Camino 44 Normer

L I V S K VA L I T E T

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

# 4 4 S E P T– N O V 2 0 1 6

#4 4

Berättelser med kraft att förändra

S E P T– N O V 2 0 1 6 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Normer

EKO & KLASS Ekologisk mat har blivit en ­statusmarkör.

BRYT NORMER Bli mer vardagsmodig! Civilkurage går att öva upp.

LEV UTAN BARN

Möt Martina, Sönke och Jessica som valt att inte bli föräldrar.

7 388209 207905

Surtanten Jenny Neikell bjuder på sina bästa ­recept.

RETURVECKA

SYRA MATEN

v 48

”Jag dansar för att jag inte längre orkar gömma mig” INTERPRESS 2092-03

B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

Stina Wollter

”

Om hållbarhet tidigare ofta förknippats med uppoffringar, så kommer de nya ­berättelserna att handla om ökad ­livskvalitet. Camino har tagit sig an den uppgiften att ge viktiga och inspirerande berättelser om en bättre framtid. Det ger kraft att förändra Göran Carstedt Ekonomie doktor med tidigare ledande befattningar inom Volvo, IKEA och Clinton Climate Initiative

Ge bort en gratis årsprenumeration av Camino! Gör som Göran Carstedt och låt dig inspireras av berättelser med kraft att förändra. I vårt hösterbjudande har du chansen att ge bort en årsprenumeration av Camino till en vän helt utan extra kostnad. Allt du behöver göra är att teckna minst en helårsprenumeration av Camino (295 kronor) så får du en extra prenumeration på köpet. Ange kod ”caminohost16” i fältet för kod/meddelande när du gör din beställning. Gå till www.caminomagasin.se/prenumerera för att ta del av erbjudandet. Gäller t.o.m 30 november 2016.

INNEHÅLL

TEMA NORMER

26

Hur kan vi bli bättre på att bli modiga? Malin Aghed pratar med civilkurageforskaren Brian Palmer om vad vi kan lära oss av de allra modigaste.

Alltid i Camino Redaktionen Camino börjar göra lokaljournalistik och bilder från Almedalen 2016. 9 Kommenterat Fint beröm, filmtips och om varför Camino inte finns på Ztory. 11 Närbild Miljöministern Karolina Skog vill bryta fossilnormen. 13 Utblick Fler och fler slopar eposten. 15 Spanat Nej du blir inte speedad av socker, arter som tipsar om undergången och mer växtbaserad kost i Italien. 16 Förenklat Ukulelefamiljen bryter mot familjenormer. 18 Bilden Omvända situationer. 21 Tekniskt Bilar som kan uppdateras och jorden runt med hjälp av solen. 69 Smakrikt utvalt Prylarna för lyckad fermentering. 70 DIY Huskur mot ­krångelmagar. 71 Destination Paris. 72 Formgivet Fint urval. 74 Inblick Träd som pratar, grön inredning och natur mot stress. 76 Kulturellt Normbrytare som det talas mindre om. 79 Tilltänkt Katarina Bjärvall om köpnormen. 4

38

22

Stina Wollter vill inte ljuga och dölja sig själv längre. Nu dansar hon för sin döda syster och för att alla kroppar ska ha rätt att synas.

46

Att välja barnfrihet. Martina, Sönke och Jessica har alla valt att leva utan egna barn. Ångrar de sig någonsin?

Vallastaden utanför Linköping byggs för alla som har andra ­föreställningar om vad som är ett bra hem, än de vi är vana vid att får höra om. Här är alla familje­ konstellationer välkomna.

56

Sextimmarars arbetsdag är dröm för många. I Göteborg finns några av företagen som valt att gå före lagstiftningen.

32

Har eko blivit en klassfråga? Vi följer med Lume Stojkaj hem och pratar om hur det är att inte ha råd att köpa ekologiskt trots att man gärna vill.

62

Lär dig syra. Våra magar älskar de nyttiga bakterierna. Och vad kan vara ett bättre sätt att konservera höstens skörd på?

CAMINO 44 / 3

­

REDAKTIONEN

FOTO Malin Aghed Stina Wollter har slutat försöka passa in i smala normer för hur en kvinna får vara. Nu dansar hon för livet och för sin syster som aldrig fick chansen.

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Johanna Stål ANSVARIG UTGIVARE johanna@caminomagasin.se REDAKTÖR & Ingemar Tigerberg WEBB-ANSVARIG ingemar@caminomagasin.se

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m ­ edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I ­magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet. Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer ­information om vår policy. Produktion. Camino trycks av Trydells som är Svanen-­ certifierat. Pappret, Amber Graphic är FCS-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb­ hotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet

VIK. MARKNADS- Malin Aghed ANSVARIG malin@caminomagasin.se REPORTER Maja Andersson

maja@caminomagasin.se

ART DIRECTOR Cecilia Cromnow

www.ceciliacromnow.com

SKRIBENTER Malin Aghed, Maria Bard, Katarina

Bjärvall, Tobias Jansson, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg

FOTOGRAFER Malin Aghed, AnnaCarin Isaksson,

David Back, Nira Rodriguez Molin

ILLUSTRATION Erik Nylund RECEPT Jenny Neikell KORREKTUR Linnéa Stolt TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING malin@caminomagasin.se, 076 166 94 06 DISTRIBUTION Interpress, Nätverkstan Kultur i Väst

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller ­modererar debatter inom våra kärn­ områden, till exempel hållbar livsstil, ­ekoekonomi och hållbarhetstrender.

PRENUMERERA www.caminomagasin.se

4 nr/år så du hinner läsa! Ett nummer i taget 75 kr (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 295 kr Stödprenumeration 495 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@ natverkstan.net, 031- 7439905 Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning

4 / CAMINO 44

LEDARKRÖNIK A

Normtrött

P

å senaste tiden har jag funderat mycket över normer. Jag inser att många saker som jag känner ”skaver” lite i mitt liv, är sådana saker som handlar om att jag inte följer en norm. För det finns normer i alla grupper – umgås jag med mina miljövänner så kan jag känna mig fel för att jag äger ett hus, har mycket prylar eller för att jag valt att inte helt utesluta kött. Umgås jag med med männi­ skor som lever enligt den lite mer traditionella normen kan jag känna mig fel för att jag ibland kan vara lite för ”killig” för att vara tjej, för att jag inte är sminkad till vardags eller för att jag kanske ifrågasätter lite för mycket. Har jag kort kjol känner jag mig fel för att jag inte ”är en sån tjej egentligen”, har jag mysigare kläder känner jag mig oproffsig. Umgås jag med andra familjer kan jag ibland känna att jag får gliringar för att jag ibland väljer jobb före barn och för att vi låter olika personer passa våra barn – för det råder en väldig hysteri kring att ”barn mår bäst med sina föräldrar” just nu. Umgås jag med äldre så tycker de snarare att vi lägger för mycket fokus på våra barn. Jag säger som Stina Wollter gör i min intervju med henne i detta nummer: ”Jag har fan inte tid”. Låt mig få vara som jag är, göra som jag tror är bäst och se ut som jag vill. Utan dömande blickar och små gliringar. Jag är så less. Jag kan vara superblond och samtidigt självhushållare och aktivist. Jag kan vara flerbarnsmamma och få gå runt i korta kjolar. Jag kan kämpa för hållbarhets­ frågor men ändå äta kött och köra bil ibland. Jag är inte en barnmisshandlare för att mitt barn är kvar sist på förskolan. Vi kommer ingenstans med att döma varandra hela tiden, jag önskar att vi snarare kunde backa varandra mera.

Jag erkänner, vi på Camino har varit dåliga på att skriva om sociala frågor, om klasskillnader, mångfaldsfrågor och icke-binära personer. I de senare numren har vi börjat tänka till lite extra kring det och i detta nummer,

FOTO PETTER ALMGREN

vårt norm­nummer, skriver vi om feminism, ­k roppspositivism, normkritik och klass och intervjuar människor som kanske inte så ofta blir hörda. För visst måste vi alla dra vårt strå till stacken mot en mer hållbar värld, men vi måste också ha en förståelse för att bidraget ser olika ut hos olika människor med olika ­förutsättningar. Och att ­ansvaret rimligtvis borde vara olika stort ­beroende på vart i samhällets pyramid du ­befinner dig. Jag hoppas att detta nummer får dig att fundera lite över hur du själv beter dig och hur du blir bemött. Att du vågar ifrågasätta lite mer och stå lite mer för vem du är. Välj bort några glassiga ­instagramkonton mot några mer verklighets­ trogna, det är mitt första tips. Redan där har du börjat en resa, och har du väl öppnat ögonen lite så är det väldigt svårt att blunda igen.

”

Vi kommer ingenstans med att döma ­varandra hela tiden, jag önskar att vi snarare kunde backa varandra mera

Johanna Stål Chefredaktör CAMINO 44 / 5

Jesper Magnusson, verksamhetschef för Fredens Hus i Uppsala, aktuell med bland annat den turnerande utställningen ”Hetero- & etnonorm”

På plats Almedalen TEXT & FOTO Malin Aghed

» Under Almedalsveckan på Gotland höll Camino

Mattias Goldman och Kristina Yngve diskuterar Fossilfritt Sverige.

ett seminarium med rubriken ”Hur kan Sverige inspirera världen till fossilfrihet?” ­Paneldeltagarna hyllade regeringens goda ambitioner med initiativet Fossilfritt Sverige, men påpekade att det krävs ett mer konkret innehåll och dessutom en stark koppling till Sveriges export. Det konstaterades att Sverige har ett gott rykte internationellt för klimatarbetet, men skulle kunna göra mer för världen än bara åtgärder på hemmaplan. Sverige borde inte bara satsa på att bli ”världens första fossilfria välfärdsland” utan också världsledande exportör och inspiratör av hållbara lösningar – och på så sätt nå maximal positiv påverkan både på klotet och ekonomin. I panelen: Mattias Goldmann, VD, Fores Nina Ekelund, programdirektör, Hagainitiativet Kristina Yngwe, riksdagsledamot, Centerpartiet Karolina Skog, miljöminister, Miljöpartiet

Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan läser Camino framför tidningen Syres utställningsplats i Almedalen.

Miljöminister Karolina Skog i mingel efter hållbarhetsdiskussioner på scen.

Moderator: Ingemar Tigerberg, redaktör Camino

Fullsatt på Caminos seminarie.

Frida Ekerlund och Jens Molander från Vardagens Civilkurage

6 / CAMINO 44

Camino gör nyheter!

Vad tänker du på just nu?

Till hösten får göteborgarna en ny nyhetstidning: Syre Göteborg. Bakom tidningen står Mediehuset Grönt som idag producerar den nationella nyhetstidningen Syre. För Syre Göteborg kommer Caminoredaktionen att producera allt lokalt material. Caminos får ytterligare en nyanställd: Maja Andersson.

Syre startade för 1,5 år sedan med visionen att göra ett frihetligt grönt samhällsmagasin för alla som vill förändra världen genom ett demokratiskt, fritt, solidariskt och hållbart samhälle. Syre Göteborg blir den första i en serie lokala Syre som kommer att starta de närmaste åren. Det första numret kommer ut 2 september och en prenumeration kostar från 30 kronor i månaden. Bor du inte Göte­ borg men vill stödja de lokala satsningarna genom en prenumeration redan nu, går det bra att senare flytta över prenumerationen när en lokal Syre startar i din stad.

Hej medarbetare! AnnaCarin Isaksson

... är frilansande bildjournalist som tycker om att porträttera historier i det lilla, gärna med fokus på miljö, sexualpolitik och sociala frågor. Bosatt på landet utanför Göteborg hittar hon inspiration bland granarna i skogen, på loppisrundan och med människor som vågar gå sin egen väg. Hon drömmer just nu om att lära sig dansa flamenco och kunna prata spanska, och att fortsätta berätta historier som inger hopp. I detta nummer av Camino har hon tagit bilderna till reportaget om ­barnfrihet, ett val som det behöver pratas mer om.

FOTO MALIN AGHED

– Vi är väldigt glada för att nu också kunna ta steget in i nyhetsjournalistiken! Förhoppningsvis kan vi bidra med kvalitet och fingertoppskänsla för vad som är viktigt för göteborgarna och utvecklingen av staden, säger Ingemar Tigerberg som tillsammans med nyanställda Maja Andersson kommer att vara huvudansvarig för produktionen av Syre. – Vi är superpeppade och det känns ­verkligen som ett format som kan fungera i dagens medieklimat. Eftersom tidningen ­kommer ut varje fredag kommer den att fungera perfekt som helgläsning, med ett relevant innehåll i lagom omfång. Syre Göteborg kommer ut veckovis och har ambitionen att ge en översiktlig nyhets­sammanfattning av den gångna och ­kommande veckan, samt fördjupande ­r­eportage om ett lokalt aktuellt ämne. – Vi hoppas kunna fylla en lucka bland ­Göteborgs medier, säger Maja Andersson, genom att erbjuda läsarna ämnen och vinklar som annars lätt hamnar i skymundan.

Johanna Stål

Chefredaktör – Så många av mina vänner lider av eller har lidit av utmattnings­ syndrom. Troligtvis som ett resultat av ett samhälle som har en så oerhörd hög press på vad vi ska prestera och klara av, så många normer kring hur vi bör vara. Det är dags att skapa nya normer för hur vi bör leva.

Malin Aghed

Vikarierande marknads­ansvarig – Jag tänker på karriär, civilkurage, nöjd. Ord som kan användas både till hjälp och stjälp, förolämpning och komplimang. Jag vill sno tillbaka ordet karriär, som ofta handlar mer om ekonomi och makt än välbefinnande. Tänk om ”att göra karriär” kunde få betyda att hitta sitt eget sätt att må bra, utan pekpinnar från andra om hur en borde eller inte borde hantera livet.

Ingemar Tigerberg

Redaktör – Samma sak som jag tänker på varje år när jag precis kommit tillbaka från semestern: hur ska man behålla lugnet trots att man börjar jobba? Är det möjligt att inte dras med i det skadligt höga tempot och ändå prestera? Kan man vara smart produktiv när det behövs och vila där mellan? En perfekt harmoni mellan arbets-flow och ­mindlessness... I wish!

Maja Andersson

Skribent – Lönearbete. Jag är väldigt positiv till att allt fler verkar d ­ iskutera och kritiskt ifrågasätta dagens rådande arbetsnormer. Samtidigt kunde jag inte vara gladare över att börja jobba på Camino. Det där myntet har verkligen två sidor. CAMINO 44 / 7

KOMMENTERAT Jag sparar citat

Camino på Ztory? FÖRSLAG Hej! Er tidning är grym, men vet ni vad som skulle vara ännu bättre? Om man kunde läsa den via Ztory! Kan ni inte fundera på att göra den tillgänglig via den plattformen också? Det jag gillar mest med Camino är att varje nummer har ett sammanhållet tema och att det inte känns som att det är en massa utfyllnadsmaterial som i en del andra tidningar. Jag gillar speciellt att läsa om delnings­ ekonomin och nya idéer för återbruk/återvinning på lite mer teknisk nivå, alltså inte folk som bygger om en hallmöbel utan när det som anses som sopor/avfall kan återanvändas i en ny process. Jag tror Ztory kunde vara en bra plattform för er att nå ut till nya läsare också, då de är bra på att föreslå tidningar som de tror att man kan gilla. Tack på förhand! CECILIA SVENSSON SVAR Hej Cecilia. Tack för feedback på vad du gillar i tidningen. Vi har aldrig tänkt att vi ”måste fylla tidningen” utan har snarare oftast för många saker vi vill ha med. Det är kul att det märks. Gällande Ztory så har vi diskuterat detta fram och tillbaka med redaktörer för andra mindre tidningar. Är man en tidning som är väldigt beroende av b ­ etalande ­prenumeranter för att överleva, som vi och många

andra mindre tidningar är, så är risken att förlora många prenumeranter som istället prenumererar via Ztory, vilket ger oss en väldigt liten intäkt. Visst kanske vi till viss del når en ny målgrupp, men i nuläget har vi sagt att det inte passar oss. Kanske vi ändrar oss längre fram. För en reklamfinansierad tidning (som de flesta av de stora tidningarna är), är dock Ztory jättebra. JOHANNA

Var hittar jag lösnummer? FRÅGA Hej! Säljs det ­lösnummer av tidningen i butik? Jag har försökt med två av de mest välsorterade butikerna i Östersund utan framgång, men jag kanske måste beställa via hemsidan? TOBIAS JOHANSSON

BERÖM Hej hela Camino­ redaktionen! Den förändring ni är med och skapar tycker jag är så himla cool. Jag har varit ”andrahandsprenumerant” ett tag när min fina kollega delat med sig av läsningen. Speciellt har jag uppskattat numret om kultur och förändring. Otippat och öppensinnat att skriva om kulturskaparna som skapar hållbar förändring genom nudging. Jag sparade massor av citat och kloka ord från det numret. Nu har jag blivit en riktig prenumerant för jag vill så gärna stötta all bra media ni producerar… Ur brev från Tove Gulliksson, någonstans i norra Sverige

SVAR Hej Tobias! Kolla ­ ressbyrån, där finns den oftast. p Andra tidningsbutiker har den som regel inte om det inte är en specialbutik. Det har att göra med de få distributionskanaler som tidskrifter måste förhålla sig till. Annars är det webben som gäller. Vi tar ingen fraktavgift så det kostar inte något extra att beställa ett lösnummer direkt från oss. Allra bäst för oss och för dig är givetvis att prenumerera.

Jag måste tipsa om en film! TIPS Hej Camino! Laura heter jag, en fransyska som bor i Stockholm och som försöker tänker ”hållbarhet” så mycket som möjligt. Jag har hört om Camino tack vare Carolines podcast på Klimatpodden som var strålande. Då beställde jag min första Camino! För några veckor sedan såg jag en film som påminner lite om er fantastiska idé att skriva och NY! prata om vad man gör för miljön, positiva grejer. Det är en fransk film som heter Demain på franska och Tomorrow på engelska. Jag antar att man kan hitta undertext på engelska. www.demain-lefilm.com/en. Nu ser jag fram emot att läsa Camino. Tack! LAURA LOUE

En pratade så förr REFLEKTION I senaste numret av Camino påpekade ”Ulrika” att Camino konsekvent använder ”en” istället för ”man” som ospecificerat personligt pronomen. I många fall låter detta konstigt tycker även jag. Vill påpeka att det i västgötskan/skaraborgskan naturligt sägs och sas ”en” istället för ”man”. Till exempel ”dä har en la alltid gjort, dä kan en la fortsätta mä, så pratar en ju här”. Tackar också för en mycket bra tidning. SKARABORGAREN/ SIV STRÖM, SKÖVDE

Saxat från Caminos facebooksida Ur en längre diskussion om arbetstidsförkortning

Redaktionen tipsar Du har väl inte missat den nya Caminofilmen? Det är en kort inspirationsfilm för att peppa oss alla när orken tryter eller när vi vill berätta för någon vad vi ­brinner för genom bilder istället för ord. Du hittar filmen på Caminos facebooksida. Sprid den gärna!

Helt övertygad om att det är rätt! Problemet är att a­ vlöningen blir därefter och det är inte många som är beredda på att få 2/3 av lönen trots att vi presterar lika mycket (eller egentligen mer) på mindre tid, med rätt förutsättningar och på rätt plats. SIBYLLA JOHANSSON Den arbetsplats som inför detta kommer att få en ansökan från mig! CHRISTINA HAWRANEK Jag har en bra bit kvar före jag är nere i 40, men ja: Kortare arbetstider för de flesta är bra! JOSTEIN CHR. ANDERSEN CAMINO 44 / 9

L I V S K VA L I T E T – M E D V E T E N H E T FR AMTIDSANDA

Äggoljetempera av Färg i påse är en enkel, giftfri och magiskt vacker målarfärg för många ändamål – väggar, snickerier, golv, konst etc. Känn glädjen att göra din egen färg, ha kul när du målar och njut av resultatet!

Färgen passar alla stilar klassiskt, modernt, all­ moge, vintage, romant­ iskt, stilrent etc. Det är jordpigmenten i färgen som bryter ljuset på ett magiskt sätt och samspelar med dig och din omgivning.

Äggoljetempera av Färg i påse innehåller endast jord­ och mineralpigment, vatten, ekologiska ägg och rå kall­ pressad linolja. Inget mer.

Tillsammans skapar vi en vackrare, sundare och glädjerikare värld!

Av jord AB www.avjord.se facebook.com/avjord info@avjord.se 0585-241 37 070-55 241 37 På hemsidan finner du färgprover, råd, färg-i-påse-handlare och mycket mer.

Anlita oss Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/anlita-camino

NÄRBILD

Ny på jobbet Sveriges nya miljöminister är känd för att ha satsat ­stenhårt på cykeln under sin tid som kommunalråd i Malmö. Nu ärver hon ett ­departement och ett initiativ som vill bryta fossilnormen i världen. TEXT Ingemar Tigerberg FOTO Malin Aghed

Hur känns det att ha blivit miljöminister? – Otroligt roligt. Jag har blivit chef över ett departe­ ment med en massa experter med otrolig kunskap. Det är helt fantastiskt, jag kan fråga och få svar på vad som helst!

Vad är ambitionen med regeringens initiativ ­Fossilfritt Sverige?

– Initialt handlar det om

att aktörer kan ansluta sig till en ambition och riktning, men vi kommer att skärpa det. Det ska bli ett forum för seriösa aktörer där vi driver varandra framåt. Målet är att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer, där välfärd och klimatarbete inte ställs mot varandra – ett gott liv för många, inom de ekologiska

ramarna. Det ska självklart vara ett aktivt arbete, inte bara något vi visar upp. Vi måste ha höga förväntningar på varandra. Klimat är ett av tre prioriterade områden som ska genomsyra allt ­arbete på regeringskansliet och de i­nstitutioner vi har tillgång till, a ­ mbassaderna till exempel. Att vara starka på miljöfrågor är av en Sveriges

riktiga styrkor internatio­ nellt. Andra länder tittar mycket på hur vi samverkar mellan politik och näringsliv.

”En av” världens första? låter lite luddigt och ­svårmätbart…

– Det är för att ha en i­ nbjudande approach till andra länder. Sveriges attityd har ibland varit att slå sig själv på bröstet.

CAMINO 44 / 11

R E M M U 12 N ST 529:A D N E R Ö F

SAKSN Ö R G K S I M A KER SÅ FÅR DU EN YOCERA PÅ KÖPET! KNIV FRÅN K 5 KR) (VÄRDE 58

Prenumerera på 6 eller 12 nummer av VEGO och få en fin prengåva på köpet. Gå in på vegomagasinet.se/camino för att beställa.

6 NUMMER FÖR ENDAST 269:SÅ FÅR DU VÅR KOKBO ”VEGAN PÅ 21 DAGAR” K PÅ KÖPET! (VÄRD E 99 KR)

PRENUMERERA PÅ SVERIGES FÖRSTA OCH STÖRSTA VEGETARISKA MATTIDNING

UTBLICK

En epostfri värld är möjlig Den romantiska komedin ”Du har mail” med Tom Hanks och Meg Ryan som kom i ­internets ungdomsår ­illustrerar den kittlande känslan att ta en titt i sin inbox. I dag är eposten snarare samtidens stressymbol. ­Pionjärföretagen idag skippar den helt. TEXT Ingemar Tigerberg

ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

Har du någon gång tyckt att det varit jobbigt med e-post? Känns det som ett flöde som ständigt tjatar på din uppmärksamhet där du alltid ligger lite efter? I så fall är du knappast ensam. E-post var det allra första sättet att kommunicera via internet och har sedan dess envetet bitit sig fast som en superstark norm, trots att det kanske inte är anpassat efter dagens kommunikations­behov. E-posten är idag snarare mångas ständiga ågren. Föreställ dig idén att helt slippa kolla din inbox. Känns det befriande? Faktum är att det går att klara sig utan e-posten, det går till och med att klara sig väldigt bra om förutsättningarna är rätt. Företaget Automattic som ligger bakom Wordpress, världens största publiceringsplattform, har gjort ­verklighet av visionen. ”E-post har så många fel i sig. Jag har

aldrig hört någon som älskar e-post, som vill ha mer av det. Jag tror det är på väg bort och istället ersättas av nya kommunikationssystem såsom P2 och Slack”, berättar Matt Mullenweg, som är VD på Automattic, för affärstidningen Inc.

P2 är Wordpress nya kommunika­tions­ plattform, en slags ­snabb­admini­strerad miniblogg. Slack är ett kombinerat kommunikations- och projekthanterings­­verktyg – där man kan chatta och dela filer i olika kanaler som delas upp med hjälp av hashtags (#). Detta ska enligt förespråkarna minimera behovet av internkommunikation via e-post. Wordpress är Open Source-baserat. Ideologin bakom öppen källkod, att skapa förutsättningar för vem som helst att publicera något, är något som starkt motiverar de anställda på Automattic.

Om majoriteten av plattformarna på internet skulle vara Open Source-­ baserade skulle nätet vara mer öppet, inkluderande och demokratiskt, menar de. Företaget har inget stort kontor, de cirka 400 medarbetarna i 40 olika länder arbetar varifrån de vill: ­hemifrån, på caféer, eller från så kallade ”work spaces” som blivit allt vanligare i urbana miljöer.

Upplägget har fungerat väldigt bra menar Matt Mullenweg, men innebär en del specifika krav på de som anställs: ”Förmågan att kommunicera effektivt och tydligt i skriftlig form är inte bara superviktigt i ett utspritt företag som vårt. Jag tror även att det avspeglar hur man ser på livet i allmänhet. Tydlig kommunikation innebär oftast också klart tänkande”. CAMINO 44 / 13

VI HAR FÖRSTÖRT VÅR PLANET LÄNGE NOG. Den här filmfestivalen är ett steg mot en lite härligare värld. Kom och inspireras av fyra dokumentärfilmer under en kväll. Välkommen till JORD.

GÖTEBORG 8 NOV | STOCKHOLM 9 NOV Mer information och biljetter på www.jordfilm.se

SPANAT

I Italienska Turin finns 133 veganska restauranger.

88 512 Insekter är viktiga när det gäller att läsa av hur ekosystem mår.

FOTO PIXABAY

Just nu talas det om… TEXT Johanna Stål

… att det inte finns något sådant som ”sugar-high”. Modern forskning är överens om att socker inte gör att du eller dina barn blir hyperaktiva. Att barn verkar bli väldigt pigga efter att de ätit godis kan snarare ha att göra med att det är festlig stämning eller att föräldrarna förväntar sig det. Redan år 1995 publicerades studier i Journal of the American Medical Association som bevisade detta, men ändå lever myten kvar. Detta tar dock inte bort det faktum att det inte är speciellt bra för små kroppar med för mycket socker. I nyutkomna boken Första hjälpen vid matbordet, guidar Sara Ask förvirrade föräldrar i hur man kan tänka kring mat, godis och grönsaker. Även anti-sockergurun Ann Fernholm skriver i sin bok Smakäventyret om hur man kan lära sitt barn att äta bra saker innan det når 2-årsåldern och den så kallade neofobiska fasen börjar (då de börjar bli mer skeptiska till nya smaker).

… Turins nya kvinnliga borgmästare Chiara Appendino tar klimatfrågorna på största allvar och kämpar för mer växtbaserad mat till sina medborgare. Turin ligger i Piedmonte, Slow-food­ rörelsens vagga, men är redan hem för 133 veganska restauranger. Det är dock inte enbart medvind för vegansk kost i Italien – i staden Forza vill vice stadsminister Elvira Sorvino göra det kriminellt att som förälder ge sitt barn vegansk mat. En het potatis, minst sagt. … vi förlorar arter i världen i en hastighet som inte skett på de senaste 65 miljoner åren, enligt the Guardian. Ny forskning publicerad i Ecology visar dessutom att vissa nyckelarter är extra viktiga för att se hur nära vi är ­ekosystemets kollaps. Om dessa arter försvinner är det en förvarning på att en kollaps är nära förestående. Studierna är huvudsakligen gjorda i på sjöar Kina men kan appliceras på alla ekosystem.

… kronor är genomsnitts­ kostnaden per kvadrat­ meter bostadsrätt i Stockholm, enligt Brita Hahne som skrivit boken Ordning hemma. Hon vill att vi ska fundera en extra gång över vad alla de där prylarna vi ­förvarar kostar oss.

När det krisar vid matbordet.

CAMINO 44 / 15

FÖRENKLAT

Malin Agheds familj ”Ukulelefamiljen” e­ xperimenterar med köpstopp och ifrågasätter dessutom normer för vad en familj kan vara.

KRÖNIKA: MALIN AGHED

Förinställd familj, nej tack!

V

i rör oss alla dagligen inom, utom och mellan otaliga normer av varierande vikt. Smått och stort blandas, livsviktigt och trivialt. Som 22-åring kom jag till Tanzania och helt nya normsituationer. Tillrätta­v isandet ”ät som folk”, betydande ”ät med kniv och gaffel”, ställdes på ända och jag lärde mig att ”som folk” beror på var en befinner sig. En vanlig definition är att norm är mönster en inte är medveten om men som det kan vara en god ide att ifrågasätta. Ett streck. En gräns som inte finns i marken utan är tillverkad av människor.

”En ’familj’ på en nöjespark får innehålla två vuxna och två barn” I förra numret beskrev jag hur vi i Ukulelefamiljen inte tycker oss vara särskilt annorlunda: tre vänner med barn som bestämt sig för att vara familj och som har köpstopp under ett år. Att något av detta är normbrytande år 2016 är förvånande i sig. Men ska vi beställa biobiljett på nätet är siffran 2 förinställd. En ”familj” 16 / CAMINO 44

Caminos nya medarbetare Malin Aghed.

på en nöjespark får innehålla två vuxna och två barn. För det första är alltså familj norm, och för det andra är mängden människor i familjen norm. Och ­konsumtionen – ja, den ska hjälpa både land och människa när det gäller missnöje och identitets­ skapande. Att vara nöjd singel stör ­somligas världsbild. Att säga nej till konsumtion får folk att känna sig anklagade eller tycka synd om en och vilja bjuda. Det är snällt, men det är inte det som är poängen.

H

alvtid in i köpstopps­ året har vi märkt hur provocerande våra val kan vara. Som om vi, genom att förändra våra konsumtionsvanor, samtidigt skulle mena att andra måste göra detsamma. Folk ber om ursäkt om de köpt något. Vi säger ingenting om någon annan, men vi upptäcker saker om oss själva och det samhälle vi lever i. Med köpstopp följer ökad miljö­medvetenhet, kreativitet och samtal om livet. En del börjar prata om tjänster, gentjänster, nytta. I Ukulelefamiljen – som i alla fungerande relationer – ­handlar det inte om att räkna fördelar, det är helt enkelt fel vokabulär. Tacksåmycket-värme ryms, men inte förpliktigande och pressande tacksamhet. Huruvida något är norm­

brytande eller normbevarande avgörs av vem det är som betraktar. Storfamiljsgrejen är gammal som gatan, men som släktbaserad. Historiskt sett är det kärn­familjsnormen som är ny, men den idén har gjort många människor ensamma.

B

egreppen normkritisk och normbrytande byts ofta ut till begreppet normkreativ. Nöden är uppfinningens moder, den som har långtråkigt blir påhittig och Cajsa Warg är hemma i köket. På mors dag tog den yngsta ukulelen, 8 år, med sin mamma till en affär och pekade på presenten hon skulle köpt om vi inte hade köpstopp. Mamman blev lika glad som om hon hade fått den – om inte gladare. Mindre plast att ­producera i världen och mer plats på hyllorna hemma. Plast mot plats. Bildligt och ­bokstavligt. Färre saker att ta hand om ger färre saker att damma, färre saker att oroa sig över och alltså mer tid till att må bra. Ett mer normkreativt samhälle ger fler människor möjlighet att må bra. Nästa nummer kommer att handla om ägande, och Ukulele­ familjens köpstoppsdiskussioner fortsätter. Tills dess: följ och kommentera gärna på vår facebooksida: Ukulelefamiljen 2016 – köpstopp.

SVT Plus filmar Ukulelefamiljen.

U K U L E L E FA M I L J E N T I P S A R

Bryt familjenormerna 1. Använd ordet familj

Det bästa för ett socialt hållbart samhälle är att våga använda ordet familj för vem du vill. Utan att exkludera den biologiska familjen får alla som är nära plats i den familj du skapar själv. ”Ukulelefamiljen extended” rymmer ett helt gäng med olika människor som nu är familj.

3. Att träffas behöver inte kosta

4. Hitta alternativa presenter

Se mer: SVT Plus följer Ukulelefamiljens köpstoppår 2016. Programmet sänds i SVT den 24 november kl 21:00

Det blir ofta väldigt trevliga diskussioner om familjenormer och bonuskärlek som följd. Ifrågasätt familjebiljettpriser och andra normativa system när tillfälle ges.

En måste inte alltid ses på caféer, och inte alltid äta när en ses. Se varandra och varandras intressen som tillgångar och lägg fokus på det sociala.

Ylva, Olga och Heidi i hängmattan efter ett av sommarens alla bad.

5. Hemestra

Det finns väldigt många spännande saker att upptäcka på en enda plätt! Det är idag svårt att lämna barnen till skolan i augusti om de inte rest någonstans på semestern. Men kanske handlar det också om hur vi vuxna väljer att hajpa olika upplevelser? En blåbärs­promenad kan bli extremt spännande! Gör det ­tillsammans med andra och använd mängder av fantasi.

2. Ta med flera personer som respektive

Ukulelefamiljen med hangarounds på sommarvandring i Hästenäs Kyrkoskog utanför sommarstället i Borkhult, Åtvidaberg.

upplevelser och gemensamma presenter istället för 30 alldeles för dyra saker i plast. Våga se dig själv som tillräcklig present när du hälsar på någon eller ta med en hemmagjord. Det tar ett tag att vänja sig och omgivningen men det går!

Barnkalasen är de svåraste. Våga ta diskussionen med andra föräldrar – det går att hitta alternativ som handlar om

Läs mer: Den befriade familjen av Josefin Olevik (Weyler förlag). CAMINO 44 / 17

FOTO ELISABETH OHLSON WALLIN/FREDENS HUS

BILDEN

18 / CAMINO 44

FOTO ELISABETH OHLSON WALLIN/FREDENS HUS

Kan det se ut så här? » Hetero- & etnonorm heter utställningen som turnerat landet runt sedan år 2012, men som fortsätter att väcka starka reaktioner. Bilderna, av Elisabeth Ohlson-Wallin, är till för att uppmuntra till diskussioner om normer. Hur

känns det att se ett mörkhyat par med vita barn? Känns det ovant att se en vit man putsa en svart mans skor? Varför tror du att du känner som du känner? Kan vi se på samhällets normer med mer kritiska ögon?

Utställningen har tagits fram på Fredens Hus i Uppsala och har även ett pedagogiskt material som går att använda för att diskutera bilderna. Varje år tar över 100 klasser del av utställningen. Fredenshus.se CAMINO 44 / 19

20% RABATT t.o.m. 14 oktober

Kampanjkod: MSD161C

10 NOVEMBER KONFERENS • 11 NOVEMBER WORKSHOP STOCKHOLM - QUALITY HOTEL GLOBE

EN NY KLIMATERA ÄR HÄR! Miljöstrategidagarna 2016 tar avstamp i den transformation som vi lever i just nu där miljö- och hållbarhetsfrågor får en allt viktigare roll. Vi kommer att få ta del av spaningar från intressanta tänkare, strateger som formar framtiden och inte minst från personer som jobbar stenhårt med att driva sina verksamheter i en hållbar riktning här och nu. Nudging, digitalisering och hållbara affärsmodeller är några ämnen på agendan. Varmt välkommen till en dag som stärker och vässar dig i din yrkesroll! CATRIN OFFERMAN, chefredaktör på tidningen Miljö & Utveckling

FÖRDJUPANDE WORKSHOP Stanna kvar dagen efter huvudkonferensen och fördjupa dig inom ett specifikt område. I våra workshops står din verksamhet i fokus. NÅGRA AV TALARNA

SVERKER SÖRLIN

ÅSA SANDBERG

KAJ TÖRÖK

VAR MED OCH TÄVLA OM MILJÖSTRATEGIPRISET Runtom i Sverige pågår stordåd i vardagen. De genomförs av proffs som driver sin verksamhet mot hållbarhet genom smarta förbättringsprojekt som de får resten av organisationen att förstå värdet av och genomföra. Det här oerhört viktiga arbetet vill vi på Miljö & Utveckling premiera. Vill du vara med och tävla om Miljöstrategipriset som vi delar ut på Miljöstrategidagen? Skicka in din nominering till priset@miljo-utveckling.se senast den 10 oktober. Här kan du läsa mer: miljostrategidagarna.se/miljostrategipriset

LÄS MER

WWW.MILJOSTRATEGIDAGARNA.SE

TEKNISKT

KRÖNIKA: INGEMAR TIGERBERRG

TR ANSPORT

Bilen ersätts av mjukvara

Jorden runt på sol »Solar Impulse 2 heter det smäckra planet som drivs helt och hållet av el från de solceller som täcker dess vingar. De två schweiziska piloterna Bertrand Piccard och André Borschberg har nyligen klarat av att (med mellanlandningar) flyga jorden runt, vilket var första gången i världshistorien för ett plan som drivs helt av solen. När planet landade i Abu Dhabi hade det tillryggalagt 4 200 mil med en hastighet på 45-90 kilometer i timmen. Det innebar totalt 23 flygdagar. Framtiden stavas slow travel?

K

ommer ni ihåg den gamla hiten Video Killed the Radio Star? Det var den första låten som spelades upp i musikvideo­ kanalen MTV år 1981. Musikvärlden skulle aldrig bli sig lik. Teknikskiften får allt som oftast stor betydelse för användare och samhället. Musikvärlden fortsatte därefter att ”disruptas” som det kallas. Redan år 2 000 gjordes en parodi på låten som hette Internet Killed the Videostar. Ni fattar… Nu står dock en helt annan bransch på ­t röskeln till en stor och snabb förändring: bilindustrin. Bilen håller på att ersättas med mjukvara. Det sker samtidigt som bilarna byter bränsle till el. Pionjärföretaget Tesla lanserar inte årsmodeller som brukligt inom ­bilindustrin, utan kategoriserar dem i versioner av programvaran. Själva bilen av metall och plast blir därmed av mindre vikt i framtiden.

En elmotor är mycket mindre komplicerad än en bensinmotor, vilket öppnar upp för ­konkurrens från aktörer som inte har stora gamla investeringar i fossilteknik att skydda. Google har redan gett sig in i matchen med sin självstyrande bil och Apple är på gång. Detta är fullt logiskt med tanke på att information och data är avgörande i morgondagens transport­ system. Redan idag beräknar Teslas färddator ut exakt var du ska tanka för att kunna nå ditt mål, hur lång tid det kommer att ta, var trafik­ stockningar finns etcetera. Imorgon behöver vi troligen inte ens notera trafikinformationen eftersom den självstyrande taxin tar oss dit vi vill. Taxiföretaget Uber har datainsamling som ett av sina största mål, så att de kan stå redo att gå över till förarlöst när lagstiftningen finns på

”

En elmotor är mycket mindre koplicerad än en bensinmotor, vilket öppnar upp för konkurrens från aktörer som inte har stora investeringar i fossilteknik att skydda plats. För tekniken finns i princip redan där. Enligt amerikanska uträkningar kan 9 av 10 bilar ersättas med sådan trafik, utan att vi ska behöva vänta mer än någon minut på att bli upplockade där vi är. Här hittar vi den stora potentialen, men då behöver vi ge upp tanken om att äga våra egna bilar. Svårt? Kanske, men konstigare saker har hänt…

solarimpulse.com

TR ANSPORT

Se upp! » Den här rälsbussen, eller vad man ska kalla den, testas av det kinesiska företaget Transit Explore Bus i staden Changzhou, och en prototyp har nyligen visats upp för den kinesiska pressen. Idén är lika uppenbar som magnifik: att skapa en effektiv transportmöjlighet utan att ta mer utrymme i anspråk i de allt trängre megastäderna. Bussen kör ovanför bilarna på motor­vägen, är eldriven, och tar uppemot 1 200 passagerare. Designern Youzhou Song menar att den kan ersätta uppemot 40 vanliga bussar, skriver ­teknik­sajten Next Big Future. CAMINO 44 / 21

REDAKTIONEN PROFILEN STINA WOLLTER Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Ingen fin flicka längre Hon gör tusentals människor glada varje dag med sina dansfilmer på Instagram. Stina Wollter har slutat skämmas över vem hon är och hur hon ser ut. Nu för hon en kamp mot dömande blickar som bestämmer hur vi ska bete oss. TEXT Johanna Stål FOTO Malin Aghed

22 / CAMINO 44

– Min terapeut säger att jag är i trotsåldern, det tycker jag är fint. Men de som känt mig i tjugo år vet att det här med att dansa och trixa med kroppen inte är något nytt. Det är bara sedan jag började använda Instagram som testyta som det började hända något. Stina Wollter sitter framför mig i en hotellobby nära SVT-huset i Göteborg. Hennes intensiva, öppna ögon är redan pigga trots att det är morgon dagen efter inspelning. Hon är i sitt livs form, och dansar på sociala medier för att alla ska ha rätt att vara den de är, oavsett utseende, ålder, könstillhörighet eller hudfärg. Stina, dotter till skådespelarna Sven Wollter och Annie Jenhoff, växte upp i en kändisfamilj och blev ”yvig och pratig” för att hitta sin plats men avskydde samtidigt sig själv för det. Hennes syster Ylva kämpade i många år emot sjukdomen anorexi, vilken till slut tog hennes liv. – Att min syster blev sjuk är klangbottnen i mitt liv, det är det som påverkat allt, säger Stina med visst darr i rösten, trots att det är många år sedan Ylva dog. Stina blev sjukskriven på grund av panik­ ångest och depression efter att systern dog. Men det blev som att gå igenom ett reningsbad. Plötsligt stod hon där och kunde inte gå tillbaka till den tidigare arbetsplatsen, för att hon hade blivit någon annan – lite sannare mot sig själv. Visst var Stina rädd när hon sade upp sig som ensamstående mamma, men hon ville jobba med konst, det hon var utbildad inom, och så blev det. Samtidigt gjorde hon en hel del radio, många känner igen henne ifrån Karlavagnen och Söndagarna med Stina Wollter. Men det tog lång tid att bli den ”dansande människan”. Och hon är fortfarande rädd när hon lägger upp filmerna som når ut till över 59 000 följare. Hon började publicera videoklipp på Instagram på sig själv när hon dansar, ibland bara i underkläderna. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Mängder av människor blev glada och uppmuntrade, men hon provocerade också många som inte anser att det är ok att visa upp sig i offentligheten som 52-årig kvinna som inte lever upp till samhällets normer kring vad man får visa upp och hur man får bete sig.

Stina Wollter Ålder 52 år. Gör Konstnär samt gör radio­ programmet Söndagarna med Stina Wollter. Familj Sambo och två vuxna barn.

» CAMINO 44 / 23

– Jag använder Instagram som ett slags testyta. Jag behöver upprepa och erövra bilden av mig själv för mig själv för att få syn på mig. Det är väldigt personligt och privat att vägra normer. Stinas motstånd växer ur hennes inre. Hennes plattform på sociala medier har gett henne en meningsfullhet som gör att hon inte kan backa. – Det är ju helt fantastiskt den dagen människor förstår att normer är konstruktioner och att vi har makten att konstruera om dem. Eller ifrågasätta dem. Eller vägra dem.

Frågan är om det går att hindra att andra

”

Våga möt sanningar som du har om dig själv och andra kring vad som är lämpligt, snyggt och fräscht 24 / CAMINO 44

­ öttrar och systrar blir sjuka på grund av d normerna kring hur vi ska se ut. – Jag hörde det hela tiden när jag var yngre: ”Nu är du en fin flicka”. Ylva läste mycket Kulla-Gulla när hon var liten, en för perfekt och omöjlig förebild. Hade rörelsen kring kropps­ positivism, som jag är del av idag, funnits när hon levde hade hon kanske fått vittring på ett annat sätt att förhålla sig till sin kropp. Visst är det fortfarande bara en liten klick av människor som lägger ut normbrytande bilder på sig själva, de flesta visar fortfarande upp den perfekta ytan. Och döljer det som inte anses ”rätt”. Men Stina berättar om tusentals människor som följer och kommenterar på hennes konto. Om alla kvinnor som kommer fram på gatan och stoppar henne. – Jag var lite folklig redan innan så många ser mig som en schysst empatisk människa från radio. Kvinnor kommer fram och berättar om våldtäkter och om hur de börjat bita tillbaka mot kränkande kommentarer. Och det handlar om mer än att bara ifrågasätta skönhetsnormen, det handlar om konsumism och marknadskrafter, menar Stina. En kvinna kommer fram och frågar om Stina sovit gott. Det visar sig att de hade pratat lite kvällen innan. Stina svarar artigt och tittar sedan tillbaka på mig. Hon ser sig själv som miljömedveten, men menar att medvetenhet handlar om att man bär med sig kunskap. – Jag kan inte vara medveten om något jag inte vet. Men jag lär mig varje dag. Stina har kemikaliebantat hemma med produkter som hon har på sin kropp och i sitt

kylskåp och försöker byta ut plastbyttorna. Av ekonomiska skäl har hon alltid sysslat med återbruk, hon har inte haft råd med något annat. Hon skrattar och berättar att hon och hennes sambo har sovit i samma säng som hon och exmannen sov i, en 27 år gammal säng, men nu har de äntligen köpt en ny. – Jag drömmer inte om nya soffor, jag lägger mina pengar på fantastisk mat istället.

Hon har gjort en hel del annorlunda mot sina barn jämfört med hur hon växte upp. – De är mer normifrågasättande än vad jag är. Stina har en son och en dotter som båda är extremt hårda och goda fostrare. De är på henne hela tiden. Stina har valt att lyssna mycket på sina barn och de har fått uppleva praktiskt att det spelar roll vad de tänker och upplever. – Jag har inte mörkat livets skeenden utan de har fått vara med när de stora frågorna kommer upp. De har såklart haft det jättetufft när de växte upp, det går inte som förälder att riktigt förstå hur utsatt och tufft det är idag. Föräldrar idag behöver ge sina barn fler ­verktyg, menar Stina. Det går inte att leva utan att ha koll på vad genus är, eller utan att ­ifrågasätta konsumtionssamhället. Det går inte att inte fundera över varför man ska byta köksö vart femte år, eller att inte läsa innehålls­ förteckningen på schampoflaskorna. Hur blir man mer kroppspositivistisk? – Våga möt sanningar som du har om dig själv och andra kring vad som är lämpligt, snyggt och fräscht. Var kommer de sanningarna ifrån? Öka möjligheterna för hur du får bete dig i det offentliga rummet. – Jag skrattar lite för mycket, jag är lite för mycket. Jag har inte tid att ljuga mer, jag har fan inte tid. Vi har ingen aning om hur länge vi ska leva, jag vill inte leva någon annans jävla liv. Våga ställ frågan: Vems liv lever jag? Vem ­d ikterar det? Tänk två sekunder innan du sträcker ut handen – behöver jag den här? Kan jag välja? Är det jag som väljer eller någon annan? Ta massa selfies på dig själv, upptäck din kropp, upptäck dig själv. Hoppa och studsa framför din partner – tycker den personen att du är äcklig för att det dallrar – då är det dags att byta partner. Det är inte dags att byta kropp. – Jag dansar för att jag inte längre orkar gömma mig. Jag har hela mitt liv skämts för att jag varit så yvig och pratig. Jag har provat alla bantningar och pratat och skämts för mig. Men jag har till slut upptäckt att jag faktiskt är en störtskön människa.

#stinawollterdansarförlivet hittar du på instagram i en lagom dos varje vecka.

Tre snabba 1. Har du klimat­ångest?

– Ja, självklart. Jag har flugit till USA nyss och samtidigt är Östersjön döende. Människor på andra sidan jorden får lida av hur vi lever. Klart jag har ångest, men jag vet också att ångest kan vara förlamande. Faran med undergångsrapporter är att alla inte vaknar upp, utan att de somnar för att det blir för mycket. Risken är att de istället tänker: ”Jag orkar inte, jag tar och bygger ett nytt kök”.

Vad betyder hållbar livskvalitet för dig?

– Saker som inte kostar något, som när min tonårstjurige son äntligen börjar prata efter en tjugominuters promenad i skogen. Att ligga i nytvättade lakan, ha en ledig dag, känna dofter och vara sams. När båda barnen är hemma och vi sitter kvar vid frukost­ bordet jättelänge. Flyta i havet. Små vardags­ ögonblick som bara är, stunderna där jag inte vill vara någon annanstans än där jag är. Hållbar livskvalitet handlar om att jag kan fatta beslut som inte ger mig ångest, men det handlar också om det som inte är mätbart.

Läser du Camino?

– Javisst. Människans största uppgift just nu är att freda sig och att reparera. Att få det stilla omkring sig och samla på ställen att vila på och förstå hur de platserna ser ut. Camino är en sådan plats, ett ställe man kan stanna vid utan att bli marinerad i för mycket skit. CAMINO 44 / 25

Vem vågar 26 / CAMINO 44

ingripa?

Civilkurage, eller at t br yta normer och våga ta risker för att hjälpa en ok som färgas av främ änd, blir allt viktigare i en tid lingsrädsla och soc ­civilkurageforskare ial oro. Enligt n Brian Palmer är d et de verklighetsnära berättelserna som kan göra oss m odigare. TE XT Malin Aghe

d ILLUS TR ATION Erik Ny

lund

CAMINO 44 / 27

Brian Palmer

FOTO LENA KATARINA JOHANSSON

M Född i Brooklyn, New York. Bosatt i Sverige sedan 2004, då han också var sommarpratare. Karriär Socialantropolog och civil­ kurageforskare vid Uppsala Universitet. Författare till bland annat boken 101 historiska hjältar, skriven tillsammans med Ola Larsmo. 2002 fick han pris som Harvard­ universitetets bästa lärare

28 / CAMINO 44

od. Betyder det avsaknad av rädsla? Nej, de flesta tycker att Lille Skutt är modigare än Bamse: att göra något trots att en är rädd kräver större mod än att göra något om en saknar rädsla. Om vi nu tvunget ska mäta vilket mod som är störst. Men vilket slags mod är då civilkurage? Går det att träna sig i civilkurage? Kan civilkurage bli en norm istället för ”sköt dig själv och skit i andra-normen”, som ofta råder idag? Finns det något sätt att öka det kollektiva modet? Brian Palmer är författare och civilkurageforskare vid Uppsala universitet och har precis kommit tillbaka till Stockholm efter att ha pratat om civilkurage i Seoul och Busan. Han förklarar att forskarna har hittat vissa gemen­ samma nämnare hos människor som tog risker för att rädda judar under andra världskriget och alltså utförde modiga handlingar som hjälpte någon utanför den närmsta kretsen. – Att ha träffat och lärt känna människor från andra kulturer eller livsåskådningar än ens egen redan i barndomen är en av faktorerna som utmärker sig, säger Brian. En stark personlig övertygelse, sekulär eller religiös, är också en gemensam nämnare, liksom att ha föräldrar och skolpersonal som inte tycker att lydnad är så viktigt. Dessutom är den övervägande delen av dessa människor kvinnor, ett resultat som också syns tydligt idag när det till exempel gäller organ­ donation till okända.

På frågan om huruvida civil­ kurage går att träna upp svarar Brian ett snabbt och tveklöst ja. Det går. Och på frågan om det också kallas civilkurage när människor gör något som i andras ögon verkar ont men som fungerar enligt dessa människors strävan och mål – även då är svaret ja. Vissa människor verkar ha stort mod och beslutsamhet. Andra

” Förmågan att åsamka andra lidande beror på svårigheten i att förstå att andra människor existerar lika mycket som vi gör” önskar att de hade det, och vill gärna träna upp förmågan att snabbt kunna agera i en uppkom­ men situation. De flesta av oss befinner sig vid olika tillfällen på en varierad skala mellan dessa parametrar. Men den tredje ­g ruppen då? Hur når vi dem som inte verkar ha någon längtan efter förändring? Inte de rädda, inte de tvivlande eller tvekande, utan de likgiltiga? Brian svarar med ett enda ord: berättelser. 
– Om berättelserna är sanna eller fiktiva spelar mindre roll. Sagor, böcker, filmer, tavlor, serier, dikter, sånger, föreställningar, samtal på bussen, sociala medier, fikarastprat, brev, sms, teckningar, tillkännagivanden, protesttåg, godnattsånger, dokumentärer, fantasier. Vi påverkas av allt. Brians eget intresse för civil­ kurage startade med en berättelse

han som student läste i New York Times. Den handlade om en aktivist som organiserade ursprungsbefolkning i Brasilien för att hjälpa dem ur förtryck, men som blev mördad av markägarna. Brian skrev hans namn på en lapp som han fäste på väggen i sitt studentrum. Så småningom hamnade fler namn på lappen, och när Brian år 1986 gick sitt sista år på Harvard skrev han dit Olof Palme. Brian berättar också om Sophie Scholl, student i Tyskland som under tidigt 1940-tal protesterade mot Hitler och som 21-åring fängslades och avrättades tillsammans med sin bror. I en enkät gjord för tio år sedan, där vanliga tyskar intervjuades om vem som var den största tysken genom tiderna, svarade människor just Sophie Scholl. Hon rankades högre än Bach, Beethoven och Einstein. Brians forskning handlar bland annat om risktagandet, priset för det och den högaktning dessa människor ibland möter.

Elaine Scarry, professor på ­ arvard med tortyr och kärn­ H vapen som specialområden, är idag en av Brians förebilder. I sin essä The Difficulty of Imagining Other Persons skriver hon att för­ mågan att åsamka andra lidande beror på svårigheten i att förstå att andra människor existerar lika mycket som vi själva gör. Men genom detaljerade berättelser i litteratur, film och teater kan vi gradvis öka förståelsen för varandra och därmed motverka rasism, negativa stereotyper och destruktiva normsystem. Brian kommer tillbaka till berättelsens betydelse genom hela vårt samtal. – Det finns ingen genväg, säger han, det handlar om detaljer och dramaturgi, att lära känna en verklig person som gjort ett ­verkligt val. Förebilder kan ­inspirera oss till egna val som förbättrar också någon annans liv. Berättandet kan förändra samhället från att ofta lyda under normen ”sköt dig själv och skit i andra” till en civilkuragenorm där det är naturligt att hjälpa

»

Josephine Ramström är en av många som tränar på flera olika gym i stan inom samma kedja.

CAMINO 44 / 29

1

3 5

4

2

30 / CAMINO 44

andra. Brian tycker att civilku­ rage och vår omsorg om varandra borde vara ett skolämne med lika stor dignitet och schematid som matematik, eftersom det handlar om vilket slags samhälle vi vill ha i framtiden. För dem som inte befinner sig i utbildningssystemet behövs folkbildningskampanjer och en nyhetsrapportering som möter människor som vågat stå upp för något viktigt. – Kurage är nämligen nästan lika smittsamt som rädsla, säger Brian och ler. Efter Civil Rights­ rörelsens sammandrabbningar med polisen i Alabama 1963, då Martin Luther King fängslades, såg miljoner människor barnen som attackerades av de vita polisernas hundar och de vita brandmännens vattenmassor, och bilderna synliggjorde de unga människornas civilkurage och det orättfärdiga våldet mot dem. Många tänkte till framför sina TV-apparater den kvällen.

Brian berättar om en vanlig

som innebär att om passivitet är norm kommer människor i grupp att vara passiva. Men om en person trotsar normen och gör något kommer också fler att ingripa. Bästa sättet att hitta mod i obehagliga situationer är att ta tag i den person som står närmast och bryta bubblan, enligt Brian. I krigstid eller i andra katastrof­ situationer blir normerna ofta förändrade i hela samhället. Brian berättar om orkanen Katrina i New Orleans, stora jordbävningar i San Fransisco och Mexico City och 11 september i New York. I alla dessa fall blir människor generösa, osjälviska och visar stort civilkurage. Under några veckor får vi ett smakprov på ett bättre samhälle. Kanske kan man också jämföra det med hösten 2015 i Sverige när det kom väldigt många flyktingar och många, som tidigare inte varit aktiva i någon organisation, ­skjutsade migranter, gav dem mat, tog emot dem på central­ stationer eller öppnade sina hem.

studie, gjord på lite olika sätt och på olika platser då och då i decen­ nier. För några år sedan gjordes den i New Jersey och resultatet blev annorlunda än tidigare. Studien låter en person låtsas vara i behov av hjälp på en trottoar, och när människor passerat, oavsett om de hjälpt till eller gått förbi, får de frågan om varför de gjorde de val de gjorde. Huvud­ anledningen att inte hjälpa till brukar vara någon form av rädsla eller obekväm känsla. Men i New Jersey-studien upptäcktes att huvudanledningen förvandlats till tidsbrist. ”Jag har så mycket att göra” eller ”Tänk om personen behöver hela min eftermiddag?” var nu de vanligaste svaren. Tidsbristen – inbillad eller verklig – har blivit ett av de största hoten mot vår aktiva medkänsla. Vår själviska instinkt är större än vår medmänskliga sida, enligt de flesta evolutionsbiologerna, men detta kan påverkas av vad andra gör. Ett vanligt begrepp inom civilkurageforskningen är ”Bystandereffekten” (på svenska åskådareffekten, reds anm),

Men altruismen försvinner ofta då staten verkar rädas folkets förmåga till att organisera sig. Efter jordbävningen i Mexico City gick staten in och sade att ”.. självhjälpssystemet ska upplösas omedelbart”, istället för säga tack och bygga vidare på det som satts igång. – Jag sysslar egentligen med återbruk jag också, avslutar Brian. Jag återanvänder människors berättelser, jag hittar ork i deras livsgärningar och när jag befinner mig i en besvärlig situation tänker jag på personer relevanta för det tillfället. Simone Weil, Dietrich Bonhoeffer, Mahatma Gandhi, Sophie Scholl, Ralph Nader, Rosa Parks, Dorothy Day, Malala Yousafzai, Martin Luther King... Jag omges också i vardagen av så många varma och generösa individer. Det ger mig energi att fortsätta sträva efter en värld där vi bryr oss om varandra – och där vi, med varandras hjälp och med varandras berättelser i ryggen, vågar stå lite mer i vägen när det behövs.

BRIAN TIPSAR

Så slipper du bli gruppens ”dåliga samvete” 1. Gå långsamt fram med dina närmsta. Låt förändring ta tid. Till och med Gandhi tyckte att det är lättare att prata på stora offentliga platser än i byn där vi föddes. 2. Vädja inte till etiska ställning­ staganden utan försök väcka det praktiska självintresset. Säg hellre ”Ditt affärsnätverk blir större om du också har vänner från andra länder” än att det är omoraliskt att vara rasist. 3. Använd humor när det är möjligt. Att visa självinsikt och att våga skratta åt egna misstag gör fokus­ frågan mindre farlig. 4. Först och sist: berätta och lyssna på andras berättelser. Var specifik och använd mycket detaljer. Låt människor lära känna varandra.

5 FÖREBILDER 1. Malala Yousafzai

Född 1997. Pakistansk utbildningsoch kvinnorättsaktivist, utsatt för mordförsök av talibaner. Mottagare av Nobels fredspris 2014.

2. Sophie Scholl

Född 1921, död (avrättad) 1943. Tysk student och motståndskämpe under andra världskriget.

3. Rosa Parks

Född 1913, död 24 oktober 2005. Afroamerikansk medborgar­ rättskämpe som 1955 utlöste Bussbojkotten i Montgomery genom att vägra lämna sin sittplats i en buss till en vit man.

4. Simone Weil

Född 1909, död 1943. Fransk filosof, mystiker och politisk aktivist. Känd för bl a sina skrifter om sociala orättvisor och arbetsreformer.

5. Ralph Nader

Född 1934. Amerikansk politisk aktivist, författare och advokat. Känd för sitt engagemang för ­miljöfrågor, konsumentskyddslagar och ­demokratifrågor.

CAMINO 44 / 31

32 / CAMINO 44

Lyxen att handla ekologiskt Ekologisk mat har blivit en ny statusmarkör och det är inte alla som har råd att hänga med. För Lume Stojkaj, som flydde från Kosovo för tio år sedan, är det en lyx att änligen ha råd att köpa ekologiskt till sina barn. TEXT Johanna Stål FOTO Malin Aghed

CAtMINO 44 / 33

De sex medlemmarna i familjen Stojkaj hade som gömda bara 3 000 kronor i månaden att handla för. Då gick det inte ens att betala en extra krona för att få ekologisk mjölk.

34 / CAMINO 44

»

” N

är vi var gömda så var en krona i skillnad väldigt mycket. Jag köpte alltid det som var billigast”. Lume Stojkaj sitter i sin soffa i ett radhus i Hammarkullen, Göteborg och tittar ut på träden där bakom. Radhuset kunde hon och hennes man stolt köpa när de äntligen fick uppehållstillstånd och fick sålt sitt gamla hus i Kosovo, som de flydde ifrån för tio år sedan. Lume är miljöengagerad och brinner för ekologisk mat, men hon är medveten om att det inte alltid går att leva som man vill. Vi matas dagligen med budskap om hur vi bör äta och många av oss vet att miljön lider av att vi äter fel. Samtidigt har det alltmer blivit en klass­ fråga att äta miljöbra i form av ekologiskt, där de som har det bra ställt har råd att köpa eko medan de med mindre pengar inte alltid kan välja. Att den ekologiska mjölken är en krona ­dyrare kan vara avgörande för de som lever på ­marginalen – särskilt om de har många munnar att mätta. För att inte tala om ekologisk gurka som är nästan dubbelt så dyr som besprutad. I en av de senaste undersökningarna som ­presenterades i Metro kostade en ­konventionell matkasse med 13 varor 255 kronor, och den ­ekologiska 345 kr. Alltså 90 kronor dyrare. Visst går det att välja andra typer av varor, mer ­rotfrukter ­etcetera, men prisskillnaden kvarstår.

För Lume har ekologiskt länge varit en stress­ faktor. Hon och hennes familj har ­dessutom levt tre år som gömda, efter att de flydde från Kosovo. Tack vare organisationer som stöttar ­gömda flyktingar ekonomiskt fick familjens sex ­medlemmar 3 000 kronor att köpa mat för i ­månaden – men det är en summa som bara ­räcker till ren överlevnad. – Då gick jag alltid och kollade reklamblad för vad som var billigast var och jag köpte sådant som var kvar från dagen innan och hade nedsatt pris. Samtidigt lärde hon sig mer och mer om ­miljöfrågor. För tre år sedan började hon arbeta som måltidsbiträde på en skola och fick ­tillsammans med kollegorna se filmer om hur bananplantager besprutades och hur dåliga ­arbetsvillkoren var på kaffe- och kakao­plantager. Hon började köpa hem mer ­ekologiskt, även om det var dyrare. – Kaffe, bananer och kakao köper jag alltid ekologiskt. Och mjölk. Även om jag inte har råd, så har jag bestämt mig för att köpa ­ekologiskt på vissa saker. Men när de levde som gömda var inte ens det möjligt och hon tänkte ofta på att hon borde köpa ekologiskt. – Särskilt när man har barn såklart. Jag vill ju

ge mina barn det bästa. Jag fick se en film om hur barn efter att ha druckit ekomjölk i en vecka fick mindre gifter i urinen och efter det köpte jag ekologisk mjölk, även om jag inte hade råd egentligen. Man behöver inte dricka så mycket mjölk, vi fick ta lite mindre istället.

Lume minns sin uppväxt på landet i Kosovo. Hennes familj var i princip självförsörjande, de odlade till och med vete och gjorde eget bröd. De flesta runt henne hade det likadant och ­begreppet ekologiskt hörde hon talas om först när hon kom till Sverige. När kriget kom handlade det mest om liv och död, det gick inte att tänka på så mycket annat. Men även efter kriget har folk det tufft ­ekonomiskt i Kosovo och har inte kunnat tänka så mycket på miljöfrågor. – Jag var i Kosovo förra året och frågade efter “bio” som ekologiskt kallas där, men det fanns knappt. Men det är många som odlar själva ­fortfarande och då ofta ekologiskt utan att de tänker på det. Lume bor i miljonprogramsområdet ­Hammarkullen i Göteborg, där över 50 procent av de ­b­oende är födda utomlands. Bland hennes vänner pratas det inte så mycket om miljöfrågor, men det finns en hel del frågor om ekologiskt. – Häromdagen var det en som undrade ”gurkan är inplastad – hur kan det vara ekologiskt?”. De har massa frågor. Jag har en vän som ­frågar ”hur ska jag veta att det stämmer att det är ­ekologiskt?” Det finns en stor skepsis, man vill inte bli lurad. Lume tycker det är bra att skolorna satsar mycket på ekologiskt, även om hon märker att de också försöker spara in pengar genom

”

När vi var gömda så var varje krona i skillnad väldigt mycket. Jag köpte alltid det som var billigast »

Lume bor i Hammarkullen där över 50 procent är födda utomlands.

CAMINO 44 / 35

”

Den konventionella maten idag är subventionerad, den betalar inte sitt rätta pris. ­Dessutom tar affärerna ut ett högt pris för ekologisk mat e­ ftersom det finns en betalningsvilja hos många ­konsumenter. att ­välja det billigaste (utom när det gäller kött, mjölk och bananer som alltid måste vara ­ekologiskt i Göteborg). Däremot är hon ­skeptisk till att de slänger så mycket fin mat, fint ­ekologiskt kött som åker rakt ner i soporna när det finns många som skulle behöva den maten. – Vi frågade om vi fick ta med överbliven mat till ett café för hemlösa, men fick blankt nej, berättar Lume. – Den konventionella maten idag är subven­ tionerad, den betalar inte sitt rätta pris, säger Rikard Warlenius, forskare i humanekologi, i en artikel i Internationalen. Dessutom tar affärerna ut ett högt pris för ekologisk mat eftersom det finns en betalningsvilja hos många konsumenter. Rikard menar att höginkomsttagare ­framstår som miljövänligare eftersom miljöfrågan främst kommit att bli en fråga om privata ­konsumtions­val. Men han menar att just våra ­konsumtionsval har marginell påverkan på ­miljön och att hög­inkomsttagare med sina ­flyg­resor, stora bostäder, fler bilar och prylar snarare är mindre ­miljövänliga.

Visst lever fattiga oftast mer miljömedvetet eftersom de konsumerar och flyger mindre, åker mer kollektivt och cyklar mer. Men hur ska man göra för att få även fattiga att ha möjlighet att köpa ekologiskt? Det handlar inte enbart om miljöpåverkan utan också om hälsa, att ha möjlighet att äta mat som inte besprutats. Idag satsar flera lågpriskedjor som Lidl, Willys och City Gross på ekologiskt och miljömärkta varor, men prisskillnaden är ändå stor. Att fler konsumenter handlar ekologiskt leder till att priserna sjunker men en annan väg är politiska beslut som handlar om exempelvis ökat stöd till ekologisk produktion eller att sänka momsen på ekologiska livsmedel. 36 / CAMINO 44

– Vi vill göra en storskalig satsning på ­hållbar mat (ekologisk och vegetarisk), ­huvudsak­ligen i den offentliga maten, säger Jens Holm, ­riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Det är viktigt att barn och ungdomar får med sig en bra grund och en erfarenhet av att hållbar mat är god, som de sedan tar med sig när de flyttar ­hemifrån och bildar familj. För det behöver ­staten ­subventionera den offentliga maten och även utbilda de som arbetar i bespisningen.

Därutöver tycker Jens också att det behövs omställningsbidrag för producenter att ställa om till ekologisk produktion, samt att en del ekomat subventioneras genom sänkt pris eller sänkt moms. – Men det är lite svårare eftersom det finns regler kring konkurrens och moms på EU-nivå, berättar Jens. Men att det är en klassfråga är han övertygad om. – Ja det är det, och vi som politiker måste ta ett ansvar för att överbrygga den klasskillnaden. De flesta partierna stödjer idén om mer stöd till ökad ekologisk produktion. Dock är deras ­fokus på det olika starkt. För Social­ demokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet ­ligger det som ett viktigt fokusområde, medan det hamnar lite längre ner i listan hos övriga partier. Även Miljöpartiet tycker att det är viktigt att det satsas på ekologiskt i kommunala verksamheter, såsom skolor och förskolor. Målet för Göteborgs stad till år 2018 är att 50 procent av all mat ska vara ekologisk och 100 procent av köttet. – Jag har svårt att se vad som kan göras för att hålla priserna nere på ett handfast sätt. Dels finns det ju ingen statlig (eller kommunal) prisreglering utan fri marknad och dels är ju en av drivkrafterna bakom ekologisk produktion att det går att få mer betalt. Som i många andra sammanhang, när vi pratar om ekonomiska ­incitament för omställning eller ­ekonomiska styrmedel hanterar de inte ekonomiska ­skillnader hos användarna/konsumenterna. Det gäller ju det mesta där konsumentmakten ­kommer in eller exempelvis trängselskatt. Så min ingång i det är att det är de ekonomiska klyftorna som behöver jämnas ut, säger Ulf ­Kamne, miljöpartist och vice ordförande i ­kommunstyrelsen i Göteborg. Med tanke på att alla partier fäster vikt vid det så finns det anledning att tro att vi kommer se mer stöd till ekologisk produktion och därmed ökad tillgänglighet för alla i framtiden.

CAMINO TIPSAR

Så får du råd med mer eko » Köp varor med kort datum som reas, finns ofta ekologiskt. Störst chans är söndagskvällar, innan nya leveranser kommer in. » Handla mycket

­r­­otfrukter, handla i säsong och köp ”veckans ekologiska” på Coop.

» Köp sallad med rötterna kvar, så kan den planteras i en kruka och det kommer ny salad när du ätit upp. » Byt bort kött eller ersätt en del kött med linser, bönor eller ­rotfrukter. Gör ­exempelvis köttfärssås med hälften kött och hälften röda linser och finhackade morötter. » Kolla upp om det finns ett Solidariskt kylskåp nära dig, dit folk lämnar av sitt överflöd. » Köp direkt av

Lume på besök hemma i Kosovo, där ekologiskt-­ certifierade produkter nästan är omöjligt att hitta i affärerna. FOTO AVDI STOJKAJ

­ roducenter om du p har möjlighet, kolla på appar som Gårdsnära eller besök Bondens egen marknad som finns i större städer. Är du en återkommande och ­trevlig kund så kan du ofta få lite rabatt av bonden.

» Stöd ett andels­ jordbruk, där du kanske kan vara med och arbeta några timmar i utbyte mot mat. » Ta hand om det som

naturen ger; björnbär, vildnypon, frukter, blåbär etcetera. Frys in, gör mos och torka. CAMINO 44 / 37

Längta 38 / CAMINO 44

ILLUSTRATION OKIDOKI ARKITEKTER

Vad händer om man ifrågasätter villanormen och bilden av hur ett bostadsområde ska se ut? Det har de inblandade i området Vallastaden u ­ ­tanför Linköping gjort, med ett ­resultat som andas smart nykollektivism.

hem

TEXT Ingemar Tigerberg

CAMINO 44 / 39

40 / CAMINO 44

ILLUSTRATION OKIDOKI ARKITEKTER

Medeltiden som inspiration

S

Den småskaliga indelningen av området i så kallade tegar möjliggör bland annat att inte bara stora företag kan bygga i området. Staden blir mer blandad.

trax utanför Linköpings stadskärna växer just nu stadsdelen Vallastaden fram. Ambitionen från stadsplanerare och ­a rkitekter har varit att skapa en stor variation av bostäder med miljö och mänskliga möten i fokus. Okidoki arkitekter, som står bakom områdets utform­ ning, har hämtat inspiration från medeltidens indelning av en jordbruksby, med så kallade ”tegar”. Flera tegar utgör ett kvarter. Denna småskaliga indelning har möjliggjort för små aktörer att delta i processen och lagt grunden för mångfalden i boendeformer. – Vi brinner för social hållbar­ het, men det glöms ofta bort i stora projekt. Vi är övertygade om att människor i staden måste bo närmare varandra, men det betyder inte att vi måste bo likadant, säger Martin Nordahl på Okidoki. Här finns bostadsrätter, hyres­ rätter, äganderätter, servicebostä­ der och villor. Varje kvarter har ett gemensamt ”felleshus” som kan nyttjas till vad de boende vill. Felleshuset täcks av ett slags växthus vilket ska skapa ett mikroklimat som påminner om medelhavs­ländernas, med vinter­ trädgård och plats för gemen­ samma odlingar. Odlingslotter och parkytor finns på flera ställen i stadsdelen som är planerad utan några privata parkeringar vid husen. Gatuparkeringar finns ­uteslutande för funktions­ hindrade och poolbilar. Medlem­ skap i bilpool ingår för alla som bor i Vallastaden. Gående och cyklar har företräde och stads­ delen har goda förbindelser med kollektivtrafik. CAMINO 44 / 41

»

ILLUSTRATION WHITE

Flexibla lägenheter för ”moderna” familjer.

Varannan vecka-lägenheter

I

Vallastaden samsas flera byggbolag, inklusive flera mindre aktörer. Utöver energieffektivitet så finns stort fokus på boenden som kan ändra storlek efter behov. Ett exempel är företaget Hemgården som bygger treor som på ett kick kan göras om till två lägenheter: en tvåa och en etta, båda med kök och egen ingång. Högst upp i byggnaden finns också en gemen­ sam vinterträdgård för odling och umgänge. Även kommunala bostads­ bolaget Stångåsstaden satsar på flexibelt. I de två hyreshusen i området byggs det ettor som kan bli femmor (!). Tanken är att exempelvis underlätta för moderna familjer där föräldrarna har barnen varannan vecka och vanligtvis betalar onödigt mycket för sina boenden. Under ”barnveckan” fälls sängar ner från väggskåp och väggar dras ut och skapar små rum. Även

42 / CAMINO 44

badkaret kan fällas ner i golvet för att skapa utrymme när det inte används. – För oss är det viktigt att få fram att det inte handlar om att göra en kul eller rolig lägenhet i ”Kalle-Anka-husbil-stil” utan vi vill väcka tanken att vi inte alltid behöver bygga så stort som vi gör. Varje byggd kvadratmeter, även om den är extremt energismart, har en klimatpåverkan. Om man klarar sig på färre kvadratmeter kan man kanske också få råd att använda sig av material som är hållbara och åldras vackert i ­stället för ”slit och släng”. Vi vill få igång en diskussion om klimat­påverkan per capita som är mycket mer relevant, ­beskriver Barbara Vogt från White ­A rkitekter. Konceptet liknar det som New York-baserade minimalis­t­ företaget Life Edited tagit fram, som vi tidigare skrivit om i Camino.

Läs även ”Mindre prylar, mer liv” på camino­ magasin.se

»

CAMINO 44 / 43

44 / CAMINO 44

Byggemenskap från dag ett

Det finns ännu inga bilder på Vallastadens ­byggemenskapsprojekt. Men byggemenskaper finns på många håll runt om i landet. Här är en v­ isionsbild på Tångeröds ekoby som planeras på Tjörn med både h ­ yresrätter och bostadsrätter.

I

Under hösten år 2016 flyttar de första in i Vallastaden och sommaren 2017 arrangeras ett stort Expo, likt den som var kring området Bo01 i Malmö 2001.

Vallastaden finns även en så kallad ”byggemenskap” med från start. Det är tre bröder som gått ihop och låter bygga fyra radhus inspirerade av arabisk arkitektur. En byggemen­ skap kallas en sammanslutning människor som går samman för att planera, bygga och sedan bo tillsammans. Drivkrafterna är ofta att befintliga bostäder inte fyller behovet av själv­ bestämmande, social gemenskap, miljöegenskaper och ekonomi. Enligt John Helmfridsson på Liljewalls arkitekter, som sitter i styrelsen på Föreningen för byggemenskaper, kan priserna pressas med 25 procent jämfört med när de stora bygg­bolagen bygger. Rörelsen är stark i Tysk­ land och Schweiz, men i Sverige stöter byggemenskaperna ofta på många hinder. – Svenska kommuner har ofta en krånglig markanvisnings­ process som är anpassad för stora företag. Det tar ofta fem år från planering till inflyttning. Det är förstås ett jätteproblem för en liten förening som ska hålla ut så länge. En väldigt enkel lösning är att kommunen säljer eller upplåter färdig byggbar mark. Då kortas processen med nästan två år. Så gör exempelvis Uppsala och Örebro kommun, berättar John. Andra utmaningar som många byggemenskaper faller på är banker som kräver betydligt större kontantinsatser, och hur beslutsrätten i föreningen ska hanteras. – Det är väldigt svårt att gå ifrån normen för byggande, poängterar John Helmfridsson som ändå tror idén kan slå igenom och själv är med i en byggemenskap. – Vi är en grupp hushåll, mest familjer, som tror att vi kan skapa ett bättre boende som ger oss bättre chanser att träffas i vardagen. På föreningens webbsida kan man bland annat följa byggemen­ skapsprojekt runt om i Sverige. byggemenskap.se CAMINO 44 / 45

Leva utan barn Jessica, Martina och Sönke har valt bort att skaffa barn i en tid när barn blivit en accessoar som poserar på livsstilsmagasin och kärnfamiljsnormen är starkare än någonsin. Ångrade de någonsin sina val? TEXT Maria Bard FOTO AnnaCarin Isaksson

46 / CAMINO 44

CAMINO 44 / 47

V

i kör en liten bit på en knastrig grusväg i det ­sommargrönskande Ramnäs utanför Västerås. På ett ­rödmålat hus sitter en stor ­hjärtformad skylt där det står ”­Martina + Sönke”. Vi har kommit rätt. Sönke, som kommer och möter oss med om­placeringshunden Cisco i hälarna, ­berättar att det var vännerna som ställde upp den vid landsvägen natten innan de gifte sig. – Vi tyckte att den var så fin, så den fick en plats på husväggen. Både Sönke och Martina är ursprungligen från Hamburg i Tyskland. Det är nu nästan tjugo år ­sedan de träffades där genom ett internet­ forum där aktuella ämnen avhandlades i hetsiga ­diskussioner. Martina var bra på att ifrågasätta och Sönke upptäckte att de ofta tyckte likadant. – Vi är ganska nyfikna båda två, och orädda. Jag märkte direkt att Martina är lika knäpp som jag. Det var också Martinas förmåga att ifrågasätta som gjorde att han bestämde sig för att ta steget till att skapa det liv som han ville ha. De ­drömde båda om att flytta ut på landet och leva mer ­självförsörjande, men han kände sig låst vid att saker och ting i livet ska göras på ett visst sätt. Så som att en stuga på landet är något man skaffar när man blir äldre och har jobbat klart. – Men sen sa Martina, ”tänk lite större, varför skulle det inte gå?” Och så har det egentligen varit med barn också. Varför skulle det inte gå att leva annorlunda och välja bort att ha barn? Det finns faktiskt ett val. De hittade drömplatsen här i Ramnäs, huset var fallfärdigt och i behov av mycket tid och kärlek, men det hade både fruktträd och vinbärs­ buskar i trädgården. Sverige var ett land som de båda gillade och som inte kändes allt för långt bort från släkten i Tyskland. Martina fick direkt jobb som högstadielärare i tyska och engelska och Sönke som maskiningenjör på ABB. Det hade för många varit en given tid att skaffa barn. Men ville de verkligen det? För Martinas del har det varit en process som pågått under lång tid, och beslutet att välja bort barn har inte varit självklart. För trots att hon redan från tidig ålder var tveksam till det började ändå tankarna snurra allt snabbare när hon närmade sig 30 år, och väninnorna runt omkring

48 / CAMINO 44

”

När den ena lagar mat kan den andra ligga där och dricka vin

henne började bilda familj. Hon tyckte att det var roligt att ta hand om deras bäbisar och fick höra att hon skulle passa som mamma. Kanske kunde det vara något för henne ändå. Men tiden när det kändes helt rätt kom aldrig, och med facit i hand tror hon inte att det skulle ha blivit bra av flera anledningar. Dels för hon aldrig kände sig säker på att hon ville ha barn, det är trots allt ett beslut som inte går att ångra. Hon är inte heller säker på att det hade varit enkelt för ett barn att leva det liv som hon och Sönke lever. Miljömedvetenheten är något som genomsyrar hela deras livsstil och hon hade till exempel aldrig ställt upp på den prylhets som ­råder, där barn känner att de måste ha den senaste telefonen eller nya märkeskläder för att passa in. – Men när de inte har sådant som alla andra har hamnar de lätt utanför och blir kanske till och med ansatta för att de är annorlunda. Och det är jag som förälder som väljer att stå utanför prylsamhället, inte barnet.

Just miljömedvetenheten har bidragit till deras beslut på flera plan, berättar Sönke och refererar till talesättet: Vi ärver inte jorden av våra föräldrar, vi lånar från våra barn, – Det kan jag se från ett annat perspektiv. För vad lämnar vi egentligen kvar? Vi har redan plundrat en stor del av jordens resurser, ­samtidigt som kommande generationer får leva med gifter och avfall som vi lämnat efter oss. Jag har inte heller särskilt stort förtroende för att utmaningarna i världen kommer att lösas på ett fredligt sätt. Men trots att det inte finns barn i huset råder det varken brist på vare sig nyfikenhet eller barnasinne hemma hos Sönke och Martina, något som till exempel ter sig i form av en egen­ tillverkad solfångare av ölburkar och ett badkar mitt i köket. Det senare har fått stå kvar från året då de flyttade dit och bara hann dra in en ­vattenledning innan vintern.

»

Trots att huset var fallfärdigt när de flyttade in var det kärlek vid första ögonkastet. ”Det var som Törnrosas slott, det bara väntade på någon” säger Martina. Eftersom de bara hann dra in en vattenledning innan vintern kom hamnade badkaret i köket, och där har det blivit kvar.

Omplaceringshunden Cisco är hälften ­rottweiler och hälften golden retriver.

CAMINO 44 / 49

Martina och Sönke tar till vara på det som växer både i och utanför växthuset. Så som till exempel brännässlor.

50 / CAMINO 44

Ett syfte med att flytta ut på landet var att de skulle kunna ha lite djur och leva mer självförsörjande.

CAMINO 44 / 51

»

52 / CAMINO 44

– När den ena lagar mat kan den andra ligga där och dricka vin, säger Sönke. De tycker att de har ett bra liv utan barn och ingen av dem ångrar sitt beslut. Men Martina som under lång tid funderade fram och ­tillbaka kan ändå känna ett visst vemod. För vem ska föra all kunskap som de har samlat på sig ­vidare? I och med att hon är enda barnet så tar ju berättelsen om deras familj slut med henne. De funderar också på hur det blir när de blir äldre och svagare, då inte de som andra kan få hjälp av sina barn med det praktiska. Samtidigt kanske man inte kan förlita sig på barnen finns där i alla lägen, de flyttade ju själva flera mil bort från sina familjer. Istället anser de att vi borde öppna upp för andra typer av gemenskaper. – Tänk om man istället för att skaffa barn letar upp andra människor som man tycker har ­glimten i ögat. Man kommer fram till att man trivs med varandra och säger: Nu ska vi bilda någon slags flock. Oberoende av gener eller ålder. Vi ska bara jobba och ha kul tillsammans.

Enligt Stig-Olof Holm, som är lektor i ekologi vid Umeå universitet och som har berört befolk­ ningsökningens effekter på den globala miljön i sin forskning, är Sönke och Martina inte helt fel ute i sina tankar om alternativa gemenskaper. Enligt honom så kommer vi inom en ganska så snar framtid tvingas bli färre människor på jorden. Detta på grund av att planeten helt enkelt inte kan producera mat till hur många människor som helst, samtidigt som ökande befolkning är direkt kopplad till ökad växthus­ effekt, skövling av syreproducerande regnskog i jakt på odlingsytor och minskad biologisk mång­ fald. Om vi ska fortsätta att leva gott på den här jorden är helt enkelt inte familjer med många barn en hållbar livsstil i längden. – Det finns många studier som visar på att vi värderar social gemenskap väldigt högt när det gäller livskvalité, så i framtiden gäller det att vi har en social ingenjörskonst som innebär att vi är tillsammans med många människor fast har få barn. Vi får umgås mer med människor som vi inte direkt är släkt med. På en global nivå föds det idag ungefär i snitt 2,5 barn per kvinna och för att jordens ­befolkning ska minska skulle siffran istället vara mindre än 2,1 barn. Exempelvis Sverige, ­Spanien och Japan ligger redan under den kritiska gränsen, men även om det föds få barn i flera västländer så har människor där en större miljöpåverkan. – Om man multiplicerar antalet människor med konsumtion per person så är det ju ­områden där man har en hög konsumtion per person som ytterligare människor får effekt. Det vill säga större påverkan på den globala miljön. Enligt den senaste rapporten från SCB gällande

mäns och kvinnors inställning till att skaffa barn så uppger en femtedel av de barnfria kvinnorna i Sverige i åldern 34-40 år och en fjärdedel av männen i åldern 36-44 år att de inte vill ha barn. Men majoriteten av samtliga tillfrågade barnfria kvinnor i undersökningen som är i åldern 20-40 år uppgav att de vill ha det.

För att den som inte vill skaffa barn ska våga välja det som känns rätt, kan synliggörandet av alternativa livsstilar spela en avgörande roll, skriver forskarna Kristina Engvall och Helen Peterson i boken Frivillig barnlöshet. I ett samhälle där alla förväntas vilja ha barn är inte det alltid ett enkelt beslut. De 21 kvinnor som intervjuats i deras forskning beskriver bland annat att pressen på att skaffa barn tar sig uttryck både på en intim individnivå och på en övergripande samhällsnivå. Pressen från samhällets sida handlar till stor del om att familjebildande manifesteras som det ”normala” i allt från reklam, filmer och tv-program till vad som aktualiseras i samhällsdebatten. På individnivå kan det istället handla om direkt press från omgivningen så som föräldrar som ständigt frågar om när det kan tänkas bli barnbarn.

»

”

Man kommer fram till att man trivs med varandra och säger: Nu ska vi bilda någon slags flock. Oberoende av gener eller ålder.

CAMINO 44 / 53

När det gäller motiven till att människor väljer att inte skaffa barn uppgav flera av kvinnorna att de helt enkelt aldrig känt någon längtan efter barn. De hade aldrig känt av vare sig någon ”biologisk klocka” eller ”baby-feber”. För dem var det ett tillstånd lika naturligt som föräldrar kan uppleva det naturligt att skaffa barn. Det är något som Jessica Wanneman kan känna igen sig i. Vi träffas på hennes favoritbadplats Ganlet, som ligger i Önnered i Göteborg. Soliga dagar är där fullt av badgäster. Men just idag är hon själv med den av regnet nytvättade graniten och en stålgrå himmel. Hon berättar att hon alltid försöker att vara sann mot sig själv i allt hon gör och en del i det är att göra medvetna och aktiva val. Och för henne har barn har inte känts som rätt väg att gå. – För min personliga del så hade jag inte ­kunnat göra på något annat sätt, men jag kan känna en dubbelhet inför det. Jag kan både känna en lättnad inför att slippa att vara en del av kärnfamiljsnormen och en avundsjuka. Om jag vill finna gemenskap så måste jag hitta den på andra sätt. Hon har till exempel blivit en flitig ­användare av Airdine, en app-baserad tjänst som går ut på att man bjuder hem okända människor på ­middag eller äter hemma hos andra. Och hon är nyss hemkommen från vuxenkollo på ­Bass­holmen i Göteborg. – Man kan säga att jag samlar på upplevelser snarare än prylar. Jag spenderar mycket hellre pengar på bra mat och på umgänge med andra. Men trots att hon tycker att hon har blivit bra på att utmana sig själv och utsätta sig för nya situationer och sammanhang önskar hon att ­umgänget mellan grupper hade varit friare, något som hon tror är svårt så länge kärn­familjsnormen är så stark som den är idag. Det hade också gett barn möjligheten till fler vuxna förebilder runt omkring sig. Hon minns att ­hennes egen familj ofta var runt och ­träffade andra vuxna bekanta tillsammans med ­henne, något som hon upplevde som ­positivt. Nu ­tillbringar hon mer än gärna tid med sina ­syskonbarn som hon sett växa upp till ­tonåringar. Och att finnas i deras liv, det är lika mycket ett val som att inte skaffa barn själv.

54 / CAMINO 44

”

Om man då får höra senare i livet att det faktiskt var ett val att skaffa barn, kan det vara provocerande att inse att du inte var tvungen.

– Det känns oerhört viktigt att vara den där viktiga vuxna för dem. Många gånger kanske det är en sådan person som de vänder sig till när allt har skitit sig och de verkligen inte vill vända sig till mamma och pappa.

Jessica har relativt sällan fått frågan om varför hon inte har barn, men när det väl kommer på tal har hon märkt att det väcker starka reaktioner hos vissa. Något som hon kan förvånas över eftersom det för hennes egen del var ett så odramatiskt beslut. Och hon har funderat över vad det kan bero på. – Vi lever i en så otroligt stark tvåsamhets- och kärnfamiljskultur, och jag tror att det medför att många, om än på ett omedvetet plan, är rädda för hur livet skulle te sig om de gör ­annorlunda. Om man då får höra senare i livet att det faktiskt var ett val att skaffa barn, kan det vara ­provocerande att inse att du inte var tvungen. Även om du inte ångrar barnen i sig. Men trots att det ibland kan verka som ett känsligt ämne tycker hon att vi borde våga prata mer om barnfrihet eller kanske bara om vår livssituation över lag. Som att livet inte alltid är ”facebook-lyckligt” och att det ibland kan vara jobbigt att vara förälder men att det är okej. För Jessicas del har det aldrig funnits några tvivel och hon har heller aldrig känt någon ånger över sitt beslut. Men för dem som känner sig osäkra på om de vill ha barn eller inte så tror hon att det viktigaste är att på något sätt komma till insikt om sig själv. – Det kan vara bra att prata med andra människor som inte har barn om hur de tänker. Men det mest grundläggande är att man på något sätt är helt ärlig mot sig själv.

Jessica Wanneman gillar att utsätta sig för utmaningar så som att resa på egen hand eller äta middag med okända människor.

CAMINO 44 / 55

56 / CAMINO 44

Snart går vi hem Suget efter kortare arbetstid är stort, men det är svårt att gå emot normen på egen hand. På tandkliniken Vasa Viktoria har de anställda ett avtal som resulterat i 6,5-timmarsdagar. Och en oväntad bieffekt blev ökad lönsamhet.

TEXT Ingemar Tigerberg FOTO Nira Rodriguez Molin & Malin Aghed

CAMINO 44 / 57

D

et viner så det skär i öronen, som när ­någon drar en kniv över porslin. Det är borrljudet som de ­flesta känner igen från tandläkaren. Vi är på besök hos kliniken Vasa Viktoria ­tandvård i Göteborg. I mellan­ rummen, när den ­välkända ljud­mattan tystnar, hörs ljumna röster mellan tandläkare och tandsköterskor. Tandläkaren rör sig mellan de två behandlings­ rummen, båda med patient i. Tempot är högt men känns inte hetsigt. – Man får vara på tårna. Det blir också bra för patienterna. Ingen vill sitta i stolen och gapa för länge. De blir nöjdare ju snabbare det går, säger Olof Ekdahl. Olof är tandläkare och ­driver kliniken som skiljer sig från många andra genom att i praktiken ha infört 6,5-timmars arbetsdagar, något han är väldigt nöjd med. – Ja, man ger järnet när man är här. Det är så pass kort arbetsdag. Vi har roligt tillsammans. När jag jobbade 8-timmarsdagar var det mycket ”stop and go”. Man hade mycket energi i början av dagen, sedan blev man trött, gick och fikade, åt lite wienerbröd, fick ”sugar high” och sen en dipp igen. Nu kör de järnet i några effektiva timmar och sedan helt plötsligt är dagen slut. – Jag vill aldrig mer jobba 40-timmarsvecka. Jag är för be­ kväm av mig. Jag blir skittrött om jag ska jobba 8 timmar kliniskt, med patienter, säger Olof.

Kliniken har infört tvåskift. Det första sträcker sig på papp­ ret mellan kl 7 och kl 14, men kl 12:50 slutar det skiftet att ta emot patienter så efter en överlämning på 10-15 minuter till nästa team är det möjligt att gå hem om man inte har någon administration att göra. Det andra passet är officiellt mellan kl 12 och 19. På pappret är arbetsdagen 7 timmar, med en timmes flextid, vilket i praktiken har inneburit 58 / CAMINO 44

3 ARBETSPLATSER SOM OCKSÅ KORTAT ARBETSTIDEN Toyota Mölndal

Verkstaden införde 2-skift och 6 timmars arbetsdag år 2002 för att möjliggöra längre öppettider, nöjdare kunder och anställda. Införandet beskrivs som en succé.

Svartedalens äldreboende

Ett politiskt pilotprojekt med 6  timmars arbetsdag som är under utvärdering. De borgerliga partierna i stadsdelen ville lägga ner projektet i förtid. Kritiker menar att det var på grund av att projektet fick ”för goda” resultat.

Operationsavdelning på Mölndals sjukhus

Införde 6 timmars arbetsdag på ­personalens begäran. Resultatet bland annat fler operationer, högre patientnöjdhet och kortare köer.

en arbetsdag på vardagarna på 6,5 timmar för de ­flesta anställda. Därtill jobbar de ett fyratimmars­ pass en lördag i månaden, för vilken de ­kompenseras med en ledig fredag i ­månaden. ­Genomsnittsarbetsveckan blir därmed ungefär 34 timmar på pappret men 32 ­timmar i prak­ tiken. Tand­sköterskan Johanna Elmersson trivs bra med systemet. – Arbetstiden känns jättebra. Man ger och tar i flexen, någon gång stannar man kvar en liten stund extra och ibland går man tidigt. Det känns jättelyxigt att ha en stor del av dagen kvar när jag jobbar det tidiga passet. När jag jobbade inom handel var dagen slut när jag slutade. Nu ­behöver man inte stressa så mycket, ­skynda sig hem för att hämta på dagis till exempel. Det känns jätteskönt, berättar hon. Johanna, som tidigare arbetat bland annat i klädbutiker, valde att studera vidare mycket på grund av de krävande arbetstider­ na i den branschen. – I handeln var det helt andra tider, senare kvällar och längre ­dagar, ibland 8 till 8! Hela var­ dagen bara försvann… – Så när Olof presenterade hur arbetstiderna såg ut här så tänkte jag wow! Möjligheten att

På tandkliniken Vasa Viktoria i ­Göteborg blev tempot högre som följd av den ­ned­kortade ­arbetstiden och införandet av tvåskift.

»

Olof Ekdahl älskar liksom den förre ägaren segling, vilket syns på klinikens väggar. Att få mer fritid var den primära anledningen till införandet av arbets­ tidsförkortningen. FOTO MALIN AGHED

CAMINO 44 / 59

Tandsköterskan Charon Söderström använder den extra fritiden mest till att driva ett företag inom fitness.

60 / CAMINO 44

hinna med mer än att arbeta känns jätte­skön. Det är hemskt att barn behöver vara på dagis så långa dagar. Om du arbetar en 8-­timmarsdag med lite pendling så kan barnen behöva vara där i 10 timmar. – Jag har tid att gå att träna ibland och jag kan vara hemma med min son längre på förmid­ dagarna när jag jobbar det sena passet. Det går undan när vi är på plats, personalen rör sig kvickt mellan rummen och pratar med vandra och patienterna medan de för­bereder något kommande moment. Det ser ut att vara ett väloljat maskineri. – Vi är en tandläkare på två rum och två sköterskor. Då blir det ett högre tempo. Men jag gillar när det är många bollar i luften och ett högt tempo, beskriver Johanna Elmersson. – Som tandläkare och ägare har jag lite mer administration men det funkar ändå hur bra som helst, säger Olof. Jag har mycket mer fritid nu. På min tidigare arbetsplats jobbade jag 8 till 17. Då gick jag upp kl 6:30 och var hemma strax efter 18. Då var ju dagen slut i princip. Det var ekorrhjulet… Även tandsköterskan ­Charon ­Söderström är nöjd med ­upplägget. – De korta arbetsdagarna gör att man kan få ut mer av dagen. Jag använder tiden till att driva ett ­företag vid sidan om, berättar hon.

Det var den tidigare ägaren av kliniken som var initiativtagare till den förkortade arbetstiden. Han, som också arbetade där som tandläkare, ville ha mer fritid i slutet av sitt arbetsliv. Det var ett livsval som de anställda ställde sig bakom. Olof medger att det var tur att det fanns på plats när han tog över, eftersom ett sådant beslut kan vara väl djärvt att ta rent ekonomiskt. – Om inte han hade gjort den här förändringen innan jag tog över hade jag nog varit väldigt rädd för att genomföra den. Hur

”

Jag har tid att gå att träna ibland och jag kan vara hemma med min son längre på ­förmiddagarna när jag jobbar det sena passet skulle det bli med lönsamheten? Kan vi verkligen producera lika mycket på kortare tid? Men det visade sig vara ett lyckodrag för ekonomin. Både timintäkten och den totala omsättningen ökade som följd av arbetstidsförkortningen ­tillsammans med införandet av tvåskift. Nu nyttjas både lokaler och maskiner mer effektivt. De ljusa men ganska små lokalerna ligger i ett äldre hus där lägen­ heter och affärslokaler samsas. Dessutom attraheras en bredare kundgrupp eftersom alla inte ­behöver gå från jobbet för att gå till tandläkaren – kliniken har öppet till 19 på vardagar och till klockan 13 på lördagar. – Det går bra för kliniken, ­berättar Olof nöjt. Jag undrar om han skulle

rekommendera arbetstids­ förkortning till andra företagare med anställda. – Jag tycker det är jäkligt bra, bara man fattar att man behöver ha ett högt arbetstempo när man är här. Nu är det trots allt så att de som jag intervjuat inte fått ta ställning till införandet av arbetstids­ förkortningen. Så om de fick välja, skulle de välja högre lön mot mer timmar? – Nej, jag är nöjd som det är. Allt handlar inte om pengar. Tiden är värdefull, säger Johanna och får medhåll från sin kollega Charon: – Nej, jag trivs jättebra.

Läs även ”Kampen om tiden” på caminoma­ gasin.se

En längre version av reportaget har publicerats i Syre Göteborg nr 1 2016. CAMINO 44 / 61

REDAKTIONEN SMAKRIKT

Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Det är dags att sluta rädas bakterier. Nu är syrning och fermentering populärt igen, efter en tid av bakteriefobi. Lita på din näsa och din mage kommer att älska dig, säger Jenny Neikell, aka Surtanten, aktuell med boken Fermentering. TEXT Johanna Stål FOTO David Back

Syrligt!

RECEPT Jenny Neikell

62 / CAMINO 44

Farmor Lisas surkål 1 kg vitkål 1 äpple 1 krm kummin 15 g jodfritt salt (1 msk finkornigt) Skölj vitkålshuvudet och ta bort eventuella fula blad. Dela kålen på mitten, skär ut rotstocken och lägg den åt sidan. Strimla kålen så tunt som möjligt och lägg i en stor bunke. Strö över salt och kummin och blanda runt.

Skala äpplet och riv det grovt på ett rivjärn. Riv även rotstocken och lägg allt i bunken. Stampa kålen med knytnävarna och krama tills den börjar vätska sig, det kan ta allt från 5–15 minuter beroende på hur mycket vatten kålen innehåller. När du kan ta en näve kål och krama så att det rinner (inte droppar) vätska ur den är den färdig. Använd en 1,5-liters burk med gummiring och bygellås.

Ta en näve kål och pressa ner i burken. Fyll på med mer kål. Pressa mellan varje näve och häll i vätska från bunken, lämna ca 3 cm till kanten. Ta en 2-liters fryspåse och veckla ut inuti burken. Häll vatten i påsen så att det nästan står upp till kanten på burken. Pressa ut luften och knyt en knut så högt upp på påsen som möjligt. Stäng locket och se till att påsen inte sticker ut ur burken.

Ställ burken på en tallrik i rumstemperatur (ca 18–22°C) i 14 dagar. Om mycket vätska rinner ut under syrningen, och grönsak­ erna ser torra ut, kan du fylla på med saltlake (1,5 msk salt per liter kokt, avsvalnat vatten). Flytta burken till kylskåp och låt stå i minst två veckor innan du äter surkålen.

CAMINO 44 / 63

”

Vi har levt i ett ­mikrofobiskt s­ amhälle ett tag nu där vi ­ständigt ska sprita våra händer och desinficera våra hem

HALLÅ DÄR!

Jenny Neikell Syrningsexpert och kokboksförfattare

Vad är det som har fått dig att fastna för fermentering*? – Jag började med surkål redan som 15-åring när jag blev vegetarian. Jag letade efter böcker om vegetarianism men det fanns mest präktiga hälsokostböcker om kruskagröt och surkål på 1980-talet. Jag testade surkål. Det var inte så gott men det var en häftig process så jag började experimentera. För några år sedan när jag ­började tröttna på mitt tjänstemannajobb vaknade intresset till liv igen. Jag började ­experimentera mer och startade till slut ett ­f öretag med den inriktningen (Surtantens syrade).

Är det extra viktigt idag att få i sig nyttiga bakterier?

– Ja, absolut. Vi har levt i ett mikrofobiskt s­ amhälle ett tag nu, där vi ständigt ska sprita våra händer och desinficera våra hem. Vi har utarmat vår tarmflora. Det finns studier på naturfolk som visar att de har mångdubbelt fler tarmbakterier än vi som bor i städer. Mångfald är bra och ju fler bakterier desto bättre, det gör att vi kan smälta maten bättre, hålla magen i trim och minska risken att få problem med magen. Om du börjar med att äta lite mat med nyttiga bakterier varje dag, så kan du ganska snabbt förbättra din mag- och tarmflora.

smakerna lite och har en väl börjat testa så nöjer man sig inte med enkla smaker längre, man vill ha lite mer komplexa smaker.

Är det viktigt att använda ekologiska ­produkter?

– Det går såklart att syra med konventionellt odlade grönsaker, men de ekologiska smakar mer och är mer motståndskraftiga så de blir helt klart bättre.

Vad är lättast att börja med?

– Börja med surkål. Det brukar bli bra och är ganska enkelt.

Var köper man en kombuchakultur? – Fråga bland dina vänner, många har idag många så kallade ”Scobys” över. Annars kan du köpa en flaska Kombucha, det finns ofta en liten Scoby i den, ta den och använd den, sedan kan den växa sig större och större.

*Fermentering: Kallas också jäsning och innebär ”­ofullständig o­ xidation av o­ rganiska föreningar utan syre”. Man låter ­mikro­organismer såsom jästsvampar och bakterier orsaka jäsning/­fermentering. Det används för att ­konservera mat, men också för att göra mat med nyttig bakterieflora och god smak.

Tror du att fermentering kommer att bli lika stort och populärt som surdegsbröd? – Jag tror att det kommer bli fler och fler som upptäcker det och vill prova. När man testar så inser man att det har en viss ”taste of funk”, som saknas i mycket annan mat. Det utmanar 64 / CAMINO 44

Jenny Neikells bok Fermentera

4 portioner

Cheesedogs

Gingerbug 10 cm ingefära 2,5 dl vatten 0,75 dl strösocker Skölj ingefäran och riv ca 1 msk av den (med skal!) på rivjärn. Spara resten av ingefäran i kylskåp. Lägg rivet i en liten burk och häll i 0,5 dl vatten och 1 msk socker. Rör om och täck burken med luftigt tyg och fäst med ett gummiband.. Låt stå i rumstemperatur ett dygn. Upprepa proceduren och tillsätt ytterligare ingefära, vatten och socker varje dag i fyra dagar till och var noga med att röra ­ordentligt vid varje tillfälle. På dag fem ska kulturen börja bubbla friskt och ”frasa” när du rör i den. Det kan dofta svagt av jäst. Förvara kulturen i en burk med lock i kylskåp. Fermentera med gingerbug Sila av 2 msk av kulturen. Blanda kulturen med 1 liter valfri juice i en petflaska och skruva på korken. Låt flaskan ­fermentera i rumstemperatur i ½–2 dygn. Känn på flaskan efter 12 timmar, om flaskan ­fortfarande känns mjuk ska den fermentera längre. Om flaskan inte ger efter för tryck har ­kolsyra bildats och ­fermenteringen är klar. Drick direkt eller förvara i kylskåp. När du vill göra dryck på kulturen kan du ta direkt från kylen. Eller om du har tid, ta ut den och ”mata” med lite ingefära, socker och vatten och låt stå 1 dygn innan du använder den. Då vet du att den är pigg. Gingerbugen kan förvaras i kylskåp i försluten burk i max en månad. Fermenteringen fortsätter i kylen, om än i långsam takt, och så småningom blir den överjäst och doftar inte längre friskt. Om doften påminner om suröl är det dags för gingerbugen att tacka för sig och du får börja om på ny kula. Gingerbugen är dryg, den räcker till att fermentera flera liter dryck. CAMINO 44 / 65

Kimchi 1 kg salladskål 20 g jodfritt salt (4 tsk finkornigt) 50 g gul lök (ca 0,5 st) 20 g färsk ingefära (ca 4 cm) 10 g vitlök (3-4 klyftor) 5 g gochugaru (se tips nedan) eller chiliflingor (1 knapp msk) Skölj salladskålen, även mellan bladen så gott det går. Skär kålen rakt över i 1–3 cm breda strimlor. Lägg strimlorna i en bunke, strö över saltet och massera in det ordentligt. Tryck till kålen i bunken. Låt kålen stå och vätska sig i minst en timme, gärna längre. Rör om då och då och tryck till kålen efteråt. Finhacka löken. Skala och riv ingefäran och vitlöken fint på ett rivjärn. Blanda lök, vitlök, ingefära och chili i en skål till en pasta.

Rör ner pastan i salladskålen och blanda noga (gärna med händerna) så alla bitar blir täckta. 5 Tryck ner salladskålen, lite i taget, i en 1,5-liters burk med gummiring och bygellås. Var noga med att all vätska kommer med. Ta en 2-liters fryspåse och veckla ut inuti burken. Häll vatten i påsen så att det nästan står upp till kanten på burken. Pressa ut luften och knyt en knut så högt upp på påsen som möjligt. Stäng locket och se till att påsen inte sticker ut ur burken. Ställ burken på en tallrik i rumstemperatur, 18–22 ºC i 1–5 dagar. Ju längre du låter den stå, desto syrligare, smakrikare och hållbarare blir den. Om mycket vätska rinner

ut under syrningen, och ­grönsakerna ser torra ut, kan du fylla på med saltlake (1,5 msk salt/liter kokt, avsvalnat vatten) Ställ sedan burken i kylen och låt mogna i minst 5 dagar innan du äter den. Gochugaru kallas ibland koreansk rödpeppar och är torkad, grovmald chili utan kärnor. Smaken är het och lite söt och chilin har förmågan att färga kimchin djupt röd. Gochugaru finns i butiker som säljer asiatiska livsmedel och säljs ofta i stora påsar. Det går förstås att göra kimchi även med annan chili men smak och färg blir annorlunda.

Kombucha 3+6 dl vatten 2 påsar svart eller grönt te 0,75 dl strösocker 1 dl färdig kombuchadryck (brukar följa med när man köper Scoby) 1 ”Scoby” Ta fram en stor glasburk, minst 1,5 liter. Koka upp 3 dl vatten. Häll vattnet i burken och tillsätt tepåsarna. Låt teet dra i minst 10 minuter. Ta ut tepåsarna och häll i sockret och rör om så det löser sig. Fyll på med 6 dl kallt vatten. Kontrollera att teet håller max 25°C och häll sedan i den färdiga kombuchadrycken och lägg i scobyn. Täck burken med ett tygstycke eller en handduk och fäst med ett gummiband så att inga flugor eller skräp kan komma in. Ställ burken i rumstemperatur. Den får inte stå i direkt solljus. Låt kombuchan f­ ermentera i 1–2 veckor. Smaka på ­drycken då och då och avbryt 66 / CAMINO 44

f­ ermenteringen när smaken är bra. Ju längre drycken får stå, desto mer vinägersyrlig blir den. 5 Ta bort scobyn och den ”baby” som eventuellt har bildats på ytan men spara båda, se tips nedan. Sila kombuchan och kyl den innan servering. Kombucha kan förvaras i en flaska i kylskåpet i flera veckor. Scobyn kan användas direkt för att göra en ny omgång kombucha, eller förvaras i några deciliter färdig dryck i en burk i kylen till nästa användningstillfälle. Tänk på att alltid spara lite kombucha till nästa gång. Spara även babyn, i samma burk som scobyn går bra. Kombucha har blivit en k­ ändis-favorit och säljs numera färdig i många eko- eller hälsokost­ affärer. Ett bra sätt att lära känna smaken.

CAMINO 44 / 67

4 portioner

Injera 1,5 dl teffmjöl 2 dl vatten 0,5 tsk salt neutral olja till stekning Vispa ihop teff och vatten i en skål. Täck med plastfolie och låt stå i rumstemperatur i 1–3 dygn. När smeten har börjat bubbla och smakar lite syrligt har den fermenterat färdigt. 68 / CAMINO 44

Vispa ner saltet och tillsätt eventuellt mer vatten, ­konsistensen ska vara som en tunn pannkakssmet. Hetta upp en stekpanna, ca 24 cm i diameter, och häll i en skvätt olja. Häll lite smet i mitten av stekpannan och vicka på den så att smeten flyter ut. Stek tills det bildas bubblor på ytan och kanterna har blivit frasiga. Obs!

Injera steks bara på ena sidan. Tippa försiktigt över pannkakan på en tallrik. Eftersom den inte innehåller gluten kan den vara lite skör. Upprepa proceduren tills smeten är slut. Lägg bakplåts­ papper mellan pannkakorna så de inte klibbar ihop. Servera injera som tillbehör till mustiga grytor.

SMAKRIKT UTVALT Produkter som passar att använda till/i recepten på föregående sidor.

1. Rivigt järn För att riva ingefära till Ginger Bug behöver du ett bra rivjärn. Jenny tycker att du ska satsa på kvalitet så håller den länge och rekommenderar rivjärn från Microplane.

1

Microplane GOURMET RIVJÄRN, 279 KR

2. Mjöl utan gluten Den traditionella etiopiska ­pannkakan Injera görs på teffmjöl, ett mjöl som blivit populärt även i Sverige då det är glutenfritt. Finns både mörkt och ljust. Biofood TEFFMJÖL 400 G, 49 KR

3. Jennys favoritburk Jenny tipsar om att använda glasburken Fido till konservering av inläggningar och surkål. Den håller tätt och är tåligare än andra glasburkar. Åhlens.se

2 5

FIDO LITEN, 39 KR, BORMIOLI ROCCO

4. Lättare gjutjärn Till att steka Injera tipsar Jenny om en bra stekpanna av ­lättviktsgjutjärn,så att ­handelederna håller. Hon använder Ronneby bruks som är förinstekt med rapsolja och även går att använda i ugn. Ronneby Bruk STEKPANNA STOR, CA 739 KR

5. Kombucha för lata Orkar du inte göra din egen ­Kombucha, eller vill du testa hur det smakar innnan du ger dig på att pröva? Roots Kombucha görs på ekologiska råvaror, utan konstiga tillsatser och bryggeriet ligger i ”Mitt i Möllan” i Malmö. rootskombucha.se

3

KOMBUCHA , 30 KR

4

CAMINO 44 / 69

DIY

Te mot bullriga magar Mota vardagsstressiga magar i grind med ett lugnande te. Boken Huskurer av Karin Berndl och Nici Hofer, med orginaltiteln Vinegar Socks, innehåller massor av helt oumbärliga huskurer. Här bjuder vi på en av dem. TEXT & FOTO

Karin Berndl & Nici Hofer

DU BEHÖVER

2 msk kumminfrön 2 msk anisfrön eller stjärnanis 2 msk fänkålsfrön 2 1/2 dl vatten GÖR SÅ HÄR

1. Stöt alla frön i en mortel. 2. Lägg 2 tsk av blandningen i en kopp. Koka upp vattnet och häll det över fröna. 3. Låt dra i 10 minuter, sila och drick utan sötning. 4. Förvara resten av fröbland­ ningen på en sval, mörk och torr plats tills du behöver den igen.

DÄRFÖR TROR VI AT T D E T F U N G E R A R

De eteriska oljorna i kummin är kända för att ha antioxidanta egenskaper. De hjälper även matsmältningen och motverkar gasbildning. Anis och stjärnanis innehåller en eterisk olja som kallas anetol, som har kraftigt antimikrobiella egenskaper. Den kan också förbättra mat­smältningen och lindra vid gasbildning. Fänkålsfrön har liknande egenskaper som anis och kan också hjälpa till att behandla gasbildning.

70 / CAMINO 44

DESTINATION

Paris

Om du letar efter en stad där du kan ta dig vart du vill till fots eller med andra miljövänliga färdmedel är Paris staden för dig. Cykelkärror, hyrcyklar och inlines gör det helt onödigt att gå vilse i Metron. I Paris möter romantik, historia och konst lyx, mode och nya idéer. TEXT & FOTO Malin Aghed

KONS T

SHOPPING

M AT

Museum med utsikt

Fynda på marknad

Rullande minicaféer

Ett besök på Musée d’Orsay är väl värt sitt inträde. Både inomhus- och utom­ husmiljön bjuder på en blandning av nytt och gammalt. Muséet är inhyst i en gammal järnvägsstation, Gare d’Orsay, och här kan du betrakta bland annat Monet, Renoir, Degas, Cézanne och Van Gogh. Genom den gigantiska klockan längst upp ser du halva Paris med Sacre Coeur på sin höjd i mitten. Efter en promenad längs Seine är Musée d’Orsay ett självklart stopp. Hit går det också utmärkt att ta sig via flodbåt.

En del gillar de stora modehusen i ­centrum, där en kan gå längs Avenue des Champs-Elysées hela vägen upp till Triumfbågen med glamour till både höger och vänster. Men missa inte ett besök på någon av Paris alla marknader, stora som små. De är öppna de flesta dagar i veckan och du kan hitta fynd av alla de slag till vrakpris. Det gäller bara att lämna huvudgatorna och gå lite ­längre in. Marché Jules Vallès är ett exempel på en plats där nyfikenhet kan leda till spännande upptäckter, med eller utan patina.

Det parisiska köket är välkänt och hyllat sedan länge. Men är en inte sugen på traditionella delikatesser som sniglar och grodlår eller att sitta vid en rutig duk i Montmartre är det ett tips att ­stanna vid valfritt rullande minicafé. Här blandas goda råvaror med ­försäljare som förstår att det går att älska ­Paris utan att tala ­franska. Här får du ­uppdaterade tips om vad som händer i staden. Eftersom både infödda Parisare och ­besökande gärna tar en kaffe på ­detta sätt kan det ­innebära nya ­kontakter att våga välja en ­utomhuslunch då och då.

1 RUE DE LA LÉGION D’HONNEUR

7 ET 9 RUE JULES VALLES

Till Paris tar du tåget direkt från Stockholm eller via Köpenhamn. Det tar ett dygn och är en härlig resa genom Europa. CAMINO 44 / 71

FORMGIVET

1. Alglampor Alger kan komma att spela en viktig roll i framtiden för förnybar energi, då fotosyntetiska alger kan ”äta” koldioxid och ­producera el. Avgångsstudenterna Jacob Douenias och Ethan Frier presenterade under våren 2016 sin utställning Living Things på Pittsburgh’s Mattress Factory Museum of Contemporary Art i USA. Utställningen visar hur alger i framtiden kan ge energi i hemmen. Alger skickas genom nästan en kilometer långa rör för att mata kärl, formade som lampor och fyllda med alkaliskt vatten, som lyser. livingthings.us

72 / CAMINO 44

1

2. Världens resurssnålaste dusch

2

I Malmö finns tillverkarna av ”världens resurssnålaste dusch” som kan spara upp till 90 procent vatten och 80 procent energi när man använder den jämfört med en vanlig dusch. Duschen från Orbital systems använder fem liter vatten som cirkuleras och renas genom ett filtersystem och kommer ut igen. Vattnet blir fritt från bakterier och är renare än vatten som kommer från kranen. Företaget startades av Mehrdad Mahdjoubi redan när han gick på universitetet. orbital-systems.com

3 3. Pigga plagg

Malmö IP har installerat Orbital systems.

Under hösten behövs lite färger för att pigga upp. Det färgglada märket Koobalah säljer härliga unisex-kläder för barn som är bekväma, lekvänliga och fulla av drömska färger, figurer och former. Dessa är av ekologisk bomull. koobalah.com HOODIE 365KR, BYXA 450 KR, CARDIGAN 675KR

4. Gripsäker matlåda

AV Johanna Stål

Slipp risken att din matlåda i glas går sönder med denna matlåda som har stötskydd i silikon. Silkonet kan du behålla på i mikron eller ugnen. medvetenmini.se U-KONSERVE MATLÅDA, 259 KR

4

CAMINO 44 / 73

FOTO PIXABAY

INBLICK

Träd kommunicerar med varandra genom svampmycel under jorden.

N AT U R

Träden pratar med varandra TEXT Johanna Stål

Minns du scenen i filmen Sagan om ringen när träden slår tillbaka mot orkerna? Eller Avtar där träden kommuni­ cerar? De kanske kan ses med nya ögon efter att du lärt dig att träd faktiskt kan kommunicera med varandra och varna för faror. Genom flyktiga, organiska föreningar pratar de med varandra och med olika delar av sig själv. De kan prata genom luften, såväl som genom svamp­ mycel i marken. Detta kallas underjor­ dens internet, eller Wood Wide Web och den upptäckten har varit senaste tidens stora revolution inom naturvetenskapen. Peter Wohlleben, född 1964, är en skogsvårdare som driver en miljövänlig, privat skog och arbetar för återlämnande av urskogar. Hans bok Trädens hemliga liv har blivit en modern klassiker, med över 350 000 exemplar sålda bara i Tyskland. 74 / CAMINO 44

I boken, som nu utkommer på svenska, berättar han om hur träd tar hand om ­varandras avkomma, om gamla eller sjuka träd och dessutom varnar för förestående faror. Ett enda mycel kan vara flera kvadrat­ kilometer stort, vilket innebär att träd inom detta område kan stötta varandra, om exempelvis ett träd blir nedhugget så kan andra liknande arter hjälpa rot­systemet att överleva även utan fotosyntes. Dessutom kan träd som har tillräckligt av det de behöver dela med sig till andra svagare arter. Vi människor har säkerligen mycket att lära av dessa smarta system. Ytterligare en anledning att ge sig ut i skogen alltså. Kanske med helt nya ögon och öron, den här gången. Att krama ett träd kanske inte är så flummigt som det kan låta.

Peter Wohllebens bok har sålt i över 350 000 ex bara i Tyskland.

INREDNING

Tavlor med naturmotiv, vad ska det va bra för?

M AT

Växtbaserat växer » Vi kan fortsätta att konstatera att allt fler äter vegetariskt eller veganskt världen över. Cirka 80 000 av Berlins invånare säger sig nu vara veganer och det finns ett 60-tal ­restauranger som serverar vegansk mat. ­Schivelbeiner Strasse i ­Prentzlauer Berg kallas idag för Vegan Avenue och i staden öppnar cirka tio nya veganska restauranger varje år.

TEXT Johanna Stål

Att vi har många anledningar att vistas i skogen tar även hjärnforskaren Katarina Gospic och inredningsdesignern Isabelle Sjövall fasta på i boken Neurodesign. De går igenom hur hjärnforskning kan hjälpa oss att skapa inredningsmiljöer som vi trivs i. Mycket finns att lära från naturen och hur vi trivs där. Bland annat berättar de hur skogen har en rent kemisk effekt på oss, genom att träd utsöndrar ­phytonicider – vilka kan öka mängden NK-celler i kroppen, celler som i sin tur dödar cancerceller och virus. Människans längtan till naturen bör med fördel avspegla sig i inredningen. Naturbilder i arbetsmiljön minskar ­sjukfrånvaron, stressen och tröttheten, gröna växter ökar produktiviteten och minskar stress. Blå färger på ­r umsavdelare gör oss mindre trötta, i motsats till röd färg (som dock gör oss mer kreativa) – något som kan bero på att det påminner oss om himlens färger. Annars tycks lövfärger vara de färger vi trivs bäst i.

K U LT U R

All natur är bra natur

» Satirfilmerna NatureRx, som

Brist på stimulans av att vistas i en tråkig och avskalad miljö, såsom sjukhus­ korridorer kan orsaka en försämring av hjärnans funktion. Hjärnan är formbar även i vuxen ålder och en intressant miljö kan stimulera hjärnan. Även takhöjden påverkar vårt sätt att bearbeta ­information: vi fokuserar på detaljer när vi sitter i ett rum med lågt till tak och blir mer visionära och kreativa i ett rum med högt till tak. Men det handlar mest om en uppfattning, att måla ett rum vitt ökar känslan av rymd exempelvis. Detta är bara några av alla exempel på hur vi med hjälp av forskning kan skapa inomhus­ miljöer som vi människor trivs i.

I boken Neurodesign skriver Katarina Gospic och Isabelle Sjövall om hur hjärnforskning kan hjälpa oss att skapa inredning vi människor fungerar bättre i.

går att se på Youtube, handlar om att skriva ut natur på recept ­i­stället för mediciner och driver med traditionell reklam för ­mediciner. Filmerna går hand i hand med en ökande trend att rekommendera stressade att spendera mer tid i naturen. Dock har citat som ”Golf är inte natur” fått psykologer att protestera och hävda att golf visst kan räknas som natur ur ett hälso­ perspektiv – det vill säga att det har samma välgörande effekter. Forskning visar att vi inte behöver ge oss ut i vildmaken för att må bättre utan att det räcker med att vila ögonen på ett fint naturmotiv, gå ut i parken i tre minuter eller titta på blommor ett slag. Huvudsaken är att du gör det ofta, gärna flera gånger per dag skriver Psychology Today. En ny bok på temat är Den helande naturen av Richard Mabey. CAMINO 44 / 75

KULTURELLT

Danskompaniet Spinn vill skapa nytänkande danskonst på professionell nivå och utmanar normer om hur en dansare kan se ut och vad dans kan vara. – Utan nyfikenhet sker ingen förändring, säger k ­ ompaniets grundare och konstnärliga ledare Veera Suvalo Grimberg. TEXT Malin Aghed

HALLÅ DÄR!

”Vi inspirerar människor att utforska sin potential” Hur fick du idén att starta Spinn? – Jag såg Candoco Dance ­ ompany från England på Backa C Teater 2006 och blev knockad. För det första var det fantastiskt intressant konst, och för det andra insåg jag att dessa ­kroppar vanligtvis inte syns på scen. Helhets­upplevelsen blev något jag aldrig tidigare upplevt. Ingen på min dansskola såg ut så där. Detta övertygade mig om att jag måste bidra till att ge den unga generationen nya förebilder. Nu gör Spinn, efter sex år som det första integrerade dans­ kompaniet med dansare med olika funktions­variationer i Sverige, ett tvåårigt projekt ­tillsammans med ­Candoco: ­Moving Beyond ­Inclusion, ­tillsammans med fyra andra integrerade dansgrupper från lika många länder.

Hur hanterar ni balansen ­mellan å ena sidan konst för konstens skull och å andra sidan förebildsaspekten och nyttan i ert arbete?

– Vi vill inte ha någon sär­ behandling utöver den som gör att vi kan ta samma plats som ­andra som vill utveckla dansen som konst­form. Vi vill finnas på ­samma villkor. Vi behöver mer tid och en del praktiska hjälp­ medel, men det vi gör måste vara konstnärligt intressant. Att vi har ­kroppar som avviker från den gängse danskroppsnormen 76 / CAMINO 44

innebär inte automatiskt att vi är bra och det ska inte ge oss fördelar. Vi vet att vi öppnar ögonen för nya möjlig­heter och att vi inspirerar människor till att utforska sin egen potential. Utan förebilder är det svårt att förstå att ens drömmar är möjliga att förverkliga.

Ser du en ökad normkreativitet i samhället i stort och i dans­ konsten i synnerhet, jämfört med då Spinn startade?

– Ja, det gör jag. Många dansare är envisa och modiga och ger inte upp trots knappa resurser, och vi har mött stor nyfikenhet från många håll. Nu finns radio­ program som Parapodden (om de paralympiska spelen i Rio, reds anm) och FUNK i P1 (normkritisk serie om att leva med funktions­ variation i Sverige, reds anm). Ramper och anpassade toaletter blir fler och bättre. Men tyvärr gäller de flesta anpassningarna publiken. På scen är det fort­ farande ovanligt med konstnärer med funktionsvariationer och ofta saknas det ingångar och bekväm­ ligheter bakom scen. Många gånger blir vårt besök en ögon­ öppnare för framtidens scenkonst­ närer, arrangörer och publik.

Vad händer just nu?

– Efter en intensiv byggsommar är vi snart klara med vår nya danslokal. Det har varit en stor utmaning att hitta finansiering då bidragsgivare inom kultur inte

kan ge stöd till sådana ändamål, så vi har bland annat använt gräsrots­ finansiering från människor som förstår att tillgänglighet utvecklar konsten.

Har du några råd till den som aktivt vill bidra till ökad tillgänglighet i vardagen?

– Ja, det är inte så svårt. Samma sak gäller i detta sammanhang som i alla andra: Bemöt männis­ kor så som du själv vill bli bemött. Ifrågasätt normer på ett lösnings­ fokuserat sätt, med nyfikenhet, vänlighet och humor. Låt folk mötas – i mötet händer allting. danskompanietspinn.se candoco.co.uk t-d.se (tillgänglighetsdatabas)

Danskompaniet Spinn bildades 2010 av koreografen och dansaren Veera Suvalo Grimberg. FOTO MALIN JOHANSSON & MALIN AGHED

L I T T E R AT U R

De frigör sig Områden som sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder har stötts och blötts mycket i normkritiska sammanhang. Dessa är alla viktiga, men det finns också mer outforskade domäner. Tobias Jansson har läst böcker om trycket att skaffa barn, att ständigt vara social och att ha ett 9 till 5-arbete till varje pris. TEXT Tobias Jansson

N

är vi lever våra liv och interagerar observerar vi ständigt varandras ­beteenden, härmar eller härmar inte, och reproducerar ett mönster som styr vad som är ok och inte ok. Normer byggs så upp, skiftar över tid, ser olika ut i olika kulturer. Normsystemet är självuppehållande och fungerar genom ­subtila sociala markörer, utfrysning eller våld. Den som bryter mot normerna ­stigmatiseras, det vill säga pekas ut på ett nedvärderande sätt, ofta föraktfullt och inte sällan med diskriminering som ­konsekvens. En av 1900-talets mest inflytelse­rika ­amerikanska sociologer, Erving Goffman,­ ­skriver i sin klassiska bok Stigma – den ­avvikandes roll och identitet från 1963 om hur den stigmatiserade ideligen ställs inför frågan hur hen ska bemöta samhällets­ ­stereotypa krav och förväntningar: öppet erkänna sitt stigma, sin avvikelse, och kanske riskera att stöta bort många människor – eller dölja stigmat och till varje pris eftersträva anpassning till det ”normala” samhället? Den stigmatiserade plågas av stressen att inte ­passa in och för en ständig kamp med sig själv och det omgivande samhället. Den som valt att inte skaffa barn kan ­sannolikt relatera till Goffmans resonemang, i en tid då tidningarna är fulla av berättelser om föräldraskap och ofrivillig barnlöshet och Facebook svämmar över av kärnfamiljsmys och nyfödda bebisar. I Ingens mamma skriver tolv kvinnor som frivilligt valt bort barn om sina övertygelser och erfarenheter, hur de mött oförståelse och ibland ren ­­iskriminering (som den barnfria kvinnan som undanhålls semester under en populär högtid med ­hänvisning till att de som har barn måste få välja först). Medverkar gör bland annat Annina Rabe, Birgitta Stenberg och Lena ­Andersson. En vanlig föreställning är att det är svårare att vara kvinna och vilja vara ­barnfri, än att ha valt bort barn som man. Detta är rimligtvis sant, men jag som numera medel­ålders, barnfri man känner också ­väldigt tydligt hur stark barnnormen är.

Att någon barnlängtan hittills inte infunnit sig har måhända att göra med att jag behöver långa sjok av tid helt för mig själv för att må bra, och det är ganska lätt att inse att familj och barn inte är riktigt förenligt med denna läggning. På senare år har mycket litteratur om den extroverta normen i samhället dykt upp, bland annat Linus Jonkmans Introvert – den tysta revolutionen, som på ett insiktsfullt sätt beskriver skillnaden mellan introverta och extroverta personer. Introverta behöver inte nödvändigtvis vara tysta och sky sociala sammanhang, men de måste vara selektiva och få egentid för att få energi. Den som vill vara själv kanske inte stigmatiseras lika hårt som en heroinist, men oförståelsen från ­­omgivningen är ofta där, och med den ­kampen och stressen över att inte passa in.

N

ormbrytare av det mer extrema slaget finns det gott om i den ­amerikanska bloggaren och ­författaren Chis Guillebeaus bok The Happiness of Pursuit: personer som sprungit 50 maraton på ett år, som vägrar motorfordon och går överallt, som bestämt sig för att leva utan att tala, som cyklat genom Asien, som sett fler fågelarter än någon annan… Guillebeau skriver en sorts reportageböcker om människor som vill leva livet på sina egna villkor, som vägrar följa de starka normerna kring hur och när vi arbetar, som startar egna verksamheter med små medel för att kunna jobba med det de älskar. Guillebeau lever själv ett, som han säger, ”icke-konformistiskt liv” där utmaningen att besöka världens alla länder innan han fyller 35 varit det centrala. I The Happiness of Pursuit har han talat med andra som har liknande utmaningar som ­drivkrafter, om hur de organiserat sina liv, långt bort från ekorrhjulet.

Stigma ERVING GOFFMAN Studentlitteratur 2014 [1963] Ingens mamma JOSEFIN ADOLFSSON (RED) Atlas, 2013 Introvert LINUS JONKMAN Forum, 2013 The Happiness of Pursuit CHRIS GUILLEBEAU Macmillan, 2014

CAMINO 44 / 77

jur

sm

LÄTT

ad

®

ch o t t a k r Stro fo

Färgstark och ekologisk vegetarisk mat för alla tillfällen! Catering och kurser 073 808 75 40 medvetengron@gmail.com medvetengron.com

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

Du behöver inte använda skadliga kemikalier för att få höstens snyggaste frisyr.

På Gröna saxen vet vi allt om ekologisk och trendig hårvård! www.gronasaxen.se info@gronasaxen.se 08-673 43 33 Öppettider: Mån-fre 12.00-18.00 övrig tid enligt överenskommelse.

FOTO ANDREAS LÜBECK

TILLTÄNKT

K R Ö N I K A : K ATA R I N A B J Ä RVA L L

Uthålliga egon & trasiga stolar Det är i mikrobesluten vi knaprar sönder världen. Den gamla trädgårdsstolen stapplar till när jag sätter mig, något brister i underredet så jag reser mig och bär bort den till grinden för vidare transport till återvinningscentralen. Dags att köpa nya utemöbler – det är inte en tanke utan en kulturell instinkt, ett beslut djupt under medvetandet, en reflex utan reflektion. För normen är att vi ska köpa. Vi lever i en konsumtionskultur som är en enda reklamfilm för sig själv, en ständig kapitalistisk körsång, ömsom högljudd och ömsom på en volym under vårt öras omfång. Vi har blivit cyniska, satt en ingen reklam-lapp på brevlådan, nixat telefonen och posten, blockerat annonserna på internet och köpt en tjänst som visar tv-serier utan ­reklam, men förförelsekonsterna tar sig nya finurliga uttryck. Varumärken strösslas över den där reklamfria tv-serien, elektronik­ butiken bjuder så vänligt på kaffe och kakor, i flödet på Facebook gillar mina vänner de mest oväntade produkter och i Googleträfflistan är det ­outgrundligt vems pengar som utformar de algoritmer som styr ordningen. Kort sagt: Vart jag än tar vägen marineras jag i en konsekvent livsåskådning som säger att mina pengar alltid kan köpa mig ett aningen bättre liv. De katastrofala konsekvenserna för miljön är vid det här laget kända. Konsekvenserna för vårt välbefinnande är inte lika utforskade, men ­insikten växer om att den ökande psykiska ­ohälsan framför allt bland unga kan vara en ­konsekvens av den prestations- och konsum­ tionshets de har utsatts för sedan de föddes. Och mer än så. Konsumismen är på väg att bygga upp ett värderingssystem där egoism är ett överordnat ideal. Psykologen Daniel ­Kahneman, som 2002 belönades med ekonomipriset till Alfred Nobels minne, berättar i sin bok Tänka snabbt och långsamt vad forskningen vet om hur människor reagerar när de peppras med intryck som handlar om pengar. Deltagarna i en studie fick utföra olika upp­ gifter med en hög Monopolpengar på ett bord i

bakgrunden eller en dator med en skärmsläckare som visade en dollarsedel. En kontrollgrupp fick utföra samma uppgifter men utan att utsättas för någon penningstimulans. Experimentet visade att de personer som medvetet eller omedvetet hade sett pengarna blev mer uthålliga – de orkade brottas med ett problem dubbelt så länge som kontrollgruppen. De blev också mer själviska – de var mindre benägna att hjälpa en annan deltagare som låtsades ha problem med en uppgift. Dessutom blev de mindre sociala. När de ombads att placera två stolar för att slå sig ned och tala med en annan deltagare placerade de stolarna längre ifrån varandra än kontroll­ personerna gjorde.

Pengar gör oss alltså uthålliga, själviska och individualistiska. Det är viktig forskning efter­ som pengar är själva grundtonen i kapitalismens körsång. Dagen efter det att trädgårdsstolen bröt benet frågar grannen varför den står vid grinden. Den ska kastas, säger jag. Kan vi få den? frågar hon, och det visar sig att hennes man har som hobby att bygga och laga stolar. I vintras byggde han åtta stycken. Då ångrar jag mig förstås, men blir samtidigt hoppfull. Om en datakonsult från Eskilstuna tycker att det är värt att lägga tid på att laga den ena trasiga stolen efter den andra så finns det hopp. Det kanske är nu det vänder och då är den där uthålligheten som penningfokuseringen ger högst användbar. Så när sonen frågar om vi kan köpa ett fotbollsmål säger jag nej, vi ska bygga ett. Och så går jag in i garaget och letar efter gamla brädor.

Katarina Bjärvall, journalist och författare, aktuell med boken Yes! Därför köper vi det vi inte behöver (Ordfront).

”

Pengar gör oss alltså uthålliga, själviska och individua-­ listiska

CAMINO 44 / 79

ANNONS

vännerna

ENERGI & TRANSPORT

GODEL www.godel.se

GÖTEBORGS BILKOOP www.goteborgsbilkoop.se

INREDNING & DESIGN

U&WE www.uandwe.se

av ord

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM www.konsumentforeningenstockholm.se

AV JORD www.avjord.se

HÄLSA & SKÖNHET

MENINGSSKAPARNA www.meningsskaparna.se

KRAV www.krav.se

GRÖNA GREDELINA www.balanzen.se

MOVEBYBIKE www.movebybike.se

RABASH www.rabash.se GRÖNA SAXEN www.gronasaxen.se

THE HOUSE OF FAIR TRADE www.housefairtrade.se

EKONOMI & AFFÄRER

KLÄDER & TEXTIL CIRCULARECONOMY.SE www.circulareconomy.se

LIFE BY LISEN www.lifebylisen.com

STUDIEFRÄMJANDET www.studieframjandet.se

BY DEM www.demcollective.com SUSTOPIA www.sustopia.se

EKOBANKEN www.ekobanken.se

FOLKSAM www.folksam.se

SOCIAL VENTURE NETWORK www.svn.org

NEA OF SWEDEN www.neaofsweden.se

KOMMUNIKATION & OPINION SVERIGES EKOKOMMUNER www.sekom.se

A WIN WIN WORLD www.awinwinworld.com RAW FOOD BY ERICA www.rawfoodbyerica.se

VISION www.vision.se

FAIRTRADE www.fairtrade.se

WE EFFECT (F.D KOOPERATIOON UTAN GRÄNSER) www.weeffect.se

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta malin@caminomagasin.se

UPPLEVELSER & EVENT

MAT & DRYCK

KUNG MARKATTA www.kungmarkatta.se CYKELMUSTERIET www.cykelmusteriet.se

HUGOS KAFFE MED FLIT EN PLATS I UPPSALA FÖR ETISKA BÖNOR OCH PLANETSKÖTARE

MEDVETEN GRÖN www.facebook.com/medvetengron

STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION www.svenskaturistforeningen.se/ grovelsjon

TOM TITS EXPERIMENT www.tomtit.se

JÄRNA KOMMUNIKATION www.jarnakommunikation.SE

RIKSBYGGEN www.riksbyggen.se

HUGOS KAFFE MED FLIT www.hugoskaffe.se

EGUALE www.eguale.se

PM BRÖD & SOVEL www.pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

BLANDAT

BOSTADSBOLAGET www.bostadsbolaget.se

FUNKY FRESH FOODS www.funkyfreshfoods.no

TORFOLK GÅRD www.torfolk.se ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA www.eskilstunafolkhogskola.nu

GRYNINGEN www.gryningen.eu

GREEN FOOTPRINT www.greenfootprint.se

KOSTERS TRÄDGÅRDAR www.kosterstradgardar.se

TOA-LÄTT www.sorption.se

vännerna

Vill du också synas här? Kontakta malin@caminomagasin.se ANNONS

spelet. Barnen spelar Rekospelet under några veckor i förskolan och under den perioden finns det moment där barnen får ­hem­uppgifter så att även föräldrarna får reflektera kring matsvinn.

Vilka resultat ser ni av satsningen än så länge?

HALLÅ DÄR!

Anna Lilja

Kommunikatör, ­Konsumentföreningen S­ tockholm

HALLÅ DÄR!

Helena Berglund

Ni vill minska matsvinnet och gör det nu med hjälp av ett spel som riktar sig till barn. Varför har ni valt denna målgrupp?

– Vår tanke är att vi når både barn och vuxna med det här

– Spelet är mycket ­uppskattat. Hittills har vi nått ut till 17 procent av alla förskolebarn i åldern 5-6 år i Stockholm. Flera kommuner i Stockholms län har visat intresse och vill få ut spelet till alla sina förskolor, så det bådar gott inför framtiden.

Vilket är det viktigaste rådet du vill ge till den som vill minska sitt eget matsvinn?

– Mitt personliga tips till alla som tycker att det tar tid att hand om sina rester är att det faktiskt är precis tvärtom. Vad är bättre än rester när barnen är hungriga och maten behöver ställas på bordet i raketfart? Matrester sparar tid.

Kommunikatör Konsument, Krav

Ni satsar mycket på era ambassadörer. Vad innebär det att vara ambassadör för Krav?

– Ambassadörerna är konsumenter som har tagit sitt engagemang ytterligare ett steg. De får gå en utbildning där de lär sig om den ­ekologiska produktionens grund och vilka mervärden som Krav ­erbjuder. Vi pratar också en del om hur de ska bete sig när de är ute och möter folk och hur de kan hantera frågvisa konsumenter eller folk som är väldigt skeptiska. Dessutom har vi en inspirations-­inriktad del av utbildningen som handlar om olika typer av events som ambassadörer kan vara med på. Nytt för i år är att de också erbjuds en fördjupad utbildning samt möjlighet att göra studiebesök hos en Krav-certifierad gård eller producent.

Vad betyder ambassadörerna för er verksamhet?

– 2015 medverkade vi på 36 events vilket till stor del gjordes möjligt genom våra ambassadörer. Det handlar om alltifrån stora mässor som ”Mitt kök” till lokala ekodagar och marknader. Tack vare ambassadörernas engagemang och närvaro får människor möta andra engagerade konsumenter. Just att finnas tillgängliga är ett mervärde som Krav har gentemot EU-ekologiskt. Eftersom vi också finns som organisation vill vi vara synliga och tillgängliga för den som vill fråga oss saker.

Vad finns det för andra sätt att engagera sig på, förutom att bli ambassadör och att köpa Krav-märkt?

– Att efterfråga fler produkter, både i butiken, på restauranger och genom att ta en direkt kontakt med företag som man gillar. Kommer det tio personer som hör av sig om samma sak så ses det som en folk­ storm. Exempelvis är det på grund av konsumentryck som Brämhults nyligen valde att Krav-certifiera sin äpple- och morotsjuice.

Vilka är era främsta mål för 2016?

– Det är främst att lyfta fram våra mervärden gentemot ­ U-ekologiskt. Krav har många regler som är starkare, exempelvis vad E gäller djuromsorg, klimatregler och socialt ansvar, och hårdare krav gällande hälsa. Det är viktigt att folk vet att det finns en skillnad.

Hur kan vi hjälpa dig? JÄRNA KOMMUNIKATION

Vi vill vara: En kreativ affärsstrategisk kommunikationsbyrå med hållbarhet som ledstjärna och drivkraft. Kontakta oss på jarnakommunikation.se Välkommen!

Bli Caminovän Delar ditt företag eller din organisation våra mål och ­värderingar? Som Caminovän får du tillgång till en exklusiv marknadsföringskanal i magasinet Camino, på C ­ aminomagasin.se och genom våra event. ­Genom ­Camino når du samhällsengagerade människor och ­företag som är först med att anamma produkter och ­tjänster för ett hållbart samhälle, och som aktivt sprider dessa vidare till sin omgivning. Det går även att ­annonsera i Camino utan att vara Caminovän.

”

Om hållbarhet tidigare ofta förknippats med uppoffringar, så kommer de nya ­berättelserna att handla om ökad ­livskvalitet. Camino har tagit sig an den uppgiften att ge viktiga och inspirerande berättelser om en bättre framtid. Det ger kraft att förändra Göran Carstedt Ekonomie doktor med tidigare ledande befattningar inom Volvo, IKEA och Clinton Climate Initiative

Ge bort en gratis årsprenumeration av Camino! Gör som Göran Carstedt och låt dig inspireras av berättelser med kraft att förändra. I vårt hösterbjudande har du chansen att ge bort en årsprenumeration av Camino till en vän helt utan extra kostnad. Allt du behöver göra är att teckna minst en helårsprenumeration av Camino (295 kronor) så får du en extra prenumeration på köpet. Ange kod ”caminohost16” i fältet för kod/meddelande när du gör din beställning. Gå till www.caminomagasin.se/prenumerera för att ta del av erbjudandet. Gäller t.o.m 30 november 2016.

L I V S K VA L I T E T

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

# 4 4 S E P T– N O V 2 0 1 6

#4 4

Berättelser med kraft att förändra

S E P T– N O V 2 0 1 6 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Normer

EKO & KLASS Ekologisk mat har blivit en ­statusmarkör.

BRYT NORMER Bli mer vardagsmodig! Civilkurage går att öva upp.

LEV UTAN BARN

Möt Martina, Sönke och Jessica som valt att inte bli föräldrar.

7 388209 207905

Surtanten Jenny Neikell bjuder på sina bästa ­recept.

RETURVECKA

SYRA MATEN

v 48

”Jag dansar för att jag inte längre orkar gömma mig” INTERPRESS 2092-03

B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

Stina Wollter