Camino Magasin #48 Rensa

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

# 4 8 S E P T– N O V 2 0 1 7

#4 8

Berättelser med kraft att förändra

S E P T– N O V 2 0 1 7 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Rensa

Summmer Rayne Oakes har flyttat ihop med naturen

VI HAR FÖRSTÖRT VÅR PLANET LÄNGE NOG.

Rensar luften med växter

Den här filmfestivalen är ett steg mot en lite härligare värld. Kom och inspireras av fyra dokumentärfilmer under en kväll. Välkommen till JORD.

MALMÖ 17 OKT | GÖTEBORG 18 OKT | STOCKHOLM 25 OKT B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

Mer information och biljetter på www.jordfilm.se

KONMARI

Rensarmetoden som blev en religion. Möt en av utövarna.

RENSA DIGITALT KENT WISTI 18 sätt att ordna och förenkla ditt skärmliv.

Präst & satiriker. Möt en ofrivillig provokatör.

INRE RENSANDE

Psykoterapeuten hjälper dig ta bort för att ge plats åt nytt.

EN

SMAK P M

&

AV VÄ N N E R

SMÅLAND H OT E L

Upplev Skandinaviens omtalade Gastrohotell med boende och en härlig meny i en helt unik miljö. Hotellet är självklart certifierat av Svanen och KRAV. www.pmhotel.se

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

Anlita oss

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. www.caminomagasin.se/anlita-camino

/

FR AMTIDSANDA

NU KOMMER KAFFET

HALVA VÄRLDEN LÄNGTAT EFTER IT´S A MANS WORLD, BRUKAR DET HETA.

Och det är sant allt som oftast – inte minst i kaffeindustrin. Där dominerar män, gubbar, grabbar och herrar på i stort sett alla positioner som det går att tjäna pengar på. Det finns många kvinnor i den globala kaffeindustrin också. Men de är i allmänhet inte bakom skrivborden, de är ute på fälten och sliter för småpengar.

Vi är många som tycker det är dags att ändra på det och därför är det med stolthet vi på Eguale nu kan lansera Women’s Rights Coffee. Av kvinnor. För kvinnor. Men till alla människor som tror på jämlikhet och rättvisa. Du hittar mer information på eguale.se/wrc. Läs där först och besök sedan någon av butikerna som säljer våra produkter.

INNEHÅLL

TEMA RENSA

28

Vi besöker Sari Karlsson, grundare av Facebook-gruppen KonMari Sverige och försöker förstå tjusningen i att rensa enligt Marie Kondos filosofi.

Alltid i Camino

48

22

Kent Wisti, prästen, konstnären och ­satirikern berättar om att bli populär utan att ha försökt.

42

Summer Rayne Oakes bor med 650 kruk­ växter i New York. Varje söndag spendar hon bara med dem.

Hur är det att rensa bland människors gamla prylar? Camino hälsar på hos de som avgör våra prylars öde efter vi lämnat bort dem.

54

Hur arbetar en psykolog med att rensa i ­människors inre? Johanna Olander berättar om vikten av att rensa för att få plats för nytt.

Redaktionen Hej då ­Caroline. Fredens Hus-­ samarbete och Bokmässan. 11 Kommenterat Rensande på instagram poppis. 12 Närbild Mina Dennert rensar näthat. 14 Utblick Ny bok om döstädning. 15 Spanat Om What happened in Sweden, stuglandet och träfiberflaskor. 16 Förenklat Doktoranden som följt Ukulelefamiljen. 18 Bilden Rensning. 20 Tekniskt Robotar och bilägande. 68 Smakrikt utvalt Viner som passar vego-mat. 69 Destination Varberg. 70 DIY Digital rensning. 72 Formgivet Fint urval med fokus på Zero Waste. 74 Inblick Att agera ­miljövänligt, hen och njutning. 76 Kulturellt Minimalisternas bok Prylbanta. 79 Tilltänkt Sophia ­Schyman om tomheten efter ­shoppingen. 6

34

De finns där, ­ änniskorna som m i sina yrken arbetar med rensande. Vi träffar en auktionsfirma som tömmer dödsbon, en arborist och en redaktör som rensar bort ord.

60

Peter Streijfferts bok Vego & Vin guidar dig till de bästa vinerna till olika vegetariska maträtter. Här bjuder vi på några smakprover.

CAMINO 48 / 5

­

REDAKTIONEN

FOTO HOMESTEAD BROOKLYN

Foto

Summer Rayne Oakes kallar sig världens första ekomodell. Hon bor i en lägenhet i Brooklyn, New York, tillsammans med 650 växter. Frilansskribenten Elisabeth Lidén besökte kvinnan som bokstavligen växt upp med skog och grönska som sina närmaste vänner.

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBBANSVARIG ingemar@caminomagasin.se

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m ­ edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I ­magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet. Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer ­information om vår policy. Produktion. Camino trycks av Trydells som är svanen­ licensierade och certifierade enligt ISO 14001. Pappret, Amber Graphic är FSC-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb­ hotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet

MARKNAD & Malin Aghed REPORTER malin@caminomagasin.se REPORTER Maja Andersson

maja@caminomagasin.se

ART DIRECTOR Cecilia Cromnow

www.ceciliacromnow.com

SKRIBENTER Malin Aghed, Maja Andersson, Elisabeth

Lidén, Caroline Petersson, Sophia Schyman, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg

FOTOGRAFER Malin Aghed, Elisabeth Lidén, Ingemar

Tigerberg, Mikael Lammgård

RECEPT Peter Streijffert KORREKTUR Linnéa Stolt TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING malin@caminomagasin.se DISTRIBUTION Interpress, Nätverkstan kultur i väst PRENUMERERA www.caminomagasin.se

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

4 nr/år så du hinner läsa! Ett nummer i taget 75 kr (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 295 kr Stödprenumeration 495 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@ natverkstan.net, 031- 7439905 Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning

6 / CAMINO 48

LEDARKRÖNIK A

Är rensandet en kvinnofälla?

R

ensning är vår nya religion, precis som köpcentra har varit de senaste tjugo åren. Vi rensar som galningar och delar gärna med oss av det i sociala medier. Jag vet inte hur många grupper om rensning, organisering och minimalism som jag är med i på Facebook, eller följer på Instagram. Jag fascineras över det intresse frågan väcker och vi tänkte gräva lite mer i det i detta nummer. De senaste 20 årens galna köpfest har resulterat i ett överflöd av saker och många av oss upplever att vi drunknar i det överflödet, att vi ägs av sakerna. Och det naturliga som händer då är en motrörelse, en rörelse som handlar om att göra sig av med, att rensa ut. Samtidigt upplever jag det mer och mer som en kvinnofråga eller kanske till och med kvinnofälla. Visst har jag manliga bekanta som har rensat, som strävar mot att vara minimalister, men Facebookgrupperna och diskussionerna jag är med i befolkas till nästan 100 procent av kvinnor. Frågorna handlar om att få vardagen att flyta, om att göra städning enklare och hantera flödet av kläder, leksaker och teckningar från barnen, medan minimalistmännen oftare skriver om friheten från ägande som ett sätt att kunna resa och att inte behöva ta ansvar… Det gör mig arg och känns som ett steg tillbaka i jämställdhetsutvecklingen. Det är vi kvinnor som tar hand om barnens kläder och ser till att de kommande storlekarna inhandlas på second hand och lagras i uppmärkta lådor på vinden. Det är vi som utformar städscheman över året och och säljer av prylar på köp- och säljsajter. Det är vi som låser in oss i ytterligare en mall för hur man är en bra mamma, en duktig kvinna som håller hemmet i schack. Kvinnor som kultur­ bärare, som den trygga famnen, som hemmets hjärta.

Jag försöker hålla lite distans till rensandet, jag intresserar mig för det som fenomen och håller på med en rensingsutmaning just nu – lite för att testa mig själv, men också för att se om det funkar. Men annars har jag svårt för skinande kirurg-diskbänkar och avskalade

hem utan gardiner, med tio böcker i en liten bokhylla. Det påminner mig om att bo på hotell – ­opersonligt och kallt. När jag besöker någon vill jag kunna sjunka ner i en soffa utan rädsla för att skrynkla kuddarna, jag vill stryka mina fingrar längst raden av böcker i bokhyllan och känna igen mig i deras böcker eller hitta nya. Ett hem för mig är inte en ett perfekt Instagramkonto eller ett sterilt badrum, utan ett ställe där tankar föds, där jag kan slappna av och känna sig välkommen. Det är bra att rensa ibland, absolut, men låt inte ditt liv kretsa runt rensning. Det är ännu viktigare att stoppa inflödet, att handla medvetet. Ju mindre du fixerar dig vid utseendet på ditt hem och mer bryr dig om känslan du vill skapa, desto bättre tror jag du kommer må. Det handlar om att hitta balans i överflödet.

Med det sagt, välkommen till Caminos rensar­ nummer. Som vanligt tänjer vi på gränserna för vårt tema, som den här gången är: Hur rensar man i det inre? Hur rensar man det digitala? Efter någon som dött? Möt en kvinna som rensar luften med växter och en annan som är dedikerad KonMari-rensare. Vi har läst Minimalisternas nya bok Prylbanta, en ny bok om döstädning, och sett filmer på liknande teman. Ha en trevlig höst och hoppas att vi ses.

”

Det är vi kvinnor som tar hand om barnens kläder och ser till att de kommande storlekarna inhandlas på second hand

Johanna Stål Chefredaktör CAMINO 48 / 7

På plats: Camino i Almedalen 2017

FOTO Malin Aghed

FOTO MARITA WENGE

LIN

Rörelsen #Vi står inte ut men slutar aldrig kämpa, gick med i paraden som fyllde Visbys gator på lördagen,

Joachim Lindborg på Watt-s visar hur enkelt du kan ladda din telefon med en portabel solcellspanel.

Christoffer Bengtsfors och Jeppe Larsen levererade Max nya vegoburgare till alla deltagare på Caminos och Ekobankens välbesökta seminarium Framtidens mat – Proteinskiftet.

Robert Malley, Vice president for policy at International Crisis Group, och före detta rådgivare åt Barack Obama, föreläste och samtalade om hur krisläget ser ut i världspolitiken.

Politikerna Ulf Kamne, Per Bolund och Alice Bah Kuhnke deltog i regnbågsparad i protest mot främlingsfientlighet.

Miljöminister Karolina Skog i samspråk med andra hållbarhets­ivrare på Aktuell Hållbarhets populära mingel. Goda samtal bland åhörarna till Caminos och Fredens Hus seminarium om medias roll i det moderna fredsarbetet. Gäst­talare var Mina Dennert från #jagärhär.

Ett fullsatt seminarium fick lyssna till ­moderata riksdagsledamoten Sofia Arkelsten och miljöpartistiska kommunalrådet Ulf Kamne som debatterade både mat, kemikalier och olika miljöstrategier under ledning av Caminos Johanna Stål.

8 / CAMINO 48

Caminoredaktionen i samtal i en av Visbys vackra gränder.

Vad tänker du på just nu? Johanna Stål

Chefredaktör & ansvarig utgivare – Ibland blir jag trött på allt livsstilspysslande man måste göra när man har familj och hem. Jag vill ju egentligen lägga min tid på stora filosofiska frågor och skrivande, men fastnar ständigt i administration och hantering av det som kallas livet.

Jesper Magnusson från Fredens Hus och Malin Aghed från Camino höll ett seminarie med Mina Dennert från #jagärhär. I höst kommer vi samarbeta ännu mer.

Malin Aghed

Camino Fredens Hus

En av höstens nyheter är att Camino har startat ett sam­

FOTO MARIT LISSDANIELS

arbete med Fredens Hus i ­Uppsala. Tillsammans arbetar vi med visionen att skapa ett nationellt center för kunskap och samarbeten kring dagligt freds­arbete. Ekologi, ekonomi och sociala aspekter hänger ihop och är viktiga komponenter i ett modernt fredsarbete, vilket Caminos medarbetare har god erfarenhet av. Fred är i detta hänseende inte bara motsats till krig, det är också alla gråskalor däremellan. Med hjälp av konst, dialog och pedagogik kommer centret att arbeta för en fredskultur med frihet, demokrati, mänskliga rättigheter, rättvisa och yttrandefrihet. Samarbetet lanserades i Almedalen och k ­ ommer att pågå i minst ett år. Vill du veta mer? Kontakta Caminos projekt­ ansvarige Malin Aghed, malin@caminomagasin.se.

Camino på bokmässan i Göteborg » Camino har valt att

finnas på plats under årets upplaga av bokmässan i Göteborg genom Nätverkstans monter B02:41. Här kommer vi medverka med scenprogram, så håll utkik på vår Facebooksida för mer detaljerad information.

Tack och lycka till! Caroline Petersson

Nu lämnar Caroline Peterson, en av Caminos grundare, Camino för att gå vidare till andra uppgifter. Camino säger stort tack för allt e­ ngagemang och önskar henne lycka till! Caroline ska jobba som projektledare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV. Här ska hon främja samverkan mellan Chalmers, Göteborgs universitet och andra samhällsaktörer, för att skapa och sprida kunskap om hållbar utveckling i nätverket GAME. – Jag är så stolt och tacksam för att jag har varit med och byggt upp och drivit Camino under 10 år. Det har varit en enormt lärorik och spännande resa på så många sätt, säger Caroline. Det är Malin Aghed som tar över flera av Carolines uppgifter, såsom kontakter med olika samarbeten och vän- och ­annonsansvar.

Marknad & reporter – Malawifödda Samson Kambalu gav mig en tanke i morgonsoffan på The Stockholm Act. När det gäller att värdera vad vi lämnar efter oss premierar historien byggnader och monu­ ment, när vi egentligen borde sträva efter att allt som är kvar när vi försvinner är ett fält med blommor. Varför sparar jag på så mycket grejer egentligen?

Ingemar Tigerberg

Redaktör & ­webbansvarig – Den här sommaren har jag reflekterat en del kring när man verkligen behöver ta till orda. Vad är viktigt och meningsfullt? Det finns så mycket att engagera sig i, skriva om och sprida på sociala medier. Men samtidigt är flödet så massivt att känslan av en droppe i havet kan ta över. Jag funderar fortfarande.

Maja Andersson

Reporter – Jag tänker på det här med att odla sin egen mat. Så många har sagt det innan, och jag kan bara stämma in: det är fantastiskt att kunna gå ut i grönsakslandet och hämta in sin middag.

CAMINO 48 / 9

KOMMENTERAT FOTO EMMAÖHRWALL

Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

LINAS MATKASSE VAR FÖRST! KOMMENTAR Hej! I senaste numret skriver ni om Middags­frid och att de ­lanserade en Flexitarian­ kasse. Men de var inte först då Linas matkasse redan kom med en sådan för ett år sedan. Florian

SVAR Hej Florian och tack för att du hör av dig om detta. Vi skriver inte i artikeln att Middagsfrid var först, utan det vi gör på sidan är att presentera ett antal nyheter. Men vi håller med om att det hade varit bra att kolla upp ifall det fanns andra sedan tidigare. Caroline

Camino rensar & det gör många andra också CAMINO 10 ÅR Caminos tioårs­jubilerande fortsätter. Här är ett kortare utdrag ur Johanna Ståls ledare från jubileumsnumret, och några ­reaktioner på den: ”Tio år är ingenting i världs­historien, men utgör en majoritet av mitt vuxna liv. När vi startade Camino så fanns det en ungdomlig iver i oss grundare, en självklar oräddhet och glöd att rädda världen. Rapporter kom ut som visade på hur illa det såg ut, media svämmade över av dåliga nyheter och vi ville k ­ ommunicera på ett annat sätt. Det kan bli intressant, ­spännande och kul med eko! Vi ville få människor att känna hopp. Vi ville visa på de ­alternativ som fanns på marknaden. Vi ville visa att det fanns massor att göra istället för att bara ge upp för klimatångesten.” KOMMENTAR Hurra, hurra, Camino firar 10 år detta året! Jag vill tacka er för fantastiska ­berättelser, inspirerande ­reportageNY! och ert ihärdigt positiva förhållningssätt. Jag har Camino att tacka för så oerhört mycket, speciellt de åren jag var nyfiken på hållbarhet men inte kunde så mycket. Fortfarande snart 30 nummer senare (6 år senare) blir jag lika glad när ett nytt nummer dimper ner i brevlådan. Ni är bäst! essentiella KOMMENTAR Heja! Fortsätt med ert fina arbete! Japp, nu växlar vi upp! theswedishminimalist

KOMMENTAR Tack för viktiga insatser och vaken blick. Och för ett härligt jubileumsmagasin. stadsjord1235 KOMMENTAR Wow redan tio år, tror jag prenumererat i 9,5 år. Alltid lika kul att få tidningen! dinta81 KOMMENTAR Tacksam för ert engagemang och det ni åstadkommer. Ni inspirerar mig i det jag gör och visar att det är viktigt med ett hållbarhetstänk såväl i synnerhet som i största allmänhet. annasmanna

INSTAGRAM I Parallellt med att detta nummer av Camino tillverkats har flera av oss på redaktionen undersökt olika aspekter av rensande på hemmaplan. På Instagramkontot @caminomagasin lade Johanna ut en bild från sitt eget rensande som fick många kommentarer. Utdrag från ilägget: ”Vi miljövänner har fått lära oss att allt som behövs för att städa är lite såpa, bikarbonat och ättika. Men oftast ser det ut så här när vi städar i våra skafferier. Impulser, reklam och ibland påkomna behov fyller skafferiet med annat. Det här är hemma hos mig, Johanna, som just nu gör en KonMari-resa och har kommit till köket. Jag väljer dock att inte rensa bort rengöringsmedlen utan att använda upp dem. Det är ju himla bra grejer det mesta. Däremot återvinner jag 50 procent av glasburkarna. Vad rensar du just nu?” Fortsätt gärna kommentera på Instagram, Facebook, sms eller epost. Tagga gärna med #caminorensar så kan du hamna här i nästa nummer.

KOMMENTARER Jag rensar bland barnvagnarna. Har fem (!!) st till två barn. Vad hände liksom? Nu blir det Blocket på 2 av dem. nina.lonn KOMMENTAR I städskåpet förekommer verkligen proaktiv konsumtion hos väldigt många. minimalisterna KOMMENTAR Vinden. Där finns allt från rent skräp som jag inte förstår varför jag la där och inte i soporna, till fullt användbara prylar som kan säljas eller skänkas till loppis. Ambitionen är att få bättre koll på vad som faktiskt finns där och var det ligger så att jag kan stoppa mig från onödiga nyköp. Funderar även på mirakeltrasans vara eller inte vara... lonelyfield125 KOMMENTAR Jag gjorde misstaget att läsa på flaskorna sist jag skulle köpa handdiskmedel. Någon var farlig för vattenlevande organismer, en annan farlig för huden... Alla verkade farliga att få i sig... Undra om man kan diska med såpa? tess_shoots

VARFÖR SKRIVER NI INTE OM CHEMTRAILS? KOMMENTAR Hej. Läser det senaste numret och vill fråga ifall ni är öppna för att behandla temat chemtrails i tidningen någon gång. Så länge jag varit prenumerant har jag inte läst om det. Finns

ju massor med aktivister som kämpar för att synliggöra problemet som ingen politiker vill kännas vid. Charlotta Asplund

SVAR Hej. Ny forskning från 77 forskare avlivar myten om chemtrails. Detta går att läsa om bland annat i Ny Teknik. Har du någon hänvisning till forskning som visar motsatsen? Johanna

CAMINO CAMINO48 48 / 11

NÄRBILD

Rensar i näthatet Föreningen #jagärhär rensar bort hat från k ­ ommentarsfälten i sociala medier och arbetar för ett gott samtalsklimat. På ett år har rörelsen vuxit till över 70 000 medlemmar och påverkat sociala medier både i Sverige och utomlands. Nu laddar grundaren Mina D ­ ennert om och tar sats inför kommande valår. TEXT & FOTO Malin Aghed

Vilken roll vill du att #jagärhär ska ha under valåret? – Vår drivkraft är att folk ska kunna prata om politiska frågor utan att bli störda eller hatade. Det ska inte krävas mod att våga yttra sig, det ska vara en självklarhet. Vi vill lyfta tystade röster och alla dem vi debatterar över huvudet på, från ”fattigpensionären” till ”invandraren” 12 / CAMINO 48

och ”ensamma mamman”. I valdebatten kan #jagärhär bidra till att rensa bort det perifera och fokusera på det som är relevant.

Hur ser tidsperspektivet ut för rörelsens arbete?

– Det här är ett evighetsarbete, som att börja renovera och upptäcka allt som återstår. Jag är stolt över att #jagärhär trängt bort hat från olika diskussionsforum på

nätet, och glad att vi peppat medier att ta ett större ansvar för en bättre samtalston, men en av våra viktigaste uppgifter är att peka på allt som är kvar att göra.

Vilken är din största oro just nu?

– Polariseringen oroar mig, särskilt inför valet. Genom att umgås mest med likasinnade förstärks våra ståndpunkter och vi cementeras in i våra

åsikter. Ibland upplever jag att folk är mindre och mindre benägna att lyssna.

Har du några tips för den som vill engagera sig?

– Jag vill uppmuntra både enskilda människor och organisationer att våga säga ifrån mer och ta större plats. Och så önskar jag att vi alla ska orka bemöta hat med kunskap och vänlighet.

CAMINO 43 / 13

UTBLICK Margareta Magnusson döstädar för livet.

Döstädning väcker intresse utomlands Många förbereder sig inför döden genom att döstäda, så att inte anhöriga ska hitta ens smutsiga hemligheter eller ta hand om ens skitiga byk. Men nu har döstädning krupit ner i åldrarna och är ett tecken i tiden. TEXT Johanna Stål FOTO Alexander Mahmoud

Boken Döstädning – ingen sorglig

historia, av Margareta Magnusson, har precis utkommit på svenska men har redan översatts till många olika språk och blivit ett fenomen. På engelska är titeln The Gentle Art of Swedish Death Cleaning, lite som om det vore en speciell konst vi har utvecklat i Sverige. Men konceptet är inte nytt. Det bara ligger i tiden, så att säga. Boken är personligt skriven, med ­många fina historier och dilemman. Och precis som populära Marie Kondo så avråder Margareta från att börja med sentimentala saker – hon menar att det då 14 / CAMINO 48

är lätt att fastna där. Istället ska du börja med källarutrymmen och garderober. Margareta är ”mellan 80 och 100 år” och har döstädat många gånger. Den första gången hon kom i kontakt med konceptet var när hon döstädade efter sin mor, då hennes far inte orkade göra det. Mamman hade lämnat små lappar runt om i huset kring vad som skulle skänkas, vad som skulle lämnas tillbaka till sin ägare och liknande. Margareta uppskattade det mycket. Döstädning handlar om respekt för de efterlevande, men också om att ha det enklare omkring sig. Författarin-

nan är mycket mån om att inte vara besvärlig, inte ens när hon dör. Hon vill inte besvära efterlevande med varken hemligheter eller prylar. Men det finns nog många som skulle tycka att det vore kul att hitta en dildo efter sin farmor, eller undangömda cigaretter under en trave dukar och på så sätt lära känna en ny dimension av människan som precis dött... Utan tvekan är rensartrenden ett internationellt samtidsfenomen som troligtvis är här för att stanna ett bra tag till. Så länge överflödet finns kommer rensandet att fortgå.

SPANAT

FOTO MOA KARLBERG

Just nu talas det om… TEXT Johanna Stål

… höstens mysigaste bok, Stuglandet. Journalisten Kjell Vowles och fotografen Moa Karlberg har besökt stugor runt om i Sverige som står öppna för människor att övernatta i. Ofta är dessa okända för allmänheten, men erbjuder ett sätt att resa med små medel. – Med boken bidrar vi till en ny typ av resejournalistik, som inte bygger på dyr konsumtion eller flygresor med stora koldioxidutsläpp. I stället lyfter vi fram resmål som är tillgängliga för alla oavsett inkomst, platser som inte bara ligger vackert i naturen utan också berättar om landsbygdens historia. Många stugor har tidigare varit hem, där personer har brukat jorden och försörjt sin familj under enkla förhållanden, berättar Kjell.

… det nyligen lanserade Food Sustaina­bility Index (Barilla Foundation). Där rankas olika länders hållbarhetsarbete gällande mat. Frankrike kommer på första plats överlag samt gällande näringmässighet och i arbetet

mot matsvinn, en punkt där USA placerar sig på tredje plats från slutet. Tyskland är bäst på hållbart jordbruk enligt indexet. Undersökningen inkluderar G20-länderna plus några tillägg från underrepresenterade länder. Sverige är inte med i undersökningen.

… Last night in Sweden. Som svar på Donald Trumps berömda ord har flera av Sveriges främsta dokumentärfotografer fotat vad som verkligen hände i Sverige ”last night”. Resultatet har samlats i en bok som getts ut på Max Ström, men också i en utställning på Fotografiska i Stockholm.

Träfiberflaskan är här.

36 000 Så många kilo mat har IKEA sparat sedan ­satsningen mot matsvinn startade 2015. Var femte IKEA-restaurang väger nu all mat som slängs. FOTO LISA THANNER

I boken Stuglandet får du tips om gratis boenden i landet.

… den nya träfiberflaskan som ska ersätta plastflaskor. Det är den första fiberflaskan som tål kolsyrad dryck och målet är att lansera den stort till OS 2020. Flaskan är resultatet av ett samarbete mellan Carlsberg och EcoXpac och är nedbrytningsbar i naturen på bara sju veckor. Last night in Göteborg.

CAMINO 48 / 15

FÖRENKLAT

Hon undersöker vad som är tillräckligt Ukulelefamiljen, bestående av tre vänner och fem barn, hade köpstopp hela år 2016 och satsar år 2017 på köpfrihet och mod att rensa. Efter att de medverkat i TV, radio och inte minst i Camino hörde forskaren Åsa Callmer av sig och berät­ tade att hon har följt familjen från kulisserna sedan start. TEXT & FOTO Malin Aghed

– Vi som redan har mycket måste ta ett steg tillbaka och erkänna att vi faktiskt har för mycket. Så länge den insikten inte finns kommer vi inte få en rättvis och hållbar värld, säger Åsa Callmer, som följt Ukulelefamiljens köpstopp och rensarresa. Som doktorand i planeringsoch beslutsanalys arbetar Åsa Callmer med studien Exploring the possibility of sufficiency – from imaginary to practice, på svenska Att undersöka möjligheterna i tillräcklighet – från idé till praktik. Hon undersöker begreppet tillräcklighet utifrån parametrarna materiella ting och strävanden, boende, fritid och livsfilosofi, men det handlar också om att känna sig tillräcklig och att lämna plats till andra på en global nivå, förklarar Callmer. Hon har följt Ukulelefamiljen i hemlighet, och det visar sig att resan från köpstopp till rensning är en väldigt vanlig rutt. Nu möts vi för att dela hur vi tänker. Själv befinner hon sig mitt i en flytt – ett typiskt bra tillfälle att rensa. – Jag tror att själva nyckeln är att vi lägger så stor vikt vid materiella ting, vi liksom tillverkar tyngd och lägger in den i sakerna. Vi skulle behöva tänka mer i riktning mot ”det jag använder är det jag har” och inte bara flytta lådor mellan förråd.

Det finns olika sätt att definiera skillnaden mellan minimalism och rensning. Minimalism ger värde åt saker, på så sätt att om en bara äger en osthyvel i stället för fyra så blir den enda osthyveln 16 / CAMINO 48

viktig. Dessutom, menar Callmer, hjälper en minimalistisk livsstil till så att en helt enkelt inte samlar på sig prylar. Rensning däremot är ett sätt att hantera det vi redan äger, och enligt Callmer är detta en växande trend. Hon ser det som en logisk följd av en postmaterialistisk inställning, där en mättnad på konsumtionssamhället gör att upplevelser och resor har blivit vårt ”nya ägande”, som vi vill samla på istället för saker. – Ett av mina undersökningsobjekt uttryckte att hon ville bli bemött som något mer än en konsument, och att den känslan i sig var en drivkraft för att minska konsumtionen. Just nu pratas det mycket inom forskningsvärlden om den postmaterialistiska eran, och vilka vi blir om vi lyckas se förbi det materiella. För att belysa rensning och konsumtionsmönster i samhället

I nästa nummer av Camino kommer Ukulelefamiljen att diskutera balansen mellan att spara och att slänga både fysisk och mental barlast.

menar Callmer att vi behöver hitta nya belöningssystem. När det gäller köpstopp är det enkelt: vi sparar pengar att använda till andra saker, vi får bättre koll, vi lär oss uppskatta det vi redan äger och vi får mer tid att ägna åt det vi tycker är viktigt. Callmer tycker sig se att många får motsvarande slags kick av att bli av med saker som av att köpa nytt, och tror att lättnaden från ansvar kan bli belöning för fler. Callmer erkänner att rensningsivern absolut är vad hon kallar en nisch-praktik, som är stor i vissa kretsar medan den är obefintlig i andra. – Den stora knäckfrågan är hur vi kan skala upp tänket kring cirkulär ekonomi. Det pratas om det på politisk nivå, men det går inte att diskutera avfallsminimering utan att prata om konsumtionsnivån. De gamla hantverksyrkena behöver återuppväckas, och vi behöver göra det enkelt att ta hand om det vi redan har. Momsavdragen för reparationer, det vill säga rep-avdrag, är viktiga, och det måste finnas en politisk vilja att minimera produktionen.

Baksidan av rensningsintresset är de enorma avfallsbergen. För att rensningen inte ska bli kontraproduktiv är det viktigt att tänka att vi inte rensar för att få plats med nytt utan för att få mer plats, menar Callmer. – För mig är ”att ta globalt ansvar” lika med att ta mindre plats, använda färre resurser och se till att göra så små avtryck på planeten som jag kan. Det handlar både om miljön och om andra människors rätt till lika stort utrymme som jag har. Ibland talas det om att hållbarhetsdiskussioner på individuell nivå spelar en väldigt liten roll i det stora hela, men Callmer håller inte med. – Tänk makten hos 100 000 ­konsumenter som tydligt uttrycker att de inte behöver en viss pryl. Det kan göra hela skillnaden.

FOTO STINE MARKINKOWSKI

U K U L E L E FA M I L J E N

Magnus, höstens bästa rensare

Varför har du rensat extra mycket på sistone? – Jag flyttar till en ­mindre lägenhet. Det har varit jättejobbigt att rensa men ju mer jag rensar desto mer inser jag hur många saker jag inte behöver. Det är skönt att bestämma sig för att bara ha de saker som man verkligen tycker om.

Hur tänker du när du rensar?

– Det finns tre olika nivåer: sälja saker, vilket också är inkomstbringande, på loppisar och blocket, ge bort saker till vänner som blir glada, och skänka till andra loppisar eller organisationer. Slänga är i absolut sista hand.

I Ukulelefamiljen har ni också jobbat med att rensa bort gamla självbilder och inre bråte. Har du fått syn på något sådant?

MAGNUS TIPSAR

Ta det i etapper. Gör en första utrensning. Sedan ser du att det går att rensa en gång till. Och en gång till. Och ta hjälp – det är jobbigt men bra med någon annan som finns bredvid och ifrågasätter. Jag hade aldrig klarat detta utan hjälp!

– Jag har en föreställning om mig själv: jag är en bokmänniska. Jag har kvar en massa böcker som gjorde intryck på mig, och som jag gärna visar att jag läst. Jag läser fortfarande mycket, så självbilden att jag är en läsande person har jag inte skrotat – bara behovet att visa den för andra. Det handlar om att vara ärlig mot sig själv, att våga titta efter lite mer noggrant vilka motiv jag har för att spara på olika saker. Ibland blir sparandet till en falsk självbild, och det är skönt att göra sig av med sådana. Så nu har jag gett bort massor av böcker, men fortsätter att älska läsande. CAMINO 48 / 17

BILDEN

18 / CAMINO 48

KONS T

More is more! »Mikael Lammgård har fotograferat konstnären Joe Hedlunds hem, som utgjorde den omtalade utställningen Konsten som hem – Hemmet som konst på Röhsska museet. Här finns allt från antika vaser till moderna tandtrådshållare, kopierade och utställda med centimeterprecision så som de är placerade hemma hos konstnären. Hedlund var själv mycket aktiv i uppbyggnaden av hans hem som utställning. Föremålen visar ett livslångt och passionerat samlande och inspirerar Hedlunds ofta abstrakta måleri. Utställningen av Joe Hedlunds hem och ateljé ingick i Röhsskas 100-årsjubileum 2016, och ville visa på samlande utanför ett museums väggar. FOTO Mikael Lammgård Foto: Mikael Lammgård TEXT Malin Aghed Text Malin Aghed

CAMINO 48 / 19

TEKNISKT

Roboten tog mitt jobb ROTOBAR

Musk och Zuckerberg tror på basinkomst…

Läs även ”Guy Standing: Basinkomstens förespråkare” på caminomagasin.se

… och Bill Gates på robotskatt » Microsoft-grundaren och filantropen Bill Gates är snarare oroad över den extremt snabba utvecklingen inom automatisering, skriver Quartz. Hans svar på utvecklingen är att beskatta robotar, och låta skatte­ intäkterna finansiera jobb där det oftast behövs en människa, såsom sådana inom vård, skola och omsorg. Bill Gates tycker inte att regeringar kan förlita sig på näringslivet när det gäller att skapa nya jobb i den här omställningen. Läs även ”Robot och soputmaningarna möts med samma medel” på caminomagasin.se 20 / CAMINO 48

… tills vidare skapar solenergin nya jobb » Solenergibranschen har ökat massivt de senaste åren. Nu arbetar över 260 000 människor i branschen i USA, vilket är fler än Googles, Apples och Facebooks anställda tillsammans, skriver futurism.com. En femtedel av de arbetstillfällena tillkom under 2016, ett år som marknaden för solel ökade med hela 50 procent jämfört med året innan. På det senaste decenniet har solenergi­ marknaden ökat med 3 000 procent, vilket bland annat lett till att Kalifornien under soliga perioder har tillgodosett upp till hälften av statens energibehov med solenergianläggningar.

FOTO ALEX KNIGHT/UNSPLASH

» Som en följd av accelererande automatisering behöver stater införa någon form av bas­inkomst. Det anser både Facebook-­grundaren Mark Zuckerberg och entreprenören Elon Musk, bland annat VD för elbilstillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX, enligt sajten futurism.com. ”Jag tror inte att vi kommer ha något val. Det kommer att finnas färre och färre jobb som inte robotar kan göra bättre” säger Elon Musk. Zuckerberg är något mer försiktig och anser att ”idén är värd att undersöka”

I Mercedes självkörande konceptbil F015 är alla säten vända mot varandra, eftersom det inte är någon människa som kör.

TR ANSPORT

Bilägande och centrala parkeringar snart historia TEXT Ingemar Tigerberg

Den uppmärksammade framtids­

rapporten Rethinking Transportation från ­tankesmedjan Rehtink X förutspår att bilägandet kommer att gå ner med 80 procent i USA till år 2030. – Om bara häften av det som står där är sant, behöver vi alla tänka om ordentligt kring vad vi gör, säger Jesper Jonsteg, ordförande i Göteborgs stads parkeringsaktiebolag vars verksamhet troligen kommer att påverkas ordentligt framöver. Även om siffrorna i rapporten Re­thinking Transportation, som menar att bil-

ägandet kommer gå ner med 80 procent i USA till år 2030, bör tas med en nypa salt, är trenden något som många är medvetna om i branschen. Det handlar om självkörande fordon som inte nödvändigtvis behöver parkeringsplatser i de centrala delarna av staden. De tillfällen då fordonen inte körs parkerar de istället på platser i utkanten av städerna, mycket likt systemet för dagens kollektivtrafiks fordonsgarage. I staden kan det istället handla om fler platser för att släppa av människor och gods.

– Vi står inför ett stort teknikskifte som inte bara är en nödvändighet utan även en självklarhet. Vårt företag styrs av politiken och det måste alltid ha medborgarnas intresse i fokus. Så hur kan vi tänka både nutid och framtid? Kan vi bygga tillfälliga parkeringshus som enkelt kan ställas om till bostäder eller kontor när behoven minskar? Vi har p-tal som styr men borde egentligen ha mobilitetstal, spånar Jesper Jonsteg, som också är IT-entreprenör.

TR ANSPORT

Singapore först med förarlös taxi » Utvecklingen inom självkörande bilar går snabbt. Sverige ligger långt fram med lagstiftning och flera utvvecklare planerar därför att genomföra tester här. Helt nya fordonsmodeller är under utveckling där

förare inte ens får plats, såsom lastbilen T-pod från nystartade svenska företaget Einride. I Singapore har företagen Delphi and nuTonomy testat en helt förarlös taxitjänst under ett års tid. I testet samarbetar

de med samåkningstjänsten Grab. Ett liknande samarbete bedrivs av företaget i USA, då med samåkningstjänsten Lyft. Snart är även yrket taxiförare ett minne blott.

CAMINO 48 / 21

FOTO DAIMLER

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

PROFILEN KENT WISTI

22 / CAMINO 48

”Satiren är en form av lek” Den som spenderar tid på sociala medier har med stor sannolikhet sett dem: pösiga gubbar i gråskala, lite suddiga i konturerna mot en gulaktig bakgrund, som levererar ett ofta bitskt och alltid träffsäkert konstaterande om samhället. På kort tid har dessa buttra gubbars skapare, prästen och konstnären Kent Wisti, blivit en av Sveriges mest omtyckta satiriker. TEXT Maja Andersson FOTO Malin Aghed

» CAMINO 48 / 23

Kent Wisti har idag nästan 60 000 följare på sociala medier och som erkänt skarpsynt samhälls­betraktare bjuds han numera in till intervjuer, paneler och samtal för att säga sin mening om både det ena och det andra. Men när Camino träffar honom för att prata om satirens roll i dagens samhälle, då är det första han gör att punktera fenomenet Wisti. – Det var inte alls meningen att jag skulle bli satiriker. Det var mer en slump. Vilket ju är jävligt orättvist, när man tänker på hur många som är duktigare än jag, som sitter hemma och kämpar för att bli satirtecknare och aldrig kommer någonstans. Medan jag helt osökt bara har hamnat här. Nej, det är knappast tal om någon livslång passion som äntligen har fått utlopp här. Snarare ett litet privat projekt, tänkt för den närmaste bekantskapskretsen, som spred sig som en löpeld helt av sig självt. Och nu finner Kent Wisti plötsligt sig själv i situationer som denna, där han ska prata om satiren – en konstform som han egentligen inte bryr sig särskilt mycket om. – Satiren är ett uttryck som jag skulle kunna vara utan imorgon utan att sakna det. Det är inte viktigt för mig. Ungefär här börjar artikelförfattaren bli lite nervös. Hur ska man genomföra en intervju om satir med någon som inte bryr sig om satir? Men så kommer fortsättningen: – Däremot har jag fått lära mig att prata just om satiren som genre. Jag har börjat uppskatta och se det stora värdet i satiren som retorikform, och det kommer jag nog alltid att bära med mig. Puh. Då finns det ändå något att bygga det här samtalet på. För det visar sig att Kent Wisti, trots den personliga likgiltigheten inför sina egna alster, ändå har en hel del att säga om ämnet. Vad är det du uppskattar med satiren som form? – Att man får in någon slags konstnärlighet i den politiska diskussionen. Satiren är en form av lek, på samma sätt som både tro och konst. Jag tänker mig att det handlar om att prova nya vägar, att vrida på perspektiven lite och förskjuta proportionerna. Ungefär som man gör när man målar eller provar teologi. Det är också ett relativt okomplicerat sätt att ta sig an samhällsfrågorna, menar han. – Du behöver inte gardera dig för allting; du kan göra satir av en hårt vinklad rubrik och vara förlåten. Man skulle inte kunna skriva en debattartikel på samma sätt, för det kräver en annan analysförmåga.

24 / CAMINO 48

Kent Wisti nämner artikeln ”Ett anspråkslöst förslag” från år 1729, där den brittiske ­dom­prosten Jonathan Swift presenterar en lösning på fattigdomen på Irland: ät upp barnen! Genom att sälja sina barn som föda åt överklassen skulle de fattiga få det bättre ställt och de rika skulle få både delikat kött och mjuka barnskinnshandskar. – Det är en satir över en samhällsordning och över ett cyniskt sätt att tänka om fattiga. Men det sker i en lustfylld form, som kommer åt någonting som du inte kan komma åt i en debattartikel, säger han.

Även om Kent Wistis framgång framför allt beror på hans skarpa penna, kan man inte blunda för att han har ett yttre som också det borgar för uppmärksamhet. Tatueringar och svarta kängor, snaggat hår och ring i örat; sannolikt ganska långt från gemene mans och kvinnas bild av en präst. Därför är det förstås inte konstigt att media tar chansen att måla fram Wisti enligt den klassiska dramaturgin: en progressiv utbrytare som tar upp kampen med den konservativa falangen i kyrkan. Men även denna ballong sticker Kent Wisti hål på. – Det finns ingen i Svenska kyrkan idag som är så sönderkramad som jag. Jag får en massa fina uppdrag och pengar till roliga projekt; jag kan säga jättekonstiga saker och alla applåderar. Så någon rebell är jag verkligen inte, jag har aldrig riskerat någonting. Jag är en sådan jävla räkmackegubbe, ni anar inte. Han passar också på att protestera mot en annan egenskap som folk gärna vill tillskriva honom. – Jag får hela tiden höra att jag är en provoka­ tör, men det finns inget jag vill mindre än att provocera. Jag tycker att det är jättetråkigt när folk blir arga och ledsna. Jag nämner aldrig

Kent Wisti Ålder 45 år. Bor Lund. Gör Präst, konstnär och satiriker.

”

Satiren är inne på samma planhalva som fake news

»

– Jag har aldrig låtsats vara en rebell. Däremot finns det andra som har velat lägga det på mig, i någon slags mediebild, säger Kent Wisti.

”Jag har aldrig låtsas vara en rebell . Däremot finns det andra som velat lägga det på mig, i någon slags mediebild, säger Kent Wisti”

CAMINO 48 / 25

3 snabba

1. Vad är hållbarhet för dig?

– Hållbarhet för mig handlar om en helhetssyn med perspektivet ­relationer. Relationen till sig själv, till det som omger och det större – det som vi ibland ger det högtidliga namnet Gud. Jag tror inte att vi når ända fram om vi inte tänker in andlighet när vi talar om hållbarhet.

2. Har du klimat­ångest?

namn i mina bilder; nämner jag någon är det utifrån en funktion: handelsministern, stats­ ministern. Mycket av det jag gör är ganska mesigt, om vi ska vara ärliga. Jag vet hur jag ska plocka poäng men jag tar inga större risker. Samtidigt kan man nog tänka sig en och annan ute i stugorna som inte är överförtjusta i Wistis typ av humor. Som sitter hemma bakom datorskärmen och blir arga, kanske för att de känner igen sig i de gubbar med kala fläckar och överflödiga kilon som surmulet dyker upp i hans bilder. – Ja, men de människorna blir arga på väldigt mycket. Och det är inte farligt att människor blir arga, men det är inte det som är min ­målsättning. Vilken är din målsättning? – Jag har ingen. Det här bara händer. Målsättning eller inte, det ligger i satirgenrens natur att spetsa till och förenkla verkligheten, inte sällan på bekostnad av ens menings­ motståndare. I Svenska Akademiens ordlista är definitionen av satir ”förlöjligande skrift; kvickt o. bitande hån eller förlöjligande”. Hur ska man se på det i dagens polariserade debattklimat, där allt fler pekar på faran med svartvita förklarings­modeller och där vi verkar bli allt sämre på att lyssna på andras argument och ta till oss andra perspektiv? 26 / CAMINO 48

Finns det en risk att satiren spär på allt det här? – Det finns ingen som säger att satir per ­definition är bra, den kan vara både fantastisk och destruktiv. Satiren är inne på samma planhalva som fake news och polarisering, som är det svåraste vi har i samhället idag. Risken är att man blir kidnappad av det, för satiren handlar också om det som inte är fördjupat. Jag skulle vilja att satiriker idag började reflektera över genrens roll i allt detta.

I sin egen satir har Kent Wisti med åren gått från att främst driva med sina menings­ motståndare till att allt oftare rikta udden mot sig själv och andra i liknande positioner. – I början handlade det mycket om att sverige­ demokrater är tjocka och fulla och sitter och skriver dumma saker på sina datorer. Sådant gör jag inte längre. Nu handlar det snarare om att blottlägga strukturer och normer som vi alla sitter fast i, säger han. – Poängen är någonstans att göra det ofarligt för oss i den privilegierade vita medelklassen med höga ideal – pk-fittor som vi kallas – att avslöja oss själva. Att mitt eget sätt att se på saker utmanas, det tycker jag är viktigt i satiren.

– Nej, jag ser klimat­ hotet som reellt, men ur ett idéhistoriskt perspektiv finns också insikten att varje generation har upplevt sig leva i den yttersta tiden. Det verkar vara kulturellt och existentiellt allmängods. Jag tror att ångest förlamar och att vi måste odla hoppet.

3. Vad tycker du om det politiska debattklimatet i Sverige i dag?

– Debattklimatet idag är bekymmersamt och en barometer på en värld i omvälvning. Jag tror inte att det uppstår av sig självt utan jag ser krafter som medvetet vill skapa polarisering och rädsla. Men för att det ska vara möjligt måste det finnas en drivande oro och ängslan hos människor. Återigen menar jag att det är hoppet som är motgiftet, och hoppet förutsätter förmåga till kreativitet och lek – förmågan att föreställa sig en annan ordning.

Den magiska rensarresan Att rensa har blivit en folksport och hetast just nu är den japanska städ- och rensargudinnan Marie Kondo, vars böcker säljer i miljontals exemplar. Vi har träffat Sari Karlsson, en av den svenska K ­ onMari-rörelsens företrädare för att försöka förstå rensandets magi. TEXT Johanna Stål FOTO Malin Aghed

28 / CAMINO 48

En viktig del i KonMari metoden är att vika sina kläder på ett visst sätt för att ge bra överblick.

CAMINO 48 / 29

S

ju miljoner. Så många exemplar har sålts av boken The Life Changing Magic of Tidiying Up: The Japanese Art of Decluttering and Organizing. Författaren, den japanska städ­ gurun Marie Kondo, reser världen runt för att lära ut sin metod för att få ordning i hemmet. Miljontals följer hennes metod och filosofi, och många menar sig ha fått fantastiska resultat. Ett tecken på populariteten är att det nyligen även släpptes en manga-version av boken. Hemma hos Sari Karlsson i Landvetter utanför Göteborg ser det ut ungefär som hos andra, fast lite mer undanplockat och organiserat. Sari startade i april år 2015 Facebookgruppen KonMari Sverige, som i skrivande stund har nästan 8 000 medlemmar. Sari är en uppskattad grupp­moderator som berömmer, peppar och inspirerar medlemmarna med intressanta artiklar, och gruppen benämns av flera medlemmar som ”bästa gruppen på Facebook”. Sari berättar om hur hon startat sin KonMari-resa. – Jag tyckte att jag höll rätt bra ordning hemma, men så flyttade vi till ett hus och fick barn och massa plats. Vi behövde inte längre slänga något, det fanns ju alltid plats. Men det blev ständigt fler saker: från dagis, julklappar och presenter. Jag gillar böcker, pennor och papper och stickar, virkar och broderar. Lite i taget blev det mer och mer saker och fullare och fullare i skåpen och vi behövde mer förvaring. Jag tror att det var så i samhället på något sätt…

Sari har haft svårt att slänga saker som fungerar eller är hela, hon vill inte slösa med resurser, har egen kompost och återvinner saker. Hon lärde sig städrutiner via FlyLady-metoden, som bland annat handlar om att planera städningen och fokusera på olika rum olika dagar. – Jag städade och städade men det blev aldrig bättre. Då hörde jag talas om Marie Kondo och den så kallade KonMari-metoden och vi var några som var intresserade, köpte boken på engelska och började snacka. Så startade vi en grupp på Facebook. Jag tycker det är roligt att coacha andra. Försöka förstå deras problem och hitta en lösning. – Det tog mig ungefär ett och ett halvt år att bli klar med hela min KonMari-resa, med huset, garaget och trädgården. KonMari-gruppen började med en elva-veckors utmaning, men de flesta tyckte att det gick för snabbt, särskilt om de hade hus. En del hade

30 / CAMINO 48

ärvt gårdar från flera olika håll och hade fulla garage med grejer och vissa var sjukskrivna eller hade olika kroppssmärtor som gjorde att det tog längre tid. Men för en del var det precis den push som behövdes för att få det gjort. Sari berättar om en av dem som var med i början, som körde igenom hela huset på elva veckor. – Hon är driven och fick med hela familjen, så de köpte bara pizza och rensade, rensade, rensade, säger Sari och skrattar.

Det är uppenbart att Facebookgruppen betyder mycket för Sari. – Gruppen är bra för att samla fler som vill samma sak. Jag sitter en stund inför varje helg och går igenom inlägg. Och så svarar jag på inlägg som ingen annan svarat på. Jag tycker det är så tråkigt om folk lägger upp något och ingen kommenterar. Ibland ser jag också att diskussionerna barkar åt helt fel håll, då får jag gå in och styra upp lite, säger Sari och ler. När gruppens medlemmar erbjöd sig att betala delar av kursen för att bli KonMari-konsult i USA, som Sari gärna ville gå men som var dyr, blev hon väldigt rörd. Nu är hon anmäld och antagen till kursen senare i höst. Hemma hos Sari är det absolut inte helt minimalistiskt. När vi drar ut hennes lådor ser vi dock att allt är organiserat och vikt på speciella sätt. Likaså i garderoben där alla kläder förvaras. Att vika kläder och tyger på ett speciellt sätt är karakteristiskt för Marie Kondos filosofi. I övrigt är det som särskiljer KonMari-metoden från övriga städ- och organiseringsmetoder fokuset på kategorier snarare än ”ett rum i taget”. Du startar med kläder, tar fram alla kläder du har, från garderoben, vinden, hallen etcetera och så tittar du på varje plagg: ”glittrar” det för dig, eller känns det inte bra att ta i det? Är det dags att skänka vidare så tackar du för den här tiden och rensar ut. När du är klar med kläder går du vidare till böcker, papper, hobbyartiklar och så vidare (se lista i slutet av artikeln). – Direkt efter att du rensat ut ska du göra dig av med sakerna (skänka) och helst så snabbt som möjligt. Många vill sälja vidare, men Sari avråder från det på grund av att det ofta kan ta lång tid. Vill du sälja så sätt ett lågt pris så du snabbt blir av med det, är hennes råd. KonMari handlar inte om minimalism, även om flera i gruppen har gått mot en mer minimalistisk livsstil efter att ha tagit till sig metoden.

”Jag städade och städade men det blev aldrig bättre »

Så rensar du enligt KonMari-metoden

1. Läs boken. 2. Skapa en målbild. 3. Rensa enligt kategori, inte efter bostadens rum. 4. Lägg fram allt du har inom en kategori. 5. Fråga dig för varje sak: skänker detta mig glädje, glittrar det för mig? 6. Hedra dina ägodelar. Det du inte längre vill behålla kan du tacka av. 7. Leta inte förvaring förrän allt är klart. 8. Vik kläder och tyger.

Kategorierna

1. Kläder 2. Böcker 3. Papper 4. Komono – diverse på japanska. Detta är allt annat du har hemma. Komono delas upp i underkategorier men den ordningen är inte strikt. Underkategorier kan vara CD-skivor, kaffekoppar, dukar, elektronik, köksgeråd, smink, ­städ­material, hobby­material, tavlor med mera. Allt du har i hemmet skall gås igenom. 5. Sentimentalt.

Sari Karlsson driver Facebook-gruppen KonMari-Sverige och har genomgått rensarresan själv.

CAMINO 48 / 31

Och många vittnar om att deras liv blivit bättre, de känner sig lyckligare och friare. – Det finns forskning som mäter aktiviteter i hjärnan. Alex Corb, en forskare på UCLA, har kopplat elektroner till hjärnan på människor för att titta på vad som händer när du tar ett beslut. Han har sett att du får lyckokänslor, kroppen producerar dopamin. Ett beslut behöver inte ens vara bra för att du ska må bättre, det räcker med att det är tillräckligt bra. KonMari-metoden handlar just om att ta beslut kring vad du vill ha i ditt liv. När rensningsprocessen är genomgången är det många som går vidare och tittar på sina finanser, sociala medier-flöden, digitala fotoalbum, vänner och aktiviteter. Det tycks nästan vara beroendeframkallande.

– Tänk att städning och rensning kan vara så kul, skapa sådan gemenskap och, framför allt, få oss att omvärdera vad som är viktigt i livet, säger Sari. Till vardags jobbar Sari på Sigma som projektledare men sneglar nu också på att kanske kunna extrajobba lite som KonMari-konsult. Sari är dock mån om att berätta att hon inte är alltför strikt – KonMari-metoden är strikt, men Sari menar att man måste ta de delar som fungerar för en själv och inte tvinga in sig i en mall som inte passar. – Marie Kondo hade inga barn när hon skrev första boken, hon har själv blivit mjukare och mer flexibel efter att barnen kom. För den som har barn vet hur svårt det kan vara att skapa och hålla ordning, och att flödet av saker är konstant in. Saris råd är att fokusera på sina egna saker innan man går igenom barnens eller sin partners saker. – Låt barnen vara med när ni går igenom deras saker. Jag tror inte på att bara slänga barnens saker utan att fråga dem, om de inte är väldigt små. När de har varit med ett tag så lär de sig hur man kan tänka. Sari jämför med en Montessoriskola, där barnen inte har så många leksaker utan mer kreativa saker. Har man dessutom lite mindre yta kanske barnen själva inser att de inte kan ha för många saker. – Vill man hjälpa någon annan att rensa så är det bästa sättet att lära den tänka i kategorier. Sedan måste man försöka leva sig in i den andres värld, ta på dens saker och försöka förstå hur den känner när den håller i sakerna. Min man exempelvis gillar sladdar mer än jag och han gillar att känna sig teknisk. Då försöker vi gemensamt att hitta ett bra hem åt sladdarna så jag vet vart jag ska lägga dem när jag hittar någon.

32 / CAMINO 48

”Det blir som att man även rensar bort de negativa känslorna – För mig handlar det om så mycket mer än att bara städa, det handlar om att se vad som är viktigt i livet. Man tar aktiva beslut, vilket jag tycker är viktigt. Sari menar att varje gång du tar i en sak så känner du efter. – Känns detta bra? Nej, det gör det inte. Tack och adjö. Hon likställer det med att lämna en partner eller relation. Man tackar för den tid man haft tillsammans, men släpper taget och går vidare. – I processen bearbetar man massa saker och känslor, så det blir som att man även rensar bort de negativa känslorna. Marie Kondo praktiserade i ett Shinto-kloster när hon var yngre, så det japanskt filosofiska (som feng shui bland annat bygger på) finns med. – Marie menar att allting har en själ. Hos saker du inte rör vid stagnerar energin. Hjärnforskning visar att när vi tar i saker så händer det saker i våra känslocentra i hjärnan, säger Sari. Det är inte saken i sig som har energin, men saker påminner hjärnan.

Sari visar upp sin sentimentala hylla med foton och barnens teckningar. Dottern håller på att bygga ett landskap och Sari betonar att det är viktigt att låta alla få vara kreativa och göra färdigt saker. Inte gå in och slänga något som är mitt i en process. Hon går vidare in i tvättstugan och visar lådorna där träningskläder ligger vikta och träningsväskan står färdigpackad. Här viker hon alla kläder medan hon lyssnar på ljudbok, så lägger hon dem i en låda och tar med dem upp till rummen. Hon tittar så de är hela och rena och inte har några noppor. – Städning och organisering är livskunskap, det är sorgligt att vi inte får lära oss hur man gör. Efter KonMari-resan har Sari tagit sig an andra processer. Pengarna hon sparar på att inte längre köpa massa grejer har gett ekonomiskt utrymme. – Jag har rensat bort amalgam i tänderna, och opererat min ögon så jag slipper glasögon. Hon har rensat bland mail och nyhetsbrev, som bara ger köpimpulser. – Behöver jag en ny tröja så köper jag den, jag vill inte bli påverkad av reklam. Jag tänker väldigt annorlunda idag kring vad jag lägger tiden på.

Saris bästa tips! » Målbilden är grunden. » Gå med i en grupp och prata med andra.

» Gör det till en fest. » Fira framgångar. » Köp inte något nytt

under processen. Du upptäcker saker när du rensar och ser det med nya ögon. » Tänk inte på förvaring under resans gång, utan ta tag i det när du är klar. » Gör ditt eget först. » Tvinga ingen annan. » Sortera enligt kategori, inte rum. » Gör det fint. Ditt hem ska vara som ett 5-stjärnigt hotell.

Läs även ”En minimalists bekännelser” på camino­ magasin.se

Kon-Mari-frälst FOTO Victoria Oderland

» En av KonMari-gruppens

­ edlemmar är Victoria Oderland, m en gift, 44-årig fyrabarnsmamma, som bor i kustnära lilla Åsa, mitt på landet. Hon skriver så här om sin resa: ”Vi har under många år rensat, skänkt, rensat och slängt saker och prylar. Men det blev aldrig bra, det fylldes snabbt på i alla skåp, lådor och vrår i huset. Vilket var irriterande. Vi kämpade och höll på år efter år med samma saker. Jag var sååå trött på prylar! Det stod mig upp i halsen. Varenda skåp och låda var proppfull. Hittade den underbara gruppen Konmari Sverige på Facebook och blev helt fast!! Vi blev chockade gång på gång när vi insåg hur mycket vi

hade av allt!!! Det har varit och är en kämpig och lång resa. Huset är bokstavligen upp och ner under dessa perioder... Det svåraste att rensa ut har definitivt varit våra barns baby och barn saker. Är en mycket sentimental mamma som har svårt att släppa taget om deras tid som små... Har nu hållit på i 9månader med Konmari och tror nog att det tar 4månader till innan vi är helt färdiga. vi vill lägga vår dyrbara tid på varandra, livet och det vi tycker är kul istället för all lägga tiden på prylar som ska förvaras, tas om hand, underhållas, köpas in, skänkas, lagas och slängas. Äntligen känns det som om vi som familj kan andas igen.” CAMINO 48 / 33

Yrke: rensare Rensar både inre och yttre bråte gör vi alla lite då och då, somliga med mer iver än andra. Och så finns det yrkesrensare – de som har rensande av olika slag i sitt arbete. Möt Veronika, Anders och Imke som sorterar och beskär dagligen. TEXT & FOTO Malin Aghed och Maja Andersson

34 / CAMINO 48

st

1. Arbori Att fälla ett träd Som arborist har Veronika Ericsson inte bara nöjet att få klättra i träd på arbetstid. Många timmars beskärning uppe i trädkronorna ger också utrymme för reflektion kring människans förhållande till naturen omkring oss. TEXT & FOTO Maja Andersson

Det finns en romantisk bild av att människan har en speciell relation till träd – att vi alla någonstans har vår egen favoritek eller finaste lönn. Vid flera till­ fällen i historien har människor gått samman för att rädda träd som hotats, med almstriden i Stockholm på 1970-talet som ett av de mer kända exemplen. Samtidigt försvinner det dagligen träd från tomter och trädgårdar runt om i landet, av många olika anledningar. De växer kanske för tätt inpå huset eller tar vatten från grönsakslandet. Kanske skymmer de utsikten eller står på ”fel” plats. Hur starka är våra band till träden egentligen? Arboristen Veronika Ericsson har i ett decennium hjälpt människor att ta hand om sina träd. Hon tar bort död ved, reducerar vikten på grenar som riskerar att knäckas, beskär rotplattor och inspekterar trädets hälsa. – Främst beskär vi träd ur säkerhetsperspektiv, men vi försöker också möta kundens estetiska önskemål. Kanske går det att göra formen lite rundare eller ta bort några grenar för utsiktens skull.

Detta försöker vi göra i ”samråd” med trädet, så att resultatet blir så bra som möjligt för båda parter. När Camino träffar Veronica i ett skogsparti i Lindome har hon precis varit hemma hos en kvinna som var djupt berörd av att tvingas ta ner sin tall. – Det var en jättefin tall som stod uppe på en bergshäll och hade börjat lyfta i rotplattan. Hon stannade i huset för att inte behöva se när vi tog ner den. Vissa drar sig verkligen för att behöva ta beslutet, det tycker jag är fint, säger Veronica.

Andra kunder befinner sig i andra änden av skalan: om en björk gör gräsmattan mer lövtäckt än grannens tar man ner den utan större betänkligheter. Inför sådana uppdrag kan Veronika känna en frustration, som är tätt sammankopplad med hennes känslor inför miljöproblem och människans förhållande till den övriga naturen. – Jag har världens bästa jobb, men ibland blir jag mätt på att se hur kortsiktiga vi människor är. Träden förser oss med syre, binder kol, förbättrar stadsluften, stabiliserar klimatet, dämpar vindar, skuggar från stark sol och är jätteviktiga för den biologiska mångfalden. Havsutsikt och lövkrattning är ganska små frågor i jämförelse, säger hon. Att vissa så pass lättvindigt tar ner träd handlar inte om kunskaps­brist, tror hon, utan snarare om att vi att vi väljer att lägga ansvaret utanför vår egen tomt.

– Det tycker jag är ett oroväckande sätt att tänka, särskilt eftersom många allmänna grönområden hotas när vi kräver fler bostäder. Kanske är det också en viss hemma­blindhet som spelar in? – I många länder tar de hand om sina träd bättre, eftersom de inte har lika mycket skog utanför staden och därför kanske värderar träd i närmiljön annorlunda. I skogstäckta Sverige ser vi det inte på samma sätt. Samtidigt är Veronika noga med att påpeka att de flesta kunder är öppna för information och alternativ. Hon och hennes kollegor försöker sprida så mycket kunskap som möjligt när de är ute på uppdrag, och ofta går det att väcka en nyfikenhet. – När de väl får veta mer är de jätteintresserade och engagerade. Då är det roligt att vara en yrkesman och få berätta om det man kan. I bästa fall slutar ett möte med att kunden väljer att behålla sitt träd. – Det känns otroligt bra när en kund bestämmer sig för att beskära istället för att fälla. Sådana dagar går Veronika hem nöjd efter jobbet. Och kanske står kunden i fönstret och tittar på sitt träd med nya ögon? – Jag upplever att folk får en annan känsla gentemot sina träd när de investerat i det trots att det ”bara” är en växt. Ett träd har ju ett värde i sig självt som bara blir högre ju äldre det blir. Det är en skatt för vår framtid, säger Veronika.

» CAMINO 48 / 35

36 / CAMINO 48

Arboristen Veronika Ericsson ser det som sitt uppdrag att vara medlare mellan människa och träd. ”Det är fint när denna icke talande organism får en röst och plats”, säger hon.

CAMINO 48 / 37

Imke Janoschek, redaktion­ schef på tidningen Residence, har rensat bort överflödiga ord i tjugofem år. När det gäller inredning behöver hon ett visst mått av oreda omkring sig, men när det kommer till text har hon full koll. – Varje bokstav i tidningen rinner genom mig. TEXT & FOTO Malin Aghed

Imke Janoschek letar efter flyt och sköna ord som folk vill läsa. Att hitta en röst men många tonarter är hennes egen beskrivning av vad arbetet med att redigera texter innebär. – Det är som att rensa bär: bra ord hamnar i korgen, övriga åker ut. Folk läser mest korta texter idag, så i de första meningarna får tråkiga ord inte förekomma. Bland Imkes portförbjudna ord finns företagshistoria, chefskurs, parametrar och åtagande. Hon hissar även pestflagg för livsstilsklyschor som drömmigt och fräscht. Ord hon tycker funkar är kärlek, blixt, kraschlanda, kaos, vinterträdgård och nybakat. I princip handlar det om ord med energi kontra mer förlamande ord. Det första Imke gör med en text är att ta bort allt som är fel, som att börja med att ta bort det ruttna när en rensar ett kylskåp. Nästa uppgift är att se till att

2. Redaktör

38 / CAMINO 48

texten inte hakar upp sig, och att den är trogen tidningens röst. Det är också redaktörens arbete att säkerställa att alla som ­intervjuas skildras på ett jämställt sätt, samt att hjälpa skribenter att våga ta kontroll över berättelsen. – De får inte slaviskt följa en tråkig kronologi. Ett händelseförlopp behöver gestaltas självständigt, med både närvaro och distans. Då ingår bortrensning av onödig information av typen ”När xx träffade yys kompis fick han av en slump se tidningen där han hittade…” Rensandet i mitt yrke handlar om att filtrera fram det intressanta och spännande omgående. Nuförtiden tycker Imke sig ha en rätt säker känsla för vad som fungerar, och blir det konflikt säger hon helt enkelt ”nu tar tidningen över”.

En stor utmaning verkar vara att låta den som porträtteras få rimligt inflytande. Längre artiklar skickas till den intervjuade, med informationen att en genomläsning innebär korrigering av faktafel, inte rätten att skriva om texten. Utan den förklaringen händer det att artiklar kommer tillbaka helt omarbetade. – Redigeringen av vår egen självbild har ökat enormt de senaste fem sex åren. Folk lägger sig i på ett nytt sätt, som om de har gått en kurs i marknads­föring och vill lägga ett Instagramfilter på allt som visas upp. Behovet att påverka ökar, liksom mängden kanaler där vi

Imke Janoschek.

FOTO JASMINE STORCH

Att filtrera fram det intressanta

kan rensa bort vad vi vill när vi visar bilden av oss själva. Imke jämför med att folk hade rejält snickrade möbler förr, men att de byttes ut mot enklare varianter när massproduktionen kom. Hon ser att redigerarfunktioner bantas ner på förlagen och att hennes egen yrkeskunskap är allt mindre efterfrågad. – Det är synd, eftersom färre ögon på en text ger sämre resultat. I publicering på nätet finns det ofta folk som kollar flödet, men inte texten i sig. Texten blir då som massproducerade möbler: mycket yta med spånskivor emellan. Att rensa bär, städa kylskåp och plocka ögonbryn – Imke behärskar alltihop. Efter 25 år älskar hon fortfarande hantverket att polera texter och leverera kvalitet. Praktiskt taget alla texter blir bättre av att kortas, tycker hon. – Saker förklaras med alldeles för många ord, och jag vill inte slösa med folks tid. Överflödiga ord är som onödiga kalorier, det är ingen som vill ha dem egentligen.

3. Auktionsmäklare Att rensa efter ett liv Den som har flest prylar när den dör vinner, säger vi ibland. Kanske urskuldar vi oss för ett onödigt men ack så trevligt inköp, eller också skrattar vi åt någon annans habegär. Men när vi inte längre finns kvar för att hålla i våra prylar – då blir det någon annan som får rensa. TEXT & FOTO Malin Aghed

– När folk tömmer ett hem rensar de genom att ta ut allt ur skåp och lådor. Grejerna växer, och så får de panik. Då ringer de mig, säger auktionsmäklare Anders Bjerkhede och ler. Anders och hans kollega Antoine Talani ska hämta ett åttonde lass med grejer från ett dödsbo som ska tömmas, städas och säljas, där det inte finns några släktingar som kan hjälpa till. När de först kom hit fanns det bara smala gångar att gå i, mellan tidningar från 1960-talet prydligt staplade på hög, mjölkkartonger från årtionden tillbaka, julgransbelysning, porslin, kläder... Varje lass rymmer tolv kubik­ meter, så mycket bärande blir det. En del säljs vidare, men denna gång är det återvinningen som får mest. Pengar från försäljning av dödsbo utan släktingar hamnar hos Allmänna Arvsfonden, som år 2015 delade ut 641 658 000 kronor till sammanlagt 428 olika organisationer. – Det blir ett kretslopp på något sätt, de pengar som ensamma människor inte gjort av med kommer andra behövande till del, säger Anders.

Han har jobbat i branschen sedan år 1978 och vet vad som säljer bäst. – Just nu funkar 1960-tals­ prylar, danska designmöbler och saker vi slängde för tio år sedan, som pinnstolar och trappstegar. Förmodligen har någon inredningstidning haft ett reportage, och så vill alla ha trappstegar. Det är så det funkar. Fina 1700-talsmöbler i bra kvalitet köper du hur billigt som helst. Framtidens dödsbo kommer att se helt annorlunda ut tror Anders, med Ikea-möbler och plastlådor, och så bilar och båtar för den som har råd. – Och nya kök som folk sätter in fast de gamla fungerade utmärkt. Sätten att visa välstånd på förändras, men behovet finns kvar. Hos somliga, tillägger han, och berättar om en kvinna han lärde känna på Göteborgs auktionsverk. Hon köpte saker, hade dem ett tag och sålde sedan tillbaka dem. – Hon såg pengarna mer som en pant för att ha något till låns. De vanligaste sakerna som folk äger onödigt mycket av är blomkrukor, nysilverbestick, linne, finserviser som aldrig används och kläder. Antoine rensar ur en garderob fullproppad med dammiga tidningar och pratar om att tiderna har förändrats. Förr var det en livförsäkring att ha många prylar, och mängden linne visade hur rik man var. I gamla bouppteckningar står det exakt hur många örngott och lakan folk hade. – I ett hus stod sju hela bilar parkerade på nedervåningen. Ägaren

hade sågat bort en vägg, kört in bilarna och sedan byggt upp väggen igen. I ett uthus som rasat till hälften fanns en Volkswagen Karmann Ghia, och på gården en Chevrolet Camaro som vi fick rätt bra för. – En gång rensade vi 27 lass grejer ur ett förråd. På 20 kvadrat var det 40 kubik prylar, det gick inte att få in en hand när vi öppnade dörren. Längst in stod en jättefin motorcykel.

Anders hittar en brudklänning i en av hundratals kartonger. Han håller i den en stund. Mitt i allt rensande som görs med vana händer gör människan som bott i huset sig påmind, och några sekunders tystnad visar respekt. – Det är spännande att se ett hem som byggts upp under en livstid, och genom sakerna kan vi se hur någon har levt och kämpat med olika grejer. Det kan vara tragiskt också. Framför allt blir det tydligt att varken pengar på banken eller mycket prylar gör dig lycklig. När du dör måste du ändå lämna allt.

Anders och Antoine har arbetat i branschen i många år och vet vad folk samlar på sig för mycket av.

» CAMINO 48 / 39

Nu är huset nästan färdigtömt. En trappstege i trä väntar i hörnet på att bli favoritobjekt på en kommande auktion.

40 / CAMINO 48

Människor organiserar på olika sätt. Spara eller slänga är frågan.

Summer & de 650 växterna Världens första ”ekomodell” är bosatt i en lägenhet i Brooklyn ihop med 650 växter. Summer Rayne Oakes är miljövetaren som blev modell och senare entreprenör, författare, föreläsare och sociala medier-fenomen. Men vägen dit var inte enkel och uppväxten präglades av en stor hemlighet. Hon lämnades att leva helt ensam från 13 års ålder och det var i naturen hon fann sin fristad. TEXT Elisabeth Lidén FOTO Homestead Brooklyn

42 / CAMINO 48

Utanför hörs sirener och folkmyllret från Brooklyns gator, vilket Summer Rayne lyckats stänga ute från sin trerummare högst upp i huset.

FOTO ELISABETH LIDÉN

CAMINO 48 / 43

S

ummer Rayne Oakes. Med det namnet känns det nästan självskrivet att hon skulle växa upp och bli miljökämpe. Men Summer Rayne bara skrattar åt påståendet att det skulle hänga ihop. Hon talar lågmält och lugnt. Trots att schemat är späckat och staden utanför kaotisk tar hon god tid på sig och väger varje ord innan hon svarar. Att beskriva Summer Rayne Oakes som en mångsysslare är nästan att underdriva hennes produktivitet. Utöver modellkarriären har 33-åringen bland annat hunnit med att skriva två böcker, starta företag, producera filmer, lansera en app, bygga en framgångsrik Youtube-kanal och hålla otaliga föreläsningar. Allt med syftet att få människor att konsumera och leva mer hållbart. Iklädd en svepande bomullsklänning glider hon fram barfota i lägenheten, som tidigare var ett gammalt stålbruk, i den hipstertäta stadsdelen Williamsburg i Brooklyn. Nu påminner lägenheten mer om en djungel. Sorlet från New Yorks gator sluts ute av lugn meditationsmusik och den friska luften från växterna slår emot den som stiger in den grönmålade trerummaren. Summer Rayne pekar på de olika växterna och berättar deras namn. Ofta kan hon även de latinska benämningarna. – Jag trodde att jag hade omkring 500 växter, men jag inventerade för ett tag sedan och då var det 650 stycken, säger hon. Allt från ensamma små kryddörter till stora träd fyller den sparsamt möblerade lägenheten. – När min dåvarande rumskompis flyttade ut ville jag fylla lägenheten med ny energi så jag köpte ett träd i en kruka. Jag blev förtjust och tyckte det var underbart. Det var 12 år sedan. Trädet, som fortfarande står kvar, fick snabbt sällskap och växt efter växt flyttade in. Hon smular sönder bladet på en kubansk ört och låter mig lukta. Hon pekar ut basilika, curryblad och monstera. Summer Rayne Oakes hem har vid flera tillfällen blivit en viral succé på sociala medier – till hennes förvåning. – Jag hade ingen aning om att folk skulle visa ett sådant intresse för mitt hem. Det visade sig bara vara en lyckträff. Strax efter vårt möte flyttar den bruna hönan Kippetje in. Hon blir genast en likemagnet på Summer Raynes Instagramkonto @homesteadbrooklyn.

44 / CAMINO 48

Stressade New Yorkbor välkomnas titt som tätt in till Summer Raynes oas till lägenhet för en stunds meditation och diskussion. Ett slags substitut till religion, menar hon.

Man kan tro att det är ett heltidsjobb att hålla 650 växter välmående, men för det mesta räcker det med en halvtimmes pyssel om dagen. – Jag går vanligtvis inte ut på söndagar, utan då är det oftast bara jag och plantorna. Då kan jag lägga mellan en och åtta timmar på att sköta dem. Med en liten specialinstallerad vattenslang kan hon vattna växterna utan att ständigt behöva fylla vattenkannan och varje växt har ett eget schema där dess specifika behov framgår. När årstiderna växlar flyttas växterna runt för att få rätt mängd ljus.

Summer Rayne Oakes är världens första ”ekomodell” som baserat modellkarriären på sin gröna värdegrund. Det var det amerikanska miljömagasinet Grist som myntade begreppet för över tio år sedan när de beskrev Summer Rayne och epitetet har hängt med sedan dess. Fördomarna om att hon utnyttjade sin nisch för att kamma hem trendighetspoäng haglade, men Summer Rayne Oakes var fast besluten att inte rucka en centimeter på sin värdegrund. Hon tog sig an modeindustrin med ett tydligt mål: att få in ett hållbarhetstänk. Hon tar bara uppdrag som på något sätt leder till en mer välmående planet. Med en examen i entomologi* och miljövetenskap från det prestigefyllda universitetet Cornell drömde hon aldrig om catwalks, röda mattor och champagnefester. Istället var siktet inställt på att jobba storskaligt med internationella miljöprojekt. Men det var i studentkorridoren på universitetet som hon insåg att det skulle bli svårt att få miljöbudskapet att nå ut genom bruset.

”

Jag går vanligtvis inte ut på söndagar, utan då är det oftast bara jag och plantorna

*Entomologi Vetenskap om insekter.

»

Summer Rayne tar bara modelluppdrag som p책 ett eller annat s채tt bidrar till en mer h책llbar v채rld.

CAMINO 48 / 45

FOTO ELISABETH LIDÉN

Det tar omkring 30 minuter per dag för Summer Rayne Oakes att se efter de 650 växterna. Men på söndagarna lägger hon upp till åtta timmar på dem.

46 / CAMINO 48

– Mina rumskompisar förstod inte varför jag i­ ntresserade mig så mycket för miljön. Då fick jag en slags uppenbarelse och insåg att om jag inte ens kan nå fram till mina vänner, hur ska jag då någonsin kunna ha en riktig inverkan på miljön? Hon behövde en megafon. En stor megafon. Hon tog sikte på modeindustrin, en industri som återkommande kritiseras för att bidra till exploatering och miljöförstöring. – Jag var inte ens intresserad av mode. Men jag såg det som ett verktyg. Strategin var kaxig och direkt. Hon sökte upp en agentur hon ville jobba för och sa att hon ville bli modell – på villkoret att hon bara skulle göra jobb som gick i linje med hennes värderingar. Idén att kombinera mode och hållbarhet diskuterades inte på någon högre nivå när Summer Rayne började sin modellkarriär under mitten av 00-talet. Men den gick hem. – Jag vägrade nöja mig med att vara en av alla tjejer i agenturen som hade rätt mått. Faktum är att mina mått inte ens framgår för bokare eftersom jag vill bli bokad för den jag är. Men jag tror att folk dras till ”take it or leave it”-attityden. Hennes råd för hållbar klädkonsumtion är att fråga sig själv om man verkligen vill ha ett plagg innan man köper det. Samt att rannsaka sig själv för att ta reda på om man köper ett plagg för att fylla ett tomrum eller för att man verkligen ­behöver det. Själv löste hon konsumtions­frågan genom att fylla två av sina garderober med växter. Summer Rayne ser uppriktigt förbryllad ut inför påståendet att någon skulle kunna sätta sitt ansikte eller namn på en produkt av ekonomiska skäl, trots att man inte står för det. – Man har faktiskt möjlighet att tacka nej till ett välbetalt jobb som inte går i linje med ens värderingar. Det kanske är tuffare men man bygger inte en värdegrund för sig själv genom att kompromissa hela tiden.

Summer Rayne Oakes tror att hennes till synes ändlösa självförtroende är en välkommen sidoeffekt av en tuff uppväxt. Hon föddes på landsbygden i Pennsylvania och från 13 års ålder var hon tvungen att i hemlighet leva helt ensam. – Min mamma kunde inte hitta jobb i ­Pennsylvania så hon var tvungen att flytta ifrån mig till grannstaten. För andra barn hade det kunnat vara förödande, men personligen såg jag det som något positivt. Det var en möjlighet för mig att bli extremt självständig. Ingen visste om att Summer Rayne levde ­ensam. Inte skolan, hennes vänner eller ens hennes pappa. – Jag kunde inte berätta för någon att jag bodde ensam eftersom jag trodde att min mamma skulle bli gripen av polis då. Jag vågade aldrig bjuda

hem någon och jag hade inte en vän på besök under hela skoltiden. Hon hade inte heller tv, radio eller ens telefon. Tiden utanför skolan tillbringade hon istället i naturen där hon undersökte olika växter och insektsarter. Hon gick hem först när det skymde. Summer Rayne rycker lätt på axlarna åt sin historia. – Jag har jobbat en del i Moçambique och många barn där har inga föräldrar eller mor­ föräldrar. De kan vara fem år gamla och ta hand om sig själva. Idag är modellandet en mindre del i Summer Rayne Oakes liv och hon ägnar sig mer åt olika projekt med fokus på mat- och modeindustrierna. Hon sysslar med ett hemligt miljöprojekt i Amazonas och är mitt uppe i bokturnén för sin andra bok ”Sugar detox me” som handlar om att bli just sockerfri. Samtidigt driver hon Youtubekanalen Homestead Brooklyn där hon besvarar odlingsfrågor. Direkt efter vår intervju väntar en grupp på 20 New Yorkbor som ska ha en meditationssession med efterföljande diskussion i hennes oas till lägenhet. Allt drivs ideellt och deltagarna i gruppen, som kan bli så stor som 40 personer, turas om att hålla i sessionerna. – Människor, särskilt i den här staden där folk inte går i kyrkan eller liknande, behöver komma samman för att dela lite tystnad. De behöver komma samman för att inse vad som verkligen är viktigt i livet, säger Summer Rayne Oakes.

”

Man bygger inte en värde­ grund för sig själv genom att kompro­ missa hela tiden

Summer föredrar att påta i jorden och vattna sina växter framför shopping och kläder. Det var modebranschen som megafon Summer Rayne ville åt när hon sökte sig till modell­yrket.

Läs även ”Detroit – bilstaden som grönskar” på camino­ magasin.se CAMINO 48 / 47

Får prylarna en andra chans? När du gjort ditt jobb där hemma och rensat ut är det andra som tar vid. Branschen som samlar in och säljer vidare second hand-prylar och kläder växer så det knakar. Vi har t­ räffat de som bedömer om dina grejer förtjänar reinkarnation. TEXT Ingemar Tigerberg

48 / CAMINO 48

Tiotusentals ton kläder har passerat förbi David Njie under hans år som sorteringsansvarig på Emmaus Björkå. FOTO MALIN AGHED

CAMINO 48 43 / 49

50 / CAMINO 48

E

tt stenkast från asfalts­ öknen på köpcentrat Backaplan i Göteborg ligger industrilokalen som huserar Emmaus Björkå. När vi kliver in på kontoret har sorteringsansvarige David Njie en genomgång med sina kollegor där de diskuterar hur de ska bedöma nya sorters kläder. Mötesdeltagarna är alla unikt klädda, det ser ut som en festivalförfest. – Det är bra om man har ett intresse för kläder och trender i det här jobbet, berättar David när han kommit ut. Själv utstrålar han pondus på området; iklädd ett brunt stilfullt plagg med hatt skulle han kunna platsa lika väl i en sci-fi-rulle som på Milanos modemässor. – Jag får min input mestadels från att gå och titta på folk på stan eller gå på festivaler. En gång i månaden gör jag sådant på arbetstid för att få inspiration till urvalet, berättar han. Under de 15 år han arbetat på Emmaus Björkå har han byggt upp en unik kompetens i att bedöma kläders värde. Skatt­let­ar­ mentaliteten byggde han upp när han var skivsamlare. – Jag köpte kläder på loppisar utanför stan och sålde dem på dyrare kommissionsbaserade ­vintagebutiker i stan för att ­finansiera mina skivinköp.

Nere i sorteringen rullar ett väloljat maskineri enligt löpande band-principen. Det är inte många sekunder som ett plagg har på sig att imponera på den som värderar. Dagligen kommer det in 20 ”bingar” till anläggningen, vilket innebär att sorterarna här går igenom tre ton kläder varje dag. Hälften av det som Emmaus Björkå samlar in kan säljas i butikerna, andra hälften säljs till andra sorteringsanläggningar på grund av kapacitetsbrist. Men 80 procent av intäkterna kommer från försäljningen i de egna butikerna, så målet är att öka denna del successivt, dels genom att öppna fler butiker. – Vi måste också kunna sälja det

vi får in, förklarar David. För att sätta rätt pris har de prislistor för kläderna baserat på märke. Utgångspunkten är att det ska kosta en fjärdedel av nypriset, men storlek och modegrad spelar också in. De dyraste kläderna säljs i butikerna med bäst läge.

I en annan del av staden är inflödet också stort men mode­ riktigheten har bytts ut mot blåställ och arbetarnävar. Kretsloppsparken Alelyckan firar 10 år och var först ut i världen med att erbjuda ett helhetskoncept inom återbruk och återvinning. Här kan du bli av med i princip vad som helst, med goda chanser till att grejerna får ett andra liv. Innan du får åka in i den stora återvinningscentralen tar personalen en titt på vad du kommer med och samlar in grejer till flera olika second hand-affärer som finns på området. Mest unikt är byggvaruhuset Återbruket. Andreas Hadzikostas är samordnare och har tidigare jobbat inom industrin och som målare, samt är lite av en ”handy-man” på fritiden. – Det kommer in tusentals olika grejer och det är omöjligt att ha den kompetens som krävs för att värdera allt. Då måste man vara snickare, rörmokare, elektriker – alltihop, beskriver han. Det stannar en bil med grejer på ett flak och personalen flockas som flugor. Här ska inget gå till spillo. Andreas tar upp en gammal motorsåg och undersöker. – Ju fler år i branschen desto duktigare blir man på att bedöma vad som håller hög kvalitet, sticker en av hans äldre kollegor in. Materialval, vikt, modell och varumärke är några faktorer som spelar in. Ofta stämmer devisen att äldre grejer håller högre kvalitet. – Fram till 1970-80-talet ansågs det vara det en konkurrensfördel att grejerna skulle hålla så länge som möjligt. Det är fantastiskt hur vissa saker håller. Jag tänker på dem som har tillverkat den för kanske hundra år sedan, säger Andreas med andakt i tonen. Med masskonsumtion kom

­också konceptet ”planerat åldrande”, något som märks både på ­prylar och människor tycker Andreas. På många massproducerade prylar från idag är materialet minimalt, enbart för att kunna hålla uppe konstruktionen. – De billigare maskinerna tar slut efter några år. Då behöver de repareras och då väljer många att köpa nytt istället. På våren får vi in många gräsklippare, när folk ska gå ut och klippa gräsmattan för första gången på länge, säger Andreas med bitter ton.

Men det är bara att bita ihop. Deras jobb är att åter få ut grejerna på marknaden – att sätta dem åter i cirkulation. Ibland genomför de enklare lagningar. Ett annat verktyg är prissättningen. – Det kan vara lurigt. Vi har försökt med standardiserade priser, men det är jättesvårt med begagnat. Det värsta är när man råkar sätta ett pris som är samma som att köpa grejen ny på Ikea.

Andreas Hadzikostas är samordnare på Återbruket – ett byggvaruhus med grejer räddade från återvinning. FOTO INGEMAR TIGERBERG

»

”På våren får vi in många trasiga gräs­ klippare, när folk ska gå ut och klippa gräsmattan för första gången på länge” CAMINO 43 / 51

På Sellpy har man standardiserat processen att fotografera plagg och prylar inför försäljning på nätet.

52 / CAMINO 48

FOTO SELLPY

– Men ibland blir det också för billigt. Vi har många fyndsökare och stamkunder som kommer hit, och man märker när de hittar något bra. De försöker behålla lugnet men entusiasmen skiner igenom, berättar Andreas och ler. Devisen ”hellre för lågt pris än för högt” verkar gälla, för även om verksamheten måste gå runt utan några kommunala stödpengar är varken vinstmaximering ett mål eller för stor marknads­ föring en möjlighet, då de inte får konkurrera med privata aktörer. Dessutom finns sociala aspekter att ta hänsyn till. – För många är det en nödvändighet att handla begagnade grejer. Vi ligger i östra Göteborg, här finns det många som nyss har kommit till Sverige eller har svårt att få jobb. Att arbeta här har fått mig att inse att det jag tycker är skit kan ha ett värde för någon annan. Har du en gammal mixer som du tycker är opraktisk, kan någon annan bli jätteglad över att få köpa den för 30 kronor, säger Andreas.

Men tiden är förbi då det mesta­ dels var ideella och kommunala aktörer som medlade second hand-grejer. När överflödet tilltar, skapas nya behov hos människor och då vaknar marknaden till liv. Sellpy har växt så det ­k nakar ­sedan hösten år 2014 då de startade. Nu har de lite över 200 anställda och är redan inne på sitt sjätte lagerbyte. För att finansiera den snabba tillväxten har de tagit in riskkapital från bland annat Hennes & Mauritz. Men de är inte helt utan växtvärk. – Fysiskt utrymme för allt och alla som kommer in och att skapa en bra och trevlig arbetsmiljö när man blir väldigt många på kort tid, det är de största utmaningarna, beskriver Gustav Wessman, Head of Growth på Sellpy. Sellpys affärsidé är att hämta grejer och kläder som folk vill skänka bort vid dörren och sedan sälja detta på nätet via egna och andras onlinebutiker. På kort tid har de blivit den överlägset största säljaren på Tradera. Förtjänsten delas ungefär lika mellan Sellpy och säljaren. Det som värderas till under 50 kronor eller inte går att

”Många vill att grejerna ska komma till nytta, men de orkar inte sälja på Tradera” sälja skänks bort till välgörenhet. – Vi löser ett problem som många har. Det är betydligt lättare att köpa nytt än att göra sig av med gammalt. Har man dessutom inte bil kan det vara ännu svårare. Att köpa är bara ett klick bort. Genomsnittsvensken köper 13 kilo kläder och textilier varje år, men bara 2 kilo av dem går till återbruk. Hela 8 kilo går direkt i soporna. Många vill att grejerna ska komma till nytta, men de orkar inte sälja på Tradera eller Blocket, beskriver Gustav. Han beskriver Sellpy som ett teknik- och logistikföretag, där förtjänsten kommer från att optimera flöden, vilket är en utmaning när man handhar så många olika grejer. De har anställda med särskild kompetens inom värdering, men framförallt lutar de sig mot sin automatiserade värderingsmodell, en program­ vara som lär sig och blir bättre ju mer data de samlar in kring sina försäljningar. – Vi matar in viss information om det som ska säljas och baserat på det vi har sålt hittills kan vi ta fram ett förväntat slutpris. Detta är också för att göra det konsekvent och lika för alla kunder. Men ibland kommer det något som är ”super limited edition”. Då har vi extra kompetens, berättar Gustav. Tjänstens popularitet tillsammans med växtvärksutmaningarna har lett till långa väntetider för kunderna för att få sina grejer sålda. Men de jobbar hårt på att effektivisera alla led, inklusive fotograferingen av allt som ska säljas. Minimal tid och maximal attraktivitet i bilderna är målet.

– Vi kan inte lägga flera timmar på att fotografera. Våra utvecklare jobbar med hur vi kan optimera, till exempel genom att ljusnivåerna justeras automatiskt i bilderna. Det märks hur det påverkar slutpriset. Vi säljer ju på provision, för att det ska kännas schysst för den vi säljer åt och för att vi ska ha incitament att få ut ett så högt pris som möjligt. Denna inställning kan leda till att högst otippade saker säjs dyrt. Sellpy har till exempel sålt halvfulla parfymflaskor för ett högre pris än halva nypriset. – Eller när vi sålde 67 stycken My Little Ponys för 7 000 kronor, det var lite överraskande, berättar Gustav.

På Kretsloppsparken Alelyckan kan de få in industriella köks­ maskiner värda uppemot 40 000 kronor. Sådant är dock svårt att få sålt för ett ens i närheten så högt pris. – Det kräver en väldigt ­specifik kund, beskriver Andreas ­Hadzikostas som säger att han kan bli lite ledsen när han ser vad som stundtals kommer in. – En vanlig syn är att många kommer med hela kök, bara fem år gamla, för att de bytt ut det i bostaden de precis flyttat till. Men vi får ofta sålt dem, säger Andreas, som ändå ser positivt på att återvinning och återbruk ökar. – För 15 år sedan hamnade allt på tippen. Folk är mer medvetna nu. Många försöker sälja på Blocket först, men märker att det inte är så lätt. Då kommer de hit, säger han lite nöjt. Det är en kluvenhet kring jobben som går att ana hos alla de intervjuade. På Emmaus Björkå beskriver David Njie verksamheten som ”plåster på såren”. – Majoriteten av det som kommer in är från H&M. Jag blir trött av att se kläder av låg kvalitet som inte använts. Men så kommer det ibland in jättefina frackar från 1920-talet. Jag är stolt över det jag gör, men samtidigt kommer det så enormt mycket kläder. Miljö­medvetenheten ökar men konsumtionen ökar ändå. Det är elefanten i porslinsfabriken. Att handla mindre kläder borde vara prioritet nummer ett… CAMINO 48 / 53

54 / CAMINO 48

Ge plats åt nytt Rensande är inte alltid en a­ ngelägenhet för att ta bort något vi inte längre behöver. Det kan också vara ett sätt att bereda plats för det som ska växa. Johanna Olander är psykoterapeuten som dagligen arbetar med människors inre rensande. TEXT & FOTO Malin Aghed

Att rensa verkar vara en sysselsättning för oss

”Det handlar inte om rensandet i sig, utan om eftertanken”, säger Johanna Olander.

i inomhusmänniskans ­t idevarv och breddgrader – vi konsumerar, inreder, ordnar och rensar, som ett alldeles eget kretslopp. Bilder på Hemnet visar sparsmakade rum och tomma köksbänkar, med undantag för skålar med citroner och lime. Somliga rensar för att kunna köpa nytt, vilket gör att alla tankar på hållbar konsumtion snabbt fallerar. Men om vi för en stund förflyttar fokus från vindsförråd och källare till odlingsmark och rabatter blir bilden en annan. Om inte ogräset rensas bort kan inte grönsakerna växa som de ska, och likadant är det med oss människor. Under mitt år av rensande med Ukulele­ familjen har vi kommit fram till det inre. Vi försöker leta upp och arbeta bort förutfattade meningar om oss själva och andra, och komma till bukt med självuppfyllande profetior eller ogenom­förda föresatser som bara stjäl energi. Efter våra diskussioner är jag nyfiken på hur en psykolog ser på saken. Jag träffar Johanna Olander, legitimerad psykoterapeut, hemma i hennes trädgård. Hon älskar det gröna och känner sig

hemma i odlingsmetaforen, men tycker det är svårt att tala om hur folk rensar sina inre eller vad vi rensar bort utan att först beröra frågan varför. – Få kommer till mig med ordet rensa, men visst har vi alla mycket att förhålla oss till. För någon är det för många människor, för någon annan är det alla känslor och upplevelser som ställer till det. Vad vi rensar, vad vi behåller eller inte behåller tänker jag handlar om mening. I besöket hos auktionsmäklarna Anders och Antoine, som bland annat tar hand om dödsbon (som ni kan läsa om på sid 36), fick jag veta att de saker människor samlar på sig mest frekvent är blomkrukor, kläder och porslin. Jag berättar och Johanna nickar. För henne blir det en bild att spåna kring. Blomkrukorna kanske representerar att vi människor behöver levande växter, och drömmen om att det alltid ska finnas liv i när­ heten. Att folk sparar kläder berör möjligen vad det yttre representerar för oss, men också vem och vad vi minns: den här klänningen gifte jag mig i, det här plagget hade mitt barn som nyfödd CAMINO 48 / 55

»

Växthuset fungerar både som verklighetsförankring och tankemodell – här växer allt från tomater til nya drömmar.

56 / CAMINO 48 43

– det blir symboler för mening och sammanhang. Porslin har kanhända med gemenskap att göra och att vara redo för de relationer som betyder någonting. – Det finns en risk i rensandet, om vi inte reder ut varför vi rensar. Om jag rensar för att det är politiskt korrekt att leva minimalistiskt och skänka bort saker, om det är en trend jag hakar på – då vete fåglarna om det håller. Så varför ska jag då rensa? Jo, jag tänker att vi ibland behöver stanna till inför vad vi bär på, var vi kommer ifrån och vart vi vill vara på väg. I själva reflektionen, när vi möter oss själva i livet så som det är, brukar det klarna: vad vi vill rensa bort, lägga åt sidan eller helt enkelt göra oss av med. Att få perspektiv och hjälp med att tänka tillsammans med någon annan är precis det man gör med en samtalspartner, förklarar Johanna. Hennes första fråga till en patient är nästan alltid vad hen vill ha hjälp med, något som inte alltid är så lätt att formulera. – Min uppgift initialt blir att försöka reda i detta. Jag blir ofta engagerad och berörd, och även jag måste sortera och förhålla mig till vad som händer i rummet. Det tunga som jag känner skulle kunna bli min rädsla, något jag tar med mig hem. Men det är inte min livskamrat som är dödssjuk, det är inte jag som blivit lämnad. Det är viktigt att sortera ut mig själv i det som känns, och ta reda på vad som är mitt och vad som är något som den jag möter ännu inte orkar bära.

Johanna liknar ett sunt rensande vid sin självmyntade devis ”fest vid varje tugga”, det vill säga att våga stanna i det vi upplever. – Det handlar om att tänka ”det här är inte bara en liten supergod kaka: det är en liten supergod kaka” – att på riktigt uppleva att äta kakan. Det är att hitta förmågan att vara medvetet närvarande i det lilla. Jag tror det finns en längtan i oss att uppleva saker som meningsfulla. Den djupa längtan har vi många gånger ingen berättelse eller rit för, och vi har inget språk att beskriva den med. Johanna tror att vi därför söker mening i saker, och att vi laddar saker och relationer med ett värde de kanske inte måste ha. – Hur många av oss har inte köpt kuddar på Ikea och kommit hem och insett att det ser exakt lika eländigt ut hemma som innan? ­Kuddarna gjorde varken från eller till. Det lilla piffet mättade inte mig. Att rensa blir då en väldigt konkret åtgärd mot ett djupare behov, det vill säga att

bringa ordning i det innersta, och så får vi tips från experter om hur vi ska tänka. Men varför jag ska behålla något är också en viktig fråga. För vem rensar jag, eller för vem låter jag bli? Johanna tystnar en stund och väger kaffe­ koppen i handen. – Det finns något fint i att få ladda sina blomkrukor med minnen, liksom i vetskapen om att jag håller något i min hand som mormor hållit i sin. Det måste få vara okej att bära med sig sådana saker, lite som en snuttefilt. Om jag värdesätter den här blomkrukan ska jag inte göra mig av med den bara för att det står i en och annan inredningstidning att jag borde leva minimalistiskt.

En av terapeutens uppgifter ligger i att hjälpa till att hitta motivet till att någon behöver rensa i sitt inre, och Johanna betonar att det kanske inte alls handlar om att rensa bort. Det kan sluta med att någon istället behöver mer av något, att hen ska fördjupa istället för att förminska eller stänga av. Det kanske är en skadad relation som behöver vårdas för att kunna lagas, en separation som behöver sörjas ordentligt eller ett händelseförlopp som behöver belysas från fler håll, inte glömmas bort. – Att veta syftet bakom åtgärden är viktigt, annars hoppar du snart på en ny grej: nyss var det rensa och sedan blir det något annat. Att sortera tänker jag är att skapa ordning i kaos, något människor gör hos mig varje dag. Att rensa är mycket mer dramatiskt. Det kan handla om att någon annan har rensat åt dig, du är lämnad och drabbad av en ofrivillig separation som innebär att du själv inte har fått vara aktiv i ditt liv. Tanken att någon annan har rensat bort mig – hur förhåller jag mig till det? Vem är jag då? Det fascinerar mig att den som har blivit fråntagen

”

Det måste få vara okej att bära med sig sådana saker, lite som en snuttefilt

» CAMINO 48 / 57

Favoritboken Vägmärken av Dag Hammarskjöld talar om olika slags mognad.

”

Är det något vi borde rensa bort är det den ensamhet som växer och blir allt större

58 / CAMINO 48

allt ofta hittar en tacksamhet som den som har allt aldrig lyckas äga. Det finns, enligt Johanna, en lömsk idé som går ut på att om vi bara skaffar oss, bevarar och behåller så mår vi lite bättre. Vi motar bort ett obehag, en inre stress. Hon tror att vi försöker hålla döden och mörkret borta, liksom risken att allt är meningslöst. Vi bygger vårt eget torn av saker, och i det tornet blir vi onåbara. Att vara onåbar innebär i förlängningen ensamhet, vilken lätt leder till att vi drabbas av känslan av tomhet. Det är kanske då vi känner: nu måste jag rensa. – Att födas är att vara på väg mot sin död, och slutet är inbyggt från början. När livets ändlighet och alltings förgänglighet kommer över oss i ­olika åldrar och skeenden i livet är det rätt läskigt. Vetskapen om att mitt liv har ett slut, den här intervjun har ett slut liksom min timme hos min terapeut. Detta är en existentiell skräck som vi inte vill kännas vid. Vi hittar våra sätt att ­navigera i mörkret. Prylar kan bli ett sätt att ­hålla livets förgänglighet på avstånd, någon ­annan samlar på relationer eller erfarenheter som dövar eller bedövar. – Vi är inte längre burna av traditioner som säger: Du är inte ensam. Livet är inte meningslöst. Vi tror inte på sådana samhällssystem längre, vilket innebär att vi söker bärkraft i

annat. Vi skaffar kuddar och filtar som vi sveper om oss eller låter oss bli burna av. Jag tror det här är ­anledningen till att vi är många som trivs i ­naturen. Där står vi på stadig mark och är omslutna av ett system som klarar sig utan vår inverkan. Jag kan inte påverka tulpanlöken, för den har redan allt i sig. Jag kan inte skynda den till att slå ut snabbare. Oavsett min prestation så kommer den att blomma i rätt tid. Det är många gånger befriande att komma på detta. Det är nog därför vi älskar våra trädgårdar. I alla fall jag. Så vad är det vi hoppas åstadkomma med allt rensande? Vi städar undan och plockar bort. Kanske för att få tyst på en diffus oro, en känsla av hopplöshet och uppgivenhet. Johanna ser en utmaning i att vi ofta gör det till ett individuellt projekt att försöka hålla våra rädslor borta. Jag rensar, jag tränar, jag shoppar, jag… – Vi mår ju gott av gemenskap och att vara med andra. Vi behöver sammanhang där vi talar sant om våra liv och lyssnar till andra i liknande situation, att få känna ”jag är inte ensam”. Då kan goda och hållbara val bli möjliga. Är det ­något vi borde rensa bort är det den ensamhet som växer och blir allt större. Vi tar en promenad i trädgården. Här finns växthus, örtbäddar, rabatter, äppelträd och grusgångar. I ett träd svajar sköna hänggungor och på en armlängds avstånd står en korg med falläpplen. Vi sätter oss på en bänk bredvid en rabatt och strax kommer fjärilen påfågelöga och vilar en stund bredvid oss. – Är inte fjärilen en symbol för döden? påpekar Johanna. Det är något med larven och puppan och fjärilen, tror jag.

Vi pratar en stund om det sköra i tillvaron. Att det ibland är viktigt att få sörja att livet inte blev bättre eller annorlunda. Att saker som smärtar i hela ens väsen får finnas – det är inget vi är vana vid, inget vi ger varandra tid och utrymme för idag. Vi behöver låta sorg och nedstämdhet få plats, liksom vi behöver skuggsidorna i vår trädgård. Vi behöver perioder av vila, tider då vi rensar ogräs och rycker bort, för att ge plats åt det nya livet som kommer. Jag har mycket att ta med mig tillbaka till Ukulelefamiljens inre rensande. Jag frågar en sista fråga, om hur det känns när det kommer ett genombrott i rensandet tillsammans med en ­patient. För Johanna är det stort när ­patienten kommer in i rummet och säger ”Jag tänker använda de här 45 minuterna till det här”, för det betyder att patienten är medveten om och har accepterat att döden är närvarande från början. – Att känna och veta att du har rätt till din timme kan för många göra all skillnad: att förstå att jag har rätt till mitt liv. Rätt att fördjupa vad jag vill och fylla mitt liv med det jag vill. Mitt liv är för viktigt för att inte vara meningsfullt.

SMAKRIKT

Vego 60 / CAMINO 48

vin

Peter Streijffert gjorde sig ett namn när han år 2008 utmanade s­ nabbmatsjätten Findus i snabb och billig matlagning. Nu är han aktuell med kokboken Vego & Vin som hjälper den som vill äta vegetariskt att hitta ett matchande vin. TEXT Caroline Petersson FOTO Lasse Hallström RECEPT Peter Streijffert

CAMINO 48 / 61

”

Nästan alla röda viner på Systembolaget är gjorda för lammstek med potatisgratäng

HALLÅ DÄR!

Peter Streijffert Författare, kock, odlare och föreläsare

Varför har du valt att göra en kokbok om vegetarisk mat och vin? – Därför att alla vintips i Sverige idag är riktade till kött- och fiskätare. Det finns inte något vin som är uttalat för vegetariska rätter, exempelvis där det står att det passar till en fänkålsgratäng. Men i min bok är det just på det sättet. På Systembolagets hyllkantsetiketter står det ”det här är ett mjukt och bärigt vin som passar till lättare kötträtter”. I min bok står det istället att det ”passar till en fyllig vegetarisk rätt”.

Varför ser det ut som det gör? – Egentligen är det bara slöhet. Det är inte svårare att ge vintips till vegetariskt mat, man måste bara tänka ett snäpp till. Att vinerna smakar som de gör är delvis kopplat till den lokala matkulturen där de odlas, som ofta är en kött- och fiskkultur. Det innebär att nästan alla röda viner på Systembolaget är gjorda för lammstek med potatisgratäng. Äter man den maten kan man i princip inte välja fel rött vin. Är man vegetarian och vill dricka rött vin måste man istället stajla maten, så att det blir ungefär som lammstek och potatisgratäng i karaktären.

Hur gör man det? – Genom att välja råvaror som har en rund, fruktig och framförallt nötig smak. Om du jobbar med sådana ingredienser och kryddar dem väl så blir det rödvinsvänligt. Det hittar du exempelvis inte i råa grönsaker, som smakar beskt och friskt. 62 / CAMINO 48

Är det någon grönsak man ska se upp med? – Ja, kronärtskockan är riktig besvärlig. Den kan vara lite metallisk i smaken. Man måste nästan vara jätteduktig om man ska träffa rätt men också då kan det bli fel. Om det är nästan hopplöst funkar det ofta med cider.

Du driver också en ekologisk pop-up-­ restaurang. Hur funkar det?

– Jag har odlingar på baksidan av lägenheten där vi bor i Hammarbyhöjden. Så fort jag har något att skörda där så öppnar jag upp en restaurang mitt i odlingarna. I år blir tredje säsongen jag kör. Första säsongen körde jag med både kött- fisk- och vegetariskt alternativ. Eftersom jag insåg att nästan alla valde vegetariskt valde jag redan andra säsongen att bara satsa på det. Ett syfte med restaurangen är att visa på att det inte behöver vara så svårt att odla sina egna grön­ saker om man bara bestämmer sig, och att det går lika bra att odla i staden som på landsbygden. Det kommer bussgrupper av människor från andra delar av landet som jag varit och föreläst för till mina odlingar. Större delen av sensommaren och hösten är jag också självförsörjande på grönsaker.

Peter Streijfferts bok Vego & Vin ges ut av Blue Publishing.

VINTIPS!

n. Bärig Friskt och bärigt rosévi ultron, sm av lag ins smak med örter. citrus, röda vinbär och som 8°C a cirk vid Ser veras ta gröna lät till r elle vin aps lsk säl rätter.

S VA RT R Ö T T E R

12 svartrötter 100 g Saint agur (blåmögelost)

4 portioner

Svartrötter med blåmögelost, ärtpuré & gremolata En riktigt god och lyxig vegoförrätt med doldisen svartrötter i fokus för en gång skull. Ha gärna gummihandskar på när du skalar dem för de klibbar av sig som attan. Belöningen kommer när du äter dem. Detta är en suverän bjudrätt eftersom den inte behöver serveras varm – ljummen är perfekt. Kombinationen svartrot och mögelost är fantastisk och synnerligen rödvinsvänlig. Det som gör att rätten som helhet matchas med rosé är de övriga ingredienserna.

Tvätta svartrötterna under rinnande kallt vatten. Skala, dela längs med och skär rötterna på snedden i cirka 10 cm långa stavar. Lägg dem i citronvatten (0,5 citron till 1 l vatten) så de inte mörknar. Koka svartrötterna mjuka i citronvattnet. G R E M O L ATA

1 bunt persilja 1 citron 1 vitlöksklyfta 0,5 dl olivolja salt och peppar Tvätta och riv skalet av citronen. Skala och finhacka vitlöken. Blanda allt.

Ä RT P U R É

150 g gröna ärtor, frysta 0,5 dl crème fraiche 0,5 citron 1 msk olivolja Pressa citronen. Koka ärterna enligt anvisning på förpackningen. Häll av ärterna och mixa till en slät puré med stavmixer. Rör ner crème fraiche, olivolja och citronsaft. Smaka av med salt och peppar. Servering: Vänd svartrötterna i gremolatan och lägg upp på 4 tallrikar. Fördela mögelosten över rötterna. Gör ägg av ärtpurén och placera på tallriken. CAMINO 48 / 63

4 portioner

Hizikipuck med groddar, bönor, pumpakärnor & dadlar HIZIKIPUCKAR

2 dl mandlar 0,5 dl Hiziki 2 ägg 1 dl bovete rapsolja/smör salt och svartpeppar Lägg mandlarna i blöt 6 timmar. Lägg algen i blöt enligt anvisningarna på påsen. Mixa mandlarna och blanda med övriga ingredienser. Forma till puckar och stek varsamt i rapsolja eller smör. SALLAD

2 dl böngroddar 20 stora vita bönor, kokta 1 rödbeta 6 färska dadlar 1 dl pumpakärnor 2 msk olivolja 1 msk citron, pressad Skala rödbetan och fortsätt arbeta med skalaren så att du får tunna, platta remsor av rödbetan. Skär dem på längden i smala remsor. Kärna ur dadlarna och hacka dem grovt. Blanda ihop ingredienserna i en skål. Vispa ihop olivolja och citronsaft och häll över salladen. VINTIPS!

Hiziki är en tång som är vacker, nyttig och god och särskilt fin att dekorera med. Hiziki importeras från Japan och kan vara svår att få tag på i Sverige.

