Issuu

L I V S K VA L I T E T

MEDVE TENHE T

FR AMTIDSANDA

#5 6

Berättelser med kraft att förändra

S E P T– N O V 2 0 1 9 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

v i l e t u

Tema

Klimatpsykologen Frida Hylander

”Det är stressande att leva i skamfyllda grupper” NATURENS HEMLIGHET

Vad kan vi lära oss av att vara ute i naturen?

ÄR HOPPET UTE?

Att hitta mening i tider av klimatångest

KÄK FÖR VÄRLDSKLASS Maten som är bäst för oss och planeten

6 UTELIVSTIPS Så får du in mer natur i ditt liv

TIONDE UPPLAGAN AV GÖTEBORGS INTERNATIONELLA KONSTBIENNAL

Elena AITZKOA Özlem ALTIN Henrik ANDERSSON Ibon ARANBERRI Sissel M. BERGH Hannah BLACK Black Quantum FUTURISM Liv BUGGE Paolo CIRIO Kajsa DAHLBERG Cian DAYRIT Michelle DIZON Sean DOCKRAY Åsa ELZÉN Annika ERIKSSON Ayesha HAMEED Tamara HENDERSON Rachel DE JOODE Hanna KOLENOVIC Susanne KRIEMANN Kent LINDFORS Antonia LOW Rikke LUTHER Eric MAGASSA Ohlsson/DIT-CILINN Doireann O’MALLEY & Armin Lorenz GEROLD Oliver RESSLER Lorenzo SANDOVAL Pia SANDSTRÖM Lina SELANDER & Oscar MANGIONE Knud STAMPE Ayatgali TULEUBEK RÖDA STEN KONSTHALL GÖTEBORGS KONSTHALL GÖTEBORGS NATURHISTORISKA MUSEUM HAGA FRANSKA TOMTEN

INNEHÅLL

TEMA Uteliv

Naturen betyder mycket för oss människor. Men hur kan vi lära känna varandra ännu mer? Eva Sanner ger oss ingångar.

Alltid i Camino 7

9 10 11

Sex sätt att lätt komma ut från stan.

12 Frida Hylander om skam, miljörörelsen och klimatpsykologi

13 14 16 47 48 50 51 52

Naturen som en väg till integration – det funkar!

Vad ska vi göra när det känns som att hoppet är ute? En essä om hopp och mening.

Recept för vegetariska väldsmästarmåltider.

54 55

Redaktionen Caminos Framtidsdag 2019 och Ett hållbart liv Närbild Hon vill få mer förpackningsfritt Utblick Modeindustrin skiftar fokus Spanat Arktis, landanvändning, trädplantering och uteätande. Kommenterat Kritik mot ekorrhjulsavhoppare och kött Förenklat Att välja pensionsfonder Tekniskt Van-life för medvetna Bilden Nordiskt badande Smakrikt utvalt Nytt och gott Inblick Natur populärare än stad, låt grekerna trösta dig Destination Jotunheimen DIY Sy en poncho Formgivet Solceller på IKEA, Hållbart på Lidl, redesignade barnrum Kulturellt Vegohajk och utelivstrender Tilltänkt Johan Tell svemestrar Camino 56 / 3

FLATÖN 790, ELLÖS

Unik möjlighet att driva rörelse på vackra Flatön! PRIS 5 750 000 KR | RUM 5, VARAV 3 SOVRUM | BOAREA 100 KVM | TOMTAREA 17 253 kvm

ÄR DU EN PERSON SOM REDAN DRIVER EN RÖRELSE IDAG eller går hemma och funderar på att ändra ditt liv fullständigt kan detta vara en drömmöjlighet för dig. Här finns chansen att driva en rörelse i en vacker bohuslänsk miljö, på en plats som är vida omsjungen i Taubes många visor. Här finns alla förutsättningar att driva B&B, vandrarhem eller kursgård i de lokaler som finns och med ett ”grönt tänk” som ligger helt rätt i tiden. Det finns en total byggnadsyta på över 200 kvm fördelat på ett gammalt charmigt trähus, en ombyggd lada, gäststuga och ett sommarhus på fastigheten samt sex stycken jurtor för bostads- och sällskapsändamål allt samman inbäddat bland härlig grönska och vackra berg.

HELÉN ROTH Franchisetagare, Fastighetsmäklare 0303 72 67 46 helen.roth@svenskfast.se

ORUST | NORRA STRANDVÄGEN 5 | TEL 0304 328 50 | SVENSKFAST.SE/ORUST

LEDARKRÖNIK A

FOTO HARALD NILSSON

Får jag be om största möjliga tyssssstnad

är jag bor finns det många träd och på morgnarna under sommaren väcks jag ofta av fågelkvitter. För min sambo är det ett störningsmoment, för mig en vacker väckarklocka. Sedan närmar sig klockan åtta och då är det dags för den ständiga pålningen, borrandet och byggandet i närheten. Göteborg har växtvärk. När dagen börjar gå mot sitt slut och skymningen sänker sig, då ändras ljudbilden i den stadsnära förorten där jag bor. Sorlet dämpas, det susar mindre från motorvägen långt där borta. Jag hör klingandet från rangeringen av tågvagnar – ett ljud som med tiden har blivit som en vaggvisa för mig. Lite fågelkvitter, hönsen som vi stängt in i hönshuset för kvällen har tystnat. Den harmoniska ljudbilden bryts av ett inträngande bröl från en trimmad moppe nere på vägen, och jag funderar på hur många människors vila skränet förstör längs med mopedens framfart. Aldrig har vi väl längtat så mycket efter tystnad som i dag – med den kraftiga urbaniseringen och de ständiga byggprojekten. Trots moderna tekniker lyckas vi inte skapa tysta vägarbeten eller elektrifierade byggarbetsplatser. Vi väsnas och tillåts göra det utan knappt några restriktioner. Tystnad har inget värde när tillväxt är målet. Men vi människor börjar söka oss bort, på jakt efter tystnad. Den stadsnära naturen erbjuder en tystare oas för oss och på helgerna söker vi oss allt mer ut från staden till friluftsområden. Intresset för vandring, mountainbiking i skog och berg, skidåkning och andra typer av naturäventyr lockar. Naturen gör något med oss, vi märker att vi mår bra. Tystnaden och de naturliga skogsljuden eller de lugnande ljuden från ett fläktande hav gör oss stärkta. Forskningen är överens: naturen är jättebra för oss. Eller snarare: naturen är vårt hem och det är därför vi mår så bra där. Den ger oss omväxling, ro, äventyr, vildhet, lär oss om anknytning, engagemang och kärlek.

Aldrig har vi väl längtat så mycket efter tystnad som i dag – med den kraftiga urbanise ringen och de ständiga bygg projekten.

Även om många av oss i framtiden kommer fortsätta flytta in till staden för att skapa de storskalighetsfördelar, logistiskt smarta system, smidiga transportsystem och det utbud av kultur och nöjen som vi gillar, så kommer vi nog att behöva hitta tillbaka till en mer nära relation med naturen. För att komma dit behöver vi vistas mer där. I somras var jag på ett retreat där bland annat skogsvandring ingick. Vi skulle berätta vad vi ville ge tillbaka till naturen. Jag tänkte ett tag och sa: Jag vill ge den min vänskap. Jag vill inte känna att naturen är något annat än mig, utan att vi hör ihop. Det är min stora utmaning framöver, men också mitt stora hopp. Ett hopp om en ny sorts ännu bättre relation. I det här numret vill vi förstå vad naturen betyder för oss, på vilka sätt den är viktig. Men vi pratar också om hopp och kris och om naturen som en väg till integration. Känner du också uppgivenhet inför klimatförändringarna? Då är mitt bästa tips att gå ut i skogen och gråta. Jag lovar – skogen kommer trösta dig. Testa själv. Och sedan kan du komma tillbaka och kämpa för att den värld vi har ska finnas kvar. Johanna Stål Chefredaktör Camino 56 / 5

REDAKTIONEN

Frida Hylander är en i trion Klimatpsykologerna. Hon brinner för att förändra och se vad som är det mest effektiva sättet att påverka på. Foto: Fredrik Stål

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino c/o Lusthuset

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se

Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBBANSVARIG ingemar@caminomagasin.se REPORTER Maja Andersson

maja@caminomagasin.se

ART DIRECTOR Pär Ljung

parljung@gmail.com

SKRIBENTER Maja Andersson, Johan Tell, Johanna Stål,

Ingemar Tigerberg

FOTOGRAFER Johanna Stål, Fredrik Stål, Stefan

Wettainen

ILLUSTRATION Camia Pia Pettersson RECEPT Gustav Johansson TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING emil@caminomagasin.se DISTRIBUTION Tidsam, Nätverkstan kultur i väst VA

M NEN Ä RK

E T

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för.

Produktion. Camino trycks av Trydells som är Svanen licensierade. Pappret, Amber Graphic är FSC-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb hotell kör på Bra miljöval-el med energi effektiva servrar.

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer i nformation om vår policy.

PRENUMERERA caminomagasin.se

4 nr/år – så du hinner läsa! Trycksak 3041 0091

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

26 kr/månaden (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 349 kr Stödprenumeration 595 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till camino@ natverkstan.net Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening. ISSN 1654-2282

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, framtidstrender och gröna beteendeförändringar.

6 / CAMINO 56

Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning.

FOTO INGMAR JERNBERG

Caminos framtidsdag 2019 är på Göteborgs Operan.

Vad tänker du på just nu? Johanna Stål Chefredaktör & ansvarig utgivare – Jag har skaffat höns och det är en sådan härlig ny rutin att gå ut och släppa ut dem på morgonen. Det har gett mig ny livsglädje och faktiskt hopp. Hopp om att bli mer självförsörjande och hopp om att mänskligheten kanske kommer kunna klara sig.

Ingemar Tigerberg

Några platser kvar till Caminos framtidsdag 30 oktober Nu är det snart dags. Missa inte chansen att höra om de senaste mattrenderna kopplat till hållbarhet, food tech, jordbruk, matsvinn och stadsodling. Caminos framtidsdag 2019 har temat hållbar mat och kommer att hållas dagtid på Göteborgsoperan den 30

oktober. Eventet är en del av Framtidsveckan i Göteborg och arrangeras tillsammans med Göteborgsoperan och Stadslandet Göteborg. Under dagen kommer vi även att få njuta av nyskapad musik och dans med inspiration från Aniara, sång och musik av Jonas

STUDIEPLAN FÖR ETT HÅLLBART LIV Tillsammans med Studiefräm jandet Väst har Camino tagit fram ett studiematerial baserat på boken Ett hållbart liv. Nu kan vem som helst starta en studiecirkel baserat på boken och få tips på upplägg. Den finns tillgänglig på caminomagasin.se

Studieplan Ett hållbart liv Av Johanna Stål

Abrahamsson och delar av Dream Orchestra samt den nystartade Klimatkören. Dagen är gratis och öppen för allmänheten, men antalet platser är begränsat och man kommer att behöva anmäla sig. Läs mer på caminomagasin.se/ framtidsdagen

Ny bok på gång I augusti släppte vi också nyheten att chefredaktör Johanna Stål har ett nytt bokkontrakt med förlaget Ester Bonnier. Vad boken ska handla om är ännu hemligt, även om ni säkerligen kan gissa ungefär vilket område det rör sig om. Den släpps till Bokmässan i Göteborg år 2020.

Redaktör & webbansvarig – Hur snabbt det kan skifta mellan semesterlunkens uppslukande fokus på att leva ut sommardagarnas fria möjligheter, till arbetets raska mindset och verklighetens påträngande allvar. Men, utan det ena kan man inte njuta av det andra!

Maja Andersson Reporter – Passande nog för det här numret tänker jag på att vara utomhus. Jag längtar efter att packa ner en kaffetermos, vandra till närmaste tjärn och sen bara sitta där och glo tills jag tröttnar. Gärna sova över i vindskydd också, och vakna i frisk luft utan väckarklocka.

Pär Ljung Art director – Greta Thunbergs resa över atlanten var verkligen inspirerande. Det är såklart få förunnat att kunna segla över till USA – men det visar att det faktiskt är möjligt, om än svårt, att leva så klimatneutralt som möjligt. Det sporrar mig att göra mitt yttersta för att minska min och min familjs miljöpåverkan. CAMINO 53 / 7

VI HAR FÖRSTÖRT VÅR PLANET LÄNGE NOG. Den här ﬁlmfestivalen är ett steg mot en lite härligare värld. Kom och inspireras av fyra dokumentärﬁlmer under en kväll. Välkommen till JORD.

STOCKHOLM 30 SEP | GÖTEBORG 8 OKT Mer information och biljetter på www.jordﬁlm.se

NÄRBILD

Vill ta förpackningsfritt till Sverige Milena Glimbovski har fått hela världen att intressera sig för förpackningsfria butiker, efter att ha startat butiken Original Unverpackt i Berlin. Nu vill hon hjälpa svenskarna att göra likadant. TEXT Johanna Stål FOTO Christian Kielmann

Vad är Original Unverpackt för butik? – Jag var 22 år gammal och student när jag för sju år sedan startade en förpackningsfri butik. Då trodde jag att vi var den första förpackningsfria butiken i Tyskland, men det visade sig att vi var den andra. Jag startade den för att jag insåg att det mesta av vårt skräp kommer från matförpackningar, och det

går inte att komma ifrån, för vi måste ju ha mat. Så jag startade en butik utan förpackningar – där man har med sig egna påsar och burkar och köper i lösvikt. I början hade vi all typ av mat, men slutade efter ett tag med frukt och grönt eftersom det finns att köpa bra, ekologiskt och förpackningsfritt i många butiker. Nu har vi mest torrvaror, kosmetika

och några andra produkter såsom jordnötssmör som mals direkt i butiken. Tack vare att andra såg att det går att driva en sån här butik så finns det nu 150 stycken förpackningsfria butiker i Tyskland. Min sambo är väldigt förtjust i Sverige, så vi spenderar en hel del tid här. Då tänkte jag att jag kunde passa på att hjälpa till om det är någon som har intresse att starta en förpackningsfri butik här. Hör av er om ni vill ha hjälp!

Vad innebär zero waste egentligen?

