Camino Magasin #54 Hemma

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

#5 4

Berättelser med kraft att förändra

MAR S–MA J 2019 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

a m Em all w r h Ö ­ s e d ö fl r ä t r a sm

12 BOENDEN PÅ 1 ÅR

Följ med när Tove och Thomas letar hem

TINY HOUSE

Går det att bo smått med barn?

#CIRCULARHOME Så blir ditt boende mer cirkulärt

1 700 VEGORECEPT Mastodontboken för gröna gourmander

Här hittar du fler prenumerationsalternativ, presentkort för utskrift, onlinearkiv med gamla nummer m.m.

caminomagasin.se L I V S K VA

LITET

/

MEDVE T

ENHE T

/

FRAMTI

DSANDA

79 kr/ kvartal Endast

Berättelser med kraft att förändr a

#53

DEC 2 PRIS 89 018–FEB 2019 SEK 79 N OK 9 €

Mat teknik

3 Digital tillgång till nya och äldre nummer. 3 Ingen bindningstid.

Är tech o ch data rä ddningen för framti dens mat? KRAVGRUN

DAREN Gunnar vu rmar för det ”ineff ektiva”

FOOD TECH

Rycker ut när matindustrin sviker

JORD

Den glömd a världen där unde r

3 Stötta ett oberoende medie­ kooperativ.

UTBRÄND?

Sänkta job bkrav de t enda som hjälper

3 Kommer lagom ofta: 4 nr/år. 3 Enklare än att köpa lösnummer.

FÅ CAMINO I BREVLÅDAN

INNEHÅLL

TEMA Hemma

22

19

36

Vi har besökt några olika hem där flödena rör sig i olika grad och frågar oss: hur ser det cirkulära hemmet ut?

Alltid i Camino

Nina Hall – påverkar Ikea till att röra sig mot masscirkularitet.

Tove och Thomas testade 12 boenden under 12 månader. Det här är vad de fann.

42

Små hus, stora drömmar. Nu är tiny house-rörelsen här för att stanna.

32

Tipsen som skapar hållbara flöden i hemmet.

50 klar.

Mattias Kristianssons veganbibel är äntligen

7 Redaktionen Välkommen Emil 9 Närbild Roy Scranton om att döda hoppet 10 Utblick Beta-redigerad bok 11 Spanat Aningslösa influencers, miljökapplöpning och konsumtion 12 Kommenterat Food tech väcker reaktioner 14 Tekniskt Anti-app, miljöklokt kreditkort och nya hyrbilssystem 16 Bilden Vad är ett hem? 18 Förenklat Gör vardagen enklare 48 Smakrikt utvalt Hälsosamt och hållbart 56 Destination Umeå 57 DIY Stoppa strumpor snyggt 58 Formgivet Ugglevindskydd och skönare kläder 60 Inblick Lita mer på folk och bli äldre 62 Kulturellt Ekorrhjul och rensning 65 Tilltänkt Stefan Nilsson om de nya hemtrenderna

CAMINO 54 / 3

Personliga leveranser, för en mänskligare stad. Personliga leveranser, för en mänskligare Personliga leveranser, för en mänskligare stad. stad.

Vi lastar Vi lastar Vi lastar

3m³ 3m³

300kg

En mänskligare stad är vårt mål. En mänskligare stad är vårtsäkrare mål. Vi vill göra staden tystare, En mänskligare stad är vårt mål. Vi villrenare. göra staden tystare, säkrare och Vi vill göra staden tystare, säkrare och renare. Därför cyklar vi ut leveranser året och renare. Därför cyklar vi ut leveranser året runt i alla väder. Därför cyklar vi ut leveranser året runt i alla väder. runt i alla väder. - fler leenden på stan* -- fler leenden på stan* och paketdistribution -- bud fler leenden på stan* och paketdistribution -- bud hemleveranser morgon som kväll bud och paketdistribution -- hemleveranser morgon som kväll snabba i rusningstrafik hemleveranser morgon som kväll --- snabba i rusningstrafik än elbil i stadskärnor -- produktivare snabba i rusningstrafik äni elbil i stadskärnor -- produktivare lägre hastighet trafiken produktivare äni elbil i stadskärnor - lägre hastighet trafiken - lägre hastighet i trafiken

göteborg | helsingborg | lund | malmö | stockholm | umeå | uppsala göteborg | helsingborg | lund | malmö | stockholm | umeå | uppsala göteborg | helsingborg | lund | malmö | stockholm | umeå | uppsala

* enligt våra cyklister * enligt våra cyklister

* enligt våra cyklister

LEDARKRÖNIK A

Ett hem för alla smaker

I det här numret tittar vi på människors smarta lösningar i hemmen. Ingemar Tigerberg har

FOTO HARALD NILSSON

I

filmens Aniara svävar ett gigantiskt rymdfartyg genom den oändliga rymden. Utan slut, utan stopp. För människorna ombord skulle det vara en resa på 23 dagar, från den förstörda jorden till månen, som förvandlades till en resa in i oändligheten. Farkosten Aniara blev deras nya hem. Och även om de aldrig vande sig vid att detta nu var deras hem, så fick de acceptera det. Det är fantastiskt om vi är lyckligt lottade nog att ha ett hem som vi tycker om och trivs i, i det land vi ser som vårt hem och som vi delar med dem vi vill dela det med. Det är något som alla borde ha rätt till, men långt ifrån alla har. Det kan i det större perspektivet tyckas pyttigt att prata om tiny houses, återvinningsflöden och cirkulära hem, men faktum är att dessa lösningar också kan ha effekt på de större systemen. Tiny house-­k ulten kan inspirera byggande för fattiga eller i ­flyktingläger, smarta återvinningslösningar kan lösa problem med nedskräpning och idéer om cirkulära hem kan göra att fler kan dela på de boenden som finns, och det kan bli billigare för fler att bo. Kreativiteten för oss framåt. När jag var runt och tittade på flöden och flaskhalsar i människors hem, med projektet Circular Home som genomfördes under hösten (se längre fram i tidningen), slog det mig vad oerhört kreativa vi människor är i våra hem. Vi hittar lösningar på det som behöver lösas. Och lösningarna speglar vilka vi är. Det tråkigaste jag vet är att komma hem till någon som härmat inredningsbloggarna för mycket, eller där allt är nyköpt och det gamla är utrensat. Mest av allt tycker jag om att sjunka ner i en nedsutten soffa, få en kopp te i en udda tekopp som har en liten flisa, dra över mig en filt som sett generationer av barn växa upp och prata om litteratur, filosofi och livets stora frågor. För mig är det ett hem där jag slappnar av och det speglar såklart vem jag är.

Idéer om cirkulära hem kan göra att fler kan dela på de boenden som finns.”

träffat familjer som bor minimalt, i så kallade tiny houses. Maja Andersson har pratat med Tove Gulliksson och Thomas Melin som under ett år testade att bo på tolv olika sätt. Vi har samlat ihop några av de bästa tipsen för ett mer cirkulärt hem, intervjuat Nina Fall på Ikea om framtidens bostäder, läst en jättebibel med vegorecept och fått det att klia i fingrarna när vi läst böcker om saker.

Jag hoppas att ni får en fantastisk vår, med mycket ljus, natur och tid för glädje och reflektion. Själv älskar jag den kommande tiden på året när allt blir ljusare och varmare. Trevlig läsning!

Johanna Stål Chefredaktör CAMINO 54 / 5

­

REDAKTIONEN

Emma Öhrwall har inrett en flödesgarderob i sin hall för att bli bättre på att cirkulera prylar. Läs mer i vårt reportage om cirkulära hem. Foto: Tobias Jansson

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino c/o Lusthuset

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se

Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

Produktion. Camino trycks av Trydells som är svanen­ licensierade. Pappret, Amb er Graphic är FSC­märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e­magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb­ hotell kör på Bra miljöval­el med energi effektiva servrar.

maja@caminomagasin.se

ART DIRECTOR Pär Ljung

parljung@gmail.com

SKRIBENTER Maja Andersson, Stefan Nilsson, Anna

Skoog, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg

FOTOGRAFER Maja Andersson, Alexandra Ellis, Tove

Gulliksson, Tobias Jansson, Mattias Kristianson, Thomas Melin, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg, Carolin Henkelius

RECEPT Mattias Kristianson KORREKTUR Linnéa Stolt

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING emil@caminomagasin.se N VA

ENMÄRK

E

Trycksak 3041 0091

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

6 / CAMINO 54

REPORTER Maja Andersson

TRYCK Trydells

T

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för.

Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer i­ nformation om vår policy.

S

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m ­ edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I ­magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBBANSVARIG ingemar@caminomagasin.se

DISTRIBUTION Tidsam, Nätverkstan kultur i väst PRENUMERERA caminomagasin.se

4 nr/år så du hinner läsa! Ett nummer i taget 79 kr (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 349 kr Stödprenumeration 595 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till camino@ natverkstan.net Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening. ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning.

ta Konta k Emiolm!agasin.se

Turné om ett hållbart liv

camin 0 61 . emil@ r 0708609 elle

Johanna Stål åker land och rike runt för att prata om boken Ett hållbart liv. Här är några av de kommande föreläsningarna.

Välkommen Emil! Vi välkomnar Emil ­Hyttsten Brodelius, Caminos nya försäljningschef. Emil kommer att arbeta från ­Stockholm, vilket gör att Camino nu lättare finns tillgängliga för möten i Stockholmsområdet. Utöver ansvar för Caminovänner, annonsörer, nya återförsäljare och andra

kunder kommer Emil också medverka vid mässor och andra spännande aktiviteter. Han driver också den intressanta Egnahemsbyrån, när han inte arbetar med oss.

5 mars Emmaboda Kl 18.00 Plats: Emmaboda pastorat 7 mars Staffanstorp Kl 19.15 Plats: Biblioteket i Hjärup 11 mars Norrköping Kl 18.30 Plats: Biografen Cnema 12 mars Halmstad Kl 18 Plats: Stadsbiblioteket 30 mars Haninge Kl 12.30 Plats: Haninge kulturhus 9 maj Strömstad Kl 18 Plats: Café Sköna Bönor

Kontakta honom gärna för att se vad Camino kan hjälpa er med: emil@caminomagasin.se eller 0708609061.

Vad tänker du på just nu? Johanna Stål Chefredaktör & ansvarig utgivare – Det här med skam och ångest som bra sätt att driva miljöfrågor på. Camino har alltid snarare velat lyfta verktyg, möjligheter och inspiration genom berättelser om andra livsstilar. Efter att ha vistats några dagar bland mörka dystopier på Göteborgs filmfestival har jag stärkts i vår grundidé. För det enda det gav mig var huvudvärk, ont i magen och en förlamande känsla av uppgivenhet.

Ingemar Tigerberg Redaktör & ­webbansvarig – På bussen hem från Alperna vid danska gränsen kliver en polis in och kontrollerar passen. Allt är i sin ordning, men det får mig att reflektera över vilken otrolig och orättvis tur jag har som är född i ett land med de här rättigheterna och förutsättningarna. Jag tänker att de kommer med en skyldighet, att göra vad jag kan för att fler ska få uppleva det.

Maja Andersson

Skynda fynda! På grund av stor efterfrågan förlänger vi erbjudandet om att köpa boken Ett hållbart liv och en årsprenumeration på Camino för 495 kr. Beställ på caminomagasin. se/bokpaket.

Caminos framtidsdag 2019 Boka in datumet 30 oktober 2019

– då kommer Caminos stora framtidsdag gå av stapeln, denna gång på Göteborgs­operan i Göteborg. Mer information kommer snart i nyhetsbrev, på hemsidan och i sociala medier.

Reporter – Jag tänker fortfarande, två månader senare, på mitt besök på Frihetsförmedlingen. Där satt jag i en timme med en handläggare och svarade på frågor och fyllde i blanketter, och sen diskuterade vi tillsammans hur jag skulle kunna få in mer frihet i livet. Lika byråkratiskt som Arbetsförmedlingen med andra ord, men med ett helt annat syfte. Rekommenderas varmt!

CAMINO 53 / 7

Gör det innanAtåget har gått Det är allvar nu. Aldrig förr har valen vi gör haft så stor betydelse. Vad vi röstar på. Hur vi lever. Hur vi reser. Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation och vi sätter alltid press på politiker och företag. Bli medlem redan idag på: www.naturskyddsforeningen.se/medlem

NÄRBILD

Författaren Roy Scranton:

Att sörja den värld som går förlorad I maj kommer den kontroversielle domedagsförfattaren Roy Scranton ut med sin bok Learning to Die in the Anthropocene på svenska. När han besökte Sverige passade vi på att fråga om varför han så gärna vill få oss att ge upp. TEXT Johanna Stål FOTO Josef Samuel

Vad menar du med att vi ska lära oss att dö? – Learning to die betyder inte att man ska dö bokstavligen, utan att släppa taget om världen som den är. Och ge upp idén om att alla problem går att lösa. – Aktivister fortsätter att hävda att vi måste förändra saker och ha hopp, men kanske är det bästa vi kan göra att sörja. Att sörja den värld som vi har förlorat. Tystnaden kan låta oss se vad det är som händer, den kan få oss att tänka på vad det innebär att vara människa.

Så vi ska ge upp? – Vi behöver fundera över var vi lägger vår kraft mest effektivt. Jag tror inte att det är på politisk aktivism, utan snarare på att ta hand om flyktingar, lära oss bli mer självhushållande och stärka lokalsamhället. Jag reflekterar ofta över vad jag som individ kan göra för att öka medkänslan i världen och vad jag kan göra i detta nu för att mildra lite av den skada som är oundviklig och som bara kommer att öka.

UTBLICK

Massredigerad sci-fi-thriller om artificiell intelligens Det är automatiseringen, inte invandringen, som gör att jobben på landsbygden försvinner. Och vi behöver bli medskapare till den värld som artificiell intelligens möjliggör. Det är budskapen i trilogin Fermis filter, ”världens första beta-testade bok”. TEXT Ingemar Tigerberg

A

lfred Ruth är varannan-vecka-lantisen och entreprenören som sålde sitt it-­ bolag Videoplaza och blev ekonomiskt oberoende. Efter att ha tröttnat på det jobblösa livet blev det nya kallet att stötta nya företag som affärsängel och att skriva böcker – det enligt honom perfekta yrket att kombinera med föräldraskap. Hans första bok i trilogin Fermis filter har undertiteln En anledning att finnas och kom ut i höstas. Men innan dess har han satt manuset i händerna på nästan 500 personer som fått ge ett utlåtande – på ett liknande sätt som är brukligt i it-världen med ny programvara. Enligt Alfred Ruth ska det vara första boken i världen som använt metodiken med målet att slutresultatet ska bli bättre och utgivningen mer demokratisk. Fermis filter är en sci-fi-thriller som utspelar sig år 2048 i en värld där det mesta är automatiserat, och en artificiell intelligens mer avancerad än den mänskliga hjärnan är på väg att utvecklas. Som brukligt i genren är det lika mycket en framtidsskildring som en utdragen avbild av dagens samhälle.

Alfred Ruth, som bor varannan vecka i den lilla orten Fellingsbro, har bevittnat en utveckling där automatiseringen har dränerat landsbygden på arbetstillfällen och de nya jobben nästan uteslutande hamnar i storstäderna. Kvar lämnas medborgare som känner sig svikna och bittra – ett missnöje som hittills endast fångats upp av högernationalistiska krafter, vilka, enligt Ruth, felaktigt skyller på invandringen. Boken beskriver spännvidden i det framtida samhället, bland annat skildras en teknikfientlig amish-liknande sekt med namnet Fellings­brorörelsen som satsar på odling och ger invånarna medborgarlön. Alfred, som själv tror

10 / CAMINO 53

att samhället behöver införa medborgarlön för att möta det framväxande helautomatiserade samhället, har själv fått känna på hur livet är utan att ha ett jobb att gå till. Och det är inte är inte helt oproblematiskt. ”Vi människor njuter av fem veckors semester eftersom det blir en stark kontrast till vardagen och något man anser sig ha förtjänat. Men blir livet en enda lång semester riskerar övergången att bli tuff” beskriver han i tidningen Veckans Affärer.

