Camino 57/58 Häng med ut!

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

SIS T PAPPERASNUMR E T !

#57/ 5 8

Berättelser med kraft att förändra

HÖS TEN 2020 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

HÄNG MED UT! Nu blir vi digitala och ännu mer fysiska

REGENERATIV LIVSSTIL

Att ge mer än vad vi tar. Vad innebär det?

POST-CORONA-­ TRENDER

5 tendenser i samhället mot mer hållbarhet

HÖNSLIV

Att tänka på när du skaffar egna höns

VANLIFE MED BARN

Möt familjen som lever i sin husbil

Vi är många som är redo, det är dags att skala upp hållbarhetsarbetet och lära oss av varandra! Festivalen är en mötesplats som vill inspirera, uppmuntra till dialog och nya möten med hållbarhet i fokus! Festivalen arrangeras runt om i hela Västra Götaland i samarbete med kommuner, organisationer, skolor och företag. Läs mer om programmet här: hallbarhetsfestivalen.org

Följ festivalen på facebook: facebook.com/hallbarhetsfestivalenVG

I samarbete med WIN WIN Gothenburg Sustainability Award, Svenska Mässan, Vårgårda kommun, Fastighetskontoret Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, GreenhackGBG Göteborgs Stad, Förvaltningen för Kulturutveckling och Mölndals kommun.

INNEHÅLL

TEMA Omvandling

20 22

Frida Erika Bjerström om hur klimatkrisen drabbar Sverige och den snabba omställningen

Regenerativt är det nya gröna

Alltid i Camino 7 8 10 11

28

Positiva post-corona trender

39

Camino har vandrat Gotaleden

43

16 Går det att leva vanlife med barn?

18 14 58 64 66 67 68

70

48

Möt factivisten som är kreativ med det hon redan har

52

Mini-guide till höns

57

73 Therese Elgqvist guidar in oss i det växtbaserade

Redaktionen Massor av förändringar och nya grejer. Närbild De har skrivit bok om en annan framtid Utblick Drömmen om frikoppling. Spanat Ikea goes second hand, hyr verktyg hos Clas och naturvurm. Bilden Konst, livfilosofi och bakande i ett. Förenklat Aktivera din garderob. Tekniskt Nya fordon som är fossilfria. Smakrikt utvalt Nytt och gott. Inblick Flow och långsamt skidåkande. Destination Göteborg. DIY Gör play-dough. Formgivet Norska skidor, redesign på NK och asketiska kläder. Kulturellt Gröna magasin och exponentiell klimatomställning. Tilltänkt Karin Adelsköld ogillar förändring.

Camino 57–58 / 3

VANDRA MED CAMINO Nu kliver Camino ut och arrangerar outdoor-evenemang och resor med hållbarhets­ inspiration. Startskottet gick 3–4 oktober med premiären av Vandra med Camino: Gotaleden. Under en helg då löven var som vackrast vandrade vi tillsammans, njöt av lokalt mathantverk och bodde bekvämt på sociala företaget Le Mat hotell i Jonsereds gamla fabriksområde! Nu planeras fler vandringar framåt våren. Håll utkik på Caminomagasin.se, i vårt nyhetsbrev och i våra sociala medier.

CAMINOMAGASIN.SE

FOTO POXEN

LEDARKRÖNIK A

I oroliga tider går vi nya vägar

V

i står mitt uppe i en historisk omställning av våra samhällen. Corona-­ pandemin har vänt upp och ner på det allra mesta och ingen är oberörd av dess framfart och de restriktioner det inneburit. Samtidigt har det inte tagit bort det faktum att vi står inför en ännu större kris – klimat- och miljökrisen. Den här konstiga tiden har varit en väckarklocka för samhället kring hur sårbara vi är och vi kan se på den här perioden som en chans att ställa om på riktigt. Om vi bara fångar möjligheterna. I skuggan av det så är omställningen hos oss på Camino ingenting, såklart. Men för oss innebär det en hel del. Den fysiska tidningen du håller i din hand är på ett sätt slutet av en väg och början på att trampa upp en ny stig . Du kanske redan har följt våra nya steg ut i den digitala välden, men för oss har den resan bara börjat – vi har många idéer kvar kring vad vi ska skapa där framöver. En av anledningarna till att vi lägger ner den fysiska tidningen är såklart kostnaderna: tryck, layout och distribution innebär kostnader som är större än intäkterna. Men en annan anledning är också de långa ledtiderna – vi vill kunna bli snabbare och mer dagsaktuella varvat med de lite mer långsamma berättelserna. Vi hoppas givetvis att du vill följa med oss på vår fortsatta resa. Vår tanke är att skapa samma känsla på webben som många av er redan vittnat om att magasinet gett er. Vi vill vara ett komplement till nyhetstidningar med vår specialistinriktning. Samtidigt är vi ett alternativ till ett stadigt ökande antal hållbarhetsinfluencers – eftersom vi jobbar mer efter journalistiska principer och har en skarpare gräns mellan reklam och journalistik. Vi betonar mer kvalitet än kvantitet och det är därför vi inte uppdaterar våra sociala medier varje dag. Om ni vill att Caminoperspektivet på framtiden ska fortleva – häng med oss och skaffa access till Camino­magasin.se! Ju fler som betalar, desto mer tid kan vi lägga på kvalitetsreportage, spetsiga framtidsspaningar och genomtänkta analyser.

Efter tretton år är jag fortfarande övertygad om kraften i berättelsen. Historierna om

Om ni vill att Camino­ prespektivet på framtiden ska fort­ leva – häng med oss och skaffa access till Camino­ magasin.se!

människorna som väljer andra vägar, modiga entreprenörer, företag och politiker som agerar pionjärer i många gånger outforskat landskap. Jag tror inte att företag eller politiker räddar oss från klimat- och miljökrisen, jag tror att det endast är när vi alla tillsammans, utifrån våra styrkor och intressen, jobbar stenhårt för att nå framåt. De kommande åren måste klimatarbetet ske exponentiellt, som Rebecka Carlsson säger i en intervju i detta nummer. Vi behöver arbeta mot ett regenerativt samhälle, som skapar fler plusvärden är negativ påverkan – berättar jag om i ett annat reportage. Ingemar Tigerberg är inne på liknande spår när han undersöker hur rättvisande klimatkalkylatorerna är för möjligheterna till hur vi kan leva hållbart. Vi har också de engagerade personerna, såsom factivisten Anna-Carin Abrahamsson som lärt sig aktivera sin egen garderob och familjen som permanent bosatt sig i en husbil. Vi skriver även som vanligt om konkreta hållbara val, i det lilla såväl som det stora. Den här gången kikar vi närmare på vandring och egen hönshushållning. Allt detta och mycket till ryms i detta matiga nummer.

Utöver allt ni kan läsa hos oss så hoppas jag också att vi träffar er på något av alla de events vi arrangerar. Antingen på våra större Framtidsdagar eller våra mer intima outdoor-evenemang. I början av oktober vandrade vi Gotaleden utanför Göteborg med några av er och framöver har vi idéer på såväl skidresor som cykelresor. Det är ett sätt att mötas som är hållbart för både planeten och hälsan i de här digitala tiderna. Hoppas vi ses! Trevlig läsning och på återhörande Johanna Stål Chefredaktör Camino 57–58 / 5

­

REDAKTIONEN

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

SIST PAPPERASNUMRET!

#57/ 5 8

Berättelser med kraft att förändra

HÖS TEN 2020 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

HÄNG MED UT!

Nu blir Camino både mer digitala och mer analoga. Följ med oss in i båda världarna. Foto: Aaron Burden, Unsplash

CAMINO

Nu blir vi digitala och ännu mer fysiska

CAMINO MAGASIN Camino c/o Lusthuset

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

REGENERATIV LIVSSTIL

Att ge mer än vad vi tar. Vad innebär det?

POST-CORONATRENDER

5 tendenser i samhället mot mer hållbarhet

HÖNSLIV

Att tänka på när du skaffar egna höns

VANLIFE MED BARN

Möt familjen som lever i sin husbil

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se

Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

ART DIRECTOR Pär Ljung

parljung@gmail.com

SKRIBENTER Maria Von Wachenfeldt, Johanna Stål,

Ingemar Tigerberg, Maja Andersson, Karin Adelsköld

FOTOGRAFER Johanna Stål, Fredrik Stål, Linda

Lomelino, Kajsa Göransson, Anna-Carin Abrahamsson, Ingemar Tigerberg

RECEPT Therese Elgqvist TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g

ANNONSBOKNING Inlaga Amber Graphic 120 g

DISTRIBUTION ingemar@caminomagasin.se

caminomagasin.se N VA

ENMÄRK

E

Skaffa access till allt innehåll på Caminomagasin.se inklusive ett stort arkiv av E-magasin. Baspris: 25kr/mån eller 249kr/år, utan bindningstid.

Trycksak 3041 0091

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, framtidstrender och gröna beteendeförändringar.

6 / Camino 57–58

REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBBANSVARIG ingemar@caminomagasin.se

PRENUMERERA Tidsam, Nätverkstan kultur i väst

T

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för.

Produktion. Camino trycks av Trydells som är Svanen­ licensierade. Pappret, Amber Graphic är FSC­-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-­magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb­ hotell kör på Bra miljöval­-el med energi effektiva servrar.

S

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m ­ edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I ­magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer i­ nformation om vår policy.

Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening. ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning.

Caminomagasin.se – magasinet 2.0 Vi vet, papperstidningar är

Efter feedback från våra läsare har vi nu även infört möjligheten att skaffa access genom att betala årsvis utan att man behöver ett Paypal-konto. /

L I V S K VA L I T E T

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSAND

A

och föreläsningar moderatoruppdrag information. Tidningar, rapporter, Kontakta oss för mer inom hållbar utveckling. anlita-camino caminomagasin.se/

MEDVE TENHE T

ET

T FÖR ÄNDR A M E D K R A F T AT

MAGNUS CARLSSON

för miljö

/

FR AMTIDSA

NDA

FILTERBUBBLA din Så spräcker du bubbla och får koll

”Intresset på omvärlden. tidlöst” attär förändra och stil kraft Berättelser med

Camino medverkar i forskningsprojekt forskningsprojekt kopplat till hållbar konsumtion. I det fleråriga programmet Mistra Sustainable Consumption – from nisch to mainstream är vi projektpartner inom kommunikation, i projektet Kvarterets konsumtion lett av

Borås Science Park genomför vi intervjuer och medverkar i idéarbetet för att hitta framtida hållbara konsumtionslösningar och i Living as a Service under RISE medverkade vi i omvärldsanalysarbetet. Tre lärorika och givande uppdrag som har givit mersmak.

Tack Maja!

Caminos reporter Maja Andersson lämnar oss men som tur är kommer hon att fortsätta vara oss mycket nära. Maja har börjat som projektledare för kortspelet Klimatkoll och deras satsning mot skolor. Klimatkoll vill skapa en lärorik och rolig upplevelse som väcker engagemang och samtal kring hur mycket olika vardagsaktiviteter påverkar klimatet och klimatrelaterade frågor. Vi gratulerar Klimatkoll för tillskottet av en mycket kunnig, disciplinerad och otroligt trevligt kollega! Tusen tack Maja för de år vi fått chansen att jobba med dig!

Gunnar vurmar det ”ineffektiva”

FOOD TECH matRycker ut när industrin sviker

A

#4 9

DEC 201 7 – FEB 2018

Läs om Hanna Fathy och andra som medverkat i Camino under åren. L I V S K VA L I T E T

/

EGEN BULJONG

CLARA SOM…

…brände ut sig men kom tillbaka.

MEDVE TENHE T

CIRKULÄRA FRAMGÅNGAR Från modeord till branschnorm.

Berättelser med kraft

/

A IB F R A M T I #D D S ARN D A

L I V S K VA L I T

RO M

ET

SEN

sker inomhus i slutna kretslopp.

MEDVE TENH

Vänd på bladet. Där berättar vi mer.

ET

/

KRÖNIKOR

Läs Markus Torgeby och Ladislaus Horatius på webben.

r med kraft att

Hitta nya sätt att tillaga grönsaker.

att förändra

/

VAD ÄR DETTA?

DET NYA HAVET GRÖNSAKSINNOVERA! Berättelse Framtidens fiske

FR AMTIDSA

NDA

DELTA!

FOTO HARALD NILSSON

Var med i debatten på sociala medier.

förändra

#5 1

JUNI–AUGU S TI 2018 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

#5 2

SEP TEMBER–N OVEMBER 2018 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

Tågsemestra Stor guide till resor i Europa

JORD

Den glömda där under

”DIY är inte en stil utan ett förhållningssätt ” Anna Lidström

UTBRÄND? världen

det Sänkta jobbkrav enda som hjälper

INFLUENCERS

Kan vi lita på dem?

#FLYGSKAM påverkar modebrans Effektivt eller chen missledande?

RÖSTÅNGA

Trotsar bilden av den döende landsbygden

VIRALT

Ögonblicken som gjorde avtryck

PILGRIMSVAN

DRA HEMESTER

Hitta sig själv på en japansk ö

Inspiration för en klimatsmart sommar

RUTABAGA

Vegetarisk, lyxig fun dining

SVERIGE

Johanna Stål Redaktör & föreläsare – Jag känner att det äntligen börjar lossna rejält i omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Preem-segern är ett bevis på att det fossila inte längre är lönsamt och vi ser fler och fler länder som tar radikala miljö­ beslut. Känns hoppfullt!

Inspirerande klimatföredöme eller självgod hycklare?

En komplett Ingemar Tigerberg papperssamling Redaktör & I Caminos butik på nätet finns det möjlighet att köpa ett paket med samtliga Caminos pappersnummer från start. 12 års inspiration – ett måste för den inbitne Camino-­ entusiasten.

Få läsrutin med nyhetsbrevet Låt inte algoritmerna bestämma vad du ska se. Caminos nyhetsbrev är det säkraste sättet att hålla sig uppdaterad om vad vi har på gång och få tips om de senaste artiklarna. Det ger också en möjlighet för att skapa en läsrutin när magasinet inte längre dimper ner i brevlådan. Självklart går det även att följa oss på Facebook och Instagram men där är osäkerheten större om inläggen når våra följare.

Premiär: Vandra med Camino Dessa tider får oss att tänka om, tänka nytt. Under hösten testar vi något vi velat göra länge, nämligen att arrangera utomhus-event och resor med hållbarhetsinspiration. Startskottet gick 3–4 oktober då vi hade premiär för Vandra med Camino: Gotaleden. Under en helg då löven var som

FR AMTIDSAND

Vad hände sen?

#5 3 och Grön, smakrik 19 EB 20 Självmedkänsla 2 0 1 8 – Fmat med D E Cnyttig 79 NOK 9 € en väg till mindre PRIS 89 SEK Karoline Jönsson. UNDERBARA stress och oro.

COMPASSION är

Mat teknik AREN KRAVGRUND för

/

att förändra

Sopsamlaren flydde till Sverige DRA B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N

B E R ÄT T E L S E R

MEDVE TENH

MEDVE TENHE T

#47

JUNI–AUG 2017 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Berättelser med kraft att förändra

Vad hände sen?

Håller vi?

/

å 10

Berättelser med kraft

17 MAR S–MA J 20 NOK 8 € PRIS 79 SEK 69

”En djup kontakt med naturen blev min väg tillbaka”

ET

/

r!

FR AMTIDSANDA

/

MEDVE TENHE T

/

#4 6

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/anlita-camino

L I V S K VA L I T

L I V S K VA L I T E T

A

L I V S K VA L I T E T

räddningen Är tech och data mat? för framtidens

Caminos medarbetare deltar på olika sätt i flera

FR AMTIDSAND

/

att förändra

FR AMTIDSANDA

/

Berättelser med kraft

MEDVE TENHE T

/

L I V S K VA L I T E T

#47 JUNI–AUG 201 7

reportage, de senaste trenderna, omvärldsanalyser och krönikor - med våra ledord: livskvalitet, medvetenhet och framtidsanda. Under normala arbetsveckor uppdaterar Anlita oss Anlita oss vi webben varje vecka med Pappor i skogen nytt innehåll. Fortsätt stötta konstruktiv journalistik och skaffa access för endast 25 kronor i månaden. J 2017 #46 MAR S–MA

något speciellt, men den ekonomiska och tekniska utvecklingen har lett oss hit och då har vi försökt trimma fram det bästa av den digitala världen. På caminomagasin.se håller vi samma redaktionella kvalitet som i magasinet men har chans att vara mer snabbfotade på det som händer kring våra teman. Här får du inspirerande

Vad tänker du på just nu?

Nu även utan Paypal-konto

vackrast vandrade vi tillsammans längs med delar av härliga Gotaleden, åt god mat från lokala mathantverkare och bodde bekvämt på sociala företaget Le Mat hotell i Jonsereds gamla fabriksområde! Håll utkik i nyhetsbrevet efter fler vandringar framåt våren.

omvärlds­ analytiker – Hur peppad jag är för alla nya utomhus­ event och resor vi har på gång! Det är ett område som jag har ägnat mycket tid åt privat och har därför samlat på mig många godbitar och nyttiga erfarenheter med åren. Det handlar om platser dit det går att åka tåg bekvämt och som har det lilla extra, både inom hållbarhet och när det kommer till själva upplevelsen. Jag ser fram emot att träffa och inspireras av alla Caminoläsare som hänger på!

Pär Ljung Art director Citykärnans död rycker allt närmare i spåren efter den digitala utvecklingen. Butiker gapar tomma när man enkelt klickar hem sitt plagg på närmsta nätsajt. Vad ska vi då göra i stan? Vad händer med alla tomma ytor, lokaler och möten i stadskärnan? Glöm inte bort att vara analoga ibland. Camino 57–58 / 7

8 / CAMINO 53

FOTO PÄR WICKHOLM

NÄRBILD

De ser en annan framtid Magnus Carlson, sångare i bandet Weeping Willows, är i dagarna aktuell med boken En annan framtid – Magnus Carlssons hållbarhetsresa, skriven ihop med Caminos chefredaktör Johanna Stål. Med boken vill han att fler ska haka på hållbarhetsresan, som gett honom högre livskvalitet. TEXT Ingemar Tigerberg

Varför gjorde ni den här boken? – Vi ville göra en bok som når de som kanske inte vanligtvis skulle läsa en miljöbok, de som är mina fans, fotbollsspelare, män i medelåldern som har svårt att ändra sina vanor. Det är en fortsättning på mitt sommarprat 2018, där jag istället för att prata om mitt eget liv, valde att intervjua olika experter på miljö och

klimat. Boken handlar om min personliga resa och om mina funderingar och slutsatser från Stockholm. Jag vill också visa att det inte behöver vara så svårt att ställa om och att mycket i livet faktiskt blir bättre. Jag ville ha Johanna som medförfattare då jag tycker hon resonerar så klokt i Camino och i sina tidigare böcker. Jag har givetvis prenumererat på Camino

i flera år! Johanna har hjälpt mig att hitta svaren på frågor jag haft i så många år.