– Zero waste handlar om

5R: Refuse, Reduce, Reuse, Recycle, Rot. Det handlar om att minska sitt avfall. Målet är att uppnå zero waste, alltså inget avfall. Men målet är omöjligt att uppnå i dagens samhälle, så det handlar om att komma så långt som möjligt. Det finns några kända zero waste-personer som anstränger sig jättemycket och samlar allt det skräp de genererat under ett helt år i en glasburk. Det vill säga att de har i princip inget skräp alls – men det tycker jag är för extremt. Det krävs så extremt mycket arbete för att nå dit. Camino 56 / 9

UTBLICK

Början på slutet för snabbmodet? Inom kort kommer H&M att börja hyra ut plagg i en av sina butiker i Stockholm. I takt med att modebranschens smutsiga byk kommer fram i ljuset försöker klädjättarna nu bättra på sin gröna image. TEXT Maja Andersson

ot slutet av sommaren meddelade klädjätten H&M att de ska börja hyra ut kläder. När butiken på Sergels torg nyöppnar kommer medlemmar i företagets kundklubb att kunna hyra plagg ur kollektionerna H&M conscious exclusive, plagg som är gjorda av mer hållbara material och kostar mer än kedjans övriga sortiment. I samma butik ska det även öppnas en syateljé där kunder kan laga eller sy om sina plagg. Uthyrning av kläder är i sig inget nytt – i Sverige har till exempel Klädoteket och Houdini erbjudit tjänsten länge – men att även traditionella snabbmodekedjor nu sällar sig till skaran är ett tecken i tiden. Nyligen konstaterade FN:s handelsorgan Unctad att textil- och klädindustrins utsläpp är större än flygets och sjöfartens tillsammans. I fjol kom siffror som visade att tre svenska företag tillsammans släpper ut mer växthus gaser än hela Sverige som nation – H&M var ett var dem. Inga smickrande siffror, och det är inte konstigt att industrin nu ser sig om med ljus och lykta efter sätt att förbättra sin hållbarhetsimage. Inför årets G7-möte lovade 32 klädbolag, däribland H&M, att branschen ska bli mer klimatvänlig. På hemmaplan ställdes Stockholms modevecka in, enligt arrangören delvis på grund av att branschen inte är tillräckligt hållbar.

Hur man ser på klädjättarnas nya hållbarhetsinitiativ beror nog på hur man är lagd. Vissa ser aktörer som genom sina stora marknadsandelar faktiskt har en möjlighet att gå före och skapa verklig förändring. Andra ser en ekvation som är omöjlig att få ihop, med mindre än att företagen överger sina nuvarande affärsmodeller. Så sent som i våras röstade H&M:s aktieägare nej till att avstå årets aktieutdelning för att kunna betala levnadslöner för anställda i textilfabrikerna. Kanske ser vi nu den trevande starten på en ny era, där snabbmodet drar sin sista suck. Men om det ska bli verklighet kommer det att krävas betydligt mer än att H&M:s kundklubbsmedlemmar kan hyra några plagg på Sergels torg. 10 / CAMINO 53

H&M:s aktieägare röstade nej till att avstå årets aktieutdelning för att kunna betala levnadslöner för anställda i textil fabrikerna.”

FOTO: Stina Stafrén

SPANAT

I Storlien, på gränsen mellan Sverige och Norge, har Jämtland Härje dalen Turism tillsammans med Lena Flaten från Flammans Skafferi och Visit Sweden placerat ett middagsbord för att locka gäster ut i naturen.

Just nu talas det om… reportage och dokumentärer skildrar dem som lever närmast klimatförändringarna, i Arktis där isarna smälter och permafrosten likaså. Nordiska museet öppnar i oktober en utställning om människorna i Arktis och om de utmaningar de har i relation till klimatförändringar och smältande isar. Bland annat kommer det finnas ett gigantiskt isblock i utställningen, gjort av konstnärsduon Museea.

FOTO: Camilla Andersen

… smältande Arktis. Allt fler filmer,

På Nordiska Museet kan du ta del av livet och klimat förändringarnas konsekvenser för människorna i Arktis.

… att plantera träd som lösning på

… markens betydelse. IPCC:s senaste

klimatförändringarna. Äntligen börjar man förstå hur viktiga träden är för att binda koldioxid. Etiopien planterade i en aktion hela 350 miljoner träd, enligt deras regerings uppgifter, och andra länder har gett sig på liknande strategier.

rapport handlar bland annat om markanvändning. Vi behöver förändra sätten vi brukar jorden på om vi ska nå 1,5-gradersmålet. Skogsskövlingen behöver sluta, ökenspridningen minska och jordbruket utvecklas.

… äta ute i naturen. I sommar kunde du

… att använda marken som kolsänka

betala för att få lokalproducerade råvaror och recept av bland annat kocken Niklas Ekstedt levererat till ett bord i skogen på några olika ställen runt om i landet. På visitsweden.se/ediblecountry kan man läsa mer om vilka ställen som finns runt om i landet. Inspirationen och ingredienserna kommer, såklart, från naturen.

är ett kostnadseffektivt sätt att bromsa klimatförändringarna, skriver odlingskonsulten Gunnar Rundgren i rapporten Markens potential som kolsänka. Regenerativt jordbruk och permakultur är två tekniker som allt oftare dyker upp som lösningar för mer hållbar odling och markanvändning.

7400 biljoner…

fler kalorier, och 593 miljoner hektar mer jordbruksmark är den ökning som krävs för att mätta befolkningen år 2050, jämfört med 2010. Det är det glapp som vi måste överbrygga för att nå en hållbar matframtid, enligt rapporten Creating a sustainable food future av FN och Världsbanken. Camino 56 / 11

KOMMENTERAT

Hej! Sitter här och bläddrar i tidningen som kom i lådan för några dar sen. Tycker Camino är en bra tidning, men denna gång blev jag lite fundersam. Paret som hoppat av hjulet, Oskar och Maribel, är i mina ögon inte överförbara på den stora massan. De har troligen tjänat 50 000– 70 000 kr/månad, båda två. Hur många av oss gör det? Hur många kan spara ihop och investera klokt så det räcker resten av livet? Förstår att det är en artikel

som ska inspirera, men jag blir mer provocerad. Artikeln om Martina gör mig lite ledsen. Tråkigt att ni skriver den så oemotsagd vad gäller vegan/kött – vi behöver ju gå mot mindre köttkonsumtion. Ganska lätt att tro att det är mer än hennes sanning, då journalisten inte ställer några motfrågor. En ska ju alltid läsa med kritisk blick, men jag tror många ändå läser in artiklar som fakta. Särskilt i en sån seriös tidning som er. Tack o hej, Åsa

Hej Åsa Tråkigt att du blev besviken på detta nummer, men vi förstår dina invändningar. Det var ett extra svårt nummer att jobba med. Avseende Oscar och Maribel, tyckte vi att det var intressant att lyfta deras historia, dels för att de är aktuella med en bok om att lämna ekorrhjulet och dels för att de står för många saker vi tycker är intressant: De har motstått renoveringsiver och fixad inredning samt avstått ständiga flygresor för att istället ha mer fritid och tid med barnen. Sedan har de gjort en del ekonomiskt ”smarta” saker, något som är väldigt populärt nuförtiden – med att investera pengar så att det ger hög avkastning som går att leva på. Detta kan givetvis inte alla göra och det är inte säkert att det är helt hållbart för planeten heller att göra så. Vi försöker att lyfta fram olika perspektiv och människor där alla kanske inte lever på ett sätt som är gängse uppfattning av vad som är hållbart. Vissa har det bättre ställt än andra, och de som har det gott ställt har förstås andra möjligheter än de som inte har det. Sett till ohållbara livsstilar är det ju framförallt de som tjänar mest som främst behöver ställa om, och de behöver inspiration. Men man kan plocka ut en del saker ur deras livsstil och inspireras av ändå tycker jag.

Trots att det inte är ”helt perfekt” eller möjligt för alla – för vad är det? Många kan säkert inspireras av deras vanliga, enkla och ostylade hem – som de dessutom är nöjda med. Angående artikeln om Martina: Vi ville gärna ha med en artikel om biohacking och en frilansjournalist föreslog Martina som anses vara Sveriges främsta. Martina har även skrivit en bok om kemikalier och miljö så vi tyckte hon var passande. Sedan visade det sig att hon var betydligt mer ”radikal”, utifrån hållbarhetstermer, än vi trodde. Vi valde dock att publicera artikeln då även den visar på en syn som faktiskt ganska många i dag har. Att äta mycket kött, men av bra kvalitet, svenskt och gräsbetat. Martina har själv skrivit på sin Instagram att hon blev irriterad på reporterns efterfrågor, så helt oemotsagd stod hon inte – även om det kanske inte syns. Vi skulle kanske ha skrivit ut frågorna i detta fall. Vi vet att vi har en högutbildad och kunnig läsekrets som ibland behöver utmanas lite, så ibland tar vi in lite annat än de gängse ”Caminoreportagen”. Jag tror vi alla mår bra av att se lite andra perspektiv från människor som ändå har ett stort hållbarhets intresse. Men det är viktigt också att påpeka att Camino inte är en renodlad vegotidning, vi lyfter även andra synsätt på hållbarhet kopplat till mat. Mvh Johanna Stål

Från Caminos flöde SOMMARLÄSNING GAV MERSMAK Under sommaren öppnade vi upp några av de senaste årens mest populära artiklar på webben för läsning. Det visade sig uppskattat. Mest populär var artikeln om Ekomodellen Summer som bor ihop med 650 växter mitt i Brooklyn, New York. Den 29 juli delade vi nyheten att världen

uppnått World Overshoot Day på Facebook. Här är några av facebook kommentarerna: ”Att ta i beaktande är att 1971 klarade sig jorden nästan, då var vi 3,7 miljarder människor på jorden. I dag är vi 7 miljarder människor, så man kan lugnt säga att vi står inför

en ”liten” utmaning. Kort sagt räcker det inte med små förändringar.” /Lennart ”Var inte oroliga. Detta löser vi. Det händer så mycket positivt nu.” /Jonas ”Sorgligt! Ändå tror vissa att vi i Sverige är så mycket bättre än andra i miljö frågan.” /Hanna

Caminos Ingemar Tigerberg skrev uppskattat debattinlägg på SVT Opinion.

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

FÖRENKLAT

Låt pengarna jobba för planeten Att välja pensionsfonder eller sparande väcker vånda hos de flesta. Hur ska man välja mellan alla hundratals sparkonton, fonder, aktier och andra värdepapper? Camino guidar dig i spardjungeln. TEXT Ingemar Tigerberg

Pensionsmyndigheten har efter uppdaterade direktiv från regeringen förenklat för alla som vill göra ett mer medvetet fondval. Det handlar alltså om den del av den allmänna pensionen som du själv kan bestämma var den ska placeras, inte tjänstepensionen. Om du loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida kan man genom en enkel rullgardinsmeny välja vilja ”Oönskade produkter och tjänster” du inte vill att fonderna placerar i, såsom vapen, tobak och fossila bränslen. Om du markerar samtliga 12 kategorier som finns, är det bara åtta fonder kvar att välja på, vilket gör valet väsentligt mycket enklare. För den med mer specifika urvalskriterier finns det dock lite mer att Kolla in fundera kring. Det Klimatbytet.se för steg-förgår att söka på så steg-guide kallade Hållbarhetsfonder och fonder med ”låg CO2 -risk”, det vill säga att företagen i fonden inte kommer att påverkas negativt av klimatomställningen. Det är här det kan blir lite luriga frågeställningar för den som vill låta pensionspengarna jobba för klimatomställning.

Det finns flera fonder som fokuserar på förnybar energi men äger aktier i traditionella energiföretag (som ofta sysslar med fossila bränslen och/eller kärnkraft). Dessa fonders strategi handlar ofta om att påverka företagen ”inifrån” genom att till exempel rösta på bolagsstämmor. Fundera på vad som är viktigast för dig och gör ett aktivt val som kan påverka i många år. Pensionsmyndighetens gallring går förstås även att applicera vidare på ett privat sparande eller tjänstepension, om det går att välja var den placeras.

Karim Sayyad (stora bilden) och Sasja Beslik (lilla bilden) har skrivit boken Guld och gröna skogar.

Lästips på caminomagasin.se: Sex tips för dig som vill spara hållbart

Hållbara investeringar viktigast? I boken Guld och gröna

skogar menar författarna Sasja Beslik och Karim Sayyad att det går att bli rik på att investera hållbart. Sasja Beslik som

arbetar på Nordea menar att hållbara pensionsplaceringar är det enskilt viktigaste valet du kan göra för klimatet, väsentligt mycket viktigare än

att till exempel att flyga mindre eller äta mindre kött. Nordeas uträkningar har dock blivit hårt kritiserade av klimat- och konsumtionsforskare. Camino 56 / 13

TEKNISKT

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

Husbil på el … Nu börjar elektrifieringen även att nå till husbilsmarknaden. Det tyska märket Iridium har nyligen lanserat två helt elektrifierade versioner. Den senaste varianten som lanseras till våren kan färdas 40 mil på en laddning, enligt företagets uppgifter. Bakom varumärket Iridium står det tyska företaget Wohnmobil Outlet Factory och bilen är byggt på ett chassi från Fiats Ducatomodell. Priset är inte satt ännu men lär blir högt, som vanligt med ny teknik som tillverkas i små volymer. Den första versionen med lite kortare räckvidd kostade 169 000 euro vilket kan jämföras med 44 000 euro för den dieseldrivna varianten.

…och campervans

Nissan ligger långt framme med sina elbilar och steget till så kallade campervans blir därför knappast långt. Deras e-NV200 och e-NV300 finns till en början enbart att köpa i Spanien och har en av företaget uppskattad räckvidd på 20 mil per laddning.

Road trip för digitala nomader Om du inte vill ta steget fullt ut och köpa en campervan finns alltid möjligheten att hyra, eller varför inte haka på ett retreat för ”digitala nomader”. Företaget Camper retreats arrangerar road trips i Portugal där campervans ingår (dock inte eldrivna). Arrangörerna utlovar elva dagar med yoga, lägereldsmiddagar och frukost, surfing och andra uppstyrda aktiviteter, men du ska ändå hinna med att laptop-arbeta däremellan. Pris: 695–820 euro beroende på hur mycket eget utrymme du vill ha.

Solcellsbilen är här Toyota tar elbilen till nästa nivå genom att integrera högeffektiva solceller i karossen. Denna konceptversion av Prius kan köra 5 mil på en dags laddning av solcellerna. Sion och Lightyear är två andra märken som lanserat liknande konceptbilar. Än så länge finns dock ingen solcellsdriven bil att köpa på marknaden.

Ny tjänst för samägande Off grid på heltid Självklart kommer de mest avancerade off grid-prylarna från USA, där denna trend har varit stark i årtionden. Varumärket Jackery säljer sina kraftfulla litium-jon-batteripaket och tillhörande solceller på Amazon. Solcellerna på 50–100W kostar 200–350 dollar och batteripaketen mellan 160Wh och 500 Wh går på 150–500 dollar beroende på storlek.

