Camino Magasin #52

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

#5 2

Berättelser med kraft att förändra

SEP TEMBER–NOVEMBER 2018 PRIS 89 SEK 79 NOK 9 €

”DIY är inte en stil utan ett förhållningssätt” Anna Lidström påverkar modebranschen

INFLUENCERS

Kan vi lita på dem?

RÖSTÅNGA

Trotsar bilden av den döende landsbygden

VIRALT

Ögonblicken som gjorde avtryck

SVERIGE

Inspirerande klimatföredöme eller självgod hycklare?

FÅ CAMINO I BREVLÅDAN 3 Enklare än att köpa lösnummer.

M Effektivt ell ledande? er miss#FLYGSKA

PILGRIM

SV

Vegetarisk , lyxig fun dining

R Inspirati on klimatsm för en art somma r

RUTABAGA

HEMESTE

3 Stötta ett oberoende medie­ kooperativ.

ANDR Hitta sig själv på en A japansk ö

3 Kommer lagom ofta: 4 nr/år.

3 Ingen bindningstid.

3 Digital tillgång till nya och äldre nummer.

Stor gu id e ti resor i Europll a

Tå g s e m e s t ra JUNI– PRIS 79 AUGUS TI 2018 SEK 69 N OK 8 €

#5 1

Berättelser med kraft att förändr a L I V S K VA

LITET

MEDVE T

ENHE T

/

FRAMTI

DSANDA

79 kr/ kvartal

/

Endast

caminomagasin.se Här hittar du fler prenumerationsalternativ, presentkort för utskrift, onlinearkiv med gamla nummer m.m.

VI HAR FÖRSTÖRT VÅR PLANET LÄNGE NOG. Den här filmfestivalen är ett steg mot en lite härligare värld.

Kom och inspireras av fyra dokumentärfilmer under en kväll.

Välkommen till JORD.

STOCKHOLM 7 NOV | GÖTEBORG 8 NOV Mer information och biljetter på www.jordfilm.se

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

Anlita oss

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. www.caminomagasin.se/anlita-camino

Tillfälligt erbjudande: Bokpaket I samband med lanseringen av två böcker skrivna av Caminos medarbetare finns chansen till ett förmånligt paket, där du får någon av dessa böcker och en Årsprenu­ meration på Camino Magasin för 495 kr.

Ett hållbart liv Artivism – konsten att göra fred Skriv i meddelandefältet vilken bok du vill ha. Ingen ytterligare fraktkostnad tillkommer vid detta erbjudande.

Läs mer om erbjudandet och beställ på caminomagasin.se/node/3109

INNEHÅLL

TEMA Påverkarna

24

Kan man lita på vad influencers säger och varför hör vi dem inte mer i hållbarhets­ debatten? Är det tråkigt att följa en miljöpåverkare?

Alltid i Camino

18

Anna Lidström inspirerar med sin pricksäkra mode­ medvetenhet och charmiga stil, där upcycling och återanvändning står i fokus.

48

Är Sverige ett föregångs­ land inom miljöpolitiken eller tror vi för gott om oss själva?

Camino har tittat på fenomenet och tar pulsen på Sverige som påverkare.

42

Röstånga är byn som många andra byar ser upp till. Tack vara några enegage­ rade personer så har den lilla byn lyckats vända trenden med den döende landsbygden.

34

Ögonblicken i sociala medier som många av oss minns.

54

Gustav Johansson vill inte att vegomat bara ska vara nyttig och fri från animalier utan den ska också vara ”jävligt god”.

8 Redaktionen Nya böcker av Caminomedarbetare 9 Kommenterat Kommen­ tarer i sociala medier och via post 10 Närbild Kevin ­Andersson pushar Sveriges klimat­ arbete 12 Utblick Minimänniskor på film 13 Spanat Degrowth, ansvar, het jord och astma i USA 14 Förenklat Tips för dig som vill förenkla livet 16 Bilden Dovhjort 32 Tekniskt Appnyheter och solinvestering 61 Smakrikt utvalt Jävligt god mat 62 Destination Köpenhamn 63 DIY Ett hållbart liv 64 Formgivet Nollhus och nya bra grejer 66 Inblick Välmåendets ekonomi och vikten av klimatet 68 Kulturellt Stressa av och ohälsa hos influencers 71 Tilltänkt Om att vara minimalist och influencer CAMINO 52 / 5

­

FOTO: TOBIAS JANSSON

REDAKTIONEN

Anna Lidström är modedoktorand med fokus på vad man kan göra med de kläder som redan finns.

Med en fingertoppskänsla för stil och genom att kombinera modigt är hon en inspiratör på sociala medier och inom modebranschen.

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino c/o Lusthuset

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se

Ett personalägt företag.

Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

Produktion. Camino trycks av Trydells som är svanen­ licensierade och certifierade enligt ISO 14001. Pappret, Amber Graphic är FSC-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb­ hotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

MARKNAD & Malin Aghed REPORTER malin@caminomagasin.se REPORTER Maja Andersson

maja@caminomagasin.se

ART DIRECTOR Pär Ljung

parljung@gmail.com

SKRIBENTER Malin Aghed, Maja Andersson, Elisabeth

Byström, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg

FOTOGRAFER Malin Aghed, Tobias Jansson, Johanna

Stål

ILLUSTRATION Max Gustafsson RECEPT Gustav Johansson TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

N VA

ENMÄRK

E

ANNONSBOKNING malin@caminomagasin.se

T

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för.

Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren.

Kontakta oss för mer i­ nformation om vår policy.

S

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m ­ edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval.

I ­magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBBANSVARIG ingemar@caminomagasin.se

DISTRIBUTION Tidsam, Nätverkstan kultur i väst Trycksak 3041 0091

PRENUMERERA caminomagasin.se

4 nr/år så du hinner läsa!

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Ett nummer i taget 79 kr (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 349 kr Stödprenumeration 595 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till camino@ natverkstan.net Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnom­ råden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

6 / CAMINO 52

Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening.

ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning.

LEDARKRÖNIK A

Vikten av ­förebilder

V

För ett år sedan gjorde jag ett aktivt val, där jag började följa lite andra personer än tidigare.

Jag klickade “följ” på kroppspositivister, olika människor som är engagerade, fast kanske inte i mina hjärtefrågor, människor med bakgrunder annorlunda än min, med annan sexuell läggning än min, och jag tog samtidigt bort de som är alltför glättiga och de som ger mig dåligt samvete.

Istället försökte jag följa sådana som breddar mitt synsätt. Och det har påverkat mig. Jag vet inte om det är inbillning, men jag tycker mig ha blivit lite mer förstående och ödmjuk. Vissa av mina fördomar har krossats och jag har blivit ännu mer försiktig i hur jag uttrycker mig.

När mina barn börjar använda sociala medier (vilket jag hoppas dröjer) så ska jag försöka hjälpa dem att hitta bra förebilder. Jag vet att de kommer gå sin egen väg såklart, men kanske kan jag plantera lite frön, visa dem lite alternativa vägar. Inför detta numret sökte jag efter bra influencers för yngre åldrar men fick få bra tips.

FOTO HARALD NILSSON

i träffar dem varje dag.

Ibland till frukosten eller redan i sängen, när vi yrvaket drar till oss telefonen för att kolla klockan, stänga av larmet eller för att ta med oss vår lilla snuttenalle ut i dagen. Då kan vi inte hålla oss, vi klickar snabbt in på sociala medier för att kolla vad som hänt under natten. En del av oss är stånd­aktiga, stänger av telefonen under natten, har tagit bort sociala-medier appar eller aldrig ens skaffat dem. Men för många av oss är de människor vi ser allra mest av, utöver närmaste familjen, de som uppdaterar flitigt på sociala medier.

Det kan vara vänner, men också influencers, som jobbar med att synas och höras på sociala media. Vissa får vi följa med in i förlossningsrummet, andra in i garderoben och en del följer vi med i deras säng. Det är klart att de påverkar oss!

Sitter du med några sådana, eller är du själv en, hör gärna av dig till oss! Kanske kan det bli ett reportage framöver.

Vissa får vi följa med in i förlossnings­ rummet, andra in i g­ arderoben och en del följer vi med i deras säng. Det är klart att de påverkar oss!

I detta nummer försöker vi lyfta fram de som vi tycker är inspirerande influencers eller påverkare, som vi kallar dem. Dessutom tittar vi på hur Sverige som land kan bli en bra klimat­influencer, hur en by kan påverka andra att utvecklas och besöker en av Sveriges största matinfluencer.

Vi hoppas givetvis att vi på Camino är med och inspirerar era liv till det bättre, men att ni också breddar era cirklar för att få flera perspektiv.

Så länge vi har demokrati och yttrandefrihet så har vi möjlighet att skaffa oss olika perspektiv.

Utnyttja det.

Johanna Stål Chefredaktör CAMINO 52 / 7

HUR KAN

NUDGING

FÅ FLER ATT AGERA HÅLLBART?

Nudging är en metod inom beteendevetenskapen. Det handlar om att designa valsituationer så att det blir lätt att göra rätt. t.ex. i syfte att minska energiförbrukning, röra oss mer, återvinna rätt, åka tåg istället för att flyga eller göra klimatsmarta hälsosamma matval. En vänlig knuff till hållbara val.

FIMP-NUDGE I GÖTEBORG VANN NUDGE AWARDS 2018 Göteborg Stad gav A Win Win World i uppdrag att med hjälp av nudging minska antalet fimpar på stadens spårvagnshållplatser. Grundat på research och en förstudie tog vi fram idén att måla askkopparna orange tillsammans med skyltar som med glimten i ögat bad rökare att ”Vänligen fimpa i askkoppen, duvorna försöker sluta röka”. Resultatet blev att 70% fler fimpar hamnade i askkopparna jämfört med traditionella svarta askkoppar som ofta används för att smälta in i stadsmiljö. Projektet vann ”Most Effective Nudge” i den prestigefyllda internationella tävlingen Nudge Awards, LÄR DIG MER OM NUDGING även kallat världsonlinekurser i höst! mästerskapen i Kom igång med Nudging! nudging.

Kursstart 4/10 (4.500 kr exkl. moms)

2

Hållbart resande - hur nudgar vi till smartare resvanor? Kursstart 29/11 (4.500 kr exkl. moms) Anmälan och frågor till: jessica@awinwinworld.com

Hallå där, Stefan Risedahl Planeringsledare på Trafikkontoret Göteborg Stad.

HUR KÄNDES DET ATT PROJEKTET BLEV VÄRLDSBÄST? — Det är självfallet hedrande att vinna. Det är helt strålande att nedskräpningen gick ner med 70% och det är uppenbart att det blivit mycket bättre på alla hållplatser där vi satt upp askkopparna.

VARFÖR VILLE DU JOBBA MED JUST NUDGING I DET HÄR PROJEKTET? — Mitt mål är att få gatorna så rena som möjligt, och gärna med hjälp av dem som själva smutsar ner dem. Kan jag påverka de här människorna att bete sig på rätt sätt har jag en riktigt kostnadseffektiv lösning på problemet, vilket sparar pengar åt Göteborgs Stad och gör utemiljön trevligare för alla.

A Win Win World hjälper er till mer action och mätbara resultat i era hållbarhetsinitiativ.

Våra kunder är företag, kommuner och myndigheter som genom co-creation och beteendedesign vill skapa en resurseffektiv hållbar framtid. Vi driver också nätverket Nudging Sweden som samlar alla som är intresserade av nudging som metod för mer hållbara val t.ex. genom en uppskattad Facebookgrupp.

Gå med du också! Eller kontakta oss på beate@awinwinworld.com

NÄRBILD

Klimatforskaren Kevin Anderson:

”Sverige, ni har ett stort ansvar”

Sverige framhäver sig ofta som ett ledande land i klimatkampen.

Klimatforskaren Kevin Anderson är dock inte särskilt imponerad, utan efterlyser ett mycket starkare ledarskap.

TEXT Maja Andersson

Hur bra förebild är Sverige när det kommer till klimat­ arbete?

– Sverige är bättre än många andra industrialiserade länder, men trots det inte i närheten av att leva upp till sina åtaganden enligt Parisavtalet. Man hör ofta från forskare och beslutsfattare i västvärlden: ”Det handlar inte om oss, utan om Kina och Indien.” Men ansvaret för utsläppen ligger mycket närmare än så, både ur ett historiskt perspektiv och nutida.

– Sverige borde vara ett ledande land när det kommer till klimatarbete: ni har en väldigt ren elförsörjning och ett internationellt rykte om er att vara ett progressivt land. Men koldioxidutsläppen är trots det väldigt höga. Beslutsfattare och

de forskare som går i deras ledband framhåller att Sverige har haft en stor utsläppsminskning, men det beror på att de lutar sig mot ofullständiga beräkningar.

De bortser från flygets och sjöfartens utsläpp och från det faktum att Sverige i allt större utsträckning flyttar sina utsläpp utomlands och förlitar sig på att kineserna ska tillverka våra saker. När man tar hänsyn till det har inte Sverige minskat sina utsläpp alls sedan år 1990 – detta progressiva land som säger sig bry sig om klimatförändringarna.

Så vad ska vi göra?

– Vi kan inte bara skylla på kineserna, utan vi måste se till oss själva. Sverige är

Kevin Anderson är gästprofessor på Zennströms klimatprofessur vid Uppsala universitet. Under 2018 genomför han och hans kollegor forskningsprojektet The Swedish carbon budget challenge, där svenska kommuner, regioner och län kan få hjälp med att beräkna sin lokala koldioxidbudget.

ett mycket mer inflytelse­ rikt land än man kan tro, sett till dess befolkning på tio ­m iljoner. Andra länder förväntar sig att ni ska ta på er ledarskapet och det lägger ett stort ansvar på era axlar. Sverige måste visa handlingskraft och leva upp

till Parisavtalet. Världen är i akut behov av en drivande aktör som kan kickstarta arbetet med att begränsa klimatförändringarna.

Sverige skulle kunna vara den katalysatorn. Det hade givit våra barn något att vara stolta över …

Har du frågor om våra kurser? Besök vår hemsida eller kontakta oss via e-post: eskilstunafhsk@dll.se eller Tfn: 016 - 105280

REDAKTIONEN Vad tänker du på just nu?

Camino bidrar till höstens bokskörd med inte mindre än två böcker författade av Caminomedarbetare.

Johanna Stål Chefredaktör & ansvarig utgivare – Valet över­ skuggar allt nu. Oron för framtiden och klimatångesten. Nu behöver vi berättelser om hur en hållbar framtid kan se ut. Vi behö­ ver ingjuta hopp och framtidstro i våra unga. Och göra vårt yttersta för att förbättra samhället.

Ingemar Tigerberg Redaktör & ­webbansvarig – Hus på hjul!

Denna sommar har vi provat husbil. Det var en skön frihetskänsla att ha allt med sig och kunna sova nästan var man vill. Barnen ­älskade campingplatserna, vi vuxna trivdes nära skog och vatten. Vi körde på 40 procent biobränsle (max enligt uthyra­ ren), nästa gång hoppas vi på 100 procent förnybar HVO-diesel.

Maja Andersson Chefredaktör Johanna Stål har tillsammans med Naturskyddsföreningen skrivit boken Ett hållbart liv och Malin Aghed har skrivit Artivism – Konsten att göra fred. Båda släpps lagom till Bokmässan i Göteborg i september och innehåller både inspirerande läsning och praktiska tips för dig som är eller vill bli engagerad. Ett hållbart liv innehåller 365 tips för hur du kan leva mer hållbart.

Artivism – Konsten att göra fred är den första bok som skrivits på svenska om artivism, (art + activism), och handlar om hur konst och kultur kan påverka samtid och framtid.

Just nu kan du beställa en prenumeration – kanske som en höstpresent till någon du gillar – och välja till en bok till ett förmånligt pris.

Gå in på caminomagasin.se

I oktober kommer Malin Aghed att lämna Camino för att jobba på Göteborgsoperan.

– Jag vill tacka alla medarbetare och Caminovänner

för två fantastiskt lärorika år! Klimatet fortsätter vi kämpa för tillsammans, var vi än befinner oss. Nu tar jag mig an frågan om tillgänglig kultur och alla människors rätt att få uttrycka sig.

Vi tackar Malin för ömsesidig inspiration och hennes fantastiska positiva energi och önskar henne all lycka till! Kanske kommer ni se henne som frilansskribent i Camino framöver?

Reporter – Att läsa Learning to die in the Anthro­ pocene. Författaren Roy Scranton menar att först när vi förstår att vår civilisation är död kan vi börja anpassa oss till en ny värld i klimatförändringarnas spår.

Jag känner lika delar vånda och förväntan inför boken, som för övrigt är utlånad hos biblioteken och tillfälligt slut hos nätbok­ handlarna...

Malin Aghed Marknad & reporter – Valet och demokratin. Vilken värld vi har och vill ha, klimat och med­ mänsklighet, historia och framtid. Jag tror många längtar efter sakfrågedebatter och inte pajkastning. Jag hoppas på fyra år då medmänskligheten och miljöfrågorna får vara i förgrunden.

CAMINO 52 / 11

Camino i Almedalen Camino var som vanligt på plats i händelsernas centrum under Almedalsveckan. Våra egna seminarier, som vi höll i samarbete med Caminovännen Ekobanken, hade rubrikerna ”Hur sprids berättelsen om Sverige som klimatföredöme?” och ”Är utmattningsepidemin ett klimathot?”.

Skratt, gråt och många andra känslor luftades när Camino, Ekobanken och deltagare pratade om utmattningsepidemin.

Påverkare för en fossilfri värld fick prata med många i Almedalsparken.

Kampanjen #röstamermänskligt var tongivande under veckan, bland annat i demonstrationerna.

Rädslan som drivkraft förkastas av en deltagare i årets Mångfaldsparad.

Peter Carlsson, Sotenäs Symbioscentrum, pratar om att symbiosnätverka: att dra fördel av varandras restprodukter och skapa nya uppfinningar.

Tid till både reflektion och diskussion gavs under Caminos seminarium om hur vi hittar energi till vårt engagemang.

Författaren Per Grankvist i samspråk med Caminos Ingemar Tigerberg under seminariet om hur berättelsen om Sverige som klimatföredöme kan lyftas.

12 / CAMINO 52

Caminos Johanna Stål med gäster diskuterar temat för 2018 års Win-Win Gothenburg Sustainibility Award: Industriell symbios.

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

#5 1

JUNI–AUGUS TI 2018 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Berättelser med kraft att förändra

Camino tipsar: Gå in och kolla #hemester eller #svemester på Instagram inför nästa ledighet!

KOMMENTERAT Rakt in i väggen med Alexander och Jennifer.

Tågsemestra Stor guide till resor i Europa

#FLYGSKAM

Effektivt eller missledande?

PILGRIMSVANDRA HEMESTER

Hitta sig själv på en japansk ö

Inspiration för en klimatsmart sommar

RUTABAGA

Vegetarisk, lyxig fun dining

Förra numret av Camino var späckat av restips och vi har fått många läsarbilder från härliga hemestrar. Även våra seminarier i Almedalen har fått tänkvärda reaktioner.

Tack för att ni hör av er, med er hjälp kan vi fortsätta göra en relevant tidning.

Apropå tågsemesterreporta­ get. Många har berättat att ni nyttjat vår guide för en lyckad tågluff och delat med er av NY! olika resrutter.

Valet att tåg­ semestra Sverige runt eller i Norden verkar öka. Härlig trend, säger vi på Camino!

jag kände att det var mycket hets om just att man borde skam- och skuldbelägga. Tror också att vägen att gå är att lyfta bra och goda exempel istället för skam och skuld.

Desireé

KOMMENTAR Så bra reportage, blev superintresserad! Gillade även de praktiska tipsen om vart man bokar och hur man kan resa. @mitt_hallbara_liv

KOMMENTAR Sol: ligga platt på balkongen och lyssna på Sommar i P1. Regn: bulla upp med Hitchcockfilmer och godis. @mamamirakels

Apropå Hemester: Läsarnas bästa tips

KOMMENTAR Åh, jag älskar tågsemester! Ett skönt sätt att resa och möta andra människor på. Jag har många goda minnen av fina samtal på långa tågresor och jag hoppas få uppleva fler. @nina.lonn

Apropå Johannas Ståls ledare om att flygskam får motsatt effekt.

KOMMENTAR Ja! Håller med!

Gick ur en flygstoppsgrupp för

KOMMENTAR– Tack för ett givande och bra seminarium på Almedalen. Det är ett viktigt ämne ni belyser och som jag är väldigt intresserad av. Jag gör podcasten ”Rakt in i väggen” med Alexander Eriksson. Vi brinner båda för att bryta skam och skuld kring att inte må bra psykiskt, och vill bidra till mer information om så många områden som möjligt rörande psykisk ohälsa.

Gå gärna in på vår hemsida rak­ tiniväggen.se eller lyssna på vår podcast.

Jennifer

Z För er som missat radioprogrammet Kjellsorterat: Nu finns programmet om plast på URplay. Caminos chefredaktör har i 49:onde minuten 60 sekunder på sig att rädda världen. urplay.se (sök på kjellsorterat plast)

KOMMENTAR Apropå Caminos Almedals-seminarium Är utmatt­ ningsepidemin ett klimathot?

– En relevant fråga och intressant ämne. Jag har själv varit sjukskriven liksom många av mina engagerade vänner. Vi har ofta pratat om att det presente­ ras som ett individuellt sjukdoms­ tillstånd när det egentligen är fel på samhällssystemet. Frågan behöver lyftas!

Sara

Z Att kämpa för en hållbar värld är ett arbete som kräver föregångare. Camino listade i nummer 50 tjugo drivna svenska kvinnor att inspireras av, och artikeln fick stor spridning.

Du hittar den på ­caminomagasin.se.

Z På Instagram hoppas signaturen @Avfallsfri att klimatfrågorna får mer plats i valrörelsen och politiken. Vi på redaktionen instämmer helhjärtat!

FÖLJ CAMINO PÅ SOCIALA MEDIER! KOMMENTAR Cykla! Så många upplevelser i närområdet. Hoppas kunna inspirera med vlogg och blogg. Ska såklart börja tagga #hemester @andebark

instagram.com/ caminomagasin

facebook.com/ caminomagasin

twitter.com/ caminomagasin

CAMINO CAMINO 52 52 // 13

UTBLICK

Lyxliv med mikroskopisk miljöpåverkan Tänk om du kunde tiodubbla din inkomst, förverkliga alla dina materiella drömmar och ändå minska din påverkan på planeten radikalt. Denna våta miljödröm utforskas i filmen Downsizing som ställer en rad intressanta frågor om vad ett gott liv innebär.

TEXT Ingemar Tigerberg

Huvudpersonen Matt Damon lever ett medelmåttigt liv någonstans i USA i en nära framtid. För att lösa dilemmat med den mänskliga hungern efter ständigt ökad konsumtion och en planets gränser som håller på att överskridas, har ett företag kommit på tekniken för att krympa människor. För när människor bara är små som möss, behöver de väldigt mycket mindre prylar, mat och energi. Mindre grejer kostar också mindre (i filmen) men pengarna de tjänat när de var stora är fortfarande lika mycket värda. Så när människorna väljer att krympa sig (vilken är en process som inte går att omvända) blir de flesta plötsligt förmögna. Flera inkapslade små världar byggs upp där de allra flesta vältrar sig i lyx och överflöd, i miniatyr.

När Matt Damons karaktär tillslut vågar ta steget hoppar flickvännen av det gemensamma livsprojektet i sista sekund, och han lämnas ensam och förkrossad i lilleputtland. Så småningom upptäcker han att inte alla minimänniskor lever lyxigt. Även där är städhjälpen från andra länder – där de blivit förminskade mot sin vilja som ett straff av repressiva regimer. Han utvecklar en långsam och motsträvig förälskelse med en halt städerska från Vietnam som gör allt för att hjälpa sina medmänniskor.

Varje dag samlar hon in matrester och överblivna mediciner och tar med till mini­ samhällets slumkvarter utanför murarna – där alla illegala flyktingar bor.

De båda reser också iväg till en norsk utpost och en slags domedagssekt ledd av en professor som spelas av Rolf Lassgård.

Människorna i sekten planerar att spendera sina sista dagar i ett bergrum, där de har allt de behöver för att överleva kollapsen.

Downsizing belyser på ett under­f undigt och småkul sätt många av vårt samhälles bisarra självklarheter och flera av miljörörelsens existentiella frågor. Missa den inte!

14 / CAMINO 52

SPANAT

Just nu talas det om… … Degrowth.

Efter år av tystnad har debatten om nerväxt (degrowth) tagit fart igen.

På den stora Degrowth-­ konferensen i Malmö i slutet av augusti samlades aktivister och forskare och utforskade vägen framåt mot en mer hållbar välfärd utan ständig tillväxt.

Ord som maxinkomst, tillräcklighet och nöjdhetsnivå diskuterades. Det konstaterades att det inte är en mänsklig rättighet att flyga och att den individuella friheten sker på bekostnad av planetens framtid.

… att vi har svårt att hålla oss inom tvågradersmålet för klimatet, vilket knappast undgått någon. Ny forskning från

När vi trodde att kolets storhetstid var förbi, så satsar Trump stort.

Stockholm Resilience Center säger att världen kommer röra sig mot något som heter ”Hothouse Earth” med 4–5 grader ökade medeltemperaturer och 10–60 meter högre vattennivåer.

Dags att klimat­anpassa någon?

… att vi pendlar mellan klimatångest och lusta att skapa stor förändring.

Vårt engagemang behövs mer än någonsin och flera böcker i höst vittnar om detta. Stefan Einhorns bok Konsten att göra skillnad handlar om vårt ansvar som individer. Fatemeh Kahvaris bok Jag stannar till slutet handlar om att inte ge upp utan kämpa vidare, trots att man ­t illhör de mest utsatta i världen, vilket i ­Fatemehs fall handlar om att vara kvinna, hazar, flykting och slöjbärare. Det är två böcker som alla borde läsa i dessa tider.

40 000 fler fall av ...

… astma förväntas Trumps nya energiplan årligen ge, med den förnyade satsningen på kol i USA. CAMINO 52 / 15

FÖRENKLAT

Fem varianter av enkelhet Vad betyder ett enkelt liv i dag? Svaret kan handla om självhushållning, ­inredning, digital detox, barnuppfostran, odling, föreningsliv, inre välbefinnande, gemensam kamp eller något helt annat. Camino listar några exempel på idéer du kan anamma för ett enklare liv – oavsett vad du lägger i ordet.

TEXT Malin Aghed

1. Minimalistinnan

3. Självhushållning på folkhögskola

Minimalistinnan är en minimalist med ekotänk.

Sedan hon började sitt påverkansarbete 2013 har hon blivit i det närmaste skuldfri, sålt eller skänkt 95 procent av sina ägodelar och dröm­ mer nu om ett liv som framtida frilansare. På sin blogg beskriver hon att hon har fastnat för det enklare livet och att hon dagligen kämpar med att försöka växla ner.

– Jag är även intresserad av att i den proces­ sen minska mitt klimatavtryck ett steg i taget och försöker hantera den stora klimatångest som jag lider av.

Mest Intressant just nu är inlägg om att rensa bland intressen och hennes tankar kring detta med bolån.

För dig som har ett seriöst intresse för självhushållning kanske det är dags att skaffa kunskap och inspiration för att göra verklighet av din dröm? Flera folkhögskolor i landet satsar på småbrukarlinjer, där du får lära dig det du behöver för att leva ett jordnära, hållbart och självständigt liv. Det handlar både om att bli mindre beroende av pengar och att öka din förmåga att vara självförsörjande gällande mat, kläder och husrum, och om att minska ditt ekologiska fotavtryck så att du kan bli en del av lösningen för en jord som håller för kommande generationer.

Följ Minimalistinnan på minimalistinnan.blogg.se och på Instagram under @minimalistinnan

2. #backaenaktivist Hör du till dem som vill engagera dig men inte upplever att livspusslet tillåter? Att bara trycka gilla i sociala medier känns fattigt, men att ta dig an ett uppdrag i civilsamhället känns för stort.

Ett mellanting kan vara att läsa in dig på en aktiv person du gillar och att sprida inspire­ rande berättelser i vardagliga samtal med vänner och kollegor. Ett exempel på hur du kan gå tillväga finns hos organisationen Kvinna till Kvinna, som jobbar för kvinnors rättigheter runtom i världen. De vill synliggöra kvinnors kamp för fred och mänskliga rättigheter på många olika sätt, bland annat genom att se till att våldsutsatta kvinnor får hjälp. Deras grund är att ge kvinnor förutsättningar att ta makten över sina egna liv.

Under hashtagen #backaenaktivist kan du på ett väldigt enkelt vis backa en aktivist och visa att du står bakom detta viktiga arbete.

Läs mer på kvinnatillkvinna.se

Sök efter ”självhushåll folkhögskola” och hitta den plats som är närmast dig, eller läs mer på ­mullsjofolkhogskola.nu. Kurser ges även på distans, till exempel på Sommenbygdens Folkhögskola.

4. Föräldraskap med mer närvaro och färre prylar Det är svårt att prata om en enklare livsstil utan att nämna minimalist­ gurun Joshua Becker.

Camino har skrivit om honom förut, och år 2015 föreläste han på Caminos Hållbarhets­ dag. Joshuas fokus är hur du kan förhålla dig till mer enkelhet, färre prylar och mer plats för relationer, upplevelser och reflektion.

Han har över en miljon följare på sin webbsida Becoming Minimalist och har gett ut flera böcker i ämnet, bland annat om hur familjelivet kan innefattas i enkelheten.

Boken Clutterfree with kids går igenom område för område med tips och reflektioner, och handlar inte bara om minimalism utan också om hur man kan använda en nyvunnen materiell frihet till ett mer medvetet och närvarande föräldraskap.

– Även om minimalism handlar mycket om att minska antalet prylar så handlar det också mycket om idéer om vad man lägger sin tid på, säger han själv till Caminos Johanna Stål.

Läs intervjun i sin helhet på caminomagasin.se eller följ bloggen becomingminimalist.com

16 / CAMINO 52

5. Digital förenkling Digital förenkling är precis som det låter: ett högst dubbelbottnat budskap. Å ena sidan förenklar digitali­ seringen vår vardag, å andra sidan är vi ofta i behov av att förenkla våra liv genom att ta bort digitala påminnelser och måsten. På detta område finns det massor av influ­ encers, allt från instagram­ sidor som ber oss att göra ingenting i 15 sekunder till storföretag som digitaldetox. org, som sponsrade upp till öronen vill sälja kurser om hur vi ska vänja oss av vid det digitala knarket. Det sägs att det just nu laddas upp ungefär 400 timmar innehåll på Youtube i minuten, och tiden att ta in all inspiration, hur kvalitativ den än må vara, ligger fortfarande på max 24 timmar per dygn. Camino har haft utvecklingen under uppsikt sedan temanumret om digitalisering år 2011.

Du hittar Ingemars inlägg i ämnet på vår hemsida caminomagasin.se

FÖRENKLAT

ENKELT ATT ENGAGERA SIG Här är några exempel på inspirerande och rikstäckande initiativ som du kan ta kontakt med för att enkelt komma igång med ditt engagemang.

Grupperna nedan välkomnar volon­ tärer oavsett bakgrundskunskaper, och alla är partipolitiskt och religiöst obundna. n Greenpeace – agerar för att skydda och bevara miljön och verka för fred. n Naturskyddsföreningen – sprider information och konkreta verktyg för att rädda planeten genom att arbeta med politisk påverkan, naturkänsla och konsumentmakt.

n Vistårinteut – arbetar för ett humanare Sverige där situationen för de ensamkommande ska tas på allvar och ses som hela landets angelägenhet. n Jagärhär – bidrar till samtals­ klimat och diskussioner utan hat och hot, både på och utanför internet. n Fossil Free Sverige – en gräsrotsrörelse som arbetar mot investeringar i infrastruktur för fossila bränslen och uppmuntrar till divesteringar i fossilindustrin.

CAMINO 52 / 17

BILDEN

18 / CAMINO 52

U T S TÄ L L N I N G

Dovhjort » ”En utställning om naturen och seendet. Om en önskan att lyckas fånga in något vagt och flyktigt men som ändå är av stor personlig betydelse. Om något som kan vara osynligt ända tills man tvingar sig själv att vara närvarande. Alla som plockat svamp känner igen det: från att skogen har varit helt tom finns de plötsligt överallt. Det enda som var i vägen satt i huvudet.”

Så säger Carl-Fredrik Ekström om sin fotoutställning Återsken och viskningar, där hans fotografiska fingertoppskänsla blandas med konstnärskap. Han fångar in natu­ ren med dess mystik och skönhet.

Utställningen Återsken och visk­ ningar visas på Naturfotografiska i Hallstahammar den 1 septem­ ber–17 november 2018.

CAMINO 52 / 19

PROFILEN ANNA LIDSTRÖM

Bildtext

PÅVERKARE

mED smAk FÖR DET UDDA Anna Lidström brinner för det som skaver och inte ­smickrar. Med en stilsäkerhet som få och ett öga för vad som svänger har hon gett sig i kast med att undersöka vad vi kan göra med de kläder som redan finns.

TEXT Johanna Stål FOTO Tobias Jansson

CAMINO 52 / 21

Börja alltid med något som är kul. Börja inte lördagsmorgonen med att städa huset. Gå ut först och gör något kul och städa sedan om ni hinner. Om man börjar med det som är kul finns det ork att göra det som är tråkigt. Det är min metod för att behålla förståndet och orka.

Anna Lidström är modedoktorand vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås Men hon är också småbarnsmamma, husägare, loppisräv och influencer med över 13 000 följare på instagram.

Hennes stil är träffsäker och unik, hon blandar loppisfynd från hela världen i både kläder och inredning och matchar färger och former som får oss andra att blekna i våra svartvita utstyrslar. Och att inspirera människor till att fulmatcha och våga prova är hennes mål.

– Våga tänk själv. Det är lättare att slänga en sak för att köpa något annat, men kanske kan du tänka: kan jag ha detta till något annat? Avfärda inte saker så fort. Det behöver inte vara så polerat. Jag vill slå ett slag för kreativ mångfald.

Anna gillar när människor tänker själva och vågar stå för något.

– Många instagramkonton som jag följer är så ängsliga att jag tänker: ”men tyck någonting”!

Hon önskar att människor kunde förklara varför de gillar något, inte bara visa upp massa saker.

– Det räcker med en rad, skriv: ”jag älskar att matcha mönster, därför blandar jag i dag randigt och blommigt” Det finns en ängslighet i dag som är kopplad till konsumtionshetsen.

I sin doktorandtjänst fokuserar Anna på de kläder som redan finns. Hon utforskar högen av kläder som förkastats och försöker hitta var kvalitén i plagget ligger. Vad har plaggen för möjligheter? Det är konstnärlig forskning, som handlar om att hitta värdet i det som redan 22 / CAMINO 52

finns. I forskningen kan hon fokusera på materialet och bearbetningen av det, vad innebär det att arbeta med plagg som grund för ny design, istället för metervara på rulle som traditionell modedesign bygger på? I projektet Retextile har detta utvecklats på ett mer kommersiellt och storskaligt plan, ihop med bland annat Lindex och Cheap Monday. Under hösten släpps Cheap Mondays kollektion som de gjort på avlagda arbetskläder kläder från Berendsen.

– Jag brottas mycket med tankar på om det här är reproducerbart och på konsumentbeteenden.

Men det är så skönt att kunna släppa det, bara fokusera på materialet i forskningen och lämna det andra åt sidan ett tag.

Uppvuxen i Umeå med lite pengar på fickan var det second hand som gällde för Anna och syrran Clara (influencern Underbara Clara). De läste magasinet Elle men allt var för dyrt. Hon kallar sin egen stil på den tiden för ”jätteflippad”, lärde sig snart sy och insåg att hon ville jobba med mode. Hennes mamma var bra på att göra om saker och få dem att se exklusiva ut och föräldrarna lät Anna hållas med sin galna stil och stoppade henne aldrig.

– Jag möblerade om mitt rum varje vecka och spikade i hela rummet. Mina föräldrar har aldrig stoppat mig från att ha på mig vad jag vill när jag

Jag möblerade om mitt rum varje vecka och spikade i hela rummet. Mina föräldrar har aldrig stoppat mig från att ha på mig vad jag vill när jag går ut.

Fyra nyanser av Anna.

ANNA LIDSTRÖM Bor: Borås Yrke: Modedesigner, Doktorand vid Textilhögskolan Borås, konstnärlig ledare för projektet Retextile Instagram: @anotherblog.se CAMINO 52 / 23

3 snabba

Vilka inspireras du av?

– Sådana där jag får låna deras glasögon, som vågar tycka något. Det kanske skaver lite och är inte så tillrättalagt. Folk som vågar fulmatcha. Jag gillar Jenny på bloggen DOS Family, hon har humor i sin stil och sitt arbete. Isabelle McAllister likaså, saker behöver inte nödvändigt­ vis vara snyggt men det kan ha något skav som ger lite sväng.

Fashion revolutions Ursula del Castro. De har fått in kändisar som tycker något och många har hakat på. Hon vågar vara politisk och är inte så behagfull. Ett annat följtips är instakontot ­ @makesmthng som inspirerar till vad de själva kallar ”user-power”. Orga­ nisationen Greenpeace ligger bakom.

Vad vill du förmedla på instagram?

– Att stil är lustfyllt. Jag vill vara en frisk fläkt. Jag gillar att kunna visa mitt intresse för färg och form och mitt synsätt att vara oängslig.

Det är en ständig lek med kläder, färger och former hemma hos Anna.

går ut. De lärde mig att se potential i saker där ingen annan ser potential.

Hon flyttade till Borås och läste en master­ utbildning i mode och jobbade extra som modell en period, där hon fick inblick i branschen från ett annat håll. Men när hon var färdig kände hon sig less och ville inte alls jobba i modebranschen.

– Den kändes så meningslöst. Men när jag ­h ittade redesign tänkte jag att jag kunde hitta ett sätt stå ut i branschen. Det knöt ihop 24 / CAMINO 52

tonårens experimenterande med remake av secondhandplagg och min långa kärlek till udda material som presenningar, möbelstoppningar och annat som var spännande att utforska.

Det som är stort i dag inom det som kallas hållbart mode är att prata om hållbara fibrer, alternativa material, vattenåtgång vid produktionen och återvinning av kläder, menar Anna.

Men hon tycker att mycket missas när det bara

Hur får du in kreativitet i vardagen?

– Jag följer mina impulser ofta. Som i dag när jag lämnat barnen på förskolan så kände jag för att stanna och plocka lite blommor även fast jag egentligen borde göra något annat. Men då följer jag den impulsen.

"Jag gillar rangliga växter", säger Anna Lidström, som applicerat sitt intresse för det unika även på inredningen.

Mina barn är redan loppisrävar, vi åker på loppis och fikar, de får rota lite i någon låda. Vi gör saker som jag gillar också, istället för att bara åka till en lekpark där jag ska stå och putta på en gunga.

pratas om produktion och återvinning. Hur kan vi istället använda oss av kläderna som redan finns?

– Det finns en snobbism i att konsumera ”hållbart” och tidlösa saker som du kan ha en evighet. Men det kritiserar inte överkonsumtionen, du kan ändå inte slita ut 72 skjortor i egyptisk bomull. Många kläder håller länge bara man tar hand om dem. Det blir som att man är lite förmer för att man kan köpa hållbara grejer. Det provocerar mig. Det är på något sätt fortfarande ”business as usual”.

Förutom att handla second hand, återbruk och redesign som en hållbarhetshandling är det också mer kreativt än nykonsumtion menar Anna: det kräver att du tänker mer själv på vad du gillar och vilken stil du har.

– Mina barn är redan loppisrävar, vi åker på loppis och fikar, de får rota lite i någon låda. Vi gör saker som jag gillar också, istället för att bara åka till en lekpark där jag ska stå och putta på en gunga.

Och Anna vill uppmuntra till mer kreativitet i var-

ANNAS SECOND HANDSHOPPING TIPS Q Ge det tid.

Q Var ute och leta ofta.

Q Rota och bläddra!

Q Våga prova.

Kolla inte storlekar.

Q Hitta någon avgränsning: Leta efter en favorit­ färg, sök efter en skjorta, något blommigt eller en accessoar.

Q Ta en korg och plocka på dig massor och lämna sedan tillbaka på ställningarna.

Så hinner man tänka lite. En slags omvänd shopping.

Q Hitta enkla flöden. En facebookgrupp som passar dina behov eller fil­ trera på Tradera och Blocket.

dagen. Att inte förhålla sig till regler och fundera så himla mycket.

– Sätt bioduken i badrummet. Odla i garaget. Öva på att tänka ”vad känner jag för?” Bli lite modigare.

Låt barnen våga tycka själva och stå för det. Köp inte bara budskap och trender med hull och hår.

Anna berättar hur modet på 1990-talet var politiskt och designdrivet genom starka designers som Vivianne Westwood och Katherine Hemnett. De gjorde avtryck. Sedan togs det hållbara modet över av miljöfolket och det blev ”potatissäckar”. Nu har designers tagit över det igen. Men man vill fortfarande ha tjugo kopior som är likadana, för att kunna sälja, i en traditionell kontext.

– Konsumentmakt i alla ära, men ibland ger jag bara upp. Jag tror på att hjälpa folk att köra second hand, men vem ska betala för den? Jag kommer från någon slags loppisrörelse och DIY, men jag försöker få in DIY till modekontoren. DIY är inte en stil utan ett förhållningssätt. Det brinner jag för.

CAMINO 52 / 25

Kan jag lita på dig?

I dag hämtar vi en stor del inspiration och information från influencers på sociala medier. Men kan vi lita på att det de säger är korrekt? Och varför finns det så få stora som snackar miljö, trots att det är en av samtidens ödesfrågor?

TEXT Johanna Stål ILLUSTRATION Max Gustafsson

26 / CAMINO 52

I

nfluencerbranschen är fortfarande relativt ny.

Det började för ungefär femton år sedan med enkla bloggar och suddiga bilder som i dag har utvecklats till snyggt redigerade sidor, ofta med bildmaterial av proffskvalitet. I dag är bloggare, vloggare, Youtubers och Instagrammare sociala medie­stjärnor som ger ut böcker, lanserar egna varumärken, sommarpratar, föreläser, leder program i tv och anlitas som proffstyckare. Och många av oss hämtar en stor del av vår inspiration och information från olika influencers.

Marknaden för dagstidningar och magasin har varit på fall under ungefär samma tid. Internet har tagit över många av de funktioner som magasin och tidningar tidigare hade och det har varit en svår tid för ”gammelmedia” att hitta sin väg framåt.

Men en influencer skriver mest om det som ligger den närmast om hjärtat och skulle sällan skriva fakta som går emot den egna uppfattningen. En veganbloggare skulle inte skriva om en rapport som säger att det är bra att äta kött och en plastbantare skulle inte lyfta fram plastens fördelar. Blir det då en CAMINO 52 / 27

I dag kan alla använda sin ­smartphone till att sprida sitt budskap.

dålig källa till information? Medan journalister har ett förhållningssätt där opartiskhet och faktagranskning är viktigt, där olika sidor ska lyftas fram och analyseras, så har få influencers de anspråken. Kan vi som åhörare lita på vad influencers säger?

Men man ska inte underskatta dem som följer dessa personer, menar Emanuel. De ser det inte som ett substitut för vanlig journalistik.

– Vi läser inte influencers som journalistik. De är snarare samtalstriggare.

Jag ringer upp Emanuel Karlsten, journalist

han snarare tycker har varit nyttig för den traditionella mediebranschen. Influencersvärlden har påverkat allt. Dels ekonomiskt; hur man ska hitta finansieringsmodeller, dels vad exempelvis en tidning ska innehålla.

– Tidigare var tidningarna ”internet”. Där fanns familjesidor, samhällsinformation, nyheter, bilder på barn som fötts eller fyllde år och långa annonser med massa information. Själva journalistiken var en ganska liten del. I dag har olika aktörer på internet tagit hand om olika delar av detta och traditionell media har behövt förhålla sig till detta. Tidningarna är fortfarande ”lite av allt”, men man har testat att mäta klick, gjort viralsajter, livesändning och att posta artiklar på Facebook.

Emanuel är både traditionell journalist och

med fokus på mediefrågor, för att fråga om man kan lita på influencers.

– Det är ungefär samma sak som att säga ”kan du lita på vad dina vänner säger?” Du både kan lita på det och inte. Den enda skillnaden är att influencers ibland blir betalda för att pusha för saker. Samtidigt skulle det bli ganska genomskinligt om de skulle marknadsföra något som de inte litar på.

Emanuel menar att man inte får jämställa de nya aktörerna med journalistik. De flesta influencers kommer aldrig att vara journalister. De ser sig inte heller som journalister, menar han.

– Det handlar snarare om någon slags mentalitet likt den i högstadiekorridorer, där vissa blir populära och man förstår inte alltid varför.

28 / CAMINO 52

Emanuel är inte så orolig för utvecklingen, som

CAMINO 52 / 29

Influencer-marknadsföring tar mer och mer andelar från traditionell reklam.

NÅGRA SVENSKA INFLUENCERS MED MILJÖFOKUS Q Minimalisterna Q Supermiljöbloggen Q David Jonstad Q Ekomorsan Q Underbara Clara Q Emmas vintage Q Självhushållningsprojektet

influencer, som skriver om mediefrågor och driver podden Faderskapstestet. Men han har inte svårt att skilja på sina roller.

– Journalistik är ett hantverk. En typ av berättande där man vill lyfta två sidor, förklara och analysera. Det som kan bli problematiskt är samarbeten, när jag marknadsför företag som influencer. Då blir det svårare att sedan skriva om företagen journalistiskt.

EMANUEL ­ KARLSTENS TRE ­FAVORITINFLUENCERS Q Julia Mjörnstedt (hans fru) Q Johanna Nordström Q ”Matgeek” Johan Hedberg

ett renodlat hållbarhetstänk, men det finns några. Ofta är det någon nisch inom hållbarhet som personen brinner för: veganism, återbruk, ekosmink, minimalism, odling eller vintage. Det är färre som gräver eller filosoferar kring andra saker rörande livsstil och hållbarhet.