Är det en musikbok eller en hållbarhetsbok?

– Både och, med övervikt mot hållbarhetsbok. Varje kapitel kretsar kring en av mina låtar och innehåller tankar och upplevelser från mitt liv. Sedan följer en del med fakta, expertintervjuer och olika listor med tips. Tanken är att det ska vara en bok som manar till agerande och att man känner lust att göra något. Ämnena börjar mjukt med mat och shopping och i slutet av boken blir det mer avancerade grejer som naturens rättigheter,

kretsloppsekonomi och ekonomisk frikoppling. Det finns ett kapitel som vi dedikerat till musikbranschen, där vi djupdyker lite i hur branschen jobbar med hållbarhetsfrågan. Artisten Miss Li och mina kollegor i Weeping Willows intervjuas om sina engagemang och mina bokare berättar om svårigheterna med att sätta ihop klimatsmarta turnéer. Givetvis får vi också med en del fotboll – Hammarbys VD Henrik Kindlund berättar om sitt miljöengagemang och vi försöker lära oss hur fotbollen jobbar med inkludering och vad miljörörelsen kan lära sig därifrån. Camino 57–58 / 9

UTBLICK

Är drömmen om frikoppling här? I den återkommande debatten om ekonomisk tillväxt och klimatpåverkan trätas ofta om det är möjligt att kombinera växande konsumtion och BNP med sjunkande klimatutsläpp. Detta konststycke har Sverige nu klarat av i ett decennium, något Camino var först att rapportera om. TEXT Ingemar Tigerberg

10 / CAMINO 53

– Det är ett exempel på att det går att kombinera ökad BNP och ökad konsumtion med sänkta konsumtionsbaserade utsläpp. Vi har en absolut minskning (decoupling), vilket skiljer sig från vad vi har sett tidigare, beskrev Jörgen Larsson, docent på Chalmers för Caminomagasin.se i början av året. – Men bara för att det minskar lite betyder det inte att det är hållbart eller tillräckligt, poängterar han. Siffrorna redovisades först i Konsumtionsrapporten 2019 och i augusti

gav Konsumentverket ut rapporten Konsumenterna och miljön 2020 som bekräftar minskningen. Anledningen till minskningen är dels att svenskarna handlar mer av sånt som har låga utsläpp per krona, såsom telefonitjänster, restaurangbesök, sport, finansiella tjänster, kulturella tjänster, hår- och skönhetsvård, utbildning och hushållstjänster. Därtill går en mindre andel av våra utgifter till bensin och diesel. Men framförallt beror det på att varor och tjänster produceras allt mer ”eko-effektivt”. Koldioxidutsläppen per kilowattimme inom EU minskade till exempel med nästan 30 procent under denna period, och det är från EU-länder som Sverige importerar mest. Kanske är drömmen om frikoppling äntligen här?

FOTO KYLE JOHNSON

A

tt Sverige har haft växande BNP och minskade klimatutsläpp är inget nytt, tänker du kanske. Så har det väl varit ända sedan 1970-talet när vi började fasade ut villaoljan? Kritikerna menar att statistiken då exkluderar vår konsumtion av allt som produceras utomlands. Man har använt det så kallade produktionsperspektivet när Sverige växthusgasutsläpp räknats ut. Anledningen är att produktionsperspektivet är det rådande i FN-sammanhang och länderna kan mer direkt göra något åt dessa utsläpp, än de mer svårreglerade konsumtionsrelaterade utsläppen. Men nu visar ny statistik från Konsumentverket och Göteborgs universitet att Sverige har haft sjunkande utsläpp under ett helt decennium även om man räknar med konsumtionen. Mellan 2008 och 2017 minskade våra växthusgasutsläpp med 21 procent från den privata konsumtionen (–14 procent medräknat offentlig konsumtion och investeringar). Detta trots att konsumtionen totalt ökade med 25 procent under samma period.

REDAKTÖR Johanna Stål

SPANAT

Sofia Bystedt, centrumledare på Retuna och Jonas Carlehed, hållbarhetschef på Ikea är förväntansfulla inför öppningen av Ikeas första second hand-butik.

Just nu talas det om… … storföretagens inträde i den cirkulära ekonomin. Det har pratats länge, men det har varit ganska få företag som faktiskt visat upp några större cirkulära initiativ. Nu öppnar Ikea en second hand-butik på återvinningsgallerian Retuna i Eskilstun och Clas Ohlsons börjar hyra ut verktyg. Ångtvätt, borrmaskin, kapsåg och några verktyg till är på startbanan, men förhoppningen är att fler produkter ska tillkomma. H&Ms repair-koncept är ytterligare ett bra exempel på vad som går att göra, även om repair-avdelningen lätt drunknar bland alla nya kläder. Uthyrningen av finare klänningar i deras flaggskeppsbutik vid Sergels Torg i Stockholm är däremot centralt placerat i butiken. … många småföretag inom delningsekonomin kommer och går. Nu börjar andra generationens företag dyka upp, som kanske lärt sig av föregångarna. Några att hålla lite extra koll på är Parently, som hyr ut barngrejer, och företag som försöker hitta smarta transportlösningar för den ”sista milen” så bland annat delningstjänster kan bli klimatsmartare. Även nya kretsloppsparker, såsom den som byggs i Mölndal,

H&M satsar på uthyrning av finare kläder.

där det ska finnas flera olika butiker med olika nischer inom återbruk, ser jag fram emot.

… att vara ute i det gröna är det nya svarta. Ja, det kanske låter självklart, men intresset för att vara ute i naturen har fullkomligt exploderat under pandemin. Om svenskarnas närmast nyreligiösa fascination för naturen kan man läsa i nya boken Granskogsfolk av David Thurfjell och Naturskyddsföreningen nya årsbok Ut i naturen, skriven av Erik Hansson, innehåller mer utelivs­ inspiration.

2,7

miljarder kronor…

…är summan koldioxid- och energiskatter som Preem försökte få tillbaka från Skatte­verket och få uppskov med under våren, enligt Dagens Nyheter.

Camino 57–58 / 11

FOTO: NAIO

TEKNISKT

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

Robotar gör jordbruket klimatsmartare Vissa menar att det kommer behövas fler människor i jordbruket när det ställer om till fossilfritt. Andra menar att det snarare är tvärtom. När de förarlösa (autonoma) jordbruksmaskinerna ersätter dieseltraktorerna kommer det plöjningsfria, kemikaliefria och regenerativa jordbruket att underlättas. Jonas Engström har medverkat i forskning kring autonoma jordbruksmaskiner och deras potential i flera år, och sedan 2018 är han ansvarig för en testbädd av olika tekniker utanför Uppsala. – Den stora kostnaden för

jordbruksmaskiner med eldrift är batteriet. Om det ska få samma kapacitet som en dieseltraktor, då blir det ett för stort batteri. Men om maskinen är självkörande kan den köra dygnet runt och pausa och ladda när det behövs, utan hänsyn till en

människas behov av pauser. Då blir totalkapaciteten hög utan att behöva ett stort batteri, beskriver han. Det är samma princip som en vanlig robotgräsklippare. Skillnaden är att dessa maskiner behöver kunna göra ett flertal olika arbetsuppgifter på åkrarna. Teoretiska simuleringar har gjorts på en medelstor avancerad ekologisk mjölkgård. I exemplet skulle en 200 hektars gård kunna ha två stycken eldrivna maski-

ner på 36kW med ett batteri på 113kWh som ersätter en dieseldriven traktor på 160kW. Energianvändningen minskade med mer än hälften och växthusgasutsläppen minskade med 92 procent jämfört med dieseltraktorn. De eldrivna maskinerna är dessutom lättare än traktorn och gör att trycket på jorden blir lägre, vilket skapar förutsättningar för bättre jordkvalitet och mindre bevattning. TEXT Ingemar Tigerberg

120

Framtidens båtar flyger, nästan Att köra motorbåt är ofta en högljudd, skumpig och dyr upplevelse. Att ta sig en sträcka på 50 sjömil kan kosta upp till tusenlappen i bränsle, för att inte tala om koldioxidut-

släppen för en sådan resa. Den svenska elbåten Candela har hittat en lösning på alla dessa problem. Med hjälp av en foil, en slags vinge under vattnet som gör att båten lyfter

och skrovet hamnar ovanför vattenytan kan energianvändningen minimeras och samma resa göras på en enda laddning, utan motorbuller eller vågor som slår mot skrovet.

Elen för en sådan resa kostar endast 70 kronor, enligt företagets uppgifter. Men båten däremot är desto dyrare med en kostnad på dryga två miljoner kronor.

av OKQ8 och Tankas bensinstationer runt om i landet har numera biodieseln HVO100, som enligt producenten Neste kan tankas i alla dieselfordon. Genom att tillverka av restprodukter från jordbruk, matindustri och skogsbruk får de ner koldioxidutsläppen med 89 procent jämfört med fossil diesel enligt föreningen Gröna bilister, det vill säga till och med bättre än biogas.

Seglande fraktfartyg 2.0 Ett 200 meter stort fraktfartyg med en lastkapacitet för 7000 bilar planerar svenska rederiet Wallenius Marine att bygga. Även om fartyget har motorer så är det primära ”bränslet” för framfärd vinden. Energianvändningen beräknas minska med 90 procent jämfört med konventionella fraktfartyg. Planen är att kunna korsa Atlanten på tolv dagar. Dagens fraktbåtar gör samma sträcka på omkring sju dagar,

och eftersom tid är pengar kommer detta vara den största ­utmaningen tror företaget. – Tekniskt är det absolut utmanande, men den största utmaningen ligger i att få idén accepterad av kunderna, säger Per Tunell, operativ chef för Wallenius Marine till Ekocentrum.se Enligt rederiet ska fartyget finnas redo att beställa redan nästa år, och första sjösättningen planeras till år 2024. Camino 57–58 / 13

BILDEN

14 / Camino 57–58

Färgstark levnadskonst ”Har du kontrollbehov, va va va? Prova att släppa det för en stund, förmodligen kommer det inte att hända ett smack. På sin höjd bakar du kanske schackrutorna fel, men de smakar ju lika gott ändå.” Boken Rullrån och tankebrus – en bakbok för livet och döden, är multikonstnären, författaren, konditorn och författaren My Feldts andra bok. Den är en bakbok, konstbok och livskonstbok i ett. De färgstarka och fantasirika bilderna förflyttar läsaren till sagornas värld. ”Jag samlar på solsken, för om man samlar på sig tillräckligt mycket så klarar man av mer mörker och motgångar i livet, det är jag alldeles precis säker på. Livet kommer alltid att försöka göra slut på det gula sparkontot, så det är bara att fylla på när det går. Pengar är nämligen inte värt ett dugg om man är ledsen, men sol, det gör en glad.” Citat från boken Rullrån och tankebrus – en bakbok för livet och döden av My Feldt. Foto: Linda Lomelino Text: Johanna Stål

Camino 57–58 / 15

Så aktiverar du din garderob Mellan 60 och 80 procent av det som finns i vår garderob använder vi inte. Istället köper vi nytt. Maria von Wachenfeldt, modeintresserad skribent och författare till studieplanen Aktivera din garderob ger här sina bästa tips för den som vill skapa hållbara klädvanor och en mer klimatsmart garderob. TEXT Maria von Wachenfeldt

D

et snabba modet, ständiga reor och pressade priser gör våra garderober välfyllda, samtidigt som det lätt leder till felköp och att vi använder respektive plagg allt mindre. Varje person i Sverige slänger i genomsnitt åtta kilo kläder/textil per år, varav fem kilo är fullt användbara kläder.

1. Ser över relationen mellan dig & din garderob När du aktiverar din garderob handlar det om att upptäcka det du redan har och se på dina plagg med nya ögon. En regelbunden inventering av kläderna är det bästa för att få en bra översikt och en tumregel kan vara att gå igenom garderoben inför varje säsong (eller i alla fall någon gång per år om tiden inte räcker till). Försök då att ge dig tid till att prova igenom alla dina plagg och ställ dig själv frågor som: Är det mer än ett år sedan plagget användes? Passar det? Är det trasigt men kan lagas? Utifrån frågorna kan du sedan sortera kläderna. Det är alltid bra att ha ett system att utgå ifrån, exempelvis högar för plagg som ska sparas, skänkas, lagas och re-designas. När du spenderar tid i din garderob kommer du inse att det finns mer att hämta än vad du tror. Det handlar inte bara om att handla och konsumera, ha tankesättet istället att du ska shoppa i din egen garderob. Garderobsinventeringar kan också vara en rolig grej att göra tillsammans med en vän som kan se din garderob med nya ögon och ge dig råd kring plagg du är osäker på.

2. Stil och styling När du förstår dig på din personliga stil men också handlar utifrån din livsstil och personlighet lägger du grunden för att skapa en mer klimatsmart garderob. Om du är maximalist och gillar att ha ett flöde av nya plagg i garderoben kan klädbyten bli ett hållbart alternativ. Är du däremot mer minimalistiskt lagd kanske det kan vara värt att börja bygga en kapselgarderob där många av plaggen matchar. En klimatsmart garderob är olika för olika personer. Det är därför viktigt att du hela tiden har dig själv som utgångspunkt. Kläder öppnar upp för kreativitet och uppfinningsrike16 / Camino 57–58

dom. Kanske har du en jättetrendig outfit i din garderob men inte har tänkt på det för att du inte kombinerat de plaggen med varandra. Ibland kan det vara svårt att tänka nytt kring styling. Ofta kan det ge inspiration att se hur andra med liknande stil kombinerar plagg. Ett tips är att följa personer med intressant stil på sociala medier och försök göra eventuella nyköp secondhand. Gå på klädbytardagar och ta med sådant du kanske vanligtvis inte hade köpt.

3. Vårda dina kläder Det kan vara lätt att slentrianmässigt hamna i att alltid slänga plagg eller skänka i väg dem. Tänk istället ett varv till: varför inte pigga upp kläderna och ge dem nytt liv? Det är roligt och behöver inte vara särskilt svårt. Det finns mycket inspiration att hämta på Youtube – allt ifrån hur du kan piffa upp plagg med textilpennor eller ta bort en jeansficka. Var

nyfiken och kreativ. Trasiga plagg är också lätta att åtgärda genom att lämna dem till en skräddare. Är du själv kreativ kan du också testa att laga plaggen på egen hand. Att lappa och laga kan vara en rolig grej att göra tillsammans med andra och det finns även här mycket tips på Youtube. När du tar hand om och vårdar dina plagg känner du också en större kärlek för dem. Försök också vädra dina plagg mer och på så sätt minska tvätt.

4. Byt kläder Det råder delade meningar kring hur många gånger ett plagg används. De siffror som är mest vedertagna är att ett klädesplagg i genomsnitt används mellan fyra och sju gånger. Eftersom den största klimatpåverkan ligger i klädernas produktionsfas kan du minska din miljöpåverkan bara genom att använda dina kläder några extra gånger.

Du kan också se till att klädernas liv förlängs, exempel via klädbyten. Klädbyten är hållbart både för klimatet och för plånboken. Det är också ett roligt sätt att förnya garderoben. Försök ta med dig något plagg extra som du kanske inte hade köpt och testa sen hemma att styla det med dina befintliga kläder. Då kan du leka fram roliga och spännande outifits och kombinationer. Och till sist… Det är inget fel med att köpa nya kläder. Men när du handlar nytt så tänk gärna utifrån kvalité och satsa på hållbara märken. Framförallt så ska du satsa på det som är ­hållbara plagg för dig själv och som du kan använda många gånger. När du inventerar garderoben regelbundet är det lättare att upptäcka ”luckor” och då är det också lättare att handla medvetet och ­investera i rätt plagg. Tänk att en hållbar garderob inte handlar om pekpinnar. Se det snarare som en inspiration och att kläder ska vara roligt.

FÖRENKLAT

Försök att regelbundet gå på klädbyten och avsätt gärna en låda hemma för kläder som du byter bort. På så sätt får du ett flöde i garderoben utan att köpa nytt.

FOTO PRISCILLA DU PREEZ

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

Camino 57–58 / 17

PROFILEN ERIKA BJERSTRÖM

”Den fossila eran är på utdöende” Ett förändrat klimat ger tydliga förändringar i vår närnatur med mindre snö och fjäll och fler invasiva arter. Klimatreportern Erika Bjerströms bok Klimatkrisens Sverige går på djupet med de här förändringarna. Själv hoppas hon att Coronapandemin kan bli en chans till nystart. TEXT Johanna Stål FOTO Kajsa Göransson

– Reaktionerna har varit som ett slag i magen för de som läst boken. Alla, oavsett om vi bor i fjällen eller i Stockholms innerstad, har en relation till naturen – till de snöiga vintrarna, till blommorna, till skärgården… När vi ser hur snabbt det håller på att förändras så är det jättetungt, säger Erika Bjerström, global klimatkorrespondent på Svt och författare till boken Klimatkrisens Sverige. I boken har hon rest Sverige runt för att dokumentera de klimatförändringar som sker just nu, inte i framtiden och menar att det är viktigt att vi agerar snabbt. – De klimatförändringar vi ser nu beror på utsläpp som gjordes för 20-30 år sedan, eller ännu längre bak i tiden. Även om vi skulle idiotstoppa alla oljeoch kolkraftverk nu direkt så skulle uppvärmningen fortsätta i flera år framåt. Idén om att skriva en bok om hur klimatkrisen drabbat Sverige kom när hon flyttade hem från USA, där hon varit USA-korrespondent. Hon 18 / Camino 57–58

undervisade på Linnéuniversitetet och bjöd dit forskaren Lena Tranvik, som pratade om hur fjällvärlden påverkades av klimatförändringarna. Och det är just klimatförändringarna i fjällvärlden som påverkat Erika starkast. Det är så påtagligt där. – Man kan se hur skogen och videsnåren bokstavligen kommer marscherandes upp för fjällsluttningen. Skogsgränsen har klättrat upp 230 meter på bara hundra år och klimat­ zonerna flyttar uppåt med 11 meter varje dygn. Fjällfaunan trivs allt sämre och fjälldjuren förvandlas till klimatflyktingar som försöker migrera norrut. Gäddan slår ut rödingen, ja fjällvärlden som vi känner den är på väg att försvinna. Det är outhärdligt att tänka på. Men inte bara fjällen, utan hela

ERIKA BJERSTRÖM

Bor: Stockholm Aktuell med: Global klimatkorresopndent på Svt och aktuell med boken Klimatkrisens Sverige.

Sverige påverkas. Våra kalla vintrar har tidigare skyddat oss mot invasiva arter och smittbärande insekter. När det blir allt varmare får skadeinsekter och pandemier mer fäste. Det kommer innebära fler hälsorisker, bland mycket annat. ”Coronapandemin är ett genrep” sa Erika i en intervju på Norstedts.se. Men kanske är det också ett fönster att ställa om våra samhällen? Hon funderar mycket kring det. – Corona har gjort oss medvetna om att vi i Sverige inte är skyddade från alla faror. Lika lite är vi skyddade mot klimatförändringarna. Pandemin kan i bästa fall bli en chans till nystart, när enorma belopp tillgängliggörs för att få igång hjulen igen. EU har öronmärkt 37 procent av stödfonderna i pandemins spår till att vara gröna investeringar och allt fler länder avvecklar kolkraftverken. Nyligen nådde oss även drivmedelsföretaget Preems beslut att dra tillbaka sin ansökan om att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil. Ett beslut som enligt Erika är ”historiskt”.

Erika Bjerström om… Klimatskeptiker

När omställ­ ningen väl börjar kommer det gå snabbare än vi trott.

– Jag har fått förvånansvärt lite respons från klimatskeptiker. Men däremot möter jag det oerhört mycket på Svt. Varje gång jag gör ett inslag i nyheterna får jag massor av kommentarer, hat och hot. Det är vedervärdigt. Just amerikansk politik, migration och klimatfrågor är det som rör upp mest starka känslor på Svt.

Har du klimatångest?

– Nej, mer klimatsorg. Det är så mycket som är försent redan. Jag tror exempelvis inte att ­korallreven kommer att klara sig.

Vad har du stort hopp om för framtiden? – Teknologier som den nya generationens vågkraft. Tidigare har vågorna slagit sönder dem, men nu finns nya teknologier. I Portugal anlägger de nu ett marint kraftnät som drar upp elen från havsbaserad vindkraft och vågkraft upp på land och använder det i produktionen av vätgas.

– Det är en signal på att den fossila eran är på utdöende. Klimatfrågan ingår i den kommersiella verklighet dessa företag nu befinner sig i. Erika exemplifierar med hur omställningen visat sig i flera stora branscher. Kol och olja ska vara utfasade till år 2050 och en tredjedel av världens banker lånar inte längre ut till fossila bränslen. Olje- och energibolaget British Petroleum gick ut för en månad sedan ut med beskedet att de enbart kommer satsa på förnybart, vilket dessutom ledde till att aktien gick upp med 8 procent. – När omställningen väl börjar kommer det gå snabbare än vi trott. Kolkraften är inte lönsam längre. Sol och vind har blivit så mycket billigare. Det är delvis politikerna som driver på, men näringslivets kommersiella intressen är också med. Överlag så behöver vi mer politisk styrning, anser Erika, som länge har länge varit kritisk till det hon kallar för ”privatiseringen av klimatförändringarna”.

– Även om vi alla slutar äta biff så klarar vi inte klimatmålen. Det är stor börda att lägga på individen. VI måste ställa om stora industrier och vi behöver politiska styrmedel. Privat kör familjen biogasbil och har minskat sitt flygande för att ändå bidra och hon har ingen förståelse för de som åker på weekendresor till New York och shoppar. Men det är inte upp till individen att rädda klimatet. – Corona har gett många av oss ett lugnare livstempo. Många kanske kommer fundera kring vad som är ett gott liv. Det är ett gigantiskt psykologisk experiment och en exceptionell tid vi befinner oss i.

Ser du någon skillnad i kunskap och oro för klimatförändringarna beroende på var i världen någon bor?

– I södra Europa är klimatoron mycket högre än i norra. Bor du i Portugal exempelvis är du hårt drabbad av torka och skogsbränder. I Vietnam är det stora vattennivåhöjningar, de märker att klimatet har förändrats. Jag kallar dem för klimatvittnen, de som kan berätta

om hur vattennivån gått från en nivå när de var barn till idag.

Tycker du att medier är dåliga på att berätta om det här som händer?

– Ja det tycker jag nog. Jag vill inte peka finger eftersom det gällde för mig själv också innan den här resan. Det krävde djupdykning i forskningen för min del och det var först när jag såg forskarnas studier som jag kunde uttala mig om det. Vi journalister känner oss ofta osäkra som kring vad vi kan säga eftersom en del forskning fortfarande mest är prognoser. Men det som sker här och nu kan vi beskriva.

Vad tror du behövs för att vi ska klara detta?

– Det som behövs är ett mycket mer tillitsfull relation länder emellan. Det är ett globalt projekt som kräver mycket samarbete. Därför är det synd att USA lämnar Paris-avtalet, för de är världens näst största utsläppsland. De länderna med störst utsläpp behöver gå i bräschen, för om USA checkar ut så är det lättare för andra länder att också göra det. Camino 57–58 / 19

D e n n ya r e g

20 / Camino 57–58

enerat ionen Jordhälsa, betande djur och cirkulerande näring. Inom jordbruket tittar allt fler mot det regenerativa. Men vad skulle det innebära att leva en regenerativ livsstil? Vi gav oss i kast med att hitta personerna och tänkarna som hjälper oss att hitta vägen fram. TEXT Johanna Stål

E

n salamander kan återskapa en kroppsdel som ramlat av och en människas lever kan återskapa sig själv. Tekniken kallas regeneration och har utvecklats under många år av evolution. Vem har inte fascinerats över hur stora fula sår lagar sig själv och huden återgår till sitt tidigare utseende? På samma sätt kan naturen ta hand om olika skador vi männsikor åsamkat, såsom att absorbera koldioxid och bryta ner skadliga ämnen, till en viss grad. Men nu frågar sig allt fler hur vi männsikor kan sluta vara mindre dåliga, och bli bra istället? Kan vi människor bli som plusenergi­hus och ge mer än vi tar? Inom jordbruket pratas det om regenerativt jordbruk som sätter jordhälsan i centrum och bygger upp istället för att bryta ner. Där odlas en mångfald av fleråriga växter och istället för att arbeta i motvind med skadedjur försöker man istället arbeta med naturen. Det är ett holistiskt synsätt som genomsyrar hela verksamheten utan att ha en enkel metod som passar för alla. Har du sett filmen Vår lilla bondgård? Isåfall, ungefär så! Men om man tar det ett steg längre, vad skulle det innebära att leva en regenerativ livsstil? Bloggen Sacred Cow skrev i januari 2020 en uppmärksammad artikeln med namnet How to be a regenetarian. Enligt artikelförfattaren Marty Kendall är en regenetarian en person som ”äter på ett sådant sätt så det återskapar planeten och mänskligheten”. Camino 57–58 / 21

Hon solar sig i höstsolen och njuter över att vara utomhus, i sitt rätta element. Märta är uppväxt på en bondgård i Bokenäs, som hon fortfarande driver ihop med sin pappa. Samtidigt bor hennes man i USA, och driver eget litet regenerativt jordbruk där. Hon ler när hon berättar det, som att hon är medveten om det absurda och nästan omöjliga projektet att ha en man på andra sidan jorden i coronatider. – Regenerativt innebär att skapa mer resurser än du tar ut. Att leva på räntan, så att säga. Det är nästan omöjligt i dag, säger hon. Märta liknar mullhalten, eller fertiliteten i jordarna, med ett bankkonto. Det finns inget viktigare än att bygga matjord, vare sig man gör det i sin lägenhet eller som en bonde med 1 000 hektar. – Kolatomerna i atmosfärerna är inte det största problemet vi har, även om det behandlas så. Artförlust och improduktiva jordar är det största problemet. Och att vi människor inte är en del av det naturliga systemet. Vi har ärvt en fantastisk jord, men vi tar inte hand om den, beskriver hon. Köttet Gröna Gårdar köper in ska komma från djur som är med och bygger upp matjorden. Med nötkött är det lättast, kor kan beta på mark som inte kan användas till annat. Gris, kyckling och höns däremot är mer av familjedjur, de passar inte för storskalighet i regenerativt jordbruk. Det blir ”ineffektivt och olönsamt“, enligt Märta. Bland jordbruket finns flera företag som arbetar med regenerativa metoder. I frontlinjen går Fjällbete i Åre och Gröna Gårdar i Västsverige. Men även stora företag som Ben & Jerrys, General Mills och Danone försöker sig på olika testprojekt. Det finns ett jätteintresse kring regenerativt jordbruk hos bönderna i dag, menar Claes Johansson, hållbarhetchef på Lantmännen, i en intervju på Agfo Talks. Men Märta Jansdotter, jordbrukare och VD på Gröna Gårdar, håller inte med. Det görs inte tillräckligt. Många bönder är fostrade i ett industriellt tänk, där man vill använda tekniska lösningar på biologiska problem. – Det som är roligt är att det är ett bondeinitiativ, det är inte industrin som kommit på ett ord för att kränga på oss nya produkter, utan det är vi som vill göra detta. Ett underifrånarbete bland pionjära jordbrukare, menar hon. Jag träffar Märta på en parkbänk utanför Gröna Gårdars kontor på Lindholmen i Göteborg. 22 / Camino 57–58

Märta Jansdotter är VD för Gröna Gårdar och aktiv förespråkare för regenerativt jordbruk.

I ett holistiskt synsätt har djuren en viktig funktion i jordbruket.

Att leva regenerativt i övriga livet är svårt, menar Märta. Men tankarna har såklart funnits där, som ett sätt att kritiskt granska sitt eget liv. – Jag ser människan som en nyttig art i naturen, men vi behöver hitta vår roll. Jag observerar

– Det regenerativa tänket har fått mig att ändra synen på saker. Vi har sork hemma – istället för att bara tänka på hur vi kan utrota den försöker vi nu se vad sorken tillför för nytta. Och så har vi satt upp en uggleholk, säger Märta. Märta tror att vi kan lösa våra miljöutmaningar, vi kan lära oss att ta hand om naturen och klara klimatfrågan. Vi kan odla betydligt mer nära och på lite mark. Våra stora problem är avfallshanteringen och överkonsumtionen, menar hon.

I en regenerativ livsstil konsumeras färre plagg av bättre kvalitet.

Ett annat företag som försöker ta sig an den stora frågan om vår överkonsumtion och en regenerativ livsstil är Houdini. Jag ringer upp Eva Karlsson, eldsjälen som startat friluftsföretaget. I dagarna slutförs deras två-åriga projekt The Regenerative Lifestyle Initiative. – En regenerativ livsstil innebär att inte bara minska sin negativa påverkan utan att bidra till en positiv förändring i världen. Det är inte givet att det finns i den cirkulära modellen och ordet

FOTO CHARLES ETOROMA

ofta betesmark för att titta på djurens rörelse i landskapet. Vi kan använda samma metoder för att se hur människan kan vara en positiv kraft på planeten. Genom våra sätt att sköta trädgården, skogen eller naturen kan vi tillföra plusvärden exempelvis. Vi skulle kunna leda ut vatten från duschar och vattenkranar så det vattnar odlingar. Vi skulle kunna ta hand om vårt egen urin och bajs och använda det som näring (Det är inte tillåtet i dag på grund av strikta regler). – Men istället låtsas vi människor som om vi inte har med kretsloppet att göra, som att vi står utanför. Ett annat exempel är hur några elever vid en skola i Sala tog sig an skoluppgiften att rena en sjö. Sjön gick inte att bada i på grund av för mycket algblomning. Men genom att testa olika tekniker hittade de en lösning på hur sjön kunde bli badvänlig igen. Det är ett exempel på hur man kan använda sin kraft som människa för att återskapa.

Camino 57–58 / 23

FOTO RICKARD WESTMAN

hållbarhet kan ofta betyda ”lite mindre dåligt”. Men vi behöver återställa det som vi redan har fördärvat och visa vad det regenerativa livet kan innebära, berättar hon entusiastiskt. Men det startade inte här. Låt oss backa lite. Företaget som är känt för att ha ett stort intresse i hållbarhetsfrågan, har byggt hela sin verksamhet på att gå före och påverka branschen. – Vi har försökt ställa om till cirkulärt sedan 2001. Nu har vi nästan 100 procent cirkulära produkter. Vi har till och med gjort komposterbara kläder. Men om vi ska göra allt vi kan så måste vi titta på konsumtionssidan lika mycket som produktionssidan. År 2012 började de fundera på andra affärsmodeller: att hyra, inte äga, sälja second hand och arbeta mer med reparationer. – Vi ville kvantifiera och förstå vad som är viktigt att lägga vår kraft på. Vad har störst effekt? Det vi kom fram till är att det handlar om konsumtionsmönster och livsstilar. – Målsättningen för ett företag måste vara att de inte har någon negativ påverkan utan bara positiv. Exempelvis kan man arbeta med ull från regenerativa jordbruk och cirkulär och fossilfri produktion. Det är det vi har som målsättning och ambition. Men vi måste också påverka kulturer och skapa storskalig förändring.

I en regenerativ livsstil så ingår utelivet som en viktig byggsten, menar Eva. Man ser på upplevelser på ett nytt sätt, mycket mer lokalt. Det handlar om att återkoppla och knyta an till naturen och att ägna sin lediga tid i naturen. Att det är dit man längtar för att tillbringa sin fritid istället för i shoppingcentret. Företaget har arrangerat tågresor till Abisko och till Vatnahalsen i Norge. Tanken är att skapa en längtan efter en livsstil som inte baserar sig på konsumtion. Men det handlar också om att resa lokalt, att handla från- eller själv bedriva regenerativt jordbruk. Att företag man handlar från arbetar cirkulärt med återvinning av material och med fossilfria transporter. Det regenerativa tar ett helhetsgrepp och tittar på våra liv ur ett systemperspektiv. – Det går inte att leva helt regenerativt i dag. Om man lever i en ursprungskultur är det kanske möjligt. Men det kanske inte är ett färdigt mål utan mer någon man ska eftersträva och komma så nära man kan, säger Eva och berättar om hur hon och hennes familj lever ungefär som alla andra och att normerna är svåra att stå emot, även om hon försöker så gott hon kan. – Jag lever ganska hållbart och all min kraft på jobbet lägger jag på hållbarhet. Jag har en elbil, 24 / Camino 57–58

men det är ändå en bil. Jag klarade mig 15 år utan men nu går det inte längre. Men jag hoppas vi kan skapa möjligheter så att mina barn kan leva regenerativt. Barnen växer upp alldeles för långt bort från naturen och det levande systemet som vi är en del av. Vi kan nå tillbaka dit med hjälp av ny teknologi och gammal visdom.

För Houdinis del handlar det rent konkret om att ta ansvar även för konsumentledet. – Vi skulle kunna se till att människor har en betydligt mindre garderob. Att människor ­konsumerar mindre och har färre prylar i sin ägo. Vi kan designa produkter som man kan ha för att cykelpendla till jobbet och att kunder kan få rabatt när de åker kollektivt eller cyklar. Att uppmuntra till en mer hållbar livsstil helt enkelt. Eva pratar i snabbt tempo, hon vill ha mycket sagt. Det är tydligt att hon brinner för frågan om att ta hand om planeten på bästa sätt och

SÅ LEVER DU REGENERATIVT Ät mat som återskapar jorden Blåbär, hallon och svamp är exempel perenna växter som förutom minimal eller ingen skötsel dessutom återuppbygger stamcellerna i kroppen.

Låt det levande ta plats Gör din trädgård eller ditt närområde till ett område där växter och djur av olika slag trivs och frodas. Ha en kompost för att göra egen näringsrik jord att odla med och använd gräsklipp och urin som gödning.

Tänk på tiden Sakta ner takten i ditt liv för att få tid att läka dig själv och aktivt fundera över dina val. Det krävs också tid för kreativitet och för lek, som kan ersätta nöjeskonsumtion och motarbeta psykisk ohälsa.

Regenerativa relationer Arbeta med din självmedkänsla och medkänsla för andra, vårda och ta hand om relationer. Istället för att dränera din egen energi och andras så kan du istället ge energi och få tillbaka.

Holistiskt synsätt Skaffa ett helhetstänk kring ditt liv, din riktning och dina vägval. Vad är bra val på sikt, hur gynnar/ missgynnar dina val dina relationer, din hälsa och livslust? Är det val som är bygger upp eller bryter ner?

Fokusera på det lösningsorienterade

samtidigt kunna bedriva företag. Trots att det på många sätt är ett nästintill omöjligt uppdrag. – Vi har i dag inga vinster alls och det är helt ok. Vi kör inte business as usual. Hade vi haft höga marginaler så skulle vi kunna lägga mer på välgörenhet, men jag anser att om man har vinst i dag ska man primärt lägga det på att ställa om sitt företag, för det finns så mycket att göra. Om alla företag hade det som fokus i sin verksamhet skulle det räcka, istället för att ständigt kompromissa och sedan lägga lite pengar på välgörenhet. Tanken om den regenerativa livsstilen är bara i sin linda i dagsläget. Men om cirkulär ekonomi och delningsekonomi var ordet på alla nytänkares läppar för fem år sedan så är det regenerativt som är det nya buzzordet. Troligtvis kommer vi höra mer om det framöver. Och vi kommer fortsätta bevaka utvecklingen. Hänger du med in i den nya regerationen?

Eva Karlsson är eldsjäl och VD för Houdini som vill påverka vår livsstil i en grönare riktning.

Kom ihåg att du lever i en komplex värld med komplexa system, stor diversitet och många olika erfarenheter. Det gäller att vara adaptiv, flexibel och öppen för förändringar.

Förstå hur saker hänger ihop Klimatförändringar, fattigdom, brist på jämställdhet och jämlikhet, förlust av biologisk mångfald, korruption, våld. Allt hänger ihop och fundera på hur du bäst kan bidra utifrån dina erfarenheter och kompetenser.

Arbeta lokalt, tänk globalt Agera i ditt lokalsamhälle för att bidra till att det frodas. Engagera dig i lokala frågor och för samhörighet och inklusion.

Lev i enlighet med dina värderingar Minska på överkonsumtion, respektera luften, andra människor och naturen genom att välja cykel och kolletivtrafik till transporter.

Camino 57–58 / 25

5

hållbarhets­ trender a n o r o C -­ t s o p

Att Corona påverkat samhället lär k­ nappast ha undgått någon, men vad kommer ­pandemin att föra med sig när de mer direkta konsekvenserna effekterna klingar av? Camino har gnuggat spåkulan för att göra några förutsägelser, som alltid med fokus på det hållbara. TEXT Ingemar Tigerberg och Johanna Stål

26 / Camino 57–58

1. Landsbygdens ­ revansch Tiden post-Corona kommer att medföra en hel del förskjutningar och förstärkningar av redan påbörjade tendenser i samhället. Den urbana medelklassens längtan till den lantliga tillvaron har varit groende ett bra tag. Tvärtemot vad många tror så flyttar fler från storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö än som flyttar dit från andra delar av Sverige, enligt Statistiska Centralbyrån. Att städerna växer i invånarantal beror framförallt på en åldrande befolkning och inflyttning från andra länder. Länge har jobb(o)möjligheter och pendlingstider hindrat fler från att förverkliga sina landsbygdsdrömmar, men under pandemin har många tjänstepersoner och arbetsgivare upptäckt fördelarna med att jobba hemifrån. När pendlingen handlar om någon enstaka gång i veckan eller månaden, öppnas helt nya platser upp, betydligt längre bort från storstäderna, än vad dagspendlingen kräver. Om tendensen fortsätter enligt trenden som går att utläsa från SCB:s siffror kommer det redan år 2026 att finnas fler barn i landsbygdskommuner än i storstadskommuner. Det menar Markus Uvell på Nordic Public Affairs Research som tidigare har varit VD på Demoskop och United Minds som hävdar att landsbygdens aura av trygghet och traditioner lockar dagens föräldrageneration. Håll koll på bostadspriser på platser där det kan skapas attraktiva kluster av distansarbetare. Där kommer det att växa upp surdegsbagerier, co-workingplatser och yogastudios. Tre spännande exempel är Fengersfors bruk i Dalsland, Väveriet i Uddebo i de sydöstra delarna av Västergötland och Röstånga i Skåne. Tv-programmet ”Hjälp vi har köpt en bondgård” gick under våren på Svt med Brita Zackari och Kalle Zackari Wahlström.

FOTO: JANNE DANIELSSON /SVT

Camino 57–58 / 27

2. Vi träffas ­utomhus! Pandemin har stärkt olikheterna mellan de som bor ensamma och de som bor med familj eller som sambos. Sverige har flest singelhushåll i världen. Denna grupp har fått utstå isolering på ett helt annat sätt vilket lett till ökad psykisk ohälsa runt om i Sverige. Enligt företagshälsan Previa har antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa stigit under pandemin. Även Folkhälsomyndigheten varnar för dessa risker. Många längtar efter att kunna träffas mer fritt, inte minst äldre. När restriktionerna lättar kommer vi sannolikt att få se ett uppsving för allt som innebär mellanmänskliga möten. Vi vill träffas! ­Restauranger, mingel och upplevelser med umgänget i fokus kommer återigen att växa. Hygienregler, restriktioner och åtgärder kommer troligen att bestå länge, men i och med att vi är evolutionärt beroende av våra medmänniskor, kommer många vara villiga att betala för att träffas. Vilket inte så dumt, för personliga tjänster är ofta klimatvänlig konsumtion och närhet är en hållbar syssel­ sättning. Eventbranschen en av de hårdast drabbade av Corona – en förståelig följd av reglerna som säger att högst femtio personer får samlas på en plats. De företag som överlever denna pandemi får ett uppdämpt behov att ta hand om. Men Corona har gjort oss alla mer försiktiga, så trots att restriktionerna avtar kommer vi nog inte rusa direkt in i fullpackade mässhallar. För att möta dessa svårkombinerade behov har nya standarder för säkra och kreativa möten kommit, såsom Åkulla bokskogar

28 / Camino 57–58

Isaberg Mountain Resort.

branschorganisationen Visitas riktlinjer ”Save to visit” och ”Sigtunamodellen” som utvecklats av Destination Sigtuna, Hyper Island och epidemiologiprofessor Anders Ekbom. Det är en standard för att arrangera smittskyddssäkrade möten. Småskaliga arrangörer med fokus på utomhus­aktiviteter kommer troligen att vinna mark. Några exempel är Surf­ akademin som arrangerar surf- och yogaresor samt friluftslivdestinationerna Åkulla Outdoor Resort i Halland och Isaberg Mountain Resort i Småland som båda investerat i nya anläggningar den senaste tiden.

3. Mycket pengar till Green Tech

FOTO: VISIT HALLAND

Det finns mycket pengar i EU:s Green Deal och den gröna återstartsfonden efter Corona-pandemin. Den europeiska återuppbyggnaden ska vara grön och runt om i Europa rullar det nu in miljarder i miljöteknik och storskaliga omställningsprojekt. I ett reportage på Svt berättar reportern Erika Bjerström om Portugals satsningar på vind och solkraft och elektrifierade båtar, där pengar från EU gör det möjligt att ersätta förlorade kolkraftverksjobb med arbeten inom förnybar energi. 100 miljarder euro har EU lagt i den gröna given och det ska fördelas ut mellan åren 2021–2027 till de som drabbas hårdast av omställningen till en grön ekonomi. Det satsas också mycket från privata företagsaktörer. Ingka Group, som äger Ikea, meddelade under sin stora

konferens One Planet One Home i september, att de skulle investera 6 miljarder under ett år i hållbarhet vilket gör att Ikeas totala satsningar på hållbarhetsområdet uppgår till totalt nästan 40 miljarder kronor. Ingka Group äger för närvarande 546 vindkraftverk i 14 länder, två solcellsparker med totalt 1,5 miljoner solpaneler och har dessutom mer än 920 000 solpaneler installerade på taken till varuhus, kontor och lager. Företaget Apple, som satt progressiva klimatmål om att vara klimatneutrala till 2030 investerar i en vindkraftspark i Danmark, som kan försörja motsvarande 20 000 hushåll med el. Detta är bara några exempel på miljöteknikfronten, och vi är ännu bara i början av vad som många kallar för en exponentiell klimatomställning. Camino 57–58-58 / 29

FOTO DAIGA-ELLABY

4. Svenskifierad mat Det lokala har varit på uppgång den senaste tiden. I januari sa trendspanaren Stefan Nilsson att det lokalproducerade skulle bli den största trenden 2020. REKO-ringar, bondens marknader och gårdsbutiker var alla hett eftertraktade redan i årets början. Sedan kom Corona och trenden ökade – ihop med vår ökade medvetenhet om bristen på motståndskraft och självförsörjning i Sverige. Enlingt Organic Swedens ekologiska trendrapport 2020 beror det ökade intresset också på några samhällstrender: kravet på ursprungsmärkning har gjort det mer transparent och möjligt att shoppa mer lokala grejer och det ökade klimatintresset har gjort att långväga transporter ifrågasätts. Skogsbränderna 2018 och de stängda gränserna under Corona har lett till ett ökat intresse för krisberedskap och svensk livsmedelsförsörjning. Samtidigt växer intresset för mat med en stark identitet, såsom exempelvis mat från ett visst område. Allra trendigast är företaget Nordisk råvara, som odlar och förädlar svenska kulturgrödor som baljväxter såsom rättviksärt och gotlandslins. Men även olika mjölsorter, äppelcider och till och med svenskt havre har fått en rejäl uppsving. Organic Sweden lyfter också upp svenskifieringen av internationella livsmedel som varit populära de senaste åren: Halloumi blev Eldost

i svensk tappning, och fick ett uppsving när rapporter kom om antibiotikaanvändningen hos djuren som halloumin kommer ifrån. Ett annat exempel är ris, som ifrågasatts på grund av att det innehåller arsenik. Här finns flera ersättare, såsom svenskt matvete, havre eller till och med svenskodlad quinoa. Företaget Okivi säljer fullkornshavre och blandningar av nordiska gryn. Den fermenterade sojan Tempeh, som kommer från Indonesien, blir fermenterade svenska ärtor och den nya produkten Bärta. Även lokal mat med nya värden växer, enligt Organic Sweden. Gräsbeteskött och regenerativt tänk, såsom hos Gröna Gårdar, hantverkstänkande i ostproduktion, cidertillverkning eller choklad, superlokal mjölk, helst i en egen tappkran i butiken, är trender i samma riktning.

Många vittnar om en trötthet i begreppet hållbarhet, som vattnats ut och nyttjas för allt som är något bättre än business as usual. För några år sedan kom begreppen delningsekonomi, cirkulär ekonomi och tjänsteekonomi och många har övergivit begreppet hållbarhet för att istället använda de globala målen som mål och vision. Bland pionjärerna har steget tagits mot ett mer holistiskt grepp – det regenerativa. Istället för att försöka vara mindre dåliga, vill vi istället bidra till förbättring, till att bygga upp. Caminos Johanna Stål har skrivit krönikor om att bli en ”plusenergimänniska” - ett steg i samma riktning. Det regenerativa lantbruket har fått ett uppsving, där gårdar som drivs med exempelvis permakultur – såsom Ridgedale i Värmland och Borrabo i Floby är enormt populära. I Åre driver Jörgen Andersson Fjällbete, med gräsbetande djur under större delen av året, enligt modellen

FOTO TOBIAS JANSSON

5. Vi vill ge mer än vad vi tar Holistic Management, en metod som syftar till att se på hela gården mer holistiskt. Intresset för det regenerativa växer stadigt dag för dag och har också vuxit i reaktion mot den veganska trenden, som kritiseras för att bestå till stor del av processade, näringsfattiga och importerade livsmedel. Det tycks som att diskussionerna om att maximera sin positiva påverkan har fått fart efter Corona. Vi är trötta på misär och katastrofer och har en längtan efter något att stäva efter – en bättre framtid. De kloka förstår att pandemier, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, korruption, våld och krig hänger ihop – och att vi behöver tänka mer holistiskt för att ta oss framåt.

Läs mer om vad det innebär att vara regenerativ i reportaget längre fram i detta nummer.

På gården Fjällbete utanför Åre arbetar man med regeneraCamino 57–58 31 tivt/jordbruk

En hållbar livsstil är möjlig… …senare Med hjälp av en klimatkalkylator går det att räkna ut hur klimatmässigt hållbar din livsstil är. Men den som vill nå hela vägen går bet. Hur mycket man än ­försöker är det i princip omöjligt att leva hållbart, enligt verktygen. Den som vill hitta hopp om en hållbar livsstil behöver därför ha blicken fäst mot framtiden. TEXT Ingemar Tigerberg

32 / Camino 57–58

FOTO: VATTENFALL / ONE TONNE LIFE

Familjen Lindell bodde i ett plusenergihus som producerade mer el än familjen gjorde av med, en elbil och all möjlig expertis till sin hjälp, ändå nådde de inte ändra fram.

F

ör omkring 10 år sedan var Camino inblandade i ett projekt som hette One Tonne Life. Storföretag som Volvo Cars, Vattenfall, Ica och A-hus slog på stora PR-trumman och skulle i ett experiment, innehållande deras senaste teknik, bevisa att det var möjligt att leva ett helt normalt liv och nå ett utsläppsmål på ett ton koldioxidekvivalenter per person. Vi följde familjen Lindells liv under flera veckor och dokumenterade. Till sin hjälp att koldioxidbanta från 7,3 ton per person och år ner till målet på ett ton hade de ett plusenergihus med egen elproduktion från solceller, en elbil och personlig coachning i alla livsstilsval. Trots all denna stöttning lyckades de aldrig nå målet. Som närmast kom familjen en vecka då alla stannade hemma och åt uteslutande vegansk mat. Då nåddes ett genomsnitt på 1,5 ton per person. Det blev antiklimax för företagens ambition att visa att det går att leva ungefär som vanligt, bara vi har rätt teknik. Dessutom förekom kritik mot uträkningarna som vissa ansåg var för ”snälla” (exempelvis att utelämna offentlig konsumtion). Sedan dess har mycket hänt. Idag finns ideliga hjälpmedel för alla som vill försöka sänka sina utsläpp. Klimatkalkylatorer där du fyller i uppgifter om din livsstil räknar fram ett dina utsläpp och ger tips på hur du kan sänka dem. Den som är insatt i vad en hållbar livsstil innebär känner igen sig i frågorna. Hur värms hemmet upp? Hur ofta åker du bil? Flyger? Äter kött? Inför den här artikeln provade vi flera, bland annat Klimatkalkylatorn från Världsnaturfonden WWF och Stockholm Environment Camino 57–58 / 33

David Andersson är forskare på Chalmers och VD på Svalna som står bakom en klimatkalkylator med samma namn.

Inte ens om vi gör alla individuella val helt rätt klimatmässigt klarar vi att nå klimatmålen i Sverige, bara omkring hälften.

Kalkylatorn gör en deprimerad eftersom det är så stor del som jag inte kan påverka själv 34 / Camino 57–58

Institute. Även om man gör precis allt ”rätt” – bor litet, värmer upp rätt, aldrig flyger eller åker bil, har köpstopp och äter 100 procent veganskt helt utan matsvinn, så går det ändå inte att nå det hållbara målet(!) Resultaten hamnar på 4–5 ton koldioxid per person, där omkring 2 ton av dessa kommer från det faktum att vi lever i Sverige och tar del av den offentliga konsumtionen (till exempel skolor, sjukvård och infrastruktur). En av de som testat är Anna Sini. – Jag vet att jag har ett väldigt lågt klima­ tavtryck, att jag inte kan göra så mycket mer,

men jag ville använda resultatet i diskussioner med vänner, berättar hon. Eftersom hon är väl insatt i frågorna blev hon inte särskilt överraskad av resultatet men hon tycker det finns en hel del att önska när det kommer till pedagogiken. – Kalkylatorn gör en deprimerad eftersom det är så stor del som jag inte kan påverka själv. Om den bara hade redovisat de delar som jag kan påverka, då hade jag inte känt så. Det blir istället en slags negativ feedback. Nio av tio som gör testet tänker säkert: ”Vad f-n spelar det då för roll vad jag gör?” beskriver hon. Ytterligare en som är besviken på klimat­ kalkylatorerna är Leif Nilsson som arbetar som miljöspecialist. – Idén är jättebra och det funkar säkert för en genomsnittlig person, men inte om man börjar göra specifika val. Jag tar många klimatmedvetna beslut i vardagen som inte går att knappa in i kalkylatorerna, såsom att köra bilen på biogas eller biodiesel (HVO100). Den räknar oftast enbart på fossila bränslen. Det är samma sak med maten. Det är en jätteskillnad på kött och kött; kyckling, naturbeteskött och vilt. Inte heller de valen går att se resultatet av. Det är synd eftersom det osynliggör många av de miljöval man gör, tycker han. Även han tycker att utsläppen från den

FOTO: VATTENFALL / ONE TONNE LIFE

Vilken mat man äter är viktigt för att få ner sitt koldioxidavtryck. Men inte ens när familjen Lindell åt enbart vegansk kost klarade de att nå sitt klimatmål.

Camino 57–58 / 35

Vad f-n spelar det då för roll vad jag gör?

offentliga konsumtionen blir nedslående. – Visst, det kan vara bra att vara medveten om det, men meningen med kalkylatorerna är ju att få feedback på DINA val, säger han.

Några som försökt bena ut de personliga utsläppen mer detaljrikt är företaget Svalna. Deras app-baserade tjänst räknar ut utsläppen från allt du köper, tack vare att användaren kopplar ihop appen med sin bank. David Andersson, som även är forskare i hållbar konsumtion på Chalmers, är VD. – Jag gillar idén med att bygga kunskap med hjälp av den här typen av verktyg, säger han. Men även i Svalnas tjänst görs uppskattningar kring utsläppen, ofta baserat på den typen av konsumtions utsläppsmedeltal. Det finns inte tillräckligt med data för att synliggöra alla aktiva val. Men här kan användaren göra små justeringar för att göra statistiken kring inköpen mer rättvisande. Exemplevis kan du klicka i om du köpt något second hand istället för nytt. Under hösten släpper Svalna en helt annan tjänst som kallas Klimatvisionen. Den ska visualisera vad som krävs för att Sverige ska nolla utsläppen och nå de uppsatta klimatmålen, med sikte på 1,5-gradersmålet. – Om man tittar på konsumtionen så fokuserar människor ofta på fel val, typexemplet ”sopsortering”. Vår tjänst är tänkt att visa vilka val som ger mest effekt, så att man kan se vad man bör fokusera på. Genom att ge människor överblick och själva dra i olika parametrar så kan de både lära sig mycket om de egna valen och få en slags överblick över de stora systemfrågorna. Jag tycker att man kan få lite aha-upplevelser, beskriver David. Klimatvisionen består av olika spakar som går att dra i, vilka motsvarar olika förändringar. Genom att dra i spakarna visualiseras hur utsläppen påverkas fram till år 2050.

Camino har förhandstestat verktyget och här blir det ganska tydligt hur mycket, eller lite, som vi har möjlighet att påverka genom livsstilsval. Om alla gör samtliga de klimatmedvetna livsstilval som verktyget tillåter nås ändå bara omkring en halvering av de svenska utsläppen från 100 till omkring 50 megaton koldioxid till år 2050. För resterande halva krävs att produktionen av saker förändras tillsammans med andra större samhällsförändringar. Det handlar bland annat om energiomställningen, transportsystemet och hantering av skogarna. Inte bara i Sverige, utan 36 / Camino 57–58

på hela planeten. Allt måste på plats för att målen ska nås. – Iden med Klimatvisionen var dels att vända på känslan av att det ”lilla jag gör inte spelar någon roll” och att användarna skulle bjudas in att utforska och få en känsla för vad som behöver göras, och lämna med ”okej men då göra vi det då”. Problemet var att när min kollega Stefan Wirsenius tog fram modellen visade det sig att vi behöver göra i princip allt OCH samtidigt ändra energisystemet i Kina för att bidra till vi svenskar ska ligga i linje med 1,5-gradersmålet. Känslan man landar i blir snarare att ”F-n, det är för stort, för svårt, suckar David.

Trots att det handlar om en samhällsomvandling av gigantiska mått, går det att hitta hopp menar David som exemplifierar: – Det går att tillverka en skiftnyckel utan att orsaka nästan några utsläpp av växthusgaser, men det är så många sektorer som måste ställa om för att vi ska kunna nå dit. På andra sidan den stora omställningen menar David att det är möjligt att leva ett modernt, civiliserat liv med nollutsläpp, även om vägen dit är lång och stundtals osannolik. – I dag lever vi i ett system som sätter begränsningarna för hur hållbart vi kan leva. I Svalna-appen har vi en massa användare med jättelåga utsläpp, omkring 1–2 ton per person och år (eller 3–4 ton om offentlig konsumtion räknas med). Då har du gjort allt som går att göra på individnivå och lite till för att bidra till den samhällsomställningen. Du kan förstås fortsätta engagera dig för att påverka samhället, men du bör inte känna någon skuld för de utsläpp som du fortfarande orsakar, tycker David. Anna Sini har hittat ett konstruktivt sätt att förhålla sig till de nedslående siffrorna. – Samhällsgrejen kan jag knappt göra något åt. Men jag kan försöka övertyga min närmaste omgivning! Jag jobbar som läkare och försöker hela tiden pusha för vegansk mat. Det går faktiskt att påverka andra, mer än vad många ger sken av. Det är nog det bästa sättet att påverka utsläppen, menar hon. Anna använder klimatkalkylatorernas resultat för att sporra sina inte särskilt klimatmedvetna vänner att minska sina utsläpp. – Jag har kompisar som ligger väldigt högt, men ändå visar upp sina dåliga resultat. Vi för diskussioner utan att skamma. Istället försöker vi tävla i att få ner utsläppen. Många drivs av tävlings­ instinkt. Show me your numbers liksom!

Från Getryggens vindskydd "Gött läge" har du en magisk utsikt över Göteborg

Vandring nära staden

Gotaleden

Nu är det hög tid att upptäcka de stadsnära vandringslederna. ­Vandring är en Coronasäkrad aktivitet som passar året om, speciellt när du bor och äter ute i naturen. Camino testade ettåringen Gota­leden, en vandring med enastående natur, lyxiga matupplevelser och boenden i toppklass.

D

en bästa vandringen är den som blir av. Med Coronareserestriktionerna för resor har det varit svårt att få till några vandringsutflykter längre bort. Som tur är har vi i Sverige många fantastiska leder väldigt nära städerna, på många ställen startar eller passerar lederna centralt i staden. Ett exempel är nyöppnade Gotaleden, som

TEXT: Johanna Stål

startar utanför turistbyrån vid ”Kopparmärra” i Göteborg till och går till Alingsås. Sträckan är totalt 7 mil lång och passar att beta av under 3–4 dagar, med bekväma stopp längst vägen.

Tips nummer 1: Vandring ska vara njutning När jag provade Gotaleden valde jag att hoppa på leden vid etapp två, Skatås motionscentral,

istället för vid starten, Kopparmärra, eftersom den första delen är på asfalt. För turisten kan det vara spännande att gå den biten, men för en göteborgare är det inte så särskilt spännande och jag vill inte riskera skavsår redan första timmarna. Det blev till att hoppa på lagom till kaffepaus nummer ett. Vi var ett gäng på sju personer som gick tillsammans och vandCamino 57–58 / 37

från Exklusivt asin.se Caminomag ss Skaffa acce ! ed och häng m

ringen startade fredag morgon vid niotiden. Vid Skatås stötte vi på ett annat gäng som skulle gå samma led, vilket innebar återkommande träffar. Det är alltid en trevlig motivator och en trygghet att kroka an till andra gäng att dela erfarenheter med. Från Skatås går Gotaleden genom det stora och oerhört vackra Delsjöområdet som ligger i de östra delarna av Göteborg. Det finns gott om badmöjligheter, vackra lövskogar, fina stigar och en mäktig utsikt uppifrån vindskyddet vid Getryggen, där den hugade även kan övernatta. Vi satsade dock på en lite lyxigare inkvartering, som jag kommer till senare. En aspekt med tätortsnära vandring är att skogarna delas med fler, såsom mountainbike-cyklister, ridskolor och orienterare. Med rätt inställning blir varje möte en pausmöjlighet och en övning i att låta alla intressen få plats. Efter medhavd lunch vid Getryggen vandrade vi vidare mot Kåsjön. Där tog vi ett dopp, slängde skräp och fyllde på vattenflaskor (två, skulle det visa sig, sällsynta möjligheter längs leden).

I Tollered, bredvid Nääs fabriken kan du nästan höra historiens vingslag från tiden fabriken var igång.

fler roliga sorter. Vad sägs om en Strawberry daquiri-öl efter en heldags vandring? Stämningen på puben var på topp och det kommer troligtvis att bli en återkommande favorit. Med tunga ögonlock och pulserande ben somnade vi sedan snabbt i de mjuka sängarna.

Tips nummer 2: Se till att ha ungefär samma tempo som dina medvandrare På Poppels Öl & Mat kan man dricka öl i små glas, vilket möjliggör att testa flera olika unika sorter.

”Vad sägs om en ­Strawberry daquiri-öl efter en heldags ­vandring?” Sista biten till Jonsered är lättvandrad och mycket nedför. Vi anlände vid sextiden till Le Mat B&B i Jonsered och checkade in snabbt för att sedan bege oss till grannen Poppels Öl & Mat för en rejäl, vegetarisk middag. Den nyöppnade restaurangen ligger vägg i vägg med Poppels bryggeri och serverar pubmat med lite lyxigare känsla. Ett stort plus går till småglasen med öl man kan köpa för 30 spänn för att testa 38 / Camino 57–58

Jag tyckte att vår planering var väl optimistisk, med ett snitt på cirka tre mil per dag. Som van vandrare brukar jag ha rejält ­t illtagna pauser för att ligga och titta på molen, bada i varenda vattendrag jag passerar och äta mycket snacks. Mina medvandrare hade betydligt högre ambitioner på tempo så jag halkade ibland lite efter, fick många skavsår och dessutom ont i höfterna under dag två. Som grädde på moset hade jag för tung packning, men hade turen att få hjälp med bärandet av en av vännerna under den mördande sista timmen. Sträckan Jonsered-Lerum-Floda är annars den vackraste sträckan på leden. Jonsereds bokskogar, vackra vyer över Aspen, vandring mellan hagar och skogar längst

Säveån efter Lerum centrum, spännande historik kring ­Hedefors bruk och Hillefors kvarn och sedan den vansinnigt vackra, regnskogsaktiga vandringen mellan Stenkullen och Floda.

I Floda föll vi matta ner på stolarna hos hållbarhetsmeckat Garveriet, lagom för att få den sista lunchen innan den var slut för dagen. Matta av intrycken och all skönhet som liksom fått andan ur oss. Garveriet serverar mat med helhetstänk på hållbarhet, ner i minsta lilla beståndsdel. De arbetar med matsvinn, alternativa proteiner, kulturspannmål och allt annat man kan tänka sig, och dessutom är det gott och ett vackert ställe att vara på.Några kardemummabullar åkte också ner i packningen för resterande vandring. Eftersom hotellet på Nääs fabriker, den naturliga nästa nattvistelsen, var fullbokad, tog vi den milslånga omvägen till Öijared Hotell. Ett vackert ställe, men en tråkig omväg via en asfalterad väg, som inte var njutbar för trötta fötter. Väl där lyxade vi till det med bastu, varma bad, mycket mat och ytterligare en natt med djup sömn.

Vid Säveån i Stenkullen finns det paradisstränder som varma dagar förflyttar en till Amazonas

Tips nummer 3: Ha alltid med dig två par skor Skoskaven inför dag tre var vansinniga. Tre bubblor på vardera fot, jag förbannade min tunna och känsliga fothud. Min kompis tröstade mig med att jag ”i allafall har snygga fötter”. Jag muttrade bittert ”hellre fula och tåliga tack”. Jag hade inte med extra skor utan fick bita ihop. Dag tre gick via den härliga miljön vid Nääs slott till den gamla bruksbygden Tollered, med alla fina gamla hus och ner till Nääs Fabriker. Där tog flera ett dopp (inte jag denna gång – mina fötter värkte för mycket så jag klarade

Omlöpet vid Hedefors bruk är en miljöinsats för att få laxen och öringen att kunna vandra uppåt

inte att ta av skorna), köpte med oss lunch i caféet och drog vidare. Sedan följde ganska mycket asfaltspromenad, om än i vacker miljö. Jag insåg överraskad att leden går rätt över den gamla fårgården Mysten, som ägs av släktingar till mig. Det blev ett glatt spontanbesök, om än utan kramkalas i Corona-tider. Ibland har gårdsbutiken på Mysten öppet och för det mesta kan man besöka det gamla huset på tomten som visar hur livet var där för 100 år sedan. Leden går sedan vidare ner mot Ingared och Norsesund. Vid den vackra pendelstationen i Norsesund, som ligger nästan ovanpå vattnet, hoppade jag på tåget tillbaka till Göteborg. Mina fötter tackade mig för det och jag njöt av att glida hemåt i solskenet. Annars hade jag gärna ätit på det berömda stationshuset i Norsesund. Det som återstod av gänget (tre modiga var kvar vid det här läget) gick vidare till Alingsås, via Västra Bodarna, en sträcka som tog längre tid än väntat, enligt dem. De var framme vid sjutiden på söndagskvällen, exakt enligt planerad tidsplan. Jag hoppas kunna beta av den sista sträckan någon annan dag. Det är fantastiskt att kunna vandra så nära hemmet och det är grymt att det går pendeltåg som enkelt går att hoppa av och på längst leden vid behov. På en halvtimme var jag hemma igen

Gotaleden löper genom mycket varierande natur.

och kunde stoppa fötterna i flipflops (som jag bodde i en vecka efteråt). Att vandra nära hemmet ger en också massa tips på nya pärlor, badplatser, picknick-utflykter och nya lekplatser att ta med barnen till. Givetvis kan man tälta eller sova i vindskydd, men vill man göra det till en lyxigare upplevelse är det bra att det finns så fina boenden och så bra mat längst vägen. Gotaleden initierades av Hans Svensson som kom på iden när han och hans fru skulle vandra delar av El Camino till Santiago de Compostella för några år sedan. – Vi träningsvandrade en hel del på hemmaplan och vandrade bland annat Lerum-Alingsås och Lerum-Göteborg och insåg att vi har en otroligt vacker natur på hemmaplan med förutsättningar för njutbar vandring, berättar Hans. Han identifierade ett stort antal ställen som erbjöd fika, lunch, övernattning med mera och tog sommaren 2018 kontakt med Turistrådet Västsverige där han presenterade sin idé. – Tanken var en njutbar vandringsled från centrala Göteborg till centrala Alingsås. Turistrådet nappade och sedan var allt igång. I oktober 2018 fick vi tilldelade medel från Göteborgs insjörike och 9 månader senare invigdes leden den 14 juni 2019. Under första året har cirka 10 000 personer vandrat på leden. Det är lätt att glömma bort allt vackert på hemmaplan i vår iver att resa långt bort och upptäcka nytt. Kanske kommer Corona­ krisen leda till ett vi återupptäcker vår egen bakgård.

NÅGRA FLER LEDER SOM BÖRJAR CENTRALT

▪ Från Bulltoftaparken i Malmö kan du hoppa på Skåneleden, som även går rätt genom Helsingborg. ▪ I Björkhagen, Stockholm kan du hoppa på Sörmlandsleden. ▪ Från Kroppkärr i Karlstad kan du vandra Frödingleden till Alsterdalen och sedan fortsätta vidare på en naturstig ▪ I Ånnaboda utanför Örebro kan du hoppa på Bergslagsleden

Camino 57–58 / 39

FÖLJ MED CAMINO PÅ VINTERTÅGET TILL NORSKA VOSS Följ med oss på en tågpaketresa till den gömda vinterpärlan Voss och bredvidliggande Myrkdalen i Norge. Beläget i västlandet i det mest nederbördsrika delen av Skandinavien är chanserna goda för färsk pudersnö. Här finns stora ytor för lättillgänglig offpist men även för nybörjarvänlig skidåkning.

40 / Camino 57–58

Vi reser bekvämt i nattågets tvåbäddskupéer och bor på hotell precis vid tågstationen där vi umgås och tar del av hållbarhetsinspiration. Från hotellet avgår både en helt nybyggd gondol upp till toppen av Voss skidanläggning och buss till det närliggande området Myrkdalen. Följ biljettsläppet i vårt nyhetsbrev!

CAMINOMAGASIN.SE

De lever

vanlife

med barn Bo enkelt i en van, utan en massa ägodelar, och åka var man vill, när man vill. Så ser mångas bild av den ultimata friheten ut. Instagram svämmar över med flashiga konton på unga människor som lever vanlife. Barnfamiljer som gör detsamma hör dock till ovanligheterna. Det vill familjen Britzén ändra på. TEXT och FOTO: Ingemar Tigerberg

Camino 57–58 / 41

r ån sivt f E xklu agasin.se om Camin ss a a cce Skaff g med! n ä o ch h

D

en 19 juli 2019 lämnade familjen Britzén lägenheten på Pennygången i Göteborg och hängav sig fullt ut för ett liv på resande fot. Mamma Ida, pappa André, storasyster Noa (då 3 år) och lillebror Odd, endast sex månader gammal begav sig iväg. Med lägenheten uthyrd skulle deras hem istället bli detsamma som deras färdmedel. Den dröm som planerats länge skulle nu sättas i verket. – När vi hade sparat pengar i fem år och Odd hade kommit bestämde vi oss. Nu är det dags att åka, berättar Ida Britzén. En husbil skulle inhandlas och det skulle vara en som kunde köra på platser på dåligt väglag för att kunna komma så nära naturen som möjligt. Den skulle också helst vara svart för att inte sticka ut så mycket där de parkerar för natten. Valet föll på en ny fyrhjulsdriven Robeta Camper Van med fyra sovplatser. Planen var att dela upp resan i tre faser. Den första var ett test på tre månader i Sverige och Europa, för att se hur det var att resa med små barn. Den andra fasen var en vintersäsong i Åreområdet (då boende i lägenhet) och den tredje en långresa i Europa till och med sommaren 2021. När jag träffar familjen var planen att fas tre skulle inledas, men i och med den osäkra situationen för resande har de fått styra om sina planer. – Om länderna öppnar upp allt och det känns bra och tryggt så kör vi vidare ut i Europa, men annars avbryter vi. Nu fokuserar vi på Sverige istället, säger Ida.

Familjen verkar dock inte

Noa är bra på att hitta nya kompisar. Hon frågar ofta på lekplatser om hon får vara med och leka. Det var jag lite orolig för innan.

särskilt brydda över de ändrade planerna. Med ett stort intresse för utomhusaktiviteter, finns mycket att utforska i Sverige. Vintersäsongen blev lång, ända till slutet av april. Inför resan hoppades Ida och André innerligt att barnen också skulle tycka om aktiviteterna. – Noa älskade skidbacken, det var succé! Det kunde ju ha blivit tvärtom, det vet man aldrig. Det är en fantastisk bonus att få göra det vi gillar och dela det med dem, beskriver André. Inför vår träff har de nyligen bytt ut skidutrustningen på taket av husbilen till till diverse surfbrädor. En SUP (stand up paddle-board) är perfekt för svenska förhållanden och kräver inga vågor. 42 / Camino 57–58

– Det är jätteroligt att surfa men det är roligast med skidor. Då åker vi så snabbt, beskriver Noa med ett spirande leende. Noa, nu snart 4 år, busar med mig under intervjun. Hon gömmer sig bakom mig och tar fram sin leksakskamera och fotar när jag gör det. Lille Odd, nu 1,5 år, knatar omkring och utforskar miljön runt sjön där vi träffas. Under vintern har Odd har mest åkt snowboard med pappa i bärselen, men mot slutet av säsongen började han vilja gå runt och testa saker i snön själv. Barnen verkar inte ha ont av runtflackandet, utan upplever husbilen som ”hemmet”, beskriver Ida. De brukar ofta parkera vid lekplatser, där barnen och en förälder leker medan den andra lagar mat. – Noa är bra på att hitta nya kompisar. Hon frågar ofta på lekplatser om hon får vara med och leka. Det var jag lite orolig för innan, berättar Ida.

Lekfulla är överhuvudtaget ett bra samlingsord för familjen Britzén. De vuxna verkar ha minst lika mycket upptäckarnyfikenhet och rörelseglädje som barnen. Men att leka, sporta och resa med barn innebär förstås också att man behöver ha koll på säkerheten. Det är all möjlig utrustning med olika flytvästar, skydd, hjälmar och våtdräkter. Barnen behöver kanske extraförsäkringar, och BVC-kontroller och tandläkartider måste fås in. – Det var en anledning att vi valde att vara mest i Sverige den första tiden, berättar Ida. Men det mesta fungerar bra även på resande fot inom EU, menar hon. – När vi var i Nederländerna fick jag Borelia och fick vård där gratis som EU-medborgare, berättar André och lägger till: Man kan ju alltid avbryta resan och ta sig hem också.

Ida är tjänstledig från sitt jobb som kurator på ett barnsjukhus och Andrés senaste anställning var som valsamordnare för Göteborgs Stad. Tiden innan resan jobbade han dubbelt för att spara ihop pengar. På resan har det gått åt mest pengar på vinter­säsongen, på boende, liftkort och utrustning. Sommarsäsongen i husbilen är billigare. De ”fricampar” ofta på platser där det inte kostar något att stå och vattensporterna är billiga när man väl har utrustningen. Nere i Europa är det lite olika hur svårt det är att hitta bra platser att stå på. Nederländerna och Belgien upplevde André och Ida var krångligare än i exempelvis Frankrike och Tyskland. – De idealiska platserna vid stränder som man får stå på var sällsynta. Det är mycket förbudsskyltar. Där var det även svårt att hitta platser att fylla på vatten, beskriver de.

Familjen Britzén aka "Happy family in a van" framför hemmet

I Sverige är det ofta lättare att hitta fina platser att stå på med husbilen gratis, speciellt i inlandet.

Camino 57–58 / 43

Semestra hållbart med husbil Att semestra med husbil är enligt det forskningsbaserade räkneverktyget Klimatsmart semester ett av de mest hållbara sätten att semestra på, eftersom man har med sig boendet. Enligt ett räkneexempel kan en familj med fyra personer under en vecka minska sitt klimatavtryck med 50 procent jämfört med personbil, buss och tåg i kombination med hotell. Då är klimatpåverkan uträknad med konventionell diesel, det bränsle som de flesta husbilar använder. Det går att minska utsläppen ytterligare genom att välja biodiesel (HVO 100) om biltillverkaren har godkänt det, vilket Citroen har gjort (de som tillverkat motorn i Robeta Camper Van). HVO100 finns numera på ett hundratal stationer i Sverige. Det finns också ett antal dieslar som är godkända i alla bilar med en större mängd biodiesel som t.ex. RE+ på St1 (50 procent) eller Preems Evolution Diesel (40-50 procent biodiesel). För mer inspiration kring hållbarhet och vanlife följ hashtagen #responsiblevanlife

I Sverige är det ofta lättare att hitta fina platser att stå på med husbilen gratis, speciellt i inlandet. En sak som är lite annorlunda i husbilslivet är toabesöken. I familjen Britzén får barnen använda husbilens lilla toa, som behöver tömmas mellan varven. De vuxna försöker framförallt använda offentliga toaletter. Många tänker att husbilslivet är trångt och därför blir påfrestande med livliga barn. Visserligen är det en utmaning att åka långa sträckor med bilen, men annars är det inget som de haft ont av, menar Ida. 44 / Camino 57–58

– Många tror att vi är inne hela tiden, men vi är minimalt där. Det är mest frukost vi äter inne, annars är vi utomhus mest hela tiden och det älskar barnen, beskriver hon.

Utomhuslivet kräver dock att vädret är ok, något som ju inte alltid är fallet, särskilt i Sverige. – Vi har haft tur med vädret och man kan faktiskt planera resan efter var det ska vara fint. Eller så försöker vi planera in andra aktiviteter i förväg när det ska bli dåligt väder. Det kan vara att gå på museum, lekland eller checka in på en camping och kolla på lite serier och redigera våra filmer, beskriver André. Efter en träff med familjen Britzén är det enkelt att förstå varför de har valt att kalla sig ”Happy family in a van” på sociala medier. De ger intrycket av en äventyrlig och levnadsglad familj som rullar runt på vägarna och lever det fria utomhuslivet. Genom sin resa hoppas de nu också kunna inspirera fler till att våga ta steget. För André är det självklart: – Det är det ultimata sättet att resa på!

DET KAN ALDRIG BLI FÖR MYCKET

FAIRTRADE! Brukar du passa på att njuta av en kopp kaffe när du läser tidningen? Tar du gärna en banan till mellanmål? Kanske gillar du att ställa en bukett rosor på bordet inför helgen? Då kan du samtidigt göra skillnad för odlaren bakom produkten genom att välja Fairtrade-märkt. Vad är grejen med så mycket Fairtrade? Jo, när vi handlar mer, påverkar vi mer. Fairtrade möjliggör en tryggare familjeekonomi, förbättrade arbetsvillkor och hållbara jordbruksmetoder. På köpet kommer handlingskraft. Det kan aldrig bli för mycket Fairtrade, helt enkelt.

Camino 57–58 / 45

från Exklusivt asin.se Caminomag ss Skaffa acce ! ed och häng m

”Hållbart mode är en tillsammansgrej” Anna-Carin Abrahamsson är pastorn som brinner för hållbart mode. Som deltagare i projektet F/act Movement har hennes konsumtionsbeteenden förändrats och gett nya insikter om klimatsmarta garderober och beteenden. – Kläder och mode är inte ytligt, det påverkar oss på djupet, säger hon. TEXT: Maria von Wachenfeldt FOTO Anna-Carin Abrahamsson

I

ntervjun med Anna-Carin Abrahamsson görs digitalt via Zoom men entusiasmen tränger ut ur skärmen. Sedan ett par år tillbaka har hennes intresse och nyfikenhet inför hållbart mode börjat växa fram. – Jag hade börjat förstå att mitt konsumtionsbeteende inte var hållbart, varken för mig själv eller miljön. Tidigare handlade jag nyproducerade kläder varje vecka. Samtidigt så hade jag börjat fundera kring mer hållbar konsumtion, men jag behövde en extra kick för att komma igång helhjärtat. Anna-Carin blev antagen som en av totalt tio ”factivister” i projektet F/ACT movement på Science Park Borås och påbörjade sin resa som factivist som skulle pågå under ett halvår. – Jag blev jätteglad för jag hade hoppats så på att komma med. Jag tror att om man ska göra beteendeförändringar så är det väldigt svårt att göra det på egen hand, man behöver vägledningen och ingå i ett sammanhang. Det finns ett positivt grupptryck. Jag längtade efter att få lära mig mer och få verktyg för att förändra mitt beteende. 46 / Camino 57–58

”Ska man göra beteendeförändringar är det svårt att göra på egen hand” Genom sitt deltagande i F/act Movement skrev Anna-Carin under på att inte köpa några nyproducerade kläder på ett halvår. Tillsammans med de andra factivisterna delade hon med sig om sin resa och insikter, framförallt genom sitt Instagram-konto. – Jag skulle säga att min största insikt under tiden som factivist är att påverkansarbete och beteendeförändringar görs tillsammans. Det är så lätt att lägga ansvaret på sig själv men att bygga en hållbar garderob, förändra modebranschen och skapa hållbara sätt att konsumera är en tillsammansgrej.

Vilken är den största beteendeförändringen du gjort som du behåller än i dag?

– Jag har handlat second hand på ett nytt sätt både genom att byta, handla på nätet och sälja. För två år sedan var kanske 10 procent second hand i min garderob, i dag är det 90 procent. En upptäckt som fascinerade mig är hur mycket nya och trendiga plagg man kan få tag på. Innan trodde jag att det krävdes en vintagestil för att handla second hand,

F/ACT Movement En rörelse som vill inspirera till att göra nya hållbara val utan att göra avkall på passionen för kläder och mode. Startskottet gick i mars 2019 då 10 factivister antog utmaningen att under ett halvår genomgå en slags shoppingdetox. Samtidigt fick de möjlighet att på olika kreativa sätt aktivera innehållet i sina egna garderober. Under hösten 2020 växlar projektet upp och blir nationellt. Kommuner, konsumenter och näringsliv runt om i Sverige ska tillsammans bidra till en mer hållbar konsumtion av textil genom att skapa sina egna F/ACT Movement-noder.

Camino 57–58 / 47

vilket absolut inte stämmer. Relationer mellan människor är en stor del av det hållbara modet och är det som skiljer slow-fashion mot fast-­ fashion. Det händer något i mötet när vi byter och lånar kläder av varandra. – Jag kan bli så glad när jag bär något som någon annan har haft eftersom jag tänker på den personen. På så sätt hedrar jag andra människor genom att deras plagg får längre liv. Det är också roligt att se sina egna kläder få nytt liv på någon annan.

Anna-Carins passion för kläder är uttryck för hennes kreativitet och hon ser stylingen som en konstform. Den största inspirationen får hon från människor i sitt digitala flöde som är en mix av vänner och andra influencers. Hon betonar vikten av att utgå från den egna personligheten. Här handlar det mycket om att förstå vilken konsument man är och vilken stil man har. – Min fördom kring en klimatsmart garderob var att allt handlade om att vara minimalist. Jag ­beundrar de som är nöjda med basplagg i samma toner men själv är jag en maximalist som gillar ­variation och förändring. Jag vill prova nya plagg och stilar. Då passar det mig att byta, låna, sälja och att ha ett ständigt flöde i garderoben. Det ger mig lust! I dag har många modekedjor gått ifrån säsongskollektioner och fokuserar istället på mikrokollektioner där nya plagg lanseras varje vecka. Det ständiga flödet av nya plagg ökar också vår vilja att konsumera och köpa nytt. Hållbar konsumtion 48 / Camino 57–58

handlar om att ta makten och bli medveten om vad konsumtionen gör med oss. – Det handlar mycket om att synliggöra de egna konsumtionsmönstren. Handlar du när du är nedstämd, stressad, har ångest eller är nervös? Vad ger det för eftersmak? Det kan vara lätt att handla när man är nedstämd och då gäller det att synliggöra det och hitta andra strategier. Medvetenheten gör det också lättare att identifiera och inte falla för trycket att konsumtion är enda sättet att fira en framgång eller bota ångest. Det finns billigare och mer hälsosamma sätt att tillfredsställa de behoven.

Som pastor har Anna-Carin de teologiska perspektiven med sig in i sin syn på hållbart mode. Hon betonar att de kvinnor som arbetar i fabrikerna och tillverkar våra kläder ofta utsätts för dåliga arbetsförhållanden och sexuella trakasserier. Därför handlar det mycket om att få upp ögonen för de frågorna där solidaritet och rättvisa också blir en grund att förhålla sig till. – För mig är det en väldigt djup kristen aspekt i att upptäcka vad vi redan har. På så sätt blir vi mer tacksamma och tillfredsställda, vilket gör att vi kan upptäcka hur vi kan växa som människor. Detta kan kopplas till att aktivera sin garderob eftersom det även där handlar om att upptäcka vad som redan finns. – I dag är vi så inkörda på alla brister och vad man saknar. Istället behöver man fokusera på vad man redan har och hur man kan använda det. Något som också är starkt sammankopplat med hennes tro är tanken om att vi är skapta som kreativa varelser. – Om jag skulle förneka mitt kreativa uttryck för mode och kläder skulle jag på ett sätt förneka mig själv och på så sätt också förneka Gud. Jag tänker att det är något jag fått och bör förvalta för att på så sätt också kunna väcka andras kreativitet. F/ACT Movement och tiden som factivist må vara avslutad nu för Anna-Carin men resan har samtidigt blivit ett startskott. Hennes framtidsvisioner präglas av hållbart mode. Nu i höst startar F/ACT Movement igen, denna gång med en nationell prägel. Nya factivister tar då över stafettpinnen och påbörjar sina egna unika resor. För vi behöver vara fler – hållbart mode är trots allt en ”tillsammansgrej”.

Anna-Carins tre tips för "hållbar styling"

1. Häng mer i din garderob:

Försök skapa nya kombinationer och ge dig tid att upptäcka din garderob på nytt. Hållbar styling handlar om att skapa nya kombinationer och aktivera plagg som du redan har. 2. Ta hjälp av en vän: Ring en vän, exempelvis via Facetime, och gå tillsammans igenom garderoben. Ibland behövs det bara fler ögon som kan hjälpa dig se vad du redan har. 3. Klädbyten: Perfekt för plånboken och kreativiteten. Här går det faktiskt att överkonsumera på ett positivt sätt och på så vis också upptäcka glädjen och kreativiteten. Du kanske aldrig hade köpt den där tröjan på klädbytet men bara för att du får den kan det vara värt att ta hem den och testa. Camino 57–58 / 49

HJÄLP! VI HAR BLIVIT MED HÖNS Det har blivit allt mer populärt att ha egna höns även i storstäderna. Caminos Johanna Stål skaffade sina för över ett år sedan och berättar här om vad hon lärt sig av det första året. TEXT Johanna Stål FOTO Poxen och Johanna Stål

50 / Camino 57–58

Exklusivt från Caminomagasin.se Skaffa access och häng med!

Caminos chefredaktör Johanna Stål har fyra hönor av sorten Lohmann och två av Camino 57–58 / 51 rock. Plymouth

Det är bra att låta hönsen gå fritt och äta gräs.

52 / Camino 57–58

A

tt ha höns är ett trevligt sätt att bli mer självhushållande. Samtidigt är det ett bra alternativ till traditionella husdjur, med fördelar som att man slipper gå ut och gå med dem eller få deras hår överallt inomhus. Det är också ett pedagogiskt sätt att lära sina barn vart maten kommer ifrån. När man väl läst på lite och bestämt sig är steg ett att hitta en bra plats i trädgården för att bygga på eller ställa dit ett färdigköpt hönshus. Då vi ramlade över ett stort lass spillvirke från några grannar, valde vi att bygga själva. Vi satte hönshuset kant-ikant med vår friggebod för att få lite extra isolering och vindskydd. Att kolla med grannarna innan bygget påbörjas är ett måste. Dels kommer det bli en del lukt från hönshus och spillning och stundtals kan det komma hönor på besök och rota i rabatterna, så det är bra om grannarna är välvilligt inställda. Vår erfarenhet är att många gillar höns och att grannarna ofta tycker det är roligt med besök. Vem kan motstå dessa charmiga damer? När hönsen börjar lägga ägg, gå över med några till grannarna. Att ha en bra

relation är A och O, det ökar också chanserna att få hjälp när man reser bort eller blir sjuk. Kolla upp alla bestämmelser kring mått och tillstånd hos Jordbruksverket, innan du börjar bygga hönshus. Har du höns som hobby eller småskalig hönshållning tycker jag att du bör ha betydligt större yta än minimirekommendationerna, särskilt om du har gott om plats. Det finns ingen anledning att tränga ihop dem. Ta i ordentligt, eftersom du kommer sannolikt kommer skaffa fler än du tänkte från början.. Samma sak gäller utegården, se till att den är rymlig och har högt till tak så du kan gå omkring med rak rygg. Bygg på höjden med grenar, gungor och andra saker som hönsen kan roa sig med. Det allra bästa är om du kan släppa hönsen fria i trädgården för att äta gräs och annan växtlighet, men om du inte har möjlighet till det- bygg en väldigt stor utegård. Hönorna gör sig rena i sand, så ta exempelvis ett gammalt bildäck och fyll med sand, som de kan tvätta sig i.

När det kommer till raser finns det hur många olika som helst , alla med olika fördelar och nackdelar. Vi började med att köpa fyra Lohmann, de är lätta att få tag i, det är en framavlad och lättskött

Camino 57–58 / 53

sort som ger många ägg. Det är en bra sort att starta med och det har funkat fantastiskt bra. De är oerhört sällskapliga och trevliga. Det är bra att kontrollera hönorna vid köpet så de ser friska ut, kolla under vingar, vid näbben, i kloaken (där äggen och bajset kommer), ögonen och hullet – se så den inte är för mager eller för tjock. Några veckor senare fick min sambo ett ryck och köpte två höns till, två underbara Plymouth Rock-damer. De är också väldigt mysiga, lugna och rymmer aldrig när vi släpper ut dem i trädgården. De tog längre tid på att börja lägga ägg, men efter ett halvår var de igång och nu lägger alla hönsen nästan ett ägg om dagen – även under vintern. Det tog ett tag att sätta ihop de nya kompisarna. I början lät vi Lohmann vara ute i trädgården och Plymouth Rock fick vara ensamma i hönsgården för att göra sig hemmastadda. Långsamt blev de mer och mer vänskapliga. Ena nykomlingen blev en hackkyckling under ett tag och var vid ett tillfälle så svag att vi fick sätta den i en egen bur i hönshuset, där den fick återhämta sig. Ett tag trodde vi att den var förlorad, men med lite kärlek, isolering, värmelampa och no-bite-spray på rumpan återhämtade den sig och är nu en i gruppen – även om den nog alltid kommer vara lägst i rang.

Höns är allätare och äter det mesta. Men i grunden är det bra att ge någon typ av ekologiskt foder, som är sammansatt näringsmässigt på ett bra sätt för att passa hönsen. Sätter du själv ihop kosten behöver du har bra koll på vad hönsen behöver. Grönsaker av blandade sorter, gräs, kirskål, maskrosor och allt möjligt grönt som finns i trädgården är bra. Har du möjlighet, låt dem gå fritt i trädgården så mycket som möjligt för att äta gräs, ogräs, maskar och andra småkryp. Lite kokad pasta, bröd och liknande saker funkar också, men ge inte för mycket sådan mat, eftersom hönsen då kan få i sig för mycket fett, salt och för lite näring. Vatten är givetvis väldigt viktigt, det finns bra tråg för vatten i alla affärer som säljer hönsmat. Byt ut vattnet flera gånger i veckan, så det håller sig fräscht. Saker som är bra att ge som tillägg till kosten är snäckskal, vilket ger kalcium, som är nödvändigt för att producera äggskal. Träkol kan användas för att hjälpa magen på traven vid problem såsom lös mage. Även grus är viktigt för att bearbeta maten. Går hönsen fritt i trädgården hittar de grus själva, annars får man lägga dit. Höns kan inte äta ihjäl sig, som vissa andra djur. Det går bra att lämna hönsen under en helg med fri tillgång till mat och vatten, men det är bra om en granne kan kolla in en gång om dagen och se till att allt ser bra ut. Det känns förstås bra att äta ägg från egna höns. Dessutom är frigående trädgårdshöns troligtvis nyttigare än industriägg, då de äter mer gräs, maskar och ogräs, men det skiljer sig givetvis åt beroende på vilken mat hönsen får. De höga andelen gräs i kosten gör också att gulan är mycket skarpare gul hos de egna hönsen, än de som kommer från industriellt uppfödda hönor. Att ge bort eller sälja hönsägg i 54 / Camino 57–58

En gång om året är det bra att måla hönshuset med släckt kalk för att minska risken för oönskade småkryp

Johannas tips till blivande hönsägare ∑ Läs på! En bra bok är Höns som hobby av Liselotte Roll, samt Facebookgrupper som Allt om höns och Mitt hönshus. ∑ Kolla upp vilka regler kommunen har för höns. Ibland behöver du anmäla att du har höns. Tupp är som regel inte tillåtet i detaljplanerat område. ∑ Tänk noga igenom vad syftet är med hönorna; vill du huvudsakligen åt ägg, vill du värna svenska hönsraser, ha ett sällskapligt djur eller föda upp kycklingar? ∑ Se till att det är råttsäkrat så gott det går, eftersom hönshus ofta drar till sig råttor. Gå med i ett lokalt hönscommunity så kan ni hjälpas åt när någon är bortrest.

lokalområdet brukar vara väldigt uppskattat. Bjud gärna hem förskolan eller skolan på en visning och bidra till bildning, samtidigt kan du prata om vikten att köpa ekologiska ägg från frigående höns. Att umgås med höns ökar också bakteriefloran i kropparna, vilket är väldigt bra för kroppens motståndskraft mot sjukdomar.

Om du vill använda hönsspillningen som gödsel i din odling så är det viktigt att tänka på att det är alldeles för starkt för att lägga direkt på odlingen och det behöver ligga till sig i två–tre år. Sedan är det ett fantastiskt bra gödnings­medel, som även grannar troligtvis tar emot med glädje. En gång om året är det bra att rengöra hönshuset rejält och samtidigt kalka det. Anledningen att kalka hönshuset är för att minska risken för kvalster. Använd så kallad släckt teknisk kalk. Vi använder också ett KRAV-godkänt medel som används förebyggande och för behandling av kvalster och lägger löpande in ormbunkar i redena, ett gammalt husmorsknep mot kvalster. Det kan vara bra att skänka en tanke åt hur du gör om något djur behöver avlivas. Det kan vara så att den lider och behöver avlivas snabbt eller att du inte vill betala dyrt för en veterinär, som ändå inte kan göra något för att rädda den. Tänk över hur du ska göra, och på vilket sätt du tänker dig ”ta bort” hönan. Tänk på att för varje höna du ger ett bra liv, minskar du behovet av industriell storskalig hönshållning, något som många gånger inte är så trevligt ur ett djuretiskt perspektiv. Du bidrar också till ett större kretslopp i lokalsamhället, särskilt om tillvaratar rester och ger hönsen samt använder spillningen till näring för jorden.

ekologiskt - socialt - kulturellt Vår idé är att ställa kapital till förfogande för den omställning som världen behöver nu och framöver, ekologiskt, socialt och kulturellt. Vi vill medverka till att skapa ett finansiellt system där pengarna är till för människan.