Delningsplattformen Ihopa har startat ett koncept som förenklar samägande av prylar. På hemsidan skapar den som vill samäga något en så kallad ”produktcirkel”. När tillräckligt många anslutit sig tecknas ett samägandeavtal, prylen försäkras och köpet kan ske. Genom plattformen, som är gratis att använda, sköts också bokningskalender, gruppmeddelanden och användarstatistik. Nyligen anslöt

sig maskintillverkaren Husqvarna till tjänsten och har satt upp cirklar för samägande av trädgårdsmaskiner i Stockholmsområdet. CAMINO 56 / 15

BILDEN

16 / Camino 56

Bada bland berg » På södra Island, omgiven av berg, ligger utomhusbassängen Seljavallalaug. Den snart sekelgamla poolen byggdes år 1923 för att barn i området skulle lära sig simma och den används än idag. För att ta sig hit behöver man promenera en kvart och väl på plats finns omklädningsrum, men inga duschar. Bassängen fylls på med varmt vatten som rinner ner från bergen, men rengörs bara en gång per år. Den som längtar efter lyx bör alltså söka sig någon annanstans – hit åker man främst för naturupplevelsen. Seljavallalaug är en av många bassänger i boken Nordiska bad, där författaren Ulrica Nordström tar ett grepp om den nordiska badkulturen. ”Gemensamt för de nordiska baden tycks vara, oavsett om det handlar inomhus- eller utomhusbad, att de uppstått som en reaktion på vårt klimat. Som nordbor präglas våra årscykler av kontrasten mellan det varma och kalla. Det har vi förhållit oss till, och omfamnat, om än på olika sätt.”, skriver Nordström i inledningen. Foto: Henrik Bonnevier

Camino 56 / 17

Det var när Frida utbildade sig till psykolog och samtidigt gick en utbildning i humanekologi, som hennes intresse för klimatfrågor väcktes.

PROFILEN FRIDA HYLANDER

”Miljörörelsen kan ses som skammande besserwissrar” – Flygskam leder till en lättnad över att inte vara sämst, och därmed accepterad. Det är väldigt stressande att leva i sådana skamstyrda grupper. Det säger Frida Hylander, psykologen som är aktuell med boken Klimatpsykologi. Hennes hjärtefråga är att lyfta fram vad som funkar och är mest effektivt.

H TEXT Johanna Stål FOTO Fredrik Stål

on är ganska trött när vi pratas vid. Frida Hylander har varit omhuldad och efterfrågad under våren, samtidigt som hon ihop med sina kollegor i gruppen Klimatpsykologerna; Kali A ndersson och Kata Nylén, skrivit en bok som är aktuell när detta nummer släpps. Dessutom är hon småbarnsmamma till en tvååring. Så det är inte konstigt att Frida pratar om vikten av att orka med och sin balansgång mellan att göra så stor påverkan som möjligt och att orka med. Det var när Frida utbildade sig till psykolog och samtidigt gick en utbildning i human ekologi, som hennes intresse för klimatfrågor väcktes. Några år senare började hon föreläsa om psykologi kopplat till klimatfrågan och när hon blev föräldraledig startade hon sidan Klimatpsykologen. Efter att hon stött ihop

med Kali Andersson och Kata Nylén blev de sedermera Klimatpsykologerna. Tillsammans skapade de ett konto på Instagram med samma namn, som snabbt blev väldigt populärt tack vare ett lättillgängligt angreppssätt och tydliga förklaringar. Som spalten ”Fråga KP” (en pastisch på den populära spalten i ungdomstidningen Kamratposten, men som i detta fallet betyder Klimatpsykologerna) där frågan om skammandets effektivitet kom upp: ”Att se någon annan bli skammad leder till en slags lättnad över att inte vara sämst, och därmed kanske accepterad. Men samtidigt skapar det förstås en miljö där man behöver undra om det är man själv som ska få nästa släng av sleven. Det är väldigt stressande att leva i sådana skamstyrda grupper. Om man tror att miljörörelsen är sådan, vågar man säkert inte ens närma sig. Och i vissa fall är den nog tyvärr det, även om det jobbas väldigt hårt för inklusion och öppenhet också”, skriver de. – Skam är en väldigt stark känsla som de flesta människor har tillgång till. Det är en känsla som uppstår i relation till andra människor och har som funktion att säkerställa att vi får vara med i gruppen. Rädslan för skam är en drivkraft för att se vad som är okej eller inte okej. Vi pejlar in väldigt snabbt vad som är accepterat eller inte accepterat. Skam uppstår när vi ser att något inte Camino 56 / 19

är okej: såsom att det nu inte längre verkar vara lika okej att flyga hursomhelst. Tidigare tydde flygande på ett högstatusliv, nu har det börjat uppfattas på ett helt annat sätt, säger Frida. Hon menar att vi inte behöver jobba med att uttryckligen skamma människor, och särskilt inte på individnivå. Vi kommer att känna skam ändå. Det är heller inte långsiktigt hållbart med skammande och många gånger vänder vi skam till ilska. – Miljörörelsen kan bli förknippad med att vara skammande besserwissrar. Det kan leda till att människor gör saker i smyg istället. Frida, Kata och Kali jobbar fortfarande med de sista detaljerna på boken Klimatpsykologi när vi pratas vid. Det har varit ett svårt arbete eftersom både psykologi och klimatfrågan är komplexa områden, menar Frida. Men hon hoppas ändå att boken kan vara ett bra verktyg som gör verklig nytta. – Boken är en genomgång av olika strategier som använts i klimatarbetet och varför de inte alltid funkar så bra som vi önskar att de skulle göra. Vi ger också konkreta verktyg för hur man kan göra klimatarbetet mer effektivt.

Frida är väldigt mån om att klimatarbetet ska vara effektivt och att vi fokuserar på rätt saker av rätt anledningar. Hon menar att vi ofta fokuserar på vad individer kan göra som konsumenteter snarare än aktiva samhällsmedborgare. – Många kampanjer och samhällelig uppmuntran handlar om att vi som individer ska sopsortera, handla med tygkasse, släcka lampor och rädda matsvinn. Gör man många sådana saker kan det kännas som att man gör massor, men den stora effekten uteblir. För det är så små saker. Utsläppskurvan ökar för oss alla. Det finns ett glapp mellan det vi gör och den effekt det ger. Vi riktar in oss på fel grejer. Det viktigaste vi kan göra är inte att ha det perfekt hemma utan att lyfta blicken och titta på hur vi kan bidra till en större systemförändring. Idén om att man som individ börjar engagera sig i något litet och att det sedan sprider sig till andra områden i livet, stämmer inte, menar Frida. – Forskningen säger att i bästa fall så generaliseras en liten grej till att du börjar ändra en annan liten grej. Men när det handlar om beteenden som är olika varandra – att handla något i affären med att engagera sig politiskt så sker sällan en automatiskt ”överspillning”. I värsta fall leder de små beteendena till att vi i högre grad rättfärdigar att vi gör de större grejerna ”fel”. Vi upplever det som att vi gör mycket och rättfärdigar dåliga beteenden: det som inom psykologin kallas för ”negativ överspillning” eller oönskad biverkan. 20 / CAMINO 56

Frida yogar och umgås med sin familj för att orka med sitt engage mang.

Att limma fast dig framför riksdagen är inte det enda som är viktigt. Vad kan vi göra över hela spektrat?”

Det finns många psykologiska termer för våra beteenden som är ogynnsamt för vårt klimat arbete. Det kan handla om ”moral licenscing”, att moraliskt rättfärdiga att man gör något bra, samtidigt som man gör mycket dåligt. Eller den omtalade rekyleffekten: Någon köper en bränslesnål bil och tenderar att köra mer istället. – Vår uppskattningsförmåga av vad som har stor effekt är oftast bristfällig, menar Frida. Vissa saker som vi anser att vi gör för miljön kanske snarare är identitetsskapande eller bygger på kreativitet: såsom plastbantning eller zero waste. Inte för att förringa det, men det har ingen jätteeffekt på vårt fossilberoende, i alla fall inte om det görs utan organisering av tusentals människor. Man zoomar in på detaljerna och missar den stora bilden.

Har du kli matångest?

– Jag har mindre klimatångest nu än vad jag hade för ett par snabba år sedan. Som värst var det när jag började plugga Humanekologi år 2008 och när jag fick barn år 2017 och var föräldraledig. Nu är läget ännu värre samtidigt som det händer mycket mer bra grejer. Jag har mindre ångest i dag, jag har blivit bättre på att hålla det från mig och jag jobbar med det varje dag och kan använda kunskapen till att göra skillnad. Men vissa dagar bryter jag ihop.

FRIDA HYLANDER Bor: Malmö Ålder: 33 år Familj: Man och ett barn på 2 år Aktuellt med: Böckerna Klimatpsykologi och Vad håller ni på med? En antologi om klimatet, samt instagramkontot Klimatpsykolgerna.

Vad gör du för att må bra och samtidigt känna gott samvete?

– Genom yoga och att umgås med min familj. Det är trösterikt att studie efter studie visar att det som är bra för oss människor är grejer som inte har med koldioxidutsläpp att göra.

Vilken är din största utma ning när det kommer till klimatet?

– Det finns något så konkret i att dyka ner i sitt hem och rensa bort allting. Istället för att fokusera på: hur kan vi tillsammans agera långsiktigt för att inte bygga in samhället i ett fossilberoende? Hur kan vi bygga opinion och skapa rörelse? Vi pratar nästan bara om hur vi kan göra våra konsumtionsval mer smarta. Det reducerar oss som människor. En anledning till att så många kanske gillar att fokusera på hemmet, plastbanta och odla lite tomater är att man har en negativ bild av vad det innebär att organisera sig. – Miljö- och klimatrörelsen har misslyckats i att förklara vad man jobbar med och skapa en tillräckligt inkluderande atmosfär och kultur. Vi frågade människor om synen på aktivism: arga människor, som skrek och var högljudda, var det många såg. Aktiviströrelsen har också en utmaning i hur deras arbete kan bli mer effektivt, menar Frida. – Vilka riktar de sig till? Hur kan de anpassa sig till de grupperna? En del upplever att de inte får uttrycka avvikande åsikter i en miljörörelse… så det finns flera utmaningar där. – Att limma fast dig framför riksdagen är inte det enda som är viktigt. Vad kan vi göra

över hela spektrat? Vi behöver ”Extinction Rebellion-organisationer”, men vi behöver också människor som följer efter och gör förändringar i alla delar av samhället och på alla nivåer, enträget och under lång tid. Vi måste befinna oss i det komplexa och långsiktiga arbetet.

Under ”Fråga KP”på Instagram läser jag följande fråga och svar: ”Vad säger man till sina vänner som fortsätter att flyga jorden runt som att inget hänt? – Var snäll mot dem. Annars kommer de börja förknippa miljövänner med ilska och skam, och vilja undvika oss. Även fast det är svårt, så försök att inte stressas av att alla individer ännu inte är redo att göra livsförändringar. Individfokus i frågor som egentligen är politiska, leder till ökade konflikter och polarisering. Lösningen handlar istället om systemförändring och att organisera oss för att få fram politiska beslut.” Frida menar att det handlar om medkänsla, att vi måste lägga ansvaret där det hör hemma. Det är inte individernas fel när de misslyckas med att göra allt miljömässigt korrekt. Vi har ett system som uppmuntrar och underlättar för oss att göra dessa misstag.

– Dels funderar jag mycket kring om det jag gör verkligen bidrar till förändring. Krisen är så enorm och man själv är så himla liten. Och hur ska jag agera på ett sätt som är socialt och hälsomässigt hållbart för mig? Det är svårt att kunna pausa i en kris som inte tar paus, men jag är så oerhört trött just nu.

Vad tycker du om nudging?

– Nudging kan fungera på vissa avgränsade beteenden, som att få fler att välja vegetariskt istället för kött genom att ändra menyn. Men en lagändring är mer effektiv och ett nudging-alternativ kan tränga undan stödet för mer bindande alternativ, såsom en koldioxidskatt. Vissa människor är mer svårknuffade än andra, och det är de med en mer individualistisk världssyn. De knuffas enklare om de håller med avsändaren. Om vi håller med avsändaren tycks alla över hela spektrat generellt vara mer positiva till bindande åtgärder. Camino 56 / 21

s n e r u t a N t e h g i l m he Vildhet, anknytning, cykler, organisering, skönhet. Naturen kan lära oss mycket om vi är beredda att lyssna. Vi människor må ha förlorat vår roll i eko systemet, men det finns vägar tillbaka. Terapeuten Eva Sanner vill hjälpa oss hitta dit. TEXT Johanna Stål

22 / Camino 56

FOTO SHUTTERSTOCK

r du en av alla som inte förstått skogens storhet? Som tycker att det är jobbigt med myggor, myror, svettiga branter, överraskningar som innehåller djur, taggiga buskar eller plötsliga regn? Som aldrig någonsin frivilligt skulle tälta en natt bland mossa och stickiga barr. Eller har du förstått skogens storhet, men vet inte hur du ska göra för att närma dig den? Många av oss har säkert redan stött på artiklar om forskningen som nu tydligt visar på vilka hälsoeffekter det innebär att vara i naturen. Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet har tittat på hur personer med utmattningssyndrom reagerar på att vistas i skogen. Blodtrycket och pulsen sänktes och koncentrationen stärktes i skogen. Deltagarna uppskattade också själva att de mådde bättre. Resultaten är tydliga och forskningen enig: vi behöver vistas i naturen. Men då handlar det inte bara om att hurtigt vandra mil efter mil med tung ryggsäck och dyra träningskängor, utan det räcker men att bara befinna sig i naturen (skog, fjäll eller vid vatten) i så lite som några minuter. Det funkar med andra ord ganska bra även för skogsrädda, det finns en quick fix. Men det finns också en längtan efter att vara ännu mer i naturen. Den japanska terapiformen Shinrin yoku, att skogsbada har blivit populär, tillsammans med olika typer av skogsretreat där allt från barfotavandring till trädkramning kan ingå.

Men vad är det som är så bra med skogen och hur kan vi göra för att närma oss den med nyfikenhet och vänskap? Jag träffar Eva Sanner, psykosyntes-terapeut och författare som under många år intresserat sig för naturen och studerat ekopsykologi. Hon är aktuell med boken Naturens hemlighet – återfinn din plats i det stora sammanhanget och intresserar sig mycket för människan Camino 56 / 23

som en del av naturen snarare än människan i naturen. Vi ses i Palmhuset i Trädgårdsföreningen i Göteborg, bland blommor, kaktusar och träd. Eva är i god tid och sitter på en bänk och ser avslappnad ut när jag kommer. – Många förväntar sig av naturen att den är fridfull, de blir irriterade på myror och insekter och överraskade när de ser andra djur. De ser den gärna som en vacker kuliss, som de tittar på genom bilfönstret eller kameralinsen. Vi behöver lära känna naturen mer, säger Eva, som testat allt ifrån att sitta i skogen i flera dygn till att vandra genom öknen. Hon har mycket att säga om naturens betydelse för oss, för vår hälsa, välmående och anknytning, för aktivism och hållbarhet, för kunskap och uråldriga visdomar, men också för skönhet och glädje. – Många av miljöerna som finns i naturen uppfattar vår hjärna som vackra, vi mår bra av dem. Miljöer som skapas av människor uppfattar vi oftare som fula. Vi blir avtrubbade av att vara i dem. Vi behöver naturen för att komma ihåg vad som är vackert. Man tröttnar inte på skönheten i naturen, medan en inredning kan kännas ful eller tråkig efter bara några månader. – Mycket av det vi gör är härmat efter naturen; ”vårens färg” exempelvis. Vi försöker återskapa årstider i vår konsumtion istället för att få olika upplevelser och omväxling i naturen. ”Människan verkar vara det enda djuret som inte längre naturligt vet sin plats i ekosystemet och som därför behöver leta efter den”, skriver Eva i sin bok. Jag frågar hur hon tror att vi skulle kunna återfinna vår roll i ekosystemet. – Ett svar är att det kanske inte går. Det är svårt att se att vi skulle kunna göra det när det ser ut som det gör nu. Permakultur kan vara en väg. Att leva och odla enligt naturens principer. I dag ser vi snarare en extrem urbanisering. Vi är väldigt många människor och många av de naturliga miljöerna används idag till odling av spannmål för djuruppfödning. – Jag vill inte vara dystopisk men det är svårt. Var ska man börja? Det räcker inte att sopsortera. Jag gillar aktivismen som är nu, det handlar också om att på ett nytt sätt att säga ”jag går inte med på det här”. Även kampen för naturens rättigheter är viktig. Naturen har rätt att finnas. Vi behöver tänka mer som en myrstack: vad kan jag göra utifrån vem jag är? Vad kan jag

inte göra? Odling är också ett bra sätt att lära sig mer om naturen, menar Eva.

Miljöer som skapas av människor upp fattar vi oftare som fula. Vi blir avtrubbade av att vara i dem.

24 / Camino 56

Eva, som själv vistats i

många olika naturm iljöer, är också övertygad om de positiva hälsoeffekterna av att vistas i naturen, och menar att de händer direkt. Men på lång sikt får man ännu bättre hälsoeffekter. Hon uppmanar till att utforska och sträcka ut handen till naturen – att bli vän med den. – Vad händer när du går vid sidan av stigen exempelvis? Eller tar en annan väg än den du brukar? Kan du skapa anknytning till en plats och lära känna den genom att besöka den vid olika tidpunkter under året? – Att leva ett liv med regelbunden kontakt med naturen ökar livskvaliteten. Man får en annan syn på behov och överflöd. Ett annat syfte med boken var också att väcka förälskelsen till naturen och därmed viljan att försvara den. Hon skriver om förnekelse mekanismer och om separationen mellan natur och kultur – där vi ser kulturen som lite bättre, lite finare än naturen. – Tekniken ska lösa allt: vi uppfinner maskiner som tar syre och gör koldioxid av det, men den tekniken finns redan: det kallas träd. Naturen tänker inte hierarkiskt utan i system och ömse sidigt beroende. Vi har mycket att lära. Miljörörelsen är ett exempel på en självorganiserande kultur, menar Eva. Man ingår i en stor rörelse, men det finns massa olika under grupper. Tillsammans har de en effekt. Naturen lär oss också om mångfald. – Inget är likadant, vi har stora och små

Eva Sanner vill uppmuntra till nyfikenhet kring natures alla sidor.

Camino 56 / 25

växter, med olika fördelar. De samarbetar med varandra. Heterogena grupper har visat sig vara mer kreativa än homogena grupper. Mångfald är effektivare.

Eva hoppas kunna ha behandlingar i naturen framöver, att naturen blir terapirummet. Men det är fortfarande nytt, det är inte så många som efterfrågar naturterapi. Efter att ha läst Evas bok kanske fler gör det. Själv är hon uppvuxen i Eskilstuna men flyttade sedan till Stockholm, där hon bodde tills hon var 52 år. Därefter levde hon och hennes man ett tag i Ängsbacka i Molkom innan de flyttade ner till Svenshögen, norr om Göteborg, där de bor i dag. – Det som är fint med att bo här är att det är så varierad miljö. Lättillgängligt. Vi odlar mycket mat. 26 / Camino 56

Man måste tänka mer lokalt och gemensamt, man lär sig att hjälpas åt och behöva varandra. Det finns system för det.

Hon är ordförande i den lokala omställningsföreningen som ordnar föreläsningar bland annat. – Jag lär mig mycket av att bo på landsbygden. Det är ofta strömavbrott, vi behöver varandra. Man måste tänka mer lokalt och gemensamt, man lär sig att hjälpas åt och behöva varandra. Det finns system för det. Vi har en mail-lista där man kan maila varandra om olika frågor: min bil har gått sönder, ska någon åka till ett apotek kan den köpa med något, jag behöver låna en sak... När alla gör det blir det ett samhälle – en by.

Två dagar i veckan åker hon in till sin mottagning i Göteborg där hon tar emot människor. Själv vistas hon en hel del i naturen. Hon har en runda som hon går runt byn, samma runda för att följa årstidernas växlingar. Eller så sitter hon nere vid sjön. – Min trädgård går jag också till. Där är jag

Skogen, framtidens terapirum?

EVA TIPSAR

Vad är vildhet? – Jag behöver inte leva mitt liv som jag tror att jag måste. Jag kanske kan ifrågasätta vissa saker. Ifrågasätta och titta mer på mina genuina behov. Begreppet rewildening, att återföra naturen till sin vilda form, är något Eva tror på. Det är en slags aktivism, menar hon. Men det kan också handla om att återvilda sig själv – att sova ute, äta ekollon och så vidare. Man kan lära mycket av naturens vildhet: – Växterna tar sitt utrymme, ogräset ber inte om lov. Samtidigt finns det ett fint samspel i naturen.

ganska aktiv. Vid sjön är det mera meditativt. Jag har gradvis vidgat mitt revir – jag är mer nyfiken på naturen nu. Jag gillar att återkomma till några få platser. Hon har också lärt sig uppskatta camping. Och att glömma bort klockan ibland.

Ett kapitel i boken Naturens hemlighet ägnas åt vildhet. Att vildhet är bra för oss. Ofta har naturen kopplats ihop med vildar och det har setts som något negativt. Men vi behöver mer vildhet, kanske är det de vilda som egentligen är de klokaste? – Vi har en vild och en tam del av hjärnan. Förr var den vilda delen av hjärnan mer använd, i dag använder vi mer av den tama hjärnan. Vi blir lata och bekväma. I naturen händer alltid spännande saker och man måste vara mer spontan och alert.

Vad är naturens hemlighet?

– Vi är naturen. Det är en uppenbar men bortglömd hemlighet. Vi behöver påminna oss om glädjen i att lära känna naturen. Synen på naturen inom ekopsykologin är samma syn som ursprungsfolk har. ”Naturen är mina systrar och bröder. Jag tar hand om dem så tar de hand om mig.” – Det är så fint när ursprungsfolkets frågor får genomslag i miljörörelsen. Tron på cykler exempelvis. Vi kan lära oss av dom som kan mycket om naturen. Naturen är vårt hem. – Har du ont om tid så gå bara ett varv i trädgården eller närmsta skogsdunge, men se till att komma ut lite längre några gånger då och då. Kanske campa? – Ha din trädgård som återhämtning och vila, inte bara som ett projekt som ska fixas. Skaffa hängmatta.

• Vid sömnproblem: Campa tre nätter utomhus (utan elektriskt ljus). Då slappnar kroppen av. • Lämna stigen. Gå rakt ut i naturen, det går alltid att gå tillbaka om det blir otäckt. • Sitt still och känn efter – låt insekter och myror komma – var nyfiken. • Fokusera på vad sinnena säger till dig. Hur doftar det? Vad ser jag? Vad hör jag? Istället för att fokusera på tankar och analyserande. • Hitta en plats i naturen som du känner dig trygg på och återkommer till. Tillbringa lite tid där, testa olika tider på dygnet. Skriv ner dina upplevelser. Skapa en relation till platsen. Camino 56 / 27

enkla sätt att få närmare till naturen Längtar du ut men tycker det är svårt att lämna staden? En stressig vardag med många måsten gör att många inte kommer ut lika mycket som de egentligen skulle vilja. Misströsta inte – här kommer sex enkla sätt att få in mer grönt i vardagen. TEXT Ingemar Tigerberg

28 / Camino 56

1. Sätt dig på pendeln Packa picknickkorgen och sätt dig på ett pendeltåg i valfri riktning. Inte ens de största svenska städerna är särskilt stora till ytan. Redan efter 10–20 minuter på linjen börjar det ofta bli rejält grönt längs med spåret. Njut av resan och hoppa av där inspirationen infinner sig. Ett tips är de där magiska få veckorna på höstkanten när lövskogarna skiftar färg innan löven singlar ner för vintervilan. Det kan vara ett bra sätt att mentalt förbereda sig på den mörkare och kallare årstiden som stundar. Har du små barn kan detta också vara ett lagomt miniäventyr.

Camino 56 / 29

2. Poolbil över natten De som bor i stan låter med fördel bilen stå när de pendlar till jobbet. Men den kan vara toppen för små utflykter till platser som är kluriga att nå med kollektivtrafiken eller cykel. Och då är bilpool ett ekonomiskt och miljöbättre alternativ. Poolbilarna står utplacerade lite här och var i stan, så chansen ökar att det hela blir ett smidigt projekt. Scouta ut någon lämp-

3. Mönstra på ett segelfartyg

lig destination på Google Maps innan eller gå på känn om du vill vara spontan. Boka en kombi och plocka med sovsäck och liggunderlag (gärna sådant som blåser upp sig själv) När du väl rattat dig till din plats – öppna bagageluckan, fäll ner baksätet och njut av en natt ute med lite mer komfort än i tält.

I både Stockholm (till exempel S/Y Ellen) och Göteborg (till exempel Skonaren Ingo) finns gamla segelfartyg som drivs av föreningar. Dessa arrangerar ofta segelturer över dagen eller helgen till humana priser. Då får man chansen att segla ut i skärgården på gammalt vis, och om man vill hjälpa till att sätta segel eller andra uppgifter ombord. Det är en mäktig känsla att glida ljudlöst ut på havet i dessa majestätiska skepp. Letar du på Airbnb kan du också hitta båtar att hyra för en natt att sova i. Det är ett sätt att få höra vågornas kluckande och känna vinden i håret, även mitt i staden. Ska du segla behöver du dock lite erfarenhet. 30 / Camino 56

4. Länge leve hängmattan! En hängmatta är ett fantastiskt sätt att uppleva naturen på och enkel att ta med sig för att sova ute en vanlig vardagseller helgkväll. Eftersom den hänger i luften slipper man kylan från marken och knöliga underlag. Det finns till och med hängmattor som är som ett

inbyggt litet tält (eller myggnät) om man inte vill sova direkt under stjärnorna. Dessutom tar de väldigt lite plats i väskan. Packa ryggsäcken och ta gärna cykeln första biten för att vidga din räckvidd. Sedan är det bara att knata ut i skogen. Det är en härlig jakt att försöka

finna den perfekta platsen att spendera natten eller dagen på. Bor du i ett hus med trädgård kan det vara en häftig upplevelse att sova i hängmattan i trädgården en natt. Då kan du enkelt gå in och lägga dig om det inte känns bra. Camino 56 / 31

5. Kajakutflykt

De flesta städer i Sverige ligger vid något slags vatten och kajakuthyrning är vanligt, även i stadskärnorna. Fråga personalen vart man kan paddla för att bäst undgå stadens brus. Ofta är det kortare än man tror. På vägen dit får man se staden från ett annorlunda håll och hittar lätt gömda och glömda platser. När Caminoredaktionen utgick från Lilla Bommen mitt i centrala Göteborg tog det bara någon timmes paddling innan den omgivande miljön var så grönskande att det var svårt att tro att vi befann oss i Sveriges näst största stad.

6. Hyr husbil Husbil är ett fantastiskt sätt att lättvindigt och bekvämt ta sig ut i naturen, inte minst med barn. Självklart kan du inte nå de tätaste skogarna, men Sverige är fullt av lättåtkomliga parkeringsplatser nära vatten eller skogsområden, där du kan övernatta med vacker utsikt och vakna upp till ett morgondopp. Husbilar hyrs oftast ut veckovis, men ibland fungerar det även med kortare perioder. Hygglo eller Blocket har många annonser från privatpersoner och i de större städerna finns även företag som hyr ut. Husbilar drar förstås en del bränsle men enligt klimatsmartsemester.se är det ändå ett relativt miljöbra sätt att semestra på och passar bra för den som tycker tält är bökigt eller obekvämt.

32 / Camino 56

En stig in i samhället Är naturen den miljö där vi människor bäst kan mötas på lika villkor? De senaste åren har allt fler lyft fram natur och friluftsliv som en väg in i samhället. Vi har mött Yusra Moshtat och Johannes Nygren, som båda slår ett slag för att mötas i det fria. TEXT Maja Andersson FOTO Anette Andersson och Maja Andersson

Camino 56 / 33

G ”Det tog mig lite tid att förstå naturens betydelse för svenska folket”, säger Yusra Moshtat som länge arbetat med natur- och integrationsfrågor.

öteborg, i början av 1990-talet. Yusra Moshtat, som nyligen kommit till Sverige efter att ha flytt sitt hemland Irak som härjas av Gulfkriget, har åkt för att hälsa på sin svenska väninna. Väninnan vill visa henne naturen, ”det vackraste som finns i Sverige”. Yusra vill egentligen hellre åka och shoppa, men infinner sig ändå vid Botaniska trädgården. Hon har på sig kostym, högk lackade skor, smycken och mycket makeup – väninnan kommer i praktiska kläder och gympaskor. Väl inne i trädgården tar hon dessutom fram en kamera och börjar fotografera blommorna. Yusra förstår ingenting. – Det var en chock för mig. Jag trodde att hon var tokig! Många år senare sitter Yusra Moshtat i en soffa på miljö förvaltningen i Göteborg och drar sig till minnes sitt första möte med den svenska naturen. Hon skulle komma att förvånas över mycket under sin första tid i Sverige. Varför tog väninnan kort

på blommor? Går folk frivilligt ut i skogen på egen hand? Varför pratar svenskarna hela tiden om vädret? Tidigare i vår släpptes en rapport där svenska folkets friluftsvanor undersökts på uppdrag av Naturvårdsverket. Den visar att i princip alla svenskar ägnar sig åt någon typ av friluftsliv, men hur och när varierar mycket mellan olika grupper i samhället. Svenskar som vuxit upp i Sverige eller något annat europeiskt land är oftare ute i naturen än de som själva, eller vars föräldrar, har vuxit upp utanför Europa.

Jag vände mig till de platser där jag och Mimo hade varit, och jag hörde fåglarna sjunga och såg solen gå ner över vattnet.