FOTO Beatrice Törnros

SPANAT

Utställningen Human Nature vill få oss att tänka till kring konsumtion.

Just nu talas det om… … utställningen Human Nature på Världskulturmuseet, som fokuserar på konsumtionens påverkan på vår jord. Utställningen är gjord i samarbete med olika forskningsprojekt, samlar föremål från museets samlingar och visar på konsumtionens följder, samband och relationer med exempel från olika delar av världen.

… höjda insatser. Allt fler företag sätter tuffa hållbarhetsmål och tävlar i vem som kan sätta upp de mest ambitiösa målen. Några av de senaste nyheterna är att Axfood ska halvera sitt matsvinn till år 2025, och att Lidl siktar på helt fossilfria transporter till samma år. Förra året lanserade flera branscher, byggbranschen bland annat, färdplaner mot en fossilfri framtid. Nu gäller det att leverera i enlighet med de fina orden. Är 2019 året då det verkligen händer?

… shoppingloopar. Under våren lanseras ett shoppingsystem för återanvändbara förpackningar i Frankrike, som sedan ska sprida sig till andra länder. Det kallas för Loop, och är framtaget av Terra Cycle som ett sätt att minska användningen av engångsplast. Flera

Företag samarbetar för att loopa förpackningar.

stora företag är med i systemet, såsom Unilever, Nestlé, Pepsi, Coca-Cola och The Body Shop.

… aningslösa influencers. Ett anonymt Instagramkonto med det namnet har rönt stor uppmärksamhet senaste tiden. Deras idé är att hänga ut (eller ”uppmärksamma” som de själva skriver) influencers genom att skriva om klimatpåverkan från deras flygresor. Det verkar reta upp många influencers som svarar genom att blocka kontot. En del har däremot tagit till sig av kritiken och meddelar att de kommer att se över sina flygresor. Isabella Löwengrip har passat på att utlysa en tjänst som CSR-ansvarig, som ska hjälpa henne att klimatkompensera. Smart strategi eller gick poängen henne helt förbi?

15 mars

Är datumet då det ska vara en internationell demonstration för klimatet som går under namnet ”Global Climate Strike”. Demonstrationer är planerade i många städer i Sverige. CAMINO 54 53 / 11

KOMMENTERAT

Från sociala medier #CircularHome Projektet Circular Home har fått många att reagera på sociala medier. Mest populär blev ”flödesgarderoben”, som också finns med i detta nummer av tidningen. Den delades bland annat av @ekotipset, med sina 66 000 följare. @forvaringsdrottningen berättar om ett liknande begrepp som hon använder sig av i sin bok ”Organisera och förvara hemma – ett projekt i veckan”, som hon kallar för ”utkorgar”.

Food tech och kritik mot vegetarisk mat provocerar och skapar debatt. Caminos artiklar har väckt reaktioner från flera olika håll, precis som inläggen i sociala medier om cirkulära hem.

Närodlat indränkt i plast Hej! Jag läser er tidning med stort intresse, mycket bra med en vägvisare i detta paradigmskifte. Alla vägar bär dock inte till Rom, tiden får utvisa vilka som var blindtarmar. Jag är tveksam till den odling ni berättar om i senaste numret i gamla Vin & Sprits bergrum. Kanske kan det funka med billig energi i överflöd, men det känns långt dit för en teknik som känns som om den hör hemma på Mars. Det som verkligen ger mig en klump i halsen är bilden på

de färdiga bladgrönsakerna á 50 gram som hänger till beskådande på en vägg. Alla förseglade i plastlådor. Man undrar hur stor andel som är plast per sålt kilo vara + förpackning? Har någon en siffra på det? Eller är det nån speciell plast som är bättre än vanlig? Sådant som ser bra ut om man bara ser till ytan ger mig magont. Folk som odlar fram en sned morot i en pallkrage för

Till inlägget om hembesöket hos @avfallsfri, som satsar på zero-waste med tygblöjor och tygtrasor istället för papper, fick vi en intressant reflektion: ”Ska definitivt kolla upp avfallsfri, men tänker också på vad allt detta kostar i form av energi. Och då menar jag den energi vi lägger som enskilda personer. Småbarnsförälder och samtidigt en god konsument, jobb att sköta, ska jag ta bilen, kanske el-cykeln? (som om det skulle vara något självklart bättre?). Dessutom ska vi återigen använda tygblöjor, men nu lägger vi en hashtag runtom det hela

istället och då uppstår en helt ny glans runt det gamla fenomenet. Jag ger er: #funderaettvarvtill och #tänkomalltdettagerärattvikommerstressaihjäloss och som slutkläm #slutaräknapåalltochvarvanedlitesnälla. Jag är verkligen inte ledsen över att jag inte använder tygblöjor, och nej, jag har inte vansinnigt dåligt samvete över hur eländig jag är som konsument, och JA, jag bryr mig verkligen om miljön, naturen och våra (och mina!) barns framtid. Till slut, puhh, kan vi andra, vi halvtaskiga konsumenter, eländiga varelser, kan vi också få komma till tals? Snälla, kan vi skriva en liten artikel om detta?” Thomas Klasson Svar: Tack för ditt brev. Håller helt med. Camino driver kampanjen #draibromsen som handlar om detta och har skrivit massor om det tidigare. Ida representerar ett synsätt och en slags ”praktik” inom hållbarhetsområdet – som inte nödvändigtvis passar eller är det bästa för alla. Tack också för ditt artikeltips, vi ska klura på detta. Nästa nummer kommer handla om lifehacks för stressade och, som du säger, halvtaskiga konsumenter. Kolla in det! Johanna Stål

Jakten på matens källkod STRIN NÄR MATINDU TECHSVIKER TAR ÖVER BRANSCHEN

Visst är det en trevlig sysselsättsvinn, öppna data ning, men g, teknik mot mat n till en Underjordisk odlin mäter näringstäthet är väge i den och sensorer som Det hävdar entreprenörerna n om stri. man räddar hållbar matindu världen, som inte skräder orde tech er. prunkande food systemets brist det nuvarande knappast jorden. Silar mygg och sväljer kameler är väl 150 kr + ett antal dyra ”jord”uttrycket som närmast kommer säckar som skakats ihop i en när jag tänker på hur mycket fabrik och fraktats runt. Ser som bara okritiskt serveras som man inte att miljöbelastningen miljövänligt, hållbart, klimatsär jättestor vägt mot nyttan? mart osv. TEXT OCH FOTO

Johanna Stål

CAMINO 53 / 25

24 / CAMINO 53

Ibland bildas en ohelig allians mellan godhjärtade människor som vill göra gott och en industri som vill tjäna pengar.”

Tre frågor

produktjämförelser med ett helt jordbrukssystem. Och det gäller detsamma för kosten. Att det är bra att ”äta mindre” av ett visst livsmedel betyder inte att det är bäst att inte äta något alls. Jag har inte argumenterat emot ”ett större inslag” av plantbaserad kost, men jag tror inte att de flesta inser att inslaget av plantbaserad kost i Sverige har varit ungefär 2/3 av kalorierna de senaste 500 åren och att det fortfarande är ungefär likadant. Även de allra flesta som äter animaliska livsmedel äter en i huvudsak plantbaserad kost. Det saknas vettiga skäl för miljön för att förespråka en helt vegetarisk eller vegansk kost, och både den vegetariska och veganska kosten bygger på att det finns animalie­ produktion. Finns det någon konflikt mellan biobränsle och mat?

– Både ja och nej. Det produceras ett överskott av kalorier i dag. Det kan vara ett bra sätt att göra biobränslen av en del av detta, men vi måste också minska energi­ användningen eftersom biobränslen aldrig kan produceras i de kvantite­ ter som vårt nuvarande samhälle kräver. Och vi behöver spara tillräckligt med utrymme för andra arter.

Kan Sverige föda sin befolkning om gränserna skulle stängas?

är jag når Gunnar Rundgren säger han sig vara lite trött, men det märks inte ett dugg. Det är full kraft i svaren från första frågan. Han har precis kommit tillbaka från en reportageresa i Ryssland, där han tillsammans med en kollega besökt ryska jordbruk. – Det paradoxala är att de har både en stor andel groteskt stora gårdar och samtidigt över 17 miljoner gårdar som är mindre än en hektar. De små producerar en tredjedel av all mat i Ryssland. Vi pratade med ett företag som hade lika många kor som finns i hela Sverige. Samtidigt står de små gårdarna för 45 procent av mjölkproduktionen. Visst har de små mestadels odling för eget bruk och släktingar, men också en viss försäljning, berättar han. Det är naturligtvis ingen slump att det är just den här paradoxen som Gunnar Rundgren väljer att studera. Han är en skarp kritiker till hur den globala livsmedelsproduktionen bedrivs. Han framställer den som en fossilt driven ”maskin” som trycker ut samma råvaror allt billigare och billigare, där de stora bolagen tar en växande del av kakan medan bönderna får en allt mindre del. Detta samtidigt som jordarna utarmas och arter dör ut. – Fossila bränslen driver den globala handeln, inklusive livsmedelshandeln. Jordbruken är extremt beroende av fossila bränslen till maskiner men också av konstgödsel. Jordbruksindustrin följer samma logik som övrig industriell produktion. Jordbruken blir större och mer specialiserade vilket är dåligt för biologisk mångfald och för landsbygden. I denna industriella logik döljer sig en annan

Gunnar Rundgren driver ett ”olönsamt jordbruk” utanför Uppsala.

20 / CAMINO 53

– Det beror på tids­ perspektiv. Kortsiktigt kan det bli tomt på mat i hyllorna på grund av hur distributionen ser ut. På lite längre sikt är det hur jordbruket är uppbyggt som är mest problema­ tiskt. Hela systemet är uppbyggt på konstgödsel, bekämpningsmedel, foder och diesel. Om dessa slutar komma in får jordbruket en enorm chock. På riktigt lång sikt skulle vi anpassa oss, men anpassningen i dag skulle vara enormt mycket svårare än den var under andra världskriget. Tittar man på kalorierna vi behöver skulle det räcka.

Bör vi undvika processad mat?

– Ja, det är en enkel tum­ regel. Tänk korta vägar mellan jord och bord. Då hittar man sätt att förändra sitt förhållande till mat. Och hur maten produceras och av vem är mycket viktigare än om det är animalier eller vegetabilier. CAMINO 53 / 21

Även artikeln ”Vissa vegetariska halvfabrikat är lika dåliga kålsupare som köttindustrin” väckte många reaktioner: ”Trist inställning när Rundgren menar att det endast är befogat att äta vegetariskt för den som antingen inte vill döda djur eller är "besatt" av klimatet. Vi vet mycket väl att större inslag av plantbaserad kost är gynnsamt ut såväl klimat-, hälso- och etiksynpunkt. Att vara medveten om, och förhålla sig kritisk till hur matproduktionen ser ut och vilka konsekvenser den får är naturligtvis viktigt, men det finns inget konstruktivt i att arrogant snedvrida perspektiven.” Ullacarin Lindström Ahlen Gunnar Rundgren replikerade: ”Frågan är alldeles för komplex för att reduceras till enkla påståenden om att ”vegetariskt” eller ”veganskt” är bättre för miljön. Man blandar då ihop resultaten av enskilda

Därför var det uppfriskande att det i samma nummer skrevs om olika uppfattningar om hydro­ ponisk odling. Det är seriöst, inte bara halleluja och ett kärleksblint omfamnande av allt nytt och trendigt i miljösvängen. Det vill jag läsa mer om, granskande! Ser fram emot många fler intressanta nummer. Med vänlig hälsning Ulf Gråberg

paradox, som först är svår att upptäcka. Det handlar om mångfalden på våra tallrikar. För trots att intresset för mat troligen aldrig varit så stort som nu, och mångfalden i butikshyllan kan tyckas nästintill oändlig, menar Gunnar att det i huvudsak bara är mer av samma sak som prånglas ut. – Det är vete, soja, palmolja, socker och majs – i olika former av industriell bearbetning. Livsmedelsindustrin kokar ihop de här råvarorna med färgämnen och smakämnen till olika produkter. Det finns ett enormt överskott av de här grödorna på världsmarknaden. Det handlar om grödor vars produktion har varit enkel att effektivisera och som kan skördas maskinellt. Och valet av grödor har också fått stor inverkan på vilket kött som det äts mest av. – När man diskuterar köttkonsumtion framställs det ofta som ett individuellt val, medan det i själva verket är främst ett industriellt val. Det är ingen slump att folk äter allt mer kyckling och gris. Förr i tiden hade man kanske kyckling som söndagsmiddag, i dag är det det billigaste köttet du kan köpa. Det kostar en tiondel av vad det gjorde när jag var liten, det är faktiskt bara torkade bönor som ger lika billigt protein som kyckling. Det är en enormt trimmad industri som bygger på att de djuren matas med just överskottet av vete, majs och soja. Gunnar ger även mer nutida fenomen en känga, såsom vissa vegetariska halvfabrikat som sojaprodukter. Vissa av dessa är lika stora kålsupare som köttindustrin, om man sätter bönderna, jordarna och den biologiska mångfalden i första rummet vill säga.

Instagraminlägget om Malins @urban­ greengbg s ”Rum för avstannade flöden” skapade en intressant diskussion: @lonleyfield125 ”Jag gillar meningen ”Problemet är saker som fastnar trots att man inte har något minne eller någon känsla kvar för dem.” Mycket i minimalisttrenden verkar gå ut på att bara ha kvar de sakerna en verkligen använder. För en del passar minimalism i form

Svar: Tack för dina tankar Ulf. Vi vill gärna lyfta fram många olika vägar framåt, både mer tekniknära och sådana som handlar om tillväxtkritik eller omställning på andra sätt. I det här numret tyckte vi det var intressant att berätta om foodtech-rörelsen som just nu är på frammarch. Men givetvis kunde vi ha frågat lite mer kritiska frågor. Det tar vi med oss framöver. Kul att du gillade att vi balanserade upp det lite med andra reportage, vilket var vår mening. Johanna Stål

av avskalat hem och lite saker och därmed lite som tar tid och stressar. Andra, som jag, har mängder av prylar som är fantastiska minnen eller är mina drömmar. Prylar som skapar mitt hem och hemtrevlighet och inte på något sätt stressar eller tar tid. Så för mig handlar det inte om att ha ett så avskalat hem som möjligt. Men gärna ett hem i rörelse, som Malin också säjer. Där användbara saker som inte jag har behov av flödar vidare. Där jag inte skaffar saker för att ha utan för att använda. Och att låna det jag behöver tillfälligt. Eller lånar ut när inte jag behöver dem. Jag skulle vilja hitta fler vägar att dela på saker. Verktyg, trädgårdsredskap, finkläder, friluftsutrustning. Sånt jag inte använder dagligen men som är en stor del av mitt liv och intressen. Det är svårt att komma ut ur ägar-tankebanorna. För när en äger något är en ju trygg i att alltid ha tillgång till det när en behöver det. Jag vill hitta strukturer och system för att låna så att jag har kvar den tryggheten samtidigt som användargraden för prylarna blir högre.” @alstam72 ”Fint att ni delar med er av era tankar @urbangreengbg Mina tankar går kring att flödena ska stanna, eller flöda åt ett håll. Ut. Att försöka leva med färre prylar, få njuta sv några få men älskade prylar. De får stanna. Allt annat ska vidare ut. Utmaningen är att frigöra oss från idén att vi är vad vi äger. Vi bara är. Utan prylar som markerar våra personligheter. Vi bara är!”

Tygblöjor, smart eller stresspåslag?

En populär flödesgarderob.

FÖLJ CAMINO PÅ SOCIALA MEDIER!

instagram.com/ caminomagasin

facebook.com/ caminomagasin

twitter.com/ caminomagasin

CAMINO CAMINO 53 53 // 13

TEKNISKT

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

Kampen om de urbana resenärerna Just nu pågår ett konkurrenskrig bland flera reseföretag runt om i världen om vem som kan erbjuda den bästa mobilitetstjänsten. Flera aktörer, däribland taxitjänsterna Uber, Lyft och svenska företaget Ubigo, försöker erbjuda flera olika resesätt inom ramen för sin egna app. Med Uber ska du i vissa städer inte bara kunna beställa en taxi, utan även ta en hyrcykel, köpa en bussbiljett eller åka elscooter. Samma typ av erbjudande försöker konkurrenten Lyft erbjuda och i Stockholm har svenska Ubigo ett pilotprojekt där kollektivtrafik, ­bilpool, hyrbil, taxi och cykel erbjuds i ett och samma abonnemang. One app to rule them all … Det låter förstås väldigt smidigt, men nu kommer farhågorna om att

denna typ av mobilitetslösningar inte alltid gynnar det miljöbästa resandet. Uber anklagas i en artikel i The Wall Street Journal för att ha lockat bort resenärer från kollektiv­ trafiken i New York. Så länge de tjänar mest på taxiresorna lär de försöka fortsätta styra människor dit via sina nya tjänster.

En annan farhåga som beskrivs i tidningen Fast Company är att privata aktörer på det här sättet blir dominerande på marknaden och stänger ute de reseföretag som de inte har avtal med (en effekt som kallas ”walled gardens”). Där beskrivs också hur Finland som svar på detta fått reseföretagen att öppet dela med sig av datan, för att konkurrensen på området ska bli fri.

Bankkortet håller koll på dina utsläpp Med bankkortet Do kan du se vilka klimatavtryck dina inköp har. Bankkortet är kopplat till en app där du för varje köp kan se hur mycket just det köpet bidrog med till växthuseffekten. Eller riktigt så exakt är det inte. Kortet använder sig av en beräkningsmetod som kallas Åland Index som går ut på att tjänsten använder ett medeltal från den typ av affär du handlat i. Så det kommer inte att spela någon roll om du köper en bulle eller bensin för pengen på macken – det är inköpsstället som räknas för att avgöra dina utsläpp. Företaget som ligger bakom tjänsten vill att Do ska hjälpa dig att göra mer hållbara val, och ge dig möjlighet att klimatkompensera för de utsläpp som din konsumtion trots allt genererar. Förutom klimatkompensation kommer även ett urval av hållbart sparande kunna kopplas till kortet. → DOCONOMY.COM

Hyr bil av grannen utan att ses Anti-app-app Friluftsfrämjandet har släppt appen ”Skogsmulle och naturboken” som är tänkt att inspirera barn som har svårt att släppa skärmarna och ta sig ut i skog och mark. Appen vänder sig till barn som är mellan 4 och 6 år och ska inspirera till fantasi och kreativitet utomhus och till att lägga ned mobilen, samtidigt som den lär ut om allemansrätten.

Ett stort hinder för delningstjänster mellan privatpersoner är att den som hyr och den som hyr ut ska ­träffas vid ett visst tillfälle och sköta själva överlämningen. För bilar handlar det oftast om att lämna ut nyckeln. Branschen själv beskriver detta som en flaskhals just på grund av att människors tillgänglighet och vilja att träffa okända människor är olika. Men nu verkar lösningen på det här

problemet vara här, åtminstone för bilpoolerna SnappCar (tidigare Flexidrive) och nystartade Ciao Ciao Carsharing. Båda låter de privat­ personer som vill hyra ut sina bilar få ett digitalt nyckelsystem installerat, som möjliggör att den som vill hyra bilen kan låsa upp den med sin mobil. Systemet liknar det som finns i bilpoolen Sunfleet. → SNAPPCAR.SE → GOCIAOCIAO.COM CAMINO 53 / 15

BILDEN

16 / CAMINO 54

Ett hem » Ett hem kan vara vad du vill att det ska vara, eller en plats som du avskyr. Det kan vara en plats som du blivit tilldelad, den plats du är uppvuxen på, eller en plats som du själv valt. Eller så har platsen valt dig. Inte alla har möjligheten att välja. Ett hem kan vara en känsla. En känsla av hemma – oavsett var du fysiskt befinner dig. Det kan vara ihop med någon som är ditt ”hemma”. En doft som känns trygg eller en famn där du kan kura ihop dig och slappna av. Att vara borta är ett bra sätt att komma hem. Att titta på andras hem, att tillfälligt vara någon annanstans. För att känna efter vad det är du gillar. För många är den här bilden en dröm. En vacker utsikt, vatten att bada i, en mysig stuga. För andra signalerar den ensamhet. Vilket hem finns i dina drömmar?

CAMINO 54 / 17

FÖRENKLAT

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

Få kylen påfylld utan att vara hemma Nu har matleveransföretaget Mathem lanserat ett samarbete med låsföretaget Glue som möjliggör att du kan få maten levererad ända in i kylskåpet. Om du förbinder dig att köpa ett visst antal matleveranser av Mathem där den här tjänsten används får du ett elektroniskt lås gratis. På så sätt kan den som levererar maten komma in hos dig utan att du är hemma och ställa in grejerna in i kyl och frys. Leveransen ska enligt företagen vara försäkrad och du får ett videokvitto (!) på hur det gick till. Mathem har sedan något år tillbaka även bedrivit ett pilotprojekt där de kör ut maten med ellastbil.

Barn ratar prylar framför dataspel Nyligen gick det danska

I framtiden kanske Wall-E får lite mindre plastskräp att samla – så att även han hinner sitta framför skärmen.

18 / CAMINO 53

leksaksföretaget Top-Toy i konkurs. Företaget som drev de två dominerande kedjorna Toys”R”Us och BR har gått dåligt länge som en följd av att försäljningen av leksaker minskat. En stor anledning till tappet sägs vara den digitala världens intåg. Barnen spenderar helt enkelt mer tid framför skärmarna än de gör med leksaker numera. Utifrån ett miljöperspektiv skulle utvecklingen kunna tolkas positivt. Världen klarar sig defini-

tivt utan fler plastgrejer av låg kvalitet tillverkade i Asien under tvivelaktiga förhållanden, som dessutom sällan går att återvinna.

Digital konsumtion medför (utöver själva inköpet av konsolen eller skärmen) inte ett ständigt ökat materialutnyttjande, däremot är det långt ifrån alla digitala företag som använder förnybar el för sina servrar. Och så tillkommer förstås den allt mer akuta hälsofrågan med skärmberoende och stillasittande …

30 minuter om dagen. Så mycket sparar hyresgäster i genomsnitt jämfört med de som bor i egen villa, eftersom de slipper allt det arbete som kommer med ett hus, såsom reparationer, renovering och snöskottning. KÄLLA: SABO

PROFILEN NINA FALL

Från masskonsumtion till masscirkularitet Redan år 2016 hörde vi Ikea spekulera i om västvärlden hade nått ”peak furniture”. Nu ställer företaget om sin verksamhet för att möta det nya, cirkulära samhället. En av drivkrafterna i ­mastodontsatsningen är Nina Fall, ställföreträdande hållbarhetschef på Ikea Sverige. TEXT Johanna Stål

CAMINO 54 / 19

P

å Ikea är man självklart på bollen för att skapa mer hållbara och cirkulära hem, menar Nina Hall, ställföreträdande hållbarhetschef på Ikea Sverige, när vi ses över en kaffe i Visby. – Vi har bestämt att vi ska möjliggöra för 1 miljard människor att leva bättre, mer hållbara och hälsosamma liv inom planetens gränser. Vi måste använda många av de resurser som finns och cirkulera dem och fundera på vilka affärer man kan göra på befintliga produkter, beskriver hon. Deras plan ”Circular Ikea” är gedigen och innefattar allt från att designa produkterna för cirkularitet och stötta ett förlängt produktliv till att återföra använt material till nya produkter. Till år 2030 ska företaget vara ”helt cirkulärt” och steg på vägen är redan tagna. Andrahandsförsäljning sker redan i ett flertal varuhus, inom två år förbjuds all engångsplast i butikerna, år 2030 ska alla produkter vara gjorda av förnybart eller återvunnet material och det klimatmässiga fotavtrycket per produkt ska ha minskat med 70 procent. I den nyöppnade butiken i Greenwich, London, stoltserar man med gröna ytor, en takterass med trädgård samt platser där kunderna kan lära sig om hur de kan förlänga livstiden på produkterna, odla mat och göra sina hem mer hållbara. Nyligen släpptes även nyheten att en av deras butiker i Schweiz testar att hyra ut möbler. – Vår ambition är att gå från masskonsumtion till masscirkularitet. Vår affär framåt inkluderar ännu mer hållbara produkter och lösningar liksom helt nya serviceerbjudanden. Som att sälja funktionen av möbler och att på olika vis bidra till att produkterna lever vidare i andras hem. Nina tror att det kommer att handla om både att hyra ut möbler men också att sälja hem­ inredningskompetens och erbjuda service för att göra om, reparera och uppgradera möbler som kunderna redan har hemma. – Redan i dag kan man prata med en inredare och få tips på hur man kan inreda om. Detta

20 / CAMINO 53

Salladsodling i containrar på huvudkontoret.

Vår affär framåt inkluderar ännu mer hållbara produkter och lösningar liksom helt nya service­ erbjudanden.

tror vi kommer öka i framtiden, precis som alla tjänster. Och redan i dag kan människor få hjälp att montera möblerna i sina hem. Så tjänstedelen hos Ikea kommer öka. Att få hjälp av människor som kommer hem och hjälper till att rensa och skicka vidare kommer bli vanligare. Lite som Marie Kondos omåttligt populära konsulttjänst där hon hjälper människor att se till att de bara behåller grejer i hemmet som ”gnistrar av glädje”. Ni har väl sett Netflixserien? Att kunna få tillgång till sådant andra rensat ut är något som de också har börjat se över. – Vi har börjat med andrahandsförsäljning av våra produkter på fyndavdelningen i vissa varuhus. Ikea Jönköping var först, men det finns på flera platser. Kunden får en summa för

NINA FALL Ålder: 45 Yrke: Ställföreträdande hållbarhetschef på Ikea Sverige Bor: utanför Helsingborg

och användas på nya sätt, och vara lätta att underhålla och reparera, säger hon. Ett ökande intresse för vintage, antikt och möbler med historia märker Nina tydligt av. – Ikeaklassiker har ett högt värde, det vet vi om. Vi har vintageutlottning av våra ikoner och de är jättepopulära. Produkthistorian är väldigt viktig. Vi har blivit bättre på att berätta om tanken bakom produkterna, men vi kan göra ännu mer på det området.

Hur kommer det se ut i en Ikea-butik år 2030?

– Digitaliseringen och handeln på nätet ökar, så de fysiska butikerna behöver locka på ett annat sätt. Det kan inte bara vara transaktionen att köpa en produkt utan det handlar om hela upplevelsen och en samhörighetskänsla. De fysiska platserna att mötas får en ny roll. Det kommer att bli mer fokus på matupplevelsen och olika aktiviteter. Kom och fixa till dina saker på en workshop, eller kanske skapa dina egna produkter med 3D-printers. Vi tror det kommer att bli betydligt mer aktivitetsbaserat.

Vilka cirkulära prylar kommer finnas?

produkten och sedan återsäljer vi den för samma pris som säljaren fick. Ikea Kungens Kurva i Stockholm beräknar att 90 procent av allt som kommer in säljs redan inom ett dygn. Nu tittar de på hur de ska kunna etablera servicen i hela Sverige. Konceptet finns även i andra länder som Japan och Belgien.

Om produkterna ska kunna återsäljas, hyras ut och cirkulera gäller det att de har bra kvalitet, något Ikea inte direkt är kända för. Nina menar att de ständigt följer upp kundernas kvalitetsuppfattning och att det är något som är väldigt viktigt för dem. – I företagets nya cirkulära designprinciper återfinns bland annat att produkterna ska designas för förväntad livstid, vara möjliga att uppgradera

– Mina kollegor på produktutvecklingen tittar på detta i nuläget. Men det handlar också om en kunskap om hur man kan använda möbler som redan finns i dag. Källsorteringslösningar ska finnas lättillgängliga i huset. Kanske också andra nya typer av förvaringslösningar. Vi tittar på sätt att ta hand om sitt matavfall, att lättare odla sin egen mat, rena sin egen luft och generera sin egen förnybara el. Jag önskar dessutom att vi kunde ha produkter som exempelvis bokashi-kompost i framtiden. Vi får hoppas på det.

Ni har förbjudit engångsartiklar i plast till 2020. Vad kommer istället? – Sugrör kommer vi ha i alternativa material såsom papper, bambu, metall eller glas. Men som mål har vi att alla produkter år 2030 ska vara av återvunnet eller förnybart material.

3 snabba

Har du klimatångest? –  Ja. Klimatet är ett stort och allvarligt problem. Jag har bestämt mig för att inte flyga inrikes, varken i tjänsten eller privat. Det är tåg som gäller. Jag skaffade också en biogasdriven bil förra året.

Vad är ditt bästa hållbara lifehack?

– Jag har satt köpstopp på mig själv två år i rad från Overshoot day (som inföll redan i augusti 2018) fram till nyår. Det har varit jättespännande, lärorikt och kreativt. Jag har godkänt att få handla hantverk och begagnat i julklappar. Det finns en uppsjö av begagnat att hitta, det handlar bara om att få tiden. Dessutom väljer jag alltid vegetariskt till lunchen och om tiden är knapp blir det en veggie-dog i bistron.

Vad inspireras du av? – Greta Thunberg. Hon är så cool och inspirerande. En häftig ledare och en enorm förbild.

I februari började Ikea i Malmö och Helsingborg med att använda matsvinn från restaurangen till att odla sallad i containrar utanför varuhusen, och restaurangernas matsvinn ska ha halverats till år 2020. Ytterligare ett steg i den hårda kampen att vända ett stort företag, eller nära nog en hel industri, till att möta framtiden. CAMINO 54 / 21

Jakten på det cirkulära hemmet

Våra hem är fulla av flöden med saker som ska någonstans. Som kanske tillfälligt inhyses hos oss, men som sedan vill iväg. Hur kan vi förenkla för smidigare pryl­flöden i hemmet och hur kan vi bygga boenden som är mer elastiska? TEXT Johanna Stål FOTO Tobias Jansson ILLUSTRATION Kod Arkitekter

22 / CAMINO 54

Kod Arkitekter kallar framtidens boende fรถr elastiska hem, ett mer flexibelt hem helt enkelt.

CAMINO 54 53 / 23

24 / CAMINO 54

et är få som har lika bra koll som Emma Öhrwall på hur man kan leva cirkulärt. I hennes jobb som processledare för Sharing City Göteborg samt ett tidigare ideellt engagemang för att underlätta för delningsinitiativ har hon inte bara fått staden att bli mer cirkulär, utan även sitt eget hem. Lägenheten är sparsamt inredd, lite minimalistisk och välgenomtänkt. Emma gillar att omge sig med saker som har en historia och som är användbara. En prydlig stapel av en välkänd tidskrift markerar inte bara en känsla för stil utan också en image. Eftersom Emma är en ”delningsnörd” har hon inrett en så kallad flödesgarderob i hallen (se flödesgarderoben på sidan 32). På ytterdörren är ­symboler uppsatta som visar vilka prylar hon har till utlån. Ett sätt för grannar att få information om vad som finns tillgängligt. Men det är inte alla människor som har samma möjligheter, kunskap eller tid att organisera och tänka ut bra sätt att skapa bättre flöden

i sina hem. Emma är i 30-årsåldern, bor i en etta, har inga barn och har tillgång till storstadens utbud av fixotek och bostadsrättsföreningens bythylla. – Jag tror på det hyperlokala. Ställen där jag ska lämna eller hämta saker som jag hyr, lånar eller reparerar måste ligga nära mig eller där jag rör mig till vardags. Jag har exempelvis inget bibliotek så nära, så jag är sällan där, säger hon.

Drinkpinnar i trä och sugrör i metall finns självklart i det cirkulära hemmet.

Emmas flödesgarderob har lådor för saker som ska återlämnas, lagas, skänkas, justeras och så vidare

Minnen är viktiga för Emma, och hon vill ha en personlig koppling till allt i hemmet. Vintage och antikt ligger henne därför varmt om hjärtat. Prylar med minnen kopplade till sig tenderar vi att ha svårast att göra oss av med. Lägenheten är full av små samlingar av noga utvalda saker, som den lilla barhörnan där Emma också har drinkpinnar i trä och sugrör i metall istället för plast. – Mitt hem är som ett museum. Jag har mycket känslomässig koppling till allt, jag vill ha det så. Jag tänker att många glömmer sina prylar. För mig är det bra om de står framme i ”mitt medvetande” och inte göms i lådor på vinden. Och om jag har en vas framme som jag egentligen inte gillar så blir jag irriterad och gör mig av med den. Men jag försöker att inte göra mig av med saker för tidigt. De cirkulerar runt i mitt hem, jag hittar nya funktioner för dem. Det är en balans så att jag inte börjar hoarda.

En förutsättning för att hyra, låna och laga är närheten, menar Emma Öhrwall.

CAMINO 54 / 25

Jorma Huttu och Pia Hansson gillar att ta tillvara på sådant som andra ratat.

I andra änden av Göteborg, i Biskopsgården, bor konstnärsparet Pia Hansson och Jorma Huttu, vars hem är fullt av avstannade flöden. Här är pågående projekt och minnen centrala. Paret säger att de blivit sådana som folk ofta ger bort saker till, ”för vi tar alltid emot allt begagnat”. – Jag tycker att vissnande blommor är vackra, förfallet är det intressanta, säger Jorma, och visar torkade blommor som hänger i hela fönstret och står i vaser. Trots att lägenheten är full, så är deras nykonsumtion nästan obefintlig. Här är ett exempel på ett hem med väldigt långsamma flöden. Lägenheten är byggd som konstnärsateljé och är egentligen inte anpassad för att bo i. Åter­ vinningen hamnar i påsar bredvid diskhon och ett hörn i ateljén har använts som sovrum. Jorma sparar alla kuvert från brev han fått och använder för att anteckna på. En båt från ett gammalt scenbygge står kvar, ett projekt att bygga en stor, ”riktig”, högtalare är stående i väntan på rätt tillbehör. Lagren är fulla, alla förrådsutrymmen fullproppade. – Ingen lär sig något från grunden nuförtiden, säger Jorma och visar sin samling med modellflygplan. Man måste göra saker för hand, viss kunskap går inte att tänka ut. Pia och Jorma gillar saker med patina och är kritiska mot nya saker som bara går sönder. – Samhället är fullt av dåliga grejer och gammal hantverkskompetens nedvärderas. När det gäller kläder är Pia ”väldigt cirkulär”. – Jag och dottern ser likadana ut, så vi använder varandras kläder. När något inte använts på tio år så rensas det ut. Innan vi går säger Pia: – Det är verkligen dags för oss att göra en rensning.

De flesta av oss lever liv med flöden som är någonstans mitt emellan dessa båda ytterligheter, och för de flesta i dag innebär hemmet en utmaning. Att stå emot masskonsumtionen och överflödet. Att vårda och ta hand om. Dessutom är våra äldre hem inte anpassade efter det sätt vi lever på i dag. Ett exempel är bristfälliga utrymmen för förpackningsåtervinning. Där får vi ofta själva stå för olika kreativa lösningar. 26 / CAMINO 54

Sovrum, tv-rum och konstnärs­ atelje i ett. Med massa pågående projekt.

En läcker detalj från en scen, som nu pryder entrén.

Hur kommer det framtida cirkulära boendet se ut? Utvecklingen av produkter och tjänster går så snabbt framåt att det vi bygger i dag kan vara inaktuellt redan imorgon. Många ­experter hävdar att framtidens boenden behöver vara mer flexibla, med flyttbara väggar och modullösningar som gör det lättare att plocka isär hus och flytta dem. Andra menar att hemmen behöver bli en mer naturlig del av kretsloppet – plushus med ekosystemtjänster och egen­f örsörjning på energi. Sedan finns delnings­experter som tycker att vi bör förändra ­boendet från att vara en slutstation för prylar till ett tillfälligt hem för saker vi lånar och hyr. Få bostadsbolag i dag kan leva upp till de visionerna och få inrednings­a rkitekter tänker på att göra hemmets flöden mer flytande. CAMINO 54 / 27

28 / CAMINO 54

FOTO Måns Berg

Åsa Kallstenius på Kod Arkitekter vill inte längre göra ohållbara projekt.

På Kod Arkitekter i Stockholm har man brottats med de här tankarna ett tag. I ett stort Vinnovaprojekt håller de i nuläget på att arbeta med ett projekt som de kallar för elastiska hem. Åsa Kallstenius, chefsarkitekt och innovationsansvarig på Kod Arkitekter berättar att projektet kom ur en frustration kring att beställningarna de fick inte låg i paritet med hur vi borde bygga för att leva hållbart. – Vi vill inte lösa uppgifter som vi tycker är felaktiga. Ekonomin i många projekt stramas åt och vi krymper alla ytor; den yta som förr ansågs vara en god bostad är i dag halverad, en tvåa är nere på 35 istället för 70 kvadrat. Vi krymper lägenheter och även trapphusen så att dörrar slår ihop med varandra, och den sociala ytan blir trång och obehaglig, om den finns alls ... I projektet ”elastiska hem”, som kommer att utmynna i en prototyp, vill de utmana normen att alla ska bo själva, inte samarbeta och inte umgås eller hjälpa varandra. – Denna norm känns inte rätt, den går emot vår värdegrund. Människan är en social varelse. Vi måste låta människor mötas. Det har vi alltid gjort i historien. Åsa berättar om förändrade konsumtionsvanor och hur lösningarna ofta handlar om teknik, inte beteende. – Vi ser på boendet som statiskt snarare än elastiskt – och det är svårt att flytta, du låser in dig väldigt mycket i en bostadsform. – Vi måste beställa projekt av oss själva, för vi börjar känna att vi inte gör nytta längre. Vi behöver vara ärliga. Det vi vill se är en ny upplåtelseform där man kan förflytta sig i tid och rum beroende på var man är i livet. Det ska kopplas ihop med banker och lån; ett mycket mer cirkulärt system, där man också kan flytta

Människan är en social varelse. Vi måste låta människor mötas. Det har vi alltid gjort i historien.”

runt inom fastigheten. Det ska vara lättare att förändra sitt liv, utan att behöva bryta upp och ändra adress. Rent praktiskt kan det handla om att man betalar för nyttjade utrymmen snarare än för ett fast kvadratmeterpris som i dag. Det blir en mer flexibel gräns vad som är privat och vad som kan delas, där man får tillgång till yta som man betalar utifrån hur man använder den. – Tänk på allt i livet man skulle kunna dela på. Man kan hjälpa varandra att passa barn, läsa läxor, prata med någon som behöver sällskap, laga något som gått sönder. Åsa menar att det egentligen inte är något nytt. Vi levde så förr för att vi var tvungna och vi behöver inse att ensam inte är stark. – Vi har mycket ofrivillig ensamhet och utanförskap i dag, där boendet skulle kunna hjälpa till. Mellan 6 och 10 procent säger sig vara redo i dag att bo i en alternativ boendeform. Kollektivhus är en försvinnande liten del av beståndet i dag och de som finns är eftertraktade. Samtidigt finns där ofta en politisk värdegrund som utesluter en del människor. Vi behöver gå utanför ideologi.

Prototypen för det elastiska hemmet, som de nu jobbar på ihop med 20 parter, ska vara klar om två år. Hur kommer vi bygga våra bostäder om tio år? Troligtvis med mer flexibilitet, miljötänk och cirkularitet. Frågan är om bostadsbranschen är redo att ta sig an denna utmaning?

#CIRCULARHOME Under hösten 2018 genomförde Johanna Stål på Camino tillsammans med Tobias Jansson på circulareconomy.se och Emma Dalväg, konsult på Coest, ett projekt med namnet Circular Home. De besökte fem olika hem för att titta på flaskhalsar och lösningar för att hitta bättre flöden av prylar i hemmet. Hemstudierna har dokumenterats på sociala medier under #circularhome. Projektet finansierades av SIDA Globala målen. Denna artikel är en del av projektet, som belyser följande av de Globala målen: Mål 12 – hållbar konsumtion och produktion, mål 11 – hållbara städer och samhällen samt mål 9 – hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Tips från Emma: Sätt upp lappar på din dörr för att visa grannarna vad du lånar ut.

CAMINO 54 / 29

­Lösningar för ett ­cirkulärt hem Med några ganska enkla knep kan du göra ditt hem mer cirkulärt. TEXT Johanna Stål FOTO Tobias Jansson

30 / CAMINO 54

Ge saker nya liv Malin och Daniel Johansson är kreativa och uppfinningsrika. De är intresserade av odling och har hela sin trädgård fylld av grönska tillsammans med en skateboardramp. Familjen lever en aktiv livsstil. När de såg hur många skateboards de slet ut och inte kunde göra något med, byggde de en skateboardramp delvis av använda brädor. Det kan krävas lite röriga platser i huset för att ha pågående projekt, men de ser dem inte som ett problem så länge det inte stannar av. – Ett hem rör sig hela tiden. Problemet är sånt som inte är ett minne längre, men som ändå bara ligger kvar och skräpar, säger Malin. CAMINO 54 / 31

GE BORT LÅNA

BYTA

KOSMETIKA

TEXTIL JUSTERA

REPARERA

Flödesgarderoben Emma Öhrwall tycks ha sina flöden under total kontroll. Hemligheten? Bland annat en specialinredd ”flödesgarderob” där Emma har lådor för ett antal olika kategorier av saker som ska ut i flödet igen. En låda för saker som ska ges bort, en för sånt som hon har lånat och en för saker att byta vid exempelvis klädbytardagar. Hon har en låda med saker som ska återvinnas, en för kosmetika som ska lämnas till butik, och ytterligare en för saker som ska repareras eller justeras. Där finns också en symaskin och ett strykjärn som hon gärna lånar ut; på ytterdörren sitter klistermärken som visar att grannarna är välkomna att låna. Garderoben står i nära anslutning till ytterdörren så att hon enkelt kan ta med sig saker när hon går ut. 32 / CAMINO 54

LÅNA UT

Skippa pappret Ida Karltorp, som går under namnet Avfallsfri på sociala medier, försöker minska sin familjs avfall. – När vi tittade på vad vi slänger såg vi att en väldigt stor del var hushållspapper, säger Ida och visar en burk på bordet som innehåller tygbitar som används istället för hushållspapper. – Så fort en tygbit använts slängs den i tvättmaskinen och väntar på att maskinen fylls upp. Eftersom det bara är små slitna tygbitar kan de tvättas med andra färger i maskinen. Familjen väger avfallet varje vecka och är nere på tre kilo brännbart per vecka nu. När de började låg de på 13 kilo (då hade de två barn, i dag tre). – Det som gör skillnad är att vi återvinner mycket mer och försöker köpa förpackningsfritt. Vi har med oss påsar när vi handlar, även för frukt. Jag bakar allt bröd och vi gör eget smör och undviker halvfabrikat så mycket som möjligt. Jag förbereder mycket och lägger tid på det här ”projektet”, kanske en timme om dagen.

Ta och ge

Hemma i Emma Öhrwalls bostadsrättsförening finns en plats för att lämna och ta saker. Här går det att lämna kläder man inte gillar, böcker som man redan läst eller små prylar som inte längre fyller någon funktion. – Det viktiga är att rensa ibland så att saker inte bara blir liggande där, säger Emma som ofta bidrar med saker till högen. Dessutom kan det vara bra att placera brännbart-lådorna långt bak i återvinningsrummet, medan ta & ge-hyllan och förpackningsinsamlingen ligger närmare till hands. En liten knuff för att göra det lättare att göra rätt. CAMINO 54 / 33

Reparera mera

Att sy om kläder när man ändrar storlek eller att laga en gammal väska hör inte till vanligheterna, men det kan vara en lönsam affär. Särskilt om man har handlat kvalitet och verkligen gillar prylarna. Hemma hos Emil är det ordning. Han har en duffelväska som hängt med sedan 1990-talet. När dragkedjan till ett stort fack hade gått sönder kom han på att han kunde flytta en dragkedja från en dold ficka på väskan, och nu lever den vidare som en favorit. I Emils garderob hänger en diger samling skjortor, alla av samma bättre svenska märke, skjortor som kostar uppåt 1 600 kronor styck nya. – För ett par år sedan gick jag ner ganska mycket i vikt. Jag kollade med en skräddare för att sy in dem. Han sa 300 kronor per skjorta, och då det var en order om 22 skjortor så blev det en rätt stor slant. Då frågade jag min mamma. Hon tog några i taget, men har nu sytt in alla skjortorna. 34 / CAMINO 54

Bokashi äter resterna Malin Johansson är en mat- och odlingsintresserad självhushållare som har använt bokashi i många år. Hennes system går ut på att samla matresterna tillsammans med bokashiströ i en hink med en papperspåse i, som sedan får flytta ner till källaren för att ”mogna”. Mikroberna i bokashiströet gör så att matresterna konserveras. När tiden är inne grävs resterna ner i marken utomhus, tillräckligt djupt för att inte locka till sig råttor. Det är alltså en variant av kompostering, försnabbad med hjälp av mikrober. Av maten blir det sedan fin och näringsrik jord, som dessutom är ekologisk om maten var det.

CAMINO 54 / 35

Uppdrag: hitta hem Tove Gulliksson och Thomas Melin skulle till Australien, men hamnade i ett kalkstenshus på Gotland, på en fjällgård i Undersåker och i en villa i Sundsvall – bland annat. De sökte det hållbara boendet, och 21 boenden senare letar de fortfarande. TEXT Maja Andersson FOTO Tove Gulliksson och Thomas Melin

A

llt var fixat. Lägenheten uppsagd, jobb och utbildningar avslutade, en ordentlig reskassa undansparad. På andra sidan jorden väntade Australien på Tove Gulliksson och Thomas Melin. Datorskärmen framför dem visade flygets avgångs- och ankomsttider, de skulle precis klicka på ”beställ” – men ändrade sig. Några månader senare satt de istället i en villa i Sundsvall. Fortfarande fria från jobb och studier, men nu med ett annat mål. Två månaders vistelse bland kängurur, Vegemite och solbrända backpackers hade i stället blivit ett helårsäventyr på hemmaplan. Tove och Thomas hade givit sig ut i jakten på det hållbara boendet. – De flesta runt omkring oss hade börjat skaffa hus och barn, men vi visste inte vad vi ville. Vi hade en del klimatångest också. Hur kunde vi bo på ett sätt som är bra för oss

36 / CAMINO 54

själva och för planeten? berättar Thomas. De längtade efter en plats med själ, som kunde inspirera dem. Något annat än bullriga, standardiserade lägenheter i stan. Men det fanns ingen mall att följa, inga modeller för hur man hittar det hållbara boendet, så de bestämde sig för att helt enkelt prova sig fram på egen hand. Tove och Thomas testade en ny sorts boende varje månad under hela 2016. De bodde i ett kollektivboende på vattnet i Sundsvalls hamn, skötte om djur på en fjällgård och åkte på roadtrip och sov i bilen. De högg ved, plockade sin egen mat i naturen, badade bubbelpool och bodde i tält. Under tiden delade de med sig av sin resa i sociala medier och flera lokaltidningar lyfte fram experimentet. Ryktet spred sig, nyfikna människor hörde snart av sig för att hjälpa till och Tove och Thomas blev erbjudna

att bo i allt från husvagnar till lägenheter och hela hus. Det hela var ett boendeexperiment i grunden, men utvecklades snart till något mer än så – ett utforskande av hur de ville leva sina liv. De läste böcker, såg filmer och fördjupade sig i omställningsrörelsen. – Det följde en himla massa funderingar och filosoferande med det där boendeexperimentet. Jag ser det som ett stort forskningsprojekt som pågår fortfarande, säger Tove. Varje månad under året fick sitt eget tema: ena månaden åt de bara lokalproducerad mat, en annan handlade de enbart förpackningsfritt, en tredje testade de elektronikfria zoner i hemmet och så vidare. Allt eftersom året gick blev ryggsäcken med erfarenheter tyngre. – Det var så mycket tankar hela tiden. Så här i efterhand är det ­fascinerande att vi lyckades klämma in så många insikter på bara ett år, säger Tove.

Thomas och Tove framför kameran i juli 2016, när de bodde på en fjällgård i Undersåker.

Experimentåret 2016 månad för månad

Januari: Sundsvall/Östersund – flytta ur lägenheter. Februari: Europa (Spanien, Frankrike, Schweiz) – Resa med lätt packning. Mars: Sundsvall – Bo i villa. April:
 Sundsvall – Bo i villa, vegansk månad. Maj: Indal – Släktgård på landet.
 Juni: Västernorrland/Jämtland – Tält, vandring längs St. Olavsleden. Juli: Undersåker – Liten fjällgård med djur. Augusti: Roadtrip genom Sverige – Bo i bil. September: Gotland – Kalkstenshus i Visby. Oktober: Juniskär – Bo i sommarstuga. November: Sundsvall – Kollektivt boende på vatten i hamnen. December: 
Medstugan – Före detta fjällantbruk.

Tove och Thomas flyttade ut ur sin lägenhet i januari och gjorde sig samtidigt av med en stor del av sitt bohag. Genom att sälja dubbletter och onödiga prylar fick de loss en bra slant till årsbudgeten.

När 2016 led mot sitt slut var det dags att summera experimentåret, och Tove och Thomas konstaterade att de ännu inte hade hittat sitt hållbara boende. Vad skulle de göra nu? Att flytta tillbaka till en lägenhet i Sundsvall lockade ingen av dem, så de bestämde sig helt enkelt för att fortsätta leta. Förlänga forskningsprojektet, om än inte i lika systematisk form. Sedan dess har de flyttat ungefär en gång i kvartalet, valt boende utifrån jobb och projekt. När den här artikeln publiceras befinner de sig i det lilla samhället Fränsta i Medelpad, där Tove läser konst på ortens folkhögskola samtidigt som de utforskar sina släktrötter. De är husvakter i en stor gammal villa som tidigare varit ett bageri, där de målar väggarna och håller koll på den krånglande pelletspannan. Husägaren själv har åkt på långsemester. Efter tre år av utforskande har Tove och Thomas kunnat 38 / CAMINO 54

Förut tänkte jag att ett hem är något bakom en dörr, med fyra väggar och ett tak. Det är så rotat i skallen.” plita ner en liten önskelista för sitt framtida boende. På den står sådant som odlingsmöjligheter, en tågstation, en utsiktsplats, en bastu. Men det här är just önskningar, understryker de – inga krav. – Ett recept för att vara lycklig är att vänja sig vid låg standard. Det behövs inte så mycket för att vi ska vara nöjda. Jag har vänner som måste ha golvvärme, annars är de inte lyckliga, säger Thomas. Han och Tove befinner sig snarare på andra änden av skalan. Ett boende får gärna vara lite obekvämt och arbetsamt. – Man får någon sorts feed-

back, man förstår huset man bor i och hur det fungerar. Det ger en annan typ av tacksamhet för att det fungerar. Det kanske inte är för alla, men för oss ger det definitivt liv, säger Tove. Thomas instämmer: – När vi bodde i min släkts sommarstuga ute i skärgården högg jag min egen ved. Först blev jag varm av att hugga veden och sedan av att elda med den. Det var något i det som kändes ursprungligt och bra.

Att flytta runt på det här sättet har förändrat deras känsla för vad som är ett hem. – Förut tänkte jag att ett hem är något bakom en dörr, med fyra väggar och ett tak. Det är så rotat i skallen, säger Thomas. – Ja, det ska vara en teve på väggen i vardagsrummet och en dubbelsäng i sovrummet, fyller Tove i. – Nu tänker jag mer ”home is where your heart is”. Vi är ju varandras hem. Man finner en

Tove och Tomas har hittills avverkat 21 boenden sedan 2016. Fotografierna har hunnit bli mĂĽnga.

CAMINO 54 / 39

trygghet i varandra och känner att ”här bor jag”, säger Thomas. Men de längtar efter gemenskap, ett sammanhang där alla är engagerade i håll­ barhetsfrågor och måna om att göra smarta livsval. – Vi brukar sakna ett community. De flesta kör ju bara på i vanlig takt. Här i ­Fränsta är det mest epa-­t raktorer, säger Thomas. Också deras inställning till materiella saker har förändrats. Inför 2016 sålde de många av sina prylar och magasinerade resten – vinterkläder, täcken och kuddar – på Thomas släktgård. Det de tog med sig fick plats i varsin ryggsäck. I början fylldes dessa mest upp av funktionella saker, men det har med tiden delvis förändrats. Numera åker en ljusslinga och kanske något fotografi med ner i packningen. – Det handlar mer och mer om det där besjälandet av platsen man befinner sig på för stunden, säger Tove. Thomas å sin sida är överraskad över hur lätt han har haft att känna sig hemma, oavsett var de har bott. – Det var inte alls besvärligt för mig att bo i någon annans hus. Jag kände mig aldrig som en främling eller som en inbrottstjuv. Jag är nöjd så länge jag har min dator och min gitarr. Vad gäller möbler har de vant sig vid att byta, dela och låna. – Det går alldeles utmärkt att ha en bokhylla från Erikshjälpen i några år och sen lämna tillbaka den dit, säger Tove. Kylskåp har de också vant sig av med. – I en lägenhet vill man ju gärna ha det, men om man bor på landet brukar det finnas en jordkällare. Och på vintern är det ju kallt hela tiden, det är bara att ställa maten i farstun och äta upp den ganska fort, säger Thomas. När det stora experimentåret 2016 var slut återvände de till 40 / CAMINO 54

Thomas släktgård och öppnade dörren till källaren där de ställt undan alla sina saker. De såg en massa föremål som de inte hade saknat och i många fall helt hade glömt bort. Var det ens deras? Hade de så här många prydnadssaker? – Det var sånt vi inte hade behövt på ett helt år. Alltså behövde vi det inte alls, säger Tove. – Så det är ett tips – allt du har i källaren, skänk bort eller sälj det. Du behöver det inte, tillägger Thomas.

Men det ska vara hållbart för en som person också. Om man som vi är konstnär eller studio­ musiker, då kan man kanske inte bo i tält.” Flera års sökande efter det hållbara boendet har också givit dem en annan tydlig insikt: att just det hållbara boendet är väldigt svårt att hitta. Att bo i Sverige är oftast förenat med hög klimatpåverkan, vare sig man vill det eller inte. Tove drar en parallell till appar där man kan mäta sina privata koldioxidutsläpp. – Vi behöver komma ner i två, eller allra helst noll, ton koldioxidutsläpp per person. Men bara att vara medborgare i landet Sverige medför en bas på runt två ton. Det är lite liknande med boende tänker jag. Vi har lagstadgade bygg­normer och standarder som säger att allt ska vara tillgänglighets­ anpassat, brandsäkert, tillräckligt många kvadratmeter stort. Det är bra saker allting, men också negativt för klimatet. Det finns regler som hindrar att det blir hållbart.

Tältet de bodde i under juni månad var nog det boende som belastade klimatet minst i sig, säger de. – Men det ska vara hållbart för en som person också. Om man som vi är konstnär eller studiomusiker, då kan man kanske inte bo i tält. Vi bor dessutom i norra Sverige och här skulle det inte funka att bo så året om, säger Tove. Den spartanska boendeformen förde också med sig högre miljöpåverkan på andra sätt. – Under tältmånaden köpte vi mycket överförpackad snabbmat eftersom vi inte hade något ordentligt kök. Då blev det mycket konsumtion, säger Thomas.

Det före detta fjäll­ lantbruket Medstugan blev sista stoppet 2016.

Nu är det snart tre år

Tove och gårdshunden Moste utanför rättarbostaden i Medstugan.

sedan Tove Gulliksson och Thomas Melin satte igång sin experimentresa. Sedan dess har de hunnit avverka hela 21 boenden. En sådan nomadtillvaro är förstås inte för alla – tanken på att flytta en gång i kvartalet förefaller nog synnerligen stressig för många. Men boendenormerna kommer att luckras upp framöver, tror Thomas. Hemmet kommer inte att vara en lika stor del av ens identitet. – Nu är det väldigt inne att bygga stort och renovera kök och badrum hela tiden, men någon gång måste folk tröttna på det. Pendeln brukar svänga. Om tjugo år kanske man inte

ska ha hus alls, utan bo på hotell. De tror också att fler kommer att upptäcka fördelarna med att dela sitt boende med andra; att ett delat ansvar också innebär mer frihet för alla inblandade. – Vi vill jättegärna ha höns någon gång, men vi vill inte sitta fast i att ta hand om dem 365 dagar om året. Om man är flera familjer kan man hjälpas åt, säger Tove. De pratar om att flytta med säsongen, som en jetsetter: leva sommarliv på en plats och vinterliv på en annan, men utan att för den sakens skull resa över halva jordklotet. – Jag skulle vilja anamma jetsetterns livsstil fast utan flyg, och istället resa med cykel och tåg, säger Thomas. Men det är framtidsvisioner. Först ska de slå sig ner någonstans för en lite längre tid, åtminstone några år. Tove beskriver det som att de är i den tredje fasen av sitt forskningsprojekt. – Om det har varit datainsamling hittills är det dags att sätta sig ner någonstans och sortera all fakta nu. Alla boenden gav oss glimtar av hur vi skulle vilja ha det. Vi samlade guldkorn som vi längtar efter att sortera upp och göra ett hem av till slut. De har börjat hålla utkik efter hus och funderar på det bästa sättet att ta kontakt. Det kommer att bli ett experiment i sig, för att ge sig in på mäklarmarknaden är inte aktuellt, konstaterar Tove. – Vi tänker på ett annat sätt kring ekonomi, och den typ av hus som vi letar efter kommer inte att finnas på någon dyr mäklarsida. Men varje gång vi stöter på ett hus som vi skulle kunna bo i, då ska vi försöka kontakta ägaren själva, säger hon och tillägger: – Vi ska nog skriva en del brev det närmaste året.

42 / CAMINO 54

Med familj i ett

tiny house

På Instagram försöker frihetssökande människor över hela världen överträffa varandra i de mest perfekta bilderna på sina minimalistiska hus på hjul. Däremot lyser barnfamiljerna med sin frånvaro. Men Camino har träffat några som vågat ta steget – att flytta in i något pyttelitet och vinna något stort. TEXT Ingemar Tigerberg FOTO Carolin Henkelius och Ingemar Tigerberg

V

i kliver upp för trappan och över tröskeln in i ett ”tiny house” som står färdigt för leverans utanför företaget Treesigns verkstad i Tidaholm. Den första upplevelsen av detta hus på hjul är rymlighet – trots att det bara är 25 kvadratmeter stort, med två loft: ett för ”sovrum” och ett för förvaring. Fönster åt tre håll i olika höjd skapar stora ljusinsläpp och hittills saknar det stora enda rummet några möbler, vilket förstås bidrar till känslan av rymd. Upplevelsen inuti är oavsett både mysigare och rymligare än de flesta attefallshus och friggebodar som undertecknad vistats i. – Jag saknar att bo i ett sånt här! Vi hade så få saker att ta hand om. Det kan jag verkligen sakna! Och så lite ansvar som jag hade då … Orden är Fabian Bräuers som i dag driver Treesign – ett litet företag som specialiserat sig på att bygga just tiny houses på hjul. Han bodde tidigare tillsammans med sin fru Antonie i ett. Till slut var det någon som frågade om de fick köpa deras lilla hus, men eftersom de hade byggt det nästan uteslutande av återbrukat material, som de fått mestadels gratis, hade de svårt att sätta en prislapp. Själva hade de investerat totalt 60 000 kronor. De provade att lägga ut huset på Blocket för att se hur intresset var. – Det var sååå många som ville köpa det. Då fick jag idén att starta ett företag. De som ville köpa huset fick då budskapet: ”Jag kan bygga ett annat till er”. Först var han ensam i företaget med lite hjälp

av volontärer. Nu har företaget två anställda och en fast kontrakterad egenföretagare. Och Fabian själv då. – När jag startade företaget gav jag upp lite av friheten som livet i ett tiny house innebar. Med anställda följer ett ansvar. Jag investerar den största delen av inkomsten i företaget och i utvecklingen av smarta och hållbara lösningar. Att leva sparsamt och enkelt verkar inte vara någon match, när en har bott i ett tiny house. Fabian beskriver sig som ”lite prylgalen”, en böjning som är omöjlig att ge utrymme under sådana bostadsförutsättningar, vilket han är tacksam för. Han och Antonie bor fortfarande litet, numera i ett hus på 50 kvadrat­meter med sina två barn. – När vi flyttade från vårt tiny house och in i vårt nya funderade vi på vad vi skulle göra med all yta! Skulle vi starta en affär? säger Fabian och ler.

Friedrike stoltserar med delar av familjen framför det lilla huset.

Han och Antonie är ursprungligen från Tyskland. Deras vistelse i Sverige skulle vara det första stoppet på en resande livsstil genom Skandinavien. De sade upp sig från sina jobb i Tyskland där de vantrivdes. CAMINO 54 / 43

Många hittar platser en bit från annan bebyggelse att placera huset på.

Fabian Bräuer framför ett färdigt tiny house från verkstaden i Tidaholm.

44 / CAMINO 54

Fabian var finsnickare och hade läst träteknik på högskolan. Han jobbade tolvtimmarsdagar som en följd av den tuffa konkurrensen bland hantverkare i Dresden där de bodde. Antonie är socionom och trivdes inte i de tyska hierarkiska strukturerna. De fastnade för en WWOOF-gård i Tidaholm där de kunde volontärjobba med ekologiskt jordbruk. Tanken var att stanna i fyra veckor och sedan åka vidare. – Nu har vi bott här i 11 år, säger Fabian och brakar loss i ett stort skratt. De trivdes jättebra i Sverige, men hade ont om pengar och började leta efter ett billigt sätt att bo på. Fabian som hade kunskaperna i snickeri hade inspirerats av Lloyd Kahns böcker om annorlunda mobila boenden, och de köpte en barack som fick utgöra stommen till det som skulle bli deras tiny house. När sista spiken var islagen hade de 2 000 kronor kvar på kontot och Antonie var gravid. – Ändå kändes det inte skrämmande. Vi visste hur man odlar mat och nu hade vi ett boende med en årsunderhållskostnad på runt 3 500 kronor, inklusive värme och el. När vi bodde i Tyskland kände jag hela tiden en press på att jag måste jobba si och så

mycket för att ha råd med hyran, tillsammans med alla kommersiella intryck där som skapar behov. Där kände jag hela tiden – hur ska jag klara livet? Fabian och Antonie bodde tillsammans med sin son i 1,5 år i det lilla huset på 25 kvadratmeter – ett upplägg som Fabian beskriver som ”inget annat än bra”. Det nya boendet gjorde det möjligt för dem båda att arbeta mycket mindre än de gjort hemma i Tyskland och spendera mycket tid tillsammans och hemma med barnet. – Att vara mycket hemma med barn var inget jag tänkte så mycket på innan jag blev förälder, men när jag väl fick chansen är det något jag verkligen uppskattat, säger Fabian. När barn nummer två var på väg var det dock dags för familjen Bräuer att söka sig till något lite större. Av alla tiny housekonton på Instagram att döma

Att vara mycket hemma med barn var inget jag tänkte så mycket på innan jag blev förälder.”

hör det till ovanligheterna att barnfamiljer bor så här smått. Men det finns de som vågar. Treesign har nyligen sålt ett hus till en familj med två barn, 6 och 3 år gamla. Mamman som heter Friederike är väldigt nöjd med situationen. – Vi trivs väldigt bra. Vi spenderar mer tid utomhus än vad vi skulle göra i ett vanligt hus, vilket är viktigt för oss. Det blir ett naturligare val i vardagen. Vi behöver leva enklare med färre saker. För barnen innebär det lite färre leksaker men de som de har blir viktigare. Det är definitivt en plussida. Vi har kommit närmare varandra och gör mycket saker tillsammans som en familj. Huset hjälpe oss med det. Det är byggt precis efter våra behov.

Deras tiny house är 30 kvadratmeter stort men har två sovrum på loft där det inte är ståhöjd. Om golvytan i loften skulle räknas är huset 40 kvadratmeter stort. Huset inrymmer därtill ett separat kontorsrum som de vuxna också arbetar ifrån. Den som vill studera det närmare kan söka på ”Tiny house in Schweden” på Youtube. Klippet har i skrivande stund setts av nästan en halv miljon människor och vissa kommer med ”välmenande” oroskommentarer om framförallt barnens situation. – Vissa ifrågasätter om barnen har tillräckligt med utrymme. Men de leker precis på samma sätt som de gjorde i vårt tidigare hus, oftast alldeles bredvid oss i köket, säger Friederike och skrattar. – Visst kan det vara frustrerande när barnens tågräls går genom hela huset och vissa sorts leksaker kan vi inte få in. Det finns begränsningar med att bo såhär. Det är svårt att bygga grejer inomhus och jag som gillar att tillverka tvål har svårt att få plats till det. Vi har heller inget speciellt förråd eller någon tvättstuga, men vi har tvättmaskin.

Vi har middagar som tidigare. Vid vårt utfällbara bord kan vi sitta åtta personer.”

Hur blir det sociala livet? Får ni plats med gäster?

Än så länge trivs barnen med att dela rum. Friedrike tror det går bra i kanske fem år till.

att övertyga sina kunder att prioritera väl tilltagna badrum. – Och att det kan vara kallt på morgnarna på vintern, innan man har slängt in ett vedträ i ugnen.

Annars är den största utmaningen med ett tiny house att hitta en bra plats att ställa det på. Även om de flesta av Treesigns kunder söker sig till platser långt ute i naturen är det viktigaste att ha bra kontakt med de närmsta grannarna, menar Fabian. Om relationerna är goda brukar det aldrig bli några CAMINO 54 / 45

FOTO PIXABAY

– Vi har middagar som tidigare. Vid vårt utfällbara bord kan vi sitta åtta personer. Barnen har inte haft några kompisbesök än, eftersom de precis har börjat på förskola här. Men många är väldigt nyfikna på huset och om vädret är fint sitter vi utomhus. Fabian Bräuer håller med och tycker att sociala tillställningar blir mer av en upplevelse i ett tiny house. – Vi var tolv personer en gång. Barnen satt och grillade korv i kaminen. Några var på loftet, andra i köket och alla kunde kommunicera med varandra. Det blir intimt. Man filosoferar mer om livet, det är ett fenomen jag upplevt flera gånger, beskriver han. Det största problemet som Fabian upplevde var att deras toalett var så liten att det inte gick att byta om ordentligt där. Därför försöker han alltid

”Var vi än bor leker barnen ändå precis där vi är", säger Friedrike.

46 / CAMINO 54

Ett hus på hjul, på hjul.

problem. Storleksmässigt faller de flesta tiny houses inom ramen av ett så kallat attefallshus, för vilka något bygglov inte krävs så länge det står på en tomt med huvudfastighet. Finns ingen annan fastighet på marken kan det bli aktuellt med tillfälligt bygglov, men det behövs bara om huset ska registreras som permanentboende. En annan fråga är hur ”off grid” en vill vara. Även om huset utrustas med solceller och egen avloppsrening och kompostering rekommenderar Fabian att koppla upp sig på el- och vattennät. – Det är en stor trend att vara off grid. Många tänker att det är miljövänligt, men det är inte säkert att ett stort batterisystem, som ofta krävs, är det mest miljövänliga. På vintern kommer det troligen också att behövas ett bensindrivet elverk ibland. Då är det bättre att ha ett abonnemang med grön el och egna solceller. Ett off grid-system kostar kanske 100 000–200 000 kronor. Istället kan du köpa en 500-meterskabel för 10 000 kronor. Och om du är ”prepper” och vill klara dig själv när samhället kollapsar är frågan hur länge du kan underhålla ett tekniskt avancerat system som det oftast handlar om. Då är det kanske bättre att satsa på gamla beprövade lösningar som vedspis, säger Fabian.

I det stora lilla huset rullar barnen omkring

­ riederike hur länge hon tror att de kommer att bo F kvar där. – Barnen har anpassat sig efter nya omständigheter och det har gått bra. Syskonen tycker väldigt mycket om varandra, så nu vill de knappast ha separata sovrum. Men jag vet förstås inte vad de kommer vilja framöver. Vi tror att vi kan bo här i ungefär fem år. Då kommer nog äldsta sonen inte länge få plats i sin säng längre.

Tiny houses

Storlek: 20–30 kvadratmeter Pris: Treesigns färdiga hus kostar mellan 500 000 och 800 000 kronor – men de funderar på att göra en budgetvariant ”för att fler ska ha råd”. Material: De använder ”naturliga och underhållsfria” material. Isoleringen är i träfiber så att huset kan andas. Träfiber har något sämre isoleringsvärde men betydligt bättre värmelagringsförmåga än traditionell isolering, vilket är viktigare i ett litet hus än i ett stort då det jämnar ut temperaturskillnader. Treesigns hus har takutsprång trots att det gör den möjliga boytan mindre, eftersom detta enligt Fabian förlänger livslängden på ytterväggarna med minst 20 år.

på loftet och slänger sig i sängarna. Jag frågar CAMINO 54 / 47

SMAKRIKT

Veganbibeln är här 48 / CAMINO 53 54

1 LITER

Havreyoghurt • • • • • •

4 dl havregryn 1 liter vatten 4 probiotikakapslar 1 msk rapsolja en nypa flingsalt 1 msk lönnsirap, agavesirap eller kokossirap

GÖR SÅ HÄR n Blötlägg havregrynen i kallt vatten i 2 timmar eller över natten. n Häll bort vattnet och skölj grynen. n Häll ner grynen i en blender tillsammans med vattnet och mixa i cirka 1 minut tills du har en vit mjölk. Sila den genom en nötmjölkspåse. Du kan behöva sila den två gånger för att få bort alla småbitar. n Häll ner mjölken i en kastrull och koka upp under omrörning. Låt den sjuda i någon minut tills den tjocknar. Häll över i en skål och låt svalna till rumpstemperatur. n Öppna probiotikakapslarna och häll ner pulvret i havremjölken. Häll även ner rapsolja och flingsalt. Mixa ihop i en blender eller med hjälp av en stavmixer. n Häll över i en skål och plasta in. Låt stå i rumstemperatur i 12–14 timmar. Smaka av så att den har fått rätt syrlighet. n Söta med valfritt sötningsmedel. n Häll över i väl rengjorda burkar och förvara i kylskåpet. CAMINO 54 / 49

Mattias Kristianson är che­f­ redaktör för magasinet Vego och författare till flertalet kokböcker. Hans senaste bok, Den veganska köket, är ett mastodontverk med 1 700 recept. TEXT Johanna Stål RECEPT Mattias Kristianson

HALLÅ DÄR!

Mattias Kristianson Chefredaktör och författare

Boken har 1 700 recept och du har skrivit och fotat helt själv. Hur har du hunnit med?! – Jag har jobbat dygnet runt. Jag började för tre år sedan, det här är min lilla bebis och därför hittade jag energi. Jag trodde att jag skulle vara trött på att laga mat efteråt, men jag har hittat nya projekt: lärt mig syra och testat nya recept.

När blev du vegan? – 2012. Jag hade klimatångest och läste på om kött- och mejeriindustrin, det var så det började.

Vad är det svåraste med att vara vegan? – Att låtsas skratta åt alla skämt man får höra av köttätare. I Stockholm är det lätt att hitta mat, men i andra städer eller utomlands är det betydligt svårare. Men det blir lättare och lättare, folk är mer nyfikna i dag.

Vilka trender kommer inom vegansk mat 2019? – Jag ser lite parallella trender: dels kött­ ersättningsprodukter som ska se ut som kött, hamburgare, veganska räkor och liknande. Jag antar att det är lätt för folk att bara byta ut en produkt rakt av. Det andra är klimat­ smart mat – att laga mat från grunden med baljväxter och att man försöker göra mat som är bra i hela hållbarhetsperspektivet.

Vad är ditt favvorecept i boken? – Beandilla. Jag älskar mexikansk mat. Det är en quesadilla fast med bönor istället för ost. Krämigt och krispigt med bröd. 50 / CAMINO 54

FOTO MALIN AGHED

SMAKRIKT

Jag hade klimatångest och läste på om kött- och mejeri­ industrin, det var så det började”

4 M A C KO R

Banh mi En vietnamesisk fylld ­baguette som blandar hetta med krispig svalka. Brödet är ganska slätstruket, men å andra sidan suger det åt sig av alla smaker vilket gör det här till en riktig favorit. En vanlig vit baguette är som gjord för sådan här street food. Till servering • 4 baguetter • 1 jalapeño, tunt skivad • 1,5 dl srirachamajonnäs • En halv kruka färsk koriander

Picklade grönsaker • 2 morötter, i tunna stavar • En halv gurka, i tunna stavar • 1 knippe rädisor, tunt skivade • 1 rödlök, tunt skivad • 1 dl ättiksprit (12 %) • 2 dl strösocker • 2,5 dl vatten GÖR SÅ HÄR n Lägg morotsstavar, gurk­ stavar, skivade rädisor och skivad rödlök i en glasburk. n Koka upp ättiksprit, strösocker och vatten i en kastrull. Häll ner i glasburken med grönsaker. Låt svalna helt.

Tofu • 400 g fast tofu, i centi­ metertjocka skivor • 1 msk rapsolja • 2 msk tamarisoja GÖR SÅ HÄR n Stek tofun gyllenbrun i lite olja. Den ska bli lätt frasig på båda sidor. n Häll på tamarisojan och vänd tofuskivorna så att de täcks. Låt sojan koka in. Lägg sedan över tofun på en tallrik och låt svalna något.

Srirachamajonnäs • 2,5 dl majonnäs, äggfri • 2 salladslökar, finhackade • 1 msk sriracha GÖR SÅ HÄR Srirachamajonnäs n Blanda ihop samtliga ­ingredienser i en skål. SERVERING Fyll baguetterna med tofu, ­picklade grönsaker, skivad jalapeño, srirachamajonnäs och färsk koriander.

CAMINO 54 / 51

1 2 B I TA R

Chokladcheesecake Mäktig chokladcheesecake med choklad i botten, i fyllning och som dekoration. Vissa skulle vilja servera den här med färska bär eller frukter, men jag älskar den som den är, rakt upp och ner.

Chokladbotten • 300 g chokladkakor • 150 g mjölkfritt margarin, smält GÖR SÅ HÄR n Sätt ugnen på 175 grader. n Mixa kakorna till smulor i en matberedare. Blanda med det smälta margarinet och tryck ut i en springform med löstagbar kant, ca 24 cm i diameter. Förgrädda i 10 minuter. Ta ut och låt svalna. Sänk ugnsvärmen till 150 grader.

Cheesecakefyllning • 600 g mjölkfri färskost • 2,5 dl strösocker • 1 msk citronsaft, ca halv citron • 2 dl yoghurt, t ex soja-, havreeller cashewyoghurt • 0,5 dl vetemjöl • 0,5 dl majsstärkelse • 2 tsk vaniljessens • 200 g mörk choklad, smält • 0,5 tsk salt

Chokladganache • 100 g mörk choklad, finhackad • 1 dl grädde, t ex havre-, soja- eller cashewgrädde • 1 msk agavesirap • en nypa flingsalt • 2 msk mjölkfritt margarin eller kokosolja

GÖR SÅ HÄR n Mixa ihop samtliga ingredienser i en matberedare eller blender. n Skrapa ner fyllningen i det förgräddade pajskalet. Grädda cheesecaken i 60–90 minuter. Ta ut och låt svalna. Ställ in i kylen och låt svalna helt, det tar 6-8 timmar. n Sprid ut ganachen över cheesecaken innan servering.

GÖR SÅ HÄR n Häll ner den hackade chokladen i en skål. n Koka upp grädden och häll över chokladen. Låt stå i 1 minut. Vispa ner agavesirap, flingsalt och margarin eller kokosolja. Vispa tills du har en sammetslen kräm. n Plasta in och låt stå i rumstemperatur tills den stelnar.

1 2 B I TA R

Klassisk cheescake Den här klassiska cheesecaken är supergod med sin lätta syrlighet och oslagbara krämighet. Jag har även lagt till lite olika sätt att variera den.

52 / CAMINO 54

Digestivebotten 300 g digestivekex 150 g mjölkfritt margarin, smält GÖR SÅ HÄR n Sätt ugnen på 175 grader. n Mixa kexen till smulor i en matberedare. Blanda med det smälta margarinet och tryck ut i en springform med löstagbar kant, ca 24 cm i diameter. Förgrädda i 10 minuter. Ta ut och låt svalna. Sänk ugnsvärmen till 150 grader.

Cheesecakefyllning • 600 g mjölkfri färskost • 2,5 dl strösocker • 1 msk citronsaft, ca en halv citron • 2 dl yoghurt, t ex soja-, havreeller cashewyoghurt • 0,5 dl vetemjöl • 0,5 dl majsstärkelse • 2 tsk vaniljessens GÖR SÅ HÄR n Mixa ihop samtliga ingredienser i en matberedare.

n Skrapa ner fyllningen i det förgräddade pajskalet. Grädda cheesecaken i 60–90 minuter. Ta ut och låt svalna. Ställ in i kylen och låt svalna helt, det tar 6–8 timmar. Med körsbär Värm på 250 g körsbär och 1 dl strösocker i en kastrull. Låt koka ihop tills körsbären mjuknar. Mosa dem lätt med en visp. Häll över i en skål och låt svalna helt. Häll över den färdiga cheese­ caken.

4 P O RT I O N E R

Langos – med olika topping

Langos är en ungersk nationalrätt och det är lätt att förstå varför. I Sverige är det dessutom en stående festivalklassiker. Och vad ska man säga, friterat bröd toppat med en god röra är svårt att slå. Vanligtvis brukar man pensla dem med vitlöksolja innan man lägger på toppingen, men det gör du som du vill med. • • • • •

12,5 g jäst (1 ⁄4 paket) 1,5 dl vatten, fingervarmt 3,5 dl vetemjöl special 0,5 tsk salt 1–2 liter rapsolja till friteringen

GÖR SÅ HÄR n Rör ut jästen i vattnet i en stor bunke. n Rör ner vetemjöl och salt. Arbeta ihop till en deg och knåda lätt. Den kommer att vara ganska lös. n Täck över bunken med plastfolie och låt jäsa i 40 minuter. n Dela degen i åtta bitar och rulla till bollar. n Tryck ut varje deg till en platta med hjälp av mjölade händer. Du

kan även kavla ut dem om det känns enklare. Låt jäsa i 10 minuter. n Hetta upp oljan till 180 grader i en tjockbottnad kastrull eller fritös. n Fritera en degplatta i taget tills den är vackert gyllenbrun på båda sidor. Det tar 4–5 minuter. n Låt rinna av på hushållspapper. n Toppa med valfri topping och njut. EXEMPEL PÅ TOPPING Vitlöksolja • 1 dl rapsolja • 2 vitlöksklyftor, pressade Riven ost och yoghurt • 3 dl naturell yoghurt, t ex soja-, havre- eller cashewyoghurt • 3 dl riven ost, mjölkfri Tångkaviar och rödlök • 3 dl naturell yoghurt, t ex soja-, havre- eller cashewyoghurt • 3 dl riven ost, mjölkfri • 1 rödlök, finhackad • 4 msk röd eller svart tångkaviar

400 G

Tofufeta Det här är min absoluta favorit och jag kan bara inte sluta äta den. God i matlagning (till exempel pajer), på mackor och ostbrickan eller att mixa ner i kalla såser. Den kräver några veckors tålmodig väntan, men jag har alltid några satser på gång så att den aldrig tar slut. Du behöver inte lägga in den i en marinad när den är klar utan den går lika bra att lägga ner i en burk och täcka med salt vatten (1 tsk salt till 5 dl vatten). Misomarinad • 400 g fast tofu, i tärningar • 2,5 dl vatten • 1 dl vit misopasta • 2 msk citronsaft, ca 1 citron • 1 tsk salt

Vitlöksmarinad • 2 vitlöksklyftor • 1 msk kapris • 1 msk finhackad färsk oregano • ca 2–3 dl rapsolja GÖR SÅ HÄR n Lägg ner tofun i en glasburk. n Blanda ihop samtliga ingredienser till misomarinaden och häll över tofun. Den ska täckas helt. Om det inte täcker, fyll på med extra vatten. n Sätt på ett lock och låt tofun stå i kylskåpet och marinera i 1–3 veckor. n Häll bort misomarinaden och skölj tofun försiktigt. n Lägg över tofun i en ren burk tillsammans med vitlöksklyftor, kapris och oregano. Fyll på med rapsolja så att det täcker. Förvara i kylskåpet. CAMINO 54 / 53

4 M A C KO R

Currybaguette En riktigt klassisk macka på caféerna runt om i Sverige. Det går även bra med valfritt vegokött i stället för tofu. Ja, även hackad zucchini eller skivad stekt portabello går fint. • • • • •

300 g fast tofu, smulad 1 grönt äpple, finhackat 1 röd paprika, finhackad 1 gul lök, finhackad 2 dl naturell yoghurt, t ex soja-, havre- eller cashewyoghurt • 2 msk curry • 0,5 tsk salt Till servering • 4 små baguetter eller frallor • 4 salladsblad GÖR SÅ HÄR n Blanda samtliga ingredienser i en skål. n Dela på baguetterna och tryck ner ett salladsblad. Fyll på med curryröran.

4 M A C KO R

Danskt smørrebrød med potatis- och curryröra Man gillar att smaksätta med curry i Danmark – från deras krämiga remoulad, till den här mackan med kokt potatis och ja ... curry. Curryröra • 1 grönt äpple, finhackat • 5 rädisor, finhackade • En halv purjolök, finhackad • 2 dl majonnäs, äggfri • 0,5 tsk curry • 0,5 tsk salt GÖR SÅ HÄR n Blanda äpple, rädisor, purjolök, majonnäs, curry och salt i en skål.

54 / CAMINO 53

Till servering • 4 skivor rågbröd • bordsmargarin • 8 salladsblad • 8 kokta potatisar, skivade • 1 msk finhackade rädisor • 1 msk finhackad purjolök GÖR SÅ HÄR n Bred margarin på alla brödskivor. Lägg på två stora salladsblad så att de täcker hela brödskivan. n Lägg den skivade potatisen i rader på mackan. Toppa med en klick curryröra och dekorera med finhackade rädisor och purjolök.

SMAKRIKT UTVALT

Klassiker i nya kläder TEXT Johanna Stål

KÖTTBURGAREN UTMANAS

→ OUMPH.SE OUMPH-BURGARE

Allt fler köttfria burgare lanseras på marknaden. I början av året kom hamburgerkedjan Max med veganska hamburgare till de minsta, något som efterfrågats av föräldrar länge. Oumphs nya helt växtbaserade hamburgare kommer börja säljas vecka 19 på alla ställen där det går att köpa Oumph-produkter. Och hamburgaren Bärta, som görs på fermenterad och groddad ekologisk ärta, har redan hunnit bli en stor favorit hos många. Hamburgertrenden har inte dött ut, men köttburgaren får allt starkare konkurrens.

→ MAX.SE VEGGIE BURGER 35 G

→ SWEDISHTEMPTATIONS.COM BÄRTA HAMBURGARE 350 G, 85 KR

SÄG HEJ TILL BÖNRISET

Först kom bönpastan och nu är det risets tur att få utmanare. Zeta lanserar ett gäng produkter med ris av baljväxter, såsom den här ”Ris av röda linser, kikärtor och gröna ärtor”. Ett proteinrikt alternativ som är lite hälsosammare än vitt ris och går att ha såväl till sallader som till rissubstitut. → ZETA.SE

FULA SMOOTHIES

Smoothies på fula frukter och grönsaker, det är idén bakom UGLY smoothie, som räddar sådant som mataffärerna ratat. Produkterna är utan tillsatser och företaget Refood, som står bakom produkten, anställer nyanlända kvinnor för ökad integration. UGLY smoothies finns i nuläget bara att köpa i Stockholmsområdet. → REFOOD.NU FRÅN 39 KR

PIFFIGARE GRODDAR

Att grodda är inget nytt, men kanske är det mer lockande om det säljs i en attraktivare förpackning? Företaget Munkagrodden, som sålt groddar sedan 1992, står bakom varumärket Sproutly, vars ekologiska frön nu säljs i en snygg pappersförpackning. Här finns allt från klassiska alfalfagroddar till broccolifrön, grönkålsfrön och fina groddburkar i terrakotta eller glas. → SPROUTLY.SE FRÅN 69 KR

CAMINO 54 / 55

DESTINATION

Umeå

En semestertripp till Umeå kan fyllas med såväl museibesök och fikastunder som vandring och norrskensspaning. Björkarnas stad erbjuder natur, kultur och miljöbra ätupplevelser. TEXT Maja Andersson

GÖRA

BO

ÄTA

Precis vid älven, omöjligt att missa,

En dryg timmes bussfärd från Umeå,

Ett stenkast från Umeås shopping-

KULTURKOMPLEX

ligger kulturhuset Väven – i folkmun även kallad Finlandsfärjan. I denna vita jättebyggnad ligger bland annat bibliotek, Kvinnohistoriskt museum, konsthall och biograf. Mellan kulturupplevelserna kan du slå dig ner med en kopp kaffe och ett bakverk på ekologiska Kulturbageriet, som huserar på Vävens inomhustorg tillsammans med flera delikatessbutiker och en blomsterhandel. Här kan du med andra ord spendera hela dagen – och även kvällen och natten, eftersom byggnaden dessutom inhyser en krog och två hotell. → STORGATAN 46A

Ta dig hit: Att åka dagtåg till Umeå tar omkring sex timmar från Stockholm, tio timmar från Göteborg och elva timmar från Malmö. Från Göteborg och Stockholm finns det också smidiga nattågsförbindelser utan byten.

56 / CAMINO 53

MITT I NATUREN

i den lilla byn Granö, ligger Granö Beckasin precis vid Umeälven. Här kan du bo i hus uppe bland träden, i så kallade fågelnästen, eller mer marknära på hotell, i stugor eller på campingen. Verksamheten drivs av lokalbor vars mål är att skapa en ekologisk destination för naturturism som ska öppna besökarnas sinnen. Granö Beckasin är inte bara en plats att bo på, utan här finns också ett stort utbud av aktiviteter för den som vill utforska omgivningarna: flottfärd på älven, norrskensturer, snöskovandring och guidade turer i naturens eget apotek, bland annat. Här finns också en Krav-märkt restaurang som lagar mat på lokala råvaror. → VÄSTANÅ 15, GRANÖ

LITTERÄR LUNCH

gator ligger kooperativet Bokcafé Pilgatan, som serverar vegetarisk och ekologisk sopplunch tisdag till fredag. När man ätit upp tomatsoppan och det hembakade brödet kan man gå vidare in bland bokhyllorna och botanisera bland både nya och begagnade böcker. Här anordnas också författarkvällar, utställningar, tisdagsjazz, barn- och familjesöndagar, skrivcafé och afternoon book tea. Rolig kuriosa är att caféet är möblerat med stolar som har köpts av författare som ett bidrag till verksamheten. Bland stolsägarna finns Per Olov Enquist, Märta Tikkanen, Lennart Hellsing och Kristina Sandberg. → PILGATAN 14

REDAKTÖR Johanna Stål

DIY

Fyll hålen med spetssöm Nu vill vi gärna att lagningar ska synas på våra kläder. Helst ska lagningen bli som ett litet konstverk i sig. I Hemslöjdens nya häften Stoppa, lappa & laga får du flera tips för hur du gör de läckraste ­lagningarna. Spetssöm är en teknik som

FOTO Karin Björqvist

görs med nål och tråd men utan bottentyg. Sömmen bygger på langett­stygnet och är utmärkt att fylla hål med. Syr man den tät blir den slitstark. Sockorna med rosa stopp är gjorda i cirkel men principen är densamma som i beskrivningen nedan. Först görs en rad langettstygn, därefter läggs en spänntråd utmed hålets rundning, spänntråden sys sedan in med nästa varvs langettstygn. Sockans hål har blivit utgångspunkt för en förstärkning över hela fotsulan. Idéer och innehåll: Katarina Evans och Katarina Brieditis

SÅ GÖRS SPETSSÖM

1 2

Fäst tråden genom att trä den lite i materialet utanför hålet.

Börja därefter med en rad langettstygn utmed hålets övre kant, från vänster till höger.

3

Spänn över en tråd tillbaka till vänster sida. Låt tråden gå ut en bit i materialet runt hålet på båda sidor.

4

Sy en ny rad langettstygn i den före­ gående radens stygn och sy samtidigt in spänntråden.

5

Upprepa steg 2–3 tills hela hålet är lagat.

Tips! Hoppa över maskor i kanten om det blir för tätt eller om garnet är grövre än tyget/stickningen. CAMINO 54 / 57

FORMGIVET

ÖVERNATTA I EN UGGLA Sov gratis i franska hyddor med storslagen design. Dessa ugglor, som går under namnet Les Guetteurs, är ett av sex specialdesignade vindskydd i Bordeaux-regionen som vem som helst kan bo i för en natt. De är del i ett projekt för att få människor att utforska de stadsnära och mindre kända delarna av Bordeaux. Du anmäler dig för en övernattning på Les Refuges Périurbains hemsida, men se till att vara ute i god tid då boknings­ schemat fylls upp på direkten. → LESREFUGES.BORDEAUX-METROPOLE.FR

58 / CAMINO 54

REDAKTÖR Johanna Stål

Adidas ökar arbetet mot plast i haven och har lanserat en kollektion av tenniskläder gjorda av Parley Ocean Plastic – upcyclat plastskräp från stränder och hav. Kollektionen lanserades för Australian Open och bärs av bland annat stjärnan Sascha Zverev. PARLEY TOP 499 KR

Skön t ot m n e d u h

→ ADIDAS.SE

KALSONGER 250 KR

Gots- och Fairtrade-certifierade sängkläder med en lyxig känsla får du från Alva linen. Lakanen är i 100 procent ekologisk bomull, odlad i Indien, och av satinkvalitet. Företaget har bra koll på hela värdekedjan och med dessa kan du sova med gott samvete.

→ ALLVARUNDERWEAR.COM

PÅSLAKARNSET 1100 KR

Inspirerade av skogen och den svenska enkla designen, med fokus på kvalitet, har killarna bakom Allvar underwear skapat underkläder av svenska träd. FSC-certifierad skogsråvara från Ångermanland förvandlas till viskos och sedan till underkläder. Kläderna består av 58 procent viskos och resten bomull och elastan.

→ ALVALINEN.SE

Mikroplaster i fleece är ett stort miljöproblem, då våra reningsverk inte klarar att filtrera bort dem och de därför ofta rinner direkt ut i våra vattendrag. Houdinis nya Power Air Houdi är gjord av ett material som släpper minimalt med mikrofibrer genom en speciell teknik som de utvecklat sedan år 2013. Den är dessutom gjord av 54 procent återvunnen polyester och är bluesign-certifierad. PRIS 2000 KR → HOUDINI.SE

CAMINO 54 / 59

INBLICK

M Å N G FA L D

Motsägelsefullt om mångfald » Svenskarnas attityder till etnisk mångfald är mer negativ än tidigare, enligt Högskolan i Gävles Mångfaldsbarometer 2018. ”Mångfaldsindexet” har inte varit så lågt sedan mätningarna startade år 2005. Tydligast är trenden bland kvinnor, som visar betydligt mer negativa attityder än tidigare. Men barometern visar också en motsatt trend: fler än någonsin säger sig ha goda erfarenheter av att ha kollegor med utländsk bakgrund både i skolan och på jobbet. Attityderna till etnisk mångfald har alltså blivit sämre, men inte de konkreta erfarenheterna i vardagen, konstaterar Fereshteh Ahmadi som är professor i sociologi och huvudansvarig för Mångfaldsbarometern. Hon och hennes kollegor tror att det förändrade politiska klimatet, med starka högerextrema strömningar runt om i västvärlden, har påverkat synen på mångfald. Men Ahmadi påpekar också att unga är underrepresenterade i Mångfaldsbarometern: ”Om denna generation, som sedan tidiga förskoleåldern har haft större vana att leva sida vid sida med personer med utländsk bakgrund, varit större i undersökningen kanske detta hade påverkat resultatet.” 60 / CAMINO 54

REDAKTÖR Maja Andersson

DAGDRÖMMARE

Dröm vidare Brukar du fastna med blicken ut genom kontorsfönstret när du tänker på helgens utflykt? Stänger du omedvetet ute samtalet som pågår runt omkring dig eftersom du sitter och tänker på något helt annat? Det gör du rätt i – att dagdrömma kan vara bra för din psykiska hälsa och ditt välbefinnande, visar en ny studie som en forskargrupp vid universitetet Georgia Tech i USA har genomfört. Deltagarna i studien uttryckte visserligen vissa negativa känslor kopplade till sitt dagdrömmande, till exempel skuldkänslor för att de inte fokuserade på sina arbetsuppgifter, men många upplevde också att det hade en positiv inverkan på deras

känsloliv och mående. Även ens prestation på jobbet verkar kunna gynnas av dagdrömmande; enligt studien blir det ett sätt att ta en paus från en jobbig arbetsmiljö och “fräscha upp hjärnan”. En deltagare uppgav till exempel att hen gjorde färre misstag efter att ha försvunnit iväg i tanken en stund, eftersom det blev ett välkommet avbrott i en långtråkig arbetsuppgift. På det här sättet kan dagdrömmandet förbättra ens arbetsmiljö, konstaterar forskarna; genom att ta mentala mikropauser då och då kan man motverka trötthet och stress under arbetsdagen. Alltså: ha inte dåligt samvete för att du dagdrömmer. Det är bra för dig!

LIFEHACK

10 månader » Så mycket längre har du chans att leva om du litar på andra människor, enligt en studie från Lunds och Stockholms universitet. Resultaten pekar på att hög tillit kan fungera som smörjmedel i sociala interaktioner, vilket kan öka förmågan att hantera psykosocial stress och ge positiva hälsoeffekter. Detta verkar gälla oavsett vilken utbildningsnivå eller ekonomisk situation du har. Studien bygger på data från en amerikansk databas, där enkätsvar från 25 000 personer har länkats samman med antalet registrerade dödsfall. Det går inte att dra några direkta slutsatser kring om resultatet gäller även för Sverige och Norden, men enligt forskarna indikerar studien att “generell tillit till människor är en undervärderad och potentiellt betydelsefull faktor för hälsa och livslängd som bör engagera aktörer inom folkhälsofrågor”. CAMINO 54 / 61

KULTURELLT HALLÅ DÄR ÅSA AXELSSON

”Jag är mest som ett enda stort frågetecken fortfarande” Åsa Axelsson är fyrabarnsmamman från Umeå som sa upp sig från sitt jobb för att testa att leva utan måsten under ett år. Resultatet? En hållbar livsstil som gynnade såväl familjens välmående som ekonomi. I boken Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete delar hon med sig av sina tips och reflektioner. TEXT Anna Skoog FOTO Alexandra Ellis

Hur kom du på idén om att ställa om din livsstil under ett år?

Åsa Axelsson tog ledigt ett år.

– Jag var trött på alla måsten. Egentligen har jag känt mig väldigt trött och mer eller mindre sjuk sedan jag fick mitt första barn. Att jag gick in i väggen och min mamma dog var droppen och jag började fundera över hur jag ville spendera den lilla korta tid man har på jorden.

Vad gjorde du för förändringar, mer än att säga upp dig?

– Jo men plötsligt fanns det ju tid och energi att börja odla vår mat, planera våra inköp, cykla och vårda våra ägodelar. Bara att faktiskt hinna sätta sig in i vad saker kostar och ta reda på vad man kan göra annorlunda. Jag kunde ingenting om odling eller energikällor när jag började. Vi begränsade också vår familjs resor till en gemensam per år och då inom Sverige.

Trots att du inte lönearbetade lyckades ni leva hållbart och samtidigt spara en tredjedels miljon, hur gick det till?

– Alla spartips kom inte från dag ett, utan en del kom jag ju på först mot slutet av året. 333 333 kronor är vad vi skulle kunna spara om vi verkligen följde alla spartips under 12 månader. Men vi fick ändå något mer över än när jag arbetade heltid som lärare och jag kunde till och med lägga undan pengar till min pension.

Varför skrev du en bok?

– Från början skrev jag små anteckningar för mig själv om vad jag sparat pengar på och till slut hade mina små noteringar vuxit till flera hundra sidor. Jag tror och hoppas att boken kan inspirera andra till att leva som de önskar, även om det innebär att gå emot normen. Jag önskar också 62 / CAMINO 54

att boken skapar debatt: varför arbetar vi mer än någonsin, trots digitalisering och robotisering som rimligtvis borde ha lett till motsatt utveckling? Timglaset på bokens omslag symboliserar vår tid som rinner ut, både vår personliga och planeten jordens liv.

Du blir en slags "hemmafru", ­saknar du inte ett jobb?

Jag har kommit i kontakt med människor jag annars aldrig skulle träffat.

– Aldrig. En del säger ju att jag hamnar i kvinnofällan om inte jag lönearbetar. Jag resonerar lite kring det i boken, hur man kan planera sin ekonomi så man faktiskt inte behöver hamna i någon fälla. En del säger också ”vad tråkigt att gå hemma”. Och då vill jag påstå precis motsatsen. Jag har kommit i kontakt med människor jag annars aldrig skulle träffat.

Får de som redan lever hållbart lära sig något nytt? – Jag är medveten om att det

finns personer som alltid har levt så här sparsamt, en del har sagt till mig ”vadå börja laga barnens kläder, det har jag alltid gjort”. Men många har reagerat på mitt tips om strumpor, att jag började köpa enbart svarta strumpor i en storlek, så att hela familjen kan dela på dem.

Varför tror du att du mår så bra som du gör av att leva på det här sättet?

– Nästan alla mina sjukdomar som läkare trodde var kroniska har blivit bra. Jag hade halsbränna konstant i tre år som läkaren skrev ut i princip en livs­ konsumtion av magsårsmedicin för. Läkarna säger inte ens ”har du funderat på om du är stressad och vad du kan göra åt det?” Det hänger verkligen ihop, det som är bra för miljön är bra för oss människor.

L I T T E R AT U R

Ting tar tid Prylar, prylar överallt. Hemmet kan ibland bli till ett fängelse. Allt fler ­ifrågasätter vårt ständiga prylsamlande och försöker hitta vägar bort. Johanna Stål har läst några av de senaste böckerna på ämnet. TEXT Johanna Stål

D

et är ett fasligt tjat om rensning nuförtiden. Vi ska göra listor över hur många prylar vi rensar ut, tacka böckerna för den tid man haft tillsammans, göra rensningsutmaningar, räkna prylar som avyttrats … Ja, det är väl ett tecken i tiden. Vi är pryltrötta. Vi är less på allt överflöd. I affären, i hemmet, på arbetsplatsen. Men vår hjärna är fortfarande primitivt anpassad till att vilja samla på sig, spara och lägga undan för sämre tider. Som småbarnsförälder har jag givetvis också gett mig i kast med det ständiga rensandet, och jag måste som brukligt läsa lite böcker om det också. För vad är grejen med saker egentligen? I nya boken Grejen med saker utforskar Helena von Zweigbergk och Cilla Ramnek alla prylar i ­Helenas hem. Vad är det som finns egentligen och hur förhåller hon sig till sakerna? Helena ser sig själv bärandes in och ut med kassar i en ständigt pågående process och filosoferar över vilka saker som betyder något och vilka saker som hon lika gärna hade kunnat vara utan. Boken är en tankeväckande essä över prylar, nostalgi och vad det innebär att vara människa i dag, illustrerad med vackra bilder på objekten i Helenas egna hem. Varför vi shoppar tar sig Katarina Graffman och Jacob Östberg an i boken Vi är vad vi köper, en bok som tittar på konsumtionskulturen ur ett antropologiskt perspektiv. Här pratas det om shopping som en fritidssysselsättning, något som jag ser bevis på i min egen omgivning. Man kan vara bra på att shoppa – eller vara dålig på det, en egenskap som inte sällan tillskrivs män. Vi hittar på argument för att shoppa och vi ogillar dem som säger till oss att vi

gör fel som köper marknadens köpargument. Vi söker snabba kickar och kortsiktig bekräftelse snarare än långsiktig trygghet. Marie Kondo, rensningsgurun med en egen tv-serie på Netflix, har fått en hel kult kring sig för sin metod där man rensar efter kategorier istället för efter rum. Den bygger mycket på ett japanskt förhållningssätt till saker, och passar tidsandan där japansk filosofi fyller ett behov vi har av stillhet, reflektion och en slags ny andlighet. Marie tackar hemmen, ler och hjälper människor att hiva iväg säckar efter säckar med prylar, kläder och böcker. Och second handbutikerna världen över svämmar över. Att bli rensningskonsult har blivit big business som nu även de stora möbelföretagen börjar nischa sig allt mer emot.

”Precis allt i mitt liv har blivit bättre sedan jag gjort mig av med mina saker”, säger Tokyobon Fumio Sasaki, författare till boken Hejdå saker som utkom på svenska år 2018. Han är en i raden av minimalister som frigjort sig från konsumtionssnurran och valt att bo mindre, enklare och med betydligt färre prylar. Det finns många böcker i hans anda; för den som vill bli minimalist är det bara att gå till bibblan och låna lite tipsböcker. Min svårighet ligger i att rensa bort saker i hemmet som kan komma att behövas. För det har hänt många gånger att saker jag rensat ut sedan saknats. Och då måste jag köpa nytt – vilket känns förkastligt och dessutom kan bli kostsamt. Så att hitta en balans mellan att bevara, ta hand om och rensa, utan att hela flödesprocessen ska behöva ta upp en för stor del av livet – det är den stora utmaningen. Den som har ett bra svar på den frågan, får gärna skriva en bok. CAMINO 54 / 63

Teckna en årsprenumeration på Camino, ­magasinet som sprider berättelser om en ­grönare, godare och ­skönare framtid. Från 79kr/kvartal L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

Fyra nummer av Camino

FR AMTIDSANDA

#5 3

Berättelser med kraft att förändra

DEC 2018–FEB 2019 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

LIVSK

VA

/

LITET

M

ENH EDVE T

ET

L I V S K VA L I T E T

/

FRAM

TIDSA

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

VA L I T

ET

/

MEDV

E TENH

ET

/

FRAM

TIDSA

#5 2

Berättelser med kraft att förändra

JUNI–AUGUS TI 2018 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Berättelse r med kr

ra att föränd

aft att fö rändra #5 0

PRIS 7 MARS–MA J 2 9 SEK 69 NO 018 K 8€

Tågsemestra Stor guide till resor i Europa

n stil uta inte en ” ”DIY ärhållningsarsmäodebtratnschen ett förAnna Lidström påverk

Mat teknik

#FLYGSKAM

Effektivt eller missöme

EN INFLUlita Kan vi ? på dem

CERS

NGA RÖSTÅbilden av den Trotsar ygden landsb döende

VIRALTicken som Ögonbl avtryck gjorde

Är tech och data räddningen för framtidens mat?

KRAVGRUNDAREN

Gunnar vurmar för det ”ineffektiva”

FOOD TECH

Rycker ut när matindustrin sviker

JORD

Den glömda världen där under

UTBRÄND?

Sänkta jobbkrav det enda som hjälper

Erbjudande: Om du köper en årsprenumeration för endast 495 kr, till dig eller en vän, får du dessutom Naturskyddsföreningens guide till ett hållbart liv, skriven av Caminos chef­redaktör Johanna Stål (ordinarie pris 577 kr). Läs mer på caminomagasin.se/bokpaket

Berättelser med kraft att förändra

NDA

#5 1

018 BER 2 NOVEM9 NOK 9 € 7 MBER– SEP TE RIS 89 SEK P

aft r med kr Berättelse

LIVSK

NDA

ledande? atföred SVERIGE ande klim klare? Inspirer vgod hyc eller själ

Linneá Cl kampen aeson leder mot nä

PILGRIMSVANDRA HEMESTER

Hitta sig själv på en japansk ö

Inspiration för en klimatsmart sommar

RUTABAGA

Vegetarisk, lyxig fun dining

”Skriv tsexism t männe ipslistor till n iställ et”

JÄMSTÄ

Hoppfu LLDA MÄ N lla efterlyse män r förebild er.

INSPIR

AT

ÖR Vi lista r tjugo ER kvinno som lede r r vägen.

#DRAIBR

OMSEN Jämstäl ld hållbar het, inre het och miljö.

KÄK UN

DE

R TIAN Recept en plånbok för en tunn .

TILLTÄNKT

K R Ö N I K A : S T E FA N N I L S S O N – T R E N D S PA N A R E

Igors drejkurs har blivit status

2

019 är ett allvarligt år. Jag har som trendspanare aldrig sett så många rynkade pannor som i år. Vår omvärld står inför enormt stora förändringar och frågan är hur vi kommer ta oss igenom detta. Vi står inför en stundande lågkonjunktur, en eskalerande antikonsumtion och så klart den brännande frågan om klimatet. Parallellt med detta ser vi helt nya beteendemönster hos dagens unga. Vi kan skratta åt att dagens tjugoåringar inte äter lunch (de äter en wrap vid skrivbordet, inte en plastbrickelunch) eller att de inte dricker alkohol eller har sex. De bor hemma, vägrar lämna mamma, har ångest och funderar på att skippa semestern eftersom ”man ändå bara jobbar ihjäl sig två veckor innan, kollar mejlen under ledigheten och tar igen förlorad arbetstid”. Dagens unga tänker mer annorlunda än vad vi medelålders tror. Den nya konsumenten beter sig inte alls som jag gör.

Vi är verkligen i ett gigantiskt skifte. Enormt. Bara för att ta detta med antikonsumtion. Det är bra att HUI utsåg det återbrukade plagget till årets julklapp 2018. Men hur ska vi hantera butiksdöden? HUI och Svensk Handel säger att 10 000 butiker i Sverige kommer dö inom fem år. Säg att varje butik har fyra anställda. Det betyder 40 000 personer utan jobb. Vart ska de ta vägen? Och vad ska hända med alla dessa tomma lokaler? Alla lokaler kan ju inte bli restauranger. Och jag tänker – hur trygg kommer man känna sig i Katrineholm, Falun eller Bollnäs när alla lokaler är stängda? Sverige kommer att fyllas av spökstäder. Parallellt med detta så slutar vi att flytta. Det finns det också statistik på. Vi varken flyttar eller köper nyproducerat. Fråga något av de börsnoterade fastighetsbolagen. Men det gör väl inte så mycket, tänker du … Nej, visserligen inte. Men glöm inte att vi i Sverige har en kultur av att ha en buffert för att renovera

Vem vill ha en ­teppanyakihäll 2019?”

badrummet eller köpa en ny soffa när vi köper en ny bostad. Ja, i Sverige lånar vi till konsumtion. Så är det. Och jag törs säga att när vi inte flyttar längre, då kommer vi inte sälja ett enda nytt kök år 2019, vi kommer inte köpa en enda fullprissoffa. För vem sparar ihop pengar till ett nytt kök? Trots alla dessa dystra tankar så finns det ändå mycket därute som fascinerar och intresserar mig i mitt trendspanaryrke. Det handlar om status. Det är ett mänskligt beteende att värdera andra människor i grupp efter status. Vem är bäst förälder? Vem har bäst jobb? Vem har bäst liv? Och det jag ser nu är hur vi kommer gå in i ett statusskifte. Med anledning av antikonsumtion och klimatångest kommer vi sluta bygga status med till exempel dyra handväskor. Eller dyra klockor. Eller dyra bilar. Vem vill ha en ­teppanyakihäll 2019?

Istället ser jag ser hur upplevelser ger status. Jag tror att det trendigaste du kan göra år 2019 är att sjunga i kör. Eller gå på drejkurs. Eller sitta fem snubbar i en källare och tälja smörknivar. Jag tänker på min kompis Igor som en gång i veckan går till sin drejarkurs i Paris. De kanske är tio personer som träffas. En lärare. Ingen agenda. Man måste inte ”lära sig nåt” utan man går dit, får en klump lera och gör vad man vill. En skål, ett fat, en kruka. Läraren finns där för att svara på frågor och hjälpa, om det finns behov. Alla tio deltagare är djupt koncentrerade på sina projekt. Några timmar senare går man hem och veckan efter har produkten bränts, glaserat och man börjar på nästa projekt. Kanske en groda den här gången. Och jag känner att jag är vansinnigt avundsjuk på detta. Igors drejkurs har blivit status. Detta vill jag göra varje måndag. Att dreja, sjunga i kör eller tälja smörknivar har blivit det nya svarta i hela Europa. Snart även här i Sverige. Kan knappt bärga mig. CAMINO 54 / 65

ANNONS

vännerna

ENERGI & TRANSPORT

INREDNING & DESIGN

KOMMUNIKATION & OPINION

av ord EKOBANKEN ekobanken.se

MOVEBYBIKE movebybike.se

AV JORD avjord.se A WIN WIN WORLD awinwinworld.com KLÄDER & TEXTIL

EKONOMI & AFFÄRER SOCIAL VENTURE NETWORK SWEDEN svnsweden.se BY DEM demcollective.com

CIRCULARECONOMY.SE circulareconomy.se

U&WE uandwe.se

DJURENS RÄTT djurensratt.se

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM kfstockholm.se

Bli Caminovän Delar ditt företag eller din organisation våra mål och ­värderingar? Som Caminovän får du tillgång till en exklusiv ­marknadsföringskanal i magasinet Camino, på ­Caminomagasin.se och genom våra event. Genom Camino når du samhälls­engagerade människor och företag som är först med att a­ namma produkter och tjänster för ett hållbart samhälle, och som aktivt sprider dessa vidare till sin omgivning. Det går även att annonsera i Camino utan att vara Caminovän med en hållbar produkt eller tjänst. Kontakt: Emil ­Hyttsten Brodelius, emil@caminomagasin.se caminomagasin.se/vanner

66 / CAMINO 54

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta emil@caminomagasin.se

BLANDAT

Kompanjoner EKOCENTRUM ekocentrum.se

MEDVETEN GRÖN facebook.com/medvetengron

ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA eskilstunafolkhogskola.nu EGUALE eguale.se

STUDIEFRÄMJANDET studieframjandet.se PM BRÖD & SOVEL pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

JÄRNA KOMMUNIKATION jarnakommunikation.se

MAT & DRYCK

KRAV krav.se

UPPLEVELSER & EVENT UNDERSTANDIT WEBBYRÅ understandit.se CYKELMUSTERIET cykelmusteriet.se

SLUSSENS PENSIONAT slussenspensionat.se

TF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION svenskaturistforeningen.se/grovelsjon

TOA-LÄTT sorption.se

FACKFÖRBUNDET VISION vision.se

CAFÉ TORGET ÅRE cafetorget.se FAIRTRADE fairtrade.se

EFFEKT effektmagasin.se TÅGSEMESTER tagsemester.nu

LIRA MUSIKMAGASIN lira.se

FREDENS HUS fredenshus.se

CAMINO 54 / 67

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

PRESENTERAR

TÅGSEMESTERTRÄFFEN 30 MARS, STOCKHOLM En träff, en minimässa, en meet-up för gamla, unga och nya tågsemestrare PROGRAM

Reseberättelser från ett tiotal tågsemestrare | Minimässa på temat ­tågsemester | Frågesport och tävlingar med fina priser | Föredrag med beslutsfattare och ­experter på järnvägsfrågor | Livespelning Lansering av ­Tågsemesterboken | Tågsemester­mingel Kreativ tågworkshop | En känd tågprofil som knyter ihop det hela … UTSTÄLLARE

Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, Inlandsbanan, Destination Vatnahalsen, Fackförbundet Vision, Camino, Reseförlaget, Norrtåg, Snälltåget, Europarunt.se, SJ och Tågbokningen.

Mer information och biljetter på tagsemester.nu/biljetter Ange koden CAMINO så får du 50 kr i rabatt! (ord. pris 200 kr)

PARTNERS