Bryr du dig om vad dina pengar gör på banken?

Ekobanken är en transparent medlemsägd bank som gör det möjligt för våra kunder att med sparande, investering och lån i banken bidra till ett hållbart samhälle.

Ekobanken – en del av en global rörelse Ekobanken är en del av den växande rörelsen Sustainable Banking (Social Banking eller Valuesdriven Banking) som finns i många länder. Vi är med i Global Alliance for Banking on Values (GABV), ett internationellt nätverk av banker som arbetar för att göra kapital hållbart och transparent.

Ekobanken och de Globala målen Vi vill göra skillnad på riktigt och arbetar för en hållbar framtid. Därför relaterar vi våra lån till de Globala målen för hållbar utveckling, då vi vet att vår utlåning är där vi kan påverka mest. Exempel på relaterade lån Folkhögskolan Vårdinge by erbjuder en kreativ väg till högre studier och en unik plats där människor får friheten och utrymmet att växa, utvecklas och mötas. 4. God utbildning för alla

Läs mer och bli kund på ekobanken.se @ekobanken

@_ekobanken

@_ekobanken

Pling Transporter erbjuder transport av smågods med cykel istället för med motorfordon. 13. Bekämpa klimatförändringen Lärjeåns kafé & Trädgårdar ett Vägen ut! kooperativ. De skapar bland annat jobb åt de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Camino 57–58 / 55

DATUM KOMMER SENARE

CAMINOS FRAMTIDSDAG Bo & bygg cirkulärt

KUNNIGA OCH INSPIRERANDE TALARE, PANELER OCH UNDERHÅLLNING

FRAMÅTBLICKANDE MOT KOMMANDE TRENDER OCH VÄGAR FRAMÅT

DATUM SLÄPPS NÄR CORONALÄGET TILLÅTER. HÅLL KOLL I CAMINOS NYHETSBREV.

I SAMMARBETE MED:

56 / Camino 57–58

CAMINOMAGASIN.SE

SMAKRIKT HALLÅ DÄR!

Therese Elgquist matkreatör och författare

Vi behöver lära oss laga mat på ett nytt sätt, menar Therese Elgquist, matkreatören som är aktuell med nya boken Växtbaserat. I den lär hon ut grunderna för hur man komponerar menyer utan animalier och mejeriprodukter och ger tips på ingångar till det nya köket. TEXT Johanna Stål recept Therese Elgquist

Therese Elgquist är matkreatören bakom Instagramkontot @plantbasedbythess, författare till böckerna The new green salad och The new green protein och receptutvecklare för de populära Food Pharmacyböckerna. I höst är hon aktuell med Växtbaserat, en sorts matlagningshandbok för växtbaserad mat.

När började ditt intresse för det växbaserade? – Det började när jag gjorde praktik på tidningen Buffé för fem år sedan. Jag har alltid varit inriktad på grönsaker och när jag sedan började frilansa gav jag ut min första bok The new green salad 2018. Efter det började hela samhället fokusera ännu mer på grönt och veganskt och det kommer ut nya produkter hela tiden. Nu vill jag göra den växtbaserade maten ännu mer folklig.

– Om man benar ut terminologin så handlar veganism om mycket mer än bara vad man äter, i många fall är det kanske först och främst är ett politiskt ställningstagande och en hel livsstil som utgår ifrån djuretik. En livsstill som genomsyrar alla delar i vardagen och livet. Jag pratar om min mat som växtbaserad eftersom jag tycker att det låter inspirerande och tillåtande – och vill bryta loss från alla eventuella förutfattade meningar om vad vegansk mat innebär. Växtbaserad mat handlar, i min värld, inte om att efterlikna kött eller andra animalier, utan om att helt enkelt låta växter få vara just växter eftersom det är då det blir som allra godast! Med lite kunskap om smaker, texturer och näring i växtriket är det inte speciellt svårt.

Vad skiljer boken mot en vanlig kokbok?

– Det är mer av en matlagningbok som presenterar den nya ”växtmodellen”. Jag har brutit ner ett gäng växtbaserade rätter i dess beståndsdelar och presenterar dem på ett helt nytt sätt.

Vad vill du ge för tips till nybörjare på väx­ tbaserad kost?

– Gör det på ditt sätt! Kanske är det att, vad det lider, äta helt växtbaserat, eller att göra

från Exklusivt asin.se Caminomag ss Skaffa acce ! ed och häng m

Vad är din favoritmat? ”Kål funkar alltid. Färsk vitkål med lite rapsolja som bakas i ugnen med rostade bovete ovanpå. Mums!”

det då och då. Oavsett ”mål” kanske du kan börja med att lära dig att göra en god hummus, efter ett tag börjar du variera den. Sedan lär du dig växtbiffar osv. Pö om pö kan du få in mer gröna saker i din meny. Lär dig grunder och sedan hur man kan variera dem. – Jag vill också tipsa om att preppa och förbereda. Och om baklängesmatlagning: att kolla in i kylskåp et och se vad som finns och sätta ihop en meny av det, istället för att tänka: i dag vill jag ha soppa.

Hur resonerar du kring att äta mat som kommer från markintensiv odling i tropiska regioner, typ mandlar och cashewnötter?

– Det är supersvårt. Mandlar kräver jättemycket vatten. Det krävs att folk vågar satsa på att odla saker i Sverige och att det finns fabriker som kan ta hand om och processa den. Vi behöver hjälpas åt att ta fram mer hållbara alternativ. Det finns protein i havre exempelvis. – Acai-bär är onödigt när det finns lingon, fast det anses inte lika coolt. Vi kanske inte måste ha kokos, acai och avocado. Camino 57–58 / 57

FOTO AGNES MALTESDOTTER

Vad är skillnaden mellan veganskt och växtbaserat?

SMAKRIKT

Ultimata formeln för sallader och bowls Följer du formeln nedan kommer du enkelt att kunna svänga ihop både mättande och spännande sallader och bowls. Plocka gärna något från varje kategori för att göra dem riktigt mumsiga och mättande. Sädesslag/ nudlar + 2–3 basgrönsaker + baljväxt + bladgrönt + röra/ dressing + 1–2 toppingar Förutom som enskilda portioner råkar just sallader vara utmärkta att servera på bufféer eller när det är bjudning för många eftersom de går att förbereda i stor utsträckning och är goda att servera rumstempererade. Serverar du flera sallader på en buffé eller under en middag behöver samtliga inte nödvändigtvis täcka in alla de kategorier som presenteras här nedan. Försök då istället se till att de olika salladerna, eller ta pasrätterna, tillsammans innehåller något från varje kategori så kommer du åt den där helheten på tallriken ändå.

58 / Camino 57–58

Hummus, grundrecept Ett grundrecept på hummus är något alla borde kunna rabbla upp om man så blev väckt mitt i natten. En klassisk hummus görs på kikärtor; jag brukar även mixa ihop en rad andra baljväxter för variation. Men här kommer ett grundrecept som kan följa dig längst livet. 1 förpackning förkokta baljväxter = 230 gram avrunnen vikt = cirka 4 dl Använd motsvarande vikt/volym kokta gula ärtor eller frysta (tinade) gröna ärtor. Koka 1,5 dl röda linser för 1 sats hummus, låt rinna av väl innan du mixar. Till röda linser behövs ingen extra vätska. Ingredienser • 0,5 dl vatten • 2 msk ljus tahini • 1 förpackning kokta kikärtor • 1 ekologisk citron, zest och saft flingsalt Gör så här: n Mixa ihop vatten och tahini. Skölj av (men spara gärna 1 msk av kikärts­ spadet och tillsätt för extra mycket fluff!) och tillsätt baljväxterna. n Mixa tills slätt – eller chunky, beroende på vad du gillar. n Smaka av med salt och eventuella smaksättningar. Förslag på smaksättning • 2 nävar blandade färska örter + riven vitlök • 1 näve rostade morötter, rödbeta eller pumpa • 1 rostad paprika och 2 soltorkade tomater • 1 dl surkål • 1 helrostad vitlök och 5 färska dragonblad • Malen gurkmeja + malen ingefära + malen spiskummin

Camino 57–58 / 59

SMAKRIKT

Vegagen med rödlök och äpple Växtvärlden är full av protein, mer eller mindre allt du äter innehåller det i olika mängder. Tofu innehåller en extra stor mängd protein och går att variera och laga på många olika sätt. Ingredienser • 250 g fast tofu • 1 tsk olja • 2 dl fet växtyoghurt • 1 ⁄ 2 dl vegansk majonäs (alternativt ytterligare 0,5 dl växtyoghurt) • 2 msk tångkaviar • 2 msk finhackad dill • zest + 1 msk citronsaft från 1 ekologisk citron • 1 finhackat rött äpple • 1 ⁄ 2 finhackad rödlök • flingsalt och nymalen svartpeppar Gör så här n Smula tofun i mindre bitar och fräs i lite olja tills den är gyllene. Ta bort från värmen och lägg i en skål. n Blanda växtyoghurt, vegansk majonnäs, tångkaviar, dill, citron, rött äpple och rödlök. n Rör om, smaka av med salt och nymalen svartpeppar. God på knäcke och surdeg!

60 / Camino 57–58

Vit bönkräm med rostad vitlök och persilja

Bild?

Ingredienser • 1 liten vitlök • Olja • 1 förpackning (à 230 g avrunnen vikt) kokta vita bönor • 2 msk kallpressad olivolja • 1 kruka färsk persilja • flingsalt Gör så här n Värm ugnen till 200°C. n Ta bort det yttersta skalet från vitlöken. Pensla med olja, baka i ugn tills mjuk, cirka 30 minuter. Låt svalna, tryck ut klyftorna. n Mixa tillsammans med vita bönor, kallpressad olivolja och persilja tills röran är helt slät. n Smaka av med salt.

Camino 57–58 / 61

SMAKRIKT UTVALT Lär dig ta hand om ditt matsvinn och spara pengar och miljöbelastning. Den nya boken Zero Waste i köket av Karin Bohlin inspirerar och ger idéer på hur du kan tänka. Husmorstips för 2000-talet helt enkelt. ZERO WASTE I KÖKET 207 KR

För att slippa köpa fler olika påsar ”super foods” kan man köpa en färdigmixad blandning, som denna ekologiska mix med guarana, maca och camu camu, vilka innehåller bland annat kalcium, järn, B- och C vitamin. Guarana innehåller dessutom naturligt koffein som gör att du kanske kan skippa morgonkaffet.

Att grodda sina egna ekologiska frön, linser och bönor blir allt mer populärt. Det är ett bra sätt att få i sig nyttigheter i vardagen och det är helt klart billigare att grodda själv än att köpa färdiggroddat. En groddburk underlättar arbetet med att skölja och gro.

BOOST YOURSELF FRÅN MEDS.SE CIRKAPRIS 243 KR

GLASBURK FRÅN SPROUTLY.SE 189 KR

Ikeas nya växtbaserade bullar har funnits sedan i juli, men är ändå värda att nämna. De har endast 4 procent av klimatavtrycket från en vanlig köttbulle och innehåller bland annat kikärtor, morötter, majs och grönkål. Finns som vuxen- och barnportion. GRÖNSAKSBULLAR MED MOS 29 KR

62 / Camino 57–58

Vad sägs om äppelsalsa med tomatsås på ”räddade” tomater till tacos istället för salsa på tropiska frukter? Då gör du ett miljöbättre val än standardingredienserna, eftersom tropiska frukter bidrar till stor markanvändning i producentländerna, medan äpplen kan skördas lokalt. Det nya varumärket Frankful satsar på växtbaserat och klimatbättre produkter med lägre matsvinn. TANGY APPLE SALSA CIRKAPRIS 19 KR

Ett 100 procent nedbrytbart tuggummi har sett dagens ljus. True gum innehåller inte ptroliumbaserad syntetisk plast, som många andra tuggummin, utan istället juice från sapodillaträdet i Centralamerika. Det innehåller heller inga sötningsmedel, oönskade kemikalier eller annat skumt. TRUE GUM CIRKAPRIS 20 KR

FOTO: HARALD NILSSON

Vi är experter på hållbarhetsjournalistik och omvärldsanalys. Caminos medarbetare har arbetat med hållbarhetsfrågor och journalistik i mer än 15 år och drivit ett medieföretag under en period av extrem omvandling. När ni anlitar oss får ni en rejäl erfarenhetsbank och analyskapacitet inom hållbarhet, kommunikation och samhällstrender. Vi föreläser, modererar, skriver och deltar i forskningsprojekt. Tveka inte att höra av er! johanna@caminomagasin.se | ingemar@caminomagasin.se

CAMINOMAGASIN.SE

FOTO DADAM ERWALD

INBLICK

Att dansa är bra för flowet.

T I L L S TÅ N D

Finn ditt flow » Känner du dig ofta stressad? Ge dig ut på jakt efter flow – det där härliga tillståndet när man är helt inne i det man håller på med, har full kontroll och allt bara flyter på. Begreppet ”flow” myntades av psykologen Míhály Csíkszentmihályi år 1975 och är i dag vedertaget och välanvänt inom psykologin. Nu visar studier att tillståndet kan bidra till att minska stress. – Personer som upplever mer flow i livet rapporterar mindre problem med depressiva symptom och mindre problem med utbrändhet, sa Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, till Vetenskapsradion. Men hur ska man bära sig åt för att hitta flowet, då? I dagens samhälle, där vårt fokus allt som oftast blir avbrutet av plingande signaler från mobiler och datorer, är det inte det lättaste. Enligt Fredrik Ullén beror förmågan att hitta flow till viss del på gener, men framför allt på närmiljön. I rätt typ av miljö är det alltså enklare att hitta det där speciella tillståndet – till exempel har musik, dans och andra kulturaktiviteter visat sig vara starkt ”flowskapande”. Det kanske är dags att lära sig spela ett instrument? Maja Andersson 64 / Camino 57–58

SKIDÅKNING

Slow skiing » Nu har slowkulturen även nått skidvärlden. När Cissi och Mats Erwald, till vardags formgivare respektive företagskonsult, bestämde sig för att spendera mer tid åt sin passion, alpin skid­ åkning, slogs de av hur bråttom alla har det även på semestern. De flesta bara hetsar omkring utan att ta in de fantastiska naturmiljöer som finns i bergen,

och vara medveten om sina upplevelser. Det stressiga tempot från vardagen hänger med även in i ledigheten. – Vi har blivit hjärntvättade att det ska gå fort, hela tiden. Vi mäts på prestation. Vårt människovärde baseras nästan på det. Istället för att vi mäts för de vi är. Det är klart vi måste prestera ibland, men jag blir ju inte

REDAKTÖR Maja Andersson

Flexibelt arbete – himmel eller helvete? Det frågar sig forskare vid Gävle högskola.

Fria arbetstider under lupp » Att kunna jobba när man

mindre Mats för att jag tar det lugnt, säger Mats.

För att inspirera fler till att stanna upp och njuta mer har de gett ut boken Slow skiing på eget förlag. Boken handlar om att reflektera och ta vara på både vintern och livet med ett lugnare tempo. Till

sin hjälp har de skiddrottningen Frida Hansdotter och skidfilmkollektivet The Bunch. – Vi försöker vara så konkreta vi bara kan, utan en massa krångliga ord. Låt det ta den tid du behöver. Våga säga nej till ditt sällskap om du inte hinner med. Lyssna på din

kropp. Låt dig själv vara lekfull. Men vi vill inte ge pekpinnar. Det är så lätt att det blir pretentiöst och präktigt. Boken behandlar även hur man kan tänka kring miljömässig hållbarhet för skidupplevelser. Ingemar Tigerberg

vill, hur bra är det egentligen? Nu ska en forskargrupp vid Högskolan i Gävle dyka ner i det flexibla arbetslivets möjligheter och risker. De ska dels studera bemannings- och tidsbegränsade anställningar, dels flexibla anställningar där man kan arbeta på distans eller själv bestämma över sina arbetstider. I projektet, som ska pågå i sex år, kommer forskarna att följa en stor grupp anställda och se hur arbetshälsan utvecklas över tid. Många som intresserar sig för det förändrade arbetslivet lär vara idel öra när resultaten presenteras. Maja Andersson Camino 57–58 / 65

DESTINATION

Göteborg

I över 10 år har vi gjort destinationsguider med fokus på vad som finns att erbjuda ur hållbarhetssynpunkt och alltid med en beskrivning hur man tar sig dit på ett klimartsmart sätt. Nu är det på sin plats att göra en förnyad miniguide till vår kära hemstad, med ett axplock av guldkornen. TEXT Ingemar Tigerberg

ÄTA

GÖRA

BO

LUNCH PÅ SVINN

SECOND HAND OUTDOOR

SÖDRA SKÄRGÅRDEN

Göteborgs stadsmission driver en lunchrestaurang på Drottninggatan som gör en fantasifull och dagligt varierad lunchmeny enbart på svinnvaror från matbutiker i stan. Det finns alltid ett vegetarisk val och på grund av den stora variationen av varor som kommer in så är ingen rätt den andra lik. Det är alltid lika spännande att se vad som hittas på efterrättsbordet. Du kan oftast knipa dig en trerätters (från buffén) för 95 kronor. Utöver att du räddar mat som annars hade slängts går pengarna till Stadsmissionens viktiga verksamhet. DROTTNINGGATAN 33

Besök Sveriges coolaste outdoor-butik Tracks recycle i närheten av Chapmans torg i Majorna. Här hittas allt inom utomhussport och friluftsliv second hand. Sport- och utomhuskläder och prylar håller ofta hög kvalitet och slits sällan ut, inte minst eftersom många inte hinner använda grejerna så mycket som de kanske skulle önska. Butiken är lika fräsch som en konceptbutik med nya grejer och personalen är hjälpsam, kunnig och trevlig. Butiken arrangerar stundtals även små föreläsningar ”Tracks Talks” i butiken – ett trevligt sätt att inspireras och träffa lika­ sinnade. KARL JOHANSGATAN 76

Trots att Göteborg ligger vid havet kan det ibland kännas långt ut till de friska vågorna och karaktäristiska karga ölandskapet utanför hamninloppet. Men en sak som går att göra i Göteborg är att åka med kollektivtrafiken hela vägen ut till öarna i södra skärgården. Från färjehållplatsen Saltholmen åker man snabbt till Donsö där man hittar häftiga Isbolaget – ett gammalt ishus för fiskebåtar som byggts om, med historiken i behåll, till restaurang och småskaligt hotell. Här finns fräscha rum i modernt skandinaviskt snitt tillsammans med en restaurang med passionerad personal och vurm för skaldjur utan att negligera det vegetariska. 45 DONSÖ HAMNVÄG

Ta dig hit: Hit kommer du enkelt med tåg från hela Sverige. Snabbtåg avgår dagligen från Stockholm och Malmö. MTR och SJ trafikerar. Nattågen från Norrland var hotade men räddades i våras av protesterande tågentusiaster.

REDAKTÖR Johanna Stål

Hemmagjord play dough

DIY Förvara i lufttät burk eller plastpåse och använd leran igen och igen. Den håller i månader, minst!

Play dough, formbar lera som kan användas om och om igen, har roat många barn genom åren. Istället för att köpa färdig lera i butik, testa att göra din egen! Ingredienserna har du antagligen redan hemma i skafferiet, och på ett kick har du en bra julklapp till ett barn i din närhet. INSTRUKTION OCH FOTO: Ellinor Sirén

DU BEHÖVER • 2,25 dl ekologiskt vetemjöl. • 1,1 dl salt. • 0,5 msk ekologisk olja. • 1 msk ekologisk citron-/limejuice. • 2,25 dl kokhett vatten. • Eventuell färgsättning, till exempel gurkmeja, blå spirulina och karamellfärg.

Gör så här 1. Blanda alla torra ingredienser i en kastrull. 2. Tillsätt olja, citronjuice, eventuell färgsättning och det heta vattnet och rör om. 3. Sätt kastrullen på spisen på medelvärme och rör om tills degen släpper från kanterna av kastrullen. 4. Låt svalna och knåda ordentligt. Klart!

Den här instruktionen kommer från bloggen Ekotipset, som drivs av Ellinor Sirén. För fler smarta och hållbara idéer, spana in ekotipset.se eller följ hennes sociala 57–58 / 67 medierkontonCamino med samma namn.

FORMGIVET

REDAKTÖR Johanna Stål

BÄR I GAMLA LAKAN Gamla lakan återanvänds och blir till snygga tygkassar hos NK. Detta i samarbete med företaget Reuse Remade som menar att denna tygpåse hjälper till att spara 1 500 liter färskvatten, 50 gram kemikalier, 20 centliliter råolja och 2,6 kilogram växthusgaser jämfört med en nyproducerad tygkasse. TYGKASSE 149 KR

CIRKULÄRA SKIDOR Endre Hals är entreprenören och skidåkaren som har en tro på att vi måste skita ner händerna om vi ska leva hållbart. Evi ski är idag den enda skidfabriken i Norge där skidor tillverkas – inte bara designas. Förutom att måna om hantverkskunnighet och att enbart producera på beställning, så tar de tillbaka uttjänta skidor, slipar om dem och säljer dem som en ny produkt. EVI SKI. CIRKAPRIS 10 000 KR

68 / Camino 57–58

LEV SOM EN ASKET Det prisade svenska klädföretaget Asket vill att du ska leva ditt liv lite enklare, med färre prylar som du tar bättre hand om. Istället för att lansera nya klädkollektioner så har de en så kallad permanent kollektion. De satsar på bra kvalitet, ekologiskt, cirkulärt, producerar inom EU och reparerar kläderna när de går sönder. Ett extra plus för deras DIY-guider till klädvård. SKJORTA 1050 KR

MIXA DIN EGEN DRICKA Allt fler vill blanda till sin egen havre- eller nötdryck till maten. Det är betydligt billigare och miljövänligare än de förpackade varianterna. Den här kannan fungerar ungefär som presskaffe, med ett filter som du pressar ner för att skilja bort nöt- eller havremassan. En mixerstav behövs också för att göra jobbet. MIXKANNA FRÅN SMARTASAKER.SE 349 KR

ÅTERVUNNEN TISHA

När du skidar i vinter, håll utkik efter flor-fri och biologiskt nedbrytbar valla. Denna alpinskidvalla-tejp fungerar till minus 20 grader och upp till 5 plusgrader. Det finns också längdskidvalla av samma märke.

Stadium har lanserat sin första helt cirkulära produkt. En tröja gjord av tidigare fotbollströjor från bommapojkarna. Hos forskningsinstitutet RISE i Göteborg revs de ned för att kunna spinna nytt garn av det befintliga materialet och på stickeriet Trikåby, i Åby utanför Norrköping stickades ett nytt material upp. Garnet består av återvunnen polyester och ekologisk bomull. Färgen på garnet avgörs av det insamlade materialet.

ALPINSKIDVALLA FRÅN STADIUM 249 KR

T-SHIRT 399 KR

GLID FRAM ­MILJÖVÄNLIGT

Camino 57–58 / 69

KULTURELLT HALLÅ DÄR , REBECKA CARLSSON

”Som en dyr konsult fast i form av en billig bok” Hon har studerat på Stanford och Singularity University i USA, varit språkrör för Grön Ungdom, startat företag och varit politisk rådgivare åt miljöministern. Nu ger Rebecka Carlsson ut boken Exponentiell klimatomställning, en management-bok om snabb omställning i näringslivet. TEXT Johanna Stål

Hur började resan med boken?

Rebecka Carlsson reser land och rike runt för att driva på den exponentiella klimatomställningen.

– För två år sedan slutade jag starta egna företag för att istället börja jobba mer med etablerade företag. Många större företag började bli intresserade av pionjärt entreprenörskap, nya trender och klimatomställning och jag ville påverka stort. Jag upplever att majoriteten vill göra massor, men att grundkunskaperna om klimatfrågan och om vad man kan göra fortfarande är låg. Boken är tänkt att vara som en dyr konsult fast i form av en billig bok, som alla företag ska kunna ha med sig i sitt arbete.

och priserna sjunker ständigt, medan kol, olja och gas inte blir billigare. Solcellsbilar kommer nästa år, och det finns massor av intressanta tekniker inom cirkulär ekonomi. Corona har ju också gjort att vi har kunnat se hur värderingar och beteenden skiftat oerhört snabbt på väldigt kort tid.

Vad är exponentiell klimat­ omställning?

Hur ska vi får människor att orka med de snabba förändringar som krävs när så många redan är sönderstressade? Hur kan vi skapa exponentiellt mer resilienta livsstilar?

– Begreppet fick jag med mig från Singularity University, som grundats av Google och NASA. Jag gick där 2017 och fick lära mig hur vi kan använda kraften i de exponentiella teknologierna för att nå omställning. Det är inte för sent, det är fullt möjligt att ta fram lösningar som skalar så snabbt att vi klarar av det, även om vi har väldigt lite tid. Vi behöver halvera våra utsläpp vart tionde år och till 2050 ha nollutsläpp. Men det är inte bara teknologier som kan förändras exponentiellt utan även värderingar, beteenden och sociala rörelser.

Vilka exponentiella teknologier tror du mest på?

– Det beror helt på området. På matområdet kan kemi ersättas av drönare och automatisering som hjälper till att minska besprutning i jordbruket. Den växtbaserade kosten ökar exponentiellt just nu. Inom förnybar energi växer solel exponentiellt 70 / Camino 57–58

– Det är jobbigt att leva med ständig klimatångest, det är härligare att göra saker för att bidra till mindre utsläpp. Det handlar mycket om att gå till botten med våra egentliga behov ungefär som företag bör identifiera det egentliga kundbehovet. Kan vi skapa lösningar som faktiskt ger oss mer tid över till annat?

Hur gör man då?

– Börja med att titta på vilken nisch av hållbarhet du vill göra en skalning av. Den ska väljas utifrån vad du eller ditt företag kan bli riktigt bra på eller redan är det. Fundera på vart ni kan bli världsledande. Blicka inåt. Steg två är att blicka utåt: Vart finns de stora utsläppen i vår bransch eller vart kan vår bransch påverka andras utsläpp? Vad skulle göra det möjligt?

MEDIA

Gröna titlar som kommit och gått Att ge ut ett magasin är ingen enkel match. Under de 13 år som Camino funnits har mediemarknaden förändrats från grunden. Trots detta har det funnits ett gäng tidskrifter som gett sig på denna galna idé, och dessutom med hållbarhetsfokus. TEXT Ingemar Tigerberg

N

är Camino startades år 2007 talades det om ”tidningsdöden”. Digitaliseringen av mediemarknaden hade inletts. Facebook hade precis började breda ut sig, Iphone hade nyligen släppts och Google hade inlett sin tillväxtresa där de knaprade i sig en allt större del av de traditionella mediernas annonskaka. Medievärlden skulle aldrig bli sig lik. Och i den lilla nisch som Camino har rört sig inom har det kommit och gått flera intressanta svenska magasin. Med det lite flashigare livsstilsmagasinet Eco Queen ville LRF Media locka en mestadels kvinnlig målgrupp med en slags ”ekofierad” veckotidning med mode, mat och skönhet. Den lades ner efter bara något år. Ungefär samtidigt gav Krav ut sin egna titel Reko, även den inledningsvis med ett brett livsstilsfokus, även om det var lite mindre glättigt. Det dröjde dock inte länge innan tidningen smalnades av till att handla enbart om ekologisk mat, mer i linje med Krav:s profil. Tidningen bar sig dock inte och lades ner efter några år. En tredje titel som låg nära Caminos profil var Good News Magazine (GNM), som enbart skrev om goda nyheter, enligt en internationell förlaga. De träffade rätt i tid när Facebook blivit dominant och suget efter positiva nyheter att ”gilla” var stort. GNM växte kraftigt i sociala medier och finns fortfarande kvar digitalt och på facebook. Men magasinet bar sig inte och de gav upp efter några år. En tidning som låg långt ifrån Camino inledningsvis men som på senare år närmade sig allt mer var affärstidningen Veckans Affärer (VA), mycket tack vare dåvarande chefredaktör Pontus Schultz som dog tragiskt i en cykelolycka. Hållbart entreprenörskap, delningsekonomi och

klimat blev starka ämnen, men efter att ägaren Bonnier köpte konkurrenten Aktuell Hållbarhet (tidigare Miljöaktuellt) lade de ner VA. På klimatområdet gjorde Effekt en fin insats med många duktiga medarbetare och stort fokus på aktivism. Tack vare statligt kulturstöd och en stor portion ideellt arbete hängde de med i många år. Sista numret kom ut 2019. Självklart har det under denna period funnits massvis med bloggar, Facebookgrupper och entusiastiska influencers med liknande fokusområden. Dessutom har nyhetsmedier börjat skriva allt mer om framförallt klimat och vissa livsstilsrelaterade frågor. Fortfarande är det svårt att locka läsare att betala för det digitala men det börjar hända saker. Allt fler tränar in nya vanor med regelbunden läsning på läsplatta eller mobil. Många uppskattar att slippa gå ut med pappersinsamlingen så ofta och förstår att kvalitetsjournalistik är något som man behöver betala för, oavsett distributionsform. Nättidningen CSR i praktiken skrev vid något år en recension om Camino: ”Perennen som blommar när andra vissnar”. Det var fint. Även perenner dör dock tillslut. Men ni vet hur det är med kretslopp – när något dör bildar det grogrund för något annat. Välkommen att hänga med oss även framöver! Camino 57–58 / 71

Grön scen Grön scen hela året runt - med start 20 oktober 2020 Den 20 oktober gästar Grön scen Hållbarhetsfestivalen Västra Götaland. På stadsbiblioteket i Göteborg presenteras flera programpunkter som lyfter allt från mikroorganismers liv i jorden till aktivism för klimatet. Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson modererar samtalen. Och du kan ta del av allt hemma från soffan! Grön scen har i flera år varit Studiefrämjandets scen för trädgård och hållbarhet på Bokmässan. I år blir den digital och hittas på: studieframjandet.se/gronscen På Grön scen hittar du fler av Studiefrämjandets videoföreläsningar om odling och omställning. Här samlas kunskap och praktiska tips om hur vi tillsammans kan bidra till och skapa en hållbar planet.

TILLTÄNKT K R Ö N I K A : K A R I N A D E L S KÖ L D

FOTO ANDERS NILSON

Förändring för förändringens skull är stressande

G

illar du förändring? Eller säger du bara det för att inte verka som en gammal trist person som tappat livslust och hår? De allra flesta gillar egentligen inte förändringar men gör dem ändå, läser jag i en ny undersökning som hjärn­ forskare gjort. Förändring gör nämligen ont och är läskigt. Det är sen gammalt. Och då menar jag ungefär 200 000 år gammalt när människor levde i flockar på savannen. Att vara negativ till förändring var ett sätt att överleva. Att byta till ny outforskad savann kunde innebära sabeltandade tigrar som åt dig som snacks. Äventyrarna som ändå gick till nya marker var ofta de som dog först. De andra kunde titta längtande på gräset på andra sidan, som i och för sig var mycket grönare, men tänka ”man vet vad man har, men inte vad man får”. Och de överlevde. Sen kom samhällena, individualismen, de tusen valen, kom-och-köp-ismen och idén om att allt nytt är bra, allt gammal är dåligt.

I dag är man en loser om man inte vill byta bostad, livsinriktning, man eller frisyr. Bytte du arbetsplats efter fem år förr i tiden var du en hoppjerka. Stannar du fem år på en arbetsplats i dag har du Inga Ambitioner. Inspirerad av Influensers som byter kök oftare än de byter underkläder ska du utmana dig själv, gå nya vägar och hitta stimulans tills du testat alla ­möjligheter som finns och även de som inte finns. På rullande sten växer ingen mossa! Och då menar jag inte de som förändrar samhällen och står upp mot rasism, förtyck och ohållbara strukturer. Utan de som förändrar för förändringens skull. Som byter till hippare bil, hetare jobb och härligare hus för en känsla av att vara The Shit På G. De som bygger en ny instagramvänlig uteplats istället för att ta tag i sina riktiga problem eller klipper lugg istället för att klippa med sin uppväxt. Förändring som ångestdämpande och statusmarkör. I dag dör nämligen inte de som älskar förändring, tvärtom. I dag föreläser de och skriver böcker om ämnet. Och blir miljonärer. För alla vill ha en fräsch förändring. Häng med på resan

säger motivationstalaren så saliven sprutar på headsetet. Och glömmer att de flesta inte ens vet var man köper biljetten.

Sen kom sam­ hällena, individu­ alismen, de tusen valen, kom-ochköp-ismen och idén om att allt nytt är bra, allt gammal är dåligt.

Men sen kom coronan och allt förändrades på riktigt och i grunden. Plötsligt fanns det varken tid eller utrymme att göra annat än att ändra nödvändiga saker. Nu gällde det att byta savann för att överleva. Och vi gjorde det tillsammans. Vi mossiga gamla stenar som alltid fått försvara varför vi vill ha det som vi alltid haft det, kunde sakta rulla vidare. Och det var inga problem. Kvar stod äventyrarna, föreläsarna och de som ännu inte blivit uppätna av sabeltandade tigrar helt slut efter att ha samlat på toapapper, startat nya coronaföretag och gjort hela sitt jobb digitalt. Som hade tänkt om, tänkt ut och steppat upp. Var jag försöker säga är att förändring för förändringens skull är stressande, urlakande och ligger inte i våra gener. Men det betyder inte att vi som inte gillar förändring inte kan ändras. Det kan vi, när det behövs. ”All utveckling sker ur frustration” sa barnmorskan när jag undrade varför min dotter på 13 månader bara satt på golvet och skrek. Två dagar senare reste hon sig upp och gick. Ingen vet längre hur framtiden kommer bli. Det enda vi vet är att vi inte vet. Men jag hoppas på en flockimmunitet för förändringsivrare framöver. Och högre status för oss sitter still i båten. För på rullande stenar växer ingenting. Camino 57–58 / 73

vännerna

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar.

av ord CIRCULARECONOMY.SE circulareconomy.se

AV JORD avjord.se

EKOBANKEN ekobanken.se

EKOCENTRUM ekocentrum.se

STUDIEFRÄMJANDET studieframjandet.se T BY DEM tbydem.com

MEDVETEN GRÖN facebook.com/medvetengron

PM BRÖD & SOVEL pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

TF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION svenskaturistforeningen.se/grovelsjon SOCIAL VENTURE NETWORK SWEDEN svnsweden.se ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA eskilstunafolkhogskola.nu

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM kfstockholm.se

U&WE uandwe.se

RAWFOOD BY ERICA rawfoodbyerica.se EGUALE eguale.se

UNDERSTANDIT WEBBYRÅ understandit.se

JÄRNA KOMMUNIKATION jarnakommunikation.se

FACKFÖRBUNDET VISION vision.se

FAIRTRADE fairtrade.se VÄRLDSKULTURMUSEET varldskulturmuseerna.se

TOA-LÄTT sorption.se

GREENSTONES Greenstones.net

ANNONSERA PÅ CAMINOMAGASIN.SE Vill du och ditt företag nå en miljömedveten och samhällsengagerad målgrupp? Vill ni hitta människor med höga krav på både etik och design? Då är Camino rätt forum. Kontakta ingemar@caminomagasin.se

Om Camino

Unika besökare på Caminomagasin.se per år 125 000. Följare på Facebook Ca 10 000 personer. Deltagare på den Caminos Framtidsdag 250–300 personer. Prenumeranter nyhetsbrev Ca 10 000. Följare Instagram Ca 2 300.

PRIS

179:–

Weeping Willows sångaren och Caminos chefredaktör skriver för framtiden I ”En annan framtid” får läsaren följa med på Weeping Willows-sångaren Magnus Carlsons personliga och inspirerande hållbarhetsresa. Magnus har ställt om och visar att det inte är så svårt. Läs mer om hur man kommer igång och ställer om hemma och på jobbet, om klimatpsykologi, hållbar ekonomi, mat och att resa klimatsmart. Här finns inga pekpinnar eller skuldbeläggande, däremot många konkreta tips och förebilder att ­inspireras av! Medförfattare är journalisten och författaren Johanna Stål.

CAMINOMAGASIN.SE/BUTIK

CAMINO, SÖDRA LARMGATAN 6 411 16 GÖTEBORG

DIGITAL NJUTNING: 25 KRONOR På Caminomagasin.se känner ni igen er från andan i vårt pappersmagasin. Vi publicerar framtidsspaningar och aktuell omvärlds­ bevakning. Vi fortsätter berätta om initiativ som bidrar till en hållbar utveckling och främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsval. Några artiklar är fria för alla att

läsa, men de flesta exklusivt för inloggade. Här finns även ett stort arkiv med e-magasin. Hjälp oss att fortsätta sprida berättelser med kraft att förändra! Skaffa access från 25kr/mån – utan bindningstid.

CAMINOMAGASIN.SE