– Jag kommer från en kultur där man inte pratar om vikten av att vara i naturen. När man har upplevt krig och svält pratar man om ifall maten räcker för dagen, säger Yusra Moshtat. Hennes egen relation till naturen har kommit att förändras rejält sedan den där dagen i Botaniska på nittiotalet. I dag föreläser hon om natur och integration, har utbildat SFI-lärare till naturguider och deltagit i många forskningsprojekt. Hon var också den första i Sverige att starta cykelkurser för invandrarkvinnor. Men det tog sin tid: ”Jag drog inte på mig gummistövlarna på en gång”, som hon själv uttrycker det. Det var genom sin son Mimo som Yusra fick en ny blick på naturen. Mimo föddes i Irak och drabbades av leukemi efter att under kriget ha fått stora mängder uran i kroppen. I Sverige hade han svårt att andas och fick återkommande attacker. Yusra bestämde sig då för att skaffa ett hus nära skogen, utom räckhåll för luftföroreningarna inne i Göteborg. Det var där, under promenaderna med Mimo i rullstol, som hon upptäckte naturen. Hon kände nya dofter och hon sprang i skogen för första gången – något hon längtat efter även i Irak, men inte varit tillåten att göra eftersom hon var kvinna. När Mimo avled vid tolv års ålder blev naturen hennes tillflyktsort. – Alla ville komma och hälsa på och trösta mig, men jag ville inte träffa folk. Jag vände mig till de platser där jag och Mimo hade varit, och jag hörde fåglarna sjunga och såg solen gå ner över vattnet. Naturen blev inte bara en tröst för mig, utan också en glädje.

Efter Mimos bortgång bestämde sig Yusra för att lämna sitt yrke som civilekonom och blev istället miljöinspektör i Göteborgs stad. – Sverige öppnade sina dörrar för mig och gav mitt barn den 34 / Camino 56

STF:s initiativ Tillsammans har skapat möten mellan unga i snart 20 år.

bästa vård han kunde få. Jag ville göra skillnad i människors liv och ge tillbaka på samma sätt som jag har fått, därför bytte jag yrke. Yusra, som behärskar fem språk, blev handläggare för flera områden i Göteborg med hög andel invandrad befolkning. Hon såg att kunskaperna om natur och miljöfrågor behövde öka bland invånarna, men också att det behövdes nya metoder för att lyckas med det. – Man vill hjälpa den här målgruppen när de kommer till Sverige, så man bombar människor med information. Men om du inte har något intresse spelar det ingen roll hur mycket information du får – du tar ändå inte emot den.

Yusra bestämde sig för att börja i andra änden. Istället för att dela ut broschyrer om kemikalier hos de lokala invandrarföreningarna började hon anordna natur utflykter. – När Fatima, som har bott i Bergsjön i 15 år, för första gången får vistas i naturen och uppleva havet, då är hon mogen för att ta emot information. Då kan vi på ett naturligt sätt prata om nedskräpning, vattenfrågor och växthuseffekten, säger hon och fortsätter: – Vi måste ta det ett steg i taget. Jag har fått övertyga mina chefer och politikerna om att det här behöver vara en del av vårt arbete, om vi ska öka förståelsen för klimatfrågan.

Yusra Moshtat var alltså tidigt ute med sina tankar om hur naturen kan hjälpa nya svenskar in i samhället. Det var även Svenska turistföreningen, som sedan 2001 har arrangerat läger för unga med olika bakgrunder genom initiativet Tillsammans. Verksamheten tar avstamp i Dag Hammarskjölds ord ”Känn dig själv, känn ditt land, känn världen”, och under lägren varvas natur- och friluftsaktiviteter med övningar där deltagarna får lära känna både sig själva och resten av gruppen.

Johannes Nygren från Göte borg, som har varit ideellt engagerad i Tillsammans i snart fem år, tycker att natur och Camino 56 / 35

sig själva och sin omgivning. Som den unge killen på lägret i Brantevik, som aldrig tidigare hade badat i kallvatten men ändå vågade sig på ett kyligt morgondopp tillsammans med ledarna. – Han blev helt såld. Sen tog han de där doppen varje morgon, minns Johannes. Eller gänget som, trots att det egentligen var dags att vända hem och laga middag, gav sig upp på en av kalfjällets toppar i Ammarnäs. – Vi småjoggade upp på ett berg och fick en magnifik utsikt. Jag har själv bestigit en massa toppar och vet hur magiskt det är att komma upp och bara blicka ut över världen. De var så nöjda!

Liksom Yusra Moshtat tycker

Johannes Nygren är en av ledarna för STF:s Tillsammansläger. ”Det handlar om att få en ny blick på sin omgivning”, säger han.

36 / Camino 56

friluftsliv är ett bra sätt att bryta isen mellan människor som inte känner varandra sedan tidigare. – Det blir inte så krystat, utan man får en naturlig öppning när man upplever något tillsammans, säger han när Camino träffar honom för en promenad i naturreservatet Änggårdsbergen i Göteborg. Johannes är uppvuxen i Arvidsjaur, i ett hem präglat av socialt engagemang och med naturen utanför knuten. Att vara Tillsammansledare har givit hans upptäckarglädje nytt liv. – Det är kul att möta människor och se vad som försiggår i andras världar. Alla har ju sin unika bakgrund och jättemycket spännande att dela med sig av. I dag arbetar Johannes som konstnär, illustratör och karriär coach och tycker att personlig utveckling är en viktig del av lägren – att få hjälpa de unga att göra ett inre arbete, som

Det blir inte så krystat, utan man får en naturlig öppning när man upplever något tillsammans.” i bästa fall kan bidra till trygghet och stabilitet i en värld som är föränderlig. – Det är spännande att uppmuntra andra till inre resor; att inspirera dem till att titta inåt och tänka igenom vilka drömmar, mål och värderingar de har. Han är glad att få dela de här resorna med deltagarna och se dem upptäcka nya delar av

Johannes att integrationsprojekt som bygger på natur och friluftsliv också är en naturlig ingång till hållbarhetsfrågorna. – Vi lever ju i en speciell tid där vi blir mer och mer medvetna om vår naturs begränsningar. Jag tror att det ingår i vår framtid att lära sig relatera till naturen på nya sätt och få ett mer hållbart förhållningssätt till vår miljö, säger han. Att hitta lägerdeltagare som nyligen har kommit till Sverige är lätt, säger Johannes Nygren, och Yusra skulle gärna se fler personer med invandrarbakgrund arbeta med just natur och friluftsliv. – Av alla naturguider jag möter är 98 procent människor utan invandrarbakgrund, eller ”light invandrare” från Norge eller Danmark. Arbetsförmedlingen borde starta kurser och ge fler möjligheten att arbeta med de här frågorna, inte minst kvinnor. En sådan satsning från det offentliga skulle också höja statusen för den här typen av yrken, menar hon. – I den kultur jag kommer ifrån anses det inte fint att jobba i naturen, det är bara fattiga och bönder som gör det. Min pappa var nära

Nej, integration sker förstås

att få en hjärtattack när han fick veta att jag går ute med somalier och kroater i den svenska naturen. ”En civilekonom ska inte syssla med det”, tyckte han. Vi hade så många samtal, men han kunde inte förstå det här. Han tyckte att jag hade blivit för svensk. Men mycket har ändå förändrats under de år som Yusra har arbetat med de här frågorna. Engagemanget har ökat, på SFI-utbildningarna har man börjat ha undervisningstillfällen utomhus och i naturen ser man nuförtiden människor från olika bakgrunder. – När jag flyttade till Brännö för tio år sedan var jag nästan den enda invandrarkvinnan, men nu ser jag många människor med olika hudfärg där. Många som förut har varit rädda för farliga djur eller känt sig ensamma i naturen har nu börjat uppskatta den. Ibland stöter hon på personer från Bergsjön och Hammarkullen som en gång i tiden deltog i hennes naturutflykter. – De kramar mig och säger ”Vi måste bara berätta, när våra släktingar kom på besök var vi inte i Femmanhuset och shoppade, vi åkte till naturen istället”. De senaste åren, då många flyktingar och asylsökande har kommit till Europa, har ett stort antal nya projekt för så kallad

När jag berättar att jag varit ute i skogen och plockat svamp själv säger de ”Är du ensam? Har du inga vänner?” naturbaserad integration startats. På Svenska turistföreningen satsar man just nu på lokala Tillsammansgrupper, som ska ha ett annat upplägg än de stora, nationella läger man hittills arrangerat. Johannes Nygren och hans ledarkollegor är i full färd med att planera vandringar och läger för två nya grupper i Göteborg. – Ett stort nationellt läger kan vara en superhäftig och minnesvärd upplevelse, men att bara ses några dagar är en begränsning. Integration och att lära sig få en relation till naturen är ju inget som händer över en natt. Då är det bättre att man har en grupp som kan träffas flera gånger under en längre tid.

inte över en natt. Inte heller är det tillräckligt att träffas i naturen några gånger för att en människa ska komma in i ett nytt samhälle. Både Yusra och Johannes betonar vikten av att få ett jobb och ett socialt sammanhang där man på ett naturligt sätt kan lära sig språket. Men naturen kan vara en plats att ta avstamp från: En chans att mötas på mer lika villkor, där ens olika bakgrunder och personliga omständigheter spelar mindre roll. – I skogen hälsar man på människor även om du inte känner dem. Det gör man inte på Ica, säger Yusra. Hennes syn på naturen idag jämfört med när hon kom till Sverige är som natt och dag, säger hon. I dag tar hon själv kort på blommor, går i skogen i gympaskor och kollar väderleksrapporten varje dag. – Mina vänner som är kvar i Bagdad tycker jättesynd om mig. När jag berättar att jag varit ute i skogen och plockat svamp själv säger de ”Är du ensam? Har du inga vänner?” De är fortfarande där jag var för många år sedan. Men jag är en annan person i dag med mycket kunskap om det här, så jag svarar dem: ”Det handlar inte om vänner, det är avkoppling för mig”. Hon fortsätter: – Många av oss som kommer till Sverige har drabbats av krig och upplevt mycket elände på vår resa hit. Vi har sett bomber, döda människor och svält. Tänk vad naturen kan ge oss, att bara få vara ute och få det här – hon tar ett djupt andetag – lugnet. Det behöver vi. Vi behöver lugn och ro. Hon tycker att fler ska våga knacka på grannens dörr. – Om du har en granne som aldrig varit i naturen, gå dit med en picknickkorg. Säg ”Jag har gjort kaffe, kan du fixa bullar? Ta barnen med dig, så åker vi.” Det behövs inte mycket, bara att någon knackar på. Camino 56 / 37

Hoppets sista decennium? Tiden är knapp. Rapporterna om vilka klimatscenarier vi är på väg in i blir bara värre och värre, samtidigt som utsläppen fortsätter att öka. Är klimatkampen hopplöst förlorad? Vad ska vi då lägga vår begränsade tid på?

essä /

ESSÄ AV Ingemar Tigerberg ILLUSTRATION Camia Pia Pettersson

r 1992 kom Al Gores första bok Earth in balance ut. Därefter har han både hunnit vara vicepresident i världens mäktigaste land och vinna Nobels fredspris för sina efter följande böcker, filmer och engagemang om att vi måste agera mot klimatförändringarna. Under samma period har ungefär hälften av mänsklighetens totala koldioxidutsläptt genererats. Trots att varningsklockorna har ljudit över stora delar av världen i tre decennier. FN:s klimatpanel IPCCs rapporter har blivit allvarligare för varje år. I dessa unika rapporter, som bygger på vetenskaplig konsensus, beskrivs inte längre några försiktiga kanske-scenarier. Numera är de att betrakta som ren och skär skräckläsning. När Parisavtalet tecknades år 2015 invaggades världen i en gnutta hopp. Alla satt i samma båt – NU skulle skutan vändas! Världen enades om att arbeta för en maximal global uppvärmning på två grader till seklets slut men sträva mot 1,5 grader. I nuvarande takt är vi snarare på väg mot 3–8 graders uppvärmning. Det summerar journalisten David Wallace-Wells i boken Den obeboeliga planeten, som nyligen kommit ut på 38 / Camino 56

svenska. Det är makaber läsning: Redan vid två graders uppvärmning kommer flera städer vid tropikerna bli helt obeboeliga och hundratals miljoner fler människor dö av luftföroreningar och effekter av den globala uppvärmingen, jämfört med om världen skulle nå 1,5-gradersmålet.

Förra året kom IPCC med en specialrapport som visar att skillnaderna mellan en uppvärmning på 1,5 respektive två grader är stora och mycket riskabla. Redan vid två graders uppvärmning kan isarna destabiliseras på allvar och medföra flera meters höjning av havsnivån. Vi kommer även att få se betydligt fler extrema väderhändelser, med oräkneliga mänskliga tragedier som följd. Risken är dessutom stor att planeten når en tröskelnivå där den börjar värma upp sig själv i galopperande takt genom metanutsläpp från havsbottnar, smältande permafrost och regnskogsdöd. Allt detta alltså redan vid två graders uppvärmning. ”Fram tills för bara några år sedan trodde vi fortfarande att två grader var en hanterlig temperaturnivå. Nu förstår vi att två grader är alldeles för farligt. Det är en planetär gräns som världen ska ta på yttersta allvar” kommenterade miljöprofessor Johan Rockström i Aftonbladet. Han är en del av en växande skara experter som trots dessa mardrömslika scenarier anser att IPCC:s rapporter är alldeles för försiktiga.

Camino 56 / 39

Det som händer vid åtta graders uppvärmning går knappt att greppa. Det kommer exempelvis att vara omöjligt för människor att överhuvud taget vistas vid ekvatorn utan att dö, skriver David Wallace-Wells. ”Flyktingkrisen” år 2015 blir en blygsam föraning av vad som ligger framför oss med de politiska spänningar som detta för med sig.

Redan nu har vi både högernationalistiska och direkt klimatfientliga ledare i flera för klimatfrågan avgörande länder såsom USA och Brasilien. USA har hoppat av Parisavtalet, Brasilien överväger att göra detsamma. Men även länderna som finns med i avtalet gör långt från tillräckligt. I Kina, som har världens största utsläpp av koldioxid, förväntas utsläppen börja minska först år 2030 – samma år som IPCC slår fast att världen måste ha halverat utsläppen för att klara 1,5-gradersmålet! Samma år anser Johan Rockström att Sverige bör ha nått nollutsläpp. Inte ens de länder som har för 40 / Camino 56

utsättningar att vara i täten i klimatarbetet gör tillräckligt enligt IPCC.