– Det diskuteras ganska mycket om återanvändning av grejer i sociala medier, säger Emanuel. Återbruka mera är en enormt stor ­Facebookgrupp exempelvis. Dessutom finns

30 / CAMINO 52

Det är ganska få stora influencers som har

en stark trend som handlar om veganism och odling. Det är inte alltid så intressant att skriva om miljö i större sammanhang, tror han.

Många influencers ser sig mer som inspiratörer än journalister och tänker att människor söker sig till dem för att drömma sig bort, snarare än att i första hand hitta information om samhällsoch hållbarhetsfrågor.

Men hur tänker stora influencers om sitt ansvar i hållbarhetsfrågor? Det märks tydligt att frågan om inre hållbarhet har blivit allt viktigare. Många bloggare har bränt ut sig och lider av utmattningssyndrom och depressioner som följd. Social ohälsa är stor bland bloggare, inte bara miljöbloggare utan även stora kända namn som Therese Lindgren.

Emma Sundh är en av de större bloggnamnen som har en stark miljöprofil, med fokus på vintage. Hon skriver i ett inlägg: ”Den här bloggen och mitt yrke som journalist/

Emma Sundh är en bloggare med stark miljöprofil med fokus på vintage.

stylist bygger på att göra reportage, samarbeten, reklamjobb och få läsarskaran att växa. Och när det kommer till hållbarhet så gäller det att ha tungan rätt i mun, tänka från alla tänkbara vinklar och lägga ner tid på research. Försöka styra in jobben och samarbeten på hållbarhet, sälja in miljösmarta reportage och även granska där jag kan. Ställa frågor, trycka på och önska bättre.

Men också balansera denna svåra: ta upp klimatfrågan och samtidigt behålla läsare. Det är inte helt enkelt. Många letar sig in i sociala medier för att drömma sig bort, inte få en reminder om exakt hur många som kommer att dö de kommande åren på grund av den där klimatkrisen.

Jag försöker hitta en gyllene balans där jag kan inspirera, men ändå prata allvar och inge hopp.”

I vintras gick debatten het bland influencers som flyger mycket, och bland annat Kristin Lagerkvist, ”Krickelin”, skrev ett inlägg där hon försvarade sitt flygande. Andra har valt att inte

Jag försöker hitta en ­gyllene balans där jag kan inspirera, men ändå prata allvar och inge hopp.”

flyga mer alls, såsom Emma Sundh och operasångerskan Malena Ernman.

Men faktum kvarstår, när man inte säljer en prenumeration till konsumenter, då krävs det andra finansieringslösningar. Dessa består oftast i pengar från företag för ”samarbeten”, det vill säga reklam. Dessa ska tydligt märkas som sponsrade inlägg och bloggare har blivit bättre på detta, men tidigare var det ett virrvarr av reklam och egna texter.

Många stora influencers har andra inkomst­ källor, såsom föreläsningar, bokskriverier, produktlinjer eller egna stora bolag (såsom Isabella Löwengrip), där bloggandet inte i sig själv måste dra in så mycket pengar. Men vi ser inga bloggare i dag som får kulturstöd eller någon annan typ av finansiering som uppmuntrar oberoende.

Nya finansieringslösningar har kommit på senare tid och en del svenska influencers använder sig av crowdfunding.

CAMINO 52 / 31

FOTO NILS SJÖHOLM

Tess Waltenburg vill föra samman de influencer som fokuserar på hållbarhet.

32 / CAMINO 52

FOTO MALIN AGHED

Gustav Johansson, som driver ”Jävligt gott”, använder sig av tjänsten Patreon, en slags ekonomisk stödfunktion för ”kreatörer”, där personer som gillar det denne gör kan gå in och stötta ekonomiskt.

– Det är ett sätt för privatpersoner att direkt stötta kreatörer utan mellanhänder. Jag samlar dem i en Facebookgrupp där de får vara med och hjälpa till, som en liten fanclub. Det ger cirka 10 000–12 000 kronor i månaden. Jag ser det mer som en långsiktig grej. I USA är det stort, berättar han.

En stark profil inom exempelvis vegansk matlagning eller ekosmink kan säkert dra in pengar via samarbeten, medan någon som driver en minimalistsida troligtvis har svårt att hitta villiga sponsorer. Detta gör att influencerlandskapet kan bli skevt. Den som enbart tvingas vara influencer på sin fritid kommer inte att ha tiden att göra grundlig research och troligtvis inte orka hålla en längre period.

Från år 2009 till 2014, när bloggandet var superstort, arrangerades Miljöbloggforum, initierat av Sven Cahling som drev Miljöbloggaktuellt. Det var till för att stötta miljöbloggare och bygga ett nätverk. Men varken bloggen eller forumet har några aktiviteter längre.

– Jag känner inte till att det finns något liknande initiativ i dag, säger Sven.

Flera försök har gjorts under de senaste femton åren med att lyfta fram hållbarhet samt aktörer som skriver om hållbarhet eller säljer hållbara produkter och tjänster. En ny aktör är Sustainable Influencers, som huvudsakligen är inriktade på Instagram.

– Vi såg att det fanns många bra bloggar och konton som på olika sätt vill inspirera andra till en mer hållbar livsstil och ville föra samman dessa personer för att skapa mervärde. Vi startade först Facebookgruppen som fungerar som ett forum för influencers och sedan Instagramkontot för att lyfta våra medlemmars material. Förhoppningen är att det ska vara en kanal där personer som är intresserade av hållbar livsstil enkelt ska kunna hitta nya konton och få ny inspiration samt att vi ska kunna peppa och lyfta varandra, säger Tess Waltenburg som är en av två grundare.

Att det finns få stora influencers som fokuserar på miljöfrågor tror hon har att göra med att vi lever i ett konsumtionssamhälle.

Gustav Johansson använder Patreon för att få in pengar till sina projekt.

– Mycket handlar om ekonomisk vinning. Om en influencer tjänar pengar på att marknadsföra massproducerade produkter som säljer mycket och snabbt så väljer nog många tyvärr det i dagsläget. Jag tycker dock att jag börjar se en positiv förändring både när det kommer till nya konton och vad läsare/följare förväntar sig och hoppas att hållbara influencers får ta mer plats på sociala medier framöver.

I början av hösten lanserade de även en podcast. Tess hoppas och tror att hållbarhetsfrågor kommer ta allt mer plats hos influencers. Kanske är nästa generation influencers vana attt tänka i hållbarhetstermer redan från början. Eller så vaknar de äldre påverkarna till liv och hittar in i denna nya kommunikationsvärld. Fast vem vet, kanske kommer vi kommunicera på ett helt annat sätt om tio år.

CAMINO 52 / 33

TEKNISKT

Billig elcykel som fälls ihop Ikea säljer en av de billigaste elcyklarna på marknaden – som dessutom är hopfällbar. Perfekt för den som vill kombinationsresa.

Pris 6 595 kronor (för medlemmar i Ikea Family) samt möjligt att söka statligt elcykelbidrag på 25 procent av priset. Finns på vissa varuhus.

34 / CAMINO 52

3

appnyheter du inte får missa Skjutsgruppen har, efter lång väntan, släppt sin app för samåkning. Med den kan du eftersöka och erbjuda skjuts över hela Sverige. Det finns även särskilda grupper för vanliga pendlingsregioner och intresseområden.

Finns det ingen att åka med när du behöver skjuts visar appen dig hur du med kollektivtrafik kan ta dig till din destination.

Plantsnap, Garden Answer Plant Identifier och Seek är olika appar som hjälper dig att identifiera växter som du inte vet namnet på. Det är bara att knäppa av en bild på den okända blomman eller bladet så gör appen resten av jobbet. Det enda kruxet är att du får fram det engelska namnet, så det blir ändå till att googla översättningen.

Tolkvox är en app som riktar in sig på alla som tillfälligt och snabbt behöver tolkhjälp. Appen kopplar ihop dig när som helst på dygnet med en tolk någonstans i världen och hanterar 178 språk. Även här översätts det till engelska.

Det dyker upp allt fler aktörer som riktar in sig på att låta privatpersoner finansiera solenergianläggningar och få avkastning. Först ut var Göteborgsbaserade Trine som finansierar solcellsanläggningar för platser som ligger långt från elnätet i framförallt afrikanska länder. Där kan du investera som minst 250 kronor. Det projekt som marknadsfördes när vi kollade in hemsidan gav 6,25 pro­ cents årsränta och du låser pengarna i 27 månader.

En liknande aktör under uppstart är norsk-svenska Switcher där minsta möjliga investering är 10 000 kronor, med en fast ränta på sex procent och där pengarna är bundna i tolv månader.

Exempel nummer tre är svensk-kinesiska Soltech som bygger storskaliga solenergianläggningar på kinesiska fastigheter. De ger ut obligationer för att finansiera anläggningarna och det är även möjligt att köpa aktier i företaget. Som alltid när det gäller investeringar finns risker. Läs mer på respektive hemsida. → JOINTRINE.COM → SWITCHR.GLOBAL → SOLTECHENERGY.COM

FOTO SHUTTERSTOCK

Investera i sol

Solceller ersätter ofta ohälsosam vedeldning i Trines projekt.

Ett medlemskap för all transport Bilpoolen Sunfleet lanserar nu ett abonnemang som inte bara ger dig tillgång till alla deras bilar över hela Sverige och lånecyklar i Göteborg och Lund, utan du får även resa fritt i kollektivtrafiken i nästan hela landet, inklusive

SL, Västtrafik och Skånetrafiken.

Pris: 1 849 kronor i månaden plus tillägg när du använder bilarna. → SUNFLEET.SE

CAMINO 52 / 35

Fem virala

SUCCÉER

MED BUDSKAP Plötsligt får något vingar på sociala medier och flyger runt den digitala planeten. Camino har ­snappat upp fem inlägg med ­viktiga budskap som lyckades med det många eftersträvar.

TEXT Ingemar Tigerberg

36 / CAMINO 52

Knytblusen blev snabbt en symbol fรถr solidaritet med Sara Danius efter skandalerna i Svenska Akademien.

CAMINO 52 / 37

FOTO JOHAN SCHIFF

@ISABELLALOVIN TWITTER 3 FEBRUARI 2017

”Just signed referral of Swedish #climate law, ­binding all future governments to net zero emissions by 2045. For a safer and better future.”

Klimatminister Isabella Lövins kaxiga bild drev uppenbart med USAs president Donald 38 / CAMINO 52

Trump som vid flera tidigare tillfällen poserat på exakt samma sätt, då omgiven av enbart män.

En av bilderna på Trump var på det tillfälle då han undertecknade en order om att dra undan stödet åt organisationer som stödjer abort.

Isabella Lövins underteck­ nande gällde Sveriges klimatlag som slår fast att Sverige senast

år 2045 inte ska ha några utsläpp av växthusgaser och att alla kommande regeringar kommer att vara skyldiga att minska klimatutsläppen. Lagen fick ett brett stöd i riksdagen.

– Klimatlagen är den viktigaste reformen vi kan göra för våra barn och barnbarn. Från och med nu ska vi inte bara ta hänsyn till ekonomins ramar utan även

planetens ramar, kommenterade Isabella Lövin.

Bilden delades på Twitter över 28 000 gånger och fick väldigt stor spridning i internationella medier: BBC, Washington Post och The Guardian är några som snappade upp utspelet.

@@EMANUELKARLSTEN FACEBOOK 14 NOVEMBER 2015

”Vi flyr från samma krafter som får miljoner över hela världen att fly. Men när vi flyr gör vi det med några knapptryck på en iphone och sedan är hela resan till trygghet färdig.”

När journalisten och sociala medier-­ experten Emanuel Karlsten skriver på sin Facebooksida från terror­attentatdrabbade Paris, där han är på smek­ månad med sin fru, sprids det som en löpeld. Över tre miljoner användare har nåtts av inlägget som innehåller en längre text till en suddig bild på en överfull flygplats. Kvällen innan dådet där 130 personer dödades och över 350 skadades hade de promenerat på en av de drabbade platserna och är förstås skakade av upplevelsen. ”Snart är vi hemma. Kan krama vår tvååring, se på tv och skaka på huvudet åt vansinnet. En skärrande upplevelse kommer övergå till ett minne. Vardagen kommer träda in. Och debatten om hur Sverige ska göra det svårare för flyktingar att fly kommer att fortsätta.

Hur kan vi någonsin klandra dem för att göra precis allt de kan för att fly undan detta vansinne” avslutar Karlsten.

CAMINO 52 / 39

FOTO MARTIN RIDNE

Inlägget delades över 17 000 gånger på Facebook.

@SELENAGOMEZ INSTAGRAM 14 SEPTEMBER 2017

”There aren’t words to describe how I can possibly thank my beautiful friend Francia Raisa. She gave me the ultimate gift and sacrifice by donating her kidney to me” Skådespelaren Selena Gomez har inte mindre än 138 miljoner följare på Instagram. När hon lade upp en bild när hon precis gått igenom en njur­ transplantation som följd av sjukdomen lupus flög den iväg rejält. Hon passade samtidigt på att uppmärksamma en av de organisationer som forskar kring botemedel för sjukdomen, Lupus ­Research Alliance, som därmed fick gratis marknadsföring av sällan skådat slag.

Selena Gomez klarade sig bra från operationen och inlägget gillades av över tio miljoner människor och kommentera­ des av över 265 000 personer.

40 / CAMINO 52

@ATTNVIDEO FACEBOOK 2 JUNI 2017

”One man cannot destroy our progress, One man cannot stop our clean energy revolution. And one man can´t go back in time.

Only I can do that”.

För detta guvernören i Kalifornien och skådespelaren Arnold Schwarze­ negger skickar ett tydligt budskap till parti­kollegan i Vita huset – att hans viktigaste uppgift är att försvara folket, i det här fallet mot luftföroreningar och klimatförändringarnas extremväder.

Detta efter att president Donald Trump meddelat att USA drar sig ur klimat­ avtalet som tecknades i Paris efter många decenniers vånda och svårig­ heter för världens länder att komma överens. Arnold menar att om inte presidenten vill leda USA i klimatfrågan så kommer staterna och städerna att ta vid. Han passar på att addera hopp och visioner i sitt budskap: ”To many people the past we know is less scary than the future we don´t know. But some of us know what a clean energy future looks like. And it isn’t scary” Inlägget har visats över 77 miljoner gånger och delats av mer än 2 miljoner människor.

CAMINO 52 / 41

@ALWAYS_BRAND YOUTUBE 26 JUNI 2014

”Using #LikeAGirl as an insult is a hard knock against any adolescent girl. And since the rest of puberty’s really no picnic either, it’s easy to see what a huge impact it can have on a girl’s self-confidence. Making a start by showing them that doing things #LikeAGirl is an awesome thing!”

tolkade denna uppmaning var slående.

Ungdomarna sprang tillgjort extra ”fjantigt” med armarna flaxandes, medan barn som fick samma ­uppmaning sprang så snabbt och kraftfullt de kunde. Med kampanjen #likeagirl vill Always uppmärksamma denna slående skillnad, vad det kommer ifrån och återta betydelsen av vad det innebär att göra något ”som en tjej”.

Företaget som är mest kända för sina bindor samlade in till en casting där barn och ungdomar fick direktivet att ”springa som en tjej”. Skillnaden i hur barn och tonåringar

Videon har visats nästan 66 miljoner gånger på Youtube och har blivit nominerad som en av de mest framgångsrika marknadsförings­ kampanjerna online.

42 / CAMINO 52

I år drunknar jag nästan i äpplen, därför

fantastiskt Cykelmusteriet är, utan vill

hade jag inte tid att ordna med en ordentlig

istället ta tillfället att heja på mina nya och

annons. Jag vill bara säga det här:

gamla musterikollegor både i Göteborgs­

Äpplen är den enskilt största posten när det gäller matsvinn i Sverige, och den syns inte ens i statistiken. Slänga 300 000 ton mat? Nej, det måste vi göra något åt!

regionen och hela Sverige. Så fint att ­musterierna börjar bli fler!

Detta får räcka som marknadsföring för den här gången, nu måste jag fortsätta

Just nu arbetar jag och ett gäng andra

musta äpplen.

med att försöka minska detta svinn, men

It’s a must!

vi behöver bli fler som tar hand om våra

Bästa hälsningar

äpplen! Därför vill jag inte skriva här hur

Martin, Cykelmusteriet

Kan du vara utan en av Sveriges anrikaste tidskrifter?

Missa inte när vi klättrar mot nya höjder, beställ ditt gratisexemplar idag på www.fib.se ANTI-IMPERIALISM

FOLKETS KULTUR

FÖR YTTRANDE- &CAMINO TRYCKFRIHET 52 / 43

En by med ­inflytande 44 / CAMINO 52

Den skånska byn Röstånga går i bräschen för landsbygds­ utveckling. Efter år av avfolkning skapade en nedläggningshotad skola ett momentum, och byborna bildade både förening och fastighetsbolag. Genom sin unika modell av entreprenörs­anda och delägande inspirerar de andra att älska sina byar och få landsbygden att leva.

TEXT och FOTO Malin Aghed

CAMINO 52 / 45

J

ag kliver in från baksidan av det gamla stationshuset.

Dörren är öppen och lokalen är full av kuriosa och inbjudande detaljer. Vid ett långbord sitter ett tjugotal människor och diskuterar förutsättningar för att bygga förtroende på landsbygden och arbeta tillsammans för ett gemensamt mål.

– Det är viktigt att markera en nystart, säger någon.

– Det hänger på de sociala relationerna om det blir bra och lustfyllt, säger en annan.

– Det är uppmuntrande när det rör på sig, att måla om något till exempel. Det krävs organisering och gott fika, påpekar en tredje.

– Ja, det är bra med låga trösklar så att alla kan bidra, tillägger Nils Philips, som leder diskussionen i egenskap av ordförande i den ideella föreningen Röstånga Tillsammans. Gruppdeltagarna är besökare från tio byar mellan Dalarna och Skåne som ingår i landsbygdsutvecklingsprojektet Aktiva Byar. De har alla kommit hit för att dela med sig av sin egen kunskap och för att få inspiration.

Vi befinner oss i Röstånga, den minsta byn i Svalöv, som i sin tur är en av Skånes minsta kommuner. Längst bort från centralorten och i gränslandet mot andra kommuner skapas en särskild form av utsatthet när det gäller offentliga satsningar och infrastruktur. Små byar hamnar ofta långt ner på listan i kommunernas prioriteringsordning, och det är lätt att känna sig förfördelad.

– Vi blir inbjudna till att prata utveckling, och i bästa fall får vi ny färg på övergångsstället. Vi bidrar men får väldigt lite tillbaka, en känsla många går och bär på i de här mindre samhällena, förklarar Nils när vi efter långbordsdiskussionen får en rundvandring genom byn. Av 950 invånare är 441 med i Röstånga Tillsammans.

– En av anledningarna till att vi lyckats är att vi identifierade utmaningarna i tid. För tio år sedan sa prognosen att skolan skulle läggas ner inom fem år, och vi började jobba genast. Pro­ aktiviteten har varit väldigt viktig, för utifrån den kunde vi skapa social mobilisering.

När skolpengen infördes år 2007 var Nils ordförande i föräldraföreningen till byns skola, som plötsligt skulle bära sig själv och stod inför att tappa 30–40 elever inom några år.

46 / CAMINO 52

Nils Philips dokumenterar dagens gruppdeltagare utanför Stationshuset.

Pro­aktiviteten har varit väldigt viktig, för utifrån den kunde vi skapa social mobilisering.”

– Skolan blödde. Samtidigt hade byn tomma hus som inte blev sålda, och inget har byggts på trettio år. I dag byggs inga hus där det är bra att leva utan bara där det är en bra investering, säger Nils.

Som han beskriver det har ”marknaden sin logik” med investeringar och prioriteringar där det finns ekonomiska incitament, medan det offentliga har sitt sätt att organisera service.

Men Nils kunde inte fatta hur det kunde vara för lite barn på skolan.

– Här är jättefint, husen är billiga och klasserna små. Endast 45 minuter från Malmö – vad är problemet?

Receptet var att börja lita på varandra. Som aktiv i kulturföreningen visste Nils att det fanns bra människor och verksamheter, men att folk inte riktigt drog jämt av tradition eller personliga skäl. Den nedläggningshotade skolan blev nyckeln, och byn fick ett gemensamt mål. Den ideella föreningen Röstånga Tillsammans bildades och sökte landsbygdsutvecklingspengar.

– Lokal sammanhållning som social kraft är grundläggande för människan. Samma mekanismer som finns på landsbygden finns också i staden, säger Nils.

Föreningen älskar projekt som skapar möjlig-

Nils Philips är en driven orförande i den idella föreningen Röstånga Tillsammans.

heter, men tycker samtidigt att de är en förbannelse: det är alltid någon annan som bestämmer vad som ska göras. Plötsligt söker folk inte pengar till det de behöver, till exempel en buss, utan till en rullande mötesplats för ungdomar.

Röstånga Tillsammans ville hitta egna pengar och jobba med det de själva tyckte var viktigt.

Den ideella föreningen bildade, inspirerade av andra, ett fastighetsbolag som inte kan dela ut vinst, som investerade i flera fastigheter och fick in eget kapital genom hyresintäkter. Nils förklarar hur det fungerar.

Deltagare från landsbygdsutvecklingsprojektet Aktiva Byare har i Röstånga samlats för att inspirera och inspireras.

CAMINO 52 / 47

– Vi köper de hus som marknaden inte vill ha. Husen kan vara dåliga affärsmodeller finansiellt, men socialt har de stor effekt på samhället – som den gamla pizzerian som blev bryggeri och möteslokal. En del hus har det varit grumlig verksamhet i, och kan vi få ordning på de fastigheter som skapat otrygghet i samhället och hjälpa de människor som bor där så har vi lyckats. Det finns mycket att hämta i egendoms­ ägande. Vi älskar att äga, men grejen är att vi ska äga det tillsammans, beskriver han.

I dag äger den ideella föreningen sju fastig­ heter: en restaurang, en konsthall, ett ölbryggeri med en möteslokal som de hyr ut till Fridhems folkhögskola och sex lägenheter. Orter från hela Sverige på kommer på besök, Nils bjuds in som talare på allt från arkitekturskolan i Köpenhamn till stadsplanerarnas förening i Stockholm och Röstånga lyfts ofta fram kring landsbygdsutveckling. Men vägen hit har inte varit oproblematisk.

– Ibland ifrågasätter äldre invånare det jag berättar. ”Nils, hur kan du säga att det finns något fint i Röstånga? Här finns ju ingenting kvar!” Själv tycker jag här är jättefint och har valt att flytta hit och investera tid och pengar här, men det är inte den enda historien. Många har sett ett trettioårigt förfall, med butiker som lagt ner, fotbollsplaner som försvunnit, äldreboende som stängts. Vi är glada att vi har en butik men någon annan säger att vi har förlorat nio. Vi måste respektera och omfamna de olika perspektiven, men samtidigt inte låta dem bli förlamande.

Känslan att inte kunna påverka sin egen ­l ivssituation kan bli stark på landsbygden.

Många betalar in till systemet med skatt, tillit och tid, får inget tillbaka och tappar tillit.

Nils pratar om att det en livsfarlig utveckling, för då skapas lätt alternativa system med mobbar, intolerans och parallella samhällen. Att berätta historien om Röstånga Tillsammans blir viktigt, främst för att den fungerar stärkande internt.

– Mycket av det vi brottas med är mentala spöken, och de historier vi väljer att berätta blir ofta självuppfyllande. Säger vi att skolan lägger ner, bussförbindelserna är dåliga och Röstånga är omöjligt att leva i så blir det så. Berättar vi att folk investerar och att Röstånga är ett härligt ställe så lever vi upp till det. Vår historia är INTE att husen står tomma. Vår historia är att står husen tomma kan vi köpa dem och göra något av dem tillsammans. Vår historia är att vi har ett bryggeri och en restaurang, och vill ingen driva restaurangen bildar vi vårt eget restaurang­ bolag. Det skapar en form av självkänsla som är väsensskild från en negativ spiral.

Kraften i det goda exemplet bär, samtidigt som Nils tillägger att han gärna skulle skrota just idén om det goda exemplet. Även om han gillar att influera och influeras betonar han att De olika templen har alla olika utseenden. Detta är nummer 48 / CAMINO 12 Shōsan-ji (焼山寺).52

Röstånga får inte reduceras till anekdotisk underhållning. Det vi gör är ett uttryck för ett behov och den tid vi lever i.”

alla måste hitta egna sätt att utvecklas efter sina specifika förutsättningar. Historien om fryshuset som blev en konsthall eller byn som driver restaurang är tilltalande historier av kött och blod, men Nils vill koppla ihop dem med systemfrågan.

– Röstånga får inte reduceras till anekdotisk underhållning. Det vi gör är ett uttryck för ett behov och den tid vi lever i. Vi skapar en hybrid­ organisation som jobbar marknadsmässigt men utifrån en värdegrund, för det lokala men utan vinstintresse. Kan vi organisera om och tänka nytt så kan vi också lösa samhällsutmaningar på nya sätt.

Vi säger hejdå till gruppen, som i två dagar ska fördjupa sig i hur de kan använda sig av Röstångas erfarenheter till att utveckla sina egna byar. Nils tar mig tillbaka till stations­huset,

Känslan av sammanhang och förmågan att säga välkommen är grunden för en bra utveckling.

Nils pekar på Röstångas utveckling förr och nu.

där en annan föreningsmedlem tagit itu med disken medan han pratar engagerat om den by han under tio år kommit att älska. Liksom för övriga engagerade är arbetet med Röstånga Tillsammans ideellt, och Nils har ett annat jobb inne i Malmö.

– Folk frågar hur jag hinner med, med fyra ungar och allt, men rent krasst lägger jag mindre tid på det här än vad en engagerad fotbollstränare lägger på sina knattar. Fyra dagar i veckan plus cuper, körningar och planering – de som jobbar i det tysta är de verkliga hjältarna. Alla delar är viktiga och alla måste inte köpa hus eller engagera sig i flyktingfrågan. Bibliotekarien och ICA-handlaren behöver bara göra det de redan är bra på. Så får vi kroka arm istället.

Möjligheten att bidra skapar en resiliens, tror Nils, en långsiktig förmåga att hantera förändringar och fortsätta utvecklas. Kapaciteten att mobilisera och lösa samhällsutmaningar finns redan i bygden.

– Vi kan påverka om vi tror att vi kan det. Folk som flyttar till Röstånga nu gör inte det för att det finns billiga hus utan för att de vill vara en del av någonting.

På frågan om Nils är kvar i Röstånga om tio år svarar han med ett stort skratt och ett otvetydigt ”Absolut!”.

– Folk har ställt upp väldigt mycket runt omkring, så jag vill gärna få en möjlighet att bjuda igen och backa upp andra utifrån mina erfarenheter. Jag vill aldrig bli en bromskloss. Om tio år är jag fortfarande nyfiken, och Röstånga fortsätter utvecklas och inspirera – och inspireras av andra. Det är alltid ett ömsesidigt utbyte.

Och så drar han och badar med barnen i det andlöst vackra Röstånga.

CAMINO 52 / 49

Influencer: Sweden Sverige toppar hållbarhetsrankningar och är det land i världen med högst anseende enligt vissa undersökningar. Den officiella svansföringen inom hållbarhetsfrågor är hög, enligt vissa till och med självgod. Hur kan Sverige ta vara på denna unika internationella position för att göra maximal nytta i klimatutmaningen?

TEXT Ingemar Tigerberg

S

verige har som land opropotioneligt stor påverkan på världens klimat­ ambitioner, menar professor Johan Rockström och försöker i en debattartikel i Dagens industri att ge sig på konststycket att räkna ut Sveriges påverkansmöjligheter.

Sverige är som bekant ett befolkningsmässigt relativt litet land och nationens andel av de internationella klimatutsläppen mäts i några enstaka promille.

Men tack vare flera samverkande faktorer har vi mycket stor

50 / CAMINO 52

påverkan på världens klimat­ arbete, menar han. Några av dessa faktorer är att Sverige agerar hem för flera stora företag som i sig påverkar resten av sina respektive branscher och konsumenter över hela världen (såsom Ikea, H&M, Volvo och Scania), landet står för en hög och internationellt respekterad kunskapsnivå inte minst genom Nobelpriset samt var först med att införa koldioxidskatt och lyckats kombinera ekonomisk tillväxt tillsammans med minskade koldioxidutsläpp (om man räknar på de inhemska utsläppen).

Enligt Johan Rockströms halvseriösa, men retoriskt slagkraftiga, uträkning blir hävstångs­

effekten uppemot femtio gånger vår storlek. Sveriges påverkan skulle alltså kunna vara femtio gånger större än landets faktiska utsläpp. Om antagandet stämmer skulle man kunna hävda att ansvaret på svenska aktörer därmed ökar.

Det är också en ansats som den svenska regeringen försökt nyttja. Eva Svedling som i skrivande stund är statssekreterare på Utrikesdepartementet instämmer i den tes som Johan Rockström driver.

– Jag håller helt med honom.

Det är absolut ingen tvekan om att det förhåller sig på det sättet.

Det märker vi när vi är ute i olika sammanhang, såsom i klimat-

FOTO ARNOLD-EXCONDE

”Se vad som hände häromkvällen i ­Sverige!”

FOTO WIKIMEDIA

Eva Svedling, statssekreterare på UD känner förväntningar på ett svenskt klimatledarskap.

52 / CAMINO 52

FOTO ARNOLD EXCONDE

Med välstånd kommer ansvar.

förhandlingar. Där har Sverige stor påverkanspotential. Många länder vänder sig till Sverige, det finns förväntningar på att vi starkt ska ta ställning för höjda ambitioner, beskriver hon.

Eva Svedling menar att Sveriges goda renommé har byggts upp under lång tid, landet har en historia av att visa internationell solidaritet, men hon menar också att ryktet vässats ännu mer under de senaste åren som en följd av de klimatåtgärder som gjorts på hemmaplan.

– När det gäller klimat så har

vi visat i både ord och handling och vi utgör ett gott exempel i det nationella klimatarbetet, såsom regeringens initiativ Fossilfritt ­Sverige, den nya klimatlagen och våra progressiva klimatmål. Det finns ett enormt intresse för hur vi åstadkom de här sakerna parlamentariskt, säger hon.

När klimatlagen undertecknades var Eva Svedling en av de kvinnor som stod bakom dåvarande klimatminister Isabella Lövin på en vida spridd bild. Bilden med klimat­ ministern omgiven enbart av kvinnor var en kaxig pastisch på Donald Trumps signaturbilder, omgiven av enbart män.

– Jag tror att den bilden var väldigt effektfull. Det fick enorm spridning för att det var sofistikerat, kombinerat med en viktig agenda. Vi har lådvis med brev som kommit in från människor från hela världen som har uppmärksammat detta. De hittar stor förtröstan i att det finns en motkraft, säger Eva Svedling och fortsätter:

– Vi behöver den typen av modiga politiker som berättar en annan historia om vad som händer i Sverige än den svartmålning som sker från vissa håll.

Men alla är inte helt bekväma med att utmåla Sverige som ett litet hållbarhetsparadis. Journalisten och författaren Per Grankvist har hållbarhet och sociala medier som specialområden och sätter under hösten upp föreställningen ”Självgod som fan”. I den är han inte nådig i sin satir.

– Vi har blivit figurer som säger In Sweden we have a system, we have Agenda 21, sopsortering and can help you with human rights. Det är en ganska självgod bild av Sverige. Och problemet med självbilden är att den på sätt och vis är korrekt, säger han.

Det finns en del fog för det svenska skrytet. I en genomgång som den europeiska klimatorganisationen CAN Europa gjort har Sverige överlägset bäst klimatpolitik och i en stor undersökning av olika

CAMINO 52 / 53

FOTO AXEL HOLEN

”Medierna älskar att rapportera att ’titta nu tycker den här franska tidningen att vi är bra!’ ”

Den svenska självbilden innehåller en paradox –

”Vi är inte bäst på allt längre”

FOTO NIKOLA JOHNNY MIRKOVIC

länders allmänna anseende från Reputation institute placerade sig Sverige på topp. Men självgodhet har en förmåga att sätta sig i halsen på folk.

– Vi är inte bäst på allt längre, säger Per Grankvist. Vi är bra men inte bäst, och då kan vi ta nästa steg, beskriver han. Exempelvis stoppar vi djur i munnen varje dag, och det är inte så bra för klimatet.

Ett tydligt exempel är att de så kallade konsumtionsbaserade 54 / CAMINO 52

koldioxidutsläppen som har ökat från Sverige, det vill säga de utsläpp som sker utomlands till följd av vår egen konsumtion. Ökningen av utsläppen utomlands är så stor (cirka +37 procent mellan 1995 och 2015) att de ”äter upp” minskningen av utsläpp på hemmaplan (cirka –31 procent samma period). Sett från detta perspektiv har alltså Sveriges utsläpp totalt sett ökat (cirka +2 procent under samma period).

J­ antelagen präglar fortfarande oss så tillvida att vi avskyr svenskar som skryter, men vi älskar att bli hyllade utomlands för vår förträfflighet. Det är i denna paradox som Pers föreställning petar i. Bäst för klimatet, menar Per, är om svenska representanter både sprider de goda exemplen men också berätta om de utmaningar som finns kvar.

– Man måste också säga ”här har vi ingen aning om hur vi ska göra”. När vi eldar sopor i förbränningsanläggningarna eldar vi 49 procent vatten, det kanske inte är så smart, exemplifierar han.

En regering vill förstås ­f ramhäva sin egen politiks förträfflighet men en myndighet har lite andra spelregler.

Svenska Institutet är den myndighet som har ansvar för bilden av Sverige utomlands.

Deras sociala mediekonton ­ * I början av september @Sweden* ska beslutade de ge en ”bred, Svenska institufaktabaserad tet att avsluta twitterkontot och nyanserad @sweden, bild” av Sverige.

– Ibland kommunicerar vi saker som inte går exakt hand i hand med regeringens budskap. Om vi bara skulle prata om de positiva sidorna blir Sverige någon slags Bullerbyland, säger Henrik Selin, chef på avdelningen för Sverige­kommunikation på Svenska Institutet.

Ett exempel på ”fallgropar” inom hållbarhet som Svenska Institutet har berättat om i sina kanaler är de dilemman som den svenska modeindustrin står inför.

– De svenska modeföretagen är otroligt framåt kring att hållbarhet ska vara en del av deras affärsmodell, men vi berättar samtidigt om det enorma fossila avtryck som modeindustrin

har i andra delar av världen och att vi överproducerar och slänger enorma berg av kläder varje år.

Det blir en mer relevant berättelse, beskriver Henrik.

Att vara ansvarig för Sverigebilden medför stundtals hicka, som när världens mäktigaste Henrik Selin, SI man bestämmer sig för att använda landet för egna syften i sin retorik. ”Se vad som hände häromkvällen i Sverige!” sa USAs president Donald Trump i ett tal om invandring utan att närmare förklara vad han syftade på. Men denna lösryckta svartmålning verkade inte rucka på Sveriges goda rykte.

– Vi ser snarare tecken på att han gjorde oss en tjänst, berättar Henrik Selin. Han hade inte täckning för det han talade om, vilket aktiverade amerikanska

nyhetsmedier som kraftfullt hörde av sig till Sverige för att ta reda på fakta. Det resulterade i en ganska stark berättelse om hur fel han faktiskt hade.

Svenska Institutet gjorde en studie senare samma år där de frågade om människors bild av Sverige hade förändrats under det senaste året, och då hade en tredjedel av de svarande fått en mer positiv bild av Sverige under den här perioden.

– Svenska folket blir matade med bilden av att internationellt tycker man att Sverige är bra, säger Per Grankvist. Medierna älskar att rapportera om ”titta nu tycker den här franska tidningen att vi är bra!”.

I Sverige ledde Trumps uttalande till en stundtals irriterad inhemsk debatt om bilden av Sverige. Möjligen bidrog den till ett aningen mer ödmjukt tonläge om Sverige, inte minst om vår klimatpolitik.

– Regeringskansliet pratar numera alltid nyanserat om Sveriges klimatarbete och tar

FOTO JONATHAN BRINKHORST

Journalisten Per Grankvist skämtar gärna om den svenska självgodheten.

med utmaningarna, menar Per Grankvist. ”Vi vill hit men har skitmycket kvar. Vi har knäckt frågan om tillväxt kopplat till koldioxidutsläpp i Sverige, men det är för att nästan alla utsläpp istället sker i Kina”. Det sägs nästan alltid nu, hävdar han och får medhåll från Eva Svedling: – Vi har satt fokus på Sverige och åtgärder hemma – vi behöver ta hand om våra egna utsläpp och vi är inte alls färdiga. Det skapar engagemang hos fler länder. Men klimatledarskapet handlar också mycket om att vi kan vara den konstruktiva dialogpartnern, att vi bygger allianser med fler länder, istället för att vi bara går ut och säger allt bra vi har gjort, säger hon.

Men på Svenska Institutet skulle de kunna tänka sig att ännu tydligare arbeta med ett svenskt ledarskap på området.

– Om man tittar på alla svenska aktörer som kommunicerar så spretar det ganska mycket. Vi pratar om alla saker samtidigt.

Om vi skulle vilja prata ännu mer tydligt om just klimatledarskap – då finns det ett utrymme att göra det, säger Henrik Selin.

Svenskar gillar att ta del av den utländska bilden av Sverige.

CAMINO 52 / 55

SMAKRIKT

Mer än jävligt gott 56 / CAMINO 52

3 – 4 P O RT I O N E R

Gräddstuvade veganska k*ttbullar

”K*ttbullarna” • 325 g Anamma vegofärs • 1,5 dl ströbröd • 1,5 msk potatismjöl • 2 dl havregrädde • 0,5 – 1 dl vatten • 1 gul lök • 1,5 msk god grönsaksfond • 1 msk kinesisk soja • 10–12 korn mortlad kryddpeppar • Mjölkfritt smör att steka i (mycket) • Salt och svartpeppar Gräddsås • 3 dl havregrädde • 1,5 msk grönsaksfond • 1 msk vegansk svartvinbärsgele (med pektin istället för gelatin) • 1 msk kinesisk soja • Salt och svartpeppar GÖR SÅ HÄR n Hacka löken fint och stek mjuk i smör.

Ha i färsen och kryddpepparen och låt steka med i några minuter så den får lite färg. n Blanda 1 dl havregrädde, soja och fond i en skål och häll ner i färsen. Låt steka med i några minuter och späd med lite vatten om den blir torr för fort. När färsen har kokat ner i någon minut och alla smaker blandats tar du stekpannan åt sidan. n Blanda ströbröd, potatismjöl och 1 dl havregrädde i en bunke och låt dra i trettio sekunder. Ha därefter ner färsen i ströbrödet och rör om rejält så att allt blandas. Smaka av med salt och peppar och kryddpeppar om det behövs. n Bullarna kommer att få ungefär samma smak som färsen, så nu kan du justera om du vill ha den starkare. Om färsen är för torr och hård så ha i lite mer grädde. Är den för blöt, ha i lite mer ströbröd.

Smeten ska vara lätt att forma till bollar men inte så torr så att den känns otrevlig. n Handrulla bullar, cirka 2,5 cm i dia­meter. Stek dem först på ganska hög värme i cirka 5–10 minuter i mycket smör och låt dem därefter stå några minuter till på låg värme. Häll därefter ner alla ingredienser till gräddsåsen i stekpannan och låt koka ihop tillsammans med köttbullarna i tre minuter. Smaka av med salt och peppar. Klart!

Serveras med potatis, rårörda lingon och pressgurka.

CAMINO 52 / 57

FOTO MALIN AGHED

SMAKRIKT Gustav Johansson driver ­Sveriges största veganska matblogg. Hans recept är enkla och utgår från traditionella rätter, fast utan kött. Riktlinjen är att det ska vara ”jävligt gott”. Nu ger han sig ut på vägarna för att missionera för mer vegansk mat i skolorna.

TEXT Johanna Stål FOTO Malin Aghed

HALLÅ DÄR!

Gustav Johansson Skribent och matbloggare

Varför bloggnamnet Jävligt gott?

– Det kommer ur idén om att vegomat inte bara är bra för djuren och hälsan utan att det också måste vara jävligt gott. Det är matfilosofin som jag har. Vi måste göra mat som människor redan älskar, fast ännu bättre. Göra beteendeförändringen så liten som möjligt, men ändå förändra det människor äter. Det ska vara enkelt.

Hur började det hela?

– Jag är uppvuxen i ett väldigt ”köttigt” hem i Borlänge, där vi alltid grillat mycket. Jag blev vegetarian efter studenten, jag behövde utmana mig själv att inte bara åka till Burger king på luncherna. Efter ett tag började jag se på kött som kroppsdelar. Men jag älskade smaken av kött och behövde hitta sätt att äta maten jag var uppvuxen med. Jag blev inte vegetarian av hälsoskäl, jag ville bara inte äta djur.

I januari år 2011 startade jag bloggen primärt för att spara recept åt mig själv. De första 3–4 åren var den ganska liten, men 2015 började den växa rejält och vintern 2016 började jag satsa på den.

Du valde att vara med under Almedalsveckan, varför?

– Dels är det ett oerhört bra tillfälle att visa hur långt vegansk mat har kommit och att det kan vara vad som helst. Samtidigt var jag där för att prata om vego i skolan. Det är viktigt att gå ifrån ”fritt från” och ”specialkost” till att istället visa fördelar med vego. Det ger bättre folkhälsa, hjälper till att uppnå kommunernas klimatmål, det är billigare etcetera.

58 / CAMINO 52

Vilka är dina bästa tips på vego till barn?

”Ge barnen grönsaks­ pinnar innan maten så får de i sig mer grönt”

– Det finns många sätt att göra om maten.

Konsistensen på vegomat är annorlunda, kan du kompensera för det? Många traditionella recept kan du göra, fast bara byta ut köttet mot vego.

Hitta några få rätter som de gillar och kör på dem. Exempelvis spaghetti och köttfärssås är väldigt lätt att fejka.

– Ett annat tips är att ge barnen grönsaks­ pinnar innan maten så får de i sig mer grönt.

Vad händer framöver?

– Jag kommer att driva frågan om mer vego i skolan och utbilda inom offentlig sektor.

Dessutom kommer jag att jobba med det digitala och med pop-up restauranger. Jag vill visa att det finns massa olika sätt att vara vego på.

4 – 6 F Ö R R ÄT T S P O RT I O N E R

Onion bahji Onion Bahji • 2 stora finskivade lökar • 1 kruka hackad koriander • ev. 1 strimlad röd chili • 2,5 dl kikärtsmjöl • 1 msk färskriven ingefära • 1 msk garam masala • 1 tsk hela spiskumminfrön, ­alternativt malen spiskummin • 1 tsk salt • 1–2 msk vatten Raitasås • 2,5 dl havrefraiche • juice från en halv lime • 15 färska hackade myntablad • salt och peppar • lite olivolja att ringla över

GÖR SÅ HÄR Onion Bahji: n Skiva löken tunt och blanda med koriander, chili och salt. Låt dra i fem minuter så löken börjar vätska. n Blanda ner övriga ingredienser. n Blanda ner lite extra vatten tills du får en smet som fastnar vid löken och binder allt kikärtsmjöl. n Nyp upp cirka 2–3 msk smet med handen i taget och lägg ner i en fritös eller kastrull med frityrolja. n Fritera några i taget tills de är mörk gyllenbruna. Servera genast.

Raita n Blanda ihop alla ingredienser. n Låt dra trettio minuter innan servering, helst i kylskåp.

CAMINO 52 / 59

4 – 6 P O RT I O N E R

Lyxig vegansk palak paneer på tofu

60 / CAMINO 52

Tofun • 400 g fast tofu • 1,5 tsk garam masala • 1,5 tsk gulcurry • 1 tsk korianderpulver • 1 tsk kardemummapulver • 1 tsk gurkmeja • 0,5 tsk malen kanel • 1 tsk spiskummin • 1 msk rapsolja • 0,5 dl växtbaserad yoghurt • Juice från en halv lime • 1 msk ljus sojasås • 0,5–1 tsk chilipulver

Spenaten • 1 gul lök • 2 msk veganskt smör eller rapsolja • 2 klyftor vitlök • 2 cm färsk ingefära • 1 paket med fryst hel blad­ spenat á 450 g • 1,5 msk garam masala • 1,5 msk gulcurry • 2 tsk korianderpulver • 2 tsk svarta eller vita senaps­ frön • 1 tsk kumminfrön • 1 msk spiskummin • 1 msk gurkmeja • 0,5–1 tsk chilipulver – eller efter smak • 1–2 dl vatten • 1 msk ljus sojasås

Tofun n Börja med att pressa ur onödig vätska ur tofun genom att vira in den i hushållspapper och pressa lätt med händerna på den någon minut. n Skär tofun i cirka 2×2 cm stora kuber och lägg ner i en plastpåse med övriga ingredienser. n Blanda väl och låt marinera i cirka 1–2 timmar. n När du har gjort klart resten av grytbaserna och har cirka tjugo minuter kvar vänder du ner hela påsens innehåll med marinad och tofu i en stor stekpanna och steker tills tofun fått fin färg. Vänd sedan ner både tofu och marinad i grytan och låt koka med fem minuter innan servering.

Spenaten n Skiva löken tunt och riv ingefära och vitlök på den fina sidan av ett rivjärn. n Fräs löken mjuk i en stekpanna på medelhög värme i matfett tillsammans med senapsfröna. n När löken är mjuk och senaps­ fröna börjar ”poppa” så tillsätter du de torra kryddorna, ingefära och vitlök samt 1–2 msk vatten och låter dem fräsa ett tag tills de doftar gott. n Vänd ner den frysta spenaten och stek den på medelvärme i kryddorna och löken under ­konstant omrörning tills spena­ ten tinat. n Tillsätt sojasås och 1–2 dl vatten lite i taget och bräsera (typ stek med lite vatten) spena­ ten i 30–40 minuter tills den har blivit mörkgrön och superkrämig.

Du vill inte att den ska steka fast i pannan så var försiktig. n Smaka av och justera med sälta och kryddningen. n När spenaten stekt klart och är krämig och god så rör du ner spenaten i tomatsåsen tillsam­ mans med tofun och kokar fem minuter till innan den är klar.

Tomatsåsen • 1 stor gul lök eller två vanliga • 0,5 dl rapsolja • 4 lagerblad • 1,5 msk garam masala • 1,5 msk gulcurry • 2 tsk korianderpulver • 2 tsk kardemummapulver • 1 tsk malen kanel • 1 msk spiskummin • 1 msk gurkmeja • 1–2 tsk chilipulver – eller efter smak • 4 klyftor vitlök • 4×4 cm färsk ingefära • 2 msk tomatpuré • 1 burk krossade tomater á 400 g • 1 burk kokosmjölk á 400 g • 4 dl vatten • 2 msk ljus sojasås • 2 msk ljus grönsaksfond • 1 msk socker • 50 g växtbaserat smör • 1 kruka färsk koriander • Juice från en halv lime • Salt och mer chilipulver efter smak

Tomatsåsen och grytan n Börja med att skiva löken tunt.

Fräs den på hög värme i rapsolja tillsammans med lagerbladen i en tjockbottnad kastrull eller gryta tills den börjar brynas och karamelliseras. n Riv ingefäran och vitlöken på den fina sidan på ett rivjärn. Du behöver inte skala ingefäran utan skölj bara av den. n Sänk värmen något och tillsätt alla torra kryddor, tomatpuré, riven ingefära och vitlök och lite vatten och fräs runt tills du får en fantastiskt doftande kryddpasta.

Bränn inte kryddpastan, den ska bara aktiveras och puttra runt, men inte med så mycket vatten så det blir en sås, bara någon

matsked. Detta väcker kryddorna och gör att vitlöken och ingefäran inte längre är rå. n Tillsätt vatten, kokosmjölk, tomatkross, sojasås och grönsaksfond och rör om väl. Låt koka cirka 1,5–2 timmar på låg värme. Rör om då och då så det inte bränns i botten. Smaka av efter trettio minuter och justera med eventuellt lite mer kryddor, salt, socker och chilispulver. När fettet börjar separera från grytan smakar du av igen. n Mixa såsen slät med en mixer. n Rör ner den stekta tofun och spenaten och koka fem minuter.

Toppa med färsk koriander och limejuice.

CAMINO 52 / 61

Tacos på rester Tacofärsen 300 g av blandade rester, typ gamla hamburgare, vegofärs, korvar, bönor eller liknande (obs, minska mängden kryddor om grunden du använder redan är ganska kryddad).

• 1 gul lök • 2 klyftor vitlök • 1 msk torkad oregano • 2 tsk paprikapulver • 2 tsk spiskummin • 1 msk tomatpuré • 1 msk sojasås • Eventuell valfri chili • Rapsolja att steka i • Salt och peppar efter smak Coleslaw • 100 g vitkål • En halv palsternacka eller morot • 1 rödlök • 200 g växtbaserad majonnäs • 1,5 msk dijonsenap • 2–3 tsk vitvinsvinäger eller citronjuice • Salt och peppar efter smak 62 / CAMINO 52

Salsa • 250 g blandade grönsaker, typ paprika, tomat, gurka, soltorkad tomat • 100 g blandade bladgrönsaker typ grönkål, spenat, salladslök, persilja • 1 kruka, eller 0,5 dl färska örter, gärna koriander • 1 stor gul eller röd lök • 3 klyftor vitlök • Valfri sorts chili efter smak • 2–3 msk vinäger, citron eller lime efter smak • Rikligt med salt • 0,5–1 dl olivolja

GÖR SÅ HÄR Tacofärsen n Finhacka lök och vitlök och eventuella korvar, burgare osv som inte går att bryta sönder med händerna. n Värm upp en stekpanna med rapsolja och fräs lök och vitlök mjukt. n Smula ner dina proteinslattar, tillsätt alla kryddor och stek sedan tills allt har blandats fint och fått fin färg. n Smaka av med salt och ­eventuellt chili eller svartpeppar.

Coleslaw n Skär bort eventuella fula kanter på vitkålen, skala moroten eller palsternackan och ta bort det översta lagret på din trötta gamla lök. n Strimla vitkålen tunt med en kniv, mandolin eller osthyvel, riv moroten/palsternackan på den grova sidan på ett rivjärn och strimla löken.

n Blanda ner majonnäs, dijon­ senap och vinäger i grönsakerna och blanda tills allt täckts. n Smaka av med salt, peppar och eventuellt mer senap eller vinäger. Om salladen blir för syrlig så har du i lite socker.

Salsa n Skölj, skala och finhacka alla ingredienser så fint du kan och blanda ihop med olivolja, citron och salt. n Smaka av mängden syra, chili och salt tills du är nöjd och låt därefter dra cirka tjugo minuter i kylskåp innan servering för absolut bäst resultat!

Servering Servera gärna i små tortillabröd med ungefär 2 msk tacofärs och 1 msk av vardera sallad på toppen! Mums!

SMAKRIKT UTVALT Bra mat för hungriga veganer TEXT Johanna Stål

KÖTTFRIA BIFFAR

Anammas formbara färs har snabbt seglat upp som en favorit hos många som äter mer vego. Den består av sojaprotein, olja, lök, kryddor och stabiliseringsmedel och är superlätt att forma till ”köttbullar” eller biffar.

850 g från 55 kr

NATURLIGT SMÖR LEENDE JUICE Vad passar bättre för hösten än juice med ingefära som är både fairtrade och ekolo­ gisk. Smilings Morot- och ingefära-juice består av 100 procent frukt och grönt och är ett upppiggande tillskott för juiceälskare.

260 ml, från 20 kr

Ett palmoljefritt, ekologiskt och växt­baserat alternativ till smör eller bords­margarin är Naturlis bredbara.

Det är baserad på rapsolja, kokosolja, sheaolja och mandelpasta med en skvätt morotsjuice och citronsaft. Är en stor ­favorit hos många som söker ett väl­ smakande veganskt alternativ till mackan.

225 g, cirka 24 kr

KIKÄRTSBÅGAR

Nyttigare men också gott. Hippeas, puffar av kikärtor med smaksättning, är fluffiga och perfekta som snack istället för vanliga chips eller ostbågar. De finns med ost, örter eller salt - och vinägersmak. De är dessutom certifie­ rade med EU-ekologiskt, veganska och utan transfetter.

78 g 29 kr

VEGANSKA L­ ÄCKERBITAR

LYXIGARE HUMMUS

Företaget Sevan har visat Sverige maten från Mellanöstern sedan 1970-talet. På senare år har företaget vuxit och erbjuder nu bland annat läcker hummus i goda smaker som rödbeta. Kikärtor är en bra källa till protein för alla som äter veganskt. 150 g från 22 kr

Handgjorda praliner med lokala råvaror gäller hos Åres chokladfabrik. Nytt är deras veganska produkter i smakerna hallon­tryffel, mörk tryffel, ingefärstryffel och ­chokladkola. Kakosmör, kokos­ grädde och veganskt margarin utgör basen för k­ rämigheten.

65 kr CAMINO 52 / 63

DESTINATION

Köpenhamn Tack vare sin ruffiga charm och sina kontraster är Köpenhamn ett spännande resmål som ständigt överraskar. Här har cykling varit stort länge, men miljöengagemanget har nu även nått in i andra arenor.

TEXT Johanna Stål

ÄTA

SHOPPING

GÖRA

Köttbyn har länge varit ett lite ruffigt, men häftigt ställe att besöka I Köpenhamn. Har finns det ett center där rena sprutor delas ut till narkomaner, här ligger Warpigs som fokuserar på kött och hårdrock, men här finns också Bobs Bistro, ekologisk mat på en hel del lokal och säsongsbetonade råvaror.

Det är gott och avskalat. Ta ett bord vid fönstret och passa på att titta på människorna utanför.

Googla lite på loppisar i Köpenhamn och du får upp en hel del. Rita Blås lopper är en favorit, men det finns flera, särskilt på söndagar. Priserna är humana men det är snygga grejer, inte en massa skräp.

Ofta kan du köpa en bit mat från någon lokal matförsäljare. Ett trevligt sätt att även lära känna lite unga Köpenhamnsbor och få insidertips för den nyfikne.

Att tipsa om att cykla i Köpenhamn är nog lite för klyschigt, de flesta är ­medvetna om att det är en av världens mest cykelvänliga städer. Men det är också en fin stad att spatsera i. Ta en sväng förbi Nyhavn och ät grymt goda Smørrebröd, kolla in Kärleksbron och de fina husen, eller ta en färja ut till det nya hippa området Reffen. Stads­ odlingen Östergro på taken av Nelleman Holding är också värt ett besök. Där finns massor att göra för den med lite gröna fingrar eller fötter.

→ BOBS BISTRO, HALMTORVET 19

KUL STADSLIV PÅ LOPPIS

→ RITA BLÅS LOPPER, OLIKA PLATSER →ADRESS

UTFLYKTER RUNT I STAN

Ta dig hit: Du tar enklast tåget hit. Direkttåg från Göteborg (från 3,5 h) eller Malmö. Den pigge kan ta med en cykel i mån av plats på Öresundstågen (tilläggsbiljett behövs) och sedan cykla vidare runt i staden.

64 / CAMINO 52

FOTO: KASPER RASMUSSEN

EKO I KØDBYEN

DIY

REDAKTÖR Johanna Stål

Lite mer hållbar var dag

Caminos Johanna Stål har skrivit Naturskyddsföreningen årsbok i nära samarbete med organisationens experter.

Boken Ett hållbart liv innehåller 365 tips för hur du kan leva mer hållbart. Här är tre av dem.

TEXT Johanna Stål ILLUSTRATION Nadia Nörbom

Tips nr 70

Tips nr 72

Att bygga upp ett lokalt kontakt­ nät är viktigt ur många aspekter.

Det ger bland annat en ökad trygghet och säkerhet om något händer – se till att du har dina grannars telefonnummer. Men det blir också enklare att låna saker av varandra, att dela med sig av överbliven mat eller plocka frukt i varandras trädgårdar. Om du är beroende av bilresor till jobbet kanske det finns någon att samåka med? Ni kanske till och med kan bilda en liten bilpool eller äga en bil tillsammans?

Dessutom är det klimatsmart att umgås mycket med sina grannar, slippa transport och bara skutta över häcken eller gå ut i trapphuset.

Tryck inte på dina nära och kära ditt engagemang. Fråga, lyssna och berätta vad du gör och skulle vilja göra för miljön. Så ett frö och se vart det bär!

BLI VÄN MED DINA GRANNAR

LÅT FÖRÄNDRING TA TID

Tips nr 73

ANVÄND ­BERÄTTELSENS KRAFT Berätta om dina idéer, fram­ gångar och misstag eller om vänner som du känner till och som på olika sätt engagerat sig för miljön. Ingenting slår berättelsens makt när det gäller att inspirera. Ge bort en bok som berör temat. (Förslagsvis den här!)

CAMINO 52 / 65

FORMGIVET Influencers bor som nollor Finska influencers har ­spenderat delar av ­sommaren i en liten minimalistisk stuga med minimal påverkan på den omgivande naturen och med noll nettoutsläpp av koldioxid. Denna stuga, som går under namnet Nolla på grund av dess obefinliga utsläpp, är designad av Robin Falck i Finland och har varit placerad på ön Vallisaari en bit utanför Helsingfors centrum under hela sommaren.

Den är byggd med miljövänliga ­material, elen genereras av solpaneler och spisen drivs av diesel från företaget Neste, som är gjord på 100 procent biologiskt avfall.

Den som vill läsa om deras upplevelser och kan finska kan kolla in: → NOLLAHUKKA. WORDPRESS.COM

66 / CAMINO 52

REDAKTÖR Johanna Stål

Ljus på matolja Nu närmar sig mörkare tider och årstiden när vi gillar att kura ihop oss med levande ljus. Vad passar då bättre än en ljusbringare som brinner på vanlig matolja? Dessa söta i trä från Lumipak brinner flytande i oljan, vilket ger en lång brinntid. Materialet är komposterbart efter förbrukning. → 85 KR FÖR TVÅPACK.

Naturfokus hos ikea Björk och naturfärgat läder utgör grunderna i Ikeas nya kollektion Björknäs. Naturmaterial är i fokus för att ge en skogsnära känsla. Minst 80 procent av produkten är gjord av trä och Ikeas policy är förbud mot illegal avverkad skog, med målet att till år 2020 ha allt trä certifierat eller från återvunnet material. → SÄNGSTOMME 2995 KR

Tvåla dig för Bris Mikroodling på G Senaste trenden stavas mikroodling. Och nu vill vi odla året om. Flera företag är på g med smarta lösningar, här är ett exempel från Marbodal som har fina odlings­ lådor med växtbelysning för inomhusodling som går att integrera bland köksskåpen. → INREDNING 850 KR OCH VÄXTBELYSNING 2 800 KR FÖR TVÅ LÅDOR.

Genom att köpa denna Bra Miljövalmärkta tvål bidrar du med fem kronor till organisatio­ nen Bris som arbetar med barn och ungas rättigheter i samhället.

Finns att köpa på Lagerhaus. → 59 KR CAMINO 52 / 67

FOTO GEORGE HODAN

INBLICK

MIL JÖ

E KO N O M I

Välmåendets ekonomi » De rikaste tio procenten av världens befolkning släpper ut hälften av all koldioxid med sin livsstil, enligt Oxfam. Men inte är de lyckligare för det, om man ska tro Clair Brown, ekonomiprofessor vid Berkeleyuniversitetet i USA. Att ha en jättestor yacht är inte lika tillfredsställande när någon annan svischar förbi i en ännu större. Det blir en ständig kamp för att behålla sin sociala position, och således har vi ett samhälle där inte ens de rikaste – och mest klimatbelastande – är särskilt nöjda.

Brown har därför ägnat sin forskning åt att förstå hur individens välmående och global hållbarhet skulle kunna kombineras i ett ekonomiskt ramverk. Hon kallar det hela för buddhistisk ekonomi. Utifrån ramverket tar Brown och hennes forskarlag fram ett index som mäter ekonomiska resultat utifrån livskvalitet och som tar hänsyn till faktorer som ojämlikhet och miljömässig degradering. Är vi redo för ett nytt ekonomiskt system? Tiden får utvisa.

68 / CAMINO 52

Klimatet är v ­ iktigt – men annat är ­viktigare Svenskarna är mycket positiva till att samhället ska göra insatser för klimatet, visar en undersökning från Naturvårdsverket. Men vi tycker att andra frågor är ännu viktigare.

95 procent av Sveriges invånare tror att vi kommer att påverkas av klimatförändringar i framtiden, visar en studie från Naturvårdsverket som genomfördes i maj i år. Drygt hälften av oss, 56 procent, tycker också att det är mycket viktigt att samhället gör något för att hindra klimatförändringarna.

Men det är inte det vi prioriterar högst: vård och omsorg, brottslighet, ohälsa och långtidssjukskrivningar samt integration är viktigare frågor att ta tag i än klimatet, enligt undersökningen.

De flesta av oss, 78 procent, tror att vi själva kan göra något för att bromsa klimatförändringarna. Mest villiga

är vi att köpa energi­snåla hushållsapparater, köra bil mer energisnålt, sänka energi­ förbrukningen hemma och att åka tåg istället för flyg. Mest skeptiska är vi till att välja elbil nästa gång vi ska köpa eller använda en bil.

Andelen som har ändrat sitt beteende under de senaste två åren för att minska sin klimatpåverkan har ökat inom de flesta områden som efterfrågas i studien. Man har ökat sin käll­sortering, återanvänt fler saker, minskat sin köttkonsumtion och gjort andra val av semesterort.

Det vanligaste hindret för att leva klimatmedvetet är att det är dyrare, följt av att man har redan invanda beteenden och att det finns för få klimatvänliga alternativ. När deltagarna får svara fritt är nedmonterad kollektivtrafik och långa avstånd till service utanför centralorterna en vanlig förklaring.

TEXT Maja Andersson

FOTO JEAN BEAUFORT

REDAKTÖR Maja Andersson

Vi bryr oss om och vill göra något åt det skenande klimatet och är beredda att göra förändringar i våra liv för att åstadkomma det.

Att köpa elbil är vi dock ganska skeptiska till.

N AT U R

Vi luras tro att geoparden geparden är trygg

FOTO SHUTTERSTOCK

» Vissa djur är mer älskade

av människan än andra. Vi ser dem avbildade överallt i samhället – som gosedjur och barnprogramskarak­ tärer, i film och reklam och i material från djurskydds­ organisationer. I en ny studie publicerad i tidskriften PLOS Biology har ett internationellt forskarlag identifierat de tio mest omtyckta djuren: tigrar, lejon, isbjörnar, vargar, elefanter, pandor, leoparder, geparder, gorillor och giraffer.

Nästan alla de här arterna är utrotningshotade, och forskarna menar att deras popularitet paradoxalt nog kan ligga dem i fatet. När vi så ofta exponeras för bilder av djuren kan vi luras att tro att de är mer skyddade än vad de faktiskt är. Forskarna menar att vi måste öka medvetenheten om hur det faktiskt ser ut och stötta de organisationer som arbetar med att rädda hotade arter, annars kan de här djuren vara utdöda inom några årtionden.

Värt att nämna är att studiens resultat har ifrågasatts, eftersom datan främst inhämtades från länder i västvärlden, trots att majoriteten av djurarterna lever i Asien och Afrika.

CAMINO 52 / 69

KULTURELLT HALLÅ DÄR , BELLA LINDE!

Lagom är bäst Vad händer med oss människor när våra livsstilar alltid är tillgängliga för andra att granska och utvärdera? Bella Lindes nya bok Odla ditt lagomliv är en uppgörelse med livsstilshetsen och idén om det personliga varumärket.

TEXT Maj Andersson FOTO Lena Granefelt

Varför ville du skriva den här boken?

– Jag har tänkt på det här jättelänge. Det började med att min son och hans kompis satt och lekte och jag hörde den ene säga “Jag vill inte vara din vän, jag vill vara ditt varumärke!” Då tänkte jag nej, vad håller vi på med? Till och med barnen hade snappat upp det där. Vi lever i en så konstig tid, där vi tror att vi måste odla våra personliga varumärken och försöker skapa en livsstil som ser bra ut utifrån. Vi glömmer bort att leva våra riktiga liv.

Vad är grundproblemet i detta, tycker du?

– Problemet är att betydelsen av att vara människa blir urvattnad när vi alltid ska sätta ett pris på oss själva. Plötsligt befinner vi oss i en värld där allt kan värderas och mätas i pengar, oavsett om det gäller vänskapsrelationer eller barnomsorg. Men jag vill inte tänka på vad jag får i utbyte om jag hjälper dig, jag tycker att det är en obehaglig tanke. Att mötas och visa omsorg om varandra har alltid varit gratis och jag vill gärna att det ska fortsätta vara det.

För vissa är “lagom” lite trist och grått, kanske lite ambitionslöst.

Men inte för dig?

– Med lagomliv menar jag inte ett lite halvljummet liv, utan att göra saker i lagom takt och mängd.

Gör man det får man väldigt mycket mer i slutändan. Har du ett lagom stort hus får du pengar över för att ta tåget till Kebnekaise.

Går du uppför Kebnekaise i lagom takt får du möjlighet att andas och se på utsikten. Ordet lagom har 70 / CAMINO 52

Med lagomliv menar jag inte ett lite halvljum­ met liv, utan att göra saker i lagom takt och mängd.

Bella Linde är frilansjournalist och författare med specialintresse för livsstil, relationer, resor, inredning, trädgård och självhushållning. Boken Odla ditt lagomliv: gör upp med digital stress, livsstilshets och kravet på att alltid vara tillgänglig ges ut av Ordfront förlag.

ibland en negativ klang, men det är egentligen väldigt vackert om man använder det rätt. För mig är ett lagomliv ett liv där jag har tid att njuta av det jag har jobbat för.

Så vad tror du, kommer vi att lugna ner oss och blir lite mer lagom snart?

– Ja, det tror jag. De allra flesta

människor är kloka, och jag tror att vi gillar att leva våra liv. Om vi bara tittar upp lite från mobilen och ser bortom den här hysteriska livsstilshetsen tror jag att det kommer att förändras. Det är ett viktigt liv man har, och det gäller att vara omsorgsfull med hur man använder det.

L I T T E R AT U R

Influencers som inte mår så bra Allt fler böcker skrivs i dag av de influencers som lockar hundratusentals följare på sociala medier. Många av de senaste årens böcker har psykisk ohälsa som tema, något som speglar det samhällsklimat många unga lever i i dag.

TEXT Johanna Stål

A

tt vi mår dåligt av att jämföra oss med andra i sociala medier är kanske ingen nyhet för de flesta av oss. Hjärnforskaren Sissela Nutley berättar i Dagens Nyheter om att det finns ett samband mellan sociala medier och depression. Studier har dessutom visat att Facebook påverkar hjärnans belöningssystem negativt.

Men att influncers själva inte alltid mår så bra, är något som uppmärksammats allt mer på senaste tiden. Få har väl missat att ­Youtubestjärnan Therese Lindgren släppt en bok med titeln Ibland mår jag inte så bra, som handlar om den framgångsrika stjärnans ­problem med panikångest. Den blev årets bäst sålda fackbok år 2016. Eller Joakim Lundells, Jocke i duon Jocke och Jonna, bok Monster, där han skrivit om sin vidriga barndom och bråkiga ungdomsår. I uppföljaren Du är inte ensam skriver Joakim om livet med Aspbergers och ADD och om det fortsatta livet efter Monster.

Therese Lindgrens bok har hyllats av många som en bok många ungdomar behöver, den berättar om panikångest och acceptans kring att inte alltid må så bra. Ett perfekt motgift till de sociala mediernas sprudlande lyckade ögonblick som lätt får oss som åskådare att jämföra oss och känna oss misslyckade.

Många influencers väljer att inte skriva om de svåra ögonblicken, för att ­istället lyfta fram de bra dagarna. Men på senare tid har det blivit allt vanligare att influencers också lyfter baksidorna av livet, något som avspeglar sig i utbudet av litteratur.

D

en psykiska ohälsan bland unga har ökat markant de senaste tio åren, (hela hundra procents ökning i åldrarna 10–17 år enligt Social­ styrelsen) och är i dag ett av våra stora folkhälsoproblem. Att detta lyfts även bland influencers är inte förvånande, men väldigt bra.

På sociala medier finns det en möjlighet för människor som på olika sätt haft det svårt i livet att få visa upp en annan sida, att nå ut till andra människor. Och många av de som är framgångsrika har haft det tufft socialt.

Misslissibell, en annan youtuber med över 400 000 följare, var mobbad i skolan och berättar om det i sin bok Ni vann aldrig: Så tog jag mig levande genom högstadiet.

Kroppsaktivisten Linda-Marie Nilssons bok Så lärde jag mig älska min kropp, tar upp ett annat omtalat område bland influencers – vikthets och kroppsfixering. Även Stina Wollters nya bok Kring denna kropp handlar om kroppsaktivism och är också ett vittnesmål från en influencer som påverkar kring normer och inre hållbarhet. Även om de influencers som renodlat fokuserar på miljömässig hållbarhet har få följare i jämförelse så finns de, men de är ofta nischade inom odling, naturlig skönhet eller veganism. Therese Lindgren sticker ut, för att vara en såpass stor och bred influencer, med sin bok Vem bryr sig? som handlar om djurrätt och att bli vegan.

N

u kommer också böckerna som lär dig hur du blir en influencer.

Grundaren till Influencers of Sweden, Linda Hörnfeldts bok Yrke Influencer. Så gör du karriär på nätet är en guide till den som vill arbeta som influencer, men kan också användas av alla som på olika sätt marknadsför sig själva eller sin verksamhet via sociala medier.

Ordet ­influencer tycks väcka många negativa ­reaktioner hos folk, men det är här för att stanna och om du har viktiga saker att säga finns numera en öppen och lättillgänglig plattform att tillgå. Se till bara att använda den smart och påverka människor till bra grejer.

Och hur du når ut? Tja, det verkar ingen riktigt ha bästa receptet på.

CAMINO 52 / 71

t t a k r o Stro f

jur

sm

LÄTT

ad

®

h c o

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

TILLTÄNKT

K R Ö N I K A : E L I S A B E T H BY S T R Ö M & J O H A N E R N F O R S

Att komma ut ur den ­minimalistiska garderoben

V

i lever i ett samhälle där stora hem fyllda med prylar av senaste modell samt välfyllda kalendrar förknippas med hög social status. Där nykonsumtion används som ett universalverktyg för att lösa minsta praktiska, sociala eller emotionella utmaning och där evig ekonomisk tillväxt har blivit ett mantra. Varför väljer någon i en sådan kontext att influera andra kring minimalism, prylbantning och förenkling?

För oss var det i slutänden insikten om att den kurs merparten av oss i västvärlden håller inte längre är hållbar. Allt fler människor stressar och jobbar sig sjuka och olyckliga i jakten på mer, mer, mer! Och planeten och andra människor faller offer i processen.

Att så är fallet är något som de flesta insett.

Vad de flesta däremot inte är medvetna om är hur mycket pengar, energi och tid det finns att spara genom att inte gå all-in i det klassiska ekorrhjulet. Och vad de flesta även saknar är verktygen, modet och motivationen att agera annorlunda i ett samhälle där normen snarare är mer än mindre. Att ge andra dessa insikter samt praktiska verktyg är anledningen till att vi börjande blogga.

De första fyra åren som bloggare var vi dock anonyma av den enkla anledningen att behovsdriven konsumtion och minimerat ägande kan anses provocerande i vår kultur. Vi var rädda att arbetsgivare skulle sky oss, att vänner skulle överge oss och att familjen skulle bli provocerad.

När vi fyra år senare, i samband med att vi släppte boken Prylbanta, blev officiella så var det med viss oro och tveksamhet som vi kom ut ur den minimalistiska garderoben.

Nu ett år senare kan vi konstatera att våra farhågor var obefogade. Vi har inte vid ett endaste tillfälle blivit anklagade för att vara tillväxtens och därmed samhällets fiende nummer ett, vid byte av arbetsgivare har engagemanget belysts som något positivt och familj och vänner har undantagslöst visat välmenande nyfikenhet istället för den kritik och avståndstagande vi var rädda för.

Vi var rädda att arbets­ givare skulle sky oss, att vänner skulle överge oss och att famil­ jen skulle bli provocerad.

Att vi upplevt mycket positivare reaktioner än vi väntade oss kan bero på att det hänt mycket i samhället sedan vi började blogga. Allt fler börjar komma till insikten att de klassiska ­statusattributen och ”mer” inte nödvändigtvis gör en lycklig. Liksom att vår västerländska livsstil är ohållbar på sikt och att resursoptimering är en nödvändighet. Många har även börjat inse att mer medvetna val faktiskt kan göra skillnad samt att det börjar bli bråttom.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och samtidigt vara en inspiration och förebild för andra. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Vi ser en framtid där förenkling, minimalism och delningsekonomi är självklara delar i vårt samhälle. Där vi stressar mindre och återbrukar mer. Om några år sticker kanske en minimalistisk och hållbar livsstil inte längre ut utan är en naturlig del av vardagen för oss alla.

Var med och skapa den förändringen du med!

CAMINO 52 / 73

ANNONS

vännerna

ENERGI & TRANSPORT

INREDNING & DESIGN

KOMMUNIKATION & OPINION

av ord MOVEBYBIKE movebybike.se

SOCIAL VENTURE NETWORK SWEDEN svnsweden.se

AV JORD avjord.se

KLÄDER & TEXTIL

A WIN WIN WORLD awinwinworld.com

BY DEM demcollective.com

DJURENS RÄTT djurensratt.se

EKONOMI & AFFÄRER

U&WE uandwe.se CIRCULARECONOMY.SE circulareconomy.se

EKOBANKEN ekobanken.se

Bli Caminovän Delar ditt företag eller din organisation våra mål och ­värderingar? Som Caminovän får du tillgång till en exklusiv ­marknadsföringskanal i magasinet Camino, på ­Caminomagasin.se och genom våra event. Genom Camino når du samhälls­engagerade människor och företag som är först med att a­ namma produkter och tjänster för ett hållbart samhälle, och som aktivt sprider dessa vidare till sin omgivning. Det går även att annonsera i Camino utan att vara Caminovän med en hållbar produkt eller tjänst.

Kontakt: Malin Aghed, malin@caminomagasin.se caminomagasin.se/vanner

74 / CAMINO 52

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar.

Vill du också synas här? Kontakta malin@caminomagasin.se

BLANDAT

Kompanjoner EKOCENTRUM ekocentrum.se

MEDVETEN GRÖN facebook.com/medvetengron

ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA eskilstunafolkhogskola.nu EGUALE eguale.se

STUDIEFRÄMJANDET studieframjandet.se PM BRÖD & SOVEL pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

JÄRNA KOMMUNIKATION jarnakommunikation.se KRAV krav.se

SUSTOPIA sustopia.se UPPLEVELSER & EVENT UNDERSTANDIT WEBBYRÅ understandit.se MAT & DRYCK SLUSSENS PENSIONAT slussenspensionat.se

CYKELMUSTERIET cykelmusteriet.se

TF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION svenskaturistforeningen.se/grovelsjon

TOA-LÄTT sorption.se

FACKFÖRBUNDET VISION vision.se

FAIRTRADE fairtrade.se

EFFEKT effektmagasin.se CAFÉ TORGET ÅRE cafetorget.se

LIRA MUSIKMAGASIN lira.se

FREDENS HUS fredenshus.se

CAMINO 52 / 75

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

EN PÅSE GRYMMA BÖNOR

NU ÄVEN PÅ COOP !

Det finns många kvinnor i den globala kaffeindustrin.

De är oftast i en utsatt position, utan mandat eller inflytande och därför blir det de som sliter hårdast.

Vi på Eguale tycker att det är orättvist och har därför tagit fram Women’s Rights Coffee. Dessa sköna bönor är från UNICAFEC, ett kaffekooperativ i Peru där alla kvinnor jobbar under schyssta förhållanden och villkor. Varje paket du köper är direkt spårbart till de kvinnliga odlarna och ger dem en extra premie som bland annat använts för arbetsprogram om jämställdhet. Kvinnorna får lära sig om ekonomi, företagsamhet och hur man blir sin egen chef. Detta bygger upp en självkänsla och trygghet för både dem själva och deras familjer.

Precis som allt kaffe från Eguale så är även detta ekologiskt, Fairtrade och grymt gott. Precis vad man väntar sig av en grupp kvinnliga entreprenörer.

100%

100%

VARFÖR INTE TESTA EGUALES CHOKLAD SOM LIKSOM ALLA VÅRA ANDRA PRODUKTER ÄR HELT EKOLOGISK OCH RÄTTVIS. GOTT SÅ.

1976 TOG VI MED OSS FAIR TRADE TILL SVERIGE OCH HAR SEDAN DESS VIGT VÅRT LIV ÅT RÄTTVISAN.

E KO LO G I S K T

R ÄT T V I S T