64 / CAMINO 48

Prova ett torrt mousserande, som cap classique från Syd­afrika. Det har en torr, nyanserad smak med inslag av ljust bröd, röda äpplen, aprikos, grapefrukt och nougat. Serveras vid 8–10°C (som ­aperitif eller till lättare vegetariska rätter).

4 portioner

Fejkad köttbit med aubergine, svamp & nötter Förvirrande lik kött till såväl utseende som smak. Eller för att vara mer exakt, som paté. En riktig rödvinsrätt av det läckrare slaget eftersom man kan göra ut den exakt som en köttpatérätt. Perfekt som bjudrätt eftersom den inte behöver serveras varm. 1 aubergine 0,5 kg blandad svamp 1 gul lök 2 vitlöksklyftor 1 dl naturella valnötter 1 dl bladpersilja 2 stora ägg 1 tsk torkad timjan 0,5 dl vatten soja smör eller olivolja salt och svartpeppar

Skär auberginen i munsbitar. Finhacka svampen, löken och vitlöken. Stek allt gyllenbrunt i omgångar i smör. Smaka av med soja, salt, peppar och timjan. Mixa hälften av aubergine/ svamphacket i en bunke med en mixerstav så att du får en blandad konsistens. Hacka nötterna grovt med kniv. Hacka persiljan och blanda ner den och nötterna i svampröran. Täck en ugnsfast form med bakplåtspapper. Smörj pappret. Rör ner äggen och häll ner smeten i formen. Grädda i ugnen på 190°C i cirka 1 timme. Känn efter med en sticka i mitten – om den är torr så är patén klar. Låt vila 30 minuter innan du skivar i tjocka skivor. Servera med rostade kikärtor, potatispuré och cumberlandsås.

R O S TA D E K I K Ä RT O R

1 burk kikärter à 400 g 1 tsk rökt paprikapulver 0,5 tsk salt smör- och rapsolja Sätt ugnen på 225°C. Skölj kikärterna och låt rinna av. (Kikärtsspadet kan du spara om du vill göra veganska rätter. Se recept med kikärtsspad – aquafaba – på sidorna 111 och 128.) Häll ärtorna på en plåt med bakplåtspapper. Tillsätt paprikapulver och salt. Spraya över smör- och rapsolja. Tillaga i ugnen cirka 20 minuter. Öppna ugnen och vänd på kikärterna en gång under tiden.

CUMBERLANDSÅS

2 dl rödvinsgelé 1 apelsin, skalet och lite av saften 1 nypa peppar 1 nypa salt 1 msk rött vin 1 tsk dijonsenap Hetta upp gelén försiktigt i en kastrull och passera genom sil. Blanda i rivet skal från den tvättade apelsinen och 1 msk av saften. Smaka av med salt, peppar, rött vin och senap.

VINTIPS!

t. Fruktigt och smakrikt röt nse nya d me ja rio Jag föreslår t med dof g kti fru g, ddi kry , rad mmon, fatkaraktär, inslag av plo kakao, mörka körsbär, tobak, oliver. skogshallon och svarta (till de Ser veras vid cirka 18°C riska eta veg te llas allra kraftfu rätterna).

Perfekt som bjudrätt eftersom den inte behöver serveras varm. CAMINO 48 / 65

4 portioner

Björnbärsmousse med kaffe, chokladsås & crunch 4 portioner

Stekta rotsaker i brynt smör med lakrits 4 potatisar 2 palsternackor 1 sötpotatis 6 champinjoner 2 msk lakritsrotspulver 75 g smör rapsolja salt och peppar En rödvinsrätt. En häftig effekt väntar i slutet av tillagningen. Dofta på grönsakerna när de har börjat mjukna, tillsätt lakritsen och dofta igen. Vilken skillnad! Den doften är det som gör detta till en rödvinsrätt. Klyfta rotsakerna och dela svamparna samt stek försiktigt i rapsolja och smör tills rotsakerna mjuknar.

VINTIPS!

Rött, fruktigt och smakrikt. Jag rekommenderar en fatlagrad grenache, med nyanserad, fruktig och kryddig smak med fatkaraktär. Den har inslag av jordgubbar, kanel, rosmarin, skogshallon och choklad. Serveras vid cirka 18°C (till de allra kraftfullaste vegetariska rätterna med rostade rotsaker, nötter, ost, svamp etc).

BJÖRNBÄRSMOUSSE

CHOKLADSÅS

5 dl frysta björnbär 1 msk Peters vaniljsocker (se sidan 151) 1 dl gelésocker (Gelésocker innehåller vegetabiliskt geleringsmedel, karragenan och fruktkärnmjöl, och kan användas till desserter i stället för gelatin.) 1 dl vispgrädde 0,5 dl turkisk yoghurt 1 lime

100 g mörk choklad (70%) 0,5 dl vispgrädde 0,5 dl mjölk

Lägg bär tillsammans med gelésockret och vaniljsockret i en kastrull. Koka upp och låt koka några minuter. Låt svalna helt. Rör ihop yoghurt och den kalla bärpurén. Vispa grädden fast. Vänd ner i yoghurtkrämen. Förvara övertäckt i kylen. Riv zest av limen. KAFFESÅS

1 dl vatten 0,5 dl socker 2 tsk snabbkaffe 1 msk smör Blanda vatten, socker och snabbkaffe i en kastrull. Koka till en simmig sås, cirka 10 minuter. Blanda i matfettet. Låt såsen kallna.

66 / CAMINO 48

Hacka chokladen och lägg i en bunke. Koka upp grädde och mjölk i en kastrull. Häll gräddmjölken över chokladen och mixa slätt. Låt svalna. Fördela såsen på fyra tallrikar. Förvara övertäckt i kylen minst 6 timmar. H AV R E - C R U N C H

1 dl havregryn 1 dl hasselnötter 2 msk smör 1 msk socker Hacka nötterna grovt. Smält smöret i en stekpanna. Tillsätt havre och nötter och rosta på medelvärme tills det är gyllene. Låt svalna. Ta fram tallrikarna med chokladsåsen cirka 15 minuter före servering. Toppa chokladsåsen med havre-crunch. Gör ett ägg av björnbärsmoussen och lägg på. Skeda ut kaffesåsen runt om. Toppa med limezest. VIntips!

VINTIPS!

g Sött. Rött. Välj en knäcki smak med sötma, inslag , av rostade nötter, russin erans. mörk choklad och pom l Ser veras vid 14–16°C (til gärna desser ter och bakverk, d). med nötter eller chokla

CAMINO CAMINO48 48 / 67

SMAKRIKT UTVALT

1

3

Ekologiska viner som passar att använda till recepten på föregående sidor.

1. Rött fruktigt & smakrikt

5

Passar receptet fejkad köttbit med aubergine och är enda ekovalet från Rioja. Biurko nr 2045 PRIS 79 KRONOR, 750 ML

2. Rött fruktigt vin Passar till receptet stekta rotsaker med lakrits och är enda ekovinet på grenarchedruvor. Castoro Cellars, nr 3313

4

PRIS 129 KRONOR, 750 ML

4

2

3. Mousserande torrt vitt vin

5. Friskt & bärigt rosévin

Passar till receptet hiziki-puck med groddar. Brochet Blanc de Blancs Nr 7919

Passar receptet svartrötter med blåmögelost. Moncaro nr 2302

PRIS 99 KRONOR, 750 ML

PRIS 199 KRONOR, BOX 3000 ML

5. Sött rött vin Passar till björnbärsmousse. Domaine Bousquet nr 79814 PRIS 131 KRONOR, 500 ML

68 / CAMINO 48

DESTINATION

FOTO JOHANNA STÅL

FOTO KUSTBAGERIET

FOTO WIKIMEDIA

Varberg

Varberg är en populär stad att besöka under alla årstider. Här hittar du nakenbad i antika kallbadhus, utflykter till intressanta gårdsbutiker och lokala smaker på restauranger och bagerier. Till Varberg åker du för att njuta. TEXT Johanna Stål

AT T G Ö R A

M AT

SHOPPING

Varbergs kallbadhus

Ätbart vid havet

Utflyktsmål deluxe

Om du besöker Varberg utanför bad­ säsongen kommer du fortfarande ha möjlighet att bada. Varberg har varit en populär kurort sedan 1811 då Svarte­ källan lanserades som hälsobrunn. Idag finns bland annat Asia Spa på Stads­ hotellet, det kända Leninbadet på Hotel Gästis och Varbergs Kusthotell som njutningsmöjligheter. En enklare variant är att besöka det historiska kallbadhuset från 1903, som består av enkla bastur och möjlighet att bada i havet. Vuxna betalar 70 kronor i inträde och ungdomar 35 ­kronor. Det finns en herr- och en dambastu och det är naket som gäller.

En promenad längs hamnen, utmed fästningen och ner mot Apelviken är ett måste om du besöker Varberg. I Apel­ viken kan du avsluta dagen med middag på mysiga restauranger som Majas vid Havet och John’s Place. Det charmiga Kustbageriet vid hamnen i Varberg är populärt och omtalat och ett bra ställe att starta dagen på med frukost. De gör bröd på hantverksmässigt vis, på surdeg såklart, med ekologiskt mjöl från närliggande Limabacka kvarn. Utöver bröd finns även praliner, söta bröd samt egengjord müsli. Ibland hålls även kurser i surdegsbrödsbakning.

Det är svårt att sammanfatta Strömma Farmlodge. Det är ett bed & breakfast, ett fik, en diversehandel, en antikhandel och de har olika gästande försäljare. Här hålls melodikryss, konserter, bröllop, skördefest och julmarknad. Dessutom finns en lekplats för barn och en gammal kvarn att titta på, och miljön är bedårande och avslappnande. Strömma Farmloge ligger en bit utanför Varberg, i Tvååker, men är väl värt ett besök. Om du cyklar dit kan du ­övernatta på deras b&b och besöka andra mysiga gårdsbutiker i närheten, såsom Öströö fårfarm och Vareborgs bärodling.

OTTO TORELLS GATA 7

SKEPPSGATAN 10

STRÖMMA 6, TVÅÅKER

Till Varberg kommer du enkelt med tåg från landets alla hörn och kanter. Från Göteborg tar det cirka en timme och från Malmö drygt 2 timmar. CAMINO 48 / 69

DIY

Digital rensning Att rensa digitalt kan vara minst lika viktigt som fysisk ­rensning. Camino har sammanställt en gedigen lista att gå igenom årligen, förutom punkt ett som bör följas varje dag.

FOTO SCOTT WEBB/UNSPLASH

TEXT Johanna Stål

70 / CAMINO 48

REDAKTÖR Johanna Stål

1. Inbox Zero. Alla mail som kan besvaras på mindre än två minuter svarar du på direkt, resten kan läggas i en ”att göramapp” eller i respektive mapp om det enbart är viktig information. 2. Gå igenom gamla dokument och släng. Spara en mapp med bra-att-ha eller nostalgi för så­dant du inte har akut behov av. Har du inte rört dem till nästa år kanske hela mappen kan slängas. 3. Ta bort program, appar, ikoner eller mjukvara som inte används längre. Kom ihåg att du måste avinstallera program för att verkligen få bort dem, inte bara radera. Ha så få ikoner som möjligt på skärmen. 4. Foton. Sålla ordentligt redan på telefonen/kameran innan du för över till datorn. Rensa sedan ordentligt en gång till på datorn. Det gör det lättare att hitta de fina korten. Gör sedan en extra backup på allt. 5. Media. Skaffa streaming­ tjänster för musik, filmer och böcker för att slippa spara musik eller digitala böcker på hårddisken. Böcker går också att låna gratis, både fysiska och digitala.

6. Vänner på sociala medier. Du kan ha olika strategier för digitala flöden. Antingen gillar du att ha många vänner på sociala medier och bara döljer dem som lägger upp saker som irriterar dig, eller så rensar du ordentligt och behåller en liten grupp av människor.

13. Ha max två e-postadresser.

7. Digitala tidstjuvar. Rensa antalet grupper du är med i och ta bort applikationer som spel etcetera, om det inte skänker mycket glädje, så får du kontroll på spelandet.

16. Återvinn gamla hård­ diskar, disketter, telefoner, CD-ROM-skivor och kablar. Ibland kan du få pant för dem. Släng manualer – de finns online.

8. RSS-flöden och bokmärken. Behöver du använda dem? Rensa isåfall ordentligt så att du bara får det du verkligen hinner läsa. 9. Uppdatera adressboken och listan med telefonnummer och se över så att namnen är sparade rätt, om du använder adress­ boken regelbundet. 11. Ändra dina lösenord och inloggninguppgifter varje år. Det finns system som 1Password och liknande tjänster som kan underlätta. 12. Avregistrera dig från nyhetsbrev som du inte läser.

14. Använd Google eller någon liknande avskalad startsida så slipper du se massa distraktioner när du loggar in. 15. Rensa datorn från virus. Kör ett antivirusprogram.

17. Tänk på framtiden. Precis som du bör vara medveten om vad du drar hem för prylar bör ditt medvetande öka kring vad du laddar ner, sparar och bokmärker framöver. Då blir rensandet lättare nästa år. 18. Minska tiden online. Pausa chattandet lite och försök umgås med människor IRL mer. Ta exempelvis en dag i veckan som du har minimalt med digital kontakt, eller en tid per dag då du kopplar ur (exempelvis 20–08 varje dag). Om du behöver – ta en paus från sociala medier och mail en vecka per år för att vila hjärnan från alla intryck.

Vill du köra KonMari-metoden på ditt digitala skräp ska du sortera och rensa efter kategori, inte efter exempelvis vad som syns på ”skrivbordet” först.

CAMINO 48 / 71

FORMGIVET

1. Semester med minimal påverkan Ekoturismen blommar världen över, oftast med väldigt påkostade satsningar för välbärgade besökare. Safarigäster i Rwanda kan nu bo i exklusiva småhyddor, med minimal påverkan på omgivningen. Att bo på Bisate Lodge ger tillgång till unika naturupplevelser, men smakar det så kostar det: från 1 100 dollar per natt och person behöver gästerna betala. wilderness-safaris.com

72 / CAMINO 48

REDAKTÖR Johanna Stål

2

2. Smartare matförvaring Ett sätt att minska matsvinnet är att köpa ett smart kylskåp med bra ventilering och kylfack. Electrolux tillverkar kyl/frysskåp med luftkylningssystem som gör att maten håller sig fräsch längre. De är avfrostningsfria och har smarta fack i dörren som man kan modellera efter behov. Kylen innehåller en lågtemperaturlåda som gör att exempelvis kött och fisk håller längre när det förvaras här. Andra märken har liknande koncept. electrolux.se EN3889MFX, CA 9200 KR

3 3. Brist på ordning? ”Förvaringsdrottningen” är vad Paulina Draganja kallar sig på Facebook, kvinnan som hjälpt tusentals människor att hitta bra organisering och förvaring i hemmet. Nu utkommer hon med sin andra bok, Organisera och förvara hemma – ett projekt i veckan, med handfasta tips, listor och råd. Perfekt handbok för den som redan rensat eller vill testa en annan metod.

4

5 4. Evighetspåse

5. Mindre röra i hygienskåpet

Vi rör oss allt mer bort ifrån engångskassar på olika områden, men bland frukt och grönt är de fortfarande standard. Företaget OMOM gör återanvändbara nätpåsar för frukt och grönt i ekologisk bomull och mindre påsar i nylon. omom.nu

Att använda menskopp istället för bindor eller tamponger är såväl ekonomiskt och kemikalie­ minimerande som avfallssmart. Det finns mängder av sorter och smaken är som baken, så prova några som fått bra betyg i tester. OrganiCup är en av de bättre ur miljösynpunkt, tillverkad i 100 procent medicinskt silikon och helt fri från latex, färgämnen och blekningsmedel. Ska enligt tillverkaren hålla i tio år. jordklok.se

5-PACK NYLONPÅSE, 185 KR / TYGPÅSE MEDIUM, 49 KR

249 KR

CAMINO 48 / 73

INBLICK

P S YKOLOGI

Inte alltid önskvärt att agera miljövänligt TEXT Maja Andersson

på huruvida någon ser oss eller inte. Det konstaterar forskarna bakom studien ‘Green to be seen’ and ‘brown to keep down’, som publicerades i Journal of Environmental Psychology tidigare i år. I studien undersöktes hur individers miljöbeteende påverkas av hur synliga handlingarna är för andra personer. Som väntat fann de ett samband: de individer som såg sig själva som miljövänner utförde fler miljövänliga handlingar om någon såg dem, medan de personer som inte ansåg sig bry sig om miljön betedde sig mindre miljövänligt när någon såg. Enligt forskarna kan detta förklara varför vissa personer undviker miljövänliga val även fast de egentligen tycker att det är viktigt. En medel­ålders man från Texas landsbygd kanske inte skaffar en modern, bränslesnål hybridbil, eftersom den sticker ut för mycket bland grannarna som har stora fyrhjulsdrivna truckar. Någon annan undviker att ta med sig tygpåsar till affären eftersom den inte vill framstå som snål. Forskarna menar att om fler ska börja leva grönt, då måste opinionsbildare och marknadsförare ta hänsyn till hur mycket vår identitet och våra sociala relationer påverkar vårt beteende. Vi måste förstå vad människor inte vill signalera. Kanske är det så att ju mindre det miljövänliga beteendet syns, desto större chans är det att få med de motsträviga på tåget? 74 / CAMINO 48

FOTO ROXANNEDESGAGNES/UNSPLASH

Hur miljövänliga vi är beror mycket

Att se pyramiderna är kanske inte så nödvändigt trots allt?

REDAKTÖR Johanna Stål

P S YKOLOGI

Lättmissad lycka TEXT Maja Andersson

Vad njuter du av en vanlig tisdag? Kanske är det din första kopp kaffe, cykelavståndet till jobbet eller ett telefonsamtal med en god vän? I tidskriften Modern psykologi (6–7/2017) menar David Brax, postdoktor i praktisk ­filosofi, att det bästa är att få in njutningen i sin vardag. – Ofta begår vi misstaget att tro att det är viktigt att komma iväg på semesterresan. Vi tänker att njutningen ska inträffa när vi framme, men en jättestor del av njutningen sker i själva planeringsprocessen. Det som genererar mest njutning är ofta små fluktuationer i det allmänna emotionella tillståndet, men vi missar lätt de

processerna. Jag tror att vi skulle tjäna mycket samhällsekonomiskt på om vi insåg vad som faktiskt gör oss lyckliga, säger David Brax.