I våras kom boken Att lära sig dö i antropocen av Roy Scranton ut på svenska. Han anser att vi borde ge upp försöken att förhindra klimat krisen. Det bästa vi kan göra nu är att bygga trygga självhushållande lokalsamhällen och hjälpa alla de människor som kommer att fara illa av den oundvikliga klimatkatastrofen, menar han. Ytterligare en som är inne på denna linje är nu hundraårige forskaren James Lovelock, upphovsman till Gaiateorin om att jorden är ett enda stort självreglerande system. Han har länge hävdat att vi redan passerat den punkt där jorden kommer att värma upp sig själv till ett nytt stabilt, men betydligt varmare klimat – med en extrem massdöd av merparten av livet på jorden som följd, inklusive större delen av mänskligheten. Så vad gör vi nu? Är det någon mening att

»Vad är det för poäng att ha flygstopp när världen bränner 80 procent mer kol nu än år 2000?«

kämpa för sänkta utsläpp när så mycket talar för att det redan är kört? Spelar det någon roll att elever strejkar utanför riksdagen när Brasiliens president Jair Bolsonaro ändå låter regnskogarna skövlas i en accelererande takt? Vad är det för poäng att ha flygstopp när världen bränner 80 procent mer kol nu än år 2000? (enligt Wallace-Wells). Synen på hopp skiljer sig något mellan dessa engagerade experter. James Lovelock anser att kärnkraft och geoengineering (att manipulera klimatet) kan användas för att ”köpa oss tid” och får stöd av den brittiske klimatjournalisten Mark Lynas som gjort sig känd för att kritiskt granska några av miljörörelsens käpphästar. Desperata tider skapar desperata åtgärder? En som var tidig med att varna världen för klimatförändringar är Bill McKibben, grundare av klimatorganisationen 350.org. År 1989 kom hans End of Nature ut. Nu trettio år senare kommer Falter – Has the Human Game Begun to Play Itself Out? Även han målar upp de fasansfulla scenarier vi nu kommit att behöva vänja oss vid. Men han erbjuder också en liten strimma av hopp – där klimataktivismens globala framväxt (till exemepel Fridays for future och Extincion Rebellion) och solcellsrevolutionen är de starkast lysande stjärnorna för att vända skutan.

Medvetenheten om det försämrade läget för klimatomställningen börjar sjunka in hos allt fler miljömedvetna. Många ställer sig nu frågan: vad ska jag engagera mig i om klimatet går åt h-e? I Facebookgruppen Klimatklubben ställs dessa existentiella frågor så gott som varje vecka. Även här skönjs de olika inställningarna – å ena sidan fokusera på att stärka det lokala samhällets resiliens, självhushållning och värna om ekologi, giftfritt och biologisk mångfald. Å andra sidan greppa det sista halmstrå av hopp och lägga sin tid på att klimatkampanja mot politiker och företag för att göra mer. Därtill lägga krut på allehanda solidaritets- rättviseoch mänskliga rättighetsfrågor som får ökad relevans i en krisande värld. I den mer allmänna debatten finns fortfarande en inställning om att en klimatsmart livsstil

innebär stora uppoffringar. Och visst, när det gäller möjligheten att snabbt ta sig till andra platser på planeten, då finns det inget som klår flyget. (Tåget ger dock en annan, ofta mer behaglig upplevelse). Men i övrigt finns så många andra livskvalitets- och hälsomässiga mervärden med att leva klimatmässigt hållbart, så att ställa om sin livsstil är ändå meningsfullt. I de viktiga områden som lyfts fram på Facebook lyfts få motsättningar upp. Man kan förstås vara engagerad i flera av dessa frågor. Men när det gäller var man lägger sin begränsade tid på den här jorden, är en funderare kring var man gör mest skillnad befogad.

Det finns de som söker andliga svar på klimat-

krisen. I boken Aktivt hopp – att möta vår tids utmaningar utan att bli galen, nysläppt på svenska, skriver Joanna Macy och Chris Johnstone bland annat om hur man ska orka kämpa trots att något direkt resultat inte är inom synhåll. Det handlar om styrkan i att kämpa tillsammans, att våra handlingar ger ringar på vattnet och skapar synergieffekter som inte alltid syns. Författarna presenterar också meditationsövningar för att hantera de svåra känslor som klimatkrisen kan ge upphov till, något som även domedagsprofeten Roy Scranton uppmuntrar till. Många beskriver det kommande decenniet som avgörande för klimatet. IPCC menar att insatserna behöver fördubblas för att kunna nå målet om 1,5 graders uppvärmning. ”Klimatkampen blir bara viktigare ju sämre det går” konstateras i Klimatklubben. Här är det upp till oss alla att fundera på: Vad är min roll under dessa tio år? Allt fler människor ställer sig på barrikaderna för att kompromisslöst kräva att politiker, individer och företag gör sitt yttersta, med svenska Greta Thunberg i fronten. I Klimatgruppen på Facebook citeras en 17-årig aktivist från klimataktiviströrelsen Extinction Rebellion som har bestämt sig: ”Jag vill dö vetandes att jag gjorde mitt absolut bästa.”

Camino 56 / 41

SMAKRIKT

Vego i vĂ¤rldsklass 42 / Camino 56

Bönmugcake Vit bön-mugcake • 1 dl kokta stora vita bönor • 1 banan • 1 ägg • 0,5 tsk bakpulver • 1 tsk kanel • rapsolja att smörja koppen med GÖR SÅ HÄR n Mixa allt och häll upp i en kopp smord med lite rapsolja. Kör i mikron i 2 minuter. Svart bön-mugcake • 1 dl kokta svarta bönor • 6 dadlar • 1 ägg • 2–3 tsk kakao • 0,5 tsk bakpulver • rapsolja att smörja koppen med GÖR SÅ HÄR n Mixa allt och häll upp i en kopp smord med lite rapsolja. Kör i mikron i 90 sekunder. Förslag på topping • jordnötssmör (flytande) • frysta och tinade bär eller färska bär i säsong • skivad frukt • hackade nötter

Renklämmor • 230 g rökt tofu • 2 salladslökar • 1 burk stora vita bönor à 380 g • 1 krm liquid smoke • 4 msk pepparrot på tub • 0,5 citron, saften • 50 g rucola • ev 1–2 msk vatten • salt och svartpeppar • 6 mjuka tunnbröd

GÖR SÅ HÄR n Riv tofun på den grova sidan av ett rivjärn. n Strimla salladslöken tunt. n Spola av bönorna med kallt vatten och låt rinna av. Blanda bönor, liquid smoke, pepparrot och citronsaft. Vänd ner salladslök, tofu och ruccola. Häll i lite vatten

om det blir för tjockt och svårt att röra runt. Smaka av med salt och peppar tills du är nöjd. n Bred rikligt med röra på varje tunnbröd och rulla ihop.

Camino 56 / 43

SMAKRIKT HALLÅ DÄR!

Anna Richert

expert på matfrågor hos Världsnaturfonden WWF

Kan de olympiska mästarna äta mer grönt så kan du! Sveriges olympiska kommitté, vegoförfattaren Gustav Johansson och WWF har tillsammans gjort boken ”Vego i världsklass”, som vill såväl inspirera som informera om bättre mat. TEXT Maja Andersson RECEPT Gustav Johansson

Att Världsnaturfonden WWF och Sveriges olym piska kommitté gör en bok tillsammans är lite oväntat. – Vi har egentligen samma agenda: vi vill båda förändra världen till att bli mer hållbar, och vi förenades i att vi behöver nå nya målgrupper. Att det är en oväntad kombination är just det som är så bra. Det är extremt viktigt att fler börjar äta mat som är mer hållbar och genom samarbetet kan vi nå ut till fler grupper med det här budskapet.

Det kommer nya kokböcker om vego var och varannan dag. Vad skiljer den här från andra?

– Den här boken tar ett grepp om hur man gör en vegetarisk kost om man vill ha en aktiv livsstil. Den här är recept som man blir mätt och kan träna på. Det finns dessutom en stor faktadel som handlar om själva omställningen och hur man kan tänka smart om man vill gå över till mer vegetariskt.

Ni vill slå hål på myter. Vilka är de största missuppfattningarna kring vegetarisk mat i dag?

– Bland dem som tränar är det att man inte kan bli mätt på vegetarisk kost, att man alltid måste ha kött för att det ska räcka till. Det är också en myt att vi måste äta mer protein i Sverige. Om man verkligen är en högpresterande idrottare behöver man väldigt mycket protein, men väldigt få av oss är ju det.

– Jag tror att vi börjar få upp ögonen för det mer och mer, men det är också svårt för vanliga människor att agera på det i sin mathållning. Företagen måste hjälpa till så att det blir lättare för oss att bidra. Ett väldigt bra exempel är spannmålsprodukter som har odlats med biodiversitetsåtgärder i fält, till exempel lärkrutor och blommande kantzoner. Svenska produkter odlade med det här konceptet har funnits ganska länge på marknaden, men det har inte varit särskilt uppmärksammat. Företagen borde bli bättre på att berätta om det. 44 / Camino 56

Att miljörörelsen slår sig samman med andra aktörer i samhället, som ni nu har gjort med Sveriges olympiska kommitté, är det något vi kommer att se mer av framöver? – Det kan jag inte svara på, men för oss har det varit väldigt roligt och inspirerande. WWF jobbar egentligen inte med hälsa och näringsrekommendationer, så vi har lärt oss väldigt mycket om hur man utformar en vegetarisk kost för träning.

FOTO BIRGIT LEISTMANN-WALSH

Du har skrivit ett stort avsnitt om biologisk mångfald, som hittills fått väldigt lite utrymme vid sidan av klimatfrågan. Håller det på att ändras nu?

på bladet. Fäst med en tandpetare. n Lägg de färdiga dolmarna tätt ihop i en ugnsfast form. Blanda 2 dl vatten, 1,5msk grönsaksfond och enbär till en fond och slå över dolmarna. Baka i mitten av ugnen tills dolmarna fått fin färg, ca 15 minuter. Ös med fonden lite då och då så de inte blir för torra.

Kåldolmar med rotsaker och gräddsås Kåldolmar • 1 vitkåls- eller savojkålshuvud, ca 1 kilo • 1 vitlöksklyfta • 1 gul lök • 300 g formbar sojafärs • 150 g kokt mathavre • 1 msk kryddpeppar • 2 msk kinesisk soja • 2 msk + 1,5 msk grönsaksfond • 50 g pumpakärnor • 2 dl vatten • 5 torkade enbär • salt och svartpeppar • Rotsaker i ugn • 2 stora morötter • 0,5 rotselleri, ca 200 g • 4 fasta potatisar • 2 stora palsternackor • 2 tsk rapsolja • 0,5 msk torkad timjan • salt och svartpeppar Gräddsås • 400 g silkestofu • 1 vitlöksklyfta

• • • • • • • • •

6 torkade enbär 1 tsk torkad rosmarin 1 tsk torkad timjan 2 tsk kinesisk soja 1 msk grönsaksfond 2 tsk svartvinbärsgelé ca 1 dl vatten salt och svartpeppar rapsolja till stekning

Till servering • 125 g färska eller frysta och tinade lingon • finhackad kruspersilja

GÖR SÅ HÄR Kåldolmar n Börja med att plocka loss hela blad från kålhuvudet. Skölj dem och skär bort den grövsta biten av stammen i ett v-format snitt, så att kålbladet ser ut lite som ett hjärta. Koka bladen i lättsaltat vatten tills de mjuknar, 2–3 minuter. Ta upp dem och lägg på ett fat så att de svalnar något. Rotsaker n Sätt ugnen på 225 grader. Skala och skär rotsakerna i ca 2 × 2 cm stora bitar. n Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper, ringla över rapsolja och strö över timjan, salt och peppar. Rör om så att alla rotsaker täcks av olja och kryddor och sprid ut dem jämnt på plåten.

n Grädda i mitten av ugnen tills bitarna är mjuka och har fått fin färg, 15–20 minuter. n Skala och riv vitlöken till kåldolmarna. Skala och hacka löken. Blanda ihop vitlök, lök, färs, kokt mathavre, kryddpeppar, soja, 2 msk grönsaksfond, pumpakärnor, salt och peppar till en tjock smet. Smaka av och tillsätt eventuellt mer kryddor. Du vill att smaken ska vara ganska kraftig. n Låt ugnen fortsätta stå på 225 grader. Ta 2–3 msk fyllning och lägg i mitten av ett kålblad (anpassa mängden efter hur stort bladet är). Vik först in den nedre delen av bladet över fyllningen, därefter sidorna och rulla sedan ihop dolmen och försegla den med spetsen

Gräddsås n Mixa tofun till en slät kräm i en blender eller med stavmixer i en bunke. n Skala och riv vitlöken. Stek vitlök, enbär, rosmarin och timjan i en kastrull med lite rapsolja på medelhög värme tills det börjar dofta gott. n Häll ner mixad tofu, soja, fond, gelé och 1 dl vatten i kastrullen och vispa så att allt blandas. Låt koka upp och koka på låg värme i 4–5 minuter. Späd eventuellt med mer vatten till önskad konsistens. Smaka av med salt och peppar och tillsätt också eventuellt mer kryddor och gelé. Låt koka upp igen. Om såsen skär sig och börjar bli grynig, ta av kastrullen från värmen och vispa snabbt med en handvisp, så blir den krämig igen. Servering Toppa kåldolmarna med gräddsås, lingon och persilja. Servera med rotsaker.

Camino 56 / 45

den i centimeterstora tärningar. n Sprid ut pumpan på ena sidan av en plåt med bakplåtspapper. Sprid ut och kidneybönorna på den andra sidan. Strö över paprikapulver, spiskummin, oregano, salt och peppar och blanda runt så att kryddorna fördelas jämnt. Baka i mitten av ugnen tills bönorna blivit torra och börjat spricka, ca 15 minuter. Linssalsa n Skala och finhacka vitlök och rödlök. Finhacka chilin. Fräs lök, vitlök och chili i en kastrull med lite rapsolja tills det blivit mjukt och börjat få lite färg. n Tillsätt spiskummin och oregano och stek i ytterligare 30 sekunder så att det börjar dofta. n Ha i krossade tomater, linser, vinäger och vatten och låt koka på medelhög värme tills linserna mjuknat, ca 20 minuter. Rör om då och då så det inte bränns fast i botten. n Ta ut plåten ur ugnen och ta bort bönorna. Låt pumpan bakas 5–10 minuter till så att den får riktigt fin färg. n Smaka av linssalsan med salt, peppar och eventuellt mer vinäger eller lite socker. Mixa såsen slät med stavmixer.

Mexikanska tacos med pumpa, kidneybönor och linssalsa Pumpa och kidneybönor • 2 burkar kidneybönor à 380 g • 1 butternutpumpa à 500 g • 1,5 msk rökt paprikapulver • 1,5 msk spiskummin • 1,5 msk torkad oregano • salt och svartpeppar

46 / Camino 56

Linssalsa, 7 dl • 2 vitlöksklyftor • 1 rödlök • 1 röd chili • 2 tsk spiskummin • 2 tsk torkad oregano • 1 burk krossade tomater à 400 g • 1 dl torkade röda linser • 1 tsk vitvinsvinäger • 3 dl vatten

• 1 krm strösocker • salt och svartpeppar • rapsolja till stekning Till servering • 24 små tortillabröd (4 per portion) • 2 rödlökar • 1 kruka koriander • 2 limefrukter • Ev 2–3 msk srirachasås

GÖR SÅ HÄR Pumpa och kidneybönor n Sätt ugnen på 235 grader (använd gärna varmluftsfunktionen om du har en sådan, sätt då ugnen på 225 grader). Spola av kidneybönorna med kallt vatten och låt rinna av. Skala pumpan och skär

Servering Finhacka rödlök och koriander och skär limen i klyftor. Bred ut 2 msk linssalsa på varje tortillabröd, toppa med pumpa och bönor och sedan lök, koriander och pressad lime. Toppa med srirachasås.

SMAKRIKT UTVALT

GODISTIDER

Hösten är godistider – det är sedan gammalt. Men se till att välja ekologiskt godis utan massa skräp i. Joms godis är gjort på svenska råvaror och är dessutom veganskt och palmoljefritt. Finns i smakerna persika, karamell, hallon och blåbär. Kan köpas i ekooch veganbutiker runt om i landet. 70 G, 25 KR | JOMORGANIC.SE

FYLL FRYSEN MED BLÅBÄR Inte hittat egna blåbär i sommar? Utbudet har varit skralt under årets säsong och många frysar som tidigare år varit välfyllda gapar tomma. Vill du ändå äta det svenska superbäret, köp frysta ekologiska, svenskplockade bär. Polarica har ekologiska bär som är plockade och förpackade i Sverige och har en policy för schyssta villkor för bärplockarna. 225 G, 30 KR | POLARICA.SE

ARSENIKBANTAT RIS Konsumtionen av ris har markant gått ner sedan avslöjanden om arsenik i ris från Sydostasien. Det beror bland annat på att marken där ris odlats tidigare använts för bomullsodling som bekämpats med medel innehållande arsenik. Saltå Kvarns ris från Italien innehåller betydligt mindre arsenik och dessutom mer näring än andra motsvarande ris. Det är märkt med både Krav och Eu-ekologiskt. 1 KG, 60 KR | SALTAKVARN.SE

ÄNGLALIKA ÄRTPUCKAR

Coops varumärke Änglamark lanserar nu ekologiska, Kravmärkta vegobiffar, framtagna i samarbete med Food For Progress och lantbrukarna Adam Arnesson på Jannelunds Gård och Emil Olsson från Slätte Gård. De är dessutom veganska och smakar riktigt bra. 300 GRAM 25 KR | COOP.SE

GÅRDSODLADE ALGER

Ebba driver den enda spirulinafarmen i Norden. Från en gård i Värmland kommer en raw spirulina som odlas utan gifter och torkas på under 42 grader och på så sätt kan benämnas som raw. ”1 kilo spirulina innehåller lika mycket näring som ett ton grönsaker”, skriver Ebba på hemsidan. 100 G, 195 KR | EBBASALGER.SE

VEGOPIZZA i FRYSDISKEN

Nu kan du köpa vegansk pizza på Ica. Finska företaget Apetits pizzor Veganese och Veganlover är fria från soja och laktos och finns med smakerna bolognese, pesto och tomat eller spenat, söt paprika och ananas. Basen i pizzan är ärtprotein och vegansk ost. 280–290 G, 26–29 KR | APETIT.FI

Camino 56 / 47

INBLICK

Sokrates – din nya självhjälpsguru?

FILISOFI

Tröstande gamla greker » Har du hamnat i en knipa som du inte vet hur du ska ta dig ur? Känns det som att ingen förstår din frustration eller hjärtesorg? Kanske är det dags att ta till det tunga artilleriet och vända sig till de stora tänkarna. I Filosofins tröst redogör författaren och filosofen Alain de Botton för hur sex filosofer tycker att man ska tackla livet när det går en emot. I Sokrates kan du finna en like om du är impopulär och om du har ont om pengar kan Epikuros påminna dig om att de bästa sakerna i livet är gratis. Vem vet, kanske är det en gubbe som levde för 2 500 år sedan som har lösningen på ditt problem? Filosofins tröst kom först ut år 2000, men gavs nyligen ut igen av Volante förlag. 48 / Camino 56

MIL JÖ

Natur uppskattas mer än shopping i staden Att känna lugn och ro och att vara i naturen är det som ger stadsbor mest positiva känslor, enligt en ny studie från högskolan i Gävle. Genom att samla in och analysera nästan 2 000 upplevelser från människor som rör sig i Stockholm har forskarna skapat en ”upplevelsekarta” över hela kommunen, som visar hur olika områden uppfattas. Mest positiva

upplevelser fick människor av att vara i naturen eller andra områden med lugn och ro, följt av att uppleva kultur eller historia. – Det är överraskande och tankeväckande för hur man bygger en stad. Vi hade en kategori som handlade om shopping och en annan som handlade om att träffa nya människor, gå på restaurang och så vidare, men de

REDAKTÖR Maja Andersson

40 %

var inte alls lika populära, säger Karl Samuelsson, doktorand i miljöteknik. Kartan visar också miljöer som nästan alla upplever som negativa. Det handlar framför allt om områden där man inte kan vara sig själv och inte känner sig säker, där det är svårt att gå eller cykla och

där det är mycket folk runt omkring. Forskarna menar att stadsplanerare bör ta med det här i beräkningen, i en tid där många städer växer och förtätas i rekordfart: om för många människor koncentreras till samma platser riskerar vi att bli stressade och må sämre.

– Redan när man lanerar nya områden, p kan man ha en strategi för att avlasta när man designar själva gatu nätet. Att bygga många småcentrum istället för ett centrum kan vara en bra strategi för att avlasta, säger Karl Samuelsson.

Så mycket mer handlar vi för om vi använder mobi len i matbutiken jämfört med om den får ligga kvar i fickan. Det visar en avhandling från Handels högskolan i Stockholm. – I en vanlig butik är det extremt mycket sinnes intryck och vi människor vill göra det så enkelt vi kan för oss, varför vi på autopilot går till de butiks stationer vi är vana vid. Plockar man upp mobilen slås den här autopiloten av och helt plötsligt befinner man sig vid en ny butiks hylla och inser att det vore roligt att baka lite, förkla rar forskaren Carl-Philip Ahlbom i tidningen Resumé. Camino 56 / 49

DESTINATION

Jotunheimen Man behöver verkligen inte flyga till andra sidan jorden för att uppleva mäktig natur. Vårt grannland Norge erbjuder några av världens mest spektakulära naturupplevelser. I nationalparken Jotunheimen finns bland annat Nordens högsta berg, möjligheter att åka skidor på sommaren och mängder av hisnande toppturer. TEXT och FOTO Ingemar Tigerberg

FRICAMPA

GÖRA

HISNANDE VANDRING På vintern är det ofta så mycket snö här att väg 55 som går genom nationalparken stundtals är avstängd. På sommarhalvåret är Jotunheimens vandrarnas paradis, eller en plats dit skidåkare som inte kan vänta till vintern vänder sig. Det makalösa fjällandskapet är inget förr höjdrädda. Vägarna ringlar sig upp och ner för massiven och när fjällen möter Sognefjord reser sig klippväggarna hundratals meter rakt upp ur vattnet. Den norra fjordkustlinjen efter den lilla orten Skjølden är hisnande vackert. Använd ut.no för att hitta bra vandringsleder efter din förmåga och kondition.

Här finns flera platser för friluftsälskaren att fricampa på, men också ett antal bekväma högfjällshotell och andra roliga koncept. Det mest spännande hittade vi halvvägs upp på Galdhøppigen, Nordens högsta berg. Strax ovanför en klätterpark går det att övernatta i en dom med utsikt över hela dalen. Inuti finns inget som skymmer utsikten och man får känslan av att domen svävar i luften. Det finns en dubbelsäng och kylskåp men inget rinnande vatten, och toalett finns femtio meter bort. Priset är ganska saftigt: 3 000 NOK per natt. Ett klart billigare alternativ är miljöcertifierade Raubergstulen hotell, vandrarhem och camping som ligger ett stenkast bort. Där bor man för mellan 250–980 NOK per vuxen och natt, beroende på standard och matalternativ. AKTIVILOM.NO RAUBERGSTULEN.NO RAUBERGSTULEN 2686 LOM

ÄTA

LOKALT ODLAT KÄK Det norska köket ligger långt efter Sverige i det vegetariska utbudet. Det är nästintill obefintligt när en når landsbygden. Vego-camparen gör därför bäst i att bunkra upp i Sverige före resan. Det som däremot finns i Norge är en levande landsbygd med ett småskaligt jordbruk. Lokalt odlade grönsaker och regionspecifika ostar och kött går ofta att hitta, både i butik och på restauranger. Men det är ju fisken som är norrmännens verkliga specialitet. Ett tips där är att hålla utkik efter MSC-märket för hållbart fiske eller hålla sig till skaldjur från närområdet.

Ta dig hit: Det enklaste sättet att ta sig till Jotunheimen är med expressbusslinje 22–161 (Valdresekspressen) från Oslo. Därifrån tar det dryga 6 timmar till Lom som kan sägas vara Jotunheimens ”centralort”. nor-way.no

REDAKTÖR Johanna Stål

Sy en poncho

Material Material kan vara en tunn nyloneller polyesterväv med en vikt på ca 40 gram/m2 och uppåt. Då det behövs en stor vävbit så får man räkna med att det kan bli nödvändigt att skarva ihop två bitar. Men tejpas sömmarna blir de minst lika täta som den övriga väven.

Man vet aldrig när en regnskur dyker upp under kanotturen eller skogsvandringen. Med en rejäl poncho i ryggsäcken är du alltid redo. Så här gör du din egen. TEXT Anders Jonsson

Tätning av sömmar Sömmar kan tätas med flytande tätningsmedel eller tejpas.

DIY

Gör så här 1. Klipp till delarna och glöm inte för sömsmån och fåll. 2. Markera och klipp upp hålet för huvan. 3. Alla fyra sidor viks och fållas (viks två gånger, ca 1+1 cm). 4. Gör fästen runt om, t.ex. av korta rembitar, om ponchon även ska användas som tarp, vindskydd osv. 5. Gör en huva och sy fast den på ponchon. 6. Slå fast tryckknappar runt om. 7. Avsluta med att tejpa/täta alla sömmar.

ca 150

Tryckknappar

Bak

Huva Lagom mått så man kan trä igenom handen.

Mitten

Remfäste

ca 240 (+ sömsmån/fåll)

Klaff med dragkedja/kardborre

Fram

Insidan

Rem

ca 160 - 170 (+ sömsmån/fåll) Remfästen i alla hörn. Remmarna viks så att de inte sticker ut och kan fastna i buskar osv.

Poncho nr 1

Den här instruktionen har vi lånat från Anders Jonsson. Du hittar den och mängder av andra smarta DIY-lösningar på hans hemsida andersj. se och instagramkontot andersj_se.

Camino 56 / 51

FORMGIVET

REDAKTÖR Johanna Stål

CIRKULÄRT TILL LÅGPRIS Kedjan Lidl, som är känd för låga priser och på senare tid satsat en del på egna ekologiska varor, gör nu en satsning på hållbar textil. Kedjan har lanserat ett pilotprojekt kring en ny textilkollektion med biologiskt nedbrytbar textiltryckfärg, certifierad enligt Cradle to Cradles guld- och silverstandard. Dessutom byter Lidl ut alla egna textilprodukter som innehåller viskos till en så kallad Lenzing Eco Vero Viskos, vilket företaget menar halverar vattenåtgången i produktionen. Först ut är sängkläder. VÄNDBARA SÄNGKLÄDER 199 KR DRA PÅ-LAKAN 99 KR

52 / Camino 56

SOLCELLER TILL MASSORNA Det har snackats länge om det och i Storbritannien har solceller sålts på Ikea ett tag. Nu kommer konceptet till Sverige. I samarbete med Svea Solar kommer du kunna köpa solpaneler på Ikea och få hjälp med installation. Produkten heter Solstråle och kommer skräddarsys efter olika kunders behov. IKEA.SE

GÖMDA SKATTER

FÖRENKLAD VERKTYGSHYRA Nu lanseras Husqvarnas digitala Tools for You i fem olika länder och Sverige är en av länderna där det nu är möjligt att hyra trädgårdsredskap genom en app och hämta i en liten verktygsbod. Detta finns i Barkaby, Stockholm, Örebro och Jönköping. Hyran ligger på från 150 kronor per dygn och verktygen kollas sedan över efter inlämning.

Lär dig inreda vackra och lekfulla barnrum utan att köpa nytt. Den fantastiskt fina boken Hidden Places, skriven av två influencers med koll på second hand och stil – uppmuntrar till lek och pyssel för att skapa fina, kreativa rum för barn att leka och trivas i. Hidden Places är gjord av Sofia Vusir Jansson och Nathalie Myrberg

HUSQVARNA.SE

BOOKMARKFORLAG.SE

FRÅN ANVÄNDA TILL ANVÄNDBARA Befinner du dig runt om i Europa under somrarna kanske du har stött på Patagonias små pop-up-reparationsbutiker. Patagonia satsar hårt på sitt Worn Wear-koncept med lagningar, lagningskit att ta med på äventyret och möjligheter att lösa in använda kläder och få pengar för dem, samtidigt som de lagas och säljs vidare. Cirkulärt tänk på riktigt. Synd att Patagonia fortfarande inte har någon egen butik i Sverige. WORNWEAR.PATAGONIA.COM

IKEA * 2 Ikea fortsätter utveckla nya spännande koncept i linje mot mer hållbara livsstilar. Deras kommande kollektion Råvaror består av möbler som är hopvikbara och lätta att flytta. De är anpassade för en modern livsstil där vi flyttar ofta och kanske bor på små ytor. Produkterna kommer finnas till salu från hösten 2020. Camino 56 / 53

KULTURELLT H A L L Å D Ä R , D AV I D K I H L B E R G !

”Frystorkad mat är dödstråkig” I den strida strömmen av nya vegetariska kokböcker dyker det då och då upp titlar som sticker ut. En sådan är David Kihlbergs Vegohajk – vegetarisk mat för stormkök och lägereld, en räddare i nöden för alla frilufsare som tröttnat på att äta couscous och vill testa att torka sin egen mat. TEXT Maja Andersson

”Att vandra i naturen är inget skäl till att äta tråkig mat”, skriver du. Är det vanligt med trist matsäck på turen? – Ja, dels tror jag att många frilufsare bara köper färdig frystorkad mat och den är ofta dödstråkig. Eller så äter man som vegetarian eller vegan bara couscous och linser, som blir väldigt enformigt. Men det är inte svårt att göra sin egen mat, även om man så klart får tänka till lite. Växtbaserad mat lämpar sig så himla bra för att hajka med: den är lätt att bära, blir inte dålig och det finns många bra råvaror att utgå från.

rätter av, till exempel växtmjölkspulver som är en väldigt praktisk råvara. Sojafärsgranulat är också smidigt att göra hajkmat på, det hittar man i varenda mataffär nu för tiden. David Kihlberg jobbar till vardags som chef för klimat- och juridikavdelningen på Naturskydds föreningen. Hans vegohajkande kan även följas på instagramkontot @vegohajk.

Har du något favoritrecept i boken?

– Ett jag verkligen gillar är kokoskryddris. Det är jättegott och smakrikt, och det enda man behöver torka är frysta gröna ärtor. Jag är också väldigt nöjd med mina pannbiffar. Det är lite kladdigt att steka dem på eld, men de blir väldigt goda. När jag

Många tycker nog att det verkar rätt krångligt att torka sin egen mat. Har du några bra tips på hur man kommer in i en bra ”tork rutin”?

Har du några favoritplatser att tipsa om för den som vill ge sig ut på hajk i höst?

Är det några råvaror som är extra bra att sikta in sig på som nybörjare?

54 / Camino 56

Hur är det med hållbarhetstänket bland friluftsmänniskor idag? – Det finns nog ett miljöengagemang hos många, men ibland kanske man tappar bort det. Det är ju många som flyger till andra sidan jorden för att vandra i nationalparker till exempel. Men klimatmedvetenheten och hållbarhetstrenden ökar kraftigt, så jag tror definitivt att allt fler kommer att koppla ihop det och förstå att både resan, maten och allt runt omkring spelar roll.

– Jag kan förstå att det verkar lite komplicerat, men det är verkligen inte svårt. Det går alldeles utmärkt att torka mat i en helt vanlig ugn. Men man vill ju inte stressa sista kvällen, så det är bra att börja i god tid. Beroende på vad man ska torka kan det ta allt från ett par timmar till över ett dygn.

– Det finurliga med växtbaserat är att man kan torka nästan allt. Animalier har ett högt fettinne håll som torkar dåligt, men i grönsaker är det mest vatten som torkar bort. Man kan antingen torka separata råvaror – rotfrukter, lök och bladgrönsaker funkar superbra till exempel – eller hela maträtter som en bolognese eller flygande jakob. Jag utgår ofta från torrvaror som jag sedan blandar

är ute brukar jag överraska mitt sällskap med pannbiffar och bearnaise.

– Det finns hur mycket som helst att se i Sverige. Fjällen är fantastiska på hösten med alla färger och den klara friska luften. Färnebofjärden på gränsen mellan Uppland och Gästrikland är jag fullständigt förälskad i. Och jag är en skogsmänniska; det är underbart att bara ge sig ut i närmsta skog och plocka en massa svamp och bär.

FOTO DAVID KIHLBERG

L I T T E R AT U R

Ute är inne Plötsligt längtar vi till skogen med en skriande lusta. Inte bara jag – utan såväl hipsters från storstäderna, akademiker, småbarnsföräldrar, hungriga IT-konsulter som stressade pensionärer. Vi ger oss ut i skog och mark och Svenska turistföreningen slår rekord i vandrarhemsnätter. Det är inne att vara ute. TEXT Johanna Stål

arcus Torgeby är löparen som bodde fyra år i skogen. Nu är han aktuell med boken Sova ute, en uppföljare till Löparens hjärta. Den kommer ut precis lagom efter en sommar då jag hört fler och fler lägga sig och sova på sina balkonger och pratat om njutningen med att sova utomhus. I boken skriver han om sin resa till att hitta balans mellan livet i enkelhet som mest handlar om överlevnad, och livet med sin familj där en diskmaskin och tvättmaskin förenklar och ger utrymme för annat än bara överlevnad. Markus skriver om att göra upp eld, att koka gröt, om att stubba, skita utomhus, sova utomhus nära storstaden och om att tälja, något som också har blivit populärt igen. Själv fick jag en efterlängtad täljkniv i f ödelsedagspresent i somras, och hemslöjds boken Täljboken blev snabbt en kompis. Att jobba med fingrarna nära naturmaterial, plockat hemma i trädgården, ger ungefär samma sköna tillfredsställelse som att skörda egenodlade tomater. Täljboken är en introduktionsbok till täljning som uppmuntrar dig till att börja med något enkelt. Men den innehåller också mer konstnärliga projekt som en tvålkopp i form av en täljd hand, dödskallar och tips om form och funktion från legendarer. Själv lägger jag ribban på att tälja några smörknivar under hösten. Förutom att ta oss ut mer i naturen så vill vi också ta in mer av naturen i våra hem. Det delas sticklingar som aldrig förr. Grupper på sociala

medier och lokala sticklingsbytardagar har exploderat. Vi vill ha in naturens skönheter. Och i tider då minimalism är poppis känns det ändå som att ju fler växter desto bättre. Boken Sticklingar rötter och blad – handboken för att dela krukväxter är en bra guide till att dela sticklingar och den ger tips på olika typer av växter och hur de delas på bästa sätt. Här finns också underbara tips om självbevattnande krukor, att göra egna fröpåsar och tips att tänka på inför att man ska resa bort. Ett bra sätt att skaffa sig ett växthus i huset, för att få såväl syre som att absorbera kemikalier.

En annan trend i snarlik riktning är kalla bad. Allt fler ser fördelar med att plåga sig igenom ett dopp i iskallt vatten för att ta del av fördelarna det ger efteråt: energikicken, lyckokänslorna och de mer långsiktiga positiva effekterna det kan ha på bland annat stress, immunförsvar och sömn. Boken Kalla Bad gavs ut år 2018 men är lika aktuell i år. Göteborgstjejerna Linda A hlgren och Linda Wagnelid som går under namnet Icewomen badar året om och tipsar om allt från iskalla morgonduschar för den med långt till vattnet, till dopp i isvakar och sköna sen sommarbad. Tjejerna skriver att kalla bad visserligen är en trend, men för den som väl börjar kan det handla om en livslång ny vana. Det är ett sätt att bli ett med naturen, om så bara för en stund. Camino 56 / 55

temp färg era av i pås INN EHÅ e jordLLE och m R inera vatt Blanda enkelt din egen giftfria målarfärg med Färg i påse™,

en, äg lp g och igment, linolj Inget a. mer.

vatten, ägg och linolja. Inget mer. Du får en naturligt vacker och hållbar äggoljetempera för alla typer av underlag; en färg för människan, huset och miljön.

avjord.se ● tempera@avjord.se ● 0585-241 37

av ord

TILLTÄNKT

K R Ö N I K A : J O H A N T E L L – J O U R N A L I S T O C H F Ö R FAT TA R E

Naturen finns överallt

Var naturen börjar och om den är värd att besöka har människan länge funderat på. Långt in på 1700-talet ansågs städer, odlad mark och det kultiverade landskapet vara vackrare än det vilda. Berg sågs som estetiskt motbjudande, stillöst oregelbundna, gravt oproportionerliga och beskrevs i bästa fall som höga, kalla öknar och i sämsta fall som naturens bölder och skamfläckar. I en schweizisk turistbroschyr från år 1730 ursäktade man sig för landets alla ointressanta och frånstötande berg och försökte istället

I en schweizisk turistbroschyr från år 1730 ursäktade man sig för landets alla ointressanta och frånstötande berg.

locka resenärer till ”de små trevliga städerna”. När den allvetande Samuel Johnson år 1755 gav ut sitt gigantiska lexikon över det engelska språket fanns ordet ”glaciär” inte med. Trettio år senare hade Chamonix 1 500 turistsängar och fullt av brittiska glaciärturister som halkade omkring på Mer de Glace. Det var den industriella revolutionen, med nedsmutsande, koldrivna industrier och osunda städer, som fick människor att tänka om. Fick oss att hellre längta efter enslig natur än efter ståtliga stenhus och pampiga katedraler.

Så på 1850-talet hade pendeln svängt och tidens smakdomare ansåg nu att exempelvis italienska städer och klassiska villor var estetiskt överskattade och att det verkligt sköna hittades ovanför trädgränsen i en enkelt snickrad hydda på en bergssluttning. Ner åkte tavlor föreställande gatumiljöer i Aten och Rom och upp spikades brölande hjortar framför Matterhorn. Strax därefter, 1885, bildades Svenska Turistföreningen varefter idén om att en enslig, fjällrik natur borde besökas trummades ut till det svenska folket. I en riktig naturupplevelse skulle det helst också ingå en rejäl strapats samt något slags lidande: skoskav, burkskinka eller läckande tält. Men det ena behöver inte utesluta det andra. Jag uppskattar fortfarande en bergstopp i total tystnad. Men i min vardag skäms jag inte längre för att kalla mycket annat för verkliga naturupplevelser: när jag sänker mig ner i kajakbrunnen, klickar mig i skogscykelns pedaler eller snör på mina kängor trots att suset från bilarna aldrig riktigt försvinner. För naturen finns överallt, liksom vi människor. FOTO: KATINKA TELL

är jag var ung befann sig naturen långt borta. Minst ett dygns tågresa norrut och en dagsmarsch ut på fjället. Där någonstans började naturen, ansåg jag. Men med åren har alla min ungdoms bestämda uppfattningar mjuknat, samtidigt har naturen kommit mig allt närmre. Var börjar den idag? Kanske redan hos rådjuren som äter våra tulpaner i radhusträdgården? Om jag en kväll lämnar mitt radhus har jag sju minuter till närmaste tunnelbanestation. Åt andra hållet har jag sju minuter till min kajakklubb. Efter ytterligare sju minuters paddling glider kajaken tyst in i det smala, vassrika sundet mellan Björnholmen och Fågelön. På andra sidan passagen ser jag inte längre staden – fast jag hör den svagt. Här väntar skägg doppingen och hägern, fiskgjusen och bävern. Här väntar lugnet. Att jag numera ofta söker mig till den stadsnära naturen är jag inte ensam om. Det är snarare en trend. En annan kväll, när jag med min mountainbike väntar in en grupp stigcyklister, är det som om jag hamnat på ett vuxenkollo där en ledare delar ut aktiviteter: ni ska paddla, ni ska cykla, ni ska springa trailrun, ni ska prova cross-fit genom att lyfta stockar på utegymmet, ni får dagens triss och får vara triathleter och ni, till sist, ska bara promenera upp och nedför skidbacken – jaja, imorgon får ni göra något roligare. Det formligen myllrar av människor som utnyttjar stadens närnatur.

Camino 56 / 57

vännerna

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar.

EKONOMI & AFFÄRER

INREDNING & DESIGN

av ord CIRCULARECONOMY.SE circulareconomy.se

EKOCENTRUM ekocentrum.se

AV JORD avjord.se

TÅGSEMESTER tagsemester.nu MAT & DRYCK STUDIEFRÄMJANDET studieframjandet.se

EKOBANKEN ekobanken.se

T BY DEM tbydem.com SOCIAL VENTURE NETWORK SWEDEN svnsweden.se

KOMMUNIKATION & OPINION

MEDVETEN GRÖN facebook.com/medvetengron A WIN WIN WORLD awinwinworld.com UPPLEVELSER & EVENT

U&WE uandwe.se

PM BRÖD & SOVEL pmrestauranger.se/sv/brod-sovel KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM kfstockholm.se

TF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION svenskaturistforeningen.se/grovelsjon

DET SOM FÅR HJÄRTAT ATT BANKA. Vi ger liv åt bra idéer, modiga initiativ och schyssta företag. Skapar engagemang och lockar fram reaktioner. Alltid med hållbarhet och en grönare värld i åtanke. Och just ja. Vi är riktigt vassa på koncept, design och strategi. Digitalt, analogt eller ännu hellre både och. Vill du ses? hej@jarnakommunikation.se

ANNONS

Bli Caminovän! Delar ditt företag eller din organisation våra mål och värderingar? Som Caminovän får du tillgång till en exklusiv m arknadsföringskanal i magasinet Camino, på C aminomagasin.se, Caminos Facebooksida och genom våra event. Genom Camino når du samhällsengagerade människor och företag som är först med att a namma produkter och

tjänster för ett hållbart samhälle, och som aktivt sprider dessa vidare till sin omgivning. Det går även att annonsera i Camino utan att vara Caminovän med en hållbar produkt eller tjänst. Kontakt: Emil Hyttsten Brodelius emil@caminomagasin.se, caminomagasin.se/vanner

Kompanjoner RAWFOOD BY ERICA rawfoodbyerica.se

UNDERSTANDIT WEBBYRÅ understandit.se

BLANDAT EGUALE eguale.se

FACKFÖRBUNDET VISION vision.se ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA eskilstunafolkhogskola.nu

VÄRLDSKULTURMUSEET varldskulturmuseerna.se

JÄRNA KOMMUNIKATION jarnakommunikation.se

TOA-LÄTT sorption.se

FAIRTRADE fairtrade.se

HALLÅ DÄR!

Erica Palmcrantz Aziz, grundare av Raw food by Erica

Vegotrenden har fört med sig många halv fabrikat och köttsubstitut, men du förordar rena råvaror. Varför är det viktigt?

– Att komma så nära ursprunget som möjligt är att verkligen uppleva hela råvaran. Det är riktig mat. Och det är viktigt att välja ekologiskt – en morot är en morot helt enkelt, inget annat.

Du har hållit utbildningen Raw life educator sedan 2012. Berätta om den!

– Jag älskar verkligen att hålla i min utbildning! Gemenskapen mellan deltagare och ledare, hur maten kopplar oss samman och hur vi ser på raw food som livsstil. Att vara med på elevernas personliga livsresa, där de får lära sig hur vi kan leva med raw food i Sverige och hur man gör läckra rätter, är något jag vill göra mer av.

Vad är du mest stolt över i din verksamhet?

– Att jag under 14 år inspirerat människor världen över och att jag alltid sett nya möjligheter och vågat prova olika inriktningar. Jag har skrivit 11 böcker som är internationellt publicerade, sålt superfoods, har min eget kombuchamärke och håller ständigt kurser, workshops och föreläsningar.

Raw food, som sades bara vara en trend, har kommit för att stanna.

Vilket är ditt bästa tips till den som är nyfiken på raw food? – Det bästa tipset är att bara börja. En måltid om dagen, eller att ersätta vanligt sött mot raw food-sött, kan göra stor skillnad. Prova att fasta och detoxa under en period eller gå all in på raw food i några veckor. Alla sätt är bra sätt! Och det är inte svart eller vitt, utan bjud in den färska maten i den mån det fungerar i ditt liv. Och lär känna din kropp – den kommunicerar till dig vad den behöver. Camino 56 / 59

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

30 OK TOBER 2019

CAMINOS FRAMTIDSDAG Hållbar mat

FOOD TECH | STADSODLING | EKO VS KLIMAT? FRAMTIDSTRENDER | NYA ODLINGSMETODER | MATSVINN

GÖTEBORGSOPERAN | GRATIS ENTRÉ ANMÄLAN OCH MER INFORMATION PÅ CAMINOMAGASIN.SE/FRAMTIDSDAG

Berättelser med kraft att förändra I SAMMARBETE MED: