolerade med återvunnet tidningspapper, och det träd som används är FSC-certifierat.

FOTO TAMSYN WILLIAMS, EDEN PROJECT

Eden är byggt i ett gammalt lerbrott.

12 CAMINO

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Målet är att öka förståelsen för känsliga ekosystem

FOTO EDEN PROJEKT

Taket på Eden är byggt för att både ge skugga och fånga in solens strålar.

FOTO EFEN PROJECT

D E S I G N AT

Aktivitetsstinn kärna Besökare kan vandra genom en medelhavsbiom och en tropisk biom eller besöka stora odlingar. Dessutom finns ett utbildningscentrum i mitten, The Core, där du bland annat kan lära dig om vikten av olika växter i världen. I biomerna får besökare se hur sockerodlingar, kakaoodlingar eller en malaysisk trädgård kan se ut och därmed få ökad förståelse för omvärldens känsliga ekosystem. Ett stort fokus ligger på att utbilda barn, men det finns också många kurser för äldre. Varje år arrangeras ett marathon genom biomerna, för den som vill ha en extra utmaning. Edenprojektet är också engagerat i olika kampanjer, såsom The Prince of Wales Rainforest Project, som syftar till att visa på betydelsen av att regnskogen bevaras. Att besöka Eden kostar 16 pund för vuxna, eller 12 pund om du har cyklat eller gått dit. EDENPROJECT.COM

CAMINO

13

TE K N I S K T

1

1 Naket och lätt Svenska Skeppshult är kända för sina gedigna cyklar av traditionellt snitt. Med nylanserade Steel har de tagit ett lite vassare grepp och skapat en mer avskalad, naken och lätt cykel som bara har det nödvändigaste. Här med skinnsadel och handtag från Brooks. Pris: från 10 995 kr SKEPPSHULT.SE

Cykelevolution Våren blåser liv i cykelintresset och i år är trenden enkelhet. Och så är lastcyklarna på väg att få fäste i Sverige. Camino har botaniserat i utbudet av såväl klassiska cyklar som mer experimentella fordon. AV TOBIAS JANSSON

14 CAMINO

TE K N I S K T

5

s

O CAMLIN G IL AR

4

2

5 Designad dagislämning Danskdesignade trioBike är en lådcykel som med ett enkelt handgrepp förvandlas till en ”vanlig” cykel och en kärra som kan användas som till exempel barnvagn. Med två cyklar och en vagn kan den ena föräldern hämta på dagis och den andra lämna. Pris: ca 13 400 kr (cykel), 12 700 kr (vagn)

s

CAM G ILL INO AR

TRIOBIKE.COM

2 Klassiskt vikbart Kombinationen cykel och kollektivtrafik är inte alltid lätt, eftersom cyklar sällan är välkomna på bussar och pendeltåg. Problemet löser du med en vikbar cykel, här från brittiska Brompton. Pris: från 8 400 kr BROMPTON.SE, BROMPTON.CO.UK

3 Lasta i lådan I städer som Köpenhamn och Amsterdam är lastcyklar, lastade med matkassar eller barn, en vanlig syn. Ett tecken på att något är på gång även i Sverige är att holländska De Fietsfabrik nyligen öppnat ett showroom i Stockholm. Pris: från 22 900 kr FIETSFABRIEK.NL

4 Lasta med attityd Bullitt, designad av danska företaget Larry vs Harry är en så kallad ”longtail”, en förlängd cykel med lastutrymme framför styret. Bullitt finns i 13 kaxiga färger och ramen är dekorerad med porträtt av ikoner som Che Guevara, Elvis och Einstein. Pris: från ca 17 500 kr

6 Allt i ett Chariot erbjuder en allt i ettlösning med vagnen Cougar, en cykelkärra som är en utmärkt barnvagn när den kopplas av som också kan användas vid löpträning eller skidåkning. Pris: från 7 000 kr CHARIOTCARRIERS.COM

LARRYVSHARRY.COM

6

3

CAMINO

15

Locomotiv.

K^ k^aa ]V Zii HkZg^\Z bZY bZg cVijga^\i \dY bVi e iVaag^`VgcV Ä ~kZc ^ k gV h`dadg! ~aYgZWdZcYZc dX] h_j`]jh# 9Zi ~g YV\h Vii edgiV igVch[ZiiZgcV! YZ dc Y^\V `Zb^h`V i^aahVihZgcV dX] ^cYjhig^bViZc! hdb hZgkZgVh i^aa \VbaV ^ edgi^dch[ geVX`c^c\Vg# BViZc h`V i^aaV\Vh [g c \gjcYZc! Y~g YZc h`V ~iVh! bZY h bnX`Zi Z`dad\^h`V dX] c~gegdYjXZgVYZ g kVgdg hdb b _a^\i# 9Zi ~g WgV [ g W YZ b~cc^h`Vc dX] `a^bViZi#

16 CAMINO

REDAKTÖR INGEMAR GUSTAFSSON INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

7

TE K N I S K T

7 Populärt enväxlat Trenden med avskalade, enväxlade cyklar kommer att hålla i sig även denna sommar. ”Single speed” och ”fixed gear” (cyklar som saknar frihjul, tramporna rör sig samtidigt med hjulet) återtar cykelns grundläggande idé i sin rena enkelhet. Bygg gärna själv med delar från containrar och Blocket, eller köp en färdig som 028 från svenska Sson. Pris: 8500 kr (eller från 0 kr om du bygger själv)

8 Elegant Med Amsterdam Classic 3i från nordamerikanska Electra susar du fram i klassiskt elegant och ergonomisk sittställning. Finns i poppiga såväl som mer neutrala färger. Pris: 5 495 kr ELECTRABIKE.COM

SSON.ORG

8

9 Ligg lågt Liggcyklar är relativt okända i Sverige men entusiasterna talar sig varma för dessa bekväma cyklar med lågt luftmotstånd. Med höga hastigheter och en cykelställning som inte tröttar ut är de särskilt lämpade för långdistanskörning. Challenge är ett av de märken som finns representerade i Sverige, modellen heter Seiran 24. Pris: 17 540 kr CHALLENGEBIKES.COM

9

s

CAM G ILL INO AR

10

10 Första cykeln Glöm trehjulingen! Ditt barn övar upp sitt balanssinne och lär sig cykla mycket snabbare om den första cykeln är en springcykel, det vill säga en cykel utan trampor som barnet springer med och rullar på. Pris: 865 kr SPRINGCYKEL.SE

CAMINO

17

REDAKTÖR EMMA HÄGGSTRÖM MODE@CAMINOMAGASIN.SE

MODE

Polan o pyret har Svanencertifierade kläder.

VÄGEN TILL GIFTFRIA KLÄDER Det är inte det lättaste att veta hur man ska undvika farliga kemikalier. Att behöva tvätta sina nya kläder är ingen hållbar lösning, men att köpa miljömärkt kan vara det. Eller som företag att införa ett kemikalieledningssystem. AV EMMA HÄGGSTRÖM

Kemikalieledningssystem Textilingenjörerna Anna Månsson och Rebecca Watkins företag Puremical har som affärsidé att hjälpa textil- och skoföretag att minska farliga kemikalier i sina produkter genom att införa kemikalieledningssystem. – Vi såg att det fanns en stor okunskap i textilbranschen i ämnet. Länge har det varit fokus på att använda så kallade kemikaliebegränsningslistor - dokument där företagen ställer krav på leverantören att se till att farliga kemikalierna inte finns kvar i slutprodukten. Problemet är att du inte kan vara säker på att listorna efterlevs i praktiken. Generellt finns det bristande kunskap om kemikalieanvändning och det är kostsamt att göra tester, berättar Anna. Hur borde företagen jobba? – Lösningen, som vi ser det, är att som inköpare ha koll på varans olika tillverkningsprocesser. En t-shirt av bomull kan till exempel gå igenom över 20 produktionssteg innan den hamnar i butik. Om du till exempel vet att nonylfenoletoxylat används som avfettningsmedel på bomull eller att krom används vid skinngarvning så är det enkelt att fråga leverantören om just detta tillverkningssteg. Kemikalieanvändningen kan också bestämmas redan i designprocessen vid val av material, varukonstruktion och funktioner som till exempel val av impregnering. Vad blir nästa heta kemikaliefråga? – Debatten om ftalater kommer att fortgå, användningen av dessa mjukgörare i skor är tyvärr stor. I takt med att EU:s kemikalielagstiftning REACH implementeras kommer kraven på kunskap öka hos företagen. Förut låg ansvaret på myndigheterna som skulle bevisa att en kemikalie var farlig. I och med REACH har ansvaret ändrats - nu är det istället företagen som måste bevisa att varan och kemikalierna är ofarliga innan de släpps ut på marknaden. PUREMICAL.COM

18 CAMINO

Så undviker du kemikalier FRÅGA I BUTIKEN. Enligt Miljöbalken får inte varor säljas som kan innehålla kemikalier som är hälsofarliga eller dåliga för miljön. I och med EU:s nya kemikalielagstiftning REACH har du som konsument rätt att inom 45 dagar få reda på om en vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av de ämnen som finns på EU:s kandidatlista över hälsoskadliga kemikalier, antingen via ett muntligt svar direkt i butik eller skriftligt. Om det visar sig att svaret inte stämmer kan återförsäljaren bli åtalsskyldig. Straff-följden av Naturskyddsföreningens anmälan mot Euro Sko för försäljning av farliga plastskor från Björn Borg förra året väntas bli prejudicerande för branschen. MILJÖMÄRKNING . Leta efter miljömärkningar som till exempel Svanen och EU-blomman. Där ska kemikalieinnehållet vara testat. Även märkningen Öko-Tex 100, garanterar att slutprodukten inte innehåller några farliga kemikalier, men den har tyvärr inte några krav på kemikalieanvändningen i de olika tillverkningsprocesserna. Att köpa plagg i ekologiskt odlad bomull är positivt, men det garanterar inte att varan är fri från kemikalier, eftersom varan har gått igenom flera produktionssteg, som till exempel färgning, efter odlingen.

. Lagen säger att du inte ska behöva tvätta nya kläder innan du använder dem. De senaste årens kemikalietester i media har visat på motsatsen. Dessutom är överdriven tvätt och torktumling både vatten- och energikrävande och en stor miljöbov. Hur du väljer att göra är upp till dig. Ett tips om du vet med dig att din hud är känslig är att prioritera att tvätta kläder och produkter som kommer i direktkontakt med huden. Ett annat kan vara att köpa second hand, där kläderna antagligen redan är tvättade flera gånger innan.

TVÄTT

MODE

OMDEBATTERADE KEMIKALIER Nonylfenoletoxylat är ett rengöringsmedel som används som avfettning på ull och bomull. I naturen bryts det ned till nonylfenol som har visat sig vara giftigt för fisk och vattenlevande organismer och misstänks ge nedsatt fortplantningsförmåga. Det är förbjudet att använda i EU, men kommer till Sverige genom importerade varor. Ftalater används som mjukgörare i plaster exempelvis PVC, och kan hittas i plasttryck och skosulor men också som mjukgörare i kosmetika. Det finns flera olika ftalater och några är klassade som hormonstörande och cancerogena. En kontaktväg är när de nöts av och hamnar i damm och tas upp i mat och vid inandning, men de kan också tas upp direkt genom huden. Flamskyddsmedel används för att göra textilier brand- och värmetåliga. De mest diskuterade är de som innehåller brom där vissa kan ansamlas i miljön samt vara hälsofarliga. Bland annat har det påvisats i bröstmjölk och blod. Forskning pågår, bland annat på Swerea IVF för att ta fram miljöanpassade alternativ till farliga flamskyddsmedel. Dimetylfumarat (DMF). Av de kemikalier som hittats i kläder och skor utgör DMF den mest akuta hälsorisken. Det är ett antimögelmedel som tillsätts vid långa transporter och förbjöds inom EU från och med maj 2009. Det har även påvisats i möbler och kan orsaka klåda, hudirritation och i värsta fall brännskador. Fluorerade ämnen återfinns i beläggningar för vind- och regnplagg för att göra dem vatten- och smutsavvisande. Exempel på restämnen är PFOA och PFOS som inte bryts ned i naturen. De är kroniskt giftiga, reproduktionsstörande och giftiga för vattenlevande organismer men utgör inte någon akut hälsofara för användaren av kläderna. Andra exempel på farliga kemikalier som återfunnits i kläder och skor är antibakteriella medel, som exempelvis triklosan, vissa azo-färgämnen, bly, krom, formaldehyd och kvicksilver. Källor och mer om kemikalier i textil KEMIKALIEINSPEKTIONEN, KEMI.SE NATURSKYDDSFÖRENINGEN, SNF.SE

Anna Månsson och Rebecca Watkins företag hjälper andra med kemikalieledningssystem.

CAMINO

19

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

M O D E PERSO N LIGT

Slangbälte – Uttjänt innerslang från olika typer av däck tar 500 år att bryta ned i naturen, och vid förbränning frigörs mängder av farliga ämnen. Det argentinska märket Neumatica tar hand om en liten del av de 100 000 ton av detta material, som årligen deponeras i landet, och gör väskor och accessoarer. Detta kaxiga bälte är gjort av cykelslang, komplett med ventil och allt. Kolla också in tyska Feuerwear som gör bälten av uttjänta brandslangar.

Slitstarka kängor

NEUMATICANET.COM.AR

Tobias mode Med en faiblesse för gamla saker och återanvända material har Caminos Tobias Jansson garderoben full av grovsopsrumsfynd och accessoarer av gamla presenningar och cykelslangar.

FOTO ULRI KA BENN ERST EDT

FEUERWEAR.DE

– När min bror plockade meloner i Australien för några år sedan köpte han arbetarkängor av märket Redback, som tagit sitt namn efter en rödsvart giftspindel. Jag gillade dem skarpt och hittade till slut märket i Sverige, i en butik som säljer traktortillbehör och andra jordbruksgrejer. Efter hårt användande som vinterkängor i fyra säsonger är de i princip som nya. Kvalitet är oftast miljösmart. REDBACKBOOTS.COM

FREITAG.CH VAHO.WS URBAG.NET

20 CAMINO

FOTO TOB IAS JAN SSO N (PL AGG /PR YLA

– Det schweiziska märket Freitag är kultförklarat i Europa, men syns ännu inte så ofta i Sverige. Väskan är gjord av återanvänd lastbilspresenning, gamla bilbälten och cykelslang. Min väska hittade jag dessutom i ett dike i Högsbo utanför Göteborg. Idag finns flera märken som gör ungefär samma sak, bland annat spanska Vaho och argentinska Urbag som båda använder gamla reklambanderoller som råmaterial.

R)

Återanvända presenningar

Från grovsoprummet – Våra grovsoprum är veritabla guldgruvor för sådant som gammal hi-fi, husgeråd och inredningsprylar. Jag har inrett en stor del av min lägenhet med sådana fynd. Folk slänger helt otroligt mycket fungerande grejer. Ibland kan man också hitta hela säckar med kläder, i fint skick. Ett tips är att skaffa sig en ”grovsoprumsrutin” och kolla av läget 1-2 gånger i veckan, eftersom utbudet varierar.

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

D E S TI N ATI O N

s

FOTO MOE / CC

CAM G ILL INO AR

Vegetariskt med drycken heisse lemon på Schanzenstern St Pauli

DESTINATION: HAMBURG Ekorekoutbudet i Hamburg plöjer du inte på en dag. Men i de angränsande stadsdelarna Schanzenviertel och Karoviertel finns det mesta du kan önska dig. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO LENA REINHARDT

Bildtext Bildtext

ÄTA I charmiga stadsdelen Schanzenviertel finns ett rikt utbud av vegetariskt mat. Men du som också vill äta ekologiskt bör ta dig till Schanzenstern St Pauli – en trevlig, rymlig och varm restaurang med god mat till rimliga priser. Själv blev jag smått förälskad i den varma citrondrycken heisse lemon. BARTELSTRASSE 12 SCHANZENSTERN.DE

I centrala Hamburg, i närheten av rådhuset, var vi på väg till den vegetariska snabb-

matsrestaurangen Season. Men grannen Waku Waku lockade ännu mer. Det är inte varje dag man hittar ekologisk asiatisk mat som dessutom är billig. Stort plus också för en trendig men ändå varm och inbjudande inredning.

staden. Lokalen kan göras mycket roligare, men utbudet är desto bättre. Här finns mycket du inte kan hitta i en svensk Världsbutik, som exempelvis möbler och större inredningsprylar. Samt ett riktigt utbud av viner. STRESEMANNSTRASSE 374

SCHAUENBURGERSTRASSE 55

Utbudet av ekologisk är stort i Tyskland, inte minst när det gäller mat. Reformhaus är en hälsokedja som påminner en del som en svensk Life-butik men mycket större. Vi besökte butiken i stadsdelen Schanzenviertel och Tyskland har gott om Fair Trade-butiker. Men möttes av ett rikt och överraskande utbud. Ett är du i Hamburg och charmigt inslag är alla vill handla Fair Trade bör du ta dig till GEPA:s provsmakningar, där vi bland annat fick testa (världens största svensk vegetarisk sill. Fair Trade-importör) lager en bit utanför SCHANZENSTRASSE 24

SHOPPA EKO & FAIR TRADE

Tvärs över gatan från Reformhaus hittar du Mimulus Naturkosmetik – en gemytlig butik med det mesta du behöver för att dofta gott och se bra ut. Med tanke på priserna är det inte här du köper Weledacremen men är du jakt efter något lite lyxigare är butiken väl värd ett besök.

Plana och Stewart & Brown i en ung och fräsch miljö. MARKSTRASSE 8/9 FEIN-STORE.DE

VINTAGE & ÅTERVUNNET

Kleidermarkt är namnet på en stor Stadsdelen Karovier- tysk second handkedja med två tel på gångavstånd butiker i Hamburg från Schanzenviertel varav en ligger är känd för sitt alternativa utbud av kläder Schanzenviertel. och designprodukter. Kedjan erbjuder På huvudgatan hittar ett stort utbud av vintagekläder från du Hamburgs hip1960- och 70-talen paste klädbutik med men också moderna ekoreko-utbud: Fein. Här trängs kläder från saker. bland annat KathaNEUER KAMP 23, ST PAULI rine Hamnett, Terra SCHANZENSTRASSE 39 A

RESA UTAN FLYG

Tåg går till Hamburg direkt från Köpenhamn. Resan därifrån går i bekväma snabbtåg och tar endast 4½ timme. Kostar runt 800 kronor enkel väg. Med buss kan du åka dagligen med Swebus från Göteborg och Malmö och från Stockholm en gång i veckan. Pris från 400 kronor enkel väg.

IONER FLER DESTINAT ASIN.SE AG M PÅ CA MINO CAMINO

21

. och värderingar r Caminos mål la de m so r ne och organisatio caroline@caminomagasin .se rna är företag rig NU Caminovänne akta vänansva nt Ko r? nas hä Vill du också sy

13 6

VÄN N

INREDNING & DESIGN AV JORD WWW.AVJORD.SE BURKINA FASO DESIGN WWW.BURKINAFASODESIGN.SE DEODESIGN WWW.DEODESIGN.SE DU MONDE WWW.DUMONDE.SE EMOSA WWW.EMOSA .SE

NORDIC NATURFIBER WWW.NORDICNATURFIBER.SE PEMBERLEY WWW.PEMBERLEY.SE REAGERA WWW.HANDLAIHOP.NU REKOFABRIKEN WWW.REKOFABRIKEN.SE THE FAIR TAILOR WWW.THEFAIRTAILOR.COM VÄXBO LIN WWW.VAXBOLIN.SE

BARN & FÖRÄLDRAR BÄLLA-BOO WWW.BALLA-BOO.COM BONKELIMINI WWW.BONKELIDESIGN.SE EKOKUL WWW.EKOKUL.SE GRO WWW.BIGTHINGSSTARTSMALL.SE IMSE VIMSE WWW.IMSEVIMSE.SE

GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE

HÄLSA & SKÖNHET

LITTLE BLOOM WWW.LITTLEBLOOM.SE

IM FAIR TRADE WWW.IMFAIRTRADE.SE

ANNEMARIE BÖRLIND WWW.BORLIND.INFO

NATURE KIDS WWW.NATUREKIDS.SE

HOUSE OF SEM WWW.HOUSEOFSEM.SE

BE HAPPY WWW.BEHAPPY.SE

TITTA WWW.TITTA-TITTA .SE

SALLY ANN WWW.SALLYANN.SE

BERGAMOTT WWW.BERGAMOTT.SE

WILMA & FRIENDS WWW.WILMAANDFRIENDS.SE

CLEARLIFE WWW.CLEARLIFE.SE

KLÄDER & TEXTIL

DERMANORD WWW.DERMANORD.SE

ALL GOOD CLOTHING WWW.ALLGOODCLOTHING.SE AF SKEA WWW.AFSKEA .SE ART & ECO WWW.ARTANDECO.SE ASTRIDGOESORGANIC WWW.ASTRIDGOESORGANIC.COM BAMBUBUTIKEN WWW.BAMBUBUTIKEN.SE BAZCA WWW.BAZCA .SE DEM COLLECTIVE WWW.DEMCOLLECTIVE.COM DIDU WWW.DIDU.SE EKELUND LINNEVÄVERI WWW.LINNEVAVERIET.SE EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA .SE ETISKTMODE.SE WWW.ETISKTMODE.SE FAIR MONKEY WWW.FAIRMONKEY.SE HAMPVARUHUSET WWW.HAMPVARUHUSET.SE KLÄTTERMUSEN WWW.KLATTERMUSEN.SE KNÄTOFS WWW.KNATOFS.COM JANE WIKSTRÖM WWW.JANEWIKSTROM.COM LAGER 157 WWW.LAGER157.COM MINNI EKOAFFAIR WWW.MINNI.SE MY SPIRIT WWW.MYSPIRIT.SE

ECOLOGIA WWW.ECOLOGIA .SE EKOFRISÖREN WWW.EKOFRISOREN.SE EKOMEDVETEN WWW.EKOMEDVETEN.SE GRÖNA BODEN WWW.GRONABODEN.SE HÄLSOMIXEN WWW.HALSOMIXEN.SE LAVERA NATURKOSMETIK WWW.PUREGANICS.SE LISEN ORGANICS WWW.LISENORGANICS.COM MENSKOPPEN WWW.MENSKOPPEN.SE NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE RAY HAIR MYSPACE.COM/MISSRAY ROSENSERIEN WWW.ROSENSERIEN.COM SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE STRÖMBERG & CO WWW.STROMBERG-CO.SE THE BODY SHOP WWW.THEBODYSHOP.SE TURKOS NATURKOSMETIK WWW.TURKOS.NU UTAN KEMIKALIER WWW.UTANKEMIKALIER.SE VEGANLIFE WWW.VEGANLIFE.SE WELEDA WWW.WELEDA .SE

ER

MAT & DRYCK

Hildur har kläder av mjölkfibrer.

TIPS

Hampan är ett material med framtiden för sig. Den växer bra helt utan gifter, och kan användas till det mesta – kläder, mat, byggmaterial och till och med papper. På HAMPVARUHUSET hittar du mesta du kan tänka dig, gjort av olika delar av växten.

ANACARDIA WWW. ANACARDIA .SE BRUNKULLAN WWW.BRUNKULLAN.COM CHEZMADAME WWW.CHEZMADAME.SE CONDECO WWW.CONDECO.SE DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA .SE DOMSTEIN WWW.DOMSTEIN.NO EGUALE WWW.SACKEUS.SE EKODIREKT STOCKHOLM WWW.EKODIREKT.SE ELDRIMNER WWW.ELDRIMNER.COM GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU HEDENBORGS WWW.HEDENBORGS.SE HELSA PÅ WWW.HELSAPA .SE HERMANS EKOHANDEL WWW.HERMANSEKOHANDEL.SE KOOPERATIV HANDEL FRAM WWW.FRAMEKOLIVS.SE KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA .SE

Underkläder av mjölk? Ja – det går att göra kläder av en mängd olika fibrer. Mjölkfibrer är dessutom bra då de transporterar bort fukt. Dessa underkläder är designade av Kari Traa och säljs i Sverige via HILDUR . Om mjölken är ekologisk framkommer tyvärr inte. Nybliven vegetarian eller bara sugen på lite inspiration? VEGERIET är Helsingborgs enda helvegetariska restaurang. Utöver catering, lunch och middagar anordnar de också matlagningskurser på onsdagskvällar. Är du en teälskare? Nu finns MIGHTY lyxiga teer även som löste i sju olika smaker, varav sex sorter är ekologiskt odlade. Läckert förpackade naturligtvis.

LEAFS

MIGHTY LEAF WWW.MIGHTYLEAF.SE PALLADIUM BAR WWW.MATODRYCK.SE PIPERS GLACE WWW.PIPERSGLACE.SE RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA .SE RAWFOODSHOP WWW.RAWFOODSHOP.SE

ÖRTABACKEN WWW.ORTABACKEN.SE

Grönt lösviktste från Mighty Leaf.

22 CAMINO

ANNONS

HEJ!

INTERVJUN

KUNSKAP SOM VÄXER Patricia Rawecka designar leksaker som skall få miljömedvetenheten att växa hos barnen. Genom företaget GRO har hon tagit fram tre pedagogiska pussel med rim som lär barnen om renare och grönare stad, natur och hav.

REKOGRAM WWW.REKOGRAM.SE

KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE

SALT & BRYGGA WWW.SALTOBRYGGA .SE

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM .SE

SALTÅ KVARN WWW.SALTAKVARN.SE SAXHYTTEGUBBEN WWW.SAXHYTTEGUBBEN.SE

KONSUMENTFÖRENINGEN VÄST WWW.KONSUMENTFORENINGENVAST.SE

SVA MARGA WWW.LAGAGODMAT.SE

KOOPERATION UTAN GRÄNSER WWW.UTANGRANSER.SE

TORFOLK GÅRD WWW.TORFOLK.SE

KRAV WWW.KRAV.SE

YUKO ONO WWW.YUKOONO.SE

RÄTTVISEMÄRKT WWW.RATTVISEMARKT.SE

ÄNGAVALLEN WWW.ANGAVALLEN.SE

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN WWW.SV.SE

EKONOMI & AFFÄRER

VÄRLDSBUTIKERNA FÖR RÄTTVIS HANDEL WWW.VARLDSBUTIKERNA .ORG

EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE JAK MEDLEMSBANK WWW.JAK.SE MALMEKEN WWW.MALMEKEN.SE U&W (YOU&WE) WWW.UWAB.SE

ENERGI & TRANSPORT ENGY WWW.ENGY.COM GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE KALMAR ENERGI WWW.KALMARENERGI.SE KRAFT & KULTUR WWW.KRAFTKULTUR.P2P.NU MYECO WWW.MYECO.SE 02VINDEL WWW.02.SE SUNFLEET WWW.SUNFLEET.SE TRANÅS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE

KOMMUNIKATION & OPINION ASFALTBLOMMAN WWW.ASFALTBLOMMAN.SE

BLANDAT DREAMROOM WWW.DREAMROOM .SE ECOOL WWW.ECOOLISTA .SE EKOBUTIKEN WWW.EKOBUTIKEN.SE

Din idé var en del av ett examensarbete på en designutbildning i Hongkong. Var syftet från början att det skulle bli ett företag? – Det tog väldigt lång tid för mig att komma på vad jag ville göra. När jag fick idén kändes den så himla rätt att jag inte kunde släppa den. Nu har jag fått sådan bra respons att jag blivit inspirerad att fortsätta. Jag visste inte innan vad det innebar att vara en social entreprenör. Jag tror många är det egentligen, det handlar om att våga ta risken. Hur tillverkas dina pussel? – De tillverkas i min familjs tryckeri i Polen. Så kompetensen fanns nära. Pusslen är av FSC-certifierad eskaboard som görs av återvunnen kartong från Holland. Produkterna samtransporteras med andra produkter till Sverige. Vad har du på gång härnäst? – Just nu läser jag på halvtid, men från och med sommaren planerar jag att börja jobba med detta på heltid. Jag har tagit fram en filosofi i tre steg som handlar om att skapa positiva associationer till miljö, förstå samband och slutligen integrera leken i det verkliga livet. Brädspel och internetspel står på tur.

FAIR ENTERPRISE NETWORK WWW.FAIRENTERPRISE.NET FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE HILDUR WWW.HILDUR.SE INDISKA DOFTER WWW.INDISKADOFTER.SE PAPYRUS WWW.PAPYRUS.COM ROBYGGE WWW.ROBYGGE.SE SENTAKU WWW.SENTAKU.SE SG ZETTERQVIST WWW.SGZETTERQVIST.SE ÄNGSBACKA WWW.ANGSBACKA .SE

MISSA INTE

SOLDAGAR En vår med gott om sol hoppas vi väl alla på. Solenergi är den förnyelsebara energikälla som kommer starkast enligt en del experter. Fokus på solenergi kommer det att vara 1-16 maj då European Solar Days arrangeras med 4 000 aktiviteter över hela Europa, varav

runt 100 är planerade i Sverige. Seminarier och utställningar står på programmet och kommer rikta sig till en bred allmänhet. Kommunikationsbyrån BOX INFORMATION är en av aktörerna som hjälper till att göra arrangemanget synligt .

CSR I PRAKTIKEN CSRIPRAKTIKEN.SE BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM EKOCENTRUM WWW.EKOCENTRUM.SE ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE ECOSHOPPING WWW.ECOSHOPPING.SE DIAKONIA WWW.DIAKONIA .SE JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE KLIMATSMART WWW.KLIMATSMART.SE

MINOVÄNNERNA LÄS MER OM CA ASIN.SE PÅ CA MINOM AG

Solar Days 2009

CAMINO

23

P RO F I L E N

KRAFTKÄLLAN KLUM Inom naturfoto är han en superstjärna med flera publiceringar i National Geographic. Han är entreprenören och regnskogsambassadören som hittar gränsöverskridande samarbeten som få. Caminos Ingemar Gustafsson har träffat fotografen och äventyraren Mattias Klum. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON FOTO ANJA SJÖGREN & MONIKA KLUM

– KOLLA HÄR, mangroveträd! Mattias dyker ner i en kruka och börjar passionerat berätta allt om mangroveväxter och deras rötter. Trots att han har en lång resa bakom sig sprudlar det om honom, det märks att han trivs i miljön på det tropiska växthuset i Uppsala, där vi har bestämt träff. Utanför ligger snön tjock. – Jag älskar kontraster. Det är härligt att komma hem till en riktig vinter, och hit är en plats som jag gärna återkommer till. Häromkring lekte jag när jag var barn, säger han och ser sig spralligt omkring. I det vintervita Uppsala var växthuset det vi hittade som, om än på ett lite konstlat sätt, bäst kunde efterlikna miljöerna som Mattias vanligtvis rör sig i. För bara några dagar sedan var han djupt inne i Borneos djungler. I sitt dokumentära fotoprojekt The Testament of Teberan visar Mattias hur palmoljeplantagerna breder ut sig på regnskogens bekostnad. Huvudpersonen Teberan tillhör en utdöende nomadstam och jagas på grund av sin kamp för att rädda regnskogen. Mattias bilder av palmoljeplantagernas monokulturer som sträcker sig bortom horisonten etsar sig fast.

24 CAMINO

På Borneo finns enligt Världsnaturfonden mer än 6000 växtarter och 100 djurarter som inte finns någon annanstans i världen - dessutom fungerar skogen som en av världens viktigaste koldioxidsänkor. På 1970-talet tog skövlingen fart på allvar och nu finns bara omkring hälften av skogarna kvar. Efterfrågan på palmolja ökar hela tiden, inte minst på grund av den ökade marknaden för biodiesel. Fotoreportaget finansierades bland annat av National Geographic som är en av Mattias återkommande uppdragsgivare. Jag undrar hur det är att jobba för en sådan klassisk aktör inom naturfoto. – Spännande, utmanande och en fantastisk plattform, men ibland känner man sig som en lögnare. Det kan låta en aning motsägelsefullt att en dokumentärfotograf beskriver sig som en ”lögnare”, men enligt Mattias handlar det om parallella verkligheter där den ena sidan ofta får mer utrymme än den andra. – Som fotograf kontrakteras man ibland för att visa upp fantastiska naturmiljöer. Men på väg till dessa fantastiska miljöer ser man många gånger fasansfulla avverkningar, gruvdrift, kränkningar av mänskliga rättigheter eller allt

MATTIAS KLUM YRKE Fotograf FÖDD 1968 AKTUELL med The Testament of Teberan – en fotoutställning om hur palmoljan hotar Borneos regnskogar, visas bland annat under Vetenskapsfestivalen i Göteborg (Nordstan) 20-25 april. Även aktuell med Funk for Life – ett musikprojekt som handlar om att hjälpa Läkare utan gränsers arbete i fattiga urbana områden.

KLUM.SE

P RO F I L E N

CAMINO

25

P RO F I L E N MATTIAS OM

”Jag har blivit hotad, både förtäckt och mer tydligt”

detta samtidigt. Då kan det kännas som att jag åker in i den världen med skygglappar och plockar ut det allra vackraste och visar upp för 50 miljoner människor, som känner att ”å vilken vacker värld vi lever i”. När det i själva verket ser väldigt kritiskt ut. Därför känns visualiseringen av de världarna ibland kan kännas endimensionella. För om man zoomar ut blir det bisarrt. Och därför har jag mer och mer genom åren skrivit i mina kontrakt att även få visa den andra sidan. Ofta är det stora ekonomiska intressen som står på spel i den miljö som Mattias porträtterar, och alla uppskattar inte alltid uppvisandet av ”den andra sidan”. – Jag har blivit hotad, både förtäckt och mer tydligt. Men han svarar tvärt nej på följdfrågan om han någonsin blir rädd. Nä, Mattias Klum verkar se en utmaning i det mesta. Som när han kom på idén att ta bilder av regnskogen hängandes under korgen på en luftballong. – Man försöker hela tiden höja ribban och hitta nya vinklar. Istället för att flyga helikopter ville jag glida vibrationsfritt. Min fru Monika tyckte att jag var galen, och undrade var jag skulle landa. Till slut lyckades jag lura ner ballongpiloten K G Silverstolpe, och vi gjorde världshistoriens fösta ballongflygning över regnskogen i Borneo. I början stod jag i korgen men sedan kom jag på att det är ännu bättre att hänga under korgen. Det var ett logistiskt vansinnesprojekt, men det gick bra. Jag brukar ta det som exempel när folk säger: ”Det går inte, för att ingen har gjort det förut.” Framförallt när det gäller miljölösningar eller entreprenöriella lösningar. Om vi inte provar nya saker och är rädda för besvär då missar vi många frågor med utvecklingspotential. The Testament of Teberan premiärvisades i Köpenhamn i ett samarrangemang med ett ”högnivåseminarium” om regnskogskydd med bland annat förre brittiske premiärministern Tony Blair och förre norska statsministern Gro Harlem Bruntland. Mattias engagerade och

26 CAMINO

underhöll, trots ämnets allvar. Utan honom hade temat troligtvis hamnat på en distanserad strukturell nivå, svår att relatera till. Ditt liv är lite som en Indiana Jones-film. I ena stunden hänger du under en ballong över regnskogen, i andra stunden har du ett gemensamt seminarium med Tony Blair. – Hahaha, jag tror väldigt mycket på gränsöverskridande samarbeten. Att ”ensam är stark” är bra till en viss gräns, men tillsammans med journalister, politiker, näringsliv, organisationer, och bra kollegor finns det verklig kraft att förändra. Regnskogen har varit utsatt under väldigt lång tid och det är lätt att få känslan att utvecklingen går åt helt fel håll, att ljusglimtarna är få. Vad tror du är nyckeln för att kunna rädda regnskogarna? – Det krävs lösningar som är skräddarsydda för den speciella omgivningen. Ett småskaligt exempel är när en indianstam som levt i ett regnskogsområde i Borneo sedan urminnes tider var på väg att tvingas avverka sin skog, av ekonomiska skäl. Men istället erbjuds de nu alla de inkomster som skogen genererar i form av frukter, paranötter och så vidare. Nu får de betalt för att vakta skogen och lever ett bättre liv än tidigare, samtidigt som skogen fortfarande står kvar. Innan vi skiljs åt går vi förbi dammen i växthuset. Mattias tar upp en näckros och börjar detaljerat beskriva dess förträfflighet. För sådan verkar han vara, Mattias Klum – hoppar mellan stort och smått med oskiljbar entusiasm.

The Testament of Teberan – Ett projekt som jag verkligen ville göra. Det här ville jag verkligen berätta. Biologisk mångfald – Inspirerande, livsviktigt och bortglömt i klimatdiskussionen. Det är viktigt att beskriva släktskapet, att vi är en del av det, och att vi är beroende av det. Uträkningar visar att värdet av ekosystemtjänsterna vida överskrider världens samlade BNP. Att föreläsa – Enastående sätt att få respons och tänka igenom vad man egentligen vill säga. Man lär sig genom att lära ut. Man får spontan och direkt feedback, framförallt från barn och ungdomar. Är man tråkig får man reda på det. Att skapa medvetenhet – Svårt men viktigt. PALMOLJA Den vanligaste vegetabiliska oljan andvänds mest till bland annat matoch hygienprodukter och biobränsle. Kallas ofta i innehållsförteckningen för ”vegetabilisk olja”. Utvinns från oljepalmens frukter och kärnor. I Malaysia sysselsätter industrin direkt 570 000 personer och därutöver indirekt omkring 800 000 personer, enligt Malaysian Palm Oil Council. Den globala produktionen kommer att fördubblas under perioden 2000-2030, uppskattar Greenpeace. Roundtable on Sustainable Palm Oil (RPSO) ”miljöcertifierar” palmolja som kommer från plantager som anlagts innan 2005, men har kritiserats av Världsnaturfonden och Greenpeace.

Mattias Klum och ballongpiloten K G Silverstolpe var först i CAMINO världen med att flyga luftballong över Borneos regnskog.

27

DYRBAR KRONOR Den ger oss liv, näring och mediciner, skyddar oss mot översvämningar och bromsar den globala uppvärmningen. Camino firar Internationella året för biologisk mångfald med en hyllningskör till det grönaste vi har: skogen! TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON

28 CAMINO

RA Skogens räddning 2010? År 1992 samlades världens ledare i Rio de Janeiro och författade Konventionen om biologisk mångfald. De kom överens om att försöka bevara livets variationsrikedom på jorden och försöka komma till rätta med de stora ekosystemförluster som pågick världen över. 2010 är året då uppföljning av arbetet skall ske. Därför har FN utlyst 2010 som det internationella året för biologisk mångfald.

Tyvärr pekar mycket åt fel håll. FN:s globala studie Millenium Ecosystem Assesment från 2005 visar att den biologiska mångfalden utarmas hundra till tusen gånger snabbare idag än för 50 år sedan. Då skall man komma ihåg att den biologiska mångfalden vi har idag på jorden är ett resultat av 4 miljarder år av evolution. Ett av de största hoten är skövlingen av skogen, vilket är hemvist för den största delen av jordens arter.

Organisationen Naturens år 2010 är en av många som uppmärksammar året för biologisk mångfald. I deras kalendarium kan organisationer som arbetar med frågor om biologisk mångfald registrera sina aktiviteter. NATURENSAR.SE

CAMINO

29

En dold skattkista FN:s miljöprogram UNEP- WCMC uppskattar att det finns 14 miljoner arter på jorden. Av dessa är omkring 1,74 miljoner hittills vetenskapligt beskrivna. Den allra största delen av jordens arter väntar alltså på att bli upptäckta och de flesta är insekter och andra ryggradslösa djur. Varje år gör forskarna tiotusentals nya upptäckter. Regnskog täcker bara sju procent av världens yta men tros vara hem åt hälften av jordens arter. I Ecuador har forskare hittat

30 CAMINO

245 arter av träd på en enda hektar, vilket kan jämföras med Sverige som totalt sett har ett fyrtiotal inhemska arter. Regnskogens artrikedom utgör också ett gigantiskt apotek. Enligt Världsnaturfonden har 40 procent av alla mediciner aktiva substanser som bygger på ämnen i växtriket. Kinin som används mot malaria utvinns ur kinaträdet som växer på Andernas sluttningar och Diosgenim är en huvudbeståndsdel i

p-piller som utvinns från slingerväxten vildjams i Mexico och Guatemala. Från vildjams utvinns också kortison. GBIF-Sweden (Global Biodiversity Information Facility) samlar all information om djur, växter och svampar i svenska museisamlingar och observationsdatabaser. På deras webbplats finns i skrivande stund 25 126 595 dataposter. GBIF.SE

Vad är en skog värd? Vad har det för betydelse med en insekt mer eller mindre? Det är lätt att tro att biologisk mångfald handlar om att bevara arter för sakens skull. Och visst är detta ett viktigt argument. För vilken rätt har vi som människor att utrota andra arter bara för att vi själva inte har nytta av dem? Men tänker vi långsiktigt finns det även rent egoistiska skäl att bevara den biologiska mångfalden. Skogen levererar en rad

olika ekosystemtjänster som vi människor är beroende av. En tredjedel av världens 105 största städer är beroende av skogklädda avrinningsområden för att invånarna ska ha rent vatten. Träd fungerar som effektivt skydd mot översvämningar, skog ger oss mat och mediciner, skyddar marken från erosion och reglerar lokala klimat. Skövling av skog bidrar också till växthuseffekten då skog

binder koldioxid från atmosfären, som frigörs vid skövling. I nordvästra Ecuador kämpar en liten grupp människor för att rädda en av de sista, ursprungliga regnskogarna i Anderna. Föreningen Rädda Regnskog samlar in pengar för att hjälpa gruppen att köpa marken. RADDAREGNSKOG.SE

CAMINO

31

Makten över skogen I FN:s konvention om biologisk mångfald (artikel 15) fastslås att varje land har suverän rätt till sina genetiska resurser och att bestämma huruvida dessa skall nyttjas. Samtidigt uppmanar artikel 8 alla att verka för att respektera och bevara traditionell kunskap. De som varit upphov till, och genom generationer förvaltat denna kunskap, skall enligt konventionen få ta del av vinsten.

32 CAMINO

Men trots regler och konventioner lyckas företag, lagligt och olagligt, köpa rätten till mark som skövlas för boskap, jordbruk och timmer. Genom vår konsumtion kan vi påverka skövling av skog indirekt. Vi kan undvika att köpa nötkött som utfodrats med soja och produkter som innehåller palmolja. Vi kan välja att köpa produkter som ger ett ekonomiskt värde till regnskogen och ger människor

en inkomst som gör dem mindre frestade att tjäna pengar på skogsskövling. Svenska företaget North and South Fair Trade säljer paranötter som skördas i regnskog i Peru och företaget Sackeus distribuerar honung som skördas i Miomboskogarna i Zambia. SACKEUS.SE

Borta dåligt, hemma bra? Skövling av skog är inget nytt. En gång i tiden var hela 80-90 procent av Europas yta täckt av skog, idag finns bara 20-30 procent kvar. Av den är ytterst lite urskog. Sverige hyser en stor andel av den så kallad gammelskogen, men även här är den hotad. Över 1 800 skogslevande växt- och djurarter är idag rödlistade, det vill säga hotade eller missgynnade, enligt Greenpeace. Riksdagen har antagit miljömål till 2020 om att långsiktigt skydda och

värna om skogens och skogsmarkens värde. Miljömålsrådet som ansvarar för att utvärdera och rapportera om arbetet bedömer att sannolikheten att lyckas inom uppsatt tid är liten. Stiftelsen Ett klick för skogen har funnits sedan 2004 och samlar in pengar för att förvärva skogsmark med skyddsvärd gammal skog. Stiftelsens insatser har bland annat bidragit till att skydda två gammelskogar

från exploatering: Verle utanför Göteborg och Årenjärka utanför Jokkmokk. Just nu pågår insamling till skog nummer tre. Med ett enkelt ”klick” kan du se till att 2-30 kvadratdecimeter gammelskog kan köpas upp och bevaras för all framtid, utan att själv behöva betala för det. Detta tack vare sponsorer som betalar per klick som görs. ETTKLICKFORSKOGEN.SE

Bilder från Iguazu, Brasilien, Punta del diablo, Uruguay, Asunción, Paraguay och Buenos Aires, Argentina. Djuret är en coati. CAMINO

33

ALGERNASTID Diesel, flygbränsle, plast, mat och mediciner – allt som man kan tillverkas av fossil olja kan också göra av alger. Denna akvatiska miniväxt kräver mycket små odlingsarealer, behöver inte konkurrera med matproduktion och kan till och med rädda Östersjön. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON FOTO MIKE ROSATI

Alger i labbet.

34 CAMINO

D

et råder nästan halleluja-stämning kring algers förträfflighet. Efter att ha plöjt igenom ett antal artiklar i ämnet får man uppfattningen att det knappt finns några nackdelar alls med denna uråldriga lilla växt. Och det finns onekligen någon slags ”varför-har-vi-inte-tänkt-på-det-förut-stämning” kring idén om att låta alger, som för miljontals år sedan var den växt som lade grund till den fossila oljan, även skapa nästa generations bränsle. – Det är lätt att bli överentusiastisk. Det är fortfarande väldigt mycket som behöver göras för att få framställningen optimal. Möjligheterna är många, men i steget till att få algodling lönsam finns många utmaningar, säger Susanne Ekendahl på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). Susanne undersöker villkoren för storskalig algodling i Sverige i ett forskningsprojekt som pågår till mars 2011. I skrivande stund har en tredjedel av projektet genomförts, och hittills är hon försiktigt positiv. Förutsättningarna är goda, men det behövs mer kunskap. – Det som behövs nu är bättre skördemetoder, billigare odlingsutrustning och billigare sätt att utvinna fetterna. Processen är inte svår, men det finns för lite erfarenhet än så länge. Det är inte så jättelänge sedan vi började med biogas i större skala heller, säger hon med en sådan där ton på rösten som när man har något riktigt stort på kornet.

FOTO MIKE ROSATI FLICKR.COM/PHOTOS/MR-PHOTOGRAPHY

Stor potential Mikroalger (växtplankton), svävar omkring i våra sjöar och hav och utgör basen för det mesta av livet under ytan. Algerna fungerar precis som landväxter, de tar upp koldioxid från atmosfären och producerar syre via fotosyntesen. Dessutom tillverkar de fett (olja), för att kunna hålla sig svävande i vattnet (fett är lättare än vatten). Och det är bland annat denna olja som är eftertraktad. Denna helt naturliga process behöver vatten, solljus, koldioxid och näring, med andra ord: receptet på algblomning. En win win-situation uppenbarar sig; vi har övergödda sjöar och hav på grund av den näring som läcker från jordbruket och vi vill bli av med koldioxid från atmosfären. Algerna kan ta hand om båda problemen. – Om man skulle odla upp hela Storbritannien med alger så skulle de absorbera hela världens koldioxidutsläpp. Det är inte en jättestor yta, poängterar Susanne. Just nu pågår en jakt efter biobränslen som inte tränger ut regnskog (såsom palmolja), eller konkurrerar med odling av mat, (som etanolen i USA). Färskt i minnet ligger matupproren i Mexiko efter prishöjningar på deras nationalmatvara nummer ett: majs. Många menade att det berodde på USA:s satsning på majsetanol. Alger kan däremot odlas i områden som är helt värdelösa för odling av mat, till exempel i öknen. Där får de gynnsamt med solljus och växer i dammar eller i särskilda behållare. Alger är mycket mer energirika än andra energigrödor, vilket gör att odlingen tar förhållandevis liten yta i anspråk. En skörd alger ger flera hundra gånger mer olja per ytenhet än vad till exempel en skörd sojabönor ger. Enligt uträkningar från den amerikanska rymdstyrelsen NASA kan vissa alger ge 20 000 liter olja per hektar och år.

CAMINO

35

FOTO MIKE ROSATI FLICKR.COM/PHOTOS/MR-PHOTOGRAPHY

– Vissa siffror kommer enbart från laboratorieförsök så man ska ta dem med en nypa salt, säger Susanne med en forskares vanliga försiktighet. Men att alger innehåller mångdubbelt så mycket olja per odlad yta än till exempel sojabönor är det ingen tvekan om, försäkrar hon. Enligt rapporten ”Alternative Fuels for use in Commercial Aircraft” från NASA skulle hela flygindustrins bränslebehov (320 miljarder liter) kunna tillgodoses genom algodling på en landyta lika stor som den amerikanska staten Maryland, (det vill säga ungefär lika stort som Småland). Hur knäppa sådana uträkningar än må vara, så ger det ändå en bild av vilken potential bränslet har. I januari 2009 var Continental det första flygbolag som genomförde en provflygning med algbränsle i tanken, och bränslet fungerade till och med bättre än vanligt jetbränsle. Sedan dess har flera andra flygbolag hakat på. SAS, KLM, Air France, Virgin Atlantic Airways och Japan Airlines samarbetar till exempel i ett särskilt forskningsprojekt om algbränsle.

Amerikansk algdiesel I USA finns ett flertal företag som gör anspråk på att vara först med storskalig kommersiell tillverkning av algolja. Företaget som verkar ha kommit närmast är Solazyme från Kalifornien. ”En av de fina sakerna med den här tekniken är att den fungerar med befintlig teknik”, säger Harrison Dillon, chef och grundare till Solazyme i ett videoklipp på företagets Youtube-kanal, samtidigt som han stolt visar upp en flaska av deras egentillverkade algdiesel. Intresset för hans Solazyme har varit enormt. Både Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger och den amerikanska kongressledamoten

36 CAMINO

FOTO DICK GILLBERG

Kongressledarmoten Jackie Speier provkör Solazymes dieseldrivna bil, med algdiesel i tanken.

Jackie Speier har varit på besök i deras produktionsanläggning. ”Det här är jättespännande! Jag undrar om det var såhär det kändes när Bill Gates startade Microsoft, eller när Sergey Brin startade Google”, säger Jackie Speier om företagets idéer. Favorituppvisningen vid besöken på Solazyme är att låta gästen hälla algbränslet ner i tanken på en helt vanlig dieselbil och köra iväg. På plats nummer två i uppvisningen kommer provsmakningen av deras matolja. ”Det smakar som olivolja”, säger Jackie Speier i videoklippet efter att ha tagit en tugga av det oljedoppade brödet. Mångsidigheten i produktionen är viktig, menar Harrison Dillon. Utöver matolja och diesel har Solazyme tillverkat både plastprodukter och flygbränsle av sina alger. Det sistnämnda har den amerikanska marinen beställt 80 000 liter av. ”Jag och min kollega Jonathan Wolfson startade det här företaget i ett garage för 6 år sedan. Nu sysselsätter vi 75 personer, så det handlar också om att skapa jobb”, säger Harrison Dillon. Produktionsmetoden som Solazyme använder är att de ”matar” algerna med biomassa såsom träspill, sågspån eller rester från odling av sockerrör, för att få algerna att producera så mycket olja som möjligt. Idén är att produktionsmetoden ska fungera med de biologiska restprodukter som det finns gott om lokalt. Det är denna gödningsmetod som har fått företaget att få fram algbränsle i kommersiell skala. Enligt Harrison Dillon kommer Solazyme inom ett par år kunna vara nere på en produktionskostnad på 60-80 dollar/fatet. (I skrivande stund är det fossila oljepriset omkring 80 dollar/fatet).

FOTO MIKE ROSATI FLICKR.COM/PHOTOS/MR-PHOTOGRAPHY

Råolja från alger.

Susanne Ekendahl på Sveriges tekniska forskningsinstitut.

FOTO MIKE ROSATI FLICKR.COM/PHOTOS/MR-PHOTOGRAPHY

Harrison Dillon, grundare av Solazyme visar upp företagets algdiesel för amerikanska kongressledarmoten Jackie Speier.

”Om man skulle odla upp hela Storbritannien med alger så skulle de absorbera hela världens koldioxidutsläpp” Kommersialisering av svenska marknaden – Nu måste algoljetillverkarna ta vara på restprodukterna för att få det lönsamt, säger Susanne Ekendahl. När de tillverkar biodiesel utvinns fetterna ur algerna, och då blir det cellväggar kvar, alltså cellulosa. Och det kan man till exempel röta till biogas. Kan man tänka sig att även småskalig odling av alger är ett alternativ i framtiden? – Ja, det tror jag. En bondgård skulle till exempel kunna producera biogas eller diesel till sin traktor. Det finns redan idag alla möjliga sorters hemmaodlingspaket att köpa på nätet.

Redan idag finns också kommersiella algodlingar i Sverige, men för andra syften. På västkustens Kosteröar odlas alger för att bli mat till ostron. Just detta användningsområde satsas det mycket på även i Norge, där fiskodlingarna har fått kritik för att de använder nermald småfisk uppfiskad från havet för att mata den odlade fisken. För så länge som havet rensas på denna viktiga småfisk, kan fiskebestånden av de större ”matfiskarna” aldrig återhämta sig. Odlad fisk blir alltså i det perspektivet heller inte särskilt hållbar.

Rädda Östersjön och åkermarken Den gröna sörjan som ibland flyter omkring i Östersjön på somrarna har säkerligen irriterat många badare. Men algblomningen har naturligtvis allvarligare konsekvenser än att några semestrar blir förstörda – hela havets ekosystem är hotat. Algerna skapar syrebrist som i sin tur leder till fiskdöd. Kan man då slå två flugor i en smäll och samla upp algerna för att använda i kommersiellt syfte? Trelleborgs kommun har lanserat ett projekt under namnet ”Kretsloppet” där överflödiga alger från stränder och anlagda våtmarker i södra Skåne samlas ihop och rötas till biogas. Det som blir kvar efter rötningen används som gödsel på åkrarna. – Det finns inget annat sätt att återföra fosfor från havet till jordarna än detta. Dessutom minskar vi övergödningen och tillverkar klimatneutralt bränsle. Att göra biogas av algerna är en enklare process än att tillverka andra sorters biobränslen, säger Sten Björk, miljöstrateg på Trelleborgs kommun. I hamnstaden Trelleborg har kommunen tillsammans med energibolaget Eon även tittat på möjligheterna att göra biogasen flytande och

CAMINO

37

Mina wrap dress 100% ekologisk bomull

1 299,-

Varely pleat dress 96% hampa, 4% spandex

1 399,-

Henley blouse 100% ekologisk bomull

1 599,-

Stewart+Brown – om kärlek, design och smarta val Paret Karen Stewart och Howard Brown, två designers med djup passion för design och respekt för naturen, lanserade sin första etiska kollektion år 2002. Med en vilja i att uppnå hög kvalitet i designen och funktionell stil med så lite påverkan på naturen som möjligt, vill Stewart+Brown uppnå symbios och harmoni mellan den kommersiella världen, samhälle och natur. Hållbarhetstanken går igen i allt Stewart+Brown företar sig. Kläderna är tillverkade i USA av ekologisk bomull. Minst 1% av all försäljning går till icke-vinstdrivande och sociala välfärdsorganisationer.

Köp Stewart+Brown hos

. www.gemenskapgron.se

FOTO MIKE ROSATI FLICKR.COM/PHOTOS/MR-PHOTOGRAPHY

därmed fungera som bränsle i nästa generations färjor. Intresset för Trelleborgs algprojekt har varit stort från länderna runt Östersjön, bland annat från Polen och Ryssland. – Ja, det är många som har reagerat. Detta är ett helt nytt sätt att se på havet som en naturresurs, samtidigt som man löser miljöproblem, säger Sten Björk. Trelleborgs biogasanläggning kommer till 20 procent att drivas på alger, och kommer då att producera mer energi än vad kommunen själv gör av med. Enligt Sten Björk kan fem-sex anläggningar av det här slaget längs kusten räcka för att Sverige ska klara sina åtaganden för att rädda Östersjön.

”Jag undrar om det var såhär det kändes när Bill Gates startade Microsoft?”

Rena avgaser Att använda alger som renare av avgaser och avloppsvatten är ett annat användningsområde. Odling av alger kring industrier kan minska utsläppen av kväve och fosfor i avloppsvatten med upp till 90 procent, och har potential att hindra miljöfarliga tungmetaller att läcka ut i vattendrag. Det visar en studie som Francesco Gentili vid Umeå universitet har genomfört. I projektet lät man alger ”äta” kväve och fosfor från avlopps- och lakvatten. Dessutom absorberade algerna koldioxid från ett kraftvärmeverks rökgaser. – I avloppsvatten finns all näring som algerna behöver för att bilda olja, det vill säga kväve, fosfor och lite mineraler, samtidigt som vattnet renas. Men om man ska kalla dessa alger för koldioxidsänka, måste man gräva ner dem, säger Susanne Ekendahl. Fördelen är att biobränslen av alger kan ersätta fossila bränslen, säger Susanne Ekendahl.

För bra för att vara sant?

FAKTA ALGER ALGER KAN ANVÄNDAS TILL

Diesel Jetbränsle Biogas Plast Matolja Mediciner ALGER SOM BIOBRÄNSLE FOTO LEE NACHTIGAL / CC

Börjar halleluja-stämningen infinna sig så smått? Har tanken slagit dig att vi nu bara kan byta ut den fossila oljan mot alger och fortsätta som vanligt? Lösningar som verkar vara för bra för att vara sanna, brukar heller inte vara sanna, tänker skeptikern, med historisk rätt. Trots företagets framgångar tror Harrison Dillon från Solazyme inte att algbränslet kommer att dominera den nära framtiden, utan att det först om 20-30 år kommer att finnas med som ett av flera bränslealternativ, och då främst för långväga transporter – kortare transporter kommer att domineras av el. Inte heller Susanne Ekendahl tror att algoljan kommer dominera inom någon nära framtid. – Kanske inte de närmsta 20 åren, men så småningom. Energimässigt behöver det nog även vara en kombination av sol- vind- och vågkraft, säger hon. Potentialen finns alltså där, men risken verkar ligga i att utvecklingen går för långsamt; att politikerna inte satsar tillräckligt och utvecklingen av produktionsmetoder stagnerar. Om man ska lyssna på de dystraste prognoserna räcker inte (den tillräckligt billiga) fossila oljan för att samhället ska klara det ”tidsfönster” som behövs för att ställa om från fossila bränslen till förnyelsebara alternativ. Enligt vissa bedömare kan 20-30 år vara för kort tid för en sådan omställning. – Jag fattar inte varför det inte har satsats på det här innan, men det har väldigt mycket med politik att göra. Utsläppsrätter, skatter och regleringar kan göra mycket, men om oljan tar slut då har vi inte längre något val, avslutar Susanne.

OILGAE.COM SOLAZYME.COM

CAMINO

39

40 CAMINO

BY MED UTSIKT

Mer relationer och mindre teknik är ledorden. Mitt i de brasilianska Mantiqueirabergen har svenske John Harding startat ekobyn Terra UNA med sina brasilianska vänner. TEXT JOHANNA STÅL FOTO JOHANNA STÅL & THOMAS CLARK

CAMINO

41

I huvudbyggnaden lagas maten och här samlas alla för att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.

– JAG VILL INTE ATT DET HÄR BLIR ETT REPORTAGE om den svenske killen som flyttar till Brasilien och startar en ekoby, jag vill att det ska handla om Terra UNA. John ler mot mig medan vi vandrar upp längst den branta lervägen mot hans nybyggda ekohus, mitt i skogen ett antal timmar i buss upp i Mantiqueira-bergen från Rio de Janeiro i Brasilien. Varför han och hans vänner valde den här platsen, bokstavligen vid vägs ände, är en fråga som jag funderar på under hela min vistelse. Och ja, reportaget kommer att handla om Terra UNA, denna sprudlande gröna ekoby som har fyra år på nacken. Relativt ung och med stora framtidsplaner liknar den många andra ekobyprojekt världen över – med en längtan av att röra sig bort från allt det vanliga, kommersiella, som tar sig uttryck i en konstnärlig liberalism och en stark gemenskapssträvan. På kvällen delar man med sig av sina tankar med de andra i byn, så kallad ”sharing”, och sjunger. På dagarna är det matlag, kurser och gemensamt arbete. Samtidigt har grundarna varit noga med att inte göra de fel som många andra ekobyar gjort, de har till exempel avtal kring investeringar och hur beslut fattas, för att undvika framtida konflikter. Dessutom är de noga med ansvarsfördelningen. John, som besökt en hel del ekobyar, menar att bara en av tio av den här sortens initiativ klarar mer än tio år. JOHN HARDING, SVENSKFÖDD MUSIKER med amerikansk mamma, reste till

Brasilien första gången år 2001. Redan året därpå flyttade han till Rio, där musiken och de bästa musiklärarna fanns och där han mycket snabbt hittade kompisar. De nya vännerna visade sig tidigt ha samma drömmar som John – en ekoby ute i naturen. – Jag tycker verkligen om Sverige och jag lär mig mer av att vara där sedan jag fått Brasilien som alternativ referens. På många sätt är verkligheten i Brasilien mer representativ för hur välden i stort ser ut just nu. Visionen om en kollektiv bas för fredskultur i närmare kontakt med naturen fanns i mig redan i när jag levde i Sverige, men det var här i Brasilien jag träffade de människor jag kände mig manad att förverkliga den tillsammans med. Ekobyn Terra UNA grundades 2006 då John flyttade dit tillsammans med två vänner. Föreningen Terra UNA, som funnits sedan 2003, har för närvarande ett 20-tal medlemmar, bosatta över hela Brasilien, sju av dem bor idag i ekobyn, men planerna är att fler och fler ska flytta dit. John är idag den enda som inte är brasilianare. Allt har gått sakta framåt och den brasilianska byråkratin hotade med att sätta käppar i hjulen. Förra året skapade delstaten en plan som skulle ha inneburit att området där Terra UNA ligger skulle evakueras för att skapa en nationalpark. – När parker skapas i Brasilien innebär det att lokalbefolkningen tvingas flytta från sina gårdar, i de allra flesta fall utan att få någon ersättning från staten för sin mark, så det var spänd stämning här i bygden när det var på tal. Den planen ställdes in, kanhända delvis till följd av vår mobilisering, men man måste alltid vara uppmärksam... På Terra UNA arbetar de med projekt som syftar till att involvera samhället de bor i. Ett sådant projekt är Punto de Cultura, som finansieras av det brasilianska kulturdepartementet och består av skapandet av ett kulturhus i den närliggande staden Liberdade. Där ska det hållas workshops i kommunikation, informationsteknologi, hantverk, hållbarhetsrelaterade frågor, samt i skapandet av kooperativ och andra metoder för att stärka och diversifiera den lokala ekonomin.

42 CAMINO

Johns privata hus är byggt med lokala naturmaterial och spill till exempel glas från dörrar till dryckeskylskåp

Trapporna i Terra UNA byggs av använda bildäck som annars hade eldats upp

– Jag tror inte på att isolera sig, man måste interagera med det samhälle man lever i, med sina grannar. Vi drömmer om mer än en ekoby, på längre sikt kan hela området bli en ”ekobygd”! När jag är på besök driver föreningen ett ”artist residency”, med ett gäng konstnärer och kreatörer som bor i byn under en månad, skapar olika konstprojekt, håller workshops och åker in till den närliggande staden för att utbilda på skolor. Ena kvällen har Shima, en brasilianare med japanskt ursprung, en videovisning av olika konstprojekt han utfört. Det var ett häftigt möte mellan avancerade konstprojekt och den tysta, nästan orörda skogen. Tonvikt på kulturprojekt och utbildning är något som kännetecknar Terra UNA. John själv håller på att färdigställa en inspelningsstudio med milsvid utsikt över himmel, skog och berg. – Jag ser fram emot att vara värd åt musiker från när och fjärran för att i den här miljön skapa musik tillsammans med det nätverk av musiker som jag blivit en del av under mina år här. EN BIT IFRÅN EKOBYNS CENTRALA HUS , där maten lagas och gruppen

samlas, ligger Johns nybyggda hus. Det tog tre år att bygga, men är nu äntligen klart. Han har använt så mycket som möjligt av det material som finns på gården. Väggarna är av jord och sten, hörnpelarna är lokala eukalyptusträd och taket består till viss del av bambu. Det mest intressanta är fönstren. John menar att tillverkning av glas, liksom av cement, är oerhört energikonsumerande och dessutom ofta onödig, när det finns så mycket glas att återanvända. Så han köpte upp gamla dörrar till dryckeskylskåp av härdat dubbelglas (sådana som finns i affärer) och använde som fönster. Det blir inte lika klart som vanligt glas, men faktiskt bättre än vad jag hade väntat mig. Som trappor används oftast uttjänta gummidäck från bilar, något det finns ett överskott av i området och som lokalbefolkningen annars brukar elda upp. Jag kommer genast att tänka på så kallade jordskepp när jag ser hur delar av väggarna även är byggda med bildäck, och Johns bokhylla skvallrar mycket riktigt om att inspirationen från jordskepp finns där. – Vår vision om hållbarhet handlar mycket om relationer och mindre om teknik. Ett hållbart system är ett där man delar på ansvaret och medvetet förbättrar kommunikationen. Det är det allra viktigaste, och bygger på att var och en söker självkännedom, säger John när vi är på väg tillbaka från dagens uppgift på gården. Vi har slagit ut bönor ur sitt skal med bambustickor och sedan rensat dem för hand. Min medresenär mumlar lite om hur man hade kunnat effektivisera processen men det handlar förmodligen inte om det. Det viktigaste här är att saker görs gemensamt.

John Harding har bott i Terra UNA i fyra år.

CAMINO

43

Nydret av arbetet i Terra UNA görs för hand. Den gemensamma processen är viktig.

– Det finns spår i oss som människor från att vi under miljoner år levt och samarbetat i grupp, dimensioner av oss som konsumtionssamhället sällan tar vara på. Att skapa ett gemensamt sammanhang är en del av vad vi menar med att leva på ett mer hållbart sätt. Om man är flera är man mindre sårbar. Jag frågar John om hur han ser på möjligheten att alla människor skulle leva så här och han svarar att det är en smaksak var man väljer att bo och att det viktiga är att alla gör sitt bästa utifrån de förutsättningar som finns där man bor. – Jag beundrar människor som bor i staden och gör ett viktigt arbete där, fortsätter han. Jag stannar inte tillräckligt länge i ekobyn för att lära känna alla som bor där. Efter två nätter med makalös utsikt från Johns gästrumsfönster sticker jag iväg. Det går snabbare att ta sig tillbaka ner till motorvägen än vad det tog att ta sig hit. I morgondimman känns det som om bussen svävar ovanför molnen. Och hur var det då med platsen? John berättar vid frukosten om hur de länge letade efter ett perfekt ställe att starta sin ekoby på. Den plats de till slut hittade uppfyllde alla de egenskaper de enats om var viktiga: – Gott om rent vatten, odlingsbar jord, ingen genomfartstrafik, ungefär lika avstånd till Rio de Janeiro, Sao Paulo och Belo Horizonte, men inte heller för nära dessa kaotiska mångmiljonstäder så det fanns risk att staden skulle expandera och byn till slut skulle bli del av en favela (ett slumområde). Det skulle vara för riskabelt, säger John och andas in den friska bergsluften som för tankarna till de schweiziska alperna snarare än den heta luften i ett myllrande Rio.

44 CAMINO

Paulo Sergio Da Silva är en vandrande konstnär. 7 dagar tog det för honom att gå från Belo Horizonte till Terra UNA.

” Vår vision om hållbarhet handlar mycket om relationer och mindre om teknik”

EKOBYN TERRA UNA UNA står för Union, Nature and Art. Terra betyder mark/jord eller planeten jorden. GRUNDADES STORLEK

2006

50 hektar

INVÅNARE

7

ODLAR Mynta, citrongräs, krasse, majs, morötter, yam, avokado, lime, tomat, sockerrör, papaya, bananträd, apelsin, äpple, päron, kiwi, oliver, caqui, plommon, amarant, Aloe Vera, medicinalväxter, och mamona (en nöt som man gör biodiesel av).

Kursverksamhet, events, utbildning etcetera. I framtiden förhoppningsvis odling av amarant gojibär, spirulina och andra ”superfoods”.

FÖRSÖRJNING

TERRAUNA.ORG.BR

STARTA EN EKOBY Johns tips till dig som vill starta en ekoby: Sätt värde på gruppen. Ta dig tid att göra saker som skapar fördjupande relationer. Värna relationerna och även konflikterna. Skapa klara överenskommelser. Det ska vara klart för alla vad man håller på med. Utvärdera processen efter hand. Ha roligt. Använd sång och musik. ”Om det inte känns bra är det inte hållbart.” Ge inte upp. För att ta sig till Terra UNA behöver man resa två timmar i skumpig buss upp i bergen. CAMINO

45

46 CAMINO

MATCH MAKING FÖR ODLARE

I Storbritannien är odla eget-trenden större än någonsin och idag står över hundratusen på kö till en av landets 200 000 kolonilotter. Om du har tur tar det tio år. Är du smart gör du istället som 46 000 britter redan har gjort och börjar dela land. TEXT JENNIE JÄGEBLAD FOTO NIC’S EVENTS / CC

IDÉN MED ”LANDSHARING” är lika enkel som den är genial. Kanske bor du

på femte våningen och drömmer om egenodlade grönsaker och långa dagar med fingrarna i myllan? Eller så har du en outnyttjad trädgård men varken tid eller lust att göra någonting med den? Lösningen är enkel. Du delar med dig av din landbit, en annan delar med sig av sina tjänster och alla inblandade får ut någonting av det. Konceptet med landsharing är långt ifrån nytt, men i Storbritannien har odla eget-eldsjälen och tvpersonligheten Hugh Fearnley-Whittingstall tagit den enkla grundtanken ett steg längre. Han har skapat en ”community” där landägare och odlingssugna kan byta tjänster med varandra. Idag har Landshare.net nästan 46 000 medlemmar och på varenda postnummerområde i hela landet finns så kallade growers och owners registrerade. I centrala London, i Manchesters förorter, på det skotska höglandet, överallt byter man gröna fingrar och kunskaper mot landbitar och jordplättar. – Landshare.net gör verkligen vad internet gör allra bäst – kopplar samman folk med gemensamma intressen och folk som kanske rent av bor grannar men som inte har en aning om vad de skulle kunna uträtta tillsammans, säger Jane Lucy som är producent för Landshare.net. Trots att hon alltid varit övertygad om webbplatsens potential är hon ändå glatt överraskad över det massiva intresset.

CAMINO

47

– Variationen på människorna som engagerar sig och anledningarna till varför de gör det är helt fantastisk. Vi ser allt från föräldrar som vill lära sina barn var mat kommer ifrån och personer som vill ha mer kontroll över maten de äter till äldre människor som inte längre orkar med att underhålla sin trädgård. Vi har till och med en pub som vill kunna erbjuda sina gäster mer än bara öl. GRUNDTANKEN MED LANDSHARING är att utnyttja alla tänkbara ytor i lan-

det för att alla som vill ska kunna odla eget och få tillgång till hälsosam mat. Men man hoppas också kunna uppmuntra och hjälpa folk att ställa krav på sin kommun. En bit övergiven jord skulle enkelt kunna förvandlas till kolonilotter och varför inte göra någonting vettigt av den där ödetomten bakom stadshuset? Kanske finns det någon som sitter på land som kommunen kan arrendera och i sin tur omvandla till odlingsmöjligheter? Människorna bakom Landshare.net tittar på alla tänkbara möjligheter. Dessutom har de slagit ihop sig med den brittiska stiftelsen The National Trust med det gemensamma målet att öka antalet kolonilotter i landet med tusen stycken innan år 2012. Sedan samarbetet inleddes förra sommaren har över 300 nya odlingslotter skapats runt om i landet. – Landsharing kan göras på så otroligt många sätt och vårt mål är att förse folk med verktygen för att det ska fungera, säger Jane Lucy. LISA SIMMONS OCH SCOTT DARBY bor i en taklägenhet i den lilla staden Blandford Forum i Dorset i södra England. Någon trädgård har de med andra ord inte tillgång till, och väntelistan till stadens kolonilotter är minst två år. – Vi ska gifta oss i sommar och vi vill så gärna odla våra egna bröllopsblommor, så när vi fick höra talas om Landshare bestämde vi oss för att ge det en chans. Det lät lockande, både att utnyttja obrukad jord och att samtidigt lära känna nya människor i samhället. Lisa och Scott registrerade sig på sidan som growers och det tog inte många dagar innan de fick svar. Ett par som nyligen flyttat från samhället ägde fortfarande en bit land i Hinton. De ville inte sälja och se jorden förvandlas till hyresrätter men de hade heller inte möjlighet att resa för att underhålla. Kunde Lisa och Scott tänka sig att se efter deras landbit? Matchmakingen var ett faktum och paret drog igång direkt. – Dessutom har vi familj och vänner som gärna vill hjälpa till, så vi delar med oss av trädgården till dem också. Rosor, vallmo, jordgubbar och spenat är bara ett litet urval av vad Lisa och Scott hoppas på att kunna skörda om några månader. Då landsharing inte heller handlar om att någon part ska tjäna pengar brukar de jorden gratis. – Vi har erbjudit oss att betala med en del av skörden, men paret är bara glada över att trädgården underhålls och används. Även Sondra Leigh från Birmingham är en övertygad landdelare. Hon har varken tid eller kraft att ta hand om sin trädgård, men sedan förra hösten har hon både en välvårdad bakgård samt färska grönsaker i kylskåpet. Det tackar hon en ung familj från utkanten av staden för. – Det är så enkelt, den perfekta win win-situationen. Du behöver inte ens använda dig av ett nätverk som Landshare.net om du inte kan. Varför inte bara dela land i ditt eget umgänge?

Scott Darby och Lisa Simmons.

Initiativtagare till landshare.net Hugh FearnleyWhittningstall.

LANDSHARE Projektet Landshare startade sommaren 2009 på initiativ av TVpersonligheten Hugh Fearnley-Whittingstall och brittiska tv-kanalen Channel 4. Idag har forumet 45 787 registerade growers (de som vill odla själva), owners (de som äger land) och helpers (de som vill hjälpa till). LANDSHARE.NET

48 CAMINO

5 års garanti

på Svanenmärkta produkter LJůŝŶĚĂ ŚĂƌ ĞƩ ĂŶƚĂů ^ǀĂŶĞŶŵćƌŬƚĂ ƚǀćƩͲ ŽĐŚ ĚŝƐŬŵĂƐŬŝŶĞƌ͘ sĊƌĂ ƉƌŽĚƵŬƚĞƌ ŚĂƌ ǀćůŬćŶƚ ŚƂŐ ŬǀĂůŝƚĞƚ ŽĐŚ ĚćƌĨƂƌ ŚĂƌ ǀŝ ŶƵ ĨƵůů ŐĂƌĂŶƟ ŝ ϱ Ċƌ ƉĊ ƐĂŵƚůŝŐĂ ŵŝůũƂŵćƌŬƚĂ LJůŝŶĚĂ ƚǀćƩͲ ŽĐŚ ĚŝƐŬŵĂƐŬŝŶĞƌ͘ Ŷ ƚƌLJŐŐŚĞƚ ďĊĚĞ ĨƂƌ ĚŝŐ ŽĐŚ ŵŝůũƂŶ͘ >ćƐ ŵĞƌ ƉĊ ǁǁǁ͘ĐLJůŝŶĚĂ͘ƐĞ

CAMINO

49

S M A K R I K T R ECEPT

50 CAMINO

DIREKT UR JORDEN Våren står för fuktig jord och spirande grönska. För att fånga den känslan har vi låtit Peter Streijffert bestämma menyn utifrån utbudet i sin älskade kolonilott. Med en blandning av mangold, zucchini och jordärtskocka blir det en smaklig spis! FOTO & STYLING ANJA SJÖGREN RECEPT PETER STREIJFFERT MATLAGNING JOHAN SCHENSTRÖM TEXT KATRIN NIKLASSON

Viva Pasta Zucchini 4 portioner 500 g pasta av valfri sort 1 zucchini 1 gul lök 2 vitlöksklyftor 1 tsk sambal oelek 1 dl riven pecorino-ost 1 msk rapsolja 1 msk olivolja 0,5 tsk salt 1 krm peppar

1. Riv zucchinin, skär löken i ringar och hacka vitlöken. 2. Koka pastan. 3. Fräs löken i rapsolja. Tillsätt vitlök och chili när löken är mjuk och glansig. Salta och peppra. Blanda slutligen ner den rivna zucchinin. 4. Häll av pastan och blanda med olivolja. Servera med grön saksblandningen och toppa med pecorino-ost. CAMINO

51

S M A K R I K T R ECEPT

GRÖNA FINGRAR . Camino har tidigare upp-

märksammat Peter Streijfferts matduell mot Findus med vilken han vill visa att hemlagat både går snabbare och är billigare än färdigmat. Den här gången medverkar Peter under epitetet passionerad hemmaodlare. Vad är det roligaste med att odla själv? – Det är kul att jobba med jord, ja faktiskt! Hela den vidunderliga vägen från frö till skörd är fantastisk. Just att det är ett förlopp och att det tar tid är en poäng i sig. Lite samma sak som det häftiga med att laga mat, att det är konkret och resultatet är så påtagligt. Kvittot på att du gjort något bra är uppenbart – antingen har du en spänstig böna att skörda eller inte. Eller som man säger om matlagning: beviset ligger på tallriken. Vad händer på kolonilotten nu under våren? –Vi lägger ut kompost på odlingsbäddarna och toppar med ett lager jord. På så sätt får vi igång maskarna och skapar på köpet höga odlingsbäddar. Sendan sår vi det som tål lite kyla: rädisor, bondbönor, kålrabbi, majrova, bindsallat, bataviasallat och gulbeta, exempelvis. Hur hittar du inspiration till nya recept? –Jag utgår ifrån råvaran. Har jag till exempel fina kålrabbis så vill jag göra något som funkar med dem, kålrabbipickles exempelvis – det tror jag blir gott. Vissa kombinationer är särskilt bra, som räkor och zucchini. För den som blir sugen på att börja odla själv, vilket är ditt bästa tips för nybörjaren? – Odla det du vill äta. Förodla rubbet, använd massor av kompost och täck med gräsklipp!

52 CAMINO

R ECEPT S M A K R I K T

Zucchiniomelett 2 portioner 4 ägg 1 msk vatten 1 zucchini (Peter använder Yellow Crookneck.) 1 potatis (Peter använder sparris– potatis.) 1 liten gul lök rapsolja salt peppar Tomater av sorterna Sweet Olive och Tiny Tim. 1. Vispa samman äggen med vattnet. 2. Skär löken i ringar och potatis samt zucchini i stavar. 3. Fräs löken i rapsolja i en het stekpanna. 4. När löken mjuknat och är glansig, lägg i först potatis sedan zucchinin och fräs ytterligare någon minut. 5. Häll över äggblandningen och stek tills den stelnat. 6. Servera med tomatsallad.

CAMINO

53

S M A K R I K T R ECEPT

54 CAMINO

R ECEPT S M A K R I K T

Mangoldomelett 2 portioner 3 ägg 1 rejäl bunt mangold 1 gul lök 2 msk vatten salt peppar

1. Hacka och fräs löken. 2. Ryck av mangoldbladen från stjälkarna. Skär bladen i grova strimlor och stjälkarna i små bitar. 3. När löken är glansig och nästan genomskinlig, lägg i stjälkbitarna och fräs två minuter. 4. Fräs bladen tills de krympt ihop. Salta och peppra. 5. Vispa äggen med vattnet och slå över grönsaksfräset. Salta och peppra. 6. När äggen stelnat – servera bums. Gärna med surdegsbröd.

Jordärtskocksoppa 3 liter, 9 portioner 10 jordärtskockor 4 sparrispotatisar 1 gul lök 2 stora klyftor vitlök 1 morot 3 tsk chilisås 1 dl vitt vin 1 dl crème fraiche 7 dl vatten 1 liter kycklingfond salt och peppar

1. Skala rotsakerna och skär i små bitar. 2. Skala och hacka lök och vitlök. 3. Fräs löken tills den är glansig och snudd på brun 4. Rör ner rotsakerna och fräs ytterligare någon minut. 5. Tillsätt vatten, fond och chilisås och låt koka tills rotsakerna mjuknat. 6. Rör ner crème fraiche. 7. Mixa soppan och krydda. Smaka av. Servera med bröd.

Ljummen färgglad sallad 2 portioner 2 majrovor 1 rädisa 2 zucchini (Genovese och Yellow Crookneck) Grönsallad Olivolja Salt Peppar

1. Riv och skölj salladen. Fördela på tallrik. 2. Skär grönsakerna i bitar, stora bitar zucchini och små i övrigt, och fräs dem i olivolja. 3. När grönsakerna mjuknat men fortfarande har spänst, ta pannan av spisen och låt svalna. 4. Toppa salladen med de ljumma grönsakerna. Servera gärna med bröd.

CAMINO

55

Med smak för mat och glädje till det som är gott! Vi är som vilken affär som helst. Det enda som skiljer oss från andra affärer är att allt som står på våra hyllor är miljövänligt och ekologiskt. Här kan du utöver vardagsinköpen av tvättmedel, mjölk, köttfärs, barnmat, kaffe och grönsaker etc. även få med dig hem en rejäl portion inspiration i kassen. Vi tycker nämligen att det ska vara roligt att handla, spännande att laga mat och framförallt gott att äta! Hos oss på Eat! Ekoaffären kan du inte göra fel val - här är det bästa redan utvalt åt dig. På så sätt så får du mer utrymme till att känna smaken på maten, glädjas åt allt det goda och inspireras till spännande utflykter i köket. Den som tror att man måste kompromissa vad gäller kvalitét, miljö och smarta priser har ännu inte handlat hos oss. Välkomna in!

Tegnérgatan 3, Stockholm www.ekoaffaren.se

Öppettider: mån-fre 7.45–20 lör 10-19 sön 11-18

thebodyshop.se

%5< ',* 20 876,'$1 2&.6m NUTRIGANICS™ – vår nya certifierat ekologiska hudvårdsserie.

56 CAMINO Nature’s way to beautiful.

N Ä R PRO D U CER AT S M A K R I K T

HELA DJURET PÅ MENYN Restaurang Djuret i Stockholm serverar kött från ett djur åt gången, och använder sig då av alla dess delar. Tanken är att främja en mer hållbar köttkonsumtion. Daniel Crespi är restaurangchef på Djuret.

DANIEL CRESPIS FAVORITER

AV KATRIN NIKLASSON

Krog

Djuret är restaurangen Leijontornets ”bakficka”, beläget i Gamla stan, Stockholm. Krogen är vad den heter, de använder ett djur i taget och gör en meny av det aktuella djurets olika styckningsdelar. Detta är ett hållbart sätt att konsumera kött, menar Daniel Crespi. – Idén om det här konceptet har jag haft länge, och vi har jobbat på liknande sätt i Leijontornet, alltså att servera många olika sorters styckdelar. Men med Djuret har vi tagit det ett steg längre, säger Daniel. Restaurangens inredning följer konceptet. Det finns pricktavlor och djur med utritade styckdelar på dukarna, köttkvarnar fungerar som lampfötter, och djurhuvuden pryder väggarna. Man kan tänka sig att vissa gäster kanske har haft lite svårt att smälta maten...

– Nej, jag tror inte det har varit några problem. Jag tycker det är bra att folk får se var det de äter kommer ifrån. Och det här med inredningen är också en del i miljötänket, det finns inte en enda ny pryl här. Allt är gamla och återanvända saker. Men är det verkligen hållbart med köttkonsumtion över huvudtaget? – (Lång suck) Nej. det är väl inte det, men vad fasiken ska man äta då? Det blir inget kvar till slut. Kanske några ynka burskaldjur. Man kan i alla fall göra det man kan för att det ska bli lite bättre. Sen handlar det om respekt för djuren också, att vi gör som vi gör. Jag tycker inte att det är respektfullt att köpa fryst så kallad svensk oxfilé på Ica för 199 kronor.

