Camino Magasin #53 Food Tech

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

#5 3

Berättelser med kraft att förändra

DEC 2018–FEB 2019 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

Mat  teknik

Är tech och data räddningen för framtidens mat?

KRAVGRUNDAREN

Gunnar vurmar för det ”ineffektiva”

FOOD TECH

Rycker ut när matindustrin sviker

JORD

Den glömda världen där under

UTBRÄND?

Sänkta jobbkrav det enda som hjälper

Här hittar du fler prenumerationsalternativ, presentkort för utskrift, onlinearkiv med gamla nummer m.m.

caminomagasin.se L I V S K VA

LITET

/

MEDVE T

ENHE T

/

FRAMTI

DSANDA

79 kr/ kvartal Endast

Berättelser med kraft att förändr a

#53

DEC 2 PRIS 89 018–FEB 2019 SEK 79 N OK 9 €

Mat teknik

3 Digital tillgång till nya och äldre nummer. 3 Ingen bindningstid.

Är tech o ch data rä ddningen för framti dens mat? KRAVGRUN

DAREN Gunnar vu rmar för det ”ineff ektiva”

FOOD TECH

Rycker ut när matindustrin sviker

3 Stötta ett oberoende medie­ kooperativ.

JORD

Den glömd a världen där unde r

UTBRÄND?

Sänkta job bkrav de t enda som hjälper

3 Kommer lagom ofta: 4 nr/år. 3 Enklare än att köpa lösnummer.

FÅ CAMINO I BREVLÅDAN

INNEHÅLL

TEMA Food tech

24

19

42

Food tech är ordet på allt flers läppar när vi pratar lösningar för framtidens mat­ försörjning. Vi har besökt entreprenörer och experter som siar om framtiden.

Alltid i Camino

Gunnar Rundgren – eldsjäl som driver jordbruk och kritiserar dagens matssystem.

Quinoa och hampodling i Sverige? Javisst, på Omberga gård har de gjort det omöjliga möjligt.

38

Jord är så mycket mer än bara lera och smuts. Hur kan vi ta tillvara på superor­ ganismens alla egenskaper?

32

Innovationerna inom food tech som förändrar sättet vi ser på mat.

50

Victoria Bignet har skrivit boken som Gunhild Stordalen och Johan Rockström ville ha.

7 Redaktionen Ett hållbart liv på turné. 9 Närbild Stefan Einhorn om att ta ansvar. 10 Utblick Om donutekonomi. 11 Spanat Engångsartiklar i plast, miljöjournalistik och #divestnobel. 13 Kommenterat Kommen­ tarer på #circularhome och influencernumret. 14 Tekniskt Pålitlig bil och trevliga tågkupéer. 16 Bilden Förpackat av Mattias Käll. 18 Förenklat Joy of missing out. 48 Smakrikt utvalt hälsosamt och hållbart. 56 Destination Siljan. 57 DIY Bygg en mesmatare. 58 Formgivet Växthus­ restaurang, kaffefilter i tyg och intressanta böcker. 60 Inblick Stress på arbetet motas inte med mind­ fulness. 62 Kulturellt Om (S)low tech och apokalyptiska böcker. 65 Tilltänkt Frida Jonson ifrågasätter tekniken. CAMINO 53 / 3

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

Anlita oss

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. www.caminomagasin.se/anlita-camino

Hej! T by Dem USA samarbetar med By Dem Göteborg och Dibella i Indien för att leverera snygga hållbara kläder tillverkade med respekt för miljö och människor.

Köp på Green Stories Malmö

Tillverkad av ekologiska och rättvisemärkta textilier. Design T by Dem. Funktionell, praktisk och snygg! Stilren, slitstark denim och funktionella fickor, gör dig välekiperad var du än är på väg.

eller direkt i nätbutik:

tbydem.com Varma hälsningar från er nya Caminovän.

LEDARKRÖNIK A

Nästa matrevolution handlar om näring per krona

V

FOTO HARALD NILSSON

em älskar inte god mat? Vad som räknas som gott är dock ytterst individuellt. För en del är det färgglada sallader som ger en lätt känsla i magen, för andra är det feta hamburgare som ger redig mättnad. En del älskar hetta och starka kryddor, andra föredrar husmanskost och välkända smaker. Själv tycker jag att det svänger. Jag har alltid gillat milda, mjuka och söta smaker, men märker att jag börjar bli mer ”vuxen” och gilla smaken av skaldjur, svamp och tång – sådant var omöjligt förut. Kanske är vår smak också kopplad till värderingar? Om värderingen hållbarhet är stark hos oss kanske vi gillar smaken av mat som på olika sätt är miljöbättre? Tång, bönor, säsongsgrön­ saker och lokalt odlade jordgubbar kanske smakar bättre i hela kroppen, ungefär som att en sallad kanske inte gör oss proppmätta men gör att vi känner oss sunda.

I detta nummer pratar vi om food tech, detta hajpade begrepp i teknikhybrisens tidevarv. Vi moderna människor ser gärna tekniska lösningar på vårt ohållbara matsystem. Då blir landsbygden med sina storskaliga jordbruk inget man tänker på. Johan Jörgensen, grundare av Sweden Food Tech, som intervjuas i detta nummer är en av dem. Andra ser problemen med tekniklösningar och försöker titta på mer holistiska lösningar. Gunnar Rundgren, detta nummers profil, är en av dem som tror på regenerativt jordbruk och mer småskalighet. Att våra jordar är näringsfattiga och utarmade är ett av de problem vi har att hantera. Detta uppmärksammas i filmen Sista skörden. I Maja Anderssons reportage om jord intervjuas dokumentärfilmaren Tina-Marie Qviberg om problemet och försöker hitta lösningar. Som vanligt behöver vi alla dessa synsätt och krafter som för utvecklingen framåt. Utvecklingen är sällan bara det ena eller det andra. Ta hjälp av tekniken och entreprenörer för att

Vad skiljer en barkis från en levainsurdegslimpa?”

hjälpa oss hantera matsvinn, effektivisera logistik eller matproduktion. Kanske kan framtidens teknik hjälpa till att mäta närings­tätheten i maten, så att jordbrukare som tar väl hand om sina jordar gynnas? Jag spår att näringsinnehåll och näringstäthet är nästa stora snackis inom matvärlden. Vad skiljer en barkis från en levain-surdegslimpa? En industriellt mineralullsodlad tomat mot en ekologiskt, småskaligt odlad? Kanske kan det ge den revolution inom matindustrin som behövs. Så att vi kan fortsätta äta maten vi älskar, sedd med nya glasögon. Och uppleva smaken med alla sinnen, inklusive magkänslan. Hållbarhet smakar gott.

God jul och ett gott nytt år till alla läsare. Tack för att ni läser, prenumererar, köper, lånar och sprider Camino. Utan er hade vi inte funnits! Ge gärna någon du gillar en prenumeration i julklapp.

Johanna Stål Chefredaktör CAMINO 53 / 5

­

REDAKTIONEN

I framtiden kommer vi kunna scanna maten och se dess innehåll. På så sätt kommer vi kunna särskilja en näringsgrik broccoli från en näringsfattig och därmed prissätta på ett annat sätt.

CAMINO

Illustration: Pär Ljung

CAMINO MAGASIN Camino c/o Lusthuset

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se

Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

Produktion. Camino trycks av Trydells som är svanen­ licensierade och certifierade enligt ISO 14001. Pappret, Amber Graphic är FSC-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb­ hotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

REPORTER Maja Andersson

maja@caminomagasin.se

ART DIRECTOR Pär Ljung

parljung@gmail.com

SKRIBENTER Maja Andersson, Jenny Cleveson, Frida

Jonsson, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg

FOTOGRAFER Malin Aghed, Maja Andersson, Jenny

Cleveson, Mattias Käll, Johanna Stål

RECEPT Malin Landqvist KORREKTUR Linnéa Stolt TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING johanna@caminomagasin.se DISTRIBUTION Tidsam, Nätverkstan kultur i väst N VA

ENMÄRK

E T

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för.

Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer i­ nformation om vår policy.

S

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m ­ edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I ­magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBBANSVARIG ingemar@caminomagasin.se

PRENUMERERA caminomagasin.se

4 nr/år så du hinner läsa! Trycksak 3041 0091

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Ett nummer i taget 79 kr (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 349 kr Stödprenumeration 595 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till camino@ natverkstan.net Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnom­ råden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

6 / CAMINO 53

ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning.

Vad tänker du på just nu? Johanna Stål Chefredaktör & ansvarig utgivare – Jag lever och andas hållbarhetsfrågor under större delen av min vakna tid. Därför är det befriande att jag på senaste tid har börjat drömma massa postapokalyptiska dröm­ mar, om ett enklare, men också hårdare liv, där vi lever närmare naturen och varandra. Jag har nog läst om och tittat för mycket på apokalyptiska dystopier.

Ingemar Tigerberg

Ett hållbart liv på turné Under våren kommer Johanna Stål att turnera runt i landet för att föreläsa om boken Ett hållbart liv – 365 råd, som hon skrivit tillsammans med Naturskyddsföreningen. Boken, som också är Naturskyddsföreningens årsbok, har blivit oerhört populär, överrösts med positiva reaktioner och recensioner och gick på nytryck innan den ens nått ut i affärerna. Efterfrågan på inspiration om vad man kan göra som individ, konsument, aktivist, anställd

och engagerad medborgare för att skapa en mer hållbar värld, är större än någonsin och bland de 365 råden finns Köp boken Ett hållbart liv tillsammans med en årsprenågot för alla. numeration på Camino för Boka in en endast 495 kr. Beställ på föreläsning även caminomagasin.se/ du till din förenbokpaket ing, ditt företag eller lokala bibliotek. Kontakta johanna@ caminomagasin.se för mer information.

Cirkulära hem Hur kan vi skapa mer cirkulära hem som

skapar bättre flöden för oss och miljön? Under hösten har Camino ihop med Tobias Jansson på Circulareconomy.se och Emma Dalväg på Coest besökt olika hem för att titta på flöden och flaskhalsar. Följ hashtagen #circularhome på sociala medier och håll utkik i kommande nummer för att veta mer.

Årets julklapp!

Redaktör & ­webbansvarig – Jag tycker att klimatmedvetenheten nu verkar ha nått ännu bredare i samhället. Jag hör oroliga tongångar från allt fler som vanligen inte är särskilt brydda om miljöfrågor, tillsam­ mans med ett ökat intresse för att leva hållbart. Härligt! Det skapar också en möjlighet för politiken att ta vara på detta momentum.

Maja Andersson Reporter – Jag funderar över de stora mediernas kunskaper om miljöoch klimatfrågorna. Så många politiker­ utfrågningar och debatter där klimatet tas med på ett hörn och där journalisterna – ofta de stora nyhetsankarna – inte är tillräck­ ligt pålästa för att ställa relevanta och kritiska följdfrågor.

Pär Ljung Art director – Förundras över svenska (oftast höger)politikers blindhet inför rådande klimatför­ ändringar. Hur kan man leva i sådan förnekelse och rädsla för att göra livsnödvändiga förändringar? Och att jämföra miljöarbete med nazism som en moderat politiker gjorde? Mänskligheten 2018 ... :( CAMINO 53 / 7

Julerbjudande L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

Fyra nummer av Camino

FR AMTIDSANDA

POSTTID NING B NÄTVERKS BOX 311 TAN 20 400 32 GÖTEBOR G

#5 2

Berättelser med kraft att förändra

SEP TEMBER–NOVEMBER 2018 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

VA L I T

ET

/

E TENH

ET

L I V S K VA L I T E T

/

FRAM

TIDSA

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

LIVSK

NOV 2 017

Berättelser med kraft att förändra

MAR S–MA J 2018 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

TI 2 € AUGUS JUNI– K 69 NOK 8 9 SE PRIS 7

aft att för

MEDV

aft att för

Ö

R FÖRS

TÖRT

OKT |

GÖTE

BORG

18 OK

T | ST OC

KHOL

M 25 OK

B E R ÄT TELSE

R MED KRAF T

NDRA

själv på Hitta sig ö japansk

en

R en HEME STE ion för

Inspirat rt sommar sma klimat

JÄMSTÄLLDA MÄN AGAHoppfulla män g lyser förebilder. efter RUTABisk, lyxi Vegetar ng fun dini

INSPIRATÖRER

Vi listar tjugo kvinnor som leder vägen.

#DRAIBROMSEN

Jämställdhet, inre hållbarhet och miljö.

KONM

AR KÄK UNDER TIANRensarmetodIen Recepten för en tunnblev en religion. som en av utöv Möt plånbok. arna. DRA

SVA PILGRIM

AT T F Ö RÄN

Ögonblicken som gjorde avtryck

NDA

ändra

Su har flyttmmmer Rayne at Oa

RENSA

DIG

ITALT 18 sätt att KENT WI och före ordna STI Präst & nkla ditt skärml satirike iv. Möt en r. ofrivilli provok g atör.

Anna Lidström påverkar modebranschen VIRALT

TIDSA

Rens ihop med naturekens med vaär luften xter

T

”DIY är inte en stil utan ett förhållningssätt” RÖSTÅNGA

FRAM

Rensa

MALM

VI HA

”Skriv tipslistor till männen istället”

Trotsar bilden av den döende landsbygden

/

VÅR PL Den här ANET Kom och filmfestivalen LÄNG är ett E NOG. inspirera steg mo s av fyr t en lite a dokum härliga Välkom entärfi lmer und re värld. men till JORD er en kvä . ll. 17

ation Claeson Linneá leder och bilj etter på www.j ordfilm kampen mot nätsexism .se

INFLUENCERS

ET

#4 8

Mer info rm

Kan vi lita på dem?

E TENH

P R I S 7 S E P T– N O V 9 SEK 2 69 NO 017 K 8€

e till Stor guid pa ro resor i Eu

Effektiv ? ledande

/

Berättel ser med kr

ändra

estra Tågsem

AM s#FLYGSK mis t eller

ET

#5 0

#50 11 8

kr ser med Berättel

VA L I T

NDA #48 S E P T–

LIVSK

MEDV

SVERIGE

Inspirerande klimatföredöme eller självgod hycklare?

Om du köper en årsprenumeration för endast 495 kr, till dig eller en vän, får du dessutom Naturskyddsföreningens guide till ett hållbart liv, skriven av Caminos chefredaktör Johanna Stål (ordinarie pris 577 kr). Läs mer på caminomagasin.se/bokpaket

Berättelser med kraft att förändra

INRE RE

NSANDE

Psykoter hjälper apeuten dig att ge plat ta bort för s åt nytt .

NÄRBILD

Författaren Stefan Einhorn:

”Vi balanserar mellan en fantastisk och en fasansfull framtid” Stefan Einhorn är författaren och läkaren med en fot i det kliniska arbetet och en i filosofin. I hans nya bok Konsten att göra skillnad avkräver han ett större ansvarstagande av oss som individer och menar att framtiden inte bara händer, utan att det är vi som skapar den. TEXT Johanna Stål FOTO Thron Ullberg

Varför behövs din bok? – Vi lever i en fantastisk tid, men samtidigt med enorma faror. Epidemier sprids snabbt genom alla nya transportlösningar och vi står inför stora klimatförändringar orsakade av oss människor. Vi balanserar på en knivsegg mellan en fantastisk och en fasansfull framtid. Det spelar ingen roll om vi botar all cancer eller om vi vet allting om alla småceller i kroppen, om mänskligheten går under.

Det låter dystert! – Ja, men framtiden är inte någonting som bara händer, det är något som vi skapar tillsammans. Min hypotes är att vi i framtiden kommer utveckla en visdom som gör att vi inte kommer riskera framtiden på samma sätt som vi gör dag. Jag tror att alla kan bidra till en bättre värld. Men ha inte en för storvulen bild av din egen roll. Vi är alla medlemmar i ett kollektiv, del i något större.

Vad är vårt största ansvar? – Vi behöver inse vilket enormt ansvar det är att uppfostra och ta hand om barn. I dag kan man göra lite hur som helst med sina barn. Det är egentligen en egoistisk handling att skaffa barn. Om man vill ta ansvar för framtiden är det viktigt att ge dem ett intellektuellt tänkande och lära dem respekt.

