Camino42

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG # 4 2 M A R S –J U N I 2 0 1 6

Tipping points

Kinas mödrar

08 - 570 130 00 info@artipelag.se

v 20

av högsta klass, flexibla ytor för kreativa möten, tillgänglig skärgårdsnatur, barnaktiviteter och en butik med egenproducerad design. Läs mer om vårt program på artipelag.se!

7 388209 207905

Artipelagstigen 1, Värmdö artipelag.se

Mellan 15/4 – 25/9 visas Arvet efter Andy Warhol, om konstnärens påverkan av konst, design, reklam, media och musik. Förutom utställningar erbjuder vi även restauranger

RETURVECKA

Tom 28 mars pågår konstutställningen Den monokroma symfonin med enfärgade verk inom konst, design och mode. Utställningen är en upplevelse av färg där även musik spelar roll.

INTERPRESS 2092-01

Artipelag är en världsunik mötesplats för konst, kultur, design och god mat – vackert belägen på Värmdö i Stockholms skärgård, bara 20 km från stan.

B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

En totalupplevelse i skärgården

leder kampen mot smogen

Vill du också synas här? Kontakta martin@caminomagasin.se ANNONS

Nytt från chokladfabriken Eguale har utökat sitt sortiment med två nya chokladkakor: Eguale Kokos, en ljus choklad fylld med len kokostryffel, och Eguale Mandel, en 58-procentig mörk choklad med mandelkross. I vanlig ordning är produkterna ekologiska, Fairtrade-certifierade och fria från tillsatser. Tillverkningen sker i en anrik chokladfabrik i Schweiz.

Nej.

Ja.

Nej.

Nej. HALLÅ DÄR!

Johanna Grönlund

Vet ej. Ja.

Toa-Lätt/Sorption AB

Är miljöaspekten viktig för era kunder?

– Ja, det tror jag att den är. Vi vet att det frågas efter fler miljövänliga och hållbara produkter, och även efter produkter från Sverige. Med vår verksamhet vill vi gärna vara en del av svaret.

Upplever ni att det funnits en vändpunkt i er försäljningskurva där era kunder blev mer medvetna?

– Nej, jag tror att de som köper vår produkt har varit miljöintresserade från början. Vårt företag lever med i-landsproblemet att inte kunna öka kundgruppen så mycket, så vi fokuserar sällan på att nå ut till nya kunder. När den här nya miljövågen kom valde vi att istället försöka förstärka känslan av att göra ett bra val hos de kunder vi redan har.

Ja.

Hur jobbar ni med det?

– För 2,5 år sedan renodlade vi påsens design för att det ska synas tydligt att det är en svensktillverkad produkt. Vi vill även förmedla på påsen att vi jobbar med hållbarhet hela tiden, till exempel genom att betala till pappersinsamlingsindustrin, spara energi och undersöka om vi kan få energi från alternativa källor.

Vet ej.

Hur ser du på hållbarheten i er bransch generellt? Ja.

Nej.

– När en börjar fundera och diskutera är det mycket som känns knasigt. Det bryts sten, grus och lera i dagbrott i Turkiet som släpas hit till Sverige. Från USA skeppas pallvis med, ja, krafs får en säga. Det är produkter som är fullproppade med kemikalier som vi inte vet hur vi reagerar på. För att tjäna pengar skapas särskilda produkter för vuxna katter, för små katter, för långhåriga katter – bara i mitt närområde finns det 100 olika sorters kattsand, och det är likadant med foder. Jag vill inte klanka ned på andra produkter, men samtidigt känner jag ”Herregud, det tar ju aldrig slut!” Det känns verkligen överdrivet.

Är husdjursägare en miljömedveten konsumentgrupp överlag?

– Nej, inte generellt sett men jag tror att det kanske kommer. Just nu pratas det mycket om djurfoder, om vad det innehåller och ifall det är importerat. Många är måna om vad som finns i maten och vad deras husdjur får i sig.

Kakaon är bland annat hämtad från kakaokooperativet El Ceibo i Bolivia, vars produktion är ekologisk och Fairtrade-certifierad. Kooperativet har idag runt 1 200 medlemmar som via Fairtrade-premien får tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och pensionsfonder. Sockret i chokladen kallas mascobado och är ett oraffinerat fullrörsocker med smaktoner av kola och lakrits. Det är gjort på

hela sockerröret, vilket innebär att en även utvinner mineraler och spårämnen som annars går förlorade. Sockret kommer från Alter Trade, ett filippinskt kooperativ med omkring 800 medlemmar. Alter Trade investerar Fairtrade-premien i bland annat utbildning och marknadsföring av fair trade. Självklart introduceras de nya chokladkakorna tillsammans med varsin fågel, helt enligt Eguales tradition. Eguale Kokos pryds av masktityran och Eguale Mandel av paradistangaran – båda två bolivianska fåglar som föredrar kakaoodlingar med gott rykte.

L I V S K VA L I T E T

–

MEDVE TENHE T

–

FR AMTIDSANDA

Tack för att du läser Camino TILLSAMMANS SKAPAR VI BERÄTTELSER MED KRAFT ATT FÖRÄNDRA 2016 är det 10:e året i Caminos historia. Vi vill därför passa på att rikta ett stort tack till dig som läser Camino och som gör det möjligt för oss att fortsätta förmedla berättelser om hur vi skapar en mer hållbar livskvalitet, bidrar till en ökad medvetenhet och engagemang för vår omvärld och som inger hopp om framtiden. Ett särskilt tack vill vi rikta till dig som valt att prenumerera på magasinet. Som ett litet oberoende magasin är vi helt beroende av dig som prenumerant. Vårt oberoende innebär bland annat att

vi ­aldrig låter vårt innehåll styras av våra annonsörer. Dessutom kan du vara säker på att dina pengar är med och finansierar en verksamhet utan intresse av vinstmaximering och vars hela syfte handlar om att bidra till en hållbar framtid. Att prenumerera på Camino har också många fördelar för dig som läsare. Förutom att du får tidningen till ett lägre pris och före alla andra får du också tillgång till allt innehåll från såväl nya som gamla nummer direkt på webben.

Dessutom får du ta del av förmånliga erbjudanden exklusiva för dig som prenumerant. Tillhör du en av de som inte vill binda upp dig någon längre tid? Välj då att prenumerera med ett nummer i taget. Eller varför inte se till att magasinet finns på din arbetsplats eller bibliotek så att du istället kan läsa den där. Än en gång tack för att du läser Camino – Tillsammans har vi kraft att förändra världen!

CAMINO caminomagasin.se

Där människor skapar mer välmående för sig själva, varandra och samhället UPPLEV EKSKÄRET

genom våra öppna program

HYR ÖN

för egna möten

Att Leva Väl 2016 Öppna helgkurser i värderingsbaserat självledarskap. För dig som funderar på vad som är viktigt för dig, vad som får dig att må bra och känna meningsfullhet.

En egen ö i Stockholms skärgård Ta del av hela ön för möten och dialog med medarbetare, kunder eller partners.

Protus Camps För sjunde året i rad anordnas läger för ungdomar som är nyfikna på livets stora frågor och vill uppleva ett par spännande sommarveckor tillsammans med andra.

Office in Paradise 4-6 april Under tre dagar låter vi anläggninen stå öppen för alla som vill komma ut och jobba, träffa andra och använda ön för egen produktion och reflektion.

Stiftelsen Ekskäret skapar nyfiket utforskande möten och initiativ för personlig utveckling och samhällsutveckling. Stiftelsens aktiviteter genomförs med noga utvalda kunskapspartners från akademi, näringsliv och ideell sektor. Läs mer på www.ekskaret.nu

INNEHÅLL

TEMA TIPPING POINTS

Alltid i Camino Redaktionen Inblick i Caminos vardag med försök till några väl valda ord. 9 Kommenterat Fler reportage om alternativa boendeformer, tack! 10 Närbild Erik Fernholm vill inspirera till hållbart ledarskap. 12 Utblick Kemikalietätt i inredningsvärlden. Vad göra? 13 Spanat Uppsnappade trender och samtalsämnen inom hållbarhet. 15 Förenklat NY! Ingemar Tigerberg ger sina bästa tips på hur en rensar bland prylarna. 16 Bilden NY! Världens största flytande solkraftverk. 18 Tekniskt Nytt och ­konstruktivt på teknikfronten. 68 Smakrikt utvalt Ingredienserna för att lyckas i köket. 69 Destination Karlstad – första svenska resmålsguiden! 70 DIY Så gör du en super­enkel nalle. 71 Formgivet NY! Utvald inspiration för ögonen. 72 Inblick NY! Nya kloka rön om hälsa och livsstil. 74 Kulturellt Ny bok om den internationella cyklingstrenden och en recensionsgenomgång av tipping points-litteratur. 77 Tilltänkt Mattias Goldmann delar med sig av årets skörd av tipping points. 78 Vänner Företag och organisationer som delar våra mål och värderingar. 6

26

När flera intressesfärer sammanstrålar skapas ett ”gyllene tillfälle” för förändring. Det verkar nu ha inträffat i finansbranschen där allt fler aktörer drar sig ur fossilbolagen.

32

20

Nederländska Boyan Slat är superentreprenören som vill göra havet självren­ sande. Denna unga entusiast har redan en otrolig historia att berätta.

44

Under klimattopp­ mötet i Paris fick Caroline Petersson möta klimatrörelsen från insidan och fann en nyvunnen vurm för aktioner i civil olydnad.

Det är lätt att bli hängig när en ser på världen. Men mycket gott har trots allt hänt. Vi går igenom his­ toriskt goda tipping points på hållbarhetsområdet och försöker bena ut vad som ledde fram till dem.

52

Allt eftersom Europas länder motar flyktingar i grind finns det en växande skara som välkomnar människor med öppna armar. Vi har träffat familjen Pålsson som i Elias Zahr har fått både en hyresgäst och en vän för livet.

38

Kina ansågs länge vara en bromskloss i klimatarbetet men nu har något hänt. Drivande i förändringen är människors kamp för bättre livskvalitet i städerna, där smogen skördar liv.

60

Stundande fest med vegetariska önskemål? Slipp laga olika rätter och gå istället all in på det vegetariska! Vi har recepten.

CAMINO 42 / 5

­

REDAKTIONEN

FOTO JOJJE OLSSON 29-årige Fang Lin i Peking blev mamma hösten 2015, året då myndigheterna i Kina utfärdade röda varningar för luftföroreningarna. I Jojjes reportage kan du läsa mer om hur medelklassens Kina ställer krav på bättre livskvalitet.

CAMINO CAMINO MAGASIN Camino

Södra larmgatan 6 411 16 Göteborg info@caminomagasin.se

CHEFREDAKTÖR & Ingemar Tigerberg ANSVARIG UTGIVARE ingemar@caminomagasin.se

Berättelser med kraft att förändra. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet. Ett personalägt företag. Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlings­kraft.

Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy. Produktion. Camino trycks av Trydells som är Svanen-certifierat. Pappret, Amber Graphic är FCS-märkt och tillverkas i Munkedal av svensk träfiber. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energi­ effektiva servrar.

Annonspolicy. För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för.

MARKNADSANSVARIG Caroline Petersson & FÖRELÄSARE caroline@caminomagasin.se MARKNADS & Martin Gustafsson SÄLJSTRATEG martin@caminomagasin.com ART DIRECTOR Cecilia Cromnow

www.ceciliacromnow.com

SKRIBENTER Caroline Petersson, Martin Gustafsson,

Ingemar Tigerberg, Maja Andersson, NIra Rodriguez Molin, Tobias Jansson, Mattias Goldmann, Johan Augustin

FOTOGRAFER Nira Rodriguez Molin, Ingemar Tigerberg,

Ola Höiden, Jojje Olsson, Johan Augustin, Jesper Anhede, Katarina Di Leva, Daniel Johansson

ILLUSTRATION Lina Diamant RECEPT Jennie Benjaminsson och Stina Patetsas TRYCK Trydells

Omslag Amber Graphic 200 g Inlaga Amber Graphic 120 g

ANNONSBOKNING martin@caminomagasin.se DISTRIBUTION Interpress, Nätverkstan kultur i väst PRENUMERERA www.caminomagasin.se

ANLITA OSS Text & Bild. Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar. Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

4 nr/år så du hinner läsa! Ett nummer i taget 75 kr (autogiro ingen bindningstid) Årsprenumeration 295 kr Stödprenumeration 495 kr Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@ natverkstan.net, 031- 7439905 Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. För ej beställt material ansvaras ej. Camino ges ut av Getaware ekonomisk förening ISSN 1654-2282 Spara, ge bort eller återvinn din Camino efter läsning

6 / CAMINO 42

LEDARKRÖNIK A

Tipping points & ny design

V

id något tillfälle når vi alla en tipping point. Det är inte alltid lätt att veta vilken droppe som får bägaren att rinna över, men det går ofta att se vad bägaren har fyllts upp med. Min bägare består av småbarnsföräldraskap, dubbelföretagande, tid och närvaro i äktenskap samt med vänner och ambitioner att hålla kropp, själ och sinne i trim. Det mesta, förutom en tärande sömnbrist, har varit mina egna val. Men ibland blir det för mycket av det roliga… Jag hoppas att jag stannade i tid. Många med värre situation än mig ser inte väggen förrän de har kraschat in i den och då är det för sent. Vissa har inte möjlighet att påverka sin situation. Utmattningssyndrom kan ta år att återhämta sig ifrån. För mig var det dags att tappa ut lite ur bägaren och hålla koll på inflödet. Att prioritera det viktigaste. Kanske kan man se på samhällsprocesser på liknande sätt. Under hösten verkar flyktingfrågorna ha nått en tipping point, på gott och ont. Jag håller mina tummar för att solidaritet och innovationsförmåga återigen blir ledord i Europa, snarare än den tävling i stränghet i mörkbrunt skimmer som vi nu ser. Jag och många med mig känner en djup sorg över denna utveckling. Ljus i mörkret är människor som tar saken i egna händer, som familjen Pålsson i Hudiksvall som vi träffat i det här numret. De har välkomnat Elias Zahr från Syrien i sitt hem och fått en vän för livet. Vi försöker också lära oss av historien. Vilka hållbarhetsfrågor har tagit en plötslig sväng till det bättre? Och vilka var de avgörande faktorerna bakom? Vi intervjuar biståndsminister Isabella Lövin, som i sin dåvarande roll som europaparlamentariker lyckades med den tillsynes omöjliga uppgiften att få fram en ny fiskepolitik för Europa som både branschen, forskare och miljöorganisationer prisade. Bland mycket annat.

För dig som har följt oss en tid ser du säkert att vi ändrat på en hel del i magasinet i detta nummer, samtidigt som vi såklart har varit

”

För mig var det dags att tappa ut lite ur bägaren och hålla koll på ­­­in­flödet. Att prioritera det viktigaste.

måna om att bevara den rätta Caminokänslan. Exempelvis har du som är observant kanske lagt märke till vår nya slogan; ”berättelser med kraft att förändra” samt värdeorden” livskvalitet, medvetenhet och framtidsanda” som vi har valt att lyfta upp på omslaget. Med detta budskap känner vi att vi tydligare betonar vad som är vårt syfte och vad som gör Camino unikt: Att förmedla berättelser om hur vi skapar en mer hållbar livskvalitet, bidrar till en ökad medvetenhet och engagemang för vår omvärld och inger hopp om framtiden. ”Det finns ingen väg, stigen skapas när du går” lyder en känd textrad i den spanske poeten Antonio Machodos dikt Caminante, no hay camino (vandraren). Det var bland annat denna dikt som för nio år sedan gav oss inspirationen till namnet Camino, som på spanska betyder just väg, stig, eller jag går. Vi tror inte att det finns en väg och ett sätt att leva som passar alla. Men ju fler som gör medvetna val och vågar trampa upp nya stigar, desto större är chansen att vi till slut når fram till en grönare, godare och skönare framtid.

Med ett kraftigare och mer exklusivt papper, Ingemars lästips! Havet är fullt av plast – en typisk miljöfråga som känns helt hopplös. Men där vissa ser problem ser andra möjligheter. Entreprenören Boyan Slat fanttastiska innovationer kan göra havet självrensande.

som såklart fortfarande är miljövänligt, och med ett något större format, ny typografi och några nya sektioner vill vi också att nya Camino ska inge en större känsla av kvalitet, lugn och värde för dig som läsare. Såklart hoppas vi även att fler läsare ska hitta till ”nya Camino”. Dela gärna med dig av din Camino efter läsning till någon du tror skulle uppskatta den.

Sid. 20

Ingemar Tigerberg Tf chefredaktör CAMINO 42 / 7

Vad tänker du på just nu? Caroline Petersson

Marknadsansvarig – Att jag om några månader, för första gången sedan vi startade Camino för drygt nio år sedan, ska ta en paus från företaget för att ägna mig åt ett nytt kapitel i mitt liv: att bli mamma. Det känns både befriande och läskigt på samma gång att släppa kontrollen över en verksamhet som varit min vardag under så pass lång tid.

Martin Gustafsson

Möt vår nya kollega!

I januari fick Camino förstärkning av Martin Gustafsson. Med bas i Karlstad hittade han spåret till Göteborg för att fortsätta arbetet med klimatfrågan, ekologi och hållbarhet. TEXT& FOTO Nira Rodriguez Molin

Varför sökte du dig till Camino? – Det är svårt för mig att arbeta med något om jag inte gör det med både själ och hjärta, därför känns det rätt med Camino. Jag har läst magasinet och hittat mycket av den kunskap jag söker för att påverka min omgivning i en hållbar riktning där. Nu vill jag vara med och förbättra världen genom att inspirera andra med starka berättelser som stimulerar till en hållbar livsstil.

Hur du vill vara med och utveckla ­Camino?

– Jag tror att många människor vill läsa fler inspirerande berättelser som ger dem

hopp och framtidstro. Med andra ord om det som är bra och gott på vår jord. Min ambition är därför att fortsätta arbeta för att Camino ska nå ännu fler människor och att hitta de där guldkornen som engagerar människor att ta ställning för en hållbar framtid.

Vilken fråga brinner du särskilt för just nu?

– Ett hållbart ledarskap med genomtänkta beslut som värnar om flera generationer. Hållbarhetstänket ”seven generation sustainability” är ett koncept som jag tycker arbetar åt det hållet och indianhövdingen Oren Lyons är en stor inspirationskälla för

Hej medarbetare! Nira Rodriguez Molin

…är Caminos fotopraktikant under ett halvår från och med januari. Förutom hennes brinnande intresse för miljöfrågor och friluftsaktiviteter, så känner hon sig hemma med att uppleva världens alla hörn och få större kulturell förståelse genom att resa, I detta nummer av Camino har hon bland annat tagit bilderna i reportaget om Elias i Hudviksvall samt fotat studiobilder till huvudreportaget om diversteringar. Men huvudintresset ligger i den dokumentära fotografin som du kommer få se mer av i Camino under året. 8 / CAMINO 42

Marknads & ­säljstrateg – Den rådande flyktingkatastrofen sätter FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna på hårt prov. Anses verkligen alla människor ha lika värde och samma rättigheter när en allt hårdare asylpolitik blåser genom Europa? Mitt i all oro gläds jag åt att det finns människor som familjen Pålsson. Människor som visar prov på mänsklig värme och solidaritet.

Ingemar Tigerberg

Tf chefredaktör – Jag älskar när regnet smattrar på fönsterblecken. Det är nog ett av de mest lugnande ljuden som finns. En kopp kaffe på bordet och Camino i knät på det. Så har man en perfekt slow-förmiddag att tanka sinnet med.

Cecilia Cromnow

Art Director – Caminos nya kläder. Det har varit jätteroligt att jobba fram en upp­daterad form. Mycket är nytt och en del fick följa med. Till exempel det fina typsnittet Swift, som varit med ända sedan Caminos födelse. Nu har det fått en mer framträdande roll då vi börjat använda det i rubriker i en ny kondenserad skärning.

KOMMENTERAT Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Hur hållbart är egentligen återbruk?

Önskar fler alternativa boendeformer TIPS Tack för en jättebra tidning. Inspirerande om olika livsval osv. Jag drömmer om mer ”alternativa” boendeformer. Det jag menar med det är i detta fallet en önskan om att det skulle byggas små hus där även de som är ensamstående av olika anledningar kan bo. Eller par som har mindre bra ekonomi eller av andra anledningar inte vill lägga så mycket pengar på boende. I dag upplever jag det som att det är bara de som lever i par och har god ekonomi som har råd med ett hus när man bor någorlunda nära en större stad. Jag tänker mig ett område nästan som ett koloniområde. Mindre hus från 2:or till max små 4:or. Man har en tomt på ca 350– 400 kvm. Kanske finns det ett gemensamt större hus där det finns tillgång till ett rum för gäster, en större sal för blandade tillställningar, möjlighet att sy eller snickra, tvättstuga. Ett område när en äger mycket saker gemensamt, kan leva miljövänligt och billigt. Och ändå ha möjligheten att kunna gå ut på en gräsmatta och odla lite bär. Vet ni om det finns något liknande i Sverige? Vore så roligt att höra mer

om andra sätt att bo förutom vanliga i radhus, villor eller lägenhet. Boenden med en miljövänlig eller kollektiv twist, var finns dom? Johanna SVAR Spännande visioner du har. Alternativa boendeformer är något som vi gärna utforskar mer i Camino. I senaste numret skrev vi om en ny våg av moderna kollektivhus-boenden som börjar ta form i våra städer, och i Camino 38 hade vi ett längre reportage om snickaren Markus Skoog som valt att bosätta sig i ett hus på hjul i Skattungbyn i norra Dalarna, där det också finns ett större kollektivt hus på gården som ger honom tillgång till elektricitet, dusch och tvätt. En annan alternativ boendeform är så kallade jordskepp, som byggs av naturliga och återvinningsbara material. Men dessa alternativ utgör fortfarande undantag och bygger ofta på att man själv får vara beredd att skapa sitt eget boende. Ett exempel på ett alternativt husbyggar-projekt med småhus, som initierats av en kommun, är Bobygget i Herrljunga utanför Göteborg. Läs mer om det på bobygget.se. Caroline

Grattis vinnarna!

