Camino #46

L I V S K VA L I T E T

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

/

MEDVE TENHE T

Anlita oss

/

FR AMTIDSANDA

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/anlita-camino

#46 MAR S–MA J 2017

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

#4 6

Berättelser med kraft att förändra

MAR S–MA J 2017 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Håller vi?

Pappor i skogen ”En djup kontakt med naturen blev min väg tillbaka”

B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

MAGNUS CARLSSON

”Intresset för miljö och stil är tidlöst”

FILTERBUBBLA Så spräcker du din bubbla och får koll på omvärlden.

COMPASSION

Självmedkänsla är en väg till mindre stress och oro.

EGEN BULJONG

Grön, smakrik och nyttig mat med ­Karoline Jönsson.

FOTO CAROLA BJÖRK

TILLTÄNKT

Ge bort en gratis årsprenumeration av Camino! » Gör som Fredrika Klarén och låt dig inspireras av berättelser med kraft att förändra. I vårt vårerbjudande har du chansen att ge bort en

å­ rsprenumeration av Camino till en vän helt utan extra kostnad. Allt du behöver göra är att teckna minst en hel­års­prenumeration av Camino

(295 kronor) så får du en extra prenumeration på köpet. Ange kod ”caminovar17” i fältet för kod/meddelande när

du gör din beställning. Gå till www.caminomagasin.se/ prenumerera för att ta del av erbjudandet. Gäller till och med 30 april 2017.

KRÖNIKA: CHRISTINA ANDERSSON

Träna dig i självmedkänsla På kvällen dagen före julafton blev jag och min syster stoppade av en kvinna som fått fel på sin bil och som bad oss om hjälp. Vi hade bråttom men valde att hjälpa till. Det gick inte att starta motorn så min syster ringde efter sin man som höll på att laga mat åt deras barn. Han ­avbröt matlagningen och kom och hjälpte oss. När allt var fixat och vi åkte därifrån sa min syster: ”Såg du hur glad hon blev av vår hjälp?” ”Ja, det är compassion”, sa jag och vi log mot varandra. Man behöver hjälpa andra, för det ger tilltro till att man själv kan få hjälp om man behöver det någon gång. Det är den här intentionen av hjälpsamhet och vänlighet vi behöver odla. Compassion är ett förhållningssätt till livet, en värdering som innebär att uppmärksamma lidande, sitt eget och andras, förenat med en motivation att vilja minska lidandet och vilja andra väl. När det här förhållningssättet kollapsar orkar vi inte bry oss om andra och vi själva börjar må dåligt. Varje generation har sina ord utifrån rådande samhällsanda. De senaste åren har begreppet compassion eller, på svenska, medkänsla blivit något som fler velat studera ur olika aspekter, allt från psykologer, sociologer och ekonomer till statsvetare. Kanske sker det som en naturlig motpol till de tendenser vi ser i samhället idag av utanförskap och fysisk samt psykisk ohälsa.

Compassion är en naturlig instinkt som vi alla

”

Camino förmedlar en positiv ”vi-kan-göra-det-här-känsla” för de stora frågorna inom hållbarhet och visar på hur man som enskild människa kan agera Fredrika Klarén, hållbarhetschef KappAhl

människor har medfött. Vi har ett omsorgssystem som bygger på sympati och att vilja hjälpa andra i nöd. Det konkurrerar med andra instinkter, såsom att försöka undvika smärta eller lidande, vår rädsloinstinkt och att använda ilska som försvar. Vi har inbyggda drivkraftssystem som får oss att agera, tänka och känna på olika sätt. Ju mer vi stärker vårt hotsystem eller individualistiska system desto mer stressade kommer vi att

bli och vi som mänsklig art kommer inte att vara hållbar. Men det går att träna hjärnan i compassion. Inom psykologin har man börjat studera effekter av self-compassion, dels för att det visat sig vara en buffert mot stress och dels som en väg till lycka, genom att det skapar tillitsfulla relationer. Studier visar också att ju mer vi stärker vår compassion och self-compassion desto mindre ångest och depression har vi och desto mer hälsa blir resultatet. Vi kan ha empati för andra och vilja gott när det gäller att bry sig om andras och sitt eget ­lidande. Men istället för att känna meningsfullhet uppstår ofta känslor som uppgivenhet eller hopplöshet. Forskare kallar det empati­ utmattning. När vi tar in andras lidande startar våra egna stressreaktioner och det är därför vi antingen undviker, anklagar eller stänger av när det blir för mycket. Men om vi har arbetat med vårt eget trygghetssystem via self-compassion så klarar vi av att även ta in andras lidande. Nyckeln till hållbarhet är att ha balans mellan våra tre motivationssystem: prestationssystem, hotsystem och trygghetssystem. En orsak till att många idag är stressade är att vi jämför oss via sociala medier och att vi ständigt rör oss i våra prestationssystem med saker som måste göras. Kontrollkänslan som uppstår när vi checkar av punkter på att göra-listan ger en stunds lättnad. Men vi behöver stärka vårt trygghetssystem, ­exempelvis genom att tänka på någon person som vi tycker om och som vi önskar ska få må bra. Därefter kan man föreställa sig en person som man själv upplevt har gett värme, vänlighet och som vill en väl. När vår hjärna är trygg istället för stressad får vi kraft att orka med oss själva och bry oss om andra.

”

Om vi har arbetat med vårt eget trygghetssystem klarar vi att ta in andras lidande

CAMINO 46 / 83

INNEHÅLL

TEMA HÅLLER VI?

26 Hur ska vi hålla? När omvärlden rasar och stressen i arbetslivet ökar kanske själv-­ medkänsla kan vara ett sätt att behålla balansen?

Alltid i Camino Redaktionen Planerar inför tio-års jubileet Kommenterat Diskussioner 7 på facebook om ledare och samer 8 Närbild Roberto Flore vill inte bara äta flugor 11 Utblick Pengar i handen är bäst 13 Spanat Gröna hamburgare, ro runt Svalbard och trendiga verb 14 Förenklat Ukulelefamiljen börjar sitt rensarår 16 Bilden Förlorade i teknologin 18 Tekniskt Flyg på bio­ bränsle, solcellstak och cykelhastighets­rekord 69 Smakrikt utvalt Det nya nordiska köket 71 Destination Sunne 72 DIY Gör en egen pussyhat 74 Formgivet Fint urval 76 Inblick Körsångens hälsofördelar, matnudging, sockerskatt och Trump 78 Kulturellt Bodil Jönsson om tid och stress 83 Tilltänkt Christina ­Andersson om compassion 4

40

Spräck din filterbubbla, Facebook är något på spåret, men den största insatsen kan du göra själv.

20

Magnus Carlsson är Östersjöns nya ­predikant. Han spred miljö­ information på bästa sändning­ stid och tror att en tidlös stil går hand i hand med engagemang.

46

Miki Dedijer coachar pappor att hitta ut i naturen och få en starkare närhet till sina barn.

32

Vänner för livet. Vad är det som gör att vissa håller ihop sina vänskaps­ relationer för alltid och vad betyder det att ha vänner som håller i vått och torrt.

54

Läraren Sara fick nog och startade aktivist­ nätverket #vistårinteut

60

Karoline Jönsson inspirerar till mer grön mat, odling och självhushållning med nya boken Det goda gröna. CAMINO 46 / 3

­

REDAKTIONEN

FOTO Karin Oddner Miki Dedijer tog sig upp ur en livskris med hjälp av en närmare kontakt med naturen. Idag coachar han andra pappor till att få en bättre relation till sina barn och naturen. Läs om hans historia på sidan 46.

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBB-ANSVARIG ingemar@caminomagasin.se

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m ­ edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I ­magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet. Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer ­information om vår policy. Produktion. Camino trycks av Trydells som är Svanen-­ certifierat. Pappret, Amber Graphic är FCS-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb­ hotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet

MARKNADS- Caroline Petersson ANSVARIG caroline@caminomagasin.se REPORTER Malin Aghed & MARKNAD malin@caminomagasin.se ART DIRECTOR Cecilia Cromnow

www.ceciliacromnow.com

SKRIBENTER Malin Aghed, Christina Andersson,

Catharina Rolfsdotter-Jansson, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg

FOTOGRAFER Malin Aghed, Karoline Jönsson, Fabian

Mannheimer, Karin Oddner

ILLUSTRATION Lisa Billvik Norén RECEPT Karoline Jönsson KORREKTUR Linnéa Stolt TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING caroline@caminomagasin.se DISTRIBUTION Interpress, Nätverkstan Kultur i Väst

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller ­modererar debatter inom våra kärn­ områden, till exempel hållbar livsstil, ­ekoekonomi och hållbarhetstrender.

PRENUMERERA www.caminomagasin.se

4 nr/år så du hinner läsa! Ett nummer i taget 75 kr (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 295 kr Stödprenumeration 495 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@ natverkstan.net, 031- 7439905 Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning

4 / CAMINO 46

FOTO PETTER ALMGREN

LEDARKRÖNIK A

Att hålla i hårda tider

D

et är hårda tider nu. En klimatförnekare har blivit president i USA, Frankrike kan få högerextremisten Marine Le Pen som nästa president och Sverigedemokra­ terna behandlas allt mer som ett parti som alla andra. Omvärlden kryper närmare, kriget i Syrien verkar aldrig ta slut och unga killar utvisas till Afghanistan med riskfyllda öden framför sig. Strömmarna av människor som är i behov av hjälp tar aldrig slut. Det blir allt fler som tigger på våra gator och en allt större del av Sveriges ­befolkning som hamnar under fattig­ domsgränsen. Köerna av människor som vill ha mat ringlar sig långa utanför kyrkorna och vi ser hur många av våra egna sjukhus inte längre kan garantera patientsäkerheten. Samtidigt säger Johan Rockström, professor vid Stockholm Resilience Center, att vi börjar närma oss punkten då vi inte längre kan ”rädda klimatet”. För att inte tala om den biologiska mångfalden, vi är mitt uppe i den sjunde massut­ rotningen av arter i historien. Allt detta tynger oss, samtidigt som många av oss är stressade och utarbetade.

De flesta av oss vet att vi bor i ett av de länder i världen som har det bäst ekonomiskt, vi är en av de mest jämställda länderna och har ett rätt bra rykte internationellt. Vi har mycket att leva upp till och borde bidra så mycket – eftersom vi har så mycket. Men det är inte lätt att räcka till för alla som behöver oss, till allt som behöver vår energi. Även fast det kan kännas egoistiskt, så behöver vi ibland stanna upp – fokusera på vårt eget välmående och känna medkänsla med oss själva, för att sedan kunna göra det för andra. För om vi känner oss trygga ökar också vår förmåga att hjälpa andra. Kanske är det till och med så att engagemanget kan få oss att må bättre, att

orka lite till? Kanske kan engagemanget som Trump lyckas skapa med sin horribla politik ena krafterna som vill skapa en hållbar värld – och faktiskt lyckas få saker att hända? I Camino kan du oftast läsa om människor som väljer andra vägar, berättelser som inspirerar och lösningar för framtiden. I det här numret har vi valt att titta lite närmare på det som får oss att klara av att leva och kämpa vidare för att göra världen bättre. Vi lär oss om ­compassion och ­översvämmade hjärnor, om vänskap, engagemang och körsångens betydelse för vårt välmående. Vi tittar på vad filterbubblorna skapar för samhälle och vad som görs för att stoppa det. Dessutom har vi träffat Magnus Carlson som berättar om sitt engagemang för haven och hur han klarar av att ha ett gott samvete. Och Bodil Jönsson, som svarar på frågor från flera av er läsare om tid och stress. Och när vi lagt de sista bitarna till det här numret på plats så börjar vi planera för nästa nummer och vårt tioårs­ jubileum. Missa inte det!

”

Det är inte lätt att räcka till för alla som behöver oss

Johanna Stål Chefredaktör CAMINO 46/ 5

Vad tänker du på just nu? Johanna Stål

Chefredaktör – President Trump har väckt en vrede i mig som jag nästan inte visste fanns och väckt mina slum­ rande aktivistådror. Nu hoppas jag vi kan bilda en massrörelse som vida överstiger anti-krigsrörelsen i början av 2000-talet. Och som förbättrar samhällen. Året var 2007 och Camino hade releasefest för sitt allra första nummer.

FOTO TOBIAS JANSSON

Camino fyller 10 år!

I april är det 10 år sedan det allra första numret av Camino kom ut. För att uppmärksamma detta kommer vi att ägna hela nästa nummer åt att följa upp de bästa berättelserna under åren som har gått. Tipsa oss gärna om din favorit. Det började med en hårt sminkad modell med fjäril i munnen och med uppmaningen om att fånga vårens gröna trender. Bakom Camino fanns tre eldsjälar med en övertygelse: Om vi förpackar och kommunicerar budskapet om en hållbar livsstil på ett tillräckligt attraktivt och coolt sätt så kommer det att tilltala alla. Eller nästan i alla fall… Idag är vi betydligt mer ödmjuka inför vår uppgift, men också ännu mer övertygade om

behovet av det vi gör. Trots att mycket har förändrats i Camino under våra 10 år återstår fortfarande grundidén om att inspirera och inge hopp om framtiden genom de goda exemplen. Och att göra det snyggt.

Det har tagit oss ett tag att förstå att vår absolut främsta styrka ligger i de berättelser vi förmedlar och dess kraft att inspirera till handling. Dessutom inser vi allt mer att det är först när hållbarhetsfrågan berör på ett personligt plan, snarare än på ytan, som vi har möjlighet att nå nya människor med vårt budskap. Vi vill gärna veta vilka berättelser som berört och påverkat dig som läsare mest under åren. Kontakta oss gärna med dina reaktioner och tankar. Kanske blir det just din berättelse du får veta fortsättningen på, eller som vi lyfter fram i ett nummer längre fram.

FOTO KARIN ODDNER

Hej medarbetare! Catarina Rolfsdotter-Jansson

... frilansjournalist, författare, föreläsare, programledare och moderator med hållbar utveckling som special­ område. Hon har skrivit om främst miljö och hälsa med New York, Stockholm och Singapore som bas och har sedan 15 år Malmö som utgångspunkt. Hennes elfte bok med titeln Hållbar människa kommer ut i januari 2018. I detta nummer har hon skrivit reportaget om ”naturliga” pappor.

6 / CAMINO 46

Malin Aghed

Reporter & marknad – Engagemang och passion kan se så olika ut. En del ropar högt och rör sig fort, andra har en inre glöd som är stadig och som bär genom tiden. Jag önskar att vi alla kan förstå att allt slags engagemang behövs, och att vi kan ta hand om den här världen bättre om vi gör det tillsammans.

Ingemar Tigerberg

Redaktör – Att det vanligaste gamla gubbar ångrar på dödsbädden är att de inte spenderade till­ räckligt med tid med sina barn. Även om det långsamt går åt rätt håll går många män fortfarande miste om så mycket meningsfullt i livet på grund av en seglivad fossil mansroll.

Caroline Peterson

Marknadsansvarig – Jag tänker på och längtar efter ljusa och varma kvällar då jag lättare kan umgås med min lilla dotter utomhus. Sitta i en sandlåda med hink och spade, undersöka vårens första knoppar och titta på småkryp. Våren helt enkelt!

KOMMENTERAT Mindlessness och utbrändhet Även Johanna Ståls ledare blev ivrigt delad och diskuterad.

Artivism och Sápmi engagerar Utan jämförelse var det artikeln om artivism, och Jenni Laiti som kämpar för sin mark, som engagerade er läsare mest. Artikeln nåddes enligt statistiken av 36 000 människor och här kommer ett litet urval av de kommentarer vi fått bland annat via vår facebooksida. KOMMENTAR Artikeln på artivism var mycket bra. Har själv intresse i ursprungsbefolkningar och konst så ert inlägg i debatten ger ett perspektiv som till viss del liknar den australiensiska debatten på temat. HANNA EDENSTEN KOMMENTAR Det är en pågående kolonisation med gruvexploatering och vattenkraft som förstört mark och älvar, kalhyggesmissbruk, vindkraft­ parker i renbetesområden och en fortgående söndra- och härskapolitik som splittrar samiska samhällen. Lägg därtill klimatförändringar som drabbar Sápmi. INGRID ENGARÅS

KOMMENTAR Ska det vara så viktigt att få hit en massa utländska företag som utan ansvar kan ödelägga miljöerna mot att Sverige har till uppgift att till miljardbelopp städa upp efter dem när dom konkursar eller lämnar området? Ta bara Scan­ mining. Som ödelagt sjöar och mark med ett evigt giftutsläpp i markerna. MATS LILJA KOMMENTAR Ingenting älskar jag mer än jorden, inget kan älska mig mer än jorden. Kraften inspirerar mig. Allt levande ska existera och ha rätt att leva. Jag brinner för kommande genera­ tioner. Alla måste ta ansvar över allt levande och genom mitt engagemang kan jag inspirera andra. Ett kollektivt problem kräver en kollektiv lösning. MARIANNE BERGMAN

KOMMENTARER Viktiga tankar – men vad skiljer Johannas definition av ”mindless” från det mer all­ mänt vedertagna begreppet mindful? Detta låter väldigt mycket mindfulness för mig: ”... att sitta och råstirra i väggen lite då och då, för att hjärnan ska hinna ikapp kro­ ppen och intrycken. Jag vill ha färre mail i min mentala inkorg, jag vill hinna tänka färdigt en tanke innan en ny kommer och invaderar.” SARA WICKENBERG SVAR Ja, visst finns det likheter, men mindfulness handlar om medveten närvaro – det jag kallar mind­ lessness handlar om att inte alls behöva vara närvarande eller ha någon metod utan sitta/stå/ligga och tänka på vad som helst, utan några krav på aktiv närvaro i nuet. Men i övrigt finns det såklart många likheter, och jag gillar mindfulness också – det fungerar nog jättebra för många... JOHANNA STÅL

KOMMENTARER Märklig benämning av utbrändhet! Efter en sådan kommer man aldrig igen som förut och möjligtvis kan man råka ut för det mer än en gång men inte om och om igen! MARIANNE GREEN SVAR Tack för din kommen­ tar. Det är ingen benämning av utbrändhet, jag skriver att många blir utbrända/ utmattade, men det är också många som ”bränner sig” som inte når riktigt fram till det som kallas utbrändhet/ utmattning men som ständigt ligger på gränsen. Det är det mängder av män­ niskor som gör och det är ett samhällsproblem. Men det är ett svårt ämne att skriva om eftersom det är känsligt för många, filade på orden länge men ändå blir inte formuler­ ingarna perfekta tyvärr. JOHANNA STÅL

Sara Wickenberg tillägger: Metoderna är vägar att nå tillståndet av mindfulness. Det är inte metoderna som “är” mindfulness. Som jag uppfattar din ”mind­ less-metod” är det en annan väg att nå ett motsvarande tillstånd av frid :)

Vill du ha inspiration till köpstopp? ...och så var Caminos köpstoppskrönikörer Ukulelefamiljen på SVT i Plus, angående Black Friday och köpnormer. Sedan dess har de blivit coacher för andra som vill prova ett köpfritt år. Vill du eller ditt företag boka en ­inspirerande

dag med workshops eller föreläsningar om hur vi kan påverka våra köpvanor istället för att köpvanorna påverkar oss? Kontakta malin@caminomagasin.se för mer information. Programmet går att se på svtplay.se/plus-avsnitt-9. CAMINO 46 / 7

NÄRBILD

8 / CAMINO 46

Robert tror inte på flugor På Nordic Food Lab i Köpenhamn forskas det kring smaker, matkultur och diversitet. Insekter är på tapeten, men är de framtiden? ­Forskningschef Roberto Flore är inte övertygad. TEXT Johanna Stål FOTO Brinan Finke

Hur ser framtidens mat ut? – Jag hoppas att maten fortfarande är god, men annars tycker jag det är knepigt att prata om framtidens mat, jag tycker mer om att prata om nutiden och historien. Jag vill före­ språka bio­diversitet – inte bara av arter utan även när det kommer till smaker. Vi behöver bevara kunskap som finns kring att laga mat på tusentals olika sätt, för att vi håller på att tappa ­denna kunskap. Så framtiden måste vara komplex.

Hur gör ni detta?

– Nordic Food Lab har tittat en hel del på i­ nsekter och på tempeh. Till tempeh har vi ­använt bruna bönor från Sverige, en gammal sort, men vi tittar på nya sätt att fermentera dem och har fått fram intressanta produkter. Samtidigt tittar vi i Indonesien på hur de kan bevara de traditionella metoderna för att tillaga tempeh. Vi försöker alltid titta på människors visioner och ta tillvara på gammal kulturell kunskap.

Vilken är din favoritmat?

– Jag äter allt. Jag kan inte basera min kost på en specifik sak. Insekter exempelvis är gott, men jag tror inte på bara det som kost. Om vi byter ut industriellt producerat kött mot industriellt producerade insekter så är vi kvar i samma dåliga loop. Vi behöver titta mer på hur vi producerar maten – att den har högre kvalitet och att djuren och växterna vi äter har bättre kvalitet. Det är vägen framåt.

Ni jobbar också mycket med barn, på ­vilket sätt?

– Vi har ett projekt som heter ”Smag for liv­ et”, som handlar om att barn ska få testa många olika smaker. Vi experimenterar också en del med mat, barnen kan få måla en fisk och sedan tillagar vi den. Jag är uppväxt på italienska Sardinien i köket ihop med min mormor som ständigt lagade mat och det väckte mitt intresse för mat.

Vilken roll har Noma och andra fine dine-­restauranger?

– Vi förändrar människors vanor genom vår kunskap och våra resor. Den nya nordiska ­gastronomin inspirerar människor.

Nordic Food Lab är ett av de första matlabb som skapats i Norden. Det är open-source, och startades år 2008 av restaurangen Nomas delägare och kock René Redzepi. Under hösten 2016 medverkade Roberto och Nordic Food Lab i filmen Bugs. CAMINO 46 / 9

UTBLICK

Fattiga människor använder kontanter till vettiga saker som skolmaterial, visar forskning.

FOTO YLVA SAHLSTRAND/SIDA

Kontanter är bäst Allt fler biståndsorganisationer har börjat dela ut kontanter till fattiga istället för till exempel matpaket. Flera forskningsstudier visar att det är mångdubbelt mer effektivt. TEXT Ingemar Tigerberg

Oxfam, Sida, Röda Korset, FN:s flyktingprogram och FN:s livsmedels­ program är några av de som kommer att öka andelen bistånd som delas ut till fattiga direkt i form av pengar, istället för via matpaket eller liknande. Detta då flera studier visar att det är mellan två och sju gånger dyrare med mat­ paket än om personerna själva får sköta inköpen med hjälp av kontanter. Utdelning av matpaket kan innebära att mat ska köpas in i stora kvantiteter, att lager och lastbilar ska hyras för maten och ett stort antal personer behöver få lön för att arbeta med att distribuera maten. Hundratals vetenskapliga studier på området visar att i de fall då fattiga istället fick pengar så använde de dessa effektivt och rimligt.

– Fattiga människor gör kloka val, de använder pengar till sådant som är ­v iktigt för sin familj över lag, säger Ulrika Lång, biståndsrådgivare på Sida, i ett reportage om biståndets omsväng­ ning i Sveriges Radios P1-morgon.

Tidigare har området dominerats av fördomar såsom att fattiga människor skulle spendera pengarna på sådant som alkohol, tobak eller spel. Istället visade studier att det mest handlar om mat, skolmateriel och jordbruks­ redskap. Det fanns heller inga tecken på att de som fick pengar skulle fastna i något slags bidragsberoende. Pengarna bidrog istället positivt till den lokala ekonomin. På ett humanitärt toppmöte i Istanbul förra året bestämde sig de 15 största

internationella biståndsorganisatio­ nerna tillsammans med de 15 största givarländerna för att väsentligt mer av biståndet ska ges i form av kontantstöd. När det gäller svenska Sida har de betalat ut drygt två miljarder kronor i kontantbistånd de senaste fem åren. Oftast går det till så att pengarna delas ut i kuvert från utbetalningsställen, men i vissa afrikanska länder testar man också med bankkort eller att sätta in belopp på människors mobil­ telefoner, något som fungerar som ett vanligt betalmedel på många ställen. Det handlar oftast om mellan 20 och 80 kronor i månaden, vilket innebär omkring 20 procent av familjernas disponibla inkomst.

CAMINO 46 / 11

SPANAT

REDAKTÖR Johanna Stål

Kan du också KonMaria?

Row Around Svalbard, ett projekt med mål att visa vad som händer när isarna smälter. FOTO GLENN MATTSING

Just nu talas det om… … 2016 är det varmaste året hittills, bekräftade NASA i januari. Och de smältande isarna i Arktis blir allt mer av ett brännande ämne. Två som vill uppmärksamma detta är Glenn ­Mattsing och Sören Kjellkvist (även­ tyraren som vi tidigare skrivit om i Camino). I juli ger de sig ut på expedi­ tionen Row around Svalbard, där de vill bli först med att ro från Tromsö och runda Svalbard – något som tidigare inte varit möjligt på grund av samman­ hängande isar. Nu är isarna smälta, vilket gör detta möjligt. Målet är att samla in material att kunna använda för att undervisa elever om vad som händer när isarna smälter.

… att Ygemana, KonMaria och använda sig av en Bujo (Bullet Journal). Det är några nya koncept som dök upp i slutet av år 2016. Många försöker förbättra sina liv med några av dessa metoder. Att KonMaria innebär att städa/rensa sitt hem enligt metoderna

som beskrivs i boken Konsten att städa av Marie Kondo. Att Ygemana handlar om att göra matplanering för en månad som sedan används om och om igen, något som Anders Ygeman har sagt att han gör. Att ha en Bullet Journal, en slags blandning av to do-lista, kalender och dagbok i pappersform har också förvandlats till en folkrörelse av facebookgrupper och trådar med idéer och utseenden på dessa kreativa alster. Flugor, eller är metoderna här för att stanna?

500 … miljoner dollar är ­summan som Obama förde över till FN:s ­klimatfond dagen innan han avgick som president i USA.

… burgartrenden håller i sig, men nu börjar den vegetariska burgaren ta mark. Max firade ettårsjubileumet av sin vegetariska meny genom att fronta med en BBQ Halloumiburgare. Och i slutet av mars släpps boken Gröna burgare med enbart vegoburgare. Nu hoppas vi att fler hamburgerhak följer efter med att erbjuda fler än (i bästa fall) ett vegoalternativ.

Nya böcker utmanar burgarnormen.

CAMINO 46 / 13

FOTO MALIN AGHED

FÖRENKLAT

KRÖNIKA: MALIN AGHED

Nu rensar vi!

E

tt köpstoppsår är slut, och många har frågat vad som är det första vi ska shoppa loss på. Ukulelefamiljen, bestående av tre vänner och våra fem barn, hade köpstopp hela år 2016 och nu ska det väl shoppas? Kläder och möbler och upplevelser och nya cyklar och utemiddagar och kaffe på stan... Eller? Den yngsta Ukulelen hade i julas en önskelista med en enda rad: färre saker i sitt rum. Året har givit många spännande tankar och möten med kloka (och mindre kloka) människor och ingen av oss vill sluta. 2017 fortsätter med den naturliga tilläggsrubriken Rensaråret. Vi önskar att vårt köpfria rensarår ska främja interaktiviteten. Berätta gärna för oss vad just du längtar efter att rensa ut och hur du bär dig åt. Följer du den trendiga KonMari-filosofin? Har du läst Rensa i röran med Feng Shui och går och funderar på vilka av dina tillhörigheter du älskar? Missar du inte ett avsnitt av Youtubern Lauren Singers Trash is for tossers? Eller tycker du, som en god vän uttryckte det, att ordet ”köpstopp” borde betyda att stanna upp just för att handla något, och att rensning har en negativ klang? Tveka inte att höra av dig. Efter sommaren kommer vi gräva lite djupare när det gäller rensning i Camino och kanske blir det just din kommentar som ger oss bästa tipset om en artikel många vill läsa. Våren började med att en av oss bodde i en hyreslägenhet som skulle renoveras. Utan vatten i två månader blev det en utmaning som heter duga, och när två hela rum skulle rymmas i det tredje kom rensandet igång rejält. En del hamnade på second hand-marknaden och en del hos återvinningen. En del väntar i källaren på nästa tankevända. Vi vill nu rensa ut allt ifrån oavslutade projekt och dysfunktionella tankar till gammal bråte och lik som ligger i garderober och förråd till ingen nytta för att ge mer plats till livet. Följ oss på facebooksidan Ukulelefamiljens Köpfrihet och Rensarmod, eller kontakta oss på Camino med dina idéer och kommentarer.

14 / CAMINO 46

”I Ukulele­ familjen p­rovar vi ta­nken att äga frihet från något”

REDAKTÖR Malin Aghed

BOENDE

Liten yta, men högt i tak » Någon som rensat rejält för att kunna få plats i sin nya lägenhet är Karin Beckman, kulturchef i Vara kommun. 2017 är året då hon undersöker hur mycket – eller lite – ­tillhörigheter hon egentligen behöver. Hon hittade en

lägenhet i centrala Göteborg, där varje bräda och varje detalj är av enbart återvunnet material. Interiören är plats­ byggd på lägenhetens knappa 17 kvadratmeter, och takhöjden på 460 centimeter ger oanade möjligheter.

CAMINO 46 / 15

BILDEN

16 / CAMINO 46

Lost in Technology TEXT Johanna Stål FOTO Fabian Mannheimer

» ”Dysfunctional är förlorade

människor. Eller förvirrade. Ett slags kaos som kan uppstå när vi är ur balans. Jag minns att det var väldigt belönande och roligt att göra bilden, då miljön var fin redan från början. Det är ett kretskort från en av de första maskinerna jag öppnade, en tysk SABA Hifi Studio från mitten av 1970-talet som stått på en vind i många år. Innehållet var så vackert patinerat av tiden att det passade perfekt till en dystopiskt scen. Utställningen Lost in Technology handlar om att skildra människans komplexa förhållande till tekniken.

Men också att ta till vara på (och kanske ta avsked till) skönheten och ingenjörskonsten i den elektronik som vi nu gör oss av med. Hantverk som skapade de bästa ­apparaterna, som var state-of-theart, ­föregångarna till dagens appar. Snart för alltid borta.” Fabian Mannheimers bild Dysfunctional är del i en serie kretskortstavlor under namnet Lost in Technology. Fabian Mannheimer är född i Göteborg, men bor i Stockholm. Han har jobbat med och producerat film, foto och konstuttryck i hela sitt liv.

CAMINO 46 / 17

TEKNISKT

144 … km/h. Så lyder det aktuella världs­ rekordet för världens snabbaste ”cykel”. Det noterades den 19 september förra året i Nevada-öknen av ­cykelfordonet Aerovelo. Inuti satt projektets grundare, kanadensaren Todd Reichert.

Cykelfordonet Aerovelo är snabbast.

18 / CAMINO 46

FOTO SAS

REDAKTÖR Ingemar Tigerberg

1

» Tesla visade nyligen upp sina nya solceller, vilka ser ut som helt vanliga takpannor. De är gjorda av kvarts och finns i fyra olika färger. Tesla köpte i november 2016 Solar City, där Elon Musk är ordförande. Deras affärsidé är att leasa ut solceller och nu blir Tesla + Solar City tillsammans ”världens första integrerade håll­ bara energiföretag som tar hand om allt från lagring till transport”, som de själva beskriver det.

2

» Svenska företaget Werel verkar ha ambitionen att ta Solar City-konceptet till Sverige. För omkring 1 499 kronor i månaden sätter företaget upp 60 kvm sol­ celler på ditt hus och installerar ett batteri för lagring av 5-15 kWh. En dator fördelar solelen i hela Werels nätverk från de som för tillfället har el-överskott till de som behöver el. Du slipper lägga ut några investeringskostnader och efter 10 års leasing är det slut på betalningarna, då är solelen gratis.

3

FOTO DAPO ONI/UNSPLASH

3 nya solenergilösningar

F LY G

» Nystartade företaget Trine kopplar ihop människor som vill spara pengar och göra gott, med investeringsprojekt i solenergi i utvecklingsländer. Fattiga i fram­ förallt Afrikanska länder får köpa solenergi till ett billigare pris än den fossila som annars oftast används, utan att behöva stå för investeringen. Den finansieras med hjälp av gräsrotsfinansier­ ing, crowdfunding, där de som investerar får avkastning. Lokala solenergientreprenörer används.

Framåt för biobränsle

» Det rapporteras om allt fler flygningar med biobränsle. Här i Sverige flög ett SAS-plan från Arlanda till Köpenhamn med använd frityrolja i tanken i januari. Flygplatsföretaget Swedavia har startat en fond som ska användas för inköp av biobränslen, vilka idag är 2-4 gånger så dyrt som vanligt flygbränsle. Fonden är tänkt att användas som klimatkompen­ sationsmöjlighet samtidigt som inköpen ska bidra till en ökad ­efterfrågan på biobränslen. På grund av biobränslenas pris är det få flygbolag som tankar biobräns­ len om det inte ingår i något separat kompensationsprojekt. I Alaska flög ett Alaska Airlines-plan nyligen på en blandning av biobränsle från skogsråvara och traditionellt bränsle.

MOBIL

Lättreparerad minihögtalare » Det svenska crowdfunding-­

projektet Transparent Speaker blev en stor design-succé, och nu är skaparna tillbaka med en mindre variant på Kickstarter. Denna läckra skapelse kopplas enkelt upp via Wifi/Bluetooth och har en felsökningsfunktion som upptäcker och rapporterar om någonting är trasigt. Om detta skulle hända är högtalaren byggd på ett sätt som gör den enkel att skruva isär och ta loss den aktuella delen, vilken kan skickas in på reparation eller utbyte i ett förfrankerat kuvert som medföljer. CAMINO 46 / 19

PROFILEN MAGNUS CARLSON

20 / CAMINO 46

”Jag lever med gott samvete” Magnus Carlson tycker det är dags att hitta lösningar. På allt. Nu genast. Men han företräder ingen och pratar varken om medlemskap eller uppror. – Jag är bara en oroad medborgare som vill göra det jag kan. Jag tror på kunskap och mera kunskap som vägen till en värld som håller till kommande generationer. TEXT & FOTO Malin Aghed

Södra Teatern tronar i snöblandat regn högst upp på Mosebacke på Söder. Här driver Magnus Carlson klubb en gång i månaden och hans foto hänger på väggen i restaurangen. Han har sjungit här otaliga gånger de senaste 20 åren, både som sångare i Weeping Willows och i eget namn. I femton år har bandet haft sommar­ konserter på utescenen, som när vi ses är ödslig och täckt av snö. Vi sätter oss i Cornelisrummet med utsikt över Stockholm. Härifrån syns inloppet till Östersjön – upprinnelsen till Magnus miljöengagemang. År 1997 startade Magnus Weeping Willows tillsammans med Thomas Sundgren, Stefan

Axelsen, Mats Hedén, Anders Hernestam och Ola Nyström. Några i bandet var sportfiskare och de pratade om miljöförstörelsen i havet, vilket bidrog till Magnus engagemang för Östersjön. Hösten 2016 kom chansen att lyfta frågan ordentligt, genom hans medverkan i tv-program­ met ”Så mycket bättre”. Nära två miljoner tittare fick se Magnus och hans vän Martin Falklind berätta om fisket i Östersjön, hur havet mår och vad vi kan göra åt det. Alla deltagare fick hugga i och bygga en lekbädd åt havsöringar. – Så snart jag fick frågan om att vara med i programmet bestämde jag mig för att havet skulle ingå i min aktivitet. Många tror att det

»

CAMINO 46 / 21

Magnus Carlson gillar tidlöshet i sin musik, klädstil och sitt engagemang.

bara är utsläppen som förstör haven, men fisket är otroligt problematiskt så som det bedrivs idag. Jag ville passa på att synliggöra det, men fick jobba en del för att få till det. Och så visar det sig att tv-bolaget aldrig fått så mycket positiv respons på någon aktivitet som på den här. Det bevisar att det visst går att prata om miljö på bästa sändningstid. Miljöengagemang måste få bli trendigt nu. När det gäller fisket liknar Magnus bottentrål­ ning vid att fräsa upp hela gräsmattan och dra upp träden med rötterna för att plocka ett äpple, eller att jämna en hel skog med marken för att få tag på en älg. Han poängterar att det inte är 22 / CAMINO 46

yrkesfiskarnas fel att det ser ut som det gör. – Jag vill kunna köpa fisken de tar upp så länge den är hållbart fiskad. Det är lagstiftningen som måste förändras. Magnus berättar hur han och Martin Falklind, naturfotograf, fiskeäventyrare och chefredaktör för Fiskejournalen, tänkt att en idé skulle kunna vara att förnya vissa yrken. En fiskare som idag får bidrag för att fiska torsk skulle till exempel kunna få arbeta som fiskevårdare. Allting handlar om vilket hav vi vill att våra barn och barnbarn ska få leva med. – Hållbarhet är något som håller i längden, som fungerar och är bra länge. Kanske alltid.

januari fick han pris som årets bäst klädda man på Elle-galan. Hållbarhetstanken genomsyrar även hans relationer. Med ett skratt beskriver han sin relation till fotbollen i allmänhet och Hammarby i synnerhet som den mest hållbara relationen han har. Han kör ingen akt, spelar inga spel. Han är musiker, kompositör, sångare och människa hela tiden. Miljöintresserad, omvärldsfokuserad och egoist samtidigt. Allt är på riktigt. – Egentligen är jag både lat och bekväm och tänker mest på mig själv och mina nära. Jag vill att jorden ska finnas kvar till mina barn, och jag vill leva med hållbara relationer runt omkring mig. För min egen skull. Det är jättejobbigt att gå runt och titta sig över axeln och tänka ont om folk.

Vi pratar om hur och var orken går att hitta

Det är motsatsen till förgänglighet, till slit och släng på alla fronter. Det som är hållbart är bra för alla, det är otrendigt och håller över tid. Men intresset för hållbarhet ska vara coolt, vackert och smart. Trendigt. Det här med att det skulle vara töntigt att vara snäll eller tänka på omvärl­ den, jag förstår helt enkelt inte det.

Hållbarhetsintresset genomsyrar Magnus liv. Han har alltid strävat efter att den musik han gör ska vara tidlös, och texterna han skriver handlar om saker som alltid kommer att vara viktiga. De kläder han bär är av bra kvalitet och han behåller dem ofta i över femton år. I

igen om den tryter. Magnus tänker en stund. Han berättar att han tycker sig ha en bra balans för det mesta, att mer kunskap ger mer energi oavsett vilket område det gäller och att resandet som musiker kan vara både det sämsta och det bästa. Å ena sidan är det trist att vara borta från familjen, å andra sidan är det skönt att få längta efter varandra. – Och så lever jag med ett gott samvete, det är väldigt avkopplande. Jag källsorterar nitiskt, det är inte ens jobbigt. Det tar en sekund att sortera rätt och få ett gott samvete på köpet. Det är såklart också egoistiskt, eftersom det är skönare att må bra än att må dåligt. Magnus ler. Att prata om att leva så att en för det mesta har ett gott samvete skulle kunna vara provocerande, men Magnus säger att han hittills aldrig drabbats av hatbrev eller nättroll. Hans egen förklaring är att han är man, ”sorgligt men sant”. – Och så vill jag inte kriga med någon. Jag vill så gärna tro på människan, att alla vill gott och gör så gott de kan. De gånger det inte räcker handlar det nästan alltid om kunskapsnivå. Rädslor handlar oftast om okunskap, tror jag. Mer kunskap till fler, så skulle världen bli bättre. Jag behöver också lära mig mer, mycket mer. Magnus Carlssons nya skiva, som släpptes tredje februari, är en soulskiva på svenska full av covers. Låtar han gillar och har velat göra länge. Han beskriver covers som recyclad musik, som ett slags kreativt återbruk. Skivan är Magnus sextonde skiva på tjugo år och är en renodlad soulplatta, en dansant variant med upp-tempo,

”

Klimatföränd-­ ringar är som cancer, de drabbar fattig som rik, utan skillnad Magnus Carlson Född 1968 i Nacka. Yrke Sångare, kompositör och textförfattare, både i eget namn och i flera band, bland andra Weeping Willows. Aktuell med nya skivan ”Den långa vägen hem” med soul på svenska, släpptes 3 februari. Engagemang Klimat­ frågor i allmänhet och Östersjö-frågan i synnerhet.

» CAMINO 46 / 23

”

Musiken jag skapar och klubbarna jag driver kommer till för att jag tycker något saknats, inte för att det varit trendigt. Det är samma sak med miljöengagemanget. Det är nödvändigt, vi måste göra allt vi kan genast. Jag har inte hoppat på det här nu för att vinna poäng av något slag. till skillnad från de vemodiga ballader som många kanske förknippar honom med. Han tycker att han redan bevisat att han kan skriva en låt som kan bli en hit – ”Har man gjort tre utsålda Globen så vet man att man är bra på att sjunga ballader” – så nu testar han nytt.

Som sjuåring lyssnade Magnus på Kiss, och när han var nio introducerade några äldre kompisar honom för punken. Det var tufft, och de sjöng om viktiga saker. Magnus beskriver att hans hållbarhetstänk förmodligen började redan där. – Musik måste innehålla något av värde. Som mat. Och någonting inuti mig har dragit mig till musikgenrer som ingen eller få i min omgivning har gillat. Så musiken jag skapar och klubbarna jag driver kommer till för att jag tycker något saknats, inte för att det varit trendigt. Det är samma sak med miljöengagemanget. Det är nödvändigt, vi måste göra allt vi kan genast. Jag har inte hoppat på det här nu för att vinna poäng av något slag. Miljöintresset är inte religion eller partipolitik eller vissa gruppers ansvar. Klimat­ förändringar är som cancer, de drabbar fattig som rik, utan skillnad. Alla borde bry sig. Men även om miljöfrågan inte är partipolitisk 24 / CAMINO 46

så är den definitivt politik, hävdar Magnus. Han pratar om att alla kan göra något, men att det samtidigt är viktigt att det inte är samhällets svagaste som ska bära frågan. Det måste politi­ ker, makthavare och företagsledare göra, och de politiska besluten måste till för att få varaktig förändring. – Problemet är att politiker vill ha snabba resultat, och de får inga väljare på långsiktiga frågor. Löser vi problematiken kring Östersjön idag kommer vi inte att se resultaten förrän om 30-40 år, så det är verkligen bråttom. Och det går, det är inte ens krångligt. Politikerna skulle kunna skapa nya lagar, förbjuda gift, ändra regler och skapa nya vanor.

Magnus är både seriös och lättsam, allvarlig och med glimten i ögat. Vi går ut för att titta på Stockholm, havet och den snötäckta scenen som så många gånger burit Magnus Carlsons och Weeping Willows känslosamma musik ut i sommarnatten. En av Sveriges mest älskade sångare vet var han har sitt hjärta. – Den enda fråga vi egentligen behöver ställa är ”Vill jag behålla...?” och så sätta in olika ord. ”... havet?” eller ”... fiskarna?” eller ”... mina vänner?” Testa. Det kommer att ge resultat.

3

snabba

Har du klimat­ ångest?

– Ja, det är klart jag har. Det har väl alla som har lyssnat på nyheterna. Jag tror det är viktigt att alla får klimatångest nu, så att något kan hända, också politiskt. Jag hoppas verkligen att Trump och Putin har klimatångest. Klimatförnekande tycker jag verkligen är tecken på att klimatångest finns – hade frågan inte spelat roll hade de inte behövt använda så mycket kraft till att förneka den.

Om du fick ändra en sak i din vardag, vad skulle det vara då?

– Sluta snusa. Det är så dumt. Både för mig själv och för miljön.

Vad betyder ­hållbar livskvalitet för dig?

– Att hållbarhetstänket genomsyrar allt – miljö, relationer, musik, fotboll, mode. Att lyssna på forskare och våga förän­ dra en vana om det visar sig vara bättre för alla.

CAMINO 46 / 25

SÃ¥ klarar vi 26 / CAMINO 46

Samhället är fullt av högpresterande individer med hög ­stressnivå och omvärldsoro. I en tid när det tycks allt svårare att orka med arbetslivet så tar vi hjärnforskningen till hjälp. ­Christina Andersson tror att ökad självmedkänsla kan få oss att sänka ­stressnivån och minska vikten av att prestera.

pressen TEXT Johanna Stål ILLUSTRATION Lisa Billvik Norén

CAMINO 46 / 27

–Vår hjärna har tre system, och problemet är att vi idag ofta befinner oss i det som kallas för prestationssystemet. Om vi inte orkar med att prestera hela tiden så finns risken att vi blir arga, misstänksamma och tror illa om andra. Då behöver vi träna upp vår self-compassion, vår självmedkänsla. Christina Andersson pratar med mig på telefon från Örnsköldsvik. Där bor hon och arbetar när hon inte befinner sig vid Karolinska Institutet i Stockholm där hon doktorerar på hälsa, stress och hjärtproblematik. Jag har ringt upp henne för att prata om hur alla ”rädda världen”-arbetare och hållbarhetsmedvetna individer ska orka i en värld som känns allt tyngre att navigera i, och som dessutom är stressigare än någonsin förr. Jag funderar över en dag i mitt eget liv: när jag kommer till jobbet på morgonen är kroppen ofta redan på högvarv, jag har planerat dagen i huvu­ det på cykeln till jobbet och dessutom tänkt på en massa annat. Jag har funderat på to do-punk­ ter, på kriget i Syrien, på Trump, på middagsma­ ten och familjeangelägenheter. Många gånger är jag trött redan innan lunch och genom att titta på statistiken över stress, utmattningssyndrom och människor med omvärlds- och klimatångest blottas ett samhällsklimat som är mycket mer uppskruvat än vad många klarar av. Hjärnforskaren Torkel Klingberg vid Karolin­ ska Institutet gav för flera år sedan ut boken Den översvämmade hjärnan. Nu är han aktuell med boken Hjärna, gener och jävlar anamma, som handlar om barns inlärning. I sin första bok skrev han att vi föds med en likadan hjärna som när vi var cromag­ non-människor, men att vi lever i ett samhälle som skiljer sig väsentligt från det vi levde då. Torkel berättar att vi har en begränsning i det som kallas för arbetsminnet, det vill säga den information som vi kan hålla aktuell i hjärnan – en sorts flaskhals. I dagens samhälle utsätts vi för så mycket information och distraktioner att hjärnan ibland kan ”svämma över”. –Vi kan bara behålla en viss mängd infor­ mation i minnet på en gång. Vi klarar inte att jonglera för många bollar. När det blir för mycket kan det yttra sig genom att vi exempelvis inte kommer ihåg vad vi ska göra härnäst. Vi behöver träna våra mentala muskler och öva på att fokusera, menar Torkel. – Information i sig är inte farligt. Det finns vis­ sa människor som läser massor och mår jättebra

28 / CAMINO 46

medan någon som exempelvis jobbar som un­ dersköterska kan drabbas av stress. Det handlar mycket mer om emotionella komponenter och negativ stress – som att inte kunna påverka eller förändra sin situation, eller hur man tolkar en situation.

Torkel tröstar med att det inte handlar om att helt stänga av informationsflödet, men att det är bra att öva upp sitt arbetsminne och sin koncen­ trationsförmåga för att kunna klara sig bättre i vårt komplexa samhälle. Och att inse att vi distraheras av en telefon om den ligger inom vår synradie, även om den inte ”plingar”. – Men vi behöver inte vara rädda för att vi förstör vår hjärna genom att vi använder sociala medier, det är inte vad det handlar om. Torkel berättar också att olika människor är olika bra på att hantera distraktioner, det kan handla om att personen har ett bra arbetsmin­ ne men också om genetik och miljö. Barn som sysslat mycket med matte eller spelat instrument flera timmar i veckan har visat sig få ett bra arbetsminne. Och, självklart kanske, barn som aldrig fokuserar tränar inte sitt arbetsminne. Så att träna på koncentration och fokus är viktigt för att öka sitt arbetsminne, men det är den emotionella delen, kopplad till stress, som är svårare att ta tag i. Det handlar mycket om upple­ velser, självuppfattning och saker helt utom ens kontroll. Och vad gör vi när det helt enkelt är för mycket att göra, trots att vi har maxat vårt arbetsminne och vår koncentrationsförmåga? Christina Andersson är, utöver sina doktorand­ studier, aktuell med boken Compassioneffekten. Hon intresserar sig extra mycket för vilken inverkan compassion (på svenska medkänsla) har på stress, och speciellt för det nya begrep­ pet self-compassion som betyder att man har medkänsla med sig själv – vilket visat sig påverka välmående positivt. – Om en känner sig utmattad oc inte orkar med i prestationssystemet är risken stor att hjärnans stress och hotsystem aktiveras. Det gör i sin tur att vi blir arga, misstänksamma och får minskad tillit, tror illa om andra och så vidare. Då behöver vi få balans genom att stärka det tredje systemet som kallas trygghetssystemet. Christina har också arbetat med en studie om compassion i arbetslivet på Handelshögskolan i Stockholm. Där har hon sett att många som blir stressade saknar en förmåga att skapa inre trygghet. Att känna sig trygg hänger ihop med en

»

”

Lyckas vi stärka vår c­ ompassion, vår medkänsla, för både oss själva och för andra så får vi ett mer h ­ ållbart samhälle

CAMINO 46 / 29

känsla av samhörighet och tillit till andra. – Lyckas vi stärka vår compassion, vår med­ känsla, för både oss själva och för andra så får vi ett mer hållbart samhälle, menar Christina. Compassion handlar om att kunna ta emot om­ tanke och vänlighet och uppleva den, att ta emot andras goda gärningar, tro gott om andra och visa sina vänner värme, trygghet och omsorg. – Det säger sig självt att om du är mitt uppe i dig själv hela tiden och ska prestera, så kan du inte finnas där för någon annan.

Men hur tränar man då upp den ”trygga hjär­ nan”? Enligt Christina så är psykologisk trygg­ het en viktig komponent och att sedan att få kroppens lugnande nervsystem att slappna av via bland annat beröring, om så bara väldigt korta stunder. Hon betonar att mindfulness är en del av compassion men att compassion innehåller en värdering av den “empatiska omtanken” och att träna sin hjärna i glädje genom att kanske tänka på något som gör en glad. Det kan vara en person man känner närhet till eller ett ställe man tycker om att vara på som gör att man känner inre harmoni. – Vi har förs stort fokus på att hantera poten­ tiella hot och faror. Vi måste ge mer utrymme i livet åt att odla goda relationer med andra personer. – Du behöver inte ha ett fullt schema varje dag för att vara stressad, du kan vara lika stressad när du är ensam hemma eller känner menings­ löshet. Därför är kroppens biologiskt inbyggda

system för närhet och omsorg så viktiga för oss för att minska stress och för att bli lyckliga, avslutar Christina

Närliggande till compassion är idéerna om sårbarhet. Brene Brown är forskaren vars TEDtalk om styrkan i att vara sårbar är ett av de mest sedda, med över 27 miljoner visningar. Hennes forskning visar att de människor som är lyckli­ gast är de som vågar visa sig sårbara och anser sig duga och vara älskade oavsett vad. Det ligger nära det Christina forskar på. Men för att kunna visa sig sårbar måste man först känna sig trygg, och känna självmedkänsla, menar Christina. Då kan man vara modig och hjälpsam. Kanske kun­ na uppmärksamma lidande, och inte bara stänga av. Att samtidigt kunna ge ett bidrag till någon eller något som behöver det och uppmärksamma sig själv för det goda man gör. Att anse sig duga, att vara sårbar, att hysa självmedkänsla, att belöna sig själv med jämna mellanrum – inte bara för presentation utan för att man är den man är. Kanske acceptera att livet är tufft men att anse att ens bidrag räcker långt. Det går inte att rädda hela världen själv. En stor del av stressen ligger dock bortom vår kontroll. Ökad belastning på jobbet, samhälle­ liga normer kring vad man ska klara av i livet och småbarn som sover dåligt på nätterna är tre exempel. Och varken Christinas eller Torkels metoder löser alla problem med stress, men kan­ ske kan det göra oss till lite mer stresståliga och framför allt lite mer nöjda personer.

»

Metoder för att klara av att hålla bättre

» Belöna dig själv och

andra, inte bara för prestationer utan även för mindre saker som att du varit extra snäll mot någon under dagen.

» Beröring, gärna korta stunder varje dag.

30 / CAMINO 46

» Satsa på dina vänner och öva på att känna tillhörighet.

» Öva upp din ­koncentrations- och fokusförmåga genom att exempelvis lära dig spela ett ­instrument.

» Var snäll mot dig

själv och andra, öva på medkänsla och själv­ medkänsla.

» Ge dig tid att tänka på saker eller personer som gör dig glad, under flera tillfällen varje dag.

CAMINO 45 / 30

31 / CAMINO 46

CAMINO 46 / 31

Våra vänner ger oss ork, lyssnar, ger råd eller har vett att låta bli, vågar säga obekväma sanningar och tar emot när vi faller. Alla vänskapsrelationer har sin egen berättelse. Camino har träffat vännerna David, Niklas, Britta, Lena, Maria, Sofia och Karin. TEXT & FOTO Malin Aghed

Vänner 32 / CAMINO 46

fรถr livet CAMINO 46 / 33

34 / CAMINO 46

Att finnas med genom åren – Britta har varit med varje gång det hänt ­ ågot i mitt liv, säger Lena. Giftermål och n skilsmässor, födslar och dödsfall och viktiga ­händelser däremellan. – Fast vi har aldrig varit ler och långhalm, vi har bara alltid funnits där, tillägger Britta. Och så skrattar de. Britta Augander och Lena Thorsén är inte ­partykompisar, inte semestrande vänner, inte släkt och delar inga särskilda fritidsintressen. Men deras liv har sammanstrålat och flätats in i varandras över tid. Nu bor Britta i Borkhult, utanför Åtvidaberg, och Lena i Linköping. Det tar bara en timme att hälsa på varandra – men så har det inte alltid varit. De träffades i Norrköping i en syförening när de var 15 år. 1950- och -60-talen var fria och bra att växa upp i, säger de. Du-reformen kom un­ gefär samtidigt som p-pillren och strax därefter kom studentrevolutionen med långbyxor för sjukvårdspersonal, flera nya arbetsmarknads­ lagar och mer självförtroende för fler kvinnor. På 70-talet hyrde Lena och hennes man hus i Enskede men flyttade till Norrköping. Britta och hennes man hyrde då huset medan de byggde hus i Huddinge. Lena jobbade som barnmorska i Stockholm och sov ofta över i Enskede. Under den perioden kom barnen, och flickorna har ­legat i samma barnvagn. På åttiotalet flyttade

Lena till Helsingborg, och efter det har de bott på en mängd olika platser runt om i landet. 2004 dog Lenas man, och då var Britta skild sedan länge. Att dela ensamhet är något stort, förklarar de. På nyårsdagen 2007 brann Brittas lägenhet i Norrköping, och när hon fick beskedet från polisen var hon hos Lena. – Sådär har livet varit, vi har råkat vara på ­samma plats när saker hänt, upprepar Lena. – Vi är olika på många vis, men det är okej. Man får förändras genom åren, säger Britta. Vännerna förklarar att en viktig ingrediens är att det inte finns något maktförhållande dem emellan. De har aldrig behövt jämföra sig med varandra, och aldrig behandlat varandra orätt­ vist. Goda vänner vet att den andra inte heller är perfekt. Det ger frihet från båda håll, och gör att vänskapen håller även när humöret inte är på topp eller om ett missförstånd råkar uppstå. Den gemensamma humorn är också väldigt viktig, och Britta och Lena skrattar mycket tillsammans. – Vår vänskap är ovärderlig för mig, säger Lena. Det går faktiskt inte att sätta ord på vart jag ­skulle tagit vägen om det inte hade varit för oss.

Brittas & Lenas lista för livslång vänskap

» Trofasthet. » Öppen­hjärtighet – våga prata om olika ämnen. » Inte klappa medhårs men inte vara brutal. » Förutsätta att man vill varandra väl. » Delad humor.

CAMINO 46 / 35

Från fotbollsplan till livsarena David är tretton år och står i fönstret i lägen­ heten. Han tittar ner på gatan, där en tjugoåring dansar fram, sjungandes Speed your love to me av Simple Minds för full hals. Han sjunger för alla och ingen, med stark stämma och vida rörelser. Det är Niklas, storebror till några av Davids kompisar och en mentor i Lindhsgänget – de som växer upp på Dr Lindhs gata på Guldheden i ­Göteborg. ”Sådär som Nicke vågar, så ska jag också våga”, tänker trettonåringen i fönstret. 35 år senare ses David Oest och Niklas Anders­ son över en kopp kaffe, nu som jämlikar med otaliga berättelser i bagaget. – Niklas visade mig att det går att trotsa Jante och ge järnet för det en brinner för, berättar David med ett leende. Hans mod har hjälpt mig våga satsa på teater och musik och andra saker jag drömt om. Förr var fotbollsplanen centrum, platsen där det om somrarna blev så tomt att vännerna kunde göra vad de ville. Fotbollen är fortfarande viktig i vänskapen, men nu avhandlas livets små och stora ämnen när de ses. – Vi har sörjt ihop, glatt oss ihop, firat med cigarr och busat, förklarar Niklas. Ibland har det gått lång tid då vi inte träffats, men vi har aldrig känt oss obekväma i varandras tystnad. Vi har en kravlös relation. Det är viktigt för mig. – Nu för tiden är det möjligt att se på sig själv lite från sidan, säger David, och det kan ­behövas 36 / CAMINO 46

i en vänrelation. Man måste inte alltid lösa ­varandras problem eller ta ställning. Grundläggande värderingar är viktigt för de båda vännerna: den monumentala respekten för alla människors lika värde går inte att rubba på. De är också överens om att det garanterat finns hemligheter och saker de inte vet om varandra, men det gör inget. Vänskap kan existera utan att avslöja allt. – God vänskap är fritt från konventioner om hur saker och ting ”ska” vara, säger David. Niklas krokar i och påpekar att hur lång tid man varit vänner inte är relevant. – Vänskap kan hända på en sekund eller ta 40 år att få till, säger han. Det är intresset för varandra och förmågan att känna in som avgör vilken kvalitet vänskapen får. Är den bra blir den liksom ett sätt att hålla sig mentalt frisk på. David berättar att han nyss pratat med sin dotter om dagen när han var tretton, dagen då Niklas vågade dansa gatan fram och sjunga för full hals utan att bry sig om vad folk skulle säga. David beskriver samtalet som ”ett blommor-ochbin-samtal”, det vill säga ett viktigt samtal som han hoppas ska spela roll. – Att vara sig själv, säger Niklas, är väl det enda råd jag kan ge när det gäller vänskap. För att ­kunna ha en vän behöver du vara vän med dig själv. Då kan den kärna som är du möta den kärna som är jag. Då spelar tiden ingen roll.

Niklas & Davids definitioner av en god vänskap

» Frihet från äng­

slan och nyttotänk.

» Vara bekväm i

varandras tystnad.

» Ha och visa ett

genuint intresse för varandra. » Känna av när det är läge att påpeka saker och när det är bättre att vara tyst.

CAtMINO 46 / 37

38 / CAMINO 46

En gammelsmurf och två oroliga själar – Alltihop började med att Karin var gammel­ smurfen som bestämde vilka smurfar vi andra var. Och så hoppade vi kråka. Och den där leken när vi skulle gå till ett streck och få uppgifter, vem hittade på den? Maria tittar på sina vänner och alla skrattar. – Det var jag, säger Karin. Karin Sörensen, Maria Svensson och Sofia Malmberg har varit vänner sedan de gick i första klass. Maria och Sofia beskriver att de var två oroliga själar när de var små. När Karin började i deras klass blev de tre snabbt goda vänner. Nu har Maria och Sofia egna barn som går i skolan, och Maria har en flicka som heter Karin efter barndomens bästis. – Denna vänskap håller genom livet, förklarar Sofia. Det är en djup vänskap vi har, för vi binds inte ihop av intressen. Vi delar hela vår barndom. De tre vännerna gick tillsammans från ettan till nian. Så fort de möts kommer snacket igång, och gamla minnen blandas med nutidsprat, framtidskalas, nyheter och skratt. Nuförtiden ses de mer sällan än förr, men det är alltid lätt att ta vid där de slutade sist. Karin är den som är mest noga med födelsedagar och att se till att alla är med och har det bra. Mitt i samtalet erbjuder hon Sofia skjuts hem, eftersom de bor åt samma håll. Deras umgänge har dock inte alltid varit själv­ klart. Längs deras gemensamma skolgång har de vid flera tillfällen fått slåss för att få fortsätta vara tillsammans. Karin har Downs syndrom,

och det har funnits tillfällen då inte alla vuxna förstått hur allting fungerat. – När vi skulle börja sjuan ville rektorn och flera andra vuxna att Karin skulle börja på en annan skola, förklarar Sofia. De sade att Karin skulle bli mobbad, att hon inte skulle hitta på skolan och att ingenting skulle fungera. – Då trängde hela klassen in sig på rektorns kontor och förklarade att Karin går i den här klassen lika mycket som vi andra, säger Maria och ler. – Och jag gick aldrig fel, tillägger Karin.

Karins mamma Gunnel har fått kämpa för Karins rätt att få vara med sina vänner. Karin fick läsa på proven i förväg – något som en del lärare protesterade emot men som klasskompisarna aldrig tyckte var konstigt. Tvärtom lärde de sig saker mycket bättre än om de inte hade pluggat ihop, förklarar de. I mellanstadiet fick Karin en assistent, Göran, som i praktiken blev hela klassens resurs. – Så har det varit med allt, förklarar Maria, allt som har varit positivt för Karin har kommit oss alla till del. – Jag tycker egentligen det är konstigt att prata om något som är så självklart, fortsätter Maria. Vår vänskap är något av det mest naturliga som finns i mitt liv. – Jag har världens bästa vänner, säger Karin och kramar om de båda andra. Och så börjar de ­planera för nästa gång det är dags att ta en fika.

Karins, Marias & Sofias vänskaps­ ingredienser

» Omtänksam­

het och positivt bemötande. » Ha roligt ihop. » Förståelse för att man är i olika faser av livet ibland. » Inte döma varandra. » Kunna vara sig själv och bli accept­ erad som man är.

CAMINO 46 / 39

ATT SPR ÄCK A FILTERBUBBLOR

Internet skulle ge oss informationsmångfald, starkare demokrati och förstärka en global identitet med fördjupad förståelse för varandras olikheter. Istället har informations­flödet smalnats av med innehåll som bekräftar vår världsbild där lögner och hat allt oftare trumfar fakta. Nu börjar mediejättarna adressera problemet, men kanske är det upp till oss om det verkligen ska bli någon förändring?

TEXT

Ingemar Tigerberg

40 / CAMINO 46

CAMINO 46 / 41 BILD ADOBE STOCK

”O

m en lögn berättas tillräckligt många gånger kommer människor att börja se det som en sanning”. Detta berömda citat från nazisternas propaganda­minister Joseph Goebbels har kanske aldrig varit mer ­aktuellt. ”Faktaresistens” var ett nyord 2016. När Brexit-sidan i den brittiska omröstningen om EU-utträde kampanjade gjorde de det med felaktig fakta. ”Det var en strategi”, medgav de efter sin seger. Liknande inställning till fakta har den amerikanska presidenten Donald Trump. Efter hans, för många överraskande, vinst i valet kom anklagelser mot den sociala mediejätten Facebook, att deras algoritmer skapat en värld av filterbubblor som fått fejknyheter att dominera flödet för många människor. En av dem som reagerade starkt på Trumps framgångar var författaren och skribenten Per Grankvist. – Jag kunde verkligen inte förstå hur någon kunde rösta på honom. Per hade börjat tröttna på algoritmerna som styrde hans mediekonsumtion. Ett annat område som störde honom var Spotify som inte lyckades inspirera med ny musik som Per önskade, trots att de har tjänsten Discover Weekly som uttalat ska göra just det. – Det var mest samma låtar hela tiden. Jag längtade efter en ”reset-knapp”! Per bestämde sig för att göra ett experiment. Han startade upp

FILTERBUBBLA En filterbubbla uppstår på internet och sociala medier som följd av personligt anpassade flöden av information. Personifieringen av informationen skräddarsys efter information som samlas in om ditt beteende online. (Ordet kommer av engelskans “Filter Bubble” från en bok med samma namn av Eli Pariser)

ALGORITM Algoritmen är den kod som styr hur information ska värderas i de digitala flödena och som styr vad användarna får se.

42 / CAMINO 46

två konton på Twitter, där det ena representerade en Hillary Clinton-anhängare och det andra Donald Trump. Hillary-kontot följde demokratiska och liberala Twitter-konton och vice versa. – I den demokratiska bubblan var alla övertygade om att Hillary var den bästa kandidaten, men det var ingen superentusiasm. Kritiken mot henne nådde även in i ”hennes” bubbla. Där fanns också en känsla av självgodhet, att hon självklart skulle vinna. Och det är nog dåligt för mobilisering av röstande, menar Per. – I Trumps bubbla såg man fler rena fejknyheter, enbart negativa och konspirerande nyheter om Hillary. Det rådde någon form av masspsykos, en fanatism som troligen mobiliserade väljare. Efter att ha följt de båda konto­ na ett tag började Per bli allt mer övertygad om att Trump skulle vinna, och så blev ju också fallet, trots att alla opinionsmätningar visade ett stort övertag för Hillary. Experimentet föll ut i en essä som finns som e-bok: En värld av filterbubblor. – Jag trodde att jag var en kille som hade koll. Men det visade sig att jag hade rätt dålig koll, eftersom jag sitter fast i min fil­ terbubbla. Det första jag lärde mig var om mina egna fördomar. Jag blev förvånad och chockad. – Det andra jag lärde mig var hur stor skillnad det var mellan bubblorna. Det fanns ingen över­ lappning överhuvudtaget.

Undersökningar visade att Face­ book var den primära kanalen för att få nyheter under den ameri­ kanska valrörelsen. Vissa dagar visade det sig att fejknyheter innehållande rena lögner var de nyheter som fick störst spridning på nätverket. – Det alla vill veta är hur det här påverkar valresultatet. Det är det nästan omöjligt att få ett definitivt svar på, säger Christian Christensen, professor i journalis­ tik vid Stockholms universitet. Christian har följt eftervals­ debatten om filterbubblan och fejknyheter och studerat den

forskning som finns relevant till ämnet. Han menar att filter­ bubblorna utgör ett hot mot ­demokratin, men vi behöver ­också göra historiska jämförelser. – Problemet är att den världsbild jag har förstärks av det material som jag vill läsa, och det är sådant du får serverat via de sociala ­medierna. Men naturligtvis kan man vända på det och säga att det kanske är bättre nu än förr i ­tiden, då det bara fanns en ­begränsad mängd nyhetsaktörer.

I USA har det länge funnits en utbredd skepticism mot medierna som anses ingå i ”etablissemang­ et”. Denna syn spelade Trump med i, och det hela skapade gro­ grund för en industri som aktivt producerade artiklar som innehöll medvetna lögner. I och med att dessa artiklar ofta gjordes extra spektakulära spreds de som en löpeld på de sociala medierna, där undersökningar visar att de flesta enbart läser rubrik och ingress på artiklarna. Både politiker och väljare i vissa läger börjar visa tendenser på att inte värdera fakta högt längre. Trovärdighet är viktigare, att budskapet passar in i världsbilden läsaren har. Per Grankvist tror att utvecklingen mot faktaresistens är en del av en segregationspro­ cess som pågått länge. – Vi är så fragmenterade och har ingen gemensam moral. Samhäl­ let och kyrkans traditionella roll som skapare av gemensamma värdegrunder är borta. Inuti våra bubblor skäms vi inte för att spri­ da lögner längre, beskriver Per. Vi bombarderas av nyheter som bekräftar vår befintliga världsbild, och när vi stärks i våra åsikter göds polariseringen i ­samhället. Vi människor vill passa in bland de vi anser vara nära oss. I bubblorna bekräftar vi varandra och får ett ok från omgivningen att tycka på ett visst sätt. På så sätt förstärks åsikter och normer i respektive bubblor: i den högerextrema bubblan vågar fler ge uttryck för rasism och hat, i den vänsterextrema göds istället hatet mot rasisterna. Vi glider isär och vår förståelse för människor

»

”Jag trodde att jag var en kille som hade koll. Men det visade sig att jag hade rätt dålig koll, eftersom jag sitter fast i min filterbubbla. Det första jag lärde mig var om mina egna fördomar. Jag blev förvånad och chockad.” CAMINO 46 / 43

med andra åsikter och bakgrunder minskar. Rättviseförmedlingen är en ide­ ell organisation som arbetar med att öka mångfalden i samhället. De hjälper företag och organisa­ tioner att hitta kompetens som inte tillhör normen, och ett av deras viktigaste verktyg är sociala medier. – När vi startade för sex år sedan var det väldigt lätt för oss att nå ut, men nu är det mycket svårare trots att vi har många som gillar oss. Vi är beroende av att vårt nätverk ser våra efterlysningar, berättar Tina Sayed Nestius, projektledare på Rättviseförmed­ lingen och författare till boken #BliDigitaltSmart, som handlar om hur små organisationer kan använda sociala medier. Facebook ändrade i somras på algoritmerna så att så kallade Sid­ or blev nedprioriterade och mate­ rial från dina vänner upprioriterat i flödet. Denna förändring har alltså gjort det svårare för företag och organisationer att nå ut till sina följare. Bubblan stramades åt. – Faran för demokratin är en mycket snävare inriktning på ­enskilda frågor. Filterbubblor är inte anpassade för långsiktiga saker, som politik och ideologi, säger Christian Christensen.

Facebooks VD Mark Zuckerberg slog snabbt ifrån sig kritiken mot filterbubblan. Han menade att alla har vänner som tillhör den mot­ satta politiska sidan, vilket gör det troligt att vi utsätts för dessa budskap i våra flöden. Hittills har Facebook vägrat att se sig som ­ansvariga för det innehåll som sprids på plattformen. De vill inte se sig som ett mediebolag, utan som en neutral distributions­kanal. Men mot slutet av hösten har något hänt. Jenni Sargent arbetar på den ideella organisationen First Draft News, som satt upp ett nätverk bestående av internet­ företag och traditionella medier. Tanken är att de tillsammans ska adressera frågor liknande dessa. Facebook, Twitter och Google ­ingår, likaså CNN, Washington Post och New York Post. 44 / CAMINO 46

”Det finns ett antal aktörer där ute som ­medvetet gör fejknyheter, dessa kommer säkert flagga en massa andra nyheter för att förstöra ­systemet” – Den stora utmaningen Face­ book har är att inte presentera sig själva som redaktörer där de bestämmer vad folk ska få se och inte. Men såklart ska inte en arti­ kel komma högt upp i algoritmer­ na enbart som följd av hur många klick den får. Det vet vi har lett till en inflation av fejknyheter, säger hon.

Så kom nyheten att Facebook ska ge användarna möjligheten att ”flagga” artiklar som fejk. Efter ett visst antal flaggningar skickas dessa inlägg till en oberoende faktagranskare. PoltiFact, Snopes, och Washington Post är tre av de faktagranskande aktörer som nämnts. Om lögner konstaterats ska inlägget nedprioriteras i flödet och ursprungsinlägget förses med en tilläggsartikel om vad fakta­ granskarna ansåg vara felaktigt. – Det är ett steg i rätt riktning, men lösningen har sina utmaning­ ar. Vem kommer flagga inläggen? Det finns ett antal aktörer där ute som medvetet gör fejknyheter, dessa kommer säkert att flagga en massa andra nyheter för att förstöra systemet. Tredjepartsor­ ganisationerna är alla väldigt bra organisationer. Det är toppen att de kommer skriva artiklar som förklarar varför en nyhet har rapporterats som fejk. Men jag är orolig för om människor verkli­ gen kommer läsa den artikeln. När det bevisats att material är uppenbart och medvetet lögn­ aktigt, bör det tas bort! Där borde

Facebook kunna röra sig mycket snabbare än de gör nu, menar Jenni vars organisation First Draft News också jobbar med att utbilda sociala medier-användare i dessa frågor.

Christian Christensen tror inte att vi ska förvänta oss särskilt mycket från internetföretagen. – Detta är en konsekvens av en avreglerad marknad totalt styrd av privata intressen, säger han. Inte heller Per Grankvist tror på Facebook, utan sätter hoppet till oss som medborgare. – Vi ska absolut diskutera det här, men ansvaret hamnar inte primärt på Facebook. Vi behöver bli bättre på källkritik, istället för att bara lita på andra. Det är rollen som journalister alltid har haft. Om man då inte vill betala för journalistik så måste man göra journalistens arbete själv. Kanske är det bäst att Facebook inte tar något ansvar. Då tvingas vi bli kritiska mot alla nyheter vi tar in. Om vi är skeptiska då kommer vi snabbt upptäcka vem som har bra koll på sammanhangen i världen. – Lösningen är folkbildning och vilja att betala, avslutar han. 5 SÄTT ATT SPRÄCKA FILTERBUBBLAN! 1. Tänk källkritiskt och be om källor i kommentarer till inlägg som verkar felaktiga. I framtiden: flagga inlägg som fejk (Detta går i skrivande stund inte att göra i Sverige). 2. Kärleksbomba i trådar där det sprids hat. #jagarhar är en mycket aktiv grupp på Facebook för detta ändamål. 3. Gå med i grupper där du inte håller med och argumentera emot. Lyssna ordentligt på andras argument och ge sakliga svar. 4. Använd Facebooks hela register av ”emoji-känslor” när du reagerar på inlägg. På så sätt kan inläggsförfat­ taren och andra se när du inte håller med, på ett enkelt sätt. 5. Kolla in Metros ”Viralgranskaren” som faktakollar de mest spridda artiklarna just nu.

ARR ANGÖRER

En vänlig mer r ö f f f u n k al v a r a b l l å h

NUDGING Hur gör man? Vi tar dig hela vägen från teori till praktik

Vad är nudging? Vad definierar en nudge? När fungerar nudging och när fungerar det inte? Finns det fallgropar?

Innovativa ideer Vi lyfter exempel som gett bevisad effekt och n­ ytänkande lösningar som väntar på att testas.

Hur gör man? Vi går igenom en konkret 6-stegs a­ rbetsprocess. Du får med dig en handlings­plan hem – redo att köra igång direkt!

BOKA DIN PLATS IDAG!

Heldagskurs i GÖTEBORG 3 maj eller Online-kurs i din egen takt. Kontakt Tim Isaksson, tim@awinwinworld.com, 0702-32 89 93, www.nudgingsweden.org

Kursledare

Caroline Petersson, Camino

Tim Isaksson, A Win Win World

Katharina Paoli, A Win Win World

Pris 5 900 kr exkl. moms Early-bird-erbjudande! Boka senast 31 mars och få 1 000 kr rabatt!

Miki Dedijer tillbringar mĂĽnga timmar i skogen med sina barn Quentin och Corbin varje vecka.

46 / CAMINO 46

Miki förverkligar pappadrömmar Föräldrar och barn spenderar allt mer tid inomhus framför sina datorer, samtidigt som många drömmer om att vara ute mer i naturen. Pappacoachen Miki Dedijer har vigt sitt liv åt att förverkliga fler pappors drömmar. TEXT Catarina Rolfsdotter-Jansson Foto Karin Oddner

CAMINO 46 / 47

H

an hoppar upp, tar tag i en medel­ stor gren och böjer den varsamt ner mot sina söner som förväntansfullt sträcker upp sina armar. De vet vad som väntar, detta har de gjort sedan de var i tvåårsåldern. En i taget låter han dem greppa tag i grenen, stadigt, innan han släpper taget. Miki Dedijer, pappacoach, ser minst lika nöjd ut som sönerna när de flyger upp mot himlen. – Vi har fått det om bakfoten. ”Provide and Protect”, som vi pappor matas med att vi ska göra när vi får barn handlar inte om att förse familjen med pengar och att skydda mot våld. Det handlar om att förse barnen med kärlek och att skydda dem mot kultur som trasar sönder dem, säger Miki när pojkarna landat efter den ”balinesiska trädleken”. Vi slår oss ner för att göra upp eld. Miki Dedijer coachar pappor över hela världen från sin bas på en ekologisk gård med anor från 1300-talet som ligger vid foten av Flyberget på Bokenäset, en halvö direkt norr om Orust. Hans drivkraft är att hjälpa pappor att genom ökad kännedom om och kontakt med sina egna känslor och med hjälp av naturen bygga sitt liv med barnen i centrum: ”Child Centered Life Design”. Miki använder mest engelska uttryck, det är naturligt för honom efter att ha studerat och arbetat utomlands större delen av sitt liv. Hans pappa var internationellt verksam akade­ miker, Miki och hans bror växte delvis upp i USA och han har studerat på prestigefyllda Princeton University.

Målet var att bli neurolog, men efter att ha deltagit i ett plågsamt djurförsök fick han nog av att ”vår kultur förstör för att förstå” och arbetade under en tid i Panama på uppdrag av the Smith­ sonian Institute med att forska i tropisk ekologi. – När USA invaderade Panama blev det så tydligt för mig hur intressant kopplingen politik/ social rättvisa/naturvård var att jag bytte spår till journalistiken. Miki arbetade som frilansjournalist och foto­ graf över hela världen i många år med London, och senare Stockholm, som bas. Han arbetade bland annat med den prisbelönta dokumentären ”Planeten” i flera år och även med radio och tv. En period reste han 150 dagar om året. År 2001 drabbades han av utmattningssyndrom. En djup kontakt med naturen blev hans väg tillbaka och den ledde till en helt ny karriär. 48 / CAMINO 46

Balinesisk trädlek är en av Miki och barnens favoritlekar.

Mikis lektips i naturen

» Gör en enkel pilbåge och skjut eller slå längdrekord.

» Balinesisk trädlek

(som beskrivs i i­nledningen av artikeln).

» Gör en primitiv

bumerang och kasta, övningen kallas ”rabbit stick”.

» Gör upp eld med

tändstickor, eldstål eller bågdrill i sol, regn och i snö.

» Klättra/spring på

gärdsgårdar, stränder och andra ojämna ytor.

» Klättra i träd, kryp i grottor, rulla ner för slänter och bli lerig.

» Gör lekar med

ögonbindel på för att träna uppmärksamhet med alla sinnen.

Caminos tips

Ett annat tips för dig som inte vet vad du ska hitta på i naturen är att gå med i Natur­ snokarna, ett koncept Naturskyddsföreningen har där vuxna och barn tillsammans utforskar naturen.

» CAMINO 46 / 49

”

­ ärnfamiljen har inte K ­funnits i så många generationer och vi har skapat en kultur där det är fult att be om hjälp.

Quentin, 7 år, tänder vant elden. En pagodeld berättar han, den brinner ganska snart ned till perfekt glöd för korvgrillning. Elden är ett viktigt element i Mikis arbete och det märks att pojkarna är vana vid att hantera den. Efter att ha återhämtat sig studerade Miki bland annat för Jon Young i hans Wilderness Awareness School. Han tillbringade över 4 000 timmar i naturen med att lära sig spårning av djur och hur han, genom att själv försätta sig i ett lugnt tillstånd, kan komma nära djuren. År 2005 lämnade Miki och hans hustru Cecilia Stockholm och bosatte sig på renoveringsobjek­ tet Orreviks Gård nära Orust. Där erbjuder de kurser i permakultur, Cecilia undervisar i yoga, de tillverkar cider och ankprosciutto. Och Miki coachar pappor.

Läs även Mamorna rensar luften på ­camino­magasin.se

50 / CAMINO 46

När barnen kom blev naturens betydelse ännu tydligare för Miki. Hans pojkar har lärt sig när öringen kommer och vilken räv det är de möter i skogen. – Barn föds och förväntar sig en by, där de kan vända sig till olika människor för att tillfreds­ ställa olika behov. De förväntar sig en porlande bäck, träd att klättra i. Urbefolkningar har i alla tider erbjudit detta, som en kulturell korg där varje fiber av korgen är utvald för att skapa en anknytning till livet. Om vi inte erbjuder våra barn en anknytning till naturen och därigenom till livet kommer deras anknytning vara till an­ nat och andra, som till exempel värderingar som förmedlas i tv och på internet. Miki har nu arbetat som coach för pappor i tre år. Han berättar att den främsta anledning­

en till att pappor kontaktar honom är att de är överväldigade av de utmaningar det innebär att bli pappa, och att deras relation med mamman håller på att falla sönder. Han arbetar med fyra områden: – Det första är ”community/micro tribe”. Hur ser din omgivning ut? Kärnfamiljen har inte fun­ nits i så många generationer och vi har skapat en kultur där det är fult att be om hjälp. Det är på bekostnad av föräldrars hälsa. Det andra är ”self­ care” – hur tar du hand om dig själv, ditt fysiska, psykiska, känslomässiga och andliga välmående? Det tredje är ”fulfillment”. Hur lever du ditt liv så att det är i resonans med ditt djupare kall? Vad får dig att känna dig vital, flytande och lätt och vad är det som inte gör det? Det fjärde är ”gui­ dance”. I psykologiska termer kallas det anknyt­ ning. Hur förhåller du dig till dina barn så att du stärker deras känsla av tillhörighet till jorden, till sig själva och till andra människor? Miki tar en paus i vårt samtal och klättrar i träd en stund med pojkarna. Det gör de ofta. Han har skapat en grupp han döpt till ”Pappa Pojkar” som träffas och leker i naturen. Miki menar att vi leker alldeles för lite, speciellt utomhus. Barns utveckling behöver träd att klättra i och stenar att hoppa på. Han lät sina pojkar klättra på sten­ gärdsgården innan de kunde gå. – Vi är ute hela tiden. I gruppen ”Pappa Pojkar” lär jag dem om djurspår, växter, träd, överlev­ nadsfärdigheter, knivhantering, fåglar, eldupp­ görning. Vi fiskar i havet, vi berättar berättelser, resonerar om värderingar, bygger kojor, seglar, paddlar kanot, plockar bär, ritar av insekter, vandrar i fjällen, övernattar i snön, lyssnar till ugglorna i natten, besöker fågelcentraler med skadade djur, kokar te på vilda örter och lär oss känna oss hemma i naturen – inte som en företeelse, utan som livsviktiga förhållanden. En gång i månaden ses vi med Nattugglorna, en grupp jag skapat för människor som gillar att sova utomhus. Vi har en tipi vi sover i, eller så sover vi under bar himmel. Det är olika vem som kommer, men vi delar mat med varandra, lär oss om generositet, hjälpsamhet, och skoj.

När han coachar en pappa i taget har han först ett inledande samtal som följs av att pappan förbinder sig att låta processen ta minst sex månader. – Det har hänt att pappor inte vill fortsätta coachingen när jag till exempel förklarar att de måste dra ner på sin arbetstid om de ska komma

»

Quentin, 7 ür, tänder vant elden till korvgrillningen.

CAMINO 46 / 51

52 / CAMINO 46

närmare sitt barn. Det kan också vara jobbigt att möta sina känslor och att ta tag i det som triggar irritation och ilska hos både förälder och barn. Jag arbetar med att lära föräldrarna att skilja på beteende och känslor och att skapa ett hem där alla känslor är tillåtna, men inte alla beteen­ den. Ett barn ska aldrig behöva kämpa för att få anknytning till sin förälder, barnen ska alltid komma först. Det handlar om att hjälpa pappor att inte föra över sina egna skador på sina barn. Hur värnar vi det vackra, hur gynnar vi helheten och det som gör vår värld bättre som pappor istället för att fragmentisera och tävla på destruk­ tiva sätt? Hur skapar vi en kultur kring våra barn där vi är fullständigt närvarande? När jag ser den förändringen hos en pappa är det något av det vackraste som finns.

Miki tar en tugga av lammkorven. Konstaterar att det är en enorm press på föräldrar. Han un­ derstryker igen hur viktigt det är att be om hjälp av grannar, vänner och släktingar och rekom­ menderar det trefamiljssystem som han och hans fru skapat. – Hitta två andra familjer som delar dina värderingar och som du vågar tala med om det som är känslomässigt jobbigt, utöver att hjälpas åt med det praktiska. Till exempel ”Hur får vi in tacksamhet i vår familj?” Andra saker som är vik­ tiga att diskutera är hjälpsamhet, ärlighet, kärlek och visdom. De andra vuxna i trefamiljssystemet har lovat att vara som en farbror/moster och vi har kommit lite närmare den by som barnen föds med behov och förväntningar av. Elden har brunnit ned. Corbin, 9 år och och Quentin, 7 – båda döpta efter djur (korp respek­ tive varg, som är Quentins mellannamn då han föddes samma dag som vargen kom förbi) – har frusit en stund och det är dags att bege sig hem­ åt. De får värma sig ett tag hos farmor medan vi fortsätter intervjun på kafé. Inne i värmen över en kopp te lyfter Miki fram vikten av ritualer för att skapa en kulturell anknytning. – Meningsfulla ritualer och traditioner är viktiga. Vår äldste son har gått igenom en ritual när han var sju år tillsammans med speciellt inbjudna för att fira hans kraft och utveckling. Corbin fick själv skriva inbjudningskorten, laga maten, visa att han kan tända en eld och att han kan identifiera några ätliga växter. Nästa steg är en tonårsinitiering. Ritualerna är ett sätt att uppmärksamma var barnet befinner sig i livet,

vad deras roll är och att fira deras utveckling. Nu är det snart dags för Quentin. Miki har valt att fokusera på pappa-barn-rela­ tionen. Han anger tydligt att han inte är intres­ serad av genusdebatten utan bara av att vägleda pappor i att hitta en större närhet till sina känslor och därmed till sina barn. I detta arbete är mammorna ytterst närvarande, men det är inte dem han fokuserar på. Han håller på att inreda en gästlägenhet på gården där en pappa med barn kan bo i tre dagar, där mamman sedan kan ansluta. – Vi män blir så mycket lättare socialt isole­ rade. Därför är det viktigt att skapa tillfällen där män kan dela med andra män att de inte är ensamma om att känna och reagera som de gör. Mikis egen pappa då, hur var han? – Han var fantastisk på många sätt, men han var inte så närvarande. Det blir fel om man är ute och räddar världen men är frånvarande när man är med sina barn. Miki coachar bara över nätet, för att vara nära sina barn. Förutom att coacha en pappa i taget har han startat en online-community som heter ”The Lodge for Natural Dads”, där pappor delar sina erfarenheter med de andra papporna i gruppsamtal under vägledning av Miki. – Vi arbetar bland annat med hur man får in grundvärderingar i familjen, hur vi skapar en community kring familjen. Vi har ett grupp­ samtal varannan vecka i 12 veckor och en Facebook-grupp där medlemmarna även kan ha så kallade ”listening partnerships” och ha direktkontakt med varandra. Vi jobbar vid varje tillfälle igenom vad som kommit upp sedan förra tillfället.

Naturen är helt central för Mikis sätt att se på föräldraskapet. Men hur gör man om man bor mitt i en stad? – Barn behöver en plats utomhus för oorgani­ serad fri lek, helst i vild ostrukturerad natur, för att klara av den stress vi omger oss med. Om du bor i en stad, se till att du minst en gång i veckan kan ta dig ut i naturen i närområdet. I värsta fall kan det räcka med ett enda träd. Eller lek fem minuter varje dag i skogsdungen, eller vid havet. Gör upp en eldstad i trädgården, ta ut barnen i alla väder så att de lär sig att det inte är så farligt att frysa eller att bli blöt. Väck dem mitt i natten och visa dem månen. Ge dem en barndom full av häftiga minnen av naturen och av fullständig närvaro av dig.

Lästips

» Mikis e-bok Power Tools for Natural Dads (finns på Amazon)

» Mikis e-bok bok Emotional Coaching (laddas ner gratis från naturaldads.com)

» Gabor Mates bok Hold On to Your Kids

» Jon Youngs hemsida: 8shields.com

CAMINO 46 / 53

Hemma hos Sara Edvardsson finns det rum fรถr mรฅnga.

54 / CAMINO 46

Ilskan fick Sara att starta #vistårinteut Det pratas ofta om människors sviktande samhällsengagemang, men för Sara Edvardsson, läraren som satte igång #vistårinteut, är en av nycklarna till att faktiskt stå ut att engagera sig. Och idag befolkas Facebookgruppen för en humanare asylpolitik av tusentals eldsjälar. TEXT & FOTO Malin Aghed

CAMINO 46 / 55

”V

i måste vara proaktiva”, säger Sara, inte reaktiva. En av alla aktiva med­ lemmar i #vistårinteut, Mats Klock­ ljung, myntade uttrycket att vi alla behöver vara ”tjänstemänskliga”. Det är det vi arbetar med. ­Kärlek, mänsklighet och civilkurage, var vi än råkar befinna oss och vilken uppgift vi än råkar ha. Sara Edvardsson tittar in i elden som spra­ kar. Hon är läraren som drog igång initiativet #vistårinteut i september 2016. Vi möts i hennes hus där det är varmt och gott och matbordet rymmer många. Mahdi från Afghanistan flyt­ tade in för fem veckor sedan och ibland saktar samtalshastigheten ner en aning. Sara kallar honom Skywalker, eftersom han ”är en fantas­ tisk person som klarat sig ur ett helvete”. Sara och Mahdi blev presenterade för varandra av en kollega till Sara efter en demonstration. Mahdi hade ingenstans att bo, efter att hans ålder blivit uppskriven och han blev av med ungdomsboen­ det. Några veckor senare flyttade han in till Sara och hennes familj, och nu väntar han på besked efter överklagan på utvisningsbeskedet. Han klappar katten i sitt knä och förklarar att han trivs här, vill få ett jobb och leva som en vanlig person. Han behöver den nya familjen för att hålla hoppet uppe. – Sverige skickar just nu barn och ungdomar i döden, säger Sara med eftertryck. Vi tänker aldrig sluta kämpa för att alla unga i Sverige ska omfattas av barnkonventionen. Det är nu systemkollapsen sker, nu, inte 2015. Det är nu vi måste arbeta tillsammans och göra något åt den. Det sätt som politiken hanterar detta är ovärdigt en välfärdsstat.

Sara Edvardsson är lärare, men arbetar sedan fem år tillbaka som samordnare för Härryda kommun (Mölnlycke, utanför Göteborg) när det gäller mottagandet av alla nyanlända. Hon är stolt över kommunens sätt att hantera dessa ­frågor. När det hösten 2015 kom många människor på flykt till Sverige, bland annat ensam­kommande unga, mobiliserade hela landet. Engagemanget bland både professionella och ideella var stort. Den öppna och välkom­ nande atmosfären avbröts abrupt det ödesdigra datumet 24 november samma år, då statsminis­ ter Stefan Löfvén berättade att ”Sverige behöver andrum”. Allt förändrades över en natt. – Det gick som en chockvåg genom alla ­instanser, säger Sara, vi trodde att det var en ond dröm. I mitten av september 2016 skrev jag ett inlägg på facebook i ren desperation där jag namngav de olika yrkesgrupper som direkt märkte skillnaden: lärare, socionomer, psykolo­ ger, sjuk­sköterskor, lärare, läkare... Jag skrev att vi inte kommer att stå ut. 56 / CAMINO 46

Mahdi kallas Skywalker för att han klarat sig ur ett helvete.

”Det handlar inte om att någon kommer från ett annat land utan om avsaknad av sammanhang och egenvärde”

Sara Edvardsson får energi av att engagera sig.

Några dagar senare hörde Helena Lindroos av sig. Hon hade blivit så berörd av inlägget att hon ville starta en grupp. Tillsammans med Kinna Skoglund och Sissel Larberg blev förtvivlan till en rörelse, och på en månad hade #vistårinteut flera tusen medlemmar. Nu är det 25 000 som gillar sidan och 8 000 i den inre, aktiva gruppen som rörelsen själva kallar för Salen. Cirka 100 personer jobbar admi­ nistrativt med olika slags aktioner och manifest­ ationer. En del skriver, en del arrangerar events och andra fungerar som samordnare i rörelsen. Den emellanåt dystopiska bilden av ett icke­engagerat land, där allt fler lämnar organisations­ livet, verkar inte stämma. I alla fall inte om vi tit­ tar på engagemanget i sakfrågor. Det finns en del skrivet om hur människors engagemang för sin omvärld förändras över tid. Per Grankvist skriver i boken Engagemang – Batman, Putin och jag om hur de minskade medlemsantalen i idéburna organisationer sällan beror på en generell brist på engagemang, och att det därför ”inte längre är relevant att motverka tendensen genom att öka dosen medlemmar som en lösning på den existentiella kris dessa organisationer upplever”. Men hur tar sig då dagens engagemang uttryck?

De digitala möjligheterna är näst intill ­ begränsade, på gott och ont. En del klagar på o dem som ägnar mer tid åt att trycka ”gilla” på sociala medier än åt att göra något åt problemen i verkligheten. Att stoltsera med sin godhet debatteras med jämna mellanrum samtidigt som näthatet ökar, mobbing underlättas och felaktig information sprids lavinartat. Men vänder vi på steken kan exakt samma kanaler användas åt andra hållet. Tänk om ett verkligt engagemang kan väckas på olika sätt? Tänk om en människa som fått nog enkelt kan bli till två eller fyra eller tusen? Vad händer om vi slutar lägga tid på att skuldbelägga varandras val och istället vänder en negativ trend – med kärlek? Det låter naivt näst intill löjlighetens gräns, men det verkar fungera. Med en hashtag framför namnet växer sig engagemanget ännu större – både för initiativen #jagärhär och för #vistårinte­ut. Gruppen #jagärhär stöder dem som aktivt vill gå in i kommentarsfält på nätet och bryta spridan­ det av rasism eller annan hatpropaganda. Alla får uttrycka vad var och en tycker och tänker, men har öppenhet, respekt och det goda samtalet som ledord. Detta är ett sätt att möta hat med kärlek, på initiativ av journalisten Mina Dennert som fått nog av rasistiska uttalanden på nätet. Visionen för #vistårinteut är ”att Sveriges alla ensamkommande unga asylsökande ska behandlas på ett rättssäkert och människovärdigt sätt precis som alla andra unga i Sverige. Det innebär att barnets rättigheter ska vara i fokus genom hela asylprocessen.” CAMINO 46 / 57

»

”Vi skulle vilja ha en dialog med Migrationsverket. Vi tror inte de som arbetar på Migrationsverket mår bra eller egentligen vill göra det de gör.”

organisationer med värme, och det är tydligt att devisen ”ju fler desto bättre” och öppna armar är viktigare än att själv vinna cred. – Just nu skapar Sveriges politik en utanför­ grupp. Alla forskare i hela världen säger detta: exkluderar vi vissa grupper från att delta i samhället blir de outcasts, och då frodas utanför­ skapet. Människor som mår dåligt tar irrationella beslut och ohälsa, våld och kriminalitet blir en naturlig följd av de här besluten. Det handlar inte om att någon kommer från ett annat land utan om avsaknad av sammanhang och egen­ värde. Jag skulle vilja fråga våra politiker vilken rustning de tar på sig varje dag för att klara av detta? Hur står de ut? Vi gör det inte. Rörelsen #vistårinteut är noga med att inte peka ut någon tjänsteman som utför sina uppdrag, det är politikerna som har makt att förändra de vill åt. – Vi skulle vilja ha en dialog med Migrations­ verket. Vi tror inte de som arbetar på Migrations­ verket mår bra eller egentligen vill göra det de gör.

#vistårinteut har skrivit till statsråd, e-postat politiker, skrivit remissvar i två omgångar med över 160 svar från enskilda medlemmar, sänt otaliga insändare till olika media, ordnat ljus­ manifestationer och demonstrationer där över tiotusen människor deltagit över hela landet, träffat riksdagsledamöter, satt människor i kontakt med varandra och peppat varandra när orken känts obefintlig. – Vår största styrka är det tvärprofessionel­ la, att så många olika yrkesgrupper är med i ­processen. Och att allting är väldigt transparent. Sara förklarar organisationen som ett slott med olika rum, rum som möbleras och befolkas för de behov som finns och av de människor som vill engagera sig i olika frågor, allt efter förmåga. Alla som vill samma sak är välkomna. På nätet möts människor och hjälps åt med olika insatser, och beslut tas som har stor effekt utåt. I verk­ ligheten sker också möten, och för Sara är båda världarna lika verkliga. Båda ger resultat, och allt behövs. Eller som Per Grankvist skriver: ”Finner de (dagens unga, reds anm) att ingen av dagens organisationer ser vad de ser eller förstår deras perspektiv, startar de något nytt. Engagemanget finner alltid en väg.”

Det brinner en eld i vardagsrummet och en i köket. När vi flyttar till köksbordet får hela familjen plats, och här ryms fler ändå. – Brinna kan vi göra på så många olika sätt, och det här är mitt, förklarar Sara. Mahdi berättar sin historia på långsam men tydlig svenska och det är lätt att förstå varför han har fått smeknamnet Skywalker. Barnen ­pratar om hur de hjälper varandra med olika saker och det befriande skrattet är inte långt bort. Sara säger att hon tror på ”the butterfly effect”, att det en person gör på en plats kan spela roll för någon någon helt annanstans. – Den maximala kraften ligger i nuet, säger Sara. Nu står jag inte ut. Just nu står jag verkligen inte ut. Att engagera mig i detta kommer inte att driva mig in i väggen – om jag inte hade haft mitt engagemang och andra människor runt omkring mig som också engagerar sig, då hade jag definitivt blivit sjuk! #vistårinteut är som en kärlekshistoria, och vi måste hålla berättelsen om hur allting startade vid liv. Det handlar om människokärlek, en desperat känsla, ett vi och ett nu. Därför fortsätter vi heta Vi står inte ut, men slutar aldrig kämpa. Kärlek och kamp. Det är enda vägen fram.

Runt om i Europa finns fler grupper med liknande mål. Sara berättar om initiativ i bland annat Tyskland och Finland, och säger att ­#vistårinteut gärna samarbetar med andra organisa­tioner. Då skulle målet kunna var att påverka politikerna i Bryssel. Hon nämner till exempel #jagärhär, som också är en gräsrots­ rörelse bestående av sina medlemmars engage­ mang. Sara pratar om andra engagemang och 58 / CAMINO 46

Läs även Handling, inte ord på caminomagasin.se

enkelt:

Du bokar på nätet och hämtar bilen från den fasta parkeringsplatsen. Låser upp gör du med ett sms.

Det är smart att dela bil!

flexibelt:

Vi har bilar i olika storlekar, allt ifrån den smidiga citybilen till större familjebilar och skåpbil.

billigt:

Du betalar bara för den tid du använder bilen. Vägtullar ingår i priset.

miljövänligt:

Att dela bil är klimatsmart! Många av våra bilar är också miljöbilar.

Privatperson eller företagare – att vara medlem i Göteborgs Bilkoop har många fördelar. GBK är Sveriges största bilkooperativ och som medlem får du tillgång till drygt 20 bilar i centrala och västra Göteborg. Titta in på vår hemsida för mer information! Telefon kansli: 0707–50 46 80

e-post: kansli@goteborgsbilkoop.se

Milien Idely Papito Bananodlare, Dominikanska republiken

Väljer du Fairtrade-märkt skapar du möjligheter till förändring. Du bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor. För vägen ut ur fattigdom är en hållbar handel, som leder till ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Det börjar med Fairtrade! Läs mer på fairtrade.se

FÖRSÖRJNING OCH FRAMTIDSHOPP. DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! CAMINO 46 / 59

FOTO MADELEINE JÖNSSON

SMAKRIKT

Inte helt grön i köket Karoline Jönsson gjorde sig ett namn när hon var en av programledarna i det omtalade vegetariska tv-programmet Vegorätt. I sin nya bok Det goda gröna vill hon slå ytterligare ett slag för den goda, gröna maten. TEXT Johanna Stål FOTO & RECEPT Karoline Jönsson

60 / CAMINO 46

CAMINO 46 / 61

”

I odlingsvärlden finns det ofta så mycket krav och många måsten, jag tycker det viktiga är att komma igång och våga prova

HALLÅ DÄR!

Karoline Jönsson Vegetarisk matguru

Du flyttade ensam ut till ett stort hus på landet som 23-åring, hur var det?

Ser du ett ökat intresse för rena råvaror och vegetariskt?

– Jag tänkte inte så jättemycket på det. Mitt bostadskontrakt hade gått ut och jag hade inget nytt, och så har vi det här huset som tillhör famil­ jen och stod tomt, så jag flyttade hit. Sedan blev jag kvar och åren gick. Det är klart att jag längtar till staden ibland, men när jag bodde i staden längtade jag till landet ibland, får jag välja vinner landet.

– Jag har jobbat med vegetarisk mat i fem år och det senaste året har det verkligen exploderat. Vi vet så mycket idag och det är svårt att blunda för den påverkan vår mat har på miljön och på andra människor. Vi har haft en omställningstid för att ”prova på” vegetariskt i många år, nu slår det igenom på riktigt.

Vad är tanken med boken Det goda gröna?

– Dels är det en bok som driver frågan om vegeta­ risk mat framåt. En bok i den nya gröna vågen. Jag brinner för djurrätt och miljöfrågor. Samtidigt har boken en tydlig odlingsvinkel och försöker rota lite kring råvarorna. Hur kan man lyfta upp råvarorna? Hur kan vi hitta tillbaka till rötterna? Boken är positiv och glad och vill inspirera till att vi inte ska ha så många krav på oss. I odlingsvärlden finns det ofta så mycket krav och många måsten, jag tycker det viktiga är att komma igång och våga prova. Sätt igång bara! 62 / CAMINO 46

Du medverkade i SVT-programmet Vegorätt för ett år sedan, vad betydde det för dig? – Det var bara en del av allt som jag gör, men självklart nådde jag ut till en större, och ny, publik. Jag fick fler följare men framförallt blev jag mer etablerad i branschen och fick fler uppdrag. Nu har jag fullt upp.

Vad har du för tips till de som vill äta mer vegetariskt men som tycker det är svårt?

– Försök hitta några få recept som verkligen fungerar och kör på dem. Pasta är väldigt enkelt, soppor och grytor är också bra att börja med.

Det goda gröna är Karolines andra kokbok.

2 STORA GL AS

Nässelccino 1 ½ + 1 ½ dl havremjölk 2 dl vatten 1 ½ dl lätt packade nässlor 5 blad mynta 1 msk agavesirap 1 krm vaniljpulver Som en nordisk matchalatte besitter den här nässelccinon också superfood-kraft och smakar precis lika härligt grönt som den ser ut. Skumma hälften av havre­ drycken. Kör övriga ingredienser i en mixer tills allt finfördelats och blandats väl. Häll upp i kastrull och värm. Häll nässelblandningen i koppar och häll den skummade havremjölken över. Toppa med lite extra vanilj. Nässlor är en av de första saker som börjar växa under våren och är oerhört näringstäta. Är lätt att få tag i, undvik dock att plocka nära en stor väg och glöm inte handskar. 63 / CAMINO 45

CAMINO 46 / 63

64 / CAMINO 46

Buljongpulver 1 liten gallrad rotselleri eller ca ½ stor eller 5 stjälkar blekselleri 2 gula lökar med blast 5 blad grön- eller svartkål eller blast av kålrabbi 1 näve rödbetsblast eller t.ex. mangold 4 palsternackor 2 stora kvistar libbsticka ½ dl timjan ½ dl salviablad 5 vitlöksklyftor När det kommer till den här buljongen har jag så lätt att bli självgod, för det här är så briljant, enkelt och användbart. Buljong har, om vi ska vara ärliga, ganska dåligt rykte då den ofta är hårt processad, salt och fet. Alternativen brukar beskrivas som att man ska stå och koka ihop egna varianter som tycks bestå av så mycket grönsaker att man hade haft till en hel härlig soppa, som sedan resulterar i en buljong som fryses in i väntan på användning. Den här är på alla vis raka motsatsen. Använd ­gallringsgrönsaker, blast eller bladgrönt och kvistar av vår fina gamla kulturväxt libbsticka, som sitter inne på den mest buljongiga smak man kan tänka sig. Inget går till spillo och buljongen tar inte mer plats i köket än en pepparkvarn. Den behöver inte tinas, som hemkokt och infryst, men förgyller likväl varenda höst- och vintergryta du ställs inför. GÖR SÅ HÄR

Skala selleri och lök, skär stora grönsaker i mindre bitar. Kör ingredienserna i en matberedare tills allt finfördelats. Bre ut på bakplåtspapper och torka i ugnen på 50–70 grader, eller torka i frukttork på bakplåtspapper som klipps i bitar som passar torkens form, klipp snitt i pappret och klicka ut buljongmassan. Torkningen tar lång tid, drygt en dag i vanlig ugn och drygt två i frukttork. Mortla den färdigtorkade buljongen till ett fint pulver och förvara sedan i glasburk. Att göra sin egen buljong är ett bra sätt att ta vara på rester, kan även göras på köttrester, ben etcetera om man vill ha köttbuljong. CAMINO 46 / 65

66 / CAMINO 46

2 -3 P O R T I O N E R

Primörsallad med ramslök & sparris 2 ½ dl puylinser 1 knippe sparris ca 8 ramslöksblad ½ dl olivolja 1 msk pressad citronsaft 1–2 tsk dijonsenap salt och svartpeppar 1 näve persilja, gärna slätbladig 1 näve rucolasallad 8 rädisor 1 dl solrosfrön Om våren kommer också min längtan efter att äta lättare, piggare och grönare mat. Det är primörernas tid och man kan äntligen börja skörda igen i naturen och trädgården, som vaknat till liv efter en vinter i dvala. I den här matiga salladen samlar jag de där tidiga primörerna som ramslök, sparris och rädisor. Gör du salladen som tillbehör räcker den lätt till fyra. Koka linserna mjuka enligt anvisningen på förpackningen. Koka sparrisen eller ånga den mjuk över linskoket. Mixa samman ramslök, olivolja, citronsaft och dijonsenap och smaka av med salt och svartpeppar. Rör ner dressingen i de varma linserna. Lägg upp salladen med linser, persilja, rucola och tunt skivade rädisor i en skål eller på ett fat. Rosta solrosfröna i torr stekpanna tills de fått fin färg och toppa salladen med sparris och solrosfrön. Ramslök växer i det vilda och är i säsong under vår-sommaren. Används ofta i fine dining och har en lätt vitlökssmak. Rucola är ganska enkelt att odla själv, framförallt under f­ örsommaren. Kommer igen i flera omgångar om den sköts om. CAMINO 46 / 67

T IP S!

Rullarna kan förberedas några 5timmar G L A SiSförväg. AR Lägg över den blöta handduken du använt vid rul­ lningen. Förvara i kylskåp.

Cashewgräddglass med fikon 2 dl cashewnötter 1 ½ dl havregrädde 1 banan ½ dl agavesirap eller 8 mjuka urkärnade dadlar (dadlarna gör glassen mörkare än de på bilden) ½ citron, saft och skal 1 msk kokosolja 3/4 tsk vaniljpulver 3 färska fikon Att göra glass var länge ingen personlig favorit, jag tyckte att det lätt blev ganska hårt och isigt, men de här glasspinnarna är super­ gräddiga och goda. Här har jag använt fikon, men under sommaren är det även gott att skiva till exempel jordgubbar och trycka ner i formarna istället. Smeten kan också smaksättas med choklad. På bilden har jag ringlat över smält ljus raw choklad och strött över hackad mandel. Blötlägg cashewnötterna i ca 5 timmar. Slå av vattnet och lägg nötterna i en mixer tillsammans med allt utom fikonen. Kör alltihop till en krämig och slät smet, det tar ungefär en minut. Skiva fikonen och tryck ner skivorna mot sidorna i glass­ formarna. Häll på glassmeten och banka sedan formarna mot bordet ett par gånger så att alla luftbubblor försvinner. Tryck i glasspinnar och frys sedan i ett par timmar. Ett recept på glass utan mjölk eller ägg, så det passar de flesta förutom nötallergiker. Det har avslöjats en del om usla arbetsvillkor för de som arbetar med cashewnötter, så välj gärna eko­ logiska och fair trade för garanterat goda sorter. 68 / CAMINO 46 68 / CAMINO 45

SMAKRIKT UTVALT

REDAKTÖR Johanna Stål

Vi tipsar i detta nummer om ny lokal nordisk mat.

1

1. Äta syrsor Många avskräcks från att äta insekter på grund av utseendet, men desto fler kan tänka sig att äta det i pulverform. Det svenska företaget Qvicket säljer syrsmjöl och syrsknäcke, som används som ett magert proteinpulver och är populärt bland hälsomed­ vetna. Från år 2018 kommer det vara tillåtet att sälja insekter i hela Europa. Idag säljs Qvicket endas via e-butik. SYRSMJÖL 100 G, 69 KR

2.Kultmat på gång ”Svenskodlade baljväxter med kulturarvsstatus” kallar Nordisk Råvara några av sina produkter. Rättviksärt som bevarats tack vare en 87-årig Rättviksbo, got­ landslins som odlades över hela Gotland innan den försvann på 1800-talet och lupinböna är tre exempel på produkter som finns i deras sortiment. De har odlat fram produkterna under en tid så att det idag finns volymer för att sälja. Finns i dagsläget endast till konsument på Urban Deli.

2

3

RÄTTVIKSÄRT 1KG, 290 KR

3. Mögelmat Tempeh på svenska råvaror är på framgång. Tempeh är en fermentering som ofta görs på bönor men Pia Qvarnström, som väckte stor uppmärksamhet med sin foodtruck Mögelmat, använder sig av svenska gula bönor. Foodtrucken finns inte längre, nu utvecklar Pia istället ekologisk tempeh.

3

5. Havets skafferi 4

4. Ogräskäk Det har blivit allt mer poppis att plocka sin egen mat ute i naturen. En av de populäraste ogräsen är ramslök, på grund av den goda smaken. Ramslök finns att köpa i torkad form för den som inget hittar, eller inte orkar. URTEKRAM RAMLSÖKSKRYDDA, 10 G, 15 KR

5

4

Tång är det nya svarta. Det smakar gott, är roligt att plocka och finns i enorma mängder. Se till att plocka på ett bra ställe, inte för nära hamnar eller i vikar där vattnet står still mycket. För den som inte vill plocka själv finns det färdiga produkter att köpa, exempelvis av bohuslänska Catxalot. TÅNGSALT 120 G, 69 KR

CAMINO 46 / 69

Ekobanken är en transparent bank för människor som tar ansvar för hur pengar verkar, hur pengar placeras och varifrån lånade medel kommer. www.ekobanken.se

5757

Pms 214

5757

sm

LÄTT

ad

®

jur

Pms 214

ch o tt a k r o Stro f

Bryr du dig om vad banken gör med dina sparpengar? I Ekobanken får du veta vad dina pengar verkar för medan de är i banken. Vi är den enda bank i Sverige som öppet redovisar alla lån till företag och föreningar. På så sätt kan den som har sina pengar i banken direkt se vilken samhällsutveckling pengarna är med och skapar. Utlåning sker bara till verksamheter som skapar ekologiska, sociala eller kulturella mervärden och som arbetar på ekonomiskt stabil grund. Som privatkund i Ekobanken kan du genomföra en hel del av dina bankaffärer genom vår internetbank och mobilbank.

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

Köper du Camino i butik ett nummer i taget? Bli istället ett-nummer-i-taget-­ prenumerant och avbryt när du vill, så slipper du gå till affären och riskera att numret tagit slut.

ekologiskt - socialt - kulturellt Ekobanken Medlemsbank I Box 64, 153 22 Järna Besöksadresser: Skäve Magasin, Järna. Lilla Nygatan 13, Sthlm Telefon: 08-551 714 70 I E-post: info@ekobanken.se

caminomagasin.se/prenumerera

DESTINATION

FOTO JOHANNA STÅL

Sunne

Sunne är en perfekt hemester för den som vill uppleva natur, kultur, goda smaker och aktiviteter. Här finns spa, vattenland och skidtunnel för den aktiva men också en världsberömd kulturscen och unika, lokalproducerade råvaror. TEXT Johanna Stål

R E S TA U R A N G

M AT

AT T U P P L E VA

Med lokala smaker

Mjöl på gammalt vis

Skulpturpark med bus

På trevliga restaurangen Saffran & Vitlök i centrala Sunne serveras mat som är så lokal som möjligt: mjöl från Stöpafors kvarn, lax från Gustavslax, bröd från Hö­ jes vedugnsbageri och ost från Lilläng­ ens gårdsmejeri. Här serveras lunch och middag. En lunch kostar 95 kronor för vuxna, och barn under 15 år betalar 5 kr per år de är gamla. Åsa och Roland som driver restaurangen har mottot att bara laga sådant de själva skulle vilja äta.

Skrädmjöl är ett mjöl på havre som rostats och skrädats (skalats) och sedan malts i Stöpafors kvarn sedan 1917. Det har starka värmländska traditioner och används i värmländska rätter som Mårbackakakad skrädmjölsgröt och numera även i pizzor, surdegsbröd och välling. Skrädmjöl har ökat i popularitet de senaste åren för att det är glutenfritt. För att vänja sig vid smaken kan man välja att byta ut en del av sitt vanliga mjöl vid bakning.

Rottneros Park är en vacker skulptur­ park att spatsera runt i. För barn är det rena himmelriket, med en äventyrslek­ plats i flera nivåer – med hopptorn, linbanor, rutschkanor, flottar och mycket mera. Det pittoreska kaféet serverar desutom mat från Grön Ko, ett värmländskt företag som producerar ekologiskt kött av ”långsamtväxande gräsätare”. Kanske ta ett besök till parken som en skön avslappning innan ett besök på den världsberömda Västanå Teater, som ligger granne med parken i en stor röd lada.

STORGATAN 39

STÖPAFORS 237

Till Sunne reser du med Fryksdalsbanan eller buss 200. Kolla varmlandstrafik.se

CAMINO 46 / 71

DIY

Sticka en pussyhat Bli en handarbetsaktivist och sticka en mössa! Den nya protestformen mot Donald Trumps sexistiska politik är rosa kattöron-mössor. Nu tar ”pussyhats” över gatorna. MÖNSTERDESIGN Agneta Byers, Z-garn FOTO Emmad Mazhar/Unsplash

När Donald Trump blev vald till ny president i USA gick startskottet för en ny kvinnorörelse i USA och resten av världen. Iklädda rosa ”pussyhats” har kvinnor tagit till gatorna och demonstrerar, sjunger och protesterar. Sången I can´t keep quiet av artisten MILCK har blivit en kampsång och den rosa mössan har blivit en symbol för motstånd mot Trump och för kvin­ nors rättigheter. De rosa ”öronen” ska efterlikna kattöron och namnet ”pussyhats” anspelar på en kommentar Trump fällde 2005, då han sade att en man som han kan gör vad han vill med en kvinna, bland annat ”grab her by the pussy”. Om du inte kan sticka själv så kan du enkelt sy en av fleece eller få en stickad till dig av frivilliga entusiaster. I Sverige planeras ­demonstrationer och flash-mobs bland annat den 8 mars. Vi ­hoppas se tusentals rosa mössor då!

72 / CAMINO 46

REDAKTÖR Johanna Stål

B R A AT T H A

2-trådigt z-garn, 100% ull från zgarn.se Strumpstickor 6 mm alt. rundsticka Hjälpsticka för 3-sticksavmaskning GÖR SÅ HÄR

1. Lägg upp 80 maskor på 6 mm strumpstickor alt. 6 mm rundsticka och sticka 18 v resår: *2 r, 2 a* 2. Sticka därefter 20 v ­slätstickning. 3. Vräng arbetet ut och in så du får avigsidan framåt. Det är lite besvärligt om du använder strumpstickor men det går. 4. Lägg arbetet platt så att ­stickorna ligger mittemot

v­ arandra. Sticka ihop två maskor rätt, en från varje sticka. Avmaska alla maskor på detta varv. Använder du rundsticka behöver du en hjälpsticka för detta moment, och kabeln dras ut i mitten av arbetet. 5. Fäst alla trådar. 6. Sätt på mössan och platta till öronen så de får rätt stuk. Tycker du att det är besvärligt att rätta till dem varje gång du sätter på dig mössan kan du sy ett par stygn nertill i mitten på varje öra.

F Ö R KO RT N I N G A R

Caminos Malin Aghed med en pussy hat.

m = maska r = rät v = varv a = avig

CAMINO 46 / 73

FORMGIVET

1. Designar med bakterier Den brittiska “bakterie-design­ ern” Natsai Audrey Chieza forskar kring hur pigment från bakterier kan användas till att färga kläder. Natsai kallar det för “post carbon”-material och menar att andra material som kommer att användas istället för syntetiska färgämnen i framtiden är alger, mycel och växter. – Jag intresserar mig för hur vi kan träna bakterier att odla pigment som kan användas till textilfärgning och tryck. Det är framtidens sätt att skapa färger och vi kommer snart tyvärr att

börja se stora företag ta patent på olika bakterier för denna egenskap, säger Natsai. Natsai arbetar i gränslandet mellan vetenskap och design och vill skapa estetiskt vackra kläder på ett miljöbättre sätt. Själva processen går till så att tyget först steriliseras genom att hettas upp. Sedan får bakterierna växa i allt mellan tre dagar och tre månader. Därefter tvättas tygerna noga för hand. Enligt henne så behålls färgen intakt under lång tid, med enbart en svag blekning.

1

74 / CAMINO 46

REDAKTÖR Johanna Stål

2

2.Svensk elcykel Mer än var tredje svensk kan tänka sig att köpa en elcykel och under 2016 såldes cirka 45 000 stycken, jämfört med 30 000 år 2015. Det ökade suget efter elcyklar i Sverige gör att Cycleurope, med märken som Crescent och Monark, drar igång elcykelproduktion hemma i Varberg. Planen är att tillverka 8 000 elcyklar under 2017. CRESCENT ELDER. PRIS: 20 995 KR

4

3

3. Svanenbrallor

4. Lyxolja

Göteborgsföretaget Velour är först ut i världen med Svanen-certifierade jeans. Det är återvunnen bomull från fabrik­ erna och återvunnen polyester från PET-flaskor i denimtyget och ekologisk bomull i både jeans och chinos. Kvalitetssömnad gör att plagget håller längre. Svanen ställer även krav på goda arbetsförhållanden i fabriken.

Nu när vintern börjar ta slut kan huden vara torr och tråkig. Då kan det vara bra att tillföra lite ekologiska oljor i både hud och hårbotten. Loelles fantastiskt lyxiga eko-oljor med arganolja kommer från ett kvinnokoopera­ tiv i Marocko. ARGANOLJA MED VANILJ, 50 ML. PRIS: 199 KR

PRIS: 1499 KR

CAMINO 46 / 75

INBLICK

HÄLSA

Sockerskatt, ja tack! » Storbritannien har meddelat att de

kommer införa en sockerskatt till 2018, för att på så sätt ge företagen tid till att göra om sina produkter. De produkter med över 8 procent socker kommer skattas hårdast men alla som har över 5 procent socker beskattas. Redan nu ser vi respons från företagen. Bland annat har Tesco, Lucozade och Ribena meddelat att de kommer minska sock­ erinnehållet för att slippa skatten, vilket i fallet med de två sistnämnda betyder en minskning med 50 procent.

L ÄSNING

Förstå Trumps framgång » Många av oss förvånades över

hur Donald Trump kunde bli vald till USAs nästa president. Boken Hillbilly Elegy som legat 1a på New York Times Bestseller-lista, kallas för en av de ”topp 6 böckerna för dig som vill förstå varför Trump vann”. Boken är ett porträtt av den fattiga, vita ameri­ kanska arbetarklassen, den grupp av människor vars liv och kultur har varit på nedgång de senaste 40-åren. Boken är berättad innifrån – hur det känns att vara uppväxt i en familj som aldrig lyckats leva upp till medelklassens förväntningar utan ständigt dras ner av alkoholism, misshandel, fattigdom och demoner. Läs den! 76 / CAMINO 46

Sjung för livet På tv har vi sett Körkampen och under våren Rickard Söderbergs kör med hemlösa. Töres Theorell, profes­ sor emeritus i psykosocial medicin, som tittat på körsång, menar att musik som man tycker om frisläpper dopamin, som kroppen aktiverar, vilket gör en gladare. Imunnförsvaret förbättras då du sjunger inför andra – pulsen ökar och antalet antikroppar som skyddar mot främmande virus ökar. Ett exempel från forskningen är hur en kör tränade och framförde Bethovens Missa Solemnis. Mängden antikroppar i körmedlemmarnas saliv ökade med 150 procent under repeti­ tionen och 240 procent under själva föreställningen. Övriga saker som

händer vid körsång är att lungorna tränas, diafragman masserar bukor­ ganen, cirka 200 muskelgrupper aktiveras, samt att kroppens halter av testosteron och morfin ökar. Kort sagt – en körövning är rena hälsokuren.

Körsång bildar även oxytocin som gör oss mer sociala och kontakt­ skapande. Att gå med i en kör kan dessutom ge oväntade kontakter. Vid GöteborgsOperans internationella kör, som drivs ihop med Röda korset, gick 30-årige Reham Absalam från Syrien. Via kontakter i kören blev han tipsad om ett ingenjörsjobb som hon senare fick, tillsammans med upp emot tio nya vänner.

REDAKTÖR Johanna Stål

P S YKOLOGI

Nudging för bättre hälsa Fazer har 1 200 restauranger,

Några sätt nudging kan få oss att äta bättre » Placera nyttiga saker först

» Minska tallriksstorleken

Häll färsk frukt i vatten­ flaskorna, vilket gör det mer läskande » Placera ut vattenkannor vid borden » Gör vegetariskt eller fisk till standard och rött kött till ”specialkost” » Skär upp rågbrödet och låt de som vill ha vitt bröd få skära upp själva » Servera frukt uppskuren i bitar (istället för hel frukt) KÄLLA GREENUDGE.NO OCH INUDGEYOU.COM

FOTO FATZER

huvudsakligen i Finland. I samarbete med den norska stiftelsen GreeNudge har de genomfört vetenskapligt utförda undersökningar på hur de kan få människor att äta hälsosammare genom att placera de nyttigare alternativen först. Dessutom ville de öka konsumtio­ nen av vegetarisk framför kött genom att placera vegetariskt först. Detta ledde till en minskning av köttkonsumtion med 18 % och ökning av fisk med 46%, vegetarisk mat med 23 % och sallad med 25 %. Nu ska detta leda till permanenta förändringar i alla deras restauranger, meddelar GreeNudge. Dessutom utvecklar GreeNudge verktyg för hälsosammare val för alla Nordic Choice hotell i Norden.

CAMINO 46 / 77

KULTURELLT

Bodil Jönsson har tänkt på begreppet tid sedan hon var fyra år, och hennes bok Tio tankar om tid från 1999 är tryckt i 650 000 exemplar på 25 språk. Vi bad några läsare att ställa frågor till Bodil, och träffade henne för att resonera kring hur tid påverkar oss idag. TEXT & FOTO Malin Aghed

Bodil och den påhittade tiden Att vilja förstå varandra Bodil har myntat flera begrepp. Hur förklarar hon till exempel ordet konvivialitet? EMMA – Vi talar om anti-rasism, anti­ mobbing och annat som vi inte vill ha, men vi har inget ord för det positiva, det vi vill ha. Jag har letat efter ett begrepp för det, och så snubblade jag över ordet konvi­ vialitet. Det betyder att lyssna på varandra på ett sätt som gör att alla kommer till sin rätt, ett slags ömsesidig lyhördhet. Det betyder inte enbart att man vill varandras väl – utan att man vill varandras framgång. Jag strävar efter att allt som jag är med och skapar ska vara så konvivialt som möjligt. Det handlar om bemötande, närva­ ro och inlevelse. Mycket av det upplevt ”antikonviviala” är inte bara aktiv elakhet, utan en sorts fantasilöshet hos människor som inte är vana vid att hitta glädje i mötet med en annan människa.

varandra i konvivial anda och ta reda på vad olika människor behöver. Somliga, till exempel jag, tycker det är roligt att jobba mycket, och vi ska inte behöva kallas ­arbetsnarkomaner. Men hur mår vi då av att vår tid bestäms av andra? Evigt påtvingade raster kan ibland förhindra vårt engage­ mang – vi mår bra av att inte bli avbrutna mitt i något och vi vill få tänka tankekedjan klart. Därför är det viktigt för många att få vara ifred ibland. – Lika väl som vi löneförhandlar en gång om året borde vi få arbets­ tidsförhandla. Det är inte rimligt att ha samma förväntningar på någon genom hela livet. Hänsyn borde kunna tas till en mängd olika saker – småbarn, en nära anhörig som är sjuk, struliga ton­ åringar eller varför inte ett ideellt engagemang som du verkligen vill prioritera under en period. Arbetstiden borde vara individuell, och inte bara beroende av hur du är utan också av hur ditt liv är. Det är ändå livet som ska gå ihop, inte arbetslivet.

Heltidsarbete – Lagomarbete? År 1912 blev heltid 40 timmar, ett sätt att reglera arbetstid för dem som jobbade jämt. Men tänk om vi kunde tala om heltid mer i­­­ndividuellt? JOHANNA – I min bok Tio tankar om arbete pratar jag om lagomtid, som betyder att vi skulle se på 78 / CAMINO 46

Inte immun mot stressen, men ett bra immunförsvar Lever Bodil som hon lär, eller..? ULF – Det kan väl hända att jag inte alltid lever som jag lär, men jag lär som jag lever. Det är oerhört mycket viktigare. Jag är en män­

niska som vill mer än jag kan, så för att hålla styr på mig själv har jag uppfunnit sätt att hantera det. Jag kan fortfarande försätta mig i en situation där jag ska prestera betydligt mer till imorgon än vad jag klarar av. Jag vet hur stressen känns och hur de fysiologiska reaktionerna fungerar. Då tar ­över-Bodil över, och säger så här kan du inte ha det. Då går jag ut och springer. För mig fungerar fysisk trötthet för att kapa den värsta höjden av stressen. Sedan stryker jag i almanackan. Jag är alltså inte immun mot stressen, men jag har ett bra immun­­försvar.

Samtidighet Jag undrar hur Bodil som fysiker ser på Heideggers begrepp ”samtidighet” där tiden inte är kronologisk, utan tiden är subjektiv och existerar bara i någons upplevelse av den. JONAS – Just nu vet vi om att vi sitter här. Vi vet också att andra saker händer på andra platser. För att vi ska fungera som människor måste vi dock få tro att tillvaron är nästan likadan om tio sekunder som den är just nu. Det som är nu får inte skilja sig allt för mycket från det som var nyss eller det som komma skall. Min egen tidsdef­ inition är som följer: Tiden är naturens underbara sätt att hindra allt från att hända på en gång. Den lugnande inverkan tidsaxeln har är

att orsak och verkan hänger sam­ man med före och efter. När man gör en berättelse av något som har hänt för man in tiden i händelsen. Det är därför många barn gillar att på kvällen få dagen samman­ fattad som en berättelse. Vi orkar inte med samtidigheten och det faktum att allting alltid kan hända. Därför har vi hittat på tiden.

Att jaga tid eller få den

”Det är ändå livet som ska gå ihop inte arbets­ livet”

Vuxenvärlden beskriver tid som något man antingen jagar eller ser komma emot sig. Stämmer den uppdelningen? ERIKA

Bodil Jönsson menar att tiden är naturens sätt att hindra allt från att hända på en gång.

– Det finns två väsensskilda sätt att uppleva tid. Det ena är att tiden kommer till dig och den andra är att du måste jaga den. Fysikaliskt är det ena inte mer rätt än det andra, men det spelar roll gällande hur man upplever livet. Mitt bästa råd till någon med tidsproblem är att öva sig i att up­ pleva tiden just så: medan vi sitter här så kommer det en timme eller två till oss. Det finns en skön vila i att vi inte kan göra något åt det. Tiden är den mest diktatoriskt generösa som finns. Du kan inte värja dig mot den ständiga gåvan att om det har gått en minut har du fått en minut. Och detta kom­ mer troligen att fortsätta nästa minut, och nästa. Det påverkar hur det känns i magen. Det gör all skillnad i världen.

Fler frågor och längre svar kommer att publiceras på caminomagasin.se inom kort. CAMINO 46 / 79

ANNONS

vännerna

ENERGI & TRANSPORT

GODEL www.godel.se

KLÄDER & TEXTIL

U&WE www.uandwe.se BOOB Boobdesign.se

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM www.konsumentforeningenstockholm.se

HÄLSA & SKÖNHET

GÖTEBORGS BILKOOP www.goteborgsbilkoop.se

BY DEM www.demcollective.com KRAV www.krav.se

CLEARLIFE www.clearlife.se

REPLIK Butikreplik.se

MOVEBYBIKE www.movebybike.se

EKONOMI & AFFÄRER

STUDIEFRÄMJANDET www.studieframjandet.se

FRIENDLY BRAINS www.friendlybrains.se KOMMUNIKATION & OPINION

CIRCULARECONOMY.SE www.circulareconomy.se

SUSTOPIA www.sustopia.se GÖTEBORGS RELATIONSBYRÅ www.göteborgsrelationsbyrå.se A WIN WIN WORLD www.awinwinworld.com

EKOBANKEN www.ekobanken.se

INREDNING & DESIGN

SVERIGES EKOKOMMUNER www.sekom.se

av ord FOLKSAM www.folksam.se

AV JORD www.avjord.se

DJURENS RÄTT www.djurensratt.se

WE EFFECT (F.D KOOPERATIOON UTAN GRÄNSER) www.weeffect.se

SOCIAL VENTURE NETWORK SWEDEN svnsweden.se

THE HOUSE OF FAIR TRADE www.housefairtrade.se

FAIRTRADE www.fairtrade.se

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta malin@caminomagasin.se

MAT & DRYCK

CYKELMUSTERIET www.cykelmusteriet.se

UPPLEVELSER & EVENT

OATLY www.oatly.se

SLUSSENS PENSIONAT www.slussenspensionat.se

JÄRNA KOMMUNIKATION www.jarnakommunikation.SE

STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION www.svenskaturistforeningen.se/ grovelsjon

EGUALE www.eguale.se

RIKSBYGGEN www.riksbyggen.se

PM BRÖD & SOVEL www.pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

FUNKY FRESH FOODS www.funkyfreshfoods.no

BLANDAT TOA-LÄTT www.sorption.se

TORFOLK GÅRD www.torfolk.se BOSTADSBOLAGET www.bostadsbolaget.se

HUGOS KAFFE MED FLIT EN PLATS I UPPSALA FÖR ETISKA BÖNOR OCH PLANETSKÖTARE

HUGOS KAFFE MED FLIT www.hugoskaffe.se UNDERSTANDIT WEBBYRÅ www.understandit.se

URTEKRAM www.urtekram.se ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA www.eskilstunafolkhogskola.nu

KUNG MARKATTA www.kungmarkatta.se

GREEN FOOTPRINT www.greenfootprint.se

MEDVETEN GRÖN www.facebook.com/medvetengron

vännerna

ANNONS

gör i skolan och som jag har sett fungerar där. Jag är lärare i idrott och biologi och använder mig mycket av rörelse-aktivitet under inlärningsprocessen. Det finns flera enkla och små medel man kan jobba med för att få ­människor att känna sig delaktighet.

Vilka är de vanligaste arbetsmiljöproblemen på våra arbetsplatser idag?

HALLÅ DÄR!

Nina Nilsson Friendly Brains

Berätta om bakgrunden till Friendly Brains?

– Vi startade för 2,5 år sedan med målet att förbättra den pyskosociala arbetsmiljön för personalgrupper med hjälp av lekaktiviteter. Idén grundar sig egentligen i det arbete jag

– Att många generellt sätt mår ganska dåligt. Förutom en hög arbetsbelastning handlar det ofta om att man inte känner varandra jättebra och inte känner sig trygg.

Varför namnet Friendly Brains?

– Det är lite lustigt för jag minns inte riktigt hur vi kom på detta. Men det grundar sig i det här med att vara snäll på riktigt och att göra goda handlingar rakt igenom. Hälsa handlar inte om hur kroppen ser ut, och vad vi äter, utan mycket om hur vår hjärna mår.

HALLÅ DÄR!

Hewan Temesghen Ny generalsekreterare, Fairtrade Vad var det som lockade dig med jobbet på Fairtrade?

att de är en målgrupp som bryr sig. Dessutom vet vi att som småbarnsförälder har du inte tid för dålig passform eller dålig kvalitet. Vi vill göra kläder som i första hand fyller ett syfte. Gör de det så ska de dessutom vara gjorda av hög kvalitet och vara shysst producerade. År 2016 var 93 procent av materialen ersatta med bättre miljöval.

Kan du ge några exempel på vad ni kommer att utveckla framöver? HALLÅ DÄR!

Mia Seipel Creative Director på Boob

År 2008 tog ni ett aktivt beslut att erstätta alla ­material med bättre miljöval. Berätta mer! – Tanken med Boob har alltid varit att produktionen måste rimma med vår grundfilosofi om kvalitet och omtanke. Vår prioriterade målgrupp är mammor som tar hand om nästa generation, det betyder

82 / CAMINO 46

– Vi ser en stor potential och utmaning i att jobba för ökad cirkularitet. Vi vet att våra plagg har en lång livslängd och ofta används av mer än en mamma. Våra plagg finns att köpa på till exempel Blocket och Tradera för dem som inte vill eller har möjlighet att köpa nytt. Just nu ser vi över hur vi kan bli en del av, och än mer uppmuntra till, återanvändning och återvinning.

Var finns Boob?

– Det går att hitta hela vår kollektion på boobdesign.com. Där listas även återförsäljare.

– För mig är det här den perfekta kombinationen av det som följt mig hela livet; viljan att få bidra till utveckling och en bättre värld, och mitt engagemang för de unga/morgondagens generation.

Nu ska ni nå de unga med Fairtrade. Varför?

– De unga känner redan till Fairtrade i hög grad och nu behöver vi ge dem en ytterligare knuff i rätt riktning. De ska gå från en hög kännedom till aktiv handling och fortsätta sprida kunskap samt ­kännedom om Fairtrade. Vi tror att om framtidens generation får djupare kunskap om vilken betydelse våra val i butikshyllan har, då kan vi bli än bättre på konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter. Ett sätt att uppnå denna djupare kunskap är att hitta nya sätt och vägar att knyta konsumenten närmare odlaren.

Du har också som mål att Sverige ska bli bäst i världen på konsumtion av Fairtrade-märkta produkter. Varför är det viktigt? – Det som är viktigt är den skillnad det kan göra. Genom att öka konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter kan vi göra större skillnad för odlaren. Idag är vi räknat per capita det tredje största landet i Fairtrade-märkt konsumtion, näst efter Schweiz och Irland. Min önskedröm är att Fairtrade inte behövde existera utan att den internationella handeln kunde ske med hänsyn till både mänskliga rättigheter och miljö. Men i den internationella handeln idag far människor illa, och de som får minst del av kakan är de som är först i producentledet – odlaren.

Vilka erfarenheter från tidigare jobb tror du att du ­kommer ha mest nytta av i ditt nya arbete?

– Jag har en gedigen kunskap om ungas potential. Jag har också en förståelse för hur offentlig sektor arbetar och fungerar och vilka utmaningar som kan finnas där, och ett stort nätverk vilket kan vara bra i arbetet framåt med att nå en större bredd av målgrupper.

Vilken Fairtrade-produkt är din personliga favorit?

– Som den chokladjunkie jag är så skulle jag önska att det fanns ett större utbud av Fairtrade-märkt choklad. Så bland mina favoriter är nästan allt choklad med nötter i.

FOTO CAROLA BJÖRK

TILLTÄNKT

Ge bort en gratis årsprenumeration av Camino! » Gör som Fredrika Klarén och låt dig inspireras av berättelser med kraft att förändra. I vårt vårerbjudande har du chansen att ge bort en

å­ rsprenumeration av Camino till en vän helt utan extra kostnad. Allt du behöver göra är att teckna minst en hel­års­prenumeration av Camino

(295 kronor) så får du en extra prenumeration på köpet. Ange kod ”caminovar17” i fältet för kod/meddelande när

du gör din beställning. Gå till www.caminomagasin.se/ prenumerera för att ta del av erbjudandet. Gäller till och med 30 april 2017.

KRÖNIKA: CHRISTINA ANDERSSON

Träna dig i självmedkänsla På kvällen dagen före julafton blev jag och min syster stoppade av en kvinna som fått fel på sin bil och som bad oss om hjälp. Vi hade bråttom men valde att hjälpa till. Det gick inte att starta motorn så min syster ringde efter sin man som höll på att laga mat åt deras barn. Han ­avbröt matlagningen och kom och hjälpte oss. När allt var fixat och vi åkte därifrån sa min syster: ”Såg du hur glad hon blev av vår hjälp?” ”Ja, det är compassion”, sa jag och vi log mot varandra. Man behöver hjälpa andra, för det ger tilltro till att man själv kan få hjälp om man behöver det någon gång. Det är den här intentionen av hjälpsamhet och vänlighet vi behöver odla. Compassion är ett förhållningssätt till livet, en värdering som innebär att uppmärksamma lidande, sitt eget och andras, förenat med en motivation att vilja minska lidandet och vilja andra väl. När det här förhållningssättet kollapsar orkar vi inte bry oss om andra och vi själva börjar må dåligt. Varje generation har sina ord utifrån rådande samhällsanda. De senaste åren har begreppet compassion eller, på svenska, medkänsla blivit något som fler velat studera ur olika aspekter, allt från psykologer, sociologer och ekonomer till statsvetare. Kanske sker det som en naturlig motpol till de tendenser vi ser i samhället idag av utanförskap och fysisk samt psykisk ohälsa.

Compassion är en naturlig instinkt som vi alla

”

Camino förmedlar en positiv ”vi-kan-göra-det-här-känsla” för de stora frågorna inom hållbarhet och visar på hur man som enskild människa kan agera Fredrika Klarén, hållbarhetschef KappAhl

människor har medfött. Vi har ett omsorgssystem som bygger på sympati och att vilja hjälpa andra i nöd. Det konkurrerar med andra instinkter, såsom att försöka undvika smärta eller lidande, vår rädsloinstinkt och att använda ilska som försvar. Vi har inbyggda drivkraftssystem som får oss att agera, tänka och känna på olika sätt. Ju mer vi stärker vårt hotsystem eller individualistiska system desto mer stressade kommer vi att

bli och vi som mänsklig art kommer inte att vara hållbar. Men det går att träna hjärnan i compassion. Inom psykologin har man börjat studera effekter av self-compassion, dels för att det visat sig vara en buffert mot stress och dels som en väg till lycka, genom att det skapar tillitsfulla relationer. Studier visar också att ju mer vi stärker vår compassion och self-compassion desto mindre ångest och depression har vi och desto mer hälsa blir resultatet. Vi kan ha empati för andra och vilja gott när det gäller att bry sig om andras och sitt eget ­lidande. Men istället för att känna meningsfullhet uppstår ofta känslor som uppgivenhet eller hopplöshet. Forskare kallar det empati­ utmattning. När vi tar in andras lidande startar våra egna stressreaktioner och det är därför vi antingen undviker, anklagar eller stänger av när det blir för mycket. Men om vi har arbetat med vårt eget trygghetssystem via self-compassion så klarar vi av att även ta in andras lidande. Nyckeln till hållbarhet är att ha balans mellan våra tre motivationssystem: prestationssystem, hotsystem och trygghetssystem. En orsak till att många idag är stressade är att vi jämför oss via sociala medier och att vi ständigt rör oss i våra prestationssystem med saker som måste göras. Kontrollkänslan som uppstår när vi checkar av punkter på att göra-listan ger en stunds lättnad. Men vi behöver stärka vårt trygghetssystem, ­exempelvis genom att tänka på någon person som vi tycker om och som vi önskar ska få må bra. Därefter kan man föreställa sig en person som man själv upplevt har gett värme, vänlighet och som vill en väl. När vår hjärna är trygg istället för stressad får vi kraft att orka med oss själva och bry oss om andra.

”

Om vi har arbetat med vårt eget trygghetssystem klarar vi att ta in andras lidande

CAMINO 46 / 83

L I V S K VA L I T E T

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

/

MEDVE TENHE T

Anlita oss

/

FR AMTIDSANDA

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/anlita-camino

#46 MAR S–MA J 2017

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

#4 6

Berättelser med kraft att förändra

MAR S–MA J 2017 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Håller vi?

Pappor i skogen ”En djup kontakt med naturen blev min väg tillbaka”

B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

MAGNUS CARLSSON

”Intresset för miljö och stil är tidlöst”

FILTERBUBBLA Så spräcker du din bubbla och får koll på omvärlden.

COMPASSION

Självmedkänsla är en väg till mindre stress och oro.

EGEN BULJONG

Grön, smakrik och nyttig mat med ­Karoline Jönsson.