– Källaren Moldau i Stockholm. Och så är jag jäkligt nyfiken på Bastard i Malmö, det tror jag är ett riktigt bra ställe. Ska testa snart.

Råvara – Citron.

Tips för hemmakocken – Krångla inte till det!

Plats för inspiration – Kokböcker. Min absoluta favorit är White heat av Marco Pierre White. Den var helt banbrytande när den kom (år 1990 /reds anm).

CAMINO

57

CAMINO

iva s u l Exk anden d erbju ig som till d ererar! um pren

Exklusiva godsaker för endast 75 kr (värde 150 kr)

Gratis ekologisk hudkräm till snabba (värde 129 kr)

Med ett ”rekogram” kan du enkelt och smidigt överraska någon du tycker om. Du får halva priset på paketen Exklusiv Blandning och Exklusiv Choklad under hela april och maj. REKOGRAM.SE

WELEDA bjuder 20 prenumeranter på ett provexemplar av sin ekologiska universalcreme Skin Food. Perfekt för torra läppar, armbågar, nagelband samt ansiktet när huden är extra torr. WELEDA.SE

Fler erbjudanden från Caminovännerna på caminomagasin.se/prenumerera/erbjudanden

Information om hur du tar del av erbjudanden skickas till dig via e-post. Har du inte registrerat din e-post, skicka ett mail till johanna@caminomagasin.se

PRENUMERERA JA TACK, JAG VILL PRENUMERERA PÅ CAMINO 1/2 år (3 nr) för 145 kr 1 år (6 nr) för 269 kr eller 65 kr/kvartal** Stödprenumeration 6 nr för 450 kr Fakturaadress/prenumeration till mig själv. NAMN

t! Nyhe din a n Teckmeration u pren ia SMS* v * SMS:a PRE CAM + ditt namn, adress (och e-post) till 71160. Gäller enbart 6 nr. SMS-taxa på 5 kr tillkommer. Betalning sker som vanligt via faktura. ** 65 kr/kvartal gäller vid tecknande av autogiro. Betalningssätt anges när du fått fakturan.

VIK HÄR

FRANKERAS EJ. CAMINO BETALAR PORTOT.

TELEFON E-POST

Gåvoprenumeration. Fyll i mottagarens adress nedan. NAMN ADRESS

NÄTVERKSTAN EKONOMITJÄNST SVARSPOST 411 186 300 BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

TELEFON E-POST

Du kan även teckna en prenumeration på www.caminomagasin.se

CAMINO 58 Presentkort att skriva ut finns på caminomagasin.se/prenumerera/presentkort

TEJPA HÄR

ADRESS

S M A K R I K T EKO R EKO KO L L EN

Lite opersonligt på Clarion Hotel Gillet.

EKOREKOKOLLEN Schyst fika på mysigt bokkafé och opersonlig uppassning på hotell. Camino fortsätter smaka sig genom ekorekosverige, denna gång med fokus på Uppsala och Umeå. Bokcafé Pilgatan passar den kulturintresserade.

Prisvärd krog i rosa

Bokmysigt i Umeå

Om du strövar omkring i en ny stad, på jakt efter ekorestauranger – kolla först med hotellen! Många hotellkedjor har kommit långt med miljöarbetet. I Uppsala är det Clarion Hotel Gillet som glänser. I Gillet Brasseri och Lounge erbjuds frukost, brunch (på lördag och söndag), lunch, after work (på fredagar) och à la carte. På frukosten är nästan allt ekologiskt, vid övriga tillfällen är de miljösmartare alternativen märkta med en ”We Care-symbol” på menyn. We Carekonceptet, som finns på alla hotell i Choicekedjan, handlar antingen om att råvarorna är ekologiska, kommer från producenter i närområdet, eller om det gäller fisk: att den är fångad på ett hållbart sätt. Dessvärre hittade jag inte någon sådan symbol på det enda vegetariska alternativet på à la carte-menyn: risotto med kungsmussling (185 kr). Det var bra klass på risotton, det märktes, men den hade någon markant alkoholbismak som jag personligen hade svårt för. Min servitör var sådär ”hotelligt” überserviceinriktad. Då blir det lite opersonligt, men det skadar kanske inte att bli lite uppassad.

UMEÅ Fem

CLARION HOTEL GILLET, DRAGARBRUNNSG 23, UPPSALA

BOKCAFÉ PILGATAN, PILGATAN 14, UMEÅ

UPPSALA

minuters promenad från Umeå centrum ligger Bokcafé Pilgatan. Kaféet är inbäddat i ett gult bostadsområde och jag slås genast av den hemtrevliga miljön. Väggarna kantas av dignande bokhyllor och gästerna läser och dricker kaffe, utspridda i bekväma vintage-möbler. Förutom det svaga sorlet skulle du lika gärna kunna befinna dig på ett bibliotek eller i vardagsrummet hos en riktig bokfantast. Fikat är billigt samt både Rättvisemärkt och ekologiskt. Jag köper en kaffe för 17 kronor och en väl tilltagen hembakt rödvinbärskaka med lysande röda bär för 13 kronor. På vardagarna erbjuder de också en vegetarisk sopplunch - även den ekologisk, för 65 kronor. Då får du soppa, bröd, frukt, dryck och kaffe på maten. Som namnet antyder är det här mer än ett kafé, det är även en kooperativ bokhandel. Om du har tur har kan du senare på dagen återkomma till ”Ordcaféet” och höra inbjudna författare berätta om sina senaste verk. Sedan starten har bland annat Lennart Hellsing, Åsa Linderborg och Elsie Johansson gästat.

”Min servitör var sådär ’hotelligt’ überserviceinriktad ” TIDIGARE TESTAT Hedens Hörna. Prisvärd krog i rosa på evenemangsstråket i Göteborg. Bör piffas upp på utsidan men maten smakar fantastiskt. HOTEL LISEBERG HEDEN, STEN STUREGATAN 1, GÖTEBORG 3 Kök. Säsongsanpassade skrovmål i stilfull miljö. Köttet är närproducerat och av såväl öl som viner finns svenskproducerat. GUSTAF LOVÉNS GATA 9, INRE HAMN, KARLSTAD. Friden. Vid slutet av en lång grusväg utanför Kivik ligger vedugnspizzerian som serverar lövtunna ekologiska pizzor med fyllning från granngårdarna. SÖDRA MELLBY 26:7, KIVIK Rosendals trädgård. Serveringen i växthuset mitt i Rosendals trädgårdar är ljuvlig och biodynamisk. Priserna sticker dock iväg lite. ROSENDALSTERASSEN 12, STOCKHOLM Cum Pane. I den gröna stadsdelen Majorna hittar man det fantastiska bageriet med ekologiskt bröd till billiga priser. Mycket trevlig personal är ett plus. MARIAGATAN 17, GÖTEBORG

FLER TIPS PÅ IN.SE CA MINOM AGAS CAMINO

59

È&#x2C6;

È&#x2C6; È&#x2C6;

È&#x2C6;

È&#x2C6;

È&#x2C6;

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

SUNT

MÄRKVÄRDIG KOSMETIKA Utan en juridisk definition av vad som är naturlig och ekologisk kosmetik är det inte lätt att veta vad man egentligen smörjer in sig med. Vi har därför kikat närmare på två initiativ som kan vara till hjälp i hyllorna.

5

AV KATRIN NIKLASSON

Det kryllar av olika märkningar och påståenden inom naturkosmetik. Något som rapporten Naturligt – värderingar eller vetande från Konsumentföreningen Stockholm från 2009 pekar på. Det finns ett stort antal frivilliga system för märkning av ekologiska, miljöanpassade och naturliga produkter som var och en gör sin egen tolkning av vad som är ”naturligt” och ”ekologiskt”. Förvirringen blir total. Och enligt rapporten är också kännedomen om märkningarna på naturkosmetik låg bland konsumenter. Två stora initiativ har därför tagits för att skapa en mer enhetlig märkningsstandard: Cosmos och NaTrue. NaTrue uppstod som en missnöjesyttring mot Cosmos, som NaTrue-anhängarna ansåg hade för svaga regler för naturkosmetik.

4

3

Cosmos: Grön allians Cosmos är en europeisk standard för kosmetik som antingen är naturlig eller ekologisk. I standarden definieras inte tydligt vad ”naturlig” innebär, men i generell mening innebär naturlig kosmetika att produkterna är av ingredienser som växer naturligt, det vill säga inte är framställda i ett laboratorium eller kommer från den petrokemiska industrin (från fossil olja). Bakom standarden står ett samarbete mellan de sex märkningsorganisationerna: 1 Ecocert, 2 BDIH, 3 Soil Association, 4 ICEA, 5 CosmeBio och 6 Eco Garantie som alla kommer att använda den nya standarden. Tillsammans representerar de mer än 1 000 certifierade produkter, och certifieringar i mer än 38 länder. Inga produkter får innehålla mer än två procent syntetiska ingredienser, det vill säga konstgjorda ämnen som inte finns i naturen. För att det ska få stå ekologiskt i produktnamnet måste 95 procent av ingredienserna vara ekologiskt framställda. Genetiskt modifierade organismer (GMO) får inte ingå och produkterna får inte strålas.

1

2

COSMOS-STANDARD.ORG

7 NaTrue: Eko i trestjärnig nivå NaTrue är en icke-vinstdrivande intressegrupp för de ledande företagen inom naturkosmetik i Europa. NaTrue-märkningen finns i tre nivåer: En stjärna innebär ”äkta naturkosmetik”. Då uppfylls grundkriterierna att ingredienser kommer från naturen samt att produkten lever upp till regler för tillverkningssätt och utvinningssätt. Två stjärnor betyder naturkosmetik med minst 70 procent ekologiska ingredienser. För att få ha tre stjärnor på förpackningen måste minst 95 procent av substanserna vara ekologiska. Syntetiska ämnen och mineraloljor (från fossil olja) får inte ingå.

7

6

NATRUE.ORG

CAMINO

61

&¼SDANQF LEN?LLCE?R?L +¸L DPC JÅP

$U¬GÚR¬SKILLNAD ¬ 3KËNK¬SOLIDARISKT¬ ¬HANDLA¬MILJÚVËNLIGT¬

*GLLºE?R?L +¸L DPC JÅP QÅL ,@KL¼ )GPQC@CPE , SJJRMDR?T¶ECL +SQICRÅPE?R?L +¸L DPC JÅP QÅL &CJCLCFMJK *?LRK?LL?E?R?L TGB ¬ +¸L DPC JÅP QÅL '@KLRS@C $JWE?PCE?R?L 1RMAICL@CPEQE?R?L +¸L DPC JÅP QÅL !NQ¬R )L?JJCJ?LB JE¸PBQT¶ECL TGB ¬ +¸L DPC JÅP QÅL UUU CKK?SQ@HMPI? QC

29 9()(;; =0+ 2k7 (= ,3*@2,3 )LZ R ^^^ LJVYPKL ZL (U]pUK RVK *(4056 UpY K\ N Y KP[[ R W Wr ^^^ LJVYPKL ZL ,YIQ\KHUKL[ NpSSLY TVKLSSLYUH 62 CAMINO (=,5<, *0;@ VJO (=,5<, *64-69; VJO NpSSLY [PSS

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

A K T U EL LT KU LT U R E L LT

Ilkka Halso, Museum I, 2003, från serien Museum of Nature.

s

CAM G ILL INO AR

HALLÅ DÄR! ILKKA HALSO Den finska konstnären Ilkka Halsos Museum of Nature är en serie dystopiska fotografier som ger en inblick i hur framtiden skulle kunna se ut. I Halsos framtid är inte naturen en levande del av vår värld, utan någonting vi enbart kan uppleva på museer och i nöjesparker. TEXT KATRIN NIKLASSON Din bildserie är en skrämmande bild av framtiden. Är du pessimist? – Jag är orolig och ganska övertygad om att situationen med vår natur håller på att förvärras. I Museum of Nature måste naturen skyddas från människan och föroreningar inom fyra väggar. Det är helt klart en dyster vision. Men av någon anledning upplever jag mig inte som en pessimist trots allt. Antagligen är jag rätt kortsiktig i mitt sätt att se på livet, som de flesta är. Jag uppskattar livet här och nu. I morgon är där ute någonstans. Är projektet tänkt som en varningssignal för människor? Tror du att konst kan förändra människor och världen? – Mina bildprojekt undersöker de attityder som leder till att vi människor exploaterar vår jord och natur. Jag skapar en vision om framtiden som kanske i sin tur skapar frågor och

tvivel om åt vilket håll världen och naturen är på väg. Så jag hoppas att de här bilderna kan fungera som en varningssignal, men mina förväntningar är inte skyhöga. Men visst tror jag att konst kan förändra. Bilderna är mycket tekniskt avancerade. Hur har du arbetat? – Min arbetsmetod innebär att jag bygger och ljussätter olika konstruktioner i naturen. Men för att kunna göra bilderna till Museum of Nature krävdes det större konstruktioner än vad jag själv kunde göra, så jag använde mig även av 3D-modelling för de här bilderna. Vilka är de största utmaningarna för dig som konstnär och med att ha ett kreativt arbete? – Jag jobbar långsamt. Jag behöver mycket tid för att processa idéer och för att sen förverkliga dem. Kanske är den största utma-

ningen att tro på sitt arbete när processen tar flera år. Just att jobba i 3D är väldigt tidskrävande och tar på psyket. Snabba fotosessioner i naturen är en bra motpol och hjälper till att hålla kvar glädjen i mitt arbete. Hur ser ditt personliga förhållande till naturen ut? – Naturen är livsnödvändig för mig! Den är ett stort frågetecken och en ständig källa till förundran.

Museum of Nature Ilkka Halso Neuer Kunstverein Aschaffenburg, Aschaffenburg, Tyskland, 9 maj – 9 juli Orimattila Art Museum, Finland, 11 juni – 15 augusti ILKKA.HALSO.NET

CAMINO

63

FOTO ALESSANDRO COCO

K U LT U R E L LT A K T U EL LT

TRÄIG FRAMTID Trä dominerade förr det svenska byggandet. Som en del i arbetet med klimatfrågan finns återigen starka krafter som hävdar materialets förträfflighet. Virserums konsthall i Småland presenterar under våren utställningen Trä 2010 – Bäst i världen med fokus på konst och arkitektur som utgår ifrån trä som byggnadsmaterial. ARKITEKTUR & KONST/SMÅLAND Sverige har potential att vara bäst i världen på allt som har med skog, trä och träbyggnadskonst att göra. Utställningen Trä 2010 – Bäst i världen på Virserums konsthall utanför Hultsfred i Småland utforskar möjligheterna med trä som byggnadsmaterial och hur vi kan föra ut vår kunskap i världen. Trä var förr i tiden det helt dominerande byggnadsmaterialet i Sverige. Varför minskade byggandet i trä? Hur byggde man förr? Vilka träslag användes? Genom dessa och andra frågor förankrar utställningen trä som byggnadsmaterial i historien och utforskar sedan dess

64 CAMINO

möjligheter i relation till samtida utmaningar som klimathot, ekologisk utarmning och okontrollerad urbanisering. Några av världens mest spännande arkitekter presenterar träarkitektur och de tolv svenska städer som är med i det visionära projektet Trästad 2012 presenterar sig. Utställningen visas i ljusa och rymliga Pappershuset, en 1640 kvadratkilometer stor utställningslokal vars bärande konstruktion är limträbågar. Väggarna och golvet är av massivt trä och yttertaket är gjort av vätskekartong, vilket ger lokalen ett helt skugglöst ljus.