TÄVLING Lina och Hillevi vann varsitt exemplar av boken Den blå maten tack vare sina tips på recept som håller dem unga och friska. Här får du ta del av dem… VINNARE Nyplockade nässlor och kirskål som hastigt steks/ fräses i rapsolja. Ät som de är

FRÅGA I nummer 40 skrev ni om DIY och rum för skapande vilket jag tyckte var väldigt trevlig läsning. För tre år sedan startade jag The Craft Lab som är en mötesplats för de som har intresse av kreativt skapande och nu i januari påbörjade vi en Creative Challenge med tema Upcycling & Repurpose. Utmaningen innebär att de som vill får skapa fritt kring ämnet och så postar man sina alster i sociala medier. Efter att jag har gjort en del research har jag nu förstått att det inte alls är bra för miljön att återbruka. Att klippa och klistra i wellpapp, konserver och pet-flaskor gör att materialen inte längre är återvinningsbara. Min idé att klippa sönder dvd-skivor och klistra på pappaskar är med andra ord direkt dåligt för miljön. De företag som syr ihop plastpåsar och förpackningar och förvandlar dem till chica väskor är inte heller alls bra för miljön, om jag har förstått det hela rätt? Hur ska jag då tänka? Ska jag istället se projektet som en utmaning till ett ändrat köpbeteende och att jag faktiskt skapar något själv lokalt istället för att köpa något massproducerat? Stina SVAR Tack för din fråga. Det är jättebra att du problematiserar kring detta och inte bara kör på. Självklart är det så att DIY och återbruk både kan vara bra och dåligt ur miljösynpunkt. Det beror helt på vad man återbrukar och om produkten hade varit återvinningsbar om man inte hade återanvänt den. Det stämmer att om du modifierar ett återvinningsbart material genom att limma eller sätta fast grejer på den så måste den sedan slängas i brännbart. Men om det du gör istället handlar om att förädla produkten och omvandla den något som verkligen kommer användas under lång tid, så kan det vara värt det. Men pyssel bara för pysslandet skull, att man gör

något och sedan slänger det, är tyvärr lika mycket slit och släng som annat i samhället och bör inte slösas med. Du hänvisar till många av de projekt som finns i vissa utvecklingsländer, där man använder gamla plast- eller metallflaskor och gör väskor av. Det är sant att dessa sedan inte går att återvinna men om väskan fyller ett behov och väljs istället för en ”vanlig” väska gjort av jungfruligt material så är detta ändå bättre. Som så många gånger så är det inte svart eller vitt. Men jag tycker det är oerhört viktigt att denna fråga lyfts, så tack för att du tog upp den. Johanna

SKRIV & VINN EN PRENUMERATION! Tyck till! Bästa insändare eller kommentar får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Stina.

eller med halloumi, fisk eller lamm. Jättegott! Hillevi VINNARE Kombinationen apelsin/blåbär är oslagbar när de ”saftat” ihop sig. För ”crunchig­ heten” lägger jag i äpple. Sedan hackar jag i nötter, i första hand hasselnötter (i andra hand

sötmandel), allt ekologiskt. Valde denna kombination för att den är möjlig stor del av året (ifall du fryser in blåbär). Grönkål och svartkål är två andra nyttigheter som med olivolja, havssalt (i ugn el wok) smakar magiskt. Lina

CAMINO 42 / 9

NÄRBILD Du vill inspirera till ett perspektivskifte i ­arbetslivet. Vad är det som måste förändras? – Nästan alla organisationer idag står inför liknande utmaningar, där få i personalen känner ett aktivt engagemang i sina arbeten och där tio procent av de anställda i Sverige blir sjukskrivna på grund av utmattning. En anledning till det är att vi lever i ett väldigt sekulariserat land där fokus är störst på självförverkligande och där det saknas en meningsfull story kring ”varför vi egentligen ska jobba”. En annan är att vi ser en marknad som blir allt mer värderingsstyrd men där företagen inte hänger med i utvecklingen. Om ett företag bara siktar på lönsamhet har de bara en värdering. Om 3,5 år så kommer hälften av alla som har ett jobb att vara 80 och 90-talister. Det här är en generation som har vuxit upp med miljöhotet, som har haft ont i magen på grund av det och som värderar och ser på arbete på ett annat sätt. Istället för att få en lön ska jobbet vara ett kall som skänker dem meningsfullhet och bidrar till personlig utveckling. Det ställer helt nya krav på företagen kring hur de ska lyckas attrahera talangerna och dem med de bästa idéerna.

Vad är lösningen?

Från hierarki till självstyre Erik Fernholm är föreläsaren och entreprenören som ägnar större delen av sin tid åt att medvetandegöra allt ifrån hållbarhetschefer till försvarets högsta ledning om behovet av en radikalt annorlunda syn på framgång, ledarskap och värderingar. TEXT Caroline Petersson FOTO Jesper Anhede

10 / CAMINO 42

– Vi måste komma bort ifrån tanken att det är chefen som ska lösa problemet. Jag tror inte att det finns någon chef som kan göra jobbet meningsfullt för sina medarbetare. Istället behöver vi släppa fram initiativförmågan och låta människor vara självstyrande. Vi ser en global trend mot mer självstyrande organisationer, som svar på den ökande komplexiteten. Ett exempel från USA är skoföretaget Zappos med 4 000 anställda som precis gjort alla i sin personal till chefer.

Går utvecklingen åt rätt håll?

– Jag ser att vi ligger på knivseggen, där det just nu är omöjligt att se vilket åt håll vi kommer att tippa. Troligen kommer det att tippa åt många olika håll samtidigt. Vi ser just nu hur allt fler outbildade arga människor vill skylla på någon, en trend som historiskt sett slutat mycket illa. En av de största utmaningarna för vår tid är vad vi gör med alla de som inte vill och kan få ett självstyrande jobb och som hamnar utanför i ett samhälle som blir alltmer teknologiskt och automatiserat. Samtidigt ser vi utvecklingen mot delandets ekonomi och andra trender som är otroligt hoppfulla. Hopp­et ligger i att vi är tillräckligt många goda och smarta aktörer som hjälper till att styra utvecklingen åt rätt håll. På Stiftelsen Ekskäret, som är en av verksamheterna som jag jobbar med, försöker vi bidra till en sådan samhällsutveckling genom att fokusera på människors personliga utveckling. Vi behöver främja en medvetandeutveckling som gör människor värderingsmässigt mogna för att ta till sig av de utmaningar vi står inför, istället för att rationalisera och skylla på andra.

REDAKTIONEN Redaktรถr Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

CAMINO 42 / 11

REDAKTIONEN UTBLICK

Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Hon renoverar utan gift Vi renoverar som aldrig förr men vad vet vi egentligen om riskerna med de golvplankor och fogmassor vi använder för att piffa upp våra hem med? Författaren Katarina Johansson bestämde sig för skriva en bok för att ge både sig själv och andra ett kunskapslyft. TEXT Maja Andersson FOTO Jan-Åke Eriksson

Katarina Johansson vill hjälpa hemma­ renoverare att bli mer kritiska konsumenter.

D

en inredningsoch renoveringsyra som sveper över landet verkar ändlös. Enligt Inwidos trendrapport Renovering – himmel eller helvete? från år 2014 tycker 37 procent av de tillfrågade att renovering är beroendeframkallande. Författaren Katarina Johansson har flera större renoveringsprojekt i bagaget men insåg att hon trots det hade begränsad kunskap om byggmaterial och -metoder. Att skriva en bok i ämnet var därför ett sätt att göra både sig själv och andra till mer medvetna konsumenter. Resultatet blev Rumsrent (Ordfront förlag), Katarina menar att det inte är någon mening med att gå omkring och ha retroaktiv ångest över vilken målarfärg en använde i barnens sovrum när de var små enligt Katarina. Det är bättre att se framåt och sätta sin egen ambitionsnivå, till exempel genom att skaffa sig lite kunskap om olika produkttyper, fråga butiksbiträdet vad limmet innehåller eller diskutera materialval med hantverkaren. Katarina har flera tips: • Sträva efter att köpa varor och material som har lång livslängd och kommer från förnybara källor och återanvänd så mycket det går. • Undvik byggkemikalier när du kan. Slipp till exempel att använda fogmassa genom att snickra dina lister noga. • Rata PVC (till exempel vinylgolv och vinyltapeter). • Se upp för asbest om du ska riva i ett hus som är byggt eller renoverat på 50-, 60- eller 70-talet. Låt en saneringsfirma göra jobbet. • Var en kritisk konsument. Leta efter miljömärkningar och ställ frågor till butiken och hantverkaren. Men först av allt, innan en drar igång sitt stora projekt, bör en ställa sig den kanske allra viktigaste frågan: Behöver jag verkligen renovera?

Läs mer om färgindustrin i repor­ taget ”Färgfightern” i Camino nr 20 eller på caminomagasin.se 12 / CAMINO 42

SPANAT CC BERNAL SABORIO

Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

30 Ikeas hållbarhetschef menar att vi har nått ”peak furniture”.

Just nu talas det om…

… dollar per ton k­ oldioxid. Det föreslår Internationella Valuta­ fonden (IMF) skulle passa för en internatio­ nell flyg- och båtskatt. Detta skulle sänka utsläppen och ge intäk­ ter för att klara om­ ställningen menar den ny­vaket alltmer radikala ­organisationen.

TEXT Ingemar Tigerberg

…Trendrapporter. Företaget Kairos Future brukar alltid dra fullt hus på sina föredrag i Almedalen eller när de släpper sina årliga spaningar. Hyper Island är en annan aktör med gott anseende när det gäller framtidskänslighet. Efter att ha gått igenom dessa trend­ rapporter för 2016 kan vi konstatera att Camino nosade på en hel del av innehållet redan år 2014 i rapporten och temanumret Bortom trenderna. Kika in dem på caminomagasin.se.

…Peak stuff. En av trenderna vi tog upp i trendrapporten var peak everything, det vill säga att konsumtionen av flera varor började nå en platånivå i vissa länder. Nu förutspår ingen mindre än Ikeas hållbarhetschef Steve Howard att vi även nått ”peak furniture” eller till och med ”peak stuff” skriver The Guardian. Vi i väst verkar inte orka med mer grejer nu. Det riktigt intressanta

var när han fick frågan om hur detta går ihop med den svenska möbeljättens affärsmodell: ”Vi kommer att bygga ett allt mer cirkulärt Ikea där en kan reparera och återvinna produkter”.

…EU:s nya paket för cirkulär ekonomi. Den nya EU-kommissionen drog tillbaka förslagen om cirkulär ekonomi under stora protester men lovade att komma tillbaka med ett uppdaterat förslag. Nu är det presenterat och mottagandet blev överlag positivt från högergruppen och socialdemokraterna i Europaparlamentet medan liberaler uttryckte sin besvikelse över att det inte är tillräckligt långtgående. Paketet innehåller bland annat fördubblade mål för återvinning av hushållsavfall i Europa samt nya regler för produktdesign för att gynna återvinning och motverka ”planerat åldrande”.

Camino var tidigt ute med trenden ”Peak Everythning” i vår rapport från 2014.

Europaparlamentet har presenterat ett nytt paket om cirkulär ekonomi.

CAMINO 42 / 13

Sveriges nyaste och största gröna nyhetsmagasin

För dig som vill förändra världen Varje fredag ger vi dig de viktigaste nyheterna, het samhällsdebatt, fördjupning och nöje.

88 kr

för tre månader (12 nr)

Prova Syre

Gå in på tidningensyre.se/kampanj och skriv kampanjkod ”Camino” eller skicka in talongen.

Jag vill prova Syre: Namn:

1 månad för 30 kr

inget porto behövs

2 månader för 59 kr

Gatuadress:

3 månader för 88 kr Postnummer:

Mejl:

Camino - feb 16

Telefon:

Ort:

Skickas till Syre c/o Mediehuset Grönt Svarspost 20664138 110 04 Stockholm

FÖRENKLAT Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

MINIMALISM

Så tar du kontroll över prylarna

Ingemar Tigerberg är Camino-­redaktionens förebild inom minimalism. Här är några av hans bästa tips om vägen mot ett enklare liv. TEXT Ingemar Tigerberg

1

Hur mycket man än fyller på sin garderob så tenderar en ändå att aldrig använda mer än de fem översta plaggen i högen. För varje nytt plagg en köper hamnar ett annat längre ner i prioordningen. De plagg som är under t-shirt nummer fem, kan lika gärna ges bort. Jag har vid två tillfällen halverat min garderob utan några som helst problem.

2

Ett rensat utrymme ger en frihetlig känsla av kontroll. Det handlar också om att medvetet välja ut de prylar som verkligen betyder något för dig. Ibland är det avgörande varken utrymmet eller den praktiska användningen, utan det sentimentala värdet. Min surfbräda är ett sådant exempel. Den är oehört otymplig att ha inne i lägenheten, jag använder den aldrig, men den påminner mig om en del av min identitet som jag inte vill glömma.

3

Att storhandla mat på nätet är inget mindre än en vardagsrevolution. Det är så skönt att slippa spendera en timme i köpladan, runtstressandes med andra kundvagnsjoggare med hungriga barn och sedan släpa hem tunga kassar (äger ingen bil). Istället klickar jag runt bland mina favoritmarkerade varor i appen och på några minuter har jag skickat en beställning. Dagen efter går någon upp

för mina trappor och lämnar varorna innanför dörren. Jag kan till och med lämna en påse med pantburkar till den som levererar. Nätmaten har också visat sig vara miljöbra på många sätt. Det blir mindre svinn hemma när vi beställer samtidigt som vi tittar i kylskåpet. Det blir också mindre svinn hos leverantören eftersom de inte behöver visa upp en massa dagsfräscha varor i hyllorna. Och maten körs ut ”kollektivt” på en logisitiskt optimerad rutt som innebär betydligt mindre koldioxidutsläpp än om en skulle kört bil själv till affären.

4

Att inte äga bil är nog ett av de mest penga-, tids- och energibesparande valen en kan göra om en bor i stan. Numera finns det en massa smidiga sätt att få tillgång till bil utan att en behöva dras med allt ansvar och besvär som bilägande för med sig. Exempelvis slipper du hyra av p-platser, försäkringar, däckbyten, besiktning, diverse service och reparationer, tvätt ochträngselskatt. När vi behöver bil använder vi bilpooler för korta sträckor och hyrbil när vi ska åka långt. Men det går också att hyra av grannen via Snappcar, Gomore eller Sambil. Är du flexibel i dina tider rekommenderas samåkning via Skjutsgruppen. Att inte äga någon bil kräver mer mångsidighet i

valet av transportlösningar. Utöver kollektivtrafik använder vi dagligen vår cykelvagn. I det här utförandet rymmer min cykel fyra personer. Cyklandet är kanske den livsstilsförändring som jag mest rekommenderar. Friheten att kunna åka när jag vill, större chanser till dagsljus varje dag tillsammans med vardagsmotion som gör det enklare att få ihop det berömda livspusslet är tre av skälen.

5

Vissa saker tar inte lika mycket plats fysiskt som mentalt. Till exempel allt krafs som ansamlas i plånboken. Gör dig själv och plånboken en tjänst och rensa den. Jag lovar, du kommer inte att sakna alla kundkort. På bilden längst ner ser du min, befriad från bös, som spanar in utsikten från vårt kontor tillsammans med sin telefonkompis.

Under våren kommer du att kunna ta del av Ingemeras minimalist-tips på Caminos Instagramkonto.

CAMINO 42 / 15

REDAKTIONEN BILDEN

Redaktรถr Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

16 / CAMINO 42

ENERGI

Världens största flytande solpark » I januari startade energi-

jätten Kyocera, i samarbete med Century Tokyo Leasing Corporation, byggandet av vad som kommer att bli världens hittills största flytande solkraftsanläggning. Kraftanläggningen, som byggs på en damm i Ichihara city i Japan, kommer att generera drygt 16 MwH/år vilket motsvarar årsförburkningen av 4970 typiska hushåll och beräknas vara i full drift i mars 2018. Projektet är den fjärde flytande solkraftsanläggningen som Kyocera hittills har byggt i Japan. kyocerasolar.eu

TEKNISKT

CC THEREGENERATION

Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

TR ANSPORT

Elbil nystartar GM » Amerikanska biltillverkaren GM är mest kända för tillverka bensinslukande stadsjeepar – en strategi som nära nog blev företagets sista felsteg innan den amerikanska staten och fackföreningsrörelsen gick in och räddade bolaget. Förändringen verkar ha lett till en tillnyktring från fossilbaksmällan. Nu lanseras elbilen Bolt i USA med en räckvidd på 300 kilometer och ett pris på motsvarande 250 000 kronor. Det är exempelvis dubbelt så mycket räckvidd för ungefär samma pris som en Nissan Leaf. ENERGI

Airbnb för solel TEXT Ingemar Tigerberg

Nu blir det ännu enklare för dig att producera egen solel och att ta del av det andra producerat. I flera länder, däribland USA, Tyskland och Nederländerna, lanseras internetbaserade marknadsplatser för egenproducerad solel där konsumenter kan köpa el utan utan att de stora elbolagen går in som mellanhänder – ett slags ”Airbnb för el”. I Tyskland heter tjänsten Sonnen. I Sverige finns nystartade Bright Sunday. De erbjuder husägare på soliga platser att sätta upp gratis solceller och därefter får husägaren köpa solel till ett pris som är tio procent lägre än marknadspris. De erbjuder också alla som vill investera i solel en avkastning på cirka tio procent 18 / CAMINO 42

årligen om en sparar minst motsvarande 100 kronor i månaden. Modellen liknar den som amerikanska Solar City har blivit väldigt framgångsrika med. Forskare på Michigan State University i USA har uppfunnit en teknik som möjliggör helt genomskinliga solceller, att ha i exempelvis fönster. brightsunday.com

Läs även ”Så fixar du din egen solel” på caminomagasin.se

80 Med så många procent har priserna på solceller sjunkit de senaste fem åren. Detta har bland annat lett till en innova­ tionsboom i både teknik och affärsmodeller.

FOTO CC ONINNOVATION

ARTIFICIELL INTELLIGENS

Open source AI » Amerikanska superentreprenören Elon Musk (Solar City, Tesla och Space X) är oroad över Artificiell Intelligens (AI), eller rättare sagt vad som händer om tekniken hamnar i fel händer, exempelvis om ett företag patent­erar den och missbrukar sin ställning. Tillsammans med ett gäng andra teknikentreprenörer har han därför tagit initiativ till det icke vinstdrivande företaget OpenAI vars syfte ska vara att forska på AI och tillgängliggöra forskningen för alla, enligt Open Source-principen. openai.com

TR ANSPORT

Allt fler hyr sin bil »Bildelningstjänsten Flexidrive

ODLING

En robot som kan döda… …ogräs. Den här krabaten från Bosch tar ekologisk odling till nästa nivå. Genom sina utmärkta färdigheter i att identifiera och avlägsna ogräs minskar behovet av kemiska CAMINO 42 mars–maj 2016

bekämpningsmedel. Nästa steg är en modell som också kan skörda. Bosch planerar att hyra ut och sälja robotarna till lantbrukare som vill minska sina personalkostnader.

har blivit uppköpt och byter namn till SnappCar. Tjänsten, som innebär att en kan hyra privatpersoners bilar, är störst i Stockholm men finns även på andra orter. I Stockholm har även Car2Go snabbt blivit populära. Med den kan du korttidshyra och köra en liten stadsbil från en plats till en annan utan att behöva lämna tillbaka den där du hämtade den. snappcar.se car2go.com CAMINO 42 / 19

REDAKTIONEN PROFILEN BOYAN SLAT Redaktรถr Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

20 / CAMINO 42

Han ska rädda oss från plasten Boyan Slat har kommit på ett sätt att rensa världshaven från plast. Den 21-årige nederländske entreprenören, som tidigare hade svårt att hitta sponsorer, har nu hela världens blickar vända mot sitt projekt. TEXT & FOTO

Johan Augustin

Livet för Boyan Slat är hektiskt. Det är många företag, sponsorer och privatpersoner som vill samarbeta med 21-åringen från Delft i Nederländerna, som ska ta tag i ett av vår tids största miljöproblem: plasten i världshaven. – Min arbetsdag börjar när jag vaknar och sätter på datorn och slutar när jag går och lägger mig. Så är det sju dagar i veckan, säger Boyan Slat när vi träffas i staden Wageningen. Det är början av november och Boyans organisation The Ocean Cleanup har de senaste veckorna testat hur en skalenlig flytande gummibarriär klarar oväder genom att utsätta den för vindar och vågor i en offshorebassäng. En hundra meters prototyp har redan satts ut i Nordsjön och till hösten planeras en två kilometer lång barriär utanför den japanska ön Tsushima. Båda kommer dock vara miniatyrer av projektet som ska sjösättas i norra Stilla havet år 2020. Där finns den största av världshavens fem plastansamlingar: The Great Pacific Garbage

Patch, som beräknas innehålla en tredjedel av världshavens skräp. Fortfarande vet ingen hur mycket plast den innehåller, uppskattningar varierar från storleksordningen av Texas yta upp till dubbla USA:s landmassa. Det är alltså denna sophög som The Ocean Cleanup har tagit sig an att rensa upp. Boyan Slat har kallats underbarn och ett lillgammalt geni. Själv kallar han sig för uppfinnare. När andra tvååringar lärde sig hur sina första leksaker fungerade, byggde Boyan en stol. Som femåring satte han ihop trädkojor och linbanor. Under en kort period experimenterade han med kemikalier och sprängde upp saker. Idérikedomen fortsatte och som nybliven tonåring hamnade Boyan i Guinness Rekordbok när han avfyrade 213 små vattenraketer samtidigt. –  Jag antar att jag var en typisk nörd, säger han. Det fanns inget högre syfte med att sätta rekordet, men genom att det var en grupp på 250

Boyan Slat Ålder 21 år Bor Delft Aktuell med The Ocean Cleanup som ska rensa världshaven på plast

» CAMINO 42 / 21

personer involverade byggdes en teamkänsla och Boyan lärde sig hur en hittar sponsorer och sätter ihop stora projekt. Saker som han skulle komma att få stor nytta av längre fram. När Boyan var sexton år åkte han till den grekiska ön Lesbos på semester. I havet såg han fler plast­ föremål än fiskar när han dök. Gnistan tändes till att vilja göra något åt ett av våra största miljöproblem. Under sista terminen på gymnasiet i hemstaden Delft gjorde Boyan ett slutprojekt om plastföroreningar och avsatte väldigt mycket tid för ämnet. Han såg en presentation av den amerikanske oceanografen Charles Moore, som år 1997 för första gången beskrev The Great Pacific Garbage Patch. Medan Charles Moore pratade om att stoppa plasten innan den når haven, tänkte Boyan i andra banor. –  Jag kom på idén att låta havet rena sig självt med hjälp av ett förankrat nätverk av flytande barriärer och bearbetningsplattformar som tillsammans spänner över en sopansamling. Tekniken går ut på att låta havsströmmarna koncentrera den flytande plasten i de v-formade gummibarriärerna som leder in skräpet till plattformarna.

Boyan kom på idén på egen hand men det tog nästan ett år att tänka ut lösningen. Han berättade om konceptet, med namnet How the oceans can clean themselves, via talarprogrammet TedX i Delft. Där förklarade han hur det skulle ta tusentals år, kosta tiotals miljarder dollar, leda till höga koldioxidutsläpp och skada marina arter att plocka upp plasten med båtar och nät. Det var mycket lättare att låta havet göra jobbet på egen hand. Intresset var dock svalt kring idén och 18-åringen med de höga ambitionerna. Trots det hoppade han av ingenjörsutbildningen inom flyg- och rymdteknik på Delfts universitet och startade stiftelsen The Ocean Cleanup i februari år 2013. Boyan levde på sparpengar under några månader medan han hörde av sig till potentiella sponsorer. En dag kontaktade han 300 företag utan att få svar. Det började se mörkt ut fram till månaden därpå när hans liv tog en 180 graders vändning. Det drygt elva minuter långa TedX-talet spreds viralt efter att klippet hamnat på den amerikanska miljöbloggen Inhabitat. Helt plötsligt var det hundratusentals människor som såg ”artonåringen som skulle städa upp haven”. Hans privata e-postadress låg på The Ocean Cleanups webbsida och inkorgen svämmade över. Varje dag kom det cirka 1500 mail av personer

22 / CAMINO 42

som på olika sätt ville hjälpa till. Boyan satte snabbt upp en crowdfunding-plattform som drog in 80 000 dollar på drygt två veckor, samtidigt som han och några vänner satt uppe på nätterna och svarade på mail.

Trots det massiva intresset var det många som uttryckte kritik mot idén – hur skulle en tonåring lyckas med en omöjlighet? – När folk säger att något är omöjligt vill jag alltid motbevisa dem, säger Boyan. Han samlade ihop ett team bestående av hundra forskare och ingenjörer. Tillsammans skrev de en 530-sidors rapport som svarade på frågorna som hade riktats från kritikerna. En ny crowdfunding-kampanj samlade snabbt in 2,2 miljoner dollar. Han beskriver plasten i havet som ”ett problem som måste lösas och som ingen annan försöker lösa”. –  Någon måste lösa problemet så därför gör jag det. En kan säga att jag är hela världens sopgubbe, förklarar han. Boyan har blivit frontfiguren för The Ocean Cleanup och ett ansikte utåt för en organisation som vill ta sig an ett av våra svåraste miljöproblem. Medier från hela världen vill intervjua honom och på organisationens Facebooksida haglar inbjudningarna till olika events världen över. Medieuppståndelsen är ett slags ofrivilligt måste. – Jag hade hellre varit involverad i teknologin och ingenjörskonsten hela dagarna men för att kunna vara det måste jag göra intervjuer. I skrivande stund har TedX-föreläsningen passerat 2,3 miljoner Youtube-visningar, vilket har gjort kontakten med sponsorer betydligt lättare. Plast. Denna användbara uppfinning som kommer i tusentals skepnader. Töjbar, slitstark och, just det, billig. Egenskaperna och priset gör att vi överkonsumerar materialet som till slut ofta hamnar i haven. Åtta miljoner ton plast beräknas hamna där varje år. Det tar 450 år för en PET-flaska att brytas ner helt, det är dubbelt så lång tid som för en aluminiumburk. Vissa plastmaterial tar tusen år på sig att försvinna. Vad det gör med det marina livet är välkänt: En miljon sjöfåglar och hundratusen marina däggdjur och havssköldpaddor får årligen sätta livet till när de fastnar i eller äter föremålen. Giftiga kemikalier som PCB och DDT som har bundits till plasten går in i näringskedjan och hamnar till slut i oss människor. En stor del av plasten samlas där

”

När folk säger att något är omöjligt vill jag alltid motbevisa dem Plast Plastföroreningarna fortsätter att öka i världshaven och 80 procent beräknas komma från land genom utloppen i floderna. Över fem biljoner plastföremål uppges finnas i haven. Mikroplast bildas när dessa bryts ner och finns även i många produkter, bland annat hudvårdsprodukter. Vi använder exempelvis 500 miljarder plastpåsar i världen varje år. En rad företag har bildats med teknologier som ska rensa upp plast i floder och andra vattenvägar.

»

CAMINO 42 / 23

Tre snabba

1. Vad är det som driver dig?

– Jag trivs i naturen men det är inte miljö­intresset som driver mig. Jag drivs snarare av att projektet handlar om en jävligt cool ingenjörsteknik.

2. På vilket sätt kom­ mer din uppfinning att hjälpa människor runt om i världen? – Över en miljard människor, särskilt i utvecklingsländerna, är beroende av fisk som sin största proteinkälla. Då är det givetvis inte bra att vi fyller källans naturliga miljö med hälsofarliga plaster.

3. Vad är ditt mål? havsströmmarna möts – i fem stora skräpansamlingar spridda över världshaven, där en tredjedel utgör Stilla havets ökända Great Pacific Garbage Patch. För att ta reda på hur mycket plast som flyter runt i området genomförde The Ocean Cleanup i somras expeditionen Mega Expedition där ett 30-tal båtar plockade upp skräp med hjälp av nät, som nu undersöks av volontärer. Det är just denna ansamling, vars skräp är spritt över ett enormt område, som siktet är inställt på att börja städa upp med start år 2020.

Att rensa upp knappt hälften av Stillahavs­ ansamlingen under en tioårsperiod beräknas kosta 300 miljoner dollar. En kostsam städning kan tyckas, men något som The Ocean Cleanup planerar att få finansierad. Boyan visar en plastkub tillverkad av återvunnen havsplast: en mix av PE (polyeten) och PP (polypropen). Plasterna är de största miljöbovarna i havet men samtidigt ”de lättaste att återvinna”. Planen är att plasten från Stillahavsansamlingen ska återvinnas och säljas som nya produkter – och därmed finansiera uppstädningen. Boyan bär ett par jeans av nederländska klädmärket G-Star Raw som är tillverkade av återvunnen plast från Kaliforniens stränder – ett exempel på en produkt som redan finns på marknaden. Andra havsplastprodukter som redan finns är till exempel dammsugare. Allt fler företag satsar på tillverkning av nedbrytbara bioplaster, och The Ocean Cleanup vill genom sin kampanj skapa medvetenhet så att människor i framtiden bara vill köpa produkter som är tillverkade av bioplast. Både biltillverkare och möbelföretag har visat intresse för att tillverka sina produkter

24 / CAMINO 42

av havsplasterna. Boyan kan inte avslöja namnen än och svarar svävande på om det rör sig om svenska företag. Att rensa upp de fem stora plastansamlingarna uppskattas ta 25 år. Men då måste ”kranen stängas av”, det vill säga att samarbetet med andra företag och organisationer som rensar upp floderna på plast innan de når haven måste ta fart, ihop med utbildning av människor i att inte skräpa ner. Så länge plasten i havet är ett problem så vill Boyan lösa det innan tankarna vandrar iväg till nya projekt: ”För mig är det viktigt att detta kommer att genomföras först”. Nu går all vaken tid för tjugoettåringen till The Ocean Cleanup. – Ibland blir det stressigt, säger Boyan som tycker det svåraste är att sätta ihop teamen till organisationen. Boyan är den yngste medarbetaren i The Ocean Cleanup och samtidigt ansvarig för att hitta rätt samarbetspartners, ingenjörer och volontärer. Han letar konstant efter ”personer som gör saker bättre än jag själv” och individer som kan lösa problem. Hur ser han då på chanserna att lyckas med att rensa haven på plast? – Att misslyckas är inte ett alternativ. Det finns alltid en plan B, som vi får ta till om vi har ett problem som inte går att lösa. – Vi måste i alla fall prova.

– Jag är en uppfinnare som hela tiden måste skapa nya saker.

The Ocean Cleanup Startades som en stiftelse 2013 av Boyan Slat med huvudkontor i Delft. Idag är det en icke vinstdrivande organisation med 25 anställda och över 100 volontärer. 38 000 finansiärer från 160 länder bidrog till crowdfunding-projektet som drog in 2,2 miljoner dollar hösten 2014. Tio mil barriärer ska enligt beräkningarna samla upp 42 procent av The Great Pacific Garbage Patch, vilket är drygt 70 000 ton plast eller vikten av 1000 Eiffeltorn, under en tioårsperiod med start 2020. De flesta havsströmmar går under barriärerna och tar med sig marint liv och därmed undviks att fånga bifångst och plankton, medan plasten som flyter samlas framför barriärerna.

L I V S K VA L I T E T

–

MEDVE TENHE T

–

FR AMTIDSANDA

Anlita oss

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information.

CAMINO caminomagasin.se/konsult

REDAKTIONEN

Olja utan värde Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

26 / CAMINO 42

Om större delen av världens oljetillgångar måste stanna i marken av klimatskäl kanske det inte är så smart att äga aktier i ett oljebolag? En växande folkrörelse och tunga finansaktörer förenas nu i målet om en fossilfri framtid. TEXT Ingemar Tigerberg FOTO Nira Rodriguez Molin

CAMINO 42 / 27

V

i har fått in divestering i debatten och det börjar bli mainstream. Alla aktörer som menar allvar i klimatfrågan måste också acceptera att fossiltillgångarna måste stanna i marken. Det är värdelösa tillgångar, säger Olivia Linander som är samordnare för kampanjen Fossil Free Sverige som drivs av klimatorganisationen 350.org FN:s klimattoppmöte i Paris resulterade i ett globalt klimatavtal. Världens länder enades om att begränsa uppvärmningen så långt som möjligt under 2 grader och sträva mot 1,5 grader. Om detta löfte ska omsättas i praktiken finns uträkningar på att mellan två tredjedelar och fyra femtedelar av världens kvarvarande olje-, gas- och koltillgångar måste stanna kvar i marken, annars klarar vi inte de uppsatta klimatmålen. Vad händer då med de företag som äger dessa fossil­t illgångar? Enligt en växande brokig rörelse av allt från mörkgröna aktivister till kapitalets frontryttare kommer de att kraftigt minska i värde. Det blir helt enkelt inte längre ekonomiskt rationellt att äga aktier i fossilbolagen. De ekonomiska argumenten sammanfaller med de moraliska. Att ”divestera” är det nya nu, – Det går att argumentera för divestering ur två vinklar, den moraliska och den ekonomiska. Den moraliska vinner vi hur lätt som helst. Vi har en klimatkris. Alla är överens. Det som diskuteras är tempot på omställningen. Det är också den moraliska dimensionen som är viktigast för oss. Men genom en ekonomisk vinkel har vi även fört in det på helt nya arenor. Den ekonomiska argumentationen är det inte lika självklart att vi vinner. Vissa betraktar oss som miljömuppar snarare än finansexperter. Men jag kan ju konstatera att idag är detta en risk som de flesta investerare tar i beaktande, säger Olivia.

Divesteringsrörelsen har växt snabbt och kraftigt. Den startade i den amerikanska universitetsvärlden där den inom mycket kort tid fanns representerad på över 300 universitet och har sedan spridits vidare i världen. Forskare på Oxfords universitet har visat att rörelsen är den snabbast växande i historien av tidigare liknande exempel, så som anti-apartheid- och anti-tobaksrörelserna. – Jag ser divestering som ett sätt att bygga och stärka en folkrörelse och mobilisera ett brett engagemang för klimaträttvisa. Jag tror att det

28 / CAMINO 42

” Jag tror att bolag som är effektiva i sitt klimatarbete är effektiva på andra sätt också har gått så bra för att det tidigare i miljödebatten har lagts mycket ansvar på individen och på konsumentmakt, medan det vi lägger betoningen på är en politisk förändring på hög nivå där fokus är att sluta samarbeta med fossilbolagen. Vi visar på ett ärligt sätt var problemet ligger istället för att lägga en tyngd på människors axlar. Det tilltalar många, beskriver Olivia. Framgångarna är enorma. I skrivande stund har mer än 29 biljoner kronor divesterats helt eller delvis från över 500 institutioner, enligt Fossil Frees kampanjsida. Religiösa samfund ligger i framkant, därefter kommer stiftelser och statliga institutioner. Men även pensionsfonder och företag finns med bland de listade framgångsexemplen. Ett svenskt exempel som ofta lyfts upp är Fjärde AP-fonden, vars VD Mats Andersson har gått i bräschen för klimatmedvetna investeringar. – När en har mitt jobb är en gynnad på många vis. Till exempel genom att få lyssna på många kloka människor, så som Nicholas Stern, Johan Rockström och Al Gore. De säger samma sak om fossilbolagen. Klimatfrågan började kännas allt mer besvärande för mig och så för några år sedan började jag undersöka hur pensionsförvaltare världen över hanterade frågan. Ingen hade någon aning om hur det skulle mätas och hanteras! Klimatrisken är för mig en rejäl risk som kan leda till permanenta kapitalförluster, förklarar Mats. Fjärde AP-fonden undersökte och valde bort 150 bolag som bedömdes vara sämst på klimatområdet, inte bara rena fossilbolag utan inom alla sorters branscher. Hittills har klimatstrategin applicerats på hälften av fonden, vilket visats ge ett 30 procent lägre koldioxidavtryck. Inom två till tre år ska hela portföljen vara reviderad. Strategin visade sig vara lönsam redan nu. Avkastningen från dessa fonder har varit två

*Divestera Att divestera är motsatsen till att investera. I detta fall innebär det att man gör sig av med sina investeringar i oljeoch fossilbranschen.

»

CAMINO 42 / 29

procent högre än jämförande index där de 150 bolagen fanns kvar. – Jag tror att bolag som är effektiva i sitt klimat­a rbete är effektiva på andra sätt också. Och när vi får ett globalt pris på koldioxid kommer det att drabba de 150 bolag som vi valt bort, menar Mats. Marknaden ska prissätta saker så fort information finns sägs det. Men det finns knappast några sammanställningar som visar vad marknaden har ”prisat in” och inte. Att Fjärde AP-fondens klimatstrategi lyckas ger signaler om att marknaden börjat räkna in den nödvändiga klimatomställningen. Kanske finns någon rättvisa i att det då är de modiga förlöparna som gynnas mest. – Det börjar såklart alltid med dig själv. Hade jag inte trott på det här hade det nog inte blivit någon förändring. Och nu har jag 100 procent stöd från min styrelse, säger Mats.

”Jag har aldrig sett något liknande i vår bransch någonsin. Det händer här och nu. Den finansiella sektorn har vaknat sent men nu finns ett ­momentum

Men om det nu är lönsamt redan idag – varför följer inte fler privata investerare efter? – Investerare på exempelvis amerikanska pensionsfonder hävdar att det är emot förpliktelserna mot sina sparare. Den uppfattningen bottnar i att de tog bort alla tobaksbolag för ett tag sedan, vilka därefter gick jättebra ekonomiskt. Det hela ledde till en dialog där de valde att prioritera avkastningen framför moraliska argument. Men i klimatfrågan finns inte den motsättningen längre. Så i takt med att människor börjar förstå klimatproblemen kommer det att uppstå ett tryck från spararna, tror Mats. Fjärde AP-fonden ingår i Portfolio Decarbonization Coalition (PDC) där 25 placerare gått samman och placerat över motsvarande fem biljoner svenska kronor enligt liknande strategier och Mats är väldigt hoppfull inför den närmsta framtiden. – Jag har aldrig sett något liknande i vår bransch någonsin. Det händer här och nu. Den finansiella sektorn har vaknat sent men nu finns ett momentum, poängterar Mats med nästan salighet i tonen. När ny information etableras, kan marknaden reagera blixtsnabbt. När det kom ut att Volkswagen hade fuskat med sina avgastester sjönk aktien som en sten. Värdet på företaget nära nog

halverades på några dagar. När det stod klart att investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs slungades hela världen in i en finanskris. Och de senaste månaderna har fossilbolagen drabbats av kraftiga kursfall. Skeptikern menar att detta beror på det fallande oljepriset men det menar Mats är felaktigt. – Nej, våra mätningar visar ingen korrelation mellan oljepris och aktiekurser historiskt. Det pågår stor avyttring, det är många som inte vill ha ägande i de här bolagen längre. Hur stor inverkan de 29 biljoner svenska kronor som divesterats hittills har haft på aktiekurserna är svårt att säga. Det finns minst lika mycket kapital som bara följer kurser och index och köper och säljer automatiskt, vilket kan tala för en snöbollseffekt. – Det har absolut bidragit substantiellt, säger Mats. Kanske är det avgörande varifrån informationen kommer? En oväntad förespråkare för divesteringar hittas i Storbritanniens centralbankschef Mark Carney. I ett tal hos försäkringsbolaget Lloyds beskrev han sin rädsla för att fossilbolagen kan stå inför systemhotande förluster när världen ska ställa om, likt hur det resonerades om bankerna vid finanskrisen: ”En abrupt upplösning utgör en risk för den finansiella stabiliteten. Ju mer vi är förutseende i våra investeringar, desto mindre kommer vi att ångra i efterhand” förklarade han. Mark Carney förespråkar en konsekvent, jämförbar, tillförlitlig och tydlig branschstandard för information om olika tillgångars koldioxidintensitet, och lyfte i sitt tal fram ett gammalt ordspråk. ”Det som mäts kan hanteras”.

Och just sådana initiativ börjar nu uppstå. Det obereonde rankingsinstitutet Morningstar som betygsätter fonder utifrån finansiella parametrar börjar nu även ge ett brett hållbarhetsbetyg som inkluderar miljö-, sociala och 30 / CAMINO 42

ägarstyrningsfrågor. I Sverige finns det frivilliga initiativet Hållbarhetsprofilen från Sveriges forum för hållbara investeringar (Swesif). Men även det är bred information som inte fokuserar tydligt på klimat. I Frankrike finns en nystiftad lag för fondbranschen att de måste redovisa klimatpåverkan och i Sverige hotar finansmarknadsminister Per Bolund med lagstiftning ifall pensionsfondbolagen inte fixar detta på egen hand. – Vi förväntar oss att AP-fonderna ska vara ledande i klimatomställningen av finansmarknaden, säger han till SvD.se. En annan aktör av vikt i debatten är Peter M. O’Neill. När han meddelade att Rockefeller Brothers Fund, som han styr, dumpar fossilbolagen, blev det stor uppståndelse. Att Peter O’Neill är ättling till oljemagnaten John D. Rockefeller har nog mycket med saken att göra. Men om de ekonomiska argumenten för divestering är solida, behövs verkligen rörelsen? – Vi vågar inte vänta på att det ska ske av sig självt. Vi stämplar fossilbolagen som en dålig investering. När de inte längre har ett gott anseende och deras löften om jobb på lång sikt inte stämmer – då kommer politikerna få mod att fatta starka beslut som på riktigt vänder fossileran ryggen och istället handlingskraftigt investerar i en förnybar riktning. Det tror jag är de steg som behövs, säger Olivia Linander.

Vi har världens chans att bidra till utveckling i de fattigare länderna genom att de skippar fossilstadiet i utvecklingen och går direkt på det förnybara med hjälp från de rika länderna. Ägar­ ansvaret tycker jag är ett giltigt argument om en pratar om bolag som kommer behöva finnas i framtiden och behöver förbättras. Men här pratar vi om en bransch som behöver försvinna. Vi riktar oss inte mot energibolag, utan specifikt mot världens 200 största bolag vars affärsmodell bygger på att utvinna just fossil energi. Kanske har divesteringsframgångarna att göra med hur flera intressen sammanfaller? Divesteringsrörelsen lyfter ofta fram de ekonomiska sanktionerna mot apartheid-regimen i Sydafrika som inspiration. Och många menar att framgångarna i Sydafrika berodde just på flera intressesfärer vars mål sammanstrålade. I boken ”Det gyllene tillfället” från år 2003 beskriver Hans Abrahamsson, lektor i globala studier vid Göteborgs universitet, just denna analys och strategi för att åstadkomma förändring. Majoriteten av befolkningen i Sydafrika förtrycktes vilket mobiliserade ett kraftfullt motstånd inifrån. Utifrån kämpade den internationella solidaritetsrörelsen, vars krav på ekonomisk bojkott av Sydafrika började svida för den ekonomiska eliten i lande som hade internationella kopplingar. För att marknadsekonomin skulle utvecklas var arbetskraften tvungen att utbildas och köpkraften i landet ökas. USA och västvärlden började oroa sig för att motståndsrörelsen skulle ansluta sig till Sovjet och kommunismen, vilket skulle innebära en förlorad marknad för kapitalismen. Moraliska, politiska och ekonomiska intressen sammanstrålande och bidrog till apartheids fall. Abrahamsson har visserligen inte forskat specifikt på fossilindustrin och divesteringsrörelsen, men hans spontana kommentar på om det vi ser idag inom divesteringar passar in som ett ”gyllene tillfälle” är talande: – Ett klockrent exempel!

Det har riktats viss kritik mot divesteringsrörelsens fokus. Att klimatfrågan är mer komplex än att en bara kan skylla den på några företag, som dessutom kommer att behöva finnas kvar även i en överskådlig framtid. Framförallt för att utvecklingsländer ska kunna växa ur fattigdomsträsket. Och om ansvarfulla ägare drar sig ur bolagen försvinner möjligheten att påverka dem i en bättre riktning. Olivia har svar på tal. – Jag anser att för en gångs skull så är skuldfrågan enkel. Fossila bränslen är de huvudsakliga skurkarna i alla viktiga sektorer för klimatfrågan: livsmedel, transport och energi.

CAMINO 42 / 31

REDAKTIONEN Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Så vände det

Historien ger oss många exempel på vår förmåga att vända också den tyngsta av skutor. Camino har listat sju avgörande drivkrafter som banat väg för en mer hållbar framtid. TEXT Caroline Petersson ILLUSTRATION Lina Diamant

32 / CAMINO 42

Beslutsfattarna

1

Bakom nästan alla politiska beslut

som förändrat framtiden till det bättre ligger en ofta mångårig kamp från olika intressegrupper och från de politiker som representerar deras intressen. Kampen för kvinnlig rösträtt tog exempelvis nästan 80 år i Storbritannien och minst 20 år i Sverige. Vilka frågor som våra politiker driver och hur modiga och radikala de är beror förstås till stor del på den folkliga opinionen. Samtidigt har politikernas förmåga att opinionsbilda och fatta radikala beslut en enormt viktig betydelse för våra värderingar och beteenden. I Sverige är införandet av rökförbud på krogen och skatten på villaolja två tydliga exempel på politiska beslut som på kort tid förändrade normer i samhället. På internationell nivå är Montrealprotokollet från 1987, som satte gränser och tidsfrister för produktion och användning av ozonnedbrytande ämnen såsom freoner, införandet av tydliga fiskekvoter inom EU 2013 och förbudet mot vanliga glödlampor tre exempel som kan anses utgöra tipping points i en mer hållbar riktning. Det råder delade meningar om huruvida överenskommelsen i Paris, där världens alla länder för första gången lyckades enas om ett gemensamt klimatavtal, utgör en avgörande vändpunkt för klimatet. Men en historisk milstolpe på vägen är det utan tvekan.

Läs mer om vägen mot EU:s nya fiskepolitik i intervjun med Isabella Lövin härintill.

HALLÅ DÄR!

Isabella Lövin

…biståndsministern som under sin tid som EU-parlamentariker 20092014 var med och tog fram en ny politik för fisket inom Europa, och år 2007 gjorde sig känd med boken Tyst hav – Jakten på den sista matfisken.

EU:s nya fiskepolitik från 2013 har beskrivits som ett historiskt beslut. Vad var det som gjorde det unikt?

– I årtionden har världens absolut rikaste region plundrat sina egna hav och styrts av ett totalt kortsiktigt tänkande. Det man lyckades med 2013 var ett paradigmskifte, då det blev bindande i lagstiftningen att en måste sätta fiskekvoter som garanterar långsiktig hållbarhet. Dessutom ställer den nya politiken krav på transparens och hur EU får förhandla sig till rättigheter att fiska i andra länder.

Vad låg bakom pa­ radigmskiftet?

– Nummer ett var att fakta talade sitt tydliga språk

och inte längre gick att blunda för. Lönsamheten för fiskarna själva gick käpp­rätt neråt, liksom fiskbestånden. Dessutom fanns en bred koalition av miljöorganisationer, fiskeorganisationer, småskaliga fiskare och representanter från civilsamhället som krävde förbud mot överfiske och schyssta fiskeavtal. Samtidigt fick EU-parlamentet större makt att fatta beslut i förhållande till ministerrådet. Det var många goda krafter som strävade åt samma håll.

Vilken roll spelade ditt och andra enskilda politikers engagemang för frågan?

– Det räcker inte att det finns en opinion om det inte finns politiker som orkar driva frågorna. Fiskefrågan var min absoluta profilfråga, som jag ägnade i princip hela min tid åt. Jag lyckades skapa en blocköverskridande kampanjgrupp inom parlamentet som jobbade jätteintensivt för att få med sig så många som möjligt. I slutändan uppnådde vi nästan total enighet i hela parlamentet. Det var över 500 röster för en ny politik och drygt 100 emot. Där kan en verkligen tala om en tipping point.

Vilka andra politiska beslut under din karriär skulle du vilja beskriva som tipping points för en mer hållbar framtid?

– Agenda 2030 och de nya globala målen för en hållbar utveckling är definitivt ett sådant beslut. För första gången har vi en politik som knyter ihop social och ekologisk hållbarhet och som är framförhandlad av alla världens länder. Det är den största konsultationsprocessen i hela FN:s historia och en politik som tydligt visar att fattigdomsbekämpning och miljöfrågorna går hand i hand. Klimatavtalet i Paris är naturligtvis ett annat viktigt beslut. Men det är Agenda 2030 som stakar ut vart vi ska och vad vi nu behöver göra. Det tror jag är världens bästa chans.

»

CAMINO 42 / 33

Aktivisterna

2

Många av de händelser som går till

historien och som påverkat oss mest, har utlösts av människor som på olika sätt gjort motstånd mot politiska makthavare och giriga företag. Självklara exempel är hur tilltagande demonstrationer och flyende människor bidrog till Berlinmurens fall den 9:e november år 1989 och de stora demonstrationerna vid Tahrir-torget i Egypten som anses ha utlöst den så kallade Arabiska våren. Inom miljörörelsen är Greenpeace den organisation vars riktade aktioner får anses ha haft störst påverkan på internationella miljölagar och multinationella bolags verksamheter. Den första framgångsrika kampanjen genomförd av Greenpeace riktade sig mot kommersiell valfångst och inleddes med en aktion där en grupp frivilliga placerade sig själva i gummibåtar mellan en gigantisk rysk valfångarbåt och de valar som de dödade med harpuner. Kampanjen resulterade i ett förbud mot kommersiell valjakt tio år senare. I september år 2015 nåddes vi av nyheten att Shell bestämt sig för att sluta borra efter olja i Arktis, efter ett flertal omfattande aktioner från Greenpeace-aktivister och globala namninsamlingar. Själva hävdar företaget att beslutet har tagits av ekonomiska skäl. Enligt Peter Hennecke, som intervjuas här bredvid är det folkrörelsen mot kärnkraft som var den starkast bidragande orsaken till att den tyska regeringen år 2011 bestämde sig för att lägga ner kärnkraften och genomföra en omfattande omställning mot förnyelsebar energi i landet (Energiewende). I reportaget ”Handling, inte ord” i detta nummer kan du läsa mer om hur fredlig civil olydnad blir ett allt viktigare vapen för den globala klimatrörelsen.

HALLÅ DÄR!

Peter Hennicke … nyckelperson bakom den stora energiomställningen i Tyskland (Energiewende) som i november 2015 prisades för sitt arbete av Göteborgspriset för hållbar utveckling.

Berätta om bakgrunden till kärnkraftsmotståndet i Tyskland och dess ­betydelse.

– Motståndet startade på 1970-talet då bönder i det lilla samhället Wyhl, i utkanten av Freiburg, protesterade mot och lyckades stoppa ett nytt planerat kärnkraftverk. Detta blev också början på en rörelse på universitetet i Freiburg, där det uppstod nya incitament för att forska om alternativ som kunde ersätta kärnkraften. Freiburg är idag hjärtat av den tyska solkrafts-industrin. På flera andra håll i Tyskland uppstod liknande motståndsrörelser, vilket bidrog till att de ekonomiska riskerna och därmed kostnaderna för kärnkraften steg markant. I början försökte regeringen lösa problemen med att förlänga livslängden på den befintliga kärnkraften, men allteftersom blev det tydligt att det behövdes alternativa lösningar. På så sätt kom anti-kärnkraftrörelsen att bli en moderniseringsrörelse för förnyelsebar energi.

Hur kom du att bli invol­ verad i omställningen? – Tillsammans med kollegor

34 / CAMINO 42

på Eco Institute i Freiburg var jag med och utvecklade ett scenario som visade på att ett kärnkrafts- och fossilfritt Tyskland är möjligt. Baserat på detta scenario skrev vi boken Die Energiewende ist möglich (energiomställningen är möjlig) år 1986, där vi på ett konkret sätt visade hur förändringen var möjlig, bland annat genom en omfattande demokratisering av energiproduktionen. Jag har koncentrerat mina ansträngningar på att hitta välunderbyggda och goda argument för politiker om varför det lönar sig att göra denna omställning samt fungerat som oberoende expert åt politiker för både det gröna och det socialdemokratiska partiet. Mitt främsta bidrag har varit att uppmuntra konsensus bland politikerna för frågan.

”På så sätt kom anti-kärnkraft­ rörelsen att bli en moderniserings­ rörelse för förnyelsebar energi.

Entreprenörerna

3

Företag är inte bara måltavlor för

aktivister. Många ser sig själva som samhällsförändrare med en affärsidé som har potential att förändra världen till det bättre. Vi ser nu allt fler exempel på entreprenörer som vill bygga sin idé på att förändra det rådande systemet till något annat. Inom den så kallade delningsekonomin utmärker sig Spotify, Airbnb och Über som tre exempel på företag som på ett radikalt sätt förändrat förutsättningarna för sina respektive branscher, på gott och ont. På miljöområdet är elbilstillverkaren Tesla ett tydligt exempel på en aktör som utmanar sin bransch att tänka nytt kring framtidens bilar och synen på patent. En uppstickare på frammarsch är det nederländska mobiltelefonföretaget Fairphone. Bakgrunden till företaget är en kampanj med samma namn som startades för att informera om konfliktmineraler i Kongo. Mobiltelefoner, som tillverkas med hjälp av flera mineraler som utvinns i landet, fick stå som ”modell” för hur vi genom vår konsumtion bidrar till att upprätthålla en oetisk produktion. Tack vare det starka stödet för kampanjen utvecklades en idé om att med hjälp av crowdfunding ta fram en etiskt producerad mobil. På bara två månader lyckades det nya företaget samla in över sju miljoner euro, vilket gjorde kampanjen till den då mest framgångsrika inom teknologi-sektorn i Europa. Ett liknande exempel, som också tagit hjälp av crowdfunding, är den unga entreprenören Boyan Slat som med sin organisation The Ocean Cleanup tagit fram en helt ny metod för att rena våra hav från plastföroreningar. Läs mer om superuppfinnaren Boyan Slat i Johan Augustinssons reportage ”Han ska rädda oss från plasten” på sidan 20.

Reformledarna

4

Å ena sidan finns entreprenörerna

som tänker nytt och på så sätt försöker vända utvecklingen i mer hållbar riktning. Å andra sidan finns starka ledare som tar på sig rollen att förändra sin verksamhet inifrån. Naturligtvis krävs det en bred förankring i hela verksamheten för att ställa om ett företag men en förutsättning för att överhuvudtaget lyckas få en bred förankring är att det finns någon på en ledande position som kan vara drivande i processen. En person som många gånger stuckit ut hakan är flygbolaget Virgins VD Richard Branson som planerar att göra sitt bolag oberoende av fossila bränslen genom satsningar på biobränslen och solcellsdrivna plan. Richard Branson har också uttryckt ett intresse av att, liksom Google och Apple, börja konkurrera med Tesla på elbilsmarknaden. Livsmedelsföretaget Unilever är en annan bolagsjätte som, tack vare VD:n Paul Polman, antagit ett mål om att göra sig helt fria från beroendet av fossila bränslen och att år 2030 producera mer förnyelsebar energi än vad de själva förbrukar. Ett tredje exempel på en ledande aktör som gjort en u-sväng i sin affärsverksamhet är amerikanska finansjätten Rockefeller Foundation, vars förmögenhet byggt till stor del på olja. År 2014 meddelade de att de kommer avsluta sina investeringar i olje-, koloch gasindustrin (divistera). Läs mer om hur divisteringar från fossila bränslen kan leda fram till en tipping point för förnyelsebara bränslen i Ingemar Tigerbergs reportage på sidan 26.

»

CAMINO 42 / 35

Konsumenterna

5

”Förändra världen med din plånbok” är ett uttryck som blivit

populärt i vårt rådande konsumtionssamhälle. Vissa, inte minst liberala, debattörer menar att det är i vår roll som konsumenter, snarare än som medborgare, som vi har möjlighet att göra störst skillnad för världen. Andra, ofta från vänster, ställer sig mer kritiska till det ansvar detta synsätt lägger på individen och dess handlingar, inte minst för att det krävs mycket tid, kunskap och många gånger en fet plånbok för att göra miljöbra inköp. Historiskt har konsumentmakt haft en avgörande betydelse som verktyg för organiserade folkrörelser, för att på ett konkret sätt kunna påverka ett land eller ett företags ekonomi. Två exempel är bojkotterna av varor från Sydafrika som ett led i att bekämpa Apartheidregimen och av vindruvor och isbergssallat från Kalifornien på 1970-talet till stöd för lantarbetarnas rättigheter. Svenska exempel är 1990-talets stora kampanjer för klorfritt skriv- och kopieringspapper och för miljömärkta tvättmedel. De senare ledde till att företag, som ett resultat av efterfrågan, tog fram alternativ på marknaden och att offentliga institutioner som Kommunförbundet började rekommendera sina medlemmar att efterfråga klorfritt papper. Forskaren Michele Micheletti lyfter fram anti-slav- och anti-sweatshop­rörelsen som två andra exempel på där bojkotter använts som ett effektitv verktyg i påverkansarbetet.

HALLÅ DÄR!

Michela Micheletti …professor i statsvetenskap som specialiserat sig bland annat på betydelsen av politisk konsumtion, och just nu är aktuell med boken Political Consumerism – Global Responsibility in Action.

På vilket sätt har konsument­makt spelat roll för samhällsförändring historiskt?

– Det finns flera exempel på bojkotter som spelat roll. Exempelvis var det ett av verktygen som användes av anti-slaveri-rörelsen gentemot de slavägda plantagerna under 1600-1800-talen. Och även om det inte utgjort någon tipping point för klädindustrin så har bojkott spelat en stor roll för ”anti-sweatshop-rörelsen”, exempelvis gentemot Nike. Det är 36 / CAMINO 42

svårt att mäta hur stor skada dessa bojkotter har gjort på företagen i stort men det finns belägg för att de har skadat företagens rykte och arbetsmoralen bland personalen i företagen.

Vad utmärker de bojkotter som varit framgångsrika historiskt?

– Att det har funnits ett konkret alternativ att välja istället. I bojkotten mot varor från Sydafrika under apartheid var det exempelvis inte svårt att hitta frukt från andra delar av världen. Det krävdes ingen uppoffring. En annan faktor är hur väl en lyckas med att mobilsera ett starkt allmänintresse. I druv­bojkotten i Kalifornien på 1970-talet såg en att bojkotten tog fart när en bytte strategi från att fokusera på lantarbetarnas situation till att prata mer om de farliga kemikalierna som användes inom odlingen. Bojkotten i Kalifornien underlättades också av att det fanns en stark fackförening bakom den och att den stöddes av ledare som Robert Kennedy. Sedan får en skilja på bojkotter som varit framgångsrika i att mobilisera människor och de som varit effektiva i form av konkreta resultat. Det senare är svårare att mäta.

Vilka begränsningar finns med konsumentmakt som påverkansverktyg?

– Det finns många frågor som är för komplexa för att påverkas genom konsumentmakt och där hållbar konsumtion orimligen kan vara hela lösningen. Klimatfrågan är ett sådant exempel, där det inte finns en tydlig måltavla och en enkel lösning på problemet.

Kan rörelsen för kollabora­ tiv konsumtion bidra till en tipping point i hur vi tänker kring konsumtion?

– Inte ensamt, men jag tror att den kan vara en del av en förändring i att omvärdera hur mycket vi var och en behöver äga själva. Redan idag ser vi en ökad medvetenhet hos människor som känner att de köper för mycket och som funderar på ”varför”. Överlag kommer konsument­makt att utvecklas mer som ett konventionellt sätt att lösa problem på, som involverar företag och partnerskap mellan olika typer aktörer, snarare än att vara primärt driven av olika sociala rörelser.

Ögonblicken

7

Historien är full av händelser

Opinionsbildarna

6

Då och då kommer det en ny bok, film eller forsknings-

rapport som på ett påtagligt sätt förändrar vår förståelse för världen, våra värderingar och vårt handlande. Den amerikanska biologen Rachel Carsons bok Tyst vår från år 1962 fick en enorm sprängkraft som väckte miljörörelsen och påverkade debatten och sedermera vår lagstiftning kring miljögifter. Boken handlade om bekämpningsmedel inom jordbruket, och framförallt om insektsmedlet Diklordifenyltrikloretans (DDT), negativa påverkan på miljön. I Sverige förbjöds DDT inom jordbruket åtta år senare. För klimatfrågan var den så kallade Sternrapporten från 1996, författad av ekonomen Nicholas Stern på uppdrag av den brittiska regeringen, den första i sitt slag att uppskatta kostnaden av den globala uppvärmningen om inget görs åt den. I vårt reportage från Kina i detta nummer kan du läsa om den före detta tv-reportern Chai Jing som, efter beskedet om att hennes ännu ofödda dotter hade en hjärntumör, spelade in en dokumentärfilm om den förödande effekten av Kinas luftföroreningar. Filmen, som beskrivs som en kinesisk motsvarighet till Al Gores En obekväm sanning, hade tre dagar efter släppet på flera stora kinesiska internetplattformar som Tencent och Youku över 150 miljoner visningar. Trots att regeringen senare censurerade filmen har den varit en starkt bidragande orsak till att en stark opinion för att minska luftföroreningarna i Kina bildats och sedermera till den kinesiska inställning till kolkraftverk. Läs mer om Chai Jing och Kinas vändning i klimatfrågan i reportaget på sidan 38.

som varit avgörande för samhällsutvecklingen, inte minst på kort sikt. Bilden på den lilla pojken Alan Kurdi som spolades upp död på en strand i Medelhavet är ett av de mest omtalade exemplen på senare tid, som bidrog till att tusentals människor i Europa med ett passivt engagemang för flyktingar plötsligt började agera på olika sätt. Parallellen är lätt att dra till bilden på den då 9-åriga sydvietnamesiska nakna flickan Phan Thị Kim Phúc som utsattes för en napalmattack under Vietnamkriget och som skapade en opinion kring att få USA att lämna Vietnam. För miljödebatten har tre stora kärnkraftsolyckor varit mycket betydelsefulla: den partiella härdsmältan i Three Mile Island i Harrisburg (USA) år 1979, Tjernobylolyckan år 1986, och olyckan i Fukushima efter jordbävningen år 2011. I Sverige var det framförallt olyckan i USA som bidrog till att skapa opinion för avvecklingen av den svenska kärnkraften. För Japan har kärnkraftsolyckan i Fukushima i kombination med tsunami-katastrofen år 2004 bidragit till att miljömedvetenheten i landet fått sig en rejäl skjuts och banat väg för en rekordsnabb energiomställning. Från att landet har varit beroende av kärnkraft för en tredjedel av sin energiförsörjning var alla landets reaktorer stängda bara två år efter olyckan. För att lyckas med omställningen har Japan satsat på omfattande kampanjer för energieffektivisering som minskat energiberoendet med hela 20 procent. Dessutom har landet på kort tid seglat upp som världens tredje största investerare i förnyelsebar energi. 2015 började Japan att öppna kärnkraftverk igen trots ett starkt folkligt motstånd.

Läs mer om hur de senaste årens katastrofer påverkat japanernas miljömedvetenhet i reportaget ”Kriserna som förändrade Japan” på camino­ magasin.se CAMINO 42 / 37

REDAKTIONEN Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Mammorna rensar luften OHÄLSA BAKOM KINAS KLIMATRÖRELSE

I Kina har bilden av vad som är en god utveckling kommit att sättas på prov när luftföroreningarna i städerna kraftigt försämrar människors livskvalitet. –Som mamma är jag naturligtvis orolig och tycker att myndigheterna borde prioritera detta problem högre än ekonomisk tillväxt, säger Fang Lin. TEXT & FOTO Jojje Olsson

38 / CAMINO 42

REDAKTIONEN Redaktรถr Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

CAMINO 42 / 39

”

I

genomsnitt är det två till tre dagar i veckan som luften är för smutsig för att gå ut. Då stannar vi inne istället och slår på luftrenaren, säger Fang Lin. Hon är 29 år och blev mamma i höstas. Sedan dess har hon dagligen börjat kontrollera nivån av smog i Peking. Det är tydligt hur huvudstadens föroreningar påverkar invånarnas livskvalité, särskilt oroliga småbarnsföräldrars. Fang Lin berättar också att hon flera gånger har fått ställa in sociala aktiviteter eller planer på grund av luftföroreningarna. Senast fick hon strunta i en middagsbjudning eftersom hon inte ville ta med sin son ut i smogen. Trots upprepade löften om krafttag från myndigheterna så letade sig PM2,5* återigen upp över 900 mikrogram per m² i Peking i slutet av november i fjol. På internet cirkulerade foton som drog paralleller till zombiefilmer. En konstnär gick runt på gatorna med en dammsugare och skapade en tegelsten av de farliga luftpartiklar som huvudstadens invånare tvingas andas in. Efter en knapp vecka med något bättre luft insveptes huvudstaden i en ny filt av smog i början av december. Då utfärdade Peking sin första röda smogvarning någonsin. Huvudstadens skolor uppmanades att stänga, anställda fick jobba hemifrån och flera fabriker tvingades minska eller upphöra med sin produktion. Hälften av stadens bilar togs av gatorna. Då jag själv gick ut för att köpa grönsaker gapade de annars så livliga gatorna nästan tomma. De få personer som sågs till bar ansiktsmask och skyndade framåt med blicken i marken. Ett grått dis låg över horisonten, där blott konturerna kunde urskiljas av höghus som låg bara några kvarter bort. Och i mitten av december var det dags igen; en andra röd varning utfärdades i Peking, vilket innebar att Fang Lin var rädd för att ta ut sin son mer än hälften av dagarna under hans första vinter i livet.

40 / CAMINO 42

– Då jag växte upp hade vi aldrig samma problem med luften. Som mamma är jag naturligtvis orolig och tycker att myndigheterna borde prioritera detta problem högre än ekonomisk tillväxt, säger Fang Lin.

Tre år tidigare, i slutet av 2013

*PM 2,5 Luftföroreningspartikel med en diameter mindre än 2,5 mikrometer. 900 är en nivå som ligger på 30–45 gånger över säkerhetsgränsen definierade av Världshälso­organisationen WHO.

Utsläpp i Kina

» Kolförbrukning står för över 80

procent av Kinas koldioxidutsläpp. År 2002 konsumerade landet 1,6 miljar­ der ton kol, och 2012 hade mängden ökat till 4,15 miljarder ton.

»  Kina gick år 2006 om USA som

världens största utsläppare av växthusgaser, och 2014 passerades även EU vad gäller utsläpp per capita.

» Under fjolåret konstaterade

inhemska experter att dödlighet i lungcancer ökat i Kina med 465 procent de senaste 30 åren. I Peking är cancer nu den vanligaste dödsor­ saken av alla.

»  Sedan 2000 har Kina ensamt stått för två tredjedelar av den globala ökningen av koldioxidutsläpp. I dag står landet för en tredjedel av världens växthusgaser.

»  Kina investerade 110 miljarder

dollar i grön energi 2015, vilket var mer än dubbelt så mycket som USA.

»  Det finns ett dussintals städer

i Kina som har ett högre årsvärde av PM2,5 än Peking. I oktober 2013 nådde nivån av PM2,5 i staden Harbin över 1 000. I november 2015 överskreds 1 400 i Shenyang.

sade journalisten Chai Jing upp sig från sitt jobb på det statliga tv-nätverket CCTV för att bättre kunna ta hand om sin nyfödda dotter. Det behövdes; redan vid födseln hade läkarna tvingats operera flickan för att ta bort en tumör som sannolikt orsakats av luftföroreningar. – Hälften av alla dagar under 2014 fick jag låsa in min dotter i hemmet som en fånge, eftersom Pekings luft var så dålig. En morgon bankade hon på fönstret. Det kommer säkerligen en dag då hon frågar: ”Varför håller du mig instängd? Vad är det som är så skadligt om vi går ut?”, sade Chai då hon blev rikskändis våren 2015. Förutom att oroa sig för sin dotter, spenderade Chai nämligen 2014 med att på egen hand och med egna resurser producera en dokumentärfilm om Kinas skitiga luft. När hon sedan lade upp Under the Dome på internet fick filmen över 200 miljoner visningar på bara tre dagar. Dokumentären blev snabbt ett samtalsämne över hela landet, från sociala medier till arbetsplatser och tehus. Populariteten fick partitidningen Folkets dagblad att berömma filmen, och Kinas miljöminister att öppet tacka Chai för hennes viktiga arbete. Även premiärminister Li Keqiang sade att luftföroreningar är ”ett tragiskt inslag i människors vardag” och att myndigheterna nu ska göra allt för att ta itu med problemet. Men samtidigt fick statliga medier direktiv om att inte diskutera eller länka till filmen och ett par dagar senare tog censurmyndigheten bort den från alla Kinas videodelningssajter. Filmens uppmärksamhet gjorde nämligen politikerna nervösa. På mindre än en vecka var Under the Dome ett minne blott, och Chai Jing befann

»

1,6 miljoner kineser dör i förtid på grund av luftföroreningar enligt en färsk rapport från organisationen Berkeley Earth. FOTO CC LWYANG

CAMINO 42 / 41

Ansiktsmasker och luftrenare har blivit lika centralt i Kina som barnvagnar och dagisplatser är för svenska föräldrar. FOTO CC LWYANG

42 / CAMINO 42

sig under övervakning med förbud att tala med utländsk media. Myndigheternas reflexmässiga hantering bottnar i en rädsla för folkligt missnöje. Länge pågick inga mätningar alls av landets luftföroreningar. Det var USA som 2008 först började mäta antalet skadliga luftpartiklar från taket på sin ambassad i Peking, och varje timme publicera resultatet på Twitter. Under ett par dagar 2010 steg mängden PM2,5 över 500 vilket var högre än skalan räckte. Snart sammankallades USA:s ambassadpersonal av Kina, som kallade mätningarna för ”olagliga” och krävde ett slut på dem. USA vägrade och 2011 blockerades Twitter helt i Kina. Pekings miljöministerium började istället med egna mätningar, vars värden var mycket lägre än den amerikanska ambassadens.

”Ett vanligt samtalsämne bland den växande medelklassen i Peking är vilket märke och vilka funktioner en har på sin luftrenare I januari 2013 – då Chai Jing var gravid – slog Pekings luftföroreningar ”rekord” med PM2,5 på 993. Uppståndelsen blev stor under denna så kallade ”Airpocalypse” och på sociala medier spreds information och rapporter som tidigare varit okända för många kineser.

Ett vanligt samtalsämne bland den växande medelklassen i Peking är vilket märke och vilka

funktioner en har på sin luftrenare. Fang Lin har en Blue Air – ett svenskt märke – vars försäljning ökat kraftigt i Kina på senare år. Luftrenare och andningsmasker har blivit lika centralt för kinesiska föräldrar som barnvagnar eller dagisplatser är för svenska. Pekings andra röda varning utfärdades pinsamt nog samtidigt som klimatkonferensen i Paris ägde rum, där president Xi Jinping var i full färd med att övertyga resten av världen om hur seriöst Kina ser på problemet med utsläpp från fossila bränslen. Men scenerna i Peking till trots så var det denna gång annorlunda. Under konferensen lovade Xi att Kina ska minska sina utsläpp innan år 2030, och dessutom införa ett nationellt system för utsläppshandel senast 2017. Vidare lovade han inför FN:s generalförsamling 25 miljarder kronor i klimatfinansiering till världens utvecklingsländer. Det fick Financial Times att berömma Kina för att ”ta på sig ledartröjan” i klimatfrågan. En förklaring till Kinas ändrade inställning är att utsläppen drabbar landet allt värre. Berkeley Earth, en NGO som forskar om klimatförändringar, släppte augusti 2015 en studie som visade att 1,6 miljoner kineser årligen dör i förtid på grund av luftföroreningar. Ytterligare uppskattningar menar att kostnaden nationellt motsvarar 5–13 procent av landets BNP. Förändringar sker de facto redan. Andelen kol som Kina använde för energiframställning sjönk under 2014 och 2015 minskade även den totala användningen av kol med cirka fem procent. Planer på att flytta eller stänga tusentals gamla och förorenande fabriker i Peking och andra storstäder har tidigarelagts. De senaste åren har Kina även passerat USA vad gäller installerad vindkraft och antal installerade solpaneler. I Paris lovade Xi nämligen även att Kinas utsläpp ska börja minska i total mängd från 2030 och att landets energikonsumtion samma år till minst 20 procent ska komma från icke-fossila källor. Förnyelsebar energi står idag dock för blott tio procent av Kinas

”De senaste åren har Kina även passerat USA vad gäller installerad vindkraft och antal installerade solpaneler energiframställning och för att nå målet ska de också bygga ut kärnkraften. Vid slutet av 2014 hade Kina 30 kärnkraftsreaktorer i bruk – till 2030 ska 110 kärnkraftverk stå för tio procent av landets energibehov.

För myndigheterna är det livsviktigt att motverka föroreningarna, som skapar missnöje och potentiellt kan leda till social oro. Flera miljöprotester har de senaste åren urartat i våld och otaliga arresteringar. Då Peking utfärdade sina röda varningar fick censurmyndigheten jobba övertid för att ta bort referenser till Chai Jings film på sociala medier. Innan Chai Jing tystades av myndigheterna sade hon att “historia skapas när enstaka individer står upp och går till handling”. Fraser likt denna skulle plötsligt kunna förvandla ett personligt missnöje till en nationell miljörörelse bland Kinas allt större och bättre utbildade medelklass.

CAMINO 42 / 43

REDAKTIONEN

Klimataktivitster Redaktรถr Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se samlades i en stor manifestation vid Eiffeltornet i Paris, den 12:e december 2015.

44 / CAMINO 42

Handling, inte ord* Klimatavtalet som tecknades på FN-toppmötet i Paris i december beskrivs av många som den politiska vändpunkt som världen behöver. Men vem är det som kommer att göra jobbet? Caminos Caroline Petersson var på plats i Paris och mötte en livfull klimat­ rörelse som främst sätter sitt hopp till civilsamhället. TEXT Caroline Petersson FOTO Ola Höiden

Det råder en förväntansfull stämning i den betongklädda källarlokalen på Centquatre, ett kulturcenter i norra Paris som kommit att bli klimatrörelsens näste i samband med de pågående klimatförhandlingarna. De hundra­talet aktivister som samlats i rummet delas snabbt upp i fransktalande och engelsktalande. Emma Biermann, europeisk koordinator för organisationen 350.org, leder mötet. Hon är ursprungligen från Storbritannien men är sedan flera år bosatt och verksam i Paris. Som introduktion ger Emma oss en tankeövning. Hon börjar rabbla upp några till synes självklara rättigheter, som att kvinnor har möjlighet att ha byxor på sig och att svarta och vita kan åka buss tillsammans. Hon frågar sedan vad som gjort det möjligt att vi har dessa rättigheter. ”Att vi lever i ett demokratiskt samhälle”, ropar jag oblygt ut, men inser snabbt att det inte är svaret som Emma är ute efter.

Vad det handlar om är fredlig civil olydnad. De rättigheter som Emma har läst upp visar sig vara exempel på sådana som har uppnåtts tack vare modiga människor i historien som på olika sätt har gjort fredligt motstånd.

Mötet som Emma leder handlar om det som var tänkt att bli historiens största klimat-manifestation i civil olydnad. Bakom parollen ”Red lines are not for crossing” (röda linjer får inte passeras) har en unik samling miljöorganisationer, ursprungsfolk, fackförbund, religiösa samfund och mänskliga rättighetsorganisationer enats för att se till att civilsamhället, och inte politikerna, ska få sista ordet under klimatförhandlingarna i Paris. Planen var att låta tusentals människor omringa förhandlingscentret Le Bourget och att med hjälp av människors kroppar, röda tält och konst markera ut en tydlig röd linje som symboliserar de gränser som inte får överskridas

*Handling, inte ord (Deeds, not words) var slagordet för den brittiska feministrörelsen Suffragetterna i början av 1900-talet, som efter 50 år av fredligt motstånd övergick till att använda sig av mer militanta strategier.

» CAMINO 42 / 45

för att klimatet ska kunna räddas. De fruktansvärda terrordåden i Paris veckorna innan mötet tvingade emellertid klimatrörelsen att ändra sitt fokus. Ett undantagstillstånd infördes över hela Frankrike som bland annat gjorde det olagligt att samlas fler än två personer för att framföra ett politiskt budskap. Dessutom låg förhandlingscentret i en segregerad och fattigare del av Paris som drabbats hårt av rasistattacker och polisbrutalitet på grund av terrorattentaten. Det blev helt enkelt svårare för klimatrörelsen både rent praktiskt och moraliskt att genomföra den planerade aktiviteten. Jag får veta att det fortfarande planeras en aktion på en mer central plats, vilken kommer att uppges 24 timmar innan det är dags. För att aktivisterna ska vara förberedda på det värsta

”Det var en massa folk där som aldrig utövat civil olydnad förut och som tog risken trots polisens brutala bemötande får de information om advokater att kontakta om de blir fängslade av polisen och praktiska tips om hur de ska agera om de utsätts för tårgas eller pepparspray. Samtidigt blir de påminda om att manifestationen ska vara fredlig, och att motstånd mot eventuella ingrepp från polisen inte uppmuntras.

– Fredlig civil olydnad är en viktig taktik för 350.org:s arbete. Men det är inte vår enda taktik, och den passar inte alla. Vi måste vara respektfulla inför att människor har olika gränser för vad de kan ställa upp på. Det säger Emma när jag direkt efter mötet lyckas få en privat pratstund med henne samtidigt som hon passar på att äta lunch från aktionsköket strax utanför Centquatre. Maten som tillagas av volontärer består av dumpstrade råvaror och betalas med en frivillig summa. Under sommaren år 2015 var 350.org en av organisationerna som låg bakom aktionen “Ende Gelände” (få slut på eländet”), där över 1 000 personer utan våld eller skade­görelse, bröt sig igenom en mur av poliser och tog sig in en kolgruva i Tyskland och tillfälligt stoppade all aktivitet. Bland dem fanns Emma. – Det var en massa folk där som aldrig hade utövat civil olydnad förut och som tog risken trots polisens brutala bemötande. Det var en väldigt upplyftande erfarenhet. Med tanke på 46 / CAMINO 42

REDAKTIONEN Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Hundratals aktivister samlades på betonggolvet i aktivistnästet Centquatre när Naomi Klein med flera deltog i ett av många panelsamtal.

CAMINO 42 / 47

»

”Organiserar en tillräckligt många människor kan folket till slut vinna över kapitalet klimatfrågans omfattning kan det vara svårt att känna att en verkligen gör en konkret skillnad. Att hitta kampanjer och måltavlor som bidrar till att stigmatisera en industri och som visar på att de är de skyldiga känns oerhört viktigt, säger hon. För Emma personligen är det annars utbildning av aktivister som är det område där hon känner att hon gör störst påverkan. – Det är det jag brinner starkast för och som jag är bäst på. Att få folk att komma samman och arbeta och lära av varandra är en väldigt viktig del av förändringen.

Det är svårt att undgå att det blåser en våg av klimataktivism just nu, där fokus ligger på handling snarare än ord. I samband med att initiativet togs till en koordinerad manifestation i Paris 48 / CAMINO 42

kom deltagarna överens om att aktiviteten där bara skulle bli en början. Mellan den 7:e och 15:e maj i år planeras en globalt samordnad kampanj i civil olydnad (breakfree 2016) som syftar till att sätta käppar i hjulet för fossila projekt i 13 länder runt om i världen, däribland Vattenfalls gruvor i Tyskland. 350.org är en av de drivande organisationerna bakom, liksom Greenpeace International. Strax innan jag reser till Paris får jag tillfälle att se Naomi Kleins aktuella dokumentärfilm This Changes Everything som är baserad på boken med samma namn. Filmen tar oss med på en resa runt hela jorden, och inte minst till de platser där ursprungsfolk och andra lokala motståndsgrupper kämpar för att stoppa giriga företag från att få tillgång till land för att utvinna billig energi. Budskapet från Naomi är knivskarpt: Det är hos civilsamhällets mobilisering och motstånd mot kapitalistiska intressen som hoppet om en bättre värld finns.

På plats i Paris slås jag av den starka närvaron av ursprungsfolksgrupper som varje dag genomför olika typer av manifestationer och arrangerar seminarier, liksom av den ikonstatus som Naomi Klein har bland aktivisterna på plats. Andra kvällen efter min ankomst samlas jag tillsammans med hundratals aktivister på golvet av den stora öppna salen på Centquatre för att få höra Naomi tala. Stort jubel utbryter så snart hon tar till orda.

På Climate generations zone, ett öppet forum vägg i vägg med ”klimatkonferensen”, samlades aktivister då och då för olika manifestationer.

HALLÅ DÄR!

Belen Paiz

Talesperson för Pachamama Alliance och Terra Madre i Ecuador som stödjer ursprungs­ folks rättigheter och skyddar den tropiska skogen från skövling

Varför är du här i Paris på klimattoppmötet? HALLÅ DÄR!

Pranita Biswasi

Indisk representant i en delega­ tion av sju personer från Lutheran World Foundation samt medlem i den interreligösta kampanjen ”fasta för klimatet”.

Varför är det viktigt att trossamfund engagerar sig i klimatfrågan? – Vi har en stark moralisk skyldighet att arbeta för klimaträtt­ visa, och att vara en röst för de som inte kan höras. Människor som kommer till vår kyrka tror på vad helst som predikas och därmed har vi stor möjlighet att gå tillsammans för att medvetandegöra våra medlemmar..

Berätta om kampanjen ”fasta för klimatet”?

– Det är en kampanj som startades för att visa stöd för dem som lider av extrema väderhänd­ elser. Den startades av Yeb Sano som var huvudförhandlare för Fillipinerna på klimattoppmötet i Warsawa, men som kom att bli en förhandlare för folket. Han vädjade till sin regering och andra ledare att göra något och vi, inom vårt trossamfund, bestämde oss för att stödja honom tillsammans med ledare från andra religiösa samfund. Att fasta är något heligt och en skyldighet i alla religioner, och därför ett sätt för troende att visa sin solidaritet.

– Under de senaste 15 åren har jag deltagit på COP-mötena för att följa förhandlingarna och att lobba för att ursprungsfolkens perspektiv och rättigheter får utrymme. Men efter så många år av påverkansarbete gentemot regeringar kände jag att jag i år ville ägna mig mer åt det som händer utanför förhandlingarna och att arbeta mer med det civilsamhälle som jag själv är en del av. Jag tror att de strukturella förändringarna kommer att komma från folket, från oss.

Vad driver dig att engagera dig för de här frågorna? – Jag får min energi från kärleken jag har till skogen, för de människor som lever där och för mänskligheten som helhet. Min energi och livsglädje kommer ifrån förståelsen om varför skogen är så viktig för självaste livet. Den är min balans och om jag inte hade den balansen hade jag inte klarat av att arbeta med det jag gör.

En av många som fanns på plats för att höra Naomi tala samma kväll var landsmannen Glen Besa från USA:s största och äldsta miljöorganisation Sierra Club. Jag möter honom dagen efter ute på konferenscentret Le Bourget, där några av de största miljöorganisationerna och intressegrupperna finns representerade i en stor miljömässa öppen för allmänheten, vägg i vägg med de stängda förhandlingarna. Kontrasten mot “aktivistnästet” på Centquatre kunde inte ha varit större. Istället för hemmagjorda banderoller och politiskt färgade budskap möts jag här av stora påkostade montrar, cykel­ drivna juicebarer och affärsklädda män och kvinnor. Glen från Sierra Club däremot är mer vardagligt klädd i jeans och långärmad tröja. – I Sierra Club tror vi på att det finns två källor av makt: pengar och folket. Organiserar entillräckligt många människor kan folket till slut vinna mot kapitalet. Glen har många exempel på hur organisationens enträgna motstånd mot allifrån dammbyggen till skövling av skogar har gett effekt. Bland annat har de bidragit till att stänga ner över 200 kolkraftverk och motverkat många fler, en erfarenhet de gärna är med och sprider till andra organisationer runt om i världen. En avgörande faktor för att ena tillräckligt många människor i kampen mot klimatförändringarna är rättvisefrågan, menar Glen. – Jag är väldigt stolt över att Sierra Club jobbar så mycket med social rättvisa. Vi står på arbetarnas sida och när ett kolkraftverk ska stängas ner är vi en stark förespråkare för att ge de människor som förlorar sina jobb tillgång till utbildning och för att pengar ska flyttas över till andra sektorer som kan ge dem jobb, säger han. Flera gånger under vårt samtal får han tårar i ögonen när han pratar. Framförallt när jag ställer frågor om vad som ger honom hopp och energi att fortsätta sin kamp. – Det är ilskan över orättvisorna som är min drivkraft, säger han samtidigt som han ler brett mot mig.

Det har blivit den 12:e december och förhandlingarna, som redan är försenade, går in på sluttampen. Fortfarande har ingen färdig text klubbats även om delar av vad den förväntas innehålla redan har läckt ut. Tillsammans med min fotograf är jag på väg till den avslutande manifestationen där civilsamhället ska få sista ordet. Två och två ska vi samlas längs trottoaren av Avenue de la Grande Armée, den stora gatan som bland annat passerar den mäktiga Triumfbågen. På en given signal ska vi promenera ner mot den stora avenyn och bilda vår “röda linje”. Jag känner mig förväntansfull men samtidigt lite spänd inför vad som ska hända. Kommer polisen att ingripa och ska jag själv hamna mitt i en rök av tårgas? Till min stora förvåning kommer jag upp från tunnelbanestationen och möts av en öppen gata CAMINO 42 / 49

»

där trafiken har stängts av och där gatan helt tagits över av demonstranterna. Poliserna står lugnt uppställda längs tvärgatorna och i toppen och slutet av den stora gatan, till synes obrydda om festligheterna som pågår. Jag går runt i myllret av människor och försöker fånga en del av stämningen med mobilkameran. En jultomte spelar gitarr på ett podie, en grupp clowner leker framför polisernas barrikad, och flera grupper ropar ut sina slagord eller genomför gatuteater. Jag fastnar framför en samling aktivister från nätverket ”It takes roots to weather the storm” där representanter från ursprungsfolk och klimatflyktingar i tur och ordning ställer sig 50 / CAMINO 42

framför de andra och berättar om sin historia och kampen de för hemifrån. En av kvinnorna skanderar ut sin ilska mot hur vi ”våldtar” moder jord och hur det är dags att börja lyssna på dem som direkt drabbas av fossilindustrins framryckningar, samtidigt som tårarna börjar spruta. Plötsligt ljuder en skarp signal och aktivisterna samlas i mitten av gatan för att forma sin röda linje med hjälp av enorma banderoller, röda tulpaner och rosor och röda band som människor trätt på sina armar. I mitten av gatan har en mur bildats av stora uppblåsbara byggklossar målade med röda linjer. Det är den

Aktivister samlade på Avenue de la Grande Armée. Representanter ifrån olika ursprungsfolk och offer för klimatförändringar samlades under banderollen ”It takes roots to weather a storm”.

350.org …är en global kampanjorganisation som grundades i USA år 2008 av en grupp universitetsvänner i samarbete med författaren och klimataktivisten Bill McKibben. Namnet syftar till att vi behöver minska mängden koldioxid i atmosfären från nuvarande 400 ppm (miljondelar) koldioxid till under 350 ppm för att undvika en global katastrof. Organisationen har idag aktiva i över 188 länder och en stor del av arbetet drivs av ideella krafter.

Klimatavtalet

mur som ursprungligen var tänkt att användas för att skydda aktivisterna från polisen ute vid Le Bourget. När folkmassan börjar röra på sig för att tåga genom staden bort mot Eiffeltornet flyger byggklossarna runt i luften, i takt med musiken och slagsångerna, likt ballonger på en stor musikfestival. Det som skulle bli en aktion i civil olydnad har förvandlats till en glad folkfest. Polisen, som naturligtvis känt till planerna, insåg att det skulle skapa mer problem att försöka stoppa aktivisterna än att låta dem få sin demonstration. Det känns som en enorm seger. En seger som åtminstone just då känns betydligt starkare än det faktum att politikerna

till slut lyckades enas om ett historiskt avtal fyllt med lovvärda ord – men också utan en konkret handlingsplan. Med klimatavtalet har rörelsen fått en tydlig signal om att den fossila eran är över, men att de konkreta åtgärderna för att få stopp på den kommer från folket.

196 länder enades om ett globalt bindande avtal som säger att jordens temperaturhöj­ ning ska hejdas för att hamna ”klart under 2 grader celsius jämfört med förindustriell tid och sträva mot 1,5 grader”. Det sistnämnda ansåg många var en positiv överraskning tillsammans med de 5-åriga revisionerna av ländernas åtaganden som ingick. Kritik har riktats framförallt mot att ländernas enskilda åtaganden är framtagna på frivillig basis och att fossila bränslen inte nämns i avtalet. CAMINO 42 / 51

Modet att öppna sitt hem För tre år sedan flydde Elias Zahr från sitt hem i Damaskus i Syrien. Av en tillfällighet träffade han Dick Pålsson på en konsert i Delsbo. De båda fann varandra genom musiken och sedan ett halvår tillbaka bor Elias i familjen Pålssons källare. TEXT Martin Gustafsson FOTO Nira Rodriguez Molin

52 / CAMINO 42

I Damaskus spelade Elias i ett band som framförde syriansk musik med country-influenser. Av Dick får han lära sig svenska visor.

CAMINO 42 / 53

F

lamencotoner letar sig upp från källartrappan i familjen Pålssons villa i Hudiksvall. Charlotte Pålsson har precis dukat fram nybakta muffins när Elias Zahr gör oss sällskap vid köksbordet. Han förklarar att han övar på ett nytt musikstycke men att han gärna tar sig tid att fika. – Jag känner mig som en del av familjen och det känns bra när vi är tillsammans. Dessutom är nog fika en av de saker jag gillar bäst med Sverige. Det är väldigt trevligt och socialt och jag tycker om att prata med människor, säger Elias Zahr. Både Dick och Charlotte är i dag rörande överens om att det var helt rätt beslut att låta Elias bo hemma hos dem och tycker att det är skönt med en extra vuxen person i hemmet. – Det har ju kommit många extra bonusar som jag först inte tänkte på. Exempelvis får våra barn öva på sin engelska. Vår son Allan och Elias har blivit riktiga kompisar och de brukar spela fotboll ihop. Det är även skönt med ett par extra ögon som kan hålla koll på barnen, säger Dick. – Men det är såklart inte så att vi sagt till Elias att han måste se efter barnen. Det har mer kommit naturligt. Det känns kul att de har funnit varandra. För ett tag sedan skrev Allan en lapp på sin dörr där han förbjöd alla utom Elias att komma in, säger Charlotte och skrattar. Elias spenderar mycket tid tillsammans med familjen. Men det finns ett samförstånd från båda håll att var och en även behöver sitt eget utrymme. I början fanns det dessutom mycket praktiska funderingar. Exempelvis hur de skulle göra med mat och om Elias skulle betala någon hyra.

– Vi kom fram till att det var bäst att skriva ett hyresavtal. På så sätt kan båda parter känna sig trygga. I dag betalar Elias en symbolisk summa för el och värme. Även om han har rätt till ersättning för boende så har vi lagt hyran lågt, då vi vill att han ska kunna skaffa ett körkort, säger Charlotte. – Vi var även väldigt tydliga med vilka regler som gäller inom familjen. Till exempel att vi inte röker inomhus. Jag tror att det är bra att vara tydlig med allt sådant redan från början så slipper det bli några missförstånd, säger Dick.

Elias är från Damaskus och i fem år drev han ett eget ekonomiföretag där med sex anställda. Efter krigsutbrottet i Syrien 2011 blev läget allt sämre och i december 2013 reste han till sin syster i Grekland. Därefter beslutade han sig för att försöka fly till Sverige. – Jag har rest en del i Europa och även varit i Sverige en gång tidigare. Sverige har ett gott rykte i Syrien och de svenskar jag har träffat har alltid mött mig med öppna armar. Ni är ett trevligt och hjälpsamt folk. Exempelvis försöker ni alltid att prata engelska med dem som inte förstår svenska. Det är sådana små detaljer som gör att jag har känt mig välkommen här, säger Elias. Efter några dagar i Stockholm fick Elias plats på ett asylboende i Delsbo i Hälsingland. Med sig hade han bara kläderna han bar och 20 euro i fickan. Den första tiden var det mycket nytt att lära sig och han skrattar i dag åt hur svårt han tyckte det var att exempelvis beställa en bussbiljett. Redan från början var det viktigt för Elias att lära sig svenska och han började att öva på olika hemsidor.

”

Sverige har ett gott rykte i Syrien och de svenskar jag har träffat har alltid mött mig med öppna armar Allan och Elias har blivit riktiga vänner och spenderar en hel del tid tillsammans. I framtiden hoppas Elias kunna starta ett eget företag och hjälpa svenska företag i sina affärsrelationer med företag i mellanöstern

54 / CAMINO 42

» CAMINO 42 / 55

– För mig handlar det först och främst om respekt, att försöka lära sig språket i landet du bor i. Språket är dessutom den första länken för att komma in i ett samhälle, säger Elias. På ett antikvariat i Delsbo arrangerade Dick ett musikcafé tillsammans med en medmusikant i december 2014. Musik har alltid legat Elias varmt om hjärtat och han bestämde sig för att gå och lyssna. I pausen frågade Elias om han fick provspela på Dicks gitarr och de började att prata om musik. Efter konserten frågade Dick om Elias hade någon gitarr, vilket han inte hade. Några dagar senare knackade Dick på Elias dörr. – Jag blev väldigt imponerad av hur duktig Elias var på att spela när vi träffades. Efter konserten kom jag att tänka på min gamla gitarr i torpet. Så jag strängade om den och bestämde mig för att låna ut den till Elias. Jag tänkte att det kunde vara kul för honom att kunna spela igen, säger Dick. – Jag blev väldigt rörd av Dicks gest. Tänk dig att du precis har flytt från ett krig och är helt ensam i ett nytt land. Så kommer det en främmande person och knackar på din dörr och erbjuder dig att låna en gitarr. Det gav mig hopp att fortsätta. Men jag minns även att Dick skämtsamt sa, ”lova att du inte säljer gitarren”, säger Elias och skrattar. Elias blev snart inbjuden att spela tillsammans med Dicks musikband och vänskapen mellan dem växte. Tiden gick och Elias väntade fortfarande på sitt asylbeslut. Flera av hans vänner fick uppehållstillstånd och såhär i efterhand minns Elias väntan som något av det jobbigaste han varit med om. – Migrationsverket har såklart tusentals fall att ta ställning till och jag har förståelse för att det tar sin tid. Men på individnivå är det såklart en otroligt jobbig väntan. Ett ja betyder ju så mycket. Det är början på ett nytt liv. En chans att bygga någonting nytt för den som förlorat allt, säger Elias.

Efter åtta månaders väntan fick Elias sitt uppehållstillstånd och kort därefter ordnade han en praktikplats på Ica i Delsbo. Under våren och sommaren 2015 fortsatte Dick och Elias att spela tillsammans. Men framåt hösten fick Dick en känsla av att allt inte stod rätt till. – Jag märkte att Elias blev allt mer nedstämd och han berättade att det var jobbigt på boendet. Vi hade ett rum ledigt i källaren och för mig var det självklart att försöka hjälpa en kompis som har det svårt. Så jag och Charlotte erbjöd honom att bo här i några månader på prov till att börja med, säger Dick. När jag frågar Elias vad det har betytt för honom att flytta in hos Dick och Charlotte blir han först tyst och tittar ut genom fönstret i några sekunder. 56 / CAMINO 42

Utanför villan i Hudiksvall finns det gott om utrymme för olika familjeaktiviteter.

CAMINO 42 / 57

»

arabiska med dem och det gör nog att jag blir lite extra trevlig, säger Charlotte. – För mig har det varit väldigt givande. Jag kan erkänna att jag nog har haft lite förutfattade meningar tidigare. Men jag har blivit en mjukare människa av att träffa Elias och det känns onödigt att jag har tänkt så förut. För vi är ju människor allihopa och detta har definitivt varit lite av en integration för mig också, säger Dick.

Elias vet inte om hans hus eller företag finns Både Dick och Charlotte tycker att det är helt perfekt med en extra vuxen i hemmet.

Så kan du hjälpa till För närvarande råder det en akut bostadsbrist för flyktingar och asylsökande på många håll i Sverige. Ett sätt att hjälpa till kan vara att hyra eller låna ut ett boende i sitt eget hem. På www.zamarit.se eller www.refugees-welcome. se kan du anmäla ditt intresse av att hyra eller låna ut ett boende, samt hitta mer information om hur det går till. Andra sätt att bidra kan vara att hjälpa till med språkträning för nyanlända. Både de olika studieförbunden och ideella organisationer som Röda Korset och Rädda erbjuder olika aktiviteter. zamarit.se refugees-welcome.se

58 / CAMINO 42

– Dick har alltid varit bra på att överraska mig. Att jag fått chansen att bo här betyder att de litar på mig och att de vill hjälpa mig. I min kultur glömmer vi aldrig när någon har hjälpt oss. Det handlar inte om att stå i tacksamhetsskuld, utan snarare om att vänta på en chans att återgälda det på något sätt. Jag hoppas att jag en dag kommer att få den chansen, säger Elias. – Jag har sagt till Elias att jag bara vill ha en sak av honom i gengäld och det är att han någon gång tar med mig tillbaka till Syrien och visar mig Damaskus. Sen vill jag ha grillat lamm och sitta och dricka öl i solnedgången. Det är mina krav och det står jag för, säger Dick och skrattar.

”Mamma får jag berätta i skolan att vi gömmer en flykting i källaren”, blev dottern Majas första fråga till Charlotte efter att Elias flyttat in. Charlotte bestämde sig därför för att göra ett Facebook-inlägg där hon presenterade Elias och hon tycker att de har fått många positiva reaktioner från sin omgivning. – På jobbet är det flera som sagt att de kanske skulle göra samma sak. Men jag har även märkt att min mamma har blivit mer tillmötesgående mot människor från andra länder efter att hon träffat Elias. Hon har även börjat att ge en slant till tiggare ibland. Så det händer även saker med människor i vår omgivning, säger Charlotte. Att ta in en ny person i hemmet har inneburit många vinster tycker både Dick och Charlotte. Exempelvis har Charlotte lärt sig lite arabiska, vilket hon har användning för på jobbet. – Jag jobbar på barnmottagningen på sjukhuset här i Hudiksvall och vi har många familjer med utländskt påbrå. Speciellt från Syrien. Elias har lärt mig en del meningar på arabiska, så som ”har du feber”, ”söt pojke” och så vidare. Oftast blir patienterna jätteglada när jag pratar lite

kvar i Damaskus. Men i framtiden hoppas han kunna starta ett nytt företag. Helst av allt skulle han vilja bo kvar i Hudiksvall bland sina nyfunna vänner. Att bo med en svensk familj är en väldigt fin upplevelse tycker Elias och han hoppas att fler vågar göra som Dick och Charlotte. – Jag hoppas att fler vågar ge andra flyktingar samma chans. Precis som alltid finns det både goda och mindre goda människor även bland oss flyktingar. Jag tänker inte säga onda, för i mina ögon finns det inga onda människor. Men jag tycker att alla förtjänar en chans innan vi dömer dem. En god handling följs oftast av fler goda handlingar och en kan inte döma någon som inte har fått en chans, säger Elias. När jag frågar Elias om det finns något mer han vill tillägga lägger han sina knäppta händer på bordet och ser mig djupt in i ögonen. – Jag hoppas på att det får fortsätta vara fred i Sverige. För när det är krig tänker en bara på fred. Forsätt att visa den vänlighet Sverige har visat mig och fortsätt att hjälpa dem som behöver hjälp.

Jag tror att många människor resonerar som så att mitt hem är min borg. Därför är de lite rädda för att släppa in en främling i sitt hem. Men en borg har ju också en ingång tänker jag, säger Charlotte

CAMINO 42 / 59

REDAKTIONEN SMAKRIKT

Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

Grönt med guldkant

Vill du bjuda på en vegetarisk festmåltid men är osäker på hur du ger grönsakerna den rätta festkänslan. I den nya kokboken Vegofest har författarna lagt fullt fokus på att lyxa till det och skapa en hyllning till det gröna. TEXT Maja Andersson FOTO Katarina Di Leva RECEPT Jennie Benjaminsson

& Stina Patetsos

60 / CAMINO 42

HALLÅ DÄR!

Jennie Benjaminsson Kock, matskribent och matstylist

För många innebär festmat en dyr köttbit. Hur gör en för att våga tänka nytt? – Det senaste året har jag tänkt mycket på hur en kan göra det vegetariska så lyxigt som möjligt, och det är faktiskt inte helt lätt. Det finns ingen oxfilé att förlita sig på, utan en måste utveckla andra smaker. Hur kan en få rotselleri att smaka så mycket som möjligt till exempel? Samtidigt är grönsaker billigare än kött, så det lönar sig verkligen att satsa på bra råvaror och välja med omsorg.

Vilka är dina bästa tips för att ge vegetarisk mat den lyxiga touchen?

– För mig handlar det mycket om att använda olika tillagningsmetoder, som att först baka och sedan steka. Låt matlagningen ta tid och välj smakrika råvaror – om du ska använda linser, ta inga tråkiga utan välj puylinser som är en fantastisk linssort. Och använd mer vin! I annan matlagning ingår det väldigt ofta, men i den vegetariska maten är vin inte alls lika vanligt. Lägg till eleganta element genom att presentera maten på ett vackert sätt och snåla inte – det är ju ändå fest. Då kan du ha mycket smör i maten.

Hur ser det ut med den vegetariska finmaten i branschen? – Vissa kockar är jätteduktiga men andra är fortfarande väldigt traditionella och ser grönsakerna enbart som ett tillbehör. När jag jobbade som stekkock tog jag ibland med mig zucchiniblommor hemifrån för att göra den vegetariska maten finare. Då blev reaktionerna från de andra kockarna ”Du ska alltid göra dig till, Jennie!” Men om en går på en fin restaurang förväntar en ju sig en viss standard, oavsett om en är vegetarian, vegan eller glutenintolerant.

Ser du några skillnader i inställning till vege­ tarisk mat mellan kockgenerationer? – Ja, det finns absolut en skillnad, men jag tror att det handlar mer om hur en är skolad än om ålder. Det vore bra med mer fokus på vegetariskt i kockutbildningarna, så att en fick utveckla sitt tankesätt och bli mer kreativ. Ur ett miljöperspektiv kan vi inte fortsätta att äta så mycket kött som vi gör, så jag ser inte den vegetariska kosten som en trend utan som ett måste.

”

Jennie Benjaminsson och Stina Patetsos har skrivit kokboken Vegofest.

Om du ska använda linser, ta inga tråkiga utan använd puylinser som är en fantastisk linssort CAMINO 42 / 61

4–6 portioner

Sallad med g ­ rillad ­radicchio, färska bönor och buffelmozzarella

2 radicchio di Tardivo/Spadone (eller endivesallat) 1 radicchio di Castelfranco (eller rosésallat) 4 bifftomater 250 g buffelmozzarella 200 g färska bönor ½ + 1 dl god olivolja 1 citron ½ tsk salt 2 krm nymald svartpeppar 1 dl rostade, hackade hasselnötter till servering: ett gott bröd Skär bort den grövsta delen av roten på Tardivion och skär den i två delar på längden. Plocka bladen från Castelfrancon. Lägg all radicchio i iskallt vatten och låt stå i kylen i 2 timmar för att dra ur en del av beskan. Skiva tomaterna och riv mozzarellan i grova bitar. Plocka upp radicchion ur vattnet och låt rinna av. Hetta upp en grillpanna och torrgrilla Tardivion och bönorna tills de fått fin färg på alla sidor, 5–7 minuter. Blanda alla grönsaker och mozzarellan med 0,5 dl olivolja, samt pressad saft och finrivet skal från citronen. Krydda med salt och peppar. Arrangera salladen vackert runt om kanterna på ett fat. Strö rostade hasselnötter över och häll 1 dl olivolja i mitten av fatet, att doppa brödet i.

Rosésallat (inklusive radicchio) importas ofta från Sydeuropa. Lokalproducerad frilandsodlad sallad är det bästa miljövalet, enligt sasongsmat.nu. Baljväxter (såsom bönor) är mycket resurssnåla att produ­ cera och därför ofta ett väldigt bra miljöval. 62 / CAMINO 42

REDAKTIONEN Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

4–6 portioner, som tillbehör

Sötpotatispommes 1 kg sötpotatis ½ dl maizenamjöl 1 liter frityrolja, till fritering 2 tsk salt Skala och skär sötpotatisen på längden i stavar, cirka 2 x 2 centimeter tjocka. Lägg sötpotatisstavarna i en påse och häll i maizenamjölet. Förslut påsen

och skaka om ordentligt så att alla sötpotatisstavar täcks helt av ett tunt lager maizena. Tag upp stavarna ur påsen. Hetta upp frityroljan till 170 grader i en stor, tjockbottnad kastrull. Fritera försiktigt sötpotatispommesen i omgångar tills de fått en lätt gyllene färg, krispig yta och är genomstekta inuti, det

tar cirka 5 minuter. Låt rinna av på hushållspapper och salta. Den sötpotatis som säljs i butik i Sverige är importerad från medelhavsregionen, Nord­ afrika, eller ännu längre ifrån, enligt sasongsmat.nu

CAMINO 42 / 63

REDAKTIONEN Redaktรถr Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

64 / CAMINO 42

4–6 portioner som förrätt 8–10 portioner som bufférätt

Fetaostfyllda rödbetor 12 små rödbetor 1 dl creme fraiche 2 msk god olivolja 150 g fetaost 2 krm nymald svartpeppar Garnering 3 msk flytande honung 1 ½ dl rostade hasselnötter 1 tsk flingsalt Koka rödbetorna med skalet och under lock tills de är al dente (med ett lätt tuggmotstånd), cirka 40 minuter. Skölj betorna tills de är kalla och skala dem under rinnande vatten. Skär av toppen av varje rödbeta och lägg topparna åt sidan. Gröp försiktigt ut ca 1/3 av varje rödbetas innehåll utan att göra hål i botten. Finhacka inkråmet från rödbetorna. Tillsätt crème fraiche olivolja och smulad fetaost. Rör tills fyllningen är jämnt fördelad och krydda med svartpeppar. Fyll varje rödbeta med fetaostkrämen och lägg tillbaka topparna på rödbetorna som ett lock. Ringla honung över och toppa med hasselnötter och flingsalt. Vid odling av oljeväxter används mycket bekämpningsmedel, så här är det extra viktigt att välja ekologisk olivolja. Svenska rotfrukter är ett mycket klimatsmart val Den mesta hasselnöten som finns i Sverige importeras från Turkiet, enligt sasongsmat.nu.

4 portionspizzor

Pizza med avokadosalsa, granatäpple och padrones 1 sats italiensk pizzadeg (köp färdig eller gör själv) 250 g buffelmozzarella 4 mogna avokado 2 vitlöksklyftor 1 kruka färsk koriander, bladen ½ dl pressad lime 1 dl + 2 msk olivolja 1 tsk + ½ tsk salt 2 krm nymald svartpeppar 100 g padrones (små gröna pepparfrukter) 1 granatäpple Sätt ugnen på högsta värme, 275–300 grader. Tryck ut de fyra degbitarna för hand på ett mjölat

bakbord, eller plåtar klädda med mjölade bakplåtspapper, så att de blir tunna i mitten och får tjocka, fluffiga kanter. Försök att inte knåda något, endast trycka. Fördela mozzarellan över pizzabottnarna och grädda i ugnen i 10–15 minuter. Gröp under tiden ur avokadon och skär den i 2 cm tjocka strimlor. Skala och finhacka vitlöksklyftorna. Blanda avokado och vitlök med koriander, limesaft, 1 dl olivolja, 1 tsk salt och peppar. Hetta upp 2 msk olivolja i en stekpanna och stek pepparfrukterna hårt tills de fått en gyllene färg. Krydda med

0,5 tsk salt. Toppa de nygräddade pizzorna med avokadosalladen, padrones och granatäpplekärnor. Ostproduktion är energikrävande och klimatpåverkande. Ekologiska mejeriprodukter är ett bättre miljöval då de bidrar till den biologiska mångfalden. Under vinterhalvåret skördas granatäpplen i södra Europa. Övriga tider på året har de fraktats betydligt längre, ofta från Sydamerika, enligt sasongsmat.nu

CAMINO 42 / 65

REDAKTIONEN Redaktรถr Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

66 / CAMINO 42 66

-IMAC 24 ON

10–12 portioner

Marängsviss med mintmaränger, rårörda hallon och chokladfudge­sås Vaniljglass 2 vaniljstänger 4 dl vispgrädde 4 dl mjölk 8 ekologiska ägg ½- 2 ½ dl strösocker Små mintmaränger 3 äggvitor ½ + 2 ½ dl strösocker 1 tsk pepparmyntsolja eventuellt några droppar grön karamellfärg Chokladfudgesås 3 dl strösocker ¾ dl vatten 4 ½ dl vispgrädde 150 g finhackad mörk choklad 50 g kallt smör ½ tsk salt Rårörda hallon 750 g hallon 2 dl strösocker Till servering 5 dl vispgrädde 2–3 msk florsocker tomtebloss/partybloss Vaniljglass: Snitta vaniljstängerna och skrapa ur fröna. Koka upp grädde och mjölk med vaniljfrön samt de urskrapade vaniljstängerna. Låt svalna och plocka sedan upp vaniljstängerna. Vispa ägg och socker poröst och blanda med den svala vaniljgrädden. Häll över smeten i en kastrull och sjud försiktigt under konstant omrörning tills glassmeten tjocknat. När man kan dra ett streck med fingret genom smeten på baksidan av en sked, utan att smeten flyter ihop, så är den klar. Häll upp smeten i en frystålig form och låt svalna. Frys smeten i en glassmaskin eller ställ in formen i frysen och vispa runt rejält i smeten var 30:e minut under de närmsta 4 timmarna.

4 små mintmaränger: Sätt ugnen på 150 grader. Vispa äggvitor med 0,5 dl socker och pepparmyntsoljan till ett luftigt skum. Tillsätt resterande socker pö om pö, under hastig vispning, tills det har blivit en fast och styv maräng. Färga eventuellt smeten med några droppar grön karamellfärg. Spritsa ut små maränger på plåtar klädda med bakplåtspapper och grädda marängerna i ugnen tills de har stelnat, cirka 50 minuter. Chokladfudgesås: Koka upp socker och vatten i en stor och hög kastrull utan att röra om. När det har blivit en brun karamell (cirkaa 130 grader), häll i en tunn stråle ner grädden under vispning (såsen kommer att bubbla upp, så akta händerna!). Ställ av kastrullen från värmen när karamellen och grädden har blivit en slät och jämn sås. Tillsätt den finhackade chokladen, smör och salt. Rör om tills chokladen och smöret smält in i såsen. Rårörda hallon: Blanda hallon och socker. Låt stå i rumstemperatur i ca 20 minuter, eller tills sockret har smält vid servering: Lättvispa grädde med florsocker. Varva grädden med vaniljglass, mintmaränger, chokladfudgesås och rårörda hallon i en stor glasskål och toppa med lysande bloss. Uppskattningsvis 95 procent av all saluförd naturlig vanilj, förmodas i själva verket vara artificiell vanillin, enligt Wikipedia. Håll utkik efter ekologisk och/eller Fairtrade­producerad vanilj ifrån Madagaskar, världens största producent av äkta vanilj.

Tävla & vinn! Skicka oss ditt bästa festliga vego-recept och var med i utlottningen av Vegofest. caroline@caminomagasin.se CAMINO 42 / 67

SMAKRIKT REDAKTIONEN UTVALT Redaktör Redaktör Caroline Ingemar Petersson Tigerberg ingemar@caminomagasin.se caroline@caminomagasin.se

Råvaror som passar att använda i recepten på föregående sidor.

1

1. Pimientos Padrón En liten chilifrukt med enorm kraft! Frukten används flitigt i Spanien som tapasrätt, men kan med även användas som topping eller sidosallad. På Klostra Handelsträdgård kan du beställa hem din egen ekologiska planta och använda frukten när det passar dig. klostra.se 1 KRUKA, 30 KR

2. Svenskproducerad buffelmozzarella

FOTO: SHUTTERSTOCK

På Ängsholmens gårdsmejeri i Harbo, nära Uppsala, tillverkas sedan år 2012 Sveriges enda buffelmozarella från egna bufflar enligt italienskt recept. På gården bedrivs även buffelsafari och det tillverkas ett flertal andra produkter av buffelmjölk. Än så länge säljs mozzarellan bara via gårdsbutiken, Grönsakshallen Sorunda i Hägersten samt till restauranger. angsholm.se

2

68 / CAMINO 42

FOTO: SHUTTERSTOCK

3. Vaniljstång från ­Madagaskar Werners Gourmetsservice vanilj­ stång bourbon är en ekologisk odlat äkta vanilj från Madagaskar. Produkten beskrivs som ”fuktig och köttig” på hemsidan. När en gör vaniljglass blir smaken såklart bäst om en använder sig av riktig vanilj, därför funkar de här stängerna bra att använda till just desserter. wgs.se 90 G, 586 KR

5. Pepparmyntskristaller Det går att köpa pepparmynts­ olja i en vanlig livsmedelsaffär, men vill du ha en med ekologisk olja behöver du vända dig till en hälsokost- eller nätbutik som erbjuder ekologisk hudvård. Ett annat alternativ är så kallade oljekristaller som används flitigt inom raw food. Eteriska oljekristalller med smak av pepparmynta finns bland annat hos Clearlife. clearlife.se 20 G, 69 KR

4. Avokadoolja Avokadoolja är ett spännande alternativ till olivolja som är mildare i smaken och mer värmetålig. I Grön Gåvas nätbutik hittar du ekologiskt kallpressad olja från franska Emile Noel. Oljan är rik på Omega 9 och lämpar sig också för hud- och hårvård. grongava.se 250 ML, 105 KR

4

AV Nira Rodriguez Molin

3

5

DESTINATION

Karlstad

Vackra naturpromenader, nymalt kaffe från världens alla hörn och ett sjudande kulturliv möter den som väljer att besöka denna Vänerpärla. Att Karlstad dessutom har ett stort antal soltimmar och är Fairtrade-diplomerat förstärker bilden av ack Värmland du sköna. TEXT & FOTO Martin Gustafsson

K U LT U R

FIK A

AK TIVITET

Från Figaro till Shrek

Kaffe från världens alla hörn

Naturvandring mitt staden

Mitt i Karlstads centrum ligger Wermlandsoperan, som är en sjudande mittpunkt i Karlstads kulturliv. Operan har en egen orkester som bjuder på underhållning av många olika slag. Förutom klassiska operor så ges även konserter med musik från kända tv-spel, symfoniorkestrar och musikalföreställningar. Exempelvis mottogs musikalen om det gröna träsktrollet Shrek av stående ovationer från flera olika håll. Kort och gott, ett besök på Wermlandsoperan är ett måste för den musikintresserade.

Några stenkast från Karlstad centrum ligger Karlstads eget kafferosteri Löfbergs lila. Här vid Inre hamn kan du besöka deras café Rosteriet som serverar färskrostat specialkaffe från jordens alla hörn. Om lusten faller på och du vill ha något gott till kaffet finns lokalproducerade smörgåsar och bakverk med en smak av Värmland. För den nyfikne finns det även möjlighet att gå på gratis kaffeprovning varje tisdag.

I över hundra år har Mariebersskogen varit en naturskön stadsoas för Karlstads invånare med promenadvänliga naturspår i olika distanser. I hjärtat av parken ligger djurparken Lillskogen, där du bland annat kan hälsa på ponnyer, minigrisar, getter och kor. Här ligger även flera kulturhistoriskt intressanta byggnader och ett friluftsmuseum. På Naturum kan du få reda på mer om de djur, växter, geologi och kulturhistoria som finns kring Mariebersskogen och Karlstad. Härifrån utgår även en skattjakt för alla barn.

TOLAGSGATAN 1

ÄLVGATAN 49

TREFFENBERGSVÄGEN

Fler tips på caminomagasin.se. Från och med nu även svenska destinationstips! CAMINO 42 / 69

DIY

Att göra sina egna mjukis­ djur behöver inte vara svårt. Med detta ekolo­ giska tygkit skapar du enkelt en egen räv. Kanske får du inspiration till en egen idé? AV Nira Rodriguez Molin

Gör en mjukis GÖR SÅ HÄR

1. Klipp längs med utsidan av räven. 2. Sätt ihop båda delarna med knappnålar. Sidorna med tryck ska vara mot varandra. Sy därefter för hand eller med maskin längs kanterna men glöm inte att lämna en liten del öppen, helst vid mitten. Den sys ihop sist efter stoppning. 3. Med saxen ska du klippa på de orangemarkerade delarna vid hörnen. De är till för att fixa snygga, markanta hörnor. Var försiktig när du klipper så att du inte klipper för mycket. 4. Vrid försiktigt tyget ut och in så att trycket kommer fram. 5. Välj den stoppning du vill använda för nallen. Använd gärna en sticknål för att fylla ut nallens alla små hörn såsom öron och ben. 6. Vik in de båda sista kanterna på öppningen och sy igen. n

En kan välja olika typer av material för stoppningen. Hänvisningen rekommenderar en viss typ av fiber som oftast används till kuddar. Men en kan också använda bönor, ris eller gamla tygtrasor för återanvändning. medvetenmini.se 70 / CAMINO 42

REDAKTIONEN FORMGIVET

Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

1

1. Bambuborste Glöm plasttandborsten. Nu finns en tandborste i 100 procent biologisk nedbrytbar bambu. Färgtrådarna är gjorda av nylon, ett starkt material utan plastgifter. laplandecostore.se

2 3

CIRKAPRIS 34 KR

2. Take a way-mugg Den borosilikat- och glasbaserade koppen gör det enkelt att slopa engångsmuggarna. Locket av silikon är stänksäkert och höljet i samma material gör att en inte bränner sig. jococups.com CIRKAPRIS 249 KR

4

FOTO: DANIEL JOHANSSON

3. Värmeljusalternativ Upp emot 300 miljoner värmeljus förbrukas varje år i Sverige och därför kan detta vara ett bra alternativ. Ljuset består av en brännare i form av en sten med en lång ihoprullad veke inuti. Veken brinner när stenen täcks med valfri matolja. lumipak.se CIRKAPRIS 95 KR

4. Designat mosshus Mitt i Östergötlands skogar smälter hyrstugorna från Urnatur in i omgivningen. Rummen är utrustade med ett bas-kit för den som vill leva enkelt men ändå bekvämt. urnatur.se PRISER VARIERAR EFTER SÄSONG AV Nira Rodriguez Molin

CAMINO 42 / 71

INBLICK Redaktör Caroline Petersson caroline@caminomagasin.se

P S YKOLOGI

Kan vi träna oss till att bli bättre medmänniskor? Allt fler ägnar sig åt meditation och mindfulness-övningar för att skapa harmoni och lugn i vardagen. Men enligt forskaren Tania Singer räcker denna träning inte till om vi också vill förbättra vår förmåga att visa omtanke om andra. TEXT Caroline Petersson

T

ania Singer är en tysk professor med bakgrund inom psykologi och hjärnforskning, som ägnat de senaste åren åt att försöka ta reda på om det går att träna människor till att bry sig mer om andra och i så fall vad som faktiskt fungerar. Bakgrunden till hennes forskning är bland annat flera tidigare upptäckter om att våra hjärnor tycks vara programmerade att bry sig mest om människor som finns i vår inre krets. Stark empati för vår ”egen grupp” kan även förstärka vårt avstånd till andra. En upptäckt som Tania själv har beskrivit som ”en fara för mänskligheten”. Tania ville ta reda på ifall detta tillstånd är statiskt, eller om vi kan träna oss i att utvidga vår medkänsla för en större grupp människor.

”Mindfulness ­fungerar ­exempelvis bra för att minska stress, men p ­ åverkar inte hur mycket omtanke om andra människor som vi visar Genom den tibetanska ledaren Dalai Lama fick Tania kontakt med en buddhistmunk som ägnat åratal åt att träna sig i det som på engelska kallas compassion. När hon studerade denna munk upptäckte hon till sin stora förvåning 72 / CAMINO 42

» Under 2015

gav Tania ut boken Caring Economics tillsammans med ekonom-kollegan Matthieu Ricard, som sammanställer samtal mellan forskare och ekonomer kring hur vi kan skapa en global ekonomi baserad på medkänsla och altruism. Förordet är skrivet av Dalai Lama. caring-­ economics.org

att hans hjärna reagerade annorlunda på plågsamma berättelser än vad hon sett tidigare hos andra försökspersoner. Istället för att väcka till liv de delar av hjärnan som är förknippade med smärta var det framförallt ett område i hjärnan som är förknippat med positiv belöning som reagerade. Tania har idag utvecklat en modell som bygger på att det finns olika former av empati. Den mest förfinade varianten, som uppvisades av munken, innebär en förmåga att kunna känna med andra, men också att kunna omsätta denna känsla i omsorg och en vilja att förändra för den som utsätts för lidande. Problemet med den ”vanliga formen” av empati, som innebär att vi känner med andra, är att den kan leda till att människor mår dåligt och i förlängningen stänger av för att undvika mer smärta. Att känna mycket empati är därmed inte samma sak som att vara benägen att också engagera sig för en bättre värld.

Å

r 2014 inledde Tania en omfattande studie genom Max Planck-institutet i Leipzig, där hon är chef, som involverade 200 personer under totalt ett år. En del av personerna fungerade som kontrollgrupp, medan andra under cirka 20–30 minuter per dag fick ta del av tre olika moduler av mental träning. Det handlar om övningar i medveten närvaro (mindfulness), kognitiv träning för att förstå hur vårt medvetande fungerar

och hur vi relaterar till andra, samt övningar i att hantera svåra känslor och att träna sin empatiska förmåga. Redan tidigt under studien presenterade Tania bevis för att olika typer av mental träning ger olika resultat på människors beteenden. Mindfulness fungerar exempelvis bra för att minska stress, men påverkar inte hur mycket omtanke om andra människor som vi visar eller hur väl vi samarbetar med andra. För att få människor att känna större omsorg och uppvisa en större samarbetsförmåga räcker det inte heller med övningar i empati utan då behövs specifik träning för att på en intellektuell nivå förstå vad det innebär att känna empati för andra. På samma sätt som olika muskler i kroppen tränas med olika redskap behöver vår förmåga till empati och omtanke tränas på olika sätt beroende på vad vi vill uppnå. 2015 genomfördes en andra omgång av The ReSource Project, där ett hundratal personer fick genomgå Tania Singers omfattande studie- och träningsprogram. resource-project.org

FOTO: CC ISENGARDT

M AT

Smartare mandlar »I fyra nya avsnitt av prisbelönta serien Matens pris i Sveriges Radio har vi fått följa med när Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar maten vi äter. Bland annat lär de oss om vattentörstande mandlar från Kalifornien och hur odlingarna påverkar de människor som lever där. Som kontrast besöker de också mandelodlare i Uzbekistan, vars sorter i stort sett inte kräver något vatten, odlas ekologiskt och dessutom är nyttigare än de snabbväxande amerikanska sorterna.

P S YKOLOGI

Vila hjärnan i sällskap

» ”Vi i väst skulle spara

en massa energi om vi accepterade en mer kollektivistisk identitet”. Det menar den amerikanske psykologiprofessorn James Coan i en intervju i Svenska Dagbladet i september. Hans senaste forskning visar att människors hjärnor, tvärtom mot vad många tror, lättare sätts i viloläge och kopplar av när vi är tillsammans med andra människor än när vi är ensamma.

M AT

Jordnötsbiffar – ett bra vegoval » Föreningen Äkta vara har

PRODUK TIVITET

Så blir du snällare på jobbet

» Att fostra en snällhetskultur på arbetsplatser gör att kreativiteten hos de anställda och kvalitén på det de presterar blir bättre, enligt ny organisations-

forskning. Det menar PR-konsultbolaget Westanders som till våren lanserar halvdagskursen ”Bygg en lönsam snällhetskultur”. – Vi tror att betydelsen av

snällhet är underskattad på många arbetsplatser, säger VD Patrik Westander.

genomfört ett test som jämförde innehållet, hållbarheten och smaken hos tio vanliga vegoprodukter. Vinnare blev jordnötsbiffarna från företaget EkkoGourmet, som är helt fria från onödiga tillsatser. De innehåller störst andel ekologiska ingredienser och ansågs dessutom vara godast av testpanelen. Sämst betyg fick sojakorvarna, bland annat för det höga innehållet av onödiga tillsatser (tre olika sorter testades). CAMINO 42 / 73

KULTURELLT Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

HALLÅ DÄR!

”Människor kommer närmare varandra i cykelstäder” Städer som anpassas efter cyklar blir mer harmoniska och gör att människor kommer närmare varandra. Detta och mycket annat kan du läsa mer om i Maja Lagercrantz och Lina E. Johanssons nya bok: Cykla – två hjul som förändrar världen.

FOTO: JAN-ÅKE ERIKSSON

TEXT Martin Gustafsson

Varför ville ni skriva en bok om cykling?

Maja: Jag och Lina cyklar mycket båda två. Tidigare har vi gjort radioprogrammet Cykla i P1 och när vi blev tillfrågade av Ordfront att skriva en bok om cykling så kändes det helt rätt.

På vilket sätt förändrar cykeln världen menar ni?

Maja: Jag skulle nog säga att cykla är bland det hälsosammaste en kan göra. Om många väljer att cykla istället för att köra bil är det såklart även bra för miljön. Delvis för att luften blir renare i staden där en bor men också ur ett globalt miljöperspektiv. Lina: I boken skriver vi om hur cykeln förändrat världen utifrån flera olika historiska, psykologiska och ekonomiska perspektiv. Exempelvis har studier visat att städer som anpassas efter cyklar blir mer harmoniska än när det är mycket biltrafik. Bland annat genom att människor kommer närmare varandra och får lättare för att kommunicera än när de sitter inuti en bil. På så sätt får vi behagligare städer att leva i.

I städer över hela världen väljer fler och fler att börja cykla. Hur står sig Sverige som cykelland gentemot övriga världen?

Lina: Sverige är ett bra cykelland. Men även om cyklingen har ökat i städerna så har den även minskat på landsbygden. Exempelvis så visade Trafikanalys senaste mätning att vi svenskar gör 38 procent färre cykelturer per person i Sverige än i slutet 74 / CAMINO 42

av 1990-talet. En nyckel till att skapa bra cykelstäder är att sänka hastigheten för bilar och låta gång och cykling bli normen för hur vi rör oss i stadsmiljön.

Maja Lagercrantz och Lina E. Johansson är båda radiojournalister som intresserar sig för olika samhälls­frågor. Nu har de skrivit boken ”Cykla – två hjul som förändrar världen” ihop.

Vilken roll tror du cykeln ­kommer spela i Sverige i ­framtiden?

Maja: Det är svårt att säga. Något som oroar mig är att cyklandet har minskat bland barn. Så jag tror det är viktigt att fundera på hur vi kan få fler barn att cykla. Till viss del tror jag det beror på att föräldrar är rädda för att släppa ut sina barn i trafiken. Och i så fall behöver vi bättre och säkrare cykelbanor. Lina: Vi har försökt att blicka framåt och jag tror att vi kommer behöva transportera oss annorlunda i städerna i framtiden. Till exempel tror jag inte att så många

personer kommer att äga en bil, utan kanske snarare att flera personer delar på en. Eller att en kan hyra en lådcykel via en app om en behöver storhandla. Så jag tror cykeln har en viktig roll att spela i samhället även i framtiden.

Slutligen, har du några tips till den som vill ­komma igång och cykla mer i sin vardag?

Maja: Jag tror det gäller att bara börja och sedan blir det snart en vanesak. En bra motivation kan såklart vara att köpa en cykel som en trivs med. Sen kan det såklart vara bra att ha dubbdäck på vintern. Lina: Det går ju att börja lite försiktigt med att cykla till jobbet några dagar i veckan. Förslagsvis på våren då det är skönt och njutbart att cykla.

L I T T E R AT U R

När det tippar över Skomode på Manhattan, trendspaning, forskning om planetens gränser för vårt handlingsutrymme och resiliens – termen tipping point dyker upp lite här och lite där. Tobias Jansson har läst böcker med olika vinklar på konceptet som givit namn åt detta nummers tema. TEXT Tobias Jansson

U

ttrycket tipping point sägs ha sitt ursprung inom epidemiologin där det beskriver den punkt då en infektionssjukdom når en sådan spridning att det inte längre går att hindra ett större utbrott. Att sociala fenomen kan spridas som epidemier är utgångspunkten för Malcolm Gladwells bästsäljande bok The Tipping Point från år 2000 (svensk titel: Den tändande gnistan). Hans beskrivning av hur det faktum att en klick hipsters på Manhattan börjar bära skor av det uträknade märket Hush Puppies åstadkommer en spridningseffekt så stark att företaget en tid senare blomstrar på nytt är klassisk, liksom flera andra liknande iakttagelser i boken. Tesen är att ett litet antal personers agerande kan få väldigt stora konsekvenser för en given utveckling (”lagen om de få”). Gladwell kan vara hisnande läsning, men en ska vara medveten om att han framför allt är bra på att lägga upp intressanta sociala fenomen på bordet och säga ”så här skulle det kunna vara”, utan ambition att vara vetenskapligt stringent. Säkert är i alla fall att The Tipping Point bidragit till att popularisera termen – och många är de marknadsförare som tänkt med Gladwell genom åren och sökt nå ut med nya produkter till trendmedvetna ”early adopters”. Den här typen av tankesätt har också gett bränsle till utvecklingen av skrået trendspanare som ofta sysslar med helt andra saker än att hitta ”vårens sju stora nageltrender 2016”: Ytterst handlar det om att frilägga de processer som över tid kan få stora och oåterkalleliga konsekvenser. Det kan gälla mikrotrender (vårens nagellack, Hush Puppies-skor), makrotrender (viktiga tekniska innovationer, politiska ”vindar”), megatrender (djupa samhällsförändringar som varar flera decennier), gigatrender (globala utvecklingslinjer som varar ett halvsekel eller mer). Detta och mycket annat matnyttigt för den som vill se lite klarare och lite längre finns att läsa i Trend­ spanarens handbok av Magnus Lindkvist.

Konceptet tipping point är naturligtvis också viktigt inom miljö- och klimatforskning. Professor Johan Rockströms Sommar i P1 var årets mest delade på sociala medier, inte minst för förslaget att göra Sverige till världens första fossilfria land, redan 2030. Rockströms forskning ligger bakom begreppet planetary boundaries, som är definierade tipping points för nio processer som styr jordens stabilitet. Gränserna definierar vårt handlingsutrymme – om de överskrids riskerar vi att planetens stabilitet rubbas så att den kan tippa över in i ett nytt tillstånd som är mindre fördelaktigt för mänskligheten. Fyra av de nio gränserna är redan överskridna: klimatförändring, förlust av biologisk mångfald, markanvändning och kvävecykeln.

I

nför ”ödesåret” 2015 – då FN:s nya hållbarhetsmål skulle komma på plats och världens ledare som bekant skulle samlas i Paris för att förhandla om ett nytt bindande klimatavtal – gavs den viktiga boken Big World, Small Planet ut, ett samarbete mellan Rockström och fotografen Mattias Klum. Bländande naturfoto ramar in stränga men hoppfulla texter med perspektivet att om vi spelar våra kort rätt så kan vi skapa ”överflöd inom planetens gränser”. Hur gör vi då? Rockströms fina uttryck från sommarpratet, att vi behöver bli goda ”planetskötare” är en bra utgångspunkt. Nyckeln är att se människa och natur som en integrerad helhet och bygga socio-ekologiska system som är resilienta, det vill säga som har förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas – bara så kan vi undvika att trigga katastrofala tipping points. Resiliens som koncept bjuder visst motstånd för den oinvigde; den lilla boken Resi­ lience Thinking av Brian Walker och David Salt är en bra introduktion som utgår från fem fallstudier där resilienstänkandet tillämpats konkret, bland annat på restaurering av våtmarker utanför Kristianstad i Skåne.

The Tipping Point MALCOLM GLADWELL Little, Brown and Company, 2000 Trendspanarens handbok MAGNUS LINDKVIST Liber, 2010 Big World, Small Planet JOHAN ROCKSTRÖM & MATTIAS KLUM Max Ström, 2015 Resilience Thinking BRIAN WALKER & DAVID SALT Island Press, 2006

CAMINO 42 / 75

Äggoljetempera av Färg i påse är en enkel, giftfri och magiskt

jur

sm

LÄTT

ad

®

ch o tt a k r o f Stro

vacker målarfärg för många ändamål – väggar, snickerier, golv, konst etc. Känn glädjen att göra din egen färg, ha kul när du målar och njut av resultatet!

Färgen passar alla stilar; klassiskt, modernt, allmoge, vintage, romantiskt, stilrent etc. Det är jordpigmenten i färgen som bryter ljuset på ett magiskt sätt och samspelar med dig och din omgivning.

Tillsammans skapar vi en vackrare, sundare och glädjerikare värld!

Av jord AB www.avjord.se facebook.com/avjord info@avjord.se 0585-241 37 070-55 241 37 På hemsidan finner du färgprover, råd, färg-i-påse-handlare och mycket mer.

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

TILLTÄNKT

K R Ö N I K A : M AT T I A S G O L D M A N

Fem tipping points för 2016 I miljösamtalet står ”tipping points” oftast enbart för negativa tröskeleffekter, men väl så spännande är de positiva tipping points vi står inför. Dessa är de fem viktigaste!

1

Absolute decoupling. År 2014 ökade

världens ekonomiska tillväxt utan att världens klimatpåverkande utsläpp ökade, medan tidigare utsläppsminskningar alltid hängt ihop med att ekonomin gått dåligt. Sverige är enligt OECD ”världsmästare på decoupling”, men det beror delvis på att vi konsumerar mer från omvärlden och mindre som produceras i Sverige. När utsläppen minskar globalt fast tillväxten ökar, har vi nått en helt avgörande tipping point.

2

Grönt är billigast. I oktober 2015 slog

Bloomberg fast att ny el från sol och vind är mer lönsamt jämfört med kol och naturgas i alltifrån Tyskland och Storbritannien till Chile och Australien – innan ekonomisk stimulans eller koldioxidskatter räknas in. Den billigare förnybara elen ändrar helt spelplanen för el från gas och kol; det är alltmer sällan lönsamt att slå på dem eftersom sol och vind är närmast gratis när man väl har dem. Därmed har vi nått en tipping point där det vi tidigare räknat som baskraft inte längre är det.

3

Smartphones slår datorer. Förra året

var första året då Android var ett större operativsystem än Windows och alla andra operativsystem för datorer, 59 procent mot 41 procent. Denna omställning har uppmärksammats mindre än när den portabla datorn för ett par år sedan slog ut den stationära, men är mycket viktigare. När alla har all information tillgänglig hela tiden, och med kapacitet att behandla den, så flyttas makten från kontoret till gatan – med helt nya former av trafikövervakning, utsläppsmätning och uppföljning av fattade beslut.

4

Peak oljepris. I början av augusti 2014

sjönk oljepriset under 100 dollar fatet och bröt därmed den långsiktigt uppåtgående trend som alla experter utmålat. I september samma år fick Rockefeller applåder från miljörörelsen för sin ”divest”, där man flyttade investeringar från olja till förnybart. Ett år senare slår Rockefeller fast att det lönade sig att lämna oljan i tid – nu är priset nere kring 30 dollar fatet. Att investerarna flyr oljan är kanske vår tids viktigaste tipping point – nu går pengarna till förnybart för att det är lönsamt. Inte för att det är moraliskt rätt.

5

Kinas klimat­ledarskap. I Paris tog

Kina det globala klimatledarskapet, och följde upp med beslutet att stänga tusen kolkraftverk under året, stärkta incitament för förnybar energi, och export av lagstiftning och incitament för grönare transporter till Indien och andra länder där klimatfrågan går hand i hand med kampen för renare luft. Få i EU skulle erkänna det, men att klimatledningen hösten 2015 blev kinesisk är en riktig tipping point att minnas i framtiden.

Att förutspå en tipping point är en svår konst. De som var övertygade om peak car och peak oil fick åtminstone tillfälligt fel. Att se en tipping point redan när den inträffar är svårt; är det bara en tillfällig nyck eller ett verkligt trendbrott? Kanske slår inte alla mina fem tipping points in, men en sak vet vi: Nu tippar det, och det tippar i grön riktning!

Mattias Goldmann Vd för den gröna och l­ iberala tankesmedjan Fores och 2030-sekretariatet

”

Få i EU skulle erkänna det, men att klimat-­ ledningen 2015 blev kinesisk är en riktig tipping point att minnas i framtiden CAMINO 42 / 77

ANNONS

REDAKTIONEN

Redaktör Ingemar Tigerberg ingemar@caminomagasin.se

vännerna

ENERGI & TRANSPORT KLÄDER & TEXTIL

GODEL www.godel.se

GÖTEBORGS BILKOOP www.goteborgsbilkoop.se

U&WE wwwz.uandwe.se

HÄLSA & SKÖNHET

BY DEM www.demcollective.com

KOMMUNIKATION & OPINION

STUDIEFRÄMJANDET www.studieframjandet.se

SUSTOPIA www.sustopia.se

GRÖNA GREDELINA www.balanzen.se A WIN WIN WORLD www.awinwinworld.com

MOVEBYBIKE www.movebybike.se

SVERIGES EKOKOMMUNER www.sekom.se GRÖNA SAXEN www.gronasaxen.se

EKONOMI & AFFÄRER

FAIRTRADE www.fairtrade.se WE EFFECT (F.D KOOPERATIOON UTAN GRÄNSER) www.weeffect.se

CIRCULARECONOMY.SE www.circulareconomy.se

LIFE BY LISEN www.lifebylisen.com KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM www.konsumentforeningenstockholm.se

EKOBANKEN www.ekobanken.se

VISION www.vision.se NEA OF SWEDEN www.neaofsweden.se

KRAV www.krav.se

FOLKSAM www.folksam.se

RAW FOOD BY ERICA www.rawfoodbyerica.se

SOCIAL VENTURE NETWORK www.svn.org

78 / CAMINO 42

RABASH www.rabash.se

ANNONS

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta martin@caminomagasin.se

UPPLEVELSER & EVENT

MAT & DRYCK

CYKELMUSTERIET www.cykelmusteriet.se

KUNG MARKATTA www.kungmarkatta.se

STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION www.svenskaturistforeningen.se/ grovelsjon

HUGOS KAFFE MED FLIT

RIKSBYGGEN www.riksbyggen.se

EN PLATS I UPPSALA FÖR ETISKA BÖNOR OCH PLANETSKÖTARE

HUGOS KAFFE MED FLIT www.hugoskaffe.se

MEDVETEN GRÖN www.facebook.com/medvetengron

TOM TITS EXPERIMENT www.tomtit.se

TOA-LÄTT www.sorption.se

EGUALE www.eguale.se PM BRÖD & SOVEL www.pmrestauranger.se/sv/brod-sovel

BLANDAT

BOSTADSBOLAGET www.bostadsbolaget.se FUNKY FRESH FOODS www.funkyfreshfoods.no

TORFOLK GÅRD www.torfolk.se ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA www.eskilstunafolkhogskola.nu GRYNINGEN www.gryningen.eu

GREEN FOOTPRINT www.greenfootprint.se

KOSTERS TRÄDGÅRDAR www.kosterstradgardar.se

JÄRNA KOMMUNIKATION www.jarnakommunikation.SE

vännerna och letade efter något som kombinerade mitt skaparintresse med mitt engagemang för miljön.

Har du något material eller någon hantverksteknik som du gillar att jobba med extra mycket?

HALLÅ DÄR!

Eira Malmsten Student på Eskilstuna folkhögskola

HALLÅ DÄR!

Kristoffer Lüthi Vice VD Ekobanken

I höstas fick ni en topplacering i Fair Finance Guides rapport över svenska bankers arbete med hållbarhet och socialt ansvar. Hur känns det?

Vad fick dig att söka in på kursen Recycle Design på Eskilstuna folkhögskola?

– Jag hörde ett föredrag om kursen av en lärare, och insåg att den var som gjord för mig. Jag har alltid hållit på med olika typer av skapande och hantverk

– Jag har fastnat lite extra för trikå. Dels för att det är ett väldigt trevligt material att arbeta med, till exempel att klippa mattrasor av för att sticka eller virka med, dels för att det finns ett enormt överflöd av det i dag. Jag får lite panik över hur många billiga t-shirts det produceras som dessutom ofta bara används någon enstaka gång.

Vad är det viktigaste som du har lärt dig?

– Insikten om vilka enorma mängder sopor som skapas i vårt samhälle och hur mycket av det som slängs som faktiskt skulle kunna fortsätta att användas. Vi kan bli så mycket bättre på att ta hand om de saker som redan har producerats.

– Det var väldigt kul att få ett kvitto på det vi gör. Visserligen är Fair Finance Guide huvudsakligen ett instrument för att mäta stora affärsbankers verksamhet, men det känns förstås bra att även vårt arbete uppmärksammas.

Hur ser det ut med hållbarheten i finansbranschen idag?

– Det är bättre nu än för några år sedan, då nästan ingen brydde sig. I och med att det pratas allt mer om att divestera från kol och fossila bränslen börjar även bankerna att förändras. Samtidigt fortsätter många att investera i krig, vapen och annat som inte är bra för mänskligheten. Alla söker finansiell avkastning och det får ofta ske till vilket pris som helst.

Hur fungerar det om man som privatperson vill bli kund hos er?

– I nuläget erbjuder vi sparkonto för privatpersoner, vilket innebär att en har sitt lönekonto i annan bank men att sparpengarna förvaltas av oss. När en kund vill föra över pengar till eller från sparkontot gör hen det via vår internettjänst. Vi tittar just nu på hur vi kan utveckla nya tjänster både för privatpersoner och för företag, något som vi kommer att informera mer om under det kommande året.

Ställer ni några krav på era kunder när det gäller hållbar­ het? – Ja, på utlånekunderna ställer vi stora krav. De måste kunna visa att det de gör gynnar planeten eller mänskligheten, annars får de inte låna. Vi är en helt transparent bank och på sistone har vi märkt att fler kunder hör av sig och frågar varför vi har lånat ut till den ena eller andra aktören. Det är väldigt inspirerande, för vi vill ju starta en diskussion kring pengars verkan i samhället.

Vad är fördelen med att vara en medlemsbank?

– Vi behöver inte betjäna någon ägare som sitter ute i vida världen och vill ha avkastnin. Hos oss är kunder och ägare ofta samma person. Det är ett sympatiskt sätt att arbeta, som bygger på ett gemensamt intresse för att utveckla banken. 80 / CAMINO 42

HALLÅ DÄR!

Josefine Andrén

Delägare Funky Fresh Foods

Sedan år 2014 driver ni en vegansk restaurang i Oslo. Hur har det gått?

– Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet, bland annat är vi rankade som nummer 12 på sajten Tripadvisors lista över restauranger i Oslo. Det känns jättekul och ger oss möjlighet att sprida vårt budskap om miljö, etik och djurvälfärd.

Vad var det som fick vego­ trenden att ta fart i Norge, tror du?

– Det är svårt att säga, men jag tror att oljekrisen har bidragit. Det har alltid varit kontroversiellt att prata om miljö i Norge, för om man gör det och samtidigt tjänar en massa pengar på olja framstår det som hyckleri. Nu när oljan börjar fasas ut har det också blivit mer okej att prata om miljön.

Ni är riktiga pionjärer i Norge, hur känns det?

– Det känns jättekul. Tänk hur konstig en kände sig för sex år sedan, då var en ju en alien om en var vegan. Nu startas det upp ekoinitiativ och hålllbarhetssamarbeten runt omkring i grannskapet, och andra restauranger vill reducera mängden kött på tallriken. Det är helt fantastiskt.

FOTO ANN LUNDGREN

Vill du också synas här? Kontakta martin@caminomagasin.se ANNONS

HALLÅ DÄR!

Rickard Redebo Projekt- & Förändringsledare Folksam

Vid årsskiftet 2014/2015 startade ni ett förändringspro­ jekt inom cirkulär ekonomi. Kan du berätta mer?

– Folksam hjälper många kunder varje år med deras skadade telefoner. Syftet med projektet var att främja återanvändning och återvinning framför nykonsumtion genom att försöka reparera skadade mobiltelefoner istället för att ersätta skadan med kontanter. Under 2016 räknar vi med att reparera ungefär 20.000 telefoner vilket ger en koldioxidbesparing på cirka 1000 ton. Projektet införde även en lösning för att hantera annan skadad egendom. Det innebär att vi samlar in många av de föremål som vi ersätter för att i första hand försöka återanvända och i andra hand återvinna dem på ett miljömässigt sätt.

Varför är det intressant för er att påverka era kunders mobil-användande?

– Vi engagerar oss i det som är viktigt för våra kunder genom att jobba med miljö och hållbarhet i praktiken. Tack vare att kundernas telefoner återanvänds minskar vi belastningen på miljön. Denna process leder också till att våra kunder får fungerande telefoner på ett snabbt och enkelt sätt. Det är också viktigt att komma ihåg att Folksam ägs av kunderna. Detta innebär att de besparingar som Folksam gör i och med detta i slutändan tillfaller våra kunder.

Vilka är de viktigaste lärdomarna ni har gjort på vägen?

– Vi blev väldigt stolta och glada när vi märkte att kunderna var med på tåget. Många uttryckte glädje över att vi kunde hjälpa dem att ta ett miljöansvar. En sak som vi fick tänka om kring var metoden för

reparation av mobiltelefonerna. Initialt hade vi en tjänst som var helt baserad på att ersätta de skadade telefonerna med redan reparerade enheter. Men våra volymer i kombination med antalet olika modeller som finns på marknaden gjorde det svårt att ha ett bra lagersaldo. Tillsammans med miljöteknikbolaget Godsinlösen skruvade vi då om tjänsten så att även reparationer på kundens faktiska enhet kunde utföras.

dem något extra. Detta är möjligt eftersom vi inte har några privata aktieägare. Sedan starten för 10 år sedan har vi på GodEl genererat 39 miljoner kronor till våra sju välgörenhetspartners.

oss frisörer som dag ut och dag in gör olika strukturförändrande behandlingar.

Vad är skillnaden med att besöka en ekofrisör?

– Mina kunder upplever att de behandlingar jag gör är skonsammare; eksem, andra irritationer och obalanser har försvunnit för många och hårvårdsprodukterna är väldigt milda och dryga. Det tycker jag är ett gott tecken på att det är schyssta produkter jag använder och säljer.

Vilka är era välgörenhets­ partners? – Läkare Utan Gränser, SOS Barnbyar, Barncancerfonden, Rädda Barnen, Hand in Hand, Stockholms Stadsmission och Naturskyddsföreningen. Som kund får en välja vilken av dessa organisationer en vill stödja.

Vilken typ av el säljer ni? HALLÅ DÄR!

Pontus Winberg VD på GodEl

Ni är ett elbolag som delar ut er vinst till välgörenhet. Hur går det ihop? – Vi är som vilket annat elbolag som helst. Skillnaden är att de pengar som andra delar ut till sin aktieägare i vårt fall går till välgörenhet. Våra kunder bidrar till en bättre värld genom sin elräkning, utan att det kostar

– Vi säljer bara el märkt med Bra miljöval, vilket är en av världens tuffaste och Sveriges enda oberoende miljömärkning av el. Grundkravet är att all el ska vara förnybar. Bra miljöval ställer dessutom hårda krav även på den förnybara elproduktionen. På detta sätt garanteras det att den tar hänsyn till lokala ekosystem och biologisk mångfald. Naturskyddsföreningen som står bakom märkningen är såklart en av våra välgörenhetspartners.

HALLÅ DÄR!

Fatma Tuncer

Ekofrisör Gröna Saxen

Vilka är de största proble­ men med konventionell hårvård idag?

– Att det är rätt mycket tunga kemikalier som varken är bra för håret, hälsan eller miljön. Enskilt kanske ett ämne inte nödvändigtvis ger en reaktion, men sammantaget kan det ha en större påverkan på hälsan för

Har du något nytt spän­ nande på gång?

– Jag har nyligen inlett ett samarbete med Inger Cordier som tillverkar La Cordier hårvårdsserie och är naturfrisör. Vi håller på att lägga upp en kurs i avancerad örtfärgning, då det inte finns någon sådan på marknaden idag. Jag har även starkt funderat på att importera produkter själv då det har hänt att vissa leverantörer bara

vännerna

REDAKTIONEN HALLÅ DÄR!

Jennie Lindell

Formgivare Rabash

Hur var 2015 för er på ­Rabash?

– Vi lanserade Läkare Utan Gränsers nya webbplats och firade stort på kontoret med läsk och bigarråer. Vi glömde köpa bubbel och säsongen för jordgub-

bar var slut. Det vi är mest stolta över är att vi genom att förbättra deras närvaro på webben kan hjälpa dem göra ett bättre jobb. Det känns givande med tanke på världsläget.

Har ni några frågor som ni brinner extra mycket för just nu och som ni gärna skulle vilja jobba mer med?

– Vi jobbar aktivt med tillgänglighet i alla led av företaget. Jag som formgivare testar så att färgernas kontraster är tillräckliga och att typografi är tydlig och läsbar. I slutändan avgörs graden av tillgänglighet av individerna som upplever diskriminering och det finns alltid rum för förbättring.

Tycker era kunder att till­ gänglighet är lika viktigt?

– En del tror att tillgänglighetsanpassningar begränsar funktionen och helhetsupplevelsen generellt. Men ofta är det precis tvärt om. När vi föreslår alternativ som är mer tillgängliga blir det mer användarvänligt och bättre för alla. Samtidigt är tillgänglighet lite hämmande för

HALLÅ DÄR!

Elinor Avsan Ordförande Sveriges Ekokommuner (Sekom)

Varför behövs det ekokom­ muner som du ser det?

– Den kanske viktigaste delen inom Sveriges Ekokommuner är nätverket i sig. Många av Sveriges kommuner är små och antalet politiker och medarbetare som arbetar med den ekologiska delen i hållbar utveckling är relativt få. Det finns otroligt mycket kunskap hos våra medlemmar, både bland tjänstemän och politiker, men ingen behärskar alla områden fullt ut. Jag vill att vi ska bli ännu bättre på att underlätta och hjälpa våra medlemmar att lyckas.

Ni jobbar också med att stötta systerorganisatio­ ner runt om i världen och i januari var du iväg med en delegation till Chile. Kan du berätta mer om resan? 82 / CAMINO 42

– Sekom har ett samarbetsavtal med sju kommuner i regionen Arauco som vill bygga en hållbar region med ekokommunkonceptet som ledstjärna. Arauco tillhör den del av Chile som har fler fattiga och stora sociala utmaningar. Samtidigt utarmas regionen av ett aggressivt skogsbruk i skogar med en otrolig artrikedom med endemiska arter

av både växter och djur. De sju kommunerna i Arauco arbetar sedan några år tillbaka för att bli Chiles första ekokommuner och projektgruppen har lyckats samla borgmästare och andra nyckelpersoner kring ett antal konkreta projekt. Inför vårt besök i januari hade projektgruppen tagit fram ett gediget program där vi fick besöka de sju kommunerna, vi

det finns bara några färgkombinationer som fungerar. Ibland tar tillgänglighetsanpassningar också längre tid och kostar lite mer, utan att det syns utåt vad vi har gjort. Men allt det positiva som tillgänglighet för med sig är mycket viktigare att poängtera.

Vilka argument får dina kunder att gå med på att betala extra för en till­ gänglig webbplats?

– Att fler kan ta del av webbplatsen är det främsta argumentet. Men också att tillgänglighet signalerar att en värdesätter mer inkludering och demokrati vilket kan stärka varumärket. Dessutom innebär tillgänglighetsanpassningar också att en gör webbplatsen så responsiv som det bara går. t

Hur bedömer ni att marknaden för er bransch utvecklar sig? – Jag tror att efterfrågan kommer att öka inom området tjänstedesign. Det handlar om att hjälpa till att effektivisera och maximera olika tjänster, företeelser eller flöden.

fick se skövling, delar av den naturskog som finns kvar och ett naturreservat som de vill utvidga med delar som ännu inte skövlats.

Hur stor betydelse har den kommunala nivån för hur väl vi lyckas med att ställa om samhället i mer hållbar riktning?

– Väldigt stor betydelse. När jag var i Paris på COP21 sa Ms. Ségolène Royal, Frankrikes minister för ekologi, hållbar utveckling och energi, att 70 procent av de åtgärder som lett till minskning av växthusgaser har ägt rum lokalt, i kommuner, städer och regioner. I Sverige har vi en ännu större betydelse då vi har planmonopol och egna skattemedel och därigenom både ansvar för och möjligheter att genomföra förändringar.

Elinor och Lars Thunberg (kommunalråd Helsingborg) under sitt besök i Chile.

Vill du också synas här? Kontakta martin@caminomagasin.se ANNONS

Nytt från chokladfabriken Eguale har utökat sitt sortiment med två nya chokladkakor: Eguale Kokos, en ljus choklad fylld med len kokostryffel, och Eguale Mandel, en 58-procentig mörk choklad med mandelkross. I vanlig ordning är produkterna ekologiska, Fairtrade-certifierade och fria från tillsatser. Tillverkningen sker i en anrik chokladfabrik i Schweiz.

Nej.

Ja.

Nej.

Nej. HALLÅ DÄR!

Johanna Grönlund

Vet ej. Ja.

Toa-Lätt/Sorption AB

Är miljöaspekten viktig för era kunder?

– Ja, det tror jag att den är. Vi vet att det frågas efter fler miljövänliga och hållbara produkter, och även efter produkter från Sverige. Med vår verksamhet vill vi gärna vara en del av svaret.

Upplever ni att det funnits en vändpunkt i er försäljningskurva där era kunder blev mer medvetna?

– Nej, jag tror att de som köper vår produkt har varit miljöintresserade från början. Vårt företag lever med i-landsproblemet att inte kunna öka kundgruppen så mycket, så vi fokuserar sällan på att nå ut till nya kunder. När den här nya miljövågen kom valde vi att istället försöka förstärka känslan av att göra ett bra val hos de kunder vi redan har.

Ja.

Hur jobbar ni med det?

– För 2,5 år sedan renodlade vi påsens design för att det ska synas tydligt att det är en svensktillverkad produkt. Vi vill även förmedla på påsen att vi jobbar med hållbarhet hela tiden, till exempel genom att betala till pappersinsamlingsindustrin, spara energi och undersöka om vi kan få energi från alternativa källor.

Vet ej.

Hur ser du på hållbarheten i er bransch generellt? Ja.

Nej.

– När en börjar fundera och diskutera är det mycket som känns knasigt. Det bryts sten, grus och lera i dagbrott i Turkiet som släpas hit till Sverige. Från USA skeppas pallvis med, ja, krafs får en säga. Det är produkter som är fullproppade med kemikalier som vi inte vet hur vi reagerar på. För att tjäna pengar skapas särskilda produkter för vuxna katter, för små katter, för långhåriga katter – bara i mitt närområde finns det 100 olika sorters kattsand, och det är likadant med foder. Jag vill inte klanka ned på andra produkter, men samtidigt känner jag ”Herregud, det tar ju aldrig slut!” Det känns verkligen överdrivet.

Är husdjursägare en miljömedveten konsumentgrupp överlag?

– Nej, inte generellt sett men jag tror att det kanske kommer. Just nu pratas det mycket om djurfoder, om vad det innehåller och ifall det är importerat. Många är måna om vad som finns i maten och vad deras husdjur får i sig.

Kakaon är bland annat hämtad från kakaokooperativet El Ceibo i Bolivia, vars produktion är ekologisk och Fairtrade-certifierad. Kooperativet har idag runt 1 200 medlemmar som via Fairtrade-premien får tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och pensionsfonder. Sockret i chokladen kallas mascobado och är ett oraffinerat fullrörsocker med smaktoner av kola och lakrits. Det är gjort på

hela sockerröret, vilket innebär att en även utvinner mineraler och spårämnen som annars går förlorade. Sockret kommer från Alter Trade, ett filippinskt kooperativ med omkring 800 medlemmar. Alter Trade investerar Fairtrade-premien i bland annat utbildning och marknadsföring av fair trade. Självklart introduceras de nya chokladkakorna tillsammans med varsin fågel, helt enligt Eguales tradition. Eguale Kokos pryds av masktityran och Eguale Mandel av paradistangaran – båda två bolivianska fåglar som föredrar kakaoodlingar med gott rykte.

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG # 4 2 M A R S –J U N I 2 0 1 6

Tipping points

Kinas mödrar

08 - 570 130 00 info@artipelag.se

v 20

av högsta klass, flexibla ytor för kreativa möten, tillgänglig skärgårdsnatur, barnaktiviteter och en butik med egenproducerad design. Läs mer om vårt program på artipelag.se!

7 388209 207905

Artipelagstigen 1, Värmdö artipelag.se

Mellan 15/4 – 25/9 visas Arvet efter Andy Warhol, om konstnärens påverkan av konst, design, reklam, media och musik. Förutom utställningar erbjuder vi även restauranger

RETURVECKA

Tom 28 mars pågår konstutställningen Den monokroma symfonin med enfärgade verk inom konst, design och mode. Utställningen är en upplevelse av färg där även musik spelar roll.

INTERPRESS 2092-01

Artipelag är en världsunik mötesplats för konst, kultur, design och god mat – vackert belägen på Värmdö i Stockholms skärgård, bara 20 km från stan.

B E R ÄT T E L S E R M E D K R A F T AT T F Ö R Ä N D R A

En totalupplevelse i skärgården

leder kampen mot smogen