Camino #47 Camino 10 år!

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

Anlita oss

/

FR AMTIDSANDA

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/anlita-camino

#47 JUNI–AUG 201 7

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

0 1

Berättelser med kraft att förändra

Vad hände sen?

Sopsamlaren flydde till Sverige

B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

Läs om H ­ anna ­Fathy och andra som ­medverkat i C ­ amino under åren.

…brände ut sig men kom tillbaka.

CIRKULÄRA FRAMGÅNGAR Från modeord till branschnorm.

DET NYA HAVET GRÖNSAKSFramtidens fisk­e INNOVERA! sker inomhus i slutna kretslopp.

#47

JUNI–AUG 2017 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Vad hände sen?

UNDERBARA CLARA SOM…

! r å

Hitta nya sätt att tillaga grönsaker.

vad vi ska äta. Mycket av den mat som produceras använder alldeles för mycket av jordens tillgångar i förhållande till hur mycket näring man får ut. 20% av alla kalorier vi får i oss kommer från animalier.

K R Ö N I K A : S TKomjölk E FA N N I L S S O N

Tio år av trender

vissa former av cancer. Och det hade ju inte skadat om man ser till världshälsan. Idag är fler än 1,9 miljarder människor överviktiga, och 600 miljoner av dessa lider av fetma. Så världshälsan i sin tur kostar miljarders-miljarder …

Allt hänger ihop.

FOTO KRISTOFER SAMUELSSON

TILLTÄNKT

Havredryck

-80 %

-79 %

Utsläpp växthusgaser Landanvändning

Energiåtgång

År 2006-2007 när både Trendstefan och

STOP MILKING THE PLANET Just nu lever vi i Sverige som om vi hade 4,2 jordklot. Det är 3,2 jordklot för mycket. 3,2 jordklot som vi inte har. Klimatförändringarna är ett faktum och en av vår tids största utmaningar. Kikar man lite närmare på vad som är vad, står livsmedelssektorn för minst en fjärdedel av världens växthusgasutsläpp. Enligt FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation kommer 14,5% av alla växthusgasutsläpp

från kött- och mejeriindustrin. Det är mer än vad all världens transport (bilar, båtar, flyg, tåg, osv) släpper ut sammanlagt. Ja, mer.

Och av animalieproduktionen står nötköttet i sin tur för drygt 40%, och mejeriprodukter för drygt 20% av utsläppen.

VISST, MEN VI MÅSTE JU ÄTA Vi blir bara fler och fler som bor på den här planeten. Men frågan är

- %

33 ÅR SENARE Enligt FNs klimatpanel måste den globala temperaturökningen begränsas till två grader senast år 2050 om vi ska lyckas undvika allvarliga klimatförändringar, så som ökade havsnivåer, (ännu) mer extremväder, smältande glaciärer, osv.

För Sverige, som ju också skrivit under på tvågradersmålet, betyder det att våra växthusgasutsläpp skulle behöva ligga på en femtedel av dagens nivå.

Camino lanserades var omvärlden som mest Och då borde ju rimligtvis landupptagen av Paris Hilton. Tv-serien Sex and the förmen animalieproduktion Cityanvändningen slutade sändas 2004 filmen kom 2008. ligga på motsvarande siffra.

Det Det här är alltså tidseran vi kommer minnas för gör den inte.

Den ligger på 80%.

Vattenalla dess eleganta varumärken. Manolo Blahnik annat Det ochåtgången allt vad det är var. ett Det var då vi problem. började sukta efter Frama, och mer tapeter från Ralph går åt Dornbracht åtta gånger vatten per Lauren.

Varumärken gick som en röd genom UPP MED HAKAN kalori, vid produktion av tråd animalier designvärlden vid den här tiden. Man skulle Nu är ju Sverige bara en liten del jämfört med vegetabilier.

Det säger intesig längre bara göra en produkt som löste av världen. Och Oatly en pytteliten självt – en matematik som ett inte ­problem utan man skulle även skapa ett varuvi ville kombinera en hållbar livsstil med kondel av en jättestor livsmedelsgår speciellt bra ihop. märke att förknippas med. sumtion och högt tempo. Tidningen Eco Queen industri. Men man måste börja Ungefär samtidigt kom mäklarinredningen. hängde med oss 2008-2009. Modejournalisten ENKEL LOGIK, EGENTLIGEN någonstans. Och om du orkat Tv-programmet Homestyling sändes 2005 och vi Sofia Hedström gav oss boken Modemanifestet Om vi började äta mer vegeläsa århela så behövs lärde oss att inreda opersonligt om vi skulle ha om hennes köpfria 2011. vägen Och denhit största tabiliskt skulle resursfördet kanske inte upprepas, en chans till en bostadskarriär. Vitt, vitt, vitt – förändringen vi sett som faktiskt varat är modeoch växthusgasmen till som er andra: Av flera ochbrukningen kanske en kofäll på golvet.

Inga bilder på företagens ekosatsningar, H&M:s Conscious utsläppen minska. Då skulle anledningar är det en toppenidé barn, ingenting personligt.

Collection som kom 2011.

Och kom iPhone.

Samtidigt ockvi 2007 dessutom få mer markkom över (och helt ärligt, en nödvändigså speglar som kunde ta bilder på oss när vi Inför framtiden kommer ta med som skulle kunna användas för het) då? att Vad börja ätavioch provade bilar och chip i oss från dricka 2017 sommer hänger med i vår livsstil tio år att kläder, t.ex.självkörande mätta fler magar. vegetabiliskt möbler.

Av alla innovationer dyker upp till? Detoch finnsmindre flera saker vi skrattar åt från den Visst, det är klartsom att produktion animalier. under en tioårsperiod är det egentligen bara gångna tioårsperioden, som vi inte längre vill ha. av vegetabilier också bidrar till ett fåtal som får fäste på allvar. Ingen kan väl Vi vill inte ha mäklarneutralt. Eller varumärkesutsläppen. Men ur miljösynpunkt är Havredryck är en bra undgå att ­konstatera hur våra liv förändrats med hysteriskt. Eller teknikdistanserat. Istället vill vi det alltid effektivare att direkt början. Du kan ha det i smart­phones och den medföljande konstanta ha unika, välgjorda och miljösmarta saker, och så äta grödor som mat, än att först i många matlagningen, tillgången till Facebook, Spotify och Instagram. länge dekaffet, är det skiter av oss i priset. Och eller ja, vid som precis använda dem som djurfoder för att De självkörande bilarna kanske blir stora. Vi får med tekniska plattformar Etsy och Amazon samma tillfällen när sedan ätamed köttet. se. Men möbler chip i så att vi kunde spåra så går det.

Utmaningen är att få som mainstream-­ dufatta använder mjölk. Det tidigare ägare… Tveksamt. En sak som verkligen media att det. förändrade vårDET? syn på inredning och design var Ett sista vägen om framtiden.

HUR MÅS ärord i på alla fall en av Jag tror att EU gamla glödlamporna är nyckeln. En av Detlyckades finns förbjuda starka de vetenskapliga belägg att småskaligheten många förändringar duvår tids 2009.

Innovation är viktigt men även förbud. viktigaste rörelser sharing eller för att fiberrika vegetabiliska kan göraärför atteconomy, försöka ­Förbudet fick belysningsföretagen att våga invesdelningsekonomin. vi inser kan dela på livsmedel bidrar till att minska leva liteNär mer som att omvi vi tera i LED och också ta itu med de problem som verktyg istället för att köpa varsitt och att vi kan risken för sjukdomar som till bara hade ett jordklot. vi upplevde med exempelvis kallt, blått ljus. tjäna pengar på att safta andras fallfrukt så tar vi exempel högt blodtryck, hjärt- och Vilket ju faktiskt är När det gäller hur vi lever så har vi under hand om vår miljö och våra liv mycket bättre. Jag kärlsjukdomar, typ-2 diabetes och exakt vad vi har. denna tioårsperiod också satt en mängd olika tror att sharing economy kommer att visa sig bli namn på den ekologiska livsstilen. Jag vet inte mycket viktigare än lanseringen av iPhone var år om begreppet ”eco chic” på allvar fick fäste men 2007.

”

En sak som verkligen förändrade vår syn på inredning och design var att EU lyckades förbjuda de gamla glödlamporna 2009

För källor www.oatly.com/stopmilking CAMINO 47 / 83

21-27 augusti

En hyllning till vår förmåga att förändra.

The Stockholm Act är en samskapad festival där kultur, forskning, näringsliv, politik och medborgare möts i dialog och handling på väg mot en hållbar framtid.

Samtliga FNs medlemsländer skrev 2015 under på att ta modiga transformativa steg för att nå 17 globala mål i Agenda 2030. Nu är det dags att accelerera och fördjupa engagemanget för att vi ska lyckas.

Besök stockholmact.se för mer information om hur du kan gå med.

www.stockholmact.se

INNEHÅLL

TEMA VAD HÄNDE SEN?

24

Fiskodling på land, i ett slutet system som låter fiskens avföring bli till näring för odlingar.

Framtidens mat om vi ska tro stadsbonden och fiskuppfödaren Niklas Wennberg.

34

20

Vi återvänder till ­Underbara Clara ­Lidström och träffar en bloggerska som med tiden blivit mamma, multiföretagare och författare. Men vägen dit har inte bara varit enkel.

48

Cirkulär ekonomi är ordet på allas läppar.

Experten och tidigare Camino-­ medarbetaren Tobias Jansson lyfter fram några av de mest framstående exemplen just nu.

10 år med Camino. Vilka trender har vi sett komma och vad skrev vi om när?

Med facit i hand är vi rätt nöjda med vår prestation.

54

Går det framåt i modevärlden? Eller är det fortfarande mest prat? Nu sätter modebranchen upp nya mål för framtiden.

Alltid i Camino Redaktionen Framtids­ dagen, Almedalen och I can’t keep quiet.

11 Kommenterat Pappa­ reportage kritiseras.

13 Närbild Ekopionjären Susanna Elfors skriver bok.

14 Utblick Naturens ­rättigheter på agendan.

15 Spanat Matsvinn, flytande tvål och böcker om vilda växter.

16 Förenklat Ukulelefamiljen rensar vidare.

18 Tekniskt Vad hände sen?

Och hur kopplar du ner sociala medier?

33 Bilden Matindustrin.

67 Smakrikt utvalt Produkter från Caminos historia.

69 Destination Hven.

70 DIY Gör ett eget terrarium.

72 Formgivet Plushus & vattenbubblor.

74 Inblick Mörkrets fördelar, filmer om klimat­ utmaningarna, kvinnor villiga att pröva nytt.

76 Kulturellt Joakim Demmer om Dead Monkeys Fear No Hyenas och tio års bokflora.

83 Tilltänkt Stefan Nilsson om tio år med hållbar design.

6

42

Han var sopsamlaren som försökte starta en revolution bland zabaleens i Egypten. Nu bor Hanna Fathy på småländska landsbygden och undrar hur han hamnade här.

60

Anette Dieng har gjort en kokbok som inspirerar till kökskreativitet med ­grönsaker. Vi har valt ut fem favoriter.

CAMINO 47 / 5

­

REDAKTIONEN

FOTO Linus Englund När Camino träffade Hanna Fathy för några år sedan ledde han en energi­revolution bland sopsamlare, zabaleens, i Egypten. Senare tvingades han fly och hamnade i Sverige. Nu bor han på den småländska landsbygden i väntan på att han ska kunna få möjlighet att fortsätta ­solrevolutionen.

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBBANSVARIG ingemar@caminomagasin.se

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m ­ edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval.

I ­magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

Ett personalägt företag.

Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer ­information om vår policy.

Produktion. Camino trycks av Trydells som är svanen­ licensierade och certifierade enligt ISO 14001. Pappret, Amber Graphic är FCS-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb­ hotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet

MARKNADS- Caroline Petersson ANSVARIG caroline@caminomagasin.se REPORTER & Malin Aghed ANNONSANSVARIG malin@caminomagasin.se ART DIRECTOR Cecilia Cromnow

www.ceciliacromnow.com

SKRIBENTER Malin Aghed, Maja Andersson, Tobias

Jansson, Stefan Nilsson, Caroline Petersson, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg

FOTOGRAFER Malin Aghed, Linus Englund, Tobias

Jansson, Kristin Lagerqvist, Clara Lidström, Erik Olsson

RECEPT Anette Dieng KORREKTUR Linnéa Stolt TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING malin@caminomagasin.se DISTRIBUTION Interpress, Nätverkstan Kultur i Väst

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller ­modererar debatter inom våra kärn­ områden, till exempel hållbar livsstil, ­ekoekonomi och hållbarhetstrender.

PRENUMERERA www.caminomagasin.se

4 nr/år så du hinner läsa!

Ett nummer i taget 75 kr (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 295 kr Stödprenumeration 495 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@ natverkstan.net, 031- 7439905 Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej.

Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning

6 / CAMINO 47

LEDARKRÖNIK A

S

å fyller vi äntligen tio år. Som en ­entusiastisk nioåring har jag legat vaken och väntat på den här dagen och funderat på vad jag ska skriva. Men när den kom var den precis som alla andra dagar.

Solen lyste in genom de smutsiga vårfönstren, cykel­vägen till kontoret kantades av grus och morgonmackan smakade lite torrt.

Tio år är ingenting i världshistorien, men utgör en majoritet av mitt vuxna liv. När vi startade Camino så fanns det en ungdomlig iver i oss grundare, en självklar oräddhet och glöd att rädda världen. Rapporter kom ut som visade på hur illa det såg ut, media svämmade över av dåliga nyheter och vi ville kommunicera på ett annat sätt. Det kan bli intressant, spännande och kul med eko! Vi ville få människor att känna hopp. Vi ville visa på de alternativ som fanns på marknaden. Vi ville visa att det fanns massor att göra istället för att bara ge upp för klimatångesten.

Idag är köpalternativen många, precis som våra valmöjligheter kring det mesta. Trots att ekomarknaden exploderat, medvetenheten hos privatpersoner och företag ökat och suget efter alternativa livsstilar skjutit i taket, så sitter vi fortfarande och pillar oss i naveln framför skärmarna på kvällarna (även om såpoperor har bytts ut mot Netflix-serier) med en pizzaslice i näven och drömmer om flygsemestrar till Kalifornien. Det har skett ett mentalt skifte hos många, men samhällsstrukturerna i stort släpar efter. Tio år är ingenting. Värderingar och vanor tar lång tid att förändra.

Marknadsföring av saker som är kassa för miljön har inte reglerats (såsom med en del hälsofarliga saker). Vi bedömer fortfarande varandra mycket efter våra ägodelar snarare än våra inre egenskaper och vi fortsätter försöka leta ”arbetstillfällen” till varje pris – även om många av de skapade jobben är meningslösa och till och med miljönegativa.

På det privata planet styrs våra möjligheter att göra annorlunda till stor del av vår sociala omgivning. Vi har sett ”makten i exemplet”

– om en granne skaffar solceller följer snart resten efter, om en kompis blir vegetarian kommer fler vänner bli flexitarianer. Min sambo köpte en liten elbil för någon månad sedan, som jag demonstrativt lånar och kör runt med i grannskapet, och nu vet jag minst tio andra som funderar på att köpa en likadan. Har ni också sådana mikrosaker ni gör i vardagen?

Vi är svåra att förändra och är beroende av att vissa går före och gör aktiva val. Val som kanske känns krångliga eller svåra, men som skapar laviner. Laviner av mod, framåtanda och förändringsvilja.

Vi valde för något år sedan att säga det vi alltid tänkt: att det vi gör är att sprida ”berättelser med kraft att förändra”. Vi berättar om vad hållbar livskvalitet kan vara i praktiken, det vill säga hur det goda livet och det hållbara livet kan bli två sidor av samma mynt. Vi vet att vi blir lyckligare av att leva som vi lär, samtidigt som bärkraftiga relationer alltid handlar om kompromisser. Vi tar myrsteg framåt, och några bakåt, men vi hoppas att Camino varit en myra som gått åt rätt håll och som fått fler att följa efter och trampa upp nya stigar. Vi hoppas att de berättelser vi förmedlar har ingjutit hopp och längtan som i bästa fall lett till en förändring, oavsett om det handlar om att börja odla, bli ekoentreprenör eller få en sambo att ställa bilen en dag i veckan. Myrstegsrevolutionen började inte med oss, och den slutar inte heller här, men den växer. Och vi med den.

Hoppas ni hänger med oss in i framtiden. Och stort tack till alla som varit med och bidragit under resans gång.

FOTO PETTER ALMGREN

10 år i de goda berättelsernas tjänst

”

Vi hoppas att Camino varit en myra som gått åt rätt håll

PS: I detta nummer kommer ni kunna läsa ”vad-hände-sen-historier” om människor som vi berättat om längs vägen, populära frågor vi lyft och, inte minst, trender som varit under Caminos tioåriga historia.

Johanna Stål Chefredaktör CAMINO 47/ 7

Nytt för i år: husbandet Planetoz, som underhöll i mingel och på scen med miljömedvetna låtar i bossa-stuk.

På plats Framtidsdagen Caminos Framtidsdag hade i år temat ”Håller vi?”.

Tillsammans med experter i allt från världsläget, självmedkänsla, trumpifiering och filterbubblor till civilt engagemang för samhällsutveckling ställde vi frågor och undersökte svar. Håller jorden, våra resurser och vi människor för dagens utveckling? Var kan vi hitta ork när den tryter? Dagen arrangerades tillsammans med ArkDes och Hållbar Stad, på Skeppsholmen i Stockholm den 7 mars.

TEXT & FOTO Malin Aghed

Christina Andersson berättar om fördelarna av att ha medkänsla med sig själv.

Framtidsdagens huvudsposor Skanska hade också trevligt i minglet genom Matilde Unge.

Mattias Goldman, vd för Fores, och Per Grankvist, journalist och författare – look alikes med lika strävan efter en mer hållbar värld.

Camino­ vännen Understan­ dit bjöd på smarriga cupcakes.

Fairtrades general­ sekreterare Hewan Temesghen i minglet.

Mina Dennert startade Facebook­ gruppen #jagärhär för att möta näthat med kärlek och som idag har 71 000 medlemmar.

Konsumtionsminister Per Bolund blir efter sin föreläsning intervjuad av NAV.

8 / CAMINO 47 46

iskuterar En namnkunnig panel­­d ing av filterbubblor under ledn Ingemar Tigerberg.

FOTO ANDERS HEDBORG

Vad tänker du på just nu?

Johanna Stål

Chefredaktör – Hur mycket som hänt under tio år och samtidigt så lite. Människors medvetenhet kring miljöfrågor har växt något enormt under Caminos historia, men fortfarande är det så många livsstilsområden där vi bara blir allt större miljöbovar.

Dags för politikerna att höja ribban!

Caroline Peterson

UR Play visar Caminos Framtidsdag » Missade du Caminos

Framtidsdag i mars? Nu finns nästan alla programpunkter från dagen att se på UR Play.

För att se klippen går du antingen in via Caminomagasin. se eller så söker du på ”Camino” på urplay.se De går också att se på vår Facebooksida.

1,4 … miljoner. Så många visningar har en av filmerna från I can’t keep quiet Göteborgs sångmanifestation på Götaplatsen den 8:e mars fått. Caminos Malin Aghed var en av initiativtagarna till manifestationen som samlade cirka 3 000 personer.

Träffa Camino i Almedalen!

FOTO MIA AGHARD

I Can´t keep quiet–sångmanifes­ tationen hade parollen ”För allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter”.

Camino på Weeping Willows-konsert » I samband med Weeping

Willows tre konserter i Globen i månadsskiftet mars/april bjöd bandet in organisationer som ”till vardags jobbar med hållbarhetsfrågor och inspirerar”, som de själv uttryckte det på sin Facebooksida. Camino var en av organisationerna, som genom initiativet Stormvarning fanns på plats utanför konserten.

Den 4 juli kommer Camino som vanligt hålla i seminarier ihop med Ekobanken på universitetet under Almedalen. I år kommer vi att prata engagemang med Malin Aghed och ha en trendspaning med fokus på framtidens mat med Johanna Stål och Kaj Török från Max hamburgare. Klockan 10-12 i sal B22. Fler talare tillkommer. Vi kommer även dyka upp på lite andra platser i Almedalen.

Håll utkik på vår webbsida och Facebook!

Reporter & marknadsansvarig – Hur lätt det är att glömma. Under min research för reportaget ”10 år med Camino” blev jag påmind om en massa saker vi gjorde under våra tidiga år. Inför år 2008 gav jag ett nyårslöfte om att jag skulle börja cykla mer. Som numera inbiten året runt-cyklist är det svårt att komma ihåg att det fanns ett liv innan cykeln tog över.

Ingemar Tigerberg

Redaktör &webbansvarig – Vad har Camino bidragit till under de här 10 åren? En droppe i havet, eller en liten tuva som stjälper stort lass?

Flera samhällsfenomen var vi tidigt ute och uppmärksammade.

Blev våra skildringar fjärilsvingslag som fick stora effekter allt eftersom idéerna fortplantade sig? Eller är det bara önsketänkande? Vad tror du som läser?

Malin Aghed

Reporter & annonsansvarig – Jag tänker på relationen mellan ljus och mörker.

Intervjun med Kajsa Sperling (till Inblick) har fått mig att se både fysiska och mentala skuggor på ett helt nytt sätt.

Det är skuggorna som gör oss flerdimensionella...

CAMINO 47 / 9

KUSTENS HETASTE LIVESCEN Frida Hyvönen, Avantgardet, Säkert! Annika Norlin, Joel Alme, Marit Bergman, Jens Lekman, Slowgold, Christian Kjellvander, Lisa Miskovsky, Albin Lee Meldau, Sophie Zelmani, Moneybrother, Pernilla Andersson, Daniel Norgren mfl

ÅRE SUSTAINABILITY SUMMIT 22–23 SEPTEMBER 2017

För fjärde gången erbjuder vi möjligheten att delta i en av Sveriges främsta mötesplatser för ett hållbart samhälle. 2017 fokuserar vi på hållbar produktion och konsumtion inom temaområdena Bo, Äta och Klä sig. Talare på höstens evenemang är ett 40 tal, bland annat IKEAs, Lindex och MAX Hamburgares hållbarhetschefer, Polarbröds­ gruppens VD samt många fler entreprenörer, forskare och duktiga människor som för arbetet för ett hållbart samhälle framåt.

Konferensen erbjuder förutom talare och workshops på många sociala möten, härliga matupplevelser och underhållning av bland annat Roger Pontare och Ebbot Lundberg, ambassadörer för Green Cross Sweden.

Följ programmets utveckling på www.aresustainabilitysummit.se och passa på att köpa din biljett redan nu.

EARLY BIRD RABATT – 25% FRAM TILL DEN 7 JULI Foto: Martin Olson, Outdoorswe

Arrangör

En del av projektinitiativet SMICE

Sponsorer

KOMMENTERAT

Starka känslor efter pappa-reportage Många läsare har gillat och berörts av reportaget av pappa­ coachen Miki i förra numret.

Artikeln har delats 178 gånger på Facebook och har över 75 000 visningar. Men alla har inte varit överförtjusta i fokuset på just pappor, en av dem är Ulrika som skrivit insändaren nedan.

KOMMENTAR För ett tag sedan skrev jag och ifrågasatte bruket av ’en’ istället för ’man’. Jag kommer säkert att vänja mig och jag accepterar strävan efter att göra språket könsneutralt. I senaste numret ägnar ni en hel artikel (åtta sidor) åt ’Pappor i skogen’, ’pappadrömmar’.

Trevliga lektips i naturen av en pappacoach. En pappa med sina två barn – söner – som eldar och klättrar i träd. Hur tänkte ni nu? Jag är en helt ensamstående mamma med två mindre barn och med ett stort natur-, miljöoch friluftsintresse. Som sådan är jag den som bakar bullar, sätter upp min dotters hår, fixar paket till barnkalas. Jag är också den som lär och hjälper mina barn att göra upp eld, använda kniv och bygga en koja i skogen. Varför göra skillnad på mammor och pappor? Varför göra antagandet att det är skillnad på relationer mellan mammor, pappor och deras söner och döttrar? Genom att ha ”Pappa Pojkar” – grupper som skall fiska, vandra och sova ute, göder man inte förutfattade meningar om vad pappor och pojkar skall göra till

skillnad från vad mammor och flickor skall göra? Borde vi inte istället jobba på att överbrygga skillnader mellan könen? Skall vi inte lära våra flickor och pojkar samma saker? Jag saknar kritisk reflektion från artikelförfattaren i artikeln om pappacoachen Miki.

Föräldrar och barn – ut i naturen, tillsammans!

ULRIKA SVAR Hej Ulrika! Tack för ditt mail. Rörande användningen av ”en” istället för “man”, så har vi valt att tills vidare bara använda ”en” då det låter bra och försöka minska användningen av ”man” överlag. Vi förstod det som att flera tyckte det blev svårt att läsa när vi gjorde vårt lilla experiment, så det här blev en mellanväg.

Gällande frilansrepet om pappor i skogen så förstår jag din reaktion. Jag som redaktör tänkte också först ”varför bara pappor?” Och jag bad också frilansen att kolla upp om det

finns liknande initiativ för mammor – vilket det inte verkar finnas. Dock lade jag till ett tips om Natursnokar, som är ett koncept för barn och ”deras vuxna”.

Samtidigt finns det inget i texten som säger att inte mammor kan göra detta. Miki startade detta för att han såg att det finns problem hos män i att vara med sina barn och förhålla sig till sina känslor på ett naturligt sätt, och detta är hans sätt att försöka hjälpa dessa pappor. Nu har Miki två söner, men det kan lika gärna vara döttrar som papporna tar ut i skogen. Vi har fått många fina reaktioner på artikeln: män som läst och sedan direkt stängt av tv:n för att gå ut i skogen med sina barn i flera timmar. Givetvis kunde artikelförfattaren ha lagt in en rad till om att mammor också kan göra samma sak, men det kan ju också uppfattas lite som att skriva våra väldigt kloka läsare på näsan. Fortsätt att gå

ut i naturen med dina barn och varför inte starta en natur­ mammor- eller naturföräldragrupp?

JOHANNA Några läsare kom med liknande reaktioner som Ulrika när vi delade artikeln på Facebook.

KOMMENTAR Mycket av det vi gör med scoutgruppen som beskrivs här. Anknytnings­ problem mellan barn/vuxna kan lika väl finnas mellan kvinna/ barn även om det inte nämns här.

ALEXANDER KOMMENTAR Bra och klokt men såklart kan även mammor med barn behöva, vilja och kunna vara mer i naturen. Jättegivande och hyfsat enkelt så länge barnen är små, både spontant, i egen regi och t ex med scouter. Men hur gör man för att få ut tonårstjejer i skog och mark? Det skulle jag gärna få tips på.

ANN

Fel att påstå att klimatförändringarna drabbar alla lika I samband med vår medverkan på Weeping Willows tre konserter i Globen i slutet av mars och början av april delade vi ett citat från vår intervju med sångaren Magnus Carlsson på Facebook, där han likställer klimatförändringarna med cancer eftersom ”de drabbar fattig som rik, utan skillnad”.

KOMMENTAR ”Nej, det är värre för fattiga, och det finns fler fattiga. Så helt fel slutsats,

då allt fattiga behöver kommer att öka i pris relativt sett” kommenterade Pia inlägget på Facebook.

SVAR Malin Aghed, som gjorde intervjun med Magnus, förklarar att Magnus menade att ingen kommer undan klimatförändringarna, de drabbar alla, men att alla drabbas olika mycket är nog de flesta överens om. Men vi förstår att det kunde missuppfattas.

CAMINO 47 / 11

Social Venture Network i Almedalen 2017 Följ oss på: sta FB, Twitter, In e w ns @sv en.se w w w.svnswed

”På sista raden lönsamt” 4 juli Wisby Hotell, Källaren

6 juli Wisby Hotell, Restaurangen

9.30–10.15 Nudga, boosta och thinks – inspireras av beteendevetenskapliga verktyg och cirkulära modeller

7.30-9.00 (Frukostseminarium) Hållbar upphandling och hållbara inköp – Vems ansvar?

Vems intresse? ISO 20400 lanserad

10.30–11.15 Hur når vi nollvision för utmattning?

9.15–10.00 Digitala ekosystem som banar väg för hållbar utveckling och lönsamma affärer

5 juli Wisby Hotell, Källaren 9.30–10.15 Grön Finansiering – hur tänker vi nytt?

10.30–11.20 Varje år förstörs 1,3 miljoner datorer bara i Sverige – krävs det en Lex Maria mot resursslöseri?

11.30–12.15 Är de svenska miljömålen relevanta i den globala klimatdebatten?

12.15–13.00 Kan krav på hållbar upphandling av byggmaterial hjälpa kommuner nå hållbarhetsmål?

13.05–13.30 Samtal kring medieetik och dess roll i det framtida medielandskapet

10.15–11.00 Hur tar vi nya grepp för att förebygga fallolyckor som kostar samhället 24 miljarder årligen?

11.15–12.00 Kan krav på hållbar upphandling av byggmaterial hjälpa kommuner nå hållbarhetsmål?

12.00–12.45 På sista raden lönsamt – kreativa diskussioner om nya mått på lönsamhet och framtida affärsmodeller. Vi bjuder på lunchmacka.

13.00–13.45 Cirkulära affärsmodeller för mobil­ telefoner – ren utopi eller bara ett nytt sätt att tänka?

14.00–14.45 Kan digitalisering stödja ett mer hållbart samhälle?

15.00–15.45 Praktik i staten – hur går det?

#SVNlönsamt GODSINLÖSEN NORDIC AB

NÄRBILD Vad är den största ­förändringen som hänt ­under de senaste 10 åren?

– När jag startade ekoguiden Asfaltsblomman 2003 fanns några enstaka second hand-­butiker och det började ­komma ekobutiker. Sådana är nu etablerade och även de stora aktörerna har ett ekosortiment numera. Det cirkulära och kollaborativa har vuxit fram tillsammans med resiliensfrågor.

Min egen resa har gått från att vara intresserad av ­hållbar konsumtion till att vara ­intresserad av communityn, att vi ska göra saker tillsammans mer än att varje individ ska göra det.

Vad har varit dina drivkrafter?

– Jag bestämde mig när jag var 19 år och sedan har jag kört på. Ibland har det varit ganska galet för det har verkligen inte varit lukrativt. Det är väldigt spännande att befinna sig lite bortom mainstream-samhället och se hur vi kan organisera oss på ett annat sätt. Och att träffa många intressanta människor med roliga idéer. Idag driver jag Bagarmossen Resilience Centre där vi utgår från David Jonstads böcker om samhällets kollaps och vad man kan göra åt det.

Hur ser du på framtiden?

– Jag tänker att det inte går att styra samhället åt rätt håll, utan att man istället får ta utvecklingen lokalt i egna händer. Att vara en ”prepster”, en blandning av hipster och prepper* där vi tillsammans försöker bidra till lokal ­omställning, såsom att odla och prata politik. Lokalpressen skrev ”ställ om eller dö” om oss. Det är lite radikalt men ger ändå en viss verklighetsbild.

Från ekoguidare till prepster Susanna Elfors är en profil i eko-Sverige som drivit flera projekt under de senaste 10 åren. Grundaren av e­ koguiden Asfaltsblomman, som var först i sitt slag, ska nu få ner sina klokheter i en bok.

TEXT Ingemar Tigerberg

*Preper Preppers eller survivalister kallas de som aktivt förbereder sig för möjliga framtida avbrott i social eller politisk ordning, ofta med fokus på lokal livsmedelsförsörjning.

Just nu är Susanna Elfors aktuell med att skriva en bok om hållbar stadsdelsutveckling i praktiken.

FOTO PRIVAT

CAMINO 47 / 13

UTBLICK

Floden Whanganui i Nya Zeeland är nu en juridisk person.

FOTO MTRAPPITT/CREATIVE COMMONS

Naturen på frammarsch Floderna Ganges i Indien och Whanganui i Nya Zeeland fick nyligen status som juridiska personer. Att naturen har rättigheter är en idé som länge funnits hos världens urfolk och som nu hamnat på FN:s dagordning. Ser vi början på ett paradigmskifte?

TEXT Maja Andersson

I mars i år beslutade Nya Zeelands parlament att ge floden Whanganui status som juridisk person. Det innebär att floden framöver kommer att ha en juridisk identitet, inklusive rättigheter och skyldigheter, och att den kan representeras av advokater i en rättsprocess. Därmed är det nu slut på Nya Zeelands mest långlivade rättstvist, där en lokal maori-stam kämpat för flodens rättigheter i 140 år!

– Vissa tycker säkert att det är ganska konstigt att ge en naturresurs juridiska rättigheter, men det är inte konstigare än att stiftelser, företag eller föreningar har det, sade den ansvarige ministern Chris Finlayson till tidningen NZ Herald.

Kort efteråt fick Whanganui två 14 / CAMINO 47

efterföljare, när en domstol i delstaten ­ ttarakhand i norra Indien meddelade U att även den heliga floden Ganges och dess biflod Yamuna ska ses som juridiska personer. De indiska domarna kallade beslutet i Nya Zeeland för ett föredöme. Liknande rättsprocesser pågår också på flera andra håll i världen, exempelvis i Bolivia och Ecuador, som också har begreppet i sina grundlagar.

– Dagens lagar bygger på att naturen saknar rättigheter. Med dessa lagar ser vi ekosystem som kollapsar, arter som utrotas och accelererande ­k limatförändringar. Vi behöver ett helt nytt paradigm som sätter naturen i centrum, sade Mari Margil, chef för

International Center for the Rights of Nature, i ett inslag i SVT Aktuellt.

Frågan är aktuell också inom FN, där dialogprocessen Harmony with Nature pågick under 2016 på uppdrag av generalförsamlingen. Även inom EU rör det på sig: Just nu arbetar naturrättsrörelsen med ett europeiskt medborgarinitiativ om att föra upp naturens rättigheter på EU:s lagstiftningsagenda.

För att ett sådant initiativ ska gå igenom krävs en miljon underskrifter från minst 7 medlemsländer.

– Det är en enorm uppgift som vi måste ta oss an som ett kollektiv, alla vi som vill att naturen ska få högre status, sade den brittiska advokaten Mumta Ito, som står bakom initiativet, när hon besökte Sverige tidigare i år.

SPANAT

REDAKTÖR Johanna Stål

Med appen Karma räddar du mat som annars skulle slängas.

Mattias Goldman menar att Trump kan vara den fiende vi behöver för att mobilisera i klimatfrågor. (Från Caminos Framtidsdag 2017)

FOTO MALIN AGHED

Just nu talas det om… … matsvinn. Nya initiativ för att minska matsvinnet kommer ständigt.

Appen Karma är ett i raden. Karmas kunder kan köpa restaurangmat, som annars skulle slängas, till ett kraftigt rabatterat pris. Cirka 2,5 ton mat har räddats undan slängning idag, och 13 000 måltider har sålts genom Karma.

Nyligen hakade Ica på appen, och i några butiker i Stockholm testar de nu att rea ut färdigmaten via appen vid dagens slut. Andra företag på samma tema är Rescued Fruits, som gör juice och sylt på ”gammal” frukt som företag vill bli av med, och cateringverksamheten Rude Food som lagar mat på sådant som affärerna tänkt slänga.

Ordet svinnsmart kanske snart dyker upp i Svenska Akademiens ordlista?

… att Trump skapar engagemang.

Vi pratar om det i Caminos nya trend­ spaning, och allt fler tror att Donald Trump blir den ”yttre fiende”, som miljö­rörelsen kan mobilisera engagemang kring. Att den ansedda tidningen The Guardian har skapat en specialsektion i sin rapportering som heter Climate Consensus 97 procent är ett tydligt tecken. Vi ser dessutom hur fler länder och företag höjt ambitionsnivån

i sitt miljö- och klimatarbete efter att Trump kom till makten.

… ogräs. Det är många år sedan ”ogräs” började serveras på finrestauranger och trenden verkar inte försvinna. En av de personer vi återkommit till ofta i ­Caminos historia är Lisen Sundgren som skrivit om örter och växter i flera fina böcker. Nu är hon aktuell med boken Vildvuxet – mat och huskurer från naturen.

Och temat är populärt, några månader innan gav Niki Sjölund ut sin bok Vildplockat – ätliga örter, blad, ­blommor, bär och svampar från den svenska naturen.

Böckerna ser dessutom snarlika ut.

Great minds think alike, eller?

100 … miljarder. Antalet PET-flaskor som Coca-Cola producerade 2016.

…vem som dödade tvålen? Numera använder de flesta av oss flytande tvål på flaska och den fasta tvålen har förpassats till badrumsskåpets inre hörn. Huffington Post berättar att koldioxidfotavtycket är 25 procent större för pumptvål än fast tvål och dessutom innehåller den mestadels vatten. Dessutom använder vi en mycket större mängd av pumptvålen jämfört med vanlig tvål. Kanske är det dags att plocka fram den fasta tvålen ur skåpet igen?

Ny bok om vilda växter.

CAMINO 47 / 15

FÖRENKLAT Ukulelefamiljen, bestående av tre vänner och fem barn, har ersatt sitt årslånga köpstopp med köpfrihet – som i frihet från att köpa – och en ny iver att rensa.

Familjen går in i en ny fas och gör upp planer för vilka dåliga samveten som ska rensas ut under år 2017. Vilka saker vill du själv släppa?

KRÖNIKA: MALIN AGHED

Bucketlist mot dåliga samveten

D

et visar sig om igen att ord har makt.

Att prata om köpstopp hjälper en att skärpa sig, men triggar också igång bestraffningsterminologin hos folk.

En del verkar gilla tanken att vi ska skämmas om vi misslyckas – själva använder vi inte det begreppet. ”Får ni inte köpa mat?” är, tro det eller ej, en av förra årets vanligaste frågor. Jo, vi får köpa mat, svarar vi tålmodigt, och därefter kommer frågan om vilka regler som finns för att det ska räknas som köpstopp. Vårt viktigaste styrmedel har dock aldrig varit regler. Vi ville bli medvetna om våra val, så att vi kan leva som vi vill, och inte som slit och släng-samhället och konsumtions­ ivrarna tycker att vi ska leva.

När vi bestämde oss för att byta ut ordet köpstopp till ordet köpfrihet fungerade det på samma sätt fast omvänt: vi själva känner frihet i att slippa köpa och äga saker, men omgivningen undrar. När det inte längre är en tävling eller en utmaning att låta bli att konsumera, varför då låta bli? Köpfriheten blir för oss vägen in i en betydligt större livsdiskussion än att räkna hur många kronor vi sparat. Det blir lättare att prata om miljö, hälsa, vår användning av tid och hur vi bygger gemenskap – fyra områden som fått märkbara konsekvenser av att vi under ett år gjort oss medvetna om våra vardagliga val.

En naturlig följd av våra köpstoppsbeslut blir då viljan att rensa. På vår Facebooksida kallar vi det rensarmod, för även om viljan finns så krävs det mod för att rensa bort. Rensarivern ligger dessutom – till synes eller på riktigt – i konflikt 16 / CAMINO 47

med det sparsamma miljömedvetna arbetet, där det såklart är bättre att ha sparat på gummiband eller extrafälgar eller reseschampoflaskor så att en slipper köpa nytt den dag grejerna behövs igen. Detta är en pågående diskussion, som du som läsare gärna får höra av dig till oss på Camino om. Ska vi spara på allt för miljöns skull eller ska vi lära oss att behöva färre saker? Här finns det inget rätt och fel.

Lämnar vi diskussioner om plats och yta

”De större energi­ tjuvarna ­är svårare att rensa bland: en innerlig dröm som fastnat eller gått i stå. ”

därhän finns det andra energitjuvar att rensa bland. De flesta av oss har, förutom gammal bråte som ligger i garderober och förråd till ingen nytta, också en mängd oavslutade projekt och dysfunktionella tankar som stjäl energi. Det kan handla om harmlösa saker som oanvända spotifylistor, onödiga nummer i telefonens kontaktlista eller ett avslaget porslinsöra på en kopp som bara ska limmas fast. De större energitjuvarna är svårare att rensa bland: en innerlig dröm som fastnat eller gått i stå och som vi inte kan släppa, en anmärkning vi en gång fick som håller oss fångna eller relationer som vi önskar ta tag i men liksom aldrig kommer till skott med.

Vi har gjort två bucket-listor var: en med fysiska saker som antingen ska åtgärdas eller försvinna innan året är slut, och en med sådant vi vill sluta skämmas för eller må dåligt över.

När listorna är gjorda är det dags att börja pricka av, en efter en. En praktisk, en filosofisk. En fysisk, en mental. Det arbetet börjar nu, allt för att ge mer plats åt det liv vi vill leva.

Hur ser dina listor ut?

FOTO MALIN AGHED

REDAKTÖR Malin Aghed

Nu åker pianot ut och med det den oupp­nåeliga strävan att spela varje dag.

U K U L E L E FA M I L J E N O M

Fysiska energi­tjuvar M AT I L D A

– Jag tänker rensa mina bra-att-halådor i förrådet, med allt från trasiga jeans och tyger till pyssel och snören som aldrig kommer att användas. Dåliga plastburkar ska slängas och bra burkar ska få en BRA plats i mitt kök – någonstans där jag inte blir arg varje gång jag ska ta en burk.

Ukulelefamiljen rensar inte bara vind och källarförråd, utan också dåliga samveten och felaktiga självbilder som bara stjäl energi.

FOTO MALIN AGHED

U K U L E L E FA M I L J E N O M

Mentala energitjuvar M AT I L D A

MAGNUS

MALIN

– Jag önskar jag kunde stryka ”att ta körkort” på min lista, det skulle vara så skönt att släppa den ångesten... men det går inte. Den punkten måste få stå kvar tills det är gjort. Men jag tänker släppa ”att läsa massa böcker”. Jag tror att jag vill det, men allt tyder på att jag inte vill det tillräckligt. Jag vill vara en sådan som gillar att sitta och läsa. Tyvärr är jag inte det. Dags att släppa den bilden av mig själv.

Och så ska jag fixa en nyckel till komposten, så jag blir av med mitt dåliga samvete och börjar kompostera.

– Jag tycker egentligen att det blir lite för enkelt att påstå att man bara kan bestämma att man ska sluta med en mental hang-up.

Det kommer säkert att ta tid. För min del ingår till exempel ”att sjunga långsamhetens lov lite starkare”, så att jag förstår att saker tar sin tid, på min att-göralista. Jag vill alltså inte rensa bort det långsamma, tvärtom. Jag vill rensa bort annat, så att jag kan sjunga långsamhetens lov. Färre saker, färre bekymmer. För det är ingen quick fix jag är ute efter, utan lugn och ro.

– För några år sedan rensade jag bort den extremt osanna självbilden att jag är bra på blommor. Det var väldigt skönt. Det här året tänker jag släppa att jag ”borde prata mindre”, en kommentar jag levt med sedan födseln. Jag fortsätter ju prata ändå. Och så ska jag sluta skämmas för att jag ofta har jättemycket energi. Jag har väldigt roligt, så att gå runt och låtsas att jag strävar efter att slappa mer blir bara kontra­ produktivt. Jag sover och slappar uppenbarligen precis så mycket jag behöver.

MAGNUS

– Jag rensar lite varje dag nu, det känns tillfredsställande.

Småsaker. Ganska planlöst egentligen.

Datorn, garderoben, Simons rum, kökslådorna, mitt inre...

Allt hänger ihop för mig.

MALIN

– Hos mig är det helt klart vinden som ska rensas.

Garderoben rensar jag alltid när det är dags att få ordning på tankarna, när livet tjorvar. Så den får sig en genomgång då och då. Men vinden! Jag sparar massor för att någon annan kanske ska vilja ha det någon gång. Nu ska jag ge det till folk som vill ha det med en gång. Och så ska jag rensa bort alla gamla noter som jag inte har nytta av längre.

CAMINO 47 / 17

TEKNISKT

KRÖNIKA: INGEMAR TIGERBERG

Så blev jag av med den digitala stressen

F

öreställ dig en stund för dig själv med din favorittidning i knät, i papper.

Känn efter.

Tänk därefter på en situation där du istället ska läsa på mobilen eller surfplattan. Hur känns det?

Jag rekommenderar dig starkt att stanna upp och känna efter, innan du läser vidare.

För mig är detta två helt olika situationer som ger mig väsensskilda kroppsliga reaktioner. Den förstnämnda försätter mig i ett lugn, den andra höjer min puls.

Varför är det så?

Dels är mobila skärmar mina dagliga arbetsverktyg vilket gör att jag förknippar dem med jobb, men det är även en reaktion av ett missbruk. Detta missbruk har vi skrivit om i Camino flera gånger genom åren, sökandes efter en ny medvetenhet.

Den digitala industrin arbetar intensivt för att vi ska utveckla ett beroende av deras tjänster, och det är människans inneboende nyfikenhet som de exploaterar. Som journalist är nyfikenhet en av de viktigaste drivkrafterna, så ni kan ju föreställa er hur lätt det var för dem att få mig hooked.

Push-notiserna, detta djävulspåfund, gör oss ständigt uppmärksamma: ”Pling!” ”Kolla!” ”Hallå!” Kroppen hamnar i ett ständigt jaktläge, ständigt på tå, vakandes, där vi aldrig får slappna av. ”Du har fått en kommentar!”, ”Jordbävning i Pakistan!”, ”Olle fyller år idag!” Allt är lika viktigt och behöver din direkta uppmärksamhet. Eller?

När jag började identifiera de negativa sidorna av mobilen blev första steget att stänga av alla push-notiser. Det var ett bra steg, men effekten av att ständigt få min nyfikenhet tillfredsställd hade satt djupa spår. Det gick inte att bara sluta, istället gick jag självmant in regelbundet och frekvent på flera av de här tjänsterna för att se om det fanns något nytt.

Samtidigt fanns en känsla i magen att det inte 18 / CAMINO 47

var bra för mig. En strid utkämpades mellan det kortsiktiga behovet och det långsiktiga.

Algoritmerna har lärt känna mig och mina intressen i snart ett decennium, de vet alla nyanser av mina intressen, vilket gör tjänsterna jag använder totalt skräddarsydda för mig.

Flödena matar på med intressant innehåll, jag skrollar och skrollar och skrollar, det tar aldrig slut…(pust).

Jag började spara artiklar för att läsa senare, men inte en enda gång har jag faktiskt gjort det.

Det fortsätter ju att komma nytt hela tiden!

Häri hittade jag svaret på varför jag föredrar pappersläsning: Det finns ett slut. Jag kan pusta ut. Därtill bidrar även känslan av ett hantverk med layout, urval och avkopplande bläddring.