Det stämmer överens med vad ­ konomiprofessorn Micael Dahlén e skrev i sin bok Nextopia år 2008. Han menade att vi ofta är lyckligare när vi ser fram emot något snarare än när saken väl händer. Enligt det här resonemanget kan man alltså släppa stressen över att hinna se pyramiderna eller få råd med den där jättedyra Michelinmiddagen, för den största lyckan var ändå i planerings­ stadiet.

1 3 000

P S YKOLOGI

Ordet hen har effekt » Barn som går på genusneutrala förskolor har mindre könsstereotypa åsikter än barn som går i ”vanliga” förskolor. Det visar en studie som forskare vid Uppsala universitet, Oxford Brookes university och University of Wisconsin-Madison genomfört. Barnen på den genus­ neutrala förskolan var också mer benägna att leka med tidigare okända barn av ett annat kön än de själva. När det gällde barn som de redan kände valde de dock att leka med någon av samma kön i lika stor utsträckning. De lade också märke till en annan persons kön i lika hög grad som de andra barnen. I studien jämfördes barn på en genusneutral förskola med barn på tre icke-profilerade förskolor, alla i Stockholm. Studien har publicerats i Journal of Experimental Child Psychology.

…så många vilda ugglor såldes på Indonesiens fågelmarknader ­under förra året, enligt ­Oxford-forskares beräkningar. ­Anledningen ­stavas Harry ­Potter. Innan böckerna om ­trollkarlen och hans tama ­uggla Hedwig kom ut ­såldes nästan inga ugglor i ­Indonesien. Forskarna menar att trenden kan bli ett hot mot de vilda uggle­ bestånden och att ­handeln nu måste ­regleras och skyddet för djuren stärkas. CAMINO 48 / 75

KULTURELLT HALLÅ DÄR!

”Det handlar om att vara ansvarstagande även i sin rensning” Elisabeth Byström driver till vardags ­bloggen Minimalisterna tillsammans med sin sambo Johan Ernfors. I bloggen utforskar de minimalismens fulla bredd som livsfilosofi, men i nya boken Prylbanta är fokus praktiska tips i rensningsdjungeln. TEXT Ingemar Tigerberg

FOTO GÖRAN SEGEHOLM

Varför ska man prylbanta? – Prylarna tar väldigt mycket tid och fokus. Prylar behöver repareras, förvaras, underhållas, uppgraderas, vilket kostar tid, ­energi och pengar. Att prylbanta är bra för miljön eftersom du gör dig av med prylar och kläder du inte använder men som andra kan ha behov av. Det handlar också om att stoppa inflödet. För samtidigt har man fortfarande behov och intressen, så det finns en risk att man fortsätter shoppa som tidigare. Vi tar upp vanliga tankevillor kring ­konsumtion och ägande i boken. Det handlar om att identifiera sina behov, drivkrafter och vanor.

Hur tänker ni kring att spara för att ”ta tillvara”?

– Om du behåller en pryl som du inte behöver är det sämre för ­miljön att ”ta tillvara”. Få istället ut den i kretsloppet igen så den kan användas av någon annan. Rensa enligt de fyra s:en (sälja, skänka, slänga, spara). Spara bara sådant du har behov av. Jag har aldrig ångrat något jag har rensat ut. Men vi har en ”framtidslåda” som innehåller sådant som vi vet att vi kommer få användning av inom tid, såsom för stora barn­kläder. Vi har också varsin ”nostalgi­låda” med minnesgrejer.

Vad har du upptäckt för ­sådana sidor hos dig själv? – Jag har tidigare shoppat ­ ycket kläder. Det var min m akilles­häl. Jag har jobbat extra sedan jag var 14 år, vilket gjorde att jag fick en större inkomst än många jämnåriga och skaffade mig dyra shoppingvanor. De flesta vet om att människor som tillverkar billiga kläder inte har det bra ställt, ändå gör många inget åt det. Jag har börjat tänka att kläderna ska användas länge, att jag klarar mig med ett fåtal uppsättningar och jag försöker välja märken med omsorg.

Är det svårt att upprätthålla ett lågt och medvetet inflöde? – Nja, man får försöka ­undvika att utsätta sig för frestelser. Om man går i butiker varje dag blir man lätt köpsugen. Jag gick tidigare ofta i inredningsbutiker och blev då missnöjd med 76 / CAMINO 48

om att vara ansvarstagande även i sin rensning. Fundera på vem som bäst kan ha användning av saken som rensas ut. Det är lite komiskt med prylbantning och minimalism, för man vill egentligen inte fokusera på prylarna, men det är ju det man gör i början när man vill bli av med grejer.

Hur har prylbantningen ­förändrat era liv? de ­inredningsdetaljer vi hade ­hemma. Och när man väljer att handla mer second hand behöver man ha tålamod och vara förutseende då det är mer tidskrävade.

Finns det risker med att det är enklare att bli av med grejer?

– Det finns en risk att man slänger saker som är fungerande, som skulle kunna komma till användning för någon annan. Men man bör heller inte ge bort saker hursomhelst, för många har svårt att säga nej och tar emot saker när de är gratis. Det handlar

Prylbanta ges ut av Norsteds förlag.

– Den har frigjort tid till sådant som ger värde för oss, skapat ett mentalt lugn och gjort oss mer miljömedvetna. Det handlar om att rensa ut de 80 procenten som inte ger så mycket värde. Vi bor i en 2:a med våra barn, det hade vi aldrig kunnat göra annars. Vi vill flytta i vår takt, inte för att andra förväntar sig det. Minskad konsumtion, mindre bostad och rensning bland prylar har gjort att jag kan jobba deltid och få mer tid med barnen.

FILM

Avskalad livsfilosofi Tillhör du dem som går runt med en ständig längtan? Ut i naturen, bort från storstadsstress, överflöd och alla normer som pockar på uppmärksamhet? Här är tre tips som inspiration på vägen. TEXT Ingemar Tigerberg

T

illsammans med sina sex barn har Ben (Viggo Mortensen) i filmen ­Captain Fantastic – en annorlunda pappa skapat en egen liten utopi någonstans i de nordamerikanska vildmarkerna. De spenderar dagarna med att odla, jaga och utforska skogen och bergen omkring. Familjen tränar löpning, styrka, kampsport och klättring. Alla är extremt vältränade, från den yngsta (ca 4 år) till den äldsta (ca 17). Till­varon i skogen är en skola i överlevnad men är allt annat än barbarisk. Med sig i skogen har de högvis med böcker, musikinstrument och verktyg för att få intellektuell såväl som konstnärlig stimulans. Barnen är drillade till tusen och kan diskutera djupgående konstitutionella frågor såväl som historiska filosofer. ”Jag är inte maoist längre pappa, jag är trotskist” snäser den äldsta sonen till sin pappa vid ett tillfälle. Fadern är barnens magister, hård men rättvis och visar samtidigt en gränslös kärlek. Han förväntar sig mycket av dem, här snackar vi den absoluta motsatsen till curlingföräldern. Samtidigt är deras välmående definitivt i fokus för Ben. Tidigare har även mamman till barnen varit med på det som tänkt vara ett livslångt äventyr i exil, men på grund av psykisk sjukdom har hon fått återvända till civilisationen, där hon vårdas på sjukhus. Då och då åker fadern och äldsta sonen in till ”människobyn” för att låna böcker på biblio­teket, köpa och sälja mat (som de har odlat och jagat) och ringa något samtal. Sonen tar då chansen att smita iväg och hålla brevkorrespondens med landets bästa universitet. Han kommer in på alla, utan sin pappas vetskap. En tonårings längtan ut i världen, att stå på egna ben, kanske är universell? Konflikten i detta hem anas dock bli avgrundsdjup på grund av föräldrarnas extrema ställnings­ tagande mot det omkringliggande samhället. Vid ett av besöken får pappan beskedet att barnens mamma har begått självmord. Mitt i sorgen blossar en konflikt upp kring begravningen som administreras av hennes pappa, barnens morfar. Han är en amerikanskt konservativ man som vägrar respektera

hennes sista önskan ”att bli kremerad och ned­spolad i en toalett” och arrangerar istället en traditionell kristen begravning, trots att hon identifierade sig som buddhist. Detta får hela skogsfamiljen att se rött och raskt bege sig in mot den befolkade världen i ”uppdrag rädda mamma”. Som ni säkert redan listat ut blir det en kulturell jättekrock när barnen får se och uppleva det ”civiliserade” samhället. I en hysteriskt rolig sekvens träffar den äldsta sonen en tjej på en camping och vill genast gifta sig. Tjejen uppskattar hans ”intrikata skämt” när han pratar som en grekisk filosof… Men krocken blir desto mer plågsam när barnen upplever starkt utanförskap i kontakten med andra. Filmen utgör ett utmärkt utforskande av balansen som många av oss handskas med – viljan att leva på ett sätt medan samhället i stort lever på ett annat.

E

n betydligt mer urban kritik av överflödssamhället hittar vi i dokumen­ tären Minimalism – A Documentary about Important Things. Även den är en rejäl känga mot konsumtionshets och uppmanar till reflektion kring vad som verkligen är viktigt i livet. Budskapet är att vi har mycket livskvalitet att vinna genom att stanna upp, rannsaka vad som är våra egna behov och vad som är omgivningens i form av reklam och normer. Därefter kan man inleda återtagandet av kontrollen över sitt liv, och designa det som man verkligen vill ha det. I filmen får vi träffa flera av de minimalister som vi skrivit om i Camino genom åren, såsom Joshua Becker, Joshua Fields Millburn och Ryan Nicodemus. För den som vill få tips på extrem detaljnivå är Youtube-kanalen Trash is for Tossers­ spännande. Här får vi följa Lauren Singers ambitioner att leva ett liv enligt Zero Waste-­ filosofin, mitt i engångsförpackningarnas högborg New York City. På fyra år har hon lyckats minimera det skräp som inte kan återvinnas till att fylla en stor syltburk. Hennes kanal är också en stor inspirationskälla för alla som vill testa DIY för hygienprodukter.

Captain Fantastic – en annorlunda pappa (2016) Finns på Viaplay och iTunes Minimalism – A Documentary about Important Things (2016) Finns på Netflix, Vimeo och iTunes Trash is for Tossers (Startade 2015) Youtube

CAMINO 48 / 77

jur

sm

LÄTT

ad

®

ch o tt a k r o f Stro

15 oktober

Gilla oss på Facebook!

05

eg

ns

tu

re

se d. 1 37 r jo 4 av 85-2

na

fä

rg

er

d rd r o o av av na

inviger vi vår varsamt renoverade färggård, där du får mer tid för färg. Välkommen!

www.sorption.se

Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

TILLTÄNKT

KRÖNIKA: SOPHIA SCHYMAN

Köpstopp är inte att välja det enkla Under många år fullgjorde jag min plikt gentemot konsumtionssamhället. Dessutom helt utan klander, om jag får säga det själv. Jag var en alldeles föredömlig konsument. Garderoben var sprängfull och skohyllan rymde inte alla mina skor, men trots fulla byråer kändes livet tomt. Plånboken ekade ihålig som under studenttiden veckan innan löning, trots att det borde funnits pengar över. Jag hade valt den enkla vägen vid alla tillfällen. Framgångar firades med att unna sig, motgångar tröstades med ett spontanköp. Men trots min köpiver kände jag mig aldrig särskilt framgångsrik eller tröstad. Bara välklädd och ihålig. Lösningen blev ett årslångt köpstopp med start vid nyår. I skrivande stund markerar jag snart sexmånadersdagen, och jag vill inget hellre än att vittna om hur befriande det är att vara fri sin självpåtagna konsumtionsplikt. Konsumtion skulle ersättas av introspektion. I stället för klädshopping i mobilen skulle jag ägna tiden åt meningsfulla aktiviteter eller personlig utveckling. Konsumtionsforskaren Tim Kasser liknar konsumtionen vid en religion. De förespråkade löftena om lycka infrias aldrig. Han menar att shopping aldrig kan fylla slukhålet av otillräcklighetskänslor, krackelerande självbild eller känslorna av otrygghet som människor bär på. Jag menar att löftena om lycka i ett konsumtions­fritt liv inte heller infrias. Åtminstone inte direkt. För när vi gnuggar bort den kortvariga tunna fernissa av lycka som ­shoppingen ger – vad finns då kvar?

Jag tror fortfarande att minskad ­konsumtion ger ökat välbefinnande – på sikt. Men likt en ­narkoman som får abstinens drabbas också storkonsumenten av efterdyningar när fixarna i form av shopping upphör. Fortfarande ihålig, men desto mindre välklädd. Att ställa om sitt liv

Sophia Schyman, bloggar om livet efter konsumtionen på Recovering Shopaholics.com.

kräver mer än sex månaders avhållsamhet. Det är livslånga konsumtionsmönster som måste förändras. Ibland till och med generationers, ­eftersom forskning visat på att konsumtionsmönster ofta går i arv.

Att shoppa är så fruktansvärt enkelt. Nätet stänger aldrig och där finns också en outtömlig källa till köpuppmuntran. Med ett shoppingstopp måste jag helt plötsligt använda min kreativitet. Att bara säga att jag ska ägna tiden åt meningsfulla aktiviteter är att förneka lockelsen med shopping. Problemet är att meningsfulla aktiviteter först måste upptäckas, planeras för och sedan upplevas. Det är lättare sagt än gjort och det finns inga garantier för att det är mödan värt. ­B­elöningen för en minskad konsumtion sker över tid. Det handlar om att ställa om sina livsförväntningar och lära sig att vara mer förnöjsam – och, handen på hjärtat, hur många vill frivilligt nöja sig med mindre? Det budskapet går stick i stäv med vår samtids dyrkan av stora drömmar och skyhögt satta mål. Om det är något som jag lärt mig av de här sex månaderna är det att ett köpstopp inte är att välja det enkla livet. Det är bra mycket jobbigare än att shoppa sig fri för stunden.

”

Belöningen för en minskad konsumtion sker över tid

CAMINO 48 / 79

ANNONS

vännerna

ENERGI & TRANSPORT

GODEL www.godel.se

KLÄDER & TEXTIL

U&WE www.uandwe.se BOOB Boobdesign.se

FAIRTRADE www.fairtrade.se

HÄLSA & SKÖNHET

GÖTEBORGS BILKOOP www.goteborgsbilkoop.se

BY DEM www.demcollective.com

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM www.konsumentforeningenstockholm.se

CLEARLIFE www.clearlife.se

REPLIK Butikreplik.se

MOVEBYBIKE www.movebybike.se

EKONOMI & AFFÄRER

KRAV www.krav.se FRIENDLY BRAINS www.friendlybrains.se KOMMUNIKATION & OPINION STUDIEFRÄMJANDET www.studieframjandet.se

CIRCULARECONOMY.SE www.circulareconomy.se GÖTEBORGS RELATIONSBYRÅ www.göteborgsrelationsbyrå.se A WIN WIN WORLD www.awinwinworld.com EKOBANKEN www.ekobanken.se

SUSTOPIA www.sustopia.se

INREDNING & DESIGN

av ord FOLKSAM www.folksam.se

SOCIAL VENTURE NETWORK SWEDEN svnsweden.se

80 / CAMINO 48

AV JORD www.avjord.se

THE HOUSE OF FAIR TRADE www.housefairtrade.se

DJURENS RÄTT www.djurensratt.se

EKOCENTRUM www.ekocentrum.se

SVERIGES EKOKOMMUNER www.sekom.se

WE EFFECT (F.D KOOPERATIOON UTAN GRÄNSER) www.weeffect.se

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta malin@caminomagasin.se

BLANDAT

MAT & DRYCK

TORFOLK GÅRD www.torfolk.se

BOSTADSBOLAGET www.bostadsbolaget.se

TOA-LÄTT www.sorption.se

CYKELMUSTERIET www.cykelmusteriet.se

URTEKRAM www.urtekramsverige.se ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA www.eskilstunafolkhogskola.nu

EGUALE www.eguale.se

UNDERSTANDIT WEBBYRÅ www.understandit.se

UPPLEVELSER & EVENT GREEN FOOTPRINT www.greenfootprint.se

KUNG MARKATTA www.kungmarkatta.se

VÄRLDSKULTURMUSEERNA www.varldskulturmuseerna.se

SLUSSENS PENSIONAT www.slussenspensionat.se

MEDVETEN GRÖN www.facebook.com/medvetengron

OATLY www.oatly.se

PM BRÖD & SOVEL www.pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION www.svenskaturistforeningen.se/ grovelsjon

THE STOCKHOLM ACT www.stockholmact.se

JÄRNA KOMMUNIKATION www.jarnakommunikation.SE

PLANITORS www.planitors.com

RIKSBYGGEN www.riksbyggen.se

CAMINO 48 / 81

82 / CAMINO 48

EN

SMAK P M

&

AV VÄ N N E R

SMÅLAND H OT E L

Upplev Skandinaviens omtalade Gastrohotell med boende och en härlig meny i en helt unik miljö. Hotellet är självklart certifierat av Svanen och KRAV. www.pmhotel.se

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

Anlita oss

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. www.caminomagasin.se/anlita-camino

/

FR AMTIDSANDA

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

# 4 8 S E P T– N O V 2 0 1 7

#4 8

Berättelser med kraft att förändra

S E P T– N O V 2 0 1 7 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Rensa

Summmer Rayne Oakes har flyttat ihop med naturen

VI HAR FÖRSTÖRT VÅR PLANET LÄNGE NOG.

Rensar luften med växter

Den här filmfestivalen är ett steg mot en lite härligare värld. Kom och inspireras av fyra dokumentärfilmer under en kväll. Välkommen till JORD.

MALMÖ 17 OKT | GÖTEBORG 18 OKT | STOCKHOLM 25 OKT B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

Mer information och biljetter på www.jordfilm.se

KONMARI

Rensarmetoden som blev en religion. Möt en av utövarna.

RENSA DIGITALT KENT WISTI 18 sätt att ordna och förenkla ditt skärmliv.

Präst & satiriker. Möt en ofrivillig provokatör.

INRE RENSANDE

Psykoterapeuten hjälper dig ta bort för att ge plats åt nytt.