UTBLICK

Sökes: recept på en hållbar ekonomi Den senaste tiden har ekonomitidningarna vaknat till ordentligt och rapporterat om klimatfrågan på ett extremt alarmistiskt sätt. Men var finns lösningarna? Kanske i en donut? TEXT Ingemar Tigerberg

V

i måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”, ”Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system”, ”Slopa kvartalskapitalismen och rädda planeten” Låter det som rubriker i Miljömagasinet eller Klimatmagasinet Effekt? Nej, de är alla från Veckans Affärer som under hösten har närmat sig klimatfrågan på ett civilisations­ kritiskt sätt. Även Dagens industri berör frågorna allt mer. Det är en lätt schizofren upp­ levelse att läsa tidningar som blandar börsnyheter med ödesfrågorna för vår planet och hur den ekonomiska tillväxten är boven i dramat. Klimatforskare och radikala debattörer intervjuas på löpande band och tonen är alarmistisk. Om vi inte ändrar systemet snart kommer allt gå åt h-e. Känns det igen?

Det finns även tecken på så kallad konstruktiv journalistik med fokus på lösningar på de utmaningar vi står inför. Intervjuas görs till exempel den obotlige konstruktivisten Johan Rockström om rapporten Exponential Climate Action Roadmap om 33 lösningar för att halvera utsläppen i ­Sverige. Men att konstruera en ekonomi som i sin helhet tar hänsyn till och verkar inom planetens ­g ränser är knappast någon enkel uppgift. En som nyligen gjort ett tappert försök är Oxfam­ekonomen Kate Raworth. I sin nyutgivna bok Donutekonomi drar hon upp riktlinjer för hur en hållbar ekonomisk modell skulle kunna se ut. ”Donutmodellen” bygger på Johan Rockströms och Stockholm Resilience Centers planetära gränsvärden som sätter det ekologiska taket, vilket utgör den yttre cirkeln. Den inre cirkeln i donuten är det sociala fundamentet, det vill säga allt vi behöver som människor för att leva gott. Mellan dessa cirklar existerar en trygg och rättvis zon för mänskligheten. I boken krossar Kate Raworth systematiskt flera av den gamla skolans ”ekonomiska sanningar” och tar upp flera områden som är 10 / CAMINO 53

Donutekonomi – Sju principer för en framtida ekonomi, (2018) Kate Raworth, Daidalos förlag

välbekanta för den som hängt med i diskussionen om hållbar ekonomi. Kritik riktas mot BNP-måttet, bankernas monopol på att skapa pengar, bilden av den ekonomiskt rationella människan, den linjära ekonomin och idén om att ekonomisk utveckling efter ett tag leder till mindre miljöförstöring och ekonomisk jämlikhet (Kuznetskurvan). Istället förespråkas en helhetssyn på samhällsekonomin där all aktivitet och olika behov synliggörs med inbyggda fördelningsmekanismer som regenerativ design (cirkulär ekonomi).

Värt att nämna på temat är undertecknads eget försök i ämnet: boken Från dystopi till ekoekonomi – reportage om en möjlig framtid. Den är skriven år 2012 men är fortfarande aktuell. Hittas på caminomagasin.se/butik

I den för ämnet eviga diskussionen om huruvida ekonomisk tillväxt är bra eller nödvändigt för miljön landar Raworth i att vi behöver gå från att vara tillväxtberoende till att bli ”tillväxtagnostiker”. Boken är ett imponerande försök till helhets­ grepp men saknar en reflektion om hur den här nya modellen ska baxas fram i det allt mer polariserade politiska landskap vi ser växa fram i världen. För genomförandet är minst lika viktigt som idéerna i sig.

SPANAT

Studieutflykt till havet för att prata vatten­nivåer i Kristianstad.

Just nu talas det om…

Shirin Ebadi, som vann Nobels fredspris 2003, är en av de som skrivit under #divestnobel.

…Miljöjournalistik. Ska tidningarna

Plastsugrör snart ett minne blott?

…Förbud för engångsartiklar i plast. EU-­ parlamentet har röstat för detta ganska radikala förslag, som välkomnas av privatpersoner men ogillas av stora delar av näringslivslobbyn. Vad detta får för påverkan på vår snabbhets- och on the go-kultur blir intressant att se. Men innovationerna låter inte vänta på sig: sugrör av alger, tallrikar av löv, vattenflaskor av ätbara membran med mera finns redan på marknaden.

ha separata klimatrapporteringar, något som den nystartade Klimatgruppen på facebook driver, eller ska miljöfrågor ingå i alla sektioner? DN:s kulturchef Björn Wiman tillhör det senare lägret som menar att det är vår tids viktigaste fråga, som bör komma in i all rapportering. Han är aktuell med boken Sent på jorden. 33 texter om vår tids viktigaste fråga, där han samlat sina texter om klimatet med koppling till kultur.

… Att allt fler utställningar i landet fokuserar på miljöfrågor. Nästa ut är Kristian-

stad konstmuseums Man and Biosphere – prekära situationer, en utställning om de klimatutmaningar Kristianstad och vattenriket står inför. Medverkande i utställningen är bland annat ­konstnärerna Caroline ­Mårtensson, Malin Lobell, Nilsmagnus Sköld, Terje Östling och statsvetaren Johannes Stripple.

20

nobelpristagare

och över 116 000 personer ­ ppmanar Nobelstiftelsen att u divestera fossila bränslen ­under hashtagen #divestnobel CAMINO 53 / 11

MINGLAT

Bokmässan 2018 Caminomedarbetarna Johanna Stål och Malin Aghed var aktuella med två nya böcker på bokmässan – Ett hållbart liv och Artivism. De deltog i ett flertal samtal och passade också på att mingla.

Ingemar Tigerberg intervjuar Naturskyddsföreningens Eva Eiderström och Johanna Stål om boken Ett hållbart liv i Nätverkstans monter.

Lisa Westberg från Svenska kyrkan och Mina Dennert från #jagärhär var på mässsan för att sprida sina budskap.

Redaktör och reporter, men ibland också prenumerantvärvare: Maja Andersson lockar nya Caminoläsare.

Josefin Sjons har gjort illustrationer i Artivism.

Johanna Stål intervjuas i Bonniers monter, av förläggare Martin Ransgart, om boken Ett hållbart liv.

Bokmässan 2018 hade över 85 000 besökare.

12 / CAMINO 53

FOTO HARALD NILSSON

Tobias Jansson på circulareconomy.se och serietecknare Yvette Gustavsson bläddrar i Ett hållbart liv.

Peter Lundvik och Malin Aghed, som jobbat ihop med boken Artivism – konsten att göra fred, minglar i förlaget Vistos monter.

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

KOMMENTERAT

FR AMTIDSANDA

#5 2

SEP TEMBER–NOVEMBER 2018 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

Berättelser med kraft att förändra

Nu går det även att följa Caminos chefredaktör Johan na Stål på hennes egn a officiella instagram konto @staljohanna

”DIY är inte en stil utan ett förhållningssätt” Anna Lidström påverkar modebranschen

INFLUENCERS Kan vi lita på dem?

RÖSTÅNGA

Trotsar bilden av den döende landsbygden

VIRALT

Ögonblicken som gjorde avtryck

SVERIGE

Inspirerande klimatföredöme eller självgod hycklare?

Chefredaktörn på Insta, cirkulära hem i projektorm, reaktioner på senaste numret och tips på en inspirerande finsk by. Här är några av reaktionerna från sociala medier sedan sist.

CIRCULAR HOME

Många har visat intresse för pro­ jektet #circularhome som Camino medverkar i. Det är ett unikt pro­ jekt om cirkulära hem och flöden i hemmet. Projektet är finansierat av Sida – Globala målen och görs tillsammans med @tojlercircular och @emmadalvag. I projektet besöker vi olika hem och samlar in exempel på när hanteringen av hemmets flöden inte fungerar och när det fungerar bra.

Reaktioner på Instagram

@lonelyfield125 Grymt intressant! Det här följer jag gärna och är gärna en del av. Här hemma kan en vid en första anblick tycka att vi är rätt bra redan på det här. Mycket av det

vi handlar kommer från second hand och dit lämnar vi även det vi är färdiga med. Vid nyköp tänker vi igenom noga vad det är vi behöver och väljer kvalitet. Ändå blir det så mycket skräp över! Sist vi röjde på vinden blev det 6 sopsäckar!! Och då hade vi redan fått ihop ungefär lika många lådor till second hand. Lite i säckarna hade vi kunnat sopsortera, men det mesta är ren s.k.i.t. Var kommer det ifrån? Hur kan vi tänka och leva för att stoppa allt det där från att alls komma in i vårt hem?!? @hannafranck Verkligen ett intressant och viktigt projekt! Jag ser fram emot att höra mer. @2015renatari Spännande! Vill veta mera. Vart kan man hitta information? Kan man bidra till projektet på något sätt? Svar: I Camino nr 1 2019 kommer ni kunna läsa mer om projektet. Följ oss även på Instagram för fler uppdateringar om projektet. / Johanna

INFLUENCERS INSPIRERAR Nya numret av Camino väckte många positiva reaktioner på Instagram: @miljomedveten Började läsa i dag – fortsätter imorgon! Jätteintressant hittills. Vi prenumererar på er tidning på jobbet. @dr_katarina_graffman Intressant nummer! Ska prata om fenomenet influencers på bokmässan! Ska verkligen lusläsa detta nummer.

CAMINO I READLY? @caroline.lindqvist.henriksson Skiver på Instagram: Läser gärna tidningen i Readly! Svar: Vi förstår att det är smidigt att läsa tidningar i Readly och liknande tjänster. Tyvärr är det en enormt svår ekonomisk ekvation för tidningar som ej lever på reklam utan på prenumerationer. Men det är inte omöjligt att vi kommer finnas där i framtiden. Men än så länge är det betalande prenumeranter som gör att tidningen överlever. / Johanna

En by med inflytande

Veronica Nordin skriver på Facebook: ”Kan inte läsa artikeln, men reagerar på titeln! ”Influencers” som feno­ men är – enligt mina fördomar – personer som har fått några minuter i rampljuset och som sedan försöker skapa sig en förmögenhet på detta i brist på andra kompetenser. Att tro att de ska driva miljöfrågor är som att förvänta sig att Exxon Mobile och Monsanto ska lösa klimatfrå­ gan. Vi är många som i stort och smått driver frågor som ska göra världen till ett bättre ställe, men väldigt få av oss känner behovet av att titulera sig ”Influencer”!” Svar: Hej Veronika. Influencer som begrepp inbegriper såväl tillfälliga kändisar med många följare som de som skriver/gör filmer seriöst, kunnigt och med lång erfarenhet på nätet. Det kan vara sådana som skrivit en blogg i över tio år om miljöfrågor och som kanske är forskare, författare eller journalister. Så vi tolkar begreppet bredare än så. / Johanna

FINSK BY SOM INSPIRERAR

Reaktion på artikeln ”En by som inspirerar” om Röstånga i förra numret: @Maria.Svens skriver på ­Facebook: En inspirerande artikel, med ett aktuellt tema på lands­bygden i Finland också. Härifrån vill jag tipsa om byn Bergö där byborna startat en förening som sedan byggt kombinerat pensionärshem och skola om jag förstått det rätt.

i bräschen för landsbygdsDen skånska byn Röstånga går skapade en nedläggutveckling. Efter år av avfolkning , och byborna bildade både ningshotad skola ett momentum Genom sin unika modell av förening och fastighetsbolag. inspirerar de andra att delägande och anda rs entreprenö en att leva. älska sina byar och få landsbygd TEXT och FOTO Malin Aghed

CAMINO 52 / 45

44 / CAMINO 52

FÖLJ CAMINO PÅ SOCIALA MEDIER!

instagram.com/ caminomagasin

facebook.com/ caminomagasin

twitter.com/ caminomagasin

CAMINO CAMINO 53 53 // 13

TEKNISKT

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

Skulle du lita på den här bilen? Över 7 av 10 personer litar inte på

självkörande bilar, visar en amerikansk undersökning. Detta är många biltillver­ kare medvetna om och arbetar febrilt med olika metoder för att öka vår tillit till fordonen. Tillverkaren Jaguar Land Rover testar en lösning där bilen har ögon som till exempel kan söka ögonkontakt 14 / CAMINO 53

med gångare som inväntar att bilen ska stanna vid ett övergångsställe. Sverigebaserade teknikkonsulterna Semcon har presenterat en snarlik lösning – att bilen ”ler” för att signalera att det är fritt fram att passera. Den tecknade filmen Bilar är inte långt borta …

Han vill ge oss ­makten över datan Amerikanen Tim Berners-­ Lee är mest känd för att ha varit den som möjliggjorde för allmänheten att få tillgång till internet, genom tekniken World Wide Web (WWW). Han stod också bakom Netscape, en av de första webbläsarna. Berners-Lee har länge kämpat för ett fritt och tillgängligt internet, och är kritisk till utvecklingen att några få stora företag (Google, Facebook och Amazon) tar över en allt större del av internet. Visionen för hans nya företag Inrup är att decen­ tralisera internet och ge oss tillbaka makten över vår data. Företagets tjänster bygger på den open source-baserade plattformen Solid, som ska kunna sammanföra alla möjliga program och appar för att göra datan översiktlig och lättanvänd. Det låter ungefär som den kinesiska ”superappen” WeChat men med den viktiga skillnaden att du själv avgör vilka som kan ta del av din data, inte företagen (eller den kinesiska staten). Detta utmanar förstås de stora företagens affärsmodeller men någon rädsla för de stora drakarna verkar Berners-Lee inte känna. – Vi ber inte om deras tillstånd, säger han till tidningen Fast Company. → INRUPT.COM

Super-app för ­världens kollektivtrafik Ska du ut och resa och vill kunna använda kollektiv­ trafiken på plats lika smidigt som hemma, men orkar inte ladda ner en ny app på varje ort du kommer till? Då är appen Moovit för dig. Den samlar data från kollektivtrafiken i över 2 500 städer i 83 länder. Den fung­ erar precis på samma sätt som du är van vid – du söker på din destination och appen räknar ut hur lång tid det tar för dig att ta dig dit genom att gå, cykla eller använda kollektivtrafiken, med uppdaterade tidtabeller.

Från kol till sol Vid den kinesiska staden Huainan låg länge en av Kinas största kolgruvor. Nu är gruvan istället fylld med vatten och ovanpå flyter världens största fly­

tande solcellsanläggning. Över 120  000 sol­paneler ger totalt fyrtio megawatt och täcker ett område på omkring 160 fotbolls­ planer. Investeringen

på motsvarande över 400 miljoner kronor kommer att ge elektricitet till cirka 15 000 bostäder. Täck över det gamla, fyll på med det nya.

Innovativ sovbuss I de här läckra utrymmena kan man slumra in och sova sig fram till destina­ tionen. Företaget Cabin trafikerar just nu sträckan San Francisco–Los Angeles som tar åtta timmar. Företaget profilerar sig som ett rullande hotell som erbjuder

ett stillsamt och skönt sätt att resa på. På bussen finns ett särskilt system installerat som ska reducera buller och vibrationer, vilket ska hjälpa resenärerna att sova bättre. När kommer den ameri­ kanska innovationsandan till Europa?

Vetenskapsråd för digital detox Hjärnforskaren Katarina Gospic benar ut vad vetenskapen säger om vårt digitala missbruk och vad som går att göra för att få sundare vanor. I Hjärnbalans – Digital detox i en uppkopplad vardag skriver

hon bland annat om ”tomma digi­ tala kalorier” – när vi oreflekterat slösurfar bort vår tid och stänger in oss i digitala bubblor. → LÄS SÅ BLEV JAG AV MED DET DIGITALA KNARKET PÅ CAMINOMAGASIN.SE

BILDEN

16 / CAMINO 53

MIL JÖ

Förpackad » Konstnären Mattias Käll har under 2018 samlat på sig all förpackningsplast som hans familj använt och lagt i plastpåsar som han sedan placerat ut i naturen och fotograferat, en gång varje månad. – Det är oron över vår överkon­ sumtion och vårt normaliserade förhållande till någonting som är så farligt för oss som är utgångs­ punkten i det här projektet, säger Mattias. 322 miljoner ton plast produ­ cerades i världen år 2015. Det motsvarar 46 kg plast per person. I Europa används 40 procent av den nya plasten till just engångs­ förpackningar. – Projektet har fått mig att tänka väldigt kritiskt på vårt oljebero­ ende i stort och förpackningar i synnerhet. Samtidigt har jag insett hur svårt det är att komma undan plastförpackningarna. De finns kring allt vi köper. – Många som jag möter tycker att bilderna är starka och att det är hemskt med plasten, men jag anar en uppgivenhet. Man vet inte vad man ska göra åt det. Man sorterar sin plast men få pratar om de grundläggande utmaning­ arna: oljan, konsumtionen och förpacknings­industrin. – När året är slut tänker jag bygga något stort av alla påsar och hoppas att få ställa ut dem och fotografierna någonstans. Projektet har bara fått mig att vilja veta mer. Både om plaster som material och om vårt förhållande till oljan. Det pågår en aktiv diskussion om plasten inom bland annat EU-parlamentet, och troligtvis kommer vi se regleringar kring engångsförpackningar framöver.

CAMINO 53 / 17

FÖRENKLAT

Begränsning i en gränslös tid RECENSION. Tycker du att det är svårt att navigera i överflödet av allt? När du har gjort ett val, oroas du över om det verkligen var rätt? Känner du en ­gnagande känsla av att det kanske finns något bättre runt hörnet? Svend Brinkmann kan ha lösningen. TEXT Ingemar Tigerberg

Att leva i det moderna samhället kräver en människa som är ständigt på sin vakt, och att fatta medvetna beslut när valmöjligheterna är oändliga kan kännas som en omöjlighet. Denna känsla av otillräcklighet är utgångspunkten för en ny bok med titeln Våga missa!, skriven av den danska psykologiprofessorn Svend Brinkmann. Författaren bygger vidare på sina tidigare böcker Stå fast – vägra vår tids utvecklingstvång, som handlar om vikten av att säga nej, och dessförinnan Ta ställning för ett meningsfullt liv. Det är på många sätt en befrielse att läsa en bok som har som avsikt att lätta på trycket på våra axlar. Bara utgångspunkten i sig är avslappnande. Metodiskt argumenterar Brinkmann från olika perspektiv för varför vi bör begränsa oss, inte bara för vår egen skull utan även för planeten och våra nära. Vår tid präglas av en ständig strävan efter mer, bättre, annorlunda – och vi blir aldrig nöjda.

Att den upplevda lyckan i ett samhälle inte ökar av mer ekonomisk tillväxt (efter en viss grundläggande nivå av ekonomisk utveckling) har vi tidigare skrivit om, och detta samband finns även på individnivå. Berömda undersökningar har visat att om någon vinner på lotto kan hen uppleva kort­varig glädje, men sedan går lyckonivån tillbaka till vår referensnivå. Samma generella princip gäller för övrigt olyckliga händelser, visar forskningen enligt Brinkmann. Vi bör försöka gå från FOMO* till JOMO**, men hur går man då till väga? Trots att Brinkmann ondgör sig en del över självhjälpslitteratur så kan han inte själv hålla sig från att spalta upp ett antal tips på vägen, vilket gör att min inledande lättnadskänsla försvinner. Nu är det återigen upp till min egen självdisciplin att ”designa mitt liv”, vilket kan vara väl så ansträngande när samhällets starka normer och utpekade väg går åt det motsatta hållet. Nej, mest intressant blir det i slutet av boken när det handlar om att försöka konstruera en omgivning som stödjer denna önskade förändring. Ett exempel är skapandet av ritualer eller traditioner som har försvunnit allt mer i samhället – vilket författaren uttrycker besvikelse över. I traditionerna kan vi få stöd av våra medmänniskor med målet att begränsa oss, så att vi för en stund slipper vara ensam kapten över vår medvetna båt i livet. *Fear of Missing Out / **Joy of Missing Out

UTBLICK

Att ge enkelt och effektivt Give Directly heter en ny

nätbaserad tjänst som gör det möjligt att skänka pengar direkt till en person som lever i extrem fattigdom någonstans på klotet. Det är effektiv fattigdoms­ bekämpning att ge människor pengar direkt ”i handen”. Flera 18 / CAMINO 53

studier har pekat på liknande resultat: utöver minskad byråkrati och mindre ”svinn” i organisationer, såsom löner till administratörer och bistånds­ arbetare, så visar undersökning­ arna även att pengarna ofta går till kloka ändamål. Undernäringen

minskar, skolfrånvaron och brottsligheten likaså. Några som blev över­tygade av Give Directlys statistik var Google som därmed skänkte 2,5 miljarder dollar. → GIVEDIRECTLY.ORG

Fattiga människor använder kontanter till vettiga saker som skolmaterial,

visar forskning.

FOTO YLVA SAHLSTRAND/SIDA

Kontanter är bäst Allt fler biståndsorganisationer har börjat dela ut kontanter till fattiga istället för till exempel matpaket. Flera forskningsstudier visar att det är mångdubbelt mer effektivt. TEXT Ingemar Tigerberg

Oxfam, Sida, Röda Korset, FN:s

flyktingprogram och FN:s livsmedels­ program är några av de som kommer att öka andelen bistånd som delas ut till fattiga direkt i form av pengar, istället för via matpaket eller liknande. Detta då flera studier visar att det är mellan två och sju gånger dyrare med mat­ paket än om personerna själva får sköta inköpen med hjälp av kontanter. Utdelning av matpaket kan innebära att mat ska köpas in i stora kvantiteter, att lager och lastbilar ska hyras för maten och ett stort antal personer behöver få lön för att arbeta med att distribuera maten. Hundratals vetenskapliga studier på området visar att i de fall då fattiga istället fick pengar så använde de dessa effektivt och rimligt.

– Fattiga människor gör kloka val, de använder pengar till sådant som är viktigt för sin familj över lag, säger Ulrika Lång, biståndsrådgivare på Sida, i ett reportage om biståndets omsväng­ ning i Sveriges Radios P1­morgon.

Tidigare har området dominerats av

fördomar såsom att fattiga människor skulle spendera pengarna på sådant som alkohol, tobak eller spel. Istället visade studier att det mest handlar om mat, skolmateriel och jordbruks­ redskap. Det fanns heller inga tecken på att de som fick pengar skulle fastna i något slags bidragsberoende. Pengarna bidrog istället positivt till den lokala ekonomin. På ett humanitärt toppmöte i Istanbul förra året bestämde sig de 15 största

internationella biståndsorganisatio­ nerna tillsammans med de 15 största givarländerna för att väsentligt mer av biståndet ska ges i form av kontantstöd. När det gäller svenska Sida har de betalat ut drygt två miljarder kronor i kontantbistånd de senaste fem åren. Oftast går det till så att pengarna delas ut i kuvert från utbetalningsställen, men i vissa afrikanska länder testar man också med bankkort eller att sätta in belopp på människors mobil­ telefoner, något som fungerar som ett vanligt betalmedel på många ställen. Det handlar oftast om mellan 20 och 80 kronor i månaden, vilket innebär omkring 20 procent av familjernas disponibla inkomst.

CAMINO 46 / 11

Camino #46

PROFILEN GUNNAR RUNDGREN

Kravfylld

Han är en av grundarna till KRAV och helekologiska Torfolk gård. I dag varvar han ett ”ineffektivt” småjordbruk med konsult­ uppdrag och att skriva böcker. Har du en fråga om det globala livsmedelssystemet är det Gunnar Rundgren du ska tala med, och troligen får du ett lika analytiskt som sylvasst svar tillbaka. TEXT Ingemar Tigerberg FOTO Jan-Åke Eriksson

CAMINO 53 / 19

är jag når Gunnar Rundgren säger han sig vara lite trött, men det märks inte ett dugg. Det är full kraft i svaren från första frågan. Han har precis kommit tillbaka från en reportageresa i Ryssland, där han tillsammans med en kollega besökt ryska jordbruk. – Det paradoxala är att de har både en stor andel groteskt stora gårdar och samtidigt över 17 miljoner gårdar som är mindre än en hektar. De små producerar en tredjedel av all mat i Ryssland. Vi pratade med ett företag som hade lika många kor som finns i hela Sverige. Samtidigt står de små gårdarna för 45 procent av mjölkproduktionen. Visst har de små mestadels odling för eget bruk och släktingar, men också en viss försäljning, berättar han. Det är naturligtvis ingen slump att det är just den här paradoxen som Gunnar Rundgren väljer att studera. Han är en skarp kritiker till hur den globala livsmedelsproduktionen bedrivs. Han framställer den som en fossilt driven ”maskin” som trycker ut samma råvaror allt billigare och billigare, där de stora bolagen tar en växande del av kakan medan bönderna får en allt mindre del. Detta samtidigt som jordarna utarmas och arter dör ut. – Fossila bränslen driver den globala handeln, inklusive livsmedelshandeln. Jordbruken är extremt beroende av fossila bränslen till maskiner men också av konstgödsel. Jordbruksindustrin följer samma logik som övrig industriell produktion. Jordbruken blir större och mer specialiserade vilket är dåligt för biologisk mångfald och för landsbygden. I denna industriella logik döljer sig en annan 20 / CAMINO 53

Ibland bildas en ohelig allians mellan godhjärtade människor som vill göra gott och en industri som vill tjäna pengar.”

Tre frågor Finns det någon ­konflikt mellan ­biobränsle och mat? – Både ja och nej. Det produceras ett överskott av kalorier i dag. Det kan vara ett bra sätt att göra biobränslen av en del av detta, men vi måste också minska energi­ användningen eftersom biobränslen aldrig kan produceras i de kvantite­ ter som vårt nuvarande samhälle kräver. Och vi behöver spara tillräckligt med utrymme för andra arter.

Kan Sverige föda sin befolkning om ­gränserna skulle stängas?

Gunnar Rundgren driver ett ”olönsamt jordbruk” utanför Uppsala.

paradox, som först är svår att upptäcka. Det handlar om mångfalden på våra tallrikar. För trots att intresset för mat troligen aldrig varit så stort som nu, och mångfalden i butikshyllan kan tyckas nästintill oändlig, menar Gunnar att det i huvudsak bara är mer av samma sak som prånglas ut. – Det är vete, soja, palmolja, socker och majs – i olika former av industriell bearbetning. Livsmedelsindustrin kokar ihop de här rå­varorna med färgämnen och smakämnen till olika produkter. Det finns ett enormt överskott av de här grödorna på världsmarknaden. Det handlar om grödor vars produktion har varit enkel att effektivisera och som kan skördas maskinellt. Och valet av grödor har också fått stor inverkan på vilket kött som det äts mest av. – När man diskuterar köttkonsumtion framställs det ofta som ett individuellt val, medan det i själva verket är främst ett industriellt val. Det är ingen slump att folk äter allt mer kyckling och gris. Förr i tiden hade man kanske kyckling som söndagsmiddag, i dag är det det billigaste köttet du kan köpa. Det kostar en tiondel av vad det gjorde när jag var liten, det är faktiskt bara torkade bönor som ger lika billigt protein som kyckling. Det är en enormt trimmad industri som bygger på att de djuren matas med just överskottet av vete, majs och soja. Gunnar ger även mer nutida fenomen en känga, såsom vissa vegetariska halvfabrikat som sojaprodukter. Vissa av dessa är lika stora kålsupare som köttindustrin, om man sätter bönderna, jordarna och den biologiska mång­ falden i första rummet vill säga.

– Det beror på tids­ perspektiv. Kortsiktigt kan det bli tomt på mat i hyllorna på grund av hur distributionen ser ut. På lite längre sikt är det hur jordbruket är uppbyggt som är mest problema­ tiskt. Hela systemet är uppbyggt på konstgödsel, bekämpningsmedel, foder och diesel. Om dessa slutar komma in får jordbruket en enorm chock. På riktigt lång sikt skulle vi anpassa oss, men anpassningen i dag skulle vara enormt mycket svårare än den var under andra världskriget. Tittar man på kalorierna vi behöver skulle det räcka.

Bör vi undvika ­processad mat? – Ja, det är en enkel tum­ regel. Tänk korta vägar mellan jord och bord. Då hittar man sätt att förändra sitt förhållande till mat. Och hur maten produceras och av vem är mycket viktigare än om det är animalier eller vegetabilier. CAMINO 53 / 21

GUNNAR RUNDGREN Bor: Utanför Uppsala Född: 1957 Gör: Bonde, konsult och ­författare Webb: tradgardenjorden. blogspot.com 22 / CAMINO 53

– Miljöpåverkan från de där produkterna är också stor. De tillverkas ofta i en väldigt energi­ krävande process. Jag har rest i Brasilien och USA:s mellanvästern, där man producerar sojan, och det är totalt biologiskt döda landskap. Här finns en konflikt mellan olika miljöfrågor, där biologisk mångfald, jordarnas kvalitet och jordbrukens roll i samhället, som Gunnar brinner för, står emot klimateffektivitet. Denna konflikt utnyttjar industrin genom att spela ut medvetna konsumenter och medborgare mot varandra, menar Gunnar. – Det lyfts upp modernistiskt creddiga argument om produkter som mer miljövänliga. Ibland bildas en ohelig allians mellan godhjärtade människor som vill göra gott och en industri som vill tjäna pengar. Som exemplet med att vi behöver äta vegetariskt för klimatets skull. Visst kan det vara logiskt att äta vegetariskt om man anser att det är fel att döda djur, eller om man är besatt av klimatfrågan. Klimatet är jätteviktigt, men om man ensidigt betonar det hamnar man fel i jordbruksdebatten.

De miljövänligaste jordbruken drivs av människor som har andra jobb, eller är rika nog att låta jordbruket gå med förlust.”

Gunnar Rundgren förespråkar ett småskaligt, ekologiskt och regenerativt jordbruk som har en mångfald av djur och grödor, där en större del av skördarna får återgå till jorden. Men i det globala perspektivet förblir detta i mångt och mycket en utopi. Istället dominerar den industriella marknadslogiken. – Marknadsekonomin ger inte utrymme för det. De miljövänligaste jordbruken drivs av människor som har andra jobb, eller är rika nog att låta jordbruket gå med förlust. Det går inte att konkurrera på samma marknad. Att ställa sig utanför marknadens krafter, genom att ha ett andelsjordbruk eller skapa andra typer av direkta relationer mellan konsument och producent, är ett sätt att skapa möjligheter till att driva jordbruken på bättre sätt. Jag undrar om arbetet med ekosystemtjänster

kan vara ett sätt att komma till bukt med den förlorade biologiska mångfalden, men inte heller detta är Gunnar särskilt positiv till. Han menar att det krävs ett värderingsskifte. – Vi betraktar naturen allt mer i ekonomiska termer. Vi värderar naturen efter hur nyttig den är för oss, som en maskin som finns för vår skull. Men den ekonomistiska synen är nog en återvändsgränd. Man lurar sig att det är ekonomisk frågeställning som har en teknisk lösning, att det bara handlar om att vi fintrimmar maskinen. På samma sätt diskuteras klimatet. För att exemplifiera motpolen beskriver han sitt besök hos de ryska småbönderna: – De går där och klappar sina kor, som de lever för. Det handlar om en symbios mellan djur, växter och människor. Hur vi behandlar vår natur är en etisk fråga, och jag tror att den behöver vara det för att vi ska kunna hitta lösningar. Även om Gunnar Rundgren stundtals kan vara vass mot matmedvetna hipsters är det trots allt där han skönjer de hoppfulla tecknen för framtiden. Ett sådant är det ökade intresset för stadsodling och mathantverk. Men i vanlig ordning kryddas det med lite bitskhet. – Man ska inte inbilla sig att stadsodling innebär något betydande för vår matproduktion men det är jättebra att folk håller på med det, speciellt sådan i jord. Det är mindre intressant i flytande näringslösningar för då lär man sig inte så mycket. Intresset för både odling och matlagning har ökat sedan jag växte upp. Men som med allt kan det gå till överdrift och bli väl nördigt. Medan de storskaliga jordbruken knappt behöver något folk står mathantverkare och småbönder, som förädlar sina produkter själva, för tillväxten av sysselsättningen i livsmedelssektorn. Det som driver många av dessa nya företag, menar Gunnar, är en önskan att göra något bra, att skapa nya och bättre relationer, medan lönsamhet och vinst är sekundärt.

Vi betraktar naturen allt mer i ekonomiska termer. Vi värderar naturen efter hur nyttig den är för oss, som en maskin som finns för vår skull. ”

CAMINO 53 / 23

Jakten på 24 / CAMINO 53

NÄR MATINDUSTRIN SVIKER TAR TECHBRANSCHEN ÖVER

matens källkod Underjordisk odling, teknik mot matsvinn, öppna data och sensorer som mäter näringstäthet är vägen till en hållbar matindustri. Det hävdar entreprenörerna i den prunkande foodtechvärlden, som inte skräder orden om det nuvarande systemets brister. TEXT OCH FOTO Johanna Stål

CAMINO 53 / 25

V

i befinner oss långt under markytan, i ett nära nog tomt underjordiskt parkeringsgarage på Liljeholmen i Stockholm. Det byggdes av gamla Vin & Sprit AB för att förvara spritreserver i. Nu är det en relativt outnyttjad yta, med någon enstaka bil som letar sig ner. – En stor del av platserna här är reserverade för parkeringsnormerna, säger Alex Björkman, en av grundarna till företaget Urban Oasis som har sin verksamhet här nere under jorden. Han slår stolt ut med armarna när han visar upp alla utrymmen. Där andra ser tom yta ser han möjligheter. Möjligheter att försörja storstadsbor med färskodlade grönsaker från underjorden. – Titta ska du få se vilka typer av ytor som finns, som skulle kunna användas till annat än ekande parkeringar. Staden är full av den här typen av ytor, menar Alex. Alex Björkman kommer från fastighets­ världen. Det är framför allt de erfarenheterna, så som att hitta användbara ytor och lokaler, som han bidrar med i företaget. Han träffade de andra i teamet genom ett projekt som hette Foodcomputer. – Vi började prata om tekniken där man kan odla i vatten och med ljussystem (hydroponik). För ett år sedan drog vi igång. Sedan har vi fått lära oss odla, prata med kunder och jobba med konceptutveckling.

26 / CAMINO 53

I dag har företaget fem anställda och producerar 280 boxar med grönt varje dag till cirka trettio kunder runt om i Stockholm, mestadels affärer och restauranger.

Alex leder mig vant runt i gångar under jorden och öppnar dörrar. – När jag öppnar här börjar det låta, men det är ingen fara, säger han. Det tjuter och vi är inne i ytterligare ett valv. – Så här såg större delen av utrymmet ut innan det blev parkeringar, berättar Alex och pekar ner längst en mörk katakombliknande gång. Det är totalt 50 000 kvadratmeter yta utsprängd i det här berget. Han stoppar in huvudet i ett hål i väggen och ropar. Ekot dröjer sig kvar länge. – Det här är stora silos insprängda i berget, där man hade alkoholreserver om det skulle bli krig under 1950-talet. Industriell och medicinsk sprit alltså, skrattar han. – Det skulle räcka till en årskonsumtion för hela Sveriges befolkning. Varje silo är stor som en liten kyrka, och det finns åtta stycken. Nöjd lägger han till: – Fastighetsägarna gillar att få in lite grönt.

Alex Björkman är en av pionjärerna inom odling i underjorden.

CAMINO 53 / 27

Grönsakerna växer i näringslösningar och hanteras varsamt.

Kanske innebär den nya verksamheten också en slags krisberedskap? För här ska det odlas framöver. I dagsläget odlar Urban Oasis på 125 kvadratmeter, så det finns en hel del yta att expandera på. Alex pratar om en decentraliserad modell, ett nätverk av flera underjordiska odlingar. De vill också kunna cykla ut med maten till sina kunder. – Vi jobbar med en restaurang som heter Växthuset, med det som vi kallar Farming as a service. Vi ställer ut små odlingssystem som vi sköter om, och så kan de skörda på plats och betala för det de skördar. Det fungerar bra för små skott och liknande grönsaker med en kort användningsperiod. Ofta säljer det slut hos kunderna, men det är väldigt känsliga produkter så nu tittar de också på hur de kan arbeta med svinn och tänka cirkulärt. – Vi skiljer odlingen från parkeringsplatserna såklart, men i framtiden vill vi tänka riktigt cirkulärt och bygga ett system som tar koldioxid från bilarna in i växterna. De behöver ju koldioxid. 28 / CAMINO 53

Vi skiljer odlingen från parkerings­ platserna såklart, men i framtiden vill vi tänka riktigt cirkulärt och bygga ett system som tar koldioxid från bilarna in i växterna.”

Den hydroponiska odlingen är på framfart, dess fördelar ligger i att man kan odla lite varsomhelst och under hela året. Speciella lampor och näringslösningar istället för jord gör det möjligt. Det är ofta odlat utan bekämpnings­ medel men får inte KRAV-märkas eftersom det inte odlas i jord. I Stockholm finns bland annat Plantagon som har tittat på vertikal odling i många år, men som fokuserar mest på arkitektur för odling. Företaget Grönska Stadsodling säljer kryddor och odlingssystem. I Göteborg finns Stadsjord, som har fiskodling och grönsaksodling i ett slutet system, och Micromix som bygger odlingssystem för hemmaodling. Flera andra projekt är på gång runt om i landet.

I Söderhallarna vid Medborgarplatsen i Stock­holm står den franska bagaren Sébastien Boudet och förbereder öppningen av sitt pop up-bageri. Under ett år ska olika bagare utbildas på plats. – I ett forskningsprojekt på Sveriges lantbruks-

universitet har de jämfört näringsinnehållet i ett bröd med korn och svedjeråg, som jäst länge, med en skiva lingongrova. Trettio gram av det förstnämnda brödet innehöll lika mycket järn, koppar, B2 och B6 som 1,5 limpor av lingon­ grovan, säger Sébastien stolt. Näringstäthet och mikronäringsämnen är aspekter som ofta nämns kring food tech. Det handlar om möjligheten att kunna mäta och jämföra olika typer av mat med varandra. Vad som skiljer en gurka från en annan. Hur öppnar vi upp gurkans källkod? Söderhallana håller på att utvecklas, precis som flera andra saluhallar och Bagaren Sébastien Boudet mötesplatser runt om i landet just nu. På hemsidan står det att det kommer bli den nya självklara mötesplatsen för mat, kultur och kreativitet. Johan Jörgensson, grundare av Sweden Food Tech, arbetar tillsammans med fastighetsägarna för att hitta fram till en modern saluhall. – Matsystemet är världens största system, det står för 20 procent av den globala BNP:n. Mat driver jorden men det dödar också långsamt planeten och alla människor på den. Systemet är fruktansvärt dåligt skött. Vi slänger en tredjedel av all mat, vi har tappat en tredjedel av all odlingsbar mark på grund av överutnyttjande. Vi käkar upp all näring som finns i marken, utan att ge något tillbaka. Dessutom behandlar vi maten så att människorna som äter den blir feta och korkade. Johan skräder inte sina ord. Den förre entreprenörsgurun sadlade år 2011 om för att satsa fullt ut på food tech. Han hade vunnit priser och gjort världsutställningar, men såg att här fanns ett problem som han ville ta tag i – han ville förändra matsystemet. – I USA är kostnaderna för sjukvårdssystemet cirka 10 000 dollar per person och år, och samtidigt köper människor mat för 5 000 dollar. Sjukvårdskostnaderna går primärt till kroniska sjukdomar som huvudsakligen kommer från att vi röker eller äter dåligt. De betalar alltså mer för maten i form av sjukvård än vad de faktiskt betalar för maten. Över hundra procent negativa externalitetskostnader alltså!

Johan visar mig runt i det som ska bli framtidens matdestination – i dag hem för krimskrams-affärer, traditionella matstånd med stora ytor och produkter av låg kvalitet. Knappast en plats man går till av lust eller kärlek till maten.

Johan Jörgensson ska förvandla Söderhallarna till ett modernt matmekka.

Tech­ branschen är på banan så det sjunger om det, men den nuva­ rande mat­ industrin är inte med.”

Johan menar att det var helt förbluffande att komma från en snabb tech-bransch in i en industri där det stod still. Alla vet om problemen men ingen gör något åt dem. – Eller kanske lite grann, men inte speciellt mycket. Techbranschen är på banan så det sjunger om det, men den nuvarande matindustrin är inte med. Det är klart att om du under hela ditt liv inte har ägnat dig åt innovation mer än att skapa nya glassmaker, då är du inte redo när den stora disruptionen kommer och kastar sig över dig. Det finns dock några stora företag som förstår förändringen. Johan pekar på Tyson food, en av världens största slakterikoncerner som enligt honom ligger bakom mycket lidande i form av undermålig djurhållning. De har insett att deras image är skadad och håller på nu att rebranda sig som ett proteinföretag, med fokus på innovation och alternativa proteiner. Unilever är ett annat företag som Johan menar är på väg i rätt riktning. – Vi kan i dag bara handla mat baserat på pris. CAMINO 53 / 29

Urban Oasis tror pĂĽ den hyperlokala maten som kan cyklas ut till butiker.

30 / CAMINO 53

Vi har ingen annan data tillgänglig, det är bara pris som kan säga något om det vi köper. Om vi vill äta planeten till låga koldioxidutsläpp till exempel, så är det omöjligt eftersom vi vet så lite om maten. – Det finns väldigt mycket data om maten, men den är inlåst hos olika aktörer. När denna data frigörs kommer det göra stor skillnad. Värdet av öppen data om maten är enormt. Om inte matbranschen själva löser det, kommer tech-branschen stiga in med exempelvis smarta sensorer för att tillgängliggöra datan. Johan pratar om hur onlinehandling skapar möjligheter för medvetna: – Vi kan ställa in kriterier för vad vi vill uppnå. Max sex procent socker i mina produkter, enbart hållbara varor och så vidare. Du ställer in dina kriterier och då ser du inget annat. I dag trycks stora mängder mat ut i ett industriellt system. Men nu är vi i ett postindustriellt system där kunskap blir allt viktigare. Vissa dagar ser Johan mer hopp än andra. Det rör sig på innovationssidan. Snart behöver vi inte tänka på vad vi ska ha till middag, det gör algoritmerna åt oss. Vi kommer äta olika beroende på vilka vi är och hur våra kroppar fungerar. – I dag äter vi kollektivt: ”alla” ska äta medel­ havskost. Men snart börjar vi mäta vad just jag behöver äta. Och när vi bjuder hem folk så kommer vi bjuda på bufféer med olika saker folk kan välja ifrån. Idén om den franska tallriken där alla får samma sak är ute. Johan kallar det för hyperpersonaliserad mat. – Jag hade en blodsockersensor i våras där mina värden skickades till min mobiltelefon så jag kunde mäta vad som hände när jag åt olika saker: sushi rakt upp och några timmar senare rakt ner. När jag såg det så slutade jag äta sushi. Däremot går pizza och öl bra, konstaterar Johan nöjt.

Det framtida matsystemet kommer inte att uppstå i ett land där matkulturen är konserva­ tivt domine­ rad, så som Italien eller ­Frankrike.”

kraftfullt. Frågan är inte längre vad du ska ha till middag, utan vem som bestämmer vad du ska äta. Johan är mycket kritisk till dagens matsystem, som han menar är orättvist och inte hjälper människor ur fattigdom. Småbönder, som står för sjuttio procent av jordens matproduktion, kan inte lyftas ur fattigdom. De glada grisarna i reklamen är en falsk bild av verkligheten. Om inte landsbygden skärper sig kommer den att förlora sin plats, menar han. – Mat kommer inte längre produceras på bondgårdar utan inomhus. Om landet inte kan producera hållbar mat får de göra något annat, säger Johan lite irriterat. – Det är ingen annan sektor som skulle tillåta att saker sköts så dåligt. Som felmärkningar, monokulturer och bidöd. Mat kan döda dig i Kina, för att någon ingrediens har ersatts med något giftigt. Med tech och data kanske vi kan få bort det värsta. Men Johan är optimist. Han tror på framtiden och på tekniken. – Sverige är en så rolig plats att vara på, vi är öppna för innovation. Det framtida matsystemet kommer inte att uppstå i ett land där matkulturen är konservativt dominerad, så som Italien eller Frankrike. I Sverige har vi inte en stark egen matkultur, vi gillar att testa nya saker och är hälsosamma och hållbara. Vi är förändrings­ tokiga med ett starkt techsystem, vi håller inte fast vid saker i onödan på grund av kultur. Vi har en dynamisk och urban miljö i Sverige. Det är här det händer.

Jag frågar honom vilka mer saker som kommer inom food tech och hur det kommer påverka på hållbarhetsområdet. Han pratar om olika typer av hemleverans av färdig mat, teknik mot mat­ svinn och om kökslösa hem eftersom ”det ändå finns mat att köpa överallt”. Den öppna datan kommer bli allt viktigare, så att vi kan välja bort produkter med högt antibiotikainnehåll eller andra ohållbara produkter. – Det är risk att det blir större klyftor mellan medvetna och mindre medvetna: mellan de som kan mycket och är måna om sin hälsa och de som i dag äter på McDonalds. Kommersiellt styrda algoritmer kommer styra konsumtionen allt mer, och då hamnar kanske inte hälsan i första rummet. ”Digital nudging” kommer bli CAMINO 53 / 31

framtid käk Mat + teknik =

Med hjälp av teknik och samhällsengagerade entreprenörer tar food tech-branschen sig in överallt. Här är några av de mest spännande initiativen i dag. Från odling under vatten­ ytan till appar mot matsvinn. TEXT Johanna Stål

32 / CAMINO 53

dens Vi har byggt odlingar på höjden och på tvären, i rymden och under jorden. Men Nemos Garden är världens första undervattensodling. Nemo's Garden är grundat av dykaren Sergio Gamberini efter en semester på den italienska rivieran, där Sergio funderade över den perfekta platsen att odla basilika på. Varför inte under vatten? tänkte han. Han placerade ut transparenta biosfärer sex meter under vattenytan och fyllde dem med luft. Trots att projektet startade ”som en provokation” så är tanken i dag att undersöka sätt att odla i extrema förhållanden, men att samtidigt använda befintliga naturresurser. Nemo's Garden är självförsörjande system som inte ska ha någon negativ påverkan på det omgivande marina livet. Projektet utvecklas ständigt med nya användningsområden: forskning, ekoturism, fiskodling och som en plats att observera djurlivet ifrån. Nemo's Garden ligger nära Savona i norra Italien. → NEMOSGARDEN.COM

CAMINO 53 / 33

Mohamed M Jimale växte upp som nomad

34 / CAMINO 53

FOTO KRISTIAN EGELUND

i Somalia, i en familj som vallat djur i många generationer. År 2010 kom han till Sverige som flykting. När Somalia 2016 drabbades av en svår torka påverkades landets nomader hårt, och Jimale ville göra något. Hans lösning: en app som låter människor investera i bondgårdar i Somalia och Kenya och köpa djur av nomaderna. Genom appen kan den som investerar se hur bidraget gör skillnad och får sedan återbäring från försäljning av mjölk samt när djuret säljs. Investeraren väljer sedan om hen vill ha tillbaka pengarna eller återinvestera. Exempel på projekt att investera i är en kamelgård i Mogadishu där du kan köpa en kamel för 150 dollar per andel. Hela kamelen kostar 1 500 dollar och du får sedan trettio procent ränta, genom procent på försäljningen av mjölk. → KOLLA IN APPEN ARI.FARM

Tekniken som ­optimerar Med hjälp av spjutspetsteknik kan vi optimera vår data om den egna hälsan, men också optimera användningen av mat. Mimica Touch är en etikett som sitter på en förpackning med mat eller medicin och känner av om produkten fortfarande är ätbar. Den är specifik för varje produkt och reagerar på omgivande temperatur. På så vis blir den en indikator som kan berätta exakt när produkten blir dålig, vilket minskar spill och blir en garant för säkerhet och hälsa. Du stryker på etiketten med ett finger. Känns den mjuk är produkten fortfarande bra, är den knölig är produkten dålig. En extra dimension i innovationen är att den även blir ett hjälpmedel för människor med funktionshinder. Många menar också att tekniker där du kan mäta dina egna värden och få analyser kring din hälsa kommer att bli allt viktigare. Genom exempelvis företag som Werlabs, som gör sådana analyser, kan matföretag koppla upp sig och ge dig mat som är optimerad utifrån din kropps behov. En restaurang i London har redan detta på menyn: ta lite prover och få sedan din optimala meny serverad. → MIMICALAB.COM → WERLABS.SE

Loopa maten Ja, att stora delar av vår mat slängs är knappast någon nyhet, men vad görs åt det? Den finns appar, så som Karma, där du kan köpa mat från restauranger som har över. Efter lunch­r uschen är det prime time för den som vill äta till ett billigare pris. En annan idé är att erbjuda en köp- och säljsida för mat, typ som Blocket. Det har startupföretaget FoodLoopz tänkt ut. De erbjuder en marknadsplats för produkter som ratats: en pall som gått sönder, krokiga

grönsaker eller mat med kort datum. Fler företag som hanterar svinnmarknaden är företaget Matsmart, som säljer mat med kort bäst föredatum till bra priser i en webbutik. Eller Matmissionen, Stockholms Stadsmissions butik med svinnvaror från Axfoods butiker som säljs till ett lågt pris till medlemmar i Mat­m issionen. De har två butiker i Stockholm, och liknande koncept finns i bland annat Köpenhamn och Storbritannien. → FOODLOOPZ.SE CAMINO 53 / 35

Alternativa proteiner står i fokus när fler företag utvecklar produkter som utesluter kött. Hamburgare har varit på agendan länge, där såväl odlat kött som experiment med ingredienser som efterliknar kött är exempel på initiativ. Företaget Meatable har lyckats odla ett ”djurfritt” kött där en enda cell från en ko, kyckling eller gris används för att producera djurmuskler och fettceller som ger ett gott kött. Det tar endast tre veckor från cell till färdigt kött och nu hoppas företaget att de ska kunna utveckla en hamburgare som inom tre år ska finnas på marknaden. Konkurrensen kommer från exempelvis Impossible Burger, som gör en köttfri burgare vars konsistens och smak ska vara jämförbar med en vanlig hamburgare. Den magiska ingrediensen är den organiska molekylen hem, som är det som ger kött sin köttsmak. Men de tar istället hem från sojaplantan och fermenterar den för att skapa en liknande smak. Även Beyond Meat satsar på en växtbaserad burgare. Deras är gjord utan soja, liknar kött och går redan nu att köpa på hamburgerkedjan Phil's Burger i Sverige. Racet har ett jämnt upplopp, kanske blir det företaget som kan visa högst näringsinnehåll som segrar och når burgarhimlen? → MEATABLE.COM

36 / CAMINO 53

Ett koncept som nått nya nivåer med digital teknik är det sociala ätandet. Det vill säga mat kombinerat med sociala effekter. Det finns olika tjänster för att köpa mat av nyanlända. Ett sådant är Gastronaut catering i Stockholm, som erbjuder ”riktig” internationell mat lagad av invandrade från olika kulturer: kinesisk, pakistansk, somalisk, grekisk och spansk mat finns på menyn. Liknande koncept finns i flera andra svenska städer. Invitationsdepartementet, som vi skrivit om tidigare i Camino, är ett socialt mat­ koncept som använder sig av en digital plattform för att matcha ihop de som vill bjuda på middag med någon som vill äta. Här handlar det om att öva på svenska och att mötas över olika kulturer. Det är helt ideellt och utan inblandning av pengar. → GASTRONAUT.ME → INVITATIONSDEPARTEMENTET.SE CAMINO 53 / 37

JOR Håller våra jordar på att utarmas? Dokumentärfilmaren Tina-Marie Qwiberg, som skapat den uppmärksammade filmen Sista skörden, har fått motta mycket kritik för sin hårda ton mot jordbrukssystemet. Men nu dyker allt fler alternativa odlingssätt upp, där jorden sätts i första rummet. TEXT OCH FOTO Maja Andersson

FOTO PIXABAY

En bortglömd superorganism

38 / CAMINO 53

Tina-Marie Qwiberg har fått både ris och ros för Sista skörden.

RD et gör mig så

irriterad när jag ser reklamkampanjer där de har barn som sitter mitt i ett oändligt rapsfält. Eller när bonden kliver ur sin stora, stora traktor på sin gigantiska åker och tar upp en hand med jord. Som om det vore en idyll. Jag tror inte att man förstår vilket budskap man egentligen skickar ut. Tina-Marie Qwiberg pratar på bred gotländska samtidigt som hon kryssar bland bilarna för att ta sig över till andra sidan Kungsportsavenyn. Hon är i Göteborg för att göra intervjuer till sin kommande film, den tredje i en serie dokumentärer om livsnödvändiga resurser. Den går under namnet Efter floden och ska handla om söt­vatten, men i dag har Camino har stämt träff med henne för att prata om ett annat element: jorden. När Tina-Maries dokumentärfilm Sista skörden hade premiär i fjol var det många som fick en rejäl klump i magen. Kameran visar enorma fält

bevuxna av samma typ av gröda, där varje ovälkommet ogräs har eliminerats. Väldiga maskiner rör sig över den dammande jorden, som monster med långa tentakler som med enorm effektivitet plöjer, sår, skördar och sår på nytt. Varje träd och stenröse som kan störa deras framfart har undanröjts. Och vi ser närbilder på gråaktig, torr jord som smular sönder i händerna. Jord som ser allt annat än levande ut. – Vi har glömt att jorden är en levande superorganism, ett helt universum i sig. Nu är den bara något där växten har sina rötter, säger Tina-Marie.

Sista skörden är en berättelse om hur människan håller på att utarma planetens matjordar och känslan är stundtals dystopisk. Hur hamnade vi här? – Av välvilja, tror jag. Efter kriserna som Sverige och andra länder gick igenom satsade man på att odla fram växtslag som skulle ge mer mat till folket. Det var någon form av säkerhetstänk, men det gick överstyr, säger Tina-Marie. Filmen visar främst utvecklingen ur ett globalt perspektiv, men även i Sverige har jordbruket genomgått enorma förändringar det senaste seklet. Vi har gått från småskaligt och lokalt jordbruk till en regelrätt industri, som i mångt och mycket styrs av internationella marknader och EU:s jordbrukspolitik. Mellan år 1975 och 2016 minskade antalet jordbruksföretag med 55 procent, medan ­a realen åkermark bara har minskat med 14 procent. Det innebär alltså att jordbruksföretagen blir färre men större. På drygt fyra decennier har den areal åkermark som varje företag brukar ökat med över 90 procent, från 23 till 44 hektar i snitt. Men trots det krympande antalet jordbrukare har inte de producerade volymerna minskat. ­Teknikutveckling, konstgödsel, bekämpningsmedel och växtförädling har ökat avkastningen. Mer och mer på varje strå, som Tina-Marie Qwiberg uttrycker det. – Där tappade vi greppet, säger hon.

Tina-Marie Qwiberg själv är jordvän sedan barnsben. Om vårarna, när bakterierna började vakna till liv, lärde hon sig hur en levande jord doftar. – Mormor brukade alltid säga ”Nu, sätt ner näsan här mot jorden, så får du känna.” I en levande jord kan det finnas tio miljarder bakterier och flera hundra meter svamptrådar i en enda tesked. Lägg sedan till mängder av kvalster, småkryp och maskar och du får en bild av vilken intensiv aktivitet som pågår i en jord som mår bra.

När de går in i restaurangen och smakar på maten, då förstår de hur gott det är med näring.” CAMINO 53 / 39

Ett monokulturellt jordbrukslandskap i Sverige. Ur filmen Sista Skörden.

Om du får en näringsrik morot som är odlad i frisk jord, då vill du ha en till. Får du en konven­ tionellt odlad, då räcker det med en.”

40 / CAMINO 53

De allra flesta av oss saknar i dag kunskap om det här myllrande livet. Tina-Marie ­Qwiberg märker det under sina trädgårds­ vandringar på pensionatet Gula hönan, som hon driver på östra Gotland. Där får matgästerna dofta på jorden, precis som Tina-Marie själv gjort i hela sitt liv. – De vet i regel inte alls hur viktigt det är med en levande jord. Men när de går in i restaurangen och smakar på maten, då förstår de hur gott det är med näring. Det är just genom magen som vi får människor att visa mer omsorg om jorden, tror hon. Gemene man kommer inte att bry sig om hur

många maskar det finns i jorden förrän de förstår hur det hänger ihop med näringsinnehållet i den mat de äter. Men huruvida det konventionella jordbruket har lett till minskat näringsinnehåll råder det delade meningar om. Enligt Livsmedelsverkets rapport Är dagens mat näringsfattig? (2008) är det svårt att bedöma om det skett några ­f örändringar att tala om när det gäller näringsvärdet i odlade råvaror. Det beror dels på att analyserna inte har dokumenterats tillräckligt väl – var och när togs proverna, vilken sort testades, hur många prover togs? – och dels på att man inte kan utesluta att det är andra orsaker än jordbruket som gör att näringshalter eventuellt förändras. För Tina-Marie är det dock inget tvivel om att det är skillnad på mat och mat. – Om du får en näringsrik morot som är odlad i frisk jord, då vill du ha en till. Får du en konventionellt odlad, då räcker det med en. Kroppen känner det.

Allt låter självklart när Tina-Marie Qwiberg pratar om jorden. Det är lätt att få uppfattningen att det råder konsensus, men det är förstås långt ifrån sanningen – annars hade inte dagens livsmedelsindustri sett ut som den gör. I debatten som följde när Sista skörden haft ­premiär menade många att filmen tar upp ­v iktiga frågor, men att den samtidigt ger en felaktig bild av läget i Sverige. ”För svensk del stämmer inte beskrivningen. Sedan årtionden tillbaka pågår ett omfattande arbete om näringsförluster, markpackning, klimatpåverkan och växtskyddsmedel.”, står att läsa i ett inlägg på Jordbruksverkets hemsida. Per Frankelius, docent vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet och ledamot i Kungliga skogs- och lantbruksakademien, uttryckte sig skarpare när han sammanfattade året 2017 i branschtidningen Jordbruksaktuellt: ”Årets största minus var att SVT utan någon kritisk granskning sände dokumentärfilmen Sista skörden den 25 april. Dokumentären hade positiva poänger, exempelvis betydelsen av att vårda jordars biologi, men den var framförallt en orättvis attack på produktionsjordbruket.” Det var ”mycket tjafs”, säger Tina-Marie. Själv håller hon inte med om kritiken, men förstår ändå reaktionerna. – Det här är ett system som är väldigt svårt att ta sig ur. Som bonde har man kanske investerat i nya traktorer och konstgödning och sitter med skulder upp över öronen. Då vill man inte höra att vi måste in i ett helt nytt paradigm. Tina-Marie Qwiberg själv är dock helt över­ tygad om att det är just ett sådant stort skifte som krävs om vi ska rädda matjordarna, och hon sticker inte under stol med att intervju­ personerna i filmen står ”på hennes sida”. – Jag är ingen journalist, utan jag vill föra fram ett budskap som jag tror på. Dessutom, säger hon, finns det en viktig poäng i att lyfta fram människor som jobbar i ytterkanterna. De vars idéer ännu inte har fått något stort genomslag eftersom det finns så stora ekonomiska krafter som håller dem borta.

För visst finns det de som tänker annorlunda. I dag höjs allt fler röster för så kallat regenerativt jordbruk, ett paraplybegrepp för odlingsmetoder där matjordarna byggs upp istället för att, som ofta sker i dag, brytas ned. Här spelar betande djur en huvudroll: de idisslande djuren betar växtligheten och genom deras avföring gödslas marken och jordarna byggs upp. Bland de ivrigaste svenska förespråkarna för den här typen av lantbruk finns Fjällbete i Åre (som Camino tidigare skrivit om). Här testar och utvecklar man metoder både för själva jordbruket men också för det de kallar folkfinansiering, det vill

säga modeller som bygger på delaktighet och medansvar i skötsel av mark och djur. ”Det finns ingen motsättning mellan maximalt vitala ekosystem och tio miljarder väl­mående människor. Det svåraste är inte allt det nya som vi behöver lära oss. Det svåra är alla gamla ’kunskaper’ som vi behöver lära oss av med.”, skriver Fjällbete på sin hemsida.

avgörande roll för klimatet, menar förespråkarna. Ju mer växtlighet, desto mer koldioxid från atmosfären binds i jorden. Om vi lyckades öka mullhalten i världens jordar med två procent skulle vi kunna binda tillräckligt mycket kol­d ioxid för att neutralisera växthuseffekten, enligt organisationen Soil Association.

Även permakultur lyfts fram som en väg till

idéer får ta plats vid sidan av det konventionella jordbruket om vi vill rädda matjordarna, menar Tina-Marie Qwiberg. – Jorden kommer alltid att vara vår huvudsakliga odlingsplats i framtiden, hur många salladsodlingar vi än har inomhus. Det låter lite raljerande, men hon är egentligen ingen teknikskeptiker. – Jag gillar också akvakultur, till exempel, och som komplement tycker jag att tekniska lösningar är jättebra. Men jag tror inte att vi kan lösa miljöproblem eller matförsörjning till den här stora befolkningen med enbart food tech. För henne kommer också teknikutvecklingen med en frihetsaspekt. Teknik kräver kontroll: systemen måste hållas igång genom att någon trycker på knappar och vrider på reglage. På det sättet gör tekniken oss ofria, menar hon. För Tina-Marie och hennes meningsfränder är det bästa vi kan göra istället att släppa lite på kontrollen. Att våga lita på att fotosyntesen skapar liv, precis som den alltid har gjort. – Hur kan man inte kan se att alla svar finns i naturen? Vi kan låta den ha sin gång om vi bara hjälper den lite.

Jorden kommer alltid att vara vår huvudsakliga odlingsplats i framtiden, hur många sallads­ odlingar vi än har inom­ hus.”

Att ha betande djur på marken är ett sätt att få mer näringsrika jordar.

CAMINO 53 / 41

FOTO PIXABAY

ett mer hållbart brukande av jorden. Det handlar om hur man bäst planerar ett samhälle eller en plats utifrån dess förutsättningar – det kan vara en trädgård eller en hel stad. Även här är samverkan med ekosystemen det centrala och man lever efter devisen att samverkan med naturen för med sig positiva effekter både för jorden och människorna. Begreppet myntades i Australien i slutet av 1970-talet och används i dag inom många olika samhällssektorer, inte enbart när det gäller odling. Vidare anammar allt fler ett plöjningsfritt jordbruk, där man överger plogen och istället lämnar jorden mer ifred. Det här gynnar maskarna och mikroorganismerna, som slipper få sin miljö förstörd av djupa plogfåror om och om igen. Allt fler får också upp ögonen för vallodling, där en åker sås med vallväxter istället för att ligga bar, och att odla så kallade mellangrödor mellan huvudgrödorna. Den här typen av jordbruk, där markerna hålls bevuxna i mycket högre grad än i dag, minskar risken för jorderosion och näringsläckage och kan även spela en

Det är av största vikt att den här typen av

Här växer framtidens protein Köttkonsumtionen måste minska, annars klarar vi inte klimat­målen. Det fastslår klimatforskare världen över. Vårt protein måste i högre grad komma från växtriket och Ombergs Ekogård i Östergötland visar vägen med sina odlingar av quinoa och hampa. TEXT OCH FOTO Jenny Cleveson

P

å den bördiga östgötaslätten växer framtidens protein – en uråldrig ört från Anderna och en gammal svensk kulturgröda som omges av fördomar. David och Liga ­Appelgren på Ombergs Ekogård, strax söder om Vadstena, odlar quinoa och hampa, något de hittills varit ganska ensamma om. Utan tidigare erfarenhet av jordbruk och odling, bortsett från kolonilotten hemma i Norrköping, köpte de 2015 sin lilla gård vid Omberg. David, som ett par år tidigare startat det uppmärksammade Facebookkontot Matfusket, ville komma närmare framställningen

42 / CAMINO 53

av riktig mat. På bara tre år har de lyckats bli självförsörjande och nu är de med och visar vägen till odling av växtbaserat protein. När de flyttade till gården började David genast undersöka vad de skulle kunna odla i den feta, svarta jorden. Han tittade på vad som odlas i andra kalla klimat, som Kanada, Anderna och Himalaya, och fastnade snart för den proteinrika quinoan. – Det är en spännande gröda och vi är själva veganer, så vi bestämde oss för att testa, berättar han. Samma år hade Sveriges lantbruksuniversitet konstaterat att det inte går att odla quinoa i Sverige,

men David lät sig inte avskräckas. Efter lite efterforskningar hittade han Titicaca, en quinoasort som förädlats i Danmark för att passa vårt nordiska klimat. Han provade på någon kvadratmeter och det visade sig gå alldeles utmärkt. David tog kontakt med en annan ekobonde i trakten, Erik Jacobsson, som gärna ville prova att odla på sin mark. De slog sig samman och ­bildade Svensk Quinoa, som var först i landet med att få ut sin quinoa på marknaden. Efterfrågan visade sig vara enorm, så odlingarna har vuxit för varje år och under 2018 har de odlat quinoa på 22 hektar. – Det har gått väldigt bra. Att just

Quinoan växer och frodas på Östgöta­ slätten. David Appelgren var först i Sverige med att lyckas odla quinoa och få ut den på marknaden.

CAMINO 53 / 43

Hampaodlingarna vid Ombergs Ekogård väcker uppmärksamhet. David och Liga Appelgren informerar numera de som stannar till att industrihampa inte har någon berusande effekt.

Industrihampan är lätt­ odlad och tålig. David Appelgren konstaterar att den klarade sommarens torka utan större problem.

44 / CAMINO 53

vi lyckades, när experterna sa att det inte gick, kan bero på att vi fick tag i just den här sorten och att vi använt oss av en System Cameleon, som är en ny sorts såmaskin för ekologisk odling. Den sår i rader och gör det lätt att få upp ogräset. Den är utvecklad här i Östergötland och jag tror att den är en framtidslösning. Vi kommer säkert att få se massor av nya maskiner och redskap för ekologisk odling de kommande åren. Skördar gör de med en vanlig skördetröska, inställd på raps.

När den fått loss de brunbeiga fröna ska de torka i några veckor innan de skalas vid en skalanläggning.

Framgångarna med quinoan har inspirerat fler lantbrukare att testa. Småskaliga lant­ brukare har dykt upp runt om i landet. – Det är bara positivt, jag ser inte andra quinoaodlare som konkurrenter utan som ­kollegor. Ju fler som odlar, desto fler konsumenter får tillgång till svenskodlad quinoa, säger David Appelgren. Det är svårt att säga exakt hur stor klimatpåverkan vår köttkonsumtion har, det beror på hur man räknar, men enligt Naturvårdsverket stod kött och fisk för 27 procent av de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen i Sverige år 2015. Räknar man med ägg och mejeriprodukter blir siffran 41 procent. Säkert är dock att vi måste äta mindre kött för att minska utsläppen. Världsnaturfonden WWF har utarbetat One Planet

Plate, en guide som visar hur vi kan äta för att klara 1,5-graders­målet. Enligt den behöver vi gå betydligt längre än den halvering av köttkonsumtionen som tidigare före­slagits som nationellt mål. – Det är alldeles tydligt att vi måste äta mer växtbaserat protein. Det är jättepositivt att svenska bönder börjar odla grödor som quinoa, men också mer baljväxter som ärter och bönor. Det är sådant som i dag till stor del importeras, så det är bra att de svenska bönderna tar hem produktionen. Inte minst för att Sverige har strängare regler för ­kemikaliehantering, vilket gör de svenskodlade livsmedlen mer kemikaliesäkra, säger Anna Richert som är senior expert på hållbar mat vid WWF. WWF vill gärna se bättre politiska styrmedel, så att det inte blir upp till var och en att rädda planeten. Att göra rätt ska vara lätt. De följer exempelvis forskningen som undersöker möjlig­heten att införa en

”Det är alldeles tydligt att vi måste äta mer växtbaserat protein. Det är jättepositivt att svenska bönder börjar odla grödor som quinoa .” CAMINO 53 / 45

Ombergs Ekogård har utvecklat flera produkter av sin hampa, däribland hampafröolja, som de säljer i sin gårdsbutik.

det är det i dag bara en handfull lantbrukare som odlar hampa i Sverige, något David gärna vill ändra på. Han reser landet runt och föreläser om hampan och dess fördelar, med för­ hoppningen att inspirera fler att börja odla och använda hampa. – Det finns en hel del fördomar kring hampa, men industrihampa har odlats mycket i Sverige under lång tid, även norröver. Den är något av det mest hållbara man kan odla. Den är tålig och kräver inga bekämpningsmedel. Dessutom kan man ta tillvara på hela växten. David och Liga har själva utvecklat en rad olika hampa­ produkter, som de säljer i sin gårdsbutik och hos utvalda ­återförsäljare. Av hampans frön gör de till exempel hampasmör, hampafröolja, hampapesto och hampamjöl. Av blommor och blad gör de kombucha. De har också tagit fram en mix till hampabiffar och vill fortsätta att experimentera fram fler produkter som ersätter såväl kött som kött­ substitut av soja.

Flera av de vegetariska halv­-

Jag tror att all mat är ­ekologisk om tio år, det finns inget alternativ.” 46 / CAMINO 53

köttskatt, något som även David Appelgren ser som ett tänkbart sätt att få ned köttkonsumtionen. – Men jag tror egentligen inte på att straffa konsumenterna, det är bättre med uppmuntran och det kan göras mycket mer från regeringshåll. Kanske ett statligt bidrag till ekologiska producenter av växtbaserat protein. Eller så kanske den maten kan göras momsfri så att den lättare kan konkurrera med importmaten. Sedan måste vi på

individnivå börja fundera över hur vi kan använda andra råvaror. Där tror jag att det är viktigt att de som syns i media och skapar trender faktiskt lyfter fram det växt­baserade, ekologiska och närodlade. Ombergs Ekogård odlar inte bara quinoa. År 2017 tog de sig an industrihampa, även det en gammal kulturgröda vars frön har ett högt proteininnehåll. Hampan visade sig vara både lättodlad och användbar. Trots

fabrikat som finns på marknaden i dag, såsom soja och quorn, är processade och har en klimatpåverkan som inte ligger långt från köttets. För att hjälpa konsumenterna att göra ­hållbara val när de äter vegetariskt håller WWF på att utarbeta en vegoguide som lanseras under 2019. – Det är bra att sprida sitt proteinintag så att man inte bara ersätter köttet med de här processade produkterna, även om de fyller en viktig funktion. Vi vill lyfta fram att det finns protein även i baljväxter, spannmål och grödor som quinoa. Vi vill också luckra upp normen för vad som anses vara en bra måltid, säger Anna Richert. En annan klimataspekt är

QUINOA

Quinoa är en ört med ursprung i bergskedjan Anderna i Sydamerika, där den odlats i över 7 000 år. Den trivs i kallt och torrt klimat. På svenska kallas den mjölmålla. Den är fri från gluten, men rik på protein och essentiella aminosyror. Quinoan finns i flera färger och storlekar.

HAMPA

Under sommaren blommar quinoan vackert orange. När den blir brun framåt hösten är det dags att skörda.

att klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för vad som går att odla – något vi redan märkt av. Sommaren 2018 var den varmaste och torraste som någonsin uppmätts i Sverige och torkan ställde till med stora problem för många av landets bönder. Ombergs Ekogård drabbades dock inte särskilt hårt. – Både quinoa och hampa tål torka väldigt bra, så det har inte varit några större problem, även om vi så klart hade fått en lite större skörd om det hade regnat mer, säger David. Han berättar om vänner som odlar gamla kulturgrödor och att de klarat sig bättre i torkan än nyare grödor. – Det har daltats så mycket med de moderna sorterna att de behöver idealförhållanden för att växa. Der funkar inte nu när vi är på väg mot mer extrema

väder. Många bönder kommer att behöva tänka om och fundera över vad de kan odla istället.

Och det har börjat röra på sig. På senare tid har lantbrukare runt om i landet återupptagit odlingen av gamla kultursorter som gråärt, lupinböna och åkerböna – näringsrika baljväxter som mättat oss i århundraden innan köttet blev vardagsmat för det stora flertalet och jordbruket blev storskaligt och homogent. David Appelgren menar att dagens jordbrukssystem är ohållbart och han är övertygad om att jordbruket och matproduktionen i Sverige står inför en omfattande omställning. – Jag tror att all mat är ­ekologisk om tio år, det finns inget alternativ. Då kommer det nog inte heller vara så vanligt att äta kött och förhoppningsvis

ser vi en mer småskalig mat­ produktion som kommit närmare konsumenterna. Han säger att en förutsättning för att folk ska välja växtbaserat, ekologiskt och svenskodlat är att de livsmedlen görs tillgängliga och överkomliga. För att deras östgötska quinoa ska vara ett rimligt alternativ för så många som möjligt har de valt att ge den ett lägre pris än den som import­ eras från Sydamerika. – Annars kanske de ändå köper den importerade, konstaterar David. – Vi skulle så klart tjäna mer pengar om vi tog mer betalt och vår quinoa blev en lyxprodukt för ett fåtal, men det intresserar oss inte alls. Vi gör det här för att det är bättre för både hälsan och klimatet att äta växtbaserat och svenskodlat protein. Ju fler som gör det desto bättre.

Hampa är en ört och en av våra äldsta kultur­ växter. På grund av släktskapet med den canna­ bis som odlas för drogtillverkning var all odling av hampa förbjuden i Sverige mellan 1971 och 2003, då vissa sorter av industrihampa blev lagliga. Hampa har ett högt proteininne­ håll och används till livsmedel såväl som tillverkning av rep och kläder.

PROTEIN PER 100 G

Quinoa: 12 g Nötkött: 27 g Åkerböna: 32 g Hampafrön: 35 g Lupinböna: 36 g

CAMINO 53 / 47

Gott SMAKRIKT

FÖR DIG OCH JORDEN

48 / CAMINO 53

C A 6 P O RT I O N E R

Bœuf bourguignon på vildsvin Vilda vildsvin kan vi äta med gott samvete. Köttet är saftigt, smakrikt och som gjort för bœuf bourguignon. Den rökta smaken är viktig då den ger grytan ka­raktär. Vildsvin kan dock vara lurigt att få tag i, så beställ gärna i förväg. • • • • • • • • • • • • • • • • •

200 g rökt sida av vildsvin 1 stor morot 1 persiljerot 3 vitlöksklyftor 1 kg grytbitar av vildsvin 2 msk vetemjöl 2 msk smör 2 msk rapsolja 4 dl rött vin 3 dl köttbuljong, eller 3 dl vatten + 2 msk koncentrerad kalvfond 1 lagerblad 1 msk tomatpuré 1 kvist timjan 250 g steklök 250 g champinjoner, gärna små 1 msk smör eller olja salt och peppar

Till servering hackad persilja GÖR SÅ HÄR n Tärna den rökta sidan. Skala och slanta morot och persiljerot. Skala och halvera vitlöksklyftorna. n Vänd vildsvinsköttet väl i mjöl, skaka av överflödet. Bryn köttet, i omgångar, i smör och olja i en stekpanna. n Fräs morot, persiljerot och vitlök cirka fem minuter i en gryta. Tillsätt köttet. Häll i vin, buljong eller vatten och fond, lagerblad, tomatpuré och timjan. Koka upp, skumma och låt koka på svag värme under lock. n Skala steklöken. Halvera stora s­ vampar. Bryn lök och svamp i smör eller olja i en stekpanna. Lägg över det i grytan när den kokat cirka 1,5 timme. Koka grytan ytterligare 30–40 minuter. Smaka av med salt och peppar. Strö persilja över. CAMINO 53 / 49

FOTO MALIN AGHED

SMAKRIKT Eat Good är en hybridmatbok som initierats av miljöprofessor Johan Rockström och Gunhild Stordalen som grundade organisationen Eat. Den innehåller information om och recept på hur man bör äta för att leva hälsosamt och hållbart. Bokens författare Victoria Bignet menar dock att de två önskningarna inte alltid går hand i hand. TEXT Johanna Stål RECEPT Malin Landqvist

HALLÅ DÄR!

Victoria Bignet doktorand och författare till boken Eat Good.

Det finns så många kokböcker. Varför valde ni att göra ytterligare en? – Det finns inga kokböcker i den här stilen, som fokuserar på både miljömässig hållbarhet och hälsa. Det är inte bara en torr faktabok och inte heller bara en kokbok, utan en hybrid. Så vi tilltalar en bredare målgrupp.

Hur blev du inblandad i boken? – Jag doktorerar i dag inom hållbar och ­ älsosam kost med Johan Rockström som h handledare. Innan jobbade jag på organisationen Eat som forskningskoordinator, och redan då knäckte vi den här idén om att göra en inspirationsbok med recept och fakta som är lättsmält för gemene man.

kriterierna för en hållbar och hälsosam kost. Där kommer vi fram till att vi behöver begränsa intaget av mejerivaror. Men de är näringstäta och har väldigt lättillgängliga näringsämnen, så mycket talar för att mejeriprodukter i viss mån är bra för oss. Idisslare som betar svenska marker håller dessutom våra marker öppna och de ­markerna har den största biologiska mång­ falden. Idisslande kor och får har en plats i eko­ systemet och det bästa är då att även ta hand om hela djuret. Men inte överkonsumera.

Vad är det viktigaste att tänka på när man ­kombinerar hälsa och hållbarhet? – I grund och botten handlar det om att äta närproducerat och i säsong. Sverige är bäst i världen gällande djurvälfärd och antibiotika­ användning. Vi tror att köttet har en plats i vår kost, men det handlar om hur mycket och vilket kött. Vi behöver minska köttkonsumtionen och välja fågel, anka och vilt framför gris och nötdjur. Det gäller både hållbarhet och hälsa. – Utforska gärna nya, udda frukt- och grönt-­ alternativ, så som olika kålsorter, baljväxter och annat som växer här i Norden.

Boken är inte helt vegansk, hur har ni tänkt kring mejerier? – Vi har varit del i arbetet med en stor rapport ihop med tidningen The Lancet. Ett fyrtiotal forskare har gått samman för att definiera 50 / CAMINO 53

Vi rekommenderas att äta mer fisk än vad våra hav klarar av.”

Är det som är hållbart också alltid nyttigt för oss och vice versa? – Man måste vara ödmjuk. Det är oerhört komplext att ta hänsyn till både hälsa och hållbarhet. Exempelvis gällande fisk: vi rekommenderas att äta mer fisk än vad våra hav klarar av. Vi behöver ur hälsoperspektiv variera mer växter och grönt, men ur miljösynpunkt behöver vi hålla oss mer till det som växer i Norden. Sötpotatis är en nyttig råvara, men transporten är ett problem. Så det är inte alltid självklart att det hänger samman, även om mycket av det som är bra för miljön också är bra för oss människor.

CIRKA 2 DL SNACKS

Gula ärtsnacks Den gula ärtan förknippas mest med den härliga svenska soppan, men är oför­tjänt bortglömd i andra sammanhang. Här blir den till snacks att äta precis som de är, eller att strö över en sallad eller soppa. • • • • • •

2 dl torkade gula ärtor 2 msk japansk soja 1 msk majs- eller neutral rapsolja 0,5 tsk flingsalt 1 tsk starkt paprikapulver 0,5 tsk torkad, mald koriander

GÖR SÅ HÄR n Lägg ärtorna i blöt över natten eller i minst tolv timmar. n Sätt ugnen på 200°. Häll av ärtorna i en sil och lägg dem sedan på en ren kökshandduk att torka helt. n Lägg de torra ärtorna på en plåt. Rör ihop soja, olja, salt, paprikapulver och koriander. Ringla det över ärtorna och blanda runt väl. Rosta i mitten av ugnen 20–30 minuter tills ärtorna fått fin färg, skaka plåten minst en gång under tiden. n Låt ärtorna svalna helt innan du serverar dem som snacks.

CAMINO 53 / 51

2 STORA GLAS, ELLER 4 MINDRE

Hjortronmilkshake Prickiga bananer har hög och fin sötma som gör sig väldigt bra i syrliga desserter som behöver sötas. • • • •

2 prickiga bananer 250 g frysta hjortron 1 krm äkta vaniljfrön 5 dl mjölk eller vegetabiliskt alternativ

GÖR SÅ HÄR n Skiva och frys in bananerna minst fem timmar i förväg. n Lägg några hjortron åt sidan till garnering. Mixa alla övriga ingredienser till en slät milkshake. Servera i glas med mycket is. Toppa med de frysta hjortronen.

52 / CAMINO 53

4 P O RT I O N E R

Rotfruktsrårakor med tångkaviar

ADDERA OCH VARIER A Gör en stor råraka istället för många små, servera som ensamrätt eller som tillbehör till exempelvis en gryta.

De här frasiga godsakerna behöver rejält med fett i pannan för att inte fastna. Se till att hålla jämn temperatur, så att de blir genomstekta utan att brännas. Tångkaviar är vegetarisk kaviar framställd av tång. Den kan ätas precis som fiskkaviar, smakar mycket hav men inte fisk. Det finns svart, röd och grön. • 250 g medelstora pota­ tisar, av mjölig sort • 250 g rotfrukter, t ex morot och palster­ nacka • 0,5 tsk salt

• 1 krm svartpeppar • neutral olja till stek­ ning, t ex rapsolja Till servering • 1 rödlök

• 100 g svart eller röd tångkaviar • 1 dl smetana, gräddfil eller liknande • citronklyftor • dill och gräslök

GÖR SÅ HÄR n Skala potatis och rotfrukter. Grovriv dem och krama ur väl. Blanda med salt och peppar. n Skala och finhacka rödlöken. n Stek små, tunna rårakor i oljan, gärna i en plättlagg, 2–3 minuter på varje sida. ­Servera dem nystekta med rödlök, tångkaviar, smetana och citron att pressa över. Garnera med dill och gräslök. CAMINO 53 / 53

4 P O RT I O N E R

Misobakade auberginer Här får auberginer och betor smak och karaktär av kraftfulla asiatiska kryddor. Tillsammans med tofu bildar de en lika härlig som full­ värdig måltid. • • • • • • • •

4 auberginer 1 fast tofu (300 g) 1 röd chili 2 msk sesamfrön 4 blandade betor 2 msk neutral raps- eller majsolja finrivet skal och saft av 1 lime 2 dl valfria kokta ärtor eller bönor

Misomarinad • 0,5 dl ljus misopasta • 2 msk finriven färsk ingefära • 0,5 dl japansk soja, gärna med låg salthalt • 0,5 dl neutral raps- eller majsolja • 1 msk agavesirap eller honung • 2 msk vatten GÖR SÅ HÄR n Sätt ugnen på 200°. n Rör ihop ingredienserna till ­marinaden. n Halvera och skär auberginerna i ett rutmönster, nästan ända ner i botten. Lägg dem på en ugnsplåt med bakplåtspapper. Skär tofun i stora bitar. Lägg dem på en egen bit bakplåtspapper. Halvera, kärna ur och finhacka chilin. n Pensla auberginer och tofu med marinaden. Strö sesamfrön på auberginerna och chili på tofun. Baka auberginerna i mitten av ugnen cirka tjugo minuter. Lägg in tofubitarna på plåten och låt allt steka tills det fått fin färg och mjuknat, cirka tio minuter. n Skrubba betorna väl, skiva tunt på mandolin. Krama ihop dem med olja, limeskal och -saft. Vänd ner ärtor eller bönor. Servera aubergine och tofu varma med betsalladen. FÖRSLAG PÅ TOPPING • små blad och skott 54 / CAMINO 53

SMAKRIKT UTVALT

Traditionell mat med nya metoder TEXT Johanna Stål

HAMPADRYCK

Företaget Hempster fixar ekologiska shakes av hampa. De är sockerfria, raw och veganska. Säljs i skrivande stund bara i Söderhallarna, Stockholm, men kommer förmodligen till fler ställen framöver. Håll utkik! 250 ML 50 KR → HEMPSTER.SE

VEGANSKT PÅ MACKAN

De veganska alternativen i kyldisken ­blomstrar. Och nya företaget Huj, hemma­ hörande i Alingsås, gör produkter som är helt växt­baserade och ekologiska. De har hittills släppt en pastej gjord på solroskärnor, balj­ växter och nötter som finns med ”original”eller röksmak. Finns i ett flertal butiker i och runt Göteborg. FRÅN 25 KR → HUJORIGINAL.SE

TEMPEH PÅ ÖLANDSÄRTA

Nutrient tillverkar svensk tempeh på gula ärtor från Öland. Den är hantverksmässigt producerad och fermenterad under en ­kontrollerad process som ger dess unika struktur. Steks i rikligt med olja. Kan avnjutas i färdiga rätter på Urban Deli i Stockholm. FÄRDIGRÄTT FRÅN 69 KR → NUTRIENT.SE

GÖTT FÖR MAGEN

Kombucha (fermenterat te) är en gammal tradition i Korea, och har nu vuxit sig stark i Sverige. Kombucha har en bra bakteriekultur som är nyttig för magen, och den är dessutom betydligt nyttigare än annan läsk. Drinks by Erica har en kombucha som är certifierat EU-­ekologisk, med smak av ingefära, kaffe, aloe vera, grönt te eller citronmeliss. 250 ML, 25 KR → RAWFOODBYERICA.SE

OMEGA PÅ ALGER

Få vet att vi kan få i oss näringsrik och supernyttig omega-3 via alger. Vi behöver alltså inte äta fisk­ leverolja. Betydligt miljösmartare och djurvänligare. Simris Alg säljer kapslar med omega-3 för den som vill prova. → SIMRISALG.SE CA 420 KR

KEFIR ÅT FOLKET

”Kefirgryn är bakterier och jäst i symbios,” skriver före­ taget Grönt Levande som gör kefirgryn, kefirglass och kefirdrycker. Nyttigt för magen och för hela dig. Finns att köpa i butiker i Västerås och Stockholm, samt kefirgryn via nätbutik. KEFIRGRYN 95 KR → GRONTLEVANDE.SE CAMINO 53 / 55

DESTINATION

Siljan

Området runt Siljan i Dalarna bjuder på en mångfald av natur, aktiviteter och trevliga orter att besöka, sommar såväl som vintertid. Runt sjön som har bildats av ett meteoritnedslag finns flera mindre skid­ anläggningar med oväntat bra åkning, framför allt för barnfamiljer. TEXT Ingemar Tigerberg

GÖRA

ÄTA

BO

Området runt Siljan är ett av de

Masarna och kullorna är mycket lokal-

Både Leksands folkhögskola och

ÅKA SKIDOR

mest tillgängliga för alpin skidåkning. Störst är Orsa Grönklitt i norr och Romme Alpin som ligger strax söder om Borlänge. De kan båda räknas som fullfjädrade skidorter med nedfarter i alla färger, boenden och restauranger. I Orsa finns även den åretruntöppna Rovdjursparken, så när man tar sitt­ liften upp kan man vinka till vargarna. Näst störst är Bjursås och Gesunda­ berget, och mindre anläggningar finns i Leksand (Granberget) och Rättvik (Rättviksbacken). Alla har egen skid­ uthyrning och är barnvänliga, möjligen med undantag för Gesundaberget där de flesta nedfarterna är röda eller svarta. Men de har å andra sidan Tomteland.

LOKALA RÅVAROR

patriotiska i sin mathållning. Dalarnas godaste lunch hittas på Leksands folkhögskola, där man med utsikt över Siljan får njuta av färska, ofta lokala, råvaror. De har ingen fast meny utan arbetar efter ”råvarutillgång, inspiration och säsong” vilket märks i vad som landar på tallriken. De arbetar med att minska matsvinnet tillsammans med Coop i Leksand, en butik som vunnit priser för just detta arbete. Stiftsgården i Rättvik är ett snarlikt exempel på andra sidan sjön som även erbjuder vegetarisk buffé på fredagskvällar. Rättviksbacken har bästa vegetariska mat ”i backen”.

ENKELT OCH LYXIGT

Stiftsgården i Rättvik erbjuder prisvärda boenden. Den som vill ha mer exklusiv standard hamnar troligen i Tällberg. Där finns flera spahotell med magnifik utsikt över Siljan. För den camping­intresserade kan nämnas att runt Siljan finns några av Sveriges vackrast belägna och mest familjevänliga camping­platser, såsom Sollerö camping, Rättviks camping och Leksand Resort, men de gör sig bäst sommartid. I Orsa Grönklitt finns vintercamping, stugor och något så ovanligt som ett vandrarhem mitt i backen. → VISITDALARNA.SE/SV/SILJAN

→ LEKSANDS FOLKHÖGSKOLA, SILJEGÅRDSVÄGEN → STIFTSGÅRDEN RÄTTVIK, KYRKVÄGEN

Ta dig hit: Tåg till Siljanområdet (Exempelvis Leksand, Rättvik eller Mora) tar endast cirka tre timmar från Stockholm, sex timmar från Göteborg, eller åtta från Malmö. Från Göteborg kör Tågab direkttåg.

56 / CAMINO 53

REDAKTÖR Johanna Stål

DIY

Bygg en mesklocka Att talgoxen tycker om fett hörs på namnet. Fettrika frön och nötter ger småfåglar energi och större möjlighet att överleva när vintern är sträng. En mesklocka är det perfekta sättet att ge fett och frön till talgoxe, entita, talltita, blåmes och andra mesar. TEXT Per Bengtsson, Naturskyddsföreningen

Gör så här

1

Leta rätt på en liten blomkruka, snöre, pinne, fett (margarin, kokosfett eller liknande som blir hårt när det är kallt), frön (till exempel fågelfrön, krossade nötter eller brödsmulor)

2

Smält fettet i kastrullen och blanda i fröblandningen.

3

Knyt snöret på en pinne som både är stopp för krukan och som fåglarna kan hänga på.

4

Häll i blandningen i krukan. Se till att ha en plåt under eftersom lite av fettet rinner ut genom hålet. Ställ den utomhus att stelna. Färdigt!

5

Häng upp mesklockan utanför ett fönster eller på ett annat ställe där du kan se den. Lycka till och njut av messhowen! Undvik ingredienser som innehåller mycket vatten eftersom de fryser och blir hårda när det är minusgrader. Det är själva fettet som binder ihop mesklockans innehåll. Man kan använda olika sorters fett. Jag använde utgånget kokosfett som hade legat i kylen från förra året. Margarin går också utmärkt.

Vad äter pippin? Hampfrö → Grönfink, domherre, bofink, bergfink, gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes, entita, talltita Solrosfrö → Grönfink, domherre, stenknäck, talgoxe, nötväcka Havre, brödbitar → Gulsparv, gråsparv, turkduva, ringduva Vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö → Gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, grön­ fink, gråsiska, grönsiska, järnsparv Bokollon → Bofink, bergfink, nötväcka Ekollon → Nötskrika, nötkråka, ringduva, nötväcka Hasselnötter → Nötskrika, nötkråka, nötväcka, större hackspett Osaltade jordnötter → De flesta mesar, nötväcka och siskor Talg, ister, späck, kokosfett → Blåmes, talgoxe, kungsfågel, större hack­ spett, nötskrika, skata, trädkrypare, svartmes, tofsmes Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär → Olika trastar, sidensvans

KÄLLA: Naturskyddsföreningen

CAMINO 53 / 57

FORMGIVET

Växthusrestaurangen Det pratas i dag mycket om odling i staden, om ­cirkulära modeller och symbios. I nederländska Utrecht finns redan i dag ett projekt som anammat dessa aspekter. The Green House, ­designad av Cepe­ zed, är en restaurang, mötesplats och stadsodling i ett. Tanken var från början att göra något av en yta som inte användes, och byggnaden är upp­ byggd av moduler för att kunna flyttas till andra ställen. Cirkularitet är centralt i projektet och golvet i växthuset är återanvända klinkersplattor från en kaj som ligger på en sandbädd med golvvärme i. Nedervåningen är byggt med återvunnet trä och solpaneler täcker taket. Växthuset är synligt från restaurangen och mötesrummen samt släpper in solljus genom en helt glastäckt fasad.

58 / CAMINO 53

REDAKTÖR Johanna Stål Till den som letar efter den perfekta skon kanske Alvar Trail kan vara något? Det är en DIY-sko där material, mönster och anvisningar skickas hem till dig så du kan slöjda skon som passar perfekt för dig. Materialet är vegetabiliskt garvat läder, lintråd, lite lim och gummi. → DARLINGDESIGN.SE

s p p a Ju l k l n o i t a r i n spi Klimatkoll får du med detta spel, utvecklat av forskare vid Chalmers i Göteborg. Här tävlar du om att veta vad som ger högst växthusgasutsläpp och lär dig samtidigt en hel del. 129 KR → KORTSPELETKLIMATKOLL.SE

Den modeintresserade kanske tycker det är spännande med Cheap Mondays nya kollektion kläder som är skapade av gamla arbetskläder från Berendsen. Lätt upcyclade med modemärkets typiska kännetecken. RESCUED SWEAT 650 KR → CHEAPMONDAY.COM

Vad passar bättre i dagens individ­ fokuserade tid än en bok om dig själv? Skriv din egen självbiografi med hjälp av frågor om dina egenskaper, rädslor, bästa citat, hem, drömmar, tro och relationer. Ge boken till någon som behöver lära känna sig själv bättre. FRÅN 134 KR → MIG SJÄLV OCH JAG

Till den som försöker minimera sitt avfall passar produkter som kan användas till att frakta, slå in eller tillaga mat i. Varför inte ett återanvändningsbart kaffefilter? Detta är gjort av ekologisk bomull och är producerat i Texas, USA. COFFEESOCK 2-PACK: 199 KR → LAPLANDECOSTORE.SE

Behöver du en gåva till någon som behöver inspireras? Ge bort denna berättelse om fantastiska Gunhild Stordalen, som kämpar mot en dödlig sjukdom samtidigt som hon försöker rädda världen. 189 KR → DEN STORA BILDEN, GUNHILD STORDALEN CAMINO 53 / 59

INBLICK Läs: Så klarar vi pressen på caminomagasin.se eller sök i sociala medier under #draibromsen

ARBETSMIL JÖ

TERAPI

Skrivande som terapi » Forskarvärlden är enig: att skriva kan lindra både fysiska och psykiska besvär. Trettio års studier visar att skrivande kan ha god effekt på allt från ångest och sårläkning till IBS och reumatisk värk. Men trots de positiva forskningsresultaten är det relativt få terapeuter som använder sig av skrivande som behandlingsverktyg. Att skrivande, eller expressive writing som det också kallas, kan ha terapeutiska effekter slog ­psykologiprofessor James W. Pennebaker fast i en forskningsstudie redan år 1989, när en grupp studenter ombads att skriva kort om en traumatisk händelse under fyra dagars tid. Resultatet visade att studenterna som deltog uppsökte sjukvården betydligt mer sällan än andra studenter det närmaste halvåret. Det finns olika teorier kring skrivandets hälsoeffekter. En handlar om att skrivande gör traumatiska händelser till en berättelse, vilket gör det lättare att strukturera det som har hänt. Andra teorier menar att det är stresslindrande att konfrontera tillbakatryckta känslor. 60 / CAMINO 53

Sänkta krav enda sättet att motverka utbrändhet Att höga krav på jobbet kan kompenseras med hälsofrämjande åtgärder som handlingsutrymme och socialt stöd är en myt. Det visar ny forskning från Linköpings universitet. Forskningsstudien om arbetsmiljö och utbrändhet talar sitt tydliga språk: för att förebygga utbrändhet måste arbetsbördan lätta. Ett gott socialt stöd och större möjlighet att bestämma över sin egen tid räcker inte för att väga upp för de negativa effekterna av höga krav på arbetet. Bakom studien står forskarparet Christian Ståhl och Anna-Carin Fagerlind Ståhl som konstaterar att sänkta krav är det enda sättet att förbättra arbetsmiljön för en person som är nära utbrändhet. Studien baseras på en omfattande enkätundersökning som besvarats av anställda med vitt skilda

inkomst- och utbildnings­ nivåer. Resultatet var detsamma oavsett arbetsplats – för höga krav leder till utbrändhet oberoende av hur stort handlingsutrymme eller gott socialt stöd man har. En pressad arbetssituation kan inte avhjälpas med vare sig mindfulness, supportande medmänniskor eller flexiblare arbetstider. Anna-Carin Fagerlind Ståhl poängterar att ansvaret tenderar att läggas på individen istället för på ledningen eller ett bristande system. – Ansvaret hamnar ofta på den enskilda medarbetaren istället för på arbetsplatsen. Det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs, inte fler mindfulnesskurser. Forskarna föreslår att man som arbetsgivare undersöker hur de anställda upplever sin jobbsituation med hjälp av enkäter och medarbetarsamtal. TEXT Hanna Uhlin

REDAKTÖR Maja Andersson

PERFEK TIONISM

Generation perfektion

Höga krav leder till utbrändhet oavsett personligt handlings­ utrymme.

FOTO ANTHONY TRAN

» På tal om studier och

sänkta krav så visar forskning att det finns ett klart samband mellan växande psykisk ohälsa och ökad perfektionism bland unga. Brittiska psykologiforskare kopplar ihop den ökade perfektionismen med att psykisk ohälsa bland 18–24-åringar stiger såväl i Sverige som internationellt. En genomgång av drygt hundra studier visar att perfektionismen hos unga har ökat drastiskt mellan år 1989 och 2016. Sammanställningen pekade på att perfektionism som riktas mot en själv och upplevs bottna i krav från omgivningen hade ökat med hela 32 procent, medan perfektionism som riktas mot andra hade ökat med 16 procent. Sammanfattningsvis är det alltså främst känslan av att inte leva upp till samhällets krav som leder till bland annat oro hos unga. CAMINO 53 / 61

KULTURELLT HALLÅ DÄR SIMON GRIPENBERG

Lekfullt med (S)low-Tech Måste teknikutvecklingen rusa framåt, så att allt hela tiden blir mer avancerat och svårt att förstå? Kan teknik vara något annat, något enklare som fokuserar på att hjälpa oss med hållbarhetsproblem? Detta utforskar den finska bildkonstnären Simon Gripenberg i konstprojektet (S)low-tech. TEXT Ingemar Tigerberg

Det behövs en ny dimension, ett alternativ till det hög­ teknologiska.” FOTO JENNIFER-GRANQVIST

Vad ville du åstadkomma med (S)low-tech? – Jag ville väcka tankar och inspirera till att fundera i lite annorlunda banor. Jag riktar mig till en bred publik och tycker om det lekfulla barnperspektivet. Det skulle kännas bra om jag lyckades plantera några frön. Min sambo och jag har varit miljöaktivister tidigare och till exempel kämpat mot bygget av ett stort kärnkraftverk här i Finland. Med åren har jag gått från det kritiska till det konstruktiva, det tilltalar mig mer att jobba för saker än emot.

Vad kan vi vuxna lära oss av lekfullheten? – Att det inte alltid behöver vara så komplicerat. Jag har själv studerat teknik på högskola, men kände efter ett tag att jag ville syssla med något mer praktiskt och då gick jag över till konsten. Mitt förhållande till teknik är kluvet. Visst behöver vi ny teknik, men många saker kan vi lösa på andra sätt. Vissa saker blir mer invecklade än de behöver vara. Som när jag senast bodde på ett hotell och var på toaletten. Helt plötsligt började duschen spruta vatten och blötte ner hela mig. Duschen hade rörelsesensor. Varför? Det är inte så svårt att vrida på en kran …

dimension, ett alternativ till det högteknologiska. Man kan applicera det när det går att göra något enklare. Do it yourself-teknik är mer demokratisk. Högteknologi bygger ofta på att expertisen finns i ett stort bolag som ligger långt borta. Det finns inget annat alternativ än att nyttja dem.

Vad kan få oss att bryta med den rådande tekniknormen?

Vad är teknisk utveckling? – Det är en bra fråga. För mig är det i bästa fall något som förbättrar. En teknik som tär mindre än den tidigare tekniken, eller något som underlättar vår vardag.

Hur kan vi tänka om kring utveckling? – Jag tänker att det behövs en ny 62 / CAMINO 53

I den illustrerade konstboken ­ (S)low-tech har bildkonstnären Simon Gripenberg dokumenterat utställningen med samma namn, som pågick på Tekniska museet i Helsingfors under sommaren. simonshares.org

– Jag tror att Low tech har en sådan kraft, när man kan visa att teknik inte behöver vara så svårt. Många människor har en bild av att det är för komplext för dem. Men vissa saker behöver inte vara så svårt, som att producera sin el genom småskalig vindkraft till exempel.

Det blev något slags skifte när tekniken gick från att vara mekanisk till att vara digital. Jag tycker själv att jag tappade förståelsen för hur

saker fungerar i och med detta. Håller du med? – Ja, det tycker jag är en träffande beskrivning som jag kan känna igen mig i. Det var tydligare förut. Man hade LP-spelare när man spelade musik, kamera när man skulle fotografera. Nu har de smält ihop. Världen var förstås mer konkret förut.

Bör konst, teknik och civilisationskritik ha mer med varandra att göra? – Ja, det hänger närmare ihop än vad vi tror. Vi tenderar att dela upp det i områden, men gränsen får gärna vara flytande.

Vad är din favoritteknik? – Det är nog det mekaniska, att se hur saker fungerar. Jag tycker om vindkraften, att iaktta hur luft strömmar och sätter saker i rörelse, som jag gjort i mina vinddrivna iskaruseller.

L I T T E R AT U R

Berättelser från en ­döende planet Dystopier och apokalypser är hett i kultursverige idag; den ena dystra framtidsberättelsen efter den andra dyker upp. Det är spännande läsning och ett tecken på vår tids stora oro. Men var är berättelsen som visar en annan framtid? TEXT Johanna Stål

D

et märks i luften att det är något på gång. Det startas klimatklubbar och miljögrupper på sociala medier, Göteborgs filmfestival har temat Apokalyps i januari, på streaming­kanalerna radas dystopier som Handmaid's Tale och post-apokalyptiska serier som The 100 upp, säsong efter säsong, och i bokhandeln är det fullt av dystra böcker om en mörk framtid i klimatkatastrofens skugga. Mats Strandbergs bok Slutet är en av de mest omtalade. Den populära Cirkeln-författarens nya bok handlar om vad man skulle göra om man visste när jorden skulle gå under. Det är en ungdomsroman som handlar om de sista veckorna innan jorden kommer att drabbas av ett meteoritnedslag som kommer utplåna allt liv. I en annan del av Sverige har en annan Mats, norrländska Mats Söderlund, gjort en trilogi som utspelar sig i en nära framtid där klimat­katastrofer är vardagsmat och folk flyr världen över i jakt på vatten. I ­Ättlingarna-trilogin har folktro och gamla sägner en viktig roll, för att inte tala om folkslag med mystiska krafter. Det ligger många dolda politiska budskap i många av de aktuella böckerna. Inte minst i Lyra Kolis bok Allting växer, som kan sägas vara en slags tillväxtkritisk dystopi om en framtid där endast ett litet samhälle överlevt, en av Förenta Nationerna klimat­kontrollerad zon, där tillväxten fortsätter precis som vanligt. Där finns blomstrande takträdgårdar och kroppsintegrerad teknologi. Men där finns också en

motståndsrörelse som vill att människan ska ha en annan relation till livet och naturen än den utlovade idén om evigt liv. Finländska Philip Teir gav år 2017 ut boken Så här upphör världen, som tar upp frågan om att ge upp. Om att dra sig undan världen, leva primitivt och sörja den värld man anser redan har gått förlorad. Och även här handlar det om hur vi väljer att leva när vi vet att världen är på väg att upphöra. Maja Lundgrens bok Den skenande ­planeten, handlar om en dystopisk framtid där det fjärde världskriget just avslutats och ett sändebud från den idylliska planeten Zarmina har sänts till jorden för att hålla ett fredstal. Den har inte lika stark koppling till miljöfrågor, men är en stark berättelse om en planet som är döende på grund av mänskligt agerande. Det finns fler, Maja Lundes böcker Binas historia handlar om vad som händer om alla bin skulle dö ut och hennes nya roman Blå om vattenbrist och klimatflyktingar. Allihop är bra böcker och fascinerande läsning, men också ödesmättade. Är det här enda vägen? Är det så här det kommer gå? Var finns berättelserna om en annan utgång? Kommer vi agera när vi tror att världen ändå kommer gå under? Det finns ett behov, en lucka att fylla, där hoppet får plats. Där vi kan andas och hämta luft. Jag önskar mer post-apokalyptiska böcker om en bättre framtid, ett bättre samhälle, eller böcker som berättar historien om vad som hände när vi tog miljö­ frågorna på allvar. Vilken blir förste författaren att ta tag i den utmaningen? CAMINO 53 / 63

vännerna

ANNONS

HALLÅ DÄR!

Maria Suárez

”Fair Union-strateg” på fackförbundet Vision

Vision är det första fackförbundet som beskriver sig som en ”Fair Union”. Vad innebär det? – Det innebär att vårt arbete inte stannar vid att förhandla avtal och arbetsvillkor för våra medlemmar. Vi arbetar för mångfald och icke-diskriminering och har ett omfattande ­miljöarbete och internationellt solidaritetsarbete. Vi vill ha schysta arbetsvillkor för alla och ta vårt ansvar så långt det bara går. Sedan april i år sitter även Visions ordförande ­Veronica Magnusson som ledamot i Agenda 2030-delegationen.

Det har gått ett drygt år sedan #Metoo-uppropen. Hur ser Visions jämställdhetsarbete ut? – Vision är en feministisk organisation som bland annat arbetar med att synliggöra och åtgärda strukturella löne­ skillnader och förändra normer i det mer förbyggande arbetet kring alla medlemmars lika rättigheter. #Metoo är en viktig del av Visions arbete med att sammanställa och sprida fakta kring sexuella trakasserier i arbetslivet. Förbundet har tagit fram en handbok för chefer för att förebygga diskriminering och främja ett schyst arbetsklimat.

På vilket sätt gör Vision dagliga insatser inom de globala ­målen? – Som stort fackförbund har vi en reell möjlighet att påverka på flera nivåer. På arbetsplatserna är Vision med och ställer krav i upphandlingar, deltar i framtagandet av resepolicys och matpolicys och lyfter arbetsvillkor för dem som har framställt olika produkter. Varje förändring på arbetsplatsen får en stor effekt genom att den ofta inkluderar många. Vi hållbarhetsredovisar sedan förra året och har en del internt arbete på gång för att ständigt bli bättre. 64 / CAMINO 53

HALLÅ DÄR!

Kristin Petersson

Grundare av det vegetariska cateringföretaget Medveten Grön

Vad vill Medveten Grön? – Vårt syfte är att inspirera människor till att äta mer grönt och vego. Vi vill inspirera till en grönare livsstil helt enkelt. Jag som grundade Medveten Grön är inte kock från början utan miljövetare. Vi har funnits i snart fyra år och har hållbarhetstänket med i hela ledet: allt från våra leverantörer till vilken el som driver köket. Allt är vegetariskt, det mesta är veganskt och ekologiskt.

Vad har ni på gång inför jul? – Man kan beställa vegetariskt julbord på catering. Vi har dessutom matlagningskurser för de som vill få mer vego­ inspiration. Jag kan dessutom komma hem till folk och vara hemmakock för en kväll.

Märker du att marknaden växer? – Företaget har vuxit och fler olika typer av företag hör av sig. Allt fler företag har som policy att beställa vegetarisk mat. Många vågar bjuda på vego på bröllop och fester. Fler gör så att istället för att välja att byta ut något till vego för den på festen som är vegetarian så väljer man oftare att beställa allt vego. – Jag har också förstått att det är en konkurrensfördel när man ska anställa unga idag, att företaget har en vegetarisk policy. Det blir allt viktigare.

TILLTÄNKT

KRÖNIKA: FRIDA JONSON

Tekniken har satt oss i skiten – kan den rädda oss?

F

ossila bränslen blev nyckeln i de ång­ maskiner som möjliggjorde den industriella revolutionen. Samma teknik har nu försatt oss i ett djupt fossilberoende och är den största källan till utsläpp av växthusgaser. Vad lär vi oss av det? Ja, att en hälsosam skepticism kan vara på sin plats när den nya tekniken sköljer över oss. Vi har problem att lösa inom matsystemet. Vi slänger en tredjedel av all mat. Vi vet att vi måste producera mer näringsrik mat, dessutom till en växande befolkning. Det ska göras med mindre resurser som håller sig inom de planetära gränserna. Det finns några tydliga spår inom food tech där det snabbt växer fram nya tjänster, produkter och lösningar: växtbaserad mat som gärna ska se ut och smaka som kött är en, alternativa proteiner som insekter är en annan. Eller som finska Solar Foods som jobbar med att ta fram ett protein gjort av luft och elektricitet. Även robotiserade kök som minskar matsvinnet och smarta logistiklösningar tar sig an problemen är exempel på vad som är på gång. Det pågår en kapplöpning för att få ut labbodlat kött på marknaden. Företaget Just har nyligen gått ut med att deras kyckling ska finnas på marknaden i år. I så fall blir de först. På samma frammarsch är hypen kring personaliserad kost där data och dna i allians berättar för mig vad jag ska äta för att må bra. I grund och botten är det positivt. Men branschen springer före forskningen. Hittills har inga stora studier på människor gjorts för att se om hälsoeffekterna är bättre av individualiserad kost än allmänt hälsosam mat. Riskerar vi att skapa tjänster för den som har råd, utan reell effekt eller svar på de stora utmaningarna? Ny teknik gör det möjligt att producera mat på nya sätt och ställen. Utvecklingen inom LED-belysning lyfter odlingen i städerna, platsoberoende och året runt. Färre transporter och en närhet till konsument lyfts som tydliga fördelar. Svårigheten är att få kalkylen att gå ihop med dyrare markpriser och hög energiåt-

Många av logistik­ lösningarna handlar om att på ett klimatsmart sätt fördela hipp mat till en trendig storstadsbo.”

gång. Även jättarna kämpar här. Än odlas inte heller bulkvaror som spannmål som kan mätta de stora massorna. Här behöver stad och land gå hand i hand. Svenska företag som jobbar med matsvinn har blivit investerarnas älsklingar det senaste åren. Med rätta. Finns det efterfrågan på lösningar så finns förutsättningar för lönsamhet. Det som var en självklarhet för någon generation sedan – att hushålla med resurserna – är som bortblåst i överflödets tidevarv. Hade all mat som produceras på jorden faktiskt hamnat i människors magar hade hungern varit utrotad. Maten är skevt fördelad. Teknik kan vara en del av lösningen. Men många av logistiklösningarna handlar snarare om att på ett klimatsmart sätt fördela hipp mat till en trendig storstadsbo. Skjuter vi förbi målet? Att det krävs förändringar för att göra mat­ systemet hållbart är klart. Det står också klart att ett helikopterperspektiv kan vara sunt för att inte förföras av nästa glimrande tjänst eller pryl. Fundera över: Är det ekonomiskt, socialt och klimatmässigt hållbart? Tappa inte fokus på den viktiga frågan om människors behov och vilken samhällspåverkan det får. Vi vill inte hamna i en teknikfälla – igen.

Frida Jonson, medgrundare till AGFO, som skriver om möjligheter och utmaningar i matsystemet.

CAMINO 53 / 65

ANNONS

vännerna

ENERGI & TRANSPORT

INREDNING & DESIGN

KOMMUNIKATION & OPINION

av ord EKOBANKEN ekobanken.se

MOVEBYBIKE movebybike.se

AV JORD avjord.se A WIN WIN WORLD awinwinworld.com KLÄDER & TEXTIL

EKONOMI & AFFÄRER SOCIAL VENTURE NETWORK SWEDEN svnsweden.se BY DEM demcollective.com

CIRCULARECONOMY.SE circulareconomy.se

U&WE uandwe.se

DJURENS RÄTT djurensratt.se

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM kfstockholm.se

Bli Caminovän Delar ditt företag eller din organisation våra mål och ­värderingar? Som Caminovän får du tillgång till en exklusiv ­marknadsföringskanal i magasinet Camino, på ­Caminomagasin.se och genom våra event. Genom Camino når du samhälls­engagerade människor och företag som är först med att a­ namma produkter och tjänster för ett hållbart samhälle, och som aktivt sprider dessa vidare till sin omgivning. Det går även att annonsera i Camino utan att vara Caminovän med en hållbar produkt eller tjänst. Kontakt: Johanna Stål, johanna@caminomagasin.se caminomagasin.se/vanner

66 / CAMINO 53

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta johanna@caminomagasin.se

BLANDAT

Kompanjoner EKOCENTRUM ekocentrum.se

MEDVETEN GRÖN facebook.com/medvetengron

ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA eskilstunafolkhogskola.nu EGUALE eguale.se

STUDIEFRÄMJANDET studieframjandet.se PM BRÖD & SOVEL pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

JÄRNA KOMMUNIKATION jarnakommunikation.se KRAV krav.se

SUSTOPIA sustopia.se UPPLEVELSER & EVENT UNDERSTANDIT WEBBYRÅ understandit.se MAT & DRYCK SLUSSENS PENSIONAT slussenspensionat.se

CYKELMUSTERIET cykelmusteriet.se

TF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION svenskaturistforeningen.se/grovelsjon

TOA-LÄTT sorption.se

FACKFÖRBUNDET VISION vision.se

FAIRTRADE fairtrade.se

EFFEKT effektmagasin.se CAFÉ TORGET ÅRE cafetorget.se

LIRA MUSIKMAGASIN lira.se

FREDENS HUS fredenshus.se

CAMINO 53 / 67

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG