Camino 43 Rörelse

L I V S K VA L I T E T

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG #43 JUN–AUG 2016

Ekobanken under Almedalsveckan i Visby

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

#4 3

Berättelser med kraft att förändra

JUN–AUG 2016 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Årets Almedalsvecka i Visby är den 3 – 10 juli med ett stort program. Ekobanken, tillsammans med våra samarbetspartners, kommer att ha två fullspäckade seminariedagar den 6 – 7 juli. Alla är välkomna! Ytterligare seminarier kan tillkomma, läs hela programmet på ekobanken.se

Solel – så hundradubblar vi till 2030 i Sverige Idag kommer endast en promille av Sveriges elanvändning från solel och potentialen är 10 % bara på befintliga tak. Hur tänker fastighetsägare som bygger solel idag? Vad ligger bakom att solelen fördubblas varje år i Sverige? Och vad behövs för att vi ska hundradubbla?

u 10.00-10.50

Hur kan föreningar och kooperativ förmedla sin sociala nytta? Social ekonomi får en alltmer betydande roll i samhället. För att kunna utveckla verksamheterna och växa behövs kunskap om, och tillgång till kapital. Hur kan föreningar och kooperativ förmedla sin sociala nytta på sätt som underlättar tillgången till privata och offentliga resurser?

u 11.00-11.50 Hur kan bankerna utvecklas i en mer hållbar riktning? Banker beslås ofta för att maximera den finansiella avkastningen på bekostnad av människor, miljö och etiska riktlinjer. Finns det någon möjlighet att driva en sund bankverksamhet?

u 16.00-18.00

u 13.00-13.50

En skola för bildning eller bara utbildning? Är det säkert att en centralt styrd prestationsskola är det bästa för Sveriges framtid, eller bör vi skapa utrymme för en kreativ mångfald och breda bildningsideal? Vi belyser frågan utifrån forskning, praktiskt pedagogisk arbete och utbildningspolitik.

UTFORSKAR NYA VÄGAR

Ekobanken är en transparent bank för människor som tar ansvar för hur pengar verkar, hur pengar investeras och varifrån lånade medel kommer.

Investera i solenergi - utan eget tak Elproduktion med solen som hjälp har tagit fart i Sverige, liksom i stora delar av världen. Hur kan den som inte har något eget tak bli solelsproducent och samtidigt skapa hållbara levnadsvillkor i andra delar av världen?

u 14.00-14.50

Hur kan vi skapa en hållbar bankkultur? Vi möter den ena globala krisen efter den andra såsom klimatkris, flyktingkris och fattigdomskris. Samtidigt har vi en global finansiell industri som kommer allt längre från den reala ekonomin och som inte tar sin samhällsbyggande uppgift på allvar

Män i lycra Cyklar sig ur B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

Hur kan Sverige inspirera världen till fossilfrihet? Regeringen har goda ambitioner med initiativet Fossilfritt Sverige men det krävs mer konkret innehåll och en stark koppling till Sveriges export. Sverige borde inte bara satsa på att bli ”världens första fossilfria välfärdsland” utan också världsledande exportör och inspiratör av hållbara lösningar.

Hur kan vi underlätta finansiering för företag i tidiga skeden? Företagare med utländsk bakgrund, unga, kvinnor, sociala företag och kooperativ har svårare att få finansiering för sitt företagande. Med fokus på vilka alternativa finansieringslösningar som finns och vilka som kan skalas upp.

40-årskrisen

GYMTEMPLEN

De finns i varje gathörn. Är träning den nya religionen?

VANDRA!

En inre resa på­ ­mytiska El Camino de Santiago.

GRILLA VEGO

Glöm sojakorvarna. Så överraskar du på grillfesten.

DANSNOMADER

Möt danslärarna som valde friheten framför fast adress.

v 33

u 9.00-9.50

u 14.00- 14.50

u 10.00-10.50

7 388209 207905

Elbilen slår igenom 2018 – men vart ska man ladda? Elbilar får mycket uppmärksamhet, men utgör idag endast några promille av Sveriges fordonsflotta. När slår elbilarna igenom på riktigt och vilka krav kommer då att ställa på samhälle och laddinfrastruktur?

Torsdagen den 7 juli sal D22, Uppsala Universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3

RETURVECKA

u 8.00-8.50

Hur ska jordbruket uppfylla 2015 års klimat- och hållbarhetsmål? Livsmedelssektorn från jord till bord svarar globalt för ca 40% av klimatutsläppen. 2015 antogs nya globala klimat- och hållbarhetsmål vilket innebär en kraftigt höjd ambitionsnivå. Klarar jordbruket den omställning som krävs? Ambitioner och kunskap finns, men finns handlingsförmågan och strategin?

Rörelse

sal F14, Björkanderska, Skeppsbron 24

u 11.00-12.50

INTERPRESS 2092-02

Onsdagen den 6 juli

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

Ge bort en gratis årsprenumeration av Camino! » Gör som Fredrika Klarén och låt dig inspireras av berättelser med kraft att förändra. I vårt sommarerbjudande har du chansen att ge bort en

”

å­ rsprenumeration av Camino till en vän helt utan extra kostnad. Allt du behöver göra är att teckna minst en hel­ årsprenumeration av Camino

(295 kronor) så får du en extra prenumeration på köpet. Ange kod ”caminosommar16” i fältet för kod/meddelande när

du gör din beställning. Gå till www.caminomagasin.se/ prenumerera för att ta del av erbjudandet. Gäller t.o.m 31 augusti 2016.

Camino förmedlar en positiv ”vi-kan-göra-det-här-känsla” för de stora frågorna inom hållbarhet och visar på hur man som enskild människa kan agera Fredrika Klarén, hållbarhetschef KappAhl

Anlita oss

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information.

CAMINO caminomagasin.se/anlita-camino

CAMINO 43 / 2

INNEHÅLL

TEMA RÖRELSE

Alltid i Camino

24

Gymmen finns i varje gatuhörn och har kommit att bli vår tids kyrka, dit vi går för syndernas förlåtelse och själslig rening. Häng med till träningstemplet i Kviberg, Prioritet Serneke Arena.

30

20

Friidrottsskorna står på hyllan sedan ett tag tillbaka. Nu kanaliserar Carolina Klüft sitt energi in i hållbarhetsfrågorna istället.

42

El Camino de Santiago är en av världens mest kända pilgrimsleder. Där vandrar sökare av alla de slag, i hopp om att finna svar.

Den tvåhjuliga friskisen erövrar städerna. Här är fem sköna exempel från Norden på hur cykeln har blivit stadsplaneras nya kelgris.

52

Du ser dem svisha förbi i rusningtrafiken på de allra senaste hojarna. Medelålders män klädda i lycra har omfamnat cyklingen med både själ och plånbok.

36

Frihet är att slippa ha ett boende fullt av grejer du måste ta hand om, och utan några fasta utgifter. Danslärarna Jo och Kevin lever ett liv helt och hållet på resande fot.

60

Vegetarisk grillning brukar betyda sojakorv, halloumi och majskolvar. Tråkigt? Ingen fara, det finns alternativ! Tv-kocken Paul Svensson visar vägen.

Redaktionen Nya ­medarbetare och bilder från Caminos stora h ­ ållbarhetsdag 2016. 9 Kommenterat Man eller en – vad tycker ni? 10 Närbild Familjen Lotind vill inspirera fler att med ta barnen ut i skog och mark. 12 Utblick Medborgar­ forskningen – ett nytt sätt att påverka. 13 Spanat Fossilfrihet är det nya svarta. 14 Förenklat Caminos nya medarbetare Malin Aghed testar köpstopp med hela familjen. 16 Bilden Acroyoga. 18 Tekniskt Elbilar av trä och återvinnande robotar. 68 Smakrikt utvalt ­Ingredienserna för att lyckas i köket. 69 Destination Öland, cykelön. 70 DIY Så lagar du dina jeans. 72 Formgivet Ögongodis. 74 Inblick Smart forskning och nya rön i kortfattat format. 76 Kulturellt En litterär cykelodyssé och granskande matjournalist släpper kokbok. 79 Tilltänkt Johan Tell har nördat ner sig rejält i cykelvärlden. 80 Vänner Schyssta företag och organisationer – tillika ryggrad i Camino. 4

CAMINO 43 / 3

REDAKTIONEN

FOTO CECILIA CROMNOW När visaren på vågen för första gången passerade den magiska gränsen 100 kilo hände det något hos Andreas Papagiannis. Han ville inte gå samma osunda väg mot välfärds­ sjukdomarna som sina släktingar. Cykeln kom att bli hans räddning.

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg

CHEFREDAKTÖR & Ingemar Tigerberg ANSVARIG UTGIVARE ingemar@caminomagasin.se VIK. MARKNADS- Malin Aghed ANSVARIG malin@caminomagasin.se

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar m ­ edvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I ­­magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet. Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer ­information om vår policy. Produktion. Camino trycks av Trydells som är Svanen-­ certifierat. Pappret, Amber Graphic är FCS-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webb­ hotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet

ART DIRECTOR Cecilia Cromnow

www.ceciliacromnow.com

SKRIBENTER Caroline Petersson, Johanna Stål,

Ingemar Tigerberg, Cecilia Cromnow, Sara Arvidsson, Nira Rodriguez Molin, Johan Tell, Martin Gustafsson, Malin Aghed

FOTOGRAFER Nira Rodriguez Molin, Rickard

Rönnerstam, Cecilia Cromnow, Fredrik Lotlind, Ingemar Tigerberg, Erik Olsson

ILLUSTRATION Lina Diamant RECEPT Paul Svensson TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING malin@caminomagasin.se DISTRIBUTION Interpress, Nätverkstan kultur i väst PRENUMERERA www.caminomagasin.se

4 nr/år så du hinner läsa! Ett nummer i taget 75 kr (autogiro ingen bindningstid)

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Årsprenumeration 295 kr Stödprenumeration 495 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@ natverkstan.net, 031- 7439905 Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

4 / CAMINO 43

ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning

LEDARKRÖNIK A

Är det värt det?

A

tt röra på sig regelbundet har varit en naturlig del av mitt liv så länge jag kan minnas. Först som lek, hopp och spring, sedan idrott i varierad ­organiserad form. Jag har testat de flesta av de vanligaste sporterna men det var ­fotbollen som erövrade mitt hjärta och ­merparten av min tid under min uppväxt. Senare har jag testat mer ”vuxna” tränings­ former som att gå på gym, spinning, löpning och annat jag gjort mest för effekten, inte för att det är kul. Inget av mina försök till nya träningsvanor höll särskilt länge. Som tur är kom jag underfund med varför. Om inte själva träningsformen i sig har en magnetisk dragningskraft, att det är så kul att jag inte kan vara utan det, eller att mina lagkamrater förväntar sig att jag ska dyka upp, kommer träningen hela tiden att vara upp till min egen självdisciplin. Målet, vad det nu är – att bli starkare, få bättre kondition eller gå ner i vikt, måste vara värt uppoffringen. För mig var det aldrig värt det. ”Visst finns det mål och mening med vår färd, men det är vägen som är mödan värd”. Så lyder den allt mer utslitna textraden från Karin Boyes dikt I rörelse som är så klok.

Det senaste året har jag upptäckt mountain­ bike – superkul! Det påminner mycket om snowboard-åkning i skog, vilket jag älskar, men är jobbigare. En snabb och intensiv träningsform ute i naturen – klockrent. En annan lek som jag upptäckt ihop med min fru är loppet Tough Viking (bilden), som kan beskrivas som en 8 kilometer lång hinderbana med lersimning, isbad, hopp över eldar och diverse klättring med mera. Innan vi sprang trodde jag att deltagarna var uteslutande über­t ränade machomän, men det visade sig vara en folkfest med människor i alla former. Fångarna på fortet, men i skogen! Träning är idag folkligt. Även om ­svenskarna fortfarande generellt rör på sig för lite, så finns det i människors medvetande nu på ett helt ­annat sätt än tidigare, på gott och ont. I ett repor­ tage från den nya superanläggningen i ­Göteborg utforskar jag gymmens massiva utbredning och

vad som ligger bakom vår tids träningsiver. För visst är träningskort i de flesta fall både sund och hållbar konsumtion men trenden drivs också av att många människor mår dåligt.

Apropå vägen som meningsfull, häng med Nira Rodriguez Molin på den mytiska vandrings­ leden med det vackra namnet El Camino de Santiago. Den promeneras både för kropp och själ. Just denna kombo är mycket i fokus i det här numret. För det finns ofta existentiella driv­k rafter till vår träning, såsom bryska ­uppvaknaden om sin egen hälsa, eller släktingar som får välfärdssjukdomar. Cyklingen har kommit som en frälsning för många medelålders män (som mig själv), och med den kommer ofta en pryliver av sällan skådad sort. Cecilia Cromnow utforskar ”lycramännens” värld i en härlig skildring. Nä, nu börjar det bli dags att kasta sig på cykel­ ryggen för att hämta på förskolan. Ta hand om er, men glöm inte bort att ha kul!

”

Det finns ofta existensiella drivkrafter bakom träning

Ingemars lästips! Carolina Klüft, vilken förebild! Läs intervjun med den före detta mångkamparen som nu hänger sig åt att inspirera inom hållbarhetsfrågor och sökandet efter en ”ny arena”.

Sid. 20 Ingemar Tigerberg Tf chefredaktör

CAMINO 43 / 5

På plats: Caminos stora hållbarhetsdag 2016

6 juli Hur kan Sverige inspirera världen till fossilfrihet? Camino arrangerar som vanligt seminarium under Almedalsveckan. O ­ nsdagen 6 juli kl 10 på Campus ­Gotland i centrala Visby.

Hela Camino­ redaktionen hälsar välkomna till hållbarhetsdagen 2016, med tema Tipping points: så tänder vi gnistan.

Sveriges miljömäktigaste 2016 (enligt Aktuell Hållbarhet) tillika Fores VD, Mattias Goldmann, berättade om årets skörd av tipping points inom hållbarhet, och bjöd också på dagens bästa entré.

Erik Fernholm, Stiftelsen Ekskäret, Bättre Skolor mm, gav en inspirations­ föreläsning om ”­värderingarnas tipping point”.

Caminos Ingemar Tigerberg ledde en personlig frågestund med Isabella Lövin efter hennes presentation om vägen mot en ny fiskepolitik inom EU.

Till lunch bjöds på kokt ekologiskt svenskt havre med syrad grädde från Hjo, bakad kålrot, kallpressad rapsolja från Säby gård och ett bakat Kravmärkt ägg.

Loek Van der Helm tog sig hela vägen från Holland för att presentera historien om Fairphone och hur en telefon kan förbättra villkoren för gruvarbetare i Kongo.

Elin Hasselberg, Malmö Stad, och Emma Öhrwall, Kollaborativ Ekonomi Göteborg, får sig ett gott skratt under en av pauserna.

Riita Östberg, VD Artipelag.

Se videos från dagen på caminomagasin.se (UR Samtiden spelade in) 6 / CAMINO 43

Vad tänker du på just nu? Caroline Petersson

Tack Martin, hej Malin! Vår romans med nya kollegan Martin blev dessvärre kortvarig. Strax efter påbörjad anställning hos oss erbjöds han ett fast jobb i hemstaden Karlstad som han helt enkelt inte kunde säga nej till. Istället har vi nu glädjen att välkomna Malin Aghed som bär med sig erfarenheter av verksamhetsutveckling och ett sinne för berättelsens kraft att förändra världen. Du har jobbat många år inom kultur­ sektorn. Hur kom du in på Caminos ­frågeställningar om hållbar livskvalitet? – Jag har utforskat kulturbiten p ­ arallellt med social hållbarhet, det vill säga hur ­samhället kan bli bättre genom oss människor och våra intentioner. Genom åren har jag upptäckt att jag använder mina ­k unskaper inom kulturen främst för att främja de här andra frågorna, framförallt hur vi kan i­ nkludera människor, tänka på miljön och verka för fred. Mitt kall är att skapa mötesplatser där vi tillsammans kan ta itu med hållbarhetsfrågorna utifrån alla dess olika dimensioner. Camino är en sådan mötesplats för mig.

På vilket sätt?

FOTO CECILIA CROMNOW

– När jag började läsa Camino för nio år sedan hade jag ingen koll på att det fanns

andra människor som tänkte samma tankar som jag gjorde. Jag lärde mig många nya begrepp, som exempelvis downsizing, som handlar om att växla ner i arbete och prylar. Det har resulterat i att jag nu genomgår ett omfattande köpstopp med familj och vänner, som du också kommer kunna följa här i magasinet framöver.

Hur vill du utveckla Camino?

– Caminos nya inriktning med berättande som utgångspunkt passar mig väldigt bra. Min specialitet från högskolan för scen och musik handlade just om berättande. Jag har en ny förebild, Brian Palmer, som forskar på civilkurage och lyfter upp just ­berättelsen som grundläggande för att påverka männi­ skors värderingar. Jag vill bidra till att ­Camino blir ett sätt för människor att ­berätta saker för varandra.

Hej medarbetare! Sara Arvidsson

...är frilansjournalist och genusstudent med en stark böjelse för att nörda in på saker och hon är sedan flera år inbiten lindy hop-dansare. Hennes senaste nördområde är burlesk och hon är nybliven redaktionsmedlem för sajten burlesk.se. På fritiden sjunger hon karaoke (hellre än bra). I detta nummer av Camino har hon skrivit reportaget om danslärarna Jo Hoffberg och Kevin St. Laurent som sedan tre år tillbaka inte har någon fast adress. Deras passion för swingdans har gjort dem till globala nomader som bor där deras väska finns.

Marknadsansvarig (föräldraledig) – Att cykla med barn. Cykeln har blivit det självklara sättet för mig att ta mig fram de senaste åren, i vått och torrt. Från det lilla jag har läst på h ­ ittills bör ett barn vara minst åtta månader för att kunna sitta själv i en cykelkärra. Jag tar tacksamt emot tips från föräldrar som hittat andra lösningar att komma igång tidigare, utan att riskera barnets säkerhet förstås.

Malin Aghed

Vik. marknadsansvarig – Efter en föreläsning med Sveriges T­ ekniska Institut på Vetenskaps­­ festivalen tänker jag på mät­barhet. Jag undrar varför vi människor är sådana kategoriserings­narkomaner. Vi kan inte leva utan våra system. Jag funderar på om det finns gånger i livet när vi klarar att inte mäta saker. Jag säger till om jag kommer på nåt.

Ingemar Tigerberg

Tf chefredaktör –Att jag längtar efter sommaren. Och då kommer jag osökt att tänka på den makalösa hiten ”Alla vi… längtar efter sommaren” av Friends in Need (Före detta fotbollspelaren Tomas Brolin, Dr Alban, Björn Borg med flera). Det är helt omöjligt att tänka på den låten utan att le. Tack Tomas och gänget för ert underbara bidrag till musikvärlden!

Cecilia Cromnow

Art Director – Cykelkultur. Jag var nyligen i Köpenhamn och där ser man många fler olika stilar på cyklisterna än hemma i Sverige. Man i kostym på racer var till exempel ingen ovanlig syn i stadsbilden. CAMINO 43 / 7

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

Tack för att du läser Camino! TILLSAMMANS SKAPAR VI BERÄTTELSER MED KRAFT ATT FÖRÄNDRA 2016 är det 10:e året i ­Caminos historia. Vi vill därför ­passa på att rikta ett stort tack till dig som läser Camino och som gör det möjligt för oss att ­fortsätta förmedla ­berättelser om hur vi skapar en mer ­hållbar livskvalitet, bidrar till en ökad medvetenhet och ­engagemang för vår omvärld och som inger hopp om framtiden. Ett särskilt tack vill vi rikta till dig som valt att ­prenumerera på ­magasinet. Som ett litet oberoende magasin är vi helt beroende av dig som p ­ renumerant. Vårt o­ beroende

i­nnebär bland annat att vi ­aldrig låter vårt innehåll styras av våra annonsörer. Dessutom kan du vara säker på att dina pengar är med och finansierar en ­verksamhet utan intresse av v­ inst­maximering och vars hela syfte handlar om att bidra till en hållbar framtid. Att prenumerera på ­Camino har också många fördelar för dig som läsare. ­Förutom att du får tidningen till ett lägre pris och före alla ­andra får du också tillgång till allt innehåll från såväl nya

som gamla nummer direkt på webben. Dessutom får du ta del av förmånliga ­erbjudanden ­exklusiva för dig som ­prenumerant. Tillhör du en av de som inte vill binda upp dig någon längre tid? Välj då att prenumerera med ett ­nummer i taget. Eller varför inte se till att magasinet finns på din ­arbetsplats eller bibliotek så att du istället kan läsa den där. Än en gång tack för att du läser Camino – Tillsammans har vi kraft att förändra världen!

CAMINO caminomagasin.se

8 / CAMINO 43

KOMMENTERAT Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Din stress, någon annans avkoppling? REFLEKTION I Camino nr 41 med tema pengar berättade vi om Simonne Henke som längtar efter att göra sig fri från sitt beroende av pengar och lönearbete. Men är gräset verkligen grönare på andra sidan? Signaturen Martin gjorde en intressant jämförelse med en före detta bondes motsatta längtan efter ett betalt arbete, när vi delade artikeln på Facebook i april.

CAMINO I FRÅGESPORT I mars dök denna fråga upp i SVT:s frågesport-program Vem vet mest. Att känna till Camino är med andra ord numera allmänbildning i Sverige.

”Vi får den värld vi väljer att fokusera på” REAKTION Vi på Camino är som regel förskonade från höger­ extrema kommentarer i vårt Facebook-flöde. Men när vi delade vårt reportage om Elias från Syrien som fått husrum och vänner för livet hos familjen Pålsson iNY! Hudiksvall smög det sig inte helt oväntat in kommentarer om att vi delar snyfthistorier och ägnar åt oss kommunistisk propaganda. En av de som tog sig tid att bemöta dessa röster var Annika. Här är ett urval av hennes kloka ord. Ofta får vi den värld vi fokuserar på. Fokuserar vi på människors brister istället för tillgångar, risker istället för möjligheter, skillnader istället för likheter så får det självklart konsekvenser! Det vilar ett oerhört tungt ansvar för framtiden på oss alla just nu. Väljer vi ökade konflikter eller äkta möten och försök till samförstånd, väljer vi rädsla eller mod, protektionism eller öppenhet, själviskhet eller generositet, hopp eller uppgivenhet, hat eller kärlek etc? Det kommer givetvis avgöra vilken värld vi ger våra barn och barnbarn. Det enda vi med säkerhet kan styra över är våra egna ord och handlingar. Använd dem klokt. /Annika

Förenklingstips från Greenhack GBG RÄTTELSE Under vinjetten Förenklat i förra numret av Camino (nr 42) gav Ingemar Tigerberg sina tips på förenkling och ­minimalism. Originaltexten innehöll hänvisningar till var dessa tips urspungligen var publicerade, nämligen på Greenhack GBG:s Instagram-konto. Greenhack GBG är Göteborgs stads initiativ för att inspirera invånarna till en medveten och hållbar livsstil. Denna väsentliga information föll dock bort under redigeringsprocessen av magasinet. Vi ber om ursäkt för fadäsen!

”Jag tycker det är intressant att jämföra vad olika människor blir stressade av. Jag läste för länge sedan om en bonde som för ännu längre sedan, kan tänka mig att det var strax efter andra världskriget, sålde jordbruket och började arbeta på fabrik, och tyckte det var extremt avstressande och skönt att ta sin lunchlåda och cykla till jobbet varje dag, göra samma sak, och få pengar för det oavsett det var januari eller augusti – alltid lika

mycket dessutom – istället för att som bonde ständigt stressa över väder, missväxt, djuren, och aldrig veta om han hade tillräckligt med mat på bordet. För Simonne är tydligen den före detta bondens avstressade situation istället det som genererar stress. Det som för honom innebar en känsla av att inte vara beroende ger istället henne en känsla av beroende. Jag vet inte vad det säger riktigt, men det är intressant.”

En istället för man REAKTION Tack för en väldigt bra tidning, alltid med intressant och läsvärt innehåll. Speciellt uppskattar jag att ni är optimistiska inför framtiden och att ni verkar oberoende och opolitiska. Jag har noterat att ni konsekvent bytt ut ordet ”man” mot ”en” både i reportage och i intervjuer. Varför? Tycker ni inte att ordet ”man” som ospecificerat personligt pronomen avseende ospecificerad person, är genusmässigt korrekt att använda? Man (även som kvinna) undrar varför? Hur vissa redaktörer skriver må vara upp till dem, men intervjuade personer – har de verkligen sagt ”en” och inte ”man’? En undrar varför. Och visst, en kan ändra sig. Men vad är det för fel på ”man”? /Ulrika SVAR Hej Ulrika! Tack för att du delar med dig av dina tankar! Vi provade det i förra numret och avsikten var att använda ett mer könsneutralt språk. Pronomenet ”man” kommer historiskt sett från substantivet man, alltså en person av det manliga könet men har i dag börjat användas som ett neutralt generaliserande pronomen. Användandet av man som neutralt generaliserande pronomen har emellertid ifrågasatts från flera håll. Det är inte ett generellt språkligt fel att använda sig av ”en” som språkligt pronomen. ­E xempelvis användes det inom svensk lyrik redan i början av 1900-talet: ”En

borde inte sova när natten faller på / för tänk, då blänker stjärnorna högt uppe i det blå” /Jeremias i tröstlösa. Och här en nyare referens: ”Språkligt är det inte fel att säga eller skriva en istället för man”. Ann-Catrine Edlund, språk­ vetare på Umeå ­universitet i intervju på Svt.se. Det finns dock en poäng med att om man inte är van vid användningen av en så kan det innebära att det haltar i läsupplevelsen, vilket inte är bra. I det här numret har vi försökt känna in var det stör och enbart ändrat där vi upplever att det flyter, och inte i citat. Vi provar oss fram. /IT

CAMINO 43 / 9

NÄRBILD

10 / CAMINO 43

Hur kommer det sig att ni startade bloggen? – Allt började när vi väntade vårt första barn. Både jag och min fru Elisabeth har ett stort intresse för friluftsliv men vi var osäkra på om vi skulle kunna fortsätta vara ute på exempelvis fjällturer med en bebis. Vi sökte på internet men hittade ingenting om detta. Så vi bestämde oss för att ­testa oss fram och sedan dela med oss av våra erfarenheter av hur vi har gjort, säger Fredrik.

Varför är det viktigt för dig att ha med ­barnen på era äventyr?

Små barn & friluftsliv På friluftsbarn.se bloggar Fredrik och Elisabeth Lotind om hur de har gjort för att inkludera sina barn i sitt friluftsintresse. Deras förhoppning är att kunna inspirera andra föräldrar till att upptäcka naturen tillsammans med sina barn. TEXT Martin Gustafsson FOTO Elisabeth Lotind

– För mig är det viktigt att skapa en naturlig glädje för våra barn i att vara ute i naturen och för att röra på sig. Många som jag pratat med tycker att naturen är lite skrämmande när det ­exempelvis kommer till att övernatta i tält. ­Genom att ta med sig barnen redan när de är små tror jag att naturen blir mer tillgänglig för dem när de blir äldre, säger Fredrik.

Finns det några hinder med att ha med sig små barn ut i naturen?

– Jag tror att hindret många gånger ligger hos oss föräldrar. Vi matas ofta med att vi ska prestera och mer eller mindre uträtta stordåd som att springa elitlopp och bestiga höga berg. Men det finns egentligen inget enklare än att ge sig ut i naturen. Friluftsliv är ju i själva verket ingenting annat än att spendera sin överskottstid i fri natur. Så det behöver inte vara så avancerat som att ge sig ut med sina barn på en långtur i fjällen med tung packning i flera veckor. För oss handlar det snarare om att göra friluftslivet till en del av var­ dagen och då kan det likväl vara lika värdefullt att slå upp tältet i en skogsdunge en bit ­hemifrån en helg och njuta av att vakna till fågelsång ute i det fria. Det viktiga är att en vågar lämna bekvämligheten i trädgården, säger Fredrik.

Finns det något speciellt att tänka på under respektive årstid?

– Året runt handlar det såklart om att ha rätt kläder så att barnen inte blir för varma eller för kalla. På sommaren är det såklart viktigt att förhålla sig till solen och gärna skydda barnen med heltäckande kläder och en solhatt. Vi har alltid med oss en tarp som vi kan använda både som sol- och regnskydd. På vintern är det bra att packa ner lite extra mat, det går åt mer energi än man tror. Bebisar blir ju dessutom lätt passiva och stillasittande när en bär dem. Så på vintern gäller det att klä dem varmt och hålla dem borta från vinden, säger Fredrik.

Vad är ditt bästa tips för att ha med sig små barn på friluftsaktiviteter?

– Det låter nog klyschigt men man måste ­ lanera och göra sina utflykter utifrån barnens p villkor. Så ibland får man sänka kraven och ­acceptera att det tar tre timmar längre att komma iväg på morgonen än beräknat. Så det gäller att inte vara för resultatinriktad och planera att man ska gå en viss sträcka per dag och så vidare. CAMINO 43 / 11

UTBLICK

Folket forskar Medborgarforskningen är på frammarsch. I England och USA använder privatpersoner den för att driva rättsprocesser mot oljeföretag och för att påverka politiska beslut. TEXT Martin Gustafsson ILLUSTRATION Lina Diamant

– Vad ger mest effekt? 10 000 namn­ underskrifter som säger att folk inte vill ha en miljöförstörande fabrik i sitt område, eller 500 000 datamätningar av luftprover som visar att fabriken överskrider gränsvärdena för vad som är tillåtet? säger Dick Kasperowski, lektor vid Göteborgs universitet som forskar om medborgarforskning. Louisiana Bucket Brigade är ett ­amerikanskt miljöinitiativ som drivs med stöd av medborgarforskning, där aktivister mäter luftkvalitén i sitt när­område med hjälp av vetenskaplig utrustning. Den inslamlade datan används för att driva rättsprocesser mot olje­industrins nedsmutsning. I No Silvertown Tunnel i England mäts luft­föroreningar i ett försök att stoppa ­bygget av en ny tunnel under floden Themsen i London. Ett annat konkret exempel på medborgarforskningens 12 / CAMINO 43

genomslagskraft i miljökampen är gräs­ rotsrörelsen Citizen Science Community Resources i västra New York som 2014 använde sig av sina egna ­luftmätningar för att inleda och vinna en rättslig process mot ett lokalt kolföretag som de misstänkte släppte ut för mycket luftföroreningar i området.

Än så länge hör det dock fortfarande till ovanligheterna att medborgar­ forskning används för att driva rättsprocesser, bilda opinion eller för att påverka beslutsfattare. Den vanligaste formen är snarare att forskare ber privatpersoner om hjälp med att samla in eller granska rådata. Ett exempel är ­projektet Galaxy Zoo där 150 000 ­f rivilliga personer hjälpte till att klassificera omkring en miljon bilder av galaxer tagna av ett rymdteleskop. ­Oavsett vilken form av

­ edborgarforskning en bedriver måste m alla rådata analyseras i ett vetenskapligt laboratorium, vilket såklart kostar pengar. Flera projekt bekostas därför med hjälp av crowdfunding.

Det finns förhoppningar från flera håll om att medborgarforskning kommer att bli allt vanligare i ­f ramtiden, inte minst med tanke på att mycket går att göra via en mobiltelefon. – Exempelvis skulle privatpersoner kunna skicka in fågelobservationer via sin mobiltelefon till en databas där forskare kan undersöka hur klimatförän­ dringar påverkar fåglars flyttmönster. Den nya tekniken öppnar upp för många spännande möjligheter. Det pågår även försök i USA där bibliotek och muséer tillhandahåller vetenskaplig mätutrust­ ning, vilket även skulle kunna fungera i Sverige, säger Dick Kasperowski.

FOTO KEVIN GILL/CREATIVE COMMONS

SPANAT

Ingen reklam tack?

47 FOTO VINCENT DESIARDINS/CREATIVE COMMONS

Just nu talas det om… TEXT Ingemar Tigerberg

…Fossilfritt Sverige. Detta initiativ från den svenska regeringen är en del av den ambitiösa visionen om att bli ”ett av världens första fossilfria välfärds­ länder”, även om ”DET första” natur­ ligtvis hade varit kaxigare. ­Initiativet kritiseras dock för att vara för vagt och inte ha någon koppling till ­Sveriges export – på så sätt hade ­Sveriges ­innovativa hållbarhets­lösningar också kunnat få tydligare spridning interna­ tionellt. Detta ämne ska vi diskutera på Caminos seminarium i Almedalen, onsdagen 6 juli klockan 10, på Campus Gotland. Deltar gör representanter från regeringen, oppositionen och intresse­ organisationer.

…länder som fasar ut bensinbilar. Nederländerna, Norge och Indien har tagit steg för att förbjuda försäljning av bilar som drivs av fossila bränslen år 2025 respektive 2030. Indiens mål

är att bli världens första land med enbart elbilar på vägarna. Även Sverige har ambitiösa mål om en så kallad ­fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, men hittills har få konkreta steg tagits för att uppnå denna vision.

FOTO JOSEPH THORNTON/CREATIVE COMMONS

Fler länder ställer bensinbilen på hyllan.…

… underskrifter från kända svenskar har en ­debattartikel i ­Aftonbladet som ­fördömer den nya ­hårda flyktingpolitiken. ­Musikerna Petter, Nina Persson och Eva Dahlgren och skådespelaren ­Johan Ulveson är några av namnen bakom rubriken ”Sverige bygger murar – vi har fått nog!”

…om vi ska marknadsföra vår planet. När de amerikanska astronomi­ forskarna David Kipping och Alex Teachey i våras presenterade sin laserteknik som möjliggör att Jorden kan döljas för andra planeter, inleddes en debatt om nödvändigheten i detta. Nasa har hittills upptäckt runt 2 000 planeter i rymden, rapporterar BBC. Men det är upp till vår fantasi att avgöra huruvida deras eventuella invånare är intelligenta och sugna på att komma hit, och i så fall, om vi ska bjuda in på kalas eller stänga butiken? Frågan är kanske också vad vi har att bjuda på om/ när de väl kommer …

… men elbilen är laddad.

CAMINO 43 / 13

FÖRENKLAT

Caminos nya medarbetarare Malin Aghed och hennes familj ­experimenterar med köpstopp. Vi får följa deras resa. I detta nummer delar hon med sig av familjens bästa tips på gratisträning.

KRÖNIKA: MALIN AGHED

Köpstopp gör valen enklare Nytt jobb vid 40 kan vara kul, särskilt ett jobb som innehåller samhällspåverkan, kultur, kreativitet, frihet och struktur. Men att vara 40, skaffa nytt jobb och samtidigt gå ner i lön är tydligen väldigt ovanligt. Det är just då som lönen förväntas gå upp och semesterdagarna bli fler. Många säger att det är insidan som räknas och att det är viktigare att trivas än att vara rik. Ändå döms hundar efter håren och vi stressar nu för att kunna ta det lugnt senare. Det nya jobbet med en avsevärd nedgång i lön orsakade en hel del huvudskakande från ­omgivningen. Men vännerna, de som är min familj, förstod. Ukulelefamiljen är egentligen inte särskilt annorlunda eller reaktionärt normbrytande. Vi vill trivas och skratta, ha bra ­d iskussioner med barnen och helst fred på jorden. Vi vill bidra, dansa, äta goda grejer, lära oss nytt ibland och lata oss ibland. Vi vill ha en stuga i skogen och tid att umgås. Namnet Ukulelefamiljen hittade personalen på Kolmår­ den på då vi spelade sånger med ukuleleack­ ompanjemang lite varstans. Inget muntrar upp (eller irriterar) ungarna så mycket som när de till synes vuxna musiktramsar.

Nej, vi är inte ihop. Vi bor inte ens ihop – men vi delar både vardag och fest. ”Kärnfamiljen” består av vännerna Matilda, Magnus och Malin med sammanlagt fem barn mellan 8 och 25 år. Efter fem år i denna konstellation ser sig barnen som bonuskusiner. Vi hjälps åt, äter makaroner, gläds, grälar och gråter, diskuterar och växer. Hangarounds finns också och det finns alltid plats för fler. Just ja, det nya jobbet. Hur skulle lönen räcka till? Vi inventerade vad vi redan ägde då ordet 14 / CAMINO 43

köpstopp kom in i bilden. Låna istället för att köpa? Hur många skruvdragare behövs i en trappuppgång? Är stearinljus lyx? Gäller samma regler för alla? Köpstoppets konsekvenser är många. Den ekologiska hållbarhetsaspekten gör de ekonomiska valen enklare. Hellre en kopp Fairtrade-märkt kaffe än flera orättvist ­t illverkade. Hellre cykel och promenad än bil. Presenter tillverkas, uppfinns och upplevs. Köpstoppet sätter press på prioriteringarna och vi vill göra genomtänkta val medan vi har roligt. I detta nummer av Camino får du tränings­ idéer från Magnus och Simon. I nästa nummer berättar vi mer om normer och bemötande. Tills dess: kolla in tipsen här bredvid.

Följ oss på Facebooksidan Ukulelefamiljens köpstoppsår 2016. Bli hangaround du också!

”

Hur många skruv­dragare behövs i en trapp­ uppgång? Är stearinljus lyx?

Våra bästa gratisträningstips Magnus, 48 år

FOTO MALIN AGHED

Ylva Magnusson Debray, Simon Lindberg och Heidi Aghed gör step up på uteplatsen.

1

Har en roligt blir träningen såklart bäst. Att träna med barnen som tyngd, busa, brottas och dansa fungerar alltid. Utmaningen är att orka länge – ofta vill vi vuxna sluta tidigare än barnen. Svett ger resultat!

också ofta gym, men folk går inte dit för att det ser tråkigt ut. Utsidan räknas och ett gym måste hållas efter för att det ska vara bra. Varför inte engagera dig i din förenings gym så får du både vänner och träning.

Många gym har gratis träningsperioder. En del har en vecka, andra tio dagar eller tre gånger. Jag googlade ”gratis provträning” och hittade massor. Det gäller bara att bestämma sig innan en åker dit, så att en inte åker hem med ett årskort. Gå dit, träna, säg tack och gå hem.

Träna med kompisar och låt ansvaret för varje vecka cirkulera i gruppen, så att alla blir tränare åt varandra. En idé är att samlas i början av varje termin, käka middag och göra ett träningsschema. Om andra står och väntar på en är det mycket svårare att stanna hemma.

2

Magnus Pettersson och Heidi Aghed gör sit ups i köket.

Simon, 11 år Förutom att det är gratis att springa i skogen, cykla och

spela fotboll på skolgården så finns det bra också jättebra träningsappar. De berättar vad man ska göra och förklarar jättebra. Youtube är också gratis. Det finns både yoga, styrketräning och allt möjligt. Dansa går ju överallt, man kan ladda ner dansappar och lyssna på musik på Spotify. Jag och pappa dansar ibland i köket.

Vuxentips: Vuxna har max 5 timmar datatid! Annars blir de yra i bollen. De måste också röra på sig. Faktiskt.

5

3

6

4

Bonustips: Passa på att träna medan någon annan pratar i telefon. Städning är också härlig vardagsträning, särskilt att dammsuga.

På sommarhalvåret finns det gratis utomhusträning. I Göteborg finns tillfällen i Botaniska, i Slottsskogen och i Trädgårdsföreningen för att bara nämna några. Allmänna utegym blir också allt vanligare.

Många har tillgång till gym på jobbet, men det är vanligt att de inte utnyttjas. Bostadsrättsoch hyresgästföreningar har

Att promenera är egentligen nummer ett. Då tränar en inte bara hela kroppen utan också närvaro. Som yoga. Både gratis och skönt!

CAMINO 43 / 15

BILDEN TR ÄNING

Släpp fram din inre gymnast » AcroYoga är en lekfull

blandning av yoga, thai­massage och akrobatik som växer snabbt i popularitet, kanske för att den utgör den perfekta ­kombinationen av vårt intresse för nya sätt att träna och behov av fysisk närhet. Dessutom är det en träningsform som visar på hur samarbete människor emellan förstärker vår förmåga till att utföra akrobatiska rörelser vi inte trodde var möjliga. På topp-tio-listan över de hetaste träningstrenderna år 2016, enligt American College of Sports Medicine, hittar du träning med egen kroppsvikt (2), ­styrketräning (4) och yoga (10). Överst kommer intressant nog inte en träningsform utan ­”wearables” det vill säga bärbar teknik som hjälper dig med träningen.

Daniel Jonsson och Scharolta Siencnik är två av medlemmarna i gruppen AcroYoga in Gothenburg som i dagsläget har närmare 1500 medlemmar på sin Facebook-sida.

16 / CAMINO 43

CAMINO 43 / 17

TEKNISKT

TR ANSPORT

Flintmobile 2.0 TEXT Ingemar Tigerberg

Den här konceptbilen från Toyota heter Setsuna, vilket betyder rörelse på japanska. Den drivs av el och är byggd främst av olika träslag, såväl ram som exteriör och interiör. I byggnationen har konstruktörerna använt sig av en traditionell teknik som kallas för okuriari för att sammanfoga material istället för spik och skruv. Att använda 18 / CAMINO 43

trä som material för att bygga bilar väcker många frågetecken. Hur kommer det att hålla? Är det säkert? Går det att underhålla? Toyota lyfter fram det som en möjlighet för hållbarhet och designkaraktär. De menar att materialet kommer utvecklas tillsammans med ägaren, och få karaktär efter såväl årsti­ der som åldrande. Bilen har till och med

en 100-årsmätare i instrumentpanelen, vilket ska symbolisera lång hållbarhet. Hur väl detta stämmer överens med verkligheten återstår att se. Setsuna visades upp för första gången på bil­ mässan i Milano i april men det är långt kvar till serieproduktion.

MOBIL

Wall-E 0,5

143 … gigawatt installerad solenergi till 2020. Det är målet för Kina som 2015 gick om ­Tyskland i mängden ­solenergi, ­ då 43 ­gigawatt ­pro­du­cerades i landet.

» Apple har specialutvecklat robotar för att plocka isär iPhones och separera ­telefonens alla små beståndsdelar så att de kan gå till åter­användning eller återvinning. I en telefon finns delar som går att återanvända i sin helhet, men också värdefulla metaller som går att återvinna. Vissa av metallerna som idag används i mobilteknik är det ont om, andra dras med en hel del sociala och miljömässiga missförhållanden under gruvdrift och produktion. Totalt kan företagets robotar demontera och sortera omkring 1,2 miljoner telefoner om året.

BOENDE

Off grid & Off sewer »I närheten av Wenngarns slott

FOTO ETH ZURICH / ALESSANDRO DELLA BELLA

HJÄLPMEDEL

Cyborg Olympics I oktober 2016 arrangeras världens första Cybathlon i Zürich. Deltagarna har olika funktionshinder och får hjälp av den senaste tekniken för att

utföra olika tävlingsmoment. Nya innovationer testas där den mänskliga hjärnan på olika sätt styr teknik ”genom tankarna”. Deltagarna tävlar i

utanför Sigtuna har fastighetsföretaget Sisyfosgruppen byggt en ny modern villa som ska vara beboelig året runt och helt oberoende av både elnät och avloppssystem. Den 2 maj 2016 invigdes ”Hus utan sladd” vars tak delvis är täckt av solceller. Garaget har en liten vindsnurra och energin som produceras kan lagras i batterier och vätgas­ tankar. Huset, som är extremt välisolerat, har en omfattande insamling av dagvatten som lagras och renas innan användning. Huset ska vara byggt av material vars energiåtgång har minimerats i produktion, transporter och byggnation. husutansladd.se

precisionskrävande uppgifter både i verkligheten och i dataspel. cybathlon.com

Läs även ”Huset som ger överskottsenergi” på caminomagasin.se CAMINO 43 / 19

REDAKTIONEN PROFILENCAROLINA KLร FT Redaktรถr Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

20 / CAMINO 43

Klüfts nya kamp Det har gått fyra år sedan hon lämnade livet som friidrottare. Men Carolina Klüft är fortfarande en mångkampare, både i själen och i sitt engagemang för en bättre värld. TEXT Caroline Petersson FOTO Nira Rodriguez Molin

– Antingen har jag något att säga eller så har jag en yrkesrolll som jag kan prata utifrån. Att bara vara en privatperson som media vill skriva om för att jag är känd är ointressant för mig. Det märks att jag har att göra med en mål­ medveten person som är väl grundad i sina värderingar när jag pratar med Carolina Klüft. Eller Carro, som hon själv kallar sig. Det är naturligtvis heller inte en slump att hon tagit sig tid till vår intervju trots ett späckat schema. Frågor om miljö och hälsa ligger henne varmt om hjärtat och var också bland det första som hon valde att sätta klorna i när hon avslutade sin framgångsrika idrottskarriär sommaren 2012. Som den yngsta friidrottare hittills att ha tagit guld i alla fem internationella mästerskap är Carro fortfarande en av de största friidrottarna Sverige skådat genom tiderna. Med sin genom­ positiva utstrålning och inspirerande kämpaglöd vann hon snabbt folkets hjärtan. Redan som

19-åring kammade hon hem det ärorika Jerring­ priset och blev utnämnd till årets personlighet. Det var nog ett och annat fan som fällde en tår när hon bestämde sig för att avsluta karriären redan som 29-åring. Men för Carro, som alltid haft siktet inställd på att vara mer än bara än en idrottare, tycks beslutet ha handlat om att sluta i tid för att hinna skola om sig och hitta ett nytt mål med livet. Eller att skapa en ny plattform att verka utifrån som hon själv beskriver det. – Jag har vetat hela tiden att friidrotten är en karriär som tar slut och att jag ska ägna halva mitt yrkesliv åt något annat. Jag blev varse ganska tidigt att idrotten inte får bli allt, berättar hon. Än så länge har hon varit långt ifrån sysslo­ lös. Hösten 2012 började hon jobba ideellt för Naturskyddsföreningen, för vilka hon numera har ett uppdrag i den nationella styrelsen. Dessutom har hon hållit föreläsningar och

Carolina Klüft Ålder 33 år Aktuell som programledare under sommar-OS i Rio samt med en boken Livet är en sjukamp (Norstedts) som kommer ut i höst.

» CAMINO 43 / 21

modererat på ­k­onferenser som en del av egna företaget Multimind Life. År 2014 gjorde hon entré som programledare för vinter-OS i Sotje och i sommar är det återigen dags att engagera TV-tittarna under sommar-OS i Rio. Trots alla uppdrag har hon ännu inte hittat det ”kall” som ska kunna ersätta idrotten. Om detta sökande handlar bland annat hennes självbiografiska bok som hon just nu skriver och planerar att släppa i höst. – Att skriva en bok har varit en process som varit med mig länge. Det är en självbiografi som tar avstamp i min idrottskarriär men den handlar också om min livsfilosofi. Ett litet avsnitt kommer att handla om miljöfrågan, men framförallt är det mitt samhällsengagemang överlag som lyser igenom.

Engagemanget för omvärlden fanns redan innan och under idrottskarriären, även om det inte alltid var det som trängde fram i mediabru­ set. Redan som 15-åring hade hon ett fadderbarn och under sin friidrotts-aktiva period syntes hon ofta på Faddergalan, i anti-mobbning-kampanjer och som goodwill-ambassadör för FN-förbundet. Under toppen av sin karriär hade hon också privilegiet (som hon själv kallar det) att kunna tacka nej till sponsorer som hon inte kände 100 procent inför. Till huvudsponsorn Reebok ställde hon frågor direkt till högsta ledningen om hur de jobbade med att förbättra de mänskliga rättigheterna inom produktionen. – Att påverka handlar inte bara om att stänga dörren, utan också om att vara jobbig och försöka påverka ”inifrån” förklarar hon ­entusiastiskt. Något som varit utmärkande för alla ­engagemang som Carro har valt att lägga krut på är att se till så att de också har gett henne kunskap tillbaka. Det ideella arbetet för Naturskyddsföreningen som hon gick in i 2012 likställer hon med en slags praktikperiod. Men hon insåg också snabbt att hon hade många erfarenheter och egenskaper som hon kunde dra nytta av i arbetet. – Inför att jag skulle sluta med idrotten trodde jag att jag skulle få börja om på ruta ett igen. Så har det inte riktigt blivit. Idrottare har fått lite av en förhöjd status och uppskattas för sina kunskaper om hälsa, kontakter med sponsorer och för målmedvetenheten och disciplinen som krävs för att lyckas. Kunskapsmässigt behöver

22 / CAMINO 43

jag hela tiden uppdatera mig, men att gå in i en ny utmaning och hantera nya uppgifter och situationer är jag väldigt tränad i. Att Carro är präglad av sin idrottskarriär märks också i hur hon pratar om hur vi ska ta oss an och kommunicera kring hållbarhets­ frågan. ”Jag brinner för att mångkampa även inom miljörörelsen och fokuserar på flera olika frågor för att uppnå bästa resultat” sade hon i en intervju gjord av Naturskyddsföreningen år 2013. Idrottsmetaforerna smyger sig också in helt naturligt under vårt samtal, när vi kommer in på frågor om livsstilsförändringar och den enskilda individens ansvar. – Det är svinbra att det finns de som lägger ribban jättehögt och därmed inte åstadkommer något fotavtryck överhuvudtaget. De behövs som förebilder för att och visa vad som faktiskt går att göra. Men det måste vara ok att vi har alla varianter. Problemet är att ribban fortfarande ligger på marken för många. Bara man lägger upp ribban tror jag att de flesta snabbt också känner att de vill höja nivån när de inser att ”jag kan också göra det här” utan att det är någon särskilt stor uppoffring. Sin egna ribba lägger hon förhållandevis högt, utan att låta den styra alla val in livet, precis som med idrottskarriären. Den största skillnaden mot tiden som aktiv är att hon numera försöker undvika att resa med flyg. – Resandet har varit lite av mitt dåliga samvete under min idrottskarriär. Jag är inte jättesugen på att åka på utlandssemestrar, och tar inte slentrianmässigt flyget när jag ska någonstans. För mig är det lite av en lyxvara nu för tiden. Men finns det inget annat alternativ, eller när jag känner att den här resan vill jag verkligen göra, då unnar jag mig det.

Det slår mig under vårt samtal att Carro tycks ha hittat den där balansen som så många av oss engagerade eldsjälar brottas med. Balansen som handlar om att få ihop livspusslet med tid för både det som är viktigt för kropp och själ och det som skänker mening i en större bemärkelse. Troligen har hon idrottskarriären att tacka också för detta. – Jag lärde mig rätt tidigt i min karriär att säga nej. Jag hade en mentor som har betytt mycket för mig som var tydlig med att jag måste hitta en balans i hur jag fördelar min tid och att jag ska

”

Jag tar inte slentrianmässigt flyget när jag ska någonstans

3

snabba

1. Vad innebär livskvalitet för dig?

– Jag är en mång­ kampare i själen och det präglar mig på många olika sätt. Livskvalitet handlar om att hitta några delar som en tycker är viktiga och att förena de olika delarna för att leva ett gott liv. För mig handlar det exempelvis om att ha en viss del av ideellt engagemang, att ha tid för familj och vänner, att träna och att kunna äta god och bra mat.

2. Hur mycket tid ­ägnar du dig åt ­träning idag?

vara noga med att också ha tid över för mig själv. När jag var yngre var jag ofta den duktiga flickan som skulle klara allt, men det släppte jag rätt snabbt. Det händer fortfarande att jag tar på mig mycket, men under en begränsad period tycker jag att det känns helt ok. Jag är ganska duktig på att lyssna på kroppen och läsa av varnings­ signalerna. Är jag väldigt trött en kväll så tillåter jag mig själv att skita i disken och avstår från att plocka undan.

Fortfarande kvarstår dock utmaningen att hitta den där självklara plattformen att verka och agera utifrån. Bland det svåraste med att ha lämnat idrottskarriären bakom sig tycks handla om att hantera ett kändisskap som inte bygger på en tydlig yrkesroll att grunda sig på. Dess­ utom vittnar hon om en en kluvenhet inför att utnyttja kändisskapet till att agera som någon slags moraliskt samvete.

– Det har varit jättekul med kändisskapet i vissa lägen. Men när jag väljer att använda mig av det för att påverka en fråga som jag tycker är viktig handlar det snarare om att jag sätter mig själv åt sidan och använder det för frågans skull. I den allmänna debatten tycker jag mig se och höra en kritik mot vissa kändisar som går ut och engagerar sig för vissa frågor. Jag kan förstå att det kan verka provocerande med kändisar som ska framstå som lite bättre än andra och att det upplevs som att de kidnappar begreppet godhet. Det jag tycker är viktigt att lyfta fram är att inte reducera kända personer till kändisar utan att de också är personer som brinner för saker. Om jag vill hjälpa till med något och tycker det är viktigt, måste jag kunna hjälpa till med det, säger hon och fyller i: – Det finns otroligt många bra och fantastiska människor därute. Det är synd att inte mer av det engagemang som finns i det tysta får synas.

– Det blir ett par gånger i veckan, vilket är alldeles för lite tycker jag själv. Men det blir ofta det första jag prioriterar bort, utan något som helst dåligt samvete. Däremot vet jag att jag mår väldigt bra av att träna och att det ger mig mycket energi. Jag har en del vänner som tränar friidrott som jag hakar på ibland, vilket är skitkul. Är jag på en friidrottsarena har jag väldigt svårt att låta bli.

3. Hur sport­ intresserad är du överlag?

– Jag är inte direkt intresserad av idrott till vardags. Jag kollar inte sportnyheterna eller följer tabeller. Men så fort det är ett mästerskap och Sverige står på startlinjen går jag igång. OS är helt magiskt. Det är så häftigt att se hur det kan engag-

CAMINO 43 / 23

Kropps 24 / CAMINO 43

Snart finns ett gym i varje g­ athörn. ­Träningsarenorna är vår tids kyrkor där vi är en del av en folklig gemenskap som får oss att må bra, men det är också där vi utövar själv­späkning mot vårt dåliga samvete. För trots att svenskarna tränar som aldrig förr, mår vi allt sämre. TEXT Ingemar Tigerberg FOTO Nira Rodriguez Molin

templet CAMINO 43 / 25

N Jon Norin har motionerat i hela sitt liv, mest utförsåkning.

Jon Nordhammar har med dottern Nova på träningspasset.

Josephine Ramström är en av många som tränar på flera olika gym i stan inom samma kedja.

26 / CAMINO 43

är jag och Nira som ska fota, promenerar från Kvibergs spårvagnshållplats tonar en borgliknande skapelse upp sig från ett jättelikt hålrum i berget bakom. Husets rödaktiga rutor har samma färg som teglet på omkringliggande kaserner från en annan era. Nybyggda megaanläggningen Prioritet Serneke Arena inrymmer utöver gym på flera våningsplan, en fullstor 11-manna-inomhusfotbollsplan, hotell, restaurang, konferensanläggning, två vanliga idrottshallar, skolor och en 1,2 kilo­ meter lång inomhusbana för längdskidåkning. Totalt handlar det om 45 000 kvadratmeter sporttempel med en delikat och energieffektiv kyl- och värmeanläggning där kondensorvärme tas tillvara på i ett samspel med ett bergvärme­ system. När vi är på plats ”rinner” det ner ny snö från ”snöproduceringsmaskinen” i taket på skidanläggningen. Denna gigantiska Slush Puppie-apparat köptes för en ringa prislapp på 19 miljoner kronor från OS-arrangören i Sotji, Ryssland. – Det är ingen liten snökanon direkt, skrockar marknadsansvarig Ulrika Sandford när hon visar oss runt. ”Nordens största multisportanläggning” stod efter det spektakulära bygget klar i juli 2015. – Det kom hit ”Crane Spotters” och kollade på monsterkranen som användes vid bygget, berättar Ulrika. Stenen som sprängdes bort från det bakom­ liggande berget togs tillvara så att bygget blev näst intill självförsörjande på betong. I samband med arbetet hittades miljöfarliga patroner från den gamla skjutbanan på den tidigare regementsmarken. Enbart saneringen av dem kostade 17 miljoner, enligt företagets uppgifter. Vid första anblick doftar projektet storhets­ vansinne ”à la Dubai”, men till skillnad från många omdebatterade arenabyggen i Sverige som blivit stora förlustaffärer för kommuner är Prioritet Serneke Arena helt privatfinansierad. Göteborgs stad hyr enbart en av de mindre hallarna för en närliggande skola. ”Det är fantastiskt att ett privat initiativ kan mynna ut i något sådant här. Jag har i flera års tid, då jag tagit bussen från hemmet i Bergsjön till mitt arbete, sett anläggningen växa fram. Efter en lång tid då det mest handlat om att forsla bort sten och annat material har det ­plötsligt bara sagt pang och idag kan en ­verkligen förstå vad det här kommer att innebära för så många.” Så beskrev infrastrukturministern Anna Johansson (s) arenan i ett pressmeddelande då hon var kommunalråd i Göteborg. Initiativet kom från byggmogulen Ola Serneke

vars affärsidé är att de olika verksamheterna ska skapa synergier mellan varandra, och därmed bli en lönsam affär. Därutöver finns en samhälls­ bidragande vision att inte bara stärka Göteborgs idrotts- och folkhälsoprofil utan att även bidra till en positiv utveckling för de nordöstra stads­ delarna Göteborg där utanförskapet är stort. – Kan vi bidra med en anläggning som har ­ekonomisk bäring samtidigt som det är en satsning som är bra för samhället, då somnar jag gott på kudden. Det här är ett gigantiskt integra­ tionsprojekt där ungdomar från olika områden som Bergsjön, Partille och Näset kommer att träffas och umgås, säger Ola Serneke, som är VD på bolaget som bär hans efternamn.

För mig som har både fotboll och skidåkning nära hjärtat är det lätt att bli avundsjuk på de skolelever som får nyttja den läckra inomhus­ planen dagligdags (idrotts- och fotbollsgymna­ sium finns i byggnaden). Jag skulle heller inte ha något emot att ta en tur i spåret efter jobbet och därefter inmundiga en gulaschsoppa i After Ski-puben. Jo, den finns faktiskt, inredd med mörka trädetaljer i klassisk alpstugestil. Eller varför inte en lat dag sjunka ner i bubbelkoppen och spana ut över de andra som sliter. Skidome, som skidanläggningen heter, drivs av gym­ kedjan Nordic Wellness. Eftersom den är så unik är affärsmodellen under utveckling. Hittills har den nyttjats mest av konferensgäster som en kul grej, snarare än av regelbundna motionärer. Men målet är inställt på en mix så att intäkterna från konferensgästerna kan möjliggöra för skidklubbar att träna för en rimlig peng. För privatpersoner kostar det 150 kronor att träna en timme, 250 kronor för en heldag och 495 kronor i månaden med ett årskort. – Vi håller på att utvärdera det gångna året och letar oss fram mot den bästa modellen. Men det har gått hur bra som helst. Det har varit jätteroligt att få vara med från starten på ett sånt här klockrent projekt. Jag tränar mycket själv och har länge letat efter en tjänst där jag kan kombinera nytta med nöje. Här är det roligt att gå till jobbet varje dag, säger Nils Aschan som är kund- och eventansvarig på Skidome. Det är ingen slump att det här jätteprojektet kommer nu, som en slags krona på verket, på en urstark mångårig träningstrend. Gym­ branschen växer så det knakar. Enligt Dagens Industri ökade omsättningen hos de fem största

” Sju av tio vuxna svenskar uppger att de tränar minst en gång i veckan gymkedjorna med 80 procent mellan 2007 och 2012 och utvecklingen har därefter fortsatt i samma riktning. Hela sju av tio vuxna svenskar uppger att de tränar minst en gång i veckan, enligt EU-kommissionens undersökning Europabarometern. Det är mest i hela Europa. Vi promenerar runt de sju våningarna och pratar med motionärer för att se om statistiken verkar stämma överens med verkligheten. Vid en maskin sitter Jon Nordhammer som har dottern Nova med sig i en barnvagn. – Det funkar bra att ha med henne, hon sover ofta när vi är här och ibland äter vi här efteråt, berättar han. – Jag spelar ishockey, cyklar mountainbike och kompletterar med styrketräning för att bli starkare och bättre. Vi är ett gäng grannar som tränar tillsammans inför ett lopp som heter Toughest. Alla har träningskort här. Vid en annan maskin står Jon Norin som har varit pensionär sedan länge och åkt skidor i hela sitt liv. – Jag tränar för att förhindra förfallet, säger han och drar på smilbanden. Jag började få krämpor men träningen får mig att må bättre överhuvudtaget. Det är spridd ålder bland de tränande i det här gymmet. Josephine Ramström som sitter med benpress när vi träffar henne hör till de yngre. – Jag tränar för att förändra min kropp och må bra, säger hon.

Att konsumera träning är sannolikt klimat­ mässigt hållbart jämfört med mycket annan konsumtion. Det är svårt att hitta specifika ­siffror på just gymmens klimatbelastning, men de är troligen jämförbara med annan tjänste- och kulturkonsumtion som har ganska låga utsläpp kopplade till sig. I vanlig ordning beror det mycket på hur man tar sig till själva träningen. Men den ökade träningen är ett symptom av ett samhällstillstånd som innehåller en ­paradox:

» CAMINO 43 / 27

Samtidigt som svenskarna tränar mer än någonsin har vi aldrig rört på oss så lite som nu. Vi är nämligen ett av världens mest stillasittande folk. Tjänstemannajobbens utbredning minskar ner på den välbehövliga vardagsmotionen. Enligt Folkhälsoinstitutet finns det också tecken på att träning är en klassfråga. Vissa socioekonomiska grupper med stark representation i media tränar allt mer, medan befolkningen som helhet rör på sig för lite och så kallade livsstilsrelaterade sjukdomar ökar. Välmåendet som anges av många som ­anledning till träningen är inte sällan dubbel­ bottnad. I radioprogrammet Kropp & Själ i P1 vittnar den personliga tränaren Lisa Kaptein Kvist om hur åtta av tio som kommer till henne i första hand behöver någon att prata med. ”När jag väl har pratat med dem en stund så rinner tårarna. Det är väldigt vanligt att de inte mår bra innerst inne. Det blir ofta väldigt djupa samtal. Vissa tränar jag mentalt och andra skickar jag vidare till vården. Det går inte att ta på sig allt som PT” säger hon i programmet.

Gymmen har blivit vår tids kyrka, inte bara socialt utan även som en plats dit en går för själslig vägledning. Kopplingen mellan kropp och själ har kanske aldrig varit starkare. ”Det handlar mycket om vår tids fokus på självförverkligande, att ta ägandeskap över sitt liv. Och vad vi har kontroll över. Kroppen för med sig den konkreta möjligheten. Där är det lättare att skapa resultat som man både kan visa upp för andra och känna själv. Att ta hand om sin kropp är ett sätt att visa att man är en driven, produktiv människa, beskriver Carl Cederström, författare till boken Wellnessyndromet i Kropp & Själ. Boken har en kritiskt reflekterande ­a mbition som försöker syna den allt mer utbredda och extrema träningens djupare orsaker och

”Samtidigt som svenskarna tränar mer än någonsin har vi aldrig rört på oss så lite som nu 28 / CAMINO 43

Karl-Erik Assarsson tar en tur i den 1,2 kilometer långa inomhusskidan­ läggningen på Serneke Arena, som även innehåller fotbollsplan, hotell, skolor med mera.

konsekvenser. Istället för att må bättre blir vi tyngda av samvete. Wellnessyndromet utgör ett magslag mot träningsmani och uppmanar till djupare reflektion om både oss själva och samhället. Människors dåliga samvete är med stor sannolikhet en stark drivkraft till gym­ branschens framgång. Allt fler tecknar upp sig på långa abonnemang. Hur många som nyttjar sina årskort förtäljer inte statistiken. – Jag har haft många gymkort genom åren som jag aldrig utnyttjat, berättar Jon Nordhammer. Josephine Ramström stämmer in: – Ibland kommer jag av mig. Som student ­flyttar jag ganska ofta, vilket är en annan ­anledning till att jag inte kan nyttja mitt träningskort. Den ökade rörligheten, främst i storstäderna, har drivit på en utveckling mot stora kedjor där du har access på alla anläggningar om du har deras träningskort. – Nu finns de överallt, så jag kan träna var jag än befinner mig – vid skolan, nära en kompis eller där rätt sorts träningspass finns, säger Josephine Ramström som idag har årskort. Fortfarande är ideella Friskis & Svettis den största aktören på den svenska marknaden med över en halv miljon medlemmar, med de kom­ mersiella aktörerna får allt fler anläggningar. Det talas om en ”McDonaldisering” av gym­ branschen med standardiserade ­anläggningar som har samma utbud. Man ska veta vad man får oavsett om man tränar i Stockholm, Lidköping eller Umeå. Det har också kommit särskilda lågpriskedjor med anläggningar som har öppet dygnet runt, med låg personaltäthet. Vem vet, kanske är nästa nisch en gymkedja med ­psykologmottagningar? Erfarne motionären Jon Norin har sin ­uppfattning klar om varför intresset för träning ökar så starkt: – Det är på grund av all propaganda! Det är med kluvna känslor vi lämnar templet i Kviberg. Den mäktiga anläggningen blev en udda påminnelse om hur många människor i vårt samhälle inte mår så bra, men samtidigt har den verkligen kapacitet att inspirera till bättre hälsa och ge härliga upplevelser för en bred skara människor.

CAMINO 43 / 29

Maka på er bilar! Att planera för ökad cykling har kommit att bli räddningen för många växande städer och regioner i Skandinavien. Den utrymmes­krävande, nedsmutsande och bullriga bilen får stå åt sidan för hälso- och miljösuperhjälten cykeln. Här är fem sköna exempel. TEXT Ingemar Tigerberg

30 / CAMINO 43

NORGE

Motorvägar för cyklar » I Norge utannonserades

nyligen en stor satsning på nya cykelvägar i landets nio största städer, rapporterar Plaid Zebra. Motsvarande 7,5 miljarder svenska kronor ska investeras för att öka norrmännens cyklande, vilket idag är lägst i Skandinavien (fem procent av trafiken, jämfört med exempelvis Danmark på 17 procent). Det handlar mycket om flerfiliga ”cykelmotorvägar” där man ska kunna cykla uppemot 40 kilometer i timmen utan problem. En uttalad ambition är att binda ihop städernas ytterområden med stadskärnan. Cykelsatsningen är en del av Norges plan för att bli koldioxidneutralt till år 2050. FOTO SHUTTERSTOCK

1

CAMINO 43 / 31

»

2

32 / CAMINO 43

MALMÖ

Sveriges första cykelhus » Vid Västra hamnen i Malmö

byggs just nu Sveriges första hus utan tillhörande bilparkeringar. Det kommer att finnas en enda p-plats för funktionshindrade för de 55 hyresrätterna och 31 hotellrummen. Istället finns ett flertal olika funktioner för att ­underlätta för att klara merparten av alla logistiska behov med cykel. I huset kommer det att finnas cykeltvätt, serviceställe och en mindre lastcykelpool. Varje bostad har en väl tilltagen postbox för att underlätta internet­handel och en vid dörröppning in i köket för att göra det möjligt att cykla hela vägen in när man har storhandlat.

UPPSAL A/UME Å/MALMÖ

Poolerna breder ut sig

» I allt fler svenska städer

startas det nu cykelpooler. I Uppsala driver Uppsala cykelförening en pool där man mot en liten medlemsavgift och självkostnadspris kan låna cykelvagnar och lastcyklar som är utspridda strategiskt runt om i staden. I Umeå har kommunen köpt in 24 lastcyklar som från och med augusti 2016 finns tillgängliga helt gratis för stadens invånare att låna. Även i Malmö är det gratis att låna en lastcykel från Cykelbiblioteket. Där är en låneperiod 12 dagar och syftar till att du ska få testa på hur livet med lastcykel är, se om det passar din vardag. ucf.se cykelbiblioteket.se

FOTO JOHANNA SVAHN

3

»

CAMINO 43 / 33

GÖTEBORG

Robotstyrd parkering » Mitt på Drottningtorget i

Göteborg ska det byggas ett flera våningar högt cykelparkeringstorn. Designen för denna skapelse är inte helt klar men tanken är att cyklarna ska parkeras av en ”robotarm” som slungar upp din cykel i tornet där den förvaras säkert. Liknande lösningar finns redan exempelvis i Japan, där parkeringen ofta finns under jord. Men det är inte bara uppseendeväckande high tech-lösningar som finns i Göteborgs plan för att öka cyklandet. Inte mindre än 400 nya cykelparkeringar, utbyggnad av stadscykelpoolen Styr & ställ och flertalet nya cykelöverfarter är några exempel.

4 34 / CAMINO 43

5

DANMARK: ODENSE

Skolmiljöer blir bilfria » I danska staden Odense med

omkring 200 000 invånare tar sig inte mindre än fyra av fem barn till skolan och förskolan till fots eller med hjälp av cykel eller skateboard, enligt Fastcoexist. Detta är möjligt tack vare en gedigen plan från kommunpolitikerna att städa bort bilarna i skolmiljöerna. Det är förbjudet att lämna sina barn med bil utanför många skolor och förskolor i staden och över 500 kilometer cykelväg har lagts separerat från bilvägar. Totalt sträcker sig gatunätet i Odense omkring 1 000 kilometer. Detta krafttag kanske kan inspirera resten av landet till att vända den långsiktiga trenden i Danmark, där bilåkandet till skolorna har ökat med 200 procent på 30 år. FOTO ODENSE KOMMUN

CAMINO 43 / 35

36 / CAMINO 43

God morgon världen

Kärleken till lindy hop och smaken på äventyr gjorde att danslärarna Jo Hoffberg och Kevin St. Laurent valde bort att ha ett fast hem. Det är inte alltid lätt att ständigt vara i rörelse, men livsstilen har gett insikter om vad i livet som verkligen är viktigt.

TEXT Sara Arvidsson FOTO Cecilia Cromnow

CAMINO 43 / 37

D

et är lördag ­förmiddag när jag träffar Jo Hoff­ berg och hennes dans­ partner Kevin St. Laurent utanför mat­affären ­Kuggen i det lilla ­samhället Her­ räng i Roslagen. Ingen av oss har sovit i mer än ett par ­timmar. Det är dagen efter den stora maskera­ den som avslutat den fjärde veck­ an av fem på swing-dans­lägret Herräng Dance Camp. Hit kom­ mer drygt tusen dansare från hela världen för att dela sin passion för lindy hop, stepp och andra danser från jazzeran. Kevin och Jo är kän­ da som både roliga och tekniskt skickliga lindy hop-lärare och för att arrangera de mest ambitiösa maskeraderna på danslägret. Igår förvandlade de Folkets hus till ett hemsökt hus fullt med ovanligt dansglada spöken. Herräng har blivit som ett andra hem för många swing-­dansare, en plats som är självklar att återkomma till sommar efter sommar. För Kevin och Jo är ­Herräng inte ett andra hem, utan en i raden av platser där de bor ett par veckor. Nästa vecka kommer de att flytta vidare till en annan stad och så fortsätter det året runt.

Kevin och Jo kommer båda från Kalifornien och är danspartners sedan nio år tillbaka. Att resa runt på olika festivaler för att tävla och undervisa är en naturlig del av deras livsstil, precis som för många andra professionella lindyhoppare. I början av sin gemensamma karriär hade de sin bas i Pittsburg och därefter i San Fransisco, men efter några år av konstant resande började de inse att fördelarna med att ha en fast adress inte vägde upp ­kostnaderna. Hyran i San ­Fransisco var till exempel för hög i förhållande till hur lite de var där, så de bestämde sig för att hyra ett förråd istället. Idag med­ verkar de vid ungefär 35 events varje år och sedan 2013 har de inget annat hem än där de för tillfället råkar befinna sig. Den längsta period de bott på samma plats under de senaste åren är tre månader i Wien, men även under den perioden reste de till 38 / CAMINO 43

­ rankrike, Tjeckien och Sverige. F Efter ungefär sex månader på resande fot insåg Kevin att det inte var så stor skillnad mellan hans nya liv och hur han redan levt i tretton år. – Även när jag hade ett ­permanent ”hem” så var jag så sällan där. Det känns likadant att leva som ”hemfri”, men det är ­billigare och möjliggör fler äventyr. Jo menar att beslutet var enkelt att fatta ur en ekonomisk ­synvinkel och att livet på ­resande fot redan hade fått henne att omvärdera innebörden av ordet “hem”. – De första två åren som jag och Kevin reste ihop var lite ­stressande. Det var svårt att skaka av sig normen som finns att sova i samma säng varje natt. Men min känsla av vad som är normalt har ändrats med tiden. Nu gör det mig inget att sova i fem olika sängar på sju dagar. Idag känner jag mig fri för att jag inte är knuten till en plats. Världen är mitt hem, och hemma är där min väska, och oftast där Kevin är. Jo erkänner motvilligt att det hon saknar mest är att ha en riktig garderob. Om hon kunde resa med en garderob som hon magiskt kunde dra upp ur res­ väskan så skulle hon vara nöjd. Nu har hon istället blivit expert på att få plats med allt hon behöver i två resväskor på hjul. I början skrev hon listor över exakt vad hon skulle ha på sig varje dag, men nu har hon istället skaffat en garderob där det mesta passar ihop. Hennes bästa packningstips är enkelt. – Kom ihåg att du kommer ­kunna tvätta någonstans i ­världen.

Jo delar bilder från sitt liv som kringresande danslärare på sitt instasgramkonto @josephine_bakehair.

Kevin var redan en etablerad dansare när Jo började dansa som 15-åring. Jo såg upp till honom och drömde tidigt om att bli hans danspartner. Många år senare träffades de av en slump på ett dansläger i F­­rankrike. Jo hoppade in och höll en lektion ­tillsammans med Kevin vilket ledde till att de båda blev ­bokade för att undervisa på lägret

»

Jo Hoffberg jobbar i Budapest över veckoslutet. När helgen är slut väntar Berlin.

CAMINO 43 / 39

En av nackdelarna med att konstant vara på resande fot är enligt Kevin att det är svårt att upprätthålla rutiner, och de hälsoeffekter som det medför.

40 / CAMINO 43

Swinglandia i Ukraina. Jo hade egentligen tentaperiod på college den veckan och fick ­använda hela sin ­övertalningförmåga för att få skjuta upp sina slutprov. Det här var första året det var möjligt för amerikaner att resa till Ukraina utan visum och det framstod som väldigt exotiskt för Jo. Det enda hon visste om Ukraina var det hon sett på Bond-filmer. Hon hade massor av fördomar och insåg för första gången att sådant som hon bara trodde existerade i sagor finns i Europa, från storkar till sagoslott. I Ukraina snöade det hela tiden och Jo hade inte hade några varma kläder eftersom hon var van vid att bo i den kalifornis­ ka solen. Det var på många sätt en bedrövlig upplevelse och hon tänkte att om det här var vad det innebar att vara en resande lindy hop-lärare så var hon inte redo. Men trots de tuffa förhållandena lyckades de med sitt uppdrag att hålla i 17 danslektioner och sätta ihop en dansuppvisning. Stärkta av erfarenheten bestämde de sig för att satsa på en gemensam ­karriär som resande danslärare.

Nästa gång jag träffar Kevin och Jo är det på en bro över Donau i Budapest, där danslägret Lindy Shock pågår för fullt på två båtar nedanför. På däck dansar ett ­tusental lindyhoppare från ett trettiotal länder tills det ljus­ nar under fem nätter. Den som spenderar somrarna i Herräng eller reser till andra internatio­ nella dansläger stöter på många bekanta ansikten här. Det är inte bara lärarna som reser mycket i lindy hop-svängen. Att åka på lindy hop-läger är som att gå på släktkalas. Du träffar personer som du kanske inte har så mycket kontakt med mellan gångerna, men det gör inte så mycket, för ni vet att ni kommer att ses vid årets stora högtider. Även om Kevin och Jo tar upp att de kan sakna vänner och familj hemma, så träffar de många av sina närmaste vänner när de är på resande fot. Det finns en grupp lärare som är internatio­ nellt kända och de har blivit ett tight gäng som träffas på dans­ events många gånger om året. Kevin betonar att han inte ser sig själv som hemlös utan som

”Istället för att lyssna på mitt modersmål varje dag så upplever jag lugnet i att slippa ­ sortera bort 90 procent av all t­ rivial information hemfri. Valen han har gjort har lärt honom att förstå vad som verkligen är viktigt i livet. – Istället för att sakna att sova i samma säng varje natt, känner jag mig fascinerad över olika sorts sängar och hur upplevelsen av sömn skiljer sig mellan olika kulturer, säger han. Och istället för att lyssna på mitt modersmål varje dag så upplever jag lugnet i att slippa sortera bort 90 procent av all trivial information som utgör daglig kommunikation.

Den största nackdelen med det resande livet är enligt Kevin att varje vecka är en ändlös sträcka av logistik. Varje vecka behöver de ta reda på en massa småsaker som är självklara för andra människor. Alltifrån var de ska sova och ­duscha till hur kollektivtrafiken och internet fungerar. Ibland händer det att de missar att det är helgdag i landet de besöker för första gången och allt är stängt. – Det kan vara jobbigt att anpas­ sa sig till kulturella normer när du är utmattad och hungrig, eller att glömma sin adapter och känna sig dum för att man bara har en elektrisk tandborste, säger Jo. Deras livsval har även fått en del större konsekvenser. Jo berättade

nyligen i podcasten The Track att det i princip är omöjligt för henne att få ett lån om hon någon gång skulle vilja köpa en bostad. Hon har ingen fast anställning och har aldrig köpt vare sig bil eller hus. Danskarriären tog fart så tidigt att hon kunde betala för college med pengarna hon tjänade och slapp ta studielån. Avsaknaden av tidigare lån gör att hon inte kan bevisa att hon är kapabel att betala av ett stort lån i framtiden. Även om hon på något sätt skulle lyckas köpa ett hus så skulle hennes nuvarande arbetssituation inte tillåta att hon spenderade tid på att renovera en bostad. I perioder har det känns tufft och hon inte riktigt vetat var hon hör hemma eller vart hon är på väg. Ett tag kände hon sig som huvud­ personen i Måndag hela veckan. – Det kändes som att jag gick på samma fest varje helg, med ungefär samma personer. Utöver känslan av ständig upp­ repning tvivlade hon på sina skäl att leva som hon gör. Upplevelsen fick henne att återigen omvärdera allt. Tidigare hade hon drivits av att vinna tävlingar och att bli bäst, men det kändes inte meningsfullt längre. Vändpunkten kom när hon kom på att hon ville stötta och hjälpa nästa generation danslärare att nå sina mål. På så sätt hittade hon återigen mening i tillvaron och kände att hon bidrog med något som gör att lindy hop-scenen kan utvecklas i framtiden. Nu ser hon fram emot att bli en gammal ­rynkig tant i spektakulära kläder som kan komma tillbaka och berätta för unga dansare om hur det var förr i tiden, på samma sätt som stjärnorna från 1930- och 40-talet gör idag.

Kevins råd till dem som är ny­ fikna på ett liknande liv är att inte avfärda tanken utan att prova, och framförallt att inte ta råd från vänner och familj. – De flesta är fast i en perma­ nent-hem-mentalitet som ofta beror på irrationell rädsla eller okunskap. Jag fick hitta svaret i mig själv och inspirerades av andra med icke-traditionella livs­ stilar. Jag tog risken och är mycket lyckligare nu.

Läs även ”Minimalt med prylar för maximal frihet” på caminomagasin.se

CAMINO 43 / 41

42 / CAMINO 43

En inre vandring Vissa söker efter meningen med livet, andra är där av religiösa skäl och en del är bara där för att ha kul och uppleva ett ­äventyr. Vilket syfte man än bär med sig vet man säkert att man ska vandra på samma ­upptrampade stigar längs med den legendariska ­pilgrimsleden El Camino de Santiago. TEXT & FOTO Nira Rodriguez Molin

CAMINO 43 / 43

Nira (i mitten) mötte Julius Gard från Schweiz (till vänster) och Alessio Boselli från Italien på sin vandring.

J

ag hade avsiktligt läst på väldigt lite om leden innan avresan. Det kändes viktigt att vara som ett blankt papper inför den nya utmaningen och att skriva min historia dag för dag utan förbestämda tankar eller idéer på hur vägen skulle arta sig. Det enda jag visste var att vandringen skulle ta mig ungefär en månad och en vecka. El Camino de Santiago är namnet på många vägar som startar från olika utgångspunkter för att avslutas i den spanska staden Santiago de Compostela, Galiciens huvudstad och en av ­Europas viktigaste vallfartsorter. I staden upptäcktes år 813 en grav som sägs tillhöra Jesus lärjunge Jakob, vilket gjorde att staden blev anledningen för många katoliker att ge sig ut på den här pilgrimsfärden. Men varför har just den här leden överlevt i århundraden och fortsatt vara ett attraktivt mål som lockar? Varför gör så många den här 780 kilometer långa vandringen med allt vad det innebär av skavsår och värmeslag under merparten av sträckan? Det var frågor som jag gav mig i kast med att försöka besvara.

En populär punkt att starta leden på är i den franska, pittoreska staden St Jean Pied de Port som varje år drar till sig hundratals människor från världens alla hörn, alla med sin egen historia. Även jag startade där, precis nedanför de höga, gröna bergen som utgör Pyrenéerna. 44 / CAMINO 43

”

Själv­insikt och makt är beroende­ framkallande och troligen en stor ­anledning till att många återvänder

Den första etappen är tuffast på hela strapatsen. Vissa delar av året är regn, stormar och tuff kyla inget ovanligt i de här trakterna och den största (fysiska) utmaningen man ställs inför är en upp­ försbacke som aldrig verkar ta slut och sedan en brant nedförsbacke i svår terräng för att komma över bergskedjan. Tältar man som jag gjorde på toppen av berget, får man dock den finaste av belöningar i utbyte mot sin hårda prövning: en magnifik utsikt. Det magiska landskapet är typiskt för den här regionen men just den här typen av vy återser vi inte under resten av resan. Har man tur bjuder natten på ett spektakel av glittrande stjärnor som breder ut sig i en enorm,

»

Det fina med att tälta var att man kunde vakna till en sagolik utsikt.

CAMINO 43 / 45

46 / CAMINO 43

CAMINO 43 / 47

Vägmärkena till Santiago de Compostela är tydliga och lätta att hitta. Den här prydliga högen som visar vägen befann sig högst upp i pyrinéerna.

48 / CAMINO 43

ljuvlig filt över tonerna av läten från betande djur. Tradition och historia säger att pilgrimen påbörjade sin vandring från sitt eget hem och att hen knappt hade några ägodelar med sig. Idag ser det dock lite annorlunda ut då en säregen turism har vuxit fram längs med vägen i form av ­restauranger och hostels som endast ­personer med ett så kallat pilgrimspass får nyttja. Det händer ofta att vandrare gör varandra ­sällskap och njuter av upplevelsen tillsammans, med ­tillhörande essentiella diskussioner. Det lilla gäng som jag slog följe med längs vägen ­hamnade mitt i den katolska processionen i Pamplona när vi kom till staden. Den världs­ berömda tjurrusningen hade precis varit och nu följde en flera dagar lång festival med musik på gatorna, dans och fest. Det luktade öl och mat överallt och jag blev mest förvirrad av detta udda avbrott mitt i min själsliga vandring. För dem var det fest, för mig var det kaos, men jag kunde samtidigt inte undgå att se det komiska i det. Den relation man skapar till människorna som går vägen kan vara säregen, ibland varar mötena bara några minuter och andra gånger förlänger man vänskapen till ett par timmar eller dagar, tills ens rytm avgör att man skiljs för att kanske aldrig ses igen. Murli Soogrim var en av många jag träffade på vandringen. Han hade blivit ­inspirerad av Paulo Coelhos böcker och hade en del jobbiga känslor att ta itu med på sin ­vandring.

– Oavsett vilket problem jag kunde föreställa mig skulle det dyka upp en lösning på det. Jag ville transformeras och mogna som människa och för mig var resan som en ”mansrit”, där jag förtjänar min vuxendom, berättade han. Många som vandrar vägen om och om igen vittnar om hur de kommer spirituellt ­närmare sig själva och att de känner sig tvungna att återvända. Myten säger även att vägen ska kunna omvandla personer som levt i synd eller som söker frälsning, eller skänka en helande förmåga till vandraren som vid hemkomsten finner sig ha en mirakulös inverkan på vald sjukling.

Kanske har man kommit till en vägkorsning i sitt liv eller ställs inför ett problem där man behöver ett tydligt svar väl framme i Santiago. Upplevelsen blir en reflekterande spegelbild av en själv och hjälper till att skingra tankarna samt att se mer självklara tecken på vad man vill åstadkomma i livet. Vandringen är en förlängd och mer djupgående version av vad vi ­generellt på hemmaplan anser som rensande med en ­joggingtur eller en långpromenad i skogen. ­Resultatet blir klarhet och beslutsamhet. Personligen upplevde jag att jag blev mer­ ­fokuserad på vad som är viktigt för mig i livet just nu. Känslan av självinsikt och makt är ­beroendeframkallande och troligen en stor ­anledning till att många återvänder. Det förgyller självklart att man konstant omges av ett uppseendeväckande scenario av vackra

Den historiska bron Puente de la Reina nämns även i Paulo Coelhos bok ­Pilgrimsresan. Små och stora ­symboler kantar vägarna med uppmuntrande ord för att hålla energin uppe.

»

CAMINO 43 / 49

fotogeniska landskap. Planterade gula solrosor smälter samman med svajande sädesslag som rör sig melodiskt i vinden. Fälten skapar en ­böljande våg av bruna nyanser som sträcker sig mot horisonten. Syrsorna vågar sig fram om nätterna och ljuder harmoniskt en välkomnande signal att dagens hetta nu övergår till något svalkande när man går mot solnedgången.

I takt med att vandringen blir till vardag

”

Vi grät, skrattade och satt i tystnad stundtals

50 / CAMINO 43

kommer man underfund med att man går i fot­ spåren av sitt eget rutinartade liv. Alla hinder och problem en stöter på under vägen är desamma som de man känner utanför vandringen. Proble­ men är lika många men däremot koncentrerade till fysiska smärtor eller våndor om hur många kilometer man orkar gå den dagen eller vad, hur och när man ska äta. De är lika stora dilemman som andra val i livet. Ett dilemma som en måste ta ställning till. Den här avskalade versionen av livet ger en insikt kring vardagsproblematiken och kanske därför också snabbare och mer själv­ klara svar. Vandringen blir ens liv och det enda väsentliga målet man har varje dag. Utöver det så utmanas man av vädrets nycker som tänjer på tålamodet och humöret. ”När jag startade vandringen var jag på väg mot Santiago. Nu utgör jag vägen, jag går varje steg. Jag är inte längre här för att komma fram till målet”, berättar Julius Gardi från Schweiz i dokumentärfilmen Looking for Infinity – El Camino som precis haft smygpremiär i England. Jag stötte ofta på honom längs vägen. Han såg alltid väldigt avslappnad ut, under ett fruktträd där han tog ”siesta”, en annan gång sittandes vid höbalar skrattandes bland vänner, en tredje stödd på sin vandringskäpp tittandes upp på någon ­exceptionell byggnad från kolonialtiden som hade fångat hans uppmärksamhet. Med en fjäder i sin svarta hatt såg han ut som en ung Robin Hood. – Pilgrim! Varför springer du!?, klingar vänligt från honom när jag passerar och jag ser mig förvånat omkring för att lokalisera rösten. Jag stannar upp och vi utbrister i skratt och glädje när vi spontant återses. Samma utrop hade Julius hört från en äldre man som var en van vandrare och lite av en ikon för den här pilgrimsfärden. Den frasen blev ­avgörande för Julius då den kom att symbolisera det viktigaste han lärt sig under färden. Också jag bar med mig de orden under resten av min vandring och försökte hela tiden inse värdet i stunden och det som omgav mig. Mö­ tena blev mer värdefulla när jag fokuserade på ­närvaro och jag blev mer tillfreds med mig själv. Jag upplevde en inre frid och en lycka som växte i mig för varje steg jag tog trots fysiska omständig­ heter som smärtor och yttre påfrestningar. Där fanns en trygghet och en omtanke från de andra

som vandrade och en gemenskap. Oftast på ­kvällarna så samlades gästerna på det hostel där man valt att stanna för att säga ett par ord om dagen. En möjlighet att fundera, reflektera och att bli hörd och sedd för den man är. Vi grät, skrattade och satt i tystnad stundtals. Alla på sitt sätt och i olika språk, religion och traditioner. De kvällar jag stannade över på kyrkliga över­ nattningsrum erbjöds jag middag som lagats tillsammans med andra volontärer på plats. Det stora, spartanskt dekorerade rum som delades av alla gäster ingav ett lugn och jag somnade till kyrkklockornas klang och stadens sorl. ”Camino de Santiago är Guds dröm över hur han ville att människor skulle leva tillsammans, berättar en nunna”.

Väl framme i Santiago somnade jag mitt emot katedralen stödd av en pelare på torget. Nu var jag framme i det så kallade “målet”. Jag var helt utmattad, mest fysiskt men också ­känslomässigt. Jag överväldigades av glädje, förvirring och vilsenhet när jag inte längre hade en reell väg att följa. Vännerna jag mött under den sista biten satt bredvid mig och åt på den dagliga föda av bröd och kex som vi haft som huvudsaklig kost under mer än en månad. Jag tittade på dem, nöjd över att dela ett stort ögonblick med folk jag ­känner men som jag säkert aldrig kommer att återse. Att det är slut på resan ville jag inte ­kännas vid, för vägen fortsätter i en annan skepnad. Jag tar med mig de från början blanka papper som nu är fyllda av upplevelser, tankar och idéer och en kontaktlista till de jag hoppas få återse på en annan plats i världen.

Läs även på caminomagasin.se: ”8 vackra vandringar i Europa”

Att vandra ensam är en självklarhet för många. Den här resan passar utmärkt för den som vill ut på eget äventyr.

CAMINO 43 / 51

52 / CAMINO 43

S L I M E M

S S O R A L L A K DE

e cerad n a v a n h den lders mä c o a å ädern r ”Medel om. Men l k a r ö f ta yc ajta l kortning att skäm t viktigt.w t e d r o o å a om p ils är en fö r och lätt rstått någTO Cecilia Cromn d n e å ö T E X T & FO ig nner gen. Mem ta över 35 kor som f ä k n n f i is Ma rustn rylkåta, o pp männ t u l e p ru cyk De är ckså en g . ” a r o i lyc de är

CAMINO 43 / 53

Andreas tränar back-intervaller på Ramberget i Göteborg. Sen han började cykla har han gått ner 15 kilo.

54 / CAMINO 43

I

mossan under en krokig tall i ­Änggårds­bergen i Göteborg ligger ­Andreas ­Papagiannis och får en aha-upplevelse. Pulsen är så hög att det dunkar i öronen. Han kisar mot kvällssolen som tittar fram mellan grenarna och får knappt luft då han både skrattar och andas tungt samtidigt. Det är ett av hans första pass på den nya mountainbiken och kroppen är full av adrenalin och endorfiner efter att ha cyklat upp och ned i backar i över en timme med en konstant rädsla för att ramla. Allt rusar och han slås av tanken ”Fan, det är ju så här det var att vara 7-8 år”. Det är det det handlar om, cyklingen. En kväll bara några månader tidigare stod han på sin badrumsvåg och stirrade ner på displayen. Den visade 100 kilo. En svårsmält siffra. Över­ gången från att vara en odödlig slank 25-åring till en 100-kilos småbarnsförälder farligt nära 40-årsstrecket gick så långsamt att det var svårt att veta när det hände. Men nu hade det alltså hänt. I Andreas familj finns en historia av hjärt­ infarkter, så det var inte bara fåfänga som fick honom att börja tänka på träning igen. Han ­berättade om sina funderingar för en kollega som föreslog att han skulle göra något roligt i stället för att träna, till exempel köpa en mountain­bike. Andreas som ofta går igång på saker han aldrig provat tidigare bestämde sig för att följa rådet. Hans fru tyckte han var galen som kunde tänka sig att lägga ut tusentals kronor på en hobby han aldrig provat tidigare, men han var tvärsäker. Det här gällde livet.

”Jag föll för ­cykeltrenden som pågick då och som fortfarande pågår

Dick Ahqvist var taggad inför förstas turen med sin splitter nya racercykel, som visade sig vara lite väl avancerad …

I en lägenhet i Malmö lyser datorskärmen upp 30-årige säljaren Dick Ahlquists ansikte. Han har också bestämt sig för att börja cykla och sitter som klistrad framför olika forum på nätet och försöker lära sig allt om cyklar. Han har nyligen slutat köra motocross efter en olycka och letar efter något som ger både adrenalin och motion. Hans nya jobb ligger på ett avstånd det skulle passa att pendlingscykla till som träning. Det har han sett många göra. – Jag föll för cykeltrenden som pågick då och fortfarande pågår, säger han. Men hans research på jobbpendlarcyklar ­spårade snart ur och slutade med att han köpte en landsvägsracer, vadderade cykelbyxor, armoch benvärmare, cykeldator, pedaler, cykelskor och en hjälm. Totalt kostade det 19 000 kronor. Racercyklar är ganska svåra att cykla på. Det märkte Dick under den första rundan med ett kompisgäng som träningscyklat tillsammans länge på de skånska landsvägarna. Han tyckte att cykeln var lite ranglig och la all fokus på att cykla rakt fram. Tanken på att dricka vatten nådde aldrig medvetandet under den flera mil långa åkturen.

» CAMINO 43 / 55

Cykelskorna som klickar i pedalerna skydas av ett skoöverdrag.

*Mamil Middle aged men in lycra kallas de män som cykelpendlar till jobbet som träning och duschar och byter om när de kommer fram till kontoret. Många kallar dem även för ”lycramän”. I Stockholm är de så många att det lett till konflikter på cykelvägarna. Polisen har skaffat cyklar för att skapa ordning i trafiken och DN har publicerat en hel artikelserie om cyklisterna på DN Insidan.

56 / CAMINO 43

– Så jag fick kramp i benen och fick ligga ned på rygg mitt ute i ingenstans, säger Dick. Ett år efter det tredje plågsamma försöket att cykelträna sålde han sin utrustning för 9 000 ­kronor på blocket. 10 000 kronor fattigare konstaterade han att det förmodligen hade varit smartare om han hållit sig till sin usprungstanke och köpt en vanlig pendlarcykel. – En mellanvariant som jag hade kunnat ­använda till och från jobbet, med lite skönare sittställning. Hade jag haft en sådan hade jag förmodligen fortfarande cyklat. För Dick slutade därmed cyklingen tvärt. Trenden att motionera på cykel började på allvar för cirka tio år sen och det märks både ute i handeln och på andelen motionslopp som arrangeras. I dag kan en cykla ett motionslopp varje helg om man vill. Cykelhandlaren Adam Nilsson tror att cykeltrenden är en följd av löpar­ trenden. – Det skrivs mer om hälsa nu. I medelåldern är det svårt att börja med fotboll till exempel och cykel passar bra att börja med i den åldern. Alla har cyklat någon gång i livet, säger han. Knäproblem är också vanligare i medelåldern och då är cykling en skonsammare träningsform än löpning. En annan förklaring jag får när jag pratar med cykelhandlare är att sociala medier har gjort att cykling ökat i popularitet. Tidigare tränade cyklister oftast ensamma men i dag är det lätt att ansluta sig till facebook-grupper och hitta folk att träna med.

– Jag har inga kalsonger under de här byxorna, säger Andeas (skrattandes) och pekar på sin höft. Efter några månader på mountainbike köpte även Andreas en racercykel, vadderade tajta ­cykelbyxor i lycra, arm- och benvärmare, cykel­ dator, cykelskor, pedaler, hjälm och handskar. Att han inte har kalsonger beror på att han inte

vill ha skavsår och vadderingen i cykelbyxorna skyddar rumpan från blåmärken av den hårda sadeln. Totalt gick inköpet av racerutrusningen på 24 500 kronor. Det var inte helt lätt att som nybliven tvåbarnsfar motivera detta inköp för familjen. Han och hans fru hade köpt en motor­ båt två år tidigare och året därpå köpte han sin mountain­bike. Nu fick det väl ändå räcka? Men så ­anmälde Andreas syster honom till en utmaning i Göteborgs-Posten. Mot att deltagarna bloggade om träningen och att tidningen fick följa deras utveckling erbjöds de en startplats i motionsloppet Göteborgsgirot och fick en träningscoach. Villkoret Andreas fru ställde för att han skulle få köpa cykeln var att han skulle bli antagen till utmaningen. Så plötsligt skulle han inom två månader cykla 14 mil på tid. Det är mycket för någon som aldrig kört landsvägscykel tidigare.

I dag är det back-intervaller på Ramberget som står på agendan. Andreas passerar centrala Göteborg på sin cykel för att ta sig dit och jag cyklar ett par meter bakom på en lånad racer­ cykel. Synen jag har framför mig, en man i tajta kläder som swishar fram på en snabb cykel, en så kallad ­Mamil*, är det många som gjort sig lustiga över. Andreas nämner en krönika av Magnus Carlsson som publicerades i GP dagen innan vår cykeltur och som väckte diskussion på sociala medier bland hans cykelvänner: ”Summorna som män från medelklassen lägger på sina cyklar utgör ­numera en inte försumbar del av svensk BNP. Bara landsvägscyklarna hos trendiga män i Masthugget skulle räcka till att finansiera Väst­ länken. Om man i den ekvationen också räknar in att hälften dessutom har minst en mountain­ bike, så pratar vi snart summor som skulle räcka för att betala av Sveriges samlade statsskuld /… / Bottom line: Du kommer aldrig kunna köpa dig till snabbhet. Börja i stället i rätt ände och träna bort ett par kilo från midjan innan du börjar i­­mportera överprisade lättviktsekrar från Italien. Det är helt gratis. Och förmodligen välbehövligt.” – Det är väl bättre ändå att man lägger ­pengarna på en cykel än på en dyr sportbil, säger Andreas. Strax framför oss är vägen blockerad av några fotgängare som går i bredd. Jag får panik då jag varken hittar broms eller ringklocka, men innan jag hinner skrika ger Anderas ifrån sig en hög busvissling och problemet är ur världen. När vi kommer ut på den första längre raksträckan

»

Fikapausen under en långrunda på landsväg är en viktig del av cykelkulturen, säger Andreas. Termos, porslinskoppar och skorpor förvarar han i ryggfickorna på sin cykeltröja.

CAMINO 43 / 57

Cykling är inte Andreas enda intresse. Han älskar även opera och konst. Över cykeln som han förvarar i vardagsrummet hänger bland annat ett porträtt av Birgit Nilsson.

58 / CAMINO 43

utan fotgängare sneglar han då och då på sin klocka, vänder sig om till mig och ropar ”Nu kör vi i ­nästan 40 km i timmen”. Klockan, som bland ­annat visar hastighet, avstånd och effekt är ­kopplad till ett pulsband han har spänt om sitt bröst och till cykelns pedaler (som kostade 12 000 kr). Jag frågar vad det ska vara bra för och han säger att det är för att undvika att köra in i väggen och inte orka cykla hem när man befinner sig på en landsväg mitt ute i ingenstans. På lagrade kol­hydrater kan man cykla i cirka en timme, men på fettlagret håller man betydligt längre. Tricket är att inte gå över ett visst tröskel­ värde så att mjölksyran tar över. Klockan hjälper honom att hålla koll på det. Ringklocka har man tydligen inte på landsvägscyklar. Några minuter senare, när vi trampar upp i den branta backen upp för Ramberget vänder han sig om och ropar: – Jag hade cyklat fortare om inte magen hade varit i vägen!

Andreas stannar med sin racercykel vid ett rödljus på väg hem. Bredvid oss står en man som ser ut att vara i 40-årsåldern med sitt lilla barn. Jag tänker ”dagishämtartid, då närmar sig nog klockan fem”. Andreas verkar tänka något helt annat. – Det där en fin mountainbike, säger han till mig, och nickar mot mannen med barnet. Mannen skiner upp i ett leende och säger: – Ja den är fin, men jag ska sälja den nu. – Det är en bra cykel, dämpad både bak och fram, en sådan kan du köpa och åka ut i Änggårds­bergen, säger Andreas till mig, vänder sig till mannen och fortsätter: – Vad blir det nu då? – Jag ska köpa en Enduro eftersom jag kör så mycket down hill. Och så är det ju kul att ­uppgradera sig. Så slår det om till grönt och de skiljs åt med en nick åt varandra. Prylsnacket verkar vara en ingång till social gemenskap. Andreas säger att det är lika mycket av den varan i båtvärlden. – Jag lärde mig allt genom att börja tjöta med gubbarna i hamnen, folk älskar ju att snacka om sin hobby, säger han. Döden är inte ett lika populärt samtalsämne. Men för Andreas som är sjuksköterska är den vardag. Minst en gång i månaden sitter han och håller någon som är på väg att dö i handen. Han berättar att han möter människor som blir ­förvånade när deras 85-åriga föräldrar dör. – Det handlar nog mycket om att man inte kan möta sin egen dödlighet. I dag så är vi så odödliga, vi är upptagna av jobbet, karriären och ska bara framåt framåt. Jag sa till en kompis som också närmar sig 40 för ett tag sen att ”fan vi är medelålders” och han visste inte vart han

skulle ta vägen. ”Vaddå medelålders, jag är väl inte medelålders!”. Jag sa ”fan vi är ju snart 40 år, klart vi är medelålders, vi är inga ungdomar längre”. Detta faktum, att ingen är evigt ung, var det som tidigare motiverade honom att gå på body pump och gym under duktiga perioder. – Men saken är den att man vaknar inte upp på morgonen och känner ”jag kan inte vänta tills jag får gå på body pump”, säger han. Cyklingen fick Andreas att inse att han inte längre kunde träna för hälsans skull, för att sakta ned döendet. Tricket är att hålla på med något som får en att känna livet flöda – att återskapa känslan som knockade honom under den där tallen i Änggårdsbergen, om och om igen. I loppet som Andreas syster anmälde honom till överträffade han sitt mål med 33 minuter. – I början av denna två månader långa resa sa min coach att det skulle bli svårt o klara det, men jag gjorde det och känslan var enorm.

Om katten Cosmo förstår vidden av vad den gröna saken betyder för Andreas vet vi inte.

CAMINO 43 / 59

SMAKRIKT

60 / CAMINO 43

Friska vindar vid grillen Trött på halloumi, smaklösa grönsaksspett och sojakorvar när du vegogrillar? TV-kocken och matinspiratören Paul Svensson har gjort en kokbok som tar den vegetariska grill-ningen till helt nya höjder. TEXT Caroline Petersson FOTO Rickard Rönnerstam RECEPT Paul Svensson

CAMINO 43 / 61

”

Vi kan äta en köttbit och en sås och tycka att det är en måltid. Jag ser det mer som en dålig vana som vi kan vänja oss av vid

HALLÅ DÄR!

Paul Svensson TV-kock, kokboksförfattare och krögare

Varför ville du göra en kokbok om v ­ egetarisk grillning? – Jag har gjort en grillbok tidigare som var mer klassisk i sitt utförande. Även om jag själv lagat mat med växtbaserade råvaror jättelänge har det inte riktigt varit läge att göra en sådan här kokbok tidigare. Nu har tiderna ändrats och jag har en nyöppnad resturang som visar på hur växtbaserad matlagning kan vara njutningsfullt. Förra sommaren spenderade jag en ganska lång tid på Gotland. Där gick jag runt bland olika gårdsbutiker och köpte med mig råvaror som jag sedan testade att grilla på olika sätt. Boken är ett resultat av ett väldigt spontant genomförande och inte alls manusskriven som tidigare projekt.

För många är grillning synonymt med kött. Vad krävs för att ändra på denna inställning?

– Jag tror att vi måste välja grönsaker som är mer konsistensgivande, större och grövre och sedan applicera de tekniker för smaksättning som redan finns för kött. Det kan handla om att hitta vilka kryddor som fungerar bäst för olika grönsaker och att testa att exempelvis rök-, ­­saltoch helgrilla. På sommaren är grövre grönsaker, såsom rotselleri och majrova fortfarande ganska unga och tätare i sin konsistens. Det är en magisk upplevelse att helgrilla dem. Sedan måste man komma ihåg att en grönsak inte kan erbjuda hela upplevelser, utan att vi behöver kombinera olika grönsaker och tillagningssätt med något vegetabiliskt protein och en sås för att få en hel måltid. 62 / CAMINO 43

Krävs det mer arbete för att lyckas med en riktigt god vegetarisk grillmåltid? – Ja, så är det absolut! Samtidigt ställer vi lägre krav på en köttmåltid. Vi kan äta en köttbit och en sås och tycka att det är en måltid. Jag ser det mer som en dålig vana som vi kan vänja oss av vid. Det jag vill göra är att inspirera människor till en annan typ av grillning med grönsakerna i centrum. Det behöver inte betyda att kött utesluts helt, men om vi börjar se det mer som ett tillbehör snarare än huvudråvara så har vi kommit väldigt långt.

Om du får välja en råvara från boken som de flesta av oss missar att testa på grillen, vilken väljer du då?

– All form av lök är fantastiskt. Och då menar jag inte att skära upp den och grilla på ett spett, utan att helgrilla eller röka den i sitt eget skal. Smak- och texturmässigt erbjuder det helt nya upplevelser.

Paul Svenssons bok Grilla Vego (Norstedts).

REDAKTIONEN Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

4 portioner

Cheesedogs 200 g blandade små tomater 2 msk finskuren salladslök 3 msk olivolja 8 msk marinerade svarta bönor (förbereds innan, se recept på black & white-bönor på nästa sida) 250 g brynost eller halloumi 8 små bröd 8 msk vit bönkräm (se recept på black & white-bönor) salt och svartpeppar korvbröd (recept på egna finns i boken) Tänd grillen. Sprid ut den glödande kolen. Skär tomaterna i bitar och blanda dem med lök,

olja och svarta bönor. Smaka av med salt och peppar. Skär osten i grova stavar och grilla dem och bröden över direkt glöd utan lock tills de fått fina grillränder. Dela bröden på längden men inte rakt igenom. Lägg i bönkräm och oststavar och toppa med bönsallad. Brynost är en bohuslänsk maträtt som tillverkas av mjölk, vetemjöl, ägg och ostlöpe och kan beskrivas som en svensk variant av halloumi. Precis som annan ost är produktionen energikrävande och klimatpåverkande.

CAMINO 43 / 63

4 portioner (förbereds innan)

Plankrökt paprika, dragon och enbär Skogskrydda ½ msk enbär 2 tsk torkad rosmarin ½ tsk hel svartpeppar 2 lagerblad 1 tsk smulad torkad ramslök 1 msk smulad torkad karljohan­ svamp eller trattkantareller Mixa de hela kryddorna med lök och svamp i en kryddkvarn eller matberedare. Plankrökt paprika 5 paprikor, röda och gula 2 enriskvistar eller enspån

1 rökplanka 2 tsk skogskrydda (eller annan valfri kryddblandning) ½ kruka dragon, plockade blad 2 msk sherryvinäger 2 msk olivolja salt och svartpeppar

låt paprikorna rökas 10 minuter under lock. Om du har enspån ska de blötläggas och strös på glöden. Ta paprikorna från grillen och dela och rensa dem. Krydda med skogskrydda, dragon, vinäger, olja, salt och peppar.

Tänd grillen. Sprid ut den glödande kolen. Grilla paprikorna hela över direkt glöd under lock tills de är ordentligt sotade och börjar mjukna. Placera dem tillsammans med enkvistarna på en blötlagd rökplanka och lägg den på gallret. Stäng spjällen och

Rökplankor finns att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker.

8 portioner (förbereds innan)

Black & White-bönor 500 g vita små bönor, kokta 500 g svarta bönor, kokta 60 g smör 1 gul lök, finhackad ½ dl champagnevinäger (eller annan vinäger) 1 kruka dragon, plockade blad 1 ½ dl crème fraiche 1 krm chiliflakes tryffelolja (eller annan olja) salt och svartpeppar Bryn smöret genom att smälta det på låg värme i en kastrull. Höj värmen och vispa. När smöret luktar nötigt och har fått en svagt brun färg är det brynt. Koka ihop lök och vinäger i en kastrull. Skölj bönorna noga var för sig i kallt vatten och låt dem rinna av. Mixa de vita bönorna med smör, vinägerkokt lök, dragon och crème fraiche. Smaka av med chili, salt och peppar. Blanda de svarta bönorna med några droppar tryffelolja, salt och peppar. Servera bönkräm och svarta bönor tillsammans. Svenska rotfrukter är ett mycket klimatsmart val 64 / CAMINO 43

CAMINO 43 / 65

4 portioner

Jordärtskockor med rökt smör 8–12 jordärtskockor med skal (ca 500 g) 3 msk kallrökt smör ½ citron, juice salt Tänd grillen. Fös den glödande kolen till ena sidan av grillen. Skrubba jordärtskockorna noggrant runt om med en ren kökssvamp. Lägg dem på ett ark alumini-umfolie. Klicka ut smöret, pressa över citronjuicen och krydda med salt. Vik ihop till ett tätt paket och baka på grillen på indirekt värme under lock tills skockorna är mjuka men fortfarande har spänst, med en innertemperatur på 93 grader. Öppna paketet, ta ut skockorna och grilla dem runt om över 66 / CAMINO 43

direkt glöd utan lock så att de får grillad yta. Dela dem och vänd runt i smöret från tillagningen. Krydda eventuellt med lite mer salt. Kallrökt smör (förbereds innan) 500 g smör 500 g gräddfil 500 g kallpressad rapsolja alspån krossad is/isbitar Lägg krossad is i tre rostfria bunkar och ställ en tom mindre bunke i varje isbunke. Lägg smör, gräddfil och olja i varsin isad bunke och ställ längst ner i en kall grill utan kol. Lägg grillgallret

över bunkarna. Värm spån i en stekpanna eller röklåda med lock tills det bildats en kraftfull ­rökutveckling. Ställ stekpannan eller röklådan på gallret, ta av locket snabbt och täck med grillocket istället. Stäng spjällen och låt stå 30 minuter. Lyft locket och kontrollera att smör och gräddfil har fått en gul hinna (om inte – upprepa proceduren). Ta smör, gräddfil och olja från grillen och ställ svalt direkt. Jordärtskocka odlas i liten skala i Sverige under vinterhalvåret men kan med lite tur odlas in i maj månad. Därefter odlas den främst i andra delar av Nordeuropa. Finns ofta ekologisk.

4 portioner

Grillade plommon i varm bittermandel och vaniljlag

600 g plommon 1 vaniljstång 5 dl vatten 1 dl strösocker 1 dl vitt portvin ¹⁄₅ bittermandel (eller efter smak), riven Till servering 8 mandelskorpor (biscotti), krossade 2 dl vispgrädde Tänd grillen. Sprid ut den glödande kolen. Dela vaniljstången på längden och skrapa ur fröna. Koka upp vatten, socker, portvin, vaniljfrön och vaniljstång i en kastrull på grillen. Smaka av med bittermandel; det ska vara en svag men ljuv smak. Dela plommonen och ta ur kärnorna. Grilla dem på snittytorna över direkt glöd utan lock tills de har en lätt karamelliserad yta. Lägg dem genast i den varma lagen. Dra av från värmen. Servera i en djup skål med mandelskorpor och vispad grädde. Bittermandel är giftig, endast ett fåtal mandlar bör användas vid matlagning. Åtta till tio bittermandlar kan vara dödlig dos för ett barn. Håll ett öga på var de är odlade. ­Produktionen i Kalifornien, USA är ofta extremt vatten­ krävande.

CAMINO 43 / 67

SMAKRIKT UTVALT

Råvaror som passar att använda i recepten på föregående sidor.

1. Pauls favoritolja En riktigt god olivolja kan vara pricken över i för det perfekta grilltillbehöret. Spanska Marques de Valdueza är en av Paul Svenssons utvalda favoriter, och har dessutom rankats som en av värl-dens bästa olivoljor av ­International Olive Oil Council. Trots att produkten inte är ­certifierad ekologisk odlas oliverna, enligt den svenska importören, med stor respekt för miljö och natur. Endast naturligt gödsel och inga förbjudna bekämpningsmedel används i produktionen. olioli.se

3. Svenskproducerad rökplanka

5. Ett lite bättre ­korvbröd

Att rökgrilla behöver inte vara så komplicerat som du tror. Med en rökplanka placerar du helt enkelt det du vill grilla på en blötlagd planka som i sin tur läggs direkt på gallret. Denna planka är tillverkad av obehandlad svensk al och kan även användas i ugnen. Funkar också utmärkt att använda till servering. icahemma.se

I Grilla Vego får du tips på hur du bakar ditt egna goda korvbröd till den perfekta ”cheesedogen”. För dig som inte har tid eller lust till självbak tipsar vi om Korvbrödsbagarns ekologiska variant, ba-kade på dinkel och havre för lite extra grov känsla. korvbrodsbagarn.se

2-PACK, 99 KRONOR

4. Kvalitetskryddor från Malmö

1

Ett hett tips från Paul är att satsa på kryddor av bra kvalitet. En av hans personliga favoriter är företaget Spice Master i Malmö som erbjuder ett brett utbud av ekologiska kryddblandningar och örter. En nyhet för i år är tre olika sorters örtsalt i smakerna toscana, chili & herbs och ­original. Det finns också ett utbud av grillkryddor, dock främst anpassade för kötträtter. spicemaster.se

500 ML, CIRKAPRIS 200 KRONOR

2. Ekologisk ­sherryvinäger Paul Svensson använder sherryvinäger i sitt recept på plankrökta paprikor. Vill du ha en ekologisk sort gör du klokt i att uppsöka en delikatessbutik. Soura är en spansk sherryvinäger som importeras och saluförs av Werners gourmetservice. Ger enligt dem en fantastisk smaksättning också åt bland annat viltkött, fisk och ostron. wgs.se

200 G, CIRKAPRIS 26 KRONOR

2

375 ML, 62 KRONOR

3 5

4

68 / CAMINO 43

8-PACK (280 G), CIRKAPRIS 30 KRONOR

DESTINATION

Öland

Sveriges minsta landskap Öland har normalt endast 25 000 invånare. Men under sommaren stiger antalet boende till hela en miljon. Trots detta finns det fortfarande gott om plats och goda skäl för fler att utforska ön, inte minst med cykel. TEXT Caroline Petersson

AK TIVITET

ÄTA & B O

N AT U R & H I S T O R I A

Cykla från fyr till fyr

Ekogourmet nära havet

Utforska ett världsarv

Med sitt platta och öppna landskap och myller av natur och kultursevärdheter lämpar sig Öland väl till att upplevas med cykel. Ön har länge satsat på cykelturism, men just nu görs en stor satsning på att bygga ut infrastrukturen ytterligare. Målet är att kunna erbjuda en utmärkt cykelled som sträcker sig från fyren Långe Jan i söder till Långe Erik i norr på mestadels otrafikerade vägar. På norra delen av ön är leden så gott som färdigställd, medan du i söder fortfarande behöver cykla längs med några av de mer trafikerade vägarna.

I Mörbylånga, cirka 15 kilometer söder om Ölandsbron, hittar du ekopärlan Strandnära som erbjuder miljö­certifierat boende i både enklare och lyxigare standard, en Krav-certifierad restaurang som är listad i White Guide samt ett lantcafé som år 2015 fick utmärkelsen ”årets mest hållbara”. Restaurangen är en av få som lever upp till den ­högsta nivån för Krav-certifiering vilken innebär att minst 90 procent av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av Krav-märkta, EU-ekologiska eller MSC-märkta produkter.

Södra Ölands odlingslandskap är sedan år 2000 en del av UNESCO:s världsarvs­ lista i kategorin kulturlandskap. Det unika ligger framförallt i den tusenåriga markanvändningen och markindelning­ en som har bevarats intakt. I juli varje år firas sedan flera år tillbaka den så kallade Världsarvsveckan då det bjuds på massor av aktiviteter runt om på ön, på initiativ av bland annat öns hem­ bygdsföreningar, Ottenby Naturum och Svenska Kyrkan. År 2016 firas Världs­ arvsveckan 18-24:e juli.

WWW.OLANDSLEDEN.SE

DANSBANEVÄGEN 3

SODRAOLAND.COM

Det råder gång- och cykelförbud på Ölandsbron. Du som vill cykla till Öland kan dock ta med cykeln på den populära cykelfärjan Dessi som går mellan Kalmar och Öland från april till september. Båtar till Öland går också från Oskarshamn till Byxelkrok på norra Öland. CAMINO 43 / 69

DIY

70 / CAMINO 43

Laga dina jeans Med nål och tråd kan en komma långt och med lite tid och intresse kan en skapa riktigt fina kreationer. På Göteborgs jeansreparationer är ambitionen att bevara och återanvända plagg. Delägare Jonas Melin delar med sig av sina tips. TEXT & FOTO Nira Rodriguez Molin

Lagning av hål DET HÄR BEHÖVER DU

Synål Polyester- eller bomullstråd Lapp i tyg. Använd material och mönster efter smak SÅ HÄR GÖR DU

Sätt lappen på baksidan av hålet. Fäst lapphörnen med nålar för att hålla tyget utsträckt och för att visa var kanterna slutar. Börja sy för hand. Sy en bit från hålet för att lagningen ska hålla bättre.

Lagning av dragkedja TIPS

Börja laga redan när du ser tendenser till ett hål. Hitta en passform som passar dig och inte bygger för mycket tryck runt skrev­partiet. Högre midja på jeansen kan hjälpa mot hål i skrevet. Otvättade jeans håller generellt längre. Alla jeans går att laga.

DET HÄR BEHÖVER DU

Dragkedja Nålar Sprättkniv Symaskin Tråd

Sy fast dragkedjan med raksöm på symaskin ett par millimeter in från kanten längs med båda sidorna. Även slutet ska sys men akta metalldelen som finns i slutet på dragkedjan.

SÅ HÄR GÖR DU

Sprätta bort den gamla dragkedjan. Nåla fast en ny eller återvunnen dragkedja. Här blir det lite pill att sätta dragkedjan rakt och sticka in änden ordentligt. Om det blir svårt med nålar kan du istället tråckla fast dragkedjan. CAMINO 43 / 71

FORMGIVET

1. Ecocapsule Från husbil till husvagn, till att försöka bygga egna varianter av rullande hus har nu en ny ­teknologisk lösning lanserats. Den går att parkera i vilken terräng som helst och är helt själv­försörjande på el. Den har ­solpaneler och egen liten vindsnurra som kan producera el så länge det blåser. I ­Ecocapsule finns även en behållare som samlar upp vatten vid regn och filtrerar det så att det blir drickbart. ecocapsule.sk CIRKAPRIS 80 000 EURO

1

2

3

2. Odla i miniväxthus

3. Träleksaker

Odla växter i små munblåsta glasbehållare. Grow är lätt­ hanterlig, tål maskindisk och locket går att använda för att vattna nykomlingarna. designtorget.se

Olika sköna giftfria färger ­dekorerar de här små träbilarna. Det är familjeföretaget Bajo i Polen som tillverkar dem. ekoleko.se

CIRKAPRIS 295 KR

72 / CAMINO 43

CIRKAPRIS 89 KR

4. Växtbaserad cykel Bambucyklar är nu på ­frammarsch och skapas i olika former och färger för att locka medvetna kunder. På den här fina skapelsen från GBG Bamboo Bikes är inte bara stommen gjord av bambu utan även pedaler och styre. Inom kort finns de till försäljning, men just nu får man nöja sig med att skriva upp sig på en önskelista. gbgbb.weebly.com

4

5. Moped i fiber Holländska designers är först ute med att deras eldrivna moped inte har skal och sadel av metall eller plast, utan av hampa och andra biologiska material. De hävdar att materialen klarar av trafikens påfrestningar och eventuella krascher lika bra. Stomme och motor verkar dock vara av traditionella material. waarmakers.nl TEXT Nira Rodriguez Molin

5

CAMINO 43 / 73

FOTO NEWS ORESUND/CREATIVE COMMONS

INBLICK

TR ÄNING

Rörelse ger lycka TEXT Caroline Petersson

Att fysisk aktivitet ökar vårt ­ älbefinnande är väl dokumenterat. En v vanlig förklaring är att endorfinerna som släpps loss i samband med träning bidrar till bland annat minskad stress och känslor av eufori. Både utifrån ett lyckooch hälsoperspektiv är vardagsmotionen viktigare än att försöka klämma in ett längre träningspass i veckan, eftersom de största effekterna kommer inom de första 20 minuterna av träning. Ett utmärkt sätt att se till att skaffa sig sådan vardagsmotion är att gå eller cykla till jobbet. En stor studie som genomfördes under 18 år med sammanlagt 18 000 pendlare i Storbritannien är en av flera som bekräftar bilden av att de som går 74 / CAMINO 43

och cyklar till jobbet mår bäst, medan de som åker bil mår sämst. Studien visade att ju längre promenad- eller cykelväg, desto bättre mår människor. För bilpendlarna rådde det motsatta förhållandet, det vill säga ju mer tid de spenderade i bilen desto mer olyckliga och värdelösa kände de sig. Bilpendlarna visade sig också må bättre av att åka kollektivt än att ta bilen, vilket forskarna trodde beror på att de får mer tid till att slappna av, men också på att det ofta innebär en lite längre promenad till och från hållplatser. Studien genom­ fördes av ett forskarteam vid University of East Anglias Medial School i Norwich och ­a rtikeln om studien publicerades i Preventive Medicine i september 2014.

24 6000 personer från 24 länder deltog i en ­undersökning som ­visade att det inte är fakta som är bästa taktiken för att få folk att engagera sig i ­klimatet. Det som funkar bäst är i stället att prata om sidovinster i form av ­positiv samhälls­utveckling. Källa: extrakt.se

ILLUSTRATION EMMA NYGREN

BARN

Kemikalier minskar

» Kemikalieinspektionen (KEMI) har i ett nytt tillsynsprojekt ­analyserat kemikalieinnehållet i 112 leksaker från 29 olika företag. Även om 15 procent av leksakerna visade sig innehålla farliga ämnen i förbjudna halter är det en förbättring mot tidigare år. – Mitt intryck är att företagen i leksaksbranschen har blivit mer kunniga om kemikaliefrågorna och det ser vi nu effekten av, säger tillförordnad enhetschef Karin Rumar. Under 2016 fortsätter analysarbetet bland annat genom nya analyser av innehållet av ftalater i mjuka plastleksaker.

ENGAGEMANG

Därför är vissa passiva TEXT Caroline Petersson

Det är inte bristen på intresse som gör att svenska ungdomar inte engagerar sig i hållbarhetsfrågor i större utsträckning än vad de gör idag. Det största hindret är att de inte vet hur och var de ska börja. Det visar en enkätundersökning med 1 130 deltagare som genomförts av ­Ungdomar. se. 75 procent av deltagarna känner att de har ett ansvar för att förändra världen och 58 procent säger sig också ha viljan. Ungdomarna anser också att enskilda individer har ett större ansvar än politiker och företag för att förändra världen. Resultatet ligger i linje med vad som tidigare konstaterats i en av världens största studier kring ungdomars samhälls­engagemang som

genomförts av professor Erik Amnå vid Örebro universitet. Erik har bland annat visat att så många som 47 procent av svenska ungdomar och unga vuxna i åldern 13–30  år tillhör gruppen ”unga ­standby-medborgare”. Det är en grupp som är minst lika intresserade av sam­ hällsfrågor som de redan aktiva, men som av olika anledningar saknar incitament till att agera. Under april månad genom­ förde ­Ungdomar.se för femte året i rad Sveriges största hållbarhetssatsning för unga, We Change. Tillsammans med inspi­ ratörer och samarbetsaktörer besökte de gymnasieskolor över hela landet, i år med fokus på FN:s nya globala hållbarhetsmål. ungdomar.se

M AT

Mindre kött i korven » Är tiden då hög kötthalt i korv

är förknippad med hög kvalitet förbi? Vår ökade insikt om såväl hälsa och miljö har skapat nya incitament för företagen att ta fram produkter där köttet istället blandas ut med andra näringsrika och mer klimatsnåla råvaror. Ett exempel är Axfood som nu lanserar en kokt och rökt korv i två olika smaker: ekologisk mungbönskorv och korngrynskorv. – Alla korvälskare som tycker att miljö och hälsa är viktigt tycker jag ska testa vårt nya korvsortiment, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood. CAMINO 43 / 75

KULTURELLT

I snart tio år har Daniel Öhman granskat livsmedels­industrin och upplyst oss om miljöförstöring och ­bristande etik i produktionen av våra vanligaste l­ ivsmedel. Nu har han och kocken Maxmillian Lundin gett sig i kast med något lite annorlunda – en kokbok. TEXT Caroline Petersson

HALLÅ DÄR!

”Hälsoargumentet gäller inte bara den egna kroppen” Hur känns det att som ­granskande journalist ha varit med och skrivit en bok om dieter? – Jag ser det inte som att jag gjort något helt annat än tidigare. Jag har jobbat mest med fakta­ delen medan Maxmillian har fokuserat på recepten. Det som är nytt för mig är fokuset på hälsa. Jag var lite skeptisk i början till att vi hade något att komma med där. Men i min research upp­ täckte jag att det finns ett väldigt starkt stöd för att den miljö­ vänliga kosten också är den mest hälsosamma. Det här är också ett sätt att nå ut till en hel grupp av människor som annars främst läser hälsoböcker och bloggar och kanske inte nås av den här viktiga informationen på grund av att den är paketerad på ett felaktigt sätt för dem. Jag tycker det är viktigt att miljömänniskorna förstår att kosten kan ha inverkan på hälsan liksom att expandera hälsoargumentet så att det inte bara gäller ”den egna kroppen”. Huvudsyftet med den här boken är att bidra till förståelse för hur allt hänger ihop.

Varför är miljödieten, till ­skillnad från andra dieter, en kosthållning vi kan ­upprätthålla?

– Därför att den här livsstils­ förändringen ger ett bättre liv. Folk reagerar olika på vad de äter. En del är mer känsliga för socker, 76 / CAMINO 43

andra är mer känsliga för kött och så vidare. Som helhet leder de fem olika stegen som vi presenterar till förändringar för alla. Det är så klart alltid svårt att göra en förändring i sin livsstil. Därför har det varit jätteviktigt att göra detta ihop med en kock som samtidigt visar hur vi kan laga riktigt god mat.

Vilket ansvar har media för den förvirring som råder kring mat och hälsa? – Jag tycker att vi som j­ ournalister borde kunna ta ett betydligt större ansvar i att avgöra om ett nytt hälsorön överhuvud­ taget bör rapporteras om eller inte. Inom public service finns det en ängslighet kring att vi kommer att anklagas för att vara subjek­ tiva om vi inte vi släpper fram båda sidor. Inom ­kommersiell media kan drivkraften vara att det ger många läsare att släppa fram någon som säger något upp­ seendeväckande. Att vara opartisk innebär att kunna säga vad som gäller. Om 187 av 200 forsknings­ rapporter säger en sak och resten något annat, så måste vi vara ärliga med det, annars lurar vi människor.

Du har själv gjort stora ­förändringar i vad du äter. Har du nått ditt mål, eller vill du förändra mer?

– Jag är nog forfarande på en resa, där jag vacklar kring om jag ska fortsätta äta kött och fisk. Jag

FOTO: ERIK OLSSON

Boken Miljödieten ges ut av Bonniers förlag och består till hälften av en faktatext och till hälften av recept. Alla recept är i grunden veganska, men kompletteras med tips på hur du kan lägga till mjölkprodukter och/eller kött.

har ändrat bilden av mig själv från en som tidigare beskrev mig som en köttätare som äter mycket grönt, till en ­vegetarian som då och då äter kött. Jag tycker ­egentligen inte om att ha jätte­hårda regler men det är något som händer med smaklökarna när en har kommit ner till en så här pass låg nivå av kött. Just nu känns det också väldigt spännan­ de att lära mig att laga mat helt utan kött.

L I T T E R AT U R

Den nya statussymbolen Där motorcykeln tidigare var den ungdomliga symbolen för frihet har cykeln nu tagit dess plats. Det är den röda tråden i den nya litteraturen som lyfter cykeln inte bara som ny frihetssymbol utan även som statusmarkör. TEXT Johanna Stål

I

mina tidiga tonår slängde jag mig över Robert Preisigs bok Zen och konsten att sköta en motorcykel. Boken gavs ut år 1974, men var en kultbok då i mitten på nittiotalet när jag var tonåring. Jag tröttnade dock snabbt på boken då jag hade förväntat mig mer ”zen” och mindre motorcyklar. Jag hade nog heller inte riktigt greppat den bakomliggande röda tråden, civilisationskritiken. Nu, tjugo år senare, när DIY-kulturen blomstrar och det finns ett ökande intresse världen över att förstå hur saker fungerar, är boken återigen högaktuell. Preisig inleder boken med att presentera ett par som inte förstår hur de ska laga sin droppande kran och fortsätter sedan som en Odyssé över den obegripliga tekniken och hur vi kan återbemästra den. I samma tidsperiod läste jag även Che ­Guevaras kända verk Dagbok från en ­motorcyckel och andra böcker om ett liv ”on the road”, där droger, sex och en allmänt tuff livsstil var settingen. Det som var coolt i min egen ungdom på 1990-talet präglades av grunge, kändisar som drogade ihjäl sig och om snubbar i rockband som drack för mycket. Nu attraheras många istället av lite sundare ideal, som yogande män, rawfood-drottningar och supersvettiga elitidrottare som gör ultramaraton och äter chiapudding, eller cyklar över afrikanska kontinenten för välgörenhet. För istället för motorcyklar är cykeln idag det hetaste fordonet. När musikern David Byrne år 2009 gav ut boken Bicycle Diaries beträdde han ny mark. Själv köpte jag boken direkt – en musiker som cyklat i olika städer i 30 år, vad kan vara häftigare? Det inledde en ny kult – att cykla blev det nya motorcykla. Även om Byrnes bok inte direkt handlar om cykling, så används cykeln som en anledning till att prata om konst, arkitektur, politik, för­ fall och annat intressant. Och han använder givetvis en vikbar cykel, resenärernas favorit. Johan Tell, reseskribenten som blev miljö­ skribent har också hittat upp på ­cykelsadeln. Cykeln är ett miljövänligt färdsätt och

­ essutom ett intressant sätt att resa på – d något Tell upptäckt. En cyklo pedi är en bok rätt i tiden, om en man som upptäcker att cykeln är skonsam för kroppen och ­dessutom utmärkt att nörda ner sig i. Kärleken till mekaniken bakom, det enkla – gripbara. Men boken handlar också om mötena som ett cyklande liv ger upphov till. Den är uppbyggd som ett uppslagsverk med förklaringar av ord som Asfaltstautering, Bacon och Bikefit. Det sistnämnda syftar till att vi idag betalar extra för att få vår nyköpta cykel expert­ inställd så den passar oss perfekt. Det ligger i linje med vanligt nörderi – att cykla är inte bara att ­cykla, utan en hel vetenskap för den ­engagerade. Som vanligt skriver Tell roligt, intresseväckande och med anekdoter jag inte visste att jag ville veta.

A

tt cykling är ett brett och ökande intresse syns i bokhandeln, även om majoriteten av litteraturen handlar om rent praktiskt handhavande av en cykel. Zinn and the art of Road Bike Maintanance är världens bäst säljande bok om cykelreparationer, givetvis med en passning till tidigare nämnda Zen och konsten att sköta en motorcykel. Och även i Sverige har det kommit fler böcker om cykling de senaste åren. Sist ut är Cykla! Två hjul som förändrade världen, en bok som säger sig huvudsakligen vända sig till människor som inte redan ­cyklar. Boken beskriver cykling genom historien, varför Nederländerna har så många cyklister och på vilket sätt du förbätt­ rar hälsan genom att cykla. Även denna bok innehåller ­anekdoter som jag faktiskt känner mig klokare av efter att ha tagit del av. Med tanke på vilken explosionsartad ökning av cyklister, cykellånesystem och cykelvägar vi fått de senaste åren kommer det nog snart att märkas än mer i litteraturen, och kanske även i filmvärlden? Cykeln är den nya status­ markören och frihetssymbolen på vägen mot post-fossileran. Den är ett litet ”Yes, we can”, i en samtid där det är lätt att känna att det inte går.

Bicycle Diaries DAVID BYRNE Viking/Penguin 2009 En cyklo pedi JOHAN TELL Norstedts, 2016 Zinn and the art of Road Bike Maintanance LENNARD ZINN VeloPress, 2016 Cykla! Två hjul som förändrade världen LINA E. JOHAN­ SSON, MAJA LAGERCRANTZ Ordfront, 2016

CAMINO 43 / 77

Äggoljetempera av Färg i påse är en enkel, giftfri och magiskt vacker målarfärg för många ändamål – väggar, snickerier, golv, konst etc. Känn glädjen att göra din egen färg, ha kul när du målar och njut av resultatet!

Färgen passar alla stilar klassiskt, modernt, all­ moge, vintage, romant­ iskt, stilrent etc. Det är jordpigmenten i färgen som bryter ljuset på ett magiskt sätt och samspelar med dig och din omgivning.

jur

sm

LÄTT

ad

®

ch o tt a k r o f Stro

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

5757

Pms 214

Äggoljetempera av Färg i påse innehåller endast jord­ och mineralpigment, vatten, ekologiska ägg och rå kall­ pressad linolja. Inget mer.

Tillsammans skapar vi en vackrare, sundare och glädjerikare värld! 5757

Pms 214

HUGOS KAFFE MED FLIT Av jord AB www.avjord.se facebook.com/avjord info@avjord.se 0585-241 37 070-55 241 37 På hemsidan finner du färgprover, råd, färg-i-påse-handlare och mycket mer.

EN PLATS I UPPSALA FÖR ETISKA BÖNOR OCH PLANETSKÖTARE

FOTO PATRICK MILLER

TILLTÄNKT

KRÖNIKA: JOHAN TELL

Därför blev jag ”en cyklist” Jag har alltid varit en som cyklar men det dröjde tills detta intresse utvecklades till en passion, tills jag blev ”en cyklist”. Samtidigt växte antalet cyklar i mitt garage till en mängd som numera ger upphov till en stunds tystnad när någon frågar mig om hur många jag har. Jag måste alltid räkna efter (det är sju stycken, en för varje ändamål plus en i reserv och en bara för att den är vacker). Orsaken till mitt ökade cyklande var fyrdelat: en ny motionsform som var skonsammare för min kropp, ett allt större miljöengagemang som bland annat resulterat i tre böcker i ämnet, en växande estetisk vurm för en vacker ­mekanisk maskin och en tilltagande önskan om att till ­fullo begripa hur i alla fall en manick i vår ­annars så datoriserade tillvaro fungerar. Denna orsaksmässiga fyrklöver bakom min förvandling till cyklist har därefter förgrenat sig. Cyklar man plötsligt tiomilarundor växer intresset samtidigt för omnejden och man börjar fundera över cykelovänliga vägnät och cykel­ vänliga småorters kaféer. Miljöengagemanget innefattar strax även frå­ gor om stadsplanering, vem som äger rätten till att dominera det offentliga rummet och hur man bäst uppmuntrar ett klimatvänligt pendlande. Den estetiska delen av mina cyklar hand­ lar inte bara om att vilja äga vackra föremål utan markerar även vilken sorts människa jag är. De signalerar idéer om demokrati, stads­ planering, barnuppfostran och en önskan om ett mindre ekologiskt fotavtryck. Och glädjen av att skruva isär och ihop en cykel skänker samma slags välbefinnande som andra manuella sysslor ger. Den självodlade tomaten smakar bättre, den egenstickade tröjan är mysigare, den ­hemsnickrade altanen ger en större trivsel och den egenhändigt mekade cykeln blir snart så välbekant att den kommer att tas för en ny familjemedlem. Att cykling idag trendar efter att för bara några decennier sedan betraktats som utdöende hade varit odelat positivt om det inte samtidigt vore

för de konflikter som inbegriper cyklister. Den dag jag skriver detta har en cyklist körts ihjäl av en bilist och en annan av en lastbilschaufför. Veckan dessförinnan slogs en cyklist ner av en busschaufför, en cyklist fick uppsöka sjukhus efter att ha cyklat in i en lina som någon spänt tvärs över en cykelbana och en bilist dömdes för att bakifrån ha kört på en cyklist. I rätten ­motiverade bilisten sitt beteende med att cyklis­ ten haft ”rastaflätor”, sett ut som ”en aktivist” och cyklat ”provocerande långsamt”.

För oss cyklister är denna, till synes eviga, konflikt ofta svår att begripa eftersom vi aldrig ser oss som problemet utan alltid som en del av lösningen. Om en bilist irriterar sig över att en cyklist är, bokstavligen, i vägen, hade bilistens odds ju varit än sämre om cyklisten istället kört bil. Göteborg, för att ta ett exempel, dras med dagliga bilköer. Det är inte svårt att föreställa sig hur mycket värre denna situation hade varit om de över 100 000 dagliga cykelresor som görs is­ tället hade skett med bil. Men låt inte dessa kon­ flikter skymma det faktum att cykeln i grunden är en enkel och omedelbar källa till en stunds välbefinnande. Något som sir Arthur ­Conan Doyle, Sherlock Holmes skapare, påpekade redan för hundra år sedan: ”När humöret är i botten, när dagen känns mörk, när arbetet blivit enformigt, när det knappt verkar vara värt att hysa hopp, då är det bara att kliva på cykeln och ge sig ut på en tur, utan annan tanke än på trippen du just tar.” Cykeln är, bland mycket annat, en sann ­glädjemaskin.

Johan Tell, journalist och författare, aktuellt med boken En Cyklo Pedi (Norstedts)

”

Vi cyklister ser oss aldrig som en del av problemet, utan alltid som en del av lösningen

CAMINO 43 / 79

ANNONS

vännerna

ENERGI & TRANSPORT

INREDNING & DESIGN

GODEL www.godel.se

SOCIAL VENTURE NETWORK www.svn.org

KOMMUNIKATION & OPINION

av ord AV JORD www.avjord.se A WIN WIN WORLD www.awinwinworld.com

GÖTEBORGS BILKOOP www.goteborgsbilkoop.se

U&WE www.uandwe.se MENINGSSKAPARNA www.meningsskaparna.se FAIRTRADE www.fairtrade.se

HÄLSA & SKÖNHET

MOVEBYBIKE www.movebybike.se GRÖNA GREDELINA www.balanzen.se

THE HOUSE OF FAIR TRADE www.housefairtrade.se

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM www.konsumentforeningenstockholm.se

EKONOMI & AFFÄRER GRÖNA SAXEN www.gronasaxen.se

KLÄDER & TEXTIL

CIRCULARECONOMY.SE www.circulareconomy.se

KRAV www.krav.se BY DEM www.demcollective.com LIFE BY LISEN www.lifebylisen.com

EKOBANKEN www.ekobanken.se

RABASH www.rabash.se NEA OF SWEDEN www.neaofsweden.se

FOLKSAM www.folksam.se

STUDIEFRÄMJANDET www.studieframjandet.se RAW FOOD BY ERICA www.rawfoodbyerica.se

80 / CAMINO 43

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta malin@caminomagasin.se

BLANDAT

HUGOS KAFFE MED FLIT EN PLATS I UPPSALA FÖR ETISKA BÖNOR OCH PLANETSKÖTARE

SUSTOPIA www.sustopia.se

SVERIGES EKOKOMMUNER www.sekom.se

HUGOS KAFFE MED FLIT www.hugoskaffe.se

MEDVETEN GRÖN www.facebook.com/medvetengron

EGUALE www.eguale.se PM BRÖD & SOVEL www.pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

VISION www.vision.se

ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA www.eskilstunafolkhogskola.nu

FUNKY FRESH FOODS www.funkyfreshfoods.no

TORFOLK GÅRD www.torfolk.se

WE EFFECT (F.D KOOPERATIOON UTAN GRÄNSER) www.weeffect.se

BOSTADSBOLAGET www.bostadsbolaget.se

GREEN FOOTPRINT www.greenfootprint.se

GRYNINGEN www.gryningen.eu

JÄRNA KOMMUNIKATION www.jarnakommunikation.SE UPPLEVELSER & EVENT

KOSTERS TRÄDGÅRDAR www.kosterstradgardar.se STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION www.svenskaturistforeningen.se/ grovelsjon

RIKSBYGGEN www.riksbyggen.se

MAT & DRYCK

KUNG MARKATTA www.kungmarkatta.se

CYKELMUSTERIET www.cykelmusteriet.se

TOM TITS EXPERIMENT www.tomtit.se TOA-LÄTT www.sorption.se

CAMINO 43 / 81

vännerna

ANNONS

Vivo bidrar till så många av dessa och att vårt arbete var helt i linje med vad världens ledare ville uppnå.

Du är ny VD för Zero­ Mission: hur kommer er verksamhet att förändras med dig som VD?

HALLÅ DÄR!

Claire Wigg VD ZeroMission

Under de 10 år som ni har varit verksamma, vad är ni mest stolta över att ha åstadkommit?

– Att vi har arbetat med trädplantering och småbrukare genom Plan Vivo. Vi är stolta över att vara deras främsta återförsäljare i världen. När de globala utvecklingsmålen antogs fick vi bekräftelse på att Plan

– Jag vill att klimatberäkning blir en ”licence to operate” för alla verksamheter. Om man inte mäter klimatpåverkan kan man inte jobba effektivt för att minska den. Sedan kommer vi att visa allt fler företag hur de kan få marknadsfördelar, nya kunder och engagerade medarbetare genom högkvalitativ klimatkompensation.

Hur ser intresset ut för de tjänster ni erbjuder?

– Det ökar. Vi får förfrågningar kring både klimatberäkningar och klimatkompensation. Alla ­intressenter – konsumenten, investeraren, B2B-kunder, regeringen, anställda – visar allt mer intresse för företagens klimatpåverkan.

HALLÅ DÄR!

Charlotta Szczepanowski Hållbarhetschef på Riksbyggen

I höst börjar ni att bygget av Brf Viva på Guldheden i ­Göteborg. Vad är det som är så speciellt med Brf Viva?

– I Brf Viva testar vi den senaste tekniken både när det gäller ett mer hållbart byggande och ett mer hållbart boende den dag som husen är byggda och klara. De nya lösningar som vi testar är frukten av många års forskning och i flera av fallen är det första gången som de ­genomförs i praktiken. Inom Riksbyggen pratar vi inte bara om framtidens lösningar, vi genomför dem.

Ge några exempel på nyheter som ni är först ut med i Brf Viva.

Bli Caminovän Delar ditt företag eller din organisation våra mål och ­värderingar? Som Caminovän får du tillgång till en exklusiv marknadsföringskanal i magasinet Camino, på C ­ aminomagasin.se och genom våra event. Genom Camino når du samhällsengagerade människor och företag som är först med att anamma produkter och tjänster för ett hållbart samhälle, och som aktivt sprider dessa vidare till sin omgivning. Det går även att annonsera i Camino utan att vara Caminovän.

82 / CAMINO 43

– Med hjälp av teknik för resurssnålt byggande och genom aktiva materialval blir Riksbyggen pionjärer med att använda betong­stommar med betydligt lägre klimatpåverkan än tidigare. Riksbyggen har tecknat samverkansavtal med Cementa som leverantör av en ny typ av bindemedelskombination med lägre koldioxidpåverkan i storleks­ ordningen 30–35 procent. Vi har gått från ord till handling och det har gjort att vi nu kan bygga Brf Viva med en tålig betongstomme med en betydligt lägre klimatpåverkan än vad som tidigare varit möjligt. – Ett annat bra exempel är hur vi återanvänder begagnade buss­ batterier för att lagra energi från solpanelerna på taken. Den mesta energin produceras under dagtid men behövs bäst på kvällen när folk kommer hem från jobbet och börjar laga mat och starta tvätt­ maskinen. Därför provar nu denna unika lösning för att lagra energin till när den bäst behövs.

I Brf Viva kommer det att finnas särskilda ­ungdomslägenheter, hur har ni tänkt där?

– I Brf Viva kommer sex ettor på 30 kvadratmeter att säljas för 95 000 kronor. De sex lägenheterna får bara köpas av personer mellan 18–30 år och får en något högre månadsavgift per kvadratmeter ­jämfört med de som köpt en traditionell bostadsrätt i föreningen. Boendet är en viktig del för arbete och möjligheten till egen ­försörjning. Därför vill vi driva på utvecklingen för att få fram nya lösningar som hjälper unga personer på bostadsmarknaden och då krävs det att vi börjar tänka ”utanför boxen”.

Hur har intresset varit för Brf Viva?

– Helt fantastiskt stort. Vi har fått in sammanlagt över 4 000 intresseanmälningar och samtliga lägenheter är redan uppbokade.

L I V S K VA L I T E T

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

Ge bort en gratis årsprenumeration av Camino! » Gör som Fredrika Klarén och låt dig inspireras av berättelser med kraft att förändra. I vårt sommarerbjudande har du chansen att ge bort en

”

å­ rsprenumeration av Camino till en vän helt utan extra kostnad. Allt du behöver göra är att teckna minst en hel­ årsprenumeration av Camino

(295 kronor) så får du en extra prenumeration på köpet. Ange kod ”caminosommar16” i fältet för kod/meddelande när

du gör din beställning. Gå till www.caminomagasin.se/ prenumerera för att ta del av erbjudandet. Gäller t.o.m 31 augusti 2016.

Camino förmedlar en positiv ”vi-kan-göra-det-här-känsla” för de stora frågorna inom hållbarhet och visar på hur man som enskild människa kan agera Fredrika Klarén, hållbarhetschef KappAhl

Anlita oss

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information.

CAMINO caminomagasin.se/anlita-camino

CAMINO 43 / 2

L I V S K VA L I T E T

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG #43 JUN–AUG 2016

Ekobanken under Almedalsveckan i Visby

/

MEDVE TENHE T

/

FR AMTIDSANDA

#4 3

Berättelser med kraft att förändra

JUN–AUG 2016 PRIS 79 SEK 69 NOK 8 €

Årets Almedalsvecka i Visby är den 3 – 10 juli med ett stort program. Ekobanken, tillsammans med våra samarbetspartners, kommer att ha två fullspäckade seminariedagar den 6 – 7 juli. Alla är välkomna! Ytterligare seminarier kan tillkomma, läs hela programmet på ekobanken.se

Solel – så hundradubblar vi till 2030 i Sverige Idag kommer endast en promille av Sveriges elanvändning från solel och potentialen är 10 % bara på befintliga tak. Hur tänker fastighetsägare som bygger solel idag? Vad ligger bakom att solelen fördubblas varje år i Sverige? Och vad behövs för att vi ska hundradubbla?

u 10.00-10.50

Hur kan föreningar och kooperativ förmedla sin sociala nytta? Social ekonomi får en alltmer betydande roll i samhället. För att kunna utveckla verksamheterna och växa behövs kunskap om, och tillgång till kapital. Hur kan föreningar och kooperativ förmedla sin sociala nytta på sätt som underlättar tillgången till privata och offentliga resurser?

u 11.00-11.50 Hur kan bankerna utvecklas i en mer hållbar riktning? Banker beslås ofta för att maximera den finansiella avkastningen på bekostnad av människor, miljö och etiska riktlinjer. Finns det någon möjlighet att driva en sund bankverksamhet?

u 16.00-18.00

u 13.00-13.50

En skola för bildning eller bara utbildning? Är det säkert att en centralt styrd prestationsskola är det bästa för Sveriges framtid, eller bör vi skapa utrymme för en kreativ mångfald och breda bildningsideal? Vi belyser frågan utifrån forskning, praktiskt pedagogisk arbete och utbildningspolitik.

UTFORSKAR NYA VÄGAR

Ekobanken är en transparent bank för människor som tar ansvar för hur pengar verkar, hur pengar investeras och varifrån lånade medel kommer.

Investera i solenergi - utan eget tak Elproduktion med solen som hjälp har tagit fart i Sverige, liksom i stora delar av världen. Hur kan den som inte har något eget tak bli solelsproducent och samtidigt skapa hållbara levnadsvillkor i andra delar av världen?

u 14.00-14.50

Hur kan vi skapa en hållbar bankkultur? Vi möter den ena globala krisen efter den andra såsom klimatkris, flyktingkris och fattigdomskris. Samtidigt har vi en global finansiell industri som kommer allt längre från den reala ekonomin och som inte tar sin samhällsbyggande uppgift på allvar

Män i lycra Cyklar sig ur B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

Hur kan Sverige inspirera världen till fossilfrihet? Regeringen har goda ambitioner med initiativet Fossilfritt Sverige men det krävs mer konkret innehåll och en stark koppling till Sveriges export. Sverige borde inte bara satsa på att bli ”världens första fossilfria välfärdsland” utan också världsledande exportör och inspiratör av hållbara lösningar.

Hur kan vi underlätta finansiering för företag i tidiga skeden? Företagare med utländsk bakgrund, unga, kvinnor, sociala företag och kooperativ har svårare att få finansiering för sitt företagande. Med fokus på vilka alternativa finansieringslösningar som finns och vilka som kan skalas upp.

40-årskrisen

GYMTEMPLEN

De finns i varje gathörn. Är träning den nya religionen?

VANDRA!

En inre resa på­ ­mytiska El Camino de Santiago.

GRILLA VEGO

Glöm sojakorvarna. Så överraskar du på grillfesten.

DANSNOMADER

Möt danslärarna som valde friheten framför fast adress.

v 33

u 9.00-9.50

u 14.00- 14.50

u 10.00-10.50

7 388209 207905

Elbilen slår igenom 2018 – men vart ska man ladda? Elbilar får mycket uppmärksamhet, men utgör idag endast några promille av Sveriges fordonsflotta. När slår elbilarna igenom på riktigt och vilka krav kommer då att ställa på samhälle och laddinfrastruktur?

Torsdagen den 7 juli sal D22, Uppsala Universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3

RETURVECKA

u 8.00-8.50

Hur ska jordbruket uppfylla 2015 års klimat- och hållbarhetsmål? Livsmedelssektorn från jord till bord svarar globalt för ca 40% av klimatutsläppen. 2015 antogs nya globala klimat- och hållbarhetsmål vilket innebär en kraftigt höjd ambitionsnivå. Klarar jordbruket den omställning som krävs? Ambitioner och kunskap finns, men finns handlingsförmågan och strategin?

Rörelse

sal F14, Björkanderska, Skeppsbron 24

u 11.00-12.50

INTERPRESS 2092-02

Onsdagen den 6 juli