Utställningen är den tredje stora satsningen på träbyggnadskonst och arkitektur på Virserums konsthall. Tidigare har Träbiennalen 2004 och Trä 2007 genomförts, dessutom har man haft flera mindre utställningar med kopplingar till trä. TOJ Trä 2010 – Bäst i världen Virserums Konsthall, Småland 9 maj – 19 september VIRSERUMSKONSTHALL.COM

BÖ CK ER KU LT U R E L LT

BOKSKÖRD Det gröna, det som växer, har alltid varit viktigt för människan. Ända sedan vi blev bofasta har trädgården varit en naturlig del av våra samhällen. Tobias Jansson lockas av slow gardening, ekologisk odling och naturlistiska trädgårdsarrangemang. TEXT TOBIAS JANSSON FÖR TIOTUSEN ÅR SEDAN lämnade människan sitt nomadiska liv på stäppen. För att hantera den dramatiska förändring som det innebar att vara permanent bosatt började hon skapa trädgårdar som förde in grönska i de allt tätare bosättningarna. Trädgårdens funktion har skiftat kraftigt under historien. Babylons hängande trädgårdar skapades 7000 f Kr som andliga tillflyktsorter. Romarrikets trädgårdar var nöjesplatser för aristokratin. Medeltidens ideal var mer praktiskt inriktat, med herrgårds- och klosterträdgårdar för självförsörjning. De storslagna franskitalienska trädgårdarna, med Ludvig XIV:s Versailles som främsta exempel var statussymboler. Under 1700-talet växte de romantiska engelska trädgårdsparkerna fram. Hundra år senare var trädgårdarna framförallt utställningsmontrar för botaniska fynd i exotiska länder. Under 1900-talet har trädgårdsodling blivit en allmän angelägenhet, en hälsosam utomhushobby, vid bostaden i villaförorten, i sommarstugan eller i koloniträdgården. Vid sidan av de skiftande idealen, skriver Donald Norfolk i Läkande trädgårdar, har medvetenheten om trädgårdens hälsobringande effekt varit aktuell genom hela historien. Trädgårdsskötsel framhålls som såväl en behandlingsform för fysiskt sjuka som en bot mot allmän trötthet, spänningar och känslor av meningslöshet. Framtidens ideal, menar Norfolk, är därför den läkande trädgården, vilken lånar drag av flera av de historiska trädgårdarna genom att vara rofylld och vacker, samtidigt som den är nyttig och en stimulerande hobby. När man inte hinner med eller vet hur man skall göra kan trädgårdsodling också vara betungande. Eller när trädgården, likt köket, blir ytterligare en konsumtionsarena där den som kan visa upp den häftigaste häcksaxen vinner mest status i villaförorten. Med en massa maskiner och besprutningsmedel blir trädgården dessutom inte särskilt miljösmart. Men just nu finns en strömning mot ett annat ideal, där förenkling, odling i samklang med

ekosystem och ett långsamt arbetstempo i trädgården står i centrum. Alys Fowler utgår i Slow gardening från att ”trädgård är någonting man gör, inte något man köper”. Slow gardening ger, precis som slow food, tid att njuta av upplevelsen. Lyckas man med det svåraste, att välja rätt växt för platsen, och sedan låta naturen göra jobbet med avfallet genom kompostering, så är man en bra bit på väg. Lugnt och försiktigt går boken igenom växtval, bevattning, trädgårdsplanering, hur man tar vara på frön och mycket, mycket mer. Alys Fowler slår också ett slag för återbruk av gamla föremål. Gamla golvbrädor kan bli en kompostbinge, byrålådor och glasburkar är utmärkta odlingskärl. Grönsaksodling av trädgårdsprofilen Lena Israelsson är en bok i samma anda, fast med fokus inställt på nyttoväxter. Det gäller att jobba med och inte mot naturen; Lena Israelsson är ointresserad av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och det hon odlar blir därför självklart eko. I hennes odlingsfilosofi är kretsloppstänkandet också självklart, liksom att utnyttja de odlingsmöjligheter man har genom ”pocketodlingar” på balkonger och bakgårdar. Dessutom berättar hon hur man genom enkla tricks kan sträcka ut odlingssäsongen och få färska grönsaker från maj till november. Sverige är uppdelat i 8 klimatzoner och för den som odlar i zon 5-8 (Norrland, Bergslagen, Dalarna och småländska höglandet) är Trädgård i kallt klimat av Maria Sandström bra läsning. För visst skall man våga odla om man bor i norra delarna av landet; tack vare ljusmängden under de långa vår- och försommarnätterna blir färgerna mer intensiva och grönsakerna smakar mer än längre söderut. För den som vill ha en vacker trädgård med minimalt med underhåll är naturalistiska planteringar perfekta. Här föredras växter med vild framtoning som ligger de inhemska arterna nära och som tillåts växa samman utan mänsklig inblandning. I Gräs & bambu skriver Marie Hansson om dessa snabbväxande växttyper som är särskilt lämpade för denna typ av trädgård.

BOKTIPS

Läkande trädgårdar Donald Norfolk Natur & Kultur, 2008 Slow gardening Alys Fowler Norstedts, 2010 Grönsaksodling – enkelt, ekologiskt och gott Lena Israelsson Bonnier Fakta, 2010 Trädgård i kallt klimat Maria Sandström Natur & Kultur, 2009 Gräs & bambu – våra trädgårdsväxter Marie Hansson Prisma, 2009 (kommer som kartonage maj 2010, Norstedts)

”Trädgård är

någonting man gör, inte något man köper

”

CAMINO

65

9Wc_de _ iWcWhX[j[ c[Z :[i_]d Ijeh_[i fh[i[dj[hWh ###############################

Jl _dif_h[hWdZ[ al bbWh c[Z iWcjWb ec ^kh Z[i_]d aWd c_diaW iefX[h][j '* Wfh_b '.$)&#(&$&& CWjj_Wi >W]X[h]" \ h\WjjWh[ j_bb Xea[d ¹Iah fº eY^ ;h_a J^ehij[diied \h d 9h[WjWXb[i" h[ied[hWh ah_d] iefeh" eY^ ^kh cWd iaWfWh doW fheZkaj[h Wl if_bbcWj[h_Wb$ '+ Wfh_b '.$)&#(&$&& @[ddo BkdZ]h[d" Z[i_]d[h eY^ ;lW 7iakbl \h d Ab jj[hcki[d iec j_bbl[haWh \h_bk\jiab Z[h Wl j[hlkddW cWj[h_Wb" fhWjWh ec Z[i_]d iec j da[h WddehbkdZW$ www.msc.org

www.krav.se <h_ [djh $ >eki[ e\ M_d M_d" Jh[Z`[ B d]]WjWd ')8 = j[Xeh] B i c[h f 9Wc_dei ^[ci_ZW eY^ mmm$Z[i_]dijeh_[i$i[ AedjWajW `e^WddW6YWc_decW]Wi_d$i[ \ h \h ]eh

FAI R HILLS SANTIANO CHARDONNAY SEMILLON

MER RÄTTVISA TILL MATEN! Du kanske redan köper kaffe, bananer och choklad som är Rättvisemärkt. Nu blir det mer rättvist till maten. Fairhills Santiano Chardonnay Semillon från Chile är det första vita boxvinet i Systembolagets ordinarie sortiment som är Rättvisemärkt.

NYHET FRÅN CHILE!

www.futurewines.se

Fairhills Santiano Chardonnay Semillon, art: 6689, 13% vol, 3 liter, pris 179 kr.

66 CAMINO

Finns i ordinarie sortiment

Om du inte hittar den i din butik så kan du fråga efter den!

R E DA K TI O N E N

HEJ CAMINO! HADE NI EN GRÖN UPPVÄXT?

På Caminomagasin.se får du inblick i redaktionens vardag med spännande blogginlägg. Dessutom nätbutik, detbattartiklar, tips på resmål och restauranger, info om Caminos events och mycket mer.

Ingemar Gustafsson REDAKTÖR / WEBB

CAMINO MAGASIN.SE KATEGORIER

OM CAMINO

KONSULT

KOMMUNIKATION

VÄNNER

PRENUMERERA © 2009 SASI GROUP

BLOGGAR

Jenny Råghall på upptäcksfärd i Sydafrika

– Nej den var långt ifrån grön, i bemärkelsen miljömedveten. Den enda familjemedlemmen som pratade miljö var morfar, som oroade sig för miljöförstöringen av haven. Kompost hade vi och samlade in tidningar, men det var ungefär så långt det sträckte sig.

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

BLOGGAT

– Mamma är biolog så svampar, blommor, mossor och tidiga morgnar med fågelskådning, bärplockning och skogspromenader var vanligt. Senare upptäckte jag att det blivit en del av mig som jag har enorm glädje av. Sopsortering, kompost, ekomjölk och att laga kläder var självklart, då trodde jag att alla hade det så!

Oförglömliga minnen från Sydafrika

Caroline Petersson

”Två riktigt höga åskknallar, på lite för nära avstånd än vad som är bekvämt, får några att skrika till. Men vetskapen om att jag ska vakna 04.15 för att förbereda morgonfika och kontrollera landrovern in- och utvändigt bidrar till att jag snart beslutar mig för att försöka sova lite till. Så medan blixtarna fortsätter omringa oss somnar jag med ett leende på läpparna. Naturens mäktighet imponerar.”

– Ja, faktiskt. Jag bodde i ett hus vars trädgård övergick i en skog. Inne i skogen hade vi en gunga och en rutschkana där jag spenderade otaliga timmar. Men bäst av allt var att bygga jord- eller trädkojor. Till skogen tog jag också min tillflykt när jag blev arg på föräldrarna och ville vara för mig själv.

VÄN- & MARKNADSANSVARIG

WORLDMAPPER.ORG

Jenny Råghall vann en utbildning till naturguide i Sydafrika i Caminos och STA:s resetävling 2009. I ett blogginlägg berättar hon om sina upplevelser. Caminomagasin.se

”Tur att

vi är lite vaccinerade” Anonym signatur känner igen sig i Ann-Christin Grammings blogginlägg om 40-talisterna som miljörörelsens pionjärer. Konsumtionsrapporten visar att 40-talisternas konsumtion ligger under genomsnittet, trots goda inkomster. En anledning kan vara att de inte växte upp med slit och släng.

SIFFRAN

MISSA INTE

Tobias Jansson

885 Så många av våra prenumeranter svarade på vår enkätundersökning som skickades ut i december 2009. Ett stort tack till er alla för att ni hjälper oss att utvecklas vidare.

AD, FOTOGRAF & REDAKTÖR

Du vet väl att vi återpublicerar våra destinationer, restaurangrecensioner samt debattartiklar på caminomagasin.se. Tycker du annorlunda eller har andra erfarenheter. Gå in och tyck till.

– Jag gick i mulleskolan och tyckte om mossa och annat i skogen. Sedan hade jag perioder då jag var väldigt intensivt intresserad av något. En sommar hade jag ett extremt intresse för trädgårdsskötsel, en annan period handlade om att odla bonsai-träd. Inget av detta var väl så mycket miljöengagemang, det har kommit senare.

CAMINO

67

FOTO ANJA SJÖGREN

CITATET

REDAKTÖR INGEMAR GUSTAFSSON INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

D E B AT TE R AT

För att ekosystemet ska vara resilient behövs flera olika sorters bin som tar hand om pollineringen.

Naturen tjänar dig Att inte bry sig om bevarandet av den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som naturen levererar – det är som att strunta i att teckna en hemförsäkring. När ekosystemen är ömtåliga blir vi människor utsatta, skriver Maria Schultz från Centrum för biologisk mångfald.

DE FLESTA SVENSKAR HAR EN hemförsäkring.

Den hjälper oss att klara till exempel en vattenskada eller en eldsvåda. Ordet ekologi betyder läran om huset. Att leva inom det naturliga husets – ekosystemens – funktioner och gränser kan därför liknas med att ha en hemförsäkring. Om en kommun har tio läkare och en försvinner klarar sig befolkningen ganska bra. Men om det bara finns en läkare och den försvinner blir det problem. Samma sak gäller våra arter. Till exempel bin som behövs för att sprida pollen för fortplantning av grödor som kaffe, äpplen och vissa grönsaker. ”Var tredje tugga” kommer från en pollinerad gröda. Om det finns tio olika pollinerare och en försvinner kanske inte ekosystemet påverkas, men om det bara finns en

68 CAMINO

och den går förlorad är det värre. Till skillnad från husets hemförsäkring går inte utdöda arter att få tillbaka. Det finns en koppling mellan biologisk mångfald och ett ekosystems resiliens, dess förmåga att klara av och vidareutvecklas efter störningar – som klimatförändringar – och ge oss ekosystemtjänster, som mat och vattenrening. Enligt forskningsstudier har 60 procent av jordens ekosystemtjänster förstörts eller använts ohållbart och sammanlagt förlorar vi ekosystemtjänster, endast på land, värda 500 miljarder kronor per år. Klimatförändringarna beror främst på för stora utsläpp av växthusgaser, framförallt från i-världen, och lösningar behövs som effektivise-

ring, alternativa energikällor, minskade utsläpp från transporter, ändrad konsumtion och så vidare. Resilienta ekosystem kan bidra ytterligare, både till anpassning och minskade utsläpp. Avskogning står för ungefär 20 procent av utsläppen och att minska den kan vara ett kostnadseffektivt sätt att minska koldioxidutsläppen, om man gör det i samspel med människor som lever av skogen. Lösningar behöver baseras på kunskap om hur de komplexa sambanden i naturen, och de sociala systemen, hänger ihop så att det som först kan verka positivt för klimatet inte bidrar till negativa nettoeffekter. Kortsiktigt kan till exempel en monokultur, det vill säga odling av en art som de snabbt växande oljepalmsplantagerna i Sydostasien, bidra med

FOTO BENSONKUA / CC

tjänster som kolinlagring och biobränsle, men försäkringseffekten minskar, samtidigt som tropisk skog och torvområden förstörs, vilket gör att stora mängder koldioxid släpps ut. Ett framgångsrikt exempel där man härmat naturens design är trädjordbruk i Brasilien med samodling av träd, buskar och jordbruksgrödor, vilket binder mer kol, skapar större biologisk mångfald, ger högre inkomster och bättre riskspridning för bönderna. Nobelpriset i ekonomi gick förra året till Elinor Ostrom för forskning om hur människor kan förvalta gemensamma naturresurser. Det visar på en ökad förståelse för att förvaltning av ekosystemen inte bara är en miljöfråga utan en utvecklingsfråga.

”Till skillnad från husets hemförsäkring går inte utdöda arter att få tillbaka” Idag har vi kunskap som kan användas, om politisk vilja finns, men det behövs ännu mer för att designa ett resilient samhälle med smarta ekosystembaserade lösningar, byggda på en lokal kunskap och kulturell acceptans. De sociala och ekologiska systemen hänger ihop. Hänsyn måste tas till rättighetsaspekter, från lokala ägande- och nyttjanderätter av naturresurser, till de globala klimatförhandlingarnas diskussioner om vilka länder som ska minska utsläppen mest. Vi behöver ett globalt helhetsperspektiv. Lösningar måste kunna tillgodose en växande befolkning med livsmedel samtidigt som de är hållbara. Det finns många verktyg att använda: ekonomiska styrmedel som gröna skatter och bidrag, avskaffande av skadliga subventioner, bättre samstämmighet mellan politikområden som handel och miljö, uthålliga metoder för fiske, skogs- och jordbruk samt djupgående analyser av innehåll i livskvalité och tillväxt. Det behövs ökad förmåga att lyssna, lära och föra en förutsättningslös dialog såväl mellan länder i internationella förhandlingar som mellan politiker, praktiker, näringsliv, intresseorganisationer och discipliner inom forskningen. År 2010 har utsetts av FN till internationellt år för biologisk mångfald, låt oss använda detta år som avstamp för att vidareutveckla det resilienta samhället, i Sverige och internationellt. MARIA SCHULTZ SYSTEMEKOLOG SOM ARBETAR MED UTVECKLINGSFRÅGOR PÅ CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD

UHQ RFK QDWXUOLJ NHPLNDOLHIUL

5$%$77 7,// $//$ &$0,1235(180(5$17(5

XWDQNHPLNDOLHU VH

ZZZ HPRVD VH IDLU WUDGH GHVLJQ RQOLQH

GÖR ETT MEDVETET VAL ANNONSERA I CAMINO

ANNONSANSVARIG MATTEO MELLQUIST MATTEO@ADVISER.SE

Ekologiska kläder & hudvård + mycket annat kul...

VAD VILL DU DEBATTERA? RSLAG TILL SKICKA DITT FÖ E INOM AGASIN.S M CA INGEM AR@ CAMINO

69

PĂ&#x2026; P L AT S

PĂ&#x2026; PLATS: JĂ&#x2013;RGEN LARSSON Under vĂĽren ordnar Camino i samarbete med StudiefĂśrbundet Vuxenskolan en seminarieserie om hĂĽllbar livsstil. FĂśrst ut var JĂśrgen Larsson som pratade om att hitta ett lagom livstempo i vardagen. TEXT ANJA SJĂ&#x2013;GREN FOTO TOBIAS JANSSON

Hej, Joakim DahlÊn, vad tyckte du om fÜreläsningen? - Jag kände mig träffad pü flera omrüden, speciellt vid uppräkningen av allt man fÜrsÜker hinna med, jobb, socialt liv och prylar. Südana här fÜreläsningar für en att ifrügasätta vad man värdesätter.

Hej, Viktor Borgvall & Jessika Kjellgren, vad sitter ni och snackar om? â&#x20AC;&#x201C; Vi diskuterade resandets dilemma. Det är ju sĂĽ kul, men miljĂśovänligt, som JĂśrgen pĂĽpekade. I somras cyklade jag till Barcelona, det är 300 mil men ocksĂĽ 300 gĂĽnger mer upplevelser!

Tidssociologen JÜrgen Larsson visade diagram Üver hur vür livsstil püverkar klimatet och argumenterar fÜr att en enklare livsstil med mindre arbete kan minska koldioxidutsläppen.

Ă&#x2013;ver 70 personer deltog pĂĽ seminariet. EfterĂĽt blev det frĂĽgestund och flera drĂśjde sig kvar i lokalerna fĂśr att diskutera vidare med andra.

.LFNVWDUWD YnUHQ PHG HQ 0DWODJQLQJVNXUV

./,0$760$57 (.2/2*,6. *2' 0$7 6YD 0DUJD Â&#x160;

)RRG 'HVLJQ

5HJLVWUHUD GLJ I|U PnQDGHQV Q\KHWVEUHY ZZZ ODJDJRGPDW VH Â&#x2021;

LQIR#ODJDJRGPDW VH

70 CAMINO

av ord naturens

egna färger

Kร PSTร LLEN CAMINO 16 ELCYKEL-KIT ECORIDE.SE 0317227870 BAKFICKAN DJURET DJURET.SE 0850640084 BROMPTON VELOFORM.SE 0317044122, 0708128812 BULLITT LARRYVSHARRY.COM CHALLENGE LIGGCYKLAR.SE 0703080937 CHARIOT ACTIVEKIDS.NU 08876411 ELECTRA SPORTSON.SE 031228040 FEUERWEAR ADISGLADIS.SE 0709649856

Mindfulness i naturen. allemansjorden.se

FREITAG MATTONBUTIKEN.SE 0858800000 NEUMATICA NEUMATICANET.COM.AR NISHIKI NISHIKI.SE 031500110 NORTH AND SOUTH FAIR TRADE 050320001 REDBACK REDBACK.SE 018366909 SACKEUS SACKEUS.SE 031654800 SKEPPSHULT SKEPPSHULT.SE 037136800 SPRINGCYKEL SPRINGCYKEL.SE 0704464011 SSON CHILDSTORE.SE 0317759333 TRIOBIKE TRIOBIKE.COM URBAG URBAG.NET VAHO ECOISTIC.SE 087352010

Ett samarbete mellan Region Skรฅne, Skรฅnetra๏ฌ ken samt Malmรถ, Lund, Lomma och Hรถรถr kommuner.

Krama vรฅr jord! Coola ekoreko leksaker

www.ekokul.se

Rรถkelse 7,//9(5.$' 81'(5 9b5',*$ )250(5

Ingredienser frรฅn vรคxtriket som blommor och kryddor ger subtila, lรคtta dofter.

Gratis provfรถrpackning!

6\OW R VDIW OlWWDUH DWW KLWWD

)OHU EXWLNHU &LW\*URVV RFK YlOVRUWHUDGH ,&$ EXWLNHU %UHGDUH VRUWLPHQW &RRS

ZZZ LQGLVNDGRIWHU VH

ZZZ WRUIRON VH

CAMINO

71

N Ä S TA N U M M E R + O R D L I S TA

Z

17

EKOREKOORDLISTA är bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa) som, till skillnad från de fossila bränslena (olja, kol, naturgas), är en del av det naturliga kretsloppet. Förbränning av biobränslen bidrar i de flesta fall mindre till växthuseffekten än förbränning av fossila bränslen. Framställs genom att biomassa rötas i syrefri miljö. Till rötningen används bl a slam från reningsverk, rester från livsmedelsindustrin, överblivet gödsel och avfall från restauranger och hushåll. Biogas ska ej förknippas med Naturgas som är en fossil gas. Båda har dock samma kemiska sammansättning (metan).

BIOGAS

BIOLOGISK MÅNGFALD

Variation bland levande organismer inkluderande mångfald bland arter, mellan arter och i ekosystemet. Vissa forskare menar att alla arter har en specifik roll i ekosystemet och att om man tar bort en del i kedjan så blir hela systemet svagare. EKOBY Ett bostadsområde med hus som är byggda av miljövänliga material och som är mer ener-

gisnåla än vanliga hus. Avfalls- och vattenhantering sker på ett miljöbättre sätt och området ska till viss del vara självförsörjande på mat, exempelvis genom odling och djurhållning. Demokratiskt styre och lokalt inflytande är viktiga komponenter. EKOSYSTEMTJÄNSTER

kallas de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, och som vi får “gratis” av naturen som till exempel pollinerande insekter och vattenrening. ENERIGRÖDOR kallas de växter som odlas för att användas som biobränsle. ETANOL är en alkohol tillverkat av biobränslen som utblandat med bensin (E85) används som fordonsbränsle. Bränslet har orsakat debatt pga viss framställning av livsmedelsgrödor, dess varierande grad av klimatnytta (beroende på framställningssätt) samt arbetsförhållanden i produktionen. EROSION en nednötning och transport av jord och berg som orsakas av bland annat vind och vatten. Erosionen är en naturlig process men påverkas också

av människan genom exempelvis skogsskövling och jordbruk. Jorderosion kan bidra till igenslamning av vattendrag, att odlingsytan och näringsämnen försvinner och att risken för översvämningar ökar. GAMMELSKOG kallas en relativt orörd skog med en mycket stor andel gamla träd, ofta med ett stort inslag av död ved.

KOLSÄNKA

eller koldioxidsänka kallas något som binder kol från atmosfären. De stora kolsänkorna är världshaven och växande vegetation, särskilt regnskog. Båda urlakar kol från atmosfären genom att biomassan använder kol vid sin uppbyggnad såsom plankton och träd.

UTE 28 MAJ Nästa nummer av Camino har tema Hetta. Då får du läsa om en svensk stad som kommer att drabbas hårt av klimat-förändringarna och hur den skyddar sig mot detta. Vi dyker ner i nya energikällor och lotsar dig till de hetaste sommarupplevelserna. Dessutom tar vi dig med till Marocko och besöker ett kvinnokooperativ som odlar arganolja. Vad är lycka och hur blir man lycklig? Vilka sommaraktiviteter kan du utföra miljösmartare? Camino fortsätter guida till vardagsfunderingarna och de globala utmaningarna. Vi går en hetare framtid till mötes, det är dags att lösningarna kommer snart. Till dess, besökwww.caminomagasin.se! /Caminoredaktionen

Ekosystemets förmåga att klara av störningar och förmågan att återhämta sig efter exempelvis en naturkatastrof utan att övergå till ett sämre tillstånd än innan.

RESILIENS

uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i mark och vattendrag (gödsel från jordbruk och fosfor från avlopp etc), och leder till algblomning, syrebrist och fiskdöd i hav och sjöar.

ÖVERGÖDNING

PÅ LÄNGRE ORDLISTA .SE SIN GA CA MINOMA

72 CAMINO

HETTA

Camino 17 bjuder på heta utsikter.

FOTO TOBIAS JANSSON

BIOBRÄNSLEN

TIL LTÄ NK T

CARL LINDEBORG Om personlig tillväxt

MÄNNISKAN ÄR EN ÖVERLEVARE . Genom histo-

”Vi lever i en rädd värld,

där omedveten och felriktad rädsla bidrar till beteenden som skapar hållbarhetsproblem

”

rien har den som vid plötslig fara varit bäst på att spela död, springa eller slåss, överlevt och därmed kunnat föra sina gener vidare. Det evolutionära resultatet kan vi se i oss själva när vi hoppar undan för en bil eller, kanske mer vanligt, fastnar vid en hotande kvällstidningsrubrik eller stressar till nästa möte. Vi kan också se det i många av våra ledare, när de väljer att i första hand se om sitt eget hus och närma sig det globala förhandlingsbordet i försvarsposition. Jag skulle vilja påstå att vi lever i en rädd värld, där omedveten och felriktad rädsla bidrar till beteenden som skapar hållbarhetsproblem. En värld där våra nedärvda överlevnadsmekanismer frambringar passivitet eller aggressivitet, vilket ger konflikter och låsta positioner. Dagens globala utmaningar som klimatfrågan, fattigdom, befolkningsökningar, utanförskap och överanvändandet av naturresurser går förstås inte att lösa genom att ”spela död, springa eller slåss”. De har en komplexitet som vi aldrig tidigare har mött, genom att så många problem hänger ihop och genom att vi måste agera idag innan vi vet om det är en lätthanterlig mus eller en vrålhungrig tiger som väntar i framtiden.

En ny värld kräver en ny människa Du och jag, och våra barn och barnbarn, står därför inför den mest intensiva tillväxtfas som någonsin berört människosläktet. Det handlar inte om yttre tillväxt, utan om inre tillväxt. Vi måste på mycket kort tid i evolutionära mått mätt, hitta ett nytt sätt att fungera på. Varför är det här en så unik utmaning? Jo, för att vi måste ifrågasätta vårt eget biologiska arv och frigöra oss från de negativa bieffekterna av vår överlevnadsreflex, som misstänksamhet, girighet och handling som bara gynnar en del av systemet men inte helheten.

Personlig tillväxt innebär för mig framförallt två saker: för det första att inse att alla ”sanningar” inom mig själv inte är sanna och att jag kan förändra dem som begränsar mig, för det andra att upptäcka att verklig tillfredsställelse först uppstår när jag också bidrar till något meningsfullt bortom mig själv. Det handlar alltså om klarhet i tanken och medkänsla i hjärtat. Många med mig har präglats av en kultur där sanningen ”mer är bättre” gäller. Vi har blivit tillväxtindoktrinerade, där mycket av tillväxten sker med resurser vi lånat av framtida generationer utan att fråga. Och mönstret sitter djupt förankrat. Den senaste julhandeln gick återigen mot rekordnivåer. Det innebär troligtvis också en rekordkonsumtion av naturresurser. Vi tänker vanemässigt och vill genom materiella gåvor visa kärleken till våra närmaste, samtidigt som det mesta vi köper på decimalen försämrar oddsen för en långsiktigt rik och balanserad framtid. Vad ska vi då göra för att snabbt utvecklas som mänsklighet? Ett som är säkert efter Köpenhamn är att systemet inte kommer förändra sig självt. Politiker kan inte lösa det här åt oss på egen hand. De behöver känna vårt stöd och de behöver hjälp att se klart och agera med medkänsla. Var och en av oss kan bidra här, genom att undersöka och förfina de sanningar vi själva lever efter i vardagen. För när vi i så många situationer som möjligt medvetet riktar energi, tid, kommunikation och pengar dit de verkligen gör störst nytta, både för oss själva och för helheten, är vi förändringsagenter. Ju fler som gör den inre resan mot en bättre yttre värld, desto större effekt. Och när tillräckligt många har gjort skiftet når vi en kritisk punkt. En punkt där det gamla rädslodrivna sättet att leva och leda kollapsar, och klarhet och medkänsla hjälper oss människor att verkligen leva tillsammans för första gången på mycket länge. CARL LINDEBORG HAR SKRIVIT DITT BRILJANTA JAG OCH NYUTKOMNA MODIG TILLSAMMANS MED SOFIA SIVERTSDOTTER.

CAMINO

73

TIL LTÄ NK T

KATARINA GRÖNDAHL Om saker som växer

BLOMMOR VÄXER. FÖRETAG VÄXER, och tankar

och tillit. Barn växer som bara den, likaså min till synes aldrig sinande hög med Viktiga Papper Att Ta Tag I Snarast. Jag undrar när Snarast infaller? Inte de närmsta veckorna i alla fall, ty de ska spenderas i sängen. Mitt sömnbehov har vuxit rejält. Jag försöker skylla på åldern men möjligen kan det bero på att jag köpt en ny, fluffig säng. Efter femton år i en alltmer hängmatteliknande skapelse intar jag nu min skönhetssömn likt prinsessan på ärten. Eller ärten och ärten, majsfibrer är det i den. Majs och latex – det låter härligt kinky. I sann journalistisk anda har jag inför den här krönikan gjort en rad tester. Inte i sängen dock. Och absolut inte på facebook, hur skulle det se

Större och större och större ”Växa lär dock inte

bonusen göra för den annonssäljare som placerade lågprisbolagets jättebanner ’flyg billigare’ över artikeln om flygets utsläpp i DN.se

”

74 CAMINO

ut? Nej, på diverse pålitliga nyhetssajter och magasin har jag kryssat och klickat och fyllt i för att en gång för alla få svart på vitt hur klimatsmart jag är. Och herregud säger jag – varför dessa fåniga låtsasfrågor? ”Hur brukar du koka ditt vatten? A) Jag mäter upp exakt 1,72 dl och kokar i min energisnåla vattenkokare av slagtålig bambu, eller B) Jag brassar på en hel pastakastrull på full fräs utan lock.” Kom igen. Genomsnittsvensken släpper ut 5,4 ton koldioxid per år. Eller 8,4 ton, det beror tydligen på vem man frågar. Naturvårdsverket och Världsnaturfonden – hur ska ni ha det? Hur som helst, två av dessa ton är från offentliga sektorn, alltså sådant vi inte kan påverka. Jag, som får anses hyfsat medveten, kommer ändå upp i över tio ton per år! Jag hoppas plötsligt att det är Världsnaturfondens genomsnittssiffra som stämmer. Växer gör min beundran för Staffan Lindberg, ni vet han som både sjöng och cyklade och som

verkligen hårdbantade sitt koldioxidutsläpp i svt. Han var ändå uppe i fyra ton. Växer gör också min frustration över makthavares mesighet. Målet med de snygga siffrorna (20-20-20 till år 2020 – alltså att minska koldioxidutsläppen med 20 procent jämfört med 1990 års nivå, minska totala energiförbrukningen med 20 procent etcetera) – vem tror att det räcker? Härom veckan besökte jag ett intressant företag (Ecoera) och lärde mig en smula om kol. Bondgårdar skördar, harvar och håller på. Kvar blir en massa frön och skal och kanske lite blad, vad vet en förortsunge som jag? Detta jordbruksskräp kan förvandlas till bränslepellets och - här kommer det riktigt fiffiga - sedan förvandlas till rent kol. Stabilt kol som strös ut över åkrar och tydligen binder koldioxid från luften. Två flugor i en smäll! Jag fattar inte riktigt hur det går till men jag fattar att alla bönder i detta nu borde springa runt och strössla kol över sina växande åkrar. Något som växer när den alls inte borde är färskpotatis. Förra veckan skördades årets första för att säljas dyrt till den som har råd. Kanske är det framtidens belugakaviar? Delikata småpotäter i jordgubbskartonger i februari – 300 spänn asken. Som hittat. Kanske fick de potäter i sina goodie bags på Green Show-visningen under New York Fashion Week? Elva designers deltog i andra året av Green Show som visade hållbart mode. Jag hoppas innerligt att de tagit det hållbara tänket vidare hela vägen. Vilka fick sitta front row? Växa lär dock inte bonusen göra för den annonssäljare som placerade lågprisbolagets jättebanner ”flyg billigare” över artikeln om flygets utsläpp i DN.se. Nästa vecka är det slutväxt för mitt hår och jag har bokat tid hos en ekofrisör. Osäker på frisyrval dock. Jag testade att bildgoogla ”vilken frisyr ska jag ha” men nja. Jag vet inte riktigt. Oavsett hur det blir kan jag lova att det växer ut igen. KATARINA GRÖNDAHL COPYWRITER PÅ HIMLEN

Nyhet!

NU GÖR VI REKLAM Camino växer och startar kommunikationsbyrå. Vi tar hand om ditt hållbara företags behov från strategi och idé till kampanj, copy och original. reklam@caminomagasin.se caminomagasin.se/kommunikation

lpnnvojlbujpo

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

synkkommunikation.se

För 100 kr i månaden kan du förändra världen Allt börjar med ett första steg. Som förändringsfadder hos Diakonia hjälper du människor att själva ta sig ur fattigdom och förtryck. Du skapar nya och bättre förutsättningar på lokal nivå och du medverkar till globala förändringar. Som t ex att påverka världens makthavare till ett rättvist klimatavtal. 100 kr i månaden kan tyckas lite i ett sådant sammanhang men varje krona ger resultat. Och du är inte ensam! Tillsammans med andra förändringsfaddrar stöder du drygt 400 organisationer i ett 30-tal länder. Starka, utvecklande krafter som ser till att varje krona ger effekt omedelbart och över lång tid. Gå in på diakonia.se och se hur dina hundra kronor (eller mer) per månad kommer att arbeta.

DIAKONIA ÄR EN KRISTEN BISTÅNDSORGANISATION SOM TILLSAMMANS MED LOKALA PARTNER DIAKONIA ÄR EN KRISTEN BISTÅNDSORGANISATION SOM TILLSAMMANS MED LOKALA PARTNER ARBETAR FÖR EN VARAKTIG FÖRÄNDRING FÖR DE MEST UTSATTA MÄNNISKORNA I VÄRLDEN. ARBETAR FÖR EN VARAKTIG FÖRÄNDRING FÖR DE MEST UTSATTA MÄNNISKORNA I VÄRLDEN.

Tel Tel 08-453 08-45369 6900 00 . Pg 90 33 04-4 diakonia.se Pg 90 33 04-4 . diakonia.se