Issuu

L I V S K VA L I T E T

MEDVE TENHE T

FR AMTIDSANDA

#5 0

Berättelser med kraft att förändra

MAR S–MA J 2018 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Linneá Claeson leder kampen mot nätsexism

”Skriv tipslistor till männen istället” JÄMSTÄLLDA MÄN Hoppfulla män efterlyser förebilder.

INSPIRATÖRER

Vi listar tjugo kvinnor som leder vägen.

#DRAIBROMSEN

Jämställdhet, inre hållbarhet och miljö.

KÄK UNDER TIAN

Recepten för en tunn plånbok.

du ska bjuda över dina kompisar på middag och att du har en ganska blandad kompott kompisar vari det ryms en vegetarian, en vegan, en laktosintolerant, en gräddfantast, en miljöaktivist, en fiberjunkie samt ett par glutensensitiva*. (Bra gäng!) Du har nog redan räknat ut var vi vill komma med den här utläggningen, iMat lämpar sig för samtliga nämnda behov och intressen. Alla Oatlyprodukter är nämligen 100 % växtbaserade, innehåller nyttiga omättade fetter, fibrer och har en lägre miljöpåverkan**. Du använder iMat på exakt samma sätt som en matlagningsgrädde, och grytan blir precis så där krämig som man vill ha den (gräddfantasten kommer m.a.o. inte att bli besviken). Om det nu är en gryta du ska laga det vill säga. Och sen kan det ju hända att du väljer att slänga i andra

ingredienser så att grytan inte längre passar alla de där kompisarna. Men det hade väl varit lite synd, det är ju faktiskt både enklare och roligare att äta ur samma gryta. Bon appétit! Vill du veta mer om hälsa och havre hör du av dig till vår receptexpert Malina på malina.andersson. lee@oatly. com eller ring 0768-40 22 33. Är du helt torr på grytrecept kan hon nog också ge dig ett sådant tips.

* Samtliga av Oatlys produkter innehåller mindre än 100 ppm gluten från vete, råg och korn. ** Florén, Nilsson, Wallman, 2013, LCA på färsk och aseptisk havredryck.

OATLY DEPARTMENT OF MIND CONTROL

Låt oss föreställa oss att

INNEHÅLL

TEMA Jämställdhet

Ingemar Tigerberg går på middag med Män för jämställdhet och snackar om varför männen är så stora miljöbovar, och om bristen på manliga förebilder.

Linnéa Claeson, influencer och handbollsstjärna som möter näthat med humor och sarkasm.

Cecilia Uddén är utrikeskorren som aldrig lidit av att vara kvinna på sin post, men som blivit ifrågasatt för sitt val.

En dag gick Linnéa Lindström rakt in i väggen. För Camino berättar hon om vad som hände, hur det påverkar hennes förmåga att engagera sig i saker och hur jämställdhet spelar in. En del av vår kampanj på temat #draibromsen.

I Kongo finns kliniken där man syr ihop kvinnor efter fruktansvärda våldtäkter. Men här försöker man också återskapa kvinnornas liv.

Camino listar tjugo svenska, kvinnliga förebilder att se upp till, som på olika sätt jobbar med miljö- och klimatfrågor.

Hanna Olvenmark brinner för att få människor att laga mat som är billig, hälsosam och miljövänlig.

Alltid i Camino 9 Redaktionen Hej då Cecilia, välkommen Pär. 11 Kommenterat Kommentarer på #draibromsen. 12 Närbild Audrey Tang, transsexuell digitaliseringsminister. 14 Utblick Jämställt land har högre livskvalité. 15 Spanat Om alger, insekter, flygskam och nyttig mat. 16 Förenklat Läsarnas bästa dra i bromsentips. 18 Bilden Zanele Muholi om representation. 20 Tekniskt Digitala kvinnor, manipulerat klimat och antibiotika. 68 Smakrikt utvalt Mat under tian. 69 Destination Åre. 70 DIY Städa vitvaror. 72 Formgivet Golv som käkar koldioxid och annat fint. 74 Inblick Jämställdhet, utomhuskontor och stress. 76 Kulturellt Män, kött och teater på serier. 77 Tilltänkt Ingemar Tigerberg om mansrollen.

CAMINO 50 / 5

REDAKTIONEN

FOTO MALIN AGHED

Foto

Linnéa Claeson debatterar och spelar handboll med samma energi. Med sina 270 000 följare på Instagram leder hon en armé av kärlek som vägrar förlora. Malin Aghed träffade internet aktivisten som tycker det är dags för killarna att läsa tipslistor nu.

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino c/o Lusthuset

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet. Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer i nformation om vår policy. Produktion. Camino trycks av Trydells som är svanen licensierade och certifierade enligt ISO 14001. Pappret, Amber Graphic är FSC-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb hotell kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för.

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBBANSVARIG ingemar@caminomagasin.se MARKNAD & Malin Aghed REPORTER malin@caminomagasin.se REPORTER Maja Andersson

maja@caminomagasin.se

ART DIRECTOR Pär Ljung

parljung@gmail.com

SKRIBENTER Malin Aghed, Maja Andersson, Johanna

Litsgård-Lebourne, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg

FOTOGRAFER Malin Aghed, Annelie Edsmyr,

Ingemar Tigerberg, Johanna Stål

RECEPT Hanna Olvenmark KORREKTUR Linnéa Stolt TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING malin@caminomagasin.se DISTRIBUTION Tidsam, Nätverkstan kultur i väst PRENUMERERA www.caminomagasin.se

4 nr/år så du hinner läsa! Ett nummer i taget 75 kr (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 295 kr Stödprenumeration 495 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@ natverkstan.net, 031-7439905 Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

6 / CAMINO 50

Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening. ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning.

LEDARKRÖNIK A

Jämställdhet och hållbarhet sitter i samma båt

Jag ser tydligt hur dessa två frågor, jämställdhet och inre hållbarhet, hänger ihop, tillsammans med miljöfrågor. Vi behöver mer jämställdhet i samhället av många anledningar. Inte minst för att minska det enorma antalet kvinnor som drabbas av utmattning, på grund av att vi oftast har dubbelt arbete med att ta hand om både jobb och hem. Jämställdhet är viktigt för den hållbara utvecklingen av vårt samhälle. En ökning av mjuka värden, det som brukar kallas för kvinnliga värderingar, som omsorg, empati och ödmjukhet, är bra för vår planet. Mindre fokus på makt, karriär och status som ofta benämns som manliga värderingar, är också väldigt bra för planeten. Inom ekofeminismen betonas jämställdhetsoch hållbarhetsfrågornas gemensamma grunder.

FOTO PETTER ALMGREN

ust nu pågår en kvinnorevolution över stora delar av världen, i kölvattnet efter #metoo rubbas positionerna på många platser i samhället. Samtidigt sker ett uppvaknande för frågan om inre hållbarhet, utmattning och stress, som var vårt tema i Caminos förra ”icke-nummer”. Överallt på nätet, i böcker och tidningar läser jag nya vittnesbörd, om människor som protesterar mot stressamhället, om människor som fått nog av att ständigt arbeta mot klockan, med sömnbrist och aldrig sinande listor med uppgifter. Som inte hinner eller orkar engagera sig i det de verkligen brinner för. Det som är viktigt på riktigt. Organisationen Make Equals grundare Ida Östensson skrev runt jul en krönika och myntade #jagskiteri, en lista med saker hon skiter i för att inte bränna ut sig. Hennes tankar är väldigt lika mina – för att orka lägga sin energi på det som är riktigt viktigt så måste nivån sänkas på andra saker. Vi behövs pigga, inte utmattade. Jag läser om forskaren Michael Dahlén som berättar om nyordet ”avmåstefiera” som handlar om att ägna mer tid åt det man vill och mindre åt det man måste. Och i april kommer vår ofta återkommande Underbara Clara (Lidström) ut med boken Hjälp, jag är utmattad. För att bara nämna några exempel.

Det uttrycks oftast som att det sker ett förtryck av naturen precis som av kvinnor och svaga, och att det är ett resultat av idén om att den ”vite mannen” står över alla andra livsformer.

Nu närmar sig den internationella kvinno dagen och vi vill fira den med ett jämställdhetsnummer. Ingemar Tigerberg har pratat med Män för jämställdhet om mansnormer och koldioxid avtryck, och Malin Aghed har intervjuat två starka kvinnor som gör skillnad på väldigt olika sätt: handbollsspelaren och nätaktivisten Linnéa Claesson och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén. Maja Andersson lyfter fram några av Sveriges största kvinnliga miljöförebilder och jag har pratat med en familj om utmattning, jämställdhet och miljö och hur man rent praktiskt kan hantera dessa frågor i en familj.

Vi har aldrig fått så många kommentarer till Camino som i samband med förra numrets #draibromsen-kampanj. Vi sammanfattar en del av dem på redaktionssidorna längre fram. Det var en mycket intressant resa och vi är oerhört glada och överväldigade över all feedback vi fått. Vi fortsätter att vara mer än en tidning, vi vill vara en do-tank kring hållbarhetsfrågor och kommer aldrig sluta utforska vad som går att göras. Men navet i vår verksamhet förblir det fysiska magasinet du håller i din hand. Tack för att du är med på vår resa och tror på oss!

En ökning av mjuka värden, det som brukar kallas för kvinnliga värderingar, som omsorg, empati och ödmjukhet, är bra för vår planet.”

Johanna Stål Chefredaktör CAMINO 50 / 7

isabel robles amador kaffeodlare, Dominikanska republiken

Foto: Nicholas Södling

P. P O H S ID T M A R F H C O G IN N J R Ö S FÖR ! E D A R T IR A F D E M R A J R Ö B T DE

Väljer du Fairtrade-märkta produkter skapar du möjligheter till förändring. Du bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor. För vägen ut ur fattigdom går genom en hållbar handel, som leder till ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Det börjar med Fairtrade! Läs mer på fairtrade.se

Vad tänker du på just nu?

Här på redaktionen har vi debatterat, funderat och varit föreläsare under vårt ställnings tagande #draibromsen. Med förändringar på layoutsidan säger Camino tack till Cecilia Cromnow och välkommen till Pär Ljung.

Johanna Stål Chefredaktör & ansvarig utgivare – Efter att ha lagt ett år på att gräva i minimalism och rensning är jag nu evinnerligt trött på att tänka på prylar. I år ska jag fokusera mer på människor, natur och hållbarhetsrevolution och mindre på mina prylar.

Malin Aghed

Välkommen Pär!

Efter en lång urvalsprocess föll valet slutligen på Göteborgskillen Pär Ljung, som blir Caminos nya formgivare. Pär har lång erfarenhet av att formge tidningar åt bland annat Offside, Hav & Vatten, Conversations och Ingenjören. – Det är en lyx att få betalt för att göra det som är det roligaste som finns, säger Pär om att jobba med tidnings formgivning. Håll utkik i magasinet framöver. Kanske kommer det dyka upp lite nya grepp i formgivningen. I början väntas dock inga stora förändringar, Pär tycker att Camino är en snygg tidning redan i dag. Välkommen Pär!

Tack Cecilia!

Cecilia Cromnow har layoutat Camino sedan 2012. Nu går hon vidare till att bland annat formge Tidningen Energi, energibranschens nya tidning. – Hela processen med att göra tidning är kul, säger Cecilia, och Camino är en fri och originell tidning. Kul att vara i en grupp som gjort något själva – en originell tidning och ett originellt gäng. Det originella gänget på redaktionen hälsar dig tack och lycka till, Cecilia!

Marknad & reporter – Det där med att bara ge saker lite tid, som en del säger att en ska göra med allt. Lära sig jonglera, ta barréackord, träna på gym. Ge det trettio gånger bara, ge inte upp. Du kommer att älska det, säger de. Men jag har försökt, och kan varken jonglera, ta barréackord eller träna på gym. En del saker kanske det är okej att inte älska.

Ingemar Tigerberg Redaktör & webbansvarig – Jag förundras av diskussionen om Artificiell Intelligens (AI). Vi människor är så extremt känslostyrda, känslorna styr hela vår motivation. Så vilka grunder kommer den här tekniken att ha för sina beslut? De människor som programmerar fundamenten för AI-tekniken kommer att ha väldigt stor makt, så hoppas innerligt att det inte enbart bestäms av högt betalda män i Silicon Valley …

Maja Andersson Reporter – Jag gläds åt att flygfrågan har kommit upp på bordet. Äntligen, börjar folk ifrågasätta om det verkligen är rimligt att en väldigt liten del av världens befolkning släpper ut väldigt mycket koldioxid, med (bort) förklaringen ”det är ju så grått och trist i januari”. CAMINO 50 / 9

FOTO ANNACARIN ISAKSSON

Föreläsningar Föreläsningar och workshops workshops och om cirkulär cirkulär ekonomi ekonomi om regenerativt regenerativt jordbruk teknosfär teknosfär jordbruk cradle to to cradle cradle cradle industriell symbios industriell symbios marine degradable degradable marine circular cities cities circular Circular Tobias Jansson Circular Economy.se Tobias Jansson Economy.se

MEDVE TENHE T

L I V S K VA L I T E T

FR AMTIDSAND

KOMMENTERAT

#4 9

POSTTIDNING B AN 8 2 0 1NÄTVERKST DEC 201 7 – FEB BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

t att förändra Berättelser med kraf

Apropå Markus Torgebys krönika:

#DR AIBROMSEN

Kära läsare

Jag fyller ständigt på med ny information utifrån (trots att jag varken har TV, radio, Netflix eller tidning, men väl sociala medier …) och så undrar jag varför jag har svårt att höra min inre röst!?! Jennie Persson

IB R

A? VAD ÄR DETT . Där Vänd på bladet berättar vi mer.

KRÖNIKOR

y Läs Markus Torgeb och Ladislaus n. Horatius på webbe

DELTA!

en Var med i debatt r. på sociala medie

u hade kanske förväntat dig att få ett magasin idag? Och kanske blir du besviken nu när du ser detta istället. En text och ett uteblivet magasin. Efter tio års utgivning kommer här ett inställt nummer! Ibland behöver vi alla en paus. Med #draibromsen vill vi på Camino väcka uppmärksamhet i ett samhälle där många människor inte orkar eller hinner leva så hållbart som de skulle vilja. Vi ser ett samhälle där människor stressar sig sönder och samman, går under och går sönder. Vi ser en värld där många inte hinner engagera sig i det de önskar utanför arbetet och där företag och organisationer pressar sig så hårt att det knappt finns plats kvar för reflektion och återhämtn ing. Men #draibromsen betyder inte bara att vi slår larm om att antalet människor med utmattningssyndrom ökar lavinartat, eller att vi vill lyfta att dessa människor hade kunnat bidra enormt till vårt samhälle om belastningen hade varit klokare fördelad. Det handlar inte heller bara om att våga säga nej eller att pausa och ta en kopp gästkrönikörer och egna kaffe i rättan tid. #draibrom tankar på webben. sen handlar om att Att dra i bromsen kan stanna upp och tänka vara en omstart för oss på riktningen ett slag. alla. Vi arbetar redan Är vi som samhälle på väg med nästa nummer, som dit vi önskar? Hur tänker utkommer som vanligt vi att en hållbar värld i mars. Pausen ger nya ska byggas? Hur lever tankar om de kommande vi både gott och klokt, tio årens riktning, och som individer och som en sak är säker: Camino kollektiv? Vilken slags vill fortsätta förmedla energi behöver du och inspirerand jag e berättelser med kraft för att hålla i längden att förändra. och hur vill vi bidra till Bidra till diskussionen en bättre värld? genom att tagga inlägg med #draibromsen, så sammanfattar vi debatten i kommande nummer. Nu närmar sig julen, en Vi tror på att vi alla tid som behöver varandra, så pressade scheman, prestations istället för följ oss på webben och i krav och översociala medier framöver. dådiga julklappsberg Vi önskar dig ett gott på sociala medier skulle och hållbart 2018. Och kunna innehålla tankepause glöm inte att #draibromr, tid att umgås och sen ibland. NILSSON en möjlighet FOTO HARALDatt tända ljus i mörkret. Istället Till er alla från oss alla för inspiration i form – ha en skön jul i ditt av ett magasin ber vi eget tempo. er att lägga den tid det skulle ha tagit att läsa en Camino på att reflektera. Kan vi alla hjälpas åt PS Du som skulle fått ett provnummer av att dra i bromsen, stötta varandras initiativ och Camino nu kommer engagera oss i vår egen istället att få nästa nummer. takt? Vi på Camino vill gärna dra i bromsen och reflektera tillsamman s med er. Vi kommer att guida er genom idéer och inspiration, Malin, Maja, Ingemar och Johanna

”

Vi på Camino vill gärna dra i bromsen och reflektera tillsammans med er

Caminoredaktionen

#DRAIBROMSEN 149 082 människor har nåtts av vår kampanj #draibromsen bara på Facebook och våra krönikor har kommenterats 4 799 gånger. Vi har fått uppmuntrande tillrop, lättade läsare, engagerade läsare, nya prenumeranter och några som valt att avsluta sin prenumeration. Att inte ge ut ett nummer av Camino har blivit jämfört med såväl att stänga alla förlossningskliniker i Sverige som att våga ta behovet av vila på allvar. Här är några av reaktionerna. KOMMENTAR Vilket fantastiskt initiativ att våga förändra i precis den riktning som Camino verkar! Vi behöver alla stanna upp för reflektion och för att samla tankarna, som tidskriftens beskrivning ”Berättelser med kraft att förändra”. Ser fram emot att läsa era berättelser framöver i kommande nummer. NY! på andra sidan På återläsande #draibromsen Hans Wennberg KOMMENTAR Jag gillar inte det här. Jag hade blivit mer inspirerad av ett nummer som belyser ämnet med vad stress gör med oss, alternativa sätt att leva etc. Camino kommer trots allt bara 4 ggr/år. Då blir ett nummers bortfall väldigt kännbart. Maria Wikengren KOMMENTAR Är inte prenumerant, men gillar tidningen. Tänker på hur jag själv skulle reagera om jag fick en ”tom” tidning i brevlådan och inser att jag skulle bli lättad. Hinner ju aldrig ens läsa en intressant tidning. Emtid KOMMENTAR Så bra! Har precis tänkt på att vi borde sänka arbetstiden i november/december för att folk ska vila mer … Mer ”hygge” och vila åt folket. Vipsu

KOMMENTAR Älskar detta! Ni sätter fingret på en stor del av själva grundproblemet. Vi hinner inte reflektera. Och fatta medvetna, långsiktiga beslut! Theswedishminimalist KOMMENTAR Bra! Blev först så innerligt besviken då Camino läses grundligt … men sen kom jag på vilken dag det är (Black Friday, reds anm) och blev så glad för ert statement. Titti Backman KOMMENTAR Med all respekt för idén om att vi måste varva ner och ibland hoppa av ekorrhjulet blev jag ändå riktigt SUR för att jag inte fick min tidning denna gång. För MIG är det avkoppling att läsa och jag hade sett fram emot detta. Johanna Lindström KOMMENTAR Vilken lysande idé att ställa in ett nummer av Camino! Tala om att i handling skapa en berättelse med kraft att förändra. Helt i linje med tidigare ledare kring utmaningen att kunna äga våra liv. Att visa hur det går att skapa utrymme för eftertänksamhet och reflektion kring vad vi håller på med, om vi bara bestämmer oss. Göran

Apropå Karin Adelskölds krönika:

Måste vi vara slavar under samhällets förväntningar? Vilket parti pratar på allvar om att förändra samhället för att inte fler ska bli utbrända? Det gäller att följa sitt hjärta och våga gå sin egen väg. Kristina Jansson

149 082 människor har nåtts av #draibromsen på Facebook. 4 799 har kommenterat, 548 har delat och 11 hade negativ feedback.

853 människor har deltagit i debatten på Instagram och Twitter.

n Kampanjens mest delade krönika skrev Karin Adelsköld. Den nådde 69 674 personer och delades 298 gånger. n Övriga kampanjkrönikörer var Bodil Jönsson, Markus Torgeby, Tove Gulliksson och Ladislaus Horatius. Samtliga krönikor finns att läsa på caminomagasin.se

… OCH SÅ KOM DET ETT BREV Mitt i sorterandet av alla kommentarer, klick och delningar i sociala medier damp det ner ett brev. Ett vackert, handskrivet brev i ett återvunnet kuvert med en miljövänlig etikett från Jordens Vänner. Eva Z Berg i Lekeberg tackar för draibromsen numret men har varken dator eller mobiltelefon, och är förvånad över att vi inte tänkt på att många kan vara i samma situation. Vi vill därför ta tillfället i akt att i tidningsform tacka dig Eva för ett mycket insiktsfullt brev som fick oss på redaktionen att rannsaka oss själva. Vi skriver om att minska det digitala knarket, men lever vi som vi lär? Eva skriver bland annat följande: ”Jag trodde det var min mänskliga rättighet att leva ett enklare och strålningsfriare liv och ändå få information. (…) Det finns andra slags liv.” Ja, det finns andra slags liv, och det vill vi på Camino berätta om. Tack Eva för att du påminde oss. Eva tipsar om att läsa boken Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk och avslutar i ett ps apropå miljön: ”Jag önskar jag hade brevduvor”. Caminoredaktionen tackar för era tankar, uppmuntrande som skeptiska, och uppmanar er att fortsätta ge oss input till hur vi kan hjälpa varandra att leverera – och låta bli.

CAMINO CAMINO 50 50 // 11

NÄRBILD

Anarkist och digitaliserings minister I Asiens Silicon Valley, Taiwan, har den hyllade ”medborgarhackern”, anarkisten och självlärde programmeraren Audrey Tang blivit ny digitaliseringsminister. Hon tror på total transparens, uppmuntrar lagbrott och vill förenkla regelverk för att stötta sociala innovationer. TEXT & FOTO Anders Frick

Vad är nästa steg för digitaliseringen när det gäller hållbarhetsfrågor? – Inom mitt ansvarsområde ligger bland annat social innovation och socialt entreprenörskap. Vi ser att många unga och personer i pensionsåldern startar generationsöverskridande startup-företag som gärna tar sig an de globala utvecklingsmålen. Jag tycker att det är ett mycket gott 12 / CAMINO 50

tecken. Det visar att unga som gamla i Taiwan tror att samhället kan lösa en mångfald av problem, genom entreprenörskap. Inte bara fattigdom, naturkatastrofer och liknande, utan också utmaningar som skapas av teknik, till exempel utanförskap, nätmobbing och ökad ojämlikhet på grund av automatisering. – Många nya sociala innovatörer nu har mål som

att förändra hur människor ser på exempelvis handikappade, synskadade och människor i rullstol. – Vårt mål som myndighet i en internationell värld är att erbjuda så mycket regleringsutrymme som möjligt. Vi kan till exempel designa ”sandlåderegler”, alltså regler som går att bryta mot inom ramen för verksamhet i en testbädd eller liknande. Där kan folk kan agera ”illegalt”

under ett halvår eller ett år och sedan skrivs en rapport där erfarenheterna lyfts fram. Om det går att visa att det som kom fram i testbädden är till nytta för samhället så är det ett starkt argument för lagstiftare att ändra på reglerna.

Hur utmanande är det att vara transsexuell i politiken? – Inte alls. Folk bryr sig inget särskilt om det.

GodEl-camino-v49-210x135mm.indd 1

L I V S K VA L I T E T

2017-08-31 15:26

MEDVE TENHE T

FR AMTIDSANDA

Anlita oss

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. www.caminomagasin.se/anlita-camino CAMINO 50 / 13

UTBLICK

Mest jämställda länderna 1. Island 2. Norge 3. Finland 4. Rwanda 5. Sverige 6. Nicaragua 7. Slovenien 8. Irland 9. Nya Zeeland 10. Filippinerna

The Global Gender Gap Report 2017 (World Economic Forum)

Högst upplevd livskvalitet

1. Tyskland 2. Frankrike 3. Danmark 4. Island 5. Sverige 6. Norge 7. Finland 8. Österrike 9. Italien 10 Nederländerna

Quality of Nationality Index 2016 (Henley & Partner)

Topp 10 Livskvalitet 1. Norge 2. Australien 3. Danmark 4. Schweiz 5. Kanada 6. Sverige 7. Nya Zeeland 8. Finland 9. USA 10 Island

Better Life Index 2016 (OECD)

Mer livskvalitet i jämställda länder Om man jämför listor över värdens mest jämställda länder är det ungefär samma nationer som också hamnar högst upp gällande människors upplevda livskvalitet. TEXT Ingemar Tigerberg FOTO Shutterstock

Vid World Economic Forums senaste möte presenterades The Global Gender Gap Report. Den bjuder på en hel del nedslående läsning kring situationen för jämställdhet i världen, men om man tittar på de framsteg som gjorts och vilka länder som kommit längst går det att se en del tydliga trender. En av dem är att de länder som kommit längst när det gäller jämställdhet i arbetslivet, politiken och näringslivet är också de länder som får höga poäng i under sökningar kring människors upplevda livskvalitet. En sådan undersökning är Quality of Nationality Index som företaget Henley & Partner genomför årligen. De rankar 161 nationaliteter och räknar in

varje lands ekonomi, hälsa, utbildning, levnadsstandard, politiska stabilitet och rörelsefrihet.

En annan är den ekonomiska samarbetsorganisationen OECDs Better Life Index som går igenom faktorer såsom bostäder, ekonomi, social trygghet, utbildning, miljö, demokrati, hälsa, säkerhet, livstillfredsställelse och balans i arbetslivet. Det går att konstatera att de nordiska länderna placerar sig högt upp i samtliga undersökningar (Sverige, Norge, Island och Finland hamnar inom topp åtta på samtliga). Det finns dock flera områden där trenderna kring jäm-

ställdhet går i motsatt riktning, såsom i många östeuropeiska länder samt i USA. 2017 års rapport var den första sedan World Economic Forum började mäta för elva år sedan som visade att jämställdheten i världen sammantaget tog steg bakåt. – Det var ett nedslående år, säger Saadia Zahidi, ansvarig för utbildning, jämställdhet och arbete vid World Economic Forum till Bloomberg.

FOTO SWEDISH ALGAE FACTORY

SPANAT

Just nu talas det om… …en svensk algfabrik, eller kanske flera. Simris Alg, Catxalot och Swedish Algae Factory är på uppgång. Medan de två förstnämnda framförallt använder alger till mat så är den svenska algfabriken först med att sälja kiselalger som naturlig tillsats i skönhetsprodukter (istället för syntetisk Silicea) och att använda kiselalgerna till att öka effekten på solpaneler med fyra procent.

… mat för tarmen, som senaste trenden inom matböcker. Kopplingen mellan hur magen mår och hur lyckliga vi är är tydlig: ”Upp till 95 procent av de hormoner som styr processer i våra kroppar tillverkas av eller i samverkan med tarmbakterier”, skriver Henrik Ennart och Niklas Ekstedt i sin bok Happy food. Det intressanta är att råden ändå är desamma som det forskare och exporter lyft fram i många år: baljväxter, färgrika grönsaker, fibrer, nötter, olivolja och syrade grönsaker är bra. Dåligt är socker, vitt mjöl,

Äta insekter? Nej, i Sverige lär det dröja.

färdigmat, mycket alkohol och snabba kolhydrater. Så där. Nu behöver ni inte köpa några fler matböcker.

… att det inte blev tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige år 2017, något som många insektsivrare hoppats på. I Finland tolkade man dock EU-lagen annorlunda och tillät försäljning från hösten 2017. En av de nya varorna på den finska marknaden är Fazers syrsmjöl, där varje bröd innehåller mjöl av sjuttio syrsor. Nu har insektsföretagarna i Sverige startat en bransch organisation med hopp om att påverka politikerna. … flygskam. Under vintern har det kommit massor av texter och k rönikor om vårt flygande, vår döende planet och kopplingen där emellan. Om skuld, skam och ansvar. Under hashtagen #flygskam diskuteras flygandets varande eller icke varande och branschen börjar få press på sig att ta sitt ansvar, inte minst med den nya flygskatten klubbad. Och fler branscher börjar nu ta tag i hållbarhetsfrågan. Film i väst har startat en utbildning för filmskapare med målet att göra branschen mer grön. Heja, säger vi!

400

miljarder kronor

omsätts i sällanköps handeln. Men all tillväxt för handeln sker nu på nätet. Vi har nått ”peak butik”, säger Jonas Arnberg på HUI Sweden.

2018 har det börjat bli skamfyllt att flyga.

CAMINO 50 / 15

FÖRENKLAT

Så drar vi i bromsen Vi frågade våra läsare i sociala medier efter de bästa tipsen för att kunna dra i bromsen. Vi tackar för en fantastisk respons! Här följer ett axplock. TEXT Malin Aghed FOTO Luiz Felipe

Livsstilsförändring

Eftertanke

Startat eget – jobbet får nu ta den tid som livet lämnar utrymme för. Skiter i att bleka håret, måla naglar eller raka benen. Börjar varje morgon med kortjogg och bärsmoothie i ensamhet. Barnkalas med köpetårtbotten och bullar från butiksfrysen. Bastu efter barnläggning. Familjeumgänge i naturen. Byta hus med andra familjer istället för påkostade långresor.” Amanda Termén

Jag tror att det hållbara livet börjar med att var och en av oss känner in och väljer vårt eget tempo och rytm i livet, det som liksom finns inkodat i vårt dna. Det innebär att vi alla blir mer olika, till skillnad från dagens system där alla förväntas bete sig lika, ha samma jobbkapacitet som alla andra, lika behov av vila. Vad innebär hundra procent för dig? Vad innebär noll procent för dig?” Tove Gulliksson

Genom att vi har skiftat till ett enklare liv med mer livskvalité. Är ”pensionärer” vid fyrtio och arbetar lagom mycket med det vi själva vill och har samtidigt massor av tid med familjen.” Oskar Lindberg Jag har tagit ett års timeout från mitt jobb på åttio procent och istället läser jag på distans femtio procent, för att ämnet är intressant. Jag hyr ut min lägenhet och har flyttat ut på landet. Där bor jag med mina djur och lever i ett långsamt tempo och tror jag kommer fortsätta med det även efter detta år. Ägna mycket tid åt att vara i naturen, rida, klappa djuren, läsa, kolla serier och ta mig tid till att bara vara.” Annsofie Carlsson

Tränar på att inte göra något alls – bara ”tom-glo”. Koppla bort huvud och kropp en stund. Oändligt lättillgängligt och oändligt svårt att tillämpa tycker jag.” Helena Zetterlund

Redaktionens bästa tips: ”En långsam promenad, helst i skogsmiljö.” Johanna ”Fundera ärligt på vad just du behöver och mår bra av. Ge dig sedan f-n på att få in så mycket som möjligt av just det i ditt liv.” Ingemar ”En stund med levande ljus och gitarren, eller ett skönt skratt med en god vän.” Malin

Organisation och beslut Se över din arbetssituation. Hur rimligt lång tid bör varje enskild arbetsuppgift ta om de skulle bli gjorda i isolation från diverse störande moment? Ta även med kontakt med kollegor, planering, reflektion och administration (och fika!) som något som bör finnas med och få utrymme varje dag. Därefter jämföra med hur många arbetstimmar du får betalt för. Blir det överskott på timmar? Då behövs stöd av chef och team att se över förväntningar, mål och fördelning av ansvar och uppgifter så att du kan göra ett kvalitativt arbete och du är hållbar över lång tid.” Karin Rehnström Tränar utomhus i vilket väder som helst. Naturen ger andrum.” Nina Nilsson

”Lägg dig på soffan och titta i taket. Det är mitt bästa tips.” Maja

Mitt lilla bidrag till #draibromsen var att minska på mina julklappsinköp. I möjligaste mån gav jag upplevelser eller hållbara klappar, ska i alla fall försöka! Ser fram emot att höra fler berättelser.” Maria André Ligg kvar i sängen och glo i tomme en stund!

16 / CAMINO 50

THIS WOMAN´S WORK:

A Tribute to

Kate Bush Kate Bush är en av rockmusikens viktigaste nu levande visionärer. Med sin unika röst och starka personlighet har hon ständigt skapat nya musikaliska världar. En hyllning med Symfonikerna, Jennie Abrahamson och Malin Dahlström. Dirigent: Christoffer Nobin.

23, 24 MARS KL 19.00

EN DRÖMKOMBINATION:

GRIMAUD & ROUVALI 7 MARS

KL 19.30

9 MARS

KL 18.00

15 MARS

KL 19.30

Symfonikernas chefdirigent Santtu-Matias Rouvali tolkar Sibelius på sitt eget sätt – öppen för nya, fascinerande möjligheter. Här dirigerar han första symfonin samt Beethovens fjärde pianokonsert med Hélène Grimaud.

RYSKA MÄSTARE PÅ

VÄRLDEN I KONSERTHUSET

KONSERTHUSET

MARS KL 18.00

University of Gothenburg Symphony Orchestra och dirigenten Anja Bilhmaier bjuder på praktverk för orkester: Rimskij-Korsakovs orientaliska Scheherazade och Liszts mäktiga Les préludes. I Prokofjevs fängslande andra violinkonsert är Marja Inkinen Engström från Symfonikerna solist.

Göteborgs Konserthus, Götaplatsen Biljett och restaurang 031-726 53 00 FÖRSTE HUVUDSPONSOR VOLVO. HUVUDSPONSORER SEB OCH GÖTEBORGS-POSTEN.

GRÄNSLÖSA KLANGER 27

APRIL KL 19.00

Från nordindisk och japansk musik till skandinavisk jazz- och folkmusik: Karin Nakagawa koto och sång, Suranjana Ghosh tabla och mouth percussion samt Anders Hagberg flöjter och sopransaxofon.

Göteborgs Symfoniker - en del av

BILDEN

18 / CAMINO 50

Bona, Charlottesville, 2015Â Foto Zanele Muholi

Ntozakhe II, Parktown, 2016 Foto Zanele Muholi

KONS T

Konfronterar snäva ramar » I utställningen Somnyama Ngonyama ( ”Var hälsad mörka lejoninna” på Swahili) används bruksföremål och upphittade material som får kommentera olika händelser i Sydafrikas nutidshistoria. Disksvampar och latexhandskar belyser teman som tvångsarbete i hemmet, samtidigt som de anspelar på sexualpolitik, våld och normer kring könsindentiteten. Genom att använda saker som säkerhetsnålar, plastpåsar och plastfolie, tar fotografen Zanele Muholi även upp akuta miljöproblem och giftigt avfall. Muholi konfronterar ras- och representationspolitiken i sin utställning och ifrågasätter framställningar av den svarta kroppen. Den turnerande utställningen går att se på Fotografiska i Stockholm fram till den 1 april 2018.

CAMINO 50 / 19

TEKNISKT

Teknik är traditionellt ett mansdominerat område, men nu höjs allt fler röster i jämställdhetens namn. Här är fem initiativ som arbetar för att få in fler text Maja Andersson kvinnor på teknikens bana.

Teknikkvinnor på frammarch Pink programming

FOTO SHUTTERSTOCK

» Pink programming är en ideell förening som startades år 2015 med målet att få fler kvinnor att upptäcka programmering. Genom att anordna läger, kurser och andra arrangemang vill de skapa en trygg och inspirerande miljö där nybörjare får lära sig koda och där mer erfarna programmerare kan utveckla sina kunskaper. Pink programming vänder sig till alla som identifierar sig som kvinnor och till andra personer som på grund av sin könsidentitet inte känner sig representerade bland programmerare. 20 / CAMINO 50

Tjejer kodar

Kryptogäris

Teknikkvinnor

Womengineer

startade liksom Pink programming år 2015 av två kvinnor i it-branschen som bestämde sig för att åka på en resa för att lära sig programmera. Via sociala medier bjöd de in andra att hänga på, och fick nästan direkt in 120 intresseanmälningar. Sedan dess har Tjejer kodar anordnat kodresor, kurser och utbildningar för hundratals kvinnor.

snubbar!” står det i beskrivningen av Facebookgruppen Kryptogäris, som startades för att bryta upp mans dominansen i kryptovalutavärlden. Gruppen riktar sig till kvinnor och icke-binära som vill stötta varandra, diskutera och lära sig mer om kryptovalutor och så kallade blockkedjor, som utgör basen för den elektroniska valutan bitcoin. För att skapa en tillåtande miljö och undvika den elitism som finns i ”krypto-herrklubben” uppmuntras alla medlemmar att delta i diskussionen och ställa frågor, oavsett kunskapsnivå.

som en Facebookgrupp i september 2017 för kvinnor och ickebinära som jobbar med eller pluggar teknik, eller som vill göra det. Det blev snabbt uppenbart att gruppen fyllde ett tomrum: på fem dagar fick den över 5 000 medlemmar. I dag har siffran vuxit till knappt 20 000 och det har även startats en webbplats och en sidogrupp för jobbtips. Målet är att förnya branschen genom att fler kvinnor ska arbeta och sitta på maktpositioner i teknikvärlden.

sationen Womengineer har som målsättning att femtio procent av alla utexaminerade ingenjörer i Sverige år 2030 ska vara kvinnor. För att inspirera och lyfta fram förebilder har de bland annat skapat ett eget magasin och publicerar regelbundet blogginlägg från kvinnliga ingenjörsstudenter. De har också startat IGEday – Introduce a girl to engineering day – då teknik företag runt om i landet öppnar upp sina arbetsplatser för att unga tjejer ska få prova på ingenjörsyrket under en dag. I år infaller IGEday den 23 mars.

» Initiativet Tjejer kodar

» ”Håll undan krypto

» Teknikkvinnor startade

» Den ideella organi-

K L I M AT

Högt spel med temperaturen Med den globala uppvärmningen flåsande i nacken försöker forskare världen över att hitta sätt att rädda planeten från en klimatkatastrof. En av de mer högteknologiska idéerna är så kallad solar geoengineering, vilket innebär att små moln av partiklar skickas upp i stratosfären för att där reflektera bort solljuset innan det når jorden. Detta studeras just nu av bland andra forskare vid Harvarduniversitetet, som menar att metoden kan stävja temperatur ökningen på jorden.

Men att manipulera klimatet på det här sättet skulle sätta allt liv på planeten på spel, menar kritikerna. I en ny studie som presenteras i tidskriften Nature Ecology & Evolution har forskare modellerat vad som skulle hända om människan började med den här typen av geoengineering och sedan plötsligt skulle tvingas sluta. Temperaturen på jorden skulle då skjuta i höjden direkt – det rör sig en temperaturhöjning på nästan en grad per decennium, menar forska rna. Jordens arter är visserligen

bra på att anpassa sig efter långsamma förändringar i klimatet, men vid en sådan snabb temperaturökning skulle mängder av arter och ekosystem inte ha en chans.

Forskningen är ännu i sin linda och det är långt kvar till den dag då klimatmanipulering av det här slaget skulle vara praktiskt genomförbart. Till dess får vi förlita oss på andra lösningar, som att helt enkelt minska våra koldioxid utsläpp – och det kanske är lika bra.

MEDICIN

FOTO KYLE-ELLEFSON

Är jord vår bästa medicin? » Antibiotikaresistens är en av mänsklighetens största utmaningar. Är det i jorden som lösningen finns? Det tror bland andra forskaren Sean Brady vid Rockefelleruniversitetet i New York. Han, liksom många andra, är säker på att det finns massor av

oupptäckt antibiotika i bakterier i jorden, och dessutom i nästan oändliga mängder. Kruxet är bara att de flesta bakterier inte kan odlas i laboratoriemiljö, vilket är en förutsättning när man ska ta fram nya antibiotika. Men nu har Brady utvecklat

ett sätt att ta sig runt problemet – metoden är komplicerad för en lekman, men innefattar bland annat att klona bakterier från en slags lervälling. Låt oss hoppas att han lyckas med sin jordnära forskning.

CAMINO 50 / 21

PROFILEN LINNÉA CLAESON

Linnéa Claeson är överraskande och kvicktänkt – något som är viktigt i dagens snabba medie landskap.

éa

fighter CLAEsON

Handbollsproffs och socialt mediegeni säger många. Feministhora och manshatande djävul säger andra. Själv säger Linnéa Claeson att hon bara är en helt vanlig tjej från Norrköping. TEXT & FOTO Malin Aghed

CAMINO 50 / 23

innéa Claeson: Jag är ung och jag är idealist – ja, det är alltid bättre att säga det själv än att någon i publiken tweetar om saken som om jag inte visste det. Och om någon mejlar mig och säger att jag är porrfixerad säger jag bara att det mejlet har jag fått förut. Hon förekommer och hon överraskar, och just vanlig är inte ett ord som brukar förknippas med Linnéa Claeson. Hon är handbollsproffs i Danmark och har ett Instagramkonto med 271 000 följare, där hon bemöter sexuella trakasserier och kränkningar med humor. Hon har mottagit FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter, TCOs utnämning Framtidens mäktigaste inom samhälle, politik och näringsliv och förra året fick hon både sommarprata i P1 och tala i Europa parlamentet. Hon studerar juridik på Stockholms universitet, är ambassadör för Kvinna till Kvinna och medgrundare till Refugees Welcome. Håret skiftar färg när hon känner för det, hon har nära till skratt och ingenting verkar omöjligt. – Jag började tjafsa mot killarna i skolan och sedan började jag tjafsa mot männen på internet. Jag startade Instagramkontot assholesonline för att det får vara nog nu.

Linnéa är flitigt anlitad som föreläsare och inspiratör. Civilkurage är en hjärtefråga, men ingen måste vara hjälte för att säga ifrån. Vässad humor och ironi har en framträdande plats i Linnéas verbala verktygslåda, liksom välgrundad fakta. – Man kanske inte vågar be sin sexistiska roliga chef att dra åt helvete, men det finns olika sätt att göra det på. Det är inte alltid jag prioriterar att övertala skitstövlar, det viktiga är att få den stora massan att aldrig acceptera ett övergrepp. Tyvärr målar vi ofta upp en förövare som ett monster, fast livet är komplext. Det finns våldtäktsmän som är superbra pappor, underbara 24 / CAMINO 50

bästisar och fantastiska småbröder. Grunden till att det sociala straffet hamnar på tjejen är att vi vägrar se att monsterbilden är undantaget.

I år är det valår, och Linnéa brinner för jämställdhetsfrågorna. Hon tycker att vår självbild är skev och kämpar för att uppnå förändring. – Regeringen har satt upp sex jämställdhetsmål*. Vi slår oss för bröstet och talar om Sverige som världens mest jämställda land, men har inte nått upp till ett enda av målen. Linnéa beskriver sig själv som otålig av naturen, och att vi som samhälle har gått på myten om att förändring tar tid. Hon tar samtyckes lagen och porrdebatten som exempel och säger att vi kan ändra normer i samhället snabbare än vi tror. – 97 procent av alla sextonåriga killar tittar på porr, och femtio procent av tjejerna. Vålds inslag är vanligt i dag och samtycke är ingen grej inom porrindustrin. Han är stor och förnedrar, hon är liten och förnedras. Detta ger oss nya tändningsmönster. Vi debatterar lika lön, men glömmer att vi samtidigt lär oss tända på våld. Porren blir elefanten i rummet, som vi måste prata om i jämställdhetsdebatten. Vågar vi inte det kommer det att få riktiga konsekvenser för riktiga människor, och det är på liv och död.

97 procent av alla sextonåriga killar tittar på porr, och femtio procent av tjejerna. Våldsinslag är vanligt i dag och samtycke är ingen grej inom porrindustrin.”

* Läs regeringens sex jämställdhetsmål under Mål för jämställdhet på regeringen.se

Att vara en förebild är något Linnéa tar på största allvar. Den tid det tar att mötas kan göra hela skillnanden CAMINO / 25annan. för 50 någon

snabba

1. Vad är hållbarhet för dig? ”Hållbarhet för mig handlar både om hur vi behandlar vår jord och hur vi behandlar människor och djur. Det handlar om att skapa en bättre värld som kommer hålla på sikt helt enkelt.”

Förra året blev Linnéa Claeson i egenskap av envis kvinnorättsförsvarare – en så kallad femdefender – också goodwill-ambassadör för Kvinna till Kvinna. Organisationen arbetar för att stärka kvinnor i krig och konfliktdrabbade områden.

Rådet till dem som ber om hjälp är att rusta barn genom ärlighet och tillit, och att hjälpa utsatta barn att förstå att det inte är deras fel. Linnéas egna föräldrar förklarade att det finns äckliga vuxna på internet. – Träffar du på dem kommer du till oss, sa de. Så det gjorde jag. Barn kommer inte till vuxna och berättar om övergrepp om inte vi berättar att de finns. Mina föräldrar pratade om knark och mobbing och allt möjligt. Och så trodde de på mig. När Linnéa berättade att killarna kom in i omklädningsrummet efter gympan och tafsade

26 / CAMINO 50

FOTO VIKTOR GÅRDSÄTER

svarade inte föräldrarna med ett äsch, det var väl inte så farligt, utan sa ifrån. – Och när rektorn sa äsch så gjorde de hus i helvete. Jag fick lära mig att mina upplevelser inte var för små för att tas på allvar.

Hon jämför med att barn redan vid tre års ålder vet att det är fel att stjäla eller slåss, och ifrågasätter att ingen säger att det är fel att tafsa. Det är heller inte okej att bli tafsad på. – Till er föräldrar som inte vill tränga er på: Ni är föräldrar. Ni får vara hur jobbiga ni vill. Använd mig som förevändning för att prata med era barn, gå hem och säg: Jag lyssnade på en tjej med roligt hår i dag, och hon sa … Linnéa blir ofta ombedd att ge tips till tjejer som blir utsatta, både om hur de kan vara i vardagen och hur de kan hantera hat och kränkningar på nätet. – Jag har bara ett tips: Gör vad fan du vill. Skriv en tipslista till killarna istället.

2. Har du klimatångest? ”Jag tycker klimatförändringar är skitläskiga och tycker absolut att vi måste satsa på att bevara och skydda miljön från förstörelse. Jag tror detta görs bäst av de stora aktörerna och på mellanstatlig nivå även om var och en kan göra en liten skillnad.”

3. Vad tycker du om det politiska debattklimatet i dag? ”Enligt mig är debatt klimatet svårnavigerat och jag tror många känner sig exkluderade, inte representerade och vågar inte ta plats. Det tycker jag är djupt problematiskt i en demokrati.”

Humor är ett viktigt inslag både på nätet och i verkligheten. Linnéa har nära till skratt och stannar gärna och pratar med fans.

CAMINO 50 / 27

Manne – i vägen för hållbarhet?

Män kör mer bil, flyger mer och äter mer kött än kvinnor. Ju större och smutsigare desto mer macho, eller? Allt fler menar att mansrollen behöver ändras för att vi ska nå en hållbar framtid. Samtidigt tickar klockan för klimatomställningen. Har vi verkligen tid att invänta sega normförändringar? TEXT Ingemar Tigerberg

Hummer – från bensinslukande machosymbol till elslukande dito. Hollywood-skådisen och politikern Arnold Schwarzenegger har blivit en klimatkämpe på äldre dar.

nen W

ROOOOM!!! Den amerikanska monsterbilen Hummer mullrar förbi. I filmen Who Killed the Electric Car? lyfts satsningen på denna enorma ”stadsjeep” upp som dödsstöten för General Motors avsevärt nättare elbil EV1. Hummern, som först bara användes av militären, väckte mer uppmärksamhet i media än elbilen och matchade det amerikanska macho idealet – the bigger the better. USA hade just fått en cowboy från oljestaten Texas som president, och skådespelaren tillika personifieringen av machoidealet Arnold Schwarzenegger drev på för att den bensinslukande militärbilen skulle göras om till personbil. Därmed var stadsjeepen född och elbilen, tillsvidare, dödförklarad. Det skulle dock visa sig att den kunde komma tillbaka. Sedan dess har mycket hänt. Klimatfrågan slog igenom på allvar, General Motors gick igenom en existentiell såväl som ekonomisk jättekris och i dag är det en annan amerikansk (el-)biltillverkare som har världens imponerade ögon riktade mot sig. CAMINO 50 / 29

Det luktar pepparkakor. Sorlet överröstar julmusiken i den lilla föreningslokalen i Klippan i Göteborg. Organisationen Män för jämställdhet har adventsmingel. Glöggångor och värmeljus förstärker den varma atmosfären. Stämningen är uppsluppen. Efter stormen av vittnesmål om vidrigheter från män under #metookampanjen har föreningen växt till det dubbla från tiden dessförinnan. – På ett sätt är det lite skönt att #metoo har hänt. Vi kan ha varit en bidragande droppe i havet för att ha fått det att hända. Det är när vi män börjar fatta som det kan hända något på det här området, säger Gösta Zachrisson, som var med och grundade föreningen i Göteborg. Han har arbetat för Män för jämställdhet ideellt på halvtid i tio år – ett decennium med gräsrotsarbete som han menar har lagt grunden för att #metoo kunnat bli så stort som det blivit. – Nu finns det en bredd i kunnandet i sam hället. Fler och fler män säger öppet att de förstått konsekvensen av machok ulturen, vilket gör att samhället sakta har förändrats, och nu var moget för det här. Weinsteins agerande skedde redan för tio år sedan men då var inte samhället redo, menar han. De stora mängderna vittnesmål om den amerikanske filmproducenten Harvey Weinsteins sexuella övergrepp och våldtäkter ses av många som startskottet för #metoo, men i själva verket startades kampanjen med tillhörande hashtag av amerikanska Tarana Burke år 2006. I Göstas analys inryms en slags patriarkal ironi – det är först när männen fattar att så många män så länge betett sig som svin mot kvinnor, som en kampanj där detta uppmärksammas kan få genomslag. Vad alla de kvinnor som i åratal har kämpat för jämställdhet tänker om den analysen förtäljer inte historien. Vad som än ligger bakom det enorma genomslag som #metoo har fått hoppas många i lokalen att detta nu kan omvandlas till förändringskraft. Siktet är inställt på en förnyad maskulinitet. – Jag känner mig Gösta Zachrisson var med och hoppfull, säger Johnny grundade föreningen Män för Martinsson som är jämställdhet för omkring tio medlem i föreningen. år sedan. 30 / CAMINO 50

Det är jättesvårt att nå de män där ett sexistiskt machobeteende redan sitter i. De går i försvar av själva tanken att förändra sig. Men ju fler omkring som säger att det här är inte okej – desto svårare blir det för dem att verka. En del av Män för jämställdhets arbete är att framhäva jämställdhetens positiva sidor för män. – Vi som organisation vill inte jobba mot, utan för. Ökad jämställdhet innebär bland annat en rad hälsoeffekter, mindre våld och mindre sjukfrånvaro. Tillräckligt många män kommer att förstå att det här är något positivt för dem, tror Mikael Levy som arbetar deltid för föreningen.

Så vad har en förnyad manlighet att göra med klimatfrågan? Inom det relativt begränsade forskningsfältet genus och klimatpåverkan konstateras ofta att män kör mer bil, flyger mer och äter mer kött än kvinnor, och att klimatfrågan diskuteras i termer som är mer traditionellt förknippade med femininet, menar Nils Hammarén, universitetslektor på Göteborgs universitet. – Det finns någon slags föreställning om att vi måste ”offra oss” för klimatets skull, eller ”ta hand om” vår planet och ”känna omsorg” för vår miljö. Det går emot föreställningar om traditionell maskulinitet. På det sättet blir genusfrågan central i frågan om miljö- och klimatomställning. Nils Hammarén har bedrivit Maskulina identiteter forskning på Göteborgs universitet om bland annat associeras mer med maskulinitetskulturer. Han bilar, när det gäller menar att det behövs en kött ses jakten som ett vidare palett av mansroller. manligt privilegium och det finns föreställningar om att en ”riktig man” inte äter en sallad. Maskulinitet f örknippas med rationalitet, civilisation – motsatsen till natur egentligen, som mer associeras med det feminina, förklarar han. Här ligger svensk forskning i framkant. Universitetslektor Martin Hultman, också han på Göteborgs universitet, är en av få som forskat på området. Han menar att det här forskningsområdet har chans att hitta svar på varför

Stämningen var försiktigt förhoppningsfull i Män för jämställdhets lokaler när mansrollen och arbetet med jämställdhet diskuterades.

CAMINO 50 / 31

samhället hittills inte lyckats tillräckligt bra med att göra en klimatomställning: – Under 25 års tid har klimatfrågan varit känd, men de lösningar som hittills använts, i form av att sätta pris på utsläpp, politiska regelverk för storskalig teknisk förändring och information till konsumenter har inte fungerat, beskriver han för liu.se. Han pratar om att vissa starka maskulina identiteter och värderingar utgör hinder för att lyckas med omställningen. Bilden av den nedsmutsande machomannen bekräftas på jämställdhetsminglet där många vittnar om de normer som råder i sina omgivningar. – Det räcker med att kolla hur det ser ut hemma på gatan. Män omhuldar många verksamheter som är dåliga för klimatet. Det flygs mycket i jobbet, många gillar Formel 1 och motorcyklar och har gärna flera bilar, beskriver Mikael Levy.

”Att flyga på semester utomlands, om vi ska nå målen, om vi ska ta konsekvenserna, så är det bara att sluta med det.”

mannen utforskat manlighet, och program ledaren Fredrik Önnevall ger sig i kast med att utmana normer. Han klär ut sig till kvinna, ligger mage-mot-mage med en manlig kompis och går på en killmiddag med sin pappa för att prata känslor. I ett avsnitt diskuterar han med herrtidningen Cafés moderedaktör Daniel Lindström hur det kom sig att män numera bryr sig mer om sitt utseende än tidigare. Norm förändringen kan gestaltas genom att tidningen under 1990-talet hade bara utmanande tjejer på omslaget, men plötsligt bytte till att enbart ha välklädda och stylade män istället. Daniel Lindström menar att vi har fåfänga fotbolls spelare att ”tacka” för förändringen, såsom David Beckham och Fredrik Ljungberg. – Fredrik Ljungberg gjorde reklam för kalsonger över hela världen. Att det var just han! När det blev okej i den här ganska grabbiga omklädningsrumsmiljön – då gick det fort, beskriver han. – På bara några år skedde en ganska betydande normförskjutning kring vad som var okej att tänka och göra med sitt utseende som man. Går det att lära sig något av den här förändringen? Är det möjligt att forcera fram norm förflyttningar även inom jämställdhet och miljö genom kändisar som går före på området? När jag frågar runt på minglet i föreningslokalen om männen där har några förebilder på området, blir många ståendes och funderar länge. Ingen kan riktigt komma på några tydliga exempel. – Nej, säger Mikael Levy. Men jag tror att det 32 / CAMINO 50

FOTO MARTIN CEDERBLAD

Under hösten har SVT-programmet Bästa

Ex-skidskytten Björn Ferry satsar på att bli klimatneutral och vägrar flyga till OS av klimatskäl.

skulle kunna ha effekt. Tänk om någon känd man hade kunnat säga ”Tyvärr, jag kan inte ställa upp på den här intervjun för jag är hemma med sjukt barn”. När förebilderna förändrar sig, då följer flocken med. Det har vi sett många exempel på. Men att få Zlatan att stanna hemma och ta tvätten, det är svårare.

En av de som medverkar i Bästa mannen är tidigare skidskytten Björn Ferry som har barn tillsammans med armbryterskan Heidi A ndersson. Programmet blottlägger vissa traditionellt könsstereotypa skillnader i deras familj, men också jämställda ambitioner. På klimatområdet har de båda stuckit ut hakan och har mål att bli helt fossilfria till år 2025. Björn Ferry gjorde rubriker när han tackade nej till att vara med i SVTs Vinterstudion för OS i Sydkorea för att det skulle innebära en flygresa. Han utvecklar resonemanget i Expressen: – Det är så många som säger ”Det här måste vi göra”, men samtidigt säger ”Men det är klart, vi kan ju inte sluta flyga!”. Men det är bara att räkna så inser man att vi måste i princip göra det. Att flyga på semester utomlands, om vi ska nå målen, om vi ska ta konsekvenserna, så är det bara att sluta med det. Det kan få finnas sjuktransporter med flyg. Och om statsministern måste vara någonstans för att träffa någon kan man säga ”okej då”. Men det slentrianmässiga, att nu ska vi till Florida … nej. Björn och Heidi bor i Storuman, Västerbotten och har nyligen införskaffat elbilen Tesla. ”Om man kan ha elbil i Storuman kan man ha det var som helst” motiverar han. Just Tesla är ett varumärke som anspelar mycket på traditionella machovärderingar i sin image och marknadsföring. Många män dreglar utanför bilmärkets showroom mitt i Brunnsparken i Göteborg. När undertecknad tryckte gaspedalen i bott för första gången på en Tesla Model S fick jag flashbacks från att åka bergochdalbanan som barn. Huvudet trycktes mot nackstödet och blodet sögs bakåt så det flimrade till framför ögonen. 0–100 km/h på 2,7 sekunder. Min kollega satt i baksätet och skrek: – Oeeeee!!! ”Teslastrategin” för klimathotet skulle kunna beskrivas som att istället för att förändra mannen istället utnyttja redan existerande normer. VDn Elon Musk är en manlig idol som ska lösa klimathotet med teknik och erövringar. Ett bevis på att Teslastrategin är framgångsrik är kanske just Arnold Schwarzenegger som

”Klimatfrågan är akut. Jag tror inte på att vi kan vänta på mannens insikter.”

är tillbaka som en politisk klimatkämpe och nyligen presenterade sin helt eldrivna Hummer med pompa och ståt – supermacho så det förslår. Schwarzenegger är den som mer än någon kommit att stå upp för USAs klimatplaner nu när president Trump vill backa ur Parisavtalet. – Det spelar ingen roll – för den privata sektorn har inte backat ur. Den offentliga sektorn har inte backat ur. Universiteten har inte lagt av. Ingen har slutat. Oroa er inte. Vi är den subnationella nivån. Vi kommer att plocka upp stafettpinnen, sa Hollywoodstjärnan på tvåå rsjubileet av Paris-avtalet, enligt AFP. Men Nils Hammarén som forskar kring olika maskuliniteter är kluven till denna strategi. – Det resonemanget handlar på något sätt om att ”tala till män på mäns vis” vilket bygger på en föreställning om att män och kvinnor är väldigt olika. Schwarzenegger vill visa att han inte behöver ändra livsstil, han kan köra sin Hummer, men den drivs på el. Som det är nu kanske detta delvis är en lösning för vissa miljöfrågor på kort sikt, men inte långsiktigt. Då behöver vi öppna upp för olika typer av maskuliniteter. En av dem handlar om att vi inte ska ändra vår livsstil, men vi kan göra saker bättre. Medan en annan handlar om att göra upp offringar, att ändra vårt sätt att leva, bojkotta köttindustrin och så vidare, resonerar han.

Glasen klinkar och sorlet fortsätter på jämställdhetsminglet. Männen där är kluvna till de två strategierna för att möta klimatutmaningen: att förändra mannen eller att nyttja befintliga stereotyper. Medvetenheten om båda utmaningarna är stor. – Klimatfrågan är akut. Jag tror inte på att vi kan vänta på mannens insikter, fruktar Gösta Zachrisson. När jag berättar om Björn Ferrys OS-bojkott av klimatskäl väcks entusiasm. – Har han sagt det, WOW det var häftigt! Det var stort. Sånt där tror jag på, säger Mikael Levy. Men det skulle kunna sett ut på ett annat sätt också – att jag inte kan åka för att jag har två barn hemma. Det hade varit kraftfullt. Själv ska Mikael Levy börja jobba mindre för att kunna sköta mer av hemarbetet. Kanske är det just sådana som honom som är värda att lyftas fram. Det tycker i all fall en av medlemmarna i föreningen: – Han har varit en förebild. Mikael har mod att stå för sina värderingar, trots att han jobbar i en del av samhället där fokus ligger på helt andra områden, säger Johnny Martinsson.

Mikael Levy, aktiv i föreningen Män för jämställdhet, berättar om möten med unga frustrerade killar i skolorna.

FOSSILFRI.COM Björn Ferry och Heidi Anderssons projekt om att bli fossilfria till 2025. MFJ.SE Män för jämställdhet – en organisation som finns nationellt och på flera orter i Sverige. SCHWARZENEGGER.COM Arnold Schwarzenegger – Den kände politikern och skådisens hemsida om allt i hans väg. TESLA.COM Elbilstillverkaren Tesla vars machostrategi slagit världen med häpnad.

CAMINO 50 / 33

Det här är in ge topplista, uta n n kort och gott tjug o exempel på kvinnor som på o uträttar f anta lika sätt stiska saker i miljöns nam n.

Gröna inspiratörer Att kämpa för en hållbar värld är ett arbete som kräver sina föregångare. Camino listar tjugo drivna svenska kvinnor att inspireras av.

34 / CAMINO 50

FOTO MARIE MALA

FOTO FRIDA RÖNNHOLM

Frida Berry Eklund

PR-konsult och expert på klimatkommunikation som är projektledare för Föräldravrålet, ett nätverk av föräldrar som ville ge röst i klimatfrågan åt kommande generationer genom att bilda opinion och påverka politiker. De har även tagit initiativ till Our Kids' Climate, en internationell sammanslutning av föräldra- och klimatgrupper. Frida Berry Eklund har tidigare bland annat arbetat som kampanjledare på Oxfam och Global Call for Climate Action.

Rowan Drury

FOTO FREDRIK KARLSSON

FOTO FRANK ANDERSSON

Hösten 2016 öppnade Rowan Drury Sveriges första förpackningsfria butik, Gram, i Malmö. Genom att erbjuda över 200 ekologiska varor i lösvikt – allt från bönor och kryddor till städprodukter – vill hon inspirera fler att handla medvetet och anamma en ”skräpfri” livsstil. Hösten 2017 tilldelades Gram Region Skånes miljöpris.

Heidi Andersson

Elvafaldig världsmästarinna i armbrytning som sedan karriären avslutades bland annat driver projektet #fossilfri2025 tillsammans med maken Björn Ferry, med målet att familjen ska bli fossilfri till år 2025. Paret har också startat ”miljönärsfonden” Walter, för att hjälpa fler att spara hållbart. Hon syns även i en rad andra hållbarhetssammanhang, bland annat som programledare för Miljöhjältarna i SVT, ett program om miljö riktat till barn.

Pella Thiel

En riktig mångsysslare i hållbarhetsvärlden och frontfigur för den svenska omställningsrörelsen. Utöver detta är hon bland annat engagerad i föreningen Lodyn, där hon arbetar med ekopsykologi och naturens rättigheter, och End Ecocide Sverige som verkar för en internationell lagstiftning mot storskalig miljöförstöring.

”Pella Thiel är omställare på heltid.” Läs mer på caminomagasin.se

CAMINO 50 / 35

FOTO ELISABETH FRANG

FOTO MATTIAS AHLM SVERIGES RADIO

Marie-Louise Kristola Programledare för Vetenskapsradion Klotet i P1, som varje vecka förser 200 000 radiolyssnare med miljönyheter från hela världen och ur olika vinklar. Marie-Louise Kristola var också med och grundade programmet 2009. I en tid där många medieredaktioner tvingas skära ner fick Klotet tvärtom fördubblad sändningstid 2017, efter att lyssnarna efterfrågat mer miljörapportering i radion.

Malena Ernman

Åsa Domeij

Före detta miljöpartistisk riksdagspolitiker som sedan tio år tillbaka är hållbarhetschef för det stora livsmedels företaget Axfood. Under sin tid där har hon fört in miljöperspektivet i hela koncernen, vilket för konsumenten kanske syns allra tydligast i lågpriskedjan Willys butiker, som alla numera är märkta med Bra miljöval.

Camilla Björkbom

Förbundsordförande i Djurens rätt, Sveriges största organisation för djurrätt och djurskydd. Har omvalts flera gånger och är nu inne på sitt åttonde år. Under hennes tid på posten har Djurens rätt vuxit rejält – bland annat ökade de sitt medlemsantal med 25 procent under åren 2012–2015. 36 / CAMINO 50

profilerat sig starkt i miljödebatten. Sommaren 2017 gjorde hon valet att, trots sin internationella karriär, helt sluta flyga. År 2017 utsågs hon även till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden WWF.

FOTO PETRUS IGGSTRÖM

FOTO MARIT LISSDANIELS

Världskänd operasångerska som de senaste åren

FOTO APPELGREN FRIEDNER

FOTO OLA JENNERSTEN, WWF

Maxida Märak

Uppmärksammad hiphopa rtist, skådespelare och aktivist med rötter i Sápmi, som genom musiken vill öka förståelsen för det samiska folket och kulturen. Hennes texter är ofta politiska och hon har bland annat engagerat sig mot gruvindustrin. I slutet av 2017 medverkade hon i tv-programmet Jills veranda, där hon fick möta Nashvilles ursprungsbefolkning i ett program som av många beskrivits som starkt.

Rebecka Le Moine

Naturvårdsbiolog som tog initiativet till att

FOTO TITTI KNUTSSON

FOTO COOP

FNs internationella dag för biologisk mångfald (22 maj) uppmärksammades ordentligt i Sverige 2017. För detta utsågs hon samma år till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden WWF tillsammans med Malena Ernman. Nu arbetar hon vidare för att Biologiska mångfaldens dag ska få ännu större genomslag.

Annika Elmqvist

Barnboksförfattare och serieskapare som tog initiativ till Sveriges första klimatriksdag 2014, ett arrangemang som skulle lyfta upp miljö- och klimatfrågorna på agendan inför riksdagsvalet. Den 4–6 maj i år samlas miljö rörelsen återigen för att samtala, demonstrera, arbeta fram motioner och rikta strålkastarna mot klimatet inför årets val.

Louise König

Hållbarhetschef på matvarukedjan Coop, som stärkt företagets miljöarbete och förankrat det hos ledningen. Ett strategiskt kommunikationsarbete har också gjort att Coop de senaste åren hamnat i toppskiktet när svenska konsumenter får utse landets grönaste varumärken. År 2017 utsågs Louise König till Årets hållbarhetschef av tidningen Aktuell Hållbarhet. CAMINO 50 / 37

FOTO PRIVAT

FOTO MALIN AGHED

Nina Gualinga

Annika Axelsson

FOTO PRIVAT

FOTO KRISTIAN POHL

Grundade tillsammans med Karin Stenmar klädföretaget Dem ollective (senare by Dem) i början av tvåtusentalet. De blev pionjärer C i Sverige inom ekologisk och etisk klädproduktion, och startade bland annat en egen textilfabrik på Sri Lanka där medarbetarna fick levnadslön istället för minimilön. Företaget har insyn i alla produktionsled och Annika Axelsson deltar själv när bomullen ”Mode branschen skördas på plantagerna i Indien varje år. I dag håller by sätter nya mål.” Dem på att starta upp produktion i Sverige, tillsammans Läs mer på med andra mindre klädföretag. caminomagasin.se

Malva Myrehed

Leder Earth Guardians Sweden, som är en del av den internationella ungdomsorganisationen Earth Guardians. Här samlas unga aktivister som tillsammans kämpar för en hållbar värld och för att lyfta de ungas röster och perspektiv i både lokala och globala miljöfrågor. 38 / CAMINO 50

Isabella Lövin

Aktivist och ekofeminist som föddes och växte upp i Kichwastammen i Amazonas och i dag bor både i Ecuador och i Sverige. Hon har blivit en förgrundsgestalt i urfolkens kamp för sina rättigheter och för miljön och har särskilt tagit strid mot oljeexploatering i regnskogen. Hon är också medgrundare till The Hakhu Project, en organisation som i samarbete med kvinnor i Amazonas urfolkssamhällen arbetar för hållbar utveckling och för att stärka urfolkens ställning.

Den 1 januari fick Sverige ett nytt klimatpolitiskt ramverk, genomröstat av en bred majoritet i riksdagen. Processen har pågått under lång tid, men roddes i hamn av miljö minister Isabella Lövin. Det nya ramverket innebär att varje ny regering måste redovisa hur man jobbar för att nå Sveriges klimatmål, ett arbete som ska utvärderas av det nyinstiftade klimatpolitiska rådet. Innan hon blev miljöminister var Lövin starkt engagerad i fiskefrågor inom EU och 2009 utsågs hon av Camino till Sveriges främsta inspiratör för hållbar livsstil.

FOTO PRIVAT

FOTO PAUL BJÖRKMAN

Emma Öhrwall

Expert på kollaborativ ekonomi och medgrundare till föreningen Kollaborativ ekonomi Göteborg, som verkar för att göra det enklare att låna, hyra, byta och ge. Tillsammans med Göteborgs stad har föreningen tagit fram delningstjänsten Smarta kartan, som i slutet av 2017 vann Eurocities award i kategorin delaktighet.

FOTO JENNIFER OLDBY

Louise Lindén

Generalsekreterare för organisationen Artister för miljön, som

FOTO PRIVAT

samlar, utbildar och förmedlar kulturarbetare som vill bidra till en hållbar värld. Som artonåring startade Louise den hållbara musikfestivalen Live Green, som i dag har vuxit till en mötesplats och arena för hållbart arrangörskap. Bland annat lanserade man i fjol en webbaserad plattform för hållbara evenemang.

Zeenath Hasan

Matmissionär och grundare av Rude Food, Sveriges första cateringfirma som arbetar med räddad mat. Verksamheten identifierar var svinn uppstår och arbetar sedan tillsammans med olika partners för att den överblivna maten ska hamna på tallriken där den hör hemma. Allt överskott doneras till välgörenhet och Rude Foods mål är att till slut kunna avveckla sig själva.

Gunilla Högberg Björck

Miljöjurist med lång erfarenhet som bland annat var ombud i det uppmärksammade målet om Ojnareskogen. Hon har tidigare varit jurist för Naturskyddsföreningen, på vars uppdrag hon granskade hur miljöbalken successivt försvagats i Sverige. Bland hennes andra uppdragsgivare finns bland annat Greenpeace, Svenska rovdjursföreningen och Aktion rädda Vättern. CAMINO 50 / 39

Det ökande antalet människor med utmattningssyndrom påverkar givetvis samhällets engagemang i hållbarhetsfrågor. Camino läsaren Linnéa Lindström fick diagnosen utmattningssyndrom i december 2015 och berättar här för Camino hur det påverkat livet, engagemanget och jämställdheten. TEXT och FOTO Johanna Stål

Bara lite utmattad – När jag mådde riktigt dåligt kunde jag inte bry mig om någonting utanför mig själv, jag blev självcentrerad. Linnéa Lindström var en klippa på sin arbets plats. En sådan som gjorde lite extra, som gav allt. Tills en dag för två år sedan, när det plötsligt tog stopp. Men det var långt innan dess som saker egentligen hade stannat: kreativiteten och lusten. Och det har tagit lång tid att komma tillbaka. När teknikjournalisten och komikern Karin Adelskölds krönika ”Kan man bota utmattningssyndrom med gurkmeja?” delades på Caminos Facebooksida öste det in kommentarer. En av dem var från Linnéa. Hon driver bloggen By Little Nea – en blogg om utmattningssyndrom och återhämtning. Linnéa fick diagnosen utmattningssyndrom i december 2015 och har sedan dess kämpat för att ta sig tillbaka. Det är en snöig vinterdag när Linnéa och hennes familj tar emot i lägenheten i Örebro. Nu är hon tillbaka på det jobb där hon mötte väggen. – Fast nu har jag helt andra uppgifter. Precis som för de flesta andra som går in i väggen så tog det jättelång tid och det var en kombination av väldigt många olika saker. Hösten 2015 har jag inga minnen av alls, jag försökte bara hålla mig över ytan, kändes det som. Linnéa mådde jättedåligt men visste inte

40 / CAMINO 50

varför eller hur illa det var. En dag i december det året var det en kund som skällde på henne och efter det bara grät hon inne på jobbtoaletten. På kvällen kom panikångest. Hennes man Sverker sa till henne att det inte kan vara så här längre. – Men jag tänkte hela tiden att det inte var så farligt, att det finns så många som har det värre. Jag sjukskrev mig en vecka och tänkte att jag bara skulle vila lite och det skulle bli bättre. Sedan skulle jag börja jogga och träna och bli piggare. Det enda jag tänkte var: Jag måste skärpa till mig! Att göra bättre ifrån mig. Göra mer. Jag var väldigt hård mot mig själv.

När det var som värst låg Linnéa i ett mörkt rum hela dagarna.

CAMINO 50 / 41

Linnéa berättar om känslan av att inte räcka till, att alltid ligga efter, att inte hinna med familjen och att missa barnens uppväxt. Hon jobbade jämt och Sverker skötte hämtningar och lämningar av barnen. Hon jobbade när barnen hade ledigheter, men hon hann ändå aldrig ikapp. – All min energi gick till jobbet och när jag kom hem lade jag mig ner och orkade inte riktigt något mer. Där någonstans började sjukskrivningen. Innan dess hade jag samtalsterapi via jobbet, men det räckte inte, berättar Linnéa. Det som började med en veckas sjukskrivning blev till fler veckor, till månader och till ett år. När Linnéa inte längre beviljades sjukpenning så tvingades hon börja jobba igen, trots att hon inte kunde. Hennes lösning fick bli att jobba lite och sedan ta tjänstledigt resten av tiden, utan betalning. Hon klarar fortfarande inte att arbeta heltid. – Jag trodde läkaren satte diagnosen utmattningssyndrom på mig för att vara snäll, för att Försäkringskassan skulle bevilja mig pengar, men när jag var inne i andra månaden började jag förstå att jag nog kanske var sjuk ändå. Och så tänker tydligen alla, har jag insett nu efteråt, säger Linnéa.

Hemma i lägenheten bor, förutom Sverker, barnen Elliot tolv år, Emilia tio år och en kanin. Sverker har fått ta en stor del av ansvaret för familjen under tiden Linnéa varit sjuk. Han är idrottslärare och har lite mer möjlighet till flexibilitet och ledighet på lov. – När barnen gick på förskola hade vi det ganska jämlikt, du lämnade och jag hämtade. Men sedan började du jobbet med strikta arbetstider och då blev det mest jag som skötte sådant. Det föll sig naturligt, säger Sverker, som vittnar om att det på hans arbetsplats är vanligt med deltid och flexibla föräldrar. Sverker och Linnéa tycker sig ha en jämn fördelning av arbetsuppgifter i övrigt: Sverker sköter maten, Linnéa tar hand om tvätten. ”Ingen städar”, säger de samtidigt och skrattar. – Det har inte varit det klassiska att ”kvinnan slutar arbetet och fortsätter när hon kommer hem”, här har det nog varit rätt jämnt fördelat, fortsätter de i mun på varandra.

Men hur orkade Sverker att ensam ta ansvaret för hemmet under en så lång tid? – Det gick bra i början, säger Sverker. Jag reflekterade inte så mycket utan tänkte att Linnéa behövde ta det lugnt. Jag såg inte så mycket av det heller eftersom hon var hemma under dagarna och jag jobbade. Det typiskt manliga är ju att bita ihop och inte gnälla och det var väl så jag kände. Men det höll på länge och under 2017 blev det jobbigt. När Linnéa tvingades att börja arbeta igen gick hon tillbaka till samma arbetsplats igen, men med nya uppgifter. Exempelvis kunde hon inte 42 / CAMINO 50

Linnéa, Sverker och sonen Elliot njuter av att kunna skratta ihop igen.

Jag tänkte hela tiden att det inte var så farligt, att det finns så många som har det värre.”

prata i telefon, så det fick hon slippa. Och hon fick sitta på en plats där det är lugnare. – När du började jobba blev det svårt för mig, för då kom du hem efter att ha jobbat och behövde vila. Och då kom hell hour, med matlagning och allt som ska göras på efter middagen, då måste ju saker göras snabbt annars blir alla griniga. Då blev det jobbigare, säger Sverker. Sverker gick ner i arbetstid för att få en dag ledigt i veckan och hinna med sina intressen och kunna göra något på egen hand. – Annars vet jag inte hur det skulle ha gått, svarar han.

Rent ekonomisk var det såklart tufft, och för Linnéa var det en skam att inte kunna bidra ekonomiskt till hushållet. Sverker hade mer attityden att det löser sig, han har alltid känt uppbackning från sina föräldrar. En annan skam, eller sorg, för Linnéa är hur detta har drabbat barnen. De fick lära sig att mamma behövde ta det lugnt och gå in på sitt rum för att vila. – Vi märkte på barnen att de började smyga omkring och vara tysta. De tog inte hem kompisar, de var oroliga för att ställa till det. Jag märker ibland när vi skojar och skrattar att barnen blir alldeles till sig av glädje. De är så vana vid att jag är trött och måste vila. Då kan jag känna mig gråtfärdig och ledsen över att de utsätts för detta, säger Linnéa med sorg i rösten. Familjen har aldrig rest speciellt mycket, men det blir också extra tydligt nu att de inte har möjlighet till resor och shopping. Eller att köpa ett hus. De bor i en lägenhet och deras prioriteringar har ändrats. – Jag jagar inte lika mycket. Jag är mer nöjd. Vi sätter mer värde på det som är än det vi inte har, säger Sverker.

Att vara ute i naturen eller att gĂśra ingenting har varit LinnĂŠas medicin.

CAMINO 50 / 43

För att minska den lavinartade ökningen av utmattade de senaste åren anser de att det behövs en del satsningar på samhällelig nivå. Linnéa säger att hon funderat mycket på det. – En sak som skulle hjälpa till är att det i allmänhet skulle finnas mer medkänsla och att inte alla människor ska tryckas in i samma mall. Det finns mycket misstänksamhet, både på arbetsplatser och myndigheter. Många arbetsplatser har väldigt strikta arbetstider, väldigt oflexibelt. – Och med vissa myndigheter känns det som att man är på polisförhör, flikar Sverker in. Linnéa tror att om man kunde få en kortare 44 / CAMINO 50

Med vissa myndigheter känns det som att man är på polis förhör.”

paus, sjukskrivning i förebyggande syfte, innan det blev riktigt illa så hade man kanske kunnat förhindra utmattning. – Och tänk om folk skulle kunna få jobba lite mindre, säg sex timmars arbetsdag, så det blir lite mer luft i vardagen. Samhället ser ju annorlunda ut i dag jämfört med när vi växte upp, allt är så uppstyrt. Alla skjutsar sina barn till träningar hit och dit. Jag cyklade själv från första klass, säger Sverker. Det är mer saker som ska rymmas i schemat i dag på något sätt. Även sociala medier påverkar givetvis. – Vi matas med mängder av bilder och ser

Och det är klart att det orsakar stress, kommenterar Linnéa.

Sjukskrivning var helt nödvändigt för Linnéa. Hon berättar om hur hon i början låg i ett tyst mörkt rum och inte kunde ta in någonting, inte prata med någon mer än familjen. – Det hjälper massor att vara ute i naturen och att meditera. Jag målar, skapar, fotar och är kreativ. Det har jag inte prioriterat på flera år. Både Linnéa och Sverker menar ett en nyckel till mer inre hållbarhet är att tvinga sig själv att tänka på en grej i taget. – Som när jag tränar fotbollsgrabbarna eller leder ett zumbapass, då är det hundra procent koncentration på en sak och jag mår bättre efteråt, säger Sverker. Här hemma i soffan tänker jag på jobbet, teven står på, jag sms:ar någon och någon annan pratar med mig samtidigt. Linnéa berättar att hennes arbetsplats har förbättras på grund av hennes utmattning. Numera finns ett vilrum på jobbet, dit hon går och sätter sig när tankarna snurrar för mycket. Att fokusera på en sak i taget har hjälpt henne massor. – Det blir mycket start- och stopptid. Det var så i mitt arbete förut, många avbrott hela tiden. Till slut satt man med fem olika saker som man påbörjat men inte kom ihåg vad man skulle göra med, berättar Linnéa. När hon började jobba använde hon öron proppar och flyttade arbetsplatsen till ett hörn, där hon inte fick så mycket intryck.

LINNÉA & SVERKERS TIPS FÖR INRE HÅLLBARHET • Vara mycket i naturen. • Tillåta sig att göra ingenting. • Göra en sak i taget. • Vara nöjd oftare. Inte alltid prestera till max. Tillåt perioder som inte går i hundra. • Landa och vila mera. • Hitta intressen där man kan ge hundra procent och komma in i ett flow. • Motion och meditation.

Hur har problemen med den inre hållbarheten påverkat möjligheten att engagera er i saker såsom andra hållbarhetsfrågor?

bara andras top of the week och så tror vi att alla andra har så kul ”Där sitter de och ser lyckliga ut på en restaurang igen”, men vi ser inte att de äter falukorv och makaroner dagen efter, säger Sverker. – När jag mådde som sämst kunde jag inte ens lyssna på radio eller musik och jag kunde inte läsa böcker på ett och ett halvt år. Jag tittade på tv max en timme per dag. Forskning visar att det händer jättemycket i hjärnan varje gång vi hör eller ser någonting. Alla intryck påverkar oss även om vi ”tycker det är roligt”. Är du borta från sociala medier i en timme har det hänt massor.

– Jag har bara kunnat tänka på mig själv och att må bra, så det är klart att det påverkar. Vi hade ett miljöintresse innan – vi hade ett torp och var i princip självförsörjande på grönsaker. Vårt bröllop hade eko- och skördetema och vi var ute och vandrade på somrarna. Men när jag mådde som sämst orkade jag inte engagera mig i någonting, berättar Linnéa. Det engagemang som tidigare fanns i att äta medveten och nyttig mat kunde inte upprätt hållas utan förvandlades till mer snabba lösningar. De hinner inte alltid leta efter ”rätt” saker. – Men å andra sidan har vi inte rest så mycket utan det blir ju ganska miljövänligt så sett, säger Linnéa. – Jag säger som Mia Skäringer: Jag har inga mer fucks to give. Det som ger mig något får vara kvar, resten ska bort. Jag har ett annat lugn nu och ser vad som är viktigt och vad som inte är viktigt. Vi hittar värde i det som är. Mer närvarande och enkelt. Vi åker till skogen och tänder en brasa och så räcker det, avslutar Linnéa. CAMINO 50 / 45

Cecilia Uddén RÄTT KVINNA PÅ PLATS

Tahrirtorget, Tel Aviv, en båt på Nilen mitt i brinnande revolution eller ett beduintält i öknen – kastad rakt in i händelsernas centrum förvandlas spårvagnen på väg till jobbet en vanlig onsdagsmorgon till en annan del av världen. Få berättar en historia som Sveriges Radios Mellanöstern- korrespondent Cecilia Uddén – men det har inte alltid varit självklart att vara kvinna på sin post. TEXT Malin Aghed FOTO Malin Aghed

46 / CAMINO 50

Cecilia Uddén har både blick och öra för relevanta berättelser. Som utrikes korrespondent vill hon ge röst åt dem som ofta saknar talan.

FOTO PRIVAT

Cecilia Uddén intervjuar tonåringar i Libanon.

FOTO PRIVAT

Stolt mamma till ”martyr”, det vill säga milisman från Hizbollah som stupat i kriget i Syrien, får komma till tals i Sveriges Radios reportage.

Utanför sultan Hassanmoskén i Kairo.

48 / CAMINO 50

Cecilia Uddén är en av Sveriges Radios vassaste och samtidigt mest älskade utrikeskorrespon-

denter. Med lång erfarenhet från både Mellanöstern och USA är hon expert på berättelser som för oss närmare varandra – och på konflikter som drar oss isär. Hon brinner för att vi inte ska ge upp om arabvärlden, och är oroad över att intresset har sjunkit dramatiskt efter den arabiska våren. – Det var så hoppfullt då, alla var superintresserade och allt skulle förändras. Nu orkar folk inte riktigt lyssna och jag förstår det. Utmaningen är att återuppväcka intresset så att man bryr sig om regionen igen. Det tror jag vi kan åstadkomma genom en rapportering som berör. En berättelse kräver sin dramaturgi. Cecilia jämför med en teaterpjäs eller en roman, som blir ointressant om historien inte utvecklas. Avsaknaden av just utveckling gör det tufft att rapportera från Mellanöstern just nu.

Att vara kvinnlig journalist i dessa delar av världen tycker Cecilia är en fördel, eftersom hon får tillgång till både männen och kvinnorna. – Som kvinnlig journalist är man från början ett konstigt djur utan sexuell tillhörighet på något sätt, så man får komma in hos männen, och när det finns ett kvinnorum får man komma in dit också. Enligt Cecilia respekterar makthavare i Mellanöstern utländska kvinnliga journalister och ger dem lika mycket intervjutid som män. Ibland kanske de till och med avslöjar mer, för att de inte är på sin vakt hela tiden. – Nackdelen skulle kunna vara när man blir kissnödig ute på fältet och det inte finns några toaletter, det är det värsta. Eller nja … kanske inte det värsta. Cecilia pausar lite och ler. Hon erkänner att det finns värre saker med att vara kvinna i Mellan östern, som att komma till en ny stad och drabbas av skamkänslan som många arabiska kvinnor har. – Om jag kommer fram sent en kväll och vill äta middag ute är det obehagligt att sitta ensam.

De kan titta på mig och tänka ”där sitter en utländsk hora”. Det har plågat mig en del, att jag inte känner mig helt fri. Men det är också i mitt eget huvud. Jag skulle kunna vara mer som många a rabiska kvinnor, särskilt de yngre, som faktiskt skiter i det. Som bär sin stolthet utan att påverkas av blickarna och skammen som det är meningen att man ska känna.

Cecilia befinner sig mitt i stora komplicerade skeenden och starka möten. Att göra händelser och människor rättvisa när hon har en minut på sig är en utmaning, och det väsentliga måste vaskas fram fort. Cecilia pratar med både intensitet och eftertanke, rakt på sak och utan krusiduller. Samtidigt hinner vi som lyssnar ofta känna både smaker och lukter som gör korta inslag till levande berättelser. Hela sitt yrkesliv har Cecilia hanterat både solskenshistorier FOTO PRIVAT

dag är en utrikesrapportering i Sveriges Radio synonymt med Cecilia Uddén, men när hon anställdes, 32 år och praktiskt taget nyförlöst, var det nära att anställningen inte skulle bli av. Hon blev inkallad till chefen redan första dagen. – Han var väldigt tydlig. ”Du ska veta att jag var emot det här beslutet”, sa han, ”för jag tror inte att man kan skicka iväg en ung kvinnlig korrespondent med ett litet barn. Så den dag det visar sig att ditt barn blir ett hinder i ditt arbete kommer vi att ta hem dig”. Ekochefens ord från 1993 var starten på Cecilia Uddéns första anställning som utrikeskorrespondent. Hennes barn var då sex veckor, och istället för att anmäla blev Cecilia livrädd, sa ”javisst, självklart” och flyttade till Mellanöstern med man, barn och beslut. – Jag bestämde mig för att de aldrig någonsin skulle kunna vara kritiska mot att familjen var med. Jag nämnde inte min son överhuvudtaget för någon i Stockholm, trots att vi samtalade två gånger om dagen. I dag hade jag anmält genast och chefen hade fått sparken, eller åtminstone en allvarlig reprimand. Men jag hade inte en tanke på att anmäla och ingen hade förmodligen reagerat. Ungefär femton år senare såg Cecilia hur olika medier började anställa kvinnliga korrespondenter. Det blev en annan sorts rapportering av yngre kvinnor än av sextioåriga män, som, förutom Cecilias företrädare i Mellan östern, Agneta Ramberg och Titti Nylander, hade varit extremt tongivande. – De flesta korrarna var män mellan femtio och sextio år eller äldre. Deras rapportering var såklart inte dålig, men det blev annorlunda med kvinnliga röster. Det perspektivet behövdes, på samma sätt som andra perspektiv behövs i dag, till exempel mångfald.

”Ibland får en krypa för att få intervjua”, berättar en ständigt nyfiken Cecilia Uddén.

”Jag är inte så modig som det låter. För mig handlar det enbart om att få rapportera.” CAMINO 50 / 49

En medveten sidsneglare fĂĽr syn pĂĽ detaljer som andra ofta missar.

50 / CAMINO 50

och vidriga förlopp, och många är nyfikna på hur hon gör för att härbärgera de människoöden hon möter. – Jag är inte så modig som det låter. För mig handlar det enbart om att få rapportera. Den dagen jag ser något vidrigt eller möter en människa som varit med om det värsta och inte får rapportera kommer jag drabbas av den totala krisen. Det vet jag, för jag var med om det en gång i USA när jag var vittne till ett dödsstraff. I Morgonekots inslag dagen därpå var Cecilias reportage om dödsstraffet nedklippt till oigenkännlighet och den viktiga debatten uteblev. Erfarenheten var förskräcklig, berättar Cecilia, och hon ångrar fortfarande bittert sitt beslut. Oftast låter hon därför bli de saker hon inte kan försvara för sig själv, som exempelvis att närvara på en könsstympning av en flicka i Egypten. – Det skulle ha blivit ett jättebra reportage: där ligger hon och rakbladet kommer fram och hon skriker och mamman håller i henne – men jag kunde inte åka dit och vara vittne till ett sådant brott utan att ingripa. Jag sa nej.

Cecilia tycker att det fortfarande finns någon slags orientalism i bevakningen av Mellanöstern, och inte bara där utan i hela världen. – Till och med delar av Sverige bevakas på ett förnumstigt, patroniserande, lite nedlåtande sätt, där reportern vet bättre. Det är väldigt otrevligt. Det enklaste sättet att undvika detta tycker Cecilia är att få människor att skratta åt sig själva, genom att ställa frågor som gör att de avslöjar något som de tycker är lustigt eller pinsamt. Folk i Mellanöstern är ofta är väldigt generösa med att bjuda på sig själva, säger hon. – En gång gjorde jag ett reportage i Gaza om hur fattigt och eländigt allt blivit. Jag kom hem till en kvinna som lagade mat tillsammans med granntanterna i ett flyktingläger. De satt på golvet i långa svarta klänningar och sjalar och rensade molokhia, en bladgrönsak som man kokar

”Jag kunde inte åka dit och vara vittne till ett sådant brott utan att ingripa.”

soppa på, och berättade att de var så fattiga att de hade sålt alla sina guldsmycken på marknaden. Jag antecknade och spelade in deras röster. Sedan såg jag att de hade stora, tjocka guldarmband i långa rader på armarna. När jag påpekade detta började allihop gapskratta. De förklarade att även om man bor i ett flyktingläger så är man fåfäng. ”Det här är plastarmband. Vi kan ju inte gå ut nakna!” När de började skratta åt sig själva och sin egen fåfänga blev de något annat än offer även för den som lyssnar. Den där dagen hade Cecilia också turen att just efter skratten och soppan – hon rynkar på näsan och förklarar att hon verkligen ogillar den där soppan – kom glasskärran förbi utanför. Ett barn kom inspringandes och ville ha pengar till glass, fick ett mynt ur sin mammas behå och sprang ut. – Mamman kallade på mig och sa att hon ville visa något. ”Vi palestinska kvinnor förvarar våra

pengar i behån”, sa hon. ”Förut hade jag sedlar här, men nu är jag så fattig så jag har inga sedlar utan bara mynt”. Och så tog hon tag i behåbanden, hon hade en enorm byst, och skakade så att det rasslade om mynten. Där stod jag med min mikrofon och fick en perfekt ljudillustration.

Vi pratar vidare om kvinnors situation, både i Mellanöstern och i Sverige. Alla som kämpat öppet för kvinnors rättigheter i Mellanöstern sitter antingen i fängelse eller har gått i exil, förklarar Cecilia, och tillägger att det naturligtvis finns feminister, men ingen rörelse. Folk varken orkar eller vågar. Men att många kvinnor, särskilt de yngre, vägrar knäckas av det som händer, det är nytt. – Det skulle jag till och med kalla för en effekt av den arabiska våren. Ingenting har förbättrats i övrigt, men den bidrog till att kvinnor fick en annan resning, ett annat mod. Det är en utmaning att berätta om de små initiativ som finns som inte handlar om att göra revolution utan om annan slags förändring. När det gäller Sverige tycker Cecilia ändå att det är rätt bra. Varje gång hon kommer hit hör hon talas om tjejer och unga kvinnor som gör saker som hennes generation inte gjorde, och som inte går att göra i Mellanöstern. – Sexuella trakasserier accepteras inte längre, skuldbeläggandet på sexuella trakasserare som till exempel Linnéa Claeson gör … Wow, tänk att det har gått så långt i Sverige, det är underbart! Innan vi avslutar intervjun och Cecilia ska resa sig upp för att lämna Sverige ännu en gång frågar jag om det är okej att citera henne på det där med Ekochefen. – Jag har berättat den historien flera gånger och den aktuella chefen kommer ofta fram till mig och frågar om jag aldrig ska förlåta honom. Cecilia Uddén ler sitt finurliga leende och säger att hon svarar honom lugnt och tydligt varje gång. – Nej. CAMINO 50 / 51

Till Panzisjukhuset kommer flickor och kvinnor i alla åldrar, den yngsta doktor Cevi Kabala hjälpt var fyra 52 / CAMINO 50 månader gammal.

Farligare att vara kvinna än soldat

Den äldre kvinnan i operationssalen ligger uppspänd i den mest förnedrande position man kan tänka sig. Hon är en av tusentals kvinnor som drabbats av konflikterna i Kongo och ska i dag opereras. Cevi Kabala, läkare som specialiserat sig på gynekologi, är en av dem som kan hjälpa henne. Vi har följt henne en dag på jobbet.

TEXT Johanna Litsgård-Lebourne FOTO Annelie Edsmyr

Panzisjukhuset ligger i Bukavu i östra Demokratiska republiken Kongo och är mycket mer än ett vanligt sjukhus. Här får kvinnor som utsatts för våld i krigets Kongo livet tillbaka. Cevi Kabala har arbetat som läkare på Panzi i tio år. Hon arbetar på SSV-avdelningen (SSV – survivors of sexual violence) där bland annat kvinnor som utsatts för sexuellt våld får vård. Här görs fyra till fem operationer om dagen innan strömmen stängs av klockan två. Just nu väntar två kvinnor på varsin brits i operationssalen. – Hit kommer flickor och kvinnor i alla åldrar. Det värsta jag har sett är när barn under fyra månader kommit hit efter att ha utsatts för sexuellt våld. Våldsförarna bryr sig inte om ålder, de ger sig på vem som helst, säger hon uppgivet. Det traumatiserar ju även oss som jobbar här, det är så svårt att förstå hur någon kan göra så.

Det är en lugn stämning i operationsrummet. EKG-maskinen tickar tyst när teamet väntar på att ryggmärgsbedövningen ska börja verka på den äldre kvinnan. En manlig sköterska stryker henne över huvudet och småpratar lite. På Panzisjukhuset jobbar man efter en holistisk modell där mötet med kirurgerna och operationen bara är en del av den hjälp kvinnorna får. Redan vid inskrivning träffar de en socialassistent som kopplas på deras fall och sedan hjälper kvinnorna genom hela vistelsen. På området finns även psykologer som de kan träffa regelbundet. – Här jobbar vi med hela kvinnan. Det är lika viktigt att stärka hennes självkänsla som att reparera hennes kropp. Om vi har sjuka som inte vet hur de ska uttrycka sig får de genomgå psykoterapi först så vi förstår deras problem och vet vilken typ av behandling de behöver få, så vi kan hjälpa dem på rätt sätt, berättar Cevi. Det luktar starkt av desinfektionsmedel i operationssalen. Alla lampor riktas mot kvinnans underliv och Cevi och dagens kirurg koncentrerar sig på operationen. De pratar tyst om vad de ser. Vi som står på andra sidan skynket ser blodiga instrument läggas på sterila fat. Det är bekymrade ögon som granskar kvinnans underliv. – Den största utmaningen vi möter här är att kvinnorna oftast inte kan återvända hem när de fått sin behandling för de är så rädda att bli utsatta igen. Det är inte heller ovanligt att samma personer återvänder efter några månader, säger Cevi uppgivet. CAMINO 50 / 53

Det görs fyra till fem operationer om dagen innan strömmen stängs av vid 14.00.

54 / CAMINO 50

CAMINO 50 / 55

En annan stor problematik är skammen och stigmatiseringen kring sexuellt våld. Det är ett effektivt vapen i konflikternas Kongo eftersom det splittrar familjer när kvinnan, som oftast är navet i familjen, skadas och sedan inte kan återvända hem. Landet har också länge härjats av våld, korruption och fattigdom där den instabila politiska situationen lett till utbredd fattigdom, som i sin tur gör att det sexuella våldet även skapar civila förövare. En ond cirkel där två miljoner kvinnor och flickor drabbats. Panzisjukhuset grundades av den prisbelönte 56 / CAMINO 50

kongolesiske gynekologen och människorättsaktivisten Denis Mukwege. Han är varje år en av dem som är starkast tippad att få Nobels fredspris och har talat för Kongos kvinnor i både FN och EU. Men att tala om sexuellt våld i ett land så genomsyrat av krig och våldshandlingar kan innebära att man stöter sig med makthavare. För några år sedan utsattes han för ett mordförsök och lever ständigt med hotet för nya attentat. ”Jag identifierar varje våldtagen kvinna med min egen fru. Varje våldtagen mamma med min egen mor och varje våldtaget barn med mitt eget

Här jobbar man med hela kvinnan enligt en holistisk modell. Det är lika viktigt att stärka hennes självkänsla som att reparera hennes kropp.

FNs resolution 1325: Den 31 oktober 2000 antog FNs säkerhetsråd den historiska resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Det var första gången som medlemsstaterna agerade för att inlemma ett genusperspektiv i alla delar av fredsarbetet – i att förebygga konflikter, hantera och lösa dem samt att bygga upp samhällen efter krig.

barn” säger doktor Mukwege om drivkraften trots de ständiga hoten i filmen The man who mends women som finns att ses på UR Play. Under våra dagar i Kongo möter vi flera starka kvinnor som jobbar för kvinnans rätt i Kongo. En av dem är doktor Cevi, en annan Solange Kasiba. Som ung var hon en dag på väg hem från universitetet tillsammans med en grupp andra kvinnor när hon hörde rop ifrån en skogsdunge. Därinne hittade de en fyraårig flicka, gråtande och blodig, som nyss hade blivit våldtagen. Det fick henne att bestämma sig för att hjälpa

Doktor Cevi Kabala.

kvinnor som utsatts för sexuellt våld. I dag är hon ledare för Bucop, Kongos motsvarighet till organisationen Pingstmissionens Utvecklings samarbete. I sitt arbete jobbar hon mycket med att uppmuntra kvinnor att gå från att vara offer till att bli aktörer. – Tidigare hade kvinnorna mycket kraft, men kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt förlorar den kraften, säger hon. De blir passiva och drabbas av skam, rädsla och utstötthet. Våldtäkten berövar dem deras värdighet. Men jag vill ge kvinnorna tillbaka deras kraft och hjälpa dem att se att det inte är deras fel.

Vi hittar Solange på plats vid ett stort skrivbord där hon just avslutat ett möte. Hon berättar att hon själv blev uppfostrad till att lyssna och vara tyst om sina egna åsikter, även när det kändes fel. Men när hon såg att saker inte stod rätt till kunde hon inte hålla tyst längre. – Jag lärde mig istället att det är en positiv sak att prata och säga ifrån. Att vara tyst är en kraft som förstör, så nu arbetar jag med att uppmana kvinnor att bryta tystnaden. Och jag känner att kvinnor i det här landet håller på att bygga upp en reservkraft som en dag kommer skapa förändring. Efter operationen på Panzi går vi ner en trappa till bakgården där det är lunchdags och full aktivitet bland kvinnorna som lagar mat i stora kittlar. Cevi möts av glada leenden. – Jag började jobba här för att jag kände ett kall att hjälpa sjuka, särskilt kvinnor. Jag föredrar att hjälpa kvinnorna med deras problem för de är mycket mer försummade. Mitt uppdrag i livet är att hjälpa dem – mina vänner. CAMINO 50 / 57

Förändringen börjar hos de fattigaste Situationen i Kongo kan kännas hopplös när man läser svarta rubriker om ständiga konflikter och en svår politisk situation. Men i Bukavus fattigaste kvarter sker förändringar. Här jobbar Roger Buhendwa och hans team med projektet Badilika där fokuset är att undervisa om mänskliga rättigheter och jämställdhet. TEXT Johanna Litsgård-Lebourne FOTO Annelie Edsmyr

Bilen kämpar sig upp för leriga vägar i Kaduto, ett av de fattigaste områdena i Bukavu. Fallfärdiga hus ligger längs bergssluttningen och snart kommer området förvandlas till en lervälling när eftermiddagens åskregn öser ner. Här träffas en grupp kvinnor och några män i en workshop för att diskutera hur de kan översätta FNs resolution 1325 till sin egen vardag. – Vi jobbar med mixade grupper och olika typer av teman, för du kan inte förändra kvinnornas situation utan att män är med. Badilika betyder förändring och vi jobbar med två spår, underv isning och opinionsbildning. Ibland via media, ibland med debatter och demonstrationer och ibland bara från en person till en annan. Roger har jobbat som projektkoordinator för Badilika sedan år 2013. Innan dess hjälpte han bland annat New York Times korrespondent på plats som fixare och tolk. Det var under det arbetet, då han en dag såg flera hundra lemlästade och dödade kongoleser, som han bestämde sig för att jobba aktivt för förändring i landet. Badilika är en del av Panzi Foundation som startades år 2008 och arbetar förebyggande mot våldet i landet. – 2006 röstades en lag igenom här som tydligt anger att kvinnor 58 / CAMINO 50

och män har lika stora rättig heter, så jämställdheten finns på papper men är inte implementerad i verkligheten. Vårt jobb är att förklara det för folket och undervisa om hur man kan jobba för mer jämställdhet i sin vardag, säger han.

Roger står framför planscher där han skrivit upp vad lika rättigheter betyder i praktiken. Gruppen står runt honom och lyssnar och antecknar. För kvinnorna i det här rummet kan första steget handla om att förändra situationen hemma: att våga stå för sina åsikter vid familjebeslut, uppmana sina döttrar att gå till skolan och sina söner att behandla sina systrar med värdighet och respekt. Men det kan också handla om att skaffa ett eget stånd på marknaden eller att få hjälp med mikrolån för att kunna jobba som sömmerska. – Människor är redo för förändring, men staten måste gå före och skapa förutsättningar, säger Roger bestämt. Ibland handlar det bara om att visa att lagen eller resolutionen finns, ta med en kopia och förklara för de lokala beslutsfattarna som allt som oftast inte vet. Under de år han jobbat åt Panzi Foundation har Roger också

Roger förklarar hur man kan jobba för ett mer jämställt samhälle i sin vardag.

Människor är redo för förändring, men staten måste gå före och skapa förut sättningar.”

sett förändringar ske på högre nivå. Han minns en kvinna som besökte en av hans workshops. Efter att ha förstått sina rättig heter bestämde hon sig för att kandidera till det lokala parlamentet. – Jag sa till henne ”du kan klara att driva en kampanj, du har bra åsikter och alla förutsättningar att lyckas”. Hon vann valet och har i dag en plats där, berättar han stolt. Roger står mitt i gruppen och skickar ut frågor för att få igång diskussionen. Hur står det till med jämställdheten i hemmen? Kvinnorna och männen svarar med att berätta om sina situationer och ställer frågor tillbaka. När vi efteråt frågar Bebe Mulegwa, far till åtta barn, som deltagit i workshopen vad han tar med sig hem svarar han: – Jag ska gå hem och berätta för mina döttrar att de är viktiga för landet, att de ska studera så de kan göra en insats för Kongo. Att de har en uppgift.

SMAKRIKT

Från till

TEXT Johanna Stål FOTO Hanna Olvenmark RECEPT Hanna Olvenmark

60 / CAMINO 50

FOTO SHUTTERSTOCK

balja tallrik

CAMINO 50 / 61

SMAKRIKT Dietisten Hanna Olvenmark driver bloggen Under tian med missionen att visa att alla kan ha råd med bra, miljövänlig mat. Enkla recept med huvud sakligen grönt och baljväxter är hennes fokus.

HALLÅ DÄR!

Hanna Olvenmark Dietist och bloggare

Hur kom det sig att du började blogga om billig mat? – Jag började med min blogg när jag studerade till nutritionist. Dels för att jag var student och ville äta billigt, men också som en del av studierna. Men egentligen kom intresset för billig mat långt tidigare. Mina föräldrar separerade när jag var liten och de levde helt olika liv. Min mamma jobbade mycket och stressade. Vi fick nästan bara snabbmat och hon slängde massor av mat. Hon hade bra med pengar, men slösade. Min pappa däremot levde ganska fattigt men lagade fantastisk mat. Han bakade eget bröd och kokade baljväxter av pengaskäl, men det ledde till att vi fick mycket bättre mat. Och jag märkte tidigt i magen att jag mådde mycket bättre av pappas mat. Då lärde jag mig att myten om att inte ”ha råd med bra mat” är felaktig och att det snarare är tvärtom.

Dina recept är nästan alltid vegetariska, varför? – Vi svenskar äter för lite vegetabilier. Vegetarisk mat är ofta nyttigare och dessutom billigare. Och klimatsmart såklart. Om man byter ut en rätt med nötfärs mot baljväxter sparar man tio kronor per portion och det blir över 2 000 kronor på ett år om en familj på fyra personer gör det en gång i veckan. Men det är viktigt att man inte bara tar bort köttet utan att ser till att man får i sig andra bra proteinkällor istället.

Vilka är dina bästa tips för att äta billigare? – 1. Planera dina inköp, titta vad du har hemma och ta med en lista till affären. 2. Ha kylskåpsrensarmåltider några gånger i veckan där du äter vad som finns. 3. Ät baljväxter. 4. Svenskar lägger fyrtio procent av sin mat budget på chips, godis och dricka. Dra ner på det. 62 / CAMINO 50

Det är viktigt att visa att bra mat är billig.”

5. Ät efter säsong. 6. Ta med en matlåda till jobbet. Det sparar 14 000 kronor om året jämfört med uteluncher. Dessutom får du koll på vad det är du äter. 7. Istället för att äta på restaurang kan du laga måltider ute i naturen med vänner eller familj.

Du vann Local Eat Award, vad var motiveringen? – Jag vill att alla ska kunna äta hälsosamt och med mer vegetabilier. Men medelinkomsten i Sverige ligger på 25 000 kronor, så det är viktigt att visa att bra mat är billig. Du ska inte behöva få en ekonomisk baksmälla i början av året utan du ska kunna äta bra jämt. Det är lite tanken att ”alla ska med” på resan mot en mer hållbar och hälsosam matkultur.

Kostnad: ca 9 kr/portion Tidsåtgång: ca 30 min

4 P O RT I O N E R

Vegansk flygande Jakob

• • • • • • • • • • • •

ris för 4 port 6 dl kikärtor (kokta) 2 dl havregrädde 1 ekologisk banan 1 dl jordnötter 2 msk ketchup (eller chilisås) 1 tsk sambal oelek 1 msk tomatpuré 1/2 blomkålshuvud olja 1 tsk rökt paprikapulver salt

1. Sätt ugnen på 225 grader. Blanda grädde, ketchup, tomatpuré och sambal oelek. 2. Lägg kikärtor i en ugnsfast form. Skiva över bananen. Slå på gräddblandningen. Ställ i ugnen. 3. Koka riset. 4. Hacka blomkålen fint. Blanda med rökt paprikapulver, salta och olja. 5. När jakoben har gratinerats ca 10 min ställer du in blomkålsblandningen bredvid, utbredd i en form eller på plåt. Rosta i ca 10 min. Totalt ska jakoben vara i ugnen i ca 20 min. 6. Ta ut och strö över ”blomkålsbaconet” och strö över jordnötter. 7. Servera med ris och sallad. CAMINO 50 / 63

4 P O RT I O N E R

Linsköttbullar med morotstzatziki och ugnsrostad potatis

Ca 30 bullar Kostnad: 10 kr/portion Vego: Gör helt vego genom att byta ut köttfärsen mot vegofärs eller ta dubbla mängden linser. Tidsåtgång: ca 60 min • • • • •

200 g nötfärs 2 dl linser 1 gul lök, riven 3 msk majsstärkelse salt, peppar

64 / CAMINO 50

• • • • • • •

3 dl yoghurt 2 morötter 1 vitlöksklyfta salt, peppar 1 kg fast potatis salt, peppar olja

1. Börja med att koka linserna. Låt svalna. 2. Sätt ugnen på 225 grader. 3. Tvätta och dela potatis i klyftor. Lägg i ugnsfast form. Salta, peppra och strö olja över. Ställ in i ugnen. Stek i mitten av ugnen i ca 20–25 minuter.

4. Blanda nötfärs, linser, riven lök och majsstärkelse i en skål. Smeten ska vara fast. Rulla till bollar. Förstek bollarna i stekpanna till gyllenbruna. Lägg sedan i form och fortsätt steka i ugnen (ca 10–15 minuter) 5. Riv morötterna grovt. Häll yoghurt i en skål, pressa i vitlöks klyftan och blanda i de rivna morötterna.

4 P O RT I O N E R

Rotfruktssoppa

• • • • • • • • •

1 hackad gul lök 2 vitlöksklyftor 1 hackad chili 2 morötter, grovt skurna 2 palsternackor 1 sötpotatis (eller pumpa) 1 buljongtärning 2 dl havregrädde Valfri topping

1. Blanda allt. Slå på 7 dl vatten och lägg i en buljongtärning. 2. Låt koka mjukt i ca 10 min. 3. Mixa. 4. Lägg i havregrädde. 5. Servera med topping. Här hade jag rostade kikärtor, hemmagroddade mungbönor och en näve grönkålschips. CAMINO 50 / 65

66 / CAMINO 50

4 P O RT I O N E R

Vegetarisk tacopizza Kostnad: ca 5 kr/bit (blir 8 bitar) Vego: Ja, laktovegetarisk. Vill du ha en vegansk pizza använder du veganskt alternativ till crème fraiche, och veganskt ostalternativ. Tidsåtgång: ca 1 h 15 min (inkl jäsning)

PIZZADEG • ¼ pkt jäst • 2 dl vatten, fingervarmt • 1 tsk salt • 1 msk olivolja • 5–6 dl vetemjöl • Fyllning: • 3 msk crème fraiche

GÖR PIZZADEGEN (degen räcker till en tjock pizza eller två tunna)

GÖR FYLLNINGEN 1. Lägg sojafärsen i en bunke. Slå på varmt vatten och låt svälla i några minuter. Slå sedan bort vattnet.

1. Smula jästen i en bunke. Slå på det fingervarma vattnet och rör om. Rör i salt och olja. 2. Rör i mjöl, så att du har en bra deg som du kan knåda. Knåda i någon minut. Jäs under bakduk i ca 40 min.

2. Hacka vitlök och chili fint. Fräs i olja, tillsätt spiskummin. Låt sojafärs och majskorn fräsa med. Tillsätt soja. 3. Sätt ugnen på 250 grader.

• • • • • • •

1 pkt torkad sojafärs 1 msk soja 1 tsk spiskummin 1 chili 3 champinjoner 1 dl majs, fryst 2 vitlöksklyftor

4. När degen jäst klart: Ta upp på mjölat bakplåtspapper (på en plåt) och kavla ut. 5. Bred crème fraiche på pizzabottnen och lägg sedan på sojafräset. Skär champinjonerna i skivor. Lägg på. Smula över riven ost och oregano.

TOPPING • 2 dl riven ost av valfri sort • 1 rödlök • 1 msk vinäger • några klickar ajvar relish

6. Jäs under bakduk i 20 min. 7. Grädda pizzan i mitten av ugnen i ca 10–12 min. 8. Gör snabbpicklad rödlök genom att strimla rödlök, massera den (krama hårt) i vinäger, salta. 9. Ta ut pizzan och klicka på ajvar, och strö på rödlöken.

1 GLAS

Morotssmoothie • • • • • •

1 morot 1 apelsin 1 cm färsk ingefära 1 dl vatten 10 bitar frusen mango några blad färsk eller fryst koriander (blir också mycket gott med mynta eller basilika)

1. Skala moroten och skär i tunna slantar. 2. Pressa apelsinerna, och häll i blendern. Lägg i morots slantarna. Mixa i ca 1–2 minuter, tills det inte är några bitar längre. 3. Riv ingefära och lägg i. Lägg i mango och krydda. Mixa till helt slätt. 4. Slå upp i glas och servera. CAMINO 50 / 67

SMAKRIKT UTVALT Ett axplock av matprodukter som vi gillar lite extra mycket.

2. Odla din egen svamp Design Stories har tagit fram snygga produkter för hemmaodling av nyttoväxter såsom kryddörter, grönsaker och svamp. De har samarbetat med forskare för att skapa användarvänliga system med enkel skötsel och möjlighet till skörd även under mörka vinterdagar. Företaget letar nu efter näverslöjdare som kan producera i större skala för att få ut produkterna på marknaden. Svampodlare, beräknat pris 1 500:-

DESIGNSTORIES.SE

3. Mjöl på bönor

I Kungsörnens nya mjölsorter är 10–15 procent av vetet utbytt mot bönor och rotsaker. Inte jättemycket, men tillräckligt för att få i sig en lite större del nyttigheter än vanligt, bara genom att byta ut mjölet till morgonbrödet. Mjöl av vete och vita bönor, 19,50:KUNGSORNEN.SE

1. Håll förkylningarna på avstånd Ginger People heter företaget som nyligen lanserat ett gäng nya produkter med ingefära, såsom ingefärssirap och hackad ingefära, på den svenska marknaden. Extra mycket gillar vi den koncentrerade ingefärsjuicen som kan användas till att göra exempelvis ingefärsshot – en välbehövlig boost som hjälper kroppen att stå emot förkylningar. Ginger juice, 54:BODYSTORE.COM

68 / CAMINO 50

5 4

4. Havren hyllas I den nya produkten Pulled Oats används havre, odlad i norden, som bas tillsammans med bondbönor och gula ärtor. Produkten sägs innehålla mer protein än kyckling, men vara betydligt mer klimat- och miljösmart och fylld av fibrer och viktiga näringsämnen. Pulled Oats finns i smakerna naturell, ingefära och tomat. Pulled Oats, 45:GOLDANDGREENFOODS.SE

5. Glass i mars Lily och Hanna har en vegansk kaffeglass med salt karamellsmak där kallpressad kokosolja och blötlagda cashewnötter står för krämigheten och sötningen består av kokosnektar. Testa den! Glass: ca 78:-, 500 ml LILYOHANNA.SE

DESTINATION

Åre

Till vinterparadiset Åre tar du dig enkelt med tåg. Här finns gott om företag med miljöprofil, lokalt producerad mat, fina ekologiska råvaror och ett friluftsliv som ständigt erbjuder nya utmaningar. FOTO DARREN HAMLIN

TEXT Johanna Stål

Åre

FOTO ANETTE ANDERSSON

AT T G Ö R A

SKIDOR PÅ LÄNGDEN I Åre finns det fantastisk utförsåkning men också minst lika fantastiska längdskidspår. Längd är ett billigare alternativ, 75 kronor per dag eller 299 kronor för en vecka med spårpass. Det ger dessutom möjligheten att komma ut i naturen och möta lugnet och stillheten. Åre har satsat mycket på längdspår och runt Åreskutan finns det många olika sträckningar att välja på. Att köra Åreskutan runt är ett rejält dagspass för de hugade. SKISTAR.COM

AT T ÄTA

CAFÉ SOM GÖR GOTT

På Café Torget bakas bröd på stenmalet ekologiskt mjöl och maten som serveras är huvudsakligen ekologisk. Caféet erbjuder frukost, lunchbuffé, middag och fika och ligger mitt i Åre by. Här är det mysigt och livlig stämning, och på somrarna kan man hänga i en hängmatta på utsidan. En perfekt paus under dagens aktiviteter. KABINBANEVÄGEN 22E CAFETORGETARE.SE

KLÄ DIG

HYR PLAGGET Om du inte har skidkläder, tält eller turskidor så kan du hyra dem via Rent-a-plagg. Du bokar på nätet och hämtar antingen ut kläderna på deras lager i Åre eller får dem levererade till ditt boende. Det är ett bra sätt att slippa släpa på massa utrustning på tåget, eller att behöva köpa utrustning för bara en resa. Prisexempel på en barnoverall är 150 kronor för en dag. Övrig skid-, mountainbike- och sportutrustning hyr du enkelt i butiker nära liftarna. HANDELSHUSET I SÅÅ SÅÅ 406 RENTAPLAGG.SE

Till Åre reser du bäst med nattåget. Med Snälltåget kan du ta dig till Åre från Stockholm eller Malmö från 149 kronor. SJ har också nattåg som kör direkt, utan stopp mitt i natten, på onsdagar och lördagar. Båda alternativen erbjuder billigare sittvagn och olika varianter av ligg- och sovkupé. Det är populärt, så boka resan i god tid.

CAMINO 50 / 69

DIY

REDAKTÖR Johanna Stål

Renare vitvaror Städtips i ett jämställdhetsnummer? Jovisst, även ett jämställt hem behöver städas. Här är tips ur boken Städglädje av Maléne Eriksson, på hur du kan göra rent några av dina vitvaror utan massa konstigheter. Kanske blir städning ett rent nöje att utföra för alla i hemmet. TEXT Johanna Stål FOTO Ulrika Ekblom

Diskmaskin

Du behöver: diskmedel, ättikspray (2 dl ättiksprit och 2 dl vatten blandat) Gör så här: 1. 2.

Ta ut korgarna och torka av dem. Spraya insidan av luckan och alla små vrår som inte görs rent under en diskning med ättikspray och torka med mjuk trasa. Häll ättika i diskmedelskoppen och kör ett program. Kör sedan skölj programmet.

Kyl och frys

Du behöver: diskmedel, gammal tandborste samt eventuellt ättika och mineralvatten. Gör så här: 1.

Maléne Eriksson kallar sig städföretagare och är städexpert i tv och radio. Mest känd är hon troligtvis från TV-serierna Rent hus och Sveriges städmästare, där hon varit programledare.

Slå av strömmen och töm kylskåpet på dina matvaror och rensa ut allt gammalt (Lukta om du är tveksam). Ta ut hyllor och lådor och gör rent dem med diskmedel och vatten. Torka med handduk eller låt dem självtorka på diskbänken. Torka ur kylskåpet med en trasa, diskmedel och vatten. Se till att torka väggar, skarvar och gummilister noggrant. Till skarvarna och kanterna är tandborsten ett bra hjälpmedel. Och glöm för guds skull inte att göra rent avrinningshålet som finns inne i kylskåpet. Torka ur kylskåpet med treprocentig ättika och vatten för att få bort eventuella mögelsporer. Rostfria kylskåpsdörrar kan du torka av med mineralvatten. Torka efter med torr trasa.

En gammal tandborste är ett bra verktyg för att komma åt trånga utrymmen.

CAMINO 50 / 71

FORMGIVET

1. Medborgarägda inomhusodlingar Nu byggs det inomhusodlingar i Stockholm, där invånarna bjuds in som delägare. Företaget Plantagons koncept CityFarm använder tomma lokaler till hållbar och resurseffektiv matproduktion. Först ut är en anläggning under DN-skrapan som är helt finansierad och under uppstart. Målet är att till år 2020 ha tio produktionsanläggningar för inomhusodling i Stockholms området. För att nå dit har Plantagon haft en crowdfunding- kampanj som dragit in 4,4 miljoner kronor. 72 / CAMINO 50

REDAKTÖR Johanna Stål

2. Samsovningsrum

Under lång tid har vi byggt hem som sett ut på ungefär samma sätt, men varför då? I dag är familjekonstellationerna olika och digitaliseringen skapar andra behov. Samtidigt är det vanligt att familjer samsover och att barnen inte behöver ha egna rum förrän de är större. Det ger möjlighet att bo på mindre yta, eller använda rum till annat. Så tänker hustillverkaren Movehome som invigde första hemmet med ett samsovningsrumkoncept i slutet av januari.

3. Bivax för huden Så här när vintern börjar ta slut är huden ofta sorgligt torr. Då gör Moonsuns ekologiska bivax-kroppsolja underverk. Lite kletigt först, men sedan ljuvligt lent. Innehåller även havtorn och citrongräs. Pris: 335 kr för 200 ml

4. Golv som äter koldioxid

Ett golv som tar upp koldioxid har sett dagens ljus. Det är innovativa golvtillverkaren Interface som släpper en koldioxid absorberande undersida till sitt modulgolv. Den kallas för Circuit Back Green och är en del i företagets arbete för att skapa ett positivt klimatavtryck istället för det traditionellt negativa.

5. Könsneutrala plagg

Det finns flera företag i dag som arbetar med mer könsneutrala och mer miljövänligt producerade kläder för barn, såsom Duns, Småfolk och Villervalla. Mini Rodinis vårkollektion är deras mest hållbara hittills och är tillägnad Moder Jord. 99 procent av deras material är tillverkat av bättre råvaror såsom ekologisk bomull och återvunnen polyester. Dessutom arbetar de för att betala levnadslöner istället för minimilöner i fabrikerna till år 2021. Pris: t-shirt 279 kr Byxor: 499 kr CAMINO 50 / 73

FOTO ESTHER VARGAS

INBLICK

HÄLSA

”Sociala medier kan orsaka mental hälsokris” Bildtjänsten Instagram är den sociala medietjänst som är mest skadlig för unga människors psykiska hälsa, framför allt kvinnors hälsa påverkas negativt. Det är resultatet från studien #StatusOfMind, från brittiska forskningsinstitutet Royal Society for Public Health, där 1 500 britter i åldrarna 14–24 deltog. Det handlar framförallt om bildmediet filterfunktion, där människor framhäver och förstärker sina snyggaste drag som andra ser, avundas och jämför sig med. Osunda kroppsideal förstärks och dominerar flödena. Forskarna såg också ett samband mellan psykisk ohälsa och tid på sociala medier.

”Telefonerna har sabbat en generation” ”Has the smartphone destroyed a gene ration?” är titeln på en omdebatterad a rtikel i den amerikanska tidningen The Atlantic, som lägger fram bevis för att väldigt många hälsorelaterade problem har eskalerat de senaste tio åren, det första årtiondet med smartphones. I artikeln visas ett antal grafer upp där det framgår att tonåringar får mindre sömn, känner sig mer ensamma, spenderar mindre tid med vänner utanför hemmet, dejtar mindre och har mindre sex än tidigare generationer. ”Så blev jag av med det digitala knarket.” Läs mer på caminomagasin.se

74 / CAMINO 50

FA M I L J

Jämställda delar även Forskningen kring hälsoeffekterna av jämställdhet visar på lite olika resultat. Män som varit föräldra lediga länge löper mindre risk för att dö i förtid, visar studier från Karolinska Institutet. Det tror forskaren Anna Månsdotter beror på en ökad medvetenhet hos dessa män. – När män tar ett större ansvar för barnen får de ofta ett annat förhållande till hur de ska leva sitt liv. De kör bil mer säkert för att de har barn i baksätet och när de lär

ungarna att äta bra mat tar de över det mönstret själva, säger hon till Sydsvenskan. Samtidigt löper männen en större risk att bli sjukskrivna när de tar ett större ansvar för hem och barn. Det visar studier från Försäkringskassan som även pekar mot att i jämställda förhållanden är kvinnorna mindre sjukskrivna. En annan studie från Umeå universitet fokuserar på hälsa och förväntningar. I förhållanden där

FOTO TELENOR

FOTO SHUTTERSTOCK

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

ARBETSLIV

Kontor i det fria

» ”Att jobba utomhus några timmar om dagen kan sänka stressnivån, förbättra återhämtningen och göra oss friskare, gladare och piggare. Det främjar dessutom kreativitet, något som behövs i ett modernt och flexibelt arbetsliv.” Det säger Susanna Toivanen, docent i sociologi och forskare inom framtidens arbetsplatser. Telenor testade mobila kontor i naturen i några svenska städer sommaren 2016. Ett liknande exempel är fastighetsföretaget Castellum som satt upp ett permanent utomhus kontor vid sina lokaler i Växjö.

1,4

på ohälsa kvinnan tar stort ansvar och mannen litet mår kvinnorna ofta sämre på grund av arbetsbördan, medan mannen mår sämre på grund av att han inte kan leva upp till förväntningar om jämställdhet. – Visst är det komplicerat, men det enkla svaret är ändå att en jämn fördelning och strävan efter jämlikhet blir mest rättvist i längden, kommenterar Katarina Boye

miljoner

i Aftonbladet. Katarinas forskning handlar bland annat om hur fördelningen av hushållsarbete påverkar det psykiska måendet.

Samtliga studier vittnar dock om att ojämställdheten i hemmet fortfarande är väldigt utbredd – kvinnor tar mer ansvar för hem och barn än män, och mår generellt sämre som följd.

… så många människor bor på landsbygden i Sverige, och det är en summa som varit i princip konstant de senaste åren. Urbaniseringen beskrivs ofta som en ostoppbar urkraft, och genom historien har den förstärkts över hela världen. Fler och fler bor i städer över hela klotet. Men siffror från SCB för perio den 2000 till 2010 visar faktiskt att fler människor i Sverige flyttar från storstäder ut på landet än tvärtom, skriver m agasinet Filter. Storstäderna växer dock ändå, som följd av ökade födelsetal och invandring. CAMINO 50 / 75

KULTURELLT HALLÅ DÄR!

”Vi måste tänka bort att vi älskar dem så mycket” Göteborgsgruppen Teater Tamauer tar sig an serietecknaren Nina Hemmingssons mörka värld, i All min kärlek. – Vi vill visa det som skaver. Istället för att dölja det vill vi förhöja det, säger Sara Klingvall, skådespelare och en av manusförfattarna. TEXT Ingemar Tigerberg

Vad handlar All min kärlek om? – Det är ett feministiskt kollage med en kabarékänsla som tar avstamp i Nina Hemmingssons böcker. Vi har en ängslan om att allt ska vara så bra hela tiden. Det är fint att kunna skratta åt våra tillkortakommanden istället. Vi vill ge en kärleksförklaring till människor som är lite obekväma och inte riktigt passar in.

Ni har gjort teater av Liv Strömqvist och Hanna Petersson tidigare. Hur är det att göra scenkonst av serier? – Jätteroligt men krävande. Vi måste tänka bort att vi älskar dem så mycket. Vi kan inte bara gå med texten. Det handlar om att översätta serierutorna till scenkonst där regin har hjälp av koreografin, att hitta rörelserna som översätter det statiska i serierutorna. Nina Hemmingsson har en svärta som vi försökt vårda ömt. Men det är inget extremt mörker, utan ett sådant som många har i sitt liv. Som att kunna utropa: ”I dag mår jag som en röv!”

Varför blev det just Nina Hem mingsson denna gången? – För att hon är rolig, absurd och sätter fingret på vår tids jakt på lycka, på den rätta och att ha det bästa livet, och de normbrott som psykisk ohälsa utgör i en värld där du förväntas älska dig själv. Hon går ”för” långt i sina texter, och vi funderar på varför det är så roligt. Det är förbi det cyniska och då gör 76 / CAMINO 50

Sara Klingvall (i mitten), här i uppsättningen Utan personligt ansvar.

det ont. Den tomma blicken och glappet mellan den man visar upp och den man är.

Feminism är ett genomgående tema i era uppsättningar. Varför? – Det handlar om oss. Det är ett slags förhållningssätt till livet och vår scenkonst att det kommer av sig självt. Vi vill såklart ta chansen att påverka när vi har en scen.

Systrarna Kronlöf har en före ställning i vår som heter De redan frälsta. Är inte teater just en konstform som riskerar att bara nå de redan frälsta? – Jo, vi hoppas att de redan

f rälsta kommer. Det handlar också om att vårda den publiken. Sedan hoppas vi förstås att de nyfikna också kommer. All min kärlek – fritt efter Nina Hemmingsson hade premiär på Hagateatern i Göteborg 9 februari. Manuset är skrivet av Helena Gezelius och Sara Klingvall efter Nina Hemmingssons serieböcker Jag är din flickvän nu, Snyggast på festen och På a svarar jag hej då.

När ni skriver manus försöker ni ibland göra rollerna köns oberoende. Vad innebär det? – Vi är två tjejer och en kille som spelar alla sorters roller. Det handlar bland annat om kostym. Vi byter hela tiden kön på de roller vi spelar och gör inte så stor grej av det. Vårt mål är att visa människan bakom.

FILM

Män gör upp med köttet Kött och män har i vår kultur en särskild relation. Machomannen står gärna vid grillen och slänger på något blodigt. Träningsivrarna kräver sitt animaliska protein och många av oss är uppvuxna på ”kött och potatis”. Men nu har vissa män börjat göra uppror och kanske är till och med den heliga kon i farozonen? TEXT Ingemar Tigerberg

okumentärfilmarna Kip Andersen och Keegan Kuhn som låg bakom den uppmärksammande och omdebatterade Cowspiracy är i farten igen med What the Health?. Nu är siktet, det vill säga kameran, inriktad på kött och mejeriprodukters hälsoeffekter. Det är en all-american-style samhällsdokumentär där otaliga experters vittnesmål radas upp ett efter ett, om hur kött och mejeriprodukter orsakar cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes – de tre vanligaste fysiska sjukdomarna i västvärlden, som väldigt stora delar av vården och läkemedelsindustrin hålls sysselsatta med. Orakad, keps- och shortsbeklädd i amerikanskt jag-står-på-folkets-sida-stuk är Kip på jakt efter ansvarsutkrävande intervjuer. Dock inte med företrädare från dessa industrier, utan med personer från de amerikanska hälsoorganisationer som han menar medvetet håller undan sanningen från folket, på grund av sina sponsoravtal med dessa industrier. Ingen vill förstås uttala sig i frågan, men han lyckas få ett oväntat uppriktigt och cyniskt svar från en presstalesperson på ett sjukhus som säger ”vi tjänar pengar på de här operationerna så vi kommer inte uttala oss på något sätt som skulle kunna motverka det”. Enligt dokumentären dör en av fyra amerikaner i cancer, var tredje amerikan beräknas få diabetes inom tjugo år och 17 miljoner dör i hjärt- och kärlsjukdomar varje år. I många fall är detta sjukdomar som går att undvika genom en sundare livsstil och kost. I slutet av filmen radas exempel upp på människor som på kort tid mått mycket bättre av att gå över till en växtbaserad kost. En äldre man strålar som en sol när han berättar hur han var nära att dö, och nu istället helt kunnat sluta med sina mediciner. ”Jag har precis fått tre barnbarn, nu får jag tid med dem!” I slutet medverkar flera extrema idrottsmän, ett medvetet grepp från Kip och Keegan förstås, för att utmana bilden av att aktiva män behöver sitt kött. En muskelbyggare med ett linne som det står ”Vegan” på, en Iron Man-deltagare och en känd amerikansk fotbollsspelare som

kommenterar muskelbyggarnas kött-cravings såhär: ”Well, du kanske är en stor man på utsidan, men ditt hjärta skriker på hjälp”. På framsidan av Camino 28 poserar machokocken Per Morberg med armarna i kors framför ett stort köttstycke. Medvetet provocerande av oss förstås, men temat för numret var också ekopsykologi. Tobias Jansson skrev en djuplodande artikel om just kopplingen mellan manlighet och kött. Per Morberg personifierade då denna machoköttkoppling, men nu verkar han ha kommit på andra tankar. I kokboken Så gott som grön satsar Morberg framför allt på vegetariskt, men han vill inte gå all in. ”Om jag äter kött vill jag veta var det kommer ifrån” skriver han.

et tredje exemplet på ”man som synar köttet” står folkkäre Henrik Schyffert för i SVT-serien Köttets lustar som lämpligt nog sändes veckorna innan jul. Få tillfällen om året frossar svenskarna i kött som just då. Schyffert för söker känslomässigt knyta an till några grisar som han tar in i lägenheten och förfasas på ett slakteri, men han vänjer sig också snabbt vid grymheterna, också det med fasa. Som vegetarian är det stundtals provocerande att se hans lättsamma stil avdramatisera så pass viktiga frågor som djuretik och klimat, men det finns säkert andra som får sig en tankeställare av programmet och dess tema. Människan har ett tudelat förhållningssätt till djur: sådana vi äter (som får nöja sig med en industriell behandling) och de som vi anser vara våra vänner (och får sova i våra sängar). Vad händer när vi mixar dessa perspektiv? En TV-trend att notera är hur en del av programmet utspelar sig hemma hos programledaren med medverkande familje medlemmar, denna gång Schyfferts son ”Limpan” som visar upp en betydligt mjukare (mänskligare?) sida än den cyniske programledaren. Kanske är det hos Limpans generation som vi hittar hoppet om en sundare inställning till köttet.

What the Health? Kip Andersen och Keegan Kuhn (2017) Netflix Så gott som grön Per Moberg (2017) Stav Förlag Köttets lustar Henrik Schyffert (2017) SVT Play CAMINO 50 / 77

SVERIGES STÖRSTA VEGETARISKA MATTIDNING KOST & HÄLSA • VEGOSKOLA • TRENDMAT • MAT FÖR HELA FAMILJEN • ENKEL VARDAGSMAT

R HE

AMIL LA F

JEN

•E

NR 5 2017 OKT–NOV PRIS 59:– (INKL. MOMS) FINLAND 7,90 EUR NORGE 69 NOK

KOS T

2017 NR 4 SEP ) AUG. MOMS (INKL R 59:– 0 EU PRIS ND 7,9 NOK FINLA E 69 NORG

Långjäst och

VEGO

et till d Lyxa

IGE S

FÖ R

STA

OCH

E TA V

7lä0sa0re0 7Torka sommarens

SV E R

IGE S

NR 4 2017 SVER

SKAF ENK FERIMAT E BILL LT OCH IGT

20 drömska chokladfavoriter

IGES TA OC FÖRS

Gör din egen

äppelmust

H STÖR

–a

• TR

END

MAT

• MA T FÖ

R HE

LA F AMIL

JEN

• EN

KEL

77läsare 000

Grytor & gratänger EGmO VEnkelt est ! och värmande växer

A GRÖNGARE R U B ado Avlolaks favorit

OSK OLA

växer mest !

frukter och bär

med

• VEG

& dippsåse r

SV E R

S ST Ö R

RISK GETA

T TID A MA

LSA

VEGO

LÄTTBAKAT

NING

& HÄ

SVERIGES FÖRSTA OCH STÖRSTA VEGETARISKA MATTIDNING

FÖ R

STA

ST Ö R

STA

VEG

ETAR

ISKA

MAT

läsar e!

TIDN

ING

VI KA N

TARISK

55 REGRÖN MAT CEPT

A MAT

Åt ta

GE STA VE

end Weerklin i Be

OCH

VAR DAG SM

NR FEBR 2 2018 UARI PRIS –MAR 59:– S (INKL FINLA . MOM ND S) NORG 7,90 EUR E 69 NOK

83 00 0

acks

T& KOS

SA HÄL

• VEG

TRE

• OLA OSK

Ö AT F T•M DMA

GSM RDA L VA NKE

TIDN ING

VÄRL D GODA ENS MUN STE KAR

388288

105901

G oda med genvägar so jaf ärs

81-0

AM 28

HÄN

TIDS

AM 28

88 3882

81-0

1059

TIDS

16:15

7 38

-06-27

2017

RETU 8288 10 RVEC 59 KA 14 01

TIDSAM 2881-05

30 GRÖNA VARDAGSFAVORITER 88 000 i n t a s e t s ä t B tenFe t a a rn buffém a VEGO m LÄSARE m 3 o 0 s MIN PÅ Billig el k c o h en at vegom

ndd

slag.i

1 Om

G ME

D T IL

L BA

NGK OK -

EGE

N MO

ZZA

REL

LA -

L ÄT

TLA GAD

VEC

UTER

KOM E

NY -

M AT

I SÄ S

ON G

VI KAN GRÖN MAT! Tidningen VEGO är fylld med enkel och god grön mat. Du hittar även intervjuer, reportage och det senaste i vegovärlden. Prenumerera på www.vegomagasinet.se

Mattias Kristiansson, Chefredaktör VEGO

TILLTÄNKT

KRÖNIKA: INGEMAR TIGERBERG

Mannen gräver sin egen grav

in uppväxt var troligtvis ganska traditionell som pojke i medelstor stad. Det var fotboll, grabbighet och grupptryck som formade tillvaron. Det var en miljö som präglades av sexism, pennalism och en desperat rädsla för att uppfattas som feminin. Även om jag verkligen tycker om att spela fotboll, så trivdes jag inte i omklädningsrummen. Jag reflekterade inte särskilt mycket kring det då, det var mer en diffus obekväm känsla i magen av orättvisa. I efterhand har jag insett att det var denna känsla som fick mig att sluta med fotbollen och gå mellan kompisgäng. Så fort den typen av stämning började få fäste i gruppen sökte jag mig vidare. Senare i livet hittade jag nya miljöer och hade turen att träffa vänner som visade upp en grundläggande respekt för alla människor och den viktiga förmågan att kunna prata om känslor.

Sedan snart sju år tillbaka är jag förälder, i dag stolt pappa till en dotter och en son. Det har fått mig att återigen reflektera över mannens roller. I intervjuer med ”framgångsrika” äldre män (i de fall journalisten lyckats komma innanför den tillrättalagda ytan) framkommer ofta att de alla ångrar samma sak: att de spenderat så lite tid med sina barn. Det fastnade. Hur kom det sig att dessa mäns kärlek till sina barn inte kunnat övervinna de egna ambitionerna i yrkeslivet? När jag intervjuade socionomen och samhälls debattören Roland Paulsen berättade han om en amerikansk studie där de anställda fick välja att gå ner i arbetstid eller få mer i lön. De flesta valde att gå upp i lön, framförallt männen uppfattade arbetstiden som mindre påfrestande än tiden i hemmet. Under de krävande småbarnsåren har jag börjat förstå varför männen gjorde det valet. Att upprätthålla ambitioner på jobbet och försöka ge sig på ett jämställt förhållande och föräldraskap med alla normer att förhålla sig till har ibland inneburit en pingismatch med känslor av hopplöshet, otillräcklighet och skuld. Det är sannerligen inte lätt. Samtidigt har jag aldrig ångrat mina val. Närvaron är en investering som betalar av sig.

Mina relationer är djupare än tidigare. Det finns inget som kan ersätta den kärlek jag får av mina barn varje dag. Vi har tid tillsammans, vi kan prata, de vänder sig lika mycket till mig som till mamma. Jag är viktig för dem och jag hoppas själadjupt att det håller i sig.

Det är den fossila mansrollen som gör att mannen inte kan prata om känslor, får sämre kontakt med sina barn, slutar som ensamma och bittra eller till och med begår självmord. I arbetslivet finns ett allt mindre behov av de traditionellt maskulina egenskaperna. Tungt monotont kroppsarbete, rationalitet och känslofattig kommunikation – det är de ”maskulina” jobben som snabbast automatiseras och rationaliseras bort. Istället är det i tjänsteyrken där vi möter våra medmänniskor, vårdar, är kreativa och ger service som behoven finns. Mannen behöver utforska och hitta andra sidor av manligheten än de traditionella och destruktiva. Ingen lovar att det blir enkelt, men i slutändan innebär det en vinst för den egna hälsan, livskvalitén, framtidsmöjligheterna och kanske viktigast av allt: det är det bästa du kan ge dina nära. I dag spelar jag fotboll igen, med ett gäng där det är helt andra tongångar i omklädnings rummet. Så det finns hopp, även för mannen.

ärvaron N är en investering som betalar av sig.”

CAMINO 50 / 79

ANNONS

ENERGI & TRANSPORT

GODEL godel.se

vännerna HÄLSA & SKÖNHET

CLEARLIFE clearlife.se

MOVEBYBIKE movebybike.se GÖTEBORGS RELATIONSBYRÅ göteborgsrelationsbyrå.se EKONOMI & AFFÄRER

KLÄDER & TEXTIL

BOOB Boobdesign.se

BY DEM demcollective.com

SUSTOPIA sustopia.se

KOMMUNIKATION & OPINION INREDNING & DESIGN

CIRCULARECONOMY.SE circulareconomy.se

STUDIEFRÄMJANDET studieframjandet.se

WE EFFECT (F.D KOOPERATIOON UTAN GRÄNSER) weeffect.se

av ord AV JORD avjord.se

A WIN WIN WORLD awinwinworld.com

MAT & DRYCK

EKOBANKEN ekobanken.se

FOLKSAM folksam.se

DJURENS RÄTT djurensratt.se

CYKELMUSTERIET cykelmusteriet.se

KUNG MARKATTA kungmarkatta.se SOCIAL VENTURE NETWORK SWEDEN svnsweden.se

U&WE uandwe.se

80 / CAMINO 50

EKOCENTRUM ekocentrum.se

CAFÉ TORGET ÅRE cafetorget.se

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta malin@caminomagasin.se

UPPLEVELSER & EVENT

BLANDAT

Kompanjoner MEDVETEN GRÖN facebook.com/medvetengron

SLUSSENS PENSIONAT slussenspensionat.se

BOSTADSBOLAGET bostadsbolaget.se

EGUALE eguale.se

TF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION svenskaturistforeningen.se/grovelsjon ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA eskilstunafolkhogskola.nu OATLY oatly.se

KRAV krav.se

THE STOCKHOLM ACT stockholmact.se

GREEN FOOTPRINT greenfootprint.se

PM BRÖD & SOVEL pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

TOA-LÄTT sorption.se

JÄRNA KOMMUNIKATION jarnakommunikation.se TORFOLK GÅRD torfolk.se

FAIRTRADE fairtrade.se

UNDERSTANDIT WEBBYRÅ understandit.se URTEKRAM urtekramsverige.se

FACKFÖRBUNDET VISION vision.se

FUNKY FRESH FOODS funkyfreshfood.no VÄRLDSKULTURMUSEERNA varldskulturmuseerna.se

CAMINO 50 / 81

vännerna FOTO MATTIAS KÄSTEL

Kaffe för kvinnors rättigheter Nu är det så kallade Kaffet som halva världen längtat efter

HALLÅ DÄR!

Lina Malm

Utställningsproducent för Korsvägar

Vilken slags utställning är Korsvägar? – Vid museets öppnande 2004 var det meningen att alla utställningar skulle vara temporära, för att spegla att världen är i ständig förändring. Men tillfälliga utställningar är inte resursmässigt hållbara, vare sig när det gäller människor eller material. Därför bestämde vi att Korsvägar ska vara en basutställning som agerar startpunkt för våra frågor. Utställningen är indelad i kapitel, som förhåller sig till ordet korsvägar på ett metaforiskt sätt, en plats där vi möts, krockar eller förhandlar.

Hur definierar du Världskulturmuseets frågor?

– I vår omvärld ryms både samtidsfrågor och historiska skeenden. Världskulturbegreppet kan omfatta allt: både det som delas av många och det specifika.

Har du någon favoritdel av utställningen?

– Jag gillar vårt pedagogiska grepp i utställningen, där klasser och grupper får uppleva en mängd olika program som våra pedagoger arbetat fram. Det kan handla om allt ifrån rent historisk kunskap till att pedagogiskt arbeta med demokrati. Vi behöver samsas vid korsvägarna där vi möts.

här, ett kaffe direkt från kvinnor i Peru. Det framhåller kvinnors arbete och ger dem den inkomst och inflytande de för länge sedan skulle haft. Eguale, med Sackeus AB i ryggen, är Caminos första kompanjon, något vi firar genom att lyfta fram Eguales Women’s Rights Coffee. Eguale Women’s Rights Coffee odlas av kvinnor, för kvinnor, till alla som tror på jämlikhet och rättvisa. Det finns undersökningar som visar att kvinnor ofta är skickligare än män på att driva företag och lyfta familjer och samhällen ur fattigdom. Kvinnorna sköter många gånger upp mot sjuttio procent av arbetet i odlingen medan det allt som oftast är männen som tar emot betalningen för skörden. Flor Merino (bilden) är ordförande i UMPROEC, den organisation där de kvinnliga odlarna inom kaffekooperativet Unicafec är medlemmar. Det är dessa odlare som producerar råvaran till Eguale Women’s Rights Coffee, och Flor Merino är själv en av odlarna. – Min dröm är att alla våra medlemmar ska kunna ge sina döttrar en bra utbildning, ett bra hem och tillgång till hälsovård, säger hon. Med hjälp av produkter som Women’s Rights Coffee kan kvinnorna organisera sig, äga mark och fatta beslut som rör ekonomin i hushållen och i samhället där de bor. Det ger kvinnorna bättre självkänsla och förmåga att fatta beslut, enligt Merino. Att köpa Eguale Women’s Rights Coffee är att stödja en grupp kompetenta kvinnliga entreprenörer som har stor positiv effekt på samhället de bor i. Kaffet är dessutom dubbelcertifierat, både ekologiskt och Fairtrade, vilket garanterar att det är odlat på ett ansvarsfullt sätt för människan och planeten. Det betyder också att odlarna fått sälja sitt råkaffe till ett skäligt pris. Eguale, som betyder jämlikhet, är ett varumärke på choklad, kaffe och te från Sackeus AB – livsmedelsgrossisten med Sveriges bredaste sortiment av Fair Tradeprodukter. Alla produkter från Eguale är Fairtrademärkta och ekologiska. Eguale Women’s Rights Coffee finns i välsorterade livsmedelsbutiker över hela landet och på eguale.se. Kaffet är ett verktyg som kan utjämna skillnaderna mellan kvinnor och män. På riktigt.

Hur tänker ni kring hållbarhet?

– Tidigare delades hållbarhet ofta upp i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, och därmed jobbade vi med en sak i taget. Antropocen, som en föreslagen geologisk epok där människan påverkar jorden, var ett begrepp som vi började arbeta med i Korsvägar. Nu är det en viktig del av vårt arbete. Ett av Korsvägars kapitel handlar om vatten, för att just vatten förenar oss, skiljer oss, är en bristvara och kan bli för mycket. Under det temat kan vi samtala om all slags hållbarhet.

Vad gör Korsvägar unik?

– Utställningen har tillverkats på plats efter våra frågor och samlingar. Vi har samarbetat med många kompetenser som till exempel en landskapsarkitekt, en filmare som forskar om gränsstäder, folkminnesarkivet och med ett institut som mäter demokrati. Utställningen kan hjälpa oss ifrågasätta saker vi tagit för givet. Fotnot: Allt material finns på varldskulturmuseerna.se så att även folk som inte bor i Göteborg kan bevista utställningen.

82 / CAMINO 50

Flor Merino.

ANNONS

jag inte de produkter jag önskade, det fanns inte ens gojibär i Sverige då. Jag ville ha ekologiska och juste producerade varor. Min partner Rahima hade en ekobutik och en passion för att produkterna ska vara rena och bra för hela kroppen. Vi brann för samma saker, och tänkte att om vi är intresserade av detta finns det fler. Vi startade en webbutik med ett första lager under vardagsrumsbordet. I dag är vi ett team på fem anställda i både Göteborg och Stockholm med massor av kunskap. Vi återinvesterar vinsten till förmån för det vi brinner för: produkt kvalitet, sortiment och kundupplevelse. Att få bra svar på sina frågor är jätteviktigt.

Vad är viktigast just nu?

– Utbildning och empowerment av kvinnor är också något vi brinner för. Till exempel köper vi in sheasmör från ett kvinnokooperativ i Afrika. Miljöfrågan är grundläggande hos oss, och vi försöker ta reda på mycket om hur transportvägar och hållbarhetsfrågor är kopplade till varandra. Det är också viktigt att fokusera på kundupplevelsen och lyssna mycket. Vi kommer aldrig att tumma på kvalitet och ursprung, samt att produkten är effektiv, ren och producerad på ett juste sätt. Det är firmans ryggrad. Vissa kundförfrågningar kan vi inte tillmötesgå, eftersom vi inte tar in ett märke som vi inte kan stå för. Vi lusläser ingredienser även om produkten redan är licensierad, och finns något på vår svarta lista tar vi inte in den produkten.

HALLÅ DÄR!

Tom Lidström Clearlife

Vad är Clearlifes grundidé?

Vad är du stoltast över?

– Vår vision är att leta upp och erbjudna högkvalitativa och naturliga hälsoprodukter. Att välja ut produkter efter ytterst noggranna kriterier har varit vår grej från början. Vi ser också att vi har en utbildande roll, och försöker dela med oss av vår kunskap. Vi startade för att vi ville vara förändring.

– Den som beställer något hos oss kan lita på att den är garanterat ekoreko och bra för kroppen och för jorden. Det är vårt jobb och vår passion att ständigt undersöka och vidareutbilda oss.

Hur startade ni?

– När jag för tio år sedan utbildade mig till näringsterapeut hittade

Bli Caminovän Delar ditt företag eller din organisation våra mål och värderingar? Som Caminovän får du tillgång till en exklusiv marknadsföringskanal i magasinet Camino, på Caminomagasin.se och genom våra event. Genom Camino når du samhällsengagerade människor och företag som är först med att a namma produkter och tjänster för ett hållbart samhälle, och som aktivt sprider dessa vidare till sin omgivning. Det går även att annonsera i Camino utan att vara Caminovän med en hållbar produkt eller tjänst. Kontakt: Malin Aghed, malin@caminomagasin.se caminomagasin.se/vanner

Här hittar du fler prenumerationsalternativ, presentkort för utskrift, onlinearkiv med gamla nummer m.m.

caminomagasin.se L I V S K VA

LITET

MEDVE T

ENHE T

FRAMTI

#48 SE P T– N

DSANDA

OV 2017

Berättelser med kraft att förändra

75 kr/ kvartal Endast

#4 8

S E P T– N OV PRIS 79 SEK 69 N 2017 OK 8 €

Rensa

3 Digital tillgång till nya och äldre nummer. Sum har flyttatmmer Rayne Oakes ihop m

3 Ingen bindningstid.

ed naturen Re n s a f t en med värxlu ter

OKT B E R ÄT T ELSER M ED KR A F T AT T F ÖR ÄND

KONMAR

Rensarm eto blev en rel den som igion. Mö t en av utö varna.

NSA DIGI TALT

18 sätt att ordna och fören kla ditt skärmliv .

KENT WIS

TI Pr äst & sat iri Möt en ofr ker. ivi provokatö llig r.

INRE RENS

3 Stötta ett oberoende medie kooperativ. 3 Kommer lagom ofta: 4 nr/år.

ANDE

Psykoterap eu hjälper dig ten ta bort för att ge pla ts åt nytt.

3 Enklare än att köpa lösnummer.

FÅ CAMINO I BREVLÅDAN POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

Camino Magasin 50