Nästa steg i min avvänjning blev att radera appar, de som bidrog mest till mitt digitala ­beroende. Men hjärnan går långt i själv­ bedrägeriet: istället gick jag då in på de här tjänsternas hemsidor och läste…

Här börjar det bli tragikomiskt. Jag kunde inte förlita mig på min egen självdisciplin. Det krävdes mer. Då upptäckte jag funktionen ”begränsningar” i telefonen, där kunde jag blockera vissa webbplatser. Det skulle då krävas att jag letade mig fram i inställningarna till denna funktion och knappade in en kod, för att jag skulle kunna titta på de blockerade sidorna.

I början tråcklade jag mig även fram igenom denna process, men jag orkade inte lika ofta.

Tröskeln blev för hög. Efter ett tag avklingade begäret, och jag kan nu slutligen känna mig rehabiliterad från ständig digital tillfredställelse. Men det tog ett bra tag.

Som ett brev på posten har jag istället känt en stärkt förmåga till reflektion och eftertanke.

Jag använder fortfarande en smartphone men har satt upp regler för mitt användande.

Min övertygelse är att vi behöver vara mycket mer uppmärksamma på och medvetna om hur den moderna tekniken samspelar med oss.

Så att vi tar kontroll över tekniken, och inte tvärtom.

”Häri ­hittade jag svaret på varför jag föredrar pappers­ läsning: Det finns ett slut.”

FOTO AEROS

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

Vad hände sen?

Nomaden som flyttade hem »I Camino 26 från 2012 skrev

Luftskeppet Aeroscraft under provflygning.

Planen som inte riktigt lyft

» I en visionär artikel i Camino 24 från 2011 skrev Micha van Dinther om några av luftens färdsätt som kunde skönjas vid horisonten. Överljudsflygplanet ZEHST som drivs av algbränsle, syre och vätgas var ett av exemplen. ZEHST ligger fortfarande på ritbordet, medan experimenterandet med b ­ ­iobränslen har gått framåt. Det är dock fortfarande väldigt långt från att vara standard i dagens flygplan. Pris och utbud är två dominerande problem. Därtill skrev Micha om luftskeppens återkomst, där helium ersätter den explosiva vätgasen. Där har några av projekten nått fram till både framgångsrika och misslyckade provflygningar. Airlander (Hybrid Air Vehicles) och A ­ eroscraft (Aeros) är två projekt som kommit långt. Hittills är det dock mestadels militära intressenter till tekniken.

Tågbokningen som spårade ur

» I ett reportage i Camino 31 från år 2013 fick vi följa med Tobias Jansson på hans tågresa genom Europa där han delade med sig av sina tips och trix för att få den att löpa smidigt. Det är nämligen en ordentligt mycket krångligare procedur än att flyga runt på kontinenten. I slutet av artikeln berättade vi dock om att tågbranschen var på väg att

samordna sig och utveckla ett gemensamt bokningssystem.

Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Flera små projekt har dykt upp, men inget har riktigt slagit igenom. Troligen för att inget är heltäckande och de flesta har bristfällig f­ unktionalitet. Goeuro.se och Acprail.com är troligen de två sajter som kommit längst.

Tobias Jansson ett reportage om ”teknomaden” Christian ­Holmquist som gav upp den fasta kontorstillvaron och rensade sitt liv på ägodelar för att leva som runtresande dyk­fotograf. ”Jag får energi av att vara i naturen.

På ett kontor f­ örlorar man bara energi” beskrev Christian. Han sade sig då vara öppen för andra yrken, men ”fortfarande bara jag och min laptop”. Christians teknomadliv fick dock ett abrupt slut när han blev rånad med ett hagelgevär, fick denguefeber och satt fast i ett ingenmansland mellan två länder, allt inom loppet av några dagar. Idag lever han återigen i en betydligt mer fast tillvaro som dataspels­ designer i Stockholm. Trots det dramatiska slutet på äventyren var det andra insikter som var avgörande för Christians beslut.

– Det var ensamt och långtråkigt att bo på en paradisö.

Man lärde mest känna folk tillfälligt, och jag saknade ett team där man gör något tillsammans. Tidigare lekte jag med idén att jobba mycket på distans, men då får man inte den kontakten. Den stora lärdomen var att jag gillar att jobba med mycket folk runtomkring mig.

Det kan fortfarande vara så att kontoret dränerar energi, men jag har lärt mig att det mycket beror på miljön, det vill säga arbetskamraterna och den kultur som finns. Just nu är jag ganska nöjd, berättar han.

Samtliga äldre nummer av Camino går att köpa i vår nätbutik: caminomagasin.se/butik CAMINO 47 / 19

PROFILEN CLARA LIDSTRÖM

Inte bara underbart

Vad hände sen?

Underbara Clara har inspirerat många entreprenöriella och självhushållsdrömmande människor i elva år. Tiden har gjort henne både mer ödmjuk och mer politisk. Nu återvänder vi till en av våra populäraste intervjupersoner i Caminos historia och möter en kvinna som växt med sina motgångar.

TEXT Johanna Stål FOTO Clara Lidström & Kristin Lagerqvist

Clara ”Underbara Clara” Lidströms blogg­

Clara Lidström Ålder 30 år Bor Hus utanför Umeå Aktuell med ­Bloggen Underbaraclara.se, Klädmärket Miss Clarity och familj­ekokboken ”Glad sommar” 20 / CAMINO 47

historik sträcker sig ungefär lika långt som Caminos. I elva år har hon drivit bloggen och med tiden har hon utvecklats från att vara ”enbart” bloggare till att idag driva varumärken inom både kläder och leksaker, göra radio, skriva böcker, ha en gårdsbutik samt hålla föreläsningar land och rike runt.

Jag har följt Clara under åren. Hennes blogg har en levande blandning av yta och flärd, varvad med mer präktiga inlägg om exempelvis barn och pengar, men med tiden har den utvecklats i seriositet och blandar idag politiska debattinlägg om bland annat feminism, hållbarhet och socialt engagemang med odling, självhushållning och inredning.

För fem år sedan gjorde jag en intervju med Clara med rubriken ”Provocerande präktig” som speglade den bild många hade av henne: en kristen feminist med starka åsikter. Idag kallas hon inte längre för präktig.

– Det var mycket fokus på det i början. Men jag tror att folk har vant sig, dels har jag ju gjort husmorsskolan i P3, och jag pratar mycket mer om annat nuförtiden. Jag tycker generellt att det är ett väldigt fint klimat och ganska lite påhopp i min blogg. I början kände jag mig väldigt ansatt av feminister som anklagade mig, idag har jag

mer respekt och trovärdighet. Det är inte lika lätt att raljera över det jag gör och säger längre.

Clara menar också att husmödrarna har hamnat på modet och inte är så provocerande längre. Hon tror att Kristina Sandbergs böcker om hemmafrun Maj är en bidragande faktor, men också att det har blivit coolt med självhushållning.

Självklart har bloggen gått hand i hand med Claras egen utveckling.

– Det är en livsstilsblogg och den följer det liv jag lever. Jag har fått två barn och det har handlat mycket om barn under åren. Men bloggen har också ändrats i takt med min läsarskara. Det är många som följt mig hela tiden och det är en levande relation. Mina läsare har blivit viktiga personer för mig.

Och det är många som följer Clara, hon uppger att bloggen har 180 000 läsare och 1,5 miljoner sidvisningar per år. Idag finns hon även på Facebook och Instagram, i en podd och som krönikör i Expressen – så det totala antalet människor hon når är betydligt större, även om många är multikonsumenter av Underbara Clara-kanaler.

Och fortfarande görs det mesta jobbet från hennes hem i ett gammalt 50-talshus någonstans på landet utanför Umeå.

»

Efter att Clara Lidstrรถm fรถtt sin andra son drabbades hon av utmattningssyndrom fรถljt av depression.

CAMINO 47 / 21

”

Det är livsfarligt att man också f­ örväntas städa och diska hemma när man jobbar ­hemifrån. Jag gör inget sådant

Clara Lidström har gjort en kollektion klänningar under namnet Miss Clarity ihop med Annakarin Nyström.

22 / CAMINO 47

– Det är skönt att jobba hemifrån, jag behöver inte göra mig i ordning. Jag är dessutom dålig på att göra det jag blir tillsagd, men bra på att göra det jag själv vill göra, så jag har byggt en miljö där jag har möjlighet att göra det. Självklart är jag medveten om vilken bra tillvaro jag har.

Bloggandet var inte främmande för Clara. Hon har alltid dokumenterat sitt liv med dagböcker och bilder. När hon för elva år sedan hörde talas om bloggar tänkte hon direkt att det skulle passa henne. Hennes kompisar tyckte att hon var bra och det uppmuntrade henne.

– Jag har aldrig tänkt att jag ska sluta blogga.

Ibland är det mer eller mindre kul. Men jag har alltid utvecklat hantverket.

I början jobbade hon mycket själv, men med tiden har hon insett att hon vill jobba med andra, så hon har teamat ihop med andra kvinnor som hon gillar: Hon gör gosedjur med sin syster (Anna Lidström, designer med fokus på redesign som Camino också skrivit om), podd med journalisten Erica Dahlgren och har precis lanserat en klädkollektion med internet­ forskaren Annakarin Nyberg, som hon tidigare skrivit många böcker ihop med.

– Jag saknar ibland att åka till ett kontor och jag längtar ut till människor. I framtiden kanske jag har någon verksamhet inne i stan. Jag reser dock mycket, är ute och föreläser ofta exempelvis, så jag är inte lika isolerad som jag var för fem år sedan.

I slutet av mars berättade Clara i sin podd om den depression hon drabbats av efter en period av utmattningssyndrom. Hon hade länge funderat på vad som var fel och trodde först att det var amningshormoner efter att hon slutat amma. Då var hon redan på väg tillbaka efter utmattningen och höll igång fysiskt. Efter att ha gjort massa tester hos läkaren som inte visade något sade hennes läkare att hon trodde att Clara var deprimerad och behövde medicinera. Det tog emot, men till sist började hon göra det. Hon gick även ut med det i podden, för att hjälpa till med att arbeta bort tabut och bilden som finns av någon som äter antidepressiva. ”Nu drar jag inte på alla växlar på alla problem.

Jag är grundpositiv och kan sova bra, äta och träffa kompisar. Bara glad och tror att livet kommer bli bra. Och det beror på tabletterna,” säger Clara i sin podd.

– De senaste 2–3 månaderna har jag mått mycket bättre. Men jag mådde dåligt 1,5–2 år och jag orkade inte prata om det på bloggen så

mycket. Först var jag utmattad, de ville att jag skulle vara sjukskriven på heltid, men jag ville inte. Bloggen gjorde mig friskare, den hjälpte mig tillbaka. Det blev som en dagbok och något som var ”som vanligt”.

3

snabba

På något sätt är den en befrielse att höra en ”supermänniska” som Clara berätta om sina svårigheter att hantera stress. Det är givetvis jättesorgligt hur allt fler högpresterande människor misslyckas med att hitta balans i livet, men att kända profiler pratar om det gör att stigmat för den som drabbas minskar. Det finns många bloggare där ute som visar upp en perfekt fasad och som inte vill berätta om svårigheter. Det krävs mod, och mod är säkert en av anledningarna till att Clara är så populär.

Men nu måste hon hitta balans för att inte trilla dit igen.

– Jag har en bättre arbetssituation idag. Jag måste ha en balans mellan att träna, äta och sova.

– Ja, det har jag. Det är den största ångest jag har. Det är en intellektuell ångest. Det gör det svårt att hantera vardagen.

Jag kan läsa något om smältande isar på Arktis på Facebook och så är hela dagen är förstörd.

Klimatavtalet i Paris gjorde det bättre men Trump är en backlash. Det känns väldigt tungt.

– En hemmadag vaknar jag vid 7.30 och dricker kaffe med min man. Strax innan 9 tar vi barnen till förskolan. Sedan går jag ut med hunden en halvtimme. Därefter svarar jag på mail och skickar ut offerter, eller har en telefon­ konferens med annonssäljare. Sedan fotar, skriver och jobbar jag fram till 16.30. Ibland åker jag skidor på lunchen om det är fint väder. Men jag håller ett högt tempo på jobbandet när jag jobbar.

– Det är livsfarligt att man också förväntas städa och diska hemma när man jobbar hemifrån. Jag gör inget sådant, för då hade jag bara gjort det. Det är en kvinno- och frilansfälla.

– Jag läser mycket på nätet och massa böcker och tidningar, exempelvis Gård & Torp. Jag gillar att konsumera berättelser och böcker om andra människors liv. Två av mina favoritbloggare är Evelinas ekologiska och Queen of Kammebornia.

– Sedan har jag några väldigt tighta väninnor som inspirerar mig. Den inspirationen vill jag föra vidare.

Hur ser en normaldag ut för dig?

Hur ser du på din roll i att driva ­hållbarhetsfrågorna?

– Det är väldigt svårt. Precis som alla tidningar så lever jag på annonser. De gör reklam för produkter och det är väldigt dubbelt för mig. Jag tror ju inte heller på att vägen framåt är att inte konsumera någonting. När jag låg som blogg på en lokaltidning var det lättare för jag behövde inte ha annonser i bloggen, men lönen kom ju från annonser ändå. Jag försöker tipsa om att göra bra saker: om mat, odling och second hand.

Har du några tips till människor som vill leva som du med frihet, många roliga projekt och självhushållning?

– Hemligheten är att teama ihop sig med andra kompetenta människor. Vi lyfter och drar fram varandra. Bloggen är en one man show, men allt annat beror på duktiga samarbetspartners.

Har du klimat­ ångest?

Vad inspireras du av?

Hur kom idén till att göra ett eget klädmärke (Miss Clarity)?

– Jag har ingen avvikande kropp, men har ändå svårt att hitta kläder. Allt är gjort för flickkroppar. Dessutom är kläderna ofta tillverkade i Asien, med dåliga villkor för arbetarna, och av dålig kvalitet. Våra kläder är gjorda i Europa, i en liten skala för att undvika svinn, och bomullen kommer från en ekologisk odling. Vi går in i detta med grundpremissen att vi tänker hållbarhet.

CAMINO 47 / 23

DET NYA fisket Världshaven håller på att fiskas tomma samtidigt som de ­övergöds. Och detta nu när vi behöver klimatsmarta proteiner mer än ­någonsin. Miljömatsentreprenören och stadsbonden Niklas Wennberg tror sig ha svaret på detta dilemma.

I Göteborgs slakthusområde föder han upp fisk på torra land.

TEXT Johanna Stål FOTO Tobias Jansson

24 / CAMINO 47

Vad hände sen?

CAMINO 47 / 25

”

När mina klasskamrater drack sig fulla och trimmade moppar stod jag i skogen och grävde fiskdammar

Niklas Wennbergs energi är närmast ändlös och hans nya projekt är ytterligare ett hjärtebarn.

26 / CAMINO 47

F

ör sex år sedan träffade jag Niklas Wennberg mitt i myllan bland grisar i Högsbo (till reportaget Den nya jorden). Då var det ”nytt” att ha grisar i staden, Högsbo var pilot­projekt, och Niklas drömde om att få bli stadsbonde fullt ut. Griskonceptet blev väldigt populärt och liknande projekt startades upp på flera ställen runt om i Göteborg. De användes till att förbereda odlingsmark eller få bort det problematiska ogräset björnloka. Det var ”back to basics”, att få in jordbruket i staden och skapa tillhörighet, samarbete och biologisk mångfald och att ge människor grepp om var maten kommer ifrån. Men redan då fanns idéerna om fiskodling i staden hos Niklas.

– Jag har alltid varit fiskintresserad. I åttonde klass när mina klasskamrater drack sig fulla och trimmade moppar stod jag i skogen och grävde fiskdammar. Jag vägrade vara med på min pappas julklapp, en keps med utter på, för att det där med uttrar inte var så bra för fiskarna, berättar Niklas med stor passion.

Niklas har alltid balanserat i gränslandet mellan djur- och naturälskare, entreprenör, aktivist och politiker. Hans idébank är oöverskådlig och energin aldrig sinande. Det är sällan brist på saker att prata om och historierna är många och sträcker sig över hans 57 år av engagemang. ­Niklas berättar hur han livnärde sig som fiskare på sommarloven när han pluggade, men att vattnen idag inte längre innehåller så mycket fisk.

– I somras var jag och dök med min dotter i landets bästa dykvatten, men vi såg knappt ­någon fisk alls, säger han med både ilska och sorg i rösten.

Nu vill han rädda haven genom landbaserad fiskodling, det som kallas akvaponik, i ett cirkulärt system där fiskens avföring blir till näring för odling av grönsaker. Efter att vattnet renats genom grönsakerna återgår det till fiskarna.

Cirkulärt och resurseffektivt.

Låt oss zooma ut lite. Vad är det för globala trender vi ser inom mat idag? En av de starkast dominerande trenderna kan beskrivas som proteinskiftet. Vi har kunnat läsa om det i stora tidningar som Svenska Dagbladet och i rapporter från olika trendanalytiker som exempelvis McKlean.

Livsmedelsföretagen är, enligt en undersökning som Svenska Dagbladet gjorde i höstas, rungande överens om att vegotrenden kommer öka och de

Växterna odlas i vatten med näring från fiskarnas avföring.

spottar ut sig olika typer av alternativ till kött i en rasande fart. Butiker med enbart vegoutbud poppar upp lite varstans och allt fler restauranger sätter vegetariskt högst upp på menyn.

Vem kunde för några år sedan tro att Grand Hôtel i Stockholm år 2017 skulle stoltsera med den helvegetariska finrestaurangen Rutabaga, signerad Mattias Dahlgren? Eller att kocken Marcus Samuel­sson i samarbete med Kajodlingen skulle bygga ett växthus på 700 kvadratmeter på Clarion Hotel Post i Göteborg, med målet att alla hotell i kedjan ska ha det framöver? För att inte tala om kocken Paul Svenssons vegoarbete på Fotografiska, den danska krogen Nomas arbete med att introducera allt ifrån ogräs till insekter på menyn, eller danska Amass som låter sina besökare få med sig skal från rotsakerna med sig hem i form av chips. Från att ha legat efter har finkrogarna helt plötsligt blivit lokomotiv i ­omställningen till mer proteinsmart mat och hållbar gastronomi.

För proteinskiftet handlar inte bara om vege­ tariskt, utan om klimatbättre och annat kött, såsom kanin, maneter och insekter. Forskning om kanin som mat pågår på Sveriges lantbruksuniversitet, insekter är på tapeten på många forskningsinstitut världen över och Vinnova har delat ut pengar till företag som tar fram nya proteinkällor från nordiska råvaror.

I Göteborg finns Insects for starters, en blogg och experimentverkstad som består av Ellen Gellerbrant och Emma Aspholmen.

– Exklusiva restauranger letar efter smak­ sensationer och kockar inspireras från alla möjliga matkulturer. Då är insekter ett outforskat område. Men en annan anledning kan ju vara att det blir lite uppståndelse kring en sådan rätt, säger Ellen.

Akvaponik /Hydroponik

» ”Akvaponik är ett

­hållbart matproduktionssystem som kombinerar konventionellt vattenbruk (odling av akvatiska djur såsom fisk, skaldjur eller alger i bassänger) med hydroponik (odling av växter i vatten) i en symbiotisk miljö. I traditionell akvakultur samlas avföring i vattnet, som till slut blir giftigt för vattendjuren.

Detta vatten leds till ett hydroponiskt system där avföringen bryts ner av kvävefixerande bakterier och sedan filtreras av växterna som tar upp näringsämnena. Det renade vattnet återförs sedan till fiskarna. ­E xisterande hydro­ poniska system utgör basen för alla akvaponiska system. Storlek, omfattning och typer av mat som produceras i ett akvaponiskt system kan variera lika mycket som vilket annat system som helst inom konventionell odling.”

FRÅN WIKIPEDIA

» CAMINO 47 / 27

Växterna odlas inomhus under speciella odlingslampor.

Ellen och Emma fick upp intresset för insekter under sina studier till kostvetare år 2013 då det kom en starkt positiv rapport från FN om insekter som livsmedel. Det gick väldigt bra för deras företag Hakuna Mat när miljöförvaltningen i ­Göteborg plötsligt förbjöd verksamheten. I Sverige har myndigheterna tolkat EU-reglerna strängare än vad man exempelvis gör i Nederländerna, Belgien och England, och förbjudit insekter som människoföda. Men i juli i år kommer det bli tillåtet att sälja insekter som djurföda även i Sverige och nya EU-direktiv är på gång.

Redan nu går det svenska företaget Qvicket, som säljer mjöl från syrsor, runt det svenska förbudet genom att sälja från Nederländerna. Syrsmjölet används i exempelvis proteinshakes och kex.

Men Andreas Johnsen, filmproducenten bakom filmen Bugs, som rest jorden över ihop med forskare från danska Nordic Food Lab för att testa insekter, är inte enbart positiv.

– Jag skulle hata det om vi började massproducera insekter i Europa och sedan sälja till länder i Afrika. Först lär vi dem vår matkultur och sedan börjar vi exportera deras produkter tillbaka till dem. Så många människor vi mötte som jobbade med insekter sade: ”Det här är enda lösningen”.

Men jag tror inte det finns en enda lösning, det måste finnas olika lösningar runt om i världen.

Och det är så många experter ser det idag. Att vi bör minska köttkonsumtionen, äta miljö­ smartare protein till en viss del men dessutom betydligt mycket mer växtbaserad kost. Till konferensen EAT, som initierats av Gunhild Stordalen, kommer varje år experter, politiker och företagare från hela världen för att prata om matens framtid. De allra flesta är överens om att mer växtbaserad kost är framtiden, för såväl hälsan som miljön.

»

Jag återvänder till Niklas Wennberg, som idag driver en landbaserad fiskodling i slakthusområdet i Gamlestaden. Det är idag ett sömnigt lagerområde som han hoppas få liv i med fiskar i mängder och grönskande väggar. Akvaponik är på uppgång runt om i världen, men i Sverige är han fortfarande ensam. Det handlar om att odla fisk på land i ett slutet system, där avföringen från fiskarna går igenom en reningsprocess och sedan används för att odla grönsaker i (hydro­ ponik). Vattnet renas genom bakterier och filtreras genom odlingen för att sedan gå tillbaka till fiskarna. På så sätt får man fullvärdig matfisk och dessutom grönsaker.

28 / CAMINO 47

»

CAMINO 47 / 29

Vad hände sen?

Vad hände med jätteräkan? År 2011 gjorde Tobias Jansson och Caroline Petersson ett uppmärksammat reportage om sushi och jätteräkor och Camino kampanjade tillsammans med Greenpeace och Naturskyddsföreningen om att sluta äta jätteräkor. Debatten fick stor uppmärksamhet och många butiker tog bort jätteräkan ur sitt sortiment, men nu är frågan aktuell igen.

Naturskyddsföreningen menar att kampanjen fick tusentals människor att skippa jätteräkan, men att den nu tagits in av stora livsmedelskedjor igen. Oftast med en certifiering. Men Naturskyddsföreningen menar att man inte bör köpa jätteräkor oavsett certifiering, då certifieringen är för slapp.

Det största problemet med jätteräkan är att den hotar mangroveträsken, som agerar barriär mot översvämningar och tsunamis och är en barnkammare för fisk, och inte minst är jätteräkodlingarna en stor kemikaliebov.

30 / CAMINO 47

Tobias Jansson som skrev reportaget i Camino 2011 säger: – Det är ju fortfarande jävligt illa med den situationen. Det finns aktörer (såsom Sushi Yama som är stora) som tagit bort räkan. Det finns fler finsushiställen idag och de är ofta bättre och jobbar också mer med lokala fiskarter. Men alla sunk­ sushiställen kör ju på med räkor och hårt tryck på de traditionella arterna.

Där gjorde varken vi eller Naturskyddsföreningens kampanj några avtryck, och det gör mig ledsen.

Restaurangen Rå Epok i Lund som var med som ett av de positiva exemplen som vägrar sälja rödlistad fisk finns fortfarande kvar, och har dessutom expanderat till Helsingborg och Ängelholm.

– Jag åt på Rå Epok i Lund i höstas, de kör endast lokala fisksorter, och det var grym sushi.

Vilket generellt sett ju är en ren ovanlighet i det här landet, det är upprörande, säger Tobias. .

Just nu satsar de mest på mikrogrönt i odlingsväg.

Niklas visar diagram som förklarar hur klimat­ smart det är med fisk om man tittar på input av foder versus output av kött. Fisk är bäst, där ger 100 kilo foder 100 kilo fisk, höns ger 35–40 kilo kött och gris 25 kilo. Därefter kommer annat kött. Så det vore extremt ”osmart” att inte satsa på fiskodling menar Niklas.

Niklas anser att det är helt bisarrt hur politiker pratar om att ha en ”maritim strategi”, när det är i de svenska sjöarna, eller till och med på land, som framtiden för fiskodlingen ligger.

– Vi pratar om proteinskifte, att vi måste äta mer vegetariskt, men vi måste också prata om var animalierna ska komma ifrån.

– Nu studerar vi, ihop med Chalmers, hur fiskarna rent näringsmässigt mår om vi ger dem den sedvanliga internationella geggan till fisk­foder jämfört med det som vi kallar kvarters­ foder och består av 1/3 insekter, 1/3 grönsaker och 1/3 fiskrens.

Fiskarna som odlas är växtätare och på så sätt miljöbättre än fisk som lever på annan fisk längre ned i näringskedjan.

Fiskarnas välmående är av stor vikt för Niklas som ofta frågar sig hur kul de har det i anläggningen. De verkar välmående och sociala, menar han, och de är pigga på att komma fram när en människa närmar sig. Men ändå skaver det lite och nu försöker han och hans medarbetare titta på hur de kan skapa bättre miljöer för fiskarna.

– Det finns väldigt goda skäl till att vara på land, man kan kontrollera mycket mer, fortsätter Niklas som hoppas på att det snart kommer skapas bättre miljöer för fiskarna.

Niklas menar att vi har en problematisk fiskepolitik i Sverige, där vi importerar 90 procent av all fisk vi äter. Han exemplifierar med en meny från en restaurang på Avenyn med bara importerad fisk. Dessutom har vi en fixering vid

att äta topp-predatorer, menar han. Vi borde äta mer växtätande fiskar – det är bättre för hela eko­systemet. Ju längre ner i näringskedjan man plockar ut sin mat, desto större utbud och desto mindre risk för att förstöra ekosystemet är det.

– Tänk om alla kineser gick från att äta växt­ ätande karp till lax? Då skulle hela systemet kollapsa. Framtiden för svenskt fiske är sötvattens­ fiske, men vi är fixerade vid haven, vi tror att vi kan kopiera Norge trots att vi inte alls har samma förutsättningar.

– ”Du är så jävla avant-garde”, får jag höra. Men det är ju rena kindergarten, det är så självklart.

Men det hela hanteras så slarvigt, menar Niklas.

Och visst, det låter självklart när Niklas pratar, men han ligger i framkant och samhället i övrigt har svårt att anpassa sina strukturer och processer för att hänga med i utvecklingen. Niklas har tröttnat på att hålla samma föreläsning tre gånger i rad på ett kommunhus när det ändå inte händer något. Jag frågar vad som hänt under de senaste tio åren, och Niklas menar att visst, grisarna är populära och accepterade i ­Göteborg men i övriga Sverige finns det ännu inga stads­ grisar. Och stadsodling har ibland blivit det godas fiende.

– Sätter du upp några pallkragar och odlar kryddtagetes och mangold så kan du försörja sociala medier med bilder flera år framöver och luta dig tillbaka för att du ”tar hållbarhetsarbetet på allvar”. Men du gör väldigt lite framsteg. Det går inte att hålla på med kryddtagetes och tro att du kan lösa miljökrisen.

Och innan tanken om kryddtagetesens nack­ delar smält i mitt huvud så har entreprenören och aktivisten Niklas Wennberg redan bytt ämne.

Han pratar om hur de tittar på möjligheter att installera akvaponiska anläggningar i flyktingförläggningar i Kisumo för att ge mat och lära ut fiskodling. Och han visar upp sin idé om ett Plusproteinhus med en 50 kvadrat stor akvaponisk ”kvartersfiskmodul” i botten som kan göra hela huset självförsörjande på fisk och växter.

– Och vi samarbetar med Spikes bryggeri, vi tar deras Drav och matar insekterna med, så får vi fina maggots (fluglarver) som vi kan mata fiskarna med.

Jag hinner precis säga ”många menar att ­maggots är en delikatess”, men Niklas avbryter: – Ja, snart kommer inte maggots behöva gå ­omvägen via fiskarna, utan vi äter dem direkt.

Men jag kan ju inte driva på alla frågor…

CAMINO 47 / 31

32 / CAMINO 47

BILDEN

Köttodling – framtidens protein?

TEXT Johanna Stål FOTO Tobias Jansson

» Redan år 2011 var odling av

kött på väg upp. Till ett upp­ seendeväckande fotoreportage i Camino 22 fotade Tobias Jansson hur det skulle kunna se ut om vi odlade kött på samma sätt som vi odlar grönsaker. År 2013 kom den första labbodlade hamburgaren, till en kostnad av 325 000 kronor. År 2015 hade priset rasat till 11 dollar, men det återstår dock många år innan det odlade köttet är kommersiellt gångbart.

CAMINO 47 / 33

10 ÅR MED CAMINO Vad har egentligen hänt under de 10 år som Camino har funnits?

Följ med på en resa genom vår alldeles egna filterbubbla.

TEXT Caroline Petersson

34 / CAMINO 47

CAMINO 47 / 35

2007 I SAMHÄLLSDEBATTEN

ÅRETS TEMA MODE

någonsin i media. 11 november var alla Metrotidningar i hela världen gröna. Dessutom gav flera populära magasin, såsom Vogue och Vanity Fair, ut särskilda gröna specialnummer. » Al Gore och FN:s klimatpanel belönades med Nobels fredspris. » För första gången i historien bodde fler människor i städer än på landsbygden. » Tillsatsdebatten tog fart i Sverige när journalisten Mats-Eric Nilsson lanserade boken Den hemlige kocken

nummer, gjorde ett specialnummer om mode, arrangerade mässan Camino Venue med tema mode och skrev för första gången om klädbytartrenden i Storbritannien och USA.

» Klimatfrågan var hetare än

CAMINO

» Camino lanserades och

blev första magasinet av sitt slag i Sverige. I samband med första numret arrangerade vi lanserings­fester i Göteborg, Malmö och Stockholm.

» Vi hade modereportage i varje

ÅRETS REPORTAGE ANSVARSFULLT RESANDE

Miljö-twister på Arvikafestivalen.

» Vi intervjuade journalisten

Jennie Dielemans med anledning av hennes reportagebok ­Välkommen till paradiset.

Boken bidrog till stor debatt om resande och till bildandet av nätverket Schyst resande när den kom ut året därpå.

Livsstilstrender vi e uppmärksammad n-

ow » Frivillig enkelhet/ding

shifting/slow liv » Köpstopp tardag » Cloth swap/Klädby

Camino föds med fest.

2008

Jörgen Larsson, tids- och miljöforskare lär ut klokskap.

I SAMHÄLLSDEBATTEN

ÅRETS TEMA VATTEN

i världen. » Etanol: Är det rätt att tanka bilarna med mat? Efter att stora satsningar har gjorts i Sverige blev frågan brännhet och satte stopp för utvecklingen. År 2008 svarade etanolbilar för 23 procent av nyregistreringarna, sedan gick det utför. » Vintagetrenden: Second h­ andoch Vintage-trender slog rot i finanskrisens spår. » Två nya magasin med hållbarhetsfokus startar i Sverige: Eco Queen (LRF Media) och Kloka hem (ETC). Året därpå startas ytterligare två miljötidningar: REKO (Krav) samt Klimat­ magasinet Effekt.

innehöll ett fotoreportage om den ojämlika tillgången till rent vatten, om konsumtionens vattenfotavtryck och om tillgång till vatten som en mänsklig rättighet.

» Finanskrisen slog till på allvar

CAMINO

» Vi medverkade på Arvika­

festivalen där vi bland annat lät besökarna testa miljö-twister. » Vi arrangerade en stor kläd­ bytardag på Världskulturmuseet i samarbete med Etiskt Mode som fick stor uppmärksamhet i bland annat GP.

36 / CAMINO 47

» Ett specialnummer om vatten

ÅRETS REPORTAGE RIK PÅ TID

» Jörgen Larsson är en av flera

personer som återkommit flera gånger i Camino genom åren, och vars forskning om tid och meningsfullhet haft stor inverkan på redaktionen.

Livsstilstrender vi e uppmärksammad

» Vintage » Raw food

» Ekologiska bröllop » Naturlig/ekologisk hudvård

2010 I SAMHÄLLSDEBATTEN

» Daniel Öhman och Malin

Livsstilstrender vi e uppmärksammad

» Slow food/slow fashion

» Landsharing » Skörda i stan » Vegetarisk julmat » Säsongsmat Klimattoppmötet i Köpenhamn blev ett antiklimax.

2009 I SAMHÄLLSDEBATTEN

» Förväntningarna var skyhöga

inför klimattoppmötet i Köpenhamn. Besvikelsen efter mötet var lika total då mötesdeltagarna inte lyckas komma överens om ett bindande avtal. » Dokumentärfilmaren Fredrik Gertten väckte stor uppmärksamhet med filmen Bananas! som skildrar en grupp nicaraguanska fruktarbetares kamp mot jätten Dole. Med anledning av filmen blev Fredrik stämd av Dole, som efter hård kritik tog tillbaka sin stämning utan förklaring.

CAMINO

» Vi genomför en välbesökt

bokbytardag i våra lokaler på The House of Win Win och åker runt i Göteborg på en speciell konferens­c ykel för att uppmärksamma Världsmiljödagen. » Hela redaktionen deltog i den stora demonstrationen i samband med klimattoppmötet i Köpenhamn.

» Caminos läsare var med och

och röstade fram Isabella Lövin, skolkocken Carola Magnusson och Saltå Kvarns VD Johan Ununger till Sveriges tre främsta ­inspiratörer för en hållbar livsstil. » Vi gav ut vår första bok på Camino förlag Energi – hur design kan göra skillnad, skriven av Johanna Stål.

Olofsson vann stora journalistpriset för den uppmärksammade radioserien Matens pris. » Naturskyddsföreningen lanserade sin årliga nationella klädbytardag. » Palmolja: Greenpeace genomför en omfattande kampanj mot Nestlé som leder till ett beslut hos företaget att stoppa import av palmolja från så kallade högriskområden. » Filmen Avatar kommer ut och blir en världssuccé.

Livsstilstrender ade vi uppmärksamm

» Window farming » Grilla grönt » Hållbar snabbmat » Cradle to cradle

CAMINO

ÅRETS TEMA STADEN

serie i tre delar ihop med Studieförbundet Vuxenskolan, med tema lycka, tid och sopor som resurs, som drar full publik. » I slutet av året fick magasinet nytt utseende med rygg, nytt papper och nytt format. Från att tidigare ha arbetat med konstnärliga och stylade omslag med modeller började vi nu också låta mer eller mindre kända personer som intervjuades i magasinet pryda våra omslag. Första kändis att pryda ett Camino-omslag var José González.

förutspådde vi bland annat att framtidens stadsbo lever utan bil, odlar sin egen mat, dissar köttet och har en allt mer suddig gräns mellan arbete och privatliv.

» Vi arrangerar en seminarie­

» I vårt urbana specialnummer

ÅRETS REPORTAGE FÄRGFIGHTERN

» Tobias Janssons reportage om Milis Ivarsson exemplifierar ett tydligare fokus på att lyfta fram spännande och engagerande berättelser om människor som går emot strömmen.

ÅRETS TEMA MAT

» Förutom ett specialnummer

om mat var vi mediapartner till matmässan Interfood där vi bland annat bjöd på intervjuer med Mats-Eric Nilsson och ekokocken Rune Kalf-Hansen och en köttdebatt mellan en vegan och en köttförespråkare.

ÅRETS REPORTAGE EGO-LYX

» Ett sätt att lyfta mer allvarliga

ämnen under de första åren var genom vackra och uppseende­ väckande bilder. I detta reportage ville vi lyfta baksidan av vår lyxkonsumtion.

Milis Ivarsson, en av många eld som porträtte själar rats i Camino.

CAMINO 47 / 37

2011 I SAMHÄLLSDEBATTEN

ÅRETS CAMINO-TEMA USA

k­ ampanjen Occupy Wallstreet, som leder till stora protester över hela världen under hösten. »Naturskyddsföreningen lanserade den framgångsrika kampanjen ”Anti scampi” som uppmanar folk att bojkotta jätteräkor under Miljövänliga veckan. »Mark Lynas, tidigare motståndare till kärnkraft och GMO, väcker stor uppmärksamhet med boken Guds utvalda art, där han argumenterar för att kärnkraften är enda vägen framåt för att rädda klimatet.

om USA, med fokus på de miljontals amerikaner som kämpar för en alternativ amerikansk dröm. I numret gick det bland annat att läsa om chefredaktör Johanna Ståls besök på ökenfestivalen Burning Man. I samband med utgivningen arrangerade vi andra upplagan av eventet Camino LIVE på Kulturhuset i Stockholm med temat ”Kan ett brinnande USA rädda miljön?”.

» Adbusters drog igång

CAMINO

» Vi är webbredaktörer för

­ attenfall-, Volvo- och A-hus-­ V projektet One Tonne Life, där en familj under sex månader fick hjälp att minska sin klimatpåverkan med hjälp av ny teknik och coachning. I slutet av året bjöd vi in familjen till premiären av vårt nya event Camino LIVE där de fick berätta om sin upplevelse inför publik. » Ingemar Tigerbergs rapport Bortom tillväxtens dilemman – den motståndskraftiga och resurseffektiva ekonomin, skriven på uppdrag av EU-­ parlamentarikern Carl Schlyter, lanserades i Almedalen.

» Vi gjorde ett specialnummer

ÅRETS REPORTAGE BÄTTRE BIT FÖR BIT

» I ett av vårt mest ambitiösa

reportage någonsin berättade vi om baksidan av den populära sushitrenden och vad som krävs för att byta ut rödlistade fiskar mot mer hållbara alternativ. I samband med att numret kom ut skrev vi en debattartikel tillsammans med Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen och sushibaren Rå Epok som uppmanade sushibranschen och konsumenter att jobba för att sushin i Sverige förnyas.

Livsstilstrender vi e uppmärksammadip

» Fractional ownersh » Äta lar ver » Äta ogräs » Stadsodling » LOHAS

Det legendariska sushi-r

38 / CAMINO 47

eportaget.

Alice Bah Kuhnke, då föräldra­inspiratör.

I dag kulturminister.

2012

I SAMHÄLLSDEBATTEN

» Kampanjen Unfriend Coal fick

Facebook att ta beslut om att driva sina serverhallar på förnybar energi istället för med kol. » Musikfestivalen Way Out West väckte stor uppmärksamhet genom beslutet att inte tillåta servering av kött under festivalen i Slottskogen. » Kina gick om EU som världens största tillverkare av ren energi, enligt en rapport från Världsnaturfonden WWF.

CAMINO

» Vi bytte slogan från

”­ Inspiration för smartare livsstil” till ”Utforskar nya vägar”, ett steg mot att tydligare koppla ihop vår slogan med vårt namn (Camino = väg/stig på spanska) och att förtydliga vårt syfte om att visa på olika vägar mot en mer hållbar framtid. » Camino LIVE i Almedalen arrangerades för första gången, i samarbete med Ekobanken, på fraktfartyget Skonaren Vega. Temat för seminariet var ekoekonomi, med anledning av Ingemars Tigerbergs nya bok Från dystopi till ekoekonomi.

» Johanna Stål, Kerstin

Sylwan och Sara Danielssons bok M ­ aterialens magi och en nylansering av Jörgen Larsson och Fredrik Warbergs bok Rik på riktigt gavs ut på Camino förlag.

ÅRETS TEMA BARN

» Vi gjorde ett specialnummer

om barn som pryddes av Alice Bah Kuhnke tillsammans med citatet: ”Alice hjärntvättar barnen med stolthet”. Numret innehöll samtidigt heta tips på sexliv utan artificiella hormoner.

ÅRETS REPORTAGE KOLLAPS ELLER TEKNOMANI

» Ett reportage som illustrerade två radikalt motsatta stånd­ punkter inom miljörörelsen.

Livsstilstrender vi e uppmärksammadtion

» Kollaborativ konsum mi

/Delningsekono » Surdegstrenden » Självhushållning » Digital nomadism » Köttfri måndag

2013 I SAMHÄLLSDEBATTEN

» Ett beslut togs i EU-parlamen-

tet om att göra fiskekvoterna mer hållbara, ett direkt resultat av parlamentariken Isabella Lövins hårda arbete. » Solceller började bli så billiga att de på allvar kunde konkurrera med fossila bränslen. I flera europeiska länder har egen­ producerad el nått det som kallas Grid Parity (att solel är lönsam helt utan subventioner). » Flera företag började införa pant på kläder, däribland Polarn o Pyret, Nudie, Filippa K och H&M. » Den franske ekonomen Thomas Piketty kommer ut med sin uppmärksammade bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet, som argumenterar för en radikal omfördelning av resurser i samhället.

CAMINO

» Vi lanserade vår nya

r­ esponsiva webbsida som gjorde det möjligt att läsa Camino på nätet på ett helt nytt sätt.

ÅRETS TEMA ÖVERLEVARE

» Då 2012 var undergångs­

profetiornas år, bestämde vi oss för att inleda 2013 med ett nummer med fokus på hur vi överlever kriser. Det resulterade bland annat i ett av våra mest delade reportage, om tidsbanker i Barcelona.

Livsstilstrender vi e uppmärksammadtek

lio » Hyra kläder på bibtsl » Plastfritt friluf iv » Slow travel » Leva utan pengar en » Cykeln – den nya bil » Nudging

2014

SAMHÄLLSDEBATTEN

» Företaget Oatly stäms av branÅRETS REPORTAGE GUNHILD STORDALEN

» När denna intervju

­ ublicerades var Gunhild p Stordalen fortfarande en doldis i Sverige. Likadant var det med begreppet ”nudging”, som numera blivit ordet på såväl aktivisters som beslutsfattares läppar i diskussionen om hur vi förändrar människors beteenden i en grönare riktning. Några månader efter att vår artikel p ­ ublicerades medverkade Gunhild för första gången i Skavlan där hon bland annat upplyste svenska folket om vad det innebär att vara flexitarian.

Plastfritt friluftsliv är möjligt.

schorganisationen Svensk Mjölk för sin kampanj ”no milk, no soy” och bidrar till en intensiv debatt om mjölkens hälsoeffekter. » EU utsåg 2014 till året då matsvinnet ska bekämpas.

Franska livsmedelskedjan Intermarché tog saken i egna händer och lanserade en kampanj för ”fula grönsaker”´.

CAMINO

» Komikern Fredrik Lindström

var dragplåster till premiären för Caminos stora hållbarhetsdag, ”Bortom trenderna”, på Clarion Hotel i Stockholm. Över 250 representanter från näringslivet, akademin och ideella organisationer samlades för att lyssna på när Camino levererade sin trendspaning för framtiden samt höll i paneler med inbjudna gäster.

ÅRETS TEMA DET GODA LIVET

» Ett tema som sammanfattade

mycket av det som är Caminos mission: att visa på att det inte finns en motsättning mellan det goda livet och en hållbar framtid – snarare tvärtom. Vi skrev bland annat om behovet av en gudlös religion, konsumtionens negativa påverkan på vår hälsa och om varför vi mår bra av att ge.

ÅRETS REPORTAGE MED SKOGEN SOM FAR

» Berättelsen om löparen

Markus Torgeby som bodde fem år ensam i en kåta i skogen är fortfarande en av våra mest lästa artiklar.

Livsstilstrender vi e uppmärksammad

» Vegotrenden » Maker-rörelsen » Yoga » Synteismen

ister – ny religion för ate » Skogsaktivism » Löpning

CAMINO 47 / 39

2015 I SAMHÄLLSDEBATTEN

ÅRETS TEMA PENGAR

historiskt klimatavtal i Paris samt om 17 nya mål för en hållbar utveckling. Samtidigt hölls världens största demonstration hittills, People’s Climate March, på gatorna utanför. » Sverige meddelade att de ska bli ett av världens första fossilfria världsfärdsländer. » Kina går om Tyskland som världens största installatör av solenergi. » Tesla presenterar sitt nya superbatteri som gör det möjligt att lagra el i hemmet.

Björn Natthiko Lindeblad prydde omslaget till numret om pengar, där vi bland annat belyste en het debatt mellan ekonomen Thomas Piketty och miljonären Bill Gates om hur vi bäst fördelar pengar i samhället.

» Världens ledare enades om ett

» Före detta skogsmunken

En groupie på bokmässan med Stina Wollter.

ÅRETS REPORTAGE HUS PÅ HJUL

» Historien om Markus som

flytt Stockholm och byggt ett eget hus på hjul är den enskilt mest lästa artikeln på camino­ magasin.se under åren.

CAMINO

» Caminos stora hållbarhetsdag gästades av minimalistgurun Joshua Becker och Karin Adelsköld. » Vi blev samarbetspartner till nya filmfestivalen JORD.

Livsstilstrender vi e uppmärksammad

» Minimalism » Biohacking » Project 333

» Flytten till landet ns sa » Reperationens renäsmat » Gemenskap över » Restmat » Kollektivboende

Joshua Becker, minimalist.

2016

I SAMHÄLLSDEBATTEN

ÅRETS TEMA ÄGANDE

Howard sade i en intervju med tidningen The Guardian att vi kan ha nått peak stuff/furniture. » Nederländerna, Norge, Indien och Tyskland tog steg för att förbjuda försäljning av bilar som drivs av fossila bränslen. » För första gången lyckades ett plan (Solar Impulse 2) som helt drivs av solel flyga jorden runt.

Resan tog 23 dagar.

kamp för rätten till sin mark och intervjuade en av Sveriges rikaste män, Peder Wallenberg, som visade sig ointresserad av att äga och som trots sin förmögenhet inte är nöjd.

» IKEA:s hållbarhetschef Steve

CAMINO

» Magasinet fick sitt nuvarande

utseende och slogan ”Berättelser med kraft att förändra”. » Vi arrangerade seminarier i Nätverkstans monter på ­Bokmässan med bland andra Stina Wollter som gäst. » Vi växte och blev fler: Malin Aghed och Maja Andersson anställdes och vi blev lokal­redaktion för Syre Göteborg.

40 / CAMINO 47

» Vi uppmärksammade ­samernas

ÅRETS REPORTAGE MODET ATT ÖPPNA SITT HEM

» Mitt under rådande flyktingkris

behövdes berättelser om de som öppnar sina hem för att hjälpa människor på flykt. Elias Zahr från Syrien är en av de som haft tur i sitt möte med Sverige.

Livsstilstrender vi e uppmärksammadde

» Kollaborativt resanm » Mental mimimalis » Leva utan barn » Friluftsliv med barn » Memils » Nomadliv

Personer vi minns Vi vill passa på att hedra några personer som funnits med i Camino under åren, men tyvärr inte längre finns med oss.

Elinor Ostrom 1933-2012

Skogspappan Miki Deidjer.

» Sticka en pussyhatet » Engagemang på nä » Ygemana » Konmaria

2017 I SAMHÄLLSDEBATTEN

CAMINO

det varmaste året hittills. » Minst 500 000 människor samlades i Washington för Women’s march i samband med att Donald Trump svors in som ny president. Ytterligare knappt 500 liknande demonstrationer organiserades på andra håll i USA och runt om i världen och samlade totalt uppåt 5 miljoner människor, enligt Wikipedia. » Initiativet Pussy Hat ger kvinnorörelsen en ny symbol som sprider sig över världen, och aktivisten MILCK ger rörelsen en egen hymn genom låten I can’t keep quiet som snabbt blir en viral succé.

blir Caminos Framtidsdag och arrangerades i samarbete med ArkDes. » Vår nya kollega Malin Aghed var med och tog initiativ till I can’t keep quiet Göteborg som samlade 3 000 personer på Götaplatsen den 8:e mars i en stor sångmanifestation.

» NASA bekräftade att 2016 var

» Caminos stora hållbarhetsdag

O CAMIN FYLLER 10 ÅR!

FOTO ELISABETH TOLL

Livsstilstrender vi e uppmärksammadt

FOTO MALIN SYDNE

Som första och hittills enda kvinna tilldelades Elinor Ostrom Nobelpriset i ekonomi 2009.

Motiveringen löd ”för hennes analys av ekonomisk styrning, särskilt av gemensamma egendomar”. Caminos Ingemar Tigerberg ­träffade Elinor för en personlig intervju vid hennes Sverigebesök år 2010, i samband med Världsbankens årliga konferens i utvecklings­ ekonomi som då genomfördes i Stockholm. I reportaget Elinor Ostrom motbevisar egoismen beskrivs hennes kamp för att vinna respekt för sin forskning i en manligt dominerad forskningsdisciplin.

Kristian Gidlund 1983-2013

Kristian var trummis i bandet Sugarplum Fairy och frilansande journalist som praktiserade och skrev artiklar på uppdrag av oss under 2010, framförallt på temat kultur. År 2011 ­diagnostiserades han med en obotlig cancer i magen, som blev bakgrunden till bloggen I kroppen min och boken med samma namn som kom ut samma år som han lämnade oss. Kristian hade vid sin bortgång bara fyra dagar kvar till sin 30-årsdag, men kommer att finnas i våra hjärtan för alltid.

Hans Rosling 1948-2017

Beskedet om Hans Roslings död tidigare i år fick en hel värld att sörja. Hans var läkaren och professorn i internationell hälsa som otaliga gånger under sin karriär läxade upp media för att vi sprider felaktig information om världens tillstånd. År 2010 sattes Camino på prov då vi intervjuade Hans Rosling i reportaget Det börjar bli trångt. Istället för att prata om över­befolkning borde vi prata om befolkningstillväxten menade bland annat Hans, som starkt ogillade ordet överbefolkning då det antyder att det finns ­människor på jorden som vi behöver bli av med. En sann humanist.

Bobo Karlsson, 1947-2017

Bobo var journalisten och författaren som älskade storstäder. Han gjorde sig känd främst för boken Urban Safari som i två delar skildrade 12 olika städer runt om i världen. För Camino hann han skriva tre krönikor och år 2013 blev han intervjuad om varför stadsturismen börjar bli olönsam. Bobo var en stark personlighet som dessutom fungerade som guide till Rio de Janieros gömda skatter när Johanna besökte staden 2010. Han var dessutom mycket ovillig att synas på bild. Av respekt för detta

CAMINO 47 / 41

42 / CAMINO 47

Vad hände sen?

Han flydde från sopstaden Han är soparbetaren från slummen som utbildade sig till ­ingenjör och vill hjälpa fattiga att bli självförsörjande på energi.

Det här är berättelsen om Hanna Fathy som lämnade sitt kall och sin familj i Kairo för att förverkliga sina drömmar, men som fastnade på den småländska landsbygden.

TEXT Caroline Petersson Foto Linus Englund

CAMINO 47 / 43

Även om mycket är tufft just nu lyckas Hanna ändå hålla hoppet vid liv.

44 / CAMINO 47

”O

m alla slumbor satte upp en sol­ fångare på taket eller en biogastank i källaren skulle de snart vara själv­ försörjande på energi, och politikerna kan stå där med lång näsa.” Året var 2010. Hanna Fathy hade fullt upp med att ta emot besökare från hela världen och besökte sammanlagt åtta länder för att berätta om sitt arbete i “sopstaden” i Kairo.

En av dem som ville intervjua Hanna var den svenska frilansjournalisten Katarina Höije som besökte Kairo tillsammans med fotografen Malin Palm för Caminos räkning. För Katarina visade Hanna upp sin hemmatillverkade biogastank på taket som gav familjen gas till spisen och el till generatorn, och solpanelerna som värmde upp vattnet. I reportaget för Camino, som citatet ovan kommer ifrån, berättade han om hur hans takterrass hade förvandlats till högkvarter för en grön energirevolution.

Knappt sju år befinner jag mig i det lilla småländska samhället Stockaryd där Hanna numera bor utan sin familj. Kontrasten mot miljon­ staden Kairo kunde inte ha varit större. De delvis förfallna husen och de folktomma gatorna ger känslan av att jag befinner mig i en övergiven spökstad. Hanna dyker upp vid exakt avtalad tid, vid församlingshemmet mitt i byn och hälsar på mig med ett varmt leende. Även om det inte syns på honom förstår jag snart att det döljer sig en stor uppgivenhet bakom den glada fasaden.

– Jag hoppas att detta är sista gången jag blir intervjuad här i Stockaryd, säger Hanna redan innan jag hunnit trycka på inspelningsknappen.

Sopstaden, där Hanna kommer ifrån, är smeknamnet på ett område i utkanten av Kairo som till merparten befolkas av kristna kopter som flyttat till staden från landsbygden. Eftersom kopterna hade svårt att hitta arbete, och inte var rädda för “lite smuts under naglarna” började de försörja sig på att ta hand om och återvinna Kairos sopor. De fick smeknamnet zabaleen, av ordet zabala som betyder sopor på turkiska. ­Hanna Fathy, som är uppvuxen i sopstaden, ­tillhör

den första generationen av zabaleen som fått möjlighet att slutföra en universitets­utbildning.

Han utbildade sig till jordbruks­ingenjör, med fokus framförallt på maskindesign, eftersom han ­tycker mycket om och har lätt för matematik, kemi och fysik. Men att ta sig vidare i Egypten var tufft, på grund av fördomarna mot honom som soparbetare och kristen. Kontakten med Thomas Culhane, en av grundarna av den internationella plattformen Solar Cities, blev möjligheten till något nytt.

– Thomas berättade om att han ville bygga biogassystem som hjälper människor i slummen att bli självförsörjande på värme och energi. Han frågade mig och mina kompisar om vi kunde donera lite pengar så att han kunde koppla ett system till en familj som bodde bredvid en skola.

Jag sa till honom att jag inte hade några pengar, men erbjöd honom istället min tid. Det var så det började. Jag började gå dit varje söndag och han tog mig till platser som han jobbade med, berättade om sina drömmar och förklarade för mig hur systemen fungerar. Efterhand fick han pengar från USAID och då valde han att anställa mig som koordinator för projektet, berättar Hanna. Även om lönen var lägre än vad Hanna tidigare fått från sitt arbete med sopor tackade han ja till erbjudandet. I samma veva började han också själv experimentera med att bygga system för att ta tillvara sopor för att producera egen värme och energi.

– Det första systemet tog fyra-fem månader för mig att göra. Det sista systemet jag byggde tog mig bara fyra dagar. Jag ville göra det så enkelt så att vem som helst skulle kunna bygga något liknande, berättar Hanna.

År 2011 kom revolutionen till Egypten. Det som många hoppades skulle bli en början på en demokratisering av landet blev istället det som tvingade Hanna, och flera andra kristna kopter, att lämna sitt land.

– I mars 2011 kom salafisterna till sopstaden och började skjuta med vapen. De hade hört rykten om att vi skulle komma och bränna deras moské, och började bränna ner plast och annat över hela sopstaden. Vi förlorade sju ungdomar.

En av dem var en granne som stod mig väldigt nära och några av dem var kompisar. Vi gick ut för att stoppa dem, men vi hade inga vapen och fick ingen hjälp eftersom militären på denna tid stod på salafisternas sida. Efter revolutionen

Solar Cities

Solar Cities är en internationell DIY-­ plattform och en ideell organisation som erbjuder möjligheter för människor, främst i fattiga slumområden, att själva lära sig att producera sin egen biogas och installera egna solpaneler.

Mottot är ”Ja du kan, och ja, testa gärna detta själv hemma”. En viktig utgångspunkt är att ta vara på avfall för att förvandla det till energi. Organisationen ska inte förväxlas med företaget SolarCity som nyligen köptes av Tesla och som arbetar med att sälja och installera solpaneler världen över. solarcities.eu

» CAMINO 47 / 45

”

Man kan säga att åren går fort, men inte dagarna

kunde vi inte sova på nätterna. Vi brukade turas om att sitta framför huset på nätterna bara för att skydda familjen eftersom vi var rädda för att någon skulle komma och attackera oss på kvällen. Det blev jättesvårt för mig att arbeta och bo kvar, berättar Hanna.

Hanna började prata med sina vänner om att lämna landet.

Vägen ut skulle lite oväntat komma från arkitekthögskolan i Umeå. Under hösten 2011 involverades Hanna som guide när studenter från skolan kom på ett fyra veckor långt studiebesök till sopstaden för ett projektarbete. Tillsammans med tre andra guider fick han en inbjudan om att komma till Umeå för att vara med i projektets efterarbete. Hanna tog resan som en möjlighet till att söka asyl i Sverige. Familjen lämnade han kvar i Kairo med förhoppningen om att de snart skulle kunna återförenas i det nya landet. Nu har det gått sex år, och Hanna väntar fortfarande på besked om uppehållstillstånd för familjen.

Till Småland kom han tack vare en inbjudan av en vän från Kairo som bodde i Rörvik strax söder om Stockaryd och som erbjöd sig att vara tolk åt honom under den första perioden. Han började arbeta gratis inom skogsnäringen i utbyte mot mat och husrum och fick sedan praktik som senare övergick i en anställning på en elfirma i Stockaryd.

– Tiden här går inte så fort. Eller man kan säga att åren går fort, men inte dagarna. Det är som en dröm. Jag hade aldrig tänkt att det här skulle kunna hända. Att inte ha min familj här får mig att tänka “vad gör jag här”, säger Hanna.

Att lyssna på Hannas berättelse gör ont. I

Läs även Kairos sop­samlare leder grön energirevolution i slummen på caminomagasin.se

46 / CAMINO 47

Egypten var det hans bakgrund som soparbetare och kristen som stod i vägen för honom för att förverkliga sina drömmar. Nu har han fastnat på en liten ort där möjligheterna till att bidra med sin kompetens och engagemang begränsas av samhällets oförmåga att ta vara på Hanna som en resurs. Även om Hanna har ett fast jobb är han långt ifrån sin dröm om att kunna arbeta med att hjälpa fattiga till ett bättre liv, genom att dela med sig av sina erfarenheter från slummen och lära dem om hur de kan bli självförsörjande på energi. Dessutom vill han utbilda sig mer, framförallt inom solenergi. När Hanna kom till Sverige var han väldigt aktiv och gjorde föreläsningar för Chalmers och Sida flera gånger, och han försökte ha kontakt med alla som jobbar med solenergi och miljöfrågor. Men det har tagit på krafterna att ständigt vara den som måste knacka på dörren och det blir dyrt med alla ­resor. Då och då är det någon som ringer

till Hanna och ber honom komma och berätta sin historia, men känslan av att det inte leder honom vidare mot hans dröm har gradvis fått honom att tappa lusten.

– Det känns som att det finns något som jag missar för att komma till det som jag vill göra 24 timmar om dygnet, säger han.

Trots det är det tydligt att Hanna inte har gett upp. I april började han läsa en distanskurs i ­solenergi på Färnebo folkhögskola. Redan efter första kurstillfället frågade läraren på skolan om Hanna vill vara med och bygga en ­biogasanläggning på skolan, vilket han svarat att han gärna vill.

– Kanske kan jag bli lärare där, säger Hanna och skrattar.

Flera gånger under vårt samtal kommer jag på mig själv med att försöka hitta lösningar på Hannas situation. Precis som många andra som möter Hanna ser jag den enorma kompetens och potential han sitter på. Men jag har inte ett jobb att erbjuda. Att lämna det nuvarande jobbet innebär att Hanna riskerar att äventyra möjligheterna för honom att få hit sin familj, eftersom han måste kunna visa att han kan försörja dem och erbjuda dem någonstans att bo. Därigenom begränsas också Hannas möjligheter att satsa på studierna. Samtidigt är det tydligt att det Hanna skulle behöva är ett nytt socialt sammanhang där han omges av människor som tror på honom och hans idéer. En plats där Hanna delvis kan hämta kraft är i sin tro på gud och hos den lokala församlingen. Hanna hjälper till som tolk på mötesplatsen för andra nyanlända svenskar, vilket han själv beskriver som ”en anledning att komma ut från sin lägenhet en gång i veckan”. I övrigt är det genom att läsa som Hanna får tiden att gå på sin fritid.

– Det bästa med att vara här är att jag kan sitta här och läsa utan att någon kan störa mig, säger han.

– Jag tror på mina idéer och på att jag är här för att göra något viktigt. Inte bara för Sverige utan för hela världen kan jag säga. Att dessa ideér fortfarande finns i min hjärna och hjärta, det är vad som ger mig hopp just nu, avslutar han.

Hanna drömmer om att få hjälpa fattiga människor i slummen till att bli självförsörjande på energi. En dröm som är svårt att uppfylla i lilla Stockaryd.

CAMINO 47 / 47

Massor av solljus, gröna väggar och material som renar luften skapar en behaglig inomhusmiljö.

48 / CAMINO 47

T

idig morgon i slutet av april. Jag vandrar genom det vackra natur­ området strax söder om huvudorten Rønne på Bornholm. Tallar omslingrade av murgröna, hög kustlinje ovanför folktomma sandstränder, bländande vårsol och snålkalla vindar från norr.

Efter en kort promenad från staden når jag Green solution house, en hotell- och konferens­ anläggning som betraktas som Nordens vassaste exempel på arkitektur inspirerad av design­ filosofin cradle to cradle.

– Vi ska göra så stort avtryck som möjligt på miljön. Vi ska inte förminska vårt negativa avtryck, vi ska maximera det positiva. Det är ett mycket mer motiverande synsätt.

Hotelldirektör Trine Richter sitter innanför de stora fönstren på restaurangavdelningen på Green solution house, GSH, och är väldigt säker på sin sak. Hon hänvisar till Michael Braungart, en av författarna till den inflytelserika boken Cradle to Cradle i sin argumentation, och menar att hållbarhetsarbete tidigare alltid handlat om att minimera: släcka ljuset, spara på energi, släppa ut mindre gifter. Men cradle to cradle innebär ett paradigmskifte som gör att hållbarhetsarbete istället går ut på att skapa positiva värden genom att sluta kretslopp och designa material, produkter, byggnader, ja hela samhällen i samklang med ekosystemen. Med Michael Braungarts egna ord i den intervju som Camino publicerade hösten år 2010: ”Vi måste designa samhället så att naturen älskar att ha oss människor här på jorden”.

– Gästerna vill ha komfort, de vill ha lyx på semestern. Då kan man ju inte komma och säga ”Du får inte ta ett varmt bad, och du ska helst släcka ljuset”. Hos mig här på GSH får du gärna ta ett varmt bad för vårt varmvatten har solen värmt upp i våra solpaneler.

Vad hände sen?

Camino inter vjuade Michael Branu gart, en av cradle to cradle-grundarna, i repor taget En värld utan skräp från 2011 .

Maximera det positiva Med löfte om att förena miljönytta med affärsnytta har cirkulär ekonomi blivit ett ramverk för hållbarhetsarbete på alla nivåer. På Bornholm har man tagit de cirkulära principerna till sin spets i Green ­Solution House, ett exempel på när ­konceptet tillämpas på en hel byggnad.

En gammal swimmingpool har gjorts om till energilager så att det vatten som solen värmer upp kan sparas och sedan användas för duschar och bad på rummen och som uppvärmning i en del av huset. Det här är en av totalt 75 gröna ­lösningar, varav flera bidrar till att göra huset ”regenerativt”, det vill säga att det bygger upp och återskapar värde. Green solution house genererar sin egen el genom solceller på tak och balkonger, det renar sitt eget avloppsvatten med hjälp av grönalger, inomhusluften förbättras ­genom material som tar upp partiklar,

»

TEXT & FOTO Tobias Jansson

CAMINO 47 / 49

l­ andskapet har modellerats för att stärka den biologiska ­mångfalden och de har en egen pyrolysanläggning för att göra biokol* av det organiska avfallet.

Mahdi kallas Skywalker för att han klarat sig ur ett helvete.

Cradle to cradle-filosofin är en del av idé­ komplexet cirkulär ekonomi som de senaste fem åren gått från att vara ett i princip okänt begrepp till att bli det ramverk som företag, politiker och offentliga aktörer lutar sig allt mer mot i sitt hållbarhetsarbete.

Tänk dig en person som växer upp år 2117.

Visionen om det cirkulära samhället har infriats om den personen endast kan relatera till ­konceptet avfall som något som fanns när mormor var liten. Samhällsekonomin fungerar då inte längre som en motor som producerar ­materiell välfärd och tillväxt utan som en elegant metabolisk process som omsätter näringsämnen i biosfären och teknosfären. Biosfären är det naturliga kretsloppet, teknosfären är kretsloppet av prylar och material.

Låter det kufiskt? Egentligen är det enkelt, men vi har mycket arbete framför oss. Det vi behöver se till är att de råvaror vi använder kan skapa värde på nytt och på nytt och på nytt, utan att skada ekosystemen på vägen. Vi behöver maximera det positiva, som Trine Richter framhåller.

Fältet ligger öppet för innovation inom material, produkter och affärsmodeller på en rad olika områden. Låt oss titta på några exempel.

I Storbritannien kastas 44 procent av allt bröd som bakas – en siffra som nästan är svår att ta in. Mikrobryggeriet Toast drar ett strå till stacken för att minska brödsvinnet genom att

Toast är ett startup­ företag som brygger öl på kasserat bröd

Virke från OrganoWood behandlat med kisellösning är ett alternativ till tryck­ impregnerat.

”Hos oss får du gärna ta ett varmt bad för vårt varmvatten har solen värmt upp”

*Biokol

utnyttja bröd som bagerierna slänger vid dagens slut som ingrediens i sitt öl. Brödet bryts upp i stora krutonger som rostas och används i bryggprocessen. Förutom att fungera som smaksättare som ger toner av karamell, kan brödet också ersätta en tredjedel av den malt som behövs i bryggprocessen. Inom scenen för hantverksöl har Toast fått mycket uppmärksamhet, men tillvägagångssättet är långt ifrån nytt – i världens äldsta bevarade ölrecept, från Mesopotamien, finns bröd med som en ingrediens. Och om det är möjligt att använda en tredjedel mindre malt i bryggprocessen så finns pengar att spara, och det

När organiskt material pyroliseras (upphettas i syrefri miljö) bildas biokol, ett ämne med halveringstid på flera tusen år. Så länge kolet inte bränns upp kapslas koldioxid från det naturliga kretsloppet in vilket gör biokol till en trolig nyckel för att motverka klimatförändringen. Biokol i jorden ökar vattenupptagningsförmågan och minskar behovet av gödning.

50 / CAMINO 47

vore närmast märkligt om större bryggerier inte hakar på, ersättningsråvaran är ju gratis.

Under sommarsäsongen blir många av oss svenskar som galna och bygger trädäck och terasser på löpande band. Tryckimpregnerat trä, som ju är dominerande i denna verksamhet, är själva motsatsen till material designade för den cirkulära ekonomin. På grund av högt kopparinnehåll och i vissa fall det cancerogena ämnet kreosot måste uttjänt tryckimpregnerat virke hanteras som farligt avfall. Men alternativ börjar dyka upp på våra byggmarknader, bland annat OrganoWood, ett virke som behandlas med en kisellösning och blir beständigt mot röta och mögel genom att ytskiktet fossilerar och får en vacker silvergrå ton. Behandlingen är helt och hållet giftfri och virket kan gå tillbaka till ekosystemet utan att göra skada när det är uttjänt.

Så ska det se ut i en cirkulär ekonomi.

För att cirkulera prylar och material inom teknosfären talas det mycket om nya sätt att göra affärer som bygger på att sälja tillgång till en produkt istället för produkten i sig. Idén är att ju fler gånger en enhet kan cirkuleras, desto mer vinst skapas för företaget. Det vänder helt på incitamenten för produktdesign och förpassar slit-och-släng och planerat åldrande till historien.

En sådan affärsmodell står företaget Bundling för, som gör det möjligt att abonnera på leksaker. Forskning har visat att svenska barn har långt över 500 leksaker var, och många är de föräldrar som kan vittna om den eskalerande leksakssituationen. Med Bundling betalar du en månadskostnad för ett visst antal leksaker som levereras hem till dörrren kostnadsfritt. Barnet behåller leksakerna så länge de är roliga och lämnas sedan tillbaka i samband med att nya kommer. Det nätbaserade systemet för att välja leksaker lär sig dessutom efter hand vilken typ av leksaker barnet gillar mest.

Nästa steg i den cirkulära utvecklingen är att koppla ihop de möjligheter som Internet of Things ger med cirkulära affärsmodeller, då får vi ett kraftfullt verktyg som kan bli en viktig möjliggörare för den cirkulära ekonomin. År 2020 förväntas så mycket som upp till 50 miljarder prylar vara uppkopplade mot nätet. Dessa ”intelligenta objekt” kan känna av, spela in och kommunicera data om sig själva. Exempelvis kan en uppkopplad tvättmaskin förmedla data om hur ofta den utnyttjas, hur mycket tvättmedel som används per tvätt och själv tala om när den behöver service. Bland de första att göra den här kopplingen är det holländska företaget Bundles som tillhandhåller uppkopplade tvättmaskiner i en cirkulär modell där användaren betalar en fast månadskostnad och sedan en mindre avgift

»

Trine Richter är hotell­direktör på Green Solution House på Bornholm, Nordens främsta exempel på en byggnad skapad utifrån d ­ esignfilosofin Cradle to Cradle. Landskapet runt byggnaden är modellerat för att stärka den biologiska mångfalden.

CAMINO 47 / 51

En bit nedanför GSH breder stränder ut sig. Säsongen är kort på Bornholm, och en av idéerna bakom GSH är att locka konferensgäster på andra tider än sommarmånaderna för att skapa sysselsättning på ön.

52 / CAMINO 47

per tvätt. Bundles behåller ägandet av maskinen, sköter eventuell service och fräschar upp den för nästa användare när det blir aktuellt.

Det här är förstås småskaliga exempel, men det är tydligt att cirkulär ekonomi landat på bred front också inom storföretagen, och det blir allt vanligare att se formuleringar om cirkulära ambitioner i hållbarhetsrapporter och strategier.

I början av april gick H&M ut med en vision som innebär att leda utvecklingen mot ett cirkulärt och förnybart mode, med det konkreta målet att vara 100 procent cirkulära till år 2030.

Tillbaks till den skarpa solen på Bornholm. Vid mitt besök i slutet av april märks det tydligt att det fortfarande är lågsäsong. En konferens om ­företagande på Bornholm pågår, men hotell­ gästerna är få. Jag kommer på mig själv med att trivas i byggnaden. Arkitekturen imponerar, javisst, liksom de tekniska lösningarna. Men det slår mig också att det finns något minimalistiskt i cradle to cradle-filosofin som tilltalar mig.

Det handlar om att man tagit vara på platsens egenskaper och utnyttjat det som finns för att skapa en behaglig inomhusmiljö med så mycket dagsljus som möjligt och naturlig ventilation. År 2009 började det som skulle bli Green ­Solution House att planeras, som ett samhällsutvecklingsprojekt i form av en konferens­ anläggning för att förlänga besökssäsongen på Bornholm. Av de 650 000 turister som varje år besöker ön kommer det stora flertalet under juni till augusti. Enligt Trine Richter är man en bit på väg i den utvecklingen sedan man öppnade i maj år 2015.

Jag gör en rundvandring för att fotografera och inser efter hand att jag sett delar av miljön tidigare. Efter en sms-utväxling med min mor är det utrett: Här bodde vi en familjevecka 1998, i en mexitegellänga tillhörande det som då hette Hotel Ryttergården. Bornholmsonen Carl Edvard Mogensens livsverk på platsen har skänkts till projektet Green solution house via en fond.

– Ryttergårdens byggnader, som är uppförda under 1970-talet, 1980-talet och 1990-talet var i behov av renovering. De flesta av de gamla byggnaderna finns kvar och det är förstås bra när man ska skapa ett showroom för cirkulära lösningar. 98 procent av all byggnation i Europa är renovering och vi vill visa att det går att göra på ett hållbart sätt, säger Trine Richter.

Förutom själva byggnaderna så har man återanvänt allt som kan återanvändas. De gamla möblerna på rummen har klätts om. I väggarna sitter mineralull delvis gjord av återvunnet glas som bytts ut i samband med att man installerat fasader med solceller.

Tillbyggnaden som binder samman de två största av de gamla byggnaderna har ritats av den köpenhamnsbaserade arkitektbyrån 3XN.

”Nu hamnar ­regn­vattnet i vårt v­ åtlandskap ­istället för i grannens ­källare” PRINCIPER FÖR CIRKULÄR EKONOMI

Två skilda kretslopp: biologiskt & tekniskt Rena biologiska material återvänder till biosfären utan att göra skada, som biologiska näringsämnen som bidrar till att återskapa naturtillgångar.

Rena och definierade tekniska material (såsom metaller och polymerer) hålls i cirkulation som näringsämnen till industriella processer.

Avfall designas bort

Material och produkter designas så att avfall aldrig uppstår. Alla material (biologiska eller tekniska) blir näring till nya processer.

Tillgång framför ägande

Genom nya affärs­ modeller som innebär att företag säljer tillgången till produkter istället för produkterna i sig kan maximalt värde bevaras i materialen och incitament skapas för att designa produkter som är robusta och går att reparera och uppdatera.

Skifte till förnybar energi

Med förfinade materialflöden som medger ökad resurseffektivitet åtgår mindre energi, vilket möjliggör att vi snabbare kan förlita oss på allt mer förnybara energikällor.

Slutligen tillförs endast förnybar energi.

Byggnaden renar sitt eget avloppsvatten med hjälp av så kallade living machines som bland annat utnyttjar grönalger i reningsprocessen.

– Huset och landskapet avspeglar en vilja att gå så långt som möjligt med cradle to cradle. Vi ville också att det skulle ha en wow-faktor som gör att folk tänker ”wow”, och inte bara ”jaja, det är hållbart”.

Vilken aspekt av ert sätt att bygga tror du har mest betydelse som gott exempel?

– Att landskapet är i symbios med byggnaden.

När vi kom hit var det plan mark. Istället för att ha gräsmattor och rosor har vi modellerat landskapet till ett våtlandskap med lokala arter, det stärker den biologiska mångfalden och fångar upp regnvatten. Det handlar om att tänka landskap till gagn för vår byggnad, och till gagn för alla husen omkring oss. Nu hamnar regnvattnet i vårt våtlandskap istället för i grannarnas källare, och samtidigt har vi skapat ett rikt djurliv med bin och fåglar.

CAMINO 47 / 53

Annika Axelsson (tv) är en ivrig eldsjäl inom hållbart mode. Hennes företag By Dem kanske börjar producera kläder i Göteborg.

FOTO MALIN AGHED

E D O M 54 / CAMINO 47

N E H C N A BR

FOTO KRIS ATOMIC/UNSPLASH

Vad hände sen?

R E T S ÄT

L Å M A Y N

Hur kan företag som kommer högst upp i flertalet ­rankningar i hållbarhetsarbete ändå alltid hamna i ­blåsväder kring mänskliga rättigheter och miljö? Går det att omforma en i grunden ohållbar affärsidé? Camino tar tempen på omställningen i modeindustrin.

TEXT Ingemar Tigerberg

CAMINO 47 / 55

”O

Niklas Egels Zandén, CSR-forskare.

Malin Sjödin, Fair Action.

56 / CAMINO 47

Det är nu omkring 20 år sedan debatten om företagsansvar gällande produktion i utvecklingsländer drog igång ordentligt i Sverige. Först handlade debatten mest om förekomsten av barn­ arbete och vidriga arbetsvillkor, på senare år har miljömässig hållbarhet hamnat mer i centrum. På två decennier har CSR-branschen växt till en miljardindustri, de största företagen har hela avdelningar med hundratals personer som enbart arbetar med de här frågorna. Det svenska flaggskeppet H&M lyfts ofta upp av både frivilligorganisationer och forskare och i oberoende undersökningar som klassens underbarn i det systematiska hållbarhetsarbetet. Den som sparar pengar i en fond med fokus på hållbarhet äger sannolikt aktier i detta klädföretag. Ändå fortsätter rapporter komma om risk för barnarbete och brott mot mänskliga rättigheter i produktionen, senast i tidningen Sveriges Natur som berättar om hur barn arbetar bland hälsofarliga kemikalier i bomullsodling i Indien. Även den holländska organisationen SOMO:s granskning påvisade barnarbete, extremt låga löner och kränkningar av mänskliga rättigheter i Myanmar hos leverantörer till de stora modeföretagen (som sällan äger några egna fabriker). Det berättas således två väldigt motstridiga historier om verkligheten. Hur kan det vara så?

Niklas Egels Zandén är nybliven professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, och hans forskning handlar om CSR och hållbarhet. Han menar att företagen har nått vägs ände med de strategier de hittills haft.

– Jag tror tyvärr inte att det blivit så mycket bättre för de som arbetar på golvet. Det är fort­ farande en väldigt stark prispress i modebranschen, med en ­­sjunkande ersättning för samma typ av produkt. Det sätter press nedåt, på till exempel lönerna, beskriver han.

De flesta stora modeföretagen

inledde sitt systematiska CSR-­ arbete för omkring två decennier sedan med att fokusera på så kallade ”uppförandekoder” som leverantörer skulle leva upp till.

Där listades under vilka villkor kläderna fick tillverkas, vilket följdes upp av olika slags kontroller.

År 2008 skrev undertecknad en rapport åt nätverket Rena Kläder med namnet Blir det bättre? Den summerade då 10 års arbete med denna strategi. Slutsatsen var kortfattat att företagens CSR-­ arbete enbart hade lett till marginella förändringar, och då främst inom områdena säkerhet och synlig arbetsmiljö hos leverantörerna, samt att förekomsten av barnarbete hade minskat i första leverantörsledet. Resten av problemen kvarstod. Idag delar de flesta i branschen den slutsatsen.

”I de bästa ­initiativen blir fabrikerna ­marginellt bättre” – Nästan alla säger att den här strategin har väldigt stora begränsningar. Forskningen visar det jättetydligt. I de bästa initiativen blir fabrikerna marginellt bättre, såsom de som ingår i initiativet Fair Wear Foundation.

Vissa frågor är väldigt svåra att komma åt, som kvinnors rättigheter, all form av diskriminering och facklig organisering. Där har uppförandekoderna misslyckats, summerar Niklas.

Därefter har företagens ­hållbarhetsarbete varit inne i en slags omorientering. För sju år sedan skildrade vi i Camino hur klädmärkena Norrback, Boomerang och J.Lindeberg på olika sätt börjat arbeta med milljömässig hållbarhet. Och det är just på miljösidan störst förändringar har skett, menar många av dem vi pratar med från branschen. Flera nya företag startade runt 2007

som hade hållbarhet som största drivkraft. Många har därefter fallit bort, på grund av hård konkurrens möjligen kombinerat med för stor idealism. Samtidigt har de stora företagen vaknat. Teknik­ utvecklingen har gått framåt med återvunna material, framförallt inom friluftsplagg där det börjar bli standard. Även arbetet med att fasa ut vissa kemikalier från produktionen har ökat.

Arbetet med så kallade levnadslöner är något som påverkans­ organisationer har fokuserat mycket på de senaste åren, de uppmanar modeföretag att verka för att leverantörerna ska betala löner som går att leva på och delta i olika initiativ och organisationer som fokuserar på denna fråga. Även på denna fråga har H&M levererat, åtminstone på pappret.

– Jo, det har de. Till exempel genom att ha satt upp målet om levnadslöner hos ”strategiska leverantörer” år 2018. Men det ser inte så ljust ut om man tittar på deras senaste hållbarhetsrapport. Reallönerna i Bangladesh och Kambodja har i princip stått still sedan 2014, menar Maria Sjödin, kommunikationsansvarig på ­påverkansorganisationen Fair ­Action som ger företaget beröm för att samarbeta med fack­ föreningar i frågan, men hävdar att åtgärderna är för små i förhållande till företagets storlek.

– De är världens näst största klädföretag. Omkring en miljon människor syr kläder åt dem, poängterar hon.

Hållbarhetsavdelningarna arbetar i extrem motvind. En motvind som består av affärsmodeller som bygger på ständig prispress.

Leverantörer ska med ena handen betala högre löner till ­arbetarna samtidigt som de ska sänka priserna på produkterna med den andra. Annars får någon annan beställningen.

– Det handlar om att kränga ­grejer snabbt. ­Affärsmodellerna är ett grundproblem. Vad kan hållbarhetsavdelningarna åstadkomma på den marknad de befinner sig på? Det är en jäkligt

FOTO MICHAEL FRATTAROLI/UNSPLASH

”Nu är siktet inställt på att sluta krets­loppet”­ lurig fråga, medger Niklas Egels Zandén.

De som säljer billiga kläder har låga marginaler men stora volymer. Att börja knapra på marginalerna genom att betala ut högre löner skulle vara att dra undan mattan för affärsmodellen, fundamentet som företaget bygger på.

– En dubblering av lönerna ­skulle bli en enorm kostnad, poängterar han.

Om företagen verkligen skulle mena allvar med att erbjuda arbetarna i produktionen goda villkor menar Niklas att de behöver vrida incitamentsstrukturen rätt.

– Idag lämnar inte företagen Bangladesh för att det uppdagas stora problem. De säger att de vill förbättra villkoren på plats, vilket hittills inte har funkat. Vi vet inte om deras nuvarande strategier kommer att fungera. Men vad vi däremot vet är att om man flyttar produktionen till länder där villkoren är bättre, då skapas incitament för de andra leverantörerna att förbättra sig, säger han.

FOTO NIRA RODRIGUEZ MOLIN

Modebranchen är på väg in i en ny era.

Många företag erbjuder jeans­ reparationer.

Det finns enligt Niklas framför allt två sätt att åstadkomma högre löner: antingen betalar de ­västerländska företagen mer pengar direkt till arbetarna, istället för att gå omvägen via fabriksägaren som annars riskerar lägga pengarna i egen ficka, eller så arbetar de med att stärka fackföreningarna som då kan förhandla om arbetarnas löner.

– Men detta är fabriksledningarna mycket mindre intresserade av, eftersom det ändrar maktförhållandena i fabriken. Av liknande anledningar misslyckas kläd­ företagen med att stärka kvinnors rättigheter, menar han. Även där har alltså hållbarhetsavdelningarna incitamenten emot sig för att nå sina mål. Det finns dock flera mindre och medel­stora

4 CIRKULÄRA STICKPROV Gratis reparationer

Nudie Jeans görs av ekologisk bomull som går att få reparerade gratis i deras repair shops.

Hyr!

Houdini och Filippa K är två företag som hyr ut plagg online och tillverkar allt mer av återvunna material.

Loppis 2.0

Företaget Sellpy hämtar upp dina gamla kläder och säljer dem på Tradera. Ni delar på förtjänsten.

Roliga byten

Camino tog konceptet ”klädbytardag” till Sverige i början av det här decenniet.

Numera arrangeras de över hela landet, sedan Naturskyddsföreningen tog stafettpinnen vidare. Kul!

» CAMINO 47 / 57

företag som har valt att lägga produktionen i länder där risken för människorättsbrott och dåliga arbetsvillkor är lägre. Ofta handlar det om märken med en högre prisnivå.

Atacac, ett annat företag som tillverkar i lokalerna på Ringön, säljer sina kläder digitalt ”on demand” innan de tillverkas, och kan på så sätt undvika över­produktion och spill.

FOTO MALIN AGHED

58 / CAMINO 47

By Dem (tidigare Dem Collective) var i början av 00-talet ett av de första klädföretagen som hade hållbarhet som främsta drivkraft.

De valde då att starta en egen ­fabrik i Sri Lanka, eftersom det inte fanns någon befintlig som höll måttet för sociala villkor.

Idag ska de starta produktion i Sverige, på Ringön i Göteborg, tillsammans med andra mindre klädföretag.

– Idag hade vi inte behövt starta en egen fabrik. Vi var först med att prata om levnadslöner, men nu har medvetenheten spridit sig i Sri Lanka vilket gjort det möjligt för dem att kräva mer, menar Annika Axelsson, grundare av By Dem.

By Dem har ända sedan start betalat ut levnadslöner och använt uteslutande ekologiska och Fairtrade-certifierade material. Fabriken i Sri Lanka ägs nu av arbetarna. By Dem beställer idag också kläder från en fabrik i Indien, som också börjat betala

ut levnadslöner. Nu är siktet även inställt på att sluta kretsloppet.

Alla deras kläder ska kunna återanvändas till nya, och till slut komposteras. Annika är kritisk till storföretagens hållbarhetsarbete men säger ändå: – Om de nu inte helomvänder och helt skriver om sina affärsplaner. Jag tror ju att när fan blir gammal så blir han religiös. En dag kommer man till insikt.

Kanske har Annika mer rätt än hon tror. För även på det cirkulära området flåsar storbolagen de små i nacken. H&M:s VD Karl-Johan Persson lanserade nyligen bolagets vision att ”leda förändringen mot cirkulärt och förnyelsebart mode”, med mål om att vara 100 procent cirkulära och förnyelsebara år 2030. Vilket bland annat innebär att de ska använda material som är återvunnet eller ”annat hållbart inköpt material”.

Bakgrunden till H&M:s sökande efter existensberättigande är förstås att allt fler konsumenter börjar ställa den relevanta frågan om ett företag vars affär bygger på att sälja ständigt ökade volymer av billiga kläder någonsin kan kallas hållbart.

” Dagen då strategin presen­ t­­erades är en dag som ­sannolikt kommer att beskrivas som avgörande för när nyliberala marknadsidéer ersattes av en ny ekonomisk ideologi: den cirkulära”­

– Det är den värsta fråga de kan få, menar Niklas Egels Zandén.

Indirekt svarar Karl-Johan ­Persson på denna fråga i sitt VDbrev om den cirkulära nyheten: ”För att kunna fortsätta att erbjuda hållbart mode för kommande generationer i en värld med växande populationer och begränsade resurser måste både H&M-gruppen och industrin leta efter nya sätt att arbeta”.

Den nya strategin är enligt honom långsiktig, integrerad i alla delar av verksamheten och bygger på ­samarbete med många andra (såsom andra företag, fack­ föreningar, frivilligorganisationer, experter och forskare).

Enligt Per Grankvist som skriver analysbrevet CSR i praktiken är strategin inte bara något som kan viftas bort som fluffigt CSR-arbete eller greenwash: ”Det i innebär i praktiken ett helt nytt sätt att tillverka och konsumera mode. Dagen då strategin presenterades är en dag som sannolikt kommer beskrivas som avgörande för när ­nyliberala marknadsidéer ersattes av en ny ekonomisk ideologi: den ­cirkulära” skriver han.

Sprid kraften att förändra

för alla stilar och ytor

– ge ett provnummer till 3 valfria personer

Är du prenumerant och vill få fler att upptäcka Camino? Nu har du möjlighet att ge bort ett provnummer till tre valfria personer som du tycker bör upptäcka Camino. Självklart gäller erbjudandet också dig som tecknar en ny ­helårsprenumeration på Camino.

re

o 241 j av 85-

ns

05

eg

se 37 . rd

n

d r r o o v v a a tu

Ny prenumerant: Gå in på www.caminomagasin.se/­ prenumerera, skriv upp dig för minst en ­helårs-­prenumeration, och ange adresserna till de personer som du vill ge ett provnummer till i kommentarsfältet.

na

Redan prenumerant: Gå in på ­www.caminomagasin.se/prova och skriv in kontaktuppgifterna till upp till tre personer som du vill ska få ett ex av nästa nummer av Camino (utgivning 26:e september) utan kostnad.

SMAKRIKT

810 sätt att tillaga Vad kan man göra med en rotselleri? Eller med de kokta rödbetorna som blev över efter gårdagens middag? Det är den inledande frågan i boken Skörd: 41 grönsaker, 810 recept från Ekolådan. Vi har valt ut några tips på vad du kan göra med sommarens primörer.

TEXT Caroline Petersson FOTO Erik Olsson

60 / CAMINO 47

grรถnsaker

CAMINO CAMINO 46 47 / 61

Gurka Gurka med kapris, ­salladslök och citron Skala gurka, halvera på längden och skrapa bort kärnhuset med en sked. Skär gurkan i tjocka skivor. Stek tillsammans med kapris och salladslök i smör på svag värme några minuter.

Salta, peppra och pressa över lite citron.

Gurka passar med tomat, avokado, spenat, vattenmelon, chili, vitlök, pepparrot, ingefära, örter, oliver, fetaost, getost och yoghurt.

Svensk ekologisk växthusodlad gurka skördas från april/maj till oktober. Gurka som odlas på friland skördas från juli till september.

62 / CAMINO 47

”

Jag ser mina högar av kokböcker som jag aldrig bläddrar i och känner mig så glad att kunna erbjuda något annat HALLÅ DÄR!

Anette Dieng Frilansskribent, kokboksförfattare och en av grundarna av Ekolådan

Kan du berätta om bakgrunden till den här boken?

– Jag hade precis gjort en handbok i naturlig biodling åt Natur & Kultur och hjälpte samtidigt Ekolådan att göra om deras hemsida (Ekolådan är prenumeranttjänst på ekologiska grönsaker direkt från odlarna). Då upptäckte jag de tips som Ekolådan alltid har skickat med i sina veckobrev tillsammans med recept och råvaror och föreslog för förlaget Natur & Kultur att vi skulle göra en bok om de här tipsen. De går ut på att visa hur man på ett enkelt sätt kan tillaga grönsaker och kombinera dem med andra ingredienser och smaker.

Boken är väldigt enkel i sitt upplägg.

Var det lika enkelt att få ihop resultatet?

– När vi började trodde vi att allt material redan skulle vara klart och att det skulle vara enkelt, men så var det inte. För första gången under de här åren satte vi oss och gick igenom alla tips, valde ut de som fortfarande fungerade, kompletterade en del och gjorde en hel del nya.

Vad har varit det roligaste med arbetet med boken?

– Glädjen ligger i de människor som har fått upp ögonen för hur bra och användbar boken är och som säger att detta är precis en sådan bok som de alltid har velat ha. Precis så känner jag själv. Jag ser mina högar av kokböcker som jag aldrig bläddrar i och känner mig så glad att kunna erbjuda något annat.

Anette Dieng, till vänster, har skrivit boken Skörd ihop med Ekolådans kock Ingela Persson.

Du var med och grundade Ekolådan år 2003.

Hur såg din resa ut fram tills idag?

– När vi startade fanns det få liknande tjänster på marknaden och det fanns väldigt lite ekologiskt att välja på i affärerna. Under de första åren gick allt väldigt fort. Vi växte så det knakade och fick verkligen jobba hårt för att hålla näsan ovanför vattenytan. Sedan bröt finanskrisen ut och de första matkassarna lanserades. Från att folk hade tyckt att det var viktigt med ekologiska och bra råvaror upplevde vi en snabb förändring mot att råvarorna spelade en mindre roll och att fokus istället hamnade på all den tid man skulle spara tack vare de färdigpaketerade middagskassarna. Det Ekolådan fick göra för att överleva var att rätta verksamheten efter ett minskat antal kunder. Idag hjälper jag Ekolådan på konsult­basis, framför allt med marknadsföring, eftersom jag tycker att det är ett bra företag.

Arbetet med den här kokboken känns som en sammanfattning av en del av det jag har bidragit med till Ekolådan under åren. Nu hoppas jag att boken ska fungera som ett redskap för alla som vill äta mer grönsaker.

CAMINO 47 / 63

Morot Morot med kidneybönor, rödlök, persilja och vinägrett Riv morötter grovt på ett rivjärn.

Blanda med kokta kidneybönor, tunt skivad rödlök och hackad persilja i en skål. Vispa ihop 1 del vinäger och 3 delar olivolja, salt och peppar. Vänd ner vinägretten i skålen.

Ugnsstekt morot med vitlök Skrubba morötter och halvera dem på längden. Vänd i olivolja, riven vitlök, salt och peppar på en plåt eller i en ugnssäker form.

Stek mjuka och gyllenbruna i ugnen, 200 grader, cirka 20 minuter.

Morotspuré med smör Skär morötter i bitar. Koka mjuka i buljong i en kastrull. Häll av, tillsätt en klick smör och mixa till en slät puré. Smaksätt med salt och peppar.

64 / CAMINO 47

I Sverige skördas ekologiska morötter från juni till första frosten i oktober/november.

Morot passar med exempelvis andra rotfrukter, spenat, citrus, äpple, örter, ingefära, saffran, spiskummin, stjärnanis, frön, nötter, vinäger, soja, smör, fisk, kyckling och lamm.

Potatis

Ugnsstekt potatis med gräddfil, blomkål och gräslökök Vänd små oskalade potatisar i olja och rikligt med salt på en plåt eller i en ugnssäker form.

Stek mjuka och gyllenbruna i ugnen, 200 grader, cirka 20 minuter. Tryck till potatisarna med en gaffel så de spricker.

Klicka på gräddfil, riv över rå blomkål och strö över hackad gräslök. Salta och peppra.

I Sverige skördas ekologisk potatis från juni till oktober.

Potatis passar med det mesta.

Mangold Mangold med mandel och fetaost

I Sverige skördas ekologisk mangold från juni tills det blir kallt i oktober/november.

Skär loss mangoldbladen från stjälkarna med en vass kniv om magnolden inte är liten och späd.

Skär stjälkarna i mindre bitar och bladen i strimlor. Stek mjuka i smör eller olja, stjälkarna först och sedan bladen. Salta och peppra. Strö över hackad rostad mandel och smula över fetaost.

Gott till exempelvis charkuterier och rostat bröd.

Mangold passar med e­ xempelvis citron, vitlök, chili, ingefära, parmesanost, nötter, grädde, getost, fetaost, ägg, fisk och kyckling.

CAMINO 47 / 65

Vitkål Vitkål med sesam, ­havssalt, olja och citron Rosta vita och svarta sesamfrön i en torr stekpanna. Mortla dem grovt tillsammans med havssalt.

Strö fröna över tunt strimlad vitkål och ringla över lite olja.

Smaksätt med pressad citron och peppar.

I Sverige skördas ekologisk vitkål från juni till november Vitkål passar med exempelvis svamp, apelsin, citron, äpple, russin, kapris, nötter, solroskärnor, getost och bacon.

66 / CAMINO 47

SMAKRIKT UTVALT

REDAKTÖR Johanna Stål

Denna gång tipsar vi om matnyheter med bäring på några av Caminos matspaningar genom åren.

Insektstrenden har varit ett återkommande tema i Camino. Nu börjar det röra sig på produktsidan.

Under våren lanserades det nya insektsknäcket ”Kafka of Sweden” som bakas på en blandning av fröer, fullkornsvete och malda syrsor. Namnet är inspirerat av Franz Kafkas novell Förvandlingen där huvudpersonen en dag vaknar i sin säng och upptäcker att han har förvandlats till en jättelik insekt.

SÄLJS ÄNNU EJ I SVERIGE

1

2

4

2. Frikadeller på tågresan Sedan två år tillbaka driver ekokocken Rune Kalf-Hansen två snabbmatsrestauranger i Stockholm under namnet Kalf&Hansen tillsammans med sin son Fabian.

Från och med mars i år finns deras mat också att köpa i SJ:s bistro. De kommer att servera en rätt i taget som byts ut var sjätte vecka. Först ut var ekologiska kycklingfrikadeller med ångade halländska rödbetor och chilimajonnäs. Rune Kalf-Hansen har figurerat i Camino sedan starten.

4. Hotad matgemenskap Författaren och journalisten Mats-Eric Nilsson har uppmärksammats mycket genom åren, inte minst tack vare hans inflytelserika böcker om fusk i livsmedelsindustrin och onödiga tillsatser i maten. I sin femte bok, Måltidens magi – om ­matbordets hotade gemenskap, som gavs ut i mars, vänder MatsEric istället sin granskande blick mot våra måltider och betydelsen den har för gemenskap människor emellan.

SJ:S BISTROMENY, PRIS 109 KR

3. Slavfri chocklad Redan i Caminos tredje nummer berättade vi historien om den n ­ ederländska dokumentär­ journalisten Teun Van Der Keuken som väckte åtal mot sig själv för att han konsumerade choklad som han visste var producerad av slavar.

Därefter lanserade han den slavfria chokladen Tony´s Chocoloney.

10 år senare är företaget Nederländernas största chokladtillverkare och sedan maj 2016 finns den också att köpa i Sverige.

MÅLTIDENS MAGI, 209 KRONOR

5. Flexitarian-kassen

3

MJÖLKCHOKLAD KARAMELL OCH HAVSSALT 180 G, CA-PRIS 35 KRONOR

3 5

Flexitarian är ett av modeorden som vi lyfte fram i Caminos trendspaning från 2014, och handlar om ett förhållningssätt till mat där personer i första hand väljer att välja vegetariskt men som inte alltid säger nej till kött. I april i år lanserade Middagsfrid för första gången en Flexitarian-matkasse som tar fasta på trenden. Matkassen innehåller säsongsgrönsaker samt fågel och fisk.

FYRA MIDDAGAR FÖR TVÅ PERSONER, 595 KRONOR

CAMINO 47 / 67

FOTO STEFAN NILSSON

1. Lyxigt insektsknäcke

B

T E K OL O

G KA

100 %

IS

EN

AR

BÄR HALT

GR

I

N

E DI E N S E

R

Ekologiska osötade lingon På efterfrågan från våra kunder så har vi gjort en ”sylt” helt utan socker.

I den här burken finns inget annat än lingon. Ungefär 1500 stycken, som värmts varsamt. Om du vill kan du söta efter egen smak med till exempel honung eller något sockerfritt alternativ.

Torfolk Gård AB, Ö.Skymnäs, 684 95 Höje Tel. 0563-723 68 torfolk@torfolk.se torfolk.se

Catering och kurser Färgsprakande, ekologisk vegetarisk mat för alla tillfällen över hela Göteborg. Hör av dig till Kristin på 073­808 75 40 eller medvetengron@gmail.com

DESTINATION

*Hven Under 2017 avgörs öns stavning i regeringen: Ven, enligt gängse stavningsregler, eller Hven, som öborna önskar.

Hven*

Ett av Sveriges kanske mer okända sommarparadis är Hven, som mitt emellan Danmark och Sverige både har klippor vita som Dover, rapsfält gulare än ett påskägg och en av landets härligaste cykelrundor. Vart du än kommer på ön är det närproducerat som gäller.

TEXT & FOTO Malin Aghed

C YKLING

L O K A L P R O D U C E R AT

BAGERI

Alpackor & salta bad

Glass, whiskey & keramik

Mjöl på gammalt vis

Med cykeln som färdmedel färdas du lätt från Bäckvikens sällsynta alpackor och goda glass till minigolfrundor, snäckletning, salta bad när andan faller på och skaldjursbuffé i Kyrkviken. De vida fälten uppe på ön, backarna vid havets kant och de lummiga skogsdungarna rymmer små rastplatser med både natur och människor. Tycho Brahe-­museet mitt på ön erbjuder sin historia, på Turistgården finns öns egenproducerade whisky, och getterna vandrar obekymrat bredvid landsvägen. Cyklar av alla slags modeller går att hyra och lämna tillbaka på vilken sida av ön som helst.

”Med mycken omtanke, kärlek och hållbart tänk skapas vår glass på ekologisk grädde” – så beskriver Hvens glassfabrik sig själva. Och nog är det praktiskt taget omöjligt att anlända eller lämna Hven utan att njuta av en lokalproducerad och ekologisk glass i Bäckviken. Lika nära produceras getost, en exklusiv whisky gjord på korn som odlas på ön, kryddor, tvål, keramik och en mängd andra varor.

Hven är paradiset med högklassiga fiskrestauranger bredvid sillmackor på piren och åkermark varvat med vrak­letarstränder där en kan vandra ensam i timmar.

Hven är bland annat känt för durumvetet som odlas på ön. Längs cykelrundan på Landsvägen strax före Tuna by ligger HvenDurum. Här har Britta Ossler, född och uppvuxen på ön, bakat bröd och tillverkat Hven-pasta i över 20 år. Hönorna pickar på gårdsplanen och i doften från dagsfärskt bröd av alla tänkbara slag är det lätt att vilja slå sig till ro för gott. Vid den grästaks­ beklädda kvarnen jämte vidsträckta fält går det bra att avnjuta sitt fikabröd med kaffe. Få lämnar bageriet tomhänta. En god focaccia till kvällspicknicken på stranden gör solnedgången ännu vackrare.

BÄCKVIKEN

LANDSVÄGEN 192

Från Skeppsbron i Landskrona tar båtfärden till Hven 30 minuter. Från Landskrona tågcentral går bussarna till Skeppsbron med jämna mellanrum. ventrafiken.se Från Råå utanför Helsingborg går båtarna inte lika ofta, men här får du åka fiskebåt som puttrar långsamt och luktar tjära. Hit går det bussar från centrala Helsingborg. raabatarna.nu CAMINO 47 / 69

DIY

Skapa ett terrarium Längtar du efter naturen när du är inomhus? Att skapa ett litet ekosystem i ett terrarium är ett enkelt sätt att göra hemmet eller arbetsplatsen mer grönskande.

I Anna Carliles bok Leva & läka med naturen och här finns en guide till hur du gör.

TEXT Charlotte Nicdao/Plant by Packwood FOTO Teagan Glenane

70 / CAMINO 47

REDAKTÖR Johanna Stål

B R A AT T H A

Genomskinlig glasburk (gärna med lock) Grus eller småsten Vitmossa Träkol Planteringsjord Tropiska och subtropiska växter Stenar, träbitar och andra dekorationer GÖR SÅ HÄR

1. Diska glasburken noga för att få bort eventuella bakterier och mögel- eller algangrepp.

2. Börja med att lägga ett dränerings­lager av småsten (exempelvis akvariegrus) i botten på burken. Man ska inte kunna se burkens botten genom dräneringslagret.

3. Tryck ner vitmossa ovanpå stenarna och se till att det inte uppstår mellanrum mellan mossan och burkens kanter.

Mosslagret hindrar jord och träkol från att sippra ner och förstöra dräneringslagret och utgör en perfekt fuktig miljö för växternas rötter.

4. Lägg på ett tunt lager träkol som skyddar jorden från att surna efter ett tag.

7. Dekorera med stenar, träbitar eller andra saker som du tycker passar i ditt minilandskap.

8. Spreja vatten över dina plantor och dekorationer och utmed glasburkens kanter. Denna mängd vatten tillsammans med fukten i vitmossan är tillräcklig för växterna. Har glasburken ett lock ska du inte lägga på det förrän växterna känns torra.

Tips: Se till att terrariets alla lager inte upptar mer än en tredje­del av burken, så att växterna får ordentligt med plats att växa och frodas.

S KÖ T S E L

Leva & läka med naturen är utgiven på Norstedts förlag.

» Efter första sprejvattningen

ska du inte behöva vattna växterna på flera månader. Om du inte har något lock på terrariet kan du behöva vattna det lika ofta som du vattnar vanliga krukväxter.

5. Lägg på ett lager av 3–4 cm planteringsjord. Det går bra att lägga på mer jord om du vill ha en liten kulle. Det är viktigt att jorden är ren (köp jord av god kvalitet), annars kommer ditt terrarium att drabbas av mögelangrepp i den varma, fuktiga miljön.

» Vattna inte för mycket. Om

6. Arrangera plantorna i jorden.

Var kreativ och försök att föreställa dig det färdiga resultatet. Samla de höga plantorna i mitten. Du kan ta bort upp till hälften av varje plantas rot­system eftersom de ändå kommer att suga upp tillräckligt med vatten i terrariets fuktiga miljö.

för stora, särskilt om de börjar växa utmed glasburkens väggar eftersom risken är stor att de ruttnar då.

det bildas kondens på locket eller utmed burkens väggar kan du då och då låta terrariet stå utan lock en hel dag så att fukten försvinner. Om plantorna vissnar, gulnar eller torkar sprejar du dem med lite vatten.

» Trimma plantor som växer sig

» Placera ditt terrarium på en

ljus plats, minst 50 cm från direkt solljus. Vrid på terrariet då och då så att växterna får solljus från alla håll.

Tips: Växter som gillar fukt och trivs i ett terrarium är till exempel peperomia, pilspetsranka, åderblad, kalatea, tremastarblomma, bergpalm, mattlummer, mosslummer, pilea och hemtrevnad.

Ett terrarium är ett helt litet ekosystem i en burk.

CAMINO 47 / 71

FORMGIVET

1. Lägenheter går plus Nu startar bygget av Stockholms första flerbostadshus som är ett plusenergihus. Det betyder att huset genererar mer energi än det gör av med, och tekniker som används är solceller, eget vindkraftverk, bergvärme, hög­ effektiv isolering och återvinning av avloppsvatten. Plusenergihus är inte något unikt i sig, men att de byggs som flerbostadshus är lovande. Förhoppningsvis följer fler efter. De två flerfamiljshus som byggs ligger i Norra Djurgårdsstaden, ett område som håller på att ta form mitt i centrala Stockholm på gammal industrimark. Området uppmärksammades under klimatmötet i Paris som bästa hållbara stadsutvecklingsprojekt.

Stadsodling, mötesplatser och samarbeten med forskning är några av anledningarna till det.

72 / CAMINO 47

1

FOTO STOCKHOLMSHEM

REDAKTÖR Johanna Stål

2

3

2

2. Sola återvunnet

3. Ät upp vattenflaskan

Nu har de omtalade solglasögonen som är gjorda på gamla fisknät äntligen kommit till Sverige. Karün heter märket och de finns att köpa bland annat på thrivestore.se. På samma tema tillverkar märket Boob mammabadkläder av återvunna fisknät och gamla heltäcknigs­ mattor. De är anpassade efter dig som är gravid eller ammar, men kan även bäras av andra som gillar lite mer lössittande modeller. boobdesign.se.

Skipping Rocks Lab heter det Londonbaserade företaget som utvecklar förnyelsebara förpacknings­lösningar. Deras första produkt är vattenbubblan Ooho som är gjord av växtmaterial och alger och är helt biologiskt nedbrytbar, med samma livslängd som en frukt. Företaget menar att materialet är billigare än plast, kan ätas och dessutom färgas om man önskar.

4. Odlar mat på komposterade kläder Houdini, det nytänkande ­outdoor-klädmärket, arbetar vidare på sin cirkulära strategi. Nu har de komponerat ihop en fine dining-meny som är gjord på mat som växt i komposten från deras egna kläder. Utmaningen har varit att få fram kläder i 100 procent naturmaterial utan några skadliga kemikalier, för att maten som odlas ska vara fri från sådana. Komposten som användes var Gunnar Erikssons, expert på komposter med 20 års erfarenhet. Sedan fick stjärnkocken Sebastian Thuresson komponera en meny på växter och örter som odlats i komposten. Projektet är ett bevis på att du nu kan kompostera (vissa) kläder, men först bör du såklart använda dem tills de är utslitna.

4

CAMINO 47 / 73

INBLICK

M AT

Läs även: I Caminos nummer om ekopsykologi från 2012 illustrerade vi två av Robert Cialdinis berömda experiment om hur sociala normer kan påverka människors beteende i mer miljösmart riktning.

Kvinnor vill ta vara på maten

» En majoritet av svenskarna (64 procent) ställer sig positiva till att prova nya ­matprodukter som består av råvaror som annars skulle ha kasserats enligt Kockrapporten, Arlas årliga trendspaning om mat. Bland de 1 000 personer som deltagit i undersökningen finns dock en betydande skillnad mellan kvinnor och män. 73 procent av kvinnorna var positivt i­nställda jämfört med 54 procent av männen. Undersökningen visar också att fler kvinnor än män (41 procent, jämfört med 29 procent) har gjort aktiva val för att stötta butiker, restauranger och företag som tagit konkreta initiativ för att minska sitt matsvinn. Vad skillnaden beror på förtäljer inte undersökningen. Vår gissning är att det helt enkelt hänger ihop med en högre medvetenhet och engagemang för hållbarhetsfrågor överlag hos kvinnor som grupp. Frågan som kvarstår här: Hur får vi med oss männen på banan?

K L I M AT P S Y K O L O G I

Påverkan som funkar I en serie filmer med namnet ­ limate Lab, från University of C California och nyhetsbyrån Vox, som släpptes i april, undersöks överraskande metoder för och lösningar på hur vi kan tänka och agera för att hejda klimatförändringarna. I det första av totalt sex avsnitt förklarar forskaren och programledaren M Sanjayhan varför vi är så dåliga på att hantera klimatutmaningarna.

Samtidigt ges exempel på vad som faktiskt kan fungera för att påverka människors vanor.

Ett aktuellt exempel är ett av USA:s just nu största pågående energi­ 74 / CAMINO 47

experiment, Engage. 120 lägenheter kopplade till campusuniversitetet UCLA i Los Angeles har utrustats med modern mätteknik och de boende har fått ta del av olika typer av budskap i syfte att påverka deras beteenden.

I likhet med bland annat professor Robert Cialdinis tidigare studie om betydelsen av sociala normer är slutsatsen att det finns en stor potential att påverka människors beteenden genom att uppmärksamma dem på hur deras energianvändning ser ut jämfört med genomsnittet och att belöna de som är bäst i klassen med en guldstjärna.

3,5 …miljoner. Så stor var den ­totala ­försäljningen av ­Fairtrade-märkta varor på den svenska ­marknaden under 2016.

I år är det 20 år sedan den första Fairt­rademärkta produkten kom ut i svenska butikshyllor.

REDAKTÖR Caroline Petersson

”I skuggorna förstår vi vår omgivning TEXT & FOTO Malin Aghed

Kajsa Sperling är arkitekten och ljusdesignern som ibland kallar sig skugg­ arkitekt och ser det som sitt ansvar att värna mörkrets egna kvaliteter.

– Vår hälsa och vårt ekosystem är beroende av dygnets och årets cykler, säger hon.

När Camino intervjuade Kajsa år 2007 var hon på väg till Japan för att träffa förebilden Kaoru Mende, som fått i uppgift att släcka ner en hel stadsdel och börja om från noll. Resan blev starten för Kajsas perspektivförskjutning från ljus till mörker och skuggor.

– Ett onyanserat samtal om att mörker är dåligt och ljus är bra leder ­ingenstans. För tio år sedan var det ett mantra, men nu har medvetenheten ökat kring skuggornas möjligheter. År 2012 besökte Kajsa världens ­mörkaste plats, Atacamaöknen i Chile.

Där fick hon tillsammans med Kaoru Mende, neurobiologer och olika ­forskare diskutera hur mer mörker kan ge ökad kvalitet i städer och vikten av att ­behålla kontakten med natthimlen.

– Relationen till stjärnhimlen har en historisk betydelse som riskerar att gå förlorad på grund av ­ljusföroreningar.

El-ljuset påverkar också djurs och människors hormonbalans, vilket inte bara handlar om sköldpaddsungar som kläcks och kryper åt fel håll för att det finns en belyst väg i närheten. Om reproduktionssystemet blir förvirrat och djuren får ungar i minusgrader blir konsekvenserna förödande för alla.

Kajsas uppdrag handlar ofta om trygghet och är en jämställdhets­fråga.

Lösningen är dock inte fler starka lampor, utan snarare att skapa natur-

ligare kontraster mellan mörker och ljus för ett bibehållet mörkerseende.

LED-tekniken möjliggör detta genom styrning och kontroll, och ger dessutom en låg energianvändning. Ändå blinkar varningslampan: – Vi har ännu inte tillräckligt bra koll på ljuskällornas livscykel och de sällsynta jordartsmetaller som ingår.

Det är avgörande för framtiden att vi är ­återhållsamma med ljuset och inte slösar för att ljuskällorna är energi­ effektiva.

Det nordiska sättet att uppskatta och ta vara på ljuset hyllas ofta och somliga förutspår ökad ekoturism.

– En omsorgsfull ljussättning ger attraktivare och tryggare städer med natthimlen bevarad. Det är kontrasterna som gör att vi kan orientera oss, och i skuggorna förstår vi vår omgivning.

CAMINO 47 / 75

FOTO HANNA POUSETTE

KULTURELLT

När dokumentärfilmaren Joakim Demmer befann sig på flygplatsen i Addis Ababa för sju år sedan var det något som förbryllade honom. Samtidigt som flygplan tömdes på säckar av matbistånd lastades andra med mat för export. Det blev början på arbetet med en filmen Dead Donkeys Fear No Hyenas, om människorna som förlorar sin mark på grund av landgrabbing*.

TEXT Caroline Petersson

HALLÅ DÄR!

Landgrabbing i utvecklingens namn Hur mycket kände du till om landgrabbing innan filmen?

– Det är väl en fråga som alla hört talas om innan? Men det är skillnad på att läsa om det i tidningen och att ha träffat människorna som drabbas och se hur starkt deras förhållande är till jorden. Det blir förstås en mycket starkare upplevelse. 760 miljoner småbönder runt om i världen är idag hotade av landgrabbing eller liknande åtgärder som är kopp­ lade till deras utsatta situation.

Landgrabbing i Etiopien får stöd från Världsbanken. Vad har du att säga om det?

– Just det här hjälpprojektet som Världsbanken stödjer har gjort stor skillnad i vissa delar av Etiopien där fattiga människor har fått tillgång till bland annat rent vatten och bättre hälsovård.

Men i Gambela och fyra andra regioner har det använts som en förevändning för att tvångsför­ driva människor. I Gambela var det som ett dåligt skämt. Innan förflyttningen bodde människorna nära floderna, de hade tillgång till skogen, det de odlade och lite boskap. Att det var så diversifierat gjorde att deras matsäkerhet var tryggad. När investerarna kom tvingade man bort dem från sin mark, samlade dem i byar där det inte fanns något vatten och där det inte gick att odla ordentligt, samtidigt som investerarna ­byggde 76 / CAMINO 47

upp ”tältkulisser” som de kallar för skolor, hälsokliniker och så vidare. Det Världsbanken menar är att dessa är förlorarna medan de andra är vinnarna. Frågan som jag inte tycker att de ställer är vilket pris som förlorarna ska ­behöva betala. Och om det inte finns någon annan väg att gå?

Vad borde Världsbanken göra istället?

– Bönder är väldigt bra på att sköta sig själva. De är de små byggstenarna som finns att bygga vidare på. Det finns en ökad medvetenhet om att det är just dessa småbönder vi behöver hjälpa för att skapa utveckling i ett land, ­eftersom de är en så pass viktig bas i många länder.

Dessutom ­sitter de på en kunskap om naturen och skogen som ingen annan har, och en därmed också en ekologisk medvetenhet.

Finns det något hopp om att de här människorna ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda?

– Det vet jag inte. Vi kan ju påverka genom stödet vi ger till Etiopien och vilka krav vi ställer. Just nu är jag inte riktigt säker på att det sker. Regeringen tvingar hjälporganisationerna till att ­samarbeta med dem och därigenom hamnar de i ett beroendeförhållande. Hjälp­ organisationerna har sina huvud­ kontor i Addis Ababa, där allt verkar bra. Sedan åker de ut och

Joakim Demmer har gjort en dokuentär om landgrabbing.

borrar en brunn, bygger en liten barnby, och vägrar att se det som sker under ytan.

Vad vill du att filmen ska ­tillföra?

– Filmen började med en nyfikenhet som mer och mer byttes ut mot en vrede inför vad vi gör mot de här människorna, och till en skam för att svenska företag också bidrar till utvecklingen. En film förändrar ju inte världen, men jag hoppas att den ska fungera som en plattform för de organisationer som jobbar med dessa frågor, också i Etiopien.

*Landgrabbing Landgrabbing innebär att fattiga jordbrukare fråntas sin mark för att ge plats åt utlänska investerare.

Dead Donkeys Fear No Hyenas är producerad av WG Films, som bland annat står bakom Bikes vs Cars och Bananas!

Via en kampanj på Kickstarter samlade de ihop över 25 000 dollar som ska användas för att sprida filmen och dess budskap runt om i världen.

KULTURELLT

L I T T E R AT U R

10 års miljöbiblar

I detta jubileumsnummer bjuder Caminogrundaren Johanna Stål på en resa i tiden och presenterar de böcker som hon tror har påverkat miljörörelsen mest.

TEXT Johanna Stål

N

är Camino startade var medie­ rapporteringen dyster, och samma stämning rådde i bokfloran. Mark Lynas klassiker Sex grader slog ner som en bomb och visade oss vad som faktiskt kan hända med vår jord när den blir allt varmare. Isabella Lövins omtalade Tyst hav, som visade på haven i kris, kom även den 2006 och Christian Azar, som något år senare valdes till miljömäktigast i Sverige av tidningen Miljöaktuellt, gav ut den tunga boken Makten över klimatet 2008.

Men sen hände något. Helt plötsligt började även böcker om lösningar komma. En av de första var The Transition Handbook (2008) – en praktisk guide för alla engagerade i Omställningsrörelsen. Den fokuserade på att skapa resiliens i lokalsamhällen genom samarbete, självhushållning och lokala valutor.

Samtidigt blev det fint att rädda världen.

Redan år 2003 skrev forskaren Karl Palmås boken Den barmhärtige entreprenören om att göra affärer med hjärtat först, det som då kallades sociala företag. Patagonias ­grundare Yvon Chouinard kom något år senare ut med kulturbäraren Let My People Go Surfing som ­inspirerat en hel generation entreprenörer. Idén om sociala företag ökade under de kommande åren och växlade namn till ­samhällsentreprenörer. År 2009 kom boken Tjäna pengar och rädda världen, som tryckte mer och mer på det många redan tänkte: Att driva företag och försöka rädda världen ­behövde inte vara något konstigt eller flummigt. Nu började såväl små entreprenörer som stora företag skapa mervärden.

Före detta seglaren och numera cirkulär ekonomi-gurun Ellen MacArthurs biografi Full Circle är en bibel för alla cirkulär ekonomi-­entusiaster. Innan Ellen startade sin stiftelse var cirkulär ekonomi lika med Cradle to ­cradle, baserat på en bok av Michael ­Braungart och William McDonough. De kom senare med uppföljaren The Upcycle (2013), som handlade om hur deras principer kunde appliceras på design men fick tyvärr aldrig fick lika stor uppmärksamhet som Cradle to Cradle.

År 2011 hände mycket. Då framträdde den kollaborativa rörelsens stjärna Rachel ­Botsman med boken What’s Mine is Yours som hon skrev tillsammans med Roo Rogers.

Den blev viktig för den kollaborativa rörelsens ­legitimitet. Här intervjuades forskare, företags­ledare och opinionsbildare som berättade om ett helt nytt sätt att göra affärer på – delningsekonomin.

Samma år kom boken Välfärd utan tillväxt av Tim Jackson (baserad på en tidigare rapport med samma namn), som blev en bibel för tillväxtkritiker. Här var äntligen någon som kopplade bort välfärd från det förhärskande tillväxtmantrat.

Dessutom såg vi början på det stora protein­ skiftet som är på allas läppar idag. Jonathan Safran Foers bok Äta djur blev en snackis som fick många att säga adjö till köttet.

D

en allra senaste tiden ser jag hur pendeln svängt tillbaka till stora frågor. Massutmaningar som flyktingströmmar, främlingsfientlighet och ekonomiska kriser har trätt in på hållbarhetsområdet som nu börjar inkludera sociala frågor i allt större utsträckning. Naomi Kleins bok This Changes Everything från 2015 handlade om den möjlighet Klein såg att nu ta den existensiella krisen på allvar för att kunna skapa ett nytt och bättre system, ­bortom kapitalism.

Minimalism slog rot ordentligt efter 2011, men där har bloggar som The Minimalists och Becoming Minimalist varit avgörande, snarare än böckerna deras författare gett ut, även om Joshua Beckers The More of Less från 2016 är värd att nämna. Likaså gäller trenden kring självhushållning och miljöfrågor kopplat till hälsa, som blivit allt starkare och syns tydligt i kokboksvärlden. Miljödieten från år 2016 är ett exempel på den trenden.

Värd att nämna är även boken Miljöpolitik för moderater från 2015 som tydligt meddelade att miljö, det berör alla. Och nu ser jag hur mina mest miljöointresserade vänner ­äntligen vaknat upp och insett detsamma.

10 år och framåt. Kanske finns det hopp?

CAMINO 47 / 77

ANNONS

vännerna

ENERGI & TRANSPORT

GODEL www.godel.se

KLÄDER & TEXTIL

U&WE www.uandwe.se BOOB Boobdesign.se

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM www.konsumentforeningenstockholm.se

HÄLSA & SKÖNHET

GÖTEBORGS BILKOOP www.goteborgsbilkoop.se

BY DEM www.demcollective.com

KRAV www.krav.se

CLEARLIFE www.clearlife.se

REPLIK Butikreplik.se

MOVEBYBIKE www.movebybike.se

STUDIEFRÄMJANDET www.studieframjandet.se

EKONOMI & AFFÄRER

FRIENDLY BRAINS www.friendlybrains.se KOMMUNIKATION & OPINION SUSTOPIA www.sustopia.se

CIRCULARECONOMY.SE www.circulareconomy.se GÖTEBORGS RELATIONSBYRÅ www.göteborgsrelationsbyrå.se A WIN WIN WORLD www.awinwinworld.com EKOBANKEN www.ekobanken.se

SVERIGES EKOKOMMUNER www.sekom.se

INREDNING & DESIGN

av ord FOLKSAM www.folksam.se

SOCIAL VENTURE NETWORK SWEDEN svnsweden.se

AV JORD www.avjord.se

THE HOUSE OF FAIR TRADE www.housefairtrade.se

DJURENS RÄTT www.djurensratt.se WE EFFECT (F.D KOOPERATIOON UTAN GRÄNSER) www.weeffect.se

FAIRTRADE www.fairtrade.se

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar.

Vill du också synas här? Kontakta malin@caminomagasin.se

MAT & DRYCK

CYKELMUSTERIET www.cykelmusteriet.se

EGUALE www.eguale.se

UPPLEVELSER & EVENT

OATLY www.oatly.se

PM BRÖD & SOVEL www.pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

GREEN FOOTPRINT www.greenfootprint.se SLUSSENS PENSIONAT www.slussenspensionat.se

STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION www.svenskaturistforeningen.se/ grovelsjon

THE STOCKHOLM ACT www.stockholmact.se

FUNKY FRESH FOODS www.funkyfreshfoods.no

JÄRNA KOMMUNIKATION www.jarnakommunikation.SE

RIKSBYGGEN www.riksbyggen.se

TORFOLK GÅRD www.torfolk.se

HUGOS KAFFE MED FLIT

VÄRLDSKULTURMUSEERNA www.varldskulturmuseerna.se

EN PLATS I UPPSALA FÖR ETISKA BÖNOR OCH PLANETSKÖTARE

HUGOS KAFFE MED FLIT www.hugoskaffe.se

TOA-LÄTT www.sorption.se

URTEKRAM www.urtekramsverige.se BLANDAT

KUNG MARKATTA www.kungmarkatta.se

MEDVETEN GRÖN www.facebook.com/medvetengron

BOSTADSBOLAGET www.bostadsbolaget.se

ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA www.eskilstunafolkhogskola.nu

UNDERSTANDIT WEBBYRÅ www.understandit.se

vännerna

HALLÅ DÄR!

Dan Götharsson Psykoterapeut, sexolog och socionom på Göteborgs relationsbyrå Vad gör ni?

– Göteborgs relationsbyrå erbjuder terapisamtal för enskilda, par och familjer samt föreläser och driver relationscafé som är en opretentiös arena för samtal om livet. Vår verksamhet vill stötta skapandet av sunda, givande och utvecklande relationer. Det kan vara allt från ­­paroch vänskapsrelationer till arbets- och familjerelationer. Den viktigaste relationen är dock den till sig själv, det är där allt börjar.

Inre hållbarhet och hållbara relationer – varför är det viktigt?

– Vi i västvärlden har ofta allt vi behöver, men många känner ändå en kollektiv tomhet som jag tror bottnar i ett skriande behov av kontakt med andra. Många lever ekologiskt på ytan men är tomma inuti, de ekologiska produkterna i varukorgen blir då bara ett sätt att döva känslan av separation från sig själv och andra. Jag tror endast att människor i balans kan göra medvetna och hållbara val. Den inre hållbarheten gör med andra ord den yttre hållbarheten verksam över tid.

Vilken roll tycker du att Göteborgs relationsbyrå tar i samhällsutvecklingen?

– Vi vill stötta den process det innebär att lära känna sig själv och därmed bidra till ett samhälle där människor tar ansvar för sig själva, varandra och omvärlden. Våra relationscaféer ger en möjlighet för människor att prata om livet som det ser och hur det skulle kunna vara. För att världen ska bli en bättre plats och naturen få en chans, behöver vi människor som känner sig själva och har fungerande relationer.

Om ni fick bestämma ett styrmedel inom samhälls­ utveckling när det gäller er bransch och hållbarhet, vad skulle ni bestämma då?

– Det vore bra med subventionerad mental friskvård i form av samtal. Vi måste sänka den ekonomiska tröskeln och det intellektuella motståndet mot att ”gå och prata med någon”. Det skulle alla tjäna på, både individer och företag. Den som mår bra blir också mer produktiv och gör hållbara val.

HALLÅ DÄR!

Therese Berg

Delprojektledare för Projekt Lindholmshamnen, Riksbyggen

Vad är Projekt Lindholmshamnen?

– Riksbyggen ska bygga kooperativa hyresrätter för unga, i mål­ gruppen 18-30 år, med byggstart 2019. För att ta reda på hur vår målgrupp tänker anordnar vi dialogmöten, då vi ställer frågor, lyssnar och samtalar. Alla i byggbranschen vet om problematiken kring hur unga människor ska ta sig in på bostadsmarknaden. Vi haft två väldigt bra möten och ska ha minst två till.

Vilka saker behöver ni veta för att ta bra beslut?

– Vi diskuterar de ungas bostadssituation idag, vilka ytor folk vill dela och hur de tänker kring delande-ekonomi och hållbarhet. Vi samarbetar med Boplats Göteborg för att hitta unga människor som vill ta chansen att påverka. Vi har varvat dialog med mentimeterfrågor och bland annat fått veta att 52% av dem som varit på mötena kan tänka sig att lägga två timmar i månaden på föreningen. 92% vill dela tvättstuga, 100% vill dela verktyg, 80% vill dela fordon men ingen vill dela dusch och toalett. Få vill dela kök, men många vill ha ett stort kök att kunna samlas i.

Ser ni några utmaningar i projektet?

– När man bygger nytt idag går det inte att bygga billigt. Vi måste hitta nya sätt att göra attraktiva och hållbara bostäder för alla.

Kooperativa hyresrätter har en längre insats vilket innebär att man inte behöver skaffa flera miljoner i lån på banken.

Hur ser ni på hållbarhetsaspekten av ert arbete?

– Vi ser det som vårt ansvar att knuffa upp frågan på agendan. Unga är en av de grupper som har svårast att ta sig in på bostads­marknaden, inte bara i storstäderna. Projektet är ett resultat av Positive ­Footprint Housing – ett projekt initierat av Riksbyggen där bland annat Göteborgs Universitet, Chalmers och Handels medverkar. Det handlar om hur vi kan bygga hållbara städer genom att exempelvis bygga färre parkeringsplatser, mindre lägenheter och fler gemensamma ytor, möjliggöra för delade mellan de boende, fordonspooler, öronmärka lägenheter för unga, och vi har också varit först i Sverige med klimatsmart betong.

– Det handlar om hur vi kan bygga hållbara städer genom att ta bort parkeringsplatser, göra gemensamma ytor, öronmärka lägenheter för unga, fixa tillgång till fordonspool, och vi är först i Sverige med klimatsmart betong.

ANNONS

politik, civilsamhälle, kultur och näringsliv som kommer att medverka och samverka under festivalen The Stockholm Act 21-27 augusti.

eller tur- och längdskidåkning, och det finns bra kollektiva förbindelser till fjällstationen.

Vad är det bästa med ­Grövelsjöns Fjällstation?

Hur hänger kultur och hållbarhet ihop?

– Kulturen kan ställa modiga frågor som andra discipliner inte vågar, och vara ett verktyg för att väcka djupare insikter i komplexa frågor. Hållbar utveckling handlar mycket om mod – att känna, att inte veta men våga utforska.

Utan konst och kultur händer inte detta. Förhoppningsvis börjar fler och fler inse kulturens självklara roll i att transformera ett samhälle.

Ulrika Björne

Stockholm Coordination Initiative

Vilka är Stockholm ­Coordination Initiative?

– Initiativet startade år 2016 för att samordna aktörer som ville sluta upp bakom ett gemensamt syfte: att väcka ett brett engagemang för hållbar utveckling och frågor om en bättre värld till år 2030. Nu koordinerar vi aktörer från ­forskning,

Vad är viktigast inom ­hållbarhetsarbetet just nu, globalt och nationellt?

– Vi behöver inse att vi redan har en massa kunskap som är värdefull. Vi behöver lära av varandra och inspireras till handling. Med The Stockholm Act vill vi bidra till ett kosmopolitiskt lärande där människor från olika sektorer får chans att mötas och dela erfarenheter.

sm

LÄTT

ad

®

jur

HALLÅ DÄR!

ch o tt a k r o Stro f

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

HALLÅ DÄR!

Charlie Ekberg

Grövelsjöns Fjällstation

Berätta lite om er ­verksamhet.

– Grövelsjöns Fjällstation invigdes år 1937 och är Svenska Turistföreningens (STF) sydligaste fjällstation. Här finns snö från oktober till maj, sedan torkar marken snabbt och är lättvandrad tidigt. Vi arrangerar ekoturismmärkta guidningar och kurser, ofta inriktade på vandring

– Att fjällstationen välkomnar alla generationer. För barn­ familjerna börjar äventyret redan utanför entrédörren, liksom för vandraren och skidåkaren som har både svenska och norska fjäll inom räckhåll. STF Grövelsjön Fjäll­station har dessutom arbetat aktivt med hållbarhet i 25 år, och har varit mer eller mindre först med KRAV-, Svanen- och Naturens Bästa-certifieringar.

Vilken roll tar STF i ­hållbarhetsfrågorna?

– STF har sedan år 1885 värnat om naturen och tidigt medverkat till att tåg och buss blev en del av turismens utveckling.

En insamling av underskrifter som STF nyligen gjorde fick våra folkvalda att ta beslut om fortsatt nattågstrafik. Vi ser gärna en politisk styrning mot ett klimatneutralt resande.

Vill du bli Caminovän?

Delar ditt företag eller din organisation våra mål och ­värderingar? Som Caminovän får du tillgång till en exklusiv marknadsföringskanal i magasinet Camino, på C ­ aminomagasin.se och genom våra event. Genom Camino når du samhällsengagerade människor och företag som är först med att anamma produkter och tjänster för ett hållbart samhälle, och som aktivt sprider dessa vidare till sin omgivning. Det går även att annonsera i Camino utan att vara Caminovän.

Kontakt: Malin Aghed, malin@caminomagasin.se caminomagasin.se/vanner

FJÄLLÄVENTYR FÖR FAMILJEN!

Barnens nyfikenhet och upptäckarlust är utgångspunkten för våra familjefjällveckor. Olika veckor att välja mellan beroende på barnens ålder och familjens förkunskaper.

FJÄLLVANDRA I SOMMAR!

Vandra tryggt längs miltals av leder eller upplev äventyret bortom dem i landets sydligaste fjäll.

Ingår: Logi, avslutningsmiddag, guide och viss utrustning.

Pris från: Vuxen 4 590 kr Barn 900 kr

På STF Grövelsjön Fjällstation bor du bekvämt med fjället utanför entrén. I vår KRAV-certifierade restaurang kan du avnjuta dygnets alla måltider.

Mer information och bokning på svenskaturistforeningen.se/grovelsjon E-post: fjallbokning@stfturist.se Telefon: 0253 - 59 68 80

Mer information och bokning på svenskaturistforeningen.se/grovelsjon E-post: fjallbokning@stfturist.se Telefon: 0253 - 59 68 80

…………………………………………………….

…………………………………………………….

Träffa oss i Almedalen 5&6 juli Plats Ekobankens arena, Campus Gotland, Cramérgatan 3, sal B22

5 juli 17-17.50

6 juli 12-13.50

Kan stadsnaturen vara nyttig?

Framtidens mat - vad kan hålla oss inom planetens gränser?

- hur beräknas värdet på ekosystemtjänster

6 juli 8-8.50 Hur kan företag bli klimatneutrala - på riktigt?

hemsida zeromission.se twitter @zeromission_

uandwe.se @uandwe

vad vi ska äta. Mycket av den mat som produceras använder alldeles för mycket av jordens tillgångar i förhållande till hur mycket näring man får ut. 20% av alla kalorier vi får i oss kommer från animalier.

K R Ö N I K A : S TKomjölk E FA N N I L S S O N

Tio år av trender

vissa former av cancer. Och det hade ju inte skadat om man ser till världshälsan. Idag är fler än 1,9 miljarder människor överviktiga, och 600 miljoner av dessa lider av fetma. Så världshälsan i sin tur kostar miljarders-miljarder …

Allt hänger ihop.

FOTO KRISTOFER SAMUELSSON

TILLTÄNKT

Havredryck

-80 %

-79 %

Utsläpp växthusgaser Landanvändning

Energiåtgång

År 2006-2007 när både Trendstefan och

STOP MILKING THE PLANET Just nu lever vi i Sverige som om vi hade 4,2 jordklot. Det är 3,2 jordklot för mycket. 3,2 jordklot som vi inte har. Klimatförändringarna är ett faktum och en av vår tids största utmaningar. Kikar man lite närmare på vad som är vad, står livsmedelssektorn för minst en fjärdedel av världens växthusgasutsläpp. Enligt FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation kommer 14,5% av alla växthusgasutsläpp

från kött- och mejeriindustrin. Det är mer än vad all världens transport (bilar, båtar, flyg, tåg, osv) släpper ut sammanlagt. Ja, mer.

Och av animalieproduktionen står nötköttet i sin tur för drygt 40%, och mejeriprodukter för drygt 20% av utsläppen.

VISST, MEN VI MÅSTE JU ÄTA Vi blir bara fler och fler som bor på den här planeten. Men frågan är

- %

33 ÅR SENARE Enligt FNs klimatpanel måste den globala temperaturökningen begränsas till två grader senast år 2050 om vi ska lyckas undvika allvarliga klimatförändringar, så som ökade havsnivåer, (ännu) mer extremväder, smältande glaciärer, osv.

För Sverige, som ju också skrivit under på tvågradersmålet, betyder det att våra växthusgasutsläpp skulle behöva ligga på en femtedel av dagens nivå.

Camino lanserades var omvärlden som mest Och då borde ju rimligtvis landupptagen av Paris Hilton. Tv-serien Sex and the förmen animalieproduktion Cityanvändningen slutade sändas 2004 filmen kom 2008. ligga på motsvarande siffra.

Det Det här är alltså tidseran vi kommer minnas för gör den inte.

Den ligger på 80%.

Vattenalla dess eleganta varumärken. Manolo Blahnik annat Det ochåtgången allt vad det är var. ett Det var då vi problem. började sukta efter Frama, och mer tapeter från Ralph går åt Dornbracht åtta gånger vatten per Lauren.

Varumärken gick som en röd genom UPP MED HAKAN kalori, vid produktion av tråd animalier designvärlden vid den här tiden. Man skulle Nu är ju Sverige bara en liten del jämfört med vegetabilier.

Det säger intesig längre bara göra en produkt som löste av världen. Och Oatly en pytteliten självt – en matematik som ett inte ­problem utan man skulle även skapa ett varuvi ville kombinera en hållbar livsstil med kondel av en jättestor livsmedelsgår speciellt bra ihop. märke att förknippas med. sumtion och högt tempo. Tidningen Eco Queen industri. Men man måste börja Ungefär samtidigt kom mäklarinredningen. hängde med oss 2008-2009. Modejournalisten ENKEL LOGIK, EGENTLIGEN någonstans. Och om du orkat Tv-programmet Homestyling sändes 2005 och vi Sofia Hedström gav oss boken Modemanifestet Om vi började äta mer vegeläsa århela så behövs lärde oss att inreda opersonligt om vi skulle ha om hennes köpfria 2011. vägen Och denhit största tabiliskt skulle resursfördet kanske inte upprepas, en chans till en bostadskarriär. Vitt, vitt, vitt – förändringen vi sett som faktiskt varat är modeoch växthusgasmen till som er andra: Av flera ochbrukningen kanske en kofäll på golvet.

Inga bilder på företagens ekosatsningar, H&M:s Conscious utsläppen minska. Då skulle anledningar är det en toppenidé barn, ingenting personligt.

Collection som kom 2011.

Och kom iPhone.

Samtidigt ockvi 2007 dessutom få mer markkom över (och helt ärligt, en nödvändigså speglar som kunde ta bilder på oss när vi Inför framtiden kommer ta med som skulle kunna användas för het) då? att Vad börja ätavioch provade bilar och chip i oss från dricka 2017 sommer hänger med i vår livsstil tio år att kläder, t.ex.självkörande mätta fler magar. vegetabiliskt möbler.

Av alla innovationer dyker upp till? Detoch finnsmindre flera saker vi skrattar åt från den Visst, det är klartsom att produktion animalier. under en tioårsperiod är det egentligen bara gångna tioårsperioden, som vi inte längre vill ha. av vegetabilier också bidrar till ett fåtal som får fäste på allvar. Ingen kan väl Vi vill inte ha mäklarneutralt. Eller varumärkesutsläppen. Men ur miljösynpunkt är Havredryck är en bra undgå att ­konstatera hur våra liv förändrats med hysteriskt. Eller teknikdistanserat. Istället vill vi det alltid effektivare att direkt början. Du kan ha det i smart­phones och den medföljande konstanta ha unika, välgjorda och miljösmarta saker, och så äta grödor som mat, än att först i många matlagningen, tillgången till Facebook, Spotify och Instagram. länge dekaffet, är det skiter av oss i priset. Och eller ja, vid som precis använda dem som djurfoder för att De självkörande bilarna kanske blir stora. Vi får med tekniska plattformar Etsy och Amazon samma tillfällen när sedan ätamed köttet. se. Men möbler chip i så att vi kunde spåra så går det.

Utmaningen är att få som mainstream-­ dufatta använder mjölk. Det tidigare ägare… Tveksamt. En sak som verkligen media att det. förändrade vårDET? syn på inredning och design var Ett sista vägen om framtiden.

HUR MÅS ärord i på alla fall en av Jag tror att EU gamla glödlamporna är nyckeln. En av Detlyckades finns förbjuda starka de vetenskapliga belägg att småskaligheten många förändringar duvår tids 2009.

Innovation är viktigt men även förbud. viktigaste rörelser sharing eller för att fiberrika vegetabiliska kan göraärför atteconomy, försöka ­Förbudet fick belysningsföretagen att våga invesdelningsekonomin. vi inser kan dela på livsmedel bidrar till att minska leva liteNär mer som att omvi vi tera i LED och också ta itu med de problem som verktyg istället för att köpa varsitt och att vi kan risken för sjukdomar som till bara hade ett jordklot. vi upplevde med exempelvis kallt, blått ljus. tjäna pengar på att safta andras fallfrukt så tar vi exempel högt blodtryck, hjärt- och Vilket ju faktiskt är När det gäller hur vi lever så har vi under hand om vår miljö och våra liv mycket bättre. Jag kärlsjukdomar, typ-2 diabetes och exakt vad vi har. denna tioårsperiod också satt en mängd olika tror att sharing economy kommer att visa sig bli namn på den ekologiska livsstilen. Jag vet inte mycket viktigare än lanseringen av iPhone var år om begreppet ”eco chic” på allvar fick fäste men 2007.

”

En sak som verkligen förändrade vår syn på inredning och design var att EU lyckades förbjuda de gamla glödlamporna 2009

För källor www.oatly.com/stopmilking CAMINO 47 / 83

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

Anlita oss

/

FR AMTIDSANDA

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/anlita-camino

#47 JUNI–AUG 201 7

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

0 1

Berättelser med kraft att förändra

Vad hände sen?

Sopsamlaren flydde till Sverige

B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

Läs om H ­ anna ­Fathy och andra som ­medverkat i C ­ amino under åren.

…brände ut sig men kom tillbaka.

CIRKULÄRA FRAMGÅNGAR Från modeord till branschnorm.

DET NYA HAVET GRÖNSAKSFramtidens fisk­e INNOVERA! sker inomhus i slutna kretslopp.

#47

JUNI–AUG 2017 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Vad hände sen?

UNDERBARA CLARA SOM…

! r å

Hitta nya sätt att tillaga grönsaker.